En massa möjligheter. Gödsling lönsamt också i Sydsverige Latinska namn kan berätta om träden

VIS-20040407-01

04-03-22

12.34

Sida 1

Sveriges största skogsmagasin

Nr 2 2004

Pris 55 kronor inkl moms

En massa möjligheter Suget efter råvara ökar Leif Brodén om Södras strategier Betong och vanilj från massaved

Gödsling lönsamt också i Sydsverige Latinska namn kan berätta om träden

2004-03-23

08.36

Sida 2

1954

VÄRLDENS FÖRSTA LÄTTA ENMANSMOTORSÅG

2004

VÄRLDENS MODERNASTE MOTORSÅGSORTIMENT

VIS-20040407-02

FÖRST OCH FRÄMST I 50 ÅR 1954 presenterades Jonsered Raket, världens första lätta enmansmotorsåg, och föregångaren till de moderna motorsågarna. Efter femtio år är Jonsered fortfarande i ledningen. Våra sågar innehåller mer styrka och design än någonsin och idag kan vi presentera världens modernaste motorsågsortiment. Ett 50-årsjubileum verkligen värt att fira!

JONSERED CS 2150 JUBILEE EDITION Vår specialdesignade jubileumssåg. Smidig, råstark och effektiv, med styrka och kontroll, design och känsla. 49,4 cc, 3,1 hk, 2,3 kW, 4,9 kg. Ca-pris inkl. moms

PÅ KÖPET!

5.000:-

KEPS OCH JUBILEUMSVÄSKA MED KOMPASS OCH TERMOMETER VÄRDE CA 790:-

jonsered.se

VIS-20040407-03

04-03-23

12.49

Sida 1

INNEHÅLL ingår som en medlemsförmån i landets fem skogsägarföreningar tillsammans med en bilaga från respektive förening. Vid adressändring kontakta din skogsägarförening. Södra Skogsägarna www.sodra.se 0470-890 00 Mellanskog www.mellanskog.se 018-17 09 00 Skogsägarna Norrskog www.norrskog.se 0612-71 87 00 Norra Skogsägarna ww.norraskogsagarna.se 090-15 67 00 Skogsägarna Norrbotten www.nls.se 0921-752 50

Nummer 2 2004

Nästa nummer utkommer 2 juni • TEMA: IT och Teknik OMSLAG: PÄR FORNLING

ALLT AV TRÄ. Bilden från norska Borregaard visar ett litet axplock av alla de produkter där trä är en viktig råvara. Sidan 12

OMSLAGSBILD. Leif Brodén blivande koncernchef för Södra. Sidan 1

5 LEDARE: Trots alla positiva bilder går det inte att blunda för landsbygdens problem. 6 PROFILEN: Leif Brodén, blivande koncernchef i Södra. 9 POLITIK: Göran Persson tror på trä.

REDAKTION: Chefredaktör och ansvarig utgivare Pär Fornling Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö Telefon och fax: 040-92 25 55 E-post: [email protected]

Redigeringsansvarig Lena Persson Box 6044, 200 11 Malmö Tel 040-601 64 69, fax: 040-601 64 99 E-post: [email protected]

ANNONS: Birgit Emilsson, tel: 040-601 64 55 E-post: [email protected]

Box 6044, 200 11 Malmö Fax: 040-601 64 49 PRENUMERATION: Tel: 040-601 63 65 Fax: 040-601 63 55 E-post: [email protected] Prenumerationspris helår (6 nummer): 295 kr inkl moms. Lösnummer 55 kr inkl moms. REDAKTIONSRÅD: Per Bengtsson, Magnus Berg, Rolf Edström, Jenny Karlsson, Gunilla Kjellsson, Börje Lagerquist, Anders Olsson och Ola Persson. Hemsida: www.atl.nu/skog i samarbete med tidningen ATL. För ej beställt material ansvaras ej. Vi Skogsägare produceras av LRF Media AB på uppdrag av skogsägarföreningarna. TS-upplaga 2003: 96 500

12 FÖRÄDLING: Hos norska Borregaard blir rötskadad massa ved, vanilj och råvara till betongindustrin. 15 DEBATT: Om impediment och EU-valet. 16 LATINSKA NAMN: Därför heter träden som de gör. 20 EKONOMI: När samägandet inte fungerar längre. 22 TEKNIK: Ett elektroniskt öga gör att träet kan nyttjas bättre. 24 FÖRYNGRING: Tillbehör och tips till planteringen. 26 GÖDSLING: Något av det lönsammaste man kan göra. 29 NYTT FRÅN SLU: Tallmätaren borde bekämpats.

Sidan 36

30 EXPERTPANELEN: Tips inför köpet av huggarvagn. 34 NYHETER: Norrskog köper Camfore. 36 MÖBLER: Det ljusa är tillbaka. 37 AFFÄRER: Ta vara på godbitarna vid avverkningen. 38 ENTREPRENÖRER: En mästare i gallringsskogen. 40 MARKNAD: Hög efterfrågan på massaved, bra bokslut från föreningarna. 42 TEKNIK: Nya maskiner på hygget, i röjningsskogen för gallringen och i pannrummet

GÖDSLING ger effekt på tillväxten, vilket framgår av den här borrkärnan från Dalarna där Mattias Borgström ger näring för framtiden. Sidan 26

53 NAMN OCH NYTT: Jan-Åke Lundén, vice preces i akademien. 54 KRÖNIKA: Oro för jaktoch fiskerätten.

Tryck : Sörmlands Grafiska Quebecor AB, Katrineholm Repro: LRF Media AB, Malmö Förlaget LRF Media är kvalitetscertifierat enligt ISO 9001

MÖBELMODET har gått mot rundare former och de ljusa träslagen är tillbaka, det färgstarka dröjer.

TEKNIK med flera nya tyngre maskiner, bland annat en beståndsgående gallringsskördare. Sidan 42

www.atl.nu/skog TVÅ TIDNINGAR – SAMMA SIDA

VI SKOGSÄGARE 2/04

3

VIS-20040407-04

2004-03-19

13.20

Sida 2

Ny Nimakatalog 2004 nr 1, 172 sidor planteringsborrar

vindor GRATIS KATALOG ! 172 sidor 1000-tals produkter

Elvindor Smålandsborret Värmlandsborret Granrisborret

308:– 308:– 348:–

Classic Master

Katalogbeställning dygnet runt:

10 m kabel 15 m kabel

792:– 980:–

Tryckluftsvindor 12 m, ansl 1/4" 10 m, ansl 3/8"

gallringsrulle

712:– 1 240:–

saxar

019- 30 43 25 www.nimaab.se pumpar

lastramper

Traktorsax Max 1500 kg.

Gallringsrulle

Greppvidd 6 – 42 cm.

Skonar rygg och minskar olycksrisken. Rätt arbetshöjd, kan vila på stammen. Lätt att bära med sig.

660:– Lunningssax Max 1500 kg. Greppvidd 10 – 45 cm.

WX 10 130 l/min WB 20 XT 600l/min Pris 3 180:– Pris 4 420:–

Lastramper

1 060:–

1 676:–

1500 mm 400 kg rak 1500 mm 400 kg böjd 1500 mm 1000 kg rak 2 000 mm 1000 kg rak

Tryckpumpar

kawasaki

KVF

700

ATV-vagnar

Pris/par 956:– 1 036:– 1 260:– 1 860:–

Slampumpar

hjul, axeltappar och monteringsvagn 14 760:–

Axeltappar och hjul med fälg

trädfällning

vedklyvar

vedhantering 1,5m3

Trädfällriktare Mod I+ Mod II Mod III

Dragsaxar,

2 220:– två greppvidder 2 620:– 21 cm 360:– 3 320:– 26 cm 432:–

Vedklyv Split 401 3 980:– Klyvlängd 39 cm 1-fas 230 V Vedklyv Split 500 4 460:– Klyvlängd 50 cm 1-fas 230 V Vedklyv Split 6000 6 780:– Klyvlängd 52 cm 3-fas 400 V

Vedmaskin: kap, klyv och transportör Kampanjpris före 15 april: hårdmetallklinga ingår. Fraktfri leverans.

Vedsäckar, stativ, pallhättor 2:–/st 2000 st 1:80/st 40 liter, 100-pack 60 liter, 100-pack 2:30/st 2000 st 2:–/st SJ/Europall, 10-p 20:–/st2000 st 17:60/st Ventilerad storsäck, 1,5m3.Max 1000kg 180:– Säckstativ, kombi. Euro– & hydropall 2 280:–

Vedsäcksstativ, galvad Fjädermodell,

180:–

860:–

Skogsstövel Timber klass 2

Måttband 15 m.

260:– Storlek 36 – 48.

Massavedssax Max 20 cm. Handtag i termoplast.

144:–

Nima Maskinteknik AB • Traktordrift • El–/traktordrift • Traktordrift med egen hydraulik

Ventilerad storsäck

Box 1505, 701 15 Örebro Butik: Gryts ind. omr. Örebro Pris ex moms Fraktfritt över 2 000:–

492:– Order 019-30 43 20 Växel 019-30 43 00 Fax 019-36 16 97 www.nimaab.se

VIS-20040407-05

04-03-23

12.52

Sida 1

et måste erkännas att vi, tillsammans med många andra tidningar, bidragit till en felaktig bild av landsbygden. Dessutom kommer vi att fortsätta med det. Jag tror det började någon gång i slutet av 1980-talet. Journalistiken bytte fot, i stället för att påpeka problem och elände började vi lyfta fram goda exempel och möjligheter. Det låg i tiden och tog sig många uttryck. Det var kampanjer om att satsa på sig själv och en vacker höstdag i oktober 1989 höll LRF en extra stämma för att manifestera det så kallade spårbytet. Nu skulle bönderna sluta klaga och i stället utvecklas som företagare. Det var hög tid att vädra ut de gamla klagosångerna.

❚❚❚ I tidningarna började vi byta ut reportagen om lanthandlare som lade ner mot lyckade satsningar på turism. Ett eget gårdsmejeri blev intressantare än hundratals avvecklade mjölkgårdar. En hemarbetsplats med hjälp av internet roligare läsning än tio nedlagda bankkontor. Och det går ett oändligt antal döende byar på en enda pietetsfullt renoverad mangårdsbyggnad med konsthantverk. Så blev det. Så är det. Och så måste det nog vara. Det är fortfarande både intressantare och mer konstruktivt att visa goda föredömen än att passivt tala om eländet. Problemet är att perspektiven förskjuts. Helhetsbilden blir inte sann. I den mån det skulle finnas någon politisk kraft som verkligen bryr sig kan den förledas att tro att allt är frid och fröjd.

❚❚❚ Den som reser runt i skogsbygderna, lite bortom Mälardalen och Österlen, möter en landsbygd i avveckling. Det finns tack och lov lysande undantag, men de är knappast representativa för helheten. Jordbruket är på reträtt och får dessutom nya spelregler som innebär att mål och medel byter plats på ett märkligt sätt. Det öppna jordbrukslandskapet blir viktigare än den produktion som format landskapet. Beräkningar i tidningen Lantmannen pekar mot att en miljon hektar läggs i träda. I längden är det inte politiskt hållbart. Utgångspunkten för en levande bygd är en levande produktion. I det här läget håller LRF på att gå ner i spagat, vilket varje åskådare av isdans inser är ett väldigt svårt trick. Det spretar åt alla håll och det är lätt att tappa balansen. Dels släcks ljusen på landsbygden, dels har man samlats kring en vision om att den gröna sektorn ska få landet att växa. Och det är förstås Pär Fornling, chefredaktör orimligt att ha någon anVI SKOGSÄGARE 2/04

nan vision än utveckling, men helt lätt att få ihop det är det inte. Tur att skogen finns.

❚❚❚ Flera små och medelstora orter kretsar kring sågverket, snickeriet, skogsägarföreningen, bolaget den skogsmekaniska verkstaden eller vad det nu kan vara. Och det börjar växa upp många nya företag som arbetar med röjning och annan skogsvård. Vid sidan av sågverken och den tunga skogsindustrin arbetar 25 000 personer i små och medelstora träförädlande industrier. Det tål att påminnas om, men det är inget för alltid givet. Ska utvecklingen gå åt rätt håll krävs allt från fungerande infrastruktur till snabbare hantering av tillståndsfrågor för industrin (i dag kan det ta uppåt tio år). Företagandets villkor i allmänhet är viktigt och skogsbruket, liksom lantbruket, har en del speciella frågor, inte minst dieselskatten. Det behövs offensiva satsningar i allt från att förverkliga träbyggnadsprogrammet till att nyttja EU:s nya jordbruks-/landsbygspolitik till skogen också. Planteringsbidrag för lövskog är ett produktivt alternativ till träda. Kanske kan man flytta en del tjänstemän från Jordbruksverket till grannarna på Skogsstyrelsen, som inte orkar med sin offensiva, produktionsinriktade, rådgivning. För det handlar om att lyfta fram produktionen i sig. Utan att halka in på sifferexercisen har Sveaskog bidragit till ett välkommet klargörande i debatten när man konstaterar att det finns ett pris på skog som blir reservat. Jobben blir färre och vi går miste om förädlingsvärdet. Norra Skogsägarna visar tydligt på hur många jobb som kan skapas genom röjning och gallring och det finns flera bra exempel på olika projekt som handlar om att utveckla skogsgården och ännu mer ta vara på dess möjligheter. Här finns mer att göra både praktiskt och näringspolitiskt. Den som reser genom landsbygden inser att det behövs.

5

LEDAREN

Skenet bedrar D

PROFILEN

VIS-20040407-06

04-03-17

09.42

Sida 2

Personalens idéer Södras hemliga vapen I mitten av maj blir Leif Brodén koncernchef för Södra. Nu leder han massaindustrin, som är på väg att växa i Sydafrika. Runt hörnet finns både ökad elproduktion och kanske textilfiber! Fast det han helst talar om är tusentalet förslag från medarbetarna för att öka produktiviteten, vilken är framtidens nyckelfråga. Av PÄR FORNLING

D

et där med skogsindustrin började redan med sommarjobb när han var 14 år hemma i Värmland. Därefter har det fortsatt på Stora Enso, i Australien och i Växjö. Nu är Leif Brodén 43 år och VD för dotterbolaget Södra Cell. Vid stämman i maj tar han ett steg uppåt och blir koncernchef efter Anders Wahrolén, som med ålderns rätt väljer att stiga av efter fyra intensiva år. Leif Brodén säger sig trivas utmärkt både på Södra och i Växjö. Rötterna i hemlänet odlar familjen (hustrun Kerstin, Astrid fyra år och Agnes sju år) på sommarstället i de värmländska skogarna. Kanske blir det en egen skogsgård i framtiden. – Det skulle vara roligt. Jag tycker om att vistas ute i naturen och då gärna på någon jakt, säger Leif Brodén. Vi träffar honom på Värö massabruk en februaridag när våren står och väger. Det bolmar från den väldiga sodapannan mot en blå himmel. Södra är något av en motor för hela landets massavedsmarknad. Föreningens råvarupris har betydelse långt utanför det egna verksamhetsområdet. Frågan är hur det går för de fem massabruken och vad som väntar i framtiden… Och hur det känns att ta steget över från bolagsvärlden till ett kooperativt företag. – Det har varit fem mycket trevliga år. Jag såg att Rune Brandinger lyfte fram Södra som den bästa, av väldigt många styrelser han arbetat i. Engagemanget är stort och det är nära till delägarna. Du får stå till svars inför grannen för besluten, vilket är nyttigt. Det tycker jag är en bra beskrivning. 6

Leif Brodén, om någon månad blir han koncernchef för Södra.

Men kan det inte vara lite segt att fara runt på medlemsmöten och informera…? – Det går en del kvällar, men du får en bra möjlighet att testa dina argument och en återkoppling direkt från ägarna. Jag kan jämföra ägarsituationen med Stora Enso, samt en del andra företag, och ser då inga direkta nackdelar med den kooperativa ägarformen. Snarare tvärtom.

– Att vi ökade produktiviteten med 4,5 procent. Vi fick alltså ut 4,5 procent mer massa på samma resursmängd som förra året. I resurserna ingår då allt från kemikalier och fiber till kapitalkostnad och arbetsinsatser.

Närmast beger du dig ut på årets medlemsmöten. Vad är budskapet? – Inte minst handlar det om årsbokslutet, vilket är trevligt att informera om. Förra året gjorde Södra Cell ett rörelseresultat på nästan 1,5 miljarder kronor, trots en ganska svag konjunktur.

Varför är det så viktigt? – Därför att priserna befinner sig i ett sluttande plan. Om vi tar bort effekterna av inflationen har priset på massa årligen minskat med 1,5 procent sedan början av 70-talet och den utvecklingen lär fortsätta. Det måste vi ta igen genom att vara effektivare. – Fram till 1999 låg intjäningsförmågan ganska still, därefter har vi ökat produktiviteten med 14 procent.

Är det något du är speciellt nöjd med?

Vad betyder det i pengar? VI SKOGSÄGARE 2/04

VIS-20040407-06

04-03-17

09.43

Sida 3

Ytterligare en båtlast med massa närmar sig Europas pappersbruk. Förra året ökade Södra Cell leveranserna i Europa med 2,5 procent.

– Varje procent gör 80 miljoner kronor i resultat. Vilka är de viktigaste åtgärderna? – Av de 14 procenten är den största andelen effekten av investeringarna i Mönsterås bruk. Därutöver har köpet av de norska bruken gett ett par procent i synergieffekter, vi kan köra längre serier på varje bruk och har minskat antalet produkter från 50 till 20. Men jag vill framför allt lyfta fram alla goda förslag från medarbetarna. Vilka medarbetare tänker du på? – Alla. Vi har 2 000 personer anställda. Av dessa har 1 600 lämnat förbättringsförslag de senaste åren. Var för sig handlar det om små saker, det kan vara hur en sladd ska dras annorlunda eller hur någon VI SKOGSÄGARE 2/04

detalj i kontrollrummet kan bli effektivare. Men tillsammans blir det väldiga effekter. Folk är kloka, det är de som sitter ute i produktionen som vet hur saker och ting kan bli bättre. Hur fångar ni upp medarbetarnas alla förslag? – Vi har skapat en speciell organisation som arbetar systematiskt och tar vara på idéerna. Till årsskiftet hade vi genomfört 905 idéer till en kostnad av drygt 12 miljoner kronor, vilket är blygsamt i de här sammanhangen. De flesta har betalat sig redan på fem veckor. Det här ger oss en unik konkurrenskraft. Du kan bygga ett nytt Mönsterås bruk med hjälp av konsulter, och det är vad man håller på med nere i Tyskland, men det här låter sig inte kopieras.

Men lönsamheten styrs väl också av marknadspriser och dollarrörelser…? – Självklart, med det kan vi inte göra så mycket åt. Då det gäller dollarn har vi valutasäkringar som rullar, ibland blir det plus och ibland minus. Vi spekulerar inte i valutarörelser så sett över en lång tid jämnar det ut sig. Den verkliga fördelen är att effekterna förskjuts. Blir det ett kraftigt dollarfall kan vi gå in och vidta åtgärder innan det får full effekt. Förra året hade vi förmånen att valutasäkringen bidrog till det goda resultatet. Men den svaga dollarn måste väl ändå oroa? – Det är klart att vår konkurrenskraft minskar jämfört med de amerikanska brukFortsättning sid 8

7

VIS-20040407-06

04-03-23

09.59

Sida 4

Fortsättning:

PROFILEN

Personalens… en. Fortsätter det så här måste vi ta i lite extra. Samtidigt är det många producenter som stiger av när kursen blir för låg, vilket ger priserna en knuff uppåt. Hittills i år har vi höjt priset för kortfibermassa till 550 dollar per ton och långfibermassa till 640 dollar. Fortsätter priserna uppåt? – Det har blivit bättre drag på marknaden. I vår budget räknar vi med ett lyft jämfört med fjolåret. Vi ser hur våra kunder ökar volymerna, men prishöjningarna dröjer. Har ni övergett teorin att marknadspriset påverkas genom att bli större? – Ja. För att styra priset måste du bli olagligt stor. Konkurrenslagarna tillåter det helt enkelt inte. Vill man jämna ut prisrörelserna har vi andra finansiella instrument. Men det finns väl andra storleksfördelar? – Det finns olika skäl att växa, men mycket av talet om storlek inom skogsindustrin är rent nys. Många förhållandevis små företag klarar sig bra. När man lite luddigt talar om strategiska skäl för tillväxt blir det ofta ihåligt. Men ni planerar ju ett massabruk i Sydafrika… – Ja, det finns självklart skäl till expansion, men då ska motiven vara tydliga. I Sydafrika är tanken att göra kortfibrig eukalyptusmassa som blandas med långfibrig massa till en helt ny produkt. Med den kan våra kunder göra ett bättre papper och köra sina pappersmaskiner fortare. Försöken hittills har varit lyckade. Nu forsätter utvecklingen tillsammans med våra kunder. Det här är alltså ett sätt att stärka vår huvudprodukt, som är och förblir långfibrig massa. Sen räknar vi med att det dessutom är en bra investering i sig.

8

Vilka avkastningskrav har ni ? – Vi på Södra Cell ska ha ett resultat som motsvarar 15 procents avkastning på sysselsatt kapital. Ett sådant här projekt innebär en del risker som gör att avkastningen bör vara runt 20 procent. På vilket sätt får skogsbonden i Småland nytta av en fabrik i Sydafrika? – Förmodligen levererar han eller hon granmassaved till Södra och tanken är som sagt att bättra på marknaden för våra långa granfibrer. Tendensen är annars att de minskar i tillverkning av finpapper. För en medlem och delägare är det naturligtvis också bra att industrin utvecklas positivt. När kommer den nya massan? – Styrelsen ska ha beslutsunderlag i december nästa år. Blir det klartecken att gå vidare kan produktionen vara igång år 2007. Eventuellt kan vi börja redan innan på Folla i Norge. Det är ett så kallat CTMP-bruk, som vi också planerar i Sydafrika. Arbetsnamnet är redan klart, vi kallar massan Södra silver. Har ni fler nya produkter på gång? – Det kommer. Forskningen inom massaområdet är genomgående underutvecklad, därför ökar vi resurserna med 50 procent och bygger ett helt nytt forskningscentrum på Värö med 45 personer. Det är en överlevnadsfråga för oss. Kan du ge något exempel på vad som väntar i framtiden? – Jag tror vi får se helt nya sätt att använda papper. Framöver kommer cellulosafibern att användas i mycket större utsträckning till textilier. Bomullsproduktionen kan inte öka så mycket mer och de oljebaserade alternativen är dyra. Då blir cellulosa ett alternativ och vi tänker vara med i den produktionen. – I dag används inte så mycket trä till tyger, men nya processer öppnar nya möjligheter. Det är ett av flera nya användningsområden.

Finns egen papperstillverkning i framtidsplanerna? – Nej, däremot har vi en öppen inbjudan till de stora mjukpapperstillverkarna att bygga en pappersmaskin vid något av våra bruk. Vi kan visa att de på så sätt sparar fem procent i produktionskostnader, jämfört med att bygga i Tyskland eller någon annanstans. De vinner både på bättre logistik och billigare energi. Hur går det med försäljningen av energi? – Bra. För många är det nog förvånande att vi står för en procent av landets elproduktion vid massabruken. En stor del använder vi själva, men framöver kommer vi att öka elproduktionen och därmed försäljningen. Är elförsäljningen lönsam? – Det räknar vi med, men den kräver också stora investeringar. Vi har köpt en ny turbin till Mörrum för 150 miljoner kronor och planerar en liknande investering på Värö. Dels säljer vi el, dels säljer vi elcertifikat. Hur hänger det ihop? – Genom att vår råvara är förnyelsebar blir det så kallad grön el som ett antal industrier är förbundna att använda. De som inte har egen grön el får köpa certifikat av oss. Hur mycket är certifikaten värda? – Marknadspriserna är 7–28 öre per kilowatt. För oss handlar det om 50–100 miljoner kronor om året. Södra har precis avslutat ett av sina bättre verksamhetsår med 1,5 miljarder kronor i vinst, varför är då inte råvarupriserna höga? – Det är de väl. I grunden är det en fråga för styrelsen. Jag vill påstå Södra är marknadsledande då det gäller råvarupriser, dessutom ger vi avkastning på kapitalet på olika sätt. Det är rimligt att ägarna får betalt både som leverantörer och industriägare.

VI SKOGSÄGARE 2/04

VIS-20040407-09

04-03-17

09.56

Sida 1

Visste ni att Göran Persson har ett speciellt intresse för arkitektur i allmänhet och trähus i synnerhet? Och när det gäller skog låter han stundtals som en ambassadör för näringen.

Göran Persson vill stimulera användning av trä i flerbostadshus. – Det är hälsosamt, snyggt, tryggt och har goda ekonomiska effekter, säger han.

På regeringens bord ligger förslag om hur träbyggande ska öka (se faktaruta). Hos statsministern märks inte skuggan av tvivel inför förslagen som nu bereds i regeringskansliet. – Trä är miljövänligt, trä är tryggt och trä är snyggt, som han själv formulerar saken. Dessutom ger det stora förädlingsvärden. – Beslutsfattare och opinionsbildare bör se skogen som en modern sektor med ett stort teknikinnehåll. Den ger avancerade, förädlade produkter, som bygger på en råvara vi har själva och som är väldigt väl skött, sa Göran Persson när han besökte Växjö universitet. Han kom för att tala trä och byggande. Ett byggande som han nu tror tar fart, men statsministern har en hel del att säga till offentliga byggherrrar som ligger lågt. – Många har en alldeles för låg profil och samlar pengar i ladorna i stället för att rulla dem vidare i nytt bostadsbyggande. – Släpp loss pengarna och bygg! Var en spjutspets inför framtiden, är budskapet från statsministern.

I samma veva delade han ut en smocka till kommunerna för en ”förfärande prisutveckling” när det gäller mark och anslutningsavgifter. Annars är de ekonomiska förutsättningarna ganska goda. – Vi är i en finansiell situation som vi bara kunde drömma om för tiotalet år sedan. Då fick vi subventionera räntan som kunde vara 10 procent på ett bottenlån och 16 procent på ett topplån. I år byggs 21 000 lägenheter. Statsministern själv räknar med ett behov av uppåt 40 000 nya bostäder per år. – Låt oss gissa att hälften av dessa är småhus, som redan till 95 procent byggs i trä. Därutöver har vi flerbostadshusen där vi byggt fast oss i betong, men här ska vi från regeringen stötta trä efter vår förmåga, eftersom det har så många andra positiva effekter. Det är hälsosamt, snyggt, tryggt och har goda ekonomiska effekter. – En skogsarbetare sysselsätter tio personer i förädlingsindustrin och jobben finns i de regioner som har svårt att klara sysselsättningen. Vi kommer

VI SKOGSÄGARE 2/04

Fakta: Träbyggnadsprogrammet I början av året fick näringsdepartementet förslag om hur träbyggandet kan öka. Utredaren Fredrik von Platen föreslår flera olika saker: • Träutbildning av arkitekter och konstruktörer. • Forskning och arbete för gemensamma standarder för träbyggande i Norden och Europa. Exportkampanj för trähus. • Att staten medverkar till ett antal större byggen i trä som visar möj• ligheterna, precis som det norska bygget av Gardemoens flygplats eller Sibeliushallen i Finland. Ett motiv är att den satsningen kan ge runt 10 000 nya jobb. Ett annat motiv är miljön. Flera andra länder har redan träprogram. I Nederländerna som var först ut är miljön (klimatpåverkan) tyngsta argumentet. I Finland, där träanvändning per person snabbt ökat till det dubbla jämfört med Sverige, är ekonomin och sysselsättningen ett tungt argument.

att satsa på trä i bostäder, offentlig infrastruktur och flerbostadshus. – Det skulle inte alls förvåna om vi framöver har en träbebyggelse som totalt sett kanske är 60–65 procent av de 40 000 lägenheterna, sade Göran Persson. Nu återstår att se om regeringen går från ord till handling när det gäller träprogrammet. Vi frågade statsministern vad som händer nu. Ett av förslagen är att stat och kommuner ska satsa på föredömliga prestigebyggen i trä, blir det så? – Vi vet inte exakt hur vi ska styra det här, men vi kan ju börja från regeringens sida med några attraktiva projekt i trä. Det är inte omöjligt att vi hittar något sådant i de regionalpolitiska paket som nu ska läggas ut. Ett annat förslag är att regeringen tillsätter en samordnare som leder arbetet med att fullfölja träprogrammet… – Finländarna har ju gjort det med framgång. Där leddes det hela av statsministern

POLITIK XXXXXXXXXX

Ministern sjunger skogens lovsång

själv. Det tror jag inte kommer att ske i Sverige, men vi bereder förslaget i en positiv anda. Har statsministern någon personlig relation till trä och trähus? –Oh, ja! Jag har ett starkt intresse för arkitektur! Det har gjorts väldigt mycket fint av trä i Sverige, men inte så mycket de senaste 50 åren. Jag vill gå tillbaka till tiden efter förra sekelskiftet och då är vi inne i nationalromantiken där inte minst Ragnar Östberg gjorde många fina hus. Så kan man gå ännu längre tillbaka, till 1700-talet. Där hittar vi de första riktigt fina trähusen som fortfarande är möjliga att bo i, med god energiekonomi dessutom. Den lilla fina herrgården Sörby, som Lars Sjöberg på Nationalmuseum tagit fram, är ett vackert hus från den tiden. – I dag noterar jag att det finns väldigt många duktiga lokala byggmästare som bygger platsbyggda hus av god kvalitet till ett lågt pris. De skulle gärna kunna få lyfta lite arkitektoniskt också. Pär Fornling

9

VIS-20040407-10

2004-03-15

14.26

Sida 2

Ibland är det enkelt att ta naturhänsyn vid avverkning

Att lämna kvar riktigt gamla träd som evighetsträd är en vital del av den samlade naturhänsyn som tas vid slutavverkning. En enkel åtgärd som förstås inte kräver någon teknisk insats. Men naturvärdena ska beaktas även vid gallring. Där förutsätter produktions- och miljömålen perfekt anpassade gallringsmaskiner, skräddarsydda för sina tekniskt mer komplicerade uppgifter.

För att belysa hur effektivt gallringsarbete kan kombineras med skonsam framfart, arrangerar Timberjack under våren tre visningar på olika platser i Sydsverige. För åskådlighetens skull har vi valt marker med låg bärighet och du är välkommen att se hur väl våra gallringsmaskiner klarar utmaningen. Glöm inte stövlarna, det kommer att vara blött!

VIS-20040407-10

2004-03-15

14.27

Sida 3

Visningsdagar 16 april Borås 23 april Osby 7 maj Boxholm Närmare information och vägbeskrivningar finns på vår hemsida

www.timberjack.se

VIS-20040407-12

04-03-17

10.02

Sida 2

Forskning och utveckling har blivit en allt viktigare del av Borregaards verksamhet. Nyligen invigdes en helt ny forskningsavdelning som ska leta nya användningsområden för skogsråvaran.

Borregaards tekniker skapar nya träprodukter Trä är mer än bräder och papper. Bron till Danmark är faktiskt delvis en träbro. Och det är trä som får tandkrämen att stanna kvar på tandborsten och en huvudvärkstablett består till största delen av trä. Trä ger smak åt glassen och kan ge mejeriprodukter med helt nya egenskaper. Av PÄR FORNLING

S

kriv nu inte bara om vår rötskadade ved, är det första informationsdirektör Dag Arthur Aasbø säger inför besöket. Och det kan man förstå. Om den norska skogsindustrin Borregaard är känd för något i Sverige så är det för att man köper stora kvantiteter rötskadad massaved. Men industrin är mycket mer än så. Den är en spjutspets för helt nya användningsområden för trä. Ändå känns det naturligt att börja på vedgården i Sarpsborg, sydost om Oslo. Det är en syn som skulle få vilken ansvarig som helst för ett svenskt massabruk att brista ut i gråt. Här ligger rötskadad och gammal massaved. Det är långt, långt ifrån det färska, 12

friska, virke som industrin brukar efterfråga. – Vi är ute efter molekylerna i stockarna, de försvinner inte om timret är gammalt eller ruttet, förklarar Dag Arthur Aasbø när vi en gråkall vinterdag vandrar kring mellan de väldiga virkestravarna. Hit kommer närmare en miljon kubikmeter massaved om året. Han påpekar att det helt enkelt handlar om att få tag på en billig råvara. – Självklart går det lika bra med färskt virke och i en del processer är det en nödvändighet också på Borregaard. Träkemisk industri För något år sedan stod Sverige för en tredjedel av råvaran, men andelen har nu sjunkit till 20 procent I stället köps allt

Fakta: Borregaard År 1889 byggde de nya engelska ägarna Borregaards första massaoch pappersfabrik. Hundra år senare blev företaget en del av Orklakoncernen, som är ett av Norges största börsbolag med tyngdpunkten i livsmedelsbranschen. Där ingår varumärken som Felix och Kalles kaviar. I samband med Orklas köp tog dagens inriktning mot specialisering och träkemi fart. Nu omsätter Borregaard drygt 6 miljarder norska kronor. Omsättningen är ganska jämnt fördelad mellan specialcellulosa, lignin, vanelin/finkemikalier och livsmedel/djurfoder (med liten koppling till skogen). Massatillverkningen sker i Norge och Schweiz. Företaget har elva ligninfabriker, däribland en vid Holmens pappersfabrik på Vargön och en vid Bäckhammars fabrik i Sverige. Den sistnämnda tillverkningen är lite speciell eftersom det är en sulfatfabrik (precis som exempelvis Södras fabriker) medan övrig lignintillverkning kommer från sulfitfabriker. Den mesta råvaran är gran, men framöver kan det bli något mer löv. Redan nu används eukalyptus vid fabrikerna i USA, Sydafrika och Spanien.

mer från Baltikum. Några kilometer längre bort ryker det från industriområdet,

som består av 15 fabriker i en salig blandning av gammalt och nytt. VI SKOGSÄGARE 2/04

VIS-20040407-12

04-03-17

10.25

Sida 3

Ove Bertholdsen dukar upp en massa produkter, allt från nagellack till glass. Den gemensamma nämnaren är trä.

Dag Arthur Aasbø vid lastpallar med lignin, som är en av huvudprodukterna från Borregaard.

”Vi har bara sett början.” Gudbrand Rådsrud målar upp en vision med många nya användningsområden för lignin.

Ove Bertholdsen och Dag Arthur Aasbø följer processen på en minifabrik för provkok av massa.

Att industrin hamnade där, en bit bort från hamnen, var naturligt. Med tanke på att virket från början flottades hit gällde det att placera sig ovanför vattenfallet, som redan på 1600-talet gav kraft åt en blomstrande sågverksrörelse. Men historien börjar redan på medeltiden då ”Borre-gården” var en mäktig kungsgård. Det moderna Borregaard föddes under senare halvan av 1980-talet när man lämnade den traditionella massa- och papperstillverkningen för att bli en träkemisk industri. Här tillverkas fortfarande massa, men slutanvändningen är inte papper och kartong, utan produkter som öppnat helt nya fält för träanvändningen.

• Konsistensgivare till en rad byggprodukter. Det är exempelvis cellulosa som gör att kakelfixet sitter kvar på väggen och ger fäste åt kakelplattorna. • ”Bärare” av olika läkemedel. I en huvudvärkstablett kanske bara två procent är själva medicinen, för övrigt omgärdas den ofta av ett trämaterial.

VI SKOGSÄGARE 2/04

Efter en stunds guidning på det hektiska fabriksområdet framträder ett fascinerande mönster. I grunden finns här två produktionslinjer: lignin och cellulosa-massa. Trätandkräm Knappt hälften av stocken består av fibrer, som här förädlas till specialcellulosa med en mängd användningsområden: • Konsistensgivare i allt från tandkräm till hårschampo. • Kläder gjorda av viskos, eller konstsilke som det ibland kallas, vilket helt och hållet består av träfibrer. • Fibrer i kompositplaster, som ett alternativ till glasfiber. • Nagellack, möbellack och sprängämnen (nitrocellulosa). • Tapetklister, som nästan bara består av cellulosa.

Laddat lignin Ungefär en tredjedel av stocken består av lignin, som ”limmar” ihop fibrerna. På de flesta industrier är det en biprodukt som blir till energi genom att eldas upp, men det finns flera betydligt mer avancerade användningsområden. • En stor del av ligninet från Borregaard går till betongin-

dustrin. Jättebyggen som Öresundsbron eller biblioteket i Alexandria innehåller på så sätt en hel del trä. Finessen är att de små ligninpartiklarna dels är negativt laddade (och därmed stöter ifrån varandra), dels häftar vid andra partiklar. Blandningen blir därför effektivare. Man får en bättre betong och kan använda såväl mindre cement som mindre vatten. • Sak samma gäller textilfärger. Det norrmännen kallar ”frånskilje-medel” gör att färgen blandas bättre och ger en jämnare infärgning. • Lignin, liksom cellulosa, fungerar som ett bindemedel, inte minst i djurfoder. • Inom lantbruket får ”frånFortsättning sid 14

13

VIS-20040407-12

04-03-17

10.03

Sida 4

Det här virkesförrådet skulle få ansvariga på ett vanligt massabruk att falla i gråt.

Fabriksområdet är en blandning av gamla och nya byggnader. I själva verket är det 15 olika fabriker.

Ett av flera ligninkok i laboratoriet. Fortsättning:

Borregaards… skiljemedel” sprutmedel att blandas bättre och därmed krävs mindre aktiv substans. Vanilj från trä Inte nog med det här. På vägen till lignin händer en hel del. • Träveden innehåller socker som jäses till etanol, som är användbart till mycket. Allt från motorbränsle till ”T-röd” och desinficeringsmedel. • Under jäsningen bildas kolsyra, vilken säljs vidare. Då det bubblar i en norsk Sololäsk kan det alltså mycket väl vara kolsyra från en svensk stock förädlad i Borregaard. • Jästen växer i sockerlösningen, vilket ger ett speciellt jästextrakt som både blir ett proteinrikt djurfoder och smaksättare i livsmedelsindustrin. Den tillverkningen sker vid fabriken i Schweiz. • En stor produkt är vaniljsmakämne! – Forskarna fann att ligninmolekylen är väldigt lik molekylen för vannelin. Genom att anpassa den får vi fram vanillin, vilket vi är ensamma om i världen, berättar Dag Arthur 14

Aasbø och tar fram en burk med ett vitt pulver vars lukt får det att vattnas i munnen. Det kommer att levereras till en glassfabrik, eller annan livsmedelsindustri bland skogsindustrins kunder. – Arbetet med vanillin har i sin tur lett vidare in i finkemin, så nu arbetar vi med läkemedel och livsmedel som inte har någon direkt anknytning till skogen, även om den på sätt och vis är ursprunget. Men än finns det mycket mer att utveckla från skogsråvaran. Bland provrör, färggranna vätskor och mystiska kok berättar forskningschef Gudbrand Rådsrud om vad som väntar runt hörnet. – Lignin har många egenskaper som ännu inte är utnyttjade, vi har en hel lista på möjliga produkter. Av konkurrensskäl kan jag inte säga så mycket, men nyligen invigdes en helt ny avdelning för forskning och utveckling med tolv personer som ska arbeta med de här sakerna. Det är en förstärkning av ett område som vuxit snabbt. Satsningarna på forskning och utveckling har tiodubblats sedan 1990. Tidigare var de under en procent av omsätt-

ningen, nu är det närmare fyra procent på en omsättning som är mycket större. Cellulosa och lignin används redan som bindmedel i djurfoder. Nu är det på väg att få nya tillämpningar. En teknik går ut på att skydda proteinet i fodret så att det inte bryts ner i vommen på kon utan går vidare till nästa mage. Därmed tillgodogör sig djuren fodret bättre. Vegetabilisk ost Det finns till och med en idé om att kapsla in vegetabiliskt fett i fodret som i princip går vidare till mjölken utan att omvandlas till animaliskt fett. På så sätt går det att få fram en sorts vegetabilisk ost… I de här produkterna används främst sockret i veden, men en speciell egenskap för lignin är att det står emot och skyddar mot starka syror, berättar Gudbrand Rådsrud och visar en bild på en modig medarbetare som sticker ner ett finger, behandlat med en ligninbaserad produkt, i ett glas med stark syra. Han försäkrar att det inte gav några skador på huden. Det här nyttjas i djurfoder. Grisar kan utan problem äta

”ligninpiller” med syror som påverkar pH-värdet i magen och ger skydd mot olika sjukdomar. Konkurrerar med oljan Men också de mer traditionella produkterna utvecklas. En ny generation av tillsatser för betong lanseras, de skärper konkurrensen mot oljebaserade produkter, vilket är viktigt. För inom i stort sett alla områden möter man alternativ från den petrokemiska industrin, det gäller till och med smakämnet vanillin. – En fördel för oss är att vi använder en miljövänlig, förnybar råvara, men det i sig räcker inte. Vi måste vara konkurrenskraftiga både då det gäller pris och egenskaper, säger Ove Bertholdsen, som arbetar med cellulosa. – Vi släpper de lite enklare produkterna, som viskos, där konkurrensen är hård och koncentrerar oss på mer avancerade produkter. Ett nytt sånt område är plaster där träfibern kan behandlas så den kan användas i mycket större utsträckning. – Vi har bara sett början på alla möjligheter trä har som råvara. VI SKOGSÄGARE 2/04

VIS-20040407-15

04-03-17

10.28

Sida 1

Fel om impediment Ledaren i förra tidningen har lett till följande inlägg:

Nej till EU-skog EU-kritikern Björn von der Esch sätter klackarna i marken inför allt tal om en skogspolitik i EU. I en intressant artikel (Vi Skogsägare nr 1–04) jämförs svensk och finsk skogspolitik. Den jämförelsen är snart ett minne blott. I regeringens skrivelse (2003/04:39) ”Uppföljning av skogspolitiken” till riksdagen finns nämligen ett avsnitt som berör ”Skogsfrågor inom EU” diskuteras gemensam skogspolitik. Gemensam betyder i klartext att inte Sverige utan EU beslutar om skogspolitiken i vårt land. Visserligen konstaterar regeringen att Sverige bör arbeta för en fortsatt nationell bestämmanderätt men tvingas omedelbart erkänna att det finns starka önskemål om en gemensam skogspolitik och om en gemensam skogspolitik fortfarande är aktuell efter

VI SKOGSÄGARE 2/04

2004 avser regeringen intensifiera arbetet med EU-politiken på skogsområdet. Regeringen (och riksdagen?) har således redan i all tysthet kapitulerat inför EU:s krav på bestämmande över skogen. Detta är dessvärre endast början. När EG-kommissionens ordförande redan på 90talet sa att ägande- och beslutanderätten över medlemsländernas naturtillgångar skulle bli en gemensam angelägenhet för EU, blev det totalt nertystat i Sverige. Sverige med enorma naturtillgångar men gles befolkning, kan inte göra sin stämma hörd i ett EU med 450 miljoner människor som kräver medbestämmande i form av en gemensam politik. Därför är det nu, före EU-valet 13 juni, som denna ödesfråga för vårt land måste debatteras. Björn von der Esch (kd) 070-516 53 73

rödlistade skogsarterna har sin huvudsakliga hemvist i impediment. För dessa arter är impedimenten av avgörande betydelse för överlevnaden. Cirka 93 procent av de totalt 1 662 rödlistade skogslevande arterna är beroende av mer produktiva skogar.” Det skulle det vara lämpligt att Pär Fornling sprider den nämnda rapportens budskap och inte några egna slarviga antaganden. Anders Delin

Planteringsrör Storlekar: 50 mm, 55 mm, 61 mm, 66 mm

Tel 0418-44 99 20 Fax 0418-44 99 22 [email protected]

15

DEBATT

Pär Fornling tycks inte ha läst på. Därför kan han kasta ur sig ett slarvigt påstående: ”Räknas de trädbevuxna impedimenten med blir det ännu mycket mer (skyddad natur). Ur naturvårdssynpunkt är rimligen all mark lika mycket värd.” Detta påstående kan gälla för den, vars problem är att hon/han inte gillar att snubbla omkring bland rishögar, harv-

ningsfåror och skogsdiken. Den detaljen är allvarlig nog, men huvudsaken i debatten om naturvård är en annan. Kärnfrågan är hur vi ska kunna bruka skogen utan att växtoch djurarter undanträngs och dödas ännu mer än vad som redan har skett. För att bli klokare på vilken roll impedimenten spelar i det avseendet bör man läsa ”De trädbärande impedimentens betydelse för rödlistade arter” från Artdatabanken 1997. Rapporten summerar: ”Endast cirka två procent av de

SVAR: Kunskapen sprids ödmjukt genom publicering av inlägget här bredvid. Dock står jag fast vid huvudbudskapet i ledaren att den skyddade marken bör räknas på samma sätt i alla länder, annars blir jämförelser förvirrande. Nu finns det en tendens att förringa våra insatser, vilket ingen vinner på. Pär Fornling Vi Skogsägare

VIS-20040407-16

04-03-17

10.32

Sida 2

Namnen avslöjar trädens hemligheter Man ser dom överallt, men vad vet man egentligen om dom? Nästan alla känner till trädens svenska namn, men de har också latinska namn med en spännande historia. Av ANNIKA JÄGERBRAND

Granar Granarna är vintergröna barrträd och heter Picea på latin. Picea kommer förmodligen från pix som betyder beck eller tjära. I Sverige finns bara en inhemsk art av granar, nämligen gran (Picea abies) men totalt finns det 34 arter. Granens latinska namn ”abies” kommer från ett numera utdött mesopotamiskt språk som kallades akkadiska. På akkadiska hette barrträd abin, vilket på latin blev abies. Ädelgranar heter Abies som släktnamn, till exempel silvergranen (Abies alba). Vitgran (Picea glauca) har fått sitt namn för sina unga skott och barrens blågrå färg. Glauca kommer från latinets glaucus som betyder blågrå. Några andra granar som kan förekomma i Sverige är: • Serbgran (Picea omorika). Dess artnamn (omorika)

är ett bosniskt folkligt namn på granen. • Sitkagran (Picea sitchensis). Sitkagranen heter samma på latin som på svenska, sitchensis betyder nämligen helt enkelt ”från Sitka” som ligger i Alaska. • Blågran (Picea pungens). Med pungens menar man att den är stickande, vilket inte är så ovanligt för ett barrträd. • Silvergran (Abies alba) tillhör ädelgranarna. Dess släktnamn abies betyder barrträd och dess artnamn alba är latin och betyder vit. Liksom i det svenska namnet syftar man på de silvervita strimmorna som finns på barrens undersida. Dessvärre misstolkas namnet ofta, och många tror att silvergran ska ge ett silvrigt intryck vilket den inte gör. En annan ädelgran är Coloradogranen (Abies concolor). Dess artnamn betyder med samma färg.

Blågran – Picea pungens.

Serbisk gran – Picea omorika.

16

Skogsalm – Ulmus glabra.

Popplar Populus är det latinska släktnamnet för popplar och det betyder just popplar på latin. Namnet kommer förmodligen från det faktum att man i det romerska landskapet hade mycket popplar, populus på latin betyder folk. • Asp (Populus tremula). Enligt sägen var Jesus kors gjort av aspträ, och därför är aspen dömd att för evigt stå med darrande blad, precis som det latinska namnet säger. Tre-

mula kommer från latinets tremulus och betyder darrande. • Balsampoppel (Populus balsamifera). Balsampoppel har fått både sitt svenska och latinska namn av det faktum att trädet har väldoftande knoppar och unga blad. På latin heter bära ferre och balsamisk balsamicus. Artnamnet balsamifera betyder lite förenklat alltså ”bär på balsam”. • Silverpoppel (Populus alba). Artnamnet alba syftar på VI SKOGSÄGARE 2/04

VIS-20040407-16

04-03-19

10.58

Sida 3

Hybridtall – Pinus schweinii.

Contortatall – Pinus contorta.

Silvertall – Pinus parviflora.

bergtall (från rätoromanska). • Cembratall (Pinus cembra)=schweizisk tall. • Contortatall (Pinus contorta)=vriden, vänd. • Svarttall (Pinus nigra)= svart. • Weymouthtall (Pinus strobus)=som vrider sig. Tallörten (Monotropa hypopitys) är en flerårig ört utan klorofyll som har fått sitt latinska och svenska namn för att den växer tillsammans med tallen. Hypo är latin och betyder under, och pitys står för tall, tillsammans betyder det att den växer under tall.

Svarttall – Pinus nigra.

Tallar Tallar är ett släkte som består av cirka 90 arter där bara Tall (Pinus sylvestris) är inhemsk i Sverige. Namnet Pinus kommer av latinets pinus som betyder fura, pinje. Ordet kommer ursprungligen från pitu som betyder kåda, saft och harts. Tallens artnamn sylvestris är ett mycket passande namn eftersom det betyder ”växer i skog”. Sylvestris kommer från latinets sylva som betyder skog. Några andra arter tall och deras artnamns betydelse är: • Bergtall (Pinus mugo)=

Andra träd • Ask (Fraxinus excelsior). Ordet fraxinus betyder just ask på latin, medan excelsior betyder högre. • Björk Vårtbjörk (Betula pendula) och glasbjörk (Betula pubescens). På galliska betyder betu lim eller harts, vilket gav upphov till latinets betula som betyder björk. Pendula betyder lång nedhängande och kommer av latinets pendere som betyder hänga ned. Pubescens betyder som mognar, som blir lövklädd eller blomklädd. • Bok (Fagus sylvatica). Namnet fagus kommer från doriskans phegos som betyder bok, på grekiska blev det phagos=bok och på latin fagus=bok. Artnamnet sylvatica kommer från latinets sylva

som betyder skog, och sylvatica är en böjningsform som betyder ungefär växer i skog. • Europeisk lärk (Larix decidua). Larix betyder lärk, vilket kan ha en koppling till ordet laros som betyder välluktande på grekiska. Decidua betyder ”som fäller sina löv”. • Hassel (Corylus avellana). Corulus är fornlatin och betyder av hasselträ. Det kan komma från grekiskans korys som betyder hjälm vilket skulle vara en påminnelse om fruktens utseende. Avellana har en mer intressant förklaring. Tydligen var det så i en stad nära Neapel i Italien att man hade väldigt fina hasselnötter som var vida kända att komma från staden Avella vecchia. Med avellana

menade man nötterna (som egentligen heter nux=nöt) som staden var så berömd för, och därför fick också hasseln heta avellana. • Hästkastanj (Aesculus hippocastanum). Hästkastanjens släktnamn Aesculus har ett okänt ursprung, men betyder på latin vinterek eller matek och är en ihopsättning av latinets edere=äta och esca=föda. Med dess artnamn hippocastanum syftade man på att hästkastanjen bara dög som foder åt hästar (ej till människor), på grekiska heter häst hippos och äkta kastanj castanea. Hästkastanjen har alltså samma namn på latin som på svenska.

Alm – Ulmus glabra.

Rönn – Sorbus aucuparia.

Rönn – Sorbus aucuparia.

Fortsättning sid 18

Asp – Populus tremula.

silverpoppelns vita bladundersidor, eftersom alba betyder vit. Det svenska namnet silver har samma förklaring. VI SKOGSÄGARE 2/04

17

VIS-20040407-16

04-03-19

11.02

Sida 4

Fortsättning:

Andra träd…

Hybridlärk – Larix eurolepis.

Björk – Betula pendula.

Idegran – Taxus baccata.

Skogsek – Quercus robur.

Kritbjörk – Betula jacquemontti.

Bok – Fagus sylvatica.

Mammutträd – Sequoiadenron giganteum.

Hästkastanj – Aesculus hippocastanum.

18

Hassel – Corylus avellana.

• Idegran (Taxus baccata). Taxus kommer från grekiskans taxon som betyder pilbåge, och taxos som betyder idegran. Man använde det sega träet till att göra pilbågar. Baccata betyder med bär, bärlik. • Klibbal (Alnus glutinosa). Al heter alnus på latin. Med artnamnet glutinosa namnsatte man trädet samma som på svenska för glutinosa betyder just klistrig eller smetig. • Rönn (Sorbus aucuparia). Släktnamnet sorbus kommer från sorbum som betyder rönnbär, från orden ser och sor som betyder röd, vilket syftar på rönnbärens färg. Aucuparia betyder fågelfångare, kanske för att träden drog till sig fåglar som ville åt de sura bären? • Skogsalm (Ulmus glabra). Ulmus betyder alm, medan glabra kommer från glaber som betyder glatt. • Skogsek (Quercus robur). Släktnamnet quercus är ett gammalt latinskt namn för ek, medan artnamnet robur betyder ”med stor styrka, hårdhet”. Robur är också namnet på en fond från Föreningssparbanken. • Skogslind (Tilia cordata). På latin heter tilia=lind, och kan komma från grekiskans tilos som betyder tråd eller växtfibrer. Cordata betyder hjärtlik och kommer från cordis som betyder hjärta. Man syftade på de hjärtformade bladen. • Äkta kastanj (Castanea sativa) är den odlade kastanjen som vi ibland kan finna kastanjer att köpa och äta av i affärerna. På armeniska heter kastanjträdet kask, vilket på latin blev castanea. Sativa betyder att den är odlad. • Mammutträd (Sequoiadenron giganteum) är världens största träd mätt i volym. Det finns enstaka exemplar i Sverige men det är vanligast i Kalifornien där en del träd är över 2 500 år. En del har fått egna namn, som General Sherman med 1 500 kubikmeter! Källor: Den virtuella floran: http://linnaeus.nrm.se/flora/welcome.html Växternas namn: Jens Corneliuson. 1997. Wahlström och Widstrand. Borås.

VI SKOGSÄGARE 2/04

VIS-20040407-19

2004-03-15

14.17

Sida 1

VIS-20040407-20

04-03-17

10.47

Sida 2

EKONOMI

Då ägarna går skilda vägar Att äga en skogsfastighet tillsammans kan ha sina sidor. Staffan Seth, skattekonsult och en av författarna till den nya boken ”Skog” går här igenom hur samägandet kan brytas. Många skogsgårdar samägs av två eller flera personer. Det är ofta syskon som ärvt eller fått fastigheten i gåva eller ett större antal kusiner som kommit in som ytterligare en generation. Förr eller senare vill någon eller några bli utlösta samtidigt som andra vill behålla fastigheten intakt. Inte sällan resulterar detta i konflikter och låsta positioner. Det regelverk som styr samäganderätten är en lag från 1904, med andra ord en hundraåring som inte är helt anpassad efter dagens förhållanden. Den kompletterades

1992 med en lag som gäller jord- och skogsfastigheter som ägs av tre eller fler. Ett grundläggande problem är att var och en av delägarna har samma rätt vad beträffar försäljning, pantsättning och liknande, oavsett om de äger 10 eller 90 procent av fastigheten. Alla måste skriva på för att ett avtal ska vara giltigt. Var och en har följaktligen vetorätt. Offentlig auktion För att inte låsa in delägarna kan var och en begära att fastigheten ska förvaltas av en god man som ska försälja den på offentlig auktion. Denna möjlighet kan om det är två delägare avtalas bort och det kan också föreskrivas i gåvobrev eller testamente att lagen inte får åberopas. Om en delägare som har en liten andel begär att fastigheten ska försäljas och de andra vill ha kvar fastigheten bör

Då ägandet grenar ut sig är det en fördel att komma överens utan långa och dyra rättsliga processer.

de ha goda chanser att ropa in den. Säg att fastigheten har ett marknadsvärde på 4 miljoner och den som vill bli utköpt äger 15 procent motsvarande 600 000 kronor så är det detta belopp de andra i praktiken ska betala om de ropar in fastigheten för 4 miljoner. De kan däremot inte vara säkra på att inte någon utomstående ropar in den för 5 miljoner. Om man kommer överens internt behöver det inte bli någon offentlig auktion, men ett vanligt problem för delägarna

är att de som vill behålla fastigheten tycker att taxeringsvärdet är ett lagom högt pris och den som vill bli utlöst har en orealistiskt hög förväntning på marknadsvärdet. För att hålla kostnaderna nere kan det i dessa fall vara en god idé att delägarna enas om att låta två värderingsmän värdera fastigheten och att utlösenbeloppet bestäms till genomssnittsvärdet. De spar kostnaderna för en god man och annat. En morot för köparna är att de får beräkna ett nytt skogsavdrag på köpeskillingen samtidigt som de får ett något bätt-

Marknadsledaren

YFM660 Grizzly 4x4

YFM450 Kodiak 4x4 – YFM450Kodiak 4x4 och YFM660 Grizzly 4x4 är två av marknadens mest sålda modeller tack vare finnsser som automatisk transmission med motorbroms, in/urkopplingsbar 4-hjulsdrift, hög/lågväxel, diffspärr som ger 100% 4-hjulsdrift när du behöver. Båda erbjuder högsta komfort med bekväm körställning, heltäckade fotplattor, breda stänkskärmar och en mycket komplett digital instrumentpanel som

www.yamaha-motor-scandinavia.com 0200-21 21 21

20

ger total kontroll. Nu har du dessutom fler färgalternativ att välja på. Yamaha är marknadsledare för femte året i rad, men det är inte så konstigt. För oavsett vilken av våra modeller du väljer, totalt finns det åtta olika från 125cc upp till 660cc så kommer den att ge dig många år av problemfritt ägande och underlätta ditt arbete och förena nytta med nöje.

Förmånlig finansiering via Handelsbanken Finans

VI SKOGSÄGARE 2/04

VIS-20040407-20

04-03-17

10.48

re räntefördelningsunderlag. Det kan följaktligen vara värt att överbetala den utlöste i stället för att betala höga kringkostnader. Klyvning Om övriga delägare inte vill lösa ut den eller de som begär offentlig auktion kan de begära hos lantmätaren att fastigheten klyvs. Denna begäran ska göras innan tingsrätten har förordnat en god man. Klyvningen tar över begäran om offentlig auktion och ska genomföras om det kan bildas två eller flera bärkraftiga fastigheter.

Sida 3

Klyvningen innebär att fastigheten delas i två eller flera nya fastigheter. Om det är flera delägare som vill fortsätta att äga gemensamt är det inget som hindrar att de gör det på sin del av fastigheten. Principen är att var och en ska ha en del som motsvarar hans ideella andel i fastigheten. Utgår det ingen ersättning mellan samägarna är klyvningen skattefri. Detta låter enkelt och hanterbart men om delägarna är oense om vilka delar de vill ha och värdet på dem kan det bli dyrt och långdraget. Är det en ren skogsfastighet går det relativt bra att dela upp den. Finns det däremot en eller flera byggnader kan det bli problem. Vem ska ha huvudbyggnaden? Det finns sällan något säkert svar om inte någon av delägarna brukar fastigheten och är permanent bosatt på gården. Lantmätaren ska först bestämma hur klyvningen ska gå till. Han ska därvid göra en beräkning av fastighetens gradientvärden eller boniteten. Värdet ska beräknas utan hänsyn

till befintlig skog. Syftet är att delägarna ska få var sin del som har ungefär samma förutsättningar men som på grund av skogsbeståndet kan vara olika mycket värda. Den som i slutändan får den mest värdefulla skogen ska betala den eller de som får den mindre värdefulla. Den som betalar får följaktligen ett nytt underlag för skogsavdrag och räntefördelning. Den som får betalt får betala kapitalvinstskatt. Resultatet av detta är att det finns ett stort utrymme för skilda uppfattningar och kommande processer. Arbetet och förhandlingarna hos lantmätaren kan lätt dra ut på tiden och det är inte ovanligt att ett år eller mer går åt och kostnader över 100 000 kronor är inte ovanliga. Dessa ska delas av samägarna. Rätt att överklaga Den som inte är nöjd med resultatet hos lantmätaren kan överklaga klyvningen till fastighetsdomstolen. I den processen försvinner ytterligare ett till två år. Kostnaderna ska normalt be-

talas av den som förlorar. Beroende på hur många advokater som är inblandade kan kostnaden bli ett par hundratusen kronor. Även detta utslag kan överklagas till hovrätten, med nya kostnader för förlorande part. Det tycks vara mer regel än undantag att någon delägare på ett tidigt stadium hos lantmätaren begär att fastigheten ska beläggas med avverkningsförbud tills allt är klart. Det finns anledning att noga begrunda de olika alternativ som kan uppstå om man inte kan komma överens om utlösen eller klyvning. Kostnaderna kan bli väsentligt högre än ett väl tilltaget utlösenbelopp. Till detta kommer att det är psykiskt pressande att under ett antal år leva med en dyr process med syskon eller släktingar. Även om de andra samägarna är ”idioter” lönar det sig för det mesta att söka en fredlig lösning. Fotnot: Boken Skog går på 300 sidor igenom ägandet av skog ur flera utgångspunkter. Den är skriven av Staffan Seth och Claes Tjäder och ges ut på Raster Förlag.

Vill du att det ska växa så det knakar på banken också? Har du avverkat skog, utnyttja möjligheten att använda Skogskonto. Då får du hela 10 år att planera för användningen av pengarna. Du kan välja mellan rörlig ränta eller fast ränta under 1 år. Behöver du investera i gården eller i maskiner?

Eller sätta av pengar i pensionssparande? Skogskonto ger dig också rejäla skattefördelar; du kan dela upp skatten under hela 10-årsperioden och därigenom minska den totala skatten.

Välkommen in och prata med oss om Skogskonto.

VI SKOGSÄGARE 2/04

21

VIS-20040407-22

04-03-17

10.54

Sida 2

Elektroniskt öga avslöjar skavankerna Ny teknik gör det möjligt att sortera virket effektivare. Därmed ökar värdet och spillet blir mindre. Byggvaruhuset får precis den regel som efterfrågas och snickeriet den komponent som passar till fönsterkarmen. Av PÄR FORNLING

T

rots att brädorna passerar i en takt av 500 meter i minuten avslöjar det elektroniska ögat sprickor, kådlåpor, vankaner, kvistar, skevhet, blånader och annat elände. Felen analyseras närmare. Det kan exempelvis handla om storleken på kvisten, ifall det är en svartkvist som riskerar att trilla ur eller en friskkvist som sannolikt sitter kvar och hur den i så fall ser ut. På så sätt kan virket utnyttjas maximalt. Woodeye, som tekniken heter, såldes i början mest till fönstertillverkare och snickeriföretag. Nu är sågverken de största kunderna. – Det är lite av en kulturrevolution där sågverken är i full färd med att öka förädlingsvärdet och leverera fler färdiga produkter, säger Leif Erlansson, VD på Innovativ Vision.

En parkett-bräda som ska synas av i maskinen… En bräda på väg in i maskinen för granskning.

Karmen till en stol är svagt svängd, därför gör det förstås inget om brädan skulle råka vara skadad i den biten som sågas bort, eller om det är en kvist på undersidan.

VD Leif Erlansson och försäljningschef Stefan Nilsson granskar resultatet från en leveransklar maskin som kostar runt 2,5 miljoner kronor.

22

…där fastnar det elektroniska ögat för kvisten och konstaterar att den är 2,5 millimeter bred. En del färgnyanser registreras också.

Företaget har sina rötter i forskningen på Linköpings universitet. Till att börja med tänkte man nyttja de tekniska landvinningarna till att granska lottokuponger och parkeringsböter, men efter ett tag blev trä ett av flera huvudspår. Företaget har sålt ungefär 200 system för att scanna trä och dominerar därmed världsmarknaden för denna rätt nya teknik. Det handlar om att fotografera, eller filma, brädorna digitalt och sedan låta en dator analysera bilderna. Utrustningen kan användas på lite olika sätt.

Den vanligaste tillämpningen är ”kapoptimering” som innebär att kvistar och andra defekter kapas bort. Kvar blir ett antal perfekta träämnen som kan sorteras till olika ändamål. De längsta träbitarna kanske blir dörrkarmar, de lite kortare fönsterkarmar och resten detaljer till möbler. Av de minsta stumparna kan det bli parasollfötter och tandpetare. (Jodå, det är verkliga exempel. Råvaran till de trekantiga tandpetarna är faktiskt framsorterad med Woodeye!) Ett annat sätt är att fingerskarva de perfekta bitarna till VI SKOGSÄGARE 2/04

VIS-20040407-22

04-03-17

10.55

Sida 3

Årets återbäring: 157,3 miljoner kronor! Ett av flera vakande kameraögon som synar alla fyra sidorna. Ibland ska allt vara felfritt, ibland är fel tillåtna på vissa delar som undersidan på en stolskarm eller yttersidan på en fönsterbåge.

Styrelsen för Landshypotek föreslår att 157,3 miljoner kronor av 2003 års resultat går tillbaka till medlemmarna.

längre ämnen. En nyare tilllämpning är att nyttja tekniken för automatisk sortering vid justerverket. Första sågverket i världen som satsat på det här är Karl Hedins i Krylbo. Traditionellt görs arbetet manuellt med bedömning av några olika kvaliteter. Något riktigt finlir är omöjligt att hinna med när fem meter långa brädor passerar och man kanske ska bedöma ett kantfel i bortre änden och besluta i vad mån någon del ska kapas bort. En dator kan förstås hålla betydligt fler bollar i luften

• 117,2 miljoner som återbäring, vilket motsvarar hela 6,75% på betald låneränta.

VI SKOGSÄGARE 2/04

och det går i princip att sortera i hur många kvaliteter som helst. I stället för de traditionella sorteringsfickorna som virket skramlar ner i kan brädorna gå direkt till en lastpall för leverans till en köpare med specifika krav. Det kan vara ett snickeri, men också bygghandeln börjar ställa allt mer specifika krav för att kunna få leveranser av en jämn kvalitet direkt in i butiken. På så sätt blir sorteringen en del av förädlingen, precis som torkning och hyvling.

• 40,1 miljoner som ränta på insatskonto, vilket motsvarar 4,0% på insatskapitalet. Styrelsens förslag fastställs på föreningsstämman i april.

Jordnära finansieringar Tel 020 – 44 00 20 . www.landshypotek.se.

23

VIS-20040407-24

04-03-17

11.12

Sida 2

Praktiskt för föryngringen ETT EXTRA handtag underlättar att lyfta upp jorden för att ge plats åt plantan, något som annars brukar dra med sig knäböjningar som frestar ryggen. Redskapet heter Ergo-borren och säljs av Skogma för 445 kronor.

I FÖRRA tidningen skrev vi om sådd. Ett hjälpmedel är ett par mikroprepareringsskor som ger lagom gropar för fröna. Tänk på att inte försöka mylla igen gropen själv, det sköter naturen. De här skorna kostar drygt 900 kronor och säljs av Silvitec. PLANTERINGSRÖR är ett snabbt sätt för att sätta täckrotsplantor. Finska Pottiputki säljs av Skogma. Röret trampas ner i jorden och ett hål öppnas med hjälp av fotpedalen. Därefter är det bara att släppa ner en planta och trycka till. Tumregeln är att välja ett rör vars diameter är 5–10 mm större än rotklumpen. Priset är runt en tusenlapp.

PLANTERINGSMASKINER som dessutom markbereder görs av ett par tillverkare. Eco-planer kännetecknas av att marken bearbetas med en fräs. Finfördelad humus och jord samlas till en hög i vilken plantan sätts. En fördel är att plantan kan tillgodogöra sig näringen från humus. Till att börja med står plantan löst i blandningen, men efter något dygn har det finkorniga materialet kilat fast den.

KUNSKAP ÄR en av de viktigaste sakerna att ta med sig. Det finns många källor att ösa ur. Den här nya, utomordentligt vackra boken om våra ädla lövträd har en del lärorika kapitel om föryngring. Och mycket mer än så. På 320 sidor med flera vackra bilder ges en praktisk och heltäckande information om ädla lövträd. Boken från Skogsstyrelsens förlag kostar 400 kronor. Från samma förlag finns ett bra häfte som heter ”Föryngring av skog – Grönare skog” och kostar 110 kronor. På www.skogforsk.se finns mycket att hämta. Klicka dig fram via Kunskap direkt och föryngring.

FRÖ BÖR fördelas jämnt och inte för tätt. Det här såddröret släpper ner 7–10 tall- eller granfrö per tryck. De studsar på kulan i rörets mynning och fördelas därmed på en liten yta. Röret kostar runt 1 000 kronor och säljs av Silvitec.

GRATIS PLANTOR finns i form av självföryngring. Problemet är att de ibland står på fel plats. Den här manicken används för att flytta dem. Man greppar rotklumpen med de bägge bladen och lyfter upp, samma redskap används för att plantera dem på ett annat ställe. Redskapet från Silvitec kostar runt 600 kr. På bilden syns också en tillhörande transportbricka för plantorna. PERMETRIN är numera förbjudet att använda mot snytbaggar, ett alternativ är Cyper-Plus. Det används i princip som föregångaren, men är mer koncentrerat. Ofta är plantorna behandlade redan i plantskolan, därefter krävs ibland en behandling mot andra generationens snytbaggar som kommer på hösten. Behandlingen, som görs med hjälp av en vanlig ryggspruta, ska anmälas till Skogsvårdsstyrelsen. Medlet säljs av Interagro. TERRÄNGHJULINGEN är utmärkt för att transportera de tunga plantorna. Flera nya maskiner har lämpliga flak och transportutrymmen, däribland Polaris 330 ATP.

BRÄCKE PLANTER bygger på tekniken att vända upp och ner på en grästorva, trycka till ordentligt och sätta plantan. En fördel är att det ger ren mineraljord på ytan, vilket snytbaggar avskyr.

PLANTKASETTER kan bäras på lite olika sätt. Här kopplas de på ett midjeburet höftbälte med hållare från Skogma. Tillsammans kostar utrustningen runt tusen kronor.

VI SKOGSÄGARE 2/04

2004-03-15

14.20

Sida 1

Mest komplett i sin prisklass ! Rejält ventilpaket från Nordhydraulik för mjuk och säker gång

Profilerad sticka och bom Kraftig grind. Lyftmoment: 29-45 KNm Svängbara stöttor

Löstagbar kran

Dubbla vridcylindrar Klättrande boggie Skyddad kolv i ramstyrningen

Inneslutna teleskopiska stödben

Bronsbussningar i alla leder

Rejäl hjulutrustning

Vi på Nordfarm har sålt skogsvagnar i mer än 20 år. De nya Palmsvagnarna är de bästa som vi någonsin sett. De har stabil ramstyrning och rejäl hjulutrustning. Centralröret har dimensionen 160 x 160 mm. Boggien är kraftfull för att klara tuffa tag och stöttorna är svängbara för att minska risken vid påkörning. Ramstyrningen är placerad längre bak för högre säkerhet. Alla modeller har en kraftig grind! P510 lastar 7,5 ton, P520 lastar 9,0 ton, båda har 5,2 m räckvidd. P655 lastar 9,0 ton och P670 har dubbelram och lastar 11,0 ton, båda dessa har 6,7 m räckvidd. Palms är utan tvekan den mest kompletta skogsvagnen i sin prisklass.

Exportgatan 12, 602 28 Norrköping. Tel: 011 -19 70 40. Fax: 011 - 26 58 80. www.nordfarm.se

www.cyklon.net

VIS-20040407-25

GÖDSLING

VIS-20040407-26

04-03-17

11.28

Sida 2

Gödslar för framtiden Gödsling har länge framhållits som en av de mest lönsamma åtgärderna i skogsbruket. Vi har träffat en, av väldigt få självverksamma skogsbrukare, som nappat på budskapet. Av DAVID TORUNG

M

attias Borgström, 32 år, tillhör den yngre generationen av skogsbrukare. Han är född och uppvuxen på en skogsgård i Svärdsjö, ett par mil från Falun och har djupa rötter i denna genuina Dalabygd. Han ser inte skogsbruket enbart som ett sätt att försörja sig på, utan betraktar det som en långsiktig förvaltning av både ett kapital och ett historiskt arv. – Jag har alltid varit intresserad av skogen och tycker det

är roligt att jobba med den och försöka åstadkomma ett så bra skogstillstånd som möjligt, säger han i bilen, medan vi åker för att titta på några av resultaten av hans arbete. Vi stannar och tar en promenad i ett 40-årigt tallbestånd. – Här gallrade jag och stamkvistade 1997, säger Mattias. Sedan lät jag Skogens Gödslings AB genomföra en gödsling med SkogCan 1999. Eftersom jag gallrat med långa avstånd mellan stickvägarna kom de inte åt att gödsla hela arealen med den traktorutrust-

Våren är här! Planteringsrör Pottiputki

Planteringsborr bl.a. Ergoborret

Bärsystem för barrot och täckrot Övrig utrustning för

Skogsvård

Skogmahuset 830 70 Hammerdal Telefon 0644-721 00 Telefax 0644-710 87

26

Skogmabutiken i Falun Telefon 023-100 58 www.skogma.se

i et N d r a r Vi h över fö ing h be nter a l p ns våre

ning de använde, därför fick jag lov att komplettera med ”handspridning”, hink och näve alltså! – Jag räknar med att gödsla två gånger till under beståndets omloppstid och genom att jag stamkvistat hoppas jag kunna skapa ett riktigt fint kvalitetsbestånd i slutändan! Mattias har tillväxtborren med sig och han tar ett borrprov på en tall. Man ser tydligt den tillväxtökning som skett genom gallring och gödsling. Naturlig föryngring Hans skogsinnehav är totalt 160 hektar produktiv mark. – Det är för lite av medelålders skog, men det är svårt att få till den där jämna åldersfördelningen som är önskvärd. – Jag vill inte göra kalhyggen, utan försöker sköta skogen på ett alternativt sätt med

naturlig föryngring i första hand, säger Mattias, som har en gedigen skoglig utbildning i bagaget. Han gick den tvååriga skogsbruksskolan i Älvdalen, därefter följde skogsteknikerutbildning vid Gammelkroppa skogsskola och han avslutade med skogsmästarutbildning i Skinnskatteberg. – Jag har anställning som transportledare hos Skogsåkarna. Det ger en ekonomiskt trygg plattform att stå på, samtidigt som jag får bra kontakter med skogsbruket och kan hänga med i svängningarna på marknaden. Tjänsten innebär emellertid att jag bara har helger och kvällar att ägna åt min egen skog. – Men eftersom jag är så intresserad är det bara roligt, säger han med ett leende. – Dessutom har jag bra hjälp VI SKOGSÄGARE 2/04

VIS-20040407-26

04-03-17

11.29

Sida 3

Den fina timmerställningen får extra skjuts genom gödsling, som både höjer volymen och kvaliteten på stockarna genom grövre dimensioner.

Mattias tar fram tillväxtborren för att få facit på sitt arbete… …borrkärnan visar att träden mår bra av gallring och gödsling.

En påtaglig tillväxteffekt kan man se i topparna på tallarna

av både min far och min svärfar som hjälper till på olika sätt. Plötsligt bullrar det till framför oss och vi ser skymten av en tjäder som sveper i väg mellan tallstammarna! Tjädern har lämnat tydliga spår var han suttit någonstans. Det ligger fullt med tjäderspillning på snön nedanför en tall, som fått släppa till en hel del av sina barr till vintermat åt den stora fågeln. Tjädern tycks gilla barren från det gödslade beståndet, trots att det inte är träd av den storlek som vanligen betraktas som tjädertallar. Under vår promenad i det relativt unga beståndet bekräftas detta av ytterligare två uppflog av tjäder. – Vi har också haft ganska mycket älg här tidigare men nu har stammen skjutits ner till en VI SKOGSÄGARE 2/04

acceptabel nivå, så älgskadorna är inte så stora. Stängsel behövs – Jag har i alla fall satt upp viltstängsel för att skydda den här föryngringen, säger han när vi kommer fram till en fröträdställning med ett fint uppslag av tallplantor under. – Det är så tråkigt att se hur fina ungtallbestånd spolieras av älgarna och stora förluster blir det, både i pengar och tid. Därför tyckte jag att det var bättre att säkra sig mot skadorna med ett stängsel. Vi förflyttar oss till ett område som tillhör den kategori som vanligen betraktas som gödslingsbestånd, en timmerställning av tall som normalt avverkas inom 8–10 år efter gödsling. Här gödslade Mattias själv med egen lantbrukstraktor, en Valmet 6200, och

gödselspridare (snurra) 1995. – Det går bra att använda den utrustningen i den här typen av bestånd, med glest mellan träden och hyfsat jämn terräng att köra i. På min fråga om han tänker avverka beståndet inom kort, drar Mattias lite på svaret. – Planen var nog att vi skulle ta det nu, men förmodligen dröjer det några år till. Jag plockade lite här förra året för att täcka vissa kostnader, men eftersom det fortfarande växer bra så ska jag vänta lite med resten! Ett borrprov visar också att träden fortsätter att lägga på sig skapliga årsringar. – Totalt har jag gödslat 53 hektar på min fastighet, summerar Mattias. – Drygt 30 hektar av dessa är klassiska gödslingsbestånd, alltså sådana som har 8–10 år

kvar till slutavverkning. Knappt 23 hektar är bestånd som stamkvistats och som skall gödslas ytterligare minst två gånger. 150 kg per hektar – Jag har gjort jobbet själv på 25 hektar, 9 hektar med traktor och gödselspridare och 16 hektar för hand. Resten har jag lejt bort till Skogens Gödslings AB. Kvävegivorna har legat omkring 150 kg per hektar, vilket är vad som rekommenderas. När jag gjort gödslingen själv har gödseln levererats i 50 kilos säckar. Ibland, när det varit lite svåråtkomligt med traktor, har jag kört ut säckarna med en lånad Järnhäst.

Läs mera om gödsling på nästa sida

27

VIS-20040407-26

14 12

04-03-23

09.39

Sida 4

Årlig tillväxt m3sk/ha och år Gödsling 150 kilo kväve per hektar och gång

GÖDSLING

10 8 6 4 2 0

Hagfors

Tall på sandig, moig, morän

Ramsele Gran på mjälig moränmark

Åsele Tall på mellansand

Obehandlad

6 års intervall, 4 gånger

2 års intervall, 11 gånger

8 års intervall, 3 gånger

4 års intervall, 6 gånger

Gödsling på entreprenad med en vagn som blåser ut kvävet.

Skogsgödsling lönsammast tio år före avverkning Nya resultat från Skogforsk visar att skogsgödsling kan vara mycket lönsamt. – Egentligen är jag inte förvånad, det här är i linje med vad vi förväntade oss, säger Folke Pettersson, som utvärderat tre försök från början av 80-talet. De ligger i Hagfors, Ramsele och Åsele. – De positiva effekterna bör vara desamma på lämpliga marker i Götaland och det finns skäl för Skogsstyrelsen att ompröva sin negativa inställning till gödsling i södra Sverige, säger Folke Pettersson. Dubblad tillväxt Den lönsammaste åtgärden är att gödsla en gång i slutet av beståndets omloppstid, ungefär tio år innan avverkning. Dosen är 150 kilo kväve per hektar. Att kosta på fullgödselmedel med fosfor och kalium ger ingen nämnbar effekt. Kväve är alltså den begränsande faktorn för tillväxt. Genom att gödsla oftare, kanske vartannat år, kan tillväxten skruvas upp ytterligare men lönsamheten är sämre.

28

För att få ut så många kubikmeter virke som möjligt per kilo gödsel bör man vänta med omgödsling tills effekten av föregående gödsling klingat av. Som regel bör det därför vara minst tio år mellan gångerna. På de tre försöken är effekten störst i Åsele, där har tillväxten ökat med upp till 240 procent. Bra avkastning Lönsamheten kan beräknas på lite olika sätt. Det kostar 100–150 kronor att gödsla fram ytterligare en kubikmeter. Effekten på lönsamheten blir än större eftersom träden blir grövre och ger mer värdefullt timmer. I kronor räknat handlar det alltså inte bara om att få upp volymen. Av det ökade värdet består en tredjedel av mer timmerutbyte och två tredjedelar av större volym. Om man räknar med internränta på kostnaden för gödsling blir den årliga förräntningen runt 15 procent för en engångsgödsling tio år före slutavverkning.

De stora kornen syns tydligt på marken, vilket är bra om man behöver kompletteringsgödsla för hand dit traktorn inte når.

Ett tidigt, återkommande, gödslingsprogram ger betydligt sämre internränta eftersom man får ”låna” pengarna under så lång tid. En annan slutsats i utvärderingen är att gödsling i ungskogen ger dålig avkastning. Nya råd I Skogsstyrelsens allmänna råd tar man i stort sett avstånd från skogsgödsling i Götaland. Det innebär inget förbud, men råden är vägledande. Skogsgödsling i familjeskogsbruket är mycket begränsad och förekommer knappt alls i Götaland. Enligt miljöbalken ska man samråda med myndigheterna

om det väsentligt kan påverka naturmiljön, vilket förstås är en bedömningsfråga. – De rekommendationer som Skogsstyrelsen har baseras på gamla kunskaper från 80-talet och det finns skäl att omvärdera dem, säger Folke Pettersson. Det är något Hans Samuelsson på Skogsstyrelsen i princip håller med om. – Vi har planerat det länge, men har inte haft resurser. Hittills är ju inte heller gödsling någon vanlig åtgärd, men frågan blir kanske mer aktuell, säger han. Fotnot: Utvärderingen finns samlad i Resultat från Skogforsk nr 23.

VI SKOGSÄGARE 2/04

VIS-20040407-29

04-03-17

11.33

Sida 1

Blåbärsodling i sikte Svenska blåbär är populära och nu ska forskarna testa med sikte på maskinell odling.

NYTT FRÅN SLU

Inom några år ska inhemska blåbär (Vaccinium myrtillus) kunna skördas maskinellt på norrländsk, nu nedlagd åkermark. Efterfrågan på de svenska blåbären är mycket stor, bland annat på grund av deras stora innehåll av antioxidanten antocyanin. Innan odlingen kan komma igång ska doktoranden Andreas Åkerström vid SLU i Öjebyn och Umeå provodla plantor från olika platser med varierande odlingsmetoder. Sticklingstyper, samt till-

gång på ljus, vatten och näring kommer att varieras i studien. Han kommer också att studera svenska blåbärstypers innehåll av antioxidanter och göra ett urval av lämpliga sorter att odla. [email protected] 090-786 94 83

Läxan från Hökensås För åtta år sedan upptäcktes att tallarna i Hökensås i Västergötland, hade förlorat barren. Skadegöraren var en fruktad fjäril vid namn tallmätare (Bupalus piniaria), vars larver äter tallbarr. Jan Cedervind vid SLU har kartlagt följderna av detta angrepp vilket är det mest omfattande som någonsin förekommit i Sverige. Av de tallar som förlorade 90–100 procent av barren, är en fjärdedel döda i dag och hälften har en död topp. För tallar som förlorade en mindre mängd barr blev konsekven-

serna enbart en tillväxtförlust. En slutsats är därför att om tallen får behålla 10 procent eller mer av barrmassan, är chansen att överleva ett angrepp stor. De hårdast angripna överlevande tallarna förlorade totalt sett halva volymtillväxten under en period av sex år. En kostnadsberäkning visar att enbart förlusten i volymtillväxt hade motiverat en bekämpning av tallmätaren. [email protected] 018-67 23 30 disputationer.slu.se

Grävlingar trafikoffer För grävlingarna verkar trafiken vara allvarligare än man tidigare trott. Andreas Seiler, SLU, har gjort beräkningar som tyder på att 12–13 procent av grävlingsstammen dukar under varje år på svenska väNytt från SLU produceras av Sveriges Lantbruksuniversitet Kontaktperson på SLU är Kristina Sundbaum tel 018-67 15 23 [email protected]

gar. Det är mycket nära den andel som populationen tål, förutsatt att jakttryck och övrig dödlighet håller sig konstant. Andreas Seiler rekommenderar att man visar ökad hänsyn till grävlingar när vägar ska byggas och underhållas. [email protected] 0581-69 73 28, disputationer.slu.se

Gödsling – den mest lönsamma åtgärden i din skog Besök www.sg-systemet.com! VI SKOGSÄGARE 2/04

29

04-03-17

14.28

Sida 2

EXPERTPANELEN

VIS-20040407-30

Fråga våra experter Min röjsåg är snart tio år gammal och det är hög tid att köpa en ny. Är det något speciellt jag bör tänka på för att få den bästa tekniken?

?

Douglasgran låter lockande, var får jag tag på plantor?

SVAR: Vänd dig till de företag som producerar eller handlar med skogsodlingsmaterial. Uppgifter om vilka som gör detta kan lämnas av skogsvårdsstyrelserna eller Skogsstyrelsen. När man väljer material är det viktigt att tänka på att tillväxtrytmen hos plantorna ska vara anpassad till klimatet på växtplatsen. I annat fall kan plantorna drabbas av återkommande frostskador som leder till luckiga föryngringar, dålig tillväxt och nedsatt kvalitet. Enligt skogsvårdslagen ska skogsägaren i förväg anmäla till Skogsvårdsstyrelsen när han/hon avser att använda skogsodlingsmaterial av utländska trädarter, vilket douglasgran är, på en areal om minst 0,5 ha. Carina Strömberg, 036-16 61 70 [email protected]

SVAR: En bra röjmotorsåg är lätt, stark, vibrationsfri, tyst och utan hälsovådliga avgaser. Helst ska den också göra det lätt att kapa med millimeterprecision, inte spruta spån och vara ofarlig. Tyvärr finns ingen sådan såg att köpa för pengar. Genom att välja rätt utrustning och göra rätt kan dock problem och obehag begränsas. Med en sele som passar din kropp och riktig justering känns tyngden mindre besvärande. Välj en så lätt såg som möjligt med tanke på trädgrovleken. En såg med motor

på cirka 50 kubikcentimeter är robust och fungerar även om röjningen är lite eftersatt. Med miljöbränsle, bra tvåtaktsolja, katalysator, korrekt förgasarinställning och rent luftfilter kan avgasproblemet reduceras. En väl avvibrerad såg och god klingvård minskar vibrationerna. Om du röjer i kyla är handtagsvärme skönt. Andra ergonomiskt bra detaljer är lätt start genom dekompressionsventil och manuell bränslepump. Vid många röjsågskurser finns möjlighet att praktiskt prova och jämföra olika modeller och storlekar. Tomas Gullberg [email protected] Framöver tänkte jag jobba mer i skogen och planerar att köpa en huggarvagn med kran. Har ni några tips? SVAR: Det finns en flora av fabrikat och

Effektivare skördarförare genom Simulatorutbildning ..i både VALMET och TIMBERJACK! Simulator ger: • Plats för flera förare • Säkrare och lugnare miljö för inlärning • Kundanpassat För hyra/kurser, kontakta: Anders Öberg Naturbruksgymnasiet Älvdalen Box 54, 796 22 Älvdalen Tel 0251-59 70 75 Mobil 0705-41 67 35 [email protected]

Skoglig utbildning i Älvdalen PU Skogsbruk (WNP 183) Utbildningen ger de skogliga kurser som krävs för behörighet till skogsingenjörsprogrammet samt goda kunskaper för eget företagande inom skogsbruk. Förkunskapskrav: Fullföljd gymnasieutbildning PU Skogsbruk med inriktning moderna maskinsystem (WNP 182) Ger fördjupade kunskaper i moderna avverkningssystem och god skogsvård. Utbildningen sker i simulator, skotare och skördare. Förkunskapskrav: Fullföljd gymnasieutbildning, körkort. Utbildningstid: 2004-08-30 – 2005-06-10 Utbildningarna ger kunskaper för ”Grönt kort i skogen”. För mer information och ansökningsblanketter ring vår studievägledare Ewa Molneklev tel 0251-59 70 26. Ansökan skall vara oss tillhanda senast 2004-04-30 och skickas till: Älvdalens Utbildningscentrum, Box 54, 796 22 Älvdalen.

Besök gärna vår hemsida: www.alvdalen.com 30

VI SKOGSÄGARE 2/04

VIS-20040407-30

04-03-17

Ingemar Bertilsson arbetar med skötselfrågor på Mellanskog.

11.51

Sida 3

Tomas Gullberg, forskare på högskolan Dalarna.

Tomas Karlsson, skogsägare och rådgivare på LRF Konsult.

utföranden. Jag ska försöka bena ut problematiken en aning. För den som kör mycket är slitstyrka, kvalitet och kapacitet viktigt. De flesta kör endast ut några lass per år. Det gör att även en enkel vagn sannolikt kommer att hålla länge om den används med förstånd. Att köpa en billigare begagnad griplastarvagn är ett intressant alternativ, särskilt för den som har möjlighet att utföra reparationer själv. Försök kolla slitage i leder, sprickbildningar och att hydrauliken fungerar. Lastförmågan varierar mellan cirka 4,5 fastkubikme-

Carina Strömberg arbetar med frågor om föryngringar på Skogsstyrelsen.

Ola Persson, informationsansvarig på LRF Skogsägarna.

ter för små och tio kubikmeter för de största. Det är viktigt att vagnens storlek är anpassad till traktor och terrängförhållanden. Framkomligheten i skogsterräng är mycket beroende av att så stor del av hela ekipagets totala vikt som möjligt ligger på drivande hjul. En tumregel är att det bör vara minst halva vikten. En mindre bakhjulsdriven jordbrukstraktor med en medelstor fullastad griplastarvagn hamnar på neråt 30 procent av vikten på drivna och bromsade hjul, vilket i många fall är en farligt låg nivå. Om terrängen är bra och du kommer att nyttja vagnen mycket till vägkörning kan det finnas skäl att välja en relativt stor griplastarvagn, annars är en mindre och lättare att föredra. Det är mera rationellt att köra ut fulla lass på en liten lätt griplastarvagn än att släpa på en massa järn! Att ofta ligga på gränsen till fastkörning

Björn Andersson arbetar med utbofrågor för LRF och Skogsägarna.

Jan Sandström är LRF Skogsägarnas expert på näringspolitiska frågor.

är inte bra för vare sig lönsamheten, säkerheten eller skogsmarken. Fyrhjulsdrivning på traktorn och framför allt drivning, och broms, på kärran ger möjlighet att framföra större lass i terrängen. På www.sakerskog.se finns nu en sammanställning med tekniska data för marknadens griplastarvagnar. Man får mycket griplastarvagn för pengarna. Priset på en ”billig” griplastarvagn har nästa alltid varit cirka 50 000 kronor. I stort kan man räkna med att man får vad man betalar för. Vagnstyrning finns numera som standard på nästan alla nya griplastarvagnar och gör ekipaget betydligt smidigare att svänga och vända i gallringsskogen. Kommer du att köra på mjuk mark är stora däck viktigt. En vinsch eller annan anordning för att Experttipsen fortsätter på nästa sida

Skogsgödsling med precision Besök www.sg-systemet.com!

Solosåg M7 fr.

16.400:exkl moms

20.500:inkl moms

’’

Vi bygger timmerhus av stockar som väger upp till 2 ton.Vi skulle aldrig kunna klyva dem utan Solosågen” Patrik i Hede

S KO G S P L A N T S KO L A N FÖR ER I

NORRLAND! Vi har passande plantsortiment för kust och kärva inlandsklimat till konkurrenskraftiga priser.

Täckrotsplantor – Starpott

Industrigatan 13 • 871 53 Härnösand TEL 0611-182 85 • FAX 0611-182 89 E-POST [email protected] • www.logosol.se

VI SKOGSÄGARE 2/04

Tel. 0912-320 12 Fax 0912-320 10 [email protected] 31

VIS-20040407-32

04-03-17

12.45

Sida 2

Fortsättning:

EXPERTPANELEN

Fler experttips … dra fram stocken med kranen är nästan nödvändigt vid kort kranräckvidd för att spara ryggen. Lång kranräckvidd minskar behovet av brossling, men kräver också en stabil kärra eller traktor. Tomas Gullberg [email protected] Jag har flyttat från skogsgården i Jämtland till Stockholm. Hur träffar jag andra skogsägare i huvudstaden? SVAR: Jämtland ligger inom Norrskogs område och de har en väl fungerande utboverksamhet som går under namnet Stockholmsklubben. På det senaste mötet, där Norrskogs VD var inbjuden, deltog 115 skogsägare. Stockholmsklubbens ordförande heter Olle Olofsson, du får gärna kontakta honom på telefonnummer 08-31 31 65 om du vill veta mer. Dessutom är du välkommen till ”Pub Treklövern” som är en mötesplats för skogsägare i huvudstaden som gästas av olika föreläsare. Du kan läsa mer på hemsidan www. utbo.lrf.se. Björn Andersson, [email protected]

Finns det något bra viltavskräckningsmedel? SVAR: Det är svårt att svara entydigt på frågan. Oberoende tester av repellenter mot rådjur på små tallplantor har utförts av SLU på uppdrag av tillverkarna. Den senaste testomgången är från 2001. De medel som testats är Mota (Bayer AB), Cervaroll (Inter-Agro AB), PWplantskydd (Inter-Agro AB) och tre varianter av Gyllebo plantskydd (Gyllebo AB). De ger normalt god skyddseffekt på barrplantor, men råkar man ut för en riktigt blöt höst försvagas effekten. Medlen skyddar inte alls lövträden. Skogsvårdsstyrelserna följer testerna, men några klara rekommendationer finns veterligt inte än. Även tillverkarna lämnar instruktioner om behandlingen och ger dessutom tips hur man kan minimera risken för preparatskador på plantorna. Jan Sandström jan.sandstrom @lrf.se Jag har en förstagallring på gång och är tveksam till maskinell gallring som öppnar upp så stora stickvägar, därmed måste risken för snöbrott öka. Bör jag i stället gallra manuellt? SVAR: Det är vanligen skotaren som bestämmer stickvägsbredden. Det är bättre

med lite bredare stickvägar med god marginal till kantträden så att dessa inte skadas, än smala vägar som lätt ger rot- och stamskador. Med våra vanligaste skotare kommer man då fram till en stickvägsbredd kring fyra meter. I en förstagallring kan detta tyckas brett, men i den åldern utvecklas beståndet fort och utnyttjar snart både tillgängligt mark- och kronutrymme. Dessutom kommer det en andragallring om cirka tio år, som kräver rejäla maskiner. Därför är det oftast lämpligt att göra ett stickvägsnät som passar även i senare gallringar. Fyra meters stickvägsbredd är därför en vanlig rekommendation. Innebär det risk för snöbrott? Skillnaden mellan 3,5 och 4 meters stickvägsbredd är troligen inte så stor. Då betyder det mer att röja och gallra bestånden i tid så att träden kan få ett kraftigt rotsystem och klara påfrestningar av vind och snö. Ingemar Bertilsson, Mellanskog [email protected] Jag läste om lyckad fröplantering av contorta i förra tidningen, men är osäker på om det finns några restriktioner då det gäller contorta? SVAR: Det finns i anvisningarna till Skogsvårdslagen begränsningar i användningen av contorta. I Värmland och Öre-

®

Merit Forest WG Framtidens snytbaggemedel Bayer Environmetal Science - Green Business - kan nu erbjuda Merit Forest WG till svenska plantskolor och skogsägare. Merit Forest WG är ett nytt medel med aktiva substansen imidakloprid, som är effektivt mot snytbaggen och mycket skonsamt mot plantorna.

• Ny kemi som uppfyller morgondagens krav • Hög effekt på snytbaggen • Skonsamt på barrots- och täckrotsplantor • Lätt att använda och dosera • Innehåller inget lösningsmedel De ekotoxikologiska och toxikologiska undersökningarna har visat att Merit Forest WG har låg fiskgiftighet respektive inga hudallergiframkallande egenskaper.

Beställ mer information på: Fax 0045 47 50 78 68 eller E-mail [email protected] • Välkommen!

Green Business A Business Group of Bayer CropScience Postboks 2090 • DK-2800 Kgs. Lyngby Kundkontakt Green Business • Tel 040-43 13 80 E-mail [email protected] Följ alltid etikettens anvisningar!

32

Profilera Marketing/04

VI SKOGSÄGARE 2/04

VIS-20040407-32

04-03-17

12.45

Sida 3

bro län får contorta inte användas sydligare än 59o30’, och i Västmanland/Uppland inte sydligare än 60:e breddgraden. I norr finns begränsningar som är beroende på breddgrad och höjd över havet. Exempelvis får man söder om 62o30’ inte plantera contorta högre än 750 meter över havet. Längre norrut gäller andra gränser. Skogägareföreningens inspektor eller Skogsvårdsstyrelsens personal kan ge detaljerade besked. Ingemar Bertilsson, Mellanskog [email protected] Hur mycket bör jag betala för markberedning och var köper jag tjänsten? SVAR: Kostnaden för markberedning varierar med föryngringsytans storlek och svårighetsgrad, men också med vilken typ av markberedning som krävs. Markberedning med grävare kostar exempelvis mer än med harv och högläggare, men ger på svår mark ett betydligt bättre resultat. Kostnaden kan variera mycket från cirka 1 200 kr/ha på lätt mark i norra Sverige till cirka 3 500 kr/ha på svår mark i södra Sverige. Det är viktigt att inte bara se på kostnaden i markberedning. En billig men dålig markberedning resulterar ofta i en dyr kostnad för hjälpplantering. Skogsägareföreningen har kontakt med

VI SKOGSÄGARE 2/04

lämpliga markberedningsentreprenörer. Anmäl dina önskemål i god tid så att man kan planera en bra turordning med korta transporter. Det sänker kostnaden. Ingemar Bertilsson, Mellanskog [email protected] Hur många dagsverken skapar en kubikmeter virke, från frö till slutprodukt? SVAR: Det beror på slutprodukten. I den aktuella utredningen om en ”Nationell strategi för träbyggande” finns några intressanta räkneexempel. De visar att 5 000 kubikmeter avverkat timmer ger ett årsarbete i skogsbruket. I sågverket ger denna timmermängd ytterligare 1,2 årsarbeten. Det sågade virket ger 10–15 årsarbeten i den träförädlande industrin. Till den träförädlande industrin räknas då allt från hustillverkare till golvproducenter (möbelproduktionen finns dock inte med). Ola Persson, LRF Skogsägarna [email protected] Kan man försäkra sig mot skador i skogen?

SVAR: Ja. Det går att teckna enbart skogsbrandsförsäkring eller en mer omfattande skogsförsäkring som täcker in storm-, snö-, insekts- och brandskador. En skogsförsäkring anser jag vara väl investerade pengar. Det krävs förvisso ganska omfattande skador för att den ska lösa ut, men det är ju också då behovet är som störst. Var noga med att jämföra priser och självrisknivåer samt övriga villkor mellan de olika bolagen. Generellt kan man säga att villkoren inte skiljer sig särskilt mycket åt mellan aktörerna på marknaden. Tomas Karlsson [email protected]

FRÅGA VÅRA EXPERTER Har du egna frågor går det bra att mejla eller skriva direkt till tidningen. Adress: Vi Skogsägare Stålbrandsgatan 5 214 46 Malmö Mejladress: [email protected]

33

VIS-20040407-34

04-03-23

12.28

Sida 2

Säkerställ återväxten med plantor från

NYHETER

Ramlösa Plantskola Kraftig och grov toppknopp Frisk och kraftig barrmassa

Grov rothalsdiameter

Samlat, kraftigt och fibröst rotsystem

tel: 042 - 15 09 00 • fax: 042 - 15 88 77 • [email protected] • www.ramlosaplant.se

SkogsNolia i Umeå 10–12 juni 2004

Norrskog kraftsamlar Genom att köpa Camfore får Norrskog flera helägda sågverk och bildar Norrskog Wood Products. Efter en månads intensiva förhandlingar kom nyheten precis i starten av årets medlemsmöten och hamnade självklart i centrum för diskussionerna. – Beskedet har tagits emot positivt av våra medlemmar och ägare, berättar Norrskogs ordförande Jan Holmberg. – Det är en bra affär för Norrskog. Jag ser flera samordningsfördelar och vi får ett bredare utbud av sågade och hyvlade produkter. Ytterst handlar det förstås om att ta hand om råvaran och hålla uppe virkespriserna. Det skulle vara förödande om de här sågverken försvann. Camfore betyder plånbok på jämtländska. Företaget bildades 1983 när tre jämtländska sågverk gick samman. År 1994 blev Norrskog ägare med 20 procent av aktierna och sex år senare ökade man till 31 procent. Camfore blev en diversebutik. Mycket handlade förstås om trä, men här fanns både verkstadsföretag och hotellverksamhet! I slutet av 90-talet gick det hål i plånboken och därefter har följt en lång rad med förlustår. Företagsledningen har försökt renodla mot sågverken. En del har sålts ut under resans gång, annat lagts

ner och belastat boksluten med avvecklingskostnader. – De sågverk som vi nu köpt har gått runt, konstaterar Jan Holmberg. Bland de tio stora De anläggningar som nu ingår i Norrskog Wood Products är till att börja med de gamla enheterna: • Sågen i Östavall som förra året sågade 193 000 kubikmeter. • Daikichi som gör limmade stolpar till Japan. Till detta kommer tillskottet från Camfore: • Hismofors såg i Krokom. • Ocke såg i Mörsil. • Sikås trä i Hammerdal. • Hyvlerierna i Hammerdal och Hissmofors. I Ocke används de sämre brädorna till fisklådor. Den verksamheten drivs i ett eget bolag med norska huvudägare, Norrskog äger en tredjedel. I köpet ingår också 4 000 hektar skog, varav 2 500 hektar produktiv mark. Den sammanlagda kapaciteten blir 450 000 kubikmeter sågad vara, 100 000 kubikmeter hyvlat och 25 000 kubikmeter limträprodukter. Därmed blir man bland de tio största sågverksföretagen i landet. ( I särklass störst är Setra med 2,3 miljoner kubikmeter.) Antalet anställda är närmare 300. Hotellet, Cammoku AB och andra rester från Camfores diversebutik återgår till Per

Avgift för snabba besked

Årets viktigaste mässa för dig som har hjärtat i skogen

Den som vill avverka måste göra en anmälan till Skogsvårdsstyrelsen, vilken sedan har sex veckor på sig att komma med eventuella invändningar. Den som har bråttom kan ansöka om dispens. Nu planerar Skogsstyrelsen att i stället införa en avgift för snabba avverkningsbesked. Tanken är att det ska kosta 1 0002 000 kronor per ansökan.

Du kommer väl till mötesplatsen för goda affärer? Årets tema är skogens mervärden. Hör gärna av dig eller titta in på vår hemsida, så får du veta mer! Tel 090-16 34 00 • Fax 090-14 24 81 • www.nolia.se

34

VI SKOGSÄGARE 2/04

VIS-20040407-34

04-03-23

m3sv 2 500 000

13.04

Sida 3

500 000 0

Månadserbjudande

Källa: LRF Skogsägarna

1 000 000

Setra

SCA

Södra Stora Enso

Stjernstöm, som varit en av huvudägarna tillsammans med familjen Åsling och Norske Skog. Trion har vardera haft runt tio procent av aktierna i Camfore. Tillsammans med andra mindre delägare bildade man ett konsortium som förhandlade med Norrskog om försäljningen. Effektivare organisation Anders Warg, som är VD för Östavallsågen, blir nu chef för hela träkoncernen. En av hans första uppgifter blir att forma organisationen. Från att ha varit uppdelat i olika bolag samlas allt under en hatt med en central, samlad ledning för verksamheten. En del administration, som löner och liknande saker, kommer att skötas av föreningen. Den större produktionen kan nyttjas på många sätt. Det har länge diskuterats om Östavall skulle satsa på egen hyvling – nu finns möjligheten till förädling på nära håll inom koncernen. Det finns säkert fler liknande möjligheter att bli effektivare, tillsammans med fördelarna att erbjuda ett större sortiment på marknaden och stör-

Vida MoRörvik NorrTimber eleven Timber skog

Näst störst på världsmarknaden Den svenska exporten av sågade och hyvlade trävaror uppgick under 2003 till 11,2 miljoner kubikmeter. Av den totala exportvolymen utgjordes 35 procent av hyvlade varor. För tio år sedan var andelen 20 procent. Sverige är världens näst största exportör av trävaror efter Kanada. Det samlade exportvärdet under fjolåret uppgick till 20,7 miljarder SEK, vilket är ungefär samma nivå som under 2002.

(Aviavgift 25:-)

tu

p p t ill 5 0 0

0

APRIL

Kalkspruta.

500:rabatt

Norra Skogsägarna

re kraft att utveckla nya produkter. Föreningen i sig kan vinna genom fler medlemmar och större virkesvolymer. Camfore har sågat runt 500 000 kubikmeter timmer och det finns nu förutsättningar för att föreningens virkesfångst närmar sig två miljoner kubikmeter. Ungefär 200 000 kubikmeter av Camfores virke har kommit från en egen avverkningsorganisation som nu ingår i Norrskog. Föreningen går från säljare till nettoköpare av timmer. – En erfarenhet vi gjort är att det är en fördel att ha full ägarkontroll över verksamheterna, konstaterar Norrskogs VD Nils Nilsson. För ett par år sedan verkade läget ganska bekymmersamt med delägande i flera förlusttyngda företag. Nu är det annorlunda. Man tog förlusten och lämnade Wow Flooring. Nästa steg var att bli klar huvudägare i Daikichi och därefter följde affären med Camfore. På köpet ökar också delägandet i bränslebolaget Såtab till 46 procent. Pär Fornling

e

1 500 000

di

kr

Annelund (E18, ö:a infarten), 745 40 Enköping

Kr

2 000 000

0

De största sågverksföretagen i Sverige 2003

NPFaktura

etto rn

Fri l ev

VS2/04

d 30 da ga åna .m

När ladugårdsväggarna skall vitkalkas. Laddas med tryck från vilken kompressor som helst. Komplett med 10 m slang, 2-delad lans (2x100 cm), manometer, tryckregulator och säkerhetsventil. Galvaniserad. Rymd: 39,5 liter. Ord. pris 3550:-

3050:-

April månad: ______

Se sidan 158 i katalog nr 55.

Dragvindan Vargen - till vindfällen. Monteras direkt på griplastarens hydraularm. Drar enkelt fram stockar som är svåra att nå. En ”vinsch” (utan motor) där man utnyttjar hydraularmen som drivkälla. Består av en lintrumma och fjäderhus, omtagningslåsning och linstyrning. Enkel att montera. ________4995:-

Vajer: 20 m, Ø 5 mm. Dragkraft: 1,2 ton.

Vinschkrok ”Läggav”. Frikopplar automatiskt stocken. ____________345:Mer om dragvindan ”Vargen” på s 224 i katalog nr 55.

Lyfthjälpen Vargen. Det tunga och komplicerade lyftet av spakreglaget till traktorhytten kan ofta orsaka olyckor. Lyfthjälpen ”Vargen” flyttar mycket enkelt det tunga spakreglaget mellan griplastarkranen och traktorn med hjälp av en teleskopoch vinschkonstruktion. Enkel att montera. __________________1895:Läs mer på s 224 i katalog nr 55.

Vi har i vår nya katalog nr 55 genomfört en rad ändringar gällande vårt skog- och vedsortiment. Om du inte fått den - ring för gratisexemplar!

Tippbar vedpackare.

Vedsäckar. UV-beständiga 12 månader. Färg: beige. Säljes i fp. med 100 st. 40 liter. Stl: 50x80 cm. ____2:10/st för 40 liter säck. SK 2000 st ______________1:85/st Packa veden på bordet, 60 liter. Stl: 60x80 cm. ____2:40/st trä på säcken och tippa SK 2000 st ______________2:16/st bordet. Ram av galvade 80 liter. Stl: 60x100 cm.____2:75/st fyrkantsrör och bord SK 2000 st ______________2:45/st av förzinkad plåt. Vedsäckar för hel pall. Säljes i fp. med 10 st. Europall. Stl: 195x135 cm. 20:-/st SK 200 st ________________18:-/st Hydropall. Stl: 60x100 cm. 22:-/st Stl bord (lxbxh): ca 84x34x15 cm. Arbetshöjd: ca 80-110 cm. __1450:- SK 200 st ________________20:-/st Alla erbjudanden gäller t om den 30/4 -04 om inget annat anges. Moms tillkommer. Exp. avgift 35:-. 5% prisgaranti. Fraktfritt över 2000:-. Frakttillägg tillkommer på vissa skrymmande produkter. betyder att du hittar mer info på vår hemsida. Vi reserverar oss för eventuella pris-, text- och tryckfel i annonsen.

Öppettider: Mån - Fre 08.00 - 17.00 Välkommen! Tel: 0171 - 857 00 Fax: 0171 - 857 01 Web: www.nordpost.se

VI SKOGSÄGARE 2/04

35

VIS-20040407-36

04-03-17

13.29

Sida 2

D

e ljusa träslagen är på väg tillbaka bland möblerna, kombinationen mörk valnöt och orange (som på 70-talet) tycks alltså ha varit ett kort mellanspel för de trendkänsliga. Till det ljusa träet kan man lägga lite rundare och roligare former. Det är i alla fall intrycket efter att ha vandrat runt på årets möbelmässa i Stockholm. Vi hade förväntat oss en del glada pastellfärger också, men det såg man inte så mycket av. Kanske är inte branschen i stämning för det efter ett ganska tungt år. Tillväxten har planat ut på ett produktionsvärde kring 20 miljarder kronor. Bilden är dock splittrad. Lönsamheten för kontorsmöbler har sjunkit drastiskt och gått ner för planmöbler, som är de stora träförbrukarna. Allt enligt en studie som nybildade TMF (Trä- och Möbelindustriförbundet) låtit göra. Importen har ökat något, men det finns uppenbarligen ett tryck från kunderna att köpa svenskt. En tillverkare av målade möbler ville absolut inte medverka i tidningen eftersom det då skulle framgå att de målade möblerna var av mahogny och FORMPRESSAT inte tillverkade i Sverige. Kanske ska det vara riktigt lokalt som på bilderna här intill där det tydligt laminerat trä har tagit ett tekniskt steg varudeklareras att ursprunget är furu från Gotland eller Tornedalen. framåt med den här prisbelönta stolen. Tjockleken har halverats, jämfört med traditionell teknik, till fem millimeter. Stolen fick årets Forsnäspris, som väger tungt i möbelbranschen. I motiveringen framhålls att stolar med den här formen tidigare bara kunde göras i plast, men att trä nu är ett alternativ.

MODERN formgivning hittar vi hos snickarskolorna. Som den här tidstypiska byrån med pastellfärg och oväntade lösningar. Den är ett elevarbete av Oskar Strand på Stenbyskolan.

Ljust igen i möbelmodet GOTLÄNDSK KÄRNFURU är ett speciellt sortiment som med sin höga hartshalt är röttåligt och används till tak, utekonstruktioner, alternativ till tryckimpregnerat och som här till trädgårdsmöbler tillverkade av Guteform och formgivna av Tommy Daun.

ASK är ett mytiskt träslag som finns i de nordiska gudasagorna där trädet Yggdrasil är mest känt. Därför är det ett lämpligt val till möbelgruppen ”Gunfjaun” som fått sitt namn från Gutasagan, med design av Tommy Daun. Ask har också andra goda egenskaper: det tål att stå ute, är lätt, starkt och segt. I möbler är ask ännu så länge ganska ovanligt, däremot är det efterfrågat av golvtillverkare. De här möblerna görs av Guteform.

BJÖRK är ett klassist träslag till stolar, men formen bryter med gamla mönster. Den tillverkas av Håkås Möbler i Hammerdal. Till stolen finns ett bord i björk som med sitt osymmetriska mönster också det bryter mot vad vi är vana vid.

36

FURU från Tornedalen är träslaget i den här stolen, som faktiskt är ett möte mellan flera kulturer. Tornedalen är en blandning av svenskt/finskt och designen kommer från Japan. Den lokala råvaran är viktig för Torne Design. – I stället för att skicka iväg virket till Tyskland vill vi förädla det själva, hela vägen från frötall till limpa, säger VD Jim Forsberg.

KÖRSBÄR håller ställningarna som här i en bordsskiva hos finska Nurmela som kombinerar trä med glas och aluminium.

HÅRT OCH MJUKT Sara Andersson har lyckats göra en mjuk furumöbel! Hon åkte helt enkelt hem till föräldrarnas skogsgård och försåg sig med flis som hon stoppade sittpallen med. Sitsen är broderad som årsringar. Hon har använt ett glest tyg för att materialet ska andas och lukta skog. Sara har också gjort den massiva furubänken som är tänkt att stå utomhus och omges av växter som gärna får söka sig upp genom sitsen för att komma riktigt nära naturen. Bägge möblerna är prototyper som Sara gjort efter utbildning på Beckmans designskola.

VIS-20040407-37

04-03-19

11.18

Sida 1

Stolpe in Bland timmerskogen står en del extra resliga och fina träd, likt väldiga utropstecken. Och det är precis vad det är.

Dan Björne synar av en blivande stolpe. Markeringen 23 visar att den blir 23 meter, vilket är den maximala längden.

stolpar krävs raka friska tallar. De ska minst ge en stock som är 8 meter lång och ha en toppdiameter på 13–22 centimeter. Den får inte ha grova kvistvarv

eller sprötkvistar. Stamblocken från gran och tall ska i stort sett vara kvistfria, 3,4 meter långa och 24 centimeter i topp (20 centimeter för tall).

SC H MIDT

– För markägaren kan de betyda en hel del för ekonomin när det är dags för avverkning, konstaterar Dan Björne, produktionsinspektor på Norrskog i Sundvall. Han manar skogsägarna att vara uppmärksamma på specialsortimenten, som det handlar om. Skötseln är klassisk: låta träden trängas och kvistrensas i ungdomen för att därefter gallras ordentligt så det blir fart på tillväxten. En enkel regel är att titta uppåt och se till så kronorna får utrymme, men minst lika viktigt är att vara uppmärksam vid avverkningen. – För vår del låter vi företaget Rundvirke syna av de intressanta avverkningarna och välja ut träd som lämpar sig för stamblock eller stolpar. Kraven är förstås ganska hårda. För att det ska bli tele-

Kraven och priserna varierar något över landet. I Norrskogs område kring Sundsvall betalas stolparna mellan 460–1 130 kronor kubikmetern (toppmätt under bark), stamblock av gran 545–635 kronor kubikmetern (toppmätt) och av tall 665–1 000 kronor. – En bra stolptall kan därmed vara värd ett par tusen kronor, konstaterar Dan Björne. Det finns flera sågverk som sågar stamblock till snickerier och fönstertillverkare, samt en handfull större stolptillverkare. En av dem är Norra Skogsägarnas stolpfabrik i Agnäs som från och till haft lite magert med råvaruleveranserna. – I år ser det bra ut. Vi räknar med att leverera 65 000–70 000 stolpar, i huvudsak till Europa. För skogsägaren betyder det 120–200 kronor extra per kubikmeter, jämfört med timmerpriserna. Med andra ord lönar det sig att uppmärksamma de här fina träden, säger Ove Bergman på stolpfabriken. Pär Fornling

Investera i kvalitet. Det lönar sig i längden. w w w. n o ki a n t y re s . co m / h e a v y ty re s

VI SKOGSÄGARE 2/04

HANDMADE IN FINLAND

37

VIS-20040407-38

04-03-23

08.41

Sida 2

Tips från mästaren Guldhjälmen har han lämnat hemma, nu är mästaren i skotarkörning tillbaks i den gröna vardagen. Av PÄR FORNLING

F

ör att få en inblick i livet som entreprenör besöker vi SM-ettan i skotning, Mattias Paulsson, 32 år. Han vann den spännande finalen på förra årets Skogs-Elmia Tävlingar av det här slaget har blivit ett naturligt inslag på skogsmässorna. Till de nyare arrangemangen hör SM i skördare som körs på sommarens Nolia-mässa i Umeå. Då ges också en chans för Mattias att försvara sin SM-titel i skotning. Bortsett från att det kan vara publikdragande uppgörelser finns en djupare tanke bakom tävlingarna; att ge extra glans åt arbetet som maskinförare och locka de unga till branschen, vilket kan behövas. – Det är svårt att få tag i förare, konstaterar Mattias medan han stänger av motorn och kliver ur hytten. Tystnaden blir kompakt i den dunkla granskogen, där vinterkylan dröjer sig kvar. – Man måste nog tycka om ensamheten för att trivas med ett sånt här jobb. Enda gången man träffar folk är i samband med skiftbytet, säger Mattias med ett leende.

Det är snart dags för Mattias Paulsson att försvara sin SM-titel.

Han trivs uppenbarligen i skogen. Ett intresse som väcktes på morföräldrarnas gård i Elmeboda, som han nu brukar tillsammans med brodern. Efter Ryssby naturbruksgymnasium var det i princip att hoppa direkt in i hytten på en blå Rottne-skotare, som därefter varit arbetsplatsen i flera år. För dagen rattar han dock företagets gallringsskördare i skogarna utanför Tingsryd. – Behovet av gallring tycks närmast oändligt, det är hur mycket som helst att göra. Bara här i området arbetar tre maskinlag. Och ännu mer borde det va-

ra. Alla skogsägare inser inte behovet, eller skjuter gallringen framför sig.

– Fast problemet börjar egentligen med eftersatta röjningar, konstaterar Mattias,

Hej Skogsägare! Du vet väl om att också du kan finna intressanta utbildningar på Gammelkroppa skogsskola? I våra utbildningar betonar vi de praktiska kunskaperna, så att du snabbt och enkelt kan omsätta dina nya kunskaper i praktik. Vi har också en lång och gedigen bakgrund som skogliga fortbildare. Exempel på utbildningar under 2004: • Skogsbrukarskolan, 3 * 4 dagar o En omfattande grundkurs för dig som vill lära om skogens skötsel. Tillsammans tittar vi på skogsskötseln ur ett ekologisk och ekonomiskt perspektiv. Perfekt för skogsägaren som vill veta mer! • Grundkurs i pcSKOG o Lär dig skogsbruksprogrammet pcSKOG på två dagar! • Virkesjuridik, 2 dagar o Undvik fallgroparna när du handlar med trä! En 2-dagars ”bra-att-veta kurs” Vill du veta mer om vårt kursutbud, eller har några frågor och funderingar, ring oss! Gammelkroppa skogsskola, Box 64, 682 22 Filipstad, Tfn 0590- 910 12 Webbadress www.gammelkroppa.se, e-post [email protected]

38

VI SKOGSÄGARE 2/04

VIS-20040407-38

04-03-17

13.50

Sida 3

För att arbetet med maskinen ska gå smidigt är den grundläggande röjningen viktig, den bättrar på ekonomin i gallringen.

som arbetat sig igenom alltför många skogar med onödigt klena träd. Ibland är det som en djungel utanför vindrutan, då krävs en manuell underröjning för att komma fram. Det kostar pengar för skogsägaren, gallringen blir dyrare och tillväxten av det som ska bli värdefulla timmerstockar fördröjs. – Om träden stått för inträngda är min erfarenhet att de står och stampar rätt länge innan tillväxten tar fart efter att de friställts, säger Mattias. Hans ersättning för arbetet med skördaren beräknas på flera saker, men den viktigaste är stammarnas medelgrovhet. VI SKOGSÄGARE 2/04

Kostnaden per kubikmeter stiger med klena träd. Som regel ligger ersättningen runt 120 kronor kubikmetern i en första gallring, vilket uppenbarligen kan behövas. Intresset ökar – Det här är ett jättetrevligt jobb, men lönsamheten kunde varit bättre. Det tror jag är viktigt för att folk ska stanna kvar i yrket. Nu är det tydligen ett ökat intresse för naturbruksgymnasier som utbildar förare, men det gäller att de fortsätter inom yrket, säger Mattias. Han driver PL Skogsservice tillsammans med Per Lundin. De har en förare anställd och

arbetar huvudsakligen åt Södra. Omsättningen ligger på drygt en miljon kronor per anställd. En tung utgift är förstås skördaren och skotaren som tillsammans kostar runt 5 miljoner kronor och bör skrivas av på fem år. Samtidigt konstaterar Mattias att andra saker förbättrats. – Arbetet är mer varierat med ett större ansvar, vilket är roligt. Det fanns en tid när varje träd som skulle fällas markerades, nu är det upp till maskinföraren att göra rätt bedömningar. Han snitslar vägar med 22 meters mellanrum och arbetar

i området där emellan med en 11 meter lång kran. – Ibland kan det vara lite svårt med sikten, speciellt på natten, men bättre belysning med gasurladdningslampor har underlättat arbetet väsentligt. Roligt att tävla Till glädjeämnena hör förstås också SM-segern. – Det var roligt, hemma står den guldfärgade hjälmen och påminner om tävlingen. Riktigt vad som gör att man vinner vet jag inte. Det gäller att ha en bra dag och inte stressa upp sig för mycket. Vi får se hur det går med tävlandet framöver, roligt är det i alla fall. 39

VIS-20040407-40

04-03-19

09.56

Sida 2

MARKNAD

God efterfrågan på massaved Det är bra fart på marknaden för massaved. Kärvare import och god efterfrågan på papper gör sitt till. Den grundläggande bilden har ändrats snabbt. För några år sedan talade man om väldiga överskott av virke från Östeuropa. Nu handlar debatten om att vi börjar slå i taket när det gäller virkestillgångar och konkurrensen ökar om importveden. För något årtionde sedan förutsågs att en lång rad gamla massa- och pappersindustrier skulle läggas ner, samt att ett fåtal bolag skulle ta ett järngrepp på marknaden. Nu investeras det i industrierna som

Arvid Svanborg, Mellanskog.

Mats Olsson, Södra.

tidigare var dödsdömda och ägarmakten har spridits till ett flertal händer. Ett aktuellt exempel är Rottneros som vill bygga en ny produktionslinje för massa på Utansjö bruk. Snabb ökning Produktionen av massa i Sverige och Finland har ökat med 50 procent sedan början av 80talet och de nordiska investeringarna i massa- och pappersindustrin blir i år ungefär 17 miljarder kronor. Färsk statistik visar att vedoch flislagret i landet var rekordlågt vid årsskiftet, 20 procent under förra årets nivå. Till det här kommer att

bränslemarknaden lagt ett golv för priset. De kvantiteter massaved som verkligen eldats tycks däremot vara ytterst marginella. Massaindustrin hämtar mycket råvara från sågverken, vilka gått för högtryck och slagit produktionsrekord. Där finns alltså inte mer att hämta, snarare tvärtom. Allt det här sammantaget, i kombination med att konjunkturen drar uppåt, gör att landets skogsägarföreningar ger en ganska ljus bild av läget. Ny industri – Det är ordentlig efterfrågan på barrmassaved, vilket inte minst beror på att importflödet minskar. Från Ångermanälven och norrut kommer 25 procent av fiberbehovet från andra länder, så förändringar på importmarknaden märks helt klart, säger Mats Boström, virkeschef på Norra Skogsägarna. På fyra år har föreningen ökat sin virkesfångst med 40 procent från 0,9 till 1,32 miljoner kubikmeter. Mats Olsson, Södra, har arbetat med virkesmarknaden i Baltikum och konstaterar att där inte finns så mycket mer att hämta. – Både Estland och Lettland har legat över den långsiktigt möjliga avverkningsnivån och drar nu ner. Litauen har utrymme att öka något. Ryssland har förstås en stor potential men det är svårt att veta vad det innebär, ryssarna tycks vara måna om att förädla inom landet, säger han. Bland de nya förädlingsindustrierna är massabruket i tyska Stendal, 10 mil väster om Berlin, det mest spektakulära. Produktionen börjar till hösten och man är redan igång med att köpa råvara. Kapacite-

Nytt massabruk Norska Larvik bygger ett massabruk i Estland. Det är ett så kallat CTMP-bruk (chemithermo-mechanical pulp) som ska försörjas med asp. Bruket ska ligga i Kunda vid finska viken och går det som planerat 40

Massavedspriser februari Skogsägarna Norrbotten Barr 210, löv 220 kronor. Norra Skogsägarna Barr, löv 220, rensorterad gran (region syd) 240 kronor. Skogsägarna Norrskog Barr, björk 220, gran 232 kronor. Mellanskog Löv 222, barr 210, gran 245 kronor (minus transportavdrag). Södra Skogsägarna Barr 240, ”särlagd” gran 255, björk 250, asp 205 kronor.

ten blir 525 000 ton massa. (Som jämförelse klarar Södras största bruk, Mönsterås, 750 000 ton.) Därutöver växer är en ny generation sågverk och träförädlingsindustri fram. Bland bolagen i frontlinjen finns Stora Enso, där ett av motiven är att säkra tillgången på massavedsflis. Bolaget jobbar tydligt med Östersjöregionen som en råvarumarknad, vilket kan vara ett medel för att bromsa priserna. Kanske prishöjning Den köpare som står mest i skottgluggen är dock Sveaskog. När de halvstatliga industrierna såldes satt Sveaskog kvar med råvaruavtalen. Norrbottens Skogsägare (NLS) vill i stället förhandla direkt med bruken Kappa i Piteå och Billerud i Karlsborg. Föreningen har vänt sig till Konkurrensverket för att slippa gå över en statlig mellanhand. – Vi tycker inte om Sveaskogs monopolliknande ställning och har inga affärer med dem, säger virkeschef Christer Wallin. I stället säljer man framför allt till SCA i Munksund och Finland. Föreningens samlade virkesfångst är runt 400 000 kubikmeter. Mellanskog däremot har en hel palett av bolag att välja emellan.

– Efterfrågan är god i hela landet och det finns inga överskott. Jämfört med slutet av 90-talet har industrin ökat sin förbrukning med tio procent. – Några prissänkningar ser jag inte framöver, men det kan å andra sidan vara tungt att få upp prisbilden, säger Arvid Svanborg, virkeschef på Mellanskog. Bättre konjunktur Det finns en potential att öka utbudet genom att få fart på gallringarna över hela landet, något som inte minst Norrskog arbetar med. – Aktiviteten i skogen är ganska hög och efterfrågan i vårt område är stabil, säger Olle Söderström, virkeschef på Norrskog, som också han har många köpare att välja mellan, däribland Norske Skog. – Den största förbrukaren är SCA som i stort sett alltid kör för fullt. Norrskog har ökat virkesfångsten till 1,64 miljoner kubikmeter. Södra, med fem egna massabruk, är i en särställning. Förra året ökade virkesfångsten till 13,6 miljoner kubikmeter. Under det här året räknar man med att efterfrågan på massa ökar, om än det dröjer något innan det blir någon större fart i den europeiska konjunkturen. Men det går i alla fall åt rätt håll.

Bygger mer är driften i gång om två år. Årsproduktionen anges till 180 000 ton och investeringskostnaden till 1,6 miljarder kronor. På sätt och vis påminner bruket om det som Södra planerar i Sydafrika.

Trähusindustrin seglar i medvind. Under förra året ökade antalet leveranser med 20 procent. De styckbyggda småhusen dominerar stort, totalt såldes 2 793 stycken, men grupphusen ökar.

I genomsnitt kostade husen 884 000 kronor, exklusive tomtpris och anslutningar. Branschorganisationen svensk Trähusindustri, som statistiken gäller, representerar hälften av landets producenter. VI SKOGSÄGARE 2/04

VIS-20040407-40

04-03-23

13.01

Sida 3

Priser på skogsfastigheter för helåret 2003

Delar ut 600 miljoner kronor Trots en ganska dämpad konjunktur har Södra gjort ett av sina bästa resultat någonsin. Av vinsten föreslår styrelsen att 601 miljoner kronor återgår till medlemmarna. Utdelningen görs på tre olika sätt: • 9 procents efterlikvid på virkesleveranserna. • 15 procents ränta på insatskapitalet. • 10 procents påspädning av insatserna genom en insatsemission. Alla verksamhetsgrenarna gick med vinst och ökade sin produktion.

Samtliga priser i SEK/m3sk

Anders Wahrolén, koncernchef Södra, tror på en konjunkturuppgång.

Koncernchef Anders Wahrolén framhåller effektiviteten som en viktig faktor bakom resultatet. Dessutom har valutasäkringar gjort att dollarns prisfall inte haft så stor effekt. Antalet medlemmar närmar sig nu 35 000 med drygt 2 miljoner hektar skogsmark.

Så här gick det för de olika rörelsegrenarna: Omsättning Resultat Södra Skog: 6 110 (5 809) 69 (80) Skogsenergi: 266 (192) 8 (3) Wood Products: 3 026 (2 230) 62(15) Södra Cell: 8 108 (7 728) 1 489 (759)

VI SKOGSÄGARE 2/04

Priserna för skogsfastigheter fortsätter att stiga. Det visar en sammanställning från LRF Konsult skogsbyrån, som är landets största mäklare för skogsfastigheter. För landet som helhet betalades i genomsnitt 198 kronor per skogskubikmeter, men

skillnaderna är förstås stora. Fastigheter med bra boende nära tätorter drar upp priserna. Det skiljer också mellan regionerna, som framgår av kartan här ovan. Mest ökade priserna i Götaland och Norrland, medan de i övrigt låg ganska still eller minskade något.

Mellanskog blir en allt starkare förening.

Bra år för Norrskog

Det är uppenbart att kärnverksamheten, med virkeshandeln, har stor betydelse för resultatet. Förra året var föreningens virkesfångst 1,64 miljoner kubikmeter, vilket är näst bäst i föreningens moderna historia. (1995 var fångsten nästan 2 miljoner kubikmeter.) Men de andra delarna måste också gå bra. Efter vändningen på börsen bidrar den finansiella rörelsen positivt och inte minst har sågverket i Östavall kommit igenom ett par svåra år med utbyggnad och produktionsstörningar och bidrar med 9,2 miljoner kronor i resultat. De delägda bolagen kunde gå bättre, men föreningen har tagit smällen i Wow Flooring som man lämnat. Det belastar bokslutet med 17 miljoner. Camfore, som man nu har köpt, gjorde en förlust med 10

Skogsgårdarna blir allt dyrare

Kraftsamling hos Mellanskog

Koncernen, resultat miljoner kronor Omsättning: 13 177 (12 048) Rörelseresultat: 1 537 (812) Efter finansposter: 1 502 (771)

Norrskogs medlemmar kan se fram emot ekonomisk utdelning efter ett bra bokslut.

Källa LRF Konsult 2004-01-28

– År 2003 blev mycket bra, säger Nils Nilsson, VD för Norrskog.

miljoner kronor, Bränslebolaget Såtab (ägarandel 24 procent) gjorde en vinst på nästan 4 miljoner kronor och dotterbolaget Daikichi (92 procent) gjorde en mindre förlust på 0,7 miljoner kronor. Det här sammantaget gav ett resultat på 48 miljoner kronor, inklusive 10 miljoner kronor i efterlikvid på virkesleveranserna. Dessutom planeras drygt 8 miljoner kronor i insatsemission och ränta på insatserna. Resultat miljoner kronor Omsättning: 1 035 (1 001) Rörelseresultat: 24 (26) Efter finansposter: 48 (-18)

I slutet av 90-talet gick soliditeten ner till några få procent innan det började gå åt rätt håll. I senaste bokslutet är den 14 procent, vilket är sex procent mer än året innan. Mycket har hänt under vägen. Förädlingsindustrin finns nu i delägda Setra, Västra har fusionerat med föreningen och framför allt har kärnverksamheten med virkesanskaffning effektiviserats och expanderat. Förra året ökade virkesfångsten med 4 procent till 5,28

Lars Gabrielsson, VD för Mellanskog, konstaterar att föreningen överträffade budgeten.

miljoner kronor. Resultatet blev nästan 30 miljoner kronor, jämfört med 20 miljoner året innan. Resultat miljoner kronor Omsättning: 2 708 (2 344) Rörelseresultat: 19 (17) Efter finansposter: 28 (20)

Första bokslutet Setra hette ett tag ”Royal Star”, det var efter att Mellanskogs Industrier och Assidomän Timber slogs ihop till landets största träindustriföretag. Men nu är det alltså Setra som gäller. I första bokslutet redovisas ett resultat på 52 miljoner kronor, eftersom sammanslagningen gjordes i höstas så åter-

står det ännu att plocka hem fusionsvinsterna i kommande årsresultat. En del i strukturarbetet är att avveckla sågverken i Katrineholm och Skogstorp. Resultat miljoner kronor Omsättning: 5 424 (5 082) Rörelseresultat: 99 (80) Efter finansposter: 52 (22) 41

VIS-20040407-42

04-03-19

09.54

Sida 2

TEKNIK

Ny smidig gallringsskördare Rottne har tagit fram en efterföljare till sin lilla beståndsgående skördare 2004. Den heter H-8 och är till stora delar en helt ny maskin med samma smala mått, den är bara 2,05 meter bred, för att kunna slingra sig fram i gallringsskogen. Alternativet är annars breda stickvägar och relativt stora maskiner med en lång kran. Den mest synbara förändringen är hytten som fått samma moderna utformning som på Rottnes största skördare H-20. Också i övrigt påminner konstruktionen om storebror.

Jämfört med föregångaren har maskinen en större motor (140 hk) med mer kraft i hydrauliken, som ger en snabbare och starkare matning av matarvalsarna. Ett extra plus, med tanke på att den är beståndsgående, är att styrvinkeln har förbättrats (+/- 45 grader). Den väger 8,5 ton och klarar en 45 centimeters sågdiameter. Kranen är densamma som i föregångaren och når 7 meter. I basutförande kostar maskinen cirka 2,3 miljoner kronor.

Nya F9-6, den mest synbara förändringen är att avgasröret nu sitter vid sidan av motorn,

Tillökning i skotarfamiljen Familjen med skotare från Rottne har både fått tillökning och moderniserats. Nykomlingen heter Solid F14. Den lastar 14 ton och är försedd med en kran som når 7,1 meter. Lillebror heter numera Solid F12-S (tidigare F12), S:et i modellbeteckningen står för att den har styrbar vagn. Lastkapaciteten är 12 ton och kranen når 6,9 meter. Den minsta skotaren heter

Nya H-8 klar för gallringsskogen.

F9-6 (tidigare F9), lastar 9 ton och kranen når 6,9 meter. Maskinerna har ändrats i stort och i smått. Alla har nu John Deeres miljömotorer, isoleringen i hytten har förbättrats och maskinerna har fått hydrostatisk transmission från Rexroth, vilket ökar både dragkraft och hastighet på lågväxel. Till det här kommer allt från bättre elsystem till robustare detaljer.

Ett brett sortiment av vedkombimaskiner, med hög kvalitet och bra service. Tack vare detta är Lantmännen marknadsledande i landet på vedmaskiner.

h säkert c o t ! g i d Eff i m ektivt, s

42

Japa 50

Japa 700

Japa 2000

Eldriven kombimaskin med sågsvärd och hydraulisk klyv. Sågkedjan roterar endast vid kapmomentet. Kan vid transport kopplas efter bilen. Som tillbehör finns ett 2,2 m långt transportband. En suveränt smidig och lättarbetad maskin!

Den klassiska vedkombimaskinen som har sålts i mycket stort antal. Hårdmetallklinga, kullagrat kapbord, snabb klyv med två hastigheter / tryckkrafter samt höj- och sänkbar klyvyxa. Som tillval finns kombidrift med både elmotor och kraftuttagstapp.

För dig med stora krav på kapacitet. På en dag kan ett årsbehov kapas och klyvas. En maskin som med fördel kan samägas. Basmaskinen har hydraulsikt drivet sågsvärd där kedjan endast roterar vid kapmomentet. Dubbla hydrauliska klyvar ser till att klyvningen inte är en flaskhals. Hydraulisk bandmatning och hydrauliskt höj- och sänkbart knivkors är tillbehör. Japa 2000 är traktordriven, 2002 eldriven och 2003 har kombidrift. www.lant mannenmaskin.se

VI SKOGSÄGARE 2/04

VIS-20040407-42

04-03-19

09.55

Sida 3

Nytt skum i öronpropparna Till det yttre ser de klassiskt gula hörselpropparna ut som de alltid gjort, men Peltor har patenterat ett nytt skum. Därmed uppges de nygamla propparna vara skönare att bära och dessutom formbara med hjälp av kroppsvärmen, vilket gör att de skyddar bättre mot buller än föregångarna.

Peltor i Värnamo har ändrat skumblandningen.

Ny röjare samlar flera stammar Nya Buffalo King.

Större skotare från Ponsse Den största skotaren från Ponsse har vuxit till sig och heter nu Buffalo King. Jämfört med den vanliga Buffalon, som finns kvar i tillverkning, lastar den ytterligare 4 ton. Det innebär 18 ton, vilket är lika mycket som maskinen väger. För att klara det har den fått en ny boggie, större lastutrymme (lastarean är 5,5 kvadratmeter) och dessutom en krafti-

gare kran. Det här är den senaste av ganska många förändringar av Ponsses sortiment. Till dessa hör Gazelle, en mindre skotare som lastar 10 ton, och två stycken kombimaskiner (Buffalo och Winsent dual) som alltså både är skotare och skördare. Förvandlingen sker genom att skifta mellan griplastare och skördaraggregat.

Träden sågas av och samlas upp av griparmarna.

Olle Hemmingsson, Norrskog har tidigare uppfunnit en markberedare. Nu går han vidare in i röjskogen och har konstruerat något han kallar röjarskiva. Precis som namnet antyder är det en rund sågskiva som är anpassad för en vanlig motorsågskedja. Till det här har han ett ackumulerande aggregat, som greppar flera stammar åt gången innan de läggs av i en hög. Röjaraggregatet är kranspetsmonterat på en skogsmaskin. Till att börja med gör Olle Hemmingsson en provserie med fem aggregat som testas under året.

Vill du ha en bank som begriper sig på skogsbeskattning,

Nordea, Nordens ledande finansiella koncern.

generationsskiften, tillköp och andra av skogsbrukets

Välkommen du också att känna oss på pulsen. Vi träffas

vardagligheter, så ska du tala med oss. Vi kan.

enklast genom närmaste Nordeakontor. Eller ring någon

Nordea Jord& Skog är en specialistgrupp inom

av oss direkt.

Rolf Nordén, Sundsvall

Arne Grundberg, Karlstad

Eivor Mettävainio, Östersund

Skogstekniker med 13 års erfarenhet från LRF Konsult/Skogsbyrån. Specialist på skogsekonomisk rådgivning och fastighetsmäkleri. Tel 060-18 82 04 eller 070-217 16 13.

Skogsmästare med lång erfarenhet från LRF Konsult/Skogsbyrån, där han specialiserat sig på skogsägarens ekonomiska och juridiska frågor. Tel 054-17 41 51 eller 070-662 91 36.

Skogsmästare och fastighetsmäklare. 8 år på bank som skogsekonomisk rådgivare, 5 år i egen konsultverksamhet och de senaste 2 åren verksam på LRF Konsult/Skogsbyrån. Tel 063-14 84 66 eller 070-235 89 86.

VI SKOGSÄGARE 2/04

Nordea Bank AB (publ)

Tala med oss om finansiering

43

VIS-20040407-44

04-03-19

10.06

Sida 2

TEKNIK

Ny teknik för pellets Företaget Träenergiteknik i Vimmerby har utvecklat en ny brännare för pellets. Jämfört med konventionell teknik skiljer den sig på ett par punkter. Effekten kan minskas till ett minimum, vilket gör att den brinner kontinuerligt. Därmed behövs ingen elektrisk tändning, vilket annars slukar en del energi. Den här brännaren kan köra på ett vanligt bilbatteri i två dygn. Bränsleskruven backar automatiskt om den bromsas av något främmande föremål som följt med pelletsen, vilket enligt uppfinnaren Carl-Axel

Trimmar motorn

Den nya brännaren från Träenergiteknik.

Fagerström, gör att den kan köras på pellets av mycket skiftande kvalitet. Brännaren är P-märkt och kostar runt 25 000 kronor plus moms. Bland framtidsplanerna finns dessutom tankar om att göra en kamin.

Genom en så kallad ”effektbox” är tanken att man ska höja effekten på dieselmotorer och samtidigt minska bränsleförbrukningen. Boxarna tillverkas av KC-racing i Falköping och finns till personbilar och ett antal traktorer. Den senaste görs till John Deere och kostar 6 400 kronor plus moms. Enligt tillverkaren ökar effekten med

Effektboxen från Falköping.

20–40 hästkrafter. Boxarna monteras av återförsäljare. Se www.krc.

Robust såg från Husqvarna Husqvarna har tagit fram en relativt liten och robust röjsåg. Dels för att den ska vara lätt att hantera i svår terräng, dels för att den inte ska vara så tröttande att bära med sig. Modellen heter 240 F. Den

väger 7,9 kilo, slagvolymen är 45 kubikcentimeter och maxeffekten 2 kW. I likhet med de flesta av företagets maskiner har den systemet ”Low Vib” för att minska vibrationerna.

Fästingplockare räddar sommaren

En finurlig manick som avlägsnar fästingar.

44

Den stundande sommaren har många glädjeämnen, men till dessa hör inte fästingarna. Det bästa är att syna av kroppen efter odjuren när man varit ute i skogen och ta bort dem så fort som möjligt. Ett litet praktiskt hjälpmedel är fästingplockaren från Skogma

Nya 240 F med en relativt kort rigg.

VI SKOGSÄGARE 2/04

VIS-20040407-45

2004-03-22

15.46

Sida 1

För annonsering, ring Birgit Emilsson, tel 040-601 64 55, fax 040-601 64 49 Annonsmaterial: [email protected]

– Som räcker längre! Kedjesmörjning – Stubbehandling – Färgmärkning Testa din kedjeoljeförbrukning och jämför med Droppen! 15 år och över 2700 system! Kontakta oss direkt eller tala med din maskinsäljare Tel. 0550-157 80 • Fax 0550-157 70 • [email protected] www.snskogstjänst.se

Vednätsäckar till EUR/SJ pall, 40, 60 L, UV Startpaket, packlådor 40+60 och stativ till SJ pall, även

storsäckar Tel 0410-33 10 55 0708-40 11 33 www.ino-q.se

TERRÄNGHJULINGAR 50-700cc

2-, 4-, 6-hjulsdrivna

MOTOR BROMÖLLA

www.claessonsmotor.se Lä t t att hitta vid E22. Industrig.11 i Bromölla. Tel. 0456-230 30

VEDPANNA

Molle 45 kW

Miljögodkänd 50 cm. vedlängd

www.lakssagen.se

22.000:inkl moms ES Trading, Acktjära 2209 821 91 Bollnäs Tel: 0278-65 20 21, 070-644 37 52, fax: 0278-65 20 10 www.mollepannan.nu

Keba-stolpen är gränslös Det är du som sätter gränserna. När du markerar upp rågångar eller sätter elstängsel med Keba-stolpen. Den tillverkas i rullformad galvaniserad plåt, överdragen med stryktålig plast.

Diameter: 24 mm Längder: 1500 - 1750 - 2000 mm Färger: Blå, Gul eller Röd 20 st / förpackning Ring oss för uppgift om återförsäljare

Box Box122, 122, 333 33322 22Smålandsstenar. Smålandsstenar. Tel. 10. Fax Fax 0371-51 0371-51 09 01 02 Tel 0371-51 09 10. www.keba.se www.keba.se

VI SKOGSÄGARE 2/04

RAI A Röjkniv

• Effektiv miljövänlig röjkniv till trädgård och skogsvård • Effektiv vid gallring när trädbeståndets tjocklek är mellan 10-60 mm • Lätt att använda • Bettet skadas inte lätt (härdning specialstål) Pris: 280:- + avgift

Namn: .............................................................. Adress: ............................................................. Reka Umeå, Trillvägen 15, 905 92 UMEÅ Tel 090-305 80 • Fax 090-305 81 e-post: [email protected]

ARBRO Anders Skördare FÖRSÄLJNING OCH SERVICE Anders Carlsson Tel 0120-400 68 Mobil 070-341 10 13 www.andersskordare.se

45

VIS-20040407-46

2004-03-19

13.33

Sida 2

Traktordelar

Olssons i Ellös – alltid 15.000 delar i lager. Ersättningsdelar till bl a: ◆ Volvo BM ◆ Ford/NH ◆ IH-Case ◆ Valmet ◆ DB ◆ Deutz ◆ MF ◆ Zetor ◆ JD

Färdig ved i ett moment! Hydralkombi 2000E FORAN Sverige AB rä ett komplett och väletablerat konsultföretag inom skogsbruk, natur och miljö. Vi rä verksamma i Sverige, Norge och Baltikum och arbetar med: FSC-/PEFCplaner för skogsbruket; med önskad inriktning och i valfritt planprogram Planering av skogliga åtgärder, flygfotografering Biologiska inventeringar/karteringar Ekologiska bokslut, internrevisioner samt utbildning.

Tillbehör

Fordonsel Hydraulik

Stort program av ledningskomponenter med produkter från bl a: ◆ Alfagomma ◆ Nimco ◆ Galtech

Vettigt program av seriösa tillbehör från bl a: ◆ Bacho ◆ Ancra ◆ Esbjerg Färg ◆ Ferve ◆ Procurator

Kontakta din närmaste maskin handlare för mer information!

LENNARTSFORS VERKSTADS Lennartsfors AB AB

Tel0506-202 0506-202 46, 46, 070-525 070-525 31 Tel 3152 52

Vedmaskin Fordonsel till allt från personbilar till entreprenadmaskiner. ◆ Iskra ◆ Dixie ◆ Cobo

Kapar & klyver snabbt, lättarbetat, effektivt och säkert. Två- eller fyrdelarsklyvning. Full av finesser; t ex autom. återgång av kolven, förlängningsbar vagga.

Vedmaskin

El Vedmaskin för 41 cm kapdiam & 62 cm vedlängd

Kapar och klyver i ett moment. Kan kombineras med ex transportör. En mycket prisvärd maskin.

För mer information v g kontakta närmaste återförsäljare eller

BALA AGRI AB, 465 91 Nossebro Tel 0512-295 50, fax 0512-811 91 BESÖK GÄRNA VÅR HEMSIDA: www.balaagri.se

Utrustning för flis och spåneldning Ett komplett system från skog till värme 20 kWh - 1000 kWh Begär broschyr

Tel 0431-43 32 15 Fax 0431-43 30 50 Ängelholmsvägen 207 266 93 Munka Ljungby www.LRMA.nu

BRÄNN HEMMA BRÄNNARE för flis, pellets, spån, briketter, säd, m.m. VÄRMECENTRALER

Stabilitet

FLISHUGGAR

Olssons i Ellös har överlevt många stora aktörer i denna bransch och är fortfarande ett stabilt familjeföretag. Startat 1957 av Carl Hugo Olsson och idag med Henrik Olsson som framgångsrik VD.

Olssons i Ellös AB Slätthult · 474 93 Ellös Tel 0304-7510 10 · Fax 0304-7510 11 [email protected] www.olssonsiellos.se

46

VARMLUFTSPANNOR VED/STOKERPANNOR

Flis och spåneldning med förugn är den effektivaste och enklaste metoden att förbränna träbränslen med varierande kvalité

AB JOHN H Ö RÉN Hånåknivägen 12 792 36 MORA Tel 0250-105 30 fax 0250-124 46

ACC-TANKAR

Måsgatan 15 932 31 Skelleftehamn Tel. 0910-346 00 Fax:-337 45 [email protected] tÅ erförsäljare i hela landet, bla: F.S. Effektvärme AB, KALMAR Telefon: 0480-47 33 86

VI SKOGSÄGARE 2/04

MILITÄR UTRUSTNING MIKE AND NIKE´ internetbutik www.bbfab.se Postorder eller produktblad Ring 0589-178 50

Jaktarrende önskas

13.34

Sida 1

RH-Pusher Trädfällriktare, 5 mod. Nyhet! Ny kraftigare modell. Lyftområde: 115-270 cm. Stor lyftkraft. Förmånligt pris. För mer info kontakta Din motorsågsåterförsäljare eller

Reipal AB Tel 0413-249 48, fax 0413-249 84

Småviltsjakt 10 mil från Göteborg minst 60 ha och/eller vildsvinsarrende minst 60 ha - 500 ha

— bästa investeringen

Tel 031-87 75 39 0708-15 11 00

Snabbklyv - kraftigt byggd med stora hjul. Lättmanövrerad.

TREJON Ved-401

2004-03-19

trejon.com

VIS-20040407-47

Vedkap - finns både traktor- och eldrivna. Stor sågklinga.

ELVERK Bensin eller dieseldrift. Motoralternativ Honda, Vanguard, Briggs, Yanmar, Mitsubishi.

PILKE 2X med dubbla klyvcylindrar. Klarar effektivt klarar stammar upp till 32 cm i diameter.

Bra kvalitet - Låga priser. Traktorelverk. Motorsvetsar, olika modeller. Ring oss för vidare information.

Tel 0512-930 55 www.kvanumsjarn.se Storgatan 10 535 30 Kvänum

SKOGSFASTIGHETER SÖKES PILKE 1X med kraftig klyvenhet på

BEGAGNAT

7 ton, klarar ved upp till 37 cm diameter.

Bäst i test!

Skördare Rottne 2002 Rottne SMV TGS Rottne EGS 600 Timberjack 1270 ÖSA 250/ Eva Nokka 600

-98 -95 -91 -94 -88 -01

Skotare Gremo 950 R -00 Rottne Rapid 6WD -91 Rottne Rapid G -96-99 Rottne Solid F 9 -98 Valmet 840 -96

Jan-Åke 070-212 46 94 Stefan 070-676 54 78 Carl-Axel 010-239 35 55

VI SKOGSÄGARE 2/04

Högsta kapacitet enligt Svensk Maskinprovning Efterfrågan på skogsfastigheter är fortsatt god. Skog är ett intressant alternativ för många placerare såväl som för lantbrukare och andra framgångsrika företagare, tillsammans med danskar och utlandssvenskar. Skånegårdar AB har goda kontakter med alla kategorierna.Vi hanterar alla förekommande ekonomiska (bl a kalkyler och skatteberäkningar), juridiska, lantmäteriärende (jaktarrenden, avtal m m) som rent skogliga frågor och problem. Har Ni funderingar på att sälja - kontakta oss gärna för ett förutsättningslöst resonemang. Dag Magnusson Civilekonom tel 046-19 04 40

Peter Olsson Skogsmästare tel 044-35 23 01

Information erhålles genom Skånegårdar AB, Bredgatan 25, Lund Kontorstid tel: 046-19 04 40, fax: 046-12 32 50 www.skanegardar.se

LANTEGENDOMAR: FÖRMEDLING, RÅDGIVNING, VÄRDERING

Huvudkontor: Företagsvägen 9 911 35 Vännäsby Tfn: 0935-399 00 Tax: 0935-399 19 E-post: [email protected]

Big X - “vedfabriken” för de större vedproducenterna.

Kontakta oss för närmsta försäljningsställe 47

VIS-20040407-48

2004-03-22

15.47

Sida 2

Vimmerbyvagnen för skogs- och entreprenadmaskiner m. m. Turbingatan 8, Box 185, 598 23 Vimmerby Tel 0492-100 75, 070-717 67 88, 070-731 58 95 fax 0492-170 04 www.fagerstromsmaskin.se

Metallsökare Metallsökare av allra högsta kvalitet, speciellt lämpade för att hitta ”spik i timmer”.

Snabbare vedproduktion! Palax har utvecklat en ny och kraftigare vedmaskin med mera utrustning och högre kapacitet.

Guldström & Co AB tel 0383 - 460 110 All tänkbar information finns också på www.guldstrom.se

Palax Power 70 har hydraulisk inmatning, 2 hastigheter för klyven och svängbar transportör 4,3 meter. Hyvlingsbredd 410 mm Ingen omställning mellan rikt o plan 3kW (4 hk) motor Microjustering av bakre riktbord Nu med 2 motorer Hyvlade gjutjärnsbord

Transportören är fällbar på mitten för enkel omställning till transport.

Sågklinga i hårdmetall Klinga 70 cm med tänder av hårdmetall säkrar en snabb och smidig kapning utan onödigt stillestånd för filning.

Plus många fler unika fördelar Begär mer information om denna prisvärda maskin

De extremt långa intervallerna för underhåll av klingan och den höga toleransen mot främmande element i trädet gör hårdmetalklingan till det mest driftsäkra och det närmaste man kan komma underhållsfritt.

MADE IN SWEDEN

MORTEN, Odenskogsvägen 30 831 48 Östersund tel 063 – 12 44 10

Nyhet Palax Power 70 S

res

r

ela

vd ser

erv

re

Med joystickstyrning av klingan, inmatning och klyvyxan.

Ett bra Palax erbjudande: Palax Combi M Traktordrift med transportör Närlant specialpris 39 900:Vägledande pris exkl. frakt, montering och moms. Filarevägen 8, 703 75 Örebro Tel. 019-31 40 90 www.narlant.se

IMPORT AB

NR 3 2004 TEMA IT,Teknik Utgivning 2/6

Sista bokningsdag 29/4

Tel 040-601 64 55 Fax 040-601 64 49 48

Rikt o planhyvel

ÖSA FMG Spindel 250 Renov Boggilådor Kugghjul/Kedjehjul Styrförstärkare IPS Boxar Svängkrans 250 Svängkrans 1210, 1840, 1870, 1880 + div beg delar Mini Bruunett Midja Beg diffsatser Styrcylinder + div delar Slirskydd Gunnebo OFA Band Olofsfors P-satser Skogsdäck Margard/Säkerhetsglas

del

ar

KOCKUM Hjulaxlar, nya Midjor, beg Boggilådor ex SMV 21, Kockum 875 83-35 + Vi har det mesta ni behöver, även till äldre Kockum Olsson i Ellös Vi säljer delar till era lantbruksmaskiner Rotatorer Valmet (Kolvrotator) Indexator Gripar HSP Vahva Filter Samtliga maskintyper Lager Kolla priser med oss!

Tel 060-56 72 10 Mobil 070-546 93 23, Fax 060-52 53 52 e-mail: [email protected]

www.peliforest.se

VI SKOGSÄGARE 2/04

VIS-20040407-49

2004-03-22

15.47

Sida 1

Studieresa till Karelska urskogar 21/8 - 29/8

NY SKOTARVAGN från HYPRO

Helikoptrar och småbåtar tar oss till de mest exotiska målen på resan... www.rysslandsresor.com [email protected] 070-557 72 21

Hypro HV14 med drift

Vi breddar vårt maskinprogram Hypro 755

Hypro 450

Svensktillverkade kvalitétsprodukter från

Tel. 0479–22059

Se hela vårt maskinprogram på www.hypro.se

FLAKKÅPOR Jämför design, kvalitet och pris.

Gallring, vindfällen, älgtransport, plantutkörning

OXEN

MINILUNNARE

KÅPEX 0523-300 40

www.atl.nu/skog

Myreback MASKIN Box 12, 667 21 Forshaga • Tel 054-87 23 10 • www.myreback.com Två tidningar – samma sida

Annonsera? Ring 040-601 64 55 Fax 040-601 64 49 VI SKOGSÄGARE 2/04

49

VIS-20040407-50

2004-03-19

13.53

Sida 2

Värsti ngen snart här!

Honda TRX 500 Hydrostatic

Polaris 70 fuelinje 0 ktion

2

Fourtrax Rancher 350 ES

Nyhet! Marknadens smidigaste!

Kontakta Din närmaste KARA-återförsäljare Kagon AB Läppeställaren AB Box 17 Läppe 791 21 FALUN 643 95 VINGÅKER Tel 023-77 78 00 Tel 0151-601 65 070-584 46 07 070-659 46 70

Centralgatan 31 570 33 Mariannelund

ett starkt alternativ i skogen!

Tel 0496-101 90, 070-634 62 42

Tel 042-20 49 00, 0709-98 77 00 www.wbm-fleninge.com Dahlberg Maskin AB Frök 1671 870 52 NYLAND Tel 0612-503 62 070-605 56 53

KARA Finland Tel. +358 2 436 0500 Fax +358 2 438 3984

Matarbord för timmer och ved

Nyhe ter

Stark, robust, snabb El hydr, resp kombi el/traktor, bensindriven Turbingatan 8, Box 185, 598 23 Vimmerby Tel 0492-100 75, 070-717 67 88, 070-731 58 95 fax 0492-170 04 www.fagerstromsmaskin.se

Tippande pålastning - rymmer en bilbunt - äldre bord kan kompletteras Djupare och längre steg och med strävor av profilrör Två bredder: 4 meter med 4 balkar, 2,4 meter med 3 balkar

Logcon Hortinorr ab www.hortinorr.se [email protected]

(rätta) delar till lätta priser

Dixner & Co säljer nya motordelar kolvar, foder, lager, turbo m m. Med leverans ända fram till garaget. Skog, lantbruk och industri.

Perkins, Volvo BM, Valmet, MF, JD, Zetor, Ford, IH, Scania Ring för bästa pris

www.dixner.se

FI Patent Nr 111535 Patentsökt SE 0201535-2 EPC 98923263.2 DE 19882391.6

Bosjökloster 1, 243 95 Höör Tel 0413-263 95, 0706-63 77 00 www.atvcenter.nu

Vimmerbyklyven

TUNGA

...med griplastarvagn

12 03 ☞ TelFax08-29 08-98 20 38

Ärsta 301, 872 98 Noraström 0613-33010, 070-652 38 18

E t t av m a r k n a d e n s s t a r k a s t e g r i p p ro g ra m

Risgripare

Hassela Skogsprodukter AB Box 117, 828 00 EDSBYN Tel. 0271-588 10

50

Åkerivägen 11, 820 78 Hassela Tel. 0652-404 91 • Fax 0652-405 50 E-post [email protected] • www.hsp.se

VI SKOGSÄGARE 2/04

VIS-20040407-51

2004-03-22

15.48

Sida 1

TRÄSPIK Till vandringsleder, motionsspår, älgpassnr, fågelholkar, träpaneler, snickerier m m

Den nya träspiken håller längre n ä fågelholken!

KDR 310

Eldträ tel/fax 0624-106 33

ECOSÅGEN TWIN 400 Mobilt eller Stationärt Enmanssågverk

t inbygg NU med erk! kantv TILLBEHÖR • Timringsfräs för hustimring • Grovsåg för övergrovt timmer

Storgatan 75 Box 102, 383 23 Mönsterås Ordertel 0499-143 19, 143 80 Fax 0499-140 66

ET! INAL G I R O

ÖKA DIN PRODUKTION • Enkel installation • Kraftig design • Låga underhållskostnader • Fem olika modeller för att passa de flesta maskiner Bromsbelägg Bromsjustering Mutter

10 850:-

HYDR VINSCH

Hylsa

med skyddshuv

7 975:-

Specialerbjudande på spånsugar, div storlekar!

Skördare Processorer BROMSLÄNKAR Skotare

7 olika modeller PRIS fr 2 190:-

PRIS manuell

Fraktfritt kund

Besök oss på internet: http://www.drift-underhall.se

ROTATOR

OBS! BÄSTA PRISET PRIS

KDR 410

Vikt 265 kg Vikt 380 kg Hyvlingsbredd 310 mm Hyvlingsbredd 410 mm Planhyvling höjd 180 mm Planhyvling höjd 200 mm Kutterns varvtal 4100 v/min Kutterns varvtal 4100 v/min 4 st hyvelstål, dim 35x3x310 mm 4 st hyvelstål, dim 35x3x410 mm motor 3 fas 3 hk motor 3 fas 4 hk Pris exkl moms Pris exkl moms 19 000:12 400:-

www.ecosagen.se

VRIDHUS

Direkt fr huvud ån impor tör

PROLENC® AB

SVENSKT STÅL BITER BÄST Tel 070-244 75 40, 0499-102 41

Plan - & Rikthyvlar Rejäla hyvlade riktbord i gjutjärn. 4 stål i kuttern. Planbordet i gjutgods höjs och sänks med mittenpelare efter graderad skala i mm. En maskin för proffs, industri, snickeri, skolor, hemmaproffs m m. Maskinen levereras fullt utrustad med stål i kutter och spånstos.

OBS! BÄSTA PRISET

PRIS fr 2 995:-

TIMMERGRIP

inkl radiostyrning 11 995:-

6 olika modeller

SKARA, Tel 0511-187 39 t Även kvällar och helger raktfrit s F om Fax 0511-145 20 +m

Tapp Fjäder Innebroms Lager kona Stomme

PROLENC AB www.prolenc.com

Kontakta din lokala återförsäljare eller ring 0695-102 30 för mer information!

Medle - Röjaren MR 1200

M I N I S ÅG V E R K Kontakta oss eller våra återförsäljare för mera information.

Agne Eriksson AB

Levererad till nöjda kunder sedan 1990

TIMMERSÅGEN – – – – –

Elmotor 6-7, 5kW • Direktdrift • 16A • Hjälpmatning Max såglängd 6,3 m • Max diam. 500/1000 mm Stabil • Hög ytkvalitet • Effektiv kedjesmörjning Dubbla sågsvärd • Stockriktare • Skyddsbur Konkurenskraftiga priser • Kort leveranstid

Kickons Svets AB, 522 93 TIDAHOLM Tel 0502-12325 Fax 0502-14521 www.lantbruksNet.se/kickons

VI SKOGSÄGARE 2/04

[email protected]

TROLLE-Lunnare

Medle 248 931 98 Skellefteå Tel 0910-77 01 05 Fax 0910-77 03 11 www.agneeriksson.se

Annonsera? Ring 040-601 64 55 51

VIS-20040407-52

2004-03-19

13.36

Sida 2

Griplastarboggi till ATV RMT-280 kran Flexodrive 4WD till ATV

Alstor 8x8 produceras i Dingle i Bohuslän Umärkt för gallring Frötallar, vindfällen och skogsdikning m m Kan kombineras ad med tippflak ter n te Pa

0525-430 19, 070-514 30 19 KRANMAN AB

www.kranman.com

LäppeStällaren

Hör av er för demonstration

Lars Jansson AB

Alstor

Nu ännu bättre ! Till lägre pris !

450 52 DINGLE. Tel 0524-407 45, 070-586 18 11 • www.alstor.se

3

1 m /min

Helautomatisk Vedhantering !

ET! H Y N

Vedprocessor

➛ Klarar grövre ved,

rakt kapsnitt, jämn vedlängd Lägg långved på inmatningstransportören. Maskinen sköter resten. Matar in, kapar, klyver och lastar. Allt medan du lägger på ny långved...

SNABB - SÄKER - EFFEKTIV För broschyr n och informatio

ÅF för: KARA sågar laserljusjus Limab laserl Sandviks sågklingor

II

Ny knivdesign och nytt Ny bred och effektiv utmatningstransportör längdregleringssystem

Även lämplig för sågytor

Måttinställning för sågar m m

Dags att bygga hägn Vi har det ni behöver Vilthägn 2 m hartätt Tryckt furustolpe 2,5x70 Fårnät 90 cm Tryckt furustolpe 1,7x70 Gaslampor NBB MY Boggilager till Gremo

9:95/m 24:-/st 4:95/m 16:-/st 2 990:-/st 7 400:-/st

DAHLBERG MASKIN AB Frök 406, 870 52 Nyland, tel 0612-503 62

Skördaraggregat BJM 350 Skogsskördaraggregat BJM 350 bygger på stegmatarprincipen. Detta tillsammans med uppbyggnad på enkla och driftsäkra komponenter, gör att aggregatet lämpar sig att monteras på flera olika typer av basmaskiner, som t ex jordbrukstraktorer, skotare, grävmaskiner och traktorgrävare. Med sin uppbyggnad går den snabbt och enkelt att kombinera med andra verktyg på kranen. Tack vare sin låga vikt kan den monteras på relativt små basmaskiner. Enkelt • Driftsäkert • Billigt • Låg vikt

Processor SO 40 för traktor

Åbacken 310 38 Simlångsdalen

Priserna exkl moms

besök vår websida: www.ecoplug.com www.gisa.co.za/ecoplug Aldrig mer ett rot- eller stubbskott i skogen, allén, dikeskanten,runt stängsel eller byggnader tack vare

KLASS 3 - INNEHÅ L LANDE ROUNDUP® DRY

• Förarplatsen i hytten eller ute • Digital längd och diametermätning • Lättare maskin • Vinsch 40 m Kontakta oss för mer information

• Såg 44 hk • Du klarar slutavverkningar och alla slags gallringar • Kranens räckvidd 5,5 m

OBS! Metoden kan användas året runt, v ä en på frusen stubbe. Ecoplug finns att köpa hos Granngården, Home & Garden, i järnhandeln m fl.

Godkänd i certifierad skogsbruk enligt FSC standard. Kuserud 5, 458 93 FÄRGELANDA Tel 0528-700 00, kvällar 0528-700 11

52

ECOPLUG

Kungsgatan 96, 632 21 Eskilstuna. Tel: 016-51 47 00 Fax: 016-12 70 49

Sweden AB (publ) [email protected]

VI SKOGSÄGARE 2/04

VIS-20040407-53

04-03-23

13.20

Sida 1

Tävla och formge ny träbro över Virserumsån

En träkreatör belönas

Trots skiftet stannar ordförandeklubban för Kungliga Skogsoch Lantbruksakademin kvar inom familjekretJan-Åke Lundén, sen. vice preses i Ny preses Kungliga skogs(ordförande) och lantbruksär Mårten akademien. Carlsson (tidigare rektor för lantbruksuniversitetet). Han efterträder sin svåger Thorsten Andersson (tidigare landshövding på Gotland och VD för LRF). Ny vice preses, efter Margareta Ihse, är Jan-Åke Lundén som är skogschef på Södra. Det är på sätt och vis ett tecken på att skogsfrågorna under senare år fått en allt mer framskjuten roll inom akademien. Mårten och Thorsten har för övrigt inte bara familjeband, de har också varsin jordbruksfastighet bredvid varandra på Bjärehalvön. Det blev utgångsorden i Thorsten Anderssons välkomsthälsning till akademiens nye preses: ”Ibland ser jag honom plocka sten på åkrarna, än oftare plockar han fram moderna forskningsresultat, men bäst är han på att plocka fram det bästa hos varje människa”.

Den gamla bron över Virserumsån ska ersättas med en ny i trä. Nu bjuder Vägverket in till en formgivningstävling. Priset till det vinnande förslaget delas ut i sommar på Träbiennalen 2004 i Virserum. Byggstart är beräknad till 2005. – Nu kommer Virserum i centrum för svenskt trä på mer än ett sätt. Bron blir en av de första träbroarna i Sverige i det normala vägnätet, och en förebild för de broar som komma ska över hela landet, säger Henrik Teleman, chef för Virserums Konsthall och projektledare för Träbiennalen.

”En gränsöverskridande kreatör som med hela sin uppenbarelse tycks vara rotad i den susande småländska skogen. Men likt ett skogens väsen gäckar och frestar med oemotståndligt nya uppenbarelsebaserade äventyr…som kan spela på hela skalan från ekologi till ekonomi, från John Bauer till plywood.” Den eleganta beskrivningen kommer från juryn för Växjösamtalets träpris 2004 och gäller pristagaren Henrik Teleman, chef för Virserums Konsthall. Priset består av en glaspjäs och en tavla.

Norrskog till OS De Olympiska spelen ger draghjälp åt Norrskogs såg i Östavall, som förra året gjorde en vinst på 9,2 miljoner kronor. – Grekland är sedan några år vår viktigaste marknad och satsningen på de olympiska spelen har hjälpt till att ytterligare öka beställningarna, säger VD Anders Warg till Dagbladet.

Bron ska ha en sju meter bred körbana och en tre meter gång- och cykelbana. Ån som ska överbryggas är 15 meter. bred. Vägverket vill öka erfarenheterna av att bygga broar i trä för biltrafik. Träbiennalen 2004 i Virserum invigs den 6 juni och pågår hela sommaren. Den ska visa dagens och framtidens trä, från skog till arkitektur, forskning och friggebodar, lusthus och lister. Under hela sommaren blir det massor av aktiviteter i Virserum. Bland annat engageras tusentals barn över hela landet i olika skolprojekt.

www.reklammakarna.se

NorrPlant -ditt naturliga val.

[email protected] 060-59 41 74 / 070-314 52 25

SKOGSFÖRVALTNINGAR Att välja NorrPlant till leverantör gör att du som kund får en produkt med hög kvalitet till bra pris. Vill du ha hjälp med plantering och markberedning förmedlar vi gärna kontakter till någon av våra certifierade entreprenörer. Vi har ett väl utbyggt transportsystem som gör att vi kan leverera plantor över hela Norrland. Kontakta oss eller någon av de ombud som säljer våra plantor. Välkommen som kund du också! NorrPlant är det gemensamma namnet för SCA:s plantskolor, Bogrundet och Wifstamon (f.d. Höbolaplant)

VI SKOGSÄGARE 2/04

NORRBOTTENS SKOGSFÖRVALTNING 0911-775 50 VÄSTERBOTTENS SKOGSFÖRVALTNING 0950-238 50 ÅNGERMANLANDS SKOGSFÖRVALTNING 0612-257 20 MEDELPADS SKOGSFÖRVALTNING 060-19 30 00 JÄMTLAND SKOGSFÖRVALTNING 063-15 05 00

ÅTERFÖRSÄLJARE NORRBOTTEN KALIX SKOGTJÄNST 0923-101 31 | 070-329 11 01 | 070-657 62 61 VÄSTERBOTTEN KVALITETSKOG NORR

0943-240 54 | 070-662 90 57

ÅNGERMANLAND NÄSLUNDS FRIPLANT 0660-760 09 | 070-241 27 09 MAGNUSSONS SKOG & MILJÖ 0623-108 70 | 070-334 06 79 ABOR AB 0624-202 14 | 070-260 03 13 | 070-600 84 59 HULJENS SKOGSVÅRD 070-334 10 01 MEDELPAD J.LANTZ SKOGSVÅRD 060-15 90 74 | 070-312 98 93

Träflis i tanken Energimyndigheten har beviljat Växjö universitet 75 miljoner kronor i stöd för ett EUprojekt om storskalig förgasning av biomassa. Tekniken kommer att testas i Värnamo och tanken är att omvandla träflis till fordonsbränsle.

[email protected] 060-57 10 22 / 070-564 37 06

NORRPLANT Hk: Golfbanevägen 4, 860 30 Sörberge, Tfn. 060-59 41 74, www.norrplant.sca.com

JÄMTLAND FIRMA SKOGSKONSULT 0687-104 00 | 070-377 14 86 CAMFORE AB 0647-66 44 90 | 070-694 41 51 | 070-319 57 32 LOGMAN KONSULT 0640-123 40 | 070-348 58 23 LINDMANS SKOGSTJÄNST 0640-420 63 | 010-642 03 84 JIPE SKOG 0670-106 14 | 070-264 42 82 KROKVÅGS SKOGSTJÄNST 0696-68 31 05 | 070-578 31 05

53

NAMN och NYTT

Ny akademiledning

VIS-20040407-54

04-03-19

09.52

Sida 2

KRÖNIKAN

Nya hot mot äganderätten?

M

arkägarnas jakt- och fiskerätt är hotad. I varje fall om jordbruksminister Ann-Christin Nykvist får bestämma. Hon markerar i en intervju i tidskriften Fiskevård att jakt och fiske som näringskällor inte är likvärdiga med skogs- och jordbruk. Jag häpnar! Är det en ny smygsocialisering på gång? Ska det fria handredskapsfisket i kustbandet och de stora sjöarna utvidgas också till att gälla samtliga sjöar? Ska jakten bli fri? Eller är det den kommersiella allemansrätten som skall få fri tillgång till våra marker? Jag hoppas att detta övertramp in på den grundlagsskyddade äganderättens område är en följd av bristande kunskaper hos ministern. Om så inte är fallet, står vi inför en mycket allvarlig konflikt. Då måste statsministern snarast klargöra regeringens uppfattning. ❚❚❚

Jag nödgas konstatera att där

Christer Segerstéen ordförande LRF Skogsägarna

54

staten släppt fisket fritt, saknas i dag både finansiering för fiskevård och en fungerande förvaltning. Där äganderätten är kvar hos markägarna, har mer än 2000 fiskevårdsområden bildats som omsätter minst 250 miljoner kronor, varav en stor del bekostar fiskevård till allas fromma. För mig är det solklart vilket alternativ som är bäst. ❚❚❚

I vinter har vi haft spektakulära konflikter kring avverkningar på statlig mark i Norrbotten. Man kan tycka att det inte är en fråga av intresse för familjeskogsbruket utan bara för Sveaskog och Fastighetsverket. Enligt min uppfattning berör det oss i högsta grad! Det här är nämligen en fråga som också handlar om respekten för äganderätten. Och då är det inte avgörande om det är staten eller enskilda som äger marken. Här har man följt gällande lagstiftning, tagit all tänkbar hänsyn och fått tillstånd av de skogliga myndigheterna att avverka. Trots det bemöts Sveaskog och Fastighetsverket med olagliga protestaktioner som leder till polisingripanden! Min slutsats blir att samtliga inblandade parter måste söka samsyn om att uthålligt skogsbruk ska kunna bedrivas också i dessa områden. Att man inte bara stirrar sig blind på miljövärdena utan ser till helheten, som även inbegriper ekonomiska och sociala värden. Sverige måste ju kunna leva på sin skogsresurs.

Det är också hög tid att fatta kloka och välavvägda beslut om markavsättningen för naturvård. Det är en fråga som länge skapat oro och – med all rätt – ilska i skogsägarleden. Vi har kommit långt med miljöarbetet i skogsbruket. Vi har ett mycket stort frivilligt engagemang som avspeglar sig i det stora antalet gröna skogbruksplaner och i skogscertifieringen. Vi utbildar skogsägare, anställda och entreprenörer i miljöhänsyn. Och sist men inte minst inser och accepterar vi att en del av skogsmarken behöver ett formellt skydd i någon form. Men hur? Och i vilken omfattning? ❚❚❚

Det som oroar är återigen bristen på helhetssyn när myndigheterna och politikerna handskas med dessa frågor. Alltför många bollar är i luften: nyckelbiotoperna, Natura 2000, vattendirektivet, sextonde miljömålet och nu senast utredningen om värdefulla biologiska områden på statens mark. Det vilar ett tungt ansvar på statsmakterna att ta ett samlat grepp på denna vildvuxna flora av förslag. ❚❚❚

Vår bestämda mening är att alla former av markavsättningar för naturvård måste rymmas inom riksdagens beslut om miljökvalitetsmålet ”Levande skogar”. Det vill säga 900 000 hektar. Här går gränsen om målet är ett klokt utnyttjande av våra naturresurser. VI SKOGSÄGARE 2/04

VIS-20040407-55

2004-03-15

13.23

Sida 1

10 tons skogsvagn med 6,5 m kran för Dig med höga krav!

8 modeller av kompletta skogsvagnar. Från den lilla 6 tons vedvagnen till vår 12 tons drivna och välutrustade skogsvagn med 6,5 meters kran. Priser från 47.200:– på våra kompletta skogsvagnar.

Kompletta skogsvagnar från

47.200:– Hög kvalité - bra pris - säker leverans!

8 modeller av kranar från 3,2 till 6,5 meters räckvidd. Pris från 27.600:–.

NIAB Traktorprocessor 5-15B, Traktorprocessor 5-15C Helautomat

KÖP NU – Vi ger dig räntefri betalning!

NIAB ökar din kapacitet och skogsproduktion tack vare minskade stickvägsförluster och rätt trädval. NIAB tar bort de farligaste och tyngsta arbetsmomenten till en mycket rimlig investeringskostnad.

köpare får kredit på köpeav köpesumman erläggs i form av kontantinsats vid tant så gör vi ett avdrag på fakturan (ej momsdel) motsvarande 4% årsränta från leveransdag och tre månader framåt.

Exkl. längdmätning (13.400:– för monterad längdmätning)

På alla priser tillkommer moms och frakt.

Ring Din närmaste återförsäljare så får Du ett bra bytesförslag vare sig det gäller skogsvagnar eller traktorprocessor.

AS FORS MW Fabrik: E-mail: [email protected]

www.forsmw.com

FARMA NORDEN AB Försäljning: Carl-Erik Åkesson 0586-449 90. Göran Carlsson 0224-774 40. Teknisk support och reservdelar: 011-28 89 39.

VIS-20040407-56

2004-03-15

13.41

Sida 52

Hundra

Posttidning B LRF Media AB Box 6132, 200 11 Malmö

H U SQVA R N A 3 39X P. E N AV VÄ R L D E N S L ÄT TA ST E P RO F F S SÅG A R . Med en vikt på 3,8 kg och en accelerationssnabb motor på 2,4 hk är vår nya 339XP en av världens lättaste och mest effektiva yrkessågar. Den är idealisk för gallring i klenare bestånd, speciellt där terrängen är kuperad och den är utmärkt för professionell trädvård. Smal sågkropp och rejält avstånd mellan handtagen gör den välbalanserad och mycket smidig att hantera. Automatisk Smart Start

förenklar start, lätt avtagbar tändstiftskåpa underlättar service och lättåtkomlig oljepump gör det enkelt att anpassa kedjesmörjningen. Gör det lätt för dig – kom in och testa. För info och återförsäljare 036-14 66 00, www.husqvarna.se eller Gula sidorna under Trädgårdsmaskiner.