Om eleverna arbetsmiljö
De De 4-stegen 4-stegen
Vilka miljöer är farliga för våra skolbarn? 50 45 40 35 30 25 20 15 10
Hur kan vi se dem?
5
Hur kan vi förebygga skador i elevernas miljö?
0 Registrerade skador och tillbud på skolgården 1996-2003
De fyra stegen - en metod Häftet beskriver hur Källby Gård i Götene kommun arbetar skadeförebyggande med utgångspunkt från registrering av skador och tillbud. Metodhäftet har tagits fram av Anders Ader i samarbete med elever, rektor och personal på Källby Gård.
I vilka miljöer skadas barn??
Skolan Förskolan Trafiken Bostaden Fritiden Idrotten
Barns och elevers säkra och trygga miljöer, är en fråga om kvalitet och värdegrund, om människosyn och förhållningssätt, men också om hur man tar ansvar för ett förebyggande arbete.
En god miljö - Barnens rättighet Barnkonventionen En god barnmiljö innebär rätten att få leva och utvecklas under säkra förhållanden. Dagligen skadas många barn. Nästan en kvarts miljon skadas varje år så allvarligt att de måsta söka läkare. Vem tar ansvaret för att skador förebyggs? Vilka insatser krävs?
80
Götene kommun 2002
70 60 50 40
Bostad Idrott Skola Transport Trafik
30 20 10 0
0-5 år
6-12 år
Källa: Skaderegistret Skaraborg
13-16 år
Bakgrund Sedan 1996 har registrering av skador och tillbud skett på Källby Gård. Under flera år hade personal och elever diskuterat en förändring i skolgårdsmiljön till att bli en spännande och utvecklande miljö för skolans elever. Den skulle också vara trygg och säker. Skolans elever hade tagit fram olika önskemål och idéer om sin skolgård. Med hjälp av en skolgårdsarkitekt gjordes en skolgårdsritning som såg spännande och utmanande ut. Där fanns förslag på linbana, klätterplank, klätterträd, lektorn, rutschkanor, stora stenar att klättra på osv. Skolans slöjdlärare fick ansvaret att tillsammans med eleverna genomföra förslagen. Föräldrar engagerades också i arbetet. En fråga som flera ställde var: Blir skolgården mer otrygg och kommer alla dessa aktiviteter innebära en ökad skaderisk? Många var oroliga att eleverna skulle skada sig. För att ta reda på detta beslöt rektor och skolsköterskan att kartlägga riskerna. Man beslöt att alla olycksfall och tillbud skulle registreras. En enkel blankett togs fram. Med hjälp av registreringen och den data som kom fram, fick man information om var på skolan skadan inträffat, skadetyp , om skadan inträffat i samband med våld, vem som tog hand om skadan osv.. De ville också få förslag på vilka åtgärder som skulle behöva göras för att reducera antalet olyckor och tillbud. Skolan antog en O - vision. Eftersom skolan är elevernas arbetsmiljö, var det viktigt att eleverna på skolan blev delaktiga i arbetsmiljöarbetet och gavs möjligheter att påverka. Det skadeförebyggande arbetet kom att bygga på en hög grad av elevmedverkan - vid registreringen, vid samtal med skolsköterska, vid arbetsmiljöronder och vid förslag på förbättringar osv. Den information som skolsköterskan fick genom skadeblanketten och genom samtal med eleven efter registreringen, kunde sedan användas i det förebyggande arbetet. Farliga miljöer undersöktes och nödvändiga åtgärder för att eliminera framtida risker gjordes. Efterhand kom arbetsmiljöarbetet också handla om om den inre miljön och om den psykiska miljön, om mobbning och kränkande särbehandlig, Även skolans trafikmiljö granskades och en särskild handlingsplan togs fram för att åstadkomma förbättringar. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete växte fram, elever och personal involverades allt mer. Under åren har arbetet dokumenterats och alla skador och tillbud har registrerats sedan starten 1996, vilket gjort att arbetet kunnat följas upp kontinuerligt. Den 24 november 2003 utsågs Källby Gård av WHO till världens första trygga och säkra skola - A Safe School, ett resultat av ett långvarigt och genomtänkt arbetsmiljöarbete. Det här häftet handlar i första hand om ”de 4 stegen” i det skadeförebyggande arbetet. Vill Du ha en samlad bild av Källby Gårds arbetsmiljöarbetet finns ett större häfte, som Du kan få del av genom www. Gotene.se se Källby Gård eller tag kontakt med skolans rektor - se sista sidan i det här häftet. Anders Ader Utvecklingsledare i Götene kommun, tidigare rektor på Källby Gård
Eva Cardell Rektor Källby Gård
Götene kommun
Källby Gård är en helhetsskola med barn från 1 år till 12 år. På Källby Gård arbetar ca 400 barn och drygt 60 personal. På Källby Gård bedrivs flera olika verksamheter. Här ryms förskola, förskoleklass,fritidshem, skola, fritidsgård och bibliotek. Sedan 1997 finns en lokal styrelse med föräldramajoritet. Sedan 2003 är Källby Förskola integrerad med skolan.
Ett systematiskt arbetsmiljöarbete har bedrivets sedan 1994 och har utvecklats över tid. Här får du en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet - en modell för skaderegistrering. Modellen De fyra stegen utgår från hur man får information om skadan och hur man sedan åtgärdar och förebygger risker i barnens miljöer.
2003 utnämndes Källby Gård till A Safe School en säker och trygg skola, den första i världen
Trygg? Säker? Utvecklande? Hur går det ihop? Säkerhet och utveckling är varandras förutsättningar. ”Säkerhetsarbetet kan öka barns trygghet och ge möjlighet att leka och röra sig fritt, men säkerhetsarbetet garanterar inte att miljön är stimulerande och utvecklande.” Barnsäkerhetsdelegationen
Med barnens hjälp och idéer ville vi skapa en lustfylld läromiljö!
Vår fråga var:
Kommer antalet skador och tillbud att öka?
Vår metodatt arbeta skadeförebyggande
4.
De fyra fyra stegen stegen De
Följa upp och utvärdera gjorda insatser
3.
Återkopplingar, arbetsmiljögrupp
Att förebygga, sätta in insatser så att skadan inte upprepas. Analys, arbetsmiljöronder
2.
Information om hur skadan skett. Samtal, blankett, redovisning
1.
Information om att en skada inträffat. Registrering
Steg 1 Information om att en skada inträffat. Skaderegistreringen - ett viktigt hjälpmedel för vårt förebyggande arbete Blanketten ifylls och lämnas snarast till skolsköterskan __________________________________________________________________________________________
1. Anmälan 01 Händelse utan skada
Datum_______________
02 Skada
Klockan______________
03 Vem tog hand om skadan
_____________________
01 Pojke
2. Kön
02 Flicka
6-8 år
9-10 år
11-12 år
__________________________________________________________________________ Var? 3. Inomhus
4. Utomhus
01 02 03 04 05 06 07 08 09
01 02 03 04 05 06 07
Lektionssal Slöjd, trä, metall Slöjd, textil Idrottshallen Omklädningsrum Korridor Skolrestaurang Hemkunskap På annan plats inomhus:
Skolgården Skolvägen till/från Bollplan Utanför skolområdet Utfärd, friluftsdag, lägerskola På praoplats På annan plats
________________________________
______________________________
________________________________
______________________________
________________________________
___________________________________________________________________________ 5. Var på kroppen? 01 Huvud/ansikte 02 Ögon 03 Tänder 04 Överkropp 05 Arm 06 Hand/finger 07 Underkropp 08 Ben 09 Fot 10 Hela kroppen ___________________________________________________
Arbetsgång Registreringen Med hjälp av en enkel blankett får vi besked om skador och tillbud. Blanketten fylls i av eleverna och ibland med hjälp av skolans personal.Den lämnas sedan till skolsköterskan.
Vad sysslade Du med? _______________________________ ___________________________________________________ Vad hände? ________________________________________
Sätt ett kryss på kartan där Du skadade Dig!
Information om skadan och skadeplatsen Vi får information om skadeplats, typ av skada, skadeplats, vad som förorsakat den, vem som tog hand om eleven, tid, kön, ålder mm.
6. När under
7. Fanns vuxen person där?
01 02 03 04 05
01 Ja 02 Nej 03 Oklart, vet ej
Lektion Rast Till/från skolan Utflykt, studieresa, lägerskola Annat
Annat ______________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ Uppgiftslämnare: ________________________________________Grupp/klass___________ Talong med barns namn avskiljs av skolsköterskan innan blanketten går vidare.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------Skadat barns namn____________________________________Grupp/klass____________
På ”Gubben” markerar eleven var på kroppen skadan skedde och på kartan platsen.
Skadeplatsen markeras på skolgårdskartan.
Skolgårdskartan finns uppsatt utanför skolsköterskans expedition, väl synliga för alla som passerar förbi.
Vid samtal med barnen efter inrapportering av tillbud eller skada markerar skolsköterskan och barnet/barnen platsen där det hände. På kartan markeras alla tillbud och skador med hjälp av nålar - röd färg för flickor och blå färg för pojkar.
Kartan - en viktig hjälp i det förebyggande arbetet Markeringarna visar var tillbuden och skadorna inträffar och är en bra vägledning för åtgärder.. Rapportering sker till arbetsmiljögruppen som sedan vidtar lämpliga åtgärder. ”Vad kan vidtas i miljön för att skador och tillbud skall undvikas?” är en fråga för arbetsmiljögruppen
Lokal registrering av tillbud och skador på Källby Gård 1996-2003 Inomhus Lektionssal 30
Slöjd, trä och metall Slöjd, textil
25
20
Idrottshallen
15
Omklädningsrum
10
Korridor
5
Skolrestaurang
0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
Hemkunskap
Utomhus 70
Den lokala registreringen sammanställs varje termin och används för att få en helhetsbild av risker i arbetsmiljön. Kartläggningen som görs beskriver en rad olika miljöer såväl inomhus som utomhus. Sammanställningen används för att analysera skadebilden och för att arbeta vidare med skadeförebyggande åtgärder.
Skolgården
60
Skolvägen till/från Utanför skolområdet Utfärd, friluftsdag Praoplats
50
40
30
20
Annan plats, utomhus
10
0 1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
Det är också viktigt att vid analyser och uppföljningar följa utvecklingen under en längre tid för att se hur allvarliga vissa skador är och vilka skademiljöer som återkommer. .
Hur ser skadebilden ut mellan 1996 -2003 ? Totalt antal skador och tillbud inomhus utomhus
479 varav 142 337
Händelser utan skada skada
145 331
Skolgården
278
När? Rast Lektion Till och från skola
248 119 29
Kön Pojkar Flickor
259 56% 208 44%
Ålder 6-8 år 9-10 år 11-12 år
186 151 89 Huvudskador
Typ av skador OBS! Skadetillfället kan ge olika typer av skador/tillbud
44% 35% 21% 121 st
Tandskador
12 st
Nackskador
18 st
Bröstskador
4 st
Handskador
62 st
Fot,knä, benskador
79 st
Skador på skolgården 1996-2003 60 50
Antal skador
40 30 20 10 0 1996
1997 1998
1999 1 2000 2001
2002
2003
1996-2003
Varför har skador och tillbud inte minskat? Analys görs av skadesituationen. Orsaker? Konsekvenser?
Några orsaker är
bättre rutiner vid registrering, nya lekredskap har kommit till, brist på tillräcklig information, nya elevgrupper.
Plats på skolgården där skador och tillbud inträffat 2003 Registreringen visar att de flesta skadorna och tillbuden inträffar på skolgården och ute på rasten. Med hjälp av registreringen och markeringarna på skolgårdskartan kan vi snabbt avläsa var skadorna inträffar.
50 45
Linbanan
40 35
Gungor
30 25 20 15 10 5 0
Rutschkana
Bollplan
Bollplan
Båten Stocken Klätterställningen
Rutschkanan
Hänggungan
Linbanan
Klätterplank Klättertorn Rampen
Sedan starten 1996, har vi kunnat följa skadeförloppet på skolan. Vad vi har kunnat se är att antalet skador minskat där vi satt in olika typer av insatser. Exempel på sådan insatser är bättre och mer information till eleverna och till personalen, ombyggnader av lekanordningar, utbyte av material etc..
Genom att registrera på lokal nivå får man en bra bild av vilka miljöer som inte är säkra.
Vilka lekredskap/miljöer på skolgården orsakar mest skador? Bollplanen
6
Linbanan
5
Båten
4
Klätterplank
3
Klättertorn
2
Klätterträd
1
Stocken
0 1
Rampen, skolrest. Hinderbana
Genom den information som vi får genom registrering och samtal med eleverna får vi också en bra bild av vilka lekmiljöer och lekredskap som kan vara riskfyllda. Genom att tidigt upptäcka dem kan vi ganska snabbt åtgärda dem - oftast av egen personal, vaktmästare, skolgårdsansvarig och ibland även tillsammans med eleverna.
Ett exempel på det förebyggande arbetet är hur vi förändrat och utvecklat skolgårdens linbana. Eleverna har här aktivt deltagit i arbetet och många åtgärder har gjorts vilket lett till ökad säkerhet.Även tillverkaren av linbanan har kontaktats för att förbättra konstruktionen.
Steg 2 Information om hur skadan skett. Dialog om skadan och om förebyggande åtgärder. Frågor som Hur? Varför? Vad? är centrala. För att förstå den utlösande faktorn till skadan är samtalet som skolsköterskan har med barnet efter skadetillfället viktigt och nödvändigt. Det uppföljande samtalet mellan skolsköterskan och eleven blir en enkel analys. Vad hände? Varför? Vad bör Du tänka på? Vad hände före skadan? osv Samtalet ger utrymme för eftertanke. Samtalet ökar barnets medvetenhet för risker som finns och hur man kan undvika dem. Det ger också en kunskap om vad barnen tänker om sin arbetsmiljö. Redan här läggs grunden till det förebyggande arbetet. Samtalet som skolsköterskan har med eleven ger också en bild av annan bakgrundsinformation till skadan som t.ex . Hur mår Du? Är Du utsatt för mobbning ….. Skolsköterskan för statistik på skador, tillbud, plats,kön etc.. Den ger en utmärkt helhetsbild av vad som händer på skolan över tid.
Skolan är elevernas arbetsmiljö!!!!! Skademönster och risksituationer
Eleverna är våra bästa arbetsmiljödetektiver och ger oss en mängd av viktig information
Genom att lägga stor vikt vid att få information om de förhållande som fanns då skadan inträffade och vad som föregick skadan, har vi kunnat öka vår kunskap. Frågor som Var? Vem? Vad? finns med men tonvikten ligger på frågor som Hur gick det till när skadan/tillbudet inträffade och Vad föregick skadan. Skolsköterskans samtal i samband med registreringen ger djupare information och kan ger svar på bakomliggande faktorer som ”Vad kan i den fysiska och psykosociala miljön ha bidragit till skadan?” Dessa frågor är särskilt viktiga i det skadeförebyggande arbetet.
Ny kunskap kommer från eleverna! De berättar om skador och risker och kommer ofta med bra förslag till förbättringar.
Intressant är sambandet våld och skador, något som bör uppmärksammas. Undersökning visar också att trakasserier kan vara utlösande faktor till skada. Skador bidrar också till sociala skillnader i hälsa bland våra elever.
Steg 3 Att förebygga, sätta in insatser så att skadan inte upprepas. Analys, arbetsmiljöronder
Några frågor som ställs är : Varför har skadan inträffat? Vilka åtgärder krävs? Vilka konsekvenser får detta?
Arbetsmiljöronden -
en kvalitetssäkring av arbetsmiljön på skolan. I ronden deltar representanter för elever och personal. Miljön granskas och protokoll förs. Som stöd för arbetsmiljöronden finns elevernas inlämnade rapporteringar och skademarkeringarna på skolkartan. En analys av brister och farligheter görs. Analysen leder fram till nödvändiga insatser i skolmiljön,
Analysarbetet leder till förbättringar
Några fokusfrågor
För att minska antalet skador och tillbud måste ett kontinuerligt analysarbete ske. Att skaffa sig kunskap om vad som har hänt vid själva skadan, hur det gick till och vad som hänt innan skadan, hur eleverna har det i sin skolmiljö är nödvändigt för att göra en bra analys. Flera aktörer är involverade i arbetet: elever, rektor, skolsköterska, skolgårdsansvarig, arbetsmiljögruppen, vaktmästare.
Analysen kan ha sin utgångspunkt i ett antal fokusfrågor t ex. Vem drabbas oftast och var? Vilka skademönster framträder i olika skademiljöer? Vilka skademönster framträder under rast, i samband med idrott? Vad är oavsiktliga och avsiktliga handlingar? Våld, våldskador? Vad är mest typiskt för flickor? Pojkar? Vilka skador inträffar ofta och som kan vara tecken på/bero på brister i miljön? Vilka skador inträffar där flera elever är inblandade?
Steg 4 Följa upp och utvärdera gjorda insatser Handlingsplan för åtgärder och uppföljning Efter arbetsmiljöronden upprättas en handlingsplan som innehåller olika förslag på åtgärder som leder fram till olika insatser, Insatser görs av olika ansvarstagare- Vad kan vi göra själva? Vad behöver vi ha hjälp med? etc… Återkopplingar görs till personal, elever, föräldrar.
Eleverna är våra arbetsmiljödetektiver.
Det uppföljande arbetet är viktigt !
Kontakter tas med andra förvaltningar i kommunen när ansvaret inte ligger på skolan. Det kan vara tekniska förvaltningen, miljöförvaltningen, polisen, trafikansvariga etc.
Noteringar från skolgården Varje klass redovisar risker som de har sett på skolgården. Dessa redovisningar ligger till grund för handlingsplanen, som också anger vem som tar ansvar för att förbättringar sker och när det ska vara klart Noteringar
Förslag på åtgärder
Ansvarig
5. Skolgården * Repet på trekantiga huset trasigt spänna linan på linbanan ALE
Urban och våra elevreprsentanter gör en arbetsmiljörond för att gå igenom dessa punkter.
Urban Samuelsson ansvarar för att nedanstående brister på skolgården blir gjorda.
* Stegpinnar till tornet borta.
Nya pinnar.
* Linbanan trasig, repet farligt * Linbanan trasig. * Rampen upp till linbanan är brant. * Sträcka linbanan.
Repet kontrolleras Vajern till linbanan kommer att sträckas efter vintern när värdret blir vänligare.
* Stegpinnar bakom tåget fattas. Kompletteras. * Det sticker ut spikar på tåget på flera Åtgärdas snarast ställen. AmK * Spikarna är lösa på taket på tåget. * Tåget har vassa spikar och ett hål man kan ramla ner i. * Behöver vara fler trappsteg upp till Tornet på klätterställningen. * Räcket uppe vid Tornet – en planka svajar. * Det saknas pinnar i stolpen vid tornet till klätterställningen * Tornet – lösa plankor, stegen, slår huvud och rygg i plankor. * ”Böjda stegen” på lekplatsen - man kan halka, ramla. Rampen vid matsalen är halkig på vintern. * Däcken i sandlådan för lösa? SO * Många transporter kör fram till köket. Många barn ”nyfikna” och samlas runt bilarna. Stor olycksrisk!!! BMD
OBS! Se barnens detaljrikedom
Kontrolleras.
Lösa plankor spikas fast.
Samtal har förts med kostchefen om ändrade tider för mat transporter så att dessa ej sker under barnens raster. Vad gäller hämtning av sopor sker det alltid under bevakning av vår vaktmästare. Här ska en översyn göras. Frågan har diskuterats i elevrådet. Barnen bör ta över en del av ansvaret. Varje spår kan ha olika perioder ”skolgårdsansvar”.
* Dålig ordning på spadar, cyklar, etc. Här bör större ansvar läggas på barnen, med kontroll över vad som plockas ut och var det sedan hamnar. BB * En trasig cykel i förrådet. GS Fritids ser över cyklarna * En av cyklarna saknar trampa. * Cyklarna behöver repareras. * Hög kant intill gungorna. PN * Den kontgjorda trappan i asfalten vid Asfaltering görs när ”Kinnekulle” är klätterställningen, gamla höga kanter klar. Kontakt tas med tekn. kontoret. = snubbelrisk. * Snurrgungan för liten. USM * Det stora blå däcket är halt. * * Staket behöver sättas upp mot Vänervägen. USM
Utan åtgärd. Ingår i trafiksäkerhetspaktetet som överlämnats till tekniska kontoret
Klart mars 2000
Att tydliggöra resultatet för att öka förståelsen för den egna arbetsmiljön. Skolans är elevernas arbetsmiljö.
Registreringstavlan
Att skapa delaktighet och visa på möjligheter är ett av det viktigaste sättet i det förebyggande arbetsmiljöarbetet.
Utanför skolrestaurangens entré, som eleverna varje dag passerar förbi, finns en tavla där rektor varje månad skriver in aktuella siffror och statistik från skolsköterskans skadedata. Det är ett sätt att tydligöra för eleverna och personalen vad som händer månad för månad. Metoden är ett sätt att öka medvetenheten och skapa intresse och engagemang för elevernas arbetsmiljö. Sammanställningar som görs kan vara av intresse för föräldrar att få en samlad bild av vad som händer i elevernas arbetsmiljö och vad som behöver göras i det förebyggande arbetet. Idélådan
Registreringstavla utanför skolrestaurangen på Källby Gård
vill ta vara på goda idéer som kan komma fram när man t ex. ser var skadorna och tillbuden sker och vad man kan kan göra för att minska dem.
Överblickar För den enskilda skolan är det viktigt att få information om att en skada har skett, och att följa utvecklingen under en längre tid för att se hur allvarliga vissa skador är i eleverna skolmiljö.
För skolförvaltningen är det viktigt för att få ett samlat grepp om skolmiljön och vilka insatser som sker.
På kommunnivå För arbetsmiljöansvariga, politiker hälsoplanerare, andra sektorer i kommunen kan det vara av intresse att få en samlad bild av det förebyggande arbetet.
Det skadeförebyggande arbetet på kommunnivå kräver samverkan mellan olika aktörer.. 1. Information om inträffade skador. Statistik från skadeenheten i Skarborg
2. Information om hur skadorna skett. Beställes från från skadeenheten i Skaraborg.
3. Att förebygga- sätta in insatser så att skador inte upprepas. Analysgrupp, handlingsplaner, samverkan mellan olika förvaltningar,sektorer, organisationer etc..
4. Följa upp och utvärdera gjorda insatser Tvärsektoriell grupp
Vilka insatser krävs här? Vem tar ansvaret? 70 60 50
Bostad Idrott Skola Transport Trafik
40 30 20 10 0
Absoluta tal 2002 i Götene kommun 0-5 år
0-5 år
60 50 40
Bostad Idrott Skola Transport Trafik
30 20
6-12 år
10 0
6-12 år
80 70 60 Bostad Idrott Skola Transport Trafik
50 40 30 20 10 0
13-16 år
Källa: Skadeenheten i Skaraborg
13-16 år
Vill Du veta mer om arbetsmiljöarbetet på Källby Gård?
Kontakta Källby Gård 0510- 858 80 • Eva Cardell, rektor
• Urban Samuelsson, skolgårdsansvarig • Eva-Lena Ivarsson, Anti-mobbningsgruppen • Pernilla Skramrud, skolsköterska
Häftet har sammanställts i samverkan med elever och personal på Källby Gård och redigerats av Anders Ader, utvecklingsledare 0511-44 60 55 Barn och ungdomsförvaltningen Götene
