VASA STADS BOKSLUT 2011

VASA STADS BOKSLUT 2011

BOKSLUT 2011

Vasa stads ekonomisektor

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Stadsdirektörens översikt

1

I VERKSAMHETSBERÄTTELSEN 1. VASA STADS FÖRVALTNING 1.1 Stadens organisation 1.2 Stadens förvaltning 1.3 Stadens personal

3 3 4 6

2. VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN 2.1 Den allmänna ekonomiska utvecklingen 2.2 Utvecklingen inom kommunalekonomin 2.3 Vasas ekonomiska utveckling 2.3.1 Arbetsplatser, sysselsättning och produktion 2.3.2 Befolkning 2.4 Väsentliga förändringar i Vasas verksamhet och ekonomi 2.5 Uppskattning av de mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna 2.5.1 Skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott 2.5.2 Finansieringsrisker 2.5.3 Miljörisker

7 7 8 9 9 13 14 16 16 16 17

3. ORDNANDET AV DEN INTERNA KONTROLLEN 3.1 Stadsstyrelsens redogörelse för ordnandet av den interna kontrollen 3.2 Den interna revisionen 3.2.1 Verksamhetsidé 3.2.2 Objekten för den avslutade räkenskapsperioden

18 18 20 20 20

4. RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS 4.1 Resultaträkning och nyckeltal 4.2 Resultaträkningens intäkter 4.2.1 Verksamhetsintäkter 4.2.2 Skatteinkomster 4.2.3 Statsandelar 4.2.4 Finansieringsintäkter 4.3. Resultaträkningens kostnader 4.3.1 Verksamhetskostnader 4.3.2 Finansiella kostnader 4.4 Verksamhetsbidrag och årsbidrag

21 21 22 22 22 24 24 24 24 24 25

5. FINANSIERING AV VERKSAMHETEN 5.1 Finansieringsanalys och nyckeltal

26 26

6. DEN FINANSIELLA STÄLLNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN 6.1 Balansräkning och nyckeltal 6.2 Balansräkningens struktur

28 28 30

7. TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER

31

8. KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI

32

9. KOMMUNKONCERNENS BOKSLUT 9.1 Koncernresultaträkning och nyckeltal 9.2 Finansieringsanalys för kommunkoncern 9.3 Koncernbalansräkning och nyckeltal 9.4 Väsentliga skillnader mellan stadens balans och koncernbalansen

36 36 37 38 39

10. BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT

40

II BUDGETUTFALL 1. UPPFYLLANDE AV MÅLEN 1.1 Mål för verksamheten som är bindande i förhållande till fullmäktige 1.2 Uppnående av målen som ställts på affärsverken 1.3 De centrala dotterbolagens mål och uppfyllandet av dem Utfallssituationen gällande målen för verksamheten vilka är bindande i förhållande till fullmäktige 31.12.2011 2. EKONOMISKT UTFALL 2.1 Driftsekonomidelens utfall Förvaltningarnas verksamhetsberättelser 2.2 Resultaträkningsdelens utfall (staden utan affärsverk) 2.3 Investeringsutfall (staden utan affärsverk) 2.4 Utfallet för finansieringsdelen (staden utan affärsverk) 2.5 Sammandrag av utfallet för anslag och inkomstuppskattningar 2.5.1 Driftsekonomidelen 2.5.2 Investeringsdelen 2.6 Nettoenheternas ekonomiska utfall 2011 2.7 Sammanfattning av anslagsöverskridningar

43 54 54 55 134 137 139 139 139 143 146 153

III BOKSLUTSKALKYLER Resultaträkning Finansieringsanalys Balansräkning Koncernresultaträkning Finansieringsanalys för kommunkoncern Koncernbalansräkning Resultaträknings - sammanställning Finansieringsanalys - sammanställning Balansräknings - sammansättning

156 157 158 160 161 162 164 165 166

IV BILAGEUPPGIFTER Bilageuppgifter för uppgörande av bokslutet Resultaträkningens bilageuppgifter Balansräkningens bilageuppgifter Bilageuppgifter angående säkerheter och ansvarsförbindelser Bilageuppgifter angående personalen Koncernbokslutets noter Förteckning över använda bokföringsböcker

170 171 173 178 179 180 186

V

AFFÄRSVERKENS BOKSLUT Affärsverkens inverkan på resultatet Affärsverkens inverkan på finansieringen Affärsverkens inverkan på balansräkningen Österbottens räddningsverk Vasa Regionala Företagshälsovård Vasa Hamn Vasa Hussektor Vasa Vatten

41 41 41 42

188 189 190

1

Stadsdirektörens översikt Allmänt Som ett resultat av kommun- oh servicestrukturreformens långa beredningsprocess fattades i juni 2011 beslutet om ett sammanslagningsavtal mellan Vasa stad och Lillkyro kommun. Som en följd av beslutet bestämde finansministeriet att en särskild kommunindelningsutredning ska göras, eftersom kommunerna inte har någon gemensam markgräns. Kommunindelningsutredare Harry Bondas gav sin utredning och ett förslag som förordar en kommunsammanslagning i december 2011. I januari 2012 tillställdes statsrådet för fastställelse Vasa stadsfullmäktiges och Lillkyro kommunfullmäktiges gemensamma förslag till en kommunindelning enligt Bondas förslag på så sätt att Vasa och Lillkyro sammanslås till en kommun 1.1.2013. Arbetet för att förbättra näringslivets utvecklingsförutsättningar som staden hade startat under tidigare år fick en fortsättning på ett viktigt sätt år 2011. Huvudvikten i detta arbete låg i att förbättra logistiklösningarna och verksamhetsförutsättningarna. Land- och flyglogistikcentrumen grundades och en totalrenovering och utbyggnad av Vasklotbron inleddes, vilket i fortsättningen ger möjligheter till en betydlig utökning av sjötransporterna. En arbetsseger kan också anses vara det första eltågets ankomst till Vasa 12.12.2011, som var resultatet av elektrifieringsprojektet för järnvägen, som till största delen genomfördes med stadens förhandsfinansiering. Utvecklingen av logistikkedjorna drabbades dock av ett bakslag då rederiet RG-Line, som trafikerar den viktiga rutten Vasa-Umeå, sökte sig i konkurs i november 2011. Med konkursen realiserades också stadens borgensansvar i bolaget på 2,7 miljoner euro. Vid kommunikationsministeriet görs som bäst en utredning om tryggandet av regelbunden trafik i Kvarken. Vasa stads positivt starka utveckling fortsatte mätt med många centrala mätare. Särskilt glädjande har detta varit med beaktande av krisen i euroområdet och den allmänna osäkerheten i världsekonomin. Regionens industri - i synnerhet energiindustrin - har lyckats bibehålla sin produktionsvolym. Av industrins export går största delen till länder utanför Europa, varvid eurons försvagade valutakurs har gett fördelar. I Vasa var arbetslöshetsgraden fortfarande en och en halv procentenheter lägre än i hela landet och fjärde lägst i de 25 största städerna. Vasas arbetsplatssufficiens var fortfarande bäst bland landets 20 största städer. Bruttonationalprodukten per invånare i Vasas stadsregion har sedan 2006 visat en klar tillväxt. Regionens bruttonationalprodukt hade ökat jämfört med de största stadsregionerna och var tredje bäst efter Helsingfors och Rauma stadsregioner. Under de senaste åren har Vasa stadsregions relativa position stärkts ytterligare. Vasa har hittills klarat sig ur den ekonomiska recessionen med förhållandevis små förluster. År 2011 var betydelsefullt med tanke på stadens befolkningsutveckling då folkmängden i september överskred gränsen på 60 000 invånare. Stadens folkmängd i slutet av 2011 var 60 398 personer. Tillväxten från föregående år var 811 personer, dvs. 1,4 procent. Det är även värt att notera att ökningen till antalet är störst sedan år 1972.

2 Ekonomi Den fastställda budgeten 2011 visade ett underskott på 3,5 miljoner euro. Utfallet för räkenskapsperioden 2011 visar ett överskott på 3,9 miljoner euro och årsbidraget är 26,3 miljoner euro. De huvudsakliga orsakerna till att man lyckades undgå underskottet är tre: Kostnaderna för den specialiserade sjukvården blev mindre än beräknat då man lyckades minska antalet klinikfärdiga patienter. För det andra lyckades man dämpa ökningen av personalutgifterna, och för det tredje blev utgifterna för utkomststöd mindre än beräknat tack vare en exceptionellt bra sysselsättningssituation i Vasa. På uppkomsten av överskottet inverkade också i hög grad den stora ökningen av samfundsskatteinkomsten, som berodde på goda resultat inom energiindustrin i Vasa åren 2009 och 2010. Det totala skatteinflödet ökade med 7,5 % från år 2010, medan motsvarande ökning i hela landet var 3,9 %. Eftersom Vasa är ett växande landskapscentrum har det varit nödvändigt att satsa på en betydande utvidgning och utveckling av basserviceproduktionen. Sedan år 2007 har driftsekonomin vuxit med en årstakt som nästan är större än landets medeltal, och investeringarna har varit betydligt över inkomstfinansieringsgränsen. Staden har dock under den gynnsamma perioden 2006–2011 lyckats få ett kumulativt överskott på 34,1 miljoner euro och hålla sitt skuldbelopp på 1 796 €/invånare, vilket är betydligt under jämförelsestädernas nivå. Det finns dock skäl att också i fortsättningen fästa uppmärksamhet vid dämpandet av ökningen av verksamhetsutgifterna genom utveckling av serviceproduktionen. I slutet av år 2011 hade totalt 5 907 personer ett gällande anställningsförhållande med Vasa stad. Stadsdirektör Tomas Häyry

3

1. VASA STADS FÖRVALTNING 1.1 Stadens organisation år 2011

Stadens affärsverk 2011: Vasa regionala företagshälsovård, Österbottens räddningsverk, Vasa Hamn, Vasa Hussektor och Vasa Vatten.

4 1.2 Stadens förvaltning Stadsfullmäktige är Vasa stads högsta beslutsfattande organ som ansvarar för stadens verksamhet och ekonomi. Till stadsfullmäktige hör 51 fullmäktigeledamöter. Platserna har fördelats mellan de olika partierna enligt följande: SFP 13, Samlingspartiet 11, SDP 11, Vänsterförbundet 5, Gröna förbundet 3, Pro-Vaasa 2, Kristdemokraterna 2, Centern 2 och Sannfinländarna 2. Ahlnäs Anna-Lena (SFP) Ahopelto Johanna (Saml) Andrejeff Pirjo (SDP) Axell May-Gret (KD) Björkman Minna (SFP) Boucht-Lindeman Helena (SFP) Blomfeldt Ragnvald (SFP) Frantz Hans (SFP) Granfors Ulla (SFP) Gullberg Tom (SFP) Haapaoja Arja (C) Heinonen Marko (Saml) Hellman Per (SDP) Hokkanen Heimo (KD) Hyttilä-Huhta Tytti (Gröna) Häkkinen Juha (Saml) Hällfors Päivi (SDP) Isomöttönen Vesa (VF) Isomäki Margit (SDP) Kloo Barbro (SFP) Kujanpää Raija (Saml) Kumpula-Natri Miapetra (SDP) Lamminmäki Heikki (Pro-V) Lehto Taina Inkeri (VF) Leppälä Harri (Sannf) Luukkonen Hannu (Saml)

Mantila Anneli (VF) Miettinen Arja (SDP) Moisio Harri (VF) Mäenpää Pekka (VF) Mäkynen Ari (Saml) Mäkynen Jukka (Sannf.) Mäntymaa Markku (Saml) Nordman Håkan (SFP) Nygård-Fagerudd Wivan (SFP) Osala Tapio (Gröna) Pastuhov Kari (C) Pukkila Aimo (SDP) Rapo Seppo (Saml) Rauhala Raimo (SDP) Rundgren Salla (Saml) Sankelo Janne (Saml) Siltanen Aino (Pro-V) Skåtar Kaj (SFP) Strand Joakim (SFP) Swanljung Anna (Gröna) Teppo Erkki (SDP) Tulimaa Leena (Saml) Uhlgrén Arttu (SDP) Vehkaoja Marjatta (SDP) Wägar Lars-Erik (SFP)

Som stadsfullmäktiges ordförande fungerade under år 2011 Håkan Nordman, som I vice ordförande Pirjo Andrejeff och som II vice ordförande Markku Mäntymaa. Under året ordnades 12 sammanträden. Bokslutet och utvärderingsberättelsen för år 2010 godkändes 20.6.2010 och budgeten för år 2012 godkändes 12.12.2011. Stadsstyrelsen har i uppgift att leda Vasa stads förvaltning och verksamhet i enlighet med de grunder som stadsfullmäktige godkänt. Till stadsstyrelsen hör 11 ledamöter: Frantz Hans (SFP) Kujanpää Raija (Saml) Miettinen Arja (SDP) Moisio Harri (VF) Mäkynen Ari (Saml) Nygård-Fagerudd Wivan (SFP)

Pastuhov Kari (C) Rauhala Raimo (SDP) Swanljung Anna (Gröna) Vehkaoja Marjatta (SDP) Wägar Lars-Erik (SFP)

Som stadsstyrelsens ordförande fungerade Raija Kujanpää, som I vice ordförande Marjatta Vehkaoja och II vice ordförande Wivan Nygård-Fagerudd. Stadsstyrelsen sammanträdde under året 34 gånger.

5 Underställd stadsstyrelsen fungerar två sektioner: Planeringssektionen och allmänna sektionen. Planeringssektionen sammanträdde 15 gånger under år 2011 och allmänna sektionen 11 gånger. Till sektionerna hörde under år 2011 följande ledamöter: Planeringssektionen Ahlnäs Anna-Lena (SFP) Axell May-Gret (KD) Häkkinen Juha (Saml) Moisio Harri (VF) Mäkynen Ari (Saml) Rauhala Raimo (SDP), ordf. Rundgren Salla (Saml) Siltanen Aino (Pro-V) Skåtar Kaj (SFP) Vehkaoja Marjatta (SDP) Wägar Lars-Erik (SFP)

Allmänna sektionen Ahonpää Markku (SDP) Frantz Hans (SFP) Heinonen Marko (Saml) Kloo Barbro (SFP) Miettinen Arja (SDP), vice ordf. Mäenpää Pekka (VF) Mäkynen Ari (Saml) Siltanen Aino (Pro-V) Wägar Lars-Erik (SFP), ordf.

Nämndernas och direktionernas uppgift är att leda verksamheten och ekonomin inom sina verksamhetsområden för uppnåendet av de mål som fullmäktige uppställt. År 2011 fanns det sammanlagt 11 nämnder och 11 direktioner inom staden. Nämnder Centralvalnämnden Revisionsnämnden Landsbygdsnämnden Social- och hälsovårdsnämnden Nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning Utbildningsnämnden för andra stadiet Fritidsnänden Biblioteksnämnden Kulturnämnden Byggnads- och miljönämnden Tekniska nämnden

Direktioner Direktionen för Vaasan kaupunginteatteri och Vasa stadsorkester Direktionen för läroavtalsväsendet Direktionen för Österbottens museum Direktionen för Tikanojas konsthem Direktionen för Vaasan työväenopisto Direktionen för Vasa arbetarinstitut Direktionen för affärsverket Österbottens räddningsverk Direktionen för affärsverket Vasa Regionala företagshälsovård Direktionen för affärsverket Vasa Hamn Direktionen för affärsverket Vasa Hussektor Direktionen för affärsverket Vasa Vatten

Kommittéerna har stadsstyrelsen valt för att sköta och förbereda vissa uppgiftsområden. Utöver ledamöterna i ovan nämnda kommunala organ är även uppgiftsområdenas ledande tjänsteinnehavare samt föredragande tjänsteinnehavare redovisningsskyldiga

6 1.3 Stadens personal Antalet ikraftvarande anställningsförhållanden den sista dagen år 2011 var 5 907 (5 872 år 2010), varav 4 425 (4 376) ordinarie anställda och 1 482 (1 496) visstidsanställda. I antalet ordinarie personal är alla personer i ordinarie anställningsförhållande med, fastän vederbörande personer skulle ha tjänstledighet/arbetsledighet. Till den vissanställda personalen hör alla anställningsförhållanden som ingåtts för en viss tid, inklusive alla timlärare. I de ovan nämnda siffrorna ingår också personer anställda med sysselsättningsmedel. Dessa uppgick i slutet av året till 66 (62). I siffrorna ingår inte Österbottens räddningsverks s.k. halvordinarie brandmän i bisyssla 519 (524). Antalet årsverken, om lärarna inte medräknas, var 4 663 (4 622). I summan ingår sysselsatta. Personalmängden enligt uppgiftsområde 2010-2011 presenteras i bokslutets noter. Det totala antalet anställda 31.12.2011 var 35 personer större än i slutet av år 2010. Ökningen förklaras av den vakansökning som ingick i budgeten. Ökning har skett bl.a. inom social- och hälsovårdsväsendet dit största delen av de nya vakanserna inrättades. Personalen inom småbarnsfostran och grundläggande utbildning var på samma nivå år 2011 som föregående år. Anställda med sysselsättningsstöd var något fler än år 2010.

*därtill halvordinarie brandmän i bisyssla 519 (2010; 524 / 2009; 547)

Lönernas och arvodenas totalsumma uppgick år 2011 till 181,7 milj. euro, varav driftsekonomidelens löner var 180 milj. euro och investeringsdelens löner 1,7 milj. euro. Antalet heltidsanställda arbetstagare uppgick i slutet av år 2011 till totalt 4 932 (4 845). Av den ordinarie personalen var 78 % (78 % 2010) kvinnor och 22 % (22 %) män. Av den visstidsanställda personalen var 77 % (76 %) kvinnor och 23 % (24 %) män. Hela personalens genomsnittsålder år 2011 var 43,8 år (43,7 år 2010). Den ordinarie personalens genomsnittsålder var 46,0 år (45,9 år) och för den visstidsanställda personalen 36,6 år (36,4 år). En personalberättelse uppgörs separat, där bl.a. mängden och kvaliteten vad gäller personalresurserna samt de uppnådda resultaten beskrivs.

7 2. VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN 2.1 Den allmänna ekonomiska utvecklingen Det ekonomiska året i Finland 2011 började bra då utvecklingen av produktionen, exporten och sysselsättningsläget var rätt positiv och utsikterna för den närmaste framtiden var gynnsamma. Läget var liknande också på andra håll i världen. Den ökade osäkerheten som började i slutet av sommaren i synnerhet inom euroområdet har börjat synas i realekonomin. Ekonomiska statistikuppgifter som publicerades i slutet av året visade att den ekonomiska aktiviteten på bred front mattas av både i Finland och i övriga Europa, och de tidigare prognoserna om en positiv ekonomisk tillväxt 2012 har justerats nedåt i väsentlig grad. Enligt en prognos av Pellervo taloustutkimus når eurokrisen sin svåraste tidpunkt morsdagen 2012. Enligt finansministeriets decemberprognos kommer tillväxten att mattas av också utanför Europa och sammantaget uppskattas den ekonomiska tillväxten i världen mattas av tillfälligt till 3,5 procent år 2012 och på nytt tillta år 2013. Tyngdpunkten i den ekonomiska tillväxten i världen finns i utvecklingsländerna, medan tillväxten i de traditionella industriländerna mattas av eller utvecklas till en lågkonjunktur. Prognosen för den genomsnittliga tillväxten i euroområdet 2012 är nolltillväxt, även om prognoserna för ekonomierna i länder som är viktiga handelspartner för Finland, såsom Sverige, Tyskland och Ryssland, visar snabbare tillväxt än tillväxttakten i Europa i medeltal. Finlands ekonomiska tillväxt uppskattas till 2,6 % år 2011. Under 2012 års första del är den ekonomiska tillväxten mycket obefintlig eller till och med svagt negativ, men enligt prognoserna tar den fart igen under senare delen av 2012, om man i skuldkrisen i euroländerna framskrider i en riktning som förbättrar förtroendet och eliminerar osäkerheten. Prognosen för bruttonationalproduktens årsförändring är ungefär en halv procent. Även om man lyckats sköta det akuta läget står vi inför ett betydande hållbarhetsunderskott i den offentliga ekonomin på grund av den kraftiga ökningen av de åldersbundna utgifterna. I sin helhet uppskattar finansministeriet hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin till ca 5 % av vår bruttonationalprodukt år 2015. Av det hänför sig ungefär hälften till den kommunala ekonomin. Trots att den kommunala ekonomin nu visar tecken på återhämtning måste den bära på de utmaningar som hållbarheten medför och dessutom det stora underskottet som anhopats i den kommunala ekonomin på grund av att den kommunala fasta egendomen förfaller. Den internationella ekonomin är för närvarande förknippad med flera riskfaktorer som, om de realiseras, kan ha snabba återverkningar på sysselsättningen och på så sätt försvaga skatteinkomstutvecklingen i kommunerna. Av produktionen i Vasa är nästan 80 % export, som innebär att verkningarna i Vasa är speciellt stora. Centrala ekonomiska variablers utveckling åren 2008 - 2013** Bruttonationalprodukt, förändring Arbetslöshetsgrad Inflation Inkomstnivå Källa: Kommunförbundet, Finansministeriet

2008 1,0 6,4 4,1 5,6

2009* -8,2 8,2 0,0 4,0

2010** 3,6 8,4 1,2 2,6

2011** 2,6 7,9 3,5 2,8

2012** 0,4 8,1 2,7 3,4

2013** 1,7 8,0 2,2 2,6

8 2.2 Utvecklingen inom kommunalekonomin 2011 Helhetsbilden av den kommunala ekonomin 2011 var gynnsam. Statens tidigare åtgärder, slopandet av FPA-avgiften, höjningen av kommunernas fördelningsandelar gällande samfundsskatten och höjningen av de nedre gränserna för fastighetsskatten hade fortfarande år 2011 en positiv inverkan till fullt belopp på kommunernas ekonomi. Även kommunernas skattehöjningar och sparåtgärder gjorde att det ekonomiska läget i de flesta kommunerna behölls tämligen stabilt. Lånestocken fortsatte att öka betydligt. Enligt förhandsuppgifterna ökade kommunernas verksamhetskostnader förra året med fyra procent och verksamhetsbidraget ökade med drygt fem procent. Redovisningen av skatteinkomsterna och ökningen av statsandelarna var även de fyra procent jämfört med föregående år. Samfundsskatteinkomsterna ökade 18,6 %, kommunalskatterna 2,9 % och fastighetsskatterna 2,5 %. Den genomsnittliga kommunalskattesatsen steg 0,19 procentenheter efter att 49 kommuner hade höjt sin kommunalskattesats. Antalet kommuner med negativt årsbidrag ökade från sex till 26 kommuner år 2011. Kommuner med över 100 000 invånare hade högst årsbidrag/invånare dvs. 560 €/invånare. I Vasas grupp av jämförelsestäder med 40 000-100 000 invånare var årsbidraget 274 €/invånare. Kommunerna har skuldsatt sig i mycket snabb takt under åren 2008-2011, då investeringarna har varit större än inkomstfinansieringen. Investeringsnivån i Vasas jämförelsestäder har under åren 2006-2011 varit i medeltal 510 €/invånare, medan den genomsnittliga nivån på årsbidraget har varit 390 €/invånare. Lånestocken i jämförelsestäderna har ökat från 2008 då nivån var 1 900 €/invånare till 2 295 €/invånare år 2011. Skuldsättningen har i själva verket varit ännu snabbare då man tar i beaktande de lån som lyfts via kommunernas bolag. Sedan 1997 har årsbidraget inom kommunsektorn inte något år räckt till för att finansiera grundrenoveringar och underhåll av de kommunala grundstrukturerna, såsom daghem, skolor, sjukhus och väg- och gatunät. Detta har lett till ett s.k. inkomstfinansieringsunderskott, som kommunerna har finansierat genom försäljning av egendom och framför allt genom lån. Under åren 1997-2011 har det bildats ett inkomstfinansieringsunderskott på totalt över tio miljarder euro.

Källa: Kommunförbundet, http://www.kommunerna.net

9 2.3 Vasas ekonomiska utveckling 2.3.1 Arbetsplatser, sysselsättning och produktion Den färskaste statistiken om antalet arbetsplatser är från år 2009, då det fanns 35 572 arbetsplatser i Vasa. På 2000-talet har antalet arbetsplatser ökat med 4 295. År 2009 minskade antalet arbetsplatser med 775. I Vasa minskade antalet arbetsplatser proportionellt dock betydligt långsammare (-2,1 %) jämfört med hela landet (-3,7 %). I Vasa var utvecklingen positivare än i de flesta andra stora städer i Finland. I Vasa har en ny arbetsplatstillväxt uppenbarligen skett under senare delen av år 2010, då arbetslöshetsgraden redan var lägre än året innan. Tillväxten ser också ut att ha fortsatt år 2011, då arbetslöshetsgraden fortsatte att minska.

2 000

TYÖPAIKKOJEN MÄÄRÄN MUUTOS VAASASSA 31.12.2000–31.12.2009 FÖRÄNDRING I ANTALET ARBETSPLATSER I VASA 31.12.2000–31.12.2009

1 543

1 500 1 000

1 226 719

635

548 283

500

214

134

0 -232

-500 -1 000

-775

-1 500 2000

2001

2002

2003

2004

LÄHDE : TILASTOKESKUS / KÄLLA : STATISTIKCENTRALEN

2005

2006

2007

2008

2009

KAUPUNKIKEHITYS / STADSUTVECKLING / JK 21.2.2012

Ökningen i antalet arbetsplatser var störst inom hälsovårds- och socialservicen (+ 330) och inom utbildningen (+ 153) åren 2008–2009. Antalet arbetsplatser minskade mest inom byggandet (- 362) och industrin (- 245). Vid en granskning av hela 2000-talet har utvecklingen av antalet industriarbetsplatser dock varit mycket positiv (ca + 1 000 arbetsplatser). FÖRÄNDRING I ANTALET ARBETSPLATSER ENLIGT NÄRINGSGREN I VASA 31.12.2007–31.12.2009 -500

-250

Tillverkning

0

250

330

Hälso- och sjukvård, sociala tjänster -119

Parti- och detaljhandel

153

Utbildning

109

Offentlig förvaltning och försvar, obl.soc.fösäkr. -42

Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap, teknik Byggverksamhet Uthyrning, fastighetsservice, rese- och stödtjänster Information och kommunikation Transport och magasinering

-362 -70 -55 -86 70

Hotell- och restaurangverksamhet 18

Övrig serviceverksamhet

38

Finans- och försäkringsverksamhet

44

Kultur, nöje och fritid

28

VVS-, el- och avfallshantering osv. Fastighetsverksamhet Övriga och icke klassificerade Primärproduktion KÄLLA: STATISTIKCENTRALEN

500

-245

-18 44 23 STADSUTVECKLING / JK 16.11.2011

10 Av arbetsplatserna finns var tredje inom den offentliga förvaltningen, utbildningen, hälsovården och socialtjänsterna. Var fjärde arbetsplats finns inom industrin. ARBETSPLATSERNA ENLIGT NÄRINGSGREN I VASA 31.12.2009 0

5 000

10 000 8 550

Tillverkning 6 139

Hälso- och sjukvård, sociala tjänster Parti- och detaljhandel

3 390 2 927

Utbildning

2 371

Offentlig förvaltning och försvar, obl.soc.fösäkr. Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap, teknik

1 871

Byggverksamhet

1 708

Uthyrning, fastighetsservice, rese- och stödtjänster

1 664

Information och kommunikation

1 579 1 348

Transport och magasinering

970

Hotell- och restaurangverksamhet

767

Övrig serviceverksamhet Finans- och försäkringsverksamhet

675

Kultur, nöje och fritid

652

VVS-, el- och avfallshantering osv.

365

Fastighetsverksamhet

247

Övriga och icke klassificerade

223

Primärproduktion

126 STADSUTVECKLING / JK 16.11.2011

KÄLLA: STATISTIKCENTRALEN

Vasas arbetslöshetgrad var i genomsnitt 7,6 % år 2011, dvs. lägre än år 2010 (8,3 %) och år 2009 (7,9 %). År 2011 var Vasas arbetslöshetsgrad fjärde lägst vid en jämförelse med de 25 största städerna. TYÖTTÖMYYSASTE VAASASSA 2009, 2010 JA 2011 ARBETSLÖSHETSGRAD I VASA 2009, 2010 OCH 2011 10,0

2009

9,8

2010

9,4

2011 9,0

8,7

9,2

8,8

8,8 8,5 8,3

8,4

8,7

8,0

8,0

8,0

7,9

7,8 7,3

7,1

8,0

7,0

8,1 8,2

7,3 7,1

8,2

7,9

8,0 7,6 7,2

8,1

7,2

7,2

7,5

7,0

7,2 7,0

6,9

6,9

7,0

6,0 1

2

3

LÄHDE: TYÖ- JA ELINKEINOMINISTERIÖ KÄLLA: ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIET

4

5

6 7 kk / mån.

8

9

10

11

12

KAUPUNKIKEHITYS / STADSUTVECKLING / JK 21.2.2012

11 I Vasa fanns 2 209 arbetslösa år 2011, vilket var 239 mindre än år 2010. TYÖTTÖMIEN MÄÄRÄ VAASASSA 1991-2011 ANTALET ARBETSLÖSA I VASA 1991-2011

5000 4988 4745

4698

työttömät työnhakijat yhteensä arbetslösa arbetssökande sammanlagt

4545 4306

4000

3892 3486

3808 3452

3000

3130 3071 3097 3119 2875 2507

2000

1568 1552

1487 1439 1281

932

917 527

42

0

pitkäaikaistyöttömät långtidsarbetslösa

877

2209

2009 1860

1128 1089

1063

1000

2448 2273

1918

1061 993

887

817 781 763 762

646 492

769

462 377 317 397

nuorisotyöttömät 657 655 594 519 521 548 511 418 419 230 ungdomsarbetslösa 339 257 228 385 326

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 LÄHDE : TYÖ- JA ELINKEINOMINISTERIÖ KÄLLA : ARBETS - OCH NÄRINGSMINISTERIET

KAUPUNKIKEHITYS / STADSUTVECKLING / JK 21.2.2012

Vasa stadsregions bnp per invånare (37 106 euro) var tredje högst vid en jämförelse med de 20 största stadsregionerna år 2009. Bnp var högre endast i Helsingfors (46 627 euro) och Rauma (37 119 euro) stadsregioner. På 2000-talet har ökningen av bnp varit proportionellt störst inom Vasa stadsregion (+ 54,8 %). BKT / ASUKAS 20 SUURIMMALLA KAUPUNKISEUDULLA 2000–2009 BNP / PERSON I DE 20 STÖRSTA STADSREGIONERNA 2000–2009 50 000 Helsinki - Helsingfors Rauma - Raumo Vaasa - Vasa

45 000

Tampere - Tammerfors Turku - Åbo Salo

40 000

Kuopio Saimaa - Saimen Oulu - Uleåborg

35 000

Jyväskylä Seinäjoki

30 000

Rovaniemi Kouvola Hämeenlinna - Tavastehus

25 000

Lahti - Lahtis Pori - Björneborg Mikkeli - S:t Michel

20 000

Joensuu Kotka Varkaus

15 000 2000

2001

2002

2003

2004

LÄHDE: TILASTOKESKUS / KÄLLA: STATISTIKCENTRALEN

2005

2006

2007

2008

2009

KAUPUNKIKEHITYS / STADSUTVECKLING / JK 21.2.2012

12 År 2009 hade Vasa högst arbetsplatssufficiens (133,5 %) vid en jämförelse med de 20 största städerna. Vasa erbjuder alltså relativt sett flest arbetsplatser till sina grannkommuner. Till Vasa pendlar ca 12 300 arbetstagare och från Vasa till andra ställen ca 3 400 arbetstagare. Nettopendlingen till Vasa var ca 8 900 arbetstagare. Mest pendlade man till Vasa från Korsholm (ca 5 200), från Laihela (ca 1 500), från Lillkyro (ca 900) och från Malax (ca 750). Pendlingen beror till största delen på att endast cirka hälften av regionens befolkning bor i Vasa men att mer än 70 % av arbetsplatserna finns i Vasa. ARBETSPLATSSUFFICIENS 2009 (%) DE 20 STÖRSTA STÄDERNA OCH VASAREGIONEN 0

50

100

150 133,5 131,9 124,2 124,1

Vasa Helsingfors Tammerfors Åbo Uleåborg Joensuu Seinäjoki Lahtis Kuopio Kotka Jyväskylä Björneborg Villmanstrand Tavastehus Salo S:t Michel Vanda Rovaniemi Kouvola Esbo

122,2 112,5 112,5 111,8 110,9 108,9 107,5 107,4 106,5 105,6 104,5 104,5 102,8 100,1 98,5 95,2

Vasaregionen: Vasa Vörå Korsnäs Malax Storkyro Lillkyro Korsholm Laihela

133,5 90,3 81,9 73,9 68,0 55,7 54,6 54,4

KÄLLA: STATISTIKCENTRALEN

STADSUTVECKLING / JK 20.12.2011

PENDELÖINTI VAASAAN JA VAASASTA 1995–2009 PENDLING TILL OCH FRÅN VASA 1995–2009 14000

Vaasaan, till Vasa Vaasasta, från Vasa 12000

nettopendelöinti, nettopendling*

9497

10000 8512

9704

9966

10223

12320

8737

8854

8931

3471

3520

3389

2007

2008

2009

10475

8829 8203 7780

7657

8000

6017

12374

11027 9942

8048

5748

12208 11456

6367

7256

7137

7296

7411

2686

2829

2927

3064

2704

2000

2001

2002

2003

6929

7000

2479

2568

1998

1999

6350

6000

4000

1909

2031

2145

1996

1997

3247

3253

2005

2006

2000

0 1995

LÄHDE : TILASTOKESKUS / KÄLLA STATISTIKCENTRALEN

2004

KAUPUNKIKEHITYS / STADSUTVECKLING / JK 20.12.2011

13 2.3.2 Befolkning Vasa hade 60 398 invånare i slutet av år 2011. Stadens befolkning har ökat kraftigt på senare år. Under de senaste fem åren har befolkningen ökat med i genomsnitt ca 550 invånare per år. Enligt År 2011 ökade stadens befolkning med till och med 811 invånare. Detta är största ökningen på över 30 år. Språkfördelningen i Vasa är följande (2011): finskspråkiga 41 521 (68,7 %), svenskspråkiga 14 725 (24,4 %) och personer med annat modersmål 4 152 (6,9 %). Antalet finskspråkiga har ökat med 744, antalet svenskspråkiga med 429 och antalet personer som talar ett annat modersmål med 1 63 under senaste fem år. VAASAN VÄESTÖ 31.12.2000–31.12.2011 BEFOLKNINGEN I VASA 31.12.2000–31.12.2011 61 000

60 398 59 587

60 000

59 175 58 597

59 000 57 998 57 622

58 000 56 737

57 014 56 925 56 953 57 030

57 241

57 000

56 000 2000

2001

2002

2003

2004

2005

LÄHDE: TILASTOKESKUS / KÄLLA: STATISTIKCENTRALEN

2006

2007

2008

2009

2010

2011

KAUPUNKIKEHITYS / STADSUTVECKLING / JK 16.3.2012

VUOSITTAINEN VÄESTÖMUUTOS ÅRLIG BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING 1000

811

750 500

277

250

28

77

2003

2004

381

376

2006

2007

599

578

2008

2009

412

211

0 -89

-250 2001

2002

2005

LÄHDE: TILASTOKESKUS / KÄLLA: STATISTIKCENTRALEN

2010

2011

KAUPUNKIKEHITYS / STADSUTVECKLING / JK 16.3.2012

I Vasa har befolkningens åldersstruktur blivit klart äldre under de senaste decennierna. Antalet personer som har fyllt 65 år ökade med ca 3 000, medan antalet 0–19-åringar hölls på ungefär samma nivå 1991–2011. Enligt Vasas befolkningsplan ökar antalet personer som har fyllt 65 år kraftigt åren 2012–2020 (ca + 2 500). Enligt befolkningsplanen kommer även antalet 0–19-åringar att öka åren 2012–2020 (ca + 740). Förutsättningen för detta är givetvis att Vasas snabba befolkningstillväxt fortsätter.

14

14000

65+ -VUOTIAAT JA 0–19-VUOTIAAT VAASASSA 1990-2020 (TOTEUTUNUT KEHITYS VUOTEEN 2010) 65+ -ÅRINGARNA OCH 0–19-ÅRINGARNA I VASA 1990-2020 (FÖRVERKLIGAD UTVECKLING TILL ÅR 2010)

13000

12000

11000

10000

9000

65+ v./år

8000

0-19 v./år 7000 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 LÄHDE: TILASTOKESKUS (1990–2010) / KÄLLA: STATISTIKCENTRALEN (1990–2010)

KAUPUNKIKEHITYS / STADSUTVECKLING / JK 22.2.2012

2.4 Väsentliga ändringar i Vasas verksamhet och ekonomi År 2011 var betydelsefullt med tanke på stadens befolkningsutveckling, eftersom folkmängden i september överskred gränsen på 60 000 invånare. Folkmängden ökade under verksamhetsåret med 811 invånare, vilket är den högsta befolkningstillväxtsiffran sedan år 1972. Social- och hälsovårdssektorn Införandet av stadens nya ledarskapssystem kom även till synes inom Social- och hälsovårdsverket. Tjänsten som social- och hälsovårdsdirektör drogs in och verket leds direkt av vård- och omsorgsdirektören, som inom centralförvaltningen fungerar även som sektordirektör. Inom socialarbete och familjeservice uppfylldes under året på ett bättre sätt kraven för de utsatta tiderna. Vad gäller utkomststödet uppfylldes under året kravet på att behandla de skriftliga ansökningarna om utkomststöd inom den utsatta tiden. Utvecklandet av invandrararbetet fortsatte genom många samarbetsprojekt. Verkställandet av praxis i den godkända mentalvårdsstrategin inleddes. Inom hem- och anstaltsvården var det en betydelsefull sak att kvalitetssystemet blev klart, och för detta fick resultatområdet ett kvalitetserkännande enligt SHQS-kriterierna sommaren 2011. Förbättrandet av vårdens nivåstrukturering märktes avsevärt inom specialsjukvården i att antalet s.k. klinikfärdiga vårddagar halverades jämfört med år 2009. Det faktum att den grundliga renoveringen av avdelningarna 8 och 9 blev klar i slutet av året underlättade det fortsatta utvecklandet av avdelningarnas arbetsfördelning. På hösten inleddes ett inventerings- och planeringsarbete vad gäller servicestrukturen tillsammans med Aalto-universitets Sotera-institut. Hälsovårdsservicens resultatområde: Hälso- och sjukvårdslagen trädde i kraft 1.5.2011. Lagen medförde många skyldigheter för hälsovårdsservicen vilka i huvudsak kunde uppfyllas. Man höll sig inom gränserna för vårdgarantin när det gäller möjligheten att få

15 komma till läkare (3 mån.) och tandläkare (6 mån.). Möjligheten att få komma till tandläkare har försvårats till följd av den stora efterfrågan; väntetiden till ickebrådskande vård är ca 5 månader. Inom läkarjouren införde man en indelning baserad på brådskandeklass vad gäller patienterna (triage), genom vilken väntetiden till jourpolikliniken kunde göras kortare. Laihela - Lillkyro-resultatområdet: Situationen vad gäller möjligheten att få vård samt vården överlag överensstämmer ändå i båda kommunerna lagstiftningen till alla delar. Bildningssektorn Beredningen av organisationsändringen inom kultursektorn gjordes år 2011 så, att verksamheten kan inledas i överensstämmelse med den nya organisationsmodellen 1.1.2012. Efterfrågan på dagvård ökade i och med befolkningstillväxten och till följd av ett bra sysselsättningsläge. År 2011 ökades antalet dagvårdsplatser inom småbarnsfostran med ca 70. Alla sökande har kunnat erbjudas en plats inom den tid som fastställs i lagen. Målet att utbudet ska motsvara efterfrågan på vård på området har dock inte förverkligats till alla delar. Det nya skiftdaghemmet Rödluvan och daghemmet Lumikki blev klara på hösten. Man strävade efter att svara på arbetskraftsbehovet genom att trygga en attraktiv och konkurrenskraftig gymnasie- och yrkesutbildning på andra stadiet och ett mångsidigt utbud av högskoleutbildning i Vasa stad. Yrkesinstitutets och vuxenutbildningscentrets nya lokaler för Metall och El invigdes vid Sampo-campuset. De nya lokalerna förbättrar avsevärt nivån på undervisningen och gör den mer attraktiv. Inom Vasa vuxenutbildningscenter ökade verksamhetens volym år 2011 mer än beräknat. Staden har som mål att koncentrera de yrkeshögskolor som finns i staden till Brändö campusområde. Besluten om grundande av fastighetsaktiebolaget Brändö Campus fattades av stadsfullmäktige i februari 2011. Tekniska sektorn För tekniska sektorn var det ett livligt år och t.ex. investeringarna var fortfarande av rekordstorlek – utfallet var totalt 48,0 miljoner euro. Fullmäktige godkände två stora och viktiga strategier på sitt möte i slutet av året, dvs. Vasa generalplan 2030 med tillhörande grönområdesstruktur och Vasa stads markpolitiska program. Staden överlät 136 bostadstomter år 2011, vilket är 4 % mer än år 2010. Sammanlagt 65,5 ha råmark skaffades för ca 0,9 miljoner euro. Antalet bygglov ökade 4,9 % jämfört med antalet år 2010, och sammanlagt 752 bygglov beviljades år 2011. Byggande av ny kommunalteknik har inletts på Långskogens område och fortsatt i Böle och Bobäck. Byggandet av nya huvudleder fortsatte på Mellanvägen, Gerby Strandvägen och Pohjolagatan. Gatusaneringar utfördes på Vasklot bro, Ansasgatan och Neptunsvägen. Totalt var investeringarna för kommunaltekniken ca 10,6 miljoner euro. Grönområdesenheten beviljades priset Årets Stadsbragd 2011 för att den höjde kvaliteten på stadens grönområden.

16 Inom hussektorn färdigställdes exceptionellt många investeringsobjekt år 2011. Investeringsutgifterna var totalt 24,9 miljoner euro. Fem nybyggnader (9 598 m2) färdigställdes och de här färdigställda byggnadernas anskaffningsvärde var totalt 14,5 miljoner euro. Av nybyggnadsobjekten färdigställdes daghemmet Rödluvan, VYI-Vakk:s byggnader för El och Metall, servicebyggnaden vid Öjberget och skyddsbostäderna för rusmedelsmissbrukare. Grundliga renoveringar utfördes vid bl.a. O-fastigheten vid Vöyrinkaupungin koulu, gymnasiefastigheterna på Kyrkoesplanaden 27 och avdelningarna 8 och 9 vid stadens sjukhus. Till investeringarna för grundliga förbättringar används 14,4 miljoner euro. Vid Vasa Vatten har byggarbetena vid Påttska reningsverket framskridit bättre än planerat (Vasa Vattens totala investeringar var 9,7 miljoner euro). Vasa Hamns totala godsvolym steg till 1,6 miljoner ton och rampen för tunga transporter i hamnen färdigställdes. 2.5 Uppskattning av de mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna På kommunens verksamhet inverkar bl.a. risker med verksamheten, finansiella risker och skaderisker. 2.5.1 Skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott På skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott har man berett sig genom att försäkra och fondera. Genom att försäkra bereder man sig på bl.a. brandskador i fastigheter och ansvarsskador. Med hjälp av skadefonden har man berett sig på finansiering av följande skador som är på eget ansvar: • Skador som drabbat fast och lös egendom • Skador till följd av verksamhetsavbrott • Ansvarsskador som staden enligt den gällande rätten är ansvarig att ersätta • Ersättningsansvar som eventuellt uppstår utgående från borgensförbindelse Beloppet i skadefonden 31.12.2011 är 7,5 miljoner euro. Fullmäktige har 12.3.2007 fastställt stadgarna gällande minimibeloppet för medlen i fonden, förkovrande av fonden och användningen av medlen i fonden. Stadens försäkringar var under verksamhetsåret i försäkringsbolaget IF vad gäller de i lag bestämda försäkringarna och i försäkringsbolaget Pohjola vad gäller de frivilliga försäkringarna. De frivilliga försäkringarnas omfattning har ökats med en VVS- och verksamhetsavbrottsförsäkring. Självriskgränserna har sänkts i fråga om fastighetsförsäkringarna. Från och med januari 2011 har staden dessutom kommuninvånarna tillgodo en frivillig olycksfallsförsäkring för verksamheter som anordnas av staden, en sk. kommuninvånarförsäkring. 2.5.2 Finansieringsrisker Av finansieringsriskerna år 2008 fästes speciell uppmärksamheten på ränterisken. Stadens låneportfölj är till stor del bunden till de rörliga räntorna, vilket på lång sikt har konstaterats vara mest förmånligt. Då är det dock svårare att förutse ränteutgifterna och

17 ränterisken är större. Åtgärder har vidtagits för att öka den skyddade låneandelen med att ingå ränteswap-avtal. Vid utgången av år 2011 var ränteswap-avtalen sex till antalet. I slutet av år 2011 var den skyddade andelen av låneportföljen ca 45 %. Stadens syn på räntan är att räntenivån håller på att sjunka, även om sänkningen kommer att vara relativt moderat under 2012. Enligt prognoserna hålls ECB:s styrränta på nuvarande nivå eller sjunker en aning under år 2012. Situationen på finansmarknaden är dock fortfarande mycket känslig. 2.5.3 Miljörisker Miljöfaktorer som möjligen har inverkan på verksamheten och/eller ekonomin är bl.a.: Tillståndet för stängning av avstjälpningsplatsen i Sunnanvik är under fortsatt behandling, något beslut erhölls ännu inte år 2011. I bokslutet 2011 ingår en reservering på 2,4 miljoner euro för landskapsarbeten på avstjälpningsplatsen i Sunnanvik, reserveringens tillräcklighet uppskattas efter det att beslutet har erhållits. I slutet av år 2008 erhölls Vasa förvaltningsdomstols beslut om de besvär som inlämnats om tillståndet att leda avloppsvatten. De stränga tillståndskraven för beslutet ändrades inte, en kväveborttagning på 70 % året runt ska vara i bruk 1.7.2012. Vasa Vatten har i sin investeringsplan berett sig på de investeringar som krävs i miljötillståndet för avloppsvattenreningen, investeringarna hänför sig i planen till åren 2011–2012.

18 3. ORDNANDET AV DEN INTERNA KONTROLLEN 3.1 Stadsstyrelsens redogörelse för ordnande av den interna kontrollen Målen för den interna kontrollen och ordnandet av den har beskrivits i Vasa stads anvisningar för den interna kontrollen, som stadsstyrelsen har godkänt 29.9.2003. Bestämmelser om den interna kontrollen finns också i ekonomistadgan (24.2.1997) och i revisionsstadgan (1.1.1997) Med hjälp av den interna kontrollen säkerställs att målen nås, verksamheten är enligt lagar, stadgar, anvisningar och beslut, resurserna är i resultatgivande användning, tillgångarna är tryggade samt ledningens information är riktig, ändamålsenlig och rättidig. Stadsstyrelsen och stadsdirektören svarar på koncernnivån för ordnandet och för utfärdande av direktiv för den interna kontrollen. Redogörelsen för den interna kontrollen baserar sig på en utvärdering som förvaltningarna utför om ordnandet av den interna kontrollen. Utvärderingarna har behandlats i respektive nämnd/direktion som ett separat ärende i samband med behandlingen av förvaltningens verksamhetsberättelse. Utvärderingen har gjorts på en frågeblankett som uppgjorts av ekonomisektorn. Förvaltningarna ombads utvärdera följande delområden inom den interna kontrollen: − processerna, − beslutsfattandet och ledarskapet, − personalförvaltningen, − bestämmelserna inom verksamheten och ekonomin, planeringen och uppföljningen, − ekonomiförvaltningen och bokföringen samt − avtalsverksamheten. Iakttagande av stadganden, bestämmelser och beslut Lag- och stadgeenligheten i organens och myndigheternas beslut uppföljs regelbundet i enlighet med 51 § i kommunallagen genom förfarandet med upptagningsrätt. Om utnyttjandet av rätten att uppta ett ärende finns bestämmelser i förvaltningsstadgan. Kontrollen av hur föreskrifter, bestämmelser och beslut iakttas är en del av förmännens dagliga ledarskapsfunktion. Inom förvaltningarna används också exempelvis minneslistor för den interna kontrollen för att säkerställa verksamheten. Därtill utför den interna revisorn och den externa revisionen granskningar av förvaltningen och beslutsförfarandet. I beslutsförfarandena och iakttagandet av anvisningar konstaterades brister under räkenskapsperioden 2010 och stadsstyrelsen har 31.1.2011 konstaterat att med anledning av de observerade bristerna ska anvisningar i anslutning till stadens ekonomi och förvaltning uppgöras och uppdateras. Under år 2011 har stadens anvisningar i stor omfattning uppdaterats och förnyats. Om beslutförfarandet samt personal- och ekonomianvisningarna har ordnats utbildning för förmän och sakkunniga under verksamhetsåret. År 2012 har ett omfattande utbildningsprogram för förmanspasset inletts. Utgående från en förfrågan är stadens anvisningar i regel tidsenliga. Stadsstyrelsen har inte annars i sin kännedom några sådana åtgärder som skulle strida mot lagar, bestämmelser och beslut, av vilka det skulle kunna följa ett betydande ersättningskrav eller annan rättslig påföljd för staden.

19 Måluppfyllelse, kontroll av användningen av medel, behörigheten och tillförlitligheten för bedömning av resultatet I början av år 2011 trädde stadens förnyade organisation i kraft och även ledarskapssystemet förnyades. Stadsfullmäktige godkänner i budgeten stadens vision och strategi samt målen för verksamheten för budgetåret. De mål som är bindande i förhållande till fullmäktige har samordnats med stadens ledarskapssystem. Uppföljningen och kontrollen av måluppfyllelsen är bland annat sektordirektörerna ansvariga för. Fastställandet av målen för verksamheten och budgetprocessen har samordnats både innehålls- och tidtabellsmässigt. Utfallet för verksamheten och ekonomin rapporteras tre gånger per år och därtill i samband med bokslutsbehandlingen i stadsstyrelsen och stadsfullmäktige. Måluppfyllelsen år 2011 har presenterats i verksamhetsberättelsen och i tablån över budgetutfallet. Utvärderingen av verksamhetens resultat styrs i stor omfattning av statens normstyrning och de mätare och kriterier som förutsätts för verksamheten. Utöver dessa ska mätare som beskriver kvaliteten på den egna verksamheten utvecklas. Uppföljningen av målen för verksamheten och kvalitetsmätarna är splittrad och sker också delvis manuellt. Det här är samtidigt en nationell utmaning. Utvecklandet av rapporteringen är en betydande utmaning under de kommande åren, vilket också framkommer i förfrågan. Beskrivningen av verksamhetsprocesserna har fortsatt under verksamhetsåret. Dessutom är upprätthållande och uppdatering av personalens befattningsbeskrivningar ett fortgående arbete. I samband med utvecklandet av ledarskapssystemet har också den s.k. CAF-modellen utnyttjats, vilken är en utvärderingsram för den offentliga verksamheten, och det här arbetet fortsätter under de kommande åren. Ordnande av riskhanteringen Olika faktorer i stadens verksamhet kan inverka skadligt bl.a. på produktionen av den basservice som erbjuds invånarna, personalens funktionsförmåga, tryggande av egendomen och verksamhetens resultat. De här faktorerna kallas risker. Syftet med den interna kontrollen är att hantera risker och säkerställa att målen både på lång och på kort sikt uppnås. Riskhanteringen är en väsentlig del av den interna kontrollen och ett medvetet, systematiskt och fortgående arbete för att identifiera, bedöma och hantera hotande risker. Uppgörandet av en riskhanteringspolicy som täcker stadsorganisationen i sin helhet har inletts under verksamhetsåret. I det systematiska sättet att beskriva, kartlägga, bedöma och rapportera risker finns det dock mycket att vidareutveckla. Omsättning och pensionering bland personalen samt den rekrytering som följer på detta är tydliga risker och en utmaning för verksamheten. Uppmärksamhet har fästs på risker och förebyggande åtgärder har vidtagits. Rekryteringsprocessen och introduktinen har utvecklats och satsningar gjorts på personalutbildning. Därtill har bl.a. tidigt ingripande i personalärenden varit ett utvecklingsobjekt. Kontroll av anskaffning, överlåtande och skötsel av egendom Vid kontrollen av anskaffning, överlåtande och skötsel av egendom har inga brister observerats som skulle ha föranlett betydande förluster, värdeminskningar eller ersättningsansvar.

20 Verksamhetsprocessen för faktureringen har utvecklats betydligt och en effektiv faktureringskanal garanterar en rättidig och rättvis inkomstuppbörd till staden. Mervärdesskattebehandlingen har beskrivits i stadens förvaltningar och hanteringen av inköpsfakturor är smidig. Avtalshantering Stadens avtal förvaltas inte centraliserat. Avtalshanteringen är på förvaltningarnas ansvar och några betydande brister har inte framkommit i avtalshanteringen. Avtalshanteringen är dock i stor omfattning manuell och av den här orsaken är t.ex. information om avtalen och upphandlingsavtalens existens en utmaning. Centralförvaltningen har utvecklat en elektronisk hantering av handlingar och beslutsfattande, som i framtiden skapar förutsättningar för en övergripande avtalshantering. Sammandrag Stadsstyrelsen konstaterar att förvaltningarnas, affärsverkens och dotterbolagens utvärderingar har behandlats i vederbörande beslutfattande organ, varvid uppgifter om brister och korrigeringsbehov har tagits upp till behandling. Utgående från den förfrågan som genomförts kan det konstateras att den interna kontrollen i regel är på en god nivå i stadens organisation. Det har bedömts finnas brister i t.ex. hur informationsförmedlingen och uppföljningsmetoderna fungerar, men genom att förbättra rapporteringen kan man möta dessa utmaningar. 3.2. Den interna revisionen 3.2.1 Verksamhetsidé Den interna revisorn arbetar underställd stadsdirektören och har som uppgift att granska de administrativa och ekonomiska processerna samt delta i utvecklingen av riskhanteringen, den interna tillsynen och förvaltningen. Den interna revisorn stöder förverkligandet av stadens mål genom att granska och utvärdera hur organisationerna och den interna tillsynen fungerar samt att verksamheten och beslutsfattandet sker i enlighet med stadgorna. Stadsfullmäktige inrättade år 2011 en andra tjänst som intern revisor. För övervakning, styrning och utveckling av den interna revisionen samt koordinering av denna och revisionen finns en revisionskommitté. Till kommittén hör stadsdirektören som ordförande samt som medlemmar stadsstyrelsens ordförande, revisionsnämndens ordförande och revisionschefen. Till kommittén kallas därtill revisorn som ständig sakkunnigmedlem. Ärendena föredras och bereds för kommittén av interna revisorn. Man har inte avgränsat den interna revisionens verksamhetsfält. Även rätten att få information, träffa erforderliga personer samt tillgången till fysisk egendom i granskningsuppdrag är garanterad. Många uppgifter och saker som granskas är konfidentiella. 3.2.2 Objekten för den avslutade räkenskapsperioden 1) Lagerhållning 2) Kördagböcker 3) Aktiviteter som hänför sig till kontantkassor 4) Uppföljning av representationskostnader 5) Kontroller som hänför sig till löneräkning 6) Beredning av en riskhanteringspolicy samt regelverk för intern kontroll för hela staden

21 4. RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS 4.1 Resultaträkning och nyckeltal Resultaträkningen ska visa hur räkenskapsperiodens intäkter räcker till för att täcka kostnaderna för serviceproduktionen.

Verksamhetsintäkter Tillverkning för eget bruk Verksamhetskostnader Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Extraordinära kostnader Räkenskapsperiodens resultat Ökning (-) eller minskining (+) av avskrivningsdifferens Ökning (-) eller minskning (+) av reserver Ökning (-) eller minskning (+) av fonder Tilikauden ylijäämä ( alijäämä)

RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader, % Årsbidrag / Avskrivningar, % Årsbidrag, euro/invånare Invånarantal

2011 1 000 €

2010 1 000 €

109 831 2 694 -436 781 -324 256 246 393 93 576

103 959 3 109 -411 255 -304 187 229 154 92 131

1 102 11 901 -2 386 -42 26 288 -19 943 0 6 345 -1 610 -50 -797 3 888

1 125 12 585 -2 018 -54 28 736 -1 293 -19 953 7 490 1 034 0 - 719 7 805

25,3 131,8 435 60 398

25,5 144,0 482 59 587

Verksamhetsintäkter i procent av verksamhetskostnaderna = 100 * Verksamhetsintäkter / (Verksamhetskostnader - Tillverkning för eget bruk) Årsbidraget i procet av avskrivningarna = 100 * Årsbidrag / Avskrivningar och nedskrivningar

22 4.2 Resultaträkningens intäkter Resultaträkningens intäkter uppgick till totalt 462,8 miljoner euro (439 miljoner år 2010). Skatteinkomsternas andel av intäkterna var 53,2 % och statsandelarnas 20,2 %, dvs. skattefinansieringen utgör 73,4 % av intäkterna. Skatteinkomsternas andel ökade en procentenhet jämfört med det föregående året.

4.2.1 Verksamhetsintäkter Verksamhetsintäkterna var 109,8 miljoner euro, och de ökade 5,9 miljoner euro jämfört med år 2010. De största posterna är försäljningsintäkterna 56,8 miljoner euro och avgiftsintäkterna 22,8 miljoner euro. 4.2.2 Skatteinkomster Skatteinkomsterna år 2011 var 246,4 miljoner euro och ökningen var 17,2 miljoner euro. Kommunalskattens andel av skatteinkomsterna var 77 %, vilket nationellt sett är en låg andel. Samfundsskattens andel var till och med 18 % och fastighetsskattens 5 %.

Skatteslagens fördelning 2011

Samfundsskatt; 45,4 milj. € 18 %

Fastighetsskatt; 13,1 milj € 5% Kommunalskatt; 187,9 milj. € 77 %

23 Ökningen i de kommunalbeskattningsbara inkomsterna i Vasa var år 2010 ungefär en procentenhet under det nationella medelvärdet. Motsvarande tillväxt var år 2009 ungefär en halv procentenhet över det nationella medelvärdet. Kommunalskatteintäckten år 2011 underskred det budgeterade med ca 0,85 miljoner euro. Kommunalskattesatsen höjdes med 0,5 % till 19,5 % fr.o.m. ingången av år 2010.

Samfundsskatt redovisades 45,4 miljoner euro, vilket är 18,1 miljoner euro mer än under det föregående året. Samfundsskatt inflöt 2,4 miljoner euro mer än budgeterat. Samfundsbeskattningsutfallet har förbättrats en aning i hela landet. Som en del av statens stödpaket till kommunerna höjdes kommunernas fördelningsandel av samfundsskatten med 10 procentenheter åren 2009-2011. Utan höjningen av fördelningsandelen skulle Vasas samfundsskatteintäkter ha varit lägre. Jämfört med andra stora städer var Vasas samfundsskatteutveckling år 2011 avsevärt bättre.

Redovisningarna av fastighetsskatten var 13,1 miljoner euro. Skattesatserna var: allmän 1,0 %, stadigvarande bostad 0,32 %, kraftverk 2,5 % och obebyggd byggplats 3,0 %. Ökningen i fastighetsskatten var 3,1 % men underskred det budgeterade 0,1 milj. euro.

24 4.2.3 Statsandelar Statsandelssystemet förnyades från och med år 2010. Statsandelarnas utfall var 9 miljoner euro, vilket var 0,8 miljoner euro över den ändrade budgeten. År 2010 bokfördes statsandelar för sammanlagt 92,1 milj. euro Kalkylmässiga statsandelar (milj. €) Basservicen Skatteinkomstbaserad statsandelsutj. Utjämning till följd av systemändring Utbildnings- och kulturväsendets övr. statsa. Totalt

2010 80,9 -10,2 0,2 21,1 92,1

2011 83,4 -11,6 0,2 21,5 93,6

förändr. % 3,1 % 14,5 % 0,0 % 1,9 % 1,6 %

4.2.4 Finansieringsintäkter Finansieringsintäkterna blev 13,0 miljoner euro och de minskade med 0,7 miljoner euro. Av finansieringsintäkterna är den mest betydande den dividend på 10,4 miljoner euro som Vasa Elektriska Ab har betalt. 4.3 Resultaträkningens kostnader Resultaträkningens kostnader blev totalt 439,2 milj. euro, varav verksamhetskostnaderna utgjorde 99,4 % och de finansiella kostnaderna 0,6 %. 4.3.1 Verksamhetskostnader Verksamhetskostnaderna var 436,8 miljoner euro; ökningen jämfört med det föregående året var 6,2 %. Ökningen i verksamhetskostander är fortfarande kraftigare i Vasa än i det övriga landet, utgående från förhandsuppgifterna uppskattas ökningen i hela landet ha varit ca 4,4 %. Av verksamhetskostnaderna är den mest betydande posten personalkostnaderna på 229,7 miljoner euro, ökningen jämfört med det föregående året är 5,8 %. Kostnadsposten för köp av service var 141,3 miljoner euro. Cirka hälften av kostnadsposten, dvs. 69 milj. euro, är kostnader för specialsjukvården vilka steg 3,9 %. Verksamhetskostnader Personalkostnader Köp av service Material och förnödenheter Understöd Hyror Övriga verks.kostnader Totalt

2011 milj. € 229,7 141,3 29,0 24,3 6,6 5,9 436,8

andel % 52,6 % 32,3 % 6,6 % 5,6 % 1,5 % 1,4 % 100 %

2010 milj. € 217,2 133,1 27,4 25,0 6,7 1,9 411,3

förändring % 5,8 6,2 5,8 -3,1 -0,9 209,6 6,2

4.3.2 Finansiella kostnader De finansiella kostnaderna under räkenskapsperioden var 2,4 milj. euro, varav 2,3 milj. euro är räntor på långfristiga lån.

25 4.4 Verksamhetsbidrag och årsbidrag Verksamhetsbidraget var -324,3 miljoner euro och det ökade från föregående år 20,1 milj. euro och 6,6 %. Ökningen av verksamhetsbidraget är fortsättningsvis snabbare än i kommunerna i genomsnitt (enligt förhandsuppgifterna för boksluten 3,9 %). Skatteinkomster och statsandelar, dvs. skattefinansieringen var 340 miljoner euro, varvid det efter finansieringen av nettoutgiften inom driftsekonomin av skattefinansieringen fanns 15,7 miljoner euro till förfogande för investeringar, vilket är 1,4 miljoner euro mindre än senaste år. Verksamhetsbidragets andel av skattefinansieringen var 95,4 %. Årsbidraget var 26,3 miljoner euro; medan det budgeterade årsbidraget var 18,6 miljoner euro. Skillnaden mot budgeten beror på att verksamhetsintäkterna, samfundsskatten, kommunalskatten och statsandelarna har ökat över det budgeterade och att verksamhetsbidraget blev bättre än budgeterat till följd av det goda inkomstutfallet. Poster som förklarar årsbidragsavvikelsen Nettoutgift inom driftsekonomin under budgeten Skatteinkomster över budgeten Statsandelar över budgeten Finansiella inkomster netto över budgeten Totalt är årsbidraget bättre än budgeterat

milj.€ 5,1 1,4 0,8 0,4 7,7

Minimikravet för ekonomisk balans, nämligen att årsbidraget ska vara lika stort som avskrivningarna, uppfylldes. Avskrivningarna var 19,9 miljoner euro och årsbidraget täckte 132 % av avskrivningarna.

En finansieringsbalans inom ekonomin på lång sikt förutsätter att de planenliga avskrivningarna och de egna anskaffningsutgifterna för investeringar är på samma nivå. Räkenskapsperiodens resultat uppgick till 6,3 miljoner euro. Efter inkomstföringen av avskrivningsdifferensen utgjorde räkenskapsperiodens överskott 3,9 miljoner euro.

26 5. FINANSIERING AV VERKSAMHETEN 5.1 Finansieringsanalys och nyckeltal I finansieringsanalysen sammanställs stadens alla penningkällor och användningen av pengar under räkenskapsperioden. Finansieringsanalysen beskriver räkenskapsperiodens affärshändelsers inverkningar på stadens likvida medel.

2011 1 000 € Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster, netto Korrektivposter till internt tillförda medel Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsink. av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde

2010 1 000 €

26 288 0 -4 154

28 736 -1 293 -2 282

-58 223 2 122 7 525 -26 442

-40 301 1 140 6 128 -7 872

Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av lånfristiga lån Förändringar i kortfristiga lån Övriga förändringar i likviditeten Kassaflödet för finansieringens del

-1 021 488

-324 186

25 000 -18 241 767 -5 329 1 663

30 000 -11 223 -355 -377 17 907

Förändring av likvida medel

-24 779

10 035

Likvida medel 31.12. Likvida medel 1.1.

17 894 42 673

42 673 32 638

46,9 35,1 1,4 13 60 398

73,4 56,9 2,3 34 59 587

NYCKELTAL FÖR FINANSIERINGSANALYS Intern finansiering av investeringar, % Intern finansiering av kapitalutgifter, % Låneskötselbidrag Likviditet, kassadagar Infånarantal Intern finansiering av investeringar, % = 100 * Årsbidrag / Egen anskaffningsutgift för investeringar

Intern finansiering av kapitalutgifter, % = 100 * Årsbidrag / (Egen anskaffningsutgift tör investeringar + Nettoökning av utgivna lån + Amorteringar på lån) Låneskötselbidrag = (Årsbidrag + Räntekostnader) / (Räntekostnader + Amorteringar på lån) Likviditet, kassadagar = 365 pv * Kassamedel 31.12 / Kassautbetalningar under räkenskapsperioden

27

Verksamheten och investeringarna under räkenskapsperioden uppvisar ett negativt kassaflöde på 26,4 miljoner euro. Med intern finansiering täcktes 46,9 % av investeringsutgifterna. Under räkenskapsperioden ökade det räntebärande främmande kapitalet 7,5 miljoner euro och likvida medlen minskade med 24,8 miljoner euro. Året 2011 avslutades i osäkra förhållanden på räntemarknaden efter ett relativt stabilt år 2010: Den första noteringen år 2011 för 1 mån. euribor var 0,77 %, och vid årets slut var den 0,55 %. Långfristiga lån lyftes 25 miljoner euro och amorterades 18,2 milj. euro. Lånestocken vid årets slut var 108,5 miljoner euro. Inkomstfinansiering av investeringar, % anger hur stor del av de egna anskaffningsutgifterna för investeringar som har finansierats med internt tillförda medel. Nyckeltalet för Vasa 31.12.2011 var 46,9 %. År 2010 var inkomstfinansieringsprocenten för investeringar i kommuner med 40 001 – 100 000 invånare 75. Nivån i hela landet var 71 %. Inkomstfinansiering av kapitalutgifter, % anger årsbidragets procentandel av det totala beloppet av de egna anskaffningsutgifterna för investeringar, nettoökningen av beviljade lån och låneamorteringarna. Inkomstfinansieringsprocenten för kapitalutgifterna i Vasa försämrades från föregående år och var 35,1 % (56,9 % år 2010). Låneskötselbidraget anger inkomstfinansieringens tillräcklighet för betalning av räntor och amorteringar på främmande kapital. Inkomstfinansieringen räcker till skötseln av lånen, om nyckeltalets värde är 1 eller större. Kommunens låneskötselförmåga är god om nyckeltalets värde är över 2, tillfredsställande om nyckeltalet är 1-2 och svag om värdet stannar under 1. Vasas låneskötselbidrag försämrades till en nivå på 1,4 (2,3 år 2010). Låneskötselbidraget 2010 i kommuner med 40 001 – 100 000 invånare var 1,4 medan nyckeltalet för hela landet var 2,0. Kassans täckning (dagar) visar kommunens likviditet. Nyckeltalet anger antalet kassautbetalningsdagar som kan täckas med kommunens likvida medel. Kassan i Vasa stad hade en täckning på 13 dagar i slutet av året. År 2010 var kassans täckning i jämförelsekommunerna 27 dagar, medan den i hela landet var 39 dagar.

28 6. DEN FINANSIELLA STÄLLNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN 6.1 Balansräkning och nyckeltal Balansräkningen beskriver den ekonomiska ställningen på bokslutsdagen. Balansräkningen innehåller egendoms- och kapitalposterna i slutet av räkenskapsperioden.

AKTIVA

2011 2010 1 000 € 1 000 €

PASSIVA

BESTÅENDE AKTIVA

EGET KAPITAL

Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid Förskottsbetalningar och pågående nyanlägg

Grundkapital Uppskrivningsfond Övriga egna fonder Över-/underskott från tidigare räkenskapsperiod Räkenskapsperiodens över-/underskott

213 7 562 183 7 958

384 7 890 116 8 391

Materiella tillgångar Mark- och vattenområden 33 049 32 380 Uppskrivningar av mark- och vattenområden 120 385 120 148 Byggnader 140 867 127 549 Fasta konstruktioner och anordningar 71 958 65 962 Maskiner och inventarier 13 993 10 904 Förskottsbetalningar och pågående nyanlägg 17 113 8 904 397 364 365 846 Placeringar Aktier och andelar 54 247 51 628 Uppskrivningar av aktier och andelar 541 541 Övriga lånefordringar 18 049 17 622 Övriga fordringar 1 893 1 786 Förskottsbetalningar och pågående nyanlägg 300 0 75 030 71 577

FÖRVALTADE MEDEL Statens uppdrag Donationsfondernas särskilda täckning Övriga förvaltade medel

Fordringar Långfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Finansiella värdepapper Placeringar i penningmarknadsinstrument Masskuldebrevsfordringar

Kassa och banktillgodohavanden

AKTIVA TOTALT

184 791 184 791 120 926 120 689 10 844 10 047 30 229 22 424 3 888 7 805 350 679 345 757

AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens Reserver

8 768 3 000 11 768

7 158 2 950 10 108

2 151 3 470 5 621

2 100 2 541 4 641

106 19 024 240 19 370

209 20 085 221 20 515

AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar

FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag Donationsfondernas kapital Övrigt förvaltat kapital

FRÄMMANDE KAPITAL 86 18 901 203 19 190

163 19 979 171 20 312

Långfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsan 89 577 Lån från offentliga samfund 1 527 Anslutningsavgifter och övriga skulder 3 689 94 792

79 582 1 550 3 571 84 702

694 663 12 1 369

668 770 13 1 451

272 14 771 641 114

302 7 823 1 007 628

Kortfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsan 15 005 Lån från offentliga samfund 23 Lån från övriga kreditgivare 2 337 Erhållna förskott 583 Skulder till leverantörer 21 294 Övriga skulder 5 262 Resultatregleringar 34 843 79 348

18 214 27 1 570 92 19 269 5 221 31 107 75 500

12 600 145 11 885 2 345 42 773

10 121 1 112 8 049 1 930 30 972

2 042 494 2 536

0 0 0

15 357

42 673

RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter Varor under tillverkning Färdiga produkter

2011 2010 1 000 € 1 000 €

PASSIVA TOTALT

561 577 541 223

561 577 541 223

29

BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL Soliditetsgrad, % Relativ skuldsättningsgrad, % Ackumulerat över-/underskott, mn € Ackumulerat över-/underskott, €/invånare Lånestock 31.12, mn € Lånestock 31.12, €/invonare Lånefordringar 31.12, mn € Invånarantal

64,6 38,6 34

65,8 37,7 30

565 108 468 1 796 18 049 60 398

507 100 943 1 694 17 622 59 587

Soliditetsgrad, % = 100 * (Eget kapita + Avskrivningsdifferens och reserver) / (Hela kapitalet - Erhållna förskott) Relativ skuldsättningsgrad, % = 100 * (Främmande kapital - Erhållna förskott) / Driftsinkomster Lånestock 31.12 = Främmande kapital - (Erhållna förskott + Skulder till leverantörer + Resultatregleringar + Övriga skuljer) Lånefordringar 31.12 = masskuldebrevslånefordringar och övriga lånefordringar som upptagits bland placeringar

Soliditetsgraden mäter soliditet, förmåga att bära underskott och kapacitet att klara av åtaganden på lång sikt. En genomsnittlig soliditetsgrad på 70 % kan anses vara ett eftersträvansvärt mål inom den kommunala ekonomin. Vasas soliditetsgrad 31.12.2011 var 65 %. År 2010 var den genomsnittliga soliditetsgraden för kommunerna 65 % och soliditetsgraden för Vasas jämförelsegrupp, kommuner med 40 001–100 000 invånare, var 60 %. Den relativa skuldsättningsgraden anger hur stor del av driftsinkomsterna som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet. Ju lägre nyckeltal, desto bättre möjligheter har kommunen att klara av återbetalningen av skulder genom intern finansiering. Vasa stads relativa skuldsättningsgrad steg något från år 2010 och var 39 %. År 2010 var medelvärdet för hela landet 45 %, och den relativa skuldsättningsgraden för kommuner med 40 001–100 000 invånare var 48 %. Med lånestock avses främmande kapital som löper med ränta. Vasas lånestock ökade med 7,5 miljoner euro. Lånet/invånare uppgick vid årets slut till 1 796 euro. År 2010 var lånebeloppet för Vasas jämförelsekommuner 2 117 euro/invånare och 1 957 euro/invånare för hela landet.

30 6.2 Balansräkningens struktur I balansräkningens aktiva minskade omsättnings- och finansieringstillgångarna med 13,1 milj. euro och immateriella och materiella förnödenheter ökade 31,1 milj. euro från föregående år. I passiva ökade främmande kapitalet 13,9 milj. euro och eget kapital 4,9 milj. euro.

I aktiva är den största posten materiella tillgångar 397,4 miljoner euro. Placeringarna, som består av aktier, utgivna lån och övriga placeringar, bildar den andra i ordningen av betydande poster, 75 miljoner euro. De förvaltade medlen minskade med ca en miljon. Rörliga aktiva, dvs. omsättningstillgångar, kortfristiga fordringar samt kassa och bank uppgår till 62 miljoner euro. I passiva förklaras den positiva utvecklingen av eget kapital (350,7 milj. €) med tidigare räkenskapsperioders överskott och överskottet från den räkenskapsperiod som nu granskas. Det egna kapitalets övriga egna fonder består av skadefonden och läroavtalsväsendets fond, vars sammanlagda värde är 10,8 miljoner euro. Reserverna är avskrivningsdifferensen 8,8 miljoner euro och investeringsreserveringen 3,0 miljoner euro för investeringar i samband med kommunfusionen. Avsättningarna på 5,6 miljoner euro består av följande: Avsättning för pensionsansvar 2,1 miljoner euro Avsättning för landskapsarbeten på Sunnanvik avstjälpningsplats 2,4 milj. euro Skyldigheter att sanera områden 1,1 miljoner euro Borgensansvaren var totalt 75,1 miljoner euro (60,1 år 2010). Tillväxten förklaras närmast med att Westenergy –projektet framskridit. Till projektet hänför sej stadens borgensförbindelse för en kommunföretagslimit och lån upp till 40 milj. euro. Krediternas saldo 31.12.2011 var 62 milj. euro varav stadens andel 31 milj. euro. Proprieborgen är 71,2 miljoner euro, av vilka borgen som beviljats dotterbolag var 22,2 milj. euro, borgen som beviljats andra än dotterbolag 52,9 milj. euro och fyllnadsborgen 4,0 milj. euro. Vasa stads andel av Kommunernas garanticentrals borgensansvar uppgick till 194,6 miljoner euro år 2011, motsvarande summa år 2010 var 172,1 miljoner euro.

31 7. TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER Beräkningen över totala inkomster och utgifter uppgörs från resultaträkningen och finansieringsanalysen, vilka innehåller endast externa inkomster, utgifter och finansiella transaktioner.

INKOMSTER milj€ Verksamhet Verksamhetsintäkter 109,8 Skatteinkomster 246,4 Statsandelar 93,6 Ränteintäkter 1,1 Övriga finansiella intäkter 11,9 Korrigerinsposter i inkomstfinansiering - Överlåtelsevinster på nyttigheter som hör till beståenden aktiva -5,2 Investeringar Finansieringsandelar för investeringsutgister 2,1 Överlåtelseinkomster av nyttigheter som hör till bestående aktiva 7,5 Finansierigsverksamhet Minskning av utlåningen 0,5 Ökning av långfristiga lån 25,0 Ökning av kortfristiga lån 0,8 Ökning av eget kapital 0,0 Totala inkomster sammanlagt 493,5

% 22,2 49,9 19,0 0,2 2,4

-1,1

0,4 1,5 0,1 5,1 0,2 0,0 100,0

UTGIFTER milj€ Verksamhet Verksamhetskostnader 436,8 - Tillverkning för eget bruk -2,7 Räntekostnader 2,4 Övriga finansiella kostnader 0,0 Korrigeringsposter i inkomsfinansiering - Förändring av avsättningar -1,0 - Överlåtelseförluster för nyttigheter som hör till bestående aktiva 0,1 Investerigar

%

Investeringsutgifter Finansieringsverksamhet Ökning av utlåningen Minskning av långfristiga lån Minskning av kortfristiga lån Minskning av eget kapital Totala utgifter sammanlagt

58,2

11,3

1,0 18,2 0,0 0,0 513,0

0,2 3,5 0,0 0,0 100,0

85,1 -0,5 0,5 0,0 -0,2 0,0

32 8. KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI Sammanställning av samfund som ingår i koncernbokslutet Koncernbokslutet har upprättats som en sammanställning av koncernsamfundens balansräkningar och resultaträkningar samt noterna till dessa. I koncernbokslutet skall dessutom inkluderas en finansieringsanalys för koncernen, i vilken anskaffningen och användningen av kommunkoncernens medel under räkenskapsperioden utreds. I koncernbokslutet ingår en sammanställning av koncernens dottersamfund samt samkommuner utom Vasa Parkering Ab, som inte haft någon verksamhet år 2010. De största dottersamfunden är Vasa Elektriska-koncernen, Fab Pikipruukki, Vasa yrkeshögskola och Brändö Företagscentrum Ab. Koncernens andelar i intressebolagens eget och främmande kapital presenteras i koncernbokslutets noter. Styrning av koncernens verksamhet och utfallet av de ekonomiska mål som satts för dotterbolagen Stadsfullmäktige fastställer målen för dotterbolagens verksamhet och ekonomi i budgeten. I budgeten fastställs också de centrala principerna för ägarstyrningen. Stadsstyrelsen svarar för ordnandet av koncernstyrningen och koncernens interna kontroll samt för beredningen av principerna för koncernstyrningen och målen för koncernen. Över stadskoncernen uppgörs i fortsättningen årligen en publikation, och det här presenterades första gången år 2011 vid ett fullmäktigeseminarium i september. Under året har uppföljningsmöten för koncernsamfunden ordnats och bolagen har rapporterat om sin verksamhet och ekonomi i stadsstyrelsen. Därtill har ekonomisektorn ordnat ett informationsmöte om koncernbokslutet för dottersamfunden. Vasa Elektriska Ab Grunden för det strategiska ägandet − Vasa stad äger Vasa Elektriska Ab:s aktier − Vasaregionens näringsliv och invånare erbjuds energi förmånligt och pålitligt och regionens konkurrenskraft upprätthålls i fråga om arbetsplatser och invånare − Staden får för sitt ägande minst en avkastning som kan jämföras med en riskfri långfristig placering, men äventyrar inte bolagets utveckling med avkastningskravet. Avkastning till staden 2011-2013 − Det dividendbelopp som årligen ska betalas är 50 % av Vasa Elektriska Ab:s resultat, dock minst 9 miljoner euro. − Medeltalet på det dividendbelopp som ska betalas under åren 2011-2013 är ungefär 11 miljoner euro. Principerna och kraven som satts som grund för ägandet har uppnåtts under räkenskapsperioden. Den dividend som Vasa Elektriska betalade år 2011 (utifrån föregående års resultat) var 10,4 miljoner euro, dvs. avkastningskravet på Vasa Elektriska uppnåddes. Även de övriga mål som satts för Vasa Elektriska uppnåddes under räkenskapsperioden.

33 Vasa yrkeshögskola Ab Grunden för det strategiska ägandet − stärkandet av samarbetet tillsammans med högskolekonsortiets aktörer både på universitets- och yrkeshögskolenivå − stärkandet av yrkeshögskolans arbetslivskontakter på alla centrala sektorer − främjandet av yrkeshögskolans forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet i samarbete med både offentliga och privata sektorns viktiga regionala aktörer. − ökandet av yrkeshögskolans regionala verkan. Mål för verksamheten åren 2011-2013 − År 2012 är yrkeshögskolan bland de fem mest kända utbildarna inom energisektorn och antalet sökande har fördubblats från 2010 års nivå − att erhålla resultatpengar år 2012 med internationaliseringskriterier. − att vara den mest dragkraftiga utbildaren i västra Finland inom affärsbranscherna och programutbudet inom social- och hälsovårdsbranschen har ökat från nuvarande år 2012. − Ca 10 % av examina produceras av en annan bransch än dit studerande har sökt. Principerna och kraven som satts som grund för ägandet har uppnåtts. Målen för verksamheten och ekonomin har uppnåtts under räkenskapsperioden. Verksamhetsåret var bolagets andra i form av aktiebolag och måluppställningen är sålunda inriktad på framtiden. Då verksamheten som aktiebolag har befästs är det möjligt att göra en mer omfattande helhetsbedömning av bolagets verksamhet. Det bör också uppmärksammas att verksamheten vid Fab Brändö Campus har omfattande inverkningar också på yrkeshögskolans verksamhet. Fab Pikipruukki Grunden för det strategiska ägandet Kiinteistö Oy Pikipruukki Fastighets Ab:s verksamhetsprincip är att erbjuda hyresbostäder som motsvarar behovet på marknaden samt fungera som föregångare när det gäller utvecklingen av Vasa stads bostadsförhållanden och förbättrandet av den allmänna boendetrivseln. Bolaget strävar efter att hålla utbudet av hyresbostäder och hyresnivån i Vasa på en nivå som främjar en ökning av stadens invånarantal. Mål för verksamheten åren 2011 – 2013 - Upprätthålla en bostadsproduktion som svara mot det verkliga behovet. - Koncentrera verksamheten på boendedemokrati och utveckling av fastigheternas underhåll. - Bolagets ekonomi bör vara i balans så att de regelmässiga låneamorteringarna kan täckas med inkomstfinansiering. - Finansieringen 2011–13 tryggas med åtgärder som överenskoms med staden. Principerna och kraven som satts som grund för ägandet har uppnåtts. Målen för verksamheten och ekonomin har uppnåtts under räkenskapsperioden. Brändö Företagscentrum Ab Mål för verksamheten

34 - Brändö företagscentrum Ab:s mål är att främja verksamhetsförutsättningarna för näringslivet genom att erbjuda företag lokaler som saneras i gamla fastigheter för företagens bruk. - Staden uppbär ingen dividendavkastning år 2010 på grund av den ekonomiska belastningen på bolaget som överlåtelsen till staten av lokalerna som är i universitets användning medför. Målen för verksamheten och ekonomin har uppnåtts under räkenskapsperioden. Verksamheten under räkenskapsperioden har till och med varit stabilare än väntat. Bolaget har inga enskilda särdeles stora hyresgäster, varvid bolagets kundrisk inte är särskilt stor. Bolaget ekonomiska ställning är ganska stark. Väsentliga händelser gällande koncernen Vasa yrkeshögskola Ab Verksamheten vid Vasa stads yrkeshögskola överfördes till Oy Vaasan ammattikorkeakoulu – Vasa yrkeshögskola Ab 1.1.2010 och år 2011 var bolagets andra verksamhetsår. Statsrådet har beviljat ovan nämnda bolag tillstånd för yrkeshögskola, vars huvudägare är Vasa stad och de övriga ägarna är Vasa universitet, Svenska Handelshögskolan, Österbottens förbund och Österbottens handelskammare. De största utmaningarna för verksamheten vid Oy Vaasan ammattikorkeakoulu – Vasa yrkeshögskola Ab år 2011 och även under några av de följande åren ansluter sig till den strukturella utvecklingen av högskolorna som pågår i Finland. En betydande risk och utmaning under de närmaste åren för yrkeshögskolans verksamhet är ministeriets mål att minska antalet nybörjarplatser inom hela yrkeshögskolesektorn med ca 2200 år 2013. Koy Palosaaren Kampus – Fab Brändö Campus som ska bildas Vasa stad och samkommunen SÖFUK har ingått ett intentionsavtal om förverkligande av Brändö och Kungsgårdens campusområden. Intentionsavtalet godkändes i stadsstyrelsen 22.11.2010. Målet är att koncentrera Vasa yrkeshögskolas och Yrkeshögskolan Novias verksamhet till Brändö. Stadsfullmäktige beslöt 21.2.2011 att grunda ett fastighetsaktiebolag som ska förvalta yrkeshögskolornas kommande utrymmen. Fastighetsaktiebolaget har registrerats i handelsregistret 19.1.2012. Fab Pikipruukki Efterfrågan på bolagets hyresbostäder ökade under året och användningsgraden för bostäderna förbättrades sålunda under verksamhetsåret. Bolagets ekonomiska läge är också på en rimlig nivå. Under räkenskapsperioden köpte bolaget av Vasa stad servicehuset för äldre på Kyrkoesplanaden 32 A-B och det fritt finansierade hyreshuset Kyrkoesplanaden 32 C. Bolaget köpte också en fastighet på Verkstadsgatan 13 av Vasa Bostadsrätt Ab och ingick ett föravtal om köp av fastigheten Fabriksgatan 1. Bolaget lämnade också in till ARA en ansökan om en specialunderstödreservering och en räntestödslånereservering för ett servicehus för äldre som man ska låta bygga på Andvägen 12, dessa har också beviljats bolaget efter räkenskapsperioden.

35 Kova Login Ab Oy som ska bildas Vasa stadsfullmäktige och Korsholms kommunfullmäktige har i december 2011 godkänt bildandet av ett gemensamt bolag, vars uppgift är utvecklande av ett logistikområde på flygfältets östra sida. Det fastighetsbolag som ska bildas är ett projekt som utvecklats av Vasa stads och Korsholms kommuns gemensamma strategiska mål samt regionens näringslivs behov och som har som huvudsakligt mål att säkerställa långsiktiga tillväxtoch utvecklingsförutsättningar för Vasaregionens ekonomiområdes näringsstruktur. Redogörelse för hur koncernens interna kontroll är ordnad I den av stadsfullmäktige godkända budgeten fastställs stadens vision och strategi samt stadens mål för verksamheten för år 2011. De strategiska mål som gäller stadskoncernen handlar om koncernstyrningen och ägarpolitiken. I målen för verksamheten ingår utvecklande av styrningen och förnyande av koncernanvisningarna. Principerna för ägarstyrningen vad gäller de centrala dotterbolagen har fastställts i budgeten. År 2011 har även en ägarstrategi beretts för staden och i det skede då bokslutet uppgörs hade om ägarstrategin inbegärts utlåtanden från stadens förvaltningar och koncernsamfund. Ett centralt element i koncernens interna kontroll är koncerndirektivet som stadsfullmäktige godkände 14.5.2001. För koncerndirektivet har ett utkast uppgjorts på uppdrag av den kommitté som styrelsen utsett. Utkastet till koncerndirektiv, liksom om ägarstrategin har utlåtanden inbegärts och handlingarna finslipas under år 2012 utifrån de utlåtanden som inkommit. Konkreta åtgärder för utvecklandet av koncernstyrningen har dock redan inletts och utgående från de utredningar som kommit från dottersamfunden är nivån på den interna kontrollen inom koncernen god. Samfund som hör till koncernen V A S A BOSTADS-OCH FASTIGHETSBOLAG Dotterbolag

M O D E R B O L A G

VERKSAMHETSUTRYMMESBOLAG Ägoandel

Fast. Ab Pikipruukki som äger - Bost.Ab Vasa Långviksgatan 31-35 - Bost.Ab Vaasan Asemakatu 43

100 %

Fast. Ab Sekahaku Vasa Bostadsrätt Ab As. oy Teeriniemenkatu 8 As. oy Vaasan Kråklundinkatu Fast. Ab Vaasan Mäntyhovi

53 % 100 % 100 % 100 % 70 %

100 % 100 %

Intressebolag As. oy Koppelonkatu 2 Bost. ab Styrmansgatan 26 Bost. ab Vasa Stationsgatan 44

S T A D

31,1 % 22,2 % 24,2 %

Dotterbolag Ab Klemetsösvängen Brändö Företagscentrum Ab Vasa Parkering Ab Fast. Ab Vaasan Myllynranta Fast. Ab Cargo Apron

ÖVRIGA BOLAG Ägoandel

Dotterbolag

61,9 % 100 % 100 % 100 % 80,8 %

Intressebolag Fast.Ab Bisatsen Fast. Ab Formansgatan 14 Oy Vaasa Parks Ab som äger: - Fast. Ab Vaasan Yrittäjänkatu 17 - Fast. Ab Vaasan Producta I - Fast. Ab Vaasan Producta II - Fast. Ab Circle House Fast. Ab Brändö laboratorier Fast. Ab Vaasan Ylioppilastalo Fast Ab Ritz

20,0 % 38,0 % 35,8 % 100 % 100 % 100 % 60 % 43 % 50 % 25,1 %

Vasa Elektriska Ab som äger: - Ravera Oy 1.1.2006 - Vaasan Sähköverkko Oy - VS Vindkraft Ab - EPV Energi Ab - Oy Enerit Ab - Smedsby Värmeservice Ab

99,9 %

Vasaregionens Utvecling Ab Vasa Ekovärme Ab Vasa Yrkeshögskolan Ab

53,7 % 82,5 % 70,0 %

100 % 100 % 100 % 40,7 % 34,6 % 20 %

Intressebolag Ab Stormossen Oy Expo Österbotten Ab Forskningscentrum Conradi Ab Oy Merinova Ab

SAMKOMMUNER Eskoon sosiaalipalvelujen kuntayhtymä Samkommunen Vasaregionens idrottshallar Kårkulla samkommun Pohjanmaan Liitto - Österbottens förbund Vasa sjukvårdsdistrikts samkommun Sv. Österbottens förbund för utbildning och kultur, - som omfattar - Svenska yrkesinstitutet - Wasa Teater - Konservatoriet i Jakobstad - SÖF, centralkansliet

Ägoandel

31.12.11 13,7 % 66,5 % 5,9 % 38,5 % 50,8 % 22,0 %

50 % 30,2 % 25 % 24,6 %

36 9. KOMMUNKONCERNENS BOKSLUT 9.1 Koncernresultaträkning och nyckeltal

Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Andel av intressesamfundens vinst (förlust) Verksamhetsförlust Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Extraordinära poster Räkenskapsperiodens resultat Bokslutsdispositioner Minoritetsandelar Räkenskapsperioden överskott (underskott)

Verksamhetsintäkter % av verksamhetskostnader Årsbidrag % av avskrivningar Årsbidrag €/invånare Kommunens invånarantal

2011 334 644 -640 874 2 938 -303 291 245 330 118 515

2010 322 343 -603 401 1 305 -279 753 228 065 116 515

919 2 865 -7 245 -716 56 376

800 1 904 -6 032 -564 60 934

-38 121 -473 17 781 -6 260 121 11 641

-36 230 -1 291 23 413 -3 202 -67 20 145

52,2 147,9 933,40 60 398

53,4 168,2 1 022,61 59 587

Verksamhetsintäkter i procent av verksamhetskostnaderna = 100 * verksamhetsintäkter / verksamhetskostnader Årsbidrag i procent av avskrivningarna = 100 * årsbidraget / (avskrivningar enligt plan + nedskrivningar)

37 9.2 Finansieringsanalys för kommunkoncern

Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförd medel Ökning/minskning i avsättningar Försäljningsvinster av tillgångar bland bestående aktiva Försäljningsförlust av tillgångar bland bestående aktiva Kassaflödet för nvesteringarnas del Investeringsutgifter Korrigering av investeringsutgifter Försäljningsink. av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utåningen Förändringar i lånebestpndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av korfristiga lån Förändring av eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Utbetalda dividender Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital Förändring av omsättningstillgångar Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Kassaflödet för finansieringens del Förändring av likvida medel Likvida medel 31.12. Likvida medel 1.1.

Intern finansiering av investeringar % Intern finansiering av kapitalutgifter % Låneskötselbidrag Likviditet, kassadagar

2011 1 000 €

2010 1 000 €

54 607 -473 -3 309 852 -3 278 0

60 920 4 -250 -590 -3 161 0

-99 239 2 929 4 998 -42 913

-76 513 2 172 6 967 -10 452

-121 70

-6

45 659 -29 920 3 105 0

54 812 -22 049

-7 -11 251 -5 058 7 776 21 743

-8 6 -1 670 -9 526 17 368 38 927

-21 170

28 475

37 266 58 437 -21 170

58 432 45 888 12 544

56,7 43,2 1,7 17,5

81,9 63,2 2,3 31,6

Intern finansiering av investeringar, % = 100 * årsbidraget / egen anskaffningutgift för investeringat Intern finansiering av kapitalutgifter, % = 100 * årsbidraget / (egen anskaffningutgift för investeringar + nettoökning av utgivna lån + amorteringar på lån) Lånskötselbidrag = (årsbidraget + räntekostnader( / (räntekostnader + amorteringar på lån) Likviditet (kassadagar) = 365 dagar * likvida medel 31.12. / kassabetalningar under räkenskapsperioden

38 9.3 Koncernbalansräkning och nyckeltal

VASA STADS KONCERNBALANSRÄKNING 31.12.2011 AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid Anslutingsavgifter Förskottsbetalningar Totalt

2011 1 000 €

2010 1 000 €

2 895 7 566 27 183 10 671

3 588 7 918 27 0 11 532

Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Uppskrivningar av mark- och vattenområde Byggnader Uppskrivningar av byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och nyanläggningar Anslutingsavgifter Totalt

43 368 122 713 305 097 2 828 150 714 23 561 106 41 519 5 689 913

42 292 122 608 292 303 3 203 143 206 20 675 26 18 983 5 643 301

Placeringar Aktier och andelar i ägointressesamfund Aktier och andelar Uppskrivningar av aktier och andelar Övriga lånefordringar Övriga placeringar Förskottsbetalningar Totalt

67 742 36 094 1 362 3 806 93 300 109 397

52 899 35 871 1 362 3 861 100

FÖRVALTADE MEDEL

20 151

21 857

RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar

7 228

7 479

Fordringar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar

16 352 61 075

10 346 62 034

510

51

36 756

58 381

952 052

909 073

Finansiella värdepapper Kassa och banktillgodohavanden AKTIVA TOTALT

PASSIVA

2011 1 000 €

2010 1 000 €

184 791 125 670 12 979 53 742 11 641 388 824

184 791 125 941 10 946 32 621 20 145 374 444

673

803

55 283 15 445 70 728

55 410 11 646 67 056

2 172 5 655 7 827

2 125 4 851 6 976

20 423

22 140

FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt räntebelagt främmande kapital Långfristigt räntefritt främmande kapital Kortfristigt räntebelagt främmande kapital Kortfristigt räntefritt främmande kapital

271 028 59 757 28 330 104 462

250 821 48 259 30 706 108 185

PASSIVA TOTALT

952 052

909 389

EGET KAPITAL Grundkapital Uppskrivningsfond Övrigt eget kapital Över -/ underskott från tidigare räkenskapsperiod Räkenskapsperiodens över-/underskott Totalt MINORITETSANDEL AVSKRIVNINGSDIFFERENSER OCH RESERVER Ackumulerad avskrivningsdifferens Reserver Totalt AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar Totalt FÖRVALTAT KAPITAL

94 092

Koncernbalansens nyckeltal Koncernens självförsörjnings % Relativ skuldsättningsgrad % Accumulerat över-/underskott 1000 € Accumulerat över-/underskott €/invånare Koncernens lånestock 31.12., 1000 € Koncernens lånestock 31.12., € / invånare Koncernens lånefordringar, 1000 € Kommunens invånarantal Antal anställda i koncernen

2011 48,4 % 138 % 65 383 1083 299 358 4 958 3 806 60 398 6 459

39 9.4 Väsentliga skillnader mellan stadens balans och koncernbalansen

AKTIVA

PASSIVA

Materiella förnödenheter, differens 46,6 miljoner euro, varav Pikipruukkis andel är 31,5 miljoner euro, Vasa Bostadsrätt 2 miljoner euro, Vasa Elektriska 12,2 miljoner euro. Placeringar, differens 15,3 milj. euro, varav Vasa Elektriskas andel 13,7 milj. euro och stadens 1,3 milj. euro. Kassa och banktillgodohavanden, differens -21,6 milj. euro, varav stadens andel -25,3 milj. euro, Brandö företagscenter +0,4 milj. euro, Pikipruukki + 0,7 milj. euro, Vasa bostadsrätt + 0,5 milj. euro, Yrkeshögskolan – 1,3 milj. euro, Vasa Elektriska + 1,6 milj. euro, Vasa sjukvårdsdistrikt + 4,2 milj. euro och SöfUK – 0,6 milj. euro. Långfristiga fordringar, differens 0,6 miljoner euro, varav stadens andel 6 milj. euro. Kortfristiga fordringar, differens – 1,4 milj. euro, varav stadens andel + 1,4 milj. euro, Pikipruukki – 0,5 milj. euro, Yrkeshögskolan + 0,4 milj. euro, Vasa Elektriska – 1,4 milj. euro och Vasa sjukvårdsdistrikt – 0,6 milj. euro. Avskrivningsdifferens och frivilliga avsättningar, differens 3,6 milj. euro, varav Pikipruukkis andel är 2,7 milj. euro, Vasa Bostadsrätt 0,7 milj. euro och Vasa Elektriska – 1,7 miljoner euro. Främmande kapital differens 25,6 miljoner euro, varav staden 13,2 milj. euro, Pikipruukki - 2,3 miljoner euro, Vasa Bostadsrätt – 1,8 milj. euro, Stationsgatan 43 är 1,5 milj. euro och Vasa Elektriska 15,8 miljoner euro.

40 10. BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Stadsstyrelsen föreslår gällande behandlingen av räkenskapsperiodens resultat 6 345 009,54 euro följande: −

Inkomstförs investeringsreserveringen som gjorts för lokalitetsankaffningen på Smedsbyvegen för andra stadiets yrkesutbildning 2 950 000,00 euro och görs en reservering för avskrivningsdifferens för lokaliteterna för andra stadiets utbildning 2 950 000,00 euro.

−

Inkomstförs avskrivningsdifferenser för tidigare räkenskapsperioder 1 340 182,85 euro.

−

Görs en frivillig investeringsreservering 3 000 000,00 euro för förverkligandet av investeringarna som ingår i fusionsavtalet för Vasa och Lillkyro. I 9 kapitlet i fusionsavtalet konstateras att det för förbättrandet av service, samhällsservice och boendetrivseln i Lillkyro genomförs ett investerings- och utvecklingsprogram. I programmet ingår 12 olika objekt / projekt. Programmet genomförs upp till 21,3 miljoner euro där fusionsunderstödet 3,2 miljoner euro ingår. Finansieringssatsningen på 21,3 miljoner euron används för investerings- och utvecklingsprogrammets projekt som förverkligas / påbörjas åren 2012-2015.

−

Inkomstförs ur läroavtalsväsendets fond 19 919,48 euro på basen av läroavtalsverksamhetens resultat för räkenskapsperioden.

−

Inkomstförs ur skadefonden stadens i RG Lines konkurs realiserade borgensansvar 2 779 429,36 euro. RG Line Oy Ab:s borgenärsstämma ordnades 29.12.2011. På stämman framförda och fastställda fordringar för stadens del är 3 154 491,33 €. På basen av borgensförbindelse har 2 779 429,36 € betalats till Nordea bank 20.12.2011.

−

Görs en överföring till skadefonden i enlighet med fondens stadgar 3 § om sammanlagt 3 596 448,51 euro. Fonden utökas så att de i fondens stadgar nämnda minimibeloppen åtminstone uppnås. Till fonden kan fogas försäkringsersättning som fåtts på grund av skada och som senare används för att återställa egendom eller återupprätta verksamhet. Vad gäller borgensansvar utökas fonden på basen av stadsfullmäktiges prövning.

Räkenskapsperiodens överskott är efter ovan nämnda överföringar 3 888 092,72 euro, vilket överförs till det egna kapitalet i balansräkningen till kontot för räkenskapsperiodens överskott.

41 II BUDGETUTFALL Under punkten budgetutfall utreds uppfyllandet av de mål som fullmäktige har satt upp för verksamheten och ekonomin. 1. UPPFYLLANDE AV MÅLEN 1.1 Mål för verksamheten som är bindande i förhållande till fullmäktige I budgeten har för år 2011 uppställts mål för verksamheten, vilka har härletts ur Vasa stads vision och strategi samt kritiska framgångsfaktorer. Stadsstyrelsen har 13.6.2011 § 325 fastställt mätarna och ansvarsparterna för de mål som är bindande i förhållande till fullmäktige. I budgetens verkställighetsdirektiv bestäms att målutfallet ska rapporteras två gånger per år: situationen i slutet av juli samt i bokslutet. Utfallssituationen gällande målen för verksamheten vilka är bindande i förhållande till fullmäktige 31.12.2011 presenteras på sidorna 43-53.

1.2 Uppnående av målen som ställts på affärsverken Affärsverkens mål som är bindande i förhållande till fullmäktige och uppnående av målen enligt affärsverk.

Vasa Hamn

Ersättning från grundkapitalet Rörelseöveskott+avskrivningar Investeringar netto Vasa Vatten

Ersättning från grundkapitalet Rörelseöveskott+avskrivningar Investeringar netto Vasa Regionala Företagshälsovård Ersättning från grundkapitalet Rörelseöveskott+avskrivningar Investeringar netto Vasa Hussektor

Ersättning från grundkapitalet Rörelseöveskott+avskrivningar Investeringar netto

Ursprunglig budget € 350 000 1 326 580 1 350 000

Ändrad budget € 350 000 1 326 580 1 350 000

Bokslut

Ursprunglig budget € 1 200 000 4 585 580 5 100 000

Ändrad budget € 1 200 000 4 585 580 5 100 000

Bokslut

Ursprunglig budget € 15 100 134 070 400 000

Ändrad budget € 15 100 134 070 444 260

Bokslut

Ursprunglig budget € 3 643 750 12 563 780 21 170 000

Ändrad budget € 3 643 750 12 563 780 34 236 031

Bokslut

€ 350 000 1 110 105 248 261

€ 1 200 000 5 893 837 8 934 259

€ 15 100 110 906 199 309

€ 3 657 224 13 268 908 24 859 713

42

Österbottens Räddningsverk

Räddningsväsendet Kommunandelarna Ersättning från grundkapitalet Rörelseöveskott+avskrivningar Investeringar netto Övrig serviceverksamhet Ersättning från grundkapitalet Rörelseöveskott+avskrivningar Investeringar netto

Ursprunglig budget €

Ändrad budget €

Bokslut €

10 505 236 0 510 000 510 000

10 505 236 0 510 000 510 000

10 505 236 0 919 620,80 415 191,70

0 339 050 170 000

0 339 050 170 000

0 273 505,29 123 170,98

Utfallet för affärsverkens budgeter samt de av direktionerna uppsatta målen presenteras under punkten Affärsverkens bokslut. 1.3 De centrala dotterbolagens mål och uppfyllandet av dem Utfallet för de centrala dotterbolagens mål som är bindande i förhållande till fullmäktige presenteras under punkten Kommunkoncernens verksamhet och ekonomi på sidorna 32-39.

STADENS VISION, STRATEGISKA MÅL, KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER OCH MÅL SOM ÄR BINDANDE I FÖRHÅLLANDE TILL FULLMÄKTIGE / FG 10.1.2011

”Vasa – energi för ett gott liv 2025

Strategiska mål (3 st.) 1 Utvecklingsförutsättningarna tryggas: en konkurrenskraftig stads- och näringspolitik samt en enhetlig och attraktiv stadsstruktur, som stöder en hållbar utveckling.

Kritiska framgångsfaktorer (15 st.) 1.1 Staden har 120 000 invånare, vilket förutsätter en kommun som baserar sig på pendlingsområdet.

Mätare och ansvarsparter Mål som är bindande i förhållande till fullmäktige för 2011 perioden 2011-2013 (37 st.)

Förverkligande 31.12.2011

•

Med ett kommunfusionsbeslut med Lillkyro främjas uppkomsten av en kommunstruktur som motsvarar pendlingsområdet.

•

Mätare: kommunfusionsbeslutet förs för administrativt beslutsfattande under år 2011. Ansvarspart: Häyry

Fge 27.6.2011 § 97. Fge beslutade 30.1.2012 att godkänna kommunindelningsutredare Harry Bondas förslag om sammanslagning av Vasa stad och Lillkyro kommun samt det därtill anslutna sammanslagningsavtalet, samt att framlägga för finansministeriet för vidare framläggande för statsrådet ett med Lillkyro kommun gemensamt förslag om ändring av kommunindelningen så att Vasa och Lillkyro sammanslås från och med 1.1.2013 (Häyry)

•

I kommunfusionsavtalet tas Lillkyros specialbehov i beaktande.

•

Mätare: Skapas en fungerande områdesförvaltningsmodell. Ansvarspart: Häyry

Den i kommunsammanslagningsavtalet överenskomna kvoten för Lillkyro i stadsstyrelsen och nämnderna samt inrättande av ett kommundelsförvaltningsorgan. (Häyry)

•

Vasas välkändhet och attraktivitet stärks genom kommunikation.

•

Mätare: Vasas välkändhet stärks enligt kommunikationsstrategin som uppgörs med Vasek. Uppnåendet av mätarmålen och arbetets resultat uppföljs. Ansvarspart: Laitinen

Vaseks kommunikationsstrategi har blivit färdig och utgående från den har en åtgärdsplan gjorts. Flera kommunikationsåtgärder har inletts. Mätare är bl.a. placering i imageundersökningar, intressentanalyser och statistisk analys inklusive ändringar: arbetsplatser,

sysselsättning, invånarantal, antalet sökande till studieplatser och turistoch kongressdeltagarantal. Imageundersökningen görs år 2012 liksom intressentanalysen. Vad gäller delarna i den statistiska analysen har allas utveckling varit positiva. (Laitinen)

1.2 •

Genom ett tillräckligt och mångsidigt utbildningsutbud säkerställs tillgången på kunnig arbetskraft.

•

Mätare: Tryggas det nuvarande utbildningsplatsantalet. Minskande av antalet studerande som flyttar bort från staden efter utexamineringen. Ansvarspart: Knookala

Utbildningsplatsantalet har år 2011 sjunkit något beroende på UKM:s produktivitetsprogram. Genomströmningen och avläggande av examen har man på motsvarande sätt strävat efter att öka. Sysselsättningen av studerande i Vasa är 94 % (dvs. femte bäst i Finland) och VYI:s 70 %. De som flyttar bort efter utexamineringen är till största delen utlänningar. Åtgärder har vidtagits för att det antal som flyttar bort ska minska bl.a. genom att språkkurser och praktikantplatser ordnas. (Knookala)

•

Utvecklingsprojekt tillsammans med högskolekonsortiet, utbildningsenheter och andra aktörer genomförs.

•

Mätare: Framskridande för lokalarrangemangen för andra stadiet och Brändö campusområdes lokalplanering och genomförande. Ansvarspart: Häyry, Knookala

Grundandet av bolaget för Brändö Campus och åtgärder i anslutning till inledande av verksamheten har vidtagits. (Knookala)

•

Tillräckligt antal affärs- och företagstomter planläggs även i samarbete med grannkommunerna.

•

Mätare: Delgeneralplanen för logistikcentralområdet har förts för beslutsfattande och detaljplaneringen inletts. Ansvarspart: Korkealaakso

Förverkligades (Korkealaakso)

Staden baserar sig på pendlingsområdet och har 60 000 arbetsplatser år 2020.

•

1.3 Vasa är Nordens största och europeiskt sett ett viktigt centrum för energikunnande och industri.

Sysselsättningen främjas, målet är att arbetslösheten är klart lägre än landets genomsnitt, och specialåtgärder vidtas för ungdoms- och långtidsarbetslösheten

•

•

Energiklustrets verksamhetsförutsättningar och synlighet stärks.

•

Utbildningen inom energibranschen utvecklas och tillgången på kunnig arbetskraft säkerställs.

Mätare: Bättre arbetsplatstillväxt än det nationella genomsnittet. Arbetslöshetsprocenten näst bäst i jämförelse med de största städerna efter huvudstadsregionen.En sysselsättningsstrategi uppgörs. Ansvarspart: Häyry

Förverkligades.

•

Mätare: Detaljplanen för hamnen förs för fullmäktigebehandling. Inleds genomförandet av Vasklotbron.Deltagande i projektet Energy Vaasa. Ansvarspart: Häyry, Korkealaakso

Hörande i beredningsskedet (19.93.10.2011) av detaljplanen för hamnen medförde en tilläggsgranskning av byggandets omfattning i oljehamnens närmiljö och vindkraftsfrågan inom energiförsörjningsområdet. Genomförandet av Vasklotbron har inletts och vi deltar i projektet Energy Vaasa. (Korkealaakso)

•

Mätare: Rekrytering av energibranschstuderande till områdets företag, den allmänna framgången med rekrytering inom branschen. Ökande av yrkesutbildningen på andra stadiet och universitetsutbildningen inom branschen. Ansvarspart: Knookala

Olika åtgärder har genomförts för att studerande ska stanna i Vasa; bl.a. genom att sommararbets- och praktikplatser ordnas (Takuuteekkari, gymnasiedagar, rekryteringsmässa, Know how-mässa, Unga i jobb i Österbotten m.fl.) VYH har haft en effektiverad rekryteringskampanj, tack vare vilken antalet sökande har ökat ca 11 %. Färdigställandet av VYI/Vakks el- och metallhall torde höja utbildningens nivå och öka attraktiviteten. (Knookala)

Vasa har en av de lägsta arbetslöshetsgraderna i jämförelse med de största städerna. I budgetsförslaget 2012 har ett anslagsförslag gjorts om ett anslag som motsvarar 6 månaders lön för inrättande av en visstidsbefattning med beteckningen utarbetare av sysselsättningsstrategin. (Häyry)

1.4 Vasa är västra Finlands ledande centrum för handel.

1.5 Stadsstrukturen är tät, välbalanserad, trivsam, har goda trafikförbindelser och stöder en hållbar ekologisk utveckling.

•

Nya företagsetableringar inom handelsbranschen främjas aktivt i staden.

•

Mätare: Vasa håller sig med omsättningen mätt som den största koncentrationen inom handelsbranschen på det gamla länets område. Ansvarspart: Häyry, Korkealaakso

Förverkligades inte (Vasa var inte till omsättningen den största koncentrationen inom handelsbranschen på det gamla länets område) I mätaren finns ett felantagande, eftersom Seinäjoki inom gamla Vasa läns område var en betydligt större koncentration inom handelsbranschen än Vasa 2009 (den senaste uppgiften) samt även åren 2007 och 2008. I landskapet Österbotten däremot är Vasa den överlägset största koncentrationen inom handelsbranschen. (Häyry)

•

Den byggda stadsmiljön, landsbygden och rekreationsområdena utvecklas och tas om hand.

•

Mätare: Vasa generalplan 2030 har godkänts i fullmäktige. Ett arkitekturpolitiskt programarbete har inletts och tidtabellen godkänts. Ansvarspart: Korkealaakso

Vasa generalplan 2030 har godkänts i fullmäktige och det arkitekturpolitiska programarbetet har inletts. (Korkealaakso)

•

Stadens markpolitiska program godkänns, en klimatstrategi för staden utarbetas och energieffektivitetsavtalets handlingsplan efterföljs.

•

Mätare: Programmen och planerna har godkänts i respektive organ. Ansvarspart: Korkealaakso

Det markpolitiska programmet har godkänts, klimatstrategin blir färdig år 2012. Energieffektivitetsavtalet efterföljs. (Korkealaakso)

•

Trafikförbindelserna och Vasaregionens logistikområden utvecklas.

Mätare: Konsulten för vägplanen för Förbindelsevägen har valts och planeringen inletts. Genomförandet av flyglogistikområdet har inletts. Ansvarspart: Korkealaakso

Konsulten för vägplanen för Förbindelsevägen har valts och planeringen pågår för fullt. Genomförandet av flyglogistikområdet håller på att inledas. (Korkealaakso)

1.6 Mångsidigt tomtutbud och förutseende och långsiktig planläggning.

2 Omsorg om välfärden: Vasa är ett internationellt och energiskt två- och flerspråkigt centrum för kultur och utbildning, som effektivt, verkningsfullt och rättvist tar hand om välfärd och kunnande.

2.1 Vasa profilerar sig som två- och flerspråkigt centrum för kultur och utbildning, och är också ett historiskt och kulturellt landskapscentrum.

•

Ett mångsidigt utbud av bostadstomter säkerställs genom att minst 100 egnahemstomter bjuds ut per år.

•

Mätare: Antalet byggdugliga tomter som delas ut har förverkligats. Ansvarspart: Korkealaakso

Förverkligades (Korkealaakso)

•

Ett operativt handlingsprogram för markanvändningen utarbetas.

•

Mätare: Utarbetandet inleds. Ansvarspart: Korkealaakso

Genomförandeprogrammet för markanvändningen håller på att inledas. (genomförs i vidare omfattning) (Korkealaakso)

•

Flerspråkig småbarnsfostran och grundläggande utbildning utvecklas. Engelskspråkig småbarnsfostran och grundläggande utbildning ordnas åtminstone för klasserna 1-6.

•

Mätare: Genomförs engelskspråkig småbarnsfostran och grundläggande utbildning. Ökande av antalet finskspråkiga barn i språkbad. Ansvarspart: Knookala

Platserna för engelskspråkig småbarnsfostran ökas måttligt från 35 platser till 42 platser. Undervisning ordnas som köpservice med English playschool. Antalet finskspråkiga barn i engelskt språkbad ökar 1 klass/läsår. År 2011 började en femte klass i en 1-6-skola. Antalet finskspråkiga barn i svenskt språkbad har ökats måttligt. Alla barn som är intresserade av språkbad har man strävat efter att ta emot. Vasa övningsskola ordnar engelskspråkig effektiverad undervisning (engelsk linje) för svenskspråkiga elever i klasserna 19, och upprätthåller IB-gymnasiet. (Knookala)

•

Finskspråkigt delvist språkbad utvecklas för svenskspråkiga barn.

•

Mätare: Ökande av antalet svenskspråkiga barn i delvist språkbad. Ansvarspart: Knookala

Effektiverad undervisning i finska har givits svenskspråkiga barn i projektform år 2011. I fortsättningen inbegrips verksamheten i timresursen, till vilken hör alla barn i klasserna 3-6. (Knookala)

•

Invandrares integration och möjligheter till arbete främjas.

•

Mätare: Integration; projektet Wasa United genomförs samt det av ministeriet understödda projektet Delaktig i Finland och dess utvärdering. Sysselsättning; minskande av arbetslöshetsprocenten bland invandrare. Ansvarspart: Kentala, Knookala

Projekten Wasa United och Delaktig i Finland har framskridit enligt planerna. I projektet Wasa United har för utländska studerande ordnats språkkurser och arbetspraktikplatser. Inom ramen för projektet Delaktig i Finland har bland annat ordnats språk- och kulturkurser för lärare och ordnats öppet daghem-verksamhet för invandrarfamiljer. (Knookala) Projektet Delaktig i Finland kom bra i gång i februari. Arbetsformerna Alfa, Delta-kurser, ungdomsforum samt karavankurs. Fortsätter till år 2013, då det utvärderas (Kentala)

Någon arbetslöshetsprocent för invandrare kommunvis finns inte att tillgå. Enligt uppgifter på riksnivå har den minskat (Kentala)

•

Stadens breda kultur- och medborgarverksamhet utvecklas och historiska stadsmiljöer och annat kulturellt och historiskt kapital utnyttjas.

•

Mätare: Uppgörs en utredning för ordnande av kasernområdets förvaltning. Uppgörs ett förslag till genomförande av restaureringen av Gamla Vasa ruinområde på lång sikt. Ansvarspart: Knookala

Utredningen om utvecklandet av kasernområdet har blivit färdig. Sedan år 2012 hör administreringen av Kasern 13 till Kulturcentret. För helhetsadministreringen av området svarar Vasa stads Hussektor. Restaureringen av Gamla Vasa ruiner strävar man efter att fortsätta efter det att Kuhi-projektet upphört genom att pengar reserveras för Österbottens museums sommararbetarkvot. (Knookala)

2.2 Effektiv, områdesvis täckande och rätt dimensionerad basservice som beaktar alla invånare rättvist.

•

Tjänsterna för äldre stöds så att de främjar funktionsförmåga och aktivitet.

•

Mätare: Ökande av antalet äldre som bor hemma; uppföljs och deltas i THL:s indikatorarbetsgruppers arbete. Det äldrepolitiska programmet uppdateras. Ansvarspart: Kentala

Andelen som bor hemma 89,9 % har ökat Deltagits i THL:s indikatorprojekt. Beslut om införande av ATH (THL:s) indikatorundersökning. Enligt äldrepolitiska programmet vad gäller år 2011 går utvärdering av programmet till nämnen senast 31.5.2012. (Kentala)

•

Servicen ska stöda barn, unga och familjer, främja välfärd och hälsa samt stärka delaktighet.

•

Mätare: Nående av de utsatta tider som stadgats i lagstiftningen (utkomststödet, barnskyddet, handikappservicen och hälsovården). Rapporter enligt 12 § i hälsooch sjukvårdslagen om välfärd och hälsa samt en gång per fullmäktigeperiod ska en välfärdsberättelse uppgöras. Uppföljning av och deltagande i nationella indikatorarbetsgruppers arbete. Ansvarspart: Kentala

De lagstadgade tidsfristerna kunde uppnås förutom inom barnskyddet under året.

Mätare: Den regionala kollektivtrafikplanen har godkänts. Ansvarspart: Korkealaakso

Kollektivtrafikplanen är färdig. (Korkealaakso)

•

Kollektivtrafiken utvecklas så att den motsvarar invånarnas behov.

•

En välfärdsberättelse ska uppgöras under år 2012.

Beslut om deltagande i ATHundersökningen för erhållande av indikatoruppgifter. (Kentala)

2.3 Livskvalitetsservice som stöder kreativitet, innovationsförmåga, handlingskraft, invånarnas samarbete och möjligheter att delta och påverka.

2.4 Säkerheten, trivseln och miljöns kvalitet utvecklas.

•

Biblioteks-, kultur- och bildningstjänsterna utvecklas som helhet, en kulturstrategi utarbetas.

•

Mätare: uppgörs ett kulturpolitiskt program och kultursektorns organisation klarläggs. Ansvarspart: Knookala

Den nya organisationen för kultursektorn godkändes i stadsfullmäktige i december 2011. Uppgörandet av det kulturpolitiska programmet uppskjuts. (Knookala)

•

Förutsättningarna för frivillig kultur-, idrotts- och annan fritidsverksamhet främjas.

•

Mätare: det idrottspolitiska programmet genomförs. Ansvarspart: Knookala

Det idrottspolitiska programmet genomförs genom att träningslokaler ordnas för föreningar, understöd beviljas samt bra tränings- och friluftsplatser upprätthålls. Understödsanslaget höjdes för år 2011 med 40 000 euro. (Knookala)

•

Stadens säkerhetsplan förverkligas.

•

Mätare: Genomförande av verksamheten. Ansvarspart: Häyry, sektordirektörerna

Den gällande säkerhetsplanen iakttas i verksamheten. Genomförandeplanen för åren 20132016 är under arbete. (Häyry, Knookala, Korkealaakso)

•

Mångsidiga och hinderfria möjligheter för boende och mobilitet, som motsvarar äldres och specialgruppers behov, skapas.

•

Mätare: Storleken på det hissunderstöd som erbjuds husbolag hålls åtminstone som tidigare. Planen för ett tillgängligt Vasa har uppgjorts och genomförandeåtgärderna har inletts. Ansvarspart: Korkealaakso

Hissunderstödet hölls på den tidigare nivån. Åtgärderna för genomförande av planen för ett tillgängligt Vasa utgör en del av det grundläggande arbetet. (Korkealaakso)

3 Fungerande stadsorganisation: Vasas stadskoncern är produktiv och verkningsfull och främjar kundorientering och samhörighet.

3.1 Stadens verksamhet genomförs på ett kundorienterat sätt.

3.2 Stadens ägarpolicy och koncernstyrning är tydligt fastställda.

•

Den strategiska planeringen, sektorsövergripande samarbete och fungerande serviceprocesser utvecklas.

•

Mätare: En årlig strategiuppdatering tas i bruk i samband med uppgörandet av budgetramen. Utvecklandet av serviceprocesserna fortsätter. Ansvarspart:Häyry

Tidtabellen för uppgörandet av strategin har fastställts i stadsstyrelsen 13.6.2011, enligt vilken strategin görs vart fjärde år och därefter uppdateras årligen. Utvecklandet av processerna har fortsatt inom flera förvaltningar och inletts med nya. Helhetsbeskrivningar av verksamhetsområdet har blivit färdiga bl.a. inom resultatområdet teknisk service, kulturverket och regionala företagshälsovården. Den gemensamma utvärderingsmodellen för organisationen CAF har testats vid utvärderingen av stadens ledningsgrupps arbete och beslut har fattats om att CAF används som pilotprojekt. (Laitinen)

•

Ägarstyrningen utvecklas och koncernanvisningarna förnyas.

•

Mätare: Styrningen utvecklas och koncernanvisningarna förnyas. Ansvarspart: Lidsle

Ägarstrategiutkastet och utkastet till nya koncernanvisningar har godkänts. Förhandlingar har förts med affärsverken om styrningen av ekonomin och verksamheten. Anvisningarna för förfaringssätten inom ekonomin har uppdaterats. (Lidsle)

•

Dotterbolagen sköter med sin inkomstfinansiering amorteringarna och räntorna på sina lån.

•

Mätare: Internfinansieringen täcker låneamorteringar och räntor. Ansvarspart: Lidsle

Dotterbolagen har med sin internfinansiering skött låneräntor och -amorteringar. (Lidsle)

3.3 Staden är en rättvis, ansvarsfull och konkurrenskraftig arbetsgivare.

3.4 Stadens ekonomi sköts stabilt och långsiktigt.

•

Personalstrategin godkänns och färdigheter som personalen behöver för att lyckas i sitt arbete stärks.

•

Mätare: Strategin godkänns. Anvisningar för kompetensplaner enhetsvis har uppgjorts. Kompetensplaner på stadsnivån färdiga senast 2013. Ansvarspart: Kaunisto

Uppgörandet av kompetenskartläggningen på arbetsplatserna stöddes med hjälp av en deltidsanställd fortsättningsstuderande vid universitetet, som slutade på sommaren. Rekryteringen på hösten lyckades inte, varvid man inte kunde erbjuda arbetsplatserna någon ny stödperson eftersom utbildningsplanerarens studieledighet fortsatte. (Kaunisto)

•

Tillgången på arbetskraft säkerställs genom effektiv rekrytering.

•

Mätare: Genomförs Vasa stads arbetsgivarmarknadsföring bl.a. genom att rekryteringsmaterialet förnyas, arbetsplatsnätsidorna genom att rekryteringsanvisningar 2011-2012 uppgörs. Ansvarspart: Kaunisto

Stadens rekryteringsbroschyr uppdaterades. Webbsidan för lediga arbetsplatser utökades med karriärsberättelser och en självbetjäningsdel för vikarierekrytering. (Kaunisto)

•

Driftsekonomin och investeringarna ska dimensioneras enligt skatteinkomstprognoserna.

•

Mätare: Driftsekonomin och investeringarna är enligt skatteinkomstuppskattningar -na. Nettoutgiftens realtillväxt år 2011 under 3 %. Investeringsnivån under planeringsperioden i genomsnitt 40 miljoner euro/år. Ansvarspart: Lidsle

Ökningen i nettoutgifterna för driftsekonomin 6,6 % och skatteinkomstökningen 7,5 %. Penningflödet för investeringar var 26,4 miljoner större än internfinansieringsflödet Nettoutgiftsöknigen 6,6 % - inflationen 3,5 % = realtillväxt 3,1 % Investeringsutgifterna 58,2 miljoner € (Lidsle)

3.5 Servicen produceras kostnadseffektivt och skatterna, avgifterna och taxorna hålls konkurrenskraftiga.

•

Det kumulativa resultatet i slutet av ekonomiplaneperioden (2013) är positivt.

•

Mätare: Det kumulativa resultatets positivitet under planeringsperioden, år 2011 målet 32 mn euro. Ansvarspart: Lidsle

Efter räkenskapsperiodens utgång var det kumulativa överskottet 34,1 miljoner €. (Lidsle)

•

Investeringarnas inkomstfinansieringsprocent under ekonomiplaneperioden är i genomsnitt 30 %.

•

Mätare: genomsnittlig internfinansieringsprocent 30 %. År 2011 målet 60 %. Ansvarspart: Lidsle

Internfinansierings% för investeringar var 46,9 % år 2011. (Lidsle)

•

Servicenivån, inkomstskattesatsen, fastighetsskattesatserna samt vatten- och avloppsvattenavgifterna avviker inte väsentligt från nivån i grannkommunerna och jämförelsestäderna.

•

Mätare: Jämförelsegruppernas medelvärde överskrids eller underskrids inte väsentligt. Ansvarspart: Lidsle

Basservicen uppfyller normerna för de myndigheter som övervakar verksamheten. Inkomstskattesatsen 19,50 % är 0,20 % under medelnivån i Österbotten. Likaså är fastighetsskatten under medelnivån i Österbotten. Vatten- och avloppsvattenavgifterna är under jämförelsestädernas och grannkommunernas nivå. (Lidsle)

•

Enhetskostnaderna för servicen ligger på medelvärdet i jämförelsegruppen.

•

Mätare: Jämförelsegruppens medelvärde överskrids inte. Ansvarspart: Lidsle

Enhetspriserna för basservicen är högre än medelvärdet i jämförelsegruppen. (Lidsle)

•

Nya ekonomiplanerings- och bokföringssystem tas i bruk 2012-2013.

•

Mätare: Genomförande av ibruktagande av system. År 2011 ekonomiplaneringssystemet och år 2013 bokföringssystemet. Ansvarspart: Lidsle

Ekonomiplanerings- och rapporteringssystemet är i användning i full utsträckning 2012. (Lidsle)

54 2. EKONOMISKT UTFALL Budgeten består av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investerings- och finansieringsdel. Tablån över budgetutfallet är uppbyggd på samma sätt. 2.1 Driftsekonomidelens utfall Fullmäktige har i budgeten fastslagit anslag och inkomstuppskattningar på resultatområdesnivå. Resultatområdesvisa anslag enligt den ursprungliga och den ändrade budgeten samt utfallet resultatområdesvis presenteras i förvaltningarnas verksamhetsberättelser på sidorna 55-133. I verksamhetsberättelserna framförs också motiveringar till de största avvikelserna. Anslagens bindande nivå är i fråga om bruttoenheter organnivå, för nettobudgeteringsenheterna har fastslagits en bindande nettoutgift. Ett sammandrag över utfallet i fråga om anslagen inom driftsekonomin presenteras på sidorna 139-142. I kolumnen Avvikelse har utfallet jämförts med den ändrade budgeten. - avvikelse med + tecken = inkomsterna har utfallit över och utgifterna under budgeten - avvikelse med - tecken = utgifterna har utfallit över och inkomsterna under budgeten

55 Förvaltningarnas verksamhetsberättelser Verksamhetsorgan

Resultatområde

Centralvalnämnden

101 Val

57

Revisionsnämnden

102 Revisionsväsendet

58

Stadsfullmäktige

103 Stadsfullmäktige

59

Stadsstyrelsen

104 105 106 107 109 110 111 114 116 117 118 119

60 62 64 65 67 68 69 70 70 71 71 72

Landsbygdsnämnden

150 Lantbruksverksamheten

Stadsstyrelsen Förvaltningsservice Personalservice Ekonomisektorn Stadsutvecklingen Planläggningen Understöd, medlemsavgifter och andelar Stödande av näringsgrenar Hemkommunsersättningar Reserverade anslag Sysselsättning Andelar i särredovisade affärsverk samt kostnader som hänför sig till den avgiftsbelagda affärs- och serviceverksamheten

Social- och hälsovårdsnämnden 174 Social- och hälsovårdsväsendets förvaltning och ekonomi 175 Socialarbete och familjeservice 176 Hem- och anstaltsvård 177 Hälsovårdsservice 178 Specialsjukvården 179 Samarbetsområdet Laihela och Lillkyro Nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning

190 Förvaltning av småbarnsfostran, grundläggande utbildning och Kuula-institutet 191 Grundläggande utbildning 194 Småbarnsfostran 196 Kuula-institutet Gymnasieutbildning Vasa yrkesinstitut Restaurang Silveria Vasa vuxenutbildningscenter

sida

73 74 75 78 81 83 85 85 89 90 93 96

Utbildningsnämnden för andra stadiet

234 235 236 270

99 100 102 102

Direktionen för läroavtalsväsendet

250 Läroavtalsutbildning

104

Direktionen för Vaasan työväenopisto

260 Vaasan työväenopisto

105

Direktionen för Vasa arbetarinstitut

265 Vasa arbetarinstitut

106

56 Verksamhetsorgan

Resultatområde

sida

Kulturnämnden

280 Kulturverket 281 Kulturservice

108 109

Fritidsnämnden

290 291 292 293

110 111 112 113

Direktionen för Österbottens museum

300 Österbottens museum

114

Direktionen för Tikanojas konsthem

305 Tikanojas konsthem och Kuntsis museum för modern konst

115

Biblioteksnämnden

310 Stadsbiblioteket

117

320 Vaasan kaupunginteatteri 321 Vasa stadsorkester

118 118 119

120 160 161 162 163

Byggnadstillsynen Miljöskydd Miljölaboratoriet Samarbetsområdet för hälsoövervakningen Samarbetsområdet för veterinärvården

120 121 122 122 123

330 332 333 195 334 338

Samservice Gatusektorn Fastighets- och grönsektorn Vasa Matservice Vasa Tekniska service Vasa Städservice

124 125 126 127 129 130 132

Direktionen för stadens teater och orkester

Byggnads- och miljönämnden

Förvaltning och ekonomi Idrottsavdelningen Skötsel av idrottsplatser Ungdomsavdelningen

Tekniska nämnden

57

CENTRALVALNÄMNDEN 101 VAL Kommunens centralvalnämnd ska utföra de uppgifter som enligt vallagen separat hör till den. Vid statliga val ska centralvalnämnden sköta alla praktiska förberedande arbeten för valen samt förrättandet och kontrollerandet av förhandsröstningen. Centralvalnämnden ordnade riksdagsval år 2011. Valdagen var söndagen 17.4.2011 (förhandsröstning i hemlandet 6 – 12.4.2011). Röstningsaktiviteten i valet 2011

Hela landet Vasa

Röstberättigade

Förhandsröstande

Röstande på valdagen

4 159 857 45 792

1 319 878 (31,7 %) 13 709 (29,9 %)

1 611 939 (38,7 %) 19 737 (43,1 %)

Röstande sammanlagt 2 931 817 (70,5 %) 33 446 (73 %)

Röstningsaktiviteten förbättrades i Vasa jämfört med föregående riksdagsval. Valdeltagandet i Vasa var 73 %. I riksdagsvalet 2007 var valdeltagandet 67,3 %. Vasa fick 4 riksdagsledamöter till riksdagen i valet år 2011.

Det ekonomiska utfallet

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 134 0 86 0 -48 0

Ändrad budget 2011 1000 € 134 86 -48

Bokslut 2011 1000 € 129 89 -41

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € +5 +3 +7

Inom ekonomin var besparingen i anslag 5 000 €. Staten ersatte de kostnader som uppstod för förhandsröstningen i riksdagsvalet med 87 000 €, dvs. 1,90 €/röstberättigad. Dessutom erhölls 1 600 € i personkortsersättningar.

Personal Centralvalnämnden har inte någon fast anställd personal utan nämnden utser en sekreterare för valen. Dessutom anställs tillfällig personal för förhandsröstningen och röstningen på valdagen.

58

REVISIONSNÄMNDEN 102 REVISIONSVÄSENDET Verksamhetsidé Revisionsnämnden, som lyder under stadsfullmäktige, sköter om organiseringen av granskningen av förvaltningen och ekonomin under de år som motsvarar fullmäktiges mandattid och bereder ärenden som gäller granskningen av förvaltningen och ekonomin som fullmäktige ska fatta beslut om. Revisionsväsendet har till uppgift att bedöma om de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt har nåtts samt huruvida stadens serviceverksamhet har ordnats på ett ändamålsenligt sätt. Måluppfyllelse Revisionsväsendet bedömer årligen uppnåendet av de av fullmäktige uppställda målen för verksamheten och ekonomin i enlighet med de mål som är bindande i förhållande till revisionsnämnden. De för revisionsväsendet uppställda målen för verksamhetsåret 2011 har till största delen uppnåtts. På grund av förändringar i revisionsenhetens verksamhetsutrymmen och de förseningar som dessa har medfört har man varit tvungen att flytta fram en större del av utvärderingarna gällande verksamhetsår 2011 än beräknat till våren 2012. Något kvalitetssäkringsoch/eller kontrollsystem för utvärderingen som förutsätts för verifiering av de bindande målen är inte i bruk. Ett dylikt system kunde skapas i samband med processkartläggningen/utvecklandet av processorganisationen för verksamheten och ekonomin. Detta kan revisionsväsendet dock inte genomföra på egen hand. Verksamhetsmål/princip som härletts från en kritisk framgångsfaktor för staden Revisionsnämnden utvärderar förverkligandet av strategin som fullmäktige godkänt och de mål som uppställts utgående från den enligt en separat godkänd plan

Mål 2011

Måluppfyllelse

Genomförande av utvärderingsplanen Genomförts/inte genomförts

Revisionsväsendet har utvärderat stadens verksamhet och mål i enlighet med en plan som nämnden skilt beslutat om. Planerna har undantagsvis uppdaterats flera gånger under verksamhetsåret.

Utvärderingsberättels en för år 2010 Genomförts/inte genomförts

Revisionsväsendet har under verksamhetsåret utarbetat en utvärderingsberättelse för år 2010.

Det ekonomiska utfallet Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag

2010 1000 € 232 0 -232

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 243 +11 0 0 -243 11

Ändrad budget 2011 1000 € 254 0 -254

Bokslut 2011 1000 € 249 0 -249

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € +5 0 +5

Revisionsväsendet har kunnat verka inom ramen för sin budget. De i tilläggsbudgeten förutsatta utgifterna har granskats kritiskt under året och besparingar i förhållande till den godkända tilläggsbudgeten erhölls mer än beräknat (+2,0 %). Personal 31.12. Ordinarie anställda Årsverken 2010: 2,91 och 2011: 2,28

Heltid 2

Deltid -

Totalt 2

59

STADSFULLMÄKTIGE 103 STADSFULLMÄKTIGE Stadsfullmäktige utövar den högsta beslutanderätten i Vasa. Till fullmäktige hör 51 fullmäktigeledamöter. Måluppfyllelse Mål 2011 Sammanslagningsavtal med Lillkyro.

Utvärderingskriterier/mätare Avtalet godkänns under året.

Måluppfyllelse Avtalet godkändes 27.6.2011.

Förverkliga stadens vision och strategi.

Budgeten stärks och följs upp

Budgeten stödde förverkligandet av visionen och strategin. Förverkligandet av de verksamhetsmål som har härletts från visionen och strategin har rapporterats till fullmäktige i bokslutet och enligt situationen 31.7.

Förnya servicestrukturen och organisationen så att den är i linje med stadens processkarta.

Stadsdirektören och sektordirektörerna samt personaldirektören rekryterades till tjänsterna. Reformen av kulturförvaltningen godkändes av fullmäktige. Omorganiseringen av tekniska sektorn inleddes.

Effektivera beslutsfattandet 11 fullmäktigesammanträden ordi fullmäktige. nas. Fullmäktigegruppernas verksamhetsförutsättningar förbättras. Fullmäktigegruppordförandenas möten fortsätter med ca 15 möten / år. Förbättra informationen till Enligt behov ordnas frågestunder fullmäktigeledamöterna. för fullmäktige. Ordnas 2-4 fullmäktigeseminarier om aktuella frågor.

Stadsfullmäktige sammanträdde 12 gånger. Kommittén för ordförandena för fullmäktigegrupperna sammanträdde 14 gånger.

Offentlighet och synlighet, Frågestund för medborgarna utveckla imagen, öka med- ordnas 1-2 gånger per år. borgarnas deltagande och . påverkningsmöjligheter.

Inga frågestunder för medborgarna ordnades. Fullmäktiges möten kunde ses förutom i kabel-TV-nätet även på internet på stadens webbplats.

Prestationer och kostnader Fullmäktigemöten Kostnader €/beslut Beslut Kostnader €/beslut

Antalet fullmäktigeseminarier som ordnades var 6. I anslutning till sammanslagningsförhandlingarna mellan Vasa och Lillkyro har 2 större möte hållits.

Budget 2011 11 st 25 700 €

Måluppfyllelse 12 st 28 454 € 176 st 1 940 €

Det ekonomiska utfallet Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag

2010 1000 € 296 0 -296

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 283 +55 0 0 -283 55

Ändrad budget 2011 1000 € 338 0 -338

Bokslut 2011 1000 € 341 0 -341

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € -3 0 -3

60 Överskridningen (ursprunglig budget) av anslagen för stadsfullmäktige beror på att stadsfullmäktige höll ett extra möte och att det ordnades två seminarier mer än beräknat. Överskridningarna består av de förtroendevaldas och tjänsteinnehavarnas mötesarvoden och av kostnader, som uppkommer av att fullmäktiges möten sänds i TV och på internet samt av kaffeserveringen på mötena.

STADSSTYRELSEN Antal anställda inom centralförvaltningen 31.12. Personal 31.12. Ordinarie Visstidsanställda Sysselsatta

Heltidsanställda 175 30 5

Deltidsanställda 13 6 2

Totalt 188 36 7

Årsverken 2010: 199,41 och 2011: 202,04

104 STADSSTYRELSEN Stadsstyrelsen leder stadskoncernen representerar staden utåt, ansvarar för förvaltningen som helhet, bereder de ärenden som behandlas av stadsfullmäktige och verkställer fullmäktiges beslut. Till stadsstyrelsen hör 11 medlemmar. Underställda stadsstyrelsen fungerar två sektioner, allmänna sektionen och planeringssektionen. Måluppfyllelse Prestationer och kostnader Stadsstyrelsens möten Allmänna sektionens möten Planeringssektionens möten Stadsstyrelsen sammanlagt Kostnader €/sammanträde Kostnader €/beslut Representations- och PR-verksamhet: Tillställning/deltagarantal Kostnader/deltagare

Mål 2011 Leda staden och stadskoncernen så att de mål för verksamheten och ekonomin som stadsfullmäktige har satt kan förverkligas. Vid beslutsfattande beaktas - målen för verksamheten och ekonomin - beslutens överensstämmelse med strategin - utveckling av huvudprocesserna - budgetutfallet följs upp med 2 månaders mellanrum.

Budget 2011

56 st 15 742 €

Måluppfyllelse 34 st 11 st 15 st 60 st 17 324 € 1 009 €

Beslut § 639 223 168 1030

67/7288 23,85 €

Utvärderingskriterier / mätare Uppföljning av hur stadens utvecklingsmål förverkligas.

Måluppfyllelse Målen har följts upp och jämförts med strategin. Budgetutfallet har följts upp med 2 månaders mellanrum. En uppdatering av strategin godkändes av fullmäktige och samtidigt förnyades också systemet för strategisk planering. Kulturförvaltningsreformen gällande huvudprocessen stärkande av kunskap och växande genomfördes. Organiseringen enligt huvudprocessen skapande och upprätthållande av en bra stadsmiljö trädde för planläggningens del i kraft i början av verksamhetsåret och till övriga delar startade organiseringsarbetet. Servicestrategin godkändes i fullmäktige.

61 Utveckla styr- och informationssystem som stöder ledarskapet. Utveckla datasystemen för budgetarbetet och rapporteringen.

Rapporteringssystem har anskaffats, i produktionsanvändning våren 2012. Budgetsystemet i pilotanvändning 2011, i produktionsanvändning 2012. Fastställandet av bokföringssystemet genomförts, anskaffas 2012, tas i användning 2013. Utkastet till ägarstrategi och utkastet till förnyade koncerndirektiv har godkänts. Med affärsverken har förhandlingar förts om styrningen av ekonomin och verksamheten. Anvisningarna för förfaringssättet inom ekonomin har uppdaterats.

Utveckla ägarstyrningen i förhållande till koncernbolagen, affärsverken och samkommunerna.

Utveckla stadens image och varumärke.

Imageundersökningar, medieuppföljning

Fortsatta åtgärder i anslutning till förnyandet av stadens visuella framtoning. Åtgärder i anslutning till kommunikationen i Vasaregionen påbörjades under ledning av Vasek Ab:s kommunikationschef och Merinovas marknadsföringschef. Personalen vid stadens kommunikationsenhet har haft en central roll i planeringen och genomförandet av åtgärderna.

Sköta stadens externa relationer till intressentgrupper och andra samarbetsparter på ett kvalitativt sätt.

PR-verksamhetens kvantitativa uppgifter.

Antalet representationstillställningar var 67, och i dem deltog 7 288 personer.

Kvantitativa uppgifter om formerna för samarbetet mellan Vasaregionens kommuner.

Antalet kommundirektörsmöten som har hållits är sex. Även andra samarbetsmöten har hållits inom ramen för bl.a. kommunfusionsutredningen Vasa-Lillkyro, hästsportcentret, flyg- och logistikområdet.

Det ekonomiska utfallet Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

2010 1000 € 1 189 29 -1 160 6

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 1 146 +190 17 0 -1 129 190

Ändrad budget 2011 1000 € 1 336 17 -1 319

Bokslut 2011 1000 € 1 306 24 -1 282 5

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € +30 +7 +37

Under året fattades beslut om anslagstillägg på sammanlagt 190 000 euro i stadsstyrelsens budget. Anslagsöverskridningarna jämfört med den ursprungliga budgeten berodde på att stadsstyrelsen har hållit fler möten än planerat och att man från anslagen för tillfälliga kommittéer har betalat bl.a. mötesarvodena för kommittén för ordförandena för fullmäktigegrupperna. Antalet kommittémöten var 14. Stadsdirektör Lumio avgick på grund av brist på förtroende, och utbetalningen av avgångsvederlaget orsakade en extra kostnad. Granskningen av centralförvaltningens konton och förvaltning orsakade extra revisionskostnader på ca 14 000 €. På överskridningen inverkade även annonskostnaderna för tjänsterna som stadsdirektör samt sektordirektörer och kostnaderna för rekryteringsprocessen. Överskridningen av rättegångskostnaderna berodde på att man varit tvungen att köpa advokattjänster på grund av specialkunnande (bl.a. asfaltkartell, träkartell och bottenarbeten på bostadsmässområdet).

62

105 FÖRVALTNINGSSERVICE Verksamhetsidé Förvaltningsservicens uppgift är att sköta berednings- och verkställighetsuppgifter för stadsstyrelsen och allmänna sektionen, staden kommunikation, en del av stadens centraliserade service, praktiska arrangemang i anslutning till representations- och PR-verksamheten samt stadens datateknik. Förvaltningsservicen är indelad i stadskansliet, kommunikationsenheten, it-avdelningen och den ekonomiska rådgivningen och skuldrådgivningen. Måluppfyllelse Nyckeltal Stadskansliet Ordnade arbetsmöten antal Personer som deltagit i mötena tot. Antalet publikationer

BS 2009 639 8737 4

BS 2010 1039 9526 3

BS 2011 834 10863 5

It-avdelningen Antalet servrar Antalet virtuella servrar Antalet arbetsstationer

BS 2009 90 87 3300

BS 2010 91 92 3350

BS 2011 85 132 3611

Mål 2011 Utveckla telefonväxeln, översättningsbyrån, postningen och dokumenthanteringen så att de bättre svarar mot behoven inom kärnprocesserna.

Utvärderingskriterier / mätare Den centraliserade stödservicens smidighet, snabbhet, kvalitet och konkurrenskraft.

Måluppfyllelse Telefonväxelns, översättningsbyråns och postningens verksamhet har skötts kundorienterat, och på organisationens behov har man kunnat svara bra. Inom dokumenthanteringen blev THSprojektet klart och en ny uppgiftsklassificering inom dokumenthanteringen togs i användning i början av år 2012, och samtidigt koncentrerades centralförvaltningens registreringsfunktioner till centralregistraturen.

Utveckla it-avdelningens kostnadsberäkning och klargöra konkurrensutsättningen

Klargörandet av it-avdelningens kostnadsberäkning inletts, men inte framskridit på grund av resursbrist inom ekonomisektorn. Staden blev delägare i ett nytt kommunalt databolag Kuntien Tiera, och stadens representanter har deltagit i styrgruppens verksamhet.

Upprätthålla ett mångsidigt serviceutbud vid Grafiska tjänster, förstärka dess sakkunnigroll enligt den verksamhetsmodell som stadsstyrelsens har godkänt.

Centralisering och koordinering av serviceproduktionen och serviceupphandlingen inom den grafiska branschen.

Grafiska tjänsters utbud är mångsidigt och kundinriktat. Enhetens ekonomiska resultat var exceptionellt bra. Sakkunnigrollen har blivit vedertagen och överensstämmer med stadsstyrelsens verksamhetsmodell.

63 Utveckla den elektroniska beslutsprocessen, kommunikationen och informationsförmedlingen.

Smidig beredningsprocess. Information fås snabbt och på ett lättillgängligt sätt. Kundrespons.

Fortsätta kombinera telefon- och datatrafik genom en s.k. VoiP – lösning.

Smidighet i datateknikverksamheten, antalet störningssituationer.

Anvisningarna för beslutsförfarandet godkändes i stadsstyrelsen, och på skolningstillfällena (2 finskspråkiga och 1 svenskspråkig) som ordnades med anledning av anvisningarna deltog över 260 arbetstagare. Utvecklandet av den elektroniska beslutsprocessen fortsatte i Tiera-sakkunniggruppen. Kombinerandet av telefon- och datatrafiken har fortsatt genom VoiP-lösningen, och i slutet av året var antalet VoiP-anslutningar nästan 705.

Instruering och stöd i anslutning till Uppföljning av Help-deskibruktagandet av nya datasystem verksamheten och kund(bl.a. hälsovårdsväsendets, dagresponsen. vårdens, ekonomiförvaltningens och personalförvaltningens tillämpningar).

Nya datasystem har tagits i användning bl.a. programdelar till Kuntatoimisto samt för hälsovårdssektorn. Stadskortstillämpningen blev klar och testanvändningen har börjat. Uppdateringen av Rondo har inletts.

Publicera informationstidningen tre Antalet publikationer och gånger per år, och ordna ca 50 informationsmöten. informationsmöten. Utveckla samservicen som en del Kundrespons. av stödserviceproduktionen. Förnya webbplatsens struktur och utseende i enlighet med den nya visuella framtoningen samt förbättra platsens användbarhet.

Antalet publicerade informationstidningar är 3 och KultTour-tidningar 2. Antalet ordnade informationsmöten är 42, antalet publicerade meddelanden är 34. Antalet internetsidor är ca 6 500 och antalet meddelanden publicerade på förstasidan är 200 på finska, 195 på svenska och 23 på engelska. Förnyandet av sidorna flyttades fram till år 2012. Informatören som koncentrerar sig på specialgruppers kommunikation började först i början av 2012. Medborgarkioskservicen togs i användning inom webbkommunikationen. De kommunikationsansvarigas kunnande har utvecklats med kommunikationsskolningsdagar, månadsbrev och anvisningar för webbkommunikation och sociala medier.

Bättre beaktande av specialgrupper i kommunikationen. Utveckla interaktiviteten i webbkommunikationen. Förbättra de kommunikationsansvarigas kunnande.

Det ekonomiska utfallet I resultatområdet förvaltningsservice ingår Grafisk tjänster, som är en enhet med nettobudgetering och ett ekonomiskt mål. Mål som är bindande i förhållande till fullmäktige Grafiska tjänsters ekonomiska mål

Målnivå under budgetåret

Måluppfyllelse

Målet för Grafiska tjänster år Grafiska tjänsters nettoinkomstutfall är 2011 är en nettoinkomst på 131 761 €. 23 920 € Nettoberäkningarna har presenterats på sidorna 146-152.

Grafiska tjänsters resultat är exceptionellt. Det fina resultatet är en följd av ibruktagandet av det nya order- och faktureringssystemet och effektiveringen och uppföljningen av kostnadsberäkningen och faktureringen. Resultatet är också en följd av ett synnerligen arbetsfyllt år.

64 Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

2010 1000 € 4 182 1 658 -2 524 220

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 4 301 +290 1 506 +45 -2 795 245

Ändrad budget 2011 1000 € 4 591 1 551 -3 040

Bokslut 2011 1000 € 4 565 1 793 -2 773 232

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € +26 +242 +267

I verksamhetsutgifterna och -inkomsterna ingår också enheten Grafiska tjänster, som har nettobudgetering. I budgetändringarna ingår bl.a. effekterna av samordningen av ledarskapssystemet enligt fullmäktiges beslut 14.6.2010 § 57; förändringarna till följd av beslutet ingick inte i den ursprungliga budgeten, utan de genomfördes i form av budgetändringar under året. Från stadsplaneringen överfördes till förvaltningsservicen i början av 2011 mötes- och kongresschefen och informationschefen samt turistbyråns 2 anställda. Tillsammans med stadskansliets information bildade dessa en ny kommunikationsenhet. Anslag överfördes från stadplaneringens budget till den grundade kommunikationsenheten. Förklaringen till de ökade inkomsterna är inkomstökningen inom Grafiska tjänster och it-avdelningen. Inkomstökningen inom it-avdelningen beror på att det tillkommit nya enheter (stadens egna och externa, bl.a. VYH, Vasek och Pikipruukki), förvaltningarnas datatekniska anordningar har ökat och inventeringen av anordningar har utvecklats.

106 PERSONALSERVICE Verksamhetsidé Enligt Vasa stads personalstrategi är staden en rättvis arbetsgivare. Verksamhetsidén för stadens personalservice är att i enlighet med personal- och servicestrategin se till att staden har en kompetent, välmående och rätt dimensionerad personal som producerar och ordnar högklassig service för stadens invånare i tillräcklig omfattning och på ett ekonomiskt sätt. Måluppfyllelse Huvudprocesserna i personalförvaltningen har definierats som en del av personalstrategiarbetet. I strategiarbetet beaktades även servicestrategiaspekterna. Processen för anställningsärenden har utvecklats genom uppdateringen av arbetets svårighetsgrad för byråanställda (toimistoTVA), som togs i bruk i anslutning till justeringspotten 31.5. I yrkesbeteckningsarbetsgruppen för social- och hälsovården har uppgiftsbeskrivningarna för vårdbranschens personal utvecklats och arbetet fortsätter. Personal- och arbetsutvecklingsprocessen genomfördes som ett pilotprojekt om förmanspasset. Förverkligandet av programmet för arbetshälsa 2010-2012 fortsätter. Uppföljningsrapporterna om riskkartläggning har för social- och hälsovårdens del förverkligats till 58 %. Målsättningen kartläggning av komptens har tagits i bruk inom de största förvaltningsenheterna, men den förverkligades inte helt, vilket beror på utbildningsplanerarens studieledighet samt rekryteringsproblem i anslutning till vikarie. Mål 2011 Utarbetande av kompetenskartläggningar. Förankring av personalstrategin. Riskkartläggningsarbetet fortsätter. Stödande av servicestrategin genom utvecklande av personalförvaltningsprocesserna.

Utvärderingskriterier/mätare Kompetenskartläggningar har tagits i bruk i de största förvaltningsenheterna. Uppföljningsrapporter om riskkartläggningen inom social- och hälsovårdssektorn har gjorts. Personalrapport

Måluppfyllelse Målet har delvis förverkligats.

Målet har förverkligats till 58 %.

Personalrapporten 2010 behandlades i fullmäktige 20.6.2011.

65 Det ekonomiska utfallet Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

2010 1000 € 4 347 1 403 -2 944 92

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 4 629 +68 1 504 +51 -3 125 17

Ändrad budget 2011 1000 € 4 697 1 555 -3 142

Bokslut 2011 1000 € 4 762 1 474 -3 288 88

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € -65 -81 -146

Inkomster och kostnader utföll i stort enligt planerna. Verksamhetskostnaderna utföll 101,4 %. Verksamhetsinkomsternas utfallsprocent var 94,8. Företagshälsovårdens verksamhetskostnader överskreds med 87 085 €. Orsaken till överskridningen är att den förverkligade verksamheten har varit mera omfattande än vad man förutsett; arbetsplatsbesök, information och handledning, företagshälsovårdsförhandlingar samt mottagningsbesök (inbegriper köpserviceverksamhet och undersökningar).

107 EKONOMISEKTORN Verksamhetsidé Ekonomisektorns verksamhetsidé är att stöda ledandet och styrningen av stadsorganisationen och –koncernen. Ekonomisektorn svarar för ekonomiplaneringen, koncernstyrningen, ekonomiservicen och upphandlingsservicen. Ekonomisektorn svarar även för att styrnings- och uppföljningssystemen för ekonomin fungerar och utvecklas. Verksamhetsmiljö Vasa stad deltar i finansministeriets produktivitetsprogram för de 20 största städerna. Ekonomisektorn har klarlagt vissa processer i ekonomin, för att det ska vara möjligt att effektivera verksamhetsmodeller för ekonomin på lång sikt. I synnerhet utarbetandet av utredningen om kommunsammanslagningen med Lillkyro innebar att en sammanslagningsstyrelse utsågs först år 2012. Att sammanslagningsprocesserna drog ut på tiden innebar också för ekonomisektorns del att samarbetsutredningarna med Lillkyro kommuns ekonomisektor blev försenade. Under verksamhetsåret grundades Fastighets Ab Brändö Campus, som registrerades i handelsregistret 19.1.2012. Grundande av fastighetsbolaget är en del av stadens satsningar i yrkeshögskoleverksamheten och grundandet ansluter sig också till Medibotninaprojektet, i vilket som parter ingår förutom staden även Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur samt samkommunen Vasa sjukvårdsdistrikt. Som ett resultat av projektet grundades Fastighets Ab Brändö Campus. Satsningar på stadens logistikutveckling fortsatte under verksamhetsåret. Vaasa Parks Oy har inlett planeringen av Futura IV-huset och flygfraktterminalen. Även bolagets Cargo Apro verksamhet, som grundades för flygfältets infrainvesteringar, håller man på att starta. Ett betydande projekt är även grundande av ett marklogistikbolag tillsammans med Korsholms kommun. Fullmäktige godkände grundandet av logistikbolaget i december. Måluppfyllelse Ibruktagandet av det nya ekonomiplaneringssystemet fortsatte under verksamhetsåret. Målet är att budgeten för år 2013 kan på hela stadens nivå utarbetas med det nya systemet. Ibruktagandet av rapporteringssystemet framskred inte enligt målen och stadsstyrelsens allmänna sektion godkände anskaffandet av ett ersättande rapporteringssystem i november. Det nya ibruktagandet har framskridit i enlighet med tidtabellen och rapporteringssystemet uppskattas vara i bruk på våren 2012. Ekonomisektorn inledde förnyandet av stadens faktureringssystem. Uppdateringen av hanteringssystemet för inköpsfakturor inleddes.

66 Koncernstyrningen har effektiverats genom förbättrad informationen om stadskoncernen. På hösten ordnades ett fullmäktigeseminarium om koncernstryrning och på hösten blev en ny publikation om Vasas stadskoncern färdig. Stadsstyrelsen tillsatte även en kommitté för att utarbeta förslag till ägarstrategi och nya koncernanvisningar för staden. Ekonomiservicecentret svarar för skötseln och utvecklande av följande uppgifter: bokföringen inkluderande uppgörande av stadens och stadskoncernens bokslut, ekonomistatistik, beskattning (särskilt moms), operativa uppgifter inom finansiering, skötseln av betalningsrörelsen, inköps- och försäljningsfakturaprocessen samt indrivningen. De viktigaste fokusområdena i utvecklandet av ekonomiservicecentrets operativa verksamhet har varit utvecklande av serviceprocesserna bl.a. genom förnyande av arbetsfördelningen samt ökande av ibruktagandet av elektroniska system. Vid förnyandet av arbetsfördelningar har man utnyttjat de kartläggningar om arbetets svårighetsgrad som har gjorts. I elektroniska system har man ökat dataöverföringarna från funktionella system till ProE-allmän fakturering. Vid hanteringen av Rondo inköpsfakturor har man koncentrerat sig på utvidgande av den elektroniska interna faktureringen samt förberett sig för ibruktagandet av den nya programversionen R8. Ett pilotprojekt för ibruktagandet av R8 har inletts i januari 2012. Senare kommer man också att ta i bruk nya tillämpningar i anslutning till stadens inköpsverksamhet. Beredningen av övergången till serviceavtalspraxisen har fortsatt genom fastställande av servicecentrets funktioner, produkter och kundrelationer för aktivitetsbaserad kalkylering. Vasaregionens kommuner har förbundit sig till upphandlingsringverksamheten i början av år 2011 med en ny finansieringsmodell. För att göra upphandlingsprocessen smidigare har man strävat efter att utveckla informationsförmedlingsmetoder samt underlätta beslutsförfarandet. Projektet för utvecklande av stadens materialförvaltning och lagerfunktioner har beretts med utredningar om nuläget. Stadens kritiska framgångsfaktor Effektivt strategiskt styrsystem och tydligt definierad ägarpolicy för staden.

Ur framgångsfaktorn härledd princip för ekonomiförvaltningen Principerna för ekonomistyrningen och ekonomiverksamheten stöder uppnåendet av målen för verksamheten och en stabil ekonomi.

Mål för år 2011

Måluppfyllelse

Koncernstyrningen har kunnat fås att fungera i enlighet med de förnyade principerna. Koncernanvisningarna Inledande av en ny ekonomiplanering och ett nytt rapporteringssystem. Affärsverkens spelregler

Ägarstrategiutkastet och utkastet till de nya koncernanvisningarna har godkänts.

Förnyandet av anvisningarna för stödservicen. Servicen produceras kostnadseffektivt.

Staden är med i det arbete som gäller produktivitets- programmet för de 20 största städerna. Ekonomisektorns produktivitet förbättras genom att processerna görs elektroniska.

Ekonomisektorns funktioner har produktifierats, serviceavtalen utarbetats och prissättningsgrunderna förnyats. Konkurrensutsättning av inköps- och försäljningsfakturaoperatörer samt av utskriftsservicen Ibruktagande av ny version av Rondo. De ändringar som SEPA kräver har verkställts. Användningen av elektroniska system utökas. Utvecklande av Pro E (faktureringssystem).

Systemen är helt i bruk 2012.

Man har förhandlat med affärsverken om styrningen av ekonomin och verksamheten. Anvisningarna för förfaringssätten för ekonomin har uppdaterats. Aktivitetsbaserad kalkylering har utförts för ekonomiservicecentret, en uppföljning av antalet prestationer har inletts. I konkurrensutsättningen av operatörer har anbud erhållits, bedömning och beslut 2012 Ett pilotprojekt har inletts i januari 2012. Arbetet har framskridit i enlighet med tidtabellen och fortsätter 2012. Utvecklandet av Rondo och ProE faktureringen fortsätter.

67 Genomgång av verksamhetssätten för indrivning. Anskaffning av ett elektroniskt konkurrensutsättningssystem för effektivering av upphandlingsprocessen, bereds. Förbättrande av upphandlingskompetensen genom utbildning och anvisningar även regionalt.

Flyttats till år 2012. KL Kuntahankinnat Oy har konkurrensutsatt konkurrensutsättningssystemet för kommunernas behov (om upphandlingsbeslutet har någon emellertid besvärat sig, varvid ett eventuellt ibruktagande av programmet torde flyttas till år 2013). Verksamhetsinriktad utbildning har ordnats, dessutom har uppdaterade anvisningar för beslutsförfarandet genomgåtts i samband med förmanspassutbildningen.

Det ekonomiska utfallet Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

2010 1000 € 3 569 230 -3 339

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 3 845 +38 233 0 -3 612 38

Ändrad budget 2011 1000 € 3 883 233 -3 650

Bokslut 2011 1000 € 3 817 377 -3 440 14

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € +66 +144 +210

109 STADSUTVECKLINGEN Verksamhetsidé Stadsutvecklingens verksamhetsidé som ett av centralförvaltningens resultatområden är att för sin del i enlighet med stadens strategi främja utvecklingsförutsättningarna, ombesörjandet av välmåendet och en fungerande stadsorganisation i Vasa och dess ekonomiska region. Stadsutvecklingens grundläggande uppgift är att förverkliga stadens planering vad gäller verksamheten och koordineringen av den samt att utveckla stadens förvaltning. Stadsutvecklingen sköter även uppgifter i anslutning till stadsstrategier, kommunal näringspolitik och landsbygdsärenden. Vidare utarbetar och deltar stadsutvecklingen i utformande av program i anslutning till stadspolitiken, handhar områdesutvecklings- och regionsamarbetet samt producerar informations- och statistikmaterial. Måluppfyllelse Det här verksamhetsberättelseåret var Stadsutvecklingens första. Förnyandet av Vasa stads ledarskapssystem förändrade organisationsstrukturen så, att Stadsplaneringen i början av år 2011 delades upp i två olika organisationsenheter, dvs. Stadsutvecklingen och Planläggningen. Under det här verksamhetsåret har Stadsutvecklingen på ett centralt sätt svarat bl.a. för beredningen av kommunsammanslagningen Vasa-Lillkyro, arbetet i samband med stadens huvudstrategi och delstrategier samt stadens informationsproduktion. Mål 2011 Den strategiska planeringen omorganiseras och strategiprogram som behövs utarbetas.

Utvärderingskriterium/mätare Den omorganiserade strategiska planeringen och de strategiprogram som behövs har utarbetats.

Måluppfyllelse Stadens strategi uppdaterades och den strategiska planeringen och uppgörandet av stadens strategi utvecklades.

68 Det ekonomiska utfallet

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € +592 0 592

Ändrad budget 2011 1000 € 592 0 -592

Bokslut 2011 1000 € 521 13 -508

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € +71 +13 +84

Den ursprungliga budgeten för 2011 innehöll inte de budgetändringar som uppkom till följd av förnyandet av stadens ledarskapssystem, vilket fullmäktige fattade beslut om 14.6.2010. Budgetändringarna genomfördes med separata beslut under året. Utgifterna för Stadsutvecklingen underskred budgeten med 71 000 €. Det här beror på att planeringschefstjänsten sköttes vid sidan av eget arbete. Inga inkomster hade budgeterats. Inkomster på 13 000 € inflöt dock genom försäljning av ekonomichefstjänster till Planläggningen.

110 PLANLÄGGNINGEN Verksamhetsidé Planläggningens grundläggande uppgift är att producera program som förverkligar stadens strategiska mål, stadsplaner och andra planer samt utredningar i anslutning till dem. Med en interaktiv planering och riktgivande styrning skapar planläggningen förutsättningar för byggande av ekologiskt hållbara, fungerande, trygga och trivsamma miljöer för stadens och stadsregionens invånare, företag och aktörer. Måluppfyllelse Det här verksamhetsberättelseåret var Planläggningens första. Förnyandet av Vasa stads ledarskapssystem förändrade organisationsstrukturen så, att Stadsplaneringen i början av år 2011 delades upp i två olika organisationsenheter, dvs. Stadsutvecklingen och Planläggningen. Den allmänna samhällssituationen återspeglades i Vasa som en kraftig ökning i invånarantalet och som en osäkerhet särskilt i utvecklingen av affärs- och företagsområden. När det gäller den kommande planeringen och utvecklingen av markanvändningen kan godkännandet i Vasa stadsfullmäktige i december av Vasa generalplan 2030 med tillhörande grönområdesstruktur anses vara den mest betydande faktorn. Detaljplanen för första delen av Vasaregionens logistikcenter framskred, liksom detaljplanerna för områdena Vasa hamn och Bockska hörnet. Risö - Liselunds affärs- och företagsområde väntar däremot på att landskapsplanens etapplan 1 ska framskrida. Projektutvecklingsplanerna, där förhandlingsparterna i huvudsak är privata markägare, har inte till alla delar framskridit som planerat. En ändring i detaljplanen för området vid Cirkelvägen godkändes. Med tanke på bostadsbyggandet var genomförandet av idétävlingen för området vid Brändö sund betydelsefullt. Därtill framskred granskningen av de gamla detaljplanerna för Brändö, liksom detaljplanen för Yttersundom småhusområde. Mål 2011 General- och detaljplaner utarbetas i enlighet med planläggningsöversikten.

Utvärderingskriterium/ mätare Planer utarbetas och genomförandet följs upp

Måluppfyllelse Vasa generalplan 2030 med tillhörande Vasa grönområdesstruktur 2030 godkänd i fullmäktige. Fyra detaljplaner godkända samt 29 st. avvikelser från detaljplanen. Därtill har behandlats avgöranden om planeringsbehov 40 st./avvikelser 23 st., ärenden om marktäktstillstånd 3 st. Publikationer, rapporter och separata utredningar uppgjorts 18 st. Utlåtanden har givits ca 30 st. Idétävlingen om området vid Brändö sund avgjordes.

69 Det ekonomiska utfallet

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € +2 430 +48

Ändrad budget 2011 1000 € 2 430 48 -2 382

Bokslut 2011 1000 € 1 839 46 -1 793

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € +591 -2 +589

Den ursprungliga budgeten för 2011 innehöll inte de budgetändringar som uppkom till följd av förnyandet av stadens ledarskapssystem, vilket fullmäktige fattade beslut om 14.6.2010. Budgetändringarna genomfördes med separata beslut under året. Till Planläggningen hör två resultatenheter: 1218 planläggning och 1219 planläggningens konsultservice. Inbesparingen blev totalt 591 000 €. Planläggningens inbesparing, 116 000 €, kom från lönerna, eftersom två personers arbetsinsats köptes som intern tjänst, alla vakanser i budgeten inte kunde tillsättas och en person var tjänstledig nästan hela året. Inbesparingen inom planläggningens konsultservice blev 476 000 €, eftersom en del av de projekt som budgeterats för 2011 flyttades fram av orsaker som inträffade i verksamhetsmiljön, vilka var oberoende av planläggningen.

111 UNDERSTÖD, MEDLEMSAVGIFTER OCH ANDELAR Det ekonomiska utfallet Under året betalades i understöd totalt 1 436 011 euro. Understödsanslag användes som verksamhetsunderstöd för sammanslutningar och föreningar 657 352 euro samt för donationstjänster och stärkande av kunskapsgrunden 778 659 euro. Mottagarna av de största verksamhetsunderstöden är Stiftelsen för Vasa universitet 93 000 euro, Högskolestiftelsen i Österbotten 49 000 euro, Vasa sommaruniversitet 50 000 euro, Vasa Operastiftelse 40 000 euro och Musikfestspelen Korsholm 40 000 euro. Evenemang som ordnades i Vasa under året understöddes med 58 200 euro, därtill understöddes ordnandet av en rockfestival med 18 000 euro. För donationstjänster användes i enlighet med gällande beslut 441 000 euro. Om användningen av anslaget som reserverats för stärkande av kunskapsgrunden, 200 000 euro, beslutade stadsstyrelsen 19.4.2011. Vasas andel av Mediabothnia-projektet var 77 659 euro. I enlighet med stadsstyrelsens beslut 18.10.2010 405 § betalades 60 000 euro för planering av ett utbildningsprogram för flerspråkighetsfostran. Medlemsavgifter betalades under året 382 279 euro. De största medlemsavgifterna var Finlands Kommunförbund 167 209 euro, Kommunala arbetsmarknadsverket 45 510 euro och Österbottens turism 71 373 euro. I andelarna, sammanlagt 2 869 573 euro, ingår samkommunen Vasaregionens Arenor Samkommun (914 984 euro), Österbottens förbund (1 060 165 euro) och Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur (894 424 euro). Förändringarna i budgeten innehåller bl.a. en inkomstföring till understöden från allmänna understödsfonden (55 341 euro) samt ett bidrag beviljat genom beslut av fullmäktige 21.3.2011 56 § till Wasa Footballcup Oy för byggande av en övertryckshall 160 000 euro. Genomförandet av projektet blev uppskjutet till år 2012, varvid även understödet betalas under år 2012.

70 Bokslut 2010 1000 € 4 456 50 -4 406 362

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 4 678 +228 0 +55 -4 678 173

Ändrad budget 2011 1000 € 4 906 55 -4 850

Bokslut 2011 1000 € 4 688 55 -4 633 362

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € +218 0 +218

114 STÖDANDE AV NÄRINGSGRENAR Det ekonomiska utfallet Anslag användes för - andelen av Vasaregionens Utveckling Ab:s verksamhetsutgifter 774 631 euro - gemensam marknadsföring av turismen 329 071 euro, av vilket den största posten, 250 000 euro, i enlighet med avtalet mellan Puuharyhmä Oyj och Vasa stad - näringslivsprojekt 141 054 euro; stadsstyrelsen fastslog dispositionsplanen 4.7.2011 - Kostnader i enlighet med serviceavtalet mellan Vasa stad och Oy Vaasa Parks Ab 222 000 euro Budgetändringar som man fattat beslut om under året: - de anslagsöverföringar från resultatområdet till den kommunikationsenhet som grundats inom förvaltningsservicen på grund av en ändring i verksamhetsstadgan för centralförvaltningen - den ändring som gjorts på basis av det förnyade serviceavtalet mellan Vasa stad och Oy Vaasa Parks Ab (Korsholms kommuns andel 46 900 euro som utgift och inkomst)

Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag

2010 1000 € 1 812 0 -1 812

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 1 638 +8 0 +47 -1 638 39

Ändrad budget 2011 1000 € 1 646 47 -1 599

Bokslut 2011 1000 € 1 514 47 -1 467

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € +132 0 +132

116 HEMKOMMUNSERSÄTTNINGAR I statsandelsreformen som verkställdes 2010 ändrades statsandelen för förskoleundervisning och grundläggande utbildning från huvudmannamodellen till åldersklassbaserad. Den åldersklassbaserade statsandelen antecknas i finansieringsdelen; i verksamhetsutgifterna för detta resultatområde antecknas den ersättning som betalas för Vasaelever i andra än i stadens egna grundskolor och egen förskoleundervisning, och i verksamhetsinkomsterna den ersättning som Vasa erhåller för elever från andra kommuner.

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag

Ursprunglig budget 2011 1000 € 3 834 614 -3 220

Ändrad budget 2011 1000 € 3 834 614 -3 220

Bokslut 2011 1000 € 3 830 614 -3 216

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € +4 0 +4

71

117 RESERVERADE ANSLAG Det ekonomiska utfallet Budgetändringarna innehåller överföring av anslag som budgeterats för lönereservering, förtidspensioner, omplacering, adb-utrustning och investeringarnas driftsekonomiska inverkningar till budgeterna för de förvaltningar, där de förverkligade kostnaderna har bokförts. I de förverkligade verksamhetsutgifterna ingår bl.a. - pensionsutgiftsbaserad pensionsavgift 7,0 miljoner euro (avgiften har allokerats på affärsverk och normfinansierade läroanstalter, de övriga förvaltningarnas avgift har bokförts inom detta resultatområde) - ändring i periodisering av semesterlöner 2,3 miljoner euro - tillägg i pensionsansvarsavsättning 0,4 miljoner euro - pensioner som staden betalat 0,4 miljoner euro, för dessa inkomstfördes motsvarande belopp från pensionsansvarsavsättningen - lagstadgad olycksfallsförsäkringsavgift 0,4 miljoner euro

Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

2010 1000 € 7 957 430 -7 527 661

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 15 501 -3 867 65 0 -15 436 3 867

Ändrad budget 2011 1000 € 11 634 65 -11 569

Bokslut 2011 1000 € 12 888 297 -12 591 109

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € -1 254 +232 -1 022

Resultatområdets verksamhetsutgifter överskred 1 254 000 euro. Som verksamhetsutgifter har bokförts 2 779 000 euro, vilket på grund av borgensansvar har betalats till Nordea-banken och vilket täcks med överföring från skadefonden. Inbesparingar skedde bl.a. i anslagen för lönereservering och olycksfallsförsäkring.

118 SYSSELSÄTTNING Verksamhetsidé Verksamhetsidén i fråga om sysselsättandet är att ordna sysselsättning med lönesubvention för långtidsarbetslösa Vasabor och sommararbete för skolelever och studerande. Måluppfyllelse Sysselsättandet av långtidsarbetslösa vid stadens enheter översteg målsättningen, eftersom man fick mer i lönesubventioner än vad som budgeterats. TE-byrån beviljade lönesubventioner även för 2 månaders förlängning, vilket gjorde att man kunde bevilja mer förlängningar än vad man hade haft som mål. Man har haft som stadens köptjänst fem projekt från Jupiter, av vilka ett har avslutats under våren och ett annat under sommaren. Därtill har ett projekt börjat på hösten. Jupiters rapportering om förverkligandet av målen har utvecklats och man har börjat förnya serviceavtalen. När det gäller skolelevernas och studerandenas sommararbetsplatser uppnådde man inte målen, eftersom den lön som ska betalas på basis av arbetsuppgifternas svårighetsgrad i vissa fall var högre än den rekommenderade lönen för sommararbetare (788 – 1180 €/mån.). Dessutom blev av anslaget för sommararbete 33 730 € oanvänt, vilket motsvarar 35 månader. Alla sommarjobbssedlar användes inte. Därför kommer utdelningsmodellen för sommarjobbssedlarna att ändras till våren 2012.

72 Mål 2011 Mätare Långtidsarbetslösa sysselsätts i ½ Månader som använts till de års anställningsförhållanden vid sysselsattas anställningsstadens enheter så jämt fördelat förhållanden under året som möjligt, ca 780 månader. 2−4 månaders förlängningstider Antalet beviljade förlängbeviljas ca 7 st., det viktigaste kri- ningar teriet är den ekonomiska situationen.

Måluppfyllelse Vid stadens ämbetsverk och inrättningar sysselsatte man med lönesubventioner under 1001 månaders tid.

Målen i de köpserviceavtal som ska ingås årligen samt antalet arbetsorienteringsdagar (190 personer via 3 projekt, tot. 21 060 arbetsorienteringsdagar)/kostnad erna högst 1 200 000 €

Jupiter-rapporterna/ förvaltningsrådets och styrelsens sammanträden Antalet arbetsorienteringsdagar Antalet personer i arbetsorientering.

Vid Jupiter-stiftelsen genomgick sammanlagt 610 personer i arbetsorientering och arbetspraktik, av vilka 284 personer var nya. Antalet arbetsorienteringsdagar var 19 043. Kostnaderna var 1 195 436 €.

För skolelever och studerande ordnas sommararbetsplatser sammanlagt ca 700 månader.

Månader som använts för skolelevers/studerandes anställningsförhållanden.

Med anslaget för sommararbetsplatser ordnades för skolelever och studerande sommararbetsplatser under 466 månader vid stadens ämbetsverk och inrättningar. Med sommarjobbssedeln understöddes 40 ungdomars sommararbete.

Stadens egen förlängning 2−4 mån. beviljades 20 personer och det viktigaste kriteriet var den ekonomiska situationen.

Det ekonomiska utfallet Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag

2010 1000 € 3 665 752 -2 913

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 3 528 -52 350 0 -3 178 52

Ändrad budget 2011 1000 € 3 476 350 -3 126

Bokslut 2011 1000 € 3 741 792 -2 949

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € -265 +442 +177

I verksamhetsinkomsterna var lönesubventionen betydligt större än beräknat, dvs. 440 000 € mer än i budgeten. Utgifterna för den egentliga sysselsättningen överskred den ursprungliga budgeten med 312 000 euro.

119 ANDELAR I SÄRREDOVISADE AFFÄRSVERK SAMT KOSTNADER SOM HÄNFÖR SIG TILL AFFÄRSVERKSAMHETEN OCH DEN AVGIFTSBELAGDA SERVICEVERKSAMHETEN Det ekonomiska utfallet Vasas andel av räddningsväsendets utgifter 2011 är 4 259 000 euro. I resultatområdet ingår dessutom bl.a. ledningscentralens utgifter. Inkomsterna bildas av allmänna förvaltningens kostnader och övriga kostnader som hänför sig till affärsverk, produktionsstödserviceenheter samt normfinansierade läroanstalter.

73 Stadsstyrelsens allmänna sektion behandlade 23.2.2012 37 § avskrivning av fordringar och beviljande av verksamhetsunderstöd till affärsverket Vasa Hamn (RG Line Oy Ab). Allmänna sektionen beslutade föreslå stadsstyrelsen beviljande av ett verksamhetsbidrag på 254 006,44 euro till affärsverket Vasa Hamn och en fortsatt behandling i samband med bokslutet. Det här bidraget är bokfört i resultatområdets utgifter och överskridningen av anslagen för verksamhetsutgifter beror på nämnda notering. Budgeten för verksamhetsinkomster innehåller en post gällande ett för Vasa Matservice budgeterat sparkrav på 200 000 € (intern inkomst). Det här förverkligades inte, vilket ledde till att verksamhetsinkomsten underskred budgeten.

Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

2010 1000 € 4 600 2 829 -1771 13

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 4 542 +22 2 554 0 -1 989 22

Ändrad budget 2011 1000 € 4 565 2 554 -2 011

Bokslut 2011 1000 € 4 772 2 365 -2 407 9

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € -207 -189 -396

LANDSBYGDSNÄMNDEN 150 LANTBRUKSVERKSAMHETEN Verksamhetsidé Landsbygdsnämnden följer med gårdsbrukets och brukningsenheternas strukturutveckling inom sitt område. Handräckning, utlåtanden och utredningar ges åt staten och kommuner. Landsbygdsnämnden ger information och handledning ifrågor som berör landsbygdsförvaltningen. Måluppfyllelse Målet är att sköta uppgifterna i anslutning till behandlingen av stöd- och bidragsansökningarna, utförandet av utredningar och förvaltningsuppgifter i anslutning till förmedling av information utan dröjsmål och smidigt. Skötseln av förvaltningen har skett enligt avtalen och stadgandena. År 2011 har landsbygdsnämnden mottagit 284 ansökningar som behandlats på kommunnivå. De av EU och nationellt finansierade stödutbetalningarna var sammanlagt 786 326,37 euro. Det ekonomiska utfallet Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag

2010 1000 € 39 0 -39

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 41 0 0 0 -41 0

Ändrad budget 2011 1000 € 41 0 -41

Bokslut 2011 1000 € 39 0 -39

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € +2 0 +2

74

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN Verksamhetsidé Uppgiften för Vasa social- och hälsovårdsväsende är att ordna den social- och hälsovårdsservice som behövs för att uppfylla kraven för ett gott liv för invånarna i Vasa och även för invånarna i samverksamhetsområdet enligt samverksamhetsavtalet samt förebygga att sociala och hälsovårdsliga problem uppstår i samarbete med invånarna, olika förvaltningar och andra aktörer. Måluppfyllelse Under våren 2011 godkändes en ny verksamhetsstadga i social- och hälsovårdsnämnden. Ur stadgan ströks resultatområdena för förvaltning, ekonomi, utvecklingsservicen. Stadens nya ledningssystem återspeglade även i övrigt sig inom social- och hälsovårdsverket. Tjänsten som social- och hälsovårdsdirektör avskaffades, och verket leds direkt av vård- och omsorgsdirektören, som även fungerar som sektordirektör inom centralförvaltningen. Inom förvaltningen och ekonomin har förenhetligandet av förvaltningspraxisen inom verket fortsatt och man har även fortsatt beredandet av ibruktagandet av de nya planerna för arkiveringsbildningen. Man har i olika skeden lyckats påbörja genomförandet av förvaltnings- och ekonomipersonalens flytt till Silveria i den möjlighet adb- och telefoninstallationerna samt personalförflyttningarna har möjliggjort. Produktifieringen och pilottesterna av verksamhetskalkylerna fortsattes, en klientavgiftsbyrå inrättades och av stor betydelse var även att utvecklingsdirektören tillträdde sin tjänsteuppgift under hösten 2011. Inom socialarbete och familjeservice förbättrades tillgången till servicen inom de i kraven utsatta tiderna på att få tillgång till service. Inom utkomststödet fick man under årets lopp behandlingen av de skriftliga ansökningarna att bli skött inom den utsatta tiden. Däremot uppnåddes inte målen enligt barnskyddslagen under detta verksamhetsår. Utvecklandet av invandrararbetet fortsattes genom många samarbetsprojekt; mängden invandrarklienter återvände till den etablerade nivån. Man påbörjade etablerandet av den godkända mentalvårdsstrategin i praktiken. Inom hem- och anstaltsvården var färdigställandet av kvalitetssystemet betydande. För detta fick resultatområdet även ett kvalitetserkännande enligt SHQS-kriterierna under sommaren 2011. Förbättringen av vårdstruktursnivån syntes väl i halveringen av de s.k. klinikfärdiga dagarna, jämfört med mängden år 2009. Renoveringen av avdelningarna 8 och 9 i slutet av året underlättade utvecklandet av arbetsfördelningen mellan avdelningarna i fortsättningen. Även Seniorcentret fortsatte aktivt att utveckla åldringsservicen. Under hösten inleddes inventerings- och planeringsarbetet av servicestrukturen i samarbete med Soterainstitutet, som är en del av Aalto-yliopisto. Resultatområdet för hälsovårdsservice. Den nya hälso- och sjukvårdslagen trädde i kraft 1.5.2011. Lagen medförde många skyldigheter till hälsovårdsservicen, och i huvudsak klarade man av att utföra dessa. Man hölls inom tiderna för vårdgarantierna i tillgång till läkare (3 månader) och tandläkare (6 månader). Tillgången till tandläkare har p.g.a. stor efterfrågan försvårats; väntetiden till icke-brådskande vård är ca 5 månader. Inom läkarjouren började man en fördelning enligt hur akut behov patienten har (triange), och genom detta förfarande lyckades man förkorta kötiden till jouren. Inom resultatområdet Laihela-Lillkyro är fortfarande mängden läkarbesök högt bland befolkningen, då man jämför med genomsnittet i landet. I mottagningstiderna har man planenligt ökat på mängden periodiska kontroller för att sträva till att minska på behovet till akutvårdsbetonade läkar-

75 besök. Situationen i vårdtillgången och i vården uppfyller lagstiftningen i bägge kommuner till alla delar. I synnerhet har fokus fästs i att slippa köerna inom tandvården. Problemen med inneluften och fastighetsfrågorna har återspeglats på verksamheten inom hela resultatområdet och kan urskiljas som ökade symptom och mängden sjukfrånvaro. Verksamhetsutgifter och -inkomster Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Personal 31.12. Ordinarie anställda Visstidsanställda Sysselsatta

2010 1000 € 202 829 38 618 -164 211

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 212 123 +2 478 38 327 +197 -173 796 2 281 Heltid 1 424 454 2

Ändrad budget 2011 1000 € 214 601 38 524 -176 077 Deltid 131 71 20

Bokslut 2011 1000 € 213 933 39 115 -174 818

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € +668 +591 +1 259 Totalt 1 555 525 22

Årsverken 2010: 1 789,15 och 2011: 1 838,36

174 FÖRVALTNING OCH EKONOMI INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSVÄSENDET Verksamhetsidé Uppgiften för resultatområdet förvaltning och ekonomi är att stöda, handleda och koordinera de övriga resultatområdena i ledning, utveckling och planering. Målet är en djupare integrering av social- och hälsovårdsväsendet. Förvaltningen och ekonomin ansvarar för olika funktioner i enlighet med arbetsfördelningen och den ordnar även centraliserat den förvaltnings-, ekonomiska och interna service som sköts inom verket. Måluppfyllelse I början av år 2011 (1.3.2011) godkände social- och hälsovårdsnämnden den nya verksamhetsstadgan, ur vilken resultatområdet för förvaltnings-, ekonomi- och utvecklingsservice raderades. Raderingen av resultatområdet ledde bl.a. till att stadens nya ledningssystem togs i bruk inom social- och hälsovårdsverket. I samband med förändringen avskaffades tjänsten som social- och hälsovårdsdirektör och verket leds nu direkt av vård- och omsorgsdirektören, som även fungerar som vårt områdes sektordirektör inom centralförvaltningen. Därtill har man fortsatt förenhetligandet av förvaltningspraxisen inom verket. Under årets lopp har ibruktagningen av en ny arkivbildningsplan (eAms och Ams) beretts, så att den skall kunna tas ibruk från inledningen av år 2012. För att säkra tillgången till personalen har man vidtagit åtgärder för att genomföra rekryteringsarbetsgruppens förslag, och ibruktagningen av den nya rekryteringsbyrån placeras tidsmässigt till att förvaltningen flyttar till Silveria i inledningen av år 2012. Inom pilotområdena för ekonomiförvaltningen har produktifieringen och funktionskalkylerna fortsatt inom resursramarna. Då det gäller verksamhetsutrymmen har i synnerhet utrymmena i Silveria samt planeringen och möbleringen av dessa inför förvaltningens flytt skapat mycket arbete. Flytten från Vasaesplanaden 20 och Dammbrunnsgården till Silveria verkställs huvudsakligen under inledningen av år 2012. Planeringen av utrymmena på Vasaesplanaden för den nya mentalvårdsenhetens behov har även varit utmanande, eftersom även Rekryteringen och PR-servicen kommer att stanna kvar vid adressen i detta skede. Inrättandet av klientavgiftsbyrån år 2011 har genomförts; man har från fältet överfört arbete från handledare till fakturerare och från serviceområdesdirektörerna till betalningschefen. Således återstår på fältet mer tid för klient- och patientarbete

76 samt andra förmannauppgifter. Utvidgandet av detta arbete i avgiftsbyrån fortsätter enligt resurser år 2012. Verksamhetsmål/princip som härletts från en kritisk framgångsfaktor för staden Fortsättande av kvalitetsledningsarbetet

Målnivå för år 2011

Måluppfyllelse

Kvalitetskriterier för ledarskap

Uppgörande av utvärderingsoch uppföljningssystem

Handlingarna om handlingsförvaltningen färdiga Omfattande verksamhetsberättelse utförd

Handlingsauditeringen och kriterierna för ledning och verkställts i februari och den externa auditeringen i maj, vid sidan om auditeringen i hem- och anstaltsvården.

Främjande av välmående

Processen beskriven

Omfattande verksamhetsberättelse för år 2010 utförd, berättelsen för år 2011 uppgörs under våren 2012. Den nya utvecklingsdirektören tillträdde sitt arbete i september. Processbeskrivningar har gjorts inom hem- och anstaltsvården samt inom socialarbete och familjeservice och arbetet fortsätter år 2012 bl.a. med tandvården inom hälsovårdsservicen. Välfärdsberättelsen uppgörs åt fullmäktige under år 2012 enligt den hälso- och sjukvårdslag som trädde i kraft 1.5.2011

Inrättande av klientavgiftsbyrå

Klientavgiftsbyrån fungerar

Betalningschefen har tillträtt sitt arbete 1.9.2011. Klientavgiftsbyråns verksamhet har inletts enligt planen. Uppgiftsfältet har utvidgats enligt resurser.

Produktifiering av service och funktionskalkylering

Produktifieringen och funktionskalkyleringen genomförd på pilotområdet

Arbetet är i huvudsak genomfört inom hemoch anstaltsvården (för kostnaderna), i två handikappboendeenheter; håller på vid en hälsostation; skall inledas inom barnskyddet.

Kartläggning över skick och behov till utrymmen

Lokalitetskartläggning utförd i pilotområdet

Lokalitetskartläggning utförd inom hälsovårdsservicen, inom hem- och anstaltsvården pågår Soteras projekt.

Möjliggörande av en verklig sammanslagning av verket och utveckling av förvaltningsservicen genom gemensamma lokaliteter Deltagande i utgiftsjämförelsen för mellanstora städer

Att få ett gemensamt utrymme för verkets förvaltning

Flytten av verkets förvaltning till Silveria har inletts under år 2011. I Silverias utrymmen har mindre renoveringar utförts, bl.a. fast ADB- och telefonnätverk har monterats.

Deltagande i jämförelsen år 2010

Utveckling av verksamheten inom materialförvaltningen

Utredande av möjligheten att slå ihop vårdmateriallagret och VCS lager

Staden deltog inte år 2010. I stället har man med data från åren 2009 – 2010 deltagit i FM:s och Kommunförbundets ”mätarspets”projekt. Ekonomiverket strävade till att få med VASEK i detta. Fortsättande av förhandlingarna är fortfarande öppet.

Välmående bland personalen

Resultatet från arbetsmiljöenkäten i verket ligger på medelnivå inom staden. Verkets sjukfrånvaro i medeltal 15,4 dgr/pers (år 2009 18,1 dgr/pers, år 2010 17,1 dgr/pers) Etablerande av inskolningsprogram

Anordnande av fortbildning och underhållande av yrkesskicklighet

Enkäten genomförs centraliserat i hela staden under februari 2012. År 2011 17,35 dagar/person

Inskolningsprogrammet har tagits i bruk.

77 Rekryteringsbyråns utrymmen i centrum

Rekryteringen har fungerat på Vasaesplanaden (20 A, 4:e vån) och vikarierekryteringen samt placeringen och rekryteringen av poolpersonal vid Huvudhälsostationen. Under år 2011 har man berett verkställandet av rekryteringsarbetsgruppens förslag.

Utbildningsdagar enligt planen

Genomförs planenligt.

Utvidgande av användningen av kompetenskartläggningen inom det första resultatområdet och påbörjande inom det andra

Socialarbete och familjeservice. Uppgörandet av kompetenskartorna har inletts inom följande serviceområden: psykosocial service, barnskydd och handikappservice. Inom dessa har kompetenskartläggningen tagits/kommer kompetenskartläggningen att tas i bruk under år 2011. Hem- och anstaltsvården. Kompetenskartan för hela resultatområdet är färdig (en gemensam). Ibruktagen år 2011. Hälsovårdsservicen. Uppgörandet av kompetenskartläggning har påbörjats.

Det ekonomiska utfallet Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

2010 1000 € 5 534 1 285 -4 249 73

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 5 247 +442 1 103 +140 -4 144 302

Ändrad budget 2011 1000 € 5 689 1 243 -4 446

Bokslut 2011 1000 € 6 017 1 527 -4 490 57

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € -328 +284 -44

Verksamhetsinkomster: Inkomsterna realiserades år 2011 ca 284 000 € över den förändrade budgetnivån; de största avvikelserna skedde inom försäljningsintäkter (ca +82 000 €), för statsersättningar inom förvaltningsarbetet i mottagningscentralen (ca +84 000 €) samt försäljningsintäkter i projekten, dvs. statens och kommunernas ersättningar åt Vasa (ca +100 300 €). Verksamhetsutgifter: I utgifterna uppstod överskridningar i förhållande till den förändrande budgeten, ca 328 000 €. De största överskridningarna skedde inom personalomkostnaderna (ca -168 000 €). Summan består bl.a. av omplaceringar, sjuk- och mödraskapsvikarier, projektpersonal samt av en delvis överlappning mellan vård- och omsorgsdirektören och social- och hälsovårdsdirektören under inledningen av år 2011. Köp av service överskreds med ca 46 000 €, vilket beror på projektutgifter. För renoveringar och utrymmesförändringar har man varit tvungen att skaffa möblering för arbetsoch mottagningsutrymmen, utgifter till vilka man inte hade förberett sig. Därtill hade linneförrådets upphandlingar överskridits; anslagsöverskridningar för tillbehör och medel på totalt ca 78 000 €. Hyresutgifterna har ökat bl.a. p.g.a. Silveria och tilläggsutrymmena på Vasaesplanaden (dvs. utrymmena på 4:e våningen), överskridning på ca 48 000 €. Årsverken 2010: 99,61 och 2011: 103,95

78

175 SOCIALARBETE OCH FAMILJESERVICE Verksamhetsidé Resultatområdets uppgift är att stöda kommunens och samverksamhetsområdets invånare att upprätthålla och uppnå grundtrygghet och leva ett människovärdigt liv. Genom service förebyggs uppkomsten av sociala problem och utslagning. Samtidigt stöds klientens och familjens självständighet planerat enligt deras resurser och förmåga i samarbete med klienten/familjen, andra förvaltningar och serviceproducenter. Måluppfyllelse Mängden nya invandrarklienter placerade sig på den under tidigare år stabiliserade nivån. Utvecklandet av invandrararbetet fortsattes i projekten ”Som delaktig i Finland” och ”Vasa som hem”. Under året bereddes ett rådgivnings- och handledningsprojekt för invandrare (Welcome Office) i samarbete med kommunerna i landskapet Österbotten samt Arbets- och näringsbyrån. De krav på utsatta tider som barnskyddslagen ställer uppnåddes inte. Bruksgraden av enheterna för vård utom hemmet har hållits mycket höga under hela året. Gällande utkomststödet fick man bukt på de utsatta tiderna, men en stor personalrotation gör det svårt att upprätthålla situationen. Behovet till köpservice inom missbrukarrehabiliteringen var mycket högre än det bedömda, och behovet ser ut att växa vidare. I köp av service strävade man till att i synnerhet ordna rehabilitering åt föräldrar i barnfamiljer. Boendeenheten Aalto-koti för personer med svåra missbrukarproblem blev färdigt under slutet av året och togs i bruk i början av år 2012. Inom handikappservicen ökade efterfrågan på färdtjänst för åldringar samt personlig assistans. Som ny verksamhet inleddes köpservice av boendeservice för äldre och dementa utvecklingsstörda personer. Denna service köps från Kaarlentupa, som drivs av Mikeva Oy. Enligt mentalvårdsstrategin påbörjades arbeten för anordnande av öppenservicen i samband med andra resultatområden, organisationer och serviceproducenter. Under årets lopp bereddes nya köpserviceavtal för boendeservice för personer inom mentalvårdsrehabilitering. Dessa träder ikraft under inledningen av år 2012. Under året har det satsats på att stöda föräldraskap samt att utveckla metoder för att förebygga utslagning av barn och familjer. Olika förvaltningar och den tredje sektorn deltog aktivt i etablerandet av familjecenterverksamheten. Det förebyggande arbetet förutsätter i fortsättningen utvecklande av ledarskap och yrkesövergripande arbete i de olika förvaltningarna och organisationerna. Därtill bör metoder som konstaterats vara bra inom tidigt ingripande tas i bruk och etableras. I de Österbottniska projekten som följde KASTE-programmet (KASTE familjeprojektet i Österbotten och ”Vår Familj” inom projektet Välittäjä) förstärktes uppfattningen att det finns goda och påverkande arbetsmetoder för tidigt ingripande. Som följd av strukturförändringarna i den offentliga servicen (bl.a. arbetskraftsförvaltningen) har stadens ansvar över långtidsarbetslösa ökat. Genom den rehabiliterande arbetsverksamheten kunde man öka på mängden verksamhetsdagar och nya köpserviceavtal ingicks inom köpservicen. I stödande av långtidsarbetslösa prioriterades unga arbetslösa som den viktigaste målgruppen. Socialjouren i Österbotten tog emot ca 1980 kontakter, varav Vasas andel har hållits på ungefär samma nivå, men andelen för övriga kommuner har ökat. Av de kontakter som togs med jouren berörde ca 80 % under 18 åringar. Av kontakterna ledde 27 % till att en barnskyddsanmälan gjordes.

79 Centrala utföranden och nyckeltal som beskriver verksamheten Utförande, nyckeltal

BS 2010

BS 2011

Psykosocial service Ungdomsstationen Klaara (antal besök á 45 min) Familjerådgivningen (antal besök á 45 min) Missbrukarstationen, akutvård (dygn) Missbrukarstationen, tillnyktringsvård (dygn) Missbrukarstationen, substitutionsbehandling (besök) A-rådgivningen (besök)

6 193 5 017 1 726 895 2 476 4 451

4 945 3 951 1 915 1 323 4 230 4 047

Socialarbete Hushåll som skött ärenden inom vuxensocialarbete Hushåll som skött ärenden vid utkomststödet * antal hushåll av dessa, som får utkomststöd Rehabiliterande arbetsverksamhet (verksamhetsdagar)

1 904 3 927 3 219 5 143

1 534 3 841 3 061 6 207

883 275 765

917 266 538

8 306 3 908 14 908 189

7 962 3 793 14 814 232

101 48

90 52

84 500 1 300 147 126

86 002 1 354 153 110

156 69

133 66

212 70 40

111 15 29

1 526

1 497

Barnskyddsarbete Barnskyddsanmälningar Bedömning av barnskyddsbehov, inom utsatt tid (3 mån) Klienter inom barnskyddet (barnskyddsbarn) Vårddygn inom anstaltsvård * egen verksamhet * köpservice Vårddygn inom familjevården Hemservice för barnfamiljer Handikappservice (*) Boendeservice för handikappade * egen verksamhet (invånare) * köpservice (invånare) Färdtjänst för gravt handikappade * resor * klienter Personlig assistans (klienter) Stöd för närståendevård (klienter) Dag- och arbetsverksamhet för handikappade * egen verksamhet (klienter) * köpservice (klienter) Invandrararbete Utlänningsbyrån Nya klienter * varav ankomna som kvotflyktingar * varav ankomna genom familjeförening Socialjouren (Vasa) Kontakter

Verksamhetsmål/princip som härletts från en kritisk framgångsfaktor för staden Service av hög kvalitet och i korrekt tid Service ges åt klienterna inom utsatt tid

Målnivå för år 2011

Måluppfyllelse

Service ges inom utsatt tid

Av bedömningarna inom barnskyddet sker ca 60 % inom den utsatta tiden. Inom utkomststöder uppnådde man kraven på de utsatta tiderna efter sommaren. Tider kan inte ges till socialarbetare/ socialhandledare inom den utsatta tiden.

80 En fungerande och mångsidig servicestruktur Helhetsmässig och långsiktig planering och utveckling av servicestrukturer

Färdiggjorda servicestrategier i bruk, verksamhetsplaner som har begränsats enligt de godkända strategierna

Strategierna och verksamhetsplanerna har verkställts enligt planerna. Behandlingen av välfärdsplanen för barn och unga blev på hälft.

Utveckling av yrkesövergripande samarbete (Kaste)

Personalen har utbildats i tidigt ingripande. Kaste familjeprojektet i Österbotten och projektet ”Meidän Perhe” framskrider enligt planerna

KASTE-projekten tog slut enligt planerna. Slut- och utvärderingsrapporterna kommer till nämnden för behandling under våren 2012. Bl.a. förvaltningsgränsöverskridande ledarskap lyftes fram som en sak att utveckla enligt resultaten från projekten.

Ordnande av social kreditbevillning

Den sociala kreditbevillningen har tagits i bruk enligt planerna

Är inte i användning, eftersom inga resurser erhölls för verksamheten.

Personaldimensioneringen följer rekommendationerna

Personaldimensioneringen inom de nationella rekommendationerna I budgeten har tillräckliga resurser som motsvarar servicebehovet reserverats

Fastställandet av personaldimensioneringen är delvis på hälft, eftersom det för all service inte finns rekommendationer eller författningar. Bl.a. inom missbrukarservicen finns till en del brister i förhållande till befolkningsmängden i området (bl.a. ungdomsstationen, missbrukarstationen och A-rådgivningen).

Orken hos personalen

Resultatet från enkäten om arbetstillfredsställelse minst på medelnivå inom staden

En enkät om arbetstillfredsställelse utfördes inte år 2011.

Utveckling av utvärderingsoch uppföljningssystemets indikatorer som beskriver verkan av servicen

Klient- och uppgiftsspecifik klassificering i bruk inom socialarbetets alla serviceområden i slutet av året

Klassificeringen har varit i användning i en del av serviceområdena. Rapporteringsdelen av klientdatasystemet togs emot i utbildningssyfte i slutet av året.

Centrala mätare för uppföljning och fastställda målnivåer

Verket har deltagit i ADB och INDY – indikatorarbetsmöten, utvecklingen pågår.

Balans mellan mål, resurser och verksamhet

En kunnig och motiverad personal som håller sig ajour Förbättrande av tillgång till vikarierande arbetskraft.

Personalrotationen är mindre än Personalrotationen har ökat och det har år 2010 blivit svårare att få vikarier.

Personal som uppfyller behörighetsvillkoren i tjänsterna och befattningarna för socialarbetare

Mängden behöriga i tjänsterna som socialarbetare i förhållande till vakanserna minst 90 % / 100 %

Mängden behöriga i tjänsterna som socialarbetare minskade märkbart i slutet av året (66 %). Allmänt taget försvårades rekryteringsproblemen (bl.a. socialarbetare, sjukskötare, psykologer).

Ordnande av tilläggsutbildning och fortbildning enligt de nationella rekommendationerna

Kompetenskoncentration inom social- och hälsovårdsbranschen (utbildningskliniken/ Medibotnia), beredningsarbete för socialarbete har påbörjats

Fortbildningen genomfördes i huvudsak enligt planerna. Det beredande arbetet för undervisnings- och undersökningskliniken framskred enligt planerna, då man lyckades rekrytera planerarna. Från KASTEprojekten fick man nya arbetsmetodsutbildningar.

81 Det ekonomiska utfallet Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

2010 1000 € 44 075 12 907 -31 168 112

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 46 142 +541 12 170 +58 -33 972 483

Ändrad budget 2011 1000 € 46 683 12 228 -34 455

Bokslut 2011 1000 € 44 785 12 645 -32 140 117

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € +1 898 +417 +2 315

Verksamhetsinkomster: Inkomsterna överskred den ändrade budgeten med ca 417 000 €. Bland försäljningsinkomsterna uppstod totalt ca 660 000 € överskott, de största delarna av denna summa uppstod inom särskilda ersättningar för omkostnader inom handikappomsorgen och inom barnskyddet, ca 210 000 € samt kommunersättningar på 285 000 € inom barnskyddet. Därtill realiserades ersättningarna för omkostnader p.g.a. flyktingar med ca 200 000 € över det budgeterade. Även vid avgiftsinkomsterna överskreds budgeten med ca 100 000 €. I den övriga inkomstföringen överskrev återindrivningen budgeten med ca 90 000 €. Stöden och bidragen realiserades med ett underskott på ca 580 000 € i förhållande till budgeten. Orsaken till detta var påverkan av underskridandet av utgifterna i grundutkomststödet i förhållande till statsandelen. Verksamhetsutgifter: Verksamhetsutgifterna realiserades med ca 1 900 000 € under den ändrade budgeten, i huvudsak p.g.a. minskade utkomststödsutgifter. Utkomststödet förblev i sin helhet ca 1 880 000 € under det budgeterade. Övriga stöd och bidrag för hemhushåll förblev ca 240 000 € under det budgeterade. Däremot överskreds den personliga assistansen inom handikappservicen med ca 400 000 €. Årsverken 2010: 458,51 och 2011: 467,51

176 HEM- OCH ANSTALTSVÅRD Verksamhetsidé Genom den service hem- och anstaltsvården anordnar stöds enligt förmåga de till åldern komna och funktionshindrade vasaborna så att de kan leva ett självständigt, tryggt och gott liv samt sådan service som upprätthåller och förbättrar deras funktionsförmåga. I resultatområdet för hem- och anstaltsvården ingår serviceområdena Seniorcenter, hemvård, serviceboende och anstaltsvård. Måluppfyllelse Qualitor Oy beviljade kvalitetserkännande nr 92/2011 enligt kriterierna för kvalitetsprogrammet inom social- och hälsovårdsservicen (SHQS) åt resultatområdet. Erkännandet är i kraft fram till 29.6.2014. Renoveringen av avdelningarna 8 och 9 i stadssjukhuset blev färdiga i slutet av året. Den tidigare långvårdsavdelningen 5 har sedan hösten helt fungerat som en hemträningsenhet. Det stora efterfrågan på hemvården syntes som en överskrivning av anslagen för servicesedlar. Täckningen av närståendevården av 75 år fyllda har ökat (3,4 %), totalt fanns 293 klienter (år 2006 var klientantalet 120). Det förebyggande arbetet har ökats. Seniorer som upplever ensamhet hänvisas till vänkretsen och utbildningen av grupphandledare fortsatte. En vän och kamratstöd kan även hittas från Seniorhållplatsen eller Kvartersklubbarna. Seniorcentrets två motionssaler besöktes av 576 olika personer (totalt 15 400 besök). De frivilligas Kampraattiutbildning inleddes; man strävar att få deltagarna som handledare till motionssalarna, i grupperna och för uteliv. Erfarenhetsberättarna gjorde besök och utvärderade servicen.

82 Projektet ”Aktiverande-TV” fortsatte i samarbete med yrkeshögskolorna (genom finansiering från Österbottens förbund). Preventivt gerontologiskt socialarbete utvecklades. Produktifieringen av servicen utfördes nu inom Seniorcentret. Seniorernas medborgarråd genomfördes i november. Inventerings- och planeringsarbetet av servicestrukturen påbörjades tillsammans med Aalto-yliopisto. Den kommande åldringsservicelagen, Valviras tillsynsinstruktioner och produktivitet beaktas. De nya cheferna för hemvården och serviceboendet tillträdde sina tjänster under hösten. Verksamhetsmål/princip som härletts från en kritisk framgångsfaktor för staden Service av hög kvalitet och i korrekt tid Färdigställande av kvalitetssystem En fungerande och mångsidig servicestruktur Förbättring av differentiering

Balans mellan mål, resurser och verksamhet Personal som motsvarar servicebehovet

En kunnig och motiverad personal som håller sig ajour Klientbaserade arbetsmetoder som upprätthåller funktionsförmågan

Förbättring av välmående bland personalen

Målnivå för år 2011

Måluppfyllelse

Extern auditering under våren 2011

Kvalitetserkännande enligt SHQS-kriterierna 30.6.2011.

Minskande av klinikfärdiga dagar till 3000 dagar på VCS

3 078 klinikfärdiga vårddagar fakturerades (år 2010 var antalet dagar 4 947 och år 2009 6 465st)

Personaldimensionering enligt rekommendationerna

Regionförvaltningsmyndigheten kontrollerade personaldimensioneringen inom anstaltsvården och serviceboendet. Dimensioneringen uppfyller kvalitetsrekommendationerna, men är inte bra.

Hela personalen deltar i en 3 år lång utbildning

Hela personalen har deltagit Klientrespons har samlats in genom TAKsystemet från alla serviceområden.

Resultaten från arbetsmiljöenkäten ligger på medelnivå i staden

Ingen personalenkät utfördes 2011.

Det ekonomiska utfallet Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

2010 1000 € 51 996 10 014 -41 982 107

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 55 519 +819 10 323 0 -45 196 819

Ändrad budget 2011 1000 € 56 338 10 323 -46 015

Bokslut 2011 1000 € 56 939 10 340 -46 599 148

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € -601 +17 -584

Verksamhetsinkomster: Inkomsterna överskred det budgeterade med 16 650 €. Avgiftsinkomsterna överskreds med ca 90 000 € och övriga verksamhetsformer förblev under det budgeterade. Verksamhetsutgifter: I förhållande till den ändrade budgeten överskreds hela resultatområdets utgifter med 601 000 €. Överskridningen av personalbikostnader motsvarade ca 110 000 € p.g.a. särskilda ersättningar, semester- och vikariatutgifter. Överskridningarna kunde delvis täckas genom inbesparingar som berodde på att alla nya vakanser inte blev besatta. Överskridningen av serviceköp var på resultat-

83 områdesnivå 390 000 €. De största överskridningarna förorsakades av servicesedelköp inom hemservicen, 510 000 €, och köpserviceverksamheten, bl.a. en ny patient med andningsunderskott, totalt 50 550 € (vårdansvaret har år 2011 övergått från sjukvårdsdistriktet). Därtill kom inom serviceboendet tilläggsutgifter på 150 200 € på grund av serviceköp som betalts enligt den nya hemkommunslagen samt tilläggsanslag åt tre köpserviceproducenter inom serviceboendet. Inom anstaltsvården uppstod inbesparingar i köp av service (minskade patientplatser), som täckte en del av överskridningarna. Material, tillbehör och lösöre överskreds med 233 000 €, i huvudsak för vårdtillbehör och medicinska gaser. Tilläggsomkostnader uppstod även då två bäddavdelningar fungerade i alternativa utrymmen (f.d. Botniahemmet), såväl för tillbehör och lösöre som i andra utgifter. Årsverken 2010: 834,34 och 2011: 853,1

177 HÄLSOVÅRDSSERVICE Verksamhetsidé Uppgiften för resultatområdet för hälsovårdsservice är att producera expertservice som stöder ett gott liv och den hälsovård som kommuninvånarna behöver. Målet är att förebygga och vårda sjukdomar samt förbättra funktionsförmågan hos personer med nedsatt funktionsförmåga tillsammans I samarbete med patienten, olika förvaltningar och andra aktörer. Måluppfyllelse År 2011 kom man i genomsnitt till husläkaren på 3,4 veckor (gränsen för vårdgarantin är 12 veckor). Läkarmängden hölls relativt oförändrad under början av året. Vid årets slut var läkarunderskottet fyra läkare. Under slutet av år sköttes 30 läkartjänster av 17 fast anställda och 9 vikarier. Till tandläkare var väntetiden ca 20 veckor (gränsen för vårdgarantin är 24 veckor) och till en munhygienist var väntetiden sju veckor. Arbetskraftssituationen inom tandvården var bra, men efterfrågan på service ökar fortfarande. Vårdpersonalen räckte till i de fasta arbetsförhållandena, men det var svårt att få vikarier. I budgeten godkändes 11 nya vakanser. Hälso- och sjukvårdslagen trädde I kraft 1.5.2011. Den lagenliga möjligheten att byta hälsostation användes under årets lopp av 356 kommuninvånare (ca 0,6 % av befolkningen). Med anledning av motionen för att främja den mentala hälsan godkände stadsfullmäktige under sitt möte 20.6.2011 två vakanser som psykiatrer och fyra vakanser som sjukskötare inom resultatområdet för hälsovårdsservice. Fr.o.m. 1.10.2011 inleddes i jourmottagningen vid huvudhälsostationen en fördelning enligt hur akut behov patienten har (triange), genom detta lyckades man avkorta kötiden i jouren. 1.11.2011 inleddes statistikföring av besöken enligt AvoHilmoinstruktionerna (Vårdanmälan inom öppenhälsovården/Institutet för hälsa och välfärd) Centrala utföranden och nyckeltal som beskriver verksamheten Utförande, nyckeltal Besök på läkarmottagning under dagtid Besök på läkarmottagning under jourtid Besök på skötarens mottagning Besök inom tandvården

BS 2009 62 942 22 110 167 700 59 541

BS 2010 65 458 25 204 167 920 62 400

BS 2011 70 975 23 093 161 271 61 298

84 Verksamhetsmål/princip som härletts från en kritisk framgångsfaktor för staden God tillgång till service samt täckning Främjande av hälsa

Målnivå för år 2011

Måluppfyllelse

Den icke-brådskande kön till läkare och tandläkare 2-4 veckor Minskande av mängden överviktiga skolbarn

Till läkare i genomsnitt 3,4 veckor. Till tandläkare i genomsnitt 5 månader.

Minskande av rökning bland unga

Enligt resultaten från skolhälsovårdsenkäten år 2011 har det skett en positiv utveckling inom den grundläggande utbildningen och yrkesinstitutet. Läkargranskningarna inom studerandehälsovården har inte genomförts planenligt p.g.a. läkarbrist. I övrigt fungerade man enligt förordningen.

I de omfattande granskningarna i 1, 5 och 8 klasserna har övervikten bland barn i skolålder ökat.

Verksamhet enligt den s.k. rådgivningsförordningen

Genomförande av hälsogranskningar enligt förordningen

Planering av verksamhet enligt den nya hälsovårdslagen Förbättrande av tillgången till service för invånarna

Planen är behandlad i nämnden Invånarantal/husläkarvakans = 1900 Invånarantal/skötarvakans = 780 Lokalitetskartläggningen är utförd för hälsovårdsservicen

En plan för anordnande av hälsovården håller på att beredas. 2000 invånare / tjänst

Resultatet från arbetsmiljöenkäten på medelnivå i staden Fortbildning enligt förordningar ges enligt rekommendationer

Enkäten genomförs i februari 2012.

Lokalitetskartläggning för hälsovårdsservicens servicenätverksplan Förbättrande av välmående bland personalen Sköta om fortbildning av personalen

770 invånare / befattning Lokalitetskartläggningen pågår.

Den önskade utbildningen genomfördes.

Det ekonomiska utfallet Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

2010 1000 € 25 481 4 965 -20 516 219

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 26 500 +675 5 016 0 -21 484 675

Ändrad budget 2011 1000 € 27 175 5 016 -22 159

Bokslut 2011 1000 € 27 499 4 834 -22 665 271

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € -324 -182 -506

Verksamhetsinkomster: Verksamhetsinkomsterna realiserades ca 182 000 € mindre än uppskattat. Försäljningsinkomsterna realiserades nästan som planerat. Avgiftsinkomsterna underskred den budgeterade summan med ca 197 000 €; av dessa var efterinkasseringsavgifternas avdrag ca 115 000 €. I synnerhet hälsovårdscentrals-, jour- och tandvårdsavgiftsinkomsterna realiserades under det budgeterade. Verksamhetsutgifter: Verksamhetsutgifterna överskreds med totalt 324 000 €. Lönerna och arvodena realiserades enbart 49 000 € under det uppskattade. Under det gångna året fanns såväl obesatta vakanser som skötare och läkare och/eller befattningar som sköttes genom vikariat. Med anledning av detta uppstod inbesparingar i löneanslagen för fast anställda tjänste- och befattningsinnehavare. Motsvarande var överskridningen av vikariatanslagen nästan lika stor.

85 Köp av service överskreds med ca 100 000 €. De största utgiftsposterna var köpservice av läkarjour, köp av tandläkarjour, köpservice av terapier inom medicinsk rehabilitering, laboratorieservice köpta av Vasa centralsjukhus samt sjuktransporter med akutvårdstillbehör som köptes av Österbottens Räddningsverk. För rehabilitering av frontveteraner använder statens anslag på 243 852 € i sin helhet och därtill dryga 100 000 € av stadens anslag. Utgifterna för material, tillbehör och lösöre överskred budgeten med 170 000 €. De största utgiftsposterna var diabetes- och andra vårdartiklar samt hjälpmedel för medicinsk rehabilitering. Årsverken 2010: 295,39 och 2011: 311,68

178 SPECIALSJUKVÅRDEN Sjukvårdsdistriktets uppgift är enligt lagen att för medlemskommunerna i samkommunen ordna den specialsjukvård och i första hand lösa de hälsoproblem som kräver specialsjukvård bland den egna befolkningen. Kommunerna betalar för specialsjukvården av sina invånare enligt användning. Vasabornas andel i sjukvårdsdistriktets sjukhus Poliklinikbesök Vårddagar Hjärtpaket, antal Drg-paket, antal *) ingår i Drg-paketen år 2010 och 2011. Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

2010 1000 € 66 316 24 -66 292 45

BS 2008

BS 2009

BS 2010

BS 2011

86 315 29 324 367 9 897

89 130 37 117 385 9 486

92 252 33 059 *) 9 630

93 144 27 339 *) 9 391

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 69 000 0 0 0 -69 000 0

Ändrad budget 2011 1000 € 69 000 0 -69 000

Bokslut 2011 1000 € 68 923 0 -68 923 45

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € +77 0 +77

179 SAMVERKSAMHETSOMRÅDET LAIHELA-LILLKYRO Verksamhetsidé Resultatområdets uppgift är att enligt samverksamhetsavtalet, verkets strategi och verksamhetsidé erbjuda ekonomiskt och regionalt genomförd social- och hälsovårdsservice av god kvalitet åt befolkningen i avtalskommunerna. Service som stöder hälsa, säkerhet och funktionsförmåga ordnas på finska och så ändamålsenligt och kostnadseffektivt som möjligt med tanke på verksamheten. I huvudsak ordnas servicen enligt närserviceprincipen. Måluppfyllelse Mängden läkarbesök bland befolkningen är fortfarande statistiskt höga jämfört med genomsnittet i landet, i verkets andra befolkningsansvarsstationer och de prestationsmängder som fastställts i budgeten. I mottagningstiderna har man planenligt ökat mängden periodiska kontroller i en strävan att minska på betoningen av behovet till de kortvariga akutvårdsbesöken hos läkarna.

86 Ur klientsynvinkel betonas dock kravet och vanan till snabb läkartillgång. Vid sidan om akut sjukvård har man börjat fokusera på tidigt ingripande, förebyggande och handledning i egenvård. Tidsbokningspraxisen och tillgången till telefonservice har utvecklats. I årsskiftet uppfyllde situationen vid tillgången till vård och vårdandet i bägge kommuner lagstiftningen till alla delar. Inom serviceområdet Lillkyro lyckades man besätta läkartjänsterna från inledningen av december. Fram till det sköttes läkarverksamheten som köpt service. I samband med besättande av tjänsterna utnämndes även en ansvarig läkare i Lillkyro. I synnerhet hade fokus satts på att slippa köerna till tandvården. Tandvården i Lillkyro fungerade externaliserat från februari till slutet av november. Verksamheten inom tandvården återvände från inledningen av december till att vara egen verksamhet och fortsatte verksamheten med två platser i de tillfälliga utrymmena på Pläkkyrinkuja. Inom serviceområdet ”Gemensamma” har utmaningen varit att besätta befattningen som psykolog, vilket man inte har lyckats med trots flera lediganslagningar. Krisgruppens verksamhet är pausad tills vidare. Problem med den inneluften och fastighetsfrågorna har återspeglat sig på verksamheten inom hela resultatområdet som ökade symptom och sjukfrånvaro. Att lösa problemen med inneluften samt renoveringsåtgärderna för fastigheterna kommer att fortsätta även under inkommande verksamhetsår. I Lillkyro påbörjas även planering av nya verksamhetsutrymmen. Förvaltningen för verket håller på att centraliseras till utrymmen i Silveria. Resultatområdesdirektören övergår i januari 2012 till att i huvudsak arbeta i utrymmena för den centraliserade förvaltningen. Överskötarens och förvaltningssekreterarens arbetsutrymmen finns fortfarande vid Laihela hälsostation. Områdessektionen, som i verksamhetsplanen för resultatområdet lyder under nämnden, fastställde verksamhetsmål för resultatområdet. Verkställigheten av verksamheten och målen har uppföljts av områdessektionen och nämnden enligt Vasa stads instruktion. Målen för resultatområdet har beaktats som en del av verkets och stadens verksamhetsstrategi.

Verksamhetsmål/princip som härletts från en kritisk framgångsfaktor för staden Service av hög kvalitet och i korrekt tid Vården ges inom ramarna för vårdgarantin Processerna styrs av klientbaserad verksamhet och behovsgrund

Målnivå för år 2011

Måluppfyllelse

Köerna har avverkats och vården sker inom ramarna för lagstiftningen. Vården är klientbaserad och grundar sig på klientens behov.

Tillgången till vården samt vården i sig följer lagstiftningen. Prestationsuppföljning utförs, i kösituationerna finns ännu saker att utveckla. Läkarsituationen är god inom hela resultatområdet. Periodiska kontroller har kunnat ökas. Uppföljning av klientrespons utförs, behöver vidare utvecklas.

Fungerande tidsbokningspraxis; jour- och icke brådskande tider

En fungerande och mångsidig servicestruktur Utveckling av rådgivningsverksamheten

Fungerande tandvård och läkarmottagning samt psykologservice och krisverksamhet

Personaldimensionering enligt rådgivningsförordningen

Rådgivningspersonalens antal motsvarar dimensioneringsbehoven i förordningen.

Målet är en god tillgång till vård i första hand genomförd som egen verksamhet Psykologbefattningen besätts

Avvecklingen av köerna inom tandvården i Laihela har utförts som köpservice, situationen vid årsskiftet följ-de lagstiftningen. En psykolog saknas ännu trots flera lediganslagningar.

87 Bruket av kvälls-, natt- och veckoslutsmottagningen riktas till verkligt behov av brådskande vård

Vid sidan om läkarverksamhet av jourkaraktär ökas uppföljningsbesök och periodiska granskningar under tjänstetid.

Prestationsbesök och klientbesök uppföljs; besök under jourtid har förutsatt brådskande vård.

Avtals- och författningsenliga ledarskaps- och beslutfattarsystem

Klarläggande av tjänsteinnehavarnas, de anställdas samt förtroendemannaorganens uppgiftsfördelning.

Uppgiftsfördelningen har blivit klarare och fungerar.

Tillräcklig personalmängd

Personalens arbetsbelastning uppföljs i förhållande till klientbesöken och de satta målen.

Tilltäckliga och tidsenliga verksamhetsutrymmen

Verksamhetsutrymmena och arbetsredskapen motsvarar ändamålet

Fastighetsrenoveringarna håller fortfarande på, påverkar även arbetsutförandet.

Realistisk budget (mål, mängden arbetsinsatser, anslag)

Den ansvarige läkaren för verksamheten i Lillkyro har utnämnts

Läkartjänsterna är besatta, en ansvarig läkare har utnämnts i Lillkyro.

Kvalitetsgruppen följer upp verkställigheten av eventuell köpservice

Kvaliteten har uppföljts, vid behov har verksamheten korrigerats under årets lopp.

Från servicealternativen väljs påverkan genom att beakta den mest kostnadseffektiva metoden

Budgetöverskridningen inom serviceområdet Lillkyro beror på användningen av köpservice.

Löneharmoniseringen färdigställs. Utvecklingssamtal årligen

Löneharmoniseringen är genomförd. Utvecklingssamtal hålls enligt instruktionen, situationen uppföljs.

Genomförande av i lagen stadgad och behövlig utbildning

Förmannautbildningar enligt verkets och stadens system Utbildningsplaner uppgörs och utbildning genomförs enligt dessa och resurserna

Utbildningarna har i huvudsak genomförts enligt planerna. Förmannautbildningen har påbörjats. Resultatområdet är en del av personalberättelsen.

Ork och trivsel i arbetet

Utbildningen för rehabiliterande arbetsmetoder fortsätter (bäddavdelningar, hemsjukvården). Tyky- och tyhyärenden sköts enligt samma praxis inom hela samverksamhetsområdet. Arbetstillfredsställelsen är minst på medelnivå inom Vasa stad. Arbetshandledning ges vid behov.

Utbildningen för rehabiliterande arbetsmetoder fortsätter. Arbetstillfredsställelseenkäten genomförs i början av år 2012. Tyky-dagar har ordnats centraliserat. Arbetshandledning har vid behov ordnats för hela arbetsgemenskapen.

Förbättring av tillgången till vikarierande arbetskraft

Ett rekryterings- och poolpersonalssystem planeras och genomförs tillsammans med det övriga verket

”Egna vikarier” i användning rå 2011, inte ännu i verkets poolpersonalssystem. Sjukfrånvarouppföljning utförs, bl.a. tidigt stöd i bruk. Bl.a. sjukfrånvarouppföljningen är en del av personalrapporten.

Balans mellan mål, resurser och verksamhet Tillräcklig personaldimensionering

Servicen anordnas kostnadseffektivt

En kunnig och motiverad personal som håller sig ajour Gemensam praxis som fungerar i personalärenden

88 Det ekonomiska utfallet Resultatområdets helhetsbudget var 9 745 000 € och utfallet av bokslutet var 9 841 000 €, dvs. budgeten överskreds med ca 97 000 € (+1,0 %). För Vasa stad är resultatområdet en nettoenhet, vars kostnadspåverkan är 0 €. Avtalskommunerna ersätter kommunspecifikt de egna utgifterna enligt den överenskomna grunden för fördelning (användning eller invånarantal). Genom kommunernas avgiftsandelar samlas nettoutgifterna för servicen in kommunspecifikt. Kommunandelarna ses i budgeten som samverksamhetsersättningar i verksamhetsintäkterna. Den totala helhetssumman för inkomster och utgifter i budgeten fås genom de slutliga samverksamhetsersättningarna till 0 €. Utfallet av för verksamhetsåret och budgeten är i sin helhet nästan helt identiska för kommunernas betalningsandelar: överskridning på 69 106 €, dvs. +0,8 %. Betalningsandelen för Laihelas kommunfakturering var 5 021 000 €, vilket underskrev det budgeterade med 72 852 €, dvs. -1,4 %. Betalningsandelen för Lillkyros kommunfakturering var totalt 3 489 000 €, vilket överskred det budgeterade med 141 958 € (+4,2 %). Siffrorna i bokslutet specificerades från prognoserna under året så att man inom resultatenhetsspecifika utgifter i bokslutet noggrant har räknat service som sålts/köpts till/av andra kommuner, t.ex. inom tandvården, läkarmottagningen eller bäddavdelningarna. I bokslutet ingår även semesterlöneperiodiseringar (82 392 €), som i uppgörandet av prognosen inte kunde beaktas. Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag

2010 1000 € 9 426 9 423 -3

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 9 715 +2 9 715 0 0 2

Ändrad budget 2011 1000 € 9 717 9 715 -2

Bokslut 2011 1000 € 9 769 9 769 0

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € -52 +54 +2

Verksamhetsinkomster: I praktiken motsvarar verksamhetsinkomsterna verksamhetsutgifterna, eftersom man genom kommunernas samverksamhetsersättningar täcker utgifter som inte täcks genom andra inkomster (en del är försäljningsinkomster). Enligt inkomstarter uppstod överskridningar i statens helhetsersättningar (ca 46 000 €) och interna försäljningsinkomster (ca 37 000 €). Klientavgifterna inom anstaltsvården realiserades under det bedömda (-40 000 €), klientavgifterna och intygsavgifterna inom öppenvården realiserades nästan enligt det budgeterade (-2 000 €). Klientavgifterna inom tandvården i Laihela överskreds (40 000 €), men underskreds i Lillkyro med anledning av inskränkt verksamhet (-12 000 €). I personalersättningarna uppstod inkomster på 44 000 € över det budgeterade. Verksamhetsutgifter: Personalutgifterna underskreds i sin helhet med ca 655 000 € (realisering 88,2 %) beroende på bl.a. situationen med läkartjänsterna, avsaknad av en psykolog samt att tandvården inom en viss tid var externaliserad och verksamheten inom serviceområdet Lillkyro var inskränkt. Då personalresurserna saknades var man tvungen att köpa service av privata aktörer, vilket ledde till att anslagen överskreds vid köp av service. De största utgiftsöverskridningarna skedde inom köp av service: totalt ca 801 000 €. Bland kontoarterna överskreds mest märkbart köp av service från andra (715 000 €), undersökningar (143 000 €), och persontransporter (34 000 €). I serviceköpen uppstod även underskridningar bl.a. i utbildningsutgifterna (21 000 €), sakkunnigservice (17 000 €), övrig service (16 000 €), telefonavgifter (12 000 €) och måltidsservice (13 000 €). I kontogrupperna för material, tillbehör och lösöre underskreds det budgeterade i sin helhet med ca 75 000 €. Inbesparingar uppstod i synnerhet inom vårdmaterial (73 000 €), medicinska gaser (10 000 €) och adb-upphandlingar (9 000 €). Inventarieupphandlingarna överskreds med 18 000 € och även hyreskostnaderna överskreds med totalt 20 000 €. Årsverken 2010: 101,30 och 2011: 102,12

89

NÄMDEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN OCH GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING Verksamhetsidé Enligt instruktionen har nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning hand om de uppgifter som i lagen om barndagvård och lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn samt i lagen om grundläggande utbildning och till dessa anslutna lagar och förordningar har stadgats höra till kommunens uppgifter. Dessutom ansvarar nämnden för musikinstitutets musik- och dansundervisning. Sektionerna har självständig beslutanderätt vid behandling av ärenden hörande till den egna språkgruppen gällande utbildningsfrågor inom ramen för de resurser som stadsfullmäktige och nämnden har gett. I fråga om förskoleundervisningen behandlar sektionerna den egna språkgruppens ärenden gällande undervisningen och utvecklandet av den samt godkänner läroplanen och därtill hörande andra planer. Nämndens mål är att skapa förutsättningar för en resultatgivande och ekonomisk verksamhet och att följa upp att målen nås. Nämnden har regelbundet följt upp utvecklingen gällande verksamheten och ekonomin. Ytterligare utvärderas verksamheten med nyckeltal. Underställt nämnden finns verket för fostran och utbildning. Verksamhetsutgifter och -inkomster Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag

2010 1000 € 79 658 6 932 -72 726

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 82 911 +2 744 6 247 +1 431 -76 664 1 313

Ändrad budget 2011 1000 € 85 655 7 678 -77 977

Bokslut 2011 1000 € 85 152 7 622 -77 530

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € +503 -56 +447

Av projektanslagen överförs totalt 364.769 e till år 2012 ( Summan ingår i den ändrade budgeten både på utgifts- och inkomstsidan.).

Personal År Ordinarie anställda Visstidsanställda Sysselsatta

Heltid 2010 1 044 237 -

Deltid 2011 1059 240 2

2010 137 200 13

Totalt 2011 131 192 6

2010 1 181 437 13

2011 1190 432 8

Årsverken 2010: 879,63 och 2011: 879,58 Lärarna ingår inte i årsverkena.

190 FÖRVALTNINGEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN OCH GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING SAMT KUULA-INSTITUTET Verksamhetsidé Verket har en gemensam förvaltnings- och ekonomienhet, som består av allmänna förvaltningen samt personal och ekonomienheterna. Gemensamma tjänster erbjuder även serviceenheten som är placerad under finska grundläggande utbildningen och utvecklingsenheten som finns under svenska grundläggande utbildningen. Den gemensamma förvaltningens uppgifter är att bistå verkets direktör och avdelningsdirektörerna i ledandet och utvecklandet av verksamheten. Måluppfyllelse Verksamhetsmål/princip som härletts från en kritisk framgångsfaktor för staden Garantera tillräcklig kvalitativ, mångsidig och jämlik service inom småbarnsfostran och den grundläggande utbildningen, samt trygga en positiv, framstegsvänlig uppväxtmiljö.

Mål 2011

Måluppfyllelse

Förverkligandet av utvecklingsplanen. Utveckling av kvalitetskrav och utvärdering. Utredningar av servicenätverket fortsätter.

Åt alla barn ges en vårdplats/närskola. Personalresurserna motsvarar i huvudsak behovet. Enligt utvecklingsplanen är det fostrarsamverkan som utvärderas.

90 Utveckling av personalens verksamhetsförutsättningar

Tryggande av personalens tillgänglighet

Utveckling av verkets organisation enligt processtänkande

Verkets förnyade organisation har etablerats med endast små justeringar.

Uppsamling och ökning av systemkunnande Skiftesvårdens behov beaktas i skiftesplaneringen med hjälp av Titania Personalplan

Alla har tillgång till tidsenliga och kombinerbara arbetsredskap.

Effektivering av vikarierekryteringen Tryggande av personalutbildning och orken i arbetet samt utvecklande av kompetensen

Kartläggning av kunnande och individuella utbildningsplaner utgående från denna

Utöka det yrkesöverskridande samarbetet

Samarbete mellan olika personalgrupper, också mellan olika förvaltningar Plan uppgörs

Samarbete mellan olika personalgrupper, också mellan olika förvaltningar

Alla resultatenhetsdirektörer blev ordinarie tillsatta.En framställan har gjorts om att förvaltningens löner ska överensstämma med den nivån som i allmänhet följs i staden. En kartläggning av lärarnas kompetens har gjorts. Sjukfrånvaro för ordinarie personalens del är 13,83 dgr/pers. (13,3 dgr/pers. 2010). En modell för tidigt stöd har tagits i bruk. Fortsatt samarbete inom olika projekt.

Vikarierekryteringen för småbarnsfostran har bemannats och samarbete har påbörjats med social- och hälsovårdsväsendet.

Det ekonomiska utfallet Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag

2010 1000 € 891 47 -844

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 828 +46 20 0 -808 46

Ändrad budget 2011 1000 € 874 20 -854

Bokslut 2011 1000 € 844 0 -844

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € +30 -20 +10

Uppskattade intäkter av efterindrivningar påförs ekonomiservicentralen efter 1.1.2011

191 GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING Verksamhetsidé Det allmänna målet för den grundläggande utbildningen är att erbjuda högklassig basservice inom fostran, inlärning och undervisning och att se till att tjänsterna är tillgängliga för både finskspråkiga och svenskspråkiga invånare. Till den grundläggande utbildningens egen verksamhet hör undervisning och pedagogiska tjänster, förberedande undervisning och stödundervisning för invandrare, internationell verksamhet, morgon- och eftermiddagsvård, elevvård, underhåll av fastigheter, intern förvaltning samt tjänster åt utomstående. Elevantal År BS 2006 BS 2007 BS 2008 BS 2009 BS 2010 BS 2011 Elever i åk 1-6 och förskolelever 3376 3316 3272 3247 3266 3286 Elever i åk 7-9 och tilläggselever 1857 1836 1794 1743 1687 1656 Sammanlagt (utan förberedande undervisning) 5233 5152 5066 4990 4953 4942 - därav elever som fått beslut om särskilt stöd, inte förlängd läroplikt 384 408 446 466 453 378 - därav gravt handikappade, förl. läropl 13 15 18 23 30 33 - därav övriga handikappade, förl. läropl. 100 99 92 96 103 109 Förberedande undervisning för invandrare 34 27 30 52 69 76

91 Genomsnittliga pedagogiska resurser/elev År BS 2006 BS 2007 BS 2008 BS 2009 BS 2010 BS 2011 Allmän undervisning, åk 1-6 1,54 1,55 1,57 1,61 1,69 1,70 Allmän undervisning, åk 7-9 1,91 1,98 2,03 2,09 2,18 2,21 Klassb. specialundervisning 3,68 2,95 2,93 2,82 3,06 3,50 Handikappundervisning 4,51 4,38 4,40 4,66 4,52 4,24 Grundläggande undervisning medeltal 1,79 1,80 1,84 1,89 1,96 1,99 Resurserna innehåller med utbildningsstyrelsens understöd finansierade timmar för indelning i mindre undervisningsgrupper, klubbtimmar samt klubb- och stödtimmar som har finansierats med avkastning från de finskspråkiga grundskolornas stipendie- och utvecklingsfond. Sjukhusundervisningen har ej beaktats.

Morgon- och eftermiddagverksamhet Antal skolelever Staden egna enheter - Den grundläggande utbildningens enheter - Småbarnsfostrans enheter Arrangerad av samarbetspartners Totalt

Vår 2008

Höst 2008

Vårt 2009

Höst 2009

Vår 2010

Höst 2010

Vår 2011

Höst 2011

457 117 137 711

509 91 156 756

525 68 152 745

612 38 139 789

610 38 139 787

657 31 164 852

673 29 165 867

715 122 837

Måluppfyllelse Verksamhetsmål/princip som härletts från en kritisk framgångsfaktor för staden Grundfärdigheter för ett tryggt och bra liv garanteras alla elever genom tryggande av tillräckliga resurser och pedagogiskt ändamålsenliga undervisningsgrupper.

Mål 2011

Måluppfyllelse

Planen för åren 2009-2011 iakttas vid resurseringen, enligt vilken timresursen per elev i åk 1-6 1,5 åvh, åk 7-9 2 åvh, specialundervisning 3,5 åvh och handikappade elever 5,5 åvh.

Målen för undervisningsresurserna har delvis förverkligats.

Reserveras en särskild resurs för elevhandledning. Ibruktagande av olika stödformer Uppgörande av plan för resursering för att uppnå målen i lagändringen i lagen om grundläggande utbildning.

Samma nivå som 2010.

Skolans ledarskap stärks med hjälp av biträdande och vicerektorer.

En förstärkning av ledarskapet har förverkligats (biträdande rektorer i högstadier och i de största lågstadierna). 99% av eleverna som gått ut grundskolan har fått studieplats.

Alla elever som genomgått grundskolan placerar sig i fortsatta studier.

Tillgången till resurser för intensifierat stöd, ökning 192 åvh

Pedagogiskt ändamålsenliga undervisningsgrupper.

Pedagogiskt ändamålsenliga undervisningsgrupper - delvis förverkligat (med hjälp av statens specialbidrag)

Utveckling och förstärkning av skolornas klubbverksamhet.

Utvecklingen och förstärkningen av skolornas klubbtimmar har förverkligats. På basen av kvalitetskriterier utvecklas utvärderingsinstrument.

Genom att utveckla undervisningen garanteras en jämlik och kvalitativ undervisning.

Elever i behov av stöd kartläggs och plan för deras lärande och undervisning uppgörs.

Lagstadgat stöd garanteras alla elever enligt de nya normerna.

Strategi för elevhandledningen tas i bruk för säkerställande av elevhandledningstjänster (250 elever / elevhandledare)

370 elever / elevhandledare, rekommendation 250.

92 Utökning av samarbetet mellan grundläggande konstundervisning och kulturinstitutioner samt övriga förvaltningar. Fortbildning för undervisningspersonal utvecklas. Den mångkulturella skolan stöds. Internationell verksamhet utvecklas. Nya lärmiljöer utvecklas. En trygg inlärningsmiljö både fysiskt och psykiskt

En fungerande elevvård för alla elever enligt elevvårdsstrategin.

Informations- och kommunikationstekniken används av eleverna och elevernas informations- och kommunikationstekniska färdigheter utvecklas

Gemensam utvärdering för hussektorn och den grundläggande utbildningen av de fysiska förhållandena, reparationsåtgärder för i kartläggningen framkomna missförhållanden och förslag på årliga reparationer.

Förbättring av trivseln i skolan har delvis förverkligats. Gemensam utvärdering av hussektorns och den grundläggande utbildningens fysiska förhållanden samt i kartläggningen framkomna reparationsåtgärder och förslag på årliga reparationer har åtgärdats.

Förbättring av skolgårdarnas trivsel genom systematisk planering i samverkan med hussektorn.

Förbättring av skolgårdarnas trivsel har delvis förverkligats enligt den plan som gjorts med hussektorn.

Verksamhet enligt elevvårdsstrategin, uppställande av årliga mål.

Skolkuratortjänsterna som erbjuds räcker inte till.

Stärkande av det mångprofessionella samarbetet. Stärkande av samarbetet med vårdnadshavarna. Övriga satsnignar: • antidrogstrategins tillämpning i skolan ses över • krishanteringsplaner revideras

Tillgången på tjänsterna har delvis förverkligats.

Tillräckliga elevvårdstjänster garanteras åt alla elever.

Klienternas antal 56,4 /psykolog (totalt 141 klienter), 137/kurator (totalt 892 klienter)

600 elever/kurator (rekommendation) 800 elever/psykolog (rekommendation) Uppdatering och förnyelse av utrustning Skolornas undervisningsutrymmen har dator + kanon.

835 elever / kurator 1000 elever / psykolog

Varje lärare har tillgång till arbetsdator.

En uppdatering av strategin har påbörjats. Uppdatering och förnyelse av utrustning har delvis förverkligats. Målsättningen att i varje undervisningsutrymme finns dator och projektor har delvis förverkligats.

Garanterande av it-stödtjänster med beaktande av skolornas behov

Garanterande av it-stödtjänster enligt skolornas behov har delvis förverkligats.

Systematisk fortbildning för undervisningspersonal. Dataprogram (PALLAS och WILMA) och elektronisk inlärningsmiljö tas i bruk. Samarbete med biblioteket och kulturinrättningarna

Systematisk fortbildning av undervisningspersonal har förverkligats. Dataprogrammen PALLAS och WILMA har tagits i bruk.

93 Det ekonomiska utfallet Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

2010 1000 € 40 520 2 004 -38 516 218

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 41 394 +2 359 1 304 +1 380 -40 090 979

Ändrad budget 2011 1000 € 43 753 2 684 -41 069

Bokslut 2011 1000 € 43 324 2 390 -40 934 264

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € +429 -294 +135

De finskspråkiga grundskolorna utnyttjade stipendie- och utvecklingsfondens avkastning för skolornas verksamhet. Under året har fondens avkastning täckt utgifter för verksamheten med 241 244 €. Den svenska stipendie- ja utvecklingsfondens avkastning, 5 278 euro, har i första hand använts till stipendier, klubbtimmar och rekreation. Utbildningsverket i Vasa är bl.a. med i det landsomfattande utvecklingsprogrammet ”Bättre grundläggande utbildning”. För olika projekt har erhållits, totalt ca 981 503 €, överförs ca 364 769 € till år 2012. Dessutom har övriga stöd erhållits, totalt 137 361 €. Verksamheten har finansierats av externa medel med totalt 754 095 €. Den givna timresursen har använts enligt plan.

194 SMÅBARNSFOSTRAN Verksamhetsidé Den subjektiva rätten till dagvårdsplats ordnad av kommunen börjar efter att föräldrapenningen upphör. Den ger barn under läropliktsålder rätt till småbarnsfostran och föräldrarna rätt till att få en dagvårdsplats till sitt barn. I mån av möjlighet skall vårdplatsen ordnas i den form föräldrarna önskar. Daghemmen och familjedagvården, stöd för hemvård och privat vård är sådana de verksamhetsformer som familjerna kan välja. I Vasa fungerar förskoleundervisningen i småbarnsfostrans enheter. Den avgiftsfria förskoleundervisningen var för 6-åringar 4 h/dag och 740 h/år, sammanlagt 185 arbetsdagar 2011-2012. För barn med behov av speciellt stöd ordnas enligt deras specifika behov stödformer inom specialvården. År 2011 utbetalas fortsättningsvis stöd till föräldrar som skötte sitt barn hemma (det selektiva tillägget). Det selektiva tillägget utbetalas tills barnet är 2 år och det utbetalda beloppet är 200 euro. Utgångspunkten är familjens val. Lekparkerna, klubbarna och öppna daghemmen stöder de barn som vårdas hemma. Från år 2011 har också måltider kunnat erbjudas på fler verksamhetsställen inom öppet daghem. Efterfrågan på kommunal dagvård/0-6-åringar 0-6-åringar i kommunal dagvård i förhållande till åldersgrupp (%) - varav i daghem (%) - varav i familjedagvård (%) 0-6-åringar i kommunal dagvård i förhållande till vårdbehov - i heldagsvård (%) - i deltidsvård (%) (-enbart förskoleundervisning (4 h) 4 %) 0-6-åringar i dagvård 31.12 totalt 0-6-åringar i daghem 31.12. - varav i köptjänstdaghem Barn med behov av speciellt stöd (resurs)* 0-6-åringar i familjedagvård 31.12. Barn med behov av speciellt stöd (resurs)* Familjedagvårdare -varav familjedagvårdare som sköter hemma Barn i förskoleundervisning Barn med behov av speciellt stöd (resurs)*

2008 61

2009 61

2010 60

2011 61

75 25

77 23

78 22

84 16

92 8 2754 2053 252 76 701 19 210

91 9 2783 2157 326 103 626 7 175

92 8 2783 2180 330 114 603 12 181

607 27

644 24

590 29

92 8 2916 2461 381 131 455 12 143 82 630 17

94 Barn inom specialdagvården Barn inom lekverksamhet - i lekkparker (barn i medeltal/verksamhetsdag) - i klubbverksamhet (barn i medeltal/dag) - i öppet daghem (barn i medeltal/dag) - i öppet daghem (vuxna i medeltal/dag) Antal familjer som i genomsnitt har erhållit stöd för hemvård och privatvård/mån - varav familjer som erhållit stöd för privat vård - varav familjer som erhållit deltidsstöd - antal familjer som fått selektivt tillägg i medeltal/mån

2008 360

2009 437

2010 392

2011 452

31 40 57 38 814

35 39 52 35 804

28 40 61 55 850

30 52 56 40 855

21 153 144

13 157 168

3 160 196

4 177 191

*Tilläggsresurser krävs, antal barn med behov av speciellt stöd. Obs! Under verksamhetsperioden varierar antalet barn, flest barn är i dagvård i januari – maj. P.g.a. semesterperioden sjunker antalet barn under sommaren (juni, juli och augusti). På hösten från september till december ökar antalet barn, med når inte upp till vårens barnantal. Statistikdagen 31.12. visar situationen som den är just då, men inte variationerna i antalet barn som är i dagvård under året.

Måluppfyllelse Verksamhetsmål/princip som härletts från en kritisk framgångsfaktor för staden Att garantera att service inom småbarnsfostran och förskoleundervisning finns tillgänglig i tillräcklig omfattning i hela staden och områdesvis med beaktande av finska och svenska språket. - till alla sökande ordnas ovannämnda tjänster inom lagstadgad tid och i enlighet med familjens behov. - utbudet motsvarar efterfrågan enligt i första hand närserviceprincipen.

Mål 2011

Måluppfyllelse

Fortsatt utbetalning av det selektiva tillägget (2år). Öppna lekverksamheten utvecklas att stöda små barns vård i hemmet. Dagvård ordnas enligt familjens önskemål i mån av möjlighet. Det nya dygnet runt-daghemmet blir färdigt och tas i bruk i augusti.

Åt alla sökande har kunnat erbjudas en plats inom den lagstadgade tiden men den erbjudna platsen har dock inte alltid motsvarat önskemålet. Att utbudet motsvarar efterfrågan områdesvis har inte helt kunnat förverkligas. Det nya dygnet runt-daghemmet Rödluvan och daghemmet Snövit har tagits i bruk i augusti 2011. Utbetalning av selektivt tillägg har fortsatt. Inom lekverksamheten har serveringen av måltider utökats. Köptjänstdaghemmens vårdplatser har utökats då Klippgatans köptjänstdaghem startade sin verksamhet i början på året.

Att trygga varje barns rätt till en kvalitativt god och mångsidig småbarnsfostran och förskoleundervisning samt jämlika möjligheter att utvecklas enligt sina egna förutsättningar

Resultatet av kundutvärderingen 3,5 eller högre

Kundbelåtenhetsutvärderingen har gjorts elektroniskt. Utvärderingen fick resultatet 3,92.

Att stöda utveckling och lärande för barn med invandrarbakgrund

Kvalitetsstyrningsprocessen fortsätter. Förvaltning, föräldrar, personal och till lämplig del barnen utvärderar och utvecklar servicen inom småbarnsfostran och förskolan i enlighet med målen. Egenvårdarmodellen "Med barnaögon" tas i bruk. Barns språkliga utveckling stöds. Observation och dokumentation enligt Språkraketen tas i bruk. Stöd för barn med invandrarbakgrund fortsätter som en del av UBS:s mångkulturella projekt.

Arbetet med egenvårdare fortsätter enligt modellen Barnens ögon. En ny plan för förskoleundervisningen har tagits i bruk.

Förberedande undervisning för invandrarbarn har ordnats fortsättningsvis i tre daghem. Inom projektet Delaktig i Finland påbörjades en språkbadsmodells-

95 Utvecklande av förskole-, förberedande förskoleundervisning och småbarnsfostran för barn med invandrarbakgrund.

utbildning för barnträdgårdlärare av Lingua City (Åbo Akademi och Vasa universitet)

Att trygga jämlika möjligheter för barn med behov av särskilt stöd att växa, utvecklas och lära tillsammans med andra barn och enligt deras egna förutsättningar med beaktande av den specialservice och habilitering de behöver.

Antalet specialbarnträdgårdslärare i barngrupper ökas genom att ändra barnträdgårdslärarbefattningar till specialbarnträdgårdslärarbefattningar.

Lekledaren fortsätter verksamheten på Backbrunnsvägen samt på mötesplatsen Helmi.

Att utveckla tidigt ingripande och preventiva åtgärder.

Kelpo-specialundervisningens utvecklingsprojekt fortsätter för ibruktagande då lagen om grundläggande utbildning ändras. Utvecklandet av den områdesvisa elevvården fortsätter. Deltagande i Kaste-projektet. En daghemsgrupp för allergibarn grundas. Utveckling av statistikuppföljning av barn med särskilda behov.

Utveckling och planering av ett tre stegs stöd har påbörjats.

Att utveckla informationsteknologin inom småbarnsfostran. Alla enheter har nätförbindelse och tillräcklig och ändamålsenlig utrustning. Personalen skall ha möjlighet att använda dator i sitt arbete. Elektronisk uppföljning av personalen inom småbarnsfostran.

Adb-stöd och utbildning för personalen betonas. Pedagogiska utbildningsprogram för barn inom småbarnsfostran och förskoleundervisning. Web-tjänsterna till kunderna utvidgas. Dataprogram för arbetstidsuppföljning tas stegvis i bruk för att underlätta både daghemsföreståndarnas samt löneräkningens arbete. Familjedagvårdens och köptjänstdaghemmens webtjänster.

Kartläggning av nätverk och antal datorer forsätter. Alla enheter har fortfarande inte tillräckligt med datorer. Skolningar har ordnats via Pedagogiska brickan. Effica Web-programmet har tagits i bruk i köptjänstdaghemmen. Familjedagvårdarnas användning av Effica Web utökats. Titania (arbetstidsuppföljningprogram) har tagits i bruk i flera daghem.

Att stöda personalens välmående.

Daghemsföreståndarnas och vicedaghemsföreståndarnas arbetsfördelning kartläggs och omorganiseras vid behov till hanterbara enheter. Arbetshandledning för personalen.

Åt hela personalen har ordnats fortbildning under sommaren.

Anal barn som behöver stöd har ökat.

5-årstesterna (Lene)har flyttats till 4årsgranskningen i samarbete med rådgivningen.

Reservpersonalen har utökats med en person (totalt 19). Arbetshandledning för förmän och daghem har erbjudits. En kartläggning av dagvårdens förmän och vice daghemsföreståndarna har gjorts. Omorganisation är gjord. Arbetstidlagen omfattar numera även familjedagvårdarna. Mentorverksamhet för nya förmän samt regelbundna förmansskolningar har påbörjats.

96 Det ekonomiska utfallet Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

2010 1000 € 36 331 4 214 -32 117 116

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 38 752 +230 4 254 +35 -34 498 195

Ändrad budget 2011 1000 € 38 982 4 289 -34 693

Bokslut 2011 1000 € 38 934 4 549 -34 385 129

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € +48 +260 +308

På Högbacken togs det nya dygnet runt-daghemmet Rödluvan (114 platser) samt daghemmet Snövit (93 platser) i bruk i augusti. Då det nya dygnet runt-daghemmet startade sin verksamhet slutade gruppfamiljedaghem och tillfälliga barngrupper samt gjordes omorganiseringar. Gruppfamiljedaghem som slutade augusti 2011 var Peiponpesä (Roparnäs, 12 platser), Oravanpesä (Sunnanvik, 8 platser, Hepokatti (centrum, 12 platser). I Sandvikens daghem slutade Hulivili (12 platser), Päiväperho (12 platser) samt Muksula (12 platser). Sanviken fick i stället två daghemsgrupper (42 platser). För Kappsäcken, som hör under Inkerinpuiston päiväkoti, ändrades från ett dygnet runt-gruppfamiljedaghemmet till familjedagvården reservvårdshem (12 platser). I Roparnäs slutade 31.12.2010 en daghemsgrupp (12 platser). I augusti slutade på Högbacken en grupp (13 platser) och i Sanviken en grupp (12 platser). Till daghemmet Snövit ha flyttat en grupp från Sunnanvik (21 förskoleplatser) och en grupp från Sanviken (12 platser), vilka har funnits i tillfälliga utrymmen. Dygnet runt-vården upphörde i Unituulen päiväkoti (28 platser) och överfördes till det nya daghemmet Rödluvan. Från Haga skolas utrymmen flyttades en daghemsgrupp (21 platser + 4 reservplatser för familjedagvården) till Unituulis gamla utrymmen och en grupp (21 förskoleplatser) till Haga daghems utrymmen. Till Haga skola flyttade Haga daghem som fick 9 nya vårdplatser. Det svenska reservgruppfamiljedaghemmet flyttade till nya utrymmen och fick 4 nya vårdplatser fr. o. m. augusti 2011. Inom köptjänstdaghemmen ökades vårdplatserna i Provida med 4 platser (1 > 3 och 3 < 3 år) samt 44 platser i Klippgatans daghem (Roparnäs) som började sin verksamhet 1.1.2011. Svenska Steiner daghemmet Iduna startade sin verksamhet 1.8.2011 (6 platser). De avgiftsfria sommarmånaderna förvekligades på samma sätt som föregående år (juni, juli samt 1-15 augusti). Intäkterna blev ca 260 000 € mer än budgeterat, av vilket avgiftsinkomsternas andel är ca 212 000 €. Hemvårdsstöd och stöd för privat vård har utbetalts totalt 3 302 561 € (3 398 828 € år 2010) och kommuntillägg till hemvårdsstöd (selektivt tillägg) 496 946 € (385 833 €), totalt 3 799 507 € (3 784 661 € år 2010).

196 KUULA-INSTITUTET Verksamhetsidé Kuula-institutet är en konstläroanstalt som har i uppgift att ordna undervisning i musik och dans samt i konstformer i anslutning till dem. Undervisningen skall utveckla färdigheter att skapa samt utöva och framföra musik och dans på ett mångsidigt sätt samt för yrkesstudier inom branschen. Ett centralt mål är att skapa ett positivt förhållande till musik och dans Måluppfyllelse Tyngdpunkten för år 2011 har varit ibruktagandet av de nya utrymmena och anpassningen av verksamheten och organisationen enligt detta. Nya verksamhetsformer utvecklas fortsättnings i samarbete med dagvården och den grundläggande utbildningen. Dansundervisningen fyllde på våren 20 år. Rekrytering av elever till dansundervisningen har effektiverats och dansundervisningen fortsätter och utvecklas i Laihela. Dessutom finns en gemensam barndanslärare med Korsholms

97 musikinstitut. Samarbetsprojekt har förverkligats tillsammans med musikinstituten i regionen, bl.a. unga solisters konsert med Vasa stadsorkester samt samspelsutbildning. De nya ändamålsenliga utrymmen togs i bruk i slutet av januari.

Verksamhetsmål/princip som härletts från en kritisk framgångsfaktor för staden Att ge lagstadgad undervisning i enlighet med de av undervisningsministeriet fastställda undervisningstimmarna läroanstaltsvis. Öppen undervisning som överskrider timantalet kan ordnas till självkostnadspris.

Mål 2011

Måluppfyllelse

År 2011 ges 24 860 timmar lagstadgad undervisning.

Förverkligades enligt planerna.

Undervisningens innehåll och utbud hålls på en sådan nivå att den möjliggör en övergång även till yrkesstudier.

Det nuvarande utbudet av ämnen utökas med musikteknologi. Utveckla samarbetet med småbarnsfostran, grundläggande undervisning och II stadiet.

Avgångsbetyg grundnivå 32 st Avgångsbetyg musikinstitutsnivå 16 st

Utvecklande och upprätthållande av goda pegagogiska metoder Uppbyggande av samarbetsnätverk med skolornas musik- och gymnastiklärare. Karusellundervisning Utveckling av musikteknologi / läroplan

Utvärdering av elevens studieplan.

Utvecklandet av konsert- och föreställningsverksamheten i samband med de nya utrymmena

Antal konserter 89 st. Många temakonserter och samarbetskonserter. Publikmängd uppsk. 7 000

Eleverna Nöjda och kunniga elever Elevrekrytering

Utveckling av nya undervisningsmetoder

Musik och dans En levande och kreativ musikoch danskultur

Personalen En kunnig, lojal, motiverad och uppmuntrande personal. Skolning

Samspelsutbildning i samarbete med regionens musikinstitut (UBS finansiering) En kartläggning av individuella skolningsbehov Anordnande av mästarkurser (3-4 kurser)

Funktionell arbetsfördelning

Kartläggande av arbetsbeskrivningar och ansvarsområden Grundande av tyky-grupp

Arbetsklimat Inskolning av personal

Uppgörande av lärarguide Regelbunden handledning av timlärare Utvecklande av mentorverksamhet för nya lärare

Antalet sökande 218

Instrumentkarusellen 20 elever. Kornettklubbar, 3 st, 32 elever

Pianomästarkurs/Risto Kyrö 25.-27.3 / 10 elever 7 lärare Flöjtkurs/Lauri Toivio 13-14.5 / 35 elever och 2 lärare Mästarkurs i sång/Sirkka Parviainen och Christine Bengtsson 18-19.11/ 15 elever och 4 lärare Samspel för stråk/Airi Koivukoski 2122-1 / 4 lärare Gruppdynamik/Erja Joukamo-Ampuja 9-10.9 / 34 lärare Kartläggning i samband med utvecklingssamtal Tykygrupp väljs våren 2012 En lärarguide är under arbete i ledningsgruppen. Under planering.

98 Organisation En fungerande organisation

Utvecklande av samspelskollegiets verksamhet Utvecklandet av direktiv för projekt

Kollegiemöten 2-3 gånger/termin

Planering av jubileumsåret 2012 (Kuula-institutet 60 år)

Festkommittén sammanträtt 4 gånger under året

Utvecklande av daghemsmusiklekskolan - de svenska daghemmen. Utvecklande av formerna för skolsamarbete Blåsorkesterskola (Keskuskoulu och Isolahti), Kornettklubben (Suvilahti), Drumline(Gerby), Stråkskolan (Onkilahti), Orkester- och samspel (Vöyrinkaupungin koulu), Dans (Keskuskoulu, Laihela och Korsholm)

I skolsamarbetet är 8 skolor med, totalt 67 elever. Sammanlagt 12 daghem är med i samarbetet, totalt 250 elever. Grupp för barn med särskilda behov, 3 elever.

Vasa stadsorkester

Unga solisters konsert i samarbete med regionens musikinstitut i februari

Unga solister –konsert 24.2. 11 solister av vilka 5 var från Kuulainstitutet

Vasa stadsteater

Sluta ett ramavtal

Samarbetsavtal godkänt Dansavdelningen 20 år, 3 föreställningar 3-4.5. Publik 1050

En måttfull avgiftspolitik (det barnpolitiska programmet) Erhållande av extern finansiering för olika projekt

Inkomsterna förverkligades enligt planerna Erhållna understöd: Ubs, Vuorio-stiftelsen, Konstsamfundet

Ibruktagande och utvecklande av verksamhetsmöjligheterna i de nya utrymmena

Nya ändamålsenliga utrymmen tagna i bruk i slutet av januari

Uppdatering av kommunikationsoch marknadsföringsstrategin

God synlighet i alla media pga. av de nya utrymmena.

Förbättrande av samarbetet

Samarbete Ett fruktbart samarbete Skolor och daghem

Ekonomi En hållbar och stabil ekonomi

Utrymmen Funktionella utrymmen

En god offentlighetsbild och ett gott anseende

Direktiven har uppdaterats

Det ekonomiska utfallet Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

2010 1000 € 1 915 666 -1 249 3

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 1 938 +108 669 +16 -1 269 92

Ändrad budget 2011 1000 € 2 046 685 -1 361

Bokslut 2011 1000 € 2 050 682 -1 368 9

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € -4 -3 -7

99

UTBILDNINGSNÄMNDEN FÖR ANDRA STADIET Verksamhetsidé Till verksamhetsområdet hör de i gymnasielagen, och de utfärdade lagarna och förordningarna i yrkesutbildning och yrkesinriktad vuxenutbildning definierade uppgifterna. Verksamhetsutgifter och -inkomster Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag

Personal 31.12. Ordinarie

Visstidsanställda

2010 1000 € 39 583 11 145 -28 438

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 36 339 422 6 070 +65 -30 269 357

Heltidsanställda Gymnasierna Yrkesinstitutet, Silveria Vuxenutbildningscentret Gymnasierna Yrkesinstitutet, Silveria Vuxenutbildningscentret

Totalt

59 169 82 10 46 28 394

Ändrad budget 2011 1000 € 36 761 6 135 -30 626

Deltidsanställda Gymnasierna Yrkesinstitutet, Silveria Vuxenutbildningscentret Gymnasierna Yrkesinstitutet, Silveria Vuxenutbildningscentret

Bokslut 2011 1000 € 39 373 10 408 -28 964

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € -2 612 +4 273 +1 662

Sammanlagt 5 24 10 11 23 37 110

349

155 504

234 GYMNASIEUTBILDNING Verksamhetsidé Gymnasieutbildningens allmänna mål är att betjäna ungdomen genom att erbjuda högklassig, gedigen, allmänbildande undervisning samt goda förutsättningar för fortsatta studier vid universitet och högskolor och/eller yrkesutbildning. Vuxengymnasiet och vuxenlinjen erbjuder ändamålsenliga och alternativa studieformer för att tillfredställa den vuxna befolkningens studiebehov. Antalet studerande Vid Vasa gymnasieutbildning finns tre gymnasier: Vaasan lyseon lukio i förbindelse med vuxenlinjen, Vasa gymnasium -gymnasiet och vuxengymnasiet, Vasa svenska aftonläroverk. År Daggymnasierna Vuxengymnasierna Ordinarie studerande Ämnesstuderande (till statsandel berättigande) Från andra kommuner % daggymnasium Från andra kommuner, % vuxengymnasium

BS 2008 886 83 969 17,1 50,1

BS 2009 886 101 987 10,8 16,09 55,76

BS 2010 880 128 1008 8,9 14,94 47,16

Måluppfyllelse Mål 2011 Antalet studerande Nuvarande studerandevolym tryggas inom rekryteringsområdet

Utvärderingskriterium/mätare Antalet studerande minst 878 + 120 studerande

Måluppfyllelse 873 + 125

BS 2011 873 125 998 27,5 15,15 46,77

100 Genomströmning Gymnasiets lärokurs avläggs på högst tre år fr.o.m. gymnasiestudiernas start

100 % från daggymnasiet avlägger gymnasiets lärokurs på högst tre år

Lyseon lukio 90,67 % Vasa gymnasium 84,09 %

Studiebelåtenhet

Bedömning som genomförs årligen. Mål för år 2011 3,6 För varje studerande på andra stadiet garanteras ett besök/år

Lyseon lukio 3,6 Vasa gymnasium 3,7 Information finns inte tillgänglig

Genomförande av språkbad mellan gymnasierna

Verkställande av språkbad vid Vaasan lyseo och Vasa gymnasium

Har inte verkställts

Förflyttning till tredje stadiet efter fullgjorda studier vid gymnasiet

Mätning 2 år efter fullgjorda studier vid gymnasiet.

Lyseon lukio 66,04 % Vasa gymnasium 74 %

Studenthälsovård

Det ekonomiska utfallet I gymnasiets verksamhet ställs resurser till förfogande enligt enhetspris. I verksamheten tillämpas överårig nettobudgetering.

Mål som är bindande i förhållande till fullmäktige Resurs Kostnader enligt statsandelsnorm (daggymnasier: 5 808,62 €/stud., vuxengymnasier: 3 369,00 €/stud.)

Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

2010 1000 € 6 324 464 -5 860 8

Utvärderingskriterium/mätare

Måluppfyllelse

€/studerande

Förverkligade kostnader (utan första inredning) daggymnasier 5 826,86 €/stud., vuxengymnasier 2 617,41 €/stud. Nettoberäkningarna har presenterats på sidorna 146-152.

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 6 279 0 280 0 -5 999 0

Ändrad budget 2011 1000 € 6 279 280 -5 999

Bokslut 2011 1000 € 6 581 489 -6 092 13

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € -302 +209 -93

Med verksamhetsårets överskott förbereder sig gymnasierna på kommande eventuella nedskärningar i enhetspriset och andra sparåtgärder som staten ställt.

235 VAASAN AMMATTIOPISTO – VASA YRKESINSTITUT Verksamhetsidé Läroanstaltens verksamhetstanke och allmänna utbildningsmässiga mål är att utbilda yrkeskunnig och mång-sidigt kunnig arbetskraft för att tillfredsställa de snabbt föränderliga behoven inom näringslivet, arbetslivet och samhället.

101 Antalet studerande enligt respektive utbildningsområde och stadium (enligt finansieringslagen) ANTALET STUDERANDE - tekniik och kommunikation - säkerhetsbranschen - kultur, artesan - företagsekonomi och administration - den naturvetenskapliga branschen - turism-, kosthålls- och ekonomibranschen - social-, hälsovårds- och idrottsbranschen - kultur, kommunikation - utbildning för invandrare - handikappades förberedande och rehab. utb. - förberedande utb. för grundlägg. yrkesutb. Sammanlagt

BS 2008 636 30 44 187 132 378 307 134 18 23

BS 2009 675 55 43 195 142 350 322 121 30 17

1889

1950

BS 2010 662 69 43 204 117 330 337 108 32 19 7 1 928

BS 2011 619 76 40 206 96 326 419 102 27 14 24 1 949

Måluppfyllelse Mål 2011 Sysselsättning Fortsatta studier Förebyggande av studieavbrott

Genomströmning

Studiebelåtenhet Studenthälsovård

Utvärderingskriterium/mätare Sysselsättningen mäts genom att ställa förfrågan till studerande som utexamineras under budgetåret. Mål 70 % Fortsatta studier mäts genom att ställa förfrågan till studerande som utexa-mineras under budgetåret. Mål 18 % Mätaren baserar sig på de studerandes individuella persondata statistikdagen 20.9. Om en studerande inte längre finns med följande år 20.9. och inte utexaminerats, räknas han eller hon ha avbrutit. Mål 6 % Genomströmningsmätaren påvisar utexaminerade studerandes andel av alla studerande som inlett studierna under ett visst år och de tre därpå följande åren. Mål 70 % Mätningen görs i slutet av budgetåret i form av en förfrågan via Internet. Mål 3,5 För alla studerande på andra stadiet garanteras en mottagning i året.

Måluppfyllelse 69,06 % 14,98 % 13,67 %

58,83 %

3,73 (skala 1-5) Information finns inte tillgänglig

Det ekonomiska utfallet I Vasa yrkesinstituts verksamhet ställs resurser till förfogande enligt enhetspris. I verksamheten tillämpas överårig nettobudgetering. Mål som är bindande i förhållande till fullmäktige Resurser Kostnader enligt statsandelsnorm 9 560,62 €/studerande

Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

2010 1000 € 19 547 1 610 -17 937 281

Utvärderingskriterium/mätare

Måluppfyllelse

€/studerande I kostnaderna bör 250 000 € innefattas av garantisumman

Förverkligade kostnader 9 208,89 €/studerande Nettoberäkningarna har presenterats på sidorna 146-152.

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 19 718 +349 835 0 -18 883 349

Ändrad budget 2011 1000 € 20 067 835 -19 232

Bokslut 2011 1000 € 20 367 1 856 -18 511 362

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € -300 +1 021 +721

Att verksamhetsutgifterna utföll till större belopp än det budgeterade beror på försäljningsinkomsterna för den avgiftsbelagda serviceverksamheten inom teknik (husens försäljningsinkomster)

102 Med budgetändringen som gjorts under året rättades Vasa yrkesinstituts budget till att motsvara den fastställda statsandelsnormen Med verksamhetsårets överskott förbereder sig Vasa yrkesinstitut på kommande eventuella nedskärningar i enhetspriset och andra sparåtgärder som staten ställt.

236 RESTAURANG SILVERIA Verksamhetsidé Underställd nämnden verkar Restaurang Silveria i anslutning till läroanstalten för att verkställa den yrkesinriktade inlärningen i arbetet Det ekonomiska utfallet I Silverias ekonomistyrning följdes nettobudgetering som sträcker sig över mer än ett år fram till 31.8.2011. Som ekonomiskt mål ställs att resultaträkningen inte får visa kumulativt underskott under en tre års period. Ett inflöde av överskott begränsas inte. Mål som är bindande i förhållande till fullmäktige Verksamhetens självfinansiering

Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag

2010 1000 € 1 976 1 708 -268

Utvärderingskriterium/mätare

Måluppfyllelse

Verksamheten självfinansierad. Resultaträkningen i balans under en treårsperiod

Kumulativt underskott per 31.12.2010 avskrivet, stadsfullmäktige 20.6.2011 § 96. Silverias verksamhet som kommunalt affärsverk lades ned fr.o.m.1.9.2011 stadsfullmäktige 15.8.2011, § 111.

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 800 0 800 0 0 0

Ändrad budget 2011 1000 € 800 800 0

Bokslut 2011 1000 € 469 262 -207

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € +331 -538 -207

270 VASA VUXENUTBILDNINGSCENTER Verksamhetsidé Vaasan aikuiskoulutuskeskus – Vasa vuxenutbildningscenter har i uppgift att producera utbildning samt utvecklingstjänster för arbetslivet för att stöda den i enlighet med lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning. Vasa vuxenutbildningscenter utvecklar och betjänar företag och andra organisationer inom arbetslivet. Verksamheten baserar sig på kompanjonskap och ett starkt nätverk. Måluppfyllelse År 2011 ökade verksamhetens volym jämfört med ifjol och var större än man hade räknat med både vad beträffar verkställda elevarbetsdagar, antalet studerande som omsättning. Sammanlagt 213 077 elevarbetsdagar flöt in, 30 813 fler än man beräknat vid utarbetandet av budgeten. Speciellt beträffande de arbetskraftspolitiska utbildningarna och grundexamensutbildningarna skedde en märkbar ökning. Under år 2011 flyttade största delen av funktionerna inom teknikbranschen från Runsor till campus Sampos sanerade utrymmen vilket medförde stora investeringar i maskin- och anläggningsbeståndet samt dyra flyttningar mitt under verksamhetsåret.

103 Antalet elevarbetsdagar Arbetskraftspolitisk utbildning, elevarb.dagar, Yrkesinriktad fortbildning, elevarb.dagar Grundläggande yrkesutbildning elevarb.dagar, Övrig utbildning, elevarb.dagar

BS 2007 66 227 44 767 30 023 14 744

BS 2008 67 232 41 110 47 280 11 119

BS 2009 78 699 43 950 57 570 11 343

BS 2010 94 737 43 950 57 570 11 343

BS 2011 98 686 38 728 60 545 15 119

Mål 2010 Andelen avlagda examina/ delexamina i målcentrerad utbildning Avbrott

Utvärderingskriterium/mätare Mål 85 %

Måluppfyllelse 83,9 %

I målcentrerad vuxenutbildning är avbrottsprocenten högst 8 %

10 %

Studiebelåtenhet

Feedback från studerande som avslutar utbildning. Målvärde 4,2.

3,9

Sysselsättning från den arbetskraftspolitiska utbildningen

70 % sysselsatts 3 mån. efter avslutad utbildning

Studenthälsovård

För alla studerande på andra stadiet garanteras en mottagning i året.

Arbetskraftsförvaltningens statistik finns tillgänglig i april 2012. För alla som studerar längre än 4 mån. garanteras möjlighet till hälsogranskning

Det ekonomiska utfallet Resultat- och finansieringskalkylen var i jämvikt. För grundexaminas del har kostnaderna enligt statsandels-normen hållits i jämvikt. Den sammanräknade omsättningen gällande statsandelar och verksamhetsintäkter var sammanlagt 12,9 milj. euro och ett överskott på 750 000 euro har flutit in. Verksamheten uppvisar klart ett överskott trots teknikbranschens flyttningar och investeringar som gjorts på teknikcampuset vilket bl.a. syns i en ökad andel avskrivningar år 2011. Med verksamhetsårets överskott förbereder man sig för åren 2013-2015 förutsedda finansiella nedskärningar i yrkesutbildningen och arbetskraftsutbildningen. Mål som är bindande i förhållande till fullmäktige Resultat- och finansieringskalkyl i jämvikt

Utvärderingskriterium / mätare Resultat- och finansieringskalkyl

Kostnader enligt statsandelsnorm 8 269,82 €/grundexamen studerande

€/grundexamen studerande

Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

2010 1000 € 11 746 7 363 -4 383 162

Måluppfyllelse Räkenskapsperiodens resultat +750 895 € Finansieringsrest -79 280 € Disponibel självfinansiering vid utgången av det föregående året 1 972 032 € Beräkningarna har presenterats på sidorna 146-152. Förverkligade kostnader 6 413,51 € / grundexamen studerande

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 9 542 +73 4 155 +66 -5 387 7 175

Ändrad budget 2011 1000 € 9 615 4 221 -5 394 175

Bokslut 2011 1000 € 11 956 7 802 -4 154 238

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € -2 341 +3 581 +1 240

Antalet studerandearbetsdagar var 30 813 mera än det som beräknats i budgeten, vilket inverkade på att både verksamhetsutgifts- och verksamhetsinkomstutfallet var större än budgeterat.

104

DIREKTIONEN FÖR LÄROAVTALSVÄSENDET 250 LÄROAVTALSUTBILDNING Verksamhetside Vasa stads läroavtalsväsende har i uppgift att leda och övervaka utbildning som baserar sig på läroavtal inom verksamhetsområdena för Vasa stad, Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur enligt det samarbetsavtal som trätt i kraft 1.7.1999 och ändrats 1.1.2009. Måluppfyllelse Tyngdpunkten under år 2011 har varit att stöda studerandena att uppnå sina mål – examen och sysselsättning. Av den till utbildningsanordnarna anvisade maximiantalet läroavtal i Österbotten, har 30 % anvisats främst för svenskspråkig läroavtalsutbildning.

Mål 2011 Målsättningen är, att största delen av de studerande avlägger examen och sysselsätts.

Utvärderingskriterium/ mätare Avlagda examina Sysselsättning

Måluppfyllelse Under året fanns 876 läroavtalsstuderande, av vilka 277 ingick läroavtal under år 2011. Finskspråkiga studerande var 504 och svenskspråkiga 327 samt övriga språk 45. 204 studerande avlade examen. Av alla som avslutade sina studier under år 2011 sysselsattes ca. 97 %. Under 2011 hölls ca. 22 informationstillfällen för våra samarbetspartners, ca. 35 arbetsplatsutbildare utbildades, av dem 9 svenskspråkiga.

Det ekonomiska utfallet Mål som är bindande i förhållande till fullmäktige Det ekonomiska målet är självfinansiering

Utvärderingskriterium/Mätare

Måluppfyllelse

Nettoutgift 0 € med beaktande av statsandel och fondöverföringar.

Självfinansieringen visade ett underskott på 19 919 €, vilket täcktes med en överföring från läroavtalsväsendets fond.

Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag

2010 1000 € 2 304 0 -2 304

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 2 510 0 0 0 -2 510 0

Ändrad budget 2011 1000 € 2 510 0 -2 510

Bokslut 2011 1000 € 2 353 0 -2 353

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € +157 0 +157

Statsandelen per elev antecknas i finansieringsdelen.

Personal 31.12. Ordinarie anställda Visstidsanställda

Heltid 7 1

Årsverken 2010: 7,51 och 2011: 7,46

Deltid -

Totalt 7 1

105

DIREKTIONEN FÖR VAASAN TYÖVÄENOPISTO 260 VAASAN TYÖVÄENOPISTO Verksamhetsidé Vaasan työväenopistos mål är att främja ett aktivt och bra liv i informationssamhället för stadsborna. För att förverkliga sitt mål erbjuder institutet på det sätt som lagen förutsätter kvalitativ och mångsidig undervisning till ett rimligt pris. Grundtanken i verksamheten är ett livslångt lärande och jämlikhet. Från dessa härleds värdena kreativitet, frivillighet och delaktighet som institutet omhuldar i sin verksamhet. Måluppfyllelse År 2011 satsade institutet på planering av verksamheten samt på utvecklande av förenligheten mellan efterfrågan och utbudet. Direktionen godkände för åren 2011–2016 en strategi, och för utarbetandet av den ordnade man ett seminarium för de förtroendevalda och personalen i huvudsyssla. Antalet kursdeltagare har ökat med nästan ettusen, antalet undervisningstimmar med över ettusen. Antalet timmar med avgiftsbelagd serviceverksamhet är på uppgående. Uppmärksamhet fästes vid rekryteringen av nya användargrupper: man lät utföra en undersökning om brandimagen och resultaten av den kommer att användas inom marknadsföringskommunikationen och planeringen av utbudet. Som en ny öppning gick institutet in för att förverkliga grundläggande utbildning för unga invandrare med NTM-centralens finansiering. För att rekrytera invandrare har man med Arbis inlett ett samarbete som gäller Kurskamrat-verksamhet. Prestationer och nyckeltal som beskriver verksamheten Prestation, nyckeltal Antal kurser Antal undervisningstimmar Antal undervisningstimmar som berättigar till statsandel Beviljade statsandelstimmar Antal kursdeltagare

Mål 2011 Göra huset och verksamheten känd för nya användargrupper

BS 2010 535 12 497 12 227 10 834 8 509

BG 2011 530 12 300 12 100 10 834 8 400

BS 2011 658 13 723 12 875 10 953 9 492

Mätare Överlåtelse av utrymmen till utomstående

Måluppfyllelse Annan verksamhet än institutets egen: VAKK, personalservicen, social- och hälsovårdsverket, verket för fostran och utbildning, Institutet för ledarskap JTO

Antalet nya studerande

Antalet kursdeltagare var 9 492 (8 509), varav nya 28,2 % (22,5 %)

Utvecklande av planmässigheten

Planerad undervisning: förverkligande

undervisningstimmar: planerade 15 645, genomförda 13 723, genomförandegraden 90 %

Finslipning av utvärderingssystemets användbarhet

Utvärderingssystemet producerar användbar information som stöd för planeringen. Andelen personer i arbetsför ålder av kursdeltagarna.

Användningen av utvärderingssystemet har ökats, när det gäller hela årets kurser har man till systemet lagt till en mellanutvärdering.

Alernativa och flerformiga metoder att studera utvecklas.

Andelen arbetsföra personer, 21–60-åringar, av de en gång räknade studerandena (5 153) var 55,3 %.

106 Det ekonomiska utfallet Centrala ekonomiska nyckeltal Nyckeltal Statsandel € Nettoutgifter €, statsandelen har beaktats Nettoutgifter €/invånare Nettoutgifter €/kursdeltagare

Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

2010 1000 € 1 319 249 -1 070 21

BS 2010 522 746 547 581 9,2 61,4

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 1 329 +149 206 +145 -1 123 4

BG 2011 523 900 598 960 9,9 71,3

Ändrad budget 2011 1000 € 1 478 351 -1 127

Bokslut 2011 1000 € 1 490 366 -1 124 20

BS 2011 536 978 587 209 9,8 61,9

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € -12 +15 +3

Verksamhetsinkomsternas genomförandegrad var 104,3 % (överskridningen 15 058 €), verksamhetsutgifternas 100,9 % (överskridningen 12 763 €), verksamhetsbidragsprocenten var 99,8

Personal 31.12. Ordinarie anställda Visstidsanställda Sysselsatta

Heltid 16 2 1

Deltid 41 -

Totalt 16 43 1

DIREKTIONEN FÖR VASA ARBETARINSTITUT 265 VASA ARBETARINSTITUT Verksamhetsidé Verksamheten utgår ifrån lagen om fritt bildningsarbete. Vasa arbis ser som sin uppgift att vara ett svenskspråkigt och mångkulturellt utbildningscentrum och en plats för trivsam samvaro ge målgrupperna möjlighet att ta del av en mångsidig och kvalitativ verksamhet i de former som efterfrågas och behövs, som stöder den personliga utvecklingen och bidrar till livskvalitet vara en samhällsaktör som verkar i ett välfungerande nätverk med andra aktörer erbjuda kvalitativ service i hela kedjan: information – bemötande – utbildning – uppföljning aktivt utveckla verksamheten i hela processen: planering – information – utbildning – utvärdering – analys – utveckling För att framgångsrikt driva folkbildning krävs att arrangören årligen kan erbjuda ett kursutbud som är intressant, relevant och modernt nog för att locka tillräckliga mängder kursdeltagare. Konkurrensen mellan olika vuxenutbildningsarrangörer i nejden ökar. Målgruppen blir mer heterogen p.g.a. inflyttning från andra länder och att seniorernas antal ökar. Samtidigt finns en stor efterfrågan på verksamhet för barn och unga.

107 Måluppfyllelse Mål 2011

Utvärderingskriterium/ mätare Mäts genom statistik för antal lektioner och deltagare. Integrationsmålsättningen mäts i antal kurser riktade till invandrare och deltagarantal på dessa kurser.

Uppnående av målet

Kursutbudet planeras för att erbjuda inlärning och livskvalitet för invånare i olika åldrar och livsskeden. Speciellt riktas kurser till seniorer, invandrare och arbetslösa. Under året ligger fokus för utvecklingsarbetet på att förbättra utvärderingsrutinerna och att i högre grad låta feedback från deltagarna påverka kursplaneringen.

Mäts genom antal kurser riktade till specialgrupperna, och antalet deltagare på dessa kurser. Utvecklingsarbetet mäts genom uppföljning av effekterna av utvärderingen.

Institutet fick Undervisnings- och kulturministeriets kvalitetspris år 2011. 26 integrationsbefrämjande kurser arrangerades, med 431 deltagare. 50 kurser arrangerades för seniorer och daglediga, 917 personer deltog. Åldersfördelning bland kursdeltagarna: 0-15 år: 9 %, 16-30 år: 24 %, 31-45 år: 23 %, 46-60 år: 19 %, 61-75 år: 19 %, 76 år och äldre: 6 %. Institutets utvärderingsrutiner befästs och informationen från kursutvärderingen beaktas i utvecklingsarbetet.

Arbis erbjuder flexibla studier inom områden som kan stärka deltagarnas ställning på arbetsmarknaden, så som språk och data.

Mäts genom antal kurser relaterade till arbetslivskunskap och antalet deltagare på dessa.

År 2011 arrangerades 76 språkkurser med 1122 deltagare. Antalet datakurser var 22 och deltagarna i dessa 212 personer. 142 arbetslösa personer deltog i kursverksamheten.

Vasa Arbis stärker sin roll som en viktig utbildningsarrangör och kulturaktör på svenska i Vasa. Målsättningen är att erbjuda 8 500 undervisningstimmar och engagera 5000 kursdeltagare. Institutet arbetar aktivt för integrering av invandrare genom kurs- och projektverksamhet.

Verksamheten år 2011 var den mest omfattande i institutets historia: 9 500 lektioner arrangerades som fritt bildningsarbete och 135 lektioner inom säljtjänst. Antalet kursdeltagare var 5 479 (netto 3 353) och i föreläsningar och evenemang deltog 2 492 personer. 9 % av kursdeltagarna har annat modersmål än svenska eller finska.

Det ekonomiska utfallet Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

Personal 31.12. Ordinarie anställda Visstidsanställda Sysselsatta

2010 1000 € 851 223 -628 7

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 799 +53 195 +45 -605 7

Heltid 9 -

Ändrad budget 2011 1000 € 852 240 -612

Deltid 52 1

Bokslut 2011 1000 € 928 264 -664 9

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € -76 +24 -52

Totalt 9 52 1

108

KULTURNÄMNDEN Verksamhetsidé Kulturnämnden förverkligar de uppgifter som föreskrivs i lagen om kommunernas kulturverksamhet genom att främja ett mångsidigt kulturellt basutbud och beakta Vasas lokala identitet samt genom att stärka Vasa stads profil som en mångkulturell stad. Kulturnämndens mål är att tillsammans med invånarna och andra samarbetspartner skapa en god livslång kulturrelation för varje Vasabo. Verksamhetsutgifter och -inkomster Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 915 +39 240 +6 -676 33

2010 1000 € 880 266 -615

Personal 31.12. Ordinarie anställda Visstidsanställda

Heltid 6 1

Ändrad budget 2011 1000 € 954 246 -708

Bokslut 2011 1000 € 934 241 -693

Deltid -

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € +20 -5 +15

Totalt 6 1

Årsverken 2010: 10,74 och 2011: 8,34

280 KULTURVERKET Verksamhetsidé Kulturverket är kulturnämndens allmänna berednings- och verkställighetsorgan. Det svarar för kulturverkets allmänna förvaltning och utarbetandet av budgeten samt har hand om uppgifter i anslutning till utvecklandet av uppföljningssystem för de funktioner som nämnden upprätthåller. Enheten producerar och koordinerar uppgifter i anslutning till verkets stödservice och förvaltar stadshusets lokaler. Understöd beviljas och kulturpris delas ut till kulturföreningar och konstutövare i Vasa i enlighet med de principer som nämnden beslutar. Måluppfyllelse Mål 2011 Synlighet vad gäller internationalismen och den kulturella mångfalden i Vasa

Utvärderingskriterier/mätare Antalet utländska artister på körfestivalen Antalet programnummer som presenterar etniska och främmande kulturer på Konstens natt

Måluppfyllelse 11 utländska körer Cirka 15 kulturaktörer från Vasa deltog i Umeå Kulturnatta 20–21.5.2011. 17 etniska och främmande kulturers programnummer på Konstens natt Vaasan Marssis öppningsceremoni på torget 11.8., 120 personer

109 Genom projektet Perspektiv från sängen stimulerar man långvårdspatienter på stadssjukhusets bäddavdelningar 4 och 7 samt de anhöriga och vårdpersonalen genom konstutövning och konstupplevelser.

Antalet långvårdspatienter, anhöriga och vårdanställda som deltagit i projektet

Lösande av personalbristen till följd av teaterns och orkesterns administrativa sammanslutning genom ombildande av den tillfälliga uppgiften som byråsekreterare till ordinarie

Uppföljningsrapporter för ekonomin och verksamheten

patienter: 57 vårdanställda: 43 anhöriga: 15

Omorganiseringen av kulturförvaltningen fastställd i stadsfullmäktige 13.12.2011. Omorganiseringen av kulturverkets förvaltning är en del av denna reform.

Det ekonomiska utfallet Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

2010 1000 € 444 80 -365 10

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 513 -3 127 0 -386 3

Ändrad budget 2011 1000 € 509 127 -383

Bokslut 2011 1000 € 488 119 -369 9

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € +21 -8 +13

281 KULTURSERVICE Verksamhetsidé Kulturservicens uppgift är att stödja invånarnas andliga och sociala tillväxt genom att skapa förutsättningar för konstupplevelser och egen konstutövning. För individen är kultur ett skapande sätt att uttrycka sig, utveckla känslolivet och ett verktyg för att förstå sig själv i uppbyggandet av den egna identiteten och gestaltningen av verkligheten. Måluppfyllelse Kulturservicens huvudsakliga uppgift är att producera två stora egna evenemang: Körfestivalen och Konstens natt. Den nittonde körfestivalen ordnades 18–22.5.2011 och i evenemanget deltog över åttio körer. Konstens natt ordnades för 20:e gången 11.8.2011; antalet evenemangsplatser var över 100 och antalet enskilda uppträdanden på dem fler än 300. Antalet besök på Konstens natt var över 90 000. Det ekonomiska utfallet Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag

2010 1000 € 436 186 -250

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 403 +42 113 +6 -290 36

Ändrad budget 2011 1000 € 445 119 -326

Bokslut 2011 1000 € 446 122 -324

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € -2 +3 +1

110

FRITIDSNÄMNDEN Verksamhetsidé Fritidsnämnden har som mål att skapa förutsättningar för verksamhet som stödjer barns och ungdomars uppväxt, för mångsidiga fritidsaktiviteter samt dessutom för olika typer av idrottsverksamhet för alla vasabor samt för ungdomsarbete. Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag

2010 1000 € 7 028 1 589 -5 439

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 7 179 +507 1 428 +157 -5 751 350

Personal 31.12. Ordinarie anställda Visstidsanställda Sysselsatta

Heltid 67 10 -

Ändrad budget 2011 1000 € 7 686 1 585 -6 101

Bokslut 2011 1000 € 7 491 1 585 -5 906

Deltid 7 14 5

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € +195 0 +195

Totalt 74 24 5

Årsverken 2010: 85,92 och 2011: 89,46

290 FRITIDSNÄMNDENS FÖRVALTNING OCH EKONOMI Verksamhetsidé Förvaltningsavdelningen har i uppgift att sköta fritidsverkets kontors- och personal- och ekonomiadministrativa service samt att koordinera och utveckla dessa i nära samarbete med tre funktionella avdelningar. Vid förvaltningsavdelningen arbetar förutom ämbetsverkschefen och ekonomichefen även tre byråsekreterare. Förvaltningsavdelningen fungerar som fritidsnämndens allmänna berednings- och verkställighetsorgan och sköter uppgifter i anslutning till uppföljningen och utvecklandet av ekonomin. Underställd enheten finns också fritidsnämndens understödsanslag, av vilket nämnden beviljade totalt 139 389 € i verksamhetsunderstöd till 74 föreningar som bedriver idrottsoch ungdomsverksamhet. Måluppfyllelse Mål 2011 Säkerställa föreningarnas verksamhetsförutsättningar. Höja understödsanslaget.

Utvärderingskriterier/mätare Understödsanslag/invånare

Måluppfyllelse Utdelade understöd till föreningar €/invånare BS 2010 1,65 BS 2011 2,31

Det ekonomiska utfallet Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag

2010 1000 € 413 0 -413

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 470 +2 0 0 -470 2

Ändrad budget 2011 1000 € 472 0 -472

Bokslut 2011 1000 € 452 0 -452

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € +20 0 +20

111

291 IDROTTSAVDELNINGEN Verksamhetsidé Idrottsavdelningen producerar mångsidig idrotts- och fritidsservice och beaktar särskilt erbjudande av idrottsmöjligheter också till dem som blir utanför föreningsverksamheten samt skapar förutsättningar för den verksamhet som idrottsföreningar och andra aktörer, som ordnar idrotts- och fritidsverksamhet, bedriver. Fokusområden: - Ordna hälsomotionsverksamhet för att aktivera invånare i arbetsför ålder. - Organisera idrott för specialgrupper för att svara mot behoven inom handikapp- och annan - anpassad idrott. - Samarbete med idrottsföreningar, riksomfattande och regionala idrottskampanjer. - Administrera idrottsutrymmes- och områdesreserveringarna. - Upprätthålla och utveckla konditionssalsverksamheterna. - Trygga tillgången på idrottsverksamhet för unga och effektivera eftermiddagsverksamheten. - Utveckla och marknadsföra verksamheten i simhallen samt organisera simundervisningen. Måluppfyllelse Verksamheten genomfördes i huvudsak enligt uppgjorda planer. Mångsidiga möjligheter till fritidsoch tävlingsutövande av idrott kunde erbjudas rätt täckande till alla vasabor och personer bosatta i Vasa, och på så sätt kunde man på många sätt främja ett bra liv för alla vasabor i livscykelns olika skeden. Mål 2011 Producera idrottstjänster för målgrupperna inom fokusområdena.

Utvärderingskriterier/mätare Antalet motionsgrupper Antalet deltagare och besökare

Måluppfyllelse Antalet motionsgrupper förverkligades enligt planerna Simhallen registrerade 253 624 besök.

Maximera utrymmesanvändningen och skaffa och ta i bruk eventuella tilläggsutrymmen.

Uppföljning av antalet överlåtelser av idrottsutrymmen och -områden

Antalet reserveringar uppgick till tot. 77 392 h, varav idrottsreserveringar 64 827 h (träningstur/kurs reserveringar 60 124 h, tävlingsreserveringar 4 703 h.) Andra än idrottsreserveringar 13 993 h (t.ex. skolornas egna reserveringar 9 567 h).

Utveckla närmotionsplatserna

Antalet närmotionsplatser

En tredje närmotionsplats byggdes till Korsnäståget Gamla Vasa, färdigställningsgraden vid årsskiftet var 90 %

Ordna simundervisning för åk 1-6 så att 90 % av eleverna är simkunniga vid övergången till åk 7-9.

Procentuell andel simkunniga vid övergången till åk 7-9.

Procentuell andel simkunniga vid övergången till åk 7-9 våren 2011 översteg det uppställda målet, dvs. 92,4%.

Det ekonomiska utfallet Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

2010 1000 € 3 496 1 265 -2 231 93

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 3 689 +58 1 305 +14 -2 384 44

Ändrad budget 2011 1000 € 3 747 1 319 -2 428

Bokslut 2011 1000 € 3 662 1 323 -2 339 55

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € +85 +4 +89

112 Av inbesparingen i verksamhetsutgifterna var 85 151 € besparingar i lokalhyror (bl.a. salen i Ofastigheten i Vöyrinkaupungin koulu används inte längre av fritidsverket, salarna i Vaasan lyseon lukios enheter vid Kyrkoesplanaden och Vasa yrkesinstituts sal var likaså helt eller delvis ur bruk på grund av renovering) samt i simhallens personalarrangemang och inom specialidrotten.

292 SKÖTSEL AV IDROTTSPLATSER Verksamhetsidé Idrottsplatsavdelningen har i uppgift att sätta idrottsplatser i tränings- och tävlingsdugligt skick. Målet är att idrottsplatserna är i föreningarnas och kommuninvånarnas användning året om, med beaktande av väderförhållandena. Måluppfyllelse Vintern 2011 lyckades man hålla skidspåren och isplanerna i bra skick. Ett nytt område som tillkom var spåret på motionsbanan i Skogsberget, som sköttes i samarbete med Vaasan hiihtäjät. Öjbergets vintersportcentrum var öppet rekordlänge (114 dagar), dvs. det öppnades redan 11.12.2010 och stängdes 3.4.2011. Isspår kördes upp både på norra och södra Stadsfjärden. Sommaren 2011 var gräsmattorna på representationsplanerna Sandvikens fotbollsstadion, Karlsplanen och på travbanan i bra skick. Gräsmattorna på allaktivitetsområdet var inte i bästa möjliga skick på grund av väderförhållandena och den hårda användningen av planerna. Sommararbetare och eget folk skötte badstränderna bra.

Mål 2011 Idrottsplatserna hålls i skick så att de tryggt kan användas av kommuninvånarna och föreningarna, inom ramen för de resurser som finns att tillgå. Grundliga förbättringar av motionsbanorna i Roparnäs och Brändö. Paradisöns korgbollsplan. Närmotionsområdet i Gamla Vasa / Korsnäståget.

Utvärderingskriterier/mätare De grundliga förbättringarna av motionsbanorna i Roparnäs och Brändö. Paradisöns korgbollsplan. Närmotionsområdet i Gamla Vasa/Korsnäståget.

Måluppfyllelse De grundliga förbättringarna av motionsbanorna i Roparnäs och Brändö är gjorda. Genomförts, blev färdig försommaren 2011. Närmotionsområdet i Gamla Vasa / Korsnäståget byggts, endast byggandet av skejtområdet pågår och blir färdigt försommaren 2012.

Det ekonomiska utfallet Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

2010 1000 € 1 698 148 -1 550 302

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 1 656 +245 61 0 -1 595 245

Ändrad budget 2011 1000 € 1 901 61 -1 840

Bokslut 2011 1000 € 1 874 73 -1 801 280

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € +27 +12 +39

Inkomsterna överskred budgeten med 12 178 € främst tack vare den fina utförsåkningssäsongen på Öjberget. Till driftsekonomin erhölls som bestående budgetkorrigering 2011, dock så att investeringsdelen minskade med motsvarande belopp, 150 000 € för att täcka bl.a. kostnaderna för de höjda bränsle- och elpriserna. Med en bra planering av verksamheten klarade resultatområdet av att hålla sig inom de givna budgetanslagen år 2011.

113

293 UNGDOMSAVDELNINGEN Verksamhetsidé Syftet med ungdomsavdelningens verksamhet är att stöda unga i deras uppväxt och utveckling, att förebygga marginalisering och främja ungas deltagande i förverkligandet av sina mål samt utvecklingen till samhällsmedborgare. Måluppfyllelse Målen som hade ställts upp för verksamheten förverkligades mestadels. Med extern projektfinansiering och sysselsättningsmedel anställdes tot. 8 personer, dessutom antogs 2 läroavtalsstuderande och 1 civiltjänstgörare. Med hjälp av dessa tilläggsresurser var det möjligt att öka antalet arbetstagare vid ungdomsgårdarna (medeltal) 2/arbetsskift, hålla skejthallen öppen må-fr, upprätthålla klubbverksamhet vid Mäkitupa (familjecenterservice), producera mångkulturellt ungdomsarbete samt informations- och rådgivningsservice för unga. Det uppsökande ungdomsarbetet är specialungdomsarbete, som sköttes som köpt service. En del av servicen (50 %) överfördes 12.12.2011 för att skötas som samservice mellan Vasa, Korsholm och Lillkyro. Man vidareutvecklade tjänsterna genom att delta i forskningsprojekt om ungdomsgårdsarbete och mångkulturellt ungdomsarbete 2009-2010, samt genom att satsa på utvecklande av personalens yrkeskunnighet genom utbildning och arbetshandledning. Mål 2011 Främja ungas sociala färdigheter och möjligheter att delta och förebygga marginalisering genom att erbjuda unga möjligheter till tidsenlig fritidssysselsättning och verksamhet, lokaler och individuell handledning.

Utvärderingskriterier / mätare Ungdomsgårdsarbete: - kvaliteten på ungdomsgårdarnas service utvärderas med auditeringsmetoden i samarbete med ungdomsservicen i Karleby och Seinäjoki. - unders. (YH) av ungdomsgårdsarbetets betydelse för de ungas sociala relationer. Kriterier för kvalitetskontroll av rockskolans verksamhet och ungdomsinformationen har utarbetats. Antal besökare: - ungdomsgårdar, - klubbar, - evenemang, - Reimari-internetsidan för unga.

Måluppfyllelse - Ungdomsgårdarna höll öppet (medeltal) 3 - 4 dagar / vecka (besökare i medeltal 22 326/år) - I klubb- och lägerverksamhet deltog 719 unga/år. - Ungdomsevenemang ordnades 1/månad, (evenemangen besöktes av 2 900 pers./år) - Sommar- och vinterläger med olika teman. - I det mångkulturella ungdomsarbetet ingick individuell handledning samt separata och integrerade evenemang, läger och klubbar. - Ungdomsfullmäktige sammanträdde 1/månad (ett nytt ungdomsfullmäktige började 1.9.2011), ungdomsfullmäktige har 6 nämndplatser med yttrande- och närvarorätt. - Upprätthållande av www.initiativkanalen.fi (unga har möjlighet att komma med initiativ som gäller service bl.a. inlämnats förslag om en laglig graffitivägg i Vasa) - Det uppsökande ungdomsarbetet genofördes i huvudsak som köpt service av arbetsverkstäder (antalet kunder våren 2011 ca 200, varav 65 var i behov av korrigerande åtgärder). Samarbetsprojekt: - Gruppintroduktion av VYI:s nya elever - Ungdomsledare arbetade regelbundet i åk 7-9 - JOPO: 1 ungdomsledare - Rockskolan hade över 100 elever och långa väntetider, som enda i Finland samarbetsavtal med en internationell musikläroanstalt i London. - Koordinering av familjecenterservicen och producerande av service för unga i Backbrunnsområdet. - 55 000 besök/år på internetsidorna för informationsoch rådgivningsservice för unga REIMARI.

114 Det ekonomiska utfallet Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag

2010 1000 € 1 419 175 -1 244

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 1 363 +202 61 +143 -1 302 59

Ändrad budget 2011 1000 € 1 565 204 -1 361

Bokslut 2011 1000 € 1 502 189 -1 313

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € +63 -15 +48

Den externa finansieringsandelen uppgick till totalt 124 500 €. Av Evald och Hilda Nissis stiftelse har sedan år 2005 erhållits 85 000 € varje år för Ahaa-projektet, den regionala informations- och rådgivningsservicen (Vasa, Lillkyro, Laihela, Storkyro) för ungdomar genomfördes med finansiering av undervisnings- och kulturministeriet samt närings-, trafik- och miljöcentralen på tot. 31 000 €. Dessutom utfördes det uppsökande ungdomsarbetet som regional köpt service, i vilken Vasa stads andel av finansieringen var 36 332 € och bl.a. undervisnings- och kulturministeriets 120 000 €.

DIREKTIONEN FÖR ÖSTERBOTTENS MUSEUM 300 ÖSTERBOTTENS MUSEUM Verksamhetsidé Österbottens museum är ett av Vasa stad upprätthållet landskaps- och regionkonstmuseum, som registrerar, undersöker och värnar Vasa stads och Österbottens tvåspråkiga områdes materiella och visuella kulturarv samt fornlämningar, byggd kulturmiljö och natur. För genomförande av målen samlar och sköter museet samlingar och utövar undersöknings-, publikations- och utställningsverksamhet samt ordnar pedagogiskt program för den stora allmänheten och specialgrupper. Museet upprätthåller Terranova – Kvarkens naturcentrum tillsammans med Forststyrelsen. Terranova fungerar också som informationscentrum för Kvarkens skärgårdsområde som utsetts till Unescos världsarvsområde år 2006. Måluppfyllelse På Österbottens museum har under år 2011 ordnats 23 utställningar. Besökarantalet 45 308 nådde inte målet på 50 000 besökare, men det är dock ca 2 000 besökare mera än år 2010. De populäraste utställningarna var Kuutti Lavonens utställning, Marimekkoliv och Connecting-utställningen. Intresset för museet webbplats har varit över förväntan, nästan 94 000 besök i stället för de uppskattade 80 000. Evenemang har ordnats och publikationer har producerats enligt planerna, deltagandet i projekt har varit större än beräknat. De 6 186 st. föremål som registrerats i den digitala databasen motsvarar i stort sett uppskattningen på 6 800 st. Digitaliseringen av fotografier har däremot inte kunnat fastställas på förhand, eftersom uppgifter om projektfinansieringen för den kom först efter det att budgeten uppgjorts. Myndighetsutlåtanden har skrivits 112 st. och inventeringar har gjorts 4 st. Låneaktiviteten blev mindre än väntat. År 2011 inledde Hussektorn ett projekt för ett samlings- och konserveringscenter, men projektet har under året inte gett önskat resultat. Planeringen av utbyggnaden av museet har inte inletts. Uppgörandet av det samlingspolitiska programmet har fördröjts bl.a. på grund av personalbrist. Mål 2011 Planering av ett nytt samlingsoch konserveringscenter Planering av utbyggandet av museibyggnaden Undersökningsverksamhet i anslutning till samlingarna Inledande av det samlingspolitiska programmet

Utvärderingskriterier / mätare Undersökningar Föremål som registrerats i den digitala databasen Konserverade/behandlade och lånade föremål

Måluppfyllelse Utlåtanden 112 st.(100) och inventeringar 4 st.(2) Föremål som registrerats i den digitala databasen 6186 st. (6 800), fotografier 2 522 st. och tavlor 55 st. Konserverade föremål 23 st. och konstverk 68 st., lånade föremål 62 st. och tavlor 31 st. och växter/djur 27 st. (200)

115 Utställnings- och publikationsverksamhet och annan verksamhet i anslutning till samlingarna Terranovas service utökas

Planering av naturfilmsfestivalen år 2012

Besökare Utställningar Guidningar och naturutflykter Workshopar och evenemang Publikationer Antal besök på webbsidorna Samarbetsprojekt

Besökarantal 45 308 personer (50 000) Utställningar på museet 11 st., i Konsthallen 11 st. och på Gamla Vasa museum 1 st. (22) Guidningar 411 st. (400) och naturguidningar 90 st. (60), workshopar 62 st. (20) och evenemang 55 st. (50) Publikationer 4 st. (4) Besök på webbsidorna 93 707 (80 000) Samarbetsprojekt 32 st. (20)

Det ekonomiska utfallet Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

2010 1000 € 2 112 381 -1 731 65

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 2 072 +135 260 +97 -1 812 38

Ändrad budget 2011 1000 € 2 208 357 -1 851

Bokslut 2011 1000 € 2 156 316 -1 840 60

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € +51 -41 +10

I den ändrade budgeten ingår bl.a. ett med inkomster täckt tilläggsanslag på 96 800 € samt stadens konstanskaffningsanslag 30 000 €. Underskottet i verksamhetsinkomsterna på 41 050 € beror på erhållna understöd som har överförts till att användas år 2012. Beroende på det här underskreds också verksamhetsutgifterna, totalt 51 342 €, samt verksamhetsbidraget 10 292 €. Av de verksamhetsinkomster som utfallit utgjorde utomstående understöd ca 74 %. Av verksamhetsutgifterna var personalkostnadernas andel ca 58 %, hyrornas ca 26 % och övriga utgifters andel ca 16 %. Personal 31.12. Ordinarie anställda Visstidsanställda Sysselsatta

Heltid 25 4 -

Deltid 3 7 1

Totalt 28 11 1

Årsverken 2010: 33,3 och 2011: 34,92

DIREKTIONEN FÖR TIKANOJAS KONSTHEM 305 TIKANOJAS KONSTHEM OCH KUNTSIS MUSEUM FÖR MODERN KONST Verksamhetsidé Tikanojas konsthem och Kuntsis museum för modern konst är museiinrättningar som presenterar konst och som med sin verksamhet strävar efter att öka besökarnas kännedom om visuell kultur och erbjuda olika slag av upplevelsemässiga program i anslutning till konst. Museerna strävar efter att vara mötesplatser för konstintresserade där man upplever, lär sig och gör saker inom branschen. Måluppfyllelse Utställningsverksamheten genomfördes som planerat. I fråga om museiverksamheten genomfördes undersökningarna och digitaliseringen inte till alla delar som planerat. Vad gäller konstpedagogiken så ordnades konstverkstäder och guidningar för barn och ungdomar. Samarbetet med Tikanojas konsthems Vänner rf fortsatte i god anda. De samlingar som ägs av Kuntsis stiftel-

116 se inventerades. Med avkastningen från Frith. Tikanojas fond restaurerades 3 st. av Tikanojas konsthems verk. Den negativa publiciteten i medierna och en minskning i övriga tillställningar som staden ordnar syntes i besökarstatistiken som en minskning jämfört med tidigare. Konstens natt och Tikanojas konsthems julmarknad var som vanligt publikframgångar. Kuntsis café Simo var stängt under några månader på hösten på grund av ett företagarbyte. Verksamheten inleddes på nytt i december 2011.

Mål 2011 Aktuell, tilltalande utställningsverksamhet Konstpedagogik

Utvärderingskriterium / mätare besök presentationer workshoppar evenemang för barn evenemang besökarnas respons

Måluppfyllelse -

-

Representativa utställningar Välkändhet Nationellt och internationellt anseende Samarbete

samarbete publicitet i medierna

Restaurering av verk Utredningar Kontroll över konstsamlingsuppgifterna Digitalisering

antal

-

-

22 000 besökare 512 guidningar 126 guidningar för barn- och skolelevsgrupper 42 workshopar för barn (xs-konstnärer, färgbad för bebisar, barnlördagar, asfaltoch födelsedagsworkshoppar) ”Visit Kvarken” responsenkät (1.5– 31.7.2011) 20 st. 8 utställningar under hela året, av vilka 1 utställning egen produktion, 7 samarbetsutställningar, av vilka 1 internationell utställning 776 träffar i tryckta medier 175 träffar i elektroniska medier 23 939 besök på webbsidorna 3 verk i samlingen har konserverats inga utredningar i den digitala databasen har inga nya verk registrerats

Det ekonomiska utfallet Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

2010 1000 € 1 565 79 -1 487 54

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 1 336 0 142 0 -1 194 0

Personal 31.12. Ordinarie anställda Visstidsanställda Årsverken 2010: 21,62 och 2011: 13,10

Heltid 9 2

Ändrad budget 2011 1000 € 1 336 142 -1 194

Deltid 1

Bokslut 2011 1000 € 1 061 87 -974 51

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € +275 -55 +220

Totalt 9 3

117

BIBLIOTEKSNÄMNDEN 310 STADSBIBLIOTEKET Verksamhetsidé Ett nätverksanslutet bibliotek ger tillträde till kunskapens och upplevelsernas källor. I sin verksamhet beaktar biblioteket de regionala behoven och stöder medborgarnas kulturella och språkliga rättigheter. Stadsbibliotekets vision är att vara ett attraktivt centrum för bildning och upplevelser samt en mötesplats – en utsiktsplats, dit man längtar tillbaka. Måluppfyllelse Mål 2011 Skolbibliotekens katalogiseringsarbete slutförs. Upphandlingssamarbetet utvecklas. Biblioteket utnyttjas mångsidigt i skolarbetet.

Utvärderingskriterier/mätare Pallas-skolbibliotekens antal.

Ordnas evenemang som stöder studier, läsintresset och upplevelser.

Arrangerade evenemang Deltagarantal/tillställning

Besök av grupper 472 st./4 323 deltagare Publiktillställningar 56 st./11 362 deltagare Sagotimmar 14 st./206 deltagare Talboksklubb 11 st./89 deltagare Utställningar 96 st.

Nätbiblioteket förnyas.

Finansiering

Användningen av Facebook som en del i marknadsföringen av servicen.

Meddelanden, antal medlemmar och besökare på sidorna.

Som leverantör av nätbibliotekssystemet valdes CS Library, ibruktagningsprojektet färdigt 03/2012 Publicerade meddelanden på Facebook: 218 st., besökare i medeltal 335/mån.

Utbudet av e-böcker utvecklas.

Utbudet (böcker, utrustning)

Antalet volymer som har anskaffats i samarbete. Undervisning i informationssökning och bokprat, st. och elever.

Måluppfyllelse Pallas-bibliotekssystemet i bruk i 13 skolor Anskaffats 1 037 st. volymer till skolbiblioteken Bokprat 81 st./2 311 deltagare Undervisning i informationssökning 25 st. / 527 deltagare. Övriga händelser 33 st./1 274 deltagare

Utlåning av läsplattor för e-böcker inledd 02/2011 Möjligt att låna via två olika e-bokstjänster (ELLIBS, finskspråkig och ELIB, svenskspråkig)

Det ekonomiska utfallet Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

2010 1000 € 3 785 429 -3 356 94

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 3 781 +223 359 +149 -3 422 74

Ändrad budget 2011 1000 € 4 004 508 -3 496

Bokslut 2011 1000 € 4 005 532 -3 473 109

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € -1 +24 +23

Av stadsbibliotekets verksamhetsinkomster utgjordes 57 % av olika understöd, bl.a. av UKM:s bidrag till landskapsbiblioteken samt bidrag avsedda för utvecklingsprojekt inom biblioteksverksamheten. Verksamhetsinkomsterna var 24 000 euro högre än budgeterat. Av stadsbibliotekets verksamhetsutgifter utgjordes 59 % av personalutgifter. Av dessa utgifter kunde år 2011 genom olika arrangemang sparas 59 000 euro. För servicens del överskreds budgeten med 15 000 euro. Vad gäller material, förnödenheter och varor kunde inbesparingar göras bl.a. i fråga om anskaffning av IT-utrustning. Stadsbiblioteket har ett ikraftvarande resultatbonusavtal.

118 Personal 31.12. Ordinarie anställda Visstidsanställda Sysselsatta

Heltid 55 6 1

Deltid 1 6 4

Totalt 56 12 5

Årsverken 2010: 65,73 och 2011: 65,46

DIREKTIONEN FÖR STADSTEATERN OCH -ORKESTERN Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag

2010 1000 € 5 694 985 -4 709

Personal 31.12. Ordinarie anställda Visstidsanställda Sysselsatta

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 5 639 +107 927 +51 -4 712 56 Heltid 73 14 -

Ändrad budget 2011 1000 € 5 746 978 -4 768

Bokslut 2011 1000 € 5 782 975 -4 807

Deltid 1 8 1

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € -36 -3 -39 Totalt 74 22 1

Årsverken 2010: 107,66 och 2011: 101,13

320 VAASAN KAUPUNGINTEATTERI Verksamhetsidé Vaasan kaupunginteatteri producerar konstnärligt högklassiga och mångsidiga teaterföreställningar och skapar som en av de centrala kulturinrättningarna för egen del en bild av Vasa som en attraktiv och betydande kulturstad. Teaterns verksamhet styrs av arbetet som konstinrättning. Måluppfyllelse Mål 2011 Producera konstnärligt högklassiga och mångsidiga teaterföreställningar 7 premiärer (5 på huvudscenen, 2 på lilla scenen) 220 föreställningar 48 000 besökare

Utvärderingskriterium / mätare Antalet premiärer Antalet föreställningar Besökarantal

Måluppfyllelse 7 premiärer (5 på huvudscenen: Isänmaan tyttäret, Remonttijengi, Vaahteramäen Eemeli, Maailma seis, Valkoinen kaupunki och 2 på lilla scenen: Miehet rautaa, Mimmi-lehmä ja Varis). 251 föreställningar 51 939 besökare

Det ekonomiska utfallet Mål som är bindande i förhållande till fullmäktige Fastställt mål för verksamhetsbidraget (nettoutgift) -3 034 000 €. Mål för täckande av det underskott som uppstått.

Utvärderingskriterium / mätare

Måluppfyllelse

Verksamhetsbidrag

Verksamhetsbidrag -3 021 912 €

Överskott under åren 2010-2012. Målet är att täcka underskottet under åren 2010-2012, 180 000 €

Överskott 12 088 € Enligt stadsstyrelsens beslut 19.3.2012 inleds uppföljningen av kumulativt netto från år 2011. Nettoberäkningarna har presenterats på sidorna 146-152.

119 Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 3 801 +2 806 0 -2 995 2

2010 1000 € 3 713 774 -2 939 21

Ändrad budget 2011 1000 € 3 803 806 -2 997

Bokslut 2011 1000 € 3 807 783 -3 024 11

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € -4 -23 -27

321 VASA STADSORKESTER Verksamhetsidé Vasa stadsorkester producerar konstnärligt högklassiga och mångsidiga musikupplevelser och skapar som en av de centrala kulturinrättningarna för egen del en bild av Vasa som en attraktiv och betydande kulturstad. Orkesterns verksamhet styrs av arbetet som konstinrättning. Måluppfyllelse Mål 2011 Mångsidigt konsertutbud, skolelevskonserter, samarbete med andra orkestrar och konstinrättningar, framträdanden på olika musikfestspel och festivaler. Utökande av extern projektfinansiering, uppträdanden på beställning, samarbetsprojekt.

Utvärderingskriterium / mätare Antalet konserter Antalet åhörare

Måluppfyllelse

Finansieringsbelopp Antal uppträdanden på beställning. Antal samarbetsprojekt

Skolelevskonsertprojekt, Viljo och Maire Vuorio Stiftelses konsert, samarbetskonsert med Seinäjoen kaupunginorkesteri och Musikfestspelen Korsholm.

70 framträdanden: 16 symfoni-, 7 populärmusik-, 1 kammarmusik-, 15 skolelevs- och 5 åldringshemskonserter, 21 operaföreställningar och 5 uppträdanden på beställning. 23 540 åhörare

Det ekonomiska utfallet Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

2010 1000 € 1 981 211 -1 770 5

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 1 838 +105 121 +51 -1 717 54

Ändrad budget 2011 1000 € 1 943 172 -1 771

Bokslut 2011 1000 € 1 975 192 -1 783 5

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € -32 +20 -12

Verksamhetsutgifterna överskreds med 31 973 €. Inkomsterna överskreds med 19 868 € över det budgeterade. En del av verksamheten har förverkligats med externa understöd, för vilket man inte har ansökt om täckt tilläggsanslag (t.ex. Viljo och Maire Vuorio Stiftelses understöd för år 2011).

120

BYGGNADS- OCH MILJÖNÄMNDEN Bokslut 2010 1000 € 2 333 1 496 -837

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 2 514 +41 1 382 0 -1 132 41

Ändrad budget 2011 1000 € 2 556 1 382 -1 173

Bokslut 2011 1000 € 2 542 1 517 -1 025

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € +14 +135 +148

120 BYGGNADSTILLSYNSVÄSENDET Verksamhetsidé Byggnadstillsynen betjänar stadsborna och ser till att det allmänna intresset beaktas samt behandlar de tillstånd som behövs för byggande, utför granskningar som ansluter sig till tillstånden och ger anvisningar till byggarna. Byrån stöder tekniska sektorn genom att främja, styra och övervaka att ett högklassigt byggnadsbestånd och en trivsam miljö skapas och bevaras. Måluppfyllelse Behovet av byggnadstillsynstjänster är bundet till mängden byggnadsproduktion, nybyggande och renoveringsbyggande och sålunda också till den rådande ekonomiska situationen. Antalet aktualiserade tillståndsansökningar var 809 (år 2010, 772 st.) Beviljade tillstånd och kvadratmeter våningsyta år 2011 var 752 st. och 86 675m2 (år 2010 var de 717 st. och 111 314 m2). Projekten var mängdmässigt mera, men projekten var små och närmast inriktade på energibesparande ändringar i uppvärmningssättet. Mål 2011 Att öka kundtillfredsställelsen. Växelverkan Tillstånd som går ut slutgranskas över 150 st. samt tillstånd som gått ut över 175 st. Arbetsgemenskapsenkäten utförs årligen Motiverad personal Självfinansieringsandelen som ett medeltal för tre år är 85-90 %.

Utvärderingskriterier/mätare Kundrespons Medelvärde > 4,17 (skala 1-5) Genomgångstid för tillstånd 18 dagar. Uppmaningsbrevens antal/beställda slutgranskningar

Måluppfyllelse Responser 29 st. Medelvärde 4,39 Genomgångstiden år 2011 var 11,6 arbetsdagar. Slutgranskningar: tillstånd som går ut 150 st. och tillstånd som gått ut 151 st. De sända uppmaningsbreven var 299 st.

Medeltalet i arbetsgemenskapsenkäten > 3,66 och svarsprocenten 100 %. Antalet vidareutbildnings- och fortbildningsdagar Självfinansieringsandelen i genomsnitt %

Någon arbetsgemenskapsenkät gjordes inte år 2011 2 utbildningsdagar/person Självfinansieringsandelen var år 2011 96,9 % och räknat som ett medeltal för tre år 96,2 % (år 2010 109,7 %, år 2009 85,5 %)

Det ekonomiska utfallet Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag

2010 1000 € 646 711 +65

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 748 +4 580 0 -168 4

Ändrad budget 2011 1000 € 752 580 -172

Bokslut 2011 1000 € 735 703 -32

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € +17 +123 +140

121 Inom byggnadstillsynen inleddes i september 2011 tillsammans med Tekes och Sitra ett projekt för utvecklande av verksamheten ”Rakennusten energiatehokkuus – ennakoiva laadunohjaus osaksi rakennusvalvontaa”(byggnaders energieffektivitet – förebyggande kvalitetskontroll som en del av byggnadstillsynen). Projektet genomförs under tiden 5.9.2011–31.12.2013. Personal 31.12. Ordinarie

Heltid 11

Deltid -

Totalt 11

Årsverken 2010: 8,90 och 2011: 9,36

MILJÖVÄSENDET Verksamhetsidé Verksamhetsidén är att främja en hälsosam och trivsam livsmiljö samt ekologisk mångfald i naturen och en hållbar utveckling. Till verksamhetsområdet hör miljöskyddet, hälsoövervakningen, veterinärvården och miljölaboratoriet. Personal 31.12. Ordinarie Visstidsanställda

Heltidsanställda 26 5

Deltidsanställda 1 1

Totalt 27 6

Årsverken 2010: 31,86 och 2011: 27,41

160 MILJÖSKYDD Verksamhetsidé Miljöskyddet sköter de miljöskyddsuppgifter som har ålagts kommunen, såsom uppgifter enligt miljöskyddslagen, avfallslagen och vattenlagen. Måluppfyllelse Mål 2010 Miljörapporten 2010 publiceras

Utvärderingskriterier/mätare

Måluppfyllelse Miljörapporten 2010 har publicerats

Klimatstrategin och åtgärdsprogrammet färdigställs

Klimatstrategin och åtgärdsprogrammet har uppgjorts

Uppgörandet av klimatstrategin och åtgärdsprogrammet är under arbete.

Övervakningen sker enligt miljöskyddets tillsynsplan 2011

Genomförandet av tillsynen

Miljöskyddets tillsynsprogram uppgjort och genomfört.

Fungerande processer *)

Dokumenttyperna inom THSprojektet och deras metadata fastställs. Antalet utbildningsdagar > 5 dagar/person Ändrade beslut i domstolar

Dokumenttyperna har fastställts. Fastställandet av metadata är under arbete. Antalet utbildningsdagar 5,3 dagar/ person Inga ändrade beslut.

Antalet utförda inspektioner > 100 inspektioner/årsverke

Antalet utförda inspektioner 96 inspektioner/årsverke

Yrkesskicklighet *)

Effektivitet *)

*) Målet är gemensamt med hälsoövervakningen

Uppföljnigen av luftens kvalitet fortsatte tillsammans med verksamhetsutövarna. Därtill fattades beslut i tillstånds- och anmälningsärenden, utfördes inspektioner och gavs råd och handledning i miljöskyddsärenden. Åt Lillkyro kommun producerades miljöskyddstjänster utgående från det avtal som ingåtts med kommunen.

122 Det ekonomiska utfallet Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag

2010 1000 € 381 88 -292

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 405 +1 92 0 -313 1

Ändrad budget 2011 1000 € 406 92 -314

Bokslut 2011 1000 € 406 86 -320

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € 0 -6 -6

161 MILJÖLABORATORIET Verksamhetsidé Miljölaboratoriet producerar analys-, provtagnings- och sakkunnigservice som ansluter sig till uppföljningen av miljöns tillstånd och livsmedelssäkerheten samt uppfyllandet av förpliktelserna inom hälsoskyddet. Måluppfyllelse De undersökta provernas antal är oförändrat, ca 5 300 st./år (mål 5 500 st). Laboratoriets ackreditering har upprätthållits. Vasa stads beslutade att köpa miljölaboratoriefunktionerna vid närings-, trafik och miljöcentralen i Södra Österbotten från 1.1.2012. Det ekonomiska utfallet Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

2010 1000 € 617 439 -177 8

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 649 +2 440 0 -209 2

Ändrad budget 2011 1000 € 651 440 -211

Bokslut 2011 1000 € 680 462 -218 9

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € -29 +22 -7

Verksamhetsbidraget överskreds med ca 7 000 euro. Inkomsterna överskred budgeten med 22 000 euro. Verksamhetsutgifterna för sin del överskreds med ca 29 000 euro, beroende närmast på underleverantörsundersökningar, som man var tvungen att låta utföra i större mängd än år 2010.

162 SAMARBETSOMRÅDET FÖR HÄLSOÖVERVAKNINGEN Verksamhetsidé Hälsoövervakningen svarar för de uppgifter som påförts kommunen enligt hälsoskydds-, livsmedels-, produktsäkerhets-, tobaks- och kemikalielagen inom Vasas, Laihelas och Lillkyros område. Måluppfyllelse Samarbetsområdet som består av Vasa, Laihela och Lillkyro inledde sin verksamhet 1.1.2009. Verksamheten baserar sig på tillsynsplanen för miljö- och hälsoskyddet som uppgörs årligen och som utgår från de tillsynsmål som staten fastställt.

123 Till uppgifterna hör utöver den planenliga tillsynen bl.a. att behandla anmälningar och ansökningar, att ge utlåtanden, att behandla klagomål, att utreda epidemier, att behandla frågor som gäller boendehälsa samt att ge kunder råd och anvisningar. Mål 2011 Tillsynen sker enligt tillsynsplanen för miljö- och häsloskyddet 2011. Fungerande processer *) )

Yrkesskicklighet *

Utvärderingskriterier/mätare Genomförandet av tillsynen 60 %

Måluppfyllelse Av planen genomfördes 80 %

Arbetsprocesserna beskrivs enligt THSprojektet

Dokumenttyperna har fastställts. Fastställandet av metadata är under arbete. Antalet utbildningsdagar 5,3 dagar / person Inga ändrade beslut. Antalet utförda inspektioner 96 inspektioner / årsverke

Antalet utbildningsdagar > 5 dagar / person Ändring av beslut i domstolar Antalet utförda inspektioner > 100 inspektioner / årsverke

Effektivitet *)

*) Målet är gemensamt med miljöskyddet

Det ekonomiska utfallet Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

2010 1000 € 410 118 -292

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 462 +35 165 0 -297 35

Ändrad budget 2011 1000 € 497 165 -332

Bokslut 2011 1000 € 480 144 -336 4

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € +17 -21 -4

163 SAMARBETSOMRÅDET FÖR VETERINÄRVÅRDEN Verksamhetsidé Veterinärvården svarar för tillgången på grundläggande veterinärstjänster dygnet runt. Under jourtiden (kl. 16-08) ordnas service i samarbete med den av Korsholm kommun ledda tillsynsenheten för Västkustens miljö- och hälsoskydd, dit kommunerna Närpes, Oravais och Vörå-Maxmo samt samkommunen Malax-Korsnäs hör. I jourringen deltar också en privat veterinär, varvid antalet jourhavande totalt är sju. Veterinärvården svarar också för övervakningen av djurskyddslagen, för det förebyggande veterinärarbetet, för motverkande av smittosamma sjukdomar och för kommunens skyldighet att ordna tillfällig skötsel av herrelösa sällskapsdjur som påträffas. Måluppfyllelse På verksamhetsenheten i Vasa var antalet smådjursbesök 2464 och antalet vårdade patienter var 2992. Till lantgårdar och stall gjordes 35 sjukbesök. Inom enheten gjordes 15 st. djurskyddsinspektionsbesök, av vilka 1 var ett av regionförvaltningsverket förordnat s.k. EU-djurskyddsbesök och 8 djurskyddsbesök grundade på misstanke. På verksamhetsstället i Laihela var smådjurspatienterna 1072 st., antalet stora djur som patienter var 302 st. och djurskyddsinspektionsbesöken var 26 st., av vilka 7 st. hade förordnats av regionförvaltningsverket. Mål 2011 Tillgången till grundläggande veterinärvård dygnet runt

Utvärderingskriterier/mätare Avvikelser

Måluppfyllelse Inga klagomål om tillgången på veterinärhjälp

124 Det ekonomiska utfallet Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag

2010 1000 € 278 138 -140

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 249 +1 105 0 -144 1

Ändrad budget 2011 1000 € 250 105 -145

Bokslut 2011 1000 € 240 122 -118

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € +10 +17 +27

Verksamhetsbidraget underskreds med 27 000 euro. Inkomster inflöt mera än beräknat beroende på inkomsterna från jourområdets gemensamma servicenummer, vilket inte beaktades vid uppgörandet av budgeten, även de inkomster som erhölls från patientbesök överskred uppskattningen. Regionförvaltningsverket har ersatt de kostnader som föranletts av veterinärvårdens tillsynsuppgifter. Den största inbesparingen i utgiftterna har skett i köp av service.

TEKNISKA NÄMNDEN Verksamhetsidé Tekniska nämnden sköter, om inte annat föreskrivits eller bestämts, förutsättningarna för samhällsbyggande i staden, såsom besittning, anskaffning och överlåtelse av mark och vattenområden, lägesdatatjänster och fastighetsingenjörstjänster samt bostadsärenden. Tekniska nämnden sköter planering, byggande och underhåll av stadens allmänna områden, trafik-, jord- och vattenanläggningar och anordningar i anslutning till dem, planering, anläggande och underhåll av stadens grönområden samt stadens myndighetsuppgifter i anslutning till avfallshantering, vattenförsörjning och kollektivtrafik, centraliserad matservice samt centraliserad städservice. Tekniska nämnden fungerar även som vägnämnd. Måluppfyllelse Resultatområdena har i de egna budgeterna angett sina fokusområden och mål. Nämndens gemensamma fokusområden år 2011 var följande: Mål 2011 Planering och verkställighet av de nya strategiska målen och kritiska framgångsfaktorerna

Måluppfyllelse De strategiska målen och kritiska framgångsfaktorerna har beskrivits på resultatområdenas resultatkort för år 2011. Genomförandet har rapporterats till tekniska nämnden 28.9.2011 och 29.2.2012.

Planering och verkställighet av servicestrategin Planering och verkställighet av fullmäktiges beslut 14.6.2010 § 57 (beträffande kärnprocessen ’skapande och upprätthållande av en bra stadsmiljö’)

Tekniska nämnden godkände 28.9.2011 § 120 resultatområdenas utlåtanden om servicestrategin. Tekniska sektorns utvidgade ledningsgrupp höll ett strategiseminarium om organisationsförändringen 1.11.2011. På seminariet slogs fast att det krävs att en kommitté utses som ska ha till uppgift att föra organisationsändringen vidare inom den tekniska sektorn. Stadsstyrelsen beslöt vid sitt sammanträde 15.11.2011 inrätta en kommitté för förnyande av tekniska sektorns organisation. Arbetet pågår.

Mål för den interna kontrollen Förankring av den interna kontrollens checklista

Checklistan har förankrats inom resultatområdena. En ny version har uppdaterats 17.6.2011.

125 Verksamhetsutgifter och inkomster Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag

2010 1000 € 34 070 33 196 -874

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 34 680 +1 750 34 049 +1 140 -631 610

Ändrad budget 2011 1000 € 36 430 35 189 -1 241

Bokslut 2011 1000 € 37 041 36 475 -566

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € -611 +1 286 +675

Verksamhetsutgifterna överskreds i sin helhet med 611 000 €. På överskridningen inverkade som den mest väsentliga faktorn reserveringar för Gatusektorn på 1 238 500 €, vars motsvarande anslag inte fanns i budgeten. Verksamhetsinkomsterna i sin tur överskreds med totalt 1 286 000 €, vilket utöver nettoenheternas inkomstöverskridningar också beror på de försäljningsvinster som för Fastighets- och grönsektorn inkomstförts över en miljon större än beräknat. Verksamhetsbidraget är således 675 000 € bättre än budgeterat. Avvikelserna har klarlagts i de resultatområdesvisa verksamhetsberättelserna. I siffrorna ingår både de resultatenheter som ingår i ramen och de som inte ingår i den.

330 SAMSERVICE Verksamhetsidé Samservicen utvecklar och koordinerar funktionerna för förverkligande av tekniska sektorns vision och de strategier som stöder den samt ger högklassig förvaltningsservice. Måluppfyllelse Samservicens mål har härletts från budgetens fokusområden samt från riskkartläggningens resultat. Det största fokusområdet var utveckling, organisering och upprätthållande av tekniska sektorns förvaltning i anslutning till verkställandet av fullmäktiges beslut 14.6.2010 § 57 och organisationsändringen i samarbete med resultatområdena och sektordirektören. Stadsstyrelsen beslöt vid sitt sammanträde 15.11.2011 inrätta en kommitté för förnyande av tekniska sektorns organisation. Arbetet pågår. Mål 2011 Tekniska nämndens elektroniska mötespraxis utvecklas.

Utvärderingskriterier/mätare Intervju med tekniska nämndens ordförande, och en förfrågan till tekniska nämndens medlemmar om den elektroniska mötespraxisen.

eAMS och AMS, som ansluter sig till THS-projektet, utarbetas enligt centralförvaltningens anvisningar på så sätt att eAMS är möjligt att tas i bruk 1.1.2012 inom tekniska sektorn, och att samservicens dokumentuppgifter är definierade 31.12.2011. Mål för den interna kontrollen Riskerna i samservicens processer fastställs.

Yrkesskickligheten upprätthålls.

Måluppfyllelse Intervjun med nämndens ordförande gjordes 7.11.2011, och på förfrågan som var daterad 13.6.2011 erhölls 8 svar. På basis av en analys av resultaten uppdaterades tekniska nämndens konstituering år 2012. Uppgiftsklassificeringen inom tekniska sektorn inklusive dokumenttyper är genomförd, och den nya uppgiftsklassificeringen togs i bruk 1.1.2012.

Alla anställda deltar i utbildning 2 dagar/år.

Riskkartläggningen för resultatområdets del är utförd, och utgående från den görs en åtgärdsplan för år 2012. Antalet utbildningsdagar uppgick till 3,5 dagar/person.

126 Det ekonomiska utfallet Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag

2010 1000 € 898 88 -810

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 988 +4 126 0 -862 4

Ändrad budget 2011 1000 € 992 126 -866

Bokslut 2011 1000 € 897 147 -750

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € +95 +21 +116

Samservicens verksamhetsutgifter underskred budgeten med 95 000 € på grund av att stora utvecklingsprojekt framflyttades till de följande åren. Verksamhetsinkomsterna överskreds med 21 000 € på grund av större fakturerade inkomster enligt serviceavtalen än beräknat. Personal 31.12. Ordinarie anställda Visstidsanställda

Heltid 13 2

Deltid -

Totalt 13 2

Årsverken 2010: 12,54 och 2011:13,14

332 GATUSEKTORN Verksamhetsidé Gatusektorn sköter planering, projektering, byggande och underhåll fråga om trafik, trafikleder, allmänna områden och båthamnar. Därtill har Gatusektorn hand om myndighetsuppgifter vad gäller både avfallshantering och vattenförsörjning. Underställd chefen för polisdistriktet sköter sektorn den kommunala parkeringsövervakningen. Sektorn har även till uppgift att hyra ut gatuområden för byggnadsändamål och bevilja grävningstillstånd. Gatusektorn är uppdelad i följande enheter: - trafikplanering - kommunalteknisk planering - byggande - underhåll av områden - myndighets- och specialuppgifter Måluppfyllelse Mål 2011 Byggande på detaljplaneområden utförs enligt tekniska nämndens beslut Den av tekniska nämnden godkända projektförteckningen förverkligas

Utvärderingskriterium/ mätare km km

Måluppfyllelse BG 2011 5,0 km Utfall BG 2011 1,5 km Utfall

Uppgradering av eftersatt underhåll, sanering av Vasklotbron och en gata

Ändring i det eftersatta underhållet milj. €

Ändring i eftersatt underhåll 3,4 milj. € (2011 40,8 milj. €, 2010 37,4 milj. €)

Verksamheten utvecklas

€/enhet 2011<2010

Gatuhållningskostnader €/km 2011 6 388 € (2010 6 500 €)

Det ekonomiska utfallet Statsbidrag 2011 - energistöd för investeringsprojekt 132 969 € - investeringsbidrag baserat på arbetslöshet 128 406 € - för kollektivtrafik 479 100 €

127 För investeringar användes 10,6 milj. €, varav nyinvesteringar 7,3 milj €, saneringar 1,9 milj. € Gatuegendomens värde är 267 milj. €. När strukturens tekniska avskrivning 2 % beaktas, är den kalkylmässiga reparationsskulden 40,8 milj. €. Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

2010 1000 € 10 898 4 975 -5 923 5 474

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 10 679 +1 615 4 141 +1 140 -6 538 475

Ändrad budget 2011 1000 € 12 294 5 281 -7 013

Bokslut 2011 1000 € 13 033 5 246 -7 787 5 444

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € -739 -35 -774

Överskridningen av verksamhetsutgifterna beror på ökningen av föreskrivna reserveringar i budgeten (avstjälpningsplatsen i Sunnanvik och förpliktelser att sanera områden, totalt 1 238 500 €.) Utan reserveringarna hade verksamhetsbidraget varit 465 000 € bättre än budgeten. De största utgiftsinbesparingarna uppstod i kollektivtrafiken (192 000 €) samt inom beställningsarbeten (226 000 €). Personal 31.12. Ordinarie Visstidsanställda

Heltid 65 9

Deltid 4 -

Totalt 69 9

Årsverken 2010: 89,48 och 2011: 90,34

333 FASTIGHETS- OCH GRÖNSEKTORN Verksamhetsidé Fastighets- och grönsektorns skapar förutsättningar för en verksamhetsmässigt och samhällsekonomiskt konkurrenskraftig stadsstruktur genom att ansvara för utvecklingen av stadens markpolitik och bostadsförhållanden, förvaltningen, anskaffningen och överlåtelsen av mark- och vattenområden, utvecklingen av lägesdatahanteringen och karteringsuppgifter, fastighetsbildnings- och mätuppgifter, förandet av fastighetsregister samt planering, anläggande och upprätthållande av grönområden. Fastighets- och grönsektorn är fördelad på följande resultatenheter: • • • •

Tomt- och boendeservice Fastighets- och mätningsservice Lägesdataservice Grönområdesenheten

Måluppfyllelse Mål som var bindande i förhållande till fullmäktige var göra upp det markpolitiska programmet samt att kunna erbjuda minst 100 egnahemstomter. Båda målen förverkligades. Det första markpolitiska programmet i Vasa godkändes av stadsfullmäktige i december 2011. Nya bostadstomter som kunde ansökas var 102 st. Flervånings- och radhustomter inberäknat överläts totalt ca 61 000 m2 vy bostadsyta. Stadens markägande omfattade i slutet av året ca 5 540 ha, vilket motsvarar 29 % av stadens totalyta. Dessutom äger staden ca 2 100 ha vattenområden. Markarrendeavtal som gällde områden i stadens ägo var i slutet av året 3 567 st. Under året anskaffades cirka 65,5 ha ny råmark. Det såldes 54 st tomter och 101 st arrenderades ut. Stadens inkomster från markförsäljning, markarrenden och markanvändningsavtal var totalt cirka 11 milj. €.

128 I fråga om bostadsärenden samt mätnings- och fastighetsbildningsuppdrag var året livligt. Ungefär 200 nya tomter avstyckades. Närmare 300 bostadsbeslut gjordes, över 200 st reparations- och energiunderstöd behandlades. Inom lägesdataenheten förberedde man sig på kommunsammanslagningar genom att låta ta ortofoton av Vasa-Lillkyro och även ställa ihop annat lokalt material för kartservicen. Ett stort samarbetsprojekt hösten 2011 var de statiska mätningar som behövs för det nya kartkoordinatsystemet, som tas i bruk 2012. Förutom på underhåll fokuserade grönområdesenheten på bygg- och skogsvårdsuppgifter i anslutning till att nya detaljplaneområden tas i bruk, bl.a. i Långskogsområdet och i Bobäck. Olika slag av grönområdesplanerings- och anläggningsobjekt var totalt 27 st. Skogsvårds- och avverkningsarbeten utfördes på ett område av ca 100 ha. Grönområdesenheten fick priset Årets Stadsbragd 2011 för höjningen av kvaliteten på stadens grönområden. Mål för den interna kontrollen Målet var att förankra minneslistan för den interna kontrollen (TN 3.11.2010) samt reducera personriskerna. Utifrån minneslistan har man i resultatenhetens ledningsgrupp fastställt förbättringsåtgärder och ändringar som ska utföras samt ansvarspersoner. Personriskerna har minskats bl.a. genom att utveckla arbetsbeskrivningar, vikariat och kunnande samt genom att utvidga arbetarskyddets verksamhetsprogram till att omfatta alla resultatenheter. Mål 2011 Nöjda kunder Klar markpolitik som gagnar staden Det markpolitiska programmet Revidering av villkoren vid tomtöverlåtelse

Utvärderingskriterier/mätare Medeltal i kundbelåtenhetsenkäten över 4 Rapport och framställning till stadsstyrelsen 2011

Ekonomisk och effektiv användning av markegendomen Utredning om principerna för förvaltning av markegendom och för ibruktagande av interna markarrenden Tillräcklig råmarksreserv Anskaffning av råmark 100 ha Tillräckligt utbud av småhustomter Minst 100 st småhustomter bjuds ut

Rapport och framställning till stadsstyrelsen 2011

Effektivt lägesdatasystem Förnyande av plan- och höjdkoordinatsystemet Må bra i arbetet

Systemen ETRS89 och N2000 i bruk 2011

Arealen på den införskaffade råmarken. Antal för tomter

Medeltalet i arbetsgemenskapsenkäten samma eller bättre än 2010 (3,62).

Måluppfyllelse Medeltal i enkäten 4,10 Programmet godkänt i fullm. 13.12.2011 Revidering av tomtöverlåtelsevillkoren 2012 på basis av ovan nämnda program Förverkligandet av projektet framflyttat till 2012

Genomförd anskaffning 65,5 ha För normal ansökan 80 st tomter och för anbudsförsäljning 22 st, totalt 102 st Systemen ETRS89 och N2000 tas i bruk 2012 Arbetsgemenskapsenkätens medeltal 3,60

Det ekonomiska utfallet Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

2010 1000 € 5 018 10 189 +5 171 1 151

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 5 109 +127 11 603 0 +6 494 127

Ändrad budget 2011 1000 € 5 236 11 603 +6 367

Bokslut 2011 1000 € 4 951 12 287 +7 336 1 049

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € +285 +684 +969

Av de budgeterade utgifterna för resultatområdet förverkligades 95 % och av inkomsterna 106 %. Det ekonomiska resultatet är alltså utomordentligt.

129 Markarrendeinkomsterna överskred budgetmålet med ca 270 000 € (förverkligat 5,87 milj. €). Målen överskreds också klart vad gäller inkomsterna för fastighetsbildnings- och mätservice samt från virkesförsäljningen. Intäkterna från försäljning av fast egendom överskred de budgeterade med ca en miljon (förverkligat 5 milj. €) och inkomsterna från markanvändningsavtal stannande ca 800 000 € från målet (förverkligat ca 200 000 €). Av det inbesparade anslaget för hissunderstöd (223 900 €) har föreslagits för ombudgetering i pågående projekt 80 000 €. Den övriga delen av inbesparingarna består huvudsakligen av köp av service. Personal 31.12. Ordinarie anställda Visstidsanställda Sysselsatta

Heltid 67 12 5

Deltid 8 4

Totalt 75 12 9

Årsverken 2010: 125,79 och 2011: 125,84

195 VASA MATSERVICE Verksamhetsidé Vasa Matservice producerar så ändamålsenligt och ekonomiskt som möjligt god och smaklig mat, som främjar kundernas hälsa i överensstämmelse med Statens näringsdelegations näringsrekommendationer. Matservicen medverkar till ett gott liv för Vasaborna varje dag. Måluppfyllelse Vasa Matservice är ansvarig för att matservice ordnas för alla verksamhetsenheter inom stadens förvaltningar. År 2011 serverades Vasabor över 2,8 miljoner kalkylmässiga måltider, ökningen var 6 % jämfört med året före. (Helhetsservicen produceras av en yrkesskicklig och mångkunnig personal i områdes-, tillrednings- och servicekök. Vid upphandlingen av livsmedel beaktades kriterier för näringskvalitet bl.a. salt, fiberinnehåll och fetter. En förutsättning var också att produkterna inte fick innehålla natriumglutamat och att de skulle vara GMO-fria. Menyn utökades med ytterligare en vegetarisk dag i enlighet med en fullmäktigemotion. Även ekogröt togs med. I menyplaneringen har beaktats de anvisningar, som nämnden för småbarnsfostran och grundläggande undervisning har gett om främjande av hälsan inom småbarnsfostran. Matservicen var aktivt med i köksplaneringen i stadens sanerings- och nybyggnadsobjekt bl.a. i Vaasan lyseon lukio. I augusti färdigställdes daghemmen Rödluvan och Lumikki, som har gemensamt tillredningskök. Bindande mål i förhållande till fullmäktige var en ekonomi i balans. Vasa Matservice fungerar med nettobudgetering som sträcker sig över en längre tid än ett år och finansierar avskrivningarna med sitt resultat. Matservicens resultat visade ett litet överskott. Med det uppkomna kumulativa överskottet bereder man sig bl.a. för kommande avskrivningar. Mål 2011 Snabb reaktion på kundens förändrade behov. Säkerställs att processerna fungerar. Kundbelåtenhet Förbättrade resultat i arbetsgemenskapsenkäten Arbetsbelåtenhet

Utvärderingskriterium/mätare Medeltalet i kundbelåtenhetsenkäten är 3,75 eller bättre på skalan 1-5

Måluppfyllelse Medeltalet i kundbelåtenhetsenkäten är 3,80 på skalan 1-5

Medeltalet för resultatet av arbetsgemenskapsenkäten är 3,6 eller bättre på skalan 1-5.

Staden gör en enkät i januarifebruari 2012.

130 Mål för den interna kontrollen I budgeten bedömdes som en verksamhetsrisk att man inte får tillräckligt av ny yrkeskunnig ordinarie personal i stället för dem går i pension samt tillgången på yrkesskickliga vikarier. Sammanlagt sju personer rekryterades eller fick ordinarie anställning under året. Dessutom överfördes fem arbetstagare till Matservicens resultatområde från Hotel Silveria. Sju arbetstagare gick i pension och fyra sade upp sig. Genom utbildning och anvisningar satsades på introduktion av nya ordinarie anställda och korttidsvikarier. Det ekonomiska utfallet Mål som är bindande i förhållande till fullmäktige Ekonomin i balans

Utvärderingskriterium / mätare Resultaträkning

Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

2010 1000 € 10 095 10 263 +167 60

Måluppfyllelse Räkenskapsperiodens resultat +56 417 €. Nettoberäkningarna har presenterats på sidorna 146-152.

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 10 674 +2 10 604 0 -70 3 68

Ändrad budget 2011 1000 € 10 676 10 604 -73 68

Bokslut 2011 1000 € 10 665 10 732 +66 58

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € +11 +128 +139

Utgiftsanslagen för Vasa Matservice räckte till, anslagen för inköp av livsmedel och tjänster överskreds, men avståendet från sparkravet hjälpte till att hålla budgetramarna. De strängare upphandlingskriterierna för livsmedel förorsakade att livsmedelsutbudet begränsades och därigenom uppstod kostnadstryck. Verksamhetsinkomsterna översteg de budgeterade, vilket i slutet gav ett positivt verksamhetsbidrag. Verksamhetsintäkterna ökade mer än förväntat mot slutet av året inom småbarnsfostran och andra stadiet. Personal 31.12. Ordinarie anställda Visstidsanställda Sysselsatta

Heltid 111 9 1

Deltid 37 4 2

Totalt 148 13 3

Årsverken 2010: 142,73 och 2011: 146,22

334 VASA TEKNISKA SERVICE Verksamhetsidé Vasa Tekniska Service producerar verkstads-, transport- och lagerservice till stadens olika förvaltningar samt i någon mån även till enskilda på ett sakkunnigt sätt och till konkurrenskraftigt pris, vilket tillför kundens tjänster mervärde. Resultatområdet svarar för anskaffning, förvaltning och uthyrning, service och reparationer av den av Vasa stad ägda fordons- och maskinparken, likaså ansvarar resultatområdet för elevtransporter av specialgrupper samt för lagerverksamheten. Måluppfyllelse Bindande mål i förhållande till fullmäktige var en ekonomi i balans. Vasa Tekniska Service fungerar med nettobudgetering som sträcker sig över fler än ett år. Verksamheten är egenfinansierad genom att verksamhetsutgifterna och nettoinvesteringarna täcks med inkomstfinansiering. För investeringsanslaget anskaffades bl.a. två lastbilar, tre personbilar, tre paketbilar samt två mini-

131 bussar. Resultatet visade överskott. Genom det samlade kumulativa överskottet förbereds för kommande nödvändiga investeringar för ersättning av tung materiel. Verksamhetsåret var gott med tanke på sysselsättningsgraden, antalet kunder ökade och kundbetjäningen var berömlig. Mål 2011 Nöjda kunder

Utvärderingskriterier/mätare Belåtenhetsgrad, resultatområdets medelvärde >4,0 (skala 1-5)

Måluppfyllelse Belåtenhetsgrad 4,3

Motiverad personal

Arbetsgemenskapsenkät, resultatområdets medelvärde >3,5

Medeltal i enkäten 4,18

Mål för den interna kontrollen Personalens Sjukfrånvaron < föregående år välmående Resultatbonusavtal i kraft (ja/nej) Utvecklingssamtal förda (ja/nej)e=0,57 Riskkartläggn.gjord och uppdaterad (ja/nej)

Totalantalet ökar Ja Ja Ja

Jämlikt rekryteringssystem

Nej

Jämlikt rekryteringsförfarande vid enheterna för produktion av stödservice (ja/nej)

Det ekonomiska utfallet Mål som är bindande i förhållande till fullmäktige Ekonomin i balans

Utvärderingskriterier/mätare

Måluppfyllelse

Inkomst- och finansieringsberäkning

Årsbidrag 490 525 € Räkenskapsperiodens resultat 247 470 € Materielinvesteringar 554 350 € (nettoutgift) Finansieringsrest -63 825 € (kumul. +215 788 €) Nettoberäkningarna har presenterats på sidorna 146-152.

Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

2010 1000 € 2 969 3 546 +577 233

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 3 050 0 3 394 0 +344 0 234

Ändrad budget 2011 1000 € 3 050 3 394 +344 234

Bokslut 2011 1000 € 3 150 3 671 +521 243

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € -100 +277 +177

De ekonomiska målen förverkligades. Ett positivt bokslut möjliggjordes genom noggrann utgiftsuppföljning samt noggrann bedömning av varje utgiftspost. På inkomstsidan har faktureringens beställnings- och faktureringspraxis kunnat förenklas och strömlinjeformas genom utveckling. På samma gång kunde det effektiva förfarandet för att inkassera tillgodohavanden förbättras. De viktigaste tillväxtfaktorerna på inkomstsidan var tillväxten av orderstocken och en positiv utveckling av maskinparkens användningsgrad. Vår prissättning har varit moderat, under åren 2010 och 2011 har inga prisjusteringar i praktiken gjorts. Personal 31.12. Ordinarie anställda Visstidsanställda Sysselsatta Årsverken 2010: 44,59 och 2011: 42,06

Heltid 33 2 1

Deltid -

Totalt 33 2 1

132

338 VASA STÄDSERVICE

Verksamhetsidé Vasa Städservice svarar för städningen av stadens fastigheter och verksamhetslokaler genom att producera städservice och därmed relaterad service i form av eget arbete och köpservice åt stadens olika förvaltningar och i mindre utsträckning även åt privata. Måluppfyllelse Vasa Städservice är en nettoenhet som tillämpar nettobindning över en längre tid än ett år. Under 2011 fokuserade resultatområdet på att förbättra kundbelåtenheten, personalens tillfredsställelse med arbetet samt på att utveckla kommunsamarbetet. Samarbetet med stadens daghem inom småbarnsfostran vad gäller städning fortsatte planenligt. År 2011 sköttes städningen i sammanlagt 19 daghem. Målet är att under 2012-2013 överföra renhållningen av alla daghem, så att den underställs Vasa Städservice. Inom dimensioneringen av städarbetsmängden för objekt fortsatte överföringen av objekt till det nya dimensioneringsprogrammet med målet att alla objekt ska vara uppgraderade 2012 – 2013. Genom dimensioneringen har med kunderna närmare fastställts de grundstädningsarbeten som ska utföras en gång i året samt den behovsprövade dagliga underhållsstädningen. Vasa Städservice är en konkurrenskraftig enhet jämfört med utomstående serviceanbudsgivare, när realistisk städeffektivitet upprätthålls och lokalanvändarnas välmående beaktas. Samarbetet med utomstående städserviceföretag fortsatte, och arbete har beställts från serviceföretag, när det från stadens perspektiv varit ekonomiskt och funktionellt förnuftigt. Samarbetet med Lillkyro kommuns tekniska sektors städenhet ökade 2011 som förberedelse för den kommande fusionen. Mål 2011 Uppgradering och utvecklande av servicebeskrivningar och dimensioneringarna av städarbetsmängden Resultaten av den aktivitetsbaserade kostnadskalkyleringen, jämförelse av siffrorna nationellt

Utvärderingskriterium/ mätare Serviceavtal Nytt program för dimensionering av arbetsmängden Kundrespons m2/h, €/m2

Samarbete med privata städserviceföretag

Måluppfyllelse Serviceavtalen har utvecklats och uppgifterna preciserats Uppgraderingen av uppgifter inledd Responsen analyserad, genomsnitt 4,16 Den aktivitetsbaserade kostnadskalkyleringen utförd, dimensioneringen av städarbetsmängden ger exaktare resultat än aktivitetsbaserad kostnadskalkylering. I effektivitetsjämförelsen 2 nationellt m /h – en bra siffra Gällande serviceavtal om renhållning av skolorna i Vöråstan samt anskaffning av vikarier

Måluppfyllelse beträffande den interna kontrollen Målet för den interna kontrollen inom Vasa Städservice är att må bra i arbetet och orka arbeta. Modellen för tidigt stöd används och i resultatområdets utvecklingsgrupp finns en arbetshälsovårdare, vilket ger flexibel informationsgång. Antalet långa oavlönade/delvis avlönade sjukledighetsdagar ökade betydligt under år 2011, men antalet korta sjukledighetsdagar med lön är rimligt. Personalens välmående på arbetet har stötts bl.a. genom pausmotion på arbetstid.

133 Det ekonomiska utfallet Mål som är bindande i förhållande till fullmäktige Ekonomin i balans

Utvärderingskriterier/ mätare Resultaträkning

Bokslut

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag

2010 1000 € 4 190 4 134 -56

Måluppfyllelse Räkenskapsperiodens resultat +77 309 € (kumulat. +85 061 €) De ekonomiska och funktionella målen nåddes Nettoberäkningarna har presenterats på sidorna 146-152.

Ursprunglig Förändringar budget i budgeten 2011 1000 € 1000 € 4 180 0 4 180 0 0 0

Ändrad budget 2011 1000 € 4 180 4 180 0

Bokslut 2011 1000 € 4 345 4 392 +47

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € -165 +212 +47

I de förverkligade verksamhetsutgifterna 2011 ingår i förtidspensionsavgifter 30 117 €, som i budgeten är placerade inom centralförvaltningen bland reserverade anslag (2010 – 73 372 €). Serviceköpen överskreds betydligt, vilket bl.a. berodde på serviceföretagens prishöjningar samt vikarier vid långa sjukledighetsvikariat. Inkomsterna var större än budgeterat beroende på att städarna och renhållningen vid vissa daghem underställdes resultatområdet samt på att städningen vid nya objekt (t.ex. metall- och elhuset VYI/Vakk) organiserades. Räkenskapsperiodens positiva resultat läggs till det kumulativa överskottet. Under 2011 gick 1 ordinarie städare inom Vasa Städservice i pension, 1 städare övergick till andra uppgifter inom staden, 1 sade upp sig, 2 städare var moderskapslediga och 8 personer på deltidspension, 11 städare fick ordinarie anställning och från daghemmen överfördes 3 städare till Vasa Städservice.

Personal 31.12. Ordinarie anställda Visstidsanställda Sysselsatta

Heltid 72 6 -

Årsverken 2010: 110,52 och 2011: 119,69

Deltid 46 10 2

Totalt 118 16 2

134 2.2 Resultaträkningsdelens utfall (staden utan affärsverk) Inkomster och utgifter som budgeterats i driftsekonomidelen räknas ihop i resultaträkningsdelen. Poster som budgeteras och följs upp i resultaträkningsdelen är skatteinkomster, statsandelar, finansiella inkomster och utgifter samt extraordinära poster. Nedanstående tabell över resultaträkningsdelens utfall innehåller tillverkning för eget bruk till den del den ingår i budgeten. Tabellen innehåller inte affärsverkens inkomster och utgifter. Affärsverkens bokslut med tablå över budgetutfallet presenteras i punkt V Affärsverkens bokslut. Ersättningar för grundkapital som affärsverken inkomstfört till staden ingår i de finansiella intäkterna i resultaträkningsdelen.

RESULTATRÄKNING 2011 Staden utan affärsverken

Verksamhetsinkomster Försäljningsinkomster Avgiftsinkomster Understöd och bidrag Hyresinkomster Övriga verksamhetsinkomste Verksamhetsinkomster tota Verksamhetsutgifter Löner och arvoden Pensionsutgifter Övriga lönebikostnader Köp av service Material, förnödenheter och varor Understöd Hyror Övriga verksamhetsutgifter Verksamhetsutgifter totalt VERKSAMHETSBIDRAG Skatteinkomster Statsandelar

Den ursprungliga budgeten €

ÅRSBIDRAG Avskrivningar RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Ändring i avskrivningsdifferens Ändring i investeringsreserv. Ändring av fonder RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVER-/UNDERSKOTT

Bokslutet

Avvikelse utgifter: -över/ + under inkomster: -under/ + över

€

€

€

€

49 22 8 8 7 96

937 842 119 703 249 853

760 780 700 480 960 680

1 267 153 1 985 45 186 3 637

004 240 427 500 141 312

51 22 10 8 7 100

204 996 105 748 436 490

764 020 127 980 101 992

55 22 10 9 9 107

269 980 597 257 408 512

080 622 130 447 091 370

4 064 - 15 492 508 1 971 7 021

316 398 003 467 990 378

- 162 - 36 -9 - 162

641 360 491 132

700 940 620 040

1 117 534 21 2 559

941 - 163 047 - 36 483 -9 328 - 164

759 894 513 691

641 - 164 987 - 36 103 -9 368 - 164

054 349 338 360

762 367 609 168

- 295 545 174 331

120 620 494 200

- 19 064 740 - 26 284 870 - 27 525 600 - 2 162 740 - 445 664 250

953 347 20 - 83 5 470

442 - 20 521 - 26 819 - 27 974 -2 607 - 451

018 632 546 078 134

182 391 419 766 857

- 348 810 570

- 20 390 521 - 24 496 152 - 28 031 463 - 6 304 924 - 453 325 966

2 -4 -2

372 136 485 226 191

339 239 044 158 109

- 1 833 295 - 350 643 865 - 345 813 596

4 830 269

244 973 000 93 100 309

246 393 420 93 575 759

1 420 420 475 450

1 077 000 12 286 190

1 101 771 1889 11 944 078

24 771 1 889 - 342 112

5 208 850 - 3 096 260 - 93 000

5 222 324 - 2 542 508 - 40 906

13 474 553 752 52 094

15 382 780

15 382 780

15 686 648

303 868

4 313 480 - 12 400 000

2 812 224 - 12 400 000

9 842 232 - 9 804 614

7 030 007 2 595 386

- 8 086 520

- 9 587 776

37 618

9 625 393

- 2 029 000 2 950 000

- 2 029 000 2 950 000

- 7 165 520

- 11 616 776

244 973 000 92 768 270

Finansiella inkomster och utgifter: Ränteinkomster 1 077 000 Ränteinkomster från affärsverken Övriga finansiella inkomster 12 286 190 Ersättning för grundkapital från affärsverken 5 208 850 Ränteutgifter - 3 096 260 Övriga finansiella utgifter - 93 000 Finansiella inkomster och utgifter totalt

Budgetändringar

Budgeten med ändringar

332 039

- 1 609 - 50 - 797 - 2 419

817 000 100 299

419 183 - 797 100 9 247 476

135 Verksamhetsinkomster och – utgifter Verksamhetsberättelserna enligt verksamhetsorgan och resultatområde har presenterats på sidorna 55-133 har utfallet av verksamhetsutgifter och -inkomster för förvaltningarna 2011 klargjorts närmare. Till budgeten fattades under året beslut om tillägg på 5,5 miljoner euro. Av detta var: - med inkomster täckta tilläggsanslag ca 3,9 miljoner euro; av tilläggsinkomsterna bokfördes som verksamhetsinkomster 3,6 miljoner euro och som statsandelar 0,3 miljoner euro. De med inkomster täckta tilläggsanslagen består i huvudsak av projektfinansiering som erhållits under året och av annan extern finansiering samt av beställningsarbeten som genomförts i större utsträckning än vad man budgeterat för. - av fullmäktige beviljade tilläggsanslag utan täckning ca 0,4 miljoner euro. - överföringar från investeringsdelen till driftsekonomin ca 0,7 miljoner euro (anslaget ingick i den ursprungliga budgeten i investeringsdelen, utfallet bokfördes som driftsutgifter i enlighet med bestämmelserna) - av fullmäktige beslutade ombudgeteringar för projekt 0,2 miljoner euro Verksamhetsinkomsternas utfall var 107,5 miljoner euro, vilket överskred den ändrade budgeten med 7 miljoner euro. De största överskridningarna fanns i grupperna försäljningsinkomster och övriga verksamhetsinkomster. I övriga verksamhetsinkomster ingår vinster av försäljning av fast egendom, vilkas utfall överskred budgeten med ca 1 miljon euro. När det gäller försäljningsinkomsterna finns de största överskridningarna i budgeterna för social- och hälsovårdsnämnden (ca 1 miljon euro) och utbildningsnämnden för andra stadiet (ca 2,4 miljoner euro). Verksamhetsutgifternas utfall var 453,3 miljoner euro, utfallet överskred den ändrade budgeten med 2,2 miljoner euro. Överskridningen beror på de avsättningar som har gjorts i bokslutet och en post som har betalats på grund av borgensansvar. Avsättningar gjordes i pensionsansvarsavsättningen (ökning 0,4 miljoner euro), landskapsarbetena vid Sunnanvik avstjälpningsplats (0,4 miljoner euro) samt skyldigheter att sanera områden. Utgående från ett borgensansvar betaldes till Nordea bank 2,8 miljoner euro efter det att RG Line Oy Ab försatts i konkurs i december. De här posterna var totalt 4 miljoner euro. I bidragen blev det en inbesparing på 2,1 miljoner euro, till stor del i anslagen som reserverats för utkomststöd. En sammanställning av driftsekonomidelens budgetutfall enligt den bindande nivån framställs på sidorna 139 -142. Skattefinansierad verksamhet, andelar enligt funktion (vb. funktions verksamhetsbidrags andel av stadens verksamhetsbidrag) Skattefinansierad verksamhet, andelar enligt funktion (staden utan affärsverk) Kulturnämnden och fritidsnämnden 1,9 % Biblioteket och arbetarinstituten 1,5 % Utbildning på andra stadiet och läroavtal 9,1 %

Nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning 22,4 %

Kaupunginteatteri, stadsorkestern och museerna 2,2 %

Byggnads- och miljönämnden samt tekniska nämnden 0,5 %

Centralförvaltningen 4,0 %

Reserverade anslag, sysselsättning, understöd, andelar 7,9 %

Social- och hälsovårdsväsendet 50,6 %

136 Verksamhetsbidraget (staden utan affärsverken) var 345,8 miljoner euro. Skattefinansiering för täckande av detta fanns till förfogande 340 miljoner euro (skatterna 246,4 miljoner euro och statsandelar 93,6 miljoner euro). För täckande med finansieringsinkomster kvarstod 5,8 miljoner euro. Verksamhetsinkomster och -utgifter enligt funktion (miljoner euro) samt andel av stadens verksamhetsinkomster och –utgifter är: verksamhtesutgifter milj. €

andel %

verksamhetsinkomster milj. €

17,4 31,6 213,9

3,8 7,0 47,2

3,7 4,3 39,1

85,2 41,7 6,4 8,4 9,0 39,6 453,3

18,8 9,2 1,4 1,9 2,0 8,7 100,0

7,6 10,4 1,2 1,8 1,4 38,0 107,5

andel % Centralförvaltningen (fg, st, revisionsväsendet, 3,5 centralförvaltningens ämbetsverk) 4,0 Reserverade anslag,sysselsättning, understöd, andelar 36,4 Social- och hälsovårdsväsendet Nämnden för småbarnsfostran och grundläggande 7,1 utbildning 9,7 Utbildning på andra stadiet och läroavtal 1,1 Biblioteket och arbetarinstituten 1,7 Kulturnämnden och fritidsnämnden 1,3 Kaupunginteatteri, stadsorkestern och museerna 35,3 Byggnads- och miljönämnden samt tekniska nämnden 100,0 Totalt

Specificering av skatteinkomster

189 143 198 12 713 439

BG 2011 € 188 773 000 13 200 000

Avvikelse Förändring BS 2011 +över/-under 2010-2011 % € 187 922 740 - 850 260 -0,6 13 077 771 - 122 229 2,9

27 297 273 229 153 910

43 000 000 244 973 000

45 392 909 + 2 392 909 246 393 420 + 1 420 420

BS 2010 Kommunalskatt Fastighetsskatt Andel av samfundsskatt Totalt

66,3 7,5

Under året gjordes inga budgetändringar. Skattesatsen är 19,5 fr.o.m. året 2010. Fastighetsskatt uppbars för ordinarie bostad 0,32 % och för övriga bostadsbyggnader 0,92 %, den allmänna fastighetsskatten var 1,0 % och fastighetsskatten för obebyggd byggnadsmark 3,0 %. Kommunernas fördelningsandel av samfundsskatten har tillfälligt höjts från 22 % till 32 %. Den debiterade kommunalskatten och beskattningsbar inkomst som motsvarar den debiterade kommunalskatten under åren 2008-2010: År

beskattningsbar inkomst milj. €

ändring %

skattesats

2008 2009 2010

933,9 939,4 946,8

7,5 0,6 0,8

19,0 19,0 19,5

debiterad kommunalskatt

ändring %

milj. € 177,4 178,5 184,6

7,5 0,6 3,4

Beskattningsbar inkomst som motsvarar den debiterade kommunalskatten år 2010 ökade i hela landet 1,5 %. Förändring av den debiterade kommunalskatten var i hela landet + 3,5 %.

137 Beskattningsbar inkomst per invånare som motsvarar den debiterade kommunalskatten under åren 2005-2010: År

€/invånare Vasa

2005 2006 2007 2008 2009 2010

ändring Vasa %

13 453 14 005 15 075 16 102 16 032 16 000

€/invånare hela landet

+ 3,9 + 4,1 + 7,6 + 6,8 - 0,4 - 0,2

13 056 13 679 14 608 15 404 15 260 15 413

ändring hela landet % + 2,9 + 4,8 + 6,8 + 5,4 - 0,9 + 1,0

Specificering av statsandelar Bokslut 2010

Statsandel för basservice Statsandelsutjämning på basen av skatteinkomsten Utjämning till följd av systemförändring Övriga statsandelar inom undervisnings- och kulturväsendet Totalt

€ 80 910 617 - 10 151 663

Den ursprungliga budgeten 2011 € 83 500 000

Budgeten 2011 med ändringar

€ 83 500 000

€ 83 415 421

€ - 84 579

- 11 620 000 243 270

- 11 620 000

-11 619 266

- 734

243 270

243 268

243 268

Bokslut 2011

Avvikelse +över /under

21 128 862

20 645 00

20 977 039

21 536 336

+ 559 297

92 130 790

92 768 270

93 100 309

93 575 759

+ 475 450

Finansieringsinkomster och –utgifter I övriga finansiella intäkter ingår som största post Vasa Elektriska Ab:s dividendintäkt, sammanlagt 10,36 miljoner euro. Räntekostnadernas utfall är 2,5 miljoner euro. Lånestocken ökade bara med 7,5 miljoner euro istället för det planerade 39 miljoner euro. För att finansiera investeringarna var det inte nödvändigt att öka den budgeterade lånestocken eftersom inkomstfinansieringens utfall var större än budgeterat (årsbidraget var ca 7,7 miljoner euro högre än i den ursprungliga budgeten). Investeringarna finansierades med kassamedel, penningtillgångarna var 42 miljoner euro 1.1, förändringen under året var –24,8 miljoner euro. 2.3 Investeringsutfall (staden utan affärsverken) Investeringsutfallet objektsvis finns på sidorna 143-146.

INVESTERINGSUTGIFTER

Avskrivning underkastad lösegendom Fast egendom

Den ursprungBudgetBudgeten liga budgeten förändringar med 2 011 ändringar 2 011 € € € 13 095 000

1 166 700

14 261 700

Utfall 2 011 €

Avvikelse + under/ - över €

11 762 362

7 644 000

580 388

8 224 388

+ 2 499 338 (1 5 983 885 + 2 240 503 (2

Aktier och andelar

2 265 000

0

2 265 000

1 178 794

+ 1 086

Placeringar i grundkapital för egna affärsverk

3 098 000

0

3 098 000

3 059 832

+ 38 168

138 Avskrivning underkastad lösegendom UTGIFTER TOTALT

5 900 000 32 002 000

8 106 854 9 853 942

14 006 854 41 855 942

10 190 860 32 175 733

+ 3 815 994 (3 + 9 680 209

1) Av inbesparingen för fasta konstruktioner och anordningar ombudgeteras 2,2 miljoner euro i budgeten 2012, varvid det största objektet är byggarbetena vid Vasklot bro och vägbank. 2) Oavslutade projekt som gäller anskaffning av avskrivning underkastad lösegendom (bl.a. den första inredningen av lokaler samt datasystemprojekt) ombudgeteras 0,8 miljoner euro i budgeten 2012. 3) Grundkapitalplaceringarna i egna affärsverk uppgår till 10,9 miljoner euro. I summan ingår 0,3 miljoner euro till Vasa Vatten som stadens andel för sektorns externa investeringar samt 9,9 miljoner euro till Vasa Hussektor för nybyggnadsinvesteringar. Av anslagen för de av Vasa Hussektors nybyggnadsprojekt som är oavslutade i slutet av år 2011 ombudgeteras 3,1 miljoner euro för år 2012. Avvikelsen under punkten grundkapitalinvesteringar i egna affärsverk beror på ovan nämnda pågående projekt.

INVESTERINGSINKOMSTER

Den ursprung- Budget- Budgeten med liga budgeten förändringar ändringar 2 011 2 011 € € €

Utfall 2 011 €

Avvikelse + under/ - över €

Fasta konstruktioner och anordningar Avskrivning underkastad lösegendom Fast egendom

170 000

0

170 000

396 256

39 000 1 600 000

60 000 0

99 000 1 600 000

52 722 523 696

- 46 278 - 1 076 304 (1

Aktier och andelar INKOMSTER TOTALT

0 1 809 000

0 60 000

0 1 869 000

1 876 767 2 849 441

+ 1 876 767 (2 + 980 440

+ 226 256

1) Försäljningsinkomst från anläggningstillgångar budgeterades totalt 5,6 miljoner euro, av vilket försäljningsvinstens andel uppskattades till 4 miljoner euro och balansvärdets andel som bokförs i investeringsdelen till 1,6 miljoner euro. Försäljningsvinster bokfördes 5,1 miljoner euro och balansvärdesandel 0,5 miljoner euro. Enligt hela stadens (inkl. affärsverken) finansieringskalkyl var försäljningsinkomsterna från tillgångar bland bestående aktiva 7,5 miljoner euro, av vilket försäljningsvinsternas andel var 5,2 miljoner euro. 2) Utfallet visar den minskning i grundkapitalet för Vasa Hussektor som förorsakas av försäljningen av en byggnad belägen på Kyrkoesplanaden 32. Försäljningar har behandlats i stadsfullmäktige 31.10.2011 (A-B) och 28.11.2011 (C-delen).

2.4 Utfallet för finansieringsdelen ((staden utan affärsverken) Finansieringskalkylen har klargjorts på sidorna 26-27. I utfallsjämförelsen nedan ingår av finansieringskalkylens poster utlåning och låntagning, vilkas belopp har planerats i budgeten. I gruppen övriga förändringar i likviditeten ingår flera poster, såsom förändringar i förvaltade medel och kapital, omsättningstillgångar, fordringar och räntefria skulder, vilka förändringar är svåra att uppskatta i budgeten. Budget €

Utfall €

139 Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Utlåningen/anslutningsavgifter Ökning Minskning Förändringar i lånebeståndet - Elektrifieringen av Vasa-Seinäjokibanan

- 177 000 250 000

-900 000 472 637

57 000 000 - 18 000 000

25 000 000 - 18 215 849

- 9 000 000

- 6 948 368

I ökningen av lånefordringar ingår det lån på 900 000 euro till Vasa Bostadsrätt Ab som fullmäktige beslutade om 13.12.2011 § 171. Lånefordringarna uppgick vid årets slut till 18,0 miljoner euro. Det fanns inte behov av att lyfta så höga långfristiga lån som planerats i budgeten, utan lånen lyftes till ett värde 32 miljoner euro mindre än vad som budgeterats. Årsbidraget i bokslutet 2011 (inklusive affärsverken) var 7,6 miljoner euro bättre än det budgeterade, varvid den tillgängliga egna finansieringen för investeringar var större än budgeterat. Investeringarna finansierades också med kassamedel; penningtillgångarna var vid årets början 42,7 miljoner euro och i bokslutet var beloppet 17,9 miljoner euro. Lånestocken var i slutet av året 108,5 miljoner euro, dvs. 1 796 euro/invånare eller 102 euro/invånare mera än i slutet av år 2010. För elektrifieringen av Vasa−Seinäjoki-banan har 9 miljoner euro reserverats i 2011 års budget och utfallet uppgår till 6,9 miljoner euro (i budgeten ingick posten i utlåning men hör till gruppen övriga förändringar i likviditeten). I 2012 års budget har ytterligare 1 miljon euro reserverats. I januari 2013 betalar staten tillbaka de lån som Vasa stad och Korsholms kommun gett för förhandsfinansiering av elektrifieringen. Förändringen i penningtillgångar uppskattades i budgeten (staden med affärsverk) till - 4,3 miljoner euro. Den förverkligade minskningen var - 24,8 miljoner euro, varvid en mindre låntagning än budgeterat hade den största inverkan på minskningen. 2.5 Sammandrag av utfallet för anslag och inkomstuppskattningar 2.5.1 Driftsekonomidel I de resultatområdesvisa verksamhetsberättelserna på sidorna 56 - 133 har utretts utfallet för förvaltningarnas ekonomi. Avvikelse: utgifter över och inkomster under - / utgifter under och inkomster över + Bindning

Ursprunglig budget

Förändringar i budgeten

DRIFTSEKONOMIDELEN Centralvalnämnden Utgifter Inkomster

Utfall

Avvikelse

B 134 290 86 000

Bindning Revisionsnämnden Utgifter

B

Stadsfullmäktige Utgifter Inkomster

B

Stadsstyrelsen

Budget efter förändringar

Ursprunglig budget

0

Förändringar i budgeten

134 290 86 000

Budget efter förändringar

129 499 88 665

Utfall

4 791 2 665

Avvikelse

242 940

10 610

253 550

248 639

4 911

282 710 100

55 305 0

338 015 100

341 447 0

-3 432 -100

140 Stadsstyrelsen Utgifter Inkomster Centralförvaltningens ämbetsverk Utgifter Inkomster Understöd, medlemsavgifter och andelar Utgifter Inkomster

B

Hemkommunsersättning Utgifter Inkomster

B

Reserverade anslag Utgifter Inkomster

B

Sysselsättning Verksamhetsbidrag (nettoutgift)

N

Andelar i särredovisade affärsverk samt kostnader som hänför sig till den avgifts- belagda affärs- och serviceverksamh. Utgifter Inkomster

1 306 628 24 572

30 001 7 452

16 031 730 3 400 860

227 158 50 957

16 258 888 3 451 817

15 536 418 3 775 659

4 677 800 0

227 841 55 341

4 905 641 55 341

4 687 863 55 341

217 778 0

1 638 000 0

7 900 46 900

1 645 900 46 900

1 513 656 46 900

132 244 0

3 834 000 614 000

0 0

3 834 000 614 000

3 830 121 613 784

3 879 -216

16 800 960 1 365 000

-3 866 020 0

12 934 940 1 365 000

3 178 010

-52 118

3 125 892

2 949 441

176 451

4 542 720 2 554 000

22 356 0

4 565 076 2 554 000

4 772 365 2 364 942

-207 289 -189 058

41 040

0

41 040

38 957

2 083

213 376 500 39 580 550

2 478 696 198 000

215 855 196 39 778 550

215 184 095 40 365 594

671 101 587 044

722 470 (1 323 842 (1

14 269 518 -1 334 578 1 678 370 313 370

B

B

Bindning Nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning Utgifter Inkomster

1 336 629 17 120

B

B

Social- och hälsovårdsnämnden Utgifter Inkomster

190 119 0

B

Stödande av näringsgrenar Utgifter Inkomster

Landsbygdsnämnden Utgifter

1 146 510 17 120

Ursprunglig budget

Förändringar i budgeten

Budget efter förändringar

Utfall

Avvikelse

B

Utbildningsnämnden för andra stadiet Gymnasieutbildning normen

83 601 290 6 936 700

2 743 047 1 430 687

86 344 337 8 367 387

85 879 028 8 348 564

465 309 -18 823

141 Utgifter Inkomster Vasa yrkesinstitut Utgifter Inkomster

0 0

6 299 340 300 000

6 590 322 498 500

-290 982 (2 198 500

19 783 840 901 000

349 384 0

20 133 224 901 000

20 472 122 1 960 722

-338 898 (2 1 059 722

800 000 800 000

0 0

800 000 800 000

472 416 265 391

327 584 -534 609

5 386 700

7 433

5 394 133

4 154 558

1 239 575

normen

Restaurang Silveria Utgifter Inkomster

N

Vasa vuxenutbildningscenter Verksamhetsbidrag (nettoutgift)+finans.utg. Stadsandelar (ingår i finansieringsandelen)

N

Direktionen för läroavtalsväsendet

6 299 340 300 000

5 562 000

N

Verksamhetsbidrag + finansiella utgifter (nettoutgift) 2 509 710 Statsandel (i finansieringsandelen) Bindning: självfinansierig (inkl. statsandelen) Direktionen för Vaasan työväenopisto Utgifter Inkomster Direktionen för Vasa arbetarinstitut Utgifter Inkomster

Fritidsnämnden Utgifter Inkomster

B

2 353 287

156 423

1 328 760 205 900

149 024 145 400

1 477 784 351 300

1 499 471 375 282

-21 687 23 982

800 170 195 500

52 388 45 500

852 558 241 000

927 502 264 297

-74 944 23 297

915 250 239 590

38 573 6 000

953 823 245 590

937 464 244 059

16 359 -1 531

7 213 310 1 462 650

507 597 156 693

7 720 907 1 619 343

7 537 361 1 631 625

183 546 12 282

2 076 610 264 300

146 961 108 580

2 223 571 372 880

2 172 231 331 831

51 341 -41 049

B

Bindning

Biblioteksnämnden Utgifter Inkomster

2 509 710

B

B

Direktionen för Tikanojas konsthem Utgifter Inkomster

0

B

Kulturnämnden Utgifter Inkomster

Direktionen för Österbottens museum Utgifter Inkomster

5 143 349

Ursprunglig budget

Förändringar i budgeten

Budget efter förändringar

Utfall

Avvikelse

B 1 341 450 147 000

0 0

1 341 450 147 000

1 068 420 94 976

273 030 -52 024

3 802 620 381 000

222 649 148 694

4 025 269 529 694

4 020 492 547 556

4 777 17 862

B

142 Direktionen för stadens teater och orkester Kaupunginteatteri N Nettoutgift 2 995 000 Stadsorkestern Utgifter Inkomster Byggnads- och miljönämnden Utgifter Inkomster Tekniska nämnden Samservice, gatusektorn, fastighets- och grönsektorn och grönsektorn Utgifter Inkomster Nettoenheter: Teknisk service Årssbidrag (nettoinkomst) Investeringar, finansieras med årsbidrag

1 948

2 996 948

3 023 556

-26 608 (3

1 846 980 129 800

105 075 50 940

1 952 055 180 740

1 981 525 198 106

-29 470 17 366

2 521 380 1 389 320

41 407 0

2 562 787 1 389 320

2 568 205 1 543 120

-5 417 153 800

16 825 740 15 920 340

1 747 179 1 140 000

18 572 919 17 060 340

18 557 281 17 756 781

15 639 696 441

300 000

0

300 000

477 061

300 000

279 000

579 000

554 350

-77 200

-2 470

-79 670

62 149

B

B

B

N

Vasa Matservice Årssbidrag (nettoinkomst) Avskrivningar, finansieras med årsbidrag

N

Vasa Städservice Verksamhetsbidrag (nettoinkomst +/ nettoutgift -)

N

68 200

0

177 061 (3 24 650

141 819 (3

58 236

0

0

47 192

47 192 (3

1) innehåller nettoenheten Grafiska tjänster, vars utfall utreds separat på sidan 146. 2) I driftsekonomidelens utfallstablå har i fråga om läroinrättningar, för vilka anslagens bindande nivå utgörs av statsandelsnormen, presenterats utfallet för anslagen i bruttobelopp samt inkomsterna. Dessa statsandelsnormenliga kostnader utföll enligt följande: Gymnasier, bindande norm 5808,62 euro/studerande, utfall 5689,36 euro/studerande (utan utgifter av första inredning) - Grundläggande yrkesutbildning, bindande norm 9560,62 euro/studerande, utfall 9208,89 euro/studerande - Nettoberäkningarna för gymnasieutbildning och grundläggande yrkesutbildning har presenterats på sidorna 149-152. 3) Nettoenheternas utfall i förhållande till den bindande nettoutgiften har presenterats i nettoberäkningarna på sidorna 146-149. -

2.5.2 Investeringsdelen Bindning INVESTERINGSUTGIFTER Fasta konstruktioner och anläggningar Gatusektorn / tekniska nämnden

Ursprunglig budget

Förändr. i budgeten

Budget efter förändringar

Utfall

Avvikelse + under /-över

143 8300 8301 8303 8304 8305 8306 8308 8309 8312 8314 8315 8316

Övrig kommunalteknik Ny kommunalteknik Statliga vägprojekt Planeringsuppdrag Utvecklande av stadens centrum Gatubelysningen Båthamnar Uppsnyggning av stadsbilden Långskogen Logistikcentralen Resecentrumet Muddring av bostadsmässområdet och garantiarbeten Totalt

B B B B B B B B B B B

2 950 000 6 300 000 1 000 000 90 000 50 000 400 000 80 000 150 000 600 000 100 000 0

7 200 608 800 0 0 0 0 65 600 60 000 0 100 000 225 500

2 957 200 6 908 800 1 000 000 90 000 50 000 400 000 145 600 210 000 600 000 200 000 225 500

2 481 437 6 006 743 564 234 84 131 26 885 398 967 136 236 208 755 286 971 0 183 772

475 763 902 057 435 766 5 869 23 115 1 033 9 364 1 245 313 029 200 000 41 728

B

0 11 720 000

69 900 1 137 000

69 900 12 857 000

68 363 10 446 494

1 537 2 410 506

Fastighets- och grönsektorn / tekniska nämnden 8307 Grönområden + Kasernområdet B 8318 Iståndsättning av Metviken B Totalt

515 000 50 000 565 000

0 0 0

515 000 50 000 565 000

466 400 48 988 515 387

48 600 1 012 49 613

Fritidsväsendet / Fritidsnämnden 8321 Fritidsväsendets investeringar B Totalt

590 000 590 000

-25 300 -25 300

564 700 564 700

525 194 525 194

39 506 39 506

Centralförvaltningen / Stadsstyrelsen 8370 Datatrafiknätet Totalt

220 000 220 000

55 000 55 000

275 000 275 000

275 287 275 287

-287 -287

13 095 000

1 166 700

14 261 700

11 762 362

2 499 338

350 000 100 000 62 000 0 200 000

-315 000 50 000 0 40 000 74 450

35 000 150 000 62 000 40 000 274 450

0 34 144 19 498 40 000 183 557

35 000 115 856 42 502 0 90 893

90 000

0

90 000

89 965

35

240 000

58 000

298 000

54 719

243 281

13 800 1 042 000

13 800 -78 750

0 963 250 Budget efter förändringar

13 800 421 883

B

Fasta konstruktioner och anläggn. totalt Avskrivning underkastad lösegendom

8400 8401 8404 8413 8419 8423 8424 8425

Stadsstyrelsen St:s reserverade anslag för investeringar Utvecklande av telefonsystem Stadskortssystemet It-avdelningen/program och licenser Förnyande av datasystem It-avdelningen/förbättr.av maskinrummets säkerhet Förnyande av ekonomidatasystemet Styrelsegården/inredning av allmänna utrymmen Totalt B

0

Bindning Byggnads- och miljönämnden 8472 Miljösektorns apparatur Totalt Social- och hälsovårds nämnden 8501 Första inredning 8503 Förvaltning och ekonomi/anordn.och inventarier 8504 Hem- och anstaltsvård / anordn.och

B

Ursprunglig budget

Förändr. i budgeten

Utfall

541 367 Avvikelse + under /-över

0 0

10 000 10 000

10 000 10 000

8 365 8 365

1 635 1 635

418 000

0

418 000

95 247

322 753

21 000 385 000

-6 547 -81 342

14 453 303 658

0 153 054

14 453 150 603

144 inventarier 8505 Hälsovårdsservice / anordningar och inventarier 8506 Adb-apparatur 8507 Adb-program 8508 Samarbetsområdets inventarier och apparatur Totalt B

175 000 200 000 250 000

-86 416 -182 700 46 587

88 584 17 300 296 587

109 630 0 162 791

-21 046 17 300 133 796

39 000 1 488 000

37 000 -273 419

76 000 1 214 581

21 965 542 687

54 035 671 894

230 000

0

230 000

218 258

11 742

50 000 70 000

306 850 0

356 850 70 000

44 309 38 706

312 541 31 294

355 000 0 705 000

0 0 306 850

355 000 0 1 011 850

330 119 261 980 893 372

24 881 -261 980 118 478

0 568 000 1 271 000

0 47 200 0

0 615 200 1 271 000

1 748 603 689 1 035 401

-1 748 11 511 235 599

50 000

0

50 000

47 595

2 405

50 000 65 000 15 000 56 000 0 1 163 000 3 238 000

0 0 0 0 0 0 47 200

50 000 65 000 15 000 56 000 0 1 163 000 3 285 200

39 034 52 149 0 47 726 62 330 1 076 192 2 965 864

10 966 12 851 15 000 8 274 -62 330 86 808 319 336

0 156 000 156 000

30 000 30 000

30 000 156 000 186 000

30 000 2 787 32 787

0 153 213 153 213

Direktionen för Vasa arbetarinstitut 8595 Vasa arbetarinstitut, inventarier och anordn. Totalt B

0 0

10 000 10 000

10 000 10 000

9 995 9 995

5 5

Kulturnämnden 8612 Stadshusets inventarier Totalt

0 0

80 000 80 000

80 000 80 000 Budget efter förändringar

0 0

80 000 80 000 Avvikelse + under /-över

8520 8521 8530 8531 8535

8541 8542 8543 8544 8545 8546 8547 8548 8550 8600

Nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning Inventarier för grundläggande utbildning Första inredning för grundläggande utbildning Inventarier för småbarnsfostran Första inredning för småbarnsfostran Kuula-institutet /anordningar och inventarier Totalt B Utbildningsnämnden för andra stadiet Kultur /artesan Gymnasieutbildning, anordn.och inventarier Teknik Social-,hälsovårds- och idrottsbranschen Turism-, kosthålls- och ekonomibranschen Företagsekonomi och databehandling Säkerhetsbranschen Kultur / Kommunikation Första inredning Vuxenutbildningscenter Totalt B

Direktion för Vaasan työväenopisto 8590 Vaasan työväenopisto,inventarier och anordn. 8592 Grundl. konstundervisning, första inredning Totalt B

B Bindning

Fritidsnämnden 8620 Idrottsväsendets anordningar Totalt Biblioteksnämnden 8640 Filialbibliotekens inventarier och anordningar 8642 Huvudbibliotekets självbetjäningsautomat

B

Ursprunglig budget

Förändr. i budgeten

Utfall

180 000 180 000

23 000 23 000

203 000 203 000

157 468 157 468

45 532 45 532

0

25 000

25 000

26 187

-1 187

0

60 000

60 000

58 764

1 236

145 8643 Förnyande av adb-utrustning 8647 Förnyande av bibliotekssystem Totalt

0 0 0

15 000 35 000 135 000

15 000 35 000 135 000

11 472 14 534 110 957

3 528 20 467 24 043

0

30 921

30 921

17 042

13 879

0

0 30 921

30 921

17 042

0 13 879

20 000 40 000 150 000 70 000 120 000

-2 761 0 -2 923 -11 007 -38 415

17 239 40 000 147 077 58 993 81 585

14 520 39 992 50 302 58 993 81 585

2 719 8 96 775 0 0

15 000

-4 309

10 691

0

10 691

120 000 300 000 835 000

40 000 279 000 259 585

160 000 579 000 1 094 585

0 578 072 823 465

160 000 928 271 121

7 644 000

580 388

8 224 388

5 983 885

2 240 503

B

2 000 000

-35 000

1 965 000

933 325

1 031 675

B

15 000

35 000

50 000

35 469

14 531

B

250 000 2 265 000

0 0

250 000 2 265 000

210 000 1 178 794

40 000 1 086 206

B B

300 000 0

0 0

300 000 0

300 000 1 920

0 -1 920

B B B

5 900 000 2 028 000 770 000 8 998 000

8 106 854 0 0 8 106 854

14 006 854 2 028 000 770 000 17 104 854

10 190 860 2 027 912 730 000 13 250 692

3 815 994 88 40 000 3 854 162

32 002 000

9 853 942

41 855 942

32 175 733

9 680 209

B

Direktionen för stadens teater och orkester 8611 Stadsorkester/ instrument 8650 Stadsteater/ inventarier och anordningar Totalt B Tekniska nämnden Parkeringsmätare Styranordningar för trafikljus Kommundatasystemet Grönsektorns anordningar Gatusektorns anordningar Samservice, inventarier och anordn. 8522 Matservicens inventarier och anordningar 8664 Maskiner och transportmedel Totalt 8663 8670 8671 8674 8675 8676

B

Avskrivning underkastad lösegend. totalt Fast egendom 8701 Anskaffning av fast egendom 8702 Förverkl.av detaljplan.;ersättn.för byggn.o.d. 8703 Inlösn.av besittn. till arrendeområden Fast egendom totalt Aktier och andelar 8751 Aktier 8754 Wedeco 8769 Placeringar av grundkapital i affärsverk 8771 Vasa Sjukvårdsdistr. Samkommun 8772 Övriga samkommuner Aktier och andelar totalt UTGIFTER TOTALT

INVESTERINGSINKOMSTER Fasta konstruktioner och anläggningar 8300 Övrig kommunalteknik 8301 Ny kommunalteknik 8306 Gatubelysningen 8321 Fritidsväsendets investeringar Totalt Avskrivning underkastad lösegendom

Bindning

Ursprunglig budget

100 000 70 000 0 0 170 000

Budget efter förändringar

Förändr. i budgeten

0 0 0 0 0

100 000 70 000 0 0 170 000

Utfall

81 000 56 287 132 969 126 000 396 256

Avvikelse + över/ - under

-19 000 -13 713 132 969 126 000 226 256

146 8507 Adb-program Samarbetsområdets inventarier och 8508 apparatur 8600 Vuxenutbildningscenter 8620 Idrottsväsendets anordningar 8664 Maskiner och transportmedel 8675 Gatusektorns anordningar Totalt Fast egendom och aktier 8701 Fast egendom Placeringar av grundkapital i 8769 affärsverk Totalt INKOMSTER TOTALT

0

0

0

15 282

15 282

39 000 0 0 0 0 39 000

37 000 0 23 000 0 0 60 000

76 000 0 23 000 0 0 99 000

21 965 8 121 0 1 554 5 801 52 722

-54 035 8 121 -23 000 1 554 5 801 -46 278

1 600 000

0

1 600 000

523 696

-1 076 304

0 1 600 000

0 0

0 1 600 000

1 876 767 2 400 463

1 876 767 800 463

1 809 000

60 000

1 869 000

2 849 441

980 441

2.6. Nettoenheternas ekonomiska utfall år 2011 Grafiska tjänster Finansierar driftsutgifterna och investeringarna med inkomstfinansiering. Balansen granskas under en treårsperiod. Bindande mål är täckande av verksamhetsutgifterna med verksamhetsinkomster, verksamhetsbidrag 0 €. Utfallet år 2011 Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Räkenskapsperiodens överskott

År 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

€ 488 181 -356 420 131 761 Årligt utfall € -22 506 -22 138 -33 576 28 210 55 910 66 741 88 306 102 670 131 761

Kumulativt utfall € -63 385 -85 523 -119 099 -90 889 -34 979 31 762 120 068 222 738 354 499

Utfallet för år 2011 visar ett överskott på 131 761 €. Det totala överskottet i slutet av år 2011 är 354 499 €.

Vasa Matservice Finansierar avskrivningarna med sitt resultat. Balansen granskas under en treårsperiod.. Nyckeltal Kalkylerat måltidsantal Personalen i genomsnitt

2011 2 805 396 166

2010 2 671 000 159

147 Årsverken Fakturerad omsättning/pers. Antal måltider/pers. Materialkostnader/måltid

144,91

142,37

66 646 € 17 425 -1,44 €

72 067 € 18 761 -1,38 €

-3,48 €

-3,51 €

Verksamhetskostnader utan hyror/måltid

€ 10 809 839 -10 690 989 118 850 -4 196

Utfallet år 2011 Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter verksamhetsbidrag Finansiella utgifter Avskrivningar och värdeminskningar Räkenskapsperiodens resultat

-58 236 56 417

I de förverkligade verksamhetsutgifterna enligt bokslutet ingår 52 505 € i förtidspensionsavgifter, som i budgeten budgeteras under resultatområdet reserverade anslag och som därför i nettokalkylen dras av från verksamhetsutgifterna.

År

Årligt utfall

2010 2011

€ 180 029 56 417

Kumulativt utfall € 180 029 236 446

Med det kumulativa överskottet bereder man sig på kommande avskrivningar I bokslutet 2010 bekräftades att uppföljningen av nettot som sträcker sig längre än ett år inleds från år 2010. Vasa Städservice Resultaträkningen och finansieringskalkylen i balans under en treårsperiod. Utfallet år 2011 Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Räkenskapsperiodens resultat

€ 4 447 636 -4 370 327 77 309

I de förverkligade verksamhetsutgifterna enligt bokslutet ingår 30 116,92 € i förtidspensionsavgifter, som i budgeten budgeteras under resultatområdet reserverade anslag och som därför i nettokalkylen dras av från verksamhetsutgifterna.

År 2003 2004 2005 2006

Årligt utfall € -23 122 -13 913 55 849 31 119

Kumulativt utfall € -27 841 -41 754 14 095 45 214

148 2007 2008 2009 2010 2011

17 142 -106 299 34 595 17 100 77 309

62 356 -43 943 -9 348 7 752 85 061

Utfallet för år 2011 visar ett överskott på 77 309 €, det totala överskottet i slutet av år 2011 är 85 061 €. Teknisk service (centralverkstaden, transportbyrån, centrallagret) Finansierar med sitt resultat inventarieinvesteringarna. Resultatet följs upp med resultat- och finansieringsanalysen. Netto som sträcker sig över en längre tid än ett år tillämpas fr.o.m. år 2009. Resultaträkning 2011 Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Finansiella utgifter Årsbidrag Avskrivningar Räkenskapsperiodens resultat

€ 3 687 519 -3 153 062 534 457 -43 932 490 525 -243 056 247 470

Investeringsanslagen i den ursprungliga budgeten var 300 000 euro. Fullmäktige beviljade 20.6.2011 och 10.10.2011 tilläggsanslag totalt 279 000 euro. Tilläggsanslaget täcktes med det finansieringsöverskott som fanns i slutet av 2010. Finansieringskalkyl 2011 Årsbidrag Investeringsutgifter Investeringsinkomster Finansieringsrest

År 2009 2010 2011

€ 490 525 -578 072 23 722 -63 825

Årlig Kumulativ finansieringsrest finansieringsrest € € 14 493 265 120 - 63 825

14 493 279 613 215 788

Finansieringsunderskott år 2011 är 63 825 €. Underskottet täcks med finansieringsöverskott från åren 2009-2010. Det kumulativa finansieringsöverskottet i slutet av åren var 215 788 €. Kaupunginteatteri Den bindande nettoutgiften i den ursprungliga budgeten är 2 995 000 €. Nettoutgiften korrigeras i bokslutet med inverkan av 2011 års löneuppgörelse 39 000 €, som har budgeterats under lönereserveringen. Den korrigerade nettoutgiften är 3 034 00 €. Utfallet år 2011 Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Nettoutgift Bindande nettoutgift

€ 792 504 -3 814 416 -3 021 912 -3 034 000

149 Utfallet år 2011 under den bindande nettoutgiften

12 088

Utfallet för år 2011 visar 12 088 € i överskott. Enligt stadsstyrelsen beslut 19.3.2012 avskrivs det kumulativa underskott som fanns i slutet av år 2010 (131 766 €) och uppföljningen av netto som sträcker sig över mer än ett år inleds från år 2011. Överskottet 31.12.2011 är 12 088 €. Utbildningsnämnden för andra stadiet Gymnasier, undervisningsverksamhet Bindande mål: kostnaderna enligt statsandelsnormen är högst lika stora som statsandelsnormen. Totalt Utfallet år 2011 Kostnaderna , driftsekonomin € Den första inredningen Kostnaderna totalt Statsandelen , € + under/ - över statsandelen

- 5 487 958 - 603 074 - 6 091 032 5 603 011 - 488 021

Det antal studerande som ligger till grund för statsandelsnormen 964,60= (880 + 0,58*145,9) Statsandelnormen €/studer. 5 808,62 Kostnaderna €/studer., utan den 5 689,62 första inredningen Kostnaderna €/studer., inkl. den 6 314,57 första inredningen över normen €/studer. 505,95 Kumulativt utfall 2006-2011 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Årligt utfall € 28 824 0 295 737 141 310 149 378 - 488 021

Kumulativt utfall € 28 824 28 824 324 561 465 871 615 248 127 227

År 2011 användes för en första inredning av gymnasierna efter den grundliga renoveringen 603 074 euro, vilket ledde till att resultatet 2011 visade ett underskott på 488 021 euro. Underskottet täcktes med tidigare års överskott och det kumulativa överskottet i slutet av 2011 är 127 227 euro. Gymnasier, avgiftsbelagd serviceverksamhet Bindande mål: täckande av verksamhetskostnaderna med verksamhetsintäkterna. € Utfallet år 2011 Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Räkenskapsperiodens överskott

351 400 - 367 490 - 16 090

150 Kumulativt utfall 2006-2011 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Årligt utfall €

Kumulativt utfall €

7 310 2 001 147 - 8 356 385 -16 090

7 310 9 311 9 458 1 102 1 487 -14 603

Utfallet för år 2011 visar ett underskott på 14 603 €. Utfallet för 2011 visar ett underskott på 14 603 euro. Av underskottet kan man täcka 1 487 euro med överskottet från tidigare år, varvid helhetsunderskottet vid årets slut blir 14 603 euro, vilket ska täckas under tre års tid. För att täcka underskottet kan man också använda överskott som uppkommit inom utbildningsverksamheten. Vasa yrkesinstitut, undervisningsverksamheten Bindande mål: kostnaderna enligt statsandelsnormen är högst lika stora som statsandelsnormen. I kostnaderna ingår 250 000 € fakturering av garantisumman.

Utfallet år 2011 Kostnaderna enligt statsandelsnormen Statsandelen Överskott 2011 Antal studer.:1949,33 statsandelsnormen €/stud. -inkl. den resultatbaserade finansieringen 261,18 €/stud. förverkligade kostnaer €/stud. överskott 2011 €/stud.

17 951 156 18 636 803 685 647 9 560,62

9 208,89 351,73

Statsandelfinansieringen år 2011 inom den grundläggande yrkesutbildningen är 9346,91 €/studerande x 2336,1 studerande, totalt 21 835 161 €. Finansieringen har fördelats mellan Vasa yrkesinstitut och Vasa vuxenutbildningscenter enligt följande: Vyi 1949,33 studerande x 9 299,44 €/stud. + 1949,33 stud. x 261,18 €/stud, totalt 18 636 808,11 € Vakk 386,75 studerande x 8 269,82 €/studerande, totalt 3 198 352,89. Vyi och Vakk totalt 21 835 161,11 €.

Kumulativt utfall Årligt utfall 2003-2011 € 2003 298 932 2004 93 188 2005 (innehåller täckande av underskottet i den avgiftsbelagda -170 427 serviceverksamheten) 2006 381 744 2007 -501 785 2008 724 408 Fg 30.11.2009 § 168, förvaltningskorridorprojektet finansieras med överskottet 2009 1 104 455 förvaltningskorridorprojektets

Kumulativt utfall € 298 932 392 120 221 793 603 537 101 752 826 160 - 102 500 1 828 115 - 56 308

151 finansiering 2010 2010 2011

298 627 685 647

2 070 434 2 756 081

Utfallet för år 2011 visar ett överskott på 685 647 €, något kumulativt underskott finns inte. Genom det kumulativa överskottet bereder man sig på eventuella kommande nedskärningar i enhetspriserna och andra sparåtgärder som staten fastställer. Vasa yrkesinstitut, avgiftsbelagd serviceverksamhet Bindande mål: täckande av verksamhetskostnaderna med verksamhetsintäkterna Utfallet år 2011

€

Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Avskrivningar Räkenskapsperiodens överskott

Kumulativt utfall 2006-2011

1 335 717 - 1 271 186 - 21 146 43 386

Årligt utfall €

2006 2007 2008 2009 2010 2011 För täckande av restaurang Silverias underskott

-14 497 -25 834 35 866 12 565 3 901 43 386 - 40 125

Kumulativt utfall € -14 497 - 40 331 - 4 465 8 100 12 001 55 387 15 262

Utfallet för år 2011 visar ett överskott på 43 386 €. Med överskottet täcks Restaurang Silverias underskott 40 125 euro, varefter det kumulativa överskottet i slutet av året är 15 262 euro. Restaurang Silveria Utbildningsnämnden för andra stadiet beslutade 17.8.2010 att lägga ned BW Hotel Silverias hotellverksamhet 31.12.2010. Fr.o.m. 1.1.2011 fortsatte verksamheten restaurang Silveria som är inriktad på restaurang- och kongressverksamhet. Utfallet år 2011

€

Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Finansiella kostnader Räkenskapsperiodens underskott

261 766 - 468 780 - 12 - 207 026

I enlighet med fullmäktiges beslut 15.8.2011 avslutades Restaurang Silverias verksamhet som kommunalt affärsverk 1.9.2011 och verksamheten fortsätter som en del av läroinrättningens verksamhet. Av underskottet täcks hälften, dvs. 103 513 euro, under tre års tid med överskottet från den avgiftsbelagda serviceverksamheten.

152 Kumulativt utfall underskott som skall täckas 2011 täcks med överskottet i Vyi:s avgiftsbelagd serviceverksamhet underskottet 31.12.2011

€ - 103 513 40 125 - 63 388

Vasa vuxenutbildningscenter Resultatet följs upp genom en resultaträkning och finansieringskalkyl. Resultaträkning 2011 Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Verksamhetsbidrag Finansiella kostnader Statsandel Årsbidrag Avskrivningar Räkenskapsperiodens resultat Finansieringskalkyl 2011 Årsbidrag Investeringar, netto Finansieringsrest

€ 7 802 044 - 11 956 240 - 4 154 196 -362 5 143 349 988 791 - 237 896 + 750 895

988 791 - 1 068 071 - 79 280

Disponibel självfinansiering vid utgången av det föregående året Räkenskapsårets finansieringsrest

2 051 312 - 79 280

Disponibel självfinansiering 31.12.2011

1 972 032

Statsandelen består av statsandelen för den grundläggande yrkesutbildningen 3 198 352,89 euro och statsandelen för den yrkesinriktade tilläggsutbildningen 1 944 996 euro. Finansieringsresten för 2011 visar ett underskott på 79 270 euro. Underskottet täcks med tidigare års finansieringsöverskott. Den kumulativa finansieringsresten i slutet av år 2011 uppgår till + 1 972 032 euro. Med överskottet bereder man sig på de finansieringsnedskärningar åren 2013-2015 som kan förutspås inom yrkesutbildningen och arbetskraftsutbildningen. 2.7 Sammanfattning av anslagsöverskridningar Bruttoenheter Stadsstyrelsen

Reserverade anslag

Andelar i särredovisade affärsverk

Överskridning

1 334 578 €

Utfallet innehåller 2,8 miljoner som betalts på grund av ett borgensansvar till Nordea bank vid RG Line Oy Ab:s konkurs

207 289 €

Utfallet innehåller ett verksamhetsunderstöd som betalts till Vasa Hamn (allmänna sektionen 23.2.2012 § 37) i anslutning till avskrivning av fordran gällande RG Line Oy Ab

153 Direktionen för Vaasan työväenopisto

21 687 €

Överskridningen kan täckas med en överskridning av inkomster 23 982 €

Direktionen för Vasa arbetarinstitut

74 944 €

Inkomstöverskridning 23 297 €, i netto blir överskridningen 51 647 €

29 470 €

Inkomstöverskridning 17 366 €, i netto blir överskridningen 12 104 €

384 361 €

Överskridningen beror på de obligatoriska avsättningarna som gjorts i bokslutet (Sunnanvik avstjälpningsplats, skyldigheter att sanera områden)

Direktionen för stadens teater och orkester Stadsorkestern Tekniska nämnden Bruttoenheter: samservice, gatusektorn samt fastighetsoch grönsektorn Nettoenheter Gymnasier, undervisningsverksamhet Överskridning av statsandelsnormen 505,95 €/elev, totalt 488 021 €. Överskridningen beror på anskaffningar vid första inredningen av gymnasierna, för vilket man har förberett sig under tidigare år genom att göra ett överskott. Det kumulativa överskottet 31.12.2011 är 127 227 €. Gymnasier, avgiftsbelagd serviceverksamhet: Räkenskapsperiodens underskott 16 090 €. Överskridningen kan täckas med ett kumulativt överskott som finns i bokslutet för gymnasieundervisningsverksamheten. Restaurang Silveria I enlighet med fullmäktiges beslut 15.8.2011 avslutades Restaurang Silverias verksamhet som kommunalt affärsverk 1.9.2011 och verksamheten fortsätter som en del av läroinrättningens verksamhet. Underskottet år 2011 var 207 026 €. Av underskottet täcks hälften, dvs. 103 513 euro, under tre års tid med överskottet från den avgiftsbelagda serviceverksamheten.