Vindpark Ljungbyholm Kalmar kommun, Kalmar län Samrådsunderlag 2012-11-15
Vindpark Ljungbyholm - Samrådsunderlag
Medverkande Sökande och projektör Gothia Vind AB Org.nr: 55 67 14-20 95 Box 321 S-431 23 Mölndal Tel: 031-33 66 590 Fax: 031-33 65 910
[email protected] Kontaktperson: Daniel Svalefors, projektledare Fastigheter Blockekulla 1:1, Konungaryd 1:4, Krankelösa 1:6, Krankelösa 10:1, Krankelösa 2:2, Krankelösa 3:1, Krankelösa 2:1, Krankelösa 9:1, Ölvingstorp 3:3, Ölvingstorp 3:5, Ölvingstorp 4:1, Ölvingstorp 13:2, Nygrantorp 1:3, Ölvingstorp 17:1, Ölvingstorp 31:1, Sundtorp 3:1 Samrådsunderlag på uppdrag av Gothia Vind COWI AB Box 12076 402 41 Göteborg 010-850 10 00 Uppdragsledare: Mattias Bååth Handläggare: Nelly Forsman Omslagsfoto: fotomontage från väg E22 Tryckt format: © Lantmäteriet Medgivande I2012/0014
2
Vindpark Ljungbyholm - Samrådsunderlag
Innehåll 1 2
3
4
5 6
7
Icke-teknisk sammanfattning 4 Bakgrund 7 2.1 Om bolaget 7 2.3 Varför vindkraft? 7 2.2 Tillståndsprocessen 8 Alternativutredning 9 3.1 Lokaliseringsprocess 9 3.2 Nollalternativ 10 3.3 Parkutformning 10 Beskrivning av verksamheten 12 4.1 Vindmätning 13 4.2 Markanvändning 13 4.3 Fundament 14 4.4 Vägar och transporter 14 4.5 Elanslutning 15 Planförhållanden 16 5.1 Riksintressen 16 5.2 Kommunala planer 16 Förutsättningar och miljökonsekvenser 18 6.1 Naturmiljö 18 6.3 Rekreation och friluftsliv 21 6.4 Landskapsbild 21 6.5 Ljud 25 6.6 Skuggor och reflexer 26 6.7 Kumulativa effekter 28 6.8 Verksamheter 28 6.9 Naturresurser 29 6.11 Luftkvalitet 30 6.12 Byggskedet 30 6.13 Miljöpåverkan under drift 30 6.14 Miljöpåverkan i samband med driftens upphörande 31 6.15 Kontroll och uppföljning 31 6.16 Övriga intressen 31 Referenser 32
3
Vindpark Ljungbyholm - Samrådsunderlag
1
Icke-teknisk sammanfattning ETABLERING AV VINDKRAFTVERK
Detta samrådsunderlag hanterar anläggandet av en vindkraftsanläggning om åtta vindkraftverk nordväst om Ljungbyholm i Kalmar kommun, Kalmar län, se figur 1.
ETABLERING AV Översikt VINDKRAFTVERK
Ljungbyholm Kalmar kommun
Översikt
Ljungbyholm Kalmar kommunTeckenförklaring Vindpark Österhultsmåla
Teckenförklaring Vindpark Österhultsmåla Vindkraftverk Ljungbyholm
Vindkraftverk Ljungbyholm Vindparksområde Original
Vindparksområde Original
Bakgrund O:\A030000\A032392\3_Pdoc\GIS\1_Proj\Översikt_Ljungbyholm_121030.mxd | Andreas Skymberg, COWI AB | © Gothia Vind
O:\A030000\A032392\3_Pdoc\GIS\1_Proj\Översikt_Ljungbyholm_121030.mxd | Andreas Skymberg, COWI AB | © Gothia Vind
Växthuseffekten är idag ett uppmärksammat klimatproblem. Utsläpp av växthusgaser, t.ex. koldioxid, ger en ökad växthuseffekt som medför att jordens temperatur stiger. En stor del av vår energi produceras idag från ändliga och/eller fossila bränslen. För att bromsa växthuseffekten är det viktigt att utsläppen av växthusgaser minskas. Vindkraft är ett steg Figur 1. Översiktskarta med projektområdet för vindpark Ljungbyholm. i rätt riktning då vindkraft inte genererar några utsläpp av växthusgaser vid drift. Vindkraft är därför ett mycket bra komplement till vår energiförsörjning och ett steg mot en hållbar framtid. 0
0
10 000
10 000
20 000
meter
Utskriftsformat: A3
20 000
meter
Skala 1:100 000
Utskriftsformat: A3
Dokumentdatum: 2012-10-30
Skala 1:100 000
Den planerade vindkraftanläggningen klassas som miljöfarlig verksamhet och kräver tillstånd enligt 9 kapitlet miljöbalken (MB). Beskrivning av verksamheten
Planerad vindkraftanläggning ligger beläget i Kalmar kommun ca fem kilometer nordost om Tvärskog och fem kilometer nordväst om Ljungbyholm. Enligt Kalmar kommuns vindkraftsplan ligger parken i ett så kallat B-område, ”möjligt utredningsområde”, men även till viss del inom ett A-område, ”särskilt lämpligt område”. Enligt Kalmar kommun skall B-områden i anslutning till A-områden prioriteras. Etableringen planeras omfatta åtta vindkraftverk med en maximal totalhöjd om 200 meter. Med åtta vindkraftverk á 3 MW beräknas den årliga elproduktionen uppgå till ca 67 GWh, vilket motsvarar ca 3 400 eluppvärmda villor (med en genomsnittlig förbrukning om 20 000 kWh/år). Föreslagen parklayout kan komma att ändras utifrån synpunkter och information som framkommer under samrådet. Miljökonsekvensbeskrivning
Föreliggande dokument är ett samrådsunderlag som tas fram i ett tidigt skede för att kommunicera planerad verksamhet. Ett samrådsunderlag är inte att förväxla med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samråd är dock en del i arbetet med att ta fram en MKB. MKB planeras utarbetas under hösten 2012 och början av 2013 och kommer att bifogas tillståndsansökan. I en MKB har konsekvenser avseende bevarandeintressen, boendemiljö, naturresurser med mera studerats och jämförts med ett nollalternativ. I samband med arbetet 4
Dokumentdatum: 201
Vindpark Ljungbyholm - Samrådsunderlag
med MKB har fördjupat kunskapsunderlag tagits fram inom naturmiljö, kulturmiljö, fåglar, fladdermöss, landskap, ljud och skuggor. Natur-, kultur- och friluftsintressen
Området för den planerade vindkraftparken är obebyggt och domineras av produktionsskog med mindre inslag av åkermark. Nordväst om projektområdet ligger Igersdela åsnät som är klassat som riksintresse för naturmiljö. Området utgörs av en del av Nybroåsen och består av ett mycket värdefullt åsnät. Inom projektområdet finns flertalet sumpskogar med naturvärden. Den genomförda naturinventeringen visade att det sammanlagt finns 24 värdefulla objekt inom området. Även fågeloch fladdermusinventeringar har genomförts och resultaten från dessa kommer att arbetas in i kommande MKB. Väster om den planerade vindparken ligger Ljungby-Hossmo som är av riksintresse för kulturmiljö. En arkeologisk utredning har genomförts i området. Utredningen resulterade i att det sammanlagt finns 27 registrerade fornminnen i projektområdet. Flertalet av dessa ligger i den östra delen av det nu aktuella projektområdet.
Inga utpekade intressen för friluftsliv förekommer inom eller i närheten av projektområdet. Landskapsbild Vindkraftanläggningen kommer att synas och påverka upplevelsen av landskapet. Graden av påverkan varierar dock med topografi, vegetation och bebyggelse. Hur människor upplever vindkraft är subjektivt och beror på hur landskapet används av betraktaren. Projektområdet ligger i ett produktionsskogslandskap och i dess närhet begränsas därför synbarheten medan vindkraftanläggningen på ett längre avstånd kommer att synas. För att kunna ge en bild av hur vindkraftanläggningen kommer att påverka landskapsbilden har ett antal fotomontage och en synbarhetsanalys tagits fram. Boendemiljö
Ljudimmissionsberäkningar för föreslagen parklayout överstiger inte 40 dB(A) vid närliggande bostads- eller fritidsbebyggelse, i enlighet med gällande riktvärden och praxis. Om rekommenderade riktlinjer för skugga riskerar att överskridas kan skuggreglerande teknik installeras på verken så att riktlinjer för skugga uppfylls. Vindkraft är generellt en mycket säker energiform. Anläggningen kommer att byggas utifrån gällande krav och riktlinjer. Byggtiden samt kontroll och uppföljning
Vindkraftverken tillverkas på fabrik och levereras i olika sektioner. Transport av verken sker troligtvis med båt och speciallastbil. Befintliga vägar kommer att användas i så stor utsträckning som möjligt, vid behov kommer vägarna att förstärkas, rätas och breddas. Även anläggning av nya vägar kommer att bli aktuellt liksom lednings- eller kabeldragning. Buller och transporter kan orsaka temporära störningar för boende i området. Ett kontrollprogram kommer vid behov att tas fram för att kontrollera och följa upp miljökonsekvenserna under driftskedet. Fastställandet av ett kontrollprogram kommer att ske i samråd med tillsynsmyndigheten. 5
Vindpark Ljungbyholm - Samrådsunderlag
Kumulativa effekter Strax norr om Österhultsmåla, knappt 1 km väster om Gothias planerade vindpark, planerar en privat markägare uppföra fyra vindkraftverk med en maximal totalhöjd på 150 meter. I september 2012 fick projektet beviljat bygglov. Avståndet mellan de båda parkerna bedöms som tillräckligt litet för att parkerna kommer att uppfattas som en grupp av verk. Detta minskar enligt kommunens vindkraftsplan risken för att lanskapet uppfattas som ett industrilandskap. Kumulativa effekter kan komma att uppstå om båda de planerade vindparkerna byggs. Konsekvenser i form av ljudoch skuggpåverkan och påverkan på lanskapsbild har utretts och kommer att utredas vidare i kommande MKB. Avstämning mot miljökvalitetsnormer
Vindkraft påverkar positivt till uppfyllandet av miljökvalitetsnormer(MKN) för utomhusluft. Uppfyllandet av MKN för fisk- och mussselvatten samt för omgivningsbuller bedöms inte påverkas av planerad etablering. För vatten kan uppfyllandet av MKN med avseende på ytvatten komma att påverkas då Holmabäcken eventuellt berörs av etableringen. Detta kommer att utredas i MKB.
6
Vindpark Ljungbyholm - Samrådsunderlag
2
Bakgrund
Gothia Vind planerar att uppföra åtta vindkraftverk med en maximal totalhöjd av 200 meter, ca 4 km nordväst om Ljungbyholm i Kalmar kommun, Kalmar län, se figur 2.
2.1
Om bolaget
Gothia Vinds verksamhet innefattar projektering, byggnation, drift och förvaltning av vindparker på platser med bra vindförhållanden i Sverige. Huvudkontoret finns i Mölndal utanför Göteborg, men projektering bedrivs på olika platser och Gothia Vind har också ett lokalkontor i Skellefteå. Företaget har funnits sedan 2006 och antalet anställda är i dag 11 personer. Personalstyrkan kommer att öka i takt med planerad tillväxt. Den egna kompetensen är omfattande inom områden som projektering, miljö- och vindkraftteknik. Vid behov anlitas spetskompetens för exempelvis inventeringar, analys av vinddata, detaljprojektering av el- och entreprenadarbeten. För mer information om Gothia Vind se www.gothiavind.se
2.3
Varför vindkraft?
Växthuseffekten är idag ett uppmärksammat klimatproblem. Utsläpp av växthusgaser ger en ökad växthuseffekt som medför att jordens temperatur stiger. Följderna blir att isarna smälter och att havsytan långsamt stiger. En stor del av vår energi produceras idag från ändliga och/eller fossila bränslen. För att bromsa växthuseffekten är det viktigt att utsläppen av växthusgaser stabiliseras. Både inom EU och i Sverige diskuteras hur användningen av förnyelsebara energikällor ska öka. För att minska utsläppen av koldioxid har EU:s medlemsländer enats om att 20 procent av EU:s totala energiförbrukning ska komma från förnybara energikällor år 2020. Denna målsättning för hela EU har sedan brutits ner av EU-kommissionen till mål för varje enskilt land och Sveriges mål blir då att 49 procent av landets totala energiförbrukning ska komma från förnybara källor år 2020. I Svergie har de energipolitiska målen skärpts genom regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik - Energi (prop. 2008/09:162). Regeringen har utifrån propositionen tagit fram en planeringsram för den svenska vindkraftutbyggnaden som ersätter tidigare planeringsmål. Planeringsramen anger att det år 2020 ska vara möjligt att producera 30 TWh från vindkraft varav 20 TWh landbaserad vindkraft. Planeringsmålet fastlogs i regeringens proposition Prövning av vindkraft (prop. 2008/09:146). Vinden som energikälla har många fördelar; den kostar inget att producera eller att använda, den tar aldrig slut och genererar heller inga utsläpp. Efter 6 - 7 månader har ett vindkraftverk pruducerat lika mycket energi som det går till att tillverka det (Energimyndigheten, 2012). De flesta delarna i vindkraftverket kan återvinnas när vindkraftverket blivit uttjänt och det kan monteras ner utan att lämna några omfattande spår på platsen. Elsystemen i Norden är sammankopplade med varandra och med systemen i Tyskland, Polen och Nederländerna. Detta innebär att ett nytt vindkraftverk i Sverige kanske inte ersätter vatten- eller kärnkraft, utan importerad kolkraft. Produktionen av 1 GWh el i ett vindkraftverk bidrar till minskade utsläpp i form av koldioxid med 1000 ton, svaveldioxid med 1,2 ton, kväveoxider med 1 ton samt minskar utvinningen av kol med 400 ton i jämförelse med ett koleldat kraftverk som använder effektiv reningsteknik (SOU 1999:75). I de flesta elsystem ger en ökad andel vindkraft rejäla utsläppsminskningar av koldioxid och andra miljöskadliga ämnen.
7
Vindpark Ljungbyholm - Samrådsunderlag
2.2 Tillståndsprocessen Gothia Vind har för avsikt att ansöka om tillstånd för uppförande av vindpark och inom vindparken uppföra vägar, uppställningsplatser och transformatorstationer. En sådan verksamhet klassas som en miljöfarlig verksamhet enligt förordning 1998:899 om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Verksamheten är en så kallad B-verksamhet, verksamhetskod 40.90 och 40.95, och är därför tillståndspliktig enligt miljöbalken. Tillstånd söks hos länsstyrelsen. I en ansökan om tillstånd för en miljöfarlig verksamhet ska alltid en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingå. Syftet med en MKB är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. En MKB möjliggör därmed en grund för en samlad bedömning av verksamhetens effekter på människors hälsa och miljön (6 kap. miljöbalken). Innan en MKB upprättas ska verksamhetsutövaren samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda avseende verksamhetens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt MKB:s innehåll och utformning. Inför samrådet skall verksamhetsutövaren lämna uppgifter om den planerade verksamheten (6 kap. 4 § MB), varför detta dokument upprättats. Då verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan enligt förordning (1998:905) om MKB kommer samråd även att ske med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda (6 kap.4 § miljöbalken). Enligt förändringarna i förordningen om miljöfarlig verksamhet, vilka trädde i kraft 1 augusti 2009, krävs i normalfallet inte längre bygglov eller detaljplan för en vindkraftanläggning som tillståndsprövats enligt miljöbalken. Förändringarna innebär också att prövningsmyndigheten endast får ge tillstånd enligt miljöbalken till en anläggning om kommun där anläggningen ska uppföras har tillstyrkt anläggningen.
8
Vindpark Ljungbyholm - Samrådsunderlag
3
Alternativutredning
Nedan görs en beskrivning av den lokaliseringsprocess som lett fram till föreslagen vindkraftanläggning vid Ljungbyholm. Alternativ utformning inom projektområdet och alternativt lokaliseringsområde kommer att studeras närmare i MKB:n.
3.1 Lokaliseringsprocess Vid val av plats för en vindkraftanläggning är vindförhållandena den främst styrande faktorn. Detta hänger samman med att investeringar i vindkraft är underkastade samma ekonomiska villkor och lönsamhetskrav som andra ekonomiska verksamheter. Vindkraftverken måste uppnå en viss produktion i förhållande till anläggnings-, drift- och underhållskostnader. För att en vindkraftanläggning ska vara lönsam bör medelvinden vara ca 7 m/s. I normalfallet uppnås lönsamhet redan vid 6,5 m/s men ju lägre vindstyrka desto större känslighet för ökade anläggnings- och elanslutningskostnader, samt förändringar av elpris och räntenivåer. Ökad komplexitet i terräng och vegetation påverkar också lönsamheten. Goda vindförhållanden mäts inte enbart i vindens medelhastighet, utan beror också till stor del av platsens turbulensförhållanden och vindgradient. En plats med hög medelvind behöver därför inte automatiskt passa bra för vindkraft. Vidare finns det krav från myndigheterna som måste uppfyllas för att verksamheten ska få miljötillstånd, till exempel vad gäller avstånd till bebyggelse, ljud- och skuggutbredning, påverkan på känsliga natur- och kulturvärden med mera. Valet av plats blir därför ofta en kompromiss mellan olika faktorer. Nya platser med enbart goda förutsättningar är tyvärr sällsynta. Gothia Vind undersöker möjligheter för etablering av vindkraft på olika platser såväl genom egen projektering som efter förfrågningar från markägare. Lämpliga platser väljs ut efter ett flertal kriterier som baseras på lönsamhetskrav, tillståndsmöjligheter samt Gothia Vinds affärsidé. I en inledande fas genomförs en översiktlig studie av områdets förutsättningar, en så kallad screening. Screeningen görs för alla områden oberoende av uppkomst, syftet är att sortera bort områden som inte är aktuella för vindkraft. Gothia Vind gjorde under 2009 inledande screeningar på drygt 150 förfrågningar från markägare och på ca 20 områden genom egen projektering. Utifrån screeningens resultat fattas beslut om att gå vidare med ytterligare granskning av området i en andra fas. Gothia Vind tar kontakt med kommun, länsstyrelse samt markägare för att få en indikation på förutsättningarna för ett projekt i området. Först efter att djupare förstudier av området genomförts fattas beslut om att driva projektet vidare. Projekten värderas sedan löpande efter processens gång för att de projekt som uppskattas ha bäst förutsättningar främst ska drivas framåt. Gothia Vinds grundläggande kriterier för ett projekt är: • vindhastighet om minst 6,5 m/s som medel vid vindkraftverkets navhöjd, • gynnsamma vindförhållanden ur vindbrukssynpunkt vad gäller framför allt turbulens och vindgradient, • elnätanslutning, vägar och monteringsplatser ska kunna ordnas och anläggas till rimliga kostnader,
9
Vindpark Ljungbyholm - Samrådsunderlag
• tillgång till mark för uppförande av vindkraftanläggningen ska kunna säkerställas genom upprättande av arrendeavtal, • möjligheten till miljötillstånd för vindkraft i området ska bedömas vara god (få motstående intressen). Anläggandet av en vindpark vid Ljungbyholm har bedömts som lämpligt då: • vindresursen på hög höjd anses god • infrastrukturen i området är bra • området består av produktionsskog • inga bostadshus finns inom 850 meter från närmaste vindkraftverk • få motsående intressen finns inom projektområdet. Kalmar kommun är positiv till vindkraft och en del av området för den planerade parken ligger inom ett område som pekats som så kallat A-område, ”särskilt lämpligt för vindkraft”. Området för den resterande delen av parken är utpekat som B-område, ”möjligt utredningsområde”. Enligt den kommunala vindbruksplanen så förordas B-områden i anslutning till A-områden.
3.2 Nollalternativ Ett nollalternativ är ett jämförelsealternativ som avser situationen om projektet inte genomförs. Ett nollalternativ i det aktuella området innebär att projektområdet genomgår en annan utveckling under 30 år. Då området idag domineras av produktionsskog skulle området troligtvis fortsätta nyttjas för skogsbruk och en plats som är väl lämpad för vindkraft inte nyttjas. De lokala konsekvenserna som skulle uppstå vid anläggning av drift av vindkraftverken uteblir; inga nya vägar byggs och inget kablage installeras. Landskapsbilden och upplevelsevärdet lämnas oförändrad och ljud- och skuggeffekter uteblir. Det kan dock inte uteslutas att omgivningarna kommer att förändras till följd av andra vindkraftanläggningar då vindförhållandena är förhållandevis goda och möjlighet finns att etablera en samlad grupp vindkraftverk i området. Nollalternativet innebär att en minskning av utsläpp av växthusgaser uteblir. Vindkraften bidrar till att uppfylla Sveriges miljömål, bland annat bidrar vindkraftverken till minskad försurning, minskad övergödning, minskad mängd marknära ozon och minskade konsekvenser av dessa faktorer för vår natur, ett bidrag som uteblir vid ett nollalternativ. Även Sveriges eftersträvan av miljökvalitetsnormer för utomhusluft påverkas positivt av en utbyggd vindkraft.
3.3 Parkutformning För att identifiera en lämplig parkutformning inom den utvalda lokaliseringen genomförs ett flertal aktiviteter: • Arrendeavtal tecknats med berörda markägare för säkerställande av marktillgång, • Området kartläggs genom platsbesök och varje specifik verksplacering utreds i fråga om möjlig fundamentering, terräng, möjlighet för kranuppställningsplats, vägdragning samt elledningsdragning, hydrologiska förhållanden m.m.,
10
Vindpark Ljungbyholm - Samrådsunderlag
• Kartstudier av natur- och kulturvärden genomförs: GIS-data från Länsstyrelsens GIS-tjänst samt från Skogsstyrelsens tjänster ”Skogens pärlor” och ”Skogens källa” laddas hem digitalt och läggs in i WindPRO och/eller GIS-program, • Kartstudier av områdets fornlämningar genomförs: GIS-data från Riksantikvarieämbetets tjänst ”Fornsök” laddas hem i digitalt format och laddas in i WindPRO och/eller GIS-program, • Studier i vindatlasprogrammet WindPRO görs för produktionsmängd med optimering utifrån vindkraftverkens inbördes förhållande mellan varandra (i fråga om vindvakar samt områdets inneboende vindförhållanden). • Beräkning av bullerutbredning genomförs med den av Naturvårdsverket rekommenderade beräkningsmodellen ”Ljud från landbaserade vindkraftverk” i vindatlasprogrammet WindPRO för att optimera antalet vindkraftverk samt för att förebygga överskridande av rådande begränsningsvärden för buller. • Beräkning av skuggutbredning genomförs utifrån bakgrundsdata om faktiska soltimmar från SMHI:s närmsta väderstation i vindatlasprogrammet WindPRO för att optimera antal vindkraftverk i parken samt för att förebygga överskridande av rådande riktlinjer för påverkan av skuggor. Utifrån dessa faktorer görs en layout som svarar för utformningen av parken i ett inledande skede i miljötillståndsprocessen. Utformningen svarar framför allt för en optimering av antal verk, energiproduktion, uppfyllande av bullerkrav, riktlinjer för skuggspridning, skyddad natur- och kulturmiljö, fornlämningar samt dokumenterade hydrologiska förhållanden. I ett inledande skede i miljötillståndsprocessen samråder Gothia Vind med länsstyrelse och kommun. Vad som framkommer under samrådet ligger till grund för de inventeringar som genomförs för bedömning av projektets miljökonsekvenser. Parklayouten revideras under miljötillståndsprocessen utifrån resultat från inventeringar, miljökonsekvensbedömning, vindmätningar samt väg- och eldragningsutredningar.
11
Vindpark Ljungbyholm - Samrådsunderlag
4
Beskrivning av verksamheten
Gothia Vind utförde förstudier för vindkraftsetablering i Kalmar kommun. Efter förstudien, där man arbetade enligt lokaliseringsprocessen, se avsnitt 3.1, fann man en möjlig lokalisering av en vindpark i Ljungbyholm. Efter detta togs kontakt med markägare i området för att kunna teckna markavtal. Den preliminära parklayouten som presenteras i samrådsunderlaget, se figur 2 och tabell 1, avser vindkraftverk av typen REpower 3,2M114. Preliminärt görs bedömningen att åtta verk ryms inom det aktuella projektområdet. Gothia Vind planerar att ansöka för placeringar enligt den så kallade box-modellen vilket möjliggör att placeringarna av verken kan justeras i ett senare skede för att optimera layouten. Med åtta verk á 3 MW beräknas den totala årsproduktionen uppgå till ca 67 GWh, vilket motsvarar ca 3 400 eluppvärmda villor (med en genomsnittlig förbrukning om 20 000 kWh/år).
ETABLERING A VINDKRAFTVER Layout
Ljungbyholm Kalmar komm Teckenförklaring
Vindpark Österhu
O:\A030000\A032392\3_Pdoc\GIS\1_Proj\Layout_Ljungbyholm_121030.mxd | Andreas Skymberg, COWI AB | © Gothia Vind
Vindkraftverk Lju
5
3
1
0
4 000
2
8
7
6
4
8 000
meter
Utskriftsformat: A3 Skala 1:40 000 Figur 2. Föreslagen parklayout som visas på kartan är preliminära ock kan komma att ändras under projekteringen.
12
Dokume
Vindpark Ljungbyholm - Samrådsunderlag
Tabell 1. Koordinater för vindkraftverksplaceringarna. Koordinaterna är angivna i SWEREF 99TM. Verksnr
X-koordinat
Y-koordinat
1
6 279 985
564 830
2
6 280 108
565 518
3
6 280 565
565 958
4
6 280 268
566 456
5
6 280 653
566 906
6
6 280 565
567 486
7
6 280 570
568 117
8
6 280 679
568 812
Då utvecklingen av vindkraftverk går framåt hela tiden bör man avvakta med att fastställa exakt turbinmodell. Då kan bästa tillgängliga teknik väljas vid upphandling, för att så sätt skapa en så effektiv vindpark som möjligt. Vid val av vindkraftverkmodell måste hänsyn tas till bl.a. beräknad driftsäkerhet, tillgång till serviceorganisation, produktionsförmåga i förhållande till pris på verken, livstid, leveranstid på verken etc. Vindkraftverkens dimensioner framgår av tabell 2 och figur 3
4.1 Vindmätning Vindmätningar vid master i närområdet tyder på en god vindpotential för det aktuella projektområdet. För att kartlägga vindresursen ytterliggare kommer en vindmätmast att sättas upp i området och eventuellt kommer mätning även att ske med mobil mätutrustning (sodar). Vindmätningar genomförs i syfte att fastställa vindhastigheter, vindriktningar, frekvenser och turbulensgrad. Vindmätningarna ligger till grund för val av vindkraftverk, produktionsberäkningar och ekonomiska kalkyler.
4.2 Markanvändning Vindkraftverken kräver mark för fundament, kranuppställningsplats, vägar, elledningar och transformatorer. Vid byggnation krävs en yta av ca 0,3 ha kring varje verk. Dessa ytor kan sedan användas för servicearbeten. Sprängningsarbeten eller resning av höga byggnader eller andra vindkraftverk inom anläggningens vindfångstområde får inte förekomma. I övrigt Totalhöjd finns inga hinder för skogsbruk eller annan verksamhet om detta inte påverkar vindkraftverken och driften. Vindkraft är ett nytt sätt att utnyttja markresurser i skogslandskap. Den lokala miljön påverkas genom att skogsarealen minskar då vägar och vindkraftverk anläggs. Fördelen är att skogsbruket kan nyttja de vägar som byggs och därmed underlättas skötseln av skogen och transporter vid avverkningar.
Rotordiameter
Navhöjd
Tabell 2: Tabellen visar vindkraftverkens dimensioner och effekt. Antal verk
8 st
Total effekt park
16-32 MW
Rotordiameter
90- 125 m
Navhöjd
100- 145m
Max totalhöjd
200 m
Antal vingar
3
Figur 3. Vindkraftverken som planeras har en maximal totalhöjd om 200 meter.
13
Vindpark Ljungbyholm - Samrådsunderlag
4.3 Fundament Det finns två huvudprinciper för fundamentering av vindkraftverk på land; gravitationsfundament och bergsfundament. Vid gravitationsfundament grävs en mottyngd ner i marken. Vid bergsfundament förankras fundamentet med bultar i berget. Val av fundament görs i ett senare skede, utifrån en geoteknisk undersökning av markens beskaffenhet, och i samråd med entreprenörer och tillverkare av vindkraftverk.
4.4 Vägar och transporter Befintliga vägar används i så stor utsträckning som möjligt. Vid behov förstärks, rätas och breddas vägarna. Även Figur 4. Exempel på ny väg för vindkraftsanläggande av nya vägar kommer att bli aktuellt, se exempel transporter. i figur 4. Planering görs i samråd med markägare samt vägförening och anpassas till resultatet från de utredningar som görs för etableringen. Preliminärt förslag till vägnät visas i figur 5. Transporten av vindkraftverken sker med lastbilar. Övriga transporter under byggnationen sker med lastbil, dumpers och grävlastare. Under drifttiden sker transporter i huvudsak med lättare fordon av personbilstyp i samband med service och underhåll. Vid större reparationer/åtgärder används tyngre fordon.
Figur 5. Preliminär vägdragning till planerade verk.
14
Vindpark Ljungbyholm - Samrådsunderlag
4.5 Elanslutning Nätägare i området är E.ON och utformning av elanslutning av den planerade vindkraftanläggningen görs i samråd med dem. Inom vindparken planeras ledningarna att förläggas i eller längs med vägdragningen. Hur dragningen slutligen kommer att ske är i dagsläget inte fastslaget men inom parken kommer markförlagd kabel att användas och troligen kommer detta också att användas för anslutning från parken. I direkt anslutning till projektområdets västra del finns idag en 130 kV luftledning som löper söderut mot Bergkvara och norrut mot Nybro. Under hösten 2011 byggde E.ON en ny 130/10kV station för matning av lokalnätet i höjd med Västrakulla, strax söder om riksväg 25 i Nybro kommun. Detta är en tänkbar anslutningspunkt för vindkraftprojektet och ligger på ett avstånd ca 6 km i NNV riktning. Figur 6 visar en karta med preliminär anslutningspunkt för vindparken.
Figur 6. Preliminär anslutningspunkt inom vindparken
15
Vindpark Ljungbyholm - Samrådsunderlag
5
Planförhållanden
5.1
Riksintressen
Ca 1,2 kilmometer öster om projektområdet ligger Ljungby-Hossmo som är av riksintresse för kulturmiljövård. Under avsnitt 6.2 ges en närmare beskrivning av riksintressets värden. Två områden med riksintresse för naturvård finns beläget i projektområdets närhet, Igersdela åsnät ca 2,5 kilometer nordväst om projektområdet och Natura 2000-området Ljungbyån 4 km norr om projektområdet, se avsnitt 6.1. Även väg 25 mellan Kalmar och Nybro som ligger norr om projektområdet är av riksintresse för kommunikation.
5.2
Kommunala planer
Länsstyrelsen samt Regionförbundet i Kalmar län har antagit ett planeringsmål med ambitionen om att 0,5 TWh (500 GWh) årligen skall produceras från vindkraft från och med 2015. Under 2011 ökade den installerade effekten vindkraft i länet kraftigt och mängden produceras el från vindkraft ökade från 162 GWh år 2010 till 334 GWh år 2011. Kalmar kommun har satt upp ett mål om att vara fossilbränslefritt år 2030. Kommunen anser att vindkraften är en viktig förnybar energikälla som kommer att få stor betydelse för att nå det fossilbränslefria målet. Kommunen håller förnärvarande på att ta fram en ny översiktplan, förnärvarande pågår utställning av planen som väntas antas i januari 2013. Projektområdet innefattas inte av någon detaljplan. Kalmar kommun antog den 28 mars 2011 en vindkraftsplan som är ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Syftet med planen är att undersöka möjligheterna för utbyggnad av vindkraft i kommunen, ge riktlinjer för hur vindkraftsetableringar kan utformas samt visa vilka områden som är bäst lämpade för vindkraft I vindkraftsplanen redovisas en lämplighetskarta för vindkraft, se figur 7. Ett av de planerade verken ligger inom ett så kallat A-område (A6), särskilt lämpligt område. I ett inledande skede av projektet planerades flertalet verk till detta område men på grund av försvarsmaktens intressen i området har antalet verk i A-området reducerats. Området för vindpark Ljungbyholm ligger därför till största del inom ett så kallat B-område (B1:6), möjligt utredningsområde. Enligt planen har landskapet i område B1:6 liten, eller mycket liten, visuell känslighet för påverkan. Planen anger också att B-områden i anslutning till redan i anspråkstagna A-områden ska prioriteras.
16
Vindpark Ljungbyholm - Samrådsunderlag
Figur 7 Lämplighetsklassning för vindkraftetablering i Kalmar kommun enligt Vindkraftsplanen som antogs 28 mars 2011. Ett av verken ligger inom område A6 och resterande verk ligger i område B1:6.
17
Vindpark Ljungbyholm - Samrådsunderlag
6
Förutsättningar och miljökonsekvenser
I detta avsnitt ges en övergripande bild av områdets förutsättningar och etableringens eventuella konsekvenser. En fördjupad konsekvensbeskriving ges i kommande MKB.
6.1
Naturmiljö
Området består till största del av produktionsskog med mindre inslag av åkrar och betesmark. Skogen domineras av gran men bitvis förekommer även tall rikligt samt inslag av björk. Våtmarker som förekommer inom området är dikningspåverkad och delvis igenvuxen. Nedan presenteras ETABLERING förekommande värden av nationellt, regionalt och lokalt intresse. Bokstäverna hänvisar till AV figur 8. VINDKRAFTVERK
Riksintresse och naturreservat
Natur
B Igersdela åsnät(A) som ligger ca 2,5 kilometer nordväst om projektområdet är av riksintresse för Ljungbyholm naturvård. Området utgörs av en del av Nybroåsen och består av ett mycket värdefullt åsnät. Kalmar kommun Landskapstypen i området visar tydligt på landskapets utveckling och är viktig för tolkning av Teckenförklaring Vindkraftverk Ljungbyholm
B
Naturminnen
ETABLERING A ETABLERING VINDKRAFTVE VINDKRAFT Natur Natur
Objekt med särskilda naturvärden enligt enligt naturvärdesbedömningen Ny väg Befintlig väg
Ljungbyholm Ljungbyho Kalmar komm Kalmar kom
Markytor med särskilda naturvärden enligt naturvärdesbedömningen Riksintressen naturvård Natura 2000
C
Teckenförklaring Teckenförklari
Naturreservat Naturminnen Ängs- & hagmarksinventeringen Landskapsvårdsavtal Naturvårdsplan Vattenskyddsomrade
0
C
A
O:\A030000\A032392\3_Pdoc\GIS\1_Proj\Natur_Ljungbyholm_121023.mxd | Andreas Skymberg, COWI AB | © Gothia Vind
O:\A030000\A032392\3_Pdoc\GIS\1_Proj\Natur_Ljungbyholm_121023.mxd | Andreas Skymberg, COWI AB | © Gothia Vind
Våtmarksinventeringen Biotopskydd Naturvärde Nyckelbiotop Sumpskog
Vindkraftverk L Vindkraftv
Naturminnen Naturminn Objekt med sä Sarskilda_v enligt naturvärd Ny väg Ny väg
Befintlig väg Befintlig vä Markytor med Markytor naturvärdesbe
Riksintressen na Riksintresse
Natura 2000 Natura 200
Naturreservat Naturreser
Naturminnen Naturminn
Ängs- & hagma Ängs- & ha
Landskapsvård Landskaps
Naturvårdsplan Naturvård
Vattenskyddso Vattenskyd
Våtmarksinven Våtmarksin
Biotopskydd Biotopskyd
Naturvärde Naturvärd
Nyckelbiotop Nyckelbiot
Sumpskog Sumpskog
4 000
0
8 000
meter
4 000 4 000
Figur 8. Naturmiljöintressen i projektområdets närhet.
18
Utskriftsformat: A3
Skala 1:40 000
8 000 meter 8 000 meter
Dokumentdatum: 2012-11-05
Utskriftsformat: A3 Skala 1:40 000 Utskriftsformat: A3 Skala 1:40 000
Dokum Do
Vindpark Ljungbyholm - Samrådsunderlag
isavsmältning i området. Dess värde kan påverkas negativt av schaktning, grustäkt, igenfyllning och markberedning (Länsstyrelsen Kalmar län, 2001). Drygt 4 kilometer norr om projektområdet ligger Natura 2000-området Ljungbyån (B). Området är mycket variationsrikt och i anslutning till ån finns flera mycket värdefulla våtmarker och odlingsmarker. Det finns inga naturreservat i projektområdets närhet och en vindkraftsetableringen bedöms inte påverka riksintressena. Regionala och lokala naturvårdsintressen Inom området finns flertalet områden som utpekats som sumpskogsobjekt av Skogsstyrelsen. Sumpskog är ett samlingsnamn för skogsbeklädd våtmark och erbjuder livsmiljöer för många växter och djur. Hänsyn kommer att tas till dessa vid placering av verk. För Holmabäcken(C) som rinner norr om projektområdet finns MKN för ytvattenstatus. Statusen bedömdes som god år 2009. Gothia Vind avser att inte påverka eller minmera påverkan på bäcken genom åtgärder och åtaganden. Eventuella konsekvenser för målet att uppnå god status år 2015 kommer att utredas i kommande MKB. Sydväst om området finns en nyckelbiotop registrerad, denna bedöms inte påverkas av en vindkraftsetablering. Naturvärdesinventering, fågel- och fladdermusinventering En naturvärdesinventering har genomförts inom projektområdet för att kartlägga förekomsten av särskilda naturvärden (Ecocom, 2011a). Under inventeringen påträffades 24 värdefulla objekt, de flesta av dessa i den södra delen av inventeringsområdet, se figur 8. Sedan inventeringen genomfördes har antalet verk reducerats och inga verk planeras nu i den södra delen av projektområdet. Ett antal skyddsvärda träd som inventerades återfinns dock i den norra delen där verk planeras. Verksplaceringar och vägdragningar kommer att anpassas till naturvärdesbedömningens resultat. Vid en första studie av rovfågelsfaunan observerades ormvråk, röd glada och duvhök (Ecocom, 2011b). Röd glada utreddes vidare i en kompletterande studie sommaren 2012 och det kunde då konstateras att vindkraftetableringen inte bör medföra nämnvärt högre kollisionsrisk för arten (Ecocom, 2012a). Vid en första fladdermusinventering kunde tio arter konstateras (Ecocom, 2011b). Då stora delar av området utgörs av produktionsskog bedömdes kollisionsrisken som liten och att en vindkraftsetableringen sannolikt inte skulle påverka fladdermusfaunan. För den del av parken som ligger närmast odlingslanskapet bedömdes det dock finnas en kollisonsrisk för vissa arter. Sedan den första inventeringen genomfördes har parken reducerats och i de delar där kollisionsrisk ansågs vara störst planeras inte längre några verk. Vid den första inventeringen gjordes inspelningar av de rödlistade arterna sydfladdermus och barbastell. För att utreda om eventuell potential för kolonilokaler förekom i närområdet genomfördes en fördjupad fladdermusstudie. Enligt rapport från Vindval (Naturvårdsverket, 2011) bör ett avstånd av 2 km upprätthållas mellan vindkraftverk och områden med kolonier av barbastell. Vid den kompletterande fladdermusinventeringen 2012 (Ecocom, 2012b) utreddes därför projektområdet och en buffertzon på 2 km runt parken. Det kunde då konstateras att det sannolikt inte finns några kolonier av varken barbastell eller sydfladdermus inom detta område. -
19
6.2
Kulturmiljö
I dagsläget finns inga permanenta bostäder eller fritidshus i närområdet men området har varit ett boendeområde under hela forntiden och det finns lämningar från alla förhistoriska perioder. Nedan presenteras förekommande värden av nationellt, regionalt och lokalt intresse. Bokstäverna hänvisar till figur 9. Riksintressen 1,2 km öster om projektområdet ligger Ljungby-Hossmo som är bedömt som riksintresse för kulturmiljö för dess maktpolitiska betydelse då flera kommunikationsleder sammanstrålar här. Ljungbyån var tidigt en viktig transportled och den sammanstrålade här med den viktiga kustvägen. Området är också rikt på fornlämningar och alla förhistoriska perioder finns representerade. ETABLERING AV Områdets värde bedöms inte påverkas av den planerade vindkraftsetableringen. VINDKRAFTVERK Kultur Regionala och lokala kulturmiljöintressen
Områdena kring Krankelösa-Krankelösaholm(B) och Ölvningstorp(C) har pekats ut i Kalmar Ljungbyholm Kalmar kommun kommuns kulturmiljöprogram. I Ölvingstorp finns b. bla. fornlämningar och Råsbäcken med
ETABLERING A ETABLERING AV VINDKRAFTVE VINDKRAFTVER
EE
Teckenförklaring Vindkraftverk Ljungbyholm
Kultur Kultur
DD
Byggnadsminnen Industriarv
Ljungbyholm Ljungbyholm Kalmar komm Kalmar kommu
Ny väg Befintlig väg Arkeologisk utredning
Teckenförklaring Teckenförklaring
Arkeologisk utredning
Vindkraftverk L Vindkraftverk Lju
Fornminnesregistret
Byggnadsminn Byggnadsminne
Fornminnesregistret
Industriarv Industriarv
Fornminnesregistret
Ny väg Ny väg
Skog o Historia
Befintlig väg Befintlig väg
Skog o Historia
Arkeologisk utr Arkeologisk utred
Riksintressen kultur
0
Arkeologisk utr Arkeologisk utred
AA
Kulturmiljöprogram O:\A030000\A032392\3_Pdoc\GIS\1_Proj\Kultur_Ljungbyholm_121026.mxd | Andreas Skymberg, COWI AB | © Gothia Vind O:\A030000\A032392\3_Pdoc\GIS\1_Proj\Kultur_Ljungbyholm_121026.mxd | Andreas Skymberg, COWI AB | © Gothia Vind
kala 1:40 000
Vindpark Ljungbyholm - Samrådsunderlag
Fornminnesreg Fornminnesregist
Fornminnesreg Fornminnesregist
Fornminnesreg Fornminnesregist
Skog o Historia Skog o Historia
Skog o Historia Skog o Historia
Riksintressen ku Riksintressen kult
BB
Kulturmiljöprog Kulturmiljöprogra
FF
Dokumentdatum: 2012-11-05
CC 0
3 000 3 000
6 000 meter 6 000 meter
GG Utskriftsformat: A3 Skala 1:30 000 Utskriftsformat: A3 Skala 1:30 000
Figur 9. Kulturhistoriska objekt enligt fornminnesregistret (rosa prickar) förekommer främst i södra delen av projektområdet.
20
Dokum Dokumen
Vindpark Ljungbyholm - Samrådsunderlag
kvarndamm som har ett värde för kultur lanskapet. Här finns också bymiljö från lagaskifte och bygdecentrum som har kulturhistoriskt värde. Krankelösa har tagits upp i kulturmiljöprogrammet då det i området finns kulturhistoriska värden i form av b. la. fornlämningar, storgårdslandskap och öppet odlingslandskap. De kulturhistoriska värdena i områdena bedöms inte påverkas av den planerade vindparken. Även Källtorp (D), Trekantens stationssamhälle (E), Ljungbyholm(F) och Ljungby by(G) har pekats ut i kommunens kulturmiljöprogram. Dessa områden bedöms inte påverkas av den planerade vindkraftetableringen. Arkeologisk utredning En arkeologisk förstudie har genomförts inom projektområdet i syfte att belysa de kulturhistoriska förutsättningarna (Landskapsarkeologerna, 2011). Efter utredningen finns det inom inventeringsområdet, 8 registrerade lagskyddade fornlämningar och 19 övriga kulturhistoriska lämningar, se figur 9. Resultatet av utredningen visar att de negativa konsekvenserna, och därmed känsligheten för intrång kan bedömas som små eller måttliga. Resultatet av den arkeologiska utredningen kommer att arbetas in i MKB och rapporten som helhet kommer att bifogas tillståndsansökan.
6.3
Rekreation och friluftsliv
Det finns inga områden i närheten som pekats ut som intresseområden för friluftliv.
6.4
Landskapsbild
Projektområdet som utgörs av skog och mindre inslag av åkermark är relativt flackt med höjdskillnader mellan 25 och 45 meter över havet. Inom området finns inga fasta bostäder, inte heller några fritidshus. Öster om projektområdet domineras landskapet av åkrar och betesmark på den bördiga Möreslätten. Lanskapet väster om projektområdet domineras av skogsområden med gran och tall. Området söder om området utgörs av produktionsskog. Norr om området ligger Konungaryd och området domineras av jordbrukslandskap. Utvecklingen går mot allt större vindkraftverk, vilket medför att verken syns på längre håll. De tidigare små gårdsverken medförde visuella förändringar över kortare avstånd än vad dagens vindkraftverk gör. Å andra sidan innebär anläggande av vindkraft i skog att terrängen och själva skogen minskar synintrycken inne i, och i närheten av parken. Även på längre håll gör skogen att vindkraftverken syns mindre än i öppna landskap, bland annat eftersom nedre delen av tornen döljs. På dagens stora vindkraftverk roterar bladen avsevärt långsammare än på mindre och äldre verk vilket ger ett lugnare synintryck. Upplevelsen av vindkraft är individuell och beror till stor del på hur området kring verken ser ut. Avståndet till vindkraftverken, landskapstyp, vegetation, topografi och placering är viktiga faktorer som påverkar upplevelsen. Individuella upplevelsevärden som beror exempelvis på bakgrund, kunskap, intressen och förväntningar påverkar uppfattningen (Boverket, 2009a). För att studera vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden har en synbarhetsanalys gjorts och presenteras i figur 10.
21
Vindpark Ljungbyholm - Samrådsunderlag
Figur 10. Synbarhetsanalys för området kring vindpark Ljungbyholm.
Synbarhetsanalysen visar att flertalet verk kommer att vara synlig norr om parken och många verk kommer att vara synliga långt öster ut från parken. Synbarheten söder och väster om parken är däremot mycket begränsad. För att ytterligare illustrera vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden har fem fotomontage tagits fram, se figur 12-16. Montagen är gjorda med vindkraftverk med en totalhöjd på 200 meter. Figur 11 visar en karta med fotopunkter och fotovinklar för montagen. Montagen bekräftar mycket av de som kan ses i synbarhetsanalysen. Fotomontaget från Konungaryd visar att vindkraftverken kommer att bli synliga från området norr om den planerade parken, figur 12. Även vid väg E22 kommer verken att vara synliga då området här är relativt flackt, se figur 13. Fotomontaget från Färjestaden på Öland, figur 14, visar att verken kommer att vara synliga också på längre avstånd+ öster om parken. Från söder, vid Tvärskog och Ljungbyholms gård, döljer topografin och skogen det mesta av verken, se figur 15 och 16. Fler fotomontage kommer att presenteras vid samrådsmötet och kommer också att finnas tillgängliga på Gothia Vinds hemsida
22
Vindpark Ljungbyholm - Samrådsunderlag
Figur 11. Fotopunkter och fotovinklar fotomontagen.
Figur 12. Fotomontage från Konungaryd norr om den planerade vindparken.
Figur 13. Fotomontage från väg E22 söder om den planerade vindparken.
23
Vindpark Ljungbyholm - Samrådsunderlag
Figur 14. Fotomontage från Färjestaden på Öland.
Figur 15. Fotomontage från Ljungbyholms gård sydöst om den planerade vindparken.
Figur 16. Fotomontage från Tvärskog sydväst om den planerade vindparken.
24
Vindpark Ljungbyholm - Samrådsunderlag
Vindkraftverk ska förses med hinderbelysning enligt Transportstyrelsen författningssamling, TSFS 2010:155, vilket varierar med verkets totalhöjd. Vindkraftverk med en totalhöjd om upp till 150 meter ska vara utrustade med blinkande medelintensivt ljus under skymning, gryning och mörker. De planerade vindkraftverken har en maximal totalhöjd om 200 meter, vilket innebär att vindkraftverk enligt föreskrift ska utrustas med blinkande högintensivt ljus. I dager ska det högintensiva ljuset ha en styrka om 100 000 candela (cd), i skymning och gryning 20 000 cd och i mörker en styrka om 2 000 cd. Ljusintensiteten får regleras +/- 25 procent och om samlad bebyggelse finns i närheten ska ljuset avskärmas så att ljusstrålen inte träffar markytan närmare än fem kilometer från verket.
6.5 Ljud Vindkraftverk alstrar ljud. Ju längre avståndet till verket är desto lägre blir ljudnivån. I Naturvårdsverkets rapport Externt industribuller – Allmänna råd, 1978:5 anges tillåtna rikvärden för ljud från vindkraftverk. Där fastslås att den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostäder inte får överskrida 40 dB(A). Merparten av ljudet från ett vindkraftverk alstras då bladen roterar och skär genom luften, så kallat aerodynamiskt ljud, se figur 17. Det uppstår även ett mekaniskt ljud från maskinhuset men detta ljud är med nyare turbiner knappt hörbart utom i verkens omedelbara närhet. Det aerodynamiska ljudet som uppstår brukar beskrivas som ett svischande. Ljudet hörs tydligare vid låga vindhastigheter eftersom det naturliga bakgrundsljudet (vindbrus, lövprassel och annat) är lägre vid dessa förhållanden. När vindens hastighet överstiger ca 8 m/s överröstas ljudet från rotorbladen av bakgrundsljudet. Det är alltså vid vindhastigheter mellan 3-4 m/s då vindkraftverken startar och upp till ca 8 m/s som risken för hörbart ljud från vindkraftverk är störst. Figur 18 ger andra exempel på ljudnivåer från vardagslivet. Då vindkraftverk planeras i närheten av bebyggelse måste ljudnivån kontrolleras. Därför har ljudnivåerna beräknats med vindatlasprogrammet WindPRO. I figur 19 redovisas reslutatet av ljudberäkningarna för åtta verk av typen Repower 3,2M114 och navhöjden 143 meter i vindpark Ljungbyholm. Beräkningen är baserad på den av Naturvårdsverket
Figur 17. Ljudalstring från ett vindkraftverk, visualiserad genom mätning med akustisk kamera. (Källa: Lindkvist, 2010)
Figur 18. Exempel på olika ljudnivåer (Vägverket 2008).
25
Vindpark Ljungbyholm - Samrådsunderlag
Figur 19. Resultat av ljudberäkningen för de åtta planerade verken i Ljungbyholm. Parklayouten och beräkningen som presenteras är preliminär och kan komma att ändras i vidare projekteringsarbete, dock får ej 40 dB(A) överskridas vid bostadshus.
rekommenderade metoden ”Ljud från vindkraftverk”, 2010 (NV dnr 382-6897-07 Rv) och visar att riktvärdet på 40 dB(A) inte kommer överskridas vid bostäder. Beräkningen avser ljudnivåer för ett värsta scenario vilket innebär att det blåser 8 m/s i riktning mot bostadshusen. I verkligheten är den förhärskande vindriktningen västlig vilket innebär att få bostäder kommer att drabbas då det öster om parken endast finns ett fåtal bostäder. Vindkraftsplanen för Kalmar kommun anger ett avstånd om minst 600 - 750 meter beroende på i vilket väderstreck vindkraftverken lokaliseras i förhållande till närliggande bostäder. För sammanhållen bebyggelse, mer än fem bostäder med upp till 100 emellan, ska ett avstånd på 1000 meter upprätthållas. I projektområdetsnärhet finns ingen sammanhållen bebyggelse och i den preliminära layouten är det minsta avståndet mellan bostäder och verk ca 850 meter . Enligt Naturvårdsverkets rapport 6241 har mätningar av infraljudsnivåer från normala typer av vindkraftaggregat visat på så låga nivåer att de är helt utan betydelse ur störningssynpunkt för människor (Naturvårdsverket, 2009).
6.6
Skuggor och reflexer
När solen skiner kan skuggor från vindkraftverkens roterande vingar upplevas som besvärande. Om och när störande skuggor uppstår beror på väderlek, solinstrålningsvinkel, avstånd samt tidpunkt på dygnet. Med höga vindkraftverk och lågt stående sol kan skuggorna bli långa.
26
Vindpark Ljungbyholm - Samrådsunderlag
Det finns inga lagstadgade begränsningar som anger under hur långa perioder personer tillåts utsättas för rörliga skuggor från vindkraftverk vid sina bostäder. De rekommendationer som brukar användas innebär att den maximalt möjliga skuggeffekten för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga 30 timmar per år (h/år) och att den sannolika skuggeffekten (beräknad som en sannolikhet baserad på statistik över soltimmar) inte bör överstiga 8 h/år och/eller 30 minuter per dag. Skulle denna rekommendation överskridas utreds platsen som skuggas utifrån faktiska förhållanden, till exempel om det finns träd eller andra hinder som också skuggar störningsmottagaren. Beräkning av maximalt möjliga skuggeffekten motsvarar en situation där solen lyser från soluppgång till solnedgång alla dagar hela året och att verket alltid är i drift. Solskenstiden definieras som den tid då den direkta solstrålningen överstiger 120 W/m2. En sannolikhetsberäkning har också gjorts där antalet soltimmar i Växjö har använts. Soltimmarna är normalvärden beräknade på åren 1961-1990, som är vår referensperiod. Solskenstiden definieras som den tid då den direkta solstrålningen överstiger 120 W/m2. I figur 20 redovisas resultatet för beräkningen av sannolikt antal soltimmar på grund av de planerade verken i vindpark Ljungbyholm. Beräkningen visar att riktvärdet på 8 timmar/år överskrid vid ett bostadshus. Därför kommer verken att utrustas med skuggdetektorer där det blir nödvändigt. Skuggdetektorerna kommer att stoppa verket under den tid som skuggor över riktvärdet kan uppstå. Det innebär att inga närboende kommer drabbas av skuggor under mer än åtta timmar per år när verken tagits i bruk.
Figur 20. Kartan visar resultatet av beräkningen för sannolik skuggpåverkan för de åtta planerade verken i vindpark Ljungbyholm.
27
Vindpark Ljungbyholm - Samrådsunderlag
6.7
Kumulativa effekter
Kumulativa effekter kan uppkomma från närliggande vindkraftverk, till exempel i form av ökad ljudspridning, ökad skuggeffekt och ökad påverkan på landskapsbilden. För att ljud och skuggor från två vindkraftanläggningar inte ska inverka på varandra krävs ett inbördes avstånd på en till två kilometer. Kumulativa effekter vid påvekan på landskapet är beroende av hur långt respektive anläggning syns i omgivningen. Den planerade vindparken vid Österhultsmåla som har beviljats bygglov ligger så pass nära Gothias planerade vindpark att kumulativa effekter kan komma att uppstå. I figur 21 redovisas resultatet av ljudberäkningar där även de fyra planerade verken i Österhultsmåla ingår. I beräkningen används verk av typen Repower 3,2M114 för vindpark Ljungbyholm och Vestas V90 för Österhultmåla. Resultatet visar att ljudnivån inte överstiger 40 dB vid något bostadshus. Figur 22 redovisar resultatet av beräkningen för den sannolika skuggpåverkan på grund av de båda parkerna. Även dessa beräkningar är baserade på verk av typen Repower 3,2M114 respektive Vestas V90. Resultatet visar att riktvärdet på 8 timmar/år riskerar att överskridas vid tre bostäder. För att säkerställa att riktvärdet inte överskrids kommer åtgärder som beskrivits i avsnitt 6.6 att vidtas.
6.8 Verksamheter Området utgörs mestadels av produktionsskog. Skogsbruk kan även fortsättningsvis bedrivas och anses inte påverkas nämnvärt eftersom verken tar en liten yta i anspråk. Sannolikt kan transportmöjligheterna i området bli bättre då vissa befintliga vägar kommer att förstärkas samt att det kommer anläggas en del nya vägar för transport av material, vindkraftverk och kranar i byggnationsfasen samt servicebilar under driften. Även jakt kan fortsättningsvis bedrivas i området.
Figur 21. Resultat av ljudberäkningen för de åtta planerade verken i Ljungbyholm och de fyra planerade i Österhultsmåla.
28
Vindpark Ljungbyholm - Samrådsunderlag
Figur 22. Kartan visar resultatet av beräkningen för sannolikt skuggpåverkan för de åtta planerade verken i vindpark Ljungbyholm och de fyra planerade verken i Österhultsmåla.
6.9 Naturresurser Skogsbruk är den huvudsakliga markanvändningen inom området. Detta bedöms inte påverkas nämnvärt av en vindkraftsetablering då verken tar en förhällandevis liten yta i anspråk, se avsnitt 6.7.
6.10 Risk och säkerhet Risk för olyckor föreligger främst vid byggnation/nedmontering samt under reparation och service av vindkraftanläggningarna. Det är mycket ovanligt med olyckor i samband med drift av vindkraftverk. Vid speciella meteorologiska förhållanden kan det förekomma risk för isbildning på vindkraftverkens rotorblad förekomma. Det uppkommer främst vid temperaturer kring 0°C, hög luftfuktighet och på högre höjder över havet. Om dessa förutsättningar finns så krävs det dessutom att vindkraftverken har stått stilla en längre tid i kallt och fuktigt klimat för att fenomenet ska kunna inträffa. Snö eller is som då eventuellt fått fäste på vindkraftverkets vingar riskerar att slungas iväg när vindkraftverket tas i drift igen. Fenomentet är ovanligt och problem med nedisning har uppträtt på höga höjder i samband med speciella meteorologiska väderförhållanden, såsom dimma med efterföljande frost och underkylt regn. Majoriteten av registrerade iskast visar att isen mestadels inte kastas längre än 100 meter från vindkraftverkets tornbas (Garrad Hassan 2007). Om meterologiska studier skulle visa på förhöjd sannolikhet för iskast sätts varningsskyltar upp runt anläggningen. Rotorbladen kan också utrustas med issensorer som stoppar verken 29
Vindpark Ljungbyholm - Samrådsunderlag
då isbeläggning bildas (Elforsk, 2004). Ett EU-forskningsprogram om vindkraft i kallt klimat har beräknat riskavstånd för iskast. Vid en maximal vindhastighet om 25 m/s ger beräkningsmetoden ett största riskavstånd om ca 350 meter. Inom detta område för den planerade parken finns inga bostäder. Sannolikheten att ett rotorblad lossnar och slungas iväg från vindkraftanläggningen är mycket liten.
6.11 Luftkvalitet Ett vindkraftverk i drift ger inga utsläpp till luften som kan bidra till växthuseffekten eller påverka luftkvaliteten negativt. Om den planerade anläggningen kan ersätta elproduktion från fossila bränslen får den positiva konsekvenser genom minskade utsläpp av bland annat koldioxid, partiklar och försurande ämnen. Åtta vindkraftverk med en årlig produktion på ca 67 GWh skulle vid varje år undvika följande utsläpp från fossil elproduktion (SOU 1999:75): •
utvinning av ca 27 000 ton kol
•
utsläpp av ca 67 400 ton koldioxid
•
utsläpp av ca 67 ton kväveoxid
•
utsläpp av ca 81 ton svaveldioxid
Jämförelsen har gjorts med stenkol då Sverige är en del av den nordiska elmarknaden (Nordpol) och 15-20 procent av elproduktionen i denna kommer från kolkraft. Nyttjandet av vindkraft kan inverka positivt på MKN för utomhusluft.
6.12 Byggskedet Vindkraftverken tillverkas på fabrik och levereras i olika sektioner till platsen för det planerade området. Transport av verken sker troligtvis med båt och speciallastbil. Maskinhus, nav och blad levereras på lastbil och reses med hjälp av en större mobilkran. Befintliga vägar kommer att användas i så stor utsträckning som möjligt, vid behov kommer vägarna att förstärkas, rätas och breddas. Även anläggning av nya vägar kommer att bli aktuellt liksom lednings- eller kabeldragning. Dessa arbeten kräver materialtransport som orsakar buller och avgasutsläpp. Under byggtiden görs även fundamentarbeten vilket innebär transporter av betong och armering. Arbetena kan ge upphov till buller. Fundamentering görs utifrån två huvudprinciper; gravitationsfundament och bergfundament. Vid gravitationsfundament grävs en mottyngd ner i marken. För bergsfundament förankras fundamentet med bultar i berget. Buller och transporter kan orsaka temporära störningar för boende i närområdet. För transporter till anläggningen kommer allmänna vägar att användas. För uppställningsplatser och förbättring eller nyanläggning av vägar krävs material. Strax söder om projektområdet finns en bergtäkt vilken kommer att nyttjas om möjligt för att reducera transportlängden.
6.13 Miljöpåverkan under drift Vindkraft är en mycket ren energiform under den aktiva drifttiden, vid normal drift sker varken utsläpp till luft eller vatten och inget avfall uppstår. Service av verken utförs två gånger per år. Ett eventuellt oljespill tas omhand inne i maskinhuset eller i tornet. Om ett läckage inträffar fungerar 30
Vindpark Ljungbyholm - Samrådsunderlag
botten som ett kar för uppsamling och utgörs av en gjuten, tät konstruktion. Botten räcker för uppsamling av all olja vid ett växellådshaveri. Skulle maskinhusets botten läcka är tornets nedre sektion tät. Vid ett läckage stoppas omedelbart produktionen och servicepersonal skickas till platsen.
6.14 Miljöpåverkan i samband med driftens upphörande När driften av anläggningen upphör kan berört område återställas och vindkraftverken monteras ner. Kablar lämnas kvar i marken och fundamenten täcks över och lämnas kvar om detta bedöms vara den lämpligaste miljömässiga åtgärden. Nedmonteringen och återställandet av platsen medför liksom vid byggtiden några dagars transport och nedmonteringsarbete. Utöver avgaser från transporter och kortvarigt slammer kan även detta ske utan några påtagliga miljökonsekvenser. Totalt sett är det endast en liten del av skogens yta som tas i anspråk vid en vindkraftetablering och vid upphörande av driften kan skogen återplanteras. Vid nedmontering av verken kommer delarna så långt möjligt att gå till återvinning, dels av miljöskäl, dels av ekonomiska skäl.
6.15 Kontroll och uppföljning För att säkerställa driften samt kontrollera och följa upp miljökonsekvenserna under driftskedet kommer ett kontrollprogram vid behov att tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten.
6.16 Övriga intressen Försvarsmakten har intressen inom projektområdet, av sekretesskäl får inte exakt utbredning på dessa lämnas ut offentligt. Hänsyn har tagits till dessa intressen vid framtagande av preliminär utformning av parken. Luftfartsverket och Kalmar Airport har inget att erinra mot vindkraft enligt den preliminära utformningen. Även telecombolag har tillfrågats och har inget att erinra mot parkutformingen av parken. Avstånden mellan vindkraftverken och större kraftledningar, järnvägar och större vägar överstiger vindkraftverkens totalhöjd. Samråd med Transportstyrelsen kommer att hållas.
31
Vindpark Ljungbyholm - Samrådsunderlag
7
Referenser
•
Boverket (2009a): Vindkraften och landskapet – att analysera förutsättningar och utforma anläggningar
•
Boverket (2009b): Vindkrafthandboken. Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden
•
Boverket (2003): Planering och prövning av vindkraftsanläggningar
•
Ecocom (2011a), Inventering av naturvärden vid Ljungbyholm i Kalmar län 2011
•
Ecocom (2011b), Inventering av rovfåglar och fladdermöss vid Ljungbyholm i Kalmar län 2011.
•
Ecocom (2012a), Avrapportering av kompletterande inventering av röd glada vid Ljungbyholm 2012
•
Ecocom (2012b), Komplettering av fladdermusinventering vid Ljungbyholm med särskild inriktning på potentiella kolonimiljöer
•
Elforsk (2004): Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat - nedisning, iskast och avisning. Elforsk rappaort 04:13.
•
Garrad Hassan (2007), Recommendations for risk assessments of ice throw and blade failure in ontario, 2007 Garrad Hassan Canada Inc.
•
Kalmar kommun (2012) Översiktsplan unika Kalmar, utställningshandling
•
Lanskaps arkeologerna (2011), Arkeologisk utredning och kulturmiljökonsekvensbeskrivning inför planerad vindkraftsetablering vid Ljungbyholm, Ljungby socken, Kalmar län
•
Lindkvist, P. (2010): Lågfrekvent buller från vindkraftverk - Mätning och modellering i bostadsrum med avseende på ljudutbredning och ljudisolering, KTH. Februari 2010,
•
Länsstyrelsen i Kalmars län (2001): REGISTERBLAD - Område av riksintresse för naturvård i Kalmar län.
•
Naturvårdsverket (1978, 1983): Naturvårdsverkets allmänna råd 1978:5 rev. 1983. Riktvärden för externt industribuller.
•
Naturvårdsverket (2001): Ljud från vindkraftverk. Rapport 6241
•
Naturvårdsverket (2005): Val av plats för vindkraftsetableringar. Rapport 5513
•
Naturvårdsverket (2009): Vindkraftens miljöpåverkan. Resultat från forskning 2005-2007
•
Naturvårdsverket (2009): Ljud från vindkraftverk. Reviderad utgåva av rapport 6251. Koncept 20 april 2010
•
Naturvårdsverket (2011): Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss - En syntesrapport
•
Pedersen, E (2007): Human respons to wind turbine noise. Perception, annoyance and moderating factors. Göteborgs Universitet, Occupational and Environmental Medicine, Department of Public Health and Community Medicinem, The Sahlgrenska Academy
•
Pedersen, E & Waye (2002): Störningar från vindkraft: undersökning bland människor boende i närheten av vindkraftverk. Avd. för miljömedicin Göteborgs Universitet
•
Proposition 2008/09:146 Prövning av vindkraft
•
Proposition 2008/09:162: En sammanhållen klimat- och energipolitik - Energi
•
Proposition 2005/06:143: Miljövänlig el med vindkraft – åtgärder för ett livskraftigt vindbruk
•
Proposition 2001/02:143: Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörjning
32
Vindpark Ljungbyholm - Samrådsunderlag
•
Räddningsverket (2007): Nya olycksrisker i ett framtida energisystem
•
SOU 1995:75: Rätt plats för vindkraft
•
Svensk Vindenergi: Myter om vindkraft
•
Transportstyrelsens krav (TSSFS 2010:155)
•
Widing, A; Britse, G & Wizelius, T (2005): Vindkraftens miljöpåverkan. Fallstudie av vindkraftverk i boendemiljö. Centrum för vindkraftsinformation, Inst. för naturvetenskap och teknik, Högskolan på Gotland
•
Wizelius, T (2007): Vindraft i teori och praktik. 2:a upplagan
•
Energimyndigheten, www.energimyndigheten.se, oktober 2012
•
Länsstyrelsens GIS-tjänst, www.gis.lst.se/, oktober 2012
•
Naturvårdsverket, www.naturvardsverket.se, oktober 2012
•
Svensk Vindenergi, www.vindkraftsbranschen.se, oktober 2012
33
