Flens kommun Årsredovisning 2015
Godkänd av kommunfullmäktige 2016-05-12
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Innehållsförteckning KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET……………………………………………………………………………………….3 KOMMUNCHEFEN HAR ORDET .........................................................................................................................4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE .............................................................................................................................5 2015 I KORTHET ................................................................................................................................................5 ORGANISATION ................................................................................................................................................6 OM KOMMUNEN ..............................................................................................................................................7 OMVÄRLDEN OCH KOMMUNENS EKONOMI .....................................................................................................8 FRAMTIDEN ......................................................................................................................................................9 VIKTIGA BESLUT .............................................................................................................................................. 10 INTERN KONTROLL ..........................................................................................................................................10 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING....................................................................................................................10 UPPFÖLJNING AV DE STRATEGISKA MÅLEN ....................................................................................................14 FINANSIELL ANALYS ........................................................................................................................................16 RESULTATET ......................................................................................................................................................... 16 BALANSKRAVET ..................................................................................................................................................... 17 BUDGETAVVIKELSE................................................................................................................................................. 17 SKATTENETTO ....................................................................................................................................................... 18 INVESTERINGAR .................................................................................................................................................... 19 FINANSNETTO ....................................................................................................................................................... 20 PENSIONER .......................................................................................................................................................... 20 SOLIDITETEN......................................................................................................................................................... 21 LIKVIDITET ........................................................................................................................................................... 21 LÅNESKULDEN ...................................................................................................................................................... 22 PROGNOSER ......................................................................................................................................................... 22 RISK OCH KONTROLL .............................................................................................................................................. 22 NÄMNDERNAS EKONOMI OCH VERKSAMHET.................................................................................................23 BARN-, UTBILDNINGS- OCH KULTURNÄMNDEN ............................................................................................................ 23 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN .............................................................................................................................. 23 SOCIALNÄMNDEN .................................................................................................................................................. 24 KOMMUNFULLMÄKTIGE.......................................................................................................................................... 25 KOMMUNSTYRELSEN.............................................................................................................................................. 25 REVISION ............................................................................................................................................................. 26 VALNÄMNDEN/JÄVSNÄMNDEN ................................................................................................................................ 26 ÖVERFÖRMYNDARE ............................................................................................................................................... 26 KOMMUNKONCERNEN ...................................................................................................................................26 PERSONALREDOVISNING ................................................................................................................................30 MILJÖREDOVISNING .......................................................................................................................................32 RÄKENSKAPER ................................................................................................................................................ 34 EKONOMISK REDOVISNING ............................................................................................................................34 RESULTATRÄKNING ................................................................................................................................................ 34 BALANSRÄKNING ................................................................................................................................................... 35 KASSAFLÖDESANALYS ............................................................................................................................................. 36
1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING NOTER KOMMUNEN .............................................................................................................................................. 37 NOTER KOMMUNKONCERNEN ................................................................................................................................. 40 DRIFTREDOVISNING ............................................................................................................................................... 42 INVESTERINGSREDOVISNING .................................................................................................................................... 43 REDOVISNINGSPRINCIPER ..............................................................................................................................44 ORD OCH BEGREPP .........................................................................................................................................47 BILAGOR ......................................................................................................................................................... 49 BILAGA 1 UPPFÖLJNING AV STRATEGISKA MÅL OCH OMRÅDEN ....................................................................49 BILAGA 2 REVISIONSBERÄTTELSE ....................................................................................................................65
2
KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET
KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET
Flens kommun har en starkare ekonomi än på många år. Det beror på flera saker. Bland annat finns det en kostnadsmedvetenhet som är starkare än någonsin och som bidrar till att verksamheterna arbetar målmedvetet med ekonomin. Årsredovisningen och bokslutet för 2015 ger det faktiska resultatet på -299,9 miljoner kronor i siffror. Det reella resultatet är egentligen +20,5 miljoner kronor. Förklaringen till resultatet är att vi har gjort en inbetalning till en pensionsförsäkring för att vi ska kunna minska våra framtida pensionskostnader. Vi kunde göra det här för att några av de kommunala bolagen har betalat tillbaka sina lån till kommunen. De kommunala bolagen har tidigare lånat pengar av Flens kommun men på grund av en lagändring är pengarna nu återbetalda till kommunen och bolagen har istället tagit externa lån. Pengarna kommunen fick tillbaka användes alltså till att betala in till en pensionsförsäkring och därför ligger det som en stor kostnadspost för oss när vi ser till hela resultatet.
En annan sak där den positiva trenden fortsätter är att det ekonomiska biståndet, det som förr hette försörjningsstöd, fortsätter att minska trots en fortfarande hög arbetslöshet. Målet är att halvera det ekonomiska biståndet och vi är en bra bit på väg. Att vår kommun visar ett stort ansvarstagande när det gäller flyktingar och asylsökande som söker trygghet i vårt land blev mer synligt under 2015. Vi fick 66,8 miljoner kronor när Sveriges regering fördelade det extra generella statsbidraget. Flens kommun har under många år tagit ett
stort ansvar och visat vägen på ett föredömligt sätt i flyktingfrågan. Det ska vi vara stolta över. Det känns dock viktigt att alla förstår att vår del av statsbidraget inte enbart ska användas till flyktingfrågan utan att det är en kompensation för det vi har avstått genom åren. Det är kommunens pengar att använda till det som gynnar kommunens invånare på ett bra sätt.
Vi kan också glädjas åt ett ökat invånarantal i vår kommun. Det är mycket tack vare nyanlända barnfamiljer som också på sikt kan bidra till en föryngring av kommunens invånare. Det betyder skatteintäkter för kommunen och för första gången på flera år bygger vi nya hyresbostäder i Flens centrum. Bruksområdet i Hälleforsnäs var en av utmaningarna vi talade om förra året. Uppdraget som kom med detta var att utveckla Hälleforsnäs som ort. Det fanns fastigheter som utgjorde en risk i området vilket lett till att man har rivit det gamla gjuteriet. Tanken med Bruksområdet är att vi vill hitta intressenter som vill bedriva verksamhet på området och vara med på att utveckla Hälleforsnäs. Aktivitetshuset Skjortan är äntligen renoverat och upprustat. Det används nu till det som det var tänkt till. En modern vuxenundervisning bedrivs, föreningslivet får ta plats, sammankomster för större sällskap kan ske och fritidsgården på nedervåningen har startat sin verksamhet. För oss känns det bra att huset Skjortan äntligen står klart. Under våren 2016 kommer Prins Wilhelms gymnasielever att berika oss med sin närvaro i centrala Flen. Vi har försökt lyssna på elevernas önskemål och möta deras behov
3
KOMMUNCHEFEN HAR ORDET under gymnasietiden. Kvarteret Lästen blir elevernas nya hemvist. Lokalerna i centrum har vi byggt om och rustat för att bygga en skola som ska stå upp och möta framtidens utmaningar i vår skola. Det arbete vi har påbörjat gör att vi är på rätt väg, årets resultat i siffror till trots. Våra verksamheter har gett oss ett bokslut som gör att vi kan fortsätta se framtiden an med tillförsikt. Det kommer fortsatt att vara mycket viktigt att vi följer våra beslut och håller ut och inte avviker från den strategiska plan 2016-2019 som är beslutad. Vi har lagt grunden till en långsiktig och hållbar ekonomi i kommunen vilket vi fortsätter med under 2016. Investeringar framåt består i bland annat att bygga en ny F-6-skola inne i Flen och
så småningom ytterligare ett särskilt boende inom äldreomsorgen. Ekonomin kommer alltid att vara en stor utmaning och vi får fortsätta arbeta med och fundera över hur vi kan hantera den för att upprätthålla det vi har lyckats med fram till idag. Satsningar och investeringar vi gör för vår kommun i framtiden ska kombineras med ett ansvar för kostnaderna så att vi kan ta oss an utmaningarna som finns och dyker upp. Jan-Erik Larsson Kommunstyrelsens ordförande
KOMMUNCHEFEN HAR ORDET
Under 2015 var det dags att implementera den beslutade värdegrunden som bygger på vår vision. Värdegrunden har diskuterats i alla arbetsgrupper och som inspiration gjordes en film om det framgångsrika värdegrundsarbetet som bedrivs på kommunens äldreboenden. Jag hoppas att värdegrunden speglas i vårt förhållningssätt både till brukare, barn, elever och invånare i kommunen.
Trenden för företagsklimat pekar försiktigt uppåt. Kommunen har förbättrat sin position två år i rad och arbetet med att hitta samarbetsformer med näringslivet intensifieras allt mer. Ett blomstrande näringsliv är en förutsättning för att kommunen ska fortsätta utvecklas. Under året har skolprojektet avslutats som projekt men strategierna och utvecklingsinsatserna fortsätter i våra verksamheter. Det är lätt att glömma att utvecklingsarbetet har fortsatt trots att
skolstrukturen har fått mycket fokus under en lång tid. I slutet av året beslutade kommunfullmäktige om skolstrukturen vilket vi tjänstemän nu arbetar utifrån. En bostadsförsörjningsplan ska alla kommuner ta fram och vår har sammanställts utifrån diskussioner i kommunstyrelsen under våren 2015. En utgångspunkt för dessa diskussioner var den nulägesanalys av bostadssituationen i Flens kommun som utarbetades som underlag inför upprättandet av planen. En analys som godkändes av kommunfullmäktige i maj 2015. Vi har även förnyat vårt samverkansavtal med polismyndigheten. Vi ser fram emot ett fortsatt arbete tillsammans med polisen kring de medborgarlöften som de har tagit fram. Kommunens lokala miljömål beslutades och vi har påbörjat arbetet för att nå de mål som är satta. Det är ett långsiktigt arbete under flera
4
2015 I KORTHET år men det finns en tydlighet i det vi ska åstadkomma.
ekonomiska förutsättningar med perspektivet 2025 som genomförts.
Flera byalag har varit aktiva och lämnat in ansökan om bidrag till den bredbandssatsning som Jordbruksverket har utlovat. I stort sett alla småorter i kommunen är med i fiberföreningar och på de större orterna har marknadens ledande aktör erbjudit utbyggnation av bredband. Tyvärr har beslutet från Jordbruksverket skjutits fram flera gånger. Förhoppningen är att det kommer under första halvan av 2016.
Vi har ett stort ansvar i att förvalta de skattemedel som kommunen får in på bästa sätt för att kommunen ska utvecklas ännu mer till en plats där man vill verka, leva och bo i - Flens kommun, Sörmlands hjärta! Tack för ett bra 2015 och med hopp om ett ännu bättre 2016! Cecilia Vikström Kommunchef
Kommunens ekonomi är god och det visar även den långtidsutredning om kommunens
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2015 I KORTHET Årets resultat
Årets resultat är -299,9 mnkr inklusive extraordinära kostnader för en engångs partiell inlösen av det kommunala pensionsåtagandet på 320,4 mnkr inklusive löneskatt. I jämförelse syfte visar vi i analysen fortsättningsvis resultatet före extraordinära kostnader som då är +20,5 mnkr. I november 2014 beslutade Kommunfullmäktige att uppdra till Flens Kommunfastigheter AB (FKAB) och Flen Vatten och Avfall AB (FVAAB) att omvandla bolagens koncerninterna lån (324,8 mnkr) till externa lån. Tillsammans med försäljning av resten av kommunens verksamhetsfastigheter till FKAB 1 oktober 2015 innebar detta att kommunen hade ett likviditetsöverskott att hantera. I december 2015 beslutade Kommunfullmäktige "att betala in max 330 mnkr inklusive löneskatt som försäkring till KPA av kommunens pensionsskuld vilken ligger som ansvarsförbindelse för pensioner intjänade före 1998." Pengarna betalades in till KPA 23 december 2015. Försäkringen gäller from 2016-01-01 och därför visar ansvarsförbindelser för pensionsförpliktelser
ingen sänkning per 31 december 2015. Samtidigt har borgensåtagandena ökat på grund av att kommunen höjt borgensramen för bolagen med motsvarande belopp som det belopp som nu utgör deras externa lån. Avvikelsen är +11,5 mnkr mot uppsatt budget av 9,0 mnkr. De största negativa avvikelserna i förhållande till fastställd budget har Socialnämnden med budgetöverskridande om 13,5 mnkr (3,8% av nämndens budget). De nämnder som visar de största positiva avvikelserna är Kommunstyrelsen med 1,2 mnkr (1,5% av budget) och Barn-, utbildningsoch kulturnämnden 1,3 mnkr (0,4% av budget). Skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och övrig finansiering uppvisar en positiv avvikelse med 24,1 mnkr (2,8% av budgeten). Den främsta orsaken är lägre pensionskostnader än budgeterat och återbetalning från AFA Försäkring av tidigare inbetalda premier.
5
ORGANISATION Antal invånare Skattesats kommunen, kr Skattesats kommunen och landstinget, kr Årets resultat, mnkr Årets resultat exkl extraordinära poster Nämndernas budgetavvikelse, mnkr Nettokostnadernas andel av skatteintäkter, % Nettokostnad per invånare, tkr Nettoinvestering, mnkr Låneskuld, mnkr Soliditet, % Borgen- och ansvarsförbindelser, mnkr (exkl pensionsskuld)
2011 16063
2012 16019
2013 16156
2014 16242
2015 16440
21:58
22:33
22:33
22:33
22:33
31:75
32:50
33:10
33:10
33:10
-4,6
+11,1
-14,1
+5,1
-299,9
-4,6
+11,1
-14,1
+5,1
+20,5
-17,8
-20,7
-7,3
-2,8
-12,6
101,3
100,7
102,5
99,6
99,0
48,9 67
50,3 38
52,0 34
52,9 36
53,3 26
39 64
59 60
48 58
46 57
0 24
362
377
385
408
985
Nettoinvesteringar
Årets nettoinvesteringar uppgår till 25,7 mnkr varav 12,1 mnkr avser investeringar inom IT området samt bredband. Investeringar är därmed lägre än vad som budgeterats då 28% har förbrukats.
Skatteintäkter och utjämning
Årets skatteintäkter och utjämning uppgår till 895,7 mnkr vilket är en ökning med 37,5 mnkr från 2014 (4,4%).
ORGANISATION
Kommunen är en demokratiskt styrd organisation, vilket innebär att de förtroendevalda politikerna har huvudansvaret för kommunens verksamhet. Medborgarna avgör med sina röster i de allmänna valen vilka partier som ska finnas representerade i kommunens högsta beslutande organ, kommunfullmäktige, och hur många mandat (platser) varje parti får. Varje parti får mandat i förhållande till det antal röster partiet fått eftersom vi i Sverige har proportionella val. Det finns 45 ledamöter i Flens kommunfullmäktige.
Partier Socialdemokraterna Sverigedemokraterna Centerpartiet Moderaterna Vänsterpartiet Liberalerna Miljöpartiet de gröna Kristdemokraterna Summa
2014-2018 14 9 8 6 3 2 2 1 45
Kommunens arbete är så omfattande att kommunfullmäktige inte ensam kan klara det. Därför utser kommunfullmäktige ett antal nämnder som har i uppdrag att sköta verksamheten inom olika ansvarsområden. Kommunfullmäktige utser även kommunstyrelse som ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet Kommunfullmäktige bestämmer vilka nämnder som ska finnas och hur många ledamöter varje nämnd ska ha. Fördelningen av platser i nämnderna motsvarar majoritetsförhållandena i fullmäktige.
6
OM KOMMUNEN Nämnderna beslutar i frågor inom sitt ansvarsområde. I många lagar anges också att en viss nämnd ska fatta beslut i en viss typ av frågor. Under varje nämnd finns en kommunal förvaltning med kommunanställda som ska genomföra allt det arbete som krävs för att kommunen ska fungera. Förenklat kan man säga att kommunen har en politisk nivå där politikerna fattar beslut och en förvaltande nivå där kommunens anställda arbetar för att göra verklighet av besluten. Varje förvaltning leds av en förvaltningschef. Den personen är tjänsteman och inte folkvald politiker. Till sin hjälp har förvaltningschefen ofta en grupp medarbetare. Politikerna får inte detaljstyra arbetsuppgifter inom förvaltningen. Den svenska förvaltningsmodellen – både på riksplanet och i kommunen – bygger på en långtgående självständighet för tjänstemännen. Från och med 2015 har den kommunala organisationen förändrats och antalet nämnder har blivit färre. Arbetsmarknads- och utbildningsnämnd, Personalnämnd, Kultur och fritidsnämnd, Bygg-, miljöoch räddningsnämnd samt Teknisknämnd upphörde. En Samhällsbyggnadsnämnd och ett Personalutskott har skapats och Valnämnden förändrades till att även vara jävsnämnd. Barn- och utbildningsnämnd har ändrat namn till Barn-, utbildnings- och kulturnämnd. Ett bolag, benämnt Framtidsbruket AB har skapats.
inbringat i genomsnitt 53 400 kr (51 500 kr 2014), exklusive intäkt från fastighetsavgiften. Befolkningen 31 december Flens kommun 16 500 16 000 15 500
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
År 2015 föddes 140 barn i kommunen samtidigt som 207 personer avled. Dock har kommunen haft en positiv befolkningsutveckling de senaste åren, framför allt tack vare utrikes inflyttning. Inrikes flyttnettot (antalet inflyttare från någon annan kommun i landet minus antalet utflyttare till någon annan kommun i landet) uppgick 2015 till -200 personer vilket är drygt 100 personer färre än året innan. Invandringen från utlandet var nästan lika stor 2015 som under 2014 (+459 personer) och utgör största anledningen till ökningen av den totala folkmängden.
Åldersfördelning
Åldersfördelningen bland invånarna i Flens kommun skiljer sig från fördelningen i hela riket, se befolkningspyramiden nedan.
OM KOMMUNEN
Befolkningsutveckling
Befolkningsmässigt hade Flen sitt toppår 1965 med 18 745 invånare. Folkmängden har sedan dess minskat i kommunen. Dock har den stigit något under 90-talet och har även ökat de senaste tre åren. Antalet invånare uppgår nu till 16 440 personer, en ökning med 198 personer jämfört med 2014. Samtliga av länets kommuner ökade sin folkmängd under 2015. Kommunens invånarantal är av väsentlig betydelse för storleken på erhållna medel från skatteintäkter och utjämning. Under 2015 har varje mantalsskriven invånare den 1/11
Kommunens befolkningspyramid den 31 dec 2015 (Källa: SCB). Svarta linjen = Riket
Jämfört med rikets genomsnitt har kommunen en högre andel personer i åldrarna 10 till 20 år samt 55 till 90 år. Andelen personer mellan 20 och 40 år är däremot klart lägre än i riket.
Församlingar och tätorter
I kommunen finns fyra församlingar: Bettna, Dunker-Lilla Malma, Mellösa samt FlenHelgesta- Hyltinge. Dessutom finns 8 tätorter.
7
OMVÄRLDEN OCH KOMMUNENS EKONOMI Flens kommun är en flerkärnig kommun där drygt en tredjedel av kommunens befolkning bor i centralorten Flen. Ytterligare drygt en tredjedel av befolkningen bor i andra tätorter. Övrig befolkning, drygt 4 000 personer eller 27 % bor utanför tätorterna. Befolkningsfördelningen mellan tätort och landsbygd har inte förändrats under de senaste 30 åren. Framför allt de södra delarna av kommunen och den nordligaste delen är glest befolkade.
Näringsliv och arbetsmarknad
Flens kommun har en företagskultur som är mångfacetterad och som framförallt betecknas av små företag i olika branscher. De branscher som företräder kommunen är dels inom traditionella sektorer och dels specialistföretag, särskilt inom tillverkning. Tillverkning, vård- och omsorg, handel, byggverksamhet samt utbildning är de dominerande branscherna i vår kommun. Läget på arbetsmarknaden är fortfarande ansträngt och kommunen utmärker sig genom hög arbetslöshet och ett förhållandevis stort antal personer i arbetsmarknadspolitiska program. I tabellen nedan visas andel arbetslösa i förhållande till befolkning 16-64 år. Arbetsmarknadsdata januari 2016 Andel arbetslösa Flen Andel arbetslösa Riket Andel personer i program Flen Andel personer i program Riket Källa: Arbetsförmedlingen
OMVÄRLDEN OCH KOMMUNENS EKONOMI Internationell ekonomi
6,3 % 3,4 % 5,5 % 3,0 %
Under år 2015 har återhämtningen i världsekonomin fortskridit i de stora utvecklande ekonomierna. Återhämtningen understöds av fortsatt expansiv penningpolitik, gynnsamma finansiella förhållanden, god inhemsk efterfrågan och ett lågt oljepris.
Den globala konjunkturen stärks framöver men omvärlden är splittrad. I euroområdet, som är Sveriges viktigaste exportmarknad, är tillväxten långsamt på väg att stärkas även om det går trögt på flera håll och det fortfarande finns orostecken kring styrkan i uppgången. I USA är tillväxten starkare och där närmar sig ekonomin fullt resursutnyttjande. Sedan årsskiftet har osäkerheten på de finansiella marknaderna tilltagit och globala börser har fallit sedan mitten av december. Konjunkturen har mattats av i många tillväxtekonomier, bland annat till följd av en inbromsning i Kina. Bland de tillväxtländer som är viktiga för Sveriges ekonomi väntas en försiktig återhämtning och en stabilisering av BNP-tillväxten under 2016. Tillväxttakten hålls dock ned av strukturella problem på många håll och länderna väntas inte utgöra samma motor i världsekonomin som tidigare. Osäkerheten i den kinesiska ekonomin har smittat av sig till andra marknader och förstärks av oron i den globala konjunkturen.
Ekonomisk utveckling i Sverige
Enligt SKLs cirkulär 16:7 växer den svenska ekonomin i snabb takt. BNP ökade med närmare 4 procent 2015 och tillväxten förutses att bli lika hög 2016. Under 2015 breddades efterfrågan och förutom hushållens konsumtion och bostadsinvesteringar bidrog även exporten och näringslivets investeringar till tillväxten. En annan faktor som driver på tillväxten är kraftigt ökad offentlig konsumtion. Tillväxten innebär att sysselsättningen växer snabbt och arbetslösheten pressas tillbaka. I slutet av 2016 beräknas den svenska ekonomin nå konjunkturell balans. Den omfattande flyktinginvandringen innebär samtidigt att befolkningen växer mycket snabbt. Riksbanken har under 2015 haft en expansiv penningpolitik och har under året sänkt reporäntan till -0,35 procent. I februari sänktes reporäntan till -0,50 procent. Låga inflationsutfall tillsammans med lägre energipriser och låga hyresökningar innebär
8
FRAMTIDEN att inflationen bedöms utvecklas svagare under 2016 jämfört med Riksbankens tidigare bedömning i december 2015. Skatteintäkterna är den viktigaste inkomstkällan för kommunsektorn och de ökade i snabb takt 2015 till följd av både skattehöjningar och den starka tillväxten. Den starka utvecklingen av skatteintäkterna håller även i sig nästa år, tack vare en fortsatt god utveckling av lönesumman och pensionerna. Under andra halvan av 2016 beräknas dock den svenska ekonomin nå konjunkturell balans och därmed avtar också skatteunderlagets reala tillväxt, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar. I den konjunkturella balansen kommer sysselsättningen att dämpas och kommunerna kommer att stå inför stort tryck på omprioriteringar mellan verksamheterna. Bidragande orsaker till omprioriteringarna är de demografiska förändringarna men även de ökade antalet asylsökande. De närmaste åren kommer det även vara ett högt tryck på investeringar i kommunerna.
Budget 2015 i Flens Kommun
Strategisk plan 2015-2018 med budget 2015 fastställdes av kommunfullmäktige i november 2014. Budgeten innebar bland annat ekonomiska förstärkningar med 7,8 mnkr till socialnämnden för att starta Hemgården som ett särskilt boende och 6,5 mnkr till kommunstyrelsen för beslutade insatser som ska genomföras inom skolprojektet. Samtidigt lades ett effektiviseringskrav på 1% för alla nämnder. Resultatmålet uppgick i budget till 1% (9,0 mnkr) av skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning. Investeringsbudgeten uppgick till drygt 39 mnkr.
FRAMTIDEN
Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ökar kostnadstrycket i kommunsektorn starkt. För att bryta denna trend krävs helt nya åtgärder. Det är främst befolkningsförändringar med fler äldre som driver upp kostnaderna i äldreomsorgen och fler barn som driver upp kostnaderna inom skolan. Att
den demografiska utvecklingen tillsammans med en ökad efterfrågan på välfärd innebär ett ökat kostnadstryck har varit känt sedan länge men blir alltmer tydligt. Flen har relativt bra förutsättningar att bemöta framtida utmaningar som på sikt kommer att påverka kommunens ekonomi. Kommunen har påbörjat olika typer av strukturella åtgärder för att effektivisera kommunala verksamheter och därmed skapa bättre beredskap att bemöta de försämrade ekonomiska förutsättningarna framåt. Ett exempel på den typen av strukturella åtgärder är beslutade och planerade förändringar i skolstrukturen. Översyn av skolstrukturen i kommunen har genomförts i syfte att skapa en kostnadseffektiv skola med förutsättningar till bra kvalité och likvärdighet. Ett annat exempel på strukturella åtgärder är förändringar i den politiska och förvaltningsorganisationen som trädde i kraft 1/1 2015. Syftet med organisationsförändringen är att åstadkomma en demokratisk och effektiv organisation som på ett bättre sätt klarar de sämre ekonomiska förutsättningarna och kan möta de ökade krav som ställs på en bra kommunal service. Kommunen planerar sina verksamheter med allt längre perspektiv. Det är nödvändigt för att skapa en bild av framtidens behov inom de kommunala verksamheterna och hur de ökade behoven påverkar kommunens ekonomiska förutsättningar. Den långtidsutredning som togs fram om kommunens ekonomi för perioden 2015-2025 ger en bra bild av behoven att kontinuerligt effektivisera verksamheter och hitta smarta lösningar för att åstadkomma överskott i kommunens finanser. Syftet är att skapa finansiering för bland annat kommande kostnadsökningar på grund av åldrande befolkning. En utredning om behoven inom äldreomsorgen fram till 2030 har också gjorts och visar på ett ökat behov av fler platser inom särskilda boenden 2022/2023. För att möta det ökade behovet krävs att beslut tas flera år innan behovet uppstått. Under mandatperioden ska en ny översiktplan tas fram. Översiktsplanen är det viktigaste
9
VIKTIGA BESLUT långsiktiga plandokumentet för kommunen. Det beskriver möjligheter och utmaningar i hela kommunen och ger en inriktning för ortens utveckling för lång tid framåt. Långsiktighet är en nödvändig aspekt även i planeringen av framtidens kollektivtrafik. Flen har tillsammans med länets andra kommuner beslutat att starta regionaltågtrafik i egen regi 2017. Principbesluten om tågköpet och trafikstarten är redan tagna i fullmäktige såväl i Flen som i andra kommuner. Långsiktigheten gäller även kommunens andra stora infrastruktursatsning nämligen utbyggnaden av bredband som startade på allvar 2015 och kommer att pågå flera år framåt. Syftet är förstås att skapa en helt ny digital infrastruktur och säkra att det även i framtiden kommer att vara ”enkelt att bo, verka och leva” i Flens kommun.
VIKTIGA BESLUT
Nedan redovisas några av Kommunfullmäktiges beslut som påverkat kommunens verksamhet under 2015: Januari • att anta Flens kommuns gemensamma värdegrund och värdeord Juni • att sälja sex verksamhetsfastigheter inom vård och omsorg till Flens kommunfastigheter AB • att avsätta 6,4 miljoner kronor av 2014 års balanskravsresultat till sluttäckning av deponin på fastigheten Talja 1:5 Augusti • om Flens kommuns risk- och sårbarhetsanalys 2015 som ett underlag för det fortsatta förebyggande krisarbetet • att Flens kommun ansluter sig till den av Regionstyrelsen föreslagna bredbandsstrategin: "Digitalt innanförskap – En vision om bredband i Sörmland" September • att inrätta en samlad F-6 skola för Flens tätort vid Norra stråket så snart som möjligt dock senast terminstart höstterminen 2017 December • att anta en VA-plan för Flens kommun
• att anta Bostadsförsörjningsplan för Flens kommun 2015-2018 med utblick mot 2030 • att betala in max 330 miljoner kronor inklusive löneskatt som försäkring till KPA av kommunens pensionsskuld vilken ligger som ansvarsförbindelse för pensioner intjänade före 1998.
INTERN KONTROLL
Kommunens nämnder ska upprätta internkontrollplaner som följs upp minst en gång per år. Gjorda iakttagelser i samband med kontrollerna ska rapporteras till respektive nämnd och vidare till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen har utvecklat arbetet med rutinerna för internkontrollarbetet i syfte att stärka den interna kontrollen så att den på ett bättre sätt inbegriper kontroll av verksamheten. Under året genomfördes bland annat olika utbildningsinsatser för både förtroendevalda och tjänstemän i syfte att öka kompetensen i dessa frågor. Kommunstyrelsen har också beslutat att (KS 2015-03-09 § 35) utveckla kommunstyrelsens uppsikt över verksamheten i övriga nämnder och bolag genom att införa dialoger med dessa vid kommunstyrelsens sammanträden. Intern kontroll kommer att vara en del av innehållet i dessa dialoger. För att förbättra arbetet med intern kontroll har ett nytt reglemente tagits fram från och med 1 oktober 2015.
GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING
Flens kommun har i enlighet med kommunallagen fastställt riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Där framgår att kommunfullmäktige årligen i den strategiska planen med budget fastställer vilka finansiella och verksamhetsmässiga mål för god ekonomisk hushållning kommunen tillämpar under perioden. Med god ekonomisk hushållning menas att verksamheten bedrivs så effektivt och ändamålsenligt som möjligt med insatta resurser och att varje generation
10
GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING gör rätt för sig, dvs. att man inte övervältrar kostnader till kommande generationer. En grov "tumregel" är att resultatet ska uppgå till minst 1-2 procent av kommunens skatteintäkter och utjämning. Enligt god hushållning ska uppkomna underskott i bokslutet täckas inom 3 år. Exempelvis ska ett eventuellt underskott i bokslut 2016 täckas senast i 2019 års budget. De skäl som motiverar en god ekonomisk hushållning är: • Trygga servicen till kommuninvånarna • Stå emot omvärldsförändringar • Skapa utrymme för investeringar • Ha beredskap för oförutsedda händelser • Rätt generation ska betala I Flens kommun definieras god ekonomisk hushållning ur det finansiella perspektivet med följande mål: • Att under planperioden uppnå ett resultat som är 1 procent av skatteintäkterna och utjämningen (9,0 mnkr 2015) • Investeringar avseende exploateringsverksamhet får lånefinanseras, övriga investeringar ska finansieras med egna medel eller i enlighet med särskilt beslut. Målet för god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv är strategiskt mål 6: • Effektiv och tillgänglig kommunal organisation kännetecknad av ett bra bemötande.
Utvärdering av god ekonomisk hushållning
Mål för god ekonomisk hushållning ur det finansiella perspektivet Kommunens resultat ska uppgå till minst 1 procent av skatteintäkter och utjämning: Årets resultat före extraordinära kostnader uppgår till 2,3 % för 2015. Målet har uppnåtts. Investeringarna avseende exploateringsverksamhet får lånefinansieras, övriga investeringar ska finansieras med egna medel: Inga nya lån har tagits upp under året. Målet har uppnåtts.
Mål för god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv Effektiv och tillgänglig kommunal organisation kännetecknad av ett bra bemötande (strategiskt mål nr 6): För att mäta måluppfyllelse av det här målet används följande konkreta mål med indikatorer. 1. Verksamheterna i Flens kommun ska kännetecknas av god tillgänglighet, respektfullhet och bra bemötande. Indikatorer: • Andel medborgare som får direkt svar på en enkel fråga via telefon. • Informationsindex för kommunens webbplats. • Andel medborgare som får svar på en enkel e-postfråga inom två dagar. • Andel medborgare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen. Uppföljning: Ett implementerat arbete med värdegrunden kommer att få medarbetarna att nå en högre grad av måluppfyllelse. Att få alla som är anställda i kommunen att känna stolthet för sitt arbete och se sig själva som representanter för kommunen bör göra att man från allmänheten upplever ett gott bemötande vid kontakter med kommunen. Att medborgare inte upplever att de får svar på enkla frågor när de kontaktar kommunen och att dessa siffror dessutom har sjunkit kan bero på flera anledningar. Analys pågår över vad detta kan bero på. 2. Handläggningen av ansökningar och anmälningar ska vara effektiv och rättssäker. Indikatorer: • Utredningstid i antal dagar från påbörjad utredning till avslutad utredning inom barn och ungdom. • Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan till beslut inom försörjningsstöd. • Handläggningstider för bygglovsärenden då alla handlingar inkommit.
11
GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Uppföljning: Utredningstiden inom barn och ungdom har ökat. Under slutet av 2014 och 2015 har det varit svårt att rekrytera barnavårdsutredare vilket gjort att gruppen under perioder haft vakanta tjänster. Att utredningstiden har ökat beror till största del på att färdiga utredningar inte har slutförts i rätt tid då nya och mer akuta ärenden prioriterats. Handläggargruppen har utökats med två personer under 2015 och till halvårsskiftet 2016 beräknas alla tjänster vara tillsatta. Under 2015 har det varit en markant ökning av individer som tar kontakt kommunen gällande ekonomiskt bistånd trots att de inte har rätt till bistånd. Mottagningsgruppen har fått lägga stora resurser på att informera om rätten till bistånd både till individer och samarbetspartners så som Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. Under sommaren och hösten 2015 har arbetssättet för mottagningen setts över och förändrats med förhoppningen att det ska leda till att väntetiden minskas. Genom att utöka bygglovshandläggarnas tillgänglighet kommer måluppfyllelsen att påverkas positivt. De utmaningar som förvaltningen kan komma att möta framöver är om trenden för antal ärenden förändras. 3. Flens kommun ska uppnå hög kvalitet med insatta resurser. Indikatorer: • Nettokostnad kommunens verksamhet totalt, kr/invånare. • Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare • Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare. • Kostnad förskola, kr/inskrivet barn. • Kostnad för kommunal grundskola, kr/elev. • Kostnad för betygspoäng i åk 9, kr/betygspoäng.
• Kostnad kommunal gymnasieskola, kronor/elev. • Nettokostnad ekonomiskt bistånd, kr/invånare. • Nettokostnad räddningstjänsten, kr/invånare. • Kostnad Komvux, kr/heltidsstuderande. Uppföljning: Samtidigt som den andel av kommunens totala driftbudget som går till äldreomsorgen är lägre än för många andra kommuner har Flen högre kostnader per brukare än riksgenomsnittet. Detta gäller både för hemtjänst och särskilt boende. Det finns flera orsaker till den högre genomsnittskostnaden inom särskilt boende. En är storleken på boendena. Av Flens särskilda boenden når inget upp till 40 platser och två har färre än 20 platser. Den geografiska spridningen i kommunen påverkar också kostnaden. Det är svårare att nå samordnings effekter. Arbetet med att minska kostnaderna för ekonomiskt bistånd fortlöper och från 2012 har nettokostnaden minskat med 35% fram till årsskiftet 2015/2016. Ändring i försörjningsstöd per invånare jämfört med året innan 25,0% 15,0% 5,0% -5,0% -15,0% -25,0%
23,0%
21,1% -10,0%
2011
2012
2013
-10,0%
2014
-20,0%
2015
Försörjningsstöd per invånare 2 000 kr 1 520 kr
1 500 kr
1 841 kr
1 657 kr
1 000 kr
1 491 kr 1 193 kr
500 kr 0 kr 2011
2012
2013
2014
2015
12
GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Nedan redovisas de indikatorer som är kopplade till mål 6 ”Effektiv och tillgänglig kommunal organisation kännetecknad av ett bra bemötande”. Av dessa 17 indikatorer visar 8 på att önskat målvärde 2018 har uppnåtts under 2015 och en visar på bättre värde. Det finns dock ett antal indikatorer som visar på fortsatt röda utfall och det behövs mer insatser för att förbättra dessa värden innan målet kan sägas vara uppnått. Indikator
Senaste utfall
Mål
Flen
Riket
Andel (%) som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga, ingår i KKiK.
39
46
Informationsindex (%) för kommunens webbplats – total, ingår i KKiK Andel (%) medborgare som får svar på en enkel e-postfråga inom två dagar, (procent), ingår i KKiK Andel (%) medborgare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen, ingår i KKiK Utredningstid i antal dagar från påbörjad utredning till avslutad utredning inom barn och ungdom 0-20 år, medelvärde. Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde, ingår i KKiK Handläggningstider för bygglovsärenden då alla handlingar inkommit, egen mätning Nettokostnad kommunens verksamhet totalt (kr/invånare)
81
80
76
84
77
94
152
108
34
16
51 301
50 264
Kostnad särskilt boende äldreomsorg, exkl. lokalkostnader kr/brukare, ingår i KKiK Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare, ingår i KKiK
808 820
689 671
299 920
264 043
Kostnad förskola, kr/inskrivet barn, ingår i KKiK
124 837
130 784
Kostnad för kommunal grundskola (enl. Skolverket), kr/elev
88 412
95 566
Kostnad per betygspoäng i åk. 9 i kommunala skolor, kr/betygspoäng, ingår i KKiK
389
375
Kostnad för kommunal gymnasieskola (enl. Skolverket), kr/elev
119 184
136 557
Nettokostnad ekonomiskt bistånd, kr/invånare
1 818
1 039
Nettokostnad räddningstjänsten, kr/invånare
1 138
873
Kostnad Komvux, kr/heltidsstuderande
36 849
48 849
3,85 veckor
År 2018
13
UPPFÖLJNING AV DE STRATEGISKA MÅLEN
UPPFÖLJNING AV DE STRATEGISKA MÅLEN
För att nå visionen ”Flens kommun 2019” har kommunfullmäktige beslutat om sex långsiktiga strategiska mål. I detta avsnitt presenteras en sammanfattning av hur utvecklingen inom kommunens verksamheter skett i förhållande till de strategiska målen. En utförligare beskrivning redovisas i bilaga 1.
Hög sysselsättning och ett mångsidigt näringsliv
Det är viktigt med satsningar på stadsmiljön för att människor skall trivas och för att kommunen skall få nya invånare. Det finns en tydlig koppling till att företagen väljer att etablera sig i orter som upplevs attraktiva. Under 2015 har genomförandet påbörjats av den fördjupade översiktsplanen ”Flen-staden mellan sjöarna”. Kommunen arbetar med En Väg In – där arbetet med att stärka kommunens offentliga leveranser inom myndighetsutövningen har hög prioritet för de nämnder som arbetar med frågorna. Trenden för företagsklimat pekar försiktigt uppåt. Kommunen har förbättrat sin position två år i rad och arbetet med att hitta samarbetsformer med näringslivet intensifieras allt mer. Måluppfyllelse: Av sex indikatorer visar fyra på ett sämre utfall mot föregående år. Det finns förbättringspotentialer inom olika områden och ytterligare arbete och insatser behövs för att kunna säga att målet är uppnått.
Utvecklande, lärande och hälsobefrämjande miljöer för alla barn och ungdomar
Skolprojektet avslutades planenligt under våren 2015 och har inarbetats i barn-, utbildnings-, och kulturnämndens verksamheter. Skolprojektet har bidragit till att alla pedagoger för ständiga diskussioner om hur man kan förändra och förbättra lärandemiljön. Fullmäktige beslutade redan i september 2013 om en rad insatser inom
skolområdet som sträcker sig fram till 2019 och som ska leda till ökad måluppfyllelse i skolan. Arbetet med dessa insatser har fortsatt under 2015. Indikatorerna visar att resultatet för grundskolans yngsta elever är på väg uppåt om man jämför med föregående år. Resultatet för årskurs 9 är lågt och gymnasiets resultat har enligt indikatorn sjunkit. Det finns förbättringspotential för kommunen att bland annat erbjuda studiehandledning på modersmål i grundskolan men även att följa upp och dokumentera resultat inom utbildningen. Förskolans personal arbetar kontinuerligt med att skapa trygghet hos barnen såväl enskilt som i grupp. Att skapa mindre grupper i gruppen på olika sätt är ett sätt att öka tryggheten och ge en lugnare miljö. Fritidspersonalen arbetar kontinuerligt med att barnen utvärderar aktiviteter och hur verksamheten upplevs gällande trygghet och trivsel. Måluppfyllelse: Av åtta indikatorer har endast två uppnått önskvärt värde 2018. Flera mätningar visar på lägre utfall mot föregående år och ytterligare arbete och insatser behövs för att kunna säga att målet är uppnått.
Attraktiva och trygga boende- och livsmiljöer
Varje kommun har ett lagstadgat ansvar att arbeta för att alla invånare har tillgång till goda bostäder. Kommunfullmäktige antog, under 2015, ett förslag till en bostadsförsörjningsplan för Flens kommun som anger inriktningen för hur kommunen under de kommande åren ska kunna arbeta utifrån sitt bostadsförsörjningsansvar. Den upplevda tryggheten har sjunkit och antalet våldsbrott ligger högt. Trenden är dock att skadegörelsen har minskat i Flen mellan 2011-2015. Utmaningar som finns i arbetet vad gäller trygghet och mätningen av den upplevda tryggheten är den subjektiva uppfattningen som kan påverkas av yttre
14
UPPFÖLJNING AV DE STRATEGISKA MÅLEN faktorer. Exempel på yttre faktorer som kan påverka den upplevda tryggheten är medierapportering om negativa händelser i omvärlden eller att en upplevd negativ händelse sker i nära anslutning till undersökningen. För att de äldre ska ha en trygg boende- och livsmiljö arbetar kommunen utifrån salutogent och systemteoretiskt perspektiv, där individen är den viktigaste. Kommunens värdegrund är implementerad och inom äldreomsorgen finns värdighetsgarantier. Detta kan också konstateras med hjälp av indikatorerna som ger de goda resultat kommunen får av de enskilda brukarna. Måluppfyllelse: Målet skulle kunna anses vara uppnått eller nära att uppnås. Av elva indikatorer har nio av dem redan nu uppnått det önskvärda värdet 2018. De områden där utfallet fortfarande visar rött är medborgarnas bedömning kring trygghet och biblioteksverksamhet. Även anmälda våldsbrott visar på fortsatt högt antal.
Vi värnar om vår miljö och utvecklar vårt kulturlandskap och våra orter med omtanke och med sikte på framtiden
Det strategiska och systematiska miljöarbetet inleddes med antagande av mål och handlingsplan. Under 2015 har arbetet inriktats på att göra målen kända i organisationen och att genomföra handlingsplanen. En rad aktiviter har inletts, men det är än så länge svårt att avgöra om uppsatta mål uppnås inom planperioden. Av totalt 49 mål för 2018 bedöms vid utgången av 2015 att 9 mål är uppfyllda eller sannolikt uppfyllda 2018. En förutsättning för framgång är att arbetet inte stannar av, utan fortgår inom alla berörda verksamheter, och att det bedrivs på ett strategiskt och systematiskt sätt. Ett av målen är att andel miljömärkta livsmedel ska vara 40 %. På knappt ett år ökat andelen miljömärkta livsmedel från ca 10% till 39% i den egna verksamheten, främst genom samarbetet gällande livsmedelsavtalen med
Telge Inköp, som har miljömärkta livsmedel.
huvudfokus
på
Måluppfyllelse: Kommunen har redan uppnått det önskade målvärdet 2018 när det gäller andel miljömärkta livsmedel och andel miljöbilar av kommunorgansationens bilar. När det gäller hur de fastställda miljömålen har uppnåtts så visar den sammanställningen att det krävs mer arbete innan alla mål har uppnåtts. Det strategiska målet kan därmed inte anses vara uppfyllt.
Vi driver vår egen utveckling och påverkar utvecklingen i regionen
Flens kommun bevakar att det finns goda kommunikationer till bland annat våra stora arbetspendlingsorter Stockholm, Katrineholm och Eskilstuna. Det pågår också arbete att få bättre kommunikationer utanför våra tätorter och med omkringliggande kommunorter, genom samordning mellan färdtjänst, sjukresor och kompletteringstrafik.. Även förbättrat biljettsystem och information i realtid för resenärer kommer att införas under senare delen av 2016. Arbetet med att sätta Flen på kartan fortsätter genom marknadsföring på externa arenor. Besöksnäringen blir en alltmer viktig del i kommunens näringsliv. Andelen utländska gästnätter, turismomsättningen och andel företagare inom besöksnäringen ökar vilket leder till att kommunen måste bli bättre förberedda på att ta emot alla förfrågningar som gäller etableringar i kommunen. Regeringen har en vision om att 90 % av befolkningen bör ha tillgång till bredband med minst 100 Mbit/sek 2020 och har därför satsat statliga medel för detta ändamål. I maj 2014 fattade fullmäktige beslut om en bredbandssatsning och kommunens egna mål är att ligga på topp tre i Sörmland med en täckning på minst 75% under 2018. Under året har Flens kommun anslutit sig till den bredbandsstrategi, ”Digitalt innanförskap- En vision om bredband i Sörmland”, som Regionförbundet i Sörmland har arbetat fram.
15
FINANSIELL ANALYS Måluppfyllelse: Mätningar visar på att medborgarnas bedömning av kommunikationerna i kommunen samt rekommendation till vänner och bekanta att flytta till Flen visar på fortsatt röda värden. Medborgarnas bedömning av kommunens gatu- och väghållning visar dock på bättre värden mot föregående år. Målet kan inte anses vara uppfyllt då mätningarna visar på ytterligare förbättringspotentialer.
Effektiv och tillgänglig kommunal organisation kännetecknad av ett bra bemötande
För att kommunen ska kunna möta framtidens utmaningar, särskilt de ökade behoven av kommunal service som följd av allt fler äldre personer i kommunen krävs fortsatta effektiviseringar av verksamheten. Kommunfullmäktige beslutade om ett allmänt effektiviseringskrav för alla nämnder 2015 och 2016 på 1% av budgetomslutning. Samtidigt som den andel av kommunens totala driftbudget som går till äldreomsorgen är lägre än för många andra kommuner har Flen högre kostnader per brukare än riksgenomsnittet. Detta gäller både för hemtjänst och särskilt boende. Det finns flera orsaker till den högre genomsnittskostnaden inom särskilt boende. En är storleken på boendena. Av Flens särskilda boenden når inget upp till 40 platser och två har färre än 20 platser. Den geografiska spridningen i kommunen påverkar också kostnaden. Det är svårare att nå samordningseffekter. Arbetet med att minska kostnaderna för ekonomiskt bistånd fortlöper och från 2012 har nettokostnaden minskat med 35% fram till årsskiftet 2015/2016. Kommunen strävar efter bästa möjliga service bland annat när det gäller bemötandefrågor. Att medborgare inte upplever att de får svar på enkla frågor när de kontaktar kommunen och att dessa siffror dessutom har sjunkit kan bero på flera anledningar. En kan vara att det under året har inkommit fler frågor än vanligt om skolskjuts till friskolor där vårdnadshavare fått svar men inte varit nöjda med svaret, eller
att arbetsbelastningen periodvis varit hög så att svar på frågor har dröjt. I bland kan det också vara så att det som allmänheten bedömer som enkla frågor för tjänstemännen kan vara ytterst komplicerat. Måluppfyllelse: Som hjälp för att se om kommunen har uppnått målet finns 17 olika indikatorer. Av dessa 17 visar 7 på önskvärt värde 2018 och en på bättre värde. Det finns dock ett antal indikatorer som visar på fortsatt röda utfall och det behövs mer insatser för att förbättra dessa värden innan målet kan sägas vara uppnått.
FINANSIELL ANALYS Resultatet
Årets resultat före extraordinära poster för Flens kommun uppgår till +20,5 mnkr (5,1 mnkr 2014). Justeras resultatet med jämförelsestörande poster är resultatet +11,2 mnkr. Jämförelsestörande poster avser 6,6 mnkr i intäkt som en följd av sänkta försäkringspremier och 2,7 mnkr avser reavinster. Årets resultat (mnkr) 25 15 5 -5 -15 -25 2011 Årets resultat
2012
2013
2014
2015
Justerade exkl jämförelsestörande poster
Inklusive extraordinära kostnader, en engångs partiell inlösen av det kommunala pensionsåtagandet på 320,4 mnkr är årets resultat -299,9 mnkr.
16
FINANSIELL ANALYS
18% (16%)
Kommunens intäkter 2015: 1 133 mnkr (2014: 1 053 mnkr)
med hjälp av 2014 års överskott och kommunen har inget underskott kvar att täcka sedan tidigare års bokslut.
3% (2%) 55% (58%)
24% (24%)
Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Taxor och avgifter Övriga intäkter
Totala intäkter för 2015 är 1 133,1 mnkr jämfört med 1 053,1 mnkr för 2014, en ökning med 80,0 mnkr (7,6%). Ökningen beror på 37,6 mnkr (4,4%) mer i skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning och 38,5 mnkr (77,0%) mer i statsbidrag från Migrationsverket. Kommunens kostnader 2015: 1 113 mnkr (2014: 1 048 mnkr) 5% (6%)
9% (9%)
9% (7%)
16% (15%)
57% (58%)
4% (5%) Personalkostnader
Pensionskostnader
Köp av huvudverksamhet
Lokal- och markhyror
Lämnade bidrag
Övriga kostnader
Totala kostnader för 2015 är 1 112,6 mnkr jämfört med 1 048,0 mnkr för 2014, en ökning med 64,6 mnkr (6,2%). Ökningen beror på 26,2 mnkr (4,3%) mer i personalkostnader och 20,3 mnkr (12,6%) mer i köp av verksamheter. Nettokostnaderna för nämnderna har ökat med 30,0 mnkr, 3,6% mellan 2015 och 2014 (21,7 mnkr, 2,6% mellan 2014 och 2013).
Balanskravet
Det lagstadgade balanskravet innebär att årets intäkter ska täcka årets kostnader. Vid avstämning ska realisationsvinster vid försäljning av tillgångar räknas ifrån årets resultat. Uppstår underskott ska det täckas inom tre år. 2013 års underskott återställdes
Belopp i mnkr 2013 2014 Årets resultat enligt -14,1 5,1 resultaträkningen Reducering av samtliga -2,6 -0,1 realisationsvinster Justering för realisations0,0 0,0 vinster enligt undantagsmöjlighet Justering för realisations0,0 0,0 förluster enligt undantagsmöjlighet Orealiserade förluster i 0,0 0,0 värdepapper Justering för återföring av 0,0 0,0 orealiserade förluster i värdepapper Årets resultat efter -16,7 5,0 balanskravsjusteringar Reservering av medel till 0,0 0,0 resultatutjämningsreserv Reservering av medel från 0,0 0,0 resultatutjämningsreserv Balanskravsresultat -16,7 5,0 Synnerliga skäl* (+/-) 6,4 0,0 Resultatpåverkande insatser 7,9 4,0 från tidigare öronmärkningar Återställande av 2013 års -2,5 resultat Årets resultat (efter -2,5 6,5 justeringar av synnerliga skäl och tidigare öronmärkningar) *Synnerliga skäl 2015 innehåller inbetalning till pensionsförsäkring på 320 mnkr
2015 -299,9 -2,7 0,0 0,0
0,0 0,0
-302,6 0,0 0,0 -302,6 302,6 6,4
6,4
Budgetavvikelse
Kommunens totala budgetavvikelse mot uppsatt budget är positiv med 11,5 mnkr före extraordinära kostnader. Den totala budgetavvikelsen för nämnderna 2015 uppgår till -12,6 mnkr (1,5% av nämndernas totala budget för året) vilket är en försämring med 9,8 mnkr jämfört med 2014 (-2,8 mnkr, 0,3% av budget). Av alla nämnderna finns den största negativa avvikelsen hos socialnämnden med –13,5 mnkr (3,8% av socialnämndens budget) som till största del beror på ökade kostnader för klientplaceringar. Ytterligare detaljer beträffande nämndernas årsresultat finns i avsnittet Nämndernas
17
FINANSIELL ANALYS
Finansförvaltningen redovisar en positiv avvikelse på 24,1 mnkr (2,8% av finansförvaltningens budget för 2015) vilket förklaras med lägre pensionskostnader än budgeterat och återbetalning från AFA Försäkring av tidigare inbetalda premier. Budgetavvikelse
2014 mnkr
% av budget 6,8
2015 mnkr % av budget 0,0 -
Kommunfullmäk0,1 tige Kommunstyrelse -1,9 -2,4 1,2 1,5 Revision 0,1 18,0 -0,1 -9,7 Överförmyndare 0,2 13,0 0,1 2,4 Valnämnd/Jävs0,6 65,2 0,0 nämnd Barn-, 2,7 0,8 1,3 0,4 utbildnings- och kulturnämnd Samhällsbygg-1,6 -2,3 nadsnämnd Socialnämnd -5,5 -1,7 -13,5 -3,8 Kultur- och 1,75,0 fritidsnämnd Teknisk nämnd -0,7 -2,6 Arbetsmarknads0,2 1,6 och utbild.nämnd Bygg-, miljö och -0,5 -2,4 räddningsnämnd Personalnämnd 0,1 38,9 Summa nämnder -2,8 -0,3 -12,6 -1,5 Finansförvaltning 7,3 0,9 24,1 2,8 Summa 4,5 11,5 Från och med 2015 har den kommunala organisationen förändrats och antalet nämnder har blivit färre. Arbetsmarknads- och utbildningsnämnd, Personalnämnd, Kultur och fritidsnämnd, Bygg-, miljö- och räddningsnämnd samt Teknisknämnd upphörde. En Samhällsbyggnadsnämnd och ett Personalutskott har skapats och Valnämnden förändrades till att även vara jävsnämnd. Barn- och utbildningsnämnd har ändrats namn till Barn-, utbildnings- och kulturnämnd.
Skattenetto
De senaste fem åren har kommunens skatteintäkter, generalla bidrag och utjämning ökat med 15,9% till 895,7 mnkr för 2015. Belopp i mnkr Kommunalskatt LSS-utjämning Generella statsbidrag och övrig utjämning Skattenetto Förändring
2011 562 7
2012 594 8
2013 601 3
2014 606 4
2015 628 7
205
208
222
248
261
773 1,7%
810 4,5%
826 1,9%
858 4,0%
896 4,4%
Skatteintäkterna ökade med 37,6 mnkr mellan 2014 och 2015 vilket motsvarar en ökning med 4,4%. I kommunalskatteintäkterna ingår slutavräkning för 2015 med +0,7 mnkr enligt SKLs decemberprognos. I februari 2016 presenterade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en prognos över kommande års skatteintäkter. Prognosen visar på en positiv förändring av kommunens skatteintäkter framåt mot föregående prognos. Enligt SKL kan det delvis förklaras med att de räknar med en starkare sysselsättningstillväxt mot tidigare beräkningar. Det finns dock stora osäkerheter i skatteunderlagsprognosen då kostnadsutvecklingen är svårbedömd framåt. Nettokostnadernas och skatteintäkternas utveckling Mnkr
ekonomi och verksamhet och i tabellen Driftredovisning.
900 850 800 750 2011
2012
2013
2014
2015
Skatteintäkter och utjämning Nettokostnader exkl jämförelsestörande poster
Diagrammet ovan visar att utvecklingen för skatteintäkter växer snabbare än nettokostnader främst bidrag från Migrationsverket. Nämnderna arbetar dessutom med årliga effektiviseringskrav vilket bidrar till att dämpa nettokostnaderna. Nettokostnadernas andel av totala skatteintäkter och utjämningen ger en god uppfattning om hur kommunen klarar sin löpande verksamhet. Om nettokostnadernas andel av skatteintäkter och utjämningen överstiger 100 procent behöver kommunen låna pengar eller ta av det egna kapitalet för att klara den löpande driften. Om nyckeltalet uppgår till nära 100 procent eller däröver har kommunen en långsiktigt ohållbar ekonomisk situation, inget ekonomiskt utrymme kvarstår för investeringar, framtida åtaganden och oförutsedda händelser.
18
FINANSIELL ANALYS Diagrammet nedan visar nettokostnadernas andel av skatteintäkter och utjämning exklusive jämförelsestörande och extraordinära poster. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och utjämning (exkl jämförelsestörande och extraordinära poster)
Skillnaden mellan budgeterade och redovisade investeringsutgifter avser i vissa fall investeringsprojekt som inte hunnit färdigställas under det år projektet budgeterats. Överföring av kvarvarande anslag sker då till nästkommande år enligt den så kallade 2-årsregeln.
105% 101,3% 100,7%
100%
102,5% 99,6% 99,0%
95% 2011
2012
2013
2014
2015
25,0%
Nettoinvesteringarnas andel av skatteintäkter och generella bidrag och utjämning 22,5%
20,0%
15,5%
15,0% 10,0%
8,3%
5,0%
Ett av kommunens mål för god ekonomisk hushållning är att kommunens årsresultat ska uppgå till 1 procent av skatteintäkter och utjämning. Enligt SKLs riktvärde bör nivån på resultatet ligga kring 2 procent av skatteintäkter och utjämning. Vid en nivå på 2 procent skapas en grund för en långsiktigt hållbar situation och utrymme finns för angelägna satsningar. 2015 var kommunens årsresultat 2,3% av skatteintäkterna och utjämningen inklusive jämförelsestörande poster och 1,3% exklusive jämförelsestörande poster (+0,6% 2014). Alla siffrorna är exklusive extraordinära poster. Årsresultat som procent av skatteintäkter och utjämning Procent exkl jämförelsestörande poster Procent inkl jämförelsestörande poster 1,4%
1,3% 0,6%
0,1%
2011 -0,6% 2012
2,3%
2013
2014
2015
-1,7% -2,5%
Investeringar
Under 2015 uppgår nettokostnaden för investeringar till 25,7 mnkr (35,6 mnkr 2014). Den budgeterade nettokostnaden för investeringar är 92,3 mnkr (89,6 mnkr 2014). Investeringstakten är därmed mycket lägre än vad som budgeterats då endast 28% (40% 2014) har förbrukats.
4,7%
0,0% 2011
2012
12,2% 4,1%
2013
2014
10,4%
10,2%
4,2%
2,9%
2015
Redovisade nettoinvesteringarnas andel av skatteintäkter och generella bidrag och utjämning Budgeterade investeringsnivån av skatteintäkter och generella utjämning
Nettoinvesteringarnas andel av skatteintäkter och utjämning har mellan 2014 och 2015 minskat med 1,2 procentenheter till 2,9 procent jämfört med den budgeterade investeringsnivån för 2015 som var betydligt högre, 10,2 procent av skatteintäkter och utjämning. Investeringskostnaderna har minskat de senaste tre åren vilket kan förklaras med att kommunen inte har haft några större projekt under dessa år. Under 2011-2012 byggdes ett nytt äldreboende vilket förklarar den höga investeringsnivån. Det finns ett gap mellan budgeterade och redovisade nettoinvesteringar vilket delvis kan bero på att projekt inte kommer i gång som planerat eller att de tar längre tid än beräknat. Det kan även i vissa fall vara svårbedömt vid budgetläggning hur mycket investeringen ska kosta. Nettoinvesteringar och avskrivningar (mnkr) 80 60 40 20 0 2011
2012
2013
Nettokostnaden för investeringar
2014
2015
Avskrivningar
19
20
FINANSIELL ANALYS Nettoinvesteringarnas nivå 2015 är 9,9 mnkr (27,8%) lägre än föregående år. Avskrivningarna är lite högre än 2014 med 0,9 mnkr (4,8%). Bland större investeringar under året kan nämnas IT-investeringar (8,2 mnkr) och utbyggnad av bredband (4,0 mnkr). Av investeringsredovisningen framgår en mer detaljerad redovisning av årets investeringar på nämndnivå. Prognosen inför 2016 är att investeringsmängden kommer att ligga på en nivå som är i paritet med 2015.
Finansnetto
Finansnettot uppgick vid utgången av 2015 till 2,5 mnkr (5,4 mnkr 2014). Kommunens ränteintäkter på lånen till de kommunala bolagen var lägre 2015 än 2014. Detta till följd av lägre räntor och att Kommunfullmäktige i november 2014 beslutade att uppdra till Flens Kommunfastigheter AB (FKAB) och Flen Vatten och Avfall AB (FVAAB) att omvandla bolagens koncerninterna lån till koncernexterna lån. FVAAB återbetalade koncerninterna lån på 101,7 mnkr till Flens kommun i december 2014. FKAB återbetalade koncerninterna lån på 223,1 mnkr i oktober 2015. Kommunen har även borgensavgifter från de kommunala bolagen i de fall kommunen gått i borgen vid lån av pengar hos externa parter. Ränteintäkter och räntekostnader Belopp i mnkr Ränteintäkter Räntekostnader Finansnetto
Pensioner
2011 10,4 -4,8 5,6
2012 10,9 -4,0 6,9
2013 8,4 -8,2 0,2
2014 7,3 -1,9 5,4
2015 4,0 -1,5 2,5
Enligt lag ska kommunerna tillämpa den så kallade blandmodellen för redovisning av pensionsskulden. Det innebär att pensionsförpliktelser, intjänade före 1998 inte ingår i balansräkningen utan redovisas inom linjen som en ansvarsförbindelse.
I praktiken innebär blandmodellen att de faktiska kostnaderna för ansvarsförbindelsens förpliktelser skjuts på framtiden trots att intjänandet av pensionsrätterna skett fram till 1998. Kommunen har beslutat att hela pensionsavgiften enligt pensions- och försäkringsavtalet PFA 98, ska avsättas som individuell del. För lönebelopp över 7,5 basbelopp samt för garantioch visstidspensioner, kompletterande ålderspensioner, efterlevandepension etc. förvaltas denna enligt pensionsavtalet av arbetsgivaren. Skulden försvinner således inte helt trots att alla individuella delar är utbetalda. PFS98 gäller för pensionsrätter intjänade from 1998. Pensionsavtalet KAP-KL som började gälla 2006 är uppsagt men gäller tills nytt avtal är tecknat. Pensionskostnader inkl löneskatt Belopp i mnkr Avgiftsbestämd del Pensionsutbetalningar Avsättning på intjänat fr o m 1998 Effekt diskonteringsränta Övriga kostnader Summa
2011 21,5 19,4 7,0
2012 22,7 20,7 10,4
2013 24,5 22,5 18,2
2014 24,0 22,4 4,2
2015 21,1 22,4 4,0
4,1
0,0
6,4
0,0
0,0
51,9
53,8
71,6
0,1 50,7
1,5 49,0
Upplysning om pensionsförpliktelser och pensionsmedel Pensionsåtaganden, utom den avgiftsbestämda delen, har som framgår av sammanställningen förvaltats genom s.k. återlån och används därmed i den löpande verksamheten.
FINANSIELL ANALYS Kommunens samlade pensionsförpliktelser Pensionsmedelsförvaltning ./. = minus Belopp i mnkr Avsättningar för pensioner och liknade förpliktelser Ansvarsförbindelser, pensioner som inte upptagits bland avsättningar Finansiella placeringar (bokfört värde) Total förpliktelser ./. finansiella placeringar (bokfört värde) Finansiella placeringar (marknasvärde) Finansiella placeringar (marknasvärde) ./. Finansiella placeringar (bokfört värde) Summa realisationsvinster/re alisationsförluster Realiserad och orealiserad avkastning/vinst/förlu st på finansiella placeringar i relation till genomsnittlig finansiell placering (marknadsvärde) Totalt
2011 45
2012 55
2013 81
2014 85
2015 89
398
403
427
408
386
0
0
0
0
0
398
403
427
408
386
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Soliditeten är beräknad genom att dividera eget kapital med balansomslutning (summan av tillgångarna). Nedanstående diagram extraordinära kostnader.
är
inklusive
Soliditetens utveckling 100% 50%
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0%
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Exkl ansvarsförbindelser Inkl ansvarsförbindelser för pensionsförpliktelser som inte har tagits upp bland skulderna eller avsättningar
443
458
508
493
475
I november 2014 beslutade Kommunfullmäktige att uppdra till Flens Kommunfastigheter AB (FKAB) och Flen Vatten och Avfall AB (FVAAB) att omvandla bolagens koncerninterna lån till externa lån. Tillsammans med försäljning av resten av kommunens verksamhetsfastigheter till FKAB 1 oktober 2015 innebar detta att kommunen hade ett likviditetsöverskott att hantera. I december 2015 beslutade Kommunfullmäktige "att betala in max 330 miljoner kronor inklusive löneskatt som försäkring till KPA av kommunens pensionsskuld vilken ligger som ansvarsförbindelse för pensioner intjänade före 1998." Pengarna betalades in till KPA 23 december 2015. Försäkringen gäller from 2016-01-01 därför visar ansvarsförbindelser för pensionsförpliktelser ingen sänkning per 31 december 2015.
Soliditeten
tillgångarna som finansierats med egna medel. Soliditeten bör långsiktigt öka eller vara oförändrad.
Soliditeten beskriver kommunens ekonomiska styrka på lång sikt och visar hur stor del av
Soliditeten uppgår till 23,8 procent vid utgången av 2015 jämfört med 57,9 procent året innan. Minskningen i soliditeten beror på 320,4 mnkr i kostnader för försäkring av kommunens pensionsskuld för pensioner intjänade före 1998 vilket är positivt för kommunens långsiktiga ekonomi. Det är viktigt att notera att den dominerande delen av kommunens pensionsåtagande redovisats som ansvarsförbindelse och finns inte med bland skulder eller avsättningar enligt rekommendationerna från Rådet för kommunal redovisning. Räknas ansvarsförbindelsen in var soliditeten 21,5 procent vid utgången av 2015.
Likviditet
Likviditeten visar förmågan att betala löpande utgifter och förfallna skulder i rätt tid (betalningsförmågan på kort sikt). Kommunens likviditet utgörs av medel på bankkonto och av kortfristiga placeringar. Vid slutet av 2015 var likviditeten 203,4 mnkr (151,6 mnkr 2014).
21
FINANSIELL ANALYS I november 2014 beslutade Kommunfullmäktige att uppdra till Flens Kommunfastigheter AB (FKAB) och Flen Vatten och Avfall AB (FVAAB) att omvandla bolagens koncerninterna lån (324,8 mnkr) till externa lån. Tillsammans med försäljning av resten av kommunens verksamhetsfastigheter till FKAB 1 oktober 2015 innebar detta att kommunen hade ett likviditetsöverskott att hantera. I december 2015 beslutade Kommunfullmäktige "att betala in max 330 miljoner kronor inklusive löneskatt som försäkring till KPA av kommunens pensionsskuld vilken ligger som ansvarsförbindelse för pensioner intjänade före 1998." Pengarna betalades in till KPA 23 december 2015. För att säkerställa betalningsberedskapen har kommunen en checkräkningskredit på 29,5 mnkr plus en tillfällig limit på 28,0 mnkr till och med 30 mars 2016. Vid bokslutstillfället 2015 var 10,8 mnkr av checkräkningskrediten utnyttjad inom koncernen. Nedanstående diagram visar likviditeten per den sista december
Likvida medel (mnkr) 250
Tabellen jämför prognos av avvikelse mellan BUP, Delår och Bokslut, mnkr Belopp i mnkr
Totala nämnder Finansförvaltning Prognostiserad resultat avvikelse mot budgeterat resultat
Budgeterat resultat
Prognos av avvikelse vid BUP
Prognos av avvikelse vid Delår
Bokslut
-862,1 871,1
-17,4 0,0
-11,2 9,7
-12,6 24,1
9,0
-17,4
-1,5
11,5
Tabellen visar att nämndernas prognos vid delåret skiljde sig marginellt mot faktiskt utfall. Finansförvaltningens prognos visar på större skillnad vilket beror på ändrade förutsättningar som inte var kända vid delåret, bland annat lägre pensionskostnader.
Risk och kontroll
Kommunens ekonomi är utsatt för olika typer av risker. Vanliga risker är ränterisker, placeringsrisker, valutarisker, borgensrisker, företagsrisker, risker för kostnads- och intäktsförändringar samt interna risker.
Ränterisk
200
Kommunen hade utgången av 2015.
150 100
ingen
låneskuld
vid
placeringar
vid
Placeringsrisk
50 0
tilldelade resurser. Under året har två större uppföljningar gjorts, budgetuppföljning (BUP) för perioden 1 januari – 30 april och delårsrapporten per den sista augusti.
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Låneskulden
Beslut om nyupplåning togs 2010 och omfattar totalt 80 mnkr och är kopplat till investeringen avseende det nya äldreboendet Slottsängen. Under åren 2011 och 2012 lånade kommunen upp 60 mnkr. Amortering av låneskulden påbörjades 2012. FKAB tog över låneskulden vid köpet av Slottsängen 1 oktober 2015. Låneskulden är noll vid årsskiftet 2015.
Prognoser
Prognoser är viktiga i den ekonomiska styrningen. En bra tillförlitlig prognos ger möjligheter att korrigera verksamheten efter
Kommunen hade utgången av 2015.
inga
Borgensrisk Det totala borgensåtagandet för kommunen uppgår till 984,7 mnkr (408,0 mnkr 2014), vilket motsvarar ca 59 900 kr per invånare (25 100 kr 2014). Borgensåtagandet har ökat därför att det från och med 2013 har införts nya ränteavdragsbegränsningar som gäller för kommunala bolag. För att minimera riskerna och skapa stabilitet för de kommunala bolagen har de koncerninterna lånen omvandlats till externa lån. Samtidigt måste kommunen höja borgensramen för bolagen med motsvarande belopp. Bolagens möjligheter att få bra extern inlåning utan kommunal borgen är ytterst begränsad.
22
23
NÄMNDERNAS EKONOMI OCH VERKSAMHET ut. Även elevhälsan har påverkats av minskade elevunderlaget vilket medfört medarbetarna arbetar på fler skolor tidigare. Verksamheten visar dock på positiv avvikelse mot uppsatt budget.
Kommunen är sedan 1995 medlem i Kommuninvest ekonomisk förening. Medlemskapet innebär också att kommunen tecknat en solidarisk borgen såsom för egen skuld för samtliga åtaganden som Kommuninvest i Sverige AB ingått eller kommer att ingå i. Kommunfullmäktige beslutade i oktober 2015 att förlänga Kommunens borgensåtagande ytterligare en tioårsperiod.
Måltidsservice har haft ökade kostnader under året vilket beror på en ökad andel inköp av ekologiska varor men även på en ökad tillagning av specialkost. Under året har en stor tillströmning av nyanlända barn och elever påverkat alla nämndens verksamheter, från förskola till bibliotek.
NÄMNDERNAS EKONOMI OCH VERKSAMHET Barn-, utbildnings- och kulturnämnden 2015 Intäkter
Mnkr 75,6
2015 Kostnader
-425,8
2015 Netto
2015 Budget Netto
2015 Avvik else
-350,2
-351,5
1,3
2014 Netto -
*Från och med 2015 ingår även delar av den tidigare kulturoch fritidsnämnden varpå det inte finns jämförande siffror från föregående år
Från 1 januari 2015 utökades nämndens ansvarsområde till att även inkludera folkbibliotek, allmänkultur, fritidsgårdar och fritidsklubbar. Barn-, utbildningoch kulturnämnden redovisar en positiv avvikelse från budget med cirka 1,3 miljoner kronor vilket främst beror på att de statliga intäkterna har varit högre än beräknat. Inför höstterminen 2015 slogs alla högstadier i Flens kommun samman till Stenhammarskolan. Samtidigt etablerades en ny fristående skola där 250 elever från de kommunala skolorna valt den nya skolan. Detta har fått ekonomiska konsekvenser för de kommunala skolorna som tappat elever. Skolorna har strukturella svårigheter att anpassa verksamheten utifrån krympande elevunderlag och flera grundskolor visar på en negativ avvikelse mot budget. Gymnasieskolan är den verksamhet som visar den största negativa avvikelsen mot budget vilket till viss del beror på minskat elevunderlag men även på att lärlingsprogrammet inte är kompenserat fullt
det att än en
*
Framtiden År 2016 kommer att präglas av planering av strukturella förändringar inom de kommunala förskolorna och skolorna. Under slutet av februari 2016 flyttas gymnasiet över till andra lokaler i Flen och under 2017 kommer flera strukturbeslut att verkställas där bland annat Ekbackens skola läggs ner. Dessa förändringar påverkar även ledningsorganisation och kostverksamhet. Arbetet med systematiskt kvalitetsarbete är ett prioriterat område under 2016 där fokus i processen är resultat, analys och åtgärder/insatser. Hela kommunen kommer att byta IT-miljö till Google under 2016. Då både elever och personal använder digitala verktyg i vardagen så kommer det att påverka hela organisationen betydligt.
Samhällsbyggnadsnämnden 2015 Intäkter
Mnkr 26,9
2015 Kostnader
-95,4
2015 Netto
-68,5
2015 Budget Netto
2015 Avvik else
-66,9
-1,6
2014 Netto -*
Då samhällsbyggnadsnämnden är en ny nämnd från 2015 finns inga jämförande siffror från 2014
Samhällsbyggnadsnämnden var en ny nämnd från 1 januari 2015 med verksamheter från tidigare teknisk nämnd, bygg-, miljö- och räddningsnämnd samt delar ur kultur- och fritidsnämnd och kommunstyrelsen. Nämnden visar på en negativ avvikelse mot budget med 1,6 miljoner kronor.
24
NÄMNDERNAS EKONOMI OCH VERKSAMHET Fastigheter är den verksamhet som visar på den största avvikelsen där kostnaderna har varit mycket högre än beräknat på grund av flera vattenskador och akut underhåll av ledningar på Hedens äldreboende. Även verksamheten gator och vägar visar på underskott där kostnaderna för ersättning till vägsamfälligheter har ökat. Räddningstjänstens ökade kostnader kan hänföras till ett nytt kollektivavtal som trädde ikraft under 2015. På grund av renoveringar var simhallen stängd i över sex månader under 2015 vilket har påverkat antal besökare under året. År 2014 var antal besök 54 645 och 2015 39 053 vilket är cirka 15 600 färre besökare. Dock har antalet ökat något under slutet av året. Inte minst tack vare att gruppen nyanlända besöker simhallen i stor utsträckning. Marknadsföringen av kommunens tomter har resulterat i att tre tomter för nybyggnation har sålts under året. Antal bygglovsärenden fortsätter att öka och har jämfört med 2013 ökat med 35 %. Antal handlagda ansökningar inom miljö- och hälsoskyddsområdet har ökat mot föregående år. Från 1 oktober 2015 övertog Flens Kommunfastigheter AB ansvaret för ytterligare sex fastigheter. Den underhållsplan som finns bör därför revideras utifrån de kvarvarande fastigheterna i kommunens ägo. Framtiden Samhällsbyggnadsnämnden kommer att arbeta med flera projekt under nästa år. Projektering av ombyggnationen av Landsvägsgatan etapp tre pågår med beräknad byggstart under hösten 2016. Arbetet med en skatepark i centrala Flen fortsätter. Under 2016 går arbetet med översiktsplanen in i ett intensivt skede. Ett försök att sortera deponerade sopor på Frutorpsdeponin har gjorts under vintern. En utvärdering kommer att göras för att därefter ta ställning till om delar av deponin ska sorteras eller helt sluttäckas.
Socialnämnden 2015 Intäkter
Mnkr 163,2
2015 Kostnader
-534,4
2015 Netto
2015 Budget Netto
2015 Avvik else
-371,2
-357,7
-13,5
2014 Netto -*
*Från och med 2015 ingår även den tidigare nämnden arbetsmarknads- och utbildningscentrum i socialnämnden varpå det inte finns jämförande siffror från föregående år
Socialnämndens resultat visar på en negativ avvikelse med 13,5 miljoner kronor mot uppsatt budget. Resultatet förklaras av ett fortsatt ökat behov av insatser i form av klientplaceringar. Trots en medveten satsning på hemmaplanslösningar i form av ett ökat antal kontaktfamiljer/kontaktpersoner och egna familjehem i kommunen ökar kostnaderna avseende institutionsplaceringar av barn och unga under år 2015. Kostnaderna för placeringar i förstärkta familjehem, egna familjehem och kontaktfamiljer/personer ökar även de högst påtagligt. Kostnaderna för placeringar ökar totalt med 10,4 miljoner kronor under 2015 vilket ger ett underskott mot budget med 19,5 miljoner kronor. Socialnämnden fortsätter sitt arbete med att utveckla hemmaplanslösningar. Arbetet innebär i praktiken att placeringar i första hand ska ske i egna familjehem och att stöd till familjer och barn ska ske via kommunens öppenvård. Förutom ökade kostnader för placeringar så har kostnaden för inhyrd personal från bemanningsföretag ytterligare bidragit till utredningsenhetens totala underskott som uppgår till 23 miljoner kronor. Jämförelserna med andra kommuner visar att det finns skillnader vad gäller socioekonomiska särdrag i Flen som till viss del kan förklara det höga kostnadsläget för IFO. Detta ligger utanför IFOs påverkansområde och är förhållanden som är en angelägenhet för kommunen som helhet och där man inte kan förvänta sig snabba effekter. Det gäller befolkningsutvecklingen, låg utbildningsnivå och hög arbetslöshet bland vuxna och ungdomar. Om inte dessa förutsättningar förändras kommer kostnaderna för IFO med all sannolikhet att även fortsättningsvis vara höga.
25
NÄMNDERNAS EKONOMI OCH VERKSAMHET Villagatans HVB har under 2015 startat ytterligare en avdelning samt två transitboenden för gruppen ensamkommande barn. Trycket på Villagatan har varit högt med överinskrivningar och ett högt mottagande både som ankomst- och anvisningskommun. Socialnämnden har som mål att halvera kostnaderna för försörjningsstöd fram till år 2017. Kostnaderna har från 2012 till 2015 minskat med 12,7 miljoner till 18 miljoner kronor vilket innebär en minskning med 41 procent. Det finns dock en oro för att minskningen kan avstanna eller vända till en ökning utifrån bland annat det ökade inflödet av flyktingar. Framtiden Troligen kommer det en ny betalningsansvarslag 1/1 2017. Kommun och landsting ska samverka och göra en överenskommelse angående betalningsansvar. I förarbetet talar man om att kommunen ska kunna ta hem en färdigbehandlad patient max 3 dagar efter vårdplanering. Denna överenskommelse är inte klar i Sörmland ännu. Under 2016 behövs ett beslut om hur kommunen ska bygga framtida äldreboenden. Antalet äldre och äldre-äldre ökar, både i landet och i kommunen. Med stigande ålder kommer sjukdomar och behov av särskilt boende. Då socialförvaltningen har höga kostnader per plats på särskilt boende behöver det tas i beaktande hur stora de särskilda boendena ska vara och var de ska ligga. För att trygga att kompetens finns så kan ett alternativ vara att bygga större boenden, vilket innebär att specifik kompetens inte behöver åka mellan verksamheter. Under 2015 fick Sverige ta emot fler flyktingar än tidigare som en följd av fortsatta internationella konflikter. Detta påverkade nämndens område inom socialtjänsten genom ansvar för mottagande och integration och ensamkommande flyktingbarn. Det kommer att vara ett fortsatt stort utvecklingsområde under 2016.
Kommunfullmäktige 2015 Intäkter
Mnkr 0,0
2015 Kostnader
-2,0
2015 Netto
-2,0
2015 Budget Netto
2015 Avvik else
-2,0
0,0
2014 Netto -1,8
Kommunfullmäktiges utfall vid årets slut ligger i paritet med budget.
Kommunstyrelsen 2015 Intäkter
Mnkr 3,1
2015 Kostnader
-82,6
2015 Netto -79,5
2015 Budget Netto
2015 Avvik else
-80,7
1,2
2014 Netto -78,8
Kommunstyrelsens samlade resultat visar på ett överskott om cirka 1,2 miljoner kronor mot uppsatt budget. Förklaringarna till överskottet är flera. Flera avdelningar har visat på överskott på grund av lägre kostnader än beräknat på grund av oanvända resurser för bland annat externa tjänster. Kostnader för kollektivtrafik har varit lägre vilket beror på ökade intäkter från bussbiljetter och skolskjutskort. Antal mobiltelefoner har ökat markant i kommunen vilket medfört mycket högre kostnader för IT-avdelningen än budgeterat. Efterfrågan är fortsatt stor på mobila lösningar. Under året har ett stort antal leasingavtal för kopiatorer avslutats vilket medför lägre kostnader även framåt. Inom HR-området har två viktiga stödsystem upphandlats under året. En ny extern webbplats har driftsatts och inom IT-området pågår flera stora investeringar, såsom central katalogtjänst och hantering av kommunens licenser inom IT. Framtiden En effektiv kommunorganisation är även fortsättningsvis en av de prioriterade frågorna inom förvaltningen. Implementering och utveckling av de processer som utvecklats under 2015 kommer att fortsätta. En förstudie kring möjligheten att förlägga ett museum i kommunen med alster av Hans Gedda har startats upp och kommer att pågå till våren 2016. Fest i Flen kommer att arrangeras i maj tillsammans med Forum Flen. Utvecklingen inom IT fortsätter. Under början av 2016 kommer kommunen bland annat att gå över till Googlemiljö vad avser mail, kalender och hemkataloger. Flera verksamhetssystem
KOMMUNKONCERNEN kommer också att upphandlas under ett antal år framöver. Vidare kommer ytterligare satsningar att göras på ett webbaserat chefsverktyg.
Revision 2015 Intäkter
Mnkr 0,0
2015 Kostnader
2015 Netto
-0,8
-0,8
2015 Budget Netto
2015 Avvik else
-0,7
-0,1
2014 Netto -0,6
Revisionens utfall vid årets slut ligger i paritet med budget.
Valnämnden/Jävsnämnden 2015 Intäkter
Mnkr 0,0
2015 Kostnader
2015 Netto
0,0
0,0
2015 Budget Netto
2015 Avvik else
0,0
0,0
2014 Netto -0,3
Från 1 januari 2015 fungerar Valnämnden även som Jävsnämnd. Jävsnämnden ansvarar för och bestämmer om rättigheter eller skyldigheter för kommunen när annan nämnd företräder kommunen som part.
Överförmyndare 2015 Intäkter
Mnkr 1,5
2015 Kostnader
-3,9
2015 Netto -2,4
2015 Budget Netto
2015 Avvik else
-2,5
0,1
2014 Netto -1,6
Antalet flyktingbarn som kommer till Sverige utan vårdnadshavare forsätter att öka vilket innebär att ärendemängden inom överförmyndarverksamheten ökar. Detta medför en stor förändring både ekonomiskt men även för verksamheten i stort då allt mer tid och resurser går åt till att handlägga dessa ärenden. Verksamheten visar på ett mindre överskott trots tidigare prognos om ett överskridande av budget. Kostnaderna har varit fortsatt höga men verksamheten har även fått intäkter som har täckt upp de ökade kostnaderna. Framtiden Ärendemängden beräknas vara fortsatt hög och överförmyndarens verksamhet har förstärkts upp med ytterligare resurser för att hantera det ökade inflödet.
KOMMUNKONCERNEN
Flens kommunkoncern består av sex helägda dotterbolag förutom kommunen, Flens Bostads AB (FBAB), Flens Industrihus AB (IndAB), Flens Kommunfastigheter AB (FKAB), Flen Vatten och Avfall AB (FVAAB), Framtidsbruket AB samt Unikabruket AB. Utöver de helägda bolagen har kommunen ett fåtal aktier i ett antal organisationer. Dessa ingår inte i den sammanställda redovisningen beroende på att kommunen inte har något väsentligt inflytande i dem. Från och med 1 januari 2015 tog Flens kommun över ägandet av de flesta fastigheterna som tidigare ägdes av Stiftelsen Hälleforsnäs Bruksfastigheter via ett nybildat dotterbolag. Målsättningen för bolaget är att skapa förutsättningar för fortsatt utveckling av Hälleforsnäs bruksområde och därmed hela Hälleforsnäs genom att förvärva, utveckla och förvalta lokaler på området med inriktning på handel, småindustri och kulturaktiviteter med målet att finna en långsiktig ägare till området. I den sammanställda resultat- och balansräkningen och kassaflödesanalysen ingår förutom kommunen de sex helägda dotterbolagen. Interna mellanhavanden inom koncernen, t ex interna fordringar och aktieinnehav, har eliminerats så långt som möjligt. Vid upprättande av koncernredovisningen har kommunens redovisningsprinciper varit vägledande. För verksamhetsåret 2015 redovisar kommunkoncernen ett resultat på 17,8 mnkr (9,2 mnkr för år 2014) efter eliminering av interna mellanhavanden och före extraordinära poster. Soliditet är beräknad genom att dividera eget kapital med balansomslutning (summan av tillgångarna).
26
KOMMUNKONCERNEN
Flens Bostads AB Medanställda 2015 (2014)
23 (22)
Balansomslutning 2015-1231 (2014-12-31) Resultat 2015 (2014)
390,6 mnkr (374,7 mnkr)
Soliditet 2015-12-31 (201412-31)
20,0 procent (20,1 procent)
2,5 mnkr (4,6 mnkr)
Visionen för bolaget är, "Flens Bostads AB, som ägare och förvaltare med en självständig ekonomi, ska vara ett flexibelt och framtidsinriktat företag som kan rekommenderas till andra såväl hyresgäster, brukare, anställda och ägaren." FBAB har ett avkastningskrav som innebär att bolaget ska generera ett resultat som är minst 2% av marknadsvärdet på bolagets fastigheter uttryckt som vinst efter korrigering för räntekostnader och jämförelsestörande poster. Extern värdering av bolagets fastigheter har under 2015 schablonmässigt uppdaterats till ett marknadsvärde av ca 576 mnkr. Värdering och gällande avkastningskrav innebär att FBAB 2015 genererar ett resultat som faller inom ramen för ägardirektivets krav. Under 2015 har de sista resterna av oljeuppvärmning bytts ut mot förnybara energislag. Tillsammans med Hyresgästföreningen i Flen har FBAB under året genomfört ändringen av hyressättningen i hela beståndet som det planerats för under ett flertal år. Så kallad "systematisk hyressättning" är en överenskommelse på riksnivå mellan Sveriges Fastighetsägarförening, SABO och Hyresgästföreningen. Vakansgraden vid årsskiftet är 3,2% jämfört med 4,3% 2014. Under 2015 har FBAB för första gången sen 80-talet inlett nyproduktion av "vanliga" hyreslägenheter. Planerad inflyttning är i september 2016.
Flens Industrihus AB Medanställda 2015 (2014)
0 (0)
Balansomslutning 2015-1231 (2014-12-31) Resultat 2015 (2014)
15,3 mnkr (16,3 mnkr)
Soliditet 2015-12-31 (201412-31)
42,6 procent (41,6 procent)
-0,3 mnkr (-0,2 mnkr)
Flens Industrihus AB har till föremål för sin verksamhet att hyra ut fastigheten Skiringe 1:52 på Talja industriområde till näringsliv. Bolaget förvärvade fastigheten 2005. From 2015-01-01 är hela fastigheten uthyrd till Flens Byggelement AB. Med början i slutet av 2014 och under hela 2015 har det pågått ombyggnads- och förbättringsarbeten i fastigheten. Dessa arbeten bedöms nu vara färdiga.
Flens Kommunfastigheter AB Medanställda 2015 (2014)
29 (29)
Balansomslutning 2015-1231 (2014-12-31)
481,7 mnkr (303,1 mnkr)
Resultat 2015 (2014)
0,6 mnkr (0,2 mnkr)
Soliditet 2015-12-31 (201412-31)
1,2 procent (1,8 procent)
Bolaget bildades november 2010 och förvärvade i slutet av 2010 en betydande del av kommunens verksamhetsfastigheter. Bolaget har den 1 oktober 2015 förvärvat kommunens omsorgsfastigheter. FKAB äger alla förskolor och skolbyggnader, ett flertal av kommunens omsorgsfastigheter, Godsmagasinet i Flen, Flens stadshus, Flens stationshus, f.d. Järnvägshotellet, Malmköpings stadshus, sportoch idrottsanläggningar mm. Bolagets huvudsakliga uppgift är att tillgodose Flens kommuns verksamheter med effektivt utformade och ändamålsenliga lokaler i egna fastigheter eller genom inhyrda lokaler. Bolaget ska anpassa fastighetsbeståndet till kommunens långsiktiga lokalbehov. Bolaget erbjuder dessutom fastighetsrelaterade tilläggstjänster som lokalvård, vaktmästeri etc. samt har uppdrag av kommunen att förvalta och administrera de kommunala verksamhetslokalerna.
27
KOMMUNKONCERNEN Under 2015 har f.d. Skjortfabriken byggts om till ett allaktivitetshus som succesivt under året tagits i bruk med kommunen som hyresgäst. Hammarvallens sport- och simhallsbyggnad har försetts med ny ventilationsanläggning med tillhörande värmesystem. Bettna skolas ombyggnad för att inrymma förskolan och allmän upprustning är genomförd. Malmaskolan hus A har ny ventilationsanläggning utförts och samtliga klassrum har renoverats. Bolaget genomför, i samverkan med fastighetsägaren till kv. Lästen i centrum, en projektering för att inrymma Flens gymnasieskola i byggnaden. Gymnasiet har flyttats in februari 2016.
Flen Vatten och Avfall AB Medanställda 2015 (2014)
0 (0)
Balansomslutning 2015-1231 (2014-12-31) Resultat 2015 (2014)
214,6 mnkr (187,1 mnkr)
Soliditet 2015-12-31 (201412-31)
0,2 procent (0,4 procent)
-0,3 mnkr (-0,2 mnkr)
Bolaget äger de allmänna vatten- och avloppsanläggningarna och är huvudman för Va-anläggningarna i Flens kommun. Syftet är att genom bolaget driva och utveckla kommunens dricksvattenförsörjning och avloppshantering samt renhållning så att användarnas behov tillgodoses. Driften ska ske på sådant sätt att bolaget bidrar till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Verksamheten är helt avgiftsfinansierad. Avgifterna baseras på självkostnadsprincipen. Enligt föreskrifterna om avfall har bolaget fått uppdraget som renhållare i Flens kommun. Inom projektet för ny återvinningscentral i Flen har upphandling av byggentreprenad genomförts och är nu klar och ett avtal kan tecknas med entreprenören Skanska. Inom VA fortgår arbetena med att förverkliga avtalet med Katrineholms Vatten om leverans
av vatten. Samtliga ledningsrätter för sträckan är klara. Flens renings- och vattenverk har vid flertalet tillfällen under året haft stora driftproblem. Styrelsen har fattat beslut om att lägga ner såväl renings- som vattenverket i Malmköping och istället bygga överföringsledningar till och från Flen. Inom den närmaste femårsperioden har bolaget stora investeringar framförallt i ny vattenledning från Katrineholm, en ombyggnation av reningsverket i Flen samt investeringar knutna till omvandlingsområdena Fornbo, Fållökna och Malmsjöberg. Till detta kommer överföringsledningar till och från Malmköping.
Framtidsbruket AB Medanställda 2015
1
Balansomslutning 2015-1231
17,5 mnkr
Resultat 2015
-5,1 mnkr
Soliditet 2015-12-31
14,9 procent
Målsättningen för Framtidsbruket AB är att skapa förutsättningar för fortsatt utveckling av Hälleforsnäs bruksområde och därmed hela Hälleforsnäs genom att förvärva, utveckla och förvalta lokaler på området med inriktning på handel, småindustri och kulturaktiviteter med målet att finna en långsiktig ägare till området. Rivning av gjuteribyggnaden har i allt väsentligt genomförts under året och vissa återställningsarbeten kommer på under första kvartalet. Ett kontrakt tecknades där lokalen har byggts om och planerad inflyttning är mars 2016. Ett till kontrakt har tecknats från 1 mars 2016. Aktiviteter pågår att hitta nya hyresgäster och i budgeten ingår en del kostnader för hyresgästanpassning.
28
KOMMUNKONCERNEN
Unikabruket AB
Sörmland. Uppdraget ges av Regionförbundet Sörmland.
Medanställda 2015 (2014)
0 (0)
Balansomslutning 2015-1231 (2014-12-31)
33,4 mnkr (33,6 mnkr)
Resultat 2015 (2014)
-0,1 mnkr (-0,4 mnkr)
STUA är ett aktiebolag som ägs av privata företag, länets kommuner och landsting, privatpersoner och bolagets medarbetare.
Soliditet 2015-12-31 (201412-31)
7,6 procent (7,9 procent)
Energikontoret i Mälardalen AB
Unikabruket AB har till föremål för sin verksamhet att förvalta lokalobjekt med helt eller delvis kommunalt engagemang avseende uthyrning till näringsliv och därmed förenlig verksamhet. From 2015-08-01 tom 2016-07-31 har Lager157 och Unikabruket fortsatt enats om en reducering av hyran i utbyte mot att Lager157 minskar sina ytor i motsvarande mån.
Kommunala verksamheter som bedrivs av annan juridisk person än kommunen SKL Kommentus AB
SKL Kommentus AB är ett upphandlingsserviceföretag för kommuner, landsting, regioner och deras bolag. Koncernen består av tre bolag; SKL Kommentus, SKL Kommentus Inköpscentral och AffärsConcept. Huvudsakliga produkter är tillhandahållande av ramavtal, konsulting och utbildning inom upphandling samt mediaverksamhet. SKL Kommentus ägs huvudsakligen av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och en minoritetspost av 256 av landets kommuner.
Sörmlands kollektivtrafikmyndighet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet är ett kommunalförbund med landstinget och de nio Sörmlandskommunerna som medlemmar. Den regionala kollektivtrafikmyndigheten har det samlade ansvaret för kollektivtrafiken i länet. Myndigheten äger Länstrafiken Sörmland AB som har i uppdrag att samordna upphandling och genomförande av trafik.
Sörmlandsturism AB (STUA) Sörmlandsturism AB är operativt ansvarigt för det regionala turismuppdraget i enlighet med strategin för utveckling av besöksnäringen i
Energikontoret i Mälardalen AB är ett regionalt energikontor med verksamhet i fyra län, Södermanland, Västmanland, Uppsala samt Region Gotland. Energikontoret i Mälardalens huvudsakliga uppgift är att som kompetensresurs för kommunerna arbeta för en hållbar energiutveckling i Mälardalen genom att bidra till ökad medvetenhet om agerande för energi- och klimatfrågor.
Samordningsförbundet RAR Samordningsförbundet RAR i Sörmland ska främja samverkan mellan myndigheter och organisationer i länet som är verksamma inom arbetslivsinriktad rehabilitering RAR står för Rehabilitera och Aktivera med gemensamma Resurser.
Kommuninvest ekonomisk förening Flens kommun är sedan 1995 medlem i Kommuninvest ekonomisk förening Kommuninvest ekonomisk förening är en frivillig medlemsorganisation för Sveriges kommuner och landsting. Syftet är att ordna så fördelaktiga finansieringslösningar som möjligt för medlemmarnas investeringar. Medlemmarna i den ekonomiska föreningen har tecknat borgen för Kommuninvests samtliga åtaganden. Affärerna genomförs i det helägda aktiebolaget Kommuninvest i Sverige AB. Flens kommun har i april 1996 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2015-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av
29
PERSONALREDOVISNING ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Flens kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2015-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 325 620 649 807 kronor och totala tillgångar till 319 573 677 123 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 1 087 297 727 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 1 067 811 408 kronor. I oktober 2015 beslutade Kommunfullmäktige att förlänga borgensåtagande med Kommuninvest. Kommunfullmäktige också beslutade i 2015 att utöka medlemsinsats till högsta nivån, 900 kr per invånare.
PERSONALREDOVISNING Personalpolitiska mål
Personalpolitiken i Flens kommun ska vara utformad på ett sätt som stödjer medarbetare i kommunen i fråga om vilka förväntingar som ska infrias, vilka mål som ska uppnås och hur man når dit. Ett arbete initierades under 2015 som ska mynna ut i en ny policy för personalpolitiken i Flens kommun. I första hand ska kommunens policydokument och riktlinjer omarbetas och kompletteras för att ligga i linje med den politiska ambitionen. Arbetet kommer att följas upp med olika utbildningsinsatser.
Personalkostnader
Personalkostnaden 2015 motsvarar 57 procent av kommunens totala externa driftkostnader (58 procent 2014) och är därmed den enskilt största kommunala utgiftsposten.
Belopp i mnkr
2011
2012
2013
2014
2015
Personalkostnader
574,7
590,7
605,6
610,1
636,3
Ändring från året innan Sjuklönekostnader
2,6%
2,8%
2,5%
0,7%
4,3%
9,8
10,1
10,9
Inklusive tillfälligt inhyrda personal är ändringen mellan 2014 och 2015 +5,1%.
Antal anställda
2011
Totalt därav tillsvidare anställda
2012
2013
2014
2015
1330
1323
1304
1291
1338
1192
1145
1112
1162
1173
Tillsvidare anställda kvinnor 979 930 906 961 964 Tillsvidare anställda män 213 215 206 201 209 Tidsbegränsat anställda 617 683 501 557 442 Tidsbegränsat anställda kvinnor 492 538 403 425 342 Tidsbegränsat anställda män 125 145 98 132 100 Antal årsarbetare (avrundat) 1188 1213 1180 1248 1274 Årsarbetare kvinnor 943 967 947 1013 1033 Årsarbetare män 245 246 233 235 241 Timavlönade 581 Timavlönade kvinnor 445 Timavlönade män 136 Not: De övre uppgifterna är vid ett mättillfälle 31 december Timavlönade redovisas för första gången 2015
Flens kommun hade vid årsskiftet 46 medarbetare med arbetsmarknadsåtgärder inklusive trygghetsanställningar.
Åldersfördelning Genomsnittlig ålder Snittålder
2011
2012
2013
2014
2015
48,3
47,4
48,6
49,6
49,6
Snittålder kvinnor
47,8
47,3
48,4
49,5
49,5
Snittålder män
50,5
48,2
49,4
50,1
50,1
Not: Uppgifter om snittålder baseras på månadsavlönade, tillsvidare
Pensionsavgångar
Tabellen visar ett teoretiskt värde över förväntade pensionsavgångar. Redovisningen bygger på ett antagande om att anställda väljer att gå i ålderspension vid 65 års ålder även om den faktiska pensionsåldern oftast
30
31
PERSONALREDOVISNING inträder någon gång mellan 61 och 67 års ålder. Siffrorna visar den generationsväxling som förväntas inom en 5 respektive 10-års period. Inom 5 år
Antal förväntade pensionsavgångar Totalt
% av tillsvidare anställda 16,9%
Inom 10 år
% av tillsvidare anställda 32,1%
arbetsskador. Under året har socialförvaltningen gjort omfattande insatser beträffande Hot och Våld vilket kan vara en förklaring till ovanstående.
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron i procent av totalt arbetad tid 2011 4,7
2012 4,7
2013 5,6
2014 6,2
2015 6,9
Kvinnor
5,1
5,1
6,0
6,7
7,6
Kommunen har Skandia som pensionsadministratör fr o m 2015-01-01.
Män
3,2
2,8
3,9
4,2
4,1
≤29 år
4,6
4,6
3,6
3,6
4,0
30-49 år
4,6
4,1
5,2
6,0
5,9
Arbetsmiljö
≥50 år
4,7
5,1
6,2
6,9
8,3
34,4
29,9
33,7
38,6
43,1
32,4
29,5
32,9
36,6
43,7
45,9
32,4
38,9
50,9
38,1
198
377
Not: Mätdatum 2015-12-31. Tillsvidare, månadsavlönade
Arbetsmiljöutbildningar i kommunen har bestått av en grundutbildning för chefer och skyddsombud. Arbetsmiljöverket har gjort inspektioner i organisationen.
Tal i procent Totalt
Andel av sjukfrånvaron ≥60 dagar Andel av sjukfrånvaron ≥60 dagar kvinnor Andel av sjukfrånvaron ≥60 dagar män
Totalt anmälda arbetsskador och tillbud Sjukfrånvaro i procent av totalt arbetad tid 250
8,0%
215
200
158
142 137
150
127 92
100 50
26
17
11
Totalt anmälda arbetsskador
6,0%
med sjukfrånvaro
2,0%
Rappoterade Tillbud
0 2013
2014
2015
Totalt rapporterades 127 arbetsskador och 158 stycken tillbud till HR- avdelningen. Tillbuden är företrädesvis från socialförvaltningen och tunga lyft. Hot och våld 300
261
250 200
156
150
103
100 50 0 2013
2014
2015
Under 2015 inkom 103 rapporter angående hot och våld varav 30 stycken är anmälda som
4,0%
0,0% 2011
2012
2013
2014
2015
Totalt
Kvinnor
Män
Linjär (Totalt)
Den totala sjukfrånvaron har ökat med 14,5% under de senaste fem åren. Under 2015 var den 6,9% och har därmed ökat 11,3% jämfört med 2014. De största ökningarna mellan 2015 och 2014 är gruppen kvinnor med en ökning på 13,4% och åldersgruppen 50 år och uppåt som har ökat med 20,3%. Andel sjukfrånvaro över 59 dagar dvs. långtidssjukfrånvaron har ökat från 38,6% till 43,1% jämfört med föregående år, en ökning med 11,7%. Frisknärvaron för medarbetare som inte har någon registrerad sjukfrånvaro under det gångna året är 44,6% jämfört med 44,7% föregående år.
MILJÖREDOVISNING
Företagshälsovård
Flens kommun har haft Previa som leverantör av företagshälsovård under 2015. Förebyggande och främjande insatser motsvarar 75 procent av totalen och rehabilitering 25 procent. Företagshälsovård
Förebyggande
Flens kommuns lokala miljömål
Rehabilitering Främja
Friskvård
Under 2015 infördes friskvårdsersättning på max 800 kr/medarbetare och år. Totalt har 34,6% av kommunens medarbetare utnyttjat möjligheten till ersättning. Kommunen har idag totalt 59 chefer varav 20 är män. Det har under året påbörjats en omarbetning av likabehandlingsoch mångfaldsplanen. Av kommunens tillsvidareanställda har 68,5% heltid. Sysselsättningsgraden i kommunen totalt är 91,9%. Kvinnor har 91,0% och män 95,9%.
Löneöversyn
Utfallsnivån för tillsvidareanställd personal under 2015 uppgick till 2,4%. 2013 2,7%
I december 2014 antog kommunfullmäktige lokala miljömål och en handlingsplan för åren 2015-2018. Under 2015 har arbetet inriktats på att göra målen kända i organisationen och att genomföra handlingsplanen. Av totalt 49 mål för 2018 bedöms vid utgången av 2015 att 9 mål är uppfyllda eller sannolikt uppfyllda 2018. För övriga mål är det svårt att ge en prognos.
Begränsad klimatpåverkan
Jämställdhet/mångfald
Jämförelse med tidigare år Utfall
Vårt ansvar för att skydda människors hälsa samt att förvalta vårt biologiska arv tar inte slut vid kommungränsen. Vi ska hushålla med naturresurser och åstadkomma fungerande kretslopp. Vårt arbete ska bidra till en samhällsutveckling som ger goda levnadsförhållanden och ett ur miljö- och hälsosynpunkt gott samhälle. Vi gör detta för att tillförsäkra nuvarande och kommande generationer en god livsmiljö.”
Utbyte av gatubelysning sker fortlöpande. Konventionell belysningsarmatur ersätts med LED-armatur vilket medför sänkt energiförbrukning. Målet att minska energiförbrukningen från 1 400 MWh/år 2009 till 1 200 MWh/år 2018 beräknas ha uppnåtts under 2015.
2015 2,4%
Flens Bostads AB har under året installerat solceller på ytterligare en fastighet. Den egenproducerade mängden el uppgick 2015 till 13 MWh. Det innebär att målet om 15 MWh 2018 kommer att uppfyllas under 2016.
I den miljöpolicy som kommunfullmäktige antog 2001 anges hur kommunen ska bedriva arbetet. ”Vi förtroendevalda och anställda i Flens kommun ska i våra olika roller (utbildare, vårdare, byggherre, förvaltare, myndighet mm) målmedvetet arbeta för ett ekologiskt uthålligt samhälle.
Från regeringens satsning ”Klimatklivet” har Flens kommun sökt och fått 150 000 kronor i statsbidrag för att inrätta en laddstation för snabbladdning av elbilar. Kommunen har dessutom sökt bidrag för extrakostnaden för en elbil.
MILJÖREDOVISNING Miljöpolicy
2014 2,4%
Flens Bostads AB har förberett utfasning av den sista installerade oljeanvändningen i sina fastigheter och väntar bara på att beställda arbeten ska utföras.
32
MILJÖREDOVISNING En ny IT-policy har antagits av kommunfullmäktige. Policyn syftar bland annat till att använda IT för att uppnå hållbar utveckling.
Giftfri miljö Samhällsbyggnadsförvaltningen har inventerat och riskklassat samtliga nedlagda kommunala deponier (7 st) utifrån Naturvårdsverkets metodbeskrivning MIFO. Barn-, utbildnings och kulturförvaltningen har inlett ett arbete med utrensning av kemiska produkter enligt konceptet ”Giftfri förskola”.
Ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag, grundvatten av god kvalitet Kommunfullmäktige har antagit en VA-plan. Planen redovisar bland annat utbyggnaden av kommunalt vatten och avlopp. Kalkning av försurade sjöar har utförts enligt länets kalkningsplan.
God bebyggd miljö Kommunstyrelsen har antagit planprogram och projektdirektiv för arbetet med den kommuntäckande översiktsplanen. Samhällsbyggnadsnämnden har i uppdrag att genomföra planarbetet. En projektorganisation finns på plats och en workshop med förtroendevalda och tjänstemän har inlett arbetet. Kommande medborgardialoger har förberetts. Dessutom pågår arbete med att ta fram planeringsunderlag. Om arbetet går som
planerat kommer kommunfullmäktige att anta en ny översiktsplan i början av 2018. Utbyggnad av kommunens stadsnät för bredband fortsätter som planerat. Kommunen har bland annat bistått med bland annat information vid bildandet av fiberföreningar på landsbygden. Sju fiberföreningar har ansökt om statligt stöd för utbyggnad av bredband. I april 2016 startar separat insamling av matavfall från hushållen i Flen, Katrineholm och Vingåker. Under året har information om den planerade matavfallsinsamlingen lämnats bland annat i tidningen Glimten som når alla hushåll i kommunen.
Biologisk mångfald Sportfiskarna i länet har ansökt om LONAbidrag) Lokala naturvårdssatsningen från länsstyrelsen för projektet "Malen – Sörmlands jätte". Fiskarten mal finns i tre områden i Sverige, där Nyköpingsåns vattensystem är ett av områdena. Projektets mål är att arbeta för att malen åter ska finnas i livskraftiga bestånd i Nyköpingsåns vattensystem. Flens kommun ingår som medsökande i projektet.
Ekologisk och närproducerad mat Andelen ekologiska livsmedel som inköptes till kommunens måltidsverksamhet uppgick 2015 till 36%. Målet om att nå 40% år 2018 bedöms kunna uppfyllas.
33
RESULTATRÄKNING
RÄKENSKAPER EKONOMISK REDOVISNING Resultaträkning
Kommunen
Belopp i mnkr
2015
Kommunkoncernen 2014
2015
2014
Not 1,8
233,4
187,7
Not 23
368,3
329,9
Verksamhetens kostnader
Not 2
-1 091,5
-1 027,4
Not 24
-1 176,6
-1 119,9
Avskrivningar
Not 3
-19,6
-18,7
Not 25
-54,6
-45,4
-877,7
-858,4
-862,9
-835,4
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter
Not 4
628,2
605,8
Not 4
628,2
605,8
Generella bidrag och utjämning
Not 5
267,5
252,3
Not 5
267,5
252,3
Finansiella intäkter
Not 6
4,0
7,3
Not 26
0,4
0,4
Finansiella kostnader
Not 7
-1,5
-1,9
Not 27
-15,6
-13,9
0,5
0,0
-0,3
0,0
Bokslutsdispositioner Skatt Resultat före extraordinära poster
20,5
5,1
17,8
9,2
0,0
0,0
0,0
0,0
Extraordinära kostnader
-320,4
0,0
-320,4
0,0
Årets resultat
-299,9
5,1
-302,6
9,2
Extraordinära intäkter
I verksamhetens intäkter ingår jämförelsestörande poster på 9,3 mnkr för 2015 och 0,1 mnkr för 2014, se not 8. Extraordinära kostnader: I november 2014 beslutade Kommunfullmäktige att uppdra till Flens Kommunfastigheter AB (FKAB) och Flen Vatten och Avfall AB (FVAAB) att omvandla bolagens koncerninterna lån (324,8 mnkr) till externa lån. Tillsammans med försäljning av resten av kommunens verksamhetsfastigheter till FKAB 1 oktober 2015 innebar detta att kommunen hade ett likviditetsöverskott att hantera. I december 2015 beslutade Kommunfullmäktige "att betala in max 330 miljoner kronor inklusive löneskatt som försäkring till KPA av kommunens pensionsskuld vilken ligger som ansvarsförbindelse för pensioner intjänade före 1998." 320,4 mnkr betalades in till KPA 23 december 2015.
34
BALANSRÄKNING
Balansräkning
Kommunen
Belopp i mnkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar
2015
Not 9
187,6
272,5
18,3 60,9 1,4
12,1 55,2 1,4
46,8 234,4
253,8 526,3
0,0 8,7 108,9 286,4 404,0 638,4
0,0 9,0 72,8 190,3 272,1 798,4
151,7 -299,9
458,0 5,1
89,0
2015
Not 28
2014
1 126,4
61,2 245,8 1,4
34,3 240,4 1,4
39,4 1 255,3
5,3 1 131,7
0,9 8,7 96,8 287,6 394,0 1 649,3
0,9 9,0 70,9 191,5 272,3 1 404,0
Not 33
257,0 -302,6
544,7 9,2
85,3
Not 15
89,0
85,3
27,9 116,9
27,1 112,4
Not 34
30,5 119,5
29,8 115,1
0,0 369,8 369,8
49,9 178,1 228,0
900,1 372,7 1 272,8
552,7 191,5 744,2
638,4
798,4
1 649,3
1 404,0
Not 19
386,5
407,8
Not 19
386,5
407,8
Not 20
984,7
408,0
Not 37
13,5
10,5
107,0
Not 10
Not 11 Not 12 Not 13
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Not 14 Summa eget kapital därav årets resultat Avsättningar Not 15 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Not 16 Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder Not 17 Långfristiga skulder Not 18 Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har tagit upp bland skulderna eller avsättningar Borgens- och övriga ansvarsförbindelser Leasing och hyresåtagande
2014
1 215,9
Mark, byggnader, tekniska anläggningar Pågående arbeten Maskiner, fordon, inventarier Övriga materiella anläggningar
Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd m.m. Exploateringsmark Fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR
Kommunkoncernen
203,8
907,5
Not 29
Not 30 Not 31 Not 32
Not 35 Not 36
850,3
Not 21
I november 2014 beslutade Kommunfullmäktige att uppdra till Flens Kommunfastigheter AB (FKAB) och Flen Vatten och Avfall AB (FVAAB) att omvandla bolagens koncerninterna lån till externa lån. Tillsammans med försäljning av resten av kommunens verksamhetsfastigheter till FKAB 1 oktober 2015 innebar detta att kommunen hade ett likviditetsöverskott att hantera. I december 2015 beslutade Kommunfullmäktige "att betala in max 330 miljoner kronor inklusive löneskatt som försäkring till KPA av kommunens pensionsskuld vilken ligger som ansvarsförbindelse för pensioner intjänade före 1998." 320,4 mnkr betalades in till KPA 23 december 2015. Försäkringen gäller from 2016-01-01 därför visar ansvarsförbindelser för pensionsförpliktelser ingen sänkning per 31 december 2015. Samtidigt har borgensåtagandena ökat på grund av att kommunen höjt borgensramen för bolagen med motsvarande belopp som det belopp som nu utgör deras externa lån.
35
KASSAFLÖDESANALYS
Kassaflödesanalys
Kommunen
Belopp i mnkr Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för ej likviditetspåverkande poster Delsumma medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning / minskning kortfristiga fordringar Ökning / minskning förråd och varulager Ökning / minskning övriga omsättningstillgångar Ökning / minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiering anläggningstillgångar Förändring pågående arbeten Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån Återbetalning av lån Amortering av skuld Ökning / minskning långfristiga skulder Ökning / minskning långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten
2015
2014
2015
20,5
5,1
17,7
20,4
38,2
25,5
-36,1
11,1
0,0
0,0
Not 11
0,3
-0,5
Not 18
191,7
10,6
194,1
46,7
Not 9
-19,5
-50,2
Not 9
91,1
Not 10 Not 9
2014
17,8
9,2
74,4
71,9
92,2
81,1
-25,9
10,7
0,0
0,1
Not 30
0,3
-0,5
Not 36
181,2
-8,2
247,8
83,2
Not 28
-208,2
-110,8
0,3
Not 28
91,1
1,0
-17,3 -6,2
0,0 14,6
Not 29 Not 28
-17,3 -27,0
-0,1 30,1
48,1
-35,3
-161,4
-79,8
Not 17 Not 17 Not 17
0,0 -45,5 0,0
0,0 0,0 -1,2
Not 35 Not 35 Not 35
427,9 -45,5 -31,1
0,0 0,0 -11,2
Not 17
-4,4
-0,1
Not 35
-4,4
121,3
Not 10
224,3
102,9
Not 29
-16,8
0,0
174,4
101,6
330,1
110,1
-320,4
0,0
-320,4
0,0
96,1
113,0
96,1
113,5
190,3 286,4 96,1
77,3 190,3 113,0
191,5 287,6 96,1
78,0 191,5 113,5
Not 22
Not 12
Partiell inlösen av kommunala pensionsåtagandet inkl löneskatt Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Förändring av likvida medel
Kommunkoncernen
Not 13 Not 13
Not 38
Not 31
Not 32 Not 32
36
NOTER KOMMUNEN
Noter Kommunen
Not 6 Finansiella intäkter
Not 1 Verksamhetens intäkter Belopp i mnkr 2015 2014 Försäljningsintäkter 3,9 4,7 Taxor och avgifter 30,6 22,0 Hyror och arrenden 11,6 10,3 Bidrag 170,8 137,4 Avgifter för social omsorg 5,3 4,9 Försäljning av verksamhet och 8,5 8,3 konsulttjänster Försäljning av 2,7 0,1 anläggningstillgångar Summa 233,4 187,7 I verksamhetens intäkter ingår jämförelsestörande poster på 9,3 mnkr för 2015 och 0,1 mnkr för 2014, se not 8.
Not 2 Verksamhetens kostnader Belopp i mnkr Personalkostnader Pensionskostnader Inköp av anläggnings- och underhållsmaterial Entreprenader och köp av verksamhet Lokal- och markhyror, fastighetsservice mm Lämnade bidrag Materialkostnader Övriga kostnader Summa
2015 636,3 49,0 5,6
2014 610,1 50,7 4,4
181,8
161,5
95,8
91,7
53,8 26,0 43,2 1 091,5
61,5 23,1 24,4 1 027,4
Not 3 Avskrivningar Belopp i mnkr Avskrivningar byggnader och anläggningar Avskrivningar maskiner och inventarier Summa
2015 7,9
2014 8,2
11,7
10,5
19,6
18,7
2015 628,6 0,8
2014 607,4 0,1
-1,2 628,2
-1,7 605,8
Not 4 Skatteintäkter Belopp i mnkr Preliminär kommunalskatt Preliminär slutavräkning innevarande år Slutavräkning förgående år Summa
Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Belopp i mnkr Inkomstutjämningsbidrag Kommunal fastighetsavgift Bidrag för LSS-utjämning Kostnadsutjämningsbidrag Regleringsbidrag/avgift Strukturbidrag Generella bidrag från staten Summa
2015 196,4 29,1 7,3 32,4 -0,6 1,7 1,2 267,5
2014 182,7 29,5 4,3 30,4 3,7 1,7 0 252,3
Belopp i mnkr Ränteintäkter på utlåning till kommunalt koncernföretag Övriga finansiella intäkter Summa
2015
2014 3,7 0,3 4,0
7,1 0,2 7,3
0,5 1,0 1,5
2014 0,6 1,3 1,9
Not 7 Finansiella kostnader Belopp i mnkr Räntekostnad pensioner Övriga finansiella kostnader Summa
2015
Not 8 Jämförelsestörande Belopp i mnkr Realisationsvinst försäljning anläggnings- och omsättningstillgångar Återbetalning AFA Summa
2015
2014
2,7 6,6 9,3
0,1 0,0 0,1
Not 9 Materiella anläggningstillgångar Belopp i mnkr 2015 Mark, byggnader, tekniska anläggningar
2014
Allmän markreserv Redovisat värde vid årets början Nyanskaffning Årets avskrivning Försäljning Omklassificering Redovisat värde vid årets slut
21,9 0,0 0,0 0,0 0,0 21,9
21,8 0,0 0,0 0,0 0,0 21,8
Verksamhetsfastigheter Redovisat värde vid årets början Nyanskaffning Årets avskrivning Försäljning Redovisat värde vid årets slut
93,0 0,0 -2,0 -90,7 0,3
80,4 14,9 -2,3 0,0 93,0
0,3 0,0 0,0 0,0 0,3
0,4 0,0 0,0 0,0 0,4
Publika fastigheter (gator, vägar, parker) Redovisat värde vid årets början Nyanskaffning Årets avskrivning Försäljning Redovisat värde vid årets slut
83,1 2,1 -5,7 0,0 79,5
68,5 20,3 -5,7 0,0 83,1
Fastigheter för annan verksamhet Redovisat värde vid årets början Nyanskaffning Årets avskrivning Försäljning Omklassificering Redovisat värde vid årets slut
5,5 0,0 -0,1 -0,3 0,0 5,1
5,8 0,0 -0,1 -0,3 0,1 5,5
Fastigheter för affärsverksamhet Redovisat värde vid årets början Nyanskaffning Årets avskrivning Försäljning Redovisat värde vid årets slut
37
NOTER KOMMUNEN
Noter Kommunen
Summa mark, byggnader och tekniska anläggningar Summa 107,0
203,8
Pågående ny-, till- och ombyggnad Redovisat värde vid årets början Pågående arbete Under året aktiverat Redovisat värde vid årets slut
26,7 2,4 -17,0 12,1
12,1 6,7 -0,5 18,3
Maskiner, fordon, inventarier, fordon och inventarier Redovisat värde vid årets början 55,2 Nyanskaffning 17,4 Årets avskrivning -11,7 Försäljning 0,0 Redovisat värde vid årets slut 60,9 Övriga materiella anläggningstillgångar - konst Redovisat värde vid årets början 1,4 Nyanskaffning 0,0 Årets avskrivning 0,0 Försäljning 0,0 Redovisat värde vid årets slut 1,4 Summa materiella anläggningstillgångar Summa 187,6
50,9 14,8 -10,5 0,0 55,2
1,4 0,0 0,0 0,0 1,4 272,5
Not 10 Finansiella anläggningstillgångar Belopp i mnkr 2015 Aktier och andelar Aktier och andelar i kommunens koncernföretag Flens Bostads AB 6,0 Flens Industrihus AB 1,0 Flens Kommunfastigheter AB 3,0 Flen Vatten och Avfall AB 1,0 Framtidsbruket AB 7,7 Unikabruket AB 3,0 Summa 21,7 Aktier och andelar i övriga företag Förlagslån Kommuninvest 2,5 Kommunförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet 1,3 Kommuninvest ekonomisk förening 10,1 Bostadsrätter, andelar och övriga aktier 0,1 Summa 14,0 Summa aktier och andelar 35,7 Långfristiga fordringar Flens Kommunfastigheter AB Flens Industrihus AB Summa långfristiga fordringar Summa finansiella anläggningstillgångar Summa
3,0 8,1 11,1
2014
6,0 1,0 3,0 1,0 0,0 3,0 14,0 2,5 1,3 0,5 0,1 4,4 18,4
227,3 8,1 235,4
0,8 0,0 0,0 0,8
0,8 0,0 0,0 0,8
Hälleforsnäs Redovisat värde vid årets början Nyanskaffning Försäljning Redovisat värde vid årets slut
2,7 0,0 -0,1 2,6
2,7 0,0 0,0 2,7
0,7
Malmköping Redovisat värde vid årets början Nyanskaffning Försäljning Redovisat värde vid årets slut
-0,1 0,6
0,7 0,0 0,0 0,7
Vadsbro Redovisat värde vid årets början Nyanskaffning Försäljning Redovisat värde vid årets slut
0,1 0,0 0,0 0,1
0,1 0,0 0,0 0,1
Mellösa Redovisat värde vid årets början Nyanskaffning Försäljning Redovisat värde vid årets slut
1,0 0,0 -0,1 0,9
1,0 0,0 0,0 1,0
Summa exploateringsmark Summa
8,7
9,0
2015 12,1 58,3
2014 15,3 36,6
27,7 10,8 108,9
20,4 0,5 72,8
Not 12 Fordringar Belopp i mnkr Kundfordringar Fordran stat och övriga kommuner Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter Övriga fordringar Summa
Not 13 Kassa och bank Belopp i mnkr 2015 2014 Handkassa 0,1 0,1 Bank 286,3 190,2 Varav kommunens del 203,4 151,6 Summa 286,4 190,3 Kommunen har en checkkredit på 29,5 mnkr plus en tillfällig limit på 28.0 mnkr tom 30 mars 2016. Vid bokslutstillfället 2015 var 10,8 mnkr utnyttjad.
Not 14 Eget kapital 46,8
253,8
Not 11 Exploateringsmark Belopp i mnkr Flen Redovisat värde vid årets början Nyanskaffning Försäljning Redovisat värde vid årets slut
Sparreholm Redovisat värde vid årets början Nyanskaffning Försäljning Redovisat värde vid årets slut
2015 3,7 0,0 0,0 3,7
2014 3,3 0,4 0,0 3,7
Belopp i mnkr 2015 2014 Ingående balans 458,0 452,9 Årets resultat -299,9 5,1 Avsättning -6,4 Redovisat värde vid årets slut 151,7 458,0 Fullmäktige har under 2015 beslutat att avsätta 6,4 mnkr av 2014 års balanskravsresultat till sluttäckning av deponin på fastigheten Talja 1:5
38
NOTER KOMMUNEN
Noter Kommunen
Not 18 Kortfristiga skulder
Not 15 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Belopp i mnkr 2015 Specifikation – Avsatt till Pensioner Särskild avtals/ålderspension Förmånsbestämd/kompl pension Ålderspension Pension till efterlevande Summa pensioner Löneskatt Summa Avsatt till pensioner Ingående avsättning Nya förpliktelser under året varav Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppräkningar Övrig post Årets utbetalningar Förändring av löneskatt Summa
2014 5,5 55,7 10,5 0,0 71,7 17,3 89,0
5,6 44,4 17,6 1,0 68,6 16,7 85,3
85,3
80,5
3,9
6,2
0,2 -0,1 -0,9 0,6 89,0
0,8 -0,8 -2,4 1,0 85,3
Aktualiseringsgrad 95% Beräkningsgrund för pensioner framgår av avsnittet Redovisningsprinciper
87%
Not 16 Övriga avsättningar Belopp i mnkr Avsatt för Citybanan Ingående avsättning Indexuppräkning Medfinansiering utbetalning Utgående avsättning
2015
2014 16,7 0,2 -5,5 11,4
19,8 0,2 -3,3 16,7
Citybanan är en planerad ca 6 km lång pendelstågstunnel genom centrala Stockholm. Syftet är att frigöra kapacitet på befintliga spår söder om Stockholms central. Detta är en förutsättning för ökad tågtrafik till och från Stockholm då spåren idag är maximalt belastade. Avsatta medel index uppräknas med SCBs entreprenadindex E84 enligt avtalet om medfinansiering 18 december 2007. Första utbetalningsdatum var 1 januari 2013 därefter och fortsätter under en 5-års period (förutsatt att citybanan öppnar för trafik 2017). Avsatt för återställande av deponi Ingående avsättning Ytterliggare avsättningar Ianspråktagna avsättningar Utgående avsättningar
10,4 6,4 -0,3 16,5
10,4 0,0 0,0 10,4
Summa övriga avsättningar Summa 27,9 27,1 Avsättningen avser återställande av deponi vid Frutorpstippen. Arbetet med att återställa är i dagsläget i en inledningsfas och beräknas pågå tom 2017. Kommunfullmäktige har under 2015 beslutat att avsätta 6,4 mnkr av 2014 års balanskravsresultat till sluttäckning av deponin.
Not 17 Långfristiga skulder Belopp i mnkr Lån i banker och kreditinstitut Investeringsbidrag från Boverket Summa
2015 0,0 0,0 0,0
2014 45,5 4,4 49,9
Belopp i mnkr 2015 2014 Kortfristig del av långfristig skuld 0,0 1,2 Leverantörsskulder 28,3 24,3 Koncernkonto bolagens andel 91,7 38,7 Personalens skatter, avgifter och löneavdrag 10,0 9,4 Skuldförda statsbidrag 9,8 10,9 Övriga kortfristiga skulder 3,8 0,6 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter* 226,2 93,0 Summa 369,8 178,1 *66,8 mnkr i tillfälligt stöd från staten med anledning av flyktingsituationen betaldes in till Flens kommun i december 2015. Anslaget redovisas som en förutbetald skatteintäkt och kommer att täcka 2016 års kostnader.
Not 19 Pensionsförpliktelser som inte har tagits upp bland skulderna eller avsättningarna Belopp i mnkr 2015 2014 Ingående balans 328,2 343,6 Aktualisering 0,5 -1,1 Ränteuppräkning 2,5 3,2 Basbeloppsuppräkning -7,9 0,3 Ändringar av försäkringstekniska grunder 1,5 0,0 Övrig post 5,1 -3,0 Årets utbetalningar -18,8 -14,8 Summa pensionsförpliktelser 311,1 328,2 Löneskatt 75,4 79,6 Utgående balans 386,5 407,8 I december 2015 beslutade Kommunfullmäktige "att betala in max 330 miljoner kronor inklusive löneskatt som försäkring till KPA av kommunens pensionsskuld vilken ligger som ansvarsförbindelse för pensioner intjänade före 1998." Pengarna betalades in till KPA 23 december 2015. Försäkringen gäller from 2016-01-01 därför visar ansvarsförbindelser för pensionsförpliktelser ingen sänkning per 31 december 2015. Samtidigt har borgensåtagandena ökat på grund av att kommunen höjt borgensramen för bolagen med motsvarande belopp som det belopp som nu utgör deras externa lån.
Not 20 Borgens- och övriga ansvarsförbindelser Belopp i mnkr 2015 Borgensåtagande – kommunägda bolag Flens Bostads AB Flens Kommunfastigheter AB Flen Vatten och Avfall AB Unikabruket AB Summa
2014 268,4 442,8 185,0 30,0 926,2
268,4 39,3 60,0 30,0 397,7
Övriga Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 55,2 0,0 Egna hem och småhus 0,3 0,3 Föreningar och stiftelser 3,0 10,0 Summa 58,5 10,3 Juni 2014 beslutade Kommunfullmäktige att medge att Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet får ingå borgen för inköp av tågfordon. Summa borgens- och övriga ansvarsförbindelser Summa 984,7
408,0
39
NOTER KOMMUNKONCERNEN
Noter Kommunen
Not 25 Avskrivningar
Not 21 Leasing och hyresåtagande Belopp i mnkr Operationella leasingavtal Inventarier och utrustning Framtida minimileaseavgifter Därav förfall inom 1 år Därav förfall inom 1-5 år Därav förfall senare än 5 år Fordon Framtida minimileaseavgifter Därav förfall inom 1 år Därav förfall inom 1-5 år Därav förfall senare än 5 år
2015 5,1
2014 7,7
3,5 2,4 1,1 0,0
5,1 2,9 2,2 0,0
1,6 1,1 0,5 0,0
2,6 1,5 1,1 0,0
Finansiella leasingavtal vars avtalstid överstiger 3 år Totala minimileaseavgifter 0,0 Framtida finansiella kostader 0,0 Nuvärdet av minimileaseavgifter 0,0 Hyresåtagande Minimihyror Därav förfall inom 1 år Därav förfall inom 1-5 år Därav förfall senare än 5 år
21,3 2,7 4,6 14,0
0,0 0,0 0,0
172,7 76,4 72,7 23,6
Not 22 Justering för ej likviditetspåverkande poster Belopp i mnkr Av- och nedskrivningar Förändring pensionsavsättningar inkl löneskatt Förändring i övriga avsättningar Summa
Not 3 15
2015 19,6 3,7
2014 18,7 4,8
16
-5,6
-3,1
17,7
20,4
Noter Kommunkoncernen
2015 233,4 112,9 1,5 79,9 57,3 2,2 2,4 -121,3 368,3
2014 187,7 109,6 1,0 77,5 55,5 2,4 -103,7 329,9
Not 24 Verksamhetens kostnader Belopp i mnkr Flens Kommun Flens Bostads AB Flens Industrihus AB Flens Kommunfastigheter AB Flen Vatten och Avfall AB Framtidsbruket AB Unikabruket AB Eliminering interna poster Summa
2015 1091,5 90,6 1,3 68,1 41,9 3,2 1,3 -121,3 1176,6
2015 19,6 11,1 0,4 6,8 11,9 4,1 0,7 0,0 54,6
2014 18,7 11,3 0,3 5,6 8,7
2015
2014 7,3 0,2 0,0 0,0 0,0
0,7 0,0 45,4
Not 26 Finansiella intäkter Belopp i mnkr Flens Kommun Flens Bostads AB Flens Industrihus AB Flens Kommunfastigheter AB Flen Vatten och Avfall AB Framtidsbruket AB Unikabruket AB Eliminering interna poster Summa
4,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -3,7 0,4
0,0 -7,1 0,4
Not 27 Finansiella kostnader Belopp i mnkr Flens Kommun Flens Bostads AB Flens Industrihus AB Flens Kommunfastigheter AB Flen Vatten och Avfall AB Framtidsbruket AB Unikabruket AB Eliminering interna poster Summa
2015 1,5 8,8 0,0 4,4 4,1 0,0 0,5 -3,7 15,6
2014 1,9 8,9 0,1 4,7 4,6 0,8 -7,1 13,9
Not 28 Materiella anläggningstillgångar
Not 23 Verksamhetens intäkter Belopp i mnkr Flens Kommun Flens Bostads AB Flens Industrihus AB Flens Kommunfastigheter AB Flen Vatten och Avfall AB Framtidsbruket AB Unikabruket AB Eliminering interna poster Summa
Belopp i mnkr Flens Kommun Flens Bostads AB Flens Industrihus AB Flens Kommunfastigheter AB Flen Vatten och Avfall AB Framtidsbruket AB Unikabruket AB Eliminering interna poster Summa
2014 1027,4 84,9 0,7 67,0 42,3 1,2 -103,7 1119,9
Belopp i mnkr Flens Kommun Flens Bostads AB Flens Industrihus AB Flens Kommunfastigheter AB Flen Vatten och Avfall AB Framtidsbruket AB Unikabruket AB Eliminering interna poster Summa
2015 187,6 369,6 11,7 421,8 185,1 11,6 28,5 0,0 1215,9
2014 272,5 351,6 8,9 281,6 182,7 0,0 29,2 0,0 1126,4
Not 29 Finansiella anläggningstillgångar Belopp i mnkr Flens Kommun Flens Bostads AB Flens Industrihus AB Flens Kommunfastigheter AB Flen Vatten och Avfall AB Framtidsbruket AB Unikabruket AB Eliminering interna poster Summa
2015 46,8 0,2 0,0 0,0 3,5 0,0 0,0 -11,1 39,4
2014 253,8 0,3 0,0 0,0 0,5 0,0 -249,4 5,3
40
NOTER KOMMUNKONCERNEN
Noter Kommunkoncernen
Not 35 Långfristiga skulder
Not 30 Övriga omsättningstillgångar Belopp i mnkr Flens Kommun Flens Bostads AB Flens Industrihus AB Flens Kommunfastigheter AB Flen Vatten och Avfall AB Framtidsbruket AB Unikabruket AB Eliminering interna poster Summa
2015
8,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 8,7
2014 9,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 9,0
2015 108,9 2,8 0,7 6,1 6,0 5,7 0,3 -33,7 96,8
2014 72,8 2,0 0,3 13,2 3,9 0,0 0,3 -21,6 70,9
Not 32 Kassa och bank Belopp i mnkr 2015 2014 Flens Kommun 286,4 190,3 Flens Bostads AB 17,1 19,9 Flens Industrihus AB 2,9 7,2 Flens Kommunfastigheter AB 48,3 8,3 Flen Vatten och Avfall AB 20,1 0,0 Framtidsbruket AB 0,0 Unikabruket AB 4,5 4,0 Eliminering interna poster -91,7 -38,1 Summa 287,6 191,5 Kommunen har en checkkredit på 29,5 mnkr plus en tillfällig limit på 28.0 mnkr tom 30 mars 2016. Vid bokslutstillfället 2015 var 10,8 mnkr utnyttjad.
Not 33 Eget kapital Belopp i mnkr IB eget kapital Justering av reserver Årets resultat Avsättning UB eget kapital
2015 544,7 21,3 -302,6 -6,4 257,0
2014 518,1 17,4 9,2
2015 116,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2,6 119,5
2014 112,4 0,0 0,0 0,0 0,0
544,7
Not 34 Avsättningar Belopp i mnkr Flens Kommun Flens Bostads AB Flens Industrihus AB Flens Kommunfastigheter AB Flen Vatten och Avfall AB Framtidsbruket AB Unikabruket AB Justering av avsättningar Summa
2015 0,0 268,4 8,1 419,7 185,0 0,0 30,0 -11,1 900,1
2014 49,9 268,4 8,1 265,5 166,2 30,0 -235,4 552,7
Not 36 Kortfristiga skulder
Not 31 Fordringar Belopp i mnkr Flens Kommun Flens Bostads AB Flens Industrihus AB Flens Kommunfastigheter AB Flen Vatten och Avfall AB Framtidsbruket AB Unikabruket AB Eliminering interna poster Summa
Belopp i mnkr Flens Kommun Flens Bostads AB Flens Industrihus AB Flens Kommunfastigheter AB Flen Vatten och Avfall AB Framtidsbruket AB Unikabruket AB Eliminering interna poster Summa
0,0 2,7 115,1
Belopp i mnkr Flens Kommun Flens Bostads AB Flens Industrihus AB Flens Kommunfastigheter AB Flen Vatten och Avfall AB Framtidsbruket AB Unikabruket AB Eliminering interna poster Summa
2015 369,8 44,1 0,7 50,1 17,7 14,9 0,9 -125,5 372,7
2014 178,1 30,8 1,4 31,9 8,2 0,9 -59,8 191,5
Not 37 Borgens- och övriga ansvarsförbindelser Borgensåtagande Belopp i mnkr Flens Kommun Flens Bostads AB Flens Industrihus AB Flens Kommunfastigheter AB Flen Vatten och Avfall AB Framtidsbruket AB Unikabruket AB Eliminering interna poster Summa
2015 929,5 0,2 0,0 0,0 0,0 10,0 0,0 -926,2 13,5
2014 408,0 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 -397,7 10,5
Not 38 Justering för ej likviditetspåverkande poster Belopp i mnkr Av- och nedskrivningar Förändring pensionsavsättningar inkl löneskatt Förändring i övriga avsättningar Summa
Not 25 15
2015 54,6 3,7
2014 45,4 4,8
16,1
21,7
74,4
71,9
41
42
DRIFTREDOVISNING
Driftredovisning
Redovisning 2015 Kostnader
Avvikelse 2015
Redovisning 2014 Netto
Belopp i mnkr
Intäkter
Kommunfullmäktige
0,0
2,0
-2,0
-2,0
0,0
-1,8
Kommunstyrelse
3,1
82,6
-79,5
-80,7
1,2
-78,8
Revision
0,0
0,8
-0,8
-0,7
-0,1
-0,6
Överförmyndare
1,5
3,9
-2,4
-2,5
0,1
-1,6
Valnämnd/Jävsnämnd
0,0
0,1
-0,1
-0,1
0,0
-0,3
Barn-, utbildnings- och kulturnämnd
75,6
425,8
-350,2
-351,5
1,3
-329,9
Samhällsbyggnadsnämnd
26,9
95,4
-68,5
-66,9
-1,6
-
163,2
534,4
-371,2
-357,7
-13,5
-336,6
Kultur- och fritidsnämnd
-
-
-
-
-
-32,3
Teknisk nämnd
-
-
-
-
-
-28,9
Arbetsmarknads- och utbildningsnämnd
-
-
-
-
-
-13,7
Bygg- miljö och räddningsnämnd
-
-
-
-
-
-19,9
Personalnämnd
-
-
-
-
-
-0,1
Summa nämnder
270,3
1 145,0
-874,7
-862,1
-12,6
-844,7
Finansförvaltning
965,5
70,3
895,2
871,1
24,1
849,8
1 235,8
1 215,3
20,5
9,0
11,5
5,1
Socialnämnd
Årets resultat
Netto
Budget 2015 Netto
Från och med 2015 har den kommunala organisationen förändrats och antalet nämnder har blivit färre. Arbetsmarknads- och utbildningsnämnd, Personalnämnd, Kultur och fritidsnämnd, Bygg-, miljö- och räddningsnämnd samt Teknisknämnd upphörde. En Samhällsbyggnadsnämnd och ett Personalutskott har skapats och Valnämnden förändrades till att även vara Jävsnämnd. Barn- och utbildningsnämnd har ändrats namn till Barn-, utbildnings- och kulturnämnd.
INVESTERINGSREDOVISNING
Investeringsredovisning Belopp i mnkr
Kommunstyrelse varav………IT-utrustning Utbyggnad bredband Informationstavlor Ortsutveckling KS
Kostnader
Utfall 2015 Intäkter
Budget 2015 Netto
Netto
14,8 8,2 5,3 0,6 0,3
1,4 0,0 1,4 0,0 0,0
13,4 8,2 4,0 0,6 0,3
30,9 6,5 4,2 1,4 15,3
2,9 2,2
0,0 0,0
2,9 2,2
7,2 3,2
0,4
0,0
0,4
1,6
0,3
0,0
0,3
1,3
Samhällsbyggnadsnämnd varav………Offentlig belysning Fordon och maskiner Nytt maskineri bowling Park och utemiljö Detaljplaner
8,0 2,0 2,0 1,2 0,5 0,3
0,7 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0
7,3 2,0 1,9 1,2 0,5 0,3
50,6 3,4 2,4 1,7 0,2 0,5
Socialnämnd varav………Inventarier äldreboenäldreboenden Datorer undervisning Hemgården
2,4
0,4
2,0
3,6
1,1 0,5 0,2
0,4 0,0 0,0
0,7 0,5 0,2
1,4 0,6 0,0
28,1
2,4
25,7
92,3
Barn-, utbildnings- och kulturnämnd varav………Undervisningsdatorer Inventarier och undervisningsmaterial Inventarier kost och städ
Summa investeringar
43
REDOVISNINGSPRINCIPER
REDOVISNINGSPRINCIPER
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning vilket bl.a. innebär att principerna är oförändrade jämfört med föregående år. Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. År 2014 har Flens Bostads aktiebolags (FBAB) redovisning förändrats till de nya redovisningsprinciperna, K3-reglerna. Nedan lämnas kommentarer till de redovisningsprinciper kommunen använt samt avvikelser jämfört med lagstiftning och rekommendationer.
Avvikelser
Materiella anläggningstillgångar (RKR 11.4) Enligt RKR 11.4 ska ackumulerade anskaffningsvärden och avskrivningar för varje anläggningstillgångsslag redovisas i not, p.g.a. brister i nuvarande system kan det inte redovisas på ett tillförlitligt sätt.
Sammanställd redovisning (RKR 8.2)
I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag och kommunalförbund i vilka Flens kommun har minst tjugo procents inflytande. Från och med 1 januari 2015 har Flens kommun via ett nybildat dotterbolag tagit över ägandet av det flesta fastigheterna som tidigare ägdes av Stiftelsen Hälleforsnäs Bruksfastigheter.
Kommunkoncernens medlemmar och ägarandelar framgår i avsnittet Kommunkoncernen. Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en samlad helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning oberoende av i vilken juridisk form verksamheten bedrivs. Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden och med hänsyn till specificering enligt proportionell konsolideringsmetod. Kommunens bokförda värden på aktier i de kommunala bolagen har eliminerats mot bolagens eget kapital. I koncernens eget kapital ingår efter eliminering, förutom kommunens eget kapital, endast den del av de kommunala bolagens eget kapital som motsvarar ägd andel. Tillgångar och skulder samt intäkter och kostnader har upptagits till så stor del som motsvarar ägd andel. Därefter har interna mellanhavanden eliminerats med ägd andel.
Jämförelsestörande och extraordinära poster (RKR 3.1)
Jämförelsestörande poster särredovisas när dessa förekommer i not till respektive post i resultaträkningen och/eller i kassaflödesrapporten. Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och överstiger 10 mnkr. Dessutom redovisas alltid kommunens realisationsvinster vid fastighetsförsäljningar samt kostnader och intäkter för tomtförsäljning i samband med markexploatering som jämförelsestörande. En post skall klassificeras som extraordinär om följande tre kriterier samtidigt är uppfyllda: • Händelsen eller transaktionen som ger upphov till posten saknar ett tydligt samband med den ordinarie verksamheten. • Händelsen eller transaktionen är av sådan typ att den inte kan förväntas inträffa ofta eller regelbundet. • Posten uppgår till ett väsentligt belopp.
44
REDOVISNINGSPRINCIPER
Skatteintäkter (RKR 4.2)
ett värde som understiger 25 tkr har kostnadsförts direkt vid anskaffning. Nedlagda kostnader vid pågående projekt redovisas som pågående arbeten till dess att de tas i bruk.
Statsbidrag till anläggningstillgångar och anslutningsavgifter (RKR 18.1)
Exploateringsmark klassificeras omsättningstillgång i balansräkningen.
Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på Sveriges kommuner och landsting (SKL:s) decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2.
Rekommendationen 18.1 Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar innebär att statsbidrag till anläggningstillgångar och anslutningsavgifter periodiseras över respektive anläggningstillgångs nyttjandeperiod.
Övriga intäkter
Investeringsbidrag har tagits upp som en långfristig skuld och periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod.
Avskrivningar (RKR 11.4)
Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. Avskrivning påbörjas månaden efter investeringen tagits i bruk. Nedskrivning av anläggningstillgångens värde sker vid bestående värdenedgång. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs emellertid inga avskrivningar. Avskrivningstider Verksamhetsfastigheter Hyresfastigheter Gator och vägar Maskiner och inventarier Fordon Datorer Mark Konst
10-50 år 10-33 år 20-33 år 5-10 år 3-20 år 3 år skrivs ej av skrivs ej av
Huvudregeln för vad som betraktas som investering i Flens kommun är att inköpet har en nyttjandeperiod på minst tre år och ett anskaffningsvärde på minst 25 tkr exklusive moms. Korttidsinventarier, d v s inventarier som antas ha en livslängd om högst tre år eller har
som
Komponentavskrivning
Under 2014 förändrades regelverket för anläggningsredovisning. Kravet på komponentavskrivning infördes. Flens kommun har under 2015 fortsatt arbetet med tillämpningen i den kommunala verksamheten. Arbetet är dock ej ännu färdigställt.
Anläggningstillgångar (RKR 11.4)
Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet reducerat med eventuella investeringsbidrag och faktiska av- och nedskrivningar.
Kassa och bank
Hela behållningen på koncernkontot i kommunens balansräkning redovisas i Kassa och bank. Ställningen på respektive bolags konto redovisas som kortfristig skuld eller fordran.
Pensioner (RKR 2.1, 2.2, 7.1, 10.2, 17.1)
Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknande enligt RIPS07. Pensioner redovisas enligt blandmodellen vilket innebär att pensioner inklusive löneskatt intjänade till och med 31 december 1997 behandlas som ansvarsförbindelse.
Pensionsåtaganden avseende det individuella valet, och som intjänats under perioden, har kostnadsförts och redovisats som kortfristig skuld. Det gäller även den särskilda löneskatten för individuella delen. Åtaganden för visstids- eller särskild ålderspension samt intjänad pension på löneandelar över 7,5 basbelopp har kostnadsförts under perioden
45
REDOVISNINGSPRINCIPER samt redovisats balansräkningen.
som
avsättning
i
From 1 januari 2014 gäller A-KAP-KL för födda 1986 eller senare. Även pensionsåtaganden för förtroendevalda politiker redovisas i resultat och balansräkningen. I november 2014 beslutade Kommunfullmäktige att uppdra till Flens Kommunfastigheter AB (FKAB) och Flen Vatten och Avfall AB (FVAAB) att omvandla bolagens koncerninterna lån till externa lån. Tillsammans med försäljning av resten av kommunens verksamhetsfastigheter till FKAB 1 oktober 2015 innebar detta att kommunen hade ett likviditetsöverskott att hantera. I december 2015 beslutade Kommunfullmäktige "att betala in max 330 miljoner kronor inklusive löneskatt som försäkring till KPA av kommunens pensionsskuld vilken ligger som ansvarsförbindelse för pensioner intjänade före 1998." Pengarna betalades in till KPA 23 december 2015. Försäkringen gäller from 2016-01-01 därför visar ansvarsförbindelser för pensionsförpliktelser ingen sänkning per 31 december 2015.
Semesterlöneskulden
Semesterlöneskulden avser ej uttagna semesterdagar vid periodens slut. Tillsammans med okompenserad övertid och därpå upplupen arbetsgivaravgift redovisas de som en kortfristig skuld och belastar resultatet på det år de intjänas.
Leasing- och hyresavtal (RKR 13.2)
Flens kommun har för närvarande bara operationella leasingavtal och dessa bokförs ej som tillgång utan som kostnad på resultatet.
Tillfälligt statsbidrag för mottagning av flyktingar
Riksdagen har beslutat om anslaget 1:5 tillfälligt stöd till kommuner och landsting för budgetåret 2015. Anslaget får användas för
statsbidrag med anledning av flyktingsituationen. Det tillfälliga stödet avses att även täcka kostnader som kan förväntas uppstå 2016. Enligt Rådet för kommunal redovisning bör inkomsten periodiseras antingen med en jämn fördelning from december 2015 eller från den månad 2015 när kommunen bedömt att kostnaderna för flyktingsituationen började öka i betydande omfattning, tom 2016. 66,8 mnkr i tillfälligt stöd från staten med anledning av flyktingsituation betaldes in till Flens kommun i december 2015. Anslaget redovisas som en förutbetald skatteintäkt (Not 18) och kommer att täcka 2016 års kostnader.
46
ORD OCH BEGREPP
ORD OCH BEGREPP Anläggningstillgång
Tillgångar för stadigvarande bruk som fastigheter, maskiner, inventarier m.m.
Avskrivning
Planmässig värdeminskning av en anläggningstillgång på grund av ålder och förslitning.
Balanskravsresultat
Är årets resultat när hänsyn tagits till reavinster och täckning av tidigare års underskott. Detta resultat ska vara minst noll för att kommunen ska leva upp till ekonomi i balans.
Balansräkning
Redovisar den ekonomiska ställningen, tillgångar och skulder samt eget kapital vid räkenskapsårets slut.
Budget
Plan över framtida planerade ekonomiska och verksamhetsmässiga händelser under en bestämd tidsperiod.
Eget kapital
Ingående eget kapital från föregående år och årets resultat eller skillnaden mellan tillgångar och skulder.
Extraordinära poster
Kostnader och intäkter av väsentliga belopp som härrör från verksamheter som klart saknar samband med ordinarie verksamhet och som inträffar oregelbundet.
Finansieringsanalys
Visar hur investeringarna finansierats samt hur rörelsekapitalet (omsättningstillgångarna minus korta skulder) förändrats.
Finansiella kostnader och intäkter Bl.a. kostnadsräntor på lån och ränteintäkter på gjorda placeringar. Finansnetto God ekonomisk hushållning
Skillnaden mellan finansiella kostnader och intäkter. Att verksamheten bedrivs så effektivt och ändamålsenligt som möjligt med insatta resurser och att varje generation gör rätt för sig d v s att man inte övervältrar kostnader till kommande generationer.
God redovisningssed
När det är vanligt att en redovisningsfråga hanteras på samma sätt av flertalet redovisningsskyldiga blir redovisningssättet god sed.
Internränta
Kalkylmässig ränta för det kapital som nyttjas av en viss verksamhet.
Kapitalkostnad
Internränta och avskrivningar som en verksamhet belastas med för de investeringsmedel de tagit i anspråk.
Kommunalekonomisk utjämning Den kommunalekonomiska utjämningen indelas i fem olika delar, inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag/avgift. Syftet är att samtliga kommuner i landet
47
ORD OCH BEGREPP ska kunna bedriva verksamhet med så lika förutsättningar som möjligt oberoende av struktur och skatteunderlag. Kortfristiga fordringar
Fordringar som förfaller till betalning inom ett år från balansdagen (31/12).
Kortfristiga skulder
Skulder som ska betalas inom ett år.
Likviditet
Betalningsberedskap på kort sikt.
Långfristiga fordringar
Fordringar som ska betalas senare än ett år från balansdagen (31/12).
Långfristiga skulder
Den del av skulderna som inte ska betalas inom ett år.
Maxtaxa
Avgiftstak för utförd kommunal verksamhet till kommuninvånaren.
Omsättningstillgång
Kassa, bank, kortfristiga placeringar, kortfristiga fordringar och förråd dvs. tillgångar man kan omsätta inom 1 år.
Ramar
Beviljade nettokostnader (kostnader minus intäkter) för respektive nämnd att utföra verksamheten i enlighet med målen och uppdragen i budgeten.
Resultaträkning
Visar kommunens totala kostnader och totala intäkter samt årets resultat.
Rörelsekapital
Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder.
Skatteintäkter
Kommunalskatten inkl. slutavräkningarna.
Soliditet
Andelen eget kapital av det totala kapitalet, visar graden av tillgångarna.
Standardkostnad
Standardkostnaden är den kostnad som kommunen skulle ha om man bedrev verksamheten på en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå och med hänsyn till de egna strukturella faktorerna enligt kostnadsutjämningen.
Taxefinansiering
Verksamheter som finansieras med avgifter från brukarna.
Utdebitering
Visar hur mycket av varje intjänad hundralapp en kommuninvånare betalar i kommunalskatt.
Utjämning
Kommunalekonomisk utjämning och LSS-utjämning.
Årets resultat
Årets intäkter minus kostnader.
48
BILAGA 1
BILAGOR
Bilaga 1 Uppföljning av strategiska mål och områden
De strategiska målen har formulerats med utgångspunkt från den beslutade visionen ”Flens kommun 2019”. I detta avsnitt presenteras hur utvecklingen inom kommunens verksamheter skett i förhållande till de strategiska målen. Under varje strategiskt mål har konkreta mål angetts. För att bedöma om kommunen är på rätt väg, dvs. på väg att uppnå de strategiska målen och i sin förlängning visionen, har ett antal indikatorer tagits fram för att mäta utvecklingen. I flera indikatorer kan kommunens resultat jämföras med andra kommuner. Utfallet för Flens kommun är då färgmarkerat enligt följande: = Bland de 25 procent bästa, bra resultat för Flens kommun. = Bland de 50 procent i mitten, medelresultat för Flens kommun. = Bland den 25 procent sämsta, förbättringsområde för Flens kommun. Vidare finns, under varje strategiskt mål, en uppföljning av strategiska områden. De strategiska områdena är prioriterade utvecklingsområden där olika projekt eller insatser ska genomföras i syfte att öka kommunens möjlighet att nå de strategiska målen.
Hög sysselsättning och ett mångsidigt näringsliv Konkreta mål med indikatorer:
Flens kommun ska genomsyras av en positiv attityd till företag genom att erbjuda bra och tillgänglig service och ha god beredskap för etableringar. Indikatorer: • Företagsklimat- företagarnas bedömning av kommunens service. •
Byggklar mark för industrier och andra verksamheter.
Uppföljning: Kommunen arbetar med En Väg In – där arbetet med att stärka kommunens offentliga leveranser inom myndighetsutövningen har hög prioritet för de nämnder som arbetar med frågorna. Genom ett förbättrat bemötande gentemot företag och kommuninvånare kommer det att kunna leda till fler jobb och etableringar i kommunen. Det treåriga näringslivsprojektet avslutades i november. Projektet har inneburit mer resurser till att utveckla och stärka näringslivet. Trenden för företagsklimat pekar försiktigt uppåt. Kommunen har förbättrat sin position två år i rad och arbetet med att hitta samarbetsformer med näringslivet intensifieras allt mer. Det är också viktigt med satsningar på stadsmiljön för att människor ska trivas och för att kommunen ska få nya invånare. Det finns en tydlig koppling till att företagen väljer att etablera sig i orter som upplevs attraktiva. Under 2015 har genomförandet av den fördjupade översiktsplanen ”Flen-staden mellan sjöarna” påbörjats, vilket innebär; • En handlingsplan håller på att färdigställas för genomförandet av fördjupningen. • Ett gestaltningsprogram för centrum har tagits fram. • Förstudie har genomförts för en skatepark på central plats i Flen. • Detaljplanearbete har genomförts för nybyggnation av flerbostadshus i centrum. • Diskussioner har förts med Flens Bostads AB och andra aktörer hur Flen kan komma vidare med förtätning av staden.
49
BILAGA 1 •
Detaljplanearbetet har inletts på flera centrala områden i Flen som innebär förtätning med bostäder, handel mm.
Kommunen har, med cirka 16 hektar planlagd och byggklar industrimark, god planberedskap för industri och handel. Efterfrågan på industrimark har under året varit tämligen låg. Flens kommun ska genom utbildning, arbetsmarknadsåtgärder och ytterligare insatser bidra till att fler invånare finner vägar till egen försörjning. Indikatorer: • Förvärvsarbetande invånare 20-64 år. • Kursdeltagare som slutfört kurs i gymnasial vuxenutbildning. • Elever som godkänts inom SFI. Uppföljning: Arbetet med att skapa fler arbetsplatser är ett prioriterat område där näringslivskontoret arbetar med att marknadsföra kommunen för företag såväl inom som utanför kommunens gränser. Inom vuxenutbildningen pågår ett aktivt arbete med studieplanerna och att eleverna skall ha realistiska studieplaner. Det kan noteras att det är svårt att i nuläget få ett bättre utfall utifrån indikatorn. Förklaring till detta är följande: • Eleverna har sämre förkunskaper och de måste då läsa kurserna på längre tid över flera terminer. • Större andel elever kommer från SFI, de har då sämre förkunskaper framförallt i svenska. • Eleverna är inte vana att studera. • Det är färre elever som enbart behörighetskompletterar, alltså som enbart läser in ett ämne. Det är fyra intag till gymnasiet per år. En del kan t.ex. börja sin kurs i oktober och kan inte vara klar i december. Rektorn kommer också att tillsammans med personalen på vuxenutbildningen se över inrapporteringen då det finns misstankar om att det finns brister i inrapporteringen som inte ger rätt resultat. Andel elever inom SFI som har godkänts har vid senaste mätningen sjunkit. Anledningen kan vara ett stort inflöde av elever och svårigheter att rekrytera personal med examen i svenska som andraspråk samt att eleverna inte är vana att studera. Flens kommun ska tillsammans med andra aktörer och intressenter verka för att omsättningen och sysselsättningen inom besöksnäringen ökar. Indikatorer: • Turistomsättningen, kr/invånare • Antal kommersiella gästnätter Uppföljning: Flens kommuns turistweb, Visit Flen, har utvecklats tillsammans med Visit Sörmland. Destinationsutvecklingsprocessen DUS rullar på och fler och fler besöksmål medverkar och samverkar i processen. Kommunen deltar i ett projekt kring stärkt lokal attraktionskraft som är delfinansierat av Tillväxtverket. Detta projekt kommer att pågå i två år med avslut hösten 2017.
50
BILAGA 1 Indikator
Senaste utfall
Mål
Flen
Riket
År 2018
Företagsklimat- totalt, nöjd Kund-Index (NKI). Företagarnas bedömning av kommunens service, ingår i KKiK. Byggklar kommunal mark för industri och andra verksamheter, mäts i hektar, egen mätning,
63
68
• Totalyta tomter • Största möjliga sammanhängande tomtyta Förvärvsarbetande invånare 20-64 år, andel (%), ingår i KKiK
16,3 ha 8,5 ha 70,9
78,5
Kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning som vid årets slut slutfört kurs, andel (%)
51
71,1
Andel (%) elever inom SFI som godkänts, Skolverkets kommunblad
56
63
Turistomsättningen (kr/inv). Statistik från extern mätning av Resurs AB. Antal kommersiella gästnätter, statistik sammanställd av Resurs AB
9 269
Öka
89 296
Öka
Öka/bibehålla
Öka
Strategiska områden: Åtgärder för att minska kommunens kostnader för försörjningsstöd. Kommunfullmäktige beslutade i strategisk plan 2014-17 om målsättningen att i jämförelse med 2013 års nivå halvera kostnaden för försörjningsstöd till 2017. Arbetet fortlöper enligt plan och fram tills idag är kostnadsminskningen 40 % och kostnaderna ser ut att fortsatt minska.
Utvecklande, lärande och hälsobefrämjande miljöer för alla barn och ungdomar Konkreta mål med indikatorer:
Alla elever ska nå kunskapsmålen.
Indikatorer: • Godkända elever i svenska och matematik, nationella prov åk 3. • Godkända elever i svenska, engelska och matematik, nationella prov åk 6. • Elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen. • Gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola. Uppföljning: Indikatorerna visar att resultatet för grundskolans yngsta elever är på väg uppåt om man jämför med föregående år. Resultatet för årskurs 9 är lågt och gymnasiets resultat har enligt indikatorn sjunkit. En anledning till det låga resultatet i de högre årskurserna kan bland annat vara att kommunen inte har kunnat erbjuda tillräcklig studiehandledning på modersmål i grundskolan men även att följa upp och dokumentera resultat inom utbildningen. I samband med redovisning av måluppfyllelsen vid barn-, utbildnings- och kulturnämndens möte i december gavs förvaltningen i uppdrag att analysera de sjunkande resultaten och rapportera analysen och vidtagna åtgärder för ökad måluppfyllelse till nämndens sammanträde senast mars 2016.
51
BILAGA 1 Alla barn ska känna sig trygga i förskolor och skolor Indikatorer: • Vårdnadshavares bedömning om kommunens förskoleverksamhet – trygghet. • Elevers omdöme om grundskolans verksamhet – trygghet. Uppföljning: Förskolans personal arbetar kontinuerligt med att skapa trygghet hos barnen såväl enskilt som i grupp. De kartlägger barnens trygghet genom enkäter, och observationer i miljön. Att skapa mindre grupper i gruppen är ett sätt att öka tryggheten och ge en lugnare miljö. Arbetslagen reflekterar över sina förhållningssätt och kommunikation med barnen och varandra. De arbetar vidare med att skapa tillitsfulla föräldrarelationer. Fritidspersonalen arbetar kontinuerligt med att barnen utvärderar aktiviteter och hur verksamheten upplevs gällande trygghet och trivsel. Under läsåret 2014/2015 genomfördes ingen kommungemensam enkät för skolan då Skolinspektionen genomförde en enkätundersökning i årskurs 5-9. Skolinspektionens enkät visar att större andel av föräldrarna och eleverna i årskurs 5 i kommunen upplever studie ro under lektionerna jämfört med riket. För årskurs 9 var resultatet i denna fråga lägre än riket. Fritidshem och fritidsgårdar ska vara tillgängliga mötesplatser som understödjer lärande och social utveckling för barn och ungdomar Indikatorer: • Årsarbetare i fritidshem med pedagogisk högskoleexamen. • Öppettider på fritidsgårdarna. Uppföljning: Det finns förbättringspotentialer kring hur kommunen följer upp, analyserar och vidtar åtgärder gällande hur fritidshemmens verksamhet stimulerar elevernas utveckling och lärande samt erbjuder dem en meningsfull fritid och rekreation. I takt med att kunskaperna och rutinerna kring det systematiska kvalitetsarbetet blir befäst kommer dessa resultat och analyser bli lättare att genomföra. Det är svårt att få behöriga fritidspedagoger då det råder brist på den yrkeskategorin i hela landet. En partsammansatt arbetsgrupp som har som uppdrag att arbeta fram en handlingsplan som beskriver vad en ”attraktiv arbetsgivare är i Flens kommun” har tillsatts på barn-, utbildnings- och kulturnämnden från och med januari 2016. Syftet är att bibehålla våra dessa svårrekryterade yrkeskategorier samt att attrahera nya sökande att välja Flens kommun. Fritidsgårdarna har under året inte haft öppet i den utsträckning som var önskvärd. Dock har genomsnittligt antal timmar/vecka för gård med längst öppettid ökat från 12 till 15 timmar. Det pågår ett arbete med Tjejtorget i Flen som är en satsning på att få fler flickor att besöka fritidsgårdarna. Det finns en efterfrågan på riktade aktiviteter mot flickor vilket även ger dem möjligheten bekanta sig med fritidsgårdens lokaler och personal. Andelen flickor som besöker fritidsgården i Flen har ökat från 25 procent 2014 till 27 procent 2015. 2013 var andelen flickor 37 procent. Andelen flickor som besöker fritidsgården i Hälleforsnäs har minskat från 30 procent 2014 till 25 procent 2015. 2013 var andelen flickor 34 procent. Andelen flickor som besöker fritidsgården i Malmköping har legat relativt konstant på ca 40 procent de senaste tre åren.
52
BILAGA 1 Indikator
Senaste utfall
Mål
Flen
Riket
År 2018
Godkända elever i svenska och matematik, nationella prov åk 3. Elever som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesproven i svenska, svenska som andraspråk och matematik, hemkommun, genomsnittlig andel (%), ingår i KKiK Godkända elever i svenska och matematik, nationella prov åk 6. Elever som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov som fått lägst betyget E för ämnesprovet i svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik, hemkommun, genomsnittlig andel (%), ingår i KKiK Elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%). Gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola, andel (%). Vårdnadshavares bedömning av kommunens förskoleverksamhet – trygghet, andel (%) egen mätning
60
70
92
93
52
75,4
66,4
64,5
97
Öka/bibehålla
Elevers omdöme om grundskolans verksamhet – trygghet, andel (%), egen mätning
88,4
Öka/bibehålla
Årsarbetare i fritidshem med pedagogisk högskoleexamen, andel (%)
35,0
Öppettider på fritidsgårdarna. Hur många timmar/vecka har fritidsgårdarna öppet, genomsnitt/vecka för gård med längst öppettid, egen mätning
18
55,9 Öka/bibehålla
Strategiska områden: Skolprojektet Skolprojektet avslutades planenligt under våren 2015 och har inarbetats i barn-, utbildnings-, och kulturnämndens verksamheter. Skolprojektet har bidragit till att alla pedagoger för ständiga diskussioner om hur man kan förändra och förbättra lärandemiljön. De utmanar sig själva i att förändra tankemönster och förbättra inlärningsstrategier där synligt lärande är en av de bärande byggstenarna. Fullmäktige beslutade redan i september 2013 om en rad insatser inom skolområdet som sträcker sig fram till 2019 och som ska leda till ökad måluppfyllelse i skolan. Arbetet med dessa insatser har fortsatt under 2015 bland annat har det nya kvalitetsledningssystemet tagits i bruk under året och är under implementering. Det pågår även ett arbete med att skapa skolgemensamma normer och värderingar och under höstterminen inleddes ett treårigt samarbetsprojekt med FRIENDS, som Sörmlands sparbank finansierar. Satsningen innebär ett utbildningspaket som inkluderar all skolpersonal, alla elever och alla vårdnadshavare i arbetet mot kränkningar, trakasserier och diskriminering för att tillsammans nå en tryggare skolmiljö. Familjecentral Uppdraget att utreda förutsättningar för familjecentralen var riktat till kommunstyrelsen men i praktiken är det socialnämnden i samverkan med barn-, utbildnings-, och kulturnämnden som har arbetat konkret med frågan. Utredningsarbetet med att se över möjligheten att starta familjecentral
53
BILAGA 1 i kommunen är klar och visar att det finns goda skäl att starta familjecentral under förutsättning att medel tillförs. En familjecentral kommer att ge möjligheter att tillsammans med andra kompetenser arbeta systematiskt förebyggande. Föräldrar och små barn når flera kompetenser i samma verksamhet vilket ökar tillgängligheten. Familjecentralen kommer att bli en arena för att knyta relationer mellan föräldrar och barn men även öppna upp för andra samarbetsformer. Samtal med Hälsoval i landstinget har skett i syfte att få en bild av hur de ser på möjligheterna att starta familjecentral med delat huvudmannaskap i Flens kommun. De ställer sig positiva och har en policy gällande familjecentral.
Attraktiva och trygga boende- och livsmiljöer Konkreta mål med indikatorer:
Flen ska vara en trygg kommun att bo och leva i.
Indikatorer: • Medborgarnas bedömning av tryggheten i kommunen. • Antal anmälda våldsbrott. • Väntetid från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende – äldreomsorg. • Antal olika personal som möter en hemtjänsttagare. Uppföljning: Den upplevda tryggheten har sjunkit och antalet våldsbrott ligger högt. Det finns inte någon signifikativ förändring i den faktiska säkerheten. Det genomförs säkerhetsinriktade insatser genom exempelvis riskanalyser (ex. Bruksskolan i Hälleforsnäs, brottsförebyggande arbete m.m.) för att identifiera åtgärdsförslag. Trenden är att skadegörelsen har minskat i Flen mellan åren 2011-2015. Ett nytt samverkansavtal som berör de ovannämnda konkreta målen har skapats tillsammans med polismyndigheten. De samverkansområden som avtalet berör är: • Våldsbrott • Klotter och skadegörelse • Inbrott och stölder • Integration • Trafiksäkerhet • Skol och ungdomsmiljö • Medborgarlöften • Brottsförebyggande arbete En bedömning som kan göras av måluppfyllnaden för de konkreta målen är att samverkansavtalet skapar förutsättningar för en ökad känsla av trygghet bland medborgarna samt minska antalet anmälda våldsbrott. Utmaningar som finns i arbetet vad gäller trygghet och mätningen av den upplevda tryggheten är den subjektiva uppfattningen som kan påverkas av yttre faktorer. Exempel på yttre faktorer som kan påverka den upplevda tryggheten är medierapportering om negativa händelser i omvärlden eller att en upplevd negativ händelse sker i nära anslutning till undersökningen. Människor i behov av vård, omsorg och stöd i livets olika skeden ska mötas av trygga verksamheter med god kvalitet där individen står i centrum. Indikatorer: • Kvalitetsaspekter inom särskilt boende – äldreomsorg. • Omsorgs- och serviceutbud inom hemtjänst.
54
BILAGA 1 • •
Kvalitetsaspekter inom LSS grupp- och serviceboende. Andel ej återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad utredning eller insats.
Uppföljning: Socialförvaltningen arbetar utifrån salutogent och systemteoretiskt perspektiv, där individen är den viktigaste. Kommunens värdegrund är implementerad och inom äldreomsorgen finns värdighetsgarantier. Detta kan också konstateras med hjälp av indikatorerna som visar att kommunen får goda resultat av de enskilda brukarna. Den boendestrategi som togs fram 2014 har reviderats. Andelen äldre-äldre ökar mer än tidigare prognoser visat och det kan konstateras att kommunen troligen behöver bygga ett nytt äldreboende tidigare än 2022. Villagatans HVB hem för ensamkommande flyktingbarn har utökats med en avdelning. Två transitboenden för samma målgrupp har startats under verksamhetsåret. En plan för ett differentierat boende för denna grupp pågår vilket innehåller ett ytterligare HVB-boende och ett stödboende. Flens kommun ska erbjuda ett lockande kultur-och fritidsutbud med generösa öppettider i sim- och sporthallen och bibliotek. Indikatorer: • Simhallens öppethållande på kvällar och helger. • Huvudbibliotekets öppethållande på kvällar och helger. • Medborgarnas bedömning av biblioteksverksamheten i kommunen. Uppföljning: Sim- och sporthallens öppettider utöver 08-17 på vardagar har utökats med 2 timmar/vecka mot 2014. Under perioden februari-augusti var simhallen stängd på grund av renovering. Dock har gymmet varit öppet vilket har medfört att antal medlemmar har ökat med 30 % under 2015. Huvudbibliotekets öppettider är oförändrade mot föregående år. Dock har tidningsrummet varit stängt mellan klockan 08-10 på grund av ombyggnationer i närliggande lokaler vilket har fått en negativ effekt gällande besöksantalet. En biblioteksfilial har åter öppnat i Kullagården i Bettna. Utifrån nämndmålen för kommunens folkbibliotek där nöjdhet är en faktor arbetar verksamheten kontinuerligt med service och bemötandefrågor. Indikator
Senaste utfall
Mål
Flen
Riket
Trygghet – Nöjd Region Index. Medborgarnas bedömning av hur tryggt det är i kommunen, skala 1-100, ingår i KKiK (index)
48
59
Anmälda våldsbrott, antal/1 000 invånare.
16,9
8,6
Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende, medelvärde, ingår i KKiK Personer som en hemtjänsttagare möter, antal/14 dagar (medelvärde), ingår i KKiK Kvalitetsaspekter inom särskilt boende – äldreomsorg, andel (%) av maxpoäng, ingår i KKiK Omsorgs- och serviceutbud inom hemtjänst, andel (%) av maxpoäng, ingår i KKiK
63
57
15
15
77
66
64
65
År 2018
55
BILAGA 1 Kvalitetsaspekter inom LSS grupp- och serviceboende, andel (%) av maxpoäng, ingår i KKiK Ej återaktualiserade ungdomar 13-20 år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%), ingår i KKiK Simhallens öppethållande utöver 08-17 på vardagar, timmar/vecka, ingår i KKiK Huvudbibliotekets öppethållande utöver 08-17 på vardagar, timmar/vecka, ingår i KKiK Bibliotek – Nöjd Medborgar-Index. Medborgarnas bedömning av biblioteksverksamheten i kommunen, skala 1-100, ingår i SCB:s medborgarundersökning.
90
82
79
78
32
26
12
14
61
74
Strategiska områden: Översyn av bostadsförsörjningen Varje kommun har ett lagstadgat ansvar att arbeta för att alla invånare har tillgång till goda bostäder. Kommunstyrelsen har under 2015 utarbetat ett förslag till en bostadsförsörjningsplan för Flens kommun som anger riktlinjer för detta arbete. Framtagandet av förslaget initierades av att kommunfullmäktige i Strategisk plan 2014-2017 gav kommunstyrelsen i uppdrag att göra en översyn av bostadsförsörjningen i Flens kommun. I kommunstyrelsens förslag till bostadsförsörjningsplan för Flens kommun redovisades inriktningen för hur kommunen under de kommande åren ska kunna arbeta utifrån sitt bostadsförsörjningsansvar. Planen kan på så sätt också bidra till att klargöra kommunens roll och ansvar. Förslaget till bostadsförsörjningsplan för Flens kommun 2015-2018 remitterades den 10 augusti av kommunstyrelsen till ett antal intressenter. Bland remissinstanserna fanns bland annat övriga nämnder och kommunala bolag, kringliggande kommuner och ett antal privata aktörer. Inkomna remissvar och övriga synpunkter sammanställdes till ett förslag till bostadsförsörjningsplan. Planen togs av kommunfullmäktige i december 2015. Framtida strukturen inom äldreomsorgen Under mandatperioden ska möjligheterna att införa LOV, lagen om valfrihet, utifrån kommunens förutsättningar ses över. Syftet och målsättningen vid ett eventuellt införande är att säkra och förbättra kvaliteten i verksamheten. Kommunstyrelsen gavs därför i uppdrag att utreda möjligheterna att tillämpa lagen om valfrihet, LOV utifrån Flens kommuns specifika förutsättningar. Socialförvaltningen har praktiskt jobbat med uppdraget enligt överenskommelse med kommunledningsförvaltningen eftersom socialförvaltningen har sakkunskaper i området. Socialförvaltningen anordnade under våren ett kommunövergripande seminarium för politiker och tjänstemän kring LOV. Ytterligare ett deluppdrag under det strategiska området var att starta upp Hemgården som ett särskilt boende med 10 platser. Uppdragen kan anses vara slutfört då Hemgården startades i mars 2015.
56
BILAGA 1
Vi värnar om vår miljö och utvecklar vårt kulturlandskap och våra orter med omtanke och med sikte på framtiden Konkreta mål med indikatorer:
Flens kommun ska öka andelen ekologiska livsmedel.
Indikatorer: • Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel miljömärkta livsmedel. Uppföljning: På knappt ett år ökade andelen miljömärkta livsmedel från ca 10 procent till 39,2 procent i den egna verksamheten, främst genom samarbetet gällande livsmedelsavtalen med Telge Inköp, som har huvudfokus på miljömärkta livsmedel. Inköpen har också skett med inriktning på att korta ner transportvägarna och avropa råvaror med ursprung inom landet, eller i närliggande länder. Största andelen avropade livsmedel kommer från Sverige (ca 60 % = 2,1 mnkr). Flens kommun ska minska energiförbrukningen. Indikatorer: • Andel miljöbilar av kommunorganisationens bilar. • Totala energiförbrukningen för kommunkoncernen. Uppföljning: Gällande andel miljöbilar har ett arbete genomförts gällande en översyn av kommunens bilinnehav. Den senaste mätningen visar på att antalet miljöbilar av kommunens totala antal bilar har sjunkit. En förklaring till detta är att kommunen har många småbilar och definitionen av miljöbil ändrades 2013 till nackdel för småbilar. Flens kommun ska verka för att fastställda lokala miljömål uppnås. Indikatorer: • Följs upp genom en sammanvägd bedömning utifrån genomfört arbete. Uppföljning: Som ett led i arbetet att genomföra handlingsplanen och uppnå de lokala miljömålen, har kommunledningsförvaltningen besökt samtliga nämnder, styrelser, bolag och förvaltningars ledningsgrupper under perioden. Indikator
Senaste utfall
Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel miljömärkta livsmedel (%), ingår i KKiK. Andel (%) miljöbilar av kommunorganisationens bilar/lätta lastbilar, ingår i KKiK. Totala energiförbrukningen för kommunkoncernen, -
Värmeförbrukning inkl. varmvatten Elförbrukning fastighetsel
Mål
Flen
Riket
39
25
26
33
År 2018
137
Minska
31
Minska
Uppvärmning kwh/kvm atemp per år (normalårsjusterad), mäts i årsredovisningen. Avser energiåtgången för att värma upp en o lokalyta över 10 C, egen mätning. Bedömning av hur väl fastställda lokala miljömål uppnås.
1) Vid utgången av 2015 bedöms att 9 av 49 mål är uppfyllda eller sannolikt kommer att
57
BILAGA 1 fyllas 2018. För övriga mål är det svårt att ge en prognos.
Strategiska områden: Uppföljning av lokala miljömål, inklusive ekologiska och miljövänliga livsmedel Det strategiska och systematiska miljöarbetet inleddes med antagande av mål och handlingsplan. Under 2015 har arbetet inriktats på att göra målen kända i organisationen och att genomföra handlingsplanen. En rad aktiviteter har inletts men det är än så länge svårt att avgöra om uppsatta mål uppnås inom planperioden. Av totalt 49 mål för 2018 bedöms vid utgången av 2015 att 9 mål är uppfyllda eller sannolikt uppfyllda 2018. En förutsättning för framgång är att arbetet inte stannar av utan fortgår inom alla berörda verksamheter och att det bedrivs på ett strategiskt och systematiskt sätt.
Vi driver vår egen utveckling och påverkar utvecklingen i regionen Konkreta mål med indikatorer:
Flens kommun ska ha bra kommunikationer.
Indikatorer: • Medborgarnas bedömning av kommunikationerna i kommunen. • Nöjd medborgarindex, gator och vägar. • Antal tågstopp i pendlarläge vid Flens station. Uppföljning: Flens kommun bevakar att det finns goda kommunikationer till bland annat våra stora arbetspendlingsorter Stockholm, Katrineholm och Eskilstuna. Det pågår också ett arbete med att få bättre kommunikationer utanför våra tätorter och med omkringliggande kommunorter genom samordning mellan färdtjänst, sjukresor och kompletteringstrafik. Ett förbättrat biljettsystem och information i realtid för resenärer kommer att införas under senare delen av 2016. Genom arbetet med Samhällsbyggnadsnämndens 3- årsplan för gång- och cykelvägar ska utbyggnaden fortsätta. Dock är Flens kommun beroende av ett gott samarbete med Trafikverket. Arbetet med att snöröja och halkbekämpa gator samt gång- och cykelvägar startar klockan 03.00 för att kunna hålla en hög kvalité. Sandupptagning sker när det är möjligt och utifrån de riktlinjer som finns. Indikatorn gällande nöjd medborgarindex för gator och vägar pekar på en liten förbättring mot föregående år vilket visar att man är på väg åt rätt håll med det arbete som utförs. Flen ska kommunicera utveckling och marknadsföra vår kommun aktivt. Indikatorer: • Nöjd Region-Index – Rekommendation. • Följs upp genom en sammanvägd bedömning utifrån genomfört arbete. Uppföljning: Arbetet med att sätta Flen på kartan fortsätter genom marknadsföring på externa arenor såsom Stockholm Travel Show, Seniormässan i Älvsjö och deltagande i mässor arrangerade av Stockholm Business Alliance och närliggande kommuner. Besöksnäringen blir en allt viktigare del i kommunens näringsliv. Andelen utländska gästnätter, turismomsättningen och andel företagare inom besöksnäringen ökar vilket leder till att kommunen måste bli bättre förberedd på att ta emot alla förfrågningar som gäller etableringar i kommunen.
58
BILAGA 1 Det ska finnas god tillgång till bredband med hög kapacitet i kommunens alla delar. Indikatorer: • Tillgång till bredband med 100 Mbit/s för befolkning och arbetsställen. Uppföljning: Bredbandsutbyggnaden löper på i en takt som väl motsvarar uppsatta mål. Flera byalag är aktiva på i stort sett alla småorter i kommunen och har lämnat in ansökan om bidrag för bredbandssatsning. På de större orterna har marknadens ledande aktör erbjudit bredband till kommunens invånare. I och med denna utbyggnad kommer även kommunens företagare ges möjligheten att ta del av denna infrastruktur. Indikator
Senaste utfall
Mål
Flen
Riket
Kommunikationer - Nöjd Region-index. Medborgarnas bedömning av kommunikationerna i kommunen, skala 1-100, SCB:s medborgarundersökning.
51
61
Gator och vägar – Nöjd Medborgar – Index. Medborgarnas bedömning av kommunens gatu- och väghållning, skala 1-100. SCB:s medborgarundersökningar, jämförelse med riket
50
54
Antal tågstopp i pendlarläge vid Flens station, antal stopp vardagar kl 06-09 samt kl 16-18
15
Nöjd Region-Index – Rekommendation. Medborgarnas bedömning av kommunen som en plats att rekommendera vänner och bekanta att flytta till, skala 1-100, SCB:s medborgarundersökning Bedömning av hur Flen kommunicerat utveckling och marknadsfört kommunen Tillgång (%) på bredband med minst 100 Mbit/s hastighet, redovisas av Post- och telestyrelsen, jämförelse med riket.
41
63
31,89 15,44
57,48 51,23
-
Befolkning Arbetsställen
År 2018
Öka/bibehålla
Öka Öka
Strategiska områden: Kollektivtrafik och infrastruktursatsningar Bevakning av Flens kommuns intressen kring kollektivtrafik och infrastruktur har skett genom en omvärldsbevakning både nationellt och regionalt, men också via ett aktivt deltagande i de regionala samverkansnätverk som ansvarar för kollektivtrafik och infrastruktur. Här kan nämnas bland annat Sörmlands kollektivtrafikmyndighet och Regionförbundet Sörmland. Flens kommun har också varit aktiv och drivande i frågan om Variaövergången i Flen samt fört diskussioner med Trafikverket kring frågor som rör väg 55 och dess upprustning. Kommunstyrelsen kommer under 2016 att fortsätta det kontinuerliga arbetet med att påverka trafikplaneringen. Ett förslag till förändrad ansvarsfördelning inom kommunen för trafikfrågorna kommer att tas fram. Syftet är att minska kommunens kostnader genom bättre samordning mellan den allmänna och särskilda kollektivtrafiken. Samordningen inom kommunen förväntas också ha positiva effekter på möjligheterna att påverka de länsövergripande processerna med koppling till kollektivtrafik och infrastruktur.
59
BILAGA 1 I maj 2014 fattade fullmäktige beslut om en bredbandssatsning och kommunens egna mål är att ligga topp tre i Sörmland med en täckning på minst 75 % under 2018. Rikssnittet på fibertillgång har nu passerat 50 % och Flen ligger på 24 %. Regeringen har en vision om att 90 % av befolkningen bör ha tillgång till bredband med minst 100 Mbit/sek 2020. Kommunens satsning på bredbandsutbyggnad innebär en utbyggnad av stamnät fram till noder där bildade byalag sedan ansvarar för att bygga vidare till hushållen i området. Det är viktigt att poängtera att det är en helt ny digital infrastruktur som byggs för framtiden. Hela bredbandsutbyggnaden bygger på vilja, engagemang och en gemensam sak för att så många som möjligt ska ansluta sig. Anslutningsgraden måste vara minst 50 % annars kommer målen vara svåra att nå. Under året har Flens kommun anslutit sig till den bredbandsstrategi, ”Digitalt innanförskap- En vision om bredband i Sörmland”, som Regionförbundet i Sörmland har arbetat fram. Samverkan Uppdraget är avrapporterat i samband med organisationsutredningen och därefter åvilar uppdraget om samordning både internt och externt hela kommunorganisationen. De aktuella exemplen inom samverkan som pågår är t ex växelsamverkan och fördjupad samverkan med Katrineholm och Vingåker inom näringslivsfrågor och turism. Utveckling av regionen är högt på dagordningen i olika regionala samverkansorganen. En kartläggning av pågående regional samverkan arbetas fram och den ska beskriva tänkbara strategier för utveckling av den regionala samverkan med sikte på 2019. Övertagandet och utveckling av Bruksområdet i Hälleforsnäs Ett kommunalt bolag Framtidsbruket AB har tagit över Bruksområdet i Hälleforsnäs från årsskiftet 2014/15. Kommunen kommer dock ha sitt ansvar i utveckling av området t ex genom finansiering av pågående rivning av gjuteriet och finansiering av olika typer av insatser som förbättrar områdets förutsättningar långsiktigt. Plan för kommunens idrotts- och fritidsanläggningar Ett förslag till en långsiktig underhålls- och investeringsplan för kommunens idrotts- och fritidsanläggningar har arbetats fram under 2015. Planen utgör en grund för framtida resursbehov gällande alla idrotts- och fritidsanläggningar som kommunen ansvarar för. Under året har simhallen genomgått en omfattande renovering. Även motionsspåret vid Hammarvallen har renoverats med ny belysning och nytt underlag. De kommunala badplatserna har rustats upp och enligt plan kommer ytterligare förbättringar att genomföras årligen.
Effektiv och tillgänglig kommunal organisation kännetecknad av ett bra bemötande Konkreta mål med indikatorer:
Verksamheterna i Flens kommun ska kännetecknas av god tillgänglighet, respektfullhet och bra bemötande. Indikatorer: • Andel medborgare som får direkt svar på en enkel fråga via telefon. • Informationsindex för kommunens webbplats. • Andel medborgare som får svar på en enkel e-postfråga inom två dagar. • Andel medborgare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen. Uppföljning: Ett implementerat arbete med värdegrunden kommer att få medarbetarna att nå en högre grad av måluppfyllelse. Att få alla som är anställda i kommunen att känna stolthet för sitt arbete och se sig
60
BILAGA 1 själva som representanter för kommunen bör göra att man från allmänheten upplever ett gott bemötande vid kontakter med kommunen. Att medborgare inte upplever att de får svar på enkla frågor när de kontaktar kommunen och att dessa siffror dessutom har sjunkit kan ha flera orsaker. Analys pågår över vad detta kan bero på. Handläggningen av ansökningar och anmälningar ska vara effektiv och rättssäker. Indikatorer: • Utredningstid i antal dagar från påbörjad utredning till avslutad utredning inom barn och ungdom. • Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan till beslut inom försörjningsstöd. • Handläggningstider för bygglovsärenden då alla handlingar inkommit. Uppföljning: Utredningstiden inom barn och ungdom har ökat. Under slutet av 2014 och 2015 har det varit svårt att rekrytera barnavårdsutredare vilket gjort att gruppen under perioder haft vakanta tjänster. Att utredningstiden har ökat beror till största delen på att färdiga utredningar inte har slutförts i rätt tid då nya och mer akuta ärenden prioriterats. Handläggargruppen har utökats med två personer under 2015 och till halvårsskiftet 2016 beräknas alla tjänster vara tillsatta. Under 2015 har det varit en markant ökning av individer som tar kontakt med kommunen gällande ekonomiskt bistånd trots att de inte har rätt till bistånd. Mottagningsgruppen har fått lägga stora resurser på att informera om rätten till bistånd både till individer och samarbetspartners så som Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. Under sommaren och hösten 2015 har arbetssättet för mottagningen setts över och förändrats med förhoppningen att det ska leda till att väntetiden minskas. Genom att utöka bygglovshandläggarnas tillgänglighet kommer måluppfyllelsen att påverkas positivt. De utmaningar som förvaltningen kan komma att möta framöver är om trenden för antal ärenden förändras. Flens kommun ska uppnå hög kvalitet med insatta resurser. Indikatorer: • Nettokostnad kommunens verksamhet totalt, kr/invånare. • Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare. • Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare. • Kostnad förskola, kr/inskrivet barn. • Kostnad för kommunal grundskola, kr/elev. • Kostnad för betygspoäng i åk 9, kr/betygspoäng. • Kostnad kommunal gymnasieskola, kronor/elev. • Nettokostnad ekonomiskt bistånd, kr/invånare. • Nettokostnad räddningstjänsten, kr/invånare. • Kostnad Komvux, kr/heltidsstuderande. Uppföljning: Samtidigt som den andel av kommunens totala driftbudget som går till äldreomsorgen är lägre än för många andra kommuner har Flen högre kostnader per brukare än riksgenomsnittet. Detta gäller både för hemtjänst och särskilt boende. Det finns flera orsaker till den högre genomsnittskostnaden inom särskilt boende. En är storleken på boendena. Av Flens särskilda boenden når inget upp till 40
61
BILAGA 1 platser och två har färre än 20 platser. Den geografiska spridningen i kommunen påverkar också kostnaden. Det är svårare att nå samordnings effekter. Arbetet med att minska kostnaderna för ekonomiskt bistånd fortlöper och från 2012 har nettokostnaden minskat med 35 % fram till årsskiftet 2015/2016. Indikator
Senaste utfall
Mål
Flen
Riket
Andel (%) som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga, ingår i KKiK. Informationsindex (%) för kommunens webbplats – total, ingår i KKiK Andel (%) medborgare som får svar på en enkel e-postfråga inom två dagar, (procent), ingår i KKiK Andel (%) medborgare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen, ingår i KKiK Utredningstid i antal dagar från påbörjad utredning till avslutad utredning inom barn och ungdom 0-20 år, medelvärde. Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde, ingår i KKiK Handläggningstider för bygglovsärenden då alla handlingar inkommit, egen mätning Nettokostnad kommunens verksamhet totalt (kr/invånare)
39
46
81
80
76
84
77
94
152
108
34
16
51 301
50 264
Kostnad särskilt boende äldreomsorg, exkl. lokalkostnader kr/brukare, ingår i KKiK Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare, ingår i KKiK
808 820
689 671
299 920
264 043
Kostnad förskola, kr/inskrivet barn, ingår i KKiK
124 837
130 784
Kostnad för kommunal grundskola (enl. Skolverket), kr/elev
88 412
95 566
Kostnad per betygspoäng i åk. 9 i kommunala skolor, kr/betygspoäng, ingår i KKiK Kostnad för kommunal gymnasieskola (enl. Skolverket), kr/elev
389
375
119 184
136 557
Nettokostnad ekonomiskt bistånd, kr/invånare
1 818
1 039
Nettokostnad räddningstjänsten, kr/invånare
1 138
873
Kostnad Komvux, kr/heltidsstuderande
36 849
48 849
År 2018
3,85 veckor
Strategiska områden: Kompetensutveckling HR-avdelningen har under året implementerat ett IT-verktyg för kompetenskartläggning. Under året har också implementering av ett rekryteringsverktyg påbörjats. Detta skulle enligt plan vara infört under 2015 men på grund av att HR-avdelningen behövt omprioritera kommer införandet att slutföras under första kvartalet 2016. Jämte detta har kompetensförsörjningsprojektet avslutats och slutrapport har delgivits kommunfullmäktige. Projektets uppdrag att ta fram en modell för strategisk kompetensförsörjning samt en plan för densamma är därmed fullföljt. Resultatet av projektet är att kommunen ges större möjlighet att ha kontroll på sin framtida kompetensförsörjning vilket också var det förväntade effektmålet för projektet. Vidare har HR-avdelningen utvecklat utbudet av utbildningar till chefer och assistenter. Utbildningarna som görs helt i egen regi ska utvärderas till
62
BILAGA 1 halvårsskiftet 2016. Enligt kursutvärderingar och HR-avdelningens egna bedömningar kan vi så här långt se att utbildningarna fyller ett syfte och efterfrågas. IT-organisationen En ny IT-organisation är etablerad och en IT-samordnare har anställts. Nya arbetssätt är under införande för att förbättra dialogen med verksamheten och dess systemansvariga. Ett smartare system för kommunens helpdesk är under införande och kommer att tas i drift under första kvartalet 2016. Det medför att IT-avdelningen får en bättre överblick och kontroll över inkomna ärenden och att det går att koppla dem till olika servicenivåer. Det går även att få ut nödvändig statistik samt möjlighet att mäta kundnöjdhet. Utveckling av processen med strategisk lokalresursplanering Kommunchefen är processägare för uppdraget och arbetet sker i samverkan mellan övriga förvaltningar och de kommunala bolagen. Fokus i arbetet har varit att analysera verksamhetsmässiga och ekonomiska konsekvenser av om- och tillbyggnationer av kommunala verksamhetslokaler. Under året har även kartläggning av larmsystemen genomförts på uppdrag av kommunchefen. Uppdraget kommer att avslutas i sin nuvarande form vid årsskifte 2015/16. Arbetet kommer att fortsätta under liknande arbetsformer med inriktning på att integrera lokalresursplanering på kommunövergripande planerings- och uppföljningsprocess. Internkontroll I den strategiska planen fick kommunstyrelsen i uppdrag att tillsammans med nämnderna inleda ett arbete för att utveckla den interna kontrollen i kommunen. Under 2015 har ett antal insatser genomförts inom ramen för detta uppdrag. Kommunstyrelsen har bland annat genomfört en större översyn av kommunens riktlinjer för intern kontroll. Ett förslag till nytt reglemente har utarbetats och antogs av kommunfullmäktige i augusti. Avsikten med det nya reglementet är bland annat att ge nämnderna en tydligare vägledning i hur arbetet med den interna kontrollen ska bedrivas. Under hösten 2015 har också ett antal utbildningsinsatser genomförts där medarbetare från kommunledningsförvaltningen har informerat både nämnder och ledande tjänstemän om det nya reglementet. Kommunstyrelsen har under året också utvecklat arbetet med sitt uppdrag att ha uppsikt över den övriga kommunala verksamheten. Kommunstyrelsen har här beslutat att inom ramen för den så kallade uppsiktsplikten införa dialoger med övriga nämnder och bolag vid kommunstyrelsens sammanträden. Tanken är att den interna kontrollen ska kunna vara ett återkommande inslag i dessa dialoger. De första dialogerna har genomförts under andra halvåret 2015. Vidare genomförde kommunstyrelsen under våren en workshop för att sammanställa den risk- och väsentlighetsanalys som var utgångspunkt för kommunstyrelsens internkontrollplan. Detta gjorde att ledamöterna blev konkret delaktiga i arbetet med den interna kontrollen. Kommunstyrelsens internkontrollplan för 2015 var också i stor utsträckning ny till sitt innehåll jämfört med föregående år. Arbetssättet kommer att kunna användas som exempel för övriga nämnder i samband med höstens informationsinsatser om det nya reglementet. Genomförda och planerade insatser inom detta område bedöms sammantaget skapa förutsättningar för att utveckla den interna kontrollen i kommunen. Hållbar ekonomi med långsiktiga effektiviseringar De senaste skatteprognoserna för de närmast kommande åren visar något sämre utveckling av skatteintäkter än tidigare prognoser. Det ger kommunen något sämre förutsättningar att möta framtidens utmaningar särskilt de ökade behoven av kommunal service som följd av allt fler äldre personer i kommunen. Effektiviseringar av verksamheten kommer att var nödvändiga även i framtiden. Det pekar även den långtidsutredning om kommunens ekonomiska förutsättningar med perspektivet 2025 som genomfördes 2014. Kommunfullmäktige beslutade om ett allmänt effektiviseringskrav på 1 % av budgetomslutning för alla nämnder 2015 och 2016. Framåt ligger
63
BILAGA 1 effektiviseringskravet något lägre men kan komma att justeras utifrån nya förutsättningar som kommunen står inför. En kommun för alla En förstudie om nuläget angående integrationsarbete i kommunen slutfördes under första kvartalet 2015 och under våren rekryterades en integrationsstrateg till kommunledningsförvaltningen. Huvudinriktningen i arbetet har varit och kommer under närmaste tiden vara att kartlägga och utveckla arbetsprocesser inom de kommunala verksamheterna och med andra aktörer i syfte att utveckla integrationsprocessen. Ett viktigt spår i arbetet har även varit att skapa mötesplatser med nyanlända och föreningslivet. Värdegrund Kommunens övergripande arbete med en gemensam värdegrund blev klar under 2014. Under året har arbete pågått med att implementera värdegrunden i kommunens alla verksamheter. Under 2015 har värdegrunden diskuteras i alla arbetsgrupper och förvaltningar. Som inspiration gjordes en film om det framgångsrika värdegrundsarbetet som bedrivs på kommunens äldreboenden. Ett värdegrundsspel har tagits fram som kan användas på arbetsplatsträffar och utbildningsdagar. Det finns även ett diskussionsmaterial om värdegrund i praktiken som kan användas i alla grupper. Projektledaren har under året genomfört ett tjugotal värdegrundsutbildningar för personal inom i huvudsak äldre- och funktionsnedsättningsområdet.
64
BILAGA 2
Bilaga 2 Revisionsberättelse
65
BILAGA 2
66
BILAGA 2
67
