Fler kvinnor på ledande poster i näringslivet

Fler kvinnor på ledande poster i näringslivet

möjligheter att trivas och göra ett bra jobb. I debattar-

Utvecklingspartnerskapet samarbetar transnatio-

tikeln stod det bland annat att företagsledarna kommer

nellt med två utvecklingspartnerskap i Italien och ett

att arbeta för att underlätta kombinationen familj och

i Spanien.

karriär, skapa flexiblare arbetssätt, alltid ha kvinnliga

– Jag tror inte att frågan kommer dö ut nu, utan vi

alternativ vid rekrytering till höga befattningar och ha

har fått upp den på dagordningen och satt igång en

arbetsgrupper med olika kompetenser.

förändringsprocess, avslutar Johanna Laurin.

Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS)

Forskningen sker i nära samarbete med Handels-

har tillsammans med några av Sveriges största

högskolan i Stockholm, Stockholms universitet, Göte-

34 företag har ställt sig bakom utvecklingspart-

företag bildat ett utvecklingspartnerskap som har

borgs universitet och ett antal utredare och journalister.

nerskapet Utmaningen att öka andelen kvinnor på

fått namnet Utmaningen att öka andelen kvinnor

Hittills har partnerskapet publicerat fyra rapporter och

ledande poster i näringslivet. Partnerskapets arbete

på ledande poster i näringslivet. Tillsammans vill

sex är på gång.

har fått stor uppmärksamhet.

man medverka till att särskilda insatser görs för

En viktig del av utvecklingspartnerskapets arbete

– Det gör att många känner sig pressade att göra

att underlätta kvinnors karriärväg mot ledande

består av att sprida kunskap och väcka uppmärk-

något. Margareta Winbergs hot om att lagstifta om

befattningar i samhället. Man arbetar bland an-

samhet kring frågan. Detta gör man genom att ha

kvotering hjälpte ju också till att väcka uppmärksam-

nat för att chefsutvecklingsprogram och rekry-

rundabordssamtal med regeringen, ha möten med

het både kring frågan och vårt utvecklingspartnerskap.

teringsprocesser utvecklas så att kvinnors behov

företag, anordna seminarier och konferenser och

Det är nu dubbelt så många kvinnor i börsbolagen som

särskilt lyfts fram.

skriva debattartiklar.

för ett år sedan, säger Johanna Laurin.

– Vi vill väcka uppmärksamhet. Och det har vi Andelen kvinnor på ledande poster i näringslivet är låg

lyckats med. Hittills har 222 artiklar skrivits om vår

i Sverige. Även om Sverige internationellt sett kan visa

verksamhet, berättar Johanna Laurin.

upp bra siffror på andelen kvinnor på framträdande

Men det räcker inte med att väcka uppmärksamhet

poster inom politiken och den offentliga förvaltningen,

och sprida kunskap. Konkreta åtgärder måste också

ligger näringslivet långt efter andra länder. Detta är

vidtas. Att säga att det inte finns kompetenta kvinnor

både ett jämställdhets- och ett demokratiproblem. Om

eller att kvinnor inte vill ta dessa uppdrag håller inte.

svenskt näringsliv inte tar tillvara på kvinnors kompe-

Det är andra faktorer som gör att det idag finns så få

tens riskerar man dessutom att tappa i konkurrenskraft

kvinnor på ledande poster inom näringslivet. SNS menar att för att åstadkomma förändringar

gentemot företag som gör det. – Därför behövs vårt projekt, säger Johanna Lau-

är det viktigt att understödja rätt attityder inom fö-

rin, koordinator för utvecklingspartnerskapet Utma-

retaget och att chefer föregår med goda exempel, till

ningen att öka andelen kvinnor på ledande poster i

exempel genom att uppmuntra män att ta ut mer av

näringslivet.

föräldraledigheten.

Partnerskapet gör studier och undersökningar om

I oktober 2002 undertecknade nio företagsledare

hur situationen ser ut på företag runt om i landet. Man

en debattartikel i Dagens Nyheter om vilka åtgärder

försöker också hitta konkreta och påverkbara orsaker

de tänker vidta för att bidra till att skapa ett flexibelt

till varför det finns så få kvinnor på ledande poster i

arbetsliv. De betonade vikten av att utforma ett ledar-

det svenska näringslivet. Dessutom görs internationella

skap som tillåter balans mellan privatliv och arbetsliv

jämförelser med hur situationen är i andra länder.

och att se långsiktigt på medarbetarnas utveckling och

76

Fler kvinnor på ledande poster i näringslivet postadress: SNS, Box 5629, 114 86 Stockholm telefon: 08-50 70 25 00 kontaktperson: Johanna Laurin e-post: [email protected] PARTNERSKAPETS MEDLEMMAR SNS Service AB Christina Rosengren, e-post: [email protected] Handelshögskolan i Stockholm Magnus Henrekson, e-post: [email protected] Göteborgs universitet Anita Göransson, e-post: [email protected] Hemsida: www.sns.se

77

KomTek – Kommunal teknikskola – en metod för tekniklyft

par, löder och designar själva saker utifrån återvunnet material. KomTek har gjort en utställning även av dessa alster. KomTek arbetar också för att sprida information om sitt arbete och den kommunala teknikskolan till

Tekniska utbildningar och högskolor i landet får

om att göra saker med lust och glädje, berättar Maria

samhället i stort. Därför samarbetar man med förskolor,

allt färre sökande. Utvecklingspartnerskapet

Svensson.

grundskolor, högskolan, näringslivet och fackförbund,

KomTek vill bryta den trenden och väcka ungas

Kurserna går på eftermiddagar och

det vill säga alla led från grundskola in i arbetslivet.

intresse för teknik. Framförallt vill KomTek öka

kvällar, alltså efter skoltid och är öppna

Utvecklingspartnerskapet kommer till exempel i okto-

unga tjejers intresse för teknik, eftersom det tra-

för elever från årskurs ett till och med

ber 2003 att anordna en temadag för företag, myn-

ditionellt är ett mansdominerat yrke och unga

gymnasiet. Allt som har producerats

digheter, organisationer och andra intresserade under

flickors intresse för teknik ofta inte uppmuntras

av kursdeltagarna har KomTek gjort

namnet ”Tjejer och teknik”. Temat kommer att vara

i skolan och samhället idag.

utställningar av.

jämställdhet.

– Målet är att kursdeltagarna

– Vad vi har märkt redan på KomTek är att man

– KomTek är ett tillväxtprojekt. Ska Sverige komma

ska vara hälften killar och hälf-

måste jobba på olika sätt med tjejer och killar. Vi har

tillbaka igen och öka tillväxten, måste man satsa på

ten tjejer. Under vårterminen

till exempel både mixade grupper och grupper som

teknik, säger Maria Svensson, näringslivsstrateg i Öre-

har ungefär 35 procent varit

består av enbart tjejer. Det verkar som om tjejerna vå-

bro kommun och kontaktperson för KomTek.

tjejer och 65 procent killar. Så

gar ta för sig mer om de är för sig själva, men vi har

vi kommer att arbeta hårdare

ännu inte hunnit göra någon riktig utvärdering av den

för att öka intresset för teknik och göra avtryck i samhäl-

för att nå fler tjejer och väcka

första terminen, säger Maria Svensson.

let. Den största satsningen har varit att öppna en kom-

deras intresse, säger Maria

munal teknikskola (KomTek) i Örebro. Teknikskolan kan

Svensson.

Utvecklingspartnerskapet arbetar på flera olika sätt

KomTek samarbetar transnationellt med ett utvecklingspartnerskap i Spanien och ett i Nederländerna. I

jämföras med hur den kommunala musikskolan drivs

KomTek erbjuder även

Spanien samarbetar man med en arbetsgivarorgani-

och fungerar. Den kommunala teknikskolan ska vara

arbetslösa att ta del av den

sation för metallindustrin som försöker få fler kvinnor

ett komplement till skola och arbetsliv när det gäller

kommunala teknikskolans

intresserade av att jobba inom metallindustrin. Partner-

att ge en allsidig teknisk kunskap. Eleverna ska erbjudas

kurser på dagtid.

skapet i Nederländerna arbetar med lokal utveckling

möjlighet att öka sina tekniska kunskaper enskilt eller i

En annan del av

grupp med handledning av kunniga pedagoger.

utvecklingspartnerskapets

kring IT-teknik. De tre partnerskapen ska göra en gemensam

arbete är att åka ut till skolor

guide om hur det ser ut i de olika länderna. Man

gavs 12 olika kurser. Under hösten 2003 kommer ännu

och träffa elever på mellansta-

har därför intervjuat flickor mellan sex och tio år och

fler kurser att ges. Teknikkurserna har namn som Dröm-

diet. KomTek samarbetar med

kvinnor mellan 30 och 40 i Sverige, Spanien och Ne-

huset, Ekon & Trumvirvlar, Konstig konst som rör sig,

fem skolor i kommunen och

derländerna. Man har bland annat frågat dem vad de

Unga uppfinnare & konstruktörer och Snurrmackapärer

tillbringar en dag tillsammans

tänker på när de hör ordet teknik och hur de ser på

& Motormanicker.

med en klass. Eleverna arbetar

teknik. Det transnationella partnerskapet kommer att

– Namnen på kurserna är viktiga eftersom vi inte

under dagen med skapande

jämföra svaren både mellan de olika länderna och de

vill fastna i stereotyper om teknik. Pedagogiken handlar

teknik, det vill säga de ska-

olika åldrarna.

I februari 2003 invigdes lokalen och under våren

78

Kommunal teknikskola, KomTek adress: NUTEK, Liljeholmsvägen 32, 117 86 Stockholm telefon: 08-6817705 kontaktperson: Bulle Davidsson e-post: [email protected] PARTNERSKAPETS MEDLEMMAR Näringslivs och teknikutvecklingsverket (NUTEK) Inga-Lill Stjerndahl, e-post: [email protected] Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) Harriet Aurell, e-post: [email protected] Örebro kommun Anna-Eva Olsson, e-post: [email protected] Maria Svensson, e-post: [email protected] Hemsida: www.nutek.se www.komtek.orebro.se

79

Partnerskap för jämställdhet i Gävleborgs län

JGL ska bli en jämställdhetsutbildning för den de-

Jämställdhet i Gävleborgs län postadress: Hamiltongatan 3, 802 66 Gävle telefon: 026 - 651130 kontaktperson: Birgitta Keller e-post: [email protected]

finierade målgruppen, det vill säga de som har makt att påverka andra. Det är viktigt att utbildningen är väl anpassad för målgruppen och passar deras behov. Därför är representanter från målgruppen, till exempel

I Gävleborgs län finns ett utvecklingspartnerskap

• Arbetsorganisation, personal- och ledarskapsut-

som arbetar för att sätta jämställdhetsfrågor på

veckling

dagordningen i hela länet. Partnerskapet vill bryta

• Hur ska man få en bättre balans i arbetslivet och

Vi vill ju att frågorna och metoderna ska överleva även

de fasta strukturer som gör dagens arbetsmark-

minska sjukskrivningarna

när projekttiden är slut och vårt partnerskap inte finns

nad så könsuppdelad.

• Hur kan man skapa könsneutrala valideringsmeto-

längre, säger Birgitta Keller.

der

– Vi försöker säkra både tillgång och efterfrågan.

Utvecklingspartnerskapet försöker arbeta inifrån

– Arbetsmarknaden måste bli mer flexibel, för att lä-

• Pedagogik. Hur tas kvinnor emot i tekniska utbild-

och ut. Det betyder att de avvaktar med att gå ut, det

net ska överleva, menar Birgitta Keller, koordinator för

ningar?

vill säga marknadsföra sig, tills de har något att komma

Partnerskap för jämställdhet i Gävleborgs län.

• Hur påverkar vägledaren kunden vid vägled-

med. Nu tycker man sig börja närma det steget. Att

ningssamtalet?

synliggöra vad man arbetar med och hur, tycker man

yrke. Ett grundläggande steg mot ett mer jämställt

• Sysselsättningsgrader med ”heltid – en rätt-

är en minst lika viktig del för att bryta segregerande

samhälle är därför att öka kunskapen och medveten-

tighet och deltid – en möjlighet” som devis

och diskriminerande strukturer som det konkreta pro-

En arbetsgrupp har bildats för respektive

jektarbetet. Målet är att skapa långsiktiga förändringar

Inlärda könsroller styr ofta valet av utbildning och

heten om dem.

område. Arbetsgrupperna arbetar nu med att

Målgruppen för Partnerskap för jämställdhet i

av strukturer och se till att de fortsätter.

Gävleborgs län är lärare, förskolelärare, utbildare,

inom sitt respektive område försöka hitta bra

studie- och yrkesvägledare, handläggare på arbets-

sätt och metoder för att åstadkomma förändringar.

igång varaktiga förändringsprocesser, menar Birgitta

förmedlingarna, chefer, rekryterare och politiker.

Eftersom alla områdena hänger ihop på olika sätt krävs

Keller.

Alltså människor som i sitt yrke påverkar andra vid till

det både samverkan och specialisering. – Vi vill påverka dem som påverkar andra inom

exempel rekryteringar, utbildnings- och yrkesval. En

– Om hela länet arbetar åt samma håll kan vi sätta

23 aktörer ingår i partnerskapet. Däribland finns Länsarbetsnämnden, länets tio kommuner, Kommun-

ökad kunskap om könsroller och jämställdhetsfrågor

dessa områden. Det handlar till exempel om rekry-

hos dem kan ge förutsättningar för en minskad köns-

terare, pedagoger, politiker, chefer och yrkesvägle-

Partnerskapet samarbetar transnationellt med ut-

segregering på arbetsmarknaden.

dare. Dessa yrkesgrupper har stor makt att påverka

vecklingspartnerskap i Österrike, Italien, Tyskland och

förbundet och Försäkringskassan.

individers val av både utbildning och yrke. Kanske

Holland. Samarbetet handlar både om erfarenhetsut-

marknaden börjar redan i skolan genom att många ut-

större makt än vad de själva inser. Därmed har

byte och mer praktiskt samarbete kring exempelvis

bildningar fortfarande traditionellt domineras av kvinnor

de också makt att arbeta för att bryta köns-

workshops. Målet är att utveckla modeller som inte

respektive män. Partnerskapet menar därför att för att

segregeringen, säger Birgitta Keller.

är nationsbundna, utan kan användas i hela Europa.

Könsuppdelningen och segregationen på arbets-

Partnerskap för jämställdhet i Gäv-

kunna åstadkomma varaktiga förändringar inom arbets-

leborgs län håller också på att

livet måste man börja redan i utbildningsväsendet.

Därför har man ett tätt samarbete kring olika teman, till exempel kring pedagogik och hälsa.

processa fram en utbildning,

Det transnationella partnerskapet arbetar också

urskiljt några fokusområden, som de menar är viktiga

som kallas JGL (Jämställdhet

med att skapa en hemsida som gemensamt forum

att jobba med för att få mer jämställda arbetsplatser.

Göra Lära).

Partnerskap för jämställdhet i Gävleborgs län har

80

PARTNERSKAPETS MEDLEMMAR Länsstyrelsen i Gävleborg Ingrid Siksiö, e-post: [email protected] Länsarbetsnämnden Pirkko Jonsson, e-post: [email protected] Högskolan i Gävle Lena Nordesjö, e-post: [email protected] Associerade parter AB Sandvik Service Kurt Lindström, e-post: [email protected] Arbetslivsinstitutet Hanna Westberg, e-post: [email protected] Bollnäs kommun Gun Svensson, e-post: [email protected] Försäkringskassan Gävleborg Stefan Pettersson, e-post: [email protected] Gävle kommun Laila Nordfors, e-post: [email protected] Mary-Ann Börjesson, e-post: [email protected] Hofors kommun Torbjörn Jansson, e-post: [email protected] Hudiksvalls kommun Helena Ek Fält, e-post: [email protected] Kommunförbundet Gävleborg Anita Drugge, e-post: [email protected] Kooperativ utveckling Ulf karlsson, e-post: [email protected] Kvinnokooperativet Saga Margareta Lidman, e-post: [email protected] Landstinget Karola Norell, e-post: [email protected] Ljusdals kommun Anders Åbom, e-post: [email protected] LO-distriktet Gävleborg Maria Lind, e-post: [email protected] Lokalt ResursCentrum Lena Husén, e-post: [email protected] Nordanstigs kommun Lotta Lindh, e-post: [email protected] Ovanåkers kommun Elisabeth Medin, e-post: [email protected] Sandvikens kommun Carl-Göran Bjurman, e-post: [email protected] Söderhamns kommun Tove Zettergren, e-post: [email protected] TCO Gävleborg Agneta Östberg, e-post: [email protected]

politiker, delaktiga i utformningen av utbildningen.

Hemsida: www.equalx.se

www.gender-platform.net

81

Ordkraft

Flera av kvinnorna har genom utvecklingspartner-

politiskt och religiöst obunden organisation, öppen

skapets verksamhet fått en vilja och möjlighet att läsa

för både kvinnor och män, vid namn Bilahodod, som

vidare. Några tidigare deltagare studerar till exempel

betyder öppna gränser. Kvinnorna ville göra saker till-

till lärare, några till förskolelärare och några till under-

sammans och träffa andra kvinnor. De har till exempel

sköterskor. Andra har fått jobb inom olika branscher,

gått en studiecirkel på ABF där de lärt sig studieteknik.

Utvecklingspartnerskapet Ordkraft vill hitta meto-

Kvinnorna följer också sitt barn i skolan under en dag

en före detta deltagare har till exempel fått jobb på

Bilahodod försöker också knyta kontakter med idrotts-

der för att hjälpa kvinnor med utländsk härkomst

i veckan.

patologen på Helsingborgs lasarett och några har fått

föreningar och kulturföreningar.

och svenska som andraspråk att komma in i det

– Vi vill att de ska kunna känna sig delaktiga i sina

svenska samhället och arbetslivet. I Helsingborg

barns skolgång, förstå hur den svenska skolan fungerar

– Verksamheten var tänkt för lågutbildade kvin-

partnerskap i Danmark och Storbritannien. Utvecklings-

har man därför startat en treårig utbildning där

och även kunna hjälpa barnen med läxläsning, säger

nor, men det visade sig att många av dem var oerhört

projekten utbyter erfarenheter och lär av varandra, till

kvinnorna lär sig svenska och samhällskunskap

Maud Wiberg.

och får möjlighet att komma ut på praktik.

jobb som städare.

Ordkraft har transnationellt utbyte med utvecklings-

studiemotiverade och målet att de

All undervisning går tillbaka till deltagarna själva

ska slippa ifrån bidragsberoende har

– Vi har olika utgångspunkter och målgrupper, men

och utgår från deras behov och önskemål. Deltagarna

uppnåtts över förväntan, berättar

många av problemen och de diskriminerande struktu-

Ordkraft har sitt ursprung i att lärare och förskolelärare

gör sina egna läroböcker och använder andra lärome-

på stadsdelen Söder i Helsingborg, där en stor del av

del än de traditionella när det undervisas i

befolkningen har utländsk härkomst, upptäckte att

svenska för invandrare. Målet är att ge

många av barnen hade dåligt ordförråd. Man trodde

deltagarna ökat självförtroende och

att det till viss del kunde bero på att föräldrarna ta-

så pass stor samhällskunskap att de

lade dålig svenska. Därför ville man från skolans sida

kan klara sig i samhället.

Maud Wiberg. varje år, med kontinuerligt intag under hela hösten. Det går 25 elever i varje klass. Maud Wiberg berättar

Det tredje året på Ordkraft

att man har gjort flera för-

insåg då att man i princip inte hade någon kontakt

varvas praktik med skolunder-

sök att involvera männen och

med mammorna. Det visade sig också att många av

visning. Varannan månad är delta-

få dem aktiva i verksamhe-

kvinnorna hade bott flera år i Sverige, men fortfarande

garna ute på praktik och varannan

ten, till exempel genom att

talade mycket dålig svenska. De visste inte heller så

månad är de i skolan. Deltagarna

mycket om hur det svenska samhället fungerade. För

får själva välja var de vill prakti-

och spela schack med barnen

att hjälpa kvinnorna att bättre kunna följa sina barns

sera, det kan till exempel vara

och starta diskussionsgrupper.

skolgång och komma in i arbets- och samhällslivet

på ett bibliotek, i en klädaf-

Men det har varit svårt att få

startade Ordkraft, en form av svenska för invandrare,

fär, på ett vårdhem eller en

dem intresserade.

men i helt ny tappning.

förskola. Ordkraft försöker i möjligaste mån tillgodose de-

överlag skeptiska till att de-

ras önskemål och har därför

ras fruar skulle börja studera,

det ska vara SFI-undervisning, berättar Maud Wiberg,

utvecklat samarbete med

men sedan insåg de att det fak-

mentor för utvecklingspartnerskapet Ordkraft.

en mängd olika aktö-

tiskt var bra och nu är de positivt

rer, både inom den

inställda, säger Maud Wiberg.

om exempelvis EU så gör man det på Ordkraft också.

privata sektorn.

82

PARTNERSKAPETS MEDLEMMAR Vuxenutbildningen Kärnan Gunvor Larsson, e-post: [email protected] Bilahodod, Do Thi Hoa, e-post: [email protected] Arbetsförmedlingen Helsingborg Per Fernström, e-post: [email protected] Utvecklingsnämnden Helsingborgs Stad Håkan Sturesson, e-post: [email protected] Länsstyrelsen i Skåne Ulf Pauli, e-post: [email protected] Söder i förändring Tommy Birgersson, e-post: [email protected] Face Europe AB Per Gidlund, e-post: [email protected]

– I början var männen

– Undervisningen Ordkraft bedriver skiljer sig myck-

offentliga och den

Equal Ordkraft Postadress: Vuxenutbildningen Kärnan, Munkavägen 9, 252 47 Helsingborg telefon: 042-131378 kontaktperson: Gunvor Larsson e-post: [email protected]

försöka få dem att komma

et från SFI-undervisningen. Det är inte heller tänkt att

samma teman som barnen gör i skolan. Läser barnen

rerna är likartade, berättar Maud Wiberg.

Ordkraft tar in en ny klass

etablera en närmare kontakt med hemmen. Lärarna

På Komvux-utbildningen i Ordkraft tar man upp

exempel när det gäller undervisningsmodeller.

En del deltagare i Ordkraft

Hemsida: www.ordkraft.info

har gått samman och bildat en

83

Jämställdhetsutvecklarna

Utbildningen är inte främst till för dem som redan

kommer att ge goda resultat, eftersom utvecklings-

jobbar med sådana här frågor, utan snarare de som

partnerskapet jobbar mycket med att implementera

inte jobbar med jämställdhetsfrågor men har stora

ett jämställdhetsperspektiv i sina organisationer. Den

möjligheter att påverka på arbetsplatsen.

skola som ingår i utvecklingspartnerskapet Jämställd-

När de utbildade deltagarna kommer tillbaka till

hetsutvecklarna har rapporterat flera positiva effekter

Jämställdhetsutvecklarna heter ett utvecklings-

ganisationerna i utvecklingspartnerskapet går en pro-

sin arbetsplats är det meningen att de ska omsätta

och att medarbetarna nu ser saker de inte sett förut, till

partnerskap som har visionen att minska köns-

cessinriktad utbildning på 15 dagar utspridda på fyra

det de lärt sig i praktiken genom att genomföra lokala

exempel hur barnen uttrycker sig mot varandra. Nu kan

segregationen på arbetsmarknaden. Ett steg på

perioder under ett halvår. I varje grupp ingår max tolv

utvecklingsprojekt med fokus på jämställdhetsfrågor

de se orsakerna och inte bara symptomen. Detta skapar

vägen är att få kvinno- och mansdominerade

deltagare som under utbildningen jobbar mycket med

och med genusperspektiv. De identifierar tillsammans

goda förutsättningar till att bedriva förändringsarbete

branscher att samverka kring jämställdhetsfrå-

gruppdynamik och sina egna och gruppens värderingar

med arbetsgivaren de områden de anser vara viktiga

och bearbeta orsakerna på ett effektivt sätt.

gor. Partnerskapet vill även utarbeta en metod

och attityder. I utbildningen ingår också att läsa en hel

på just sina arbetsplatser.

för att arbeta med organisationsutveckling för

del litteratur och gå på föreläsningar.

ökad jämställdhet.

– Att lyfta in jämställdhetsaspekter och synliggöra

– Vi tror jättemycket på det här sättet att jobba,

att kön spelar roll är något man måste träna sig på.

Målet är att få en bred mix på deltagarna i gruppen

framförallt det okonventionella med att man jobbar

Det handlar om att lära sig att se hur man kan bidra

och man vill gärna att de ska komma från så många

utifrån sig själv och sina egna föreställningar. Det hand-

till att synliggöra jämställdhetsproblem, säger Char-

– Vi har upptäckt att kunskapen om de här frågorna

av de olika organisationerna som möjligt, för att ge

lar ju om frågor där alla tycker något och det väcker

lotte Isaksson.

är ganska låg och det finns många stereotyper och

dynamik åt gruppen. Eftersom deltagarna under ut-

starka känslor, säger Charlotte Isaksson.

fördomar. Det är ett ämne som de flesta tror sig kunna

bildningen jobbar med värderingar och attityder är

Utvecklingspartnerskapet andra grundmoment är

mycket om, eftersom vi är män respektive kvinnor. Man

det värdefullt att möta människor med olika bakgrund

en chefsutbildning på tre dagar. De högsta cheferna i

har föreställningar om hur saker och ting är och tror sig

och erfarenheter.

de olika organisationerna utbildas i jämställdhetsfrå-

veta hur det ligger till, men i verkligheten är kunskapen

– Att få tal del av andras erfarenheter är något som

gor. Cheferna har en viktig roll att spela eftersom de

låg, berättar Charlotte Isaksson, projektledare för ut-

upplevts mycket positivt av deltagarna, berättar Char-

ska bli möjliggörare så jämställdhetsutvecklarna kan

vecklingspartnerskapet Jämställdhetsutvecklare.

lotte Isaksson.

genomföra sina konkreta projekt.

I utvecklingspartnerskapet ingår organisationer

Det tredje grundmomentet består av att man pa-

inom försvarsmakten, polisen, brandförsvaret och

rallellt med de två utbildningarna genomför öppna

räddningsverket. En skola, en förskola och ett sjuk-

seminarier för all personal i de medverkande organisa-

hus ingår också i partnerskapet. Målet är att skapa

tionerna för att väcka deras intresse och nyfikenhet.

metoder för att organisationer ska bli bättre på att

– De som genomgått jämställdhetsutvecklarutbild-

långsiktigt arbeta med organisationsutveckling för

ningen har vittnat om att de fått ett nytt sätt att se

Jämställdhetsutvecklarna postadress: UP Jämställdhetsutvecklarna c/o Försvarsmakten, HKV Pers, 107 85 Stockholm telefon: 08-788 75 00 kontaktperson: Charlotte Isaksson, e-post: [email protected] PARTNERSKAPETS MEDLEMMAR Försvarsmakten Charlotte Isaksson, e-post: [email protected] Britt-Marie Näsberg, e-post: [email protected] Polismyndigheten i Uppsala län Göran Lindberg, e-post: [email protected] Räddningstjänsten Svedala Örjan Thorné, e-post: [email protected] Montessoripärlan – den nya tidens skola Margareta Andersén, e-post: [email protected] Akademiska sjukhuset Monica Lundberg, e-post: [email protected] Uppsala brandförsvar Laila Berglund, e-post: [email protected] Uppsala brottsofferjour Kerstin Marin Räddningsverket Maina Gustafson, e-post: [email protected]

på världen efter utbildningen, vilket känns jät-

ökad jämställdhet.

tekul. Vi utgår ju från deltagarnas egna värde-

– Vi har upplevt ett oerhört positivt mottagande

ringar och föreställningar. Vill man att det

från organisationerna, säger Charlotte Isaksson. Arbetet inom utvecklingspartnerskapet består av tre

ska hända något måste man jobba på

grundmoment som pågår parallellt och inriktar sig på

djupet med människor och utgå från individen, berättar

flera olika fronter i de deltagande organisationerna.

Charlotte Isaksson.

Ett av grundmomenten är en fördjupad utbildning

Hon tror att projektet

av jämställdhetsutvecklare. Anställda från de olika or-

84

85