Kallelse till sammanträde med Utbildningsnämnden Datum:
Tisdagen den 13 januari 2015
Tid:
Kl. 10:15-12:00 Utbildning Kl. 13:00 Sammanträde
Plats:
Sammanträdesrum Astrakanen Handläggare
Ärendepunkt/rubrik
1.
Upprop
2.
Val av justerare: I tur att justera: Kerstin Larsson, ersättare Åsa Ragnarsson Justering: 19 januari 2015 kl.16:00
3.
Godkännande av dagordningen
Besluts Sida slutsinstans
1
Beslutsärenden 4.
Nationella prov och betyg vårterminen 2014
Jonas Appelgren
UN
2
5.
Intern kontrollplan för utbildningsnämnden 2015
Birgitte Dahlin/Henrik Andersson
UN
3-8
6.
Planer mot diskriminering och kränkande behandling
Birgitte Dahlin/Henrik Andersson
UN
9-199
7.
Rapport om elevenkät november 2014
Mikaela Sönnerstedt Olsberg
UN
200-210
8.
Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagen
Birgitte Dahlin/Henrik Andersson
UN
211-213
9.
Eventuella ändringar av delegationsordning för utbildningsnämnden
214-228
10. Val av utbildningsnämndens arbetsutskott
UN
229
11. Val av ordförande för utbildningsnämndens arbetsutskott
UN
230
12. Val av vice ordförande för utbildningsnämndens arbetsutskott
UN
231
lnformationsärenden 232-235
13. Informationsärenden: A) B) C)
D) E) F)
Allmän information från Barn och skola Huvudmannens ansvar Skoljuridik Uooföljning - Vårdnadshavarenkät 2014 Ärendestatistik från Individ och familj Platser inom förskola och pedagogisk omsorg
G) Allmän information från gymnasieskolan H) Workshop för politiker - Fysisk planering av kommunens ,., verksamheter kl. 14.30 Båstad den 5 januari 2015 Stefan Olsson Ordförande
Birgitte Dahlin Birgitte Dahlin Birgitte Dahlin Birgitte Dahlin Ania Möller Margaretha EkelundSvensson Henrik Andersson Katarina Pelin
Nationella prov och betyg vårterminen 2014 Ärendet kompletteras med handling senare.
Utskott/presidium
Iusterandes signaturer KS/nämnd
-2-
KF
Utdrags bestyrkande
BÅSTADS
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Blad
KOMMUN Utbildningsnämnden
2015-01-13
UN
§
Intern kontrollplan 2015 för utbildningsnämnden Beskrivning av ärendet
I förslaget till nytt reglemente för intern kontrollplan från och med 2015-01-01 stadgas att respektive nämnd och styrelse har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom sina respektive verksamheter. Utbildningsnämnden har därför att varje år anta en kontrollplan för verksamheterna inom sitt ansvarsområde. Förvaltningen har utarbetat ett förslag till intern kontrollplan för utbildningsnämndens ansvarsområden. Förslaget är upprättat i enlighet med tillämpningsanvisningar för intern kontroll.
Underlag till beslutet
Tjänsteskrivelse från skolchef Birgitte Dahlin och bildningschef Henrik Andersson daterad 2015-01-02, bilaga Förslag till intern kontrollplan för utbildningsnämnden, bilaga Reglemente för intern kontroll daterad 2014-12-17, bilaga
Förslag till beslut
Utbildningsnämnden beslutar: 1.
Utskott/presidium
Utbildningsnämnden godkänner intern kontrollplan för 2015.
Iusterandes signaturer KS/nämnd
-3-
KF
Utdragsbestyrkande
BÅSTADS
Tjänsteskrivelse
1 (1)
KOMMUN Barn & skola Datum: 2015-01-02 Handläggare: Skolchef Birgitte Dahlin och bildningschef Henrik Andersson Dnr:
Ti 11: Utbildningsnämnden Beslutet skall expedieras till: Barn & skola samt Bildning & arbete Bilagor till tjänsteskrivelsen: Intern kontrollplan 2015 för Utbildningsnämnden
Intern kontrollplan 2015 för Utbildningsnämnden Bakgrund I förslaget till nytt reglemente för intern kontroll från och med 2015-01-01 stadgas att respektive nämnd och styrelse har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom sina respektive verksamheter. Utbildningsnämnden har därför att varje år anta en kontrollplan för verksamheterna inom sitt ansvarsområde. Aktuellt Förvaltningen har utarbetat ett förslag till intern kontrollplan för Utbildningsnämndens ansvarsområden. Förslaget är upprättat i enlighet med tillämpningsanvisningar för intern kontroll. Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att godkänna kontrollplan för 2015.
/)--
Henrik Andersson Bildningschef
Birgitte Dahlin Skolchef
- 4-
150 102\?df\bd
Förslag till beslut UN 2015-xx-xx
Intern kontrollplan 2015 för utbildningsnämnd i Båstads kommun Rutin/System
Kontrollmoment
Kontrollansvar
Frekvens
Metod
Rapportering till
V/R Analys
Handläggareassistent B&S
Varannan månad
Stickprov på 20 utbetalningar
Verksamhetsområdeschef
Enhetschef!oF
Kvartalsvis
Stickprov på 2 0 fakturor
Verksamhetsområdeschef
Stickprov 3 beslut/utskick
Kanslichef
V=4 R=2 V/R=B V=4 R=4 V/R=16 V=3 R=3 V/R=9
Motivering till val av kontrollmoment
Barn och skola 1
Kontroll av Utbetalning av skolpeng, utbetalningar externt Kontering IoF - även
2 B&A
Kontroll av fattade delegationsbeslut 3
Kontroll av konteringens korrekthet Kontroll om rätt delegat har fattat beslutet och att beslutet anmälts till rätt nämnd/ styrelse
Nämndsekreterare Kontrolleras vid varje utskick, ca 10 g/år
Viktigt att veta var samtliga barn och elever finns samt att andra kommuner och fristående verksamheter får rätt betalt i rätt tid. Svårighet att följa verksamheten inom IoF och bedöma effekten av olika insatser. Kontrollen utförs vid varje utskick av nämndhandlingar (omfattar alla nämnder och kommunstyrelsen) då det finns behov av det.
Revidering av reglemente för intern kontroll . Beskrivning av ärendet
Nuvarande reglemente för intern kontroll behöver revideras med anledning av att den politiska organisationen förändras från och med 2015-01-01 då nämnder återigen införs. Förändringarna innebär att respektive nämnd har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen av den verksamhet som näinnden har ansvar för. Enligt det gamla reglementet då det inte fanns några nämnder låt det yttersta ansvaret för den interna kontrollen enbart på kommunstyrelsen.
Underlag till beslutet
Tjänsteskrivelse från ekonomichef Johan Linden daterad 2014-11-10 bilaga. Förslag till reglemente för intern kontroll, bilaga.
Förslag till beslut
Ekonomiutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunfullmäktige beslutar:
(
1. Förslag till revidering av reglemente för intern kontroll godkänns.
KS 2014-12-03 Förslag till beslut
Kommunstyrelsens förslag till fullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar:
1. Förslag till revidering av reglemente för intern kontroll godkänns.
KF 2014-12-17 Beslut
Kommunfullmäktige beslutar: 1. Förslag till revidering av reglemente för intern kontroll godkänns.
Utskott/presidium
usterandes si nah1rer KS/nämnd
Utclragsbeslyrk;indc
[HJ BÅSTADS
1 (2)
~ KOMMUN Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige den 27 november 2002, § 144 Dnr: 782/01-900 Reviderad av kommunfullmäktige den 23 februari 2011, § 23 Dnr: KS 131/11 -900 Reviderad av kommunfullmäktige 2014-12-17, § 209. Dnr: KS 1625/14-900
Reglemente för intern kontroll Intern kontroll Med intern kontroll avses de åtgärder som vidtas i en organisation för att förhindra att denna - genom avsiktliga eller oavsiktliga fel från de anställdas.sida - drabbas av förluster. Den interna kontrollen kan utgöras dels av generella kontroller såsom ansvars- och arbetsfördelning och skydd mot obehörig åtkomst av register och program, dels av olika kontrollmoment inbyggda i system och rutiner. I begreppet intern kontroll ingår också att bevaka att fastställda policys och regler följs. Det är kommunstyrelsen på uppdrag av kommunfullmäktige som har det samlade ansvaret för att den interna kontrollen motsvarar verksamhetens behov. I detta reglemente fastställs ansvaret för den interna kontrollen samt på vilket sätt uppföljning av denna ska ske.
Organisation § 1 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har det samlade ansvaret för att kommunövergripande reglementen, regler och policys upprättas. Kommunstyrelsen har också arisvaret att tillse att det finns en tillräcklig intern kontroll.
§ 2 Nämnder och styrelser Nämnderna och styrelserna har det yttersta ansvaret för att kommunövergripande reglementen, regler och policys följs inom sitt verksamhetsområde. Den enskilda nämnden eller styrelsen har därvid att tillse:
{
Jl
Jl
"
att en organisation upprättas för den interna kontrollen inom respektive verksamhetsområde. att det upprättas tillämpningsregler, anvisningar och policys som kan behövas för den specifika verk$amheten. att man förfogar över ett ändamålsenligt uppföljnings- och rapporteringssystem.
I övrigt ska kommunövergripa:nde reglementen mm fastställda av kommunslyrelsen gälla. § 3 Verksamhetsområdeschefen
Inom ett verksamhetsområde ansvarar verksamhetsområdeschefen för att specifika till- · lämpningsregler etc. utformas så att en god intern kontroll kan upprätthållas. Dessa regler ska antas av respektive nämnd eller styrelse. Verksamhetsområdeschefen har att bevaka den interna kontrollen inom de verksamheter man leder och är skyldig att fortlöpande rapportera till nämnden eller styrelsen om hur den interna kontrollen fungerar.
-7-
~/ ~#
2 (2)
§ 4 Verksamhetsansvariga chefer Decentralisering av ansvar och befogenheter ska åtföljas av en utveckling och förbättring av den interna kontrollen. Verksamhetsansvariga chefer på olika nivåer i organisationen är skyldiga att följa antagna reglementen, regler och policys samt informera övriga anställda om dessa. Vidare ska de verka för att de arbetsmetoder som används bidrar till en god intern konh·oll. Brister i den interna kontrollen ska omedelbart rapporteras till närmaste överordnade.
Uppföljning och rapportering § 5 Plan för genomförande av den interna kontrollen Nämnder och styrelser ska senast i februari varje år besluta om en särskild plan för den interna kontrollen. Planen ska delges kommunstyrelsen för behandling på ordinarie sammanträde senast under mars.
§ 6 Nämnders och styrelsers skyldigheter. Varje nämnd eller styrelse har skyldighet att löpande följa den interna kontrollen inom sina respektive verksamhetsområden i enlighet med beslutad intern kontrollplan.
§ 7 Kommunstyrelsens rapporteringsskyldighet Rapportering av uppföljningen på nämnds- eller styrelsenivå till kommunstyrelsen ska ske med den regelbundenhet och i enlighet med de anvisningar som kommunstyrelsen meddelar. Revisionen prövar om den interna kontrollen är tillräcklig och om kommunens ledning vidtagit de åtgärder som bedöms erforderliga för en god intern kontroll. Rapportering ska därför samtidigt ske till kommunens revisorer.
§ 8 Kommunstyrelsens skyldigheter Kommunstyrelsen ska med utgångspunkt från nämndernas och styrelsernas rapporter utvärdera kommunens samlade system för intern kontroll och, i de fall förbättringar behöver göras, ta initiativ till sådana.
Tillämpningsanvjsningar §9
Bemyndigande
Innehållet i god intern kontroll regleras inte i detta reglemente. Reglementet avser inte heller att reglera hur uppföljning av kvalitet och kvantitet mot fastställda mål ska ske. Kommunstyh:?lsen har därför bemyndigande att utfärda tillämpningsanvisningar till detta '·
reglement~:
-8-
BÅSTADS
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Blad
KOMMUN Utbildningsnämnden
2015-01-13
UN
Dnr.
§
Planer mot diskriminering och kränkande behandling Beskrivning av ärendet
Kommunstyrelsen beslöt 2012-11-21 att förskolechefer och rektorer ska lämna enhetens plan mot diskriminering och kränkande behandling varje år den 1 november till k:ommuns[yreL?en. Dnr KS 116/12-900. Det är kommunstyrelsens ansvar att styra och följa upp.att v~rje enhet genomför ett systematiskt arbete mot diskriminering och kränkande b'ehandling. Samtliga förskolechefer och rektorer har lämnat.planer för sina enheter.-Planerna följer de allmänna råden från Skolverket. För att kunna ta ansvar- för stJrning o~h uppföljning måste kommunstyrelsen ta del av varje enhets pian: Alla pla~r är därför diarieförda och finns tillgängliga digitalt. ·-.· ·· · · ·,.__
Underlag till beslutet
Tjänsteskrivelse från skolchefBirgitte Dahlin daterad 2014-12-04, bilaga 10 stycken planer mot diskriminering och kränkande behandling, bilagor
Förslag till beslut
Välfärdsutskottets förslag till utbildningsnämnden: Utbildningsnämnden beslutar:
~ ---~"~"''!-
1. Planer mot diskriminering och kränkande behandling godkänns.
Utskott/presidium
Justerandes signaturer KS/nämnd
-9-
KF
Utdragsbestyrkande
BÅSTP\DS
Tjänsteskrivelse
1 (1)
KOM~1UN Barn & skola Datum: 2014-12-04 Handläggare: Skolchef Birgitte Dahlin och bildningschef Henrik Andersson
kS
j l l-\ - G,oo
\<::,So Dnr: Till: Kommunstyrelsen
Beslutet skall expedieras till: Förskolechefer och rektorer Bilagor till tjänsJeskrivelsen: Barnkonsekvensanalys
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Bakgrund Kommunstyrelsen beslöt 2012-11-21 att förskolechefer och rektorer ska lämna enhetens plan mot diskriminering och kränkande behandling varje år den 1 november till kommunstyrelsen. Dnr KS 116/12-900. Det är kommunstyrelsens ansvar att styra och följa upp att varje enhet genomför ett systematiskt arbete mot diskriminering och kränkande behandling.
Aktuellt Samtliga förskolechefer och rektorer har lämnat planer för sina enheter. Planerna följer de allmänna råden från Skolverket. För att kunna ta ansvar för styrning och uppföljning måste kommunstyrelsen ta del av varje enhets plan. Alla planer är därför diarieförda och finns tillgängliga digitalt.
Övervägande/framtid Vid varje terminsslut lämnar förskolechefer och rektorer en sammanställning av eventuella kränkningar som skett under terminen. Detta ärende kommer därefter till Kommunstyrelsen.
Barnkonsekvensanalys
Ja. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna inlämnade planer mot diskriminering och kränkande behandling.
Il J1
~~JJ~
{tlersson
Birgitte Dahlin Skolchef
Bildningschef
-10-
1 (1)
BÅSTADS KOMMUN Barnkonsekvensanalys: Plan mot diskriminering och kränkande behandling. 1. Skall det genomföras en barnkonsekvensanalys?
Ja: X Motivering för beslutet: Måluppfyllelse i samtliga skolformer berör alla barn och unga i Båstads Kommun.
2. Hur påverkas barn och ungdomar av beslutet? Positivt: X Motivering för beslutet: Ett målinriktat arbete där både huvudmannen, förskolechefer och rektorer tar sitt ansvar utifrån Skolverkets allmänna råd garanterar en trygg miljö för alla barn och elever.
3. Har barn och ungdomar haft möjlighet till inflytande i beslutet? Nej: X inte i själva beslutet Motivering för beslutet: Skollagen stipulerar att ett förebyggande ska genomföras enligt styrdokument. Dock är barn och elever med i arbetet när kartläggningen genomförs.
4. Strider beslutet mot barns och ungdomars rättigheter enligt Barnkonventionen? Nej: X Motivering för beslutet: Tvärtom! Om huvudman, förskolechefer och rektorer tar ansvar för det förebyggande arbetet förbättras möjligheterna till ökad måluppfyllelsen.
·"· Båstad 2014-12-04
~-b~ . Birgitte Dahlin
Henrik Andersson Bildningschef
Skolchef
-11-
l:,- 1-. >1
www.bastad.se
'lfJ· 1 I t 1 i1.
.• l
Päronbyns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 1Q6 år
'
r-•
·1 ·1· ~ .ti, -·/ .
:.....
• ~
~ ~ • '- > ' >
I
I
'
o ' • •
I
,
> , , o , , ,
Alla är välkomna till Päronbyns förskola. Här ska alla känna sig trygga och behandla varandra med respekt.
Planen gäller från 2014-10-07
Planen gäller till 2015-10-06
Ansvariga för planen: Förskolechef och'. pedagoger på förskolan
Inledning Alla verksamheter som regleras av skollagen skall varje år upprätta en plan mot diskriminerande och kränkande behandling. Den beskriver hur man ska arbeta främjande för att förhindra att kränkningar, diskriminering eller trakasserier uppkommer i verksamheten. Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet utan koppling till diskrimineringsgrunderna.
Utvärdering av föregående års plan Metoder: 111 111
(i)
• •
Aktivt arbete med föräldraenkäten på kvällskonferensen när vi får resultatet. Barnintervjuer görs kring trygghet och trivsel i oktober och februari. Särskild mall finns. Genom att ta tillvara på information som vi får i utvecklings -och föräldrasamtal och i den dagliga kontakten med föräldrarna. Utvärdering av värdegrundsarbetet sker fortlöpande. Plan mot diskriminering och kränkande behandling följs upp en gång i månaden på reflektionstid.
Resultat: Våra strategier för det främjande arbetet har fungerat bra. Arbetet med kompissolen har varit bra för det blir något konkret att diskutera runt. Barnen har varit delaktiga i rollspel och aktiviteter kring vår värdegrund. Här ser vi att de i verksamheten kopplar ihop och kommer med lösningar som härrör från kompissolen och rollspelen. Vi upplever att de ofta hänvisar till kompissolen i diskussioner med varandra. Vi använder ofta drama som en metod att belysa dilemman i barnens vardag. Genom drama gör vi det konkret för barnen och de får själva komma med lösningar på situationen. Vi ser att massagen/massagesagor har varit bra för barnen vågar ta kontakt och knyter nya kontakter med andra barn. Barnen visar att de uppskattar massagen och frågar efter den. Vi tycker att det är bra för gruppen att jobba med samarbetsövningar. Vi ser att det stärker gruppen och att barnen ser olikheter som en tillgång. Vi har ett nära samarbete med biblioteket. Biblioteket tarfram böcker om aktuella områden. Vi som personal har alltid ett tänk med oss när vi lånar böcker så vi får med oss böcker med stor variation. För att kartlägga hur gruppen fungerar samt det enskilda barnets trivsel är barnintervjuerna bra. Det har inte kommit upp n~got speciellt i våra barnintervjuer men vi känner att vi behöver utveckla en strategi för hur vi följer upp dem i arbetslagen. Intervjuerna behöver utvecklas med frågor som tar upp platser som är otrygga samt om man ser någon annan 141120\fcH tnlcl lmn Inte rcprcscnlcrns i angivet fornrnt,\a
som blir utsatt eller utsätter en kompis för kränkning. Hela förskolan har fått en gemensam föreläsning om värdegrundsarbete. Vi tror att detta kommer att utveckla vårt förhållningssätt och våra metoder för att hitta ev. trakasserier och kränkningar. Genom våra dagliga kontakter med föräldrar och genom föräldrasamtal och utvecklingssamtal har vi ett nära samarbete med föräldrarna. De lyfter händelser som kommer upp hemma och som vi sedan arbetar vidare med. Detta är värdefullt för oss. Vi har gått igenom resultatet av föräldraenkäten i arbetslaget och sett vilka förbättringsom råden som vi har. Så här går vi vidare: Vi fortsätter med de strategier som vi anser fungerat bra. Vi behöver utveckla barnintervjuerna och hur vi följer upp dem. Årets plan ska utvärderas senast 2015-05-31
Beskriv hur årets plan ska utvärderas o
Aktivt arbete med föräldraenkäten på kvällskonferens när vi får resultat.
e
Barnintervjuer görs kring trygghet och trivsel i oktober och februari. Särskild mall finns.
o
Genom att ta tillvara på information som vi får i utveckling och föräldrasamtal och i den dagliga kontakten med föräldrarna.
o
Utvärdering av värdegrundsarbetet i arbetslagen sker fortlöpande.
o
Plan mot diskriminering och kränkande behandling följs upp en gång i månaden på vår reflektionstid.
o
Utvärdera våra mål utifrån vår kartläggning.
Ansvarig: Förskolechef och pedagoger
...
1411 20\fcl! tnlct lrnn inte rcprcscntcr:is i nngivct fo rnlill.\n
I vårt främjande arbete är barnen delaktiga i vårt arbete kring värdegrunden.
•
Observation och samtal med barnen utgör grunden för vår kartläggning.
Vårdnadshavare 0
Föräldraenkät en gång om året.
0
Föräldrasamtal, daglig kontakt.
0
Hemskick av planen med önskemål om synpunkter via mail.
e
Information via mail om vårt värdegrundsarbete görs kontinuerligt.
•
Föräldramöte där vi delger om vårt värdegrundsarbete och vår plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vi uppmuntrar föräldrar till att komma med synpunkter.
0
Föräldrarådet är ett forum för delaktighet.
Personal e
Utifrån kartläggnirig utarbetar vi strategier och mål för verksamheten.
e
Uppföljning en gång i månaden på arbetslagsplaneringen.
Förankring av planen •
På stängningsdagen på hösten förankras planen hos pedagogerna.
e
Informerar föräldrarna vid föräldramöte i oktober och utskick till föräldrar via mail i november. Planen förankras via mail efter vi har fått in synpunkter från föräldrarna.
141120\kl! tnlct lmn inte rcprcscnlcrns i nngivct fornrnt.\a
3. Främjande arbete Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Dessa områden berörs av diskriminering: Kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Mål: Inga barn känner sig trakasserade eller utsätts för kränkande behandling på vår förskola. Vårt arbetssätt: Pedagogerna ansvarar för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan. Vi har särskilda inskolningsrutiner som vi följer för att bemöta individuella behov. Under inskolningsperioden skapar vi förtroende så att barnen och föräldrarna känner sig trygga i gruppen och i vår verksamhet. Pedagogerna ansvarar för att alla barn uppmärksammas varje dag. Vi ser till att barnen får ett bra mottagande av en pedagog och föräldrarna har möjlighet att överlämna information. Vi tänker på att säga hej och hej då till alla barn. Vi ansvarar för att samspelet mellan alla som möts i förskolan utmärks av respekt och förtroende. Alla ska ha rätt att vara sig själv och känna att de duger som de är. Detta görs genom närvarande vuxna som är bra förebilder och som ingriper och stöttar i vardagssituationer. Vi uppmuntrar till verbal kommunikation och uppmanar barnen att lösa konflikter, först på egen hand och vid behov ta hjälp av en pedagog. Vi tänker på att bemöta det enskilda utifrån dess behov och förutsättningar. Vi använder oss av kompissolen, dvs skriver ner trivselregler tillsammans med barnen. Solen finns synlig för barnen. Genom vår kompissol arbetar vi med vår värdegrund. Utifrån observationer gjorda i aug-sep framkom det att barnen behöver utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. Med de yngsta barnen arbetar vi mycket med bilder för att tydliggöra vardagen. Vi dramatiserar händelser från barnens vardag. Vi läser aktuell litteratur som behandlar det området som är i fokus. Vi använder oss av samarbetslekar för att främja samspelet mellan barnen. Detta arbete pågår flera gånger i veckan. Barnen delas i mindre grupper för att alla ska få större möjligheter att komma till tals och därmed öka sitt inflytande över sin dag. Detta försöker vi göra varje dag. Observationer sker fortlöpande och ibland mer organiserat efter behov i gruppen. Mas?age använder vi som en metod vid flera tillfällen i veckan. Barnen masserar varandra efter att ha frågat om de vill ha massage. Vi använder massageboll eller händer. Positiv beröring leder till empati och goda kompisrelationer.
Vi tänker på hur vi som pedagoger organiserar oss i miljön både ute och inne. Vi fördelar oss bland barnen eller håller oss rörliga vid få pedagoger. Vi ser till att en pedagog alltid kommer ut först. Vi har särskild uppsikt på undanskymda ställen. När vi är på utflykt så delar vi upp ansvaret över barnen så att vi har en mindre grupp. Ansvarig: Pedagoger
Kön, könsidentitet och könsuttryck Mål: Alla behandlas utifrån sina förutsättningar och vi gör ingen skillnad på barnen, oavsett kön. Inga barn eller vuxna använder sig av könsuttryck för att kränka någon annan Vårt arbetssätt e
Uppmuntra och stötta barnen i att prova olika roller och kläder i lek och planerade aktiviteter.
e
Pedagoger använder ordet snippa lika naturligt och ofta som ordet snopp.
e
Pedagoger reflekterar över hur vi bemöter barnen och vilket lekmaterial som erbjuds.
e
Alla barn ska ha möjlighet att klä sig som man vill och ha tillgång till förskolans lokaler oavsett kön.
e
Använda böcker som belyser olika typer av kön, könsidentitet och könsuttryck
Ansvarig: Pedagogerna
Etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning Mål: Alla behandlas lika och har samma möjligheter till identifikation och möts med öppenhet och nyfikenhet utan några värderingar. Vårt arbetssätt e
Vid inskolning ta reda på etnisk tillhörighet och/eller religiös åskådning och utifrån föräldrarnas önskemål stärka barnets identitet. Rutiner finns kring mångkulturellt arbete i förskolan.
e
Alla pedagoger ska känna till de etniciteter/religioner som finns på förskolan.
e
Använda böcker som belyser olika typer av familjebildningar eller olika minoriteter.
Ansvarig: Pedagogerna
141120\fcl! t:ilct l<:m inte rcprcscntcrns i ringivct fornmt.\a
4. Förebyggande arbete Kartläggning Det område som vi har valt att kartlägga är kamratligt beteende, dvs hur vi bemöter och förhåller oss till varandra . Metod: Observationer under aug-sep med fokus på planen mot diskriminering och kränkande behandling. Analys, riskfaktorer • Stora barngrupper leder oftare till fler konflikter. • l
Samtal vi inte hör på undanskymda platser. Hård fysisk kontakt. Utfrysning.
Som vuxen är det viktigt att finnas nära, stötta och vägleda barnen i dess vardag. I en stor barngrupp kan det uppstå oro och konflikter. Vi behöver därför se över hur vi organiserar oss både ute och inne. Mål: •
Att arbeta för ett kamratligt beteende bland barnen.
Så här har vi tänkt göra barnen delaktiga utifrån våra riskfaktorer. Pedagogerna väljer ut en aktuell situation/händelse från verksamheten som de spelar upp i form av ett rollspel för hela barngruppen. Frågeställningar efter rollspelet att diskutera tillsammans med barnen: 0 Vad var det som hände? o Hur kunde man gjort istället? Uppföljning: Uppföljning av kartläggningen sista fredagen i månaden på vår reflektionstid. Ansvarig: Pedagogerna
141120\fcl? tnlct lmn inte rc:prcscnterns i nngivet rormnt.\a
5. Rutiner för att upptäcka diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Strategier för att upptäcka: "
Barnintervjuer kring trygghet och trivsel i oktober och februari. Särskild mall finns.
•
Ta tillvara på information som vi får i utveckling- och föräldrasamtal och i den dag liga kontakten med föräldrarna.
111
Ta tillvara på information som vi får i den dagliga kontakten med barnen.
o
Barnobservationer efter behov i gruppen.
•
Kartläggning görs varje år.
Rutiner för information till vårdnadshavare om hur anmälan görs: Genom inskolningssamtal och föräldramöte informerar vi föräldrarna. Hur är tillsynen organiserad: Pedagogerna rapporterar till förskolechef som i sin tur rapporterar till kommunstyrelsen. Ansvarig: Pedagogerna, förskolechef
6. Åtgärdande arbete Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Rutiner för åtgärder när barn kränks eller trakasseras av andra barn: •
e il
• 0 0
"'
Pedagog på förskolan uppmärksammar ett utsatt barn. Alternativ vårdnadshavare kontaktar förskolechef eller pedagog på förskolan om barnet berättar att det blivit utsatt. Markera att beteendet är förbjudet. Förskolechef underrättas. Samtal med inblandade barn och vårdnadshavare. Vi gör kartläggning utifrån händelsen. Beslut tas om incidentrapport (se bilaga) behöver skrivas. Handlingsplan (se, bilaga) skrivs vid behov. Alla i arbetslaget och vikarier informeras om vad som gäller direkt när handlingsplanen tas i bruk.
141120\feH tnlct knn inte representeras i nngivet förrnnt,\a
Vi följer upp med samtal med vårdnadshavaren när situationen lugnat sig. Pedagogerna ansvarar för att ta fram arbetsmetoder för att återskapa ett bra klimat mellan barnen. Uppföljning på planeringstid tills beteendet har upphört.
Rutiner för åtgärder när barn diskrimineras, trakasseras eller kränks av per~ sona I: e
e
e
m m
m
All personal är ansvarig för att underrätta berörd personal om beteendet snarast efter händelsen. Vårdnadshavare kontaktar förskolech_ef eller pedagog på förskolan om barnet berättar att det blivit utsatt. Förskolechef underrättas. Vi gör kartläggning utifrån händelsen. Beslut tas om incidentrapport behöver skrivas. Vid behov upprättas en handlingsplan.
Uppföljning:
Pedagogerna samtalar om händelsen efteråt tills beteendet har upphört. Kontinuerliga diskussioner i arbetslaget kring våra värderingar och förhållningssätt. Vi följer upp med samtal med vårdnadshavare. Rutiner för dokumentation:
lncidentrapporter och handlingsplaner samlas i låst skåp. Vid behov kan gammalt material förvaras i kommunens arkiv. Rutiner för hur förskolechef anmäler till huvudman:
Förskolechef redovisar allvarliga händelser snarast och redovisar mindre allvarliga händelser regelbundet.
Ansvarig: Förskolechef, pedagoger
l41120\fc1! tnlct han inte 1·cprcscntcrm; i nugh•ct formnt.\a
Diskriminering Diskriminering är när skolan på osaldiga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med dishimineringsgrundema kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrundema.Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den akutella förskolan.
Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrundema. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och hänkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder.
Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som lcränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrundema Gämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel "kvinnliga'', "homosexuella" eller "bosniska" egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad "blatte", "mango'', "fjolla", "hora", eller lilmande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, hänkt eller illa behandlad.
Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon disla·imineringsgrund. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling
141120\fcl! 1nrcr fmn inte rcprcstnlcrns i nngivct formnt.\a
Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan fo1m av negativ behandling på grnnd av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. /P>
Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier o
En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [dislcriminering]
o
När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger slcrattande "Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du ·är Fatima". Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön]
Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt dislaimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från "det normala". Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier · Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att han helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hans önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta honom. Han berättar att han inte fick följa med på utflykt eftersom han vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför ErlJc skulle byta till byxor och får svaret:'"Det får vara någon måtta med tramset." Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i "riktiga kläder" eftersom några barn
141120\fol! tnlcr lcnn inlc rcprcscnfcrns i :rngivct formnt,\a
har böijat reta henne för att hon bär klänning. [diskl'iminering och trakasserier]
Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskl'imineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla mälmiskor har en etnisk tillhörighet. En person som ät· född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier o
En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger fö1turåt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte ra en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering]
o
En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier]
Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03 :65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskl'imineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier_ o
Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger "Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker?" [trakasserier]
o
Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier]
Funktionsnedsättning Med funlctionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funlctionsfö1måga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funldionsnedsättning - och inte funlctionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier o
Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska bö1ja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därföi· kunskap om denna. [diskriminering]
141120\fcl! fnlct llnn inle rcprcscnferns i :mgivct fornrnt.\a
David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom "Snubbelfot". Personalhar hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier]
Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Exempel på händelser som Jean vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning o
Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en "äcklig" storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier]
o
Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förhyckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan shyka över pappa och skriva dit "den andra tantens" namn. [diskriminering]
Alder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdisla'iminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.
Exempel på händelse som kan vara trakasserier: Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier]
Båstad 141125
~?ef j/~ ~t??-r ~ )
C t-r c/
c; 1---v(
Ann Heidenberg Ekdahl Förskolechef .
:'-.
141120\fol! l:i.lct lmn inte rcprcscnlcrns i angivet formnt.\1
Plan mot diskriminering··och ·..... . . kränkande behandling, gällande för pedagogisk omsorg (familjedaghem) i Förslöv Vision Alla skall känna sig välkomna till familjedaghemmet och olikheter skall ses som en tillgång för utveckling och lärande. Familjedaghemmet skall vara en plats för ba1·n och vuxna där alla känner sig trygga och där ingen skall bli utsatt för diskriminering~ trakasserier eller annan kränkande behandling.
Grunduppgifter Planen gäller fr.o.m. - t.o.m. 2014.11.01 -2015.10.31 Verksamhetsformer som omfattas av planen Familjedaghem
Ansvariga för planen Förskolechef och dagbarnvårdare
Barnens delaktighet Dagliga samtal och observationer som ligger till grund för vårt dagliga arbete kring målen med normer och värden , lpfö 98.
Vårdnadshavarnas delaktighet lnskolningssamtal och uppföljningssamtal Daglig kontakt med föräldrar Föräldramöte Utvecklingssamtal Information från förskolechef vid inskolning Föräldraenkät :Föräldrarna ges möjlighet att ta del av planen och lämna synpunkter Plan finns tillgänglig i föräldrapärmen
Dagbarnvårdarnas delaktighet Planera det främjande och förebyggande arbetet Utarbeta strategier och åtgärder/handlingsplaner utifrån kartläggningen
- 26-
2(9)
Presentera planen vid inskolning och utvecklingssamtal Kontinuerlig uppföljning på personalkonferens lncidentrapporter Förankring av planen Planen upprättas/revideras i september för att förankras vid personalkonferens oktober. Information och delgivning till föräldrar, som ges möjlighet att lämna synpunkter på planens innehåll. Planen fastställs i slutet av oktober. Planen skickas till kommunstyrelsen för delgivning i november. Årets plan ska utvärderas senast Juni2015 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Samtal och observationer i september och mars Utvecklingssamtal i oktober och april/maj Dagbarnvårdarnas utvärdering i maj Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskolechefen och dagbarnvårdarna
Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Utvärderingen är relaterad till det systematiska kvalitetsarbetet, normer och värden. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Dagbarnvårdarna med delgivning till förskolechef Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Utveckling som råde: Att förebygga mobbing genom att samtala med barnen om olikheter samt att ta hjälp av sagor, berättelser som belyser detta.
-27-
3(9)
Främjande insatser Trakasserier och kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och ålder. Mål Inga barn ska känna sig trakasserade eller utsättas för kränkande behandling i våra verksamheter. Uppföljning Värdegrundsfrågor diskuteras av dagbarnvårdarna, vid personalkonferens och utvecklingsdagar. Insats God kontakt med föräldrar och barn inleds vid inskolning och följs upp med fortlöpande samtal under barnets vistelse i familjedaghemmet. Alla ska mötas med respekt. Dagbarnvårdarna som goda förebilder. Dagbarnvårdarna ansvarar för att alla barn varje dag blir sedda och bekräftade. Barnsamtal kring trygghet och trivsel. Utarbeta etiska regler som ligger till grund för arbetet med barnen. Målen i normer och värden tydliggörs för föräldrar. Ansvarig Dagbarnvårdarna
Kön, könsidentitet och könsuttryck Områden som berörs av insatsen Kön och Könsidentitet eller könsuttryck Mål Alla har samma rättigheter - skyldigheter - möjligheter oavsett kön. Inga barn eller vuxna använder sig av könsuttryck för att kränka någon annan. Uppföljning Värdegrundsfrågor diskuteras av dagbarnvårdarna, vid personalkonferenser och utvecklingsdagar. Insats Alla barn och vuxna ska mötas med respekt. Kartlägga befintligt material som erbjuds barnen. Lekmaterial som uppmuntrar barn att prova olika roller
-28-
4(9)
Reflektera över vilka böcker, sånger och texter vi använder. Vi som vuxna ska vara goda språkliga förebilder. Använda orden snippa och snopp. Reflektera över hur vi bemöter barnet.
Ansvarig Dagbarnvårdarna
Etnisk tillhörighet, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet Sexuell läggning Religion eller annan trosuppfattning
Mål Alla ska behandlas lika och ges samma möjligheter till identifikation och mötas med öppenhet och nyfikenhet utan några värderingar.
Uppföljning Av dagbarnvårdarna vid personalkonferens, utvecklingsdagar och utvecklingssamtal Insats Vid genomgången av planen mot diskriminering och kränkande behandling vara öppen och lyhörd gentemot vårdnadshavare. Erbjuda böcker på olika språk, vid behov. Använda böcker och material som belyser olika familjebildningar eller olika etniciteter. Vid behov använda Handbok för flerspråkiga barn i förskolan. Ansvariga Dagbarnvårdarna
Funktions nedsättning Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Mål Verksamheten ska vara anpassad för alla som ska vistas där.
Uppföljning Av dagbarnvårdarna vid personalkonferens, utvecklingsdagar och utvecklingssamtal
-29-
5(9)
Insatser Använda tecken som stöd Samarbete med habiliteringen Använda hjälp från specialpedagog Vid behov vidta nödvändiga åtgärder för att anpassa miljön. Vid genomgång av planen mot diskriminering och kränkande behandling vara öppen och lyhörd gentemot vårdnadshavare. Ansvarig Förskolechef Dagbarnvårdarna
Ålder Områden som berörs av insatsen Ålder Mål Barnets intresse och utveckling ligger till grund för verksamhetens planering. Uppföljning Av dagbarnvårdarna vid personalkonferens, utvecklingsdagar och utvecklingssamtal Insats Låta barnens intresse styra gruppindelningen. Ansvarig Dagbarnvårdarna
-30-
6(9)
Kartläggning Kartläggnings metoder Observationer av barn och miljöer i familjedaghemmen samt barnsamtal ska göras i augusti/september. Vardaglig kontakt med föräldrar kring barnens trygghet och trivsel. lncidentrapporter Föräldraenkäten Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Genom att dagbarnvårdarna varit lyhörda när föräldrarna tagit upp något i samband med den dagliga kontakten. Hur personalen har involverats i kartläggningen Observationer (augusti/september 2014). Resultat och analys Det finns en tendens att några barn i gruppen, vid konfliktsituationer uttrycker "då får du inte komma på mitt kalas"
Förebyggande åtgärder Trakasserier och kränkande behandling Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål Inget barn ska känna sig trakasserat eller bli utsatt för kränkande behandling i vår verksamhet. Uppföljning Av dagbarnvårdaren Personalkonferens Åtgärd Tillsammans med barnen göra upp vilka förhållningsregler/trivselregler som ska gälla i respektive familjedaghem, tex. använda sig av rött och grönt ljus, "veckans kompis"
-31-
7(9) Tillsammans med barnen delge föräldrarna vilket förhållningssätt/trivselregler som gäller. Dagbarnvårdare som är närvarande i barns lek och aktiviteter. Prata om känslor
Ansvarig Förskolechef, dagbarnvårdare
-32-
8(9)
Rutiner för akuta situationer Policy Vi har rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Föräldrar, barn eller dagbarnvårdare som uppmärksammar trakasserier eller kränkande behandling kontaktar dagbarnvårdaren eller ledning när det uppstår. Dagbarnvårdaren ansvarar för att ta fram arbetsmetoder för att återskapa ett bra klimat mellan barnen. lncidentrapporter skrivs. Vid behov upprätta en handlingsplan tillsammans med vårdnadshavare. Personal som barn och vårdnadshavare kan vända sig till är dagbarnvårdaren och förskolechef.
Rutiner för åtgärder när barn kränks av andra barn Markera att beteendet är förbjudet. Följa upp med samtal lncidentrapporter skrivs. Rutiner för uppföljning Följa upp med samtal när situationen lugnat sig. Vid behov upprätta en handlingsplan. Samtal med berörda barn och föräldrar direkt när handlingsplanen tas i bruk. Ev. informera annan dagbarnvårdare, vad som gäller direkt när handlingsplanen tas i bruk. Rutiner för åtgärder när barn kränks av en dagbarnvårdare Den som uppmärksammar detta påtalar det för dagbarnvårdaren alternativt kontaktar förskolechefen. Rutiner för uppföljning Följa upp med samtal när situationen lugnat sig. Lyfta det med dagbarnvårdaren Vid behov informera och prata med föräldrarna Vid behov underrätta förskolechef. Vid behov upprätta en handlingsplan. Rutiner för dokumentation Incidentrapporter Eventuella handlingsplaner Ansvarsförhållande Dagbarnvårdarna Förskolechef
-33-
9(9) 00
Ovrigt att ta hjälp av i arbetet mot diskriminering och kränl{ande behandling Områden att fundera kring vid kartläggningen Trakasserier och kränkande behandling - Är alla barnen inkluderade i gruppen? - Förekommer det att barn blir utfrysta av andra barn? - Finns det någon hierarki vad gäller barnens popularitet? Om ja, finns det i så fall samband med de olika diskrimineringsgrunderna. Trygghet - Är miljön trygg för alla barn i verksamheten? - Vilka platser kan vara /upplever barnen är otrygga? - Finns det vuxna närvarande i barnens fria lek? - Finns det tillräckligt med vuxna i samband med utevistelse? Förtroende - Har alla barn förtroende för dagbarnvårdaren? - Vänder barnen sig spontant till dagbarnvårdaren för att få hjälp vid konflikter och bråk? Diskrimineringsgrunderna - Förekommer det återkommande konflikter och bråk mellan vissa barn? Om ja, finns det i så fall samband med de olika diskrimineringsgrunderna. - Förekommer det att barn upplever sig kränkt eller orättvist behandlat av någon vuxen? Om ja, finns det i så fall samband med de olika diskrimineringsgrunderna. Språkbruk - Finns det en jargong bland barn, föräldrar eller dagbarnvårdaren som kan upplevas som nedsättande och respektlöst?
Bilagor Handlingsplan när barn biter Ruti ner för anmälan om kränkande behandling i förskola Blankett för anmälan om kränkande behandling Blankett för lncidentrapport
Backabyns plan mot dis·k riminering och kränkande behandling Vision Alla skall känna sig välkomna till Backabyns förskola och olikheter skall ses som en tillgång för utveckling ocli lärande. Backabyns förskola skall vara en plats för barn och vuxna där alla känner sig trygga och där ingen skall bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling.
Grunduppgifteir Planen gäller fr.o.m. t.o.m. 2014.11 .01A2015,10.31 A
Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5
Ansvariga för planen Förskolechef och pedagoger på försl
Barnens delaktighet Dagliga samtal och observationer ligger till grund för vårt arbete l
Vårdnadshavarnas delaktighet Inskoln ingsvecka/inslmln ingssamtal Daglig kontakt med föräldrar Utvecl
Personalens delaktighet Planera det främjande och förebyggande arbetet Utarbeta strategier och åtgärder/handlingsplaner utifrån kartläggningen Presentera planen vid inskolningssamtal
-35-
2(10)
Utarbeta och informera om etiska regler och trivselregler Kontinuerlig uppföljning på personalkonferens och arbetslagsplanering Incidentrapporter Förankring av planen Planen upprättas/revideras i september för att förankras vid personalkonferens och föräldramöte i oktober. Information och delgivning till föräldrar, som ges möjlighet att lämna synpunkter på planens innehåll. Planen fastställs i slutet av oktober. Planen skickas till kommunstyrelsen för delgivning i november. Arets plan ska utvärderas senast Juni2015 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Föräldraenkäten Barnintervjuer i september och mars Utvecklingssamtal i oktober och mars/april Möte med föräldrarepresentanterna i april Arbetslagets utvärdering i maj Ansvarig för att årets plan utvärderas Pedagogerna Förskolechefen
-36-
3(10)
Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Utvärderingen är relaterad till det systematiska kvalitetsarbetet i Normer och värden. Barnintervjuer och utvecklingssamtal på våren. Föräldraenkät Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Pedagoger och förskolechef Barn och föräldrar Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Positivt: Närvarande pedagoger Tydlighet kring förhållningssätt Gemensamma lekar och aktiviteter för att skapa samhörighet Materialet Snick och Snack har haft stor betydelse för det positiva resultatet Att vara närvarande vuxna och att använda tecken som stöd har varit bra strategier Pojkar och flickor leker i stor utsträckning samma lekar inne. Ett aktivt arbete med att synliggöra barns olika känslor har medfört att barnen har utvecklat sin förmåga att visa empati. De yngre barnen leker nu, i större utsträckning, över könsgränserna även utomhus. Att vi har arbetat kontinuerligt med planen varje vecka under reflektionstiden. Utvecklingsområde: Kontinuerligt arbeta och utveckla vårt användande av tecken. Fortsätta arbeta med empati. Uppmärksamma varandra på förhållningssätt, ordval och röstläge mot flickor/pojkar.
-37-
4(10)
Främjande insatser Trakasserier och kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och ålder. Mål Inga barn ska känna sig trakasserade eller utsättas för kränkande behandling på vår förskola. Uppföljning Värdegrundsfrågor diskuteras på arbetslagsplanering, personalkonferenser, utvecklingsdagar. Insats Alla barn och vuxna ska mötas med respekt. Pedagogerna ansvarar för att alla barn varje dag blir sedda och bekräftade. Pedagogerna ska vara goda förebilder. Pedagogerna observerar barnen i lek- och rutinsituationer. God kontakt med föräldrar och barn som inleds vid inskolning och följs upp med fortlöpande samtal under barnens vistelsetid på förskolan. Barnintervjuer kring trygghet och trivsel, kön och förhållningssätt, kamratrelationer och rädslor. Pedagogerna planerar aktiviteter och delar in barnen i mindre grupper. Pedagogerna tar hjälp av olika material för att stödja arbetet, tex. litteratur, Snick och Snack, teckenkommunikation. Ansvarig Arbetslaget
Kön, könsidentitet och könsuttryck Områden som berörs av insatsen Kön och Könsidentitet eller könsuttryck Mål Alla har samma rättigheter - skyldigheter - möjligheter oavsett kön. Inga barn eller vuxna använder sig av könsuttryck för att kränka någon annan. Uppföljning Värdegrundsfrågor diskuteras på arbetslagsplanering.
-38-
5(10) Insats Kartlägga befintligt material som erbjuds barnen. (Lekmaterial, barnböcker, sånger och ramsor). Observera, dokumentera och reflektera över pedagogernas bemötande av barn och vuxna. Uppmuntra barn att prova könsöverskridande roller. Vi använder orden snippa och snopp.
Ansvarig Arbetslaget
Etnisk tillhörighet, sexuell läggning och religion eller annan trosuppfattning. Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning och Sexuell läggning Mål Alla ska behandlas lika och ges samma möjligheter till identifikation och mötas med öppenhet och nyfikenhet utan några värderingar. Uppföljning Värdegrundsfrågor diskuteras på arbetslagsplanering och personalkonferenser. Insats Vid alla inskolningar ta reda på etnisk tillhörighet och utifrån föräldrarnas önskemål stärka barnens identitet. Känna till de etniska grupperna som finns på förskolan. Möjliggöra möten för att stödja och stärka familjer med ovanstående tillhörighet. Det ska finnas flaggor och välkomstord som representerar de olika etniska gruppernas som finns på förskolan om föräldrarna också tycker det är bra. Det ska finnas tillgång till material och litteratur som stöd för arbetet med etnicitet. Vid alla inskolningar ta reda på religiös åskådning och visa respekt för denna. Köpa in mångkulturell kalender för att få kunskap om olika religioner. Synliggöra och bejaka olika familjekonstellationer och undvika att förstärka heteronormen som det självklara. Vid uppkomna situationer framhäva att människor är olika och kan leva tillsammans oavsett kön. Använda böcker som synliggör olika familjekonstellationer. Ansvarig Arbetslaget
-39-
6(10)
Funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Mål Verksamheten ska vara anpassad för alla som ska vistas där. Uppföljning Värdegrundsfrågor diskuteras på arbetslagsplanering. Insatser Vid behov vidta nödvändiga åtgärder för att anpassa miljön. Planera verksamheten utifrån att alla ska kunna delta. Använda sig av tillgänglig specialkompetens. Ansvarig Arbetslaget Förskolechef
Ålder Områden som berörs av insatsen Ålder Mål Barnets ålder används inte som måttstock vid planering av aktiviteter. Uppföljning Värdegrundsfrågor diskuteras på arbetslagsplanering. Insats Utgå från barnens intressen och förmågor istället för ålder. Reflektera över de åldersindelningar vi gör. Ansvarig Pedagogerna
-40-
7(10)
Kartläggning Kartläggningsmetoder Observationer av barn och förskolans miljöer samt barnintervjuer skall göras i augusti/september. Incidentrapporter Föräldraenkäten Vardaglig kontakt med föräldrar kring barnens trygghet och trivsel. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Vi har gått igenom föräldraenkäten och incidentrapporter, samt barnintervjuer. Hur personalen har involverats i kartläggningen Observationer (augusti september 2014) Barnsamtal/ Föräldrakontakt (augusti september 2014) Resultat och analys av arbetet med Planen ht-13, vt-14 Arbetet med att synliggöra olikheter, t.e.x. hudfärg och familjebilder, har gett resultat i form av att barnet som tidigare blev bortmotat inte blir det lika mycket längre. Föräldraenkäten visar ett medelvärde på 3,8 (av 4) på trygghet och trivsel.
Kartläggning ht-14 Vi har sett att det finns barn som är mer dominerande än andra. Barn som inte visar hänsyn. Barn som har svårt att visa empati. Vi tror att bristen på hänsyn och att visa empati kan hänga ihop med att vi har många barn som inte har språket ännu. Detta gäller både åldersmässigt och barn som inte har svenska som modersmål Vi har barn som visar intresse för könslekar. Vi behöver arbeta med integritet, att kunna säga stopp kring sin egen kropp. Vi har sett att det kan bli lite "buffligt" i hallen och på toan och att de försiktiga barnen kan se rädda ut.
-41-
8(10)
Förebyggande åtgärder Trakasserier och kränkande behandling Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål Inget barn ska känna sig trakasserat eller bli utsatt för kränkande behandling på vår förskola. Uppföljning Arbetslagsplanering Personalkonferens Åtgärd Arbeta aktivt med trivselreglerna. Se och uppmuntra/förstärka det positiva. Vuxna som är närvarande i leken för att stötta innan eller när det händer. Någon pedagog har lite extra uppmärksamhet i "skogen". Barnlitteratur som främjar samtal kring olikheter som hudfärg och familjebilder. Avd. Nyponet har valt att ha fokus på mål nr. 4 (Lpfö) "... förståelse för alla människors lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning" Avd. Kastanjen arbetar med styrda aktiviteter och rutiner för att främja grupptillhörighet i början av terminen. Rollspel kring uppkomna situationer. Material kring "Stopp kring min egen kropp" Teckenkommunikation Upprätta handlingsplan om inte åtgärderna är tillräckliga.
Ansvarig Arbetslaget Förskolechef
-42-
9(10)
Rutiner för akuta situationer Policy Vi har rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling. Vårdnadshavare, barn eller personal som uppmärksammar trakasserier eller kränkande behandling kontaktar berörd personal/ledning när det uppstår. Pedagogerna ansvarar för att ta fram arbetsmetoder för att återskapa ett bra klimat mellan barnen. lncidentrapporter skrivs. Vid behov upprätta en handlingsplan tillsammans med vårdnadshavare. Personal som barn och vårdnadshavare kan vända sig till är avdelningspedagoger och förskolechef. Rutiner för åtgärder när barn kränks av andra barn Markera att beteendet är förbjudet. Följa upp med samtal i situationen. lncidentrapport skrivs. Rutiner för uppföljning Följa upp med samtal när situationen lugnat sig. Vid behov upprätta en handlingsplan. Informera arbetslag och vikarier vad som gäller direkt när handlingsplanen tas i bruk. Samtal med berörda barn och föräldrar direkt när handlingsplanen tas i bruk. Rutiner för åtgärder när barn kränks av personal All personal ansvarar för att uppmärksamma kränkande behandling av barn genom att använda ett kodord sinsemellan. Varje förskola enas om ett kodord. (T.ex. Hipp/Hopp) Rutiner för uppföljning Följa upp med samtal när situationen lugnat sig. Lyfta det i arbetslaget. Vid behov informera/prata med förälder. Vid behov underrätta förskolechefen. Vid behov upprätta en handlingsplan. Rutiner för dokumentation Incidentrapporter Eventuella handlingsplaner Ansvarsförhållande Avdelningspedagoger Förskolechef
-43-
10(10) 0 0
Ovirigt att ta hjälp av i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Om råden att flllndlerai kröng vid kartläggningen Trakasserier och kränkande behandling -
Är alla barnen inkluderade i gruppen? Förekommer det att barn blir utfrysta av andra barn? Finns det någon hierarl
Trygghet -
Är miljön trygg för alla barn i verksamheten? Vilka platser kan vara /upplever barnen är otrygga? Finns det vuxna närvarande i barnens fria lek? Finns det tillräckligt med vuxna i samband med utevistelse?
Förtroende -
Har alla barn förtroende för förskolans personal? Vänder barnen sig spontant till de vuxna för att få hjälp vid konflikter och bråk?
Diskrimineringsgrunderna -
Förekommer det återkommande konflikter och bråk mellan vissa barn? Om ja, finns det i så fall samband med de olika diskrimineringsgrunderna. Förekommer det att barn upplever sig kränkt eller orättvist behandlat av någon vuxen? Om ja, finns det i så fall samband med de olika diskrimineringsgrunderna.
Språkbruk Finns det en jargong bland barn, föräldrar eller anställda som kan upplevas som nedsättande och respektlös?
BUagor; Rutiner/blanketter/rapporter för anmälan av kränkande behandling. Handlinsplan för när barn biter varandra
20/1-(. Il, 26
- 44-
L.11 · · .-,. ._ _ , I i \L·" 1 , -. ' t ·.i 1 1 1· I ~o rn:nL! : • · :: ,. ·:. :!;:; :·:r 1
l.0"11: ·· 1'1-·
•
•
?·;
D11;·~ ..\~1>.~'*~- ~~~
1(10)
Skogsbyns plan mot disl{ririifliering och kränkande behandling Vision Alla skall känna sig välkomna till Skogshyns förskola och olikheter skall ses som en tillgång för utveckling och lärande. Skogsbyns förskola skall vara en plats för barn och vuxna där alla känner sig trygga och där ingen skall bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling.
G:runduppgifter Planen gäller fr.o.m. - t.o.m. 2014.11.01 -2015.10.3'1
Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5
Ansvariga för planen Förskolechef och pedagoger på förskolan
Barnens delaktighet Dagliga samtal och observationer som ligger till grund för vårt dagliga arbete kring målen med normer och värden, lpfö 98/10.
Vårdnadshavarnas delaktighet lnskolningssamtal och uppföljningssamtal Daglig kontakt med föräldrar Föräldramöte Utvecklingssamtal Föräldrarepresentanter Information från förskolechef vid inskolning Föräldraenkät Föräldrarna ska ges möjlighet att ta del av planen och lämna synpunkter Denna plan finns tillgänglig i föräldrapärmen
Personalens delaktighet Planera det främjande och förebyggande arbetet Utarbeta strategier och åtgärder/handlingsplaner utifrån kartläggningen Presentera planen vid inskolning och utvecklingssamtal Kontinuerlig uppföljning vid reflektionstiden för respektive arbetslag. Kontinuerlig uppföljning på personalkonferens.
-45-
2(10)
Revidering av planen Revideras i september i kvalitetsgruppen Delgivning av ev ändringar av planen i oktober vid personalkonferens och föräldramöte. Planen fastställes i oktober Planen skickas till kommunstyrelsen för delgivning i november
Förankring av planen Planen upprättas/revideras i september för att förankras vid personalkonferens och föräldramöte i oktober. Information och delgivning till föräldrar, som ges möjlighet att lämna synpunkter på planens innehåll. Planen fastställs i slutet av oktober. Planen skickas till kommunstyrelsen för delgivning i november. Arets plan ska utvärderas senast Juni2015 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Föräldraenkäten Samtal och observationer i september och mars Utvecklingssamtal i oktober och april/maj Möte med föräldrarepresentanterna i april Arbetslagets utvärdering i maj Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskolechefen och pedagoger på förskolan
-46-
3(10)
Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Utvärderingen är relaterad till det systematiska kvalitetsarbetet, normer och värden. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Förskolechefen och pedagoger på förskolan Barn och föräldrar Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Genom att arbeta i mindre grupper med barnen, minimerar vi konflikter och har lättare att reda ut de konflikter som uppstår. Det är viktigt att pedagogerna fördelar sig i verksamheten både inne och ute. Snick & Snack-materialet har varit ett bra underlag för arbetet med relationer och vi har sett hur barnen påminner varandra om hur man ska vara mot andra genom att relatera till sagan. Vi har använt oss av "lathunden" i "Planen mot diskriminering och kränkande behandling" vid våra reflektionstillfälle, vilket hjälpt oss att titta på vår verksamhet. Vi kan dock bli bättre.
Utvecklingsområde: Kontinuerligt säkerställa att alla barn blir sedda och bekräftade på positivt sätt. Bli bättre på att använda "Handbok för flerspråkiga barn" Gå igenom och komplettera förskolans material så att det stödjer arbetet utifrån planens olika områden Stötta och vägleda varandra som pedagoger, med fram för allt positiv feedback, i hur vi bemöter och kommunicerar med barnen utifrån planens olika områden Kvalitetsgruppen förankrar barnintervjufrågor som berör områdena i planen med övriga pedagoger. Aktiviteter/Material för att främja arbetet med planen: Snick &Snack Små kompissagor iPad-appar t ex Empatico
-47-
4(10)
Främjande insatser Trakasserier och kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och ålder.
Mål Inga barn ska känna sig trakasserade eller utsättas för kränkande behandling på vår förskola.
Uppföljning Värdegrundsfrågor diskuteras på arbetslagsplanering, personalkonferens, utvecklingsdagar och reflektionsdagar. Insats God kontakt med föräldrar och barn inleds vid inskolning och följs upp med fortlöpande samtal under barnets vistelse på förskolan. Alla ska mötas med respekt. Pedagogerna som goda förebilder. Pedagogerna ansvarar för att alla barn varje dag blir sedda och bekräftade på ett positivt sätt. Barnsamtal kring trygghet och trivsel. Utarbeta etiska regler som ska ligga till grund för arbetet med barnen. Målen i normer och värden tydliggörs för föräldrar. Arbeta med Snick & Snack Ansvarig Pedagogerna
Kön, könsidentitet och könsuttryck Områden som berörs av insatsen Kön och Könsidentitet eller könsuttryck
Mål Alla har samma rättigheter - skyldigheter - möjligheter oavsett kön. Ingen ska använda sig av könsuttryck för att kränka någon annan.
Uppföljning Värdegrundsfrågor diskuteras på arbetslagsplanering, personalkonferens, utvecklingsdagar och reflektionsdagar Insats Alla barn och vuxna ska mötas med respekt.
-48-
5(10)
Kartlägga befintligt material som erbjuds barnen. Lekmaterial som uppmuntrar barn att prova olika roller Reflektera över vilka böcker, sånger och texter vi använder. Vi som vuxna ska vara goda språkliga förebilder. Använda orden snippa och snopp. Reflektera över hur vi bemöter barnet.
Ansvarig Pedagogerna
Etnisk tillhörighet, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet Sexuell läggning Religion eller annan trosuppfattning
Mål Alla ska behandlas lika och ges samma möjligheter till identifikation och mötas med öppenhet och nyfikenhet utan några värderingar.
Insats Erbjuda böcker på olika språk och digitala medier. Använda böcker och material som belyser olika familjebildningar eller olika etniciteter. Vid behov använda Handbok för flerspråkiga barn i förskolan.
Ansvarig Pedagogerna
Funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning
Mål Verksamheten ska vara anpassad för alla som ska vistas där.
-49-
6(10)
Uppföljning arbetslagsplanering personalkonferens utvecklingsdagar utvecklingssamtal Insatser Resurspersonal Använda tecken som stöd Samarbete med habiliteringen Använda hjälp från specialpedagog Vid behov vidta nödvändiga åtgärder för att anpassa miljön. Ansvarig Förskolechef Pedagogerna
Ålder Områden som berörs av insatsen Ålder Mål Barnets intresse och utveckling ligger till grund för verksamhetens planering. Uppföljning Personalkonferens arbetslagsplanering utvecklingsdagar Insats Utgå från barnens intresse och utveckling istället för ålder Reflektera över de åldersindelningar vi gör. Vid gruppindelning namnger vi gruppen och använder gruppens namn och inte åldern på barnen som deltar. Ansvarig Pedagogerna
-50-
7(10)
Kartläggning Kartläggningsmetoder Observationer av barn och förskolans miljöer samt barnsamtal skall göras i augusti/september. Vardaglig kontakt med föräldrar kring barnens trygghet och trivsel. lncidentrapporter Föräldraenkäten Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Föräldraenkät (maj 2014) Barnsamtal/Föräldrakontakt (augusti/september 2014) Hur personalen har involverats i kartläggningen Observationer (augusti/september 2014). Barnsamtal/Föräldrakontakt (augusti/september 2014) Resultat och analys Barn i yngre åldrar, med begränsade möjligheter att kommunicera kan leda till att de använder sig av ej acceptabla metoder för att visa på vad de vill eller markera att de inte vill, som tex. knuffa, bita. Barn med funktionsnedsättning, kan leda till utanförskap. Barn som har svårt att visa hänsyn, kan leda till Uteslutning "Du får inte vara med" Olika strategier kommer att tas fram för de olika barngrupperna, alternativt för enskilda barn för att förebygga diskriminering och kränkande behandling.
-51-
8(10)
Förebyggande åtgärder Trakasserier och kränkande behandling Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål Inget barn ska känna sig trakasserat eller bli utsatt för kränkande behandling på vår förskola. Uppföljning Arbetslagsplanering Personalkonferens Åtgärd Närvarande pedagoger i lek och aktiviteter Dela i mindre grupper Organisera rutinsituationer Prata om känslor Sista sidan(10) i "planen" som en återkommande punkt vid arbetslagens reflektionstid en gång i veckan. Upprätta handlinsplan om åtgärderna ej är tillräckliga. Arbeta med Snick och Snack Ansvarig Förskolechef, pedagoger
-52-
9(10)
Rutiner för akuta situationer Policy Vi har rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Föräldrar, barn eller personal som uppmärksammar trakasserier eller kränkande behandling kontaktar berörd personal/ledning när det uppstår. Pedagogerna ansvarar för att ta fram arbetsmetoder för att återskapa ett bra klimat mellan barnen. lncidentrapporter skrivs. Vid behov upprätta en handlingsplan tillsammans med vårdnadshavare. Personal som barn och vårdnadshavare kan vända sig till är avdelningspedagoger och förskolechef.
Rutiner för åtgärder när barn kränks av andra barn Markera att beteendet är förbjudet. Följa upp med samtal lncidentrapporter skrivs. Rutiner för uppföljning Följa upp med samtal när situationen lugnat sig. Vid behov upprätta en handlingsplan. Informera arbetslag och vikarier vad som gäller direkt när handlingsplanen tas i bruk. Samtal med berörda barn och föräldrar direkt när handlingsplanen tas i bruk. Rutiner för åtgärder när barn kränks av personal All personal ansvarar för att uppmärksamma kränkande behandling av barn genom att använda ett kodord sinsemellan. Varje förskola enas om ett kodord tex hipp/hopp. Rutiner för uppföljning Följa upp med samtal när situationen lugnat sig. Vid behov underrätta förskolechef. Vid behov upprätta en handlingsplan. Rutiner för dokumentation Incidentrapporter Ev. handlingsplaner
Ov:rigt att ta hjälp av i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Områden att fundera kring vid kartläggningen Trakasserier och kränkande behandling - Är alla barnen inkluderade i gruppen? - Förekommer det att barn blir utfrysta av andra barn? - Finns det någon hierarki vad gäller barnens popularitet? Om ja, finns det i så fall samband med de olika diskrimineringsgrunderna. Trygghet - Är miljön trygg för alla barn i verksamheten? - Vilka platser kan vara /upplever barnen är otrygga? - Finns det vuxna närvarande i barnens fria lek? - Finns det tillräckligt med vuxna i samband med utevistelse? Förtroende - Har alla barn förtroende för förskolans personal? - Vänder barnen sig spontant till de vuxna för att få hjälp vid konflikter och bråk? Diskrimineringsgrunderna - Förekommer det återkommande konflikter och bråk mellan vissa barn? Om ja, finns det i så fall samband med de olika diskrimineringsgrunderna. - Förekommer det att barn upplever sig kränkt eller orättvist behandlat av någon vuxen? Om ja, finns det i så fall samband med de olika diskrimineringsgrunderna. Språl{bruk - Finns det en jargong bland barn, föräldrar eller anställda som kan upplevas som nedsättande och respektlös?
Bi ~ aigorr
Rutiner/blanketUrapport för anmälan av kränkande behandling Handlinsplan när barn biter varandra
- 54-
c; · · , , ; " , · _i \\:i iv;i l i\i ! ~' H
,1 ;
•
:'. · :· c: J ;~ c~ n
'lUil: -·r· 1-·
_ ·:
·' b I
1(10)
Un:)S"?, .\~~~\~\>~\J ..... '"\
..
Angsbyns plan mot diskrim'inertng och kränkande behandling Vår vision Alla sk all känna sig välkomna till Å'ngsbyns förskola och olikheter skall ses som en tillgång för utveckling och lärande. Angsbyns förskola skall vara en plats för barn och vuxna där alla känner sig trygga och där ingen skall bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling.
Grund uppgifter Planen gäller fr.o.m. - t.o.m. 2014.11.01-2015.10.31
Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5
Ansvariga för planen Förskolechef och pedagoger på förskolan
Barnens delaktighet Dagliga samtal och observationer som ligger till grund för vårt dagliga arbete kring målen med normen och värden, lpfö 98.
Vårdnadshavarnas delaktighet lnskolningssamtal Utvecklingssamtal Vardaglig l<0ntakt Enkät för vårdnadshavare Möte för vårdnadshavare (Stående punkt på möte för representanter för vårdnadshavare) Vårdnadshavare ska ges möjlighet att ta del utav planen och lämna synpunkter. Plan finns tillgänglig i pärmen för vårdnadshavare.
Personalens delaktighet
...
Presentation av planen under inskolningen och årligt utskick till alla vårdnadshavare. Utarbeta strategier och åtgärder/ handlingsplaner utifrån kartläggningen. Utarbeta och informera om etiska regler. Planering av verksamheten för det främjande och förebyggande arbetet. Systematiserat arbete genom rapportering och uppföljning av kränkande behandling . (lncidentrapport som förvaras och sammanställs av förskolechef) Kontinuerlig uppföljning i arbetslagen och på personalkonferenserna.
-55 -
2(10)
Förankring av planen Planen upprättas/revideras i september för att förankras vid personalkonferens och möte för vårdnadshavare i oktober. Information och delgivning till vårdnadshavare, som ges möjlighet att lämna synpunkter på planens innehåll. Planen fastställs i slutet av oktober. Planen skickas till kommunstyrelsen för delgivning i november. Årets plan ska utvärderas senast Juni2015 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Samtal och observationer i september och mars Enkät för vårdnadshavare Utvecklingssamtal i oktober och april Möte med vårdnadshavarrepresentanter i april Arbetslagets utvärdering i maj Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskolechef och pedagoger
-56-
3(10)
Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Utvärderingen är relaterad till det systematiska kvalitetsarbetet, normer och värde. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Förskolechef, all personal. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Positivt: Att utse veckans kompis. Varje dag uppmärksamma en extra god handling mot någon kompis. Stegvis. Snick och Snack. Barn blir bekräftade och sedda för dem de är. Organisera barngruppen i mindre grupper. Närvarande pedagoger som är tillsammans med barnen. Öppen kommunikation och dagliga samtal med barnen. Vi försöker att tillmötesgå barnen genom att minimera ordet nej.
Utvecklingsområde: Bli bättre på att dokumentera små incidenter och ha det som en punkt på måndags planeringen, för respektive arbetslag. Pedagogerna ser över organisationen ytterligare en gång för att ev. ännu bättre kunna vara närvarande i aktiviteter och olika rutinsituationer under dagen. Pedagogerna ser över rutinerna med att fördela sig på gården för att förebygga incidenter. Gården delas med grind och staket så det blir en framsida och en baksida. Pedagogerna arbetar aktivt med värdeord, se bilaga.
-57-
4(10)
Främjande insatser Trakasserier och kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål Inga barn ska känna sig trakasserade eller utsättas för kränkande behandling på vår förskola. Uppföljning Arbetslagsplanering Personalkonferens Utvecklingsdagar Kvalitetsmöte Insats Pedagogerna ansvarar för att alla barn blir sedda, hörda och berörda. Varje pedagog är en god förebild för barnen. Pedagogerna planerar aktiviteter och delar in barnen i mindre grupper för att alla barn ska få större möjligheter att bli sedda och komma till tals. Barnsamtal kring trygghet och trivsel. Pedagogerna jobbar med värdeord, se bilaga. God kontakt med vårdnadshavare och barn inleds vid inskolning och följs upp med fortlöpande samtal under barnets vistelsetid på förskolan. Målen i Normer och Värde tydliggörs för vårdnadshavare vid utvecklingssamtalen. Ansvarig Arbetslaget
Kön, könsidentitet och könsuttryck Områden som berörs av insatsen Kön och Könsidentitet eller könsuttryck Mål Alla har samma rättigheter - skyldigheter - möjligheter oavsett kön. Inga barn eller vuxna använder sig av könsuttryck för att kränka någon annan. Uppföljning Arbetslagsplanering Utvecklingsdagar
-58-
5(10) Insats Aktivt genusarbete Kartlägga befintligt material som erbjuds barnen. Vi använder orden snippa och snopp. Observera, uppmärksamma och reflektera över pedagogernas bemötande av barn och vuxna. Uppmuntra barn att prova olika roller och kläder i lek och planerade aktiviteter. Använder böcker som belyser kön, könsidentiteter och könsuttryck. Ansvarig Arbetslaget
Etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning, samt sexuell läggning Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning och Sexuell läggning Mål Alla ska behandlas lika och ges samma möjligheter till identifikation och mötas med öppenhet och nyfikenhet utan några värderingar. Uppföljning Arbets lagsplanering Utvecklingssamtal Utvecklingsdagar Insats Vid alla inskolningar ta reda på etnisk tillhörighet och utifrån föräldrarnas önskemål stärka barnens identitet. Känna till de etniska grupperna som finns på förskolan. Det ska finnas flaggor eller annat pedagogiskt material som representerar de olika etniska grupperna som finns på förskolan om vårdnadshavare också tycker det är bra. Det ska finnas tillgång till material och litteratur som stöd för arbetet med etnicitet. Vid alla inskolningar ta reda på religiös åskådning och visa respekt för denna. Ge personalen möjlighet till utökad kunskap om olika religioner. Synliggöra och bejaka olika familjekonstellationer och undvika att förstärka heteronormen som det självklara. Vid uppkomna situationer framhäva att människor är olika och kan leva tillsammans oavsett kön. Använda böcker som synliggör olika familjekonstellationer. Ansvarig Arbetslag
-59-
6(10)
Funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Mål Verksamheten ska vara anpassad för alla som ska vistas där. Uppföljning. Arbetslagsplanering Utvecklingssamtal Utvecklingsdagar Insats Vid behov vidta nödvändiga åtgärder för att anpassa miljön. Planera verksamheten utifrån att alla ska kunna delta. Använda sig av tillgänglig specialkompetens. Förstärkning i berört arbetslag. Ansvarig Arbetslaget Förskolechef
Ålder Områden som berörs av insatsen Ålder Mål Barnets ålder används inte som måttstock vid planering av aktiviteter och/ eller överflyttning till annan avdelning. önskvärt att inbjudningar från tex teatrar blir utifrån hur många platser som kan erbjudas istället för ålder. Uppföljning Arbetslagsplanering Utvecklingssamtal Utvecklingsdagar Insats Utgå ifrån barns intresse och utveckling, ej ålder. Ansvarig Arbetslaget
-60-
7(10)
Kartläggning Kartläggningsmetoder Observationer av barn och förskolans miljöer samt samtal med barn ska göras under augusti/september. lncidentrapporter Vårdnadshavarenkät Vardaglig kontakt med vårdnadshavare kring barnens trygghet och trivsel. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och vårdnadshavare har involverats i kartläggningen Vårdnadshavarenkät (maj 2014) Barnsamtal/ Föräldrakontakt (augusti september 2014) Hur personalen har involverats i kartläggningen Observationer (augusti september 2014) Barnsamtal/ Kontakt med vårdnadshavare (augusti september 2014) Resultat och analys Gemensamma iakttagelser Alla barn provar sina roller vid inskolning/ överflyttning. Både de som är kvar från tidigare termin och de som är nya. Många barn på liten yta ökar risken för konflikter t.ex. vid samling, på och avklädning i tamburen, i hygienutrymmena, vid attraktiva lekmiljöer (ex. familjevrå), undanskymda lekmiljöer, både inne och ute (t.ex. tall-buskaget, lekstugan, buskarna bakom den, altanen, buskarna bakom den och rutschkanan). Otrygghet vid toalettsituationer och matsituation. Avsaknad av pedagoger ökar antalet konfliktsituationer. Svårt att räcka till på hela gården. Oklara rutiner hos pedagogerna skapar otrygghet hos barnen som leder till konflikter och trakasserier. Utöver ovanstående gör varje avdelning en kartläggning över sin barngrupp. Gemensamma strategier för verksamheten, barngruppen och ev. enskilda barn utarbetas för att förebygga diskriminering och kränkande behandling.
-61-
8(10)
Förebyggande åtgärder Trakasserier och kränkande behandling Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål Inget barn ska känna sig trakasserat eller bli utsatt för kränkande behandling på vår förskola. Uppföljning Arbetslagsplanering Personalkonferens Åtgärd Pedagoger som är närvarande i leken och aktiviteter för att stötta, samt jobbar aktivt för att få barnen att känna samhörighet och välkomnande i påbörjade aktiviteter. Pedagogerna fördelade i de olika rummen. Tydliggöra för barnen var pedagogerna befinner sig. Observerande, lyssnande pedagoger. Samla barnen på innergården/baksidan efter mellanmålet. Flexibilitet i bemanningen under inskolning och överskolning, vid behov, för att alla barn ska bli sedda. Organisation, slussningsmetoder och tydliga rutiner i fasta situationer. Barnen indelade i mindre grupper. Tillsammans med barnen görs överenskommelse om vilka regler som ska gälla. Läsa av och visa respekt inför hur varje barn reagerar på tillsägelser. Pedagogerna arbetar aktivt och systematiskt med värdeord som trygghet och respekt för att förebygga diskriminering och trakasserier, se bilaga. Upprätta handlingsplan om inte åtgärderna är tillräckliga.
Ansvarig Arbetslag Förskolechef
-62-
9(10)
Rutiner för akuta situationer Policy Vi har rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vårdnadshavare, barn eller personal som uppmärksammar trakasserier eller kränkande behandling kontaktar berörd personal/ledning när det uppstår. Pedagogerna ansvarar för att ta fram arbetsmetoder för att återskapa ett bra klimat mellan barnen. lncidentrapporter skrivs. Vid behov upprätta en handlingsplan tillsammans med vårdnadshavare. Personal som barn och vårdnadshavare kan vända sig till är avdelningspedagoger och förskolechef.
Rutiner för åtgärder när barn kränks av andra barn Markera att beteendet är förbjudet. Följa upp med samtal lncidentrapporter skrivs. Rutiner för uppföljning Följa upp med samtal när situationen lugnat sig. Vid behov upprätta en handlingsplan. Informera arbetslag och vikarier vad som gäller direkt när handlingsplanen tas i bruk. Samtal med berörda barn och föräldrar direkt när handlingsplanen tas i bruk. Rutiner för åtgärder när barn kränks av personal All personal ansvarar för att uppmärksamma kränkande behandling av barn genom att använda ett kodord sinsemellan. Varje förskola enas om ett kodord t.ex hipp/ hopp. · Rutiner för uppföljning Följa upp med samtal när situationen lugnat sig. Lyfta det i arbetslaget Vid behov informera och prata med vårdnadshavare Vid behov underrätta förskolechef. Vid behov upprätta en handlingsplan. Rutiner för dokumentation Incidentrapporter Eventuella handlingsplaner Ansvarsförhål Ian de Avdelningspedagoger Förskolechef
-63-
10(10)
Övrigt att ta hjälp av i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Områden att fundera kring vid kartläggn ingen Trakasserier och kränkande behandling -
Är alla barnen inkluderade i gruppen? Förekommer det att barn blir utfrysta av andra barn? Finns det någon hierarki vad gäller barnens popularitet? Om ja, finns det i så fall samband med de olika disl
Trygghet -
Är miljön trygg för alla barn i verksamheten? Vill
Förtroende -
