Svar till Skolinspektionen Utbildningsförvaltningen
Upprättad Datum: Förvaltning: Enhet:
2012-10-30 Utbildningsförvaltningen Avdelningen för ekonomi och kvalitet
Innehållsförteckning Uppföljning av Skolinspektionens regelbundna tillsyn av Utbildningsnämnden i Malmö stad ................................................ 3 Bakgrund........................................................................................ 3 Kompletterande uppgifter från Utbildningsnämnden ...................... 3 Heleneholms gymnasieskola ......................................................... 8 Komvux Malmö Södervärn........................................................... 10 Malmö Borgarskola ...................................................................... 11 Malmö latinskola .......................................................................... 13 Bellevue gymnasium .................................................................... 15 Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium .................................. 16 Mediegymnasiet ........................................................................... 18 Agnesfrids gymnasium................................................................. 20 Agnesfrids gymnasium – gymnasiesärskolan .............................. 21 Rönnens Gymnasium................................................................... 22 Universitetsholmens gymnasium ................................................. 24 Norra Sorgenfri gymnasium ......................................................... 27 Pauli gymnasium.......................................................................... 30 Bilagor.......................................................................................... 33
2 │ Utbildningsförvaltningen │ Svar till Skolinspektionen
Uppföljning av Skolinspektionens regelbundna tillsyn av Utbildningsnämnden i Malmö stad Bakgrund Skolinspektionen har genomfört tillsyn av Utbildningsnämnden, Malmö stad, i gymnasieskola och gymnasiesärskola samt kommunens ansvarstagande för vuxenutbildning. Tillsynen gjordes under våren 2011. Skolinspektionen har i beslut den 9 juni 2011 påtalat att åtgärder måste vidtas avseende en rad olika områden. Skolinspektionen begärde att Malmö stad, utbildningsnämnden, senast den 9 december skulle redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits inom ovanstående områden. Kommunen beviljades förlängd svarstid på grund av tidpunkten för sammanträde i utbildningsnämnden. Kommunen har inkommit med redovisning den 30 december 2011 samt med kompletterande handlingar den 27 januari 2012. För att kunna slutföra bedömningen om de vidtagna åtgärderna är tillräckliga krävs att utbildningsnämnden kompletterar sitt svar. Skolinspektionen begär därför följande kompletterande uppgifter, se fortsättning i dokumentet nedan. Efter utbildningsnämndens tidigare svar till Skolinspektionen återstår ett antal kritikpunkter som ska åtgärdas inom organisationen. Skolinspektionen ska ha ett samlat svar från Utbildningsnämnden senast den 16 november 2012. Inför det svaret rapporterar skolorna kontinuerligt in till förvaltningen vilka åtgärder de vidtar för att öka kvaliteten inom de kritikområden skolinspektionen definierat. I följande text redovisas det samlade svaret från Utbildningsnämnden utifrån skolornas redovisningar. Varje svar inleds med Skolinspektionens kritikpunkt och vad de efterfrågar i svaret. Kompletterande uppgifter från Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden ger inte alla elever möjlighet att nå minst grundläggande behörighet Skolinspektionen önskar att få ta del av en redovisning hur man utvecklat det nya kvalitetssystemet som enligt nämndens svar ska innebära att skolorna mer fokuserat arbetar med att analysera styrkor och svagheter samt anpassar undervisningen till varje elevs behov. Utbildningsnämndens svar Utbildningsnämnden har efter kritiken från Skolinspektionen beslutat att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet med hjälp av verktyget Qualis, ett kvalitetssäkringsverktyg från Q-steps. Qualis bygger på elva kvalitetsområden uppdelade i huvudprocesser och stödprocesser. Huvudprocesserna visar på skolans uppdrag enligt nationella styrdokument och stödprocesserna är stöd för att nå hög kvalitet. Huvudprocesser Trygghet och trivsel Elevens ansvar för eget lärande Arbetssätt och lärarroll Kunskaper och färdigheter Delaktighet
3 │ Utbildningsförvaltningen │ Svar till Skolinspektionen
Stödprocesser Organisation Styrning och ledarskap Kommunikation Kompetens Resursutnyttjande Image Skolan arbetar sig uppåt utifrån en trappmodell för att nå högre kvalitet i de elva kvalitetsområdena, varje steg i trappan är ett steg i kvalitetsutvecklingen. Qualistrappan har sju steg. De metoder som används i Qualis är självvärdering för all personal, enkäter till elever/studerande/föräldrar/personal, skriftlig redovisning, extern granskning (vart tredje år) samt deltagande i nätverk med andra skolor som använder verktyget Qualis, det lärande nätverket. Utbildningsförvaltningen ser självvärderingen som ett bra sätt att utveckla och få struktur på ett systematiskt kvalitetsarbete vilket även innebär att arbeta in ett nytt förhållningssätt. Verktyget tränar upp förmågan att följa upp och analysera åtgärder och resultat. Utbildningsförvaltningen ser positivt på att strukturen för ett systematiskt kvalitetsarbete inkluderar såväl skolledare som lärare och övrig personal. Arbetet påbörjades med utbildning av skolledare, under våren, och ytterligare utbildning kommer att genomföras för att nå en bred förståelse och förankring. Vissa skolor har kommit längre i införandet medan andra precis börjat med självvärdering i arbetslagen men alla enheter är igång. Självvärderingen går till så att alla arbetslag bedömer var på trappan de befinner sig i de elva olika kvalitetsområdena. Kvaliteten är graderad i sju steg och för att nå ett högre steg ska de underliggande stegen vara genomförda till fullo. Skolledningen gör tillsammans en självvärdering och jämför därpå sina svar med lärarlagens. Därefter beskriver skolledningen skriftligen hur man arbetar inom respektive kvalitetsområde samt anger var på kvalitetsstegen skolan befinner sig inom respektive kvalitetsområde. Utifrån detta arbete prioriterar skolan några av de elva kvalitetsområdena att koncentrerat jobba vidare med under året. Dessa motiveras och beskrivs i skolans kvalitetsplan. Uppföljningen av planen görs i kvalitetsdialog med skolans ledning, elevoch personalrepresentant och representanter från huvudmannen via politiker, förvaltningschef samt tjänstepersoner från förvaltningen. En beskrivning av utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete och resultatuppföljning bifogas. I dokumentet går att läsa hur utbildningsnämnden stödjer arbetet genom ett genomarbetat kvalitetshjul. Nämnden sätter prioriteringar genom behov och resultat som framkommit vid kvalitetsdialog, dessa prioriteringar styr även kansliets stödjande funktion genom att arbetet koncentreras på de prioriterade områdena. Varje skola gör egna kvalitetsplaner som följs av kvalitetsrapporter där styrkor och svagheter lyfts fram samt analys av verksamheten och utvecklingen. Eftersom 2012 är startåret för arbetet är varje del förskjuten. Enheternas kvalitetsrapporter ska enligt planen vara färdig i oktober månad men i år är detta en föga rimlig tidsgräns. Istället har utbildningsförvaltningen satt 15 november som deadline för enheternas kvalitetsrapporter. Nedan följer ett exempel på hur de olika stegen i Qualistrappan är uppbyggd inom kvalitetsområdet ”Kunskaper och färdigheter”.
4 │ Utbildningsförvaltningen │ Svar till Skolinspektionen
Steg 1 Skolan har rutiner för att följa upp kunskapsresultaten på individnivå. Skolan har rutiner och metoder för att utreda elevernas behov av stöd. Åtgärdsprogram används för elever i behov av särskilt stöd. Steg 2 Varierade metoder används för att följa upp, mäta och dokumentera elevernas kunskaper och färdigheter. Skolan har en elevhälsa som förebygger och främjar elevernas utveckling mot utbildningsmålen. Skolan har tillgång till specialpedagogisk kompetens. Steg 3 Skolan samlar in, följer upp och analyserar resultat på individ-, grupp- och skolnivå som underlag för förbättringar av utbildningen. Skolan har metoder för att stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever med svårigheter. Steg 4 Skolan har utifrån de nationella styrdokumenten utvecklat metoder för att säkerställa en likvärdig bedömning av kunskaper och färdigheter. Kunskapsresultaten är goda i jämförelse med skolans egna förutsättningar samt skolor i kommunen och riket. Steg 5 Lärare och skolledning följer kontinuerligt upp att eleverna inhämtar fakta, förståelse färdigheter, och förtrogenhet i sitt lärande. Olika perspektiv på hållbar utveckling präglar skolans verksamhet och undervisning. Steg 6 Skolan når goda kunskapsresultat som bibehålls eller förbättras över tid. Skolan har förankrade metoder för att minska andelen elever som ej a) nått lägst kunskapskraven för betyget E i slutförda kurser i årskurs 1 och 2. b) nått lägst grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier (åk 3 läsåret 2012/13). Steg 7 Metoder för att säkerställa en likvärdig bedömning av kunskaper och förmågor utvärderas och utvecklas kontinuerligt med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. Studiehandledning på modersmålet Skolinspektionen vill ta del av en mer konkret redogörelse av vilka åtgärder som har påbörjats eller planeras genomföras samt en beskrivning av hur man från nämnden säkerställa att elever som har behov av studiehandledning på modersmålet får detta behov tillgodosett. Utbildningsnämndens svar Det åvilar ansvarig rektor att vid behov köpa tjänsten från modersmålsenheten i Malmö. En endagsutbildning för rektorer har genomförts i september, med syfte att skolledarna ska ha god kännedom om lagstiftningen och sin roll i beslut kring studiehandledning på modersmål och svenska som andraspråk. Utbildningen anordnades av högskolan i Kristianstad och anpassades efter förvaltningens behov. Utbildningsförvaltningens centrala avdelning för elevhälsa kommer att under november och december genomföra uppföljningar på de kommunala gymnasieskolorna avseende arbetet med elevernas åtgärdsprogram. Studiehandledning på modersmål är en möjlig åtgärd i en elevs åtgärdsprogram vilket följs i detta uppföljningsarbete. 5 │ Utbildningsförvaltningen │ Svar till Skolinspektionen
Elevinflytandet Skolinspektionen vill ta del av vilka konkreta åtgärder som har vidtagits eller som man planerar att vidta samt resultatet av redan vidtagna åtgärder. Skolinspektionen önskar även en mer konkret redogörelse om den utredning av hur arbetet med elevinflytandet kan stärkas och utvecklas och hur goda exempel kan spridas som aviseras i Utbildningsnämndens svar. Utbildningsnämndens svar Malmö stads kommunala gymnasieskolor har en struktur avseende formellt inflytande enligt följande: Elevers intresseorganisation Arbetsmiljöombud Elevskyddsombud Klassråd, programråd, skolråd och elevråd Elevinflytandet är ett ansvarsområde som vid olika tillfällen varit föremål för diskussion i utbildningsnämnden, förvaltningens ledningsgrupp och vid utbildningsdirektörens månadsmöte med samtliga chefer. Utbildningsnämnden beslutade i Kvalitetsplanens prioriterade områden 2012-2013 att lägga till området Elevinflytande – elevdelaktighet. Analys av utbildningsnämndens prioriterade områden sker i nämndens övergripande kvalitetsrapport. Ett nätverk för kvalitetsarbete med skolledare från alla skolor har etablerats under hösten 2012 efter beslut om nytt kvalitetsverktyg. Ett av nätverkets uppdrag är att utreda, inventera goda exempel samt lämna förslag på hur arbetet med elevinflytande kan vidareutvecklas. Skolverkets allmänna råd gällande ”Lärare bör vid planeringen av undervisningen” kommer att vara utgångspunkten i detta arbete. Skolornas arbete med formativ bedömning har inneburit att kompetensutvecklingsinsatser har genomförts med syfte att öka den pedagogiska medvetenheten. Ett medvetet utvecklingsarbete skapar goda förutsättningar för att elevernas delaktighet och måluppfyllelse ska öka. En utbildning i entreprenöriellt lärande för lärare avslutas i oktober 2012. Syftet med utbildningen är att elevernas entreprenöriella förmågor ska stärkas och de utbildade lärarna ska kunna agera som processtödjare på sina skolor. Att stärka självkänslan, förmågan att problematisera, finna lösningar och att aktivt själv se sina egna möjligheter är viktiga förmågor som utvecklar delaktighet och ansvar. Rektorernas ledarskap Skolinspektionen önskar ta del av en mer konkret redogörelse för vilka insatser som görs från förvaltningens sida för att stödja rektorerna i deras ledarskap. Utbildningsnämndens svar Utbildningsförvaltningens kansli bistår med en rad stödfunktioner mot rektorer i organisationen. Exempel på stödfunktioner till våra rektorer följer nedan. Introduktion till nya rektorer under 2011/12. Information och dialog med chefer och skolledare om mål, prioriteringar, förebilder i ledarskapet, organisation, informationsvägar, styrdokument, ekonomi, kvalité. Dessutom handledning i det personliga ledarskapet. Utvecklingsprogrammet Hållbart ledarskap. Utveckling av det personliga och hållbara ledarskapet för individ, arbetsgrupp och verksamhet. Individuellt handledningsstöd och handledningsstöd till ledningsgrupper. Utbildning och handledning i ärliga och empatiska samtal. Stöd och utbildning i arbetsrätt. 6 │ Utbildningsförvaltningen │ Svar till Skolinspektionen
Stöd i rehabiliteringsfrågor och rehabiliteringssamtal. Upparbetande av ett nytt kvalitetssystem inom Utbildningsförvaltningen. I detta har skolledningarna fått stöd i sin egen planering av implementering och utarbetande av strukturer och processer för kvalitetsarbetet. Förvaltningen har deltagit på APT för hela skolor för att hjälpa skolledningarna med att skapa förståelse för varför det är angeläget med ett kvalitetsarbete. Skolor har också fått planerings- och genomförandestöd vid studiedagar. Lathundar har utarbetats för att stödja rektors tänkande för åtgärdsprogram och särskilt stöd men också för hur man ska agera vid kränkningar. Sammanfattningar, det vi kallar tranformerad forskning, av aktuella forskningsrapporter, avhandlingar och vetenskapliga böcker inom skolområdet utarbetas för att förenkla för rektorerna att arbeta på vetenskaplig grund. Samarbete med Alperton Community School i London har påbörjats som bl.a. syftar till att rektors kompetens att analysera och utveckla undervisningen ska stärkas.
Arbetsplatsförlagd utbildning Skolinspektionen önskar få en redogörelse av hur man från nämndens sida följer upp kvaliteten i den arbetsplatsförlagda utbildningen. Utbildningsnämndens svar I kvalitetsdialogen kommer skolornas kvalitetsarbete med arbetsplatsförlagd utbildning att vara en del av dagordningen. Kvalitetsdialogerna kommer att äga rum i december och januari. Rapport från dessa möten sammanställs och presenteras för utbildningsnämnden.
7 │ Utbildningsförvaltningen │ Svar till Skolinspektionen
Heleneholms gymnasieskola Skolan har fått en ny rektor 1 augusti 2012. Skolinspektionen har i uppföljningsbeslut 14 maj 2012 begärt förtydligande och redovisning på vissa av kritikpunkterna. Det gäller vad de tidigare redovisade åtgärderna har lett till för resultat. Rektor kan konstatera att flera av skolans tidigare redovisade åtgärder inte är genomförda. Skolan ger inte alla elever möjlighet att nå lägst grundläggande behörighet för universitets- och högskolestudier. Skolinspektionen önskar få en redogörelse av vad de redovisade åtgärderna har lett till för resultat. Utbildningsnämndens svar Specialpedagogerna har sedan hösten 2012 fått förändrade arbetsuppgifter, att genomföra pedagogiska utredningar, upprätta förslag till åtgärdsprogram, ge råd och stöd till lärare samt ge särskilt stöd till grupper av elever/enskilda elever. Under läsåret genomförs kompetensutveckling kring bedömning och betygssättning samt utvecklingsarbete kring språkutvecklande arbetssätt. Lärare på barn- och fritidsprogrammet ges kompetensutveckling kring digitala verktyg. Skolan har köpt programvara som gynnar elever med läs- och skrivsvårigheter. Programmen kan även användas av alla elever. Elever ges möjlighet att spela in lektioner, ta del av anteckningar och fotografera tavlan. Verksamheten med elevassistenter som bistår som anteckningshjälp och/eller som extra resurs för enskilda elever kvarstår. För elever med läs- och skrivsvårigheter och för elever med funktionsnedsättning underlättar specialpedagogerna för undervisande lärare genom att gå igenom de kompensatoriska hjälpmedlen samt informera läraren om de hinder som funktionsnedsättningen kan ge för lärandet och hur läraren och eleven kan kompensera för dessa hinder. Rektor har, tillsammans med andra rektorer för gymnasieskolor i Malmö, deltagit i pilotutbildning som Specialpedagogiska skolmyndigheten har genomfört. Specialpedagogerna deltar i Malmö stads nätverk för specialpedagoger. Rektor träffar specialpedagogerna regelbundet. Rektor vill även lyfta fram skolans arbete med nya rutiner för pedagogisk kartläggning och upprättande och uppföljning av åtgärdsprogram. Med korrekta åtgärdsprogram kan det särskilda stödet göras effektivt. På Heleneholms gymnasium gäller från och med läsåret 2012/13 att det är rektor som fattar beslut om särskilt stöd och som beslutar om åtgärdsprogrammet. Uppgiften är alltså inte delegerad till respektive biträdande rektor eller någon annan medarbetare. Detta för att samordna skolans arbete med åtgärdsprogram och särskilt stöd. Uppföljning av det särskilda stödet skrivs in i åtgärdsprogrammen. Specialpedagogerna ansvarar för att uppföljningen görs. Rektor ansvarar för att utvärdera insatserna. Det görs vid läsårets slut. Uppnådda resultat, graden av deltagande i särskilt stöd utanför ordinarie undervisningsgrupp samt lärares uppfattning kring insatsernas betydelse bildar stommen i den utvärderingen. Uppföljning och utvärdering av särskilt stöd måste ske genom att man jämför med vad insatserna syftade till. Kvaliteten på den pedagogiska kartläggningen och åtgärdsprogrammen är viktig. Rektor är beroende av att de pedagogiska kartläggningar som lärarna gör innehåller användbar information. Lärarna måste göra en adekvat bedömning av elevens behov. Första steget i att säkerställa det är att utveckla lärarnas arbete med bedömning och betygssättning. Inspektionen genomfördes under läsåret 2010/11. Tillgänglig statistik visar att resultaten inte har förbättrats. Det är viktigt att notera att det är tre års studier för eleverna som utgör grund för måttet behörighet högskolestudier. I och med läsåret 2011/12 infördes den nya gymnasieskolan, vilket gör att det inte går att göra jämförelser på kursnivå. Kursbetyg för elever i år 1 läsåret 2011/12 kan jämföras med kursbetyg för elever i år 1 läsåret 2012/13, dock inte nu eftersom 8 │ Utbildningsförvaltningen │ Svar till Skolinspektionen
kursbetygen för innevarande läsår inte sätts förrän vid läsårets slut (med enstaka undantag som Matematik 1c på naturvetenskapsprogrammet). Rektor tar inte i tillräcklig omfattning det övergripande ansvaret som pedagogisk ledare för skolans utveckling i pedagogiska frågor. Skolinspektionen önskar ta del av en mer konkret redogörelse för vilka insatser som har gjorts/görs. Utbildningsnämndens svar Rektor har angett sex prioriterade områden för arbetet läsåret 2012/13. Tre av dem har med skolans utveckling i pedagogiska frågor att göra - lärares dokumentation, arbetet med åtgärdsprogram och särskilt stöd samt Skolverkets allmänna råd om bedömning och betygssättning i gymnasieskolan. Till detta kommer att rektor har initierat kompetensutveckling kring likabehandlingsarbete, genuspilotutbildning för lärare, kompetensutveckling för lärare som kombinerar entreprenöriellt lärande med lärande för hållbar utveckling (INDEX: Design to improve life) samt tillsammans med lärare i svenska som andraspråk ansökt om särskilda projektpengar för att utveckla skolans arbete med språkutvecklande arbetssätt. Det senare har nyligen blivit beviljat. Rektor och biträdande rektorer genomför nu lektionsbesök samt medarbetarsamtal med alla lärare, bedömning och betygssättning kommer särskilt att uppmärksammas. Rektor och biträdande rektorer genomför arbetsplatsträffar med utrymme för samtal om pedagogiska frågor, likabehandlingsarbete, bedömning och betygssättning är i fokus. Arbetsplatsträffarna leds av rektor. Lärare med särskilt områdesansvar, de sk studieledarna ansvarar för samordning av ämnesspecifika frågor. Samtliga elever i behov av studiehandledning på modersmålet erbjuds inte detta. Skolinspektionen önskar en mer utvecklad beskrivning av vilka åtgärder skolan vidtar för att säkerställa att elever i behov av studiehandledning på modersmålet får detta behov tillgodosett. Utbildningsnämndens svar Rektor har, tillsammans med andra rektorer på gymnasieskolorna i Malmö, deltagit i en utbildningsdag angående modersmål, svenska som andraspråk och studiehandledning. Alla elever på Heleneholms gymnasium har fått en fråga från rektor om de anser att de är i behov av studiehandledning. Berörda elevers lärare gör en bedömning av behovet. Hela underlaget gås sedan igenom av specialpedagogerna. Därefter beslutar rektor och beställer studiehandledning för respektive elev från Malmö stads modersmålsenhet. Denna hantering pågår just nu och ska vara klar senast 1 november 2012.
9 │ Utbildningsförvaltningen │ Svar till Skolinspektionen
Komvux Malmö Södervärn Undervisningen anpassas inte i tillräcklig utsträckning efter studerandes behov, förutsättningar och erfarenheter. Kursplanernas mål och betygskriterier tydliggörs inte alltid för de studerande. Studerande ges inte i tillräckliga möjligheter till inflytande över utbildningens innehåll och arbetsformer. Skolinspektionen önskar få en redovisning av hur man inom ramen för verksamhetens systematiska kvalitetsarbete följer upp att vidtagna åtgärder leder till önskat resultat. Utbildningsnämndens svar På gruppnivå har lärarna regelbundna utvärderingar med eleverna om kursmål och hur långt respektive elev har nått. Utvärderingar görs både individuellt och i grupp. Denna information ingår i diskussioner som förs mellan rektor och lärare i medarbetar- och lönesamtal, samt på arbetsplatsträffar. Inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet följs även utveckling och resultat av vidtagna åtgärder via elevenkäter och via samtal med elever i samband med lektionsbesök.
10 │ Utbildningsförvaltningen │ Svar till Skolinspektionen
Malmö Borgarskola Kursplanernas mål och betygskriterier tydliggörs inte alltid för eleverna. Skolinspektionen önskar få en redovisning av hur man inom ramen för skolans systematiska kvalitetsarbete följer upp att vidtagna åtgärder leder till önskat resultat. Utbildningsnämndens svar Under läsåret 11/12 har skolans rektorer i samband med lektionsbesök fokuserat på lärarnas förmåga att anpassa lektionerna till program och kursmål genom frågeställningar om ”koppling till program och kursmål samt mål med och uppbyggnad av lektionen”. Lektionsbesöken och frågeställningarna har diskuterats vid efterföljande samtal och medarbetarsamtal. Ett omfattande kompetensutvecklingsarbete har initierats för att stärka och ge spridning åt formativ bedömning. Arbetet startades i samordnargruppen, bestående av femton lärare som leder pedagogiska lärarlag, i vilka alla skolans lärare är organiserade. Med detta arbete som grund har skolan för läsår 12/13 formativ bedömning som ett av skolans prioriterade områden. Den formativa bedömningen ska vara en bedömning för lärande som syftar till att klargöra målet för arbetet i kurserna, ge en dialog med eleven om var hon/han befinner sig i förhållande till målet och samtal med eleven om hur denne ska arbeta för att krympa avståndet mellan sitt nuvarande läge och målet. Genom en förändrad lärmiljö med formativ bedömning som ett naturligt arbetssätt kommer kursplanernas mål och betygskriterier diskuteras löpande under kurserna. Arbetet med formativ bedömning inleddes under läsår 11/12. All personal tog del av en föreläsning av Christian Lundahl. För att arbetet med formativ bedömning verkligen skulle ta fart ute i organisationen valdes följande arbetsmodell:
Skolledningen och ämnessamordnarna genomförde en halvdagskonferens den 27 april 2012. Under konferensen togs frågor fram som sedan legat till grund för diskussioner i ämnesgrupperna. Detta arbete följdes upp vid ämneskonferens den 18 juni 2012. Ämnesgrupperna arbetar under innevarande läsår kring formativ bedömning. Arbetet utgår från Skolverkets allmänna råd om bedömning och betygssättning i gymnasieskolan. I samband med detta arbete diskuteras även elevernas möjligheter till inflytande över utbildningens innehåll och arbetsformer. Samordnarna återkopplar därefter till rektorerna. Bokseminarium genomförs under läsåret. Gemensam läsning för undervisande personal och skolledning. Böckerna diskuteras därefter i seminarium, mars månad 2013. Auskultationer genomförs. Varje lärare gör under läsåret ett lektionsbesök hos en kollega. Formen för auskultationen bestäms av ämneslagen. Syftet med besöket är att ta del av hur kollegan arbetar med formativ bedömning. Lektionsbesöket ska vara genomfört senast den 31 mars 2013. Därefter genomförs seminarium där erfarenheter från lektionsbesöken diskuteras och sprids. Från och med läsår 12/13 har alla elever på skolan en bärbar dator och det pågår en process som syftar till att datorn ska vara ett pedagogsikt hjälpmedel som lyfter undervisningsnivån och är ett redskap i arbetet med den formativa bedömningen.
Uppföljningen sker genom: Lektionsbesök Medarbetarsamtal Utvärdering i ämnesgrupper som återkopplas till rektor genom samordnarna Klassråd 11 │ Utbildningsförvaltningen │ Svar till Skolinspektionen
Diskussioner med elever i programråd (MIG-råd/Malmö idrottsgymnasium, NAråd/Naturvetenskapsprogrammet, SA-råd/Samhällsvetenskapsprogrammet, EKråd/Ekonomiprogrammet och IB-råd/International Baccalaureate) Elevenkäter
Eleverna ges inte tillräckliga möjligheter till inflytande över utbildningens innehåll och arbetsformer. Skolinspektionen önskar få en redogörelse av vilka konkreta åtgärder som har vidtagits för att öka eleverna inflytande över utbildningens innehåll och arbetsformer. Skolinspektionen önskar vidare få en redovisning av hur man inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet följer upp att vidtagna åtgärder leder till önskat resultat. Utbildningsnämndens svar Under vårterminen 2012 har en skolenkät genomförts för att få en nulägesanalys av hur skolans elever upplever möjligheterna till inflytande över utbildningens innehåll och arbetsformer. Alla lärare har tagit del av resultaten av enkäten och ämnesgrupperna diskuterar elevernas möjligheter till inflytande över utbildningens innehåll och arbetsformer med utgångspunkt från resultaten av skolenkäten. Resultaten har också diskuterats i klassråd och i MIG-rådet (Malmö idrottsgymnasium). Enkät ska genomföras årligen för att följa utvecklingen. Vid medarbetarsamtal kommer frågorna att diskuteras och vid rektors lektionsbesök är de i fokus. För varje klass finns det ett klassråd som består av samtliga elever i klassen. Klassråd ska hållas minst två gånger per termin. Protokoll ska föras och följande två punkter ska alltid finnas med på dagordningen: Trivsel i klassen och på skolan – ordning och reda Elevinflytande – förslag till förändringar/förbättringar inom olika områden. Mentor har i uppgift att se till att klassrådet fungerar. Kopia av protokoll ska lämnas till rektor. Ett pilotprojekt med syfte att stärka elevdemokratin har under läsåret 11/12 startats för skolans idrottsklasser. Vid tre tillfällen per läsår kallar rektor en elevrepresentant per klass till ett MIG-råd. Här diskuteras sådant som tagits upp i klassråden och därmed sker diskussioner på en aggregerad nivå. Minnesanteckningar förs och dessa diskuteras sedan vid nästa klassråd. Under innevarande läsår bildas råd för alla program med MIG-rådet som förebild. Skolans elevkår har startat ett påverkansutskott. Utskottet har tillsammans med skolledningen startat ett utbyte med en dansk gymnasieskola som ligger i framkant beträffande arbete med skoldemokrati. Första mötet genomfördes den 10 oktober 2012. Uppföjning sker genom: Skolenkäter Klassråd Diskussioner med elever i programråd (MIG-råd/Malmö idrottsgymnasium, NA-råd/ Naturvetenskapsprogrammet, SA-råd/Samhällsvetenskapsprogrammet, EK-råd/ Ekonomiprogrammet och IB-råd/International Baccalaureate) Påverkansutskottet har löpande möte med skolledningen Medarbetarsamtal Lektionsbesök
12 │ Utbildningsförvaltningen │ Svar till Skolinspektionen
Malmö latinskola Malmö latinskola är en skola under utfasning, sommaren 2013 går de sista treorna ut, 4 klasser. Ett stort arbete läggs ner för att kvarvarande elever skall känna att de får den bästa av utbildningar. Skolan klargör inte i tillräcklig utsträckning utbildningens mål för eleverna. Eleverna ges inte i tillräcklig utsträckning möjlighet till inflytande över utbildningens innehåll och arbetsformer. Skolinspektionen önskar få en redovisning av hur man inom ramen för skolans systematiska kvalitetsarbete följer upp att vidtagna åtgärder leder till önskat resultat. Utbildningsnämndens svar Inför skolstarten 11/12 informerades samtlig personal om resultatet från Skolinspektionens besök. Personalen fick information om att frågorna skulle beröras under medarbetarsamtalen. Vid medarbetarsamtalen redogjorde samtliga lärare hur de arbetar med frågorna. Skolan har omarbetat det material som ligger till grund för mentorns utvecklingssamtal. Pilsystemet som var svårt att förstå av elever togs bort. Detta har bidragit till en bättre dialog mellan elev och mentor. Kompetensutvecklingsinsatserna det här året har bl a handlat om formativ bedömning. Lärarna får input på tre plan; genom kompetensutveckling för samtliga lärare i Malmö stad, genom insatser för Nya Latin och internt på ämneskonferenser och pedagogiska caféer på latinskolan. I lärarnas årliga utvärdering visas flera exempel på ett systematiskt arbete med elevinflytande och formativ bedömning. Under våren har vi haft flera pedagogiska caféer där lärarna delat med sig av sina erfarenheter. Formativ bedömning en viktig faktor, när mål och kriterier klargörs för eleverna och de får en professionell återkoppling på vad de åstadkommer ökar känslan av att kunna påverka sin studiesituation. Skolledningen har under året läst ”Lusten att förstå” av Peter Gärdenfors för att, utifrån aktuell kognitionsforskning, skapa en gemensam bild av vad det är som gör elever motiverade. Inom ramen för en förvaltningsövergripande föreläsningsserie har hela skolan fått mycket input (bl a av Peter Gärdenfors) när det gäller att tillvara elevernas drivkrafter och möjligheter att påverka sin utbildning. Vid klassråd som är schemalagt en gång per månad är en av frågorna på dagordningen ”Klassens synpunkter på inflytande över utbildningens innehåll och arbetsformer”. Protokollen lämnas in till skolans rektorer som bl.a. följer upp dem med goda exempel som diskuteras i lärarlagen och på klasskonferenserna. Eventuella synpunkter från klassrådet diskuteras även på klasskonferensen. Eleverna har tagit upp allt ifrån att språket i klassrummet är för svårt till att man som elev vill ha mer inflytande. Rektorerna kommer under hösten att systematiskt besöka samtliga lärare med fokus på bl a elevinflytande. Uppföljning av bägge kritikpunkterna: Lärarnas årliga utvärdering (juni 2012, juni 2013) Klassrumsbesök Elevenkäter (vårterminen 2013) Klassråd (1 gång/månad) Klasskonferenser (1 gång/månad)
13 │ Utbildningsförvaltningen │ Svar till Skolinspektionen
Skolan har inte tillräckligt höga förväntningar på eleverna på alla program. Skolinspektionen önskar få en redogörelse av vilka konkreta åtgärder som har vidtagits samt en redovisning av hur man inom ramen för skolans systematiska kvalitetsarbete följer upp att vidtagna åtgärder leder till önskat resultat. Utbildningsnämndens svar Som en åtgärd i att stärka skolans förväntningar på den enskilde eleven har skolan genomfört klasskonferenser en gång i månaden per klass. På klasskonferensen medverkar samtliga undervisande lärare och elevvårdsteamet. Klasskonferensen följer en fast dagordning där bland annat följande punkter finns med; Behov hos enskilda elever Insatser för att stärka elevernas möjligheter att lyckas Elever aktuella för åtgärdsprogram. Skolan har också en stor satsning på språkutveckling i samtliga kurser då vi är övertygade om att det är en av nycklarna till framgång i studierna och i livet för skolans elever. Arbetet i olika grupper ledda av processtödjare kommer att dokumenteras och utvärderas. Malmö latinskola arbetar med att ge elever den hjälp de behöver på följande sätt: 1. Inför ht -12 ändrar vi organisationen för att hitta ett bättre system för att fånga upp elever väldigt tidigt (klasskonferenser, se ovan). 2. Studieverkstad, bemannad hela skoldagen med möjlighet till hjälp i både matematik, engelska och so. 3. Repetitionskurser för elever som inte klarat målen. 4. En specialpedagog som handleder elever och lärare och arbetar strategiskt kring elever med dyslexi. 5. Arbetet med elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, SP-F, utvecklas ständigt för att ännu bättre anpassa undervisningen utifrån förutsättningarna för varje enskild elev. 6. Arbete med att utveckla och variera undervisningen genom t ex INDEX, entreprenöriellt lärande, ämnesövergripande projekt, digitalt lärande, workshops för lärare, pedagogiska caféer med mera. 7. Satsning på ett systematiskt språkutvecklingsarbete. Uppföljnings tillfällen: Jämförande betygsstatistik (juni 2012, juni 2013) Analys av de nationella proven (juni 2012, juni 2013) Elevenkäter (vårterminen 2013) Lärarnas egen utvärdering (juni 2012, juni 2013) Medarbetarsamtal (januari 2013)
14 │ Utbildningsförvaltningen │ Svar till Skolinspektionen
Bellevue gymnasium Kursplanernas mål och betygskriterier tydliggörs inte alltid för eleverna. Eleverna ges inte tillräckliga möjligheter till inflytande över utbildningens innehåll och arbetsformer. Skolinspektionen önskar få en redovisning av hur man inom ramen för skolans systematiska kvalitetsarbete följer upp att vidtagna åtgärder leder till önskat resultat. Utbildningsnämndens svar Varje kursplanemål har konkretiserats och presenterats för elev och vårdnadshavare. Kursutvärderingarna visar att eleverna har kunskap om kursmålen. Rektor analyserar och följer upp kursutvärderingarna i samtal med pedagogerna. Inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet följer rektor upp och analyserar de samlade kunskapsresultaten utifrån insatser och vidtagna åtgärder, på skolnivå, på arbetslagsnivå, på ämnesnivå och på individnivå. Rektors verksamhetsbesök syftar till att följa upp lärares undervisning för att säkerställa att eleverna ges tillräckligt inflytande över utbildningens innehåll och arbetsformer. Uppföljning varje månad av elevens studieplan och elevens progression för att utvärdera insatser och eventuellt vidta åtgärder. Studiehandledning ges inte till alla som behöver det. Skolinspektionen önskar få en redogörelse av vilka konkreta insatser skolan själv gör för att säkerställa att elever i behov av studiehandledning på modersmålet får detta tillgodosett. Utbildningsnämndens svar Skolan har anställt personal som kan ge stöd för de elever som har arabiska som modersmål. När det gäller övriga språk säkerställs detta genom modersmålsenheten.
15 │ Utbildningsförvaltningen │ Svar till Skolinspektionen
Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium Alla som arbetar på skolan har inte höga och tydliggjorda förväntningar på elevernas förmåga. Skolinspektionen önskar få en mer konkret beskrivning av de åtgärder som påbörjats under innevarande läsår och som beskrivs i skolans svar. Skolinspektionen önskar vidare få en redovisning av hur man inom ramen för skolans systematiska kvalitetsarbete följer upp att vidtagna åtgärder leder till önskat resultat. Utbildningsnämndens svar Generella åtgärder genomförda på Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium (FJG): o Förtydliga kursmål och betygskriterier. Pedagogerna har ansvarat för att förklara och tydliggöra målen under kursens gång, samt förklara hur bedömning sker. o Ämnesgrupperna har konkretiserat kursmål och kurskriterier i matrisform. o Samarbete, samsyn och ämnesövergripande projekt har initierats i/mellan arbetslagen. o Förväntningar på eleverna: Rektor har skapat pedagogiska forum för att ha en fördjupad dialog kring höga och tydliggjorda förväntningar. Rektor lyfter också i medarbetarsamtal frågan om hur läraren förmedlar höga och tydliggjorda förväntningar på elevens förmåga. o Samtlig personal har med rektors hjälp analyserat forskningsunderlag och applicerat rönen på den egna verksamheten som helhet, samt den undervisning som varje enskild pedagog bedriver. o Facklitteratur som studerats av medarbetare och som rektor har följt upp o Johan Hattie: ”Visible learning” o Christian Lundahl: ”Bedömning för lärande” o Christin Bie: ”Lilla reflektionsboken” o Skolinspektionsrapporter o Samtliga rektorer har genomgått, eller genomgår, statlig rektorsutbildning. o FJG:s specialpedagoger arbetar kraftfullt för att stötta och hjälpa samt främja elevernas inlärning. Pedagogerna har tillgång till specialpedagogisk handledning. o Undervisning och arbete präglas i grunden av en formativ bedömningsprocess. Vissa enheter använder sig av individuell utvecklingsplan eller elevportfolio för att tydliggöra elevens progression och som ett redskap för formativ bedömning/lärande. Skolans dialogiska klassrum, där samtalen förs i klassrummen, bidrar till ett reflektivt arbetssätt och aktivitet i undervisningen; reflektion och aktivitet som utgår från eleverna själva. Resultatet av ovanstående är att: o lärarna har blivit mer samstämmiga i sin bedömning o lärarna sorterar i större utsträckning bort ovidkommande faktorer i bedömningen och fokuserar bättre på de element som ska ingå i bedömningen, o det har blivit lättare för lärarna att ge feedback och konkreta förslag på vad som kan utvecklas o eleverna använder IUP/elevportfolio som verktyg för självbedömning, för konkretisering av kurserna och som incitament för egen aktivitet. o varje elev konkretiserar, tillsammans med ansvarig pedagog, sin utveckling. Detta har gjort att det är enklare för eleven att ta ansvar för studierna. o mentorstiden har fyllts med centralt innehåll. Rektor har tillsammans med en arbetsgrupp upprättat ett program för hur mentorstiden, förutom sedvanlig information, ska användas.
16 │ Utbildningsförvaltningen │ Svar till Skolinspektionen
Generell uppföljning inom ramen för skolans systematiska kvalitetsarbete gällande Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium: o Rektorerna på FJG utvärderar tillsammans med personal förutvarande läsår, och i kvalitetsrapporten diskuterar och analyserar man om och hur man har uppnått målen i arbetsplanen, vilka mål som inte har uppnåtts och orsaker till detta samt vilka förbättringsområden som ska uppmärksammas i därefter kommande kvalitetsplan. I detta arbete analyseras bl.a. följande Antagningsstatistik Added value Trivselenkäter (för eleverna) Könsfördelning (på skolan och mellan olika utbildningar) Lärartäthet/Lärarbehörighet Medarbetarenkäter Studieavbrott Åtgärdsprogram Antal avhopp från skolans olika utbildningar (ev. orsak och ny sysselsättning analyseras) Meritvärden på avgångsbetygen Ekonomiska nyckeltal o Siffrorna analyseras och jämförs med andra liknande verksamheter och skolor. o Under ht-12 började FJG att arbeta med kvalitetssystemet Qualis, med målet att bli certifierade. Rektorerna på FJG gör verksamhetsbesök under lektioner vari rektor synar undervisningen och kommunicerar med eleverna. Verksamhetsbesöken följs upp av diskussioner med berörd lärare om vad som behöver förbättras och vilket yttre stöd läraren behöver. Föreslagna förändringar har följts upp vid kommande lektionsbesök och det har varit tydligt utifrån en pedagogisk ledares horisont att det pedagogiska samtalet lett till positiva förändringar och tydligare förväntningar relativt elevens prestationer. Ämnet berörs naturligtvis även på medarbetarsamtalen.
17 │ Utbildningsförvaltningen │ Svar till Skolinspektionen
Mediegymnasiet Skolan ger inte alla elever möjlighet att nå lägst grundläggande behörighet för universitets, högskole- eller yrkeshögskolestudier. Skolinspektionen önskar få en konkret redogörelse av vilka insatser som görs eller har gjorts. Utbildningsnämndens svar Alla lärarna arbetar med att stödja eleven till framgång i sina studier. Skolan arbetar ständigt med att utveckla det pedagogiska arbetet för att hjälpa eleven att nå målen för utbildningen. Ett verktyg är formativ bedömning där man arbetar med elevens utveckling. Skolan arbetar också med matriser för att säkerställa att eleverna når alla målen i kurserna. Från och med läsåret 2012/2013 har en ny organisation och arbetsordning införts. Elevhälsan och skolledningen träffar arbetslagen varannan vecka för att diskutera elevernas studiesituation. Dagen efter överlägger gruppen (elevhälsan och skolledningen) vilka åtgärder som bör göras. Rektorn har inte sett till att det omfattande pedagogiska förändringsarbetet som införts har utvärderats utifrån uppdraget om att nå de nationella målen Av skolans svar framgår att de under höstterminen 2011 ska tillsättas en grupp som ska arbeta med utvärderingen av skolans arbetsform. Skolinspektionen önskar få en redovisning av arbetet med utvärderingen och, om möjligt, en redovisning av utvärderingens resultat. Utbildningsnämndens svar Skolan har genomfört en utvärdering (i enkätform) där både lärare och elever deltog. En sammanställning och analys av detta resultat kommer att genomföras under läsåret. Skolans betygskatalog förs inte på ett sätt som motsvarar författningarnas krav. Skolinspektionen önskar få en redogörelse av vilka konkreta åtgärder som har vidtagits för att se till att skolans betygskatalog förs på ett sätt som motsvarar författningarnas krav. Utbildningsnämndens svar Malmö stad, har idag ett helt nytt elevsystem (uppgifter om eleven, studieplaner, betygshistorik mm) som är anpassad till styrdokumenten. Stora delar av detta infördes till läsårsstarten 2011/12. I och med att elevsystemet, inkl. betygskatalog, etc., är utbytt uppfylls idag författningarnas krav. Rektorn tillser inte att samtliga elever får arbetsplatsförlagd undervisning enligt författningarna. Skolinspektionen önskar få en redogörelse av vilka konkreta åtgärder som vidtagits avseende anskaffandet av APU-platser. Utbildningsnämndens svar Skolan har från och med läsåret 2011/12 infört 2 veckor APU för elever i åk 2. Detta tillsammans med de 13 veckor som eleverna har i åk 3 uppfylls kraven enligt författningarna. Ansvaret, som tidigare fanns på en administrativ tjänst, är nu uppdelat på ett antal lärare som också har ett APUansvar. Dessa lärare besöker även eleverna på sin APU-plats och har kontakt med handledaren. Skolledningen har tagit fram rutiner att kvalitetssäkra de platser elever själva sökt.
18 │ Utbildningsförvaltningen │ Svar till Skolinspektionen
Skolan saknar rutiner för att upptäcka behov av, informera om samt erbjuda studiehandledning på modersmålet. Skolinspektionen önskar ta del av de rutiner och den handlingsplan som skolan i sitt svar anger har tagits fram till läsåret 2011/12. Utbildningsnämndens svar Samtliga elever i årskurs 1 gör i början av höstterminen ett diagnostiskt prov i svenska. Det främsta syftet är att kartlägga elevernas behov av stöd, men också upptäcka ett eventuellt behov av studiehandledning på modersmålet. Därefter matchas eleverna med det stöd de behöver. Rektor deltog på endagsutbildning i september kring studiehandledning på modersmål och svenska som andra språk som utbildningsförvaltningen anordnade.
19 │ Utbildningsförvaltningen │ Svar till Skolinspektionen
Agnesfrids gymnasium Mål och krav klargörs inte i tillräcklig omfattning för föräldrar/vårdnadshavare och elever. Skolinspektionen önskar få en redovisning för hur man inom ramen för skolans systematiska kvalitetsarbete följer upp att vidtagna åtgärder leder till önskat resultat. Utbildningsnämndens svar Agnesfrids gymnasium har en väl utarbetat plan för hur mål och krav klargörs för elever och vårdnadshavare. Planen utgår från följande punkter. o Vårdnadshavare får insyn i elevernas skolgång, Lpf 2.6 o Rättigheter och skyldigheter, Lpf 1.1 o Eleven tar personligt ansvar för sina studier, eleven utövar aktivt inflytande över sin utbildning, elevernas ansvar och inflytande Lpf 2:3, o Relevanta § i Skollagen 5 kap Elevernas studieplaner är ett aktivt dokument som lärare och elever ständigt kommunicerar kring. I studieplanen framgår tydligt vilka kurser som pågår, som ligger i framtiden och också vilka kurser som eleven inte uppnått godkända betyg i. År 1 inleds med ett introduktionssamtal vårdnadshavare – elev – mentor. Elev/vårdnadshavare har då möjlighet att informera om förhållanden som är viktiga att känna till för lyckad skolgång, behov av extra stöd och dyl. Skolan informerar om elevernas rättigheter och skyldigheter. T ex går man tillsammans igenom skolans likabehandlingsplan som finns översatt till åtta språk. Skolan har ett häfte där all viktig information om skolan finns samlad. Detta häfte går man tillsammans igenom vid introduktionssamtalet. Skolan har ett dokument över introduktionssamtalet och utvecklingssamtalen som följer med eleven under åren på Agnesfrids gymnasium. Skola, vårdnadshavare och elev får en sammanställning över hur studieresultat och trivsel utvecklats. De frågor som ska diskuteras ger möjlighet till reflektion och målformuleringar. Eleverna ges inte tillräckliga möjligheter till inflytande över utbildningens innehåll och former. Skolinspektionen önskar få en redovisning för hur man inom ramen för skolans systematiska kvalitetsarbete följer upp att vidtagna åtgärder leder till önskat resultat. Utbildningsnämndens svar o Eleverna får information inför studiernas början, får en väl utformad introduktion i studierna. Lpf 2.6 o Lärare och elever utvärderar undervisningen Lpf 2.3 Lärare och elever utvärderar kontinuerligt undervisningen. Eftersom skolan arbetar med formativ bedömning, målen tydliggörs och eleven får återkoppling. Efter fortsatt utvecklingsarbete arbetar numera samtliga lärare med formativ bedömning. Hela personalen har genomgått utbildning i formativ bedömning. Elev och lärare utvärderar resultat och arbetssätt. Efter varje avslutat kurs utvärderar eleven kursen digitalt. Detta har föregåtts av en muntlig utvärdering. De två utvärderingsformerna ger läraren möjlighet att göra en analys av resultaten. Skolan tillämpar formativ bedömning i samtliga kurser. Vid redovisning av tester och skriftliga prov görs även en summativ bedömning. För att kunna veta om eleverna upplever att de har ett reellt inflytande över utbildningens innehåll och arbetsformer krävs att lärare har en öppen dialog med eleverna. 20 │ Utbildningsförvaltningen │ Svar till Skolinspektionen
Förutom dialog används enkäter. Eleverna har inflytande över olika arbetssätt och utformning (Lpf 2.3). Lärare och elever diskuterar vilka olika arbetssätt och arbetsformer som skall tillämpas. Arbetssätt/Arbetsformer: o grupparbete – pararbete eller enskilt arbete o studiebesök o läxor o tider för redovisning o externa aktörer o i våra verkstäder finns möjlighet till flexibla arbetsformer då varje verkstad är utrustad med en teorisal o skriftliga inlämningsarbeten o skriftliga prov – ett större eller flera mindre
Agnesfrids gymnasium – gymnasiesärskolan Mål och krav klargörs inte i tillräcklig omfattning för föräldrar och elever. Skolinspektionen önskar få en redovisning för hur man inom ramen för skolans systematiska kvalitetsarbete följer upp att vidtagna åtgärder leder till önskat resultat. Utbildningsnämndens svar Skolan arbetar med följande för att följa upp att vidtagna åtgärder leder till önskat resultat: o Portfolio o Formativ bedömning, vilket ger en indikation om eleven är på rätt väg mot uppställda mål o Muntliga redovisningar enskilt och i grupp. Då skolan har en hög personaltäthet finns utrymme till enskilda samtal och diskussioner kring studieresultat o Även skriftliga redovisningar förekommer o Bildar grupper utifrån förmåga vilket betyder att i vissa ämnen det ingår elever från olika år o Utvärderingar elev- lärare, lärare – lärare, vårdnadshavare – lärare o Enkäter o Väl fungerande arbetslag o Kompetent personal: speciallärare – specialpedagog – yrkeslärare – kärnämneslärare – EHT, elevhälsoteam som arbetar tillsammans i verkstäder och lektionssalar samt har en kontinuerlig utvärdering och uppföljning av arbetssätt och resultat. Detta pedagogiska arbetssätt/arbetsformer borgar för att önskat resultat i störta utsträckning uppfylls.
21 │ Utbildningsförvaltningen │ Svar till Skolinspektionen
Rönnens Gymnasium Rektor tar inte fullt ansvar för att verksamheten är fokuserad på elevernas utveckling och lärande. Skolinspektionen önskar få en beskrivning av rektors roll i arbetet. Utbildningsnämndens svar o Kontinuerliga möten mellan rektor och skolans specialpedagog om elevernas utveckling och lärande. o Rektor och skolans arbetslag arbetar under en halvdag i veckan med fokus på innehåll och arbetssätt i syfte att stimulera den enskilde elevens lärande. o Kontinuerligt utvärderar lärarlaget elevens utveckling och behov av stöd. o Rektor genomför kontinuerliga klassrumsbesök. o Uppföljande samtal mellan rektor och undervisande lärare om klassrumssituationen. o Lärarna utvärdera kontinuerligt elevens lärande, använda metoder och utfall. o Elevens resultat utifrån undervisning i kurs relateras till nationellt prov analyseras. Utfallet blir en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Undervisningen är inte i tillräcklig utsträckning anpassad efter elevernas behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Skolinspektionen önskar få en redovisning av hur man inom ramen för skolans systematiska kvalitetsarbete följer upp att vidtagna åtgärder leder till önskat resultat. Skolinspektionen vill vidare få en mer konkret beskrivning av hur skolan arbetar för att ge eleverna som lätt når kunskapskraven som minst ska uppnås ledning och stimulans att nå längre i sin kunskapsutveckling. Utbildningsnämndens svar o Undervisningen utvärderas genom enkäter kontinuerligt under läsåret samt i samband med att en kurs är avslutad. o I slutet av varje läsår analyseras varje elevs kunskapsutveckling och vilka behov av förändringar i undervisningen som föreligger. o Arbetslagen jämför också elevens antagningspoäng till gymnasiet och med gymnasiebetygen för att följa elevernas progression. Skolan kan konstatera att eleverna följer en positiv utveckling beträffande lärande och kunskapsinhämtning i jämförelse med studieresultatet på grundskolan. Skolan har också funnit genom analyser att eleverna stimuleras ytterligare genom följande insatser: o Skoltävlingar i vilka alla ges möjlighet att tävla med fokus på Yrkes-SM och liknande tävlingar. o Kontinuerliga coachande samtal mellan lärare och elev. o Skolan inför möjligheten till stödundervisning för alla elever. o Individuell planering för elever som önskar läsa kurs i ett högre tempo. o Arbetslagen arbetar med att ta fram matriser för formativ bedömning i samtliga ämnen. Arbetet kommer att utvärderas under innevarande läsår. Eleverna ges inte möjlighet till inflytande över utbildningens innehåll och former. Skolinspektionen önskar få en redogörelse av vilka konkreta åtgärder som har vidtagits på lärarnivå, utöver att personalen ges feedback efter samtal mellan rektor och elever, för att öka elevernas inflytande över utbildningens innehåll och arbetsformer. Skolinspektionen önskar vidare få en redovisning av hur man inom ramen för skolans systematiska kvalitetsarbete följer upp att vidtagna åtgärder leder till önskat resultat. 22 │ Utbildningsförvaltningen │ Svar till Skolinspektionen
Utbildningsnämndens svar o Mentorerna har uppdraget att kontinuerligt aktualisera utbildningens innehåll och arbetsformer för sina elever. o Skolans arbetslag arbetar med att prova olika metoder i syfte att skapa engagemang bland skolans elever för innehåll och arbetsformer i undervisningen. o Skolan har inlett en process i syfte att få alla lärare att arbeta med formativ bedömning. Av genomförda enkäter ht-12, framgår det att 64 % av skolans elever att de helt eller till stor del instämmer i att de får vara med och planera sitt skolarbete. Om vi tar med elever som instämmer till viss del blir resultatet 86 %. Skolans ledning och personal arbetar nu med att ta fram åtgärder så att fler av skolans elever ska uppleva delaktighet i undervisningens innehåll och arbetsformer. Rektor tar inte i sitt dagliga arbete tillräckligt ansvar för att verksamheten i skolan är fokuserad på elevens utveckling och lärande (gymnasiesärskolan). Skolinspektionen önskar ta del av den beskrivning av hur arbetet i gymnasiesärskolan ska genomföras som skolan i sitt svar anger ska tas fram. Vidare vill Skolinspektionen ta del av det introduktionsmaterial för nyanställda som skolan i sitt svar anger ska arbetas fram. Utbildningsnämndens svar o Genom förändring av tjänstefördelningen får varje undervisande lärare mer tid med eleven. o I syfte att utveckla det pedagogiska arbetet samarbetar utbildningens lärare med lärare på annan gymnasiesärskola. o Varje elev har numera tillgång till egen dator vilket ger tillträde till specialutformad itpedagogik. o Rektor leder arbetslagens arbete och i arbetslaget utvärderas och analyseras varje elevs utveckling och lärande. o Arbetet med att ta fram introduktionsmaterial för nyanställda är pågående men inte slutfört och kan därför ännu inte redovisas. Eleverna får inte tillräcklig information om målen för utbildningen (gymnasiesärskolan). Skolinspektionen önskar få en redovisning av hur man inom ramen för skolans systematiska kvalitetsarbete följer upp att vidtagna åtgärder leder till önskat resultat. Utbildningsnämndens svar o Informationen till vårdnadshavare har tydliggjorts avseende programmål, kursmål, kursinnehåll, förväntningar och hur utvärdering sker vid elevens antagning till gymnasiesärskolan. o Inför varje kursstart bearbetar mentor och undervisande lärare, kursmål, innehåll och förväntningar på eleven. o Inom ramen för lärarlaget analyseras och bearbetas kursmål och kursinnehåll och undervisningen planeras utifrån elevens förutsättningar och behov. o Elevens kunskapsutveckling redovisas nu av undervisande lärare i en kunskapsdatabas. o Uppföljning av elevens studieutveckling sker vid mitterminskonferens.
23 │ Utbildningsförvaltningen │ Svar till Skolinspektionen
Universitetsholmens gymnasium Skolan klargör inte i tillräcklig utsträckning utbildningens mål för eleverna och undervisningen utgår och omfattar inte heller i tillräcklig utsträckning programmålens och kursplanernas krav. Skolinspektionen önskar få en redovisning av hur man inom ramen för skolans systematiska kvalitetsarbete följer upp att vidtagna åtgärder leder till önskat resultat. Utbildningsnämndens svar o Eleverna har tillgång till programmål, kursplan, kursmål, betygskriterier och lektionsplanering på PedNet. (PedNet Malmö stads pedagogiska intranät) o Inför varje kursstart arbetar lärare och elever med ovanstående i syfte att tydliggöra och skapa en medvetenhet om skolans förväntningar och en delaktighet i kursplaneringen. o Skolledningen följer upp elevernas och lärarens arbete kring mål, kursplaner och kursplanering genom feedback på PedNet och genom en kontinuerlig elevutvärdering. Elevutvärderingarna visar att en övervägande del av skolans elever upplever att de får en medvetenhet om programmål, kursplaner, mål för kurserna och betygskriterier. Undervisningen anpassas inte i tillräcklig utsträckning till enskilda elevers förutsättningar och behov. Skolinspektionen önskar få en redovisning av hur man inom ramen för skolans systematiska kvalitetsarbete följer upp att vidtagna åtgärder leder till önskat resultat. Skolinspektionen vill vidare få en mer konkret beskrivning av hur skolan arbetar för att ge elever som lätt når kunskapskraven som minst ska uppnås ledning och stimulans att nå längre i sin kunskapsutveckling. Utbildningsnämndens svar o Samtliga elever i år 1 testas vid läsårsstart i svenska, matematik och engelska. o Utifrån utfallet individualiserar läraren undervisningen. o Specialpedagog upprättar åtgärdsplan för elever i behov av stöd, och rektor tar beslut om dessa. o Individualisering av undervisningen sker genom, undervisning i mindre grupp, schemalagd studiehjälp, digitala hjälpmedel och handledning av specialpedagog. o Uppföljning av insatser och elevernas studieresultat genomförs av specialpedagog och avrapporteras vid veckomöten till rektor. o Elevernas upplevelse av undervisningen utvärderas med enkäter. o I syfte att stimulera eleverna till att nå längre i sin kunskapsinhämtning än de krav som minst ska uppnås väljer rektor att arbeta med en utveckling av mentorsrollen. En utveckling av mentorsrollen sker genom att specialpedagogen arbetar med varje arbetslag minst en gång per månad. Arbetet innebär att initiera och följa upp ett mentorskap enligt följande: o o o o o o
Individuella samtal med elev och mentor ligger schemalagda ett par tillfällen per termin. Mentor arbetar med hela individen och inte bara det som är resultaten av prov och tester. Mentor har ett coachande förhållningssätt som inbjuder eleven att själv hitta lösningar. Mentor ger eleven tid, så det utvecklas en reell dialog mellan elev och mentor. Mentor synliggör och bekräftar sina elever. Mentor är beredd att själv få utbildning/handledning för att klara uppdraget.
Utfallet av genomförda insatser kan inte konstateras förrän i slutet av året då implementeringsprocessen kommit så långt i tid att mätningar kan göras bland skolans elever. 24 │ Utbildningsförvaltningen │ Svar till Skolinspektionen
Rektor säkerställer inte i tillräcklig utsträckning att det i skolan bedrivs ett målinriktat värdegrundsarbete, för att förebygga och förhindra kränkande behandling och för att relationerna mellan vuxna och elever såväl som eleverna sinsemellan ska bygga på respekt och ömsesidigt förtroende. Skolinspektionen önskar få en mer konkret beskrivning av vilka åtgärder som har vidtagits för att utveckla det målinriktade värdegrundsarbetet. Skolans plan mot kränkande behandling är inte tillräckligt förankrad i och anpassad till skolans förhållanden. Skolinspektionen önskar ta del av vilka förändringar som har gjorts avseende planen för att denna ska vara mer anpassad till skolans förhållanden. Utbildningsnämndens svar o Två arbetsgrupper tillsattes bland personalen. En grupp med uppgiften att anpassa den övergripande Likabehandlingsplanen till skolans situation och en med uppgiften att utforma ett engagemang för skolan kring sex och samlevnad. o Ett liknande arbete har initierats på Rönnens Gymnasium, eftersom skolorna ska flytta samman till en ny skola sommaren 2013. En gemensam syn på värdegrundsfrågorna blir då en nödvändighet. o Resultatet av ovan beskrivna arbetsgruppers arbete utgör en grund för Likabehandlingsarbetet som bedrivs bland eleverna. Varje klass har i uppgift att skapa klassens likabehandlingsplan, arbeta efter denna och årligen utvärdera och analysera utfallet. o Skolans likabehandlingsarbete och föreliggande likabehandlingsplan presenteras och diskuteras på föräldramöten. Genom elevenkäter mäter skolan effekten av arbetet med likabehandling och värdegrund. Eleverna ges inte i tillräcklig utsträckning möjligheter till inflytande över utbildningens innehåll och arbetsformer. Skolinspektionen önskar få en redogörelse av vilka konkreta åtgärder som har vidtagits på lärarnivå, utöver att personalen ges feedback efter samtal mellan rektor och elever, för att öka elevernas inflytande över utbildningens innehåll och arbetsformer. Skolinspektionen önskar vidare få en redovisning av hur man inom ramen för skolans systematiska kvalitetsarbete följer upp att vidtagna åtgärder leder till önskat resultat. Utbildningsnämndens svar o Den undervisningsplanering som läraren utför tillsammans med eleverna publiceras på skolans intranät. o Skolledningen tar del av lärarens undervisningsplanering. o Lärarens undervisningsplanering blir en del av rektors medarbetarsamtal med läraren. o I slutet av terminen genomför rektor ett möte med klassrepresentanter under vilket det sker ett samtal kring undervisningen i skolans olika klasser. o Utvärdering sker genom elevenkäter. Utförda enkäter visar att en stor del av skolans elever anser att de ”instämmer delvis” att de haft inflytande på genomförandet av kursen. Efter genomförda analyser fortsätter det systematiska kvalitetsarbetet. Skolan har inte tillräckliga förväntningar på eleverna på alla program. Det framgår inte av nämndens svar vilka åtgärder som har vidtagits. Skolinspektionen önskar därför få en redogörelse av vilka konkreta åtgärder som har vidtagits samt en redovisning av hur 25 │ Utbildningsförvaltningen │ Svar till Skolinspektionen
man inom ramen för skolans systematiska kvalitetsarbete följer upp att vidtagna åtgärder leder till önskat resultat. Utbildningsnämndens svar En utveckling av mentorsrollen sker genom att specialpedagogen arbetar med varje arbetslag minst en gång per månad. Arbetet innebär att initiera och följa upp ett mentorskap enligt följande: o o o o o o
Individuella samtal med elev och mentor ligger schemalagda ett par tillfällen per termin. Mentor arbetar med hela individen och inte bara det som är resultaten av prov och tester. Mentor har ett coachande förhållningssätt som inbjuder eleven att själv hitta lösningar. Mentor ger eleven tid, så det utvecklas en reell dialog mellan elev och mentor. Mentor synliggör och bekräftar sina elever. Mentor är beredd att själv få utbildning/handledning för att klara uppdraget.
Uppföljning och utvärdering vid mitterminskonferens, där lärarna rapporterar varje enskild elevs utveckling. Till detta kommer följande åtgärder: o Inga undervisningsgrupper större än 17 elever o Lärare och SYV understryker ständigt vikten av att välja kurser som ger högskolebehörighet. o Information till föräldrar på föräldramöten om möjligheten att välja högskoleförberedande kurser. Arbetet kommer att utvärderas under december 2012.
26 │ Utbildningsförvaltningen │ Svar till Skolinspektionen
Norra Sorgenfri gymnasium Kursplanernas mål och betygskriterier tydliggörs inte alltid för eleverna. Skolinspektionen önskar få en redovisning av hur man inom ramen för skolans systematiska kvalitetsarbete följer upp att vidtagna åtgärder leder till önskat resultat. Utbildningsnämndens svar o Eleverna har tillgång till programmål, kursplan, kursmål, betygskriterier och lektionsplanering på PedNet. (PedNet Malmö stads pedagogiska intranät) o Inför varje kursstart arbetar lärare och elever med ovanstående i syfte att tydliggöra och skapa en medvetenhet om skolans förväntningar och en delaktighet i kursplaneringen. o Skolledningen följer upp elevernas och lärarens arbete kring mål, kursplaner och kursplanering genom feedback på PedNet och genom en kontinuerlig elevutvärdering. Under klassråd och mentorsträffar har det framkommit att en övervägande del av skolans elever upplever att de får en medvetenhet om programmål, kursplaner, mål för kurserna och betygskriterier. Vid terminsslut kommer detta att följas upp med elevenkät. Undervisningen utgår inte från och omfattar inte programmålens krav i samtliga ämnen. Skolinspektionen önskar få en redovisning av hur man inom ramen för skolans systematiska kvalitetsarbete följer upp att vidtagna åtgärder leder till önskat resultat. Utbildningsnämndens svar o Detta har varit en återkommande punkt på dagordningen på arbetslagsmöten under året. o Skolan har samverkan med en annan byggskola i Lund kring tolkning av programmålen. o Näringslivet har involverats i arbetet med tydliggörandet av programmålens krav i ett kontinuerligt programrådsarbete. Utfallet har blivit att arbetssätt och arbetsformer har genomgått en förändring. Utvärdering kommer att ske genom granskning av extern rektor. Undervisningen anpassas inte i tillräcklig utsträckning till elevernas olika behov och förutsättningar. Skolinspektionen önskar få en redovisning av hur man inom ramen för skolans systematiska kvalitetsarbete följer upp att vidtagna åtgärder leder till önskat resultat. Skolinspektionen vill vidare få en mer konkret beskrivning av hur skolan arbetar för att ge elever som lätt når kunskapskraven som minst ska uppnås ledning och stimulans att nå längre i sin kunskapsutveckling. Utbildningsnämndens svar o Samtliga elever i år 1 testas vid läsårsstart i svenska, matematik och engelska. o Utifrån utfallet individualiserar läraren undervisningen. o Specialpedagog upprättar åtgärdsplan för elever i behov av stöd, och rektor tar beslut om dessa. o Individualisering av undervisningen sker genom, undervisning i mindre grupp, schemalagd studiehjälp, digitala hjälpmedel och handledning av specialpedagog. o Uppföljning av insatser och elevernas studieresultat genomförs av specialpedagog och avrapporteras vid veckomöten till rektor. o I syfte att stimulera eleverna till att nå längre i sin kunskapsinhämtning än de krav som minst ska uppnås väljer rektor att arbeta med en utveckling av mentorsrollen. 27 │ Utbildningsförvaltningen │ Svar till Skolinspektionen
Utfallet av utförda insatser kan inte konstateras förrän i slutet av året då implementeringsprocessen kommit så långt i tid att mätningar kan göras bland skolans elever. Eleverna ges inte möjligheter till inflytande över utbildningens innehåll och arbetsformer. Skolinspektionen önskar få en redogörelse av vilka konkreta åtgärder som har vidtagits på lärarnivå, utöver att personalen ges feedback efter samtal mellan rektor och elever, för att öka elevernas inflytande över utbildningens innehåll och arbetsformer. Skolinspektionen önskar vidare få en redovisning av hur man inom ramen för skolans systematiska kvalitetsarbete följer upp att vidtagna åtgärder leder till önskat resultat. Utbildningsnämndens svar o Den undervisningsplanering som läraren utför tillsammans med eleverna publiceras på skolans intranät. o Skolledningen tar del av lärarens undervisningsplanering. o Lärarens undervisningsplanering blir en del av rektors medarbetarsamtal med läraren. o I slutet av terminen genomför rektor ett möte med klassrepresentanter under vilket det sker ett samtal kring undervisningen i skolans olika klasser. o Utvärdering sker genom elevenkäter. Utförda enkäter visar att en stor del av skolans elever anser att de ”instämmer delvis” att de haft inflytande på genomförandet av kursen. Efter genomförd analys kommer skolans systematiska kvalitetsarbete att fortsätta. Skolan förmedlar inte alltid tillräckliga förväntningar på elevernas förmåga. Skolinspektionen önskar få en redovisning av hur man inom ramen för skolans systematiska kvalitetsarbete följer upp att vidtagna åtgärder leder till önskat resultat. Utbildningsnämndens svar o o o o o
Mentor arbetar med hela individen och inte bara det som är resultaten av prov och tester. Mentor har ett coachande förhållningssätt som inbjuder eleven att själv hitta lösningar. Mentor ger eleven tid, så det utvecklas en reell dialog mellan elev och mentor. Mentor synliggör och bekräftar sina elever. Mentor är beredd att själv få utbildning/handledning för att klara uppdraget.
Uppföljning och utvärdering vid mitterminskonferens, där lärarna rapporterar varje enskild elevs utveckling. Detta sker även med enkäter. Rektorn ser inte till att det på skolan bedrivs ett målinriktat arbete för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Skolans plan mot kränkande behandling motsvarar inte i alla delar lagens krav (gymnasieskolan och gymnasiesärskolan). Skolinspektionen önskar få en mer konkret beskrivning av vilka åtgärder som har vidtagits för att utveckla det målinriktade värdegrundsarbetet. Skolinspektionen önskar vidare ta del av vilka förändringar som har gjorts avseende planen för att denna ska motsvara skolförfattningarnas krav. Utbildningsnämndens svar o Elevhälsoteamet har trivsel som fokusområde. o En ny likabehandlingsplan har tagits fram och anpassats till skolans situation. Som mall använder skolan DOs mall för likabehandlingsplan. 28 │ Utbildningsförvaltningen │ Svar till Skolinspektionen
o Det har skapats en plan för det kontinuerliga förankringsarbetet av likabehandlingsplanen med elev, personal och vårdnadshavare. o En trivselenkät har genomförts bland eleverna. Kursplanernas mål och betygskriterier tydliggörs inte alltid för de studerande. Undervisningen anpassas inte i tillräcklig utsträckning efter de studerandes behov, förutsättningar och erfarenheter. Studerande ges inte tillräckliga möjligheter till inflytande över utbildningens innehåll och arbetsformer (Vuxenutbildningen). Skolinspektionen önskar få en redovisning av hur man inom ramen för skolans systematiska kvalitetsarbete följer upp att vidtagna åtgärder leder till önskat resultat. Utbildningsnämndens svar o Inför varje kursstart arbetar lärare och elever med ovanstående i syfte att tydliggöra och skapa en medvetenhet om skolans förväntningar och en delaktighet i kursplaneringen. o Varje elev får en skriftlig dokumentation beträffande mål och betygskriterier. o Mentorstid har införts, där varje enskilds elevs studiesituation diskuteras mellan mentor och elev. o Vid introduktion på APU/APL platsen sker en planering tillsammans med handledaren vilken utgår från elevens förutsättningar och behov. o Vid lärarens APU/APL besök diskuteras elevens erfarenheter och dessa ligger bl. a. till grund för efterföljande undervisning. Utfall av utvärdering och analys kan konstateras först under vårterminen 2013, detta då utbildningsvolymen varit begränsad under detta år.
29 │ Utbildningsförvaltningen │ Svar till Skolinspektionen
Pauli gymnasium Mål och krav klargörs inte i tillräcklig omfattning för eleverna. Skolinspektionen önskar få en redovisning av hur man inom ramen för skolans systematiska kvalitetsarbete följer upp att vidtagna åtgärder leder till önskat resultat. Utbildningsnämndens svar På Pauli gymnasium har varje lärare inom ramen för arbetet med den formativa bedömningen i uppdrag att utarbeta betygsmatriser och därtill hörande examinationsuppgifter i ämnena. Utarbetandet av matriserna gör enskilda lärare, men i nära dialog med ämnes- och arbetslag. Läraren lämnar dokumenten till sin rektor och det ger upphov till en dialog som borgar för att Mål och Krav till eleverna blir tydliga. Matriserna kommuniceras med eleverna och deras vårdnadshavare. Centralt i rektors pedagogiska uppdrag ingår att följa upp att måluppfyllelsen ökar och att uppmuntra medarbetares och elevers systematiska självvärdering. Verktyg i detta arbete är bland annat: o enkäter till alla år 2-elever inom utbildningsförvaltningen i Malmö o kursutvärderingar som görs och med generellt hög svarsfrekvens på Pauli gymnasium o sammanställning av betygsstatistik och NP-resultat o Qualis, verktyg som implementeras under läsåret 2012/13 o alla lärare får regelbundna lektionsbesök av sin rektor o resp. rektor träffar varje månad representanter för sina klasser Rektor ansvarar för att uppnådda resultat analyseras och utvärderas o på studiedagar, speciella utvärderingsdagar genomförs vid läsårslutet o i regelbundna medarbetar- och lönesamtal o i den s.k. uppdragsdialogen, då lärares möjligheter att genomföra sitt uppdrag följs upp och att elevers studiesituation metodiskt genomlyses i klasskonferenser, elevhälsokonferenser och att åtgärdsprogram utarbetas vid behov På skolan har också inför läsåret 2012/13 utarbetats dokumentet ”Ansvar”, som klargör förväntningarna på skolans olika aktörer i rollerna som elev, lärare, mentor, rektor, vårdnadshavare etc (bilaga 2). Ansvarsdokumentet har med framgång börjat användas ht 2012 som informationsmaterial och vid föräldramöten. Dokumentet syftar till att för skolans alla aktörer tydliggöra ansvar och rättigheter och därmed öka möjligheterna för var och en att själva ta ansvar för sin del i undervisningsprocessen. Undervisningen utgår inte från och omfattar programmålens krav i tillräcklig omfattning. Skolinspektionen önskar få en redovisning av hur man inom ramen för skolans systematiska kvalitetsarbete följer upp att vidtagna åtgärder leder till önskat resultat. Utbildningsnämndens svar På alla program utarbetar arbetslagen ämnesövergripande arbetssätt och uppgifter för att säkerställa att programmålen genomsyrar elevernas studier. Som en del av skolans satsning på 1-1 används modern teknik för detta. Ett exempel finns i bilaga 3. Genomförandet syftar både till att nå programmål, olika ämnesmål och i förlängningen att förbereda eleverna för det kommande gymnasiearbetet, som i sin tur skall visa att eleverna uppnår målen med programmet. 30 │ Utbildningsförvaltningen │ Svar till Skolinspektionen
Skolans satsning på 1-1 underlättar och effektiviserar genomförandet av de ämnesövergripande projekten. Det går snabbt för lärare och elever att välja ämnesområden samt att arbeta med och ha tillgång till information om dessa områden som passar programmålet. På alla skolans program genomförs denna typ av projekt på olika sätt. Dessa arbetssätt och uppgifter har lärarna i uppdrag att också sända till rektorerna för granskning och för att säkerställa att programmålen uppfylls. I övrigt sker uppföljning som en viktig del av rektors pedagogiska uppdrag enligt beskrivningen under kritikområdet ”Mål och krav klargörs inte i tillräcklig omfattning för eleverna” ovan. Skolan arbetar inte tillräckligt aktivt för att ge alla elever möjlighet till inflytande över utbildningens innehåll och former. Skolinspektionen önskar få en redogörelse av vilka konkreta åtgärder som har vidtagits. Skolinspektionen önskar vidare få en redovisning av hur man inom ramen för skolans systematiska kvalitetsarbete följer upp att vidtagna åtgärder leder till önskat resultat. Utbildningsnämndens svar På Pauli gymnasium finns en organisation för de mer formella formerna av elevinflytande, dvs. klassråd, programråd, elevkår, studeranderåd m.m. Klassråd och programråd är schemalagda och genomförs regelbundet. Eleverna utser elevskyddsombud som t.ex. deltar i skyddsronden, elevkåren uppmanas att utse representant till skolans samverkansgrupp etc. Upplevelsen är att t.ex. klassråd och programråd fungerar väl, medan det visar sig svårare att engagera eleverna i t.ex. samverkansgruppen. Regelbundet genomförs enkäter i klasserna, både i utbildningsförvaltningens regi och i skolans egen regi. Enkätresultaten sammanställs och ligger till grund för analys, utvärdering och åtgärder i klassråd, arbetslag, ämnesgrupper, samverkansgrupp, skolledningen etc. Enbart kursutvärderingarna har varje år ca 4 500 svar. Elevernas viktigaste inflytande sker i klassrummet och i undervisningssituationen. De nya kunskapskraven och formativ bedömning innebär att läraren måste ge eleverna inflytande över undervisningen och ge respons underhand. Läraren måste också arbeta med olika typer av uppgifter/arbeten och inte använda traditionella prov som enda examinationsform. På Pauli gymnasium arbetas intensivt med att utveckla den formativa bedömningen och därmed elevernas inflytande över undervisningen. En aspekt av formativ bedömning är att arbeta med digitala verktyg som tillåter kommentarer. Dessa kommentarer kan utvecklas till dialog mellan elev och lärare. De tillåter också läraren att följa en löpande process på ett annat sätt än en uppgift/uppsats som lämnas in på papper helt färdig. Lärare får därmed mer individuell kontakt med/ger mer individuell feedback till eleverna. En annan sak läraren kan göra, inom ramen för formativ bedömning, är att aktivt arbeta med kunskapskraven: o gå igenom begrepp för att försöka öka förståelsen för vad som testas och vad som ger (höga) betyg o delge eleverna inför varje examination vilka kunskapskrav som testas o tala om nivåer på olika kunskapskrav i stället för betyg efter genomförd examination o utveckla responsen med kommentarer om vad som var bra i uppgiften och vad som kan utvecklas o visa/delge eleverna "bokföringen" flera gånger under pågående kurs (individuell matris över kursens kunskapskrav) över vad de klarat på olika nivåer
31 │ Utbildningsförvaltningen │ Svar till Skolinspektionen
Uppföljningen av inflytandefrågorna är en viktig del av rektors pedagogiska uppdrag enl. beskrivningen under kritikområdet ”Mål och krav klargörs inte i tillräcklig omfattning för eleverna” ovan. Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en årlig plan mot kränkande behandling. Skolinspektionen önskar ta del av de förändringar som har gjorts avseende skolans plan mot kränkande behandling för att denna ska motsvara skolförfattningarnas krav. Utbildningsnämndens svar På Pauli gymnasium har under personal- och elevmedverkan utarbetats två likabehandlingsplaner (bilaga 4 och 5) en för gymnasiet och en för komvux. De båda planerna har antagits i samverkansgruppen hösten 2012. Likabehandlingsplanerna har granskats av stadens jurister.
32 │ Utbildningsförvaltningen │ Svar till Skolinspektionen
Bilagor Bilaga 1 Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete och resultatuppföljning Bilaga 2 Ansvar Pauli gymnasium Bilaga 3 Förslag gällande paper och universitetssamarbete/SASAM Bilaga 4 Pauli gymnasiums likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bilaga 5 Komvux Malmö Pauli likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling
33 │ Utbildningsförvaltningen │ Svar till Skolinspektionen
