Framskrivning Gränsöverskridande Utvecklings- & handlingsprogram för EUROREGION POMERANIA för tidsperioden 2007-2013 (UHP)
Slutrapport, augusti 2006
Bearbetning ARGE: W.O.W. Kommunalberatung und Projektbegleitung GmbH/Döllinger Architekten Inregia AB Stockholm Inros Lackner AG Rostock Regionalne Biuro Gospodarki Przestrzenney Wojewodztwa Zachodniopomorskiego Szczecin
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Uppdragsgivare: Kommunalgemeinschaft Europaregion Pomerania e. V. Ernst-Thälmann-Straße 4 D-17321 Löcknitz i samarbete med Kommunförbundet Skåne Baravägen 1 S-221 00 Lund Föreningen Polska kommuner i Euroregion POMERANIA Al. Wojska Polskiego164 PL-71-335 Szczecin
Uppdragstagare: ARGE, bestående av:
Redaktionskommitte´:
W.O.W. Kommunalberatung und Projektbegleitung GmbH/Döllinger Architekten Louis-Braille-Straße 1 16321 Bernau bei Berlin
Dr. Margrit Milschefsky (sammankallande)
Inregia AB (Nordregio) Warfvinges väg 29 S-102 29 Stockholm
Michael Viehhauser Jörg Neubauer
Inros Lackner AG Rosa-Luxemburg-Straße 16/18 18055 Rostock
Hartmut Kressin Prof. Schönknecht
Regionalne Biuro Gospodarki Przestrzenney Wojewodztwa Zachodniopomorskiego Szczecin PL-70-383 Szczecin
Piotr Kowalski Irena Strózynska
2
Margit Streblow Rita Ehrig
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Innehåll Framskrivning Gränsöverskridande Utvecklings- & handlingsprogram för EUROREGION POMERANIA för tidsperioden 2007-2013 (UHP) sida 1.
Inledning
6
1.1
Utvecklings- och handlingsprogrammets frågeställningar och funktion i strävandena efter en hållbar utveckling i Euroregion POMERANIA
6
1.2
Beskrivning av euroregionens medlemmar, medlemsområdenas läge och områdesmässiga villkor
7
1.2.1
Medlemmar och läge
7
1.2.2
Sammanfattning av viktiga områdesmässiga utgångspremisser
10
1.3
Specifika särdrag för euroregionen och nya utmaningar med tonvikt på de demografiska förändringarna
13
1.4
EU: s trafikpolitik och dess betydelse för Euroregion POMERANIA
20
2.
Sammanfattande utvärdering av resultat och utvecklingsmöjligheter inom det transnationella samarbetet under tidsperioden 2000-2006
22
2.1
Resultat av gemenskapsinitiativet INTERREG III A
22
2.2
Utvalda INTERREG III B-projekt med syfte att stödja förverkligandet av målen i Utvecklings- och handlingsprogrammet 2000-2006
25
2.2.1
Samlad överblick
25
2.2.2
Resultat av utvalda INTERREG III B-projekt som underlag för framskrivningen av Utvecklings- och handlingsprogrammet till perioden 2007-2013
27
2.3
Sammanfattande utvärdering av resultat och utvecklingsmöjligheter inom de olika handlingsfälten i Utvecklings- och Handlingsprogrammet 2000-2006
32
2.3.1
Näringslivets stabilisering och utveckling samt förbättrad, företagsnära infrastruktur
32
2.3.2
Åtgärder för trafikinfrastrukturens och den tekniska infrastrukturens utveckling svarande mot näringslivets behov och för en förbättrad livskvalitet för befolkningen
42
2.3.2.1 Överregional tillgänglighet
42
2.3.2.2 Regionala transportförbindelser
46
3
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
sida 2.3.3
Utveckling av turismen och dess infrastruktur
49
2.3.4
Skydd och bevarande av natur och landskap
54
2.3.5
Gränsövergripande samordning och samarbete för att utveckla den sociala och kulturella infrastrukturen, social service och kulturutbud
57
3.
Sammanfattande SWOT-analyser, delområdesvis
61
3.1
Region Skåne
62
3.2
Mecklenburg-vorpommerska och brandenburgska delen av POMERANIA
72
3.3
Wojevód Zachodniopomorskie
87
4.
Tyngdpunkter inom det gränsöverskridande samarbetet inom Euroregion POMERANIA perioden 2007-2013
99
4.1
Modifiering av den programmatiska grundtanken och utvecklingsmålen för Euroregion POMERANIA för perioden 2007-2013
99
4.2
Handlingsfält för Euroregion POMERANIA perioden 2007-2013
105
4.3
Åtgärdskomplex, nyckelstrategier och prioriterade projekt, indelade efter handlingsfält
106
4.3.1
Handlingsfält I Utveckling och förnyelse av näringslivet med särskild hänsyn till utvecklingen av små och medelstora företag inom turistbranschen som ett varumärke för regionen
106
4.3.2
Handlingsfält II Stöd till forskning, teknologi, utbildning och vidareutbildning genom att stärka samarbetet mellan företag och forskningsinstitut
125
4.3.3
Handlingsfält III Gränsöverskridande utveckling av trafikinfrastrukturen och förbättring av de regionala trafikförbindelserna
137
4.3.4
Handlingsfält IV Bevara och uppvärdera euroregionens naturrikedomar och förbättra miljöskyddet
149
4.3.5
Handlingsfält V Diversifiering av landsbygdsutvecklingen
159
4.3.6
Handlingsfält VI Vidareutveckla den gränsöverskridande samordningen och det regionala samarbetet på det sociala, kulturella och tekniska området
169
4.4
Prioriteringar och tidplaner
178
4
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
sida 5.
Översikt över finansieringsmöjligheter och prioriteringar
179
5.1
Mål för strukturpolitiken 2007-2013
179
5.1.1
Innehållet i EU-förslaget till en reformerad sammanhållningspolitik för att stödja tillväxt och sysselsättning
179
5.1.2
Ytterligare upplysningar om finansieringsinstrumenten för att uppnå målen för sammanhållningspolitiken 2007 – 2013
183
5.2
Ytterligare stödmöjligheter
186
5.2.1
Förordningen om stöd för landsbygdsutvecklingen
186
5.2.2
LEADERS inlemmande i EJFLU (Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling)
188
5.2.3
Industri- och hantverkets infrastruktur (GA-stöd)
189
5.2.4
Finansieringsmöjligheter för Skåne
191
6.
Rekommendationer för genomförande av programmet på det nationella planet
194
6.1
INTERREG stärkte samarbetsstrukturerna
195
6.2
Gränsöverskridande samarbete som mervärdesskapande process
196
6.3
Kommande behov vision, koncept, handlingsramar
198
6.4
Urvalskriterier för projekt
199
6.5
Förfarande – ansökan/beslut
200
Bilagor Översikt bilagor
202
1
AVTAL ANGÅENDE KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNES INTRÄDE I EUROREGION POMERANIA
2
Euroregion POMERANIA - Invånare och yta
16 – 18
3
Befolkningsutveckling 2003 till 2020 – prognoser
19 - 20
4
Åldersstruktur
21 - 29
5
Parametrar för turistnäringen
30 - 31
6
Områden för skydd av natur och landskap i Wojewod Zachodniopomorskie
7
Markanvändning
34 – 35
8
Naturskyddsparker, naturreservat och naturskyddsområden
36 – 40
9
Översikt över planer, studier koncept inför utarbetandet av UHP 2007 – 2013
41 – 45
5
1 – 15
33
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
1.
Inledning
1.1
Utvecklings- och handlingsprogrammets frågeställningar och funktion i strävandena efter en hållbar utveckling i Euroregion POMERANIA
Euroregionen POMERANIA har, i syfte att stödja den kort- och långsiktiga strukturutvecklingen och det målmedvetna nyttjandet av de regionala utvecklingsmöjligheterna, som sitt arbetsinstrument antagit ett integrerat och gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för perioden 2000-2006. De gemensamma aktiviteterna inriktar sig på integrerade lösningar till stöd för en varaktig utveckling av regionen och särskilt på att minska och övervinna regionens strukturella nackdelar genom riktade stödåtgärder samt utveckling och implementering av komplexa förslag till lösningar inom områdena politik, näringsliv och kultur. Med föreliggande inriktning i EG: s budgetplan för perioden 2007-2013 som utgångspunkt är uppgiften att anpassa Utvecklings- och handlingsprogrammet till nya målbeskrivningar och villkor samt skriva fram denna till perioden 2007-2013. EG: s förordningsförslag inriktar sig på att strukturåtgärderna: -
mer målmedvetet ska fokusera på de strategiska tyngdpunkterna, särskilt Lissabon- och Göteborgsprogrammen för en konkurrenskraftig och hållbar … ”kunskapsbaserad näringslivs- och sysselsättningsstrategi”,
-
i högre grad ska koncentreras på mindre gynnade regioner.
Det centrala budskapet i Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning inriktar sig på att bemästra ”de utmaningar som Europa idag konfronteras med inom samhälls-, näringslivs- och miljöområdena”1. De strategiska riktlinjerna för det gränsövergripande samarbetet inriktar sig på att stärka konkurrenskraften bland annat genom att stödja överföringen av kunskap och ”know how”, gränsövergripande entreprenörskap, utvecklingsmöjligheter inom hälsovården, integration av den gränsöverskridande arbetsmarknaden, gemensamt miljöarbete och reaktioner på gemensamma hot. Framskrivningen av Utvecklings- och handlingsprogrammet för perioden 2007-2013 omfattar, som strategiskt koncept grundläggande mål för det gemensamma syftet med stöd av de gemensamma resultaten i Euroregionen. I denna framskrivning beskrivs ytterligare behovet av åtgärder som har utslagsgivande betydelse för en varaktig utveckling i euroregionen, ordnade efter handlings- och åtgärdsområden Därmed skapas en målorienterad grund för samarbetet mellan de tyska, polska och svenska aktörerna i euroregionen.
1
KOM (2005) 330 sidan 2
6
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
I det framskrivna Utvecklings- och handlingsprogrammet 2007-2013 har hänsyn tagits till uppkomna förändringar: -
inom Euroregion POMERANIA, särskilt genom Republiken Polens medlemskap i EU och de därmed sammanhängande utvecklingsmöjligheterna för hela regionen;
-
genom utvidgningen av euroregionen till att omfatta även Mecklenburg-Strelitz och Demmin samt staden Neubrandenburg;
-
inom ramen för EU: s bidragsperiod 2007-2013 med avseende strukturfonderna, särskilt begäran om Mål 3-medel ersatta av Interreg-stöd
Landkreis på
Framskrivningen är tänkt som ett hanterbart, konkret handlingskoncept som syftar till att främja utvecklingen i euroregionen och förbättra medborgarnas livskvalitet. Programmet bildar samtidigt utgångspunkt för en sammanställning av ett operativt program för tillgången till de europeiska strukturfonderna och för att realisera konkreta projekt i delregionerna. Det gränsöverskridande UHP bildar samtidigt utgångspunkt för sammanställandet av ett operativt program för tillgången till de europeiska strukturfonderna och för att realisera konkreta projekt i delregionerna. Utarbetandet har ägt rum genom en Bottom-up-process, i vilken euroregionens medlemmar och ytterligare regionala och lokala aktörer, genom ett konstruktivt meningsutbyte bidragit med förslag. 1.2
Beskrivning av euroregionens medlemmar, medlemsområdenas läge och områdesmässiga villkor
1.2.1 Medlemmar och läge Medlemmar i Euroregion POMERANIA är: -
den polska staden Szczecin och kommunalförbundet för Västpommerns kommuner, ”Föreningen Polska kommuner in Euroregion POMERANIA” bestående av 114 kommuner och städer;
-
det tyska kommunalförbundet Europa Europaregion POMERANIA e. V. bestående av 8 storkommuner och 3 självständiga städer;
-
det svenska Kommunförbundet Skåne med 33 medlemskommuner.
Uppgifter om medlemmar, folkmängd, yta och befolkningstäthet återfinns i bilaga 2.
7
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
8
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Euroregionen befolkas av cirka 3,9 miljoner invånare på en yta av 49 747 km2. Befolkningstätheten uppgår därmed till 78 invånare/km2. Euroregionen förenar partners, som delvis utvecklats under vitt skilda villkor under de gångna århundradena och årtiondena. Historiskt framväxta skillnader är nu, liksom tidigare, utmärkande för regionen. (1)
Det polska delområdet, Wojewód (förvaltningsområdet) Zachodniopomorskie ligger i nord-västra Polen. Genom delområdet löper viktiga trafikaxlar, från norr till söder och från Västeuropa i riktning mot Östeuropa. Delområdets yta uppgår till 22 900 km2 och har med 1 696 000 invånare en befolkningstäthet på 74 invånare/km2. Skillnaden mellan stad och landsbygd är stor med en befolkningstäthet på 1 000 invånare/km2 respektive 30 invånare/km2. Bebyggelsen består av 61 städer och 3 173 samhällen. Förvaltningscentrum är Szczecin med 414 000 invånare. Ytterligare uppgifter i bilaga 2 - 7.
(2)
Region Skåne med en yta på 11 400 km2 och 1,16 miljoner invånare (befolkningstäthet: 102 invånare/km2) och de stora städerna Malmö, Lund, Helsingsborg och Kristianstad utgör Sveriges södra del. I Skåne finns 33 kommuner, med ett genomsnittligt invånarantal på 35 000. Endast ett fåtal av kommunerna har färre än 10 000 invånare. De svenska kommunerna har p.g.a. sin beskattningsrätt en stark ställning inom det svenska systemet. De har också en vittgående självbestämmanderätt. Genom Skåne löper transitvägar mellan Skandinavien och Centraleuropa för såväl gods- som persontransporter Volymen på godstransporter till sjöss, längs vägarna och med järnväg är mycket hög och ligger på samma nivå som i Alperna. Regionen har emellertid en välutbyggd trafikinfrastruktur som klarar dessa transporter. Skånes näringsliv är framförallt koncentrerat till städerna och till den sydvästra kusten. I övrigt präglas Skåne av vidsträckta jordbruksområden och ett flertal mycket attraktiva naturområden.
(3)
Den tyska delen består av storkommunerna (Landkreise) Uecker –Randow, Ostvorpommern, Nordvorpommern, Rügen, Demmin, Mecklenburg-Strelitz och de självständiga (kreisfreie) städerna Stralsund, Greifswald och Neubrandenburg i Mecklenburg-Vorpommern och storkommunerna Barnim och Uckermark i Land Brandenburg. Även genom denna del av euroregionen löper viktiga trafikaxlar i nord-sydlig och öst-västlig riktning. En del av Landkreis Barnim tillhör storstadsområdet Berlin.
9
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Den tyska delen av euroregionen har en yta på 15 447 km2 och en befolkning på 1 045 979 invånare med en genomsnittlig befolkningstäthet av 67,71 invånare/km2. Städerna Greifswald, Stralsund, Neubrandenburg, Prenzlau, Schwedt/O. och Eberswalde tjänar som centrum för näringslivet i en i övrigt lantligt präglad jordbruksbygd med svaga strukturer. 1.2.2 Sammanfattning av viktiga områdesmässiga utgångspremisser Som en följd av den historiska utvecklingen har speciella strukturer och funktioner vuxit fram i ett nät av centrala orter, vilka utförligt beskrivs i Handlingsplan 2000-2006. Såväl i Land Brandenburg som i Mecklenburg-Vorpommern förbereds förändringar av centralortsindelningen, liksom en kommunreform. Syftet är att åstadkomma rationellare strukturer. Dessa processer är ännu inte avslutade, varför förändringar inte kan redovisas i Handlingsplan 2007-2013. Inom svensk regionplanering existerar inte begreppet centralort. Områdeskategorierna2 inom euroregionen består av: -
landsbygd, som dominerande områdeskategori;
-
områden i nära anslutning till centrala orter av stor betydelse. I detta sammanhang är • • •
områden i nära anslutning till storstaden Berlin, områden i nära anslutning till Szczecin (stor stad av överregional betydelse), särskilt för det tysk-polska gränsområdet och områden i nära anslutning till de centrala orterna Malmö och Lund
av särskild vikt; -
det tysk-polska gränsområdet längs Oder, med växande möjligheter att etablera sig som gemensamt område för utbyte av varor och tjänster;
-
områden i nära anslutning till Koszalin (stor stad av regional betydelse).
Euroregionen omfattar ett system av i öst-västliga och nord-sydliga axlar. Dessa axlar har en överregional och delvis europeisk utbredning. V.g. se karta med överregionala axlar, inom euroregionen. Särskilt de överregionala axlarna är viktiga för en hållbar utveckling inom euroregionen. Längs dessa axlar måste en god transportinfrastruktur garanteras. Med färdigställandet av A20 har en kvalitativ förbättring i väst-östlig riktning uppnåtts.
2
Jfr. EHK 2000 - 2006, pkt. 3.1.2.2, sida 17 ff
10
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Som överregionala axlar fungerar:
•
•
Öst-väst-axeln: →
Axeln Hamburg - Lübeck – Rostock – Stralsund – Sassnitz/Mukran – Sjöförbindelsen Baltikum
→
Axeln Hamburg -Lübeck – Rostock – Pasewalk – Szczecin (vidare som nedan)
→
Axeln Hamburg -Lübeck – Schwerin – Pasewalk – Szczecin – Koszalin – Gdansk – Kaliningrad – Klaipeda – Tallinn – St. Petersburg resp. – Szczecin – Stargard – Bydgoszcz – Warszawa
Nord-syd-axeln: →
Axeln sjöförbindelsen Skandinavien/Baltikum – Sassnitz/Mukran – Stralsund Greifswald – Anklam – Pasewalk - Berlin
→
Axeln sjöförbindelsen Skandinavien/Baltikum – Sassnitz/Mukran – Stralsund Greifswald/Grimmen – Demmin – Neubrandenburg/Neustrelitz – Berlin
→
Axeln sjöförbindelsen Skandinavien/Baltikum – Swinoujscie – Szczecin – Berlin
→
Axeln sjöförbindelsen Skandinavien/Baltikum – Swinoujscie – Szczecin – Gorzow - Zielona Góra – Jelenia Góra – (Tjeckien – Adriaområdet)
→
Koszalin – Szczecinek – Pila – Poznan – Leszno – Katowice
Källa: UHP 2000 – 2006, sid. 24
Två andra viktiga trafikaxlar, som berör euroregionen, är kuststräckan mellan Schleswig-Holstein och de östra Östersjöområdena, liksom öst-västförbindelsen mellan Berlin och Warszawa. För de multimodala transporterna inom euroregionen spelar även hamnarna Sassnitz/Mukran, Świnoujście/Szczecin, Malmö, Ystad och Trelleborg en roll som knutpunkter som ger betydande utvecklingsimpulser. De, inom euroregionen befintliga regionala axlarna, förbinder framför allt medelstora städer med varandra och svarar för landsbygdens anknytning till de överregionala axlarna. De skapar förutsättningar för inomregionalt utbyte och tillgänglighet och fyller därmed en viktig funktion som stabiliserande faktor på landsbygden. Tillgängligheten till arbetsplatser, kultur- och utbildningsinrättningar och social service är en viktig faktor i strävandena att skapa likvärdiga levnadsbetingelser. Förutom välfungerande överregionala trafikaxlar är goda regionala vägförbindelser, som anknyter till de överregionala axlarna och som även förbinder de olika områdena inom euroregionen med varandra, nödvändiga för den fortsatta utvecklingen av näringslivet liksom bostads- och turistområdena. Särskilt viktig, i detta sammanhang är en fortsatt utbyggnad i öst-västlig riktning (väg, järnväg, flyg- och sjötransporter).
11
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Med Polens och ytterligare östeuropeiska staters medlemskap i EU har läget inom euroregionen förändrats och nya utvecklingspotentialer uppstått: -
Från ett randläge inom EU och för den polska delen av euroregionen, ickemedlemskap befinner sig euroregionen nu i centrum för utvecklingen inom Östersjöområdet och därmed förknippade framtidsmöjligheter.
Källa: UHP 2000-2006, slutrapport
-
Szczecin kan i ökad utsträckning profilera sig som centrum i ett transnationellt stad-landsbygds-område.
-
De båda storstadsområdena Köpenhamn och Berlin medför att euroregionen gränsar till tillväxtmarknader.
-
Öresundsregionen, i vilken Region Skåne ingår, utvecklar sig efter färdigställandet av Öresundsbron alltmer till ett framgångsrikt centrum för näringslivet med möjliga synergieffekter för hela euroregionen.
-
Genom ett utökat samarbete med de baltiska staterna finns viktiga utvecklingspotentialer.
12
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
1.3
Specifika särdrag för euroregionen och nya utmaningar med tonvikt på de demografiska förändringarna
För perioden 2007 till 2013 förekommer, under förändrade förutsättningar, gemensamma uppgifter, såsom: -
att i större utsträckning utveckla regionen till en, mot omvärlden öppen region med uppdrag att bredda sina funktioner och uppgifter i den södra delen av Östersjöområdet;
-
att öka konkurrenskraften genom att målmedvetet utnyttja regionens särdrag, genom:
-
•
att stärka utvecklingen av kustområdena och angränsande inlandsområden;
•
att identifiera regionala tillväxtkärnor och främja dessas utveckling och därmed även synergieffekterna på angränsande områden;
•
att tillvarata landsbygdens inneboende potential, särskilt naturens mångfald till gagn för tillväxten inom turistnäringen;
•
att i ökad utsträckning sammanlänka näringslivsmässigt framgångsrika områden och använda dessa som tillväxtmotorer för hela euroregionen;
att bygga ut och påskynda utvecklingen inom det gemensamma näringslivsområdet Oder, kustområdet samt Stettiner Haff, i anslutning till storstadsområdet Berlin och Öresundsregionen, med rekommendationerna från den tysk-polska Regeringskommissionen för regionalt och gränsnära samarbete 2004 som grund. Rekommendationerna rörande ett sådant gemensamt område för utbyte av varor och tjänster riktar in sig på för befolkningen i missgynnade områden, tydliga och realistiska framsteg. I första hand gäller det att främja näringslivet och infrastrukturen i regionen. I centrum för detta arbete står: •
att göra området attraktivt för investeringar;
•
att målmedvetet stödja innovation;
•
att modernisera och bygga ut transportnätet samt att inrätta fler gränsövergångar;
•
att samordna stödet till företagen med förbättrad kommunikations- och informationsteknik;
•
att särskilt stödja turismsektorn genom att bygga ut strukturer som kan spela rollen som tillväxtmotor för näringslivet;
•
ett fortsatt utnyttjande av potentialen som kulturregion. 13
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Regeringskommissionen rekommenderar som prioriterade områden att ”stödja och stärka den regionala tillväxten, sysselsättningen och innovationsförmågan inom regionen, vars nord-sydaxel utgörs av Oder”3 d.v.s. att betrakta Oder som centrum för ett gränsöverskridande tillväxtområde. I detta sammanhang är behovet av en utbyggd gränsöverskridande infrastruktur betydelsefullt, särskilt: -
en gränsöverskridande infrastruktur för spårbunden trafik, utvecklandet av effektiva öst-västförbindelser samt att åter öppna direktförbindelsen HamburgSzczecin och därmed förkorta transporttiderna;
-
utbyggnad av de inre vattenvägarna (Oder/HoFriWa);
-
en förbättrad gränsöverskridande tillgänglighet genom att vidareutveckla Via Hanseatica som väst-östlig förbindelse, rusta upp järnvägssträckan Berlin-Szczecin samt att bygga en västlig förbifartsled vid Szczecin med en fast förbindelse över Oder, vid Police.
Att avhjälpa brister i transportinfrastrukturen och att stödja företagsetableringar är viktiga katalysatorer för framväxten av ett gemensamt område för utbyte av varor och tjänster inom euroregionen. Euroregionen har inom sin verksamhet som målsättning att alltid betrakta euroregionen som en helhet och att genom ökad konkurrens verka för utjämnandet av ekonomiska och sociala skillnader och komplettering av systemen. Att utveckla infrastrukturen är i detta sammanhang en av de främsta uppgifterna. För en hållbar utveckling inom euroregionen är befolkningsutvecklingen av utslagsgivande betydelse. Följderna av de demografiska förändringarna (minskat antal födslar, befolkningsminskning) i de glesbefolkade landsbygdsområdena inom regionen är särskilt tydliga i den tyska delen av POMERANIA. Befolkningsutvecklingen skiljer sig emellertid åt i de enskilda delområdena och kommunerna inom euroregionen. Runt många centralorter tenderar antalet invånare att öka, medan det sker en minskning i själva centralorten (t.ex. i Schwedt/O.). Men även många centralorter uppvisar, p.g.a. sitt läge en positiv utveckling. Detta gäller t.ex. Bernau (klassificerad som medelstor stad/subregionalt centrum), som gränsar till Berlinområdet (med en befolkningsökning mellan 1990 och 2003 på 140,3 %, d.v.s. från 24 510 invånare till 34 379. (Källa: Landesumweltamt Brandenburg, Referat Raumbeobachtung).
Rekommendationer av den tysk-polska Regeringskommissionen för regionalt och gränsnära samarbete, Szczecin september 2004
3
14
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Befolkningsprognoser utgör viktiga underlag för utvecklingen. Föreliggande prognoser (jfr. bil. 3) gäller för perioden t.o.m. 2020: Befolkningsutvecklingen inom euroregionen 2003/2004 till 2020 Landkreis/ kreisfreie Stadt Wojewód Region
Befolkningsprognoser5 för åren
Läge4 2003/2004
2010
2015
2020
Utveckling 2004/2003 bis zu 2020 (%)
MecklenburgVorpommern6 Demmin
88 277
78 548
71 430
63 308
71,72
Mecklenburg-Strelitz
84 559
80 585
75 700
68 881
81,46
Nordvorpommern
113 842
106 812
99 130
89 081
78,25
Ostvorpommern
111 056
104 575
97 828
88 716
79,88
Rügen
72 169
67 890
64 318
59 570
82,54
Uecker-Randow
78 794
68 324
61 361
53 597
68,02
Greifswald
52 669
49 707
51 400
53 812
102,17
Neubrandenburg
68 451
58 951
55 966
53 379
77,98
Stralsund
58 847
54 767
55 013
55 867
94,93
Barnim
175 861
179 220
177 850
174 290
99,11
Uckermark
141 454
131 980
127 290
121 380
85,81
1 696 100
1 688 200
1 675 800
1 656 200
97,65
Stadt Szczecin
414 000
405 800
393 900
377 800
91,26
Stadt Koszalin
107 900
106 400
103 500
99 700
92,40
1 160 919
1 212 743
1 249 677
-
107,6499
75 592
77 943
79 523
-
105,20
Malmö
269 142
281 097
291 048
-
108,14
Lund
101 423
107 456
111 089
-
109,53
Brandenburg77
Zachodniopomorskie88 därav:
Skåne Kristianstad
till den 31.12. Källa: Statistisches Landesamt Mecklenburg-Vorpommern (2005): 3. Landesprognose (Basisjahr 2002), Schwerin, jeweils zum 31.12. des Jahres 6 Källa: Landesamt für Statistik Mecklenburg-Vorpommern 2005, Schwerin 7 Källa: Landesbetrieb für Datenverarbeitung und Statistik Brandenburg (Hrsg. 2006): Bevölkerungsprognose des Landes Brandenburg für den Zeitraum 2005 - 2030 8 Marschallmyndigheten för Wojewód 9 Källa: Region Skåne/SCB; Befolkningsprognos endast t.o.m. 2015, utveckling i procent 2004-2015 4 5
15
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Befolkningen har kontinuerligt ökat i Skåne under de senaste 20 åren och denna trend håller i sig. Den nuvarande ökningen på 0,5 % per år beror framför allt på inflyttning, från såväl övriga Sverige som från utlandet. Inflyttningen från Danmark har ökat markant. Åldersstrukturen motsvarar det svenska genomsnittet. Den förväntade genomsnittliga livslängden ökar oavbrutet, men även dödstalen p.g.a. en åldrande befolkning. Födelsetalen har varierat kraftigt under de senaste 20 åren. Ett födelseöverskott kunde, för första gången sedan 1997, noteras 2003. Länge ökade befolkningen endast i regionens västra delar. Till följd av ökade boendekostnader men även infrastrukturförbättringar och bättre pendlingsmöjligheter, fördelar sig nu befolkningsökningen jämt över regionen. Skånes migrationsutveckling under de senaste årtiondena
Sammanfattningsvis kan den demografiska utmaningen för Skånes del karaktäriseras enligt följande: -
en åldrande befolkning stabilisering av den naturliga befolkningstillväxten övervinna skillnaderna mellan områden med flyttningsöverskott – kusten och sydvästra delen – och den övriga regionen stabilisera befolkningsutvecklingen i de små landsbygdssamhällena
De demografiska förändringarna inom den tyska delen av euroregionen karaktäriseras av följande utvecklingstrender: -
födelseunderskott p.g.a. avsaknad - som inte kan kompenseras på annat sätt - av flera årskullar kvinnor i fertil ålder. Denna brist uppgår till 40-50 % av den erforderliga nivån för en stabil befolkningsutveckling med färre antal födda än avlidna;
-
utflyttning, med undantag för vissa inflyttningsområden (Landkreis Barnim). I befolkningsprognosen för delstaten Brandenburg (mars 2006) korrigerades prognosen för Landkreis Barnim i positiv riktning. Fram till 2010 förväntas en fortsatt ökning (inflyttning från Berlin och intern flyttning) för att sedan avta fram till 2020 och slutligen hamna på 2004 års nivå. Flyttströmmarna från landsbygden förlöper nu, liksom tidigare i öst-västlig riktning (arbetstillfällen). Inom Landkreis Uckermark, som är ett utpräglat jordbruksområde kommer under prognosperioden 7 100 16
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
invånare att flytta, vilket är den högsta prognostiserade siffran inom delstaten Brandenburg. I den tredje regionprognosen för Mecklenburg-Vorpommern10 har olika flyttningsflöden registrerats, från utvandring till flytt inom kommunen. Prognosen pekar i följande riktning: •
tydliga förändringar för städerna Greifswald, Stralsund och Neubrandenburg i förhållande till 2002, med ett flyttningsöverskott;
•
utflyttningen från storkommunerna Demmin, Mecklenburg-Strelitz, Ostvorpommern, Rügen och Uecker-Randow kommer 2020 att ligga på en klart lägre nivå än 2000.
Därutöver prognostiseras fr.o.m. 2008 en signifikant minskning av utflyttningen från Mecklenburg-Vorpommern på grund av den kraftiga minskningen av antalet födslar på 1990-talet, vilket innebär att den flyttningsbenägna åldersgruppen 1830 år kommer att vara mycket liten. -
en åldrande befolkning p. g. a. ökad förväntad livslängd. Andelen av befolkningen över 65 år ökar kraftigt. I vissa delområden kommer var fjärde invånare att tillhöra gruppen äldre år 2020.
Exempel: Prognos, indelad efter åldersgrupp för befolkningsutvecklingen i Landkreis Uckermark för åren 2010 och 2020, i jämförelse med 2002 (i absoluta tal) Prognose der Bevölkerungsentwicklung nach Altersgruppen im Landkreis Uckermark der Jahre 2010, 2020 gegenüber 2002 (absolut) 60000
54.913 47.300
50000
Uckermark 2002
Absolut
Uckermark 2010
36.420
40000
25.130
29.006
Uckermark 2020
30000
18.480 16.384
20000
16.990 7.035
11.760
10000
1.957
3.890
0 0 bis unter 20 Jahre
20 bis unter 40 Jahre
40 bis unter 65 1 Jahre
65 bis unter 75 Jahre
Altersgruppen
75 bis unter 85 Jahre
85 Jahre und älter
Quelle: LDS Brandenburg, Gebietsstand 2003
Källa: LDS, Gebietsstand 2003, ur sammanfattningen av studien „Modellvorhaben zur Stabilisierung des ländlichen Raumes im demografischen Wandel“, från oktober 2005
10 Regional utveckling i Mecklenburg-Vorpommern, informationsskrift nr 11 12/ 2005 från Oberste Landesplanungsbehörde, Ministerium für Arbeit, Bau und Landesentwicklung
17
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Därmed uppgår i Landkreis Uckermark, år 2020 andelen 0-20 år till 14,96 % 20-40 år 20,34 % 40-65 år 38,28 % 65-75 år 13,75 % 75-85 år 9,52 % över 85 år 3,15 %
jämfört med 19,91 % 2002 24,99 % 37,69 % 11,29 % 4,83 % 1,34 %
En liknande situation uppvisar Mecklenburg-Vorpommern. Stad/Storkommun(Landkreis)/Åldersstruktur Hansestadt Greifswald Under 20 år Över 20 till under 60 år Över 60 år Hansestadt Stralsund Under 20 år Över 20 till under 60 år Över 60 år Neubrandenburg Under 20 år Över 20 till under 60 år Över 60 år Landkreis Demmin Under 20 år Över 20 till under 60 år Över 60 år Landkreis Mecklenburg-Strelitz Under 20 år Över 20 till under 60 år Över 60 år Landkreis Nordvorpommern Under 20 år Över 20 till under 60 år Över 60 år Landkreis Ostvorpommern Under 20 år Över 20 till under 60 år Över 60 år Landkreis Rügen Under 20 år Över 20 till under 60 år Över 60 år Landkreis Uecker-Randow Under 20 år Över 20 till under 60 år Över 60 år
2002 i%
2020 I%
Förändring 2020 i förhållande till 2002 i %
18,8 58,8
18,6 56,2
./. 0,2 ./. 2,6
22,4
25,2
+ 2,8
17,5 54,2 28,3
17,0 53,0 30,0
./. 0,5 ./. 1,2 + 1,7
19,4 58,1 22,5
16,5 48,1 35,4
./. 2,9 ./. 10,0 + 12,9
20,8 54,0 25,2
14,9 45,9 39,2
./. 5,9 ./. 8,1 + 14,0
20,6 55,6 23,8
14,4 47,5 38,1
./. 6,2 ./. 8,1 + 14,3
18,4 56,6 25,0
14,3 47,2 38,5
./. 4,1 ./. 9,4 + 13,5
20,0 54,9 25,1
14,9 46,1 39,0
./. 5,1 ./. 8,8 + 13,9
19,9 55,3 24,8
15,4 48,1 36,5
./. 4,5 ./. 7,2 + 11,7
19,8 54,8 25,4
13,2 44,1 42,7
./. 6,6 ./. 10,7 + 17,3
Källa: Informationsreihe der Obersten Landesbehörde, 12/2005
Befolkningsutvecklingen, i synnerhet den dramatiska befolkningsminskningen, påverkar bärkraften och effektiviteten inom många offentliga infrastrukturområden. Man har därför, i en ny regionplan försökt anpassa planeringen till denna process, genom avsevärda förändringar av centralortssystemet.
18
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Också prognoserna för Wojewód (förvaltningsområdet) Zachodniopomorskie utgår från en befolkningsminskning. År 2020 kommer förvaltningsområdet att ha 40 000 färre invånare. I Szczecin kommer antalet invånare kontinuerligt att sjunka, i ännu högre grad än i Wojewód (förvaltningsområdet) Zachodniopomorskie. Förändringar i åldersstrukturen i Wojewód Zachodniopomorskie År 2002 2010 2020
Under arbetsför ålder 22,6 % 17,8 % 15,9 %
Arbetsför ålder 63,7 % 66,3 % 60,6 %
Över arbetsför ålder 13,7 % 15,9 % 23,5 %
Källa: Interreg-projektet „South Baltic Arc“, slutrapport „Zentralörtliche Verflechtung zwischen Ostmecklenburg/ Vorpommern und der Stadt Szczecin“, september 2004,sid. 115
Därefter stiger andelen av befolkningen i arbetsför ålder till 2010 med 3,5 % och avtar därefter fram till 2020 med 5,7 %. (jfr. bil. 4 över åldersstrukturen) Problem, som hänger samman med de demografiska förändringarna, genererar också möjligheter inom den mjuka sektorn, såsom social service och natur- och landskapsvård. Som följd av de demografiska förändringarna framför allt i de tyska och polska områdena kan följande iakttas: -
förändringar inom infrastrukturen (bostäder, avfallshantering, persontransporter, nedläggning av skolor samt privata och offentliga serviceutförare, som drar sig tillbaka);
-
avsevärda förändringar av den sociala strukturen; säkrande av den sociala kompetensen samt utbildningsnivån; försök att motverka den neråtgående trenden på utbildningsområdet;
-
ökande efterfrågan på tjänster, som kan bidra till att förbättra livskvaliteten för äldre, så som särskilda boendeformer, hemtjänst, hemsjukvård, hälsovård och åldersanpassade turisterbjudanden vilket i sin tur skulle kunna skapa nya arbetstillfällen.
Som följd av de demografiska förändringarna öppnar behovet av snabba förändringar upp för nya, innovativa lösningar. För en i framtiden fungerande regional utveckling krävs en ny form av förutseende planering för att säkra kunskapsnivån och barnomsorgen, omvårdnaden och den medicinska vården, en åldersanpassad infrastruktur, mobilitet och tillgänglighet samt den tekniska infrastrukturen, liksom utvecklandet och säkrandet av det sociala kapitalet.
19
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Ett inledande handlingsdokument på det politiska planet har utarbetats i delstaten Brandenburg. Detta dokument11 innebär bl. a.: -
Att på sikt höja förvärvsfrekvensen, d.v.s. att minska arbetslösheten genom en målmedveten utbyggnad av infrastrukturen och ge stöd till investeringar liksom att ge regionens ungdomar ett framtidsperspektiv som väsentliga faktorer för en demografisk stabilisering;
-
En målmedveten koncentration på konkurrensdugliga branscher, profilering av arbetsskapande, regionala tillväxtkärnor och en ny inriktning på företagsstödet, under mottot ”Stärka styrkan” samt ett tillväxtprogram för småföretagen;
-
Att nyttja värdefulla utvecklingspotentialer som naturparker, regionalparker, biosfärreservat med målet att stimulera till egeninitiativ och därmed bidra till en stabilisering av det socioekonomiska läget och öka attraktiviteten för företag och människor.
De demografiska förändringarna öppnar möjligheter för nya utvecklingsområden i synnerhet på landsbygden. Samtidigt måste företagens medvetenhet om de demografiska frågorna öka, liksom de små och medelstora företagens stöd för att kunna hantera följderna av de demografiska förändringarna. 1.4
EU: s trafikpolitik och dess betydelse för Euroregion POMERANIA
EG-kommissionen slår i sina strategiska riktlinjer för perioden 2007-2013 fast, att en effektiv och säker transportinfrastruktur är en nödvändig förutsättning för näringslivets utveckling. Vid sidan av den grundläggande avsikten, att i ett utvidgat EU främja utbyggnaden av de transeuropeiska transportnäten, kommer gränsöverskridande projekt liksom infrastruktursatsningar i svagt utvecklade regioner och länder att tillmätas särskild vikt. I regioner med ett glest och småskaligt näringsliv och boende bedöms skapandet av en regional transportinfrastruktur som meningsfull. Kommissionens strategiska riktlinjer för perioden 2007-2013 omfattar följande principer: -
Standarden och karaktären på de infrastrukturåtgärder som ska stödjas måste bedömas utifrån objektiva kriterier;
-
Principen om ekologisk hållbarhet liksom verkandet för alternativa transporter och kombinerade transportsätt ska stå i förgrunden;
-
Särskilt intresse ska ägnas moderniseringen av järnvägsnätet;
-
Förutom investeringar i infrastruktur ska även sörjas för ett välfungerande trafikledningssystem för att kunna erbjuda säkerhet och en harmonisk, miljövänlig fördelning mellan olika transportslag.
11
Demografisk förändring i Brandenburg – förnyelse av egen kraft, Staatskanslei Brandenburg, 2:a rapporten
20
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Som komplement, framhålls inom riktlinjerna: •
att gränsöverskridande förbindelser ska ställas i förgrunden;
•
vikten av kompletterande investeringar i förbindelser som ökar tillgängligheten till de stora transportnäten för stads- och landsbygdsområden;
•
att stödet till den regionala utvecklingen, i form av ökad tillgänglighet till de transeuropeiska transportnäten i isolerade områden, måste öka;
•
att de korta transportsträckorna måste ägnas mer uppmärksamhet.
I det av EG-kommissionen i juli 2005 publicerade materialet om de transeuropeiska transportnäten med ”TEN-V-prioriterade axlar och projekt”, belystes även de ekonomiska aspekterna. En märkbar höjning av TEN-V-anslaget förutspåddes i samband med förslaget om att ställa en ökad del av anslagen för gränsöverskridande åtgärder till förfogande. Kommissionen föreslår att anslagen för gränsöverskridande åtgärder ska höjas från 30 till 40 %. Endast Skåne omnämns av euroregionen,i samband med de 30 prioriterade axlarna och projekten.
21
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
2.
Sammanfattande utvärdering av resultat och utvecklingsmöjligheter inom det transnationella samarbetet under tidsperioden 2000-2006
2.1
Resultat av gemenskapsinitiativet INTERREG III A
Euroregionens bidragsmöjligheter, under den utlöpande bidragsperioden, har baserats på Utvecklings- och handlingsprogrammet 2000 till 2006 och ”Regionalprogram för det tysk-polska gränsområdet i MecklenburgVorpommern/Brandenburg och Wojewód (förvaltningsområdet) Zachodniopomorskie” från mai 2004. Som grundläggande prioriteringar12 för den regionala utvecklingen i det tysk-polska gränsområdet anges: Prioritet A:
Ekonomisk utveckling och samarbete
Prioritet B:
Förbättrad teknisk infrastruktur och förbättrad infrastruktur för turismen
Prioritet C:
Miljö
Prioritet D:
Landsbygdens utveckling
Prioritet E:
Vidareutbildning och sysselsättningsskapande åtgärder
Prioritet F:
Interregionalt samarbete; Investeringar i kultur och mänskliga möten; Fonder för mindre projekt
Prioritet G:
Särskilt stöd till områden som gränsar till blivande medlemsländer
Prioritet H:
Teknisk hjälp
I rapporten ”Uppdatering av halvtidsutvärderingen av INTERREG III A 2000-2006” bedöms programmet ha bevisat sin effektivitet inom huvudområdena näringslivssamarbete, utbyggnaden av infrastrukturen i gränsområdena, samarbetet inom turistnäringen, vidareutbildning och euroregionalt samarbete. De till förfogande ställda tyska och polska ERUF-medeln, inom ramen för INTERREG III A har förbrukats helt och hållet. Området Prioritet A ”Ekonomisk utveckling och samarbete” har som målsättning att höja prestationsförmågan inom euroregionen, att särskilt stödja gränsöverskridande aktiviteter, att stimulera små och medelstora företag, att stabilisera industri- och företagsområdenas utvecklingsmöjligheter, d.v.s. stödja såväl innovativa som traditionella områden, som nischprodukter och därvid till fullo utnyttja det gränsöverskridande samarbetet inom arbetslivet (Åtgärd A-1) samt stödja gränsöverskridande samarbete mellan forskningsinstitutioner och företag (Åtgärd A2). Man kan konstatera att inom ramen för detta prioriteringsområde, är resultatet mycket gott. Enligt halvtidsutvärderingen 2004-12-31 hade 4 700 företag deltagit i de olika samarbetsprojekten och över 1 350 rådgivningstillfällen genomförts. 12 JPD (Joint Programming Document) 2000-2006 för det tysk-polska gränsområdet i MecklenburgVorpommern/Brandenburg och Wojewód (förvaltningsområdet) Zachodniopomorskie, mai 2004
22
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Två informations- och kommunikationsteknikprojekt för förvaltningen genomfördes. Vetenskapliga institut och teknologicentra i Greifswald, Szczecin och Koszalin samarbetar inom ett nätverk för plasmaforskning. För resultaten av den samordnade inre och utåtriktade marknadsföringen svarar i huvudsak service- och rådgivningscentren i Schwedt/O., Pasewalk och Anklam. T.o.m. december 2004 hade165 lokalt anknutna initiativ genomförts och 65 inom marknadsföringen av turistsektorn. 90 företag har etablerat ett samarbete med polska partners. Området Prioritet B har förbättrad, gränsövergripande, näringslivsanknuten infrastruktur som målsättning, med förbättrade överregionala och interregionala kommunikationer för att öka tillgängligheten och för att skapa infrastrukturella förutsättningar för gränsövergripande turism och marknadsföringsstrategier. Med dessa medel understöddes även samverkansformer inom medicinteknik, fas 1 och 2 av det telemedicinska nätverket för tumörvård, nyanläggning och utbyggnad vägar (40km vägar och 12,3 km gång- och cykelbanor), hamninfrastrukturförbättringar samt skapandet av 300 övernattningsmöjligheter samt 15 tysk-polska reseprodukter. Bevarandet av natur och landskap och landskapsvård för att bevara kulturlandskapets attraktivitet står i centrum inom området Prioritet C: Miljö. Här ingår även katastrof-, haveri- och översvämningsskydd. Enligt halvtidsutvärderingen hade man t.o.m. slutet av år 2004 endast delvis uppnått målen för detta prioriteringsområde. En av orsakerna är att de innehållsmässiga huvudpunkterna inom prioriteringsområdet delvis täcks av andra finansieringskällor. Inom området Prioritet D: Landsbygdens utveckling, som inriktar sig på att motverka strukturella brister på landsbygden, kan ett högt kapacitetsutnyttjande konstateras. De anslagna medlen koncentrerades till stor del på finansiellt starka projekt. Detta gäller t.ex. byggprojekt med anknytning till turism. Enligt bedömningen är revitaliseringen av historiska byar underrepresenterad inom området Landsbygdens utveckling. Här måste emellertid hänsyn tas till att anslagsbehovet på detta område i större utsträckning täcks av EUGFJ (jordbruksfonden) och Leader+. Med medel från Prioritet E: Vidareutbildning och sysselsättningsskapande åtgärder finansierades distansstudier, stöd till entreprenörskap, språkutbildning samt stöd till samverkansformer mellan utbildningsinrättningar och företag, 3 300 personer hade deltagit i sådana utbildningsinsatser vid utvärderingstillfället. Inom detta prioriteringsområde återspeglas i särskilt hög grad den gränsöverskridande karaktären.
23
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Projekten inom Prioritet F: Interregionalt samarbete syftar till en förstärkt integration av befolkningen i gränsområdet, särskilt genom ett intensivt samarbete inom kultur- och ungdomsområdena. I detta sammanhand medverkar även kommunala förvaltningar. Inom prioriteringsområdet genomförs även mindre projekt genom vilka många gränsöverskridande aktiviteter och samarbetsprojekt kan initieras. Utifrån erfarenheterna från den gångna bidragsperioden kan följande slutsatser dras: (1)
Polens inträde i EU och öppnandet av gemenskapsinitiativet INTERREG III A för hela gränsområdet har stärkt samarbetet inom euroregionen.
(2)
JPD (Joint Programming Document) tjänar som ett verksamt instrument när det gäller bidrag från gemenskapsinitiativet INTERREG III. I halvtidsutvärderingen rekommenderas en förstärkt gränsöverskridande mervärdesskapande inriktning på projekten och att vid äskande om bidrag understryka projektens gränsöverskridande karaktär.
(3)
Uppbyggnaden av gemensamma strukturer på båda sidor om gränsen, tillmäts stor betydelse. Förslagen till beslutsorganen för vidareutveckling på regional nivå, bedöms som långsiktiga uppgifter13.
13
Ebenda, Seite 3, Umsetzung zentraler Empfehlungen aus der Halbzeitbewertung, Stand Oktober 2005
24
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
2.2
Utvalda INTERREG III B-projekt med syfte att stödja förverkligandet av målen i Utvecklings- och handlingsprogrammet 2000-2006
2.2.1 Samlad överblick Euroregionen har, med stöd av gemenskapsinitiativet INTERREG III B för Östersjöområdet, utvecklats till ett viktigt säte för internationella samarbetsnätverk. Deltagandet i de olika projekten har koncentrerats till vissa geografiska delområden och huvudfrågor, liksom till regionala myndigheter, institutioner, universitet, städer och kommuner och tydliggör att den geografiska närheten grannländer emellan inverkar gynnsamt på samarbetsviljan. Euroregionen själv deltar som partner i några projekt, t.ex. BALTIC+ och South Baltic Arc. Viktiga INTERREG III B-projekt, översikt: Område Östersjön
Förkortning BALTIC+
Lead Partner Region Skåne, Sverige
Östersjön
Baltic Gateway
Region Blekinge, Sverige
Östersjön
South Baltic Arc
Ministerium für Arbeit, Bau und Landesentwicklung MecklenburgVorpommern
Östersjön
SuPortNet II
Oslojodinfo, Norge
21
Östersjön
BALT COAST
25
Östersjön
EUROB
Ministerium für Arbeit, Bau und Landesentwicklung MecklenburgVorpommern Deutsche Verbände für Wohnungswesen, Städtebau und Raumordnung e. V.
Gemeinsame Landesplanungsabteilung der Länder Berlin und Brandenburg
6
EUROB II
CADSES
ODERREGIO
Partner 21
38
9
27 34
Syfte En gemensam politisk plattform för samordning och genomförande av regionala utvecklingsåtgärder samt åtgärder, som medför ökad tillgänglighet och rörlighet. Pilotprojekt. En hållbar utveckling och integration av sjövägar, hamnar och näringsliv. TEN, TINA. och paneuropeiska transportkorridoren. Utvecklingskoncept och -åtgärder samt pilotprojekt i södra Östersjöområdet. Stärka centrumen och förbättra trafikanslutningarna. Utvecklings- och marknadsföringsåtgärder inom ramen för ett nätverk för småbåtshamnar. Metoder och modeller för kustområdesutveckling och hantering av intressekonflikter. Utvidga, vidareutveckla och institutionalisera European Route of Brick Gothic (EUROB). Koppla samman ekonomiska, turistiska och bevarandeintressen. Utarbeta ett transnationellt handlingsprogram för översvämningsskydd för hela Oderområdet.
Källa: Bundesministerium für Verkehr, Bau und Stadtentwicklung, „Aufbau Ost – Europäisch vernetzt“, Zur Wirksamkeit der transnationalen Zusammenarbeit in der Raumentwicklung (INTERREG III B) für die ostdeutschen Länder der Bundesrepublik, 2006
25
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Ur samarbetet, inom ramen för INTERREG III B-projekten kan, för euroregionens del, följande projektrelaterade utvecklingsimpulser iakttas: (1)
Medverkan och delaktighet i strategiska utvecklingsplaner och –aktiviteter liksom skapandet av politiska plattformar för det transnationella samarbetet inom utvecklingsområdena i södra Östersjöområdet (BALTIC+ och South Baltic Arc);
(2)
Förbättring av den transnationella, regionala och lokala tillgängligheten genom förbättrade kommunikationer samt integration av sjövägarna i södra Östersjön i syfte att främja den regionala utvecklingen (BALTIC+, South Baltic Arc och Baltic Gateway);
(3)
Initiativ för landsbygdsutveckling genom att utnyttja erfarenheterna från omstruktureringen av jordbruks- och skogsnäringen inkl. skapandet av nya inkomstmöjligheter (BALTIC+ och High Quality Tourism);
(4)
Utveckling av ett miljövänligt, transnationellt nätverk för småbåtsturism med positiv inverkan på näringsliv och arbetstillfällen (SuPortNet och BALTIC+);
(5)
Förbättring av know-how för kustområdesutveckling, översvämningsskydd och flodområdesutveckling (BALT COAST och ODERREGIO).
I samband med en ekonomisk och politisk utformning av utvecklingsprocesser under ständigt förändrade villkor, uppstår möjligheter att dra nytta av tidigare lärdomar genom ett samarbete i projektform och annat erfarenhetsutbyte. Kompetensen inom olika områden – hanteringen av planeringsinstrument, kopplingen mellan näringsliv och forskning, innovation och utbildning, skapandet av social infrastruktur – ökar genom nya erfarenheter inom det transnationella samarbetet. Genom mångsidiga kontakter med näringslivet kan transnationella nätverk för kommunala förvaltningar, myndigheter, forskningsinrättningar- och institut stärka konkurrenskraften och innebära fördelar i den globala konkurrensen. Inom ramen för gemensamt projektarbete utvecklas och stärks förtroendet och förmågan till samarbete mellan människor med olikartad mentalitet och bakgrund genom personliga nätverk.
26
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
2.2.2 Resultat av utvalda INTERREG III B-projekt, som underlag för framskrivningen av Utvecklings- och handlingsprogrammet till perioden 2007-2013 INTERREG III B-projektet South Baltic Arc Projektet omfattar ett betydande, strategiskt utvecklingsområde i Östersjöområdet med delar, som ingår i Euroregion POMERANIA. Inom ramen för projektet har samarbetet mellan regionala aktörer, i syfte att jämna ut interregionala skillnader, stärkts. En vision för en gränsövergripande närings- och trafikplanering har utarbetats. I detta sammanhang spelar projektet Via Hanseatica och dess långsiktiga genomförande en central roll, i form av en viktig transportförbindelse för Mecklenburg-Vorpommern och hela det södra Östersjöområdet. Det har undersökts i vad mån en förbättrad trafikinfrastruktur längs korridoren skulle kunna fungera som katalysator för regionala utvecklingsimpulser. Inom ramen för en genomförandestudie finns potential- och områdesanalyser för stora industri- och företagsområden, för vilka detaljplaner kommer att utarbetas. Till de viktiga överförbara resultaten hör utvecklandet av gemensamma metoder för skattning av regionalekonomiska effekter av investeringar i transportinfrastruktur liksom samstämda, gränsöverskridande utvecklingsstrategier. En del av projektet är ett utlåtande rörande gränsöverskridande sammanflätning av staden Szczecin och de båda regionala centren Stralsund/Greifswald och Neubrandenburg samt mellan städerna Stargard Szczecinski samt Swinoujscie och de subregionala centrumen Anklam, Pasewalk, Ueckermünde och Wolgast. Szczecins framtida roll som gemensamt centrum för såväl den polska regionen Västpommern som den tyska regionen Vorpommern har belysts genom olika scenarier, kopplade till olika utvecklingsåtgärder.
27
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
INTERREG III B-projektet BALTIC+ Inom ramen för projektet BALTIC+ har olika strategier och verktyg för övervakning och tillståndsbedömning (monitoring) för det geografiska handlingsområdet, som till stor del överensstämmer med euroregionens utsträckning utarbetats. De fyra nyckelstrategierna är:
(1)
att skapa hållbara politiska ramar för det transnationella samarbetet med framväxten av en gemensam känsla och medvetenhet som målsättning;
(2)
att utveckla en transnationell plattform för att utveckla regionen till en turistregion genom gränsöverskridande styrning av gemensamma nyckelprojekt rörande naturområden, kulturlandskap och byggnader av arkitektoniskt och historiskt värde liksom utbyggnad av infrastrukturen för att öka tillgängligheten från turistområdena till huvudtrafikkorridoren ÖresundSzczecin-Berlin;
(3)
att förbinda de urbana centrumen Öresundsregionen, Berlin/Brandenburg/ kustdelen av Mecklenburg-Vorpommern och Szczecin med varandra med målsättningen att genom ett transnationellt utnyttjande av styrkor och chanser, inom såväl de båda funktionella regionerna Öresund å ena sidan och det tysk-polska gränsområdet å andra sidan som förgreningar till andra urbana centrum och landsbygden, mellan och inom BALTIC+-regionen kombinerat med bättre anknytning till det transeuropeiska transportnätet;
(4)
innovativa projekt till stöd för små och medelstora företag. Utbyggnad av den regionala infrastrukturen för att främja innovativ kompetens och skapandet av transnationella nätverk på landsbygden som plattform för förmedling av kontakter och information för små och medelstora företag inkl. transnationellt samarbete och klusterbildning.
Som verktyg för övervakning och tillståndsbedömning (monitoring) föreslås: -
regelbundna regionala konferenser; forum för politiskt meningsutbyte; bildandet av ett politiskt råd i syfte att inlemma politiskt ansvariga i de transnationella utvecklingsprocesserna; uppbyggnad av effektiva styr- och ledningsformer.
28
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Inom ramen för ”Omstrukturering av lant- och skogsbruket” (AP 2) har verksamma transnationella nätverk mellan lantbrukare, livsmedels- och råvaruproducenter liksom serviceutövare för stöd till nya företag och produkter, utvecklats. Genom ett nät av transnationella workshops, studieträffar, management- och traineeprogram har erfarenheter kunnat förmedlas, kontakter mellan olika aktörer knutits och en grund skapats för att föra samarbetet vidare genom bildandet av föreningen Die Region Odermündung (Regionen Aktiv). Inom området utveckling av turistnäringen har koncept, idéer och genomförandestrategier för utvecklandet av speciella former av landsbygdsturism utvecklats och pilotprojekt initierats. Till dessa hör, bl.a.: -
förslaget att bilda ett kompetenscentrum för regionala produkter, direktförsäljning och landsbygdsturism;
-
att utveckla och försöksvis testa ett informationssystem för småbåtsturister (DIGAB) vid inledningsvis 3 marinor;
-
att initiera bildandet av ett Institute of Maritime Development med säte i Berlin och Szczecin, för att stödja det transnationella samarbetet på det maritima området, bildandet av nätverk inom sjöturismområden och flodlandskap samt förmedla transnationellt företagssamarbete.
Resultaten från och pilotprojekten inom BALTIC+ bidrar till att utveckla euroregionen till en turistregion med ett gränsöverskridande utbud för turister. I syfte att förstärka stödet till små och medelstora företag har, tillsammans med aktörerna på de olika lokaliseringsorterna, förslag utarbetats till bildandet av transnationella service- och coachingcentrum inom 4 branscher (ingenjörstjänster, ITteknologi, hälsonäringen och ”turism för alla”). Inom projektet har flera undersökningar rörande transportinfrastrukturen genomförts, särskilt vad gäller upprustning av den viktiga förbindelsen Berlin-Szczecin-Ystad, inlandets förbindelser till hamnarna och tillgängligheten till viktiga turistområden liksom problemen inom det offentliga trafikutbudet, särskilt i glest befolkade områden. De föreliggande resultaten kan ses som grundvalen för ytterligare komplexa undersökningar inför planerade transnationella och regionala infrastrukturåtgärder (väg, järnväg, vatten, gränsövergångar) liksom förslag till prioriteringar i det gränsöverskridande sammanhanget och mot bakgrund av växande trafikströmmar.
29
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
BALTIC GATEWAY BALTIC GATEWAY är ett projekt som rör förbindelserna i Östersjöområdets södra del och som syftar till att skapa effektivare lösningar för transporter genom att inlemma södra Östersjöns transportleder i det transeuropeiska transportnätet och genomföra konceptet ”Motorways of the Sea” (höghastighetsvattenvägar) som alternativ till landtransporter.
Inom ramen för projektet har regionalpolitiska beslutsfattare antagit ett gemensamt prioriteringsprogram för transporter och infrastruktur. Potentiella möjligheter ska utnyttjas för att stödja internationella transportvägar av global betydelse. Realiserandet av europeiska, nationella och regionala mål för ett transnationellt transportsystem ska stödjas genom förbättrad koordering av offentliga medel. Inom ramen för projektet genomfördes en kapacitetsstudie för perioden fram till 2015 rörande flödet av varor och hamnarnas kapacitet. Av särskild vikt är en ökad containertrafik och utbyggnaden av containerterminaler liksom att för vissa hamnar utreda frågan om s.k. twinningprojekt. Med BALTIC GATEWAY+ konkretiseras målen för det interregionala samarbetet i form av ett Quick-Start-Programm. Med projekten inom INTERREG III A-programmet och de inom euroregionen välförankrade INTERREG III B-projekten har det gränsöverskridande samarbetet och det transnationella nätverksbygget fått en god start. De för euroregionen framvuxna utvecklingsmöjligheterna är långt ifrån uttömda. Med ett antal spjutspetsprojekt inom ramen för handlingsfälten, har man i särskilt hög grad levt upp till målen i Utvecklings- och handlingsplanen 2000 - 2006. 30
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
För euroregionen är det viktigt att strategierna inom INTERREG III-projekten, särskilt BALTIC+ omsätts på ett hållbart sätt. I detta sammanhang ”bör det transnationella samarbetet och dess mervärde definieras närmare och i ökad grad genomföras i experimentell mening samt göras mer kommunicerbar för andra nivåer…”14
14
Bundesministerium für Verkehr, byggnation och stadsutveckling i rapporten ”Aufbau Ost-Europäisch vernetzt“, 2006
31
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
2.3
Sammanfattande utvärdering av resultat och utvecklingsmöjligheter inom de olika handlingsfälten i Utvecklings- och Handlingsprogrammet 2000-2006
2.3.1 Näringslivets stabilisering och utveckling samt förbättrad, företagsnära infrastruktur Inom ramen för detta handlingsfält beviljades ett brett upplagt stöd till näringslivet i synnerhet till små och medelstora företag med målsättningen att säkra befintliga och nya arbets- och utbildningsplatser för framtiden. Stödet koncentrerades till branscher och områden med utvecklingsmöjligheter, men innehöll även åtgärder för att säkra fortbeståndet. Medel från INTERREG III A koncentrerades på: -
Stabilisering och utveckling av industri- och hantverksområden med särskilda utvecklingsmöjligheter – innovativa områden, traditionella områden och nischprodukter med tillvaratagande av potentialen för gränsöverskridande samarbete och arbetsfördelning;
-
Samverkansformer mellan forskningsinrättningar och företag för att omsätta forskningsresultat i praktiken och stärka den innovativa förmågan;
-
Utveckling av inåt- och utåtriktad regional marknadsföring inom områden med särskild utvecklingspotential och kärnkompetens.
Den näringslivsmässiga potentialen inom euroregionen gynnas av historiskt framvuxna områden för producerande företag, som kan anpassa sig till strukturförändringarna och hävda sig på marknaden, även om stora delar av dessa strukturer, under processens gång brutit samman i de tyska och polska delarna av euroregionen. Därför måste man målmedvetet försöka finna nya vägar för att stabilisera näringslivet. I ökad grad har man under senare år koncentrat sig på att framhålla regionens marknadsmässiga fördelar, stärka regionala kompetensområden och att bättre utnyttja företagens, universitetens men även landsbygdens potential. Medvetenhet om att dessa regionala kompetensområden och bildandet av kluster, frigör innovationskraft, gynnar utvecklandet av och avsättningen för nya produkter i ett näringsliv präglat av små och medelstora företag I den tysk-polska delen av euroregionen har den 1990 påbörjade om- och nystruktureringen fortgått, samtidigt som de företagsmässiga perspektiven står under inflytande av globaliseringen och strävandena inom euroregionen att driva sammanlänkningen av näringslivet vidare. Polens medlemskap i EU innebär såväl nya möjligheter som utmaningar, genom att företagen i euroregionens alla tre delar, för att hantera kraven på den internationella marknaden, till viss del även fortsättningsvis måste konkurrera på olika villkor.
32
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Inom euroregionen bidrar emellertid delområdena fortsättningsvis, i olika grad till skapandet av värden. BNP inom EU Land
BNP per capita i Euro 199515 absolut
200416 % av EUgenomsnittet
absolut
% av EUgenomsnittet
EU
19 833
-
22 300
-
Tyskland
21 648
109,2
26 856
120,4
MecklenburgVorpommern
13 894
70,1
18 219
81,7
Brandenburg
14 725
74,2
18 888
84,7
Sverige
19 552
98,6
31 000
139,0
5 100
22,9
därav
Polen
Källa: 1995 Statistisches Jahrbuch Mecklenburg-Vorpommern 1998, utdrag ur UHP 2000 – 2006, sid. 47, omräknat i EURO (1,95583), 2004 Statistisches Landesamt Mecklenburg-Vorpommern: Wirtschaftsentwicklung MecklenburgVorpommern für 2004; Statistisches Bundesamt 2005: Europeiska Unionen 2005
Med avseende på enskilda delar av euroregionen bör följande uppgifter särskilt framhållas: Delregionen Vorpommern har med sina potentialer i form av spetsforskning, lokaliserad till Greifswald och Stralsund (bl.a onkologi, industriella biokatalysatorer, IToch bredbandsteknik, diagnosteknik, bioteknologi) och närheten till näringslivsområdet runt Östersjön ett prestationsinriktat klimat och en koncentration, över genomsnittet av högteknologiinrättningar såsom plasmafysik, fusionsforskning och förnybar energi. Greifswald har tillsammans med Rostock utvecklats till bio-region. Med grundandet av BioCon Valley GmbH har effektiva strukturer skapats för en fortsatt utveckling med transnationella förgreningar. Denna inrättning har bidragit till grundandet av Scan BALT, en sammanslutning för forskare och företagare i Östersjöområdet som samverkar inom forskning, utveckling och utbildning inom Life Science-området. Genom sin utveckling till betydande teknologiregion med omfångsrika nätverk som resultat tillhör Greifswald och dess omgivningar tillväxtkärnorna. Den maritima sektorn, med högmoderna varv i Stralsund, Wolgast och Barth, ett maritimt teknologiorienterat centrum, kompletterande produktion av underleverantörer och en integrerad service liksom en modern, effektiv logistikhamn i Sassnitz/Mukran Tysklands största järnvägshamn - med avsevärd kapacitet är viktiga faktorer för näringslivet i området. I de glest befolkade och av jordbruket präglade områdena (Uecker-Randow, Demmin, delar av Ostvorpommern) med lokalt upp till 50 % av invånarna sysselsatta inom jordbruket, har i ökande grad lösningar utvecklats som höjer avkastningen inom jordbruksproduktionen. 1995: 15 EU länder, 2004: 25 EU länder Källa: Statistische Ämter der Länder: Volkswirtschaftliche Gesamtrechnungen der Länder, unter: http://www.vgrdl.de/ 24.03.2006; Statistisches Bundesamt: Europäische Union 2005, unter: http://www.destatis.de/download/d/veroe/euun.pdf 24.03.2006 15 16
33
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Som ett led i utvecklingsprocessen har ett centrum för livsmedelsteknologi bildats i Neubrandenburg. Som viktig vetenskaplig partner tjänstgör Neubrandenburgs högskola. Förutom befintliga industri- och företagscentrum i struktursvaga delar av landsbygden, planeras ytterligare områden t.ex. i Vierows hamnområde och Lubminer Heide i Ostvorpommern. Även i områdena AG BAB Gützkow och Anklam Süd/Ost är exploatering tänkbar. Inför den fortsatta utvecklingen har delstaten Mecklenburg-Vorpommern17 definierat följande sektorer som tillväxtbranscher: maritim industri, livsmedelsindustri, träindustri, bioteknologi och medicinteknik (Life Science), IKT, förnybara energikällor samt turismoch hälsosektorn i kombination med en teknologioffensiv för att öka andelen innovativa produkter. Genom utbyggnad av teknologiinfrastrukturen och främjandet av samarbete mellan företag och forskning ska förutsättningarna för FoU-företag förbättras. Näringslivets utveckling i Uckermark-Barnim präglas i huvudsak av Schwedt/O., Eberswalde och Prenzlau. I delstaten Brandenburg är Schwedt/O. huvudsäte för tillväxtbranscherna: mineralolja/biobränsle, metallbearbetning och –förädling samt logistik. Staden är också centrum för kemisk bas- och förädlingsindustri liksom pappersåtervinning. Sedan nyetableringarna i PCK-området 2004, har Schwedt/O. utvecklats till Tysklands ledande centrum för biobränsle. I bio-fuels (gas), bioetanol- och biodieselanläggningar förädlas 600 000 t/a råg och 500 000 t/a raps. Inom hela Uckermark-Barnim finner man anläggningar för produktion av förnybar energi ur biomassa (t.ex. i Prenzlau). Till denna utveckling har en mängd små och medelstora företag bidragit genom att sprida know-how inom ramen för nätverken NEMO och BarUm 111. Med projektet Cluster Biogas in Prenzlau inleddes i februari 2005 en viktig utvecklingsfas inom biogasområdet. Som framtidssektorer i Uckermark anges även metall- och stålbearbetning, livsmedelsproduktion, träindustri, logistik samt hälso- och socialsektorn. I Barnim har hälsosektorn, områdena miljöteknologi, byggnadskonstruktionsteknik och tränäringen med motsvarande know-how, profilerat sig som viktigt element i den fortsatta utvecklingen.
17
Näringslivsrapport, Ministerium für Wirtschaft Mecklenburg-Vorpommern, 2004
34
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
I Eberswalde –definierad som regional tillväxtkärna – är hamnen och sektorerna automotiv (säkerhetskomponenter), livsmedel, träindustri, metall- och pappersindustri av överregional betydelse. För det vetenskapliga stödet svarar fackhögskolan i Eberswalde, Barnims kunskapscentrum och Eberswaldes teknologi- och industripark. I delstatens program för innovation planeras en utbyggnad av teknologitransfern, utvecklandet av innovativa finansieringsinstrument och innovativa etableringsstrategier. Förstärkt samarbete med Berlin anges som ett mål. I delstaten Brandenburg har en nyordning18 för företagsstöd införts. I centrum står små och medelstora företag med särskild tonvikt lagd på tillväxtbranscher för att sända signaler till företag, nyetableringar och investorer. Överordnade kriterier för stöd till de 16 definierade kompetensområdena är: -
överregional inriktning; samarbete med forskningsinrättningar och högskolor; gemensam utveckling av produkter och forcerandet av nya marknader; värdekedjor värdeskapande effekt tillväxtchanser för branschen
För näringslivets utveckling i Skåne svarar framför allt branscherna: Life Science, livsmedelsindustrin, Functional Food, bioteknik och biomedicin, telekommunikation, tränäringen, förpackningsindustrin samt hamn- och lagersektorn. Företagen är till övervägande del koncentrerade till Malmö-Lundområdet (ingår i Öresundsregionen) och städerna Helsingborg och Kristianstad. Många företag kan nu liksom tidigare visa upp en dynamisk utveckling. I Medicon Valley samarbetar företag från Danmark och Skåne, universitet och högskolor samt kommunala inrättningar. Här återfinns en teknologisk värdekedja med bioteknologi, medieteknik, läkemedelsframställning, socialhygien och offentlig hälso- och sjukvård kompletterat med bioteknologisk och medicinsk forskning i samarbete med forskningsinrättningar i Greifswald. Under perioden 2000-2006 har Öresundsregionen expanderat. Sedan Öresundsbron öppnades år 2000 har näringslivet och konkurrenskraften stärkts. Industri- och befolkningstillväxten koncentrerar sig på de västra delarna. Ambitionen är att jämna ut denna utveckling. Sjöfarts- och hamnnäringen är särskilt betydelsefull för Skåne. Hamnar av överregional betydelse är Trelleborg, Ystad, Malmö, Helsingborg och Åhus (Kristianstad). Regional betydelse har hamnarna i Simrishamn och Åhus. Mellan hamnarna i Malmö och Köpenhamn finns ett samarbetsavtal.
18
Ministerium für Wirtschaft, Land Brandenburg, årsberättelse 2005, sid. 24
35
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
95 % av alla godstransporter på järnväg och en stor del av lastbilstransporterna mellan Sverige och Polen sker via Ystad – Swinoujscie. Den viktigaste förbindelsen med den tyska delen av euroregionen löper över Trelleborg till Sassnitz/Mukran. Det regionala utvecklingsprogrammet för Skåne från 2004 har som vision ett livskraftigt samhälle på lång sikt. Den övergripande målsättningen handlar om tillväxt, attraktionskraft, bärkraft och balans. Programmets beständighet prövas för första gången år 2006. (Källa: www.skane.se/utvecklingsprogrammet) Centrum för näringslivets utveckling i Wojewód Zachodniopomorskie är Szczecin och dess omgivningar, framför allt vad det gäller den maritima sektorn (Europas största skeppsvarv) samt tillsammans med Swinoujscie, hamn- och lagringsverksamhet. För euroregionen gäller det att dra fördel av de möjligheter, som de polska hamnarna har och utveckla dessa till en konkurrensfördel för såväl staden Szczecin som hela regionen. En sådan utveckling skulle genom synergieffekter, i form av teknologitransfer, hälso- och sjukvård samt utbildning, kunna innebära att Szczecins ställning, inom det gemensamma området för utbyte av varor och tjänster längs den tysk-polska gränsen, stärks. Andra näringslivsmässiga kärnsektorer är råmaterial- och förädlingsindustrin i Police och Szczecin (konstgödsel, färg och lack) liksom livsmedelsindustrin (Szczecin, Stargard, Swinoujscie, Koszalin), träbearbetning (Goleniów) och pappersframställning (Szczecin, Kliniska) liksom maskinbygge, metallbearbetning och energisektorn.
36
1000 0,5 0,2 2,7 2,0 1,3 1,5 3,0 2,7 0,2 2,0 4,2 39,9 31,2 11,2 43,1
32,2
36,7 38,9 30,1 28,5 28,4 28,1 46,1 61,1 50,6 1015,0 710,5
498,6 476,3
2,2 9,1
7,3 5,1 4,3 5,3 10,6 9,6 0,4 3,3 8,3 3,9 4,4
0,6
% 1,8
Jord- och skogsbruk, fiske
27,8
Samman lagt (i 1000-tal)
120,1 131,8
6,7 6,6 4,0 4,4 6,9 5,0 7,1 12,7 12,3 231,0 134,9
4,4
1000 3,7
Sektor Produktion19
24,1 27,7
18,3 17,0 13,3 15,4 24,3 17,8 15,4 20,8 24,3 22,8 19,0
13,7
% 13,3
359,3 299,9
27,3 30,3 24,8 22,6 18,5 20,4 38,8 46,4 34,1 744,1 544,4
27,6
1000 23,6
Tjänster20
72,1 63,0
74,4 77,9 82,4 79,3 65,1 72,6 84,2 75,9 67,4 73,3 76,6
85,7
% 84,9
20
19
37
inkl. tillverkning och byggverksamhet inkl. handel, hotell- och restaurangverksamhet, transport, finansiell verksamhet, uthyrning, företagstjänster, offentliga och privata tjänster
Källor: Deutschland: Bundesamt für Statistik 2005: Volkswirtschaftliche Gesamtrechnung deutscher Länder; Arbeitskreis Erwerbstätigenrechnung des Bundes und der Länder 2005: Erwerbstätige 1991 bis 2004. / Statistische Berichte, Statistisches Amt Mecklenburg-Vorpommern, 3. Mai 2006 (Stand 2004) Källa Polen: Wojewodzki Urzad Statystyczny w Szczecinie, 2006: Rynek Pracy. * Källor Sverige: Statistiska Centralbyrån (SCB), registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), Erwerbstätige am Arbeitsort 1) Produzierendes Gewerbe inklusive Baugewerbe 2) Dienstleistungen inklusive Handel und Transport
Hansestadt Greifswald Hansestadt Stralsund Nordvorpommern Ostvorpommern Rügen Uecker-Randow Demmin Mecklenburg-Strelitz Neubrandenburg Barnim (2003) Uckermark (2003) Brandenburg (2004) MecklenburgVorpommern (2004) Skåne* Zachodniopomorskie
Landkreis, kreisfreie Stadt
Tabell förvärvsarbetande, sektorsvis
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Inom euroregionen är jord- och skogsbruket, nu liksom tidigare en viktig näringsgren och själva ryggraden i landsbygdens utveckling, även om ett allt färre antal människor finner sin sysselsättning inom denna sektor. Jord- och skogsbruket är även en viktig samarbetspartner för turist- och servicenäringarna. I utvecklingsprogram för de tyska delarna av euroregionen, har utvecklingsområden för jordbruket, delvis definierats. Ett modern jordbruk, med övervägande konkurrenskraftiga strukturer har utvecklats med en i ökande grad kunskaps- och kapitalintensiv verksamhet. Näringslivets struktur i Skåne och i Wojewód Zachodniopomorskie präglas av små och medelstora företag. I Wojewód Zachodniopomorskie är emellertid företagens och maskinparkernas storlek större än det polska genomsnittet. Sedan EU-inträdet befinner sig det polska jordbruket i en omstruktureringsprocess med tydliga tecken på nya marknadspotentialer Region Skåne kännetecknas av mycket bördiga jordar. Regionens jordbruk är väl utvecklat och produktivt, med en hög mekaniseringsgrad och förgreningar inom andra sektorer t.ex. inom jordbruksturism. Jordbruket i Skåne svarar för över en tredjedel av det samlade värdet i Sverige och mer än 45 % av den svenska livsmedelsproduktionen. Över 90 000 invånare i Skåne är sysselsatta inom jordoch skogsbruket. Små och medelstora företag på landsbygden stöds i särskilt hög grad. Det högteknologiska jordbruket medför emellertid också problem (minskad artrikedom, övergödning av vattendrag, hög energiförbrukning). I ett samarbetsnätverk inom ramen för INTERREG III B-projektet, BALTIC+ har ett intensivt utbyte av polska, tyska och svenska erfarenheter av ekologiskt jordbruk ägt rum. Erfarenheterna har sammanfattats i studien, ”Översikt över det ekologiska jordbruket” och även illustrerats med olika exempel på ekologiska jordbruksföretag inom euroregionen. Det ekologiska jordbrukets andel av den samlade ytan uppgår till 21: Region Brandenburg /
%-andel 8,7 /
Jämförelse, hela landet
%-andel
Tyskland
4,3
Mecklenburg-Vorpommern
7,7
Wojewód Zachodniopomorskie
0,8
Polen
0,3
Region Skåne
2,8
Sverige
6,8
Europa (25 länder)
3,4
Stöd finner det ekologiska jordbruket i aktuella EG-åtgärder. Kommissionen publicerade i juni 2004 en handlingsplan för utveckling av det ekologiska jordbruket.
21
Källa: Studie Überblick zur ökologischen Lantwirtschaft, december 2005, sid.6
38
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
I den tidigare omnämnda studien har de transnationella erfarenheterna av omställning till ekologiskt jordbruk sammanfattats avseende växtodling, djurproduktion, trädgårdsskötsel, marknadskrav och vidareförädling av ekologiska livsmedel. I studien återfinns även konkret handledning. I den tyska delen av euroregionen har, inom ramen för initiativet ”Regionen aktiv – Land gestaltet Zukunft” (Aktiva regioner – landet skapar framtid) 3 modellregioner etablerats. Dessa är inriktade på att, i enlighet med stödet till landsbygdens utveckling, prioritera områdena ökad kundtillvändhet, jordbrukets natur- och miljövänlighet, ökat värdeskapande inom jordbruket samt att utveckla alternativa inkomstmöjligheter och därmed fler arbetstillfällen på landsbygden. Inom modellregionerna har berörda politiker, kommuner, kommunala förbund och privata aktörer gått samman i ett partnerskap för att skapa mervärde genom att sluta de regionala kretsloppen. I strategin för en hållbar utveckling på detta område ingår förädling och direktförsäljning, regionala märkesvaror, samarbete med turistoch restaurangnäringen, samarbete mellan lokala bönder, slaktare, hotellägare och regionala turistorganisationer. Modellregioner, översikt Modellregion Barnim-Uckermark
Storkommun Barnim, Uckermark
Kännetecken Orörd natur, attraktivt landskap, nätverk för regionala produkter och service från biosfärreservatet, Berlin inom räckhåll
Mål/Resultat Utveckla värdekedjor t.ex. förnybar energi, nätverk för marknadsluckor, sammankoppling produktlandskap, bro till Berlins marknad
Demmin, MecklenburgStrelitz, (Müritz), Neubrandenburg
Mångskiftande natur, känd långt över gränserna, konkurrenskraftiga strukturer inom jordbruket
Ostvorpommern, Uecker-Randow
Hög naturpotential, stor andel ekologisk markanvändning, effektiva jordbruksföretag
Öka antalet värdekedjor, utveckla nya produkter ur regionalt råmaterial (lupiner, raps), utveckla biomassagården Varchentin tillsammans med ett konsultations- och rådgivningscentrum, ”genomskinlig produktion” i Bollewick, semestra på lantgård Jordbrukare som medaktörer i värdeprocessen, mobilisera den regionala potentialen för teknologiutveckling, utbildning, hanteringen av EU:s jordbruksstöd
1 900 km² 57 000 invånare (inv.) 30 inv./km² Mecklenburgische Seenplatte 5 810 km² 325 502 invånare 57 inv./km²
Odermündung 3 534 km² 199 704 invånare 57 inv./km²
39
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
I modellregionen Odermündung har, förutom etablerandet av en regional ledningsoch styrfunktion, ett konsultations- och tjänstecentrum för innovativ produktion och växtförädling inrättats. Projekt för ”genomskinlig” djurhållning och ett konsumentinriktat utbildnings- och kvalificeringscentrum har byggts upp på ett ekologiskt jordbruksföretag. För utveckling av jordbruket och landsbygden, har på initiativ av Kreisbauernverband Uecker-Randow, ett regionalt centrum för tysk-polskt samarbete inom jordbruksområdet grundats, med nära relationer till det regionala rådgivningscentrumet i Barzkowice/Zachodniopomorskie, Ett uttryck för det växande gränsöverskridande samarbetet är gemensamma bondedagar. 2005-11-16 firades den 2:a tysk-polska bondedagen i Löcknitz. För arrangemanget, som samlade ca. 400 tyska, polska och svenska deltagare svarade Kreisbauernverband Uecker-Randow, Landwirtschaftskammer Westpommern och Kommunalgemeinschaft Pomerania e.V. Trots ihärdiga ansträngningar under bidragsperioden 2000 - 2006 har det inte lyckats att förbättra situationen på arbetsmarknaden och minska den höga arbetslösheten i den tyska och polska delen av euroregionen. För att stimulera näringslivet har genom euroregionen riktade medel använts för att höja arbetstagarnas utbildningsnivå. Mot bakgrund av den höga strukturella arbetslösheten infördes även olika yrkesutbildningsåtgärder med gränsöverskridande anknytning (e-undervisning, entreprenörskap, språkstudier). Arbetslösheten i den polska och tyska delen av euroregionen Storkommuner Självständiga städer Universitäts- und Hansestadt Greifswald Hansestadt Stralsund Neubrandenburg Nordvorpommern Ostvorpommern Rügen Uecker-Randow Demmin MecklenburgStrelitz Barnim Uckermark
December 2005
Februari 2006
18,3 %
20,6 %
Storkommuner Självständiga städer Koszalin
18,7 %
23,3 %
18,5 % 22,3 % 24,6 % 21,3 % 24,4 % 22,1 % 19,9 % 15,7 % 22,6 %
December 2005
Februari 2006
18,8
19,0
Szczecin
14,1
14,2
20,4 % 25,8 % 26,6 % 24,3 % 27,4 % 28,9 % 25,0 %
Swinoujscie Biologradzki Choszczenski Drawski Goleniowski Gryficki Gryfinski
19,0 35,4 35,3 38,2 27,7 35,6 30,4
19,9 37,7 36,0 38,5 27,6 36,2 30,5
18,7 % 24,8 %
Kamienski Kołobrzeski
33,7 18,7
34,4 19,4
40
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Storkommuner Självständiga städer Svenska kommuner Jämförelse Brandenburg MecklenburgVorpommern Tyskland/hela landet Skåne Malmö Lund Helsingborg Kristianstad Sverige/hela landet
December 2005
18,3 % 20,4 % 12,4 %
6,0 5,5 3,8 4,7 6,1 5,6
Februari 2006
19,2 % 21,9 %
Storkommuner Självständiga städer Svenska kommuner Koszalinski Lobeski Mysliborski
13,5 % Policki
5,7 5,3 3,5 4,5 5,1 5,2
Pyrzycki Sławinski Stardardski Szczecinecki Swidwinski Wałecki Zachodniopom orskie/hela
December 2005
Februari 2006
36,4 41,8 28,0
36,9 40,8 27,5
22,0
22,2
32,9 33,3 31,4 34,9 39,0 30,8 25,6
32,9 34,4 31,7 34,5 40,1 31,5 26,0
Källor: Statistische Ämter des Bundes und der Länder 2006; Regionaldirektion Berlin-Brandenburg der Bundesanstalt für Arbeit 2006: månatlig arbetsmarknadsstatistik; polska data: GUS 2005/ 2006 Källa Sverige: AMS, registeruppgifter
I den tyska delen kan en tydlig nord-sydproblematik iakttas. Följer man arbetslöshetssiffrorna bakåt i tiden, måste man konstatera att det trots ekonomiska framsteg och stödet till den första och andra arbetsmarknaden, inte skett några bestående förändringar i positiv riktning på den första arbetsmarknaden och att man inte lyckats få ner den höga ungdomsarbetslösheten. Hartz IV och 1-Euro-jobb ingår i stora delar av regionen som en fast beståndsdel av arbetslivet och de sociala relationerna. Stigande arbetslöshet är sedan åratal det största problemet i denna del av euroregionen. I den polska delen råder stora skillnader mellan öst och väst. I städerna Szczecin, Swinoujscie och Koszalin är arbetslösheten väsentligt lägre än i övriga delar av regionen. I Skåne är arbetslösheten betydligt mindre och ligger på ca. 5,5 %, sedan 5 år tillbaka. P.g.a. bättre infrastruktur och service i den västra delen av regionen är arbetstillfällena emellertid ojämnt fördelade. Eftersom merparten av befolkningen och arbetstillfällena finns i den västra delen är också urvalet större. Samtidigt kan även här en viss ökning konstateras. Den största ökningen av arbetslösheten har under senare år emellertid drabbat den östra delen av regionen.
41
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
2.3.2 Åtgärder för trafikinfrastrukturens och den tekniska infrastrukturens utveckling, svarande mot näringslivets behov och för en förbättrad livskvalitet för befolkningen 2.3.2.1 Överregional tillgänglighet Den överregionala framkomligheten har till viss del förbättrats, men inte genomgått några grundläggande förändringar. I nord-sydlig riktning förlöper den huvudsakliga trafikströmmen över färjehamnarna i Trelleborg, Ystad, Sassnitz och Swinoujscie i norr till Berlin-området, på den tyska sidan och Szczecin, på den polska. Förbindelserna till Skåne har förbättrats kraftig med tillkomsten av Öresundsbron (utanför euroregionen). Detta gäller särskilt förbindelsen Köpenhamn-TrelleborgLund-Malmö. I väst-östlig riktning har anslutningen till de västra och norra delarna förbättrats med Autobahn A20 och en samtidig, kvalitativ upprustning av vägnätet. Med A20 och den nya tillfarten till Rügen, mellan A20 och Stralsund har tillgängligheten för flera städer och samhällen i Vorpommern och östra Mecklenburg avsevärt förbättrats. Samtidigt kunde också trafikaxeln Skåne-Berlin öka sin internationella konkurrenskraft. När det gäller sistnämnda trafikaxel kvarstår emellertid ett visst handlingsbehov. Längs trafikaxeln Berlin - Szczecin finns ett uppdämt behov beträffande upprustning av A11. Inte heller järnvägstrafiken längs denna axel kan uppvisa några förbättringar. Utbyggnaden och upprustningen av euroregionens överregionala trafikaxlar (se bild nästa sida), särskilt Nord 1 och Väst 1 har varit framgångsrik. Bland de överregionala förbindelserna i den polska delen av euroregionen är S3 och S6 av bärande betydelse, liksom transportknutpunkten Szczecin. Undersökningar pekar på behovet av en hållbar lösning för den gränsnära transportkorridoren, i form av en västlig kringfartsled runt Szczecin och en fast förbindelse över Oder, i norra Policeområdet som en del av Via Hanseatica. För tillgängligheten via järnväg svarar, i första hand sträckan Sassnitz – Stralsund – Pasewalk - Berlin. Denna förbindelse räknas till de europeiskt betydande genom sin anslutning till TEN-V-spårprojektet Nr.1 som kommer att innebära en förstklassig järnvägsförbindelse från Östersjön till Adriatiska havet resp. Medelhavet. För sträckan Sassnitz-Berlin är en möjlig hastighet på 160 km/h för hela sträckan av största vikt. På denna sträcka utgår i Angermünde en förgrening till Szczecin, som kommer att anpassas till en hastighet av 120 km/h. Ytterligare en förgrening längs sträckan Sassnitz-Berlin i Ducherow kommer att dras via Kamin till Usedom och Swinoujscie. Detta projekt ingår numera i den tyska trafikplanen.
42
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Överregionala trafikaxlar inom Euroregion POMERANIA
43
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
I väst-östlig riktning återfinns sträckan Hamburg – Schwerin – Rostock - Stralsund, som kommer att byggas ut som VDE Nr.1 (Verkehrsprojekt Deusche Einheit) och sträckan Hamburg – Schwerin – Neubrandenburg – Pasewalk - Szczecin, som hittills endast är tänkt för regionaltrafik. Kapaciteten längs dessa båda järnvägssträckor är inte uttömd på långa vägar och inbjuder därför till en förskjutning av tranporter från väg till järnväg. För sjötransporter finns ett flertal hamnar att tillgå inom euroregionen: Malmö, Trelleborg, Ystad, Sassnitz/Mukran, Swinoujscie, Szczecin. Via de största hamnarna i Skåne (Helsingborg, Malmö, Trelleborg, Ystad) sker 20,5 % av den svenska exporten och ca. 18 % av importen. Den samlade fraktvolymen i de sydsvenska hamnarna uppgick 2002 till nära 13 miljoner ton (SIKA, 2002). Räknar man in Öresundsbron när det gäller utförseln av svenska varor löper över 50 % av den svenska utrikeshandeln via Skåne. Färjeförbindelserna från de sydsvenska hamnarna illustreras genom nedanstående bild.
Swinoujscies hamn förfogar över den största omlastningsterminalen för torrt spannmål (10 miljoner ton) och den modernaste polska färjeterminalen med 5 kajanläggningar, roro-kapacitet och passagerartrafik. Hamnen i Szczecin ligger 65 km från öppet hav och tjänar som hamn för alla former av spannmål och styckegods (140 km till Berlin). Det ökande handelsutbytet mellan de baltiska staterna, Tyskland och Västeuropa innebär en växande betydelse för hamnarna i Swinoujscie och Szczecin. Därutöver planeras ny containerterminal och ett västpommerskt logistikcentrum. Hamnen Kolobrzeg kompletterar hamnnätet inom den polska delen av euroregionen när det det gäller passagerar- (Bornholm) och godstrafiken.
44
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Hamnen Sassnitz/Mukran har ett relativt brett utbud, även i själva området utanför hamnen. Stralsunds hamn är Vorpommerns traditionella port mot Östersjön med möjlighet att utveckla sig till trimodalt logistikcentrum och som angöringsplats för kryssningsfartyg. Förutom hamnarna i Sassnitz och Stralsund står ett flertal, tämligen framgångsrika, mindre hamnar längs den vorpommerska Östersjö- respektive haffkusten till förfogande liksom insjöhamnarna i Schwedt/O. och Eberswalde. Nämnas kan även hamnarna i Greifswald och Wolgast. I Ueckermünde kan nämnas industrihamnen i Bernshof för godshantering samt stadshamnen för utflykter till Swinoujscie och Szczecin, båda för vilka insatser pågår för att förbättra tillgängligheten från land. En betydande potential såväl för hamnnäringen som för stödet till miljövänligare transportsätt ryms i ett förstärkt nyttjande av vattenvägarna mellan Östersjön, Oder, Hohensaaten-Friedrichsthaler-Wasserstraße och Oder-Havelkanalen. Denna traditionella förbindelse mellan Berlin och Szczecin och även vidare, till den vorpommerska kusten klarar f.n. inte konkurrensen med andra transportsätt. Den nödvändiga utbyggnaden är, enligt den tysk-polska regeringskommissionens rekommendationer i september 2004, av hög dignitet. Genom utvidgningen av den tyska delen av Euroregion POMERANIA ingår även Peene som inre sjöväg (Bundeswasserstraße), mellan Malchin och Anklam i euroregionens transportinfrastruktur. Bryggorna i de talrika Östersjöbadorterna mellan Fischland och Usedom har hittills endast i liten omfattning utnyttjats för passagerarbåtar och flodkryssare. Sammantaget har den tyska delen av euroregionen en betydande och hittills inte på långa vägar tillräckligt utnyttjad potential för såväl närsjöfart som för transporter till utlandet. Som alternativ till väst-östliga vägtransporter har de välutrustade och välfungerande hamnarna i Sassnitz och Swinoujscie utvecklingsmöjligheter, särskilt inom området för de av EU favoriserade höghastighetsvattenvägarna. Tillgängligheten till de polska och tyska delarna av euroregionen via flyg är nu, liksom tidigare problematisk. I den tyska delen finns ett flertal flygplatser, såväl för passagerarflyg som för transportflyg, t.ex. Barth, Trollenhagen, Garz-Heringsdorf, Finow-Eberswalde och Güttin. Ingen av dessa flygplatser är emellertid knuten till det internationella linjeflyget. Närmaste reguljära flygförbindelse finns vid flygplatserna i Berlin-Tegel, Hamburg-Fuhlsbüttel och Köpenhamn-Kastrup, liksom ett begränsat utbud i Rostock-Laage och Szczecin-Goleniów. Övriga flygplatser och trafiklandningsplatser i området har betydelse för privatflyget. Flygplatsen i Garz-Heringsdorf har genom charterflyget utvecklats till den viktigaste inkörsporten till Usedoms badortsturism. Skåne, med flygplatserna Sturup och Kastrup (Danmark) har bästa tänkbara nationella, internationella och transkontinentala förbindelser. Efter några år med minskad efterfrågan, steg passagerarantalet åter på Sturup utanför Malmö 2005.
45
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Omkring 1,8 miljoner flygresenärer per år reser via Sturup, därav 0,65 miljoner internationella gäster och 1,12 miljoner inrikespassagerare (Källa: www.lfv.se). Den tyska delen av euroregionen är generellt sett tillgänglig från alla vädersträck. Endast Usedom uppvisar, i jämförelse med andra subregioner brister i tillgängligheten. Framför allt saknas fortfarande anknytning till järnvägsnätet över Karniner Brücke. Likaså uppvisar triangeln Ueckermünde – Torgelow – Eggesin bristande tillgänglighet. Särskilt saknas en effektiv förbindelse till Szczecin. Den svenska delen av euroregionen, Skåne är via hamnarna i Trelleborg och Ystad väl tillgänglig från hela Östersjöområdet. Ännu bättre når man Skåne via Öresundsbron och färjetrafiken, som förbinder Skåne med Danmark och det övriga Mellan- och Västeuropa. För den polska delen av euroregionen bör en långfristig upprustning av transportnäten längs Östersjökusten, liksom för förbindelserna med Polens centrala och södra delar planeras. 2.3.2.2 Regionala transportförbindelser En för euroregionen viktig väst-öst-axel leder via de vorpommerska städerna respektive Neubrandenburg till Szczecin. För vägtransporterna är visserligen den nya A2 en utomordentligt god förbindelse, som emellertid snarare riktar in sig mot Berlin, i nord-sydlig riktning än mot Szczecin. Som komplement behöver därför det vorpommerska vägnätet byggas ut i väst-östlig riktning. Under tidsperioden för Utvecklings och handlingsprogrammet 2000-2006 har en mängd åtgärder för att förbättra transportinfrastrukturen genomförts, både för den överregionala och den regionala trafiken. I den tyska delen av euroregionen pågår följande projekt: o o
o o
A20 i Vorpommern Förbifartsleder vid: Greifswald Anklam Stralsund Matarled (Rügenzubringer) från A20 till Stralsund Väg för godstransporter mellan Altefähr och Bergen
Genom direkt anslutning till Autobahn, respektive korta matarleder till A20 har tillgängligheten för städerna Grimmen, Greifswald, Jarmen, Neubrandenburg, Straßburg, Pasewalk och Prenzlau klart förbättrats. Med motorleden från A20, vid Stralsund och dess förlängning över den andra Rügenanknytningen öppnas redan betydligt bättre utsikter för hamnen i Stralsund och färjehamnen i Sassnitz. Detta projekt som blir färdigt 2007 är ytterst angeläget.
46
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Följande förbättringar av de gränsöverskridande vägförbindelserna har genomförts eller påbörjats: o o o o o o
Utbyggnad av gränsövergången Lubieszyn-Linken Utbyggnad av Bundesautobahn A11Berlin GÜ Pomellen (pågår) Nybyggnad förbifartsled B2 Schwedt/O. Ny sträckning av B2 genom Gartz (pågår) Nybyggnad förbifartsled B166 Passow Nybyggnad förbifartsled B2 Eberswalde (under planering)
Därmed förbättras framför allt förutsättningarna för den gränsöverskridande tyskpolska trafiken i euroregionens södra delar. De planerade nya gränsöverskridande förbindelserna i området norr om sträckan Szczecin-Neubrandenburg har ännu inte påbörjats. Från de i Utvecklings- och handlingsprogrammet 2000 - 2006 särskilt framhävda projekten, har följande ännu inte påbörjats: o o o o o
Förlängning av järnvägsförbindelsen UBB från Ahlbeck till Swinoujscie, och vidare över Garz till flygplatsen Garz-Zirchow Återinvigning av gränsövergången Garz- Swinoujscie Återinvigning av gränsövergången Hintersee-Dobieszczyn Ny gränsövergång norr om Schwedt/O. Nya tysk-polska färje- och bussförbindelser mellan städer och turistområden.
Mellan de båda delområdena löper trafiken över särskilda gränsövergångar, särskilt över de stora övergångarna i Pomellen och Linken. De viktigaste gränsövergångsställena mellan Skåne och de kontinentala delarna av euroregionen finns i färjehamnarna i Trelleborg och Ystad på den ena sidan och hamnarna i Sassnitz och Swinoujscie på den andra sidan. Trafiken vid gränsövergången i Schwedt/O passerar genom innerstaden. Detta medför miljöpåfrestningar för invånarna och trafikstockningar. Att förflytta gränsövergången i nordlig riktning ingår i transportplaneringen och måste snarast genomföras. En västlig kringfartsled av Szczecin skulle innebära att restiden av den gränsöverskridande trafiken skulle förkortas avsevärt. Den gränsöverskridande järnvägstrafiken löper över gränsövergångarna i Grambow och Tantow. Den fungerar väl och har tillräcklig kapacitet. För den lokala gränstrafiken med begränsade möjligheter, står övergångsställena i Blankensee, Schwennenz, Rosow och Mescherin till förfogande. De anslutande vägförbindelserna har emellertid otillräcklig kvalitet och kapacitet.
47
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
För den gränsöverskridande cykelturismen22, särskilt temarutterna, vore fler gränsövergångar önskvärda, självfallet med respekt för t.ex. naturskyddskraven. Friedrichstal-Widochowa (cyklister/fotvandrare) och Stolpe-Bielinek (cyklister/fotvandrare). För sjöfarten i Oderhaffen och båtturismen finns gränsövergången i Altwarp-Nowe Warpno. För den gränsöverskridande färjetrafiken mellan badorter och utflyktssjöfarten som har en betydande potential för den gränsöverskridande turismen, både vid Östersjökusten och i Oderområdet, måste förutsättningarna förbättras, både tekniskt och organisatoriskt. Tillgängligheten inom själva euroregionen och rörligheten för invånarna på landsbygden när det gäller den gränsöverskridande kommunikationen, måste säkras. Följande områden i den tyska delen av euroregionen befinner sig avsides i förhållande till huvudtrafikaxlarna och den gränsöverskridande trafiken: I Vorpommern: - Ueckermünde, Torgelow, Eggesin - Ferdinandshof, Friedland - Usedom, Wolgast, Anklam
I Ostmecklenburg: - Feldberg, Neustrelitz - Stavenhagen, Malchin
I Uckermark: Området runt Templin; Lychen Ön Rügen och halvön Fischland-Darß-Zingst För de ovan nämnda områdena handlar det i första hand om att åstadkomma goda förbindelser till A20 och A11. Området söder om haffkusten är i behov av en öst-västlig trafikaxel, som i nord-västlig riktning leder mot Szczecin. Trafikundersökningar pekar på möjligheten av att rusta upp den nuvarande vägförbindelsen från Altentreptow över Friedland och Torgelow till gränsövergången i Hintersee. I västlig riktning kunde en regional väst-öst-axel byggas ut från Altentreptow, via Stavenhagen till Malchow. Likaså saknas regionala väst-öst-axlar från Neustrelitz över Prenzlau till Schwedt/O. resp. från Fürstenberg över Templin och Angermünde till Schwedt/O, vilka skulle kunna tjäna som delar av den gränsöverskridande vägtrafikinfrastrukturen. Särskilt angeläget för den gränsöverskridande turismen är emellertid den regionala kustaxeln från Wolgast resp. Anklam och Ducherow till Swinoujscie och därifrån, på polsk sida, vidare över Wolin till Kolobrzeg resp. Koszalin. Av miljömässiga skäl måste emellertid järnvägstransporterna prioriteras som konkurrenskraftigt alternativ till vägtrafiken.
22 Grenzräumliche Erschließung für den Fahrradtourismus in den Landkreisen Uecker-Randow und Uckermark zur Republik Polen, studie inom ramen för INTERREG III-projektet BALTIC+, december 2003
48
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Huvudproblemet för Swinoujscies del är det utpräglade ”ö-läget”, d.v.s. dålig tillgänglighet via väg och järnväg. Utvecklingen av ön Usedom och Wolin, som gemensamt gränsövergripande område och en tätbebyggelse med ca. 60 000 invånare, kräver kommunikationer som säkrar invånarnas och turisternas rörlighet. Inom den polska delen av regionen måste transportsystemet förbättras p.g.a. avstånden till huvudkorridorerna. Detta gäller framför allt storkommunerna Swidwin, Lobez, Drawsko Pomorskie, Wałcz och Choszczowo. Kustaxeln har redan en påbörjad förlängning i västlig resp. nordlig riktning till RibnitzDamgarten och Rügen. Här öppnar sig möjligheter att skapa en gränsöverskridande axel för badortsturismen från Fischland till Koszalin. I Skåne har de östra delarna sämre anslutning till huvudtrafikaxlarna. Prioritet har upprustningen av E22 från Lund till Kristianstad. Säkrandet av invånarnas rörlighet i euroregionen kräver en välfungerande kollektivtrafik tillsammans med andra alternativ. Särskilt i områden med befolkningsminskning måste transportutbudet anpassas till den regionala strukturen. För Skånes del är tillgängligheten via offentliga trafikmedel väl utbyggd. En gränsöverskridande kollektivtrafik har att handskas med problem som endast kan lösas stegvis. Utvecklingen av UBB (järnvägsförbindelse) i riktning mot en Vorpommernbana från Usedom till Rügen och övriga kustområden är ett föredöme. Den i Utvecklings- och handlingsprogrammet 2000 - 2006 angivna inriktningen och de föreslagna målen för en förbättrad transportinfrastruktur har visat sig vara både riktiga och framtidstillvända. Brister har kunnat avhjälpas även om det kvarstår en del kännbara svagheter i systemet. Detta gäller i första hand finansieringen av utbyggnaden av den spårbundna trafiken. Några framsteg kan heller inte ses när det gäller upprustningen av den inre vattenvägen mellan Szczecin och Berlin, liksom dennas anslutning till hamnen i Schwedt/O. Avsaknaden av en öst-västförbindelse och den ännu otillräckliga anknytningen inom vissa bebodda områden och turistområden till huvudtrafikaxlar och större städer (Oberzentra) är fortfarande en huvudfråga. Skapandet av nya förbindelser inom det tysk-polska gränsområdet står i samklang med besluten på regeringsnivå och tjänar euroregionens integrativa målsättning. 2.3.3 Utveckling av turismen och dess infrastruktur Åtgärder för att stödja utvecklingen av turismen som ett led i att främja den ekonomiska utvecklingen och skapa arbetstillfällen, spelar en framträdande roll i Utvecklings- och handlingsprogrammet för 2000-2006.
49
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Blandningen av värdefull natur, levande historia och tradition liksom ett rikt kulturliv passar väl in i en temaanknuten, målgruppsorienterad turism, särskilt inom områdena: -
Maritim turism i euroregionens kustområden, inkl. haff- och boddenområdena i kombination med de inre sjöarna och vattendragen;
-
Aktiv landskapsturism (bad, fotvandring, cykling, paddling, ridning, golf, fiske, dykning, flygsport och olika trendsporter);
-
Naturturism (med möjlighet till olika former av studier och utbildning) i orörda naturområden och naturparker, som i många delar av euroregionen präglar landskapsbilden;
-
Jordbruksturism (semester på landet, ”Bo och arbeta på lantgård”);
-
Kur- wellness- och hälsoturism (av växande intresse för målgruppen 50+);
-
Kultur- och bildningsturism (kulturattraktioner, museer, utställningar, historiska stadskärnor, evenemang, gods och slott).
Turistnäringen har, under den gångna bidragsperioden fungerat som ryggrad för näringslivets utveckling inom euroregionen och även tjänstgjort som tillväxtmotor i vissa områden. Till detta har det målmedvetna utnyttjandet av naturen, som tillgång och genom kombinationen natur och turism samt förbättrad kapacitet (hotell, gastronomi) bidragit, liksom ut- och uppbyggnad av infrastruktur och restaurering av historiska byggnadskomplex i turistområden. Särskilt viktigt har det varit att skapa infrastrukturella förutsättningar även för det gränsöverskridande utbudet och marknadsföringen. I centrum för de infrastukturella åtgärderna står: -
utbyggnad av cykel- och vandringsleder, t. ex.: •
det s.k. 4-vägskonceptet med kombinationen av vandringsvägar, cykel- och ridvägar samt vattendrag på sammanlagt 3 555 km, som byggs ut etappvis. Av de regionala vandringslederna har, med undantag av smärre delsträckor Uckermärkische Rundweg och Oder-Havel-Weg färdigställts. När det gäller vattendragen har konceptet till viss del förverkligats vid Finowkanalen.23
•
utbyggnad, stöd och marknadsföring av aktiv turism i det tysk-polska området Usedom-Wolin och till gemensamt utstakande och markering av vägar och rutter;
I planeringsarbetet tas nu liksom tidigare hänsyn till befolkningens behov av att nå arbetsplatser och serviceinrättningar. Gemensam väghållning, t.ex. i naturparker, som Unteres Odertal och de polska landskapsparkerna, är av särskild betydelse.
23 Untersuchungen der Kreis- und Wirtschaftsentwicklung im Landkreis Barnim als Grundlage für die Fortschreibung des IWEK, oktober 2004, sid. 2
50
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Inom ramen för BALTIC+ har förslag till 7 temarutter i det tysk-polska gränsområdet utarbetats tillsammans med en ekonomisk kalkyl. Därutöver har Landkreis Uecker-Randow och Police givit ut en gemensam cykelkarta. Ett gemensamt erbjudande är cykelsemester till olika tekniska minnesmärken och sevärdheter. fyra delsträckor ingår: • • • •
Bernau - Eberswalde – Oderberg – Angermünde – Schwedt/O. – Gryfino; Anklam – Szczecin – Police; Greifswald – Wolgast – Peenemünde – Swinoujscie – med anslutning till färjeförbindelsen till Ystad och den planerade rutten för tekniska sevärdheter i Skåne, med fortsättning till Kołobrzeg och Koszalin; Swinoujscie – kustvägen till Swinoujscie – Koszalin.
Med dessa transnationella rutter sammanförs aktiv-, bildnings- och kulturturismen. -
Infrastruktur för den maritima turismen, särskilt vattensport på Östersjön samt i bodden- och haffområdena. För att ytterligare förbättra Vorpommerns rykte som kundanpassat vattensportområde av regional betydelse, har hamnar, marinor och angöringsplatser utrustats med fler liggplatser och fått bättre infrastruktur. Detta gäller särskilt följande huvudområden: • • • •
Rügen, Stralsund och Greifswalder Bodden (t.ex. hamnen i Lauterbach och Greifswalds museihamn, som upprustats med INTERREG III A-medel); Usedom; Stettiner Haff/Uecker-Randow; Zachodniopomorskie med marinor och yachthamnar vid Stettiner Haff, i Szczecin och längs Östersjökusten (Swinoujscie, Dziwnow, Mrzezyno, Kołobrzeg och Darlowo)
T.ex anpassades anläggningsplatsen i Wolgast (2003/2004) för att kunna ta emot flodkryssningsfartyg (med en längd på upp till 95 meter) med målet att kombinera slottet och den historiska stadskärnan med kryssningsturismen. Inom ramen för BALTIC+ har en studie angående gränsöverskridande kryssningsturism i Usedom -Wolinområdet genomförts.
51
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Wiek Vitte
Breege
Wittower Fähre Zingst Stralsund
Lauterbach
Peenemünde Greifswald Wolgast
Demmin
Wollin
Anklam
Ueckermünde Malchin
Szczecin
Euroregion POMERANIA (Ausschnitt)
in 2004 bei Fluss-/ Küstenkreuzfahrten angelaufene Häfen
Eberswalde
Oderberg
in 2004 bei Fluss-/ Küstenkreuzfahrten regionübergreifend angelaufene Häfen
III 3.8: Planerad angöring för flod- och kustkryssningsfartyg, 2004
Flodkryssningar och kryssningar i farvattnen utanför Rügen och Usedom har visats sig vara en mycket viktig faktor inom den maritima turistnäringen. Undersökningar har genomförts angående tonnage, aktuella reseerbjudanden, krav på infrastruktur, angöringsplatsernas tillgänglighet, marinor i inlandet och framtidsperspektiven för den s.k. kustkryssningsturismen och möjligheter till produktutveckling. I området Oder – Stettiner Haff – Achterwasser – Greifswalder Bodden - Stralsund – Rügen / Hiddensee förekommer en mängd gränsöverskridande alternativ med olika huvudteman inom området flod-/kryssningsturism.
För den fortsatta utvecklingen inringades huvudfrågor och rekommendationer utarbetades för att förstärka flodkryssningssjöfarten som ett varumärke för regionen. Exempel på åtgärder för att förbättra infrastrukturen för rodd och paddling:
-
•
Wasserwanderweg Ueckerseen – Stettiner Haff – Oder – till staden Police;
•
Uckermark - vattensafari;
•
Projektet Region Finowkanal i Landkreis Barnim, med hittills 123 olika investeringar samt olika marknadsföringsåtgärder och sanering av kanalen, som är Tysklands äldsta kanalbygge och som kan ingå som en del i ett heltäckande utvecklingskoncept för turismen (miljö, tillgänglighet, erbjudanden).
Naturen erbjuder avsevärda möjligheter, särskilt genom utvecklandet av naturparkerna tillsammans med turistmyndigheter och -organisationer. Det kan röra sig om speciella turisterbjudanden med anknytning till naturen, som t.ex. studier av växt- och djurlivet, naturupplevelser och miljöfrågor, guidade temavandringar eller aktivt deltagande i den praktiska natur- och landskapsvården.
52
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Som exempel kan nämnas:
-
•
Naturparken Barnim i samarbete med Drawinski Nationalpark;
•
Biosfärreservatet Schorfheide-Chorin;
•
Äventyrsturism i nationalparken Vorpommersche Boddenlandschaft;
•
Geoturism och geovetenskapliga erbjudanden i geoparkerna, kombinerade med skog – vatten – kultur – historia;
•
Pommersche Flusslandschaften, Naturpark Mecklenburgische Schweiz, Kummerower See;
•
Naturparken ”Stettiner Haff”;
•
De sedan flera år pågående aktiviteterna inom ramen för den regionala agendan ”Stettiner Haff – två nationer, ett område” (”Stettiner Haff – Region zweier nationen”) där bl.a. djurparken i Tierpark Ueckermünde deltar som centrum för jordbruksturismen;
•
Inom ramen för projektet ”Quality Turism 2” har temaanknutna rutter utvecklats, särskilt kan istidsrutten nämnas och ett koncept för ett funktionellt och tematiskt koordinerat nät av ”Welcome Centers”.
Euroregionens stads- och kulturturism kan erbjuda en mängd temaanknutna aktiviteter. Evenemang av överregional betydelse kan göras mer kända. Euroregionen utmärker sig genom den stora anhopningen av exempel på såväl lokal historia som på det gemensamma kulturarvet (kulturminnen, tegelgotik, herrgårdar, slott, parker, badortsarkitektur, ”Gutshausstraße in Uecker-Randow”). •
Särskild vikt har lagts vid att stärka de regionala nätverken och att utveckla en form av gemensamma varumärken, t.ex.: Kulturrutter, genom bättre marknadsföring via överregionalt samarbete: European Route of Brick Gothic (EUROB); Schwedenstraße vars förlängning till Polen f.n. undersöks
-
Program för bevarande och nyttjande av vorpommerska gods- och parkanläggningar (strategi, aktion, verkan och genomförande som kan tjäna som positiva exempel
-
Regional matkultur med gemensam logotyp och gemensamma kriterier och erfarenhetsutbyte mellan kockar och producenter;
-
Gemensam marknadsföring av turismen inom ramen för 4hörningssamarbetet.
Turismens utveckling illustreras i bil. 5 53
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
2.3.4 Skydd och bevarande av natur och landskap Euroregionen förfogar över attraktiva landskap, karaktäriserade av mångfald och orörda sammanhängande naturområden. Utbredda skyddsområden (nationalparker, naturparker, naturskyddsområden, landskapsskyddsområden) bidrar till att bevara naturen och arternas mångfald. Kustlandskapet präglas av vidsträckta, grunda havsvikar (Bodden), sandstränder och sanddynor längs den tyska och polska Östersjökusten. Stora skyddsområden i Euroregion POMERANIA Stora skyddsområden
Yta i km² (Euroregion)
Nationalparker Drawienski Park Narodowy Wolinski Park Narodowy Unteres Odertal Vorpommersche Boddenlandschaft Jasmund Stenshuvud (Simrishamns kommun) Söderråsen (Klippans kommun) Dalby (Lunds kommun) Biosfärreservat Südost-Rügen Schorfheide-Chorin Naturreservat i Skåne (över 5 km2): Bjärekustens naturreservat (Båstads kommun) Hallandsåsens Nordsluttning (Båstads kommun) Knähaken (Helsingborgs kommun) Östra Kullaberg (Höganäs kommun) Fulltofta (Hörby kommun) Glumslövs (Landskrona kommun) Järavallen (Kävlinge kommun) Häckeberga (Lunds kommun) Klingavälsåns dalgång (Lunds kommun) Skrylle (Lunds kommun) Verkeån (Simrishamns och Tomelilla kommun) Hammars backar – Kåsebergaåsen (Ystads kommun) Sandhammaren (Ystads kommun) Landskapspark Drawski Park Krajobrazowy Cedyński Park Krajobrazowy Park Krajobrazowy Barlinecko-Gorzowski Iński Park Krajobrazowy Szczecinski Park Krajobrazowy Park Krajobrazowy Doliny Dolnej Odry Park Krajobrazowy „Ujście Warty” Naturpark Usedom Rügen Mecklenburgische Schweiz und Kummerower See Am Stettiner Haff Uckermärkische Seen
54 109 105 805 30 4,1 16,2 0,36 235 1 291 6 5 14 9 10 7 7 45 22 6 25 7 5 414 308 118 178 91 60 19 542 918 673 572 640 (Andel Uckermark) 650 (därav 360 i euroregionen)
Barnim Källa: UHP 2000 – 2006, kompletterat med de nya medlemsområdena
54
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Över 650 km2 av Skånes yta utgörs av naturreservat (därav 26 % landyta). Kartan i bil. 8 visar naturskyddsparker och naturreservat i Skåne (Källa: Länsstyrelsen Skåne 2004) Naturparker ska, enligt rättsliga föreskrifter utvecklas och vårdas enhetligt. Bestämmelserna gäller: -
områden som, ”till övervägande del består av landskapsskyddsområden eller naturskyddsområden eller som planeras som sådana; som p.g.a. sina landskapsmässiga förutsättningar särskilt lämpar sig för naturvänlig rekreation; som i enlighet med grundsatser och mål i regionplanen och den statliga planeringen är avsedda för rekreation och turism; som i egenskap av historiskt värdefullt kulturlandskap kan tjäna som modeller för hållbara hushållningsformer; som uppvisar goda förutsättningar för utåtriktat arbete och som lämpar sig för miljöutbildning och –fostran i naturen; naturskydds- och rekreationssyftet som ska planeras, samordnas, skyddas, utvecklas och öppnas på ett enhetligt sätt.24
National- och naturparker tjänar både den regionala utvecklingen och bevarandet av naturens mångfald. Naturparken Uckermärkische Seen och några anslutande områden har upptagits i det tyska programmet för ”säkrande av skyddsvärda delar av natur och landskap”. Fram till 2007 har förbundsrepubliken och delstaten satsat ca 15 miljoner EURO på naturskydd och landskapsvård. Naturförvaltningen samarbetar med Word Wide Fund for Nature (WWF) och MichaelOtto-Stiftung runt konkreta projekt: miljöutbildning, naturskydd och länkning av besökarströmmarna. WWF ägnar sig framför allt åt den ekologiska situationen i vattendragen som helhet, genom att stödja alternativ till den intensiva fiskodlingen. Naturpark Barnim och den polska Drawienski Park Narodowy upprätthåller livaktiga förbindelser sedan 2002, då ett gemensamt samarbetsavtal träffades. Samarbetet består av gränsövergripande naturskyddsprojekt, samarbete mellan specialister och yrkesfolk, elevutbyte samt erfarenhetsutbyte kring ledning och styrning av attraktiva naturområden för hållbar rekreation. Samverkansformer har också utvecklats mellan Nationalpark Unteres Odertal och de polska landskapsskyddsparkerna Cedynis och Dolina Dolney Odry rörande ledning och styrning av skyddsområden, Natura 2000, inventering och katalogisering av arter, forskning och övervakning/tillståndsbedömning (monitoring). Därutöver samarbetar Nationalpark Unteres Odertal med Nadlesnictwo Mieskowice och det polska sällskapet för att räkna vargbeståndet.
24
Umweltministerium Mecklenburg-Vorpommern, Daten zu Natur und Landschaft
55
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Högskolan i Neubrandenburg, Wojewód Zachodniopomorskie och Umweltministerium Mecklenburg-Vorpommern samt lantbruksuniversitetet och universitetet i Szczecin, samarbetar runt möjligheterna att jämka samman olika intressen – exploatering, naturskydd, kustskydd – i översvämningshotade områden längs Östersjökusten, genom att skapa en integrerad kustområdesförvaltning. I juli 2002 öppnades Geopark Mecklenburgische Eiszeitlandschaft som modell- och turistområde. Öppnandet av skyddsområdena för utveckling och utbildning kommer att understrykas genom tematiskt och funktionellt utvalda informationscentrum, s.k. ”Welcome Centers”. Som ett led i genomförandet av EG:s miljöskydd föreslogs områden i euroregionen till det europeiska nätet NATURA 2000. Nätet består av FFH-områden (Flora-FaunaHabitat) och europeiska fågelskyddsområden. Med NATURA 2000 har ett sammanhängande nät av särskilda skyddsområden för bevarande av det gemensamma europeiska naturarvet bildats. Dessa områden ska enligt EU:s riktlinjer25 spela en nyckelroll för att bevara och återställa de naturliga resurserna.
Landkreis/ Stadt Barnim Uckermark Rügen Nordvorpommern Ostvorpommern Uecker-Randow MecklenburgStrelitz Demmin Greifswald Stralsund Neubrandenburg Skåne Wojewod Zachodniopomorski
Antal 43 81 12 20 18 29 39
Översikt över NATURA 2000-områden FFH-områden Fågelskyddsområden ha %andel Antal ha %andel 25 893,16 17,26 4 22 389,93 14,92 66 971,12 21,78 5 148 865,34 48,42 13 566 23,9 2 9 794 10,1 32 740 15,3 3 26 772 12,5 21 961 11,5 4 21 573 11,3 15 409 10,3 4 3 996 2,7 40 784 19,4 2 19 970 9,5
18 4 1 5 213
22 359 644 135 3 594 86 289
11,6 12,7 0,0 41,8 7,6
2 1 1 0 19
38 140 336 193 0 62 376
20
200 563,3
8,8
11
1 034 483,6
19,7 6,7 0,005 0 5,5
Natura 200026 ha %andel 33 054,95 22,03 163 909,53 53,54 18 881 19,4 40 900 19,1 30 574 16,1 15 467 10,3 46 346 22,1 49 501 25,6 777 15,4 213 0,01 3 594 41,8 Endast på begäran*
Källa: Landesumweltamt Brandenburg, Referat Ö 2 – Natura 2000, vom 22.03.2006, Landesamt für Umwelt, Naturschutz und Geologie Mecklenburg-Vorpommern, Stand 25.05.2004, Veröffentlichung Zahlen MecklenburgVorpommern mit gesonderter Genehmigung vom 28.04.2006 Källa Sverige: Region Skåne,10.05.2006. Sammanfattning (Natura 2000) endast tillgänglig på begäran. Källa: Wojewod Västtpommern: Marschallmyndigheten (ännu inte godkända FFH-områden); därför ingen uppgift om fågelskyddsområdena PRZYBRZEZNE WODY BALTYKU, därför inga procentandelar
25 26
92/43/EWG des Rates 21 maj 1992 FFH-områden 79/409/EWG des Rates 2 april 1979 (EUs fågelskyddsområden) Fågelskyddsområden och FFH-områden överlappar delvis och andelen kan således icke adderas
56
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
I delstaten Brandenburg upptar Natura 2000-områdena 26 % av ytan. För storkommunen Uckermark är andelen mer än dubbelt så hög. Skyddsintressena i Natura 2000-områdena sätter visserligen gränser för nyttjandet, men innebär också ett frigörande av utvecklingspotentialer, t.ex. FFH-området i Peenetal som upplåts för sjöturism. Med styrdokumenten för FFH-områdena står ett instrument till förfogande, som kan bana väg för en hållbar utveckling. Sådana styrdokument finns nu för FFH-områdena Schaabe/Rügen, Jägerbrück och Tiergarten Neustrelitz.27 Miljöintresset och intresset för landskapsvård har ökat märkbart de senaste åren genom ett antal brett upplagda aktioner i de stora skyddsområdena liksom en mängd projekt inom ramen för LEADER+ och genom ett alltmer ekologiskt jord- och skogsbruk. Extensivt jordbruk, i harmoni med naturskyddsintressena bidrar till att vårda och bevara kulturlandskapet. Gränsöverskridande åtgärder inom naturskyddet kräver i framtiden ett betydligt större engagemang. För gestaltningen av framtidsvänliga städer och stadsomgivningar har Berlin och Brandenburg utvecklat en gemensam strategi för regionalparker. I dessa områden i Berlins utkanter, möts förort och lansbygd. Med denna strategi och dess genomförande utifrån särskilda regionalparksprogram, stöds en harmonisk utveckling, som öppnar möjlighet för en utjämning av diskrepanser mellan staden och dess omgivningar, mellan blomstrande och stagnerande områden i staden, i förorten eller på landsbygden. Till euroregionen hör delar av regionalparken Barnimer Feldmark och Naturpark Barnim, som regionalparksregion. För regionalparkerna, i den tyska delen av euroregionen har en innovationsstrategi28 utarbetats med syftet att närmare koppla samman målen för regionalparkerna med strukturfonderna för 2007 till 2013. 2.3.5 Gränsövergripande samordning och samarbete för att utveckla den sociala och kulturella infrastrukturen, social service och kulturutbud Under bidragsperioden 2000 till 2006 har kvaliteten på samarbetet mellan de regionala partnerna ökat, särskilt inom områdena kultur, sociala frågor, utbildning och kommunalt samarbete. Via INTERREG A-stöd hade t.o.m. 31 december 2004 genomförts: -
7 projekt för att förstärka det intraregionala och interkommunala samarbetet kring lösningar på sociala problem och
-
14 projekt för att bevara och bygga ut kultur- och utbildningsinrättningar.
27.
www.um.mv-regierung.de/naturdaten/image.jpgnatura2000 Regionale Innovationsstrategie in den Regionalparkregionen: Auswirkungen und Konsequenzen für die regionale Entwicklung von Ballungsräumen am Beispiel des Entwicklungsmodell der Regionalparks, Dezember 2005 28
57
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Däribland ett internationellt ungdomens hus, ”Uckerwelle” i Prenzlau, med ett fritidscentrum och ett mångsidigt programutbud och ”Wald-Solar-Heim” i Eberswalde, tillika utbildningsinrättning på miljöområdet samt det nya vandrarhemmet för ungdomar i Torgelow. Sammanlagt har enligt halvtidsutvärderingen, dessa aktiviteter och åtgärder som finansieras med medel ur de ”små fonderna”, haft en bred verkan med sina över 50 000 deltagare. De uppnådda framstegen i det koordinerade och interregionala samarbetet kommer till uttryck i: -
engagemanget bland euroregionens medlemmar och de olika utskotten för olika strategiska INTERREG III B-projekt liksom deltagande i och den innehållsmässig utformningen av •
-
ett flertal transnationella regionalkonferenser för utformning av gemensamma strategier och politiska avsiktsförklaringar (INTERREG III B-projektet BALTIC+) samt stöd och medverkan i arbetet på den politiska nivån;
organisationen och koordinationen av det praktiska samarbetet; • • • •
i POMERANIAS olika utskott; genom den regelbundna informationen till de politiska parlamenten över utvecklingen i euroregionen och uppnådda resultat inom viktiga samarbetsområden; genom medverkan i transnationella arbetsgrupper och kommissioner för utarbetande av gemensamma strategiska måldokument; genom innehållsmässiga förberedelser inför euroregionens 10-årsjubileum.
Det interkommunala samarbetet mellan städer och kommuner koncentrerar sig på: -
samarbete inom partnerskapen, mellan tyska, polska och svenska kommuner med tonvikt på kultur, idrott, bildning/utbildning och erfarenhetsutbyte mellan förvaltningarna.
-
Inom ramen för INTERREG II C-projektet ”Baltic Bridge” och INTERREG III B-projektet BALTIC+ har ett nätverk bildats bestående av polska, svenska och tyska städer. Samarbetet koncentrerar sig på följande områden: •
Företagssamarbete/turism med konceptansatser för pilotprojekt för transnationella, branschanknutna kompetenscentrum och ett gränsöverskridande utbud för turister (öppna kyrkor, tekniska sevärdheter, broschyrer, leporellos) samt en virtuell marknadsplats som gemensam webbsida;
•
Stadsutveckling – erfarenhetsutbyte kring planering, vård av kulturarvet, bevarande av kulturlandskapet, workshops;
•
Erfarenhetsutbyte kring sociala uppgifter: förskola, arbete med funktionshindrade, äldreomsorg. 58
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
-
-
Sammanfattningsvis kan fastslås att samarbetet mellan euroregionens kommuner/städer i hög grad fokuserar på ett brett utbud av kulturevenemang genom vilka medborgarna kommer varandra närmare: •
Samarbete mellan museer och kulturföreningar t.ex. Museum Neubrandenburg och Koszalin (utbyte av konstsamlingar och utställningar);
•
Bearbeta den gemensamma pommerska och svenska historien; bärnsten och gotik som viktiga teman;
•
Årliga kulturveckor, tysk-polska musikdagar, konserter o.s.v.
•
Tysk-polsk musikorkester;
•
Stämma av överregionala evenemang tidsmässigt på regional nivå.
samarbete inom skol- och utbildningsområdet; •
-
nära partnerskap mellan skolor, elev- och lärarutbyte, praktikantutbyte, gemensamma idrottsfester, ungdomsspartakiader t. ex. ungdomsmediacamp i Rothenklempenow;
Stöd till företagssamarbete – erfarenhetsutbyte: •
Fyra-partssamarbete: sydöstra Skåne, Bornholm, Swinoujscie / ett ungdomsparlament inom ramen för 4-hörningskonceptet;
•
Interkommunalt turistsamarbete;
•
Moderna kommunikationssystem.
Den regionala utvecklingen har ledsagats av undersökningar, rörande vissa problemställningar, t. ex.: -
Integrerat trafikkoncept för ön Usedom-Wolin;
-
Korridoren Berlin-Szczecins betydelse för utvecklingen av ett gemensamt område för utbyte av varor och tjänster i Oderområdet med tillhörande trafikunderökningar;
-
Undersökningar rörande samarbetsmöjligheterna för hamnarna i Ystad, Szczecin/Swinoujscie, Schwedt O./Eberswalde;
-
Möjligheterna till utnyttjande av konversionsytor i modellområden;
-
Trafikundersökningar Ostmecklenburg/Vorpommern/Großraum Szczecin.
59
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Ansträngningarna inom euroregionen för att uppvärdera de mjuka faktorerna för en ökad tillväxt och en förbättrad livskvalitet för invånarna har koncentrerats på: -
Åtgärder för att revitalisera innerstäder och byar, bl. a. sanering av de historiska stadskärnorna i hansestäderna Greifswald och Stralsund; sanering av innerstäderna i Bernau bei Berlin, Angermünde, Schwedt/O. och Torgelow; sanering av prefabricerade bostäder; förbättringar av boendemiljön.
En hämmande effekt på det transnationella samarbetet har fortfarande: -
Språkbarriärer och, till vissa delar bristande kulturkompetens; Olikartade förvaltningsstrukturer och rättsföreskrifter samt byråkrati; Olikartade finansiella förutsättningar och bidragsberoende.
Inom områdena utbyggnad och bevarande av kultur- och idrottsinrättningar, kulturprojekt, teknisk infrastruktur och säkrandet av attraktiva bostadsområden, påverkas utvecklingen inom euroregionens olika delområden av skilda faktorer. I det tyska delområdet dominerar befolkningsminskningen, det spända offentliga hushållsläget och minskade anslag till kulturen samt för bevarande och upprustning av idrottsanläggningar, teatrar, ungdomsgårdar och andra inrättningar av betydelse för den sociala sammanhållningen i kommunerna.
60
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
3.
Sammanfattande SWOT-analys, delområdesvis
Framskrivningen av SWOT-analysen (styrkor, svagheter, möjligheter, risker) för euroregionen baserar sig på resultaten från den socioekonomiska utvärderingen i regionala utvecklingsprogram, delområdesvisa utvecklingsplaner, sektorsvisa bedömningar, koncept och studier som omfattar tyska euroregionens delområden, Wojewodship Zachodniopomorski och Region Skåne (jämför bilaga 9). På grund av de delvis olika frågeställningarna innehåller dessa socioekonomiska data respektive SWOT-analyser olika tyngdpunkter och detaljeringsgrader. Uppgifterna har därför stämts av och bearbetats i överensstämmelse med de olika handlingsfälten i utvecklings- och handlingsprogrammet och målsättningsinnehållet i utkastet till EU: s strukturfondsförordning 2007-2013. I SWOT-analysen av euroregionens polska del återspeglas de, särskilt sedan det i maj 2004 erhållna EU-medlemskapet ,växande möjligheterna för detta område, men även uppkomna krav på anpassning och tänkbara risker.
61
-
-
-
Region Skåne
Fasta förbindelser från Skåne till Danmark och Tyskland för länderna närmare varandra;
Är en del av Öresundsregionen, med hög tillväxt- och utvecklingspotential;
Geografisk närhet såväl till de traditionella europeiska marknaderna som de nya marknaderna iÖstersjöområdet;
Styrkor
3.1
-
-
-
62
Östersjön, en barriär i östlig och sydlig riktning;
-
-
-
-
-
En fast förbindelse över Fehmarn Bält innebär ytterligare marknadsfördelar.
Malmö/Skåne och Köpenhamn förenar sina starka sidor inom fler samarbetsområden;
Utvecklingsimpulser utgående från Öresundsbron kan i ökad utsträckning överföras till Skånes östra del;
Företag kan tack vare det gynnsamma läget i förhållande till de baltiska och europeiska marknaderna dra optimal fördel av utvecklingen;
Genom sitt centrala läge i ett utvidgat Europa kan Skåne utvecklas till central omlastningsplats för gods- och persontransporter; Möjligheter att utveckla logistiken vattenlandsväg-järnväg till en viktig näringsgren;
Möjligheter Geografiskt läge
Skåne ligger relativt långt bort från viktiga nationella beslutscentrum (Stockholm) inom politik och näringsliv;
Transitregion för godstransporter från Skandinavien till Centraleuropa;
Svagheter
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
-
-
Själland (Danmark) och Skåne har en liknande näringslivs- och arbetsmarknadsstruktur, därigenom kommer också konkurrensen inom Öresundsregionen att öka;
Lågt kostnadsläge i länderna vid Östersjöns södra del med god tillgång till den skånska marknaden; Hårdnande konkurrens framför allt för förtag som riktar sig till hemmamarknaden;
Hot
-
-
-
-
-
-
Några av Sveriges viktigaste hamnstäder ligger i Skåne (17 % av godset);
Goda trafikförbindelser och god tillgänglighet till städer och flertalet mindre samhällen;
Lång bosättningshistoria med många kulturhistoriskt värdefulla samhällen och platser; Hittills väl sammanhållen bebyggelse med tydliga ortsgränser;
Relativt hög befolkningstäthet (104 inv/km², jfr Sverige 22 inv/km², Stockholmsområdet 285 inv/km²);
Tät, polycentrisk bebyggelse (33 kommuner);
Skåne är, som del av Öresundsregionen också en del av en viktig europeisk storstadsregion med 3,5 miljoner invånare;
Styrkor
-
-
-
Landsbygd med utvecklingsproblem;
63
Befolkningsstagnation i många smärre samhällen i inlandet;
-
-
-
-
Den polycentriska strukturen utvecklas vidare och medför även fortsättningsvis en väl fungerande bosättningsstruktur;
-
-
-
Fortsatt samarbete med Köpenhamn kring ett hållbart och tätt trafiknät stärker samhällsstrukturen i hela Skåne; Landsbygd och stad finner en utjämnad och komplementerande utvecklingsväg;
-
-
Köpenhamn och Malmö dominerar byggandet när det gäller infrastrukturinvesteringar och efterfrågestyrning;
Landsbygden tappar i utveckling och förlorar sin historiskt framvuxna bosättningsstruktur;
Samhällen utanför de viktigaste infrastrukturaxlarna och i avsides belägna delar förlorar invånare, service och tillväxt;
Tendenser till splittrad bebyggelse på grund av befolkningstrycket framför allt längs de attraktiva kustområdena;
Stora städer längs kusten med stark befolknings- och näringslivstillväxt medan inlandet förlorar i tillväxt och samhällena stagnerar;
Hot
En prognostiserad befolkningsökning med 300 000 invånare till år 2025 inom Öresundsregionen skapar goda förutsättningar för en levande och stabil samhällsutveckling;
Möjligheter Bosättning, Bebyggelse
Ojämnt fördelad bebyggelse, med större städer i väst och längs kusten och många små städer och samhällen i de inre delarna;
Svagheter
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
-
-
-
-
-
Hög förväntad livslängd i europeisk jämförelse (kvinnor 82,2 år, män 77,2 år);
För svenska förhållanden hög befolkningstäthet (104 inv./km²) med polycentrisk fördelning;
Attraktivt bosättningsområde för invandrare, med ett mångkulturellt samhälle som resultat, framför allt i städerna;
Relativt jämn befolkningsstruktur med naturligt födelseöverskott och lätt befolkningstillväxt (1995-2005: +0, 5 % per år);
Öresundsregionen inklusive Skåne är det mest tätbefolkade storstadsområdet i Skandinavien;
Styrkor
-
-
-
64
Väst-östproblematik beträffande befolkningstäthet och –utveckling;
Integrationen av icke europeiska invånare har många svaga punkter (utbildning, arbetsmarknad, språk etc.);
-
-
Fortsatt positiv befolkningsutveckling genom fortsatt utveckling av allmänt goda levnadsvillkor;
Fortlöpande Öresundsintegration och utbyggnad av den regionala infrastrukturen i Skåne möjliggör en balanserad befolkningsutveckling;
Möjligheter Befolkning
Befolkningen minskar på landsbygden till följd av utflyttning och åldersstrukturen förskjuts uppåt; Offentliga inrättningar och tjänster reduceras eller överbelastas (polisväsendet, ålderdomshem etc.);
Svagheter
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
-
-
Ökade klyftor mellan olika inkomstgrupper och etniska grupper med risk för ekonomisk och etnisk segregation;
Skapandet av likvärdiga utvecklingsmöjligheter och incitament för unga människor att leva på landsbygden slår fel och leder till en segmentering av Skåne med stora skillnader mellan land och stad och öst och väst;
Hot
-
-
-
-
-
-
Gott samarbete mellan Sydsvenska handelskammaren och handelskammaren i Köpenhamn;
Små och medelstora företag med hög innovationspotential;
Starka kluster inom områdena livsmedelsproduktion och Life Science (framför allt i västra Skåne);
Gott samarbete mellan näringsliv och forskning – gäller hela Öresundsregionen;
Låg arbetslöshet;
Väl sammansatt branschstruktur inom innovativa och traditionella områden (till exempel: medicinsk och farmaceutisk industri, livsmedelsindustri, miljöteknik, informationsteknologi, nya medier);
Styrkor
-
-
-
-
-
-
-
-
65
-
-
Få nystartade företag/1 000 invånare i förhållande till Stockholm; Svagheter i exportbranschen beträffande språkkunskaper och marknadskännedom;
-
-
-
-
-
Små kommuner, som ofta är beroende av ett fåtal företag och har svårigheter att locka till sig välutbildad personal och företag;
Den sydvästra regionen snörs av från utvecklingen i den östra delen;
Låg andel aktivt yrkesverksam befolkning (72 %) i förhållande till det svenska genomsnittet (77 %);
Småföretag saknar riskkapital för expansion;
Ringa exportorientering bland företagen;
-
Fortsatt stöd till gränsöverskridande samarbete;
Främja det inomregionala samarbetet mellan de små- och medelstora företagen;
Ökad exportkraft och internationalisering av små och medelstora företag;
Fortsatt stöd till branscher med särskilt hög tillväxtpotential (medicin, livsmedel, kommunikation);
Optimera styrningen av riskkapital för att stärka småföretagen;
Utveckling av regionala utbildnings- och traineeprogram för att stärka företagens konkurrensmöjligheter;
Bildandet av nätverk mellan olika näringsgrenar kan bidra till en ökad diversifiering av näringslivsstrukturen;
Områdesprofilering, som Medicon-Valley leder till tätposition inom den internationella konkurrensen;
Möjligheter Näringsliv
Skånes andel (12 %) av Sveriges BNP är lägre än befolkningens andel (13 %);
Svagheter
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
-
-
-
-
-
Vissa branscher lider av ökande personalbrist på grund av låga löner eller oattraktiva arbetsvillkor;
Sjunkande utbildningsnivå kan leda till ökad arbetslöshet och konkurrensnackdelar;
Globalisering och öppna gränser leder till ökat rationaliseringstryck; Nedskärningar och strukturförändringar inom den offentliga sektorn kan medföra ökad arbetslöshet;
En relativt hög andel sysselsatta inom den offentliga sektorn kan leda till ekonomiska problem för kommunerna;
Stora inomregionala skillnader på grund av olikartad utveckling i västra och östra Skåne;
Hot
-
-
-
-
-
Öresundssamarbetet (Öresunduniversitetet) leder till en topposition på forskningsområdet;
Stabila partnerskap mellan forskning och det privata näringslivet, särskilt IDEON Science and Technology Parks;
Nyföretagare med hög bildningsnivå tack vare den höga koncentrationen av forskningsinrättningar;
Ledande position i den internationella konkurrensen fr.a. inom biomedicin och medicin;
Historiskt framvuxen position med en rad universitet och högskolor. Universitetet i Lund, med spetskompetens inom viktiga ämnesområden;
Styrkor
-
-
-
-
Möjligheter
66
Företagen har, trots goda informationsstrukturer svårt att omsätta forskningsresultat;
Jämfört med Stockholm, för få och för små FoU-intensiva företag, för att uppnå den kritiska massan för att attrahera nya företag inom FoU-området;
Låg exportbenägenhet bland FoU-intensiva småoch medelstora företag;
Koppla samman forskning och näringsliv som viktig konkurrensfördel; Stärka, långsiktiga samarbetsstrukturer mellan vetenskap och forskning och kommersialisering av resultaten, Värva offentligt och privat stöd för FoU.
-
-
Nya samarbetsformer och – projekt med FoU-inrättningar i Östersjöområdet;
Ytterligare stärka initiativet ”Öresund Science Region” med ett Tripple-Helix-koncept (sex arbetsområden: Medicon Valley Academy, IT Academy, Food Network, Enviroment Academy, Logistics, Design);
-
-
-
Forskning och utveckling Låg forskningskapacitet i de - Profilering som Medicon östra delarna av regionen; Valley;
Svagheter
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
-
-
-
-
Risk för att andra framtidsbranscher trängs tillbaka t.ex. av Medicon Valley;
Tendenserna till sjunkande bildningsnivå kan medföra utflyttning av FoU-intensiva företag;
Innovativa företag koncentreras till västra Skåne,
Bättre utbildningsmöjligheter i västra än östra delarna av regionen med risk för obalans i utvecklingen;
Hot
-
-
-
-
Landskap med högt attraktionsvärde för turister;
Väl bevarad kulturhistorisk identitet (traditioner, matkultur);
Kulturutbud och turistattraktioner av överregional betydelse; En blandning av kulturhistoriskt och aktivitetsbetonat utbud (fotvandring, ridning, paddling, cykling)
Väl utvecklad turisminfrastruktur med brett, mångsidigt utbud riktat till olika målgrupper;
Styrkor
-
-
-
-
-
67
Brist på informationsmaterial på östersjöspråken;
Brister i den gemensamma marknadsföringen av Skåne; Kommuner och turistinformationer arbetar isolerat och mycket lokalbetonat;
Punktvis överbelastning av naturområden på grund av besökarantalet (till exempel nationalparken Stenshuvud);
-
-
-
-
Fortsatt förbättring och förverkligande av den regionala marknadsföringen av turismen;
Utbyggnad av hälsoturismen som synergi till MediconValleystrategin.
Ökad utveckling av kurs- och konferensturismen möjlig;
Utveckla landsbygdsturismen, som alternativ inkomstkälla, framför allt i östra Skåne;
Möjligheter Turism
Gästerna stannar endast kort tid på hotellen;
Låg beläggning (hotell);
Svagheter
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
-
-
-
-
Turismen förskjuts mot Köpenhamn;
Turisminfrastrukturen på landsbygden tunnas ut på grund av bristande efterfrågan och regionen förlorar i attraktionskraft;
Skåne utvecklas till genomfartsområde i stället för uppehållsområde för turister;
Sydöstra Skåne översvämmas av turister med negativa återverkningar på naturen;
Hot
-
-
-
-
-
-
-
Jordbrukets betydelse som bevarandefaktor för landskapet är erkänd;
Geografisk närhet till städer och avsättningsmarknader i västra Skåne liksom Köpenhamn, Stockholm och andra Östersjöstäder;
Starkt utvecklad frukt-, grönsaks-, och rotfruktsodling samt djurhållning;
Kunskaps- och kapitalintensivt jordbruk;
Högst produktivitet inom jordbruket i Sverige;
En stark livsmedelsindustri fungerar som partner till jordbruket;
Mycket bördig jordmån (bland de bästa i Europa) och gott klimat ger rika skördar;
Styrkor
-
-
-
-
-
-
68
Stora delar av regionen präglas av monokulturer, endast 5 % av arealen brukas ekologiskt;
Vittgående konflikter mellan jordbruk, naturskydd och fritidsintressen;
Övergödning av många vattendrag på grund av jordbruket;
Låg export av jordbruksprodukter;
Kraftigt beroendeförhållande, framför allt i östra Skåne till EU: s jordbrukspolitik (monokultur);
-
-
-
-
-
-
-
-
Häst- och fårhållning som metod att bevara det öppna landskapet;
Hästhållning som möjlighet att anpassa jordbruket till städernas efterfrågan;
Regionala produkter främjar den regionala identiteten inom Europa;
Koncentration på projektet Funktionella livsmedel;
Ökad delaktighet på den europeiska marknaden för högkvalitativa, ekologiska produkter;
Utveckling av ekologiska odlingsmetoder, med de speciella förutsättningar som råder för svenskt jordbruk;
Ekologiska produkter från de östra delarna till städerna i väst;
Forskningen inom livsmedelsområdet, förnybara råvaror och bioteknologi som möjlighet till nyorientering av jordbruket i östra Skåne,
Möjligheter Jord- och skogsbruk
Endast vid en dryg tredjedel av alla lantgårdar bedrivs jordbruk (följer därmed den allmänna utvecklingen i Sverige);
Svagheter
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
-
-
-
-
-
-
Målet att 15 % av arealen ska brukas ekologiskt 2010 uppnås inte;
Hedar och skogar breder ut sig till följd av nedläggningar inom jordbruket;
Strukturförändringar i form av fortsatt koncentration och större gårdar kan medföra minskat ekologiskt jordbruk;
Växande motsättningar mellan natur- och landskapskyddet och jordbruket; Fortsatt nedläggning av små och medelstora jordbruk (2 – 50 ha) med förlust av framvuxna strukturer;
Ökad konkurrens, som tvingar jordbruket till rationaliseringar och bruket av större arealer förstör kulturlandskapet,
Hot
-
-
-
-
Ringa miljöbelastning på vatten, luft och mark i internationell jämförelse (undantag: övergödning, markförsurning i vissa områden och kadmiumbelastning);
Många vidsträckta natur- och landskapsskyddsområden;
Rikt på sällsynta växt- och djurarter;
Till stora delar ett kulturlandskap med högt rekreationsvärde tack vare ursprunglighet, mångfald och särpräglat landskap;
Styrkor
-
-
-
-
-
69
Hög, marknära ozonhalt med negativ naturpåverkan (2002 och 2003 överskreds gränsvärdena under 30 dagar);
Östersjökustens vattenområden är hårt belastade och delvis förorenade;
Brist på grönområden i och omkring de större städerna;
Många vattendrag (sjöar och floder) kraftigt övergödda; -
-
Goda perspektiv för ekologisk turism och naturturism;
Skånes väl bibehållna natur erbjuder många framtida konkurrensfördelar;
Möjligheter Natur, Naturområden
Vidsträckta, splittrade naturreservat;
Svagheter
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
-
-
-
-
-
- Miljömålen uppnås inte;
Koncentrationen inom jordbruket påverkar landskapsutvecklingen negativt; Möjliga inskränkningar i landskapsbilden genom ökad utbredning av vindkraftverk såväl i inlandet som längs kusten och off-shore;
Ökad byggnation tar hittills oexploaterade naturområden i anspråk;
Genom ökad trafik (luftföroreningar, sönderstyckning av landskapet) belastas naturen även i framtiden;
Genom Skånes omvandling från jordbruksområde till storstadsregion går många naturvärden förlorade;
Hot
-
-
-
-
-
-
Teknisk infrastruktur av hög kvalitet, i form av vägnät, spårtrafik, hamnar och telekommunikation;
Inga eller endast oväsentliga trafikstockningsproblem på vägarna;
-
-
-
70
Vissa delar av regionen och framför allt invånarna i de större städerna lider av luftoch bullerbelastning orsakad av den höga trafikintensiteten (20 % av befolkningen är drabbad av bullernivåer över 55 dB);
Delar av vägnätet är underdimensionerat; En utvidgning är nödvändig med hänsyn till utvecklingskraven;
Många delar av Skåne är helt beroende av personbilstrafiken; Spårnätet är delvis underdimensionerat (godstrafiken);
-
-
-
-
-
-
-
Utbyggnaden av den offentliga persontrafiken, under de närmaste åren, via en mängd projekt och investeringar gynnar den regionala utvecklingen; Stora infrastrukturprojekt (till exempel citytunneln i Malmö, Hallandsleden i riktning Göteborg, godstransportvägar och så vidare) höjer kvaliteten inom den skånska trafiken; Förbindelsen mellan de båda flygplatserna Sturup, i Skåne och Kastrup, i Köpenhamn genom den nya järnvägssträckan (Sturupspendeln) förbättrar den internationella tillgängligheten; Snabba, regionala tågförbindelser stärker den regionala sammanhållningen och lägger grunden till en utvidgad arbets- och utbildningsmarknad; Regional tillväxt längs viktiga transportleder och trafikknutpunkter; EU 25 innebär tillväxtmöjligheter för logistik- och transportsektorn; Omställning till förnybara drivmedel inom det offentliga transportväsendet;
Möjligheter Infrastruktur, Transporter, Logistik
Låg modal-split andel från det offentliga trafikutbudets sida; Delar av regionen är underförsörjd beträffande offentligt trafikutbud;
Svagheter
Öresundsbron som viktig grundsten för gränsöverskridande trafikutbyte med Danmark;
God internationell och interregional tillgänglighet sjöoch luftvägen;
Regionalt trafiknät med väl förgrenat kollektivtrafiknät skapar grund för integrering av hela regionen;
Styrkor
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
-
-
-
-
Skånes flygplatser förlorar sina internationella anslutningar på grund av den starka konkurrensen från andra flygplatser;
Skånes hamnar förlorar sin betydelse genom konkurrensen från andra Östersjöhamnar;
Förseningar och underlåtenhet vad gäller statliga infrastrukturinvesteringar;
Större trafikbelastning på vägnätet (hög prognostiserad tillväxt); Trots förbättrad teknik belastar trafiken även fortsättningsvis miljö och människor (luftkvalitet, buller) med försämrad livskvalitet som följd;
Hot
-
-
-
-
-
Gott hälsoläge inom befolkningen;
Stor andel sysselsatta inom kulturområdet;
Mångsidigt utbud av hög kvalitet från en mängd kulturinrättningar,
Stor kapacitet för vuxen- och ungdomsutbildning inom universitet och högskolor;
-
-
Välutvecklad kommunal hälsovård och socialt tjänsteutbud;
Hög levnadsstandard;
-
God social service;
-
-
-
Bevarad regional identitet;
-
-
God tillgång på arbetskraft;
Möjligheter
71
Misslyckad integration av invandrare, även grupper med hög utbildning (hög arbetslöshet och olönsamma jobb);
Stadsområden (framför allt Malmö) med sociala problem – fysisk och social segregation relaterad till utbildningsnivå och arbete;
Stora skillnader i utbildningsnivå mellan nordöstra och sydvästra Skåne; I nordväst ligger utbildningsnivån under det svenska genomsnittet;
Brister beträffande tillgången till högre skolutbildning på landsbygden;
-
-
-
-
-
-
-
Vidareutveckla potentialerna inom den sociala ekonomin;
Höja yrkesutbildningarnas status;
Fler kvinnor som startar företag;
Utveckla trainee-system för små och medelstora företag;
Säkra regionens attraktivitet för alla åldersgrupper genom att ta tillvara möjligheterna på arbetsmarknaden, för alla befolkningsgrupper och samhällsskikt;
Ytterligare förstärkt koppling mellan näringsliv och forskning;
Den högsta tillväxten i Sverige till 2020 beräknas äga rum i Malmö-Lundområdet;
Utbildning, Kultur, Social situation Låg utbildningsnivå på landsbygden trots många utbildningsinrättningar;
Svagheter
-
Styrkor
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
-
-
-
-
-
-
-
Ökad kriminalitet och smuggling;
Växande bostadsbrist i de större städerna;
Svagt intresse för yrkesutbildning;
Risk för suburbanisering och gettobildning i städernas ytterområden, särskilt MalmöLund;
Skärpt desintegration av invandrare;
Växande sociala och ekonomiska skillnader inom regionen; Landsbygden förlorar ytterligare i livskraft;
Den sociala segregationen i de större städerna förstärks ytterligare;
Hot
-
-
-
-
-
-
Närhet till Berlins flygplatser och transnationella förbindelser;
Starkare anknytning till Östersjökusten via den nya förbindelsen till Rügen;
Närhet till Szczecinområdets marknad;
Närhet till storstadsområdet Berlin via väg- och järnvägsförbindelser;
Euroregionen har från ett ursprunglig randläge närmat sig EU: s centrum;
-
-
-
-
För liten anknytning till strukturella tillväxtområden;
72
Hög andel transittrafik från storstadsområdet Berlin och andra näringslivsområden i Baltikum;
I några delområden är anknytningen till angränsande regioner begränsad på grund av trånga vägförbindelser och vidsträckta sammanhängande landskapsområden (till exempel Vorpommerns förbindelser till Mecklenburgische Seeplatte i den mellersta delen av Mecklenburg);
-
-
-
-
Utveckling av flygplatsen Berlin-BrandenburgInternational
Det centrala läget i EU möjliggör en utveckling till knutpunkt för logistik;
Utbyggnad av det gemensamma tillväxtområdet Oder/kustområdet/Stettiner Haff i förbindelse med den samlade regionen Berlin/Brandenburg och Öresundsregionen;
Nya utvecklingsimpulser på grund av det geografiska läget i det utvidgade Europa tillsammans med förbättrad infrastruktur, genom nordsydkorridoren E55-E65Berlin-Östersjökusten-SzczecinSkåne och öst-västförbindelser, särskilt A 20; skapande av kortast möjliga förbindelser till Sydsverige och till metropolerna Szczecin och Berlin genom Rügenbron och en anknytning till motorvägen A 20;
Möjligheter Geografiskt läge
Delar av euroregionen ligger i den svagt utvecklade nordöstra delen av Förbundsrepubliken Tyskland och befinner sig delvis i utkanten av tillväxtområdena (till exempel Hamburg);
Svagheter
Mecklenburg-vorpommerska och brandenburgska delen av POMERANIA
Geografisk närhet till den östeuropeiska och skandinaviska marknaden samt Baltikum (färjeförbindelser) och därmed till en växande europeisk marknad och de nya medlemsstaterna i EU;
Styrkor
3.2
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
-
-
-
Regionen förblir ett rent transitområde och kan inte dra nytta av utvecklingen;
Fördröjd utbyggnad av infrastrukturen;
Stor andel landsbygd och därmed sammanhängande utmaningar knutna till liten befolkning, låg näringslivsaktivitet, arbetsplatsbrist, åldrande befolkning och utvandring av välutbildade fackpersonal med återverkningar på stabiliseringen av de berörda områdena;
Hot
-
-
-
-
Omfångsrika områdesreserver lämpade för byggnation (industri, förtag och bostäder);
Omfattande bestånd historisk bebyggelse i städer (tegelstensbyggnader i gotisk stil) samt gods och slott;
Hög andel jordbruksareal, skogsområden, skyddsområden (NSG, LSG, FFH-områden, SPAområden) samt sjöområden;
Tydliga axlar med bostadsbebyggelse föreligger: de stora städerna (Oberzentren) GreifswaldStralsund, Neubrandenburg och med dessa förbundna medelstora städer (Mittelzentren) och deras omgivningar på landsbygden liksom medelstora städer med delfunktion (Grundzentren), Unterzentren och centralorter på landsbygden;
Styrkor
-
-
-
-
-
-
-
73
-
Delvis sönderbyggda historiskt framvuxna stads- och bymiljöer;
-
-
-
Försämrade trafikförbindelser (nedläggning av järnvägssträckor, minskad lokaltrafik);
Ej användbara konversionsområden på grund av höga saneringskostnader;
Låg beläggning i större industrioch företagsområden; -
-
Tomma lägenheter i vissa områden, särskilt i flerfamiljshus; Sociala problem särskilt i höghusområden;
-
-
Klusterorienterade regionala samordningsprocesser med positiv verkan; Utnyttja möjligheter till integrerad landsbygdsutveckling och fortsatt förnyelse av byar;
Möjlighet att använda historiska byggnadsområden som utvecklingspotential;
Program för kulturminnesvård i städerna;
Integrerad stadsutveckling och ombyggnation, förhöjning av stadskvarterens attraktivitet;
Möjlighet att skapa tillväxtcentra i samarbete med forskningsinstitutioner/universitet, med synergieffekter på kringliggande områden och nya kvaliteter i relationen stad – kringområde;
Vacker natur med möjlighet till boende i naturområden;
Tillgång till omfångsrika, exploaterbara markreserver för företag och bostäder;
Möjligheter Områdesstruktur
Allmänna tillbakagångstendenser på landsbygden och i städerna som följd av minskade födelsetal och utflyttning;
Svagheter
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
-
-
-
-
-
-
Fortsatt avfolkning av landsbygden;
Minskade anslag till förnyelse av stadskärnorna och skapandet av ”sociala städer”;
Uppbromsad stadsförnyelseprocess. Bristande anpassning till nya betingelser;
Risk för förstörelse av för regionen typiska orter genom icke anpassad nybebyggelse i dessas omedelbara närhet;
Sönderfall av regionen i tillväxtområden i omedelbar närhet till kustområdena och med dessa förbundna områden samt tillväxtcentra (Schwedt/O., Eberswalde) å ena sidan och tillbakagång på landsbygden med återverkningar på bosättningstrukturen;
Demografiska förändringar och ökad flyttbenägenhet med kännbara återverkningar på bebyggelse, infrastrukturbehov och utbud av offentliga tjänster;
Hot
-
-
-
-
-
-
Ökat antal utövade yrken;
Tidpunkten för lämnande av yrkeslivet förskjuts:
Ökad, förväntad livslängd med möjlighet till förlängd yrkesverksamhet, under förutsättning av motsvarande utbud av arbetstillfällen;
Ökad rörlighet;
Intresse för fortsatt utbildning, knutet till devisen ”livslångt lärande” samt motsvarande erbjudanden och åtgärder;
Befolkningen är välmotiverad och har en gedigen utbildningsnivå;
Styrkor
-
-
-
74
Demografiska förändringar präglade av: - -Födelseunderskott, det vill säga att födelsetalen ligger under den erforderliga nivån för en stabil befolkningsutveckling; - Utflyttning från landsbygden och landsortsstäder; - Utvandring av ungdomar till andra delstater och till områden närmare Berlin; - Åldrande befolkning med ökad andel i åldersgruppen över 65 år; - Växande brist på fackpersonal inom det regionala näringslivet;
Hög arbetslöshet, stor andel långtidsarbetslösa – utanförskap från det aktiva yrkeslivet och tilltagande social isolering särskilt vad det gäller ungdomar under 25 år och åldersgruppen över 50 år;
-
-
-
-
-
-
-
-
Humankapitalets växande betydelse, ökad investeringsbenägenhet; Förverkligande av målen i EU: s och Europeiska socialfondens strategi för tillväxt och sysselsättning; Stigande efterfrågan på ålderspecifikt inrättad infrastruktur och tjänsteproduktion för ökad livskvalitet (öppenvård, hemtjänst, särskilda boendeformer för äldre) och därmed stigande köpkraft och fler arbetstillfällen, även i lokalsamhället; Mer fortbildning inom yrkeslivet, växande betydelse av livslångt lärande; Insatser för att förbättra möjligheterna att förena yrkesarbete och familj; Stärka framtidsperspektivet för ungdomar och kvinnor; Fortsatt ökning av den geografiska rörligheten och intresset för främmande språk; Bemödanden om återinvandring av utflyttade medborgare i förening med konomisk tillväxt;
Möjligheter Befolkning
Låg befolkningstäthet, i synnerhet på landsbygden;
Svagheter
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
-
-
-
-
-
-
-
Förstärkning av negativa migrationstendenser;
Ökande åldersfattigdom sammanhängande med förtida avstängning från yrkeslivet;
Försämrad social infrastruktur, ökade avstånd, försämrade kommunikationer;
Förluster inom områdena bildning och social kompetens;
Fortskridande social isolering inom bestämda åldersgrupper;
Omfattande förändringar av den sociala strukturen;
Minskning av tillgänglig arbetskraft i euroregionens glesbefolkade områden på grund av arbetsplatsbrist,
Hot
-
-
-
-
Mångsidig branschstruktur inom traditionella områden, såsom livsmedelsindustri, förädling av jordbruksprodukter, tjänsteproduktion, metallförädling- och bearbetning, hantverk och industri; Etablerade tillväxtbranscher; maritimt näringsliv tillhörande Netzwerk Maritime Allianz Ostseeregion, verksamheter inom högteknologin som till exempel plasmafysik (kustområdet), bioteknologi, förnybara energikällor (biogas, vindkraft, solenergi), hälsobranschen, miljöteknologi, telekommunikation och turistnäringen; Samprojekt, utveckling och utbyggnad av regionala tillväxtkärnor. Kustområdet: bioteknologi, telemedicin, och vätgasteknik. Schwedt/O.: mineraloljebranschen, biobränsle och pappersframställning. Eberswalde: träindustri och hälsosektorn; Knyta till sig ung, innovativ fackpersonal genom förstärkt samarbete mellan forskning och näringsliv;
Styrkor
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
75
-
-
-
-
-
-
-
Profilering av regionala tillväxtområden med sysselsättningsskapande, framtidsorienterade näringslivsgrenar; Utveckla euroregionen till ett centrum för forskning och nyttjande av förnybara energikällor; Utveckla det gränsöverskridande samarbetet i tillväxtbranscher: Förbättra framtidsutsikterna genom klusterorienterade regionala samordningsprocesser; Förstärka samarbetet mellan företag och forskningsinstitutioner/univer-sitet i syfte skapa internationella nätverk (som till exempel BabET) för att omsätta forskningsresultat i praktiken; Stödja små- och medelstora företag genom profilering och utbyggnad av kompetenscentra (innovativa produkter, nischprodukter); Vidareutveckla turistnäringen genom att bygga på naturliga förutsättningar: regional särart, kvalitetserbjudanden inom olika områden (High Qualityturism, naturturism, jordbruksturism, stadsoch kulturturism med mera);
Möjligheter Näringsliv
Låg industritäthet och få storföretag; Avsevärd andel områden med svagt näringsliv (till exempel Vorpommern och Uckermark) De traditionella småföretagen vänder sig i huvudsak till hemmamarknaden (även om exportkvoten stiger); Små och medelstora företag med ringa möjlighet att bedriva forsknings-och utvecklingsarbete; Avsättningssvårigheter på grund av minskad köpkraft i områden med hög arbetslöshet; Brist på eget kapital och riskkapital samt bankrestriktioner försvårar nyföretagande; Globaliseringen, som medför att marknader försvinner; Beslut om utflyttning av företag, utan möjlighet till regional påverkan; Stort antal konkurser med bortfall av arbetsplatser; Imageproblem i vissa struktursvaga områden, som påverkar
Svagheter
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
-
-
-
-
-
-
-
-
Bestående språkbarriärer hämmar det internationella samarbetet;
Fortsatt globalisering;
Fortsatt låg köpkraft hos befolkningen;
Försämrat konkurrensläge (högt kostnadstryck, fortsatta rationaliseringar)
Utflyttning av företag till de nya EU-länderna;
Befolkningsminskning, utflyttning; Brist på ung, välutbildad fackpersonal;
Otillräckliga synergieffekter mellan regionala tillväxtområden och kringliggande områden;
Försvagad ekonomi i landsbygden genom dåligt utnyttjande av den egna inneboende potentialen;
Hot
-
-
-
-
-
God tillgänglighet via väg, järnväg, hamnar och flyg;
Motiverad ledningspersonal, välutbildade fackarbetare och ingenjörer;
Näringslivsstrukturen präglas framför allt av små och medelstora företag inom vilka en hög innovationspotential kan aktiveras;
Samarbete mellan offentliga inrättningar och privata företag;
Samarbete mellan forskning och lokalt näringsliv i: Greifswald, Stralsund, Neubrandenburg och Eberswalde;
Styrkor
-
-
-
76
Språkbarriärer, som hindrar utvecklingen av internationellt samarbete;
Hög andel sysselsatta i den offentliga sektorn;
Landsbygdsområden med svaga strukturer, svagt näringsliv och liten andel tjänsteproduktion där endast jordbruket och turistnäringen kan erbjuda arbetstillfällen;
investeringsviljan i negativ riktning,
Svagheter
-
-
-
-
-
Nyttjande och utbyggnad av teknologi- och nyföretagarcentrum i euroregionen med syfte att skapa ekonomisk tillväxt;
Skapandet av ett gemensamt tillväxtområde, Oder/ kustregionen/Stettiner Haff och en anknytning till storstadsområdet BerlinBrandenburg;
Intensifierad uppbyggnad av gränsöverskridande kretsloppssystem inom näringslivet;
Stödja små och medelstora företag genom teknologiöverföring, förbättrad tillgång till forskning och utveckling, lindra bristen på eget kapital;
Fokusera näringslivets utveckling på kvalitetsprodukter;
Möjligheter
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Hot
-
Euroregionen förfogar över en betydande, geografiskt koncentrerad forskningspotential: - Greifswalds universitet med spetskompetens inom bland annat plasmafysik, molekylärbiologi, molekylärmedicin, bioteknologi, resursskydd och resursutnyttjande; - Institut für NiedertemperaturPlasmaphysik, Max-PlanckInstitut für Plasmaphysik, Biotechnikum Greifswald; - Marine-Technologie Greifswald e.V.; - Fachhochschule Stralsund med inriktning IT-teknologi, förnybara energikällor, vätgasanvändning, fritidsoch turismnäring; - Hochschule Neubrandenburg med tonvikten lagd på landsbygds- och kustområdesutveckling, miljöteknologi, naturskydd och vård av kulturlandskapet, livsmedelsteknologi och
Styrkor
-
-
-
-
-
77
Bristande resurser (forskningens andel av de samlade utgifterna);
Svårigheter på universitet/ högskolor att bedriva forskning av internationell klass på grund av brister i utrustningen (bland annat IT-utrustning, laboratorier);
I internationell jämförelse är de forskningsintensiva företagen för få och för små för att nå upp till den kritiska massa som behövs på vissa forskningsområden;
För liten utvecklingskapacitet i små och medelstora företag respektive för liten anknytning till forskningsprojekt;
-
-
-
-
-
-
-
-
Närhet till forsknings- och utbildningscentrat Berlin; Nyttja och vidareutveckla städerna Greifswald, Stralsund, Neubrandenburg och Eberswalde som centrum för forskning, utbildning och utveckling inom högteknologin; Förstärkt samarbete mellan forskning och företag; Internationella, användarorienterade samarbetsprojekt som till exempel nationellt och internationellt verksamma klusters och gränsöverskridande forskningsprojekt; Nätverksbygge mellan forskare, verksamhetsutvecklare och användare; Motivera till och stärka samarbetet mellan små- och medelstora företag och forskning; Förbättrad tillgång till forskning för små och medelstora företag; Bilda internationella högskoleanknutna forskarlag;
Möjligheter Forskning och utveckling
Låg forskningskapacitet i vissa områden som till exempel Uckermark, Uecker-Randow och Ostvorpommern;
Svagheter
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
-
-
-
-
-
Klen återväxt av forskare;
Minskade offentliga anslag till forskning och utveckling;
Utvandring av kreativa forskare och verksamhetsutvecklare till internationella centrum;
Resultat av pilotprojekt omsätts inte i större skala på grund av bristande finansieringsmöjligheter;
Forskningsresultat omsätts inte i praktiken på ett affärsmässigt sätt;
Hot
-
-
-
Konkurrenskraftiga teknologioch nyföretagarcentrum i Vorpommern, Schwedt/O. och Eberswalde som till exempel Technologiezentrum Vorpommern, Vorpommersche Kreativ-Kompetenzzentrum Uecker Randow, IT-Circus Putbus, TGZ Uckermark och Kompetenzzentrum erneuerbare Energien Eberswalde;
Internationella nätverk som BioConValley, Bio-Technikum med Medicon Valley Academy, Life-Science Öresund, Tumorzentrum Greifswald, BalticNet Plasma Tec med partners från Szczecin och Koszalin;
Universiteten, hög- och fackhögskolorna bedriver internationellt samarbete med andra inrättningar inom euroregionen;
jordbruk; - Fachhochschule Eberswalde med inriktning på landsbygdsutveckling, regionplanering- och styrning, förnybar energi, skogs- och tränäring;
78
-
-
Ansöka om offentliga och privata medel;
Bygga ut teknologicentrumen och stödja teknologiöverföringen till småoch medelstora företag;
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Varierat turismutbud med goda utvecklingsmöjligheter;
Välutvecklad infrastruktur i huvudområdena med ett brett utbud för olika målgrupper (Östersjökusten, sjö- och flodlandskap, attraktiva naturlandskap);
Maritim turism;
Kulturellt och kulturhistoriskt utbud av överregional betydelse;
Goda villkor för stads- och bildningsturism (byggnation i gotisk stil, gods och parkanläggningar, slott och historiska stadskärnor);
Lokala kommunikations- och marknadsföringskoncept för kommuner, turistförbund och företag;
Utvecklingsmöjligheter för endagsturism och kortsemestrar med attraktiva utflyktsmål;
Faciliteter i form av vattendrag, ridvägar, cykel- och vandringsleder, delvis med förbindelse till Polen;
-
-
-
-
-
-
-
-
Styrkor
-
Språkhinder för utländska turister;
79
Avsaknad av gränsöverskridande vägnät och vägunderhåll; Brister i utbyggnaden av infrastruktur;
Låg beläggning i förhållande till kapaciteten;
-
-
Bristande samordning mellan utbudet av semestervistelser på landet, olika fritidsarrangemang och anknytning till lokala arrangörer;
-
Brister i servicen och brist på riktat utbud till ungdomar, familjer och målgruppen 55+;
Utpräglat säsongsberoende; få säsongsförlängande åtgärder på landsbygden;
-
-
Bristande marknadsföring av regionens unika kvaliteter; isolerade lokala anbud i stället för övergripande marknadsföring; avsaknad av slagkraftiga slogans;
I marknadsföringen betona naturrikedomen och möjligheterna till naturupplevelser i naturparksområdena; -
-
-
-
Nätverkssamarbete;
-
Samarbete med överregionala marknadsföringsorganisatio ner;
-
Förstärkt, överregionalt, tematiskt samordnat utbud;
-
-
-
-
-
-
Utveckla ett kombinerat utbud av sjöturismen med Östersjön samt insjö- och flodlandskapen som främsta kännemärken;
Utveckla turismbranschen genom ett målgruppsinriktat, temaorienterat, trendkänsligt och unikt utbud;
Överkapacitet i vissa områden och överbelastning och underkapacitet i andra (Östersjökusten); Svårigheter att förlänga besökstiden i landsortsområden och områden långt från kusten; För många likartade erbjudanden under tilltagande konkurrens och underbeläggning; Säsongsberoendet ökar; Bristande intresse för samordnade marknadsföringsstrategier; Aktörerna fortsätter agera på egen hand; Infrastrukturen inom turismnäringen tunnas ut på landsbygden; Minskad efterfrågan på grund av ekonomisk tillbakagång; Minskad köpkraft och minskad turism; Turismen förskjuts ytterligare i riktning mot kusten samt sjö- och flodlandskapet och intresset för naturparker och landsbygdsturism avtar med minskad efterfrågan som följd; Turistnäringen överskattas å ena sidan och försummas å andra sidan som tillväxt- och framtidsfaktor;
Hot
-
-
Möjligheter Turism
-
Svagheter
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
-
Växande avkastning;
Ekologiskt jordbruk upptar en växande andel av arealen (till exempel i Uecker-Randow med 20% av jordbruksföretagen och 22% av den brukade arealen);
Närhet till marknaderna i storstadsområdena Berlin och Szczecin samt Östersjön;
I många av euroregionens områden har jordbruket spelat en traditionellt viktig roll och intar även för framtiden en nyckelposition som näringsgren och för kulturlandskapets bevarande;
Framgångsexempel på direkt och regional marknadsföring och begynnande nätverksarbete;
-
-
-
-
-
29
-
Konkurrenskraftiga strukturer, hög mekaniseringsgrad, hög produktivitet;
-
LASA Dokumentation Nr. 20, Ländliche Entwicklung, Oktober 2005, sid. 14
-
-
-
-
Områdesvis mycket god jordmån;
80
Möjligheter Jordbruk/Landsbygd Utvecklingen starkt avhängig - Goda betingelser för av EU: s jordbrukspolitik; företagsamhet inom produktion av högkvalitativa Låg bearbetnings- respektive produkter/livsmedel; marknadsföringskapacitet av - Utveckla värdekedjor från råvaror; producent till konsument; - Utbyggnad av direkt Vinsterna hamnar delvis marknadsföring, främja utanför delregionen eftersom avsättningen av jordbruksföretag utanför kvalitetsprodukter via området förser producentsammanslutningar livsmedelsindustrin med och branschövergripande råvaror; regionala ledningsfunktioner; - Genteknikfri produktion som Högspecialiserade marknadsförings- och jordbruksföretag, ökat kvalitetskännemärken för rationaliseringstryck, monotona jordbruk och djurnäring; avverkningsområden, - Öka insynen i produktion, tillbakagång av djurbeståndet; bearbetning och marknadsföring genom att Kraftig tillbakagång av antalet öppna företagen för sysselsatta inom jordbruket konsumenterna; med stora regionala skillnader - Potentiella inkomstkällor: (Andelen sysselsatta inom förnybar energi, biomassa, lantjordbruket av den totala och skogsbruk, regionala arbetsstyrkan 2004: Barnim samarbetsprojekt/nätverk, 3,4%, Uckermark 8,2%)29; marknadsföring; Bevara kulturlandskapet, landskapsvård; Landsbygdsturism; Otillräcklig avkastning på kapital inom jordbruksproduktionen;
Svagheter
-
Styrkor
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
-
-
-
-
-
-
-
-
Hot Behovet av att, med hänsyn till ekologiska krav, öka djurbesättningarnas storlek riskerar att kollidera med intressena hos en översensibiliserad befolkning; Osäkerhet rörande de näringslivsmässiga villkoren; Växande konkurrens från ett utvidgat Europa; Minskad återväxt inom jordbruket; Utflyttning av fackpersonal; Avsaknad av utvecklingsmöjligheter för företag inom andra näringsgrenar än jordbruket; Brist på finansiella medel för utvecklandet av regionala kedjor inom förädlingsområdet; Jordbruket, som naturligt inslag i städerna trängs tillbaka till förmån för rent boende; Demografiska förändringar, åldrande befolkning, utflyttning;
Rika naturlandskap med potential för extrainkomster (landsbygdsturism, landskapsvård och bevarande av kulturlandskapet);
I samband med omstruktureringsprocessen har en mängd företag utan anknytning till jordbruket uppstått;
Traditionsrik skogsnäring;
Ett rikt spektrum av råvaror från lantbruk och skogsindustri öppnar möjligheter för utbyggnad av regional förädling (regionala produkter, biogas, värdekedjan ”Trä”);
Lång tradition och goda villkor inom fiskerinäringen;
Projekten Leader+ och Regionen Aktiv utvärderas inför utvecklandet av värdekedjor och direkt marknadsföring;
-
-
-
-
-
-
Styrkor - Påbörjad utveckling av värdekedjor (Regionen Aktiv);
-
För smal inriktning inom det ekologiska jordbruket;
Ökade kostnader för energi och utsäde;
81
Svagheter - Minskad vinst inom spannmålsproduktionen, mjölproduktionen och svinuppfödningen på grund av minskad ersättning för skador; Innovativa och koordinerade utbildnings- och fortbildningsnätverk; Utveckla kompetenscentrum; Intensifiera det gränsöverskridande samarbetet mellan jordbruksföretag, förädlingsföretag och tjänstesektorn samt skapa internationella nätverk; Gränsöverskridande samarbete mellan jordbrukarorganisationerna;
-
-
Hållbar exploatering av skogsområden;
-
-
Möjligheter - Integrerad uppodling av större avverkningsområden (GPS);
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
-
-
Hot Försämrad livskvalitet till följd av minskad offentlig service, Avsaknad av incitament för vidareutbildning och yrkesutbildning inom jordbruksområdet;
Värdefulla, sammanhängande naturområden och kulturlandskap fria från yttre påverkan som till exempel biosfärreservatet SchorfheideChorin, nationalparken Unteres Odertal, naturområden längs Peene, Trebel och Tollense, Insel Rügen och Usedom;
Avkastningsrika skogar och sjöar bidrar till en positiv image av regionen och kan därmed ses som en näringslivsfaktor;
Stor artrikedom med en mängd sällsynta djur- och växtarter;
Natur- och landskapsskydd av hög betydelsegrad (NSG, LSG, FFH-områden, SPA-områden), till exempel: Naturpark (NP) Barnim, ”Schorfheide-Chorin”, NP Peenetal, NP Mecklenburgische Schweiz/ Kummerower See, NP Jasmund, biosfärreservat ”Südostrügen”, Östersjöns grunda havsvikar (Bodden) och kustlandskap har högt värde ur rekreations- och upplevelsesynpunkt;
Ringa miljöpåverkan på vatten, luft och mark;
-
-
-
-
-
Styrkor
82
Bristande kommunikation mellan jordbruksnäring och naturskyddsinrättningar;
-
Konflikter mellan naturskyddsintressen och näringsliv: Utbyggnaden av Hohensaaten-Friedrichstaler Wasserstraße som delvis genomkorsar naturparken Unteres Odertal;
Fortgående skogsdöd i vissa områden;
-
-
Planeringsosäkerhet kopplad till umgänget med EU: s miljöanvisningar (FFH, SPA);
-
Fläckvis förekommande miljöbelastning på grund av gamla utsläpp (jordbruk, industri och militäranläggningar);
Landskapet genomkorsas delvis av motortrafikleder,
-
-
Landskapsbilden påverkas områdesvis av vindenergianläggningar;
-
-
-
-
-
NP Unteres Odertal med tyngdpunkten lagd på Oders mynning; Finowkanalen/Werbellinsee/ Grimnitzsee; Geoparken Eiszeitland am Oderrand; NP Uckermärkischen Seen; NP Am Stettiner Haff Rügen som naturpark; Gränsövergripande system för en samordnad utveckling av skyddsområden;
Skapa ett samordnat ledningssystem för kustområdena som strategisk upptakt; De stora skyddsområdena kan fungera som bildningsfaktor och kunskapskälla inom miljöområdet;
-
-
-
-
Naturområden kan tjäna som pådrivande faktor för tillväxten inom till exempel turimnäringen förutsatt att bevarandeintressena harmonierar med utformningen, nyttjandet och utvecklingen av kulturlandskapet; Utökat samarbete mellan naturskydd, landskapsvård och företag; Modellprojekt för ett samordnat utvecklingsarbete rörande de större skyddsområdena, bland andra:
Möjligheter Natur, Naturområden
-
Svagheter
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
-
-
-
-
-
Risker för flora och fauna i starkt frekventerade områden (motåtgärd: länka besökarströmmen);
Ökad trafikbelastning;
Ny bostadsbebyggelse, som tär på kulturlandskapets identitet, särskilt i området runt Berlin;
Brist på kreativa förslag till lösningar i samband med motstridiga nyttjandeintressen;
Överbelastning av vissa områden på grund av höga anspråk på tillgänglighet (sjöar i storstadsområdena och Östersjökustens havsbad);
Hot
A 20 Rügen med tillfartsförbindelse B 96 n i riktning Sassnitz och ny bro över Strelasund (Rügenbron);
-
För liten andel av transporterna sker via inlandssjöfarten;
-
83
Tydlig förskjutning från järnväg till vägtransporter beroende på prisskillnader;
-
Delar av väginfrastrukturen är underdimensionerad;
Regionala trafikaxlar kompletterar det överregionala nätet av trafikaxlar;
-
Hög trafiktäthet längs trafikaxeln Berlin - Szczecin;
Järnvägen som regionalt transportmedel har fått vidkännas kraftiga inskränkningar i samband med nedläggning av järnvägssträckor och andra nedskärningar av utbudet;
-
via färjehamnen Sassnitz/ Mukran till de skandinaviska och baltiska marknaderna;
-
Standarden på landsvägnätet och förbindelserna mellan landsbygden och turistområdena är otillräckliga;
-
Flaskhalsar i ytter- och innerstadstrafiken på grund av tät trafik under rusningstid;
-
via järnväg och Autobahn (A11 och A20) till den polska marknaden och vidare till den sydösteuropeiska marknaden;
Norr och söder om gränsövergångarna Pomellen och Linken saknas tillräckliga vägtrafikförbindelser i västöstlig riktning;
Utveckla förbindelsen BerlinSzczecin och förkorta körtiden genom att tillåta högre hastighet; Generell uppvärdering av spårtrafiken genom:
-
-
-
-
-
-
utbyggnad och modernisering av förbindelserna för gods- och persontransporter; anslutning till det europeiska höghastighetsnätet; att bevara och förbättra anslutningarna till hamnar och tillväxtområden till exempel Schwedt/O; att förbinda hamnen i Schwedt/O med Nord- och Östersjön; att bygga ut regiontrafiken till att omfatta turistområden och näringslivsområden;
Höjd prestanda och kvalitet på vägförbindelserna i trafikkorridoren E55 till E65 i synnerhet beträffande tillgängligheten i öst-västlig riktning från närliggande områden;
-
-
Utbyggnaden av A20 som huvudförbindelse i öst-västlig riktning, med etablering av företag vid nya knutpunkter;
-
Möjligheter Teknisk infrastruktur, Transporter, Logistik
-
Svagheter
-
Det inhemska trafikområdet ansluter till det europeiska trafiknätet; - via Autobahnnätet till de mellan-, syd- och västeuropeiska marknaderna;
-
-
Styrkor
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Minskat antal arbetstillfällen på landsbygden och koncentration till industrikärnor för till ökad pendeltrafik, särskilt till Berlin och dess omgivningar; Ökad genomfartstrafik, som inte kommer regionen till nytta; -
Ökad vägtrafik med ökad miljöbelastning (luft och buller) och försämrad livskvalitet som följd; -
-
Minskade statsbidrag till investeringar med negativa återverkningar på utbyggnaden av trafikinfrastrukturen;
Fortsatt nedläggning av regionalbanesträckor och utglesning av spårnätet leder till isolering av lansbygden; -
-
Konkurrensen med nordsydliga trafikaxlar öster och väster om Euroregionen, ökande trafikströmmar längs axeln Berlin-Poznan och även, i norr längs sjötrafikförbindelsen Kiel-Baltikum kan innebära att trafiken löper utanför Euroregionen;
-
Hot
Järnvägsnätet löper analogt med vägtrafiknätet, internationella förbindelser som sträckan Berlin-Szczecin och färjehamnen i Sassnitz;
Via inrikes sjötransportleder står regionen i förbindelse med Berlin och näringslivsområden i västra Tyskland; Nya insjöhamnar finns i Schwedt/O och Eberswalde;
Allt som allt är transportbetingelserna goda med stor utvecklingspotential för såväl utrikes- som inrikessjöfarten;
12 gränsövergångar vid den tyskpolska gränsen;
Väl utbyggd, teknisk infrastruktur av god kvalitet, i form av motortrafikleder, järnväg, hamnar, energi- och telenät;
-
-
-
-
-
I området för trafikaxeln Usedom-Wollin saknas en genomgående järnvägsförbindelse med tillfredsställande kapacitet; Uttunning av den offentliga persontrafiken på grund av befolkningsminskningen; För dåligt utvecklat samarbete mellan hamnarna sinsemellan och mellan hamnarna och logistikföretagen, i syfte skapa trafikekonomiska transportvägar;
-
-
-
84
För få gränsövergångar och tillfarter vid den tysk-polska gränsen, särskilt från turistområdena;
-
-
-
-
-
-
-
Nyttjande av korridor A 20 – tillfartsförbindelse Rügen – B96n – Sassnitz/Mukran för järnvägstransporter (hamn med anläggning för hjulbyte av rysk och finsk spårvidd); Utveckla nya former av lokaltrafik anpassade till den avtagande befolkningstätheten på landsbygden; Skapa gränsöverskridande trafiksammanslutningar; Omställning till förnybara energikällor; Utbyggnad och implementering av konceptet ”Vorpommernbahn”, som omfattar järnvägsförbindelser längs kusten, från Rügen till Usedom liksom förbindelse till Vorpommerns inland med option på utvidgning till Swinoujscie/Szczecin; Med en gränsöverskridande kustjärnväg kan trafikbelastningen på Usedom minska; Utbyggnad av de regionala flygplatserna; Utbyggnad av Oder och Hohensaaten-Friedrichstaler Wasserstraße (HO-Fri-Wa) till gagn för tillväxtområdet Oder;
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Meningsskiljaktigheterna kring utbyggnaden av Oder och Ho-Fri-Wa får negativa återverkningar på näringslivets utveckling och försämrar möjligheterna till omlagring av vägtransporter till sjötransporter; Fördröjd utbyggnad av fler gränsövergångar vid den tyskpolska gränsen;
-
-
Väl utvecklad barnomsorg med full behovstäckning i vissa områden;
Stort utbud av kulturevenemang av överregional betydelse och rikt föreningsliv med till exempel idrotts- och kulturföreningar;
Tysk-polska mötesplatser för kulturutbyte i gränsområdet;
-
-
-
85
Stängning av ungdomsgårdar av ekonomiska skäl;
Utvecklad kommunal hälsovård och socialtjänst, med ett differentierat tjänsteutbud anpassat till lokala förhållanden;
-
-
Utbildnings- och fortbildningserbjudanden i offentlig och privat drift; Folkhögskolor;
-
Brist på ungdoms- och idrottsanläggningar av god kvalitet, personalområdet inräknat;
-
De tysk-polska gymnasierna skapar goda utsikter för gemensam profilering och kulturutbyte;
-
-
Försämrad kunskapsnivå hos skolelever;
-
Brett utbildningsutbud: universitet, högskolor, gymnasieskolor, påbyggnadsutbildningar;
-
Brister inom hälso- och sjukvården på landsbygden, vakanta läkartjänster, fortsatt centralisering av medicinska inrättningar;
Brist på tillgång till högre skolutbildning i landsortsområdena;
-
Relativt hög, men delvis ojämnt fördelad levnadsstandard;
-
-
Ökande sociala klyftor med motsvarande återverkningar på utbildning, arbete och fritid, särskilt för ungdomar;
-
Bibehållen regional identitet;
-
-
-
Anpassa det sociokulturella utbudet till den förändrade åldersstrukturen i kombination med de näringslivsmässiga möjligheter som öppnas inom området: seniorboende,
Bygga ut den flerspråkiga utbildningen mot bakgrund av den ökande internationaliseringen på arbetsmarknaden;
Utveckla riktade yrkesutbildningserbjudanden och fritidsmöjligheter för ungdomar;
Förbättrat samarbete mellan företag och forskning, stöd till de små och medelstora företagen och ökat utbud av alternativa inkomstmöjligheter är grundvalen för fler arbetsplatser samt värnandet om likvärdiga möjligheter på arbetsmarknaden för alla grupper och befolkningsskikt;
Skapa ett IT-baserat distansutbildningssystem;
-
-
Kreativt nytänkande för att säkra och bygga ut utbildningsmöjligheterna för alla åldersgrupper, mot bakgrund av de ökande strukturproblemen (befolkningsminskning);
-
Möjligheter Utbildning, Kultur, Social situation
Fortsatt hög arbetslöshet och utflyttning;
Svagheter
-
Styrkor
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
-
-
-
-
-
-
Hot
Tilltagande utbildningsnackdelar på landsbygden och ökad polarisering;
Ytterligare försämringar av fritidsutbudet för ungdomar;
Nedläggningar av kulturinrättningar och teatrar liksom upplösning av orkestrar, på grund av ekonomiska svårigheter och brist på kommunala bidrag;
Ökad belastning på den kommunala ekonomin på grund av en åldrande befolkning och fortsatt utflyttning;
Växande sociala skillnader och därmed sammanhängande utbildningsnivå och deltagande i arbetslivet i vissa områden rubbar den sociala och ekonomiska jämvikten i hela regionen;
Ökad utflyttning av unga, kreativa befolkningsgrupper på grund av arbetsplatsbrist och minskad livskvalitet;
86
Skapa och bygga ut nätverk inom konst- och kulturområdet (kulturmanagement, kulturmässor, evenemang); Förbättra kvaliteten inom det sociala och kulturella området genom riktat utbud till särskilda målgrupper, Förstärka kulturutbytet för ungdomar och på idrottsområdet;
-
-
-
särskilda boendeformer för äldre, hemsjukvård, hemtjänst, färdtjänst, turism, fritid och bildning;
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Geografisk närhet till de traditionella europeiska marknadernaoch nya marknader vid Östersjön;
Tillväxtcentraumet Szczecin fyller både en överregional funktion med en delfunktion som storstad;
En tydlig nord-sydaxel via Östersjön och de med Oder parallellt löpande trafiklederna;
Gynnsamma utvecklingsmöjligheter för turistnäringen beträffande område och kvalitet;
Gränsnära och sjönära;
Hög urbaniseringsgrad i delregionen (70 % av invånarna bor i städer);
Tack vare den geografiska närheten finns möjlighet att nyttja flygplatserna i Berlin och Goleniów;
Möjligheter att nyttja fyra kommunikationsmöjligheter (vägtrafik, spårbunden trafik, sjövägen, flyg)
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
Randläge i relation till de viktigaste europeiska trafikkorridorerna;
Endast de tätt sammanflätade tillväxtområdena Szczecin och Koszalin skulle kunna inta en stödfunktion;
87
-
-
-
-
-
-
-
Genom det centrala läget i det utvidgade Europa utvecklas delregionen till en central omlastningsplats för gods- och persontrafik. Möjligheter att utveckla logistiken inom sjö-, järnvägs- och vägtrafiken; Utvecklingsimpulser utgående från det interregionala centret Szczecin och den tyska huvudstaden kan sätta avtryck i de inre delarna av landet; Uppgradering av Szczecin till metropol (östersjömetropol); Växande betydelse av de små hamnarna vid kustens mellersta del; Utveckling av den funktionsdugliga Östersjökusten; Integrerat management av kustregionen; Växande europeisk integration över den västra gränsen; Stödåtgärder till det gränsöverskridande samarbetet; Öppenhet gentemot Östersjösamarbetet; Sammanhållen bidragspolitik beträffande omstruktureringsprogram för gamla industri- och militäranläggningar och kollektivjordbruksområden;
Möjligheter Geografiskt läge, Områdesstruktur
Hög andel transittrafik längs den överregionala trafikaxeln från storstadsområdet Berlin och storstadsområden i centrala Polen, i riktning mot Östersjömarknaderna och via hamnarna i Östersjöns turistområden;
Svagheter
Wojevód Zachodniopomorskie
-
Styrkor
3.3
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
-
-
-
-
-
-
-
-
Krympande lokaltrafikutbud på grund av tillväxtområdenas avtagande betydelse.
Konkurrensnackdelar för stadskärnorna på grund av bristande utvecklingsanslag;
Otillräckliga medel för förnyelse av konversionsområden samt stadsoch landsbygdsområden;
Ökad konkurrens från inhemska och utländska grannområden;
Regionen kopplas bort från utvecklingen på grund av minskade statliga anslag;
Risk att regionen förblir en transitregion och inte kan dra nytta av utvecklingen;
Tillspetsat konkurrensläge bland företag med arbetskraftkrävande produktion, som riktar sig till den inre marknaden;
Lågt kostnadsläge i östra Polen och de östra grannländerna med god tillgång till den polska marknaden;
Hot
Kulturell mångfald;
Dynamiskt, transnationellt och gränsöverskridande samarbete med bl. a. projekt inom socialoch kulturområdet;
Ingen överbefolkning i landsbygdsområdena och ingen nödvändig utvandring till städerna;
Större geografisk rörlighet bland kvinnor än män; Avsevärd mängd kulturella centrum på landsbygden;
-
-
-
-
-
-
Väl utbyggt nät av högskolor och vetenskapliga institutioner;
-
-
-
-
Hög andel utlandsstuderande;
Stigande andel högskoleutbildade;
-
-
-
Hög andel av befolkningen i arbetsför ålder och hög andel unga människor;
-
-
-
-
Mycket motiverad befolkning med hög utbildningsnivå (över polsk genomsnittsnivå);
-
Styrkor
88
Svagheter Befolkning Låg befolkningstäthet och efterfrågan på varor och tjänster på landsbygden; Åldrande landsbygdsbefolkning; Minskad andel arbetsföra (särskilt på landsbygden); Utflyttning av personer i arbetsför ålder från landsbygd till städer; Vittgående snedfördelning av arbetsmarknaden i relation till arbetskraftens spridning och struktur; Sämre utgångsläge på arbetsmarknaden för kvinnor; Låg arbetskraftsrörlighet; Hög långtids- och strukturarbetslöshet; Sjunkande andel kvinnor på landsbygden; Större utvandring än naturlig befolkningstillväxt; Dåliga språkkunskaper; Låga, kommunala anslag till kultur, bildning och bevarandet av kulturarvet; Ojämn spridning av vårdplatser och beläggning; för få platser inom långtidsvård och psykiatri; Ökande utvandring av medicinskt utbildad personal Minskad trygghet inom den offentliga sektorn; Graverande skillnader i levnadsbetingelser beroende på bostadsort; Växande fattigdom bland befolkningen särskilt I glesbydsområdena (obrszary popegeerawskie); Prognostiserad befolkningsminskning;
Ökad rörlighet av kapital och arbetskraft
Humankapital och ickemateriella värden tillmäts ökad samhällsekonomisk vikt; -
-
Regionalisering som prioriterat område inom EU och den nationella utvecklingsplanen – stöd till regional utveckling;
Incitament för den yngre befolkningen att stanna kvar och leva på landsbygden eftersom chanserna undan för undan jämnar ut sig; -
-
Utvecklingen färgar av sig på landsbygdsområdena, nya möjligheter att bli en del av processen;
Möjligheter -
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Sjunkande utbildningsnivå inom alla områden särskilt inom högskoleutbildningen,
Risk för social marginalisering i stadsdelar med hög arbetslöshet; -
-
Regionen delas i tillväxtområden runt Szczecin, Koszalin och turistcentra vid Östersjökusten å ena sidan och outvecklade landsbygdsområden å andra sidan med negativa migrationstenden -ser;
En ung, rörlig befolkning flyttar till städernas tillväxtområden; -
-
Hot
-
Traditionella branscher, som varvsindustri, hamnnäring, livsmedelsindustri, jordbruk, tjänsteproduktion, maskin- och bilindustri, hantverk och kemisk industri är strukturella bärare av utvecklingen;
Det industriella tillväxtområdet Szczecin runt fungerar som ryggrad för det regionala näringslivet och drar till sig utländskt kapital utan att dominera som monostruktur;
Näringslivet präglas förutom av ett antal storföretag av små och medelstora företag, inom vilka utvecklingsmöjligheterna inom det maritima området kan aktiveras;
Det finns ledningskompetens, motiverad och välutbildad fackpersonal och ingenjörer;
Tydlig företagaranda;
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
En differentierad branschstruktur i delregionen svarar för relativ stabilitet;
89
-
-
-
-
-
-
-
Nya utvecklingsimpulser för logistikföretag genom infrastrukturåtgärder, som förlängningen av A11 till Szczecin och utbyggnaden av A3; Ökat rationaliseringstryck beroende på internationell konkurrens; Stabiliseringsåtgärder genom samarbete mellan livsmedelsindustri, jordbruksnäring och handel (förädling av lokala produkter, förnybara råvaror); Utnyttjande av inhemska oljeoch gaskällor; eventuellt stänga kolkraftverken; Diversifiering av näringslivet och främjandet av stabilitet genom gränsöverskridande nätverksbygge mellan städer och företag; Skapa utbildningsinrättningar och erbjuda fortbildning i syfte att uppmuntra företag att utnyttja de lokala fördelarna i gränsområdet; Genom skapandet av ett ”Life Long
Möjligheter Näringsliv
Innovativa företag återfinns framför allt bland småföretag utan tillräckligt kapital för utveckling; Låg teknisk standard i många företag; den materiella basen måste förnyas; De traditionella småföretagen riktar sig i hög grad till den inhemska marknaden (exportandelen är mycket låg i många företag) och har därmed ringa möjlighet att dra nytta av det geografiska läget; En relativt hög andel sysselsatta inom den offentliga sektorn kan leda till ekonomiska problem för många kommuner; Landsbygdsbefolkning och lågutbildade svarar för en stor del av den samlade arbetslösheten; Försvagad ställning för de regionala profilområdena, varvsindustri och sjöfartsnäring; Låg nivå på tjänster inriktade på privathushåll och offentlig förvaltning;
Svagheter
-
Styrkor
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
-
-
-
-
-
-
-
Bortkoppling av lansbygdsområdena i förhållande till utvecklingen inom det smala området Szczecin och Koszalin samt Östersjökusten; Social utgränsning av lågutbildade samhällsgrupper till följd av ökade krav på arbetsmarknaden; Tillgång till marknaden för företag från östra Polen och Östeuropa medför ökat rationaliseringstryck på de inhemska företagen vilket kan medföra stigande arbetslöshet; Minskat antal arbetstillfällen inom offentliga sektorn kan medföra ökad arbetslöshet; Påfrestningar på näringslivet till följd av EU-föreskrifter kan medföra minskad konkurrenskraft; Den känsliga världsmarknaden för fartygsbyggnation och sjöfart har direktpåverkan på det regionala näringslivet och kan leda till ekonomisk tillbakagång; Risk för marginalisering till följd av
Hot
En relativt hög andel av BNP utgörs av tjänsteproduktion;
Påbörjad utveckling av industriklusters;
Välutrustade hamnar;
Förekomsten av olika aktörer på energimarknaden, särskilt inom området förnybara energikällor;
Öppenhet gentemot utländska investerare;
Gynnsam sysselsättningsstruktur liknande den i de moderna ekonomierna inom EU;
Hög kapitalandel inom handelsföretagen;
Hög näringslivsaktivitet inom befolkningen;
-
-
-
-
-
-
-
-
Högt, eftersläpande behov av kapitalbildning; Företagarstödet ej tillräckligt utbyggt; Områdets inneboende utvecklingspotential utnyttjas inte i tillräcklig grad (turism, jordbruk, livsmedelsförädling); I samband med överregionala investeringssatsningar beaktas inte möjligheten till ökade andelar av den tilltagande varutransporttrafiken längs nordsydaxeln; Få regionala märkesprodukter; Lågt utnyttjande av angörningsplatser för fiskebåtar och hamnar, däribland turisthamnar; Underutvecklade logistikcentrum och hamnnära infrastrukturer; Förekomst av monostrukturer i vissa områden;
-
-
-
-
90
Relativt låg andel inlands- och utlandsinvesteringar;
-
-
Stora inomregionala utvecklingsskillnader på NUTS3-, NUTS4 och NUTS5-planet;
Underutvecklat system för främjande av regionalt och kommunalt näringsliv;
-
-
Utvecklandet av regionala märkesprodukter; -
Avskaffandet av barriärer för det fria utbytet av varor, kapital och arbetskraft inom ramen för en sammanhållen EU-marknad; -
Polens inträde i den europeiska valutaunionen;
Utveckling av samarbetet inom näringsliv och politik mellan östersjöländerna och -regionerna;
-
-
Stöd till det överregionala samarbetet mellan små och medelstora företag;
-
Ökat inflöde av utländskt kapital och direktinvesteringar;
Exportökning och internationalisering av små och medelstora företag;
-
-
Stöd till tillväxtbranscher (livsmedelsindustri, telekommunikation och turism);
-
Bortfall av traditionella branscher; Ökande diskrepans mellan kommunala intäkter och uppgifter; -
Barriärer för öppnandet av en marknad för ekologiska produkter; -
-
För få institutioner, som kan tillhandahålla ekonomiskt stöd för innovationer (t ex venture capital, seed capital);
För stor kapitalkoncentration (inom produktion, finansvärlden, handel och tjänstesektorn); -
-
Instrument saknas att möta följderna av den globaliserade och liberaliserade världshandeln;
Riskkapital till små och medelstora företag;
-
-
För lite statligt stöd till sjöfartsindustrin;
Marknadsföring av regionala kvalitetsprodukter;
-
-
högre näringslivskapacitet i grannregionerna;
Learning”-system för små och medelstora företag;
-
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Otillräckliga ekonomiska satsningar på forsknings- och utvecklingsarbete; Få patentansökningar och registreringar av skyddade varumärken och designprodukter; För liten tillgång på arbetskraft inom områdena modern teknik, teknologi och IT; De små och medelstora företagen saknar i det närmaste helt egna medel för forskningsoch utvecklingsarbete; I internationell jämförelse är antalet små och medelstora företag inom området nya teknologier ringa och små till storleken; Problem inom näringslivet att implementera forskningsresultat;
-
-
-
-
-
-
-
Möjligheter till forsknings- och utvecklingsarbete inom större företag samt teknologi- och näringslivsparker;
-
91
Små och medelstora företag är ej tillräckligt exportorienterade inom området nya teknologier;
-
Universitet och högskolor, framför allt i Szczecin och Koszalin intar en historiskt framvuxen tätposition;
IT-revolution med bland annat tillgång till Internet; Anskaffning av ytterligare offentliga och privata medel för forsknings- och utvecklingsarbete;
-
-
-
-
Tendenser till sjunkande utbildningsnivå på landsbygden kan leda till att forsknings- och utbildningsföretag flyr regionen;
Utgifterna för forsknings- och utvecklingsarbete utgör en låg andel av BNP;
Lågt antal nyetableringar i regionen inom området nya teknologier; -
Skapandet av förvaltningsrättsliga rambetingelser för att stärka små och medelstora företag särskilt på innovationsområdet;
-
Överlägsen teknisknäringslivsmässig potential bland den europeiska små och medelstora företagen vad gäller innovationer och anpassningsförmåga i förhållande till regionens företag; -
Utveckling av ett kunskapsintensivt näringsliv genom ökande innovationsgrad, forskning och utveckling samt teknologitransfer;
-
Varaktig, strukturell sammanflätning av industri och forsknings- och utvecklingsarbete;
-
-
Nya, innovativa företag koncentrerar sig på Szczecinområdet;
-
Kopplingen mellan företag och forskning gynnar konkurrenskraften;
Större utvecklingsmöjligheter i centrala områden med obalans i utvecklingen som följd;
Hot
-
Möjligheter Forskning och Utveckling
Små möjligheter att bedriva forsknings- och utvecklingsarbete i regionens södra del;
Svagheter
-
Styrkor
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Kulturellt och kulturhistoriskt utbud samt turistattraktioner av överregional betydelse; Blandning av kulturhistoriskt utbud och aktiv semester (fotvandring, ridning, vattensport, cykling);
Framgångsrikt upprättande av en kulturell identitet;
Landskap med högt attraktionsvärde för turister och ringa miljöförstöring gynnar särskilt utvecklingen inom sjöturismen;
Stort antal lokala initiativ; Goda villkor för utvecklandet av turismen ur landskaps- och miljöperspektiv; Regionen har högt attraktionsvärde för turister; Goda utvecklingsmöjligheter inom hälsovårdsområdet (kurinrättningar, rehabcentrum);
-
-
-
-
-
-
Välutvecklad infrastruktur inom turismsektorn med brett utbud riktat till olika målgrupper, framför allt vid Östersjökusten;
-
Styrkor
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
92
Möjlighet att utveckla konferensoch seminarieturismen med det kulturhistoriska utbudet som bidragande faktor;
-
-
-
-
Stöd till stadsförnyelseprogram för att göra stadsområdena attraktivare ur turistsynpunkt;
Stöd till överregionala märkesprodukter för turister, särskilt i områden med stor utvecklingspotential inom turistnäringen (kustområdena);
Formulera och omsätta en regional marknadsföringsstrategi på turistområdet;
Utveckla kulturturismen i såväl traditionell som alternativ riktning;
Utveckla turismen på landsbygden som ett komplement till det övriga utbudet och som alternativ inkomstkälla;
-
-
Utveckla sjöturismen till ett varumärke för regionen;
Hot
-
Möjligheter Turism
För dålig infrastruktur i internationell jämförelse; För kort turistsäsong och därmed otillräckligt kapacitetsutnyttjande; Överbeläggning av vissa turistcentrum vid Östersjökusten under högsäsong; Stor belastning på rekreationsområdena runt Szczecin och Koszalin i samband med helger; Bristande kvalitet beträffande gastronomiska utbudet; Bristande samordning mellan kommunerna rörande marknadsföringen av regionen; Lokala, ej regionalt avstämda initiativ; Låg infrastrukturstandard inom turismområdet och låg övernattningskapacitet; Dåligt utvecklad förmåga, på det nationella planet att tillgodogöra sig EU-bidrag; Outnyttjade utvecklingsmöjligheter inom aktiv-semesterområdet bland annat turism vid vattendrag och sjöar; Otillräckliga förberedelser för turism och standardhöjande åtgärder inför det växande antalet utländska gäster; Möjligheter att ur natur- och kulturresurser utveckla produkter utnyttjas inte;
Svagheter
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Turistintresset kommer även i framtiden endast rikta sig mot Östersjökusten; Avsaknad av samarbete mellan turistinstitutioner och företagsamhet; -
Infrastrukturen inom turismområdet på landsbygden krymper på grund av minskad efterfrågan och regionen förlorar i attraktivitet;
Landsbygdsområden avsides från kusten utvecklas mer till genomfartsområden än vistelseområden;
Punktvis överbelastning av miljön genom för hög besöksfrekvens (till exempel sjöarna i området runt Szczecin och Koszalin, som är populära rekreationscentra);
-
-
-
-
Föråldrade maskiner och anläggningar i behov av utbyte;
-
Närhet till tillväxtområdet Szczecin;
Traditionellt stark ställning inom Östersjö- och insjöfisket;
Utveckling av IT-sektorn och bearbetningen av jordbruksoch fiskeriprodukter;
-
-
-
-
-
-
Bristande stöd till och hjälpprogram för utvecklingsbara jordbruksföretag;
-
Dynamisk utveckling i vissa områden;
-
93
Infrastrukturbrister på landsbygden motverkar konkurrenskraften; Trög nyetablering; Låg exportkvot för jordbruksprodukter; Litet kreatursbestånd medför
Behov av förbättrad teknisk utrustning hos entreprenörer inom jordbruket;
-
Traditionella färdigheter inom arbetsintensiva odlingsformer (frukt, grönsaker och så vidare);
-
-
Relativt låga markpriser;
Låga priser på jordbruksprodukter;
-
-
-
Små, ekonomiska möjligheter att köpa kvalitetsprodukter;
Mångsidigt lantbruk (inga monokulturer);
-
Utbildning och fortbildning av jordbrukare utomlands;
Gränsöverskridande samarbete inom livsmedelsindustrin, ekologiska odlingsmetoder och förnybara råvaror; -
-
Större andel högkvalitativa ekologiska produkter på EUmarknaden;
Utveckling av ekologisk grönsaksodling och andra arbetsintensiva odlingskulturer;
Ekologiska produkter från landsbygden kan finna avsättning i storstadsområdena Berlin och Szczecin och turistcentrum vid Östersjön;
Skapandet av nödvändig infrastruktur på landsbygden;
Attraktiv region för investerare på grund av Polens medlemskap i EU;
-
-
-
-
Livsmedelsindustrin finns kvar i området, som viktig partner;
-
Relativt låg avkastning (till exempel spannmål med ca 3,5 to/ha);
-
Till större delen mycket bra jordbruksmark (framför allt i Pyrzyce),
Relativt låg produktivitet;
Möjligheter Jordbruk - Låga priser på jordbruksprodukter;
-
Svagheter
-
Styrkor
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Ökade klyftor mellan jordbruksoch miljöintressen; Jordbruksyrket blir oattraktivt, återväxt saknas; Avsaknad av investeringar medför att livsmedelsindustrin inte kan producera högkvalitativa produkter;
-
-
Jordbruket klarar inte konkurrensen med den billiga, stödberättigade produktionen;
Jordbrukets konkurrenskraft över regiongränsen är begränsad när det gäller högkvalitativa livsmedelsprodukter, på grund av eftersläpningar på det tekniska området;
-
-
-
Hot
Hög produktivitet inom fiskerinäringen;
Goda förutsättningar att odla fram biobränsle som miljövänlig, förnybar energikälla;
Goda förutsättningar för livsmedelsproduktion bland annat av ekologiska produkter;
-
-
-
Avsaknad av inkomstkällor på landsbygden - framför allt hög arbetslöshet på grund av avvecklingen av kollektivjordbruken; Livsmedelsindustrin är i stort behov av teknisk förnyelse – produktiviteten är mycket låg, i synnerhet på landsbygden; Tillbakagång av havsfisket, föråldrade fartyg och anläggningar; För få marknadsprodukter inom jordbruket;
-
-
-
-
94
Omställningen till ekologiskt jordbruk befinner sig i sin linda;
-
svårigheter för företag inom förädlingsbranschen (gäller framför allt mjölkkor);
-
-
-
Stärka det ur näringsperspektiv livskraftiga och miljövänliga jordbruket och stödja en mångsidig utveckling av landsbygden;
Utnyttjandet av förnybara råvaror och efterföljande bearbetning inom jordbruksoch skogsnäringen;
Regionala produkter stärker den regionala identiteten;
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
-
-
Till större delen är landskapet intakt med stor potential som rekreationsområde på grund av sin orördhet, mångfald och egenart;
Rik växt- och djurvärld i naturskyddsområdena;
Regionalt ringa nedsmutsning av vattendrag, luft och mark;
Förekomst av sten, mineralvatten, torvmossar av medicinskt värde, olje- och gaskällor samt bergvärme;
Mångfaldigt landskap och mångfaldig natur;
Värdefulla biotoper i kustlandskapet;
Stora utvecklingsmöjligheter när det gäller förnybar energi;
-
-
-
-
-
-
95
Framför allt negativ påverkan på kvaliteten i vattendragen; Inför ett avvägt utvecklingsprogram för turismen anpassad till naturskyddskraven i naturparkerna;
-
Skapa ett för Berlin- och Szczecinborna näraliggande rekreationsområde;
Införliva miljö och natur som en del av turistutbudet och utveckla ekoturismen;
-
-
Lansera miljön och naturen som en tillgång för regionen (personligt livsrum);
-
Möjligheter Naturområden
Lokal nedsmutsning genom avfall (från industri, jordbruk och militäranläggningar) och emission förorsakad av industrioch hantverksföretag;
Svagheter
-
Styrkor
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Trafikökning på vattenfarlederna och utbyggnaden av Oder som farled tillfogar Oders mynning icke reversibla skador; Växande miljökrav; EU-pålagor inom miljöområdet;
-
Planerade sand- och grustäkter samt exploatering av olje- och gasfyndigheter utgör en latent fara; -
-
Industrietableringar i Szczecinområdet medför oåterkalleliga förändringar av Oders mynningsområde och Stettiner Haff;
Nybyggnation förstör kulturlandskapet, i synnerhet i området runt Szczecin;
Hotande miljöförstöring till följd av ökad trafikintensitet (luftföroreningar och sönderdelning av landskapet);
-
-
-
Hot
-
-
Goda betingelser för nyetablering av industri- och tjänsteföretag;
Goda järnvägs- och vägförbindelser till Berlin;
Möjlighet att öppna en trafikkorridor i sydostlig riktning;
-
-
-
Miljövänlig trafikutveckling tack vare införlivande av spår- och vattenbundna transportmöjligheter; Statligt stöd och EU-medel kan snabbt upphäva brister när det gäller den tekniska infrastrukturen och därmed undanröja utvecklingshinder; Möjlighet att använda Oder och förbindelserna med övriga nätet av inomeuropeiska sjötransportleder; Aktiviteter som syftar till att skapa
-
-
-
-
Oders vattenflöde är inte reglerat vilket medför försvårat nyttjande av floden som farled; Gränsövergångar och tillfarter är organisatoriskt och kapacitetsmässigt otillräckliga; dessa problem kan öka när Polen ansluts till Schengenavtalet; Stora brister i den kommunala infrastrukturen på alla områden
-
-
96
Otillräckligt utbud av kollektivtrafik mellan centralorter och landsbygd;
Klent stöd för skapandet av den Centraleuropeiska transportkorridoren, CETS;
Avsaknad av regionala styrinstrument för att skapa en integrerad kollektivtrafik; -
-
Ökad konkurrens från tyska hamnar;
Ökad belastning på vägtrafiknätet till följd av ytterligare regionala spårnedläggningar;
Regionen utvecklas till ett transitområde utan egna fördelar av utvecklingen;
Byggandet av kringfartsleder kommer på grund av landets och kommunernas finansiella problem bli en ineffektiv och komplicerad process;
Om inte vägnätet byggs ut för att anpassas till de krav varutransporterna ställer kommer vägarna belastas i oproportionerlig grad;
Ökad trafikbelastning på vägarna leder till miljöförsämringar (luft, buller) och sämre livskvalitet;
-
-
-
-
-
Utvidgat logistikutbud med betydelse för näringslivets utveckling; integrerade lösningar beträffande sjö-, väg, järnvägsoch flygtransporternas anslutning till trafikknutpunkter;
-
Genom de nya marknaderna i Östersjöområdet ökar möjligheterna för logistikcentra vid snittpunkterna mellan sjö- och landtrafik;
-
Etablering av företag vid nya omlastningsplatser längs transfervägarna;
Hot
-
-
Otillräcklig utbyggnad av kringfartsleder med trafikstockningar i städer och på trafikleder av överregional betydelse;
-
Kust- och inlandshamnar med en etablerad grundstruktur som möjliggör ett regionalt och överregionalt utbyte;
-
Hamnarnas infrastruktur är inte tillräckligt differentierad;
Järnvägsförbindelsernas kvalitet och till viss del kapacitet är otillräcklig. Särskilt fjärrtrafiken saknar möjlighet att överta större trafikvolymer;
Möjligheter Teknisk infrastruktur, Trafik och Logistik
-
Förekomst av grundläggande intermodala strukturer hos de olika utförarna (väg, järnväg, sjö, flyg);
-
-
God tillgänglighet till de överregionala trafikaxlarna, tackvare läget vid Östersjön och Stettiner Haff;
Svagheter
-
Styrkor
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Otillräcklig kapacitet när det gäller strömförsörjningen åt näringslivet;
-
97
Utvecklingsbrister på telekommunikationsområdet, särskilt på landsbygden;
-
(organisatoriskt och tekniskt), särskilt vatten- och avfallshanteringen såväl i städerna som på landsbygden;
-
Igångsättande av utvecklingsaktiviteter i den planerade mellaneuropeiska trafikkorridoren;
en mellaneuropeisk trafikkorridor, CETC med anslutning till TEN-Tnätet och skapandet av betingelser för en intensiv utveckling av området inom korridoren;
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Svag infrastruktur när det gäller regionens förbindelser med det övriga Polen och EU; Eftersläpning av investeringar för att förbättra regionens tillgänglighet (S3 med en ny körbana, modernisering av nationalvägarna 6 och 11, avslag på Oderprogrammet 2006);
-
-
-
En i genomsnitt god utbildningsnivå, särskilt i städerna;
Talrika kulturinstitutioner står för ett rikt utbud;
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
Förekomsten av en regional identitet i området;
98
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
Slå vakt om regionens attraktivitet för alla yrkesgrupper genom att säkerställa möjligheter på arbetsmarknaden för alla sociala skikt och grupper; Utveckla distansutbildning och eLearning med hjälp av god telekommunikation; Skapa ett euroregionalt inriktat starta-egetprogram för högskoleutbildade; Specialinriktade utbildningsmöjligheter inom forskningsinstitutionerna (Long Life Learning-System); Utbildningsprogram med EU som medfinansiär; Utveckla humankapitalet inom ramen för internationellt samarbete (bland annat euroregional kooperation); Ökad rörlighet av kapital och människor; Ökad social medvetenhet och bildningsnivå hos befolkningen; Utveckla program, som syftar till yrkesmässig aktivering av kvinnor och funktionshindrade på landsbygden; Stärka regionens kulturliv och identitet såväl inåt som utåt;
Möjligheter Utbildning, Kultur och Social situation
Hög arbetslöshet på landsbygden; Relativt hög andel ungdomsarbetslöshet och arbetslösa utan yrkesutbildning; Relativt hög andel icke yrkesverksamma mot bakgrund av förändringarna inom näringslivet; Försvårad tillgång till högskoleutbildning på landsbygden; Brister i utbildnings- respektive fortbildningsutbudet för vuxna; Social segregation när det gäller tillgången på utbildning och arbete i stadsområdena; Risk att stadsdelar utvecklas till sociala brännpunkter; Försämrad folkhälsa till följd av brister inom organisation och standard inom hälso-och sjukvården; Tillståndet inom kulturella- och sociala inrättningar är delvis mycket dåligt; stort återupprustningsbehov; Brist på ungdoms- och idrottsinrättningar med god standard; Existerande forskningsinstitutioner har för få utbildningsplatser som riktar sig regionens ungdomar och vuxna; Ökande svårigheter att få tillgång till offentlig hälso- och sjukvård; Utvandring av medicinsk personal till utlandet;
Svagheter
-
Styrkor
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
Social segregation i städerna kopplad till delaktighet i arbetslivet och utbildning med påföljande social och ekonomisk obalans i regionen; Regional obalans förorsakad av tillväxt i städerna och tillbakagång på landsbygden; Minskade kommunala kulturanslag och försämrat kulturutbud till befolkningen; Utbildningsnivån på landsbygden försämras och bidrar till en regional polarisering; Ökande sociala skillnader kan inte bromsas upp av socialtjänsten och utvecklas till ett växande problem; Stigande inkomstklyftor mellan olika yrkesgrupper; Ökande arbetskraftsutvandring till andra delar av Polen och utlandet; Ökande svårigheter att få tillgång till offentlig hälso- och sjukvård; Risk att regionens betydelse inom Polen och EU underskattas och att regionen därmed marginaliseras, Regional konkurrens om EUmedel och investorer;
Hot
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
4.
Tyngdpunkter inom det gränsöverskridande samarbetet inom Euroregion POMERANIA perioden 2007-2013
4.1
Modifiering av den programmatiska grundtanken och utvecklingsmålen för Euroregion POMERANIA för perioden 20072013
Den programmatiska grundtanken, målbeskrivningarna och riktlinjerna för utvecklingen i euroregionen har beskrivits i Utvecklings- och handlingsprogrammet för 2000-2006. Den utgår från målformuleringen i Fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen (Amsterdamfördraget), som undertecknades 2 oktober 1997 och där respekten för den nationella och regionala identiteten läggs fast. Innehåll och utsagor i programförslaget har bearbetats med utgångspunkt från de gemensamma åtagandena för tillväxt och sysselsättning såsom de beskrivs i EU: s Lissabonprogram30, EU: s strategi för en hållbar utveckling31 samt i EU: s riktlinjer för perioden 2007-201332. Utgångspunkt för riktlinjerna under perioden 2007-2013 är målsättningen att: ”Europa måste förnya grundvalarna för sin konkurrenskraft, öka sin tillväxtpotential och produktivitet och stärka den sociala sammanhållningen genom att framför allt satsa på kunskap och innovation och genom uppvärdering av humankapitalet.“ Begreppet en hållbar utveckling är förankrat i EU: s fördrag och utgör därmed en nyckelstrategi på alla politiska områden i Europa. Hållbarhet gäller för att vara en ”positiv långtidsstrategi”, som för Europas utveckling framåt eftersom ekonomisk tillväxt, social sammanhållning och miljöskydd måste gå hand i hand. För att uppfylla EU: s olika hållbarhetsmål har den europeiska kommissionen och medlemsländerna definierat en rad mål och principer33. De övergripande hållbarhetsmålen är skydd av miljön, social utjämning och sammanhållning, ekonomisk tillväxt och Europas globala ansvar.
KOM (2005) 330 slutlig European Commission, 2002: A EUROPEAN UNION STRATEGY FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT, Luxemburg 32 Meddelande från kommissionen, Bryssel 05.07.05 33 BRUSSELS EUROPEAN COUNCIL 16 AND 17 JUNE 2005, PRECIDENCY CONCLUSIONS, DECLARATION GUILDING PRINCIPLES FOR SUSTANABLE DEVELOPMENT, Brussels 30 31
99
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
De grundläggande principerna är: -
Främjande och skydd av grundläggande rättigheter
-
Rättvisa inom och mellan generationerna
-
Ett öppet och demokratiskt samhälle
-
Aktiva medborgare
-
Deltagande av näringslivet och arbetsmarknadens parter
-
Samstämmighet och styrelseformer
-
Politisk integration
-
Användning av bästa tillgängliga kunskap
-
Försiktighetsprincipen
-
Betalningsskyldighet för förorenaren (polluter pays principle)
I riktlinjerna för sammanhållningspolitiken 2007 - 2013 görs i enlighet med den förnyade Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning tre prioriteringar: -
”Att öka medlemsstaternas, regionernas och städernas attraktionskraft genom att förbättra tillgängligheten, se till att tjänsterna håller en lämplig kvalitet och nivå och bevara deras ekologiska potential.
-
Att uppmuntra innovation, entreprenörskap och stimulera till tillväxt i kunskapsekonomin genom att se till att det finns forsknings- och innovationskapacitet, inbegripet ny informations-och kommunikationsteknik.
-
Att skapa fler och bättre arbetstillfällen genom att locka flera människor ut på arbetsmarknaden eller till entreprenörsverksamhet, förbättra arbetstagares och företags anpassningsförmåga och öka investeringarna i humankapital34.”
Prioriteringarna i riktlinjerna är inte lika relevanta för alla regioner utan hänger samman med de olika regionernas styrkor och svagheter. Riktlinjerna är snarast en gemensam ram som regionerna uppmanas använda när de utvecklar sina regionala program. Euroregionen har i sitt grundandeavtal definierat följande programmatiska huvudmål: ”… en jämn och välbalanserad utveckling av regionen samt … att få parternas invånare och institutioner att närma sig varandra”35 34
KOM (2005) 299 sid. 13/14
35
Fördrag över grundandet över Euroregion Pomerania 1995-12-15, §2
100
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Ett gemensamt modifierat huvudmåle för det regionala samarbetet under perioden 2007 - 2013, i överensstämmelse med nuvarande nationella dokument, lands- och regionplaner och de hittills uppnådda målen för det regionala samarbetet, föreslås få följande inriktning: Utveckla tillväxtpotentialerna med avseende på en kompletterande och balanserad utveckling, förbunden med ökad integration inom Euroregion POMERANIA. Därmed blir det nödvändigt att modifiera och komplettera Utvecklingsoch handlingsprogrammet för perioden 2000 - 2006.
Programmatiska grundtankar (1) Verka för likvärdiga levnadsbetingelser i alla delar av euroregionen. Sträva efter en starkare sammanhållning och bättre integration utifrån lokala förutsättningar och funktionella skillnader,Bekämpa fattigdom och social diskriminering och verka målmedvetet för samarbete mellan de olika delområdena. Skapa goda styrsystem, stabila demokratiska strukturer samt främja det civila samhällets delaktighet i det politiska livet inom euroregionen. (2) Anpassa bosättningsstrukturen till de nya utmaningarna genom att stärka centralorter och tillväxtkärnor, som bärare av och stöd för en ökad konkurrenskraft och den samlade regionala vidareutvecklingen. Anpassa städernas utformning till de demografiska förändringarna genom ombyggnation av bostadsområden, stöd till företagarinitiativ för kvalificerade arbetsplatser och service för att säkra goda trafikförbindelser, attraktiva stadskärnor, ett högkvalitativt kultur- och utbildningsutbud, bostadsnära grön- och fritidsområden, sanering av den fysiska miljön och offentliga platser. Utveckla innovativa modeller för att säkra strukturer för försörjningen i avsides belägna landsbygdsområden. (3) Utveckla en hållbar trafikinfrastruktur som väsentlig förutsättning för tillväxt och nya arbetstillfällen och för att öka områdets näringslivsmässiga och sociala attraktivitet med målet att skapa en effektiv, miljöanpassad, flexibel och säker trafikinfrastruktur. Med regionens centrala läge i förhållande till de europeiska marknaderna, är förbättrade, överregionala förbindelser till de transeuropeiska transportnäten, grunden för interkommunal samverkan och för utvecklingen av ett gränsöverskridande samarbete i utvecklingsområdena liksom ett inomregionalt, barriärfritt utbyte mellan centrala orter och omgivande landsbygdsområden.
101
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Säkra principen om ekologisk hållbarhet genom att främja alternativa och kombinerade transporter, modernisering av järnvägsnätet, måttfull utbyggnad av sjötransportförbindelserna samt bättre förbindelser till hamnar och regionala flygplatser. Utveckla en bärkraftig trafikförvaltning och skapa förutsättningar för bättre tillgänglighet för bestämda målgrupper. (4) Förstärk synergieffekterna mellan miljöskydd och tillväxt genom optimal markanvändning Skydda de naturliga resurserna och säkra den fortsatta användningen i den i huvudsak lantligt präglade euroregionen. Bevara kulturlandskapet och bemöda sig om en resultatinriktad konfliktlösning mellan motstridiga intressen. Värna om ett ekologiskt kulturlandskap som säkrar regionens profil och hållbarhet. Införliva de europeiska och nationella målen för Kyotoprotokollet, de europeiska FFH-riktlinjerna (Flora-Fauna-Habitat) och den europeiska klimatstrategin i arbetet för ett optimalt utnyttjande av resurser och energi och därmed främjandet av den framtida konkurrenskraften. (5) Skapa tillväxt i euroregionen genom koncentration av tillväxtkärnor och innovation liksom genom profilering av branscher och lokaliseringsområden. Profilera enskilda delområden och transnationella nätverk, som t.ex. ”Besökarregionen POMERANIA”. Utveckla ett transnationellt, maritimt och maritimturistiskt tillväxtområde; Stärk regionens små och medelstora företag, utveckla regionala kluster, intensifiera ansträngningarna att bevara etablerade företag och stärka entreprenörskapet; Det är viktigt att i detta sammanhang anpassa förutsättningarna efterl behoven i euroregionen, dess olika delar och särskilt de små och medelstora företagens behov. Bygg ut samarbetet mellan företag och forskningsinstitut/universiteten med målet att omvandla kunskap till nya produkter, processer och tjänster; Utnyttja möjligheten att inrätta kompetenscentrum och bygg ut existerande service- och rådgivningscentrum till transnationellt, sammanbundna coachingcentrum med innovations- och utbildningserbjudanden; Tillhandahåll företagsstödtjänster såsom handledning av företagsledare, informationskampanjer, hjälp att komma ut på marknaden, tekniskt stöd (omsätta konceptet BALTIC+ för coachingcentrum, tjänster inom teknikområdet, IT, hälsosektorn och tillgänglighet utan barriärer); (6) Stöd diversifieringen av den ekonomiska verksamheten på landsbygden genom att skapa tillväxtcentrum och genom att utveckla ekonomiska kluster och regionala värdekedjor utgående från lokala tillgångar (förnybara energikällor); Omvandla sysselsättning 102
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
inom jordbruket till andra verksamheter med stöd av Leaderinitiativet. Utveckla sysselsättningsfrämjande åtgärder, förbättra basservicen och tillgången till informations- och kommunikationsteknik samt möjligheterna till yrkesutbildning för att öka landsbygdens attraktivitet och motverka tendenserna till ekonomisk tillbakagång och avfolkning. (7) Utnyttja och stärk humankapitalet med utbildning som nyckelfaktor för euroregionens långsiktiga utveckling Utveckla kunskap och innovation som strategisk fördel för regionen med motsvarande system för och möjligheter till livslångt lärande; skapa och bibehåll ett högkvalitativt utbud av infrastrukturinrättningar som daghem, skolor, gymnasier, yrkesskolor och fortbildningsmöjligheter för arbetstagare för att möjliggöra en livscykelinriktad sysselsättningspolitik och för att underlätta anpassningen till de demografiska förändringarna, Skapa utbildningsoch fortbildningsmöjligheter som är anpassade till nya kompetenskrav och arbetsmarknadens behov för att få in fler människor i arbetslivet och för att öka arbetstagarnas och företagens anpassningsförmåga. Riktade åtgärder för att realisera huvudmålen i den Europeiska ungdomspakten36 inom de tre handlingsområdena: -
-
-
Åtgärder för att öka ungdomars sysselsättning, integration och befordringsmöjligheter och för att förbättra de mest utsatta ungdomarnas situation; Åtgärder för utbildning och rörlighet; Ökat tillträde till grundläggande yrkesutbildning; Skapa gemensamma ramar för att förtydliga innebörden av kvalifikationer och för att godkänna ickeformellt och informellt lärande; Åtgärder i syfte att förena yrkesliv med privatliv och familjeliv.
Stöd utvecklandet av partnerskap mellan regioner och städer inom området skola och yrkesutbildning för erfarenhetsutbyte och utvärderingar; Integration av unga människor i arbetslivet i enlighet med Europeiska ungdomspakten liksom att utveckla strategier för ett aktivt åldrande. Förse euroregionen med en infrastruktur inom hälsovården, som tryggar en effektiv, resultatorienterad, medborgarnära hälso- och sjukvård med ett behovsanpassat utbud av konkurrenskraftiga sjukhus och öppenvård. Detta omfattar i hög grad tekniker som telemedicin och kostnadsbesparande elektroniska hälso- och sjukvårdstjänster. Inom ramen för den medicinska försörjningen ska, mot bakgrund av den åldrande befolkningen, sanatorie- och kurinrättningarna få fortsatt stöd och utbudet av sociala tjänster utvecklas på olika nivåer; Utveckla regionala kärnor inom hälsonäringen;
36
KOM (2005) 206 slutlig
103
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
(8) Stärk konkurrenskraften genom gränsöverskridande samarbete Stöd implementeringen av den tysk-polska regeringskommissionens rekommendationern om regionalt och gränsnära samarbete från september 2004, med målsättningen att med ett gemensamt näringsområde i det hittills missgynnade gränsområdet, garantera synbara och trovärdiga framsteg för medborgarna i det utvidgade EU. I fokus för bemödandena står som främsta uppgift att främja tillväxten och utvecklingen av infrastrukturen i den gemensamma regionen genom: -
-
att underlätta innovation och överföring av kunskap och knowhow; höja gränsområdets attraktivitet som säte för innovation med stöd av investeringar från det privata näringslivet; modernisering och utbyggnad av gränsöverskridande trafikförbindelser (järnväg, vägar och sjöförbindelser) liksom skapandet och öppnandet av nya gränsövergångar; samordnat, gränsöverskridande stöd till näringslivet och snar förbättring av telekommunikationerna; riktat stöd till turismen som motor för tillväxten genom skapandet av turisminfrastruktur; fortsatt utveckling som kulturregion;
Stödet till, och stärkandet av tillväxt, sysselsättning och innovation i regionen, vars nord-sydaxel utgörs av Oder är prioriterat, det vill säga att Oder är att betrakta som medelpunkten i ett gränsöverskridande näringslivsområde, som i ökad grad bör knytas till Öresundsregionen och storstadsområdena Berlin och Szczecin. Avtalen mellan Region Skåne och Westpommern liksom mellan Skåne och Mecklenburg-Vorpommern (indirekt via Sydsam) utgör en god grund för fortsatt utveckling av förbindelserna inom euroregionen och bör i framtiden tas i anspråk i ökad grad. (9) Förbättrade kommunikationer genom transregionalt samarbete. Euroregionens partners öppnar sig, till följd av integrationsprocessen mot det gemensamma Europa, andra europeiska partners resp. euroregioner, särskilt via projekt för transnationellt samarbete. Euroregionen eftersträvar en framgångsrik europeisk integration och förbättrad transregional sammanhållning.
104
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
4.2
Handlingsfält för Euroregion POMERANIA perioden 2007 - 2013
Mot bakgrund av de modifierade grundtankarna för utvecklingen i euroregionen under perioden 2007 - 2013, äger de tematiskt indelade målbeskrivningarna i Utvecklings- och programme för 2000 - 2006 fortfarande giltighet när det gäller regional planering, byggnation och boende, näringsliv och arbetsmarknad, trafik och rörlighet, teknisk infrastruktur, skydd av naturtillgångar och naturområden, kultur, utbildning, hälsovård, sociala frågor och turism. Med samarbetet inom euroregionen, de föreliggande SWOT-analyserna, granskningen av EU: s riktlinjer, och den därmed sammanhängande modifieringen av de programmatiska grundtankarna, i förbindelse med ovan nämnda målbeskrivningar som utgångspunkt, föreslås följande handlingsfält (HF) och åtgärdskomplex:
Handlingsfält I
Utveckling och förnyelse av näringslivet med särskild hänsyn till utvecklingen av små och medelstora företag inom turistbranschen som ett kännetecken för regionen
II
Stöd till forskning, teknologi, utbildning och vidareutbildning genom att stärka samarbetet mellan företag och forskningsinstitut
III
Gränsöverskridande utveckling av trafikinfrastrukturen och förbättring av de regionala trafikförbindelserna
IV
Bevara och uppvärdera euroregionens naturrikedomar och förbättra miljöskyddet
V
Diversifiering av landsbygdsutvecklingen
VI
Vidareutveckla den gränsöverskridande samordningen och det regionala samarbetet på det sociala, kulturella och tekniska området
105
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
4.3
Åtgärdskomplex, nyckelstrategier och prioriterade projekt, indelade efter handlingsfält
4.3.1 Handlingsfält I: Utveckling och förnyelse av näringslivet med särskild hänsyn till utvecklingen av små och medelstora företag inom turistbranschen som ett varumärke för regionen Åtgärdskomplexen i Handlingsfält I har som mål att stärka den regionala konkurrenskraften genom att stödja utvecklingen och förverkligandet av hållbara strategier för innovation, koncentration på tillväxtsektorer samt små och medelstora företag och genom stöd till utvecklandet av företagarnätverk, kluster och tillgång till företagarstöd. Tillväxten inom forskning och utveckling, produktutveckling och den växande marknaden för regionala produkter samt ett mångsidigt tjänsteoch turistutbud hänger samman med Euroregionens läge och dess gynnsamma villkor för ökad samverkan och nätverksskapande mellan storstadsområdet Berlin/Brandenburg, Öresundsregionen och tillväxtområdet Szczecin. Säkrandet av befintliga arbetsplatser och skapandet av nya jobb liksom lärlingsplatser är prioriterade mål. För den gemensamma utvecklingen i euroregionen är tillväxt en avgörande faktor med många komponenter Riktat stöd till små och medelstora sysselsättningsskapande företag samt identifiering av tillväxtpotentialer innebär samtidigt ett säkrande av företagsbeståndet. En stor del av företagen och sysselsättningen kommer även i fortsättningen att vara förlagda till branscher med traditionell produktion. Dessa bör stödjas när det gäller produktkvalitet, flexibilitet och leveransvillkor för att mer framgångsrikt kunna möta globaliseringens utmaningar och villkor. Tillväxten inom euroregionen baserar sig framför allt på den stora utvecklingspotentialen inom turistbranschen. Euroregionens värdefulla naturområden, läget nära överregionala utvecklingscentrum och de senaste årens utveckling av såväl etablerade som nya turistområden visar på goda förutsättningar och framtidsperspektiv för nya innovativa möjligheter, som t.ex. varumärkesutveckling. Särskilt viktig är fokuseringen på bestämda målgrupper speciellt på den i takt med de demografiska förändringarna växande gruppen 55+. Den alltmer utpräglade kopplingen mellan natur och turism innebär ökade möjligheter för turistnäringens utveckling som tillväxtmotor. 106
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Småbåtsturismen längs Östersjökusten, de omfångsrika sjö- och flodlandskapen, liksom landsbygdsturism, kultur-, bildnings- och stadsturism erbjuder rika möjligheter för ett gränsöverskridande, transnationellt samarbete. Småbåtsturismen kommer att öka kraftigt, mätt med europeiska mått, varför euroregionen bör utnyttja sin potential genom riktade projekt av transnationell- respektive nätverkskaraktär. Genom målinriktad koppling mellan attraktiva, temaorienterade turisterbjudanden av till viss del unik karaktär, kan turistområden av makrokaraktär, utvecklas i regionen, kännedomen om dessa öka samt vistelsetiderna förlängas och därmed stärka det regionala näringslivet. Stödåtgärderna bör fortsättningsvis koncentrera sig på de starka sidorna, särskilt regionens tillväxtbranscher, på kunskapsbaserad ekonomi, traditionella branscher, marknadsmässiga produkter och potentiellt särskilt utvecklingsbara möjligheter. Olika branscher i de olika områdena i euroregionen berörs av detta: Skåne
Inom området livsmedelsproduktion, i dess vidaste bemärkelse: Life Science, läkemedelsindustri, bioteknologi, medicinsk teknik, hälsovård, telekommunikation, turism, trävarubranschen, logistik och tjänstesektorn;
Wójewod Sjöfartsnäring: skeppsbygge och hamnnäring med Zachodniopomorskie därtill knutna verksamheter, livsmedelsindustri, förnybar energi, biobränsle, metallindustri, elektronik, turist- och resebranschen, hälsonäringen, logistik, jordbruk, kemisk industri, IT, trävaru- och möbelframställning, högteknologi och tjänsteproduktion, Vorpommern
Sjöfartsnäring: skeppsbygge och hamnnäring med därtill knutna verksamheter, högteknologiområden som plasmafysik, bioteknologi, förnybar energi, telekommunikationsteknologi, hälsobranschen, telemedicin, turism, miljövård och miljövårdsteknologi, avveckling av kärnkraftverk, förädling av jordbruksprodukter, livsmedelsproduktion, träförädling och logistik;
Uckermark-Barnim
Mineralolja, biobränsle, pappersproduktion, förnybar energi, hälsobranschen, miljövård och miljövårdsteknologi, turism, maskinframställning, metallbearbetning- och förädling, förädling av jordbruksprodukter, livsmedelsproduktion och träförädling. 107
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Inom följande branscher finns goda förutsättningar och möjligheter för gränsöverskridande samarbete: Bioteknologi, plasmateknologi, miljövårdsteknologi, hälsobranschen, telemedicin, IT, softwareutveckling, nya medier, användningen av förnybara energikällor, livsmedelsproduktion, Life Science, sjöfartsnäring och turism. I detta sammanhang är också en företagsutveckling tänkbar, som utgår från samarbetet mellan forskning och teknologisk utveckling med näringslivet eller ur tvärvetenskapliga, transnationellt förgrenade tillväxtkärnor såsom plasmateknologi-bioteknologi-medicin läkemedelsforskning. Detta öppnar också nya möjligheter för företag med nischprodukter som grundar sig på traditionella kunskaper, att etablera sig på marknaden.För Handlingsfält I föreslås följande åtgärdskomplex: I-1
Åtgärder för utveckling av innovation och tillväxtbranscher i förening med tekniköverföring och för bevarande av industri- och företagsområden med utvecklingsmöjligheter (traditionella områden, nischprodukter) med speciellt utnyttjande av de möjligheter som det gränsövergripande samarbetet erbjuder
I-2
Åtgärder för stöd till små och medelstora företag för att utveckla samarbetsformer och nätverk (match-making) liksom skapandet av regionala, branschspecifika kluster med transnationella förgreningar
I-3
Åtgärder för främjandet av ett gemensamt näringslivsområde: Oder, kustregionen och Stettiner Haff med anknytning till storstadsområdet Berlin, Szczecin och Öresundsregionen inklusive en samordnad marknadsföring i syfte att höja den regionala konkurrenskraften
I-4
Åtgärder för att stärka den regionala sjöfartsnäringen genom samarbete mellan leverantörer och serviceföretag, hamnar och varv och ett utökat, transnationellt småbåtsturismutbud
I-5
Åtgärder för utbyggnad av turistnäringen i egenskap av regionens tillväxtbransch kopplad till märkesvaror för turister och innovativa erbjudanden riktade till målgrupper med skilda behov
I-6
Åtgärder för utbyggnad och nätverksbildning mellan turistområden och transnationella produktionskedjor samt utarbetandet av förslag till, och genomförande av gemensam marknadsföring
I-7
Bygga ut infrastrukturen inom turistnäringen inbegripet moderna informationssystem
108
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
I-1
Åtgärder för utveckling av innovation och tillväxtbranscher i förening med tekniköverföring och för bevarande av industri- och företagsområden med utvecklingsmöjligheter (traditionella områden, nischprodukter) med speciellt utnyttjande av de möjligheter som det gränsövergripande samarbetet erbjuder
Åtgärdskomplex I-1omfattar följande nyckelåtgärder: 1)
Stöd till nya innovationsföretag och skapandet av näringslivsnära inrättningar i syfte att stärka innovationen.
2)
Stöd till investeringsprojekt och företagssamarbete med särskilda struktureffekter och sysselsättningsfrämjande verksamhet i syfte att stärka tillväxtcentrum med särskilda synergieffekter på omkringliggande områden, i förening med stärkandet av de fastlagda områdena för prioriterad nyetablering av industri, hantverk och tjänsteföretag, så som: -
maritim företagsamhet, med därtill knutna hantverk;
-
bioteknologi, plasmateknologi;
-
företagsamhet inom hälsosektorn, och telemedicin;
-
turistbranschen;
-
telekommunikation, information och kommunikation;
-
livsmedelsbranschen och Life Science;
-
skogssektorn, träbranschen och pappersnäringen;
-
mineraloljebranschen / biobränsle;
-
logistik.
(obs! ej rangordnad uppräkning) 3)
Utarbeta förslag till utvecklingsmöjligheter, respektive nyttjandekoncept för förändringsområden och industribranscher.
4)
Utbyggnad av transnationellt och regionalt samarbete samt kluster inom hälsosektorn/hälsotelematik (BioCon Valley, telemedicinskt nätverk bl.a.) från klassisk medicin, via livsmedelsbranschen till besöksnäringen.
109
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
5)
Bygga ut nätverket Baltic Bio Energy Net (BaBET) med koppling till regionala resurser inklusive olika delprojekt; Etablera nationella och internationella konkurrensdugliga kluster.
6)
Utveckla euroregionen till ett transnationellt, nordeuropeiskt ”Kompetenscentrum” för bioenergi, sammankopplat med regionala resurser och centrum i Vorpommern, Barnim-Uckermark (Impulsnetzwerk ENOB – erneuerbare Energien im Nordosten Brandenburgs, Initiative BARUM), Skåne och Westpommern.
7)
Uppbyggnad respektive utbyggnad av befintliga informationssystem till ett flerspråkigt tysk-polsk-svenskt informationssystem för näringsliv och forskning med en offlineoch/eller onlinedatabank; Skapa dataregister genom utnyttjandet av multiplikatorer och befintliga databanker samt uppbyggnad av ett uppdateringssystem i syfte, att:
8)
-
stödja samarbetet mellan företagen i euroregionen;
-
förmedla impulser till utvecklandet av innovativa produkter och processer liksom stöd för patentregistrering.
Åtgärder för att etablera gränsöverskridande styrfunktioner för arbetsmarknaden (Eures37), genom: -
utveckling av arbetsmarknadspolitiska projekt;
-
utvecklandet av samarbetsformer mellan sysselsättnings- och utbildningsföretag (t.ex. det allmännyttiga Beschäftigungs- und Qualifizierungsgesellschaft Usedom-West och företag i Stettin, med liknande verksamhetsområden);
-
transnationella arbetsmarknadskonferenser med temat: ”Chanser och perspektiv på den gemensamma arbetsmarknaden”;
-
erfarenhetsutbyte beträffande integration och förstärkt satsning på arbetskraft 50+.
37 EURES är ett nätverk för gränsöverskridande samarbete i sysselsättningsfrågor baserat på EURES stadga från 3 maj 2003.
110
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
I-2
Åtgärder för stöd till små och medelstora företag för att utveckla samarbetsformer och nätverk (match-making) liksom skapandet av regionala, branschspecifika kluster med transnationella förgreningar
Åtgärdskomplex I-2 omfattar följande nyckelåtgärder: 1)
Stöd till samarbete mellan små- och medelstora företag. Skapandet av nätverk samt regionala branschspecifika kluster för att öka de små- och medelstora företagens konkurrenskraft och exportmöjligheter via: -
stöd till företagarnätverk i syfte att, optimera företagsövergripande affärsförbindelser för att utöka marknaden, utveckla internationell marknadsföring via Internet (gemensam plattform), identifiera tillväxtpotentialer och teknologier, liksom möjligheter att rikta in sig på tillväxtnischer, t.ex. skapandet av ett tysk-polskt livsmedelsnätverk för att få tillgång till nya marknader och produkter för företag inom euroregionens livsmedelsindustri;
-
stöd till vidareutbildningsåtgärder för att säkra den internationella konkurrenskraften; förbättrade språkkunskaper;
-
stöd till samarbete avseende vidareförädling av produkter;
-
stöd till samarbete med syfte att integrera regionala kretslopp och skapa värdekedjor för logistik och teknologi;
-
genomförandet av sektorsvisa företagarträffar.
2)
Åtgärder för att stödja teknologiutvecklingen i små och medelstora företag och teknologitransfer på väg mot sammanlänkade teknologicentrum.
3)
Åtgärder för att stärka den innovativa medvetenheten genom bl.a., förbättrad tillgång till information om innovationsresurser, utbildningsmöjligheter, egeninitiativ och entreprenörsanda och skapandet av metoder för att identifiera teknologi- och informationsbehov.
4)
Skapandet av verktyg för ekonomiskt stöd till innovation i små- och medelstora företag och finansieringsmöjligheter för utvecklandet av nya produkter och innovation samt utbildningsplatser.
111
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
5)
Stöd till små och medelstora företag via euroregionens serviceoch rådgivningscentraler (SRC), skapandet av branschspecifika kooperationsbörser och fortsatt match-making. Uppbyggnad av transnationella, branschrelaterade kompetenscentrum för små- och medelstora företag (service- och coachingcentrum – INTERREG III B-projekt ”Baltic+”) som komplement till service- och rådgivningscentralerna: * * * *
TGZ Uckermark Schwedt/O.: Ingenjörstjänster och företagssamarbete WITO Eberswalde: Hälsobranschen Science of Technology Park of Szczecin: IT-branschen Region Skåne, Helsingborg: Turism för alla
Främja utvecklingen av mässor till branschinriktade arenor för produktmarketing, nya samarbetsformer och kunskapsutbyte. 6)
7)
8)
Begagna möjligheten att bilda ett nätverk av innovationsrådgivare för små och medelstora företag inom euroregionen (Professional Board, POMERANIA-Management för samarbete bland små och medelstora företag) med erfarenheterna från EU: s Europamanagement II som grund för: -
att stimulera samarbetet mellan tyska, svenska och polska företag;
-
att utveckla transnationella innovationsstrategier;
-
att främja innovation.
Stöd till gränsöverskridande nyföretagsamhet respektive gränsöverskridande nyetableringar inom euroregionen, genom: -
marknadsundersökningar, rådgivningsinsatser i partnerländerna, information om rättsliga villkor;
-
service- och rådgivningscentralernas och andra inrättningars handledning, inklusive tolktjänster för företagarstöd beträffande praxis vid start av nya företag.
Stöd till service- och rådgivningscentralerna och de planerade, transnationella, branschrelaterade service- och coaching- och kompetenscentrum, kommunala organisationer, till koncept för och inrättandet av traineesystem för små- och medelstora företag som stöd för näringslivet, handelskammare och yrkesorganisationer och med utgångspunkt från respektive organisations stadgar och intressen.
112
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
I-3
Åtgärder för främjandet av ett gemensamt näringslivsområde: Oder, kustregionen och Stettiner Haff med anknytning till storstadsområdet Berlin, Szczecin och Öresundsregionen inklusive samordnad marknadsföring i syfte att höja den regionala konkurrenskraften
Åtgärdskomplex I-3 omfattar följande nyckelåtgärder: 1)
Åtgärder för att stärka näringslivet i den tysk-polska Oderregionen som helhet i syfte att stabilisera och öka den regionala tillväxten, sysselsättningen och innovationsförmågan, genom: -
utarbetandet och genomförandet av gemensamma utvecklingsstrategier;
-
utbyggnad av en gränsöverskridande sammanslutning för samverkansformer och nätverk, genom bildandet av ett starkt överregionalt handels- och servicecentrum i Szczecin;
-
att binda samman Berlin, i egenskap av internationellt centrum för handel och service med Öresundsregionen, med särskild tonvikt på tillväxtbranscherna;
-
stärka det gemensamma ekonomiska området genom utbyggnad av euroregionens huvudsäten för forskning.
2)
Åtgärder i syfte att upprätta en verksamhetsplan för intensifierat skapande av gränsöverskridande, regionala värdekedjor med tonvikt på jordbruk, nyttjande av landskapet, turism, hantverk och småindustri liksom skapandet av gränsöverskridande, transnationellt samarbete mellan industri- och hantverksområden, kopplade till forskningsinstitutioner.
3)
Utarbeta ett integrerat trafikkoncept för POMERANIA:s Oderregion, i syfte att förverkliga en effektiv, gränsöverskridande infrastruktur för alla trafikutförare, genom: -
en sammanfattande översikt över befintliga gränsöverskridande trafikförbindelser inklusive trafikbelastning, kapacitet rörande nord-sydkorridoren och dess öst-västförbindelser liksom anknytningen till de överregionala trafikaxlarnas närområden;
-
synkronisering av planerade, gränsöverskridande infrastrukturåtgärder för samtliga trafikutförare, inklusive tidsmässig inordning liksom utvärdering av gemensamma kriterier (näringslivsgeografiska samband, ett sammansatt synsätt applicerat på nord-sydutvecklingsförloppet) i ett europeiskt sammanhang;
113
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
-
4)
5)
6)
åtgärdsförslag relaterade till utvecklingsprognoser för perioden fram till 2020. Definition av nödvändiga investeringsåtgärder inklusive prioriteringsordning.
Stöd till utvecklandet av ett gemensamt, integrerat, regionalt planeringssystem för det gemensamma ekonomiska området, genom: -
GIS-stödda, heltäckande och löpande uppdaterade uppgifter rörande regionalplaneringsmässigt viktiga strukturer;
-
att realisera modellförslaget till decentralt informationssystem och Internetbaserat informationssystem.
Utbyggnad och förbättring av turistinfrastrukturen på båda sidor om Oder, genom samarbetsprojekt och nätverk med målsättningen att: -
förbättra kvaliteten på turistvägarna, rastplatser, regnskydd och informationstavlor;
-
förbättra utbudet för turister längs de regionala och överregionala vägarna (övernattningsmöjligheter, gastronomiskt utbud, tillgänglighet till sevärdheter).
Vidareutveckling av Szczecin till ett centrum i en stadlandsbygdsregion och säte för euroregionen genom ökat utnyttjande av befintliga strukturer och utbyggnad av olika samverkansformer och kluster inom strategiskt viktiga framtidsområden; Utveckling och ökat tillvaratagande av stabiliserings- och utvecklingsfunktioner inom ramen för polycentriska strukturer, liksom försörjningen av de tyska gränstrakterna via Szczecin, som tidigare, historiskt sett fyllt denna funktion.
114
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
I-4
Åtgärder för att stärka den regionala sjöfartsnäringen genom samarbete mellan leverantörer och serviceföretag, hamnar och varv samt ett utökat, transnationellt småbåtsturismutbud
Åtgärdskomplex I-4 omfattar följande nyckelåtgärder: 1)
Åtgärder angående kustutvecklingen syftande till en kvalitativ utbyggnad av tillväxtkärnor respektive nyckelområden i det direkta kustområdet (Rügen, Usedom, Fischland-Darss-Zingst, Wolin, den polska östersjökusten, till och med Koszalin, Skånes Östersjökust) inklusive åtgärder för att organisera bruket av havets resurser (marin regionplanering) samt utvecklandet av ett integrerat kustskydd.
2)
Stöd till åtgärder för att identifiera och utveckla nya innovationsområden inom sjöfartsnäringen, i synnerhet nya material, nya framställningsmetoder, materialåtervinning, nya tekniker på land (nya typer av lyftanordningar för fartyg och nya båtmodeller) i förening med nya värdepotentialer inom euroregionen.
3)
Skapandet av nätverk och maritima allianser för att stärka det maritimt inriktade näringslivet och dess utveckling till en bärkraftig utvecklingsmotor, förenat med synergieffekter inom respektive områden, genom: -
bildandet av kluster mellan varvs- och hamnnäring och därtill hörande industri samt hantverk, småbåtsturism (marinor, yachthamnar, anläggningsplatser, turistorganisationer), vattensportartiklar och service (övernattningsmöjligheter, gastronomi, kulturinrättningar) samt fritidssektorn. Exempel: gränsöverskridande, maritim klusterbildning längs vattenleden Berlin-Szczecin och Stettiner Haff, genom:
-
att optimera och sammanföra organisationsstrukturerna inom det maritimt inriktade näringslivet, genom: Utbyggnad och sammanlänkning av moderna kommunikationssystem (utbyggnad av gemensamma informations- och bokningssystem vid marinor och yachthamnar, GPS-teknik och t.ex., historiska segelrutter).
4)
Förbättrad tillgänglighet inom sjöturismen genom: -
att dra nytta av och öka potentialen inom den maritima turistsektorn: vattensport (paddling, rodd, segling, motorbåtssport, flodkryssningar, temakryssningar), segelregattor, historiska segelturer, kultur- och stadsturism och evenemang;
-
utveckling av innovativa produkter för att öka marknadspotentialen inom för framtiden hållbara områden: produkter kombinerade med maritima upplevelser, guidade turer
115
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
genom insjöområdena, ledda vandringar i sjölandskapen, nationalparker, cykling i naturparker och kanotpaddling; -
nära samarbete mellan företag, serviceutförare, rederier, kommuner, föreningar och andra sammanslutningar.
Exempel:
5)
-
skapandet av binationella turistregioner: Stettiner Haff och de pommerska flodlandskapen: Peene, Tollense, Trebel, Recknitz, Bodden- och Strelakusten med Malchiner- och Kummerowersee samt den planerade nationalparken Peenetallandschaft; Parseta, Drawskoer Seenplatte, sjöarna i Koszalin tillsammans med sjöarna i Jarno och Bukowo, Ina och Oder i den polska delen;
-
projektet musei- och kulturvarv, med maritim historia och traditionellt båtbyggeri (föreningen Greifswalder Museumswerft e. V.).
Åtgärder för att länka samman sjöturismområden t.ex.: -
näringslivets och turismens infrastrukturella utveckling i områdena kring Finowkanalen och regionen Werbellinsee/Grimnitzsee, med polska områden, som ett tysk-polskt modellprojekt;
-
samarbete mellan Mecklenburgische Seenplatte och Pommersche Seenplatte, mellan Stargard-Szczecinski, Drawsko Pomorski, Złocienic, Czaplinek och Szczecinek (ett stort antal vattendrag och kulturlandskapets ursprunglighet är gemensamma särdrag;
-
skapandet av ett nät av småbåtshamnar liksom åtgärder för att täppa till luckorna i mer avlägset belägna kustområden i euroregionen.
6)
Åtgärder för att förbinda de många farbara vattendragen som t.ex., WIN-projektet (Wasserturistische Initiative Nordbrandenburg): sanering av Langer Trödel för att förbättra turistutbudet och anslutningen till Finowkanalen, återöppning av Werbellinkanalen mellan Finowkanalen och Oder-Havelkanalen, med förlängning in i det polska området.
7)
Åtgärder för att öka insjöfarten, genom att knyta samman tyska och polska hamnar längs Östersjökusten genom: -
-
överregional marknadsinriktning och gemensam marknadsföring; förbättrad hamndrift (verksamhetsmodeller, logistikagenturer); sanering och modernisering av infrastrukturen; insatser för snabb och okomplicerad tillgänglighet genom förbättrade till- och avfarter för hamnar och företagsområden, liksom möjlighet att kunna vända fartyg i hamn; erbjudande om IT-möjligheter; förbättrad fartygsservice (reparation, underhåll och översyn, försörjning med förnödenheter och avfallshantering).
116
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
I-5
Åtgärder för utbyggnad av turistnäringen i egenskap av regionens tillväxtbransch kopplad till märkesvaror för turister och innovativa erbjudanden riktade till målgrupper med skilda behov
Åtgärdskomplex I-5 omfattar följande nyckelåtgärder: 1)
Undersökningar rörande efterfrågestrukturen och stöd för att höja utvecklingspotentialen inom turistbranschen, temaanknutet utbud riktat till olika målgrupper liksom förbättrad kvalitetsstyrning och särskilda erbjudanden för gruppen 55+ samt åretruntsäsong som mål, genom: -
Hälso- och wellnessturism: Insatser som uppvärderar kur- och badinrättningarna, t.ex. den historiska kurparken i Swinoujscie, speciella projekt, ett produktutbud riktat till olika målgrupper, anknytning till andra turisterbjudanden, t.ex. istidsrutt i kombination med wellness;
-
Aktivitets-, sport- och fitnessturism: Nyttjande av regionala och överregionala cykel- och vandringsleder, skapandet av temarutter (sago- och sägenrutt, väderkvarnsrutt, slottsrutt); Ökat utbud av trendsporter: bikeing, skateing, walking, jogging, klättring, golf och ridsport som, t.ex. Nordic Fitnesspark i Nemerower Holz (Neubrandenburg);
-
Naturturism: Utnyttja de möjligheter naturens mångfald erbjuder, genom ledda vandringar i national- och naturparker inklusive vägledningssystem för besökare, pedagogiska naturstigar och geologiska rundvandringar; Temaerbjudanden med naturupplevelser – sångsvanedagar, tranveckor (nationalparken Unteres Odertal) och gränsöverskridande upplevelserutter med t.ex. vargen som tema; Skol- och upplevelseträdgården Aeronauticon vid Otto Lilienthalmuseet i Anklam;
-
Jordbruksturism: Semester på lantgård, studiebesök på jordbruksföretag (s.k. genomskinliga lantgårdar), regionala produkter, gårdsbutiker, hästuppfödning, ridanläggningar; Originella semestererbjudanden: ”Semester i väderkvarnen”, ”Semester på skogvaktarbostället”; 117
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
-
Stads- och kulturturism: Använda de möjligheter som den gemensamma historien erbjuder: upprustning av kulturhistoriskt värdefulla anläggningar så som slott, kyrkor, kloster liksom historiskt framvuxna och för regionen typiska gods, parker, trädgårdsanläggningar och historiska handelsvägar; Föra samman temarutter med målsättningen att finna hållbara koncept inplacerade i sitt historiska sammanhang; Särskilt framhäva den nära relationen mellan kulturhistoriskt viktiga anläggningar och grannarna i Östersjöområdet, i synnerhet Vor- och Hinterpommern, som gemensamt framvuxet kultur- och handelsområde, genom:
-
*
ökad stadsturism (hansestäder, städer med historiska stadskärnor, världskulturarv, kulturevenemang);
*
transnationella cykelrutter med tekniska kännetecken och sevärdheter (BALTIC+, d.v.s. stadsnätprojektet inom INTERREG III B);
*
att utvidga European Route of Brick Gothic (EUROB);
*
fusionering och utbyte av museisamlingar som t.ex. konstsamlingen i Neubrandenburg med samlingarna i Szczecins museum;
*
en kulturhistorisk utställning över ”Erik av Pommern, kung av Skandinavien” (samarbetsprojekt mellan Pommersches Landesmuseum samt polska och svenska museer);
*
Europeiska Hugenottparken i Schwedt/O., landskapsträdgården ”Kärlekens dal” vid Oder i Zaton Dołna;
*
maritimt orienterad kulturturism (fyrtorn, hamnanläggningar, historiskt båtbygge).
Bildnings- och kongressturism: Koppla samman och bygga ut geoparkerna: geovetenskap och miljökunskap tillsammans med geologi och kulturlandskapet, utnyttja den geoturistiska potentialen liksom landskapets möjligheter; ledda strövtåg genom naturskyddsområden, åtgärder för att öka befintliga anläggningars attraktionskraft; Utveckla den regionala konferensturismen, inklusive ledsagarprogrammen (t. ex. gränsöverskridande konferenser och seminarier);
118
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
-
Teknik- och industriturism: Låta intressanta företag i regionen ingå i turistprogram (varv hamnar, industrianläggningar); Öppna produktionsanläggningar (hantverk, industri, konsthantverk, ateljéer) för turistbesök, s.k. genomskinlig produktion;
2)
Åtgärder för att föra samman erbjudanden med varierande teman, för att framhäva särdrag i natur och historia i kombination med hälso-, aktivitets-, sport-, fitnessturism (t.ex. rundresor enligt ”4hörningskonceptet” och cykelrutter kombinerade med båtfärder – Bike and Sail). Specialerbjudanden till: -
målgruppen 55+; familjer; ungdomar; människor med nedsatt funktionsförmåga (s.k. barriärfri turism).
3)
Åtgärder för att skapa gränsöverskridande paketerbjudanden, skyltade vandringsvägar, sammanhängande cykelbanor och flerspråkigt informationssystem längs vägnätet som t.ex. längs den internationella cykelvägen runt Stettiner Haff, Östersjöleden Lübeck-Stralsund-Szczecin, cykelleden Berlin-Usedom; temaleder i bl.a. gränsområdet Uecker-Randow, Uckermark, Gryfino och Police.
4)
Åtgärder för att öka beläggningen under lågsäsong, genom: -
initiativ för att utveckla paketerbjudanden och förbättrade styrfunktioner;
-
riktade erbjudanden under lågsäsong till särskilda målgrupper;
-
kombinationen bildning och rekreation.
5)
Åtgärder för att kvalitativt öka övernattningsutbudet och därmed också en mer differentierad prissättning; Åtgärder för att stärka den regionala identiteten (kulinariska upptäckter) med erfarenheter från samarbetsprojektet ”Regional matkultur” (logotyp, kriterier).
6)
Klusterbildning för efterfrågestyrda,nya produkter för turister samt marknadsföring av dessa.
119
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
I-6
Åtgärder för utbyggnad av och nätverksbildning mellan turistområden och transnationella produktionskedjor samt utarbetandet av förslag till, och genomförandet av gemensam marknadsföring
Åtgärdskomplex I-6 omfattar följande nyckelåtgärder: 1)
Åtgärder för att koppla samman turistområden längs den svenska, polska och tyska Östersjökusten (Rügen, Fischland-Darss-Zingst, Usedom) inklusive Vorpommersche Boddenlandschaft och Boddenlandschaft Südost-Rügen, Greifswalder Bodden och det pommerska fastlandet.
2)
Sammankoppling av naturturismområden i Sydsverige, Westpommern och de tyska delarna av euroregionen (t.ex. Müritzer Naturpark, Feldberger Seenlandschaft, Drawienski Park Narodowy och landskapsparkerna Drawski Park Krajobrazowy, Inski Park Krajobrazowy och Nationalpark Wollin); Sammanföra nationalparken Unteres Odertal med biosfärreservatet Schorfheide-Chorin, naturparken Barnim med den polska nationalparken Drawinski och, för att höja utvecklingspotentialen inom området naturupplevelser, inrätta utsiktsplatser, temavägar, och barriärfria naturparker liksom utnyttja möjligheterna till sammankoppling med biosfärreservatet Südost-Rügen.
3)
Åtgärder för att stödja utbyggnaden och utvecklingen av den tyskpolska regionen Stettiner Haff och varumärket: ”Stettiner Haff – nästan för vackert för att tala om”.
4)
Åtgärder för att bygga ut och transnationellt sammanlänka geoparken Mecklenburgische Eiszeitlandschaft (istidslandskap) och geoparken Eiszeitland am Oderrand, som är under uppbyggnad i det polska samhället Moryn, liksom lämpliga geologiska områden i Region Skåne. Anknytning till istidslandskapen återfinns i nationalparken Söderåsen, naturreservatet Kullaberg och nationalparken Stenshuvud.
5)
Utbyggnad av det transnationella samarbetet kring vikingarnas och slavernas färder, under samlingsnamnet BALTIC HISTORY, mellan Foteviken (Skåne), Wolin (Westpommern) och föreningen Ukranenland e. V. (Torgelow) samt den planerade anläggningen Burgberg, om slavernas historia i Lassan.
6)
Skapande av tysk-polska informationsställen, t.ex. i järnvägsstationsbyggnaderna i Blumberg (B 158, A 10/A 11, regionalbanesträckan OD 25) i Berlinregionens upptagningsområde liksom skyltning av samtliga vägar; Internetportaler, broschyrer, utbildning och praktikutbyte som gemensamt projekt mellan Regionalpark Barnimer Feldmark, REGIONAL NATUR GmbH och de polska samarbetspartnerna Kołobrzeg och Ustronie Morskie (ATIScertifierad) liksom framtida svenska partners (A 11 – Swinoujsce – färjan Ystad). 120
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
7)
Nyckelåtgärder för att utarbeta och genomföra en gemensam marknadsföringsstrategi och gemensam marknadsföring på turistområdet genom: -
stöd till initiativ med målsättningen att vidareutveckla, marknadsföra och koppla samman turistområden inom euroregionen, såväl överregionalt som transnationellt;
-
att i samarbete med turistorganisationerna utveckla en gemensam tema- respektive målgruppsorienterad marknadsföring med slagkraftiga reklamslogans, logotyper, gemensam Internetportal med länkar till relevanta webbsidor;
-
att identifiera och kommunicera särdrag som överregionalt budskap t.ex. inom områdena: • • • • •
-
åtgärder för att profilera och genomföra gränsöverskridande, temarelaterade marknadsföringsaktiviteter via gemensamma webbsidor med gemensamt länk- och bokningssystem (centralt informations- och registreringssystem med inlemmande av befintliga portaler), broschyrer, flyers, flerspråkiga informationsställen och –terminaler (gemensamma informationsoch bokningssystem) på viktiga orter, gemensam marknadsföring på mässor med t.ex. följande teman: • • • •
-
Historia, konst och kultur; Business och Technical Visits; Landskaps- och naturupplevelser; Maritima kombinationsmöjligheter; Filmproduktion och filmindustri;
Cykelsemesterpaket med övernattning, bagagetransport och kombinationsmöjligheter (passagerarsjöfart, studiebesök, visningar); Turer med småbåtar, husbåtar och kanoter samt flodkryssningar i kombination med andra erbjudanden; Istidsvägen och gränsöverskridande geopark tillsammans med nya typer av kombinationsmöjligheter; Hälsoinriktad turism;
åtgärder för att stödja marknadsföringen: • • • • •
Image Corporate Identity Pressarbete och gemensam PR Lobbyarbete Service för särskilda målgrupper
121
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
-
åtgärder för att professionalisera marknadsföringen, förbättra kundorienteringen och sätta individen i centrum, genom att: t.ex. införa ett gemensamt Usedom – Wolin - kort för övernattning, strand, cykeluthyrning, offentliga trafikmedel samt inträdes- och utflyktsbiljetter; t.ex. genomföra konceptet ”Bernau-Börnicker Feldmark” och utarbeta ett koncept för trädgårdar, parker och alléer i området Barnimer Feldmark och Naturpark Barnim samt slottet Dolsk vid Myslibórz i gränsöverskridande samarbete och erfarenhetsutbyte.
122
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
I-7
Bygga ut infrastrukturen inom turistnäringen, inklusive moderna informationssystem
Åtgärdskomplex I-7 omfattar följande nyckelåtgärder: 1)
Utbyggnad och förbättring av de regionala och överregionala cykelvägarna, med anslutning till internationella cykelleder liksom skapandet av en adekvat infrastruktur (vägkvalitet, underhåll, rastplatser, flerspråkig information): -
Östersjöleden Lübeck-Stralsund-Szczecin;
-
Den internationella cykelvägen runt Stettiner Haff;
-
Cykelleden Berlin-Usedom med anslutning till projekt som Gröna Oder (Polen);
-
Fortsatt utbyggnad av de gränsöverskridande cykelvägarna i Swinoujscie (bl.a. Krzywa- och Barliskivägen);
-
Oder-Welsecykelvägen, som tjänar som förbindelse till nationalparken Unteres Odertal;
-
Den planerade ”Via Pomerania”, med paketerbjudanden;
-
Länka ihop cykelvägarna i Szczecinområdet till ett nätverk
-
Ytterligare regionala cykelvägar i turistområden (komplettering av cykel- och vandringslederna vid Finowkanalen, utbyggnad av cykelvägen längs Uecker/delsträckan Eggesin, parallellt med vattenleden Prenslau-Police respektive delsträckan VogelsangWarsin-Altwarp) med anslutning till de överregionala lederna;
inklusive gränsöverskridande anknytningar, i de polska delarna av euroregionen och Region Skåne, i samarbete med olika aktörer (kommuner, landsting och cykelorganisationer). 2)
Iordningställa nya vandringsrutter, uppvärdera överregionala vandringsleder och förse dessa med motsvarande infrastruktur (väderskydd, lekplatser, rastplatser, träningsslingor, flerspråkig information) t.ex. byggnation av en vandringsväg längs Sanddyna Nr. 1 (vid den tysk-polska gränsen).
3)
Stödja åtgärder, som syftar till att öppna gränsövergångarna för turism (cykel-, vandrings-, vattenleder) t.ex. Hintersee-Dobieszczyn.
123
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
4)
Förbättra och bygga ut den kommunala infrastrukturen inom den maritima turismen genom: -
-
att utveckla den norra hamnbassängen i Swinoujscie till en regional yachthamn; sanering respektive nyanläggning av fiskeplatser; fler angöringsplatser för båtar; utbyggnad av marinor; förbättrad försörjning och avfallshantering (avloppsvatten, färskvatten, reparations- och rustningsmöjligheter, bränsleförsörjning); att upprätta sanitära inrättningar; att tillhandahålla skeppslyftkranar; att anlägga tillfarter till anläggningsplatser, passagerarbåtar/flodkryssare; att anlägga parkeringsplatser; att bygga ut moderna informationssystem (gemensamma informations- och bokningssystem, GPS, Internettillgång); åtgärder för att utveckla infrastrukturen i de inre kustområdena (terrassformiga anläggningsplatser, modell Wolgast); Kundvänlig infrastruktur (inrättningar för passagerarväxel, tillgänglighet för personer med funktionshinder, resebyråer).
5)
Åtgärder för att bygga ut respektive förbättra flerspråkiga trafikledningssystem i städer och samhällen.
6)
Stöd till förverkligandet av det integrerade trafikkonceptet för öarna Usedom-Wolin för att minska trafikbelastningen.
7)
Vidareutveckling av Internetbaserade tjänster för att förbättra kommunikationen mellan utförare och kunder resp. mellan utförare och marketingorganisationer.
8)
Bygga ett centrum för sport, kultur och rekreation i Swinoujscie för att förlänga turistsäsongen och förbättra turistutbudet.
124
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
4.3.2 Handlingsfält II Stöd till forskning, teknologi, utbildning och vidareutbildning genom att stärka samarbetet mellan företag och forskningsinstitut Gemenskapens Lissabonnprogram38 förespråkar ökade investeringar i ungdomar39, bildning, utbildning, forskning och innovation och vidtagandet av nödvändiga steg för att utbilda kvalificerad arbetskraft med entreprenörsanda. En ökad tillväxt och skapandet av arbetsplatser bildar grunden för att frigöra resurser. Forskning, bildning, utbildning och fortbildning spelar en nyckelroll i detta sammanhang. I enlighet med målen i EG:s utkast till ramprogram för forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007-2013)40 som innebär ett förstärkning av de vetenskapliga och teknologiska förutsättningarna för att säkra en hög konkurrenskraft, bör främjandet av FoU inom regionen utvidgas och koncentreras till hållbara tillväxtbranscher och speciella marknadsnischer. Målsättningen är att intensifiera det gränsöverskridande samarbetet mellan företag, forskningsinstitut, universitet och högskolor för att omvandla ny kunskap till marknadsprodukter, processer och tjänster. Detta innebär att utbyggnaden av forskning, utveckling och innovation med nära anknytning till det regionala näringslivet är särskilt viktig. Med detta stöd till forskning och utveckling eller färdigheter inom teknikområdet stimuleras även den transnationella tekniköverföringen varaktigt genom att nätverk för samarbete mellan företag, högskolor och forskningsinrättningar utvecklas. Den strategiska målsättningen är att gemensamt inom euroregionen framgångsrikt utforma den anpassningsprocess som de globaliserade marknaderna kräver för att kunna möta de förändringar som kunskapsoch informationssamhället innebär. Utvecklingen och införandet av innovativa och multimediala metoder för regionala utvecklingsprocesser i syfte att förbättra konkurrenskraften med ett samplanerat, gränsöverskridande utbud, gynnar utvecklingen av framtidsbranscher. Med utgångspunkt från föreliggande erfarenheter och resultat av det transnationella samarbetet mellan forskningsinrättningar, industriella partners och företag är följande områden av särskild betydelse: -
Hälsobranschen med särskild vikt lagd på påbörjade projekt inom telemedicinen;
-
Tvärvetenskapliga tillväxtkärnor inom området bioteknologi, medicin och läkemedelsforskning;
38
Meddelande från kommissionen, KOM (2005) 330, sid.3
39
Stöd för att förverkliga den europeiska ungdomspakten
40
Förslaget till det sjunde ramprogram KOM (2005) 119, slutlig
125
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
-
Förnybar energi och miljö;
-
Kommunikations- och informationsteknologi, nya medier;
-
Jordbruk, livsmedelsektorn, Life Science;
-
Sjöfartsnäringen, nya drivmedel.
Genom användarinriktad forskning på dessa områden och samarbete med näringslivet skapas förutsättningar för nya arbetstillfällen och säkrandet av befintliga arbetsplatser i produktionsföretag. Stärkandet av humanresurserna och utbildningen som nyckelfaktor för den långsiktiga utvecklingen i euroregionen kräver motsvarande strategier, system och utbud för att utveckla kunskap och innovation som konkurrensmedel. Det handlar om allt från att förbättra arbetstagares och företags förmåga att anpassa sig till förändrade villkor, förbättra tillgången till arbetsmarknaden och utveckling av humankapitalet och därigenom i ökad grad söka finna transnationella respektive gränsöverskridande lösningar och erbjudanden. För Handlingsfält II föreslås följande åtgärdskomplex: II-1
Åtgärder för att stärka de regionala förbindelserna mellan forskningsinstitutioner i syfte att stödja utvecklingen inom framtidsbranscher och nya teknologier
II-2
Åtgärder för att stärka en fortsatt utveckling av transnationella nätverk för att skapa transnationella spetsteknologikluster och för att skyndsamt kunna omsätta forskningsresultat i praktiken
II-3
Åtgärder för att med gemensamma forskningsprojekt och med utvidgat finansiellt stöd som incitament bygga ut det gränsöverskridande samarbetet mellan regionens högskolor
II-4
Åtgärder för att, genom flerspråkig utbildning, höja utbildningsnivån och utveckla gränsöverskridande samarbete inom skol- och yrkesutbildningsområdet liksom inom ledningsoch managementområdet
II-5
Åtgärder för att förbättra arbetstagarnas anpassningsförmåga och rörlighet på arbetsmarknaden för att kunna möta behovet av livslångt lärande
126
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
II-1
Åtgärder för att stärka de regionalaförbindelserna mellan forskningsinstitutioner i syfte att stödja utvecklingen inom framtidsbranscher och nya teknologier
Åtgärdskomplex II-1 koncentrerar sig på följande nyckelåtgärder: 1)
Stärka forskningsområden av strategiskt viktig betydelse för regionen.
2)
Stöd till samarbete inom transnationella samverkansorgan och nätverk för forskare, verksamhetsutvecklare och brukare; Utbyte mellan forskare, studenter och partners från näringslivet för att skapa internationellt konkurrensdugliga kluster, förena kompetenser och etablera gränsöverskridande forskningsprojekt med användarorienterade mål och resultat genom: -
utbyggnad av transnationella samarbetsformer inom hälsobranschen;
-
samarbete mellan högskolor och företag med Scan-Balt-projektet som utgångspunkt, inom områdena Life Science och bioteknologi; Fortsatt samarbete mellan BioCon Valley och BioTechnikum Greifswald med Medicon Valley Academy, Life Science vid Öresund i triangeln Köpenhamn-Malmö-Lund och institutioner/universitet i Szczecin och Koszalin samt Medicinska Universitet Pommern;
-
kommunikationsteknologi och dess användningsområden, utnyttja befintliga utvecklingsmöjligheter med utveckling av nya innovativa produkter och användningsområden för att öka attraktiviteten på marknaden;
-
utbyggnad av samarbetsformer mellan högskolor/företag och transnationella nätverk inom jordbruks- och tränäringarna bl.a. rörande förnybara energikällor.
3)
Skapa gemensamma forskningsprogram och stödja gemensamma seminarier, konferenser och fackliga sammankomster.
4)
Öka informationsflödet mellan forskningsinstitutionerna inom euroregionen i syfte att bygga upp målinriktade samarbetsformer, såsom teknologiplattformar och Centres of Excellence.
5)
Skapa ramvillkor för utveckling av marknaden för teknologier och innovation i regionen, bl.a. ett system för teknologitransfer och innovativa lösningar.
127
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
6)
Åtgärder för att förankra den gränsöverskridande kommunikationen mellan forskning och därtill knutet näringsliv i nyckelområden och till nyckelorganisationer, via: -
globala analyser av FoU-villkoren i euroregionen; informationsmöten, seminarier och symposier; gemensamt nyttjande av inrättningar; definition av gemensamma forskningsprojekt;
7)
Bygga upp en gemensam informationsportal för forskning och näringsliv (se Handlingsfält I) som kontaktforum för näringsliv, företagarorganisationer och högskolor/universitet.
8)
Åtgärder för att stödja forskningsaktiviteter knutna till regionala produkter.
9)
Åtgärder för att främja hållbara strukturförändringar och omdaning av regionen via riktade vetenskapliga, användarorienterade undersökningar inom områden av vikt, t.ex.: -
umgänget till följd av de demografiska förändringarna; prevention, vård, hälsa, socialt liv; miljövänlig och hållbar utveckling av landsbygden; möjligheter att integrera styrfunktionerna för jordbruk, natur- och kustskydd; hållbar trafikutveckling.
Stöd till nätverk för regional FoU för att utveckla strategier för att möta följderna av de demografiska förändringarna; Utveckling av gränsöverskridande lösningar, i form av bi- eller trinationella modellprojekt med hänsyn till nationella skillnader. 10)
Förstärkt samarbete mellan forskning, företag och offentliga aktörer, inklusive offentliga förvaltningar (Triple-Helix), inom utvalda områden av stor betydelse för euroregionen genom: -
-
11)
konkurrensupphandling av viktiga utvecklingsuppdrag inom näringsliv och offentlig förvaltning; stöd till en verklighetsanpassad utbildning av studenter genom erbjudande av praktikplatser inom företag, förvaltningar och sociala inrättningar; temaorienterade presentationsmötenr.
Förbättring av högskolornas och universitetens infrastrukturförutsättningar för internationellt konkurrensmässig forskning genom: -
att förbättra forskningsinstitutionernas kommunikations- och informationsteknologi; att förbättra forskningsinstitutionernas utrymmen och utrustning (lärosalar, laboratorier, arkiv, bibliotek och samlingar).
128
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
II-2
Åtgärder för att stärka en fortsatt utveckling av transnationella nätverk för att skapa transnationella spetsteknologikluster och för att skyndsamt kunna omsätta forskningsresultat i praktiken
Åtgärdskomplex II-2 koncentrerar sig på följande nyckelåtgärder: 1) Åtgärder för att stabilisera och bygga ut det telemedicinska nätverket för att stödja tumörvården inom euroregionen med möjlighet att låta nätverket tjäna som brohuvud till telemedicinen i Östeuropa och Skandinavien genom:
2)
-
utbyggnad av det regionala samarbetet genom inlemmande av fler kliniker och lämpliga projekt i Mecklenburg-Vorpommern och nordöstra Brandenburg;
-
att utvidga samarbetet med bioteknologi-, forsknings- och hälsovårdscentrumet t Berlin-Buch (nya terapier och diagnosmetoder rörande tumörer, hjärt-kärlsjukdomar och neuropsykiatriska åkommor);
-
att utvidga nätverket med de polska samarbetspartnerna: Pommerska Medicinska Akademin i Szczecin, Regionalt Onkologiskt Centrum i Szczecin, Wojewodsjukhuset i Koszalin m.fl. liksom med Lunds universitet och ytterligare samarbetspartners i Skåne;
-
att utvidga tumörcentrats medicinska spektrum och använda sig av erfarenheterna från faserna 1 och 2 mellan åren 2002 och 2006 i syfte att kunna erbjuda bästa möjliga behandling.
Åtgärder för att bygga ut nätverket Baltic Bio Energy Net som intressesammanslutning för forskare, forskningsinstitutioner och företag, där de enskilda medlemmarna bidrar med specifika kunskaper för att gemensamt definiera, pröva hållbarheten av och genomföra innovativa projekt inom bioenergiområdet såsom: -
produktion, bearbetning och beskrivning av växter lämpade för bränsle- och drivmedel;
-
marknadsutveckling av biologiska bränn- och drivmedel;
-
optimering av den regionala energiförsörjningen genom att koppla samman olika energiteknologier.
Sammankoppling med ytterligare regionala centrum i området Uckermark-Barnim.
129
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
3)
Åtgärder för att utvidga BalticNet Plasma Tec med förutom de nuvarande samarbetspartnerna inom industri och forskning från Szczecin, Koszalin och Greifswald, även partners från södra Sverige, med anknytning till teknologiparken Ideon med målsättningen att stödja framgångsrika företag med teknologiutveckling och teknologitransfer och därigenom skapa fler arbetstillfällen i regionen.
4)
Åtgärder för att bygga upp ett plasmateknikum och utveckla en tvärsektoriell tillväxtkärna för plasmateknologi och Life Science samt för konstmaterial och metallförädling. Skapa en gemensam värdekedja utifrån grundforskning via användarinriktad forskning till produktutveckling inom området lågtemperaturplasmafysik och -teknologi: Grunda ett framstående nordeuropeiskt centrum för plasmateknologi (patenteringsbara produkter och användningsområden och transfertjänster för forskningsinstitutioner).
5)
Skapa förutsättningar för klusterbildning. Organisera temarelaterade grupper och samarbete mellan företag och erbjud stöd till gemensamma aktiviteter med syfte att bilda kluster.
130
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
II-3
Åtgärder för att bygga ut det gränsöverskridande samarbetet mellan regionens högskolor med gemensamma forskningsprojekt och med utvidgat finansiellt stöd som incitament
Åtgärdskomplex II-3 omfattar följande nyckelåtgärder: 1)
Utvidgat samarbete mellan regionens högskolor och universitet, genom regelbundet forskar- och studentutbyte för att sprida forskningsresultat, t.ex. Hochschule Neubrandenburg, Szczecin University of Technology, University of Agriculture i Szczecin, Technology University Koszalin, Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp (SOKRATES-programmet).
2)
Åtgärder som syftar till gemensamma forsknings- och studieerbjudanden, internationella och innovativa utbildningar med företagspraktik samt tysk-polsk-svenska högskoleinstitutioner som ett bidrag till euroregionens högskolelandskap och en stark ställning inom den internationella konkurrensen.
3)
Utveckla gränsöverskridande högskoleförbund och bygg ut arbetskontakterna mellan olika forskargrupper, t.ex.: -
-
-
-
-
-
genom högskoleförbund mellan FH Eberswalde, Humboldt Universität Berlin, universiteten i Szczecin, Poznan, Greifswald och Rostock, för tvärvetenskapliga forskningsprojekt kring t.ex. skyddsområden; utveckling av universitetskontakter i ramen av samarbetet mellan Institut för Europeisk linguistik vid Universitetet i Szczecin och universiteten i Greifswald och Lund; genom gemensamma forskargrupper och kontakter mellan Institut für Slawistik, Nordische Institut, de medicinska och matematisknaturvetenskapliga fakulteterna vid Ernst-Moritz-Arndt-Universität i Greifswald och högskolorna i Szczecin, Koszalin och Lunds universitet respektive Hochschule Neubrandenburg och mellan fackhögskolorna i Stralsund och Eberswalde och svenska och polska partnerinstitut; genom stöd till inrättandet av tysk-polsk-svenska graduating colleges, t.ex. vid Alfred-Krupp-Wissenschaftskolleg i Greifswald för genomförande av gränsöverskridande, tvärvetenskapliga forskningsprojekt med målet att finna gränsöverskridande problemlösningar på olika områden; genom gemensamma forskningsprojekt för att definiera skillnader i kynne och mentalitet till nytta för utbytet mellan högskolor och högre läroanstalter; gemensam examinationsrätt av examensämnen med euroregional anknytning och värdering.
4)
Stöd till Szczecin, i dess egenskap av vetenskaps- och forskningscentrum inom euroregionen och med en nyckelroll inom det euroregionala nätverket Forskning+Utveckling.
5)
Stöd till innovativa integrerade projekt i syfte att främja samarbete inom undervisning och forskning vid Pomeraniaregionens högskolor. 131
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
II-4
Bygg ut flerspråkig utbildning och utveckla gränsöverskridande samarbete inom skol- och yrkesutbildningsområdet liksom inom lednings- och managementområdet för att höja utbildningsnivån
Åtgärdskomplex II-4 omfattar följande nyckelåtgärder: 1)
2)
Stöd till ett rikligt utbildningsutbud med målet att göra studier i Euroregion POMERANIA attraktiva för skolelever, studenter, akademiker och forskare, genom: -
att anpassa den allmänna och den yrkesmässiga utbildningen till ett kunskapsbaserat näringsliv kombinerat med ökade investeringar i humankapitalet;
-
kvalificerad yrkesutbildning, i synnerhet inom sektorer med hög innovationspotential och krav på en bibehållen långsiktig återväxt av arbetskraft genom: •
främjande av utbildningsplatser inom innovativa och attraktiva områden och en anpassning av utbildningsstrukturen till arbetsmarknadens behov;
•
att bygga ut den så kallade duala utbildningen (inom privata och offentliga företag) med triala utbildningsformer (vidareutbildningskurser), under medverkan av högskoleinrättningar inom särskilt innovativa yrkesområden;
•
att skapa särskilda utbildningspaket i samarbete med företag för att främja yrkesutbildningen;
•
stöd till samverkan inom utbildningsområdet mellan företag, yrkesskolor och fristående utbildningsinrättningar.
Förstärka den gränsöverskridande ut- och vidareutbildningen och höja den språkliga kompetensen genom: -
ledarutbildning för transnationellt verksamma medarbetare i syfte att uppnå en ökad förståelse för näringslivets behov och den gränsöverskridande marknaden;
-
främjande av gränsöverskridande yrkesutbildningar och fortbildning med integrerade utbildningsstadier och vistelser i grannregioner och grannländer under medverkan av branschorganisationerna liksom skapandet av gemensamma utbildningsinrättningar och lärarutbyte;
-
samarbete mellan utbildningsinstitutioner och näringslivet, forskning och undervisning respektive offentlig förvaltning för utvärdering av utbildningsstandarder och för kunskapsutbyte mellan företag och den offentliga sektorn (vidareutbildningsförbund för små och medelstora företag);
-
IT-stödda distansstudier- och utbildningar med ett flexibelt, gränsöverskridande utbud. 132
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
3)
Stöd till olika former av transnationella ungdoms- och utbildningsprojekt: elevutbyte, särskilt mellan yrkesskolor, workshops, tävlingar, utbildningsprojekt, praktik och gemensamma informationsportaler om utbildningsmöjligheter genom: -
stöd till åtgärder för att integrera ungdomar i verklighetsanknutna processer, t.ex. genom bildandet av tysk-polska elevföretag, i syfte att sprida entreprenörskap i regionen;
-
att låta skolungdomar delta i forskningsprojekt, t.ex. genom att inrätta tysk-polska elevlaboratorier;
-
tema- och ämnesrelaterade elevprojekt i kombination med främmande språk.
4)
Främja vidareutbildningsmöjligheter, som i högre grad uppfyllerr behoven inom euroregionens olika sektorer. Koppla samman vidareutbildning och coaching, utlandsvistelser, framtidsverkstäder och ökade förutsättningar för innovation.
5)
Förbättrad infrastruktur inom utbildning och utbildningsnära fritidsinrättningar och garanterad tillgång till utbildning också på landsbygden genom:
6)
-
att skapa utbildningsparker;
-
att förbättra infrastrukturen i bibliotek, mediatek, Internetcaféer etc., för att svara upp mot de möjligheter nuvarande medier erbjuder.
Förbättra utbildningsinstitutionerna genom investeringar, ny utrustning, filialer, stöd till utbildningsföretag och gränsöverskridande projektarbeten utanför skolan genom: -
sanering och upprustning av skolorna, modernt undervisningsmateriel, samarbete med frivilliggrupper, intresseorganisationer etc.;
-
stöd till elevprojekt, i samarbete med privata företag och offentlig förvaltning (tävlingar, ”Unga forskare”, projektveckor);
-
att komplettera utbildningsutbudet med internatskolor för att förbättra tillgången på ubildning för landsbygdsbefolkningen;
-
att förbättra skolornas närmiljö: skolmat, kulturutrymmen, idrottsanläggningar;
-
att stödja bokhandlarna på grund av dessas betydelse för hela befolkningens kompetens- och bildningsutveckling.
133
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
7)
8)
Förbättrad skolutbildning genom väl fungerande fortbildning av lärarpersonalen genom: -
gränsöverskridande erfarenhetsutbyte;
-
sammanställning av utbildningspaket knutna till utvecklingsfrågor inom euroregionen (geografi, biologi, språk, historia).
Stöd till skolor och förskolor med gränsöverskridande koncept: Fortsatt stöd till gymnasierna i, t.ex. Löcknitz, Heringsdorf, Gartz, Schwedt/O. och Werneuchen (europaskola).
9)
Inrätta jobbörser för nyexaminerade och skapa ekonomiska möjligheter för vidareutbildning.
134
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
II-5
Åtgärder för att förbättra arbetstagarnas anpassningsförmåga och rörlighet på arbetsmarknaden samt förmåga att möta behovet av livslångt lärande
Åtgärdskomplex II-5 omfattar följande nyckelåtgärder: 1) Främja åtgärder som syftar till att skapa ett integrerat Lifelong Learning-system med målsättningen att höja den yrkesmässiga kompetensen, öka sysselsättningsgraden och förbättra tillgången till sysselsättning för missgynnade grupper och därmed underlätta en social integration genom: -
att utvärdera erfarenheterna från modellprojektet Lärande regioner i Uckermark respektive Ostvorpommern, Uecker-Randow, och Greifswald med gränsöverskridande samarbete för utbildning och lärande;
-
att främja företagens investeringar i humanresurser och i arbetstagarna genom att utveckla och tillämpa ett system för stöd till yrkesmässig fortbildning, IT-utbildning, lärande med hjälp av elektroniska hjälpmedel, miljövänliga teknologier, ledarskapsutveckling, entreprenörsanda, innovation och nyföretagsamhet;
-
stöd till att utveckla former för innovativ och effektiv arbetsorganisation, kartläggning av framtida behov av kompetensutveckling samt skapa särskilda modeller för att underlätta arbetstagares återinträde i arbetslivet efter omstruktureringar eller föräldraledighet.
2)
Utveckla omskolnings- och fortbildningsmöjligheter, särskilt för äldre arbetstagare, lågutbildade, kvinnor, ensamföräldrar, funktionshindrade, arbetslösa - i första hand ungdomar och långtidsarbetslösa - anpassade till euroregionens målsättning respektive lokala förhållanden.
3)
Stödja alla former av Lifelong Learning-system genom: -
att, efter avslutad utbildning erbjuda ytterligare kvalificeringsmöjligheter (folkhögskolor, vidareutbildning inom företag eller på universitet, privata utbildningsanordnare);
-
stöd till nya företag inom Lifelong Learning-sektorn;
-
att utveckla humanpotentialen inom områdena forskning och innovation, särskilt genom postgraduate-studier och fortbildning av forskare och som komplement:
kvalifikation – innovation - nya produkter - nya marknader – arbetstillfällen. 135
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
4) Undersöka behovet av yrkeskunnig personal och dennas långsiktiga, arbetsmässiga trygghet. 5) Stöd till gränsöverskridande projekt och kvalificeringsåtgärder, praktikutbyte, arrangerandet av yrkesutbildningar med studieresor och praktik samt fortbildningssystem särskilt inom områdena nya teknologier och produkter. 6) Samarbete mellan utbildningsanordnare och förbättrade språkkunskaper (engelska, tyska, polska och svenska) genom språkkurser. 7) Stöd till partnerskap, förbund och nätverk mellan aktörer på regional och transnationell nivå. Inrätta skol- och högskolebörser. 8) I samarbete med den offentliga sektorn stödja särskilda åtgärder för att öka arbetstagarnas anpassningsförmåga och rörlighet på den transnationella arbetsmarknaden (skandinavisk och polsk arbetsmarknad), särskilt utvecklandet av ett modellprojekt, ”Mobil i Östersjöområdet” omfattande utbildning, efterfrågade yrken, språkkunskaper, vidareutbildning och arbetsförmedling. 9) Användarorienterad FoU om förändrade ramvillkor främst avseende demografiska förändringar inom de enskilda delregionerna såsom sjunkande födelsetal, befolkningsminskning och en åldrande befolkning. Krav bör vara att utveckla nya innovativa lösningar för framtiden, som även kan överföras på andra regioner d.v.s. nya typer av utbildningsinrättningar och förskolor, medicinsk försörjning och omvårdnad, åldersanpassad utformning av infrastrukturen, tillgängligheten, den tekniska infrastrukturen samt att utveckla och aktivera socialkapitalet (medborgarengagemang) kan skapa nya arbetstillfällen. 10) Intensifierad lobbying med syfte att såväl påbörja som avsluta validering av yrkesutbildnings- och högskoleexamina inom euroregionen (i överensstämmelse med det av medlemsstaterna planerade ”Eropass”, som europeiskt instrument för arbetstagarna att göra sina kunskaper och färdigheter tydliga när de söker utbildning/arbete i det egna eller andra EU-länder). 11) Gränsöverskridande universitet för seniorer.
136
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
4.3.3 Handlingsfält III Gränsöverskridande utveckling av trafikinfrastrukturen och förbättring av de regionala trafikförbindelserna Euroregionen är i behov av ett effektivt, väl utbyggt trafiknät och ett attraktivt, offentligt trafikutbud för att fortsättningsvis kunna stödja det transnationella och gränsöverskridande samarbetet i syfte att stärka den ekonomiska utvecklingen, att öka invånarnas rörlighet och skapa en gemensam marknad i nära anknytning till storstadsområdet Berlin/Brandenburg och Öresundsregionen. Utgående från ett övergripande perspektiv koncentrerar sig det framskrivna Utvecklings- och handlingsprogrammet i särskilt hög grad på trafikåtgärder ägnade att förbättra det bi- och multilaterala samarbetet. Regionala och gränsöverskridande trafikförbindelser har stor betydelse för sammanväxningen av regionens olika delområden. Liksom färjeförbindelserna mellan Skåne och de kontinentala delarna av euroregionen är beroende av antalet avgångar, är förbindelserna mellan den tyska och den polska delen av euroregionen beroende av antalet gränsövergångar och dessas anknytning till trafiknätet. Euroregionens tillgänglighet har under senare år förbättrats, dock utan grundläggande förändringar. I nord-sydlig riktning löper huvudtrafikströmmen över färjehamnarna Sassnitz/Mukran och Trelleborg och från Swinoujscie/Szczecin i riktning Medelhavsområdet över E65 (CETC-korridoren) liksom över trafikknutpunkter i Berlinområdet på den tyska sidan. I och med färdigställandet av A 20 i väst-östlig riktning, har tillgängligheten för trafik från de västra och norra delarna av Tyskland ökat Utvecklingen och uppvärderingen av trafikaxeln Berlin - Szczecin är av utomordentligt stor betydelse för euroregionens tillväxtcentrum, d.v.s. Szczecinområdet och det gemensamma gränsområdet och dess förlängning till Koszalin, som ligger vid transitvägen mot Dreistadt och Kaliningradområdet. Szczecin är i egenskap av interregionalt centrum beroende av goda förbindelser. Förbindelserna till Skåne har kraftigt förbättrats med öppnandet av Öresundsbron år 2000 (9,4 milj vägtrafikresenärer, 5,7 milj järnvägsresenärer). Internationella tågförbindelser är därmed inte längre beroende av färjetrafiken. Regionala Öresundståg underlättar pendlandet mellan Köpenhamn och Trelleborg/Lund/Malmö. Över 90 % av de 9000 dagpendlarna kommer från den svenska sidan. Genom flygplatserna Sturup och Kastrup (i Danmark) har Skåne goda internationella förbindelser och även goda förbindelser till Stockholm och Oslo (Nordiska Triangeln).
137
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Den regionala trafiken mellan Tyskland och Polen i öst-västlig riktning uppvisar tydliga brister. Endast gränsövergångarna Pomellen och Linken har goda tillfartsförbindelser. Befintliga järnvägsgränsövergångar kan inte kompensera behovet. I Skåne har framför allt den östra delen av regionen sämre anknytning till huvudtrafikaxlarna (E 4, järnvägssträckan Malmö-Stockholm) än de västra delarna. Upprustningen av E 22 från Lund till Kristianstad är ett prioriterat mål i den regionala planeringen. Tillgängligheten med offentliga trafikmedel inom Region Skåne är mycket god. Nära 90 % av invånarna kan nå ett regionalt eller subregionalt centrum inom 40 minuter. Inom den regionala trafiken spelar nu, liksom tidigare, vägtrafiken huvudrollen inom samtliga delar av euroregionen. Ansträngningarna och åtgärderna för att förskjuta trafiken i riktning mot miljövänligare transportsätt, det vill säga spårbunden trafik och sjötransporter bör intensifieras. För städernas invånare säkras i allmänhet rörligheten med offentliga och egna transportmedel. Ett flertal städer och bostadsområden har ett fördelaktigt läge nära huvudtrafikaxlarna och invånarna har därmed en tillfredsställande rörlighet. Inskränkningar i rörligheten drabbar bostadsområden i ytterkanterna och avlägset belägna bostadsområden liksom glest befolkade landsbygdsområden. Särskilda lokala lösningar är nödvändiga för att trygga det dagliga livet och tillgängligheten för alla invånare i dessa områden. Med hjälp av telekommunikation ska, där det är nödvändigt, (storstadsområdet Szczecin, Koszalin, Swinoujscie, Kolobrzeg och säsongsbetingat överbelastade orter vid Östersjökusten) intelligenta transportsystem skapas med trafikinformation, styrning, reglering och övervakning för att minska de negativa följderna av trafikbelastningen på det befintliga transportnätet. Koordination och optimering av linjerna för persontransporter med olika utförare, är nödvändig särskilt vad det gäller den gränsöverskridande trafiken. Brukare är, förutom privattrafikanter speditionsfirmor, taxiföretag, posten, logistikföretag, räddningstjänsten, polisen och den offentliga lokaltrafiken. I samband med förbättringar av trafikinfrastrukturen öppnar sig en marknad för producenter och serviceföretag med återverkningar på företags- och arbetsplatsutvecklingen i regionen liksom ett aktivt miljöskydd. Huvudeffekterna av telekommunikationssystem i trafiken består av: -
Optimal information till trafikanterna
-
Rationalisering av trafikströmmarna
138
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
-
Undvikande av ineffektiva trafikströmmar
-
Bättre utnyttjande av befintlig trafikinfrastruktur
-
Snabb kommunikation i nödsituationer
-
Förbättring av de intermodala person- och godstransporterna
Optimeringen av godstransporter är i ökande grad beroende av en fungerande och framsynt kommunikationsinfrastruktur. Telematikplattformen omfattar bildandet av ett logistik- eller godstransportcentrum. Med lämplig teknisk utrustning av transportfordon och gods kan transporter och omlastning effektiviseras. Särskilt antalet tomtransporter kan minska i takt med förbättrad styrning och minskade gränsformaliteter. I Åtgärdskomplexet för Handlingsfält III definieras sådana mål som med avseende på effektivitet och kvalitet är avsedda att förbättra person- och godstrafikutbytet samt servicemöjligheterna i euroregionens tyska, svenska och polska samt även mera perifert belägna delar för att därigenom kunna stärka samarbetet i euroregionen. III-1
Åtgärder för en varaktig utveckling av de överregionala trafikförbindelserna (multimodala transporter: väg, järnväg, vatten, flyg) till näringslivs- och turistcentrum, med en realistisk utvecklingspotential samt stödja utvecklingen av europeiska transportkorridorer
III-2
Åtgärder för en varaktig utveckling av den regionala och gränsöverskridande trafikinfrastrukturen med särskild tonvikt på godstransporter med järnväg och längs vattenförbindelserna samt åtgärder för utbyggnad av trafiknätet mellan näringslivsoch turistcentrum (väg, järnväg, vatten)
III-3
Åtgärder för att öka rörligheten, trafiksäkerheten och skapandet av integrerade trafiksystem
III-4
Åtgärder för att stödja utvecklingen och nyttjandet av offentliga kommunikationsmedel liksom effektiviseringar genom förbättrat samarbete, gränsöverskridande trafiknät och gemensamma tidtabeller.
III-5
Åtgärder för att utveckla den tekniska infrastrukturen med målet att ansluta trafiknätet till befintliga trafikknutpunkter.
139
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
III-1
Åtgärder för en hållbar utveckling av överregionala transportanslutningar (multimodala transporter: väg, järnväg, vatten, luft) till näringslivs- och turistcentrum, inom euroregionen, med realistisk utvecklingspotential – utbyggnad och effektivisering av transnationella korridorer
Åtgärdskomplex III-1 omfattar följande nyckelåtgärder: 1)
För att ytterligare förbättra den överregionala anslutningen till näringslivs- och turistcentrum inom euroregionen bör de redan tämligen väl utbyggda internationella trafikaxlarna: -
-
nord-sydtrafikaxeln Skåne-Berlin nord-sydtrafikaxeln Skåne-Świnoujście-Szczecin och vidare, i riktning Norditalien med förgreningar till Grekland och Istanbul (CETC-korridoren längs E65) trafikaxeln Szczecin-Berlin med anslutning till Ten-V-axeln BerlinVerona-Palermo Via-Hanseatica, längs södra Östersjön
liksom pågående och planerade trafikarbeten med genomgående hög standard kompletteras med: -
förbättrad anslutning till huvudtrafikaxlarna;
-
anpassning av enskilda vägsträckor (kommunala, landstingskommunala) till erforderlig kvalitetsnivå genom sanering respektive utbyggnad;
-
anpassning av utvalda järnvägssträckor till hastigheter på 160 respektive 120 km/h t.ex. • • • • •
sträckan Berlin - Szczecin sträckan Berlin - Sassnitz sträckan Szczecin - Kołobrzeg sträckan Szczecin – Koszalin - Gdansk sträckan Szczecin - Stargard.
2)
Utarbeta ett koncept för ett integrerat transportnät inom euroregionen i enlighet med befintliga intentioner beträffande transportinfrastrukturen och transportförbindelserna inom euroregionen, med förslag till en meningsfull prioritering utgående från säkrande av rörligheten och möjligheterna till utbyte inom euroregionen.
3)
Planering och byggnation av ”Oder-Lausitz-Straße” som nordsydförbindelse mellan Schwedt/O. via Frankfurt/O. till Cottbus och därmed av särskild betydelse för euroregionens anknytning i söder, speciellt för industricentret Schwedt/O.
140
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
4)
Upprustning, utbyggnad och anläggning av förbifartsleder, t.ex.: -
nationalväg nr. 11 Kołobrzeg – Koszalin – Szczecinek - Poznań för förbättrade förbindelser för näringslivs- och turistorter inom euroregionens östra del;
-
byggnation av förbifartsleden Neubrandenburg och utbyggnad av den östliga matarleden A20 i förening med B104/B197;
-
Västra kringfartsled Szczecin;
-
byggnation av förbifartsleder bl.a. i Koszalin, Szczecinek, Wałcz, Stargard, Chojna och Gryfino.
5)
Utbyggnad av vägförbindelsen från Neustrelitz via Mirow till, framför allt Wittstock och därefter vidare i sydvästlig riktning, som en del av förbindelsen i riktning mellersta och västra Tyskland, via Hannover.
6)
Upprustning av nationalväg nr. 31 – Gryfino-Chojna-Kostrzyń för att förbättra tillgängligheten i det tysk-polska gränsområdet.
7)
Åtgärder för att förbättra anslutningen mellan huvudtrafikaxlarna i nord-sydlig riktning och för att förbättra axlarna mellan turist- och näringslivsorter.
8)
Stöd till förbättrad anslutning för euroregionens mest betydande industriområde, Schwedt/O. genom genomförande, planering och förberedelse av beslutad vägbyggnation:
9)
-
upprustning av anknytningen till A11;
-
upprustning av järnvägsanknytningen till huvudsträckan BerlinSzczecin respektive Berlin-Sassnitz;
-
upprustning och utbyggnad av sjöledsanknytningen, i syfte att göra det möjligt att anlöpa Havel med en kombination av olika typer av sjötransportmedel;
-
öppna en ny gränsövergång med anslutning till det polska trafiknätet.
Åtgärder för att förbättra industriorternas anslutning till huvudnätet, t.ex. InfraPark Koszalin, Kołobrzeg, Szczecinek, Wałcz, Stargard Szczeciński och Goleniów/Łozienica.
141
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
10)
Infra- och suprastrukturutbyggnad i de viktigaste hamnområdena vid den vorpommerska och pommerska kusten, i syfte att bibehålla konkurrenskraften: -
Hamnen Sassnitz/Mukran genom • att förbättra vägförbindelsen till Bergen; • att främja utvecklingen såväl generellt som riktat genom markupplåtelse för logistik samt hantverks- och industrietablering; • att använda samma typ av anläggningar för lastning och lossning som i Baltikum och Ryssland; • att förbättra betingelserna för kryssningsfartyg och inlemma hamnen i turisminfrastrukturen; • att förutom hamnens transitfunktion söka finna nya värdeskapande möjligheter.
-
Hamnen Świnoujście genom: • utbyggnad av passagerarhamnen; • att förbättra tillfarten till hamnen (upprustning av S3 och broförbindelsen över Swine); • att förbättra hamnens järnvägsanslutning (utbyggnad av CE-59 Szczecin-Swinoujście); • att bygga en omlastningshamn för flytgas som ett led i diversifieringen av gasleveranser till euroregionen och med anledning av ökande energibehov och stigande energipriser.
-
Hamnen Szczecin genom: • åtgärder för att förbättra hamnens land- och sjöförbindelser (bl.a. genom modernisering av S6 och S10); • åtgärder för att stödja bygget av ett logistikcentrum; • att bygga en flodhamn för att stärka hamnen Szczecins konkurrenskraft; • att stödja utbyggnaden av containerterminalen i syfte att främja de miljövänliga, multimodala transporterna.
-
Hamnen Kołobrzeg genom: • utbyggnad av hamnen; • förbättrade förbindelser genom upprustning av S11 och Wojewodvägarna 162 och 163; • förbättrade sjöförbindelser.
11)
Åtgärder för att modernisera och förbättra fartygsframkomligheten på Oder samt bygga ut Hohensaaten-Friedrichstaler Wasserstraße.
12)
Stöd till förbättrade transportmässiga förbindelser till Insel Usedom och staden Swinoujście genom uppförandet av en fast förbindelse av överregional betydelse över Swine, med tillfartsvägar (Grunwaldzka-Straße) och genom en snabb och fördelaktig järnvägsförbindelse från Berlin och därmed minskad trafikbelastning på miljön. 142
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Sedan många år tillbaka har krav framförts på ett återupptagande av järnvägstrafiken på sträckan Berlin-Ducherow-KarninŚwinoujście. Denna åtgärd har nu upptagits som ett internationellt projekt i den statliga vägtrafikplanen. 13)
Förbättra anslutningen till Swinoujscies norra hamnbassäng (ombyggnad av Wybrzerze-Władysawa-IV-Straße).
14)
Utbyggnad och upprustning av de skånska huvudtrafiklederna E4, E6, E22 och E65 för att förbättra tillgängligheten till hamnarna.
15)
Studier rörande utbyggnaden av järnvägsnätet i Skåne, särskilt Citytunneln i Malmö, järnvägsförbindelsen mellan Helsingborg och Kristianstad samt godstransportsträckan mellan Malmö och Trelleborgs hamn.
16)
Stöd till åtgärder för att underlätta tillgängligheten för näringslivsoch turismmässigt viktiga områden genom flygtrafik för att stärka konkurrenskraften för badorterna vid Östersjön, marinor och andra semesterorter. Av detta skäl bör de regionala flygplatserna av internationell betydelse byggas ut och utnyttjas: Goleniów, de regionala flyg- och landningsplatserna i Sturup, Neubrandenburg, Heringsdorf, Barth, Trollenhagen, Finow, Güttin, Bagicz, Zegrze, Pomorskie, Kluczewo, Szczecin Dąbie, Broczyno, Wicko Morskie, Płoty, Wilcze Laski m.fl. De numera väl utvecklade möjligheterna till service med vattenflygplan kunde på ett fördelaktigt sätt tjäna som komplement för att göra regionen mer tillgänglig.
17)
Inflytande på och insatser för: -
snabba transporter över södra Östersjön t.ex. över ViaHanseatica t.ex. S 6 (Via Hanseatika); CETC-korridorer; att avveckla gränshinder; att finansiera viktiga regionala åtgärder; att utveckla hamnarna och deras närområden liksom samarbetsformer hamnarna emellan; en likvärdig vägstandard inom euroregionen.
143
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
III-2
Åtgärder för en varaktig utveckling av den regionala och gränsöverskridande trafikinfrastrukturen med särskild tonvikt på godstransporter med järnväg och längs vattenförbindelserna samt åtgärder för utbyggnad av trafiknätet mellan näringslivs- och turistcentrum (väg, järnväg, vatten)
Åtgärdskomplex III-2 omfattar följande nyckelåtgärder: 1)
Återställa och anlägga nya förbindelser mellan det polska och tyska trafiknätet för att främja samordningen i regionen genom: -
Nowe Warpno-Rieth-Porzecze i förlängningen Wojewodväg 127;
-
en infrastukturell uppvärdering av befintliga gränsövergångar, däribland B104;
-
att bygga de i det tysk-polska regeringsavtalet omnämnda övergångarna i Garz och Hintersee;
-
att förlänga sträckningen av UBB (järnväg) på Usedom;
-
förbättrad anslutning för Koszalin.
2)
Utbyggnad av vägnätet i öst-västlig riktning över Hintersee och Dobjeszcyn med målet att underlätta vägtrafiken mellan de vorpommerska landkreisen och Szczecin från Altentreptow till Goleniów, däribland anknytningen till Szczecins västra förbifartsled.
3)
Prospektera och bygga Szczecins västra förbifartsled, en ny, fast förbindelse över Oder vid Police för att förbättra tillgängligheten till flygplatsen Szczecin-Goleniów liksom att säkra europavägarna E28 och E65 i östlig och nordlig riktning. Med dessa åtgärder skapas ett sammanhängande vägnät i kustområdena liksom i euroregionens södra haffområde.
4)
Förbättra och förlänga UBB till en vorpommersk kustjärnväg, som alternativ till de motoriserade persontransporterna och för att främja en hållbar och miljövänlig turism. Skapa möjligheter att på sikt återuppta trafiken längs den så kallade Darßbanan över Meinigenbron och därmed skapa en sammanhängande järnvägsförbindelse mellan Stralsund, Wolgast och Anklam, över Świnoujście, Kołobrzeg till Koszalin.
5)
Utarbeta ett utvecklingskoncept för transportinfrastrukturen med förslag till koordinerat stöd till forskning, teknologi och industri i staden Greifswald och den närbelägna industri- och hamnorten Lubmin liksom hamnarna Vierow och Ladebow.
144
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
6)
Byggnation av förbifartsleden vid Wolgast och fördjupande av farvattnen i Peene, för att förbättra förutsättningarna för näringslivet i Wolgast.
7)
Stegvis utbyggnad av behovsanpassade anläggningsmöjligheter, för småbåtar och kryssningsfartyg, vid Östersjökusten, i Stettiner Haff och längs Oder, bl.a. i Mrzeźynoområdet, Gryfino, Widuchowa, Świnoujścies norra hamnområde, Szczecin, Lubczyna, Stepnica, Wolin, Zalesie, Lubin, Nowe Warpno samt även vid större insjöar (t.ex. Jezioro Dąbskie).
8)
Utbyggnad av hamnarna Darłowo och Dziwnów.
9)
Utbyggnad av förbindelserna mellan det polska och tyska vägnätet, när Polen ansluts till Schengenavtalet.
10)
Förbättra det gränsöverskridande vägnätet i Szczecinområdet (sträckorna till Pasewalk och Angermünde) liksom vägnätet mellan Szczecin och näringslivscentrum inom euroregionens polska områden (Police, Goleniów, Stargard och Gryfice).
145
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
III-3
Åtgärder för att öka rörligheten, trafiksäkerheten och skapandet av integrerade trafiksystem
Åtgärdskomplex III-3 omfattar följande nyckelåtgärder: 1)
Förbättringar respektive kompletteringar av vägnätet i isolerade områden och randområden i framförallt den tyska delen av regionen: de inre kustområdena, nordvästra Uckermark, östra Mecklenburg liksom Östersjööarna och -halvöarna, särskilt genom tillfarter till A20 för orter, som idag saknar anslutning. Hit hör också åtgärder för att förbättra tillgängligheten till A11.
2)
Fortsatt utbyggnad av de offentliga transporterna i Skåne och det regionala cykelvägnätet som prioriterade områden i syfte att öka tillgängligheten liksom åtgärder för att förbättra säkerheten på vägarna.
3)
Utveckla respektive införa informations- och telematiksystem för bättre tillgång till utbudet inom den offentliga persontrafiken, såväl för befolkningen i städer och semesterorter som för landsbygdsbefolkningen; Modellförsök enligt det för öarna Usedom-Wolin utarbetade integrerade trafikkonceptet, med centralt trafikstyrningssystem och ett effektivt informationssystem och upplysning om lediga parkeringsplatser. Erfarenhetsutbyte om informations- och telematiksystem och utvärdering av pilotprojekt för adekvat tillämpning på andra orter (t.ex. datastyrda driftsystem, Realtime Blackhole List inom den offentliga persontrafiken).
4)
Säkra rörligheten och minska trafikbelastningen i starkt frekventerade turistområden genom: -
-
att utveckla effektiva och acceptabla alternativ till personbilstransporter; fler bilfria områden; att inrätta trafiklednings- och parkeringsinformationssystem i syfte att optimera vägvalet och minska trafik förknippad med sökandet efter parkeringsplatser; att skilja cykeltrafiken från bilar och fotgängare i turistområdena, för att höja säkerheten för alla parter.
5)
Utbyta erfarenheter om hållbara, miljöanpassade transporter och arrangera en trafikkonferens om ”miljövänliga trafiklösningar i högfrekventerade områden”.
6)
Skapa förutsättningar för harmonierande informationssystem: gemensamma databanker och informativt kartmaterial.
146
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
III-4
Åtgärder för att stödja utvecklingen och nyttjandet av offentliga kommunikationsmedel liksom effektiviseringar genom förbättrat samarbete, gränsöverskridande trafiknät och gemensamma tidtabeller
Åtgärdskomplex III-4 omfattar följande nyckelåtgärder: 1)
Anpassa den offentliga persontrafikens struktur inklusive den spårbundna lokaltrafiken till regionala och lokala förutsättningar, med målet att säkra medborgarnas mobilitet, genom: -
-
-
2)
Förbättrad trafikinformation till medborgarna/användarna särskilt om den gränsöverskridande offentliga persontrafiken, genom: -
3)
behovsanpassade lösningar i form av snabba, bekväma huvudlinjer och flexibla lösningar inom övriga nät (t.ex. system för samtaxi); utvärdering av landsbygdsprojektet Impuls 2005 i Skåne, som syftar till att öka tillgängligheten under mottot: ”Tänk tåg, åk buss!”, med förkortade restider genom effektivitetsåtgärder och tekniska lösningar för att göra den offentliga persontrafiken attraktivare; utveckla nya lösningar för glesbefolkade områden med hänsyn till kostnadsaspekterna; utarbeta och genomföra integrerade koncept för den offentliga persontrafiken.
regional tidtabellinformation, där brukarna får uppgifter om avgångstider och möjliga anslutningar; avstämning utförarna emellan för att åstadkomma smidiga byten och övergångar.
Kartlägga möjligheterna och skapa förutsättningar för en utvidgad gränsöverskridande offentlig persontrafik, genom: -
att finna finansieringsmöjligheter för den gränsöverskridande trafiken; gemensam prissättning och ett gemensamt biljettsystem; att undersöka de politiska, strukturella, och infrastrukturella möjligheterna liksom de tekniska förutsättningarna och nödvändiga kvalitetsnivåerna, inklusive en kort-, medel- och långfristig tidplan för de föreslagna åtgärderna.
4)
Undersöka möjligheterna till kombiresor med järnväg, buss och båt för turisttrafiken och den gränsöverskridande trafiken med hänsyn till den givna, transportgeografiska situationen inom euroregionen. Därigenom kunde ny efterfrågan utvecklas. Inom väl fungerande samarbetsformer mellan utförare inom olika transportslag (väg, järnväg, vatten) bör system med kombinationserbjudanden respektive kombibiljetter utvecklas.
5)
Förbättrad infrastruktur inom den regionala spårtrafiken och utbyte av föråldrade tåg. 147
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
III-5
Åtgärder för att utveckla den tekniska infrastrukturen med målet att ansluta trafiknätet till befintliga trafikknutpunkter
Åtgärdskomplex III-5 omfattar följande nyckelåtgärder: 1)
Skapa förutsättningar för att klara av de ökande godstransporterna och finna en välbalanserad relation mellan: -
vägtransporter järnvägstransporter sjötransporter
och främja en tydlig övergång till miljövänliga och kostnadseffektiva transportsätt. 2)
Vidta tekniska och organisatoriska åtgärder för förbättring av trafikknutpunkterna med smidiga övergångar till olika transportsätt (kombinerade transporter) med målsättningen att förkorta transporttiderna.
3)
Optimera kombinerade transporter mellan logistikcentrumen, genom utbyggnad av gränsöverskridande kommunikationssystem t.ex. telematikplattformarna för logistik- och godstransportcentrumen, förbundna med adekvat utrustade kunder. Minskat antal tomkörningar och förkortade transporttider genom effektiva styrsystem för frakt- och lossning och snabbare hantering av gränsformaliteter.
4)
Förbättra hamninfrastrukturens effektivitet, konkurrenskraft och anpassning till nya marknadskrav genom: -
5)
utbyggnad av färje-, roro- och kombinerade transporter; att anpassa hamninfrastrukturen till befintliga, tekniska normer; utbyggnad med målsättningen att konsolidera och utvidga nuvarande tjänsteutbud samt harmonisering av lönerna; att inrätta hamnnära företagsområden för likartade verksamheter (Szczecin, Świnoujście, innanhamnen Schwedt/O. och Eberswalde, Wolgast samt hamnar i Greifswaldområdet).
Behovsorienterad övervakning/tillståndsbedömning (monitoring) inom områdena trafik och kommunikation.
148
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
4.3.4 Handlingsfält IV Bevara och uppvärdera euroregionens naturrikedomar och förbättra miljöskyddet Åtgärderna och aktiviteterna inriktar sig på att målmedvetet omsätta Göteborgsagendan från 2001 i praktisk handling, det vill säga att förstärka synergieffekterna mellan tillväxt, utnyttjandet av naturresurser och aktivt miljöskydd på ett sådant sätt att de ekologiska systemen kan bevaras och att tillbakagången av den biologiska mångfalden motverkas. Häri ingår bland annat att: •
uppvärdera Östersjön som vårt gemensamma hav genom att målinriktat förverkliga HELCOM-mål som övervakning av den marina miljön, minskade utsläpp av miljöfarliga gifter, målinriktad förvaltning av kustområdena och haveriskydd;
•
minska miljöproblemen inom jordbruket genom miljövänliga produktionsmetoder, ökad andel ekologisk odling och utbredd hushållning;
•
verka för åtagandena i Kyotoprotokollet genom att aktivt bidra till minskade koldioxidutsläpp och verka för ökad användning av miljövänliga trafikmedel41 och därmed för ökad livskvalitet och förbättrad folkhälsa.
De växlingsrika natur- och kulturlandskapen med en stor andel sammanhängande, orörda naturområden är en viktig potential inom euroregionen. På grund av den geomorfologiska strukturen är områdena mycket olika och även i vissa fall mycket begränsade. Bevarandet och utvecklingen av landskapets mångfald är därför av största betydelse. Det höga skyddsvärdet (natur- och landskapsskyddsområden, FFHområden, europeiska fågelskyddsområden, Natura 2000-områden) innebär goda möjligheter att bevara naturområdena och samtidigt öka tillgängligheten för allmänheten, förenat med ett varsamt umgänge med natur- och kulturlandskapet. I centrum står: bevarande, vård, nyttjande och vidareutveckling av landskapet. Stora skyddsområden ska i särskilt hög grad säkra landskapets mångfald. Skyddsområdena i euroregionen är med avseende på artrikedomen skyddsvärda men bör också i lämplig omfattning göras tillgängliga för besök av invånare och gäster i Euroregionen.
41
Åtgärderna ingår i Handlingsfält III
149
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Med befintliga naturparker och inrättandet av ytterligare naturparker, t.ex. i Landkreis Uecker-Randow öppnar sig möjligheter till förbättrad balans mellan bevarade, utformning, utnyttjande och utvecklande av kulturlandskapet. De nya naturparkerna är inte i så hög grad präglade av det klassiska skyddstänkandet utan kan mer betraktas som resurser för en hållbar utveckling. Det förstärkta transnationella samarbetet inom natur- och landskapsskyddet och det gemensamma utvecklandet av områdets potentialer för en hållbar utveckling har hög prioritet. Tillståndet i naturen och landskapet är viktigt som parameter för regioninvånarnas livskvalitet, som etableringsfaktor för företag och som avgörande förutsättning för turismen. För handlingsfält IV förslås följande åtgärdskomplex: IV-1
Åtgärder för att främja det gränsöverskridande samarbetet mellan de stora skyddsområdena genom gemensam, respektive samordnad förvaltning och övervakning av naturresurserna liksom nätverksåtgärder (skapandet av certifieringssystem)
IV-2
Åtgärder för att skapa ett uthålligt system för vattenvård (uppfylla HELCOM-målen, gränsöverskridande förvaltning av kustområdena, Unteres Odertal)
IV-3
Åtgärder för att främja miljöforskningen och miljöutbildningen för bevarande och uppvärdering av naturpotentialerna, ur såväl tillgänglighets- som bevarandesynpunkt
IV-4
Åtgärder för att leva upp till Kyotoprotokollet och det europeiska klimatprogrammet (ECCP II)
IV-5
Miljöskydd i ”klassisk bemärkelse” (vattenvård, avfallshantering, riskhantering)
150
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
IV-1
Åtgärder för att främja det gränsöverskridande samarbetet mellan de stora skyddsområdena genom gemensam, respektive samordnad förvaltning och övervakning av naturresurserna liksom nätverksåtgärder (skapandet av certifieringssystem)
Åtgärdskomplex IV-1 omfattar följande nyckelåtgärder: 1)
Åtgärder för att stödja transnationell och gränsöverskridande samverkan mellan de stora skyddsområdena vad gäller natur- och landskapsskydd och regionala utvecklingsmöjligheter, t.ex. mellan Naturpark Barnim och Drawski-Nationalpark (Västpommern), Naturpark Unteres Odertal och naturområden på öarna Usedom och Wolin.
2)
Transnationellt erfarenhetsutbyte om styrning och övervakning av Natura 2000-områden inklusive de planerade åtgärdsplanerna för FFH-områden (Flora-Fauna-Habitat), genom:
3)
-
ökad, gränsöverskridande koherens inom Natura 2000-nätverket rörande skydd, vård och utveckling;
-
utarbetande av gemensamma, bilateralt avstämda verksamhetsplaner för, till varandra gränsande FFH-områden, t.ex. en managementplan för Stettiner Haff;
-
modellprojekt för medborgarengagemang för att stärka biotopförbundets europeiska dimension och naturens gränsöverskridande betydelse även som potential för näringslivets utveckling.
Stöd till pilotprojekt för en integrerad utveckling av de stora skyddsområdena för att ge impulser för en hållbar utveckling under de specifika förutsättningarna för natur och landskap, genom: -
fortsatt drift av modellprojektet för en hållbar utveckling inom biosfärreservatet ”Schorfheide-Chorin” i dess egenskap av euroregionens största skyddsområde;
-
Nationalpark ”Unteres Odertal”: modellprojekt för en hållbar utveckling i Oders mynningsområde;
-
modellprojekt för en hållbar utveckling i Finowkanalens område samt regionen Werbellinsee/Grimnitzsee;
-
modellprojekt Geopark ”Eiszeitland am Oderrand” med målet att erkännas som nationell geopark (tydliggörande av naturliga processer i de befintliga livsrummen, vegetationshistoria i förening med kultur- och bosättningshistoria);
-
modellförsök naturpark ”Ueckermärkische Seen”, med en mängd pedagogiska projekt och naturskyddsprojekt liksom en modell för att styra besökarströmmarna men även jordbruket, landskapsvård, ekologisk turism och vattenvård;
-
modellprojekt Geopark ”Mecklenburgische Eiszeitlandschaft”; 151
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
-
ön Rügens modellförsök med de tre betydelsefulla skyddsområdena: Naturpark Jasmund, Nationalpark Vorpommersche Boddenlandschaft liksom UNESCObiosfärreservatet Südost-Rügen;
-
certifiering av Rügen som naturpark som ett led i strävandena mot en hållbar utveckling genom att koppla samman förestående uppgifter: naturskydd, landskapsvård, jordbruk, styrning av besökarströmmarna, utbildning och näringslivsmässiga aspekter;
-
modellförsök Naturpark ”Am Stettiner Haff” som gränsöverskridande projekt;
-
modellprojekt Stiftungsnationalpark ”Peenetallandschaft”;
-
modellprojektet för en hållbar utveckling i området kring Drawskoer Seenplatte (Stowarzyszenie Gmin Pojezierza Drawski-ego);
-
Modellprojekt för en hållbar utveckling av sjösystemen inom Euroregion Pomeranias området (Förbund av kommuner och distrikt avseende sjösystemen Drawskie och Misliborskie samt städer och kommuner längs tillrinningsområdet av floden Parseta);
-
modellprojektet för en hållbar utveckling i kommunerna på ön Wolin (Zwiakzek Gmin Wyspy Wolin).
4)
Utarbeta ett gränsöverskridande program för landskapsskydd samt bilda ett nationalparksnätverk i euroregionen.
5)
Åtgärder för att bevara Oder och i synnerhet Odermynningen som naturområde parallellt med förutsättningar för en nödvändig ekonomisk exploatering, det vill säga under betraktande av Oder som centrum i ett gränsöverskridande näringslivsområde inom vilket konkurrensmässiga städer och orter ska utformas på ett hållbart sätt.
6)
Erfarenhetsutbyte kring tillämpningen av EU-riktlinjer och därmed förbundna nationella anvisningar angående miljömärkning, sammanställning av miljörapporter och övervakning (monitoring), särskilt gränsöverskridande miljöprövningar och gränsöverskridande regionplanering.
7)
Åtgärder för att förnya skadade skogsområden genom: -
att stegvis ersätta ensidiga bestånd med blandskog; nyplantering i områden med ringa andel skog respektive marker med lågt jordbruksvärde; skogsbrynsutformning; att säkra trädbeståndet i sankmarker; skogsområden för rekreation och skog som immissionsskydd i tätortsområden; strategier för nyplantering anpassade till nya villkor på grund av klimatförändringarna; att använda skog som erosionsskydd i kustområdena. 152
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
IV-2
Åtgärder för att skapa ett uthålligt system för vattenvård (uppfylla HELCOM-målen, gränsöverskridande förvaltning av kustområdena, Unteres Odertal)
Åtgärdskomplex IV-2 omfattar följande nyckelåtgärder: 1)
Prioriteringarna inom det kommande HELCOM-arbetet grundar sig på de vid ministermötet i Bremen 2003 antagna principbesluten. Viktiga områden för framtida projekt kan vara: -
2)
Åtgärder för att omsätta EU: s ramdirektiv för vatten (WRRL) för förbättring och bevarande av vattendragen genom: -
3)
-
-
renaturering av Galenbecker See (Landkreis Uecker-Randow), som EU-projekt; sanering av Nonnenfließ, Schwärze, Ina, Parseta, Wolczenica, Grzebnica, Mysla, Drawa, Wieprza och sjöarna Miedwie och Dabie; de vorpommerska boddenområdena.
Utveckla och bygga ut en integrerad kustområdesförvaltning42 som en gränsöverskridande, strategisk ansats för en konfliktfri uppbyggnad av kustområdena, där åtgärder på land och vatten koordineras. Detta skulle kunna leda till en helhetssyn och minskat revirtänkande bland relevanta aktörer, samhällsgrupper, förvaltningsnivåer och politikområden, genom; -
42
nulägesbeskrivningar och förslag till lösningar; samarbete under beslutsprocessen med naturskyddsorganisationer och andra utomparlamentariska sammanslutningar; vattenekologi, vattenvårdsplaner och åtgärdsprogram – skapa en hållbar styrning och ledning för vattenvården; att finna samverkansformer för know-how; medborgarengagemang – Agenda 21; att utveckla ett hållbart system för styrning och ledning av vattenfrågorna inklusive utbildningsåtgärder.
Åtgärder för att återställa förorenade vattendrag och sjöar (insjöar, haff- och boddenområden samt Östersjöns kustvatten): -
4)
att utveckla en approach för ett ekologiskt system; övervakning och bedömning av havsmiljön; havsskydd och biologisk mångfald; sjöfarts- och offshoreaktiviteter, inklusive haveribekämpning; att förhindra övergödning (Hot-Spotlista över de värsta hoten); minskade utsläpp av miljögifter.
stöd till utvecklandet och realiserandet av en integrerad kustområdesförvaltning, med karaktären av transnationell förebild för hanteringen av intressekonflikter mellan exploatering, utveckling och skyddsaspekter, liksom för att tillgodose behovet av att stämma av olika planeringssynpunkter, som:
Beteckningen kustvatten rör vattnen innanför 12-milsgränsen.
153
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
• • • • • •
5)
säkerhet och framkomlighet för sjöfarten, funktionsdugliga farrännor och hamnar; råvaruförsörjningen (krita, lagerplatser för grus och sand); bevarandet av kulturminnen (vrak, rester av bosättningar och andra fornminnen); bevarandet och utvecklandet av fisket; militära intressen; offshore-områden;
-
att skapa, respektive inlemma kustområdesförvaltningen i strukturer som på sikt gynnar den regionala tillämpningen och genomförandet av enskilda åtgärder;
-
att testa och utvärdera olika möjligheter att engagera allmänheten i det regionala Agenda 21-arbetet för att förbättra den gränsövergripande kommunikationen liksom informationen och samarbetet och på så sätt stimulera till en dialog;
-
att utnyttja, länka samman och optimera nuvarande aktiviteter med anknytning till den integrerade kustområdesförvaltningen ;
-
att genomföra projekten ”Icke-tekniska kustskyddsåtgärder” för södra Östersjön (t.ex. översvämningshotade områden).
Utvärdera resultaten och stödja den fortsatta verksamheten inom det bilaterala kustområdesarbetet kring den tysk-polska Odermynningen, genom: -
ett integrerat kust-flod-områdes-management vid Oder/Odra; att lösa intressekonflikter runt vattnen vid Odermynningen; att genomföra den integrerade planen för kustområdesförvaltning vid Odermynningen; att använda GIS; en regional Agenda 21 för Stettiner Haff.
Exempel: Gränsöverskridande projekt i samarbete med högskolan i Neubrandenburg, Wojewód Västpommern, miljöministeriet i Mecklenburg-Vorpommern, wojewódfonderna för miljöskydd och vattenfrågor samt lantbruksuniversitetet i Szczecin. 6)
Utveckla koncept för strandområdena respektive strand- och sanddyneförvaltning inom utvalda områden längs Östersjökusten (utvärdering av modellen för strand- och sanddyneförvaltning i Warnemünde).
7)
Åtgärder för att bygga upp ett gränsöverskridande översvämningsskydd, med beaktande av de olika ansvarsområdena, genom: förslag till lokala åtgärdsplaner för hanteringen av översvämningar; förslag till och fortsatt arbete med att skapa ett varningssystem för högvatten; - fortsatt sanering och upprustning av skyddsanläggningar; kurser inom området. -
154
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
IV-3
Åtgärder för att främja miljöforskningen och miljöutbildningen för bevarande och uppvärdering av naturpotentialerna, ur såväl tillgänglighets- som bevarandesynpunkt
Åtgärdskomplex IV-3 omfattar följande nyckelåtgärder: 1)
Förebyggande åtgärder för att skydda miljön mot påfrestningar samt arrangerandet av regelbundna vetenskapliga konferenser.
2)
Åtgärder för att utforma och bygga ut ett nät för miljökontroll (monitoring) inom euroregionen i samarbete med privata, vetenskapliga och offentliga inrättningar: -
3)
4)
innehåll och teman för miljökontrollen (monitoring); åtgärder för att värdera naturpotentialerna; styrfunktionerna för attraktiva naturområden; omsätta Agenda 21.
Miljöpedagogiska aktiviteter med nyttjande av de möjligheter som de stora naturskyddsområdena erbjuder för att höja det ekologiska och etiska medvetandet samt förbättra färdigheter och förändra förhållningssätt genom att: -
organisera olika former av miljöutbildning (arbets- och projektgrupper, temadagar, vandringsutställningar och tävlingar);
-
regelbundet ge ut broschyrer och informationsmaterial;
-
anlägga lärostigar inom skyddsområdena och bygga upp nät av temaleder;
-
erbjuda kombinerad rekreation och miljöutbildning;
-
samverkan inom miljöutbildningen med föreningar och förbund;
-
skapa informationssystem för miljöskydd och miljöutbildning.
Åtgärder för att förbättra miljöutbildningens infrastruktur genom: -
att bygga upp och bygga ut informationscentrum (t.ex. InfoPoint Blumberg och informationscentrum i geoparkerna);
-
inrättandet av naturparkstationer;
-
att förbättra utbildningsinrättningarnas fysiska utformning och sanera befintliga informationsanläggningar;
-
att skapa lednings-, styr- och informationssystem för naturskyddet och naturrikedomarna.
155
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
5)
6)
7)
Åtgärder för att utveckla ett lämpligt system för utbildning och fortbildning av natur- och landskapsguider genom: -
gränsöverskridande utbildning av landskapsguider i de samarbetande, stora naturskyddsområdena, t.ex. Nationalpark Unteres Odertal, Naturpark Barnim/Drawski Nationalpark; Insel Usedom/Wolin;
-
evaluering av redan utvecklade system och möjlig användning i andra naturområden inom euroregionen.
Åtgärder för att förstärka erfarenhetsutbytet och det utåtriktade Agenda 21-arbetet genom: -
workshops, konferenser och andra evenemang;
-
att bilda ämnesvisa arbetsgrupper inom euroregionen;
-
att genomföra gemensamma kampanjer (motton, logotyper);
-
miljöutbildningsprojekt;
-
samarbete med forskningsinstitutioner;
-
samarbete med utbildningsinrättningar i upptagningsområdena.
Sammanlänka miljöskydd och turism.
156
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
IV-4
Åtgärder för att leva upp till Kyotoprotokollet och det europeiska klimatprogrammet
Åtgärdskomplex IV-4 omfattar följande nyckelåtgärder: 1)
Stöd till gemensamt genomförande av klimatskyddsprojekten i det tysk-polska gränsområdet utgående från överenskommelsen, ”Memorandum of Understanding“ antaget av det tysk-polska miljörådet 16-17 september 2004; Åtgärder för att sammanställa och realisera regionala klimatskyddskoncept; Stöd till klimatforskningen inom euroregionen.
2)
Integrerade åtgärder för utnyttjande av alternativa energikällor (biomassa, vind, sol, bergvärme).
3)
Fortsatta ansträngningar för att minska koldioxidutsläppen från byggnader och från de offentliga persontransporterna.
4)
Främja användningen av klimatvänliga teknologier och förbättrad hushållning med energiresurserna inom det regionala näringslivet.
5)
Samarbete, integration och optimal sammanlänkning med andra klimat- och miljöskyddsmodeller och –agendor, med målsättningen att uppnå synergieffekter och kostnadsminskningar, t.ex. åtgärder för att minska de lokala utsläppen från trafiken och andra källor, liksom projekt för att förbättra luftkvaliteten.
6)
Anpassning av levnadsvillkor och livsstil med hänsyn till de oundvikliga följderna av klimatförändringarna, t.ex. genom att undvika exploatering av översvämningshotade områden.
157
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
IV-5
Miljöskydd i ”klassisk bemärkelse” (vattenvård, avfallshantering, riskhantering)
Åtgärdskomplex IV-5 omfattar följande nyckelåtgärder: 1)
Åtgärder för att rusta upp anläggningar för vattenverksanläggningar i syfte att stabilisera försörjningen av dricksvatten i expansionsområden och turistområden med stora svängningar i förbrukningen.
2)
Gemensamt grundvattenskydd i de tysk-polska gränsområdena, med tonvikt på Landkreis Uckermark, särskilt Schwedt/O., Landkreis Uecker-Randow och Ostvorpommern; Police, Szczecin, Świnoujście och Chojna genom: -
exploatering av dricksvattenresurserna; kontroll av vattenkvaliteten; att höja grundvattennivån genom bättre tillvaratagande av dagvattnet; upprätta katastrofplaner.
3)
Sanering respektive utbyggnad av de kommunala avloppsvattenanläggningarna till modern teknisk standard och i enlighet med EU: s riktlinjer, som första åtgärd för att avlasta tilloppen och förbättra vattenkvaliteten.
4)
Skapa enskilda lösningar i landsbygdsområden för att stabilisera försörjningen av dricksvatten och hanteringen av avloppsvatten; Använda nya tekniker i reningsverk (bioreningsverk).
5)
Minska mängden avfall och reducera avfallsbelastningen på miljön genom optimerad avfallshantering och gränsöverskridande styrning och skötsel av den samma genom: -
-
utbyggd kapacitet för mekanisk, biologisk och termisk nedbrytning inom ramen för ett integrerat system för avfallshantering; moderna deponier enligt dagsaktuell, teknisk nivå; att effektivisera den kommunala organisationen för avfallshantering (avfallssortering, återvinningsanläggningar); att inlemma återvinning och återbruk i det regionala kretsloppet.
6)
Minska folkhälsoriskerna genom minskat bruk av kemikalier som kan orsaka skador på hälsa och miljö. Följa föreskrifterna rörande miljö, hälsa, djur- och växtskydd samt livsmedelskvalitet.
7)
Stöd till modeller för att sanera gamla avfallsdeponier, respektive markföroreningar (militär- och industriområden).
158
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
4.3.5 Handlingsfält V Diversifiering av landsbygdsutvecklingen Landsbygden som område för liv, arbete, rekreation och ekologisk utjämning skapar nya sysselsättnings- och inkomstmöjligheter såväl för jordbruks- och skogsbruksföretag som hantverk, industri och annan företagsamhet med anknytning till jordbruket. Landsbygden är emellertid inte homogen och kräver därför ett differentierat synsätt med avseende på utvecklingspotentialen. Härigenom öppnar sig möjligheter att genom lämpliga idéer och koncept dra fördel av styrkan i de olika delområdena. Stora delar av euroregionens landsbygdsområden påverkas i ökande grad av demografiska förändringar i form av befolkningsminskning, en åldrande befolkning, tomma lägenheter och offentliga inrättningar och därmed fortskridande, genomgripande strukturella förändringar. Läget med en åldrande befolkning kan för landsbygdens del också betraktas som en chans till skapandet av fasta jobb för att möta behoven hos en äldre generation (65+), med nya samarbetsformer inom området hemtjänst, äldreboende, flexibla färdtjänstlösningar, seniorvänliga erbjudanden inom turism-, fritids- och bildningsområdet liksom föreningslivet. Att stabilisera och stärka landsbygden under ovanstående förutsättningar kräver ett målmedvetet utnyttjande av nuvarande potentialer för skapandet av nya inkomstmöjligheter genom: -
att skapa värdekedjor inom regionen, t.ex. genom att bygga upp regionala produktions- och marknadsföringsstrukturer i samarbete med förädlingsföretag, handel och restaurangnäringen; utveckla regionala varumärken;
-
att utveckla produkter och tjänster där jord- och skogsbruk kan samverka med natur- och miljöskydd;
-
att höja kulturlandskapets värde genom landskaps- och kulturminnesvård kopplade till attraktiva koncept och produkter för turister;
-
växande inkomstmöjligheter inom området informations- och kommunikationsteknik;
-
starkare kundorientering genom att öppna företag med speciella kvaliteter för allmänheten; bättre marknadsföring (direkt marknadsföring).
159
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Landsbygdsområdena i Euroregionen har särskilt goda förutsättningar för nya inkomstkällor genom utnyttjande av potentialerna biogas, solenergi, vindenergi (förnybara energikällor), framställning av biobränsle ur förnybara råvaror från jord- och skogsbruket liksom användningen av förnybara råvaror som alternativ värmekälla eller isolerings- och byggmaterial. Särskilt viktig är den nya näringsgrenen jordbruksturism, där kopplingen hållbart jordbruk, kultur, historia, natur och turism kan utvecklas till ett regionalt varumärke. Utnyttjandet av modern informations- och kommunikationsteknik inom jordbruket möjliggör till stora delar automatiserade översiktsmöjligheter inom det hållbara åkerbruket med allt från protokoll över tillgångar till dokumentation av åkrar och drift. Därmed erbjuds jordbrukarna nya instrument för att stärka konkurrenskraften inom ramen för den europeiska jordbrukspolitiken. Jordbrukarnas anslutning till EG:s gemensamma system för kvalitetsmärkning kan tjäna som garanti för produkternas kvalitet eller för produktionsförfarandet, vilket kan innebära en värdeskapande effekt och förbättra avsättningsmöjligheterna. I detta sammanhang krävs bättre information till konsumenterna. Utvecklingen och specialiseringen inom jord- och skogsbruket kräver tekniskt och företagsekonomiskt kunnande. Fackkunskaper inom området nya informationsteknologier är lika viktiga som inom områdena produktkvalitet, forskningsresultat och hushållning med jordens resurser. Genom spridning och genomförandet av innovativa koncept för utvecklandet av nya produkter, framställningssätt och teknologier, kan jord- och skogsbruket samt livsmedelsbranschen öka sina chanser på marknaden. Genom förtidspensionering av jordbrukare bör tillfället utnyttjas för genomgripande förändringar. Samtidigt bör unga jordbrukare få särskilt stöd för etablering och senare även för en strukturell anpassning. De inom Leader+ och Regionen Aktiv liksom andra transnationella samarbetsprojekt utvecklade modellerna och erfarenheterna kan ses som en idébank med praktiska lösningar till stöd för landsbygdsutvecklingen. Att stärka konkurrenskraften genom en integrerad regional utveckling är den viktigaste uppgiften för att förbättra läget på landsbygdens arbetsmarknad, dämpa befolkningsminskningen och finna nya sysselsättningsområden – anpassade till de demografiska förändringarna – och därmed motverka avfolkningen av landsbygden.
160
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
För handlingsfält V förslås följande åtgärdskomplex:
V-1
Stabilisering av landsbygdens utveckling genom att mildra verkningarna av de demografiska förändringarna, öka användningen nya IT-system för informationsutbyte och för att anpassa trafiknäten i glesbefolkade områden
V-2
Åtgärder för att skapa alternativa inkomstmöjligheter med särskild betoning på identitetsskapande, lantliga näringsgrenar, bildandet av värdekedjor (förädling och profilering av regionala produkter, identifiering av gemensamma kluster, tillväxtbranscherna trä- och skogsnäring, jordbruksturism)
V-3
Skapa forum för kompetensutveckling, stärka agrarprodukternas profil med varumärken och konsumentvänlighet
V-4
Åtgärder för att säkra produktionen inom jord- och skogsbruk liksom fiskerinäringen genom diversifiering och övergång till nya verksamhetsformer
161
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
V-1
Stabilisering av landsbygdens utveckling genom att mildra verkningarna av de demografiska förändringarna, öka användningen nya IT-system för informationsutbyte och för att anpassa trafiknäten i glesbefolkade områden
Åtgärdskomplex V-1 omfattar följande nyckelåtgärder: 1)
Genomföra gränsöverskridande studier över landsbygdens utveckling och dess förändrade villkor, i syfte att ange nya utvecklingsmål och utveckla Euroregion POMERANIA till ett modellområde för landsbygdsutveckling.
2)
Åtgärder för en hållbar landsbygdsutveckling: -
stärka de medelstora centrumen genom att säkra den sociala servicen och möjligheterna till utbildning samt stödja de lokala kulturinrättningarna i byarna;
-
stöd till kommunala åtgärder för att förbättra tillgängligheten till IT-tjänster;
-
fortsatt vägutbyggnad på landsbygden och brukaranpassade, offentliga persontransporter;
-
sanering och förnyelse av historiska byggnader;
-
investeringar i den tekniska försörjningen, i synnerhet vattenförsörjningen och hanteringen av avloppsvatten samt energiförsörjningen.
3)
Åtgärder för att skapa ett nätverk för utbytet mellan aktörer från det lokala näringslivet, social service, hälso- och sjukvård, turism, kyrkliga organisationer, kommunala förvaltningar, kommunala förbund, handelskammare, företagarorganisationer, universitet och forskningsinrättningar med Leader+-projektet Uecker-Region e. V., Naturparkregion Ueckermärkische Seen och Fläming-Havel e. V. som plattform för ett regionalt och transnationellt erfarenhetsutbyte.
4)
Genomföra regionala konferenser på temat ”Demografiska förändringar” med målsättningen att finna former för: -
de utvecklingsmöjligheter och chanser, som de demografiska förändringarna skulle kunna innebära för landsbygden;
-
att hantera behoven av infrastruktur genom att koncentrera och finna nya former för service, handel, hantverk, hälso- och sjukvård och annan tjänsteproduktion i syfte att minska skillnaderna mellan stad och landsbygd.
162
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
5)
Åtgärder och planer för den fortsatta användningen av offentliga byggnader, särskilt nedlagda skolor med hänsyn till den äldre generationens ökande lokalbehov, t.ex. kommunhus.
6)
Åtgärder för att bevara nedläggningshotade infrastrukturinrättningar i gränsområdena genom att öppna dessa för befolkningen i Szczecinområdet.
7)
Åtgärder för att utveckla det transnationella samarbetet kring arbetsmarknadspolitiken, yrkesutbildning, vidareutbildning och program för ungdomsutbyte, med syfte att främja inflyttningen av unga människor.
8)
Förbättra livskvaliteten på landsbygden genom att stödja förnyelsen av städer och byar, liksom åtgärder för att bevara kulturlandskapet liksom att utveckla nya modeller för bostadsbyggnation och markanvändning.
163
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
V-2
Åtgärder för att skapa alternativa inkomstmöjligheter med särskild betoning på identitetsskapande, lantliga näringsgrenar, bildandet av värdekedjor (förädling och profilering av regionala produkter, identifiering av gemensamma kluster, tillväxtbranscherna trä- och skogsnäring, jordbruksturism)
Åtgärdskomplex V-2 omfattar följande nyckelåtgärder: 1)
2)
Inrikta delar av jordbruket på biodynamisk produktion och skogsbruket på miljövänliga energiprodukter för en hållbar lokal energiförsörjning genom: -
att skapa kombinerade biomassa-bioenergilantgårdar med kompletta värdekedjor för odling, skörd och förädling av biomassa liksom energiproduktion i form av värme, el och drivmedel;
-
sol- och vindenergi;
-
kvalitetsstyrning av förnybara energikällor.
Åtgärder för att dra nytta av den utvecklingspotential som kombinationen av öppna landskap, lantlig bebyggelse och kulturminnesmärken utgör, genom: -
-
att utvidga och sprida projektet Vorpommerska gods och parker, som består av skilda regionala och tematiska nätverk, genom: •
åtgärder för att knyta an till regionala strukturer (hantverk, småindustri, jordbruk, traditioner, kultur, infrastruktur);
•
partnerskap för produktion och marknadsföring;
•
ekologiskt jordbruk och produktion av nischprodukter;
•
utbyggnad av transportnätet;
•
mässor och festivaler;
•
semesterlägenheter;
åtgärder till stöd för att utnyttja de naturliga förutsättningarna för turism och rekreation i närområdet; Utveckla serviceutbudet i turistområdena som varumärke för en högkvalitativ jordbruksturism (bo på lantgård, ridanläggningar, vandringsritter, turer med hästdroska, jaktturism, familjevänliga alternativ).
164
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
3)
4)
Åtgärder för att skapa regionala näringskretslopp, skapa värden för regionen i omedelbart samarbete med odlarna och deras sammanslutningar, genom: -
producentnära förädling av jordbruksprodukter och stöd till förädling och profilering av regionala produkter;
-
att skapa effektiva kvalitetsnätverk genom att koppla samman produkter och tjänster med dessas naturvärde och kvalitet samt måna om certifierade standardnormer.
Åtgärder för att i samarbete med skogssektorn identifiera gemensamma kluster inom tillväxtbranschen träbearbetning och – förädling, genom: -
stöd till skogsbruks- och träsektorn, i egenskap av tillväxtbranscher på landsbygden;
-
förnybara råvaror inom skogsbruket;
-
alternativa drivmedel, isoleringsmaterial och byggråvaror.
5)
Stöd till ekologisk markanvändning och stöd till bevarandet av en för trakten typisk by- och ortsstruktur i samband med nybyggnation samt främjande av kulturella aktiviteter med målsättningen att bevara den regionala identiteten och särarten.
6)
Åtgärder för att bibehålla och utveckla extensiva och miljövänliga produktionsprocesser.
7)
Åtgärder för att motverka den tilltagande skogsutbredningen i kulturlandskapet.
8)
Omställning av jord- och skogsbruket som följd av klimatförändringarna, i samarbete med regionala forskningsinrättningar avseende produkter, framställningsmetoder och skyddsåtgärder.
9)
Förbättra tillgängligheten (innovativa kollektivtrafiklösningar) på landsbygden och därmed främja avsättningen av regionala produkter, stimulera korttidsturismen (”Med buss och tåg till landet”) och upprätthålla servicenivån.
10)
Stödja arbetsförmedlingarnas aktiviteter för att minska arbetslösheten på landsbygden, inklusive stödet för fortbildning och kvalificering.
165
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
V-3
Skapa arenor för kompetensutveckling, stärka agrarprodukternas profil med varumärken och konsumentvänlighet
Åtgärdskomplex V-3 omfattar följande nyckelåtgärder: 1)
Åtgärder för att marknadsföra orter med gott investeringsklimat via ett målgruppsinriktat, överregionalt marketingcentrum parallellt med att i samarbete med jordbrukarorganisationerna skapa gränsöverskridande informations- och samverkansformer mellan olika regionala aktörer.
2)
Åtgärder för att stödja jordbruksproducenterna:
3)
4)
-
gemensamma branschutställningar och mässor;
-
främja startandet av butiker med regionala produkter från respektive område;
-
tävlingar och kvalitetsutmärkelser för regionala produkter.
Åtgärder för att utveckla regionala marknadsföringsstrategier för såväl ekologiska som konventionella jordbruksprodukter, livsmedel och hantverksprodukter genom: -
att koordinera direktförsäljning och regional marknadsföring;
-
kooperativ eller central logistik;
-
att lyfta fram regionala märkesvaror och varumärken (t.ex. pommerska produkter under beteckningen, ”Gott från pommerska gods” eller ”Rügenmärket”);
-
professionellare utbud och marknadsföring;
-
försäljning via små gårdsbutiker och -caféer (eko-lantgårdar, mejerier, fiskrökerier).
Stöd till att utveckla strategier för att stärka det regionala samarbetet mellan jordbruksproducenter,livsmedelsindustri, återförsäljare och kunder, liksom bistånd i form av upplysning, rådgivning och utbildning genom att inrätta speciella kompetenscentrum, genom: -
att inrätta ett utvecklings- och kompetenscentrum för regionala produkter, direktförsäljning av produkter från jordbrukssektorn och service inom jordbruksturismen: • •
Functional Food; kombinationen matupplevelser och turistprodukter samt evenemang; 166
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
• • -
5)
utbyggnad av service och kunskaper om GPS-stödda förfaringssätt för att följa enskilda livsmedelsprodukter bakåt i tiden, från produktion och förädling till försäljning.
Stöd till det tysk-polska, regionala jordbrukscentrumet i Pasewalk; Möjligheter att uppföra ett motsvarande centrum i den polska delen av euroregionen -
Fördjupat samarbete med huvudpartnern, lantbrukskammaren för Westpommern;
-
Fördjupa samarbetet med: • • • • •
6)
fortsatt utbyggnad av visningslantgårdar inom jordbruksturismen; kurser och transnationellt erfarenhetsutbyte.
rådgivningscentrumet för jordbruksfrågor i Barkowice; jordbruksakademin i Szczecin samt andra högskolor och universitet; Landesforschungsanstalt für Landwirtschaft und Fischerei Mecklenburg-Vorpommern, i Dummersdorf; ZALF e.V. Dedelow; och Brandenburgische Akademie Schloss Criewen;
-
Temarelaterat erfarenhetsutbyte, t.ex. om teknologier för djuroch växtproduktion, miljövänlig markanvändning, förbättrade utbildnings- och försörjningsmöjligheter;
-
Utbyggnad av informationsdatabaser;
-
Samarrangemang i form av informationsmöten om den gemensamma jordbrukspolitiken;
-
Fördjupa samarbetet för att utveckla gemensamma system för konsumentskydd (kvalitetsnormer, djursmitta);
-
Utvidga samarbetet inom samverkansprojektet med den svenska lantbrukarorganisationen i Skåne.
Arrangera regionspecifika utställningar och ta fram överregional reklam.
167
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
V-4
Åtgärder för att säkra produktionen inom jord- och skogsbruk liksom fiskerinäringen genom diversifiering och övergång till nya verksamhetsformer
Åtgärdskomplex V-4 omfattar följande nyckelåtgärder: 1)
Utveckla företagsstrukturer med en väl avvägd relation mellan andelen växt- och djurproduktion, genom: -
uppbyggnad av djurbesättningarna av framför allt gris, nöt och fågel (produktion av kvalitetskött);
-
ökad certifierad odling av frukt, grönsaker och specialprodukter;
-
stöd till produktion av utsäde och plantor;
-
stöd till ekologiska jordbruksprodukter.
2)
Främja ett miljö- och djurvänligt förhållningssätt.
3)
Åtgärder för att utveckla styrsystem för lokal, ekonomiskt lönsam och samtidigt miljövänlig odling (integrerad odling, ökad produktivitet, miljö- och narturvårdsmål).
4)
Förstärkt samarbete mellan jordbruksorganisationerna inom regionen.
5)
Åtgärder för att stärka det regionala hantverket på landsbygden.
6)
Stöd till företrädarna för det traditionella, småskaliga Östersjö-, bodden-, haff- och insjöfisket som identitetsskapande åtgärd, för att bevara arbetsillfällen och för att uppnå synergieffekter med turismen och livsmedelssektorn.
7)
Åtgärder för att vidareutveckla en lokalt anpassat, naturnära skogsbruk.
8)
Stöd till jordbruksföretagens anpassning till nya krav och villkor med särskild tonvikt på yngre, nyetablerade jordbrukare.
168
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
4.3.6 Handlingsfält VI Vidareutveckla den gränsöverskridande samordningen och det regionala samarbetet på det sociala, kulturella och tekniska området En väsentlig och avgörande faktor för det gemensamma Utvecklings- och handlingsprogrammet är kvaliteten på partnerskapet parat med förtroendefulla relationer och en uppvärdering av styrningen av den gränsöverskridande respektive –transnationella samordningen för den regionala utvecklingen samt ett fördjupat interregionalt och interkommunalt samarbete inom euroregionen. Startandet av och stödet för innovativa projekt på partnerskapets grund, främjandet av medborgarinflytande på åtgärderna inom euroregionen liksom samspelet mellan dess medlemmar kan generera human- och socialkapital och bidra till en hållbar utveckling och socialt samarbete. ”Begreppet territoriell sammanhållning är vidare än ekonomisk och social sammanhållning, eftersom dess mål är att bidra till en mera balanserad ekonomisk utveckling, bygga upp hållbara samhällen i stads- eller landsbygdsmiljöer och öka samstämmigheten med annan sektoriell politik som har geografiska konsekvenser. Detta inbegriper att förbättra den territoriella integrationen och att främja samarbetet mellan och inom olika regioner.”43 Samordningen och styrningen samt kvaliteten på verksamheten och dess byråer är avgörande för framgången i det transnationella samarbetet. En adekvat utrustning av medlemmarnas byråer som möter de ökande materiella och personella behoven är nödvändigt. Samarbetet på regional och lokal nivå, det ökande behovet av avstämningar mellan parterna i de olika delområdena äger rum och fördjupas i transnationella projektgrupper, kommunala arbetsgrupper och kommunalförbund. Denna institutionalisering motsvarar i särskilt hög grad EU: s krav på stöd av regionalutvecklingen enligt bottom-up-principen liksom innehållet i Agenda 21. Dessa initiativ stöds enträget av euroregionen. Dessas betydelse för den samlade utvecklingen måste öka ytterligare. Till de gemensamma uppgifterna hör även att verka för en utvecklad social och kulturell infrastruktur, social service och kulturutbud, stöd till transnationella kontakter på kulturområdet, ensembleutbyte, ungdomsutbyte, samarbete mellan föreningar samt andra sammanslutningar och organisationer av betydelse.
43
KOM (2005) 299
169
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Bemästrandet av globaliseringens effekter på näringslivet och de demografiska förändringarna i stora delar av euroregionen liksom säkrandet av den ekonomiska och sociala sammanhållningen kräver målinriktade åtgärder. Inom ramen för förverkligandet av EU: s mål för yrkesutbildning och fortbildning och att få ut fler människor på arbetsmarknaden, får också bekämpandet av social utslagning, särskilt av missgynnade grupper såsom personer med funktionshinder ökad betydelse, liksom solidariteten över generationsgränserna i ett åldrande samhälle. Detta gäller också de ökande kraven på stöd och service till äldre och stöd till människor i nödsituationer, oavsett ålder och social ställning. Tillgången till hälso- och sjukvård inom euroregionens olika delområden är en viktig angelägenhet. Att utveckla och erbjuda sociala tjänster förblir ett gemensamt humanitärt mål inom euroregionen. För handlingsfält VI förslås följande åtgärdskomplex: VI-1
Åtgärder för att utveckla den gränsöverskridande samordningen av den regionala utvecklingen
VI-2
Åtgärder för att stödja den gränsöverskridande kommunikationen och samarbetet mellan kommunala, kulturella och ideella aktiviteter
VI-3
Åtgärder för ett gränsöverskridande samarbete i syfte att lösa sociala problem, bygga ut den sociala servicen och stödja frivilliginsatser samt kooperation och kommunikation
VI-4
Åtgärder för att bibehålla och bygga ut den sociala och kulturella infrastrukturen liksom att bygga upp ett system för säkerhetspartnerskap
170
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
VI-1
Åtgärder för att utveckla den gränsöverskridande samordningen av den regionala utvecklingen
Åtgärdskomplex VI-1 omfattar följande nyckelåtgärder: 1)
Beslut om att skapa organisationsstrukturer, som möjliggör en balanserad utveckling inom euroregionen och med målsättningen att skapa förutsättningar för en enhetlig organisation för styrning och genomförande av utvecklingsprocesser med ett sammanväxande av till varandra gränsande, geografiska områden, för ögonen.
2)
Åtgärder för att skapa instrument för samordningen av en gemensam, gränsöverskridande regionplanepolitik, t.ex. genom gemensamma förberedelser för regionplaner och framtagandet av gemensamma utvecklingsstrategier.
3)
Öppna regionen för en fortsatt europeisk integration för fortsatt, förbättrat, transnationellt samarbete och stärkandet av euroregionens konkurrenskraft.
4)
Synkronisering av arbetsfördelningen mellan de olika samarbetspartnerna med utgångspunkt från de gemensamma målsättningarna och på grundval av Utvecklings- och handlingsprogrammet för tidsperioden 2007 till 2013, genom: -
inlemmande av, och information till de regionala och kommunala politiska beslutsorganen avseende utvecklingsmål och -resultat;
-
ökat operationellt samarbete kring de beslutade nyckelåtgärderna i handlingsfälten;
-
förstärkt lobbying för euroregionen liksom pressarbete och information till allmänheten samt kampanjer inom själva euroregionen;
-
verkningsfull styrning och ledning beträffande förverkligandet av den operationella delen av Utvecklings- och handlingsplanen 2007-2013, parallellt med förstärkta personalresurser och förbättrade materiella förutsättningar, inklusive språklig kompetens;
-
att fånga upp nya utvecklingstendenser och -möjligheter samt underbygga dessa med särskilda undersökningar (studier).
5)
Bilda gemensamma arbetsgrupper inom områdena näringsliv, regionalpolitik, kultur, turism etc. för utarbetande av strategiska dokument av överregional betydelse (kommunalt, regionalt och nationellt).
6)
Stöd till åtgärder för att utveckla offentlig-privata partnerskap (PPP) på projektnivå, med tydliga ramar för de erforderliga insatserna.
171
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
7)
8)
Åtgärder för att stärka och fördjupa det transnationella samarbetet mellan städer och kommuner i euroregionen, genom: -
att skapa gränsöverskridande nätverk mellan städer och utveckla partnerskapen;
-
åtgärder för att organisera relationerna mellan stad och landsbygd mot bakgrund av de demografiska förändringarna;
-
samarbete och erfarenhetsutbyte i frågor som rör stadsförnyelse;
-
jämförelser och erfarenhetsutbyte i frågor som rör hållbara trafiklösningar i städerna.
Utveckla samarbetsformer för gemensamt kapacitetsutnyttjande inom områdena hälso- och sjukvård, kultur, utbildning, bostäder och teknisk infrastruktur i gränsnära områden, genom: -
-
-
att utveckla, implementera och utvärdera erfarenheterna från det lokala Agenda 21-arbetet; medverkan i nationella tävlingar och EU-initiativ för en hållbar utveckling i de europeiska regionerna under perioden 20072013; stöd till regionala initiativ inom ramen för euroregionens verksamhetsområde (kommunalförbund, gränsöverskridande arbetsgrupper, intressesammanslutningar inom näringslivet och på det sociala området); stöd till gemensamt utnyttjande av teknisk infrastruktur i det tyskpolska gränsområdet; att utarbeta informationsmaterial med goda exempel (bästa praxis); att utlysa tävlingar för regionala utvecklingsinitiativ och – exempel; att främja interkommunalt erfarenhetsutbyte inom euroregionen.
9)
Åtgärder för ökat bruk av den gemensamma, kulturhistoriska potentialen inom euroregionen.
10)
Åtgärder för att främja ett ökat medborgarengagemang i frågor som rör den regionala utvecklingen och stödja Bottom-upprincipen för en hållbar utveckling.
11)
Stöd till åtgärder för anpassning av rättsliga principer inom euroregionen, i första hand enligt Karlsruhe-avtalet, som syftar till att underlätta det transnationella samarbetet, gemensamt nyttjande av infrastrukturanläggningar och gränsöverskridande företagssamarbete.
172
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
VI-2
Åtgärder för stödja den gränsöverskridande kommunikationen och samarbetet mellan kommunala, kulturella och ideella aktiviteter
Åtgärdskomplex VI-2 omfattar följande nyckelåtgärder: 1)
Utvidgat samarbete på det kommunalpolitiska planet inom områdena konst, kultur, utbildning och fredspolitik med multifunktionella centrum som plattform för det transnationella samarbetet på dessa områden (t.ex. Speicher Woggesin, Landkreis Mecklenburg-Strelitz, Kulice, Goleniów).
2)
Främja och utvidga kulturella kontakter genom: -
musikträffar, arrangemang av musikdagar, ensembleutbyte, integration av musikgymnasiet i Demmin i den tysk-polska ungdomsorkestern;
-
samarbete mellan museer, gallerier och stiftelser, t.ex. Stiftung Collegium Wartinum (stöd till vetenskap och forskning, förståelse mellan folken och demokrati, konst, kultur, miljö-, landskaps- och kulturminnesvård);
-
stöd till projektet ”Slott Dolsk” och sitt gränsöverskrindande samrbete med t.ex. Slott Wartin
-
gemensamma utställningar och presentationer samt konstnärsutbyte.
3)
Uppvärdera och anordna traditionella regionala evenemang och evenemang av överregional betydelse (t.ex. den av euroregionen själv arrangerade tysk-polska ungdomsfestivalen), som kan bidra till att både ge regionen ett ansikte utåt och stärka den regionala identiteten.
4)
Stöd till gemensamma projekt, särskilt projekt för ungdomar för att stärka samhörighetskänslan, främja bildandet av transnationellarespektive gränsöverskridande arbetsgemenskaper, intresse- och projektgrupper, som t.ex.: -
-
tysk-polsk ungdomsorkester; ungdomsläger på temat ”grannar” och moderna medier; samarbete mellan skolor, elevutbyte; sommarläger för ungdomar; ungdomssekretariater; stöd av centrum för fredsarbete för skapandet av ett fredscentrum i Anklam med tillhörande internationell fredsskola, med eventuella möjligheter till samarbete med universiteten i Greifswald och Szczecin; Stöd av Europeiska Akademien Kulice-Külz som är en tysk-polskeuropeisk mötesplats.
173
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
5)
Främja idrottskontakter som -
gemensamma idrottsfester; traditionstävlingar (regattor, rodd, trendsporter); skytteföreningar, skyttefester;
kan medverka till att göra regionen känd i överregional bemärkelse och därigenom även Euroregion POMERANIA. 6)
Stödja samarbetet mellan föreningar inom brand- och katastrofskyddsområdet, särskilt frivilliga brandkårer, erfarenhetsutbyte och gemensamma tillställningar.
7)
Åtgärder förknippade med det förstärkta kulturella samarbetet mellan högskolor och universitet.
174
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
VI-3
Åtgärder för ett gränsöverskridande samarbete i syfte att lösa sociala problem, bygga ut den sociala servicen och stödja frivilliginsatser samt kooperation och kommunikation
Åtgärdskomplex VI-3 omfattar följande nyckelåtgärder: 1)
Stöd till innovativa åtgärder, gränsövergripande och interregionala insatser för att lösa sociala problem genom informations- och erfarenhetsutbyte, delgivning av utvärderingsresultat liksom utarbetandet av varandra kompletterande koncept med hänsynstagande till skillnader beträffande nationella förutsättningar.
2)
Stöd till samverkansprojekt mellan lokalt förgrenade arbetsgrupper för att utveckla modeller för en effektiv brukarorienterad hälsovård, den medicinska försörjningen mot bakgrund av en åldrande befolkning och landsbygdens behov och ett nära samarbete mellan medicinsk vård och social omvårdnad.
3)
Utvärdering av INTERREG III B-projekten inom stadsnätverket Mecklenburgische Seeplatte, ”Städer i din region – hållbar utveckling i regionen” under medverkan av polska områden, bl.a. rörande relationen utbildnings- och hälsovårdsinfrastruktur mellan stad och land.
4)
Stöd för att genomföra förslagen i modellprojektet Regionplan för säkrande av den medicinska försörjningen (MORO): hälsocentraler, med olika driftsformer i samarbete med privat och konfessionellt baserad omvårdnad, samarbete mellan sjukvård och social service, strategier för att värva läkare samt inrätta lokaler med stöd av kommunerna.
5)
Främja ett gränsöverskridande nätverk för beroendeprevention, fortsätta verksamheten med att stärka familjernas kompetens genom nätverksarbete, stöd till problemfamiljer, kombinationer av familje-, beteende- och beroendeterapi, samverkan med daghem och grundskolor.
6)
Stöd till medborgarengagemang inom sociala områden, sociala organisationer och självhjälpsgrupper: -
erfarenhetsutbyte och informationsmöten;
-
projekt;
-
väntjänster.
175
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
7)
8)
Stöd till åtgärder för integration av funktionshindrade samt missgynnade grupper genom: -
att underlätta tillträdet till arbetsmarknaden;
-
att främja deltagandet i lokala aktiviteter (föreningslivet);
-
åtgärder för att förbättra tillgängligheten.
Bygga upp en gränsövergripande infrastruktur med gemensamma sociala inrättningar samt ömsesidigt lokalutnyttjande inom ramen för respektive vård- och terapimodeller.
176
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
VI-4
Åtgärder för att bibehålla och bygga ut den sociala och kulturella infrastrukturen liksom att bygga upp ett system för säkerhetspartnerskap
Åtgärdskomplex VI-4 omfattar följande nyckelåtgärder: 1)
Åtgärder anpassade till befolkningsutvecklingen med en ökande andel äldre för att förnya stadskärnor och städer genom utveckling av sociala och kulturella inrättningar samt service (stadsförnyelse).
2)
Upprustning och sanering av såväl småskaliga kulturinrättningar som kulturinrättningar med överregional funktion (bl. a. museer, teatrar, verkstäder, gallerier, hembygdsgårdar och informationscentraler).
3)
Upprustning och sanering av idrottsanläggningar: idrottshallar, simhallar, idrottsplatser och specialanläggningar för trendsporter.
4)
Sanering av medicinska och sociala inrättningar, inberäknat kommunikationscentrum för säkrande av den sociala och medicinska försörjningen och anpassad till olika gruppers behov (äldre, funktionshindrade, sjuka och hemlösa).
5)
Skapa en gemensam databank med information om den sociala infrastrukturen.
6)
Åtgärder för fortsatt utbyggnad av ett gränsöverskridande katastrofskydd och översvämningsskydd enligt rekommendationerna i II. Stettininitiativet från september 2004, genom: -
att färdigställa och bygga ut ett system för katastrof- och haveriskydd vid fartygsolyckor, olyckshändelser inom större industriföretag respektive transportanläggningar samt skogsbränder;
-
att använda digitala informations- och kommunikationssystem (t.ex. Tetrasystemet) inom det gränsöverskridande samarbetet för att förebygga katastrofer och haverier;
-
likvärdig utrustning för de olika organen och hjälpkrafterna inom katastrof- och haveriskyddet.
7)
Stöd till åtgärder för bättre kapacitetsutnyttjande av den gränsöverskridande sociala, kulturella och tekniska infrastrukturen.
8)
Bygga upp ett system för säkerhetspartnerskap.
177
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
4.4
Prioriteringar och tidplaner
Handlingsfälten och dessas åtgärdskomplex innehåller rekommendationer i strävandena att säkra regionens potential för tillväxt och sysselsättning, nyckelåtgärder för att säkerställa en hållbar utveckling inom euroregionen genom att målmedvetet utgå från regionens starka sidor och bygga ut intensiva, transnationella samverkansformer, Av central betydelse är främjandet av innovation genom ökat stöd till små och medelstora företag, utvidgat samarbete mellan näringsliv och forskningsinstitutioner samt att varaktigt stärka humankapitalet som nyckelfaktor för den långsiktiga utvecklingen med stöd av system för livslångt lärande för att bättre kunna möta globaliseringens utmaningar. Prioriteringar och tidplaner för att realisera konkreta projekt fastställs av de inom euroregionen representerade organisationerna, utskotten och förbunden inom ramen för dessas verksamhet.
178
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
5.
Översikt över finansieringsmöjligheter och prioriteringar
5.1
Mål för strukturpolitiken 2007 - 2013
5.1.1 Innehållet i EU-förslaget till en reformerad sammanhållningspolitik för att stödja tillväxt och sysselsättning EG-kommissionens förslag till en reformerad sammanhållningspolitik under perioden 2007-2013 föreligger sedan mitten av juli 2004. Det aktuella förslaget till förordning från Europeiska rådet med allmänna bestämmelser rörande Europeiska regionala utvecklingsfonden, de övriga strukturfonderna och Sammanhållningsfonden daterar sig till 28 april 2006. Den föreslagna reformen är mycket omfattande och innebär: -
att sammanhållningspolitiken inriktas på att stärka tillväxten, konkurrenskraften och sysselsättningen;
-
färre finansieringsinstrument för att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen; de ekonomiska medlen för sammanhållningspolitiken begränsas till Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden (ESF) och Sammanhållningsfonden;
-
att Sammanhållningsfonden inlemmas i den programmatiska planeringen av strukturinvesteringarna i syfte att stärka sambandet mellan olika fondåtgärder;
-
att åtgärdsområdena, som tidigare sorterade under gemenskapsinitiativen URBAN och EQUAL liksom innovativa åtgärder, införlivas i medlemsstaternas och regionernas operativa program;
Att Europeiska rådets utkast till regelverk för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden (8750/06 från 2006-04-28) utgör kärnpunkten. Inom ramen för reformförslaget kommer strukturåtgärderna: -
”mer målinriktat koncentrera sig på EU: s strategiska prioriteringar” (t.ex. Göteborgs- och Lissabonstrategin för en hållbar, konkurrenskraftig och ”kunskapsbaserad ekonomi”; Europeiska sysselsättningsagendan);
-
att i ökad utsträckning ”koncentrera sig på missgynnade regioner” för att dessa ska komma i kapp med övriga regioner;
-
att decentraliseras och genomföras på ett enklare, transparentare och mer effektiva sätt.44
44
Europeiska Unionens regionalpolitik, meddelandeblad 2004, Inforegio
179
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
För att öka nyttan av sammanhållningspolitiken kommer strukturfonderna och Sammanhållningsfonden att koncentreras på nya mål: -
”Konvergens”
-
”Regional konkurrenskraft och sysselsättning”
-
”Europeiskt territoriellt samarbete”
Mål
Innehåll
Konvergens mellan medlemsstater och regioner:
Inom ramen för det nya konvergensmålet är huvudmålen att minska klyftorna i den utvidgade unionen, att stimulera tillväxten och sysselsättningen genom stöd till näringslivet och investeringar i humanresurserna, att främja innovation och kunskapssamhället, genom förbättrad anpassningsförmåga till ekonomiska och samhälleliga förändringar, att skydda och förbättra miljön och att åstadkomma en effektiv förvaltning. Detta är tillika det prioriterade målet för fonderna i enlighet med artikel 3, kapitel II, Mål och uppgifter i förslaget till förordning, april 2006. Konvergensmålet koncentrerar sig på regioner vars BNP per capita uppgår till mindre än 75 % av genomsnittet inom EU (EU-25), mätt i köpkraft för perioden 2000-2002 och motsvarande NUTS II-nivå. Bidragsberättigade är även medlemsstater med en BNP per capita uppgående till mindre än 90 % av unionsgenomsnittet (EU-25), mätt i köpkraft för perioden 2001-2003 och som kan uppvisa ett program för ekonomisk konvergens.45 Efter förordningens ikraftträdande mottar EGkommissionen ansökningar från medlemsstater, som uppfyller ovanstående kriterier.
45 Jfr. Europeiska rådets allmänna riktlinjer för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden, 2006-04.26, artikel 5, avsn. 1 och 2
180
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Mål Regional konkurrenskraft och sysselsättning
Innehåll Detta mål riktar sig till alla regioner inom EU. Det hittills områdesrelaterade Mål-2-stödet förändras till förmån för en innehållsmässig koppling. I centrum står, i enlighet med programmet för Regionalfonden (ERUF) stärkandet av regionernas konkurrenskraft och attraktivitet genom främjande av innovation, kunskapssamhället och entreprenörskap samt skydd och förbättring av miljön liksom ökad tillgänglighet och förebyggande av risker. Med utgångspunkt i nationella och regionala program stödjer Socialfonden (ESF) ett ökat deltagande i arbetslivet och skapandet av en arbetsmarknad med integrativ verkan. Enligt utkastet till förordning kan områden, som inte ryms inom konvergensmålet komma ifråga inom ramen för målet regional konkurrenskraft. Underlaget består av listor på regioner för vilka medlemsländerna avser att inlämna program som kan medfinansieras av Regionalfonden. För hittillsvarande Mål 1-regioner (NUTS II-nivå), som på grund av sin ekonomiska utveckling 2007 inte längre kommer i fråga för konvergensmålet finns möjlighet, enligt artikel 7a i utkastet till förordning, att inom ramen för målet ”konkurrenskraft” erhålla ett övergångsstöd. Kommissionen avser att publicera en lista över dessa regioner så snart förordningen trätt i kraft.
Europeiskt territoriellt samarbete
Detta mål utgår från erfarenheterna av gemenskapsinitiativet INTERREG. Syftet är att fördjupa samarbetet på tre nivåer: - gränsöverskridande samarbete via gemensamma lokala och regionala initiativ; - samarbete i transnationella områden och - inom ramen för nätverk och erfarenhetsutbyte i hela unionen - stärkt övergripande samarbete länderna emellan Målsättningen är att främja en jämn, harmonisk och hållbar utveckling i Europa. Rätt till bidrag, inom ramen för det gränsöverskridande samarbetet har, enligt artikel 7 i det allmänna utkastet till förordning NUTS III-nivåregioner, belägna längs inre och i vissa fall yttre gränser, liksom vissa regioner belägna vid inre sjögränser, som enligt reglerna endast får ligga 150km från varandra. Underlaget utgörs av en förteckning över bidragsberättigade regioner. 181
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Fonderna lämnar bidrag till de nya målen enligt följande: -
”Konvergens”: ERUF, ESF, Sammanhållningsfonden
-
”Regional konkurrenskraft och sysselsättning”: ERUF, ESF
-
”Europeiskt territoriellt samarbete”: ERUF
I nedanstående tabell illustreras förändringarna i förhållande till 2000-2006: 2000 - 2006 Finansieringsinstr ument SammanhållningsSammanhållning fonden sfonden Mål 1 ERUF ESF EUGJF, garanti och inriktning FFU Mål 2 ERUF ESF Mål 3 ESF Mål
Interreg URBAN EQUAL LEADER+ Landsbygdens utveckling och omstrukturering av fiskerinäringen, utöver Mål 1 9 mål
ERUF ERUF ESF EUGJF,inrikning EUGJF, garanti
2007 – 2013 Finansierings instrument ERUF Konvergens ESF Mål
Sammanhåll nings-fonden Regional konkurrenskraft och sysselsättning - regional nivå: - nationell nivå: Europeisk sysselsättningsstr ategi
ERUF ESF
Europeiskt territoriellt samarbete
ERUF
3 mål
3 instrument
FFU 6 instrument
Källa: Europeiska Unionen, Regionalpolitik, Inforegio, meddelandeblad 2004
Finansieringsramarna omfattar i utkastet till förordning: Totala medel för perioden 2007-2013: 308 041 miljoner EURO enligt 2004 års penningvärde
182
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Mål
Procent
Mio. EURO
Konvergens
81,54
251 163,13
Regional konkurrenskraft
15,95
49 127,78
2,52
7 750,08
Stöd till gränsövergripande samarbete
73,86
5 576,35
Stöd till transnationellt samarbete
20,95
1 581,72
Stöd till interregionalt samarbete
5,19
392,00
Europeiskt territoriellt samarbete Därav
Källa: Europeiska rådets allmänna riktlinjer för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden, 2006-04.26
Enligt artikel 31 i nämnda förordning ska fondåtgärder i de olika medlemsstaterna genomföras i enlighet med nationella strategiska referensramar och motsvarande operativa program för tidsperioden 2007 - 2013. I programarbetet är det viktigt att fonderna och andra finansieringsinstrument koordineras med varandra. 5.1.2 Ytterligare upplysningar om finansieringsinstrumenten för att uppnå målen för sammanhållningspolitiken 2007 - 2013 (1) Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) inriktar sig på att öka den sociala och ekonomiska sammanhållningen genom att utjämna de mest framträdande regionala differenserna. Stödet koncentreras till ett begränsat antal prioriterade områden, som motsvarar målen: Konvergens, Regional konkurrenskraft och sysselsättning och Europeiskt territoriellt samarbete. Fonderna kan proportionellt bidra till: -
produktiva investeringar, som bidrar till skapandet eller bevarandet av arbetstillfällen liksom direktstöd för små och medelstora företag;
-
investeringar i infrastruktur;
-
frigörande av inneboende potentialer genom stöd till regional och lokal utveckling;
-
tekniskt stöd.
Inom ramen för konvergensmålet fokuserar ERUF sitt stöd på en hållbar, integrerad, regional och lokal utveckling av näringsliv och arbetstillfällen.
183
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Prioriteringarna46 inriktar sig bl.a. på: -
Forskning och teknisk utveckling, innovation, entreprenörskap, stöd till forskning och teknisk utveckling inom små och medelstora företag;
-
Utbyggnad av infrastrukturen för e-kommunikation, utveckla lokala former, onlinetjänster, effektivt utnyttjande av informations- och kommunikationsteknik;
-
Lokala utvecklingsinitiativ, stöd till strukturer för lokal service;
-
Miljö, investeringar i vatten- och avloppsförsörjning, stöd p.g.a. klimatförändringar, återuppodling, investeringar i Natura 2000;
-
Förebyggande av risker;
-
Turism: den naturliga potentialen för en hållbar turism, nya former av service med högt mervärde, nya hållbara modeller för turism;
-
Investeringar på kulturområdet: bevarande av kulturarvet, utbyggd infrastruktur för kulturen, öka regionens attraktionskraft;
-
Investeringar på transportområdet: utbyggnad av anslutningen till det transeuropeiska transportnätet (TEN-V), integrerade strategier för en miljövänlig trafikutveckling, stöd till intermodala lösningar;
-
Investeringar på energi- och utbildningsområdet, särskilt yrkesutbildning som kan bidra till ökad attraktivitet på arbetsmarknaden och förbättrad livskvalitet liksom investeringar i hälso- och sjukvårdsväsendet och den sociala infrastrukturen.
Inom ramen för målet om regional konkurrenskraft och sysselsättning koncentrerar sig ERUF på 3 prioriteringar:
46
-
Innovation och kunskapsbaserat näringsliv. Ett effektivt, innovativt, regionalt näringsliv med regelbundna kontakter mellan den privata och offentliga sektorn, universitet och teknologicentrum för att uppfylla lokala behov;
-
Miljö- och riskskydd. I synnerhet investeringar för att sanera nedsmutsade markområden och investeringar för att bevara arternas mångfald och Natura 2000, vilka kan leda till en hållbar ekonomisk utveckling och en diversifiering av näringslivet på landsbygden; Incitament för utvecklandet av förnybara energikällor och en renare stadstrafik;
Förslag till förordning för Europeiska regionala utvecklingsfonden, 8751/06, 2006-04-28
184
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
-
Tillgång till trafik- och telekommunikationstjänster av allmänt näringslivsmässigt intresse; Skapandet av sekundära transportnät, regionala järnvägsknutpunkter, flygplatser och hamnar; Stöd till lokala och regionala inre vattenvägar; Stöd till små och medelstora företag i form av IKT.
Stödet via ERUF för europeiskt territoriellt samarbete rör sig på det gränsövergripande ekonomiska och sociala området med följande prioriteringar: -
Gemensamma strategier för en hållbar utveckling med särskilt fokus på stöd till entreprenörskap och de små och medelstora företagens utveckling, turism, kultur, miljö samt gemensamt nyttjande av infrastrukturen;
-
Nätverk, och initiativ med tonvikt på innovation, miljö, tillgänglighet och en hållbar stadsförnyelse, som gynnar en integrerad, territoriell utveckling;
-
Förstärkt regionalpolitisk verksamhet via stöd till nätverk och erfarenhetsutbyte mellan regionala och lokala myndigheter.
ERUF-förordningen innehåller speciella bestämmelser för städer, missgynnade områden, områden som befinner sig i ett randläge liksom områden, som är beroende av fiskerinäringen. (2) Prioriteringarna inom Europeiska socialfonden (ESF)47 betonar kopplingen mellan den europeiska sysselsättningsagendan - särskilt inom området social integration - och utbildning samt jämställdhet mellan kvinnor och män. Syftet är att på ett bättre sätt handskas med förändringar till följd av sociala och ekonomiska omstruktureringar liksom demografiska förändringar. ESF inriktar sig på att förbättra tillgången till sysselsättning och arbetstillfällen och att främja en hög förvärvsfrekvens med fler och bättre arbetsplatser som mål (konvergensmålet). Vad det gäller målet konkurrenskraft läggs tyngdpunkten framför allt på att stödja arbetstagarnas, företagens och företagarnas anpassningsförmåga till ekonomiska och sociala förändringar, med åtgärder i form av ”livslångt lärande” och investeringar i humanresurser. Den sociala integrationen av missgynnade personer, bekämpande av diskriminering samt skapandet av partnerskap och nätverk, innovativ verksamhet och transnationellt samarbete ingår också i programmet för ESF.
47
Förslag till förordning för Europeiska socialfonden (ESF), 8752/06, 2006-04-28
185
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Förverkligandet av konvergensmålen samt målen för regional konkurrenskraft och sysselsättning inom ramen för Socialfondens prioriteringar bidrar till likvärdiga chanser för invånarna. ESF stödjer även åtgärder, som rör tekniskt stöd för erfarenhetsutbyte och spridning av goda exempel. (3) Förslaget till förordning för Sammanhållningsfonden innebär att nuvarande bestämmelser rörande villkor för finansiellt stöd bibehålls. Fonden riktar i första hand sitt stöd till högprioriterade projekt av europeiskt intresse: större projekt rörande transportinfrastrukturen, miljön och projekt av renodlat ekologiskt intresse. 5.2
Ytterligare stödmöjligheter
5.2.1
Förordningen om stöd för landsbygdsutvecklingen
Parallellt med förslagen om de nya strukturfonderna tjänar EUGFJförordningen som den andra pelaren inom den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) och har som sin främsta uppgift att stödja landsbygdens utveckling under perioden 2007-2013 . Innehållet i förordningen för stöd till landsbygdens utveckling genom Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ),48 verkar för ett genomförande av målen för den gemensamma jordbrukspolitiken. De i juni 2003 och april 2004 genomförda jordbruksreformerna har medfört djupgående förändringar med avsevärda återverkningar på de socioekonomiska villkoren inom olika landsbygdsområden. Denna omvandling kräver åtföljande stöd i form av stöd för diversifiering av landsbygdens ekonomi, stöd till såväl jordbruket som verksamheter inom andra sektorer, sysselsättningsfrämjande åtgärder och förbättrad service. EUGFJ-förordningen, som instrument för genomförandet av en europeisk hållbarhetsstrategi för landsbygden, förutsätter en långtgående, enhetlig programplanering med finansieringsramar och utvärderingsinstrument. Avsikten är att åtgärder fr.o.m. 2007 endast ska finansieras ur en källa, d.v.s. Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ). Åtgärderna, som finansieras måste vara förenliga med den övriga gemenskapspolitiken.
48
Rådets förordning, nr. 1698/2005, 20:e september 5005
186
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Landsbygdsutvecklingen vilar på tre axlar: Axel 1: Konkurrenskraft Axel 2: Miljö och markförvaltning Axel 3: Diversifiering och livskvalitet
Källa: GD Landwirtschaft und ländliche Entwicklung, LASA-Dokumentation Nr. 22, 10/ 2005, S. 38
Gemenskapsinitiativet LEADER och LEADER-programmet har efter tre programperioder tjänat sitt syfte och införlivas nu med huvudprogrammet för landsbygdens utveckling. LEADER är alltså inte längre ett självständigt initiativ. 20 februari 2006 antog rådet gemenskapens strategiska riktlinjer för landsbygdsutvecklingen (2007-2013). Varje medlemsstat ska, som stöd för de strategiska riktlinjerna utarbeta nationella strategiplaner, som ska tjäna som referensramar vid utarbetandet av utvecklingsprogrammen för landsbygden: För förbundsrepubliken Tyskland finns ett förslag (2006-03-06) till nationell strategi som ska lämnas till EG-kommissionen i slutet av mars. Förslaget kommer sedan att bilda grunden för delstaternas utvecklingsprogram. Axel 1 omfattar, framför allt.: -
Förstärkning av humanresurserna: sammanlänkning och koordination av yrkesutbildning, information och kunskapsspridning, stöd till nyföretagsamhet bland unga jordbrukare och rådgivning m.m.;
-
Investerinsstöd till jord- och skogsbruk för modernisering av jordbruksföretag, införande av nya teknologier, förbättrad infrastruktur inom jord- och skogsbruket, stöd till process- och produktutveckling inom livsmedelssektorn, energigrödor, miljöskydd, skyddsfrågor inom arbetslivet m.m.
187
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Axel 2 omfattar, framför allt.: -
-
Utjämningsbidrag till områden som är missgynnade t.ex. på grund av naturens beskaffenhet (bergområden), drift och skötsel av Natura 2000-områden, avrinningsområden för floder; Miljövård inom jordbruket (skydd och förbättrande av miljön, landskapet, marken, och den genetiska mångfalden); Uppfyllande av de obligatoriska normerna för djurskydd; Främja ett system för skogsodling, skogsskydd, återställa skogsbrukets potential.
Axel 3 omfattar, framför allt.: -
-
Diversifiering av landsbygdens näringsliv (mikroföretag, turism), utbyggnad av alternativa verksamheter, som inte är kopplade till jordbruket; Åtgärder för att förbättra livskvaliteten, förbättrad service, tillgång till IKT, förnyelse och utveckling av byarna, bevarande av kulturarvet.
För jordbruksfonden planeras 69,75 miljarder EURO49 i anslag (exklusive modulationsmedel). Lägsta medfinansieringsandel (enl. försl. juni 2005) för de tre huvudområdena ska fördelas enligt följande: Axel 1: Axel 2 Axel 3
minst 10 % minst 25 % och för LEADER 5 % minst 10 %
EU: s maximala bidragsandel uppgår för prioritet 1 och 3 till 50 %, i konvergensområden till 75 % för prioritet 2 och för LEADER till 80 % i konvergensområden. 5.2.2 LEADERS inlemmande i EJFLU (Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling) De genom Jordbruksfonden finansierade utvecklingsprogrammen måste innehålla LEADER-koncept som lokal utvecklingsstrategi (den s.k. LEADERaxeln). Form och innehåll för dessa lokala strategikoncept är bekant från LEADER+: geografiskt väl avgränsade landsbygdsområden, bottom-upprincipen med beslutanderätt för lokala aktionsgrupper, offentlig-privata partnerskap, multisektorala helhetslösningar anpassade till EJFLUförordningen, Samarbetsprojekt, nätverk och lokala partnerskap50.
49 LEADER+ Deutsche Vernetzungsstelle, Europäische Politik für Ländliche Räume 2007-2013, 2006-0321, sid. 6 50 LEADER+ Deutsche Vernetzungsstelle, Europäische Politik für Ländliche Räume 2007-2013, 2006-0321, sid.7/8
188
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Som tre bidragsberättigade prioriteringar inom LEADER-axeln anges: -
Genomförande av lokala strategier för landsbygdens utveckling i överensstämmelse med LEADER-konceptet;
-
Samverkansprojekt;
-
Arbete i lokala grupper.
I övrigt är de viktigaste skillnaderna mellan LEADER inom ramen för EJFLU och LEADER+ framför allt: -
LEADER har inget eget program utan ingår som LEADER-axeln i EJFLU;
-
Åtgärderna koncentrerar sig på de tre huvudprioriteringarna i EJFLUförordningen;
-
Åtgärdernas geografiska avgränsning skiljer sig i viss mån från LEADER+.
För genomförandet av utvecklingsmålen i UHP 2007-2013 står även viktiga nationella finansieringsmöjligheter till buds inom de olika verksamhetsområdena. Som ett av de viktigaste finansieringsinstrumenten kan, för den tyska delen av euroregionen, exempelvis nämnas det s.k. GA-stödet, som i ökad grad kommer att ges mer riktat. 5.2.3
Industri- och hantverkets infrastruktur (GA-stöd)
Investeringsanslag för projekt inom industri- och hantverk, turistsektorn och den företagsnära infrastrukturen inom ramen för gemenskapsmålet att ”förbättra det regionala näringslivets struktur” är, i de tyska delstaterna, ett väl beprövat instrument för stimulans till det regionala näringslivet. F.n. gäller bestämmelserna i den 35:e ramplanen. Delstaterna Brandenburg och Mecklenburg-Vorpommern är för närvarande sysselsatta med att definiera prioriterade områden och branscher (jfr. motsvarande avsnitt i utvärdering av resultat 2000-2006). För att på ett koncentrerat och målmedvetet sätt använda de anslagna medlen, struktureras och prioriteras anslagen områdesmässigt och sektorsvis i Mecklenburg-Vorpommern51. Geografiskt fördelar sig prioriteringarna på s.k. A- och B-stödområden, som skiljer sig beträffande anslagens storlek. För industri och hantverk samt turism (A-områden högst 35 % och B-områden högst 28 %). För små och medelstora företag kan anslagen höjas med ytterligare några procent.
51
Regionales Förderprogramm Mecklenburg-Vorpommern 2006, sid. 8-12, 14-15
189
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Till A-stödområdena hör samtliga storkommuner och städer, som ingår i euroregionen. De faktiska åtgärderna koncentrerar sig på sådana som ”gör landets speciella näringslivsmässiga struktur rättvisa, respektive bidrar till att frisätta och utveckla tillväxtpotentialer (t.ex. särskilt stöd till små och medelstora företag, revitalisering av industri, kvalitetsförbättring och säsongsförlängning).”52 Stödet till företagsnära infrastrukturåtgärder är koncentrerat till vissa orter, stora och medelstora städer (Ober- och Mittelzentren) och turistområden i enlighet med föreliggande regionala planer och program. Innehållsmässigt stöds åtgärder, som ”är absolut nödvändiga för det omedelbara skapandet eller säkrandet av arbetsplatser inom industri och hantverk”.53 Infrastrukturstödet kan även omfatta modernisering av institutioner för yrkesutbildning, fortbildning och omskolning. Anslagsandelen uppgår till högst 75 %. De nationella medlen kompletteras effektivt av EU:s strukturfonder. Vid sidan av GA-stödet finns ytterligare nationella och regionala finansieringsinstrument, som främjar den regionala utvecklingen, bl.a.: -
-
Starta-eget-stöd för små och medelstora företagare; Rådgivning, utbildningsstöd, teknologi- och innovationsstöd, stöd till förnybara energikällor; Stöd till bostadsbyggnation och stadsutveckling: • Programmet ”Stadsförnyelse Öst – livskvalitet och attraktivt boende” (upprustning av stadsdelar); • Kulturminnesvård; • Förbättrad stadsmiljö; • Modernisering av äldre bostadsbestånd/ökad tillgänglighet. Stöd till miljöåtgärder; Kustskydd; Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
När det gäller företagsstöd har i delstaten Brandenburg en nyordning54 införts med geografiska och sektorsvisa prioriteringar. I detta sammanhang tillmäts småföretagarna särskild vikt. Med ledning av prioriteringarna ska det finansiella stödet fr.a. sättas in där det kan skapa arbetstillfällen och generera avkastning för att i framtiden ge delstaten mer spelrum.
Ebenda, sid. 8 Ebenda, sid. 14 54 Källa: Ministerium für Wirtschaft, Land Brandenburg, material fr. 2005-05-03 52 53
190
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
”Kärnan i nyordningen är att stärka och främja tillväxten”. Företagarna – små och medelstora produktföretag och investerare – i Brandenburg ges här tydliga ”tillväxtsignaler”.55 Nyordningen vilar på två pelare: Pelare 1 Tillväxtprogram för små och medelstora företag Små och medelstora företag erhåller, för bidragsberättigade investeringar upp till 2,5 miljoner EURO inom ramen för ”Förbättring av det regionala näringslivets struktur – industri och hantverk” (GA-G) alltid högsta möjliga bidrag (potentialstöd) – oavsett ort och bransch Potentialstöd 17,5 % Små och medelstora företag, ytterligare 15,0 %
Pelare 2 Koncentration av kompetensområden Koncentration på tillväxtbranscher enligt följande 16 fastlagda kompetensområden: Bioteknologi/Life Science Luftfartsteknik Media/IKT Automotiv (komponenter) Näringsmedel Energi/Energiteknik Geoinformation Träbranschen Syntetiska material Logistik Metallframställning, -bearbetning, -förädling Mekatronik Mineralolja/biobränsle Optik Papper Turism Varje kompetensområde har en given geografisk lokalisering vilket möjliggör skapandet av branschspecifika infrastrukturer. Bidragsnivåer. Basstöd 17,5 %: alla bidragsberättigade investeringar; Potentialstöd 17,5 %: befintliga företag som tillhör något av kompetensområdena, nyetableringar som tillhör något av kompetensområdena med given geografisk lokalisering. Små och medelstora företag, ytterligare 15,0%
Innovativa, användartillvända forsknings- och utvecklingsföretag behandlas på samma sätt som företagen inom kompetensområdena. Kompetensområdena kan även omfatta andra branscher. 5.2.4
Finansieringsmöjligheter för Skåne
Hittills har de avsatta svenska medlen inom Euroregion Pomerania varit små. Framöver finns det en rad kompletterande finansieringsmöjligheter 55
Ebenda, sid 2
191
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
inom nya Mål 3, europeiskt territoriellt samarbete. Ett nytt utökat gränsregionalt ’A’-program i södra Östersjöområdet skulle öppna för bättre samfinansieringsmöjligheter avseende framtida samarbetsprojekt mellan Skåne och de andra två partnerregionerna inom Euroregion Pomerania. Utöver kommunernas egna medel finns även Region Skåne och i viss mån Kommunförbundet Skåne som viktiga medfinansiärer av kommande projekt. Projekt inom alla sex omnämnda handlingsområdena (I – VI) skulle kunna bli aktuella för regionen Skåne. Region Skåne (myndigheten) arbetar aktivt med samarbeten om infrastruktur och transporter, miljö och sjösäkerhet samt hälso- och sjukvård. Inom näringslivsutveckling handlar Region Skånes insatser om affärsutveckling, företagsutveckling, kompetensutveckling och produktutveckling och prioriteras inom tre områden: -
Innovationssystem & Kluster - Fokus på nyföretagande och utveckling som bygger på forskning och utbildning.
-
Företag & branscher - Stimulera förnyelse i företag och branscher som vill och kan skapa tillväxt, bl. a. livsmedels-, verkstads- och träindustri.
-
Lokal mobilisering - Stimulera och utveckla den småskaliga ekonomin för kvinnor och män samt stödja deras delaktighet i utvecklingen på landsbygden och i staden.
En ytterligare möjlighet finns genom ALMI företagspartner. ALMI står för finansiering och affärsutveckling från de allra tidigaste skedena över en företagsstart till företag i utveckling och förnyelse. ALMI arbetar för att förbättra innovatörers, nya och etablerade företags förutsättningar att utveckla och bearbeta sin marknad. Andra viktiga finansieringsmöjligheter är -
Industrifonden, Svensk Industridesign, Småföretagsinitiativet och Teknikbrostiftelsen för projekt inom näringslivet.
-
Även Exportrådet, ”the International Small Business Congress” och Invest in Sweden Agency skulle kunna stå för medfinansieringen av vissa projekt inom näringslivet.
-
Offentliga aktörer kan söka stöd från Internationella Programkontoret, NUTEK, i viss mån länsstyrelsen och statliga program (Naturvårdsverkets Klimp, STEMs energitekniksatsningar, m.fl.).
-
Inom FoU finns en rad viktiga finansiärer som Vinnova, NUTEK, Vetenskapsrådet, FORMAS – dessa finansiärer står dock huvudsakligen för finansieringen av forskningsprojekt och hitintills mindre för gränsöverskridande samarbete. Olika offentliga stiftelser skulle kunna 192
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
aktiveras i samband med det gränsöverskridande samarbete mellan högskolor och universitet. -
I kultursektorn är det främst Region Skåne som skulle kunna bidra med medel. Regionen arbetar inom kärnområdena teater, dans, musik, film, museer, kulturarv, arkiv, litteratur, bibliotek, folkbildning och kulturpedagogik. Regionens uppdrag är att stödja och stärka utvecklingen av kulturlivet i hela Skåne.
-
Vård och omsorgsprojekt bör ha Region Skåne som partner. Där finns både samarbetsmöjligheter och finansieringskällor.
-
Turismprojekt kan hitta medfinansiering via turistföreningar och turistbranschorganisationer.
-
Jordbruksprojekt kan ha samarbetspartner och därigenom samfinansiering genom jordbruks- och skogsstyrelserna samt branschorganisationer.
-
SIDA (Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete) har en östersjöenhet som ska säkerställa Sveriges intressen i förbindelserna med andra länder i Östersjöområdet. Statliga myndigheter, kommuner och enskilda organisationer i Sverige kan få medel för samarbete inom många olika mindre projekt (initial projektfinansiering), studier och möten/workshops.
Sammanfattningsvis kan det påstås att ’Skåne’ har stora möjligheter att finansiera kommande projekt både med offentliga (förmodligen huvudinsatsområde) och privata medel.
193
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
6.
Rekommendationer för genomförande av programmet på det nationella planet
För genomförandet av åtgärderna perioden 2007-2013, står en mängd möjligheter till buds för euroregionens del. Det nya målet, ”Europeiskt territoriellt samarbete” (i enlighet med ERUF-förordningen 2006-04-28) bildar en viktig grund för de kommande möjligheterna till stöd för projekt inom euroregionen och står därför centralt i följande kommentarer. Det transnationella samarbetet i euroregionen inom ramen för INTERREG har varit mycket framgångsrikt de senaste åren. Med Polens medlemskap i EU har nya framtidsmöjligheter öppnats. Sedan 2004 överlägger man och fattar beslut i gemensamma utskott inom ramen för INTERREG III A, varvid den gränsöverskridande karaktären inom många projekt kunde förstärkas i väsentlig grad. Medverkan av svenska partners skulle kunna intensifieras. För detta krävs emellertid lämpliga finansieringsmodeller och meningsfulla projekt ur ett skånskt perspektiv. Genomförande och partner i Skåne För Sveriges del är nu och framöver kommunerna, kommunförbundet, Region Skåne och statliga myndigheter viktiga samarbetspartner. De kan och bör stå för merparten av det ”nationella” genomförandet av framtida projekt. Svenska kommuner har på grund av sin starka ställning inom den svenska offentliga sfären (stora egna skattemedel, många ansvarsområden) en särskild roll även i det gränsöverskridande arbetet. De skulle kunna aktiveras ytterligare i prioriterade och lämpliga projekt. Kommunförbundet Skåne stödjer Skånes 33 kommuner. Förbundet initierar och driver frågor som gynnar den kommunala verksamheten och utvecklar samarbetet och samordnar gemensamma projekt. Ambitionen är att vara vägvisare i den kommunala utvecklingen i Skåne, dvs. ta upp viktiga kommunala ämnen och initiera innovativa projekt. Generellt är Region Skåne (myndigheten) en aktiv aktör i Östersjöområdet. Regionen är engagerad i många europeiska samarbetsprojekt, framför allt i Öresundsregionen men även i södra Östersjöområdet. Region Skånes arbete med regional utveckling i Östersjöområdet sker genom -
regionala samarbetsavtal och samverkan mellan regioner, att delta i interregionala organisationer, samt att medverka i olika interregionala projekt.
194
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Samarbetet handlar i huvudsak om att skapa kontakter och förtroende mellan offentliga aktörer, organisationer och företag som grund för ett långsiktigt utvecklingsarbete. Region Skåne deltar även aktivt i utvecklingsprojekt och samarbeten som syftar till att stärka regionerna kring södra Östersjön när det gäller infrastruktur och transporter, kultur, näringslivsutveckling och högre utbildning samt hälso- och sjukvård. Forum Syd är svensk kontaktorganisation i Baltic Sea NGO Forum. Forumet är ett nätverk med ambition att skapa ett informations- och påverkansarbete mellan det civila samhällets organisationer i länder runt Östersjön och Östersjöstaternas råd. Även branschorganisationer (näringsliv, kultur, turism, m.fl.) och olika nätverk är naturligtvis viktiga möjliga samarbetspartner för framtida projekt. Rent generellt har Skåne ett väl utvecklat offentligt liv med aktiva myndigheter, många internationellt aktiva institutioner, många dynamiska föreningar och ett mer och mer internationaliserat näringsliv. Inom euroregionen implementerades framgångsrikt strukturer för genomförande av gemenskapens initiativ. Det transnationella samarbetet, särskilt inom ramen för målinriktade ambitiösa, målinriktade INTERREG III B-projekt, i synnerhet i gränsregionen, genomfördes inom ramen för mångsidiga nätverk och kommunikationsformer. 6.1
INTERREG III stärkte samarbetsstrukturerna
INTERREG III A- och B-medel har stött utvecklingen inom euroregionen och det direkta, gränsövergripande samarbetet. Det tyska kommunalförbundet, KG Pomerania har spelat en viktig roll för användningen av gemenskapsinitiativet INTERREG III, särskilt som rådgivande funktion på den tyska sidan inom stödområdet för INTERREG III, men även inom ramen för projektutveckling och –genomförande samt genom att påverka projektens utformning i transnationell riktning. I halvtidsutvärderingen av regionalprogrammen för MecklenburgVorpommern, Brandenburg, Polen/Zachodniopomorskie (INTERREG III A)56 gjordes följande bedömning: -
Med stöd av ledsagnings- och länkningsutskotten samt KG Pomerania har det lyckats att i högre grad tydliggöra det gränsöverskridande mervärdet och att ställa detta i centrum för projekten;
-
I samarbete med näringslivsföreträdare och fondförvaltare bedriver KG Pomerania projektutveckling genom att föra samman potentiella partners (förvaltningsområden, institutioner, intresserade etc.) och att äska bidrag;
56 Aktualisering av halvtidsutvärderingen INTERREG III A 2000-2006, oktober 2006, Infrastruktur & Umwelt i samarbete med TAURUS Institutet vid Triers Universitet
195
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
-
Indikatorerna har bearbetats och ingår som komplement i programplaneringen;
-
Medlemmarna i det gemensamma regionalutskottet för Euroregion POMERANIA, från tysk sida företrädare från KG Pomerania och från polsk sida företrädare för föreningen för de polska kommunerna i Euroregion POMERANIA, tillvaratar näringslivs- och socialpartnernas liksom de icke-statliga organisationernas intressen. Därmed kan, i enlighet med bottom-up-principen, stödet till projekt på basplanet säkerställas, liksom juridiska personers och organisationers acceptans för dessa projekt;
-
Under arbetet med halvtidsutvärderingen har vikten av att behålla systemet med 3 oavhängiga program enhälligt understrukits i intervjuer med de programansvariga.
Arbetet inom euroregionen, partnernas sekretariat och de av dessa inrättade service- och rådgivningscentrumen styrs av kravet - som man i stor utsträckning upppfyller - på ett omfångsrikt, transnationellt samarbete. Den etablerade strukturen inom euroregionen är särskilt värdefull för att möta de växande kraven mot bakgrund av Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning och riktlinjerna för sammanhållningspolitiken 2007-2013, liksom att nyttiggöra partnernas ökande, ömsesidiga förståelse för utvecklingsproblemen i integrationsprocessen. 6.2
Gränsöverskridande samarbete som mervärdesskapande process
Av resultaten från programperioden 2000-2006 och innehållet i UHP 20072013 kan följande slutsatser dras: -
Under den kommande bidragsperioden ska det transnationella samarbetet, baserat på resultaten från INTERREG III B-projekten kontinuerligt föras vidare för att stödja processen med att utarbeta och genomföra gemensamma mål för att, i medborgarnas intresse, stärka i euroregionen i den regionala konkurrensen. Med INTERREG III B-projekten har viktiga strategiska ansatser utvecklats och en genomförandeprocess inletts. För en hållbar utveckling inom euroregionen bör partnerna engagera sig för att driva denna framgångsrika process vidare. Vid sidan av de pågående projekten, CETC och BALTIC Gateway+ erbjuder även bl.a. ”Final Action Plan” för BALTIC Gateway+-området från mars 2006 goda utvecklingsmöjligheter för perioden 2007 till 20013. I planens vision, där euroregionen ingår som en viktig beståndsdel och medaktör, är den bärande tanken att stärka storstadsområdena Berlin, Szczecin och Öresund, med ambitionen att etablera en broregion 196
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
längs den transeuropeiska transportkorridoren och Östersjön. Det är också viktigt att den sociala ojämlikheten och förändringarna på landsbygden får en positiv vändning. Bärande element för en utvecklingsstrategi för en hållbar utveckling i södra Östersjöområdet måste vara: • • • •
förbättrade transportsystem; att främja nätverksbildning t.ex. genom att stödja universitetssamarbete och forskarnätverk; stöd till kompetensutbyte på kulturområdet; minskad rättslig och institutionell byråkrati.57
Strukturella förändringar, till följd av globala utmaningar, ökar behovet av att koncentrera sig på förnyelse och egna konkurrensfördelar. Den utvidgade och nödvändiga potentialen för tillväxt, till följd av transnationell integration och minskande hindren förorsakade av ekonomiska, geografiska och kulturella barriärer, är viktig i detta sammanhang. UHP 2007-2013 uppfyller de nödvändiga, innehållsmässiga, grundförutsättningarna för att målmedvetet och framgångsrikt föra den med INTERREG III B-projekten inledda processen vidare samt att även vidareutveckla denna process med nya projekt. -
Det kommande programmet för gränsöverskridande samarbete (Mål 3) bör i första hand, och i ännu högre grad än tidigare inriktas på det gränsöverskridande mervärdet. Halvtidsutvärderingen från oktober 2005 rekommenderar därför: •
att i kommande program tydligt beskriva det gränsöverskridande mervärdet;
•
att på lämpligt sätt sprida kunskap bland potentiella bidragssökande och i organisationen om att projekten måste ha en gränsöverskridande karaktär, vilket innebär gemensamma eller parallella ansökningar om projektbidrag med gemensamma mål och tydlig gränsöverskridande utbredning;
•
utveckling av lämpliga indikatorer på det gränsöverskridande mervärdet, för att möjliggöra en enhetlig värdering av projektansökningar och projektbeslut och genomföra en senare controllingprocess.
Inför programarbetet med UHP 2007-2013 bör tonvikt läggas på: (1) Stöd till gränsövergripande näringslivssamarbete med särskild tonvikt på små och medelstora företag och förstärkt samarbete mellan företag och forskning, teknologitransfer inbegripet;
57
BALTIC+ Final Action Plan, mars 2006, sid. 11, eng. version
197
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
(2) Gränsövergripande utveckling av humanresurserna, stöd till forskning, bildning, utbildning och yrkeskvalificering som nyckelfaktor för tillväxt och sysselsättning i regionen; (3) Förbättrad infrastruktur för företagen och förbättrad miljö i gränsområdena; (4) Stöd till gränsövergripande samverkansformer; (5) Teknisk hjälp. När det gäller den innehållsmässiga tyngdpunkten för UHP 2007-2013 (Mål 3), måste hänsyn tas till att det inom den polska delen av gränsområdet fortfarande finns ett uppdämt ”upphämtningsbehov” för de kommande 10 till 20 åren framför allt på infrastrukturområdet. Halvtidsutvärderingen föreslår därför att man i kommande programarbete, trots ett gemensamt program 2007-2013, viktar tyngdpunkterna i projekten olika för de båda sidorna av gränsen. Avgörande är att de definierande tyngdpunkterna kompletteras med reellt samarbete. 6.3
Kommande behov vision, koncept, handlingsramar
Mot bakgrund av befintliga förberedelser till UHP, delvis med mycket detaljerade projektbeskrivningar och preciserade åtgärdskomplex och nyckelåtgärder för perioden 2007-2013, avtecknar sig följande behov: -
En vision för gränsområdet längs Oder/ kustområdet, Stettiner Haff och att stärka Szczecins roll som centrum för en stad-omlandsregion och säte för euroregionen;
-
Ett gemensamt, integrerat program för transporter avseende: vägnätet i den tysk-polska delen (öst-västförbindelsen), harmonierande nord-sydförbindelser, kombinerade transporter (vägar, järnvägar, vattenvägar, flyg och offentliga persontransporter); Konkret, ömsesidigt avstämda planeringsprocesser och genomförandeprojekt;
-
Förbättra sysselsättningen genom att främja regionens utvecklingsmöjligheter inom turismsektorn som viktig tillväxtfaktor, gränsöverskridande samarbete mellan näringsliv och forskning samt kluster- och nätverksbildning;
-
Ökat utbud på bildningsområdet (stöd till livslångt lärande, utbildning, utslussning i arbetslivet och yrkeskvalificering); Underlätta arbetstagarnas rörlighet; Intensifierad forskning och innovationstransfer;
-
Definiera nya målsättningar för landsbygdens utveckling mot bakgrund av bl.a. de demografiska förändringarna; Projekt knutna till jord- och skogsbruket och ökad andel alternativa inkomstkällor för
198
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
befolkningen på landsbygden; Nyttja de naturliga potentialerna samt förbättra tillgängligheten. Bedömningen kan göras att det tysk-polska området - längs Oder, kusttrakterna, Stettiner Haff - för utbyte av varor och tjänster p.g.a. historiskt betingade ekonomiska och kulturella skillnader, också för lång tid framöver är i behov av särskilt stöd. I detta sammanhang har den hittillsvarande koncentrationen på särskilda projekt visat sig ha positiv effekt på utvecklingen, varför man obetingat bör fortsätta på den inslagna vägen 2007-2013. Under den kommande bidragsperioden kommer, inom ramen för EUriktlinjerna, ökade krav att ställas på sammanlänkning av idéer och samordning av enskilda projekt, med delvis olika utförare. I detta sammanhang är det viktigt att höja kvaliteten på bidragsansökningarna, stödet från sekretariatet, service- och rådgivningscentrumen samt på tekniska hjälpmedel. Det kompletterande nationella resp. regionala finansieringsstödet utgör för samliga parter nu liksom tidigare ett nålsöga. På grund av euroregionens geografiska utbredning och verksamhetens bredd är en effektiv rådgivnings- och beslutsprocess särskilt viktig. Den gränsövergripande kommunikationen mellan partnerna ställer höga anspråk. Det gemensamma regionalprogrammet (under utarbetande) för Mål-3stöd, i enlighet med utkastet till förordning för Europeiska regionala utvecklingsfonden (8751/06, 2006-04-28), utgör en viktig grundval för det gränsövergripande projektstödet. 6.4
Urvalskriterier för projekt
För urvalsförfarandet utarbetas urvalskriterier i samklang med målen i ovan nämnda förslag till ERUF-förordning i syfte att utveckla det gränsöverskridande samarbetet såväl ur ett hållbarhetsperspektiv som geografiskt i syfte att främja ekonomiska och sociala tillväxtpooler. Den gränsövergripande karaktärens ställning förstärks i framtiden: Förutom innehållsmässiga kriterier för gränsöverskridande projekt är även -
ett gemensamt koncept, d.v.s. planering och förberedelser av partners på båda sidor om gränsen;
-
gemensamt genomförande, d.v.s. genomförande av partners på båda sidor om gränsen;
-
gemensamt nyttjande och
199
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
-
gemensam finansiering
av avgörande betydelse. Om detta kommer att innebära förändringar i ansökningsförfarandet är ännu inte avgjort. Hittills har projektansökningarna för INTERREG III A-medel lämnats till expeditionen för KG Pomerania e.V. på den tyska sidan. På den polska sidan har ansökningarna lämnats in på det regionala kontaktstället på marschallmyndigheten för Wojewód Västpommern, Departementet för europeisk integration. Med projektansökningarna som underlag utarbetar det gemensamma tekniska sekretariatet, d.v.s. expeditionen för KG Pomerania e.V. respektive det regionala kontaktstället på marschallmyndigheten för Wojewód Västpommern, Departementet för europeisk integration underlag till beslut. Dessa beslutsunderlag underställs medlemmarna i det Euroregionala projektutskottet (ERPA) för bedömning. ERPA, som har en rådgivande funktion är till sin utformning partssammansatt med företrädare för de tyska och polska kommunerna. Partners från näringslivet och det sociala området (fackliga organisationer, industri- och handelskammare, handelskammare, arbetsförmedlingar, miljöorganisationer, företagarföreningar o.s.v.) deltar också i bedömningsprocessen. Därmed säkras den kommunala förankringen. Expeditionen för KG Pomerania e.V. uppfyller, i bearbetningsprocessen av underlag, även en delfunktion, inom det tekniska sekretariatet på uppdrag av förvaltningsmyndigheten (Ministerium MecklenburgVorpommern). Efter att ha behandlats i ERPA går ärendet vidare till det Gemensamma regionalutskottet (GRA). Detta består av företrädare för delstaterna Mecklenburg-Vorpommern och Brandenburg och Wojewód Västpommern samt den polska regeringen liksom företrädare för Euroregion POMERANIA. Arbetet i ERPA och GRA rör inte det juridiska ansvaret för det finansiella stödet (fondförvaltning, tilldelning, avräkning och kontroll). 6.5
Förfarande – ansökan/beslut
I själva förfarandet finns strukturella skillnader mellan delstaterna Mecklenburg-Vorpommern och Brandenburg å ena sidan och de polska partnerna å den andra. Urvalet av projekt, ansöknings- och beviljandeprocessen inom ramen för INTERREG III A fr.o.m. 2004 illustreras på nästa sida. Avsikten är ätt så långt som möjligt harmonisera förfarandet.
200
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Källa: Joint Programming Document 2000 – 2006, Regionales Programm des deutsch-polnischen Grenzraumes im Gebiet der Länder Mecklenburg-Vorpommern/Brandenburg und Polen (Wojewodschaft Zachodniopomorskie) in der redaktionellen Überarbeitung vom 28.05.2004
201
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Översikt
Bilagor Bilagor 1
AVTAL ANGÅENDE KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNES INTRÄDE I EUROREGION POMERANIA
2
Euroregion POMERANIA - Invånare och yta
3
Befolkningsutveckling 2003 till 2020 – prognoser
4
Åldersstruktur
5
Parametrar för turistnäringen
6
Områden för skydd av natur och landskap i Wojewod Zachodniopomorskie
7
Markanvändning
8
Naturskyddsparker, naturreservat och naturskyddsområden
9
Översikt över planer, studier koncept inför utarbetandet av UHP 2007 – 2013
202
1
Der Kommunale Zweckverband der Gemein-
Komunalny
Gmin
Es wird demgemäß unter entsprechender Ergänzung bzw. Abänderung der Bestimmungen des Gründungsvertrages vom 15. Dezember 1995 der folgende Beitrittsvertrag mit dem Gemeindeverband Skane abgeschlossen.
W związku z tym podpisana zostanie Umowa o Przystąpieniu do EUROREGIONU POMERANIA Związku Gmin Skanii. Nastąpi to z uwzględnieniem odpowiedniego uzupełnienia, ewentualnie zmian w postanowieniach Umowy o Utworzeniu EUROREGIONU POMERANIA z dnia 15 grudnia 1995 roku.
Celowy
Der Kommunale Zweckverband der Gemeinden Westpommerns ”Pomerania”, die Kommunalgemeinschaft Europaregion POMERANIA e.V. und die Stadt Szczecin (Stettin) haben am 15. Dezember 1995 den Vertrag über die Gründung der EUROREGION POMERANIA geschlossen. Von den Vertragsparteien wurde beschlossen, den Gemeindeverband Skane als weiteren Vertragspartner aufzunehmen.
Komunalny Związek Celowy Gmin Pomorza Zachodniego ”Pomerania”, Kommunalgemeinschaft Europaregion POMERANIA e.V. i Miasto Szczecin podpisały 15 grudnia 1995 roku Umowę o Utworzeniu EUROREGIONU POMERANIA. Strony ustaliły, że następnym partnerem przyjętym do Euroregionu będzie Związek Gmin Skanii.
Związek
VERTRAG ÜBER DEN BEITRITT DES GEMEINDEVERBANDES SKÅNE ZUR EUROREGION POMERANIA
UMOWA O PRZYSTĄPIENIU ZWIĄZKU GMIN SKANII DO EUROREGIONU POMERANIA
Anlage 1
Den
kommunala
sammanslutningen
av
I enlighet härmed sluts följande inträdesavtal med vederbörlig komplettering, respektive ändring, av bestämmelserna i stiftelseavtalet från den 15 december 1995.
Den kommunala sammanslutningen av kommunerna i västra Pommern (Komunalny Związek Celowy Gmin Pomorza Zachodniego “Pomerania”), den kommunala föreningen “Kommunalgemeinschaft Europaregion POMERANIA e.V.” och staden Szczecin slöt den 15 december 1995 ett avtal om etablering av EUROREGION POMERANIA. Avtalsparterna beslöt att ta emot Kommunförbundet Skåne som ytterligare medlem.
AVTAL ANGÅENDE KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNES INTRÄDE I EUROREGION POMERANIA
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Die Aufnahme wird wirksam am 26. Februar 1998. Soweit sich aus diesem Beitrittsvertrag nicht ausdrücklich etwas anderes ergibt, bleibt der Gründungsvertrag vom 15. Dezember 1995 unverändert und gilt auch zugunsten und zu Lasten des Gemeindeverbandes Skane.
PRÄAMBEL Die EUROREGION POMERANIA bildet Grundlagen zur Entstehung langfristiger Beziehungen der grenzüberschreitenden Zusammenarbeit mit dem Ziel einer gleichmäßigen und ausgewogenen Entwicklung der Regionen der Seiten. Die Seiten des Vertrages streben die Aufnahme einer Zusammenarbeit mit den Gemeinden
Przyjęcie wejdzie w życie z dniem 26 lutego 1998 roku.
Jeśli z Umowy o Przystąpieniu do EUROREGIONU POMERANIA nie będzie wynikało nic innego, Umowa o Utworzeniu EUROREGIONU POMERANIA z 15 grudnia 1995 roku zostanie niezmieniona i będzie obowiązywała także ze wszystkimi konsekwencjami Związek Gmin Skanii.
PREAMBUŁA
EUROREGION POMERANIA stwarza podstawy powstania długotrwałych stosunków współpracy transgranicznej w celu równomiernego i zrównoważonego rozwoju regionów Stron.
Strony Umowy dążą do włączenia do współpracy w Euroregionie gmin krajów
2
den Westpommerns ”Pomerania”, die Kommunalgemeinschaft Europaregion POMERANIA e.V. und die Stadt Szczecin (Stettin) nehmen als weiteren Vertragspartner den Gemeindeverband Skane, vertreten durch den Vorsitzenden, Herrn Bengt-Göran Hansson auf. Der Gemeindetag Skane nimmt die Aufnahme an.
Pomorza Zachodniego ”Pomerania”, Kommunalgemeinschaft Europaregion POMERANIA e.V. i Miasto Szczecin przyjmują jako kolejnego partnera Związek Gmin Skanii reprezentowanego przez przewodniczącego Związku – p. Bengta-Görana Hanssona. Związek Gmin Skanii akceptuje włączenie do Euroregionu.
Avtalsparterna strävar efter ett samarbete med kommunerna i grannländerna, i
EUROREGION POMERANIA skapar underlag för långvariga relationer i det gränsöverskridande samarbetet, där målsättningen är en jämn och välbalanserad utveckling av parternas regioner.
INLEDNING
Om inget annat uttryckligen anges i detta inträdesavtal, förblir stiftelseavtalet från den 15 december 1995 oförändrat och gäller även till Kommunförbundet Skånes förmån och bekostnad.
Inträdesdatum är den 26 februari 1998.
kommunerna i västra Pommern “Pomerania”, den kommunala föreningen Europaregion POMERANIA e.V. och staden Szczecin tar emot Kommunförbundet Skåne, representerad genom ordföranden Bengt-Göran Hansson, som ytterligare part. Kommunförbundet Skåne accepterar inträdet.
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Die Seiten geben ihre Zustimmung zum Beitritt der dänischen Gemeinden bzw. Gemeindeverbände in die Euroregion. Die Seiten des Vertrages, unter Anwendung des Prinzips der Gleichberechtigung in der Zusammenarbeit und unter Beachtung der Festlegungen des “Europäischen Rahmenabkommens über die grenzüberschreitende Zusammenarbeit zwischen Gebietskörperschaften”, abgeschlossen am 21. Mai 1980 in Madrid sowie des “Vertrages zwischen der Bundesrepublik Deutschland und der Republik Polen über gute Nachbarschaft und freundschaftliche Zusammenarbeit” vom 17. Juni 1991, beschließen den vorliegenden Vertrag über die Zusammenarbeit in der EUROREGION POMERANIA mit folgendem Inhalt:
I. NAME, SITZ §1 1. Für die grenzüberschreitende Zusammenarbeit im Rahmen des vorliegenden Vertrages wird der Name EUROREGION
Strony wyrażają zgodę na przystąpienie do Euroregionu gmin duńskich lub związków tych gmin. Strony Umowy, kierując się we współpracy zasadą równości i uwzględniając postanowienia “Europejskiej Konwencji Ramowej o współpracy transgranicznej samorządów lub władz terytorialnych”, sporządzone w Madrycie 21 maja 1980 roku, oraz postanowienia “Traktatu między Rzeczpospolitą Polską a Republiką Federalną Niemiec o dobrym sąsiedztwie i przyjaznej współpracy” z 17 czerwca 1991 roku, postanawiają zawrzeć niniejszą Umowę o współpracy w EUROREGIONIE POMERANIA o następującej treści:
I. NAZWA, SIEDZIBA
§1
1. Dla współpracy transgranicznej w ramach niniejszej Umowy przyjmuje się nazwę EUROREGION
3
der benachbarten Länder, insbesondere des Königreiches Dänemark an, wobei eine überregionale Zusammenarbeit im Ostseeraum erwünscht ist.
sąsiednich, w szczególności Królestwa Danii, przy czym pożądana jest transgraniczna współpraca w rejonie Morza Bałtyckiego.
1. För det gränsöverskridande samarbetet inom ramen för detta avtal väljs namnet EUROREGION POMERANIA.
§1
I. NAMN, SÄTE
Parterna ger sitt samtycke till inträde i Euroregionen av de danska kommunerna respektive kommunförbunden. Under tillämpning av principen för jämlikhet i samarbetet och i enlighet med bestämmelserna i det “Europeiska ramavtalet för gränsöverskridande samarbete mellan territoriala korporationer” som ingicks den 21 maj 1980 i Madrid samt “Fördraget mellan Förbundsrepubliken Tyskland och Republiken Polen om god grannsämja och vänskapligt samarbete” av den 17 juni 1991 sluter avtalsparterna detta avtal om samarbete inom EUROREGION POMERANIA med. följande innehåll:
synnerhet i kungariket Danmark, varvid ett överregionalt samarbete inom östersjöregionen är önskvärt.
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
II. Ziele UND Formen DER ZUSAMMENARBEIT in der Euroregion §2 Ziel der Zusammenarbeit in der EUROREGION POMERANIA ist die Aufnahme gemeinsamer Aktivitäten für eine gleichmäßige und ausgewogene Entwicklung der Region sowie zur Annäherung der Bewohner und Institutionen der Seiten. §3 Ziele, die unter § 2 genannt sind, werden insbesondere realisiert durch: 1) Erhöhung des Lebensstandards der in der Region lebenden Bürger, insbesondere durch gemeinsame Unterstützung von wirtschaftlichen Investitionen und Programmen, Berufsbildungsmaßmahmen und Programmen zur Bekämpfung der Arbeitslosigkeit; 2) Unterstützung der Ideen der europäischen Einheit und der internationalen Verständi-
II. CELE I FORMY WSPÓŁPRACY W EUROREGIONIE
§2
Celem współpracy w EUROREGIONIE POMERANIA jest podejmowanie wspólnych działań dla równomiernego i zrównoważonego rozwoju Regionu oraz zbliżenia jego mieszkańców i instytucji Stron.
§3
Cele wymienione w § 2 realizowane będą w szczególności poprzez:
1) Podnoszenie poziomu życia obywateli mieszkających w Regionie, w szczególności poprzez wspólne wspierania inwestycji i programów gospodarczych, szkoleń zawodowych i programów zmierzających do likwidacji bezrobocia;
2) popieranie idei jedności europejskiej i międzynarodowego zrozumienia;
4
POMERANIA angenommen. 2. Sitz des Rates der Euroregion ist Szczecin (Stettin).
POMERANIA. 2. Siedzibą Rady Euroregionu jest Szczecin.
1) att stödja idéerna för europeisk enhet och internationell förståelse;
1) att höja levnadsstandarden för den i regionen bosatta befolkningen; i synnerhet genom gemensamt stöd av ekonomiska investeringar och program, åtgärder för yrkesutbildning och program för bekämpning av arbetslöshet;
Målsättningar som omnämnts under § 2 realiseras framförallt genom:
§3
Målet för samarbetet inom EUROREGION POMERANIA är att starta gemensamma aktiviteter för en jämn och välbalanserad utveckling av regionen samt få parternas invånare och institutioner att närma sig varandra.
§2
II. MÅL OCH FORMER FÖR SAMARBETET INOM EUROREGIONEN
2. Säte för EUROREGIONENs råd är Szczecin (Stettin).
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
9) samarbete vid bekämpning av bränder och följder av naturkatastrofer samt vid haverisituationer; 10) stöd vid lösning av problem gällande gränsgångare.
9) Zusammenarbeit bei der Bekämpfung von Bränden und den Folgen von Naturkatastrophen sowie in Havariesituationen; 10) Unterstützung bei der Lösung von Grenzgängerproblemen.
III. RECHTE UND PFLICHTEN
III. PRAWA I OBOWIĄZKI
5
5) utbyggnad och anpassning av infrastrukturen till gränsoch regionaltrafikens behov; 6) utveckling av det ekonomiska samarbetet samt kunskapsoch teknologiskt utbyte; 7) att etablera ett komplext informationssystem för datautbyte inom Euroregionen; 8) utveckling av en koordinerad områdesplanering över gränserna;
III. PARTERNAS RÄTTIGHETER
4) att upprätthålla och förbättra miljövården och utveckla landsbygden;
4) Erhaltung und Verbesserung des Umweltschutzes, Entwicklung des ländlichen Raumes; 5) Ausbau und Anpassung der Infrastruktur an die Bedürfnisse des Grenz- und Regionalverkehrs; 6) Entwicklung der wirtschaftlichen Zusammenarbeit, Austausch des Know-how sowie Technologietransfers; 7) Einrichtung eines komplexen Informationssystems zum Datenaustausch in der Euroregion; 8) Entwicklung einer koordinierten grenzübergreifenden Raumplanung;
3) samarbete och utbyte mellan samhälls-, vetenskaps-, yrkes-, kulturoch ungdomsgrupper, i synnerhet genom att främja de former som gynnar att människorna i de gränsnära regionerna lär känna varandra;
3) współpracę i wymianę grup społecznych, naukowych, zawodowych, kulturalnych, środowisk młodzieżowych, a w szczególności tych jej form, które sprzyjają lepszemu wzajemnemu poznaniu społeczności zamieszkujących regiony graniczne; 4) utrzymanie oraz poprawianie stanu środowiska naturalnego, poprawę gospodarki rolnej i leśnej; 5) budowanie oraz dostosowanie infrastruktury do potrzeb ruchu granicznego i regionalnego; 6) rozwój współpracy gospodarczej, wymiany know-how i transferu technologii; 7) budowę kompleksowego systemu informacji, w celu wymiany danych w Euroregionie; 8) rozwój skoordynowanego transgranicznego planowania przestrzennego; 9) współpracę w zakresie likwidacji pożarów i klęsk żywiołowych oraz w sytuacjach awaryjnych; 10) wspieranie rozwiązywania problemów przejść granicznych.
gung; 3) Zusammenarbeit und Austausch von Gesellschafts-, Wissenschafts-, Berufs-, Kultur- und Jugendgruppen insbesondere durch Unterstützung der Formen, die einem besseren gegenseitigen Kennenlernen der Bevölkerung der grenznahen Region dienen;
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
6
Organe der Euroregion sind: - Rat der Euroregion, - Präsidium der Euroregion, - Sekretariat der Euroregion,
§5
§5
Organami Euroregionu są: - Rada Euroregionu, - Prezydium Euroregionu, - Sekretariat Euroregionu,
IV. ORGANE DER EUROREGION
4. Parterna skall se till att medlemmarna i Euroregionens organ erbjuds att utnyttja varandras expeditioner samt sekretariatet.
4. Die Seiten ermöglichen den Mitgliedern der Organe der Euroregion die gegenseitige Nutzung der Geschäftsstellen und des Sekretariates.
IV. ORGANY EUROREGIONU
3. Parterna skall informera varandra om egna planer som kan ha gränsöverskridande betydelse.
1. Vorhaben und Projekte mit einer grenzüberschreitenden Reichweite vereinbaren die Seiten gemeinsam, auf einer partnerschaftlichen Ebene und unter Absprache mit den kompetenten Verwaltungsorganen. 2. Die Seiten halten sich an die Rechtsvorschriften des eigenen Landes und berücksichtigen die rechtlichen Bedingungen der anderen Seite. 3. Die Seiten informieren sich gegenseitig über eigene Vorhaben, die eine grenzüberschreitende Bedeutung haben können.
1. Strony wspólnie uzgadniają przedsięwzięcia i projekty o zasięgu ponadgranicznym na płaszczyźnie partnerskiej i w porozumieniu z kompetentnymi organami administracyjnymi. 2. Strony postępują zgodnie z przepisami swojego kraju i uwzględniają prawne uwarunkowania drugiej Strony. 3. Strony informują się wzajemnie o własnych przedsięwzięciach mogących mieć znaczenie ponadgraniczne. 4. Strony umożliwiają członkom organów Euroregionu wzajemne korzystanie z biur i Sekretariatu.
Euroregionens organ är: - Euroregionens råd, - Euroregionens presidium, - Euroregionens sekretariat,
§5
IV. ORGAN INOM EUROREGIONEN
2. Parterna skall följa det egna landets rättsliga bestämmelser och ta hänsyn till motpartens rättsliga villkor.
1. Parterna avtalar gemensamt på kompanjonsnivå, och efter överenskommelse med behöriga myndigheter, planer och projekt med gränsöverskridande räckvidd.
§4
§4
§4
OCH SKYLDIGHETER
DER SEITEN
STRON
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
7
Beschlußfassung über die Geschäftsordnung des Rates und anderer Geschäftsordnungen auf Antrag des Präsidiums;
3. Der Rat der Euroregion kann Ehrenmitglieder ernennen. 4. Zu den Aufgaben des Rates der Euroregion gehören insbesondere: • Wahl des Präsidiums; • Festlegung der Richtung der Tätigkeit;
3. Rada Euroregionu może przyznać tytuł honorowego członkostwa. 4. Do zadań Rady Euroregionu należą w szczególności: • wybór Prezydium Euroregionu; • określanie kierunku działania; •
1. Der Rat der Euroregion ist ein beschlußfassendes Organ der Euroregion. Er ist ein gemeinsames Beratungs- und Koordinierungsorgan in Grundangelegenheiten der regionalen grenzüberschreitenden Zusammenarbeit. 2. Der Rat der Euroregion besteht aus 36 Mitgliedern, von denen die polnische, die deutsche und die schwedische Seite je 12 delegiert. Die Wahlzeit entspricht der in den Mitgliederkörperschaften. Die Seiten informieren sich gegenseitig über die angenommenen Prinzipien der Delegierung der eigenen Vertreter.
1. Rada Euroregionu jest organem uchwałodawczym Euroregionu. Jest wspólnym organem doradczym i koordynującym w podstawowych sprawach regionalnej współpracy transgranicznej. 2. Rada Euroregionu składa się z 36 członków, delegowanych po 12 przez Stronę niemiecką, polską i szwedzką. Kadencja odpowiada kadencji organów delegujących Stron. Strony informują się wzajemnie o przyjętych zasadach delegowania swoich przedstawicieli.
uchwalanie regulaminu Rady oraz innych regulaminów na wniosek Prezydium;
RAT DER EUROREGION
RADA EUROREGIONU
•
§6
- Arbeitsgruppen.
§6
- Grupy Robocze. §6
1. Euroregionens råd är ett beslutsfattande organ inom Euroregionen. Det är ett gemensamt rådgivningsoch koordinationsorgan för grundläggande ärenden inom det regionala gränsöverskridande samarbetet. 2. Euroregionens råd består av 36 ledamöter, varav den polska, den tyska och den svenska parten delegerar 12 ledamöter vardera. Valperioden motsvarar perioden inom medlemskorporationerna. Parterna informerar varandra om principerna som tillämpas vid delegering av de egna representanterna. 3. Euroregionens råd får utnämna hedersmedlemmar. 4. Euroregionens råd har som huvuduppgifter: • att välja presidiet; • att fastställa inriktningen för verksamheten; • att fatta beslut om rådets arbetsordning och andra arbetsordningar på presidiets yrkande;
RÅDET FÖR EUROREGIONEN
- Arbetsgrupper.
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
uchwalanie planów finansowych dotyczących wspólnych przedsięwzięć na wniosek Prezydium; uchwalanie akceptacji sprawozdań z realizacji planów finansowych.
•
4. Die Entscheidungen des Rates der EUROREGION POMERANIA fallen grundsätzlich nach einer absoluten Stimmenmehrheit. Bei verpflichtenden Beschlüssen muß jede der drei Seiten mit mindestens der absoluten Mehrheit ihrer Mitglieder dem Beschluß zustimmen unter Anwesenheit von mindestens 21 Mitgliedern darunter 7 Mitglieder der
5. Decyzje Rady EUROREGIONU POMERANIA są podejmowane z zasady absolutną większością głosów. Przy podejmowaniu uchwał zobowiązujących każda z trzech stron musi, przynajmniej absolutną większością głosów swoich członków, zaaprobować daną uchwałę przy obecności co najmniej
8
3. Die Sitzungen des Rates der Euroregion werden durch das Präsidium der Euroregion einberufen.
4. Beslut av EUROREGION POMERANIAS råd fattas principiellt med absolut röstmajoritet. Vid tvingande beslut måste var och en av de tre parterna rösta för beslutet med minst absolut majoritet av närvarande ledamöter. Därvid skall minst 21 ledamöter vara närvarande, däribland 7 ledamöter från polska parten, 7 ledamöter från tyska
3. Euroregionens presidium sammankallar till rådets sammanträden.
2. Extra sammanträden kan sammankallas av presidiet eller på begäran av minst 9 rådsmedlemmar.
2. Außerordentliche Sitzungen können durch das Präsidium jederzeit oder auf Antrag von mindestens 9 Ratsmitgliedern einberufen werden.
• att besluta om godkännande av rapporten om finansplanernas realisering.
• att fatta beslut om finansieringsplaner för gemensamma projekt på presidiets yrkande;
• att bekräfta samarbetsprojekten;
1. Euroregionens råd sammanträder minst två gånger om året.
Beschlußfassung über Akzeptanz der Berichte über die Realisierung der Finanzpläne.
Beschlußfassung über Finanzpläne der gemeinsamen Vorhaben, auf Antrag des Präsidiums;
Bestätigung der Projekte der Zusammenarbeit;
1. Der Rat der Euroregion tagt mindestens zweimal im Jahr.
•
•
•
zwołuje
4. Posiedzenia Rady Prezydium Euroregionu.
2. Rada Euroregionu spotyka się co najmniej 2 razy w roku na posiedzeniach zwyczajnych. 3. Posiedzenia nadzwyczajne mogą być zwołane przez Prezydium w każdym czasie oraz na wniosek co najmniej 9 członków Rady.
•
zatwierdzanie projektów współpracy;
•
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
4.
PRÄSIDIUM DER EUROREGION 1. Das Präsidium der Euroregion besteht aus 6 Personen, die polnische, die deutsche und die schwedische Seite delegieren je 2 Vertreter. Im Präsidium sind alle Seiten vertreten. 2. Das Präsidium beruft die Präsidenten der Euroregion, je einen von der polnischen, deutschen und der schwedischen Seite. In Angelegenheiten der gewöhnlichen Geschäftsführung wirken die Präsidenten selbständig. In Angelegenheiten, die den Umfang der gewöhnlichen Geschäftsführung überschreiten, wirken die Präsidenten gemeinsam und im Einverständnis. 3. Das Präsidium kann seine Mitglieder oder andere Personen ermächtigen, Aktivitäten im Namen der Euroregion durchzuführen. 4. Mit der Organisation und mit dem Vorsitz
PREZYDIUM EUROREGIONU
1. Prezydium składa się z 6 osób, po 2 ze Strony polskiej, niemieckiej i szwedzkiej. W Prezydium są reprezentowane wszystkie Strony Umowy.
2. Prezydium powołuje Prezydentów Euroregionu, po jednym ze Strony polskiej, niemieckiej i szwedzkiej. W sprawach zwykłego zarządu Prezydenci działają samodzielnie. W sprawach przekraczających zakres zwykłego zarządu Prezydenci działają wspólnie i w porozumieniu.
3. Prezydium może upoważnić swoich członków lub inne osoby do podejmowania czynności w imieniu Euroregionu. 4. Organizację i przewodniczenie
9
3.
§7
§7
parten och 7 ledamöter från svenska parten.
2.
1.
Organisationen och ordförandeskapet
Presidiet utser Euroregionens ordföranden, vardera en från den polska, den tyska och den svenska parten. När det gäller den vanliga affärsverksamheten verkar respektive ordförande självständigt. I ärenden som överskrider omfattningen för den vanliga affärsverksamheten verkar ordförandena gemensamt och i samförstånd. Presidiet kan ge fullmakt åt sina medlemmar, eller andra personer, att utföra aktiviteter i Euroregionens namn.
Euroregionens presidium består av 6 personer, vardera två representanter från den polska, den tyska och den svenska parten. I presidiet finns samtliga parter representerade.
EUROREGIONENS PRESIDIUM
§7
5. Varje ledamot i EUROREGION POMERANIAS råd har en röst.
polnischen Seite, 7 Mitglieder der deutschen Seite und 7 Mitglieder der schwedischen Seite. 5. Jedes Mitglied des Rates der EUROREGION POMERANIA verfügt über 1 Stimme.
21 członków, w tym 7 członków strony polskiej, 7 strony niemieckiej i 7 szwedzkiej. 6. Każdy członek Rady EUROREGIONU POMERANIA dysponuje 1 głosem.
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
SEKRETARIAT DER EUROREGION
SEKRETARIAT EUROREGIONU
2.
obsługę
2. Sekretariat
zapewnia
1.
1. Tworzy się Sekretariat Euroregionu z siedzibą w Szczecinie.
10
Das Sekretariat gewährleistet die lau-
Es wird ein Sekretariat der Euroregion gebildet, mit Sitz in Szczecin (Stettin).
§8
•
§8
Einberufung der Sitzung des Rates der Euroregion; Vorbereitung und Vorlage von Beschlußentwürfen für den Rat; Durchführung von Beschlüssen des Rates; Leitung der Arbeiten des Sekretariates der Euroregion; Berufung von Arbeitsgruppen aus eigener Initiative oder auf Antrag des Rates.
6. Die Beschlüsse des Präsidiums der EUROREGION POMERANIA fallen einstimmig. 7. Das Präsidium beruft einen Sekretär.
•
•
•
•
EUROREGIONENS SEKRETARIAT
§8
Beslut av EUROREGION POMERANIAS presidium skall fattas enhälligt. Presidiet utser en sekreterare.
att leda arbetet hos Euroregionens sekretariat; att sammankalla arbetsgrupper på eget initiativ eller på rådets uppdrag.
att sammankalla till Euroregionens rådsmöten; att förbereda och presentera beslutsutkast för rådet; att genomföra rådets beslut;
2. Sekretariatet
ansvarar
för
löpande
1. Ett sekretariat för Euroregionen bildas med säte i Szczecin (Stettin).
7.
6.
•
•
•
•
•
I uppgifterna för Euroregionens presidium ingår: • att representera Euroregionen utåt;
5. Zu den Aufgaben des Präsidiums der Euroregion gehören: • Vertretung der Euroregion nach außen;
5.
för presidiets möte åligger den part på vars territorium mötet äger rum.
der Sitzung des Präsidiums wird im Wechsel die Seite beauftragt, auf deren Territorium die Sitzung stattfindet.
kierowanie pracami Sekretariatu Euroregionu; • powoływanie Grup Roboczych z własnej inicjatywy lub na wniosek Rady. 6. Uchwały Prezydium EUROREGIONU POMERANIA są podejmowanie jednogłośnie. 7. Prezydium powołuje Sekretarza.
•
obradom Prezydium powierza się naprzemiennie tej Stronie, na terytorium której odbywa się posiedzenie. 5. Do zadań Prezydium Euroregionu należą: • Reprezentowanie Euroregionu na zewnątrz; • zwoływanie posiedzeń Rady Euroregionu; • przygotowanie i przedkładanie Radzie projektów uchwał; • wykonywanie uchwał Rady;
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
§ 10 BEOBACHTER
§ 10
OBSERWATORZY
11
Die Seiten des Vertrages werden den Ländern Brandenburg und MecklenburgVorpommern, der polnischen Regierung und schwedischen Vertretern staatlicher Ebene und Vertretern des Regionallandtag Skane die Delegierung von Beobachtern in der Euroregion ermöglichen.
Die Arbeitsgruppen werden durch das Präsidium der Euroregion berufen. Sie erarbeiten Vorschläge für gemeinsam zu realisierende Projekte. Die Teilnahme an den Arbeitsgruppen ist für alle Interessenten offen.
Grupy Robocze powoływane są przez Prezydium Euroregionu. Wypracowują propozycje wspólnych projektów. Uczestnictwo w Grupach Roboczych jest otwarte dla wszystkich zainteresowanych.
1.
ARBEITSGRUPPEN
GRUPY ROBOCZE
1. Strony Umowy umożliwiają rządom Brandenburgii, MeklemburgiiPrzedpomorza, rządowi polskiemu oraz szwedzkim przedstawicielom instytucji państwowych i regionalnych delegowanie obserwatorów prac Euroregionu.
§9
§9
Die Kosten für die Tätigkeit des Sekretariats tragen die deutsche, die polnische und die schwedische Seite gemeinsam und zu gleichen Teilen.
3. Koszty działalności Sekretariatu ponosi wspólnie Strona polska, niemiecka i szwedzka w równych częściach.
3.
fenden Angelegenheiten der Euroregion sowie die Vorbereitung und Organisation der Sitzungen des Rates, des Präsidiums der Euroregion und der Arbeitsgruppen.
bieżących spraw Euroregionu oraz przygotowuje i organizuje posiedzenia Rady, Prezydium Euroregionu i Grup Roboczych.
1. Avtalsparterna skall ge delstaterna Brandenburg och MecklenburgVorpommern, den polska regeringen och representanter för svenska staten samt representanter för Skåne läns landsting (regionfullmäktige) möjlighet att sända observatörer till Euroregionen.
OBSERVATÖRER
§ 10
Arbetsgrupperna utses av Euroregionens presidium. De utarbetar förslag till projekt som skall genomföras gemensamt. Alla intressenter kan deltaga i arbetsgrupperna.
ARBETSGRUPPER
§9
3. Kostnaderna för sekretariatets verksamhet bärs gemensamt och till lika delar av den tyska, den polska och den svenska parten.
ärenden inom Euroregionen samt skall förbereda och organisera sammanträden av rådet, Euroregionens presidium och arbetsgrupperna.
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Die in der Arbeit der Organe der EUROREGION POMERANIA offiziell angewandten Sprachen sind: deutsch, polnisch und schwedisch. Alle Dokumente der EUROREGION POMERANIA sind in diesen 3 Sprachen anzufertigen.
VI. FINANZIERUNG § 12 Die Finanzwirtschaft der Euroregion ist für die Seiten öffentlich. Mittel zur Finanzierung der Tätigkeit der Euroregion werden gebildet aus: a) Einzahlungen der Seiten des Vertrages; b) Zuschüssen; c) Eigeneinnahmen; d) Erbschaften und Schenkungen;
Oficjalnymi językami używanymi w pracach organów EUROREGIONU POMERANIA są języki: niemiecki, polski i szwedzki. Wszelkie dokumenty EUROREGIONU POMERANIA sporządzane są w tych trzech językach.
VI. ZASADY FINANSOWANIA
§ 12
Gospodarka finansowa Euroregionu jest jawna dla Stron. Środki na działalność Euroregionu mogą pochodzić z: a) wpłat Stron Umowy; b) dotacji; c) dochodów własnych; d) spadków i darowizn; 12
§ 11
§ 11
Die Organe der Euroregion können auch Vertreter anderer Institutionen und Personen, insbesondere dänische Vertreter sowie Vertreter des Bundeslandes Berlin zur Teilnahme an den Sitzungen als Beobachter einladen.
V. SPRACHE
2.
V. JĘZYK
2. Organy Euroregionu mogą zaprosić do udziału w swoich posiedzeniach, w charakterze obserwatorów, także inne osoby lub instytucje, w szczególności przedstawicieli samorządów duńskich oraz Kraju Związkowego Berlin.
Euroregionens finansförvaltning är offentlig för parterna. Medel för Euroregionens verksamhet utgörs av: a) inbetalningar från avtalsparterna, b) bidrag, c) egna intäkter, d) arv och gåvor,
§ 12
VI. FINANSIERING
De officiella språken i arbetet inom euroregionens organ är tyska, polska och svenska. Alla euroregionens dokument ska avfattas på dessa tre språk.
§ 11
V. SPRÅK
2. Euroregionens organ kan också inbjuda representanter för andra institutioner och personer, i synnerhet danska representanter liksom representanter för delstaten Berlin, att deltaga som observatörer vid sammanträden.
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Die Begründung eines jeden Projektantrages unter Verwendung des Namens EUROREGION POMERANIA bedarf der Zustimmung der drei Seiten. Ausnahmen bilden Projekte, die nur durch zwei Seiten oder eine der Seiten allein realisiert werden und die jeweilige andere Seite nicht betrifft.
VII. SCHLUSSBESTIMMUNGEN 1. Für Änderungen des vorliegenden Vertrages ist die übereinstimmende Zustimmung der Seiten erforderlich. 2. Der Vertrag wird für eine unbestimmte
Uzasadnianie jakiegokolwiek wniosku z użyciem nazwy EUROREGION POMERANIA wymaga zgody wszystkich trzech Stron. Wyjątki stanowią projekty realizowane tylko przez dwie lub jedną ze stron i nie dotyczące strony trzeciej.
VII. POSTANOWIENIA KOŃCOWE
1. Zmiany niniejszej Umowy wymagają zgodnej woli umawiających się Stron.
2. Umowa zostaje zawarta na czas
13
§ 14
2. Avtalet gäller på obestämd tid.
1. Ändringar i detta avtal får endast göras i samråd med parterna.
VII. AVSLUTANDE BESTÄMMELSER
Vid varje projektansökan där namnet EUROREGION POMERANIA skall användas, krävs samtycke från de tre parterna. Undantag utgör projekt som skall genomföras av endast två parter, respektive en part, och inte berör de andra parterna.
§ 14
Före slutet av mars varje år godkänner rådet redogörelsen för det gångna årets finansiella utgifter.
Der Rat bestätigt bis Ende März jeden Jahres die Annnahme des Berichtes über die Finanzausgaben des vergangenen Jahres.
§ 14
Planerade finansiella intäkter och utgifter beslutas av Euroregionens råd före slutet av det kalenderår som föregår verksamhetsåret.
Die vorgesehenen finanziellen Einnahmen und Ausgaben werden durch den Rat bis Ende des Jahres vor dem Finanzjahr beschlossen.
§ 13
Przewidywane roczne wpływy i wydatki finansowe zatwierdzane są przez Radę do końca roku poprzedzającego rok finansowy. Rada przyjmuje do końca marca każdego roku sprawozdanie z realizacji wydatków finansowych z roku poprzedniego.
e) övriga källor.
§ 13
e) Anderen Quellen.
§ 13
e) innych źródeł.
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
4. Über den Austritt ist der Rat der Euroregion mindestens 6 Monate vor dem geplanten Austrittstermin zu benachrichtigen. 5. Der Rat der Euroregion entscheidet in einem solchen Fall über Art und Weise der Auflösung der Organe der Euroregion und über die Regelung aller Verpflichtungen. 6. Der Gemeindeverband Skane hat vor Unterzeichnung dieses Beitrittsvertrages eine Ausfertigung des Gründungsvertrages vom 15. Dezember 1995 in schwedischer Sprache erhalten. Die Vertragspartner bestätigen wechselseitig die sprachliche Übereinstimmung der übergebenen Ausfertigung des Gründungsvertrages vom 15. Dezember 1995. 7. Der vorliegende Vertrag wurde dreisprachig, in polnischer, deutscher und schwedischer Sprache, in vierfacher Ausfertigung
4. O wystąpieniu należy powiadomić Radę Euroregionu co najmniej 6 miesięcy przed planowanym terminem wystąpienia.
5. Rada rozstrzyga w powyższym przypadku o sposobie likwidacji organów Euroregionu i uregulowania wszystkich zobowiązań.
6. Związek Gmin Skanii otrzymał przed podpisaniem tej Umowy o Przystąpieniu egzemplarz Umowy o Utworzeniu z 15 grudnia 1995 roku w języku szwedzkim. Strony umowy potwierdzają wzajemnie zgodność językową przekazanego egzemplarza Umowy o Utworzeniu z 15 grudnia 1995 roku.
7. Umowa została sporządzona w czterech egzemplarzach, każdy w języku polskim, niemieckim i
14
3. Der Vertrag wird aufgelöst, wenn zwei von den drei Seiten freiwillig ihren Austritt erklären. Tritt eine Seite aus, wird der Vertrag von den verbleibenden Seiten fortgeführt.
Zeit abgeschlossen.
3. Umowa ulega rozwiązaniu, jeśli dwie ze Stron dobrowolnie zgłoszą swoje wystąpienie. W razie wystąpienia jednej ze Stron umowa kontynuowana jest przez Strony pozostające.
nieokreślony.
7. Detta avtal har upprättats i fyra exemplar på polska, tyska och svenska språket. De tre texterna är likaberättiga-
6. Kommunförbundet Skåne har fått en svensk version av stiftelseavtalet från den 15 december 1995 före undertecknandet av detta inträdesavtal. Avtalsparterna bekräftar ömsesidigt att den erhållna versionen överensstämmer med stiftelseavtalet från den 15 december 1995.
5. Euroregionens råd bestämmer i förekommande fall hur organen inom Euroregionen skall upplösas och hur alla skyldigheter skall regleras.
4. Euroregionens råd skall informeras om utträdet minst 6 månader före den planerade tidpunkten för utträdet.
3. Avtalet upplöses när två av de tre parterna frivilligt begär sitt utträde. Begär en part utträde, fortsätter de kvarvarande parterna avtalet.
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Präsident der Kommunalgemeinschaft Europaregion Pomerania e.V.
Prezydent Związku Komunalnego Europaregion Pomerania
President Kommunalförbundet Europaregion Pomerania e.V.
Przewodniczący Komunalnego Związku Celowego Gmin Pomorza Zachodniego “Pomerania”
Vorsitzender des Kommunalen Zweckverbandes der Gemeinden Westpommerns Pomerania”
Ordförande för den kommunala sammanslutningen av kommunerna i västra Pommern ”Pomerania”
15
President Staden Szczecin (Stettin)
Przewodniczący Związku Gmin Skanii
Vorsitzender des Gemeindeverbandes Skåne
Ordförande Kommunförbundet Skåne
Bengt-Göran Hansson
9. Avtalet träder i kraft samma dag det undertecknas.
Präsident der Stadt Szczecin (Stettin)
Prezydent Miasta Szczecina
de. 8. Kommunförbundet Skåne deltar ej i finansiering av verksamheter och projekt som har beslutats av EUROREGION POMERANIA före Kommunförbundet Skånes inträde och medlemskap.
Bartłomiej Sochański
9. Der Vertrag tritt mit dem Tag des Unterschreibens in Kraft.
9. Umowa wchodzi w życie z dniem podpisania. Rainer Haedrich
8. Der Gemeindeverband Skane nimmt nicht an der Finanzierung von Tätigkeiten und Projekten teil, die von der EUROREGION POMERANIA vor dem Eintritt und der Mitgliedschaft des Gemeindeverbandes Skane beschlossen worden sind.
8. Związek gmin Skanii nie bierze udziału w finansowaniu czynności i projektów, które uchwalone były przez EUROREGION POMERANIA przed wstąpieniem i członkostwem Związku Gmin Skanii.
Zbigniew Zychowicz
angefertigt, wobei die drei Texte gleichberechtigt sind.
szwedzkim, przy czym wszystkie trzy teksty mają jednakową moc.
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Euroregion POMERANIA Invånare och yta Region Skåne Kommun Bjuv Bromölla Burlöv Bastad Eslöv Helsingborg Hässleholm Höganäs Hörby Höör Klippan Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma Lund Malmö Osby Perstorp Simrishamn Sjöbo Skurup Staffanstorp Svalöv Svedala Tomelilla Trelleborg Vellinge Ystad Åstorp Ängelholm Örkelljunga Östra Göinge Skåne hela
Bilaga 2
Yta km² 116 187 20 219 426 348 1 315 145 434 322 380 1 347 155 144 56 443 159 603 163 396 509 196 108 390 228 399 399 145 358 93 432 333 453 11 421
Källa: SCB, 15.04.2006 http://www.scb.se/default____2154.asp
16
Invånare 2005 1 007 12 098 15 320 14 044 30 087 122 062 49 148 23 482 14 274 14 604 16 048 75 915 26 704 39 346 18 854 102 257 271 271 12 600 6 886 19 425 17 501 14 415 20 602 13 012 18 716 12 682 39 830 31 722 27 120 13 541 38 347 9 553 13 991 1 169 464
Befolkningstäthet inv/km² 120,75 64,70 766 64,13 70,63 350,75 37,37 161,94 32,89 45,35 42,23 56,36 172,28 273,24 336,68 230,83 1 706,11 20,90 42,25 49,05 34,38 73,55 190,76 33,36 82,09 31,78 99,82 218,77 75,75 145,60 88,77 28,69 30,89 102,40
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Wojewód Zachodniopomorskie (2003)
Kommun/Stad/ Storkommun Zachodniopomorskie Subregion Szczcecinski Stadt Szczecin Stadt Swinoujscie Sorkommun Choszczenski Goleniowski Gryficki Gryfinski Kamienski Lobeski Mysliborski Policki Pyrzycki Stargardzki Subregion Koszalinski Stadt Koszalin Storkommun Bialogardzki Drawski Kolobrzeski Koszalinski Slawienski Szczecinecki Swidwinski Walecki
Yta km²
Invånare 22 896
Befolkningstäthet inv/km² 1 696 073 74
12 492
1 102 508
88
301 195
414 032 41 188
1 376 211
1 328 1 617 1 018 1 870 1 007 1 066 1 181 664 726 1 519
50 373 77 621 60 920 83 042 47 998 38 593 67 569 61 141 40 098 119 933
38 48 60 44 48 36 57 92 55 79
10 404
593 565
57
83
107 877
1 300
845 1 772 726 1 669 1 044 1 765 1 093 1 407
48 409 58 561 75 409 63 422 57 907 77 399 49 493 55 088
57 33 104 38 55 44 45 39
Källa: WOJEWÓDZKI URZAD STATYSTYCZNY W SZCZECINIE, 2005
17
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Den tyska delen av Euroregion Pomerania Kommun/Stad/Storkommun Mecklenburg-Vorpommern Demmin Mecklenburg-Strelitz Nordvorpommern Ostvorpommern Rügen Uecker-Randow Greifswald Neubrandenburg Stralsund Brandenburg Barnim Uckermark
Yta km²
Invånare
Befolkningstäthet inv/km²
1 921 2 090 2 171 1 911 975 1 624 50 86 39
88 277 84 559 113 842 111 056 72 169 78 794 52 669 68 451 58 847
46 40 52 58 74 49 1 044 799 1 510
1 502 3 078
175 861 141 454
118 46
Källa: Landesbetrieb für Datenverarbeitung und Statistik Brandenburg (2005) und Wirtschaftsrahmenplan Uckermark (2005), Einwohnerdaten per 31.12.2004.
18
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Bilaga 3 Befolkningsutveckling 2003 till 2020 - prognos Wojewod Zachodniopomorskie
Zachodniopomors kie
1 696,1
1 696,3
2010 tusental 1 688,2
Subregion Szczecinski
1 102,5
1 102,6
Stadt Szczecin Stadt Swinoujscie
414,0 41,2
Storkommun Choszczenski Goleniowski Gryficki Gryfinski Kamienski Lobeski Mysliborski Policki Pyrzycki Stargardzki
Område
2003
2005
2015
2020
1 675,8
1656, 2
1 096,0
1 085,5
1069, 4
413,6 40,9
405,8 39,7
393,9 38,2
377,8 36,5
50,4 77,6 60,9 83,0 48,0 38,6 67,6 61,1 40,1 119,9
50,1 78,1 60,8 83,5 47,8 38,3 67,3 62,2 39,9 119,9
49,9 79,0 60,5 83,8 47,8 38,0 66,7 65,3 39,6 119,7
49,7 80,0 60,5 84,4 47,8 37,9 66,2 68,1 39,5 119,3
49,5 80,8 60,4 84,9 48,1 37,9 65,7 70,2 39,3 118,3
Subregion Koszalinski
593,6
593,7
592,2
590,3
586,9
Stadt Koszalin
107,9
108,2
106,4
103,5
99,7
Storkommun Bialogardzki Drawski Kolobrzeski Koszalinski Slawienski Szczecinecki Swidwinski Walecki
48,4 58,6 75,4 63,4 57,9 77,4 49,5 55,1
48,3 58,5 75,8 63,8 57,7 77,7 49,0 54,8
48,1 58,3 76,5 65,2 57,6 77,7 48,3 54,3
48,0 58,2 77,3 66,6 57,4 77,7 47,8 53,8
47,7 58,2 77,8 68,1 57,3 77,6 47,1 53,3
Källa: WOJEWÓDZKI URZAD STATYSTYCZNY W SZCZECINIE, 2005. Per 31.12.
19
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Storkommun/ Självständig stad MecklenburgVorpommern Demmin Mecklenburg-Strelitz Nordvorpommern Ostvorpommern Rügen Uecker-Randow Greifswald Neubrandenburg Stralsund Brandenburg Barnim Uckermark
Befolkningsprognos
Befolkningsutveckling58 1990
2000
2004
2010
2015
2020
103 406 86 864 121 531 120 424 85 275 96 571 66 251 89 284 72 780
94 368 87 951 118 878 114 618 75 386 85 086 54 236 73 318 60 663
88 277 84 559 113 842 111 056 72 169 78 794 52 669 68 451 58 847
78 548 80 585 106 812 104 575 67 890 68 324 49 707 58 951 54 767
71 430 75 700 99 130 97 828 64 318 61 361 51 400 55 966 55 013
63 308 68 881 89 081 88 716 59 570 53 597 53 812 53 379 55 867
150 68759 170 50060
171 490 148 606
175 861 141 454
171 308 134 300
169 563 129 376
166 331 123 541
Källa: Statistisches Landesamt Mecklenburg-Vorpommern 2005. Landesbetrieb für Datenverarbeitung und Statistik Brandenburg 1990 und 2005. Landesamt für Statistik Mecklenburg-Vorpommern 2005. LUA Brandenburg 2003.
Befolkningsutveckling 2003 till 2020 -prognos Skåne
Område
2004
Skåne
1 160,9
2010 tusental 1 212,7
75,6 269,1 101,4
77,9 281,1 107,5
Kristianstad Malmö Lund Källa: Region Skåne/ SCB 2005
58 59
per 31.12. Uppgifter 03.10.1990.
20
2015 1 249,7 79,5 291,0 111,1
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Bilaga 4 Ålderssruktur Region Skåne 2005
Region Kommun Sverige
Ålder Total
Kvinnor
Män
9,047,752 4,561,202 4,486,550
Region Skåne 1,169,464
0-6
7-17
18-24
25-44
45-64
65-79
80+
681,064 1,253,175 752,185 2,428,516 2,367,435 1,078,214 487,163
593,569
575,895
87,569
158,970
99,993
316,780
300,550
141,296
84,861
Bjuv
14,007
6,957
7,050
1,135
2,196
984
3,691
3,722
1,641
1,818
Bromölla
12,098
6,020
6,078
875
1,727
918
2,925
3,342
1,630
2,028
Burlöv
15,320
7,738
7,582
1,251
2,265
1,254
3,920
4,136
1,867
706
Båstad
14,044
7,119
6,925
771
1,860
939
2,970
4,052
2,343
1,818
Eslöv
30,087
14,970
15,117
2,457
4,566
2,478
8,042
7,577
3,442
2,449
122,062
62,805
59,257
9,036
16,000
9,935
33,967
31,447
14,805
2,100
Helsingborg Hässleholm
49,148
24,653
24,495
3,457
7,107
3,881
11,975
12,941
6,564
2,858
Höganäs
23,482
11,978
11,504
1,796
3,325
1,404
5,318
6,761
3,381
3,090
Hörby
14,274
7,127
7,147
1,011
2,084
1,101
3,377
3,999
1,827
3,133
Höör
14,604
7,335
7,269
1,162
2,276
1,041
3,588
4,021
1,709
181
Klippan
16,048
7,953
8,095
1,136
2,270
1,267
3,854
4,420
2,128
1,147
Kristianstad
75,915
38,827
37,088
5,476
10,673
6,720
18,984
20,009
9,653
363
Kävlinge
26,704
13,318
13,386
2,642
3,975
1,754
7,679
6,958
2,692
1,057
Landskrona
39,346
19,916
19,430
2,855
5,296
3,344
10,005
10,472
5,034
2,167
Lomma
18,854
9,552
9,302
1,744
2,968
1,122
4,598
5,088
2,538
3,773
Lund
102,257
51,818
50,439
7,383
12,467
14,255
30,337
24,574
9,025
42,978
Malmö
271,271
139,492
131,779
20,130
31,858
25,478
85,576
62,155
30,304
1,777
12,600
6,279
6,321
840
1,845
968
2,836
3,439
1,783
3,147
6,886
3,422
3,464
503
1,031
579
1,671
1,781
947
996
Simrishamn
19,425
9,933
9,492
1,071
2,683
1,228
3,705
5,763
3,397
2,575
Sjöbo
17,501
8,629
8,872
1,287
2,515
1,234
4,313
4,938
2,318
1,124
Osby Perstorp
Skurup
14,415
7,193
7,222
1,173
2,250
996
3,654
3,956
1,706
555
Staffanstorp
20,602
10,323
10,279
1,935
3,378
1,405
5,590
5,374
2,343
786
Svalöv
13,012
6,354
6,658
1,085
2,035
964
3,416
3,454
1,390
410
Svedala
18,716
9,332
9,384
1,712
2,995
1,330
5,160
5,013
1,871
863
Tomelilla
12,682
6,347
6,335
869
1,710
998
2,815
3,540
1,941
962
Trelleborg
39,830
20,112
19,718
2,920
5,760
2,873
10,192
10,630
5,289
13,725
Vellinge
31,722
16,043
15,679
2,741
5,105
1,873
7,824
9,082
3,824
2,079
Ystad
27,120
13,996
13,124
1,688
3,499
1,969
6,118
7,815
4,200
386
Åstorp
13,541
6,723
6,818
1,159
2,153
979
3,625
3,539
1,474
329
Ängelholm
38,347
19,700
18,647
2,630
5,448
2,913
9,591
10,182
5,110
1,319
Örkelljunga
9,553
4,694
4,859
654
1,445
733
2,211
2,596
1,283
7,766
13,991
6,911
7,080
985
2,205
1,076
3,253
3,774
1,837
572
Östra Göinge
Källa: SCB, http://www.scb.se/default____2154.asp (15.04.2006). 31.12.2005.
21
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Åldersstruktur - Region Skåne
22
1 833
2 569
1 389
1 171
1 980
1 918
1 159
3 500
83 042
47 998
38 593
67 569
61 141
40 098
119 933
5 120
1 759
2 793
2 872
1 752
1 887
3 748
2 766
3 618
2 180
1 294
13 499
43 288
68 312
3-6
Källa: WOJEWÓDZKI URZAD STATYSTYCZNY W SZCZECINIE, 2005.
2 429
60 920
891
41 188
77 621
9 714
414 032
Stadt Szczecin Stadt Swinoujscie
1 523
30 076
1 102 508
Subregion Szczecinski
50 373
47 223
1 696 073
Zachodniopomorkie
Storkommun Choszczenski Goleniowski Gryficki Gryfinski Kamienski Lobeski Mysliborski Policki Pyrzycki Stargardzki
0-2
Sammanlagt
Område
1 903 5 488
9 542
2 768
3 168
1 889
2 291
3 866
2 992
3 561
2 522
1 566
13 939
45 953
73 225
13-15
3 354
4 794
5 431
3 137
3 763
6 971
5 054
6 429
4 328
2 701
24 002
79 506
126 949
7-12
Åldersstuktur Wojewod Zachodniopomorskie (2003)
23
6 161
2 003
3 302
3 526
1 998
2 404
4 255
3 185
3 790
2 809
1 862
16 536
51 831
82 722
16-18
12 764
4 128
6 845
7 171
3 947
4 793
8 994
6 214
7 994
5 039
3 415
47 421
118 725
180 309
Ålder 19-24
9 769
3 019
5 207
5 262
2 781
3 578
6 665
4 666
6 309
3 697
3 360
35 683
89 996
134 968
25-29
15 064
5 102
8 562
8 273
4 489
5 732
10 494
7 524
9 949
6 285
5 502
52 115
139 091
212 775
30-39
19 509
6 284
10 832
10 915
6 242
8 255
13 429
10 060
12 457
7 979
7 101
63 660
176 723
272341
40-49
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
16 038
5 350
8 025
8 920
4 974
6 914
10 828
7 918
10 374
6 538
6 736
61 722
154 337
234791
50-59
4 025
1 396
1 617
2 401
1 356
1 662
2 667
2 035
2 548
1 799
2 032
17 558
41 096
62782
60-64
12 953
4 641
4 478
7 650
4 857
5 330
8 556
6 673
8 163
5 674
4 728
58 183
131 886
199676
65 ch äldre
1 769
2 055
1 967
1 813
2 311
1 486
1 839
58 561
75 409
63 422
57 907
77 399
49 493
55 088
2 437
2 062
3 300
2 615
3 093
3 216
2 658
2 158
3 485
25 024
3-6
Källa: WOJEWÓDZKI URZAD STATYSTYCZNY W SZCZECINIE, 2005.
1 494
2 413
107 877
Stadt Koszalin
48 409
17 147
593 565
Subregion Koszalinski
Storkommun Bialogardzki Drawski Kolobrzeski Koszalinski Slawienski Szczecinecki Swidwinski Walecki
0-2
Sammanlagt
Område
4 668
4 199
6 712
5 118
5 620
5 767
4 826
4 104
6 429
47 443
7-12
2 564
2 474
3 861
2 797
3 225
3 211
2 891
2 363
3 886
27 272
13-15
24
2 861
2 754
4 272
2 989
3 506
3 810
3 279
2 569
4 851
30 891
16-18
5 594
5 022
7 403
6 015
6 817
7 475
5 914
4 984
12 360
61 584
Ålder 19-24
4 325
3 495
5 485
4 209
4 664
5 837
4 384
3 728
8 845
44 972
25-29
6 953
5 994
9 583
7 197
8 099
9 696
7 000
6 043
13 119
73 684
30-39
8 861
8 225
12 230
9 259
10 539
12 443
9 601
7 556
16 904
95 618
40-49
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
7 287
6 446
10 300
7 407
7 585
10 557
7 779
6 151
16 942
80 454
50-59
1 850
1 537
2 900
2 032
1 989
2 984
1 975
1 714
4 705
21 686
60-64
5 849
5 799
9 042
6 456
6 318
8 358
6 485
5 545
13 938
67 790
65 och äldre
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Åldersstuktur - Wojewod Zachodniopomorskie 31.12.2003
Källa: WOJEWÓDZKI URZAD STATYSTYCZNY W SZCZECINIE, 2005.
25
78 794
88 277
84 559
Uecker-Randow
Demmin
MecklenburgStrelitz
3 030
3 222
2 692
2 495
4 014
2 887
3 026
2 455
2 188
3 723
3 929
2 078
1 732
1 637
57 184
5-9
3 423
3 664
3 017
2 750
4 335
4 610
2 292
1 884
1 747
66 229
10-14
6 671
7 051
6 098
5 650
8 464
8 750
5 190
3 985
3 631
129 497
Ålder 15-19
9 540
9 852
9 111
8 283
12 739
12 393
9 997
8 475
9 632
215 930
20-29
26 988
27 676
24 417
22 480
34 178
36 249
20 243
16 349
15 070
530 728
30-49
16 299
16 147
15 113
14 486
21 926
22 301
14 111
11 365
9 662
332 862
50-64
15 721
17 639
15 891
13 837
21 677
21 515
11 881
12 976
9 161
322 395
65 och äldre
26
Källa: Statistisches Landesamt Mecklenburg-Vorpommern 2005: Statistischer Bericht Bevölkerung nach Alter und Geschlecht in Mecklenburg-Vorpommern 2004. Daten zum 31.12.2004.
72 169
Rügen
111 056
Ostvorpommern
2 659
68 451
4 095
2 081
58 847
113 842
2 129
64 198
0-4
52 669
1 719 653
Sammanlagt
Storkommun Nordvorpommern
Storkommun HanseStadt Greifswald HanseStadt Stralsund Stadt Neubrandenburg
MecklenburgVorpommern
Område
Åldersstruktur i den tyska delen av Euroregion POMERANIA jämfört med delstaten Mecklenburg-Vorpommern 2004
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Åldersstruktur - Mecklenburg-Vorpommern 31.12.2004
Källa: Statistisches Landesamt Mecklenburg-Vorpommern: Statistisches Jahrbuch 2005, S. 46.
27
141 454
175 861
Storkommun Uckermark
Barnim
3 816
2 826
55 234
0-2
3 821
2 906
57 396
3-5
6 827
5 499
101 567
6-11
12 575
10 397
178 964
Ålder 12-17
16 436
13 036
238 273
18-24
65 828
50 421
944 503
25-49
36 120
28 799
508 596
50-64
30 438
27 570
483 171
65 och äldre
28
Källa: Landesamt für Datenverarbeitung und Statistik Brandenburg 2005: Statistischer Bericht Bevölkerung nach Alter und Geschlecht in Brandenburg 2004. Daten zum 31.12. des Jahres.
2 567 704
sammanlagt
Brandenburg
Område
Åldersstruktur i den tyska delen av Euroregion POMERANIA jämfört med delstaten Mecklenburg-Vorpommern 2004
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Åldersstruktur i delstaten Brandenburg 2004
Källa: Landesbetrieb für Datenverarbeitung und Statistik Brandenburg 2005, aus: Beyer, Wolf (2005): 50 Jahre demographischer Wandel im Land Brandenburg, Einschätzungen und Vorausschätzungen von 1990 bis 2040. IRS Erkner.
29
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Bilaga 5 Parametrar för turistnäringen i Wojewod Zachodniopomorskie (2003) Område
Zachodniopomorskie
Inrättningar
Bäddar Sammanlagt
Gäster
Helårsöppet
Samman-lagt
Övernattningar
Utländska gäster
Sammanlagt
davon ausländi sche Gäste
1 011
121 325
42972
1 480 431
581
63 964
24 361
884 392
233 945 4 599 942
776 854
46 78
5 312 8 894
4 712 4 443
289 294 128 204
142 178 507 644 30 330 1 017 934
243 648 216 920
12 10 181 23 166 k. A. 21 8 k. A. 36
719 406 22 113 1 193 22 090 62 677 489 130 1 879
89 256 6 301 552 6 575 16 437 185 52 743
3 087 13 515 137 251 22 607 227 115 396 16 528 7 010 4 361 35 024
61 13 771 1 316 22 038 12 334 1 304 353 3 805 69 678 31 461 1 505 287 15 818 4 068 43 444 774 19 429 780 4 491 6 823 91 055
218 2 435 134 672 13 968 138 487 19 11 290 2 925 780 11 492
430
57 361
18 611
596 039
103 059 4 668 408
748 057
Stadt Koszalin
10
672
447
37 487
Storkommun Bialogardzki Drawski Kolobrzeski Koszalinski Slawienski Szczecinecki Swidwinski Walecki
3 32 149 110 84 13 7 22
168 2 440 23 290 14 633 13 573 554 752 1 279
168 539 11 243 2 770 2 148 262 322 712
5 769 16 618 286 285 120 421 85 701 13 197 7 066 23 495
Subregion Szczcecinski Stadt Szczecin Stadt Swinoujscie Storkommun Choszczenski Goleniowski Gryficki Gryfinski Kamienski Lobeski Mysliborski Policki Pyrzycki Stargardzki Subregion Koszalinski
Källa: WOJEWÓDZKI URZAD STATYSTYCZNY W SZCZECINIE, 2005
30
337 004 9 268 350 1 524 911
4 900
54 702
8 903
1 014 13 027 1 494 79 045 76 150 2 564 369 9 065 903 709 2 034 886 967 3 539 36 175 1 905 43 180 2 958 87 234
1 976 5 316 632 610 46 565 21 395 9 000 14 720 7 572
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Parametrar för turistnäringen i delstaten Mecklenburg-Vorpommern (2005)
Område
Inrättningar
Bäddar
Gäster
172 380
5 055 436
20
1 582
31
Övernattningar
Beläggning genomsn.61
4,2 21 228 647
38,2
76 487
2,6
195 874
37,5
1 997
124 256
2,2
267 971
39,6
12
995
59 780
2,1
124 674
34,4
Nordvorpommer n
279
17 027
411 306
5,1
2 091 904
37,7
Ostvorpommern
462
30 435
732 530
5,2
3 794 212
40,3
Rügen
631
42 449
971 668
5,2
5 028 168
37,1
42
2 588
56 770
3,0
173 078
21,9
108
6 293
174 450
3,8
656 058
33,1
56
2 498
76 669
2,8
218 152
26,6
MecklenburgVorpommern
2 627
Besökets längd genomsn.
Självständig stad HanseStadt Greifswald HanseStadt Stralsund Stadt Neubrandenburg Storkommun
Uecker-Randow MecklenburgStrelitz Demmin
Källa: Statistisches Landesamt Mecklenburg-Vorpommern 2006: Tourismus in Mecklenburg-Vorpommern 2005.
61
Beräknat värde (övernattningar/tillgänglig bäddkapacitet i dagar) x 100
31
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Parametrar för turistnäringen i delstaten Brandenburg (2005/ januari 2006)
Område
Brandenburg
Inrättningar
Bäddar
Gäster
Besökets längd genomsn.
Övernattningar
Belägg ning62
1 477
79 216
3 424 949
2,7
9 380 117
32,7
86
6 773
213 292
3,8
808 421
35,2
116
6 179
238 742
3,2
771 876
35,0
Storkommun Barnim Uckermark
Källa: Landesamt für Datenverarbeitung und Statistik Brandenburg 2006: Gäste und Übernachtungen im Fremdenverkehr im Land Brandenburg Januar 2006 bzw. 2005 (Bettenauslastung).
62
Beräknat värde (övernattningar/tillgänglig bäddkapacitet i dagar) x 100
32
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Områden för skydd av natur och landskap
Bil. 6
Wojewod Zachodniopomorskie (2002)
Område
Rättsligt skyddade områden av särskilt naturvärde Yta Naturskyddsområde
däran Landskapspark
Zachodniopomors kie
469 437,1
in ha 7 630,3
Subregion Szczecinski
203 249,8
Landskapsskyddsområde
117 499,4
319 626,4
3 936,1
76 498,2
104 886,3
1 680,1 2 537,0
2,1 37,8
356,9 -
-
69 847,1 1 568,5 365,6 45 181,7 9 615,9 2 923,3 51 764,2 2 218,5 42,5 15 505,4
40,9 1 398,8 246,0 696,5 10,5 19,3 408,0 929,1 19,5 127,6
573,8 43 637,5 2 738,0 13 059,7 1 224,2 14 908,1
67201, 3 37 685,0 -
266 187,3
3 694,2
41 001,2
214 740,1
Stadt Koszalin
3 713,2
131,3
-
3 545,0
Storkommun Bialogardzki Drawski Kolobrzeski Koszalinski Slawienski Szczecinecki Swidwinski Walecki
222,4 76 450,0 4 891,4 33 083,6 13 997,2 45 934,5 15 398,6 72 496,4
10,5 113,7 418,3 134,9 540,8 328,3 2 016,4
28 029,5 4 400,0 8 571,7 -
48 300,0 4 510,0 31 589,0 13 770,0 40 577,5 5 650,0 66 798,6
Stadt Szczecin Stadt Swinoujscie Storkommun Choszczenski Goleniowski Gryficki Gryfinski Kamienski Lobeski Mysliborski Policki Pyrzycki Stargardzki Subregion Koszalinski
Källa: WOJEWÓDZKI URZAD STATYSTYCZNY W SZCZECINIE, 2005.
33
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Markanvändning i Wojewod Zachodniopomorskie (2002)
Område
Yta
Bil. 7
Skog
Jordbruk63
Övrigt
i ha
Zachodniopomors kie
2 290 148
1 050 942
814 852
424354
Subregion Szczecinski
1 249 703
610 669
384 205
254 829
30 083 19 510
2 801 1 331
5 002 4 154
22 280 14 025
132 795 161 699 101 819 186 954 100 665 106 561 118 671 66416 72571 151 959
62 943 72 395 65 118 89 414 42 401 59 841 51 639 19 475 53 923 89 388
52 138 60 521 21 188 64 679 27 820 33 590 50 948 23 337 4 886 35 942
17 714 28 783 15 513 32 861 30 444 13 130 16 084 23 604 13 762 26 629
1 040 445
440 274
430 647
169 524
8 320
1 368
3 376
3 576
84 536 177 161 72 586 166 909 104 362 176 522 109 310 140 739
40 766 54 053 43 393 71 315 57 767 66 042 57 858 47 713
33 790 81 927 15 508 71 509 30 218 77 830 38 481 78 008
9 980 41 181 13 685 24 085 16 377 32 650 12 971 15 018
Stadt Szczecin Stadt Swinoujscie Storkommun Choszczenski Goleniowski Gryficki Gryfinski Kamienski Lobeski Mysliborski Policki Pyrzycki Stargardzki Subregion Koszalinski Stadt Koszalin Storkommun Bialogardzki Drawski Kolobrzeski Koszalinski Slawienski Szczecinecki Swidwinski Walecki
Källa: WOJEWÓDZKI URZAD STATYSTYCZNY W SZCZECINIE, 2005.
63
Sammanlagda ytor av åkermark, fruktodlingar, äng- och betesmark
34
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Markanvändning i delstaten Mecklenburg-Vorpommern (2004)
Område MecklenburgVorpommern
Yta 2 317 845
Jordbruk64
Skog
in ha 1 481 277
Övrigt
494 867
341 701
Storkommun HanseStadt Greifswald HanseStadt Stralsund Stadt Neubrandenburg
5 047
2 328
477
2 242
3 897
1 289
145
2 463
8 564
2 124
849
5 591
Nordvorpommern
217 098
148 178
41 288
27 632
Ostvorpommern
191 074
132 633
32 771
25 670
97 466
67 179
15 173
15 114
Uecker-Randow
162 424
82 702
51 540
28 182
MecklenburgStrelitz Demmin
208 951
114 517
63 335
31 099
192 146
144 329
26 298
21 519
Storkommun
Rügen
Källa: Statistisches Amt Mecklenburg-Vorpommern 2006: Bodenfläche nach Art der tatsächlichen Nutzung in Mecklenburg-Vorpommern 2004.
Markanvändning i delstaten Brandenburg (2004)
Område
Yta
Jordbruk65
Skog
Övrigt
i ha
Brandenburg
2 947 808
1 461 714
1 035 851
450 243
Storkommun Barnim Uckermark
149 431 305 804
53 907 192 658
69 483 68 126
26 041 45 020
Källa: Landesamt für Datenverarbeitung und Statistik Brandenburg 2005: Flächenerhebung nach Art der tatsächlichen Nutzung im Land Brandenburg 2004.
64 65
därav mor och hed därav mor och hed
35
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Bil. 8 Naturskyddsparker och –reservat i Skåne
36
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Naturskyddsområden i länet Zachodniopomorskie (Västra Pommern)66 Förklaringar: Skyddsområden läge 2005 -
röd färg: nationalparker röda prickar: nationalreservat gröna streck: landskapsparker blåa streck: områden med naturskyddat landskap
Natura 2000 Röda streck: befintliga fågelskyddsområden Gula streck: planerade FFH-områden
66
Källa: Kompletterande uppgifter Marschallämbetets regionalkontor, 05-12-19
37
Naturskyddsområden i Wojewod Zachodniopomorskie
38
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
39
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Naturskyddsområden i delstaten Brandenburg
40
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Naturskyddsområden i delstaten Mecklenburg-Vorpommern
Källa: Umweltministerium Mecklenburg-Vorpommern 2006
41
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
Översikt Planer, studier koncept inför utarbetandet av UHP 2007 – 2013
Bil. 9
1.
Europeiska rådet Göteborg, Ordförandens slutsatser, Bulletin, 18.06.2001
2.
(EG), RÅDETS FÖRORDNING Nr. 1698/2005 20. September 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)
3.
Inforegio, Informationsbrev 2004 ”En ny sammanhållningspolitik 2007“
4.
Inforegio, Informationsbrev September 2005, Nr. 138 ”Gemensamma insatser för tillväxt och sysselsättning: gemenskapens Lissabonprogram“
5.
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET 20.07.2005: ”Gemensamma insatser för tillväxt och sysselsättning: Gemenskapens sysselsättningsprogram” KOM(2005) 330 slutlig
6.
KOMMISSIONENS MEDDELANDE 05.07.2005: ”En sammanhållningspolitik för att stödja tillväxt och sysselsättning: Gemenskapens strategiska riktlinjer för perioden 2007 – 2013”
7.
Förslag till RÅDETS FÖRORDNING 14.07.2004 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden (framlagt av kommissionen), KOM(2004) slutlig
8.
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING, 21.12.2005, Nr. 15942/05: Förslag till förordning för Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUG)
9.
Förslag till RÅDETS FÖRORDNING, 21.12.2005, Nr. 15931/05: om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden
10.
Förslag till RÅDETS FÖRORDNING, 21.12.2005, Nr. 13002/05: Sammanhållningsfonden
11.
Förslag till RÅDETS och PARLAMENTETS FÖRORDNING, 21.12.2005, Nr. 15944/05: för Europeiska socialfonden
12.
Deutsche Vernetzungsstelle LEADER plus „Europäische Politik für ländliche Räume 2007 – 2013“ (ELER)
13.
Deutscher Bundestag, Drucksache 14/9200, Auszug „Nachhaltige Entwicklung“, Seite 393 – 400
14.
Landesentwicklungsprogramm Mecklenburg-Vorpommern
15.
Landesentwicklungsprogramm Land Brandenburg für den Gesamtraum (LEPGR)
42
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
16.
Hauptstadtregion Berlin-Brandenburg Eckpunkte für ein Leitbild der europäischen Metropolenregion, Arbeitsentwurf der Gemeinsamen Landesplanungsabteilung der Länder Berlin und Brandenburg vom 15. Februar 2006
17.
Leitbild der Region Mecklenburgische Seenplatte, April 2003
18.
Regionales Entwicklungskonzept Vorpommern, Stand 2002
19.
Land Brandenburg, Ministerium für Wirtschaft, Jahreswirtschaftsbericht 2005
20.
Mecklenburg-Vorpommern, Wirtschaftsministerium, Wirtschaftsbericht 2004
21.
Regionales Entwicklungskonzept Mecklenburgische Seenplatte, Mai 2000
22.
ILEK, Landkreis Uckermark, Juni 2005
23.
Wirtschaftsrahmenplan Uckermark (Abschlussbericht), November 2004
24.
Integriertes Wirtschaftsentwicklungskonzept (IWEK) des Landkreises Barnim (1997) mit Fortschreibung bis Ende 2004, Dezember 2004
25.
Untersuchung der Kreis- und Wirtschaftsentwicklung im Landkreis Barnim als Grundlage für die Fortschreibung IWEK des Landkreises Barnim 2004, Oktober 2004
26.
ILEK, Landkreis Barnim, Juni 2005
27.
Fortschreibung Touristisches Marketingkonzept des Landkreises Barnim, Dezember 2003
28.
Innovationskonzept zur Entwicklung regionaler Wachstumskerne im Kreis Barnim und im Oderraum durch innovative Unternehmensnetzwerke
29.
Gutachten Regionalparks in Brandenburg, Regionale Innovationsstrategien in den Regionalparkregionen: Auswirkungen und Konsequenzen für die regionale Entwicklung von Ballungsräumen am Beispiel des Entwicklungsmodells der Regionalparks, Gemeinsame Landesplanungsabteilung der Länder Berlin und Brandenburg, GL 4, Dezember 2005
30.
Geopark Eiszeitland am Oderrand Detailkonzept für das Kerngebiet zwischen Ziethen und Neugrimnitz, ARGE Gletschertour, Joachimsthal, Dezember 2005
31.
Bevölkerungsprognose des Landes Brandenburg für den Zeitraum 2005 – 2030, Landesbetrieb für Datenverarbeitung und Statistik, März 2006
32.
Brandenburg Agrar & Umwelt – Europäische Schutzgebiete in Brandenburg
33.
Regionales Entwicklungskonzept Rügen, Abschlussbericht, Februar 2002
34.
Leader-Strategie der Insel Rügen
43
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
35.
Lebensraum Rügen, Bewerbung der Lokalen Arbeitsgruppe Rügen zur Europäischen Gemeinschaftsinitiative Leader+, Mai 2002
36.
Regionales Entwicklungskonzept für den Landkreis Ostvorpommern, April 2004
37.
Fortschreibung des integrierten Stadtentwicklungskonzeptes 2005 der Universitäts- und Hansestadt Greifswald, September 2005
38.
Tourismuskonzept für die Hansestadt Greifswald und Region, Juni 2003
39.
Integriertes Stadtentwicklungskonzept Neubrandenburg, Juli 2002
40.
Integriertes Regionales Entwicklungskonzept Stadt Neustrelitz, Zwischenbericht 19.06.2003
41.
Regionales Entwicklungskonzept für den Landkreis Uecker-Randow, Dezember 2002
42.
1. Fortschreibung des Regionalen Entwicklungskonzeptes für den Landkreis Uecker-Randow, Juni 2004
43.
Gutachten Zentralörtliche Verflechtung Ostmecklenburg / Vorpommern / Stadt Stettin
44.
Integriertes Regionales Entwicklungskonzept für den Landkreis Demmin, Juni 2004
45.
Konzeption zur Wirtschaftsentwicklung in den Häfen an der Bundeswasserstraße Peene im Landkreis Demmin, Dezember 2002
46.
Land-Stadt-Ucker-Region, Regionales Entwicklungskonzept für die Wirtschaft der Ucker-Region, Juni 2002
47.
Plan des Landes Mecklenburg-Vorpommern zur Entwicklung des ländlichen Raumes 2000 – 2006, Ministerium für Ernährung, Forsten, Fischerei, Umweltministerium Mecklenburg-Vorpommern
48.
Regionales Förderprogramm Mecklenburg-Vorpommern, 2006
49.
Analyse zur sozioökonomischen Lage im Land Brandenburg - Handlungsempfehlungen zum Einsatz der EU-Strukturfonds 2007 – 2013
50.
35. Rahmenplan Gemeinschaftsaufgabe „Verbesserung der regionalen Wirtschaftsstruktur“
51.
Richtlinie des Ministeriums für Wirtschaft zur Förderung der wirtschaftsnahen kommunalen Infrastruktur im Rahmen der Gemeinschaftsaufgabe „Verbesserung der regionalen Wirtschaftsstruktur“ – GA – (GA-I) Bekanntmachung des Ministeriums für Wirtschaft des Landes Brandenburg vom 24. Februar 2006
52.
Strategie der Region Mecklenburgische Seenplatte Lösungsansätze Hausärztliche Versorgung in den Nahbereichen, Stand 1/2004 44
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
53.
Modellvorhaben zur Stabilisierung des ländlichen Raumes im demografischen Wandel Leader+ Kooperationsprojekt der Lokalen Aktionsgruppen UeckerRegion e. V., Naturparkregion Uckermärkische Seen, Fläming-Havel e. V., Kurzfassung Oktober 2005
54.
Ländlich in die Zukunft – Rahmenbedingungen für ländliche Entwicklung an der Schwelle zur neuen EU-Strukturfondsperiode, LASA-Dokumentation, Nr. 20, Oktober 2005
55.
Informationsreihe der Obersten Landesplanungsbehörde Nr. 11 12/2005, Raumentwicklung in Mecklenburg-Vorpommern, Bevölkerungsentwicklung in den Kreisen bis 2020
56.
BALTIC+ „Überblick zur Ökologischen Landwirtschaft Deutschland (Mecklenburg-Vorpommern, Berlin, Brandenburg), Schweden (Skåne), Polen (Westpommern)“, Dezember 2005
57.
Die Bedeutung des Korridors Berlin – Szczecin für die Entwicklung des gemeinsamen Wirtschaftsraumes Oderregion, Februar 2005, Kommunalgemeinschaft Pomerania e. V.
58.
Bundesministerium für Verbraucherschutz, Ernährung, Landwirtschaft „Regionen aktiv – Land gestaltet Zukunft“, Juli 2002
59.
Zuarbeiten der Landkreise, Städte, Gemeinden, Universitäten, Fachhochschulen, Verbände, NGO’s (siehe gesonderte Aufstellung)
Von Skåne verwendete Literatur und Unterlagen 1.
Baltic + project, SWOT Process, Amy Rader-Olsson, Susanne Ingo (Inregia), Region Skåne, 2004
2.
ESF rådet i Sverige, SWOT analys för Skånes regionala plan, 2000
3.
Länsstyrelsen i Skåne, Lantbruk och landskapsvård i Skåne, 2003
4.
Länsstyrelsen i Skåne, NÄRMARE TILL NATUREN I SKÅNE. Skydd av tätortsnära områden för friluftsliv och naturvård, 2003
5.
Länsstyrelsen i Skåne, Miljötillståndet i Skåne, 2004
6.
Malmö-Lundregionens roll för ökad sysselsättning i Skåne, Mats Marcusson (Inregia), Region Skåne, 2002
7.
Skånska kluster- och profilområden, en kritisk granskning, Magnus Langnevik et.al, Region Skåne, 2002
8.
Skånsk export, En enkät- och intervjuundersökning i företag med årlig export som överstiger en miljon kronor, Region Skåne, Näringslivsenheten, 2000
45
Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 Slutrapport, augusti 2006
9.
Skånetrafiken, Trafikförsörjningsplan 2006
10.
Information från Internet: http://www.skane.se (Februari 2006) / Skånefakta (Fakten über Skåne)
11.
www.scb.se (Februari 2006, Svensk Statistik)
12.
http://www.nordregio.se/ (Februar i 2006)
13.
www.skane.com (Februari 2006, Näringslivet i Skåne)
14.
http://www.skanetrafiken.skane.se/ (Februari 2006, Regiontrafiken Skåne)
15. http://www.kfsk.se/ (Februari 2006, Kommunförbundet Skåne) 16.
http://www.orib.se (Mars 2006, Infrastruktur och stadsutveckling i Öresundregionen)
Polnische Dokumente, die bei der Erarbeitung des EHK genutzt wurden 1.
Strategia rozwoju Województwa do 2020
2.
Strategia budowy społeczeństwa informacyjnego do 2015
3.
Strategia innowacyjności Województwa Zachodniopomorskiego
4.
Program rozwoju turystyki 2003-2006
5.
Okresowa ocena planu zagospodarowania przestrzennego Województwa Zachodniopomorskiego (2002-2006)
6.
Program ochrony środowiska województwa zachodniopomorskiego
7.
Program gospodarowania odpadami w województwie zachodniopomorskim
8.
Strategia Rozwoju Sektora Transportu Województwa Zachodniopomorskiego do roku 2015
9.
Strategia rolnictwa i rozwoju obszarów wiejskich województwa zachodniopomorskiego w latach 2002 – 2015
46
