FLENS KOMMUN
ÅRSREDOVISNING 2004
Sammandrag…………………………………………………………………….1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunstyrelsens ordförande…………………………………….2 Inledning……………………………………………………………3 Omvärldsanalys.……………………………………………………8 Ekonomisk översikt…...…………………………………………..10 Driftredovisning….………………………………………………..30 Investeringsredovisning ..…………………………………………33 Personalredovisning…… …………………………………………35 Miljöredovisning………….……………………………………….39 Kommunens redovisningsmodell………………………………………………41 Redovisningsprinciper………………………………………………………….42 Resultaträkning…………………………………………………………………44 Balansräkning……..……………………………………………………………45 Finansieringsanalys….……………………….………………………………...46 Noter…………………………………………………………………………....47 Externa driftinkomster och driftutgifter………………..….………………..….53 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Förvaltningsberättelse – koncernen…..……………………………54 Resultaträkning………………….…………………………………56 Balansräkning..…………….………………………………………57
FLENS KOMMUN
SAMMANDRAG
År 2004 i korthet Årets resultat
Årets skatteintäkter och generella bidrag
är –10,7 Mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande poster om 7,9 Mkr som har försämrat årets resultat.
uppgår till 612 Mkr vilket är 6 Mkr mer än 2003. Den procentuella ökningen mellan 2003 och 2004 är ca 2,1 % vilket är lägre både än 2003 2,2 % och under perioden 1999-2001 då den årliga ökningstakten var på nivån 5-6 %.
Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella bidrag uppgår till 101,8 % vilket innebär att kommunen idag lånar av det egna kapitalet för att bedriva den löpande verksamheten.
De största avvikelserna i förhållande till den av kommunfullmäktige fastställda budgeten är kommunstyrelsen + 13,6 Mkr och barn- och utbildningsnämndens –6,1 Mkr. Kommunstyrelsens avvikelse utgör ca 5% av nämndens omslutning och barn- och utbildningsnämnden ca 2%.
Årets nettoinvesteringar uppgår till 34,2 Mkr. Året har präglats av många mindre investeringar. Investeringar i kommunens infrastruktur har gjorts för 7,5 Mkr. Kommunala VA-ledningar har bytts ut för 4,2 Mkr. Datautrustning har köpts för 2,5 Mkr.
Antal tillsvidareanställda i kommunen vid årets slut var 1 249 personer, därav återfanns 1 012 personer inom verksamhetsområdena skola, utbildning och social omsorg. De totala personalkostnaderna uppgick 2004 till 445 Mkr.
Befolkning Befolkningen har under året minskat med 95 personer. Vid utgången av 2004 var antalet invånare 16 534.
Miljöförbättringar Kommunen har en beslutad miljöstrategi som utgör underlag för kommunens miljöarbete.
Utveckling i korthet 2000-2004 Antal invånare Skattesats kommunen, kr Skattesats kommunen och landstinget Årets resultat, Mkr Nämndernas budgetavvikelse, Mkr Nettokostnadernas andel av skatteint, % Nettokostnad per invånare, kr Nettoinvestering, Mkr Låneskuld, Mkr Soliditet, % Borgens- och övriga ansvarsförbindelser, Mkr
1
2000 16 565 21:381 30:60 +16 +1 97 31 300 36 10 75 185
2001 16 411 21:38 31:10 +22 +13 96 33 200 41 7 79 159
2002 16 520 21:38 31:10 -12 -13 102 36 500 31 0 79 145
Skatteväxling avseende övertagande av kostnadsansvar för kollektivtrafik från landstinget.
K:\EKON\BOKSL04\Årsredovisning\2004 i sammandrag.doc
2003 16 629 21.38 31:10 -17,9 -27,2 103 37 600 52 0 76 143
2004 16 534 21:38 31:10 -10,7 +9,6 102 37 700 34 0 77 128
FLENS KOMMUN
Årets resultat uppvisar ett bättre utfall än väntat. Det budgeterade resultatet uppgick till -20 Mkr, att jämföras med det redovisade resultatet –10,7 Mkr. Det förbättrade utfallet i förhållande till budget är naturligtvis glädjande. Många komplexa beslut har fattats för att hejda den höga kostnadsutvecklingen – beslut som effektivt verkställts i verksamheterna. Jag vill framhålla att flera nämnder genom handlingskraft lyckats vända 2003 års negativa resultatutveckling. Kommunens förbättrade resultat beror även på att kommunens anslag för oförutsedda behov inte förbrukats och att pensionskostnaden blivit 7,4 Mkr lägre än beräknat. I årets resultat ingår även nedskrivningar av bokförda värden på kommunala fastigheter.
K:\EKON\BOKSL04\Årsredovisning\KS ordf.doc
KS-ORDFÖRANDE
Årets resultat visar att kommunens ekonomi är på rätt väg och att glappet mellan kostnader och intäkter minskar. Fortfarande återstår mycket arbete för att vidareutveckla den verksamhet vi har med de medel vi förfogar över. Men Flens kommun är på rätt väg! Under 2005 måste vi fortsätta med planerade kostnadseffektiviseringar men också våga ”gasa” genom att de beslutade investeringarna fortgår för att skapa förutsättningar för bl a nya invånare. Om vi blir fler som väljer att bo i kommunen ökar möjligheten till en god kvalitativ kommunal service – för alla!
Lotta Finstorp Kommunstyrelsens ordförande
FLENS KOMMUN
INLEDNING
Befolkningsutveckling i Flen.
Befolkning nettoförändring per år
Antalet invånare i Flens kommun minskade under 2004 med 95 personer. Om man tittar på hela länet hade Gnesta, Katrineholm, Vingåker och Oxelösund också befolkningsminskning medan övriga kommuner ökade sin befolkning. Målsättningen är dock fortfarande att Flens kommun ska ha 18 000 invånare år 2010. Under 2003 och 2002 hade Flens kommun en ökning med 109 respektive 109 personer.
300 200 100 0 1990
1993
1996
1999
2002
-100 -200 -300
Population 1985-2003 300
17 600 17 400
födda döda
250
17 200
200
17 000 16 800
150
16 600
100
16 400 16 200
50
Under perioden 1989 till 1994 hade kommunen en ökning på 273 personer och 1994 var invånarantalet nästan 17 500 personer. Därefter följde en minskning med i genomsnitt 150 personer per år. Under 2002 och 2003 ökade befolkningen men nu under 2004 blev det återigen en minskning. Som man kan se av diagrammet nedan är dock nettoförändringen ganska låg.
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
1995
1994
1993
1992
1991
0 1990
2003
2001
1999
1997
1995
1993
1991
1989
1987
1985
16 000
Befolkningsminskningen under senare hälften av 1990-talet berodde både på en negativ nettoflyttning och på ett minskat födelsetal. År 2001 innebar ett trendbrott, då antalet födslar kraftigt ökade jämfört med tidigare år. Därefter har dock antalet födda minskat något varje år. År 2004 föddes det få barn i kommunen, endast 147 barn vilket är mycket lågt. Sedan 1996 har antalet döda överstigit antalet födda. År 2004 uppgick födelsenettot till minus 49 personer. Församlingar och tätorter I Flens kommun finns tio församlingar och åtta tätorter. Fyra av församlingarna har över 1000 invånare. Det är Flen (6657), Mellösa (2994), Lilla Malma (2649) samt Hyltinge/Helgesta (1648). Övriga församlingar är Bettna, Dunker, Vadsbro, Årdala, Blacksta och Forssa.
FLENS KOMMUN
INLEDNING
Karaktäristiskt för kommunen är att den har flera mindre tätorter. Cirka 1/3 av invånarna bor i Flen, som är den största orten. Tätorter 2003-06-30 Flen Malmköping Hälleforsnäs Sparreholm Mellösa Bettna Skebokvarn Vadsbro
6 153 2 050 1 717 800 542 411 220 117
2004-12-31 Flens Flens Riket % Ålderskommun komgrupp mun % 0–6 1190 7,2 7,4 7 – 17 2498 15,1 14,1 18 – 24 1028 6,2 8,23 25 – 44 3617 21,9 26,9 45 – 64 4835 29,2 26,0 65 – 79 2374 14,4 11,9 80 992 6,0 5,3 Pendling År 2001 hade drygt 2 000 av de boende i Flens kommun sin arbetsplats i en annan kommun. I huvudsak var det till Katrineholm, Eskilstuna, Stockholm och Nyköping som de pendlade till. Cirka 1300 personer pendlade till en ort inom Sörmlands län. Nästan 800 personer pendlade till ett annat län. Av dessa var det cirka 550 personer som pendlade till Stockholms län. Drygt 1 200 personer pendlade från en annan kommun till Flens kommun. Dessa kom i huvudsak från Katrineholm, Nyköping och Eskilstuna. Drygt 1000 personer av inpendlarna bodde i Sörmlands län.
Åldersfördelning Åldersfördelningen bland invånarna i Flens kommun skiljer sig något från fördelningen i hela riket. Andelen barn och ungdomar, det vill säga åldrarna 0-6 och 7-17 ligger ungefär i samma nivå som riket i övrigt. Om man däremot tittar på åldrarna 18-24 ligger Flen lägre än riket. I åldersgruppen 25-44 ligger Flen ännu lägre. I resterande åldersgrupper ligger Flen däremot högre än rikets genomsnitt.
Flens kommun arbetar aktivt för att öka pendlingen ännu mer och vara ett attraktivt boendealternativ för bland andra stockholmare. Sedan augusti 2003 rullar regionaltåget Sörmlandspilen mellan Stockholm och Hallsberg. Tåget bygger på ett samarbete mellan Vingåkers, Katrineholms, Gnesta och Flens kommun, där kommunerna tillsammans med Landstinget betalar för ett bibehållande och i framtiden en kraftig förbättring av tågtrafiken längs Västra Stambanan. Flen och Hälleforsnäs har även tågförbindelser mot EskilstunaVästerås och Norrköping. Varje år sedan 1996 genomför kommunen en resanderäkning på tågstationerna i Flen. Under 2004 genomfördes en räkning i maj och en i december. Årets räkning tyder på
FLENS KOMMUN att resandet från Flens station fortsätter att öka. Resandet till och från Stockholmsområdet inklusive Södertälje är störst men resandet på linje 56 NorrköpingKatrineholm- Eskilstuna-Uppsala står för den största ökningen.
INLEDNING förorenade området med bland annat höga halter av zink, arsenik, kadmium och bly.
I Flens kommun finns det många möjligheter till en aktiv fritid. Landskapet är präglat av slott och herresäten och det finns ett varierande och rikt natur- och kulturliv.
I maj 2004 startade projektet Rena Bruket med syfte att eliminera de risker som föroreningarna innebär. Man kommer att forsla bort en del förorenad mark. Det mesta kommer dock att samlas på tjärtippen som ska kapslas in för att förhindra spridning av föroreningarna. Målen är bland annat att vattnet i bruksån åter ska bli drickbart och att människor ska kunna arbeta och vistas på området utan risk för hälsan.
Sjön Båven tillsammans med många andra mindre sjöar ger ett rikt utbud av vattenleder för kanotister, fiskare och för andra vattenaktiviteter.
Projektet finansieras till 95% av Naturvårdsverket via länststyrelsen och till 5% av Flens kommun och beräknas vara avslutat under 2005.
För den idrottsintresserade finns badhus, ishall, golfbana, fotbollsplaner och mycket mer. Det finns också gott om hästar, ridvägar och stallplatser. Föreningslivet är rikt och många driver en aktiv ungdomsverksamhet.
Ny Översiktsplan
Möjligheter till rik fritid
Kultur är ett naturligt inslag i vardagen. På olika håll i kommunen ordnas det litterära caféer, musikcaféer, konstutställningar, föreläsningar osv. Det finns flera museer med olika inriktningar. Många kommuninvånare sysslar med hantverk av olika slag.
Under 2004 påbörjades arbetet med att revidera kommunens översiktsplan. Arbetsgruppen började med en översyn av det faktaunderlag som ligger till grund för planen. Dessutom hölls ett tidigt samråd ute i orterna i Flen. Där fick medborgarna en första chans att tycka till om framtiden vad det gäller bland annat infrastruktur, service och byggande. Den nya översiktsplanen sträcker sig fram till år 2025, med möjlighet till revidering varje mandatperiod, och ska vara klar under början av 2006.
Rena Bruket Näringslivet Regeringen har inrättat en fond för att sanera nedsmutsade industritomter på flera platser i Sverige. En av de mest förorenade platserna i Sörmland är området kring Hälleforsnäs Bruk. Verksamheten vid Hälleforsnäs Bruk startade redan 1659 med järnframställning och kanontillverkning. Genom åren växte bruket till en stor industri med bland annat förtenning, lackning och betning. På 1960talet hade man 900 anställda. Under denna långa period genererades inte bara arbetstillfällen och produkter utan också en hel del föroreningar. Tjärtippen är det största
Näringslivet domineras av högteknologiska tillverkningsindustrier och det finns flera företag inom elektronik och logistik. Kommunens centrala läge befolkningsgeografiskt har gjort att flera logistikföretag har etablerats i Flens kommun. Andra stora näringsgrenar är handel och kommunikation samt vård och omsorg. Jämfört med riket är det en hög andel som arbetar inom jordbrukssektorn och färre än rikssnittet som arbetar med handel och kommunikation. Förvärvsarbetande med
%
%
FLENS KOMMUN arbetsplats i kommunen, fördelat på näringsgrenar 2002 Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske Tillverkning, mineralutvinning Energi- vattenförsörjning, avfallshantering Byggindustri Handel, transport, kommunikation Finansiell verksamhet och företagstjänster Utbildning och forskning Vård och omsorg, veterinär Personliga, kulturella tjänster, renhållning Offentlig förvaltning mm Näringsgren okänd
INLEDNING kom mun
riket
5,6
1,8
29,2
18,5
0,2
0,8
6,4 14,0
5,8 20,8
5,9
13,8
9,5 17,3 5,6
8,5 18,4 4,2
4,9 1,8
5,4 1,9
De största företagen i kommunen med över 100 anställda är De La Rue Cash Systems AB, GB Glace AB, och Volvo Parts AB. Andra större företag är Schneider Electric AB, Statoil Logistik, Momento AB, Danaher Motion AB och Kitron Flen AB. Mål för näringslivsarbetet En avgörande faktor för ett framgångsrikt arbete med näringslivs- och sysselsättningsfrågorna är att arbetet präglas av en långsiktighet och en bred partipolitisk samsyn. Som ett led i detta tänkande har en näringslivsstrategi utarbetas, denna antogs av kommunfullmäktige i december 2004. I strategin finns tre viktiga inriktningsmål som kommunen ska verka för: • • •
Tillväxt i befintliga företag Ökat nyföretagande Fler företagsetableringar
Kommunen arbetar aktivt på många sätt, från vision till strategi och ett åtgärdspaket för utveckling och profilering samt en medveten satsning på marknadsföring av
kommunen som boende-, etablerings- och besöksort. Ett exempel är den fortsatta satsningen på Matklustret - småskalig livsmedelsproduktion och förädling. Projektet har varit mycket framgångsrikt och är numera länsövergripande. Ett annat lyckat exempel på konkret utvecklingsarbete är projektet Kvinnor i affärsutveckling som drog igång i oktober 2003. Målgruppen för projektet var kvinnor som nyligen startat egna rörelser och syftet var att deltagarna skulle skaffa nya kontakter och utveckla sitt företagande. Bland annat fick deltagarna lära sig mer om marknadsföring, kommunikation och affärsutveckling. Deltagarna fick också planera och delta på en företagsmässa, Fokus Flensbygden, som hölls 23-24 april 2004. Mässan hade över 80 olika utställare och blev mycket välbesökt. Fokus Flensbygden kommer i fortsättningen att hållas vartannat år och nästa mässa blir således våren 2006. Den kommunala organisationen Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Det finns 45 ledamöter i Flens kommunfullmäktige. Kommunfullmäktiges ordförande är Stig Karlsson (c). Kommunfullmäktiges mandatfördelning Partier 2003 - 2006 Socialdemokraterna 17 Alternativ 2000 9 Moderaterna 6 Centerpartiet 4 Vänsterpartiet 3 Folkpartiet liberalerna 3 Kristdemokraterna 2 Miljöpartiet de gröna 1 Totalt 45 Kommunfullmäktige ger styrelser och nämnder i uppdrag att sköta verksamheten inom respektive verksamhetsområde. Kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenhe-
FLENS KOMMUN ter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Kommunstyrelsen har elva ledamöter och ordförande är Lotta Finstorp (m). Anders Berglöv (s) är 1:e vice ordförande.
INLEDNING Övriga större nämnder är Barn- och utbildningsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden, Bygg-, miljö- och räddningsnämnden samt Socialnämnden. De har alla elva ledamöter vardera. Valnämnden har sju ledamöter och kommunrevisionen består av fem ledamöter.
FLENS KOMMUN
OMVÄRLDSANALYS
Internationella ekonomin
framförallt fordons- och teleproduktindustrin som går mycket bra.
Året som gott blev toppåret i den innevarande internationella högkonjunkturen. I Sverige liksom i många länder släpar sysselsättningen efter. Inom EU-området har återhämtningen hittills varit långsammare än i världsekonomin och tillväxten väntas kulminera 2005. En viss dämpning av den internationella konjunkturen väntas under 2006. Främst beroende på en mindre inbromsning i USA och Kina, något kraftigare i Japan och ett Europa som står och stampar. Tillväxten i den globala ekonomin kommer emellertid att vara fortsatt god.
Svensk ekonomi I Sverige var utvecklingen överraskande positiv under 2004. Stark ökning av exporten, hög produktivitetstillväxt och låg inflation var kännetecknande. Utvecklingen på arbetsmarknaden var däremot dyster och ännu ses inga tydliga tecken på att sysselsättningen tar fart. Stora delar av det privata näringslivet avvaktar med att anställa personal. Bristen på arbetskraft är låg och symboliserar den svaga efterfrågan på arbetskraft. Sveriges Kommuner och Landsting, tidigare Svenska kommunförbundet, räknar emellertid med en försiktig sysselsättningsuppgång på 0,5 procent under 2005. Resursutnyttjandet väntas stiga ytterligare 2006 och skulle därmed skapa förutsättningar för en snabbare ökning av antalet sysselsatta. Sveriges bruttonationalprodukt, BNP, växte med ca 3,5 procent 2004. Nästa år förväntas den enl ett antal prognosmakare bli runt 2,9 procent. Men eftersom det var ovanligt många arbetsdagar 2004 är drygt 0,5 procentenheter av tillväxten en ren kalendereffekt. Åren därefter väntas tillväxten dämpas något. Exporten har gått bra. Den internationella efterfrågan har varit gynnsam för den svenska varusammansättningen. Det är K:\EKON\BOKSL04\Årsredovisning\Allmän översikt.doc
Till de större riskerna för konjunkturen framöver är de stora obalanserna i USAekonomin. Ett snabbt och kraftigt dollarfall ger svagare Europakonjunktur och lägre exporttillväxt. Fortsatt trögt på arbetsmarknaden, högre oljepriser, svagare USAkonjunktur och nya terrordåd är andra risker. Faktorer som skulle få konjunkturen att gå bättre är fler nya jobb, högre konsumtion och starkare internationell konjunktur.
Kommunernas ekonomi De senaste åren har kostnadsökningen dämpats kraftigt i kommunerna. För 2004 förväntas kostnaderna inte öka alls, om pris- och löneökningarna exkluderas. Samtidigt förväntas kraven på den kommunala verksamheten, till följd av befolkningstillväxt och statliga beslut, öka med drygt 1 procent. Detta till trots beräknas kommunernas samlade resultat uppgå till minus 3,5 miljarder kronor. Den kommunala ekonomins problem är inte tillfälliga. En förbättring skedde dock hösten 2004. De befarade underskotten för helåret 2004 som prognostiserades under våren har nu halverats. Att underskotten nu blivit mindre än tidigare bedömningar kan bl a hänföras till höjningen av det generella sysselsättningsstödet redan i år och att skatteintäkterna blivit bättre än vad vårens prognoser visade. Kommunernas resultat måste dock betraktas som mycket svagt. Det är särskilt oroande mot bakgrund av att kommuner och landsting sammantaget höjt skatten med i genomsnitt nästan en krona på två år. Under 2004 höjde ett fyrtiotal kommuner och landsting skatten. Dessutom har ett kraftigt trendbrott skett i kostnadsutvecklingen. Det senare sammanhänger med de kraftiga besparingspaket som genomdrives i flera kommuner och landsting, anställningsstopp, investeringsstopp etc.
FLENS KOMMUN Sveriges Kommuner och Landsting gör bedömningen att 2004 års kraftiga underskott vänder till nästan lika stora överskott 2005. År 2006 beräknas överskottet bli ytterligare något större för att åren därefter börja minska. Det samlade resultatet är dock långt ifrån de 10-11 miljarder som krävs för god ekonomisk hushållning. Men i relation till de resultat som kommuner och landsting redovisat de senaste tio åren ger prognosen ändå en ljusare bild av framtiden.
Statlig styrning Kostnadsdrivande rättighetslagstiftningar och olika detaljstyrningar begränsar det lokala utrymmet för prioriteringar. Ökade resurser till kommunerna är välkomna, men de får inte styras av kortsiktigt handlande. Eftersom skillnaderna är mycket stora mellan kommunerna måste prioriteringarna få se olika ut. Riktade statsbidrag till personalförstärkningar är därför synnerligen olämpliga. Den statliga och kommunala styrningen måste utvecklas så att kommunerna kan ge kommuninvånarna så bra verksamhet som möjligt även när resurserna är knappa. Det är särskilt viktigt att den kommunala självstyrelsen upprätthålls så att kommunerna på lokal nivå kan hitta de bästa lösningarna.
K:\EKON\BOKSL04\Årsredovisning\Allmän översikt.doc
OMVÄRLDSANALYS Välfärdsuppdraget Kommunsektorns problem med att finansiera den kommunala sektorns uppdrag är inte tillfälliga. Redan idag brottas kommunerna med svåra prioriteringar mellan gamla och unga, potthål i asfalten och nedklottrade väggar, stöd till funktionshindrade och arbetslösa, människor med olika sjukdomstillstånd osv. Avvägningarna kommer att bli allt svårare när behovet av vård och omsorg växer i snabbare takt än intäkterna. Finansieringssvårigheterna bottnar i att befolkningsutvecklingen är sådan att sysselsättningen och därmed skatteunderlaget kommer att växa långsammare framöver. Samtidigt kommer en växande andel äldre att ställa ökade krav på vård och omsorg. Under de närmaste 30 åren kommer antalet invånare över 85 år att fördubblas och kostnaderna för pensioner, sjukvård och äldreomsorg öka i snabbare takt än skatteinkomsterna. I långtidsutredningarna som Kommunförbudet - resp Staten gjort dras slutsatsen att möjligheterna att vidmakthålla nuvarande nivå på den offentligt finansierade välfärden är relativt goda under de närmsta 10-15 åren, men utrymmet för ytterligare reformer och förbättringar är mycket små. Efter år 2020 kräver däremot befolkningsutvecklingen att de skattefinansierade resurserna ökar, också per invånare räknat, för att ambitionsnivån ska kunna hållas oförändrad.
FLENS KOMMUN
EKONOMISK ÖVERSIKT
Årets resultat Årets resultat är -10,7 Mkr. I jämförelse med budget är avvikelsen +9,3 Mkr. Resultat före extraordinära poster Mkr 25
15,6
21,5
15
Resultat exkl jämförelsestörande poster Mkr 15 10 5 0 -5 -10 -15 -20
10,2
2000
6,9
2001
3,6 2002
2003 -16,2
2004 -2,8 År
5 -5 -15 -25
2000
2001
2002 -12,0
2003 -17,9
2004 -10,7 År
Avvikelserna i förhållande till budget är sammanfattningsvis, • • • •
Lägre skatteintäkter och generella bidrag än budgeterat – 7,7 Mkr. Verksamhetens nettokostnader, exkl avskrivningar lägre än budgeterat +17,8 Mkr. Högre avskrivningar än budget - 0,4 Mkr. Lägre finansnetto än budgeterat -0,4 Mkr.
Skatteintäkterna avviker från budget främst beroende på en under året stegvis nedjustering av skatteintäktsprognoserna. Slutavräkningen för 2003 blev negativ vilket också prognosen för slutavräkningen 2004 förväntas bli. Den positiva nettokostnadsavvikelsen +17,8 Mkr beror främst på: •
• • •
Nämndernas resultat + 9,6 (inkl nedskrivningar -6,1 Mkr och outnyttjade medel för oförutsedda utgifter +9,2 Mkr) Pensionskostnader mm +7,4 Mkr Outnyttjad budgeteringsreserv +2,2 Mkr Kalkylerade kapitalkostnader +3,3 Mkr
k:\ekon\boksl04\årsredovisning\ekonover043.doc
De jämförelsestörande posterna som påverkat årets resultat är nedskrivningar av anläggningstillgångar +6,1 Mkr, realisationsvinster mm -1,5 Mkr samt korrigering avseende skatteintäkterna +3,3 Mkr. Tas hänsyn till de jämförelsestörande posterna uppgår resultatet till –2,8 Mkr. Nämndernas resultat bör betraktas som en viss framgång. Trots nedskrivningar har nämndernas sammantaget genererat ett överskott om ca 9,6 Mkr. Den totala kostnaden för personal har under året minskat samtidigt som de avtalsenliga löneökningarna uppgått till i snitt 2,41 %. Organisations- och strukturförändringar i enlighet med besparingsbesluten samt en medveten återhållsamhet torde vara huvudorsaken. Det är dock väsentligt att påpeka att kommunen inte har en ekonomi i balans och är långt ifrån resultatmålet + 10 Mkr som ger förutsättningar för en långsiktigt hållbar ekonomi. Förändringsarbetet måste fortsätta i syfte att effektivisera och förbättra verksamhet och rutiner och att uppnå en stabil plattform för framtida kommunal service. Kommunstyrelsen har under året kontinuerligt följt besparingsarbetet vilket förmodligen påverkat utvecklingen positivt. Kraftfull ledning och styrning är fortsatt avgörande för att nå slutmålet en god ekonomisk hushållning. Kommunens ekonomi påverkas förutom av kommunens egna beslut även av föränd-
FLENS KOMMUN
EKONOMISK ÖVERSIKT
ringar i vår omvärld. Nedan visas hur kommunens kostnader och intäkter påverkas av olika förändringar.
•
Löneökningar 1% - 4,4 Mkr Tio heltidstjänster +/-3,4 Mkr Prisförändring 2% +/-5,3 Mkr Förändring av ekonomiskt bistånd 10% +/-1,5 Mkr Ränteeffekt vid förändrad kassa med 25 Mkr +/-0,8 Mkr Förändrade skatteintäkter och statsbidrag vid ökning/ minskning av invånarantalet med 100 personer +/-3,7 Mkr Förändring med 1% i skatteprognosen +/- 5,3 Mkr Åren framöver Budgeten för 2005 är ingen stark budget. Den förutsätter att nämnderna både klarar det allmänna effektiviseringskravet på 1 % och de strukturella besparingarna. För åren 2006 och 2007 har inga generella effektiviseringskrav ålagts nämnderna. Budgeten innehåller också en bedömd kostnadsutveckling där alla löneförändringar inbakats i nämndernas ramar. Detta innebär att det i kommunstyrelsens anslag för oförutsedda behov inte finns medel avsatta för löneökningar. Läget försämras också av att befolkningen minskat. I budget 2005 förväntas ökningen av skatteunderlaget uppgå till 4 %. I nuläget är skatteintäktsutvecklingen mera osäker och prognoser från Sveriges kommuner och landsting tyder på en ökning av skatteunderlaget med något mindre än 4 %. Även framledes kommer nyckeln till en positiv resultatutveckling att bestå i, • •
Fortsatt positiv befolkningsutveckling Kommunens förmåga att omfördela de totala ekonomiska resurserna mellan de kommunala verksamheterna med utgångspunkt från förändrade behov.
k:\ekon\boksl04\årsredovisning\ekonover043.doc
Nämndernas förmåga att strukturellt och verksamhetsmässigt anpassa sin verksamhet efter de av kommunfullmäktige beviljade ekonomiska resurserna
Ekonomi i balans För kommunerna gäller balanskravet, vilket innebär att kommunernas intäkter varje enskilt år måste överstiga kostnaderna. Uppkomna underskott måste täckas inom två år. På grund av en kommunallagsändring kommer uppkomna underskott from 2005 att kunna täckas inom 3 år. I kommunallagen finns möjlighet att frångå balanskravet om synnerliga skäl föreligger. Som exempel nämns om kommunen medvetet byggt upp ett eget kapital att användas för tillfälliga kostnadsökningar/intäktsminskningar. Kommunen är skyldig att redogöra för hur balanskravet uppfyllts då negativt resultat redovisas. Balanskravsutredning Årets resultat enligt Resultaträkningen
-10,7 Mkr
Reavinst
-1,2 Mkr
Synnerliga skäl enligt Kommunallagen 8kap, 5§,
0
Justerat resultat
Mkr
-11,9 Mkr
Det negativa resultatet 11,9 Mkr kommer att återställas genom att fortsätta det påbörjade förändringsarbetet enligt Budget 2005 samt i nämnderna beslutade åtgärder. Kommunfullmäktige tog i februari 2005 en reviderad resultaträkning för budget 2005 som bl a innehåller täckning av 2004 års underskott. Underskottet kommer att täckas under två år. I budgetdokumentet redovisas också en rad besparingar i syfte att återställa ekonomin i balans.
FLENS KOMMUN God ekonomisk hushållning Av kommunallagen kap 8 § 1 framgår att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Detta innebär i realiteten ett bättre resultat än det 0-resultat som balanskravet kräver. De skäl som motiverar ett bättre resultat är bl a, • • • • •
Trygga servicen till kommuninvånarna Stå emot omvärldsförändringar Skapa utrymme för investeringar Ha beredskap för oförutsedda händelser Rätt generation ska betala
Många faktorer måste samverka för att uppnå god ekonomisk hushållning i en kommun. Fungerande organisation och styrsystem är avgörande. Såväl den politiska styrningen som den förvaltningsmässiga styrningen och ledningen samt kommunikation och pedagogik emellan dessa nivåer är avgörande för att uppnå god ekonomisk hushållning. En viktig faktor är att det finns en beredskap i organisationen för att snabbt styra verksamheten i linje med de beslut som fattas. Kommunen söker kontinuerligt att förbättra de system som finns för styrning, ledning och uppföljning. Ett led i detta är den förändrade budgetprocess som genomfördes under 2001. Den förändrade processen har inneburit en utveckling av den kommunala demokratin med bättre förankrade mål hos de förtroendevalda, mindre detaljstyrning och breddat deltagande för de politiska partierna i budgetberedningen. Förvaltningschefer har genomgått en utbildning med syfte att utifrån kommunens övergripande mål utveckla en gemensam metod för att bryta ner och följa upp de kommungemensamma målen. Arbetet fortsätter med att utveckla planeringsförutsättningarna och så småningom ett kommungemensamt planeringsdokument. Syftet är att redovisa nuläge och prognoser som ett underlag till det väsentliga prioriteringsarbetet som måste genom-
k:\ekon\boksl04\årsredovisning\ekonover043.doc
EKONOMISK ÖVERSIKT föras för att nå en god ekonomisk hushållning. Skattenettots utveckling Kommunens skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning har från år 2000 till 2004 ökat med 78 Mkr eller ca 15 %. 2000 2001 2002 2003 2004 Kommunalskatt Kostnadsutjämning LSS Generella statsbidrag och utjämning Skattenetto
400
421
438
451
455
11
11
9
8
7
123 534
133 565
143 590
147 606
150 612
Ökningen av skatteintäkterna och de generella bidragen och utjämningen mellan 2003 och 2004 är 5,6 Mkr. Däri ingår slutavräkningen för 2003 års skatteintäkter med – 2,1 Mkr och prognosen på slutavräkningen för 2004 –4,9 Mkr. Tabellen nedan visar den procentuella ökningstakten av skatteintäkterna, generella bidrag och utjämning perioden 2000 – 2004. För att få jämförelse har korrigering skett mellan år 2003 och 2004 pga bokföringsfel. År 2000 2001 2002 2003 2004 Förändring % 5,3 5,8 4,4 2,2 2,1 Ökningstakten har varit betydligt lägre de senaste två åren än tidigare under perioden vilket ytterligare försvårat kommunens ekonomiska läge. Enligt Sveriges kommuner och landstings prognos i januari 2005 förväntas skatteintäkterna öka med 3,7 % 2005 och med drygt 4 % per år perioden 2006 – 2008. Skattintäktsutvecklingen indikerar ett fortsatt behov av en låg kostnadsutveckling.
FLENS KOMMUN Befolkningstrenden fluktuerar Kommunen har från att ha ökat sin befolkning med 109 invånare/år både under 2002 och 2003 återigen blivit färre. Minskningen under året uppgår till 95 invånare och i kommunens finns nu 16 534 invånare. Det långsiktiga målet om 18 000 invånare i kommunen år 2010 gäller dock fortfarande. En rad påbörjade och planerade projekt inom strategiska utvecklingsområden för kommunen ger ändå förutsättningar för att långsiktigt nå befolkningsmålet. En ökande befolkning ger förutsättningar för utveckling och en god och stabil kommunal service. Nettokostnadernas utveckling Verksamhetens nettokostnader minskade mellan 2003 och 2004 med 2,2 Mkr eller 0,4 %. Mellan år 2002 och 2003 ökade nettokostnaderna med 22,2 Mkr eller 3,7 %. Rensas nettokostnadsutvecklingen från de jämförelsestörande posterna blir minskningen mellan 2003 och 2004 1 % medan förändringen mellan år 2002 och 2003 var en ökning med 6,0 %. Den kraftiga nettokostnadsökningen de senaste åren har bytts till en minskning av nettokostnaderna. Under samma period 2003-2004 ökade skatteintäkterna och de generella bidragen med 5,6 Mkr eller ca 1 %. Motsvarande ökning mellan 2002 och 2003 var 16,6 Mkr eller 2,7 %. Siffrorna korrigerade med jämförelsestörande poster blir 2,1 % respektive 2,2 %. Årets resultat förklaras främst av att nettokostnaderna minskat samtidigt som skatteintäktsutvecklingen varit dämpad. Förändringen av nettokostnaderna är främst hänförligt till förändrade lönekostnader samt förändring av den allmänna prisnivån dvs kostnaderna för varor och tjänster. De avtalsmässiga löneförändringarna har under året ökat med i snitt 2,41 %. Summan av de utbetalade kostnaderna för
k:\ekon\boksl04\årsredovisning\ekonover043.doc
EKONOMISK ÖVERSIKT arbetskraft i kommunen har dock minskat med 0,9 % i jämförelse med 2003. Effekterna av minskade personal kostnader bidrar starkt till den sjunkande nettokostnadsutvecklingen i kommunen. Skatteint + gen statsbidr och nettokostn utveckling per år 14 %
5,2
5,9
4
10,5 5,0 4,4
-0,5 2000 2001
-6
2002
Skatteintäkt + stb
2,3
3,7 2
2003
-0,4 2004 År
Netto kostnader
Nettokostnaders andel av skattenettot Nettokostnadernas andel av totala skatteintäkter och generella bidrag ger en god uppfattning om hur kommunen klarar sin löpande verksamhet. Om nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och de generella bidragen uppgår till över 100 %, behöver kommunen låna pengar eller ta av det egna kapitalet för att klara den löpande driften. Om nyckeltalet uppgår till nära 100 % eller däröver har kommunen en långsiktigt ohållbar ekonomisk situation. Inget ekonomiskt utrymme kvarstår för investeringar och konsolidering. Verks nettokost % av skatteintäkter och genbidrag 102,2% 103,1% 101,8%
105,0% 100,0%
97,3%
96,5%
2000
2001
95,0% 90,0% 2002
2003
2004
Kommunens mål är att nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella bidrag får uppgå till högst 98 %. Nyckeltalet har inte uppnåtts de senaste tre åren. I praktiken lånar kommunen idag till driften av verksamheten då de löpande intäkterna inte täcker kostnaderna.
FLENS KOMMUN
EKONOMISK ÖVERSIKT Budgetavvikelser
Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella bidrag inkl och exkl jämförelsestörande poster i procent, Resultat 2001 2002 2003 2004 Inkl jämförelsestörande poster 95,6 102,2 103,1 101,8 Exklusive jämförelse-störande 99,1 99,4 102,9 100,4 poster
Ovanstående tabell visar nettokostnaderna i relation till skatteintäkter och generella bidrag både inkl och exkl de jämförelsestörande posterna. Även utan de jämförelsestörande posterna klarar kommunen inte den löpande verksamheten med erhållna skatteintäkter och bidrag. Kommunen använder sig av det egna kapitalet för att finansiera verksamheterna. Effekten blir att det egna kapitalet minskar och likviditeten sjunker. Under 2005 kommer kommunen att vara i behov att låna upp kapital till planerade investeringar. Viktiga händelser efter räkenskapsårets slut Arbetsmiljöverket har under senare delen av 2004 och början av 2005 gjort en mycket omfattande systemtillsyn i Flens kommuns samtliga förvaltningar. Slutrapporten som överlämnades till kommunen i anslutning till årsskiftet utvisar att kommunen behöver vidta omfattande åtgärder. I januari 2005 köpte det kommunägda Flens Industrihus AB byggnaden på fastigheten Skiringe 1:52 av Borga Bygg. Bolagets avtal med Borga Bygg har under åren lett till omfattande kostnader som kommunen fått täcka. I och med försäljningen är förhoppningen att bolaget framledes ska klara ekonomin utan drifttillskott från kommunen.
k:\ekon\boksl04\årsredovisning\ekonover043.doc
Nämndernas avvikelse i förhållande till budget, Mkr Nämnd
Kommunstyrelse Kultur- och fritidsnämnd Barn- och Utbildningsnämnd Socialnämnd Bygg- miljö- och räddningsnämnd
Summa
Netto kostnad
Avvik
84,1
+13,6
24,3
- 0,5
282,4 229,9
-6,1 +2,3
15,1
+0,3
635,8
+9,6
Den ojämförligt största avvikelsen redovisar kommunstyrelsen med +13,6 Mkr eller 4,9 % av omslutningen. Orsakerna är flera varvid kvarvarande medel ur anslaget för oförutsedda behov +9,2 Mkr är den största. Barn- och utbildningsnämnden redovisar en negativ avvikelse om 1,9 % i förhållande till budgetomslutningen och socialnämnden en positiv sådan på 0,9 %. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen redovisar sammantaget för kommunledningsförvaltningen och Tekniska kontoret ett budgetunderskridande för 2004 med 13,6 Mkr. Kommunledningsförvaltningen Ekonomiskt utfall och nyckeltal Med anledning av kommunens svåra ekonomiska situation har 2004 för KLF:s vidkommande präglats av ett omfattande besparingsarbete och en långtgående återhållsamhet med sådana utgifter som bedömts kunna senareläggas. Det s.k Hedenlundapaketet har medfört besparingar på ca 7 Mkr eller 13% för KLF och en minskning med personalstyrkan med 10 tjänster eller ca 15%.
FLENS KOMMUN
EKONOMISK ÖVERSIKT
Kommunledningsförvaltningens lämnar ett överskott på 18,2 Mkr vilket främst kan hänföras till följande verksamheter, • • • • • •
Ej förbrukade anslag för oförutsedda behov +9,2 Mkr Kollektivtrafik + 3,0 Mkr Utvecklingsinsatser +1,9 Mkr Kommunledningsstab, kommunkansli, ekonomikontor och personal administration + 1,8 Mkr A/I-enheten +2,0 Mkr KompetensCentrum + 0,75 Mkr
Kollektivtrafikkostnader Kollektivtrafikkostnader Mkr Kr / Per invånare
2000 2001 2002 2003
2004
5,0
5,1
7,3
9,4
8,8
301
13
441
565
532
Anslaget för kollektivtrafik lämnar överskott till följd av minskade kostnader för busstrafik samt att viss betalningsberedskap finns för ökade kostnader för tågtrafiken. Överskotten inom kontoren beror på att tjänster varit vakanta och medvetet hållits vakanta samt stor återhållsamhet med alla rörliga kostnader. Målavstämning och kvalité KLF:s nettokostnader fördelar sig ungefär enligt följande: • Service till andra förvaltningar, 45% • Politisk verksamhet, 10% • Egen verksamhet (kommunikationer och a/i-verksamhet, 20% • Styrning, beslutsstöd, ledning, utveckling, marknadsföring och information, 25 %
k:\ekon\boksl04\årsredovisning\ekonover043.doc
Attraktivt boende KLF gör en stark prioritering av boendefrågorna och arbetar med ny översiktsplan, fördjupad översiktsplan för Malmakvarn, samt olika förberedelser för exploatering av nya bostadsområden. Bättre kommunikationer Även infrastrukturfrågorna prioriteras. Utbyggnad av riksväg 55 och Flens stationsområde bevakas. Regionaltåget har fått fortsatt finansiering och planerade åtgärder i Gnesta har understötts. Flens kommun har bevakat fortsatt trafikering med den sk UVEN och Nyköpings arbete med framtida persontrafik på TGOJ-banan. Utbyggnaden av bredband går planenligt och vid årets slut hade ca 75% av kommuninvånarna tillgång till bredband. Nöjdare invånare KLF gör med jämna mellanrum olika enkäter för att mäta upplevd kvalitet inom olika områden. De viktigaste är inflyttningsenkäten, medborgarenkäten, pendlingsenkät/resanderäkning samt attitydundersökningen bland kommunens anställda. Till 2005 planeras även en lokal näringslivsenkät för att mäta det lokala näringslivsklimatet. KLF förbereder successivt införande av klagomålshantering i kommunens alla verksamheter under 2005. Under 2004 har KLF upphandlat nytt dokument- och ärendehanteringssystem som är WEB-baserat och därmed kommer att göras tillgängligt för förtroendevalda, allmänhet och massmedia. Högre utbildningsnivå KLF har lagt förslag till en samordnad och uthållig organisation för vuxnas livslånga kompetensutveckling. Förslaget innebär en samordning av A/I-enhet, Kompetenscentrum och Komvux och syftar bla till effektivare utnyttjande av kommunens resurser, ökad tydlighet för brukarna samt individualiserad syn på vuxenutbildning. KLF har också medverkat i arbetet med en ny industriutbildning.
FLENS KOMMUN Näringsliv och arbetsmarknad Under året utarbetades i samverkan med lokala näringslivsföreträdare en ny näringslivsstrategi för de kommande fem åren. KLF har anordnat en företagsmässa och arbetat såväl med stöd vid etablering som stöd till befintliga företag i utvecklingsfas. Matklusterarbetet går vidare med Flens kommun som ”projektägare”. KLF har i samverkan med BU och ortens näringsliv upprättat ansökan om KY-utbildning för främst industrisektorn. Ett landsbygdsråd har initierats och fått ”starthjälp”. Profilering/marknadsföring Tillsammans med övriga kommuner längs Västra stambanan har KLF tagit fram ett förslag till gemensamt marknadsföringskoncept – ”Sörmlands pärlor”. Initiativ har tagits till eventuell CSRsamverkan med GB-Glace kring konceptet ”Glassens stad”. KLF stödjer kulturverksamheten i Hälleforsnäs och har idéer kring utbyggd museiverksamhet avseende militärhistorien i Malmköping. Personalmål Ett nytt personalpolitiskt program antogs i början av året. Arbetsmiljöarbetet är prioriterat och kommer att vara högt prioriterat även kommande år. En arbetsmiljöutvecklare har anställts, utbildningar har anordnats och utvecklingen av det systematiska arbetsmiljöarbetet har prioriterats. Kommunens samtliga chefer utbildas i hälsoorienterat ledarskap. Kommunens rehabiliteringspolicy har förtydligats och arbetet med aktiv rehabilitering prioriteras. Under året har en översyn av kommunens jämställdhetsarbete gjorts. Översynen har inneburit att en ny princip för aktivt jämställdhetsarbete har införts. Förutom befintlig jämställdhetspolicy har en kommunövergripande jämställdhetsplan tagits fram. Planen hanterar de kommungemensamma jämställdhetsfrågorna och anger
k:\ekon\boksl04\årsredovisning\ekonover043.doc
EKONOMISK ÖVERSIKT inriktningen för förvaltningarnas arbete med att ta fram specifika handlingsplaner. Fyra av kommunens anställda deltar i Eskilstuna kommuns intern-trainee-program ”Framtidens ledare”. Denna satsning är mycket lyckad och en fortsättning är önskvärd. KLF har tagit fram ett nytt introduktionsprogram för nyanställda. Kommunens personalfest under våren 2004 lockade inte mindre än 1000 gäster. Framtiden KLF kommer fortsatt att prioritera utvecklingsområdena med särskilt fokus på boende, kommunikationer och profilering/ marknadsföring. KLF bedömer att det är av avgörande betydelse för kommunens utveckling att arbetet med att tillskapa attraktiva boendemiljöer och förbättrade kommunikationer fortsätter. Följande nyckelområden kommer att bevakas särskilt: • Fortsatt planläggning och exploatering av nya bostadsområden • Regionaltågets långsiktiga finansiering, utbyggnad och utveckling • Utbyggnaden av riksväg 55 • Tågstopp i Sparreholm • UVEN:s framtid • TGOJ-banans framtid • Marknadsföring som understödjer kommunens satsningar Det inre arbetet kommer att domineras av ökad fokusering på ekonomi och kvalitet samt betingelserna för medarbetarna att göra ett gott arbete, dvs arbetsmiljö, hälsa och rehabilitering. Även arbetet med översiktsplan, lokala miljömål och konceptet ”en trygg och säker kommun” får hög prioritet. En annan framgångsfaktor är ”samverkan”. Ett stort antal samverkansprojekt pågår men fler behöver initieras inom nya områden.
FLENS KOMMUN
Tekniska förvaltningen Ekonomiskt utfall och nyckeltal Tekniska förvaltningen redovisar en negativ budgetavvikelse med 4,6 Mkr. Resultatet är dock starkt påverkat av jämförelsestörande poster främst nedskrivning av fastigheter med totalt 5,5 Mkr. Den största enskilda posten är nedskrivning av Hemgården med 3,8 Mkr. Förvaltningens resultat exklusive dessa poster hamnar på en positiv avvikelse om 2,2 Mkr. Kostenheten visar på en positiv budgetavvikelse om 0,8 Mkr. Resultatet visar att man lyckats med åtgärderna för att minska kostnaderna. Råvarukostnaden har sjunkit med 1,1 Mkr (11%) jämfört med 2003. Detta beror på att KFV-regionens avtal gällande livsmedel har börjat gälla fr o m april 2004. Under året har kundenkäter inom skola och äldreomsorg inte genomförts pga att mycket arbete har lagts ner på att komma tillrätta med kostenhetens underskott. Att i detta läge genomföra enkäter vore tämligen meningslöst när man medvetet varit tvungen att göra kvalitetsförsämringar. Varje kökschef har även fått relevant utbildning i data för att kunna bättre följa upp kostnaderna. Verksamheten för förvaltade fastigheter visar på en negativ budgetavvikelse om 3,4 Mkr. Resultatet beror delvis på ovannämnda nedskrivningar med även på att kostnaden för den samordnade fastighetsförvaltningen har överskridit budgeten med 4,0 Mkr. Underhållskostnaden per m² ligger långt under det budgeterade. Underhållet har avsiktligt hållits nere för att minska underskottet totalt för fastigheterna. Detta är dock inte hållbart i längden och risken för akuta, dyrare åtgärder ökar.
k:\ekon\boksl04\årsredovisning\ekonover043.doc
EKONOMISK ÖVERSIKT
VA-verksamheten visar på ett underskott om 0,2 Mkr. Avvikelsen beror på kostnaderna i samband med skadegörelsen vid vattenverket i Malmköping. Förvaltningen räknar med att kostnaderna för skadegörelsen uppgår till ca 250 tkr. Även underhållet vid kommunens reningsverk har varit högre än normalt. Under året har en enkät genomförts som visar 82% av de tillfrågade anser att kommunens vattenverk levererar gott och rent dricksvatten. I samma enkät svarar 63% att de får tillräcklig information gällande kommunens taxor och bestämmelser för vatten och avlopp. Den andra taxefinansierade verksamheten, renhållningen visar på ett överskott om 0,6 Mkr. Överskottet förklaras av ökade intäkter och lägre kostnader än budgeterat. Kostnaderna för behandling av hushållssopor har varit 0,2 Mkr lägre än budgeterat. Skrotpriset har under året varit mycket gynnsamt vilket inneburit ca 0,3 Mkr högre intäkter än budgeterat. Målavstämning och kvalité År 2005 är Flens kommun känd som en barnvänlig kommun. För potentiella inflyttare är miljön och säkerheten för barnen en attraktionskraft. Varje år görs investeringar i gatumiljön för att invånarna tryggt och säkert ska kunna förflytta sig mellan bostaden och sina vanligaste hållpunkter. Lekplatser ses över årligen och gamla och ej godkända lekredskap byts ut. Tekniska förvaltningen totalrenoverar eller nyanlägger minst två lekplatser varje år. Vi är nöjdare i Flens kommun år 2006. Tekniska förvaltningen deltar i en omfattande enkät avseende hur invånarna upplever skötseln av parker, fastigheter, VA samt gator och vägar. Enkäten genomför-
FLENS KOMMUN
EKONOMISK ÖVERSIKT
des under 2004. Av svaren kan utläsas att Flensborna har ungefär samma uppfattning om kommunens skötsel av gator, parker, VA och renhållning som 2001.
• • •
Vi har fler attraktiva boendealternativ år 2006. Kommunfullmäktige har beslutat att exploatera tre områden för bostadsbyggnation i Malmköping, Sparreholm och Flen. För Malmakvarnsområdet i Malmköping pågår arbete med fördjupad översiktsplan. Den mycket komprimerade tidplanen säger att första tomterna skall var klara för byggnation senhösten 2006. Kommunen ska verka för jämn könsfördelning på alla nivåer och i alla verksamheter. Förvaltningen i helhet är relativt jämnt fördelad, 41% av anställda är män. Dock är könsfördelningen mer skev inom de olika verksamheterna. Inom de tekniska verksamheterna är 74% män medan kostenheten endast har 9% manliga anställda. Nämndmålen avseende tekniska kontoret följs upp i bilaga till årsredovisningen. Framtiden Vid arbetet med budget 2005 samt flerårsplan 2006-2007 togs beslut om exploatering av bostadsområden i Malmköping (Malmakvarn), Flen (Stenhammarsområdet) och Sparreholm (Dax-door). För Tekniska förvaltningen innebär det en ökad investeringsbudget, de årliga investeringarna för exploatering kommer att ligga mellan 5 och 10 Mkr. Om investeringsbudget för ombyggnad av skollokaler är tillräcklig är svårt att överblicka eftersom BU-nämndens lokalutredning inte är klar. I övrigt står flera projekt på agendan inför framtiden några nämns nedan: • • •
Malmköpings busstation Renovering av avloppsnätet Utbyggt reningsverk
k:\ekon\boksl04\årsredovisning\ekonover043.doc
• • • • •
Flens vattenverk Hantering av avloppsslam Regionalt samarbete för drift av VA-verken Miljö- och Q-ledningssystem Sopförbränning och källsortering Lugna gatan projektet Samordnad fastighetsförvaltning Kostenheten åtgärder enl utredning
Kultur- och fritidsnämnden Ekonomiskt utfall och nyckeltal Nämndens verksamhet redovisas ett underskott på 0,5 Mkr. Därav utgör 0,6 Mkr nedskrivningskostnader avseende inom och utomhusanläggningar. Verksamheter exkl dessa nedskrivningskostnader redovisar ett överskott om 0,1 Mkr. Utomhusanläggningar redovisar ett budgetöverskridande om 0,5 Mkr varav ca 0,2 Mkr avser nedskrivning. Resterande överskridande beror av ökade kostnader för entreprenörers arbete på isbanor, fotbollsplaner och utomhusbad. Bidrag till föreningar och organisationer underskrider budget med 0,4 Mkr främst beroende på en medveten återhållsamhet mot bakgrund av befarat budgetöverskridande för året. Övriga verksamheter uppvisar mycket små avvikelser i förhållande till budget. Nyttjandegraden av fritids- och kulturanläggningar uppvisar följande; antalet besök på simhallen är oförändrat. Antalet medialån på biblioteken har minskat med 12 %, och antalet besök på huvudbiblioteket i Flen har minskat med 2 %. Utfallet för dessa nyckeltal 2004 har inte uppnått budgeterade värden. Positivt är att antalet uthyrda timmar i ishallen har ökat med 30 % och att antalet sammankomster med aktivitetsstöd har ökat med 10 %.
FLENS KOMMUN Kultur- och fritidsnämndens verksamhetsområden har minskat sina nettokostnader med 1,2 Mk eller 4,7 % under perioden 2001-2004. Målavstämning och kvalité Kultur och fritidsnämnden arbetar främst med det kommungemensamma målet ”År 2005 är Flens kommun fortsatt attraktivt för barnfamiljer att bosätta sig i”. Genom att prioritera bidrag till barn och ungdomsverksamhet samt gratis barn och ungdomsaktiviteter arbetar nämnden för måluppfyllelse. Årliga enkätundersökningar genomförs i syfte att mäta nöjdhetsgraden samt förbättra utbudet såväl öppettider som innehåll i verksamheterna. Framtiden Den stora utmaningen är att framledes skapa ett brett utbud av kultur- och fritidsaktiviteter med minskade ekonomiska förutsättningar. Fokus måste sättas på att hitta ny okonventionella lösningar vad avser både lokaliteter och driftformer. Förvaltningen omprövar ständigt sin verksamhet i syfte att göra verksamheten så kostnadseffektiv som möjligt och att med så små verksamhetsinskränkningar som möjligt hålla beviljade anslag. Kultur och fritidsnämnd samt förvaltningens tillhörighet är under översyn. Barn- och utbildningsnämnden Ekonomiskt utfall och nyckeltal Barn och utbildningsnämnden redovisar ett bugetöverskridande om 6,1 Mkr. Därav utgör 6,9 Mkr överskridandet för gymnasieskolan. Barnomsorgen redovisar ett överskridande om 2 Mkr medan både vux
k:\ekon\boksl04\årsredovisning\ekonover043.doc
EKONOMISK ÖVERSIKT enutbildningen och grundskolan underskrider sin budget med 1,5 Mkr vardera. Nyckeltal Kostn/barn förskoleverk samhet tkr Antal barn Kostn/elev förskoleklass o grundskola tkr Antal elever Kostn/elev gymnasiet tkr Antal elever
2000 2001 2002
2003
2004
63,8 625
67,1 630
69,6 715
70,7 745
47,2 52,8 56,8 2367 2351 2262
57,9 2249
58,5 2213
86,3 620
89,2 630
91,8 681
623
90,1 635
83,3 592
Nyckeltalen visar att kostnaden per barn/elev, jämfört med 2003, har ökat måttligt, inom förskoleverksamheten 1,6 % och inom grundskolan 1,0 %. Gymnasiekostnaden har ökat med 2,9 %. Effekterna av den måttliga kostnadsökningstakten inom förskoleverksamheten och grundskolan är lägre personaltäthet. Kostnadsökningen inom gymnasieskolan beror främst på ett ökat antal gymnasieelever och en ökande andel som väljer utbildningar utanför kommunen. Personaltätheten har ökat något inom gymnasieskolan. Noteras bör att förskoleverksamheten utökats kraftigt. Sex avdelningar har tagits i drift sedan hösten 2002. Samtidigt har antalet dagbarnvårdare minskats med 10 st eller 30 %. Antalet barn i barnomsorgen har ökat med 20 st eller 2,8 % sen föregående år och uppgår nu till 745 st. Antalet barn inom grundskolan har minskat med 1,6 % från föregående år och uppgår till 2213 elever. Nedan visas kommunens kostnader per invånare 2003 och 2004 jämfört med standardkostnaden för områdena barnomsorg, grundskola och gymnasieskola. Standardkostnaden beskriver den nivå bidragssy-
FLENS KOMMUN
EKONOMISK ÖVERSIKT
stemet ersätter Flens kommun för kostnaderna inom respektive verksamhet. Eventuella överkostnader förklaras av faktorer som inte utjämningssystemet beaktar. Detta kan vara en högre kvalité i verksamheten. Lägre kostnader kan tyda på en effektiv verksamhet. Kostnaderna för Flens kommun är de av förvaltningen själv redovisade kostnaderna. I kommunens kostnader ingår inte overheadkostnader för den egna förvaltningen och kommuncentrala funktioner. Barnomsorg Barnomsorg
kr/inv Standardkostn Flens Kommun Skillnad kr Skillnad,%
2003 3461 3707 -246 -7,1
2004 3580 3915 -335 -9,3
Kommunens kostnader för barnomsorg överstiger standardkostnaden för verksamheten. Läget har försämrats något i jämförelse med 2003. Grundskola Grundskola kr/inv 2003 Standardkostn 8106 Flens Kommun 7833 Skillnad kr 273 Skillnad,% 3,4
2004 8140 7849 291 3,6
Kostnaderna för grundskolan i Flen är jämfört med standardkostnaden positiv. Läget har ytterligare förbättrats jämfört med föregående år som en följd av genomförda förändringar inom verksamheten.
k:\ekon\boksl04\årsredovisning\ekonover043.doc
Gymnasieskola Gymnasieskola kr/inv 2003 Standardkostn 2852 Flens kommun 3486 Skillnad kr -634 Skillnad, % -22,2
2004 3011 3781 -770 -25,5
Kostnaderna för gymnasieskolan överstiger kraftigt standardkostnaden vilket inte är ovanligt när en kommun av Flens storlek som driver egen gymnasieskola. Gapet mellan standardkostnaden och kommunens egen kostnad har ökat. Nedan redovisas kostnaderna per elev (år 2003) i Flen med kostnaderna för gruppen övriga större kommuner till vilken Flens kommun tillhör. Flen Kostn /elev tkr
Övriga större kommuner Kostn/elev tkr 2002 2003 2002 2003
År Förskola Kostn/heltids Barn 114 Grundskola hemkommunen 63 Gymnasieskola hemkommunen 92
128
113
136
65
62
65
97
83
85
Målavstämning och kvalité De kommunmål som har bärighet mot nämndens mål är ”År 2005 är Flens kommun känd som en barnvänlig kommun” och ”Vi har höjt vår utbildningsnivå 2006”. Det gångna året har nationella jämförelser visat en försämring för Flens kommun i förhållande till övriga kommuner. Kommunen har i en TEMO undersökning rangordnats efter de uppväxtvillkor de ger barn och ungdomar. Flens kommun finns på 262:a plats av 290 kommuner.
FLENS KOMMUN
EKONOMISK ÖVERSIKT
Andelen av befolkningen som har en eftergymnasial utbildning har fortsatt att öka. I början av 2004 uppgick andelen vuxna med eftergymnasial utbildning till 21 % vilket är en ökning med 2 % från föregående år. Andelen är dock fortfarande betydligt lägre än rikssnittet 32 %. 2003 gick 36 % av eleverna vidare till högskola inom tre år efter avslutad utbildning i gymnasieskolan vilket är en kraftig ökning i förhållande till en rad tidigare år då andelen varit 25 %. Rikssnittet uppgår till 43 %. Måluppfyllelse nämndens egna mål redovisas i bilaga till årsredovisningen. Nedan redovisas ett antal kvalitetsmått för Flens kommun i jämförelse med riket. Mått Förskolan, Andel anställda med högskoleutb Grundskolan, andel lärare med pedagogisk utb Grundskolan, antal lärare/100 elever värdet avser 2002 Gymnasiet andel lärare med pedagogisk utb exkl Sv 2 Modersmål Gymnasiet antal lärare /100 elever
Flen 2003
Flen 2004
Riket (år 2003)
39 %
41 %
51 %
79 %
92 %
83 %
7,4
7,2
8,0
82%
86%
79 %
10,7
11,0
8,3
Tabellen ovan visar att kommunen har en låg andel högskoleutbildade inom förskolan i jämförelse med riket. Lärartätheten inom grundskolan är lägre än för riket medan andelen lärare med pedagogisk utbildning i kommunen har ökat kraftigt i jämförelse med 2003 och är idag betydligt högre än för riket. Gymnasieskolan ligger väl till både vad avser andel lärare med pedago
k:\ekon\boksl04\årsredovisning\ekonover043.doc
gisk utbildning och lärartäthet i jämförelse med riket. Framtiden I arbetet med de gemensamma planeringsförutsättningarna (GPF) har en prognos för barn/elever 2004 - 2008 gjorts. Prognosen bygger på en befolkningsökning om 60 invånare per år och att de nyfödda är 170 barn/år. Den visar vid periodens slut en liten minskning av antalet förskolebarn medan grundskolebarn beräknas minska med 250 samtidigt som ungdomarna i gymnasieålder ökar med 70 st. Prognosen visar behovet av strukturella förändringar inom planperioden. De framtida möjligheterna att hålla bra kvaliteter är beroende av förmågan att identifiera och definiera specifika behov, formulera möjliga målsättningar, utveckla goda metoder och bestämma hur resurserna ska prioriteras. Om inget oförutsett inträffar gör staten en satsning på att förstärka personaltätheten i landets förskolor i år och nästa år. För Flen innebär det ca sex nya tjänster och därigenom möjligheter att öka kvalitén i verksamheten. Kommunfullmäktige beslutade vid sitt sammanträde i februari att tillskjuta medel till barn- och utbildningsnämnden med 9,2 Mkr. Detta innebär bättre möjligheter att klara budgeten 2005. Fortfarande kvarstår ett glapp mellan beviljad ram och beräknad resursåtgång om ca 6 Mkr. Nämnden behandlar i början av 2005 ytterligare åtgärder för att ramanpassa verksamheten.
FLENS KOMMUN
EKONOMISK ÖVERSIKT
Socialnämnden LSS/LASS Ekonomiskt utfall och nyckeltal Socialnämnden redovisar ett budgetunderskridande om totalt 2,3 Mkr. De största enskilda avvikelserna i förhållande till budget avser administration (+2,3 Mkr), äldreomsorg (+3,0 Mkr), socialpsykiatrin (+1,1 Mkr). Därutöver redovisas ett underskott avseende ej utfördelade besparingar (-4,3 Mkr). Orsakerna till budgetunderskridandena är till stor del hänförligt till lägre personalkostnader såsom vakanta tjänster, organisationsförändringar och långtidssjukskrivningar. Nämndens totala personalkostnad har minskat med 0,3 Mkr sedan 2003. Detta innebär att andelen personalkostnader av nämndens totala kostnader har minskat mellan 2003 och 2004 med 0,2 % och uppgår för år 2004 till 179,2 Mkr. Personalkostnadernas andel uppgår till 67 % av nämndens totala kostnader och har legat på ungefär den nivån den senast 5-års perioden. I nedanstående tabeller visas Flens kommuns kostnader jämfört med ett genomsnittligt värde för landets alla kommuner, riket. Som upplysning redovisas också ett urval om 7 kommuners värde. Dessa kommuner är de i landet som jämförelsevis liknar Flens kommun mest. Avvikelsen i procent gentemot standardkostnaden anges också där sådana uppgifter finns. Källa för uppgifterna är databasen Webor och skriften ”Vad kostar verksamheten i din kommun”. Uppgifter för 2004 finns ännu inte tillgängliga. Standardkostnaden beskriver den nivå bidragssystemet ersätter Flens kommun för kostnaderna inom respektive verksamhet. Eventuella överkostnader förklaras av faktorer som inte utjämningssystemet beaktar. Detta kan vara en högre kvalité i verksamheten. Lägre kostnader kan tyda på en effektiv verksamhet.
k:\ekon\boksl04\årsredovisning\ekonover043.doc
Tabellen visar att Flens kommun har mer än 40 % högre kostnader jämfört med snittet i riket. Insatser LSS/LASS Totalt kr/inv(0-64 år) 2002 Hela riket 2951 Flen 4237 Liknade Kommuner 3137 Skillnad riket -1286 Skillnad % riket- 43
2003 3211 4595 3451 -1384 - 43
Den kompensation som kommunen under år 2004 fått i den mellan kommunala utjämningen motsvarar 448 kr invånare. Skillnaden mellan erhållen utjämning och kommunens kostnader har varit stor. Bidraget för den mellankommunala utjämningen benämns från 2005 som LSS utjämning och ingår som en del i den kommunalekonomiska utjämningen. Förändringen innebär för Flens kommun en kraftigt ökad kompensation från 7,4 Mkr 2004 till 17 Mkr år 2005. Den nya ersättningsnivån motsvarar bättre kommunens kostnader. Äldreomsorg Kostnad totalt kr/inv 2002 Hela riket 9568 Flen Liknade Kommuner 9156 Skillnad riket Skillnad % riketSkillnad standardkostn %
2003 9989 8836 9384 1153 11,5 -8,5
Ovanstående tabell visar att kostnaden i Flens kommun är lägre både i förhållande till snittet i riket och till liknade kommuner
FLENS KOMMUN
EKONOMISK ÖVERSIKT
År 2003 var dock kostnaden i Flens kommun för äldreomsorgen 8,5 % högre än standardkostnaden. Detta innebär att kommunen trots allt har en för hög kostnad för äldreomsorgen i jämförelse med vad som kostnadsutjämningen kompenserar för när hänsyn tagits till kommunens strukturella förutsättningar. Nedanstående tabell visar utvecklingen av antal platser och kostnaden per plats i äldreboende år 2000 – 2004. 2000 2001 2002 2003 2004 Antal plat- 188 185 176 180 156 ser Kostn/plats 337 354 419 424 473 och år, tkr Antalet äldreboende har minskat med 20 platser år 2002 – 2004. Kostnaderna har under motsvarande period ökat med 54 tkr per plats och år eller ca 13 % under perioden. Löneökningarna har under motsvarande period i snitt för kommunen ökat med 6 %. Individ och familjeomsorg IFO kostnad totalt kr/inv 2002 Hela riket 2073 Flen 1880 Liknade Kommuner 2166 Skillnad riket 193 Skillnad % riket 9,3 Skillnad till Standard kostn 13
2003 2212 2017 2329 195 8,8 23
Kostnader för individ- och familjeomsorg per invånare i Flens kommun är lägre än både än genomsnittet i riket och liknande kommuner. I jämförelse med riket har Flens kommun ca 8,8% lägre kostnader. Jämförs kommunens kostnader med standardkostnaden har kommunen drygt 23 % lägre kostnader vilket indikerar en effektiv verksamhet.
k:\ekon\boksl04\årsredovisning\ekonover043.doc
Tabellen nedan visar utvecklingen av några nyckeltal för individ och familjeomsorgen 2000 –2004. 2000 2001 2002 2003 2004 Antal vårddagar i HVB
836 Kostn kr/vårddag
2216 1887 2617 2795
2830 2449 2752 2340 2771
Ekonomiskt bistånd antal 537 ärenden Kostnad/ärende 23 (tkr)
531
451
519
475
21
23
18
23
Ökningen av antalet vårddagar i hem för vård och boende har mattats av till 7 % att jämföras med ökningen mellan 2002 och 2003 som var 39 %. Kostnaden per vårddag har däremot ökat kraftigt med drygt 18 % jämfört med föregående år. Kostnadsökningen mellan år 2003 och 2004 blir 1,6 Mkr. Antalet hushåll med ekonomiskt bistånd har minskat men ersättningsnivån per hushåll har ökat vilket sammantaget innebär ökade kostnader med 1,5 Mkr i jämförelse med föregående år. Totalt uppgår kostnaderna för ekonomiskt bistånd till ca 10,8 Mkr. Målavstämning och kvalité År 2005 är Flens kommun fortsatt attraktiv för barnfamiljer att bosätta sig i. Vi bidrar till en barnvänlig kommun genom att ha barnperspektiv vid beslut och i samarbete med andra aktörer. Vi är nöjdare i Flens kommun år 2006. Exempel på arbete med kvalitetssäkring är demensprojektet samt pågående arbete för att utveckla dokumentation och klagomålshantering. Vi har flera attraktiva boendealternativ år 2006.
FLENS KOMMUN
EKONOMISK ÖVERSIKT
Vi påvisar behov av och medverkar till att tillgängliga bostäder för äldre och handikappade ska finnas samt att behoven hos dessa grupper beaktas i kommunens övergripande bostadsplanering.
ning/kontroll av ett urval av nämndens kvalitetsmål kommer att ingå i internkontrollplanen.
Vi har höjt vår utbildningsnivå år 2006. Vi bidrar till att utbildningsnivån ökar bland vuxna genom att vårdbiträden utbildas till undersköterskor. Cirka 85% av vård- och omsorgspersonalen har utbildning, de flesta motsvarande undersköterska.
Den demografiska utvecklingen i åldersgruppen 65 år och äldre fram till 2008 visas nedan. Prognosen bygger på antagandena om en befolkningsökning om 60 invånare per år.
Nämndövergripande personaladministrativa mål. Beträffande målet om en jämn könsfördelning har förvaltningen långt kvar då närmare 95% av personalen är kvinnor. Det finns en hög medvetenhet om behovet av att öka antalet män på förvaltningen och frågan lyfts bl a fram i samband med rekryteringar. Nämndsövergripande demokratimål. Demokratimålet om brukarens inflytande ska öka utgör värdegrunden för de insatser vi genomför. Vi arbetar kontinuerligt för att förbättra arbetssätt och metoder för att tillgodose detta, även för personer med nedsatt kommunikativ förmåga. Nämndmålen följs upp i bilaga till årsredovisningen sammantaget kan sägas att många mål är uppfyllda och några kvarstår att arbeta med. Följande projekt har under året pågått bl a för att öka måluppfyllelsen. - Demensprojekt - Utvecklad hemtjänst - Samverkan social, skola, fritidsgårdar och polis för att undvika nyrekrytering till drogmissbruk. Nämnden har under året kontinuerligt arbetet med kvalitetsutveckling och kvalitetsuppföljningar, t ex i olika projekt. Kvalitetsarbetet kommer ytterligare att utvecklas när det gäller modeller, systematisering, uppföljning och utvärdering. Uppfölj-
k:\ekon\boksl04\årsredovisning\ekonover043.doc
Framtiden
Tabellen visar en grov beräkning av behovet av ökade resurser för äldreomsorgen fram till 2008. Normkostnaden för de olika kostnadsgrupperna är hämtade från förslaget till nytt utjämningssystem, vilket bygger på ett antal fältstudier. Antal
Förändring 2002-2008 Ålders Ökning+ grupper Minsk – Flens kommun 65-74 + 294 75-79 - 34 80-84 - 19 85-89 + 59 90-w - 9 Summa Förändr
Normkostn per åldersgrupp kr (beräknat)
KostnadsFörändring 2002-2008 Mkr
10.200 26.400 51.100 113.100 194.800
+ 3,0 - 0,9 - 1,0 + 6,7 - 1,8 + 6,0
Antal äldre förväntas öka mest i åldersgruppen 65-74 år samt i gruppen 85-89 år. Totalt kalkyleras kostnaderna för Flens kommun i dagens prisnivå öka med 6 Mkr till år 2008. Detta måste betraktas som en måttlig förändring. Nämndens ekonomiska läge kommer att fortsatt att vara ansträngt. För att kunna hålla befintliga ramar krävs ytterligare beslut om effektiviseringar, prioriteringar och besparingar. Samtidigt måste rättssäkerhetslagstiftningens krav på ekonomiska resurser tillgodoses och en god kvalitet upprätthållas. Nämnden kommer att slutföra beslutade minskningar av antalet platser i de särskilda boendena. Arbetet med att centralisera gruppbostäderna till Flens tätort fortgår. Vidare har nämnden beslutat att
FLENS KOMMUN genomlysa organisationen av äldre- och handikappomsorgen och hälso- och sjukvården inkl uppföljning av ny chefsorganisation 2003, personalbemanning, biståndsbedömning (beslut, uppföljning, utvärdering) kosthantering, personalpool och enligt tidigare beslut gruppbostäder. För att verksamheten ska vara långsiktigt hållbar, även ekonomiskt, måste förutsättningarna finnas till fortsatt utveckling. Det gäller inte minst beträffande förebyggande insatser t ex för barn- och ungdom, anhörigstöd, rehabilitering och uppsökande verksamhet. Samordnade satsningar för att utveckla hemtjänst, hemvård och anhörigstöd fordras för att leva upp till kvarboendeprincipen. Andra framtidsfrågor är bl a • en utveckling av samverkan med Landstinget vad avser hemvård och psykiatri. • Utveckla stödet till ensamstående föräldrar • Klargöra ansvarsfördelningen mellan staten och kommunen vad avser de kostnader som är hänförliga till Migrationsverkets anläggning i kommunen. Bygg-, miljö- och räddningsnämnden Ekonomiskt utfall och nyckeltal Nämnden uppvisar ett mindre överskott ca 0,3 Mkr. Budgetunderskridande redovisas inom verksamhet miljö- och hälsa (+0,2 Mkr) samt plan- och byggkontor (+0,3 Mkr). Överskridande görs inom miljöskydd (-0,2 Mkr). De ekonomiska avvikelserna är små. Målavstämning och kvalité Nämnden arbetar främst med kommunmålet ”År 2010 är vi 18 000 invånare i Flens kommun”.
k:\ekon\boksl04\årsredovisning\ekonover043.doc
EKONOMISK ÖVERSIKT Arbetet för att uppnå målet består främst i att ha en hög planberedskap samt genom att skapa attraktiva boenden och att lyfta fram och förstärka olika orters kvaliteter och särprägel. Nämnden fastställde en prioritetslista för detaljplaner i juni. Prioriteringslistan gjordes utifrån kommunfullmäktiges fastställda mål. Nämndens uppfyllelse av de egna målen redovisas i bilaga till årsredovisningen. Framtiden Framtidsfrågorna är bättre samverkan inom förvaltningen för att skapa bättre service, beslutsunderlag och kvalitet. Andra frågor som är i fokus är energiplanen, att införa flera perspektiv i den fysiska planeringen samt att lagen om skydd mot olyckor kommer att fokusera mer på förebyggande skyddsarbete. Utvecklingen av arbetsmiljön är också en strategisk framtidsfråga. Investeringar Flens kommunen totala nettoinvesteringar har under året uppgått till 34,2 Mkr. Nedan visas kommunens nettoinvesteringar under den senaste 7 årsperioden. Investeringar Mkr 120,0
100,3
100,0 80,0
73,4
60,0
51,6
40,5
40,0
36,2
30,8
34,2
20,0 0,0 1998
2001 Netto-invest-eringar
2004
År
FLENS KOMMUN
EKONOMISK ÖVERSIKT
Under perioden har kommunen haft en dominerande investering, byggandet av BildningsCentrum Prins Wilhelm 1999, som även påverkade utfallet angränsande år, dvs 1998 och 2000.
innebär att i investeringsvolymen avseende 2004 ingår kostnaden för återuppbyggnaden av Björkliden.
Årets investeringsnivå drygt 34,2 Mkr är betydligt lägre än budgeterade investeringar 42,9 Mkr. Skillnaden mellan budgeterade och redovisade kostnaderna avser i vissa fall investeringsprojekt som inte hunnit slutföras under 2004. Dessa anslag kommer att överföras till 2005.
Avskrivningarna för 2004 uppgår till 32,2 Mkr. Detta är en ökning med 1,3 Mkr från 2003.
Året har präglats av många mindre investeringsprojekt i intervallet 0,5-1,0 Mkr.
I takt med att investeringarna minskat från ca 100 Mkr 1999 och till ca 30-50 Mkr under perioden 2000 – 2004 har avskrivningsökningen bromsats något. Investeringsnivån planeras under kommande år att vara i intervallet 45 – 55 Mkr varför nivån på avskrivningarna förväntas öka.
Under året har infrastrukturella investeringar gjorts för ca 7,5 Mkr. Några av dessa är • • •
Bredbandsutbyggnad netto 1,3 Mkr Rondell Kungsvägen - Brogatan 2,0 Mkr Sveavägen,trafiksäker utformning 0,9 Mkr
Investeringskostnaderna för VA har under året uppgått till 4,2 Mkr. Det största enskilda projektet har varit byte av ledningar på Dalgatan i Sparreholm, 1,2 Mkr.
Avskrivningarna
Kommunens kostnader för avskrivningar har ökat kraftigt sedan 1997 då de uppgick till 17,5 Mkr.
Finansnettot sjunker Finansnettots andel av skattintäkter och generella statsbidrag % 0,6% 0,4%
Inventarier i kommunens skolor och förskolor har bytts ut som ett led i en störregenomgång av inventariestandarden i kommunens skolor. Totalt har inventarier för 2,0 Mkr anskaffats under året. Därutöver har flera mindre ombyggnadsprojekt pågått i kommunens skollokaler. Under året har byte av redovisningsprincip gjorts avseende 2003 års försäkringsersättningar bl a för förskolan Björkliden. Detta
k:\ekon\boksl04\årsredovisning\ekonover043.doc
0,3%
0,2%
0,2%
0,1%
0,0% -0,2%
Datautrustning har bytts för 2,5 Mkr vilket kan ses som en normal återanskaffningstakt för kommunens datautrustning. Av dessa anskaffningar avser 0,9 Mkr undervisningsdatorer.
0,2%
2000
2001
2002
2003
0,0% 2004 År
Flera faktorer har påverkat finansnettots utveckling. De senaste årens investeringar har helt finansierats ur det egna rörelsekapitalet varför underlaget för ränteintäkter minskat. Det goda resultatet, 2000-01 har medfört ett likviditetstillskott samtidigt som den individuella delen av pensionsskulden utbetalats i mars 2001, 25,3 Mkr. Kommunen har under 2002 ett minusresultat bl a som en följd av tunnelinvesteringen som belastat kommunens likviditet. För 2003 och 2004 tär de negativa resultaten ytterligare på kommunens likviditet och därmed på underlaget för ränteintäkterna.
FLENS KOMMUN
EKONOMISK ÖVERSIKT
Räntekostnaderna under 2004 uppgår till 0,6 Mkr. Kostnaderna utgörs enbart av räntekostnader för pensioner då kommunen under 2002 blev skuldfria och således inte har någon långfristig upplåning. Finansnettots utveckling Ränteintäkter Räntekostnader Lån Pensionsåtaganden Finansnetto
2000 2001 2002 2003 2004 2,8 2,9 1,8 1,2 0,7 -0,6
-0,6
-0,3
0
0
-1,0 1,2
-0,4 1,9
-0,5 1,0
-0,5 0,7
-0,6 0,1
Ingen låneskuld Kommunen slutamorterade år 2002 låneskulden till banker och kreditinstitut. Inga nya lån har tagits upp sedan dess. Likviditetssituationen har kraftigt försämrats under de senaste åren. Vid utgången av 2001 uppgick de kortfristiga placeringarna samt kassa och bank till 72 Mkr. Motsvarande placeringar uppgick vid utgången av 2004 till 41 Mkr dvs en minskning med 31 Mkr eller 43 %. Nyupplåning kommer att bli aktuell för att klara planerade investeringar. Pensionsskulden Kommunerna tillämpar sedan några år tillbaka den sk blandmodellen för redovisning av pensionsskulden. Det innebär att pensionsförpliktelser, intjänade före 1998 inte ingår i balansräkningen utan redovisas inom linjen som en ansvarsförbindelse. Detta pensionsåtagande uppgår vid slutet av 2004 till 294,6 Mkr. De faktiska kostnaderna för denna förpliktelse skjuts därmed på framtiden trots att intjänandet av pensionsrätten skett fram till 1998. Kostnaderna för utbetalningar uppgick 2004 till 11,1 Mkr. Den s k blandmodellen innebär att pensionskostnaderna blir en allt större andel av kommunens totala kostnader. Särskilt märkbar blir kostnadsökningen under perioden 2010-15. Då finns en uppenbar
k:\ekon\boksl04\årsredovisning\ekonover043.doc
risk att pensionskostnaderna blir en belastning som innebär minskat utrymme för kärnverksamheten. De pensioner som tjänats in efter 1/1 1998, enligt pensionssystemet PFA 98, utbetalades i mars 2001 med 25,3 Mkr i enlighet med kommunens beslut. Kvarvarande del 2001 bestod av en avsättning om 5,6 Mkr avseende garantipensioner mm. För 2004 redovisas den individuella delen som intjänats under året inkl upplupen särskild löneskatt som kortfristig skuld. Utbetalning sker i mars 2005. Resultatpåverkande poster år 2004 avseende pensioner är: • • • •
Individuell del för år 2004 inkl löneskatt, kostnad 15,3 Mkr Ökad avsättning pensioner inkl löneskatt, kostnad 1,3 Mkr. Årets pensionsutbetalningar till de anställda som gått i pension kostnad 10,5 Mkr. Räntekostnader pensioner 0,6 Mkr
Kostnader för pensionsutbetalningar Mkr 23,3 30 20 10 0 2000
24,8
27,1
25,4
27,7
2001
2002
2003
2004
År
Borgensåtaganden Flertalet kommuner i Sverige har under lång tid haft som policy att gå i borgen för de kommunägda bolagens lån, främst avseende fastigheter inom allmännyttan. Även vissa borgensåtaganden till egnahem brukar återfinnas i kommunerna. Detta innebär att skattebetalarna har iklätt sig en förpliktelse gentemot långivarna.
FLENS KOMMUN
EKONOMISK ÖVERSIKT
Den eventuella risk kommuninnevånarna ikläder sig måste givetvis ställas i relation till den relativa finansiella fördel borgensåtagandet ger t ex bostadsbolagen. Beroende på strukturella förhållanden kan hävdas att vissa kommuner som exempelvis står inför en kraftig utveckling med stark befolkningstillväxt, skall kunna påta sig större borgensåtaganden än andra. Detta är inte det förhållande som rått i Flens kommun. Kommunen har numera en praxis att gå i borgen för lån vilka bostadsbolaget tagit för att genomföra angelägna bostadsprojekt som har en direkt koppling till prioriterade kommunala verksamheter (företrädesvis äldre- och handikappomsorgen). Övriga borgensåtaganden gentemot Flens Bostads AB avvecklas successivt i takt med att befintliga räntebindningstider löper ut.
Soliditeten Soliditeten uttrycker i vilken grad kommunens tillgångar har finansierats med egna medel. Soliditeten kan därför sägas återspegla kommunens långsiktiga ekonomiska styrka. Soliditetsmåttet är dock relativt trubbigt och bör användas med viss försiktighet. Soliditeten uppgår till 77 % exkl pensionsskuld och 21 % inkl pensionsskulden. Soliditet (inkl/exkl pensionsåtagande) 100% 80% 60% 40% 20% 0%
75% 26%
2000
79% 30%
2001
79% 27%
2002
76% 22% 2003
77% 21% 2004 År
Flens kommuns borgensåtaganden har stadigt minskat från 245 Mkr 1997 till 128 Mkr vid utgången av 2004, en minskning med 117 Mkr ,eller nästan en halvering av borgensåtagandena sedan 1997. Borgensåtagandena uppgår idag till 7200 kr per invånare. Minskningen av borgensåtagandena har skett både till Flens Bostads AB och till egna hem och småhus och föreningar. Den största förändringen avser åtagandena mot Flens Bostads AB där åtagandena minskat kraftigt de senaste åren. Detta är effekterna av en klart uttalad inriktning att kommunen ska minska sina åtaganden i de objekt kommunen inte har ett direkt verksamhetsintresse. Borgensåtaganden Mkr 200 150 100 50
Det är viktigt att notera att den dominerande delen av kommunens pensionsåtaganden redovisas enbart som ansvarsförbindelse. Eftersom att detta åtagande är en realitet, som kommer att kräva framtida utbetalningar, är det motiverat att beräkna soliditeten även med denna ansvarsförbindelse inräknad. Hur når vi en långsiktigt god ekonomi? Kommunens ekonomi har efter några år med hyggliga resultat under 2003 och 2004 redovisat minusresultat med –17,9 Mkr respektive –10,7 Mkr. Resultatet för 2004 är dock betydligt bättre än det budgeterade resultatet Av nämndernas utfall framgår också att beslutade besparingar delvis verkställts vilket givit tydliga spår i det ekonomiska utfallet. Kommunens totala kostnader för personal har i jämförelse med 2003 minskat med 0,9 % trots avtalsmässiga löneökningar om 2,4 %.
0 2000 2001 2002 2003 2004 Egna hem
År
Kommunägda bolag
Övr ansv åtagand-en
k:\ekon\boksl04\årsredovisning\ekonover043.doc
Budgeten för 2005 uppvisar i princip ett nollresultat. I budgeten ingår del av täckningen av 2004 års underskott samt en förväntad befolkningsökning om 60 personer per år. Anslag om 15 Mkr har också till-
FLENS KOMMUN skjutits specifika områden/åtgärder i nämndernas budgetar. Viktigt är att strukturella och övriga anpassningar av verksamheterna fortgår enligt de planer som beslutats för år 2005. Om planerat besparingsarbete kan fullföljas finns goda förutsättningar för en ekonomi i balans under planperioden. En förutsättning är att kostnadsutvecklingen kan hållas tillbaka även 2005. Det är nödvändigt att antalet anställda kan hållas på denna lägre nivå samtidigt som avtalsmässiga löneökningar och löneglidning så långt det är möjligt kan hållas tillbaka. Långsiktigt är detta dock ej tillräckligt. Det behövs ytterligare åtgärder för att säkra långsiktig ekonomisk balans. I det följande radas ett urval åtgärder och framgångsfaktorer upp: Kommunen bör initiera och medverka till samverkanslösningar inom nya områden för att sänka kostnaderna. Grundskolestrukturen och omsorgens långsiktiga struktur måste ses över och få en rimlig dimensionering utifrån det långsiktiga framtida behovet. Gymnasieskolan måste ”vässas” ytterligare för att stå sig i konkurrensen efter 2006 och samverkan i länet kring gymnasieutbildning måste fördjupas.
k:\ekon\boksl04\årsredovisning\ekonover043.doc
EKONOMISK ÖVERSIKT Kommunen måste ha en beredskap för omfördelning av resurser i takt med förändringar i behov, exempelvis till följd av demografiska förändringar. För att klara den framtida arbetskraftsförsörjningen måste kommunen klara vuxnas fortlöpande kompetensutvecklingsbehov och validering av kompetens samt förbättra integrationen av invandrare. Långsiktigt bör en diskussion initieras kring den framtida finansieringen av den offentliga servicen. Ett sannolikt scenario är ökad efterfrågan/ökat behov och allt knappare resurser. Här behövs förmodligen också en diskussion om avgränsning och förtydligande av kommunens uppdrag. För att inte hamna i en negativ spiral måste kommunen våga och orka göra strategiska satsningar – även i ekonomisk nedgång. Vi kan således konstatera att faran inte på något sätt är över. Befolkningsutvecklingen är av central betydelse för kommunens ekonomiska utveckling och åtgärder i syfte att förbättra befolkningsunderlaget av stor betydelse. Tydligare politiska prioriteringar är nödvändiga. På samtliga nivåer i kommunen kommer det att krävas en stark fokusering för att uppnå kommunens ekonomiska mål. Fortsatta utmaningar väntar alltså både politiker och tjänstemän för att återställa en god ekonomisk hushållning i kommunen.
FLENS KOMMUN
DRIFTREDOVISNING
DRIFTREDOVISNING Miljoner kr Budget 2004 Kostnader Intäkter
Bokslut 2004 Kostnader Intäkter
Avvikelse
Kommunstyrelse/ Kommunledningsförvaltning
84,0
16,1
72,5
22,8
18,2
Kommunstyrelse/ Teknisk förvaltning
177,4
147,7
204,5
170,2
-4,6
Kultur- o fritidsnämnd
26,6
2,8
27,4
3,1
-0,5
Barn- o utbildningsnämnd
333,1
56,8
343,9
61,5
-6,1
Socialnämnd
259,3
27,0
266,7
36,7
2,3
Byggnadsnämnd, Miljö- och räddningsnämnd Bygg-, miljö- och räddningsförvaltning SUMMA NÄMNDER
19,1
3,7
19,4
4,3
0,3
899,5
254,1
934,4
298,6
9,6
Finansiering (inkl kommunalskatt, finansnetto, avskrivningar och förändring av pensionsskuld)
69,8
690,4
63,8
688,9
4,5
SUMMA
969,3
944,5
998,2
987,5
14,1
I driftredovisningen redovisas alla kommunens löpande kostnader och intäkter. Som exempel kan nämnas löner, varor och tjänster, lokalhyror samt skatteintäkter, statsbidrag och avgifter. I budgeterade kostnader och intäkter ingår förutom den ursprungliga årsbudgeten även den tilläggsbudget som gjorts under året. De beloppsmässigt största budgetavvikelserna återfinns inom kommunstyrelsen och socialnämnden. Avvikelsen för
k:\ekon\boksl04\årsredovisning\driftredov04.doc
Kommunstyrelsen är +13,6 Mkr och inom barn- och utbildningsnämnden till- 6,1 Mkr. Kommunledningsförvaltningen uppvisar en positiv budgetavvikelse om +18,2 Mkr. Anslaget för oförutsedda behov har inte förbrukats +9,2 Mkr. Kollektivtrafiken redovisar budgetunderskridande med +3 Mkr till följd av minskade kostnader för busstrafik samt att viss betalningsberedskap finns för ökade kostnader för tågtrafiken. Näringslivsverksamheten redovisar +1,9 mkr främst beroende på ej utnyttjade projektmedel. Överskotten inom kontoren beror främst på tjänster varit vakanta och
FLENS KOMMUN medvetet inte återbesatts samt en stor återhållsamhet med alla rörliga kostnader. Tekniska förvaltningen uppvisar en negativ budgetavvikelse med –4,6 Mkr. Resultatet är dock starkt påverkat av en jämförelsestörande post, nedskrivnings av fastigheter med totalt 5,5 Mkr. Den största enskilda nedskrivningen är hemgården med 3,8 Mkr. Exkluderat dessa nedskrivningar är förvaltningens resultat +2,2 Mkr För de taxefinansierade verksamheterna uppvisar VA-verksamheten ett underskott om 0,2 Mkr bl a beroende på ökade kostnader i samband med skadegörelse vid vattenverket i Malmköping. Renhållningen redovisar ett överskott om ca 0,6 Mkr. Förvaltade fastigheter redovisar –3,4 Mkr. Resultatet beror delvis på ovan nämnda nedskrivningskostnader men också på att kostnaderna för den samordnade fastighetsförvaltningen överskridit sin budget med 4 Mkr. Kostnaderna för fastighetsunderhåll har medvetet hållits på en minimal nivå för att minska det totala kostnadsöverskridandet. Denna låga nivå på underhållet är dock inte i längden hållbart då risken för akuta, dyrare åtgärder ökar. Kultur- och fritidsnämnden redovisar ett budgetöverskridande om 0,5 Mkr. Nämndens verksamheter visar + 0,1 Mkr i förhållande till budget medan en översyn av kommunens anläggningsregister föranlett omvärdering av vissa anläggningstillgångar som inneburit att verksamheterna inomoch utomhusanläggningar belastats med nedskrivningskostnader med 0,6 Mkr. Exkluderat nedskrivningskostnader är avvikelserna små. Inomhusanläggningarnas avvikelse – 0,6 Mkr är hänförlig till nedskrivningskostnader 0,5 Mkr. För utomhusanläggningarna består avvikelsen – 0,5 Mkr av nedskrivningar med ca 0,1 Mkr och resterande överskridande på ökade kostnader för entreprenörers arbete på isbanor, fotbollsplaner och utomhusbad.
k:\ekon\boksl04\årsredovisning\driftredov04.doc
DRIFTREDOVISNING Bidrag till föreningar och organisationer underskrider sin budget med ca 0,4 Mkr beroende på en medveten återhållsamhet för att inte överskrida tilldelad budget för nämnden. Barn- och utbildningsnämnden redovisar sammantaget ett budgetöverskridande om 6,1 Mkr. Förskoleverksamheten överskrider sin budget med ca 2 Mkr. Antalet platser i barnomsorgen har ökat med ca 20 eller ca 2,8 % i jämförelse med föregående år. Kostnaden per barn har under motsvarande period ökat med 1 100 kr eller ca 1,6 %. Kostnadsökningarna har under året varit måttliga bl a pg a att personaltätheten har minskats. För verksamheterna förskoleklass och grundskola har budgeten underskridits med 1,5 Mkr. Anpassningar och besparingar har under året lett till minskade kostnader. Bl a har detta inneburit färre lärare och elevhandläggare inom rektorsområdena. Bland de kostnader som ökat och överskridit sin budget kan nämnas skolskjutsar och datakommunikation/licenser. Gymnasieskolan uppvisar en negativ budgetavvikelse med 6,9 Mkr. Detta beror dels på att antalet gymnasieelever totalt sett ökat men också att antalet elever som studerar i annan gymnasieskola än kommunens egen ökat. Personalkostnaderna i verksamheten har ökat med 5,2 % jämfört med föregående år Vuxenutbildning/uppdragsutbildningen redovisar ett budgetunderskridande om 1,9 Mkr, varav uppdragsutbildningens positiva budgetavvikelse uppgår till ca 0,3 Mkr. Vuxenutbildningen har under året haft större omfattning än föregående år. Netto kostnaden för verksamheten har dock minskats pg a att intäkterna från statsbidrag och interkommunala- och uppdragsersättningar ökat från ca 55 % till 60 % jämfört med föregående år.
FLENS KOMMUN
DRIFTREDOVISNING
Socialnämnden redovisar ett budgetunderskridande om 2,3 Mkr. De största orsakerna till underskridandet är av tillfällig karaktär och kan i huvudsak hänföras till minskade personalkostnader ca 3,2 Mkr. De minskade personalkostnaderna beror på vakanser och långtidssjukskrivningar, tidigareläggning av Hemgårdens avveckling samt lägre utbildningskostnader. Ett periodiseringsfel avseende intäkt från Migrationsverket har också inneburit ökade intäkter med ca 1,5 Mkr. Totalt har socialnämndens nettokostnader minskat med drygt 1 % från föregående år. Nedan redovisas de största avvikelserna.
Miljö- och räddningsnämnden uppvisar en positiv budgetavvikelse om 0,3 Mkr.
Äldreomsorg Administration Socialpsykiatri Ofördelade besparingar
Skatteintäkterna och de generella bidragen har inneburit minskade intäkter jämfört med budget om ca 7,7 Mkr.
k:\ekon\boksl04\årsredovisning\driftredov04.doc
+ 2,9 Mkr +2,3 Mkr +1,0 Mkr -4,3 Mkr
Finansieringen redovisar en positiv budgetavvikelse om 4,6 Mkr. Orsakerna är främst hänförliga till att pensionskostnaderna inte ökat i den omfattnings som budgeterats +5,6 Mkr. De kalkylerade kostnaderna för personalomkostnader och kapitalkostnader varit högre än de verkliga vilket inneburit ett positivt avslut med ca +3,9 Mkr. Vidare har pensionsskuldsökningen har blivit mindre än budgeterat + 1,2 Mkr och medel i budgeteringsreserven ej behövt nyttjas + 2,2 Mkr.
FLENS KOMMUN
INVESTERINGSREDOVISNING
INVESTERINGSREDOVISNING Mkr
Nämnder Kommunstyrelse/ Kommunledningsförvaltning varav IT-utrustning
Bokslut 2004 Kostnader Intäkter
Budget 2004 Netto Netto
1,6 1,6
0,0 0,0
1,6 1,6
1,9 1,5
Kommunstyrelse/ Teknisk förvaltning varav Skogsbilväg Salsta 7:1 Mark- och fastighetsförvärv Ombyggnad Nybble fritids Tomrör till bredband Rondell Kungsv-Brogatan Offentlig belysning Sveavägen VA Bolmängsg-Orrögatan Upprustning VA-nät
39,1 0,9 0,1 0,9 10,6 2,0 0,9 1,7 0,8 1,0
-11,5 0,0 -1,3 0,0 -9,3 0,0 0,0 -0,8 0,0 0,0
27,6 0,9 -1,2 0,9 1,3 2,0 0,9 0,9 0,8 1,0
33,9 0,5 1,6 0,9 0,0 2,0 0,9 1,5 0,5 3,4
Kultur- och fritidsnämnd varav Yttre miljö Hammarvallen
0,9 0,7
0,0 0,0
0,9 0,7
1,1 0,6
Barn- och utbildningsnämnd varav Undervisningsdatorer Inventarier grundskola Inventarier barnomsorg
3,1 0,9 1,9 0,1
0,0 0,0 0,0 0,0
3,1 0,9 1,9 0,1
5,8 1,9 3,1 0,5
Socialnämnd varav larmanordning
1,0 0,9
0,0
1,0 0,9
0,0 0,0
Bygg- miljö och räddningsnämnd
0,0
0,0
0,0
0,2
45,7
-11,5
34,2
42,9
Summa investeringar
I investeringsredovisningen redovisas kommunens investeringar i bland annat fastigheter, anläggningar och inventarier. De totala nettoinvesteringarna, 34,2 Mkr, ligger avsevärt lägre än föregående år, 51,6 Mkr. Under 2002 gjordes investeringar för 30,8 Mkr och 2001 var volymen 40,5 Mkr.
k:\ekon\boksl04\årsredovisning\investeringsredovisning.doc
Året har präglats av många mindre investeringsprojekt, 0,5-1 Mkr. Detta kan sägas vara ett normalår för Flens kommun. Under året har investeringar gjorts i kommunens infrastruktur för 7,5 Mkr. Däri ingår bredbandsprojektet med en nettokostnad för kommunen på 1,3 Mkr.
FLENS KOMMUN Andra större gatuombyggnationer har varit bygget av rondellen vid KungsvägenBrogatan, där kommunens del har uppgått till 2 Mkr. Resterande del av projektet har bekostats av Vägverket. Sveavägen i Flen har fått en mer trafiksäker utformning. Projektet kostade under 2004 0,9 Mkr och är inte helt klart. Flera mindre ombyggnadsprojekt har pågått under året i kommunens skollokaler. Delar av Nybbleskolan har byggts om till fritidslokaler för 0,9 Mkr. Bruksskolan har fått ny ventilation till en kostnad av 0,6 Mkr. Flera arbeten har pågått under året för att byta ut gamla och dåligt fungerande ledningssträckor i kommunens VAledningsnät. Det största enskilda projektet har varit byte av ledningar på Dalgatan i Sparreholm, 1,2 Mkr. Även på Björkvägen och på Bolmängsg-Orrögatan har gamla ledningar bytts ut. Sammanlagt har investeringar gjorts i ledningsnätet för 4,2 Mkr. Flera projekt har varit planerade under året för att rusta upp kommunens vatten- och avloppsverk. Flera av dessa projekt har dock inte kunnat startas under året
k:\ekon\boksl04\årsredovisning\investeringsredovisning.doc
INVESTERINGSREDOVISNING beroende på faktorer som kommunen inte kunna påverka. Förutom ovannämnda investeringar har under året genomförts investeringar i datorer. Totalt har datautrustning bytts för 2,5 Mkr vilket kan ses som en normal återanskaffningstakt för kommunens datautrustning. Av dessa datorer avser 0,9 Mkr undervisningsdatorer. Under året har inventarier bytts ut i kommunens skolor och förskolor. Man har beslutat om en större genomgång av inventariestandarden i kommunens skolor på grund av att man under flera år har skjutit upp utbytet av skolmöbler mm. Under året har inventarier för 2,0 Mkr anskaffats. Yttre miljön runt Hammarvallen i Flen har fått en behövlig upprustning. Belysning har bytts ut, nya växter planterats och entrén renoverats för totalt 0,7 Mkr. De budgeterade investeringar för 2004 var 42,9 Mkr. Mellanskillnaden mellan de budgeterade och de redovisade kostnaderna avser i vissa fall investeringsprojekt som inte hunnit slutföras under 2004. Dessa budgetanslag kommer att överföras till år 2005.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
PERSONALREDOVISNING
Personalredovisning Årets personalbokslut innehåller till viss del en ny uppställning där det statistiska materialet i ökad utsträckning försöker spegla de målsättningar som finns inom det personalpolitiska området. Uppställningen i tabellerna skall göra det lättare för läsaren att följa den årliga utvecklingen inom de olika områdena inom personalpolitiken. Pga. tekniska begränsningar i våra nuvarande statistikprogram är vissa värden endast tillgängliga ett år tillbaka. Historiska värden kommer att fyllas på var efter de finns tillgängliga.
Personalpolitiska mål Kommunfullmäktige antog i början av året personalberedningens förslag till personalpolitiskt program. Programmet beskriver övergripande hur personalfrågorna skall utvecklas över tiden. Arbetet med att förverkliga de politiska ambitionerna pågår. I första hand skall kommunens policydokument omarbetas och kompletteras för att ligga i linje med det personalpolitiska programmet. Arbetet kommer att följas upp med olika utbildningsinsatser mm.
Personal Personalkostnaden 2004 svarar för 57,4 % av kommunens totala verksamhetskostnader och är därmed den enskilt största kommunala utgiftsposten. Motsvarande siffra för 2003 var 58,3 %. Personalkostnader (mkr)
2002 2003 2004
Total personalkostnad ink PO Personalkostnader/verksamhetens totala kostnader % Lönekostnader inkl PO Sjuklönekostnaderna
416,6 448,8
444,9
56,2 58,3 409,0 441,6 5,5 5,4
57,4 438,5 5,6
Not: Med personalomkostnader avser samtliga personalkostnader i kontoklass 5. Med lönekostnader avses kontoklass 5 exkl pensionsutbetalningar och personalsociala kostnader enligt kontoklass 57 och 58.
k:\ekon\boksl04\årsredovisning\personalbokslut2004.doc
Antal anställda Antal månadsanställda Därav tillsvidareanställda. Tillsvidareanställda kvinnor Tillsvidareanställda män Tidsbegränsat anställda Tidsbegränsat anställda kvinnor Tidsbegränsat anställda män Antal årsarbetare Årsarbetare kvinnor Årsarbetare män
2004 1 504 1249 1 004 245 265 169 96 1 233 986 247
NOT: de övre uppgifterna är från ett mättillfälle 2004-11-01. Uppgifterna om årsarbetare är från hela 2004.
Åldersfördelning Tabellen nedan visar åldersfördelningen i kommunen för de närmast tre föregående åren. En stor del av personalen kommer att gå i ålderspension inom den närmaste 10 års perioden vilket kommer att ge genomslag på åldersfördelningen. Genomsnittlig ålder och sysselsättningsgrad Snittålder Snittålder kvinnor Snittålder män Genomsnittlig ss. grad % Genomsnittlig ss. grad kv. % Genomsnittlig ss. grad män %
2002 2003 2004 44 44 43
47 47 46
46 46 46 87 86 94
Not: Uppgifter från 2003 och 2002 finns inte tillgängligt. Uppgifter om snittålder baseras på månadsanställda
Pensionsavgångar Tabellen visar ett teoretiskt värde över förväntade pensionsavgångar. Nedanstående redovisning bygger på ett antagande om att anställda väljer att gå i ålderspension vid 65 år ålder även om den faktiska pensionsåldern oftast inträder någon gång mellan 61 och 67 års ålder. Siffrorna visar den generationsväxling vi står inför. Andelen personer som förväntas gå i pension inom en 5-års period har ökat med 26 % under perioden 2002 – 2004. Motsvarande siffra för personer som förväntas gå i pension inom 10 år är 27 %.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
PERSONALREDOVISNING •
Antal förväntade pensionsavgångar Inom 5 år Inom 10 år
2002 2003 2004 142 344
144 362
180 437
•
Arbetsmiljö utvecklad äldreomsorg (delprojekt inom äldreomsorgen) Revidering av introduktionsprogram
Sjukfrånvaro
Rekrytering Det volymmässigt största rekryteringsbehovet återfinns liksom förra året inom Socialförvaltningen samt Barn- och utbildningsförvaltningen. Inom dessa sektorer återfinns även i år flera yrkesgrupper som i AMS senaste prognos om efterfrågan och tillgång på arbetskraft bedöms som bristyrken. Exempel på dessa yrkesgrupper är sjuksköterska, förskollärare, vissa gymnasielärare samt, socialsekreterare. Förvaltning Kommunledningsförv. Tekniska förvaltningen Kultur och fritidsförv. Barn- och utbildningsförvaltningen. Socialförvaltningen Bygg- miljö- och räddningsförvaltningen.
Anställda Nyanst. 2004 46 3 83 3 28 0 488 13 524 24
11 2
Arbetsmiljö Inte minst utifrån den oroande utvecklingen av sjukfrånvaron i kommunen är arbetsmiljöfrågorna högt prioriterade. Under året har en särskild resurs anställts för att bedriva arbetsmiljöförbättrande åtgärder i organisationen. Aktuella aktiviteter som har startat under 2004: • • • •
Utbildning i Hälsosamt ledarskap för kommunens chefer Projekt arbetsmiljöutveckling (utveckling av systematiskt arbetsmiljöarbete) Utbildning i hot och våld Revidering av Arbetsmiljöhandboken
k:\ekon\boksl04\årsredovisning\personalbokslut2004.doc
Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro
2003 2: a halvår
2003
2004
Andel sjukfrånvaro av totalt arbetad tid Andel sjukfrånvaro av totalt arbetad tid, kvinnor Andel sjukfrånvaro av totalt arbetad tid, män Andel sjukfrånvaro av totalt arbetad tid –29 år Andel sjukfrånvaro av totalt arbetad tid 30 - 49 år Andel sjukfrånvaro av totalt arbetad tid 50år Andel sjukfrånvaro över 59 dagar Andel sjukfrånvaro över 59 dagar kvinnor Andel sjukfrånvaro över 59 dagar män
7,87 %
8,57 %
8,96 %
8,95 %
9,71 %
10,16 %
3,60 %
4,14 %
4,28 %
3,44 %
3,97 %
4,59 %
8,17 %
8,58 %
8,51 %
8,59 %
9,58 %
10,30 %
71,26 %
73,20 %
75,26 %
72,29 %
74,41 %
76,07 %
61,41 %
62,21 %
67,74 %
From andra halvåret 2003 finns en standardiserad modell för redovisning av sjukfrånvaro. Precis som landet i stort har Flens kommun haft en kraftig ökning av sjukfrånvaron. Under perioden 1999 – 2003 steg sjukfrånvaron med mer än 3 procentenheter. Tabellen ovan visar utvecklingen av sjukfrånvaron med det nya redovisningssystemet. Det kan här konstateras att trots stora insatser för att förbättra förutsättningarna för lägre sjuktal, ökar andelen frånvarotimmar fortfarande. Framförallt är det de långa sjukskrivningsperioderna som ökar. Vid bokslutet 2003 kunde konstateras att sjukfrånvaron sjönk under andra halvåret jämfört med helåret 2003. Dessvärre höll inte denna trend i sig utan vi kan idag konstatera att andelen sjukfrånvaro i
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
PERSONALREDOVISNING
förhållande till totalt arbetad tid stigit med ytterligare nästan fyra tiondelar.
Vid årets analys kan det nu konstatera att målet med att hälften av insatserna från vår företagshälsovård skall avse förebyggande aktiviteter. 50,8 % procent av insatserna avser antingen organisatoriska eller individuellt förebyggande insatser.
2003 2003 Sjukfrånvaro i % av 2: a halvår tillgänglig arbetstid Kommunledningsförv. 7,87 8,57 Tekniska 7,95 8,53 förvaltningen Kultur och fritidsförv. 3,23 3,38 Barn- och 8,03 7,17 utbildningsförv. Socialförv. 9,07 9,73 Bygg miljö 4,03 4,44 räddningsförv.
2004 7,12 6,91 2,67 8,44 10,73 3,48
Kommunens mindre förvaltningar uppvisar en positiv utveckling av sjukfrånvaron medan de större förvaltningarna dessvärre uppvisar den motsatta utvecklingen. Socialförvaltningen uppvisar en oroväckande ökning. Dock kan det konstateras att aktiva insatser görs inom förvaltningen i syfte att sänka sjuktalen under 2005. Frisknärvaro – andel månadsanställda utan registrerad sjukfrånvaro Frisknärvaro andel Frisknärvaro andel kvinnor Frisknärvaro andel män
2004 38,70 % 35,30 % 54,30 %
Förutom sjukfrånvaro kommer from detta år även frisknärvaro att redovisas. Frisknärvaron redovisar andelen personer som inte har någon registrerad sjukfrånvaro under beräkningsperioden. Sammantaget kan då konstateras att männen uppvisar både lägre sjukfrånvaro och högre frisknärvaro än kvinnorna.
Företagshälsovård Kommunen har avtal om företagshälsovård med Previa. Avtalet är treårigt och löper tom 2005-08-31. Previas viktigaste uppgift i detta avtal är att ge kommunen möjlighet att arbeta förebyggande mot ohälsa. Målsättningen är att hälften av de köpta tjänsterna skall avse förebyggande insatser.
k:\ekon\boksl04\årsredovisning\personalbokslut2004.doc
Fördelning av timmar i företagshälsovård 10,9 % (15,3) Individ före 39,9 % (22,4) Organisation före 41 % (47,8) Individ efter 8,2 % (14,5) Organisation efter
Innehåll Spirit individ, rörelseanalys, motion/kost råd Arbetsmiljöutbildning, ergonomi Företagssjukvård, rehabilitering Verksamhetsplanering, telefonrådgivning, organisationsfrågor
Siffrorna inom parentes avser värde för 2003.
Jämställdhet Kommunen har idag 56 chefer varav 34 är kvinnor. Våra kvinnliga chefer återfinns framför allt inom socialtjänsten och inom barnomsorgen medan våra manliga chefer återfinns inom skolan och teknisk verksamhet. Jämställdhet Andel kvinnliga chefer i förhållande till anställda kvinnor i procent Andel manliga chefer i förhållande till anställda män i procent Andel kvinnor med heltidsanställning, procent Andel män med heltidsanställning
2004 3,5 11,6 57,5 87,10
Av kommunens 6 förvaltningschefer är 4 tillsatta med män och 2 av kvinnor.
Kommunens löneläge Kommunens löneläge redovisas i tabellen nedan och innehåller en könsuppdelad redovisning över de yrken som bemannas av såväl kvinnor som män samt där varje yrkesgrupp bemannas av minst 2 personer i det underrepresenterade könet samt minst 10 anställda inom yrket.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Anställda i befattningar med kvinnor och män Befattning
Män Kvinnor Medel- Medel- Kv lön lön lön i män kvinnor %
Assistent Elevassistent Fritidspedagog Förskollärare Grundskollärare 1-7 Grundskollärare 4-9 Gymnasielärare Musik/danslärare Arbetsledare omsorg Sjuksköterska Skolledare Undersköterska Vårdare Vårdbiträde
3 6 5 2 14
16 18 16 54 53
16 998 17 152 19 414 20 823 23 905
17 885 17 101 19 779 19 882 23 213
105 100 101 95 97
18
31
23 718
22 985
97
16 6 3
23 6 14
25 102 21 594 17 357
24 902 20 859 17 831
99 96 102
3 5 5 6 11 103
19 10 230 34 118 642
22 677 34 104 17 871 17 845 16 664 21 087
23 389 30 524 18 117 18 041 16 686 20 799
103 89 101 101 100 98,6
Totalt
Kommunens anställda fördelas idag på ca 100 yrkestitlar varför man kan konstatera att merparten av våra yrkesgrupper är enkönade. Det är svårt att dra några direkta slutsatser enbart på grundval av tabellen nedan, inte minst pga. att det statistiska underlaget baseras på en relativt liten grupp. Redovisningen visar i kolumnen längst till höger kvinnornas relativa löneläge i förhållande till männen. Ett värde som är lägre än 1,0 indikerar att medellönen för kvinnorna är lägre än för den motsvarande manliga gruppen.
Löneöversyner De nu tecknade löneavtalen sträcker sig över flera år. De flesta löneavtalen sträcker sig fram till år 2005. Det som är nytt för avtalsperioden är avtalet med Akademiker Alliansen där parterna har träffat ett tillsvidareavtal utan s.k. substantiellt innehåll. Akademiker Alliansen hade möjlighet att säga upp avtalet per den 2005-03-31 vilket man inte gjort. Avtalet innebär i praktiken att arbetstagarorganisationerna inte är garanterade något löneökningsutrymme i framtiden. Arbetsgivarparten har länge eftersträva en avtalskonstruktion som ligger i linje med
k:\ekon\boksl04\årsredovisning\personalbokslut2004.doc
PERSONALREDOVISNING det avtal som är träffat med Akademiker Alliansen. Utfallstabellen till höger visar att en facklig organisation inte diskrimineras med denna modell av avtal. Avtalsförhandlingar pågår avseende perioden efter 2005-03-31 med organisationer utan tv avtal. Nuvarande löneavtal med giltighetstider Avtal HÖK 01 ÖLA 01 ÖLA 01
Arbetstagarorganisation Kommunal Akademikerförb. SSR SKTF Ledarna Akademiker Alliansen
Giltighetstid 2003-04-01 – 2005-03-31 2001-04-01 – 2005-03-31 2001-04-01 – Tv. (2005-0331)*
ÖLA 00
Lärarförbundet 2000-06-30 – 2005-03-31 Lärarnas Riksförbund ÖLA 00 Vårdförbundet 2000-04-01 – 2005-03-31 *) Avser tidigaste datum när avtalet kan sägas upp.
Resultat av löneöversyn 2004 Förbund Akademiker SSR CF DIK FSA Ingenjörsförbundet Jusek Kommunal Ledarna LR LSR Lärarförbundet Oorganiserade SKL SKTF SN SP Vårdförbundet
Avtalsnivå Lägst 2,1 – 2,8 % Ej definierat Ej definierat Ej definierat Ej definierat Ej definierat Lägst 2,0 % (* Lägst 2,1 – 2,8 % Ej definierat Ej definierat Ej definierat Ej definierat Lägst 2,1 – 2,8 % Ej definierat Lägst 2,0%
Verkligt utfall
Antal berörda personer 2,62 % 31 2,09 % 1 1,00 % 4 Annan huvudman 2,42 % 6 1,62 % 5 2,66 % 652 2,07 %
5
2,32 % 1,69 % 2,15 % 1,97 % 1,79 % 2,27 %
57 1 239 44 2 157
2,00 % 4,07 % 2,37 %
1 1 27
Totalt 2,41 % 1239 *) För barnskötare och dagbarnvårdare utgörs utrymmet av 5 %.
Ufallsnivån för tillsvidareanställd personal under 2004 uppgick till 2,41 %. Motsvarande siffra för 2003 var 3,62 %. Det noteras framförallt två orsaker till den lägre utfallsnivån för 2004. Dels fanns det inga kostnadsdrivande ”lägstvärde” i 2004 års avtal men främst påverkades utfallet av att kommunen tyngdes av dålig ekonomi under budgetåret.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
MILJÖREDOVISNING
Miljöpolicy
Bygg, Miljö- och Räddningsnämnden
”Vi förtroendevalda och anställda i Flens kommun ska i våra olika roller (utbildare, vårdare, byggherre, förvaltare, myndighet mm) målmedvetet arbeta för ett ekologiskt uthålligt samhälle. Vårt arbete ska bidra till en samhällsutveckling som ger goda levnadsförhållanden och ett ur miljö- och hälsosynpunkt gott samhälle. Vi gör detta för att tillförsäkra nuvarande och kommande generationer en god livsmiljö.”
Miljökontoret har under året jobbat med att ta fram en vattenöversikt som bland annat ska fungera som underlag till kommunens reviderade översiktsplan. Syftet med översikten är att långsiktigt säkerställa en god hushållning med kommunens vattenresurser. Vattenöversikten är främst ett planeringsverktyg för kommunens politiker och tjänstemän, men utgör även en kunskapskälla för andra aktörer som utnyttjar vattenresurserna inom kommunen.
Utdrag ur Flens kommuns miljöpolicy som antogs i maj 2001. Stadshuset i Flen har total källsortering av allt avfall. Barn- och utbildningsnämnden I juni antog kommunfullmäktige skolplan för Flens kommun, som numera även omfattar miljö och hälsa. De miljö- och hälsomål som finns inskrivna i planen är: • Barns, ungdomars och vuxnas förståelse för de miljömässiga sambanden ska öka. • Barns, ungdomars och vuxnas kunskaper om sambandet mellan kost, motion och hälsa ska öka. • Barns, ungdomars och vuxnas kunskaper om hur hälsan påverkas av tobak, alkohol och droger ska öka. • Fler enheter ska bli miljöceritifierade. Två skolor är med Grön Flagg. Grön Flagg är ett projekt för miljöcertifiering av skola/förskola. Skolan eller förskolan som går med i projektet bestämmer sig för fem konkreta miljömål som de aktivt vill arbeta med. De fem miljömålen formuleras inom ett av fem områden: kretslopp, vatten, energi, skog eller livsstil och hälsa. Mellösa Kyrkskola är Grön Flaggcertifierad och jobbar med temat livsstil och hälsa.
K:\EKON\BOKSL04\Årsredovisning\Miljöredov2004.doc
Deltagandet i arbetet med att ta fram ett förslag till lokalt miljömålsprogram med handlingsplan har under året fortskridit. Vidare har miljökontoret deltagit i det s.k. TIM-projektet som syftar till att göra tillsynsarbetet mer effektivt samt att det är ett viktigt medel i arbetet med att uppfylla de nationella miljökvalitetsmålen. Räddningstjänsten och miljökontoret tilllämpar källsortering. Kultur- och fritidsnämnden I simhallen och på biblioteket används tyghanddukar. Hammarvallens fritidsanläggning källsorterar och biblioteket sorterar papper och plast. Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltningen ”Miljömålsgruppen” (bestående av tjänstemän från tekniska förvaltningen, BMRförvaltningen, KLF) har under året fortsatt arbetet med att ta fram ett förslag till miljömålsprogram med handlingsplan med bäring på vatten i den första etappen, vilket omfattar målen: • Ingen övergödning • Bara naturlig försurning • Levande sjöar och vattendrag • Grundvatten av god kvalitet
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE •
-
Myllrande våtmarker.
Flens kommun genomförde en enkätundersökning riktat till ettusen slumpmässigt utvalda innevånare mellan 18-75 år, som är folkbokförda i kommunen. Med enkäten ville vi ta reda på hur kommuninnevånarna upplever den service och de tjänster som Flens kommun tillhandahåller. Enkäten bestod av totalt nittio frågor kring kommunens verksamhetsområden och en av frågorna rörde miljöskyddet. Frågan löd ”Är du nöjd eller inte med miljöskyddet”? Enligt diagrammet nedan är hela 82 % av dem som svarat ganska eller mycket nöjd med miljöskyddet. Är du nöjd eller inte m ed m iljöskyddet?
17%
1%
MILJÖREDOVISNING
17% Int e alls nöjd Mindr e nöjd Ganska nöjd
kraftigt minskade transporter kraftig minskning av belastningen på reningsverket i Flen, som annars får ta emot allt slam från enskilda avlopp. Detta orsakar särskilt sommartid stora påfrestningar på reningsverket. Slamavvattningen är tänkt att starta i Flens kommun under våren 2005. PRESTATIONER OCH NYCKELTAL Prestationer Utfall Utfall Budget Utfall Nyckeltal 2002 2003 2004 2004 Antal kg avfall/inv/år
234
233
240
254
När det gäller nyckeltalet antal kg avfall/invånare/år kan konstateras att det i Flen liksom i övriga sörmländska kommuner ökar i stället för att minska. Den största ökningen sker sommartid då kommunen har många sommargäster.
Mycket nöjd 65%
Flens Bostads AB Tekniska förvaltningen Har under året deltagit i arbetet med att ta fram ett förslag på miljömålsprogram med handlingsplan. Renhållningsavdelningen Vid den upphandling av slamsugning som gjordes under 2004, antog Flens kommun en entreprenad tillsammans med Vingåkers kommun, där alla slamavskiljare ska slamsugas med s.k. slamavvattning. Slamavvattningen innebär att slammet avvattnas i bilen och att det renade vattnet pumpas tillbaka i brunnen. Därigenom bibehålls den biologiska aktiviteten i brunnen. Förutom att funktionen i brunnen förbättras, innebär metoden
K:\EKON\BOKSL04\Årsredovisning\Miljöredov2004.doc
Under 2004 fortsatte arbetet med att bygga ut källsortering för Flens Bostads hyresgäster. Nu omfattas 57 % av beståndet av källsortering. Målet är att hela bostadsbolagets bestånd ska ha källsortering till år 2005. Bostadsbolaget har även arbetat med att reducera energiförbrukningen av olja genom att gå över till biobränsle på bruksskolan i Hälleforsnäs. I början på december 2004 granskades Bostadsbolagets miljöledningssystem av en miljörevisor. Resultatet av revisionen blev sammanfattningsvis bra.
FLENS KOMMUN
REDOVISNINGSMODELL
Kommunens redovisningsmodell Kommunens redovisningsmodell utgår ifrån den kommunala redovisningslagen. Modellen består av förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning, finansieringsanalys och sammanställd redovisning. Uppställning av och innehåll i resultat- och balansräkningen regleras i den kommunala redovisningslagen. Beträffande finansieringsanalysen och den sammanställda redovisningen finns i lagen inga formaliakrav. Dock har Rådet för kommunal redovisning lämnat ett utkast beträffande finansieringsanalysen som vi tillämpar. Resultaträkning
Balansräkning
Resultaträkningen är en sammanställning av samtliga kostnader och intäkter så att det ger en rättvisande bild av resultatet, dvs hur det egna kapitalet förändrats under året. Överstiger intäkterna kostnaderna ökar det egna kapitalet och kommunens finansiella styrka förbättras. Är kostnaderna större än intäkterna minskar det egna kapitalet och kommunens ekonomiska läge försämras. Årets resultat utgör utgångspunkten för avstämning av kommunallagens krav om ekonomi i balans, balanskravet.
Balansräkningen beskriver den ekonomiska ställningen vid årsskiftet. Dess syfte är att i koncentrerad form redovisa kommunens samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt det egna kapitalet på balansdagen. Ställda panter och ansvarsförbindelser ska också framgå. Balansräkningen utgör en förbindelselänk mellan redovisningsåren.
Resultaträkningen delas upp i tre olika resultatnivåer. Resultat 1, verksamhetens nettokostnader, resultat 2 resultat före extraordinära poster och resultat 3 årets resultat. Resultat 1, verksamhetens nettokostnader består av intäkter som skapats i verksamheten minus verksamhetens kostnader och planenliga avskrivningarna (kostnaden för värdeminskning av anläggningstillgångarna). Den nettokostnad som då uppstår, resultat 1 ska finansieras av skatteintäkter, generella bidrag och utjämning, samt påverkas av de finansiella intäkterna och kostnaderna som förbättrar respektive försämrar årets resultat. Det resultat som då erhålls kallas resultat 2 eller resultat före extraordinära poster. Det är resultat 2 som ska finansiera investeringarna och skapa ett sparande som ger en buffert för bl a oförutsedda händelser. Efter resultat 2 följer de extraordinära intäkter och kostnader. Dessa poster har inte något direkt samband med ordinarie verksamhet i kommunen och förekommer alltmer sällan i den kommunala resultaträkningen. Det resultat som nu framkommer är resultat 3 eller årets resultat för kommunen.
K:\EKON\BOKSL04\Årsredovisning\Redovmodell.doc
Tillgångarna delas upp i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Anläggningstillgångarna är tillgångar som innehas för stadigvarande bruk (ex fastigheter och inventarier). Omsättningstillgångarna, tillgångar som på kort tid är omsättningsbara (kassa och bank, placeringar, fordringar och förråd). Skulderna uppdelas på motsvarande sätt i långfristiga och kortfristiga skulder samt avsättningar. De kortfristiga skulderna ska återbetalas inom ett år. De långfristiga skulderna sträcker sig över flera år. Finansieringsanalys Finansieringsanalysens uppgift är att beskriva och förklara finansieringen av investeringarna och förändringen av rörelsekapitalet eller likvida medel. Finansieringsanalysen visar hur medel har tillförts under året och hur de har använts. Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningens syfte är att ge en sammanfattande bild av hela kommunkoncernens dvs kommunens och de kommunala bolagens ekonomiska åtaganden. Den sammanställda redovisningen består av resultaträkning, balansräkning samt förvaltningsberättelse.
FLENS KOMMUN
REDOVISNINGSPRINCIPER
Tillämpningar
Några centrala redovisningsprinciper
Kommunen tillämpar i huvudsak god kommunal redovisningssed. Detta innebär att kommunen följer den kommunala redovisningslagen och rekommendationer av normgivande organ inom området. Följande avvikelser finns,
Anläggningstillgångar
Sammanställd redovisning. I kommunen tillämpas kommunförbundets rekommenderade avskrivningstider i bostadsbolaget tillämpas skattemässiga principer för avskrivning. Bolagets uppskjutna skatteskuld som utgör en del av förvärvade eller genererade obeskattade reserver redovisas inte som en avsättning utan som en kortfristig skuld.
Anläggningstillgångarna redovisas till bokförda värden dvs anskaffningsvärdet minus planenliga avskrivningar och eventuella nedskrivningar. De planenliga avskrivningstiderna följer Kommunförbundets rekommendationer där dessa är tillämpliga och påbörjas året efter att investeringen färdigställts/tagits i bruk. Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar tas upp till lägsta värdet av verkligt värde eller bokfört värde.
Redovisning av materiella tillgångar. Aktivering sker endast i samband med årsbokslutet. Avskrivningar påbörjas året efter anskaffningsåret. From år 2005 kommer aktivering att ske kvartalsvis och avskrivningen att påbörjas månaden efter att anläggningstillgången tagits i bruk.
Fakturor som ställts ut efter årsskiftet och är hänförliga till redovisningsåret fordringsförs och tillgodoräknas årets redovisning (konsumtionsavgifter, hyror mm).
Redovisning av leasingavtal. Pga små ekonomiska åtaganden i form av leasingavtal i förhållande till verksamhetens omslutning har kommunens samtliga leasingåtaganden klassificerats som operationella leasing.
Avsättningar till pensioner
Byte av redovisningsprincip From verksamhetsåret 2004 redovisas försäkringsersättningar som intäkter. Tidigare har nyanläggningsvärdet reducerats med försäkringsersättningen. From 2004 sker redovisningen enlighet med god redovisningssed. I bokslutet har omklassificering gjorts av exploateringsmark från materiella anläggningstillgångar till omsättningstillgångar även detta i enlighet med god redovisningssed.
K:\EKON\BOKSL04\Årsredovisning\Redovisningsprinciper.doc
Förråden värderas enligt lägsta värdets princip
Pensionsskulden är den beräknade framtida skuld som kommunen har till arbetstagare och pensionstagare. Pensionsskuldsåtagandena återfinns under rubrikerna avsättningar för pensioner, kortfristiga skulder och ansvarsförbindelser. De pensioner som intjänats av de anställda 1998 – 2000 har kommunen beslutat att utbetala i sin helhet detta skedde i mars 2001. De pensionsförpliktelser som intjänats före 1998 redovisas inkl den särskilda löneskatten som en ansvarsförbindelse. Som avsättning redovisas förtida pensioner, intjänad pension, garantipensioner samt särskild löneskatt på beräknad pensionsavsättning.
FLENS KOMMUN
REDOVISNINGSPRINCIPER
Kortfristiga skulder
Periodisering av skatteintäkter
Leverantörsfakturor som inkommer efter årsskiftet men är hänförliga till redovisningsåret skuldförs och belastar årets redovisning.
Kommunalskatteintäkterna periodiserats så att innevarande års preliminära skattintäkter tillsammans med slutavräkningen för föregående år och prognosen för slutavräkning innevarnade år utgör årets skatteintäkter. Ekonomistyrningsverkets prognoser används.
Semesterlöneskulden, och okompenserad övertid samt där tillhörande upplupen arbetsgivaravgift redovisas som en kortfristig skuld. Intjänad individuell pensionsdel under redovisningsåret inkl den särskilda löneskatten redovisas som kortfristig skuld och utbetalas i mars året efter intjänandeåret.
K:\EKON\BOKSL04\Årsredovisning\Redovisningsprinciper.doc
Anslutningsavgifter Anslutningsavgifter inom vatten- och avlopp redovisas redovisas som intäkter.
FLENS KOMMUN
RESULTATRÄKNING
RESULTATRÄKNING
Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar
Not 1 Not 2 Not 6
Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader
Årets resultat
Not 3 Not 3 Not 4 Not 4
2004-12-31
2003-12-31
2002-12-31
161,8 -752,4 -32,2
151,3 -745,4 -30,9
150,9 -722,2 -31,5
-622,8
-625,0
-602,8
454,6 157,4 0,7 -0,6
451,3 155,1 1,2 -0,5
437,7 152,1 1,8 -0,8
-10,7
-17,9
-12,0
0,0 0,0
0,0 0,0
0,0 0,0
-10,7
-17,9
-12,0
FLENS KOMMUN
BALANSRÄKNING
BALANSRÄKNING
2004-12-31
2003-12-31
2002-12-31
429,5
442,7
423,9
395,7 32,4 1,4
406,3 35,0 1,4
388,2 34,3 1,4
TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar därav:
Not 6
Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Övriga materiella anläggningstillgångar
Not 6 Not 6 Not 6
Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar
Not 7
8,5 438,0
8,5 451,2
8,5 432,4
Not 8 Not 9 Not 10 Not 11 Not 12
1,0 9,0 34,3 20,1 21,1 85,5
1,1
1,3
43,4 20,1 15,7 80,3
55,0 20,1 21,9 98,3
523,5
531,5
530,7
Not 13
402,2 -10,7
403,3 -17,9
421,2 -12,0
Avsättningar Avsättningar för pensioner Andra avsättningar Summa avsättningar
Not 14 Not 14
9,8 12,1 21,9
8,3 15,0 23,3
7,2 15,9 23,1
Skulder Kortfristiga skulder Summa skulder
Not 15
99,4 99,4
104,9 104,9
86,4 86,4
523,5
531,5
530,7
294,6 127,7
287,2 143,4
276,2 144,5
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd mm Exploateringsmark Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Summa eget kapital därav årets resultat
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Ansvarsförbindelser Pensionsåtagande inkl särskild löneskatt Borgens- och ansvarsförbindelser Not 16
FLENS KOMMUN
FINANSIERINGSANALYS
FINANSIERINGSANALYS 2004
2003
2002
-10,7 38,4 -2,6 25,1 9,0 0,1 -5,4 28,8
-17,9 32,8 0,3 15,1 11,7 0,2 18,4 45,4
-12,0 32,6 1,2 21,9 -16,5 0,3 1,8 7,3
-36,1 11,5 1,2 0,0 0,0 0,0 0,0 -23,5
-66,5 14,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -51,6
-32,7 1,9 0,0 0,0 0,0 0,9 0,0 -29,9
Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Medel från finansieringsverksamheten
0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
0,0 -7,4 0,0 0,0 -7,4
ÅRETS KASSAFLÖDE
5,3
-6,2
-30,0
35,8 41,2
42,1 35,8
72,0 42,1
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamh. före förändr av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och varulager Ökning/minskning kortfristiga skulder Medel från den löpande verksamheten
INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillgångar Investeringsbidrag Vinst vid försäljning av materiella anläggningstillgångar Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut
FLENS KOMMUN NOTER
NOTER 2004-12-31
2003-12-31
2002-12-31
298,6
257,1
252,8
8,2 11,6 41,5 10,5 10,2 63,3 9,6 1,2
6,9 13,6 36,2 10,5 9,5 59,6 8,6 0,1
6,2 11,3 34,9 11,7 9,7 58,3 13,6 0,3
-136,8 161,8
-105,8 151,3
-101,9 150,9
-0,3 -1,1
-0,5
-0,5
160,4
150,8
-14,3 136,1
-934,4
-899
-868,4
9,6 28,9 173 444,9 15,5 21,3 241,1 -11,1 -15,3 -1,3 136,8 18,5 54,4 -752,4
7,6 21,9 171,5 448,8 15,5 22,7 211 -9,6 -14,4 -0,9 105,8 18,5 54,2 -745,4
13,4 23,2 175,2 416,6 13,4 23,2 203,4 -10,9 -14 -1,5 101,9 13,9 56,8 -722,2
Not 1 Verksamhetens intäkter Nämndernas intäkter enl driftredovisning Varav: Försäljningsmedel Taxor och avgifter Konsumtionsavgifter Avgifter för social omsorg Hyror och arrenden Bidrag Försäljning av verksamhet och entreprenad Försäljning av anläggningstillgångar Interna intäkter Summa Jämförelsestörande intäkter: Aktieutdelning Flens Bostads AB Realisationsvinst försäljning anläggningstillgångar Bidrag avseende gång- och cykeltunnel S:a justerade verksamhetsintäkter
Not 2 Verksamhetens kostnader Nämndernas kostnader enl driftredovisning Varav: Inköp av anläggnings- och underhållsmaterial Bidrag och transfereringar Entreprenader och köp av verksamhet Personalkostnader Lokal- och markhyror, fastighetsservice Materialkostnader Övriga kostnader Pensionsutbetalning Pensioner individuell del C902 Pensionsavsättningar Interna kostnader Internfördelade PO-pålägg Kapitalkostnader Summa Jämförelsestörande kostnader: Nedskrivning, rivning, återställn fastigheter Nedskrivning anläggningstillgångar Entreprenad gång- och cykeltunnel S:a justerade verksamhetskostnader
1,7 6,1 -746,3
-743,7
1,1 28,4 -692,7
Not 3 Skatteintäkter+generella statsbidrag Kommunalskatteintäkter Preliminära skatteintäkter Slutavräkning Prognos slutavräkning Korrigering felaktig skattefordran Övriga skatteintäkter Summa kommunalskatteintäkter
Generella statsbidrag och utjämning Generella statsbidrag Särskilda statsbidrag Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Nivåjusteringar Kostnadsutjämning LSS Agift mervärdesskatt Summa generella statsbidrag och utjämning S:a justerade generella statsbidrag och utjämn Summa
464,9 -2,1 -4,9 -3,3
454,6 1,4 -4,7
426,7 4,4 5,3
454,6
451,3
1,3 437,7
64,2 20,1 63,1 5,7 -3,1 7,4
65,7 18,2 56,3 10,0 -3,3 8,2
157,4
155,1
109,1 17,9 50,9 8,5 -3,3 9,5 -40,5 152,1
612
606,4
589,8
0,7 0,7
1,2 1,2
1,8 1,8
-0,6
-0,5
-0,6
-0,5
-0,5 -0,3 -0,8
-10,7 -1,1
-17,9 -0,1
Not 4 Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter Ränteintäkter Summa
Finansiella kostnader Räntekostnader pensioner Räntekostnader på långfristiga lån Summa
Not 5 Årets resultat Årets resultat enligt resultaträkningen -Avgår: samtliga realisationsvinster -Tillägg: realisationsvinster enl undantagsmöj Synnerliga skäl enligt KL 8 kap 5§: -Tillägg: ianspråktagande av sparande -Tillägg: realisationsförluster enl undantagsmöj Justerat resultat
-12,0
14,1 -11,8
-18
2,1
Not 6 Materiella anläggningstillgångar Allmän markreserv Ingående bokfört värde Nyanskaffning Årets avskrivning Försäljning Omklassificering Utgående bokfört värde
26,1 1,0
16,1 10,4
16,5 0,0
-0,6 -10,4 16,1
-0,4
-0,4
26,1
16,1
Verksamhetsfastigheter Ingående bokfört värde Effekt av byte av redovisningsprincip Nyanskaffning Årets avskrivning Försäljning Extra nedskrivning Omklassificering Utgående bokfört värde
271,7 9,6 5,2 -16,9 -0,7 -5,4 -0,1 263,4
281,1
288,3
9,5 -16,9 -0,1 -1,9
9,7 -15,8 0,0 -1,1
271,7
281,1
Fastigheter för affärsverksamhet Ingående bokfört värde Nyanskaffning Årets avskrivning Försäljning Utgående bokfört värde
64,9 4,2 -3,2
54,0 13,9 -2,9
50,6 6,1 -2,7
65,9
65,0
54,0
Publika fastigheter (gator, vägar, parker) Ingående bokfört värde Nyanskaffning Årets avskrivning Försäljning Omklassificering Statsbidrag Utgående bokfört värde
38,6 15,7 -2,8 -0,1 -0,1 -6,8 44,5
32,1 8,9 -2,4
30,7 5,2 -2,5
38,6
-1,4 32,0
Fastigheter för annan verksamhet Ingående bokfört värde Nyanskaffning Årets avskrivning Försäljning Extra nedskrivning Omklassificering Utgående bokfört värde
4,9 0,3 -0,2 0,0 -0,7 1,5 5,8
5,0 0,2 -0,3
5,3 0,0 -0,3
4,9
5,0
35,0 6,4 -9,1
34,3 9,5 -0,4 -8,4
33,0 11,6 -0,1 -10,2
0,1 32,4
35,0
34,3
Maskiner, fordon och inventarier Ingående bokfört värde Nyanskaffning Försäljning Årets avskrivning Extra nedskrivning Omklassificering Utgående bokfört värde
Konst Ingående bokfört värde Nyanskaffning Försäljning Årets avskrivning Utgående bokfört värde
1,4
1,4
1,4
0,0 1,4
0,0 1,4
0,0 1,4
6,0 1,0 0,9 0,6 8,5
6,0 1,0 0,9 0,6 8,5
6,0 1,0 0,8 0,7 8,5
0,9 0,1 1,0
0,9 0,2 1,1
0,9 0,4 1,3
Not 7 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Flens Bostads AB Flens Industrihus AB Södermanlands läns trafik AB Bostadsrätter, andelar och övriga aktier Summa
Not 8 Förråd mm Gatukontorets förråd Övriga förråd Summa
Not 9 Exploateringsmark 147X Flen Ingående bokfört värde Nyanskaffning Försäljning Omklassificering Utgående bokfört värde
4,7 4,7
Sparreholm Ingående bokfört värde Nyanskaffning Försäljning Omklassificering Utgående bokfört värde
0,8 0,8
Mellösa Ingående bokfört värde Nyanskaffning Försäljning Omklassificering Utgående bokfört värde
2,7 2,7
Malmköping Ingående bokfört värde Nyanskaffning Försäljning Omklassificering Utgående bokfört värde
0,7 0,7
Vadsbro Ingående bokfört värde Nyanskaffning Försäljning Omklassificering Utgående bokfört värde
0,1 0,1
Not 10 Fordringar Fordran stat och kommun varav kommunalskatt varav mellankommunal utjämning varav statsbidragsfordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader Upplupna intäkter Summa
11,8
14,6 8,0 4,4 2,2 9,5 18,9 0,3 0,1 43,4
38,1 13,7 8,5 15,9 9,1 3,4 4,1 0,3 55,0
20,1
0,0 20,1 0,0 20,1
0,0 20,1 0,0 20,1
3,7 17,4 21,1
15,4 0,3 15,7
10,1 11,8 21,9
403,3 9,6
421,2
433,2
412,9 -10,7 402,2 -3,0 1,2
-17,9 403,3 -2,7 0,6
-12,0 421,2 -2,1 -0,1
7,8 2,0 9,8
5,6 2,7 8,3
4,4 2,8 7,2
Andra avsättningar Avsättning till löneskatt Avsättning till Flens Industrihus Avsättning återställning av deponi Summa andra avsättningar
2,4 1,7 8,0 12,1
2,0 5,2 7,8 15,0
1,8 7,3 6,8 15,9
Summa
21,9
23,3
23,1
0,0 11,7 9,2 5,2 7,8 0,3 34,3
Not 11 Kortfristiga placeringar Bank, specialinlåning Obligation emitent Kommuninvest Stadsskuldsväxel Summa
20,1
Not 12 Kassa och bank Postgiro Bank Summa
Not 13 Eget kapital IB eget kapital Effekt av byte av redovisningsprincip Ingående eget kapital justerat i enlighet med ny princip Årets resultat UB eget kapital varav : resultatregleringsfond VA resultatregleringsfond renhållning
Not 14 Avsättningar Avsättningar till pensioner Avsatt till pensioner exkl garantipensioner Avsatt till garantipensioner Summa pensionsavsättningar
Not 15 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Personalens skatter och avgifter varav källskatt varav arbetsgivaravgifter varav ferielöneskuld lärare varav semesterlöne- och övertidsskuld Skuldförda statbidrag Övriga kortfristiga skulder Kommunalskatteskuld Checkräkningsskuld Flens Bostads AB Flens Industrihus AB Förutbetalda intäkter Upplupna kostnader varav uppl pensionskostn individuell del varav särskild löneskatt individuell del varav diverse upplupna kostnader Summa
9,5 46,4 8,0 8,3 6,3 23,8 4,7 2,2 11,8 0,0 3,8 2,2 0,8 18,0 12,2 0,5 5,3 99,4
19,5 46,8 8,2 9,5 6,2 22,9 10,8 2,6
20,7 44,0 7,4 9,1 6,0 21,5 6,2 3,1
0,9 12,2 11,6 0,6
1,0 11,4 10,9 0,5
104,9
86,4
121,3
135,9
136,0
3,3 1,8 0,2 5,3
3,9 2,1 0,2 6,2
4,5 2,1 0,2 6,8
1,1
1,3
1,7
127,7
143,4
144,5
6,6 5,5
Not 16 Borgens- och ansvarsförbindelser Kommunägda företag, Flens Bostads AB Egna hem och småhus SBAB Bostadskreditnämnden AB Balken Finans Sweden Summa Föreningar Summa Operationell leasing Hem PC Bilar Kopieringsmaskiner Växel Summa
Årsbelopp 2004 1,4 1,4 1,0 2,4 6,2
Rest antal mån 2003 2004 2003 1,43 15 1, 12 18 0,718 0-53 47 2,235 5,4
Återstående skuld 2004 2003 0,35 1,8 1,4 1,5 1,5 1,9 7 8,6 10,25 13,8
Not 17 Försäljning av anläggningstillgångar Försäljning av fastigheter och inventarier Försäljning av bostadsrätter Summa
-1,4
0,6 0,1 0,7
0,4
32,2 1,9 0,9 0,2 6,1
30,9 1,4
31,6 1,9
0,9 1,9
41,3
35,1
0,9 1,1 0,9 36,4
-1,4
0,4
Not 18 Ej rörelsekapitalpåverkande poster Avskrivningar Ökning av pensionsavsättning Ökning av semesterlöneskuld Ökning av avsättning Frutorpstippen Nedskrivning anläggningsvärde Nedskrivning aktier Summa
FLENS KOMMUN
EXTERNA INTÄKTER OCH KOSTNADER
Hur Flens kommuns olika typer av driftintäkter och driftkostnader fördelar sig framgår av diagrammen nedan. Den klart dominerade intäkten är skatter. Den näst största är statsbidrag. Tillsammans motsvarar dessa 78 % (jmf 79 % 2003) av kommunens totala intäkter. Den överlägset största kostnaden är personalkostnader som motsvarar 62 % av de totala externa driftkostnaderna.
Kommunens externa intäkter Övriga intäkter 14%
Taxor och avgifter 8%
Skatteintäkter 59%
Statsbidrag 19%
Kommunens externa kostnader Bidrag och transferer 4%
Övriga tjänster 4%
Externa hyror 2% Externa varor 5%
Köp av verksamhet 23% Personal-kostnader 62%
k:\ekon\boksl04\årsredovisning\ext inkomster, utgifter.doc
KONCERNEN
SAMMANSTÄLLD REDOVISNING
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Soliditet
Flens kommunkoncern består förutom av kommunen av två helägda dotterföretag; Flens Bostads AB och Flens Industrihus AB.
40 35 30
Resultat, Mkr
% 25 30 20
17,6
0
-20
21
20
2003
2004
15 10 2000
2000
24
20
21,6
10
-10
25
22
2001
2002 -8,9
2003
2002
2004 -9,3
-17,3
I koncernens resultat- och balansräkning ingår kommunen samt de två bolagen. Interna mellanhavanden inom koncernen, t ex interna fordringar och aktieinnehav, har eliminerats så långt möjligt. Vid upprättande av koncernredovisningen har kommunens redovisningsprinciper varit vägledande. Bolagens avskrivningar har hanterats enligt bokföringslagen. Kommunen har tillämpat avskrivningsprinciper enligt kommunförbundets rekommendationer. Kommunkoncernens sammanlagda resultat för 2004 uppgår till – 9,3 Mkr. Förlusten är hänförlig till kommunen då både Flens Bostads AB och Flens Industrihus AB redovisar i det närmaste nollresultat. Man bör dock vara medveten om att industribolagets resultat bygger på att kommunen givit ett aktieägartillskott med 4,6 Mkr. Koncernen har under året haft stora interna transaktioner i och med avtalet om samordnad fastighetsförvaltning. Avtalet innebär att Flens Bostads AB har förvaltningen av alla kommunkoncernens fastigheter. På sikt ska koncernen kunna dra stordriftsfördelar i och med att fastighetsskötseln samordnas på ett effektivt sätt.
K:\EKON\BOKSL04\Årsredovisning\koncernförv.ber.DOC
2001
Soliditeten har minskat något under de två senaste åren, från 24 % till 20 %. De negativa resultaten de senaste åren har medfört att soliditeten har sjunkit. Investeringar, Mkr 60,3
60 43,5
45,8
42,9
36,6
40 20 0 2000
2001
2002
2003
2004
Kommunkoncernens investeringsnivå har under 2004 varit en för koncernen hög nivå. Av de totala investeringarna på 42,9 Mkr är 34,2 Mkr hänförliga till kommunens investeringar. Flens Bostads AB har gjort investeringar för 8,7 Mkr, hälften av dessa investeringar är ny- och ombyggnad av bolagets fastighetsbestånd, hälften avser nyanskaffade byggnader. I nedanstående information avseende respektive bolag anges det resultat som tagits upp i bolagens årsredovisningar. I den sammanvägda koncernredovisningen har dessa siffror bearbetats enligt vedertagna principer för koncernredovisning.
KONCERNEN
SAMMANSTÄLLD REDOVISNING FLENS INDUSTRIHUS AB
FLENS BOSTADS AB Medelantal anställda 2004 Balansomslutning 04-12-31 Resultat 2004 Soliditet 04-12-31
26,5 327 Mkr +0 Mkr 19,7 %
Flens Bostads AB är ett bostadsföretag med uppgift att främja bostadsförsörjningen inom Flens Kommun. Bolaget äger och förvaltar 1829 lägenheter, 110 lokaler samt 600 garage- och parkeringsplatser. Sedan 99-11-01 förvaltar också FBAB de flesta av de fastigheter som ägs av Flens kommun. Detta förvaltningsuppdrag vilar på ett avtal mellan bolaget och kommunen. Totalt omfattas ca 94 000 kvadratmeter kommunal lokalyta plus kommunal parkoch tomtmark. Företagets resultat uppgick 2004 till +0,0 Mkr (2003 +0,3 Mkr). I resultatet ingår nedskrivningar av bokförda värden med 3,4 Mkr. Under 2004 har outhyrda objekt inklusive reparationsobjekt medfört hyresbortfall med 8,6 %. Även för år 2003 var motsvarande siffra 8,6 %. Under året har arbetet inletts med att bygga om Villagatan 5 från 23 omoderna lägenheter till 10 st lägenheter med hög standard och hiss. Projektet beräknas vara klart för inflyttning hösten 2005. Nybyggnadsprojektet Stjärnehagen med 16 lägenheter upplåtna med kooperativ hyresrätt har också kommit närmare byggstart, som beräknas ske första halvåret 2005. Inflyttning ska ske vintern 2005/våren 2006. Efter hyresförhandlingarna med Hyresgästföreningen justerades hyran per 2005-0101 med 2,9 % i genomsnitt. För år 2004 blev höjningen i genomsnitt ca 3,36%. Trots höjningarna har Flens Bostads AB fortfarande lägst hyra bland de kommunägda bostadsbolagen i Södermanlands län.
K:\EKON\BOKSL04\Årsredovisning\koncernförv.ber.DOC
Medelantal anställda 2004 Balansomslutning 04-12-31 Resultat 2004 Soliditet 04-12-31
0 4,6 Mkr +1,3 Mkr 50 %
Flens Industrihus AB:s verksamhet är begränsad till att hantera fastigheten Skiringe 1:52 på Talja industriområde. Industrihusbolaget äger marken, som är bebyggd av en privat entreprenör, Borga Bygg AB, och kopplat till byggnaden föreligger ett bolagsavtal med kommunal borgen. Avtalet har genom åren lett till omfattande kostnader som kommunen har tvingats att täcka. Avtalet, som gäller till och med januari 2005, har prövats rättsligt. 1999 vann förkunnad hovrättsdom laga kraft, varvid kunde konstateras att rätten hade biträtt motpartens tolkning. Under 2004 har byggnadens ytor varit uthyrda till ca 70 - 80 %. Industrihusbolaget redovisar en förlust på 3,3 Mkr före aktieägartillskott. I januari 2005 köpte bolaget byggnaden på fastigheten Skiringe 1:52 av Borga Bygg. I o m köpet är förhoppningen att bolaget ska kunna klara ekonomin på egen hand utan drifttillskott från kommunen.
KONCERNEN
SAMMANSTÄLLD REDOVISNING
RESULTATRÄKNING Mkr
Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Skatt
Årets resultat
2004
2003
2002
233,2 -808,8 -41,0 -616,6
220,4 -798,9 -39,4 -617,9
216,5 -768,9 -39,7 -592,1
454,6 157,4 2,5 -10,7 -12,8
451,3 155,1 3,2 -12,2 -20,5
437,8 152,1 4,1 -13,7 -11,9
3,5
3,2
3,0
-9,3
-17,3
-8,9
KONCERNEN
SAMMANSTÄLLD REDOVISNING
BALANSRÄKNING Mkr
2004
2003
2002
Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar
0,0 728,5 2,6 731,1
0,0 747,9 4,2 752,1
0,0 732,9 4,1 737,0
Omsättningstillgångar Förråd mm Exploateringsmark Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar
1,7 9,0 35,5 20,1 44,8 111,1
1,8 0,0 43,6 20,1 35,1 100,7
2,0 0,0 59,0 20,1 47,2 128,2
SUMMA TILLGÅNGAR
842,2
852,8
865,2
462,1 -9,3
462,2 -17,3
480,6 -8,9
9,8 12,1 21,9
8,3 15,0 23,3
7,2 15,9 23,1
237,4 120,8 358,2
242,0 125,3 367,3
251,5 110,0 361,5
842,2
852,8
865,2
294,6 6,5 164,3
287,2 7,5 164,3
276,2 8,7 164,3
TILLGÅNGAR
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Summa eget kapital därav årets resultat Avsättningar Avsättningar för pensioner Andra avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Ansvarsförbindelser Pensionsåtagande inkl särsk löneskatt Borgens- och ansvarsförbindelser Ställda panter
