Gnesta kommun
Årsredovisning
2006
Ett stort tack till alla konstnärer och konsthantverkare i Gnesta som bidragit med bilder till redovisningen! För mer information se www.gnesta.se /konstnärskatalog!
Bilder omslag första sida Pia Amundsen: Kom närmre vännen min Anne-Marie Zettersten: Rallarros, olja 50x60 Lars Berg: Guds närvaro i uppbruten tid, utsmyckning i Gåsinge kyrka 2005. Trä, järnsmide, fiberoptik. Marianne Bos-Mareng: En kopp kaffe vid stranden, Nyhamnsläge, Skåne 90x100 Calmi Bergman: Blå skål, fusing och slumping, glas.
Inledning Kommunstyrelsens ordförande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Kommunchefen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Förvaltningsberättelse Politiska mål och visioner Kommunens vision . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Kommunövergripande styrkort och måluppfyllelse . . . 6 Kommunfullmäktige och ledningsgrupp . . . . . . . . . . . 7 Organisationsplan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8-9 Modell för analys av verksamheten . . . . . . . . . . . . . . . 10 Kommunen idag och i framtiden Omvärldsanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Arbetsmarknad, Bostadsbygg, -EU . . . . . . . . . . . . . . 12 Befolkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Sammanställd redovisning, Gnesta kommun . . . . 14-18 Framtiden – Vad händer i Gnesta? . . . . . . . . . . . . 18-19 Finansiell analys Driftredovisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Personalredovisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22-25 Kommunens redovisningsmodell o -principer . . . 26-27 Modell för finansiell analys . . . . . . . . . . . . . . . . . 27-35 Riskbedömning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 RR och BR + not kommunen . . . . . . . . . . . . . . . . 37-40 RR och BR inkl. ansvarsförbindelse . . . . . . . . . . . 41-42 RR VA-enheten och Renhållningsenheten . . . . . 43-44 RR och BR + not sammanställd redovisning . . . . 45-46 Finansieringsanalys kommunen . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Sammanställd Finansieringsanalys . . . . . . . . . . . . . . 48 Resultaträkning 2000-2006 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 Investering- och exploateringsredovisning . . . . . . 50-51
Bilagor Nämndernas redovisning Kommungemensamma poster . . . . . . . . . . . . . . . . 52-54 Kommunstyrelsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55-59 Miljö- och byggnämnden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60-64 Barn- och utbildningsnämnden . . . . . . . . . . . . . . 65-71 Socialnämnden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72-77 Kultur- och tekniknämnden . . . . . . . . . . . . . . . . . 78-83 Revisionsberättelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84-86
Årsredovisning 2006 Årsredovisningen innehåller en översikt över kommunens och det kommunala bolagets ekonomiska ställning samt verksamhet 2006 För mer information är du välkommen att besöka vår hemsida: www.gnesta.se Fakta om Gnesta kommun Folkmängd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 958 st Yta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 540 km 2 Kommunalskatt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22,08% Landstingsskatt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9,72% Kyrkoavgift . . . . . . . . . . . Frustuna=1,34% Övr.=1,59% kr Församlingar: Frustuna, Daga, Gåsinge-Dillnäs och Gryt Största arbetsplatserna: Gnesta Kommun, Åsbackaskolan (statlig huvudman), Powerbox, Rekal Svenska AB
Inledning Kommunstyrelsens ordförande har ordet
Kommunstyrelsens ordförande har ordet Ytterligare ett år i Gnesta kommuns historia har gått. 2006 var ett år med positiv syn på kommunens utveckling. Många byggnationer planerades för att öka invånarantalet och erbjuda kommunens invånare bra boende bl a på Spårbacken i Laxne och på Stenstagatan och Bryggeriholmen. NCC fortsatte sin expansion på Frönäs gärde, och vid Vackerby Hage startade Bo-Klokprojektet. I Stjärnhov fortsatte den privata byggnationen vid Nysätter och i Björnlunda lades grunden till en ny förskola. 2006 var också valår då politiken kom att präglas av en ovanligt spänstig ideologisk åtskillnad mellan blocken. Efter en rafflande kommunal valrörelse segrade det borgerliga blocket och Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna bildade allians för att leda kommunen 2007 – 2010. Mitt i allt detta kom den mycket efterlängtade starten för byggnationen av vår regionaltågsstation. Inbjuden att förrätta det första spadtaget blev självklart vår dåvarande statsminister Göran Persson. Ett åtagande som infriade alla våra bästa förhoppningar. En fantastisk junidag som var kantad med glädje, framtidshopp, sol, folk, musik och fina tal, tog statsministern första spadtaget och lovsjöng Sörmland med våra fantastiska kommunikationer. Men det jag särskilt kom att minnas av dagen var hans ord om att vi inte fick glömma väg 57. För alltid kommer jag att minnas hans berättelse om hur han, som tidigare kommunalråd i Katrineholm, särskilt värnat väg 57. Hur han alltid ansett att väg 57 var en ”navelsträng” mot Södertälje/Stockholm, och hur hans efterträdare verkar ha glömt denna viktiga pulsåder genom Sörmlands hjärta. Vi har ett hårt arbete framför oss med en fortsatt kamp, inåt Sörmland såväl som ut mot Järna, med vår otroligt eftersatta och mycket viktiga pulsåder; väg 57. I övrigt kan jag konstatera att kommunens ekonomi är fortsatt ”hållbar”, och så där alldeles lagom stark. Detta är något som borgar för framtida satsningar. Vi vill ju att både gamla och nya Gnestabor skall kunna känna trygghet, tillförlit och framtidsoptimism inför de olika krav och situationer vi kommer att ställas inför. Vår vilja är att kommuninvånarna skall få en bra vård, omsorg och service nu och i framtiden. Detta oavsett om den genomförs i privat, kooperativ eller kommunal regi. Det som räknas är kunden/brukarens/ medborgarens känsla av och för kvalitet och möjligheter till ökad valfrihet och flexibilitet. För att uppnå detta måste vi tänka ”om”. Tänk om….
Henric Sörblad, KS ordförande
Inledning Kommunchefen
2006 - Ett framgångsrikt år 2006 blev ännu ett framgångsrikt år i kommunens utveckling. Gnesta regionaltågsstation har börjat byggas, spadtag har tagits för bostäder på Bryggeriholmen och förslag till en ny fördjupad översiktsplan för Gnesta tätort har arbetats fram. Kommunen har en stark ekonomi och medborgarna känner stolthet över sin kommun och region. Allt detta hade inte kunnat åstadkommas utan alla våra duktiga och hängivna medarbetare i kommunen. Under året har vi haft byten på flera av chefstjänsterna och det är en glädje att hälsa nya, såväl chefer som medarbetare välkomna till kommunen. Uppdragen är stora och målen är utmanande och tydliga. Kommunens invånare har anledning att förvänta sig service med hög kvalitet som utförs på ett effektivt sätt av hängivna och engagerade medarbetare. Det är därför en glädje att notera att våra medarbetare i 2006 års mätning är mer nöjda än tidigare och känner ett ännu större engagemang än vid den första mätningen som genomfördes några år innan. Det är endast genom ett aktivt arbete med vår värdegrund ”Delaktighet, Respekt och Ansvar” i Gnesta (DRAG) som vi kan nå vår personalpolitiska vision att Gnesta kommun är arbetsplatsen vi går till med glädje. Ett personligt tack från mig till alla er som varje dag bidrar till att den visionen blir verklighet!
Sune Eriksson Kommunchef
Politiska mål och visioner Kommunens vision, Kommunövergripande styrkort
Kommunens vision Kommunen som helhet
Den kommunövergripande styrningen utgår från kommunens vision, översiktsplanens långsiktiga mål kommunfullmäktiges framgångsfaktorer, mål och övergripande styrkort. Visionen är DIN kommun: Människan i centrum Kommuninvånarna och deras behov ska stå i centrum i all kommunal verksamhet. Kommunen är till för invånarna och detta speglar sig i politikernas långsiktiga mål. Kommuninvånarna ska vara nöjda med och stolta över sin kommun.
Närhet: Service, demokrati och omvärld Närhet till service innebär att kommunen har skola och barnomsorg med hög kvalité inom nära räckhåll för invånarna, en god social omsorg och närhet till bra service. Närhet till demokrati innebär att verksamheterna drivs med stort brukarinflytande och att kommuninvånarna känner att det finns goda möjligheter att påverka viktiga beslut. Närhet till omvärlden innebär att alla har tillgänglighet till väl utbyggda kommunikationer och IT-strukturer. Möjlighet: Utveckling, samverkan, valfrihet och mångfald Vi vill utveckla verksamheter i samverkan med t ex kommuninvånare, intresseföreningar och grannkommuner för att hitta lösningar som motsvarar kommuninvånarnas behov och önskemål. Rikt liv: Livskvalité Ett rikt liv och livskvalité har lika många definitioner som det finns människor. Lever du ett rikt liv kan du troligen uppfylla många av dina drömmar. Att ge möjlighet för människor att uppfylla sina drömmar kan t ex handla om tillgång till utbildning, idrott, friluftsliv, mötesplatser och kultursatsningar. Samspel med naturen: Hänsyn, medvetenhet och upplevelse Framgångsfaktorerna är • Bra uppväxtvillkor • Kommunikationer • Varierad natur • Värdig äldrevård • Gnestas identitet
Kommunövergripande styrkort 2006 Ekonomin skall årligen vara i balans Måluppfyllelse Målet är uppnått.
10 500 Gnestabor år 2008 skall uppnås med utbyggnad enligt bostadsförsörjningsprogrammet Måluppfyllelse Måluppfyllelse mäts om två år.
En fördjupad översiktsplan tas fram för utveckling av Gnesta tätort, klart 2007
Måluppfyllelse Ett samrådsunderlag färdigställdes under 2006 för samråd och utställning 2007. Måluppfyllelse mäts i nästa årsredovisning.
Sänkt sjukfrånvaro 25 % från 031231 till 2008
Måluppfyllelse Den totala sjukfrånvaron 2006 uppgår till 7,15 % vilket är en minskning med 10,2 % sedan 2003 men en viss ökning jämfört med 2005. Måluppfyllelse mäts om två år.
Folkhälsan skall förbättras med 25 % från 2000 års nivå till 2008-12-31
Måluppfyllelse Arbetet samordnas i kommunens folkhälso- och brottsförebyggande råd. Måluppfyllelse mäts om två år.
Andel invånare med högskoleutbildning skall uppgå till länssnittet 2008
Måluppfyllelse Under året har kommunens befolkning ökat med 23 personer till 9981 personer. Måluppfyllelse mäts om två år.
Alla Gnestaungdomar under 24 år skall studera eller arbeta 2008 Måluppfyllelse Måluppfyllelse mäts om två år.
Gnesta kommun skall erbjuda ökad valfrihet inom äldreomsorg, barnomsorg och skola 2008 Måluppfyllelse Måluppfyllelse mäts om två år.
Inledning Kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige med mera 2006 (fram till valet) Kommunfullmäktige Nämndernas ordförande och vice ordförande Barn- och utbildningsnämnden Bo Wingård Ordförande (kd) Roland Blomgren vice ordförande (s) Inga-Lill Fredriksson Ordförande (c) Gert Nilsson Ledamot (s) Ann-Christin Alderbrant Vice ordförande (s) Ann-C Alderbrant Ledamot (s) Curt Larsson Ledamot (s) Miljö- och byggnämnden Siw Andersson Ledamot (s) Sven Halvardsson Ledamot (s) Göran Benedicks Ordförande (fp) Yvonne Norling Ledamot (s) Jonny Karlsson Vice ordförande (s) Jonny Karlsson Ledamot (s) Birgitta Nilsson Ledamot (s) Socialnämnden Berndt Ullström Ledamot (s) Göran Ehrenhorn Ledamot (s) Ingrid Jerneborg Ordförande (m) Robert Andersson Ledamot (s) Curt Larsson Vice (s) Henric Sörblad Ledamot (m) Åke Nilsson Ledamot (m) Kultur- och tekniknämnd Rune Nilsson Ledamot (m) Sibylle Ekengren Ledamot (m) Mats Klasson Ordförande (c) Ingrid Jerneborg Ledamot (m) Berndt Ullström vice ordförande (s) Inga-Lill Fredriksson Ledamot (c) Lena Lindberg Ledamot (c) Kommunfullmäktigevalet 2002 Mats Klasson Ledamot (c) Carl-J Olausson Ledamot (c) Antal röster Procent Mandat Göran Benedicks Ledamot (fp) (s) 2 240 38,7 12 Barbro Rydefalk Ledamot (fp) (c) 827 14,3 4 Evert Sunnergren Ledamot (fp) (m) 995 17,2 5 Ingegerd Johansson Ledamot (kd) (fp) 504 8,7 3 Christer Westling Ledamot * (mp) 465 8,0 3 Ann-C Höök Ledamot * (kd) 338 5,8 2 Kerstin Landin Ledamot (mp) (v) 301 5,2 2 Daniel Helldén Ledamot (mp) (gp) 74 1,2 0 Sten E Karlsson Ledamot (mp) Övr. partier 32 0,5 0 S:a giltiga röster 5 776, ogiltiga valsedlar 99, röstberättigade 7 434 personer, valdeltagande 79,0 %. Kommunstyrelsen Henric Sörblad Ordförande (m) Gert Nilsson vice ordförande (s) Kommunchefens ledningsgrupp/Förvaltningschefer Ingrid Jerneborg Ledamot (m) Inga-Lill Fredriksson Ledamot (c) Sune Eriksson Kommunchef KS Carl-J Olausson Ledamot (c) Magnus Pettersson Ekonomichef KS Göran Benedicks Ledamot (fp) Christina Thunholm Personalchef KS Bo Wingård Ledamot (kd) Mona Elveskog Förvaltningschef BoU Ann-C Alderbrant Ledamot (s) Susanne Sandlund Förvaltningschef SN Curt Larsson Ledamot (s) Kent Dornelius Tf Förvaltningschef Samhällsb. Jonny Karlsson Ledamot (s) Markku Petäjäniemi Förvaltningschef Kultur o tek Berndt Ullström Ledamot (s) Daniel Helldén Ledamot (mp) Christer Westling Ledamot * * Vänsterpartiets ledamöter har lämnat moderpartiet och bildat Vänsterdemokraterna
Politiska mål och visioner Organisationsplan
Gnesta kommun – Organisation
(anställda årsarbetare 2006 12 31, inom parantes 2005) Revision Kommunfullmäktige Ordförande Anställda Kommunstyrelse Ordförande Kommunledningskontor Förvaltningschef Anställda Miljö- och byggnämnd Ordförande Samhällsbyggnads-förvaltning Tf Förvaltningschef Anställda Barn- och utbildningsnämnd Ordförande Barn- och utbildningsförvaltning Förvaltningschef Anställda Socialnämnd Ordförande Socialförvaltning Förvaltningschef Anställda Socialutskott Ordförande Förvaltningschef Anställda Kultur- och tekniknämnd Ordförande Kultur- och teknikförvaltning Förvaltningschef Anställda
Bo Wingård 0 Henric Sörblad Sune Eriksson 20,2 (18,6) Göran Benedicks Kent Dornelius 7,5 (8,5) Ingalill Fredriksson Mona Elveskog 239,8 (244,4) Ingrid Jerneborg Susanne Sandlund 242 (234,8 ) Ingrid Jerneborg Susanne Sandlund 0 Mats Klasson Markku Petäjäniemi 29,8 (30,5)
Politiska mål och visioner Organisationsplan
Gnesta kommun – Organisationsplan 2006
Överförmyndare
Valnämd
Kommunfullmäktige
Revision
Valberedning Arvodeskommitté
Gnestahem AB
Helägda bolag
Gnesta Stadsnät AB
Kommunstyrelsen
Kommunledningskontor
Länstrafiken AB
Personalutskott
Delägda bolag
Sörmlandsturism AB Mälardalens Energikontor Daga Härads vattenregleringsföretag
Socialnämnd
Miljö- och byggnämnd
Kultur- och tekniknämnd
Barn- och utbildningsnämnd
Socialförvaltning
Samhällsbyggnadsförvalting
Kultur- och teknikförvaltning
Barn- och utbildningsförvaltning
Utskott
9
Politiska mål och visioner Modell för analys av verksamheten
Modell för analys av verksamheten Verksamheten, kommunens mål
Gnesta kommun erhöll 475 885 tkr i avgifter, taxor, skatteintäkter och statsbidrag under 2006. För detta skulle kommunen utföra lagstadgad verksamhet, men också frivillig verksamhet. Detta är den stora skillnaden mot ett privat företag. För en kommun är pengar ett medel för att skapa verksamhet. För ett företag är det tvärtom, verksamheten är medel och pengarna är målet. Det förklarar också varför det är viktigt att försöka skapa modeller för att kunna mäta och utvärdera den verksamhet som kommunen utför. Kommunen skall enligt kommunallagen ha en god ekonomisk hushållning och när målet är uppnått behövs inte mer pengar i ”kassan” utan det handlar om att leva upp till de verksamhetsmål som sätts, dels av kommunen själv, dels av lagar och förordningar.
Sex viktiga perspektiv
För att kunna följa och utvärdera verksamheten krävs olika modeller, mer eller mindre avancerade. Gnesta kommun använder en modell som fokuserar på fem perspektiv, måluppfyllelse, medarbetare, volymer, ekonomisk analys och årets verksamhet i ett framtidsperspektiv.
Måluppfyllelse
Under detta perspektiv kommenteras hur nämnden har lyckats uppfylla de av fullmäktige och nämnden/förvaltningen fastställda målen.
Medarbetare
Här redovisas årsarbetare, könsfördelningen, hur mycket medel som avsätts till kompetensutveckling. Även sjukfrånvaro och frisktal i % visas.
Volymer
För att belysa prestationer eller volymer som nämnden/verksamhetsområdet har haft att arbeta med.
Ekonomisk analys
Här redovisar nämnden de största avvikelserna gentemot budget för varje verksamhetsområde.
10
Händelser av betydelse
Här redovisas de viktigaste händelserna under året.
Årets verksamhet i ett framtidsperspektiv
Under denna rubrik diskuteras vilka verksamhetsförändringar som vi redan i dag kan se kommer eller andra viktiga händelser som påverkar verksamheterna. Vad kan vi ta med oss från utvärderingen av 2006 års bokslut.
Ulla Lindvall: Vallmon
11
Kommunen idag och i framtiden Omvärldsanalys, Arbetsmarknad
Omvärldsanalys
Arbetsmarknad
Omvärldsanalys speglar hur yttre omständigheter påverkar eller kan påverka Gnesta kommun. Bland de faktorer som påverkar kommunen är utvecklingen på arbetsmarknaden, demografiska förändringar, reformer beslutade av riksdagen, och andra statliga beslut, inflations- och löneutveckling samt ränteläget.
Vid årets ingång 2006 var 351 personer (5,7 %) arbetslösa av dem var 134 personer (2,2 %) i konjunkturprogram. Siffran vid årets slut var 257 personer (4,1 %) arbetslösa av dem var 97 personer (1,6 %) i konjunkturprogram. Antal arbetslösa ungdomar vid årets slut i åldern 18-19 år var 9 personer (3,9 %) och 20-24 år 20 personer (4,7 %). Motsvarande siffror vid årets början var 14 personer (5,4 %) respektive 26 personer (6,1 %).
Samhällsekonomisk utveckling och situation
Källa: Kommunernas ekonomiska läge, Svenska kommunförbundet december 2006, konjunkturinstitut, konjunkturläget, december 2006 Den internationella ekonomiska utvecklingen väntas kulminera under 2006 och långsamt bromsa in under 2007. I USA har en avmattning redan inletts under andra och tredje kvartalet, bland annat som ett resultat av en betydande försvagning av bostadsmarknaden. I Europa som ligger senare i konjunkturcyckeln, bedöms tillväxten i år överträffa tidigare förväntningar, inte minst i Tyskland. Ytterligare kraftiga oljeprisökningar kan leda till stigande inflationsförväntningar, ökande priser och därmed höjda räntor. Resultatet kan då bli att konjunkturutvecklingen dämpas, samtidigt som efterfrågan viker ner. Svensk ekonomi är inne i en mycket expansiv fas och 2006 växer BNP med hela 4,3 %. Såväl sysselsättningen som arbetskraftsutbudet har överraskat uppåt under året. Den nya regeringens politik stimulerar såväl utbuds- som efterfrågesidan i ekonomin de kommande åren. BNP och sysselsättning kan därför fortsätta att växa snabbt 2007 0ch 2008.
Kommunsektorns utveckling och situation
Det preliminära ekonomiska resultatet för kommunerna uppgår 13,4 miljarder för 2006. Det är det bästa resultatet på många år och 4,4 miljarder kronor bättre än 2005. Volymökningen åren 2007-2010 uppgick i genomsnitt till 0,9 %. Det innebär också att resultatet blir klart sämre för perioden 2007-2010. Med värdesäkrade statsbidrag och effektiviseringar bedömer vi dock att kommunernas resultat sammantaget når tumregeln 2 procent av skatter och statsbidrag.
Osäkerhetsfaktorerna för 2007 och framåt
12
Många kommuner bedriver ett omfattande arbete kring effektivitet och produktivitet inom flera olika områden. De vanligaste verksamhetsområdena är äldreomsorg och grundskola. Osäkerheten kring statens riktade bidrag och statliga regelverk liksom myndighetsutövning försvårar kommunens planeringsmöjligheter.
Senast kända siffran från SCB (2005) hur stor del av innevånarna i Gnesta kommun som arbetar är 4 611 personer (74,6 %). Uppgiften från föregående år går inte att jämföra med årets siffra då möjligheten att arbeta finns fram till 67 års ålder. Under året har 144 personer deltagit inom något konjunkturprogram via arbetsmarknadsenheten. Av de 119 personer som slutade på enheten gick 86 personer (72 %) till positiva åtgärder (arbete eller utbildning).
Bostadsbyggande
Vad gäller större bostadsprojekt så blev 20 st villor på Frönäs inflyttningsklara under året. Vidare har tre kommunala tomter avyttrats för byggnation. Antalet färdigställda bostäder är därvid betydligt färre än vad som planerats. Under slutet av 2006 påbörjades dock flera större bostadsprojekt såsom 28 lägenheter på Bryggeriholmen, 24 lägenheter i ”Bo-Klokprojektet” vid Vackerby hage12 lägenheter Stenstagatan samt 15 lägenheter inom Frönäs. Antalet påbörjade lägenheter följer därför i stort sett kommunens bostadsförsörjningsprogram för 2004-2008.
EU
Den nya kommunsekreteraren/juristen tog över uppdraget som kommunens EU-samordnare. Arbetet inriktas på att samla in och förmedla information till berörda förvaltningar och enheter om aktuella EU-nyheter m.m. Fr o m 1 februari 2007 ansvarar samhällsvägledaren för EU-frågor.
Kommunen idag och i framtiden Befolkningsförändringar
Befolkningsförändringar Kommunens befolkning ökade 2006 med 23 personer och uppgår till 9 981 personer vid årsskiftet. Befolkningsökningen har inte nått upp till kommunfullmäktiges mål, 10 500 invåBefolkningsförändringar Kompletterastill tillutskick utskickKF KF Befolkningsförändringar nare år 2008. / /Kompletteras Kommunensbefolkning befolkningökade ökade2006 2006med med2323personer personeroch ochuppgår uppgårtilltill9 9981 981personer personervid vidårsskiftet. årsskiftet. Kommunens Befolkningsökningenhar harinte intenått nåttupp upptilltillkommunfullmäktiges kommunfullmäktigesmål, mål,1010500 500invånare invånareårår2008. 2008. Befolkningsökningen
Utvecklingen på församlingsnivå är svårare att följa pga. att tre av församlingarna i kommunen gått samman i en. Den största befolkningsökningen är liksom tidigare i Frustuna församling.
Under året flyttade 651 personer in i kommunen medan 608 personer flyttade ut, se tabell 1 och 2.
Underåret åretflyttade flyttade651 651personer personerinini kommunen i kommunenmedan medan608 608personer personerflyttade flyttadeut,ut,sesetabell tabell1 1och och2.2. Under Tabell1,1,Inflyttade. Inflyttade. Tabell Gnesta Gnesta Antalinflyttade inflyttademän mänoch ochkvinnor kvinnor Antal tillkommunen kommunenåren åren1997 1997 - 2005 till - 2005
Antal Antal 400 400
Män Män Kvinnor Kvinnor
300 300
200 200
100 100
00 1997 1998 1998 1999 1999 2000 2000 2001 2001 2002 2002 2003 2003 2004 2004 2005 2005 ÅrÅr 1997
Tabell 1, Inflyttade.
Tabell2,2,Utflyttade. Utflyttade. Tabell
Gnesta Gnesta
Antalutflyttade utflyttademän mänoch ochkvinnor kvinnor Antal frånkommunen kommunenåren åren1997-2005 1997-2005 från
Antal Antal
400 400
Män Män Kvinnor Kvinnor
300 300
200 200
100 100
00 1997 1997
1998 1998
1999 1999
2000 2000
2001 2002 2002 2001
2003 2003
2004 2004
2005 ÅrÅr 2005
Tabell 2, Utflyttade.
BEFOLKNINGSUTVECKLING I GNESTA KOMMUNS FÖRSAMLINGAR 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Frustuna 5963 6079 6147 6160 6166 6208 6178 6242 6228 6206 6237 6414 6420 6435 Gåsinge-Dillnäs* 1079 1098 1139 1081 1096 1092 1058 1095 1100 1132 1180 1176 1116 Björnlunda* 1410 1425 1427 1433 1409 1406 1417 1396 1403 1384 1380 1398 1384 Gryt* 1029 1046 1061 1037 1020 1008 1000 1010 1037 1026 1016 1014 1015 Daga 3523 SUMMA 9481 9648 9774 9711 9691 9714 9653 9743 9768 9748 9813 10 002 9 935 9958 * Upphört och uppgått i Daga församling
2006 6442
3539 9981
13
Kommunen idag och i framtiden Sammanställd redovisning
Sammanställd redovisning Gnesta kommun Sammanställd redovisning
Koncernen Gnesta kommun omfattar, förutom kommunen, GnestaHem AB, som kommunen äger till 100 %. Eftersom GnestaHem AB har ett betydande inflytande, kommer GnestaHem AB att ingå i den sammanställda redovisningen.
Verksamhet
GnestaHem AB äger och förvaltar fastigheter inom Gnesta kommun. Bolaget har också sedan årsskiftet 02/03 ett dotterbolag, Gnesta Förvaltnings AB, som förvaltar huvuddelen av kommunens fastigheter som bolaget övertog vid årsskiftet 2002/2003.
Övriga aktieinnehav
Gnesta kommun har en andel i Byggnadsföreningen Gryts Föreningshus. Kommunen äger också 1,79 % av aktiekapitalet i Länstrafiken Sörmland AB. I Daga Vattenregleringsföretag äger kommunen 6,5 andelar. Gnesta kommun äger 3 aktier i Sörmlandsturism AB à 1 tkr. Gnesta kommun äger 100 aktier (2%) i Energikontoret Mälardalen AB. Gnesta kommun äger 50 % av Gnesta Stadsnät AB. Bolaget startades under hösten 2005 och har sitt första förlängda räkenskapsår 2005-2006. I dessa juridiska personer äger inte kommunen något bestämmande inflytande eller också har ingen verksamhet bedrivits och inflytandet är inte avgörande, varför de inte ingår i den sammanställda redovisningen.
Förvaltningsberättelse - sammanställd (2005 inom parantes)
Måluppfyllelse Gnestahem
Bostadspolitiska mål Bolaget skall eftersträva ett varierat utbud av bostäder för att tillgodose olika boendes önskemål. Fastigheterna skall underhållas väl och därigenom bidra till trivseln i bostadsområdena. Gnestahems andel av det totala lägenhetsbeståndet i Gnesta kommun uppgår till 63 %. Målet är för oprecist för säkert ställningstagande till måluppfyllelse. Företaget skall ha riktlinjer för lägenhetsförmedling, varvid hänsyn skall tas till den sökandes väntetid och behov. Företaget har sådana riktlinjer och tillämpar dessa. Målet uppfyllt.
14
Företaget skall delta i aktiviteter för att marknadsföra kommunen som attraktiv bostadsort. Företaget har deltagit i några aktiviteter för att marknadsföra kommunen som attraktiv bostadsort. Målet uppfyllt. Bolaget skall i de sammanhang det är tillämpligt beakta kommungemensamma policys i sin verksamhet, exempel på detta är upphandlingar av olika slag. Någon översyn av detta område har inte gjorts. Mål för lokalhantering Bolaget skall i syfte att uppnå maximal kostnadseffektivitet i kommunkoncernen tillhandahålla lokaler för den kommunala verksamheten på affärsmässiga grunder. Bolaget skall genom långsiktig förvaltning av lokalbeståndet säkerställa den kvalitet och tekniska standard som krävs för verksamheternas ändamål. Målet är för oprecist för säkert ställningstagande till måluppfyllelse. Diskussioner förs också mellan bolaget och kommunen angående nya ägardirektiv. I dessa diskussioner bör ingå ett förtydligande av målen.
Årets resultat
Koncernens resultaträkning visar ett resultat på 2 958 tkr. Detta är koncernens åttonde verksamhetsår. Koncernmedlemmarnas resultat efter skatt på årets resultat och latent skatt men exklusive bokslutsdispositioner visas nedan. Gnesta kommun 4 840 tkr (7 707 tkr) GnestaHem AB -1 882 tkr (1 559 tkr) Likviditet Koncernens likvida medel uppgick vid årsskiftet till 33 282 tkr (35 713 tkr). Förändringen av likvida medel under året framgår av finansieringsanalysen. Anläggningstillgångar Koncernens immateriella tillgångar uppgår till 1 393 tkr (946 tkr). Koncernens materiella anläggningstillgångar uppgår till 485 140 tkr (475 778 tkr). Fastigheter och tekniska anläggningar uppgår till 468 461tkr (462 017tkr). Maskiner och inventarier svarar för 16 709 tkr (13 761 tkr). Innehavet av anläggningstillgångar fördelar sig mellan kommunen och GnestaHem på följande vis. Gnesta kommun 59 373 tkr (56 946 tkr) GnestaHem AB 425 767 tkr (419 760 tkr)
Kommunen idag och i framtiden Sammanställd redovisning
Långfristiga skulder Koncernens långfristiga skulder uppgick vid årsskiftet till 322 913 tkr (355 096 tkr). Av dessa hade Gnesta kommun ställt en kommunal borgen på 322 922 tkr (310 113 tkr) utgörande GnestaHem AB’s lånestock. Kommunen svarade för egen låneskuld på 0 tkr.
GnestaHem AB Allmänt
GnestaHem AB är ett allmännyttigt bostadsbolag som äger och förvaltar 814 (814) lägenheter och ett 20 tal lokaler i Gnesta Kommun. Den totala förvaltade ytan uppgår till 62.316 m2 . (62.316 m2)
Marknad och information
GnestaHem AB har under 2006 inte haft några vakanta lägenheter. Bolaget har skrivit 202 (244) nya kontrakt vilket motsvarar 25% (30%) av det totala lägenhetsbeståndet. Av dessa var 50 (64), eller 25 % (26%), interna byten. GnestaHem´s andel av det totala lägenhetsbeståndet i Gnesta kommun uppgår till 63%. Efterfrågan på garage är stor, alla garage är uthyrda och kön är lång. GnestaHems bostadskö hade 611 (494) intressenter vid årets slut. Hälften av dessa betraktas som aktiva. Av alla intressenter var ca 270 (180) inte boende i Gnesta kommun. Ett antal hyresgästträffar har genomförts under året med de lokala hyresgästföreningarna.
Underhåll
GnestaHem fortsätter sina stora insatser på underhållssidan. Bolagets ambition är att lägga ner ca 160 kr per m2 och år i snitt för att komma i kapp med det eftersatta underhållet. Takten på underhållet i kvarteret Snickaren har gått snabbare än beräknat och därför uppgår underhållkostnaden för 2006 till 211 kr per m2 Under 2006 har följande större underhåll genomförts. Stam- och badrumsrenoveringar Landshammarsgatan 6, 3.302 tkr HLU/VLU kostnaden för året blev ca 1.615 tkr. Fasad- och balkongrenoveringar samt markarbeten i kvarteret Snickaren 3.344 tkr Diverse målningsarbeten 900 tkr. Bolagets driftkostnad uppgår till 384 kr per m2 vilket placerar bolaget i den undre kvartilen jämfört med bolag i samma storleksordning.
Hyror
GnestaHem hade en genomsnittshyra under verksamhetsåret på 804 kr per m2 och år (800). Hyran har höjts den 1/4-06 med 0,6 % i enlighet med den 1-årsöverenskommelse som gjordes med Hyresgästföreningen. Flerårsjämförelse Bolagets ekonomiska utveckling i sammandrag. Koncernen Nettoomsättning, tkr Resultat efter finansiella poster, tkr Balansomslutning, tkr Antal anställda, st
2006 100 483 -1 915
2005 101 740 1 343
446 233 36
432 779 419 439 36 40
Moderbolaget Nettoomsättning, tkr 59 741 Resultat efter finansiella -821 poster, tkr Balansomslutning, tkr 344 260 Antal anställda, st 36 Soliditet, % 17 Avkastning på totalt kapital, % 2 Avkastning på eget kapital, % -1 Nyckeltalsdefinitioner framgår av not 1
60 520 1 748
2004 94 288 1 514
57 846 -2
329 911 316 817 36 40 18 19 3 2 3 0
Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång Den 19 februari träffades en uppgörelse med Hyresgästföreningen om hyreshöjning om 1,7% fr.o.m. 1 April 2007
Finansiering
Låneportföljen ligger idag hos fyra kreditinstitut. 79.956 tkr hos SBAB och 103.901 tkr hos SEB, 87.656 tkr hos Nordea samt 51.400 tkr hos Swedbank. Företaget har utnyttjad kommunalborgen med 322.922 tkr (310.113 tkr)
Likviditet och soliditet
Vid utgången på verksamhetsåret var likviditeten 5 060 tkr (41 tkr). Bolaget har en checkkredit om 50 000 tkr. Utnyttjad kredit per 31/12 var 47 656 tkr (34 855 tkr). Företagets soliditet uppgår till 17% (18%). Koncernens soliditet uppgår till 13% (14%).
15
Kommunen idag och i framtiden Sammanställd redovisning
Investeringar
Moderbolaget har börjat en omfattande renovering av kvarteret Snickaren och bolaget har investerat 3 milj i nya balkonger under 2006. Dotterbolaget har färdigställt en ny förskola i Laxne 6,4 milj, Stationshuset 2,9 milj. Gnesta Förvaltnings AB har också köpt en fastighet på Sambavägen, som anpassats och nu hyrs av Socialförvaltningen
Fastighetsvärdering
Inga nedskrivningsbehov anses föreligga i bolagets fastigheter eller dotterbolagets fastigheter. Resultatet av koncernens och moderbolagets verksamhet samt den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår i övrigt av efterföljande resultaträkningar och balansräkningar med noter.
Framtid
Gnesta Förvaltnings AB har påbörjat byggnationen av en ny förskola i Björnlunda med fyra avdelningar som kommer att vara klar under sommaren 2007. GnestaHem AB kommer att fortsätta renoveringen av kvarteret Snickaren och alla balkonger kommer att vara klara under början av 2008. GnestaHem AB har tecknat ett köpeavtal med PEAB om köp av tomträtt innehållande 15 st lägenheter på Bryggeriholmen, tillträde under sommaren 2008. Några ytterligare planer på nyproduktion de närmsta åren finns inte utan moderbolagets insatser kommer framförallt att göras på underhållet. Gnesta Förvaltnings AB har fått signaler om ytterligare ny- och ombyggnationer de närmsta fyra åren och detta gör att dotterbolaget kommer att växa ytterligare framöver. Gnesta Förvaltnings AB är tidigt med i processen om nya kommunala lokaler vilket är en förutsättning för att både ändamålsenliga och ekonomiska lönsamma lokaler skall kunna erbjudas. Gnesta Stadsnät AB kommer under våren 2007 att göra klart investering (7 mkr) i ett bredbandsnät i Gnestahem AB,s centrala fastigheter och nätet kommer att driftsättas under mars 2007.GnestaHem´s hyresgäster får genom det tillgång till ett modernt fibernät där man kommer att erbjuda attraktiva bredbandstjänster så som Internet och TV.
Länstrafiken Sörmland AB (Org nr 556194-6236)
Bolaget verkar som huvudman för länets kollektivtrafik.
Ekonomi
Verksamhetsårets resultat blev 7,8 mkr (4,1 mkr) Balansomslutningen uppgår till 128,3 mkr (115,2 mkr) Rörelsens trafikintäkter uppgick till 180,9 mkr ( 166,4 mkr). Rörelsens trafikkostnader har ökat med 14,1 mkr. År 2006 gjordes 9,2 miljoner resor med bussarna i länet, en ökning med 0,5 miljoner resor.
Skogssällskapet
Gnesta kommun äger 4 skogsområden som sköts enligt skogsbruksplan. Därutöver äger kommunen mindre skogsområden (t.ex Klemmingsbergsbadet). Skogssällskapet sköter underhåll, avverkning och administration för den skogsmark som kommunen äger 283 ha. Grunden för relationen är ett förvaltningsavtal där det framgår vilka fastighetsbeteckningar som ingår. Skogssällskapet ingår inte i redovisningen pga. annat verksamhetsår. Beloppen är inte av väsentlig betydelse och ingår inte i den sammanställda redovisningen. Här följer en kort sammanfattning av redovisningen för verksamhetsåret 2005-11-01 - 2006-10-31. Balansomslutningen utgjorde 99 tkr (84 tkr) hos Skogssällskapet. Verksamhetsårets resultat blev 16 tkr (34 tkr).
Turism i Sörmland AB
Gnesta kommun äger 3 aktier i Sörmlandsturism AB. Bolagets uppgift är att tillsammans med kommuner och näringsliv samt övriga regionala organisationer i Sörmland, genom länsgemensam marknadsföring och produktutveckling, verka för ökad lönsamhet och tillväxt inom turistnäringen i länet. Gnesta kommun betalar årligen 45 tkr till bolaget i serviceavgift. År 2005 var resultatet 18 tkr och balansomslutningen 2 400 tkr. Information om räkenskaperna 2006 har ej erhållits, årsredovisningen kommer att redovisas för årsstämman 24 maj 2007.
Häradsallmänningar
Daga-Gryts Häradsallmäning utdelning 14,1 tkr (8 tkr) Daga-Frustuna Häradsallmäning utdelning 58,8 tkr (52 tkr) Daga-Björnlunda Häradsallmäning utdelning 10,6 tkr (10 tkr)
16
Kommunen idag och i framtiden Sammanställd redovisning
Gnestaortens Fiskevårdsområdesförening
Gnesta kommun äger 2 andelar av 117,5. Under 2006 har föreningen i samarbete med Sportfiskarna utfört provfiske i Kyrksjön i Björnlunda.
Energikontoret i Mälardalen AB
Energikontoret i Mälardalen är ett icke vinstdrivande aktiebolag som ägt av kommunerna i Sörmland. Energikontoret i Mälardalen ska verka för en ekologiskt hållbar samhällsutveckling genom att vara en aktiv och central aktör i regionen i energi-, miljö- och transportfrågor. Kontoret ska vara oberoende av kommersiella intressen och styras av samhällets mål i synnerhet det om att minska människans påverkan på klimatet. Energikontoret har som mål att verka inom hela samhällssektorn, industri-, lokal- och bostadssektorn. Huvudmålet är att verka för en effektivare energianvändning och ökad andel förnyelsebar energi i regionen. Det ska genomföras med utgångspunkten av fördelarna med regional samverkan och lokal förankring. Energikontoret i Mälardalen ska verka som regional aktör för att sprida information och kunskap inom områdena energi, miljö och transporter. Energikontoret ska vara EU:s förlängda arm i regionen och bevaka och informera om nya direktiv och förordningar som rör de olika aktörerna i regionen. Verksamhetsårets resultat uppgår till 0,1 tkr (123 tkr).
Stockholm Business Alliance
Stockholm Business Alliance bildades 2006 som en sammanslutning av 43 partnerkommuner i syfte att fördjupa och utveckla det näringslivspolitiska samarbetet i Stockholmsområdet. Det femåriga avtalet skall ge stabilitet för att kunna stärka regionens position i den globala konkurrensen. Det centrala arbetet genomförs av Stockholms stads näringslivskontor Stockholm Business Region.
Målen är att regionen 2010 ska vara:
• Norra Europas ledande tillväxtregion • En av de tre bästa regionerna i Europa när det gäller marknadsföring • Den region i Europa som har den bästa investeringsfrämjande verksamheten.
Målen skall uppnås bl.a. genom ett aktivt lokalt ansvarstagande där kommunens egen näringslivsenhet ger en snabb återkoppling på de förfrågningar som görs avseende mark, lokaler och andra investeringsfrågor. SBA genomför regelbundna Nöjd Kund - mätningar bland företag som varit i kontakt med kommunens verksamheter. SBA har kontinuerliga erfarenhetsutbyten mellan ordförandena för partnerkommunernas kommunstyrelser, kommunchefer, näringslivschefer och informationsansvariga. SBR:s informationschef har besökt kommunstyrelsen vid ett tillfälle 2006 och informerat om verksamheten.
Gnesta Stadsnät AB
I december 2005 startade kommunen tillsammans med Gnestahem AB bolaget Gnesta Stadsnät AB. Företaget har under 2006 börjat att bygga ett fiberoptiskt nät, första etappen blir Gnestahems centrala fastigheter. Gnesta kommun och Gnestahem AB äger 50 % var av bolaget.
Mälardalsrådet
Mälardalsrådet är en ideell intresseorganisation för kommuner och landsting i Stockholms, Uppsala, Örebro, Västmanlands och Södermanlands län. I dag är 57 kommuner och 5 landsting medlemmar. Rådet främjar utvecklingen av Stockholm – Mälarregionen som attraktiv framtidsregion i ett integrerat Europa. Verksamheten baseras på ett nätverksarbete mellan rådets medlemmar. Rådet arbetar även tillsammans med näringslivet, universiteten och högskolorna samt andra myndigheter och organisationer i regionen. Dessutom utvecklas internationella nätverk, inte minst i Östersjöområdet. Arbetet i rådet bedrivs delvis genom de fyra utskotten, Kulturutskottet, Näringsliv- och FOU-utskottet, Miljöutskottet och Planerings- och trafikutskottet. Dessutom genomförs ett antal olika seminarier i rådets regi. Gnesta kommun har representation i Mälartinget, rådets årliga stämma, där Henric Sörblad och Gert Nilsson är av kommunfullmäktige valda ombud. Dessutom ingår Henric Sörblad i Näringsliv- och FOU-utskottet samt Gert Nilsson i Planerings- och trafikutskottet. Mälartinget var 2006 förlagt till Nynäshamn den 10 – 11 maj och hade som tema ett rollspel baserat på OECD-rapporten om Stockholm – Mälardalen.
17
Kommunen idag och i framtiden Sammanställd redovisning / Framtiden - Vad händer i Gnesta?
Planerings- och trafikutskottet har under året haft tre Stockholmsförlagda möten, där olika trafik och infrastrukturfrågor i regionen behandlats. Utskottet har även under 2005 initierat projektet ”En bättre sits” inför nästa infrasturplaneringsomgång 2010 – 2019. Under året har ett seminarium genomförts den 8 december på högskolan i Flemingsberg.
Enskild verksamhet
Nyckeltal
Antal inskrivna barn samt antal platser som den enskilda verksamheten har tillstånd för.
18
Regionaltåg till Gnesta
Regeringen har fastställt banhållningsplanen för perioden 2004-2014. Regionaltågstation i Gnesta är ett av de prioriterade projekten. Arbetet med ny regionaltågstation innefattar bl a nya plattformar, ny undergång under järnvägsspåren samt parkering norr om järnvägen. Byggnationen pågår och trafikstart planeras till augusti 2007.
Byggnation
Verksamheten ryms inom verksamhetsområde barnomsorg under Barn och utbildningsnämnden, men redovisas här i detalj. Det finns 89 (75) barn med barnomsorg inom enskild verksamhet och barn i skolbarnsomsorg, fördelat på följande verksamheter: Förskolan De fyra årstiderna tar emot barn i åldern 1-5 år. De är ett personalkooperativ och drivs som en ekonomisk förening. Pedagogiska inriktningen är natur och miljö. Förskolan Grinden drivs av Frikyrkan Gnesta och har en kristen profil. De tar emot barn i åldern 1-5 år. Förskolan Fjällsippan (Waldorf) har barn i åldern 2-6 år och Waldorfskolans fritidshem har skolbarn. Videungarna är ett personalkooperativ som driver familjedaghem för barn i åldern 1-5 år. Videungarna samarbetar med Frustuna församling.
Antal inskrivna barn De fyra årstiderna 18 (18) Grinden 21 (19) Waldorfs förskola 21 (21) Waldorfs fritids 16 (17) Videungarna 13 (0) Summa förskola 73 Summa skolbarn 16
Framtiden - Vad händer i Gnesta?
Totalt antal platser 18 24 22 20 (25) 18 82 20
Flera nya bostadsområden är under planering. Detaljplaneläggning av Bryggeriholmen södra, Framnäs med tomt för förskola och Thulegatan i Gnesta samt Aspliden i Björnlunda har inletts. Byggnation som förväntas påbörjas och eventuellt färdigställas under 2007 är Vackerby hage, Bryggeriholmen norra, Stenstagatan och sista etappen på Frönäs i Gnesta samt Spårbacken i Laxne. Byggnationen utgörs av en blandning av flerfamiljshus med bostadsrätter och enbostadshus med äganderätt.
Ansvarskommittén
I slutet av februari 2007 redovisade Ansvarskommittén sina förslag till regeringen. Kommittén har haft i uppdrag att analysera strukturen och uppgiftsfördelningen inom och mellan staten, kommuner och landsting. Särskild uppmärksamhet har riktats mot områdena regional utveckling samt hälsooch sjukvård. Ansvarskommittén har på förslag att göra en ny regionindelning med 6-9 direktvalda regionkommuner som kommer att ersätta dagens 21 landsting. I förslaget tillhör Gnesta Mälardalsregionen, Ansvarskommittén anser att en sammanslagning av Mälardalsregionen och Stockholm blir för stor. Den nya samhällsorganisationen, innefattande större län och nya regionkommuner, kan införas i ett första steg redan till valet 2010. Dagens 21 län och landsting ska dock vara ersatta med en ny indelning senast till valet 2014.
Alternativa driftsformer
Kommunstyrelsen har beslutat att föreslå fullmäktige att anta en genomförandeplan för arbetet med alternativa driftsformer. Den går ut på att vi 2007 skall arbeta fram verksamhetsbeskrivningar och tjänstegarantier tillsammans med pengsystem för förskola, skola och hemtjänst. Redan 2008 öppnas för intern konkurrens liksom att checksystem/kundval skall prövas inom någon verksamhet. Eventuellt kommer också barnpeng att införas (det som kallas vårdnadsbidrag i mediadebatten).
Kommunen idag och i framtiden Framtiden - Vad händer i Gnesta
År 2009 blir det utrymme för intraprenadlösningar, dvs ett fullständigt resultatansvar för vissa kommunala verksamheter, samtidigt som någon entreprenad prövas, och 2010 skall de egna verksamheterna kunna vara med och bli avknoppade till entreprenader på samma villkor som privata huvudmän som vill driva verksamhet.
Leader
Leader är en del av det riksomfattande Landsbygdsprogrammet. Leader är en metod för att slussa ut EU-medel till projekt som stöder och förstärker landsbygdens företag och ideella föreningar. Sverige delas in i så kallade LAG-områden där en styrelse fördelar projektpengar inom LAG-området. Gnesta kommun föreslås ingå i LAG-området Inlandet tillsammans med Eskilstuna, Flen och Strängnäs kommuner. Ekonomiskt innebär det att kommunen går in med en valfri summa som läggs till EU-medel och eventuellt privat kapital. Det som kommunen satsar används dock bara i den egna kommunen. Kommunstyrelsen har 2007-03-06 föreslagit kommunfullmäktige att Gnesta kommun skall ingå i LAGområde Inlandet.
Kvalitetsprojekt
Under 2005 startades ett kvalitetsprojekt i Gnesta kring klagomålshantering. Projektet kommer att lanseras 200705-01. Syfte med projektet • Att Kommunfullmäktige vill börja få en bild av hur kvaliteten i verksamheten ser ut • Att ta reda på medborgarnas förväntningar på den kommunala servicen • Att få information om vad vi behöver förbättra • Att få ytterligare ett underlag för att kunna formulera mål och framtida tjänstegarantier • Att hitta en balans mellan vad vi ska göra och vad det får kosta i förhållande till kvalitet Mål för projektet • Medborgarna vet hur de skall framföra klagomål till kommunen • Chefer och medarbetare anser att det finns enkla rutiner för att ta emot klagomål • Chefer och medarbetare anser att de har fått insikt om hur klagomålshanteringen kan användas för att förbättra verksamheten • Chefer och medarbetare anser att de har fått större medvetenhet om hur beteenden och förhållningssätt påverkar relationen med våra brukare
• Politiker förstår nyttan med klagomålshantering för att kunna prioritera utifrån verksamhetens brister/behov.
Befolkningen ökar sakta
Kommunens befolkning ökade med 23 invånare till 9 981 (fg år 9 958). Gnesta kommun har skrivit avtal med Integrationsverket om att ta emot 25 personer 2007. Det kommer positivt att påverka inflyttningen till Gnesta kommun. Första kvartalet 2007 har vi kunnat välkomna fem familjer till kommunen.
Nätverket Sextetten
Sextetten är ett nätverk av mindre kommuner i Stockholms närhet. Nätverket består av Gnesta, Nykvarn, Salem, Trosa, Knivsta och Håbo kommun. Under år 2007 kommer nätverket att göra en jämförande studie över hur kommunerna lämnar uppgifter till räkenskapssammandraget avseende pedagogisk verksamhet. Tidigare år har nätverket gjort jämförelsestudier inom äldreomsorgen (2002), skolverksamheten (2003) och fastigheter (2005-2006).
Lag (SFS 2006:412) om allmänna vattentjänster
En ny lagstiftning träder i kraft 2007.01.01, då lagen om (SFS 1970:244) allmänna vatten- och avloppsanläggningar upphör att gälla. Lagen innebär bl.a • att VA-verksamheten ska särredovisas • huvudsyftet är att säkerställa att avgiftsuttaget inte blir för högt över tiden
Kyrksjöprojektet
Samverkan har skett med Kyrksjögruppen i Kyrksjöprojektet, vars syfte är att få ett mer balanserat ekosystem i Kyrksjön och att sjön återigen blir badbar. Projektet finansieras av statsbidrag, kommunala medel och ideella insatser. Kommunen har beviljats ett statsbidrag på 600 tkr för projektperioden 20052007 (total budgeterad kostnad för projektet under perioden 2005 – 2007 inklusive frivillig insatser 1 783 tkr).
19
Lena Fröding Hatlen: En väg i livet
20
Finansiell analys Driftsredovisning
Driftredovisning 2006
Förvaltning Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto 2005 2006 Kommungemensamma poster 376 005 -15 347 360 658 404 597 -26 118 378 480 Kommunledningskontoret 4 818 -29 636 -24 818 7 014 -35 521 -28 507 Samhällsbyggnadsförvaltningen 2 305 -10 100 -7 795 1 952 -10 290 -8 338 Barn- och utbildningsförvaltningen 21 078 -202 752 -181 674 19 806 -211 240 -191 434 Socialförvaltningen 28 071 -153 415 -125 344 31 515 -164 049 -132 534 Kultur- och Fritidsförvaltningen 24 052 -45 150 -21 098 21 599 -43 389 -21 791 Årets resultat verksamhet 456 330 -456 399 -70 486 483 -490 607 -4 124 justering för interna poster -8 165 8 165 0 5 510 -5 510 0 Verksh resultat exkl. int. Post. 448 165 -448 234 -70 491 993 -496 117 -4 124 Finansiella poster 7 803 -26,7 7 777 9 009 -45 8 964 Årets resultat exkl. fin. post. 455 968 -448 261 7 707 501 002 -496 162 4 840 Kommentar: Under året har prognoser tagits fram efter mars, april, maj, juli, augusti, september och oktober. Prognoserna är ett mycket viktigt instrument för att kunna ha kontroll över den finansiella utvecklingen. Med det nya ekonomisystemet kommer vi att kunna utveckla än mer, vad avser metoder och verktyg.
21
Finansiell analys Personalredovisning
Personalredovisning 2006 Inledning
Personalkostnaderna utgör den största delen av kommunens totala kostnader, ca 249 mkr vilket utgör 52 % av kommunens totala kostnader. Personalen är vår största tillgång idag och i framtiden. En stor del av de tjänster som kommunen tillhandahåller kräver stora personalinsatser, såsom barn-, äldre- och handikappomsorg samt inom skola och teknisk service. Vi har stora pensionsavgångar framför oss samtidigt som arbetskraftsbehovet förväntas öka. Därför är det extra viktigt att skapa goda arbetsförhållanden för att kunna utveckla och behålla den befintliga personalen vi har anställda idag samt för att kunna rekrytera nya medarbetare till kommunen. En avgörande fråga för hur vi kommer att klara kommande arbetskraftsbehov är hur kommunen uppfattas som arbetsgivare. En säker och hälsofrämjande arbetsmiljö samt en god personal- och lönepolitik som är väl förankrad hos våra medarbetare, är viktiga förutsättningar för att Gnesta kommun ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare både internt och externt. Gnesta kommun ”Arbetsplatsen vi går till med glädje!”.
Hälsa och arbetsmiljö
Ett av kommunens övergripande mål är att sänka sjukfrånvaron med 25 % till 2008 jämfört med sjukfrånvaron i december 2003. Under hösten 2004 inleddes ett arbetsmiljöprogram i samarbete med AFA ”Sunt Liv i Gnesta kommun”. Målen för ”Sunt Liv i Gnesta kommun” är att skapa hälsofrämjande arbetsplatser, sänka sjuktalet enligt kommunens övergripande mål samt öka frisktalet i kommunen. Som ett led i att nå dessa mål har olika aktiviteter genomförts. För att ytterligare ge förutsättningar för ett hälsofrämjande arbete inom kommunen påbörjade alla chefer en 3-dagars hälsofrämjande utbildning under hösten 2005. Denna utbildning avslutades under våren 2006.
Företagshälsovård
Avtalet med Medhälsan innebär att Gnesta kommun garanterar en beställning på 300 timmar fördelat på de olika yrkeskategorierna inom företagshälsovården. Därutöver kan ytterligare timmar inhandlas. Utfallet köpta företagshälsovårdstimmar under 2006 blev 426 timmar, att jämföra med 416,5 timmar under 2005. De köpta timmarna 2006 fördelade sig enligt följande; beteendevetare 50 %, läkare 32 %, företagssköterska 11 %, sjukgymnast 6 % samt arbetsmiljöingenjör 1 %. 22
Friskvård
Personalenheten erbjuder olika former av friskvårdsaktiviteter i ett vår- respektive höstprogram för att främja hälsa och välbefinnande hos våra medarbetare. De flesta av våra aktiviteter har varit kostnadsfria eller subventionerade för medarbetarna. Utbudet har varit uppskattat av många och ett ökat intresse för att delta har visats. Friskvårdsersättning ges med max 200 kr/år och anställd till dem som löser klipp-, månads-, eller årskort på motionsinstitut. Under 2006 delades 44 ersättningar ut, vilket är i stort sett oförändrat jämfört med 2005. För att motivera till friskvårdande aktiviteter delas s k stimulanspriser ut till de som motionerar regelbundet och lämnar in motionskort. Totalt delades 267 stimulanspriser ut under året, att jämföra med 180 utdelade priser 2005. Under 2006 startade en stegtävling som engagerade 400 anställda i 51 lag.
Kompetensutveckling
Personalenheten planerar och administrerar till stor del de förvaltningsövergripande utbildningsinsatser som riktar sig till både chefer och medarbetare. Under 2006 har bl a följande utbildningsinsatser genomförts: • Föreläsning om Hälsofrämjande Ledarskap med Eva Schinkler AFA • Seminarium med Christina Moraeus ”Ska du säga” • Grundläggande IT-utbildning; • PS Självservice – Utbildning i arbetsledardel för chefer och personalredogörare • Inom ramen för Ledarforum har utbildningar/seminarier genomförts i: • Hälsofrämjande ledarskap • Ekonomi/Balanserad styrning • Sunt Liv/Kvalitetsarbete • Klagomålshantering • Attitydundersökning 2006
Lönepolitiskt arbete
Sedan 2004 har Gnesta kommun centrala spelregler för lönebildning, d v s en fastställd lönestruktur, vilket är en förutsättning för att skapa en enhetlig lönepolitik/lönebildning i kommunen och för att undvika godtycklighet vid lönesättning. Lönerevisionens totala utfall 2006 blev 2,76 % inkluderat de 0,2 % som årligen avsatts i det lönepolitiska handlingsprogrammet under åren 2006-2016 för att justera lönebilden så
Finansiell analys Personalredovisning
att den stämmer överens med den värdering av befattningarnas svårighetsgrad och krav som fastställts i kommunens lönepolitik.
Personalnyckeltal
Materialet i denna redovisning är hämtat från personaloch lönesystemet PersonecP och beräknat på månadsanställd personal som omfattas av kollektivavtalet Allmänna Bestämmelser (AB), om inte annat anges. För vissa uppgifter krävs en mättidpunkt som då är den 31 december 2006. För andra uppgifter är det hela året som utgör basen där ej annat anges.
Förkortningar
BoU= Barn- och utbildningsförvaltningen Social= Socialförvaltningen Klk= Kommunledningskontoret KoT= Kultur- och teknikförvaltningen Samhällsbyggnad= Samhällsbyggnadsförvaltningen Antalet månadsanställda 2006-12-31 uppgick till 720, varav 608 tillsvidareanställda och 112 visstidsanställda. Detta är en ökning med 26 månadsanställda jämfört med 2005-12-31 Omräknat till årsarbetare blir det en ökning 15,6 årsarbetare. Barn- och utbildningsförvaltningen har minskat med totalt 15,3 årsarbetare medan socialförvaltningen ökat med 23,4 årsarbetare sedan 2005-12-31.(Tabell 1)
Könsfördelning och åldersstruktur
84,6 % av de månadsanställda är kvinnor och 15,4 % är män. Könsfördelningen är i stort sett oförändrad sedan 2005. Medelåldern bland personalen är 46,9 år, vilket är 0,5 år mer än 2005 Antal tillsvidare- och visstidsanställda samt antal årsarbetare per förvaltning, fördelat på kvinnor och män 2006-12-31. (Kursiv stil avser 2005) Tillsv. Kvinnor Män Årsarb Förvaltning BoU 261 232 29 239,8 Social 285 263 22 242,0 Klk 22 12 10 20,2 Samh. bygg. 8 4 4 7,5 KoT 32 10 22 29,8 Totalt 608 521 87 539,3
Den genomsnittliga sysselsättningsgraden uppgick till 89 % vilket är ca 1 % lägre än under 2005. De flesta deltidsanställningarna återfanns inom Socialförvaltningen där den genomsnittliga sysselsättningsgraden uppgick till 84 %. Andelen heltidsanställda uppgick till 65 %. Ca 60 % av kvinnorna resp ca 80 % av männen var heltidsanställda.
Pensionsavgångar
Under de närmaste 5 åren kommer 124 tillsvidareanställda att gå i ålderspension under förutsättning att de arbetar till 65 års ålder, vilket motsvarar 20 % av det totala antalet tillsvidareanställda i december 2006. Yrkesgrupper med stora pensionsavgångar är barnskötare, lärare, vård- och omsorgspersonal samt kock/kokerska. (Tabell 2)
Tabell 2
Antal månadsanställda 2006
Tabell 1
Sysselsättningsgrader
Pensionsavgångar under närmaste 5-årsperiod Antal 65 år anställda inom Förvaltning 2006-12-31 5 år Procent BoU 261 48 18,4 Social 285 61 21,4 Klk 22 6 27,3 Samhällsbyggnad 8 1 12,5 KoT 32 8 25,0 Totalt 608 124 20,4
Arbetad tid
Den faktiskt arbetade tiden (nettoarbetstiden) för månadsanställda uppgick till 75 % av bruttoarbetstiden (faktiskt arbetad tid samt frånvarotid), vilket är en ökning med 1 % sedan 2005 och motsvarar 482 heltidstjänster. Övertid och mertid motsvarar tillsammans 1,99 % av bruttoarbetstiden. Både antalet övertids- och mertidstimmar ökade under 2006. Antalet övertidstimmar ökade med 23,6% medan mertid ökade med 13,4 %. (Tabell 3)
Årsarb Visstid Kvinnor Män Årsarb Årsarb 2005 2005 244,4 36 29 7 29,0 39,7 234,8 59 51 8 39,8 23,6 18,6 4 2 2 3,2 3,8 8,5 2 1 1 2,0 0,4 30,5 11 5 6 8,5 1,9 536,8 112 88 24 82,5 69,4 23
Finansiell analys Personalredovisning
Tabell 3
Antal övertids- och mertidstimmar och hur många årsarbetare det motsvarar Övertid och mertid 2003 2004 2005 2006 Antal timmar övertid 5275 5551 5468 6758 Antal timmar mertid 9553 13669 16275 18461 Antal övertidstimmar 2,66 2,8 2,8 3,4 omräknade till årsarbetare Antal mertidstimmar 4,82 6,9 8,2 9,3 omräknade till årsarbetare
Sjukfrånvaro
Redovisning sker enligt lagstadgad redovisning. Redovisningen gäller förutom AB, även PAN och BEA. Ett av kommunens övergripande mål är att sänka den totala sjukfrånvaron med 25 % till år 2008, jämfört med sjukfrånvaron i december 2003. Målet innebär att sjukfrånvaron ska vara nere i 5,97 % år 2008. Den totala sjukfrånvaron 2006 uppgår till 7,15 % vilket är en minskning med 10,2 % sedan 2003 men en viss ökning jämfört med 2005. Förvaltningarnas sjukfrånvaro har förändrats sedan 2003 på följande sätt: • Socialförvaltningens sjukfrånvaro har minskat med 17,5 % • Barn- och utbildningsförvaltningens sjukfrånvaro har minskat med 3,9 % • Kultur- och teknikförvaltningens sjukfrånvaro har ökat med 1,3 % • Kommunledningskontorets sjukfrånvaro har ökat med 25,2 % • Samhällsbyggnadsförvaltningens sjukfrånvaro har minskat med 90 %. På de mindre förvaltningarna kan en återgång i arbete eller en långtidssjukskrivning ge stort utslag i statistiken, medan motsvarande förändring på en större förvaltning knappt blir märkbar. Siffrorna ska därför läsas med viss försiktighet och närmare analys måste ske inom respektive förvaltning. (Tabell 4)
Tabellen visar den totala sjukfrånvaron i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie anställningstid samt sjukfrånvarotid i procent av sammanlagd ordinarie arbetstid för kvinnor resp män helårsvis 2003-2006. Det kan konstateras att sjukfrånvaron fortsätter att minska i åldersgruppen - 29 år samtidigt som sjukfrånvaron stiger i de äldre åldersgrupperna (Tabell 5)
Tabell 5
Total sjukfrånvarotid fördelat på åldersgrupp helårsvis 20032006 i procent av sammanlagd ordinarie arbetstid. Ålder -29 30-49 50 - Totalt
2003 5,11 8,81 7,72 7,96
2004 3,66 9,02 7,38 7,79
2005 2,94 6,71 8,12 7,01
2006 2,79 6,89 8,25 7,15
Antal frånvarodagar som är 6o dagar eller längre, står för 56,32 % av den totala sjukfrånvaron. Långtidssjukfrånvaron (60 dagar eller mer) fortsätter att minska. Det är således sjukfrånvaron under 60 dagar som ökat sedan 2005. (Tabell 6)
Tabell 6
Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer fördelat på förvaltning helårsvis 2003-2006 i procent av total sjukfrånvaro. Förvaltning BoU Social Klk Samhällsbyggn KoT Totalt snitt
2003 54,62 62,85 57,35 63,10 62,11 59,42
2004 54,29 60,00 68,13 79,96 13,28 57,51
2005 61,52 56,20 0,00 36,65 2,31 57,35
2006 60,53 53,72 73,27 0 25 56,32
Tabellen visar långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) i procent av den totala sjukfrånvarotiden under perioden 20032006
Frisktal
Kommunens definition av frisktal är personer med färre eller lika med fem sjukfrånvarodagar under ett år. Frisktalet för 2006 var 61,44 % att jämföra med 59.54 % 2005.
24
Finansiell analys Personalredovisning
Tabell 4
Total sjukfrånvaro fördelat på förvaltning och kön helårsvis 2003-2006 i procent 2003 2004 2005 2006 Förvaltning Total Kvinnor Män Total Kvinnor Män Total Kvinnor Män Total Kvinnor BoU 7,78 8,45 4,31 8,07 9,16 2,27 8,16 9,08 2,89 7,48 7,86 Social 9,36 9,63 6,60 8,70 8,95 6,62 6,92 7,57 1,97 7,72 8,55 Klk 3,85 3,83 3,87 2,47 2,55 2,38 2,03 2,57 1,34 4,82 8,27 Samhällsbyggn. 5,81 10,48 0,82 7,61 14,08 0,00 1,85 3,37 0,38 0,58 0,66 KoT 3,18 6,03 1,87 1,81 3,64 0,80 2,51 4,2 1,49 3,54 7,58 Totalsumma: 7,96 8,86 3,99 7,79 8,83 3,02 7,01 8,04 2,10 7,15 8,15
Män 4,95 1,37 1,33 0,51 1,23 2,40
Anmälda arbetsskador
Anmälda arbetsskador varierar i antal år från år. Tendensen är dock att antalet anmälningar ökar något med åren och att det är inom Socialförvaltningen som arbetsskadeanmälningarna är mest frekventa och avser där främst våld från brukare samt belastningsskador.
Tabell 10
Antal anmälda arbetsskador Förvaltning 2001 2002 2003 BoU 2 1 1 Social 12 4 13 Klk 0 0 1 Samhällsbyggn. 0 0 1 KoT 0 0 0 Totalt 14 5 16
2004 2005 2006 8 6 2 12 17 23 0 0 0 1 0 1 0 1 0 21 24 26
Personalomsättning
Den externa personalrörligheten bland tillsvidareanställda var under 2006 15 % att jämföra med 19 % 2005.
Framtid
De förväntade pensionsavgångarna inom den närmaste 5årsperioden innebär att vi kan förvänta oss ett stort rekryteringsbehov. För att kunna både anställa, utveckla och behålla medarbetare är det av stor vikt att vi fortsätter arbetet med att skapa hälsofrämjande arbetsplatser. För att kunna nå det uppsatta målet om sänkt sjukfrånvaro med 25 % under 2003-2008 behöver vi fortsätta arbetet med att upptäcka tidiga signaler på ohälsa.
25
Finansiell analys Kommunens redovisningsmodell
Redovisningsmodell och redovisningsprinciper Inledning
Ekonomienheten har under året arbetat med det nya ekonomisystemet Agresso Business World, som implementerades 2006-04-03. Vi har som förra året fortsatt med en inventariegenomgång av sådana inventarier som har köpts på driften. Arbetet med anläggningsregistret är avslutat avseende värderingen, det kvarstår dock att registrera på fastighetsnivå i anläggningsregistret.
Kommunens redovisningsmodell
Driftredovisningen visar de olika verksamheternas budgeterade respektive redovisade kostnader och intäkter. Resultaträkningen visar årets finansiella resultat och förklarar hur det har uppkommit. Förändringen av eget kapital är bryggan mellan resultaträkningen och balansräkningen. Balansräkningen visar kommunens finansiella ställning vid en viss tidpunkt, dvs hur kapitalet har använts. Finansieringsanalysen visar hur kommunen genom den löpande verksamheten och upplåning fått in pengar och hur de har använts i den löpande verksamheten och till investeringar. Investeringsredovisningen visar hur kommunens investeringar har fördelat sig på olika projekt under året. Den ger också uppgift om årets nettoinvesteringar.
God redovisningssed och rättvisande bild
Tillämpade uppställningar och redovisningsprinciper överensstämmer med den kommunala redovisningslagen. Kommunen följer de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning och strävar i övrigt att följa god redovisningssed. Periodiseringar har skett för att ge en rättvisande bild av kommunens finansiella ställning för den aktuella perioden. Det innebär att utgifter kostnadsförs det år förbrukningen skett och inkomster intäktsförs det år intäkterna genererats. Väsentlighetsprincipen utgör utgångspunkten vid periodisering av kostnader och intäkter. I bokslutsanvisningen anges belopp över 5 tkr ska periodiseras. Vad avser slutavräkningar av kommunalskatt har Gnesta gjort en annan bedömning och uppskattning än tidigare år. 26
2006 redovisas slutavräkningen enligt SKL:s prognos per februari 2007 istället för ESV’s prognos. Grunden är hela tiden att vi håller oss till försiktighetsprincipen.
Åtaganden för personalen m.m
Semesterlöneskulden dvs skulden till personalen för sparade semesterdagar och okompenserad övertid redovisas som kortfristig skuld. Den del av pensioner till personalen som kan hänföras till det individuella valet har särredovisats och klassificerats som kortfristig skuld i balansräkningen. Övriga pensionsåtaganden som visstids- eller garantipension och intjänad, pension på lönedelar över 7,5 b.b redovisas under avsättningar i balansräkningen. Pensionsåtagandet före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. I årsredovisningen finns också en beskrivning av hur resultat- och balansräkning skulle påverkas om ansvarsförbindelsen inklusive löneskatt lyfts in i balansräkningen genom eget kapital och uppskrivningen av ansvarsförbindelsen tas som en kostnad i resultaträkningen medan utbetalningar från ansvarsförbindelsen tas direkt från balansräkningen. God redovisningssed ur allmän synvinkel anser att detta är ett riktigt förfarande. Kommunen har även bokfört övriga avsättningar, dvs förpliktelser som är ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de ska betalas. Vad avser pensioner för timlöneanställda har kontroll gjorts hos lönekontoret i Katrineholm, genom personalsystemet. Jämförelse har gjorts via stickprov med KPA:s register. Vi har funnit att de skulder som KPA har redovisat täcker timlöneanställdas pensioner.
Tillgångar i balansräkningen
Investeringar, inköp över ett basbelopp aktiveras i balansräkningen som en investering, förutsatt en livslängd på minst 3 år. Kalkylränta 4% har belastat samtliga investeringar. Finansiella anläggningstillgångar är uppbokade och redovisade under finansiella anläggningstillgångar i form av obligationer. Avsikten är att behålla dessa tillgångar på lång sikt för pensionsändamål enligt antagen finanspolicy. Obligationerna kan säljas innan löptiden är slut, om tillfälle till bra affärer ges.
Finansiell analys Modell för finansiell analyus
Modell för finansiell analys Avskrivningar, linjär avskrivningsmetod tillämpas och nyttjandeperioden följer Sveriges kommuner och landstingsrekommendationer. Avskrivning på, slutbesiktigad och/eller när tillgången är tagen i bruk. Beloppsgränsen för att skilja mellan driftskostnader och investeringsutgifter på fastigheter och anläggningar är ett prisbasbelopp. VA-anslutningsavgifter, redovisas över resultaträkningen som en intäkt. Exploateringar, exploateringsfastigheter som ska avyttras klassificeras som en omsättningstillgång. Utgångspunkten för omklassificeringen av en exploateringsfastighet från anläggnings- till omsättningstillgång är att detaljplanen vunnit laga kraft och att avtal upprättats med exploatören för igångsättning av markarbeten (gäller alla exploateringar utom prästhopen). Intäkter från exploateringar går via resultaträkningen och nollställs sedan mot balansräkningen, samtliga kostnader går först mot resultaträkningen och nollställs sedan mot balansräkningen. Först när exploateringen är färdig kommer underskottet eller överskottet ut mot resultatet (Se även exploateringsredovisningen).
Sammanställd redovisning (koncernredovisning)
Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Konsolideringen innebär att kommunens och Gnestahems räkenskaper sammanförts efter eliminering av alla koncerninterna mellanhavanden och att endast de ägda andelarna räkenskapsposterna har tagits med.
Målsättningen med modellen är att analysera Gnesta kommuns ekonomi i fyra perspektiv för att kunna identifiera finansiella problem och därigenom klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning eller ej.
Fyra perspektiv
Den finansiella analys som redovisas på följande sidor bygger på fyra olika perspektiv: det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskkontrollen samt kontrollen över den finansiella utvecklingen.
Det finansiella resultatet
Årets resultat och dess orsaker kartläggs. En obalans mellan kostnader och intäkter, dvs att kostnaderna överstiger intäkterna, är en varningssignal.
Kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap
Under detta perspektiv handlar det om att redogöra för vilken långsiktig finansiell motståndskraft kommunen har.
Riskförhållande
Med perspektivet risk avses hur kommunen är exponerat finansiellt. En god ekonomisk hushållning innebär att kommunen i ett kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Under detta perspektiv analyseras också borgensåtagande och pensionsskuld.
Kontroll
Här avses att upprättade finansiella målsättningar (ex. budget) följs. En god följsamhet mot budget är ett uttryck för god ekonomisk hushållning. Risk och kontroll hänger samman på så vis att båda är ett mått på kommunens förmåga att hantera problematiska situationer. Vilka nyckeltal används för att bedöma de fyra kriterierna? Förklaring till varje mått följer under varje mått i den finansiella analysen.
Resultat
• Årets resultat • Intäkter och kostnader/procentuell förändring • Nettokostnadsandel
27
Finansiell analys Modell för finansiell analys
under 2003, genom bland annat en skattehöjning på 95 öre. Förutom kommunledningskontoret har samtliga nämnder noterat ett negativt resultat, vilket är oroväckande. I resultatet ingår avsättningar för eventuella kostnader avseende fortsatt sluttäckning av Käxletippen med 600 tkr (2004 800 tkr, 2005 500 tkr) och avveckling av förtida hyresbetalningar på 1,1 mkr. Avsättning för utredning och inventering kring kommunens tillgänglighetsplan 250 tkr samt avsättningar till förtroendevaldas pensioner med 1,8 mkr. Totalt: 3 750 tkr.
Kapacitet
• Soliditet • Skuldsättningsgrad • Kommunens intäkter 2006, en jämförelse
Risk
• Likviditetsmått • Finansiella nettotillgångar • Ränte- och valutarisk • Borgensåtaganden • Pensionsskuld
2. Intäkter och kostnader/Procentuell förändring
Kontroll
• Budgetföljsamhet • Prognossäkerhet
Resultat Årets resultat
Resultat
Årets resultat 70000
1996
58085 60000
1997
50000
1998
40000
1999
30000
2000
22581
20000
2001 46334701
10000
651460417707 4840
2002
% Verksamhetens bruttointäkter Verksamhetens bruttokostnader Avskrivningar Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämningar. Finansiella intäkter och kostnader
2002
2003
2004
2005 2006
13
7
5
3
14
10 4 6
7 -57 10
3 12 5
3 -10 4
7 -5 3,6
-0,4
2
-7,3
9
9
-20
102
-3
-24
17
2003
0
Kommentar: Verksamheternas bruttokostnader har ökat med 7 % (6,4% om du plockar bort gjorda reserveringar för 2006 framtiden på 3 750 tkr), ökningstakten är betydligt högre ån -30000 -25780 tidigare år. Detta skall ses i kombination med ökningstakten Årets resultat enligt resultaträkningen blev 4 840 tkr. Kommunens bostadsbolag Årets resultat enligt resultaträkningen blev helägda 4 840 tkr. Gnestahem AB’s koncern gjorde en förlust med 1 882 tkr och kommunkoncernens resultat blev 2 958 tkr. på skattesidan har gått motsatt väg och minskat jämfört med (Det negativa resultatethelägda 1998 beroddebostadsbolag på infriande av borgensåtagande beträffande Ishallen, samt uppbokning av pensionsskuld. Kommunens Gnestahem AB’s koncern de senaste åren. Det positiva resultatet 1999 berodde på försäljning av aktier i Nyköpings Hem AB). gjorde en förlust med 1 882 tkr och kommunkoncernens 2002 2003 2004 2005 2006 resultat blev 2 958 tkr. 2001 Årets resultat (tkr) 4 701 -9 708 6 514 6 041 7 707 Under 4 840åren 2000 och 2001 hade kommunen en mycket god (Det negativa resultatet 1998 berodde på infriande av borÅrets utveckling av skatteintäkterna, i genomsnitt 10,5 %. Under resultat/skatteintäkter gensåtagande beträffande Ishallen, samt uppbokning av år 2002 (%) 1,5 -4.2 1,9 1,7 2,1 1,2 stannade ökningen av, men har återigen ökat under pensionsskuld. Årets resultat/egetDet positiva resultatet 1999 berodde på för2003. En skattehöjning om 95 öre genomfördes fr.o.m. 2003, kapital (%) 1.9 -4,6AB). 2,6 2,5 2,5 1,9 säljning av aktier i Nyköpings Hem från 21,13 kr till 22,08 kr. Under 2004 och 2005 är öknings-10000
-889
2004
-9708
-20000
2005
Kommentar: Under åren 1999 till 2001 har Gnesta kommun noterat ett positivt resultat. År takten 2002 noterar mycket lägre. Minskningen har fortsatt under 2006. kommunen ett negativt resultat på 92002 708 tkr. Det underskottet bland 2003 2004 hämtades 2005 in under 20062003, genom 2006 skedde också en skattesänkning med 10 öre av den annat en skattehöjning på 95 öre. Årets resultat -9 6nämnder 514 6noterat 041 ett 7 707 840 vilket kommunala Förutom kommunledningskontoret har708 samtliga negativt4resultat, är skattesatsen från 22,08 till 21,98. oroväckande. I resultatet ingår avsättningar för eventuella kostnader avseende fortsatt sluttäckning av (tkr) Käxletippen med 600 tkr (2004 800 tkr, 2005 500 tkr) och avveckling av förtida hyresbetalningar på 1,1 Årets resultat/ -4.2 kring1,9 1,7 tillgänglighetsplan 2,1 1,2250 tkr samt mkr. Avsättning för utredning och inventering kommunens Verksamhetens bruttokostnader har ökat betydligt snabbare avsättningar till förtroendevaldas pensioner med 1,8 mkr. Totalt: 3 750 tkr. skatteintäkter (%)
28
Årets resultat/ -4,6 förändring 2,6 2,5 2,5 1,9 2. Intäkter och kostnader/Procentuell % 2002 2003 2004 2005 eget kapital (%) 2001 Verksamhetens 21 13 7 5 3 bruttointäkter Verksamhetens Kommentar: Under åren 1999 till 2001 har Gnesta kommun bruttokostnader 10 10 7 3 3 noterat ett positivt 8resultat. År kommunen ett Avskrivningar 4 2002 noterar -57 12 -10 Skatteintäkter 10 5 4in negativt resultat på8 9 708 tkr.6 Det underskottet hämtades Generella statsbidrag och utjämningar. 2 -0,4 2 -7,3 9
än skatteintäkterna. Detta är någonting som inte kan fortsätta. Ökningstakten på kostnadssidan får inte vara högre än 2006 intäktssidan, om vi skall ha en god ekonomisk hushållning. 14
7 -5 3,6
9
Finansiell analys Modell för finansiell analys
3. Olika kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag (nettokostnadsandel)
Kapacitet
1. Soliditet kombination med ökningstakten skattesidan har gått 2005 motsatt väg2006 och minskat jämfört med de senaste 2002 på 2003 2004 åren. Verksamhetens (%) i genomsnitt Under åren 2000 och 2001 hade kommunen en mycket god utveckling av skatteintäkterna, nettokostnader 10,5 %. Under år 2002 stannade ökningen av, men har återigen ökat under 2003. EnSoliditet skattehöjning om inkl (%) 105 101 101 100 101 95 öre genomfördes fr.o.m. 2003, från 21,13 kr till 22,08 kr. Under 2004 och 2005 är ökningstakten ansvarsförb. Kommentar: En förutsättning för god mycket lägre. Minskningen har fortsatt under 2006.ekonomisk 2006 skedde hushållockså en skattesänkning med 10 Tillgångsöre av kommunala från 22,08 till 21,98. ning är den att det finns enskattesatsen balans mellan kostnader och intäkter. Ett sätt att analysera dettaharärökat attbetydligt undersöka hur stor andel Dettaförändring Verksamhetens bruttokostnader snabbare än skatteintäkterna. är någonting som Förändring kan fortsätta. Ökningstakten inte vara högre änoch intäktssidan, om vi skall ha en deinte löpande kostnaderna tarpåikostnadssidan anspråk avfårskatteintäkter god ekonomisk hushållning. av eget kapital statsbidrag och utjämningsavgifter.
2002
2003
2004
2005
2006
27
35
34
37
33
11
-28
6
3,5
1,0
-4,4
3
2,4
3,5
1,9
3. Olika kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag (nettokostnadsandel)
2001 2002 2003 2004 2006 Soliditeten är ett mått på kommunens långsikSedan 1999 har kostnaderna i Gnesta legat över 100 % av 2005Kommentar: Verksamhetens tiga finansiella utrymme. Den visar hur stor del av kommuskatter och statsbidrag. På grund av finansnettot och krafnettokostnader som har finansierats med skatteintäkter. Hela (%) 101 105 101 101 100nens tillgångar 101 tigt ökade skatteintäkter har kommunen klarat balanskravet Kommentar: En förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns en balans mellan kostnader tillgångsökningen har finansierats enbart via eget kapital. under år 2000 och 2001. Under 2002 fortsätter kostnaderna och intäkter. Ett sätt att analysera detta är att undersöka hur stor andel de löpande kostnaderna tar i skatteintäkter och statsbidragför och skatteintäkter utjämningsavgifter.avtar och attanspråk öka, avmedan ökningstakten 2. Skuldsättningsgrad finansnettot minskar, vilket ger ett negativt resultat. Från Sedan 1999 har kostnaderna i Gnesta legat över 100 % av skatter och statsbidrag. På grund av
finansnettot och kraftigt ökade skatteintäkterantagits har kommunen klarat balanskravet under år 2000 och 2003 har ekonomiska styrprinciper av kommunfull2001. Under 2002 fortsätter kostnaderna att öka, medan ökningstakten för skatteintäkter (%) avtar och 2002 mäktige vilket visar sig i siffrorna, 2003 har nettokostnafinansnettot minskar, vilket ger ett negativt resultat. Från 2003 har ekonomiska styrprinciper antagits av Total skuldderna ökat men nettokostnadsandelen sjunkit. 2005 minskar kommunfullmäktige vilket visar sig i siffrorna, 2003 har nettokostnaderna ökat men nettokostnadsandelen sättningsgrad 42 sjunkit. 2005 minskar nettokostnadsandelen nettokostnadsandelen ytterligare. ytterligare. Varav avsättningsgrad 500000 450000 pensioner 2 400000 Varav kort350000 Vsm kostnader 300000 fristig skuldVsm intäkter 250000 sättningsgrad 16 200000 Skatteint/gen.bidrag Varav långfristig 150000 100000 skuldsättnings50000 grad 24 0
2003
2004
2005
2006
23
26
24
23
2
2,5
0,5
2
21
23
23
0
1
1
0,5
0
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
Kommentar: Den del av tillgångarna som har finansierats Grafen visar de totala verksamhetsintäkterna/verksamhetskostnaderna och totala skatteintäkterna/gen.statsbidrag i tkr. Grafen visar de totala verksamhetsintäkterna/verksamhetskostmed främmande kapital brukar kallas för skuldsättnings2006 haroch nettokostnaderna ökat snabbare än skatteintäkterna.i Resultatet efter skattergrad. och statsbidrag är naderna totala skatteintäkterna/gen.statsbidrag tkr. Kommunens totala skuldsättningsgrad ökade under på drygt - 4 mkr. Denna ökningstakt av kostnaderna i förhållande till intäkterna är inte acceptabel om vi perioden 2001 – 2002 från 33 % till 42 %. Ökningen 2002 skall fortsätta att ha en god ekonomisk hushållning. När det gäller kontogruppen bidrag har 2006 har nettokostnaderna snabbare skatteintäkverksamheternas intäkter ökat sedanökat fg år, det gäller bl.a.än bidrag för bredband 1 700 berodde tkr och 1 000 påtkr att kommunen tog ett kortfristigt lån på 30 mkr mer i ”Hallengrenpengar” med 2005. terna. Resultatet efterjmf skatter och statsbidrag är på drygt - 4 som nyemission till Gnesta Förvaltnings AB. Dessa pengar Det är viktigt att komma ihåg att i nettokostnaderna ingår betalning av den revers kommunen har mkr. Denna ökningstakt kostnaderna i förhållande gentemot Gnestahem indirekt viaav hyran medan intäkterna ligger bland de till finansiella posterna. Om man återbetaldes i början av 2003. Dessutom tog kommunen ett justerar nyckeltalet vi på 100om %, vilket visar att även om att vi justerar vi på fel väg. intäkterna är intehamnar acceptabel vi skall fortsätta ha ennyckeltalet lånär på 10 mkr att ha som reserv på grund av den låga likvidigod ekonomisk hushållning. När det gäller kontogruppen teten 2003, detta lån återbetaldes i början av 2004. I balansbidrag har verksamheternas intäkter ökat sedan fg år, det räkningen 2004 ligger 1,9 mkr som en långfristig skuld, den gäller bl.a. bidrag för bredband 1 700 tkr och 1 000 tkr mer skulden avser exploateringar. Skuldsättningsgraden fortsätter i ”Hallengrenpengar” jmf med 2005. att minska till 24 % för 2005. 2006 fortsätter skuldsättningsDet är viktigt att komma ihåg att i nettokostnaderna ingår graden att minska till 23 %. Tillgångsökningen 2006 är betalning av den revers kommunen har gentemot Gnestahem följaktligen finansierad via egna medel. indirekt via hyran medan intäkterna ligger bland de finansiella posterna. Om man justerar nyckeltalet hamnar vi på 100 %, vilket visar att även om vi justerar nyckeltalet är vi på fel väg.
29
Finansiell analys Inledning Modell för finansiell analys Sammanfattning 2003
3. Kommunens intäkter, en jämförelse med Sörmland totalt Kr/inv
finansiella nettotillgångarna ökat med 4,7 mkr. Detta beror till stor del på skuldminskningen på 5,4 mkr.
2004 2005 2006 Gnesta Sörml. Gnesta Sörml. Gnesta Sörml. Verksamhetens intäkter 7 759 9 653 7 494 9 592 10 740 Skatteintäkter 30 306 30 164 31 299 31 123 40 199 Gen. statsbidrag och utjämn. 5 481 5 121 6 179 5 999 5 670 Primärkommunalskatt 22,08 21,54 22,08 21,53 21,98 Kommunal- och landstingsskatt exkl. kyrkoskatt 31,80 31,26 31,70 31,25 31,25 * komplettering av denna tabell sker till KF
3. Ränte- och valutarisker 2002 2003 2004 2005 2006 Genomsnittlig ränta 4,16 3,20 0 0 0 Ränteförändring +/- 1% (Mkr) 0,5 0.5 0,1 Lån med (%)
Risk 1. Likviditetsmått (%) 2002 Kassan/Korta skulder 8 Balanslikviditet 67
2003
2004
2005
2006
12
27
44
36
113
91
133
130
Kommentar: Kassalikviditeten är nästan 7,5 mkr lägre 2006 än 2005, den kortsiktiga betalningsberedskapen är trots detta god. De korta skulderna har dock minskat mellan 2006 och 2005 med 3,7 mkr. Kommunen har en checkkredit på 30 mkr varav 2 mkr avser GnestaHem AB. 2. Finansiella nettotillgångar (Tkr) 2002 2003 2004 2005 2006 Oms.tillg + Fin.anl.tillg 222 140 264 631 284 568 278 621 277 935 Kort- o. Långfr.skulder - 160 722 - 67 974 - 78 402 - 83 557 - 78 190 Netto 61 418 196 657 206 166 195 064 199 745
30
Kommentar: I måttet finansiella nettotillgångar ingår alla finansiella tillgångar på balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på tio till femton års sikt. Med hänsyn till den tidsperiod som är aktuell i det här måttet skulle man kunna säga att måttet uttrycker ”medellång betalningsberedskap”. Kommunen har från år 2003 till 2004 ökat sina finansiella nettotillgångar med 5 %. Mellan 2004 och 2005 har kommunen minskat sina finansiella nettotillgångar med 5,4 %. Detta beror på att 2004 hade vi överskottslikviditet som var placerade i korta obligationspapper. Reellt sett låg vi på samma nivå som 2004. Mellan 2005 0ch 2006 har de
- rörlig ränta 100 100 0 0 0 -bindningstid 1-5 år 0 0 0 0 0 -bindningstid 6-10 år 0 0 0 0 0 Lån som förfaller till betalning (%) - andel som förfaller inom 2 år 100 100 0 0 0 - andel som förfaller inom 5 år 0 0 0 0 0 Utlandslån (mkr) 0 0 0 0 0 Kommentar: Med ränterisk avses risken för förändringar i räntenivån och med valutarisk avses risk för eventuella kursförluster. From 2003 har merparten av kommunens lånestock försvunnit, men i framtiden är det viktigt att tänka på ränterisken. I synnerhet om man använder finansnettot för att bedriva verksamhet. 4. Borgensåtagande/Hyresåtagande och koncernens resultat (Tkr) 2002 2003 2004 2005 2006 Hyresåtagande 256 780 246 652 Borgensåtagande 209 251 329 536 300 549 310 113 322 913 Koncernens resultat -11 934 4 472 7 555 9 266 2 958 -varav Gnestahem AB -1 088 -2 042 1 514 1 559 -1 882 Kommentar: Kommunens borgensåtagande uppgick till 322 922 tkr. Det är viktigt att förhållande mellan ägare och dotter blir långsiktigt och bygger på koncernnytta. För närvarande pågår en diskussion mellan kommunen och Gnestahem kring eventuella ägartillskott och revidering av befintliga ägardirektiv samt hur kommunens övergripande bolagsstruktur skall se ut, inga beslut är dock fattade. Kommunen har under året också ansökt om medlemskap i
Finansiell Inledning analys Modell för Kommunchefen finansiell analys
Kommuninvest. Hyresåtagande är ett sätt att visa vilka åtaganden kommunen har från nu och 5 år framåt. 5. Pensionsskuld (Tkr) 2002 2003 2004 2005 2006 Pensioner individuell del, inkl. löneskatt 6 879 6 899 7 781 6 904 8 017 Avsättning för pensioner 8 354 6 332 8 252 5 708 8 369 Pensioner intjänade före 1998, ansvarsförbindelsen 124 499 131 462 135 257 128 895 141 430 Total pensionsskuld, inkl.särskild löneskatt 24,26% 139 732 144 693 151 290 141 506 157 816 Bokfört värde finansiella AT 85 867 110 497 74 829 81 648 Bokfört värde finansiella OT 33 209 21 102 36 119 36 011 Bokfört värde totalt finansiella placeringar 119 076 131 599 110 948 117 659 Totala förpliktelser/Fin.placeringar Rad 4/7 122% 115% 128% 134 % Marknadsvärde finansiella AT 126 342 112 388 75 912 81 987 Marknadsvärde finansiella OT 21 105 36 375 36 526 Marknadsvärde totalt finansiella placeringar Rad 9+10 133 493 112 287 118 513 Fin.placeringar marknadsvärde/bokfört värde rad11/7 102 101 101 Soliditet inkl. ansvarsförbindelsen (%) 27 35 34 37 33 Kommentar: Från och med 1998 skall större delen av kommunens pensionsskuld redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Under ansvarsförbindelser utanför balansräkningen ligger den största delen av pensionsskulden. Under perioden 2000 – 2005 har skulden vuxit med 14 mkr. Mellan 2004 och 2005 minskade ansvarsförbindelsen, detta beror på det nya pensionsavtalet. 2006 är kommunens pensionsskuld inkl löneskatt 157 816 tkr varav 141 430 tkr avser ansvarsförbindelsen. Det innebär att 90 % av den totala pensionsskulden ligger utanför balansräkningen. Läggs denna post in i balansräkningen sjunker soliditeten från 75 % till 33 %. Eftersom ansvarsförbindelsen har ökat markant mellan 2006 0ch 2005 har detta påverkat soliditeten negativt, trots vårt positiva resultat för 2006. I de finansiella målen för 2006 finns en avsättning med för pensioner på 2 mkr.
Kontroll 1. Budgetföljsamhet Budgetavvikelse i procent av årets resultat Åretsresultat Budget Avvikelse% Kommungemensamma poster 388 981 379 388 2,5 % Kommunledningskontoret - 28 822 - 29 125 1,1 % Miljö- och byggnämnden - 8 199 - 8 082 -1,5 % Barn- och utbildningsnämnden - 192 081 - 190 878 -0,7 % Socialnämnden - 132 195 - 130 829 -1,1 % Kultur- och tekniknämnden - 22 844 -20 471 -10,4 % Se nämndernas redovisningar för en detaljerad redovisning av det ekonomiska utfallet. (Samtliga siffror är avrundade). Kommungemensamma poster Under kommungemensamma poster kostade pensioner mer än prognostiserat, beroende på en avsättning till förtroendevaldas pensioner på 1,8 mkr. Den preliminära slutavräkningen för kommunalskatten för 2006 visade ett överskott på 900 tkr. Kommunen har valt att använda försiktighetsprincipen viket gör att resultatet har minskats med cirka 1,2 mkr. Slutlig skatteavräkning för kommunalskatten 2005 gav 2,5 mkr. Kommunledningskontoret Personalenheten har haft lägre kostnader än budget för bl.a. fackliga företrädare 239 tkr, samt kostnader för utbildning och arbetsmiljö och rehabilitering. Samhällsunderstödda resor gav ett kraftigt plus gentemot budget på 1 300 tkr. Detta beror till största delen på att vi erhöll resterande ersättning för kuponger från SL för 2005. I KLKs utfall ligger också kostnader för ny regionaltågstation 2 453 tkr. I balanskravsutredningen kan dessa pengar återföras till resultatet på grund av att kommunen öronmärkt dessa pengar under 2004 och 2005. Miljö- och byggnämnden 180 tkr har reserverats för bostadsanpassningsbidrag vars ansökningar inkommit under 2006 och vars bedömda kostnad eventuellt kommer att belasta året. Utförandet kan komma att ske 2007. Barn- och utbildningsnämnden Intäkterna blev 2 727 tkr högre än budgeterat, bl.a beroende på högre AMS-bidrag som släpar med 2 månader, försäljning av platser, interna poster och mer avgifter än budgeterat. 31
Finansiell analys Inledning Modell för finansiell analys Sammanfattning 2003
Kostnaderna blev 3 930 högre än budgeterat, bl.a beroende på att hyra för förskolan Vattentornet ej var budgeterat, interna poster, högre kostnader för köp av interkommunala platser och att gymnasieelever i större utsträckning gått kvar i skolan än tidigare år, samt att fler elever har valt yrkesförberedande program.
Socialnämnden
Förvaltningens underskott en följd av avvikelsen inom individ- och familjeomsorgen som uppstått p g a fler beslut om placeringar på institutioner och i familjehem än planerat. Detta kompenseras delvis genom en minskad kostnad vad gäller försörjningsstöd. Socialförvaltningens gemensamma verksamhet har under året haft lägre kostnader för utbildningar och it-program. Detta överskott samt ej nyttjad reserv har finansierat utökade personal på Frustunagården p g a ökad vårdtyngd, men också del av behandlingskostnader inom individ- och familjeomsorg. Under året har brist på sjuksköterskor medfört behov av att hyra in från bemanningsföretag. Efter en omorganisation har behoven minskat. Behoven av hjälpmedel var större än budgeterat.
Kultur- och tekniknämnden
Förvaltningens bokslut visar ett negativt resultat i större storleksordning än vad som prognostiserades under hösten. Det negativa resultatet kan hänföras till kraftigt höjda elpriser, akuta reparationer på arbetsmaskiner inom gatuenheten, ovanligt många vattenläckor samt lägre vattenförbrukning än budgeterad. Förvaltningen har vid ett flertal tillfällen vid de årliga budgetseminarierna påtalat att driftbudgeten för ishallen är underbudgeterad. Nämnden har inom förvaltningens budgetram försökt omfördela medel till ishallen. Trots det saknades ca 800 tkr. Det behövs en extra buffert för oförutsedda reparationer samt medel för att täcka de faktiska elkostnaderna. Inköpspriset för el har i princip dubblerats under det senaste året. VA-enhetens underskott beror främst på minskat vattenförbrukning, det stora antal vattenläckor samt ej utförda servisanslutningar. Underskottet kan balanseras mot de 2,8 miljoner som finns i kommunens balansräkning avseende VA-enhet.
32
2. Prognossäkerhet
Prognossäkerhet i procent Årets resultat Prognos Avvikelse % i oktober Kommungemensamma poster 388 981 390 547 - 0,4 % Kommunledningskontoret - 28 822 -28 343 - 1,6 % Miljö- och byggnämnden - 8 199 - 8 045 - 1,9 % Barn- och utbildningsnämnden - 192 081 - 190 612 - 0,7 % Socialnämnden - 132 195 - 131 317 - 0,6 % Kultur- och tekniknämnden - 22 844 - 21 184 - 7,8% Kommentar: Kommunen gör prognoser sju gånger per år utöver delårsrapportering och årsredovisning, genom att fokusera på dessa har även prognossäkerheten ökat. Prognossäkerheten kan dock öka ytterligare. När det nya ekonomisystemet är på plats och intrimmat kommer ekonomienheten få större möjligheter att kunna vara ute i verksamheterna och hjälpa till med uppföljning, utvärdering och utbildning. Detta skall på sikt leda till bättre prognossäkerhet, sedan måste vi alltid ställa oss frågan vad vi kan göra för att bli bättre. Under våren 2007 kommer vi också att göra om månadsuppföljningen till Kommunstyrelsen så att denna blir enklare och mer läsvärd. Sammanfattning av de fyra perspektiven; Resultat, Kapacitet, Risk & Kontroll
Resultat
Årets resultat slutade positivt, 4 840 tkr. I resultatet ligger också avsättningar för eventuella kommande kostnader 3 750 tkr. Resultatet före finansiella poster fortsätter att vara negativt – 4 122 tkr. Det är betydelsefullt att själva verksamheten går ihop så att vi inte använder de finansiella posterna för att bedriva verksamhet. De finansiella intäkterna bör användas till att betala delar av pensionsskulden, investeringar eller liknande. Verksamhetens bruttokostnader har ökat betydligt snabbare än skatteintäkterna. Ökningstakten på kostnadssidan får inte vara högre än intäktssidan, om vi skall fortsätta att ha en god ekonomisk hushållning.
Finansiell Inledning analys Modell för Kommunchefen finansiell analys
Kapacitet
I de nyckeltal som belyser kommunens kapacitet, dvs. soliditet, skuldsättningsgrad och intäkter, ser det sämre ut än 2005. Ansvarsförbindelsen har ökat kraftigt från 2005 p.g.a sänkningen av diskonteringsräntan, från 3 till 2,5 %. Jämfört med föregående år har soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen minskat. Detta beror på att resultatet inte har kunnat bära ökningen av ansvarsförbindelsen.
Risk
Kommunens borgensåtagande har ökat med 3 % till 322 922 tkr. Gnestahem AB gjorde en ”sale-and-leaseback”affär för Frustunagården och Ekhagen. Intäkten användes för att amortera av lån och kommunens borgensåtaganden minskade. Exponeringen mot bostadsbolaget är fortsatt hög och det innebär en risk för kommunen. Kommunens finansiella tillgångar är placerade enligt finanspolicyn för att så långt som möjligt säkerställa risk gentemot avkastning. I och med försäljningen av fastigheter till Gnesta Förvaltnings AB har betalningsförmågan förbättrats, men det är mycket viktigt att beakta att borgensåtagandet är en propieborgen, dvs. kommunen har gått i borgen ”så som för egen skuld”. Kommunens pensionsskuld ökar kraftigt de närmaste åren, när de stora årskullarna från fyrtiotalet går i pension, och även denna post ligger utanför balansräkningen. Sett ur god redovisningssed och ur allmänt perspektiv borde Gnesta lyfta upp ansvarsförbindelsen i balansräkningen via det egna kapitalet. Efter de ordinarie balans- och resultaträkningarna visas en balans- och resultaträkning inklusive ansvarförbindelsen för att tydligt visa vilka åtaganden kommunen har och vilka effekter det skulle medföra att lyfta upp ansvarsförbindelsen i balansräkningen.
Uppfyller Gnesta kommun krav på en ekonomi i balans? God ekonomisk hushållning
I kommunallagen anges att kommunen skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. God ekonomisk hushållning betyder att det finns en balans mellan ekonomi och verksamhet. För att det ska bli möjligt behövs en tydlig och långsiktig styrning och klara roller över ansvarsfördelningen. Det handlar inte enbart om att hålla budget, verksamheten kanske höll budgeten men utförde bara hälften av sitt uppdrag! Dvs. vilken kvalitet och effektivitet har verksamheterna levererat i förhållande till uppsatta mål och tillförda medel? Finansiella mål och verksamhetsmål skall tydliggöra att pengarna används till rätt saker och att de utnyttjas effektivt. Vi måste bli bättre på att sätta mål som visar på resultat när det gäller verksamhetsmål. Målen ska vara tidsbestämda och mätbara. Vi måste tydligt visa hur effektiva vi är i jämförelse med andra kommuner. Vilken kvalitet vi vill ha och vilken kvalitet ger vi våra kommunmedborgare? Detta gör vi inte i alla nämnder i dag. Vi redogör ofta för olika åtgärder, olika resursmått men detta säger ingenting om kvaliteten eller effektiviteten. Vi ska också fortsätta att arbeta i vårt eget kvalitetsnätverk Sextetten.
Kontroll
Förvaltningarna visar relativt god följsamhet gentemot budget. Möjligheter till förbättringar finns också i organisationen. Den skriftliga analysen av det ekonomiska utfallet har också förbättrats. Kommunens budgetansvariga har genom det webbaserade verktyget Webinfo daglig tillgång till ekonomisystemet, vilket också ökar förståelsen av den egna verksamhetens siffror. När det gäller prognossäkerheten har kommunens budgetansvariga kontinuerligt lämnat prognoser per verksamhetsområde uppdelat på intäkter och kostnader, vilket har gjort det möjligt att vid behov sätta in åtgärder i tid. När det nya ekonomisystemet är i drift och inkört kommer ekonomienheten under 2007 att utveckla uppföljningen ytterligare. Fokus kommer också att ligga på att följa upp effektivitet och kvalitet. Öka framförhållningen genom en tydligare struktur mellan budget och bokslut. 33
Finansiell analys Inledning Modell för finansiell analys Sammanfattning 2003
Balanskravsresultat åren 2000-2006 År/Tkr BK-resultat* Resultat enl.RR** Jämförelsestörande post Öronmärkning 2000 4 633 4 633 - Bro i Stjärnhov 4 000 2001 73 4 701 Reavinst obligationsfsg 4 628 2002 -9 708 -9 708 - 2003 161 6 514 Återföring underskott -9 708 Återföring Bro i Stjärnhov 4 000 Reavinst Millsäter -645 2004 9 041 6 041 Bro i Stjärnhov 3 000 Regionaltågstation 6 000 Pensionsmedel 3 000 2005 7 707 7 707 - Regionaltågstation 3 000 Pensionsmedel 4 000 2006 7 293 4 840 Kostnader regionaltågstation 2 453 Förlorade statsbidrag Öronmärkning fors. Feriearbeten 100 tkr . Förlorade statsbidrag Hallengrenpengar 2 000 2007 och 2008, Förlorade statsbidrag vuxenutbildning 1 000 2007,förlorade statsbidrag 2008 vuxenutbildning 800 tkr. 1 300 att användas för framtiden vid tillfälligt ökade kostnader eller tillfälligt minskade kostnader *BK-resultat= Balanskravsresultat **RR=Resultaträkning Balanskravsuträkning 2006 (tkr) Resultat enligt resultaträkning
4 840
Kostnader för regionaltågsstation
2 453
Resultat enligt balanskravet
7 293
Avstämning av verksamhetsmål
I budgetanvisningen för åren 2004-2006 fick nämnderna i uppdrag att införa målstyrningsverktyget balanserad styrning. Arbetet med balanserad styrning har medfört att dialogen kring ekonomiska ställningstaganden intensifierats och bidragit till att öka förståelsen för vikten av budgetföljsamhet. Varje nämnd har gjort en avrapportering av sin måluppfyllelse i bilagan ”nämndernas kvalitetsredovisning”. Gnesta kommun arbetar kontinuerligt med att förbättra beslutsunderlagen och nästa steg är att tydligare binda ihop budgetdokumentet med dokumenten för uppföljningar, delårsrapport och årsredovisning.
Avstämning av finansiella mål
Gnesta kommun har beslutat att avsätta 2 % av skatter och statsbidrag varje år i reserv. Genom denna målsättning visar kommunen att det är viktigt att ha en god ekonomi, vilket ökar den ekonomiska medvetenheten och beslutsamheten att skapa en långsiktigt god ekonomi. Det gör också att beslut om omfattning, kvalité och standard och prioriteringar blir långsiktigt stabila både ur verksamhetssynpunkt och ur ekonomisk synpunkt. 34
Tkr Skatteintäkter Statsbidrag Summa Avsättning 2 % Årets resultat Kostnader som räknas bort i BK Summa Avvikelse
2006 334 022 56 572 390 594 7 812 4 840
2005 312 112 61 532 373 644 7 473 7 707
2 453 7 293 -519
I årets resultat ingår kostnader för regionaltågsstationen 2 453 tkr som var öronmärkta i fg års balanskravsutredning, om dessa pengar räknas bort kommer målet 2 % i avsättning av skatter och statsbidrag inte att uppnås. Om vi däremot räknar bort de reserveringar om 3 750 tkr som är gjorda för framtiden, förbättras resultatet med samma belopp, kommer målet 2 % i avsättning av skatter och statsbidrag att uppnås. Gnesta Kommun har också som finansiellt mål att sätta av 2 mkr till framtida pensioner. Detta finansiella mål är ej uppnått 2006.
Finansiell Inledning analys Modell för Kommunchefen finansiell analys
Fokus på en ekonomi i balans
De ekonomiska styrprinciperna är tydliga avseende vad som krävs av nämnd och förvaltning vid ett befarat underskott för helåret. Nämnden skall vidta åtgärder så att tilldelad budgetram kan hållas. Förvaltningen skall samtidigt som det befarade underskottet redovisas för nämnden ge förslag till hantering av underskottet. 2006 har endast Kommunledningskontoret hållit sin budget, övriga visar ett underskott jämfört med budget. I framtiden är det mycket viktigt att nämnderna/förvaltningarna är tydliga med vilka åtgärder som har genomförts och kommer att genomföras i månadsuppföljningar och delårsrapport. För att göra ansvaret ännu tydligare mot ekonomistyrningsprinciperna finns i varje månadsuppföljning en rubrik där respektive nämnd/förvaltning måste redogöra för hur man hanterar ev. befarat underskott. Den grundläggande förutsättningen för att man ska kunna få kontroll över ekonomin är att alla centrala beslutsfattare accepterar att ekonomin sätter gränser för verksamheten. Ekonomin är alltid överordnad verksamheten. Resultatnivån i framtiden måste klara oförutsedda händelser och ett sviktande intäktsunderlag om vi skall nå en långsiktigt hållbar ekonomi. I framtiden krävs att kommunen bedriver en verksamhet vi har råd med på lång sikt och att vi fortsätter att prioritera bland verksamheterna och beslutar oss för vilken kvalitet vi har råd med. Det krävs också stark budgetdisciplin från nämnderna gentemot de ekonomiska styrprinciper som fullmäktige har fattat beslut om och stor beslutsamhet, om vi skall nå en långsiktigt hållbar ekonomi. Gnesta kommun har byggt flera stora verksamhetslokaler de senaste åren, bland annat en ny förskola och en skola. Det har medfört att lokalkostnaderna ökat med 15 % eller 6,9 mkr mellan åren 2003 och 2004. Mellan 2004 och 2006 ligger lokalkostnadsandelen på ungefär samma siffror. I framtiden är flera stora byggnationer på gång. Vi har alltså fortfarande höga fasta kostnader och flera stora projekt diskuteras inför framtiden. Det innebär alltid en finansiell risk att binda upp sig med höga fasta kostnader och handlingsutrymmet minskar. En utredning pågår också för att utvärdera förhållandet mellan Gnesta hem AB och kommunen. Vi måste också bli tydliga på vilken kvalitet vi vill ha i vår verksamhet. Vilka volymer har vi att arbeta med, vilka resurser kräver detta och hur pass effektivt använder vi våra resurser? Detta är nyckelfrågor inför framtiden om Gnesta kommun skall fortsätta att utvecklas och bli en attraktiv kommun att bo och verka i.
Överskott
Kommuner måste budgetera överskott av flera olika anledningar: Här delar vi in dem i tre kategorier: måsten, risker och satsningar. Måsten Alla måste investera. Nya investeringar är normalt dyrare än den ursprungliga investeringen beroende på inflation och på att teknik och krav avancerat. Vinst krävs för att täcka den fördyringen, annars måste den täckas med lån. Lån kostar pengar i form av ränta och räntekostnader stjäl verksamhetsutrymme. Gnesta har behov av en investeringsbudget på 12-13 mkr, dels för att kontinuerligt förnya gamla investeringar och för att kunna genomföra nya satsningar. För att kunna finansiera detta med egna medel krävs en vinstnivå på 8-9 mkr årligen. Risker Riskerna för det oväntade, detta finns både bland kostnader och bland intäkter. Skatteintäkterna är en risk. De måste förutspås, facit för året kommer långt i efterhand, och det varierar med sysselsättningen som i sin tur varierar med konjunkturen. Detta gör intäkterna svåra att förutse. Ibland drabbas kommuner av ekonomiska smällar när det visar sig att prognoserna inte infrias. Kostnaderna kan också vara svåra att förutse, särskilt i vissa verksamheter. Inom individ- och familjeomsorgen kan exempelvis en enda tillkommande människas behov av vård och stöd kosta miljonbelopp och spräcka en för trång nämndbudget. Personalkostnaderna är mycket dominerande, en procents högre löneökning än beräknat i avtalsrörelsen får stora konsekvenser. Gemensamt för dessa omständigheter är att om de inte ska orsaka förlust så måste kostnaderna bromsas snabbt, och det kan leda till dåliga beslut, dåligt skött verksamhet. Satsningar Självklart! Rättvist eller ej är sanningen att den ekonomiskt starke har helt andra förutsättningar än den svage. Vinsten ger utrymme till den där lilla extra gemensamma nyttan- den maffiga arenan, den nya tågstationen. Vinsten skapar möjligheter.
35
Finansiell analys Inledning Resultaträkning SammanfattningGnesta 2003 kommun
Riskbedömning Försäkringsskydd Gnesta kommun har olika typer av försäkringsskydd upphandlat. T ex kommunförsäkring hos Trygg Hansa, olycksfallsförsäkring hos AIG. Gnesta Förvaltnings AB har också försäkrings-avtal med Trygg Hansa för sitt fastighetsinnehav. Det ger bl a fullvärdesförsäkring samt en ansvarsförsäkring. Avtalen gäller t o m 2007 12 31 med möjlighet till en förlängningstid om 2 år. Intern kontroll Kommunfullmäktige har antagit ett reglemente för intern kontroll. Begreppet intern kontroll används i olika sammanhang. För kommunens del avser intern kontroll att man vidtar åtgärder som bidrar till att utveckla och säkerställa funktion och kvalitet i kommunens samtliga verksamheter och därmed minska risken för avsiktliga eller oavsiktliga fel. Bl a antog fullmäktige 1999 tillämpningsanvisningar för säkerhetsarbetet. Styrelsen har det övergripande ansvaret. De olika nämnderna har sedan det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom sitt område. Bankavtal Kommunkoncernen har ett bankavtal med Nordea avseende den löpande likviditeten. Detta sträcker sig till 2008-12-31.
Borgensåtaganden Under slutet av året har kommunen påbörjat en process för att bli medlemmar i kommuninvest. Detta kommer att fullföljas under våren 2007. Övriga Borgensåtaganden Kommunens borgensåtaganden för övriga engegemang uppgick vid årsskiftet till xxxx tkr. Borgensförluster Kommunen har inte haft några borgensförluster under året.
Finansiella risker Valutarisk Kommunkoncernen har inga –in - eller utbetalningar i utländsk valuta. Hela låneskulden är placerad i svensk valuta.
36
Kreditrisk Kommunen har en kreditrisk på sina utestående fordringar. Totalt uppgick kundfordringarna per den 31 december till 1 493. genomsnittlig kredittid på fordringarna har varit 30 dagar. Kundförlusterna har under året för kommunens del uppgått till drygt 100 tkr och Gnestahems del xxxx tkr Ränterisk Kommunen har inga lån, Gnestahem hade vid årsskiftet utestånde lån på xxxx tkr. Känslighetsanalys Vissa händelser kan kommunen påverka, andra ligger utanför dess kontroll. Det kan till exempel vara konjunkturförändring som medför högre räntor eller förändrade lagar eller förordningar. Detta kan man tydliggöra genom att visa en känslighetsanalys. I nedanstående tabell ser man att förändrad utdebitering med en krona ger 14,1 mkr i ökade intäkter. Oplanerade händelser eller beslut kan få avgörande betydelse för kommunens ekonomi. Händelseförändring Löneförändring med 1 % Bruttokostnadsförändring med 1 % Generell avgiftsändring med 1 % Socialbidragsändring med 10 % Generella statsbidrag med 1 % Förändrad utdebitering med 1 kr
Kostnad/intäkt (mkr) +- 2,4 +- 4,4 +- 0,5 +- 0,8 +- 0,5 +- 14,1
Finansiell Inledning analys Noter Gnesta Kommunchefen kommun
Resultaträkning Gnesta kommun
2006 2005
Tkr Not Utfall Utfall Budget Avvikelse Not 1.Verksamhetens intäkter (tkr) 2006 2005 2006 Budget- Inkl interna poster 90 771 Utfall 82 686 avgår interna poster -5 510 -8 165 Verksamhetens intäkter 1 85 261 74 521 71 264 13 997 Verksamhetens intäkter 85 261 74 521 varav-443 Försäljningsmedel 6 832 Verksamhetens kostnader 2 -475 207 209 -461 069 -14 138 5 818 varav Taxor och avgifter 33 150 31 068 Avskrivningar 3 -4 770 -5 025 -5 273 503 7 083 varav Hyror och arrende 8 056 varav Bidrag 31 242 24 265 Verksamhetens nettokostnader -394 716 714 av verksamhet -395 078 362 6 287 varav-373 Försäljning 5 981 Skatteintäkter 4 334 022 312 113 330 228 3 794 Not 2. Verksamhetens kostnader (tkr) Generella statsbidrag och utjämning 5 56 572 61 532 56 572 0 inkl interna poster -480 717 -451 374 avgår interna poster 5 510 Finansiella intäkter 6 9 007 7 803 8 480 527 8 165 Verksamhetens -443 209 Finansiella kostnader 7 -45 -27 kostnader -200 -475 207 155 varav Entreprenader och köp av verksamhet -104 091 Resultat före extraordinära poster 4 840 7 707 2 -122 056 4 838 varav bidrag -14 890 -13 044 Extraordinära intäkter 0 0 0 -250 692 0 varav personalkostnader -238 512 varav lokalkostnader -51 957 -52 528 Extraordinära kostnader 0 0 0 0 varav förbrukning och Främmande tjänster -34 925 Årets Resultat 4 840 7 707 2 4 838 -25 658 varav övriga verksamhets kostnader -688 -9 376 Återföring tidigare års 8 2 453 öronmärkning Not 3. Avskrivningar (tkr) Årets Resultat Enligt Balanskravet 7 293 Mark, byggnade, tekn, anläggningar -2 024 -2 285 Maskiner och inventarier Summa
-2 746 -4 770
-2 740 -5 025
2006 2005 2006 2005 2005 2005 Not 1.Verksamhetens intäkter (tkr) 2006 Not 8. Tidigare års öronmärkning (tkr) 2006 Not Inkl 1.Verksamhetens intäkter (tkr) interna poster Inkl interna poster poster avgår interna avgår interna poster Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter varav Försäljningsmedel varavvarav Försäljningsmedel Taxor och avgifter varavvarav TaxorHyror och avgifter och arrende varavvarav HyrorBidrag och arrende varavvarav Bidrag Försäljning av verksamhet varav Försäljning av verksamhet
90 771 90 771 -5 510 -5 510
82 686 82 686 -8 165 -8 165
85 261 85 2616 832 6 832 33 150 33 1508 056 8 056 31 242 31 2425 981 5 981
74 521 74 5215 818 5 818 31 068 31 0687 083 7 083 24 265 24 2656 287 6 287
Not Avser 8. Tidigare års öronmärkning kostnader Not 4. Skatteintäkter (tkr) (tkr) Avser Allmän kostnader för Reginaltågstation kommunalskatt för Reginaltågstation Skatteavräkning Summa
2 453 331 026 2 453 2 996 334 022
315 278 -3 165 312 113
Not 9. 5. Materiellla Generella stadsbidrag och utjämning Not anläggningstillgångar (tkr)(tkr) Not IB 9. Materiellla anläggningstillgångar (tkr) 43 068 Bidragsintäkter
-2 024 Mark,Maskiner byggnade, anläggningar -2 024 ochtekn, inventarier -2 746 Maskiner och inventarier -2 746 Summa -42006 770 Not 1.Verksamhetens intäkter (tkr)-4 770 Summa Inkl interna poster 90 771 avgår poster -5 510 Not 4.interna Skatteintäkter (tkr)
-2 285 -2 285 -2 740 -2 740 -52005 025 -5 025 82 686 -8 165
39 981 IB Anskaffning 4365 068 Inkomstutjämningsbidrag 795 645488 under året 2 417 39 981 478 Anskaffning under 2 417 5 478 Införandebidrag 1 407 3 -106 298 Avyttrat underåret året Generella stadsbidrag 4 840 Avyttrat under året -106 Avskrivning enligt plan -2 024 -2 285 Bidragskostnader Avskrivning enligt plan -2 024 -2 285 Utgående bokfört värde 43 461 43 068 Regleringsavgift -176 -2 205 Utgående 43 461 43 068 Varav: bokfört värde Kostnadsutjämningsavgift -3 208 -3 427 Varav: Verksamhetsfastigheter 2 206 2 614 Utjämningsavgift LSS 246 -5 462 Verksamhetsfastigheter 2 -7 206 2 614 Fastigheter för affärsverksamhet 17 854 12 934 Summa 56 572 61 532 Fastigheter affärsverksamhet 17 8543 703 12 934 Publikaför fastigheter 22 546 Publika fastigheter 3 703 22 546 Fastigheter för annan verksamhet 0 0 Fastigheter för annan verksamhet 0 698 04 974 Mark/markanl 19 Not 6. Finansiella intäkter (tkr) Mark/markanl 19 698 4 974 Summa 43 461 43 068 Ränteintäkter 5 762 Summa 43 461 43 0684 550 Ränteintäkter kundfordringar 20 28 Ränta på reverslån 3 225 3 225 Not 10. Maskiner och inventarier (tkr) Summa 9 007 7 803 Not IB 10. Maskiner och inventarier (tkr) 12 950 12 765 IB Anskaffning under året 12 9505 708 12 7652 925 Anskaffning underenligt året plan 5 708 2 925 Avskrivning -2 746 -2 740 Not 7.enligt Finansiella kostnader (tkr) Avskrivning plan -2 746 Utgående bokfört värde 15 912 -2 740 12 950 Utgående bokfört värde 15 912-10 12 950 -3 Räntekonstnader Varav: Varav: Dröjsmålsränta -18 -4 Kommunstyrelsen 3 806 Kommunstyrelsen 3 806-17 Bankavgifter -20 Miljöoch byggnämnden 2 636 Miljö-Barnoch byggnämnden 2 636 och utbildningsnämnden 3 828 Summa -45 -27 2005 Barn-Socialnämnden och utbildningsnämnden 3 8282006 3 209 Not 8. Tidigare års öronmärkning (tkr) 3 2092 433 Socialnämnden Kulturoch tekniknämnden Avser kostnader Kulturoch tekniknämnden 2 433 Summa 15 912 12 950 för Reginaltågstation Summa 15 9122 453 12 950
331 026 85 261 331 026 2 996 832 2 334 996 6022
315 278 74 521 315 278 -3 165 818 -3 312 165 5113
Not 11. Finansiella anläggningstillgångar (tkr) Not Aktier 11. Finansiella anläggningstillgångar (tkr) 60 555 i koncernföretag
Not 2. Verksamhetens kostnader (tkr) Not inkl 2. Verksamhetens kostnader (tkr) interna poster -480 717 inkl interna poster poster avgår interna avgår interna poster Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader varav Entreprenader och köp varavav Entreprenader verksamhet och köp av verksamhet varav bidrag varavvarav bidragpersonalkostnader varavvarav personalkostnader lokalkostnader varavvarav lokalkostnader förbrukning och varav förbrukning och Främmande tjänster Främmande tjänster varav övriga verksamhetsvaravkostnader övriga verksamhetskostnader
-480 7175 510 5 510
-475 207 -443 209 -475 207 -443 209 -122 -122 056 -14 -14 -250 890 -250 692 -51 -51 957
056 890 692 957
-104 -104 091 -13 -13 -238 044 -238 512 -52 -52 528
091 044 512 528
-34 925 -34 925
-25 658 -25 658
-688
-9 376 -9 376
-688
Not 3. Avskrivningar (tkr) Not Mark, 3. Avskrivningar byggnade, tekn,(tkr) anläggningar
Not Allmän 4. Skatteintäkter kommunalskatt(tkr) Verksamhetens Allmän kommunalskatt intäkter Skatteavräkning varav Försäljningsmedel Skatteavräkning Summa
-451 374 -451 3748 165 8 165
60 505
Not 8. Tidi
Avser kostna för Reginaltå
Not 9. Mat
IB Anskaffning u
Avyttrat unde Avskrivning e Utgående b Varav: Verksamhets Fastigheter fö Publika fastig Fastigheter fö Mark/markan Summa
Not 10. Ma
IB Anskaffning u Avskrivning e Utgående b Varav:
Kommunstyre Miljö- och by Barn- och utb Socialnämnde Kultur- och te Summa
Not 11. Fin
Aktier i konce Obligationer Reversfordran Övr långfr fod Bostadsrätt Summa
Not 12. Fö
Expl Frustuna Expl Vackerb Expl Gnesta 8 Expl Sigtuna Expl Sigtuna Expl Korsback Expl Gnesta 6 Expl Ytterby Expl Vässlevä Expl Gnesta 2 Expl Prästhop Expl Vackerb Expl Färdigst Summa
37
Finansiell analys Inledning Balansräkning Gnesta Sammanfattning 2003 kommun
Balansräkning Gnesta kommun
Tkr Not 2006 2005 Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 1 393 946 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnade, tekn, anläggningar 9 43 461 43 068 Maskiner och inventarier 10 15 912 12 950 Summa materiella anläggningstillgångar 59 373 56 018 Finansiella anläggningstillgångar 11 186 227 179 358 Summa anläggningstillgångar 246 993 236 322 Omsättningstillgångar Förråd, lager och expl.fast 12 9 583 9 477 Fordringar 13 27 479 27 473 Kortfristiga placeringar 14 36 011 36 119 Kassa och bank 15 28 218 35 671 Summa omsättningstillgångar 101 291 108 740 Summa Tillgångar 348 284 345 062 Tkr Not 2006 2005 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 16 -260 864 -256 025 därav årets resultat -4 840 -7 707 Avsättningar Avsättningar för pensioner
17
-8 369
-7 182
Summa avsättningar -8 369
-7 182
Skulder Långfristiga skulder
0
0
18
-79 051
-81 855
Summa skulder
-79 051
-81 855
Kortfristiga skulder
38
Ställda panter och ansvarsförbindelser 19 Summa Eget kapital, avsättningar och skulder -348 284 -345 062
Finansiell Inledning analys Noter Gnesta Kommunchefen kommun
005
2006
2005
Not 8. Tidigare års öronmärkning (tkr)
2 686 8 165
Avser kostnader för Reginaltågstation
2 453
521
5 818 1005 068 7 083 2 4 686 265 8 287 165 6 521
5 818 1 068 1 374 7 083 8 165 4 265 6 287 209
4 091 3 044 1 8 374 512 8 2 165 528
209 5 658
4 091 9 376 3 044
8 512
2 528
2 285 5 740 658 2 025 9 376
5 278 2 3 285 165 2113 740 025
5 488 278 4 165 3 298 4113 840
2 205 3 427 5 462 4532 488 3 298 4 840
2 550 205 4 3 427 28 5 225 462 3 532 803
4 550 -3 28 -4 3 225 -20 803 -27
-3 -4 -20 -27
2006 2006 Not 8. 1.Verksamhetens årsanläggningstillgångar öronmärkning intäkter (tkr) (tkr) NotNot 9. Tidigare Materiellla
Avser kostnader interna poster IB Inkl för avgår Reginaltågstation interna Anskaffning underposter året
2005 2005
90 068 771 43 2-5 510 2453 417
39 82 981686 -8 165 5 478
Avyttrat under året Verksamhetens intäkter 85 261 Avskrivning enligt plan -2 024 varav Försäljningsmedel 6 832 Utgående bokfört värde 43 461 varav Taxor och avgifter 33 150 Varav: Not 9. varav Materiellla Hyror och arrende anläggningstillgångar (tkr)8 056 Verksamhetsfastigheter 2 206 IB varav Bidrag 43 31 068 242 Fastigheter för affärsverksamhet 17 854 Anskaffning varav Försäljning under året av verksamhet 25 417 981 Publika fastigheter 3 703 Avyttrat under Fastigheter för året annan verksamhet 0 Avskrivning enligt plan -2 024 Mark/markanl 19 698 Utgående Not 2.bokfört Verksamhetens värde kostnader (tkr) 43 461 Summa Varav: inkl interna poster -480 717 Verksamhetsfastigheter avgår interna poster 25 206 510 Fastigheter för affärsverksamhet 17 854 Not 10. Maskiner och inventarier (tkr) Publika Verksamhetens fastigheter kostnader -475 3 207 703 IB 12 950 Fastigheter varav Entreprenader för annan verksamhet och köp 0 Anskaffning under året 5 708 Mark/markanl av verksamhet -122 19 698 056 Avskrivning enligt plan -2 746 Summa varav bidrag 43 -14461 890 Utgående bokfört värde 15 912 varav personalkostnader -250 692 Varav: varav lokalkostnader -51 957 Kommunstyrelsen 3 806 Not 10. varav förbrukningoch och inventarier (tkr) Miljöoch Maskiner byggnämnden 2 636 IB Främmande tjänster -34 12 950 925 Barnoch utbildningsnämnden 3 828 Anskaffning varav övriga under verksamhetsåret 5 209 708 Socialnämnden 3 Avskrivning kostnader enligt plan -2 746 Kulturoch tekniknämnden 2 -688 433 Utgående 15 Summa bokfört värde 15 912 912
-106 74 521 -2 285 5 818 43 068 31 068 7 083 2 614 39 24 981265 12 934 5 478 6 287 22 546 -106 0
-2 285 4 974 43 068 -451 374 2 614 8 165 12 934 -443 22 546 209 12 765 0 2 925 -104 4 974091 -2 740 43 -13 068044 12 950 -238 512 -52 528 12-25 765658 2 925 -2 740 -9 376 12 12 950 950
Varav: Kommunstyrelsen Not 3. Avskrivningar (tkr) 3 806 Miljöoch Finansiella byggnade, byggnämnden tekn, anläggningar -2 2 636 024 -2 285 NotMark, 11. anläggningstillgångar (tkr) BarnMaskiner och utbildningsnämnden och inventarier -2 3 828 746 -2 740 Aktier i koncernföretag 60 555 60 505 Socialnämnden Summa -4 3 770 209 025 Obligationer 81 649 74-5 829 Kultur- och tekniknämnden 2 433 Reversfordran Gnestahem 43 067 43 067 Summa 15 912 12 950 Övr långfr fodr 12 13 Not 4. Skatteintäkter (tkr) Bostadsrätt 944 944 Allmän kommunalskatt 331227 026 Summa 186 179315 358278 NotSkatteavräkning 11. Finansiella anläggningstillgångar (tkr) 2 996 -3 165 Aktier Summa i koncernföretag 334 60 022 555 60 312 505 113 Obligationer 81 649 74 829 Not 12. Förråd, lager och expl.fast (tkr) Reversfordran Gnestahem 43 067 43 067 Expl Frustuna 1:13 -1 221 -1 221 Övr Not långfr 5.fodr Generella stadsbidrag och utjämning 12 (tkr) 13 Expl Vackerby 3:3 -1 568 -1 438 Bostadsrätt 944 944 ExplBidragsintäkter Gnesta 84:14 -116 -172 Summa Inkomstutjämningsbidrag 186 65-369 227 795 179 -369 358 64 488 Expl Sigtuna 2:311 1 407 3 1298 ExplInförandebidrag Sigtuna 2:249 1 stadsbidrag 4 840 ExplGenerella Korsbacken 1:3 -159 -67 NotBidragskostnader 12. Förråd, Expl Gnesta 61:4 lager och expl.fast (tkr) 18 18 Expl Frustuna 1:13 -1 -176 221 -1-138 221 -2 205 ExplRegleringsavgift Ytterby 4:24 -19 Expl Vackerby 3:3 -1 -3 568 208 -1 438 -3 4427 ExplKostnadsutjämningsavgift Vässlevägen -314 Expl Gnesta LSS -7-116 246 -172 -5 462 ExplUtjämningsavgift Gnesta 84:14 2:72 -246 -246 Expl Sigtuna 2:311 56 572 -369 532 ExplSumma Prästhopen 2:1 14-369 011 1361 747 Expl 1 1 Expl Sigtuna Vackerby2:249 industriområde 12 0 Expl 1:3 -159 -67 Expl Korsbacken Färdigst, Frönäs -447 -642 Expl Not Gnesta 6. 61:4 Finansiella intäkter (tkr) 18 18 Summa 9 583 9 477 ExplRänteintäkter Ytterby 4:24 5 -19 762 -138 4 550 ExplRänteintäkter Vässlevägen kundfordringar -314 20 4 28 ExplRänta Gnesta på2:72 reverslån 3-246 225 -246 3 225 ExplSumma Prästhopen 2:1 14 9 007 011 13 7 747 803 Expl Vackerby industriområde 12 0 Expl Färdigst, Frönäs -447 -642 Summa Not 7. Finansiella kostnader (tkr) 9 583 9 477 Räntekonstnader -10 -3 Dröjsmålsränta -18 -4 Bankavgifter -17 -20 Summa -45 -27
2006
2005
Not 8. Tidigare års öronmärkning (tkr) Notkostnader 13. Fordringar (tkr) Avser
Not 19. Pa
för Reginaltågstation Kundfordringar Momsfordran
2 453 1 493 3 891
Fordr skattekonto Övr kortfr fodringar
1 058 139
Not 9. Materiellla Förutbet kostnader anläggningstillgångar (tkr) 11 396
IBUpplupna skatteintäkter Anskaffning under året Upplupna intäkter Avyttrat under året Upplupna ränteintäkter
43688 068 4 417 22735 2 079 024 27-2 479
Avskrivning Summa enligt plan Utgående bokfört värde Varav: Verksamhetsfastigheter Not 14. Kortfristiga placeringar (tkr) Fastigheter för affärsverksamhet Obligationer Publika fastigheter Summa Fastigheter för annan verksamhet Mark/markanl Summa
2 808 3 480 962 96 10 210 394981 135 53478 448 2-106 334 -2 285 27 473
43 461
43 068
2 206 17011 854 36 3 703 36 011 0 19 698 43 461
2 614 12 36934 119 22 546 36 119 0 4 974 43 068
73 21 810 12 950 65335 708 28-2 218 746 15 912
71 18 387 12 765 17 213 2 925 35 671 -2 740 12 950
3 806 -2562024 636 -13176 828 -997 3 209 -42840 433 -260 15864 912
-248 318 -2 803 -276 -7 707 -256 025 12 950
Not 15. Kassa och bank (tkr) Kassa Not 10. Maskiner och inventarier (tkr) Postgiro IB Bank Anskaffning under året Summa enligt plan Avskrivning Utgående bokfört värde Varav: Not 16. Eget kapital (tkr) Kommunstyrelsen Ingånde eget kapital Miljöoch byggnämnden varav BarnochVa-kollektivet utbildningsnämnden varav Avfallskollektivet Socialnämnden Årets och resultat Kulturtekniknämnden Utgående eget kapital Summa
Pensionsförp inkl.löneskatt
Kommunäg SBAB SEB Bolån Nordea Swedbank Summa Egna Hem BKN SBAB Spintab Summa
Föreningar Gnesta PROSumma
Operatione
Datautrustnin
Kopiatorer & Kaffemaskin Löpband Personbilar Programvara Telefoniutrus Videokonfere Summa
Not 11. Finansiella anläggningstillgångar (tkr) Not 17. Avsättningar (tkr)
Aktier i koncernföretag Pensionåtagande Obligationer Garanti- o visstidspensioner Reversfordran Löneskatt påGnestahem pensioner Övr långfr fodr Summa Bostadsrätt Summa
60975 555 -1 81760 649 -4 43634 067 -1 -8 36912 944 186 227
60 -1505 872 74 -3829 908 43 -1067 402 13 -7 182 944 179 358
-30 504 -4 340 -1 221 -1 066 -1 568 -13 934 -116 -4 538 -369 -4 569 1 -6 452 -159 -1 297 18 -8 662 -19 -3 367 -314 -322 -246 -79 051 14 011 12 -447 9 583
-29 726 -4 108 -1 221 -1 082 -1 438 -14-172 137 -4-369 282 -4 035 1 -6 -67 904 -6 630 18 -7 947 -138 -2 467 4 -537 -246 -81 855 13 747 0 -642 9 477
Not 18. Kortfristiga skulder (tkr) Leverantörsskulder Personalens källskatt Expl Frustuna 1:13 Okomp. övertidsersättning Expl Vackerby 3:3 Uppl semlöner Expl Gnesta 84:14 Uppl sociala2:311 avgifter Expl Sigtuna Uppl säskild2:249 löneskatt Expl Sigtuna Upplupen pension Expl Korsbacken 1:3 ind. del Förutbet. skatteintäkter Expl Gnesta 61:4 Interima skulder Expl Ytterby 4:24 Stadbidrag med villkor Expl Vässlevägen Övr kortfristiga skulder Expl Gnesta 2:72 Summa Expl Prästhopen 2:1 Expl Vackerby industriområde Expl Färdigst, Frönäs Summa
Not 12. Förråd, lager och expl.fast (tkr)
Föregående
Datautrustnin Kopiatorer & Kaffemaskin Löpband Personbilar Programvara Telefoniutrus Videokonfere Summa
Framtida h Hyror
S:a panter
39
Finansiell analys Inledning Noter Gnesta kommun Sammanfattning 2003
05
2006
2005
Not Tidigare (tkr) Not8.19. Panterårs ochöronmärkning Ansvarsförbindelser
686 165
Avser kostnader Pensionsförpliktelse intjänad före 1998, för Reginaltågstation 2 453 inkl.löneskatt 24,26% 141 430 128 895 Kommunal borgen Gnestahem AB 322 913 310 113 (Kommunen har ytterligare borgensåtagade på 27 344 som ej är utnyttnjad av Gnestahem) Borgen och förlustansvar Egna hem 1 048 1 532 Not 9. Materiellla anläggningstillgångar (tkr)37 Borgen föreningar 53 IBOperationella Leasingavg 43 068 39 981 12 mån och framåt 3 130 15 714 Anskaffning under året 2 417 478 Framtida Hyror Avyttrat under åretmed förfall -106 överstigande 5 år. 246 652 256 780 Avskrivning enligt plan -2 024 -2 285 Summa ansvarsförbindelser 715 210 699 087 Utgående bokfört värde 43 461 43 068 1 007 Förvaltningsuppdrag 1 110 Varav: Verksamhetsfastigheter 2 206 2 614 Fastigheter för affärsverksamhet 17 854 12 934 Publika fastigheter 3 703 22 546 Fastigheter för annan verksamhet 0 0 Mark/markanl 19 698 4 974 Summa 43 461 43 068
521
818 068 083 265 287
374 165
209
091 044
512 528
Not 10. Maskiner och inventarier (tkr)
658
376
285 740 025
278 165 113
IB Anskaffning under året Avskrivning enligt plan Utgående bokfört värde Varav:
12 950 5 708 -2 746 15 912
12 765 2 925 -2 740 12 950
Kommunstyrelsen Miljö- och byggnämnden Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Kultur- och tekniknämnden Summa
3 806 2 636 3 828 3 209 2 433 15 912
12 950
Not 11. Finansiella anläggningstillgångar (tkr) Aktier i koncernföretag Obligationer Reversfordran Gnestahem Övr långfr fodr Bostadsrätt Summa
488 298 840
60 555 81 649 43 067 12 944 186 227
60 505 74 829 43 067 13 944 179 358
-1 221 -1 568 -116 -369 1 -159 18 -19 -314 -246 14 011 12 -447 9 583
-1 221 -1 438 -172 -369 1 -67 18 -138 4 -246 13 747 0 -642 9 477
Not 12. Förråd, lager och expl.fast (tkr)
205 427 462 532
Expl Frustuna 1:13 Expl Vackerby 3:3 Expl Gnesta 84:14 Expl Sigtuna 2:311 Expl Sigtuna 2:249 Expl Korsbacken 1:3 Expl Gnesta 61:4 Expl Ytterby 4:24 Expl Vässlevägen Expl Gnesta 2:72 Expl Prästhopen 2:1 Expl Vackerby industriområde Expl Färdigst, Frönäs Summa
550 28 225 803
-3 -4 -20 -27
40
Finansiell Inledning analys Resultaträkning inklusive ansvarsförbindelser Kommunchefen
Resultaträkning Gnesta Kommun inklusive ansvarsförbindelse
Tkr 2006 2005 2 004 Verksamhetens intäkter 85 261 74 521 77 089 Verksamhetens kostnader -475 207 -443 209 -431 047 Årets förändring av pensionsskuld -12 535 6 362 -3 795 Avskrivningar -4 770 -5 025 -5 366 Verksamhetens nettokostnader -407 251 -367 352 -363 119 Skatteintäkter 334 022 312 112 300 508 Generella statsbidrag och utjämning 56 572 61 532 54 655 Finansiella intäkter 9 007 7 803 10 293 Finansiella kostnader -45 -27 -91 Resultat före extraordinära poster -7 695 14 068 2 246 Extraordinära intäkter 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 Årets resultat -7 695 14 068 2 246 Förändringen av ansvarsförbindelsen till KPA har förts på resultatet. Nedan visas skillnaden mellan kommunens bokförda resultat och resultat inkl. ansvarsförbindelsen. Kommunens redovisade resultat 4 840 7 707 6 041 Resultat inkl avnsvarsförbindelsen -7 695 14 068 2 246 Skillnad av resultat -12 535 6 361 -3 795 Kommentar:2005 och 2006 var 2 år med extrema händelser. 2005 gjorde Gnesta Kommunen inlösen av viss del av pensionsskulden. Det gjorde att ansvarsförbindelsen minskade. 2006 förändrades den ränta KPA räknar upp ansvarsförbindelsen med från 3% till 2,5 %, vilket gav en stor extra kostnad. Ekonomienheten behöver ta fram yttterligare jämförelse år historiskt samt även begära en prognos framåt i tiden, innan ett beslut kan fattas angående om ansvarsförbindelsen skall redovisas i balansräkningen. 41
Finansiell analys Inledning Balansräkning inklusive Sammanfattning 2003 ansvarsförbindelser
Balansräkning Gnesta Kommun inklusive ansvarsförbindelse
Tkr 2006 2005 2 004 Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 1 393 946 0 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnade, tekn, anläggningar 43 461 43 068 39 981 Maskiner och inventarier 15 912 12 950 12 765 Summa materiella anläggningstillgångar 59 373 56 018 52 746 Finansiella anläggningstillgångar 186 227 179 358 215 078 Summa anläggningstillgångar 246 993 236 322 267 824 Omsättningstillgångar Förråd, lager och expl.fast 9 583 9 477 -2 344 Fordringar 27 479 27 473 27 614 Kortfristiga placeringar 36 011 36 119 21 102 Kassa och bank 28 218 35 671 20 775 Summa omsättningstillgångar 101 291 108 740 67 147 Summa Tillgångar 348 284 345 062 334 971 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital -119 434 -127 130 -113 061 därav årets resultat -7 695 14 068 2 246 Avsättningar Ansvarsförbindelse KPA inkl. löneskatt -141 430 -128 895 -135 257 Avsättningar för pensioner -8 369 -7 182 -8 252 Summa avsättningar -149 799 -136 077 -143 509 Skulder Långfristiga skulder 0 0 -1 919 Kortfristiga skulder -79 051 -81 855 -76 482 Summa skulder -79 051 -81 855 -78 401 Summa Eget kapital, avsättningar och skulder -348 284 -345 062 -334 971 I balansräkningen inkl. ansvarsförbindelsen har posten ansvarsförbindelse lagts upp som en egen post och därmed reducerat det egna kapitalet. 42
Finansiell Inledning analys Resultaträkning Kommunchefen Renhållning/VA
Resultaträkning Renhållningsenheten Verksamhetens intäkter Försäljning Avgifter o Taxor Bidrag S:a Externt Interna intäkter S:a verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Entreprenader och köp av verksamhet Personalkostnader Förbrukning och främmande tjänster Diverse kostnader S:a Externt Interna kostnader S:a verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat
Resultaträkning Va-enheten 2006 247 9 623 217 10 087 115 10 202 -6 845 -1 072 -326 -145 -8 388 -1 048 -9 436
Verksamhetens intäkter Försäljning Avgifter o Taxor S:a Externt Interna intäkter S:a verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader Entreprenader och köp av verksamhet Bidrag och transfereringar Personalkostnader Förbrukning och främmande tjänster Diverse kostnader S:a Externt Interna kostnader S:a verksamhetens kostnader
2006 1 9 143 9 144 679 9 823 -3 278 -9 -2 915 -2 412 -82 -8 696 -1 304 -10 000
-51
Avskrivningar
-1 167
715
Verksamhetens nettokostnader
-1 344
7 -1 721
Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat
0 -283 -1 627
Kommunen hade en skuld till VA-kollektivet vid årets början på -276 tkr
Kommunen hade en skuld till VA-kollektivet vid årets början på -2 803 tkr
P g a att särredovisningen mellan kommunen och RH-enheten ej är klar kan ingen balansräkning redovisas i ÅR 2006. Enhetens redovisning kommer att fingranskas under 2007 för att säkerställa redovisningen mellan resultat- och balansräkning.
P g a att särredovisningen mellan kommunen och VA-enheten ej är klar kan ingen balansräkning redovisas i ÅR 2006. Enhetens redovisning kommer att fingranskas under 2007 för att säkerställa redovisningen mellan resultat- och balansräkning
43
Inledning Sammanfattning 2003
Hans Ahnlund: Almskåp 44
Finansiell Inledning analys Sammanställd resultaträkning Kommunchefen koncernen
Sammanställd Resultaträkning
Mkr Not Utfall Utfall 2006 2005 Verksamhetens intäkter 1 128,9 125,5 Verksamhetens kostnader 2 -499,1 -470,3 Avskrivningar -15,0 -15,0 Verksamhetens nettokostnader -385,2 -359,8 Skatteintäkter 334,0 312,1 Generella statsbidrag och utjämning 56,6 61,5 Statliga bostadsbyggnadssubventioner 1,5 1,5 Resultat från fastighetsförsäljning 2,0 Finansiella intäkter 5,8 5,3 Finansiella kostnader -11,8 -11,6 Resultat före extraordinära poster 2,9 9,0 2006 2005 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 Not 1.Verksamhetens intäkter (mkr) Extraordinära kostnader 0,0 0,0 Periodiseringsfond 0,0 0,2 Verksamhetens intäkter Försäljningsmedel 6,8 Taxor och avgifter 33,1 50,3 Årets resultat 2,9 9,2
Hyror och arrende 50,2 45,4 Bidrag 31,2 24,3 Övriga förvaltningsintäkter 3,6 5,5 Försäljning av verksamhet 4,0 Summa 128,9 125,5
2006
2005
Not 2. Verksamhetens kostnader (mkr) Not 1.Verksamhetens intäkter (mkr)
Verksamhetens kostnader
Verksamhetens intäkter
Entreprenader och köp Försäljningsmedel 6,8
av verksamhet 135,3 116,6 Taxor och avgifter 33,1 50,3 Driftskostnader 46,6 47,8 Hyror och arrende 50,2 45,4 Bidrag 14,9 13,0 Bidrag 31,2 24,3 Personalkostnader 264,3 252,4 Övriga förvaltningsintäkter 3,6 5,5 Övriga kostnader 38,0 40,5 Försäljning av verksamhet 4,0 Summa 499,1 470,3 Summa 128,9 125,5
Not 3. Mark, byggnader, tekn. anläggningar (mkr)
Not 2. Verksamhetens kostnader (mkr) Verksamhetens kostnader Entreprenader och köp av verksamhet Driftskostnader Bidrag Personalkostnader Övriga kostnader Summa
135,3 46,6 14,9 264,3 38,0 499,1
116,6 47,8 13,0 252,4 40,5 470,3
Not 3. Mark, byggnader, tekn. anläggningar (mkr) IB Anskaffning under året Avyttrat under året Avskrivning enligt plan Summa
462,0 18,3
440,8 32,7
-11,9 468,4
-11,5 462,0
IB Anskaffning under året Avyttrat under året Avskrivning enligt plan Summa
462,0 18,3
440,8 32,7
-11,9 468,4
-11,5 462,0
13,8 6,0
13,0 4,1
-3,1 16,7
-3,3 13,8
Not 4. Maskiner och inventarier (mkr) IB Anskaffning under året Avyttrat under året Avskrivning enligt plan Summa
45
Finansiell analys Inledning Sammanställd balansräkning koncernen Sammanfattning 2003
Sammanställd Balansräkning
Mkr Not 2006 2005 Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 1,4 0,9 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnade, tekn, anläggningar 3 468,4 462,0 Maskiner och inventarier 4 16,7 13,8 Summa materiella anläggningstillgångar 485,1 475,8 Finansiella anläggningstillgångar 84,6 120,7 Summa anläggningstillgångar 571,1 597,4 Omsättningstillgångar 2006
Förråd, lager och expl.fast Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank
2005
Not 1.Verksamhetens intäkter (mkr) 0,1 0,2
44,1
42,5
Verksamhetens intäkter 36,0 36,1 Försäljningsmedel 6,8 Taxor och avgifter 33,1 50,3 33,3 35,7 Hyror och arrende 50,2 45,4 2006 2005 Bidrag 31,2 24,3 Summa omsättningstillgångar 114,5 Not 1.Verksamhetens intäkter (mkr) Övriga113,5 förvaltningsintäkter 3,6 5,5 Försäljning av verksamhet 4,0 Verksamhetens intäkter Summa 128,9 125,5 Försäljningsmedel 6,8 Summa Tillgångar 684,6 711,9 Taxor och avgifter 33,1 50,3 Not 2. Verksamhetens kostnader (mkr) Hyror och arrende 50,2 45,4 Bidrag 31,2 24,3 Verksamhetens kostnader Övrigakapital, förvaltningsintäkter 3,6 5,5 Eget avsättningar och skulder Entreprenader och köp Försäljning av verksamhet 4,0 av verksamhet 135,3 116,6 Summa 128,9 125,5 Driftskostnader 46,6 47,8
Eget kapital Bidrag Ingående eget kapital Verksamhetens kostnader Direktbokning mot eget kapital Entreprenader och köp Balanserat resultat av verksamhet 135,3
Driftskostnader 46,6 Bidrag resultat 14,9 Årets Personalkostnader 264,3 Övriga kostnader 38,0 Summa 499,1
116,6 47,8 13,0 252,4 40,5 470,3
Not 3. Mark, byggnader, tekn. anläggningar (mkr) IB Anskaffning under året Avyttrat under året Avskrivning enligt plan Summa
462,0 18,3
440,8 32,7
-11,9 468,4
-11,5 462,0
13,8 6,0
13,0 4,1
Not 4. Maskiner och inventarier (mkr)
46
IB Anskaffning under året Avyttrat under året
14,9 13,0
Personalkostnader Övriga kostnader -256,0 Summa -0,3
Not 2. Verksamhetens kostnader (mkr)
264,3
252,4 40,5 470,3
462,0
440,8
-11,9 468,4
-11,5 462,0
13,8 6,0
13,0 4,1
-3,1 16,7
-3,3 13,8
38,0 -248,3 499,1 -0,3 -0,4 1,1 Not 3. Mark, byggnader, tekn. anläggningar (mkr)
IB Anskaffning -2,9 under året Avyttrat under året Avskrivning enligt plan Summa
18,3 32,7 -9,2
Not 4. Maskiner och inventarier (mkr) IB Anskaffning under året Avyttrat under året Avskrivning enligt plan Summa
Finansiell Inledning analys Noter Kommunchefen koncernen
Finansieringsanalys Kommunen
tkr 2006
2005
Den löpande verksamheten Årets resultat 4 840 7 707 Justering för av- och nedskrivningar 4 770 5 025 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar -6 -14 876 Ökning/minskning förråd och varulager -106 -11 821 Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder -2 582 2 384 Medel från den löpande verksamheten 6 916 -11 581 Investeringsverksamheten Förvärv materiella anläggningstillgångar -8 125 -6 403 Försäljning materiella anläggningstillgångar 821 Förvärv finansiella anläggningstillgångar -43 081 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 36 016 32 880 Medel från investeringsverksamheten -14 369 26 477 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 0 0 Amortering av skuld 0 0 Ökning långfristiga fordringar 0 0 Minskning av långfristiga fordringar 0 0 Medel från finansieringsverksamheten 0 0 Årets kassaflöde -7 453 14 896 Likvida medel vid årets början 35 671 20 775 Likvida medel vid årets slut 28 218 35 671 -7 453 14 896
47
Finansiell analys Inledning Sammanställd finansieringsanalys Sammanfattning 2003
Sammanställd Finansieringsanalys
Mkr 2006 2005 Den löpande verksamheten Årets resultat 2,9 9,1 Justering för av- och nedskrivningar 15,0 15,0 Betald skatt 0,4 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster -2,3 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital
48
Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar -2,4 -14,1 Ökning/minskning förråd och varulager -0,1 -11,8 Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder 1,1 2,9 Medel från den löpande verksamheten 14,2 1,5 Investeringsverksamheten Förvärv materiella anläggningstillgångar -25,1 -34,1 Försäljning materiella anläggningstillgångar 3,0 0,9 Förvärv finansiella anläggningstillgångar -43,0 -0,1 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 36,0 32,8 Medel från investeringsverksamheten -29,1 -0,5 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 11,6 11,5 Amortering av skuld 0,0 0,0 Ökning långfristiga fordringar 0,0 0,0 Minskning av långfristiga fordringar 0,0 0,0 Medel från finansieringsverksamheten 11,6 11,5 Årets kassaflöde -3,3 12,5 Likvida medel vid årets början 36,6 24,1 Likvida medel vid årets slut 33,3 36,6 -3,3 12,5
Finansiell Inledning analys Resultaträkning Kommunchefen sammandrag
Resultaträkning 2000-2006
Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Verksamhetens intäkter Riktade statsbidrag 9 933 6 343 17 663 15 916 21 189 16 553 30 732 Bidrag fr andra än staten 807 5 128 5 957 8 007 7 578 7 712 510 Avgifter o Taxor 39 495 49 404 45 304 49 742 48 322 50 256 54 019 S:a Externt 50 234 60 874 68 924 73 665 77 089 74 521 85 261 S:A verksamhetens intäkter 50 234 60 874 68 924 73 665 77 089 74 521 85 261 Verksamhetens Kostnader Lämnade bidrag -14 003 -12 805 -13 496 -12 777 -13 001 -13 044 -14 890 Personal -187 159 -210 041 -226 557 -225 004 -226 359 -238 511 -250 692 Lokaler -23 506 -20 081 -21 916 -45 347 -52 282 -52 528 -51 957 Entreprenader -53 222 -73 983 -92 111 -101 560 -97 261 -99 048 -116 951 Köpta tjänster -22 465 -4 637 -6 403 -3 826 -6 270 -5 302 -5 106 Andra kostnader -23 895 -31 166 -29 000 -28 123 -35 190 -31 445 -35 612 S:a Externt -324 250 -352 713 -389 484 -416 636 -430 364 -439 878 -475 207 Periodiseringar 1 788 -1 629 -508 -2 116 -548 -3 331 S:a verksamhetens kostnader -322 462 -354 342 -389 992 -418 752 -430 911 -443 209 -475 207 Avskrivningar -12 173 -10 953 -11 414 -4 913 -5 502 -5 025 -4 770 Interna Poster Verksamhetens nettokostnader -284 401 -304 421 -332 482 -350 000 -359 324 -373 714 -394 716 Skatteintäkter 226 274 244 939 260 152 287 378 300 508 312 112 334 022 Gener. Statsbidrag O Utjämn. 55 327 57 688 57 414 58 619 54 655 61 532 56 572 Resultat e. skatt o statsbidrag -2 800 -1 794 -14 916 -4 004 -4 162 -70 -4 122 Finansiella Intäkter 9 916 8 957 8 404 11 041 10 294 7 803 9 007 Finansiella Kostnader -2 483 -2 461 -3 196 -522 -91 -27 -45 Resultat f. extraord. poster 4 633 4 701 -9 708 6 514 6 041 7 707 4 840 Extraordinära Intäkter Extraordinära Kostnader Årets resultat 4 633 4 701 -9 708 6 514 6 041 7 707 4 840
49
Finansiell analys Inledning Investeringsredovisning Sammanfattning 2003
Investeringsredovisning
Investerings- beslut före 2006
Kommunledningskontoret Samhällsbyggnadsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Kultur- och teknikförvaltningen Summa
Beslutade Upparbetat Upparbetat Återstår Investeringar under 2006 före 2006 av besluts2006 summan
750 0 0 405 450
900 3 000 1 465 715 3190
1 605
9 270
716,6 930,9 1416,5 308 917,7 4 290
0
6 585
Föreslagna investeringar 2006 tkr Beslutade inv. Beslut Planerat färdigt Kommunledningskontoret Löpande utveckling teknisk infrastruktur 400 2006 09 06 §134 400 2007 24-timmars kommunen 500 2006 09 04 §135 500 2007 Samhällsbyggnadsförvaltningen Brandbil 3 000 2006 04 03 §64 3 000 2007 Insatsledarbil 350 Barn- och utbildningsförvaltningen Reinvesteringar 1 165 2006 10 02 §168 1 165 2007 IST (Dexter) Datorprogram 300 2006 10 02 §168 300 2007 Inventarier 2 avd Fsk Lommen 0 2006 09 04 §130 0 2007 Socialförvaltningen Inventarier dagverksamhet dementa 100 2006 12 04 §129 100 2007 Reinvesteringar 615 2006 09 04 §136 615 2007 Kultur- och teknikförvaltningen 5 publika datorer Biblioteket 100 2006 04 03 §65 100 2007 Parktraktor 500 2006 06 07 §100 500 2007 Filmduk och digital ljudanläggning 150 2006 12 04 §128 200 2007 Ombyggnad trafiknätsanalys Gnesta 250 2006 11 06 §198 250 2008 Kompletterande inredning 50 0 0 0 Talsyntesapp., microfichläsare, hyllor 40 2006 12 04 §130 40 2007 Ombyggnad trafiknätsanalys Bjl, Stj, Lx 250 2006 12 04 §131 250 2008 Belysningsarmatur 800 2006 12 04 §134 800 2007 Reinvesteringar 350 2006 12 04 §133 350 2007 Utbyte av VA-buss 0 2006 02 06 §16 350 2007 Nytt automatikskåp Stj. avloppsreningsverk 0 2006 12 04 §127 350 2007 Totalt
8 920
9 270
Exploateringsredovisning Objekt kr 70002 70003 70008 70022 70023 70029 70030 70033 70034 70036 70037 70038 70100 50
IB
Inkomster
Utgifter
UB
Expl Frustuna 1:13 -1 220 550 Expl Vackerby 3:3 -1 438 157 Expl Gnesta 84:14 -172 240 Expl Sigtuna 2:311 -368 990 Expl Sigtuna 2:249 1 103 Expl Korsbacken 1:3 -66 968 Expl Gnesta 61:4 18 040 Expl Ytterby 4:24 -137 690 Expl Vässlevägen 4 230 Expl Gnesta 2:72 -246 485 Expl Präshopen 2:1 13 747 153 Expl. Vackerby industriområde 0 Expl Färdigst, Fröns -642 248
0 -225 800 0 0 0 -225 000 0 0 -370 000 0 0 0 0
0 96 296 55 600 0 0 133 000 0 118 600 52 000 0 264 000 12 000 195 590
-1 220 550 -1 567 661 -116 640 -368 990 1 103 -158 968 18 040 -19 090 -313 770 -246 485 14 011 153 12 000 -446 658
-820 800
927 086
9 583 484
Resultat
9 477 198
Inledning Kommunchefen
Mia Jarnsjö: Ta me’ katten!, blandteknik.
51
Bilagor nämndernas redovisning Inledning Kommungemensamma Sammanfattning 2003 poster
Kommungemensamma poster Ekonomiskt utfall totalt för förvaltningen tkr Intäkter Kostnader Netto
Utfall Budget 2005 2006
Utfall Avvikelse 2006 2006
383 784 398 555 415 248 16 693 -15 365 -19 167 -26 267 -7 100 368 419 379 388 388 981 9 593
Kommungemensamma Poster tkr Utfall Budget Utfall Avvikelse 2005 2006 2006 2006 Revisionen -501 -500 -536 -36 Överförmyndare -405 -530 -294 236 Övr Förtroendevalda -3 525 -3 974 -3 818 156 Pens.intjänad <1998 -5 577 -4 290 -6 363 -2 073 Skatt/Gen. statsbidr 373 711 387 386 390 594 3 208 Räntenetto/borgensav 8 345 8 420 8 393 -27 KS oförutsett -325 -100 -74 26 Övr. kommungemensamt -3 237 -7 024 1 078 8 102 Totalt 368 486 379 388 388 981 9 593
Revision Verksamhetsbeskrivning Revisorerna är kommunfullmäktiges kontrollorgan och ska enligt kommunallagen granska all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. Revisorerna ska pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och ur ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt (förvaltningsrevision), att räkenskaperna är i allt väsentligt rättvisande (substansgranskning av årsbokslut och årsredovisning), samt att den kontroll som utövas inom nämnderna är tillräcklig (internkontroll granskning). Ekonomiskt utfall tkr Utfall 2005 Intäkter 0 Kostnader -501 Netto -501 Analys av ekonomiskt utfall
52
Budget Utfall Avvikelse 2006 2006 2006 0 0 0 -500 -536 -36 -500 -536 -36
Överförmyndare Verksamhetsbeskrivning Kommunen har en överförmyndare för kontroll av förmyndares, förvaltares och gode mäns förvaltning av egendom samt deras omsorg om omyndigs person. Tillsynsmyndighet är länsstyrelsen Ekonomiskt utfall tkr Intäkter Kostnader Netto
Utfall Budget Utfall Avvikelse 2005 2006 2006 2006 0 0 0 0 -405 -530 -294 236 -405 -530 -294 236
Analys av ekonomiskt utfall Överskottet beror på ingen utbildning för gode män och förvaltare har förekommit under 2006, samt att man under 2005 införskaffat ett ärendesystem.
Övriga förtroendevalda Verksamhetsbeskrivning Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. De övergripande målen för den kommunala verksamheten och fördelningen av resurserna beslutas av kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige har 31 ledamöter. Under perioden 2007-2010 ser mandatfördelningen i kommunfullmäktige som följer. S M C V
11 8 4 1
Mp Kd Fp
3 2 2
Kommunstyrelsen är kommunens högsta förvaltande organ och ska enligt kommunallagen leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter. Verksamhetsförändring: Under året har majoritetsskifte skett i kommunen. Socialdemokraterna som under två år haft ett samarbete i ekonomiska frågor med de borgerliga partierna, avsade sig ordförandeposterna i nämnder och styrelser. Ny majoritet bildades av de fyra borgerliga partierna och vänster-demokraterna. Nya ordföranden har utsetts från majoriteten och socialdemokraterna har innehaft alla vice ordförandeposter.
Bilagor nämndernas redovisning Inledning Kommungemensamma Kommunchefen poster
Ekonomiskt utfall tkr Utfall Budget Utfall Avvikelse 2005 2006 2006 2006 Intäkter 0 0 131 131 Kostnader -3 525 -3 974 -3 949 25 Netto -3 525 -3 974 -3 818 156 Analys av ekonomiskt utfall Färre politiska möten än budgeterat. Ett statsbidrag från valmyndigheten som inte var budgeterat.
Pension intjänad före 1998 Verksamhetsbeskrivning Här budgeteras kostnader för pension som är intjänad före 1998, samt överkostnader på pension intjänad efter 1998. Nettoökningen av semesterlöneskulden, ferielöneskuld samt okompenserad övertid. Ekonomiskt utfall tkr Utfall Budget Utfall Avvikelse 2005 2006 2006 2006 Intäkter 0 0 0 0 Kostnader -5 577 -4 290 -6 363 -2 073 Netto -5 577 -4 290 -6 363 -2 073 Analys av ekonomiskt utfall Underskottet beror på ökade kostnader genom att reservering skett för förtroendevaldas pensioner (1,8 mkr).
Skatter och generella statsbidrag Verksamhetsbeskrivning Från skatteintäkterna avgår 5 500 tkr avseende nationellt utjämningssystem för LSS-kostnader. Inkomstutjämningen utjämnar 95 % av mellanskillnaden mellan kommunens skattekraft och medelskattekraften i riket. Kostnadsutjämningen ska utjämna kostnader mellan kommuner som beror på skillnader i ålderssammansättning och andra faktorer som inte är möjliga att påverka. Det generella statsbidraget utgår med ett bidrag per invånare lika för alla kommuner. Systemet leder till omfördelning av skatteinkomster och statsbidrag mellan kommuner. Gnesta kommun använder sig av Svenska Kommunförbundets prognoser vad avser skatteunderlagets utveckling och en beräkning av statsbidragen och utjämningsbidragen.
Ekonomiskt utfall tkr Utfall Budget Utfall Avvikelse 2005 2006 2006 2006 Intäkter 384 805 387 386 401 224 13 838 Kostnader -11 094 -10 630 -10 630 Netto 373 711 387 386 390 594 3 208 Analys av ekonomiskt utfall Den preliminära slutavräkningen för 2006 visade ett överskott på 900 tkr. Slutlig skatteavräkning för 2005 gav 2,5 mkr.
Räntenetto/Borgensavgift Verksamhetsbeskrivning Finansnettot består av inkomsträntor kommunen får på sina obligationsinnehav samt den borgensavgift och den ränta, Gnestahem AB betalar till kommunen på den fordran kommunen har på bolaget. Kostnaderna består av de räntekostnader kommunen får betala på de lån kommunen kommer att behöva ta upp. Borgensåtagandet för Gnesta kommun uppgår 2006-12-31 till 715 210 tkr, fördelat på följande: Tkr Pensionsförpliktelse intjänad före 1998 141 430 Gnestahem AB 322 913 Övriga Bostäder 1 048 Föreningar 37 Påskrivna hyror 246 652 Leasing 3 130 Ekonomiskt utfall tkr Utfall Budget Utfall Avvikelse 2005 2006 2006 2006 Intäkter 7 932 8 620 8 402 -218 Kostnader 413 -200 -9 191 Netto 8 345 8 420 8 393 -27 Analys av ekonomiskt utfall Avkastningen på obligationerna blev något lägre än budgeterat. Ränteantagandet i budgeten är något för högt. Kommunen har inte behövt låna pengar. Samtliga exploateringar och investeringar är finansierade med egna medel.
53
Bilagor nämndernas redovisning Inledning Kommungemensamma Sammanfattning 2003 poster
KS oförutsett Verksamhetsbeskrivning Detta är medel som KS disponerar för att avsätta till en viss aktivitet, utredning eller som särskilda bidrag till olika former av projekt. Ekonomiskt utfall tkr Utfall Budget Utfall Avvikelse 2005 2006 2006 2006 Intäkter 0 0 0 0 Kostnader -325 -100 -74 26 Netto -325 -100 -74 26 Analys av ekonomiskt utfall Under året har 2 beslut belastat detta verksamhetsområde. Dels ett beslut angående ombyggnation på Hagstumosse a 65 tkr Dels ett delegationsbeslut angående Luciafirande i Gnesta 9 tkr.
Övrigt kommungemensamt Verksamhetsbeskrivning Här budgeteras avskrivningar för de investeringar som enligt planen avses genomföras under resterande del av året och de investeringar som enligt investeringsplanen väntas genomföras under budgetåret. Här budgeteras också de kapitalkostnader och övriga kostnader taxekollektivet ersätter kommunen med. Här ligger också löneökningar och kommunens reserv på 2 % av skatter och statsbidrag. Ekonomiskt utfall tkr Utfall Budget Utfall Avvikelse 2005 2006 2006 2006 Intäkter 2 208 2 549 5 490 2 941 Kostnader -5 445 -9 573 -4 412 5 161 Netto -3 237 -7 024 1 078 8 102 Analys av ekonomiskt utfall Intäkter: Av avvikelsen på intäkter beror 1,7 mkr på intäkter till bredband från Länsstyrelsen. Kostnader: En avsättning till Käxletippen har gjorts på 600 tkr. Reserven på 2 % av skatter och statsbidrag 7,5 mkr redovisas här. Förtida avsättning för utredning och inventering kring tillgänglighetsplanen på 250 tkr. Kostnader för utredning ishallen 75 tkr. Skyltprogram på stationsområdet 50 tkr Förtidsbetalda hyror 1,1 mkr 54
Bilagor nämndernas redovisning Inledning Kommunstyrelsen Kommunchefen
Kommunstyrelsen
Ekonomi tkr Utfall Budget Utfall Avvikelse 2005 2006 2006 2006 Intäkter 4 833 5 530 7 404 1 875 Kostnader -29 641 -34 655 -36 227 - 1 571 Netto -24 808 -29 125 -28 822 303 Ekonomisk analys Personalenheten har haft lägre kostnader än budget för bl.a. fackliga företrädare 239 tkr, samt kostnader för utbildning och arbetsmiljö och rehabilitering. Samhällsunderstödda resor gav ett kraftigt plus gentemot budget på 1 300 tkr. Detta beror till största delen på att vi erhöll resterande ersättning för kuponger från SL för 2005. I KLKs utfall ligger också kostnader för ny regionaltågstation 2 453 tkr. I balanskravsutredningen kan dessa pengar återföras till resultatet på grund av att kommunen öronmärkt dessa pengar under 2004 och 2005.
Resultat per verksamhetsområde Kommunledningskontoret tkr Utfall Budget Utfall Avvikelse 2005 2006 2006 2006 Kommunchefen -1 483 -1 768 -1 765 3 Kanslienheten * -5 096 -2 815 -2 589 226 Kommunikationsenheten* -3 554 -5 898 -5 952 -54 Ekonomienheten -4 110 -4 420 -4 420 0 Personalenheten -4 167 -5 783 -4 613 1 169 Samhällsunderstödda resor -5 900 -7 653 -6 348 1 305 Planeringsenheten -498 -790 -3 136 -2 347 Exploateringsverksamhet 0 0 1 1 TOTALT -24 808 -29 125 -28 822 303 * Kansli- och kommunikationsenheten har fördelat om sina verksamheter
55
Bilagor nämndernas redovisning Inledning Kommunstyrelsen Sammanfattning 2003
Kommunövergripande strategiska mål
56
Mål
Måluppfyllelse
Kommunens ekonomi skall årligen vara i balans
Uppnått.
Alla Gnestaungdomar under 24 år skall studera eller arbeta 2008
Mäts om två år.
En fördjupad översiktsplan tas fram för utveckling av Gnesta tätort - klart 2007
Ett samrådsunderlag färdigställdes under 2006 för samråd och utställning 2007. Mäts i nästa årsredovisning.
Sjukfrånvaron för kommunens personal skall sänkas med 25% räknat från 2003 12 31 till 2008 12 31
Den totala sjukfrånvaron 2006 uppgår till 7,15 % vilket är en minskning med 10,2 % sedan 2003 men en viss ökning jämfört med 2005. Måluppfyllelse mäts om två år.
Andelen invånare med högskoleutbildning skall uppgå till länssnittet 2008
Projektet Fler med högre utbildning har under året fokuserat på att tidigt nå eleverna med information om möjligheter till högre studier. Mäts om två år.
Gnesta kommun skall ha 10 500 Gnestabor 2008
Under året har kommunens befolkning ökat med 23 personer till 9981 personer. Mäts om två år.
Gnesta kommun skall erbjuda ökad valfrihet inom äldreomsorg, barnomsorg och skola 2008
Måluppfyllelse mäts om två år.
Folkhälsan skall förbättras med 25% från 2000-års nivå till 2008 12 31
Arbetet samordnas i kommunens folkhälso- och brottsföre- byggande råd. Måluppfyllelse mäts om två år.
Bilagor nämndernas redovisning Inledning Kommunstyrelsen Kommunchefen
Kommunstyrelsens styrkort för 2006 Mål
Måluppfyllelse
Kvalitet i verksamheten
Under 2006 har arbetet pågått med införande av ett system för klagomålshantering i den kommunala organisationen. Dessutom har Sextettensamarbetet slutfört sin benchmark- ing av kommunens lokaler. Målet för oprecist för säkert ställningstagande till måluppfyllelse.
Effektiva processer
Under året har Platina, kommunens ärende- och diariehan- teringssystem tagits i bruk i den del som avser diarium. Intranätet ”Insidan” ger lättillgänglig information till kommunens personal. Ett nytt ekonomisystem har införts med elektronisk fakturahantering. Självservice inom personalsystemet har implementerats. Målet för oprecist för säkert ställningstagande till måluppfyllelse.
Personal som trivs
Research International har under året upprepat sin mätning från 2002 om kommunens attraktivitet som arbetsgivare. Andelen som anger att kommunen har en stark attraktion som arbetsgivare och avser att stanna i mer än två år har ökat från 49% till 52%. Andelen ”motiverade” (stort arbetsengagemang och arbetstillfredsställelse) har ökat från 56% till 65%. Målet för oprecist för säkert ställningstagande till måluppfyllelse.
Kommunutveckling
Bygget av ny regionaltågsstation startade under juni månad efter spadtag av Sveriges statsminister. Även på Bryggeriholmen har spadtag tagits för PEABs bostadsbyggnation. I SCB:s medborgarundersökning placeras kommunen över genomsnittet av de 68 jämförelsekommunerna i Nöjd-Region-Index. Nöjd-Medborgar-Index, däremot, visar något lägre värden för Gnesta. Detta mäter nöjdhetsgraden med kommunens service. Beträffande inflytande är man något mer nöjd i Gnesta än i jämförelsekommunerna. Rekommendationen från Gnestaborna gällande kommunutveckling är en satsning på bostäder, bättre gator och vägar samt att man vill ha större förtroendeskapande å tgärder och större möjligheter att påverka besluten i kommunen. Målet för oprecist för säkert ställningstagande till måluppfyllelse.
57
Bilagor nämndernas redovisning Inledning Kommunstyrelsen Sammanfattning 2003
God ekonomisk hushållning Volymer tkr Utfall Budget Utfall 2005 2006 2006 Antal månadsanställda 710 710 720 Antal chefer 31 31 32 Antal kollektivavtalsslutande fackliga organisationer 15 15 15 Antal Ledarforum 6 6 6 Antal Sextettenjämförelser 1 1 1 Antal företag 800 830 756 Resurser, vilka resurser använder vi i förhållande till volymer. Hur pass effektiva är vi i förhållande till andra kommuner. Det finns inga nyckeltal att hämta för administrativ verksamhet. Vilken kvalité har vi levererat. Bland enheterna har ekonomienheten har genomfört en enkät som visar att ekonomienheten uppnått sitt mål att leverera god kvalitet till brukarna. Förbättringsområden finns dock.
Händelser av betydelse
Under året har ett arbete pågått att ta fram en ny fördjupad översiktsplan för Gnesta tätort. Nytt konsortialavtal för tåg har under året förhandlats fram mellan Södermanlands samtliga kommuner och landstinget. Ny informatör har rekryterats under året. Hon tillträder sin tjänst under mars 2007. Hon skall bl.a arbeta med intranätet och hemsidan. Under året har nästan samtliga verksamheter infört PSsjälvservice (System där den anställde själv knappar in t.ex sin frånvaro)
Väg 57
Arbeta vidare med den strategiska frågan väg 57.
Fördjupad översiktsplan Gnestatätort
Under 2007 plocka fram en helt färdig översiktsplan för Gnesta tätort.
Sunt Liv
Under hösten 2007 kommer ny enkät inom Sunt Liv för att följa upp det fortsatta arbetet. 58
Inledning Kommunchefen
Kerstin Pettersson: Den stolta kamelen
59
Bilagor nämndernas redovisning Inledning Miljöoch Byggnämnden Sammanfattning 2003
Miljö- och Byggnämnden tkr Utfall Budget Utfall Avvikelse 2005 2006 2006 2006 Intäkter 2 305 1 792 2 105 313 Kostnader -10 100 -9 874 10 304 -431 Netto -7 795 -8 082 -8 199 -117 Ekonomisk analys 180 tkr har reserverats för bostadsanpassningsbidrag vars ansökningar inkommit under 2006 och vars bedömda kostnad eventuellt kommer att belasta året. Utförandet kan komma att ske 2007. Sommarens skogsbränder och maskinhaverier orsakade ett budgetöverskridande på drygt 300 tkr på Räddningstjänsten.
60
Resultat per verksamhetsområde Samhällsbyggnadsförvaltningen tkr Samhällsbyggn adm Plan o byggenheten Räddningsenheten Miljöenheten TOTALT
Volymer
Utfall Budget Utfall Avvikelse 2005 2006 2006 2006 -787 -794 -775 19 -1 268 -1 968 -1 864 103 -4 471 -4 588 -4 897 -310 -1 269 -733 -662 70 -7 795 -8 082 -8 199 -117
Utfall Antagna detaljplaner 3 Beviljade bygglov 157 Bygganmälan 62 Beslut om förhandsbesked 21 Ansökan om bostadsanpassningsbidrag 51 Antal åtgärdade avlopp 2006 (avser tid. bristf. avlopp) 33 Tillsyner 25 Larm 117 Utbildade/ informerade Ca 500
Budget Utfall 5 5 170 151 60 55 10 17 51
55
30 25 110
26 25 112
Ca 500 Ca 500
Inledning Kommunchefen
Eva Perlskog: Flickor i rött landskap
61
Inledning Sammanfattning 2003
Kristina Pettersson: Paprikor, akvarell 50x40
62
Bilagor nämndernas redovisning Inledning Miljö- ochKommunchefen Byggnämnden
Kommunövergripande mål Mål Kommunens ekonomi skall årligen vara i balans
Måluppfyllelse Uppföljningar månadsvis redovisas grafiskt och analogt till nämnden. Den ekonomiska uppföljningen är en viktig del av nämndens ansvar för helheten i kommunen.
Alla Gnestaungdomar under 24 år skall studera eller arbeta 2008 En fördjupad översiktsplan tas fram för utveckling av Gnesta tätort - klart 2007
På uppdrag av kommunstyrelsen har förvaltningen en viktig del i arbetet och medverkar aktivt i ledningen för arbetet.
Sjukfrånvaron för kommunens personal skall sänkas med 25% räknat från 2003 12 31 till 2008 12 31
Förvaltningen har redan i dag mycket låga sjuktal (0,58 %) som ligger väsentligt under redovisade sjuktal i kommunen.
Andelen invånare med högskoleutbildning skall uppgå till länssnittet 2008 Gnesta kommun skall ha 10 500 invånare 2008
-
Gnesta kommun skall erbjuda ökad valfrihet inom äldreomsorg, barnomsorg och skola 2008
-
Folkhälsan skall förbättras med 25% från 2000-års nivå till 2008 12 31
Miljö- och byggnämnden bidrar med att aktivt arbeta för långsiktighet och miljömässigt hållbar samhällsplanering, sunda hus samt fysiskt behandla inkomna anmälningar om sjuka hus som inkommer till miljöenheten.
Miljö- och byggnämnden har pekat på vikten att förstärka planeringssidan vilket sker under 2007 och kommande år för en planberedskap och möjlighet till ett ökat byggande i kommunen.
Nämndens mål 2006 Mål Dialog utvecklas
Måluppfyllelse Sökanden deltar vid lokaliseringsresor. Varierade teman vid nämndsammanträden ökar förståelse mellan tjänstemän och beslutsfattare – att fatta beslut från samma plattform.
Misskötta fastigheter i Gnesta kommun åtgärdas
Resursbrist under 2006
Verka för att samtliga bostäder har brandvarnare och handbrandsläckare
Information har skett till samtliga permanent- och fritidsboende i kommunen genom utskick av infotidning
Ingen ska omkomma på grund av brand
Ingen har omkommit pga brand
Tillse att 30 bristfälliga avlopp åtgärdas av den enskilde.
Måluppfyllelse 87% dvs 26 bristfälliga avlopp har åtgärdats
Alla storhushåll skall bli godkända vid standardiserad inspektion
Se kommentar under miljöenheten
63
Bilagor nämndernas redovisning Inledning Miljöoch Byggnämnden Sammanfattning 2003
God ekonomisk hushållning
Miljö- och byggnämnden ska verka för långsiktighet och miljömässigt hållbar utveckling. Styrkorten skall vara tydliga och trovärdiga instrument där mål, prestation, resultat, och kvalitet framgår.
Volymer
Förvaltningen har under året varit underbemannad och klarat verksamheten med en budget i stort sett i balans men utan att kunnat uppfylla kvalitetsmål.
Händelser av betydelse
Personalförändringar under året innebär att miljöenheten bytt hela sin personal, förvaltningschefen slutade, samhällsplaneraren var barnledig och ersättare anställdes, dvs förändringar på mer än 50 % av personalen. Svårigheter att rekrytera brandpersonal. Rekrytering av bygglovhandläggare/byggnadsinspektör löstes ej.
Framtiden
Förhandlingar pågår med Sörmlandkustens Räddningstjänst om ett framtida samarbete. Miljöenheten rekryterar en inspektör under 2007 och avvaktar arbetet för ett gemensamt miljökontor för del av länet. Satsning sker på planeringssidan med ökade resurser för planberedskap som är en förutsättning för befolkningsökning.
64
Bilagor nämndernas redovisning Inledning Miljö- ochKommunchefen Byggnämnden
Barn- och utbildningsnämnden Ekonomisk analys
Barn- och utbildningsförvaltningens resultat blev -1 202 tkr mot tidigare prognostiserat noll i avvikelse. Skillnaden beror på hur det nya ekonomisystemet hanterar periodiseringar. 2006 införde ekonomienheten ett nytt ekonomisystem och samtidigt startades elektronisk fakturahantering. Det innebär att periodiseringar, som tidigare gjorts centralt på ekonomienheten, istället sätts av attestanten. Vid bokslutet upptäcktes att periodiseringar startar först vid definitivbokföringen av en faktura och inte vid den tidpunkt fakturan attesteras, vilket i vissa fall inneburit att periodiseringen lagts på fel period. Barn- och utbildningsförvaltningen startade med elektronisk fakturahantering i slutet av september 2006 och är den förvaltning som har störst andel fakturor att periodisera. Resultateffekten blev – 1,5 mkr jmf med muntligt redovisad prognos (+300 tkr) på BoU-nämnd 2007-02-12, på verksamhetsområdena särskola/interkommunal ersättningar och gymnasieskola. tkr Utfall Budget Utfall Avvikelse 2005 2006 2006 2006 Intäkter 21 079 17 662 20 389 2 727 Kostnader -202 752 -208 540 -212 470 -3 930 Netto -181 673 -190 878 -192 081 -1 202
Intäkter
Intäkterna blev 2 727 tkr högre än budgeterat, bl.a beroende på högre AMS-bidrag som släpar med 2 månader, försäljning av platser, interna poster och mer avgifter än budgeterat.
Kostnader
Kostnaderna blev 3 930 högre än budgeterat, bl.a beroende på att hyra för förskolan Vattentornet ej var budgeterat, interna poster, högre kostnader för köp av interkommunala platser och att gymnasieelever i större utsträckning gått kvar i skolan än tidigare år, samt att fler elever har valt yrkesförberedande program.
Barn- och Utbildningsförvaltningen
Tkr Utfall Budget Avvikelse Prognos Avvikelse 2006 2006 2006 BoU- Jmf med nämnd prognos 20061213 BoU Adm. -3 461 -3 520 Barnomsorg -46 929 -47 665 Grundskola -79 293 -79 513 Central service -2 710 -3 194 Särskola- övr interkomm. ers. -14 882 -13 503 Gymnasieskola -41 698 -39 966 Vuxenutbildning -1 764 -2 152 Musikskola -1 343 -1 365 TOTALT -192 081 -190 878
59 735 221 484
0 59 1 000 -265 500 -279 100 384
-1 380 -1 732 388 23 -1 202
-800 -580 -800 -932 0 388 0 23 0 -1 202
Barnomsorg
Under året har 1 mkr flyttats från verksamhetsområde grundskola till verksamhetsområde barnomsorg. Personal (4,5 åa) har anställts för de s.k. Hallengrenpengarna vilket har resulterat i att årets överskott successivt har minskat under året till + 735 tkr.
Grundskola
Under året har 1 mkr flyttats från verksamhetsområde grundskola till verksamhetsområde barnomsorg. Grundskolan minskade sitt elevantal under höstterminen och minskade därför bemanningen vilket resulterade i ett överskott på 221 tkr.
Särskola/interkommunla platser
Under året har 1 mkr flyttats från verksamhetsområde gymnasieskola till verksamhetsområde särskola/interkommunala ersättningar. Enligt prognosen skulle verksamhetsområdet få ett underskott på 800 tkr men i bokslutet upptäcktes att periodiseringar låg fel med ytterligare 580 tkr, totalt – 1 380 tkr.
Gymnasieskola
Under året har 1 mkr flyttats från verksamhetsområde gymnasieskola till verksamhetsområde särskola/interkommunala ersättningar. Underskottet beror på att gymnasieelever i större utsträckning gått kvar i skolan än tidigare år, samt att fler elever har valt yrkesförberedande program. Enligt prognosen skulle verksamhetsområdet få ett underskott på 800 tkr men i bokslutet upptäcktes att periodiseringar låg fel med ytterligare 932 tkr, totalt -1 732 tkr.
65
Bilagor nämndernas redovisning Inledning Miljöoch Byggnämnden Sammanfattning 2003
Kommunövergripande strategiska mål Kommunövergripande mål
66
Barn- och utbildningsnämndens mål
Måluppfyllelse
Kommunens ekonomi skall årligen vara Förvaltningens kvalitetsutvecklingssysi balans tem och ekonomiska uppföljningssystem utgör grund för verksamhetens utrednings- och planeringsarbete År 2011 är andelen 20-åringar i Gnesta kommun med grundläggande behörighet till studier vid högskola eller universitet minst lika hög som genomsnittet för riket som helhet
Det ekonomiska uppföljningssystemet har bytts under året, vilket framöver kommer att förbättra uppföljningen. Under detta första år har systemet inneburit vissa svårigheter som inte gick att förutse, men detta kommer att rätta till sig i och med årsskiftet. Här pågår även ett arbete som från 2007 innebär ett utökat och förbättrat kvalitetssäkringssystem i och med inköpet av ett nytt datasystem, PODB, i slutet av året.
Alla Gnestaungdomar under 24 år skall Barn- och utbildningsnämndens mål studera eller arbeta 2008 Tidiga insatser för barn med behov av särskilt stöd prioriteras som medel för att nå ökad måluppfyllelse i ett längre perspektiv
Andelen 20-åringar med grundläggande behörighet till studier vid högskola eller universitet uppgår till 61%, mot kommungruppens 62% och rikets 64%.
Sjukfrånvaron för kommunens personal skall sänkas med 25% räknat från 2003 12 31 till 2008 12 31
Sjukfrånvaron har minskat från 8,16 % 2005 till 7,48 % 2006.
Andelen invånare med högskoleutbild- Andelen medarbetare med pedagogisk Tidiga insatser för barn i behov av särning skall uppgå till länssnittet 2008 utbildning skall öka skilt stöd prioriteras. Kommunen har många insatser för att tidigt hjälpa barn År 2011 är andelen 20-åringar i Gnesta och elever och har därför fått ett mycket kommun med grundläggande behörighet gott renomme´ hos t ex Landstingets till studier vid högskola eller universitet Specialpedagogiska Institut. Man börjar minst lika hög som genomsnittet för riket redan i förskolan med hjälp av språkpedasom helhet gog och materialet TRAS (tidig registrering av språkutveckling). Förskoleklassen arbetar vidare med språklig medvetenhet och följer vid behov upp förskollärarnas arbete med hjälp av TRAS- materialet. Under de första åren i grundskolan prioriteras baskunskaper i matematik och svenska. Att kunna läsa, skriva och räkna inför fortsatt skolgång är viktigt. Här finns flera olika modeller för uppföljning bland annat Ingvar Lundbergs lässchema. Bra rutiner för att hitta elever som är i behov av särskilt stöd finns och en resursgrupp även för yngre elever finns. Andelen elever i år 9 med gymnasiebehörighet vt 2006 är 87,4% Andelen elever i år 9 med fullständiga betyg vt 2006 är 80,5% (forts nästa sida)
Bilagor nämndernas redovisning Inledning Miljö- ochKommunchefen Byggnämnden
Andelen pedagogisk personal med behörighet i kommunen har ökat! Den har dessutom ökat så mycket att vi nu är på fjärde plats i riket vad gäller höjningen från tidigare år. Men fortfarande finns mycket att göra. I Skolverkets statistik för 2005 var andelen pedagogiskt utbildad personal i förskolan 35%, för 2006 är den endast 33 % men åtgärder har vidtagits och den beräknas öka framledes. Skolbarnsomsorgen hade 2005 25% och den har minskat till 16 % 2006. Förskoleklass hade 2005 69% och den har ökat till 76 % 2006 och grundskola hade 2005 75% och har ökat till 78 %. I samtliga verksamheter ligger %-talet betydligt lägre än i snittet för kommungruppen respektive snittet för landet. Men mycket har hänt i slutet av 2006 varför siffrorna beräknas stiga till nästa år. Andelen 20-åringar med grundläggande behörighet till studier vid högskola eller universitet uppgår till 61%, mot kommungruppens 62% och rikets 64%. Kommunövergripande mål
Barn- och Utbildningsnämndens mål
Måluppfyllelse
Gnesta kommun skall ha 10 500 Förskola och skola med hög kvalitet skall Gnestabor 2008 finnas inom nära räckhåll för Gnesta kommuns invånare Andelen medarbetare med pedagogisk utbildning skall öka Tidiga insatser för barn med behov av särskilt stöd prioriteras som medel för att nå ökad måluppfyllelse i ett längre perspektiv
Målet är uppfyllt då förskoleverksamhet och grundskola F-6 finns i samtliga fyra delar av kommunen Se ovan
Gnesta kommun skall erbjuda ökad valfrihet inom äldreomsorg, barnomsorg och skola 2008
En modell för valfrihetsarbetet har tagits fram och grundskolan har fått en elevpeng
Se ovan
Folkhälsan skall förbättras med 25% från Tidiga insatser för barn med behov av Se ovan 2000-års nivå till 2008 12 31 särskilt stöd prioriteras som medel för att nå ökad måluppfyllelse i ett längre perspektiv År 2011 är andelen 20-åringar i Gnesta Se ovan kommun med grundläggande behörighet till studier vid högskola eller universitet minst lika hög som genomsnittet för riket som helhet
67
Bilagor nämndernas redovisning Inledning Miljöoch Byggnämnden Sammanfattning 2003
Resurser, vilka resurser använder vi i förhållande till volymer?
Vilken kvalitet har vi levererat?
Hur pass effektiva är vi i förhållande till andra kommuner
Andel elever, som slutade år 9 vt 2005, med fullständiga betyg i 16 obligatoriska ämnen uppgick till 83 %. Andelen vt 2006 var 80,5%, vilket dessvärre är en minskning från föregående år. Andelen elever i år 9 med gymnasiebehörighet vt 2006 är 87,4%
Förskola Siffror enligt Skolverket Kostnad (kr) per inskrivet barn Gnesta Kommun- gruppen
Samtl. kommuner
2003 2004 2005
95 600 96 600 101 200
107 900 103 900 109 400
95 600 97 500 97 600
Förskoleklass Siffror enligt Skolverket Kostnad (kr) per elev Gnesta Kommun- gruppen 2003 45 800 44 600 2004 52 500 44 200 2005 62 000 43 400
Samtl. kommuner 43 300 42 800 44 800
Grundskola Siffror enligt Skolverket Kostnad per elev (kr) - för undervisning Egna kommunen Kommungruppen Samtliga kommuner 2003 36 200 32 500 33 200 2004 38 200 34 200 34 600 2005 38 500 34 700 36 600
68
Grundskola Siffror enligt Skolverket Kostnad per elev (kr) - för lokaler Gnesta Kommun- gruppen 2003 11 400 11 500 2004 15 900 12 600 2005 19 000 12 400
Samtl. kommuner 12 600 13 300 13 800
Fritidshem Siffror enligt Skolverket Kostnad (kr) per inskrivet barn Gnesta Kommun- gruppen 2003 23 200 31 100 2004 23 500 31 600 2005 24 300 32 700
Samtl. kommuner 30 500 31 600 32 800
Nöjdhetsgraden är hög inom både förskola och grundskola (redovisas detaljerat i BoUNs verksamhetsberättelse).
I dagsläget har Gnesta kommun 61% med grundläggande behörighet till högskolestudier, mot kommungruppens 62% och rikets 64%. Andelen som fullföljt gymnasiestudierna inom 4 år är 75% mot kommungruppens 77 % och rikets 76%. Antalet som fullföljt inom 4 år, exkl IV-elever är 80% mot kommungruppens och rikets 82%.
Händelser av betydelse
Styrkorten har reviderats och gjorts utifrån en mall där verksamheten kan förstå sin roll även i de övergripande målen för kommunen. En mall för kvalitetsredovisning har framtagits som utgår från de statliga och de kommunala målen för verksamheterna. Förskolan har beviljats ett EU-projekt på ca 1 mkr kring genusfrågor. Datorer har inköpts till varje avdelning och ett antal filmkameror för filmarbete i genusprojektet. En ny förskoleavdelning har startat i paviljongen på Dansutskolan. Laxne förskola har fått nya lokaler hopbyggda med grundskolan och en ny förskola har börjat byggas i Björnlunda. Språkpedagog har utbildat förskolans personal i tidig registrering av språkutveckling (TRAS). Fortbildning av barnskötare till förskollärare har skett i samarbete med flera av länets kommuner. I grundskolan har man under året arbetat intensivt med ett stort utvecklingsarbete i syfte att få åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner (IUP) att bättre fungera som aktiva hjälpmedel för det pedagogiska arbetet. I arbetet ingår även att genom kompetensutveckling och gemensamt lärararbete fördjupa förståelsen för läroplanens mål och öka bedömarkompetensen avseende elevarbeten. Som en fortsättning på detta arbete har ett dataprogram PODB köps in. Programmet kan hantera allt arbete med IUP och åtgärdsprogram och kommer framledes att vara tillgängligt för föräldrar och elever.
Bilagor nämndernas redovisning Inledning Miljö- ochKommunchefen Byggnämnden
Kommunens genuspedagog och kurator har tillsammans påbörjat arbetet med en kommungemensam Likabehandlingsplan. Skolverket inspekterade under året Gnesta kommuns skolor och gav kommunen som helhet Väl godkänt, vilket är det näst högsta betyget. Ett projekt kring rörlig bild och media har under året avslutats. Utöver detta har många skolor utvecklat arbetet kring kamratrelationer och språkvård. Ett skoldatatek är under utarbetande och viss utrustning för detta har köpts in. Specialpedagogiska Institutet har tilldelat kommunen 190 tkr för att under 2007 utveckla Skoldatateket och därvid öka kompetensen hos vår personal och ge elever tillgång till kompensatoriska hjälpmedel samt för att utveckla åtgärdsprogrammen. Kompetensutveckling kring ”Ett inkluderande arbetssätt i en skola för alla” erbjuds 20 pedagoger 2007. Den kommunala delen av gymnasiesärskolan har utökats och lokalsamordnats på Frejaskolan 7-9 Utbildningscentrum har planerat för f lytt till sk Tvålfabriken.
Framtiden
Ytterligare en verksamhetschef ska rekryteras och ytterområdenas verksamheter kommer att slås ihop och ha rektor med ansvar för både förskola och grundskola. Ekonomiredovisningen baserar sig för 2007 fullt ut på de nya verksamhetsområdena. Under året 2007 kommer grundskolorna att påbörja ett samarbete med vetenskapsakademierna kallat NTA-projektet. NTA (Naturvetenskap och teknik i samverkan med akademierna) utvecklar verksamheten inom no-området med temalådor (14 olika) att arbeta utifrån under en termin vardera. En skolkatalog för samtliga verksamheter (både kommunala och alternativa och avseende alla åldrar) kommer att tas fram. Skolkatalogen kommer att finnas både på hemsidan och i pappersform och kommer att revideras årligen. Arbetet med det nya datasystemet PODB kommer att uppta en stor del av grundskolans gemensamma arbete. Genusprojektet inom förskolan fortsätter och grundskolan ska involveras ytterligare i detta. Planeringen för start av den nya förskolan kommer att uppta en del tid för verksamheten i Björnlunda. Rekrytering av behörig personal kommer att vara ett stort arbete även under nästa år.
69
Inledning Sammanfattning 2003
Marie-Louise Lindström: I hagen
70
Inledning Kommunchefen
Olle Qvennerstedt: Eldstorm, olja. 71
Bilagor nämndernas redovisning Inledning Socialnämnden Sammanfattning 2003
Socialnämnden Ekonomisk analys Förvaltningens underskott är en följd av avvikelsen inom individ- och familjeomsorgen som uppstått p g a fler beslut om placeringar på institutioner och i familjehem än planerat. Detta kompenseras delvis genom en minskad kostnad vad gäller försörjningsstöd. Socialförvaltningens gemensamma verksamhet har under året haft lägre kostnader för utbildningar och it-program. Detta överskott samt ej nyttjad reserv har finansierat utökade personal på Frustunagården p g a ökad vårdtyngd, men också del av behandlingskostnader inom individ- och familjeomsorg. Under året har brist på sjuksköterskor medfört behov av att hyra in från bemanningsföretag. Efter en omorganisation har behoven minskat. Behoven av hjälpmedel var större än budgeterat. Dagverksamhet för dementa kom igång senare än beräknat, vilket förklarar större delen av överskottet inom boendeservice.
Ekonomi
tkr Utfall Budget Utfall Avvikelse 2005 2006 2006 2006 Intäkter 28 072 24 744 32 358 7 614 Kostnader - 153 415 - 155 573 - 164 553 - 8 980 Netto - 125 343 - 130 829 - 132 195 - 1 366
72
Resultat per verksamhetsområde Socialförvaltningen tkr Utfall Budget Utfall Avvikelse 2005 2006 2006 2006 Nämndkostnader -2 -30 -32 -2 Soc.förv. Gem. verksamhet -2 459 -2 819 -2 304 514 Individ- o familjeomsorg -24 082 -23 610 -25 980 -2 370 Färdtjänst -2 138 -2 637 -2 338 299 Särsk. boendeformer -45 420 -46 997 -47 181 -185 Sjuksköterskegruppen -4 285 -4 186 -4 449 -263 Hemvård -9 895 -10 614 -10 558 56 Boendeservice -666 -1 303 -957 346 Psykiatri- och handikappenheten -24 891 -27 185 -26 875 310 Kostenheten -10 042 -10 025 -9 934 90 Arbetsmarknadsenheten -1 463 -1 425 -1 587 -162 Avrundningsfel 0 2 0 1 TOTALT -125 343 -130 829 -132 195 -1 366
Bilagor nämndernas redovisning Inledning Kommunchefen Socialnämnden
Kommunövergripande Mål
Socialnämndens mål
Måluppfyllelse
Kommunens ekonomi skall årligen vara i balans
Ekonomi i balans. • samordna nämndens verksamheter, effektivisera och hitta nya vägar för att minska kostnaderna • skapa ett fungerande it-stöd och planering inför framtiden. • Stimulera till utvecklingsarbete.
Avvikelse 0,7%. Har ej nått målet fullt ut. • trots ökade volymer inom äldre- och handikappomsorg, har dessa verksamheter en ekonomi i balans. • flera system har tagits fram som skall börja verka under kommande år • ett turbulent år, vilket också innebar att utvecklingsarbetet fått stå tillbaka. En dagverksamhet för dementa har startat och planering av flyktingmottagning pågick, under årets sista månader
Alla Gnestaungdomar under 24 år skall Personer beroende av socialbidrag skall studera eller arbeta 2008 komma till utbildning eller arbete via aktiva insatser
Arbetsmarknaden är god, vilket också medfört att andel hushåll i behov av bistånd, helt eller delvis, minskat.
Andelen invånare med högskoleutbildning skall uppgå till länssnittet 2008 Sjukfrånvaron för kommunens personal skall sänkas med 25% räknat från 2003 12 31 till 2008 12 31
Nöjd personal genom god personalpolitik
Gnesta kommun skall erbjuda ökad Erbjuda ökad valfrihet inom äldrevalfrihet inom äldreomsorg, barnomsorg omsorgen och skola 2008 Folkhälsan skall förbättras med 25% från 2000-års nivå till 2008 12 31
Socialnämnden ska arbeta för en förbättrad helhetssyn för brukaren inom sin egen organisation och genom samarbete med andra förvaltningar och myndigheter.
Av attitydundersökning framgår att förvaltningen i stort utvecklats positivt, jfr 2002, men det finns områden där behov av utveckling är stort. Sjukskrivningarna har ökat något, jfr 2005, men samtidigt har frisknärvaron ökat. Det tyder på att färre personer varit sjukskrivna, men under en längre period. Arbetet med valfrihet inleddes under årets sista månader Samverkan med andra organisationer och myndigheter pågår kontinuerligt. Arbetet med styrkorten har medfört en bättre helhetssyn, både vad avser brukare och organisation.
73
Bilagor nämndernas redovisning Inledning Socialnämnden Sammanfattning 2003
Socialnämndens inriktningsmål
• Barnperspektivet skall beaktas i alla nämndens verksamheter • Förebyggande arbete skall prioriteras • Mötet med medborgarna skall präglas av respektfullt bemötande och integritet • Socialnämnden skall i alla sina verksamheter utgå ifrån den enskildes egna förutsättningar och behov • Socialnämndens insatser skall utformas så att de tillvaratar och förstärker individens egna resurser
Socialnämnden
74
Mål
Måluppfyllelse
Ekonomi i balans
Avvikelse 0,7%. Har ej nått målet fullt ut.
Nöjd personal genom god personalpolitik
Av attitydundersökning framgår att förvaltningen i stort utvecklats positivt, jfr 2002, men det finns områden där behov av utveckling är stort. Sjukskrivningarna har ökat något, jfr 2005, men samtidigt har frisknärvaron ökat. Det tyder på att färre personer varit sjukskrivna, men under en längre period.
Socialnämnden ska arbeta för en förbättrad helhetssyn för brukaren inom sin egen organisation och genom samarbete med andra förvaltningar och myndigheter
Samverkan med andra organisationer och myndigheter pågår kontinuerligt. Arbetet med styrkorten har medfört en bättre helhetssyn, både vad avser brukare och organisation.
Personer beroende av socialbidrag skall komma till utbildning eller arbete via aktiva insatser
Arbetsmarknaden är god, vilket också medfört att andel hushåll i behov av bistånd, helt eller delvis, minskat.
Bilagor nämndernas redovisning Inledning Kommunchefen Socialnämnden
Erbjuda ökad valfrihet inom äldreomsorgen Arbetet med valfrihet inleddes under årets sista månader.
God ekonomisk hushållning
När socialförvaltningen talar om God ekonomisk hushållning menar vi att verksamheten ska planeras och drivas utifrån ett långsiktigt hållbart perspektiv, där sambanden mellan mål, prestation, resultat, effektivitet och kvalitet är tydliga och realistiska. Sambanden ska tydligt framgå i styrkorten.
Volymer
Utfall 2004
Utfall Utfall 2005 2006
Antal månadsanställda 273 280 285 - därav kvinnor - 258 - 258 - 263 - därav män - 15 - 22 - 22 Individ- och familjeomsorg Hushåll med försörjningsstöd 217 215 - genomsnittlig bidragsmånader 5,04 4,73 Institutionsplacering barn/vuxen 2/4 5/5 Familjehemsplacering barn/vuxen 7/1 18/7 Tot antal biståndsbeslut 590 635 Handikappomsorg och socialpsykiatri Boende LSS vuxna/barn 16/3 Personlig assistans LSS, personer 6 Daglig sysselsättning LSS, personer 17 Daglig verksamhet, SoL 24 Boende, socialpsykiatri personer (SoL) 5 Boendestöd SoL, personer 29 Äldreomsorg Antal platser särskilt boende 122 120 - därav korttidsplatser 10 10 10 Antal hemvårdsärenden -därav hemsjukvård Kost Antal skolluncher 218 000 210 400 Antal lunch äldreomsorg 81 250 81 250 Antal dygnsportioner äldreomsorg 41 033 41 733 Arbetsmarknad Antal personer i
arbetsmarknadsprogram
25
25
25
Resurser, vilka resurser använder vi i förhållande till volymer? Se vidare nedan, om effektivitet.
Hur pass effektiva är vi i förhållande till andra kommuner?
Med effektivitet avses här vad vi får för pengarna, jfr med andra kommuner liknande Gnesta. I förhållande till andra kommuner har vi en förhållandevis hög effektivitet inom äldre- och handikappomsorg. Vi har en jämförelsevis låg total kostnad per invånare, exkl hyreskostnaden, där vi har en högre kostnad per invånare. Motsvarande gäller också vid en jämförelse av målgruppen kr/inv 65 år-w. Inom Individ- och familjeomsorgens verksamheter har kostnaden för ekonomiskt bistånd minskat under 2006, jfr 2004 och 2005 nedan. Däremot har placeringarna och därmed
75
Bilagor nämndernas redovisning Inledning Socialnämnden Sammanfattning 2003
också kostnaderna ökat 2006, jfr 2004 och 2005. Kr/inv 2004-2005 Gnesta Jämförbar Länet kommun I ndivid- och familjeomsorg, tot - Ekonomsikt bistånd - Barn- och ungdomsvård - Missbruk, vuxna Äldreomsorg - hemvård, kr/inv 65 år-w - särskilda bo, kr/inv 65-år-w - lokaler b:o, kr/inv 65-år-w Handikappomsorg, kr/inv
2004 2 402 1 088 993 186 8 229 11 954 29 963 6 433 2 962
2005 2 561 1 126 920 365 8 147 7 454 32 929 5 959 3 829
2004 2 049 615 992 266 8 389 17 695 25 942 5 529 3 524
2005 2 091 631 965 368 8 218 17 232 25 288 5 602 3 624
Uppgifterna är hämtade från kommunernas resultatsammanställningar(RS) för 2005
2004 2005 2 499 2 660 935 969 1 029 1 167 409 383 8 365 8 481 14 059 13 766 24 711 25 068 5 411 5 428 4 229 4 498
Riket
2004 2005 2 313 2 373 740 749 1 071 1 105 345 383 10 035 10 211 16 583 17 177 28 992 28 751 5 774 5 617 4 468 4 698
Medborgarundersökning genomförd av SCB. Visar Nöjd-Kund-Index i jämförelse med övriga 68 kommuner som deltog i undersökningen. - lokaler, kr/inv 106 277 143 147 207 238 231 246 riktade mot barn och familj samt vuxna. Det minskade utrymmet för arbetsmarknadspolitiska åtgärder är en följd Vilken kvalitet har vi levererat? av den positiva arbetsmark¬naden, men det finns en risk att Under året har systematiska brukarundersökningar inte det får en negativ effekt på möjligheter för utsatta grupper att genomförts. Medborgarundersökningens Nöjd-Kund-Index komma ut i arbete. Det medför ett ökat krav på samverkan visar dock att i jämförelse med övriga kommuner som deltog mellan individ- och familjeomsorgen samt arbetsmarknadshar Gnesta kommun ett högre index inom äldreomsorg och enheten. stöd för utsatta personer, vilket tyder på en god kvalitet inom För att nå den politiska målsättningen om vård på hemberörda verksamheter. Kostenheten har under året genom maplan bör också de öppna insatserna och dess samverkan Frejsaksolan fått silverplats i Arla-Foods Gulsko, ”Bästa med traditionell socialtjänst utvecklas. Samtidigt bör arbetet Matglädjeskolan” i Sverige, vilket tydligt pekar på en god med främst Barn- och utbildningsförvaltningen samt BVC kvalitet. Nöjdhetsgraden, vad avser måltider, inom de särintensifieras, för att så tidigt som möjligt upptäcka behov av skilda boendena är dessutom mycket hög. Nöjdhetsgraden ev. insatser. minskar dock med stigande ålder på eleverna inom skolan.
Händelser av betydelse
Under året har förvaltningschefen slutat sin tjänst, vikarie har varit tillsatt under rekryteringsarbetet och tillsättande av ny förvaltningschef. Detta har naturligtvis påverkat verksamheterna.
Framtiden
För att nå nämndens vision om valfrihet har arbetet påbörjats för att ta fram en kundvalsmodell. I första hand inom verksamheten för hemvård.
76
Individ- och familjeomsorgens verksamheter är starkt beroende av konjunkturens utveckling. Arbetsmarknaden ser allt bättre ut, vilket direkt påverkar försörjningsstödet, men i ett längre perspektiv också bidrar till en lägre nivå på insatser
Inom äldreomsorgen fortskrider planerna på en ombyggnation av Liljedalshemmet. En utveckling av insatserna för dementa inom alla verksamheter kommer att prioriteras de kommande åren. Handikappomsorgen har planering av ny gruppbostad startats. Det är svårt att sia om handikappom¬sorgens utveckling, men troligt är att nya målgrupper med andra behov kommer att sätta verksamhe¬tens flexibla och kreativa förmåga på prov. Riktlinjerna för måltiders sammansättning inom äldreomsorgen kommer att bli mer detaljerade samti¬digt som livsmedelsverket rekommenderar att det ska finnas 3 alternativa rätter för elever att välja mellan.
Bilagor nämndernas redovisning Inledning Kommunchefen Socialnämnden
Mats Gärling: Ett par korpar
77
Bilagor nämndernas redovisning Inledning Kulturoch Tekniknämnden Sammanfattning 2003
Kultur- och tekniknämnden Ekonomisk analys
Kultur- och tekniknämnden visar ett resultat på – 22 844 tkr, vilket är en avvikelse mot budget på – 2 373 tkr. Prognosen i oktober visade en avvikelse på – 879 tkr med en kommentar att ” P g a Ishallens eventuella reparationer och kraftigt förhöjda elpriser är prognosen mycket osäker”. Förvaltningen har vid ett flertal tillfällen vid de årliga budgetseminarierna begärt en extra buffert för Ishallens faktiska kostnader vad det gäller oförutsedda reparationer och höjda driftskostnader. Så har inte skett. En långsiktig underhållsplan är framtagen för Ishallen, och kostnadsposten för de planerade åtgärderna är upptagna i investeringsplanen 2008. Förvaltningens budgetram skall hållas enligt KS direktiv, vilket gör att gatuenheten håller igen på kostnader för de övriga verksamheterna t ex gatuunderhåll, som redan i dag är kraftigt undersatt. För att balansera första halvårets kostsamma vinterunderhåll gjordes inga toppbeläggningar under sommaren. Avgiftskollektiven redovisar ett resultat på -1 627 tkr för VAenheten och 721 tkr för renhållningen. VA-enheten har under året drabbats av ovanligt många vattenläckor, vilket bidragit till det negativa resultatet En översyn av kollektiven kommer att ske under 2007 för en helt korrekt särredovisning av kollektiven. Under eget kapital ligger som ingående balans 2006 2 803 tkr för VA-enheten och 275 tkr för renhållningen. Kultur- och teknikförvaltningen var först ut med att elektroniskt attestera fakturor. Övergången har gått bra med smärre störningar, bl a periodiseringar och oattesterade fakturor. Övriga verksamheter följer i stort den budget som är lagd och har givit kommuninvånarna utlovad service.
Ekonomi Ekonomi totalt skattefinansierad verksamhet tkr Utfall Budget Utfall Avvikelse 2005 2006 2006 2006 Intäkter 2 416 3 465 1 050 Kostnader -22 968 -25 403 -2 435 Netto -20 668 -20 552 -21 938 -1 385
Intäkter
Avvikelsen mot budget på +1 050 tkr. Beror till stor del av statsbidrag för Lötbodalsprojektet, och plusjobbare, vilket inte var budgeterat.
78
Kostnader
På kostnadssidan beror den negativa avvikelsen på kostnader för ovanstående och elkostnaden på Ishallen och Hagstumosse. Ekonomi totalt avgiftsfinansierad verksamhet tkr Intäkter Kostnader Netto
Utfall Budget Utfall Avvikelse 2005 2006 2006 2006 19 872 20 032 160 -19 791 -20 938 -1 148 -424 81 -906 -988
Intäkter
Trots att VA-enheten fick lägre avgiftsintäkter än budgeterat är avvikelsen från budgeten +160 tkr. Detta beror på att renhållningsenhetens avgifter var högre än budgeterat.
Kostnader
På kostnadssidan beror den negativa avvikelsen på det stora antalet vattenläckor som VA-enheten drabbades av under året.
Ekonomi totalt förvaltningen
tkr Utfall Budget Utfall Avvikelse 2005 2006 2006 2006 Intäkter 24 060 22 288 23 497 1 209 Kostnader -45 152 -42 759 -46 341 -3 582 Netto -21 092 -20 471 -22 844 -2 373
Kultur- och Teknikförvaltningen
tkr Utfall Budget Utfall Avvikelse 2005 2006 2006 2006 Nämndkostnader -41 -40 -72 -32 KoT administration -873 -746 -674 72 Medborgarkontor 438 -741 -636 106 Bibliotek/Allmänk. -3 625 -3 613 -3 589 24 Fritidsverksamhet -5 409 -5 687 -5 875 -188 Gata/Park/Anl.enhet - 10 282 -9 724 -11 091 -1 367 VA-enheten -503 145 -1 627 -1 773 Renhållningsenheten 79 -64 721 785 TOTALT -21 092 -20 471 -22 844 -2 373
Bilagor nämndernas redovisning Inledning Kultur- och Kommunchefen Tekniknämnden
Volymer
Utfall Budget Utfall VA-enheten 2005 2006 2006 Renvatten m3 437 339 450 000 430 679 Spillvatten m3 997 879 1 073 000 1 267 129 Vatten analyser 330 330 345 Renhållningsenheten Hushållsavfall Ton 2 004 1 925 2 012 Grovavfall. Ton 748 710 831 Kompost. Ton 250 200 175 Gatuenheten Snöröjn. Sandn. Sopn. Mantim. 1 422 2148 Parkskötsel,mant. 2 990 5 150 Asfaltbel. Kvm 16 500 2800 0 Fritidsenheten Antal bidragsberättigade föreningar 27 22 Bibliotek och allmänkultur Antal utlån, Biblioteket 70 324 70 000 65 682 Medborgarkontoret Antal ärenden turism 1483 1550
79
Bilagor nämndernas redovisning Inledning Kulturoch Tekniknämnden Sammanfattning 2003
Kommunövergripande strategiska mål
80
Mål Kommunens ekonomi skall årligen vara i balans En fördjupad översiktsplan tas fram för utveckling av Gnesta tätort - klart 2007
Måluppfyllelse Förvaltningens bokslut visar ett negativt resultat i större storleksordning än vad som prognostiserades under hösten. Det negativa resultatet kan hänföras till kraftigt höjda elpriser, ovanligt många vattenläckor samt lägre vattenförbrukning än budgeterad. Inom avdelningen för teknik är det mycket svårt att prognostisera det ekonomiska utfallet eftersom t ex en snörik vinter, akuta reparationer eller kraftigt höjda elpriser kan rasera hela den planerade ekonomin.
Sjukfrånvaron för kommunens personal skall sänkas med 25% räknat från 2003 12 31 till 2008 12 31
Förvaltningen erbjuder de anställda vidareutbildning och uppmuntrar till friskvård för att uppnå en bra arbetsmiljö och för att hålla sjukfrånvaron låg även i fortsättningen. Som en följd av arbetsmiljöprojektet ”Sunt liv” har personalenheten ordnat ett digert friskvårdsprogram som syftar bl a till att främja hälsa och förebygga ohälsa på arbetsplatserna samt utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet. Förvaltningens personal uppmuntras att delta i de olika aktiviteterna.
Andelen invånare med högskoleutbildning skall uppgå till länssnittet 2008
För att få barn intresserade av studier, samarbetar biblioteket med skolorna både när det gäller att läsa och söka själv via böcker och internet. Vuxenstuderande använder möjligheten att fjärrlåna från Länsbiblioteket och forskningsbibliotek i hela landet.
Gnesta kommun skall ha 10 500 Gnestabor 2008
Förvaltningen arbetar inom sina ansvarsområden och de tilldelade budgetmedlen för att kunna erbjuda så attraktiv boendemiljö som möjligt att flytta till. Det gäller bl a bra vägar, vackra parker, vattenkvalitet och inte minst kulturarrangemang och fritidsaktiviteter.
Folkhälsan skall förbättras med 25% från 2000-års nivå till 2008 12 31
Förvaltningen ansvarar i samverkan med föreningslivet för kommunens idrotts- och friluftsverksamhet och informerar via olika informationskanaler om utbudet av motionsformer samt var motions- och friluftsliv kan bedrivas. Föreningarnas barn- och ungdomsverksamhet stödjas och stimuleras genom föreningsbidrag.
Teknikavdelningens chefer har tillsammans med förvaltningschefen deltagit i kontinuerliga möten med planeringsenheten och samhällsbyggnadsförvaltningen gällande kommunens övergripande strategiska planering.
Bilagor nämndernas redovisning Inledning Kultur- och Kommunchefen Tekniknämnden
Nämndens mål
Mål Utöka samarbetet med andra myndigheter och förvaltningar
Måluppfyllelse Samverkan med andra myndigheter och förvaltningar pågår kontinuerligt inom samtliga enheter. Några exempel: samverkansavtal mellan medborgarkontoret och Försäkringskassan, Jag och Du-projekt i samverkan med andra förvaltningar.
Öka tillgängligheten och ge bättre service
Inom biblioteksverksamhet är målet delvis uppfyllt genom att kontakt med handikapporganisationerna har inletts för att avhjälpa bl. a fysiska hinder och förbättra bemötande. Arbetet fortskrider.
Stärka barns och ungdomars läsvanor
Målet delvis uppfyllt genom att samarbetet med skolor och förskolor har förstärkts, bokprat och sagoläsning i skolorna har hållits, skolklasser och förskolegrupper har besökt biblioteket. Arbetet fortsätter.
Ta tillvara kompetens hos lokala konstnärer
Lokala konstnärer har erbjudits möjlighet att ställa ut på Strömmen. Ett 40-tal konstnärer medverkade i det årliga konstarrangemanget ”Gnesta konstrunda”
Öka ungdomars engagemang att ta ansvar för sin närmiljö
Genomförande av Jag o Du program på Solbacka med alla elever i årskurs 8 i samarbete med polis, socialtjänst, och räddningstjänst samt skola. Programmet är en av de viktigaste arenorna för att påverka ungdomarnas värderingar och attityder. Det pågår en ständig dialog med ungdomarna angående allas ansvar för en trivsam vardagsmiljö
Utveckla kommunens parker i linje med konceptet ”Sinnenas trädgård”
Arbetet påbörjat med att Stora Torgets planteringar har utökats med perennaväxter och dammen har efter renovering smyckats med stående granitblock med olika inskriptioner. Målet delvis uppfyllt och arbetet fortsätter
Trafiksäker miljö
Viss del av målet är uppfyllt genom bla att Bullerlinjer har målats på Skolgatan. Hastighetsdämpande betongblock har utplacerats på Åsgatan. På Frönäsområdet har 2 st. farthinder i form av ”gupp” anlagts. Arbetet fortsätter
Effektiv återvinning
Den insamlade mängden organiskt avfall via”gröna-påsensystemet” har ökat vilket innebär ökad energiutvinning, ökad mängd näringsrik jord för återanvändning samt minskad mängd avfall för deponi. Avfallet från Återvinningsgården har blivit renare, dvs minskad andel felsorterat material. Målet är delvis uppnått. Arbetet fortsätter
Förebyggande underhåll av VA-anläggningar samt leverans av dricksvatten med tjänlig kvalité och med få avbrott
VA-enheten har sammanställt en långsiktig underhållsplan för ledningsnätet. Planen inkluderar även kostnadskalkyl för de planerade åtgärderna. I investeringsbudgeten 2008-2010 är medel avsatta för åtgärder och reparationer enl. planen-
81
Bilagor nämndernas redovisning Inledning Kulturoch Tekniknämnden Sammanfattning 2003
Mål
Måluppfyllelse
Budget i balans
Förvaltningens bokslut visar ett negativt resultat i större storleksordning än vad som prognostiserades under hösten. Det negativa resultatet kan hänföras till kraftigt höjda elpriser, ovanligt många vattenläckor samt lägre vattenförbrukning än budgeterad. Närmare analys av det ekonomiska utfallet ges under respektive enhet.
God personalpolitik
Inom arbetsmiljöprojektet ”Sunt Liv” har cheferna deltagit i en utbildning i hälsofrämjande ledarskap. Syftet med utbildningen har varit att öka chefernas kunskap inom områden som personlig utveckling och självkännedom med fokus på kommunikation. Resultatet blir en positivare arbetsplats som präglas av arbetsglädje, egenansvar och delaktighet.
God ekonomisk hushållning
Vilken kvalitet har vi levererat?
Enligt ny lagstiftning fr o m 2005 kring God ekonomisk hushållning läggs det stor vikt på uppföljning och utvärdering av kvalitet, effektivitet och resursanvändning. Kommentarer kring begreppet ”god ekonomisk hushållning” inom Kultur- och tekniknämndens ansvarsområden: • Nämnden har angett mål och styrkort som bryts ner på verksamhetsnivå • Enheterna redovisar det ekonomiska utfallet till nämnden månadsvis • Enheternas arbetsprogram, som är en del av den interna kontrollen, redovisas för nämnden i samband med delårsrapport samt vid årsredovisning • Förvaltningen har en välfungerande organisation med tydlig delegering avseende ansvar och befogenheter • Inom VA-enheten krävs en långsiktig underhållsplan för ledningsnätet inom alla tätorter. Enheten har drabbats av akuta, kostsamma reparationer som inte har varit budgeterade. Den långsiktiga underhållsplanen inklusive kostnadskalkyl har presenterats för nämnden i december och de beräknade framtida kostnaderna finns upptagna i investeringsbudget 2008-2010 • Underhållet av gator och vägar har under de senaste åren varit eftersatt och har i princip bara bestått av potthålslagning. På sikt är det kapitalförstöring om man inte kan avsätta mer pengar för gatuunderhåll för mer hållbara lösningar • Förvaltningen har vid ett flertal tillfällen vid de årliga budgetseminarierna påpekat att det behövs en extra buffert för Ishallens faktiska kostnader vad det gäller oförutsedda reparationer och höjda driftskostnader. Eftersom förvaltningens budgetram enligt KS-direktiv skall hållas, drabbar Ishallens kostnader de övriga verksamheterna t ex gatuunderhåll, som redan i dag är kraftigt undersatt. En långsiktig underhållsplan är framtagen och Gnesta Förvaltnings AB har fått i uppdrag att anlita Siemens för att göra en finanalys avseende energisparåtgärder i ishallen. 82
Enheterna bibliotek, vatten och avlopp samt renhållning har under året gjort en kvalitetsmätning i form av kundenkät. Biblioteket fokuserade mätningen på tre områden; servicegrad, bokurval och öppettiderna. 79% av de svarande angav betyg ”mycket bra” gällande service 93% av de svarande tyckte att bokurvalet var bra 54% tyckte att öppettiderna var mycket bra eller ganska bra, 12% tyckte att öppettiderna var dåliga Biblioteket, tillsammans med medborgarkontoret, kommer att genomföra en ny kundundersökning med fokus på öppettiderna. Vatten och avlopp På en 5 gradig skala blev snittbetyget för VA-enheten 3,38 vilket är en minskning med 0,25. Sämst betyg fick VA- enheten för information vid tillfälliga driftstörninger. För att motverka detta har nya rutiner framtagits. Renhållning På en 5 gradig skala blev snittbetyget för renhållningsenheten 3,54 vilket är en minskning med 0,12. Sämst betyg fick renhållningsenheten för information om sophanteringen. Renhållningsenheten har varit med i alla Hushållsinformationer, gett ut flera nyhetsbrev, haft enskilda annonser om t ex nya återvinningsgården, lagt ut information på webben samt för tredje året gjort en almanacka.
Bilagor nämndernas redovisning Inledning Kultur- och Kommunchefen Tekniknämnden
Händelser av betydelse
• Återvinningsgården återinvigdes i oktober efter omfattande om- och tillbyggnation. • Det lokala naturvårdsprojektet ”Rekreationsutveckling i Lötbodalsskogen” beviljades statligt bidrag av Länsstyrelsen för steg två, förverkligande av idéer och förslag utifrån den tidigare framtaga utvecklingsförslaget. Utvecklingsförslaget bygger på en inventering av Lötbodalsområdet där befintliga leder, stigar, ridleder, rastplatser och värdefulla natur- och kulturmiljöområden besiktigats och dokumenterats • Dammen, stora torget • Konstrundan • Asfaltering, rondell till rondell, Vägverket lade en ny toppbeläggning på Västra Storgatan under senhösten 2006. • Antalet vattenläckor var dubbelt så många som tidigare år.
Framtiden Medborgarkontoret • Det finns en ambition om att skapa en större kontaktyta mot bl.a. polisen, arbetsförmedlingen, Gnestahem samt andra viktiga aktörer i samhället. Det är också viktigt att medborgarkontoret inte bara ser till det nationella perspektivet när man erbjuder information, utan även lyfter blicken och kan sätta Gnesta kommun, Sörmland och Sverige i ett EU-perspektiv, och där adekvat EU-information kan tillhandahållas. Biblioteksverksamhet • A rbetet med biblioteksplanen kommer förhoppningsvis att möjliggöra ett fördjupat samarbete med andra förvaltningar, i första hand BoU och Soc. Fritidsverksamhet • Enligt kommunfullmäktigebeslut skall en plan för långsiktig utveckling av idrottsanläggningar och föreningslokaler tas fram under 2007. Arbetet skall påbörjas under våren i form av en inventering av befintliga anläggningar. • En utvärdering av verksamheten på Ungdomens hus planeras under 2007. Arbetet planeras att genomföras med stöd av Fritidsforum som är ett riksförbund för fritidsgårdar i Sverige. Fritidsforums övergripande mål är att utveckla öppna och demokratiska mötesplatser.
Det finns stor efterfrågan från föreningar och privata uthyrare på ett bättre utrustat kök med möjlighet till tillredning av mat. Varken den nuvarande utrustningen i köket eller den befintliga ventilationen klarar av någon typ av matlagning. Det finns ett förslag på ombyggnation av ovanstående lokaler men än så länge inte något beslut. En ombyggnation av lokalerna skulle sannolikt leda till en mer frekventerad användning av båda lokalerna samt öka attraktionskraften även för bioverksamhet som bedrivs i A-salen. Gatuenheten • Upprustningen på Stora Torget fortsätter med att byta ut betongstenen som ramar in gångytorna mot huggen granitsten samt justering av sittbänkar. Vackerby Industriväg kommer att förlängas c:a 250meter. Hastighetsdämpande åtgärder kommer att utföras på bl.a. Torggatan. VA-enheten • Långsiktig underhållsplan avseende kommunens vattenledningssystem togs fram under hösten 2006. I planen kartläggs ledningsmaterial och ålder, typ av tidigare skador, problemområden samt förslag på framtida åtgärder inom samtliga kommundelar. Planen inkluderar även kostnadsberäkning för framtida åtgärder samt tidsplan. Renhållningsenheten • Avtalet med Telge Återvinning går ut 2008-01. Renhållningsenheten kommer därför under våren att inleda en ny upphandling av omhändertagande av hushållssopor samt material från återvinningsgården • Vissa nya förordningar har införts, såsom skatt på hushållens utsorterade brännbara material, avgift på privat importerat glasförpackningar typ öl- och vinflaskor som lämnas på återvinningscentralerna. Detta kommer att föranleda en viss taxehöjning. • I och med att utbyggningen av återvinningsgården är har enheten tankar på att mot kostnad öppna gården för de företag i kommunen som så önskar.
• Eftersom hyreskontraktet i de nuvarande lokalerna går ut 2010 undersöker förvaltningen alternativa placeringar av ungdomsverksamhet. Nuvarande lokaler fungerar bra med dagens verksamhet men det finns inga möjligheter för att utveckla eller utvidga verksamheten. • Renovering av A- och B-salen, Elektron Båda lokalerna är i stort behov av allmän uppfräschning och stolarna i A-salen bör bytas ut.
83
Revisionsberättelse
8
Revisionsberättelse
8
Inledning Sammanfattning 2003
Maud Probst: Tango, olja
86
Inledning Kommunchefen
Bilder omslagets sista sida Mats Gärling: Ett par korpar Anders Freudendahl: Vad änglar ser Charlotte Öberg Bakos: Svävande lind Bengt Björkbom: Gnesta, fotografi. Birgitta Hagnell-Lindén: Strimlus.
87
Inledning Sammanfattning 2003
Västra Storgatan 15 | 646 80 Gnesta | Telefon 0158-700 00 www.gnesta.se |
[email protected] 88
Nockeby Tryckeri AB 0706/382671
Gnesta - mindre men med större idéer
