Skola på elevernas villkor

Skola på elevernas villkor Specialskola för elever som är döva eller har en hörselnedsättning: Birgittaskolan i Örebro, Kristinaskolan i Härnösand, Manillaskolan i Stockholm, Vänerskolan i Vänersborg och Östervångsskolan i Lund

SKOLA PÅ LIKA VILLKOR | 1

2 | SKOLA PÅ LIKA VILLKOR

Skola på elevernas villkor

A 

lla har rätt till en likvärdig utbildning, oavsett funktionsförmåga. För att få det behövs rätt kunskap och kompetens inom skolan. Den specifika kompetens våra specialskolor erbjuder kompletterar de kommunala och fristående skolorna. Hos oss får varje elev en individuellt anpassad utbildning och vi arbetar för att barn och unga ska få förutsättningar att nå utbildningsmålen. Vi erbjuder en miljö där alla kan delta i det sociala samspelet, känna tillhörighet och utvecklas som individer. Våra skolor har också ett särskilt ansvar att värna om det svenska teckenspråket. Skolorna är därför tvåspråkiga och undervisningen sker både på talad svenska och svenskt teckenspråk, utifrån elevens behov. Står du inför ditt första skolval? Kanske du är fundersam över nuvarande skolform och har börjat tänka på specialskola som ett alternativ för ditt barn? Då är du varmt välkommen att kontakta oss. Vi finns på fem orter: Birgittaskolan i Örebro, Kristinaskolan i Härnösand, Manillaskolan i Stockholm, Vänerskolan i Vänersborg och Östervångsskolan i Lund.

SKOLA PÅ LIKA VILLKOR | 3

Läroplan och kursplan i specialskolan Specialskolan har en egen läroplan. I den regleras skolans värdegrund och

uppdrag, övergripande mål och riktlinjer för utbildningen samt kursplaner med kunskapskrav. Specialskolans läroplan liknar i stort grundskolans. Skillnaden är att tvåspråkighet, det vill säga teckenspråk och svenska, är inskrivet i specialskolans läroplan. Det innebär att våra elever lär sig att använda båda språken i skolan samt utvecklar sin förmåga att använda språken på ett rikt och nyanserat sätt. Till läroplanen finns särskilda kursplaner i ämnena teckenspråk, svenska, engelska, moderna språk samt rörelse och drama. I övrigt är det samma kursplaner som i grundskolan. För elever som läser enligt grundsärskolans kursplaner finns även särskilda kursplaner för elever som är döva eller har hörselnedsättning.

Lärmiljö Skollagen reglerar den pedagogiska verksamheten, som till exempel

pedagogisk tillgänglighet. Personalen på våra skolor har kunskap om alternativa verktyg, anpassade läromedel och hjälpmedel. Det handlar om att se alternativ för att stärka barns och elevers delaktighet och ha respekt för individen. Det handlar också om social tillgänglighet så att det går att delta i alla aktiviteter. Vi arbetar med hög lärartäthet och små undervisningsgrupper vilket gör att vi kan bemöta eleverna utifrån deras möjligheter och förutsättningar. Det gäller förstås inte bara under lektionerna, utan också under rasterna, på fritids och i våra elevhem. Våra skolors lokaler är utrustade med funktionell hörteknik. Vi lägger stor vikt vid en god lärmiljö.

4 | SKOLA PÅ LIKA VILLKOR

Två språk Våra skolor använder två språk: svenskt teckenspråk och svenska.

Det innebär att eleverna utvecklas i en miljö där de möter svenskt teckenspråk samt skriven och talad svenska. Båda språken möts i en levande språkmiljö där eleverna utvecklar sin medvetenhet och identitet. Vårt uppdrag och ansvar är att eleverna får möjlighet att utveckla två fullvärdiga språk.

Möjlighet till deltidsutbildning Att vara deltidselev innebär att eleven kommer till specialskolan vissa dagar

eller veckor under läsåret. Vi planerar innehållet i undervisningen tillsammans med elevens hemskola utifrån individuella behov. Förutom att få undervisning i och på teckenspråk får eleven möjlighet att träffa andra barn och ungdomar som är döva eller har hörselnedsättning. Deltidsutbildningen förstärker och kompletterar den undervisning eleven får på hemmaplan. Hemskolan och specialskolan kan på det här sättet stödja varandra i syfte att ge eleven en trygg identitet med möjlighet att nå fler kunskapskrav och även en högre nivå. Om du som förälder är intresserad av att ditt barn ska få delar av sin undervisning på specialskolan är du välkommen att kontakta oss.

Tio skolår Specialskolan är till skillnad från andra skolor tioårig. Det innebär att elever

som går på våra skolor går ett extra år. Detta för att eleverna i specialskolan ska få tid att utveckla två språk i varje ämne.

SKOLA PÅ LIKA VILLKOR | 5

Det finns alltid personal som hjälper till med läxorna. De har blivit som extramammor. 6 | SKOLA PÅ LIKA VILLKOR

Taylor bor på elevhem När Taylor Ben var yngre spenderade hon fyra timmar om dagen på att åka till och från skolan. Numera bor hon heltid på ett av Birgittaskolans elevhem. Lunchrasten är slut och Taylor jobbar med SO.

Hon berättar att de brukar diskutera allt möjligt på samhällslektionerna. Som immigration och diskriminering. På sistone har de diskuterat mycket kring diskriminering av personer som är döva eller har en hörselnedsättning, och vilka rättigheter de har. – Till exempel på tåget, säger bästisen Cilla som satt sig för att plugga med Taylor, där ropar de ut stationerna i högtalarna. Men det hör ju inte vi. – Men det finns textremsa, säger Taylor. – Fast det är inte alltid det finns eller fungerar, säger Cilla. På bussarna till exempel. – Ja, som vid blåbussarna, där är det inte lätt att se informationen när det är mörkt, säger Taylor. Vi som är döva hör ju med ögonen så det borde finnas bättre skyltar.

På fritiden brukar hon rida i Kumla, där finns en ridlärare som kan teckenspråk. Det är många som kan det i Örebrotrakten eftersom landets enda gymnasium finns här för elever som är döva eller har en hörselnedsättning. Det är bra, det gör det till en lätt stad att röra sig i, konstaterar Taylor och Cilla. Till och med inne på McDonalds finns det personal som kan teckna. Men Taylor planerar ändå inte att stanna när hon om ett och ett halvt år har gått ut tian. – Jag kanske flyttar till USA, till Las Vegas där min pappa bor. Jag vill prova på ett annat liv.

Taylor har gått på Birgittaskolan sedan hon började fyran. Innan dess bodde hon i Stockholm och gick på Manillaskolan. När hon flyttade med sin mamma till en gård på landet utanför Karlstad, blev resvägen två timmar åt varje håll. För att komma i tid behövde Taylor gå upp fyra på morgonen. Att bo på elevhemmet var inget alternativ då, Taylor var tio år och tyckte det var svårt att vara ifrån sin mamma. Men hon blev trött av de tidiga morgnarna och började efter ett tag prova på livet på elevhemmet genom att bo där några dagar i veckan. Strax flyttade hon in på heltid och åker nu bara hem på helgerna. – Jag har vant mig, säger Taylor. Det är mitt andra hem. Och det finns alltid personal där som väcker oss och hjälper till med läxorna. De har blivit som extramammor. Birgittaskolan är en bra skola, tycker Taylor, även om hon är skoltrött. Favoritämnet är idrott, det är skönt att få röra på sig när man sitter still så mycket.

SKOLA PÅ LIKA VILLKOR | 7

Jag är ganska duktig på teckenspråk.

8 | SKOLA PÅ LIKA VILLKOR

Leo går på två skolor Till vardags går Leo Hellström på Hagaskolan i Umeå, en skola med anpassning för barn som är döva eller har en hörselnedsättning. Men två gånger per termin checkar han in på Kristinaskolan i Härnösand.

Klass 4–5 på Kristinaskolan har lektion i hörförståelse och läraren Ulrica Malmheim håller upp boken ”Är du verkligen döv? Du ser ju så pigg ut!”. Det är en samling dråpliga berättelser från verkligheten som personer som är döva eller som har en hörselnedsättning har varit med om. – Känner ni igen den här boken? Kollegan Marie Wettersand läser högt ur boken och Ulrica tecknar berättelser om personer som tror att de som är döva kommer från ett annat land, eller som tyckt att hörande barn till döva föräldrar sagt att deras mamma och pappa är döda istället för döva och beklagat sorgen. Sedan får eleverna spela upp scenerna för varandra. Det blir många skratt.

För Leo är inte teckenspråk hans förstaspråk, men han hänger med hyfsat bra ändå. Ibland måste han be fröken att ta det från början. – Jag är ganska duktig på teckenspråk, säger han, men jag pratar hellre. Det är enklare. Leo ser alltid fram emot besöken på Kristinaskolan. Hit kommer han en vecka i taget med mamma eller pappa. Den här gången är pappa med och han sitter och jobbar i skolans besökskontor medan Leo är på lektioner. Hemma i Umeå är Leos klasskompisar fullt införstådda med att han åker bort då och då. Han åker hit för att han vill, säger Leo. Inte för att han nödvändigtvis behöver det. Han klarar sig faktiskt bra i sin vanliga skola, den har hörslinga och mikrofoner och det finns alltid en teckenspråkstolk med på lektionerna. Men att komma hit, till en miljö som är helt och hållet utformad efter personer som är döva eller har en hörselnedsättning, är lite som semester. – Jag kan slappna av här. På min skola i Umeå kan det hända att någon pratar med ansiktet vänt bort från mig och då hör jag kanske inte, men här händer det inte. Dessutom har vi kul här när vi träffar varandra. Vi har roliga ämnen, som rörelse och drama. Och efter skolan bowlar vi, eller så går vi till simhallen eller går på bio. För att Leo inte ska missa något i sin vanliga skola får han med sig skolarbete när han åker iväg till Kristinaskolan. Uppgifterna gör han när det står eget arbete på schemat. Den här gången har han bland annat fått med sig engelska och matte. Han är duktig på matte, berättar han, och han gillar bild. Det passar bra ihop för när han blir stor vill han gärna jobba med att ta fram nya tevespel. – Jag brukar drömma coola grejer, sådant som skulle kunna vara med i en film och som skulle passa bra i spelen.

SKOLA PÅ LIKA VILLKOR | 9

Jag gillar att göra saker, speciellt där man får röra på sig.

10 | SKOLA PÅ LIKA VILLKOR

Oliwia gillar sitt plugg Till ett runt hus i Stockholms innerstad flyttade Manillaskolan hösten 2013. Vi hängde med Oliwia Högberg på en lektion i den nyrenoverade skolan.

– Har ni hört talas om Earth Hour? När man

släcker alla ljus och lever i mörker en timme? Det är fredag eftermiddag och läraren Novica Matic har NO-lektion med Manillaskolans sexor. Dagens ämne är elförbrukning i hemmet. Snart går diskussionerna heta i klassrummet. Det tecknas flitigt och Novica får hålla ordning så eleverna inte pratar i munnen på varandra. För nu får de inte bara i uppgift att räkna ut hur många lampor de har hemma, de ska också lägga ihop alla timmar lamporna är tända. Går det att minska på antalet ljustimmar? Oliwia konstaterar att levande ljus är både miljövänligare och billigare. – Men det blir för lite ljus ju, säger en klasskamrat. – Då får vi tända fler, kontrar Oliwia. – Vad gör vi när ljuset tar slut då? – Köper ett nytt! – Då får man springa och köpa nytt hela tiden. – Man kan spara resterna, säger Oliwia, och sen kan man smälta ner dem och stöpa om till nya ljus. Oliwia förklarar att hon har sett på nätet hur man gör stearinljus och det slutar med att klassen enas om att de ska prova i skolan någon dag.

Det här är en av sakerna hon gillar med sin skola. Att det finns lärare som Novica som tillåter att man kommer in på andra spår. Det är bra stämning här och Oliwia, som gick på Manillaskolan även när den låg på ett annat ställe i stan, gillar sitt plugg. Har man kul i skolan så lär man sig också mer, säger hon. Bäst är de praktiska ämnena. – Jag gillar att göra saker, speciellt där man får röra på sig och inte bara sitta ner och skriva, säger hon. Men jag gillar att måla också. På onsdagar slutar sexorna klockan två. Det är den bästa dagen för då går Oliwia till Dukis. – Det är en ungdomsgård för oss som är döva. Vi samlas där och fikar, har kul, fixar naglarna och håret. Jag gillar mode. Går jag inte till Dukis så följer jag med kompisar hem, eller går hem själv och gör läxor eller tittar på film. Jag gillar mest roliga filmer där de luras, som till exempel Vampire diaries, Bones och Simpsons. Ett annat favoritprogram är CSI. Hon vill gärna jobba med något kriminaltekniskt när hon blir stor. – Det skulle vara jätteroligt att undersöka vem som har blivit mördad. När jag berättar det säger många va, varför det? Men jag bara vill det. Man ska följa sina drömmar!

SKOLA PÅ LIKA VILLKOR | 11

”Du har hela team som är experter på hörselnedsättning och teckenspråk” – Förut gick Arvid på vanlig förskola här i Lid-

köping. Vi hade stöd och kontakt med specialpedagoger på hörsel- och dövverksamheten som det hette då, men jag upplevde att det var ganska slitigt som förälder att ha ett barn med hörselnedsättning i en vanlig förskola. Man fick ligga i väldigt mycket själv för att få rätt resurser, man fick själv övervaka personaltätheten och ta reda på vilket stöd Arvid fick när det var vikarier där. Vi var ganska trötta som föräldrar och tyckte det var kämpigt. Personalen försökte kommunicera med Arvid så gott de kunde, men det var ingen teckenspråkig miljö. Han fick kommunicera med personalen men inte med de andra barnen för de kunde inte teckenspråk. Vi tänkte att det skulle bli samma sak med skolan, att kommunikationen i bästa fall skulle gå via läraren men kanske inte så mycket mellan eleverna. Vi föräldrar skulle få ta väldigt mycket ansvar för att allt skulle funka med teknik, hjälpmedel, språk och så där. När vi fick höra att Vänerskolan fanns blev vi nyfikna och besökte skolan. Det var som att komma till en annan värld. Det var en liten skola med familjär stämning, både bland elever och personal. Och vi fick komma in i ett klassrum och hälsa på. Vi fick bra och mycket information. Många barn med hörselnedsättning har en lägre utbildningsnivå eftersom de inte orkar hela vägen. Det är inte så många som går vidare mot högskola och universitet. Vi kände att vi ville ge honom den möjligheten. Chanserna ökar ju om han dels får gå i specialskola, dels får ett andra språk med sig, som teckenspråk.

12 | SKOLA PÅ LIKA VILLKOR

Nu har Arvid gått på Vänerskolan i två år. Han åker taxi drygt två timmar varje dag eftersom det är sex mil enkel väg till skolan, men han tycker inte det är något krångligt utan gör gärna det. Det ser vi som ett kvitto på att han trivs och vill gå där. På Vänerskolan kan han kommunicera med sina kompisar. Han lärde sig teckenspråk där så nu är han tvåspråkig och kan både svenska språket och teckenspråk. När han gick på vanlig förskola var han mer frustrerad och arg, och det handlar ju om kommunikationsproblem. Han var tröttare, det blev missuppfattningar. Sedan han kom till Vänerskolan har han blivit ett gladare barn. Den enda tveksamhet vi känt inför att välja specialskola framför vanlig skola, är att Arvid inte skulle få så många kompisar på hemmaplan – och det har han inte heller. Så det får man jobba lite mer aktivt på som förälder. Men hellre det än att behöva slita mot skolmiljön hela tiden. Det är inget som säger att kamratrelationer ska vara enkelt ändå, även om man går i vanlig skola. Jag skulle vilja råda andra som står inför sitt skolval att våga överväga en specialskola. Åk dit och hälsa på, ta till er den information som finns! De är ju proffs på det här. Där finns till exempel en logoped som jobbar på skolan. Du har hela team som är experter på hörselnedsättning och teckenspråk. Det gör att man som förälder kan slappna av mycket mer.

Namn: Maria Hamnered Bor: Lidköping Mamma till: Arvid Gustavsson, åtta år, som går i tvåan på Vänerskolan i Vänersborg.

SKOLA PÅ LIKA VILLKOR | 13

”Låt inte lång resväg bli ett hinder” Namn: Janne Midelund Bor: Helsingborg Pappa till: Gustav Midelund, tolv år, som går i sexan på Östervångsskolan i Lund.

14 | SKOLA PÅ LIKA VILLKOR

– Valet av skola var enkelt för oss. Eftersom

Gustav är helt döv och kommunicerar på teckenspråk fanns det inget annat alternativ. Gustav är också helt blind på ena ögat och har nedsatt syn på det andra. Skolan har trots detta fungerat väldigt väl med tanke på hans funktionsnedsättning och han har kunnat följa läroplanen helt och hållet. Gustav får skolskjuts varje dag, sex och en halv mil enkel väg och det fungerar jättebra. Han är van att åka. Under hans förskoletid gick han på Uroxens förskola i Lund. Det var också det enda teckenspråkiga förskolealternativet för Gustav eftersom han har teckenspråk som sitt förstaspråk. Där gick barn som var döva eller som hade en hörselnedsättning samt syskon och barn till föräldrar som är döva. Även barn med dövblindhet gick där. Eftersom Gustav är döv och kommunicerar på teckenspråk har han inte så många kompisar på hemmaplan. Han har alla sina vänner från Östervångsskolan utspridda i Skåne. Här hemma har han en kompis, en jämnårig grannpojke. Han kan inte teckenspråk men har tagit till sig några tecken. Kommunikationen är inte på någon hög nivå, de kommunicerar med varandra mest genom pekningar och annat kroppsspråk. Gustav är oerhört social och han anpassar sig till den teckenspråksnivå som krävs. När vi är på utvecklingssamtal eller i skolmiljön där han träffar andra barn som är döva använder han ett större ordförråd och ökar tempot i teckenspråket. Vi kan förstå vad de pratar om, men vi har svårt att hänga med helt. Vi kommunicerar på teckenspråk hemma även om vi i familjen inte är fullt teckenspråkiga och då sänker Gustav medvetet nivån. Med grannkompisen sänker han nivån ytterligare. Så skolan och den möjlighet den ger honom att kommunicera fullt ut är viktig för honom. Gustavs synnedsättning gör att det är ett hinder att kommunicera på teckenspråk med honom på ett avstånd som är mer än två meter. Det är en ständig ansträngning för honom, men med synhjälpmedel, assistent och resurslärare som syntolkar och synanpassar läromedel underlättar det. Som synhjälpmedel har han en egen dator med riktningskamera och förstoringsapparat för

böcker och stenciler. Det fungerar bra. Skolan har anpassat belysningen, de har tagit hänsyn till val av klassrum, hur ljuset kommer in och elevernas placering i klassrummet. Men det är en gammal skola och det finns begränsade möjligheter att göra synanpassningar. Vi anser ändå att de har gjort vad de kunnat men vi får vara aktiva föräldrar i dialogen om anpassningarna. Skolan ska flytta till Tunaskolans lokaler alldeles i närheten, och lokalerna ska både byggas om och byggas till. Det kommer att ge helt andra förutsättningar och möjligheter till anpassning för elever med syn- och hörselnedsättning. Jag tror och hoppas att det kommer bli bra. Ni föräldrar med barn som är döva, har en hörselnedsättning eller dövblindhet och som funderar på vilket skolalternativ ni ska välja – tänk på att en teckenspråkig miljö är viktig för ert barn. Den är viktig för ditt barns språkliga och sociala utveckling. Där kan det finna sin identitet oavsett funktionsnedsättning. Låt inte lång resväg och oron för den bli ett hinder i ert barns utveckling.

SKOLA PÅ LIKA VILLKOR | 15

Birgittaskolan i Örebro Upptagningsområde:

Dalarnas, Södermanlands, Värmlands, Västmanlands, Örebro och Östergötlands län. Förskola:

I anslutning till Birgittaskolan ligger Kattungens förskola. Den drivs av kommunen och vänder sig till alla barn i Örebro kommun som vill ha en flerspråkig miljö med teckenspråk som grund.

Välkommen till Birgittaskolan

Här får ditt barn utveckla sitt språk, sina kunskaper och sin självkänsla i en tvåspråkig miljö. Vi jobbar i små undervisningsgrupper och med hög lärartäthet. Det gör att vi kan vara mycket flexibla i vår undervisning och anpassa skolgången efter varje individs behov. Lokalerna är akustiskt anpassade och väl utrustade med hörtekniska hjälpmedel till stöd för elever som har olika hörhjälpmedel. Klassrummen är utrustade med datorer som är försedda med pedagogiska program, program för att bearbeta bilder och video samt bildtelefon och texttelefon. Vi arbetar också mycket med interaktiva skrivtavlor. Personal och elever har tillgång till digital kamera och videokamera och vi har ett speciellt rum för inspelning och redigering av bild och video. Vi har ett fritids där personalen har ett nära samarbete med skolans lärare för att få en så bra helhetssyn som möjligt på eleverna. På rasterna finns fritidspersonal tillsammans med assistenter tillgängliga för alla elever. På Birgittaskolan finns ett trygghetsteam som arbetar både förebyggande och främjande.

16 | SKOLA PÅ LIKA VILLKOR

Teamet består av personalrepresentanter från alla arbetslag, elevhälsan, elevhemmen samt en representant från skoledningen. Vi jobbar även med så kallade kamratstödjare och de eleverna är även med och arrangerar vänskapsdagen som är ett återkommande arrangemang varje år. I högstadiets uppehållsrum, som eleverna själva har döpt till Glädjekällan, finns bland annat ett kafé där elever turas om att jobba.

Bor ni långt bort?

Då kan vårt elevboende vara något för ert barn. Vi har tre elevhem i Örebro. Varje boende har plats för fem elever och varje elev har eget rum. Varje elevhem har både personal som är hörande och som är döva. Personalen finns här för att stötta, trösta, följa med till aktiviteter, hjälpa med läxor och ha kontakt med både skola och föräldrar. Självklart är du välkommen att hälsa på!

Låter Birgittaskolan som något för er?

Kom på besök! Det brukar ta en dag och vi anpassar besöket efter dig och ditt barns behov. Vi ger personlig information och vi besöker en klass med jämnåriga elever. Vi kan också besöka något av skolans elevhem.

Prova på

Känns det som att du vill ha ditt barn hos oss finns det möjlighet att prova på hur det är att vara elev här. Barnet är välkommet att delta i våra temadagar, komma på besök tillsammans med dig som förälder eller prova på att vara elev i en klass några dagar. Det finns även möjlighet att under en period på upp till sex månader prova på att vara elev i en klass.

SKOLA PÅ LIKA VILLKOR | 17

Kristinaskolan i Härnösand Upptagningsområde:

Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands, Jämtlands och Gävleborgs län. Förskola:

Skolan bedriver i samarbete med Härnösands kommun förskoleverksamhet för fem- och sexåringar.

Välkommen till Kristinaskolan

Här får eleverna undervisning på både svenska och teckenspråk i en stimulerande och utvecklande lärmiljö. Undervisningen utgår från varje enskild elevs förutsättningar och tillsammans med föräldrar och barn utformar vi en individuell utvecklingsplan. Vi gillar temainriktad undervisning som integrerar de olika ämnena med varandra. Att arbeta med temaundervisning kan ge eleverna en helhetsbild och en djupare förståelse genom att samma tema studeras i flera olika ämnen. Vi har god tillgång till datorer i vår verksamhet. I flera av våra klassrum finns interaktiva skrivtavlor. De gör det möjligt att visualisera undervisningen och tillsammans ta del av det som visas. Den kombinerade dramasalen och aulan har många tekniska finesser som gör det möjligt att spela teater, visa filmer och ha olika redovisningar eller föreläsningar för små och stora grupper. Skolans rum och möbler är utformade för att få en så bra ljudmiljö som möjligt och vi har hörteknisk utrustning till stöd för dem som har olika hörhjälpmedel. Tekniken är anpassad efter arbetssätt, behov och önskemål. Det finns en hörseltekniker på skolan som hjälper till med utrustningen.

18 | SKOLA PÅ LIKA VILLKOR

Vårt fritids heter Snäckan. Öppettiderna och verksamhetens aktiviteter anpassas efter barnens behov.

Bor ni långt bort?

Då kan vårt elevhem vara något för ditt barn. Eleverna här kommer från hela Norrland så det är många som bor i Härnösand under veckorna. Vi har ett antal villor där eleverna bor ungefär fem i varje, med egna rum. I varje elevhem arbetar fyra vuxna och det finns alltid någon vuxen på plats, dag som natt. Att börja på elevhem är ett stort steg, både för barn och föräldrar. Därför får du som förälder gärna bo på elevhemmet med ditt barn den första tiden. Och, förstås, du är alltid välkommen att hälsa på!

Låter Kristinaskolan som något för er?

Kom på besök! Kristinaskolan organiserar så kallade miljöbesök som ger en inblick i verksamheten och hur den fungerar. Vi planerar besöken efter önskemål från förälder och elev. När vi träffas visar vi skolan och informerar om verksamheten. Det finns möjlighet att titta in i en klass och se hur undervisningen går till. Ni kan också besöka ett av våra elevhem.

Prova på

Känns det som att Kristinaskolan är rätt skola för ditt barn finns det möjlighet att prova på hur det är att vara elev här. Under en prova på-vecka ingår eleven i en befintlig klass på skolan, deltar i skolarbetet och följer klassens schema. Efter prova på-veckan gör vi en utvärdering tillsammans och funderar på hur fortsättningen ska bli.

SKOLA PÅ LIKA VILLKOR | 19

Manillaskolan i Stockholm Upptagningsområde:

Stockholms, Uppsala och Gotlands län. Förskola:

I Stockholmsregionen finns tre förskolor med avdelningar för barn som har en hörselnedsättning: Språkriket Havets förskola på Kungsholmen, Snäckbackens förskola i Sollentuna och Vårängens förskola i Huddinge.

Välkommen till Manillaskolan

Vi finns sedan hösten 2013 i nyrenoverade lokaler på Kungsholmen i centrala Stockholm. De nya lokalerna har en mycket god ljudmiljö och klassrummen är utrustade med avancerade akustiklösningar och modern hörteknik. De tekniska hjälpmedlen är anpassade med hänsyn till pedagogik, behov och önskemål. Vi har också en hörseltekniker på skolan som ser till att all teknik fungerar. Hörselteknikern finns även till hands för eleverna när de behöver hjälp med sina egna hörhjälpmedel. Manillaskolan är också en visuell skola. Därför satsar vi mycket på att ha bra utrustning för it, film och video. I ämnet teckenspråk är videokameran vår penna och dvd:n eller usb-minnet vårt papper. Vi har en egen filmstudio där lärare och elever tillsammans kan redigera filmerna de skapat. Våra äldre elever har tillgång till egen dator. Video används inom så gott som alla teoretiska ämnen på skolan. Klassrummen är utrustade med interaktiva skrivtavlor kopplade till dator och hörslinga, vilket gör att hela gruppen kan jobba tillsammans. Varje klassrum har datorer som är utrustade med skol- och träningsprogram samt program som är speciellt utvecklade för elever som är döva eller har en hörselnedsättning.

20 | SKOLA PÅ LIKA VILLKOR

Hos oss får alla elever undervisning på två språk: svenskt teckenspråk och svenska. Att göra eleverna medvetna om sina två språk så att de själva kan låta situation och samtalspartner avgöra vilket språk som passar dem bäst, är en viktig del i undervisningen. Vi har ett fritidshem integrerat på skolan. Där får eleverna möjlighet till olika aktiviteter utifrån intressen och behov. Fritidspersonal och skolans lärare har ett nära samarbete för att få en bra helhetssyn på barnen.

Bor du långt bort?

Finns behov av att bo närmare skolan, har vi värdfamiljer där den som behöver kan inackorderas under skolveckorna. Alla våra elever får skolskjuts till och med årskurs 4, därefter sker det endast om det finns särskilda skäl eller om eleven har en mycket lång resväg.

Låter Manillaskolan som något för ditt barn?

Kom och hälsa på oss! Hör av dig så planerar vi in ett besök där du får möjlighet att se verksamheten i någon klass och se hur undervisningen går till. Du får också tillfälle att sitta ner och prata med personal, gå runt på skolan, träffa elever och personal och känna på stämningen.

Prova på

Ditt barn får gärna komma hit och prova på hur det är att vara elev hos oss. Det finns då möjlighet att gå in i en klass och följa undervisningen i ett par veckor. Du som förälder och ditt barns lärare har i samband med prova på-veckorna möjlighet att besöka klassen, följa delar av undervisningen och få information om skolan.

SKOLA PÅ LIKA VILLKOR | 21

Vänerskolan i Vänersborg Upptagningsområde:

Västra Götalandsregionen, Hallands län och Jönköpings län. Förskola:

Korsgatans förskola ligger i anknytning till Vänerskolan. Det är en kommunal förskola. På en av avdelningarna finns teckenspråkiga pedagoger.

Fritids ligger i direkt anslutning till skolan och även våra pedagoger på fritids är teckenspråkskunniga. I anslutning till Vänerskolan finns Hörnet som är en teckenspråksförening. Hörnet är en samlingspunkt för barn, ungdomar och vuxna som kan teckenspråk. Där finns också en ungdomsgård som har öppet vissa kvällar.

Bor ni långt bort? Välkommen till Vänerskolan

Vi är en tvåspråkig skola som undervisar både på teckenspråk och talad svenska med tekniska hjälpmedel. Alla klasser har flera pedagoger som använder teckenspråk och talad svenska, anpassat efter elevernas språkbehov. På så sätt får eleverna goda förutsättningar att utveckla båda språken. Klassrummen är anpassade för en god ljudmiljö och flera av våra undervisningslokaler är utrustade med fast hörteknik. Det säkerställer kvaliteten på ljudet bättre än en mobil utrustning. Vi har en hörseltekniker anställd. Skolan arbetar aktivt och med ett medvetet förhållningssätt för att utveckla it i undervisningen, både för de yngre och de äldre eleverna. Alla klassrum är utrustade med interaktiva skrivtavlor. En del elever har svårt att orientera sig visuellt. För att underlätta för dem och göra skolan mer tillgänglig har vi hjälp av anpassad färgsättning. Till exempel har varje våningsplan sin specifika färg, där den översta våningen är gul som solen. Alla golvlister och dörrposter i byggnaden är färgmarkerade enligt ett särskilt system.

22 | SKOLA PÅ LIKA VILLKOR

Vi har elevhem i både villor och i lägenheter för elever som inte kan dagpendla. På varje elevhem finns det plats för fyra eller fem elever och alla har sitt eget rum. Elevhemmen är utrustade med datorer med internet och text- och bildtelefon. Teckenspråkkunnig personal är på plats dygnet runt. Vi tycker att fritiden är viktig och försöker erbjuda de elever som bor här i veckorna ett stort utbud av aktiviteter. Vi åker på utflykter, spelar bowling, lagar mat, ordnar filmkvällar med mera. Föräldrar, släkt och vänner är när som helst välkomna på besök!

Låter Vänerskolan som något för er?

Kom och hälsa på oss när våra elever är på plats så får ni se hur undervisningen fungerar. Vi kan också besöka något av elevhemmen så ni får en helhetsbild av vår verksamhet.

Prova på

Vi tar emot elever som vill prova på Vänerskolan när som helst under läsåret. Under ett sådant besök får ditt barn delta i undervisningen i en teckenspråkig miljö och får besöka elevhemmen.

SKOLA PÅ LIKA VILLKOR | 23

Östervångsskolan i Lund Upptagningsområde:

Skåne, Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Förskola:

Östervångsskolan samarbetar med förskolor i regionen som har inriktning mot barn med hörselnedsättning eller barn som är döva. Året innan barnen tas emot i förskoleklass finns möjlighet att besöka oss och inskolas i samverkan mellan skola och förskola.

Det eleverna lär sig på lektionerna får de möjlighet att omsätta praktiskt utanför klassrummet. Detta samarbete kallar vi samlad skoldag. Det finns även fritidsklubb för de lite äldre eleverna. Östervångsskolan har inlett ett samarbete med Tunaskolan som är en kommunal grundskola. År 2016 ska skolorna flytta ihop till två skolor i en gemensam skolbyggnad. Då kommer vi att kunna erbjuda en ännu mer flexibel skolgång.

Bor ni långt bort? Välkommen till Östervångsskolan

Vi är en tvåspråkig skola som organiserar vår undervisning i två spår. I teckenspåret sker all undervisning på teckenspråk och i tal- och teckenspåret sker hälften av undervisningen på teckenspråk och hälften på talad svenska. Föräldrarna och skolan väljer tillsammans vilket spår som passar bäst. Tvåspråkigheten, tillsammans med hög lärartäthet och funktionell utrustning, gör det möjligt för oss att tillgodose elevernas individuella behov. Men framförallt är det personalens engagemang, specialkunskaper och erfarenhet som gör att skolan har individen i fokus. Östervångsskolan strävar efter att ha en hög teknisk, visuell och auditiv standard. Många av våra lokaler är utrustade med modern hörteknik anpassad efter arbetssätt, behov och önskemål. Vi har en hörselingenjör som ser till att all hörteknik fungerar. Våra elevdatorer är utrustade med pedagogiska program. Elever från årskurs fem har tillgång till egen dator i skolarbetet. I den dagliga verksamheten använder vi också interaktiva skrivtavlor, pekplattor och dokumentkameror. Varje arbetslag har en it-pedagog som arbetar med it i undervisningen. Vi har ett fritidshem som har ett nära samarbete med årskurs f–4 för att det ska bli en bra koppling mellan skolan och fritidsverksamheten.

24 | SKOLA PÅ LIKA VILLKOR

Då kan vårt elevboende vara något för ert barn. Våra elevhem består av villor eller lägenheter i Lund och har nära till kollektivtrafiken. På elevhemmen kan man välja att bo hela veckan eller enstaka nätter. Vi arrangerar gemensamma aktiviteter som till exempel kompiskvällar. Personalen är teckenspråkskunnig och på varje elevhem tjänstgör män och kvinnor, personal som är döv eller hörande och med olika kompetens.

Låter Östervångsskolan som något för er?

Kom på besök! Kontakta oss så ordnar vi ett enskilt besök efter era önskemål. Några gånger per år träffar vi också elever från skolor i regionen som har hörselklasser. Vi arrangerar gemensamma idrottsdagar, temadagar och föräldrakvällar.

Prova på

Vi tar när som helst under läsåret emot elever som vill prova på Östervångsskolan. Under ett sådant besök får eleven delta i undervisningen i en teckenspråkig miljö och får besöka elevhemmen.

SKOLA PÅ LIKA VILLKOR | 25

Hur ansöker man? Det är du som vårdnadshavare som ansöker om en plats i specialskolan. För

elever som ska börja ettan ska ansökan vara inlämnad senast den 15 januari samma år. För elever som ska börja i andra årskurser vill vi få in ansökan så tidigt som möjligt. Vi strävar efter en handläggningstid på tre månader, men under sommaren kan det ta längre tid. En ansökan kan inte godkännas förrän den är komplett. Därför är det viktigt att du bifogar alla handlingar. Det är Nämnden för mottagande i specialskolan och för Rh-anpassad utbildning som fattar beslutet och du får skriftligt besked per brev. Nämnden sammanträder flera gånger per år. Specialskolan får medel från staten och elevernas hemkommuner. Föräldrarna betalar därför ingenting för skola, boende och resor.

Resor till och från skolan Skolan ansvarar för elevernas dagliga resor till och från skolan. De flesta yngre elever har skolskjuts mellan hemmet och skolan. Äldre elever åker i de flesta fall kommunalt, om det behövs följer personal med. Eleverna som bor på elevhem reser vanligtvis hem till sina familjer varje helg. De reser då med flyg, tåg, buss eller taxi, beroende på var de bor. Yngre elever och elever med behov av särskilt stöd har med sig personal från skolan när de reser. Skolan organiserar alla veckoslutsresor och alla resor i anslutning till skoldagens start och slut.

Skolnet ger insyn och delaktighet Skolnet är skolornas utbildningsplattform. Elever och föräldrar kan genom

Skolnet följa arbetet i skolan, kommunicera med skolan och ta del av viktig information. Skolnet är byggt som ett socialt nätverk på internet mellan elever, föräldrar och skolans personal. Alla kan både ge och ta emot information. Med Skolnet blir skolan mer flexibel. När en elev inte kan komma till skolan kommer den ändå att kunna delta i skolarbetet.

26 | SKOLA PÅ LIKA VILLKOR

Teckenspråksutbildning för anhöriga I vårt uppdrag ingår även att se till att det finns möjligheter till att lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket. Vi utbildar bland annat syskon till barn som är döva eller har hörselnedsättning och barn till föräldrar som är döva. De kan exempelvis komma till våra specialskolor för att få undervisning. Även föräldrar till barn som är döva eller har en hörselnedsättning kan få teckenspråksutbildning. Dessa ges på fem platser i landet: Härnösands folkögskola, Södertörns folkhögskola i Stockholm, Västanviks folkhögskola i Leksand, Nordiska folkhögskolan i Kungälv samt Önnestads folkhögskola utanför Kristianstad.

Specialpedagogiska skolmyndigheten Specialskolorna ingår i Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). SPSM arbetar för att barn, unga och vuxna oavsett funktionsförmåga ska få förutsättningar att nå målen för sin utbildning. Det gör vi genom specialpedagogiskt stöd, undervisning i specialskolor, tillgängliga läromedel samt statsbidrag. Den kompetens vi erbjuder kompletterar kommunernas och skolornas egna resurser. Förutom de skolor som presenteras i broschyren har SPSM ytterligare tre specialskolor för olika målgrupper. Dessa skolor tar emot elever från hela landet. • Ekeskolan i Örebro för elever med synnedsättning i kombination med

ytterligare funktionsnedsättningar. • Hällsboskolan i Stockholms län och Umeå för elever med grav tal- och

språkstörning. • Åsbackaskolan i Gnesta för elever som är döva eller har hörselnedsättning

i kombination med utvecklingsstörning och elever med medfödd eller tidigt förvärvad dövblindhet. Från och med höstterminen 2014 ligger Åsbackaskolan i Örebro.

SKOLA PÅ LIKA VILLKOR | 27

Kontakta oss Specialpedagogiska skolmyndigheten telefon: 010 473 50 00 texttelefon: 010 473 66 47 e-post: [email protected] webbplats: www.spsm.se Vill du ha den här informationen i alternativt format kontaktar du [email protected]

TRYCK: DANAGÅRDLITHO AB 2014. FOTO: GUSTAV FORSBERG.

E-post direkt till våra skolor Birgittaskolan: [email protected] Kristinaskolan: [email protected] Manillaskolan: [email protected] Vänerskolan: [email protected] Östervångsskolan: [email protected]

ISBN:

978-91-28-00374-2 (tryckt) 978-91-28-00373-5 (pdf)

Best nr: 00374 28 | SKOLA PÅ LIKA VILLKOR

www.spsm.se