NATIONELLT YRKESPROVSMATERIAL

NATIONELLT YRKESPROVSMATERIAL GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN

Det nationella yrkesprovsmaterialet har utarbetats utgående från grunderna för läroplanen och grunderna för fristående examen vilka uppgjorts för grundexamen inom maskin- och metallbranschen (17.2.2000, dnr 33/011/2001). Materialet är delbilaga 2 till ifrågavarande föreskrift, inte en norm. UTBILDNINGSSTYRELSEN 2006

GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN INNEHÅLL 1

YRKESPROVET OCH DET NATIONELLA YRKESPROVSMATERIALET FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN

1

2

ANVISNINGAR FÖR ANVÄNDNING AV YRKESPROVSMATERIALET 2.1 Planering och genomförande av yrkesprovet som samarbete mellan olika parter 2.2 Bedömning av yrkesprov 2.3 Vitsordsgivning för yrkesprov och dokumentering av bedömningsuppgifterna

1 1 3 3

3

YRKESPROVSMATERIALET FÖR DE ENSKILDA STUDIEHELHETERNA 3.1A Gemensamma yrkesinriktade studier i examen 3.1.1 Basfärdigheter inom maskin- och metallbranschen, 30 sv 3.1B Yrkesinriktade studier differentierade enligt utbildningsprogram Utbildningsprogrammet för tillverkningsteknik 3.1.2 Maskinell bearbetning, 20 sv 3.1.3 Plåt- och svetsarbeten, 20 sv 3.1.4 Maskinmontering, 20 sv 3.1.5 Verktygsteknik, 20 sv 3.1.6 Finmekanik, 20 sv 3.1.7 Manuell bearbetning, 10 sv 3.1.8 NC-bearbetning, 10 sv 3.1.9 Flexibla tillverkningssystem, 10 sv 3.1.10 Plåt- och stålkonstruktioner, 10 sv 3.1.11 Tunnplåtsarbeten, 10 sv 3.1.12 Svetsning, 10 sv 3.1.13 NC-teknik inom plåt- och svetsarbeten, 10 sv 3.1.14 Byggnadsplåtarbeten, 10 sv 3.1.15 Konstruktionssvetsning, 10 sv 3.1.16 Underhåll, 10 sv 3.1.17 Hydrauliska och pneumatiska system, 10 sv 3.1.18 Pneumatik, 10 sv 3.1.19 Hydraulik, 10 sv 3.1.20 Styrteknik, 10 sv 3.1.21 Verktygstillverkning, 10 sv 3.1.22 Montering och underhåll av verktyg, 10 sv 3.1.23 NC-bearbetning med specialverktygsmaskiner, 10 sv 3.1.24 Tillverkning av CAD/CAM-bearbetningsbanor, 10 sv 3.1.25 Reparation av maskiner och apparater, 10 sv 3.1.26 Produktionsteknik inom elektronikindustrin, 10 sv Utbildningsprogrammet för automationsteknik och underhåll 3.1.27 Utbildningsprogrammet för automationsteknik och underhåll, 20 sv 3.1.28 Mekatronik, 20 sv 3.1.29 Styckegodsautomation 20 sv 3.1.30 Processautomation, 20 sv 3.1.31 Underhållsteknik, 20 sv 3.1.32 Grunderna i styckegodsautomation, 10 sv 3.1.33 Grunderna i processautomation, 10 sv 3.1.34 Hydraulik och pneumatik, 10 sv 3.1.35 Fastighetsautomation, 5 sv 3.1.36 Fastighetens svagströms- och datasystem, 5 sv 3.1.37 Kraftelektronik, 5 sv 3.1.38 Datorns operativsystem, 5 sv 3.1.39 Datorkommunikation, 5 sv

5 7 7 13 13 13 18 23 26 30 33 35 39 42 45 48 54 60 64 68 71 74 76 79 83 88 92 98 102 106 110 110 114 117 120 123 127 130 132 137 139 143 145 147

Utbildningsprogrammet för gjutningsteknik 3.1.40 Basfärdigheter inom gjutningsteknik, 30 sv 3.1.41 Gjutningsteknik med engångsform, 30 sv 3.1.42 Gjutningsteknik med permanent form, 30 sv 3.1.43 Gjutmodellteknik, 30 sv 3.1.44 Grunderna i gjutningsteknik med engångsform, 10 sv 3.1.45 Grunderna i gjutningsteknik med permanent form, 10 sv 3.1.46 Grunderna i gjutmodellteknik, 10 sv 3.1.47 Plastmodellteknik, 10 sv 3.1.48 CAD/CAM-teknik, 10 sv 3.1.49 Gjuteriautomation, 10 sv 3.1.50 Träbranschens grunder, 30 sv

149 149 155 161 166 173 177 181 186 190 195 198

1

1

YRKESPROVET OCH DET NATIONELLA YRKESPROVSMATERIALET FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN

Om yrkesproven har det stadgats i lagen om ändring av lagen om yrkesutbildning 601/2005 och i statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildning 603/2005. I yrkesprovet visar de studerande genom att utföra arbetsuppgifter hur väl de har uppnått yrkesskicklighet i enlighet med grunderna för läroplanen och de krav som arbetslivet ställer. Yrkesproven planeras och genomförs i samarbete med arbetslivsrepresentanter. Yrkesproven ordnas i mån av möjlighet i samband med inlärningen i arbetet. Yrkesproven kan även genomföras på andra arbetsplatser eller i läroanstalternas arbetslokaler. Det nationella yrkesprovsmaterialet har gjorts upp utgående från de gällande grunderna för läroplanen och för fristående examen. Materialet är ingen norm utan ett stödmaterial som utbildningsanordnarna kan använda som hjälp vid planeringen och genomförandet av yrkesproven. Materialet ger vägledning vid det lokala genomförandet av yrkesproven och förenhetligar bedömningen av de studerande. Yrkesprovsmaterialet innehåller anvisningar för dem som använder materialet och för varje studiehelhet en beskrivning av yrkesprovet och yrkesprovsmiljön samt bedömningen av yrkesprovet och exempel på hur yrkesproven kan utföras. Anvisningarna för hur bedömningen av yrkesproven ska dokumenteras finns i det nationella yrkesprovsmaterialet under punkt 2.3. Materialet finns på Utbildningsstyrelsens webbsidor på adressen www.oph.fi. Under punkten Beskrivning av yrkesprovet finns definierat för varje studiehelhet det centrala kunnande som man ska visa med yrkesprovet. Kunnandet beskrivs som aktiviteter och arbetsprocesser som motsvarar verksamhet i arbetslivet. Under punkten Miljö för yrkesprovet finns de väsentliga kraven för att påvisande kunnande. I det nationella yrkesprovsmaterialet ges anvisningar om under vilka förhållanden och i vilka miljöer eller arbetsgemenskaper det är bra att utföra yrkesproven. Dessutom ges anvisningar om hurudana material, redskap och apparater som behövs för att den studerande ska kunna visa sitt kunnande och för att man tillförlitligt ska kunna bedöma kunnandet. Under punkten Bedömning av yrkesprovet definieras föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna. Föremålen för bedömningen hjälper bedömaren att fästa uppmärksamhet vid sådant som är centralt vid bedömningen. Bedömningskriterierna hjälper bedömaren att slå fast nivån på den studerandes kunnande i förhållande till uppställda mål. Bedömningskriterierna har gjorts upp utgående från grunderna för läroplanen och skalan är en trestegsskala. Vitsorden är nöjaktiga N1, goda G3 och berömliga B5. 2 2.1

ANVISNINGAR FÖR ANVÄNDNING AV YRKESPROVSMATERIALET Planering och genomförande av yrkesprovet som samarbete mellan olika parter

I planering, genomförande och bedömning av yrkesproven deltar utbildningsanordnaren, ett organ som utbildningsanordnaren har tillsatt, lärare, representanter för arbetslivet och de studerande. De olika parterna kan använda sig av det nationella yrkesprovsmaterialet i följande situationer. Utbildningsanordnaren kan använda sig av materialet när man • planerar och genomför yrkesproven • informerar om yrkesproven

2

• •

utbildar medlemmarna i det organ som utbildningsanordnaren tillsatt, undervisningspersonalen samt arbetslivsrepresentanterna för yrkesproven granskar läroplanen så att den motsvarar gällande författningar och föreskrifter

Organet kan använda sig av materialet när det • godkänner planerna för genomförandet och bedömningen av yrkesproven som en del av utbildningsanordnarens läroplan • övervakar yrkesprovsverksamheten och att principerna för yrkesproven förverkligas • behandlar rättelseyrkanden beträffande bedömning av yrkesprov Lärarna kan använda sig av materialet när de • planerar och genomför yrkesproven i praktiken tillsammans med arbetslivsrepresentanterna och de studerande • informerar de studerande och arbetslivsrepresentanterna om yrkesproven och hur de bedöms samt när de gör dessa förtrogna med yrkesprov • observerar den studerandes arbete samt när de uppmuntrar och vid behov ger handledning • deltar i utvärderingssamtalet • besluter om bedömning av yrkesprov Arbetslivets representanter kan använda sig av materialet när de • gör sig förtrogna med målsättningen för yrkesproven samt föremålen för bedömning och bedömningskriterierna • deltar i planerandet av yrkesproven tillsammans med de studerande och lärarna • sörjer för att de studerande under perioden för inlärning i arbetet har möjlighet att förkovra sig i det kunnande som krävs i yrkesprovet • introducerar studerande till arbetssättet, arbetsutrymmen, maskiner och apparater som är viktiga med tanke på yrkesprovet samt till anvisningar om arbetarskydd och arbetssäkerhet • observerar de studerandes arbete, uppmuntrar dem och vid behov ger handledning • berättar för de andra medlemmarna i arbetsgemenskapen om yrkesprovet • deltar i utvärderingssamtalet • besluter om bedömning av yrkesprov De studerande kan använda sig av materialet när de • gör sig förtrogna med målen för yrkesproven samt föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna • planerar yrkesprovet och kommer överens om det och tidpunkten för det med läraren och arbetslivsrepresentanten • bedömer sitt eget kunnande Läraren har ansvar för att klarlägga om den studerande eventuellt har några inlärningssvårigheter eller andra hinder för att visa sitt kunnande. Dessa beaktas när yrkesprovet planeras, så att de studerande har möjlighet att påvisa sitt verkliga kunnande. Bedömningskriterierna finns tydligt angivna i yrkesprovsmaterialet som verksamhet eller aktiviteter som ansluter till arbete, så de lämpar sig också väl som utgångspunkt vid bedömning av specialstuderandes yrkesprov.

3

2.2

Bedömning av yrkesprov

Vid yrkesprovet iakttar bedömaren den studerandes arbete och gör observationer. Det är inte alltid möjligt för arbetsplatsens representant att delta i de yrkesprov som ordnas på läroanstalten och läraren kan inte delta i alla yrkesprov som ordnas på arbetsplatsen. I den av utbildningsanordnaren godkända läroplanen har det skrivits en plan för hur en studiehelhets yrkesprov ska bedömas och vilka parter som handleder, observerar och bedömer yrkesprovet. Det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt godkänner bedömningsplanerna för yrkesproven. Utbildningsanordnaren och läraren sörjer för att bedömningen av yrkesproven görs på det sätt som detta organ har godkänt. Efter yrkesprovet förs ett utvärderingssamtal som vanligtvis läraren, arbetslivsrepresentanten och den studerande deltar i. Vid utvärderingssamtalet tillgodogör man sig de erfarenheter som man har fått under handledningen och bedömningen i samband med inlärningen i arbetet. I vissa fall kan utvärderingssamtalet föras till exempel med hjälp av ett elektroniskt diskussionsforum. Den studerandes självbedömning är en väsentlig del av bedömningen av yrkesprovet. I utvärderingssamtalet framför varje bedömare sin bedömning jämte motiveringar. Utgående från dessa bedömningar samt eventuell respons från kunder och andra arbetstagare bildas en gemensam syn på den studerandes kunnande. De lärare och arbetslivsrepresentanter som bedömer yrkesproven ska vara sakkunniga inom ifrågavarande yrkesområde och de ska vara utsedda till uppgiften av det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt. Den studerande bedöms i relation till i förväg uppställda mål och det påvisade kunnandet jämförs med de föremål för bedömningen och de bedömningskriterier som man på förhand har fastställt. Föremålen för bedömningen i yrkesproven är • behärskandet av arbetsprocessen • behärskandet av arbetsuppgiften (arbetsmetoder, redskap och material) • behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet • behärskandet av arbetssäkerhet • den för alla branscher gemensamma baskompetensen • de gemensamma betoningarna I kapitel 3 i det nationella yrkesprovsmaterialet finns föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna konkretiserade för varje studiehelhet. Bedömningskriterierna har slagits fast per föremål för nivåerna N1, G3 och B5. Yrkesproven bedöms genom att använda samma bedömningsskala som vid annan bedömning av studerandena: N1, N2, G3, G4 och B5 (F 603/2005). Det görs observationer av behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet under arbetsprestationerna. Om denna kunskap inte framkommer klart under arbetet kan den klarläggas med preciserande frågor under arbetet eller i utvärderingssamtalet. 2.3

Vitsordsgivning för yrkesprov och dokumentering av bedömningsuppgifterna

Under utvärderingssamtalet som ordnas efter yrkesprovssituationen bedöms yrkesprovet, och bedömningsuppgifterna dokumenteras skilt för varje studiehelhet och föremål för bedömningen. Dessa bedömningar utgör grund för vitsordet för yrkesprovet i en studiehelhet. För varje studiehelhet som ingår i de yrkesinriktade studierna ges vitsord. Vitsordet bestäms av de av organet utsedda lärarna och arbetslivsrepresentanterna tillsammans eller var för sig, i huvudsak ändå tillsammans. Vitsordet med motiveringar för studiehelheternas yrkesprov ska dokumenteras och antecknas i yrkesprovsbetyget. Läroanstalterna gör upp tydliga blanketter för dokumentering av bedömningsuppgifterna. Dessa kan användas även på arbetsplatserna i utvärderingssituationerna tillsammans med arbetslivsrepresentanterna. Då bedömningsuppgifterna dokumenteras kan bedömningen vid behov motiveras även efteråt. Särskilt viktigt är

4

det att återkomma till bedömningen när det centrala kunnandet i en studiehelhet visas i flera yrkesprovssituationer (delyrkesprov). Bedömningen av yrkesproven är en utmaning även när den studerande i en enda yrkesprovssituation visar sitt kunnande i två eller flera studiehelheter (kombinerat yrkesprov). I dessa situationer ska man kunna skilja åt föremålen för bedömningen och dokumentera dem skilt för varje studiehelhet. För dokumenteringen av bedömningsuppgifterna ansvarar i allmänhet läraren. I bedömningen ska man dokumentera åtminstone följande saker som kommer fram under utvärderingssamtalet: • • • • • • • • • •

vem som utför yrkesprovet den studiehelhet eller del av studiehelhet där yrkesprovet ingår var yrkesprovet ordnas en beskrivning av innehållet i yrkesprovet de vitsord som ges för varje föremål för bedömningen utgående från bedömarnas gemensamma syn motiveringarna till yrkesprovsvitsordet för varje studiehelhet motiveringarna till yrkesprovsvitsordet när yrkesprovet består av delyrkesprov komplettering eller förnyelse av yrkesprovet i sådana fall där studerandes kunnande ännu inte har uppnått minst nöjaktig nivå de kunskapsområden som den studerande behöver utveckla underskrift av dem som deltog i bedömningen

I framtiden kommer utvärderingen av de nationella inlärningsresultaten att göras utifrån de inlärningsresultat som man har fått i yrkesproven. När man övergår till nationell bedömning av inlärningsresultaten utifrån yrkesproven kommer man att bifoga bakgrundsuppgifter om bedömningen till dokumenteringen av yrkesprovsvitsordet och skilda anvisningar ges angående registreringen.

5

3

YRKESPROVSMATERIALET FÖR DE ENSKILDA STUDIEHELHETERNA

Yrkesproven i studiehelheterna inom examens gemensamma yrkesinriktade studier är obligatoriska för alla studeranden. Yrkesproven i de studiehelheter som är differentierade enligt utbildningsprogram är obligatoriska för dem som har valt ifrågavarande utbildningsprogram. De studerande skall visa sitt kunnande med yrkesprov även i de valfria yrkesinriktade studierna som de valt. Utbildningsanordnaren bestämmer antalet yrkesprov så att kunnandet i alla studiehelheter blir visat.

YRKESINRIKTADE STUDIER I GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN, 90 SV Yrkesinriktade studier i examen, 30 sv 1. Basfärdigheter inom maskin- och metallbranschen, 30 sv

I examen enligt examensbenämningen gjutmodelltillverkare kan man i stället för Basfärdigheter inom maskin- och metallbranschen ta motsvarande del av grundexamen inom träbranschen (Basfärdigheter inom träbranschen, 30 sv).

Yrkesinriktade studier differentierade enligt utbildningsprogram, 60 sv Utbildningsprogrammet för tillverkningsteknik

Yrkesinriktade studier differentierade enligt utbildningsprogram, 20 sv

I examen skall någon av följande delar ingå

Verkstadsmekaniker: 2. Maskinell bearbetning, 20 sv Plåtslagare-svetsare: 3. Plåt- och svetsarbeten, 20 sv Maskinmontör: 4. Maskinmontering, 20 sv Verktygstillverkare: 5. Verktygsteknik, 20 sv Finmekaniker: 6. Finmekanik, 20 sv

Utbildningsprogrammet för automationsteknik och underhåll Utbildningsprogrammets gemensamma studier, 20 sv 27. Basfärdigheter inom automationsteknik och underhåll 20 sv Yrkesinriktade studier differentierade enligt examensbenämning, 20 sv I examen skall någon av följande delar ingå enligt examensbenämning

Automationsmontör: 28. Mekatronik, 20 sv 29. Styckegodsautomation, 20 sv 30. Processautomation, 20 sv Underhållsmontör: 31. Underhållsteknik, 20 sv

Utbildningsprogrammet för gjutningsteknik Utbildningsprogrammets gemensamma studier, 10 sv 40. Basfärdigheter inom gjutningsteknik, 10 sv Yrkesinriktade studier differentierade enligt examensbenämning, 30 sv

I examen skall någon av följande delar ingå enligt examensbenämning

Avgjutare: 41. Gjutningsteknik med engångsform, 30 sv 42. Gjutningsteknik med permanent form, 30 sv Gjutmodelltillverkare: 43. Gjutmodellteknik, 30 sv

6

Valfria studier 40 sv *

Valfria studier 20 sv **

Valfria studier 20 sv ***

Verkstadsmekaniker: 7. Manuell bearbetning, 10 sv 8. NC-bearbetning, 10 sv 9. Flexibla tillverkningssystem, 10 sv

32. Grunderna i styckegodsautomation 10 sv▲

44. Grunderna i gjutningsteknik med engångsform, 10 sv

Plåtslagare-svetsare: 10. Plåt- och stålkonstruktioner, 10 sv 11. Tunnplåtsarbeten, 10 sv 12. Svetsning, 10 sv 13. NC-teknik inom plåt- och svetsarbeten, 10 sv 14. Byggnadsplåtarbeten, 10 sv

34. Hydraulik och pneumatik 10 sv▲ 35. Fastighetsautomation, 5 sv 36. Fastighetens svagströms- och datasystem 5 sv 37. Kraftelektronik 5 sv 38. Datorns operativsystem 5 sv 39. Datorkommunikation 5 sv

Maskinmontör: 15. Konstruktionssvetsning, 10 sv 16. Underhåll, 10 sv 17. Hydrauliska och pneumatiska system, 10 sv 18. Pneumatik, 10 sv 19. Hydraulik, 10 sv 20. Styrteknik, 10 sv

Övriga valfria studier 20 sv

(inte om styckegodsautomation 20 sv)

33. Grunderna i processautomation 10 sv▲

(inte om processautomation 20 sv)

(inte om gjutningsteknik med engångsform 30 sv)

45. Grunderna i gjutningsteknik med permanent form, 10 sv

(inte om gjutningsteknik med permanent form 30 sv)

46. Grunderna i gjutmodellteknik, 10 sv (bara i examensbenämningen avgjutare)

47. Plastmodellteknik, 10 sv 48. CAD/CAM-teknik, 10 sv 49. Gjuteriautomation, 10 sv Övriga valfria studier 20 sv

▲motsvarar två andra

Verktygstillverkare: 21. Verktygstillverkning, 10 sv 22. Montering och underhåll av verktyg, 10 sv 23. NC-bearbetning med specialverktygsmaskiner, 10 sv 24. Tillverkning av CAD/CAMbearbetningsbanor, 10 sv Finmekaniker: 25. Reparation av maskiner och apparater, 10 sv 26. Produktionsteknik inom elektronikindustrin, 10 sv Övriga valfria studier 20 sv * I examen skall det ingå 40 studieveckor valfria studier. Av följande grupper skall man välja en studiehelhet enligt examensbenämning. De andra kan man välja från hela urvalet och av de i föregående punkt II upptagna studiehelheterna som är differentierade enligt examensbenämningarna.

** I examen skall det ingå 20 studieveckor valfria studier av följande studiehelheter eller av de i föregående punkt III upptagna studiehelheterna som är differentierade enligt examensbenämningarna.

*** I examen skall det ingå 20 studieveckor valfria studier av följande studiehelheter. .

7

3.1A Gemensamma yrkesinriktade studier i examen 3.1.1

Basfärdigheter inom maskin- och metallbranschen, 30 sv

Beskrivning av yrkesprovet Yrkesprovet består av flera olika delyrkesprov. En del av yrkesproven kan också göras senare i samband med yrkesproven i de studiehelheter som studeras. I det följande beskrivs yrkesprovet som delyrkesprov, men yrkesprovet behöver inte uppdelas i just dessa delyrkesprov. a) Behärskande av bearbetningsmetoderna inom maskin- och metallbranschen. Den studerande gör enligt arbetsritningar en metallarbetshelhet och/eller deltillverkning, där det ingår till ytorna enkel bearbetning med manuella verktygsmaskiner, såsom svarvning av cylinderytor, fräsning, borrning och gängning av plana ytor samt slipning av verktyg (till exempel borrar) med slipmaskin. I yrkesprovet ingår även plåtarbeten (klippning, kant- och rundbockning) och enkla stålkonstruktionsarbeten av profilstänger (sågning, klippning, kant- och rundbockning) samt gasskärning/gassvetsning och svetsning (elektrod- eller MAG-svetsning). Till helheten hör ritsning och mätning (med olika mätinstrument) samt finputsning av föremålen. Kraven på noggrannhet för de delar och arbetsskeden som ingår i ovan nämnda arbeten är små. I arbetsskedena med gasskärning och svetsarbeten ingår det också att göra anordningarna funktionsdugliga samt att göra de behövliga inställningarna. I arbetet ingår också utarbetande av en arbetsplan. Planen innehåller bl.a. • en förteckning över arbetsskedena • eventuella dimensioneringar av råmaterialet • bearbetningsdata, svetsdata och val av tillsatsmaterial. b) Kännedom om maskiner och anordningar, underhålls- och monteringsarbeten och elteknik. Den studerande visar att han behärskar användningen av handverktyg och känner till maskiner och anordningar genom att utföra underhålls- och reparationsarbeten på maskiner eller anordningar. I yrkesprovet ingår driftsunderhållsuppgifter, såsom smörjningsunderhåll och montering av maskindelar. En detalj i monteringsarbetet är en krävande yta på ett skruvförband med tätningsyta. I monteringsarbetet ingår läsning av monteringsritningar. Den studerande visar att han behärskar grunderna i elteknik när han hanterar maskiner och anordningar. I yrkesprovet ingår att den studerande läser kopplingsscheman samt säkerställer en ändamålsenlig skyddsjordning och att spänningen till elapparaterna är frånkopplad. c) Förbindningsmetoderna för en tunnplåtskonstruktion Den studerande gör en tunnplåtslådekonstruktion eller –konstruktioner, i vilka man använder olika fastspänningsmetoder för plåtdelar, såsom skruv-, nit- och limförband samt lödning. Till arbetet hör att foga samman olika material, att identifiera material och att välja material så att deras egenskaper framkommer i olika förhållanden och deras beteende som elektrokemisk korrosionscell. d) Automationsteknik Den studerande gör utgående från ett kopplingsschema en pneumatisk logikkrets som styr någon anordning. Dessutom klargör den studerande vilka kopplingar som någon annat slags anordning eller någon annan slags funktion hos anordningen förutsätter genom att rita samt gör en redogörelse för hur motsvarande funktioner skulle genomföras hydrauliskt.

8

e) Arbete som medlem av en arbetsgrupp, iakttagande av rutinerna i arbetslivet, kvalitetssystem och kvalitetskontroll samt kostnadsmedvetenhet. De studerande utför en metallarbetshelhet och/eller deltillverkning enligt punkterna a och b eller underhållsoch monteringsarbeten som teamarbete enligt arbetsbeskrivningar och ritningar. Yrkesprovsarbetet innehåller informationssökning, tillämpning av teoretisk kunskap och problemlösningssituationer. I yrkesprovet visar de studerande hur väl de kan arbeta enligt rutinerna i arbetslivet i ett team. Till yrkesprovet hör kvalitetssystemen samt kvalitetskontroller och de mätningar som hör till dem samt beräkningar av arbetstider, materialmängder och kostnader. Dessutom visas kunnandet i arbetsavtalspraxisen, företagsverksamhet och företagsekonomi. Till slut utvärderar den studerande sitt eget arbete och det arbete som teamet utfört och hur det lyckats samt reflekterar över vad som kunde ha gjorts annorlunda. f) Datateknik och maskinritning I yrkesprovet visas beredskapen till självständigt och planmässigt arbete och informationssökning. Till yrkesprovet hör att man läser ritningar och gör enkla arbetsritningar över maskindelar. Den studerande utarbetar en skriftlig arbetsplan och rapporterar arbetets gång samt gör upp en rapport enligt kvalitetssystemet och en självvärderingsrapport. De data- och kommunikationstekniska färdigheterna visas vid informationssökning, dokumentering, CAD-ritning och uppgörande av rapporter. Den studerande visar sina färdigheter i att använda olika tillämpningsprogram och i att kombinera filer som gjorts med olika program. g) Arbetarskydd och färdigheter i första hjälpen Den studerande visar att han kan sörja för sin arbetsförmåga och hälsa. Han visar sina kunskaper om de hälsorisker som vibration, buller och inandningsluftens föroreningar innebär och om de tillåtna maximivärdena. Han visar att han behärskar de ergonomiskt riktiga arbetssätten och hanteringen av tunga föremål. Den studerande använder personlig skyddsutrustning ändamålsenligt och hygieniskt. Den studerande visar att han kan grunderna i arbetarskydd och de centrala bestämmelserna om arbetssäkerhet inom maskin- och metallbranschen samt att han kan använda maskiner och anordningar på ett säkert sätt. Den studerande visar sin beredskap att avlägga kortet i heta arbeten. Den studerande visar sina färdigheter i första hjälpen på nivån EA1. Yrkesprovsmiljö Teamarbetet i yrkesprovet är till sin natur sådant att det kan utföras endast i en arbetssal på läroanstalten. Det är lättast att ordna delyrkesproven i datateknik och maskinritning samt i automationsteknik och förbindningsmetoderna för tunnplåtskonstruktioner i en arbetssal på läroanstalten. Några kunskapsområden i fråga om beredskap att fungera i en arbetsgemenskap kan genomföras även senare i samband med andra yrkesprov. Vissa kunskapsområden är sådana att de kan förutsätta ett skilt yrkesprov av den egentliga arbetsprestationen. Grunderna i arbetarskydd och behärskande av bestämmelserna om arbetssäkerhet samt användning av verktygsmaskiner på ett säkert sätt är färdigheter som visas innan man inleder den första perioden med inlärning i arbete. Till beredskapen på platsen för inlärning i arbete hör också färdigheter i första hjälpen på nivån EA1 och beredskap att avlägga kortet i heta arbeten.

9

Det behärskande av metoder som anges i punkterna a och b i beskrivningen av yrkesprovet kan visas även på arbetsplatser, om den studerande arbetar tillsammans med en yrkesman. Yrkesmannen skall låta den studerande självständigt välja arbetsredskap, mätredskap och tillvägagångssätt samt till exempel bearbetningsdata, skärstål och skärvätska, för att den studerandes kunnande skall kunna bedömas. Kunskaperna i fråga om material och korrosionsskydd kan också kompletteras med separata teoriprov. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen

NÖJAKTIGA (N1) Den studerande

Bedömningskriterier GODA (G3) Den studerande

BERÖMLIGA (B5) Den studerande

kan verka som medlem i en arbetsgrupp.

kan verka som medlem i en arbetsgrupp i enlighet med rutinerna i arbetslivet.

behöver handledning vid uppgörande av en arbetsplan.

kan göra upp en ändamålsenlig gör självständigt upp en förteckning över arbetsplan som man bara arbetsskedena. obetydligt behöver korrigera och komplettera.

behöver handledning i sina egna arbetsprestationer.

gör upp en arbetsplan genom att be om råd.

klarar nästan självständigt av sina arbetsprestationer.

klarar av sina arbetsprestationer, men behöver hjälp i vissa situationer.

kan analysera sin arbetsprestation och sluta sig till vad som kunde ha gjorts annorlunda.

kan arbeta som teammedlem enligt arbetsbeskrivningarna, arbetsinstruktionerna och ritningarna.

kan utvärdera sin egen arbetsprestation och sitt kunnande.

Behärskande av arbetsuppgiften kan använda handverktyg.

kan smörjnings- och driftsunderhållsåtgärderna.

kan använda och förvara handverktyg ändamålsenligt.

kan sätta ihop och ta isär enkla kan montera ihop maskindelar kan göra åtdragningarna och maskiner och anordningar och installera maskiner. låsningarna av en krävande, utan att det uppstår skador. skruvförbandsyta med tätningsyta rätt. kan svarva, borra och gänga enligt arbetsritningarna.

kan grunderna i CAD-ritning.

kan klippa plåtar manuellt med gasskärare enligt ritningarna.

kan klippa plåtar med gradsax.

kan välja ändamålsenliga arbetsredskap.

kan svetsa med gas.

kan svetsa med elektrod eller MAG-apparat.

kan ritsa och klippa med plåtsax enligt ritsmärkningarna.

kan utföra driftsunderhåll på en gasskärare.

10

kan kapa genom att såga och gasskära.

kan sätta en gasskärare/ett gassvetsaggregat i funktionsdugligt skick och utföra de behövliga inställningarna.

kan kant- och rundbocka plåtämnen.

kan böja profilstänger och rör i kan använda en kant- och rundbockningsmaskin. rundningsradier enligt ritningarna.

kan fräsa enligt arbetsritningarna.

kan löda ihop delar.

kan justera en plåt och spänna fast den enligt måtten.

kan skärpa skärstål.

kan göra skruv- och nitförband på plåtdelar.

kan använda fräsmaskin.

kan gör finputsningen av arbetsstycken.

kan de tekniska grunderna i hur limförband ska göras.

kan använda vinkelslipmaskin.

kan göra mätningar och dokumentationer enligt kvalitetssystem.

kan göra stödanordningar, använda fixturer och svetsa häftsvetsningar. kan använda mätredskap ändamålsenligt. kan mäta elström och spänning med en multimeter.

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet kan läsa enkla maskinritningar och uppfattar storleken på arbetsstycken.

visar i sitt arbete att han känner till hur vanliga maskiner och anordningar fungerar.

visar i sitt arbete att han känner till skruvförbandstillbehören, sätten att dimensionera dem och deras hållfasthetsklasser samt kan tolka skruvarnas standardmärkningar och identifierar gängor.

kan grunderna i monteringsarbeten inom maskinautomation.

visar att han känner till smörjmedlen.

kan läsa maskinritningarnas dimensioner och tolerans-, form- och ytkvalitetsmärkningar.

kan läsa monterings- och kan rita maskinritningens detajritningar så att han förstår projektioner av detaljer. dem och uppfattar arbetsstyckena och konstruktionerna. kan läsa kopplingsscheman.

visar i sitt arbete tillräcklig kännedom om automationsteknik, pneumatik och hydraulik.

visar att han vet i vilken ordning skruvar ska spännas.

kan förevisa automationsfunktioner genom att rita.

11

kan räkna ut måtten på arbetsstycken (bl.a. den utbredda längden).

kan välja skärstål ändamålsenligt med tanke på en effektiv och ekonomisk bearbetning.

kan välja bearbetningsdata.

kan räkna ut och bestämma bearbetningsdata ändamålsenligt med tanke på en effektiv och ekonomisk bearbetning.

kan fästa ett arbetsstycke och vid behov använda ”mjuka backar”.

visar att han behärskar skärbrännarnas/gassvetsaggregatens konstruktion och funktion och kan välja munstycken och andra delar enligt arbetsobjekt.

kan välja skärstål till en verktygsmaskin och sätta fast det rätt.

kan ställa in en gradsax.

kan använda skärvätskor ändamålsenligt.

kan ställa in ett svetsaggregat enligt arbetet.

kan grunderna i hur man ställer in svetsaggregat.

kan välja rätt svetsföljd.

kan välja svetstråd/elektrod och visar att han känner till standardmärkningarna.

identifierar svetsfel och kan göra reparationsåtgärderna.

identifierar metallerna och visar att han känner till deras egenskaper.

visar att han känner till limmens egenskaper.

visar att han känner till betydelsen av kvalitetssystem och verksamhet enligt dem i företagsverksamhet.

visar att han känner till lödmaterial och tillsatsmaterial.

identifierar gängor.

kan undvika att det uppstår elektrokemiska korrosionsceller. visar att han förstår ändamålet med och statistiken i kvalitetssystemen.

Behärskande av arbetssäkerhet

sörjer för ordning och reda på arbetsplatsen.

kan grunderna i allmän arbetssäkerhet.

kan sörja för säkerheten vid användning av el- och tryckluftsapparater.

kan använda personlig skyddsutrustning.

kan använda elapparater på ett håller maskinerna och säkert sätt. anordningarna snygga.

kan använda svetsaggregat och säkerställer att spänningen till gasskärare på ett säkert sätt. arbetsobjektet är frånkopplad.

kan handla rätt vid eventuella störningar vid användning av gaser.

12

kan använda saxar, pressar och kan använda hand- och bockningsmaskiner på ett bänkslipmaskiner på ett säkert säkert sätt. sätt. kan använda svarv, borrmaskin kan säkerheten i samband med heta arbeten. och såg samt gasskärare och svetsaggregat på ett säkert sätt. hanterar och använder gasflaskor omsorgsfullt. sörjer för gasflaskornas fyllningstryck och visar att han identifierar identifikationsfärgerna och de andra märkningarna på flaskorna. kan grunderna i de hälsofarliga mängderna och inverkan på hälsan av vibration, buller och luftföroreningar. kan använda personlig skyddsutrustning ändamålsenligt och hygieniskt. sörjer i alla arbetsskeden för arbetssäkerheten. har färdigheter i första hjälpen på nivån EA1.

Baskompetens kan verka som medlem i en arbetsgemenskap.

kan tillämpa kunskap och sitt kunnande i olika situationer.

kan handla flexibelt och lösa problem.

kan läsa arbetsbeskrivningar och arbetsritningar.

har en företagsam inställning till arbete och till att utveckla sig själv.

handlar ansvarsfullt.

ber om råd vid behov.

kan utarbeta en arbetsplan och utarbetar tekniska, språkligt dokumentera och rapportera. goda och till sin framställning tydliga dokument, rapporter och arbetsplan. kan skaffa, analysera och bedöma information.

Gemensamma betoningar

sörjer för åtgärderna enligt avfallshanteringen.

kan grunderna och verksamhetsprinciperna i miljövård.

handlar enligt kvalitetssystemet.

13

kan utnyttja data- och kommunikationsteknik vid informationssökning, dokumentering och rapportering.

utnyttjar data- och kommunikationsteknik mångsidigt.

kan hantera tunga föremål.

handlar kostnadsmedvetet. hanterar arbetsredskap omsorgsfullt. håller material i ordning och sörjer för att lagringen är ändamålsenlig. använder material sparsamt. sörjer för åtgärderna vid hantering av problemavfall och visar då att han känner till livscykeltänkandet i fråga om material och principerna för återanvändning. visar i sitt arbete att han är initiativrik och samvetsgrann. handlar ergonomiskt riktigt i sitt arbete.

3.1B Yrkesinriktade studier differentierade enligt utbildningsprogram Utbildningsprogrammet för tillverkningsteknik 3.1.2

Maskinell bearbetning, 20 sv

Beskrivning av yrkesprovet a) Bearbetning med manuella verktygsmaskiner Den studerande tillverkar ett arbetsstycke enligt arbetsritningar med manuella verktygsmaskiner. Det arbetsstycke som framställs har de former som krävs av vanliga delar som bearbetas, såsom cylindrar, plana ytor, ansatser, avfasningar, konor, rundningar, borrningar, gängor o.s.v. Till yrkesprovet hör svarvning, fräsning och slipning inklusive stora hål som det är noggrannhetskrav på och som man också kan göra, åtminstone delvis, med borrmaskin. Måttnoggrannheten vid tillverkningen motsvarar lätta eller normala krav inom verkstadsindustrin beträffande måttoleranserna samt form- och lägestoleranserna. Även kvalitetskraven på ytorna som ska bearbetas motsvarar kraven som ställs på normala maskindelar. Den studerande väljer de skärstål som lämpar sig för arbetena och gör de nödvändiga inställningarna av skärstålen. I yrkesprovet ingår också de inställningar som behövs vid fastspänning av arbetsstycken. Likaså hör kvalitetskontroll av det färdiga arbetsstycket och alla kontrollmätningar under arbetets gång till yrkesprovet. Den studerande kontrollerar arbetsstyckets mått med sina toleranser och jämför dem med kraven som ställts i arbetsritningen. Han säkerställer att de mått och den ytkvalitet som anges i arbetsritningen uppnås och gör vid behov korrigeringsåtgärder med verktygsmaskinen. I yrkesprovet ingår också all finputsning av arbetsstycket.

14

Innan arbetet påbörjas utarbetar den studerande en arbetsplan och utför de behövliga uträkningarna (exempelvis uträkning av vinklar och koniska ytor). I planen beaktas • val av råmaterial (ämne) • bestämning av arbetsmån • planering av fastspänningen av arbetsstycket • planering av bearbetningsordningen (arbetsskedena) • val av verktyg (skärstål) • bestämning av bearbetningsdata. Arbetsplanen bedöms separat. Om bristerna och felen i den diskuterar man med den studerande så att man utöver behärskandet av arbetsprocessen (innehåller självvärdering) även kan utvärdera behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet och delvis också behärskande av arbetssäkerhet. b) NC-bearbetning Till delyrkesprovet i NC-bearbetning hör att göra upp ett program för en NC-svarv eller ett NCbearbetningscenter, simulering av ett bearbetningsprogram eller testkörning utan arbetsstycke samt val av verktyg och fastspänning av ämnet på arbetsbordet. Det arbetsstycke som ska bearbetas och som man ska göra programmet för skall vara sådant att det har olika slags ytor som ska bearbetas så att det krävs byte av skärstål. Den studerande gör ett NC-program med något sedvanligt programmeringsspråk som används inom industrin. Utarbetandet och editeringen av programmet görs antingen på arbetsstationens bildskärm eller på verktygsmaskinens bildskärm. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet görs som en individuell prestation, och det förutsätter inte nödvändigtvis en verkstadsmiljö. Hela yrkesprovet kan utföras i en arbetssal på läroanstalten. Å andra sidan är delyrkesprovet som görs med manuella verktygsmaskiner för bearbetningens del ett typiskt verkstadsarbete som görs under inlärningen i arbete. Målen för studiehelheten har definierats så att behärskandet av arbetsprocessen enligt dem kan visas bara när det arbetsstycke som ska bearbetas i yrkesprovet är nytt för den studerande. Under inlärningen i arbete får den studerande emellertid sällan ett nytt arbetsstycke att bearbeta utan ingående arbetsintroduktion som dessutom ges under arbetets gång. Av den orsaken är man kanske tvungen att komplettera det yrkesprov som görs under inlärningen i arbetet med ett delyrkesprov där man visar sitt kunnande när det arbetsstycke som bearbetas är nytt. Uträkningen av mått och bearbetningsdata samt utarbetande av en arbetsplan enligt delyrkesprov a är delområden av yrkesprovet som det är möjligt att genomföra nästan enbart i läroanstaltsmiljö. Delyrkesprov b är praktiskt taget möjligt bara på en läroanstalt. Utöver verktygsmaskiner skall det på yrkesprovsplatsen finnas färdigt ett urval skärstål till verktygsmaskinerna samt de tillbehör och reservdelar som behövs till dem och till fastspänning av arbetsstycken. För mätningar finns det ett urval lämpliga mätverktyg och materialämnen. Den studerande har till sitt förfogande allt kompletterande material som behövs. Det behövs till exempel tabeller med bearbetningsdata, toleranstabeller och gängtabeller. Även verktygsmaskinernas instruktionsböcker och programmeringshandböcker skall finnas till förfogande. Den studerande kan ha med sig facklitteratur och anteckningar samt tidigare gjorda övnings- och modellprogram. Dessutom skall det finnas en räknare och/eller dator samt möjlighet till dokumentering och utskrivning.

15

Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen

NÖJAKTIGA (N1) Den studerande tillverkar ett arbetsstycke som till sina huvudmått och till de grova toleranserna enligt arbetssätt överensstämmer med arbetsritningen efter att ha fått en korrigerad eller för arbetet uppgjord arbetsplan till sitt förfogande.

Bedömningskriterier GODA (G3) Den studerande

BERÖMLIGA (B5) Den studerande

gör upp en arbetsplan där valen av fastspänning av arbetsstycket, bearbetningsordningen och valen av skärstål är ändamålsenliga.

kan utgående från en arbetsritning självständigt göra upp en arbetsplan där även arbetsmånen och bearbetningsdata har bestämts ändamålsenligt.

kan genom att be om råd få till stånd en planmässig arbetsprestation och välja ändamålsenliga fastspänningsredskap och skärstål samt de rätta bearbetningsdata och mätverktygen.

framskrider planmässigt i sina arbetsprestationer och kan genom att be om råd få till stånd en planmässig arbetsprestation och välja ändamålsenliga fastspänningsredskap och skärstål samt de rätta bearbetningsdata och mätverktygen.

tillverkar ett arbetsstycke enligt arbetsritningen och enligt de erhållna anvisningarna eller enligt en korrigerad arbetsplan.

tillverkar ett arbetsstycke enligt sin arbetsritning och enligt de erhållna anvisningarna och kan vid behov ändra sin förhandsplan om situationen kräver det.

visar att han behärskar användningshelheten för en numeriskt styrd verktygsmaskin i huvuddrag och gör upp ett program som är nästan genomförbart.

skriver ett genomförbart NCprogram och kan finslipa det vid behov efter testkörningen.

kan utvärdera sin arbetsplan och sina arbetsprestationer.

visar att han behärskar användningen av en NCmaskin i sin helhet så att han kan göra de behövliga inställningarna, såsom inmatning av data, inställning av verktygen och ändamålsenliga val av fastspänningsredskap. använder tiden effektivt och arbetar raskt. kan utvärdera sitt arbete under arbetets gång och efter arbetsprestationen så att han kan förbättra sin arbetsprestation och analysera vad som kunde ha gjorts annorlunda.

16

Behärskande av arbetsuppgiften

kan svarva utvändiga och kan borra och brotscha hål invändiga cylindriska ytor med som är krävande i fråga om ansatser, avfasningar och tolerans och ytans kvalitet. rundningar.

kan svarva även krävande bearbetningsytor enligt toleranserna.

kan fräsa plana ytor.

kan fräsa även andra än plana ytor enligt arbetsritningarna.

kan svarva även krävande bearbetningsytor.

kan fräsa även andra ytor än kan slipa utvändiga och invändiga cylindriska ytor samt plana ytor. avfasningar. kan göra slipningar självständigt enligt arbetsritningarna.

kan göra även krävande slipningar enligt kvalitetskraven. kan självständigt skriva ett NC-program.

kan skriva NC-program i kan editera ett färdigt NChuvuddrag, men behöver hjälp program och korrigera det vid i problematiska situationer. behov. kan välja ändamålsenliga mätredskap och utföra mätningarna.

kan använda NC-maskin. kan spänna fast ett arbetsstycke och välja verktyg till en NC-maskin. beaktar mättemperaturen och kontrollerar att värdet som mätanordningens visar är riktigt.

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet

kan grunderna i maskinell bearbetning, såsom val av bearbetningssätt och grunderna i spånbildning.

kan utföra arbetena i rätt ordning och kan välja ändamålsenliga skärstål, stålhållare och fräshuvuden.

kan utöver att utföra arbetena i rätt ordning och välja skärstål dessutom bestämma ändamålsenliga bearbetningsdata samt använda trigonometri och matematik vid bestämning av de ytor som ska bearbetas.

söker självständigt information, såsom bearbetningsdata, uträkningsformler och programmeringskoder, från källor som finns till förfogande.

kan tillämpa materialkännedom och grunderna i fysik vid bearbetningen samt räkna ut bearbetningsdata.

kan bestämma arbetsmåner.

vet hur arbetsstyckena och stöden fixeras så att resultatet blir ett arbetsstycke som uppfyller kraven på noggrannhet.

17

kan ett NC-programs funktionskommandon.

kan bestämma bytena av verktyg och referens- och nollpunkterna i ett NCprogram förnuftigt.

kan läsa NC-program.

kan använda kommandon för arbetscykler.

kan använda en programmeringshandbok.

visar i sitt arbete att han kan beakta inverkan av bearbetningskrafterna på bearbetningen och på slutresultatets kvalitet.

kan använda dator i anknytning till NCprogrammering.

Behärskande av arbetssäkerhet kan använda svarv, fräsmaskin kan spänna fästa ett och slipmaskin på ett säkert arbetsstycke så att säkerheten sätt. blir beaktad.

sörjer för ordning och reda på arbetsplatsen.

arbetar målmedvetet, håller sin verktygsmaskin och sina verktyg rena och ser alltid till att maskinen, verktygen, skärstålen och stålhållarna är i skick innan arbetet påbörjas.

använder de maskinvisa skyddsanordningarna ändamålsenligt i alla situationer.

sörjer i alla arbetsskeden för arbetssäkerheten. använder vid behov skyddsutrustning.

Baskompetens

Gemensamma betoningar

ber om råd vid behov.

arbetar så noggrant och ansvarsfullt att det inte finns någon risk för att verktygsmaskinerna skadas.

kan lösa problemsituationer som kommer emot i arbetet.

kan söka alternativa sätt att arbeta.

handlar flexibelt och tar hänsyn till andra vid användning av olika verktygsmaskiner.

kan utvärdera sin egen arbetsprestation.

kan under arbetsprestationens gång analysera och utvärdera sitt eget arbete samt korrigera sin arbetsprestation och undvika att samma fel upprepas.

har tillräcklig beredskap i arbetar initiativrikt och datateknik för att kunna skaffa företagsamt. information och programmera.

kan i valsituationer beakta hur arbetet förlöper och handla helhetsekonomiskt.

18

handlar systematiskt och håller fast vid kvalitetskraven. visar att han sätter värde på sitt eget arbete.

3.1.3

Plåt- och svetsarbeten, 20 sv

Beskrivning av yrkesprovet a) Plåtkonstruktionsarbete Den studerande gör enligt ritningar en plåt- och svetsarbetshelhet som är en produkt som består av olika delhelheter eller en del av en produkt. I den produkt eller produktdel som tillverkas ingår sedvanliga plåt- och svetsarbeten, såsom ritsning, klippning med en gradsax och/eller med gasskärare, rundning, kantbockning/kantpressning och monteringssvetsning. I tillverkningen av plåtdelar ingår i något skede utarbetande av en dispositionsplan för plåten. Kvaliteten på produkten och detaljtillverkningen, måttnoggrannheterna och svetsfogarna förutsätts motsvara de normala kvalitetskraven inom verkstadsindustrin. De sedvanliga ugns- och rökningsanordningskonstruktionerna uppfyller ofta de ovan nämnda kraven på arbetsskedena och kvaliteten. Även många rör- och cisternkonstruktionshelheter är tillräckligt mångsidiga och krävande. I yrkesprovet skall man utöver att tillverka en produkt dessutom utarbeta en arbetsplan. I arbetsplanen beaktas bland annat • val av råmaterial • dispositionsplan för plåt • de maskiner och apparater som behövs • svetstillsatsmaterial • de handverktyg som behövs • planering av arbetsordningen (arbetsskedena). I något skede av yrkesprovet programmerar den studerande åtminstone en NC-maskin (plåtskärmaskin, kantpress). Utöver mätningarna under arbetet kontrollerar den studerande måttnoggrannheten och kvaliteten på arbetsstyckena. De kontrollerar att de mått som anges i arbetsritningen uppnås och gör de korrigeringar som behövs. I arbetet ingår även finputsning av produkten. Till yrkesprovet hör också bland annat rengöring och underhåll av handverktyg, behövliga inställningar av maskiner, inställning av skärens spel på en gradsax, byte av ett MIG/MAG-svetsaggregats munstycke, rengöring av kabeln och byte av svetstråd. b) Svetsprov Den studerande utför svetsprov enligt standarden SFS-EN 287-1 med olegerat stål och med den svetsprocess som han har specialiserat sig i: kälsvetsning FW i lägena PA (liggande horisontal) och PB (stående horisontal) samt stumsvetsförbindning BW av skiva i läget PA (liggande horisontal).

19

Yrkesprovsmiljö Utgångspunkten när en plåtarbetskonstruktion tillverkas är att man tillverkar en produkt som duger för verklig försäljning. Om denna princip beaktas kan yrkesprovet mycket väl genomföras i en arbetssal på läroanstalten när man utför arbeten för kunder. I produkten kan det också ingå förtillverkade delar. Om yrkesprovet görs på en arbetsplats kan det även bestå av olika deltillverkningar. Yrkesprovet görs som en individuell prestation. Om det inte är möjligt att utvärdera arbetsplanen i ett yrkesprov som görs på en arbetsplats, genomförs utarbetandet av arbetsplanen som ett separat delyrkesprov. Om det i arbetet inte ingår en dispositionsplan för plåt genomförs det som ett separat yrkesprov. Klippning med gradsax utförs antingen med hjälp av ritsning eller med hjälp av ljusstreck. Gradsaxen och kantpressen kan också vara utrustade med NC-styrning. Instruktionsböckerna för maskinerna finns till förfogande. Mätredskapen och handverktygen skall finnas på arbetsplatsen eller i dess omedelbara närhet så att man kan välja de som är mest ändamålsenligt för arbetet. På arbetsplatsen skall det också finnas ett urval använda material. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen

NÖJAKTIGA (N1) Den studerande

Bedömningskriterier GODA (G3) Den studerande

BERÖMLIGA (B5) Den studerande

kan under handledning kan utifrån arbetsritningen kan utifrån arbetsritningen tillverka ett enkelt arbetsstycke under handledning utarbeta en självständigt utarbeta en (en produkt) i huvudsak enligt välfungerande arbetsplan. välfungerande arbetsplan. arbetsritningen. kan vid behov be om råd.

kan under handledning planera en riktig arbetsordning för sitt arbete, välja ändamålsenliga maskiner, fästanordningar, handverktyg och mätredskap.

arbetar planmässigt och väljer de maskiner, fästredskap, handverktyg samt mätredskap för mätning och kontroll av arbetet som lämpar sig bäst och som är mest ändamålsenliga.

uppnår med den svetsprocess som han har specialiserat sig i svetsklass D enligt standarden SFS-EN 25817 vid kälsvetsning FW i lägena PA (liggande horisontal) och PB (stående horisontal).

kan under handledning tillverka ett arbetsstycke (en produkt) enligt arbetsritningen så att den i huvudsak uppfyller verkstadsindustrins kvalitetskrav på plåtarbeten och svetsade delar i fråga om dimensionering, form och svetsning.

kan tillverka ett arbetsstycke (en produkt eller delar) enligt arbetsritningen så att den uppfyller verkstadsindustrins kvalitetskrav på plåtarbeten och svetsade delar i fråga om dimensionering, form och svetsning.

20

tillverkar ett arbetsstycke (produkt) som, åtminstone efter små reparationer, duger för produktion och vidareförädling eller som kan säljas till en kund.

uppnår med den svetsprocess som han har specialiserat sig i svetsklass B enligt standarden okulärt bedömt i följande svetsprov med olegerat stål (W01): kälsvetsning FW i lägena PA (liggande horisontal) och PB (stående horisontal) samt stumsvetsförbindning BW av skiva i läget PA (liggande horisontal).

uppnår med den svetsprocess som han har specialiserat sig i svetsklass B enligt standarden SFS-EN 25817 vid kälsvetsning FW i lägena PA (liggande horisontal) och PB (stående horisontal).

kan utvärdera sin arbetsprestation under arbetets gång så att han vid behov förbättrar och ändrar sin prestation i ändamålsenlig riktning.

Behärskande av arbetsuppgiften kan använda kan läsa arbetsritningar. plåtbearbetningsmaskiner samt gasskärare och svetsaggregat.

kan ställa in och reglera en plåtbearbetningsmaskin.

kan bearbeta ett arbetsstycke där det räcker med grova toleranser genom att klippa, gasskära och använda kantoch rundmaskin samt kantpress.

kan göra de termiska skärningar som krävs.

kan använda och programmera en NC-plåtbearbetningsmaskin och dess kringutrustning.

kan under handledning använda och programmera en NC-plåtbearbetningsmaskin.

gör självständigt de inställningar som krävs vid svetsning.

kan grunderna i hur svetsprocessen utförs och kan använda en svetsmaskin så att han nästan självständigt kan utföra de inställningar som behövs.

kan utifrån arbetsritningen självständigt välja material.

kan utifrån arbetsritningen kan välja de handverktyg och nästan självständigt välja de mätredskap som är mest materialämnen som lämpar sig ändamålsenliga. för sitt arbete.

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet

kan största delen av kärnpunkterna inom yrkesområdet och kan under handledning använda dem i sitt arbete (t.ex. välja svetsdata).

kan mäta plåtdelar.

kan mäta ett arbetsstycke i olika skeden av tillverkningen och utföra kontrollmätningarna av det färdiga arbetsstycket.

kan i stora drag kärnpunkterna inom yrkesområdet och kan nästan självständigt använda dem i sitt arbete (t.ex. val av rätt arbetsordning och val av svetsdata).

visar i sitt arbete att han känner till var plåtbearbetningsmaskiner används och vilka begränsningar som gäller för dem.

21

visar i sitt arbete att han känner till plåtbearbetningsmaskinernas konstruktion och funktionsprinciper.

visar i sitt arbete att han behärskar den matematik som behövs vid klippning, kantoch rundbockning.

kan räkna ut de uträtade längderna.

kan beakta betydelsen av materialtjockleken vid bockning och rundbockning.

visar att han vet betydelsen av materialtjockleken vid bockning och rundbockning samt betydelsen av förbockning vid rundbockning. kan genom att prova ställa in rundbockningsmaskinens valsar så att de motsvarar önskad rundningsradie.

kan självständigt besluta om arbetsordningen vid bockning och om en bockningsplan som uppfyller måttkraven.

kan vid behov nästan självständigt söka mer information från tillbudsstående källor.

kan bedöma inverkan av grundmaterialets orenheter och legeringsbeståndsdelarna på den termiska skärningen och utför de behövliga reparationerna.

kan den matematik som behövs vid mätningar och reparationer.

kan sluta sig till orsakerna kan välja ändamålsenliga bakom fel som uppstår vid svetsdata. termisk skärning och svetsning och kan korrigera arbetsprestationen. kan välja rätt svetsföljd under beaktande av de spänningar som svetsningen orsakar samt ändringarna i måtten och formen. använder sina kunskaper effektivt och kan vid behov själv-ständigt söka mer information (t.ex. om svetsdata och matematiska lösningar) ur källor som finns till förfogande.

Behärskande av arbetssäkerhet kan använda plåtsaxar och kantpressar enligt säkerhetsanvisningarna.

kan under handledning välja säkra arbetsmetoder för sitt arbete och arbetsordningen.

kan självständigt och på eget initiativ välja säkra arbetsmetoder för sitt arbete och arbetsordningen.

kan gasskära säkert.

visar i sitt arbete att han känner till olycksriskerna med plåtklippning.

sörjer för ordning och reda på arbetsplatsen.

kan använda en kant- och rundbockningsmaskin på ett säkert sätt.

använder på eget initiativ och ändamålsenligt de maskinvisa skyddsanordningarna och den personliga skyddsutrustningen.

22

sörjer i alla arbetsskeden för arbetssäkerheten. sörjer för säkerheten vid heta arbeten.

Baskompetens

arbetar så ansvarsfullt att det inte finns någon risk att maskinerna och apparaterna skadas.

arbetar omsorgsfullt och ansvarsfullt.

kan lösa problemsituationer som kommer emot i arbetet.

ber om råd vid behov.

kan söka alternativa sätt att arbeta.

handlar flexibelt och tar hänsyn till andra vid användning av maskiner, apparater och arbetslokaler.

kan utvärdera sin egen arbetsprestation.

är aktiv och vid behov innovativ. kan under arbetsprestationens gång analysera och utvärdera sitt eget arbete samt korrigera sin arbetsprestation och undvika att samma fel upprepas.

Gemensamma betoningar

gör en dispositionsplan för plåt som dock i praktiken inte är planmässig.

arbetar initiativrikt och företagsamt.

har tillräcklig beredskap i använder plåt sparsamt. datateknik för att kunna skaffa information och programmera. gör en dispositionsplan för plåt som på något sätt är motiverad.

kan i valsituationer beakta hur arbetet förlöper och tänka helhetsekonomiskt. handlar systematiskt och ansvarsfullt och håller fast vid kvalitetskraven. kan bedöma om en färdig produkt uppfyller kundens krav. arbetar under beaktande av ergonomiska faktorer. handlar företagsamt och visar att han sätter värde på sitt eget arbete. kan välja materialämnen som lämpar sig bäst så att materialsvinnet är så litet som möjligt. kan gör en helhetsekonomiskt sett förnuftig dispositionsplan för plåt. kan bedöma om prestationen uppfyller de kvalitetskrav som ställts på produkten.

23

3.1.4

Maskinmontering, 20 sv

Beskrivning av yrkesprovet I yrkesprovet installerar den studerande anordningshelheter enligt en monteringsritning och styckelista. I anordningarna finns det utöver mekaniska maskindelar dessutom elektriska och/eller hydrauliska eller pneumatiska anordningar. I anordningen som ska monteras finns det förband som är sedvanliga vid maskinmontering samt eventuellt rörläggningsarbeten och rörskarvar. I yrkesprovet monteras en maskin som ska användas och en anordning som ska användas samt kraftöverföringen mellan dem eller någon annan kraftöverföring. Till yrkesprovet hör alla behövliga monteringsmätningar. I yrkesprovet ingår åtminstone en lagermontering och en montering av ett krympförband samt montering av någon krävande tätningsyta. Till yrkesprovet hör rengöring och avgradning samt kontroll av passningsytor och mått. Till yrkesprovet hör också smörjningsuppgifterna inklusive val av smörjmedel i samband med idrifttagning av en anordningshelhet. Även kännedomen om lokal smörjning och smörjningssystemen samt kunskaperna om smörjmedlens tekniska kännetecken, märkningssätten och klassificeringarna samt rekommendationerna gällande användning och förvaring av smörjmedel och bestämmelserna om avfallshantering blir då ett delområde i yrkesprovet . Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet är som mest typiskt ett sådant som kan utföras i verkliga arbetssituationer på monteringsavdelningar eller på monteringsplatser. Yrkesprovet och eventuella delyrkesprov kan genomföras även i ett laboratorium eller i en arbetssal på läroanstalten. Även i en arbetssal skall yrkesprovet bestå av montering av verkliga anordningar. Bara vissa specialkunskapsområden i yrkesprovet kan visas skilt. Sådana är till exempel lagermontering, krympförband och krävande montering av en tätningsyta. Yrkesprovet görs i regel som en individuell prestation. Under inlärningen i arbete kan man ge yrkesprovet tillsammans med en yrkesman eller som medlem i en arbetsgrupp bestående av yrkesmän. Även monteringarna av stora anordningshelheter i ett laboratorium eller en arbetssal kan genomföras som ett grupparbete. Bedömningen av yrkesprovet inriktas emellertid alltid på individuella prestationer. De råd och anvisningar som den studerande har fått beaktas i bedömningen. I många yrkesprov blir kunnandet i montering av hydrauliska eller pneumatiska anordningar visat som ett skilt delyrkesprov. För montering av pneumatiska anordningar räcker inte de kopplingspaneler som är i allmänt bruk på läroanstalter. Kännedomen om smörjmedel och hanteringen av dem samt montering i samband med smörjuppgifter och kännedom om anordningar kan visas även som ett skilt delyrkesprov och för det rena kunskapsmässiga kunnandets del även som ett skriftligt delyrkesprov. Alla delar och arbetsredskap, ämnen och tillbehör som behövs i yrkesprovet skall finnas lätt tillgängliga. Till yrkesprovets natur hör att det till förfogande finns även andra arbetsredskap än de som är nödvändiga i arbetet. Särskilt när den studerande visar sin kännedom om smörjmedel kan han hamna i en valsituation.

24

Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen

NÖJAKTIGA (N1) Den studerande

Bedömningskriterier GODA (G3) Den studerande

BERÖMLIGA (B5) Den studerande

förstår enkla komponentmonteringar från monteringsritningarna.

kan läsa monteringsritningar.

gör monteringshelheter självständigt enligt monteringsritningarna och monteringsanvisningarna.

klarar av monteringshelheter med hjälp.

förstår från monteringsritningen i huvuddrag i vilken ordning komponenter ska monteras. gör monteringshelheter under handledning.

handlar raskt och planmässigt och i rätt ordning. kan ändra sin arbetsplan vid förändringar. kan utvärdera sin arbetsprestation under arbetets gång så att han förbättrar det eller i alla fall inte gör samma fel på nytt. får till stånd ett slutresultat som inte behöver korrigeras.

Behärskande av arbetsuppgiften kan de grundläggande arbetsetoderna inom montering och installation samt användningen av arbetsverktyg.

använder ändamålsenligt de handverktyg och mätredskap som behövs vid monteringsarbeten.

kan självständigt välja ändamålsenliga arbetsmetoder.

kan arbetsmetoderna i fråga om lagermontering.

kan nästan självständigt välja kan kontrollera passningsytor ändamålsenliga arbetsmetoder. och kontrollmätningar av komponenter rätt.

kan de vanligaste smörjningarna vid monteringsarbeten.

kan tvätta och rengöra komponenter.

finputsar komponenter, såsom slipningarna, ändamålsenligt.

smörjer lager rätt.

monterar tätningar självständigt med ändamålsenliga arbetsredskap på rätt sätt.

kan montera tätningar.

kan självständigt göra åtdragningar av förband på rätt sätt. kan självständigt göra ett krympförband och gör då uppvärmningen på rätt sätt och använder lämpliga arbetsredskap på ett ändamålsenligt sätt. väljer de arbetsredskap och anordningar som lämpar sig bäst för sitt arbete och som är ändamålsenliga.

25

väljer de måttredskap som lämpar sig bäst för varje enskilt mät- och kontrollarbete.

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet

Behärskande av arbetssäkerhet

kan skapa sig en helhetsbild av kan läsa kraven på mått, form anordningen och dess funktion och ytkvalitet från från monteringsritningarna. arbetsritningarna.

visar att han känner till principerna för hur man bestämmer monteringspassningen för lager.

identifierar de vanligaste lagertyperna.

kan läsa lagermärkningarna och förstår med hjälp av dem de konstruktionsuppgifter som är viktiga med tanke på monteringen av lager.

kan kontrollera om måtten och formerna på lagerhusen befinner sig inom toleransområdet.

visar i sitt arbete att han vet skillnaden mellan fettsmörjning och oljesmörjning.

visar i sitt arbete att han känner till de tekniska grunderna för förband och tätningar.

kan självständigt utifrån beteckningarna för passning sluta sig till monteringsmetod och ändamålsenliga arbetsredskap.

visar att han känner till klassificeringarna för smörjmedel, deras märkningar och grunderna med vilka val görs.

kan utifrån beteckningarna för passning sluta sig till hur mycket och var ett krympförband behöver värmas.

kan välja smörjmedel.

kan använda ändamålsenliga tätningsvätskor och tätningsmassor.

kan hantera smörjmedel.

vet de tekniska grunderna för hur smörjning kan genomföras.

söker ytterligare information från källor som finns till förfogande.

visar att han vet olika materials placering i den elektrokemiska spänningsserien så att han kan välja de material som passar ihop.

använder arbetsredskap på ett säkert sätt.

kan nästan självständigt välja säkra arbetsmetoder och arbetsordning för sitt arbete.

sörjer för ordning och reda på arbetsplatsen.

använder vid behov skyddsutrustning.

sörjer i alla arbetsskeden för sin och andras arbetssäkerhet.

kan självständigt välja säkra arbetsmetoder och arbetsordning för sitt arbete.

strävar efter att använda säkra arbetsmetoder.

Bskompetens

kan utvärdera sin egen kan verka som medlem i en arbetsprestation. arbetsgrupp och/eller som individ tillsammans med andra.

handlar flexibelt och innovativt.

26

kan vid behov be om råd.

kan söka alternativa sätt att arbeta.

kan utvärdera sitt arbete och ändra sitt arbetssätt under arbetets gång så att prestationen blir bättre och samma misstag inte upprepas. kan lösa problem som kommer emot i arbetet.

Gemensamma betoningar känner till arbetarskyddsavisningarna och –bestämmelserna i sin arbetsmiljö samt iakttar dem på uppmaning.

kan hantera smörjmedel.

visar att han känner till kvalitetskraven.

tar hand om avfallen.

kan i valsituationer beakta hur arbetet förlöper och tänka helhetsekonomiskt. kan beakta ergonomiska faktorer i sitt arbete. arbetar omsorgsfullt och ansvarsfullt. är aktiv och initiativrik.

3.1.5

Verktygsteknik, 20 sv

Beskrivning av yrkesprovet I yrkesprovet tillverkar den studerande ett verktyg eller några verktygsdelar enligt en arbetsritning med manuella arbetsmetoder och manuella samt eventuellt även med NC-maskiner. Det verktyg som tillverkas kan till exempel vara ett spånskärande verktyg, stansverktyg, ett formverktyg eller ett pressverktyg. I undantagsfall behöver inte de delar som bearbetas vara delar av ett verktyg. Det räcker att de delar som bearbetas är åtminstone två olika och precisionsgraden på deras huvudmått är IT7. De delar som bearbetas behöver inte vara mångformiga. De ytor som bearbetas kan bestå av cylindriska ytor och plana ytor eller så kan de vara enbart cylindriska, varvid åtminstone en yta skall vara invändig. Det viktigaste är att delarna har den för verktyg typiska måttnoggrannheten (IT7) och den ytkvalitet som man kan få till stånd genom slipning. Bearbetningarna görs enbart med svarv eller med svarv och fräsmaskin. Bearbetningarna kan alternativt eller delvis göras med en NC-svarv eller ett NC-bearbetningscenter. Finputsningen görs med manuella slipmaskiner. Till yrkesprovet hör även att den studerande visar att han kan beakta värmebehandlingarna i arbetsmånerna före slipning och finputsning. Den studerande kontrollerar arbetsstyckets mått inklusive toleranserna och jämför dem med kraven som ställs i ritningen. Han bedömer om de mått och den ytkvalitet som anges i arbetsritningen uppnås och gör vid behov korrigeringsåtgärder med verktygsmaskinen. Den studerande finputsar också det arbetsstycke som tillverkas. Till yrkesprovet hör skärpning av någon verktygsmaskins verktyg. Dessutom ingår val av ändamålsenliga skärstål och fastspänning av dem i stålhållare så att man utifrån yrkesprovet kan bedöma hur väl den studerande utöver användningssäkerheten för verktyget dessutom kan beakta inverkan av verktygets bearbetningskrafter på ytkvaliteten på den yta som bearbetas och på måttnoggrannheten samt slitaget på skärstålen och deras livslängd.

27

I yrkesprovet ingår också att den studerande utarbetar en enkel arbetsritning i anknytning till något verktyg med hjälp av ett CAD-program. I detta visar den studerande att han vet dimensioneringsprinciperna, passningsmåtten och kraven på ytkvalitet i fråga om planering av verktyg. En central del av yrkesprovet utgörs av NC-programmering. Först utarbetas en arbetsplan utifrån en arbetsritning. Programmeringen görs utifrån arbetsplanen med en arbetsstation som är utrustad med ett CAM-program eller med en banstyrd NC-maskin som programmeras manuellt, grafiskt med NC-maskinens grafik eller med CAM-program. I NC-programmet används kommandon för arbetscykler och vid behov underprogram. Den studerande bestämmer placeringen av programmets nollpunkt, likaså nollpunktens placering på verktygsmaskinen. Testningen och editeringen av programmet görs antingen på arbetsstationens eller på verktygsmaskinens bildskärm. Den studerande väljer de skärstål och stålinställningar som lämpar sig för arbetet samt bestämmer verktygskorrektionsuppgifterna och matar in dem i verktygsmaskinen. Till yrkesprovet hör också användning av verktygsmaskinen, men det behöver inte göras med det uppgjorda NCprogrammet. Yrkesprovsmiljö Tillverkning av ett verktyg eller dess delar är ett typiskt arbete som utförs på en arbetsplats. Det är också möjligt att motsvarande riktiga verktyg tillverkas i en arbetssal på läroanstalten som ett underleverantörsarbete. Med tanke på yrkesprovet är det viktigt att verktyget är riktigt och att en kund och användningsändamålet ställer kvalitetskrav på det. Bara i undantagsfall kan man i ett yrkesprov som utförs i en arbetssal på läroanstalten tillverka andra än verktygsdelar. Delyrkesproven i ritande med CAD-program och i NC-programmering är sådana att de sällan kan utföras på en arbetsplats. Det viktigaste är att ämnesområdet i yrkesprovet har anknytning till tillverkning av verktyg. Användningen av en NC-maskin som hör till yrkesprovet kan vara en del av verktygstillverkningen. Slipning av verktyget för verktygsmaskinen, valet av skärstål och fastspänning av dem i stålhållare kan vara skilda delyrkesprov. Oftast kan de inte heller ha omedelbar anknytning till det egentliga yrkesprovet i bearbetning. Uppgiften i dessa delyrkesprov ges skriftligt, men yrkesprovet görs med riktiga skärstål och stålhållare. Det skall finnas flera olika skärstål att välja mellan. Under yrkesprovet har den studerande till sitt förfogande verktygsmaskinernas instruktionsböcker, programmeringsguider och handböcker, tabeller med bearbetningsdata, gängtabeller samt tolerans- och passningstabeller. Den studerande kan ha med sig facklitteratur, anteckningar och övnings- och modellprogram som han själv gjort tidigare. Till yrkesprovets natur hör att det för yrkesprovet finns olika handverktyg och mätredskap till förfogande. Yrkesprovet görs till alla delar som en individuell prestation.

28

Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen

NÖJAKTIGA (N1) Den studerande

Bedömningskriterier GODA (G3) Den studerande

BERÖMLIGA (B5) Den studerande

kan tillverka verktygsdelar med gör upp en arbetsplan som manuella innehåller bara små fel. bearbetningsmetoder.

utarbetar självständigt utifrån en arbetsritning en välfungerande arbetsplan samt ett lämpligt NC-program för den verktygsmaskin som ska användas.

utarbetar under handledning en arbetsplan.

gör nästan självständigt ett verktyg eller en verktygsdel enligt arbetsritningen så att den i huvuddrag uppfyller de kvalitetskrav som ställs på det.

gör ett verktyg eller en verktygsdel enligt arbetsritningen så att den till alla delar uppfyller de kvalitetskrav som ställs på den i fråga om dimensionering, toleranser och ytkvalitet.

kan utvärdera sitt arbete.

kan utvärdera sin egen arbetsprestation även under arbetets gång så att han förbättrar sin prestation och inte gör samma fel på nytt.

kan läsa arbetsritningar i anknytning till verktyg.

kan använda handverktyg ändamålsenligt.

kan skärpa en verktygsmaskins verktyg.

kan använda handverktyg.

kan under lite handledning skärpa en verktygsmaskins verktyg.

bearbetar måtten till den noggrannhetsgrad som krävs och framskrider nästan planenligt från ett arbetsskede till nästa.

kan bearbeta verktygsdelar.

bearbetar via korrigeringar måtten till den noggrannhetsgrad som krävs.

bearbetar en god ytkvalitet redan före slipningen.

kan slipa.

kan utföra sliparbeten på verktygsnivå.

slipar så att det mått och den ytkvalitet som krävs uppnås nästan på en gång.

kan grundprinciperna för skärpning av skärstål.

kan sätta in skärstålen i stålhållaren ändamålsenligt.

kan finslipa verktygsdelarna.

känner till programmeringskommandona och kan under handledning programmera.

kan under lite handledning rita gör självständigt en CADmed ett CAD-program. ritning som krävs.

kan använda en NC-maskin.

gör under handledning ett NC- gör självständigt ett NCprogram som är lämpligt för program som är lämpligt för en verktygsmaskin. en verktygsmaskin.

Behärskande av arbetsuppgiften

29

kan göra de vanliga mätningarna.

kan använda mätutrustning.

kan mäta med ändamålsenlig mätutrustning. väljer de fastspänningsredskap och skärstål som lämpar sig bäst och som är ändamålsenliga samt de rätta bearbetningsdata. kan göra de behövliga inställningarna av skärstålen på en verktygsmaskin och deras skärkorrigeringar i verktygsregistret. kan läsa och editera ett färdigt program och göra de behövliga korrigeringarna i det.

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet

kan principerna för fastspänning av skärstål.

visar att han känner till sätten att märka kraven på måttoleranser, passningar och ytkvalitet.

visar att han känner till principerna för dimensionering av verktyg, de behövliga spelen, passningsmåtten och toleranserna samt kravet på ytkvalitet.

visar i sitt arbete att han behärskar grunderna i bearbetning.

kan ställa in skärstålen så att stålen troligen slits normalt och deras livslängd kommer att vara normal.

kan självständigt välja skärstål och ställa in stålen enligt den måttnoggrannhet och ytkvalitet som fordras.

använder vid slipning en ändamålsenlig skiva och ändamålsenlig kylning.

kan beakta radie- och längdkompensationerna.

placerar programmets nollpunkt rätt.

kan beakta inverkan av mättemperaturen.

kan vid behov söka mera information från källor som finns till förfogande (till exempel om bearbetningsdata och programmeringskoder).

visar i sina lösningar att han har goda kunskaper i matematik.

kan välja ändamålsenliga mätredskap.

Behärskande av arbetssäkerhet

använder handverktyg och maskiner på ett säkert sätt.

sörjer i alla arbetsskeden för de maskinvisa skyddsanordningarna och den personliga skyddsutrustningen.

sörjer för ordning och reda på arbetsplatsen.

visar att han vet grundprinciperna för säkert arbete.

placerar skärstålen i stålhållaren så att arbetssäkerheten blir särskilt noggrant säkerställd.

30

Baskompetens

kan vid behov be om råd.

kan söka alternativa sätt att arbeta.

söker aktivt lösningar och är innovativ. visar i sitt arbete ansvarskänsla i enlighet med de yrkesetiska värderingarna inom verktygstillverkningen.

Gemensamma betoningar visar att han har tillräckliga färdigheter i datateknik.

visar att han har goda färdigheter i datateknik.

är initiativrik.

visar vilja att försöka.

visar i sitt arbete att han känner till kvalitetskraven inom verktygsbranschen.

är samvetsgrann i sitt arbete.

kan beakta hur arbetet förlöper och tänka helhetsekonomiskt i valsituationer.

3.1.6

Finmekanik, 20 sv

Beskrivning av yrkesprovet I yrkesprovet monterar den studerande någon finmekanisk apparat och sätter den i skick. Yrkesprovet kan också göras i samband med reparations- och underhållsarbeten bara arbetet förutsätter isärtagning och montering av en finmekanisk apparatur. Apparaten som monteras eller repareras skall vara sådan att den innehåller olika maskinelement, och i monteringsarbetet behövs det små specialverktyg. Till apparatens funktion skall det ansluta sig elektronik eller pneumatik. Till yrkesprovet hör installering och koppling av elektronik- eller pneumatikkomponenter. Till yrkesprovet hör även testning av apparatur och kvalitetskontrollmätningar. Till yrkesprovet hör utöver det föregående, men inte nödvändigtvis i anknytning till det, tillverkning av finmekaniska, små delar som kräver noggrannhet. Tillverkningen skall vara sådan att det behövs både maskinell bearbetning och bearbetning med handverktyg. I tillverkningen skall det även ingå tillverkning av plåtdelar samt sammanfogning av delar och komponenter genom lödning och/eller limning, med skruvförband och eventuellt genom nitning. Måttnoggrannheten i tillverkningen borde motsvara de normala noggrannhetskrav som ställs på finmekaniskt arbete. Tillverkningen av delar görs utifrån arbetsritningar eller gamla delar som skall repareras. I yrkesprovet ingår mätningar av alla delar i anknytning till tillverkning samt kontroll och testning. Färdigheterna att programmera en NC-maskin vilka hör till yrkesprovet visas genom att göra en gravering enligt en arbetsritning med en graveringsmaskin. I graveringen finns det regelbundet återkommande enkla märken och former (till exempel en urtavla eller text i någon figurram). Till yrkesprovet hör uppgörande av ett program och gravering.

31

Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet görs som en individuell prestation genom att göra verkliga kundarbeten. Ett yrkesprov som utförs på läroanstalten är vanligen ett arbete där en finmekanisk apparat repareras eller underhålls och som görs som en underleverans. Kundarbetet är lämpligt om apparaten är tekniskt invecklad och innehåller tillräckligt med olika maskinorgan. I reparationen av en apparat behöver det inte nödvändigtvis ingå tillverkning av delar. Tillverkningen av delar kan genomföras som ett skilt yrkesprov. I ett yrkesprov som utförs på arbetsplatsen där inlärningen i arbete genomförs ingår oftast både tillverkning av delar och montering, trots att de lätt blir tidsmässigt skilda yrkesprov. I ett monteringsarbete på arbetsplatsen där inlärningen i arbete genomförs ingår inte nödvändigtvis elektronik eller pneumatik eller testning av funktionen. Dessa måste då visas som skilda delyrkesprov, till exempel som en felsökning i en elektrisk eller pneumatisk anordning. Indelningen i delyrkesprov kan också vara annorlunda. Graveringsarbetet avviker redan till sitt kunskapsområde från de andra arbetena och är därför ett typiskt delyrkesprov. Under yrkesprovet skall det finnas ett urval handverktyg och mätredskap till förfogande. Ändamålsenliga materialämnen skall finnas till förfogande i yrkesprovsplatsens omedelbara närhet. Monteringen av en finmekanisk apparat görs utifrån en monteringsritning och ett kopplingsschema. Det skall finnas en instruktionsbok för apparaten som skall repareras och ett därtill hörande eller skilt kopplingsschema till förfogande. Den studerande får ha med sig behövlig facklitteratur och anteckningar från de övningar som han själv gjort tidigare. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen

NÖJAKTIGA (N1) Den studerande kan göra en maskingravering, men det finns brister i den.

Bedömningskriterier GODA (G3) Den studerande

BERÖMLIGA (B5) Den studerande

gör en maskingravering enligt ritningen.

monterar en fungerande finmekanisk apparat.

avancerar planenligt i monteringsarbetet.

kan utvärdera sitt eget arbete även under arbetsprestationen så att han kan ändra sin arbetsprestation enligt behov.

kan utvärdera sin egen arbetsprestation.

Behärskande av arbetsuppgiften kan använda handverktyg.

kan använda precisions- och specialverktyg.

kan använda precisions- och specialverktyg samt vid behov även själv tillverka behövliga hjälpverktyg.

32

kan borra de hål som eventuellt hör till tillverkningen av delar.

kan bearbeta delar och kan bearbeta delar så att deras använda verktygsmaskiner och måttnoggrannhet är tillräcklig deras kringutrustning och ytkvaliteten god. ändamålsenligt.

kan svarva de cylindriska ytor som eventuellt hör till tillverkningen av delar.

kan klippa, bocka och forma små plåtdelar.

kan tillverka snygga och måttnoggranna plåtdelar.

kan använda slipmaskiner vid finslipning av delar.

kan göra snygga skruv- och nitförband.

kan göra kontrollmätningar av mått och mätningar i anknytning till kontroll och testning av funktionen.

kan använda en NC-styrd graveringsmaskin.

kan löda och/eller limma.

kan självständigt programmera en graveringsmaskin.

kan utföra monteringsarbeten.

kan under lite handledning programmera en graveringsmaskin.

kan under handledning kan välja ändamålsenliga installera elektroniska och mätredskap. pneumatiska komponenter och koppla dem. kan de tekniska grunderna i hur lödningar och limningar ska göras. kan utföra de eventuella tvättningarna av delar.

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet kan grunderna i numerisk styrning av en NC-maskin.

kan vid behov söka ytterligare information från källor som finns till förfogande.

visar att han kan elteknik och/eller pneumatik tillräckligt.

visar i sitt arbete att han kan grunderna i elteknik och/eller pneumatik.

Behärskande av arbetssäkerhet

använder vid behov skyddsutrustning. använder eventuella tvättmedel enligt skyddsinformationsbladen. sörjer i alla monteringsarbetsskeden vid installeringsarbeten för att anordningarna är spänningslösa.

sörjer för ordning och reda på arbetsplatsen.

arbetar omsorgsfullt och noggrant i alla arbetsskeden.

33

För alla branscher gemensam baskompetens

ber om råd vid behov.

kan söka alternativa sätt att arbeta.

arbetar noggrant och ansvarsfullt.

visar att han har tillräckliga datatekniska färdigheter.

arbetar kvalitetsmedvetet.

gör alla arbetsprestationer utan att pruta på kvalitetskraven.

gör sitt bästa.

arbetar ivrigt.

är aktiv och innovativ.

Gemensamma betoningar

kan i valsituationer beakta hur arbetet förlöper och tänka helhetsekonomiskt.

3.1.7

Manuell bearbetning, 10 sv

Beskrivning av yrkesprovet I yrkesprovet gör den studerande en bearbetningshelhet som kräver noggrannhet och god ytkvalitet enligt arbetsritningar med en manuell verktygsmaskin. I arbetet ingår det noggranna passningar samt detaljer som det har definierats krävande form- och lägestoleranser för. Den generella toleransgraden för de ytor på arbetsstycket som skall bearbetas är fin. Svarvuppgiften skall innehålla bl.a. cylindrar, konor och gängor. Gängorna svarvas; både invändiga och utvändiga gängor som passar ihop med varandra. På ytorna fräser man förutom plana ytor även ansatser och kilspår. Några plana ytor skall färdigställas genom slipning. I yrkesprovet ingår all finputsning av arbetsstyckena. Att behärska mätteknik är en väsentlig del av yrkesprovet. Den studerande utför alla kontrollmätningar under arbetet och av det färdiga arbetet. Den studerande kontrollerar arbetsstyckets mått inklusive mått-, form- och lägestoleranserna och jämför dem med kraven som ställs i ritningen. Måtten på gängorna kontrolleras med en gängmikrometer och genom att prova med ett motstycke som tillverkats. Till mätningarna hör också bestämning av ytjämnheten. Kvalitetskontrollmätningarna dokumenteras. Till den studerandes uppgifter hör även val av skärstål och inställning av stålen. Särskilt viktigt är det att arbetsstycket spänns fast rätt, att göra de nödvändiga inställningarna vid fastspänningen och till exempel använda mjuka backar vid behov. I planeringen av arbetsskedena är det väsentligt att beakta den inverkan som fastspänningen av arbetsstycket har på tillverkningsordningen och på att de toleranser som krävs uppnås. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet görs som en individuell prestation på en arbetsplats i samband med inlärningen i arbete eller i en arbetssal på läroanstalten. Om den studerande håller på att börja bearbeta i helt fel ordning med tanke på slutresultatet, ingriper arbetsplatshandledaren eller läraren och ger den studerande råd. Detta beaktas i utvärderingen. Under inlärningen i arbete bearbetas i yrkesprovet så många arbetsstycken att huvuddelen av kunskapsområdena enligt beskrivningen av yrkesprovet blir bedömda. Om det i de arbetsstycken som bearbetas inte finns till exempel gängor, konytor eller ytor som det har definierats form- och lägestoleranser för, skall yrkesprovet kompletteras för deras del med ett yrkesprov som görs i en arbetssal på läroanstalten. Om kvalitetskontrollmätningar och dokumentering av dem inte hör till det egentliga bearbetningsarbetet, görs

34

ett skilt delyrkesprov av dem. De arbetsstycken som skall bearbetas i yrkesprovet får inte vara sådana som den studerande under inlärningen i arbete har gjort flera likadana av. På yrkesprovsplatsen eller i dess omedelbara närhet skall det finnas ett antal mätredskap, skärstål, stålhållare och skärbitar. De material som skall bearbetas samt maskinernas instruktionsböcker och eventuella tillbehör skall finnas färdiga. Den studerande får ha allt nödvändigt kompletterande material till sitt förfogande, till exempel tabeller med bearbetningsdata, toleranstabeller och gängtabeller. Han får också ha med sig till exempel den facklitteratur som behövs och anteckningar som han själv gjort tidigare. Dessutom skall det finnas en miniräknare och anteckningsredskap till förfogande. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen

NÖJAKTIGA (N1) Den studerande

Bedömningskriterier GODA (G3) Den studerande

BERÖMLIGA (B5) Den studerande

kan under handledning utföra bearbetningsuppgifter enligt arbetsritningarna, men slutresultatet är inte inom toleranserna.

gör bearbetningsuppgifterna gör arbetet planmässigt och i planmässigt, i rätt ordning med rätt ordning med tanke på tanke på slutresultatet och ber slutresultatet. om råd bara i några situationer.

klarar av uppgiften under en tid som är högst två gånger så lång som det normalt förutsätts på arbetsplatser.

tillverkar arbetsstycken enligt arbetsritningarna, om dock på grund av korrigeringar nästan på den maximala tiden (ca två gånger så lång tid som det förutsätts på arbetsplatsen).

klarar av sin uppgift steg för steg så att tid inte går åt till att korrigera fel och till överflödiga bearbetningsåtgärder.

kan utvärdera sitt arbete.

kan utvärdera sitt arbete så att man kan anta att han inte skulle göra om samma fel om han skulle göra arbetet på nytt.

kan under arbetets gång självständigt ändra sin förhandsplan så att slutresultatet blir bästa möjliga. tillverkar arbetsstyckena enligt arbetsritningarna så att slutresultatet uppfyller måttkraven inklusive formoch lägestoleranserna samt kraven på ytkvaliteten.

Behärskande av arbetsuppgiften

kan använda svarv, fräsmaskin kan spänna fast arbetsstycket och slipmaskin så att resultatet ändamålsenligt så att uppfyller kraven på ytkvalitet. bearbetning är möjlig enligt kraven på noggrannhet och ytkvalitet.

kan svarva, fräsa och slipa ytor enligt kraven på ytkvalitet och till måtten i arbetsritningarna så att mått-, form- och lägestoleranserna uppfylls.

svarvar en in- och utvändig gänga samt konytor till den generella toleransgraden fin.

kan gör mätningar under arbetets gång och de mätningar och dokumenteringar som hör till kvalitetssäkringen.

kan välja ändamålsenliga bearbetningsdata.

35

fräser och slipar plana ytor till den generella toleransgraden fin.

kan välja ändamålsenliga mätredskap. kan välja ändamålsenliga skärstål och stålhållare samt ställa in dem rätt enligt bearbetningskrafterna.

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet

Behärskande av arbetssäkerhet

kan läsa arbetsritningar, deras passningsmärkningar samt form- och lägestoleranser.

kan räkna ut bearbetningsdata. behärskar matematiken i anknytning till mätresultaten.

känner till och identifierar värdena på ytjämnheten.

kan använda trigonometri.

kan beakta mättemperaturen och vid behov kalibrera en mätapparat.

kan använda verktygsmaskiner använder de maskinvisa så att arbetssäkerheten inte är i skyddsanordningarna fara. ändamålsenligt.

sörjer för att de maskinvisa skyddsanordningarna är rätt placerade i alla arbetsskeden.

använder vid behov personlig skyddsutrustning.

tar hand om spånen och sörjer för verktygsmaskinens renhet. sörjer för ordning och reda på arbetsplatsen.

För alla branscher gemensam baskompetens arbetar på verktygsmaskiner så arbetar ansvarsfull på att det inte finns någon risk för verktygsmaskiner. att de skadas.

handlar flexibelt och tar hänsyn till andra vid användning av verktygsmaskiner

kan vid behov be om råd.

är samvetsgrann och noggrann i sitt arbete.

stävar efter ett slutresultat som är aktiv och innovativ. uppfyller kvalitetskraven.

kan i valsituationer beakta hur arbetet förlöper och tänka helhetsekonomiskt.

Gemensamma betoningar

visar att han sätter värde på sitt arbetar raskt. eget arbete och ett slutresultat som fyller kvalitetskraven.

3.1.8

NC-bearbetning, 10 sv

Beskrivning av yrkesprovet I yrkesprovet tillverkar den studerande ett arbetsstycke (en maskindel eller produkt) enligt en arbetsritning med en verktygsmaskin som är numeriskt styrd. Det arbetsstycke som framställs skall har de former som krävs av vanliga delar som bearbetas, såsom cylindrar, plana ytor, ansatser, avfasningar, koner, rundningar, borrningar, gängor o.s.v. Om möjligt kan samma arbetsstycke bearbetas både in- och utvändigt. Måttnoggrannheten vid tillverkningen skall motsvara de normala kraven inom verkstadsindustrin beträffande

36

måttoleranserna samt form- och lägestoleranserna. Även kvalitetskraven på ytorna som skall bearbetas skall uppfylla kraven som ställs på normala maskindelar. Den studerande gör utöver ett NC-program som hör till arbetet dessutom en egentlig arbetsplan. I arbetsplanen beaktas bland annat • bestämning av arbetsmån • planering av fastspänningen av arbetsstycket • val av origo för programmet • planering av bearbetningsordningen (arbetsskedena) • val av verktyg (skärstål) • bestämning av verktygskorrektionsuppgifter • val av bearbetningsdata • beslut om eventuella underprogram • val av behövliga mätredskap. Den studerande utför NC-programmeringen antingen manuellt, grafiskt med NC-maskinens grafik eller med CAM-program. Den studerande använder i NC-programmet arbetscykler och vid behov underprogram. Han bestämmer placeringen av programmets nollpunkt, likaså nollpunktens placering på verktygsmaskinen. Utarbetandet och editeringen av programmet görs antingen på arbetsstationens bildskärm eller på verktygsmaskinens bildskärm. Det är rekommendabelt att programmets första egentliga provkörning (testning) görs i luften utan arbetsstycke. Den studerande väljer de skärstål som lämpar sig för arbetet och gör de nödvändiga inställningarna av skärstålen. Han bestämmer de verktygskorrektionsuppgifter som behövs och matar in dem i verktygsmaskinen. Den studerande planerar fastspänningen och inställningarna av arbetsstycket. Han bearbetar vid behov även chuckens mjuka backar i en NC-svarv. Den studerande kontrollerar arbetsstyckets mått inklusive toleranserna och jämför dem med kraven som ställs i ritningen. Han bedömer om de mått och den ytkvalitet som anges i arbetsritningen uppnås och gör vid behov korrigeringsåtgärder med verktygsmaskinen. Den studerande utför också finputsningen av det arbetsstycke som tillverkas. Till yrkesprovet hör som ett skilt yrkesprov uppgörandet av en arbetsritning med hjälp av ett CAD-program. Arbetsritningen uppgörs genom att mäta någon modell. Toleranserna bestäms enligt beskrivningen. Kraven på ytkvalitet utvärderas enligt verksamhet och modellstycke. Utifrån arbetsritningen görs ett CAM-program, som matas in på NC-maskinen. Man tillverkar inte något arbetsstycke, utan utför bara testning och editering av programmet. Yrkesprovsmiljö Den studerande utför yrkesprovet med en numeriskt styrd verktygsmaskin som är i bruk. Maskinen kan vara en NC-svarv eller ett NC-bearbetningscenter. En NC-svarv är normalt en tvåaxlad verktygsmaskin, men den kan också ha roterande verktyg. Bearbetningscentret skall vara minst en treaxlad verktygsmaskin. Den verktygsmaskin som används skall vara försedd med banstyrning. Yrkesprovet kan också göras med en numeriskt styrd NC-fräsmaskin, NC-arborrningsmaskin, NCslipmaskin, NC-hyvelmaskin eller NC-gnistbearbetningsmaskin, om kravnivån på arbetet motsvarar kravnivån i beskrivningen av yrkesprovet.

37

Som programmeringsspråk används programmeringsspråk som används inom industrin, såsom Fanuc, Siemens och Heidenhain. Även andra programmeringsspråk är möjliga, om kravnivån på arbetet är densamma och den studerande har fått utbildning för programmeringsspråket i fråga. Det är rekommendabelt att det till förfogande utöver verktygsmaskinen dessutom finns en skild arbetsstation som är utrustad med ett CAD-ritprogram samt något CAM-program. Från arbetsstationen är det till exempel direkt kabelförbindelse till den verktygsmaskin som används. På yrkesprovsplatsen eller i dess omedelbara närhet finns det ett antal mätredskap som lämpar sig för arbetet samt alla verktyg som hör till verktygsmaskinen. Även behövligt material samt eventuella tillbehör och reservdelar (stålhållarnas reservdelar m.m.) finns färdigt på yrkesprovsplatsen. Den studerande får använda allt nödvändigt kompletterande material, till exempel tabeller med bearbetningsdata, toleranstabeller och gängtabeller. Han får också ha med sig till exempel den facklitteratur som behövs, övnings- och modellprogram samt anteckningar som han själv gjort. Dessutom skall det finnas en miniräknare och anteckningsredskap till förfogande. Yrkesprovet kan utföras på en arbetsplats i samband med inlärningen i arbete eller i en arbetssal på läroanstalten. Under inlärningen i arbete görs i yrkesprovet så många arbetsstycken att kunskapsområdena enligt be-skrivningen av yrkesprovet blir bedömda. Det kunnande som krävs i yrkesprovet som utförs på läroanstalten strävar man efter att skall visas genom att bearbeta ett arbetsstycke. Ett skilt delyrkesprov i anknytning till CAD/CAM-teknik genomförs oftast på en CAD/CAM-arbetsstation på läroanstalten. Testningen och editeringen av programmet kan göras beroende på vilken anordning som används antingen på en NC-verktygsmaskin eller på en CAD/CAM-arbetsstation. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen

NÖJAKTIGA (N1) Den studerande

Bedömningskriterier GODA (G3) Den studerande

BERÖMLIGA (B5) Den studerande

kan under handledning göra upp en arbetsplan.

kan använda CAD-program, göra ett CAM-program av det och mata in det i NCverktygsmaskinen varvid han ber om råd bara i några problemsituationer.

gör en förnuftig CAD-ritning utifrån ett modellstycke, gör ett CAM-program och matar in det i NC-verktygsmaskinen.

kan be om råd.

kan nästan självständigt utarbeta en välfungerande arbetsplan.

utarbetar en välfungerande plan.

kan processen för hur man skriver ett NC-program, men behöver hjälp med detaljer.

behärskar processen för hur man skriver ett NC-program så väl att han behöver hjälp bara i några specialfall.

kan skriva ett NC-program.

tillverkar under handledning ett arbetsstycke enligt arbetsritningen med en NCverktygsmaskin.

tillverkar ett arbetsstycke enligt tillverkar ett arbetsstycke enligt arbetsritningen med en NCarbetsritningen med en NCverktygsmaskin och ber om verktygsmaskin. råd bara några gånger.

38

kan under arbetets gång självständigt ändra sin förhandsplan om situationen kräver det så att planen garanterar att slutresultatet blir bästa möjliga.

Behärskande av arbetsuppgiften kan använda en NCverktygsmaskin.

kan använda en NCverktygsmaskin och dess kringutrustning.

kan mäta arbetsstycket och rita en arbetsritning över det med ett CAD-program.

kan bilda NC-block.

kan rita med ett CADprogram.

kan använda mätapparater ändamålsenligt och mäta så att han får korrekta mätresultat.

kan planera bearbetningsbanor.

kan nästan självständigt kan CAM-programmering. planera en fungerande arbetsordning för sitt arbete, välja ändamålsenliga fästredskap och skärstål samt välja de rätta bearbetningsdata. väljer lämpliga mätredskap för mätning och kontroll av arbetet.

kan självständigt programmera en NC-verktygsmaskin.

kan göra de behövliga kan testa och editera ett inställningarna av skärstålen på program. en verktygsmaskin och deras skärkorrigeringar till verktygsregistret. kan läsa och editera ett färdigt program och göra de behövliga korrigeringarna i det.

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet

kan läsa arbetsritningar.

söker mera information från kan bestämma skärdata genom källor som finns till förfogande att räkna. (till exempel om bearbetningsdata och programmeringskoder).

kan använda en programmeringshandbok.

kan bestämma bearbetningsdata.

kan den trigonometri som behövs.

förstår engelskspråkiga felanmälningar och kan göra de korrigeringar som behövs.

kan lösa de matematiska problem som eventuellt kommer emot vid programmering.

håller verktygsmaskinen snygg och avlägsnar spånen.

håller sin arbetsplats snygg och i ordning.

Behärskande av arbetssäkerhet sörjer i alla arbetsskeden för arbetssäkerheten.

39

Baskompetens

Gemensamma betoningar

3.1.9

arbetar på en NCarbetar ansvarsfullt. verktygsmaskin i alla situationer så omsorgsfullt att det inte finns någon risk för att maskinen skadas.

kan lösa problem vid programmering.

har tillräckliga färdigheter i datateknik.

är initiativrik.

är aktiv och arbetar ivrigt.

har goda färdigheter i datateknik.

har mycket goda färdigheter i datateknik.

Flexibla tillverkningssystem, 10 sv

Beskrivning av yrkesprovet I yrkesprovet tillverkar den studerande ett arbetsstycke enligt en arbetsritning med ett flexibelt tillverkningssystem eller produktionscell. Arbetet utförs med ett flexibelt tillverkningssystem eller produktionscell. I ett system som är lämpligt för yrkesprov finns det åtminstone en NC-verktygsmaskin (svarv, bearbetningscenter, slipmaskin, arborrningsmaskin eller någon annan motsvarande programmerbar verktygsmaskin) eller en robot (t.ex. en avgradnings- eller svetsrobot). I systemet ingår dessutom eventuellt en laddare, en förinställningsanordning och ett magasin samt som nödvändiga delar en systemstyranordning och ett användargränssnitt. Till arbetet hör uppgifter där man använder flexibla tillverkningssystem. Sådana uppgifter är bland annat grundläggande arbetsuppgifter inom underhållet av systemet: laddning och löstagning av arbetsstycken, insättning av verktygssystemet och verktygen samt de kompenseringar som dessa kräver i programmet. Till yrkesprovet hör även programmering av systemet och behärskandet av programmen. NC-programmeringen görs från en CAD-ritning som CAM-programmering. Styrningen och programmeringen av det flexibla tillverkningssystemet görs på ett FMS-system eller en FM-styrd produktionscells arbetsstation eller med ett eventuellt simuleringsprogram. Till arbetet hör även val av skärstål, inställning av stålen samt bestämning av verktygskorrektionsuppgifterna och inmatning i verktygsmaskinerna. Även de åtgärder som behövs för att få systemet ur ett eventuellt felläge hör till det kunnande som skall visas i yrkesprovet. Yrkesprovsmiljö Ett flexibelt system kan till exempel vara ett FMS-system eller en FM-styrd produktionscell, och det skall möjliggöra produktion med begränsad bemanning. Utöver systemet kan det finnas en skild arbetsstation som är utrustad med ett CAD-ritprogram och ett CAMprogram. Från arbetsstationen är det till exempel direkt kabelförbindelse till systemet. Om styrningen och programmeringen av ett flexibelt tillverkningssystem görs med ett simuleringsprogram utförs följande uppgifter som hör till yrkesprovet som ett skilt yrkesprov med någon numeriskt styrd verktygsmaskin: laddning och löstagning av arbetsstycken samt insättning av verktyg och kompenseringar till programmet.

40

FMS-systemet eller den FM-styrda produktionscellen skall vara produktionsfärdiga när yrkesprovet börjar, och alla verktyg, material och mätapparater som behövs skall finnas på plats. Yrkesprovet i programmering av en NC-verktygsmaskin görs som en individuell prestation. Yrkesprovet i styrning och programmering av ett verkligt FM-system görs i produktionsförhållanden tillsammans med en yrkesman och i läroanstaltsförhållanden under lärarens omedelbara övervakning. I den sist nämnda situationen kan yrkesprovet göras av en grupp studerande på samma gång. Arbete med ett simuleringsprogram är naturligtvis en individuell prestation. Yrkesprovet kan utföras på en arbetsplats i samband med inlärningen i arbete eller i en arbetssal på läroanstalten. Yrkesprovet i CAD/CAM-teknik kan också ordnas som ett skilt yrkesprov på en arbetsstation på läroanstalten om det på arbetsplatsen där inlärningen i arbete utförs är möjligt att visa bara användning och programmering av ett FM-system eller en produktionscell. Dessutom kan användningen och/eller programmeringen av ett FM-system utföras med ett simuleringsprogram. I samband med yrkesprovet får den studerande ha till sitt förfogande allt behövligt kompletterande material, såsom programmeringshandböcker, övnings- och modellprogram som han själv gjort tidigare, anteckningar och behövlig facklitteratur. Som programmeringsspråk används det som den studerande har fått utbildning i. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen

NÖJAKTIGA (N1)

Bedömningskriterier GODA (G3)

BERÖMLIGA (B5)

Den studerande

Den studerande

Den studerande

känner till styrning och programmering av ett FMsystem så väl att han klarar av att använda systemet utan att be om råd.

kan under handledning kan använda ett FM-system tillverka ett arbetsstycke (en eller en produktionscell produkt) enligt arbetsritningen. självständigt eller som medlem i en arbetsgrupp. kan utvärdera sin egen kan tillverka ett arbetstycke arbetsprestation och lära sig av enligt arbetsritningen. den erhållna handledningen så att han inte behöver handledning i samma sak på nytt. kan utvärdera sin arbetsprestation även under arbetets gång så att han vid behov förbättrar och ändrar sin prestation i ändamålsenlig riktning.

Behärskande av arbetsuppgiften

kan de grundläggande uppgifterna som hör till upprätthållandet av systemet.

kan nästan självständigt använda ett FM-system och dess kringutrustning.

väljer de fastspänningsredskap och skärstål som lämpar sig bäst och som är ändamålsenliga samt de rätta bearbetningsdata.

41

kan grunderna i programmering och kan överföra ett färdigt NCprogram från datorn till en NC-verktygsmaskin.

kan göra bearbetningsbanor från CAD-ritningar med hjälp av ett CAM-program.

får systemet att fungera vid vanliga fel.

kan styra och programmera ett kan göra de behövliga inställningarna av skärstålen på FM-system. en verktygsmaskin och deras skärkorrigeringar till verktygsregistret. kan spänna fast ett arbetsstycke.

kan självständigt använda ett FM-system och dess kringutrustning.

kan läsa och editera ett färdigt program och göra de behövliga korrigeringarna i det. kan utföra de grundläggande arbetsuppgifterna inom underhållet av systemet: laddning och löstagning av arbetsstycken, insättning av verktygssystemet och verktygen samt kompenseringarna. kan utföra en testkörning. får systemet att reparera vanliga fel och kan eliminera orsakerna till felen. kan vid behov byta defekta givare i automationsanordningar till nya.

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet kan läsa arbetsritningar.

kan välja de rätta bearbetningsdata.

behärskar programmeringens baskoder och meningar också utan handbok.

kan använda programmeringshandböcker.

förstår de engelskspråkiga meddelanden och felanmälningar som styr- och övervakningsutrustning ger.

visar i sitt arbete att han förstår funktionstekniken i FM-system. behärskar kommunikationen mellan anläggningarna i ett FM-system på utgångs- och ingångskretsnivå. visar att han förstår de tekniska grunderna för givarlösningarna. visar att han också kan räkna ut bearbetningsdata vid val av dem.

42

Behärskande av arbetssäkerhet

kan göra en testkörning säkert. styr och övervakar systemet samvetsgrant och ser särskilt till att eliminera farosituationer.

sörjer för ordning och reda på arbetsplatsen.

tillägnar sig den handledning som han fått så att han inte behöver hjälp på nytt med samma sak.

arbetar ansvarsfullt.

visar att han har beredskap att lösa problem i eventuella överraskande situationer eller vid störningar.

har tillräckliga färdigheter i datateknik.

sörjer i alla situationer för att det inte finns risk för att anläggningar skadas.

är samvetsgrann och noggrann i alla sina handlingar.

Baskompetens

Gemensamma betoningar

3.1.10 Plåt- och stålkonstruktioner, 10 sv Beskrivning av yrkesprovet I yrkesprovet tillverkar den studerande enligt arbetsritningar någon grovplåts- och stålkonstruktionshelhet (till exempel en maskinbädd, en släpvagns- eller flakkonstruktion). Vid tillverkning av delar är arbetena med grovoch profilstål centrala. Vid monteringssvetsning är rätt monteringsordning och användning av stöd och jiggar viktiga. Även tillverkningen av stöden och jiggarna är en del av yrkesprovet. Att kunna forma en tung konstruktion eller beakta de höga kraven på riktningen samt utföra de mätningar som hör till är centrala kompetensområden. Utöver tillverkningen av en bädd hör all finputsning av stålkonstruktionen före ytbehandlingen till yrkesprovet. En viktig del av yrkesprovet utgörs av lyft- och flyttarbeten. Att välja plåtar och profilstål och att hämta dem till arbetsplatsen hör till yrkesprovet. En väsentlig del av yrkesprovet är att sörja för sin egen och omgivningens arbetssäkerhet. Centrala områden i yrkesprovet är också ordningen och renligheten på arbetsplatsen samt ändamålsenlig och sparsam användning av plåtar och profilstål och omhändertagande av restbitarna. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet kan utföras på en arbetsplats i samband med inlärningen i arbete eller i en arbetssal på läroanstalten. I ett verkligt produktionsarbete på en arbetsplats görs yrkesprovet tillsammans med en yrkesman. Ett yrkesprov som utförs i arbetssalen på läroanstalten genom att utföra kundarbeten sker som ett samarbete mellan åtminstone två studerande och under lärarens noggranna handledning och övervakning. Före yrkesprovet förs en diskussion där man utgående från arbetsritningarna planerar svetsföljden för montering, formningen eller riktningarna samt de stöd och jiggar som behövs i arbetet. I samband med diskussionen utvärderas den studerandes beredskap för självständigt och planmässigt arbete. Kunskapsområden som lyfts fram är färdigheterna i att läsa ritningar, att göra arbetet i rätt ordningsföljd samt göra stöd och fastspänningar. För svetsningarna har det uppgjorts svetsinstruktioner (WPS).

43

På arbetsplatsen skall det finnas maskiner och anordningar som lämpar sig för lyftning samt stödanordningar som lämpar sig för monteringen och möjligheter att göra jiggar. Lagret med de plåtar och profilstål som behövs skall finnas på lämpligt avstånd från arbetsplatsen. Den studerande får använda eventuella anteckningar, facklitteratur och annat material. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen

Behärskande av arbetsuppgiften

NÖJAKTIGA (N1) Den studerande kan under handledning verka som medlem i en arbetsgrupp eller tillsammans med en yrkesman.

Bedömningskriterier GODA (G3) Den studerande kan verka som medlem i en arbetsgrupp eller tillsammans med en yrkesman.

BERÖMLIGA (B5) Den studerande kan verka aktivt och initiativrikt som medlem i en arbetsgrupp eller tillsammans med en yrkesman.

har någonslags uppfattning om visar i diskussion att han hur en monteringssvetsning av känner till grunderna i fråga en konstruktion utförs. om arbetsordningen vid monteringssvetsning.

visar i diskussion att han vet hur en monteringssvetsning av en konstruktion utförs och grunderna i hur en konstruktion stöds och spänns fast.

kan basarbetsmetoderna för tjockplåts- och profilstålsarbetena.

kan nesta de plåtar som ska klippas och bestämma de rätta kapningarna av stänger.

kan runda stålprofiler.

kan grunderna i monteringssvetsning.

kan vid behov såga och kapa med vinkelslipmaskin och stålskärare.

kan göra eventuella formnings-, bocknings- och riktningsarbeten.

kan teknikerna för hur kapning, formning och riktning ska utföras

kan göra eventuella kan utföra gasskärningar, klippningar med monteringssvetsningar. gradsax, rundningar och kantningar. kan utföra häftsvetsningarna nästan självständigt.

kan självständigt ställa in och reglera plåtbearbetningsmaskiner.

kan under handledning mäta läges- och konstruktionsmåtten vid preparering och fastspänning.

kan mäta vid läges- och konstruktionsmåtten vid preparering och fastspänning.

kan från arbetsritningarna läsa fogmärkningarna och avfasningsbehoven samt göra fogar och avfasningar enligt svetsinstruktionen (WPS).

kan göra kontrollmätningarna av en monterad konstruktions mått, form och läge.

44

kan använda lyft-, fastspännings- och hjälpanordningar. kan under handledning utföra monteringssvetsningar. kan under handledning göra kontrollmätningar av konstruktionen.

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet

kan läsa arbetsritningar.

känner till märkningarna på stålkvalitet och storleksmärningarna på plåt och profilståltyperna samt kan hämta rätt material från lagret.

kan självständigt välja svetsdata.

kan läsa fogformerna och de avfasningar som behövs för dem.

visar att han förstår den rätta svetsordningens betydelse med tanke på svetsspänningar.

kan räkna ut de uträtade längderna.

visar att han förstår legeringsämnenas betydelse för resultatet. visar att han förstår materialtjocklekens betydelse vid bockning och förbockningens betydelsen vid rundbockning. kan matematik och trigonometri så väl att han kan räkna ut rundningsradier, vinklar och uträtade längder. känner till principerna för hur kall- och varmbockning skall göras. kan sluta sig till behovet av fästanordningar och styrdon.

Behärskande av arbetssäkerhet

kan lyfta och flytta tunga laster kan självständigt välja de rätta säkert. lyftredskapen för lyft- och flyttarbeten samt välja fästpunkterna.

sörjer för ordning och reda på arbetsplatsen.

sörjer för arbetssäkerheten i alla arbetsskeden.

kan ta särskilt väl hänsyn till även de andra som arbetar i närheten och deras arbetssäkerhet.

sörjer för säkerheten vid heta arbeten.

använder maskinvisa och arbetsplatsvisa skyddsanordningar omsorgsfullt.

45

Baskompetens

kan arbeta i ett arbetspar eller som medlem i en arbetsgrupp.

visar i sitt arbete att han kan tillämpa sina kunskaper i praktiken.

handlar flexibelt arbetar ansvarsfullt.

Gemensamma betoningar kan akta sig vid lyftarbeten och kan använda ergonomiskt undvika dåliga riktiga arbetssätt. arbetsställningar. kan klippa plåtar så att det blir så lite restbitar som möjligt.

är initiativrik och intresserad av sitt arbete. kan i sitt arbete handla helhetsekonomiskt.

tar hand om restbitarna.

arbetar raskt.

gör finputsningen.

gör finputsningen bra.

3.1.11 Tunnplåtsarbeten, 10 sv Beskrivning av yrkesprovet I yrkesprovet tillverkar den studerande en tunnplåtskonstruktion på vilken det ställs för tunnplåtsprodukter sedvanliga mått-, form- och rakhetskrav. De centrala kompetenskraven är att kunna montera i rätt ordningsföljd, kunna spänna fast och stöda delar samt behärska användningen av styrdon. I yrkesprovet ingår även en sedvanlig utbredningsuppgift, av vilket framgår kunnandet i fråga om de mätteoretiska grundbegreppen inom plåtutbredning samt färdigheterna i att använda ritsningsmetoder och ritsverktyg. Klippningen av plåt som hör till yrkesprovet görs enligt plåtens tjocklek och kvalitetskraven på arbetet med en sedvanlig manuell eller maskinell sax, figursax eller handnibblingsmaskin. Den studerande ställer in saxskären och deras spel enligt det material som skall klippas. Till yrkesprovet hör också kantpressning av plåt och annan formning, såsom rundning och kantning som görs med handverktyg eller maskinellt. Utöver de föregående hör även förstyvning och riktning till arbetet. Delarna fogas samman genom att svetsa med MIG-, MAG- eller TIG-svetsmetod beroende på materialet. I vissa specialfall är det möjligt att förbanden görs med en motståndssvetsning (punktsvetsning), genom falsning eller dragnitning. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet kan göras på en arbetsplats under inlärningen i arbete eller i en arbetssal på läroanstalten. För ett yrkesprov som görs i arbetslivet är det karakteristiskt att det utförs som en individuell prestation. Man skall i alla fall sträva efter att arbetet inte misslyckas med hjälp av handledning och övervakning utförd så noggrant som möjligt av arbetsplatshandledaren. I ett yrkesprov som genomförs i en arbetssal på läroanstalten kan en grupp av studerande utföra arbetet och yrkesprovet. Då är det väsentligt att arbetsprestationerna fördelas jämnt på alla så att man kan utvärdera alla kompetensområden skilt för varje studerande. I ett yrkesprov som genomförs på läroanstalten är det mest väsentliga att arbetet som utförs är verkligt, till exempel en plåtarbetshelhet som utförs som kundarbete. Maskinernas och anordningarnas instruktionsböcker finns till den studerandes förfogande. De maskiner och anordningar som behövs skall finnas på yrkesprovsplatsen eller i dess omedelbara närhet. De material som behövs, ett antal handverktyg som lämpar sig för arbetet och mätredskap skall finnas på yrkesprovsplatsen.

46

Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen

NÖJAKTIGA (N1) Den studerande får en tunnplåtsarbetshelhet färdig enligt arbetsritningarna, men det har behövts mycket handledning.

Bedömningskriterier GODA (G3) Den studerande

BERÖMLIGA (B5) Den studerande

klarar av uppgiften under lite kan arbeta enligt handledning, och slutresultatet arbetsritningarna så att han är enligt arbetsritningen. inte behöver handledning för att arbetet ska framskrida. iakttar de råd som ges så att man inte behöver säga samma sak flera gånger.

visar i sitt arbete att han kan framskrida rätt från ett arbetsskede till ett annat och montera ihop en tunnplåtskonstruktion i rätt ordningsföljd. kan under arbetets gång ändra sin förhandsplan om situationen kräver det så att planen garanterar att slutresultatet blir bästa möjliga. får till stånd ett slutresultat som uppfyller mått- och formkraven i arbetsritningarna och dessutom kvalitetskraven i fråga om utseende.

Behärskande av arbetsuppgiften

kan klippa plåt enligt ritsningarna.

väljer ändamålsenliga fastspänningsredskap, maskiner och anordningar samt de rätta skärspelen och svetsdata.

väljer ändamålsenliga fastspänningsredskap, maskiner och anordningar samt de rätta skärspelen och svetsdata.

kan grundarbetsmetoderna för kan gör plåtförband genom formning av tunnplåt. falsning.

kan rikta plåt och konstruktioner.

kan göra enkla utbredningar.

kan under lite handledning rikta plåt.

kan gör de behövliga förstyvningarna av plåt.

kan svetsa plåtkonstruktioner.

kan göra de behövliga kan utföra en förstyvningarna av plåt, men utbredningsuppgift. behöver handledning i när och hur de ska göras.

kan göra nitförband.

kan under lite handledning utföra en utbredningsuppgift.

kan göra krävande utbredningar (t.ex. en stympad kon, ett T-förgreningsrör, en rörkrök).

kan punktsvetsningen som arbetsmetod.

kan välja ändamålsenliga mätredskap för mätning och kontroll av arbetet.

kan självständigt utvärdera och utveckla sina arbetssätt.

kan göra MAG-svets-, punktsvets- och nitförband på tunnplåtskonstruktioner.

kan ställa in en punktsvetsmaskin.

47

kan under handledning välja fastspänningsredskap, maskiner och anordningar samt de rätta skärspelen och svetsdata som lämpar sig för arbetet. kan också välja mätredskap för mätning och kontroll av arbetet.

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet behärskar under handledning största delen av kärnpunkterna inom yrkesområdet och kan använda dem i sitt arbete (t.ex. välja punktsvetsdata).

behärskar i stora drag kärnpunkterna inom yrkesområdet och kan nästan självständigt använda dem i sitt arbete (t.ex. val av rätt arbetsordning och val av saxskär samt spel och punktsvetsdata).

behärskar kärninnehållen på yrkesområdet och kan självständigt och medvetet tillämpa dem på sitt arbete för att uppnå bästa möjliga resultat (t.ex. val av rätt arbetsordning, val av punktsvetsdata och användning av geometri vid utbredning).

kan vid behov nästan självständigt söka mer information från tillbudsstående källor.

behärskar de mätteoretiska grundbegreppen och ritlösningarna vid utbredningsarbeten. använder sina kunskaper effektivt och kan vid behov självständigt söka mer information ur källor som finns till förfogande. kan göra utbredningsritningar och lösa de matematiska (geometriska) problem som kommer emot. kan tillämpa geometri på utbredningsarbeten.

Behärskande av arbetssäkerhet

kan under handledning välja säkra arbetsmetoder och arbetsordning för sitt arbete.

kan nästan självständigt välja säkra arbetsmetoder och arbetsordning för sitt arbete.

kan självständigt och på eget initiativ välja säkra arbetsmetoder för sitt arbete och arbetsordningen.

iakttar arbetssäkerhetsanvisningarna och –bestämmelserna åtminstone på uppmaning. sörjer för ordning och reda på arbetsplatsen.

iakttar på eget initiativ arbetssäkerhetsanvisningarna och – bestämmelserna. använder på eget initiativ de maskinvisa skyddsanordningarna och den personliga skyddsutrustningen.

iakttar utan undantag de givna arbetssäkerhetsanvisningarna och –bestämmelserna. använder på eget initiativ de maskinvisa skyddsanordningarna och den personliga skyddsutrustningen samt tar också hänsyn till de andra som arbetar i närheten och deras arbetssäkerhet.

48

sörjer för ordning och reda på utför lyftningar av laster rätt. arbetsplatsen och för ändamålsenlig avfallshantering. håller sin arbetsplats snygg och i ordning samt tar hand om avfallen på rätt sätt. bidrar på eget initiativ till att utveckla arbetssäkerheten och få till stånd en trivsam arbetsmiljö.

Baskompetens

kan lösa problemsituationer.

klarar självständigt av problemsituationer. arbetar omsorgsfullt och ansvarsfullt.

Gemensamma betoningar

arbetar så att materialsvinnet är litet.

kan beakta helhetsekonomin i sitt arbete.

arbetar företagsamt.

arbetar raskt.

3.1.12 Svetsning, 10 sv Beskrivning av yrkesprovet Yrkesprovet i studiehelhetens (ungdomsstadiet) görs genom att utföra följande prov i käl- och plåtsvetsning: Obs. Följande prov i svetsning utförs enligt EWF:s principer, men de leder inte i sig efter utförandet av provet till den europeiska svetsarexamen enligt EWF. (Tilläggsinformation finns i slutet av detta stycke). Prov i kälsvetsning Prov i kälsvetsning (FW) enligt EWF (European Welding Federation) i svetslägena PA (liggande horisontal), PB (stående horisontal), PF (stående vertikal, stigande svets) och PD (under upp) av olegerat stål(W01) med två svetsmetoder. Den ena svetsprocessen är • MAG-svetsning med kompakt tråd (135). Som andra kan någon av följande väljas: • Elektrodsvetsning (111) • MAG-svetsning med rörelektrod (136) • TIG-svetsning (141). Prov i plåtsvetsning Prov i plåtsvetsning (BW) i läget PF (stående vertikal, stigande svets) av olegerat stål (W01), med någon av de ovannämnda svetsprocesserna. Roten får öppnas vid behov. Proven i svetsning skall avläggas enligt principerna i standarden SFS-EN 287-1.

49

Vid bedömningen av de studerande räcker en okulär granskning av svetsen enligt standarden SFS-EN 25817 och SFS-EN 970. Proven i svetsning utförs enligt svetsanvisningarna (WPS) med en sedvanlig svetsmaskin som har tillräcklig effekt för proven. Svetsningen görs manuellt, utan skilda transportörer eller stöd. I arbetet ingår också utarbetande av en arbetsplan. I planen beaktas bland annat • val av anordningar och verktyg enligt svetsmetod • planering av arbetsordningen (arbetsskedena) • val av material • tillverkning av provstycken • val av tillsatsmaterial och skyddsgas • uppgörande av en svetsanvisning (WPS) för det valda svetsprovet • kontroll av svetsparametrarna från svetsanvisningen (WPS) • mätning av de svetsparametrar som skall användas • finputsning och rengöring av provstyckena Till yrkesprovet hör också det dagliga underhållet av svetsanordningar och arbetsredskap, såsom hantering av utrustningen, rengöring och kontroll av konditionen. En väsentlig del av yrkesprovet är också att sörja för sin egen och omgivningens arbetssäkerhet. OBS! Om man i samband med svetsprovet vill ge ett yrkesprov på de kompetenser som leder till examen för kälsvetsare (FW) eller plåtsvetsare (BW) enligt standarden SFS-EN 287 och EWF:s principer skall följande beaktas: Svetsprestationerna skall uppfylla de krav som ställs på en svetsares kompetensprov, enligt ikraftvarande standarder samt svetsutbildningen enligt EWF:s (European Welding Federation) principer och krav. • Till prestationskraven i kompetensprovet för svetsare hör en godkänd prestation av alla före provet utförda svetsmoduler enligt EWF:s principer med den svetsprocess som används i provet. • När man övergår till att utföra kompetensproven enligt EWF för plåtsvetsare skall den studerande ha avlagt alla delar som hör till kälsvetsmodulerna. • Den som siktar in sig på att avlägga svetsarexamen skall klara av ett skilt teoriprov enligt EFW:s principer. • Yrkesprovet i svetsning övervakas enligt principerna i standarden EN 719. • Av dem som tar emot yrkesprovet skall åtminstone en ha kompetens att övervaka kompetensprovet för svetsare enligt standarden SFS-EN 729. Om den som ger den studerande utbildningen i svetsning har ett kvalitetssystem som är godkänt enligt EWF:s principer och reviderat av Finlands Svetstekniska Förening motsvarar det kunnande i svetsning som visats under utbildningen ovan definierade yrkesprov. Då kan de kompetensprov som utförts under svetsutbildningen räknas som godkända yrkesprov. Även de teoristudier och prov som utförts under svetsutbildningen motsvarar ett prov som görs i yrkesproven. Svetsutbildaren kan fungera som arrangör för yrkesprovet, men inte som mottagare av yrkesprovet. Vid genomförandet av yrkesprovsuppgiften skall man så noggrant som möjligt beakta det som framförts i beskrivningen av yrkesprovet. Det är viktigt att det centrala innehållet i studiehelheten kommer fram i yrkesprovet.

50

Exempel på yrkesprov Följande definitioner och beskrivningar av de svetsprov som skall utföras i yrkesprovet klargör saken och fungerar som underlag för planeringen. Svetsprov 1 FW, liggande horisontal PA Svetsprovet utförs med två svetsmetoder, av vilka den ena är • MAG-svetsning med kompakt tråd (135). Som andra kan väljas någon av följande: • elektrodsvetsning (111) • MAG-svetsning med rörelektrod (136) • TIG-svetsning (141). Svetsprov 2 FW, stående horisontal PB Svetsprovet utförs med två svetsmetoder, av vilka den ena är • MAG-svetsning med kompakt tråd (135). Som andra kan väljas någon av följande: • elektrodsvetsning (111) • MAG-svetsning med rörelektrod (136) • TIG-svetsning (141). Svetsprov 3 FW, stående vertikal PF Svetsprovet utförs med två svetsmetoder, av vilka den ena är • MAG-svetsning med kompakt tråd (135). Som andra kan väljas någon av följande: • elektrodsvetsning (111) • MAG-svetsning med rörelektrod (136) • TIG-svetsning (141). Svetsprov 4 FW, under upp PD Svetsprovet utförs med två svetsmetoder, av vilka den ena är • MAG-svetsning med kompakt tråd (135). Som andra kan väljas någon av följande: • elektrodsvetsning (111) • MAG-svetsning med rörelektrod (136) • TIG-svetsning (141). Svetsprov 5 BW, plåtsvetsprov PF Svetsprovet utförs med en av följande svetsmetoder: • MAG-svetsning med kompakt tråd (135) • elektrodsvetsning (111)

51

• •

MAG-svetsning med rörelektrod (136) TIG-svetsning (141).

Valet av fog, sättet att svetsa roten samt antalet strängar som skall användas i svetsprovet bestäms från fall till fall. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet kan utföras i en arbetslokal som är lämplig för svetsning vad beträffar arbetsförhållandena samt de maskiner och anordningar som finns. Arbetssäkerheten vid svetsproven har beaktats tillräckligt, och dessutom finns det personlig skyddsutrustning till förfogande att användas vid behov. Arbetssäkerheten i yrkesprovsmiljön har i sin helhet beaktats enligt de ikraftvarande arbetarskyddsanvisningarna och – bestämmel-serna. Till förfogande finns de svetsprov som krävs i yrkesprovet (MIG/MAG-, elektrod- ja TIG-svetsprov). Alla svetsmaskiner skall vara utrustade med sedvanliga anordningar för inställning av svetsparametrarna, tillräckligt effektiva och ämnade för svetsning med svetsmetoden i fråga. De svetsmaskiner som används är utrustade med mätare som visar ström och spänning. Svetsmaskinerna skall vara helt funktionsdugliga, och den som arrangerar yrkesprovet har kalibrerat och underhållit dem. Även svetsmaskinernas instruktionsböcker och eventuella programmeringshandböcker finns till förfogande. Utöver svetsmaskinerna finns det till förfogande för ifrågavarande svetsning lämpad utrustning för kontroll av svetsen och svetsparametrarna samt alla andra anordningar och handverktyg som behövs vid svetsningen. Till förfogande finns också tillsatsmaterial som lämpar sig för den valda svetsmetoden. Den studerande får ha till sitt förfogande svetsanvisningar som han själv gjort upp i övningar, instruktioner som gäller utförandet av yrkesprovet, branschens läromedel samt standarder. Yrkesprovet görs som en individuell prestation. De personer som deltar i utvärderingen av yrkesprovet skall utses på förhand. De skall vara på plats enligt överenskommen tidtabell. Yrkesprovet genomförs i första hand i en arbetssal på läroanstalten. Yrkesprovet kan också genomföras på en arbetsplats i samband med inlärningen i arbete. Bedömning av yrkesprovet Proven i svetsning skall utföras enligt principerna i standarden SFS-EN 287-1. För utvärdering av yrkesprovet (ungdomarnas) räcker det med en okulär granskning. (Obs. när det är fråga om ett kompetensprov för svetsare kan man vid behov göra ett brottprov). Vid utvärderingen av det egentliga slutresultatet av svetsningen används standarderna SFS-EN 25817 och SFS-EN 970. I den slutliga utvärderingen av yrkesprovet beaktas alla faktorer i anknytning till utförandet av arbetet, inte endast slutresultatet av svetsningen.

52

Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen

NÖJAKTIGA (N1) Den studerande utför svetsproven enligt svetsanvisningarna (WPS) så att svetsklassen är minst D vid en okulär granskning, i kälsvetsproven PB (stående horisontal) och PF (stående vertikal, stigande svets), enligt standarden SFS-EN 25817 i proven PB (stående horisontal) och PF (stående vertikal, stigande svets) samt i plåtsvetsprovet PF (stående vertikal, stigande svets).

Bedömningskriterier GODA (G3) Den studerande

BERÖMLIGA (B5) Den studerande

utför följande svetsprov så att kvalitetsnivån på svetsarna uppfyller kraven i svetsklass C enligt standarden SFS-EN 25817 vid en okulär granskning. Prov i kälsvetsning (FW) enligt EWF (European Welding Federation) i svetslägena PA (liggande horisontal), PB (stående horisontal), PF (stående vertikal, stigande svets) och PD (under upp) av olegerat stål (W01) med två svetsmetoder, av vilka den ena är MIG-svetsning med kompakt tråd (135) och som andra har valts någon av följande: Elektrodsvetsning (111) MAG-svetsning med rörelektrod (136) TIG-svetsning (141).

Prov i kälsvetsning (FW) enligt EWF (European Welding Federation) i svetslägena PA (liggande horisontal), PB (stående horisontal), PF (stående vertikal, stigande svets) och PD (under upp) av olegerat stål (W01) med två svetsmetoder, av vilka den ena är MIG-svetsning med kompakt tråd (135) och som andra har valts någon av följande: Elektrodsvetsning (111) MAG-svetsning med rörelektrod (136) TIG-svetsning (141).

Prov i plåtsvetsning, BW: Prov i plåtsvetsning i läget PF (stående vertikal, stigande svets) av olegerat stål (W01), med någon av de ovannämnda svetsmetoderna.

Prov i plåtsvetsning, BW: Prov i plåtsvetsning i läget PF (stående vertikal, stigande svets) av olegerat stål (W01), med någon av de ovannämnda svetsmetoderna. Sättet att svetsa roten bestäms i svetsanvisningen (ss, nb eller ss, gg).

Sättet att svetsa roten bestäms i svetsanvisningen (ss, nb eller ss, gg).

Behärskande av arbetsuppgiften

kan använda de kan nästan självständigt utföra svetsanordningar som han valt. de inställningar som krävs vid svetsning.

kan självständigt använda de svetsanordningar som han valt.

behärskar arbetsmetoderna i de svetsmetoder som han valt.

behärskar självständigt arbetsmetoderna i de svetsmetoder som han själv valt.

kan under handledning utföra de inställningar som krävs vid svetsning.

kan utifrån svetsanvisningarna (WPS) nästan självständigt från materialförrådet välja de material som lämpar sig för svetsproven.

kan självständigt utföra de inställningar som krävs vid svetsning.

53

kan utifrån svetsanvisningarna (WPS) under handledning från materialförrådet välja de material som lämpar sig för svetsproven.

kan självständigt utvärdera och utveckla sina arbetssätt.

kan utifrån svetsanvisningarna (WPS) självständigt och medvetet välja och skaffa från materialförrådet de material som lämpar sig för svetsproven.

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet

Behärskande av arbetssäkerhet

behärskar under handledning största delen av kärnpunkterna inom yrkesområdet och kan använda dem i sitt arbete (t.ex. principerna för svetsmetoderna, svetsinställningarna och val av svetsdata).

iakttar arbetssäkerhetsanvisningarna och -bestämmelserna åtminstone på uppmaning.

behärskar i stora drag kärnpunkterna inom yrkesområdet och kan nästan självständigt använda dem i sitt arbete (t.ex. val av rätt arbetsordning, fininställning av svetsdata och svetsfelen).

behärskar kärnpunkterna inom yrkesområdet och kan självständigt och medvetet tillämpa dem i sitt arbete för att uppnå bästa möjliga resultat (t.ex. val av rätt svetsföljd, spaltens betydelse, behärskande av smältan, öppning av roten, val och fininställning av svetsdata, det olegerade stålets WO1 sammansättning, materialtjocklekens betydelse vid svetsning, svetsfelen och hur man eliminerar dem).

kan vid behov nästan självständigt söka mer information från tillbudsstående källor (t.ex. från svetsstandarderna).

använder sina kunskaper effektivt och kan vid behov självständigt söka mer information från källor som finns till förfogande (t.ex. från svetsstandarder och förteckningar över tillsatsmaterial).

iakttar på eget initiativ arbetssäkerhetsanvisningarna och -bestämmelserna.

iakttar utan undantag de givna arbetssäkerhetsanvisningarna och -bestämmelserna.

använder arbetsplatsens använder på eget initiativ skyddsanordningar och den arbetsplatsens personliga skyddsutrustningen. skyddsanordningar och den personliga skyddsutrustningen.

använder på eget initiativ arbetsplatsens skyddsanordningar och den personliga skyddsutrustningen samt tar också hänsyn till de andra som arbetar i närheten och deras arbetssäkerhet.

sörjer för ordning och reda på arbetsplatsen.

håller sin arbetsplats snygg och i ordning samt tar hand om avfallen på rätt sätt.

sörjer för ordning och reda på arbetsplatsen.

54

bidrar på eget initiativ till att utveckla arbetssäkerheten och få till stånd en trivsam arbetsmiljö.

Baskompetens iakttar i regel de givna arbetstiderna.

Gemensamma betoningar

iakttar de givna arbetstiderna.

iakttar de givna arbetstiderna.

arbetar företagsamt.

använder ergonomiskt riktiga arbetssätt.

3.1.13 NC-teknik inom plåt- och svetsarbeten, 10 sv Beskrivning av yrkesprovet I yrkesprovet tillverkar den studerande ett mångformigt arbetsstycke (en plåtdel eller produkt) enligt en arbetsritning med en numeriskt styrd plåtbearbetningsmaskin eller en svetsanordning. Arbetet skall vara nytt för den studerande, d.v.s. han har inte tillverkat ett exakt likadant arbetsstycke tidigare. Det arbetsstycke som tillverkas skall ha de former och element som krävs av sedvanliga plåtarbetsdelar, såsom raka klippningar, böjda klippningar, kantpressningar, rundningar, hål och svetsfogar av olika form. Om möjligt skall samma arbetsstycke ha flera av de nämnda formerna och elementen. Måttnoggrannheten vid tillverkningen skall motsvara de normala kraven inom verkstadsindustrin beträffande måttoleranserna samt toleranserna för de olika arbetssätten. Även kvalitetskraven på ytorna som ska bearbetas skall uppfylla kraven som ställs på normala plåt- och svetsarbeten. Den studerande utför arbetet med en numeriskt styrd plåtbearbetningsmaskin eller svetsanordning som är i bruk. Maskinen kan vara till exempel en NC-gasskärningsmaskin, en NC-plasmaskärmaskin, en NClaserskärmaskin, ett NC-plåtbearbetningscenter, en NC-kantpress eller en NC-svetsrobot. Den studerande gör utöver ett NC-program som hör till arbetet dessutom en egentlig arbetsplan. I planen beaktas bland annat • val av råvaror • plåthanteringsplan • placering av arbetsstyckena • bestämning av arbetsmån • planering av fastspänningen av arbetsstycket • val av origo för programmet • planering av arbetsordningen (arbetsskedena) • val av verktyg (munstycke, skärstål m.m.) • bestämning av verktygsinställningsdata • val av skär- och svetsdata • beslut om eventuella underprogram • val av behövliga mätredskap. Den studerande gör också en enkel arbetsritning med hjälp av ett CAD-program. Han utför den egentliga NC-programmeringen antingen manuellt, grafiskt med NC-maskinens grafik eller med CAM-program. Den studerande använder färdiga makron i NC-programmet och vid behov underprogram. Han bestämmer läget för programmets nollpunkt, likaså nollpunktens läge på plåtbearbetningsmaskinen eller

55

svetsanordningen. Utarbetandet och editeringen av programmet görs antingen på arbetsstationens bildskärm eller på den egentliga arbetsmaskinens bildskärm. Det är rekommendabelt att programmets första egentliga provkörning (testning) görs i luften utan arbetsstycke. Den studerande väljer de munstycken, hållare, skärstål m.m. som lämpar sig för arbetet och gör de nödvändiga inställningarna av skärstålen. Han bestämmer de behövliga inställningsdata för verktygen och matar in dem i arbetsmaskinen. Den studerande underhåller också vid behov munstyckena, skärstålen, arbetsredskapen och mätredskapen. Den studerande planerar placeringen och fastspänningen samt de behövliga inställningarna av arbetsstycket eller plåtämnet. Han planerar och vid behov även lyfter tunga plåtar. Den studerande sörjer för sin egen och omgivningens arbetssäkerhet. Det är en väsentlig del av yrkesprovet. Den studerande kontrollerar arbetsstyckets mått med sina toleranser och jämför måtten med kraven som ställs i ritningen. Han bedömer om de mått och den ytkvalitet som anges i arbetsritningen uppnås och gör vid behov korrigeringar med arbetsmaskinen. Den studerande utför också finputsningen av det arbetsstycke som tillverkas. Den studerande sköter den dagliga rengöringen och underhållet av plåtbearbetningsmaskinen eller svetsanordningen. Dessutom kontrollerar han bl.a. renheten hos rökgasutsugens dammfilter och använder dem rätt under arbetet. Vid planeringen och valet av yrkesprovsuppgifter skall man så mångsidigt som möjligt beakta det som framförts i beskrivningen av yrkesprovet. Det är viktigt att det centrala innehållet i studiehelheten kommer fram i yrkesprovet. Sålunda säkerställs att de yrkesprov som utförs på olika håll i landet sinsemellan är så likvärdiga som möjligt. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet utförs i en arbetslokal som är lämplig för NC-plåtbearbetning eller NC-svetsning i fråga om arbetsförhållandena samt de maskiner och anordningar som finns. Man har sörjt för arbetssäkerheten på plåtbearbetningsmaskinerna och svetsanordningarna inklusive de maskinvisa skyddsanordningarna, och personlig skyddsutrustning finns till förfogande om den behövs. Arbetssäkerheten i yrkesprovsmiljön har i sin helhet beaktats enligt de ikraftvarande arbetarskyddsanvisningarna och –bestämmelserna. En för yrkesprovet lämplig arbetsmaskin kan till exempel vara en numeriskt styrd plåtbearbetningsmaskin eller svetsanordning. En numeriskt styrd plåtbearbetningsmaskin är till exempel en NC-gasskärmaskin, en NC-plasmaskärmaskin, en NC-laserskärmaskin, ett NC-plåtarbetscenter eller en NC-kantpress. En numeriskt styrd svetsanordning är till exempel en NC-svetsrobot. Som programmeringsspråk används programmeringsspråk som används inom industrin. Den numeriskt styrda plåtbearbetningsmaskinen eller svetsanordningen som används skall vara i funktionsdugligt skick, och underhållet har ombesörjts av yrkesprovsarrangören. Maskinens eller anordningens instruktionsbok och en programmeringshandbok skall också finnas till förfogande. Det är rekommendabelt att det till förfogande utöver arbetsmaskinen finns en skild arbetsstation som är utrustad med ett CAD-ritprogram samt något CAM-program. Från arbetsstationen är det till exempel direkt kabelförbindelse till den arbetsmaskin som används.

56

Utöver de ovan nämnda skall det också finnas mätredskap som lämpar sig för arbetet samt alla andra behövliga arbetsredskap (skärstål, nycklar m.m.). Dessutom skall yrkesprovsarrangören på förhand skaffa det material som behövs samt eventuella reservdelar och tillbehör (munstycken m.m.). Den studerande får använda allt nödvändigt kompletterande material, till exempel tabeller över skärdata, tabeller över svetsdata, toleranstabeller m.m. Han får också ha med sig till exempel den facklitteratur som behövs, övnings- och modellprogram som han gjort tidigare samt anteckningar. Dessutom skall det finnas en miniräknare och anteckningsredskap till förfogande. Yrkesprovet görs i regel som en individuell prestation, men om situationen kräver det kan den studerande utföra det som medlem i en arbetsgrupp. De personer som deltar i utvärderingen av yrkesprovet skall utses på förhand. Dessa skall vara på plats enligt överenskommen tidtabell. Yrkesprovet kan genomföras på en arbetsplats i samband med inlärningen i arbete eller i en arbetssal på läroanstalten. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen

NÖJAKTIGA (N1) Den studerande

Bedömningskriterier GODA (G3) Den studerande

BERÖMLIGA (B5) Den studerande

Planmässighet

kan under handledning utarbeta en arbetsplan för ett enkelt arbetsstycke samt ett eller flera NC-program som passar den arbetsmaskin som ska användas (arbetsplanen kan också vara muntlig).

kan utifrån en arbetsritning nästan självständigt utarbeta en genomförbar skriftlig arbetsplan samt ett eller flera NC-program som passar den arbetsmaskin som ska användas.

kan utifrån en arbetsritning självständigt utarbeta en genomförbar skriftlig arbetsplan samt ett eller flera NC-program som passar den arbetsmaskin som ska användas.

Utförande av arbetsuppgiften

kan under handledning planera en riktig arbetsordning för sitt arbete, välja ändamålsenliga fästanordningar, munstycken, hållare och skärstål samt välja de rätta skär- och svetsdata och mätredskapen.

kan nästan självständigt planera en fungerande arbetsordning för sitt arbete, välja ändamålsenliga fästanordningar, munstycken, hållare och skärstål samt välja de rätta skär- och svetsdata och mätredskapen.

kan utarbeta en ändamålsenlig dispositionsplan för plåt och genomföra den i sitt arbete.

Utvärdering av den egna arbetsprestationen

kan under handledning tillverka ett enkelt arbetsstycke (produkt) i stora drag enligt ritningen så att det uppfyller kvalitetskraven som verkstadsindustrin har ställt på plåt- och stålkonstruktionsdelar.

kan under arbetets gång på uppmaning ändra sin förhandsplan om situationen kräver det.

kan lösa de matematiska problem som kommer emot vid programmering.

57

tillverkar ett arbetsstycke (produkt) som åtminstone efter reparation kan godkännas för sitt användningsändamål.

kan nästan självständigt kan göra enkla ritningar med tillverka ett enkelt arbetsstycke hjälp av ett CAD-program. (produkt) enligt ritningen så att det i stora drag uppfyller kvalitetskraven som verkstadsindustrin har ställt på plåt- och stålkonstruktionsdelar.

använder ganska lång tid för arbetet, men inte omåttligt lång.

tillverkar ett arbetsstycke (produkt) som, åtminstone efter små reparationer, duger för produktion och vidareförädling eller som kan säljas till en kund.

kan göra upp enkla bearbetningsbanor eller materialhanteringsåtgärder med hjälp av ett CAMprogram under användande av färdiga ritningar.

kan under handledning utvärdera sig själv och sin arbetsprestation i efterhand.

använder längre tid än sedvanligt för sitt arbete, men ändå inte omåttligt lång tid, och strävar efter att använda sin tid effektivt.

kan överföra ett färdigt NCprogram från datorn till en NC-arbetsmaskin.

kan utvärdera sig själv och sin arbetsprestation i efterhand och föreslå korrigeringar.

kan planera en fungerande arbetsordning för sitt arbete och välja de bäst lämpade och ändamålsenliga fästanordningarna, munstyckena, hållare och skärstålen samt de rätta skäroch svetsdata.

skulle inte upprepa samma fel om han gjorde arbetet på nytt.

kan välja lämpliga mätredskap för mätning och kontroll av arbetet. kan under arbetets gång självständigt ändra sin förhandsplan om situationen kräver det så att planen garanterar att slutresultatet blir bästa möjliga. kan självständigt tillverka ett enkelt arbetsstycke (produkt) enligt arbetsritningen så att det till alla delar uppfyller kvalitetskraven som verkstadsindustrin har ställt på plåt- och stålkonstruktionsdelar. kan göra de behövliga inställningarna av skärstålen på en plåtbearbetningsmaskin samt mata in de behövliga inställningsdata för verktygen i verktygsregistret eller kan göra de behövliga verktygsinställningarna på en svetsanordning.

58

kan läsa och editera ett färdigt program och göra de behövliga korrigeringarna i det. kan tolka felanmälningar på främmande språk (engelska) och göra de korrigeringar som behövs. utför arbetet inom en måttligt lång tid och använder sin tid effektivt. kan på eget initiativ utvärdera sig själv och sin arbetsprestation även under arbetets gång och vid behov förbättra och ändra sin prestation i ändamålsenlig riktning.

Behärskande av arbetsuppgiften kan under handledning använda en NCplåtbearbetnings-maskin eller en NC-svets-anordning och deras kringutrustningar.

kan nästan självständigt använda en NCplåtbearbetningsmaskin eller en NC-svetsanordning och deras kringutrustning, men behöver lite handledning.

använder självständigt de valda arbetsmetoderna effektivt och rätt.

arbetar under alla förhållanden så omsorgsfullt att det inte finns risk för att plåtbearbetningsmaskinen eller svetsanordningen skadas.

kan utifrån arbetsritningen kan självständigt utvärdera och nästan självständigt från utveckla sina arbetssätt. materiallagret välja det material som lämpar sig för sitt arbete och tar hand om restbitarna och sköter om materiallagret. kan utifrån arbetsritningen kan självständigt använda en under handledning från NC-plåtbearbetningsmaskin materiallagret välja det material eller en NC-svetsanordning som lämpar sig för sitt arbete och deras kringutrustningar. och sköter om materiallagret. kan utföra de dagliga kontroll-, drifts- och underhållsåtgärderna på en plåtbearbetningsmaskin eller svetsanordning. kan utifrån en arbetsritning självständigt och medvetet välja och skaffa från materialförrådet det material som lämpar sig bäst för sitt arbete så att materialsvinnet är så litet som möjligt. tar självständigt hand om restbitarna och sörjer för ordningen i materiallagret.

59

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet

behärskar under handledning största delen av kärnpunkterna inom yrkesområdet och kan använda dem i sitt arbete (t.ex. välja munstycke, skärstål och skär- och svetsdata samt använda trigonometri).

behärskar i stora drag kärnpunkterna inom yrkesområdet och kan nästan självständigt använda dem i sitt arbete (t.ex. val av rätt arbetsordning och val av munstycke, skärstål, skär- och svetsdata samt användning av trigonometri).

behärskar kärninnehållen på yrkesområdet och kan självständigt och medvetet tillämpa dem på sitt arbete för att uppnå bästa möjliga resultat (t.ex. val av rätt arbetsordning, val av munstycke, skärstål, skär- och svetsdata samt användning av geometri).

kan vid behov nästan självständigt söka mer information från tillbudsstående källor (t.ex. skärdata, svetsdata, uträknande av den uträtade längden och programmeringskoderna).

använder sina kunskaper effektivt och kan vid behov självständigt söka mer information från källor som finns till förfogande (t.ex. skärdata, svetsdata, uträknande av den uträtade längden, programmeringskoderna och felmeddelanden).

kan under handledning välja säkra arbetsmetoder och arbetsordning för sitt arbete.

kan nästan självständigt välja säkra arbetsmetoder och arbetsordning för sitt arbete.

kan självständigt och på eget initiativ välja säkra arbetsmetoder för sitt arbete och arbetsordningen.

iakttar arbetssäkerhetsanvisningarna och -bestämmelserna åtminstone på uppmaning. sörjer för ordning och reda på arbetsplatsen.

iakttar på eget initiativ arbetssäkerhetsanvisningarna och -bestämmelserna.

iakttar utan undantag de givna arbetssäkerhetsanvisningarna och -bestämmelserna.

använder på eget initiativ de maskinvisa skyddsanordningarna och den personliga skyddsutrustningen.

använder på eget initiativ de maskinvisa skyddsanordningarna och den personliga skyddsutrustningen samt tar också hänsyn till de andra som arbetar i närheten och deras arbetssäkerhet.

Behärskande av arbetssäkerhet

sörjer för ordning och reda på utför lyften av tunga arbetsplatsen och för plåtämnen på ett säkert sätt. ändamålsenlig avfallshantering. håller sin arbetsplats snygg och i ordning samt tar hand om avfallen på rätt sätt. bidrar på eget initiativ till att utveckla arbetssäkerheten och få till stånd en trivsam arbetsmiljö.

Baskompetens

Gemensamma

arbetar omsorgsfullt och noggrant.

arbetar ansvarsfullt.

60

betoningar

har tillräckliga färdigheter i datateknik.

är företagsam.

säkerställer i alla situationer att det inte finns risk för att maskinen skadas.

har goda färdigheter i datateknik.

har mycket goda färdigheter i datateknik. iakttar helhetsekonomin och säkerställer alltid att det inte finns risk för att arbetet misslyckas.

3.1.14 Byggnadsplåtarbeten, 10 sv Beskrivning av yrkesprovet I yrkesprovet gör den studerande en arbetshelhet eller delhelhet av en arbetshelhet inom sedvanliga byggnadsplåtarbeten enligt arbetsritningar och -beskrivningar. Yrkesprovet görs enligt ritningar. Dessa är typiska arbetsritningar av tunnplåtskonstruktioner samt byggnadsritningars monteringsritningar för fasader, tak och olika plåtkonstruktioner. Den studerande monterar profilerad plåt samt installerar stom- och ytkassetter på olika underliggande konstruktioner under användning av ändamålsenliga arbetsredskap. Han gör bl.a. följande: • väljer lämpliga tätningar och fästtillbehör • bearbetar en formplåt • monterar profilerade plåtar både lod- och vågrätt • installerar, tätar och fäster stomkassetter • installerar, tätar och fäster ytkassetter • förser kassettväggarnas öppningar, dörrar och fönster med lister. Den studerande monterar stomkonstruktionerna, ullen och vindskyddsskivor – han bland annat • monterar de vanligaste typerna av åssparrar både på betong- och stålstommar • lämnar tillräckligt med ventilationsöppningar • monterar både mjuk och hård ull • monterar vindskyddsskivor i åssparr- och kassettväggar. Den studerande monterar olika prefabricerade delar på tak och väggar. Dessutom tillverkar och monterar han skyddsplåtar och andra tunnplåtskonstruktioner. Vid dessa arbeten gör den studerande bl.a. följande: • tillverkar och monterar olika skyddsplåtar samt belagda lister och dekorationslister • tillverkar och monterar olika typer av tunnplåtskonstruktioner, såsom takrännor och stuprör • monterar brand- och takstegar, snöhinder och takbryggor. Metallernas värmeutvidgande egenskaper skall beaktas vid tillverkning och montering så att värmerörelserna inte förorsakar skador i konstruktionerna. Till arbetet hör också ändamålsenliga ytbehandlingar och isoleringar. Den studerande arbetar enligt säkerhetsföreskrifterna på byggnadsställningar, hängställningar och i personlyftar. Han monterar hängställningar och använder en vanlig personlyft. Han sörjer för

61

arbetssäkerheten också vid kortvariga arbeten på tak och vid övriga plåtarbeten samt använder säkerhetsselar och –linor. Till arbetet som görs i yrkesprovet hör även att besikta hängställningar och flyttbara ställningar samt att fylla i protokollen för ibruktagningsbesiktningen. En väsentlig del av yrkesprovet är att sörja för sin egen och omgivningens arbetssäkerhet. Den studerande sörjer även för att det är ordning och reda på arbetsplatsen. I arbetet ingår också utarbetande av den egentliga arbetsplanen. I arbetsplanen beaktas bland annat • val av råvaror • bestämning av arbets- och fogmåner • planering av ritningarna • monterings- och installationsplanering • planering av arbetsskedena • val av verktyg. Vid planeringen och valet av yrkesprovsuppgifter skall man så mångsidigt som möjligt beakta det som framförts i beskrivningen av yrkesprovet. Det är viktigt att det centrala innehållet i studiehelheten kommer fram i yrkesprovet. Sålunda säkerställs att de yrkesprov som utförs på olika håll i landet sinsemellan är så likvärdiga som möjligt. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet kan utföras i en arbetslokal som är lämplig för byggnadsplåtarbeten i fråga om arbetsförhållandena samt de maskiner och anordningar som finns till förfogande. Det är mest ändamålsenligt att utföra det egentliga monteringsarbetet på ett nybygge eller en tillbyggnad. Även ett renoveringsobjekt lämpar sig som yrkesprovsmiljö. Man har sörjt för arbetssäkerheten vad gäller personlyftarna och ställningarna, och personlig skyddsutrustning finns till förfogande vid behov. Arbetssäkerheten i yrkesprovsmiljön har i sin helhet beaktats enligt de ikraftvarande arbetarskyddsanvisningarna och –bestämmelserna. Utöver de ovan nämnda skall det också finnas mätredskap som lämpar sig för arbetet i fråga samt alla andra behövliga arbetsredskap. Yrkesprovet görs för monteringsarbetets del i regel så att den studerande är medlem i en arbetsgrupp. För deltillverkningens del görs däremot yrkesprovet i regel som en individuell prestation. De personer som deltar i utvärderingen av yrkesprovet skall utses på förhand. De skall vara på plats enligt överenskommen tidtabell. Yrkesprovet kan genomföras på en arbetsplats i samband med inlärningen i arbete eller på läroanstaltens byggarbetsplats. Tillverkningen av delar kan också ske i en arbetssal på läroanstalten.

62

Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen

NÖJAKTIGA (N1) Den studerande

Bedömningskriterier GODA (G3) Den studerande

BERÖMLIGA (B5) Den studerande

kan läsa byggnadsritningar och kan utifrån byggnadsritningar, arbetsritningar för arbetsritningar för konstruktioner. konstruktioner och konstruktionsbeskrivningar nästan självständigt utarbeta en genomförbar arbetsplan.

kan utifrån byggnadsritningar, arbetsritningar för konstruktioner och konstruktionsbeskrivningar självständigt utarbeta en genomförbar arbetsplan.

får under handledning en arbetshelhet färdig.

får under lite handledning en arbetshelhet färdig.

gör en arbetshelhet färdig nästan självständigt.

kan planera en fungerande arbetsordning för sitt arbete och välja ändamålsenliga tillverknings- och monteringsredskap samt mätredskap.

kan under arbetets gång på uppmaning ändra sin förhandsplan om situationen kräver det.

kan välja lämpliga mätredskap för mätning och kontroll av arbetet.

kan under handledning tillverka och montera ett element enligt arbetsritningen.

kan nästan självständigt tillverka och montera element enligt arbetsritningen så att de i grova drag uppfyller kvalitetskraven som byggindustrin satt.

kan under arbetets gång självständigt ändra sin förhandsplan om situationen kräver det så att planen garanterar att slutresultatet blir bästa möjliga.

kan under handledning utvärdera sig själv och sin arbetsprestation i efterhand.

kan utvärdera sig själv och sin arbetsprestation i efterhand och föreslå korrigeringar.

kan på eget initiativ utvärdera sig själv och sin arbetsprestation även under arbetets gång och vid behov förbättra och ändra sin prestation i ändamålsenlig riktning.

använder de mest centrala arbetsmetoderna enligt de givna anvisningarna.

använder en byggnadsplåtslagares arbetsmetoder rätt.

kan monteringsmetoderna för profilerad plåt samt installationsmetoderna för stom- och ytkassetter.

kan nästan självständigt använda fogmaskiner, tunnplåtsmaskiner, plåtsaxar samt handverktyg.

använder självständigt byggnadsplåtslagarens arbetsmetoder effektivt och rätt. kan montera profilerad plåt samt installera stom- och ytkassetter.

kan monteringsmetoderna för prefabricerade element.

kan utifrån arbetsritningarna nästan självständigt välja samt skaffa de material och element som lämpar sig för sitt arbete.

Behärskande av arbetsuppgiften

kan under handledning använda fogmaskiner, tunnplåtsmaskiner, plåtsaxar samt handverktyg.

kan montera stomkonstruktioner och åssparrar samt ull och vindskyddsskivor. kan montera olika prefabricerade delar (takrännor, stuprör, brandstegar, snöhinder, takbryggor o.s.v.).

63

kan utifrån arbetsritningarna under handledning välja samt skaffa de material och element som lämpar sig för sitt arbete.

kan tillverka och montera skyddsplåtar. kan självständigt använda fogmaskiner, tunnplåtsmaskiner, plåtsaxar samt handverktyg. kan vid behov utföra en ändamålsenlig ytbehandling och isoleringsarbeten. kan utifrån arbetsritningarna självständigt och medvetet välja och skaffa de material och element som lämpar sig bäst för sitt arbete.

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet

vet ventilationsöppningarnas betydelse.

kan göra ventilationsöppningarna rätt.

kan vid behov söka ytterligare information från källor som finns till förfogande.

kan beakta de krav som korrosionsskyddet ställer. kan beakta värmeutvidgningen.

Behärskande av arbetssäkerhet

Baskompetens

sörjer i alla situationer för arbetssäkerheten.

kan nästan självständigt välja säkra arbetsmetoder och arbetsordning för sitt arbete.

använder på eget initiativ de maskinvisa skyddsanordningarna och den personliga skyddsutrustningen samt tar också hänsyn till de andra som arbetar i närheten och deras arbetssäkerhet.

arbetar på ett säkert sätt på ställningar.

använder på eget initiativ de maskinvisa skyddsanordningarna och den personliga skyddsutrustningen.

kan självständigt och på eget initiativ välja säkra arbetsmetoder för sitt arbete och arbetsordningen.

kan under handledning fylla i protokollen för ibruktagningsbesiktningen av hängställningar och flyttbara ställningar. sörjer för ordning och reda på arbetsplatsen.

kan på egen hand fylla i protokollen för ibruktagningsbesiktningen av hängställningar och flyttbara ställningar.

handlar ansvarsfullt

handlar enligt yrkesetiken.

kan verka som medlem i en arbetsgrupp.

kan lösa problemsituationer. är en aktiv medlem i en arbetsgrupp.

64

kan i sitt arbete beakta att slutresultatet ska vara estetiskt tilltalande.

Gemensamma betoningar

sörjer för ändamålsenlig avfallshantering.

arbetar under beaktande av ergonomiska faktorer.

använder material sparsamt.

arbetar under beaktande av helhetsekonomin.

arbetar företagsamt.

strävar hela tiden efter att verksamheten ska vara högklassig och kundorienterad. arbetar raskt.

3.1.15 Konstruktionssvetsning, 10 sv Beskrivning av yrkesprovet I yrkesprovet utför den studerande vid konstruktionssvetsningar förekommande svetsningar av stålkonstruktioner eller delar av stålkonstruktioner. Arbetet skall vara nytt för den studerande, d.v.s. han har inte tillverkat och svetsat en exakt likadan del eller konstruktion tidigare. Konstruktionssvetsning utförs med sedvanliga svetsmetoder, såsom en MAG-svetsmetod (135) eller en elektrodsvetsmetod (111). Till arbetet hör tillverkning av stålkonstruktionsdelar genom att såga, borra, klippa, kantpressa eller gasbränna samt tillverkning av svetsavfasningar som varierar med fogformen. Planering av fastsättningen av de delar som skall svetsas och tillverkning av de behövliga stöden hör till arbetet, likaså häftsvetsning och beaktande av spänningar och formförändringar i svetsuppgifter. En del av den egentliga svetsningen utförs som flersträngssvetsning. Kontrollen av måtten på den svetsade konstruktionen hör till svetsarens uppgifter. Han kontrollerar att de mått och toleranser som anges i arbetsritningen uppnås och gör vid behov korrigeringar och riktningar. Till arbetet hör också en okulär bedömning och mätning av om svetsarna uppfyller de ställda kvalitetskraven. Vid behov utförs korrigeringar. Finputsningen av den stålkonstruktion som tillverkas hör också till svetsarens uppgifter. Den studerande utför den dagliga rengöringen och underhållet av svetsmaskinen. Dessutom övervakar han maskinens funktion och vid behov byter strömmunstycke, gasmunstycke, gasflaska eller svetstrådsspole. En väsentlig del av yrkesprovet är att sörja för sin egen och omgivningens arbetssäkerhet. Att sörja för säkerheten vid heta arbeten på monteringsplatsen är mycket viktigt. Den studerande utarbetar också en arbetsplan, där bland annat följande beaktas: • val av råmaterial • val av svetstillsatsämne • val av fästanordningar • behovet av styrning och fastspänning av arbetsstycket • det riktiga sättet att jorda arbetsstycket

65

• • • • • •

val av svetsföljd begränsningarna vid svetsning gnistrisken och behovet av att skydda arbetsomgivningen val av svetsdata beaktande av svetsspänningarna val av svetsfog.

Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet utförs i en arbetslokal som är lämplig för konstruktionssvetsning i fråga om arbetsförhållandena samt de maskiner och anordningar som finns. Det är ofta ändamålsenligt att utföra konstruktionssvetsningen på monteringsarbetsplatsen i samband med monteringsarbetena. Arbetssäkerheten på arbetsplatsen har beaktats tillräckligt, och dessutom finns det personlig skyddsutrustning till förfogande att användas vid behov. Arbetssäkerheten i yrkesprovsmiljön har i sin helhet beaktats enligt de ikraftvarande arbetarskyddsanvisningarna och –bestämmelserna. Svetsmaskinen som används för elektrodsvetsning kan vara till exempel en likriktare, växelriktare eller omriktare som är utrustad med steglös strömreglering. MAG-svetsmaskinen skall ha steglös reglering av spänningen och trådmatningshastigheten och det skall vara möjligt att välja både kort- och spraybågsområdena. En gasskärmaskin som lämpar sig för yrkesprovet kan till exempel vara en maskin som är utrustad med en skärbrännare och denna kan man vrida för att göra avfasningar. Gasskärmaskinen kan också vara numeriskt styrd. Som gasskärningsanordning skall det i alla fall finnas åtminstone de traditionella manuella (t.ex. AGA X 11) gasskärningsredskapen. För klippning av plåt behövs till exempel en 6/2000 plåtsax, en bågsax och eventuellt en manuell hävstångssax. För borrning av hål finns det till förfogande en handborrmaskin, en bänkborrmaskin och vid behov en pelarborrmaskin eller en radialborrmaskin. För rengöring och finputsning behövs till exempel en bänkslipmaskin, en vinkelslipmaskin och vid behov en bandslipmaskin. Utöver de föregående skall det också finnas mätredskap som lämpar sig för arbetet i fråga samt alla andra behövliga handverktyg. Yrkesprovet görs i regel som en individuell prestation. Yrkesprovet kan genomföras på en arbetsplats i samband med inlärningen i arbete eller i en arbetssal på läroanstalten.

66

Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen

Behärskande av arbetsuppgiften

NÖJAKTIGA (N1) Den studerande

Bedömningskriterier GODA (G3) Den studerande

BERÖMLIGA (B5) Den studerande

kan under handledning göra upp en arbetsplan.

kan utifrån arbetsritningen kan utifrån en arbetsritning nästan självständigt utarbeta en självständigt utarbeta en välfungerande arbetsplan. välfungerande arbetsplan.

kan under handledning planera en riktig arbetsordning för sitt arbete och välja ändamålsenlig svetsprocess, svetsanordningar, svetsdata, fästanordningar, handverktyg och mätredskap.

kan nästan självständigt planera en riktig arbetsordning för sitt arbete och välja ändamålsenlig svetsprocess, svetsanordningar, svetsdata, fästanordningar, handverktyg och mätredskap.

kan planera en riktig arbetsordning för sitt arbete och välja den lämpligaste och mest ändamålsenliga svetsprocessen, svetsanordningarna, svetsdata, fästanordningarna, handverktygen och mätredskapen för mätning och kontroll av arbetet.

kan enligt en arbetsritning eller enligt monteringsobjektet under handledning tillverka ett arbetsstycke som uppfyller kvalitetskraven som ställs.

kan enligt en arbetsritning eller enligt monteringsobjektet under lite handledning tillverka ett arbetsstycke som uppfyller kvalitetskraven som ställs.

kan enligt en arbetsritning eller enligt monteringsobjektet självständigt tillverka ett arbetsstycke som uppfyller kvalitetskraven som ställs.

kan under handledning utvärdera sig själv och sin arbetsprestation i efterhand.

kan utvärdera sig själv och sin arbetsprestation i efterhand och föreslå korrigeringar.

kan under arbetets gång självständigt ändra sin förhandsplan om situationen kräver det så att planen garanterar att slutresultatet blir bästa möjliga.

kan använda en gasskärare.

kan självständigt få svetsanordningarna i funktions-dugligt skick samt utföra de behövliga inställningarna på elektrodoch MAG-svetsmaskiner.

kan självständigt på elektrodoch MAG-svetsmaskiner utföra de inställningar som krävs vid svetsning.

kan grunderna i elektrod- och MAG-svetsning inom konstruktionssvetsningen.

kan svetsa med elektrod och utföra MAG-svetsningar med kompakt tråd.

kan de tekniska grunderna i hur flersträngssvetsning ska utföras.

kan svetsa kälsvetsar och utföra flersträngssvetsning.

kan okulärt bedöma och genom att mäta kontrollera att svetsarna uppfyller de kvalitets- och måttkrav som ställs på dem.

vet hur häftsvetsning ska utföras.

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet

känner till svetsbeteckningarna.

kan beakta rätt svetsföljd med tanke på svetsspänningar och formförändringar.

kan bedöma om ett objekt kan svetsas och om det finns behov av specialåtgärder.

67

känner till svetsarna och fogtyperna.

kan beakta värmeutvidgningen och de måttförändringar och formförändringar som den orsakar.

kan självständigt välja svetsdata och svetsföljd.

kan självständigt välja tillsatsämne och skyddsgas.

identifierar svetsfelen och gasskärningsfelen.

kan reparera gasskärnings- och svetsfel.

kan vid behov nästan självständigt söka mer information från tillbudsstående källor (t.ex. svetsdata).

använder sina kunskaper effektivt och kan vid behov självständigt söka mer information från källor som finns till förfogande (t.ex. svetsbeteckningar och svetsdata).

kan nästan självständigt välja säkra arbetsmetoder och arbetsordning för sitt arbete.

kan självständigt och på eget initiativ välja säkra arbetsmetoder för sitt arbete och arbetsordningen.

sörjer för en ändamålsenlig jordning.

kan sörja för gnistrisken och skyddet av arbetsomgivningen.

kan gasskära på ett säkert sätt.

använder på eget initiativ de maskinvisa skyddsanordningarna och den personliga skyddsutrustningen.

använder på eget initiativ de maskinvisa skyddsanordningarna och den personliga skyddsutrustningen samt tar också hänsyn till de andra som arbetar i närheten och deras arbetssäkerhet.

sörjer för säkerheten vid heta arbeten.

sörjer för ordning och reda på använder lyftanordningar rätt arbetsplatsen och för vid flytt- och lyftarbeten. ändamålsenlig avfallshantering. håller sin arbetsplats snygg och i ordning samt tar hand om avfallen på rätt sätt.

Behärskande av arbetssäkerhet kan under handledning välja säkra arbetsmetoder och arbetsordning för sitt arbete.

sörjer för ordning och reda på arbetsplatsen.

är initiativrik då det gäller att utveckla arbetssäkerheten.

Baskompetens

Gemensamma betoningar

arbetar under alla förhållanden arbetar ansvarsfullt. omsorgsfullt så det finns ingen risk att maskinerna skadas. gör inte samma fel på nytt.

kan lösa problemsituationer.

kan beakta ergonomiska faktorer i sitt arbete.

använder ergonomiskt riktiga arbetssätt och -ställningar.

strävar efter att använda sin arbetstid effektivt. tar hand om restbitarna.

arbetar raskt.

finputsar plåtkanterna och svetsarna.

arbetar så att det uppstår bara lite restbitar.

68

3.1.16 Underhåll, 10 sv Beskrivning av yrkesprovet I yrkesprovet utför den studerande på en överenskommen maskinenhet (t.ex. motor/fläkt eller motor/pump) sensorisk tillståndskontroll av driftstillståndet och den underhållsservice som hör till enligt en arbetsinstruktion. Arbetet skall vara nytt för den studerande, d.v.s. han skall inte tidigare ha utfört tillståndskontroll och underhållsservice på en likadan maskinenhet (aggregat). Underhållservicen görs på en maskinenhet med de sedvanliga maskindelarna, såsom elmotor, axelkoppling eller kilrem, centrifugalpump eller fläkt, ventiler, brytare, skydd och något hydrauliskt eller pneumatiskt system i anslutning till någon manövreringsanordning. Noggrannheten under prestationen motsvarar de normala kraven inom underhållsindustrin i fråga om arbetssäkerhet, smörjmedel, tillståndskontrollmätningar och temperaturer. Yrkesprovet kan bestå av olika underhållsarbeten. Uppgifterna varierar beroende på arbetsobjektet och kan vara bland annat: • förberedelser av service- och reparationsåtgärder • isärtagning och reparation av skruv- och axel-navförband • service och underhåll av axelförband och kopplingar, rem- och kedjedrift samt kugghjulsdrift • underhåll och reparation av lager • tätning och byte av tätningar i samband med underhåll och reparationer • utförande av smörjningsunderhåll • kontroll av en uppriktning • allmän kontroll och allmänt underhåll av konstruktioner • service och reparation av hydraulik- och pneumatiksystem • rapportering av de utförda åtgärderna. Den studerande bestämmer behovet av service och reparation med arbetsmetoder som är sedvanliga vid underhåll. Han kan använda sensoriska, subjektiva metoder (titta, lyssna, pröva och lukta) och objektiva mätmetoder (mätning av slitage, temperaturmätning samt vibrationsmätning). Metoden för tillståndskontrollen väljs enligt egenskaperna hos de anordningar som är i bruk. I samband med underhållsservice används arbetsmetoder som är sedvanliga vid underhåll. Underhåll av arbetsredskap hör också till en maskinmontörs uppgifter. I yrkesprovet ingår också rengöring och service. När man i yrkesprovet startar ett aggregat, hör alla inställningar av aggregatets grundreglervärden under driftens gång till yrkesprovet. Den studerande kontrollerar att de värden och antal som anges i dokumenten uppnås och gör de korrigeringar som behövs. Dessutom är hans uppgift att kontrollera smörjmedlens och kylvattnens renhet. I arbetet ingår också utarbetande av en arbetsplan. I arbetsplanen beaktas bland annat • arbetssäkerheten och behovet av skyddsutrustning • arbetstillståndsförfarandet • valet av behövliga mätanordningar • kontroll av konstruktioners fastsättning • besiktningarna av maskiner och anordningar • besiktningarna av roterande maskindelar • val av smörjmedel • miljövård, spillolja och oljiga trasor

69

•

förmåga till systematik och snygghet samt allmän renlighet.

Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet kan utföras i en arbetslokal som är lämplig för underhållsarbeten i fråga om arbetsförhållandena samt de maskiner och anordningar som finns till förfogande. Man har sörjt för arbetssäkerheten vad gäller arbetsplatsen och aggregaten, och personlig skyddsutrustning finns till förfogande vid behov. Arbetssäkerheten i yrkesprovsmiljön har i sin helhet beaktats enligt de ikraftvarande arbetarskyddsanvisningarna och –bestämmelserna. Objektet för underhållsarbetet kan vara till exempel en elmotor/centrifugalpump, elmotor/centrifugalfläkt eller elmotor/axialfläkt. Aggregaten kan var antingen med axelkoppling eller med kilremsdrift. Ett aggregat som lämpar sig för yrkesprovet är till exempel ett ventilationsaggregat, en tryckluftskompressor eller ett hydraulikaggregat. Utöver de ovan nämnda anordningarna som skall underhållas och/eller repareras finns det mätredskap som lämpar sig för arbetet i fråga samt alla andra behövliga arbetsredskap. I samband med yrkesprovet finns allt behövligt kompletterande material, såsom maskinleverantörens riktvärdestabeller och bruks- och underhållsinstruktioner. Den studerande får också ha med sig till exempel den facklitteratur som behövs samt anteckningar som han gjort tidigare. Dessutom behövs det en miniräknare och anteckningsredskap. Yrkesprovet görs i regel som en individuell prestation. I större och/eller mer krävande installationsarbeten kan den studerande också ge sitt yrkesprov som medlem i en arbetsgrupp. Yrkesprovet kan genomföras på en arbetsplats i samband med inlärningen i arbete eller i en arbetssal på läroanstalten. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen

NÖJAKTIGA (N1) Den studerande klarar av underhållsuppgiften under handledning.

Bedömningskriterier GODA (G3) Den studerande klarar av underhållsuppgiften under lite handledning.

BERÖMLIGA (B5) Den studerande utför underhållsuppgiften självständigt.

kan under handledning planera kan nästan självständigt en arbetsordning som fungerar planera en arbetsordning som i sitt arbete. fungerar i sitt arbete.

kan planera en arbetsordning som fungerar i sitt arbete.

kan nästan självständigt utföra underhållsmätningarna på en anordningshelhet enligt de givna anvisningarna.

kan utföra underhållsmätningarna på en anordningshelhet enligt de givna anvisningarna.

kan under arbetets gång på uppmaning ändra sin förhandsplan om situationen kräver det.

kan under arbetets gång självständigt ändra sin förhandsplan om situationen kräver det så att planen garanterar att slutresultatet blir bästa möjliga.

kan under handledning utföra underhållsmätningarna på en anordningshelhet enligt de givna anvisningarna.

70

kan utföra smörjningsunderhåll.

kan tolka de mätresultat som han fått och utifrån dem sluta sig till anordningshelhetens tillstånd under driften.

kan de behövliga arbetsmetoderna och ändamålsenlig användning av arbetsredskapen.

kan under lite handledning använda mätanordningar.

kan självständigt använda mätanordningar.

kan utföra smörjunderhåll.

kan utifrån de givna anvisningarna nästan självständigt välja de material och reservdelar som lämpar sig för sitt arbete.

kan utifrån de givna anvisningarna välja de material och reservdelar som lämpar sig för sitt arbete.

kan utföra smörjningsunderhåll.

kan utföra service på hydraulik- och pneumatiksystem.

kan utföra service och reparation på kopplingar, kraftöverföringsväxlar, lager och tätningar.

kan utföra dokumenteringar i anknytning till underhållet.

kan använda underhållets data- kan utnyttja underhållets dataoch informationssystem. och informationssystem.

Behärskande av arbetsuppgiften

kan göra de inledande inställningar och den dokumentering som behövs vid underhållets mätningar.

kan ta isär och montera skruvoch axel-navförband.

kan utföra provkörning av apparatur och göra de dokumenteringar som hör till.

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet

känner till smörjmedelsgrupperna och grunderna för användningen av dem.

känner till underhållsfunktionerna och behärskar begreppen.

behärskar kärninnehållet inom underhållet och utnyttjar sin kunskap i sitt arbete.

väljer ändamålsenliga mätredskap och mätåtgärder samt de rätta mätdata.

kan göra mätningarna som hör till tillståndskontrollen systematiskt.

känner till de tekniska grunderna för lager och montering av lager.

känner till de tekniska grunderna för tätning och vet användningsgrunderna för tätningar.

känner till smörjmedlen och grunderna för användningen av dem.

visar i sitt arbete att han behärskar de teoretiska grunderna för smörjningsunderhåll.

71

kan under handledning vid behov söka mera information från källor som finns till förfogande (till exempel mätdata, mätningssätt och rutiner).

Behärskande av arbetssäkerhet

använder sina kunskaper effektivt och kan vid behov självständigt söka mer information ur källor som finns till förfogande (t.ex. mätdata, användning av mätanordningar, smörjmedlen och valet av dem, hydraulikoch pneumatikscheman).

sörjer för arbetssäkerheten vid kan nästan självständigt välja underhåll. säkra arbetsmetoder och arbetsordning för sitt arbete.

kan självständigt och på eget initiativ välja säkra arbetsmetoder för sitt arbete och arbetsordningen.

använder vid behov personlig skyddsutrustning.

sörjer i alla situationer för de maskinvisa skyddsanordningarna.

kan använda de maskinvisa skyddsanordningarna ändamålsenligt.

håller sin arbetsplats snygg och i ordning.

Baskompetens

kan lösa problemsituationer.

kan lösa de problem som kommer emot vid mätning.

kan verka som medlem i en arbetsgrupp.

arbetar systematiskt och ansvarsfullt.

har goda färdigheter i datateknik.

har mycket goda beredskap i utnyttjande av mångsidiga datasystem

Gemensamma betoningar har tillräckliga färdigheter i datateknik.

arbetar under alla förhållanden så omsorgsfullt att det inte arbetar raskt under beaktande finns risk för att av helhetsekonomin. mätutrustningen skadas. tar hand om de avfall som uppstår och de reservdelar som ska tas ur bruk.

3.1.17 Hydrauliska och pneumatiska system, 10 sv Beskrivning av yrkesprovet Yrkesprovet kan gälla en monteringshelhet eller en underhållsuppgift. Monteringsuppgiften kan gå ut på att bygga upp ett system, varvid man visar att man känner till logikkretsar samt montering av olika komponenter. Dessa komponenter är bl.a. cylindrar, ventiler, filter, pumpar och motorer. Den studerande redogör utifrån en schemabild för hur systemet fungerar. Han redogör för hur funktionen för de komponenter som är kopplade till systemet inverkar på hela systemets funktion. Den studerande planerar rörsystemens dragningar och fastsättningar samt de rätta förbindningssätten. Dessutom provkör han systemet och reglerar det så att det blir ändamålsenligt.

72

I yrkesproven som gäller underhåll redogör den studerande utifrån en schemabild hur ett enkelt system fungerar och bestämmer var felet finns. Till yrkesprovet hör felsökning, reglering av systemet samt byte av trasiga komponenter. Den studerande utför en reparation samt reglerar systemet så att det fungerar. Till yrkesprovet hör också provkörning av systemet och övervakning. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet kan utföras i en arbetslokal som är lämplig för installation av pneumatik- och hydraulikanordningar i fråga om arbetsförhållandena samt de maskiner och anordningar som finns. Dessutom används mätredskap som lämpar sig för arbetet samt alla behövliga arbetsredskap. Den studerande får använda allt behövligt kompletterande material, såsom förteckningar, instruktionsböcker m.m. som hör till anordningarna. Den studerande får också ha med sig till exempel den facklitteratur som behövs samt övningsarbeten och anteckningar som han gjort tidigare. Dessutom skall det finnas en miniräknare och anteckningsredskap till förfogande. Yrkesprovet görs i regel som en individuell prestation, men den studerande kan också ge det som medlem i en arbetsgrupp. Yrkesprovet kan genomföras på en arbetsplats i samband med inlärningen i arbete eller i en arbetssal på läroanstalten. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen

NÖJAKTIGA (N1) Den studerande

Behärskande av arbetsprocessen

Bedömningskriterier GODA (G3) Den studerande

BERÖMLIGA (B5) Den studerande

arbetar systematiskt.

visar med sitt systematiska arbete att han behärskar uppgiftshelheten.

kan under handledning montera ett system enligt ett kopplingsschema så att det i huvuddrag uppfyller kvalitetskraven på monteringen.

kan nästan självständigt montera ett system enligt ett kopplingsschema så att det i huvuddrag uppfyller kvalitetskraven på monteringen.

kan självständigt montera ett system eller en koppling enligt ett kopplingsschema så att det uppfyller kvalitetskraven på monteringen och fungerar.

kan under handledning utvärdera sig själv och sin arbetsprestation i efterhand så att han vet vilka fel han gjorde.

kan utvärdera sig själv och sin arbetsprestation i efterhand så att han inte skulle göra om samma fel.

kan på eget initiativ utvärdera sig själv och sin arbetsprestation även under arbetets gång så att han vid behov förbättrar och ändrar sin prestation i ändamålsenlig riktning.

kan definiera olika komponenters funktioner och kopplingarnas funktionsprinciper.

kan definiera uppgiftshelheten samt olika komponenters funktioner. kan sätta anordningen i funktionsdugligt skick och utföra en provkörning.

73

kan analysera arbetsuppgiften och hur den utförts.

Behärskande av arbetsuppgiften

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet

Behärskande av arbetssäkerhet

Baskompetens Gemensamma betoningar

kan arbetssätten inom montering och reglering samt användningen av verktyg. kan grundarbetena i skötseln av ett tryckluftssystem.

kan välja ändamålsenliga mätredskap. kan nästan självständigt montera trycklufts- och hydrauliksystems komponenter rätt.

kan självständigt montera trycklufts- och hydrauliksystems komponenter rätt.

kan montera pneumatik- och hydrauliksystems komponenter enligt anvisningarna.

kan montera hydraulik- och pneumatikslangar, kopplingar samt filter.

kan montera pneumatik- och hydraulikanordningar (motorer, cylindrar, tryckventiler, riktningsventiler, backventiler m.m.) och reglera deras funktion.

kan utföra regleringar av pneumatik- och hydrauliksystem.

kan avlufta anordningen

kan läsa ritsymbolerna och förstår hur pneumatik- och hydrauliksystem fungerar.

känner till kopplingarna och ventilerna och kan välja dem enligt användningsändamål.

behärskar systemets filtreringsteknik, val av filter och de teoretiska grunderna för installeringen.

kan under handledning vid behov söka mera information från källor som finns till förfogande (till exempel leverantörernas produktkataloger).

använder sina kunskaper effektivt och kan vid behov självständigt söka mer information ur källor som finns till förfogande (till exempel leverantörernas produktkataloger).

sörjer för arbetssäkerheten vid kan nästan självständigt välja installering av pneumatik- och säkra arbetsmetoder och hydrauliksystem. arbetsordning för sitt arbete.

kan självständigt och på eget initiativ välja säkra arbetsmetoder för sitt arbete och arbetsordningen.

iakttar de givna arbetssäkerhetsanvisningarna och -bestämmelserna om komponenterna.

håller arbetsplatsen ren till exempel från olja.

håller sin arbetsplats snygg och i ordning.

kan verka som medlem i en arbetsgemenskap.

arbetar ansvarsfullt.

arbetar företagsamt.

arbetar raskt.

tar hand om avfallet, särskilt eventuell olja, ändamålsenligt.

arbetar omsorgsfullt så att slutresultatet uppfyller kvalitetskraven.

74

3.1.18 Pneumatik, 10 sv Beskrivning av yrkesprovet I yrkesprovet gör den studerande en installationshelhet och kompletterar den vid behov med installationer som utförs som delyrkesprov. Han gör pneumatiska kopplingsarbeten i vilka det ingår installering av pneumatiska cylindrar och motorer samt installering av ventiler och regulatorer. Dessutom ingår reglering och installering av pneumatiska system i yrkesprovet. Den studerande installerar en delhelhet av ett pneumatiskt system enligt en given uppgift. Den studerande planerar ett fastspänningssätt för cylindern enligt användningsändamål samt ett sätt att ansluta den till rörsystemet som driften förutsätter. Han väljer ventiler och deras installationsriktningar. Installering av cylindrar, ventiler och mätare förutsätter även planering av rörsystemen. I planeringen beaktas hur driften av systemet eventuellt inverkar på rörsystemets dragning och val av fastspänningssätt. Vid val av rörsystem beaktas deras användningsändamål och bearbetningssätt samt rätt utförd koppling. Utöver att den studerande installerar komponenter reglerar han systemets hastighet och begränsar trycket med hjälp av olika ventiler och mätare. En del av uppgifterna kan också genomföras i samband med underhållsuppgifterna. I ett yrkesprov utfört i samband med underhållsuppgifter kan bl.a. följande delar av studiehelheten i pneumatik ingå: ommontering av rörsystem, byte av cylindrar och ventiler samt reglering av systemet till en annan drift. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet kan utföras i en arbetslokal som är lämplig för installation av pneumatik- och hydraulikanordningar i fråga om arbetsförhållandena samt de befintliga maskinerna och anordningarna. Man har sörjt för arbetssäkerheten vad gäller anordningarna och installationsredskapen, och personlig skyddsutrustning finns till förfogande vid behov. Arbetssäkerheten i yrkesprovsmiljön har i sin helhet beaktats enligt de ikraftvarande arbetarskyddsanvisningarna och –bestämmelserna. Innan arbetet påbörjas bör man säkerställa att de komponenter och tillbehör som behövs vid pneumatikinstallationer samt det kompletterande material som behövs i arbetet finns att tillgå. Före utförandet av yrkesprovet skall arbetsinstruktionerna säkerställas, och det skall vara möjligt att få råd under yrkesprovet. Man använder mätredskap som lämpar sig för arbetet samt alla andra behövliga nycklar och arbetsredskap. Den studerande får också ha med sig till exempel den facklitteratur som behövs samt övningsarbeten och anteckningar som han gjort tidigare. Dessutom skall det finnas en miniräknare och anteckningsredskap till förfogande. I samband med yrkesprovet finns allt behövligt kompletterande material till förfogande, såsom leverantörernas kataloger, instruktionsböcker m.m. Yrkesprovet görs i regel som en individuell prestation, men den studerande kan också ge det som medlem i en arbetsgrupp. Yrkesprovet kan genomföras på en arbetsplats i samband med inlärningen i arbete eller i en arbetssal på läroanstalten.

75

Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen

NÖJAKTIGA (N1) Den studerande

Behärskande av arbetsprocessen

Bedömningskriterier GODA (G3) Den studerande

BERÖMLIGA (B5) Den studerande

arbetar systematiskt.

visar med sitt systematiska arbete att han behärskar uppgiftshelheten.

kan under handledning montera ett system i stora drag enligt ett kopplingsschema så att kvalitetskraven på monteringen uppfylls.

kan nästan självständigt montera ett system enligt ett kopplingsschema så att det i huvuddrag uppfyller kvalitetskraven på monteringen.

kan självständigt montera ett system eller en koppling enligt ett kopplingsschema så att det uppfyller kvalitetskraven på monteringen och fungerar.

kan under handledning utvärdera sig själv och sin arbetsprestation i efterhand så att han vet vilka fel han gjorde.

kan utvärdera sig själv och sin arbetsprestation i efterhand så att han inte skulle göra om samma fel.

kan på eget initiativ utvärdera sig själv och sin arbetsprestation även under arbetets gång så att han vid behov förbättrar och ändrar sin prestation i ändamålsenlig riktning. kan definiera uppgiftshelheten samt olika komponenters funktioner. kan sätta anordningen i funktionsdugligt skick och utföra en provkörning. kan analysera arbetsuppgiften och hur den genomförts.

Behärskande av arbetsuppgiften

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet

kan använda installationsverktyg.

kan installera kopplingar, givare och signallampor.

kan installera ett systems anordningar och komponenter.

kan montera filter ändamålsenligt.

kan läsa ritsymbolerna och förstår hur pneumatiksystem fungerar.

känner till kopplingarna och ventilerna och kan välja dem enligt användningsändamål. visar i sitt arbete att han känner till hur manöverorgan, komponenter och kopplingar fungerar.

kan reglera driften.

behärskar systemets filtreringsteknik, val av filter och de teoretiska grunderna för installeringen.

76

kan under handledning vid behov söka mera information från källor som finns till förfogande (till exempel leverantörernas produktkataloger).

Behärskande av arbetssäkerhet

använder sina kunskaper effektivt och kan vid behov självständigt söka mer information ur källor som finns till förfogande (till exempel leverantörernas produktkataloger).

sörjer för arbetssäkerheten vid kan nästan självständigt välja installering av pneumatiksäkra arbetsmetoder och system. arbetsordning för sitt arbete.

kan självständigt och på eget initiativ välja säkra arbetsmetoder för sitt arbete och arbetsordningen.

iakttar de givna arbetssäkerhetsanvisningarna och –bestämmelserna om komponenterna.

håller arbetsplatsen ren till exempel från olja.

håller sin arbetsplats snygg och i ordning.

kan verka som medlem i en arbetsgemenskap.

arbetar ansvarsfullt.

arbetar företagsamt.

arbetar raskt.

tar hand om avfallet på ett ändamålsenligt sätt, särskilt eventuell olja.

arbetar omsorgsfullt så att slutresultatet uppfyller kvalitetskraven.

Baskompetens Gemensamma betoningar

3.1.19 Hydraulik, 10 sv Beskrivning av yrkesprovet I yrkesprovet gör den studerande en installationshelhet och kompletterar den vid behov med installationer som görs som delyrkesprov. Han gör sedvanliga hydrauliska kopplingsarbeten i vilka det ingår installering av hydrauliska cylindrar och motorer samt koppling av ventiler och regulatorer. Dessutom ingår reglering och montering av hydrauliska system i yrkesprovet. Den studerande monterar i yrkesprovet en delhelhet av ett hydrauliskt system enligt en given uppgift. Yrkesprovet består av montering av systemet och tillverkning av rörsystemet. Den studerande planerar ett fastspänningssätt för cylindern enligt användningsändamålet samt ett sätt att koppla den till rörsystemet som driften förutsätter. Han väljer ventiler och deras installationsriktningar. Installering av cylindrar, ventiler och mätare förutsätter även planering av rörsystemen. I planeringen beaktas hur driften av systemet eventuellt inverkar på rörsystemets dragning och valet av fastspänningssätt. Vid val av rörsystem beaktas deras användningsändamål och bearbetningssätt samt rätt utförd koppling. Utöver att den studerande installerar komponenter reglerar han systemets hastighet och begränsar trycket med hjälp av olika ventiler och mätare. Installeringen kan också genomföras i samband med underhållsarbeten. I ett yrkesprov utfört i samband med underhållsuppgifter kan bl.a. följande delar av studiehelheten i hydraulik ingå: ommontering av rörsystem, byte av cylindrar och ventiler samt reglering av systemet till en annan drift.

77

Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet kan utföras i en arbetslokal som är lämplig för installation av hydraulikanordningar i fråga om arbetsförhållandena samt de befintliga maskinerna och anordningarna. Man har sörjt för arbetssäkerheten vad gäller anordningarna och installationsredskapen, och personlig skyddsutrustning finns till förfogande vid behov. Arbetssäkerheten i yrkesprovsmiljön har i sin helhet beaktats enligt de ikraftvarande arbetarskyddsanvisningarna och –bestämmelserna. Innan arbetet påbörjas bör man säkerställa att de komponenter och tillbehör som behövs vid hydraulikinstallationerna samt det kompletterande material som behövs i arbetet finns att tillgå. Före utförandet av yrkesprovet skall arbetsinstruktionerna säkerställas, och det skall vara möjligt att få råd under yrkesprovet. Man använder mätredskap som lämpar sig för arbetet samt alla andra behövliga nycklar och arbetsredskap. Den studerande får också ha med sig till exempel den facklitteratur som behövs samt övningsarbeten och anteckningar som han gjort tidigare. Dessutom skall det finnas en miniräknare och anteckningsredskap till förfogande. I samband med yrkesprovet finns allt behövligt kompletterande material till förfogande, såsom leverantörernas kataloger, instruktionsböcker m.m. Yrkesprovet görs i regel som en individuell prestation, men den studerande kan också ge det som medlem i en arbetsgrupp. Yrkesprovet kan utföras på en arbetsplats där inlärningen i arbete genomförs eller i en arbetssal på läroanstalten. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen

NÖJAKTIGA (N1) Den studerande

Behärskande av arbetsprocessen

Bedömningskriterier GODA (G3) Den studerande arbetar systematiskt.

kan nästan självständigt montera ett system enligt ett kopplingsschema så att det i huvuddrag uppfyller kvalitetskraven på monteringen. kan utvärdera sig själv och sin kan under handledning arbetsprestation i efterhand så utvärdera sig själv och sin arbetsprestation i efterhand så att han inte skulle göra om att han vet vilka fel han gjorde. samma fel. kan under handledning montera ett system i stora drag enligt kopplingsschemat så att det uppfyller kvalitetskraven på monteringen.

BERÖMLIGA (B5) Den studerande visar med sitt systematiska arbete att han behärskar uppgiftshelheten. kan självständigt montera ett system eller en koppling enligt ett kopplingsschema så att det uppfyller kvalitetskraven på monteringen och fungerar. kan på eget initiativ utvärdera sig själv och sin arbetsrestation även under arbetets gång så att han vid behov förbättrar och ändrar sin prestation i ändamålsenlig riktning. kan definiera uppgiftshelheten samt olika komponenters funktioner.

78

kan utföra idrifttagning och provkörning av ett hydrauliksystem. kan analysera arbetsuppgiften och hur den genomförts.

Behärskande av arbetsuppgiften kan arbetsmetoderna vid installering av hydrauliksystems anordningar och komponenter samt användningen av verktyg.

kan välja ändamålsenliga mätredskap.

kan grundarbetena i skötseln av ett hydrauliksystem.

kan nästan självständigt installera hydrauliksystems komponenter rätt.

kan använda verktyg som kapar, böjer och gängar hydraulikrörsystem.

kan montera kan montera hydraulikrörsystem, hydraulikanordningar kopplingar, tätningar och filter. (motorer, cylindrar, tryckventiler, riktningsventiler, backventiler m.m.) och reglera deras funktion.

kan självständigt installera hydrauliksystems komponenter rätt.

kan avlufta anordningen. kan utföra regleringar av hydrauliksystem.

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet

kan reglera ett hydrauliksystems funktioner.

känner till kopplingarna och kan läsa hydraulikscheman, ventilerna och kan välja dem känner ritsymbolerna och förstår hur ett hydrauliksystem enligt användningsändamål. fungerar. visar i sitt arbete att han känner till hur manöverorgan, komponenter och kopplingar fungerar.

behärskar systemets filtreringsteknik, val av filter och de teoretiska grunderna för installeringen.

kan under handledning vid behov söka mera information från källor som finns till förfogande (till exempel leverantörernas produktkataloger).

använder sina kunskaper effektivt och kan vid behov självständigt söka mer information ur källor som finns till förfogande (till exempel leverantörernas produktkataloger).

Behärskande av arbetssäkerhet sörjer för arbetssäkerheten vid kan nästan självständigt välja installering av pneumatik- och säkra arbetsmetoder och hydrauliksystem. arbetsordning för sitt arbete.

kan självständigt och på eget initiativ välja säkra arbetsmetoder för sitt arbete och arbetsordningen.

iakttar de givna arbetssäkerhetsanvisningarna och -estämmelserna om komponenterna.

håller sin arbetsplats snygg och i ordning.

håller arbetsplatsen ren till exempel från olja.

79

Baskompetens

kan verka som medlem i en arbetsgemenskap.

arbetar ansvarsfullt.

arbetar företagsamt.

arbetar raskt.

tar hand om avfallet på ett ändamålsenligt sätt, särskilt eventuell olja.

arbetar omsorgsfullt så att slutresultatet uppfyller kvalitetskraven.

Gemensamma betoningar

3.1.20 Styrteknik, 10 sv Beskrivning av yrkesprovet I yrkesprovet använder den studerande programmerbar logik för styrning av ett manöverorgan. Till digitalstyrningens manöverorgan kan höra till exempel motorstyrning med en DC- eller AC-motor och/eller cylinderstyrning med magnetventil under användning av antingen pneumatik- eller hydraulikcylinder. Som komponenter på ingångssidan används så mångsidigt som möjligt de vanligaste elektriska samt olika närvarodetektorer och/eller givare samt olika drivkopplingar. NC- och NO-principen på ingångssidan skall beaktas utan att glömma säkerhetsaspekterna. Vid användning av analog styrning kunde man som signalgivare på ingångssidan använda till exempel en potentiometer för att ge spänningssignalen och på motsvarande sätt en elmotor som styrbar drivanordning via en frekvensomriktare. Till arbetet hör val av riktiga komponenter, installering, reglering, elinstallation, uppgörande av styrprogram och dokumentering, försättande av programmet i funktionsdugligt skick, provkörning och korrigering av eventuella fel. Över elinstallationerna skall man göra upp ritningar, av såväl styr- som huvudströmledningarna. Över ingångs- och utgångsadresserna gör man upp en tillordningslista och av styrprogrammet skriver man ut en pappersversion. Vid programmeringen används de internationella presentationssätten; instruktionslista (STL), ladder-diagram (LAD) eller blockschema (FBD). Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet kan utföras i en arbetslokal som är lämplig för arbetet i fråga om arbetsförhållandena samt de befintliga anordningarna. Som logikanordning lämpar sig vilken som helst av de produktmärken som används allmänt inom industrin, till exempel Siemens, Omron, Mitsubishi, Klöckner-Möller eller Allen-Bradley. Till systemet med vilket yrkesprovet görs borde höra användning av elmotor med programmerbar styrning, som manöverorgan traditionella DC- eller AC-motorer och on/off-styrning via kontaktorer. Systemet skall också förstå cylinderstyrning antingen med pneumatik eller med hydraulik. Systemet skall innehålla åtminstone sensorer av typen on/off så mångsidigt som möjligt, till exempel induktiva, magnetiska, kapacitiva, ultraljudsavkännande samt optiska närvarosensorer under beaktande av NC- och NOfunktionerna. Likaså beaktas även mörk- och ljusfunktionen och eventuellt även olikheterna mellan PNP- och NPN-utgångarna. Även andra givartyper än närvarosensorerna är rekommendabla att användas: till exempel tryck-, flottör- och temperaturgivare. I yrkesprovsuppgiften kan man också använda mätande givare.

80

Kopplingsanordningarna och givarna borde vara så mångsidiga som möjligt. Den rätta NC- och NOprincipen skall genomföras enligt säkerhetsbestämmelserna såväl på kopplingsanordningarna som vid programmeringen. Även övriga säkerhets- och kontrollfaktorer skall beaktas både med programspärr och med ledningar. Den studerande använder allt skriftligt material om systemen och komponenterna, såsom instruktionsböcker, arbetsritningar, programmeringsguider, datasidor m.m. Utöver de föregående finns det också mätredskap som lämpar sig för arbetet i fråga samt alla andra behövliga arbetsredskap som uppfyller bestämmelserna. Dessutom skall det finnas en miniräknare och anteckningsredskap till förfogande. Yrkesprovet görs i regel som en individuell prestation, men det kan också utföras som ett pararbete. Yrkesprovet kan utföras på en arbetsplats där inlärningen i arbete genomförs eller i en arbetssal på läroanstalten. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen

NÖJAKTIGA (N1) Den studerande

Bedömningskriterier GODA (G3) Den studerande

BERÖMLIGA (B5) Den studerande

kan planera en fungerande arbetsordning för sitt arbete och välja ändamålsenliga komponenter och redskap.

kan planera en fungerande arbetsordning för sitt arbete och välja ändamålsenliga komponenter och redskap (kopplingsanordningar, reläer, kontaktorer, närvarosensorer /-sensorer, givare, motorer, cylindrar, skyddsanordningar e.d.).

kan lösa de matematiska problem som kommer emot vid programmering.

kan välja de rätta mätredskapen för kontroll av arbetet och eventuell felsökning.

kan välja de rätta mätredskapen för kontroll av arbetet och eventuell felsökning.

kan planera en fungerande arbetsordning för sitt arbete och välja de komponenter och redskap som lämpar sig bäst och är mest ändamålsenliga.

kan under handledning få ett automationssystem i funktionsdugligt skick.

kan under arbetets gång på uppmaning ändra sin förhandsplan om situationen kräver det.

kan välja de lämpliga mätredskapen för kontroll av arbetet och eventuell felsökning.

kan nästan självständigt få ett automationssystem i funktionsdugligt skick så att det i stora drag uppfyller de krav som ställs på det.

kan under arbetets gång självständigt ändra sin förhandsplan om situationen kräver det så att planen garanterar att slutresultatet blir bästa möjliga.

kan utvärdera sig själv och sin arbetsprestation i efterhand så att han föreslår korrigeringar.

kan självständigt få ett automationssystem i funktionsdugligt skick så att det till alla delar uppfyller de krav som ställs på det.

kan under handledning utvärdera sig själv och sin arbetsprestation i efterhand.

81

skulle inte göra om samma fel om han skulle utföra arbetet en gång till.

kan på eget initiativ utvärdera sig själv och sin arbetsprestation även under arbetets gång så att han vid behov förbättrar sin prestation i ändamålsenlig riktning. kan föreslå förbättringar i sitt arbete.

Behärskande av arbetsuppgiften

använder under handledning de valda arbetsmetoderna enligt de givna anvisningarna.

använder under lite handledning valda arbetsmetoder rätt.

använder självständigt de valda arbetsmetoderna effektivt och rätt.

kan under handledning använda en automationsanordning (programmerbar logik) och dess kringutrustning.

kan nästan självständigt använda en automationsanordning (programmerbar logik) och dess kringutrustning, men behöver lite handledning.

använder en automationsanordning (programmerbar logik) och dess kringutrustning.

kan göra enkla logikprogram i instruktionsform.

kan göra logikprogram i olika former.

kan göra enkla arbetsritningar samt logikprogram i olika former.

kan tolka enkla logikprogram i instruktionsform, som ladderdiagram och som logikschema.

kan tolka enkla logikprogram i instruktionsform, som ladderdiagram och som logikschema.

kan tolka logikprogram i instruktionsform, som ladderdiagram och som logikschema.

kan koppla in en vanlig programmerbar logik så att den är redo för användning.

kan koppla in en vanlig programmerbar logik så att den är redo för användning.

kan koppla in en vanlig programmerbar logik så att den är redo för användning.

kan överföra styrprogram mellan datorn och den programmerbara logiken.

kan utifrån arbetsanvisningarna nästan självständigt välja samt skaffa de material och tillbehör som lämpar sig för sitt arbete.

kan överföra ett färdigt program från datorn till en automationsanordning.

arbetar under alla förhållanden kan under lite handledning ta hand om avfallsmaterial och så omsorgsfullt att det inte tillbehör. finns risk för att anordningarna (t.ex. elkopplingarna) skadas.

kan självständigt göra felbestämningar och de behövliga reparationerna.

kan under handledning utifrån arbetsanvisningarna välja samt skaffa de material och tillbehör som lämpar sig för sitt arbete.

kan läsa och editera ett färdigt program och göra de behövliga korrigeringarna i det.

kan under handledning sköta om lagring av material och tillbehör.

kan tolka felanmälningar på främmande språk (engelska) och göra de korrigeringar som behövs. kan utföra de dagliga kontroll-, drifts- och underhållsåtgärderna på ett automationssystem.

82

kan göra upp tillräckliga dokument över sitt programmeringsarbete. kan utifrån arbetsanvisningarna självständigt och medvetet från materiallagret välja samt skaffa de material och komponenter som lämpar sig bäst för sitt arbete. tar självständigt hand om avfallet och sörjer för ordningen i tillbehörslagret.

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet

behärskar under handledning största delen av kärnpunkterna inom yrkesområdet och kan använda dem i sitt arbete (t.ex. grunderna för konstruktionslösningar, val av rätta komponenter, användning av dator och grundinstruktionerna vid programmering).

kan kärnpunkterna inom yrkesområdet i stora drag och kan nästan självständigt använda dem i sitt arbete.

behärskar kärninnehållen inom yrkesområdet och kan självständigt och medvetet tillämpa dem i sitt arbete för att uppnå bästa möjliga resultat (t.ex. val av rätt arbetsordning, behärskande av programmeringsmetoder, kännedom om komponenter, felbestämningar, skillnaden mellan ett slutet och ett öppet styrsystem, binärtalsomvandlingar och analog och digital styrning).

kan under handledning vid behov söka mera information från källor som finns till förfogande (till exempel manualer, programmeringshandböcker m.m.).

använder sina kunskaper effektivt och kan vid behov självständigt söka mer information ur källor som finns till förfogande.

kan under handledning välja säkra kopplingar, arbetsmetoder och arbetsordning för sitt arbete.

kan nästan självständigt välja säkra kopplingar, arbetsmetoder och arbetsordning för sitt arbete.

kan självständigt och på eget initiativ välja säkra kopplingar, arbetsmetoder för sitt arbete och arbetsordningen.

iakttar de givna arbetssäkerhetsanvisningarna och -bestämmelserna på uppmaning.

iakttar på eget initiativ arbetssäkerhetsanvisningarna och -bestämmelserna.

iakttar utan undantag de givna arbetssäkerhetsanvisningarna och -bestämmelserna.

sörjer för ordning och reda på arbetsplatsen.

använder på eget initiativ skyddsutrustning.

använder på eget initiativ skyddsutrustning samt tar också hänsyn till de andra som arbetar i närheten och deras arbetssäkerhet.

sörjer för ordning och reda på arbetsplatsen.

håller sin arbetsplats snygg och i ordning.

Behärskande av arbetssäkerhet

83

bidrar på eget initiativ till att utveckla arbetssäkerheten och få till stånd en trivsam arbetsmiljö.

Baskompetens Gemensamma betoningar

kan lösa problemsituationer.

arbetar innovativt.

arbetar företagsamt.

arbetar omsorgsfullt och håller särskilt hårt fast vid att slutresultatet ska vara högklassigt.

3.1.21 Verktygstillverkning, 10 sv Beskrivning av yrkesprovet I yrkesprovet tillverkar den studerande ett verktyg eller del av ett sådant enligt en arbetsritning med en svarv, fräsmaskin, slipmaskin eller gnistbearbetningsmaskin. Det verktyg eller den del av ett verktyg som framställs har de former som krävs av vanliga delar som bearbetas inom verktygsbranschen, såsom cylindrar, plana ytor, ansatser, koner, rundningar, borrningar och gängor. De delar som tillverkas är inom verktygsbranschen typiska toleransbestämda och med passningar försedda verktygsdelar som uppfyller toleransgraden IT7-IT6 och ytkvalitetskraven Ra 0,8-Ra 0,4. Arbetet utförs med sedvanliga verktygsmaskiner, d.v.s. med borrmaskin, svarv, fräsmaskin, slipmaskin och gnistbearbetningsmaskin. Till arbetet hör också mätningarna som anknyter till tillverkningen och kontrollmätningarna av färdiga delar samt kvalitetsdokumenten i enlighet med kvalitetssystemet. Den studerande måste kunna räkna ut bearbetningsdata och lösa de matematiska uppgifterna i samband med arbetet. Till arbetet hör utöver manuell tillverkning även utarbetande av en arbetsplan. I planen beaktas bland annat • • • • • • • • • •

val av råmaterial (ämne) bestämning av arbetsmån planering av fastspänningen av arbetsstycket planering av bearbetningsordningen (arbetsskedena) val av verktyg (skärstål) val av bearbetningsdata mätning matematiska uppgifter helhetskostnaderna kraven i kvalitetssystemen.

Arbetet kräver totalplanering med avseende på funktionen hos det verktyg som används. Planen görs enligt de verktygsmaskiner som finns till förfogande, verktygets användningsändamål, kraven på måtten, toleranserna, form- och lägestoleranserna och kraven på ytkvaliteten. Till yrkesprovet hör planering av fastspänningen av arbetsstycket och de behövliga inställningarna, likaså till exempel vid behov bearbetning av mjuka backar. Till verktygstillverkarens uppgifter hör också underhåll av skärstålen och arbetsredskapen samt daglig rengöring och dagligt underhåll av verktygsmaskinen. En väsentlig del av yrkesprovet är att sörja för sin egen och omgivningens arbetssäkerhet.

84

I yrkesprovet kontrollerar den studerande måtten på arbetsstycket. Han bedömer om de mått och den ytkvalitet som anges i arbetsritningen uppnås och gör vid behov de korrigeringar som krävs med verktygsmaskinen. Den studerande finputsar också det arbetsstycke som tillverkas. Vid planeringen och valet av yrkesprovsuppgifter skall man så mångsidigt som möjligt beakta det som framförts i beskrivningen av yrkesprovet. Det är viktigt att det centrala innehållet i studiehelheten kommer fram i yrkesprovet. Sålunda säkerställs att de yrkesprov som utförs på olika håll i landet sinsemellan är så likvärdiga som möjligt. Yrkesprovsmiljö Arbetet utförs i en arbetslokal som är lämplig för verktygstillverkning i fråga om arbetsförhållandena samt de befintliga maskinerna och anordningarna. Arbetssäkerheten på verktygsmaskinerna har beaktats tillräckligt, och det finns personlig skyddsutrustning till förfogande att användas vid behov. Arbetssäkerheten i yrkesprovsmiljön har i sin helhet beaktats enligt de ikraftvarande arbetarskyddsanvisningarna och -bestämmelserna. De verktygsmaskiner som lämpar sig för yrkesprovet är borrmaskin, supportsvarv, fräsmaskin (verktygsfräsmaskin) samt plan-, rund- och verktygsslipmaskin samt gnistbearbetningsmaskin. Verktygsmaskinerna är helt i skick, och den som arrangerar yrkesprovet har underhållit dem. Verktygsmaskinernas instruktionsböcker finns till den studerandes förfogande. Till förfogande finns utöver de föregående också mätredskap som lämpar sig för arbetet i fråga samt alla andra behövliga arbetsredskap. Den studerande får använda allt behövligt kompletterande material, såsom handböcker, tabeller över bearbetningsdata, gängtabeller, tolerans- och passningstabeller samt värmebehandlings- och färgtabeller. Han får också ha med sig till exempel den facklitteratur som behövs, övnings- och modellprogram samt anteckningar som han själv gjort. Dessutom skall det finnas en miniräknare och anteckningsredskap till förfogande. Yrkesprovet görs i regel som en individuell prestation. De personer som deltar i utvärderingen av yrkesprovet skall utses på förhand. Dessa skall vara på plats enligt överenskommen tidtabell. Yrkesprovet kan utföras på en arbetsplats där inlärningen i arbete genomförs eller i en arbetssal på läroanstalten.

85

Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen

NÖJAKTIGA (N1) Den studerande

Bedömningskriterier GODA (G3) Den studerande

BERÖMLIGA (B5) Den studerande

kan utifrån en arbetsritning kan utifrån en arbetsritning kan utifrån en arbetsritning under handledning utarbeta en nästan självständigt utarbeta en självständigt utarbeta en fungerande skriftlig arbetsplan. fungerande skriftlig arbetsplan. arbetsplan för ett enkelt arbetsstycke (arbetsplanen kan också vara muntlig). kan nästan självständigt planera en fungerande arbetsordning för sitt arbete, välja ändamålsenliga fästredskap och skärstål samt välja de rätta bearbetningsdata och mätredskapen.

kan nästan självständigt planera en fungerande arbetsordning för sitt arbete, välja ändamålsenliga fästredskap och skärstål samt välja de rätta bearbetningsdata och mätredskapen.

kan lösa de matematiska uppgifterna i anknytning till tillverkning av verktyg.

kan tillverka enkla verktygsdelar med manuella bearbetningsmetoder.

kan under arbetets gång på uppmaning ändra sin förhandsplan om situationen kräver det.

kan planera en fungerande arbetsordning för sitt arbete och välja de lämpligaste och mest ändamålsenliga fästredskapen och skärstålen samt de rätta bearbetningsdata.

tillverkar ett verktyg eller del av ett verktyg som åtminstone efter reparation kan godkännas för sitt användningsändamål.

kan nästan självständigt tillverka ett verktyg eller en verktygsdel enligt arbetsritningen så att den i huvuddrag uppfyller de kvalitetskrav som ställs på det.

kan välja lämpliga mätredskap för mätning och kontroll av arbetet.

kan under handledning utvärdera sig själv och sin arbetsprestation i efterhand.

kan under arbetets gång självständigt ändra sin förhandsplan om situationen kräver det så att planen garanterar att slutresultatet blir bästa möjliga. kan självständigt tillverka ett verktyg eller en verktygsdel enligt arbetsritningen så att den i huvuddrag uppfyller de kvalitetskrav som ställs på den i fråga om dimensionering, toleranser, form- och lägestoleranser samt ytkvalitet. kan utvärdera sig själv och sin arbetsprestation i efterhand så att han föreslår korrigeringar.

tillverkar ett verktyg vars måttnoggrannhet och ytkvalitet är typiska tillverkningsnoggrannheter inom verktygsbranschen, t.ex. i passningarna IT7-IT6 och i ytkvaliteteten Ra 0,8-Ra 0,4.

86

skulle inte göra om samma fel. tillverkar ett verktyg eller en del av ett verktyg som kan godkännas för sitt användningsändamål. kan på eget initiativ utvärdera sig själv och sin arbetsprestation även under arbetets gång så att han vid behov förbättrar och ändrar sin prestation i ändamålsenlig riktning.

Behärskande av arbetsuppgiften Behärskande av arbetsmetoder

använder verktygsbranschens bastillverkningsmetoder enligt de givna anvisningarna.

använder under lite handledning valda arbetsmetoder rätt.

använder självständigt de valda arbetsmetoderna effektivt och rätt.

Behärskande av maskiner och arbetsredskap

kan under handledning använda manuella verktygsmaskiner och deras kringutrustning.

kan nästan självständigt använda manuella verktygsmaskiner och deras kringutrustning, men behöver lite handledning.

kan självständigt utvärdera och utveckla sina arbetssätt.

Behärskande av material och tillbehör

kan utföra basmätningarna i samband med tillverkning och inställning av arbetsstycket.

kan utifrån arbetsritningen kan självständigt använda nästan självständigt från manuella verktygsmaskiner materiallagret välja samt skaffa samt kringutrustningar. de materialämnen som lämpar sig för sitt arbete.

arbetar under alla förhållanden kan under lite handledning ta så omsorgsfullt att det inte hand om restbitar och sköta finns risk för att om materialförrådet. verktygsmaskinen skadas.

kan utföra de dagliga kontroll-, drifts- och underhållsåtgärderna på verktygsmaskiner.

kan utifrån arbetsritningen under handledning från materiallagret välja samt skaffa de materialämnen som lämpar sig för sitt arbete.

kan använda en manuell borrmaskin, svarv, fräsmaskin samt slipmaskiner (plan-, rundoch verktygsslipmaskin).

kan sköta om materialförrådet enligt de givna anvisningarna.

kan använda en gnistbearbetningsmaskin. kan utföra mätningarna i samband med tillverkning och inställning av arbetsstycket. kan göra upp dokumenten över mätningarna enligt kvalitetssystemen. kan utifrån en arbetsanvisning självständigt och medvetet från materiallagret välja samt skaffa de materialämnen som lämpar sig bäst för sitt arbete så att materialsvinnet är så litet som möjligt.

87

tar självständigt hand om restbitarna och sörjer för ordningen i materiallagret.

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet

Behärskande av arbetssäkerhet

behärskar under handledning största delen av kärnpunkterna inom yrkesområdet och kan använda dem i sitt arbete (t.ex. läsning av verktygsbranschens ritningar, grunderna i gnistbearbetning, val av skärstål och bearbetningsdata).

behärskar i huvuddrag kärnpunkterna inom yrkesområdet och kan nästan självständigt använda dem i sitt arbete (t.ex. val av rätt arbetsordning och bearbetningsdata och användning av trigonometri).

behärskar kärninnehållen inom yrkesområdet och kan självständigt och medvetet tillämpa dem i sitt arbete för att uppnå bästa möjliga resultat (t.ex. läsning av verktygsbranschens ritningar, val av rätt arbetsordning, skärstål och bearbetningsdata, användning av trigonometri, tolerans- och passningssystemet, ytkvalitet, kvalitetskraven på verktygen och användning av kvalitetssystemet).

kan under handledning vid behov söka mera information från källor som finns till förfogande (till exempel bearbetningsdata).

använder sina kunskaper effektivt och kan vid behov självständigt söka mera information ur källor som finns till förfogande (t.ex. bearbetningsdata och passningar).

kan under handledning välja säkra arbetsmetoder och arbetsordning för sitt arbete.

kan nästan självständigt välja säkra arbetsmetoder och arbetsordning för sitt arbete.

kan självständigt och på eget initiativ välja säkra arbetsmetoder för sitt arbete och arbetsordningen.

iakttar arbetssäkerhetsanvisningarna och -bestämmelserna åtminstone på uppmaning.

iakttar på eget initiativ arbetssäkerhetsanvisningarna och -bestämmelserna.

iakttar utan undantag de givna arbetssäkerhetsanvisningarna och -bestämmelserna.

använder handverktyg och maskiner på ett säkert sätt.

använder på eget initiativ de maskinvisa skyddsanordningarna och den personliga skyddsutrustningen.

använder på eget initiativ de maskinvisa skyddsanordningarna och den personliga skyddsutrustningen samt tar också hänsyn till de andra som arbetar i närheten och deras arbetssäkerhet.

sörjer för ordning och reda på arbetsplatsen.

sörjer för ordning och reda på håller sin arbetsplats snygg och arbetsplatsen och för i ordning samt tar hand om ändamålsenlig avfallshantering. avfallen på rätt sätt. bidrar på eget initiativ till att utveckla arbetssäkerheten och få till stånd en trivsam arbetsmiljö.

Baskompetens kan lösa problemsituationer.

arbetar ansvarsfullt.

88

Gemensamma betoningar har tillräckliga färdigheter i datateknik.

arbetar företagsamt.

arbetar raskt.

visar att han har goda datatekniska kunskaper.

visar att han har mycket goda datatekniska kunskaper.

3.1.22 Montering och underhåll av verktyg, 10 sv Beskrivning av yrkesprovet I yrkesprovet monterar den studerande ihop och underhåller något typiskt verktyg med flera delar. I arbetet utför han monterings- och underhållsuppgifter som är sedvanliga inom verktygsbranschen, skärper och filar verktygen och gör noggranna passningar. I verktygen finns det delar som är inom verktygstillverkningen typiska toleransbestämda och med passningar försedda och vars måttnoggrannhet uppfyller noggrannhetsgraden IT7-IT6 och ytkvalitetskravet Ra 0,8-Ra 0,4. Arbetet utförs med handverktyg, maskiner och anordningar som är sedvanliga inom verktygsbranschen. Till arbetet hör också de mätningar som hör till vid tillverkningen och underhållet och kontrollmätningarna av färdiga delar samt kvalitetsdokumenten i enlighet med kvalitetssystemet. Den studerande bedömer om de mått och den ytkvalitet som anges i arbetsritningen uppnås och gör vid behov de korrigeringar som krävs med handverktyg eller med en verktygsmaskin. Till yrkesprovet hör också finputsningen av det arbetsstycke som tillverkas. Den studerande bör kunna lösa de matematiska uppgifterna i anknytning till arbetet. Till arbetet hör utöver montering och underhåll även utarbetande av en arbetsplan. I planen beaktas bland annat • • • • • • •

monterings- och (demonterings-)ordning beaktande av spelen val av verktyg, maskiner och anordningar mätning matematiska uppgifter helhetskostnaderna kraven i kvalitetssystemen.

Arbetet kräver totalplanering med avseende på funktionen hos de verktyg och anordningar som används. I planen beaktas de verktygsmaskiner som används, användningsändamålet för verktygen, kraven på måttnoggrannhet, toleranserna, form- och lägestoleranserna och kraven på ytkvalitet. Rengöring och underhåll av verktygen och anordningarna hör också till de uppgifter som utförs i yrkesprovet. En väsentlig del av yrkesprovet är att sörja för sin egen och omgivningens arbetssäkerhet. Vid planeringen och valet av yrkesprovsuppgifter skall man så mångsidigt som möjligt beakta det som framförts i beskrivningen av yrkesprovet. Det är viktigt att det centrala innehållet i studiehelheten kommer fram i yrkesprovet. Sålunda säkerställs att de yrkesprov som utförs på olika håll i landet är sinsemellan så likvärdiga som möjligt.

89

Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet utförs i en arbetslokal som är lämplig för montering och underhåll av verktyg i fråga om arbetsförhållandena samt de befintliga handverktygen, maskinerna och anordningarna. Man har sörjt för arbetssäkerheten vad gäller handverktygen, maskinerna och anordningarna, och personlig skyddsutrustning finns till förfogande vid behov. Arbetssäkerheten i yrkesprovsmiljön har i sin helhet beaktats enligt de ikraftvarande arbetarskyddsanvisningarna och –bestämmelserna. Utöver monterings- och underhållsobjekten lämpar sig de vanligaste verktygsmaskinerna och anordningarna för tillverkning och underhåll av verktyg. Maskinerna och anordningarna är helt funktionsdugliga, och den som arrangerar yrkesprovet har underhållit dem. Maskinernas och anordningarnas instruktionsböcker finns till den studerandes förfogande under yrkesprovet. Till förfogande finns utöver de föregående också mätredskap som lämpar sig för arbetet i fråga samt alla andra behövliga arbetsredskap. Den studerande får använda allt behövligt kompletterande material, såsom handböcker, gängtabeller, tolerans- och passningstabeller m.m. Den studerande får också ha med sig till exempel den facklitteratur som behövs samt de anteckningar från övningar och uppgifter som han själv gjort tidigare. Dessutom skall det finnas en miniräknare och anteckningsredskap till förfogande. Yrkesprovet görs i regel som en individuell prestation. Om situationen och arbetet kräver det kan den studerande också ge yrkesprovet som medlem av en arbetsgrupp. Yrkesprovet kan utföras på en arbetsplats där inlärningen i arbete genomförs eller i en arbetssal på läroanstalten. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen

Bedömningskriterier GODA (G3) Den studerande

BERÖMLIGA (B5) Den studerande

kan utifrån verktygstekniska detalj- och monteringsritningar under handledning utarbeta en arbetsplan för en enkel monterings- och/eller underhållsuppgift (arbetsplanen kan också vara muntlig).

kan utifrån verktygstekniska detalj- och monteringsritningar nästan självständigt utarbeta en arbetsplan för en enkel monterings- och/eller underhållsuppgift.

kan utifrån verktygstekniska detalj- och monteringsritningar självständigt utarbeta en arbetsplan för en enkel monterings- och/eller underhållsuppgift.

kan under handledning planera en fungerande arbetsordning för sitt arbete, välja ändamålsenliga redskap, maskiner och anordningar för filning, montering och underhåll av verktyg samt mätredskap.

kan nästan självständigt kan lösa de matematiska planera en fungerande uppgifterna i anknytning till arbetsordning för sitt arbete, tillverkning av verktyg. välja ändamålsenliga redskap, maskiner och anordningar för filning, montering och underhåll av verktyg samt välja de rätta bearbetningsdata och mätredskapen.

NÖJAKTIGA (N1) Den studerande

90

kan använda arbetsmetoder, maskiner och anordningar för filning och montering av verktyg samt utföra enkla filningar och de vanligaste mätningarna.

kan under handledning utvärdera sig själv och sin arbetsprestation i efterhand.

kan under arbetets gång och om situationen kräver det på uppmaning ändra sin förhandsplan.

kan självständigt planera en fungerande arbetsordning för sitt arbete, välja ändamålsenliga redskap, maskiner och anordningar för filning, montering och underhåll av verktyg samt välja de rätta bearbetningsdata och mätredskapen.

kan använda arbetsmetoder, verktyg och anordningar för filning och montering av verktyg samt utföra enkla filningar och de vanligaste mätningarna enligt kvalitetskraven inom verktygsbranschen.

kan under arbetets gång självständigt ändra sin förhandsplan om situationen kräver det så att planen garanterar att slutresultatet blir bästa möjliga. kan självständigt utföra en monterings- och/eller underhållsuppgift enligt arbetsritningarna så att den till alla delar uppfyller de kvalitetskrav som ställs på den i fråga om dimensionering, toleranser, form- och lägestoleranser samt och ytkvalitet.

kan utvärdera sig själv och sin arbetsprestation i efterhand så att han föreslår korrigeringar. skulle inte göra om samma fel. kan på eget initiativ utvärdera sig själv och sin arbetsprestation även under arbetets gång så att han vid behov förbättrar och ändrar sin prestation i ändamålsenlig riktning.

Behärskande av arbetsuppgiften Behärskande av arbetsmetoder

kan under handledning använda verktygsbranschens anordningar och maskiner för monterings- och underhållsuppgifter.

kan under lite handledning använda verktygsbranschens anordningar och maskiner för monterings- och underhållsuppgifter.

använder självständigt de valda arbetsmetoderna effektivt och rätt.

Behärskande av maskiner och arbetsredskap

kan använda kan nästan självständigt verktygsbranschens centralaste använda verktygsbranschens arbetsmetoder. basmetoder.

kan bearbeta så att slutresultatets måttnoggrannhet är IT7-IT6 och ytkvaliteten Ra0,8–Ra0,4.

Behärskande av material och tillbehör

kan använda arbetsredskapen för filning och montering av verktyg.

kan självständigt använda verktygsbranschens handverktyg, anordningar och maskiner för monterings- och underhållsuppgifter.

91

kan utföra enkla verktygsbranschens filningar.

kan utföra de dagliga kontroll-, drifts- och underhållsåtgärderna på anordningarna och maskinerna inom verktygsbranschen.

kan använda verktygsbranschens centralaste arbetsmetoder.

kan utföra filningar, monteringar och underhåll av verktyg.

kan utföra de vanligaste mätningarna i samband med tillverkning, montering och underhåll inom verktygsbranschen.

kan fila verktyg.

arbetar under alla förhållanden så omsorgsfullt att det inte finns risk för att arbetsredskapen och maskinerna skadas.

kan gör de behövliga passningarna.

kan utföra de mätningar som hör till vid montering och underhåll och göra upp dokumenten för dem enligt kvalitetssystemen. kan utifrån arbetsritningarna välja och skaffa de tillbehör och material som lämpar sig för arbetet.

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet behärskar under handledning största delen av kärnpunkterna inom yrkesområdet och kan under handledning använda dem i sitt arbete (t.ex. läsa verktygsbranschens detalj- och monteringsritningar, grunderna i verktygens konstruktion, användning av arbetsredskap, de centrala arbetsmetoderna, de vanligaste mätningarna och arbetssäkerhet).

kan yrkesområdets kärnpunkter i stora drag och kan nästan självständigt använda dem i sitt arbete (t.ex. arbets- och monteringsordning, val av verktyg, val av bearbetningsdata och användning av trigonometri).

behärskar kärninnehållen på yrkesområdet och kan självständigt och medvetet tillämpa dem på sitt arbete för att uppnå bästa möjliga resultat (t.ex. läsning av verktygsbranschens ritningar, konstruktionsprinciperna för verktyg. val av rätt arbets- och monteringsordning, verktyg och bearbetningsdata, användning av trigonometri, tolerans- och passningssystemet, spelen, kvalitetskraven och användning av kvalitetssystemet).

kan under handledning vid behov söka mera information från källor som finns till förfogande (till exempel monteringsinstruktioner, toleranser och passningar).

kan grunderna i automatiseringen inom verktygstekniken och vet vilka verktygens vanligaste funktionsstörningar är.

92

använder sina kunskaper effektivt och kan vid behov självständigt söka mer information ur källor som finns till förfogande (t.ex. monteringsinstruktioner, toleranser och passningar).

Behärskande av arbetssäkerhet

kan under handledning välja säkra arbetsmetoder och arbetsordning för sitt arbete.

kan nästan självständigt välja säkra arbetsmetoder och arbetsordning för sitt arbete.

kan självständigt och på eget initiativ välja säkra arbetsmetoder för sitt arbete och arbetsordningen.

sörjer för arbetssäkerheten i alla arbetsskeden.

iakttar på eget initiativ arbetssäkerhetsanvisningarna och -bestämmelserna.

iakttar utan undantag de givna arbetssäkerhetsanvisningarna och -bestämmelserna.

använder handverktyg, maskiner och anordningar på ett säkert sätt.

använder på eget initiativ de anordnings- och maskinvisa skyddsanordningarna och den personliga skyddsutrustningen.

använder på eget initiativ de anordnings- och maskinvisa skyddsanordningarna och den personliga skyddsutrustningen samt tar också hänsyn till de andra som arbetar i närheten och deras arbetssäkerhet.

sörjer för ordning och reda på arbetsplatsen.

sörjer för ordning och reda på håller sin arbetsplats snygg och arbetsplatsen och för i ordning samt tar hand om ändamålsenlig avfallshantering. avfallen på rätt sätt. bidrar på eget initiativ till att utveckla arbetssäkerheten och en trivsam arbetsmiljö.

Baskompetens

Gemensamma betoningar

kan lösa problemsituationer.

är ansvarsfull och har en god yrkesetisk inställning.

arbetar företagsamt.

handlar kvalitetsmedvetet.

3.1.23 NC-bearbetning med specialverktygsmaskiner, 10 sv Beskrivning av yrkesprovet I yrkesprovet tillverkar den studerande med NC-specialverktygsmaskiner verktyg eller delar av verktyg som är inom verktygstillverkningen typiska toleransbestämda och med passningar försedda och vars måttnoggrannhet uppfyller noggrannhetsgraden IT7-IT5 och ytkvalitetskravet Ra 0,8-Ra 0,4. Han använder förutom svarv och fräsmaskin antingen ett bearbetningscenter, en höghastighetsverktygsmaskin eller en sänkeller trådgnistbearbetningsmaskin. Yrkesprovet kan också utföras med andra numeriskt styrda specialverktygsmaskiner, till exempel med en graveringsmaskin. Arbetet skall i regel vara nytt för den studerande, d.v.s. han har inte tillverkat ett exakt likadant verktyg eller del av ett verktyg tidigare. Till arbetet hör också mätningarna som anknyter till tillverkningen och kontrollmätningarna av färdiga delar samt kvalitetsdokumenten i enlighet med kvalitetssystemet.

93

Det verktyg eller den del av ett verktyg som framställs har de former som krävs av vanliga delar som bearbetas inom verktygsbranschen, såsom cylindrar, plana ytor, ansatser, koner, rundningar, borrningar och gängor. Den studerande gör utöver ett NC-program som hör till arbetet dessutom en egentlig arbetsplan. I planen beaktas bland annat: • val av råmaterial (ämne) • bestämning av arbetsmån • planering av fastspänningen av arbetsstycket • val av origo för programmet • planering av bearbetningsordningen (arbetsskedena) • val av verktyg (skärstål) • bestämning av verktygskorrektionsuppgifter • val av bearbetningsdata • beslut om eventuella underprogram • val av behövliga mätredskap. • kraven i kvalitetssystemen. Den studerande utför den egentliga NC-programmeringen alternativt manuellt, grafiskt med NC-maskinens grafik eller med CAM-program och använder arbetscykler i NC-programmet och vid behov underprogram. Han bestämmer placeringen av programmets nollpunkt, likaså nollpunktens placering på verktygsmaskinen. Utarbetandet och editeringen av programmet görs antingen på arbetsstationens bildskärm eller på verktygsmaskinens bildskärm. Det är rekommendabelt att programmets första egentliga provkörning (testning) görs i luften utan arbetsstycke. Den studerande väljer de skärstål som lämpar sig för arbetet och gör de nödvändiga inställningarna av stålen. Han bestämmer de verktygskorrektionsuppgifter som behövs och matar in dem i verktygsmaskinen. Den studerande underhåller också vid behov stålen, arbetsredskapen och mätredskapen. Den studerande planerar fastspänningen och inställningarna av arbetsstycket. Han bearbetar vid behov även chuckens mjuka backar. Den studerande sörjer för sin egen och omgivningens arbetssäkerhet. Det är en väsentlig del av yrkesprovet. Den studerande kontrollerar arbetsstyckets mått med sina toleranser och jämför dem med kraven som ställs i ritningen. Han bedömer om de mått och den ytkvalitet som anges i arbetsritningen uppnås och gör vid behov korrigeringsåtgärder med verktygsmaskinen. Den studerande utför också finputsningen av det arbetsstycke som tillverkas. Den studerande sköter om den dagliga rengöringen och underhållet av verktygsmaskinen. Dessutom kontrollerar han bl.a. skärvätskans renhet och det rätta blandningsförhållandet under arbetet. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet utförs i en arbetslokal som är lämplig för specialbearbetning i fråga om arbetsförhållandena samt de befintliga maskinerna och anordningarna. Arbetssäkerheten på verktygsmaskinerna inklusive de maskinvisa skyddsanordningarna har beaktats tillräckligt, och det finns personlig skyddsutrustning till förfogande att användas vid behov. Arbetssäkerheten i yrkesprovsmiljön har i sin helhet beaktats enligt de ikraftvarande arbetarskyddsanvisningarna och -bestämmelserna.

94

Den numeriskt styrda verktygsmaskinen som lämpar sig för yrkesprovet kan vara till exempel en svarv, en fräsmaskin, ett bearbetningscenter, en höghastighetsverktygsmaskin eller en sänk- eller trådgnistbearbetningsmaskin. Dessutom lämpar sig också en numeriskt styrd graveringsmaskin för yrkesprovet. Som programmeringsspråk används språk som används inom industrin, såsom Fanuc, Siemens och Heidenhain. Även andra programmeringsspråk är möjliga. Den numeriskt styrda verktygsmaskin som används är i funktionsdugligt skick, och den som ordnar yrkesprovet har underhållit den. Även den aktuella verktygsmaskinens instruktionsbok och programmeringshandbok finns till förfogande. Det är rekommendabelt att det till förfogande utöver verktygsmaskinen dessutom finns en skild arbetsstation som är utrustad med ett CAD-ritprogram samt något CAM-program. Från arbetsstationen är det till exempel direkt kabelförbindelse till den verktygsmaskin som används. Till förfogande finns utöver de ovan nämnda också mätredskap som lämpar sig för arbetet i fråga samt alla andra behövliga arbetsredskap (stålhållare, /vändskär, nycklar m.m.). Dessutom skall yrkesprovsarrangören skaffa det material som behövs samt eventuella tillbehör och reservdelar (stålhållarnas reservdelar m.m.). Yrkesprovet görs som en individuell prestation antingen i en arbetssal på läroanstalten eller på en arbetsplats i samband med inlärningen i arbete. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen

NÖJAKTIGA (N1) Den studerande

Bedömningskriterier GODA (G3) Den studerande

BERÖMLIGA (B5) Den studerande

kan utifrån en arbetsritning under handledning utarbeta en arbetsplan för ett enkelt arbetsstycke (arbetsplanen kan också vara muntlig).

kan utifrån en arbetsritning nästan självständigt utarbeta en välfungerande skriftlig arbetsplan.

kan utifrån en arbetsritning självständigt utarbeta en välfungerande skriftlig arbetsplan.

kan nästan självständigt planera en fungerande arbetsordning för sitt arbete, välja ändamålsenliga fästredskap och skärstål samt välja de rätta bearbetningsdata.

kan nästan självständigt planera en fungerande arbetsordning för sitt arbete, välja ändamålsenliga fästredskap och skärstål samt välja de rätta bearbetningsdata och mätredskapen.

kan lösa de matematiska uppgifterna i anknytning till tillverkning av verktyg.

kan tillverka enkla verktygsdelar med någon NCspecialverktygsmaskin.

kan under arbetets gång på uppmaning ändra sin förhandsplan om situationen kräver det.

kan planera en fungerande arbetsordning för sitt arbete och ett NC-program samt välja de bäst lämpade och ändamålsenliga fästanordningarna och skärstålen samt de rätta skäroch bearbetningsdata.

95

tillverkar ett verktyg eller del av ett verktyg som åtminstone efter reparation kan godkännas för sitt användningsändamål.

gör nästan självständigt ett verktyg eller en verktygsdel enligt arbetsritningen så att den i huvuddrag uppfyller de kvalitetskrav som ställs på det.

väljer lämpliga mätredskap för mätning och kontroll av arbetet.

använder ganska lång tid för arbetet, men inte omåttligt lång.

tillverkar ett verktyg eller del av ett verktyg som efter lite reparationer kan godkännas för sitt användningsändamål.

kan under arbetets gång självständigt ändra sin förhandsplan om situationen kräver det så att planen garanterar att slutresultatet blir bästa möjliga.

kan under handledning utvärdera sig själv och sin arbetsprestation i efterhand.

använder längre tid än sedvanligt för sitt arbete, men ändå inte omåttligt lång tid, och strävar efter att använda sin tid effektivt.

kan självständigt tillverka ett verktyg eller en verktygsdel enligt arbetsritningen så att den till alla delar uppfyller de kvalitetskrav som ställs på den i fråga om dimensionering, toleranser, form- och lägestoleranser samt ytkvalitet.

kan utvärdera sig själv och sin arbetsprestation i efterhand så att han föreslår korrigeringar.

tillverkar ett verktyg vars måttnoggrannhet och ytkvalitet är typiska tillverkningsnoggrannheter inom verktygsbranschen, t.ex. i passningar IT7-IT5 och i ytkvalitet Ra0,8-Ra0,4.

skulle inte göra om samma fel. tillverkar ett verktyg eller del av ett verktyg som kan godkännas för sitt användningsändamål. tillverkar verktygshelheter. använder måttligt med tid för arbetet och använder tiden effektivt. kan på eget initiativ utvärdera sig själv och sin arbetsprestation även under arbetets gång så att han vid behov förbättrar sin prestation i ändamålsenlig riktning. kan föreslå förbättringar i sitt arbete.

Behärskande av arbetsuppgiften

använder verktygsbranschens NC-specialbearbetningsmetoder enligt de givna anvisningarna. kan under handledning använda NC-styrda specialverktygsmaskiner och deras kringutrustning

använder under lite handledning de valda specialbearbetningsmetoderna rätt.

använder självständigt valda specialbearbetningsmetoder effektivt och rätt.

96

kan lagra, överföra och söka NC-bearbetningsprogram.

kan utifrån arbetsritningen kan självständigt använda NCnästan självständigt från specialverktygsmaskiner samt materiallagret välja samt skaffa kringutrustningar. de materialämnen som lämpar sig för sitt arbete.

kan simulera och editera NCbearbetningsprogram.

kan under lite handledning ta hand om restbitar och sköta materialförrådet.

kan utföra de dagliga kontroll-, drifts- och underhållsåtgärderna på NCspecialverktygs-maskiner.

kan utföra basmätningarna i samband med tillverkningen och inställning av arbetsstycket.

kan använda en numeriskt styrd svarv eller fräsmaskin.

arbetar under alla förhållanden så omsorgsfullt att det inte finns risk för att verktygsmaskinen skadas.

kan utöver de föregående dessutom använda ett bearbetningscenter, en höghastighetsverktygsmaskin eller en sänk- eller trådgnistbearbetningsmaskin. kan utföra mätningarna i samband med tillverkningen och inställning av arbetsstycket.

kan utifrån arbetsritningen under handledning från materiallagret välja samt skaffa de materialämnen som lämpar sig för sitt arbete. kan sköta materialförrådet enligt de givna anvisningarna.

kan göra upp dokumenten över mätningarna enligt kvalitetssystemen. kan utifrån en arbetsritning självständigt och medvetet välja och skaffa från materialförrådet de materialämnen som lämpar sig bäst för sitt arbete så att materialsvinnet är så litet som möjligt. tar självständigt hand om restbitarna och sörjer för ordningen i materiallagret.

97

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet

behärskar i stora drag kärnpunkterna inom yrkesområdet och kan nästan självständigt använda dem i sitt arbete (t.ex. val av rätt arbetsordning, val av skärstål, val av bearbetningsdata samt användning av trigonometri).

behärskar kärninnehållen inom yrkesområdet och kan självständigt och medvetet tillämpa dem på sitt arbete för att uppnå bästa möjliga resultat (t.ex. läsning av verktygsbranschens ritningar, val av rätt arbetsordning, skärstål och bearbetningsdata, principen för höghastighetsbearbetning, principen för gnistbearbetning, användning av trigonometri, tolerans- och passningssystemet, ytkvalitet, kvalitetskraven på verktygen och användning av kvalitetssystemet).

kan under handledning vid behov söka mera information från källor som finns till förfogande (till exempel bearbetningsdata).

använder sina kunskaper effektivt och kan vid behov självständigt söka mera information ur källor som finns till förfogande (t.ex. bearbetningsdata och passningar).

kan under handledning välja säkra arbetsmetoder och arbetsordning för sitt arbete.

kan nästan självständigt välja säkra arbetsmetoder och arbetsordning för sitt arbete.

kan självständigt och på eget initiativ välja säkra arbetsmetoder för sitt arbete och arbetsordningen.

iakttar arbetssäkerhetsanvisningarna och -bestämmelserna åtminstone på uppmaning. använder handverktyg och maskiner på ett säkert sätt.

iakttar på eget initiativ arbetssäkerhetsanvisningarna och -bestämmelserna.

iakttar utan undantag de givna arbetssäkerhetsanvisningarna och -bestämmelserna.

använder på eget initiativ de maskinvisa skyddsanordningarna och den personliga skyddsutrustningen.

använder på eget initiativ de maskinvisa skyddsanordningarna och den personliga skyddsutrustningen samt tar också hänsyn till de andra som arbetar i närheten och deras arbetssäkerhet.

sörjer för ordning och reda på arbetsplatsen.

sörjer för ordning och reda på håller sin arbetsplats snygg och arbetsplatsen och för i ordning samt tar hand om ändamålsenlig avfallshantering. avfallen på rätt sätt.

behärskar under handledning största delen av kärnpunkterna inom yrkesområdet och kan använda dem i sitt arbete (t.ex. läsning av verktygsbranschens ritningar, grunderna i gnistbearbetning, val av skärstål och bearbetningsdata).

Behärskande av arbetssäkerhet

bidrar på eget initiativ till att utveckla arbetssäkerheten och få till stånd en trivsam arbetsmiljö.

98

Bskompetens

Gemensamma betoningar

kan lösa problemsituationer.

handlar ansvarsfullt och har en god yrkesetisk inställning.

arbetar företagsamt.

arbetar kvalitetsmedvetet.

3.1.24 Tillverkning av CAD/CAM-bearbetningsbanor, 10 sv Beskrivning av yrkesprovet I yrkesprovet tillverkar den studerande med något CAD/CAM-program som han har i användning bearbetningsbanor för ett arbetsstycke enligt en 2D-arbetsritning samt därefter ett NC-program med hjälp av en postprocessor. Han hämtar vid behov geometri som är översatt till till exempel DXF- eller IGES-form och skapar gränslinjerna för arbetsstyckets geometri. Det färdiga NC-programmet överförs till verktygsmaskinen till exempel med en kabel. Arbetet skall i regel vara nytt för den studerande, d.v.s. han har inte skrivit ett NC-program för ett exakt likadant arbetsstycke tidigare. Det arbetsstycke som programmeras (tillverkas) skall ha de former som krävs av sedvanliga delar som bearbetas, såsom cylindrar, plana ytor, ansatser, koner, rundningar, borrningar och gängor. Om möjligt kan samma arbetsstycke bearbetas både in- och utvändigt. Den studerande utför arbetet antingen för en NC-svarv eller för ett NC-bearbetningscenter. Till yrkesprovet hör också simulering av NC-programmet som skrivits. I yrkesprovet utförs ingen egentlig bearbetning. I samband med planeringen av NC-programmet beaktas bland annat • bestämning av arbetsmån • planering av fastspänningen av arbetsstycket (t.ex. vid fräsning) • val av origo för programmet • planering av bearbetningsordningen (arbetsskedena) • val av verktyg (skärstål) • val av bearbetningsdata • beslut om eventuella underprogram. Den studerande använder i NC-programmet arbetscykler och vid behov underprogram. Han definierar positionen för programmets nollpunkt. Den studerande testar och editerar programmet antingen på arbetsstationens bildskärm eller på verktygsmaskinens bildskärm. Om det inte finns grafik i verktygsmaskinen kan testningen också utföras i luften (utan arbetsstycke). Vid planeringen och valet av yrkesprovsuppgifter skall man så mångsidigt som möjligt beakta det som framförts i beskrivningen av yrkesprovet. Det är viktigt att det centrala innehållet i studiehelheten kommer fram i yrkesprovet. Sålunda säkerställs att de yrkesprov som utförs på olika håll i landet är sinsemellan så likvärdiga som möjligt.

99

Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet utförs i en arbetslokal som är lämplig för uppgiften i fråga om arbetsförhållandena samt de maskiner och anordningar som finns. Till förfogande finns en CAD/CAM-arbetsstation, en verktygsmaskin, överföringsförbindelse för programmet, möjlighet till utskrivning och de behövliga instruktionsböckerna. Den studerande får använda allt nödvändigt kompletterande material, till exempel tabeller med bearbetningsdata och gängtabeller. Han får också ha med sig till exempel den facklitteratur som behövs, övnings- och modellprogram som han gjort tidigare samt anteckningar. Dessutom skall det finnas en miniräknare och anteckningsredskap till förfogande. Yrkesprovet görs i regel som en individuell prestation. De personer som deltar i utvärderingen av yrkesprovet skall utses på förhand. Dessa skall vara på plats enligt överenskommen tidtabell. Yrkesprovet kan utföras på en arbetsplats där inlärningen i arbete genomförs eller i en klass/arbetssal på läroanstalten. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen

NÖJAKTIGA (N1) Den studerande

Bedömningskriterier GODA (G3) Den studerande

BERÖMLIGA (B5) Den studerande

Planmässighet

kan under handledning utifrån en arbetsritning utarbeta en arbetsplan för ett enkelt arbetsstycke samt ett eller flera lämpliga NC-program som passar den arbetsmaskin som ska användas (arbetsplanen kan också vara muntlig).

kan utifrån en arbetsritning nästan självständigt utarbeta en genomförbar skriftlig arbetsplan samt ett eller flera NC-program som passar den arbetsmaskin som ska användas.

kan utifrån en arbetsritning självständigt utarbeta en genomförbar skriftlig arbetsplan samt ett eller flera NC-program som passar den arbetsmaskin som ska användas.

Utförande av arbetsuppgiften

kan planera en fungerande arbetsordning för sitt arbete och välja ändamålsenliga skärstål och rätta bearbetningsdata.

kan under arbetets gång på uppmaning ändra sin förhandsplan om situationen kräver det.

kan lösa de matematiska problem som kommer emot vid programmering.

Utvärdering av den egna arbetsprestationen

skriver under handledning ett fungerande program med vilket man kan bearbeta ett enkelt arbetsstycke (produkt) enligt arbetsritningen.

skriver nästan självständigt ett fungerande program med vilket man kan bearbeta ett enkelt arbetsstycke (produkt) enligt arbetsritningen.

planerar en fungerande arbetsordning för sitt arbete och väljer de skärstål som lämpar sig bäst och som är ändamålsenliga samt de rätta bearbetningsdata.

skriver ett program som åtminstone efter korrigeringar kan godkännas.

skriver ett program som efter några korrigeringar duger för produktion.

kan under arbetets gång självständigt ändra sin förhandsplan om situationen kräver det så att planen garanterar att slutresultatet blir bästa möjliga.

100

använder ganska lång tid för arbetet, men inte omåttligt lång.

använder längre tid än sedvanligt för sitt arbete, men ändå inte omåttligt lång tid, och strävar efter att använda sin tid effektivt.

tillverkar självständigt ett program med vilket man kan tillverka ett arbetsstycke (produkt) som till alla delar uppfyller kraven som ställs.

kan under handledning utvärdera sig själv.

kan utvärdera sig själv och sin arbetsprestation i efterhand så att han föreslår korrigeringar.

kan självständigt läsa och editera ett färdigt program och göra de behövliga korrigeringarna i det.

skulle inte göra om samma fel. kan tolka felmeddelanden på främmande språk (engelska) och göra de korrigeringar som behövs. använder måttligt med tid för arbetet och använder tiden effektivt. kan på eget initiativ utvärdera sig själv och sin arbetsprestation även under arbetets gång så att han vid behov förbättrar och ändrar sin prestation i ändamålsenlig riktning. kan föreslå förbättringar i sitt arbete.

Behärskande av arbetsuppgiften Behärskande av arbetsmetoder

kan under handledning använda ett CAD/CAMprogram.

kan nästan självständigt använda ett CAD/CAMprogram.

kan självständigt och på eget initiativ använda ett lämpligt CAD/CAM-program

Behärskande av maskiner och arbetsredskap

kan under handledning använda en CAD/CAMarbets-station och dess kringutrustning.

kan nästan självständigt använda en CAD/CAMarbetsstation och dess kringutrustning, men behöver lite handledning.

kan självständigt och på eget initiativ använda en CAD/CAM-arbetsstation och dess kringutrustning.

Behärskande av material och tillbehör

kan skriva enkla 2,5D-bearbetningsprogram av färdiga geometrier.

kan hämta geometri som är översatt till t.ex. DXF- eller IGES-form och skriva gränslinjerna för geometrin.

kan skriva, simulera och editera enkla NCbearbetnings-program. kan spara, överföra och söka NC-verktygsprogram.

kan editera bearbetningsbanor från befintlig geometri.

arbetar under alla förhållanden så omsorgsfullt att det inte finns risk för att anordningarna skadas.

kan simulera och editera programmet samt spara det i datasystemet.

kan under handledning använda det kompletterande material för arbetet som han fått.

kan vid behov testa ett NCprogram på en verktygsmaskin i luften (utan arbetsstycke).

kan överföra ett färdigt NCprogram på kodspråk till en verktygsmaskin.

101

kan självständigt använda det kompletterande material för arbetet som han fått.

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet

Behärskande av arbetssäkerhet

behärskar under handledning största delen av kärnpunkterna inom yrkesområdet och kan använda dem i sitt arbete (t.ex. läsning av verktygsbranschens ritningar, grunderna i NCbearbetning, val av skärstål och bearbetningsdata).

iakttar de givna arbetssäkerhetsanvisningarna och -stämmelserna.

behärskar i stora drag kärnpunkterna inom yrkesområdet och kan nästan självständigt använda dem i sitt arbete (t.ex. val av rätt arbetsordning, ett NCprograms uppbyggnad och programkoder, val av skärstål och bearbetningsdata).

behärskar kärninnehållen på yrkesområdet och kan självständigt och medvetet tillämpa dem på sitt arbete för att uppnå bästa möjliga resultat (t.ex. basfärdigheterna i datateknik, behärskande av programmeringsmetoder, val av skärstål, val av bearbetningsdata och funktionsgränserna för verktygsmaskinen).

kan under handledning vid behov söka mera information från källor som finns till förfogande (till exempel bearbetningsdata och programmeringskoder).

använder sina kunskaper effektivt och kan vid behov självständigt söka mera information ur källor som finns till förfogande (t.ex. bearbetningsdata, programmeringskoder och felmeddelanden.)

iakttar de givna arbetssäkerhetsanvisningarna och -estämmelserna samt håller sin arbetsplats snygg och i ordning.

iakttar de givna arbetssäkerhetsanvisningarna och -estämmelserna samt håller sin arbetsplats snygg och i ordning. uppskattar och utvecklar en trivsam och säker arbetsmiljö.

Baskompetens

Det är mest ändamålsenligt att bedöma baskompetens under en längre tid, till exempel under hela inlärningen i arbetet

iakttar i regel de givna arbetstiderna.

iakttar de givna arbetstiderna.

iakttar de givna arbetstiderna.

känner till arbetarskyddsanvisningarna och –bestämmelserna samt iakttar dem på uppmaning.

känner till arbetarskyddsanvisningarna och –bestämmelserna i sin arbetsomgivning samt iakttar dem.

behärskar yrkesområdets arbetarskyddsanvisningar och –bestämmelser samt iakttar dem utan undantag.

Gemensamma betoningar Det är mest ändamålsenligt att bedöma de gemensamma betoningarna under en längre tid, till exempel under hela inlärningen i arbetet

102

3.1.25 Reparation av maskiner och apparater, 10 sv Beskrivning av yrkesprovet I yrkesprovet kontrollerar den studerande om hushålls- eller kontorsmaskiner samt komponenter inom industrins styr- och övervakningssystem fungerar rätt. Han använder mätapparater som hjälp i sitt arbete vid felsökning. Efter kontrollen utför han service på apparaten eller sätter den i skick för användning. Arbetet skall i regel vara nytt för den studerande, d.v.s. han har inte underhållit eller reparerat en exakt likadan apparat tidigare. Den studerande tar isär, monterar ihop och testar apparaten som kontrolleras med hjälp av monterings- och kopplingsritningar. Han testar med mätapparater och optiska apparater om komponenterna fungerar rätt. Vid isärtagning och montering av apparater används arbetsmetoder och verktyg som är typiska i en finmekanikers arbete. Till yrkesprovet hör också behärskandet av vanliga mätapparater och optiska apparater, val av komponenter och installation av dem genom lödning eller reparation av mekaniska fel. Den studerande tar reda på vad det är för fel på en mekanisk eller elektrisk apparat och jämför reparationskostnaderna för den med priset på en ny apparat. Han tar alltså reda på om det lönar sig att reparera apparaten. Den studerande utarbetar en arbetsplan för arbetet. I planen beaktas bland annat • val av arbetsordning (arbetsskeden) • definition och lokalisering av felet/felen på en apparat • val av komponenter • val av arbetsmetoder • val av testmetoder. En väsentlig del av yrkesprovet är att sörja för arbetssäkerheten och särskilt elsäkerheten. I detta sammanhang sörjer man också för ordning och reda. I yrkesprovet är det viktigt att arbeta systematiskt, framskrida logiskt och använda rätta arbetssätt. Vid planeringen och valet av yrkesprovsuppgifter skall man så mångsidigt som möjligt beakta det som framförts i beskrivningen av yrkesprovet. Det är viktigt att det centrala innehållet i studiehelheten kommer fram i yrkesprovet. Sålunda säkerställs att de yrkesprov som utförs på olika håll i landet är sinsemellan så likvärdiga som möjligt. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet utförs i en arbetslokal som är lämplig för testning, underhåll samt reparation av finmekaniska maskiner och apparater i fråga om arbetsförhållandena samt handverktygen och maskinerna och apparaterna. Arbetssäkerheten i arbetslokalerna har beaktats tillräckligt, och det finns personlig skyddsutrustning till förfogande att användas vid behov. Arbetssäkerheten i yrkesprovsmiljön har i sin helhet beaktats enligt de ikraftvarande arbetarskyddsanvisningarna och –bestämmelserna. Till förfogande finns det för uppgiften lämpliga bruks- och serviceanvisningar för maskinerna, monteringsoch kopplingsritningar och alla andra behövliga redskap (multimeter, mätapparater, lödstationer, finmekaniska verktyg, tvättmedel och skyddsinformationsblad m.m.). Den studerande får ha med sig behövlig facklitteratur och anteckningar från de övningar som han själv gjort tidigare.

103

Yrkesprovet görs i regel som en individuell prestation, men den studerande kan också ge det som medlem i en arbetsgrupp. De personer som deltar i utvärderingen av yrkesprovet skall utses på förhand. Dessa skall vara på plats enligt överenskommen tidtabell. Yrkesprovet kan utföras på en arbetsplats där inlärningen i arbete genomförs eller i en arbetssal på läroanstalten. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen

NÖJAKTIGA (N1) Den studerande

Bedömningskriterier GODA (G3) Den studerande

BERÖMLIGA (B5) Den studerande

Planmässighet

kan utifrån den apparat som ska testas och repareras under handledning utarbeta en arbetsplan (arbetsplanen kan också vara muntlig).

kan nästan självständigt utifrån den apparat som ska testas och repareras utarbeta en välfungerande arbetsplan.

kan självständigt utifrån den apparat som ska testas och repareras utarbeta en välfungerande arbetsplan.

Utförande av arbetsuppgiften

kan läsa vanliga monteringsritningar och kopplingsscheman för maskiner och apparater.

kan planera en fungerande arbetsordning för sitt arbete och välja ändamålsenliga redskap och mätapparater för testning och kontroll.

kan självständigt planera en fungerande arbetsordning för sitt arbete och välja ändamålsenliga redskap och mätapparater för testning och kontroll.

Utvärdering av den egna arbetsprestationen

kan planera en fungerande arbetsordning för sitt arbete och välja ändamålsenliga redskap och mätapparater för testning och kontroll.

kan under arbetets gång på uppmaning ändra sin förhandsplan om situationen kräver det.

kan under arbetets gång självständigt ändra sin förhandsplan om situationen kräver det så att planen garanterar att slutresultatet kvalitetsmässigt sett blir bästa möjliga.

kan under handledning testa och lokalisera ett fel samt reparera apparaten.

kan nästan självständigt läsa monteringsritningar och kopplingsscheman för vanliga maskiner och apparater.

kan självständigt läsa monteringsritningar och kopplingsscheman för vanliga maskiner och apparater.

reparerar en apparat så att den efter arbetet kan godkännas för sitt användningsändamål och överlämnas till kunden.

kan nästan självständigt testa och lokalisera ett fel samt reparera apparaten.

kan självständigt testa, kontrollera och lokalisera ett fel samt reparera apparaten.

använder ganska lång tid för arbetet, men inte omåttligt lång.

kan under handledning bedöma om en apparat kan repareras med tanke på reparationskostnaderna.

kan självständigt bedöma om en apparat kan repareras med tanke på reparationskostnaderna.

kan under handledning utvärdera sig själv och sin arbetsprestation i efterhand så att han kan visa de eventuella felen.

använder längre tid än sedvanligt för sitt arbete, men ändå inte omåttligt lång tid, och strävar efter att använda sin tid effektivt.

utför arbetet inom en måttligt lång tid och använder sin tid effektivt.

104

kan utvärdera sig själv och sin arbetsprestation i efterhand så att han inte skulle göra om samma fel.

kan på eget initiativ utvärdera sig själv och sin arbetsprestation även under arbetets gång så att han vid behov förbättrar sin prestation i ändamålsenlig riktning.

använder vanliga finmekaniska använder under lite arbetsmetoder enligt de givna handledning valda anvisningarna. finmekaniska arbetsmetoder rätt. kan använda de arbetsmetoder kan nästan självständigt som är vanligast vid använda de elektriska mätare isärtagning och montering av som han behöver för mätning finmekaniska apparater. av olika elektriska storheter.

använder självständigt finmekaniska arbetsmetoder och redskap effektivt och rätt.

kan använda de mätare som är kan utifrån produkten nästan vanligast vid felsökning. självständigt välja samt skaffa en ny komponent eller del i stället för den trasiga.

kan med hjälp av bruks- och serviceanvisningar samt monterings- och kopplingsritningar ta isär och montera apparatur.

kan utföra basmätningarna av elström och spänning i samband med felsökning.

kan underhålla, kalibrera och utföra mindre reparationer på mätapparater och optiska apparater.

Behärskande av arbetsuppgiften Behärskande av arbetsmetoder Behärskande av maskiner och arbetsredskap

Behärskande av material och tillbehör

kan nästan självständigt sköta om lagringen enligt de givna anvisningarna.

kan självständigt använda de elektriska mätare som han behöver för mätning av olika elektriska storheter.

kan använda de verktyg som lämpar sig för sitt arbete och som används vid reparationer av finmekaniska apparater.

kan göra felsökning på och reparationer av elapparater.

kan göra lödförbindningar.

kan utföra service och reparationer på hydrauliska och pneumatiska anordningar samt system.

arbetar under alla förhållanden så omsorgsfullt att det inte finns risk för att anordningarna (t.ex. elkopplingar, testning) skadas.

kan reglera systemet och anordningarna.

kan utifrån produkten under handledning välja samt skaffa en ny komponent eller del i stället för den trasiga.

kan löda kretskortens komponenter och behärskar också andra förbindningstekniker.

kan under handledning sköta om lagringen.

kan utifrån produkten självständigt välja samt skaffa för arbetet lämpliga nya komponenter till exempel i stället för en trasig. kan självständigt sköta lagringen enligt de givna anvisningarna.

105

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet

behärskar under handledning största delen av kärnpunkterna inom yrkesområdet och kan under handledning använda dem i sitt arbete (t.ex. läsning av monteringsritningar och kopplingsscheman och användning av testapparater och mätare).

behärskar i huvuddrag kärnpunkterna inom yrkesområdet och kan nästan självständigt använda dem i sitt arbete (t.ex. tolkning av bruksoch serviceanvisningar och val av rätt arbetsordning).

behärskar yrkesområdets kärninnehåll och kan självständigt och medvetet tillämpa dem i sitt arbete för att uppnå bästa möjliga resultat (t.ex. läsning av hydraulik- och pneumatikscheman, elkopplings- och styrkretsscheman, komponenters funktion och funktionsprinciperna för mätare och optiska apparater).

kan vid behov under handledning söka ytterligare information från källor som finns till förfogande.

använder sina kunskaper effektivt och kan vid behov självständigt söka mer information från källor som finns till förfogande.

kan nästan självständigt välja säkra arbetsmetoder och arbetsordning för sitt arbete.

kan självständigt och på eget initiativ välja säkra arbetsmetoder för sitt arbete och arbetsordningen.

Behärskande av arbetssäkerhet kan under handledning välja säkra arbetsmetoder och arbetsordning för sitt arbete.

utför mätningar av elström iakttar de givna och spänning på ett säkert sätt. arbetssäkerhetsanvisningarna och –bestämmelserna.

iakttar utan undantag de givna arbetssäkerhetsanvisningarna och –bestämmelserna.

iakttar de givna arbetssäkerhetsanvisningarna och –bestämmelserna åtminstone på uppmaning.

använder på eget initiativ de maskinvisa skyddsanordningarna och den personliga skyddsutrustningen.

använder på eget initiativ de maskinvisa skyddsanordningarna och den personliga skyddsutrustningen samt tar också hänsyn till de andra som arbetar i närheten och deras arbetssäkerhet.

sörjer för ordning och reda på arbetsplatsen och för avfallshanteringen.

sörjer för ordning och reda på håller sin arbetsplats snygg och arbetsplatsen och för i ordning samt tar hand om ändamålsenlig avfallshantering. avfallen på ett ändamålsenligt och riktigt sätt (t.ex. destruktion av problemavfall). bidrar på eget initiativ till att utveckla arbetssäkerheten och få till stånd en trivsam arbetsmiljö.

Baskompetens

Det är mest ändamålsenligt att bedöma baskompetens under en längre tid, till exempel under hela inlärningen i arbetet

iakttar i regel de givna arbetstiderna.

iakttar de givna arbetstiderna.

iakttar de givna arbetstiderna.

106

Gemensamma betoningar

Det är mest ändamålsenligt att bedöma de gemensamma betoningarna under en längre tid, till exempel under hela inlärningen i arbetet

känner till arbetarskyddsanvisningarna och –bestämmelserna samt iakttar dem på uppmaning.

känner till arbetarskyddsanvisningarna och –bestämmelserna i sin arbetsomgivning samt iakttar dem.

behärskar yrkesområdets arbetarskyddsanvisningar och –bestämmelser samt iakttar dem utan undantag.

3.1.26 Produktionsteknik inom elektronikindustrin, 10 sv Beskrivning av yrkesprovet I yrkesprovet planerar och/eller tillverkar den studerande inom elektroniken använda kretskort som man monterar elektronikkomponenter på genom att löda för hand, löda med en automatisk maskin samt genom att limma. Det väsentliga är att man verkar i en produktionsfabrik inom elektronikindustrin. Arbetet skall i regel vara nytt för den studerande, d.v.s. han har inte tillverkat ett likadant kretskort eller utfört en likadan arbetsuppgift tidigare. Yrkesprovet kan utföras på till exempel följande sätt: a) Man ger den studerande en färdigt planerad krets, till vilken han väljer de behövliga komponenterna. Han monterar komponenterna på kretskortet med den förbindningsmetod som han valt. b) Man ger den studerande en uppgiftsbeskrivning utifrån vilken han planerar ett kretskort med hjälp av ett dataprogram. Han tillverkar det planerade kretskortet och utför förbindningen genom lödning med en automatisk maskin eller genom limning. I båda fallen utför den studerande mätningar och tester av det kort som han tillverkat och säkerställer då att det fungerar. Han utvärderar kvaliteten på sitt arbete och eliminerar eventuella fel i komponenterna och lödningarna. En väsentlig del av yrkesprovet är betydelsen av ESD-skyddet och ordning och reda och att dessa beaktas i arbetena i elektronikindustrin. I yrkesprovet kommer följande centrala innehåll av studiehelheten fram: • kännedom om elektronikkomponenter • kontroll av att komponenterna fungerar • läsning av kretsscheman • planering av kretskort • tillverkning av kretskort • utplacering och lödning för hand • maskinell utplacering och lödning med en lödmaskin • limning • mätning och testning • driftstekniken för anordningarna inom elektronikindustrin • programmering och dataöverföringsteknik. Vid planeringen och valet av yrkesprovsuppgifterna skall man så mångsidigt som möjligt beakta det som framförts i beskrivningen av yrkesprovet. Det är viktigt att det centrala innehållet i studiehelheten kommer fram i yrkesprovet. Sålunda säkerställs att de yrkesprov som utförs på olika håll i landet är så likvärdiga som möjligt sinsemellan.

107

Yrkesprovsmiljö Yrkesproven i produktionsteknik inom elektronikindustrin utförs i regel i samband med inlärningen i arbete. Yrkesprovet eller en del av yrkesproven kan också utföras på arbetsplatser som man ställt i ordning i en arbetssal eller i ett mätlaboratorium. De behövliga verktygen, mätapparaterna, komponenterna och andra redskapen placeras synligt så att den studerande kan välja av dem. Lödkolvarna, kretskorten, verktygen och mätredskapen som behövs för manuell lödning och för ytförbindningskomponenter skall finnas till hands för den studerande. Arbetsplatserna ordnas så att de är ESD-skyddade och så att det inte kan uppstå farliga situationer. Man har på ett sakligt sätt sörjt för arbetssäkerheten vad gäller lödautomaterna och andra anordningar, och personlig skyddsutrustning finns till förfogande vid behov. Arbetssäkerheten i yrkesprovsmiljön har i sin helhet beaktats enligt de ikraftvarande arbetarskyddsanvisningarna och –bestämmelserna och vid behov är arbetsplatsen ESD-skyddad. Som lödautomat kan man använda en våg- eller reflowlödmaskin (automatisk eller halvautomatisk) som har kopplats ihop med en automatisk maskin för styckehantering samt en manuell pastatryckmaskin. Till förfogande finns också instruktionsboken för lödmaskinen och en programmeringshandbok för att göra maskininställningarna. Det är rekommendabelt att det utöver lödmaskiner också finns en manuell arbetsstation som är utrustad med ett elektronikkonstruktionsprogram samt något CAD-program. Från arbetsstationen är det till exempel direkt kabelförbindelse till lödautomaten. Den studerande har till sitt förfogande allt kompletterande material som behövs, till exempel databöcker och tabellböcker. Den studerande får också ha med sig till exempel den facklitteratur som behövs samt anteckningar som han gjort tidigare. Dessutom behövs det en miniräknare och anteckningsredskap. Yrkesprovet görs i regel som en individuell prestation, men den studerande kan också ge det som medlem i en arbetsgrupp. Teamarbete hör också till yrkesprovet. De personer som deltar i utvärderingen av yrkesprovet skall utses på förhand. Dessa skall vara på plats enligt överenskommen tidtabell. Yrkesprovet kan genomföras på arbetsplatsen i samband med inlärningen i arbete eller i en arbetssal på läroanstalten. Delyrkesprov kan även utföras skilt på båda ställena. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen

NÖJAKTIGA (N1) Den studerande

Bedömningskriterier GODA (G3) Den studerande

kan utifrån ett kretsschema under handledning utarbeta en arbetsplan samt ett program som lämpar sig för en lödmaskin.

kan utifrån ett kretsschema nästan självständigt utarbeta en arbetsplan samt ett program som lämpar sig för en lödmaskin (en lödautomat).

BERÖMLIGA (B5) Den studerande kan utifrån ett kretsschema självständigt utarbeta en arbetsplan samt ett program som lämpar sig för en lödautomat.

108

kan planera en fungerande arbetsordning för ett enkelt arbete och välja ändamålsenliga komponenter samt förbindningsmetoder.

kan planera en fungerande arbetsordning för sitt arbete och välja ändamålsenliga komponenter samt rätta förbindningsmetoder.

kan lösa de matematiska problem som kommer emot vid programmering.

kan välja mätinstrument för mätning och testning av arbetet.

kan välja mätinstrument för mätning och testning av arbetet.

kan planera och göra enkla kretsscheman med hjälp av ett CAD-program.

kan under handledning tillverka ett enkelt kretskort i huvudsak enligt arbetsritningen.

kan under arbetets gång på uppmaning ändra sin förhandsplan om situationen kräver det.

kan planera en fungerande arbetsordning för sitt arbete och välja de komponenter och förbindningsmetoder som lämpar sig bäst och är mest ändamålsenliga.

använder ganska lång tid för arbetet, men inte omåttligt lång.

kan nästan självständigt tillverka ett kretskort enligt kretsschemat så att det i grova drag uppfyller kvalitetskraven inom elektronikindustrin.

kan välja lämpliga mätinstrument för mätning och testning av arbetet.

kan under handledning utvärdera sig själv och sin arbetsprestation i efterhand.

tillverkar ett kretskort som efter några korrigeringar duger för produktion och vidareförädling.

kan under arbetets gång självständigt ändra sin förhandsplan om situationen kräver det så att planen garanterar att slutresultatet blir bästa möjliga.

använder längre tid än sedvanligt för sitt arbete, men ändå inte omåttligt lång tid, och strävar efter att använda sin tid effektivt.

kan självständigt tillverka ett kretskort enligt kretsschemat så att det uppfyller kvalitetskraven inom elektronikindustrin.

kan utvärdera sig själv och sin arbetsprestation i efterhand så att han inte skulle göra om samma fel.

tillverkar en produkt som duger för produktion och vidareförädling. utför arbetet inom en måttligt lång tid och använder sin tid effektivt. kan på eget initiativ utvärdera sig själv och sin arbetsprestation även under arbetets gång så att han vid behov förbättrar sin prestation i ändamålsenlig riktning.

Behärskande av arbetsuppgiften använder under handledning de valda arbetsmetoderna enligt de givna anvisningarna.

använder under lite handledning de valda arbetsmetoderna rätt.

använder de arbetsmetoder som används inom produktionen i elektronikindustrin effektivt och rätt.

kan under handledning använda en automatisk lödmaskin samt dess kringutrustning och konstruktionsprogram.

kan nästan självständigt använda en automatisk lödmaskin samt dess kringutrustning och konstruktionsprogram, men behöver lite handledning.

kan självständigt använda en automatisk lödmaskin samt dess kringutrustning och konstruktionsprogram.

109

arbetar under alla förhållanden så omsorgsfullt att det inte finns risk för att lödmaskinen skadas.

kan utifrån ett kretsschema nästan självständigt välja samt skaffa de komponenter som lämpar sig för sitt arbete.

kan utifrån ett kretsschema under handledning välja samt skaffa de komponenter som lämpar sig för sitt arbete.

kan överföra ett färdigt program från datorn till en automatisk lödmaskin. kan läsa och editera ett färdigt program och göra de behövliga korrigeringarna i det. kan tolka felmeddelanden på främmande språk och göra de korrigeringar som behövs. kan arbeta på en automatisk maskin och utföra de produktionsarbeten som krävs. kan utplacera komponenter för hand. kan göra de mätningar och testningar som hör till produktionen inom elektronikindustrin. kan göra de lagringar och rapporter som kvalitetssystemet förutsätter. kan utföra de dagliga kontroll-, drifts- och underhållsåtgärderna på en lödmaskin. kan utifrån ett kretsschema självständigt och medvetet välja och skaffa de komponenter som lämpar sig bäst för sitt arbete.

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet behärskar under handledning största delen av kärnpunkterna inom yrkesområdet och kan under handledning använda dem i sitt arbete (t.ex. läsning av enkla kretsscheman, de vanligaste komponenterna och användningen av dem, grunderna i användning av mät- och testanordningar och användning av engelskspråkiga handböcker).

behärskar kärninnehållen inom yrkesområdet i huvuddrag och kan nästan självständigt använda dem i sitt arbete (t.ex. läsning av kretsscheman, elektronikindustrins komponenter och användningen av dem, grunderna i användning av mät- och testanordningar och användning av engelskspråkiga handböcker).

behärskar kärninnehållen inom yrkesområdet och kan självständigt och medvetet tillämpa dem i sitt arbete för att uppnå bästa möjliga resultat (t.ex. läsning av krävande kretsscheman, ritsymbolerna inom elektroniken, användningsändamålen och principerna för lödmetoderna, de tekniska grunderna för hur pasta trycks, elektronikindustrins komponenter och deras material, de fysikaliskkemiska funktionsprinciperna för lödämnena, grunderna i automatisering, kvalitetskraven och kvalitetssystemen och användning av engelskspråkiga handböcker).

110

kan vid behov under handledning söka ytterligare information från källor som finns till förfogande.

använder sina kunskaper effektivt och kan vid behov självständigt söka mer information från källor som finns till förfogande (t.ex. data om komponenterna).

kan under handledning välja säkra arbetsmetoder och arbetsordning för sitt arbete.

kan nästan självständigt välja säkra arbetsmetoder och arbetsordning för sitt arbete.

kan självständigt och på eget initiativ välja säkra arbetsmetoder för sitt arbete och arbetsordningen.

iakttar de givna arbetssäkerhetsanvisningarna och -bestämmelserna.

iakttar de givna arbetssäkerhetsanvisningarna och -bestämmelserna.

iakttar utan undantag de givna arbetssäkerhetsanvisningarna och –bestämmelserna.

kan handla enligt kraven på ESD-skydd.

använder på eget initiativ de maskinvisa skyddsanordningarna och den personliga skyddsutrustningen.

använder på eget initiativ de maskinvisa skyddsanordningarna och den personliga skyddsutrustningen samt tar också hänsyn till de andra som arbetar i närheten och deras arbetssäkerhet.

Behärskande av arbetssäkerhet

sörjer för ordning och reda på sörjer för ordning och reda på håller sin arbetsplats snygg och arbetsplatsen och för arbetsplatsen och för i ordning samt tar hand om ändamålsenlig avfallshantering. ändamålsenlig avfallshantering. avfallen på rätt sätt. är initiativrik då det gäller att utveckla arbetssäkerheten.

Baskompetens

kan lösa problemsituationer.

är ansvarsfull som teammedlem.

arbetar företagsamt.

arbetar kostnadsmedvetet.

Gemensamma betoningar

Utbildningsprogrammet för automationsteknik och underhåll 3.1.27 Utbildningsprogrammet för automationsteknik och underhåll, 20 sv Beskrivning av yrkesprovet I yrkesprovet tillverkar och monterar den studerande ett pneumatiskt, hydrauliskt eller elmekanisk anläggning enligt arbets- och monteringsritningar. I yrkesprovet ingå bearbetning av vissa delar (svarvning, borrning) och i någon mån svetsning av till exempel stom- eller ramdelar med elektrod- eller MAG-svetsprocessen. Huvudvikten i yrkesprovet ligger ändå på installationer av manöveranläggningar och komponenter samt på installationer av en elstyrd logikkrets. Vid mekaniska installationer görs till exempel lager- och reminstallationer. Vid elektrifiering drar man ledningar, kopplar och väljer komponenter som lämpar sig för funktionen. Till yrkesprovet hör också att göra några förbindningar genom att löda samt att programmera en logikkrets för någon lättare funktionshelhet. En viktig del av yrkesprovet är också de mätningar som anknyter till kopplingarna och säkerställandet av funktionen.

111

Yrkesprovsmiljö Det ovan beskrivna yrkesprovet är till sitt ämnesområde en ganska omfattande helhet, och därför kan det vara svårt att hitta ett tillräckligt mångsidigt arbetsobjekt under inlärningen i arbete. Utgångspunkten är ändå att arbetshelheten är så omfattande som möjligt och att den bara kompletteras med delyrkesprov. En sådan arbetshelhet kan i vissa fall också vara ett arbete för en kund som läroanstalten skaffat och då kan det åtminstone delvis genomföras i en arbetssal på läroanstalten. Installation av en anläggning är en typisk individuell prestation eller ett arbete som ett arbetspar utför. Yrkesprovet under inlärningen i arbete sker så att den studerande arbetar tillsammans med en yrkesman. De individuellt utförda yrkesproven i anknytning till färdigheterna i bearbetning och svetsning kan även visas som skilda delyrkesprov av en arbetshelhet på läroanstalten. Då bör arbetena emellertid för bearbetningens del anknyta till bearbetning av för anläggning typiska kopplings- och anslutningsytor som är försedda med passningar och för svetsningens del till svetsning av för anläggning typiska stom- och ramkonstruktioner. Installeringen av den logiska styrkretsen för anläggningen är ett typiskt grupparbete om den utförs på läroanstalten, och under inlärningen i arbete utför den studerande arbetet tillsammans med en yrkesman. Programmering och mätning är typiska individuella prestationer, och kunnandet i dem kan också visas som skilda delyrkesprov. För programmeringen behövs en logik att använda, ett program och programmeringshandbok för det. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen

NÖJAKTIGA (N1) Den studerande

Bedömningskriterier GODA (G3) Den studerande

BERÖMLIGA (B5) Den studerande

kan planera en fungerande arbetsordning för sitt arbete och välja ändamålsenliga givare, ledningar och skyddsanordningar. tillverkar en fungerande anläggning.

kan skriva enkla program för programmerbar logik.

kan under arbetets gång på uppmaning ändra sin förhandsplan om situationen kräver det. kan nästan självständigt tillverka en anordning (t.ex. en transportör) enligt arbetsritningen så att den uppfyller kraven i fråga om maskin- och elsäkerhet. kan under arbetets gång självständigt ändra sin förhandsplan om situationen kräver det så att planen garanterar att slutresultatet blir bästa möjliga.

112

kan självständigt tillverka en anordning (t.ex. en transportör) enligt arbetsritningen så att den uppfyller alla krav som ställs på den. kan utvärdera sig själv och sin arbetsprestation i efterhand så att han inte skulle göra om samma fel.

Behärskande av arbetsuppgiften

kan på eget initiativ utvärdera sig själv och sin arbetsprestation även under arbetets gång så att han vid behov förbättrar och ändrar sin prestation i ändamålsenlig riktning.

kan välja arbetsredskap för arbetsuppgifterna.

kan välja ändamålsenliga skärstål och svetsredskap samt lämpliga mätredskap för de arbetsstycken som tillverkas och för testning av att kopplingarna fungerar.

kan välja ändamålsenliga skärstål och svetsredskap samt lämpliga mätredskap för de arbetsstycken som tillverkas och för testning av att kopplingarna fungerar.

kan använda de arbetsredskap som behövs vid maskinmontering.

kan använda arbetsredskap ändamålsenligt .

kan göra mekaniska grundkopplingar samt löda ledningar till anslutningsplintar.

kan under handledning använda verktygsmaskiner.

kan nästan självständigt använda en verktygsmaskin, en svetsanordning, installationsverktyg samt mätredskap och –anordningar, men behöver lite handledning.

kan självständigt använda en verktygsmaskin, en svetsanordning, installationsverktyg, mätredskap samt analoga och digitala mätanordningar och oscilloskop.

kan arbetsmetoderna vid installering av ledningar och givare.

använder de rätta bearbetningsdata och reglervärdena för svetsanordningarna.

behärskar basfärdigheterna i elteknik och elektronik.

kan använda mätutrustning.

kan använda mätutrustning ändamålsenligt .

kan utföra sedvanliga maskinmonteringar. kan utföra borrnings-, svarvnings- och svetsningsarbeten i samband med montering och underhåll samt tillverka enkla maskindelar och stålkonstruktioner. använder medvetet de rätta bearbetningsdata och reglervärdena för svetsanläggningarna. kan installera manöverorgan.

113

kan installera ledningar, rör, slangar, kablar och inredningar för anordningar. kan dra ledningar så att programmerbar logik blir funktionsduglig samt ansluta givare och styrbara anordningar till den. kan skriva enkla program för programmerbar logik. kan koppla motor- och magnetventilsstyrning.

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet

Behärskande av arbetssäkerhet

känner till ritsymbolerna för de kan välja ändamålsenliga elektriska baskomponenterna givare, ledningar och och kan läsa skyddsanordningar. strömkretsscheman. känner till komponenterna som installeras och kan installera och koppla dem.

känner till komponenternas konstruktion och funktion.

kan installera och koppla komponenter med hjälp av schemabilder.

kan under handledning vid behov söka mera information från källor som finns till förfogande (till exempel manualer, programmeringshandböcker).

använder sina kunskaper effektivt och kan vid behov självständigt söka mer information ur källor som finns till förfogande.

kan under handledning välja säkra arbetsmetoder och arbetsordning för sitt arbete.

kan nästan självständigt välja säkra arbetsmetoder och arbetsordning för sitt arbete.

kan självständigt och på eget initiativ välja säkra arbetsmetoder för sitt arbete och arbetsordningen.

kan se till att ett arbetsobjekt använder på eget initiativ de iakttar bestämmelserna i fråga är spänningslöst under arbetet. maskinvisa om maskin- och elsäkerhet. skyddsanordningarna och den personliga skyddsutrustningen. iakttar de givna arbetssäkerhetsanvisningarna och –bestämmelserna.

iakttar utan undantag alla givna arbetssäkerhetsanvisningar och –bestämmelser. använder på eget initiativ de maskinvisa skyddsanordningarna och den personliga skyddsutrustningen samt tar också hänsyn till de andra som arbetar i närheten och deras arbetssäkerhet. är initiativrik då det gäller att utveckla arbetssäkerheten.

Baskompetens kan lösa problemsituationer.

arbetar ansvarsfullt.

114

Gemensamma betoningar

är företagsam.

gör ett omsorgsfullt och noggrant arbete för att slutresultatet säkert ska bli bra.

3.1.28 Mekatronik, 20 sv Beskrivning av yrkesprovet I yrkesprovet använder den studerande programmerbar logik för styrning av en anläggning. Som logikanordning lämpar sig vilken som helst av de produktmärken som används allmän inom industrin, till exempel Siemens, Omron, Mitsubishi, Klöckner-Möller eller Allen-Bradley. Manöversystemet kan drivas antingen med en DC- eller AC-motor, med en frekvensomriktare eller steg- eller servomotor. Dessutom förstår manöversystemet cylinderstyrning med magnetventil under användning av antingen pneumatik- eller hydraulikcylinder samt styrning av komponenterna för yrkesprovet. Som komponenter på ingångssidan används så mångsidigt som möjligt de vanligaste elektriska samt olika närvarodetektorer och/eller givare samt olika elkopplare för driften. NC- och NO-principerna skall finnas på ingångssidan. Till yrkesprovet hör uppgörande av ett logikprogram, val av riktiga komponenter, installering, reglering, elektrifiering av dem, uppgörande av ett styrprogram och dokumentering, försättande av programmet i funktionsdugligt skick, de behövliga mätningarna, provkörning och korrigering av eventuella fel. Över elektrifieringen skall man göra upp ritningar, av såväl manöver- som kraftkretsarna. Över ingångs- och utgångsadresserna gör man upp en tillordningslista och av styrprogrammet skriver man ut en pappersversion. Som programmeringsspråk används de internationella framställningssätten: instruktionskoder (STL), ladder (LAD) eller funktionsblock (FBD). En väsentlig del av arbetet är att sörja för arbetssäkerheten och särskilt för elsäkerheten. Att beakta säkerheten och vidta säkerhetsåtgärderna på anordningarna, såväl för ledningsdragningarnas del som för programmeringens del, hör till de viktigaste delarna av yrkesprovet. Till yrkesprovet hör också ordning och reda, noggrannhet, systematiskhet, logiskt framskridande vid arbetet och iakttagande av rätta arbetssätt. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet kan genomföras på en arbetsplats i samband med inlärningen i arbete eller på läroanstalten i en arbetssal som i fråga om arbetsförhållandena och de befintliga anordningarna lämpar sig för arbetet. Till ett system som lämpar sig för yrkesprovet kunde höra användning av elmotor med programmerbar styrning, som manöverorgan traditionella DC- eller AC-motorer samt on/off-styrning via kontaktorer. Alternativt kan motorstyrning genomföras till exempel som frekvensomriktar-, stegmotor- eller servomotordrift. Styrningen kunde också vara cylinderstyrning antingen med pneumatik eller med hydraulik. Systemet skall innehålla åtminstone detektorer av typen on/off så mångsidigt som möjligt, till exempel induktiva, magnetiska, kapacitiva, ultraljudsavkännande samt optiska närvarodetektorer under beaktande av NC- och NO-funktionerna I yrkesprovet borde också mörk- och ljusfunktionen förekomma och eventuellt även olikheterna mellan PNP- och NPN-utgångarna. Det är rekommendabelt att även andra givartyper än närvarodetektorer används, till exempel tryck-, flottör- eller temperaturgivare. Det är rekommendabelt och önskvärt att det i yrkesprovsuppgiften också ingår användning av mätande givare.

115

Kopplingsanordningarna och anläggningen för yrkesprovet borde vara så mångsidiga som möjligt. Den rätta NC- och NO-principen skall genomföras enligt säkerhetsbestämmelserna såväl på kopplingsanordningarna som vid programmeringen. Även övriga säkerhetsfaktorer skall beaktas både med programspärr och kopplingstekniskt. Även andra anordningar än sådana som bara visar om strömmen är på- eller frånkopplad borde användas i yrkesprovet. Anordningarna kunde visa till exempel läge, tid, antal, tryck, temperatur eller hastighet. Den studerande använder allt skriftligt material om systemen och komponenterna, såsom instruktionsböcker, arbetsritningar, programmeringsguider, datasidor m.m. Utöver de föregående finns det också mätredskap som lämpar sig för arbetet i fråga samt alla andra behövliga arbetsredskap som uppfyller bestämmelserna. Dessutom skall det finnas en miniräknare och anteckningsredskap till förfogande. Den studerande ger yrkesprovet under inlärningen i arbete tillsammans med en yrkesman eller som medlem i en arbetsgrupp. På läroanstalten kan yrkesprovet genomföras som en individuell prestation eller som ett pararbete. Om beredskapen att skriva logikprogram inte kommer fram i yrkesprovet på arbetsplatsen, skall man ordna ett skilt delyrkesprov på läroanstalten där detta kunnande visas. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen

NÖJAKTIGA (N1) Den studerande

Bedömningskriterier GODA (G3) Den studerande

kan under handledning få ett får nästan självständigt ett automationssystem att fungera. automationssystem att fungera, och slutresultatet uppfyller i stora drag de krav som ställs på det.

kan utvärdera sin egen arbetsprestation.

BERÖMLIGA (B5) Den studerande kan självständigt få ett automationssystem i funktionsdugligt skick, och slutresultatet uppfyller till alla delar de krav som ställs på det.

kan planera en arbetsordning som fungerar i sitt arbete och arbetar planmässigt.

kan under arbetets gång självständigt ändra sin förhandsplan om situationen kräver det så att planen garanterar att slutresultatet blir bästa möjliga.

kan utvärdera sig själv och sin arbetsprestation och vet vad som kunde ha gjorts annorlunda.

kan utvärdera sin arbetsprestation även under arbetets gång så att han vid behov förbättrar och ändrar sin prestation i ändamålsenlig riktning. behärskar ett automationssystems funktionshelhet så att han vid behov kan göra en felbestämning.

116

Behärskande av arbetsuppgiften

kan enligt anvisning koppla givare och magnetventilstyrning.

kan välja de rätta mätredskapen för kontroll av arbetet och eventuell felsökning.

kan göra kontrollmätningar ändamålsenligt.

kan välja ändamålsenliga komponenter och arbetsredskap.

kan använda rätta arbetsmetoder och ändamålsenliga arbetsredskap vid installation av komponenter. kan självständigt använda en automationsanordning (programmerbar logik) och dess kringutrustning.

kan nästan självständigt använda en automationsanordning (programmerbar logik) och dess kringutrustning.

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet

känner till de grundläggande motordriftslösningarna.

kan skriva ett logikprogram under lite handledning.

kan skriva ett logikprogram självständigt.

kan koppla vanlig programmerbar logik så att den blir funktionsduglig.

kan koppla programmerbar logik så att den blir funktionsduglig.

kan utifrån arbetsanvisningarna nästan självständigt välja lämpliga material och tillbehör.

kan utifrån arbetsanvisningarna självständigt välja lämpliga material och tillbehör.

kan välja givartyp.

kan läsa och editera ett färdigt program och göra de behövliga korrigeringarna i det.

kan under lite handledning göra en elritning över installationer av ledningar för manöver- och kraftkretsen

kan göra en elritning över installationer av ledningar för manöver- och kraftkretsen

känner till komponenternas känner till principen för egenskaper och ritsymbolerna. frekvensomriktardrift. kan under handledning vid behov söka mera information från källor som finns till förfogande (till exempel manualer, programmeringshandböcker).

kan de grundläggande framställningssätten för logikprogram och basinstruktionerna vid programmering.

kan koppla givare och magnetventilstyrningar till ett befintligt styrsystem.

använder sina kunskaper effektivt och kan vid behov självständigt söka mer information ur källor som finns till förfogande.

kan tolka enkla logikprogram i kan självständigt skriva logikprogram. instruktionsform, som ladderdiagram och logikschema. kan lösa de matematiska problem som kommer emot vid programmering.

117

Behärskande av arbetssäkerhet

iakttar arbetssäkerhetsbestämmelserna.

kan beakta arbetssäkerhet i arbetssätten och när han gör kopplingar.

arbetar systematiskt och håller sin arbetsplats snygg och i ordning så att arbetssäkerheten alltid är tryggad.

Gemensamma betoningar arbetar under alla förhållanden omsorgsfullt så det finns ingen risk att anordningarna skadas (t.ex. elkopplingarna). strävar efter att använda sin arbetstid effektivt.

arbetar raskt.

3.1.29 Styckegodsautomation 20 sv Beskrivning av yrkesprovet Till yrkesprovet hör installation och underhåll samt övervakning och styrning av en styckegodsautomationsanläggnings drift. Vid övervakning och styrning av driften är det väsentligt att den studerande styr styckegodsanläggningen från användargränssnittet och visar att han kan behärska och använda ett användargränssnittsprogram. Det är väsentligt att den studerande behärskar mätningarna och feldiagnostiken samt dokumenteringen av mätningarna och utnyttjandet av de dokument som hör till systemet. Behärskandet av styrprogrammet visas med anläggningens programmeringsdon eller med ett datorbaserat program. Den studerande gör installations- och monteringsarbeten på en styckegodsanläggning, till exempel monteringar av stomdelar, hydraulik- och pneumatikanläggningar, cylindrar, kilremmar och lager och till exempel uppriktningar av stomdelar eller axlar. Han installerar och kopplar givare och ventiler samt kopplar komponenter. I yrkesprovet skall den studerande efter monterings- och reparationsarbetena även försätta styckegodsanläggningen i funktionsdugligt skick, göra regleringar och de behövliga programmeringarna samt alla kontroller och mätningar av funktionen. Till mätningarna hör också underhåll, inställning och kalibrering av mätapparaterna. Den studerande gör tillståndskontrollmätningar och analyserar den information som baserar sig på mätningarna samt visar att han kan utföra systematisk felsökning. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet görs i regel i en typisk industri- eller produktionsmiljö, men det kan också utföras på en läroanstalt där det finns anordningar som lämpar sig för ändamålet. Arbetet utförs i en sedvanlig produktionsmiljö eller på en arbetsplats där en ny automationsanordning installeras. På läroanstalten kan yrkesprovet göras genom att till exempel bygga någon styckegodshanterings- och flyttanordning. På läroanstalten genomförs också de behövliga delyrkesproven inom de kunskapsområden som inte kommer fram i de yrkesprov som genomförs på arbetsplatsen. Sådana kan till exempel vara programmering, mätning och felsökning. I yrkesprovsmiljön har den studerande till sitt förfogande alla arbets- och mätredskap som behövs. Den studerande har till förfogande instruktionsböckerna och programmeringshandböckerna för strömkällorna och

118

de programmerbara logiska systemen samt komponenttillverkarnas produktkataloger, manualer för anordningarna och andra motsvarande informationskällor. Han får också ha med sig de övnings- och modellprogram som han själv gjort tidigare. Om det i uppgiften ingår ändring eller uppgörande av ett styrprogram på dator är det rekommendabelt att det till förfogande finns en arbetsstation som är utrustad med lämpliga program. Från arbetsstationen är det typiskt en direkt kabelförbindelse till automationsanordningen. Kunnandet i programmering kan också visas som ett skilt yrkesprov. Yrkesprovet görs på arbetsplatsen tillsammans med en yrkesman eller så att den studerande är medlem i en arbetsgrupp som består av yrkesmän. En eventuell montering av en styckegodshanterings- eller flyttanordning som utförs på läroanstalten är ett typiskt grupparbete. Eventuella skilda delyrkesprov är till sin natur sådana att de skall utföras som individuella prestationer. Om det ingår tillståndspliktiga elarbeten i monteringsuppgifterna skall det beaktas när man avgränsar yrkesprovsuppgiften. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen

NÖJAKTIGA (N1) Den studerande

Bedömningskriterier GODA (G3) Den studerande

BERÖMLIGA (B5) Den studerande

känner till ett systems funktion kan utföra monteringarna t.ex. så att han vid behov kan planmässigt. lokalisera ett mekaniskt fel.

kan vid överraskande situationer ändra sin förhandsplan.

behärskar ett styrsystem så att han kan söka fel med hjälp av styrprogrammet.

kan utföra tillståndskontroll genom att analysera mätdata och genom att utnyttja systemets övriga dokumentering.

kan bilda sig en uppfattning av ett automationssystems funktion utifrån ritningar och funktionsscheman.

kan mätprocessen i anslutning till tillståndskontroll. kan med lite handledning behärskar systematisk utföra felsökning systematiskt. felsökning.

Behärskande av arbetsuppgiften

kan grunderna i användning av kan nästan självständigt välja arbets- och mätredskap. arbets- och mätredskap och använda dem ändamålsenligt.

kan självständigt välja arbetsoch mätredskap och använda dem ändamålsenligt.

kan göra enkla reparationer kan göra de behövliga och ändringar på anläggningar. monteringarna och ändringarna på anläggningar.

kan koppla komponenter.

kan underhålla och installera strömkällor.

kan installera ventiler.

kan rikta upp stomdelar och axlar.

kan gör enkla underhåll och inställningar på mätanordningar

kan underhålla, ställa in och kalibrera mätanordningar.

119

kan göra enkla styrningar och regleringar av ventiler.

kan styra en anläggning från ett användargränssnitt.

kan programmera ett styrprogram.

kan installera givare.

kan dokumentera mätningar.

kan analysera mätresultat på det sätt som feldiagnostiken kräver.

kan använda programmerbar logik.

kan med lite handledning utföra tillståndskontrollmätningar

kan självständigt utföra tillståndskontrollmätningar.

kan reglera anläggningar.

kan reglera komponenter.

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet kan läsa funktionsscheman för kan läsa kopplingsscheman. ett system och känner till komponenternas funktion, men behöver handledning med kopplingsscheman. känner till grunderna för styrprogram. kan lokalisera fel som förekommer i manöverorgan.

behärskar principerna för hur styckegodsautomation utförs och anordningarnas mekaniska konstruktion, komponenternas egenskaper och ritsymbolerna för dem.

behärskar baskunskapen i programmering. behärskar användningsprincipen för positionerare och deras funktionssätt, servon och andra ventiler, principerna för utförandet av flexibla tillverkningssystem, principen för frekvensomriktardriften och robotars styrsystems konstruktioner.

kan principerna för utförandet kan utnyttja komponentkan principerna för hur av tryck-, läges-, positions- och tillverkarnas produktkataloger, nätanslutna strömkällor temperaturmätningar. manualer och dimensioneras och utförs. programmeringshandböcker. kan principerna för hur känner till principerna för hur ventiler används och hur de manöverorgan utförs och fungerar. deras mekaniska konstruktioner.

Behärskande av arbetssäkerhet

känner till arbetarskyddssörjer för ordning och reda på anvisningarna och arbetsplatsen. -bestämmelserna i arbetsomgivningen samt iakttar dem. kan nästan självständigt välja säkra arbetsmetoder samt arbetsordningen.

kan välja säkra arbetsmetoder samt arbetsordningen.

iakttar de givna arbetssäkerhets-, maskinsäkerhets- och elsäkerhetsanvisningarna och –bestämmelserna.

kan också ta hänsyn till de andra som arbetar i närheten och deras arbetssäkerhet.

håller sin arbetsplats i alla situationer snygg och i ordning.

120

kan använda de maskinvisa skyddsanordningarna och personlig skyddsutrustning.

ser i alla situationer till att de maskinvisa skyddsanordningarna och den personliga skyddsutrustningen används ändamålsenligt.

vet vilka säkerhetsriskerna är med automationsanordningar. känner till arbetssäkerhetsbestämmelserna för manöverorgan.

Baskompetens

Gemensamma betoningar

kan verka som medlem i en arbetsgrupp.

handlar flexibelt och innovativt.

handlar ansvarsfullt

handlar interaktivt.

visar att han har tillräckliga färdigheter i datateknik.

visar att han har god beredskap för användning av datateknik för övervakning och dokumentering.

visar att han har god beredskap för användning av datateknik för styrning och programmering.

sörjer för avfallshanteringen.

visar att han förstår betydelsen är försiktig vid användning av av förebyggande underhåll för mätanordningar och sörjer för driften. deras kondition.

3.1.30 Processautomation, 20 sv Beskrivning av yrkesprovet Den studerande visar att han kan den grundläggande användningen av ett processautomationssystem från användargränssnittet. Han visar att han kan använda användargränssnittet vid mätning, styrning och datainsamling samt vid behärskandet av styr- och dataöverföringssystem. Vid behärskandet av ett automationssystem är det väsentligt att den studerande behärskar mätningar och feldiagnostik samt all dokumentering i anslutning till systemet, dokumentering av mätningarna och utnyttjande av dokumenten. Till yrkesprovet hör också någon manövrering av driften från användargränssnittet. Behärskandet av styrprogrammet visas med processens programmeringsdon eller med ett datorbaserat program. Till yrkesprovet hör också något på förhand planerat installations- eller underhållsarbete eller någon felreparation under driften. Installationsarbetena görs enligt givna anvisningar. I yrkesprovet där kunnandet i installationsarbeten visas installerar den studerande manöverorgan, ventiler och givare samt kopplar och reglerar dem och komponenterna i anslutning till dem. Den studerande visar att han kan utföra mätningarna och dokumentera mätresultaten för ett processautomationssystem. Han underhåller, reglerar och kalibrerar de mätanordningar som är sedvanliga i processautomationssystem. Den studerande visar att han kan använda ett system för tillståndskontroll och förebyggande underhåll som hör till ett processautomationssystem eller är ett skilt system, gör tillståndskontrollmätningar, analyserar den information som baserar sig på mätningarna samt visar att han kan utföra systematisk felsökning.

121

Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet görs i en arbetsmiljö där det finns en med ett automationssystem styrd process som är i drift eller som skall tas i drift. Yrkesprovet görs i regel i en industri- eller produktionsmiljö i samband med inlärningen i arbete, men det kan också utföras på en läroanstalt om det finns ett processautomationssystem där som lämpar sig för ändamålet. Styrningen och övervakningen av processautomationssystemet kan också visas med ett simuleringsprogram på läroanstalten. På läroanstalten genomförs också de behövliga delyrkesproven inom de kunskapsområden som inte kommer fram i de yrkesprov som genomförs på arbetsplatsen. Sådana kan vara till exempel programmering, mätning, felsökning och dokumenteringen i anslutning till dem samt underhåll, inställning och kalibrering av mätanordningar. I yrkesprovsmiljön har den studerande till sitt förfogande alla arbets- och mätredskap som behövs. Under yrkesprovet har den studerande till sitt förfogande instruktionsböckerna och programmeringshandböckerna för strömkällorna och de logiska systemen samt komponenttillverkarnas produktkataloger, manualer för anordningarna och andra motsvarande informationskällor. Han får också ha med sig de övnings- och modellprogram som han själv gjort tidigare. Om det i uppgiften ingår ändring eller uppgörande av ett styrprogram på dator är det rekommendabelt att det till förfogande finns en arbetsstation som är utrustad med lämpliga program. Kunnandet i programmering kan också visas som ett skilt yrkesprov. Yrkesprovet görs på arbetsplatsen tillsammans med en yrkesman eller så att den studerande är medlem i en arbetsgrupp som består av yrkesmän. Eventuella skilda delyrkesprov är till sin natur sådana att de skall utföras som individuella prestationer. Om det ingår tillståndspliktiga elarbeten i monteringsuppgifterna skall det beaktas när man avgränsar yrkesprovsuppgiften. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen

Behärskande av arbetsuppgiften

NÖJAKTIGA (N1) Den studerande

Bedömningskriterier GODA (G3) Den studerande

BERÖMLIGA (B5) Den studerande

kan från processcheman bilda sig en uppfattning av hur en process fungerar .

kan utifrån ritningar och funktionsscheman bilda sig en uppfattning av hur en process automationssystem fungerar.

behärskar funktionsprincipen och användargränssnittet för ett automationssystem.

behärskar processdriften till exempel så att han vid behov kan lokalisera ett mekaniskt fel.

kan utföra monteringarna planmässigt.

kan analysera mätdata som insamlats från tillståndskontrollen.

behärskar ett styrsystem så att han kan söka fel med hjälp av styrprogrammet.

kan under handledning utföra systematisk felsökning vid störningar.

kan utföra systematisk felsökning vid störningar.

kan grunderna i användning av kan nästan självständigt arbets- och mätredskap. använda arbets- och mätredskap ändamålsenligt.

kan använda arbets- och mätredskap ändamålsenligt.

122

kan utföra installationer som inte är krävande.

kan använda ett automationssystems användargränssnitt vid mätning, styrning och datainsamling.

kan kalibrera mätanordningar samt utföra enkla underhållsarbeten på dem.

kan använda och underhålla kan styra ett mätanordningar automationssystem från ändamålsenligt samt vid behov användargränssnittet. ställa in och kalibrera dem.

kan göra elektriska och pneumatiska installationer av ventiler och andra manöverorgan.

kan installera ventiler och manöverorgan elektriskt och pneumatiskt.

kan självständigt utföra tillståndskontrollmätningar.

kan göra enkla regleringar av ventiler.

kan använda program som hjälp vid felsökning på en automationsanordning.

kan göra mätningar i anslutning till ett automationssystems styr- och dataöverföringssystem.

kan underhålla och ställa in mätanordningar.

kan analysera mätresultat på det sätt som feldiagnostiken kräver.

kan använda ett system för tillståndskontroll och förebyggande underhåll.

kan byta givare, manöverorgan kan reglera komponenter. och drivanordningar. kan reglera och underhålla ventiler.

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet

Behärskande av arbetssäkerhet

kan läsa scheman och känner till komponenters funktion och konstruktioner.

visar att han utifrån scheman och funktionsbeskrivningar förstår hur de maskiner och anordningar som ingår i processen fungerar.

visar att han vet hur ett automationssystems reglerkrets bildas, reglersätten och reglerformerna samt principerna för PID-reglering.

kan principerna för hur ventiler används och hur de fungerar.

kan lokalisera de anordningar i har tillräckliga baskunskaper i att använda ett program. processen som hör till reglerkretsen.

kan enhetsregulatorns konstruktion och funktion.

kan använda underhållets databas vid tillståndskontroll.

kan läsa scheman.

visar att han kan grunderna i förstår hur viktigt förebyggande underhåll är med proportional- och servoteknik. tanke på driften.

känner till komponenters konstruktion.

visar att han känner till komponenters konstruktion och funktionsprinciper.

kan säkerhetsbestämmelserna inom processindustrin och elbranschen och iakttar dem.

sörjer för ordning och reda på arbetsplatsen.

vet de fysikaliska grunderna för de vanligaste processmätningarna.

håller sin arbetsplats i alla situationer snygg och i ordning.

123

kan nästan självständigt välja säkra arbetsmetoder och arbetsordningen.

kan välja säkra arbetsmetoder samt arbetsordningen.

kan använda de maskinvisa skyddsanordningarna och personlig skyddsutrustning.

ser i alla situationer till att de maskinvisa skyddsanordningarna och den personliga skyddsutrustningen används ändamålsenligt.

vet säkerhetsbestämmelserna i anslutning till manöverorgan och iakttar dem.

Baskompetens kan verka som medlem i en arbetsgrupp.

handlar flexibelt och innovativt. handlar interaktivt.

Gemensamma betoningar

visar att han har tillräckliga färdigheter i datateknik.

visar att han har goda färdigheter i datateknik för övervakning och dokumentering.

visar att han har god beredskap för användning av datateknik för styrning och programmering.

sörjer för avfallshanteringen.

förstår hur viktigt är försiktig vid användning av förebyggande underhåll är med mätanordningar och sörjer för tanke på driften. deras kondition.

3.1.31 Underhållsteknik, 20 sv Beskrivning av yrkesprovet I yrkesprovet utför den studerande regelbundet underhåll av en vald anläggning (t.ex. motor/växlar, motor/variator, motor/pump) samt bedömer driftskonditionen. I yrkesprovet visas också behärskandet av installations- och monteringsarbeten, antingen i anslutning till regelbundet underhåll eller skilt. I arbetet ingår byten av delar och komponenter. I installations- och monteringsarbetena används arbetsmetoder som är sedvanliga vid underhåll. Underhåll av arbetsredskapen efter yrkesprovet hör också till uppgiften. I yrkesprovet utför den studerande sensorisk och mätande tillståndskontroll. Den sensoriska tillståndskontrollen är subjektiv (den studerande använder sina ögon och sin hörsel, känner och luktar). Tillståndskontroll genom mätningar är objektiv (t.ex. vibrations- och slagimpulsmätningar, spel-, samt formoch uppriktningsmätningar, ultraljuds- och virvelströmsmätningar, temperaturmätningar, mätningar av elström, spänning och resistans). Till yrkesprovet kan till exempel höra mätning av spänningen och strömmen i en elmotor och jämförelse av de erhållna värdena med dokumentvärden samt bedömning av vilka reparationer som behövs. I yrkesprovet ingår också smörjningsunderhåll på en anläggning (t.ex. byte av olja, kontroll av smörjningsanordningar samt oljemängd, smörjning av infettade ställen och eftersmörjning). Den studerande gör de dagliga rengörings- och underhållsåtgärderna av anläggningen, övervakar smörjmedels och kylvattens renhet och tar de behövliga proven. Han kalibrerar också de grundläggande regleringsparametrarna, såsom flödesmängderna.

124

Den studerande förbereder underhålls- och reparationsåtgärderna och rapporterar de utförda åtgärderna genom inmatning av dem i datahanteringssystemet för underhållet. Användningen av något datahanteringssystem för underhållet är en väsentlig del av yrkesprovet Till yrkesprovet hör också planeringen av underhållsarbetet på någon anläggning, val av arbetsmetoder, arbetsredskap och mätanordningar samt i vissa fall val av de behövliga reservdelarna samt tillbehören. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet görs i verkliga underhållsuppgifter i industrianläggningar eller fastigheter tillsammans med en yrkesman till exempel i samband med inlärningen i arbete. I vissa fall kan yrkesprovet också göras som ett delyrkesprov på läroanstalten. Underhållsobjektet är till exempel en anläggning på vilken man kan byta delar och komponenter, utföra sensorisk samt mätande tillståndskontroll, mätningar av elström, spänning och resistans samt utföra smörjningsunderhåll. Anläggningen borde bestå av de sedvanliga maskindelarna och element, såsom elmotor, växel, anordning (t.ex. en pump eller fläkt), ventiler, brytare, skydd samt eventuellt en axelkoppling eller kilremmar. En anläggning som lämpar sig för yrkesprovet kan till exempel vara en pumpenhet med sina motorer, en fläktenhet med sina motorer, ett ventilationsaggregat, en tryckluftskompressoranläggning eller ett hydraulikaggregat. Yrkesprovet kan vid behov kompletteras med något centralt installationsarbete, såsom montering av lager. Den studerande har till sitt förfogande allt skriftligt material om anläggningarna och komponenterna, såsom instruktionsböcker, arbetsritningar och säkerhetsanvisningar. Även instruktionsböckerna för de mätanordningar som behövs vid tillståndskontrollen finns till förfogande. Dessutom används också andra arbetsredskap som behövs i arbetet. Utöver de ovan nämnda ingår användning av ett datahanteringsprogram för underhållet till yrkesprovet, till exempel vid förberedelse av underhåll och reparationer och vid rapportering av utförda åtgärder. Den anläggning som är föremål för underhållet borde ingå i ett datahanteringssystem för underhållet (t.ex. VisualMaint, Arttu, SAP och Maximo). Förberedelserna av underhålls- och reparationsåtgärderna och rapportering av de utförda åtgärderna görs med detta system (t.ex. arbetsorder, order om regelbundet och förebyggande underhåll, materialhantering samt rapportering). Behärskandet av användningen av datahanteringsprogrammet kan också visas som ett skilt delyrkesprov. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen

NÖJAKTIGA (N1) Den studerande kan under handledning utföra arbetshelheter bestående av regelbundna underhåll, installationer och monteringar planmässigt.

Bedömningskriterier GODA (G3) Den studerande kan under lite handledning utföra arbetshelheter bestående av regelbundna underhåll, installationer och monteringar planmässigt.

BERÖMLIGA (B5) Den studerande kan utföra arbetshelheter bestående av regelbundna underhåll, installationer och monteringar planmässigt.

125

kan nästan självständigt utföra ändamålsenliga tillståndskontrollmätningar på anläggningar med ändamålsenliga mätmetoder och mätredskap.

kan utföra ändamålsenliga tillståndskontrollmätningar på anläggningar med ändamålsenliga mätmetoder och mätredskap.

kan utföra rengörings- och underhållsåtgärder på en anläggning samt nästan självständigt smörjningsunderhåll enligt anvisningar.

kan självständigt utföra rengörings- och underhållsåtgärder på en anläggning samt smörjningsunderhåll enligt anvisningar.

kan utvärdera sig själv och sin arbetsprestation i efterhand.

kan utvärdera sig själv och sin arbetsprestation även under arbetets gång så att han vid behov förbättrar sin prestation i ändamålsenlig riktning. kan tolka de mätresultat som han fått och utifrån dem sluta sig till anordningshelhetens tillstånd under driften.

Behärskande av arbetsuppgiften kan under handledning använda arbetsmetoder, arbetsredskap och arbetssätt som är lämpliga för ändamålet.

kan nästan självständigt kan självständigt använda använda arbetsmetoder, ändamålsenliga arbetsmetoder, arbetsredskap och arbetssätt arbetsredskap och arbetssätt. som är lämpliga för ändamålet.

kan byta de vanligaste maskindelarna och tvätta och rengöra dem.

kan under lite handledning kan utföra installations- och utföra installations- och monteringsarbeten samt byta monteringsarbeten samt byta maskindelar och komponenter. maskindelar och komponenter.

kan utföra tillståndskontroller sensoriskt.

kan mätmetoderna i anslutning till tillståndskontrollen och dokumenteringen av mätresultaten.

kan utföra tillståndskontroll mätningar under användning av de rätta metoderna och under rätt användning av mätredskap.

kan under handledning använda mätanordningar samt utföra de vanligaste mätningarna vid tillståndskontroll och felsökning

kan utifrån de givna anvisningarna välja de material och reservdelar som lämpar sig för sitt arbete.

kan utföra de vanligaste regleringarna och kalibreringarna av manöverorgan.

kan grunderna i användning av kan mata in och söka datahanteringssystem. information från ett datahanteringssystem.

kan använda ett datahanteringssystem mångsidigt.

kan mata in information i ett datahanteringssystem.

kan utföra de dagliga kontroll-, drifts- och underhållsåtgärderna på en anläggning som underhålls.

kan utföra felsökning med hjälp av magnetpulver och penetrantvätska (söka sprickor o.s.v.).

kan reglera ett manöverorgans drift.

kan göra vibrations- och slagimpulsmätningar.

126

kan göra de inledande inställningarna och kalibreringarna som behövs vid underhållsmätningar.

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet kan grunderna i data- och informationssystem.

visar att han känner till det datainnehåll som finns i underhållets datahanteringsprogram och dess användningsmöjligheter.

kan använda ett datahanteringssystem mångsidigt.

kan läsa anvisningar och ritningar.

visar att han känner till maskiners och anordningars konstruktioner samt de tekniska grunderna i hur passningsfogar och lager monteras.

kan vid behov söka ytterligare information från källor som finns till förfogande.

känner till smörjmedlen och de visar att han har en tekniska grunderna i smörjning helhetsuppfattning av de av maskindelar. uppgiftsområden som ingår i underhållet.

Behärskande av arbetssäkerhet

sörjer för arbetssäkerheten och håller sin arbetsplats snygg och håller sin arbetsplats i alla använder vid behov i ordning. situationer snygg och i skyddsutrustning. ordning. visar att han känner till olycksriskerna och hälsoriskerna i olika arbetsuppgifter.

beaktar i alla situationer eventuella olycksrisker och hälsorisker och sörjer för att de behövliga skydds- och säkerhetsåtgärderna vidtagits. kan också ta hänsyn till de andra som arbetar i närheten och deras arbetssäkerhet.

Baskompetens kan arbeta i ett arbetspar eller som medlem i en arbetsgrupp.

handlar ansvarsfullt

tar emot råd och lär sig vid handledning.

kan lösa de problem som kommer emot vid mätning.

har tillräckliga färdigheter i datateknik.

har goda datatekniska färdigheter i användning av datasystem och verksamhetssystem.

Gemensamma betoningar

strävar efter att använda sin tid hanterar arbets- och effektivt. mätredskap omsorgsfullt och sörjer för att de är i skick. arbetar under alla förhållanden så omsorgsfullt att det inte finns risk för att mätanordningarna skadas.

tar självständigt hand om de avfall som uppstår och de reservdelar som ska tas ur bruk.

127

visar i sitt arbete att han är kostnadsmedveten.

3.1.32 Grunderna i styckegodsautomation, 10 sv Beskrivning av yrkesprovet Den studerande övervakar och styr driften av en styckegodsautomationsanläggning samt installerar någon anläggningshelhet. Den studerande styr styckegodsanläggningen från ett användargränssnitt och visar att han kan behärska och använda ett användargränssnittsprogram. Det är centralt att den studerande behärskar utförandet av kontrollmätningar och dokumentering av mätningarna samt utnyttjandet av dokumenten som hör till systemet. Behärskandet av styrprogrammet visas med anläggningens programmeringsdon eller med ett datorbaserat program. Den studerande gör installations- och monteringsarbeten på en styckegodsanläggning, till exempel monteringar av stomdelar, cylindrar, kilremmar och lager och till exempel uppriktningar av stomdelar eller axlar. Han installerar och kopplar givare och ventiler samt kopplar komponenter. I yrkesprovet skall den studerande efter monterings- och reparationsarbetena även få styckegodsanläggningen i funktionsdugligt skick, göra regleringar och de behövliga programmeringarna samt alla kontroller och mätningar av funktionen. Den studerande gör tillståndskontrollmätningar och analyserar den information som baserar sig på mätningarna samt visar att han kan utföra systematisk felsökning. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet görs i regel i en typisk industri- eller produktionsmiljö, men det kan också utföras på en läroanstalt där det finns anordningar som lämpar sig för ändamålet. Arbetet utförs i en sedvanlig produktionsmiljö eller på en arbetsplats där en ny automationsanordning installeras. På läroanstalten kan yrkesprovet göras genom att till exempel bygga någon styckegodshanterings- och flyttanordning. På läroanstalten genomförs också de behövliga delyrkesproven inom de kunskapsområden som inte kommer fram i de yrkesprov som genomförs på arbetsplatsen. Sådana kan till exempel vara programmering och mätning. Den studerande har till sitt förfogande alla arbets- och mätredskap som behövs. Under yrkesprovet har den studerande till sitt förfogande instruktionsböckerna och programmeringshandböckerna för strömkällorna och de logiska systemen samt komponenttillverkarnas produktkataloger, manualer för anordningarna och andra motsvarande informationskällor. Han får också ha med sig de övnings- och modellprogram som han själv gjort tidigare. Om det i uppgiften ingår ändring eller uppgörande av ett styrprogram på dator är det rekommendabelt att det till förfogande finns en arbetsstation som är utrustad med lämpliga program. Från arbetsstationen är det typiskt en direkt kabelförbindelse till automationsanordningen. Kunnandet i programmering kan också visas som ett skilt yrkesprov. Yrkesprovet görs på arbetsplatsen tillsammans med en yrkesman eller så att den studerande är medlem i en arbetsgrupp som består av yrkesmän. En eventuell montering av en styckegodshanterings- eller flyttanordning som utförs på läroanstalten är ett typiskt grupparbete. Eventuella skilda delyrkesprov är till sin natur sådana att de skall utföras som individuella prestationer.

128

Om det ingår tillståndspliktiga elarbeten i monteringsuppgifterna skall det beaktas när man avgränsar yrkesprovsuppgiften. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen

NÖJAKTIGA (N1) Den studerande

Bedömningskriterier GODA (G3) Den studerande

BERÖMLIGA (B5) Den studerande

känner till ett systems funktion kan utföra monteringar till exempel så att han vid planmässigt. behov kan lokalisera ett mekaniskt fel.

kan vid överraskande situationer ändra sin förhandsplan.

behärskar ett styrsystem så att han kan söka fel med hjälp av styrprogrammet.

kan utföra tillståndskontroll genom att analysera mätdata och genom att utnyttja systemets övriga dokumentering.

kan bilda sig en uppfattning av ett automationssystems funktion utifrån ritningar och funktionsscheman.

kan mätprocessen i anslutning till tillståndskontroll.

Behärskande av arbetsuppgiften

kan grunderna i användning av kan nästan självständigt välja arbets- och mätredskap. arbets- och mätredskap och använda dem ändamålsenligt.

kan självständigt välja arbetsoch mätredskap och använda dem ändamålsenligt.

kan göra enkla reparationer kan göra de behövliga och ändringar på anläggningar. monteringarna och ändringarna på anläggningar.

kan koppla komponenter.

kan underhålla och installera kan installera ventiler. strömkällor. kan gör enkla underhåll och kan underhålla, ställa in och regleringar på mätanordningar. kalibrera mätanordningar.

kan rikta upp stomdelar och axlar.

kan göra enkla styrningar och regleringar av ventiler.

kan styra en anläggning från ett användargränssnitt.

kan programmera ett styrprogram.

kan installera givare.

kan dokumentera mätningar.

kan analysera mätresultat på det sätt som feldiagnostiken kräver.

kan använda programmerbar logik.

kan under lite handledning utföra tillståndskontrollmätningar.

kan självständigt utföra tillståndskontrollmätningar.

kan reglera anläggningar.

kan reglera komponenter.

129

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet

kan läsa funktionsscheman för kan läsa kopplingsscheman. ett system och känner till komponenternas konstruktion, men behöver handledning med kopplingsscheman. känner till grunderna för styrprogram. kan lokalisera fel som förekommer i manöverorgan.

behärskar principerna för hur styckegodsautomation utförs och anordningarnas mekaniska konstruktion, komponenternas egenskaper och ritsymbolerna för dem.

behärskar baskunskapen i programmering. behärskar användningsprincipen för ventilinställare och deras funktionssätt, servon och andra ventiler, principerna för utförandet av flexibla tillverkningssystem, principen för frekvensomriktardriften och robotars styrsystems konstruktioner.

kan principerna för utförandet kan utnyttja komponentkan principerna för hur av tryck-, läges-, positions- och tillverkarnas produktkataloger, nätanslutna strömkällor temperaturmätningar. manualer och dimensioneras och utförs. programmeringshandböcker. kan principerna för hur ventiler används och hur de fungerar.

känner till principerna för hur manöverorgan utförs och deras mekaniska konstruktioner.

Behärskande av arbetssäkerhet känner till arbetarskyddssörjer för ordning och reda på anvisningar och arbetsplatsen. -bestämmelser i arbetsomgivningen samt iakttar dem. kan nästan självständigt välja säkra arbetsmetoder och arbetsordningen.

kan välja säkra arbetsmetoder samt arbetsordningen.

iakttar de givna arbetssäkerhets-, maskinsäkerhets- och elsäkerhetsanvisningarna och –bestämmelserna. kan använda de maskinvisa skyddsanordningarna och personlig skyddsutrustning.

kan också ta hänsyn till de andra som arbetar i närheten och deras arbetssäkerhet.

vet vilka säkerhetsriskerna är med automationsanordningar. känner till arbetssäkerhetsbestämmelserna för manöverorgan.

ser i alla situationer till att de maskinvisa skyddsanordningarna och den personliga skyddsutrustningen används ändamålsenligt.

håller sin arbetsplats i alla situationer snygg och i ordning.

130

Baskompetens

kan verka som medlem i en arbetsgrupp.

handlar flexibelt och uppfinningsrikt.

handlar ansvarsfullt.

handlar interaktivt.

visar att han har tillräckliga färdigheter i datateknik.

visar att han har goda färdigheter i datateknik för övervakning och dokumentering.

visar att han har god beredskap för användning av datateknik för styrning och programmering.

sörjer för avfallshanteringen.

förstår hur viktigt förebyggande underhåll är med tanke på driften.

är försiktig vid användning av mätanordningar och sörjer för deras kondition.

Gemensamma betoningar

3.1.33 Grunderna i processautomation, 10 sv Beskrivning av yrkesprovet Den studerande visar att han behärskar den grundläggande användningen av ett processautomationssystem från ett användargränssnitt. Han visar att han kan använda ett användargränssnitt vid mätning, styrning och datainsamling samt vid användning av styr- och dataöverföringssystem. Vid behärskandet av ett automationssystem är det väsentligt att den studerande behärskar mätningarna samt all dokumentering i anslutning till systemet, dokumentering av mätningarna och utnyttjande av dokumenten. Till yrkesprovet hör också någon manövrering av driften från ett användargränssnitt. Behärskandet av styrprogrammet visas med processens programmeringsdon eller med ett datorbaserat program. Till yrkesprovet hör också något på förhand planerat installationsarbete. Den studerande gör enligt givna anvisningar installationer av manöverorgan, ventiler och givare samt kopplar och reglerar dem och komponenterna i anslutning till dem. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet görs i en arbetsmiljö där det finns en med ett automationssystem styrd process som är i drift eller som skall tas i drift. Yrkesprovet görs i regel i en industri- eller produktionsmiljö i samband med inlärningen i arbete, men det kan också utföras på en läroanstalt om det finns ett processautomationssystem där som lämpar sig för ändamålet. Styrningen och övervakningen av processautomationssystemet kan också visas med ett simuleringsprogram på läroanstalten. På läroanstalten genomförs också de behövliga delyrkesproven inom de kunskapsområden som inte kommer fram i de yrkesprov som genomförs på arbetsplatsen. Sådana kan till exempel vara programmering, mätning och dokumentering. I yrkesprovsmiljön har den studerande till sitt förfogande alla arbets- och mätredskap som behövs. Den studerande har till sitt förfogande instruktionsböckerna och programmeringshandböckerna för strömkällorna och de programmerbara logiska systemen samt komponenttillverkarnas produktkataloger, manualer för anordningarna och andra motsvarande informationskällor. Han får också ha med sig de övnings- och modellprogram som han själv gjort tidigare. Om det i uppgiften ingår ändring eller uppgörande av ett styrprogram på dator är det rekommendabelt att det till förfogande finns en arbetsstation som är utrustad med lämpliga program. Kunnandet i programmering kan också visas som ett skilt yrkesprov.

131

Yrkesprovet görs på arbetsplatsen tillsammans med en yrkesman eller så är den studerande medlem i en arbetsgrupp som består av yrkesmän. Eventuella skilda delyrkesprov är till sin natur sådana att de skall utföras som individuella prestationer. Om det ingår tillståndspliktiga elarbeten i monteringsuppgifterna skall det beaktas när man avgränsar yrkesprovsuppgiften. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen

Behärskande av arbetsuppgiften

NÖJAKTIGA (N1) Den studerande

Bedömningskriterier GODA (G3) Den studerande

BERÖMLIGA (B5) Den studerande

kan från processcheman skapa kan utifrån ritningar och sig en bild av hur en process funktionsscheman bilda sig en fungerar. uppfattning av hur en process automationssystem fungerar.

behärskar funktionsprincipen och användargränssnittet för ett automationssystem.

behärskar processdriften till exempel så att han vid behov kan lokalisera ett mekaniskt fel.

kan analysera mätdata som insamlats vid tillståndskontroll.

kan utföra monteringar planmässigt.

kan grunderna i användning av kan nästan självständigt arbets- och mätredskap. använda arbets- och mätredskap ändamålsenligt.

kan använda arbets- och mätredskap ändamålsenligt.

kan utföra installationer som inte är krävande.

kan använda ett automationssystems användargränssnitt vid mätning, styrning och datainsamling.

kan styra ett automationssystem från användargränssnittet.

kan elektriska och pneumatiska installationer av ventiler och andra manöverorgan. kan göra enkla regleringar av ventiler.

kan installera ventiler och manöverorgan elektriskt och pneumatiskt.

kan självständigt utföra tillståndskontrollmätningar.

kan använda program som hjälp vid felsökning på en automationsanordning.

kan göra mätningar i anslutning till ett automationssystems styr- och dataöverföringssystem.

kan underhålla och ställa in mätanordningar.

kan analysera mätresultat på det sätt som feldiagnostiken kräver.

kan byta givare, manöverorgan kan reglera komponenter. och drivanordningar.

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet

kan läsa scheman och känner till komponenters funktion och konstruktioner.

visar att han utifrån scheman och funktionsbeskrivningar förstår hur de maskiner och anordningar som ingår i processen fungerar.

visar att han vet hur en ett automationssystems reglerkrets bildas, reglersätten och reglerformerna samt principerna för PID-reglering.

132

kan principerna för hur ventiler används och hur de fungerar.

kan lokalisera de anordningar i har tillräckliga baskunskaper i processen som hör till att operera ett program. reglerkretsen.

kan enhetsregulatorns konstruktion och funktion.

vet de fysikaliska grunderna för de vanligaste processmätningarna.

kan läsa scheman. känner till komponenters konstruktion.

visar att han känner till komponenters konstruktion och funktionsprinciper.

kan säkerhetsbestämmelserna inom elbranschen och iakttar dem.

sörjer för ordning och reda på arbetsplatsen.

kan nästan självständigt välja säkra arbetsmetoder och arbetsordningen.

kan välja säkra arbetsmetoder samt arbetsordningen.

kan använda de maskinvisa skyddsanordningarna och personlig skyddsutrustning.

ser i alla situationer till att de maskinvisa skyddsanordningarna och den personliga skyddsutrustningen används ändamålsenligt.

Behärskande av arbetssäkerhet

vet säkerhetsbestämmelserna i anslutning till manöverorgan och iakttar dem.

Baskompetens

håller sin arbetsplats i alla situationer snygg och i ordning.

kan verka som medlem i en arbetsgrupp.

handlar flexibelt och innovativt.

visar att han har god samarbetsförmåga.

handlar interaktivt.

visar att han har tillräckliga färdigheter i datateknik.

visar att han har goda färdigheter i datateknik för övervakning och dokumentering.

visar att han har god beredskap för användning av datateknik för styrning och programmering.

sörjer för avfallshanteringen.

är försiktig vid användning av förstår hur viktigt förebyggande underhåll är med mätanordningar och sörjer för att de fungerar. tanke på driften.

Gemensamma betoningar

3.1.34 Hydraulik och pneumatik, 10 sv Beskrivning av yrkesprovet I yrkesprovet utför den studerande olika installationshelheter eller uppgifter i anslutning till underhåll. Studiehelheten kan visas som en helhet eller som mindre delhelheter. Arbetet skall i regel vara nytt för den studerande, d.v.s. han har inte utfört en exakt likadan arbetshelhet tidigare. I det följande ges några exempel på vad ett yrkesprov kunde innehålla.

133

Den studerande visar sitt kunnande genom att redogöra för ett tryckluftssystems funktionsprincip samt genom att namnge från ritningar de systemkomponenter som inverkar väsentligt på systemets funktion och kvaliteten på tryckluften. Han redogör också för hur tryckluftssystemet skall skötas. En yrkesprovshelhet kan vara uppbyggande av ett system. Till det hör installation av cylindrar, ventiler, filter, pumpar och motorer samt koppling av komponenterna för styrning av dessa enligt kopplingsscheman. I yrkesprovet utför den studerande dragningar och fastsättningar samt förbindningar av rörsystem. Till den studerandes uppgifter kan också höra provkörning av systemet samt ändamålsenlig reglering av det. I yrkesproven som gäller underhåll måste den studerande utifrån en schemabild redogöra för hur ett enkelt system fungerar och bestämma var felet finns. Den studerande utför reparationerna och reglerar systemet så att det fungerar. Till uppgifterna kan också höra provkörning och övervakning av systemet. Den studerande beaktar säkerhetsriskerna med pneumatik och hydraulik. Han förutser säkerhetsaspekterna och sörjer för sin egen samt andras säkerhet under yrkesprovet. Han beaktar hälsoriskerna med hydraulik. Till de väsentliga uppgifterna hör också att noggrant färdigställa arbetet och ställa i ordning och rengöra arbetsplatsen under och efter yrkesprovet. Vid planering och val av yrkesprovsuppgifter skall man så mångsidigt som möjligt beakta det som framförts i beskrivningen av yrkesprovet. Det är viktigt att det centrala innehållet i studiehelheten kommer fram i yrkesprovet. Sålunda säkerställs att de yrkesprov som utförs på olika håll i landet är så likvärdiga som möjligt sinsemellan. Exempel på yrkesprov Följande exempel på yrkesprov kan ge idéer och fungera som utgångspunkt för planeringen och hjälper till vid planering och val av uppgifter som kan godkännas som yrkesprov. Exempel 1 Yrkesprovet anknyter till installering av en lyftanordnings hydraulik. Lyftanordningen fungerar som en anordning för lastning av varucontainers i ett fartyg, d.v.s. containers flyttas från lastkajen till fartygets lastrum. Den studerandes uppgift är att koppla dubbelverkande cylindrar enligt en schemabild. Dessutom skall han bygga en del av en kopplingslinje enligt en plan. Exempel 2 Yrkesprovet anknyter till en placeringsjigg för sidoväggselement på tågvagnar. Användningen samt regleringen av jiggen görs pneumatiskt. Den studerandes uppgift är att koppla systemets pneumatiska delar enligt en schemabild. Till yrkesprovet ansluter sig också provkörning av systemet och reglering av hastigheten samt kompressionstryck. Den studerandes uppgift är att montera en viss del av rörsystemet. Till detta hör fastsättning samt skydd av rör och slangar. Dessutom hör montering av en cylinder så att den är funktionsduglig samt uppriktning.

134

Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet kan utföras i en arbetslokal som är lämplig för installation av pneumatik- och hydraulikanordningar i fråga om arbetsförhållandena samt de maskiner och anordningar som finns. Man har sörjt för arbetssäkerheten vad gäller anordningarna, och personlig skyddsutrustning finns till förfogande vid behov. Arbetssäkerheten i yrkesprovsmiljön har i sin helhet beaktats enligt de ikraftvarande arbetarskyddsanvisningarna och –bestämmelserna. Innan arbetet påbörjas bör man säkerställa att de komponenter och tillbehör som behövs vid pneumatik- och hydraulikinstallationer samt det kompletterande material som behövs i arbetet finns att tillgå. Dessutom används mätredskap som lämpar sig för arbetet samt alla andra behövliga arbetsredskap. Den studerande får använda allt behövligt kompletterande material, såsom leverantörernas kataloger och instruktionsböcker. Han får också ha med sig till exempel den facklitteratur som behövs och de övningsarbeten och anteckningar som han själv gjort tidigare. Dessutom skall det finnas en miniräknare och anteckningsredskap till förfogande. Yrkesprovet görs i regel som en individuell prestation, men den studerande kan också ge det som medlem i en arbetsgrupp. De personer som deltar i utvärderingen av yrkesprovet skall utses på förhand. Dessa skall vara på plats enligt överenskommen tidtabell. Yrkesprovet kan genomföras på en arbetsplats i samband med inlärningen i arbete eller i en arbetssal på läroanstalten. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen

NÖJAKTIGA (N1) Den studerande

Bedömningskriterier GODA (G3) Den studerande

BERÖMLIGA (B5) Den studerande

Planmässighet

kan utifrån ett kopplingsschema under handledning utarbeta en arbetsplan.

kan utifrån ett kopplingsschema nästan självständigt utarbeta en arbetsplan.

kan utifrån ett kopplingsschema självständigt utarbeta en arbetsplan och välja de riktiga komponenterna samt de tillbehör och verktyg som behövs för dem.

Utförande av arbetsuppgiften

kan under handledning planera en fungerande arbetsordning för sitt arbete och välja ändamålsenliga komponenter.

kan planera en fungerande arbetsordning för sitt arbete och välja ändamålsenliga komponenter och redskap.

kan också välja lämpliga mätredskap för mätning och kontroll av arbetet.

Utvärdering av den egna arbetsprestationen

kan välja de rätta verktygen för kan under arbetets gång på installationer. uppmaning ändra sin förhandsplan om situationen kräver det.

kan under arbetets gång självständigt ändra sin förhandsplan om situationen kräver det så att planen garanterar att slutresultatet blir bästa möjliga.

135

kan välja mätredskap.

kan nästan självständigt montera ett system enligt ett kopplingsschema så att det i huvuddrag uppfyller kvalitetskraven på monteringen.

kan självständigt montera ett system eller en koppling enligt ett kopplingsschema så att det uppfyller kvalitetskraven på monteringen och fungerar.

kan under handledning montera ett system i stora drag enligt kopplingsschemat så att den uppfyller kvalitetskraven på monteringen.

använder längre tid än sedvanligt för sitt arbete, men ändå inte omåttligt lång tid, och strävar efter att använda sin tid effektivt.

utför arbetet inom en måttligt lång tid och använder sin tid effektivt.

utför arbetet så att det anslutna kan utvärdera sig själv och sin systemet med små reparationer arbetsprestation i efterhand så kan godkännas. att han inte skulle göra om samma fel.

kan tolka benämningar på komponenter på främmande språk.

använder ganska lång tid för arbetet, men inte omåttligt lång.

kan analysera arbetsuppgiften och hur den genomförts.

kan under handledning utvärdera sig själv och sin arbetsprestation i efterhand så att han vet vilka fel han gjorde.

kan på eget initiativ utvärdera sig själv och sin arbetsprestation även under arbetets gång så att han vid behov förbättrar och ändrar sin prestation i ändamålsenlig riktning. är efter en arbetsprestation medveten om på vilka områden han borde utveckla sig. kan definiera de kunskapsområden som han är bra på.

Behärskande av arbetsuppgiften Behärskande av arbetsmetoder

använder under handledning de valda arbetsmetoderna enligt de givna anvisningarna.

använder under lite handledning valda arbetsmetoder rätt.

använder självständigt valda arbetsmetoder effektivt och rätt.

Behärskande av maskiner och arbetsredskap

kan under handledning bestämma funktionsprincipen för en uppgift och olika komponenters funktion samt kan under handledning redogöra för olika kopplingars funktionsprinciper.

kan nästan självständigt kan självständigt definiera bestämma olika komponenters uppgiftshelheten samt olika funktion samt kan under komponenters funktioner. handledning redogöra för olika kopplingars funktionsprinciper.

Behärskande av material och tillbehör

kan grundarbetena i skötseln av ett tryckluftssystem.

kan nästan självständigt installera komponenter rätt.

kan självständigt och medvetet definiera olika kopplingars funktionsprinciper.

kan under handledning montera och använda trycklufts- och hydrauliksystems komponenter enligt de givna anvisningarna.

kan utifrån uppgiftsbeskrivningen nästan självständigt välja samt skaffa de tillbehör som lämpar sig för sitt arbete.

kan montera hydraulikanordningar (motorer, cylindrar, tryckventiler, riktningsventiler, backventiler m.m.) och reglera deras funktion.

136

kan utföra regleringar av trycklufts- och hydrauliksystem.

kan montera hydraulikanordningar (motorer, cylindrar, tryckventiler, riktningsventiler, backventiler m.m.) och reglera deras funktion.

arbetar under alla förhållanden så omsorgsfullt att det inte finns risk för att komponenterna skadas.

kan montera hydraulik- och pneumatikslangar, kopplingar samt filter.

kan under handledning utifrån uppgiftsbeskrivningen välja samt skaffa de material och tillbehör som lämpar sig för sitt arbete.

kan lufta och provköra en anläggning.

kan utifrån en uppgiftsbeskrivning självständigt och medvetet välja och skaffa de tillbehör som lämpar sig bäst för sitt arbete så att materialsvinnet är så litet som möjligt.

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet behärskar under handledning största delen av kärnpunkterna inom yrkesområdet och kan använda dem i sitt arbete (t.ex. ritsymbolerna för hydraulik och pneumatik, val av anslutningsdon, rördragningar och ventiler).

Behärskande av arbetssäkerhet

kan kärnpunkterna inom yrkesområdet i huvuddrag och kan nästan självständigt använda dem i sitt arbete (t.ex. val av anslutningsdon, rördragningar och ventiler).

behärskar kärninnehållen på yrkesområdet och kan självständigt och medvetet tillämpa dem på sitt arbete för att uppnå bästa möjliga resultat (t.ex. kopplings-, rörelse- och funktionsscheman samt produktion av tryckluft).

kan under handledning vid behov söka mera information från källor som finns till förfogande (till exempel leverantörernas produktkataloger).

använder sina kunskaper effektivt och kan vid behov självständigt söka mer information ur källor som finns till förfogande (till exempel leverantörernas produktkataloger).

kan under handledning välja säkra arbetsmetoder och arbetsordning för sitt arbete.

kan nästan självständigt välja säkra arbetsmetoder och arbetsordning för sitt arbete.

kan självständigt och på eget initiativ välja säkra arbetsmetoder för sitt arbete och arbetsordningen. kan välja de rätta verktygen för kan välja de rätta verktygen för kan välja de rätta verktygen för installationer. installationer. installationer. iakttar de givna arbetssäkerhetsanvisningarna och–bestämmelserna om komponenterna.

iakttar de givna arbetssäkerhetsanvisningarna och –bestämmelserna om komponenterna.

iakttar utan undantag de för komponenterna givna arbetssäkerhetsanvisningarna och –bestämmelserna.

137

iakttar säkerhetsanvisningarna vid installering av tryckluftsoch hydrauliksystem.

använder på eget initiativ de maskinvisa skyddsanordningarna och den personliga skyddsutrustningen.

använder på eget initiativ de maskinvisa skyddsanordningarna och den personliga skyddsutrustningen samt tar också hänsyn till de andra som arbetar i närheten och deras arbetssäkerhet.

kan på uppmaning hålla sin monteringsplats ren från bl.a. olja.

kan på eget initiativ hålla sin monteringsplats ren från bl.a. olja.

är initiativrik då det gäller att utveckla arbetssäkerheten.

kan sköta om tillbehören enligt kan under lite handledning ta de givna anvisningarna. hand om avfall och tillbehör.

kan självständigt hålla sin monteringsplats ren från bl.a. olja och andra avfall samt rengöra monteringsplatsen efter yrkesprovet. kan självständigt hålla tillbehören i ordning.

Baskompetens Det är mest ändamålsenligt att bedöma baskompetens under en längre tid, till exempel under hela inlärningen i arbetet

Gemensamma betoningar

Det är mest ändamålsenligt att bedöma de gemensamma betoningarna under en längre tid, till exempel under hela inlärningen i arbetet

iakttar i regel de givna arbetstiderna.

iakttar de givna arbetstiderna.

iakttar de givna arbetstiderna.

känner till arbetarskyddsanvisningarna och –bestämmelserna samt iakttar dem på uppmaning.

känner till arbetarskyddsanvisningarna och –bestämmelserna i sin arbetsomgivning samt iakttar dem.

behärskar yrkesområdets arbetarskyddsanvisningar och –bestämmelser samt iakttar dem utan undantag.

3.1.35 Fastighetsautomation, 5 sv Beskrivning av yrkesprovet Det centrala kunnandet i denna studiehelhet: Planering av arbetet

Utförande av arbetet

Planering av arbetet Val av kabeltyper • skyddsrör • kablar • tillbehör Installationsplan • placering av anordningarna • arbetsredskap

Mätningar Kalibrering Dokumentering

138

Utförande av arbetet • Installation av fältanordningar • Installation av en reglercentral • Dragningar av ledningar • Kabling • Kopplingar Mätningar, kalibrering, dokumentering • Mätning, testning och kalibrering av fältanordningar • Idrifttagning av en reglerkrets • Mätprotokoll • Dokumentering Exempel på yrkesprov Följande exempel på yrkesprov kan ge idéer och fungera som utgångspunkt för planeringen och hjälper till vid planering och val av uppgifter som kan godkännas som yrkesprov. Exempel 1 Ventilationsanläggning På arbetsplatsen där inlärningen i arbete genomförs installerar den studerande givare och manöverorgan samt en reglercentral. Den studerande drar ledningar och kopplar fältanordningarna och reglercentralen. Den studerande justerar och testar dess funktion. Exempel 2 Ett värmedistributionsrum På arbetsplatsen där inlärningen i arbete genomförs installerar den studerande givare och manöverorgan samt en reglercentral. Den studerande drar ledningar och kopplar fältanordningarna och reglercentralen. Den studerande justerar och testar dess funktion. I arbetet kan ingå automatisering av varmvattenberedning, ventilations- eller värmenätverk antingen som en helhet eller bara för någon reglerkrets del. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet görs på en arbetsplats eller på läroanstalten. Yrkesprovsuppgifterna innehåller uppgiftshelheter som man har övat sig i med den mätutrustning och de arbetsredskap som använts i undervisningen i så verklig arbetsmiljö som möjligt. En stor del av yrkesproven i denna studiehelhet kan utföras under inlärningen i arbete. Då är den gällande principen att yrkesprovet görs med ett arbete som kommer emot i normala arbetssituationer och man utvärderar det som kommer fram i dem. Yrkesprovssituationen kan också ordnas på läroanstalten. Detta är kanske också nödvändigt i det inledande skedet, eftersom det är bra att utföra vissa delar på läroanstalten när yrkesproven kompletteras så att de täcker hela studiehelheten. Man kan ända vänta sig att när arrangemangen för inlärningen i arbete utvecklas ökar så småningom antalet yrkesprov som utförs på arbetsplatserna.

139

Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen

NÖJAKTIGA (N1) Den studerande

Bedömningskriterier GODA (G3) Den studerande

BERÖMLIGA (B5) Den studerande

väljer de rätta känner till ritsymbolerna i scheman och identifierar dem i installationsmaterialen och arbetsmetoderna enligt kraven anläggningen. som gäller arbetsobjektet. läser VVS-tekniska scheman och ritningar över reglerdon.

utför dokumentering, utmärkning av kablar och anslutningsdon samt skriver mätprotokoll.

installerar anordningar på de platser som VVS-scheman anger.

gör rörläggning och installerar ledningar samt kopplar fältanordningarna och centralen.

testar och gör ett reglersystem funktionsdugligt.

känner till ritsymbolerna i VVS-scheman och identifierar dem i anläggningen.

läser VVS-tekniska scheman och ritningar över reglerdon.

vet vilken betydelse en byggnads VVS-anordningar har för fastighetens funktion.

Behärskande av arbetsuppgiften

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet

gör genomföringarna till centralen utan att kapslingsklassen försvagas.

vet vilken betydelse en anläggnings reglerprocess har i den helhetsmässiga användningen av en fastighet och i energiekonomin.

Behärskande av arbetssäkerhet beaktar riskerna med mekaniska anordningar. beaktar de fysikaliska riskfaktorerna i arbetsobjektet (bl.a. trycket, temperaturen).

skaffar de arbets- och skyddsredskap som behövs i installeringsarbetena.

3.1.36 Fastighetens svagströms- och datasystem, 5 sv Beskrivning av yrkesprovet När yrkesprovet genomförs använder man följande processchema. Planering av arbetet - kännedom om systemet - planering - beställning av tillbehör

Utförande av arbetet - rördragning och kabling - installationer av anordningar - kopplingar - idrifttagningsmätningar

Besiktning och dokumentering - besiktningsprotokoll - bruksanvisningar - driftsinstruktioner - slutdokumentering

140

I yrkesprovet integreras iakttagandet av arbets- och elsäkerhetsanvisningarna med ombesörjandet av driftssäkerheten. Dessutom skall man beakta hur den studerande uppför sig som individ, medlem i en arbetsgrupp samt vid kundbetjäning. Exempel på yrkesprov Följande exempel på yrkesprov kan ge idéer och fungera som utgångspunkt för planeringen och hjälper till vid planering och val av uppgifter som kan godkännas som yrkesprov. Exempel 1 Ett telefon- och antennsystem I yrkesprovet utförs till exempel antenn- eller telefoninstallationer i ett egnahemshus. Exempel 2 Något annat svagströmssystem I yrkesprovet installeras ett säkerhets- eller alarmsystem. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet görs på en arbetsplats eller på läroanstalten. Yrkesprovsuppgifterna innehåller uppgiftshelheter som man har övat sig i med den mätutrustning och de arbetsredskap som använts i undervisningen i så verklig arbetsmiljö som möjligt. En stor del av yrkesproven i denna studiehelhet kan utföras under inlärningen i arbete. Då är den gällande principen att yrkesprovet görs med ett arbete som kommer emot i normala arbetssituationer och man utvärderar det som kommer fram i dem. Yrkesprovssituationen kan också ordnas på läroanstalten. Detta är kanske också nödvändigt i det inledande skedet, eftersom det är bra att utföra vissa delar på läroanstalten när yrkesproven kompletteras så att de täcker hela studiehelheten. Man kan ända vänta sig att när arrangemangen för inlärningen i arbete utvecklas ökar så småningom antalet yrkesprov som utförs på arbetsplatserna. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen

Telefon- och antennsystem

NÖJAKTIGA (N1) Den studerande kan visa användaren de telefon- och antennsystems grundfunktioner som denne behöver. kan från ett installeringsobjekts elritningar ta reda på var en anordning ska installeras.

Bedömningskriterier GODA (G3) Den studerande kan som medlem i en arbetsgrupp vid installationsarbeten beakta ekonomiska faktorer och kundbetjäning.

BERÖMLIGA (B5) Den studerande beaktar vid installationsarbeten ekonomiska faktorer och kundbetjäning. handlar kostnadsmedvetet.

141

kan skaffa de installationstillbehör som behövs vid installeringsarbetet. Andra svagströmssystem 1. Säkerhets- och alarmsystem 2. Brandalarmsystem 3. Signalljus- och nödbelysningssystem 4. ADB- och allmänna kablingssystem

kan visa användaren de telefon- och antennsystems grundfunktioner som denne behöver.

testar och tar i bruk det system som han installerat. kan som medlem i en arbetsgrupp vid installationsarbeten beakta ekonomiska faktorer och kundbetjäning.

kan från ett installeringsobjekts elritningar ta reda på var en anordning ska installeras. kan skaffa de installationstillbehör som behövs vid installeringsarbetet.

beaktar vid installationsarbeten ekonomiska faktorer och kundbetjäning.

handlar kostnadsmedvetet.

testar och tar i bruk det system som han installerat.

Behärskande av arbetsuppgiften Telefon- och antennsystem

kan under handledning och övervakning utföra kablingar och eluttagskopplingar för telefon- och antenninstallationer.

kan tillsammans med en annan installatör ta reda på mängden installationsmaterial som behövs.

kan från ett installeringsobjekts elritningar ta reda på var anordningarna ska installeras.

kan installera och koppla telefonlinjerna, dosorna och anordningarna som utgår från husfördelningsdosan.

installerar och kopplar som medlem i en arbetsgrupp de systemanordningar och centraler som framgår av elritningarna.

tar med hjälp av elritningarna reda på typerna och mängderna av de rör- och ledningsmaterial som behövs.

kan under handledning och övervakning installera och koppla de dosor och anordningar i ett antennsystem som utgår från en husförstärkare.

kan som medlem i en grupp skala och koppla ledningar, sladdar och kablar samt utmärka dem.

installerar rörläggnings- och kabelmaterial på olika underlag samt i olika linjer under beaktande av det mekaniska skyddet enligt materialföreskrifterna. kan skala och koppla ledningar, sladdar och kablar samt utmärka dem. väljer, installerar och kopplar systemvisa apparater och centraler som framgår av elritningarna med hjälp överlåtelsedokument eller motsvarande material. sörjer för den behövliga slutdokumenteringen och mätningarna inklusive protokollen under en äldre installatörs ledning. instruerar tillsammans med en äldre installatör kunden i hur systemet ska användas.

142

Andra svagströmssystem 1. Säkerhets- och alarmsystem 2. Brandalarmsystem 3. Signalljus- och nödbelysningssystem 4. ADB- och allmänna kablingssystem

kan från ett installeringsobjekts elritningar ta reda på var en anordning ska installeras.

kan tillsammans med en annan installatör ta reda på mängden installationsmaterial som behövs.

kan skaffa de installerar och ansluter som installationstillbehör som medlem i en arbetsgrupp de behövs vid installeringsarbetet. systemanordningar och centraler som framgår av elritningarna. kan som medlem i en grupp skala och koppla ledningar, sladdar och kablar samt utmärka dem.

tar med hjälp av elritningarna reda på typerna och mängderna av de rör- och ledningsmaterial som behövs.

installerar rörläggnings- och kabelmaterial på olika underlag samt i olika linjer under beaktande av det mekaniska skyddet enligt materialföreskrifterna. kan skala och koppla ledningar, sladdar och kablar samt utmärka dem. väljer, installerar och kopplar systemvisa apparater och centraler som framgår av elritningarna med hjälp överlåtelsedokument eller motsvarande material. sörjer för den behövliga slutdokumenteringen och mätningarna inklusive protokollen under en äldre installatörs ledning. instruerar kunden i hur systemet ska användas tillsammans med en äldre installatör.

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Telefon- och antennsystem

kan principerna för hur man i byggnader utför allmänt använda telefon- och antennsystem.

kan bestämmelserna om utrymmesklasser och utrymmen i huvuddrag.

kan sekretessbestämmelserna i anslutning till system och iakttar dem.

känner till sekretessbestämmelserna i anslutning till system och iakttar dem.

kan som medlem i en arbetsgrupp de vanligaste ledningarna, sladdarna och kablarna samt vet deras konstruktion och tillåtna draghållfasthet, bockningsradie och installationstemperaturer.

kan principerna för hur man utför byggnaders telefon- och antennsystem samt öppna kablingssystem.

kan bestämmelserna om utrymmesklasser och utrymmen. kan bestämmelserna och anvisningarna om elektriskt skydd.

143

kan de vanligaste ledningarna, sladdarna och kablarna samt vet deras konstruktion och tillåtna draghållfasthet, bockningsradie och installationstemperaturer. Andra svagströmssystem 1. Säkerhets- och alarmsystem 2. Brandalarmsystem 3. Signalljus- och nödbelysningssystem 4. ADB- och allmänna kablingssystem

Behärskande av arbetssäkerhet

känner till sekretessbestämmelserna i anslutning till system och iakttar dem.

känner i huvuddrag till de i byggnader allmänt använda brandalarms-, signalljus-, nödbelysnings-, VVS-alarm-, ADB-, säkerhets- och övervakningssystemen samt principerna för hur man utför det öppna kablingssystemet.

kan skaffa de arbets- och vet betydelsen av riktiga installationsredskap som arbetsredskap och –metoder. behövs vid installeringsarbetet.

kan utföra arbetet under iakttagande av arbetssäkerhetsanvisningarna.

känner till de i byggnader allmänt använda brandalarms-, signalljus-, nödbelysnings-, VVS-alarm-, ADB-, säkerhetsoch övervakningssystemen samt principerna för hur man utför det öppna kablingssystemet.

kan bedöma vilka ställningar och lyftanordningar som behövs i arbetet samt kan reservera arbets- och skyddsredskapen för installationsarbetet

kan sörja för ordning och reda på arbetsplatsen under hela installationsarbetet.

3.1.37 Kraftelektronik, 5 sv Det centrala innehållet inom kraftelektronik:

Kretsschema Blockschema Serviceanvisning

Reparation Service Drift

Besiktning Dokumentation

Beskrivning av yrkesprovet Den studerande redogör för kraftelektronikens komponenter och hur styrkretsarna för dem fungerar. Han söker eventuella fel och reparerar felen. I yrkesprovet integreras iakttagandet av arbets- och elsäkerhetsanvisningarna med ombesörjandet av driftssäkerheten. I yrkesprovet skall man beakta ESD-skyddet. Dessutom skall man beakta hur den studerande uppför sig som individ eller som medlem i en arbetsgrupp.

144

Exempel på yrkesprov Vid planering av yrkesproven används beskrivningarna av studiehelheten och föremålen för bedömningen. Följande exempel på yrkesprov kan ge idéer och fungera som utgångspunkt för planeringen och hjälper till vid planering och val av uppgifter som kan godkännas som yrkesprov. Exempel 1 Reparation av en termostat på en elradiator. Exempel 2 Reparation av en växelströmsmotors varvtalsregulator. Yrkesprovsmiljö För yrkesproven i denna studiehelhet lämpar sig alla de anordningar, material och servicedokument som används inom elektronikservice. Yrkesproven görs i regel som individuella prestationer, om inte uppgiftens omfattning förutsätter par- eller grupparbete. Yrkesprovsplatsen måste uppfylla el- och arbetssäkerhetsbestämmelserna samt ESD-kraven. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen

Behärskande av arbetsuppgiften

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet

NÖJAKTIGA (N1) Den studerande

Bedömningskriterier GODA (G3) Den studerande

BERÖMLIGA (B5) Den studerande

utför den erhållna uppgiften och kommenterar sin prestation.

utför den erhållna uppgiften och utvärderar sin prestation.

planerar den erhållna uppgiften och utvärderar sig själv och sin prestation.

kontrollerar kraftkomponenters funktionsduglighet med hjälp av mätningar.

kontrollerar styrkretsens funktionsduglighet med hjälp av mätningar.

kontrollerar en kretshelhets funktionsduglighet med hjälp av mätningar.

byter en komponent som konstaterats vara defekt.

gör en styrkrets för kraftkomponenter.

uppfyller ESD-kraven i arbetet.

kan söka felet i en styrkrets och reparera det.

känner till kraftkomponenters konstruktion. känner till hur kraftkomponenter fungerar.

känner till principerna för vet hur styrkretsarna för kraftkomponenters styrkretsar. kraftkomponenterna fungerar. vet ESD:s betydelse vid reparationer.

145

Behärskande av arbetssäkerhet

iakttar de grundläggande arbetssäkerhetsanvisningarna inom branschområdet.

sörjer för driftssäkerhetsmätningarna.

iakttar säkerhetsbestämmelserna som gäller reparationer och service.

3.1.38 Datorns operativsystem, 5 sv Beskrivning av yrkesprovet I yrkesprovet installerar den studerande de vanligaste operativsystemen och visar att han känner till deras funktionsprincip och användningen av dem inklusive inställningar och systemprogram. Den studerande känner till bestämmelserna om användningsrätt i anslutning till installering och användning av ett operativsystem och kan göra de behövliga skydds- och fullmaktsarrangemangen, såsom skyddsnivåerna och virusbekämpningen. I yrkesprovet integreras iakttagandet av bestämmelserna om arbetssäkerhet. Dessutom skall man beakta hur den studerande uppför sig som individ, som medlem i en arbetsgrupp samt vid kundbetjäning. Exempel på yrkesprov Vid planering av yrkesproven används beskrivningarna av studiehelheten och föremålen för bedömningen. Följande exempel på yrkesprov kan ge idéer och fungera som utgångspunkt för planeringen och hjälper till vid planering och val av uppgifter som kan godkännas som yrkesprov. Exempel 1 Den studerande installerar ett operativsystem i en dator och gör de inställningar som användningen och säkerheten kräver. Exempel 2 Den studerande installerar ett Unix-operativsystem. Yrkesprovsmiljö För utförandet av yrkesproven i denna studiehelhet lämpar sig alla arbetsmiljöer inom branschområdet. Yrkesproven görs i regel som individuella prestationer, om inte uppgiftens omfattning förutsätter par- eller grupparbete. Vid utvärderingen bör man då kunna utvärdera vars och ens andel av helheten och nivån på kunnandet i varje del. Yrkesprovsplatsen skall uppfylla bestämmelserna om arbetssäkerhet.

146

Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen

NÖJAKTIGA (N1) Den studerande

Bedömningskriterier GODA (G3) Den studerande

BERÖMLIGA (B5) Den studerande

kan utföra de givna uppgifterna.

kan utvärdera sin arbetsprestation mångsidigt.

kan utvärdera och utveckla sitt arbetssätt.

kan utvärdera utförandet av sitt arbete och om han lyckades i uppgiften.

kan skapa sig en helhetsbild av kan prioritera och planera sitt sitt arbete. arbete.

iakttar datasäkerhetskraven och sekretessbestämmelserna.

installerar ett operativsystem, använder dess egenskaper och behärskar det.

kan utföra även andra än de givna uppgifterna.

Behärskande av arbetsuppgiften

installerar två operativsystem och testar deras funktion enligt anvisningarna.

kan installera två samtidiga operativsystem på en personlig dator. kan installera och ta i bruk ett enskilt Unic-operativsystem. kan ett teckenbaserat och grafiskt kommandospråk och känner till det grafiska användargränssnittet och dess systemprogram. kan utföra de behövliga skydds- och fullmaktsarrangemangen, såsom skyddsnivåerna och virusbekämpningen.

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet

känner till datasäkerhetskraven känner till skyddsnivåernas och sekretessbestämmelserna. betydelse.

känner till funktionsprincipen för operativsystemet i ett datorsystem.

kan funktionsprinciperna för ett operativsystem.

känner till operativsystemets uppgifter i ett datorsystem. känner till ett operativsystems kommandospråk. känner till licensbestämmelserna i anslutning till installation och användning av ett operativsystem.

Behärskande av arbetssäkerhet

iakttar arbetssäkerhetsanvisningarna inom branschområdet.

sörjer för driftssäkerhetsmätningarna.

iakttar säkerhetsbestämmelserna som gäller servicearbeten.

147

Baskompetens

uppför sig oklanderligt.

kan verka som medlem i en arbetsgrupp.

iakttar arbetstiderna.

är aktiv och uppmuntrande i en arbetsgrupp. kan utföra kundbetjäningsuppgifter.

3.1.39 Datorkommunikation, 5 sv Beskrivning av yrkesprovet Den studerande behärskar principerna för dataöverföring mellan telefonnätet och datorer och genomförandet av dem. Han installerar och konfigurerar en serverprogramvara och utför de basuppgifter som servern kräver av huvudanvändaren samt behärskar datakommunikationsprotokollen. Han installerar och ansluter en arbetsstation så att den använder de resurser som servern distribuerar. I yrkesprovet integreras iakttagandet av arbetssäkerhetsanvisningarna samt ombesörjandet av driftssäkerheten. Dessutom skall man beakta hur den studerande uppför sig som individ, som medlem i en arbetsgrupp samt vid kundbetjäning. Exempel på yrkesprov Vid planering av yrkesproven används beskrivningarna av studiehelheten och föremålen för bedömningen. Följande exempel på yrkesprov kan ge idéer och fungera som utgångspunkt för planeringen och hjälper till vid planering och val av uppgifter som kan godkännas som yrkesprov. Exempel 1 Installering samt konfigurering av en server och en arbetsstation. Yrkesprovsmiljö För yrkesproven i denna studiehelhet lämpar sig alla de anordningar, material och dokument som används inom datorservice, datastöd eller elektronikproduktion. Yrkesproven görs i regel som individuella prestationer, om inte uppgiftens omfattning förutsätter par- eller grupparbete. Vid utvärderingen bör man då kunna utvärdera vars och ens andel av helheten och nivån på kunnandet i varje del. Yrkesprovsplatsen skall uppfylla bestämmelserna om arbetssäkerhet.

148

Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen

NÖJAKTIGA (N1) Den studerande

Bedömningskriterier GODA (G3) Den studerande

BERÖMLIGA (B5) Den studerande

kan utföra de givna uppgifterna.

kan utvärdera sitt arbete mångsidigt.

kan utvärdera och utveckla sitt arbetssätt.

kan utvärdera sin egen arbetsprestation och hur han lyckades.

kan skapa sig en helhetsbild av kan prioritera och planera sitt sitt arbete. arbete. kan finna nya lösningar och lösa konfliktsituationer. kan utföra även andra än de givna uppgifterna.

Behärskande av arbetsuppgiften

kan installera programvaror och testa funktionen enligt anvisningar.

kan iaktta datasäkerhets- och sekretessbestämmelserna.

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet

kan funktionsprinciperna för datakommunikationen mellan datorer.

kan installera arbetsstationsoch serverprogramvara samt utföra de behövliga inställningarna, såsom nätverks- och maskininstallationer samt drivrutiner.

kan installera ett modem och ta det i bruk.

känner till de vanligaste tjänsterna i ett lokalt nätverk och deras användningsändamål.

kan principerna för en enkel asynkron dataöverföring mellan datorer och hur de förverkligas både på kabeloch programnivå.

känner till datasäkerhetskraven och sekretessbestämmelserna.

kan de uppgifter som servern kräver av huvudanvändare, såsom behärskandet av resurser, tjänster, användare och användargrupper.

känner till funktionsprinciperna för modem. kan ett serversystems dataöverföringsprotokoll samt TCP/IP-protokollet.

Behärskande av arbetssäkerhet iakttar arbetssäkerhetsanvisningarna inom branschområdet.

sörjer för driftssäkerhetsmätningarna.

iakttar säkerhetsbestämmelserna som gäller servicearbeten.

149

Utbildningsprogrammet för gjutningsteknik 3.1.40 Basfärdigheter inom gjutningsteknik, 30 sv Beskrivning av yrkesprovet I yrkesprovet tillverkar den studerande en enkel gjutmodell med ändamålsenliga bearbetningsmetoder enligt en arbetsritning och arbetsanvisningar. Dessutom tillverkar han med engångsformtekniken en gjutmodell för små och till formen linjära gjutstycken. Arbetet skall i regel vara nytt för den studerande, d.v.s. han har inte tillverkat en exakt likadan gjutmodell och gjutform tidigare och inte gjutit ett exakt likadant gjutstycke. Den studerande rengör och finslipar det gjutna stycket. Den studerande sköter den dagliga rengöringen och underhållet av de maskiner som han använder. Han underhåller också skärstålen, arbetsredskapen och mätredskapen. Den studerande utarbetar en arbetsplan för arbetet. I planen beaktas bland annat • val av råmaterial (ämne) för gjutmodellen • bestämning av partytan för en gjutmodell • bestämning av bearbetningmåner • bestämning av släppningarna • planering av arbetsordningen (arbetsskedena) • val av verktyg (skärstål) • val av bearbetningsdata • val av behövliga mätredskap • val av formmetod som skall användas • bestämning av gjutsystem • tillverkning och montering av en form • arbetsordningen för gjutprocessen • efterbehandling av gjutstyckena Den studerande sörjer för sin egen och omgivningens arbetssäkerhet. Det är en väsentlig del av yrkesprovet. Vid planeringen och valet av yrkesprovsuppgifter skall man så mångsidigt som möjligt beakta det som framförts i beskrivningen av yrkesprovet. Det är viktigt att det centrala innehållet i studiehelheten kommer fram i yrkesprovet. Sålunda säkerställs att de yrkesprov som utförs på olika håll i landet är så likvärdiga som möjligt sinsemellan. Exempel på yrkesprov Följande exempel på yrkesprov kan ge idéer och fungera som utgångspunkt för planeringen och hjälper till vid planering och val av uppgifter som kan godkännas som yrkesprov. Exempel 1 Den studerande planerar en enkel gjutmodell och den kärnlåda som hör till samt tillverkar dem. Exempel 2 Den studerande gjuter ett litet och till formen linjärt arbetsstycke med tekniken med engångsform.

150

Exempel 3 Den studerande gjuter ett litet och till formen linjärt arbetsstycke med tekniken med permanent form. Exempel 4 Den studerande gör underhålls- och reparationsarbeten samt små ändringsarbeten i anslutning till gjutmodeller, kärnlådor och permanenta formar. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet utförs i arbetslokaler som till sina arbetsförhållanden samt de befintliga maskinerna och anordningarna är lämpliga för tillverkning av en gjutmodell och för gjutning. En modelltillverkares verkstad eller ett privat företag lämpar sig som miljö för tillverkning av en gjutmodell, och ett gjuteri som använder engångs- eller permanenta formar lämpar sig som miljö för gjutning. Arbetssäkerheten på verktygsmaskinerna som används vid tillverkningen av gjutmodeller inklusive de maskinvisa skyddsanordningarna har beaktats tillräckligt, och det finns personlig skyddsutrustning till förfogande att användas vid behov. De lokaler, anordningar och smältugnar som används för tillverkning av gjutformar och för gjutning uppfyller säkerhetsnormerna. Till förfogande finns det tillräckligt med skyddsutrustning som behövs vid gjutning. Arbetssäkerheten i yrkesprovsmiljön har i sin helhet beaktats enligt de ikraftvarande arbetarskyddsanvisningarna och –bestämmelserna. Den studerande har till sitt förfogande alla anordningar, verktygsmaskiner, arbetsredskap och mätredskap som behövs i tillverkningsprocessen för en gjutprodukt (tillverkning av en gjutmodell, tillverkning av en gjutform, gjutning o.s.v.), maskiner och redskap som behövs vid maskinell och manuell formning av gjutformar samt smältugnar och gjutsänken som behövs för smältning och gjutning. Alla maskiner och anordningar är helt funktionsdugliga, och den som arrangerar yrkesprovet har underhållit dem. Den studerande får använda allt nödvändigt kompletterande material, till exempel vid tillverkningen av en gjutmodell används tabeller för yrkesmässigt bruk och tabeller över bearbetningsdata. Den studerande får också ha med sig till exempel den facklitteratur som behövs samt anteckningar. Yrkesprovet görs i regel som en individuell prestation, men den studerande kan också ge det som medlem i en arbetsgrupp. De personer som deltar i utvärderingen av yrkesprovet skall utses på förhand. Dessa skall vara på plats enligt överenskommen tidtabell. Yrkesprovet kan genomföras på en arbetsplats i samband med inlärningen i arbete eller i en arbetssal eller ett gjuteri på en läroanstalt inom gjuteribranschen.

151

Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen

NÖJAKTIGA (N1) Den studerande

Bedömningskriterier GODA (G3) Den studerande

BERÖMLIGA (B5) Den studerande

Planmässighet

kan under handledning göra upp en arbetsplan för tillverkning av en enkel gjutmodell, en gjutform eller ett gjutstycke.

kan utifrån en arbetsritning och arbetsanvisningar nästan självständigt utarbeta en välfungerande arbetsplan.

kan utifrån en arbetsritning och arbetsanvisningar självständigt utarbeta en välfungerande arbetsplan.

Utförande av arbetsuppgiften

kan under handledning planera en riktig arbetsordning för sitt arbete, välja ändamålsenliga maskiner, anordningar och mätredskap.

kan nästan självständigt planera en riktig arbetsordning för sitt arbete, välja ändamålsenliga maskiner, anordningar och mätredskap.

kan planera en riktig arbetsordning för sitt arbete, välja ändamålsenliga maskiner, anordningar och mätredskap.

Utvärdering av den egna arbetsprestationen

kan under handledning tillverka en enkel gjutmodell och en gjutform samt utföra gjutningen.

kan under arbetets gång på uppmaning ändra sin förhandsplan om situationen kräver det.

kan välja de rätta bearbetningsdata för verktygsmaskiner.

använder ganska lång tid för arbetet, men inte omåttligt lång.

känner till gjuteribranschen och tillverkningen av en gjutprodukt som process.

kan välja lämpliga mätredskap för mätning och kontroll av arbetet.

kan under handledning utvärdera sig själv och sin arbetsprestation i efterhand.

kan grunderna för kvalitetssystemen vid tillverkning av en gjutprodukt.

väljer arbetsmetoder med vilka tillverkningen av modeller och kärnlådor sker effektivt och ekonomiskt.

kan nästan självständigt tillverka en gjutmodell och en gjutform enligt arbetsritningen samt utföra gjutningen.

kan under arbetets gång självständigt ändra sin förhandsplan om situationen kräver det så att planen garanterar att slutresultatet blir bästa möjliga.

använder längre tid än sedvanligt för sitt arbete, men ändå inte omåttligt lång tid, och strävar efter att använda sin tid effektivt.

kan läsa arbetsritningar och enligt anvisningarna tillverka gjutmodeller och kärnlådor som lämpar sig för metoderna att tillverka gjuteriernas formar och kärnor.

kan utvärdera sig själv och sin arbetsprestation i efterhand så att han kan föreslå korrigeringar.

kan bestämma partytans placering samt bearbetningsmånerna och släppningarna på gjutstycken som är enkla till formen.

skulle inte göra om samma fel. kan grundprinciperna för hur ingjuts- och matarsystemen är utförda.

152

kan grunderna i formtillverkningsmetoderna och användningen av dem samt grunderna för hur gjutmetoden väljs. handlar enligt kvalitetskraven inom gjuteribranschen. kan självständigt tillverka en gjutmodell och en gjutform enligt arbetsritningen samt utföra gjutningen. kan tillverka små och till formen linjära gjutstycken både med engångsform och permanent form. utför arbetet inom en måttligt lång tid och använder sin tid effektivt. kan på eget initiativ utvärdera sig själv och sin arbetsprestation även under arbetets gång så att han vid behov förbättrar och ändrar sin prestation i ändamålsenlig riktning. kan föreslå förbättringar i sitt arbete.

Behärskande av arbetsuppgiften Behärskande av arbetsmetoder

kan tillverka en enkel gjutmodell och en engångsform.

kan nästan självständigt använda de verktygsmaskiner och arbetsredskap som han behöver, men behöver lite handledning.

använder självständigt valda arbetsmetoder effektivt och rätt.

Behärskande av maskiner och arbetsredskap

kan arbetsmetoderna vid rengöring av ett gjutstycke.

kan självständigt använda de verktygsmaskiner och arbetsredskap som han valt.

Behärskande av material och tillbehör

kan under handledning använda de verktygsmaskiner och arbetsredskap som han behöver.

kan utföra de dagliga kontroll-, drifts- och underhållsåtgärderna på de verktygsmaskiner som han använder.

kan grunderna i användning av de mätapparater som är vanligast i gjutprocessen.

kan grunderna i användning av de mät-, kontroll- och analysapparater som används vid smältning och i samband med gjutningen.

kan underhållåtgärderna på gjutmodeller och kärnlådor.

kan huvudarbetsskedena av rengöringen av gjutgodset.

153

använder de mätanordningar som används vid kvalitetskontroll, förstår det egna arbetets betydelse inverkan på kvaliteten och utför kvalitetskontroll i anslutning till sitt eget arbete. kan utföra basservice på modellutrustningen. använder datateknik och kan grunderna i de gjuttekniska tillämpningsprogrammen. kan utifrån en arbetsritning självständigt och medvetet välja och skaffa från materialförrådet de materialämnen som lämpar sig bäst för sitt arbete så att materialsvinnet är så litet som möjligt. tar självständigt hand om restbitarna och sörjer för ordningen i materiallagret.

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet

behärskar under handledning största delen av kärnpunkterna inom yrkesområdet och kan använda dem i sitt arbete (t.ex. gjutprocessen och valet av bearbetningsdata vid användning av verktygsmaskiner).

behärskar i stora drag kärninnehållen inom yrkesområdet och kan nästan självständigt använda dem i sitt arbete (t.ex. val av rätt arbetsordning, val av bearbetningsdata samt användning av trigonometri).

behärskar kärninnehållen på yrkesområdet och kan självständigt och medvetet tillämpa dem på sitt arbete för att uppnå bästa möjliga resultat.

kan vid behov nästan självständigt söka mer information från tillbudsstående källor.

känner till gjuteribranschen och är medveten om att tillverkningen av en gjutprodukt är en process där tillverkaren av gjutmodellen eller en permanent form, bearbetaren, ytbehandlaren och gjuteriet med dess leverantörer av råvaror och tillsatsämnen samt beställaren av gjutprodukter medverkar. känner till verksamheten i ett gjuteri eller ett modellsnickeri och grunderna i tillverkning av en permanent form och kan grunderna i kvalitetssystemen för tillverkningen av gjutprodukter.

154

känner till de kvalitetssystem som används inom gjuteribranschen och vet vilka kvalitetskrav som ställs på den egna verksamheten och på gjutgodsen. kan grunderna i formning av gjutstycken och vet när man måste använda en kärna. kan metalläran i fråga om de metaller som ska gjutas och materialen för permanenta formar samt grunderna i materialläran i fråga om gjutsand och bindemedel känner till de vanligaste gjutmetallerna och deras egenskaper. vet hur en gjutsats byggs. vet funktionsprinciperna för en smältugn. vet hur gjutmetallen beter sig vid smältning både under gjutningen och under stelningen. känner till krympningen hos metaller och dess storleksgrad. kan grunderna i kostnadsberäkning inom gjuteribranschen samt vet hur olika faktorer inverkar på lönsamheten i verksamheten och vilken betydelse kvaliteten har i den. känner till grunderna i modellmaterialens mekaniska egenskaper samt hur de beter sig vid olika bearbetningsmetoder under limning, ytbehandling och formtillverkning. använder sina kunskaper effektivt och kan vid behov självständigt söka mer information ur källor som finns till förfogande.

Behärskande av arbetssäkerhet

kan under handledning välja säkra arbetsmetoder och arbetsordning för sitt arbete.

kan nästan självständigt välja säkra arbetsmetoder och arbetsordning för sitt arbete.

kan självständigt och på eget initiativ välja säkra arbetsmetoder för sitt arbete och arbetsordningen.

155

iakttar arbetssäkerhetsanvisningarna och –bestämmelserna åtminstone på uppmaning. sörjer för arbetssäkerheten i fråga om gjutning och de maskiner och anordningar som används inom gjuteribranschen.

iakttar på eget initiativ arbetssäkerhetsanvisningarna och –bestämmelserna.

iakttar utan undantag de givna arbetssäkerhetsanvisningarna och –bestämmelserna.

använder på eget initiativ de maskinvisa skyddsanordningarna och den personliga skyddsutrustningen.

använder på eget initiativ de maskinvisa skyddsanordningarna och den personliga skyddsutrustningen samt tar också hänsyn till de andra som arbetar i närheten och deras arbetssäkerhet.

sörjer för ordning och reda på arbetsplatsen.

sörjer för ordning och reda på använder gjuteribranschens arbetsplatsen och för maskiner och deras ändamålsenlig avfallshantering. styranordningar på ett säkert sätt. håller sin arbetsplats snygg och i ordning samt tar hand om avfallen på rätt sätt. ansvarar för egen del för säkerheten i arbetsmiljön och miljövården. bidrar på eget initiativ till att utveckla arbetssäkerheten och få till stånd en trivsam arbetsmiljö.

Baskompetens

Det är mest ändamålsenligt att bedöma baskompetens under en längre tid, till exempel under hela inlärningen i arbetet

Gemensamma betoningar

Det är mest ändamålsenligt att bedöma de gemensamma betoningarna under en längre tid, till exempel under hela inlärningen i arbetet

iakttar i regel de givna arbetstiderna.

känner till arbetarskyddsanvisningarna och –bestämmelserna samt iakttar dem på uppmaning.

kan verka som medlem i en arbetsgrupp.

är samarbetsvillig och kan verka som medlem i en arbetsgrupp samt vet hur de olika arbetsskedena ansluter till den helhet som tillverkas.

iakttar de givna arbetstiderna.

iakttar de givna arbetstiderna.

känner till arbetarskyddsanvisningarna och –bestämmelserna i sin arbetsomgivning samt iakttar dem.

behärskar yrkesområdets arbetarskyddsanvisningar och –bestämmelser samt iakttar dem utan undantag.

3.1.41 Gjutningsteknik med engångsform, 30 sv Beskrivning av yrkesprovet I yrkesprovet tillverkar den studerande med gjutningsteknik med engångsform en gjutform och de kärnor som hör till enligt arbetsanvisningarna. Han utför gjutningen samt rengöringen av gjutstycket och de åtgärder som hör till efterbehandlingen. Arbetet skall i regel vara nytt för den studerande, d.v.s. han har inte tillverkat exakt likadana gjutformar eller gjutstycken tidigare. Den studerande avsynar också gjutstycket och utför eventuella reparationer. Den studerande sköter rengöringen och driftsunderhållet av de maskiner och anordningar som han använder.

156

Den studerande utarbetar en arbetsplan för arbetet. I planen beaktas bland annat • planering av arbetsordningen (arbetsskedena) • arbetsskedena vid tillverkning av gjutformar och kärnor • bestämning av gjutsystem för formen • tillverkningsmetoderna för en gjutform (manuell eller maskinell formning) • fastsättning av formen eller uträkning av beklämningen och beklämning • arbetsordningen för gjutprocessen • efterbehandling av gjutstycket Den studerande sörjer för sin egen och omgivningens arbetssäkerhet. Det är en väsentlig del av yrkesprovet. Vid planeringen och valet av yrkesprovsuppgifter skall man så mångsidigt som möjligt beakta det som framförts i beskrivningen av yrkesprovet. Det är viktigt att det centrala innehållet i studiehelheten kommer fram i yrkesprovet. Sålunda säkerställs att de yrkesprov som utförs på olika håll i landet är så likvärdiga som möjligt sinsemellan. Exempel på yrkesprov Följande exempel på yrkesprov kan ge idéer och fungera som utgångspunkt för planeringen och hjälper till vid planering och val av uppgifter som kan godkännas som yrkesprov. Exempel 1 Den studerande tillverkar med gjutningsteknik med engångsform en gjutform och de kärnor som hör till. Gjutformen tillverkas genom att forma för hand. Den studerande utför gjutningen i den form som han format. Han tömmer formen samt rengör gjutstycket och utför efterbehandling på det. Exempel 2 Den studerande tillverkar med gjutningsteknik med engångsform en gjutform och de kärnor som hör till. Gjutformen tillverkas genom att forma med maskin. Den studerande utför gjutningen i den form som han format. Han tömmer formen samt rengör gjutstycket och utför efterbehandling på det. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet utförs i arbetslokaler som till sina arbetsförhållanden samt de befintliga maskinerna och anordningarna är lämpliga för tillverkning av gjutmodeller och gjutning. Ett gjuteri där engångsformar används eller en läroanstalt där utbildning i yrkesområdet görs är en lämplig miljö för tillverkning av gjutformar och gjutning. De lokaler, anordningar och smältugnar som används för tillverkning av gjutformar och för gjutning uppfyller säkerhetsnormerna. Det finns tillräckligt med skyddsutrustning som behövs vid gjutning till förfogande. Arbetssäkerheten i yrkesprovsmiljön har i sin helhet beaktats enligt de ikraftvarande arbetarskyddsanvisningarna och –bestämmelserna. Den studerande har till sitt förfogande alla maskiner och redskap som behövs vid den maskinella och manuella formningen av gjutformar samt smältugnar och gjutsänken m.m. som behövs för smältning och gjutning samt de anordningar som behövs för efterbehandling av gjutstycket. Alla maskiner och anordningar är helt funktionsdugliga, och den som arrangerar yrkesprovet har underhållit dem.

157

Yrkesprovet görs i regel som en individuell prestation, men den studerande kan också ge det som medlem i en arbetsgrupp. De personer som deltar i utvärderingen av yrkesprovet skall utses på förhand. Dessa skall vara på plats enligt överenskommen tidtabell. Yrkesprovet kan genomföras på en arbetsplats i samband med inlärningen i arbete eller i en arbetssal eller ett gjuteri på en läroanstalt inom gjuteribranschen. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen

NÖJAKTIGA (N1) Den studerande

Bedömningskriterier GODA (G3) Den studerande

BERÖMLIGA (B5) Den studerande

Planmässighet

kan under handledning göra upp en arbetsplan för tillverkning av en enkel gjutform och ett gjutstycke.

kan utifrån en arbetsanvisning kan utifrån en arbetsanvisning nästan självständigt utarbeta en självständigt utarbeta en välfungerande arbetsplan. välfungerande arbetsplan.

Utförande av arbetsuppgiften

kan under handledning planera en riktig arbetsordning för sitt arbete, välja ändamålsenliga maskiner, anordningar och mätredskap.

kan nästan självständigt planera en riktig arbetsordning för sitt arbete, välja ändamålsenliga maskiner, anordningar och mätredskap.

Utvärdering av den egna arbetsprestationen

kan under handledning kan under arbetets gång på tillverka en enkel gjutform och uppmaning ändra sin utföra gjutningen. förhandsplan om situationen kräver det.

kan arbetsskedena vid tillverkning av form och kärna och kvalitetsstyrningssystemen för dem.

använder ganska lång tid för arbetet, men inte omåttligt lång.

kan nästan självständigt tillverka en gjutform och utföra gjutningen enligt arbetsanvisningen.

kan under arbetets gång självständigt ändra sin förhandsplan om situationen kräver det så att planen garanterar att slutresultatet blir bästa möjliga.

kan under handledning utvärdera sig själv och sin arbetsprestation i efterhand.

använder längre tid än sedvanligt för sitt arbete, men ändå inte omåttligt lång tid, och strävar efter att använda sin tid effektivt.

kan självständigt tillverka en gjutform och utföra gjutningen enligt arbetsanvisningen.

kan utvärdera sig själv och sin arbetsprestation i efterhand och föreslå korrigeringar.

utför arbetet inom en måttligt lång tid och använder sin tid effektivt.

kan planera en riktig arbetsordning för sitt arbete, välja ändamålsenliga maskiner, anordningar och mätredskap.

skulle inte göra om samma fel. kan på eget initiativ utvärdera sig själv och sin arbetsprestation även under arbetets gång så att han vid behov förbättrar och ändrar sin prestation i ändamålsenlig riktning.

158

kan föreslå förbättringar i sitt arbete.

Behärskande av arbetsuppgiften Behärskande av arbetsmetoder

kan tillverka enkla flaskformar och kärnor.

Behärskande av maskiner och arbetsredskap

kan tillverka enkla gjutstycken. känner till och behärskar hur de vanligaste gjutmetallerna beter sig vid smältning.

kan använda smältugnar på rätt sätt och ekonomiskt.

Behärskande av material och tillbehör

kan arbetsmetoderna vid borttagning av ingjutsystem och vid finslipning av gjutstycken.

kan hantera smältor av metallegeringar, tillsätta legeringsämnen och ändra smältparametrarna under smältningen.

kan under handledning använda de maskiner, anordningar och arbetsredskap som han behöver.

kan använda smältugnar.

kan nästan självständigt använda de maskiner, anordningar och arbetsredskap som han behöver, men behöver lite handledning.

använder självständigt valda arbetsmetoder effektivt och rätt.

kan tillverka formar och kärnor med sedvanliga metoder. kan tillverka sandformar och kärnor för hand och maskinellt samt beta dem. kan kärna formarna. kan räkna ut och utföra den rätta beklämningen och sätta fast formarna på ett säkert sätt. kan tillverka till sina former tydliga gjutstycken med engångsformar. kan använda de maskiner och anordningar som används vid rengöring av gjutstycken. använder maskiner och anordningar så att de förblir i skick och kan utföra driftsunderhåll på dem. kan rengöra och finputsa ytorna på gjutstycken. kan arbetsmetoderna vid kvalitetskontroll av gjutstycken och gör den sedvanliga kvalitetskontrollen. kan metoderna för reparering av gjutfel och reparerar dem. kan använda och programmera värmebehandlingsugnar och utföra de vanligaste värmebehandlingarna av ståloch gjutjärnsstycken.

159

använder värmebehandlingsugnarna så att de förblir i skick och kan utföra driftsunderhåll på dem. kan använda bastillämpningarna inom datatekniken i gjuteribranschen. kan självständigt använda de maskiner, anordningar och arbetsredskap som han valt. kan självständigt skaffa de formar och de formmaterial som lämpar sig för sitt arbete. tar självständigt hand om restbitarna och sörjer för ordningen i materiallagret.

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet

behärskar under handledning största delen av kärnpunkterna inom yrkesområdet och kan använda dem i sitt arbete (t.ex. grundegenskaperna och gjutprocessen för gjutning av de vanligaste gjutmetallerna).

behärskar i regel kärninnehållen inom yrkesområdet och kan under handledning nästan självständigt använda dem i sitt arbete (t.ex. val av rätt arbetsordning).

behärskar kärninnehållen på yrkesområdet och kan självständigt och medvetet tillämpa dem på sitt arbete för att uppnå bästa möjliga resultat.

kan vid behov nästan självständigt söka mer information från tillbudsstående källor.

känner till hur de vanligaste gjutmetallerna beter sig vid smältning och kan grunderna i hur olika metallers egenskaper och legeringsämnena inverkar på gjutbarheten. känner till konstruktionen och funktionsprinciperna för maskinerna och anordningarna som finns i ett gjuteri där engångsformar används. känner till de kvalitetssystem som används inom gjuteribranschen och vet vilka kvalitetskrav som ställs på den egna verksamheten och på gjutgodsen. använder sina kunskaper effektivt och kan vid behov självständigt söka mer information ur källor som finns till förfogande.

160

Behärskande av arbetssäkerhet

kan under handledning välja säkra arbetsmetoder och arbetsordning för sitt arbete.

kan nästan självständigt välja säkra arbetsmetoder och arbetsordning för sitt arbete.

kan självständigt och på eget initiativ välja säkra arbetsmetoder för sitt arbete och arbetsordningen.

iakttar arbetssäkerhetsanvisningarna och –bestämmelserna åtminstone på uppmaning.

iakttar på eget initiativ arbetssäkerhetsanvisningarna och –bestämmelserna.

iakttar utan undantag de givna arbetssäkerhetsanvisningarna och –bestämmelserna.

sörjer för arbetssäkerheten i fråga om gjutning och de maskiner och anordningar som används inom gjutningsbranschen.

använder på eget initiativ de maskinvisa skyddsanordningarna och den personliga skyddsutrustningen.

använder på eget initiativ de maskinvisa skyddsanordningarna och den personliga skyddsutrustningen samt tar också hänsyn till de andra som arbetar i närheten och deras arbetssäkerhet.

sörjer för ordning och reda på arbetsplatsen.

sörjer för ordning och reda på använder gjuteribranschens arbetsplatsen och för maskiner och deras styrändamålsenlig avfallshantering. anordningar på ett säkert sätt. kan använda smältugnar på ett säkert sätt. kan tillverka gjutstycken med engångsformar på ett säkert sätt. håller sin arbetsplats snygg och i ordning samt tar hand om avfallen på rätt sätt. ansvarar för egen del för säkerheten i arbetsmiljön och miljövården. bidrar på eget initiativ till att utveckla arbetssäkerheten och få till stånd en trivsam arbetsmiljö.

Baskompetens Det är mest ändamålsenligt att bedöma baskompetens under en längre tid, till exempel under hela inlärningen i arbetet

Gemensamma betoningar

Det är mest ändamålsenligt att bedöma de gemensamma betoningarna under en längre tid, till exempel under hela inlärningen i arbetet

iakttar i regel de givna arbetstiderna.

känner till arbetarskyddsanvisningarna och –bestämmelserna samt iakttar dem på uppmaning.

kan verka som medlem i en arbetsgrupp.

är samarbetsvillig och kan verka som medlem i en arbetsgrupp samt vet hur de olika arbetsskedena ansluter till den helhet som tillverkas.

iakttar de givna arbetstiderna.

iakttar de givna arbetstiderna.

känner till arbetarskyddsanvisningarna och –bestämmelserna i sin arbetsomgivning samt iakttar dem.

behärskar yrkesområdets arbetarskyddsanvisningar och –bestämmelser samt iakttar dem utan undantag.

161

förstår hur viktiga gjutsystemen och simuleringsprogrammen för gjutprocessen är för att man ska kunna producera ett bra gjutstycke.

3.1.42 Gjutningsteknik med permanent form, 30 sv Beskrivning av yrkesprovet I yrkesprovet utför den studerande en gjutning enligt arbetsanvisningar med gjutningstekniken med en permanent form. Utöver gjutningen rengör han dessutom gjutstycket och utför de åtgärder som hör till efterbehandlingen. Arbetet skall i regel vara nytt för den studerande, d.v.s. han har inte gjutit ett exakt likadant gjutstycke tidigare. Den studerande avsynar också gjutstycket och utför eventuella reparationer. Den studerande sköter rengöringen och driftsunderhållet av de maskiner och anordningar som han använder. Den studerande utarbetar en arbetsplan för arbetet. I planen beaktas bland annat • planering av arbetsordningen (arbetsskedena) • placering av den permanenta formen i gjutmaskinen • arbetsordningen för gjutprocessen (cykeln) • efterbehandling av gjutstycket Den studerande sörjer för sin egen och omgivningens arbetssäkerhet. Det är en väsentlig del av yrkesprovet. Vid planeringen och valet av yrkesprovsuppgifter skall man så mångsidigt som möjligt beakta det som framförts i beskrivningen av yrkesprovet. Det är viktigt att det centrala innehållet i studiehelheten kommer fram i yrkesprovet. Sålunda säkerställs att de yrkesprov som utförs på olika håll i landet är så likvärdiga som möjligt sinsemellan. Exempel på yrkesprov Följande exempel på yrkesprov kan ge idéer och fungera som utgångspunkt för planeringen och hjälper till vid planering och val av uppgifter som kan godkännas som yrkesprov. Exempel 1 Kokillgjutning Placering av formen i gjutmaskinen Den studerande utför gjutningen i permanent form. Gjutmetoden är kokillgjutning. Den studerande rengör och finslipar det gjutna stycket. Exempel 2 Lågtrycksgjutning Placering av formen i gjutmaskinen Den studerande utför gjutningen i permanent form. Gjutmetoden är lågtrycksgjutning. Den studerande rengör och finslipar det gjutna stycket.

162

Exempel 3 Pressgjutning Placering av formen i gjutmaskinen Den studerande utför gjutningen i permanent form. Gjutmetoden är pressgjutning. Den studerande rengör och finslipar det gjutna stycket. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet utförs i arbetslokaler som till sina arbetsförhållanden samt de befintliga maskinerna och anordningarna är lämpliga för gjutning i permanent form. En lämplig miljö för gjutning av gjutstyckena är ett metallgjuteri. De lokaler, anordningar och smältugnar som används för hantering av formarna och för gjutning uppfyller säkerhetsnormerna. Det finns tillräckligt med skyddsutrustning som behövs vid gjutning till förfogande. Arbetssäkerheten i yrkesprovsmiljön har i sin helhet beaktats enligt de ikraftvarande arbetarskyddsanvisningarna och –bestämmelserna. Den studerande har till sitt förfogande alla de maskiner och redskap som behövs vid gjutning i permanent form samt de smältugnar och anordningar som behövs för smältning och gjutning. Alla maskiner och anordningar är helt funktionsdugliga, och den som arrangerar yrkesprovet har underhållit dem. Yrkesprovet görs i regel som en individuell prestation, men den studerande kan också ge det som medlem i en arbetsgrupp. De personer som deltar i utvärderingen av yrkesprovet skall utses på förhand. Dessa skall vara på plats enligt överenskommen tidtabell. Yrkesprovet kan genomföras på en arbetsplats i samband med inlärningen i arbete eller i en arbetssal eller ett gjuteri på en läroanstalt inom gjuteribranschen. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen

NÖJAKTIGA (N1) Den studerande

Bedömningskriterier GODA (G3) Den studerande

BERÖMLIGA (B5) Den studerande

Planmässighet

kan under handledning göra upp en arbetsplan för utförande av en enkel gjutprocess.

kan utifrån en arbetsanvisning kan utifrån en arbetsanvisning nästan självständigt utarbeta en självständigt utarbeta en välfungerande arbetsplan. välfungerande arbetsplan.

Utförande av arbetsuppgiften

kan under handledning planera en riktig arbetsordning för sitt arbete, välja ändamålsenliga maskiner, anordningar och mätredskap.

kan nästan självständigt planera en riktig arbetsordning för sitt arbete, välja ändamålsenliga maskiner, anordningar och mätredskap.

kan planera en riktig arbetsordning för sitt arbete, välja ändamålsenliga maskiner, anordningar och mätredskap.

Utvärdering av den egna arbetsprestationen

kan under handledning gjuta i permanent form.

kan under arbetets gång på uppmaning ändra sin förhandsplan om situationen kräver det.

kan de olika skedena av en gjutprocess.

163

använder ganska lång tid för arbetet, men inte omåttligt lång.

kan nästan självständigt gjuta i permanent form enligt arbetsanvisningen.

kan under arbetets gång självständigt ändra sin förhandsplan om situationen kräver det så att planen garanterar att slutresultatet blir bästa möjliga.

kan under handledning utvärdera sig själv och sin arbetsprestation i efterhand.

använder längre tid än sedvanligt för sitt arbete, men ändå inte omåttligt lång tid, och strävar efter att använda sin tid effektivt.

kan självständigt gjuta i permanent form.

kan utvärdera sig själv och sin arbetsprestation i efterhand så att han föreslår korrigeringar.

utför arbetet inom en måttligt lång tid och använder sin tid effektivt.

skulle inte göra om samma fel. kan på eget initiativ utvärdera sig själv och sin arbetsprestation även under arbetets gång så att han vid behov förbättrar sin prestation i ändamålsenlig riktning. kan föreslå förbättringar i sitt arbete.

Behärskande av arbetsuppgiften Behärskande av arbetsmetoder Behärskande av maskiner och arbetsredskap Behärskande av material och tillbehör

kan grundarbetsskedena av metoden med permanent form. identifierar de vanligaste gjutfelen.

kan använda smältugnar. känner till och behärskar hur de vanligaste gjutmetallerna beter sig vid smältning.

kan grunderna i smältning och kan nästan självständigt hantering av smältor. använda de maskiner, anordningar och arbetsredskap som han behöver, men behöver lite handledning. kan under handledning använda de maskiner, anordningar och arbetsredskap som han behöver.

använder självständigt valda arbetsmetoder effektivt och rätt. kan använda smältugnar på rätt sätt och ekonomiskt. kan hantera smältor av metallegeringar, tillsätta legeringsämnen och ändra kan göra avgjutningar i permanent form som kokill-, lågtrycks- och pressgjutningar och behärskar också i huvuddrag processens funktion. kan använda de maskiner och anordningar som används vid rengöring av gjutstycken. använder maskiner och anordningar så att de förblir i skick och kan utföra driftsunderhållen på dem. kan rengöra och finputsa ytorna på gjutstycken. kan arbetsmetoderna vid kvalitetskontroll av gjutstycken och gör den sedvanliga kvalitetskontrollen.

164

handlar enligt kvalitetssystemen. identifierar de vanligaste gjutfelen och kan avsyna gjutstyckena okulärt. kan göra de vanligaste reparationsinställningarna på maskinen för att förhindra uppkomsten av gjutfel. kan metoderna för reparering av gjutfel och reparerar dem. kan använda och programmera värmebehandlingsugnar och utföra de vanligaste värmebehandlingarna av ståloch gjutjärnsstycken. använder värmebehandlingsugnarna så att de förblir i skick och kan utföra driftsunderhållen på dem. kan använda bastillämpningar inom datatekniken i gjuteribranschen. kan självständigt använda de maskiner, anordningar och arbetsredskap som han valt. kan självständigt skaffa de formar och de formmaterial som lämpar sig för sitt arbete. tar självständigt hand om restbitarna och sörjer för ordningen i materiallagret.

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet

behärskar under handledning största delen av kärnpunkterna inom yrkesområdet och kan använda dem i sitt arbete (t.ex. grundegenskaperna hos de vanligaste gjutmetallerna i med avseende på gjutningen, gjutprocessen, grunderna i smältning och smälthanteringen och gjutfelen).).

behärskar i regel kärninnehållen inom yrkesområdet och kan under handledning nästan självständigt använda dem i sitt arbete (t.ex. val av rätt arbetsordning).

behärskar kärninnehållen på yrkesområdet och kan självständigt och medvetet tillämpa dem på sitt arbete för att uppnå bästa möjliga resultat.

känner till grunddata om konstruktionen för en gjutmaskin med permanent form och de centrala delarnas betydelse samt förstår maskinernas funktion.

känner till konstruktionen och funktionsprinciperna för maskinerna och anordningarna som finns i ett gjuteri där permanenta formar används.

165

vet vilken kvalitetsnivå som förutsätts av en gjutning med permanent form.

känner till hur de vanligaste gjutmetallerna beter sig vid smältning och kan grunderna i hur olika metallers egenskaper och legeringsämnena inverkar på gjutbarheten.

kan vid behov nästan självständigt söka mer information från tillbudsstående källor.

känner till formens konstruktion och vet vilken betydelse formens kvalitet och funktionsduglighet har vid gjutning. behärskar grunddata om konstruktionen för en gjutmaskin med permanent form och de centrala delarnas betydelse samt förstår maskinernas funktion. vet vilken kvalitetsnivå som förutsätts en gjutning i permanent form och de krav som efterbehandlingen av gjutstyckena ställer på gjutningen. vet den tekniska grunden för gjutningsvärdena: förstår sambandet mellan gjutfel och gjutvärden och kan sluta sig till vilka korrigeringar som behövs i gjutningen. använder sina kunskaper effektivt och kan vid behov självständigt söka mer information ur källor som finns till förfogande.

Behärskande av arbetssäkerhet

kan under handledning välja säkra arbetsmetoder och arbetsordning för sitt arbete.

kan nästan självständigt välja säkra arbetsmetoder och arbetsordning för sitt arbete.

kan självständigt och på eget initiativ välja säkra arbetsmetoder för sitt arbete och arbetsordningen.

iakttar arbetssäkerhetsanvisningarna och –bestämmelserna åtminstone på uppmaning.

iakttar på eget initiativ arbetssäkerhetsanvisningarna och –bestämmelserna.

iakttar utan undantag de givna arbetssäkerhetsanvisningarna och –bestämmelserna.

sörjer för arbetssäkerheten i fråga om gjutning och de maskiner och anordningar som används inom gjutningsbranschen.

använder på eget initiativ de maskinvisa skyddsanordningarna och den personliga skyddsutrustningen.

använder på eget initiativ de maskinvisa skyddsanordningarna och den personliga skyddsutrustningen samt tar också hänsyn till de andra som arbetar i närheten och deras arbetssäkerhet.

sörjer i alla arbetsskeden för arbetssäkerheten.

sörjer för ordning och reda på använder gjuteribranschens maskiner och deras styrarbetsplatsen och för ändamålsenlig avfallshantering. anordningar på ett säkert sätt.

166

sörjer för ordning och reda på arbetsplatsen.

kan använda smältugnar på ett säkert sätt. kan tillverka gjutstycken med permanenta formar på ett säkert sätt. håller sin arbetsplats snygg och i ordning samt tar hand om avfallen på rätt sätt. ansvarar för egen del för säkerheten i arbetsmiljön och miljövården. bidrar på eget initiativ till att utveckla arbetssäkerheten och få till stånd en trivsam arbetsmiljö.

Baskompetens

Det är mest ändamålsenligt att bedöma baskompetens under en längre tid, till exempel under hela inlärningen i arbetet

Gemensamma betoningar

Det är mest ändamålsenligt att bedöma de gemensamma betoningarna under en längre tid, till exempel under hela inlärningen i arbetet

iakttar i regel de givna arbetstiderna.

känner till arbetarskyddsanvisningarna och –bestämmelserna samt iakttar dem på uppmaning.

kan verka som medlem i en arbetsgrupp.

är samarbetsvillig och kan verka som medlem i en arbetsgrupp samt vet hur de olika arbetsskedena ansluter till den helhet som tillverkas.

iakttar de givna arbetstiderna.

iakttar de givna arbetstiderna.

känner till arbetarskyddsanvisningarna och –bestämmelserna i sin arbetsomgivning samt iakttar dem.

behärskar yrkesområdets arbetarskyddsanvisningar och –bestämmelser samt iakttar dem utan undantag. förstår hur viktiga gjutsystemen och simuleringsprogrammen för gjutprocessen är för att man ska kunna producera ett bra gjutstycke.

3.1.43 Gjutmodellteknik, 30 sv Beskrivning av yrkesprovet I yrkesprovet tillverkar den studerande en gjutmodell och en kärnlåda med ändamålsenliga bearbetningsmetoder enligt en arbetsritning. Arbetet skall i regel vara nytt för den studerande, d.v.s. han har inte tillverkat en exakt likadan gjutmodell och kärnlåda tidigare. I yrkesprovet kan det också ingå modellutformning av en enkel gjutmodell och kärnlåda med hjälp av ett CAD/CAM-program. Gjutmodellen tillverkas genom att använda ändamålsenliga gjuttillverkningsmaskiner. Till arbetet hör också programmering och användning av NC-verktygsmaskiner. Den studerande gör också de NC-program som behövs. Den studerande sköter den dagliga rengöringen och underhållet av de maskiner som han använder. Han underhåller också skärstålen, arbetsredskapen och mätredskapen.

167

Den studerande utarbetar en arbetsplan för arbetet. I planen beaktas bland annat • val av råmaterial (ämne) för gjutmodellen och kärnlådan • bestämning av partytan för gjutmodellen och kärnlådan • bestämning av bearbetningmåner • bestämning av krympningen • bestämning av släppningarna • bestämning av kärnstift • planering av arbetsordningen (arbetsskedena) • val av verktyg (skärstål) • val av bearbetningsdata • val av behövliga mätredskap. Den studerande sörjer för sin egen och omgivningens arbetssäkerhet. Det är en väsentlig del av yrkesprovet. Vid planeringen och valet av yrkesprovsuppgifter skall man så mångsidigt som möjligt beakta det som framförts i beskrivningen av yrkesprovet. Det är viktigt att det centrala innehållet i studiehelheten kommer fram i yrkesprovet. Sålunda säkerställs att de yrkesprov som utförs på olika håll i landet är så likvärdiga som möjligt sinsemellan. Exempel på yrkesprov Följande exempel på yrkesprov kan ge idéer och fungera som utgångspunkt för planeringen och hjälper till vid planering och val av uppgifter som kan godkännas som yrkesprov. Exempel 1 Den studerande planerar och tillverkar en gjutmodell och den kärnlåda som hör till. Som material används trä. Exempel 2 Den studerande planerar och tillverkar en gjutmodell och den kärnlåda som hör till. Som material används plast. Exempel 3 Den studerande gör reparations- och ändringsarbeten i anslutning till gjutmodeller och kärnlådor. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet utförs i arbetslokaler som till sina arbetsförhållanden samt de befintliga maskinerna och anordningarna är lämpliga för tillverkning av gjutmodeller och kärnlådor. Som miljö för tillverkningen av gjutmodeller lämpar sig en verkstad där modelltillverkare arbetar eller ett privat företag. Arbetssäkerheten på verktygsmaskinerna som används vid tillverkningen av gjutmodeller inklusive de maskinvisa skyddsanordningarna har beaktats tillräckligt, och det finns personlig skyddsutrustning till förfogande att användas vid behov. Arbetssäkerheten i yrkesprovsmiljön har i sin helhet beaktats enligt de ikraftvarande arbetarskyddsanvisningarna och –bestämmelserna.

168

Den studerande kan använda de verktygsmaskiner, arbetsredskap och mätredskap som behövs vid tillverkningen av gjutmodeller och kärnlådor. Alla maskiner och anordningar är helt funktionsdugliga, och den som arrangerar yrkesprovet har underhållit dem. Även den numeriskt styrda verktygsmaskinens instruktionsbok och programmeringshandbok finns till förfogande. Det är rekommendabelt att det för modellutformningen till förfogande finns en skild arbetsstation som är utrustad med ett CAD-ritprogram samt något CAM-program. Från arbetsstationen är det till exempel direkt kabelförbindelse till den verktygsmaskin som används. Till förfogande finns utöver de ovan nämnda finns det mätredskap som lämpar sig för arbetet samt alla andra behövliga arbetsredskap (skärstål, nycklar m.m.). Den studerande får använda allt nödvändigt kompletterande material, till exempel tabeller för yrkesmässig användning och tabeller med bearbetningsdata. Han får också ha med sig till exempel den facklitteratur som behövs, övnings- och modellprogram som han gjort tidigare samt anteckningar. Dessutom skall det finnas en miniräknare och anteckningsredskap till förfogande. Yrkesprovet görs i regel som en individuell prestation, men den studerande kan också ge det som medlem i en arbetsgrupp. De personer som deltar i utvärderingen av yrkesprovet skall utses på förhand. Dessa skall vara på plats enligt överenskommen tidtabell. Yrkesprovet kan genomföras på en arbetsplats i samband med inlärningen i arbete eller i en arbetssal på en läroanstalt inom gjutningsbranschen. Bedömning av yrkesprovet NÖJAKTIGA (N1) Den studerande

Bedömningskriterier GODA (G3) Den studerande

Planmässighet

kan under handledning göra upp en arbetsplan för tillverkning av en enkel gjutmodell och en kärnlåda.

kan utifrån en arbetsritning och arbetsanvisningar nästan självständigt utarbeta en välfungerande arbetsplan.

kan utifrån en arbetsritning och arbetsanvisningar självständigt utarbeta en välfungerande arbetsplan.

Utförande av arbetsuppgiften

kan under handledning planera en riktig arbetsordning för sitt arbete, välja ändamålsenliga maskiner, anordningar och mätredskap.

kan nästan självständigt planera en riktig arbetsordning för sitt arbete, välja ändamålsenliga maskiner, anordningar och mätredskap.

kan planera en riktig arbetsordning för sitt arbete, välja ändamålsenliga maskiner, anordningar och mätredskap.

Utvärdering av den egna arbetsprestationen

kan under handledning tillverka en enkel gjutmodell och en kärnlåda.

kan under arbetets gång på uppmaning ändra sin förhandsplan om situationen kräver det.

kan välja lämpliga mätredskap för mätning och kontroll av arbetet.

använder ganska lång tid för arbetet, men inte omåttligt lång.

kan välja de riktiga skärstålen kan nästan självständigt tillverka en gjutmodell och en för varje bearbetningsuppgift kärnlåda enligt arbetsritningen. och de rätta varvtalen.

Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen

BERÖMLIGA (B5) Den studerande

169

kan under handledning utvärdera sig själv och sin arbetsprestation i efterhand.

använder längre tid än sedvanligt för sitt arbete, men ändå inte omåttligt lång tid, och strävar efter att använda sin tid effektivt.

känner till de blockmaterial av plast som bearbetas och hur de beter sig under bearbetningen samt kan välja de rätta matnings- och rotationshastigheterna.

kan utvärdera sig själv och sin arbetsprestation i efterhand och föreslå korrigeringar.

kan märka ut dragningen utifrån ritningar och dimensionera och förse modellen med tillräckligt utrymme för kärnor.

skulle inte göra om samma fel. kan läsa och tolka normala maskinritningar och vid behov använda matematiska tillämpningar. kan beakta kraven i standarder och gjuteriets anvisningar vid tillverkning av modeller och kärnlådor. kan bestämma bearbetningsmånerna, krympningarna, släppningarna, kärnstiften samt partytorna för modellerna och kärnlådorna. kan under arbetets gång självständigt ändra sin förhandsplan om situationen kräver det så att planen garanterar att slutresultatet blir bästa möjliga. kan självständigt tillverka en gjutmodell och en kärnlåda enligt arbetsritningen. utför arbetet inom en måttligt lång tid och använder sin tid effektivt. kan på eget initiativ utvärdera sig själv och sin arbetsprestation även under arbetets gång så att han vid behov förbättrar och ändrar sin prestation i ändamålsenlig riktning. kan föreslå förbättringar i sitt arbete.

Behärskande av arbetsuppgiften Behärskande av arbetsmetoder

kan under handledning använda de verktygsmaskiner och arbetsredskap som han behöver.

kan nästan självständigt använda de verktygsmaskiner och arbetsredskap som han behöver, men behöver lite handledning.

använder självständigt valda arbetsmetoder effektivt och rätt.

170

Behärskande av maskiner och arbetsredskap

kan tillverka en enkel gjutmodell och kärnlåda av trä, plast eller något motsvarande material.

använder modelltillverkningsmaskiner på rätt sätt och raskt.

Behärskande av material och tillbehör

kan laminerings- och gjutmetoderna för plastmodeller och -negativ.

kan utföra de dagliga kontroll-, drifts- och underhållsåtgärderna på de verktygsmaskiner som han använder.

kan förse det modellutformade arbetsstycket med arbetsmåner, släppningar och partytor.

kan programmera och använda en NC-verktygsmaskin.

kan tillverka ett gjutbrätte av något skivmaterial.

använder handverktyg och specialmätanordningar för modelltillverkning med de riktiga krympningarna och behövliga noggrannheterna.

kan arbetsmetoderna för finslipning, kittning och målning av modellernas och kärnlådornas ytor.

kan tillverka gjutmodeller och kärnlådor av trä, plast eller motsvarande material. kan tillverka en modermodell av trä eller polyuretan. kan tillverka ett platsnegativ med hjälp av en modermodell med laminerings- eller gjutmetoden. kan tillverka platsmodeller och kärnlådor under användning av epoxi- eller polyuretanföreningar eller motsvarande flytande platsföreningar. kan utforma enkla modellutrustningar med hjälp av ett CAD/CAM-program och avlägsna de onödiga delarna utgående från det med dator ritade arbetsstyckets geometri. skala krympningen och tillsätta arbetsmån, släppningar, partytor och kärnanvisning som skall räcka till för kärnan. kan med dator skriva ut de behövliga skärningarna till dragningen. kan skapa bearbetningsbanor på bildskärmen för enkla modellutrustningar och kan granska och förhindra genomskärningar.

171

kan bearbeta modeller och kärnlådor av rätt material med tillräckligt liten stigning. kan utföra måttkontrollerna av modellutrustning. kan välja de lämpliga ytbehandlingsmetoderna samt finputsa och ytbehandla modellerna och kärnlådorna. kan tillverka gjutbrätten ändamålsenligt av de mest använda skivmaterialen. kan tillverka gjutsystem enligt anvisningarna samt kan placera och sätta fast modellerna och gjutsystemen på gjutbrättena tillräckligt noggrant. kan utifrån en arbetsritning självständigt och medvetet välja och skaffa från materialförrådet de materialämnen som lämpar sig bäst för sitt arbete så att materialsvinnet är så litet som möjligt. tar självständigt hand om restbitarna och sörjer för ordningen i materiallagret.

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet

behärskar under handledning största delen av kärnpunkterna inom yrkesområdet och kan använda dem i sitt arbete (t.ex. bearbetningsdata, principen för krympning, grunderna för bestämning av släppningarna och kärnstiften).

kan i huvuddrag kärnpunkterna inom yrkesområdet och kan under handledning nästan självständigt använda dem i sitt arbete (t.ex. val av rätt arbetsordning och val av bearbetningsdata och matematiska problem).

behärskar kärninnehållen på yrkesområdet och kan självständigt och medvetet tillämpa dem på sitt arbete för att uppnå bästa möjliga resultat.

kan vid behov nästan självständigt söka mer information från tillbudsstående källor.

känner till modellmaterialens mekaniska egenskaper och hur de beter sig under limning, bearbetning och ytbehandling. känner till blockmaterialen av plast och hur de beter sig under bearbetningen. vet grunderna för hur man väljer bearbetningsdata (t.ex. matnings- och rotationshastighet).

172

kan grunderna för hur man bestämmer bearbetningsmåner, krympningar, släppningar och kärnstift. använder sina kunskaper effektivt och kan vid behov självständigt söka mer information ur källor som finns till förfogande.

Behärskande av arbetssäkerhet kan under handledning välja säkra arbetsmetoder och arbetsordning för sitt arbete.

kan nästan självständigt välja säkra arbetsmetoder och arbetsordning för sitt arbete.

kan självständigt och på eget initiativ välja säkra arbetsmetoder för sitt arbete och arbetsordningen.

iakttar arbetssäkerhetsanvisningarna och -bestämmelserna åtminstone på uppmaning. sörjer i alla arbetsskeden för arbetssäkerheten.

iakttar på eget initiativ arbetssäkerhetsanvisningarna och -bestämmelserna.

iakttar utan undantag de givna arbetssäkerhetsanvisningarna och -bestämmelserna.

använder på eget initiativ de maskinvisa skyddsanordningarna och den personliga skyddsutrustningen.

använder på eget initiativ de maskinvisa skyddsanordningarna och den personliga skyddsutrustningen samt tar också hänsyn till de andra som arbetar i närheten och deras arbetssäkerhet.

sörjer för ordning och reda på arbetsplatsen.

sörjer för ordning och reda på håller sin arbetsplats snygg och arbetsplatsen och för i ordning samt tar hand om ändamålsenlig avfallshantering. avfallen på rätt sätt. ansvarar för egen del för säkerheten i arbetsmiljön och miljövården. bidrar på eget initiativ till att utveckla arbetssäkerheten och få till stånd en trivsam arbetsmiljö.

Baskompetens

Det är mest ändamålsenligt att bedöma baskompetens under en längre tid, till exempel under hela inlärningen i arbetet

Gemensamma betoningar

Det är mest ändamålsenligt att bedöma de gemensamma betoningarna under en längre tid, till exempel under hela inlärningen i arbetet

iakttar i regel de givna arbetstiderna.

iakttar de givna arbetstiderna.

iakttar de givna arbetstiderna.

känner till arbetarskyddsanvisningarna och -bestämmelserna samt iakttar dem på uppmaning.

känner till arbetarskyddsanvisningarna och -bestämmelserna i sin arbetsomgivning samt iakttar dem.

behärskar yrkesområdets arbetarskyddsanvisningar och -bestämmelser samt iakttar dem utan undantag.

173

3.1.44 Grunderna i gjutningsteknik med engångsform, 10 sv Beskrivning av yrkesprovet I yrkesprovet tillverkar den studerande med gjutningsteknik med engångsform en gjutform och de kärnor som hör till enligt arbetsanvisningarna. Arbetet skall i regel vara nytt för den studerande, d.v.s. han har inte tillverkat en exakt likadan gjutform och kärna tidigare. Gjutformen görs som en sandform med normal flaskteknik av rå- och hartssand. Kärnorna tillverkas både för hand och med hjälp av en kärnskjutmaskin. Formen och kärnorna betas beroende på metoden. Den studerande sköter rengöringen och driftsunderhållet av de maskiner och anordningar som han använder. Den studerande utarbetar en arbetsplan för arbetet. I planen beaktas bland annat • planering av arbetsordningen (arbetsskedena) • arbetsskedena vid tillverkning av en gjutform • arbetsskedena vid tillverkning av kärnor • fastsättning av formen med de redskap som hör till eller uträkning av beklämningen och utförande av beklämningen. Den studerande sörjer för sin egen och omgivningens arbetssäkerhet. Det är en väsentlig del av yrkesprovet. Vid planeringen och valet av yrkesprovsuppgifter skall man så mångsidigt som möjligt beakta det som framförts i beskrivningen av yrkesprovet. Det är viktigt att det centrala innehållet i studiehelheten kommer fram i yrkesprovet. Sålunda säkerställs att de yrkesprov som utförs på olika håll i landet är så likvärdiga som möjligt sinsemellan. Exempel på yrkesprov Följande exempel på yrkesprov kan ge idéer och fungera som utgångspunkt för planeringen och hjälper till vid planering och val av uppgifter som kan godkännas som yrkesprov. Exempel Den studerande tillverkar med gjutningsteknik med engångsform en gjutform och de kärnor som hör till. Gjutformen görs med normal flaskteknik av rå- och hartssand. Han gör kärnorna för hand och/eller med hjälp av en kärnskjutmaskin och betar formen och kärnorna vid behov. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet utförs i arbetslokaler som till sina arbetsförhållanden samt de befintliga maskinerna och anordningarna är lämpliga för tillverkning av gjutformar och kärnor. En lämplig miljö för tillverkning av gjutformar är ett metallgjuteri. De lokaler, anordningar och maskiner som används för tillverkning av gjutformar uppfyller säkerhetsnormerna. Arbetssäkerheten i yrkesprovsmiljön har i sin helhet beaktats enligt de ikraftvarande arbetarskyddsanvisningarna och -bestämmelserna. Den studerande har till sitt förfogande alla de maskiner och redskap som behövs vid tillverkning av gjutformar och kärnor. Alla maskiner och anordningar är helt funktionsdugliga, och den som arrangerar yrkesprovet har underhållit dem.

174

Yrkesprovet görs i regel som en individuell prestation, men den studerande kan också ge det som medlem i en arbetsgrupp. De personer som deltar i utvärderingen av yrkesprovet skall utses på förhand. Dessa skall vara på plats enligt överenskommen tidtabell. Yrkesprovet kan genomföras på en arbetsplats i samband med inlärningen i arbete eller i en arbetssal eller ett gjuteri på en läroanstalt inom gjuteribranschen. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen

NÖJAKTIGA (N1) Den studerande

Bedömningskriterier GODA (G3) Den studerande

BERÖMLIGA (B5) Den studerande

Planmässighet

kan under handledning göra upp en arbetsplan för tillverkning av en enkel gjutform och de kärnor som behövs.

kan utifrån en arbetsanvisning kan utifrån en arbetsanvisning nästan självständigt utarbeta en självständigt utarbeta en välfungerande arbetsplan. välfungerande arbetsplan.

Utförande av arbetsuppgiften

kan under handledning planera en riktig arbetsordning för sitt arbete, välja ändamålsenliga maskiner och arbetsredskap.

kan nästan självständigt planera en fungerande arbetsordning för sitt arbete samt välja ändamålsenliga maskiner och arbetsredskap.

Utvärdering av den egna arbetsprestationen

kan under handledning kan under arbetets gång på tillverka en enkel gjutform och uppmaning ändra sin de kärnor som behövs. förhandsplan om situationen kräver det.

kan under arbetets gång självständigt ändra sin förhandsplan om situationen kräver det så att den garanterar att slutresultatet blir bästa möjliga.

använder ganska lång tid för arbetet, men inte omåttligt lång.

kan nästan självständigt tillverka en gjutform och de kärnor som behövs enligt arbetsanvisningen.

kan planera en fungerande kärning.

kan under handledning utvärdera sig själv och sin arbetsprestation i efterhand.

använder längre tid än sedvanligt för sitt arbete, men ändå inte omåttligt lång tid, och strävar efter att använda sin tid effektivt.

kan räkna ut den rätta beklämningen för gjutprocessen.

kan utvärdera sig själv och sin arbetsprestation i efterhand och föreslå korrigeringar.

kan självständigt tillverka en gjutform och de kärnor som behövs enligt arbetsanvisningen.

kan planera en fungerande arbetsordning för sitt arbete, välja ändamålsenliga maskiner och arbetsredskap.

skulle inte göra om samma fel. utför arbetet inom en måttligt lång och använder sin tid effektivt.

175

kan på eget initiativ utvärdera sig själv och sin arbetsprestation även under arbetets gång så att han vid behov förbättrar och ändrar sin prestation i ändamålsenlig riktning.

Behärskande av arbetsuppgiften Behärskande av arbetsmetoder

kan tillverka en vanlig flaskform och de enkla kärnor som behövs.

Behärskande av maskiner och arbetsredskap

kan beta formarna och kärnorna.

kan tillverka formar och kärnor med sedvanliga metoder.

Behärskande av material och tillbehör

kan under handledning använda de maskiner och arbetsredskap som han behöver.

kan tillverka sandformar med normal flaskteknik av rå- och hartssand.

kan nästan självständigt använda de maskiner och arbetsredskap som han behöver, men behöver lite handledning.

använder självständigt valda arbetsmetoder effektivt och rätt.

kan tillverka kärnor både för hand och med hjälp av en kärnskjutmaskin. kan tillverka och montera ihop kärnlådor. kan beta formarna och kärnorna rätt och med tillräcklig skikttjocklek. kan kärna formarna och beklämma dem rätt enligt sina uträkningar för gjutprocessen. kan självständigt använda de maskiner och arbetsredskap som han valt. kan självständigt skaffa de formar och de formmaterial som lämpar sig för sitt arbete. tar självständigt hand om restbitarna och sörjer för ordningen i materiallagret.

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet

behärskar under handledning största delen av kärnpunkterna inom yrkesområdet och kan använda dem i sitt arbete (t.ex. grunderna i kärning, grunderna i beklämning av formar, olika metallers egenskaper och metallernas beteende).

behärskar i huvuddrag kärninnehållen inom yrkesområdet och kan nästan självständigt använda dem i sitt arbete (t.ex. val av rätt arbetsordning och principen för gjutning).

behärskar kärninnehållen på yrkesområdet och kan självständigt och medvetet tillämpa dem på sitt arbete för att uppnå bästa möjliga resultat.

176

kan vid behov nästan självständigt söka mer information från tillbudsstående källor.

vet principerna för gjutning samt betydelsen av kvaliteten på modellen och formen för det arbetsstycke som ska gjutas. använder sina kunskaper effektivt och kan vid behov självständigt söka mer information ur källor som finns till förfogande.

Behärskande av arbetssäkerhet

kan under handledning välja säkra arbetsmetoder och arbetsordning för sitt arbete.

kan nästan självständigt välja säkra arbetsmetoder och arbetsordning för sitt arbete.

kan självständigt och på eget initiativ välja säkra arbetsmetoder för sitt arbete och arbetsordningen.

iakttar arbetssäkerhetsanvisningarna och -bestämmelserna åtminstone på uppmaning. sörjer i alla arbetsskeden för arbetssäkerheten.

iakttar på eget initiativ arbetssäkerhetsanvisningarna och -bestämmelserna. använder på eget initiativ de maskinvisa skyddsanordningarna och den personliga skyddsutrustningen.

iakttar utan undantag de givna arbetssäkerhetsanvisningarna och -bestämmelserna.

sörjer för ordning och reda på arbetsplatsen.

sörjer för ordning och reda på kan sätta fast och beklämma arbetsplatsen och för formarna på ett säkert sätt. ändamålsenlig avfallshantering. håller sin arbetsplats snygg och i ordning samt tar hand om avfallen på rätt sätt.

använder på eget initiativ de maskinvisa skyddsanordningarna och den personliga skyddsutrustningen samt tar också hänsyn till de andra som arbetar i närheten och deras arbetssäkerhet.

ansvarar för egen del för säkerheten i arbetsmiljön och miljövården. bidrar på eget initiativ till att utveckla arbetssäkerheten och få till stånd en trivsam arbetsmiljö.

Baskompetens

Det är mest ändamålsenligt att bedöma baskompetens under en längre tid, till exempel under hela inlärningen i arbetet

iakttar i regel de givna arbetstiderna.

iakttar de givna arbetstiderna.

iakttar de givna arbetstiderna.

känner till arbetarskyddsanvisningarna och -bestämmelserna samt iakttar dem på uppmaning.

känner till arbetarskyddsanvisningarna och -bestämmelserna i sin arbetsomgivning samt iakttar dem.

behärskar yrkesområdets arbetarskyddsanvisningar och bestämmelser samt iakttar dem utan undantag.

Gemensamma betoningar Det är mest ändamålsenligt att bedöma de gemensamma betoningarna under en längre tid, till exempel under hela inlärningen i arbetet

177

3.1.45 Grunderna i gjutningsteknik med permanent form, 10 sv Beskrivning av yrkesprovet I yrkesprovet utför den studerande en enkel gjutning med permanent form enligt arbetsanvisningar. Utöver gjutningen rengör han dessutom gjutstycket och utför de åtgärder som hör till efterbehandlingen. Arbetet skall i regel vara nytt för den studerande, d.v.s. han har inte gjutit ett exakt likadant gjutstycke tidigare. Den studerande gör efterbehandling och avsyning av gjutstycket och reparerar eventuella gjutfel. Den studerande sköter rengöringen och driftsunderhållet av de maskiner och anordningar som han använder. Den studerande utarbetar en arbetsplan för arbetet. I planen beaktas bland annat • planering av arbetsordningen (arbetsskedena) • placering av den permanenta formen i gjutmaskinen • arbetsordningen för gjutprocessen (cykeln) • efterbehandling av gjutstycket Den studerande sörjer för sin egen och omgivningens arbetssäkerhet. Det är en väsentlig del av yrkesprovet. Vid planeringen och valet av yrkesprovsuppgifter skall man så mångsidigt som möjligt beakta det som framförts i beskrivningen av yrkesprovet. Det är viktigt att det centrala innehållet i studiehelheten kommer fram i yrkesprovet. Sålunda säkerställs att de yrkesprov som utförs på olika håll i landet är så likvärdiga som möjligt sinsemellan. Exempel på yrkesprov Följande exempel på yrkesprov kan ge idéer och fungera som utgångspunkt för planeringen och hjälper till vid planering och val av uppgifter som kan godkännas som yrkesprov. Exempel Placering av formen i gjutmaskinen Den studerande utför gjutningen med någon metod med permanent form. Den studerande rengör och efterbehandlar det gjutna stycket. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet utförs i arbetslokaler som till sina arbetsförhållanden samt de befintliga maskinerna och anordningarna är lämpliga för gjutning i permanent form. En lämplig miljö för gjutning av gjutstyckena är ett metallgjuteri. De lokaler, anordningar och smältugnar som används för hantering av formar och för gjutning uppfyller säkerhetsnormerna. Till förfogande finns tillräckligt med skyddsutrustning som behövs vid gjutningen. Arbetssäkerheten i yrkesprovsmiljön har i sin helhet beaktats enligt de ikraftvarande arbetarskyddsanvisningarna och -bestämmelserna. Den studerande har till sitt förfogande alla de maskiner och redskap som behövs vid gjutning i permanent form samt de smältugnar och anordningar som behövs för smältning och gjutning. Alla maskiner och anordningar är helt funktionsdugliga, och den som arrangerar yrkesprovet har underhållit dem.

178

Yrkesprovet görs i regel som en individuell prestation, men den studerande kan också ge det som medlem i en arbetsgrupp. De personer som deltar i utvärderingen av yrkesprovet skall utses på förhand. Dessa skall vara på plats enligt överenskommen tidtabell. Yrkesprovet kan genomföras på en arbetsplats i samband med inlärningen i arbete eller i en arbetssal eller ett gjuteri på en läroanstalt inom gjuteribranschen. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen Planmässighet

Utförande av arbetsuppgiften

Utvärdering av den egna arbetsprestationen

NÖJAKTIGA (N1) Den studerande

Bedömningskriterier GODA (G3) Den studerande

BERÖMLIGA (B5) Den studerande

kan under handledning göra upp en arbetsplan för utförande av en enkel gjutprocess. kan under handledning planera en riktig arbetsordning för sitt arbete, välja ändamålsenliga maskiner, anordningar och mätredskap.

kan utifrån en arbetsanvisning kan utifrån en arbetsanvisning nästan självständigt utarbeta en självständigt utarbeta en välfungerande arbetsplan. välfungerande arbetsplan. kan nästan självständigt planera en riktig arbetsordning för sitt arbete, välja ändamålsenliga maskiner, anordningar och mätredskap.

kan planera en riktig arbetsordning för sitt arbete, välja ändamålsenliga maskiner, anordningar och mätredskap.

kan under handledning gjuta med metoden med permanent form.

kan under arbetets gång på uppmaning ändra sin förhandsplan om situationen kräver det.

kan arbetsskedena i metoden med permanent form och känner till huvudskedena i olika metoder med permanent form och gjutprocessen.

använder ganska lång tid för arbetet, men inte omåttligt lång.

kan nästan självständigt gjuta med någon metod med permanent form enligt arbetsanvisningen.

kan under arbetets gång självständigt ändra sin förhandsplan om situationen kräver det så att den garanterar att slutresultatet blir bästa möjliga.

kan under handledning utvärdera sig själv och sin arbetsprestation i efterhand.

använder längre tid än sedvanligt för sitt arbete, men ändå inte omåttligt lång tid, och strävar efter att använda sin tid effektivt.

kan självständigt gjuta med någon metod med permanent form.

kan utvärdera sig själv och sin arbetsprestation i efterhand och föreslå korrigeringar.

utför arbetet inom en måttligt lång och använder sin tid effektivt.

skulle inte göra om samma fel. kan på eget initiativ utvärdera sig själv och sin arbetsprestation även under arbetets gång så att han vid behov förbättrar och ändrar sin prestation i ändamålsenlig riktning.

179

Behärskande av arbetsuppgiften Behärskande av arbetsmetoder

kan arbetsskedena i någon metod med permanent form.

kan använda smältugnar.

använder självständigt valda arbetsmetoder effektivt och rätt.

Behärskande av maskiner och arbetsredskap

identifierar de mest typiska gjutfelen i en metod.

känner till och behärskar hur de vanligaste gjutmetallerna beter sig vid smältning.

kan avsyna gjutstycken okulärt.

Behärskande av material och tillbehör

kan grunderna i smältning och kan nästan självständigt hantering av smältor. använda de maskiner, anordningar och arbetsredskap som han behöver, men behöver lite handledning. kan under handledning använda de maskiner, anordningar och arbetsredskap som han behöver.

identifierar de vanligaste gjutfelen i någon metod med permanent form. kan reparera de gjutfel som han identifierat. kan grunderna i efterbehandling av arbetsstycken som tillverkats med permanent form. kan smälta gjutlegeringar som är typiska vid någon gjutmetod med permanent form. kan principerna och metoderna för hantering av smälta. kan självständigt använda de maskiner, anordningar och arbetsredskap som han valt. kan självständigt skaffa de formar och de formmaterial som lämpar sig för sitt arbete. tar självständigt hand om restbitarna och sörjer för ordningen i materiallagret.

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet

behärskar under handledning största delen av kärnpunkterna inom yrkesområdet och kan använda dem i sitt arbete (t.ex. grundegenskaperna hos de vanligaste gjutmetallerna med avseende på gjutningen, gjutprocessen, grunderna i smältning och smälthantering och gjutfel).

behärskar i regel kärninnehållen inom yrkesområdet och kan under handledning nästan självständigt använda dem i sitt arbete (t.ex. val av rätt arbetsordning).

behärskar kärninnehållen på yrkesområdet och kan självständigt och medvetet tillämpa dem på sitt arbete för att uppnå bästa möjliga resultat.

kan vid behov nästan självständigt söka mer information från tillbudsstående källor.

kan arbetsskedena i metoden med permanent form och känner till huvudskedena i olika metoder med permanent form och gjutprocessen.

180

behärskar baskunskaperna för tillverkning med någon teknik med permanent form så att han förstår maskinernas funktion. kan skedena i gjutprocessen, känner till formens konstruktion och vet vilken betydelse formens kvalitet och funktionsduglighet har vid gjutning. vet vilken kvalitetsnivå som förutsätts av en gjutning i permanent form och de krav som efterbehandlingen av gjutstyckena ställer på gjutningen. känner till grundvalen för de gjuttekniska variablerna så att han förstår sambandet mellan dem och gjutfelen och kan sluta sig till vilka reparationer som behövs. känner till gjutlegeringar och de olika legeringsämnenas inverkar på gjutbarheten. använder sina kunskaper effektivt och kan vid behov självständigt söka mer information ur källor som finns till förfogande.

Behärskande av arbetssäkerhet kan under handledning välja säkra arbetsmetoder och arbetsordning för sitt arbete.

kan nästan självständigt välja säkra arbetsmetoder och arbetsordning för sitt arbete.

kan självständigt och på eget initiativ välja säkra arbetsmetoder för sitt arbete och arbetsordningen.

iakttar arbetssäkerhetsanvisningarna och bestämmelserna åtminstone på uppmaning. sörjer för arbetssäkerheten i fråga om gjutning och de maskiner och anordningar som används inom gjutningsbranschen.

iakttar på eget initiativ arbetssäkerhetsanvisningarna och -bestämmelserna.

iakttar utan undantag de givna arbetssäkerhetsanvisningarna och -bestämmelserna.

använder på eget initiativ de maskinvisa skyddsanordningarna och den personliga skyddsutrustningen.

använder på eget initiativ de maskinvisa skyddsanordningarna och den personliga skyddsutrustningen samt tar också hänsyn till de andra som arbetar i närheten och deras arbetssäkerhet.

sörjer i alla arbetsskeden för arbetssäkerheten.

sörjer för ordning och reda på använder gjuteribranschens arbetsplatsen och för maskiner och deras styrändamålsenlig avfallshantering. anordningar på ett säkert sätt.

sörjer för ordning och reda på arbetsplatsen.

håller sin arbetsplats snygg och i ordning samt tar hand om avfallen på rätt sätt.

181

ansvarar för egen del för säkerheten i arbetsmiljön och miljövården. bidrar på eget initiativ till att utveckla arbetssäkerheten och få till stånd en trivsam arbetsmiljö.

Baskompetens Det är mest ändamålsenligt att bedöma baskompetens under en längre tid, till exempel under hela inlärningen i arbetet

Gemensamma betoningar

Det är mest ändamålsenligt att bedöma de gemensamma betoningarna under en längre tid, till exempel under hela inlärningen i arbetet

iakttar i regel de givna arbetstiderna.

iakttar de givna arbetstiderna.

iakttar de givna arbetstiderna.

känner till arbetarskyddsanvisningarna och -bestämmelserna samt iakttar dem på uppmaning.

känner till arbetarskyddsanvisningarna och -bestämmelserna i sin arbetsomgivning samt iakttar dem.

behärskar yrkesområdets arbetarskyddsanvisningar och -bestämmelser samt iakttar dem utan undantag.

3.1.46 Grunderna i gjutmodellteknik, 10 sv Beskrivning av yrkesprovet I yrkesprovet tillverkar den studerande en enkel gjutmodell och en kärnlåda med ändamålsenliga bearbetningsmetoder enligt en arbetsritning. Arbetet skall i regel vara nytt för den studerande, d.v.s. han har inte tillverkat en exakt likadan gjutmodell och kärnlåda tidigare. Gjutmodellen tillverkas genom att använda ändamålsenliga gjuttillverkningsmaskiner. Den studerande sköter den dagliga rengöringen och underhållet av de maskiner som han använder. I yrkesprovet kan det också ingå modellutformning av en enkel gjutmodell och kärnlåda med hjälp av ett CAD/CAM-program. Till yrkesprovet hör också reparation av gjutmodeller och kärnlådor. Den studerande utarbetar en arbetsplan för arbetet. I planen beaktas bland annat • val av råmaterial (ämne) för gjutmodellen och kärnlådan • bestämning av partytan för gjutmodellen och kärnlådan • bestämning av bearbetningmåner • bestämning av krympningen • bestämning av släppningarna • bestämning av kärnstift • planering av arbetsordningen (arbetsskedena) • val av verktyg (skärstål) • val av bearbetningsdata • val av behövliga mätredskap. Den studerande sörjer för sin egen och omgivningens arbetssäkerhet. Det är en väsentlig del av yrkesprovet.

182

Vid planeringen och valet av yrkesprovsuppgifter skall man så mångsidigt som möjligt beakta det som framförts i beskrivningen av yrkesprovet. Det är viktigt att det centrala innehållet i studiehelheten kommer fram i yrkesprovet. Sålunda säkerställs att de yrkesprov som utförs på olika håll i landet är så likvärdiga som möjligt sinsemellan. Exempel på yrkesprov Följande exempel på yrkesprov kan ge idéer och fungera som utgångspunkt för planeringen och hjälper till vid planering och val av uppgifter som kan godkännas som yrkesprov. Exempel 1 Den studerande planerar och tillverkar en enkel gjutmodell och den kärnlåda som hör till. Som material används trä. Exempel 2 Den studerande planerar och tillverkar en enkel gjutmodell och den kärnlåda som hör till. Som material används plast. Exempel 3 Den studerande gör ändrings- och reparationsarbeten i anslutning till enkla gjutmodeller och kärnlådor. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet utförs i arbetslokaler som till sina arbetsförhållanden samt de befintliga maskinerna och anordningarna är lämpliga för tillverkning av gjutmodeller och kärnlådor. Som miljö för tillverkningen av gjutmodeller lämpar sig en verkstad där modelltillverkare arbetar eller ett privat företag. Arbetssäkerheten på verktygsmaskinerna som används vid tillverkningen av gjutmodeller inklusive de maskinvisa skyddsanordningarna har beaktats tillräckligt, och det finns personlig skyddsutrustning till förfogande att användas vid behov. Arbetssäkerheten i yrkesprovsmiljön har i sin helhet beaktats enligt de ikraftvarande arbetarskyddsanvisningarna och –bestämmelserna. Den studerande har till sitt förfogande de verktygsmaskiner och arbetsredskap som behövs vid tillverkning av sedvanliga gjutmodeller och kärnlådor. Alla maskiner och anordningar är helt funktionsdugliga, och den som arrangerar yrkesprovet har underhållit dem. Till förfogande finns utöver de ovan nämnda också mätredskap som lämpar sig för arbetet i fråga samt alla andra behövliga arbetsredskap (skärstål, nycklar m.m.). Det är rekommendabelt att det för modellutformningen av arbetsstycket till förfogande finns en skild arbetsstation som är utrustad med ett CAD-ritprogram samt något CAM-program. Den studerande får använda allt nödvändigt kompletterande material, till exempel tabeller för yrkesmässig användning och tabeller med bearbetningsdata. Den studerande får också ha med sig till exempel den facklitteratur som behövs samt anteckningar. Dessutom skall det finnas en miniräknare och anteckningsredskap till förfogande. Yrkesprovet görs i regel som en individuell prestation, men den studerande kan också ge det som medlem i en arbetsgrupp.

183

De personer som deltar i utvärderingen av yrkesprovet skall utses på förhand. Dessa skall vara på plats enligt överenskommen tidtabell. Yrkesprovet kan genomföras på en arbetsplats i samband med inlärningen i arbete eller i en arbetssal på en läroanstalt inom gjutningsbranschen. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen

NÖJAKTIGA (N1) Den studerande

Bedömningskriterier GODA (G3) Den studerande

BERÖMLIGA (B5) Den studerande

Planmässighet

kan under handledning göra upp en arbetsplan för tillverkning av en enkel grundgjutmodell och en kärnlåda.

kan utifrån en arbetsritning och arbetsanvisningar nästan självständigt utarbeta en välfungerande arbetsplan.

kan utifrån en arbetsritning och arbetsanvisningar självständigt utarbeta en välfungerande arbetsplan.

Utförande av arbetsuppgiften

kan under handledning planera en riktig arbetsordning för sitt arbete, välja ändamålsenliga maskiner, anordningar och mätredskap.

kan nästan självständigt planera en riktig arbetsordning för sitt arbete, välja ändamålsenliga maskiner, anordningar och mätredskap.

kan planera en riktig arbetsordning för sitt arbete, välja ändamålsenliga maskiner, anordningar och mätredskap.

Utvärdering av den egna arbetsprestationen

kan läsa enkla maskinritningar och rita normala dragningar.

kan under arbetets gång på uppmaning ändra sin förhandsplan om situationen kräver det.

kan läsa enkla maskinritningar och rita dragningar utifrån dem enligt anvisningarna.

kan under handledning tillverka en enkel gjutmodell och en kärnlåda.

kan nästan självständigt tillverka en grundgjutmodell och en grundkärnlåda enligt arbetsritningen.

kan märka ut bearbetningsmånerna, de behövliga släppningarna och kärnstiften enligt anvisningarna.

använder ganska lång tid för arbetet, men inte omåttligt lång.

använder längre tid än sedvanligt för sitt arbete, men ändå inte omåttligt lång tid, och strävar efter att använda sin tid effektivt.

kan under arbetets gång självständigt ändra sin förhandsplan om situationen kräver det så att den garanterar att slutresultatet blir bästa möjliga.

kan under handledning utvärdera sig själv och sin arbetsprestation i efterhand.

kan utvärdera sig själv och sin arbetsprestation i efterhand och föreslå korrigeringar.

kan självständigt tillverka en enkel gjutmodell och en tvådelad kärnlåda enligt arbetsritningen. utför arbetet inom en måttligt lång och använder sin tid effektivt. kan på eget initiativ utvärdera sig själv och sin arbetsprestation även under arbetets gång så att han vid behov förbättrar och ändrar sin prestation i ändamålsenlig riktning.

184

Behärskande av arbetsuppgiften

kan nästan självständigt använda de verktygsmaskiner och arbetsredskap som han behöver, men behöver lite handledning.

använder självständigt valda arbetsmetoder effektivt och rätt.

Behärskande av arbetsmetoder

kan under handledning använda de verktygsmaskiner och arbetsredskap som han behöver.

Behärskande av maskiner och arbetsredskap

kan tillverka en gjutmodell av trä eller något motsvarande material.

kan tillverka enkla gjutmodeller av trä eller något motsvarande material.

Behärskande av material och tillbehör

kan tillverka en kärnlåda av trä eller något motsvarande material.

kan tillverka enkla tvådelade kärnlådor av trä eller något motsvarande material.

kan utföra finslipning, kittning och målning av modellernas och kärnlådornas ytor.

kan placera och sätta fast modellen och gjutsystemet i modellbrättena enligt anvisningarna.

kan göra ändrings- och reparationsarbeten på enkla gjutmodeller och kärnlådor.

kan utföra finslipning, kittning och målning av modellernas och kärnlådornas ytor. kan reparera och måla om enkla gjutmodeller och kärnlådor. kan utifrån en arbetsritning självständigt och medvetet välja och skaffa från materialförrådet de materialämnen som lämpar sig bäst för sitt arbete så att materialsvinnet är så litet som möjligt. tar självständigt hand om restbitarna och sörjer för ordningen i materiallagret.

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet behärskar under handledning största delen av kärnpunkterna inom yrkesområdet och kan använda dem i sitt arbete (t.ex. bearbetningsdata, principen för krympning, grunderna för bestämning av släppningarna och kärnstiften).

behärskar i stora drag kärninnehållen inom yrkesområdet och kan nästan självständigt använda dem i sitt arbete (t.ex. val av rätt arbetsordning och bearbetningsdata).

behärskar kärninnehållen på yrkesområdet och kan självständigt och medvetet tillämpa dem på sitt arbete för att uppnå bästa möjliga resultat.

kan vid behov nästan självständigt söka mer information från tillbudsstående källor.

vet grunderna för hur man väljer bearbetningsdata (t.ex. matnings- och rotationshastighet). kan grunderna för hur man bestämmer bearbetningsmåner, krympningar, släppningar och kärnstift.

185

förstår principen för krympmånen. vet hur finslipningen och ytbehandlingen av gjutmodeller och kärnlådor inverkar på gjutstyckets kvalitet och resultatet av utformningen. förstår vilken betydelse modellutrustning som är tillverkad med CAD/CAMteknik har i framtidens gjuteriteknik. använder sina kunskaper effektivt och kan vid behov självständigt söka mer information ur källor som finns till förfogande.

Behärskande av arbetssäkerhet

kan under handledning välja säkra arbetsmetoder och arbetsordning för sitt arbete.

kan nästan självständigt välja säkra arbetsmetoder och arbetsordning för sitt arbete.

kan självständigt och på eget initiativ välja säkra arbetsmetoder för sitt arbete och arbetsordningen.

iakttar arbetssäkerhetsanvisningarna och –bestämmelserna åtminstone på uppmaning.

iakttar på eget initiativ arbetssäkerhetsanvisningarna och -bestämmelserna.

iakttar utan undantag de givna arbetssäkerhetsanvisningarna och -bestämmelserna.

sörjer i alla arbetsskeden för arbetssäkerheten.

använder på eget initiativ de maskinvisa skyddsanordningarna och den personliga skyddsutrustningen.

använder på eget initiativ de maskinvisa skyddsanordningarna och den personliga skyddsutrustningen samt tar också hänsyn till de andra som arbetar i närheten och deras arbetssäkerhet.

sörjer för ordning och reda på arbetsplatsen.

sörjer för ordning och reda på håller sin arbetsplats snygg och arbetsplatsen och för i ordning samt tar hand om ändamålsenlig avfallshantering. avfallen på rätt sätt. ansvarar för egen del för säkerheten i arbetsmiljön och miljövården. bidrar på eget initiativ till att utveckla arbetssäkerheten och en trivsam arbetsmiljö.

Baskompetens

Det är mest ändamålsenligt att bedöma baskompetens under en längre tid, till exempel under hela inlärningen i arbetet

iakttar i regel de givna arbetstiderna.

iakttar de givna arbetstiderna.

iakttar de givna arbetstiderna.

186

Gemensamma betoningar

Det är mest ändamålsenligt att bedöma de gemensamma betoningarna under en längre tid, till exempel under hela inlärningen i arbetet

känner till arbetarskyddsanvisningarna och -bestämmelserna samt iakttar dem på uppmaning.

känner till arbetarskyddsanvisningarna och -bestäm-melserna i sin arbetsomgivning samt iakttar dem.

behärskar yrkesområdets arbetarskyddsanvisningar och -bestämmelser samt iakttar dem utan undantag.

3.1.47 Plastmodellteknik, 10 sv Beskrivning av yrkesprovet I yrkesprovet tillverkar den studerande en enkel gjutmodell, en kärna och en kärnlåda med ändamålsenliga metoder enligt en arbetsritning. Arbetet skall i regel vara nytt för den studerande, d.v.s. han har inte tillverkat en exakt likadan gjutmodell, kärna och kärnlåda tidigare. Den studerande tillverkar en modermodell av trä eller polyuretan. Dessutom kan han tillverka ett plastnegativ med hjälp av en modermodell antingen med laminerings- eller gjutmetoden. Dessutom tillverkas en plastmodell under användning av en epoxi- eller polyuretanförening som material eller någon motsvarande flytande plastförening. Utöver de ovan nämnda tillverkar den studerande modellerna för kärnorna av trä eller polyuretan. Till yrkesprovet hör också tillverkning av kärnlådor antingen med laminerings- eller gjutteknik. Den studerande sköter den dagliga rengöringen och underhållet av de maskiner som han använder. I yrkesprovet kan det också ingå modellutformning av en enkel gjutmodell och kärnlåda med hjälp av ett CAD/CAM-program. Den studerande utarbetar en arbetsplan för arbetet. I planen beaktas bland annat • bestämning av bearbetningmåner • bestämning av krympningen • bestämning av släppningarna • bestämning av kärnstift • bestämning av partytor • planering av arbetsordningen (arbetsskedena). Den studerande sörjer för sin egen och omgivningens arbetssäkerhet. Det är en väsentlig del av yrkesprovet. Vid planeringen och valet av yrkesprovsuppgifter skall man så mångsidigt som möjligt beakta det som framförts i beskrivningen av yrkesprovet. Det är viktigt att det centrala innehållet i studiehelheten kommer fram i yrkesprovet. Sålunda säkerställs att de yrkesprov som utförs på olika håll i landet är så likvärdiga som möjligt sinsemellan. Exempel på yrkesprov Följande exempel på yrkesprov kan ge idéer och fungera som utgångspunkt för planeringen och hjälper till vid planering och val av uppgifter som kan godkännas som yrkesprov. Exempel I yrkesprovet utförs följande arbeten: • man tillverkar en modermodell av trä eller polyuretan.

187

• •

man tillverkar ett plastnegativ med hjälp av modermodellen. man tillverkar en plastmodell under användning av en epoxi- eller polyuretanförening som material eller någon motsvarande förening.

Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet utförs i arbetslokaler som till sina arbetsförhållanden samt de befintliga anordningarna är lämpliga för tillverkning av gjutmodeller och kärnlådor. Som miljö för tillverkningen av gjutmodeller lämpar sig en verkstad där modelltillverkare arbetar eller ett privat företag. Arbetssäkerheten för de vid tillverkningen av gjutmodeller använda anordningarna med sina skyddsanordningar har beaktats tillräckligt, och det finns personlig skyddsutrustning till förfogande att användas vid behov. Arbetssäkerheten i yrkesprovsmiljön har i sin helhet beaktats enligt de ikraftvarande arbetarskyddsanvisningarna och -bestämmelserna. Den studerande har till sitt förfogande de anordningar och arbetsredskap som behövs vid tillverkningen av gjutmodeller och kärnlådor. Alla anordningar är helt funktionsdugliga, och den som arrangerar yrkesprovet har underhållit dem. Utöver de ovan nämnda skall det också finnas mätredskap som lämpar sig för arbetet i fråga. Det är rekommendabelt att det för modellutformningen till förfogande finns en skild arbetsstation som är utrustad med ett CAD-ritprogram samt något CAM-program. Den studerande får använda allt nödvändigt kompletterande material, till exempel de tabeller som yrkesmän använder. Den studerande får också ha med sig till exempel den facklitteratur som behövs samt anteckningar. Dessutom skall det finnas en miniräknare och anteckningsredskap till förfogande. Yrkesprovet görs i regel som en individuell prestation, men den studerande kan också ge det som medlem i en arbetsgrupp. De personer som deltar i utvärderingen av yrkesprovet skall utses på förhand. Dessa skall vara på plats enligt överenskommen tidtabell. Yrkesprovet kan genomföras på en arbetsplats i samband med inlärningen i arbete eller i en arbetssal på en läroanstalt inom gjutningsbranschen. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen

NÖJAKTIGA (N1) Den studerande

Bedömningskriterier GODA (G3) Den studerande

kan under handledning göra upp en arbetsplan för tillverkning av en enkel gjutmodell och en kärnlåda.

kan utifrån en arbetsritning och arbetsanvisningar nästan självständigt utarbeta en välfungerande arbetsplan.

BERÖMLIGA (B5) Den studerande

Behärskande av arbetsprocessen Planmässighet

kan utifrån en arbetsritning och arbetsanvisningar självständigt utarbeta en välfungerande arbetsplan.

188

Utförande av arbetsuppgiften

kan under handledning planera en riktig arbetsordning för sitt arbete samt välja ändamålsenliga metoder, anordningar och arbetsredskap.

kan nästan självständigt planera en fungerande arbetsordning för sitt arbete samt välja ändamålsenliga metoder, anordningar och arbetsredskap.

kan planera en fungerande arbetsordning för sitt arbete samt välja ändamålsenliga metoder, anordningar och arbetsredskap.

Utvärdering av den egna arbetsprestationen

kan läsa maskinritningar och rita dragningar.

kan under arbetets gång på uppmaning ändra sin förhandsplan om situationen kräver det.

kan läsa maskinritningar och rita dragningar utifrån dem.

kan bestämningen av bearbetningsmåner, krympningar, släppningar och kärnstift.

kan nästan självständigt tillverka en enkel gjutmodell och en kärnlåda enligt arbetsritningen.

kan dimensionera och förse modellen med tillräckligt utrymme för kärnor.

kan under handledning tillverka en enkel gjutmodell och en kärnlåda.

använder längre tid än sedvanligt för sitt arbete, men ändå inte omåttligt lång tid, och strävar efter att använda sin tid effektivt.

kan bestämma bearbetningsmåner, krympningar, släppningar och kärnstift för modeller och kärnlådor.

använder ganska lång tid för arbetet, men inte omåttligt lång.

kan utvärdera sig själv och sin arbetsprestation i efterhand och föreslå korrigeringar.

kan under arbetets gång självständigt ändra sin förhandsplan om situationen kräver det så att den garanterar att slutresultatet blir bästa möjliga.

kan under handledning utvärdera sig själv och sin arbetsprestation i efterhand.

kan självständigt tillverka en plastmodell och en kärnlåda enligt arbetsritningen. utför arbetet inom en måttligt lång och använder sin tid effektivt. kan på eget initiativ utvärdera sig själv och sin arbetsprestation även under arbetets gång så att han vid behov förbättrar sin prestation i ändamålsenlig riktning.

Behärskande av arbetsuppgiften Behärskande av arbetsmetoder

kan under handledning använda de metoder, anordningar och arbetsredskap som han behöver.

kan nästan självständigt använder självständigt valda använda de metoder, arbetsmetoder effektivt och anordningar och arbetsredskap rätt. som han behöver, men behöver lite handledning.

Behärskande av maskiner och arbetsredskap

kan göra en enkel modermodell av trä eller polyuretan.

kan tillverka en modermodell av trä eller polyuretan.

Behärskande av material och tillbehör

kan laminerings- och gjutmetoderna för plastmodeller och –negativ.

kan tillverka ett plastnegativ med hjälp av en modermodell med laminerings- eller gjutmetoden.

189

kan tillverka en vanlig plastmodell och kärna.

kan tillverka en plastmodell under användning av en epoxieller polyuretanförening som material eller någon motsvarande flytande plastförening.

kan tillverka en enkel kärnlåda med laminerings- eller gjutningsteknik.

kan tillverka modeller för kärnor av trä eller polyuretan. kan tillverka en kärnlåda med laminerings- eller gjutningsteknik. kan utifrån en arbetsritning självständigt och medvetet från materiallagret välja samt skaffa de material som lämpar sig bäst för sitt arbete. kan självständigt sörja för ordningen i materiallagret.

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet behärskar under handledning största delen av kärnpunkterna inom yrkesområdet och kan använda dem i sitt arbete (t.ex. principen för krympning, grunderna för bestämning av släppningarna och kärnstiften).

behärskar i regel kärninnehållen inom yrkesområdet och kan under handledning nästan självständigt använda dem i sitt arbete (t.ex. val av rätt arbetsordning).

behärskar kärninnehållen på yrkesområdet och kan självständigt och medvetet tillämpa dem på sitt arbete för att uppnå bästa möjliga resultat.

kan vid behov nästan självständigt söka mer information från tillbudsstående källor.

kan grunderna för hur man bestämmer arbetsmåner, krympningar, släppningar och kärnstift. använder sina kunskaper effektivt och kan vid behov självständigt söka mer information ur källor som finns till förfogande.

Behärskande av arbetssäkerhet

kan under handledning välja säkra arbetsmetoder och arbetsordning för sitt arbete.

kan nästan självständigt välja säkra arbetsmetoder och arbetsordning för sitt arbete.

kan självständigt och på eget initiativ välja säkra arbetsmetoder för sitt arbete och arbetsordningen.

iakttar arbetssäkerhetsanvisningarna och –bestämmelserna åtminstone på uppmaning.

iakttar på eget initiativ arbetssäkerhetsanvisningarna och –bestämmelserna.

iakttar utan undantag de givna arbetssäkerhetsanvisningarna och –bestämmelserna.

sörjer i alla arbetsskeden för arbetssäkerheten.

använder på eget initiativ de maskinvisa skyddsanordningarna och den personliga skyddsutrustningen.

använder på eget initiativ de maskinvisa skyddsanordningarna och den personliga skyddsutrustningen samt tar också hänsyn till de andra som arbetar i närheten och deras arbetssäkerhet.

190

sörjer för ordning och reda på arbetsplatsen.

sörjer för ordning och reda på håller sin arbetsplats snygg och arbetsplatsen och för i ordning samt tar hand om ändamålsenlig avfallshantering. avfallen på rätt sätt. ansvarar för egen del för säkerheten i arbetsmiljön och miljövården. bidrar på eget initiativ till att utveckla arbetssäkerheten och få till stånd en trivsam arbetsmiljö.

Baskompetens Det är mest ändamålsenligt att bedöma baskompetens under en längre tid, till exempel under hela inlärningen i arbetet

Gemensamma betoningar

Det är mest ändamålsenligt att bedöma de gemensamma betoningarna under en längre tid, till exempel under hela inlärningen i arbetet

iakttar i regel de givna arbetstiderna.

iakttar de givna arbetstiderna.

iakttar de givna arbetstiderna.

känner till arbetarskyddsanvisningarna och –bestämmelserna samt iakttar dem på uppmaning.

känner till arbetarskyddsanvisningarna och –bestämmelserna i sin arbetsomgivning samt iakttar dem.

behärskar yrkesområdets arbetarskyddsanvisningar och –bestämmelser samt iakttar dem utan undantag.

3.1.48 CAD/CAM-teknik, 10 sv Beskrivning av yrkesprovet I yrkesprovet utformar den studerande enligt en arbetsritning en gjutmodell och en kärnlåda på bildskärmen med något ibrukvarande CAD/CAM-program. Efter bestämning av geometrin skapar han bearbetningsbanorna och NC-programmet med hjälp av en postprocessor. Det färdiga NC-programmet överförs till verktygsmaskinen till exempel med en kabel. Den studerande planerar arbetet och NCprogrammet för en idriftvarande NC-verktygsmaskin. Till yrkesprovet hör också simulering av NCprogrammet som gjorts samt den egentliga bearbetningen. Arbetet skall i regel vara nytt för den studerande, d.v.s. han har inte utformat eller tillverkat en exakt likadan gjutmodell eller kärnlåda tidigare och inte gjort ett likadant NC-program. I samband med planeringen av NC-programmet fäster man uppmärksamhet vid bland annat följande: • bestämning av bearbetningmåner • bestämning av krympningen • bestämning av släppningarna • bestämning av partytor • planering av kärningen och kärnanvisningarna • planering av fastspänningen av arbetsstycket (t.ex. vid fräsning) • val av origo för programmet • planering av bearbetningsordningen (arbetsskedena) • val av verktyg (skärstål) • val av bearbetningsdata • beslut om eventuella underprogram.

191

Den studerande använder i NC-programmet arbetscykler och vid behov underprogram. Han definierar läget för programmets nollpunkt. Den studerande testar och editerar programmet antingen på arbetsstationens bildskärm eller på verktygsmaskinens bildskärm före den egentliga bearbetningen. Om det inte finns grafik i verktygsmaskinen kan testningen också utföras i luften (utan arbetsstycke). Vid planeringen och valet av yrkesprovsuppgifter skall man så mångsidigt som möjligt beakta det som framförts i beskrivningen av yrkesprovet. Det är viktigt att det centrala innehållet i studiehelheten kommer fram i yrkesprovet. Sålunda säkerställs att de yrkesprov som utförs på olika håll i landet är så likvärdiga som möjligt sinsemellan. Exempel på yrkesprov Följande exempel på yrkesprov kan ge idéer och fungera som utgångspunkt för planeringen och hjälper till vid planering och val av uppgifter som kan godkännas som yrkesprov. Exempel I yrkesprovet utförs följande arbeten: • Man utfomar en gjutmodell och kärnlåda på bildskärmen med hjälp av ett CAD/CAM-program. • Man gör de NC-program som behövs vid bearbetning av en gjutmodell och en kärnlåda för en verktygsmaskin som finns till förfogande. • Man bearbetar gjutmodellen och kärnlådan med en NC-verktygsmaskin. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet utförs i en arbetslokal som är lämplig för uppgiften i fråga om arbetsförhållandena samt de maskiner och anordningar som finns. Arbetssäkerheten på verktygsmaskinerna inklusive de maskinvisa skyddsanordningarna har beaktats tillräckligt, och det finns personlig skyddsutrustning till förfogande att användas vid behov. Arbetssäkerheten i yrkesprovsmiljön har i sin helhet beaktats enligt de ikraftvarande arbetarskyddsanvisningarna och –bestämmelserna. Den studerande har till sitt förfogande en CAD/CAM-arbetsstation, en NC-verktygsmaskin, överföringsförbindelse för programmet och möjlighet till utskrivning. Till förfogande skall också CAD/CAM-arbetsstationens instruktionsbok samt en NC-verktygsmaskinens instruktionsbok och en programmeringshandbok finnas. Den numeriskt styrda verktygsmaskinen som används är i funktionsdugligt skick, och den som ordnar yrkesprovet har underhållit den. Den studerande får använda allt nödvändigt kompletterande material, till exempel tabeller med bearbetningsdata. Han får också ha med sig till exempel den facklitteratur som behövs, övnings- och modellprogram som han gjort tidigare samt anteckningar. Dessutom skall det finnas en miniräknare och anteckningsredskap till förfogande. Yrkesprovet görs i regel som en individuell prestation. De personer som deltar i utvärderingen av yrkesprovet skall utses på förhand. Dessa skall vara på plats enligt överenskommen tidtabell. Yrkesprovet kan genomföras på arbetsplatsen i samband med inlärningen i arbete eller i en klass/arbetssal på läroanstalten.

192

Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen

NÖJAKTIGA (N1) Den studerande

Bedömningskriterier GODA (G3) Den studerande

BERÖMLIGA (B5) Den studerande

Planmässighet

kan utifrån en arbetsritning eller en elektronisk fil under handledning göra upp en arbetsplan för utformning och tillverkning av en gjutmodell och en kärnlåda (arbetsplanen kan också vara muntlig).

kan utifrån en arbetsritning eller en elektronisk fil nästan självständigt göra upp en arbetsplan för utformning och tillverkning av en gjutmodell och en kärnlåda.

kan utifrån en arbetsritning eller en elektronisk fil självständigt göra upp en arbetsplan för utformning och tillverkning av en gjutmodell och en kärnlåda.

Utförande av arbetsuppgiften

kan planera en fungerande arbetsordning för sitt arbete och välja ändamålsenliga skärstål och rätta bearbetningsdata.

kan under arbetets gång på uppmaning ändra sin förhandsplan om situationen kräver det.

kan lösa de matematiska problem som kommer emot vid programmering.

Utvärdering av den egna arbetsprestationen

kan under handledning enligt arbetsritningen göra ett i huvuddrag fungerande program för tillverkning av en gjutmodell och en kärnlåda så att maskinbearbetning är möjlig.

kan nästan självständigt enligt arbetsritningen göra ett i huvuddrag fungerande NCprogram för tillverkning av en gjutmodell och en kärnlåda så att maskinbearbetning är möjlig.

kan planera en fungerande arbetsordning för sitt arbete och välja de stål som lämpar sig bäst och är mest ändamålsenliga.

kan under handledning tillverka en gjutmodell och en kärnlåda med hjälp av ett program.

kan tillverka en gjutmodell och kan välja de rätta en kärnlåda med hjälp av ett bearbetningsdata (t.ex. matnings- och program. rotationshastigheter) för det blockmaterial i plast som ska bearbetas.

använder ganska lång tid för arbetet, men inte omåttligt lång.

använder längre tid än sedvanligt för sitt arbete, men ändå inte omåttligt lång tid, och strävar efter att använda sin tid effektivt.

kan under arbetets gång självständigt ändra sin förhandsplan om situationen kräver det så att den garanterar att slutresultatet blir bästa möjliga.

kan under handledning utvärdera sig själv.

kan utvärdera sig själv och sin arbetsprestation i efterhand och föreslå korrigeringar.

kan självständigt göra upp ett program för tillverkning av en gjutmodell och en kärnlåda så att det till alla delar uppfyller de krav som ställs på det.

skulle inte göra om samma fel. kan självständigt läsa och editera ett färdigt program och göra de behövliga korrigeringarna i det. kan tolka felanmälningar på främmande språk (engelska) och göra de korrigeringar som behövs.

193

kan självständigt tillverka en gjutmodell och en kärnlåda med hjälp av ett program. utför arbetet inom en måttligt lång tid och använder sin tid effektivt. kan på eget initiativ utvärdera sig själv och sin arbetsprestation även under arbetets gång så att han vid behov förbättrar sin prestation i ändamålsenlig riktning. kan föreslå förbättringar i sitt arbete.

Behärskande av arbetsuppgiften Behärskande av arbetsmetoder

kan under handledning använda en CAD/CAMarbetsstation och dess kringutrustning.

Behärskande av maskiner och arbetsredskap

kan utforma en gjutmodell och kan nästan självständigt en kärnlåda med hjälp av använda en CAD/CAMdator. arbetsstation och dess kringutrustning, men behöver viss handledning.

Behärskande av material och tillbehör

kan skapa bearbetningsbanor kan skapa, simulera och editera kan utforma gjutmodellens för gjutmodeller och kärnlådor enkla NC-bearbetningsytor med hjälp av dator och med CAD/CAM- program. program. avlägsna onödiga delar utgående från det med dator ritade arbetsstyckets geometri.

kan nästan självständigt använda ett CAD/CAMprogram.

kan självständigt och på eget initiativ använda ett lämpligt CAD/CAM-program. kan skapa (generera) bearbetningsbanor för en gjutmodell och en kärnlåda på datorskärmen och kan granska och förhindra genomskärning.

kan skala rätt krympning och kan lagra, överföra och söka tillsätta arbetsmån, släppningar NC-verktygsprogram. och partytor.

kan skala krympningen och tillsätta arbetsmån, släppningar, partytor och kärnanvisning som skall räcka till för kärnan.

kan grunderna i användningen av NC-verktygsmaskiner.

kan med dator skriva ut de behövliga skärningarna till dragningen.

kan välja rätt material för modeller och kärnlådor.

kan editera bearbetningsbanor från befintlig geometri. kan överföra ett färdigt NCprogram på kodspråk till en verktygsmaskin. kan simulera och editera ett program samt spara det i datasystemet. kan testa ett NC-program på bildskärmen eller med verktygsmaskinen.

194

kan bearbeta en gjutmodell av rätt modellmaterial med tillräckligt liten stigning. kan maskinbearbeta kärnlådor med tillräckligt liten stigning. kan självständigt använda det kompletterande material för arbetet som han fått.

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet behärskar, fastän under handledning, största delen av kärnpunkterna inom yrkesområdet och kan använda dem i sitt arbete (t.ex. läsning av gjutningsbranschens ritningar, grunderna i NCbearbetning, val av skärstål och bearbetningsdata).

Behärskande av arbetssäkerhet

Baskompetens

Det är mest ändamålsenligt att bedöma baskompetens under en längre tid, till exempel under hela inlärningen i arbetet

Gemensamma betoningar

Det är mest ändamålsenligt att bedöma de gemensamma betoningarna under en längre tid, till exempel under hela inlärningen i arbetet

behärskar i stora drag kärnpunkterna inom yrkesområdet och kan nästan självständigt använda dem i sitt arbete (t.ex. val av rätt arbetsordning, ett NCprograms uppbyggnad och programkoder, val av skärstål och bearbetningsdata).

behärskar kärninnehållen på yrkesområdet och kan självständigt och medvetet tillämpa dem på sitt arbete för att uppnå bästa möjliga resultat (t.ex. basfärdigheterna i datateknik, behärskande av programmeringsmetoder, val av skärstål, val av bearbetningsdata och funktionsgränserna för verktygsmaskinen).

känner till de blockmaterial av plast som maskinbearbetas.

känner till blockmaterialen av plast och hur de beter sig under bearbetningen.

kan under handledning vid behov söka mera information från källor som finns till förfogande (till exempel bearbetningsdata och programmeringskoder).

använder sina kunskaper effektivt och kan vid behov självständigt söka mera information ur källor som finns till förfogande (t.ex. bearbetningsdata, programmeringskoder och felanmälningar).

iakttar de givna arbetssäkerhetsanvisningarna och -bestämmelserna.

iakttar de givna arbetssäkerhetsanvisningarna och -bestämmelserna samt håller sin arbetsplats snygg och i ordning.

iakttar de givna arbetssäkerhetsanvisningarna och -bestämmelserna samt håller sin arbetsplats snygg och i ordning. uppskattar och utvecklar en trivsam och säker arbetsmiljö.

iakttar i regel de givna arbetstiderna.

iakttar de givna arbetstiderna.

iakttar de givna arbetstiderna.

känner till arbetarskyddsanvisningarna och -bestämmelserna samt iakttar dem på uppmaning.

känner till arbetarskyddsanvisningarna och -bestämmelserna i sin arbetsomgivning samt iakttar dem.

behärskar yrkesområdets arbetarskyddsanvisningar och -bestämmelser samt iakttar dem utan undantag.

195

3.1.49 Gjuteriautomation, 10 sv Beskrivning av yrkesprovet I yrkesprovet underhåller och styr den studerande en automatlinje för gjuterifunktioner. På automatlinjen tillverkas gjutformar och kärnor samt utförs metallgjutningar och utförs värmebehandling och rengöring av det gjutna godset. Den studerande styr och underhåller ett automationssystem, med hjälp av vilket utförs normala automatiserade gjuterifunktioner. I samband med styrningen och underhållet gör den studerande de korrigeringar i programmen som funktionsstörningar kräver, gör de behövliga regleringarna i automationssystemet, styr och reglerar ugnarna och värmebehandlingen samt matar vid behov in ny data till automatlinjens driftsstyrsystem. Automatsystemet skall vara bekant från förr för den studerande så att han kan utföra de uppgifter som kommer emot. Till arbetet hör också de vanliga dagliga serviceuppgifterna på automatlinjen. Till förhandsplaneringen hör bland annat att ta reda på funktionsprincipen för automatlinjens driftsstyrsystem och kartläggning av de gjutprodukter som processen ger. Vid planeringen och valet av yrkesprovsuppgifter skall man så mångsidigt som möjligt beakta det som framförts i beskrivningen av yrkesprovet. Det är viktigt att det centrala innehållet i studiehelheten kommer fram i yrkesprovet. Sålunda säkerställs att de yrkesprov som utförs på olika håll i landet är så likvärdiga som möjligt sinsemellan. Exempel på yrkesprov Följande exempel på yrkesprov kan ge idéer och fungera som utgångspunkt för planeringen och hjälper till vid planering och val av uppgifter som kan godkännas som yrkesprov. Exempel I yrkesprovet utförs följande arbeten: • Man styr och underhåller ett automationssystem, med hjälp av vilket utförs normala automatiserade gjuterifunktioner. • I samband med styrningen och underhållet utförs följande åtgärder: o i programmen görs de korrigeringar som funktionsstörningarna kräver o de behövliga regleringarna i automationssystemet görs o ugnarnas och värmebehandlingens funktion styrs och regleras o vid behov inmatas ny data i automatlinjens driftsstyrsystem. • De dagliga servicearbetena på automatlinjens anordningar utförs. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet utförs i en arbetslokal där det finns en automatlinje i drift med hjälp av vilken normala automatiserade gjuterifunktioner utförs. Arbetssäkerheten på automatlinjen inklusive de maskinvisa skyddsanordningarna har beaktats tillräckligt, och det finns personlig skyddsutrustning till förfogande att användas vid behov. Arbetssäkerheten i yrkesprovsmiljön har i sin helhet beaktats enligt de ikraftvarande arbetarskyddsanvisningarna och – bestämmelserna.

196

Den automatlinje som används är i funktionsdugligt skick, och den som ordnar yrkesprovet har underhållit den. Den studerande får använda allt nödvändigt kompletterande material, till exempel anordningarnas instruktionsböcker. Den studerande ger i regel sitt yrkesprov som medlem i en arbetsgrupp, men det kan också utföras som en individuell prestation om situationen tillåter det. Yrkesprovet kan genomföras på en arbetsplats i samband med inlärningen i arbete eller i en arbetssal på läroanstalten. Bedömning av yrkesprovet NÖJAKTIGA (N1) Den studerande

Bedömningskriterier GODA (G3) Den studerande

Planmässighet

kan visa att han känner till en automatlinjes driftsstyrsystem och kan under handledning redogöra för de behövliga underhålls- och styråtgärderna.

kan visa att han känner till en automatlinjes driftsstyrsystem och kan på förhand redogöra för de behövliga underhållsoch styråtgärderna.

kan ändamålsenligt planera sitt arbete på förhand.

Utförande av arbetsuppgiften

kan under handledning underhålla och styra en automatlinjes funktioner.

kan nästan självständigt underhålla och styra en automatlinjes funktioner.

kan under arbetets gång självständigt ändra sin förhandsplan om situationen kräver det så att den garanterar att slutresultatet blir bästa möjliga.

Utvärdering av den egna arbetsprestationen

sörjer för att automatlinjen fungerar som det är menat att den ska fungera.

sörjer för att automatlinjen fungerar som det är menat att den ska fungera.

kan grunderna i vilka möjligheter till automation av gjuterifunktionerna som finns och funktionsprinciperna för den automation som används vid tillverkning av gjutformar och kärnor.

kan under handledning utvärdera sig själv.

kan utvärdera sig själv och sin arbetsprestation i efterhand och föreslå korrigeringar.

kan på eget initiativ utvärdera sig själv och sin arbetsprestation även under arbetets gång så att han förbättrar och vid behov ändrar sin arbetsprestation i ändamålsenlig riktning.

kan under handledning använda en automatlinje och dess anordningar.

kan nästan självständigt använda en automatlinje och dess anordningar.

kan självständigt och aktivt använda en automatlinje och dess anordningar.

Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen

BERÖMLIGA (B5) Den studerande

Behärskande av arbetsuppgiften Behärskande av arbetsmetoder

197

Behärskande av maskiner och arbetsredskap

kan göra enkla korrigeringar vid funktionsstörningar i styrsystemet för behandling av smälta och gjutstycken.

kan göra behövliga korrigeringar vid funktionsstörningar i styrsystemet för behandling av smälta och gjutstycken.

Behärskande av material och tillbehör

kan reglera värmebehandlingsugnar.

kan reglera kan enligt anvisningar värmebehandlingsugnar i olika programmera de ugnar där situationer. gjutmetallerna ska smältas och hållas varma så att resultatet av värmebehandlingen blir riktigt.

kan reglera värmebehandlingsugnarna så att resultatet av värmebehandlingen blir riktigt.

kan mata in information i driftsstyrsystemet.

kan grunderna i programmerbar robotik vid behandling av smälta eller gjutstycken.

kan välja rätta material för automatlinjen.

ändrar och reglerar programmen ändamålsenligt när fel uppstår. kan självständigt använda det kompletterande material för arbetet som han fått.

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet behärskar, fastän under handledning, största delen av kärnpunkterna inom yrkesområdet och kan under handledning använda dem i sitt arbete (t.ex. styrfunktionerna för en automatlinje och grunderna i reglering av värmebehandlingen).

behärskar kärninnehållen inom yrkesområdet i stora drag och kan nästan självständigt använda dem i sitt arbete (t.ex. styrfunktionerna för en automatlinje och grunderna i reglering av värmebehandling).

behärskar kärninnehållen på yrkesområdet och kan självständigt och medvetet tillämpa dem på sitt arbete för att uppnå bästa möjliga resultat (t.ex. styrfunktionerna för en automatlinje och grunderna i reglering av värmebehandlingen och basfärdigheterna i datateknik).

känner till grunderna i driftsstyrningen av ett gjuteri och kan grunderna i ADBtillämpningar i anslutning till styrningen.

förstår hur värmebehandlingen inverkar på slutproduktens kvalitet vid efterbehandling av gjutstycken.

kan vid behov under handledning söka ytterligare information från källor som finns till förfogande.

känner till grunderna i driftsstyrningen av ett gjuteri och kan grunderna i ADBtillämpningar i anslutning till styrningen. känner till betydelsen av simulering vid produktionsprocessen för gjutstycken och kan grundprinciperna för programmen. använder sina kunskaper effektivt och kan vid behov självständigt söka mer information ur källor som finns till förfogande.

198

Behärskande av arbetssäkerhet

iakttar de givna arbetssäkerhetsanvisningarna och -bestämmelserna.

iakttar de givna arbetssäkerhetsanvisningarna och -bestämmelserna samt håller sin arbetsplats snygg och i ordning.

iakttar de givna arbetssäkerhetsanvisningarna och -bestämmelserna samt håller sin arbetsplats snygg och i ordning. uppskattar och utvecklar en trivsam och säker arbetsmiljö.

Baskompetens Det är mest ändamålsenligt att bedöma baskompetens under en längre tid, till exempel under hela inlärningen i arbetet

Gemensamma betoningar

Det är mest ändamålsenligt att bedöma de gemensamma betoningarna under en längre tid, till exempel under hela inlärningen i arbetet

iakttar i regel de givna arbetstiderna.

iakttar de givna arbetstiderna.

iakttar de givna arbetstiderna.

känner till arbetarskyddsanvisningarna och –bestämmelserna samt iakttar dem på uppmaning.

känner till arbetarskyddsanvisningarna och –bestämmelserna i sin arbetsomgivning samt iakttar dem.

behärskar yrkesområdets arbetarskyddsanvisningar och –bestämmelser samt iakttar dem utan undantag.

3.1.50 Träbranschens grunder, 30 sv Beskrivning av yrkesprovet I yrkesprovet tillverkar den studerande en enkel produkt med snickeribranschens basmaskiner och med ändamålsenliga bearbetningsmetoder enligt en arbetsritning och arbetsanvisningar. Arbetet skall i regel vara nytt för den studerande, d.v.s. han har inte tillverkat en exakt likadan produkt tidigare. Till tillverkningen av produkten hör följande uppgifter: • läsning av snickeribranschens arbetsritningar • uppgörande av en stycklista utifrån ritningar • användning av snickeribranschens basmaskiner • användning av de arbetsredskap som är sedvanliga inom snickeribranschen • tillverkning av en produkt i trä • rätt bearbetning av material • finputsning av produkten så att den kan ytbehandlas Den studerande utför de dagliga rengörings- och underhållsåtgärderna på de bearbetningsmaskiner och anordningar som han använder. Han underhåller också betten, arbetsredskapen och mätredskapen. Den studerande sörjer för sin egen och omgivningens arbetssäkerhet. Det är en väsentlig del av yrkesprovet. Den studerande utarbetar en arbetsplan för arbetet. I planen beaktas bland annat • val av material • bestämning av arbetsmån • planering av arbetsordningen (arbetsskedena)

199

• • • •

val av maskiner och arbetsredskap val av verktyg (bett) val av bearbetningsdata val av behövliga mätredskap.

Vid planeringen och valet av yrkesprovsuppgifter skall man så mångsidigt som möjligt beakta det som framförts i beskrivningen av yrkesprovet. Det är viktigt att det centrala innehållet i studiehelheten kommer fram i yrkesprovet. Sålunda säkerställs att de yrkesprov som utförs på olika håll i landet är så likvärdiga som möjligt sinsemellan. Till denna studiehelhet hör mycket teoretiskt kunnande, som det är svårt att bedöma i ett konkret yrkesprov, d.v.s. i samband med tillverkning av en enskild produkt. Behärskande av teoridelen bedöms till exempel med hjälp av ett enskilt teoriprov i samband med de övriga studierna. Exempel på yrkesprov Följande exempel på yrkesprov kan ge idéer och fungera som utgångspunkt för planeringen och hjälper till vid planering och val av uppgifter som kan godkännas som yrkesprov. Exempel 1 Pall Den studerande tillverkar en pall av trä. I arbetet måste man använda olika maskiner och arbetsredskap som används inom snickeribranschen. Exempel 2 Blombord Den studerande tillverkar ett blombord av trä. I arbetet måste man använda olika maskiner och arbetsredskap som används inom snickeribranschen. Exempel 3 Hurts Den studerande tillverkar en hurts av trä. I arbetet måste man använda olika maskiner och arbetsredskap som används inom snickeribranschen. Exempel 4 Nattduksbord Den studerande tillverkar ett nattduksbord av trä. I arbetet måste man använda olika maskiner och arbetsredskap som används inom snickeribranschen. Exempel 5 Gjutmodell Den studerande tillverkar en enkel gjutmodell av trä. I arbetet måste man använda olika maskiner och arbetsredskap som används inom snickeribranschen. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet utförs i arbetslokaler som till sina arbetsförhållanden samt de befintliga maskinerna och anordningarna är lämpliga för tillverkning av snickeribranschens produkter.

200

Den studerande har till sitt förfogande tillräckligt med basmaskiner och arbetsredskap som används inom snickeribranschen. Sedvanliga maskiner är till exempel kapsågar, bandsågar, planhyvlar, rikthyvlar, fräsmaskiner, borrmaskiner och slipmaskiner. Till förfogande måste det dessutom finnas bl.a. limpressar som behövs i samband med limning. Arbetssäkerheten vid de bearbetningsmaskiner som används, inklusive de maskinvisa skyddsanordningarna, har beaktats tillräckligt, och det finns personlig skyddsutrustning till förfogande att användas vid behov. Arbetssäkerheten i yrkesprovsmiljön har i sin helhet beaktats enligt de ikraftvarande arbetarskyddsanvisningarna och -bestämmelserna. Alla maskiner och anordningar är helt funktionsdugliga, och den som arrangerar yrkesprovet har underhållit dem. Utöver maskinerna finns de behövliga handverktygen och mätredskapen till förfogande. Den studerande får använda allt nödvändigt kompletterande material, till exempel tabeller med bearbetningsdata. Den studerande får också ha med sig till exempel den facklitteratur som behövs samt anteckningar. Yrkesprovet görs i regel som en individuell prestation, men den studerande kan också ge det som medlem i en arbetsgrupp. De personer som deltar i utvärderingen av yrkesprovet skall utses på förhand. Dessa skall vara på plats enligt överenskommen tidtabell. Yrkesprovet kan genomföras på en arbetsplats i samband med inlärningen i arbete eller i en arbetssal på läroanstalten. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen

NÖJAKTIGA (N1) Den studerande

Bedömningskriterier GODA (G3) Den studerande

BERÖMLIGA (B5) Den studerande

Planmässighet

kan under handledning göra upp en arbetsplan för tillverkning av en enkel produkt av trä (arbetsplanen kan också vara muntlig).

kan utifrån snickeribranschens arbetsritningar och –anvisningar nästan självständigt utarbeta en skriftlig arbetsplan för tillverkning av en produkt av trä.

kan utifrån snickeribranschens arbetsritningar och –anvisningar självständigt utarbeta en genomförbar skriftlig arbetsplan för tillverkning av en produkt av trä.

Utförande av arbetsuppgiften

kan under handledning planera en riktig arbetsordning för sitt arbete, välja ändamålsenliga maskiner, anordningar och mätredskap. kan under handledning tillverka en enkel produkt.

kan nästan självständigt planera en riktig arbetsordning för sitt arbete, välja ändamålsenliga maskiner, anordningar och mätredskap. kan under arbetets gång på uppmaning ändra sin förhandsplan om situationen kräver det. kan nästan självständigt tillverka en produkt enligt arbetsritningen.

kan planera en riktig arbetsordning för sitt arbete, välja ändamålsenliga maskiner, anordningar och mätredskap.

Utvärdering av den egna arbetsprestationen

använder ganska lång tid för arbetet, men inte omåttligt lång.

kan välja de rätta bearbetningsdata för bearbetningsmaskinerna. kan välja lämpliga mätredskap för mätning och kontroll av arbetet.

201

kan under handledning utvärdera sig själv och sin arbetsprestation i efterhand.

använder längre tid än sedvanligt för sitt arbete, men ändå inte omåttligt lång tid, och strävar efter att använda sin tid effektivt.

kan välja rätta material och beräkna materialåtgången samt utifrån detta göra upp en stycklista.

kan utvärdera sig själv och sin arbetsprestation i efterhand och föreslå korrigeringar.

kan välja de lim som används inom träbranschen så att slutresultatet uppfyller de krav som användningen av det ställer.

skulle inte göra om samma fel. kan planera små underhållsarbeten på maskiner och apparater i träbranschens produktionsanläggningar. kan planera arbetsordningen för underhåll av bett och välja de rätta underhållsmetoderna för varje bettmaterial och bettyp. kan under arbetets gång självständigt ändra sin förhandsplan om situationen kräver det så att den garanterar att slutresultatet blir bästa möjliga. kan nästan självständigt tillverka en produkt enligt arbetsritningen. kan beakta de olika träslagens egenskaper. kan vidareförädla produktämnen som tillverkats av trä. utför arbetet inom en måttligt lång och använder sin tid effektivt. kan på eget initiativ utvärdera sig själv och sin arbetsprestation även under arbetets gång så att han vid behov förbättrar sin prestation i ändamålsenlig riktning kan föreslå förbättringar i sitt arbete.

Behärskande av arbetsuppgiften Behärskande av arbetsmetoder

använder under handledning de valda arbetsmetoderna rätt.

använder de valda arbetsmetoderna rätt.

använder självständigt valda arbetsmetoder effektivt och rätt.

202

Behärskande av maskiner och arbetsredskap

kan under litet handledning använda basmaskinerna inom något produktionsområde.

kan nästan självständigt använda basmaskinerna inom något produktionsområde.

kan använda minst en av träbranschens basmaskiner och göra grundarbeten med dem.

Behärskande av material och tillbehör

kan under handledning använda de arbetsredskap och mätredskap som han behöver.

kan nästan självständigt använda de arbetsredskap och mätredskap som han behöver, men behöver lite handledning.

kan utföra små underhållsarbeten samt reparationer på maskiner och anordningar i träbranschens produktionsanläggningar.

märker när ett bett blir ovasst och kan skärpa de sedvanliga handverktygen.

kan göra limfogar på de produkter som han tillverkat.

kan avgöra bettens kondition på bearbetningsmaskiner och utföra små skärpningar.

kan utifrån en arbetsritning kan skärpa de sedvanliga nästan självständigt från handverktygen. materiallagret välja samt skaffa de materialämnen som lämpar sig för sitt arbete. tar självständigt hand om restbitarna och sörjer för ordningen i materiallagret.

behärskar de nödvändiga mätningsteknikerna samt kan använda den mätutrustning som hör till dem. kan använda hydraulik- och pneumatikanordningar samt programmerbara logikkretsar enligt anvisningarna. kan bestämma träets fuktighet med vägnings- och torkningsmetoden samt med olika mätare. kan utifrån en arbetsritning självständigt och medvetet välja och skaffa från materialförrådet de material som lämpar sig bäst för sitt arbete så att materialsvinnet är så litet som möjligt. tar självständigt hand om restbitarna och sörjer för ordningen i materiallagret.

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet behärskar under handledning största delen av kärnpunkterna inom yrkesområdet och kan under handledning använda dem i sitt arbete.

kan kärnpunkterna inom yrkesområdet i stora drag och kan nästan självständigt använda dem i sitt arbete.

behärskar kärninnehållen på yrkesområdet och kan självständigt och medvetet tillämpa dem på sitt arbete för att uppnå bästa möjliga resultat.

vet hur träets tillväxtprocess inverkar på träets struktur

behärskar valet av bearbetningsdata för bearbetningsmaskiner.

känner till de vanligaste träslagen och kan använda dem med beaktande av egenskaper hos olika träslag.

203

förstår hur träet beter sig vid fuktändringar.

vet hur fuktigheten och torkningen inverkar på materialets struktur, egenskaper och beteende.

förstår träets tillväxtprocess och dess inverkan på träets struktur och defekter.

vet hur viktigt maskinunderhållet är med tanke på produktionen.

förstår användningsändamålet för olika limsorter.

känner till träets viktigaste fysikaliska och kemiska egenskaper.

vet vilka lim och tekniker som kan användas för olika användningsobjekt.

förstår hur träets tillväxtprocess inverkar på träets struktur.

vet hur träets struktur inverkar på träbearbetningen.

kan vid behov nästan självständigt söka mer information från tillbudsstående källor.

vet på vilka sätt träets egenskaper kan förändras med kemiska ämnen eller med annan behandling, samt kan använda det behandlade träet rätt. förstår hur fuktigheten och torkningen inverkar på materialets struktur, egenskaper och beteende. vet vilka olika torkningssätt det finns och förstår deras inverkan på torkningens kvalitet. vet principerna för torkning och torkningsstapling samt känner till de yttre faktorer som inverkar på träets torkningsförlopp. känner till torkskador och hur de uppkommer samt inser hur felen inverkar på produktens slutliga kvalitet och värde. vet vilka olika limmetoder och apparater det finns. kan uppskatta även andra än träbaserade materials lämplighet för olika användningsändamål samt kan jämföra deras egenskaper med träets egenskaper. känner till de inom industrin allmänt använda maskinernas och anordningarnas funktioner, likaså grunderna i metallsvarvning, fräsning och svetsning samt grunderna i arbetarskydd och miljövård. förstå den produktionsekonomiska betydelsen av underhåll i rätt tid.

204

förstår vilken betydelse bettens skärvinkel har för bearbetningsegenskaperna och arbetssäkerheten samt känner till de specifika bettvinklarna för olika bettyper och bettmaterial. kan grunderna i logik och NCprogrammering. förstår bearbetningsordningens och de andra arbetsskedenas beroende av varandra. vet vilka branscher inom den mekaniska träindustrin som hör till träindustrin, och kan i huvuddrag beskriva dessa produktionsområdens processer och huvudprodukter. använder sina kunskaper effektivt och kan vid behov självständigt söka mer information ur källor som finns till förfogande.

Behärskande av arbetssäkerhet

kan under handledning välja säkra arbetsmetoder och arbetsordning för sitt arbete.

kan nästan självständigt välja säkra arbetsmetoder och arbetsordning för sitt arbete.

kan självständigt och på eget initiativ välja säkra arbetsmetoder för sitt arbete och arbetsordningen.

iakttar arbetssäkerhetsanvisningarna och -bestämmelserna åtminstone på uppmaning. iakttar elsäkerhetsbestämmelserna.

iakttar på eget initiativ arbetssäkerhetsanvisningarna och -bestämmelserna. använder på eget initiativ de maskinvisa skyddsanordningarna och den personliga skyddsutrustningen.

iakttar utan undantag de givna arbetssäkerhetsanvisningarna och -bestämmelserna.

sörjer för ordning och reda på arbetsplatsen.

sörjer för ordning och reda på underhåller den personliga arbetsplatsen och för skyddsutrustningen som han ändamålsenlig avfallshantering. använder.

använder på eget initiativ de maskinvisa skyddsanordningarna och den personliga skyddsutrustningen samt tar också hänsyn till de andra som arbetar i närheten och deras arbetssäkerhet.

iakttar brandsäkerhetsanvisningarna. beaktar elsäkerhetsanvisningarna. skyddar vid behov anordningarna och de föremål som bearbetas.

205

håller sin arbetsplats snygg och i ordning samt tar hand om avfallen på rätt sätt. ansvarar för egen del för säkerheten i arbetsmiljön och miljövården. bidrar på eget initiativ till att utveckla arbetssäkerheten och få till stånd en trivsam arbetsmiljö.

Baskompetens

Det är mest ändamålsenligt att bedöma baskompetens under en längre tid, till exempel under hela inlärningen i arbetet

kan fungera som medlem i en kan verka som medlem i olika grupp och ta personligt ansvar. arbetsgrupper.

kan sakligt och på ett uppbyggande sätt diskutera med sin förman hur arbetena ska utföras.

iakttar i regel de givna arbetstiderna.

kan också sörja för behoven i det följande skedet i tillverkningen.

iakttar de givna arbetstiderna.

kan handla som en ansvarsfull medlem i en självstyrd cell och anpassar sig till gruppens verksamhet som kräver mångkunnande och flexibilitet. iakttar de givna arbetstiderna.

Gemensamma betoningar

Det är mest ändamålsenligt att bedöma de gemensamma betoningarna under en längre tid, till exempel under hela inlärningen i arbetet

känner till arbetarskyddsanvisningarna och -bestämmelserna samt iakttar dem på uppmaning.

känner till arbetarskyddsanvisningarna och -bestämmelserna i sin arbetsomgivning samt iakttar dem.

behärskar yrkesområdets arbetarskyddsanvisningar och -bestämmelser samt iakttar dem utan undantag.

kan grunderna i brand- och arbetarskydd.

känner till service- och rapporteringssätten vid underhållsarbete och arbetarskyddsbestämmelserna i anknytning till arbetena.

verkar kundorienterat.

kan grunderna i lagstiftningen om brandskydd som gäller träbranschen.

vet vilka faktorer som förorsakar kostnader för företaget.

förstår den produktionsekonomiska betydelsen av rätt bettunderhåll.

vet vilken betydelse skogen har för ekologin.

känner till elsäkerhetsbestämmelserna och sörjer för arbetarskyddet och miljövården på sin arbetsplats.

206

vet vilka industrier som hör till skogsklustern.

förstår kundtillfredsställelsens betydelse för företagets verksamhet och kan diskutera arbetet med kunden och då föreslå olika alternativ och beakta kundens behov. förstår det egna arbetets betydelse som en del av företagets lönsamhet och kan personligen ta ansvar för arbetets resultat och kvalitet. förstår vilka faktorer som inverkar på produktens totalkvalitet och hur detta uppnås på produktionsekonomiskt förmånligaste sätt. känner till träbranschföretagens kostnadsuppbyggnad samt förstår dess betydelse för företagsverksamheten. förstår att trä är en förnybar naturtillgång om skogarna sköts på rätt sätt. förstår klusterns betydelse för nationalekonomin samt delområdenas beroende av varandra. förstår skogens och skogsindustrins betydelse i sin helhet för jordens och Finlands ekologi samt för människosläktets välmående och levnadsstandard. vet vilken betydelse olika träindustrier har i Europas industri och handel. är medveten om träets och skogsnäringens och dess kringverksamhets betydelse för Finlands nationalekonomi förr, nu och i framtiden.