1
Utbildning av ämneslärare i huslig ekonomi Studierna för ämneslärare i huslig ekonomi omfattar studier i pedagogik 120 sp, ämnesstudier i huslig ekonomi 95 sp (grundstudier 25 sp, ämnesstudier 35 sp samt fördjupade studier i huslig ekonomi 35 sp), studier i språk och kommunikation 25 sp samt biämnesstudier 60 sp. Genom val av biämne(n) ges den studerande möjlighet att själv bilda den ämneskombination som motsvarar det egna intresset och framtidens behov av ämneslärare i huslig ekonomi. De studerande erbjuds handledning av enhetens lärare vid uppgörande av den egna studieplanen samt vid val av biämne. I utbildningen förenas praktiska färdigheter med vetenskapligt didaktiskt och pedagogiskt tänkande i relation till huslig ekonomi för att uppnå en helhetsuppfattning av ämnet. Innehållet i utbildningen till ämneslärare i huslig ekonomi börjar med grundstudier, mitt eget hushåll, där den studerande uppmärksammar de egna kunskaperna och färdigheterna som behövs för att sköta det egna hushållet och får samtidigt en inblick i huslig ekonomi som vetenskapsområde, skolämne, universitetsämne samt i familjen och samhället. I ämnesstudierna, hushållets omvärld, vidgas den studerandes perspektiv på ämnet samtidigt som egen forskning inleds i form av ett kandidatarbete. Inom de fördjupade studierna, hushållet i den globala världen, studeras hushållet mera ur ett globalt perspektiv. Studierna avslutas med egen forskning, pro gradu, där studeranden ges möjlighet att utföra pedagogisk/didaktisk forskning.
2
Studiernas struktur Utbildningen till ämneslärare i huslig ekonomi (figur 2) presenteras nedan visuellt och med hjälp av beskrivning av kursomfattning och -mål. Syftet är att delge den studerande en helhetsbild av studierna. Gruppstorleken på kurserna är högst 16 studerande förutom på kurserna i ämnesteknologi där gruppstorleken, då säkerhetsskäl föreligger, kan vara 12.
60 sp
Magisterstudier 120 sp
35 sp 20 sp 5 sp 60 sp
Kandidatstudier 180 sp
60 sp
40 sp
20 sp
Pedagogiska studier för lärare
Biämnesstudier
Studier i språk och kommunikation
60 sp Studier i huslig ekonomi
Figur 2. Placering och omfattning av studiehelheter inom ämneslärarutbildningen i huslig ekonomi.
3
Studiernas innehåll Pedagogie kandidatexamen (180 sp): Grundstudier i huslig ekonomi (25 sp)
Kurskod
Mitt eget hushåll
Sp
Sida
670001.1
Introduktion till huslig ekonomi
3 sp
6
670001.2
Mat och traditioner i finländska hushåll
9 sp
7
670001.3
Våra näringsbehov
5 sp
8
670001.4
Medveten konsumtion
2 sp
9
670001.5
Hushållsarbetets grunder
4 sp
10
670001.6
Projekt I
2 sp
10
Ämnesstudier i huslig ekonomi (35 sp)
Kurskod
Hushållets omvärld
Sp
Sida
670002.1
Hushållets interaktivitet
3 sp
11
670002.2
Kost och hälsa
6 sp
12
670002.3
Kemiska processer i köket
4 sp
13
670002.4
Det mångkulturella köket
7 sp
13
670002.5
Konsumenten i samhället
3 sp
14
670002.6
Det hållbara hushållet
5 sp
15
670002.7
Fältpraktik 1
2 sp
16
670002.71
Fältpraktik 2
3 sp
17
670002.8
Projekt II
2 sp
17
Kurs
Sp
Sida
Introduktion till pedagogik som vetenskap
5 sp
Introduktion till pedagogisk psykologi
3 sp
Hinder för lärande och pedagogiska konsekvenser
2 sp
Utbildning och samhälle
3 sp
Mediekultur
2 sp
Lärararbete
5 sp
Inledande praktik (Övningsskolan)
5 sp
Grundstudier i pedagogik (25 sp)
Kurskod
670000.9
4
Ämnesstudier i pedagogik (35 sp)
Kurskod 670022.1
670022.2
Kurs
Sp
Motivation och lärande
5 sp
Ämnesdidaktik
5 sp
Inklusion
3 sp
Medier i undervisningen
2 sp
Grundläggande praktik (Övningsskolan)
5 sp
Den pedagogiska forskningsprocessen
5 sp
Datainsamlingsmetoder
4 sp
Kandidatarbete
6 sp
Sida
Studier i språk och kommunikation (20 sp)
Kurskod
Kurs
Sp
Finska som andra inhemska språk
5 sp
Specialkurs i engelska
5 sp
Tal och samtal
4 sp
Skriftlig kommunikation
2 sp
Sida
Informationsbehandling -IT i studierna
2 sp
-IT som arbetsredskap
2 sp
Biämnesstudier (40 sp)
Kurskod
Kurs Följande
Sp studiehelheter
kan
godkännas
biämnesstudier: Ett andra undervisningsämne Ett annat universitetsämne Ämnen och ämneshelheter Mångvetenskapliga helheter Studier som ger yrkesfärdighet samt praktik
som
40 sp
Sida
5
Pedagogie magisterexamen som ger ämneslärarbehörighet, ämneslärare i huslig ekonomi, bygger på studierna för kandidatexamen i pedagogik och huslig ekonomi. Studierna omfattar inalles 300 sp (180sp + 120 sp). Fördjupade studier i huslig ekonomi (35 sp)
Kurskod
Hushållet på den globala arenan
Sp
Sida
670003.1
Hushållets resurser i världen
4 sp
24
670003.2
Den globala kostsituationen
5 sp
25
670003.3
Matantropologi, -psykologi och -sociologi
5 sp
26
670003.4
Hållbar konsumtion
4 sp
27
670003.5
Sensoriska och estetiska matupplevelser
3 sp
28
670003.6
Hushållets ekosofi
4 sp
28
670003.7
Hushållsvetenskaplig forskning
7 sp
29
670003.8
Slutprojekt III
3 sp
30
Kurs
Sp
Sida
Kommunikation och grupprocesser
5 sp
Lärarens professionella identitet
5 sp
Fördjupad praktik (Övningsskolan)
5 sp
Metodologi och metod
5 sp
Fördjupade studier i pedagogik (60 sp)
Kurskod
670003.9
Pro gradu -inledande av avhandling pro gradu i pedagogik -avhandling pro gradu i pedagogik
5 sp 35 sp
Studier i språk och kommunikation (5 sp)
Kurskod
Kurs
Sp
Skriftlig kommunikation
2 sp
Minplan
3 sp
Sida
6
Biämnesstudier - forts. (20 sp)
Kurskod
Kurs Följande
Sp studiehelheter
kan
godkännas
som
Sida
20 sp
biämnesstudier: Ett andra undervisningsämne Ett annat universitetsämne Ämnen och ämneshelheter Mångvetenskapliga helheter Studier som ger yrkesfärdighet samt praktik
Kandidatexamen: Ämneslärare i huslig ekonomi Grundstudier i huslig ekonomi (25 sp) Kurskod
Mitt eget hushåll
Sp
Sida
670001.1
Introduktion till huslig ekonomi
3 sp
6
670001.2
Mat och traditioner i finländska hushåll
9 sp
7
670001.3
Våra näringsbehov
5 sp
8
670001.4
Medveten konsumtion
2 sp
9
670001.5
Hushållsarbetets grunder
4 sp
10
670001.6
Projekt I
2 sp
10
Introduktion till huslig ekonomi Omfattning: 3 sp Mål: Kursen syftar till att studerande bildar sig en uppfattning om vad skolämnet och vetenskapsområdet huslig ekonomi innebär; tar reda på hur ämnet utvecklats på nationell nivå både som skolämne och som universitetsämne; begrundar vilken betydelse ämnet har för hushållets välmående. Innehåll:
Ämnets vetenskapliga bakgrund och utveckling Huslig ekonomi som vetenskapsområde och läroämne Huslig ekonomi i familj och samhälle Informationssökning inom området
Litteratur: Aléx, P. (2003). Konsumera rätt - ett svenskt ideal. Behov, hushållning och konsumtion. Lund: Studentlitteratur.
7
Gröhn, T & Palojoki, P. (toim.) (1992). Kotitalouden toiminta tutkimuskohteena. Kotitalousopetusta palvelevan tutkimuksen tarkastelutapoja (Tutkimuksia 13). Helsinki: Helsingin yliopisto, opettajankoulutuslaitos. Sysiharju, A-L. (1995). Naisasian tytär - muuttuvien kotien tuki 18911990. Vuosisata kotitalousopettajien koulutusta Helsingissä (tutkimuksia 148). Helsinki: Helsingin yliopisto, Opettajankoulutuslaitos. Turkki, K. (1990). Kotitalous oppiaineena ja tieteenalana. Näkemyksiä ja taustoja oppiaineen edelleen kehittämiseksi (Tutkimuksia 85). Helsinki: Helsingin yliopisto, opettajankoulutuslaitos. Turkki, K. (1999). Kotitalousopetus tienhaarassa. Teknisistä taidoista kohti arjen hallintaa. Helsingin yliopiston kotitalous- ja käsityötieteiden laitoksen julkaisuja 2. Helsinki: Yliopistopaino. Övrig litteratur och aktuella artiklar enligt kursledarens anvisningar. Prestationskrav och bedömning: aktivt deltagande samt redovisade och godkända uppgifter, tentamen eller essä. Tidsläggning: första studieåret
Mat och traditioner i finländska hushåll Omfattning: 9 sp Mål: Kursens syfte är att studerande inhämtar grundläggande kunskaper om de inhemska råvarornas väg från jord till bord samt hur basråvaror som är ändamålsenliga för hemhushållet hanteras och tillreds. Studerande bekantar sig med den finländska måltidskulturen samt undersöker hur finländska traditioner och högtider uppmärksammas i hushållet. Innehåll:
Livsmedelskunskap Hantering och tillredning av livsmedel Matlagningsmetoder Bakning Måltidsplanering Mat och traditioner i samband med finländska högtider Didaktiska tillämpningar
Litteratur: Valda delar ur följande verk: Appelqvist, M. & Garpendal, M. (1998). Livsmedelskunskap. Stockholm: Liber.
8
Dahlgren, Ö. (1994). Laga mat. Hur man gör och varför. Stockholm: Liber Utbildning. Gyllander, V. (1997). Matlagningens grunder. En metodhandbok. Norrköping: Proteam. ICA Provkök. (1996). Mat - en faktabok om matvarorna i din butik. Västerås: ICA Förlaget. Lampi, K., Luola, M. & Seppänen, H. (1997). Elintarvikkeet ja ruoanvalmistus. Helsinki: WSOY. Lehtinen, M., Peltonen, H. & Talvinen, P. (1999). Handbok i matlagning. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen. Telegin, M-L. (red.) (1991). Måltiden och måltidsordningen. Stockholm: Forskningsrådsnämnden. Turtia, K. (2000). Kansainvälinen elintarvikeopas. Köln: Könemann. Övrig litteratur och aktuella artiklar enligt kursledarens anvisningar. Prestationskrav och bedömning: aktivt deltagande, godkända övnings- och demonstrationsuppgifter samt tentamen. Tidsläggning: första studieåret
Våra näringsbehov Omfattning: 5sp Mål: Kursen syftar till att studerande tillägnar sig grundläggande kunskaper om näringsämnena, ämnesomsättningen, energibehov och näringsrekommendationer samt gör praktiska tillämpningar utgående från finländska näringsrekommendationer. Dessutom uppmärksammar och jämför studerande energiinnehållet i olika livsmedel och måltider. Innehåll:
Kostmodeller Energibehov Energitäthet Näringsrekommendationer Näringsämnen Didaktiska tillämpningar
Litteratur: Livmedelsdatabas. (2004). Helsingfors: Folkhälsoinstitutet. www.fineli.fi Kylliäinen, S. & Leander, M. (2004). Kosten och hälsan. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen. Nordiska näringsrekommendationer (NNR). (2004). Nordiska ministerrådet.
9
Nutrica. Program för beräkning av intag av näringsämnen. (2000). Helsingfors: Folkpensionsanstalten. Valtion ravitsemusneuvottelukunta. (1998). Suomalaiset ravisemussuositukset / Finska näringsrekommendationer. (Komittébetänkande 1998: 7). Helsinki: Edita. Övrig litteratur och aktuella artiklar enligt kursledarens anvisningar Prestationskrav och bedömning: aktivt deltagande, redovisade och godkända uppgifter, tentamen. Tidsläggning: första studieåret
Medveten konsumtion Omfattning: 2 sp Mål: Kursens syfte är att studerande bekantar sig med grunderna i konsumentlagstiftningen och tar reda på vilka faktorer som påverkar den personliga ekonomin och dess roll i förhållande till samhällsekonomin. Avsikten med kursen är även att studerande uppmärksammar konsumentfostran som delområde i huslig ekonomi. Innehåll:
Konsumentlagstiftning Personlig ekonomi Hushållets ekonomi Konsumentrådgivning Skolan som konsumentfostrare Konsumentkunskap i huslig ekonomi
Litteratur: Eklund, K. (2001). Vår ekonomi - en introduktion till samhällsekonomin. Stockholm: Prisma. Gerhard, P. (2002). Köprättens grunder. Malmö: Liber. Grauers, P. (2002). Person och avtal. Malmö: Liber. Etik och handel - en studie om fair trade. (2000). Stockholm: Konsumentverket. Övrig litteratur och aktuella artiklar enligt kursledarens anvisningar Prestationskrav och bedömning: redovisade och godkända övningsuppgifter, tentamen Tidsläggning: första studieåret
10
Hushållsarbetets grunder Omfattning: 4 sp Mål: Kursen syftar till att studerande bedömer betydelsen av god livsmedelsoch kökshygien samt behovet av grundutrustning för hemköket. Dessutom lär sig studerande grunderna i textilvård och granskar avfallshanteringen i närmiljön. Innehåll:
Livsmedelshygien Kökshygien Avfallshantering Grundutrustning för köket Rengöring av kök Textilvård Didaktiska tillämpningar
Litteratur: Haapanen, M. & Mäntsäla, T. (1999). Städservice. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen. Haapanen, M. & Mäntsäla, T. (1999). Tekstiilienhoito. Helsinki: OTAVA. Huovinen, M. & Mikkonen, P. (1994). Asuminen ja puhtaanapito. Porvoo: WSOY. McFadden, C. (2001). Kökets redskap. Stockholm: Prisma. Kiikka, K. & Huovinen, M. (2001). Vispilästä vokkiin. Kotikeittiön työvälineet ja koneet. Helsinki: WSOY. Siltala, E. (1999). Mikrobiologi för kosthålls- och ekonomibranschen. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen. Övrig litteratur och aktuella artiklar enligt kursledarens anvisningar Prestationskrav och bedömning: aktivt deltagande, redovisade och godkända uppgifter och demonstrationer, tentamen. Tidsläggning: första studieåret
Projekt I Omfattning: 2 sp Mål: Syftet med projektet är att studerande individuellt genomför ett praktiskt och teoretiskt slutprov där studerande visar att de har inhämtat grundkunskaper och färdigheter som ingår i grundstudierna. Avsikten är
11
också att studerande uppvisar förmåga att dokumentera projektet i form av en portfolio. Innehåll:
Planera, utföra och utvärdera hushållsarbeten och uppgifter inom ämnets delområden. Dokumentation i portfolio.
Prestationskrav och bedömning: godkänt projektarbete och redovisad rapport Tidsläggning: första studieåret
Ämnesstudier i huslig ekonomi (35 sp) Kurskod
Hushållets omvärld
Sp
Sida
670002.1
Hushållets interaktivitet
3 sp
11
670002.2
Kost och hälsa
6 sp
12
670002.3
Kemiska processer i köket
4 sp
13
670002.4
Det mångkulturella köket
7 sp
13
670002.5
Konsumenten i samhället
3 sp
14
670002.6
Det hållbara hushållet
5 sp
15
670002.7
Fältpraktik 1
2 sp
16
670002.71
Fältpraktik 2
3 sp
17
670002.8
Projekt II
2 sp
17
Hushållets interaktivitet Omfattning: 3 sp Mål: Kursen syftar till att studerande granskar tidsanvändning och arbetsfördelning i hushållen och tar reda på hur jämställdhet och genusperspektiv beaktas i privathushåll och inom kosthållsbranschen. Därtill bedömer studerande betydelsen av samhällets understöd till hushållen. Innehåll:
Tidsanvändning, arbetsfördelning och jämställdhet i hushållet Hushållets ekonomiska värde
Litteratur: Forssell, J. (2002). Hushållsproduktion och föräldraledighet. Linköping: Linköpings Universitet. Haverinen, L. (1996). Arjen hallinta kotitalouden toiminnan tavoitteena. Kotitalouden toiminnan filosofista ja teoreettista tarkastelua. Helsinki: Helsingin yliopiston opettajankoulutuslaitos. Tutkimuksia 164.
12
Kjærnes, U. (ed.) (2001). Eating patterns. A Day In the Lives of Nordic Peoples. Lysaker: SIFO. Vainio, T. (2000). Naisten talouskirja. Helsinki: Gaudeamus. Övrig litteratur och aktuella artiklar enligt kursledarens anvisningar Prestationskrav och bedömning: aktivt deltagande, redovisade och godkända övningsuppgifter, tentamen. Tidsläggning: tredje studieåret
Kost och hälsa Omfattning: 6 sp Mål: Kursen syftar till att studerande tillägnar sig kunskaper om näringsbehov och näringsrekommendationer för olika grupper samt utvärderar vilken betydelse preventiv kostrådgivning har för folkhälsan. Studerande bekantar sig med vanliga dietrelaterade sjukdomar och tillreder dietmat i anslutning till dessa. Innehåll:
Näringsbehov Näringsrekommendationer Folkhälsa Specialdieter Didaktiska tillämpningar
Litteratur: Valda delar ur följande verk: Abrahamsson, L. m.fl. (1999). Näringslära för högskolan. Stockholm: Liber. Andersen, T., Rissanen, A. & Rössner, S. (1998). Fetma/fedme - en nordisk lärobok. Lund: Studentlitteratur. Fogelholm M. (toim.) (2001). Ratkaisuja ravitsemukseen. Ravitsemuskasvatus ja elämänkaari. Helsinki: Palmenia-kustannus. Kylliäinen, S. & Leander, M. (2004). Kosten och hälsan. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen. Lahti-Koski, M. & Sirén, M. (2004). Ravitsemuskertomus 2003. Helsinki: Kansanterveyslaitos. http://www.ktl.fi/attachments/suomi/julkaisut/julkaisusarja_b/2004b4.pdf Lintukangas, S., Manner, M., Mikkola-Montonen, A., Mäkinen, E. & Partanen, R. (2000). Skolmåltiden. God hälsa och goda vanor. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen. Roos, E. B., Karvonen, S. & Rahkonen, O. (2004). Lifestyles, Social Background and Eating Patterns of 15-year-old Boys and Girls in Finland. Journal of Youth Studies 7: 3.
13
Övrig litteratur och aktuella artiklar enligt kursledarens anvisningar. Prestationskrav och bedömning: aktivt deltagande, redovisade och godkända övningsuppgifter, tentamen. Tidsläggning: andra studieåret
Kemiska processer i köket Omfattning: 4 sp Mål: Kursen syftar till att studerande tillägnar sig kunskaper om näringsämnenas kemiska struktur och varseblir kemiska fenomen i köket som har betydelse för mat och hälsa. Studerande analyserar kemiska processer som sker i samband med matlagning, bakning och konservering. Innehåll:
Näringsämnenas kemi Matlagningens, bakningens och konserveringens kemi Didaktiska tillämpningar
Litteratur: Coultate, T.P. (1989). Food. The chemistry of it’s components. London: The Royal Society of Chemistry. Dahlgren, Ö. (1994). Laga mat. Hur man gör och varför. Stockholm: Liber Utbildning. Fisher, C. & Scott, T. R. (1997). Food flavours. Bology and Chemistry. Camebridge: The Royal Society of Chemistry. Furugren, B. (2001). Kemi och biologi i maten. Stockholm: Natur och kultur. Larsson, K. & Furugren, B. (1995). Livsmedelsteknologi, kemiska grunder. Lund: Lunds Universitet. Övrig litteratur och aktuella artiklar enligt kursledarens anvisningar Prestationskrav och bedömning: aktivt deltagande, redovisade och godkända övningsuppgifter och laborationer. Tidsläggning: tredje studieåret
Det mångkulturella köket Omfattning: 7 sp Mål: Kursen syftar till att studerande fördjupar sina kunskaper om livsmedel och hur dessa hanteras samt begrundar vilken betydelse estetiken har för
14
måltiden. Studerande planerar och tillreder nationella och internationella måltider samt jämför matkulturella skillnader. Innehåll:
Livsmedelskunskap Matlagningsmetoder Konservering Nationell matkultur Internationella matkulturer Måltidens estetik Didaktiska tillämpningar
Litteratur: Valda delar ur följande verk: Fieldhouse, P. (1995). Food and Nutrition. Customs and Culture. London: Chapman & Hall. Frewer, L.J., Risvik, E. & Schifferstein, H. (2001). Food, people and society in European perspective. Berlin: Springer Verlag. Meiselman, H. L. (2000). Dimensions of the meal the science, culture, business and art of eating. Gaithersburg: Aspen Publishers. Sillanpää, M. (1999). Happamasta makeaan. Suomalaisen ruoka- ja tapakulttuurin kehitys. Vantaa: Julkaisija Hyvää Suomesta. Talve, I. (1977). Folkligt kosthåll i Finland. En översikt. Åbo: Etnologiska Institutionen vid Åbo Univeristet. Toussant-Samat, M. (1998). History of Food. Oxford: Blackwell Publishers Ltd. Uusivirta, H. (1998). Suomalaisen ruokaperinteen keittokirja. Porvoo: WSOY. Wright, J. & Treuille, E. (1997). Stora boken om kokkonsten. Stockholm: Norstedts förlag. Övrig litteratur och aktuella artiklar enligt kursledarens anvisningar Prestationskrav och bedömning: aktivt deltagande, redovisade och godkända övningsuppgifter, tentamen eller essä. Tidsläggning: andra studieåret
Konsumenten i samhället Omfattning: 3 sp Mål: Kursen syftar till att studerande fördjupar sina kunskaper om konsumentens rättigheter och skyldigheter och bildar sig en uppfattning om hur marknadskommunikationen påverkar konsumenten och speciellt ungdomars konsumtionsvanor. Avsikten är även att studerande tar reda på
15
vilka metoder som används för att analysera privathushållens ekonomiska planering. Innehåll:
Konsumentens rättigheter och ansvar Konsumtionsvanor Reklamens effekter Ekonomisk planering i hushållet
Litteratur: Alex, P. (2003). Konsumera rätt - ett svenskt ideal. Behov, hushållning och konsumtion. Lund: Studentlitteratur. Carlsson, A. (2003). Bild och retorik i media. Malmö: Liber. Ekonomi i stort och smått. En bok för lärarutbildningen om hushållens ekonomi. (1999). Stockholm: Konsumentverket. Hoikkala, T. & Roos, J.P. (2000). 2000-luvun elämä. Sociologisia teorioita vuosituhannen vaihteessa. Helsinki: Gaudeamus. Jansson, A. (2004). Globalisering - kommunikation och modernitet. Lund: Studentlitteratur. Mårtenson, R. (1994). Marknadskommunikation. Lund: Studentlitteratur. Övrig litteratur och aktuella artiklar enligt kursledarens anvisningar Prestationskrav och bedömning: aktivt deltagande, redovisade och godkända övningsuppgifter, tentamen. Tidsläggning: tredje studieåret
Det hållbara hushållet Omfattning: 5 sp Mål: Kursen syftar till att studerande bildar sig en uppfattning om hushållsarbetets och hushållsteknikens utveckling, bekantar sig med funktionella inredningsmaterial i hemmet samt testar ändamålsenliga metoder, maskiner, redskap och medel för rengöring av hem och textilier. Syftet med kursen är även att studerande uppmärksammar hushållet som en del i naturens kretslopp. Innehåll:
Historiskt perspektiv på hushållsarbetets och hushållsteknik Rengöring av hemmet Granskning av material och medel för rengöring Textilvård Ergonomins betydelse för hushållsarbete Arbetsredskap och maskiner för rengöring Köksplanering
16
Litteratur: Aalto, K. (1996). Kotisiivous osana arjen hallintaa. Helsinki: Kuluttajatutkimuskeskus. Aalto, K. (1998). Vaatteiden käytön ja hoidon ympäristövaikutukset. Helsinki: Kuluttajatutkimuskeskus. Aulanko, M. (1998). Johdatus pesu- ja puhdistusaineisiin. Helsinki: Maaja kotitalousteknologian laitos. Koti- ja laitostalousteknologian julkaisuja 1. Handbok i städning. (2000). Helsingfors: Finlands städtekniska förbund 1:12. Pantzar, M. (2000). Tulevaisuuden koti. Arjen tarpeita keksimässä. Helsinki: Otava. Persson, T. (1994). Miljökunskap. Lund: Studemtlitteratur. Snodgrass, E. (2004). Encyklopedia of Kitchen History. xxx: Fitzroy Dearborn Publishers. Timonen, P., Mäkelä, J., Niva, M., Hyvönen, K. & Vesmanen, E. (2004). Tulevaisuuden keittiö. Helsinki: Kuluttajatutkimuskeskus 2004:1. Övrig litteratur och aktuella artiklar enligt kursledarens anvisningar Prestationskrav och bedömning: aktivt deltagande, redovisade och godkända övningsuppgifter Tidsläggning: andra studieåret
Fältpraktik 1 Omfattning: 2 sp Tema: INBLICKA och FÖRBEREDA Mål: Praktikperiodens syfte är att studerande får en inblick i verksamheten i den grundläggande utbildningen i en fältskola och skapar sig en uppfattning om ämneslärarens arbetsuppgifter och observerar hur lektioner i ämnet genomförs (moment och tid). Studerande bekantar sig med den nationella och skolvisa läroplanen och genomför undervisning där han/hon utvecklar, använder och utvärderar eget undervisningsmaterial och tillämpar olika undervisningsmetoder. Innehåll:
Lärarens arbetsuppgifter Genomföra undervisning med hjälp av eget undervisningsmaterial och olika undervisningsmetoder
17
Prestationskrav och bedömning: aktivt deltagande i ämneslärarens hela arbetsdagar, godkända undervisningsövningar samt godkänd praktikdagbok. Tidsläggning: andra studieåret
Fältpraktik 2 Omfattning: 3 sp Tema: BREDDA och FÖRDJUPA Mål: Praktikperiodens syfte är att studerande breddar synen på verksamheten i den grundläggande utbildningen och fördjupar sitt lärarperspektiv genom att delta i ämneslärarens arbetsuppgifter och hela arbetsdagar vid en fältskola. Studerande planerar, genomför och utvärderar egen undervisning med hjälp av läroplaner och framställer eget undervisningsmaterial. I undervisningen lägger studerande speciellt vikt vid olika sätt att gå igenom recept. I praktikperioden fördjupar studerade sin elevkännedom och observerar och reflekterar kring elever med särskilt stöd. Innehåll:
Lärarens hela arbetsdag Helhetsbild av läraryrket Egen lärarprofil
Prestationskrav och bedömning: aktivt deltagande i ämneslärarens hela arbetsdagar, godkända undervisningsövningar samt godkänd praktikdagbok. Tidsläggning: tredje studieåret
Projekt II Omfattning: 2 sp Mål: Syftet med projekt II är att studerande i grupp genomför ett projekt där de uppvisar att de inhämtat kunskaper och färdigheter som ingår i ämnesstudierna i huslig ekonomi. Studerande övar sig att även att sammanställa och presentera projekt. Innehåll: Planera, utföra och utvärdera hushållsarbete och uppgifter i grupp med beaktande av ämnets delområden. Dokumentation och presentation av projektet.
18
Prestationskrav och bedömning: godkänt projektarbete och redovisad rapport Tidsläggning: tredje studieåret
Grundstudier i pedagogik (25 sp) Kurskod
670000.9
Kurs
Sp
Introduktion till pedagogik som vetenskap
5 sp
Introduktion till pedagogisk psykologi
3 sp
Hinder för lärande och pedagogiska konsekvenser
2 sp
Utbildning och samhälle
3 sp
Mediekultur
2 sp
Lärararbete
5 sp
Inledande praktik (Övningsskolan)
5 sp
Introduktion till pedagogik som vetenskap Se kursbeskrivning i klasslärarutbildningens program
Introduktion till pedagogisk psykologi Se kursbeskrivning i klasslärarutbildningens program
Hinder för lärande och pedagogiska konsekvenser Se kursbeskrivning i klasslärarutbildningens program
Utbildning och samhälle Se kursbeskrivning i klasslärarutbildningens program
Mediekultur Se kursbeskrivning i klasslärarutbildningens program
Lärararbete Se kursbeskrivning i klasslärarutbildningens program
Sida
19
Fältövning ingår
Inledande praktik Omfattning: 5 sp Tema: OBSERVERA OCH ÖVA Mål: Syftet med praktikperioden är att studerande så tidigt som möjligt inom den grundläggande utbildningen observerar lärandeprocessen men även planerar undervisning och integrerar sina didaktiska idéer i autentiska undervisningstillfällen både i par och individuellt. Studerande reflekterar såväl muntligt som skriftligt kring undervisningsprocessen. Litteratur: Backlund-Kärjenmäki, E. & Åbacka, G. Praktikguide för ämneslärarstuderande i huslig ekonomi och slöjd. Kompendium. Prestationskrav och bedömning: aktivt deltagande i auskultering, godkända undervisningsövningar samt godkänd slutrapport. Tidsläggning: första och andra studieåret
Ämnesstudier i pedagogik (35 sp) Kurskod 670022.1
670022.2
Kurs
Sp
Motivation och lärande
5 sp
Ämnesdidaktik
5 sp
Inklusion
3 sp
Medier i undervisningen
2 sp
Grundläggande praktik
5 sp
Den pedagogiska forskningsprocessen
5 sp
Datainsamlingsmetoder
4 sp
Kandidatarbete
6 sp
Motivation och lärande Omfattning: 5 sp Se kursbeskrivning i klasslärarutbildningens program
Sida 20
21
20
Ämnesdidaktik Omfattning: 5 sp Mål: Kursen syftar till att studerande blir förtrogen med läroplaner, handledningar och läroböcker som är av betydelse för undervisningen i huslig ekonomi samt övar sig att planera undervisning i huslig ekonomi på olika nivåer. Kursen har även som syfte att studerande bekantar sig med olika undervisningsmetoder och arbetssätt som lämpar sig för undervisning i huslig ekonomi men även varsebli de bedömningskriterier som ligger som grund för utvärdering av elever i ämnet. Innehåll:
Undervisningsplanering Läroplaner Didaktiska handledningar Läromedel i huslig ekonomi Undervisningsmetoder och hjälpmedel för undervisning i huslig ekonomi
Litteratur: Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen. (2004). Helsingfors: Utbildningsstyrelsen. Haverinen, L., m.fl. (1998) Kotitalousopetus uuden vuosituhannen kynnyksellä. Porvoo: WSOY. Myllykangas, M. (2002). Kohti pedagogista arviointiajattelua. Oppilasarviointiajattelun ja arviointikäytäntöjen kehittäminen kotitalousopetuksen. Helsinki: Helsingin yliopisto, kotitalous- ja käsityötieteiden laitos. Svederberg, E., Svensson, L. & Kindeberg, T. (red.) (2001). Pedagogik i hälsofrämjande arbete. Lund: Studentlitteratur. Övrig litteratur och aktuella artiklar enligt kursledarens anvisningar Prestationskrav och bedömning: aktivt deltagande, redovisade och godkända planerings- och övningsuppgifter Tidsläggning: andra studieåret
Inklusion Omfattning: 3 sp Se kursbeskrivning i klasslärarutbildningens program
21
Medier i undervisningen Omfattning: 2 sp Se kursbeskrivning i klasslärarutbildningens program
Grundläggande praktik Omfattning: 5 sp Tema: VIDGA OCH UTVECKLA Mål: Praktikperiodens syfte är att studerande självständigt och/eller i grupp planera och genomför undervisningshelheter där den studerande uppmärksammar de kritiska villkoren för lärandet. Avsikten med praktikperioden är också att studerande blir medveten om hur han/hon tillrättalägger undervisningen med avsikt att eleverna i den grundläggande utbildningen ska uppnå mål som läroplanen ställer. Studerande diskuterar och analyserar den mångfacetterade lärarrollen tillsammans med handledare och övriga studerande. Prestationskrav och bedömning: aktivt deltagande i auskultering, godkända undervisningsövningar samt godkänd slutrapport. Tidsläggning: andra och tredje studieåret
Den pedagogiska forskningsprocessen Omfattning: 5 sp Se kursbeskrivning i klasslärarutbildningens program
Datainsamlingsmetoder Omfattning: 4 sp Se kursbeskrivning i klasslärarutbildningens program
22
Kandidatarbete Omfattning: 6 sp Se kursbeskrivning i klasslärarutbildningens program
Studier i språk och kommunikation (20 sp) Kurskod
Kurs
Sp
Finska som andra inhemska språk
5 sp
Specialkurs i engelska
5 sp
Tal och samtal
4 sp
Skriftlig kommunikation
2 sp
IT i studierna
2 sp
IT som arbetsredskap
2 sp
Finska som andra inhemska språk Omfattning: 5 sp Se kursbeskrivning i klasslärarutbildningens program
Specialkurs i engelska Omfattning: 5 sp Se kursbeskrivning i klasslärarutbildningens program
Tal och samtal Omfattning: 4 sp Se kursbeskrivning i klasslärarutbildningens program
Skriftlig kommunikation Omfattning: 2 sp Se kursbeskrivning i klasslärarutbildningens program
Sida
23
IT i studierna Omfattning: 2 sp Se kursbeskrivning i klasslärarutbildningens program
IT som arbetsredskap Omfattning: 2 sp Se kursbeskrivning i klasslärarutbildningens program
Biämnesstudier (40 sp) Kurskod
Kurs Följande
Sp studiehelheter
kan
godkännas
som
Sida
40 sp
biämnesstudier: Ett andra undervisningsämne Ett annat universitetsämne Didaktisk ämnesteori Mångvetenskapliga helheter Studier som ger yrkesfärdighet samt praktik
Ett andra undervisningsämne 60 sp Med ett andra undervisningsämne avses ett ämne som upptas som läroämne inom den grundläggande utbildningen eller gymnasiet. Ett annat universitetsämne, 60 sp Med ett annat universitetsämne avses ett ämne som i form av en studiehelhet har studerats vid något annan fakultet eller annat universitet. Mångvetenskapliga helheter, 30 + 30 sp Med mångvetenskapliga helheter avses en sammansättning av två studiehelheter (universitetsämne och/eller undervisningsämne) omfattande minst 30 sp vardera. Studier som ger yrkesfärdighet samt praktik, 30 sp Med studier som ger yrkesfärdighet samt praktik avses tidigare avlagd yrkesexamen som anses stöda studierna i huslig ekonomi. Dessa studier bör
24
kompletteras med studier i ett annat undervisningsämne eller universitetsämne (30 sp).
Magisterexamen: Ämneslärare i huslig ekonomi Fördjupade studier i huslig ekonomi (35 sp) Kurskod
Hushållet på den globala arenan
Sp
Sida
670003.1
Hushållets resurser i världen
4 sp
24
670003.2
Den globala kostsituationen
5 sp
25
670003.3
Matantropologi, -psykologi och -sociologi
5 sp
26
670003.4
Hållbar konsumtion
4 sp
27
670003.5
Sensoriska och estetiska matupplevelser
3 sp
28
670003.6
Hushållets ekosofi
4 sp
28
670003.7
Hushållsvetenskaplig forskning + fördjupningsarbete
7 sp
29
670003.1
Slutprojekt III
3 sp
30
Hushållets resurser i världen Mål: Kursen syftar till att studerande fördjupar sina kunskaper om det finländska privathushållet och analyserar hur familjen kan påverka sina egna resurser. Syftet är även att studerande jämför privathushållens resurser ur ett globalt perspektiv. Innehåll:
Finländska privathushållet Familjen i andra länder Hushållets resurser Beslutsfattande i hushåll
Omfattning: 4 sp Litteratur: Valda delar ur följande verk: Dencik, L. & Schultz Jörgensen, P. (red.) (1999). Børn og familie i det postmoderne samfund. København: Hans Rietzel. Ekström, K.M. (1995). Childrens influence in family decision making. A study of yielding, consumer learning and consumer socialization. Göteborg: BAS. Goldsmith, E. (1996). Resource Management for Individuals and Families. Minneapolis: West. Hjälmeskog, K. (2000). ”Democracy begins at home”. Utbildning om och för hemmet som medborgarfostran. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
25
Karisto, A., Takala, P. & Haapola, I. (1998). Finland i förvandling. Levnadsstandardens, livsföringens och socialpolitikens utveckling i Finland. Porvoo: WSOY. Stacey, J. (1996). In the name of the family. Rethinking Family Values in the Postmodern Age. Boston: Beacon Press. Övrig litteratur och aktuella artiklar enligt kursledarens anvisningar Prestationskrav och bedömning: aktivt deltagande, redovisade och godkända övningsuppgifter, tentamen eller essä Tidsläggning: fjärde studieåret
Den globala kostsituationen Omfattning: 5 sp Mål: Kursen syftar till att studerande bekantar sig med livsmedelslagstiftning och -övervakning samt aktuella begrepp och fenomen inom livsmedelsbranschen men även fördjupar sina insikter i samt tillreder måltider där främmande kulturers och religioners traditioner beaktas. Avsikten med kursen är dessutom att studerande uppmärksammar näringssituationen i världen. Innehåll:
Livsmedelslagstiftning Livsmedelsövervakning Livsmedelstransporter Kostvanor i olika kulturer och religioner Kostmodeller i andra länder Näringtillståndet i världen
Litteratur: Livsmedelslagen. http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/1995/19950361 Svederberg, E., Svensson, L. & Kindeberg, T. (red.) (2001). Pedagogik i hälsofrämjande arbete. Lund: Studentlitteratur. Suojanen, A. (2003). Suomalaista ravitsemuspolitiikkaa vuosina 19391999. Kansanravitsemusongelmat ja niiden ratkaisuehdotusten eteneminen julkisiksi päätöksiksi. Helsinki: Suomen tiedeseura 157. Westblom Jonsson, H. (1997). Mat-tro-tradition. Stockholm: Liber AB. Övrig litteratur och aktuella artiklar enligt kursledarens anvisningar Prestationskrav och bedömning: aktivt deltagande, redovisade och godkända övningsuppgifter
26
Tidsläggning: fjärde studieåret
Matantropologi, -psykologi och -sociologi Omfattning: 5 sp Mål: Kursen syftar till att studerande begrundar hur våra matvanor utvecklats men även analyserar hur matvanor skiljer sig mellan olika kulturer. Under kursen granskar också studerande faktorer som påverkar matvanor ur såväl psykologiskt som sociologiskt perspektiv. Innehåll:
Matvanornas utveckling genom olika tidsepoker Matvanor ur psykologiskt och sociologiskt perspektiv
Litteratur: Valda delar ur följande verk: Beardsworth, A. & Keil, T. (1997). Sociology on the Menu. An Invitation to the Study of Food and Society. London: Routledge. Counihan, C. & Van Esterik, P. (ed.) (1997). Food and culture. A reader. London: Rouledge. Curtin, D.W. & Heldke, L. M. (1992). Cooking, Eating, Thinking. Transformative Philosophies of Food. Bloomington: Indiana University Press. Holm, L. (red.) (2003). Mad, mennesker og måltider. København: Munksgaard. Kjærnes, U. (ed.) (2001). Eating patterns. A Day In the Lives of Nordic Peoples. Lysaker: SIFO. Lappalainen, R. (1993). Behavioral Approach to Eating Habits. Uppsala: Uppsala universitet. Liukko, A. (1996). Mat, kropp och social identitet. Stockholm: Stockholms universitet. Logue; A. W. (2000). The Psychology of Eating & Drinking. An introduktion. New York: W.H.Freeman and Company. Rusk, G. (1994). Njutning, näring, kultur. En bok om mat och dryck. Göteborg: Tre böcker. Wood, R.C. (1995). The sociology of the meal. Edinburgh: Edinburgh University Press. Övrig litteratur och aktuella artiklar enligt kursledarens anvisningar Prestationskrav och bedömning: redovisade och godkända övningsuppgifter Tidsläggning: fjärde studieåret
27
Hållbar konsumtion Omfattning: 4 sp Mål: Kursen syftar till studerande uppmärksammar den globala ekonomins prioriteringar och dess följdverkningar för såväl samhällsekonomin, miljön samt individen samt granskar multinationella företag och deras företagsetik. Under kursen ska även studerande begrunda hur han/hon med sin ämneskompetens kan delta i och påverka medborgarsamhället. Innehåll:
Globala handeln och ekonomins betydelse för det privata hushållet Privatkonsumtionens inverkan på miljön Kommersiell påverkan
Litteratur: Andersson, E. (2001). Globaliseringens politiska ekonomi - en introduktion. Lund: Studentlitteratur. Bauman, Z. (2000). Globalisering. Lund: Studentlitteratur. Bergström, S., Skånberg, K. mfl. (1996). Hållbar ekonomi. Om hushållning och ordning i företag och samhälle. Stockholm: Utbildningsradion. Collste, G. (2004). Globalisering och global rättvisa. Lund: Studentlitteratur. Vilby, K. (2001). Den globala resan. Marginalisering och miljöhot. Lund: Studentlitteratur. Övrig litteratur och aktuella artiklar enligt kursledarens anvisningar Prestationskrav och bedömning: aktivt deltagande, redovisade och godkända övningsuppgifter, tentamen Tidsläggning: fjärde studieåret
Sensoriska och estetiska matupplevelser Omfattning: 3 sp Mål: Kursen syftar till att studerande inhämtar kunskaper om sinnenas och estetikens betydelse för mat och måltid samt undersöker hur sinnena påverkar våra matupplevelser. Avsikten med kursen är även att studerande reflekterar hur sensorik och estetik integreras i undervisningen i huslig ekonomi.
28
Innehåll:
Sensorik Estetik SAPERE-metoden Livsmedelskunskap
Litteratur: Korsmeyer, C. (1999). Making sense of Taste. Food and Philosophy. London: Ithaca Cornell University Press. Logue; A. W. (2000). The Psychology of Eating & Drinking. An introduktion. New York: W.H.Freeman and Company. Mat för alla sinnen. Sensorisk träning enligt SAPERE-metoden. (2000). Uppsala: Livsmedelsverket. Meiselman, H. L. (2000). Dimensions of the meal the science, culture, business and art of eating. Gaithersburg: Aspen Publishers. Övrig litteratur och aktuella artiklar enligt kursledarens anvisningar Prestationskrav och bedömning: Tidsläggning: femte studieåret
Hushållets ekosofi Omfattning: 4 sp Mål: Kursen syftar till att studerande stiftar bekantskap med husliga ekonomins uppkomst och utveckling ur ett globalt perspektiv men fördjupar även sina kunskaper om samspelet mellan människan och miljön ur såväl regionalt som globalt perspektiv. Dessutom granskar studerande hur hushållet påverkar den yttre miljön samt observerar relationen mellan människans konsumtion och värderingar. Innehåll:
Människans förhållande till naturen Hushållens miljöpåverkan Husliga ekonomins ekologiska traditioner
Litteratur: Andersson, L. (2000). Naturen och människan. Introduktion till ekologin och miljövården. Uppsala: Hallgren & Fallgren. Bubolz, M.M. & Sonntag, M.S. (1993). Human Ecology Theory. Ingår i Boss, P. & Doherty, R. et al. (Eds.). Sourcebook of Family Theories and Methods: A Contextual Approach. New York: Plenum. Gustavsson, B. (2004). Kunskap i det praktiska. Lund: Studentlitteratur.
29
Haverinen, L. (1996). Arjen hallinta kotitalouden toiminnan tavoitteena. Kotitalouden toiminnan filosofista ja teoreettista tarkastelua. Helsinki: Helsingin yliopiston opettajankoulutuslaitos. Tutkimuksia 164. Sajama,S. (1993). Arkipäivän filosofia. Kertomus ihmisestä tiedon hankkijana ja arvoratkaisujen tekijäna. Helsinki:Kirjaythtymä. Åberg, H. (2000). Sustainable waste management in households - from international policy to everyday practice. Experiences from two Swedish field studies. Göteborg: Acta universitatis gothoburgensis. Övrig litteratur och aktuella artiklar enligt kursledarens anvisningar Prestationskrav och bedömning: aktivt deltagande, redovisade och godkända övningsuppgifter, tentamen eller essä. Tidsläggning: femte studieåret
Hushållsvetenskaplig forskning Omfattning: 7 sp Mål: Kursen syftar till att studerande fördjupar sin kännedom om teorier och begrepp inom vetenskapsområdet och analyserar nationell och internationell forskning inom området såväl ur ett kunskapsteoretiskt som ur ett metodologiskt perspektiv. Studerande värderar även vilken betydelse ämnesforskningen har för läroämnets och samhällets utveckling. Innehåll:
Hushållsvetenskapliga metoder och teorier Nationell och internationell forskning Forskningens betydelse för ämnet Forskning inom hushållsvetenskap och samhällssynpunkt
dess
betydelse ur
Litteratur: Valda delar ur följande verk: Gröhn, T & Palojoki, P. (toim.) (1992). Kotitalouden toiminta tutkimuskohteena. Kotitalousopetusta palvelevan tutkimuksen tarkastelutapoja (Tutkimuksia 13). Helsinki: Helsingin yliopisto, opettajankoulutuslaitos. Nordin, E. (1992). Kunskaper och uppfattningar om maten och dess funktioner i kroppen. Kombinerad enkät- och intervjustudie i grundskolans årskurser 3,6 och 9. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Palojoki, P. (1997). The complexity of Food-related Activities in a Household Context. Study of Finnish Homemakers´ Food Choices
30
and Nutrition Knowledge. Helsinki: Department of Teacher Education. Research Reports 172. Dissertation Pendergast, D. (2001). Virginal Mothers, Groovy Chicks & Blokey Blokes: Re-thinking Home Economics (and) Teaching Bodies. Brisbane: Australian Academic Press. Svederberg, E., Svensson, L. & Kindeberg, T. (red.) (2001). Pedagogik i hälsofrämjande arbete. Lund: Studentlitteratur. Turkki, K. (1999). Kotitalousopetus tienhaarassa. Teknisistä taidoista kohti arjen hallintaa. Helsingin yliopiston kotitalous- ja käsityötieteiden laitoksen julkaisuja 2. Helsinki: Yliopistopaino. Övrig litteratur och aktuella artiklar enligt kursledarens anvisningar Prestationskrav och bedömning: aktivt deltagande, redovisade och godkända övningsuppgifter samt godkänt fördjupningsarbete Tidsläggning: fjärde studieåret
Projekt III Omfattning: 3 sp Mål: Syftet med slutprojektet är att studerande genomför ett samhällsinriktat projekt där studerande framhäver var hans/hennes ämneskompetens kan anlitas på annat sätt än i traditionellt undervisningssyfte. Innehåll: Samhällsinriktad verksamhet inom ämnet huslig ekonomi Prestationskrav och bedömning: godkänd dokumentation och presentation Tidsläggning: femte studieåret
Fördjupade studier i pedagogik (60 sp) Kurskod
670003.9
Kurs
Sp
Kommunikation och grupprocesser
5 sp
Lärarens professionella identitet
5 sp
Fördjupad praktik
5 sp
Inledande av avhandling pro gradu i pedagogik
5 sp
Metodologi och metod
5 sp
Avhandling pro gradu
35 sp
Sida
31
Kommunikation och grupprocesser Omfattning: 5 sp Se kursbeskrivning i klasslärarutbildningens program
Lärarens professionella identitet Omfattning: 5 sp Se kursbeskrivning i klasslärarutbildningens program
Fördjupad praktik Omfattning: 5 sp Tema: UPPVISA OCH PROFILERA Mål: Avsikten med praktikperioden är att studerande tar ansvar för och självständigt planerar och genomför undervisningshelheter där han/hon visar sin handlingsberedskap som lärare. Den studerande utvärderar och bedömer elever utgående från målsättningar och kriterier i gällande läroplan. Dessutom beskriver den studerande i sin slutrapport vad den egna lärarprofessionaliteten innebär. Prestationskrav och bedömning: aktivt deltagande i auskultering, godkända undervisningsövningar samt godkänd praktikrapport och slututvärdering. Tidsläggning: fjärde studieåret
Inledande av avhandling pro gradu i pedagogik Omfattning: 5 sp Se kursbeskrivning i klasslärarutbildningens program
Metodologi och metod Omfattning: 5 sp Se kursbeskrivning i klasslärarutbildningens program
32
Avhandling pro gradu Omfattning: 35 sp Se kursbeskrivning i klasslärarutbildningens program
Studier i språk och kommunikation (5 sp) Kurskod
Kurs
Sp
Skriftlig kommunikation
2 sp
Individuell studieplan
3 sp
Sida
Skriftlig kommunikation Omfattning: 2 sp Se kursbeskrivning i klasslärarutbildningens program
Minplan Omfattning: 3 sp Mål: Syftet med den individuella studieplanen är att den studerande gör sig förtrogen med utbildningsprogrammet i pedagogik med inriktning mot huslig ekonomi och bildar sig en helhetsuppfattning av utbildningsprogrammet samt vilka val- och fördjupningsmöjligheter han eller hon erbjuds. Den studerande gör upp sin egen studieplan som innehåller såväl tids- som innehållsplan för studiernas genomförande som diskuteras med handledare inom utbildningsprogrammet för ämneslärare i huslig ekonomi. Litteratur: i enligt med handledarens anvisningar
Biämnesstudier - forts. (20 sp) Kurskod
Kurs Följande
Sp studiehelheter
kan
godkännas
biämnesstudier: Ett andra undervisningsämne Ett annat universitetsämne Didaktisk ämnesteori Mångvetenskapliga helheter Studier som ger yrkesfärdighet samt praktik
som
20 sp
Sida
