FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
ÅRSREDOVISNING 2015
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 1
KARLSTADS KOMMUN
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
| Å RSRED OVISNING 2015 2 Karlstads © K A RLSTADS kommun KOMMUN 2016
ÅRET 2015 I KORTHET Kommunkoncernens ekonomi
• • • •
Kommunkoncernens resultat uppgår till -35,7 mnkr. Investeringar har skett med 858 mnkr netto. Varma vintermånader har påverkat Karlstads Energis resultat negativt. Fortsatta problem inom Vindkraft Vänern AB.
Kommunens ekonomi
• Kommunens resultat uppgår till -159,2 mnkr. • Investeringar har skett med 515 mnkr netto. • Karlstads kommun har via sitt indirekta ägande i OKG AB drabbats av kostnader på ca 300 mnkr till följd av EON:s beslut att i förtid stänga två av tre reaktorer i Oskarshamns kärnkraftverk. • Större investeringar har skett i nytt vårdboende Oskarslund, ny huvudvattenledning från Sörmon samt det pågående miljö- och energiprojektet. Fakta om kommunen
• Vid årets utgång har Karlstads kommun 89 245 invånare, en ökning med 895 personer. 1 016 barn föddes under året. • Antalet årsarbetare i kommunen uppgår till 6 420 och i kommunkoncernen i övrigt finns ytterligare 527 årsarbetare. • Skattesatsen ligger totalt på 32:95 fördelat på landstinget 11:20 och kommunen 21:75 Några viktigare händelser
• Museiparkens lekplats har byggts om och till större delen tillgänglighetsanpassats. • Karlstad har rankats som femte bästa miljökommun i Miljöaktuellts ranking. • Karlstad blev nominerad till Sveriges kvalitetskommun 2015. • 480 bostäder har färdigställts under året.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Årsredovisningens innehåll������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 5 Kommunstyrelsens ordförande������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������ 7
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Karlstad och omvärlden������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������ 9 Strategiska planen�������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������11 Sammanfattande analys���������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������12 Målområden externt perspektiv Tillväxt����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������16 Attraktiv stad�����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������21 Utbildning och kunskap�����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������24 En stad för alla��������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������28 Den goda gröna staden�����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������34 Målområden internt perspektiv Finansiellt perspektiv���������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������39 Vårda tillgångar������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 41 Kvalitet���������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������43 Arbetsgivarperspektiv��������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������46 Finansiell analys Ekonomiskt utfall och ställning i korthet������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������51 Finansiell analys – kommunkoncernen���������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������52 Finansiell analys – kommunen�����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������55
FINANSIELLA RAPPORTER Resultaträkning, kassaflödesanalys, balansräkning����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������66 Nothänvisningar������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������69 Redovisningsprinciper��������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������80 Kommunens samlade verksamhet����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������82 Driftredovisning������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������83 Driftredovisning med kommentar������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������84 Investeringsredovisning�����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������87 Större investeringar������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������88
VERKSAMHET INOM BOLAG, STIFTELSER OCH KOMMUNALFÖRBUND Karlstads Stadshus AB�����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������90 Karlstads Energi AB�����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������92 Karlstads El- och Stadsnät AB�����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������94 Karlstads Bostads AB��������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������96 Övriga bolag inom Stadshuskoncernen��������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������98 Övriga företag och stiftelser������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������ 100
BILAGA Indikatorer i strategisk plan������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 104
4
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015
ÅRSREDOVISNINGENS INNEHÅLL Karlstads kommuns årsredovisning avlämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Den vänder sig också till externa intressenter i form av kreditgivare, leverantörer, andra offentliga myndigheter och medborgare. Årsredovisningen produceras av kommunledningskontoret. Inledningsvis ger kommunstyrelsens ordförande sin syn på det gångna året. Förvaltningsberättelse
Förvaltningsberättelsen upprättas i enlighet med 4 kap i den kommunala redovisningslagen och börjar med ett kortare avsnitt om hur omvärldsfaktorer påverkar kommunen och länet. En samlad analys av verksamhetsutveckling och ekonomi redovisas kortfattat. Här ingår även en översiktlig bedömning av begreppet god ekonomisk hushållning. Därefter redovisas måluppfyllelse och viktigare händelser och insatser inom de olika målområden som ingår i den strategiska planen. Målområdet ”Arbetsgivarperspektiv” tillsammans med personalstatistik ersätter det separata personalbokslut som har framställts tidigare år. Förvaltningsberättelsen avslutas med en finansiell analys av kommunen och kommunkoncernen. Analysen belyser områdena Resultat, Kapacitet, Risk och Kontroll och avslutas med en sammanfattning och en framtidsbedömning.
Finansiella rapporter
Här redogörs för det ekonomiska utfallet av kommunens och koncernens verksamhet (resultaträkning), verksamhetens finansiering (kassaflödesanalys) och den ekonomiska ställningen vid årets slut (balansräkning). Dessutom återfinns noter som ger ytterligare förklaringar till poster som återfinns i ovan uppräknade rapporter samt en beskrivning av vilka redovisningsprinciper som gäller. Här finns även en schematisk bild över kommunkoncernens organisation. Därefter redovisas nämndernas utfall inom drift- och investeringsbudgeten. Budgetavvikelser beskrivs kortfattat, liksom de största investeringsprojekten. Verksamhet inom bolag, stiftelser och kommunalförbund
Här ges en kortfattad bild av resultat, ställning och verksamhet inom de enskilda bolagen, stiftelserna och kommunalförbunden och en motsvarande beskrivning av den samlade stadshuskoncernen.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 5
6
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015
KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Livskvalitet Karlstad 100 000
Under året ökade antalet Karlstadsbor med 895 personer, det betyder att det nu bor nästan 90 000 invånare i kommunen. Vi börjar närma oss vår vision ”Livskvalitet Karlstad 100 000”, det är därför dags att se över den och sikta mot nya mål – det kommer att bli spännande. En stad för alla
2015 kom världen lite närmare Karlstad. Krig och förstörelse har drivit människor på flykt, några av dem har kommit hit till oss. Både Karlstadsbor och medarbetare har jobbat för att de ska få ett bra mottagande. Men vi ser också att människor blir oroliga, därför är det viktigt att vi fortsätter arbeta för att Karlstad förblir en öppen och välkomnande kommun där människor känner sig trygga. Tillväxt
Inte mindre än 480 bostäder har färdigställts under året och 1100 bygglov har beviljats. Det är rekord. Ändå räknar vi med att det kommer att saknas bostäder framöver. Anledningen är en kombination av den årliga befolkningsökningen, fler studenter som läser på campus och fler flyktingar som kommer hit. Så även om vi slagit rekord måste vi fortsätta bygga. Vi behöver fler bostäder, fler skolor och vi behöver förbättra infrastrukturen. Därför är det bra att det första steget mot ett nytt resecentrum nu är taget. Tåghållplatsen i Väse byggs om och får fler mötesspår, vilket gör att det blir både lättare och går snabbare att ta sig in till centrala Karlstad. Nästa steg är förbättrad järnväg över Pråmkanalen i centrala Karlstad.
till kommunen, sänker årets resultat med drygt 300 miljoner kronor på grund av att två reaktorer stängdes i förtid. Låga elpriser och fortsatta problem med vindkraftverken i Vänern, som Karlstad äger tillsammans med Hammarö kommun, har också inverkat negativt på ekonomin. Kommunkoncernens totala resultat landar på -35,7 miljoner kronor. Det är inte bra men trots motgångar har vi en stabil ekonomi och kan fortsätta leverera god service till Karlstadsborna. Attraktiv stad
Ett kvitto på att Karlstad är en välskött kommun fick vi genom att vi nominerades till ”Sveriges kvalitetskommun 2015”. Vi är alltså enligt SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) mätning en av landets bäst skötta kommuner. Vi blev också rankade som femte bästa miljökommun av Miljöaktuellt – det är något vi verkligen ska vara stolta över. Kompetenta medarbetare
Att kommunen fungerar väl är inget som sker av sig självt – anledningen till det är att vi har dedikerade och kompetenta medarbetare. Tack vare er har Karlstadsborna även 2015 gett oss mycket fina betyg i våra medborgarundersökningar – bra jobbat!
Kärnkraft och vindkraft påverkar årets resultat
Kapitalplaceringen i kärnkraftverket Oskarshamn, som under många år genererat stora summor pengar
Per-Samuel Nisser (M) Ordförande
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 7
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
KARLSTAD OCH OMVÄRLDEN En kommunkoncern är en av de mest komplexa organisationer som finns. I omvärldens ögon är det oftast vård, skola och omsorg som förknippas med en kommun. Detta är naturligtvis också våra kärnverksamheter, men i paletten av verksamheter finns också en mängd andra delar som krävs för ett väl fungerande samhälle. Det handlar om infrastruktur som vatten- och avlopp, vägar, värme och kommunikationer, kultur- och fritidsverksamhet, miljöarbete, insatser för att främja bostadsförsörjningen och näringslivsutveckling med mera. God service
Största delen av dessa verksamheter drivs inte av ekonomiska skäl. Detta gör också att vår verksamhet är svårare att styra. Det handlar inte om att skapa lönsamhet utan om att erbjuda Karlstadsborna god service och utveckla och öka attraktiviteten i både staden och det omgivande samhället. Vägarna och målen framåt kan se olika ut och variera beroende på i vilken situation du som enskild Karlstadsbo är i eller vilka värderingar du har. En av våra stora utmaningar är att förväntningarna på vad kommunen ska erbjuda hela tiden ökar. Fler människor engagerar sig och för fram sina åsikter på olika sätt. I grunden är detta positivt men det medför också ett ökat ansvar för hur olika intressen vägs av. Det är också en ekonomisk utmaning då vi aldrig kan uppfylla alla de förväntningar och krav som finns. I Karlstad har vi ett stort förtroende från våra medborgare vilket kanske är det viktigaste måttet och målet för hur väl vi som kommun lyckas. Förtroendet måste hela tiden vårdas och därför är det viktigt att vi fortsätter på den inslagna vägen och dialogen med Karlstadsborna. Information och dialog
Årsredovisningen är en viktig dialogen. Förhoppningsvis ger den en samlad bild som kan fungera som ett bra underlag för alla, förtroendevalda och tjänstemän, som på ett eller annat vis träffar och samtalar med Karlstadsborna. Förutom en beskrivning av vad som hänt under året och hur väl vi nått våra mål är det också viktigt att försöka beskriva vad vi kan ha framför oss. Det finns många aktörer som spanar och analyserar var vi står och vart vi kan vara på väg. För kommunsektorn lyfts idag ofta frågor som rekrytering, integration, befolkningsutveckling/-förändringar (demografi) och investeringstryck upp som stora utmaningar. Vi känner igen dessa även när vi tittar på vårt läge i Karlstad. Utveckling
Tittar vi tillbaka några tiotals år har kommunsektorn haft en relativt stabil ekonomisk utveckling. Utvecklingen av skatteintäkter har på totalen kompenserat för naturliga kostnadsökningar som finns inom den befintliga verksamheten. Denna bild sammanfaller dock sällan med den bild vi själva har i verksamheten eller med den som presenteras i media. Vad förklarar detta? En del handlar om demografiska förändringar. Trycket på den kommunala servicen ökar eftersom fler människor är eller kommer in i åldrar då de behöver mer kommunal service. Volymen kommunal verksamhet ökar alltså. Detta beror inte bara på befolkningsförändringar utan också på de generellt ökade förväntningar som berörts ovan.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 9
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
Demografiska förändringar
När vi tittar framåt kommer dock de demografiska förändringarna att få allt större betydelse då alla åldersgrupper som är i behov av kommunal service nu förväntas öka. Tidigare har vi delvis kunnat fördela om pengar från grupper som minskar till andra grupper som ökar men så ser det inte ut framåt. I Karlstad ser vi detta tydligt i samband med kommande budgetarbete där det demografiska kostnadstrycket nästan fördubblas mellan 2016 och 2017. Rekrytering
Rekryteringsfrågan är också central för vår verksamhet. Av samtliga kommuner svarar 70 procent att de idag har svårt att få tag på utbildad arbetskraft inom någon eller några av sina verksamheter. En del av förklaringen är att stora åldersgrupper nu är på väg att gå i pension. En annan förklaring som lyfts är att bilden av flera kommunala yrken inte är tillräckligt attraktiv för att locka ungdomar. Höjda löner är säkerligen en väg för att komma till rätta med detta men det kommer också att krävas andra insatser bland annat behöver matchningen mellan arbetssökande och tillgängliga jobb förbättras. Integration
Ett närliggande område är integration. Det gångna året var dramatiskt när det gäller migrationsområdet. Sverige har inte i modern tid haft ett så starkt flyktingtryck som under hösten 2015. Kortsiktigt måste frågor som boende och akut omsorg lösas men på längre sikt är sysselsättningsfrågan den absolut viktigaste. De undersökningar som gjorts nationellt visar att det normalt tar 7–8 år innan man som invandrare upplevs som integrerad på den svenska arbets- och bostadsmarknaden. Under de senaste åren har dock antalet utrikes födda på arbetsmarknaden ökat starkare på ett positivt sätt. Andelen utanför sysselsättning är dock fortsatt mycket högre än bland inrikes födda. I en tid med ökad brist på flera stora yrkesgrupper inte minst inom den kommunala sektorn är detta naturligtvis en stor möjlighet. Investeringar
Karlstad har under en längre tid haft en positiv befolkningsutveckling. Denna tillväxt tillsammans med det faktum att många av de byggnader och anläggningar som byggdes under kommunsektorns stora utbyggnadsepok på 1960- och 70-talen gör att investeringstrycket i kommunen är stort. Samtidigt som vi rustar avskrivna 60- och 70-tals skolor och badhus måste vi också upprätthålla och bygga ut infrastruktur, boenden, förskolor och skolor för att ta emot nya Karlstadsbor. Ekonomisk utveckling
Alla utmaningar ställer i en eller annan form krav på ekonomiska resurser. Den ekonomiska utvecklingen är som alltid de senaste åren svårtolkad. De flesta bedömare menar att vi är i en tydlig högkonjunktur och att tillväxten är stark. Samtidigt har vi fortsatt en situation med negativ ränta och i princip obefintlig inflation. Huvudbedömningen är att vi kommer att ha en relativt stabil ökning av skatteintäkterna de närmaste åren. Den kommer dock förmodligen inte att balansera de kostnadsökningar som följer av de förändringar som berörts ovan. En viktig fråga är hur regering och riksdag kommer att agera kring statsbidragen till kommunerna. De senaste åren har utvecklingen gått mot allt mer riktade statsbidrag samtidigt som de generella statsbidragen urholkats då de inte räknats upp för löne- och kostnadsökningar. För kommunsektorns del är det viktigt att denna utveckling bryts. Garanterade uppräkningar av statsbidragen vore den viktigaste ekonomiska förutsättningen för kommunsektorns långsiktiga planering. Detta är viktigt då våra utmaningar känns större än på länge. Lokalt har vi ett bra utgångsläge med gott förtroende från Karlstadsborna och en i grunden stabil ekonomi.
10 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
STRATEGISKA PLANEN Den strategiska planen med målområden, mål och åtaganden ligger till grund för kommunens ekonomioch verksamhetsstyrning och följs upp i samband med delårsbokslut och årsredovisning. Nämnder och bolag utgår från planen i sin ekonomi- och verksamhetsplanering. Det innebär att alla arbetar för att nå de koncernövergripande målen, främst genom den ordinarie verksamheten men också genom särskilda åtaganden som kommunfullmäktige tilldelar. Nio målområden
Målområdena visar vilka områden som är prioriterade i koncernen för att vi ska nå visionen. De är indelade i två perspektiv: det externa och det interna. Det externa perspektivet har medborgarna i fokus och handlar främst om det som kommer medborgaren till del. Det interna perspektivet tydliggör vilka förutsättningar som är viktiga i vår organisation för att ge en bra verksamhet till medborgarna. Externt perspektiv
Tillväxt
Attraktiv stad
Utbildning och kunskap
En stad för alla
Den goda gröna staden
Internt perspektiv
Finansiellt perspektiv
Vårda tillgångar
Kvalitet
Arbetsgivarperspektiv
Övergripande mål – vad vill vi uppnå?
Inom varje målområde har kommunfullmäktige fastslagit koncernövergripande mål. De är en vägledning till vad målområdet innebär och vad vi vill uppnå inom varje område. Alla kommunens verksamheter ska, var och en på sitt sätt, medverka till att de övergripande målen nås. Målen följs sedan upp med hjälp av indikatorer. I uppföljningen av målen ser vi resultat och effekter och det blir även tydligt vilka utvecklingsområden som bör lyftas upp framöver. Styrningen av vad som behöver göras för att kommunen ska nå målen sker till stor del genom kommunfullmäktiges åtaganden. Åtaganden i nämnder och bolag
Kommunfullmäktige beslutar om vilka åtaganden som varje nämnd eller bolag ansvarar för och när under budgetperioden de ska genomföras. Ett åtagande är en aktivitet som har stor betydelse för måluppfyllelsen och ska också ha betydelse för koncernen. Åtagandet ska tydligt visa hur det bidrar till att nå de övergripande målen i den strategiska planen. Det är inte detsamma som ett mål eller en viljeinriktning. Åtagandet ska vara så konkret att det går att följa i delårsbokslut och årsredovisning. Det ska även vara avgränsat i tid så att det kan genomföras inom budgetperioden.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 11
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
SAMMANFATTANDE ANALYS Kommunallagens ekonomikapitel innehåller ett uttalat krav på att kommuner och landsting ska ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Detta sker i Karlstad genom den strategiska planen med dess övergripande mål. Om kommunkoncernen rör sig i riktning mot de fastställda målen och samtidigt har en ordnad ekonomi, då har vi en god ekonomisk hushållning i vår verksamhet. Den sammanfattande analysen går igenom måluppfyllelsen för respektive målområde och mynnar sedan ut i en samlad bedömning av huruvida verksamheten har bedrivits enligt god ekonomisk hushållning. Vid bedömningen av måluppfyllelsen för varje enskilt mål har vi utgått ifrån indikatorer och verksamhetens bedömning. Tillväxt
Under målområdet Tillväxt är vår bedömning att tre mål är uppfyllda, ett är delvis uppfyllt och ett mål är inte uppfyllt. Karlstads kommuns befolkning växer i den takt vi har som målsättning. Under 2015 växte befolkningen med 895 personer och den genomsnittliga befolkningsökningen de senaste fem åren uppgår till 698 personer. Antalet förvärvsarbetande har under året ökat med knappt 500 personer. Trots att antalet ökar för varje år sker det inte i den takt som krävs för att vi ska nå vårt långsiktiga mål. Planberedskapen är fortsatt god för både bostäder och verksamhetsmark. Totalt finns färdiga detaljplaner för att bygga 3 600 bostäder och under 2015 har 480 bostäder färdigställts. Resandet med buss har fortsatt att öka och uppgick under 2015 till 6,7 miljoner resor. De undersökningar som gjorts visar att Karlstadsbuss kunder är nöjdast i landet. Under året har Karlstad utsetts till årets tredje bästa cykelkommun. Projektet ”Tåg i tid” som bland annat leder kapacitetsutbyggnad av Värmlandsbanan och skapandet av ett attraktivt resecentrum fortskrider och ett samarbete för att få till en tillförlitlig järnvägsförbindelse på sträckan Oslo-Karlstad-Örebro-Stockholm har inletts. Företagsklimatet i Karlstad har utvecklats. I SKL:s undersökning Insikt har nöjdkundindex ökat med fyra procentenheter och kommunens placering med drygt 40 platser medan vi i Svenskt näringslivs ranking ligger kvar på samma totalomdöme som i förra undersökningen vilket dock gjort att vi tappat 15 placeringar. Attraktiv stad
Under målområdet Attraktiv stad är vår bedömning att samtliga fyra mål är uppnådda. Karlstadsborna har ett högt förtroende för kommunen. Faktorer som påverkar är att de bland annat får ett gott bemötande och snabb service när de kontaktar kommunen. Karlstadsborna trivs och är stolta över sin stad. Det visar sig bland annat genom att de i högre grad än andra kommuners invånare skulle rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen. Tryggheten och tillgängligheten till offentliga miljöer har förbättrats under året. Genom att vi har tillgänglighetsanpassat badplatser, fiskeplattformar och lekplatser har fler Karlstadsbor fått möjlighet att ta del av naturen. Besöksnäringen har utvecklats och antalet hotellövernattningar har ökat jämfört med föregående år. Utbildning och kunskap
Under målområdet Utbildning och kunskap är vår bedömning att samtliga fem mål är uppfyllda. Barn och elevers förutsättningar för fortsatta studier och arbete har förbättrats. Andelen behöriga till gymnasiet har ökat, genomsnittliga betyg i årskurs nio har förbättrats och en högre andel elever slutför gymnasiet på utsatt tid. Bakom förbättringen ligger bland annat vårt arbete med att stärka elevernas kunskaper i matematik och språkutveckling. Den eftergymnasiala utbildningsnivån har höjts varje år. För att locka fler att fortsätta till efter-
12 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 13
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
gymnasiala utbildningar har vi ett samarbete med Karlstads universitet för att stimulera och öka intresset för akademisk utbildning. För att Karlstad ska utvecklas som studentstad har vi under året genomfört en rad workshops med deltagare från Karlstads kommun, Karlstads universitet, studentkåren och studenter för att ta fram utvecklingsområden. Dessutom genomförde vi ett folkbokföringsprojekt och genom kontaktgarantin skapade vi kontakt med studenterna via praktik, examensarbeten och gästföreläsningar. För att bättre ta tillvara på Karlstadsbornas erfarenheter och kunskaper har vi under året genomfört en rad medborgardialoger. Det finns även väl utvecklade rutiner kring elevers inflytande och delaktighet i gymnasieskolan. En stad för alla
Under målområdet En stad för alla är vår bedömning att ett mål är uppfyllt och tre mål inte är uppfyllda. Under året har arbetslösheten och antalet hushåll som får försörjningsstöd minskat. De satsningar som gjorts på jobbpaket har varit lyckade och av de 799 personer som deltagit i jobbpaket under 2009–2014 har 79 procent en annan försörjning än försörjningsstöd. Sett till ohälsotalet har Karlstadsbornas hälsa försämrats de senaste åren och framförallt är det hos kvinnorna försämringen har skett. Vår upplevelse är att klimatet på bostadsmarknaden har blivit allt hårdare och att det är många som konkurrerar om samma typer av bostäder. Trots att antalet bostäder hos KBAB har ökat under året har andelen tillgängliga lägenheter minskat något jämfört med tidigare. Antalet ärenden gällande våld i nära relationer har ökat de senaste åren och en majoritet av ärendena avser kvinnor. Under året har vi genomfört satsningar på att stötta föreningslivet i deras arbete mot mobbning, kränkningar och diskriminering. Den goda gröna staden
Under målområdet Den goda gröna staden är vår bedömning att ett mål är uppfyllt och fem mål är delvis uppfyllda. Karlstadsborna anser att de har en god tillgång till parker, grönområden och natur. Under året har Karlstad utsetts till Sveriges femte bästa miljökommun. Utsläppen av växthusgaser från energi- och transportsektorn har minskat vid senaste mätningen och vi rör oss mot måluppfyllelse på lång sikt. Luftkvaliteten i Karlstad har de senaste åren blivit allt bättre och i de mätningar vi gör håller vi oss inom miljökvalitetsnormen. De mätningar vi gör av tungmetaller i reningsverkens slam indikerar att vi klarar oss under gränsvärdena men vår bedömning är att vi har en bit kvar innan måluppfyllelse. Allt fler fastighetsägare genomför mätningar och klarar riktvärdena för radon. Ungefär en tredjedel av sjöar och vattendrag i Karlstads kommun uppnådde vid senaste mätningen god ekologisk status och en majoritet uppnådde god kemisk status. För att bevara den biologiska mångfalden och motverka att Vänerns skärgård växer igen har vi under 2015 restaurerat 54 hektar strandängsbeten. Finansiellt perspektiv
Om vi utgår från kommunens totalt redovisade resultat 2015 uppfylls inget av de två finansiella målen. Bortser vi från de enskilda stora kostnaderna till följd av den förtida avvecklingen av kärnkraftsreaktorerna vid Oskarshamn och fokuserar på det underliggande resultatet är dock situationen bättre än föregående år. Gör vi en avstämning med hela det negativa resultatet 2015 inräknat uppgår inte den genomsnittliga resultatnivån de senaste fem åren till två procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Till följd av höga investeringsnivåer de senaste åren har kommunens totala nettolåneskuld ökat. Denna ökning ligger inom kommunfullmäktiges godkända nivåer om vi exkluderar effekterna av kärnkraftsavvecklingen. Vårda tillgångar
Under målområdet Vårda tillgångar är vår bedömning att vi når måluppfyllelse. Nivåerna på underhåll av såväl fastigheter, vägar och VA-ledningsnät har ökat i stort sett varje år sedan 2011 och befinner sig nu på en långsiktigt hållbar nivå. Samtidigt finns det en underhållsskuld sedan tidigare år och en fortsatt satsning på underhåll är därför nödvändig.
14 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
Kvalitet
Under målområdet Kvalitet är vår bedömning att vi når måluppfyllelse. Vi har under 2015 varit nominerade till ”Sveriges Kvalitetskommun 2015” och resultatet i undersökningen kommunens kvalitet i korthet visar att vi har förbättrat oss jämfört med föregående år. Arbetsgivarperspektiv
Under målområdet Arbetsgivarperspektiv är vår bedömning att tre mål är uppfyllda och två inte är uppfyllda. I tidigare års ledar- och medarbetarundersökningar når Karlstad goda resultat. Under 2015 har vi genomfört utvecklingsprogram för att stärka både ledare och medarbetare. För att stärka ”vi-känslan” och stoltheten samt visa Karlstadsborna goda exempel på hur kommunens medarbetare skapar bra dagar för kunderna har vi tagit fram en film och en bok med historier om positiva händelser i vardagen som medarbetare varit med om. Under året har sjukfrånvaron ökat och frisktalet har försämrats. Dessutom har jämställdheten marginellt försämrats jämfört med tidigare år. Inom jämställdhetsområdet behöver vi fortsatt jobba med jämnare uttag av föräldradagar, ökat antal kvinnliga chefer och omotiverade löneskillnader. Åtaganden
Åtaganden ska stödja vår ordinarie verksamhet i arbetet med att nå koncernens övergripande mål. För perioden 2015–2017 gav kommunfullmäktige nämnder och bolag i uppdrag att arbeta med 104 åtaganden för att öka vår måluppfyllelse. 44 av de 58 åtaganden som skulle genomföras under 2015 har rapporterats som slutförda. Totalt sett har 53 åtaganden rapporterats som slutförda under året. Detta är ett gott tecken, verksamheterna har arbetat bra med fullmäktiges givna åtaganden för året. God ekonomisk hushållning
Ur det finansiella perspektivet är 2015 ett exceptionellt år. Genom majoritetsägarens beslut om att stänga två reaktorer vid Oskarshamnsverken uppstod en engångskostnad på nära 300 mnkr. Kommunen redovisar därmed ett negativt resultat och når inte heller resultatmålet vid avstämning över en femårsperiod. Att då säga att kommunen inte har någon god ekonomisk hushållning är dock både förenklat och missvisande. Att ha god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv handlar om att vara långsiktigt ekonomiskt hållbar. Den finansiella analysen innehåller en resultatanalys som utmynnar i ett ”underliggande resultat”. Här justeras årets resultat med engångsposter, både kostnader och intäkter, för att få fram utfallet för den ordinarie verksamheten. Vad vi då kan utläsa är att det underliggande resultatet ligger på en god nivå och att det faktiskt har ökat jämfört med förra året. Här finns kärnan i bedömningen av god ekonomisk hushållning eftersom det är utgångsläget inför kommande år. En bidragande orsak är att nämnderna sammantaget har bedrivit sin verksamhet inom tilldelad budgetram och totalt sett med en positiv budgetavvikelse. Nettolåneskulden påverkas givetvis i likhet med resultatet av den engångskostnad som uppstod. Om inte detta hade skett hade skuldökningen hållits inom den nivå som kommunfullmäktige medgav i beslutet om reviderad budget. Vid avstämning över en femårsperiod redovisas en avsevärd skuldökning, dock i stort sett i enlighet med de avvikelser mot målet som kommunfullmäktige har medgivit. Under 2015 har nämndernas och bolagens verksamheter bedrivits i enlighet med kommunfullmäktiges övergripande mål. Koncernens måluppfyllelse är överlag god och drygt 50 åtaganden har färdigställts under året. För flertalet av de mål som inte uppnåtts under året är vår bedömning att vi rör oss i rätt riktning och att vi på lång sikt kommer att nå måluppfyllelse. Nämnderna har under året bedrivit sin verksamhet inom sina ekonomiska ramar och dessutom med en positiv budgetavvikelse. Mot bakgrund av målavstämning inom strategisk plan, genomförda åtaganden inom tilldelad budgetram samt att det underliggande resultatet ligger på en god och ökande nivå och dessutom att nettolåneskuldens ökning förutom Oskarshamnsverken hade rymts inom kommunfullmäktiges medgivande är den sammanfattande bedömningen att verksamheten i grunden har bedrivits med god ekonomisk hushållning.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 15
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
TILLVÄXT
Tillväxt
Attraktiv stad
Utbildning och kunskap
Den goda gröna staden
En stad för alla
Karlstad ska vara en attraktiv etablerings-, bostads- och utbildningsort. Vi bidrar till att fler jobb skapas och att fler vill bo och leva i Karlstad. All utveckling bygger på möten mellan människor. Vi ska därför skapa förutsättningar för goda kommunikationer, både vad gäller människors möten och resor. Vår vision handlar om att bygga både en bättre och en större stad. I en större stad får vi mer resurser till välfärden. Sammanfattning
Under målområdet Tillväxt är vår bedömning att tre mål är uppfyllda, ett är delvis uppfyllt och ett mål är inte uppfyllt. Karlstads kommuns befolkning växer i den takt vi har som målsättning. Vi har bra planberedskap för bostäder och verksamhetsmark och har inlett arbetet med stora och viktiga infrastruktursatsningar. Resandet med buss fortsätter att öka och Karlstadsbuss kunder är de nöjdaste i Sverige. Antalet förvärvsarbetande ökar stadigt men inte i den utsträckning som krävs för att på lång sikt nå måluppfyllelse. Karlstad tappar placeringar i rankingen över bästa företagsklimat även om företagarnas nöjdhet med kommunen ökat inom alla delområden. Viktiga händelser
• Karlstads befolkning ökade med nästan 900 invånare under året. • Cirka 1 100 bygglov för bostäder har beviljats under året. • Karlstad har utsetts till Sveriges tredje bästa cykelkommun. Karlstads kommuns årliga befolkningsökning ska i genomsnitt motsvara 700 personer
År 2015 ökade Karlstads befolkning med 895 invånare och vid årsskiftet fanns det 89 245 Karlstadbor. Den genomsnittliga befolkningsökningen de senaste fem åren uppgår till 698 personer per år och det innebär att vi växer i den takt vi har som målsättning. Befolkningsökning i antal
Befolkning Befolkningsökning i antal Antal födda
2011
2012
2013
2014
2015
86 409
86 929
87 786
88 350
89 245
656
520
857
564
895 1 016
1 009
1 015
978
1 025
Födelseöverskott
214
225
200
282
144
Flyttnetto totalt
454
300
660
268
739
455
168
395
281
458
6
-38
54
-168
144
varav övriga Värmland varav övriga Sverige varav utlandet Genomsnittlig tillväxt de senaste fem åren Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)
16 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015
-7
170
211
155
137
706
658
758
723
698
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
Antalet födda ligger relativt stabilt över tid med drygt 1 000 nyfödda per år. 2015 utmärker sig däremot genom att ett större antal än normalt har avlidit och att födelseöverskottet därmed är betydligt lägre än tidigare år. Flyttnettot varierar normalt sett mellan åren. 2015 flyttade 5 710 personer till Karlstad och 4 971 personer flyttade ut. Det ger ett flyttnetto på 739 personer vilket är betydligt större än tidigare år. De största flyttströmmarna, sett till antalet personer, sker till andra län än Värmland, fast då det är ungefär lika många som flyttar in som det flyttar ut påverkar det inte Karlstads befolkningsökning så mycket. Den största påverkan på befolkningsökningen är att det flyttar in betydligt fler från övriga Värmlandskommuner än vad som flyttar ut. Antalet förvärvsarbetande ska öka med 15 procent mellan 2008 och 2020
Antalet förvärvsarbetande på arbetsmarknaden i Karlstad ökade med knappt 500 personer 2014, vilket motsvarar en ökning på en procent. Antalet män på arbetsmarknaden ökar något mer än antalet kvinnor och är snart uppe i samma nivå som innan konjunkturnedgången 2008. Antalet förvärvsarbetande har inte ökat i den takt som krävs för att nå målet om en 15 procentig ökning till år 2020. För att nå målet kommer det kommande år att krävas en ökningstakt som är dubbelt så hög som den som hittills varit. Drygt 30 procent av de som arbetar i Karlstad pendlar in från andra kommuner. Andelen förvärvsarbetande Karlstadsbor som pendlar ut från kommunen ligger omkring 20 procent. Förvärvsarbetande
Antal förvärvsarbetande 16–64 år Förändring i procent sedan 2008
2011
2012
2013
2014
2015
46 834
47 052
46 942
47 407
--
1,1
1,5
1,3
2,3
--
Källa: SCB
För att främja en ökning av antalet förvärvsarbetande i Karlstad har vi inlett ett samarbete med företagsstödjande organisationer, så som Nyföretagarcentrum, Comunicare och Drivhuset. Dessutom har vi utökat öppettiderna för barnomsorg på kvällar, helger och nätter för att underlätta för förvärvsarbete på obekväma tider. Karlstad ska ha ett av Sveriges tjugo bästa företagsklimat
I Svensk Näringslivs rankning 2015 fick Karlstad placering 75 av 290 kommuner. Placeringen är en försämring jämfört med 2014 men ligger på ungefär samma nivå som åren dessförinnan. Karlstads faktiska resultat är dock en marginell förbättring jämfört med tidigare och 53,8 procent av de tillfrågade tycker att företagsklimatet i Karlstad är bra. Jämfört med övriga kommuner har Karlstad tappat inom rankingens alla delområden. Det som utmärker sig mest är delområdena vägnät, tåg och flyg samt medias attityd till företagande. Infrastruktur och goda kommunikationer blir allt viktigare i ett globalt samhälle. Upplevelsen bland Karlstads företagare är att de inte fullt ut kan lita på den infrastruktur som finns. Det pågående projektet ”Tåg i tid” tillsammans med en större bredd på flyglinjer kommer framöver att bli avgörande för utvecklingen av företagsklimatet. Företagsklimat
2011
2012
2013
2014
2015
74
86
83
60
75
68
–
67
–
71
49
–
103
–
62
Svenskt Näringsliv ranking alla 290 kommuner i Sverige SKL Nöjd Kund Index (NKI) anking alla deltagande kommuner
1
Källa: Svenskt Näringsliv och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)
1. 2011 deltog 166 kommuner i undersökningen, 2013 deltog 189 kommuner och 2015 deltog 193 kommuner.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 17
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
Sveriges kommuner och landsting (SKL) genomför vartannat år en kundnöjdhetsundersökning. I mätningen 2015 framkommer att Karlstad har förbättrat sig jämfört med föregående mätning och klättrat från 103:e plats 2013 till 62:e plats 2015. Karlstad har förbättrat sig inom i stort sett alla delområden. Bakom resultaten ligger vårt aktiva förbättringsarbete som syftat till att förenkla för företagarna, förbättra kommunikationsstöd, vidareutbilda personalen och höja effektiviteten genom förändring av arbetsrutiner. Karlstads kommun ska ha god planberedskap för bostäder och verksamhetsmark samt skapa attraktiva boendemiljöer med blandad bebyggelse
Planberedskapen är fortsatt god för både bostäder och verksamhetsmark i Karlstads kommun. Vid årsskiftet 2015/2016 fanns det färdiga detaljplaner för att bygga drygt 3 600 bostäder i kommunen. Planerna möjliggör variation i både upplåtelse- och boendeform och är orienterade i olika riktningar och med varierat avstånd ifrån Karlstads tätort. Efterfrågan för att exploatera i Karlstad är hög och det finns ett behov av att skapa ytterligare planlagd mark för att tillgodose efterfrågan. Vår utmaning är fortsatt att kunna erbjuda attraktiva lägen samt att få antagna planer bebyggda. Antal bostäder i planreserv
Totalt antal bostäder i planreserv varav i flerbostadshus varav i småhus
2012
2013
2014
2015
2 213
3 055
3 031
3 617
1 887
2 747
2 691
2 990
326
308
340
627
Källa: Stadsbyggnadsförvaltningen
Under 2015 har det färdigställts 480 bostäder. En majoritet av dessa är lägenheter i flerbostadshus och framförallt hyresrätter. De områden det färdigställts mest i är Inre hamn, Hagaborg, Rud samt studentbostäder i Kronoparken. Antal färdigställda bostäder
Nybyggda totalt och nettotillskott ombyggda i flerbostadshus
2014
2015
184
480
120
403
varav hyresrätter
83
382
varav bostadsrätter
37
21
i småhus (äganderätter)
64
77
Källa: Kommunledningskontoret
I syfte att få fart på byggandet och få fler antagna planer bebyggda fortsätter vi att ha dialogmöten med byggherrarna i Karlstad samtidigt som vi varje år genomför en bostadsmarknadsdag tillsammans med aktörerna inom byggsektorn. Träffarna är uppskattade bland företagen och bidrar till att öka intresset för att exploatera i kommunen. Många av lägenheterna som byggs nu är hyresrätter. Det finns fortsatt ett stort behov av mindre hyresrätter som är mer anpassade för andra målgrupper än som de nyproducerade bostäderna främst riktar sig till. Samtidigt som många unga och studenter söker små lägenheter upplever arbetsmarknads- och socialnämnden och vård- och omsorgsnämnden en brist på bostäder åt sina brukare. Det här skapar flaskhalsar i vår verksamhet då beviljade bostadsinsatser och utslussningar inte går att verkställa. 2015 har nio nya detaljplaner vunnit laga kraft, fyra detaljplaner har överklagats och ett planprogram har antagits. Dessutom har det getts 28 nya planuppdrag under året.
18 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
Tillgången till attraktiv verksamhetsmark har en stor betydelse för kommunens tillväxtmöjligheter. Vid årsskiftet 2015/2016 fanns det knappt 671 000 kvadratmeter tillgänglig planlagd verksamhetsmark i kommunal ägo. Det finns en god tillgång av industrimark men vi behöver bredda utbudet för att kunna erbjuda fler alternativ som lockar nya aktörer. Mark för handel finns men vi bedömer att marknaden för etablering av ytterligare handelscentra i nuläget är begränsad. Tillgänglig verksamhetsmark area kvm
2013
Verksamhetsmark totalt varav för industri
2014
2015
697 505
726 097
670 994
628 226
656 815
592 125
varav för kontor
50 069
37 353
37 353
varav för handel
119 228
95 083
94 026
Källa: Teknik- och fastighetsförvaltningen
Karlstads kommun har riktlinjer för verksamhetsmark i olika skeenden. Riktlinjerna innebär att efterhand som kommunen säljer mark och företagsetableringar sker, ska förvärv av ny mark som kan planläggas som verksamhetsmark genomföras i syfte att säkerställa markreserven. Karlstadsborna ska ha goda möjligheter till hållbara kommunikationer
Antalet bussresor fortsätter att öka. 2015 gjordes 6,7 miljoner resor med Karlstadsbuss. Det är en ökning med drygt tre procent sedan 2014 och en ökning med 72 procent sedan 2005. Bussresandet med Karlstadsbuss utgör 21 procent av alla motoriserade resor i Karlstad. Bussarna drivs sedan några år tillbaka av biogas och 2015 infördes eldrift på några av bussarna. De undersökningar som görs visar att kunderna är de nöjdaste i landet. Kollektivtrafik
Totalt antal resor med Karlstadsbuss
2011
2012
2013
2014
2015
6 022 076
6 204 837
6 433 885
6 500 334
6 712 992
Resor per invånare2
89
91
93
94
96
Nöjd-Kund-Index
81
79
84
84
84
Källa: Stadsbyggnadsförvaltningen
2015 utsågs Karlstad till Sveriges tredje bästa cykelkommun av cykelfrämjandet. Bland storleksmässigt jämförbara kommuner är Karlstad bäst i landet. Under 2014 antog vi en ny cykelplan med fokus på trafiksäkerhet, tillgänglighet och skolvägar. Vår satsning på att bredda och belägga cykelstråk har fortsatt under det gångna året. En faktor som påverkar cyklandet är hur väl cykelvägnätet är hopbyggt. I Karlstad finns totalt 242 kilometer sammanhängande cykelvägnät. Förutsättningarna för både regionalt och nationellt resande behöver förbättras. Som ett led i detta driver vi projektet ”Tåg i tid”. Projektets syfte är kapacitetsutbyggnad på flera ställen längs Värmlandsbanan, skapandet av ett attraktivt resecentrum i Karlstad och en flytt av bussterminalen för regionalbussarna. Under 2015 har mötesspår i Väse och vid pråmkanalen projekterats samt en förstudie för Karlstad C inletts. Projektet som helhet beräknas vara slutfört år 2025. Under året har Karlstads kommun tagit beslut om att tillsammans med Örebro Rådhus AB, Region Värmland och Region Örebro län arbeta för att få till stånd en snabb och tillförlitlig järnvägsförbindelse på sträckan Oslo-Karlstad-Örebro-Stockholm. Antalet resenärer från Karlstad Airport har ökat jämfört med föregående år. Även om antalet ökat är nivån fortfarande lägre än 2013. Det är glädjande att antalet dagliga avgångar har ökat under året och att det tillkommit en charterdestination. Däremot har dock linjeflyget till Alicante lagts ner.
2. Summa invånare i Karlstads tätort och Skåre tätort
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 19
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
20 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
ATTRAKTIV STAD
Tillväxt
Attraktiv stad
Utbildning och kunskap
En stad för alla
Den goda gröna staden
Att Karlstadsborna trivs och är stolta över sin stad är vårt viktigaste mål. Därutöver ska vi även fokusera på studenter och besökare. Vi bygger en stad för medborgarnas bästa. Vi ska utgå från vad människor behöver för att trivas och må bra när vi planerar vår verksamhet. De behöver tillgång till god kommunal service som ständigt utvecklas och anpassar sig efter medborgarnas behov. Vi vill även ha ett brett kulturutbud och nöjesliv med puls och dynamik. Här ska det vara nära till vatten, natur och fritidsaktiviteter. Sammanfattning
Under målområdet Attraktiv stad är vår bedömning att samtliga fyra mål är uppnådda. Karlstadsborna har fortsatt ett högt förtroende, trivs och är stolta över sin stad. Den upplevda tryggheten har ökat och under året har bland annat en ombyggnation av ljussättning och ytskikt i Vikentunneln påbörjats. Besöksnäringen har utvecklats då bland annat antalet hotellövernattningar har ökat med nio procent och en rad marknadsföringsinstatser har genomförts. Viktiga händelser
• Karlstad kom på en andra plats i Sport & Affärers ranking av Sveriges främsta idrottskommuner. • 70 nya kommunala båtplatser har byggts i Tullholmsviken. • Museiparkens lekplats har byggts om och till större delen tillgänglighetsanpassats. Karlstadsbornas förtroende för kommunen ska förbättras
Karlstadsborna har ett högt förtroende för kommunen. Resultatet i den medborgarundersökning som genomfördes 2015 visar att förtroendet är oförändrat jämfört med föregående år men vi ligger betydligt högre än genomsnittet bland de deltagande kommunerna. I undersökningen deltog 133 kommuner och bara i åtta kommuner har medborgarna ett högre förtroende för sin kommun än vad Karlstadsborna har. Överlag har kvinnorna i Karlstad ett högre förtroende för kommunen än männen. Ökningen i förtroende som skett de senaste åren beror på att kvinnornas förtroende ökat. Förtroendeindex
Karlstad
2011
2012
2013
2014
2015
–
52
51
55
55
varav män
–
50
50
52
52
varav kvinnor
–
54
53
57
58
–
46
44
44
46
Medelvärde deltagande kommuner Källa: SCB:s medborgarundersökning
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 21
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
Faktorer som bidrar till att skapa förtroende för kommunen är att medborgarna får ett gott bemötande och snabb service när de kontaktar kommunen. De kund- och brukarundersökningar som vi genomfört 2015 visar alla på att det finns en nöjdhet med Karlstads kommuns verksamhet och att majoriteten anser att de blir bra bemötta och att tillgängligheten är god. För att förbättra Karlstadsbornas förtroende genomför vi många medborgardialoger och publicerar aktuell information via hemsida, Facebook, Vi i Karlstad och Karlstad växer. Karlstadsborna trivs och är stolta över sin stad
Karlstadsborna trivs och är stolta över sin stad. I den medborgarundersökning som genomfördes senast får Karlstad index 71 i bedömningen av kommunen som en plats att bo och leva på. Resultatet är en liten förbättring jämfört med föregående år och avsevärt bättre än medelvärdet bland de deltagande kommunerna i undersökningen. Kvinnorna i Karlstad är nöjdare och trivs något bättre än männen. Bedömning av kommunen som en plats att bo och leva på
Karlstad
2011
2012
2013
2014
2015
–
70
70
70
71
varav män
–
69
69
68
68
varav kvinnor
–
70
72
72
74
–
61
59
60
60
Medelvärde deltagande kommuner Källa: SCB:s medborgarundersökning
En annan faktor som indikerar att Karlstadsborna trivs och är stolta över sin stad är att de i högre grad än andra kommuners invånare skulle rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen. Karlstads indexvärde är 78 och det genomsnittliga indexvärdet i riket är 64. För att skapa trivsel och stolthet har vi satsat på att skapa en levande, vacker och välskött stad. Under 2015 har vi bland annat slutfört projekten Älvpromenadens första etapp, Museiparkens lekplats och Östra Torggatan. Tryggheten och tillgängligheten i våra offentliga miljöer ska öka
Karlstadsbornas upplevda trygghet har ökat. I medborgarundersökningen som genomfördes 2015 framkommer att trygghetsindex i Karlstad ökat från indexvärde 61 år 2014 till indexvärde 63 år 2015. Karlstadsborna upplever sig något tryggare än genomsnittet i Sverige även om skillnaden är marginell. I Karlstad upplever männen sig tryggare än kvinnorna. Upplevelsen av trygghet varierar något mellan olika åldersgrupper men tenderar att vara lägre hos de äldre medborgarna.
22 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
Trygghetsindex
Karlstad
2011
2012
2013
2014
2015
–
61
64
61
63
varav män
–
64
64
62
64
varav kvinnor
–
58
64
60
61
–
61
60
61
60
Medelvärde deltagande kommuner Källa: SCB:s medborgarundersökning
För att förbättra känslan av trygghet har vi genomfört trygghetsröjningar längst cykelvägarna. Det innebär att buskage och annat som kan skapa en känsla av otrygghet tas bort. Vikentunneln är den plats i Karlstad där flest känner sig otrygga. Under 2015 har vi påbörjat en ombyggnation med fokus på ljussättning och ytskikt. För att öppna naturen för alla har vi byggt två tillgänglighetsanpassade fiskeplattformar och tillgänglighetsanpassat två badplatser. I samband med upprustningen av ett flertal lekplatser har vi även förbättrat tillgängligheten genom nya anpassade gungor och fallunderlag. Besöksnäringen ska utvecklas
Antalet hotellövernattningar har ökat med nio procent under 2015 och uppgick till 456 700 övernattningar. En bidragande orsak till förändringen är främst en ökning av gäster under sommarhalvåret. I genomsnitt under året var hotellens beläggningsgrad 64 procent. Högst var beläggningen under juli och augusti. Även om hotellövernattningarna ökat har Karlstad tappat två placeringar och är nu den tolfte mest besökta destinationen i Sverige. För att utveckla besöksnäringen har en film tagits fram för att marknadsföra Karlstad mot besökare. Användningen av platsvarumärket Karlstad har utvecklats under året och marknadsföringsmaterial har producerats på både engelska och svenska.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 23
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
UTBILDNING OCH KUNSKAP
Tillväxt
Attraktiv stad
Utbildning och kunskap
En stad för alla
Den goda gröna staden
I dag är det vanligt att företag etablerar sig i regioner där de kan hitta välutbildad arbetskraft. Utbildning och kunskap är av avgörande betydelse för vår fortsatta tillväxt. Därför är det viktigt att höja utbildningsnivån. Grunden läggs i förskola och grundskola. Sammanfattning
Under målområdet utbildning och kunskap är vår bedömning att samtliga fem mål är uppfyllda. Barn och elevers förutsättningar för fortsatta studier och arbete har förbättrats genom att andelen behöriga till gymnasiet har ökat, genomsnittliga betyg i årskurs nio har förbättrats och en högre andel elever slutför gymnasiet på utsatt tid. Den eftergymnasiala utbildningsnivån har ökat något och Karlstad har tagit steg mot att utvecklas som universitets- och studentstad. Under året har vi genomfört en rad medborgardialoger och Karlstadborna anser att de i högre grad än tidigare deltar i kommunens utveckling. Viktiga händelser
• En mottagningsenhet med nya rutiner för mottagande av nyanlända elever har inrättats. • En handbok med checklistor för medborgardialog har tagits fram. Barns och elevers förutsättningar för fortsatta studier och arbete ska förbättras
Behörighet till gymnasiet är ett sätt att visa hur väl vi har lyckats med uppdraget att få eleverna att nå målen. Med behörighet menas behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram, vilket är den lägsta av behörighetskraven. Både behörighet till gymnasiet och att sedan tillgodogöra sig en gymnasieutbildning är viktiga faktorer för att undvika att hamna i ett socialt utanförskap senare i livet. Våren 2015 gick 91,2 procent av samtliga elever i årskurs nio ut grundskolan med behörighet till gymnasiet. Det är en högre andel behöriga än 2014 men då resultatet varierar något år från år är det svårt att utläsa någon trend. Jämfört med riket har Karlstad fortsatt en högre andel elever som är behöriga till gymnasiet. En högre andel flickor än pojkar i Karlstad är behöriga till gymnasiet. Bortsett från 2013 har skillnaden mellan könen ökat för varje år. Ett arbete har startats för att stödja skolorna i att tillgodose både pojkar och flickors behov och hur skolorna ska arbeta för att pojkar ska lyckas bättre i skolan. Andel med behörighet till gymnasiet
2011
2012
2013
2014
2015
Karlstad, samtliga huvudmän
90,91
91,9
93,1
90,7
91,2
Pojkar
89,9
91,2
93,6
89,1
89,5
Flickor
91,8
92,5
92,6
92,1
93,0
87,7
87,5
87,6
86,9
85,6
Riket, samtliga huvudmän Källa: Skolverkets databas Siris
1. De gråmarkerade siffrorna är inte helt jämförbara med nyare siffror eftersom de är knutna till grundskolans tidigare läroplan.
24 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
Ett sätt att följa hur väl eleverna har fått möjlighet att utvecklas är att se till slutbetygen. I grundskolan används begreppet genomsnittligt meritvärde och på gymnasiet genomsnittligt betygspoäng. För skolan ligger utmaningen i att ge bra stöd och stimulans till elever med svårigheter och samtidigt stötta och stimulera alla elever att nå så långt som möjligt. Det genomsnittliga meritvärdet för eleverna i årskurs nio har förbättrats jämfört med tidigare år. Vi kan fortsatt se att elever i skolor som drivs av privata huvudmän har högre meritvärden än elever i de kommunala skolorna. Skillnaden mellan pojkar och flickors meritvärde fortsätter att öka, inte bara i Karlstad utan i hela riket. En orsak tros vara att pojkarna skriver sämre och därför har svårare att resonera och beskriva olika aspekter av ett ämne, något som påverkar bedömningen och betygsättningen. Skolorna i Karlstad har börjat arbeta med spårkutveckling för att förbättra förmågan att resonera i tal och skrift. Genomsnittligt meritvärde årskurs 9
Karlstad, samtliga huvudmän Pojkar Flickor Riket, samtliga huvudmän
2011
2012
2013
2014
2015
213,3
216,1
215,5
215,1
226,2
200,4
206,1
207,2
203,0
214,2
225,4
225,8
223,5
226,5
239,7
210,6
211,4
213,1
214,8
224,7
Källa: Skolverkets databas Siris
Gymnasieeleverna som tog studenten våren 2014 var de första som gick ur gymnasiet efter den nya läroplanen och dess betygsystem. Detta gör att de senaste årens siffror inte är helt jämförbara med tidigare år. En jämförelse med riket visar att betygspoängen i Karlstad är lägre än riket i genomsnitt. Det förekommer inte någon skillnad i betygspoäng mellan gymnasieskolor med fristående huvudman och de som drivs av Karlstads kommun. Betygspoäng totalt i gymnasieskolan
2011
2012
2013
2014
2015
Karlstad, samtliga huvudmän
13,8
14,0
13,9
13,8
13,7
Riket, samtliga huvudmän
14,1
14,0
14,0
14,0
14,0
Källa: Skolverkets databas Siris
Andelen elever på Karlstads gymnasieskolor, oavsett huvudman, som slutfört en gymnasieexamen inom fyra år uppgår till 71 procent 2015. Det är en lägre andel jämfört med kommuner som liknar oss men en högre andel jämfört med riket. Det har konstaterats att de elever som inte går ur gymnasiet med avgångsbetyg framförallt har svårigheter med att få godkänt i matematik. För att hjälpa dessa elever har vi gjort satsningar på matematik, bland annat genom ökat stöd och dubbel bemanning i klassrummet vid matematiklektioner. Den här satsningen har visat sig ge resultat då andelen som tar examen efter tre år ökat från 66 procent 2014 till 68 procent 2015. Den eftergymnasiala utbildningsnivån ska höjas
Den eftergymnasiala utbildningsnivån har höjts varje år sedan mätningarna startade och 2014 hade 46,9 procent av Karlstadsborna 25–64 år någon form av eftergymnasial utbildning. I Karlstad är andelen med eftergymnasial utbildning högre än i andra kommuner som liknar oss och riket som helhet. Kvinnorna har en högre utbildningsnivå än männen och gapet fortsätter att öka. Detta är en trend inte bara i Karlstad utan i riket som helhet. Ungefär lika stor andel kvinnor som män har en kort eftergymnasial utbildning medan en betydligt högre andel kvinnor än män har en längre eftergymnasial utbildning. Andel med eftergymnasial utbildning 25–64 år
2011
2012
2013
2014
2015
Karlstad
45,5
46,0
46,6
46,9
–
Män
39,9
40,4
40,5
40,8
–
Kvinnor
51,2
51,7
52,7
53,2
–
”Större städer”
41,8
42,4
42,9
43,4
–
Riket
39,2
39,8
40,4
41,0
–
Källa: SCB
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 25
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
I syfte att locka fler att fortsätta till eftergymnasiala utbildningar har vi ett samarbete med Karlstads universitet inom ämnena samhällsvetenskap, humaniora, estetik, ekonomi och friidrott. Elever i årskurs tre på gymnasiet deltar varje år i aktiviteter som syftar till att stimulera och öka intresset för akademisk utbildning. Gymnasieskolan och Karlstads universitet gör även studiebesök hos varandra. Karlstad ska utvecklas som universitets- och studentstad
För att Karlstad ska utvecklas som universitets- och studentstad har vi under året genomfört en rad workshops med deltagare från Karlstads kommun, Karlstads universitet, studentkåren och studenter. Vi har fört diskussioner kring områdena bostad, välkomnande, arbetslivsanknytning och studenterna i staden för att ta fram utvecklingsområden. I samband med höstens terminsstart genomförde vi en folkbokföringskampanj där nyinflyttade studenter som folkbokförde sig i Karlstad och blev medlemmar i studentkåren fick ett presentkort från Centrum Karlstad. För att skapa relationer med studenterna har vi skapat kontaktgarantin. Kontaktgarantin är en samverkansform där Karlstads kommun genom praktik, examensarbeten, uppsatsämnen och gästföreläsningar skapar kontakt med studenterna. Kompetensmatchning ska ske för att säkerställa näringslivets och offentliga sektorns kompetensbehov
Yrkeshögskolan har ett nära och väl utvecklat samarbete med branschen och det lokala näringslivet. Det visar sig inte minst genom att det har skapats högkvalitativa utbildningar som leder till jobb. Ett år efter avslutad utbildning har 87 procent kommit i arbete, en ökning från föregående år och i nivå med riket. Andel som fått ett arbete ett år efter avslutad utbildning
2011
2012
2013
2014
2015
Karlstad
79
85
71
87
–
Riket
86
87
86
87
–
Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan
Vårt samarbete med Region Värmland, Arbetsförmedlingen och Länsstyrelsen har bland annat resulterat i en ny utbildning i svenska för invandrare som vänder sig till utländsk utbildad vårdpersonal. Utbildningen kombinerar utbildning i svenska och praktik inom elevens ursprungsyrke. Dessutom har antalet vuxenutbildningar ökat från sex stycken 2014 till 16 stycken 2015. Karlstadsbornas erfarenheter och kunskaper ska bättre tas till vara
Karlstadsbornas upplevelse av hur kommunen möjliggör för delaktighet och inflytande har fortsatt att förbättras. Karlstad ligger fortsatt långt över genomsnittet bland deltagande kommuner och står sig bra i jämförelse med andra liknande kommuner. Hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling
2011
2012
2013
2014
2015
Karlstad
50
68
70
81
85
Medelvärde deltagande kommuner
47
49
50
64
55
Källa: Kommunens kvalitet i korthet KKIK (index)
För att utveckla medborgardialogerna har vi tagit fram metoder och en handbok samt genomfört utbildningar i hur medborgardialoger bör genomföras. Gymnasieskolorna har väl utvecklade rutiner för elevers inflytande och delaktighet genom bland annat elevråd, klassrådstid, programrådskonferenser och matråd. Elevråden deltar även i utvecklingsarbete kring strategisk plan och planer mot kränkande behandling. Vid planering och gestaltning av Museiparkens nya lekplats har barn i olika åldrar medverkat i workshops och dialoger. Vi har även genomfört medborgardialog vid centrummiljöutvecklingen och inför ombyggnationen av Skattkärs centrum.
26 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 27
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
EN STAD FÖR ALLA
Tillväxt
Attraktiv stad
Utbildning och kunskap
En stad för alla
Den goda gröna staden
Karlstad ska vara en omtänksam stad där människor känner sig trygga och välkomna. Vi ska vara en bra stad att leva i för människor i alla livets skeden. Vi arbetar aktivt för ökad mångfald och välfärd ur ett brett perspektiv. Det är något som berikar vår stad. Vi främjar en positiv samtalston och ett öppet samverkansklimat. Karlstadsborna är vår viktigaste resurs. Vi ska verka för ökad tolerans och jämställdhet. Karlstad ska vara en kommun som präglas av mångfald. Karlstad kommuns verksamhet ska vara en av landets mest jämställda. Karlstad ska vara en kommun med lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för alla medborgare. Barn och unga, äldre samt personer med funktionsnedsättning är prioriterade grupper i kommunens Folkhälsostrategi. Sammanfattning
Under målområdet En stad för alla är vår bedömning att ett mål är uppfyllt och tre mål inte är uppfyllda. Karlstadsbornas möjlighet till egen försörjning har förbättrats då arbetslösheten och Karlstads kommuns kostnader för försörjningsstöd minskat. Karlstadsbornas hälsa har inte förbättrats då ohälsotalet i Karlstad följer den nationella trenden och fortsätter att öka. Den största ökningen är bland kvinnorna som har betydligt fler ohälsodagar än männen. Vår uppfattning är att situationen på bostadsmarknaden har blivit hårdare och att fler grupper konkurrerar om samma typ av bostäder. Antalet ärenden gällande våld i nära relationer fortsätter att öka. Viktiga händelser
• Europeiska socialfonden har beviljat medel till en rad projekt för ungdomar som varken arbetar eller studerar. • Mottagningen Första Linjen för ungdomar som har lindrig till måttlig psykisk ohälsa har invigts. Karlstadsbornas förutsättningar till en egen försörjning ska förbättras
Arbetslösheten, som andel av arbetskraften, har minskat till åtta procent under 2015. Minskningen är relativt jämnt fördelad mellan könen och fortfarande är det en högre andel män som är öppet arbetslösa. Karlstad uppvisar dock fortfarande en högre andel arbetslösa än riket i stort. I Karlstad är 3,7 procent öppet arbetslösa och 4,3 procent i program med aktivitetsersättning. I jämförelse med riket har Karlstad en lägre andel som är öppet arbetslösa och fler som är i program. Trenden är som tidigare år att andelen som är i program är relativt konstant och att förändringen ligger i andelen som är öppet arbetslösa. Ungdomsarbetslösheten fortsätter att minska, såväl i Karlstad som i riket i stort. Till viss del beror minskningen på demografiska förändringar där gruppen
28 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
18–24 minskat de senaste åren. En tydlig trend i Karlstad är att arbetslösheten minskar mest bland de unga kvinnorna. 2015 hade Karlstad en ungdomsarbetslöshet på 14,7 procent, där 5,3 procent var öppet arbetslösa och 9,3 procent i program med aktivitetsersättning. Trots en positiv trend är det fortsatt svårt för långtidsarbetslösa och personer med en svag ställning på arbetsmarknaden att komma i sysselsättning. Undersökningar visar att personer som stått utanför arbetsmarknaden en längre tid inte påverkas nämnvärt av en högkonjunktur. Andel arbetslösa (öppet arbetslösa samt i program) av arbetskraften
Karlstad 16–64 år varav män varav kvinnor Riket Karlstad 18–24 år
2011
2012
2013
2014
2015
9,4
9,2
9,1
8,3
8,0
9,5
9,4
9,6
9,0
8,7
9,2
9,1
8,6
7,6
7,2
8,3
8,4
8,5
8,0
7,8
20,9
19,0
18,2
16,1
14,7
varav män
22,7
20,7
20,2
18,7
17,9
varav kvinnor
19,1
17,3
16,0
13,4
11,7
18,3
17,7
17,2
15,0
13,3
Riket Källa: Arbetsförmedlingen
Om man tittar på förvärvsfrekvensen, det vill säga andelen Karlstadbor som arbetar, hamnar vi på 75,7 procent, vilket är en marginell förbättring jämfört med tidigare år. 2014 var det lika stor andel av kvinnorna som av männen som förvärvsarbetade. En positiv trend är att förvärvsfrekvensen bland utrikes födda, framförallt kvinnor, och ungdomar har ökat sedan föregående år. Jämfört med riket i stort är Karlstads andel förvärvsarbetande låg. En förklaring till detta är bland annat att Karlstad har en relativt stor arbetspendling till Norge. Pendling utomlands räknas inte med i statistiken vilket innebär att vi i realiteten har en något högre förvärvsfrekvens. Kommuner med stor andel studenter har ofta en lägre förvärvsfrekvens än genomsnittet. Jämfört med tidigare år har nettokostnaden för försörjningsstödet minskat under 2015. Antalet hushåll som uppbär försörjningsstöd eller introduktionsersättning och kostnaden för utbetalt bistånd per invånare har också minskat. Orsakerna till minskningen beror på våra satsningar på jobbpaket och andra arbetsmarknadsåtgärder. Dessutom har många fått arbete i såväl offentlig som privat sektor på grund av den akuta situationen som uppstått till följd av människor på flykt. Andel biståndsmottagare i kommunen
18 år och äldre 18–24 år
2011
2012
2013
2014
2015
4,9
4,5
4,6
4,6
–
7
7,5
7,6
7,6
–
Källa: Socialstyrelsen
Andelen personer som gått från försörjningsstöd till egen försörjning har dock minskat något jämfört med 2014. Vi kan fortfarande se att det är fler kvinnor än män som tar sig vidare till egen försörjning. Med egen försörjning avses i detta fall annan försörjning än försörjningsstöd. Andel biståndsmottagare som gått från försörjningsstöd till egen försörjning
2011
2012
2013
2014
2015
Andel i procent
16,3
17,7
15,1
19,3
18,3
Källa: Arbetsmarknads- och socialförvaltningen
Under året har vårt arbete med arbetsmarknadsinsatser riktade till olika målgrupper fortsatt för att få fler att komma vidare mot en egen försörjning. För att lyckas är samverkan med andra viktigt och vissa insatser drivs tillsammans med andra aktörer, till exempel samordningsförbundet Samspelet. För målgruppen unga som står
1. Samspelet är ett samordningsförbund mellan kommunen, landstinget, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 29
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
långt ifrån arbetsmarknaden har vi under 2015 ansökt och beviljats medel från Europeiska socialfonden för projektet Värmlands framtid. Ett exempel på våra framgångsrika insatser är arbetet med jobbpaket där matchningen mellan person och verksamhet stärkts genom anställningsintervjuer inför varje anställning. Målgruppen för jobbpaketen är personer som haft försörjningsstöd under en längre tid. Jobbpaketen leder till goda resultat som håller över tid. Av de 779 personer som deltagit i jobbpaket under 2009–2014 har idag 79 procent en annan försörjning än försörjningsstöd. Karlstadsbornas hälsa ska bli bättre
Ohälsotalet1 i Karlstad har försämrats de senaste åren, från 23,1 dagar 2014 till 23,9 dagar 2015. Att ohälsotalet fortsätter att försämras är en trend även i övriga Sverige. Det råder en betydande skillnad mellan könen och trenden är att kvinnornas ohälsotal försämras betydligt mer än männens. Bland Karlstads invånare skiljer det i genomsnitt drygt elva ohälsodagar mellan könen där kvinnor i genomsnitt har 29,4 ohälsodagar och männen 18,3. Ohälsotal 16–64 år
Karlstad varav män varav kvinnor
2011
2012
2013
2014
2015
23,3
22,5
22,2
23,1
23,9
18,6
18,3
17,8
17,9
18,3
28,0
26,8
26,6
28,3
29,4
27,7
27,0
26,8
27,3
28,0
varav män
22,7
22,1
21,8
22,1
22,4
varav kvinnor
32,7
32,0
32,0
32,8
33,8
Riket
Källa: Försäkringskassan
Nöjd med sig själv är ett mått på egenvärde och är nära relaterat till en persons självkänsla och självförtroende. Det går även att koppla ihop med en känsla av duglighet och kompetens. Vid en fråga till barnen i årskurs 4, 7 och årskurs 1 på gymnasiet i Karlstad om hur nöjda de är med sig själva visar det sig att de yngsta barnen är mest nöjda med sig själva och att nöjdheten sedan minskar ju äldre barnen blir. En jämförelse mellan könen visar att det framförallt är flickors nöjdhet som avtar med ökad ålder medan pojkar i stort sett är lika nöjda med sig själva oavsett ålder. Jämfört med föregående år har nöjdheten bland flickor i årskurs 7 ökat medan nöjdheten bland flickor i årskurs 1 på gymnasiet har minskat. För att arbeta med ungdomars hälsa har vi fortsatt det främjande och förebyggande arbetet inom elevhälsans alla delar och intensifierat samarbetet med barn- och ungdomspsykiatrin. Andel elever som känner sig nöjda med sig själv
Årskurs 4
2011/2012
2012/2013
2013/2014
2014/2015
97
97
95
97
varav pojkar
–
–
97
98
varav flickor
–
–
97
97
92
93
90
92
–
–
97
96
Årskurs 7 varav pojkar varav flickor Gymnasiet årskurs 1 varav pojkar varav flickor Medeltal för deltagande årskurser
–
–
83
88
85
85
88
86
–
–
96
95
–
–
82
77
91
91
92
92
Källa: Barn- och ungdomsförvaltningen (ELSA)
1. Antalet utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, förtidspension eller sjukbidrag per individ och år.
30 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
När det gäller insatser för ökad hälsa bland äldre har vi utvecklat former för stöd och hjälp så att alla ska kunna uppleva trygghet och kontinuitet och så långt som möjligt klara sig på egen hand. För att förenkla hemgång för brukare som vistats på sjukhus har vi påbörjat ett pilotprojekt med ett hemtagningsteam. Teamets syfte är att trygga hemgången och samtidigt arbeta med att öka kundens förmåga att klara sig mer på egen hand. Under året har vi aktivt arbetat med att utveckla föreningsstödet för att skapa ett brett utbud av föreningsaktiviteter. Dessutom har vi arbetat med att skapa möjligheter för de som inte kan eller vill vara föreningsanslutna. Vi erbjuder idrottsskola för barn mellan 7 och 13 år samtidigt som vi har gjort satsningar på spontanidrott och spontankultur. Forskning visar på kulturens betydelse för hälsan och med utgångspunkt i detta har vi utvecklat verksamheterna på Stadsbiblioteket, Teaterbiografen Arenan, skaparverkstaden och Alsters herrgård. Karlstadsbornas möjligheter till en bostad ska öka
Vår upplevelse är att bostadsmarknaden har blivit hårdare och att det är många som konkurrerar om samma typer av bostäder. Samtidigt som till exempel unga och studenter söker mindre lägenheter har arbetsmarknadsoch socialnämnden samt vård- och omsorgsnämnden ett stort behov av bostäder till sina respektive målgrupper. Fastighetsägarnas krav på hyresgästerna gör det svårt för personer som saknar fast inkomst, upplevt tidigare bostadsmisslyckanden, lever i missbruk eller är skuldsatta att själv ordna med en bostad. Det råder även en ökad konkurrens mellan olika grupper som behöver hjälp med en bostad. För att förändra situationen har vi påbörjat ett arbete med ett bostadsförsörjningsprogram och vi håller på och skapar oss en övergripande bild av bostadssituationen. Dessutom genomför vi ett arbete med att stödja de som fått hjälp med att få ett boende för att underlätta kvarboende och slutligen möjligheten att få ett eget hyreskontrakt. Varje år gör vi en mätning över antalet hem- och bostadslösa inom Karlstads kommun. För 2015 har vi gått över till Socialstyrelsens definitioner vilket gör en jämförelse med föregående år vansklig. Totalt sett finns 358 personer som definieras som hem- eller bostadslösa. Av dessa är 64 procent män och 36 procent kvinnor. Under 2015 har antalet lägenheter i KBAB:s lägenhetsbestånd ökat men trots detta har andelen tillgängliga lägenheter minskat något under året. Andelen tillgängliga lägenheter har de senaste åren legat kring tio procent och uppgick 2015 till 9,6 procent. Andel tillgängliga lägenheter av KBAB:s bostadsbestånd
2011
2012
2013
2014
2015
Andel i procent
10,7
10,1
10,0
10,3
9,6
Källa: KBAB
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 31
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
Karlstadsborna ska ha ett liv fritt från diskriminering, kränkningar och våld
Antalet ärenden gällande våld i nära relationer fortsätter att öka. 2015 uppgick antalet ärenden till 284 stycken, vilket är en ökning med 15 procent sedan 2014. Sedan 2011 har antalet ärenden gällande hedersrelaterat våld mer än tredubblats och uppgår nu till ungefär en tredjedel av alla ärenden. Majoriteten av alla ärenden, 97 procent, avser kvinnor. I en årligt återkommande undersökning i förskoleklass, årskurserna 4, 7 och årskurs 1 på gymnasiet svarar eleverna på om någon har gjort dem så illa att de blivit riktigt rädda. Läsåret 2014/2015 uppgav i genomsnitt tolv procent av eleverna att någon gjort dem så illa att de blivit rädda. Högst andel rädda finns bland eleverna i föreskoleklass och årskurs fyra. I de lägre åldrarna är det en högre andel pojkar än flickor som känt sig rädda medan det i de högre åldrarna är marginellt fler flickor som känt sig rädda. Över tid är andelen som känner sig rädda relativt oförändrad även om det skett en minskning med tre procentenheter sedan läsåret 2013/2014. Andel elever som svarar att någon gjort dem så illa att de blivit riktigt rädda
Förskoleklass
2011/2012
2012/2013
2013/2014
2014/2015
19
18
21
18
varav pojkar
–
–
23
19
varav flickor
–
–
18
17
13
15
21
15
–
–
22
17
Årskurs 4 varav pojkar varav flickor Årskurs 7 varav pojkar varav flickor
–
–
21
12
7
7
8
7
–
–
9
6
–
–
7
7
12
11
9
9
varav pojkar
–
–
6
8
varav flickor
–
–
12
10
13
13
15
12
Gymnasiet årskurs 1
Medeltal för deltagande årskurser Källa: Barn- och ungdomsförvaltningen (ELSA)
I ett långsiktigt arbete med kunskaps- och attitydpåverkan genomför vi satsningar för att stötta föreningslivets arbete mot mobbning, kränkningar och diskriminering. På uppdrag av mångfaldsforum har vi genomfört medborgardialoger och samlat in synpunkter på vad Karlstadborna anser bör göras för att Karlstad ”verkligen ska bli en kommun för alla”. Under året har all vår elevhälsopersonal och rektorerna genomgått en HBTQ-utbildning för att kunna HBTQ-certifiera elevhälsan. Dessutom är all vår personal inom den öppna verksamheten på parklekar, fritidsgårdar och ungdomens hus HBTQ-certifierade.
32 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 33
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
DEN GODA GRÖNA STADEN
Tillväxt
Attraktiv stad
Utbildning och kunskap
En stad för alla
Den goda gröna staden
Karlstad ska stå för en miljömässigt hållbar tillväxt. Med ekologiskt tänkande bidrar vi till en positiv livsmiljö som märks i olika sammanhang. Vi ligger långt framme och är innovativa för att stimulera en hållbar utveckling. Vi erbjuder också gröna oaser, blomsterprakt och nära tillgång till vattennära upplevelser på både Klarälven och Vänern. Sammanfattning
Under målområdet Den goda gröna staden är vår bedömning att ett mål är uppfyllt och fem mål är delvis uppfyllda. Enligt de mätningar som görs har Karlstadborna god tillgång till parker och grönområden. I takt med att Karlstad växer ökar antalet Karlstadsbor som utsätts för buller. Halterna av skadliga kemikalier ligger under gränsvärdena men bedömningen är att vi trots detta är en bit ifrån att klara måluppfyllelse. Andelen flerbostadshus som dokumenterat klarar riktvärdena för radon fortsätter att öka. En majoritet av Karlstadborna får sitt dricksvatten från skyddade vattentäkter och fler vattentäkter är på väg att skyddas. Viktiga händelser
• Karlstad rankas som femte bästa miljökommun i Miljöaktuellts ranking. • Karlstad vann regionfinalen i tävlingen Sveriges godaste kranvatten. • Trafikverket har beviljat 70 mnkr för hållbar stadsutveckling. Klimatpåverkan från energi- och transportsektorn i Karlstads kommun ska minska med 25 procent mellan 2008 och 2020
Utsläppen av växthusgaser från transporter i Karlstad har minskat med 8,3 procent mellan 2008 och 2013. Minskningen är lägre än den som skett totalt i riket och en något högre takt krävs för att målet på sikt ska kunna nås. Under 2015 har vi drivit ett projekt för samordnad varudistribution. Projektet syftar till att en samordningscentral tar emot varor och samordnar leveranserna till kommunkoncernens olika verksamheter enligt uppgjorda turer. Det här kommer att leda till färre transporter och till viss del miljövänligare fordon. Då även antalet leveranser blir lägre förväntar vi oss att trafiksäkerheten kommer öka. Under 2015 har vi bytt ut 167 av våra fordon som inte drivits av fossilfritt bränsle. De nya fordonen drivs bland annat av biogas och el.
34 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
Utsläpp av växthusgaser från transporter
2011
2012
2013
2014
2015
174 000
166 000
161 000
–
–
-1,2
-5,6
-8,3
–
–
19 730 000
18 569 000
18 046 000
–
–
-3,3
-8,9
-11,5
–
–
Karlstad Utsläpp i ton koldioxidekvivalenter Förändring i procent sedan 2008 Riket Utsläpp i ton koldioxidekvivalenter Förändring i procent sedan 2008
Källa: Länsstyrelsernas samverkansorgan RUS. Statistiken har en lång eftersläpning och detta är det senaste som finns.
Utsläppen av växthusgaser från energiförsörjning i Karlstad har minskat med 18,7 procent sedan 2008. Den största minskningen skedde under 2013 då utsläppen minskade med 26 procent jämfört med året innan. Utsläppen av växthusgaser minskar i den takt som krävs för att vi på lång ska sikt nå måluppfyllelse. Utsläpp av växthusgaser från energiförsörjning
2011
2012
2013
2014
2015
46 000
50 000
37 000
–
–
+0,4
+10,5
-18,7
–
–
19 949 000
118 830 000
17 729 000
–
–
-4,7
-10,0
-15,3
–
–
Karlstads kommungrupp Utsläpp i ton koldioxidekvivalenter Förändring i procent sedan 2008 Riket Utsläpp i ton koldioxidekvivalenter Förändring i procent sedan 2008 Källa: Länsstyrelsernas samverkansorgan RUS
Kommunens energieffektiviseringsprojekt som startade 2007 är nu inne i fas tre, uppföljningsfasen. Vi har genomfört åtgärder i 155 fastigheter. Projektresultatet hittills är 1 180 ton minskade koldioxidutsläpp per år och en ekonomisk besparing på 8,1 miljoner kronor per år. Luften i Karlstads kommun ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas
Karlstads kommun genomför löpande luftkvalitetsmätningar vid olika platser i kommunen. Även om luftkvaliteten de senaste årtiondena har blivit allt bättre finns det fortfarande luftföroreningar som måste minska. Halterna av kväveoxid vid rådhuset har minskat de senaste åren och håller sig inom gränsvärdena för både miljökvalitetsnormen och det nationella miljökvalitetsmålet. Halter av partiklar i luften på Hamngatan har minskat jämfört med föregående år och håller sig inom gränsvärdet för miljökvalitetsnormen. Däremot är halterna för höga för att nå upp till det nationella miljökvalitetsmålet. Luftföroreningar, årsmedelvärde, mikrogram per kubikmeter luft
2011
2012
2013
2014
2015
Miljökvalitetsnorm
Nationellt miljökvalitetsmål
Kvävedioxid, Rådhuset (urban bakgrund)
19,2
18,4
16,9
12,0
–
40
20
Kvävedioxid, Hamngatan (gaturum)
23,0
24,2
25,7
–
–
40
20
–
18,1
20,0
17,7
–
40
15
Partiklar PM10, Hamngatan Källa: Miljöförvaltningen
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 35
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
Några av kommunens förvaltningar ingår i ett nätverk där frågan om luftkvalitet i Karlstad ligger i fokus. Nätverket arbetar bland annat med att hitta tekniska lösningar i planering och skötsel av staden för att minska luftföroreningarna. För att förbättra luftkvaliteten har vi använt nya beläggningsmaterial på Karl IX gata. Materialet har de bästa egenskaperna från asfalt och betong samtidigt som det är slitstarkt och inte släpper ifrån sig så många partiklar. Under vinterhalvåret påverkas luftens partikelhalter till stor del av användningen av dubbdäck. Även om andelen som använder dubbdäck har minskat de senaste åren har inte luftkvaliteten ökat i motsvarande grad. Halterna av skadliga kemikalier, exponering av buller, radon och luftföroreningar ska vara så låga att varken Karlstadsborna eller miljön påverkas negativt
De kemikalier vi använder hamnar till slut i reningsverken. Förekomsten av tungmetaller i avloppsslammet ger därför en bild av kemikalieanvändningen i samhället. Vi omges dagligen av kemikalier vars effekter inte är klarlagda och även om slammet från Sjöstadsverket klarar de gränsvärden som finns för metallerna bly, kvicksilver och kadmium är bedömningen att vi har en bit kvar innan vi uppnår måluppfyllelse. Metaller i avloppsslam, milligram per kilo
Bly
2011
2012
2013
2014
2015
19
16
20
16
14
Kvicksilver
0,81
0,81
0,62
0,62
0,67
Kadmium
0,63
0,68
0,73
0,72
0,67
Källa: Teknik- och fastighetsförvaltningen
Under året har vi arbetat för att på olika sätt minska halterna av skadliga kemikalier i kommunens verksamhet. Bland annat har vi fasat ut hormonstörande samt hälso- och miljöfarliga kemikalier ur förskoleverksamheten. Kultur- och fritidsförvaltningens verksamhet har dessutom blivit miljödiplomerad. I hus byggda med blå lättbetong finns risk för höga halter av radon. Andelen flerbostadshus byggda med blå lättbetong som dokumenterat klarar radonriktvärdet har ökat från 14 procent 2014 till 32 procent 2015. Troligen är det fler fastighetsägare som genomfört mätningar och klarar riktvärdet för radon men ännu inte meddelat kommunen. Under året har vi arbetat med att informera villaägare och ägare till flerbostadshus om vikten att mäta radon. Dosor för radonmätning kan numera beställas direkt av kontaktcenter där även ett register över uppmätta radonvärden finns tillgängligt. Trafikbuller är den miljöstörning som berör flest människor i Sverige och buller över lag är ett utbrett miljö- och hälsoproblem. Vi saknar uppgifter över hur många personer i Karlstads kommun som upplever sig störda av buller från vägtrafik. Vår känsla är däremot att antalet Karlstadbor som utsätts för trafikbuller i de centrala delarna tenderar att öka. Vid den bullerutredning som genomfördes 2014 konstaterades att många Karlstadbor utsätts för ljudnivåer som överstiger riktvärdena för både väg- och järnvägstrafik. I de stadsförtätningsprojekt som pågår är det här en fråga vi kontinuerligt arbetar med. Samtidigt är det tydligt att hållbarhetsfördelarna med förtätning av befintliga strukturer och områden är stora. Under 2015 har vi tagit tre elbussar i drift. Förutom en generellt minskad miljöpåverkan är bullernivån avsevärt lägre.
36 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
Vattnets kvalitet i sjöar, vattendrag och grundvatten ska förbättras
Det finns nio allmänna och sju enskilda större vattentäkter i Karlstads kommun, varav några delas med grannkommunerna. Sedan 2012 är hälften av vattentäkterna skyddade genom inrättade vattenskyddsområden. 93 procent av kommunens producerade vatten kommer från dessa skyddade vattentäkter och 91 procent av abonnenterna får sitt vatten härifrån. Vår plan är att under 2016–2017 lämna in ansökningar om att fastställa ytterligare tre vattentäkter som vattenskyddsområden. För att säkra kommunens vattenförsörjning från dricksvattentäkten på Sörmon kommer en ombyggnation av E18 att ske västerut. Andel skyddade dricksvattentäkter, allmänna och större enskilda
2011
2012
2013
2014
2015
Andel i procent
37,5
50
50
50
50
Källa: Teknik- och fastighetsförvaltningen
2009 statusklassades 23 sjöar och 31 vattendrag i Karlstads kommun. 31,5 procent av sjöarna och vattendragen uppnådde god ekologisk status och 83 procent av sjöarna och 97 procent av vattendragen uppnådde en god kemisk status. Faktorer som påverkar den ekologiska statusen är fysiska förändringar, övergödning och försurning. För att minska näringsbelastningen till sjöar och vattendrag har vi under året genomfört tillsyn av enskilda avlopp som ligger inom 200 meter från övergödda sjöar och vattendrag. I de fall där det konstaterats att det är en bristfällig avloppsanläggning har vi ställt krav på att åtgärder ska vidtas inom två år. Naturen i Karlstads kommun, den biologiska mångfalden och naturens värde för friluftslivet ska bevaras och utvecklas
Andelen skyddad natur av kommunens landyta är oförändrad jämfört med föregående år. Andel skyddad natur av Karlstads landyta
2011
2012
2013
2014
2015
Andel i procent
3,24
3,24
3,24
3,25
3,25
Källa: Teknik- och fastighetsförvaltningen
För att motverka att Vänerns stränder och skärgård växer igen genomför vi två naturvårdsprojekt för att restaurera stränder och strandängar. Under 2015 har vi restaurerat 54 hektar strandängsbeten. Efter önskemål från ett flertal föreningar och naturskolan byggde vi under året en större samlingsplats i I2-skogen. Efter att ha ökat under en rad år har andelen ekologiskt odlad jordbruksmark minskat till 31,7 procent 2014. För att uppmuntra till ekologiskt brukande av jorden lämnar Karlstads kommun rabatt på arrendeavgiften. Även EU:s miljöstöd är utformat för att reducera jordbrukens belastning på vattendrag och för att främja naturens biologiska mångfald. Andel ekologiskt brukad åkermark
2011
2012
2013
2014
2015
Andel i procent
27,3
30,9
35,1
31,7
–
Källa: Jordbruksverket
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 37
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
Samhällsplaneringen ska ge förutsättningar för ett hållbart och hälsosamt liv med hänsyn till natur och kulturvärden
En rik grönstruktur är en viktig förutsättning för ett hållbart och hälsosamt liv. I medborgarundersökningen som genomfördes 2015 svarade Karlstadsborna på en skala mellan 1–10 hur de såg på tillgången av parker, grönområden och natur. Snittbetyget blev 8,0 vilket är en förbättring jämfört med föregående år. Jämfört med andra kommuner tillhör Karlstad de som fick högst betygsindex. En intressant iakttagelse är att kvinnorna fortsatt anser att tillgången till parker, grönområden och natur är bättre än vad männen anser. Karlstadsbornas upplevelse av tillgång till parker, grönområden och natur, betyg 1–10
Karlstad
2011
2012
2013
2014
2015
–
7,9
8,1
7,8
8,0
varav män
–
7,9
7,9
7,7
7,8
varav kvinnor
–
7,9
8,2
8,0
8,3
–
7,8
7,8
7,8
7,8
Deltagande kommuner Källa: SCB:s medborgarundersökning
Under 2015 har vi arbetat med att ta fram en ny grönstrukturplan. Planen kommer att fungera som ett underlag till fysisk planering och beslut om utformningen av grönområden i Karlstad. Planen möjliggör även för samhällsplanering som ger förutsättningar för ett hållbart och hälsosamt liv. Varje år genomför Miljöaktuellt en kommunrankning över årets bästa miljökommuner. 2015 utsågs Karlstad till Sveriges femte bästa miljökommun. Resultatet av rankingen kommer att användas för att ringa in vilka områden som kan vara viktiga för att framöver nå målen i miljö- och klimatstrategin.
38 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
FINANSIELLT PERSPEKTIV
Finansiellt perspektiv
Vårda tillgångar
Kvalitet
Arbetsgivarperspektiv
Karlstads kommun skall ha verksamhet och ekonomi i ”gott skick”. Det förutsätter ett långsiktigt tänkande. För att säkerställa detta krävs att varje generation står för de kostnader de ger upphov till. I annat fall kommer morgondagens medborgare att få betala inte bara för den verksamhet de själva konsumerar utan även för den som tidigare generationer konsumerat. En annan viktig hörnpelare för att uppnå en verksamhet och ekonomi i ”gott skick” är att kommunen som ansvarig för förvaltningen av medborgarnas skattepengar alltid strävar efter att dessa används på effektivast möjligaste sätt. Öppenhet och lättillgänglighet skall känneteckna kommunens rapportering. Sammanfattning
Under målområdet Finansiellt perspektiv är vår bedömning att vi inte når måluppfyllelse. Till följd av bland annat stora engångskostnader för avveckling av två reaktorer vid Oskarshamns kärnkraftverk är resultatet 2015 negativt och det genomsnittliga resultatet de senaste fem åren uppgår endast till 0,96 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. På grund av stora investeringsvolymer har kommunens nettolåneskuld de senaste fem åren ökat med 453 miljoner kronor. Kommunfullmäktige har i samband med budgetbesluten de senaste åren godkänt en avvikelse från finansieringsmålet. Även om vi inte klarar finansieringsmålet ligger utfallet inom den nivå som fullmäktige har godkänt. Viktiga händelser
• Sammantaget visar nämnderna ett överskott mot årsbudget. • Kostnader för försörjningsstöd har minskat jämfört med 2014. Kommunen ska redovisa ett positivt resultat som över en femårsperiod minst motsvarar två procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag för samma period
Den genomsnittliga resultatnivån i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag de senaste fem åren uppgår till 0,96 procent och innebär att Karlstad inte når upp till målet om minst två procents överskott. 2015 är ett exceptionellt år och kommunens negativa resultat påverkas i hög grad av ett flertal jämförelsestörande poster. Den absolut största posten avser stora engångskostnader för avvecklingen av två reaktorer vid Oskarshamnsverken. För att få en mer rättvisande bild av årets resultat bör justering göras för sådana poster och ”det underliggande resultatet” bör beaktas i resultatanalysen. Denna resultatnivå är god och ligger på en högre nivå jämfört med 2014 och detta speglar i högre utsträckning den ordinarie verksamheten.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 39
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
Årets resultat i förhållande till summa skatteintäkter/utjämning i RR (procent)
2011
2012
2013
2014
2015
1,2
3,6
3,6
1,3
-4,9
Källa: Kommunledningskontoret (måttet grundas på den avstämning mot resultatmålet som redovisas under Finansiell analys)
Kommunens totala nettolåneskuld inklusive kommunens totala pensionsåtagande ska inte öka
Kommunens totala nettolåneskuld inklusive totalt pensionsåtagande har ökat under den senaste femårsperioden. En förenklad avstämning sker genom att mäta självfinansieringsgraden, alltså hur stor del av årets nettoinvesteringar som täcks av årets resultat och årets avskrivningar. Trots höga resultatnivåer tidigare år har de stora investeringsvolymerna gjort att de egna medlen inte fullt ut räckt för att täcka investeringarna. Det negativa resultatet 2015 påverkar i ännu större utsträckning att investeringarna inte kan täckas med egna medel. Andel av årets nettoinvesteringar som täcks av årets resultat samt årets avskrivningar (procent)
2011
2012
2013
2014
2015
52
82
79
74
21
Källa: Kommunledningskontoret (måttet grundas på redovisning under Finansiell analys. Årets resultat räknas inklusive reavinster)
Vid en fullständig avstämning av målet sker en djupare analys, grundad i kassaflödesanalysen, där hänsyn tas till förändringar på både tillgångs- och skuldsidan i balansräkningen. Dessutom beaktas den äldre pensionsskulden som ligger utanför balansräkningen. Här sker även justeringar för reavinster och särskilda jämförelsestörande poster, vilka i år är betydande och kraftigt påverkar nettoskuldökningen. Slutligen sker en uppdelning på avgiftsfinansierad verksamhet och skattefinansierad verksamhet (vatten och avlopp): Förändring av nettoskulden (belopp i mnkr)
2011
2012
2013
2014
2015
Avgiftsfinansierad verksamhet
-2
20
41
58
71
Skattefinansierad verksamhet
314
62
-143
-43
75
Källa: Kommunledningskontoret (negativt belopp innebär minskad nettoskuld, positivt belopp innebär ökad nettoskuld)
Efter att ha minskat de senaste två åren ökade återigen den skattefinansierade verksamhetens nettoskuld 2015. Nettoskulden ökade även för den avgiftsfinansierade verksamheten. Den senaste femårsperioden har den totala nettoskulden ökat med 453 miljoner kronor. Kommunfullmäktige har i samband med budgetbesluten under de senaste åren godkänt en avvikelse från finansieringsmålet för den skattefinansierade verksamheten. Även om kommunen inte klarar det långsiktiga finansieringsmålet ligger nettoskuld sökningen i huvudsak inom den nivå som fullmäktige sammantaget har godkänt för femårsperioden. Investeringsvolymen kommer att vara hög även de närmaste åren framöver. Vi måste då konstatera att nettoskulden återigen kommer att växa. Då kommunen har en god soliditet och en mycket låg låneskuld innebär det här inget stort problem på kort sikt. Långsiktigt bör vi dock sträva efter att begränsa investeringstakten. Förutom räntekostnader för den höga investeringsvolymen för det också med sig allt högre avskrivningar.
40 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
VÅRDA TILLGÅNGAR
Finansiellt perspektiv
Vårda tillgångar
Kvalitet
Arbetsgivarperspektiv
Koncernen äger anläggningstillgångar med ett bokfört värde på drygt tio miljarder kronor. Vi måste vårda dessa tillgångar och undvika kapitalförstöring. Bra lokaler är en förutsättning för att bedriva vård, skola och omsorg. Välskötta gator, parker och övriga allmänna platser är av stor betydelse för att Karlstad ska vara en attraktiv stad. Sammanfattning
Under målområdet Vårda tillgångar är vår bedömning att vi når måluppfyllelse. Nivåerna på underhåll av såväl fastigheter, vägar och VA-ledningsnät har ökat i stort sett varje år sedan 2011 och befinner sig nu på en långsiktigt hållbar nivå. Samtidigt finns det en underhållsskuld sedan tidigare år och en fortsatt satsning på underhåll är därför nödvändig. Viktiga händelser
• Den sista etappens relinade ledning i huvudvattenledningsprojektet togs i drift. Kommunkoncernens anläggningstillgångar ska vara i gott skick
För att säkerställa att kommunens anläggningstillgångar på lång sikt ska vara i ett gott skick har anslagen för underhåll förstärkts de senaste åren. Under 2015 uppgick underhållsnivån i kommunens fastigheter till 100 kr/m² och i KBAB:s fastigheter till 148 kr/m². Underhållsnivån i fastigheterna har ökat för varje år sedan 2011. Vid er jämförelse av nivån på fastighetsunderhåll mellan KBAB och kommunen bör man vara medveten om att de har olika typer av fastighetsbestånd. 6,1 procent av vägytan har fått ny toppbeläggning 2015, vilket motsvarar 450 kilometer väg och 250 kilometer gång- och cykelväg. Då arbetet kom igång tidigt på säsongen och underhållsskulden från tidigare år visade sig vara större än förväntat underhölls fler vägar än vad som tidigare var planerat. Under 2015 har 0,7 procent av VA-ledningsnätet förnyats, vilket motsvarar 10,4 kilometer ledning.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 41
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
Underhållsnivåer
Underhållsnivå i kommunens fastigheter (kr/m²) Underhållsnivå i KBAB:s fastigheter (kr/m²)
2011
2012
2013
2014
2015
53
77
78
84
100
120
126
135
142
148
Andel av vägytan som underhålls av total vägsträcka (i procent)
1,7
4,6
3,2
2,5
6,1
Andel av VA-ledningsnätet som förnyas av det totala ledningsnätet (i procent)
0,5
0,6
0,8
–
0,7
Källa: Teknik- och fastighetsförvaltningen och KBAB
Satsningen på att rusta upp kommunens lekplatser har fortsatt och under året har sju lekplatser rustats upp eller utvecklats. Totalt bedömer vi nu att 81 procent av lekplatserna är av god eller mycket god standard. Under året har vi påbörjat arbetet med att ta fram en långsiktig underhållsplan för gator samt gång- och cykelvägar. Syftet med underhållsplanen är att den ska ge stöd i prioritering av åtgärder och ligga till grund för beslut om en realistisk långsiktig underhållsnivå. Under 2015 togs huvudvattenledningsprojektets sista etapp i drift. Förnyelse av ledningsnät och anläggningar har hunnits med betydligt bättre än föregående år. Jämfört med föregående år har både utläckaget från vattenledningsnätet och inläckaget till avloppsledningsnätet minskat. På verk och anläggningar har en rad pumpbyten, ventilbyten och kalibrering av instrument skett. För att långsiktigt säkerställa en god ekonomisk hållbarhet för kommunens lokaler har arbete med att skapa strukturerade arbetssätt kring drift och skötsel av fastigheterna utifrån behovsbilden genomförts. Under året har 180 stycken underhålls- och investeringsprojekt i bostadsbolagets lägenheter genomförts. Efter fem år har renoveringarna av totalt 622 lägenheter på Rud slutförts. Sista etappen av badrumsrenoveringar på Hagaborg har färdigställts. I det projektet har totalt 330 lägenheter berörts. Under året har också Orrholmen varit ett fokusområde med bland annat byte av yttertak, fönsterbyte och ny ventilation Efter ett antal år med begränsade underhållsinsatser har underhållsanslagen till de olika verksamheterna de senaste åren höjts till en långsiktigt hållbar nivå. Däremot finns en ackumulerad underhållsskuld från åren med lägre anslag som tynger verksamheterna och lett till ökade behov av reinvesteringsinsatser.
42 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
KVALITET
Finansiellt perspektiv
Vårda tillgångar
Kvalitet
Arbetsgivarperspektiv
Fortsatt utveckling av kvalitetsarbetet inom koncernens verksamhet är en prioriterad uppgift. Ett led i arbetet är att skapa en samlad struktur för den fortsatta utvecklingen. Likaså är det nödvändigt att gentemot omvärlden ge en tydlig bild av vår kvalitet och vår utveckling. Medborgare och brukare står i fokus, men en fortsatt utveckling av våra interna processer är inte mindre viktig. Sammanfattning
Under målområdet Kvalitet är vår bedömning att vi når måluppfyllelse. Som ett resultat av ett långsiktigt arbete har Karlstads kommun under 2015 blivit nominerat till ”Sveriges kvalitetskommun 2015”. Det som utmärker oss är att vi har en värdegrund som tydligt speglas i hela organisationen. Under 2015 har vårt resultat i Kommunens Kvalitet i Korthet förbättrats. Viktiga händelser
• Karlstad blev nominerad till Sveriges kvalitetskommun 2015. • Resultatdialog, som är en del av det systematiska kvalitetsarbetet i skolan, har genomförts för första gången. Karlstads kommun ska bedriva en verksamhet med god kvalitet som ständigt förbättras
Karlstads kommun bedriver en verksamhet med god kvalitet. Resultatet av det långsiktiga arbete som genomförts visar sig bland annat genom att Karlstad under 2015 blivit nominerad till ”Sveriges kvalitetskommun 2015”. I samband med nomineringsprocessen har våra verksamheter granskats ingående av en expertgrupp från Sveriges kommuner och landsting (SKL). Resultatet av granskningen visar bland annat att Karlstad utmärker sig genom att ha en värdegrund som tydligt speglas i hela organisationen. Vi mäter också vårt kvalitetsarbete med hjälp av SKL:s undersökning Kommunens Kvalitet i Korthet, KKiK. Undersökningen mäter kvaliteten ur ett medborgarperspektiv och ger oss möjlighet att jämföra oss med de andra deltagande kommunerna. Årets undersökning visar att vi i 28 av 36 mått tillhör den bästa eller näst bästa gruppen. Vi har även färre antal mått i den sämsta och näst sämsta gruppen vilket innebär att vårt resultat i kommunens kvalitet i korthet har förbättrats i förhållande till andra kommuner jämfört med tidigare.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 43
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
Antal mått i SKL:s undersökning Kommunens Kvalitet i Korthet där vi tillhör de bästa kommunerna
2012 36 mått
2013 37 mått
2014 39 mått
2015 36 mått
Bästa gruppen
15
13
14
15
Näst bästa gruppen
13
10
14
13
Näst sämsta gruppen
4
10
4
4
Sämsta gruppen
4
4
7
4
Källa: Kommunledningskontoret
Mätningen är indelad i fem områden och vi följer utvecklingen inom vart och ett: Tillgänglighet
Under året genomfördes en intern tillgänglighetsundersökning, varför resultaten inte ingår i Kommunens kvalitet i korthet. Generellt sett har vi dock mycket bra resultat när det gäller bemötande via telefon, att besvara e-post snabbt, öppettider i simhall, bibliotek och återvinningsstation. När det gäller väntetid för att få plats på förskola har resultatet försämrats och man får vänta fler dagar än tidigare. Barn- och ungdomsförvaltningen genomför samordningsinsatser för att optimera hanteringen av förskoleplatser. Trygghet
Resultaten inom trygghetsområdet har legat på en bra nivå under åren. Bland annat mäts hur trygga invånarna känner sig och jämfört med andra kommuner tillhör vi den näst bästa gruppen. Information
För fjärde året i rad tillhör vi de kommunerna med bäst resultat inom området. Det handlar bland annat om kvaliteten på kommunens webbinformation och hur väl vi möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling. Det råder ingen tvekan om att kärnan i vår värdegrund Vi är till för Karlstadsborna genomsyrar verksamheten, vilket märks i resultatet. Effektivitet
Vi ligger bra till och tillhör den näst bästa eller bästa gruppen av alla kommuner när det gäller kostnader och elevers resultat inom grundskola och gymnasieskola. När det gäller hemtjänsten är brukarnöjdheten lite sämre än genomsnittet. Arbete har under 2015 inletts med att förändra hemtjänstens organisation och utförande. Samhällsutveckling
Vårt miljöarbete ger resultat. Vi är en av de kommunerna med störst andel miljöbilar och vi återvinner hushållsavfall och köper in ekologiska livsmedel i hög utsträckning jämfört med andra kommuner. När det gäller andel förvärvsarbetare tillhör vi dock den sämsta gruppen vilket bland annat beror på att vi har många studenter och att andelen pendlare till andra länder (främst Norge) inte syns i statistiken.
44 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015
RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET 2015
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
Resultat av undersökningen Kommunens kvalitet i korthet 2015
För att ge en snabb och enkel överblick över hur Karlstad står sig jämfört med andra kommuner är utfallet uppdelat i fyra grupper: Grön anger att Karlstad tillhör den bästa gruppen Gul anger att Karlstad tillhör den näst sämsta gruppen
Ljusgrön anger att Karlstad tillhör den näst bästa gruppen Röd anger att Karlstad tillhör den sämsta gruppen
KOMMUNENS KVALITET I KORTHET 2015 JÄMFÖRELSE MED 210 KOMMUNER TILLGÄNGLIGHET I KARLSTADS KOMMUN
2013
2014
2015
Andel som får svar på en enkel fråga via e-post inom två arbetsdagar.
–
Andel som får svar inom 60 sekunder via telefon.
–
Andel som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon kontaktar kommunen om en enkel fråga.
–
Öppettider i huvudbiblioteket, simhall och återvinningsstation. Andel som erbjudits plats inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum. Väntetid för dem som inte fått plats på önskat placeringsdatum för sitt barn inom förskoleverksamheten. Väntetid för att få plats på ett särskilt boende från ansökan till erbjudande om plats. Handläggningstid i snitt för att få ekonomiskt bistånd, från första kontakt till beslut. TRYGGHETSASPEKTER I KARLSTADS KOMMUN
Index för hur trygga medborgarna känner sig i kommunen. Antal olika vårdare i snitt som besöker en hemtjänsttagare under 14 dagar. Planerat antal barn per personal i snitt i kommunens samtliga förskolor (oavsett regi). DELAKTIGHET OCH INFORMATION I KARLSTADS KOMMUN
Hur många av kommunens röstberättigade röstade i senaste kommunvalet? (Redovisas endast valår).
–
–
Kvalitet på kommunens webbinformation. Hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling. Index för hur väl medborgarna upplever att de har inflytande över kommunens verksamhet. EFFEKTIVITET I KARLSTADS KOMMUN
Kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan. Resultat för elever i årskurs 6 i de nationella proven (sv, ma, eng). Resultat för elever i årskurs 3 i de nationella proven (sv, ma). Andel behöriga elever till ett yrkesprogram på gymnasiet. Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8.
–
Kostnad per betygspoäng i grundskolan. Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen. Kostnad per elev i förhållande till de som inte fullföljer gymnasiet. Kvalitetsaspekter inom särskilt boende finansierat av kommunen. Kostnad för en plats i kommunens särskilda boende. Andel nöjda brukare i särskilt boende. Omsorgs- och serviceutbud inom hemtjänst finansierad av kommunen. Kostnad per vårdtagare inom hemtjänsten. Nöjda brukare inom hemtjänsten. Serviceutbud inom LSS grupp- och serviceboende. Andelen inte återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats/utredning. KARLSTADS KOMMUN SOM SAMHÄLLSBYGGARE
Andel förvärvsarbetare i kommunen. Invånare som under året erhållit ekonomiskt bistånd. Antal nya företag per 1000 invånare. Företagsklimat - kommunens service till företag.
–
Sjukpenningstalet bland kommunens invånare. Återvunnet material av hushållsavfall. Andel miljöbilar av kommunens totala antal bilar.
–
Andel inköpta ekologiska livsmedel. Index för medborgarnas syn på sin kommun som plats att bo och leva på.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 45
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
ARBETSGIVARPERSPEKTIV
Finansiellt perspektiv
Vårda tillgångar
Kvalitet
Arbetsgivarperspektiv
Alla som arbetar i koncernen Karlstads kommun gör det på uppdrag av medborgarna. Vår uppgift är att ge medborgarna bästa tänkbara tjänster och service. Medborgarnas bedömning av kommunen avgörs i mötet mellan medborgaren och den anställde. Därför är varje medarbetares insats av stor betydelse för medborgarnas syn på kommunen. Karlstads kommun vill vara en arbetsgivare som sätter verksamhetens resultat, kvalitet och förnyelse i fokus. Kommunens anställda i förvaltningar och bolag ska samtidigt uppleva goda allmänna anställningsvillkor och utvecklingsmöjligheter samt ha en arbetsmiljö och en arbetsorganisation som ger förutsättningar för det dagliga arbetet. Centralt för arbetsgivarpolitiken är att utveckla strategier för att attrahera, rekrytera, behålla och utveckla personal. Sammanfattning
Under målområdet Arbetsgivarperspektiv är vår bedömning att tre mål är uppfyllda och två mål inte uppfyllda. Under året har vi arbetat för att utveckla ledar- och medarbetarskapet. Vi har genomfört utvecklingsprogram för handläggare och assistenter samt program för intern ledarförsörjning för att erbjuda goda utvecklingsmöjligheter. För att öka ”vi-känslan” och stoltheten har vi genomfört en kampanj där medarbetare delar med sig av solskenshistorier. Andelen frisk personal har minskat under en rad år och jämställdheten och mångfalden har försämrats något jämfört med föregående år. Inom jämställdhetsområdet behöver vi fortsatt jobba med jämnare uttag av föräldradagar, ökat antal kvinnliga chefer och omotiverade löneskillnader. Viktiga händelser
• Arbetsmiljöverket har inspekterat skolverksamheten med ett mycket positivt resultat. • En satsning på ökad bemanning inom äldreomsorgen bidrar till att skapa bättre scheman och minska antalet delade turer. Bra ledarskap och medarbetarskap
Under 2015 har vi arbetat med ledarskapsutveckling i form av ledarskapsförsörjningsprogram och utbildning av nya chefer. Medarbetarutveckling har skett genom coachning och utbildningar i bland annat jämställdhet och mångfald samt anpassade utbildningar för specifika yrkesgrupper. Vi har även arbetat med arbetsgivarvarumärket och strategisk kompentensförsörjning samt deltagit på ett flertal rekryteringsmässor. Vartannat år genomför vi en ledar- och medarbetarundersökning som sedan ligger till grund för delar av vårt genomförda utvecklingsarbete. Under 2015 gjordes ingen undersökning.
46 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
Ledar- och medarbetarundersökning
Ledarskapsindex
2012
2013
2014
2015
73
–
74
–
Medarbetarindex
78
–
79
–
Engagemangsindex
79
–
80
–
Källa: Ledar- och medarbetarundersökningen, kommunledningskontoret
Andelen frisk personal ska minst ligga kvar på nuvarande 96 procent
Frisktalet fortsätter att försämras och Karlstad når inte upp till målet om att minst 96 procent av personalen ska vara frisk. Det är framförallt kvinnornas sjukfrånvaro som kontinuerligt ökar och Karlstads kommun följer samma trend som resten av landet. Under 2015 har ett förebyggande arbete pågått. Många av kommunens verksamheter har sett över bemanning, planering och arbetstidsförläggning för att motverka en fortsatt försämring. Antal arbetade timmar av den förväntade arbetstiden
2011
2012
2013
2014
2015
Frisktal
96,2
95,9
95,0
94,0
93,6
Män
97,7
97,2
97,1
96,3
96,2
Kvinnor
95,8
95,5
94,4
93,3
92,4
1
Källa: Kommunledningskontoret
Karlstads kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare
Målet följs upp genom frågor i Ledar- och medarbetarundersökningen. Historiskt sett brukar resultatet ligga kring fyra på en femgradig skala. Under 2015 har vi genomfört en marknadsföringskampanj som handlat om ”Storytelling – att dela med sig av solskenshistorier”. Kampanjen har riktat sig såväl internt som externt. Genom en bok och en film sprids historier om positiva händelser som medarbetare varit med om i arbetet. Syftet är att internt öka stoltheten och ”vi-känslan” och externt visa Karlstadsborna goda exempel på hur kommunens medarbetare skapar bra dagar för kunderna. Annan marknadsföring under året har varit att delta på arbetsmarknadsdagar, mässor och genom mottagande av alla typer av praktikanter. Karlstads kommun ska erbjuda goda utvecklingsmöjligheter
För att erbjuda goda utvecklingsmöjligheter har vi under 2015 drivit ett program för intern ledarförsörjning och ett utvecklingsprogram för assistenter och handläggare. Av de som gick senaste omgången av ledarförsörjningsprogrammet hade 28 procent fått jobb som chefer inom ett år. För att utvecklas har våra anställda genomfört omvärldsbevakning, studieresor och deltagit i konferenser. Dessutom har vi tagit fram en process för intern rörlighet. Jämställdheten och mångfalden inom kommunen ska öka
Enligt JÄMIX-undersökningen 2015 har jämställdheten och mångfalden i koncernen Karlstads kommun marginellt försämrats jämfört med föregående år. Andelen yrkesgrupper där könsfördelningen är minst 40/60 procent uppgår till elva procent, jämfört med rikssnittet på 16 procent. I den högsta ledningsgruppen har andelen kvinnor ökat och gruppen är nu helt jämnt fördelad mellan könen. Bland chefer generellt i kommunen har dock andelen kvinnor minskat från 61 procent 2014 till 59,7 procent 2015. För att förbättra jämställdhet och mångfald inom kommunen beaktar vi dessa frågor vid rekrytering. Vi har genomfört utbildningar i diskriminering och kränkande särbehandling, normkritik samt jämställdhet och mångfald. 1. Från och med år 2013 ingår både månadsanställda och timanställda i måttet för frisktal. Tidigare år ingick bara månadsanställda.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 47
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
Redovisning av sjukfrånvaro enligt lag Procentuell andel Kategorier
2012
Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid Andel > 60 dagar Andel sjukfrånvaro, kvinnor
2013
2014
2015
4,1
5,0
6,0
6,6
47,6
42,3
49,9
50,5
4,5
5,6
6,7
7,5
Andel sjukfrånvaro, män
2,8
2,9
3,7
3,8
Andel sjukfrånvaro, -29 år
4,0
4,4
5,4
5,7
Andel sjukfrånvaro, 30–49 år
3,9
5,2
5,7
6,3
Andel sjukfrånvaro, 50–år
4,3
4,9
6,4
7,1
Urvalsgruppen är från och med 2013 anpassad till SKL:s definition: samtliga anställda (även timavlönade) som har en ordinarie arbetstid det vill säga har ett schema i Heroma. Jämförelsen bakåt är marginellt något missvisande, eftersom den enbart grundas på månadsanställda. Härigenom kan jämförelsetalen avvika med någon tiondels procent. Trenden mot ökande sjukskrivningstal är dock tydlig. Observera att frånvaromåtten i personalstatistiken på nästa sida inte är jämförbara med tabellen här ovan. Koncernen – lönesumma och antal årsarbetare
I tabellen nedan visas en sammanställning över personalkostnader (exklusive personalsociala kostnader) och antal årsarbetare för hela kommunkoncernen där även bolag, stiftelser och kommunalförbund ingår. Till skillnad mot redovisningen i tidigare avsnitt anges antal årsarbetare genom att månadsanställda räknats om till årsarbetare. Timanställda, räddningstjänst i beredskap och räddningsvärn ingår ej i siffran för antal årsarbetare. Observera att personal och löner anges utifrån ägarandel. Löner, andra ersättningar och sociala kostnader (tkr) Kommunen/bolag/stiftelse
Kommunen
Antal årsarbetare
Andel i %
2014
2015
2014
2015
–
2 806 135
2 950 903
6 108
6 420
100,0
289
261
–
–
Karlstads Bostads AB
100,0
77 430
80 348
136
138
Karlstads Energi AB
100,0
98 142
97 112
169
167 59
Karlstads Stadshus AB
Karlstads El- och Stadsnät AB
100,0
30 171
35 446
53
Karlstads Parkerings AB
100,0
358
305
–
–
Mariebergsskogen AB
100,0
11 847
12 756
25
26
Karlstad Airport AB
100,0
19 491
21 068
31
34
75,0
–
–
–
–
MittNät AB Vindpark Vänern Kraft AB
70,0
249
237
–
–
Tåsans Kraft AB
60,0
110
89
–
–
Vänerhamn AB
31,0
17 641
19 252
33
34
Visit Karlstad AB
49,0
8 699
8 792
18
18
Stiftelsen Karlstadshus
60,0
0
0
–
–
100,0
443
275
–
–
Karlstad-Grums Vattenverksförbund
Stiftelsen Karlstads Studentbostäder
42,0
82
86
–
–
Karlstadsregionens Räddningstjänstförbund
62,3
48 317
49 097
50
51
–
3 119 404
3 276 027
6 613
6 947
Summa
48 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
Personalredovisning
2015
Karlstads kommun
Totalt
2014
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Mätdatum november Antal anställningar Antal anställningar med månadslön
6 562
5 100
1 462
6 259
4 843
1 416
Antal tillsvidareanställningar
5 946
4 654
1 292
5 712
4 448
1 264
Antal heltidsanställningar
6 125
4 760
1 365
5 808
4 480
1 328
Antal årsarbetare
6 420
4 992
1 428
6 108
4 725
1 383
Ålder och sysselsättningsgrad Genomsnittlig ålder Genomsnittlig sysselsättningsgrad
45,8
45,8
46,1
46,4
46,3
46,7
97,8 %
97,9 %
97,7 %
97,6 %
97,6 %
97,7 %
823
626
197
811
600
211
76,4 %
74,4 %
83,4 %
77,0 %
74,9 %
83,8 %
5,7 %
6,4 %
3,2 %
5,2 %
5,9 %
3,0 %
Pensionsavgångar Antal anställda 60 år och äldre Helår Tidredovisning Andel arbetad tid i procent av avtalad arbetstid Andel sjukfrånvaro Andel föräldraledighet
4,6 %
5,3 %
2,2 %
4,6 %
5,3 %
2,2 %
Andel semester, ferie/uppehåll
7,7 %
7,7 %
7,4 %
7,7 %
7,8 %
7,5 %
Andel tjänstledighet
5,6 %
6,2 %
3,8 %
5,5 %
6,1 %
3,5 %
92 395
67 890
24 505
105 826
81 245
24 581
54
40
14
62
48
14
1 112 674
854 321
258 353
1 076 560
869 084
207 476
655
503
152
633
511
122
3 211
–
–
3 066
–
–
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
Män
93,4 %
93,4%
93,5%
–
–
–
6,6 %
6,6%
6,5%
–
–
–
Övertid och mertid Antal timmar övertid och mertid under året Antal timmar omräknat till årsarbetare Timavlönade Antal arbetade timmar under året Antal timmar omräknat till årsarbetare Personalkostnader mnkr Lön, pensioner och sociala avgifter
2015
Kommunkoncernen Andel anställda fördelat på födelseland Norden (inklusive Sverige) Övriga världen
2014
1
1. Uppgiften tas fram vartannat år.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 49
FINANSIELL ANALYS
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
EKONOMISKT UTFALL OCH STÄLLNING I KORTHET I koncernen Karlstads kommun ingår förutom kommunen även de helägda bolagen inom Stadshuskoncernen samt delägda bolag, stiftelser och kommunalförbund där kommunen äger mer än 20 % av aktiernas/andelarnas röstvärde. Av störst ekonomisk betydelse är Karlstads Bostads AB, Karlstads Energi AB, Karlstads El- och Stadsnät AB samt den delägda Stiftelsen Karlstadshus. • Koncernen visar ett betydligt lägre resultat än föregående år. Resultatet uppgår till -36 mnkr jämfört med 140 mnkr år 2014. Orsaken är nedskrivningar i kommunens ägande i kärnkraft. • Fortsatta problem i Vindpark Vänern Kraft AB. • Investeringarna är fortsatt höga och uppgår till 858 mnkr (1 131 mnkr år 2014). • Soliditeten uppgår nu till 43,1 % (44,7 % år 2014). Koncernen
Kommunen
Verksamhetens nettokostnader
-4 268 mnkr
-4 515 mnkr
Skatteintäkter och utjämning
4 351 mnkr
4 351 mnkr
Finansnetto
-83 mnkr
5 mnkr
Skattekostnad
-36 mnkr
–
Årets resultat
-36 mnkr
-159 mnkr
justerat resultat mot balanskrav
–
-211 mnkr
i procent av skatteintäkter och utjämning
–
-3,7 %
Investering
858 mnkr
516 mnkr
–
146 mnkr
Soliditet
43,1 %
42,3 %
Soliditet inklusive hela pensionsåtagandet
26,5 %
21,2 %
–
21:75
Ökad nettolåneskuld (efter justering för reavinster och engångsposter)
Utdebitering
FINANSIELL ANALYS – FYRA ASPEKTER
I nedanstående avsnitt görs en analys av koncernens och kommunens finansiella utveckling och ställning. Syftet är att identifiera finansiella problem och därigenom klargöra om man har en god ekonomisk hushållning eller inte. Analysen bygger på fyra perspektiv som är hörnstenar i modellen: resultat, kapacitet, risk och kontroll. Varje perspektiv analyseras med hjälp av ett antal ekonomiska begrepp och nyckeltal. Resultat – I ett första läge kartläggs årets resultat och dess orsaker. Vilken balans har koncernen och kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Under detta perspektiv analyseras också investeringar och dess utveckling. Kapacitet – Det andra perspektivet benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas vilken finansiell motståndskraft koncernen och kommunen har på lång sikt. Ju starkare kapacitet, desto mindre känslig är man för kommande lågkonjunkturer. Risk – Under det tredje perspektivet riskanalyseras den finansiella riskexponeringen. En god ekonomisk hushållning skapar möjlighet att möta finansiella problem utan att behöva vidta drastiska åtgärder. Här diskuteras också borgensåtagande och den samlade pensionsskulden. Kontroll – Med det fjärde perspektivet kontroll avses hur ekonomiska målsättningar och planer följs. En god följsamhet mot budget ger bra förutsättningar för att kunna uppnå god ekonomisk hushållning. Risk och kontroll hänger samman på så sätt att båda är mått på förmågan att hantera problematiska situationer.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 51
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
FINANSIELL ANALYS – KOMMUNKONCERNEN RESULTAT Årets resultat (mnkr)
2011
2012
2013
2014
2015
Årets resultat (mnkr)
180
276
246
140
-36
% av eget kapital vid årets början
4,2
6,2
5,1
2,8
-0,7
Koncernen Karlstads kommun redovisar den lägsta resultatnivån på flera år. Årets resultat uppgår till -35,7 mnkr. Detta innebär att det egna kapitalet minskar med 0,7 procent. Resultatet härrör från kommunens delägande av Oskarshamns kärnkraftverk (OKG AB). Där skedde stora nedskrivningar som en följd av bolagets beslut att stänga två reaktorer i förtid. Investeringsvolym (mnkr)
2011
2012
2013
2014
2015
Kommunen
600
536
498
431
515
Karlstads Energi AB
110
228
362
385
81
Karlstads El- och Stadsnät AB Karlstads Bostads AB Vindpark Vänern Kraft AB Övriga företag Årets nettoinvesteringar (mnkr)
36
39
60
74
113
177
100
46
185
108
1
0
3
0
0
25
54
18
55
41
949
956
987
1 131
858
Investeringsnivån är fortsatt hög. Årets investeringar uppgår till 858 mnkr. De största investeringarna har återigen skett i kommunen med 515 mnkr. Bland bolagen kan nämnas Karlstads El- och Stadsnät AB 113 mnkr och Karlstads Bostads AB 108 mnkr. KAPACITET Soliditet (mnkr)
2011
2012
2013
2014
2015
Soliditet (%)
44,8
45,8
46,2
44,7
43,1
Soliditet inklusive hela pensionsåtagandet
24,8
26,5
26,5
27,1
26,5
Soliditeten som är ett mått på kommunkoncernens långsiktiga finansiella handlingsutrymme minskar till 43,1 procent till följd av framför allt årets negativa resultat. Av samma orsak minskar kommunkoncernens soliditet inklusive pensionsåtagandet till 26,5 procent. Skuldsättningsgrad (%)
2011
2012
2013
2014
2015
Total skuldsättningsgrad (%)
55,2
54,2
53,8
55,3
56,9
5,8
5,6
5,8
5,7
5,9
varav avsättningsgrad varav kortfristig skuldsättningsgrad
19,8
25,5
20,6
22,9
26,7
varav långfristig skuldsättningsgrad
29,6
23,1
27,5
26,7
24,3
52 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
Den del av tillgångarna som finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. Av den totala skuldsättningen ökar andelen kortfristig skuld något medan andelen långfristig skuld minskar i ungefär motsvarande grad. RISK Finansiella tillgångar (mnkr)
Aktier med mera Långfristig utlåning
2011
2012
2013
2014
2015
44
27
27
28
50
335
457
475
485
132
Kortfristig utlåning
72
0
0
0
0
Kortfristiga placeringar
26
25
21
26
34
Likvida medel
231
141
256
264
499
Totalt
708
650
779
803
715
Kommunkoncernen har betydande finansiella tillgångar. Dessa tillgångar är i form av såväl aktier som utlåning. Utlåningen minskade kraftigt till följd av en stor nedskrivning gentemot Värmlandskraft-OKG-Delägarna AB. Denna fordran har därför minskat betydligt ner till 132 mnkr. Likvida medel var vid årsskiftet 499 mnkr. Finansiella skulder (mnkr)
2011
2012
2013
2014
2015
Långfristiga lån
2 945
2 636
2 930
2 935
2 696
Kortfristiga lån
860
1 195
1 124
1 529
2 034
3 805
3 831
4 083
4 464
4 730
Totalt
Kommunkoncernens låneskuld ökade med 266 mnkr under året och uppgick vid årsskiftet till 4 730 mnkr. Hela denna ökning ligger på kortfristiga skulder. Pensionsåtagande 2011
Avsättning till pensioner
2012
2013
2014
2015
257
288
333
334
345
Pensionsförpliktelser äldre än 1998
1 989
1 992
2 117
2 014
1 957
Totalt
2 246
2 280
2 450
2 348
2 302
Kommunens pensionsskuld redovisas enligt den så kallade blandmodellen, vilket i praktiken innebär att större delen tas upp som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Denna del av pensionsskulden är dock lika viktig att beakta ur risksynpunkt. Pensionsåtagandet har minskat med 46 mnkr i förhållande till föregående år.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 53
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
Sammanfattande analys
Årets negativa resultat i kommunkoncernen beror på stora nedskrivningar i kommunen till följd av det indirekta ägandet i Oskarshamns kärnkraftverk. Bolagen i siffror
I nedanstående tabell har vissa nyckeltal ställts upp specificerat per företag i kommunkoncernen. I de delägda företagen har endast kommunens andel tagits upp. Siffrorna avseende balansomslutning, soliditet och omsättning har tagits från de ingående företagens redovisningar innan de interna elimineringarna genomförts. Beloppen för Karlstads Stadshus AB avser enbart moderbolaget och inkluderar alltså inte dotterbolagen. I tabellen redovisas resultaten före bokslutsdispositioner och skatt. Soliditeten är beräknad på det justerade egna kapitalet, det vill säga inklusive 78 procent av de obeskattade reserverna. För närmare analys av räkenskaperna hänvisas till kommunens respektive bolagens årsredovisningar.
Kommunen/bolag/stiftelse
Andel i %
Karlstads kommun
Balansomslutning mnkr
9 302
Soliditet %
Omsättning mnkr
Resultat före boksluts disp och skatt mnkr
42,3
6 006
-159
Koncernen Karlstads Stadshus AB
100,0
Karlstads Stadshus AB, moderbolag
100,0
779
22,1
0
2
Karlstads Bostads AB
100,0
2 543
23,1
533
109
Karlstads Energi AB
100,0
2 155
37,3
804
43
Karlstads El- och Stadsnät AB
100,0
502
58,8
206
51
Karlstads Parkerings AB
100,0
11
29,0
14
6
Mariebergsskogen AB
100,0
30
86,6
11
-21
Karlstad Airport AB
100,0
68
84,8
29
-26
MittNät AB
75,0
3
85,5
2
0
Vindpark Vänern Kraft AB
70,0
25
34,9
12
-3
Tåsans Kraft AB
60,0
69
5,8
15
0
Vänerhamn AB
31,0
50
68,7
49
4
Visit Karlstad AB
49,0
8
16,6
22
0
Stiftelsen Karlstadshus
60,0
493
16,8
108
12
Övriga bolag och stiftelser med mera
Stiftelsen Karlstads Studentbostäder
100,0
9
99,6
1
0
Karlstad-Grums vattenverksförbund
42,0
6
8,4
2
0
Karlstadsregionens Räddningstjänstförbund
62,3
77
27,2
74
3
Not: Observera att beloppen anges utifrån ägarandel.
54 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
FINANSIELL ANALYS – KOMMUNEN RESULTAT Årets resultat (mnkr)
Årets resultat (mnkr)
2011
2012
2013
2014
2015
105
216
150
57
-159
% av skatteintäkt, bidrag, utjämning
2,8
5,5
3,7
1,4
-3,7
% av eget kapital vid årets början
2,9
5,9
3,9
1,4
-3,9
Kommunen redovisar ett negativt resultat 2015 vilket orsakats av stora engångsposter. Årets resultat motsvarar således -3,7 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Det innebär att det egna kapitalet minskat under året med 3,9 procent. Resultatet i årsredovisningen kan dock i hög grad påverkas av jämförelsestörande poster och reavinster. En mer rättvisande bild av årets resultat visas om justering sker för sådana poster. Första steget är beräkningen av balanskravsresultatet, där justering sker för reavinster. Härefter sker en justering för övriga poster under rubriken ”Resultatanalys”. Beräkning av balanskravsresultat (mnkr)
Årets resultat enligt resultaträkningen reducering av samtliga realisationsvinster Balanskravsresultat
2011
2012
2013
2014
2015
105
216
150
57
-159
-33
-77
-2
-2
-52
72
139
148
55
-211
Synnerliga skäl Inlösen av hyresavtal
–
–
–
–
12
Underskott att återställa
–
–
–
–
-199
Vid avstämning av det lagstadgade balanskravet ska resultatet justeras för de realisationsvinster som uppstått under året. Försäljningen av Gruvlyckeskolan svarar för större delen av årets realisationsvinster. Justeringen ger ett balanskravsresultat på minus 211 mnkr. Fram till i år har kommunen uppfyllt balanskravet varje år sedan det infördes år 2000. Årets reavinst är betydligt högre än de två föregående åren. År 2012 genererades den i huvudsak av friköp av småhustomter. Det underskott som ska återställas reduceras dock för den kostnad på 11,9 mnkr som uppstått genom överenskommelsen med Hammarö kommun om att avsluta hyresavtalet för före detta Hammarögymnasiets lokaler. Genom överenskommelsen befrias kommunen från det hyresavtal som gäller fram till och med hösten 2024 med en årlig kostnad på cirka sju mnkr. Genom engångskostnaden på 11,9 mnkr blir därmed de framtida kostnaderna avsevärt lägre och kan därför rymmas inom begreppet synnerliga skäl enligt kommunallagens 8 kap. 5b §. Härefter uppgår det underskott som ska återställas till 199,4 mnkr. Reglering av det negativa resultatet kommer att göras inom de närmaste tre åren. Reviderad budget för 2016 visar ett positivt resultat på 89,0 mnkr och utkastet till ramar för 2017 och 2018 visar ett positivt resultat på 108,7 respektive 122,6 mnkr, alltså sammantaget ett positivt resultat på drygt 320 mnkr. Även om det kan ske förändringar under vårens budgetarbete finns en god marginal gentemot det negativa resultat som ska regleras.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 55
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
Resultatanalys (mnkr)
Årets resultat enligt resultaträkningen
2011
2012
2013
2014
2015
105
216
150
57
-159
Justering för engångsposter realisationsvinster
-33
-77
-2
-2
-52
elproduktionen
-70
-15
-2
-4
24
exploatering
-11
-74
-34
-3
-13
RIPS-ränta
20
28
0
0
återbetalning från AFA
0
-74
-72
0
-34
förtida stängning OKG
–
–
–
–
289
nedskrivning aktier OKG
–
–
–
–
19
inlösen hyresavtal Hammarögymnasiet Underliggande resultat
–
–
–
–
12
11
-24
68
48
86
I årets resultat ingår ett flertal engångsposter med ovanligt stora belopp. Detta gäller framförallt kostnaderna för kommunens engagemang i Oskarshamnsverken (OKG) i samband med majoritetsägarens beslut om stängning av två reaktorer. Dessutom visar den samlade elproduktionen för första gången ett underskott. Även på intäktssidan finns relativt stora poster, främst i fråga om realisationsvinster och AFA:s återbetalning av premier från år 2004 för avtalsgruppförsäkring. Det underliggande resultatet hamnar härefter på 86 mnkr vilket är den högsta nivån under den senaste femårsperioden. Utveckling av skatteintäkter och nettokostnader (mnkr)
2011
2012
2013
2014
2015
3,1
2,5
4,1
2,6
4,3
Skatteintäkt, bidrag, utjämning, ökning (mnkr) Procentuell ökning Nettokostnad ökning (mnkr)
145
4
222
231
373
Procentuell ökning (inklusive OKG)
4,1
0,1
6,0
5,9
9,0
Procentuell ökning (exklusive OKG)
–
–
–
–
2,0
En förutsättning för en långsiktigt hållbar ekonomi är att nettokostnaderna inte ökar snabbare än de intäkter vi får genom skatter, generella statsbidrag och utjämningssystemet. Både skatteintäkterna och nettokostnadernas ökningstakt är betydligt högre jämfört med föregående år. Däremot är nettokostnadsökningen betydligt högre än ökningen av skatteintäkterna, vilket naturligtvis inte är hållbart på sikt. Stora engångsposter bidrar till ökningen, som tidigare nämnts är största posten kostnaden som uppstod till följd av förtida stängningen vid OKG. Om vi bortser från den kostnaden får vi en nettokostnadsökning på två procent och därmed en betydligt lägre nettokostnadsökning än ökningen av skatteintäkterna. Nettokostnadsandel Olika kostnaders andel av skatteintäkter och utjämning (%) 2011
2012
2013
2014
2015
Verksamheten
91,3
88,7
90,3
93,0
97,6
Avskrivningar
5,4
5,8
5,9
6,3
6,2
96,7
94,5
96,2
99,3
103,8
0,5
0,0
0,1
-0,6
-0,1
97,2
94,5
96,3
98,7
103,7
–
–
–
–
97,0
Nettokostnad före finansnetto Finansnetto Nettokostnad totalt Nettokostnad totalt exklusive OKG
56 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
Grundläggande för en god ekonomi är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa detta förhållande är att analysera hur stor andel de löpande verksamhetskostnaderna tar i anspråk av skatteintäkter och bidrag. Tabellen ovan har kopplingar till föregående tabeller. Nettokostnadens andel av dessa intäkter har under året ökat eftersom verksamhetens nettokostnad i år ökar mer än skatteintäkter och bidrag. Ökningen förklaras helt av kostnaderna som är kopplade till OKG. Investeringsvolym (mnkr)
Investering exklusive exploatering Exploateringsområden Investeringsbidrag
2011
2012
2013
2014
2015
532
466
485
418
491
68
70
13
13
25
-16
-9
-2
-4
-1
Årets nettovesteringar (mnkr)
584
527
496
427
515
Årets resultat + avskrivningar (mnkr)
311
442
391
320
108
53
84
79
74
21
i förhållande till årets nettoinvesteringar (%)
Årets nettoinvesteringar uppgick till 515 mnkr. Vid årets slut återstår 374 mnkr av investeringsanslagen. De största investeringarna har gjorts inom teknik- och fastighetsnämndens skattefinansierade verksamhet (352 mnkr). Under året har investeringsbidrag erhållits med 0,8 mnkr. Inom exploateringsområden har 25 mnkr investerats. En utförligare beskrivning av investeringarna redovisas i avsnittet Investeringsredovisning. Avskrivningsmedlen bidrar tillsammans med årets resultat till att skapa ett utrymme för investeringar. Relationen mellan denna summa och de faktiska nettoinvesteringarna ger en indikation på om investeringsvolymen leder till påfrestningar på skuldsättningen eller likviditeten. Som framgår av tabellen ligger investeringarna under de senaste åren på en högre nivå än det utrymme som skapats från årets verksamhet. Här ska påpekas att måttet inte är det samma som det som gäller i kommunens ekonomiska mål, där även pensionsåtagande beaktas och bland annat reavinster avräknas. KAPACITET Soliditet (%)
2011
2012
2013
2014
2015
Soliditet (%)
46,1
47,4
47,1
45,0
42,3
Soliditet inklusive hela pensionsåtagandet
21,1
23,1
22,4
22,8
21,2
Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme och visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats av egna medel. Med utgångspunkt från balansräkningen uppgår soliditeten till 42 procent och har därmed försämrats jämfört med föregående år. Främsta orsaken till försämringen är kommunens stora underskott till följd av nedskrivningar i det indirekta ägandet av kärnkraften. För att få ett mer relevant mått på soliditeten måste hänsyn tas till det pensionsåtagande som redovisas utanför balansräkningen som en ansvarsförbindelse. Om detta åtagande, som vid årsskiftet uppgick till 1 956 mnkr, läggs in i balansräkningen blir kommunens soliditet 21 procent.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 57
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
Skuldsättningsgrad (%)
2011
2012
2013
2014
2015
Total skuldsättningsgrad (%)
53,9
52,6
52,9
54,2
56,4
3,1
3,4
3,7
3,5
3,6
varav avsättningsgrad varav kortfristig skuldsättningsgrad
19,2
21,5
22,8
25,8
31,3
varav långfristig skuldsättningsgrad
31,6
27,7
26,4
24,9
21,5
Den del av tillgångarna som finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. Kommunens totala skuldsättningsgrad har ökat under året, av samma orsaker som anges under soliditetsmåttet ovan. Kortfristiga skulder har ökat till följd av upplåning genom emissioner av kommuncertifikat. RISK Finansiella tillgångar (mnkr)
2011
2012
2013
2014
2015
346
333
325
325
348
Långfristig utlåning
2 636
2 995
3 194
3 508
3 045
Kortfristig utlåning
237
0
4
0
0
Aktier med mera
Likvida medel Totalt
194
65
194
179
448
3 413
3 393
3 717
4 012
3 841
Kommunen har stora tillgångar i den kommunala bolagskoncernen. Dessa tillgångar är i form av såväl aktier som utlåning till bolagen. I bolagskoncernen ingår företag med betydande värden inom huvudsakligen energioch bostadssektorn. Kommunens finansiella tillgångar har minskat jämfört med föregående år. Främsta orsaken är nedskrivningar av aktier och utlåning avseende Värmlands-Kraft-OKG AB. Kommunens utlåning till Vindpark Vänern Kraft AB omklassificerades år 2012 från kort- till långfristig fordran. Finansiella skulder (mnkr)
2011
2012
2013
Långfristiga lån
2 520
2 269
2 265
2 261
1 997
Kortfristiga lån
155
342
841
1 563
1 680
Kommuncertifikat Totalt
2014
2015
525
550
300
0
400
3 200
3 161
3 406
3 824
4 077
De totala finansiella skulderna har stigit framför allt till följd av en ökad efterfrågan på kommuncertifikat. Pensionsåtagande (mnkr)
Avsättning till pensioner
2011
2012
2013
2014
2015
238
267
310
308
319
Pensionsförpliktelser äldre än 1998
1 989
1 992
2 116
2 013
1 956
Totalt
2 227
2 259
2 426
2 321
2 275
Kommunens pensionsskuld redovisas enligt den så kallade blandmodellen, vilket i praktiken innebär att större delen tas upp som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Denna del av pensionsskulden är dock lika viktig att beakta ur risksynpunkt. Det totala pensionsåtagandet har minskat under året med 46 mnkr. Minskningen sker i huvudsak i den del av åtagandet som utgörs av en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Kommunen har inte gjort några finansiella placeringar för pensionsåtagandet, utan hela förpliktelsen har återlånats i verksamheten. Härigenom begränsas kommunens låneskuld.
58 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
Borgensåtagande (mnkr)
Karlstads Bostads AB
2011
2012
2013
2014
2015
0
0
0
0
0
320
320
335
350
400
Karlstads Energi AB
0
53
53
56
55
Övriga kommunala företag
1
1
1
1
0
Karlstads Stadshus AB
Värmlandskraft-OKG-delägarna
69
69
105
105
171
Bostadsrättsföreningar
82
82
81
80
77
Övriga
5
4
4
4
4
Totalt
477
529
579
596
707
Kommunens borgensåtagande har ökat med 111 mnkr under året. I allt väsentligt ligger förändringen i åtagandet mot moderbolaget i koncernen Karlstads Stadshus AB samt mot Värmlandskraft-OKG-delägarna. Riskerna bedöms vara störst för åtagandet avseende bostadsrättsföreningar. Sannolikheten för ytterligare infrianden bedöms dock som låg. Totalt sett utgör moderbolaget i den kommunala bolagskoncernen Karlstads Stadshus AB det största åtagandet. Moderbolaget lånade tidigare via kommunens internbank, men på grund av förändrad lagstiftning sker bolagets finansiering tills vidare med kommunal borgen. Ny borgen för stöd till bostadsförsörjningen tecknas inte längre. KONTROLL Budgetavvikelse totalt (mnkr)
Budgetavvikelse årets resultat
2011
2012
2013
2014
2015
-18
+155
+86
+2
-220
varav -61
-6
+62
+23
+36
verksamhetens nettokostnad övrigt
nämnderna
+26
+145
+25
-24
-217
skatteintäkter och statsbidrag
+37
+ 12
+21
-4
-20
-20
+4
-22
+7
-19
0
0
0
0
0
finansnetto extraordinära intäkter
En viktig del för att uppnå god ekonomisk hushållning är att det finns en god budgetföljsamhet i kommunen. Under perioden har tre av fem år visat positiva budgetavvikelser, även om enskilda områden visat negativa avvikelser. Årets resultat ligger sammantaget 220 mnkr under budgeterat resultat. Nämndernas utfall blev nära 36 mnkr bättre än budget. Det finns dock variationer mellan de olika nämnderna. Störst underskott mot årsbudget redovisas inom barn- och ungdomsnämnden medan ett par nämnder visar mindre underskott mot årsbudget. Störst överskott visas av vård- och omsorgsnämnden. De olika nämndernas budgetavvikelser beskrivs i avsnittet ”Driftredovisning”. ”Verksamhetens nettokostnad övrigt” består av nettot av arbetsgivaravgifter, pensioner, avskrivningar samt internt fördelade kapitaltjänstkostnader, oförutsedda behov, exploatering med mera. Utfallet ger ett nettounderskott på sammantaget -217 mnkr. Största avvikelsen 2015 avser elproduktionen som genererar ett budgetunderskott på -318 mnkr. Elproduktionen budgeterades med ett negativt resultat till följd av förväntade låga elpriser samt låg kärnkraftsproduktion. Den kraftigt ökade kostnaden utöver detta har uppstått till följd av beslutet i OKG AB att avveckla två reaktorer i förtid vilket genererat en engångskostnad på 289 mnkr. Årets reavinst uppgår till 52 mnkr och genereras till största delen från försäljning av Gruvlyckeskolan. Skatteintäkter och statsbidrag har blivit 20 mnkr lägre än budgeterat, till följd av en försämrad slutavräkning för 2014 och 2015. I resultatet ingår även statsbidrag på nära sju mnkr i form av kompensation för borttag av sänkta sociala avgifter för ungdomar för del av året. Finansnettot understiger budget med nära 19 mnkr, vilket i huvudsak förklaras av en nedskrivning av kärnkraftsaktierna.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 59
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
Prognossäkerhet (mnkr)
2011
2013
Årets resultat (mnkr)
+105
+150
+57
-159
-58
+46
+35
-249
nämnderna
-13
+75
+51
+31
Reavinst, el, exploatering
-52
-34
-11
-271
övrigt
+7
+5
-5
-9
Skillnad mot prognos i delårsbokslut
2014
2015
varav
Plustecken innebär att bokslutet visar en förbättring jämfört med prognosen i delårsbokslutet.
Årets resultat är 249 mnkr lägre jämfört med den prognos som gjordes i delårsbokslutet. Prognossäkerheten hos nämnderna är viktig för kommunens möjligheter att ha kontroll över den finansiella utvecklingen. Utfallet för nämndernas prognoser blev hela 31 mnkr bättre vid årsskiftet jämfört med delårsprognosen. Under hösten har flera nämnder uppvisat förbättrade prognoser jämfört med de prognoser som gjordes i samband med delårsbokslutet. Största förbättringen svarade vård- och omsorgsnämnden för där helårsutfall förbättrats med drygt 14 mnkr jämfört med delårsprognosen. Den stora prognosavvikelsen visar dock att prognossäkerheten behöver förbättras. Största förändringen jämfört med delårsprognosen är kommunens andel av avvecklingskostnaden 289 mnkr vid Oskarshamnsverken som uppstod till följd av beslutet i OKG AB den 14 oktober. Prognoserna över intäkter från exploateringsverksamhet och reavinster är svåra att göra eftersom det även en bit in på hösten kan vara svårt att bedöma vilken sida av årsskiftet som försäljning sker. Reavinsterna blev 2,3 mnkr högre och exploateringsintäkterna blev 2,5 mnkr högre än vid delårsprognosen. Övriga avvikelser mot prognosen orsakas av mer pessimistiska skatteprognoser från SKL samt av ett lägre finansnetto. Känslighetsanalys
En kommun påverkas av händelser som på kort sikt kan vara svåra att påverka. Ett sätt att göra detta tydligt är att upprätta en känslighetsanalys för att visa hur ett antal faktorer påverkar kommunens ekonomi. För att möta sådana förändringar är det viktigt att upprätthålla en finansiell beredskap på såväl kort som lång sikt. Som jämförelse anges även effekten av en förändrad utdebitering med 10 öre. Kommunens personalkostnader uppgår till drygt 3,2 miljarder kronor och därigenom får utfallet av lönerörelsen stor betydelse. Av tabellen framgår att en löneökning med en procent motsvarar 32 mnkr. Av stor betydelse är även förändringar i skatteunderlagets utveckling och förändringar av statsbidragen, vilket framgår av tabellen ”Budgetavvikelse totalt” (2011–2015). Händelse
(mnkr)
Löneökning med 1 %
32
Prisökning 1 % på varor och tjänster
20
Socialbidragsförändring 10 %
10
Ränteförändring 1 % (nettoeffekt)
Händelse
Inkomstutjämning 1 % Kostnadsutjämning 1 %
0
(mnkr)
7 3
Förändrad utdebitering 10 öre
17
Skattekraftsutveckling 0,1 %
4
60 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
AVSTÄMNING AV EKONOMISKA MÅL Resultatmål (mnkr)
Skatter och generella statsbidrag
2011
2012
2013
2014
2015
4 351
3 809
3 906
4 067
4 173
Resultatmål (2 %)
76
78
81
84
87
Resultat (justerat enligt nedan)
47
139
148
55
-199
Jämförelse med resultatmålet
-29
+61
+67
-29
-286
Årets resultat avser resultat justerat för realisationsvinster och elproduktion.
Kommunens ekonomiska mål ska stämmas av över en femårsperiod. Härigenom finns det möjlighet att balansera ett sämre utfall under en lågkonjunktur med bättre resultat under år med en starkare utveckling av skatteunderlaget. Resultatmålet innebär att resultatet ska uppgå till minst två procent av kommunens totala skatteintäkter och generella statsbidrag. Avstämningen avser kommunens resultat efter avstämning av balanskravet, det vill säga realisationsvinster får inte tillgodoräknas. Årets resultat justeras med reavinster på 52 mnkr samt även med kommunens andel av nedskrivningen av Hammarögymnasiet 12 mnkr. En ytterligare begränsning finns genom att högst 45 mnkr får tillgodoräknas av elproduktionens intäkter vilket inte är aktuellt i år. Resultatet för 2015 ligger 286 mnkr under resultatmålet. För perioden som helhet ligger resultatet 216 mnkr lägre än resultatmålet. Finansieringsmål
Finansieringsmålet är formulerat på följande sätt: ”Kommunens totala nettolåneskuld inklusive kommunens totala pensionsåtagande skall inte öka.” Detta innebär att kommunens investeringar ska finansieras med egna pengar och att även den del av pensionsskulden som ligger utanför balansräkningen ska inräknas i den totala skuldsättningen. För att kunna analysera hur kommunens nettoskuldsättning förändrats måste hänsyn tas till förändringar på både tillgångs- och skuldsidan. På tillgångssidan finns framför allt fordringarna på de kommunägda bolagen genom den utlåning som går via kommunen. Avstämning för den senaste femårsperioden redovisas i nedanstående tabell. Tabell: Förändring av nettoskulden (belopp i mnkr) Kassan
2011
2012
2013
2014
2015
66
-129
129
-15
269
Utlåning
107
122
200
314
-463
Summa tillgångsförändring
173
-7
329
299
-194
Låneskuld
603
-63
495
718
-147
Kommuncertifikat
-145
25
-250
-300
400
43
33
40
-4
12
Avsättningar pensioner med mera Pensioner äldre än 1998
178
3
124
-102
-57
Summa skuldförändring
679
-2
409
312
208
Nettoskuldförändring
506
5
80
13
402
33
77
2
2
52
-277
0
-184
0
-308
312
82
-102
15
146
Justering reavinster övrigt Justerad nettoskuldförändring Negativt belopp innebär minskad nettoskuld. Positivt belopp innebär ökad nettoskuld.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 61
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
Totalt över den aktuella femårsperioden har nettoskulden ökat med 1 006 mnkr. Den faktiska nettoskuldförändringen justeras i nästa steg för reavinster som inte får tillgodoräknas, men även för övriga poster som på ett missvisande sätt påverkar nettolåneskulden. Under tidigare år har det i första hand handlat om ökad pensionsskuld till följd av sänkt diskonteringsränta (RIPS). Under 2015 har beslutet om att stänga två reaktorer vid Oskarshamnsverken medfört en exceptionellt stor engångskostnad för kommunen (308 mnkr) vilket i hög grad påverkar nettoskuldsförändringen. Denna kostnad ligger dessutom vid sidan av den ordinarie verksamheten, varför det är rimligt att justera även för den posten. Med hänsyn tagen till dessa justeringar begränsas nettoskuldsökningen till 453 mnkr under femårsperioden. Även den justerade nettoskuldsförändringen varierar kraftigt mellan åren, vilket framgår av tabellen. Detta förklaras delvis av att resultatnivåerna skiljt mellan åren men framför allt av att investeringsvolymen varierat kraftigt. Härutöver minskar den äldre pensionsskulden (ansvarsförbindelsen) under senaste två åren. Uppdelning mellan avgiftsfinansierad och skattefinansierad verksamhet
Enligt beslut i kommunfullmäktige ska en uppdelning ske mellan avgiftsfinansierad och skattefinansierad verksamhet vid avstämning av finansieringsmålet. Under den senaste femårsperioden har låneskulden för den avgiftsfinansierade verksamheten ökat med 188 mnkr och ökningen för den skattefinansierade verksamheten till 265 mnkr justerat för reavinster och särskilda poster enligt ovan. Tabell: Förändring av nettoskulden (belopp i mnkr, uppdelning på avgiftsfinansierad och skattefinansierad verksamhet) (mnkr)
Justerad nettoskuldförändring
2011
2012
2013
2014
2015
312
82
-102
15
146
varav avgiftsfinansierad verksamhet
-2
20
41
58
71
skattefinansierad verksamhet
314
62
-143
-43
75
Kommunfullmäktige har i samband med budgetbesluten under de senaste åren godkänt en avvikelse från finansieringsmålet för den skattefinansierade verksamheten. För 2015 har kommunfullmäktige godkänt en ökad upplåning med 226 mnkr för den skattefinansierade verksamheten. Avstämningen visar att kommunen klarar att hålla nyupplåningen under denna nivå för det enskilda året. För 2014 godkändes en ökad upplåning för den skattefinansierade verksamheten med 120 mnkr. För 2013 godkändes en ökning av låneskulden med maximalt 211 mnkr och för 2012 godkändes en ökad låneskuld med maximalt 141 mnkr. Kommunfullmäktige godkände även en avvikelse från de ekonomiska målen under 2011, dock utan att ange belopp. Härigenom är det svårt att stämma av femårsperioden mot kommunfullmäktiges beslut. UTVÄRDERING AV DEN EKONOMISKA STÄLLNINGEN
Genom en bestämmelse i Lagen om Kommunal Redovisning ska förvaltningsberättelsen innehålla en utvärdering av kommunens ekonomiska ställning. Enligt regeringens proposition kan utvärderingen lämpligen ske utifrån ett antal strategiska nyckeltal och jämföras med andra kommuners värden. För Karlstads del finns åtta jämförelsekommuner utsedda sedan tidigare. Vid en jämförelse med andra kommuner måste man vara medveten om att förhållandena kan skilja sig åt. Det kan gälla andelen verksamhet som drivs i bolagsform eller i kommunalförbund, och det kan gälla hur mycket verksamhet som överhuvudtaget bedrivs inom koncernen. Värden för den samlade koncernen är det mest rättvisande. Pensionsåtagandet som ligger utanför balansräkningen har stor betydelse när man ska bedöma den ekonomiska ställningen. Tabellen nedan är därför sorterad efter soliditetsmåttet inklusive hela pensionsåtagandet för hela koncernen. Jämförelsen visar att Karlstad står sig väl i jämförelsen och har det tredje högsta soliditetsmåttet.
62 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
Tabellen visar förhållandena för ett år sedan, vid utgången av 2014. Soliditet kommunen
Soliditet koncernen
Enligt BR
Inklusive pensionsåtagandet
Enligt BR
Inklusive pensionsåtagandet
Gävle
36
15
34
36
Luleå
65
32
49
31
Karlstad
45
23
45
27
Linköping
78
61
27
19
Örebro
33
14
33
17
Växjö
56
20
28
16
Jönköping
39
6
28
9
Kalmar
50
2
28
8
Sundsvall
26
1
23
2
Kommun
SAMMANFATTANDE ANALYS
Ur ett finansiellt perspektiv är 2015 ett exceptionellt år med ett negativt resultat som dock påverkas i hög grad av ett flertal större jämförelsestörande poster. Den absolut största posten avser stora engångskostnader för avvecklingen av två reaktorer vid Oskarshamnsverken. Det är också den posten som i huvudsak förklarar resultatförsämringen mellan delårsprognosen och resultatet. Kommunen uppnår till följd av detta inte resultatmålet vid avstämningen över en femårsperiod. För att få en mer rättvisande bild av årets resultat bör justering göras för sådana poster och ”det underliggande resultatet” bör beaktas i resultatanalysen. Denna resultatnivå är god och ligger på en högre nivå jämfört med 2014 och detta speglar i högre utsträckning den ordinarie verksamheten. Positivt är att nämnderna sammantaget bedriver sin verksamhet inom tilldelad budgetram och totalt sett redovisas en positiv budgetavvikelse. Investeringsnivån ligger fortsatt på en hög nivå och även 2015 på en högre nivå än det utrymme som skapats från årets verksamhet. Även nettolåneskulden påverkas av engångsposter enligt ovan. När vi bortser från dessa effekter ligger ökningen av nettolåneskulden inom den nivå som kommunfullmäktige fattat beslut om i reviderad budget för 2015. Vid avstämningen över en femårsperiod redovisas en kraftig skuldökning, men i huvudsak i enlighet med de avvikelser mot målet som kommunfullmäktige medger. Den finansiella analysen visar även att den ekonomiska ställningen fortfarande är god. Det mest rättvisande måttet på soliditet är när även det äldre pensionsåtagandet utanför balansräkningen räknas in, och då uppgår kommunens soliditet till 21,2 procent. Även i förhållande till våra jämförelsekommuner står vi oss väl, även när vi räknar in hela pensionsåtagandet. För hela kommunkoncernen är jämförelsen än mer positiv, där vi ligger på andra respektive tredje plats bland de nio kommunerna när vi jämför soliditet med respektive utan hela pensionsåtagandet.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 63
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
Kommunens ekonomi på sikt
Efter att kommunfullmäktige behandlade budget för 2016–2018 vid sitt sammanträde i juni 2015 har under hösten nya prognoser beaktats, bland annat för skatteintäkter, inkomstutjämning, kostnadsutjämning, elproduktion och pensionskostnader. Till följd av de uppdaterade prognoserna justerades den generella uppräkningen för pris- och löneökningar från två procent till en procent för 2017, men ligger kvar på två procent för 2018 och 2019. Dessutom har prognoserna för förskolebarn, elever och antalet äldre uppdaterats och ramarna har justerats för berörda nämnder. De förändringar som berör kommunen med utgångspunkt från regeringens budgetproposition från hösten har beaktats i budgetramarna framåt. Sammantaget innebar de uppdaterade prognoserna en försämring jämfört med den budget som behandlades i kommunfullmäktige i juni. Resultatet försämras inom flertalet områden efter nya bedömningar. Nya uppdaterade prognoser tas fram och ekonomiska förutsättningarna uppdateras inför vårens arbete med budget 2017–2019. Beslutet ställer fortsatt ökade krav på nämnderna att anpassa sin verksamhet till de snävare budgetramarna även under 2017 i likhet med 2016. Den procentenhet som reducerades motsvarar runt 45 mnkr och nämndernas förmåga att hantera dessa nya förutsättningar är avgörande för kommunens fortsatta ekonomiska utveckling. SOCIAL INVESTERINGSFOND
Kommunfullmäktige beslutade hösten 2012 att inrätta en social investeringsfond. Kommunstyrelsen har i januari 2014 fastställt riktlinjer och omfattning och beslutat att i samband med 2013 års bokslut öronmärka tio mnkr av kommunens resultat. Kommunens externredovisning påverkas inte utan avsättningen markeras som en andel av eget kapital i balansräkningen. När fonden utnyttjas uppstår dock en extern kostnad. Fonden ska användas för långsiktigt förebyggande socialt arbete. Insatserna ska på ett tydligt sätt bidra till mätbara minskade kostnader. Därmed ska en återbetalning kunna ske som återställer fondens kapital. En insats bör inte beviljas fondfinansiering för mer än tre år. Återbetalning till fonden ska vara genomförd inom en tioårsperiod från det att verksamheten startas upp. Redovisningsmässigt handlar insatserna inte om en investering, utan om en driftkostnad inom resultaträkningen. Det handlar inte heller om en fond i redovisningsmässigt hänseende. Behållningen markeras i stället i en not som en del av kommunens eget kapital, och en sidoordnad uppföljning sker i förvaltningsberättelsen. Under 2014 påbörjades ett arbete som även pågått under 2015 med att ta fram ett antal idéer om olika projekt. Ett förslag kommer att redovisas till kommunledningsutskottet under våren 2016. (Belopp i mnkr) Avsättning/disponering
2014
2015
Behållning vid årets början
10,0
10,0
0
0
Avsättning till social investeringsfond Disponerat under året Behållning vid årets slut
64 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015
0
0
10,0
10,0
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
FINANSIELLA RAPPORTER
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 65
FINANSIELL A R APP OR T ER
RESULTATRÄKNING
Kommun bokslut Belopp i mnkr
Koncern bokslut
2014
2015
2014
2015
Verksamhetens intäkter (not 1)
1 402,2
1 655,0
2 838,1
3 105,0
Verksamhetens kostnader (not 2–3)
-5 281,4
-5 902,6
-6 197,8
-6 835,6
-263,1
-267,6
-538,6
-537,4
Verksamhetens nettokostnader
-4 142,3
-4 515,2
-3 898,3
-4 268,0
Skatteintäkter (not 5)
3 630,2
3 801,3
3 630,2
3 801,3
Statsbidrag, utjämning (not 6)
542,8
549,5
542,8
549,5
Finansiella intäkter (not 7)
100,6
81,3
18,0
8,8
Finansiella kostnader (not 8)
-74,3
-76,1
-106,6
-91,7
Resultat före extraordinära poster
57,0
-159,2
186,1
-0,1
–
–
186,1
-0,1
Avskrivningar (not 4)
Resultat före skatt Skattekostnader (not 9)
–
–
-46,5
-35,6
Årets resultat (not 10)
57,0
-159,2
139,6
-35,7
66 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015
FINANSIELL A R APP OR T ER
BALANSRÄKNING
Kommun bokslut Belopp i mnkr
Koncern bokslut
2014
2015
2014
2015
7,7
5,0
9,9
11,6
4 126,4
4 200,5
8 741,4
9 217,6
TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar (not 14) Materiella anläggningstillgångar Mark byggn och tekn anläggn (not 15) Maskiner och inventarier (not 16)
163,3
165,6
255,3
255,6
Pågående investeringar (not 17)
375,6
524,7
881,9
685,5
325,0
348,0
27,7
50,0
0
0
7,6
3,8
3 508,3
3 045,1
485,2
131,6
8 506,3
8 289,0
10 409,0
10 355,7
Finansiella anläggningstillgångar Aktier, andelar med mera (not 18) Uppskjuten skattefordran Andra långfristiga fordringar (not 19) Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar (not 20) Kortfristiga placeringar
20,6
25,4
86,9
79,1
390,1
539,5
659,5
815,8
0
0
26,0
33,9
Kassa och bank (not 21)
178,9
448,0
264,0
499,0
Summa omsättningstillgångar
589,6
1 012,9
1 036,4
1 427,8
9 095,9
9 301,9
11 445,4
11 783,5
57,0
-159,2
139,6
-35,7
SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Årets resultat Övrigt Eget kapital (not 22)
4 034,7
4 091,7
4 971,2
5 110,8
Summa eget kapital
4 091,7
3 932,5
5 110,8
5 075,1
307,8
319,0
333,5
344,6
11,6
12,3
321,3
350,2
319,4
331,3
654,8
694,8
Avsättningar Avsättningar för pensioner (not 27) Övriga avsättningar (not 23) Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder (not 24)
2 338,4
2 122,7
3 061,3
2 864,6
Kortfristiga skulder (not 25)
2 346,5
2 915,5
2 618,5
3 149,0
Summa skulder
4 684,8
5 038,1
5 679,8
6 013,6
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL
9 095,9
9 301,9
11 445,4
11 783,5
Ställda panter och borgensförbindelser Borgensförbindelser (not 26) Pensionsförpliktelser (not 27)
595,6
706,8
595,6
706,8
2 013,4
1 956,2
2 014,5
1 956,6
Kraftproduktionsanläggningar (not 28) Solidarisk borgen (not 29)
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 67
FINANSIELL A R APP OR T ER
KASSAFLÖDESANALYS
Kommun bokslut Belopp i mnkr
Koncern bokslut
2014
2015
2014
2015
Den löpande verksamheten Resultat före extraordinära poster (not 10) Just för poster som inte ingår i kassaflödet (not 11) Aktuell skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet (not 12) I Kassaflöde från den löpande verksamheten
57,0
-159,2
186,1
-0,1
259,9
553,4
534,0
844,4
–
–
-16,1
-4,7
316,9
394,2
704,0
839,6
-21,7
-102,4
-15,3
-132,1
295,2
291,8
688,7
707,5
-2,0
-0,3
-17,0
-1,4
Investeringsverksamheten Förvärv av immatriella anläggningstillgångar (not 13) Förvärv av matriella anläggningstillgångar (not 13)
-428,9
-515,9
-1099,4
-858,0
Försäljn av matriella anläggningstillgångar (not 15, 16)
7,0
92,5
23,1
92,5
Förvärv finansiella anläggningstillgångar
0,0
0,0
-14,5
0,0
Försäljning finansiella anläggningstillgångar
0,0
0,0
0,0
0,0
Investeringsbidrag
4,3
0,8
4,3
0,8
-419,4
-422,9
-1 103,5
-766,1
II Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Utlåning Förändring kortfristig utlåning
3,4
0,0
0,0
0,0
-314,0
87,0
-10,2
-18,7
-2,6
517,2
407,7
506,2
Förändring långfristiga skulder
422,0
-203,9
25,6
-193,9
III Kassaflöde från finansieringsverksamheten
108,8
400,3
423,1
293,6
Förändring långfristiga fordringar Upplåning Förändring kortfristig upplåning
Förändring av likvida medel (I+II+III)
-15,4
269,1
8,3
235,0
Likvida medel vid årets början
194,3
178,9
255,7
264,0
Likvida medel vid årets slut
178,9
448,0
264,0
499,0
68 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015
FINANSIELL A R APP OR T ER
NOTHÄNVISNINGAR RESULTATRÄKNING (BELOPP I MNKR) Not 1 – Verksamhetens intäkter Kommunen
Försäljning med mera
Koncernen
2014
2015
2014
2015
415,1
548,9
473,7
606,3 555,2
Taxor, avgifter
380,4
405,1
493,6
Elverksamhet, fjärrvärme
123,4
97,1
802,8
771,2
Hyror och arrenden
166,2
171,7
726,6
720,0
Driftbidrag Summa Varav jämförelsestörande post AFA försäkring
317,1
432,2
341,4
452,3
1 402,2
1 655,0
2 838,1
3 105,0
–
34,1
–
34,1
2014
2015
2014
2015
3 066,2
3 211,1
3 384,4
3 541,9
120,0
409,5
475,8
741,0
Not 2 – Verksamhetens kostnad Kommunen
Personalkostnader Inköp av el och vatten med mera för distribution Material och tjänster
Koncernen
1 507,7
1 642,8
1 687,4
1 857,4
Lokalkostnader, fastighetsförvaltning
366,4
406,0
429,1
504,5
Bidrag och transfereringar
221,1
233,2
221,1
190,8
5 281,4
5 902,6
6 197,8
6 835,6
Förtida stängning OKG
–
288,6
–
288,6
Inlösen hyresavtal Hammarö Kommun
–
11,9
–
11,9
Summa Varav jämförelsestörande poster
Not 3 – Pensionsförpliktelse enligt blandad modell Kommunen 2014
2015
årets nyintjänade pensionsförmåner
135,5
137,7
utbetalning av pensioner
125,7
117,5
4,1
5,1
265,3
260,3
I verksamhetens kostnader ingår:
I finansiella kostn ingår ränta för pension pensioner Summa
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 69
FINANSIELL A R APP OR T ER
Not 4 – Avskrivningar Kommunen
Immateriella tillgångar Byggnad, mark och tekn.anläggningar Inventarier Summa
Koncernen
2014
2015
2014
2015
3,6
3,6
4,6
6,1
214,2
219,5
468,6
465,6
45,3
44,5
65,4
65,7
263,1
267,6
538,6
537,4
2014
2015
2014
2015
Not 5 – Skatteintäkter Kommunen
Preliminära skatteintäkter
Koncernen
3 639,1
3 804,3
3 639,1
3 804,3
Slutavräkning föregående år
-9,5
-6,8
-9,5
-6,8
Prognos slutavräkning innevarande år
0,6
3,8
0,6
3,8
3 630,2
3 801,3
3 630,2
3 801,3
2014
2015
2014
2015
632,8
653,9
632,8
653,9
Summa Utdebiteringen i Karlstads kommun är 21:75 per skattekrona.
Not 6 – Generella statsbidrag och utjämning Kommunen
Inkomstutjämningsbidrag
Koncernen
Strukturbidrag
9,1
9,2
9,1
9,2
Införandebidrag
4,3
0
4,3
0
Regleringsbidrag
20,3
0
20,3
0
-3,4
-218,9
-209,0
-218,9
-40,1
-45,9
-40,1
-45,9
135,3
138,0
135,3
138,0
Regleringsavgift Kostnadsutjämningsavgift Utjämningsavgift LSS Kommunal fastighetsavgift Kompensation höjda soc avg ungdomar Summa
0 -3,4 -209,0
0
6,7
0
6,7
542,8
549,5
542,8
549,5
Not 7 – Finansiella intäkter Kommunen
Räntor på koncernkonto koncernbolag
Koncernen
2014
2015
2014
2015
71,8
58,6
0,5
0,6
Räntor på koncernkonto övrigt
2,3
0,3
2,3
1,0
Utlämnade lån koncernbolag
2,9
2,6
1,7
0,2
Utlämnade lån, övriga
1,3
0,8
1,3
0,8
Övriga finansiella intäkter Summa Vi följer från 2014 RKR 21. Redovisning av derivat och säkerhetsredovisning.
70 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015
22,3
19,0
12,2
6,2
100,6
81,3
18,0
8,8
FINANSIELL A R APP OR T ER
Not 8 – Finansiella kostnader Kommunen
Räntor på koncernkonto koncernbolag Räntor på koncernkonto övrigt
Koncernen
2014
2015
2014
2015
0,7
0,1
0,5
–
0,1
–
–
–
58,5
48,0
76,7
62,3
Kommuncertifikat
4,5
-0,3
4,5
-0,3
Derivat
5,1
3,8
5,1
3,8
Ränta finansiell leasing
0,1
–
0,1
–
Räntor på långfristiga lån
Räntor på pensionsskuld
4,1
5,1
4,3
5,4
Ränta deponi
0,7
0,7
0,7
0,7
Ränta under byggnadstid
-1,0
-1,7
-1,0
-1,7
–
19,0
13,3
19,0
1,5
1,4
2,4
2,5
74,3
76,1
106,6
91,7
2014
2015
2014
2015
–
–
16,1
4,7
Nedskrivning aktier (jämförelsestörande) Övriga finansiella kostnader Summa Vi följer från 2014 RKR 21. Redovisning av derivat och säkerhetsredovisning.
Not 9 – Skatter Kommunen
Aktuell skatt
Koncernen
Uppskjuten skatt
–
–
7,1
9,7
Uppskjuten skatt obeskattade reserver
–
–
23,3
21,2
0,0
0,0
46,5
35,6
2014
2015
2014
2015
57,0
-159,2
–
–
0
0
–
–
57,0
-159,2
139,6
-35,7
57,0
-159,2
–
–
Summa (-)kostn (+)intäkt
Not 10 – Årets resultat Kommunen
Skattefinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet (VA) Summa
Koncernen
Avstämning av balanskravet Årets resultat avgår realisationsvinster Justerat resultat
-2,2
-52,1
–
–
54,8
-211,3
–
–
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 71
FINANSIELL A R APP OR T ER
KASSAFLÖDESANALYS (BELOPP I MNKR) Not 11 – Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Kommunen
Avskrivningar Ökning av pensionsskuld
Koncernen
2014
2015
2014
2015
263,1
267,6
538,6
537,4
-1,9
11,3
0,2
11,1
Reavinst
–
-52,1
–
-52,1
Nedskrivning aktier OKG
–
18,9
–
18,9
Engångseffekt nedläggning OKG
–
334,2
–
334,2
-1,3
-26,5
-4,8
-5,1
259,9
553,4
534,0
844,4
Övriga justeringar Summa
Not 12 – Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet Kommunen
Koncernen
2014
2015
2014
-3,5
-4,8
10,2
7,8
-65,3
-149,4
-87,1
-156,4
-4,9
-7,9
Ökn/(+)Minskn(-) av rörelseskulder
47,2
51,8
66,5
24,4
Summa
-21,7
-102,4
-15,3
-132,1
Ökn/(-)Minskn(+) av varulager Ökn/(-)Minskn(+) av rörelsefordringar Ökn/(-)Minskn(+) av kortfrist.placeringar
2015
Not 13 – Bruttoinvesteringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar Kommunen 2014
Kommunen Immateriella anl. tillgångar
Koncernen 2015
2014
2015
-1,9
-0,3
-1,9
-0,3
Kommunen Materiella anl. tillgångar
-416,0
-490,9
-416,0
-490,9
Kommunen invest. inom exploatering
-12,9
-25,0
-12,9
-25,0
Karlstads El- och Stadsnät AB
–
–
-74,3
-113,4
Karlstads Energi AB
–
–
-385,0
-80,6
Karlstads Bostads AB
–
–
-185,5
-108,1
Vindpark Vänern Kraft AB
–
–
-0,6
-0,5 -10,5
Stiftelsen Karlstadshus
–
–
-11,0
Övriga kommunala bolag
–
–
-43,7
-30,1
-430,8
-516,2
-1 130,9
-859,4
Summa
72 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015
FINANSIELL A R APP OR T ER
BALANSRÄKNING (BELOPP I MNKR) Not 14 – Immateriella tillgångar Kommunen
Anskaffningsvärde Investerat under året Ackumulerad avskrivning Avskrivet under året
Koncernen
2014
2015
2014
2015
19,9
23,8
23,3
27,9
1,9
0,4
2,5
1,4
-12,5
-16,1
-13,2
-18,0
-3,6
-3,6
-4,8
-6,1
Omklassificering
2,0
0,5
2,1
6,4
Bokfört värde
7,7
5,0
9,9
11,6
Not 15 – Mark, byggnader och tekniska anläggningar Kommunen
Anskaffningsvärde Investerat under året brutto Utrangeringar Ackumulerad avskrivning Avskrivet under året Avskrivning utrangeringar Omklassificering Försäljning Bokfört värde
Koncernen
2014
2015
2014
2015
6 296,7
6 695,4
13 290,6
14 453,7
58,7
104,7
251,6
221,2
-4,8
-4,7
14,2
7,5
-2 358,2
-2 569,0
-5 233,0
-5 712,3
-214,2
-219,5
-467,2
-465,6
3,4
20,6
-12,1
7,7
350,0
223,6
902,5
756,0
-5,2
-50,6
-5,2
-50,6
4 126,4
4 200,5
8 741,4
9 217,6
Finansiell leasing ingår med 10,2 mnkr.
Not 16 – Maskiner och inventarier Kommunen
Anskaffningsvärde Investerat under året Utrangeringar Ackumulerad avskrivning Avskrivet under året
2014
2015
2014
2015
669,1
706,4
935,8
997,1
42,7
33,0
72,6
46,1
-5,2
-1,2
-11,3
7,8
-504,0
-543,1
-687,5
-741,8
-45,4
-44,5
-66,8
-65,8
Avskrivning avyttrat, utrangerat
6,3
4,2
12,4
-0,4
Försäljning
-1,8
-4,8
-1,8
-4,8
Omklassificering
1,7
15,6
1,9
17,4
163,3
165,6
255,3
255,6
Bokfört värde
Koncernen
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 73
FINANSIELL A R APP OR T ER
Not 17 – Pågående investering Kommunen
Anskaffningsvärde
Koncernen
2014
2015
2014
2015
404,3
375,6
1 005,3
881,9
Investerat under året
327,5
378,1
789,9
589,9
Omklassificering
-356,2
-229,0
-913,3
-786,3
Bokfört värde
375,6
524,7
881,9
685,5
2014
2015
2014
Not 18 – Aktier och andelar Kommunen
Aktier
Koncernen 2015
315,8
296,9
19,9
0,9
Bostadsrätter
1,3
1,3
1,5
1,5
Grundfondskapital
3,4
3,4
–
–
Andelar
4,5
46,4
6,3
47,6
325,0
348,0
27,7
50,0
2014
2015
2014
2015
Karlstads Bostads AB
1 833,8
1 794,8
–
–
Karlstads Energi AB
1 057,5
976,7
–
–
35,8
89,8
–
–
–
1,8
–
–
Bokfört värde De största enskilda aktieposterna i kommunen är Karlstads Stadshus AB 291,4 mnkr.
Not 19 – Långfristiga fordringar Kommunen
Karlstads El- och Stadsnät AB Karlstad Airport AB
Koncernen
Vindpark Vänern Kraft AB
99,2
20,5
29,7
6,1
Tåsans Kraft AB
42,0
57,0
16,9
22,8
4,0
5,0
2,3
2,9
395,8
61,6
395,8
61,6
18,3
16,0
18,3
16,0
Övriga kommunala bolag Värmlandskraft OKG-delägarna Bostadsrättsföreningar Övriga långfristiga fordringar Summa
21,9
21,9
22,2
22,2
3 508,3
3 045,1
485,2
131,6
Not 20 – Kortfristiga fordringar Kommunen
Kundfordringar Upplupna skatteintäkter Statsbidragsfordringar
Koncernen
2014
2015
2014
2015
147,2
140,2
256,1
258,8
43,6
51,0
43,6
80,6
15,7
63,8
15,7
63,8
112,3
148,3
247,6
230,0
Moms
57,8
115,4
59,0
118,3
Övriga kortfristiga fordringar
13,5
20,8
37,5
64,3
390,1
539,5
659,5
815,8
Övriga interimsfordringar
Summa
74 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015
FINANSIELL A R APP OR T ER
Not 21 – Kassa och bank Kommunen
Koncernkonto bank
Koncernen
2014
2015
2014
2015
178,0
447,6
178,0
447,6
Handkassor
0,3
0,3
0,3
0,3
Övriga banker
0,6
0,1
85,7
51,1
178,9
448,0
264,0
499,0
2014
2015
2014
2015
4 034,7
4 091,7
4 971,1
5 110,8
–
–
0,1
–
57,0
-159,2
139,6
-35,7
4 091,7
3 932,5
5 110,8
5 075,1
10,0
10,0
–
–
0,3
0,4
–
–
21,0
31,8
–
–
Summa
Not 22 – Eget kapital Kommunen
Ingående eget kapital 1.1 Direktbokning mot EK Årets resultat Eget kapital 31/12
Koncernen
Varav: Social investeringsfond Kommunrevisionen Kommunstyrelsen Arbetsmarkn- och socialnämnden
24,9
25,1
–
–
Barn- och ungdomsnämnden
45,4
36,4
–
–
Gemensam drift- och servicenämnd
0,1
0,1
–
–
Karlstads-Hammarö gymnasienämnd
-7,6
6,3
–
–
Karlstads-Hammarö överförmynd nämnd
2,9
3,9
–
–
Krisledningsnämnden
0,3
0,4
–
–
Kultur- och fritidsnämnden
11,3
15,2
–
–
Miljönämnden
11,0
10,3
–
–
1,6
1,6
–
– –
Omvärldsnämnden Stadsbyggnadsnämnden
38,9
49,0
–
Teknik- och fastighetsnämnden
26,5
36,1
–
–
1,6
1,7
–
–
Valnämnden
59,3
84,5
–
–
Övrigt eget kapital
Vård- och omsorgsnämnden
3 844,2
3 619,7
–
–
Summa eget kapital
4 091,7
3 932,5
5 110,8
5 075,1
2014
2015
2014
2015
Uppskjuten skatt obeskattade reserver
–
–
256,7
277,9
Uppskjuten skatt temporära skillnader
–
–
39,6
45,5
Not 23 – Övriga avsättningar Kommunen
Koncernen
Återställande av deponi
11,6
12,3
25,0
26,8
Summa
11,6
12,3
321,3
350,2
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 75
FINANSIELL A R APP OR T ER
Not 24 – Långfristiga skulder Kommunen
Skuld till kreditinstitut VA investeringsfond Leasingskuld
Koncernen
2014
2015
2014
2015
2 200,0
1 900,0
2 932,7
2 674,8
21,7
21,7
21,7
21,7
2,1
9,8
2,1
9,8
Kommunala bolag
37,1
65,6
–
–
Anslutningsavgifter
48,0
62,1
48,0
62,1
Investeringsbidrag
29,5
28,5
29,5
28,5
Stadsmiljöavtal Trafikverket
–
35,0
Övriga långfristiga skulder
–
–
27,3
32,7
2 338,4
2 122,7
3 061,3
2 864,6
2015
2014
Summa
35,0
Not 25 – Kortfristiga skulder Kommunen 2014
Koncernen 2015
Leverantörsskulder
174,7
180,1
291,8
321,7
Semesterlöneskuld
178,1
181,2
182,1
185,5
22,7
10,3
23,3
11,2
Upplupna räntor Upplupna löner och sociala avgifter
80,6
85,4
83,8
87,1
Övriga upplupna kostnader och förutbet.intäkter
82,5
133,7
206,8
217,5
133,9
131,4
133,9
131,4
43,9
47,3
47,6
49,2
Upplupen pensionskostnad avg.bestämd Personal- och löneskatt Moms Koncernkonto kommunala företag Kommuncertifikat
0,1
3,6
0,6
4,1
62,8
79,5
20,9
25,9
–
400,0
–
400,0
Skuld till kreditinstitut
–
–
8,5
7,9
Amortering inom ett år
1 500,0
1 600,0
1 500,0
1 600,0
Övriga kortfristiga skulder Summa
67,2
63,0
119,2
107,5
2 346,5
2 915,5
2 618,5
3 149,0
Not 26 – Borgensförbindelser Kommunen
Karlstads Stadshus AB Karlstads Energi AB Övriga kommunala bolag Värmlandskraft-OKG delägarna Bostadsrättsföreningar Småhus Övriga borgensförbindelser Summa
76 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015
Koncernen
2014
2015
2014
2015
350,0
400,0
350,0
400,0
56,1
55,4
56,1
55,4
0,9
0,4
0,9
0,4
104,9
170,6
104,9
170,6
79,9
76,9
79,9
76,9
0,4
0,2
0,4
0,2
3,4
3,3
3,4
3,3
595,6
706,8
595,6
706,8
FINANSIELL A R APP OR T ER
Not 27 – Pensionsförpliktelser Kommunen
Särskild avtals/ålderspension ÖK-SAP
Koncernen
2014
2015
2014
2015
32,3
32,4
–
–
Förmånsbestämd pension exklusive ÖK-SAP
275,5
286,7
–
–
Summa
307,8
319,0
333,5
344,6
309,7
307,8
–
–
0,2
15,5
–
–
Antal visstidsförordnanden: 10 st IB intjänad pension Nyintjänad pension under året Ränta och basbeloppsuppräkning
4,1
5,4
–
–
Pension till efterlevande
2,7
2,7
–
–
-18,7
-19,1
–
–
0
0
–
–
9,8
6,4
–
–
Årets utbetalning Sänkning diskonteringränta Ändring av försäkringstekniska grunder Övrigt Summa
0
0,3
–
–
307,8
319,0
–
–
Ansvarsförbindelse
2 013,4
1 956,2
2 014,5
1 956,6
IB ansvarsförbindelse
2 115,6
2 013,4
–
– –
Nyintjänad pension under året
-10,8
0,6
–
Ränta och basbeloppsuppräkning
21,0
36,8
–
–
-103,7
-102,2
–
–
Årets utbetalning Sänkning diskonteringränta Bromsen Övrigt
0
0
–
–
-10,8
0
–
–
2,1
7,6
–
–
Summa
2 013,4
1 956,2
–
–
Summa pensionsförpliktelser
2 321,2
2 275,2
2 348,0
2 301,2
99%
99%
–
–
Aktualiseringsgrad
Not 28 – Kraftproduktionsanläggningar
Utbyggnaden av kraftproduktionsanläggningar sker ofta inom gemensamägda bolag. Varje ägare ges därvid genom konsortieavtal rätt till elkraft i proportion till ägarandel. Samtidigt ikläder sig ägaren även en skyldighet att, oavsett kraftproduktion svara för samtliga kostnader i bolaget efter samma fördelning. Kommunens indirekta ägarandel i OKG, Oskarshamnsverkens Kraftgrupp AB, är 2,13 procent. Kommunens direkta ägarandel i Tåsans Kraftaktiebolag är 60 procent. Not 29 – Solidarisk borgen
Karlstads kommun har i november 2010 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2015-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Karlstads kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2015-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelse till 325 621 mnkr och totala tillgångar till 319 574 mnkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 4 967 mnkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 4 875 mnkr.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 77
FINANSIELL A R APP OR T ER
Not 30 – Upplysningar: Finansiella tillgångar och skulder
Kommunen och bolagen i koncernen Karlstads Stadshus AB är fullständigt samordnade genom en internbankslösning. Finansieringen av dessa bolag hanteras helt via ett koncernkonto. Internbanken som organisatoriskt tillhör kommunen ansvarar för finansiering och hantering av finansiella risker för dessa enheters räkning. Kommunen
Koncernen
Upplåningsränta (genomsnitt)
0,82 %
0,81 %
Räntebindningstid (genomsnitt)
1,20 år
1,18 år
2–3 år
3–4 år
4–5 år
Upplåningens förfallostruktur
0–1 år
1–2 år
Kommunen
51 %
46 %
3%
0%
0%
Koncernen
51 %
46 %
3%
0%
0%
Upplysningarna avseende koncernen avser i denna not kommunen + koncernen Karlstads Stadshus AB.
Not 31 – Upplysningar: Säkringsredovisning enligt RKR 21
Den säkrade posten utgörs av framtida betalningar av rörlig ränta hänförliga till 1. befintlig skuld. 2. mycket sannolika framtida betalningar av rörlig ränta som uppstår vid refinansiering av befintlig skuld. Säkringsinstrumentet utgörs av en ränteswap om 100 mnkr där kommunen betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. Instrumentets verkliga värde uppgick till -9,9 mnkr exklusive upplupna räntor. Under året har säkringar påverkat kommunens och kommunkoncernens resultat med -3,8 mnkr. Upplåningsräntan exklusive räntesäkringen är för kommunen och kommunkoncernen 0,74 procent. Räntebindningstiden exklusive räntesäkringar är för kommunen 1,09 år och för kommunkoncernen 1,08 år. Not 32 – Upplysningar: Operationella och finansiella leasingavtal Kommunen Operationell leasing
2014
2015
12,4
17,9
8,9
17,7
Framtida minimileaseavgifter förfaller enligt följande: Inom 1 år Senare än 1 år men inom 5 år Senare än 5 år
0
0
Summa
21,3
35,6
Finansiella leasingavtal vars avtalstid överstiger 3 år
2014
2015
Totala minimileaseavgifter
2,1
9,9
Framtida finansiella kostnader
-0,0
-0,1
Nuvärdet av minimileaseavgifterna
2,1
9,8
Nuvärdet av minimileaseavgifterna förfaller enligt följande: Inom 1 år Senare än 1 år men inom 5 år Senare än 5 år Summa
2,1
1,7
–
8,1
–
–
2,1
9,8
Koncernen
Koncernbolagens leasingavtal består till största delen av hyror och arrenden mot kommunen, efter att de koncerninterna leasingavgifterna eliminerats anses kvarvarande belopp inte väsentligt och redovisas därför inte i not.
78 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015
FINANSIELL A R APP OR T ER
Not 33 – Ekonomiska engagemang inom kommunkoncernen. Posterna har eliminerats i koncernredovisningen. Beloppen avser ägd andel. Lämnade koncernbidrag
Erhållna koncernbidrag
–
10 382
Karlstads Bostads AB
81 738
–
Karlstads El- och Stadsnät AB
15 000
–
–
35 358
(tkr)
Karlstads Stadshus AB
Karlstads Energi AB Karlstads Parkerings AB Mariebergsskogen AB Karlstad Airport AB Summa
(tkr)
Karlstads kommun Karlstads Bostads AB Karlstads El- och Stadsnät AB Karlstads Energi AB Övriga bolag, förbund med mera Internt inom Stadshuskoncernen Summa
6 186
–
–
20 564
–
36 620
102 924
102 924
Interna köp
Intern försäljning
Fordran exklusive lån
Skuld exklusive lån
154 478
178 424
38 911
31 300
31 153
43 124
28
4 739
4 617
19 110
2 005
7 821
111 041
48 075
24 151
22 847
49 927
62 483
8 638
7 026
80 015
80 015
274 059
274 059
431 231
431 231
347 792
347 792
Kommunen och bolagen i koncernen Karlstads Stadshus AB är samordnade genom en internbankslösning. Internbanken som organisatoriskt tillhör kommunen ansvarar för finansiering och hantering av finansiella risker för dessa enheters räkning. (tkr)
Karlstads kommun Karlstads Bostads AB Karlstads El- och Stadsnät AB Karlstads Energi AB
Finansiella intäkter
Lånefordran
Låneskuld
28
60 338
2 913 709
117 515
35 297
–
–
1 794 797
1 239
–
–
89 821
20 178
–
–
976 697
Karlstads Stadshus AB
1 760
4
55 922
–
Vindpark Vänern AB
1 326
–
–
14 358
538
24
61 593
38 036
60 366
60 366
3 031 224
3 031 224
Övriga bolag, förbund med mera Summa
Finansiella kostnader
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 79
FINANSIELL A R APP OR T ER
REDOVISNINGSPRINCIPER Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning. Kommunen följer god redovisningssed och tillämpar de rekommendationer som ges ut av Rådet för kommunal redovisning (RKR). Avvikelser och förtydliganden kommenteras i följande avsnitt. Jämförelsestörande poster
Jämförelsestörande poster tas upp som not till berörda resultatposter i resultaträkningen. För att en post ska betraktas som jämförelsestörande ska den uppgå till väsentligt belopp och vara av ett sådant slag att den inte förväntas inträffa ofta eller regelbundet. Skatteintäkter
Karlstads kommun följer rekommendation nr 4.2 om redovisning av skatteintäkter, som innebär att beräkningen av årets skatteintäkter baseras på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) decemberprognos. Enligt rekommendationen ska kommunalskatten periodiseras och redovisas det inkomstår då den beskattningsbara inkomsten intjänats. Övriga intäkter
Investeringsbidrag och anslutningsavgifter tas upp som en förutbetald intäkt och redovisas bland skulder som periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod. Lånekostnader
Lånekostnader redovisas enligt rekommendation nr 15, den alternativa metoden, vilken innebär att lånekostnader som kan hänföras till anskaffningen räknas in i tillgångsvärdet. Ränta under byggnadstid påförs investeringsprojekt som överstiger 20 mnkr, likaså projekt i intervallet 10–20 mnkr om projektet sträcker sig över en längre tid än 12 månader. I beräkningen har kommunens genomsnittliga kostnad för kort upplåning, 1,02 procent, använts. Säkringsredovisning
Karlstads kommun följer rekommendation nr 21 vad gäller säkringsredovisning. Personalkostnader
Övertidsskuld och förändring av semesterlön redovisas som en kostnad i verksamheten. Intjänad ferielön och uppehållslön för lärare redovisas som skuld. Timlöner och ersättning för obekväm arbetstid som är intjänade under december månad tas upp som kortfristig skuld. Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas till bokfört värde (anskaffningsvärde reducerat med planenlig avskrivning). Som anläggningstillgång räknas en tillgång där anskaffningsvärdet uppgår till minst ett basbelopp exklusive moms och som har en livslängd på minst tre år. Immateriella tillgångar består av kostnader för IT-system, utvecklingskostnader och licenser, där investeringen per system uppgår till mer än 500 tkr. Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärde. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs dock inga avskrivningar. Från och med räkenskapsåret 2015 tillämpas komponentredovisning för nya investeringar.
80 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015
FINANSIELL A R APP OR T ER
Komponentredovisningen innebär att en anläggning ska delas upp i komponenter om nyttjandetiden väsentligt skiljer sig åt mellan de olika komponenterna. Respektive komponent ska skrivas av för sig. I samband med införande av komponentmetod har underhållsplanerna gåtts igenom och en skiftning av budget från underhåll till investering har gjorts med totalt 34,6 mnkr. Arbete med att dela upp befintliga investeringar i komponenter har påbörjats. Kommunens finansiella leasingavtal har redovisats som anläggningstillgång samt som skuld. Den tillämpade avskrivningstiden för dessa tillgångar överensstämmer med avtalslängden. Exploateringstillgångar är bokförda som omsättningstillgångar.
Finansiella tillgångar och skulder redovisas generellt som långfristiga poster. Omklassificering till kortfristig post sker vid amortering eller där ingen överenskommelse om refinansiering skett. Avsättningar
Avsättning finns upptagen för avfallsdeponi Djupdalen. Deponin drevs fram till och med mars 2004 av Karlstads kommun, därefter togs verksamheten över av Karlstads Energi AB. Kommunens andel av avsättningen är 45 procent. Ingen sluttäckning har gjorts under 2015. Pensionsskuld
Pensionsskulden är beräknad enligt RIPS 07, den rekommenderade modellen från SKL. Pensionsskulden är den beräknade framtida skuld som kommunen har till arbetstagare och pensionstagare. Kommunens pensionsskuld redovisas enligt den lagstadgade blandmodellen, vilket innebär att all pension som intjänats före år 1998 inte tas upp som avsättning, utan redovisas som ansvarsförbindelse. Utbetalningar avseende pensionsförmåner som intjänats före 1998 redovisas som en kostnad i resultaträkningen. Pensionsförmåner intjänade from 1998 redovisas som en kostnad i resultaträkningen. Den del av pensionen som kan hänföras till det individuella valet har klassificerats som kortfristig skuld i balansräkningen. Pension på löneandelar över 7,5 basbelopp redovisas under avsättningar i balansräkningen. I beloppet för ansvarsförbindelsen ingår även hela det beräknade åtagandet för visstidspension för politiker enligt rekommendation nr 2.1. I enlighet med rekommendation nr 17 periodiserar kommunen den särskilda löneskatten för samtliga pensionsförpliktelser. VA-redovisning
Karlstads kommun redovisar separat resultat- och balansräkning för VA-verksamheten för 2015. Se separat redovisning. Sammanställd redovisning
Den sammanställda redovisningen är upprättad enligt RKR 8.2. Redovisningen omfattar kommunen, kommunalförbunden samt de bolag och stiftelser i vilka kommunen direkt eller indirekt äger mer än 20 procent av aktiernas/andelarnas röstvärde. Den sammanställda redovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden och med proportionell konsolidering. Med förvärvsmetoden menas att anskaffningskostnaden för aktier i dotterbolag har eliminerats mot dotterbolagens egna kapital. Det innebär att endast intjänat kapital efter förvärvet räknas in i kommunkoncernens egna kapital. Proportionell konsolidering innebär att delägda bolag tas in i den sammanställda redovisningen i proportion till ägd andel. I koncernen räknas uppskjuten skatt på obeskattade reserver. Förändringen av obeskattade reserver fördelas på uppskjuten skatt och årets resultat utifrån gällande skattesats. I koncernbalansräkningen har egetkapitaldelen av obeskattade reserver omräknats till 78,0 procent. Interna mellanhavanden samt interna vinster av väsentlig betydelse har eliminerats. Kommunen och bolagen redovisar lånekostnader vid investering olika, kommunen använder alternativmetoden och bolagen huvudmetoden. Ingen justering har gjorts för skillnaden.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 81
FINANSIELL A R APP OR T ER
KOMMUNENS SAMLADE VERKSAMHET
KOMMUNENS FÖRVALTNING
KOMMUNENS KONCERNFÖRETAG
Kommunfullmäktige
Koncernen Karlstads Stadshus AB • • • • • • • • •
Kommunrevision Kommunstyrelsen Arbetsmarknads- och socialnämnden Barn- och ungdomsnämnden Gemensam drifts- och servicenämnd
(100 %)
Karlstads Stadshus AB, moderbolag Karlstads Bostads AB Karlstads Energi AB Karlstads El- och stadsnät AB Karlstads Parkerings AB Mariebergsskogen AB Karlstad Airport AB Mittnät AB (75 %) Vindpark Vänern Kraft AB (70 %)
Karlstads-Hammarö Gymnasienämnd Karlstads-Hammarö Överförmyndarnämnd
Övriga bolag och stiftelser • • • • •
Tåsans Kraft AB (60 %) Visit Karlstad AB (49 %) Vänerhamn AB (31 %) Stiftelsen Karlstadshus (60 %) Stiftelsen Karlstads Studentbostäder (100 %) • Karlstad-Grums vattenverksförbund (42 %) • Karlstadsregionens räddningstjänstförbund (62,3 %)
Krisledningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljönämnden Omvärldsnämnden Stadsbyggnadsnämnden Teknik- och fastighetsnämnden Valnämnden Vård- och omsorgsnämnden
KOMMUNALA UPPDRAGSFÖRETAG Andra samägda företag
Kommunala entreprenader* Verksamhet
Antal utövare
Andel
Hemtjänst ÄO 3 37 % Gruppboende ÄO 1 13 % Särskilt boende LSS 1 9% Personlig assistans 1 98 % Fristående förskolor 21 11 % Pedagogisk omsorg 2 59 % Öppna förskolor 2 Fritidshem 3 5% Kollektivtrafik 1 100 % Färdtjänst 1 100 % Skolskjutsar 3 100 % Uppgift om friskolor Grundskolor 4 11 % Gymnasieskolor 8 21 %
Företag där kommunens röstandelar understiger 20% • OKG, Oskarshamnsverkens Kraftgrupp AB (2,13%) indirekt ägande genom Värmlandskraft-OKG-delägarna där kommunens ägarandel är 26,67 % • Kommuninvest Ek Förening (1,47 %)
Intresseföretag • Värmlands Näringslivsutveckling AB (49 %)
* Ett avtal mellan kommun och företag att detta ska bedriva kommunal verksamhet av större omfattning. Kommunen har ett huvudansvar att tjänsten erbjuds Kommunmedborgarna. Friskolor definieras inte som kommunala entreprenader.
82 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015
FINANSIELL A R APP OR T ER
DRIFTREDOVISNING
Belopp i tkr. Nämnd/styrelse
Intäkt 2015
Kostnad 2015
Nettokostnader
Kommunbidrag
Årets resultat
Utgående eget kap
Kommunfullmäktige
–
3 012
3 012
2 728
-284
0
Komunrevision
–
3 204
3 204
3 228
24
353
Kommunstyrelsen
216 307
437 059
220 752
232 845
12 093
31 776
Arbetsmarknads- och socialnämnd
221 621
645 810
424 189
424 158
-31
25 147
9 013
105 028
96 015
96 197
182
0
307 731
1 749 784
1 442 053
1 425 215
-16 838
36 420
6 664
6 664
0
0
0
113
273 646
609 377
335 731
348 003
12 272
6 271
1 425
14 559
13 134
14 103
969
3 863
Skattefinansierad verksamhet
ASN försörjningsstöd Barn- och ungdomsnämnd Gemensam drift- och servicenämnd Karlstads-Hammarö gymnasienämnd Karlstads-Hammarö överförmyndarnämnd Karlstadsregionens krisledningsnämnd
1 900
1 801
-99
0
99
371
Kultur- och Fritidsnämnden
47 704
286 639
238 935
238 560
-375
15 231
Miljönämnden
19 405
35 256
15 851
15 194
-657
10 302
3 469
3 469
3 417
-52
1 588
121 721
338 340
216 619
226 612
9 993
49 022
1 307 930
1 504 518
196 588
197 743
1 155
36 097
475
475
561
86
1 709
704 819
1 841 811
1 136 992
1 164 947
27 955
84 507
1 396
11 857
10 461
0
-10 461
–
3 241 282
7 598 663
4 357 381
4 393 511
36 130
302 770
Elproduktionen
97 148
409 651
312 503
-5 000
-317 503
–
VA-verksamhet
192 614
192 614
0
0
0
–
TFN Fastighetsförsäljning
54 407
2 105
-52 302
0
52 302
–
TFN Exploateringsavslut
14 254
1 723
-12 531
0
12 531
–
Summa driftredovisning
3 599 705
8 204 756
4 605 051
4 388 511
-216 540
302 770
Omvärldsnämnden Stadsbyggnadsnämnden Teknik och fastigetsnämnd exklusive avg fin Valnämnden Vård- och omsorgsnämnden Övr kommungemensamt Summa skattefinansierad
Driftredovisningen visar redovisade kostnader och intäkter för de olika nämnderna. Kommunbidrag motsvarar årets budget. Budgetavvikelser (årets resultat) kommenteras på följande sidor. Kolumnen ”Utgående eget kapital” visar den ackumulerade budgetavvikelse som nämnderna kan disponera under kommande år och motsvarar årets resultat tillsammans med överförda över- och underskott från föregående år.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 83
FINANSIELL A R APP OR T ER
DRIFTREDOVISNING MED KOMMENTAR Kommunstyrelsen (mnkr)
Nettokostnad
Kommunbidrag
Årets resultat
220,8
232,8
12,1
• För kommunledningskontorets ordinarie verksamhet redovisas överskott. Den främsta orsaken är vakanser och pensionsavgångar under delar av året men också på grund av ökade intäkter. • Den koncerngemensamma IT-enheten redovisar ett underskott på -1,2 mnkr. Större efterfrågan av datorer leder till höga engångskostnader medan intäkten fördelas över flera år. En betydande del av underskottet täckts upp av vakanser på personalsidan. Arbetsmarknads- och socialnämnden Verksamheten exklusive försörjningsstöd (mnkr)
Nettokostnad
Kommunbidrag
Årets resultat
424,2
424,2
0,0
• Underskott för externa placeringar inom familjevård, missbruksvård och socialpsykiatri där kostnaderna ökat jämfört med föregående år. • Tillfälliga intäktsbidrag och vakanta tjänster på personalsidan medför överskott inom verksamheten. Försörjningsstöd (mnkr)
Nettokostnad
Kommunbidrag
Årets resultat
96,0
96,2
0,2
• Nettokostnaden för försörjningsstöd har minskat med 9 mnkr jämfört med 2014. Försörjningsstödet per invånare har minskat och det beror främst på arbetsmarknadsmässiga åtgärder så som jobbpaketet. Den akuta flyktingsituationen i Sverige har också bidraget till att fler kommit i arbete. Barn- och ungdomsnämnden (mnkr)
Nettokostnad
Kommunbidrag
Årets resultat
1 442,0
1 425,2
-16,8
• Underskottet beror till största del på ökade hyreskostnader efter renovering och nybyggnationer samt avtalade löneökningar. • Grundsärskolan- och modermålsverksamheten visar underskott på totalt -3,2 mnkr, förslag till åtgärder planeras. Karlstads-Hammarö gymnasienämnd (mnkr)
Nettokostnad
Kommunbidrag
Årets resultat
335,8
348,0
12,3
• Överskotten finns främst inom den centrala förvaltningen och vuxenutbildningen. • Två av fyra skolor redovisar positiva resultat. • Åtgärder för att få en budget i balans har genomförts, vilket återställer nämndens egna kapital år 2015 och ger ett positivt överskott.
84 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015
FINANSIELL A R APP OR T ER
Karlstads-Hammarö överförmyndarnämnd (mnkr)
Nettokostnad
Kommunbidrag
Årets resultat
13,1
14,1
1,0
• Ärendemängden har ökat främst beroende på det ökande mottagandet av ensamkommande flyktingbarn. Kultur- och fritidsnämnden (mnkr)
Nettokostnad
Kommunbidrag
Årets resultat
238,9
238,5
-0,4
• Underskottet orsakas i huvudsak av Sundstabadets ökade hyreskostnader. Övriga verksamheter redovisar positiva avvikelser. Miljönämnden (mnkr)
Nettokostnad
Kommunbidrag
Årets resultat
15,8
15,1
-0,7
• Klimatkompensationskontot visar ett underskott 2015 men kommer kompenseras med eget kapital från 2014. Kontot har ackumulerats tidigare år och utbetalning sker i år. Därmed underskott mot årsbudget. Omvärldsnämnden (mnkr)
Nettokostnad
Kommunbidrag
Årets resultat
3,5
3,4
-0,1
Nettokostnad
Kommunbidrag
Årets resultat
216,6
226,6
10,0
• Antalet evenemang och ansökningar om bidrag ökar. Stadsbyggnadsnämnden (mnkr)
• Plan- och byggavdelningen samt Lantmäteriavdelningen redovisar intäktsöverskott jämfört med budget. • Karlstadsbuss redovisar ett överskott på 2,7 mnkr, vilket till största delen avser stadstrafiken. Teknik- och fastighetsnämnden – skattefinansierad verksamhet (mnkr)
Nettokostnad
Kommunbidrag
Årets resultat
196,6
197,7
1,1
Exklusive fastighetsförsäljning och exploatering.
• Överskott redovisas för hamnen samt för kapitaltjänstkostnaden inom skattefinansierad verksamhet. • Lokalförsörjningen redovisar underskott vilket till stor del avser Hammarö-gymnasiets lokaler stått tomma sedan år 2014. Det har inneburit minskade intäkter samtidigt som kostnaden för lokalen kvarstått. Hyresavtalet upphörde att gälla den 31 december år 2015. • Vinterväghållningen redovisar ett underskott till följd av högre kostnad för halkbekämpning och snöröjning. Valnämnden (mnkr)
Nettokostnad
Kommunbidrag
Årets resultat
0,5
0,6
0,1
• Inget val har genomförts under året. Nämnden har deltagit i SKL:s seminarium om förändringar i vallagen.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 85
FINANSIELL A R APP OR T ER
Vård- och omsorgsnämnden Nettokostnad
Kommunbidrag
Årets resultat
1 137,0
1 165,0
28,0
• Större delen av överskottet finns centralt, men även biståndskontoret visar ett betydande överskott. • Hemtjänstverksamhetens utförarsida är nu i balans, ett mindre överskott finns inom vårdboende för äldre och hemsjukvården inklusive rehab. • LSS visar underskott inom assistans där volymen fortsätter att öka. Även kön till boende med särskilt stöd har ökat under året. Elproduktionens intäkter Nettokostnad
Kommunbidrag
Årets resultat
312,5
-5,0
-317,5
• Till följd av EON:s beslut att i förtid stänga två av tre reaktorer i Oskarshamns kärnkraft har nedskrivningar på ungefär 14 mdkr genomförts i OKG AB. Karlstads kommun har via sitt indirekta ägande på 2,13 procent drabbats av stora kostnader. • Det har även skett en nedskrivning av aktierna i Värmlandskraft-OKG-Delägarna AB. • Tåsan kraft AB visar ett positivt resultatbidrag från producerad el. Teknik- och fastighetsnämnden – avgiftsfinansierad verksamhet (VA) Nettokostnad
Kommunbidrag
Årets resultat
0,0
0,0
0,0
• Årets överskott blev +8,8 mnkr. Årets resultat avsätts i en fond för den framtida planlagda investeringen i ny slammottagning på Sjöstads avloppsreningsverk som kommer att genomföras 2016–2018. Fastighetsförsäljning och exploatering Nettokostnad
Kommunbidrag
Årets resultat
Fastighetsförsäljning
-52,3
0
52,3
Exploatering
-12,5
0
12,5
• Fastighetsförsäljning (reavinst) avser främst försäljning av Gruvlyckeskolan. • Exploateringsverksamhetens nettointäkt visar ett överskott på +12,5 mnkr. Orsaken är två större delavslut med försäljning och upplåtelse av mark vid Säterivägen samt första etappen på Stockfallet.
86 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015
FINANSIELL A R APP OR T ER
INVESTERINGSREDOVISNING
(Belopp i tkr) Nämnd/styrelse
Inkomster
Utgifter
Netto
Budget
Avvikelse mot plan
Kommunstyrelsen
–
17 337
17 337
37 397
20 060
Arbetsmarknads- och socialnämnd
–
1 857
1 857
7 068
5 211
Skattefinansierad verksamhet
Barn- och ungdomsnämnden
–
9 422
9 422
8 415
-1 007
Karlstads-Hammarö gymnasienämnd
–
4 532
4 532
7 750
3 218
Karlstads-Hammarö överförmyndarnämnd
–
0
0
–
0
Kultur och fritidsnämnden
–
1 383
1 383
4 400
3 017
Miljönämnden
–
110
110
717
607
Stadsbyggnadsnämnden
–
2 696
2 696
8 776
6 080
754
351 685
350 931
576 491
225 560
–
1 487
1 487
24 637
23 150
754
390 509
389 755
675 651
285 896
VA-verket
–
100 660
100 660
189 212
88 552
Summa avgiftsfinansierad
0
100 660
100 660
189 212
88 552
754
491 169
490 415
864 863
374 448
–
21 794
21 794
–
–
Teknik- och fastighetsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Summa skattefinansierad Avgiftsfinansierad verksamhet
Summa exklusive exploateringsområden Exploateringsområden Teknik- och fastighetsnämnden skattefinansierad verksamhet avgiftsfinansierad verksamhet Summa exploateringsområden Total investering
–
3 237
3 237
–
–
0
25 031
25 031
–
–
754
516 200
515 446
–
–
2014
2015
Bruttoinvesteringar uppdelade i verksamhetsområden: Huvudprogram (belopp i mnkr)
Gem administration
11
39
Infrastruktur
74
123
Fritid och kultur
26
33
Utbildning
86
60
102
122
Vård och omsorg Energi- och miljöinvestering
19
11
Affärsmässig verksamhet
99
103
Exploatering Summa
14
25
431
516
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 87
FINANSIELL A R APP OR T ER
STÖRRE INVESTERINGAR
Nedan redovisas de större investeringsprojekt som har varit aktuella under 2015. Projektens status redovisas, det vill säga om de är avslutade eller pågår under 2015. Projekt (belopp i tkr)
Oskarslunds vårdboende
2013
2014
2015
Total
Status
–
91 287
105 213
196 500
Pågår
Huvudvattenledning VA
31 824
37 128
28 151
97 103
Pågår
Miljö- och energiprojektet
17 440
26 361
20 373
64 174
Pågår
Utbyggnad VA, Edsgatan och Steffens minne
861
28 648
16 317
45 826
Avslutad
Älvpromenaden, inklusive Sandgrundsparken
–
–
14 488
14 488
Pågår
KOMMENTARER TILL REDOVISADE PROJEKT Oskarslunds vårdboende
Projektet ”Oskarslunds vårdboende” har genomförts under år 2013–2015. Slutbesiktning gjordes under december år 2015. Verksamheten flyttar in under januari–februari år 2016. De återstående medel som finns kvar kommer att användas inom projektet under 2016. Byggnaden kommer att certifieras enligt miljöbyggnad silver. Huvudvattenledning VA
Projektet framskrider enligt plan, den sista etappen mellan Fredricelundsskolan och Ramgatan på Våxnäs startades upp under hösten år 2015. Mindre kompletteringar och återställningsarbeten kvarstår innan projektet kan avslutas under våren år 2016. Miljö- och energiprojektet
Nämnden har erhållit 100 mnkr över en fyraårsperiod för att genomföra miljö- och klimatinvesteringar. Alla beslutade åtgärder blev inte slutförda under år 2015. Det gäller bland annat energieffektivisering av lokaler, utbyte av golv efter inventering av farliga kemikaler på förskolor och ombyggnation av avloppsanläggningar. Naturvårdsinsatser ligger också under planering men är ännu inte färdigställda. Utbyggnad VA, Edsgatan & Steffens minne
Den avslutade etappen för utbyggnad av VA till fastigheter inom Edsgatan och Steffensminne blev färdigt under hösten år 2015. Älvpromenaden, inklusive Sandgrundsparken
Projektet med Älvpromenaden pågår och första delen är slutbesiktad. Projektering av den andra fasen med Almenparken och Fredsgatans förlängning pågår. Museigatan från Herrgårdsgatan planeras år 2016–2017.
88 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
VERKSAMHET INOM BOLAG, STIFTELSER OCH KOMMUNALFÖRBUND
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 89
VERKSAMHE T INOM BOL AG , S T IF T ELSER OCH KOMMUNALFÖRBUND
KARLSTADS STADSHUS AB
Resultaträkning (mnkr)
2014
2015
Rörelseintäkter
1 572,5
1 536,5
Rörelsekostnader
-1 387,5
-1 324,8
185,0
211,7
-92,7
-65,8
Resultat efter finansiella poster
92,3
146,0
Skatt
-43,3
-31,9
Årets resultat
49,1
114,0
Minoritetens andel i resultatet
-25,1
-1,5
Balansräkning (mnkr)
2014
2015
Anläggningstillgångar
4 751,4
4 792,4
Omsättningstillgångar
463,7
422,7
5 215,1
5 215,1
1 205,0
1 322,8
Rörelseresultat Finansnetto
Tillgångar
Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital Varav minoritetsintresse
-9,8
-4,5
315,0
342,1
Långfristiga skulder
3 386,6
3 291,7
Kortfristiga skulder
308,5
258,6
5 215,1
5 215,1
642,3
642,3
Inga
Inga
3,6
4,1
23,1
25,4
Avsättningar
Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser Nyckeltal Räntabilitet på totalt kapital, % Soliditet, %
Koncernen Karlstads Stadshus AB ägs till 100 procent av Karlstads kommun. Moderbolaget Karlstads Stadshus AB har till uppgift att äga och förvalta aktier och andelar i kommunala företag inom Karlstads kommun samt bedriva information och marknadsföring. Ändamålet är att samordna verksamheten i de kommunala företagen i syfte att uppnå ett optimalt resultatutnyttjande. Sammantaget för bolagskoncernen redovisas ett resultat efter finansiella poster på 146,0 mnkr (År 2014: 92,3 mnkr). Resultatet som redovisas på koncernnivå är inklusive minioritetsandelar vilket innebär att Vindpark Vänern Kraft AB:s och Mittnät AB:s resultat redovisas till 100 procent. Resultatet efter finansiella poster exklusive minoritetsandelar uppgår till 147,5 mnkr. Av detta resultat genereras merparten inom energi- och bostadssektorn. Utfallet är 23,8 mnkr högre än vad som prognostiserades i samband med delårsbokslutet vilket bland annat beror på lägre nedskrivningar i koncernen gällande Vindparksbolaget samt att Karlstads Bostads AB haft lägre kostnader för räntor och uppvärmning.
90 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015
VERKSAMHE T INOM BOL AG , S T IF T ELSER OCH KOMMUNALFÖRBUND
Under hösten arbetades reviderade ägardirektiv fram vilka sedan fastställts av kommunfullmäktige. Arbetet med de fortsatta problemen kring Vindpark Vänern Kraft AB har tagit fortsatt stora resurser i anspråk. På grund av de mycket låga elpriserna och den varma vädersituationen har också de framtida förutsättningarna för Karlstads Energi fått ökat fokus. Den allt tuffare bostadsmarknaden har medfört att bolaget gett ytterligare uppdrag till bostadsbolaget med syfte att stärka deras förmåga till ökat byggande. Kommunfullmäktiges beslut om att avveckla Karlstads Parkerings AB från och med 1 januari 2016 har inte fullföljts på grund av resursbrist. Arbetet är dock igång och beräknas vara klart inför kommande årsskifte.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 91
VERKSAMHE T INOM BOL AG , S T IF T ELSER OCH KOMMUNALFÖRBUND
KARLSTADS ENERGI AB
Resultaträkning (mnkr)
2014
2015
Rörelseintäkter
862,1
803,6
Rörelsekostnader
-753,6
-738,0
Rörelseresultat
108,5
65,6
Finansnetto
-56,5
-22,1
Resultat efter finansiella poster
52,0
43,5
Balansräkning (mnkr)
2014
2015
1 829,2
1 780,5
Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar
369,0
374,1
2 198,3
2 154,6
2,8
61,5
884,4
951,6
Eget kapital och skulder Eget kapital Obeskattade reserver Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder
38,6
26,8
1 057,5
976,7
215,0
138,1
2 198,3
2 154,6
Ställda säkerheter
Inga
Inga
Ansvarsförbindelser
Inga
12,0
Nyckeltal Räntabilitet på totalt kapital, % Soliditet, %
4,9
3,1
31,5
37,3
Karlstads Energi AB är ett helägt kommunalt bolag som bedriver handel med och produktion av el, handel med och produktion av fjärrvärme samt utför avfallshantering. Bolaget redovisar ett resultat efter finansiella poster på 43,5 mnkr (År 2014: 52,0 mnkr). Karlstads Energi AB äger 40 procent av aktierna i Vindpark Vänern Kraft AB som har varit och är i behov av kapitaltillskott och kapitaltäckningsgarantier. Karlstads Energi AB:s kostnad uppgår till 1,5 mnkr och belastar resultatet som en finansiell post tillhörande elproduktionsverksamheten. Bolaget har resultatkrav fastställda för samtliga verksamhetsgrenar. För fjärrvärme är resultatkravet uttryckt som avkastning på totalt kapital (i procent), vilket är ungefär lika med rörelseresultatet dividerat med totalt kapital. För övriga verksamheter är kravet ställt i absoluta tal (mnkr). Fjärrvärmeverksamheten redovisar ett rörelseresultat på 53,5 mnkr, vilket motsvarar en avkastning på totalt kapital på cirka 2,7 procent som är lägre än resultatkravet på 4,9 procent. År 2015 var ett varmt år vilket medfört att värmeförsäljningen och elproduktionen varit väsentligt lägre än förväntat. Samtidigt har det varma vädret också inneburit lägre produktionskostnader samt att bolaget haft låga underhållskostnader under året. Andra steget i en ny prismodell har införts under året vilket innebär att effektavgiften nu baseras på den uppmätta effekt som kunderna faktiskt tar ut istället för en beräknad effekt. Elhandelsverksamheten uppnår ett rörelseresultat på 11,1 mnkr. Detta är 1,1 mnkr högre än resultatkravet och prognosen efter åtta månader och beror främst på något bättre marginaler än beräknat.
92 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015
VERKSAMHE T INOM BOL AG , S T IF T ELSER OCH KOMMUNALFÖRBUND
Bolaget har ett verksamhetsmål som säger att de ska tillhöra ett av de bolag som erbjuder lägst pris i Sverige och bolagets produkter låg under året på 1:a till 12:e plats på elskling.se där cirka 130 elbolag jämförs. Elproduktionens rörelseresultat blev 3,4 mnkr, vilket är i 1,1 mnkr sämre än resultatkravet men i stort sett i nivå med prognosen i samband med delårsbokslutet. Verksamhetens resultat härrör i allt väsentligt från kraft som bolaget har fri tillgång till via Kohlsätersavtalet. Den kommunala renhållningsskyldighetens helårsresultat efter finansiella poster uppgick till -7,2 mnkr. Sammanlagt finns det nu 3,2 mnkr som ska återföras till renhållningskollektivet. Vid årsskiftet infördes en ny taxemodell och en höjning av renhållningstaxorna som beräknades innebära en ökning av verksamhetens taxeintäkter med 2,6 procent. Slamtömningstaxorna lämnades oförändrade. Under år 2015 har 4 850 ton matavfall samlats in och levererats till Linköping för produktion av fordonsgas. Detta motsvarar 62 procent av allt matavfall vilket är under bolagets mål att samla in 80 procent. För övrig renhållningsverksamhet blev resultatet 4,1 mnkr, vilket är 0,6 mnkr bättre än resultatkravet och prognosen i samband med delårsbokslutet. Förbättringen förklaras främst av lägre kostnader för avfallsskatt. Investeringarna för bolaget uppgick totalt till 81,3 mnkr. Av dessa investeringar utgjorde byggnationen av det nya kraftvärmeverket 49,0 mnkr.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 93
VERKSAMHE T INOM BOL AG , S T IF T ELSER OCH KOMMUNALFÖRBUND
KARLSTADS EL- OCH STADSNÄT AB
Resultaträkning (mnkr)
Rörelseintäkter Rörelsekostnader Rörelseresultat Finansnetto Resultat efter finansiella poster
2014
2015
187,4
206,5
-134,9
-154,3
52,5
52,2
-0,9
-1,2
51,6
51,0
Balansräkning (mnkr)
2014
2015
386,2
461,8
Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar
39,2
40,0
425,4
501,7
80,5
87,1
239,3
266,8
Eget kapital och skulder Eget kapital Obeskattade reserver Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder
0,5
1,0
46,0
99,7
59,1
47,1
425,4
501,7
Ställda säkerheter
Inga
Inga
Ansvarsförbindelser
Inga
Inga
Räntabilitet på totalt kapital, %
12,3
10,4
Soliditet, %
62,8
58,8
Summa eget kapital och skulder
Nyckeltal
Karlstads El- och Stadsnät AB är ett helägt kommunalt bolag med uppdrag att driva nätverksamhet för över-föring av elektricitet och bredbandstjänster. Bolaget redovisar ett resultat efter finansiella poster på 51,0 mnkr (År 2014: 51,6 mnkr). Bolaget har avkastningskrav fastställda per verksamhetsgren. Under året har bolaget genomfört en ombyggnation av sina lokaler på Orrholmen för cirka 13,0 mnkr. Elnätsverksamhetens rörelseresultat för år 2015 uppgår till 40,3 mnkr. Detta motsvarar en avkastning på totalt kapital på cirka 14 procent att jämföra med resultatkravet på 11,5 procent. Bedömningen vid delårsbokslutet uppgick till 38,0 mnkr och det högre resultatet beror främst på högre anslutningsintäkter. Elnät, vars verksamhet är reglerad i Ellagen, övervakas av Energimarknadsinspektionen (Ei) och har en intäktsram att förhålla sig till. Ramen utgör den övre gränsen för hur höga avgifter bolaget kan ta ut från sina elnätskunder. Elnätsverksamheten lämnade i och med årsskiftet perioden 2012–2015. Bolagets intäktsram för denna period uppgick till 663,9 mnkr och bolaget har utnyttjat cirka 540,0 mnkr av det. Beslutad intäktsram för 2016–2019 uppgår till 618,6 mnkr.
94 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015
VERKSAMHE T INOM BOL AG , S T IF T ELSER OCH KOMMUNALFÖRBUND
Under året uppgick investeringarna till 37,7 mnkr (År 2014: 32,1 mnkr) med bland annat färdigställande av en ny fördelningsstation på Hamnpirsgatan och cirka 100 stycken äldre kabelskåp har bytts ut. Stadsnätsverksamhetens rörelseresultat uppgår till 11,9 mnkr, vilket motsvarar en avkastning på 6,7 procent. Resultatkravet för verksamheten uppgår till 4,0 procent och motsvarar cirka 7,2 mnkr. Det höga resultatet genereras i sin helhet av engångsintäkter i form av anslutningsintäkter som uppgår till cirka 15,8 mnkr. Intäkter som bolaget får under tiden som utbyggnaden av nätet pågår. Totalt är idag drygt 11 500 stycken hushåll och företag anslutna till Karlstads Stadsnät. Årets nyanslutningar uppgick till 1 464 vilket är i linje med vad som prognostiserades i samband med delårsbokslutet. Utöver detta har 97 kommersiella fastigheter anslutits och 37 svartfiberförbindelser tillkommit. Av de 1 446 har 297 anslutningar varit hushåll i ”fiber till byn”-föreningar. Investeringar under året uppgick till 60,9 mnkr (År 2014: 41,2 mnkr) och har främst utgjorts av utbyggnad av stadsnätet.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 95
VERKSAMHE T INOM BOL AG , S T IF T ELSER OCH KOMMUNALFÖRBUND
KARLSTADS BOSTADS AB
Resultaträkning (mnkr)
2014
2015
Rörelseintäkter
524,5
533,9
Rörelsekostnader
-379,6
-389,0
Rörelseresultat
144,9
144,9
Finansnetto
-70,2
-36,4
Resultat efter finansiella poster
74,8
108,5
Balansräkning (mnkr)
2014
2015
2 486,5
2 511,6
Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar
18,5
31,7
2 505,0
2 543,3
493,3
565,4
Obeskattade reserver
27,6
27,5
Avsättningar
46,4
40,3
1 833,8
1 794,8
Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital
Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser
103,9
115,4
2 505,0
2 543,3
642,3
642,3
Inga
9,0
Nyckeltal Räntabilitet på totalt kapital, % Soliditet, %
5,8
5,7
20,6
23,1
Karlstads Bostadsaktiebolag är ett helägt kommunalt bolag med ändamål att främja bostadsförsörjningen i kommunen. Bolaget äger och förvaltar cirka 7 400 lägenheter. Fastighetsbeståndet innehåller en blandning av nya och äldre bostäder, koncentrerat till Karlstads tätort. Bolaget redovisar ett helårsresultat efter finansiella poster på 108,5 mnkr. Karlstads Bostads AB äger 30 procent av aktierna i Vindpark Vänern Kraft AB som varit och är i behov av kapitaltillskott och kapitaltäckningsgarantier. Karlstads Bostads AB:s kostnad för år 2015 uppgår till 1,1 mnkr och belastar resultatet som en finansiell post. Bolaget redovisar ett rörelseresultat på 144,9 mnkr, vilket är något högre än såväl tidigare prognos som budget. Avkastningen i förhållande till totalt kapital uppgår till 5,7 procent under år 2015, vilket är i nivå med resultatkravet.
96 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015
VERKSAMHE T INOM BOL AG , S T IF T ELSER OCH KOMMUNALFÖRBUND
Förbättringen i förhållande till prognosen som gjordes i samband med delårsbokslutet förklaras i huvudsak av lägre kostnader för värme och el. Bolaget genomför årligen en intern marknadsvärdering av sitt fastighetsbestånd. Den genomförda värderingen indikerar att beståndet som helhet har ett marknadsvärde på cirka 4,6 mdkr. Fastigheternas bokförda värde uppgår till cirka 2,5 mdkr. Fastigheten Lysen 1 på Rud stod inflyttningsklar i början av år 2015. Huset är byggt enligt SABO´s koncept Kombohus Plus i åtta våningar och består av 44 lägenheter. Bolaget har också börjat bygga ett likadant hus på fastigheten Pannan 1 på Våxnäs under våren. Beräknad inflyttning är november 2016. Under året har 180 stycken underhålls- och investeringsprojekt genomförts. Efter fem år har renoveringarna av totalt 622 lägenheter på Rud slutförts och sista etappen av badrumsrenoveringar på Hagaborg har färdigställts. I det projektet har totalt 330 lägenheter berörts. Under året har också Orrholmen varit ett fokusområde med bland annat byte av yttertak, fönsterbyte och ny ventilation. Årets investeringsvolym uppgick till 96,5 mnkr, vilket är i nivå med bolagets tidigare bedömningar och består främst av ROT-renoveringarna på Rud och nyproduktionen av Pannan 1 på Sixbacken (Våxnäs). I samarbete med studentkåren tog KBAB under våren fram konceptet ”Hjärterum”. Hjärterumskampanjen vänder sig till privatpersoner som har någon form av boende att hyra ut. Genom att hjälpa till med kontakten mellan bostadssökande och privatpersoner lyckades KBAB förmedla 140 stycken privata boenden inför höstens terminstart. Konceptet bidrog till att ingen student behövde stå utan boende vid läsårets början.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 97
VERKSAMHE T INOM BOL AG , S T IF T ELSER OCH KOMMUNALFÖRBUND
ÖVRIGA BOLAG INOM STADSHUSKONCERNEN Mariebergsskogen AB
Mariebergsskogen AB har som uppgift att förvalta och utveckla stadsparken Mariebergsskogen. Parken har en inriktning mot natur- och kulturområdet som en del av besöksstaden Karlstad samt fungerar som ett närströvområde för kringboende. Bolaget har inget fastställt resultatkrav. Mariebergsskogen AB redovisar ett resultat på -20,6 mnkr, vilket är bättre än bedömningen vid delårsbokslutet och budget. Huvudorsaken till förbättringen är en återbetalning av moms på 0,8 mnkr samt ökade försäljningsintäkter. År 2015 var ett jubileumsår för Mariebergsskogen som invigdes som friluftsmuseum för 90 år sedan. Året uppmärksammades genom förstärkt kommunikation och bland annat ”90-listan” med 90 olika sätt att fira. Några programpunkter som dragit mycket stor publik under perioden har varit själva jubileumsdagen, skridskodisco i vintras och utomhusbio i augusti. De evenemang som lyfts fram som särskilt lyckade är matmässan ”Smaka på Värmland”, Mariebergsskogens julmarknad, konserter med bland annat Ulf Lundell, Carola och Packmopedsturnen samt musikfestivalen ”Putte i Parken”. Karlstads Parkerings AB
Karlstads Parkerings AB är ett helägt kommunalt bolag. Bolaget förfogar över ca 2 900 parkeringsplatser i Karlstad. Bolaget har inget fastställt resultatkrav. Resultatet efter finansiella poster på 6,2 mnkr, visar en betydlig förbättring gentemot såväl senaste resultatprognosen som budget. Intäkterna från parkeringsavgifter var högre än förväntat, vilket bolaget bedömer främst beror på att behovet av centrala parkeringsplatser har ökat ytterligare. Kostnaderna var betydligt lägre än budgeterat och främsta orsakerna till det är dels mindre underhåll på grund av att det inte funnits personella resurser dels att bolaget förväntade sig en höjning av arrendena för markparkering som i princip uteblev. Kommunfullmäktige har fattat beslut om att låta bolagets verksamhet övergå till förvaltningsform. Verksamheten kommer att flyttas över till 1 januari år 2017 och under år 2016 kommer arbete med överflyttning att ske. Vindpark Vänern Kraft AB
Vindpark Vänern Kraft AB ägs till 70 procent av Karlstads Energi AB och Karlstads Bostads AB. Bolaget har till uppgift att anlägga och driva en vindkraftspark om fem verk på ett grundområde i norra Vänern i syfte att där producera elenergi. Bolaget saknar ett fastställt resultatkrav. Bolagets resultat efter finansiella poster uppgår till -5,0 mnkr, vilket är 6,2 mnkr bättre än prognostiserat. Den främsta orsaken till resultatförbättringen är att det tagits beslut om att reparera de två verk som idag är stoppade på grund av skador vilket medför minskat nedskrivningsbehov jämfört med senaste prognosen. I början av år 2014 upptäcktes förhöjd partikelhalt i smörjoljan i ett verk och i rapporten från efterföljande inspektion konstaterades att huvudlagret är skadat. Skadan är av en sådan omfattning att fortsatt drift inte är möjlig. I mitten av januari år 2015 genomfördes kontroller av samtliga verkens växellådor. Utredningen visade på att ytterligare ett verk är skadat vilket fick till följd att det också togs ur drift.
98
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015
VERKSAMHE T INOM BOL AG , S T IF T ELSER OCH KOMMUNALFÖRBUND
De skadade verken tillsammans med låga el- och elcertifikatpriser resulterade i en ny kassaflödesberäkning i samband med bokslutet år 2014. I den framgick det att de av ägarna utställda kapitaltäckningsgarantierna på 30,0 mnkr inte räckte till för att återställa det egna kapitalet och en ny kontrollbalansräkning upprättades. Kontrollstämma 1 hölls i mars år 2015 som beslutade att bolaget ska drivas vidare. Utvecklingen med fortsatt sjunkande elpriser och ersättningar för elcertifikat gjorde att anläggningens värde på nytt minskade. I november år 2015 beslutade ägarna om ett kapitaltillskott på sammanlagt 50,0 mnkr (varav 34,0 mnkr avsattes i 2014 års bokslut) samt kapitaltäckningsgarantier på tillsammans 30,0 mnkr till bolaget. En kontrollstämma 2 hölls i november år 2015 där kontrollbalansräkningen visade att kapitalet var återställt. I januari år 2016 beslutade kommunfullmäktige i Karlstad och Hammarö om att de två skadade verken ska repareras samt att vindkraftsbolaget får i uppdrag att i samverkan med ägarna ta fram ett underlag till grund för att bolagets inkråm ska läggas ut till försäljning. Karlstad Airport AB
Karlstad Airport AB bedriver flygplatsverksamhet med tillhörande tjänster vid Karlstads flygplats. Målsättningen är att tillhandahålla en flygplats för invånarna och näringslivet i Karlstads kommun och Värmlandsregionen. Bolaget saknar fastställt resultatkrav. Karlstad Airport AB redovisar ett helårsresultat efter finansiella poster på -25,9 mnkr, vilket är något bättre än åttamånadersprognosen men 4,0 mnkr sämre än budget. Bolagets insatser för att upprätthålla den reguljära linjetrafiken har ökat mycket de senaste åren. Bara jämfört med bolagets budget är bedömningen att dessa insatser har ökat med cirka 6,0 mnkr i form av direkta utbetalningar till flygbolag, ökade marknadsföringskostnader och lägre luftfartsersättningar (startavgifter mm). Antalet passagerare år 2015 var cirka 94 000 stycken (År 2014: 85 000). Under året har följande destinationer trafikerats med linjetrafik; Frankfurt, Stockholm, Alicante och Las Palmas. Följande destinationer har trafikerats med chartertrafik; Gran Canaria, Kroatien, Mallorca, Rhodos, Sicilien och Turkiet. Värmlands Näringslivsutveckling AB
Bolaget ska bedriva verksamhet som består i att medverka till samordning och utveckling av näringslivet i Värmland samt medverka till infrastruktur och kommunikationer till och från Värmland. Karlstads Stadshus AB äger 49 procent av aktierna i bolaget (Intresseföretag). Resterande 51 procent av aktierna ägs av Handelskammaren i Värmland. Bolaget redovisar ett resultat efter finansiella poster på i storleksordningen 29 tkr, vilket är i nivå med vad bolaget prognostiserade i samband med delårsbokslutet. Bolagets intäkter består av ticköverenskommelser som bygger på att företag som använder Frankfurtlinjen ges möjlighet att betala 150 kr per utresa från Karlstad Airport. Dessa överenskommelser gjordes under år 2014 och grundar sig i en behovsanalys och resandeprognos gjord av Karlstad Airport AB. Intäkterna har visat sig bli väsentligt mycket lägre än bedömningarna till följd av att de företag som förväntades nyttja flyglinjen inte gjort det i den utsträckning som prognosticerades. MittNät AB
Karlstads El- och Stadsnät AB har under året bildat ett bolag (MittNät AB) för samverkan kring drift och utveckling av fibernät med fem andra kommuner i Karlstads närhet. Karlstads El- och Stadsnät AB ägde per 31 december år 2015 75 procent av bolaget. Bolaget redovisar ett resultat på 0,1 mnkr, vilket är i nivå med bedömningen efter åtta månader då bolaget främst ska hantera viss utrustning samt köp och sälj av tjänster till sina ägare.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 99
VERKSAMHE T INOM BOL AG , S T IF T ELSER OCH KOMMUNALFÖRBUND
ÖVRIGA FÖRETAG OCH STIFTELSER Stiftelsen Karlstadshus Resultaträkning (mnkr) enligt ägarandel
2014
2015
106,5
108,2
-84,8
-87,7
Rörelseresultat
21,7
20,5
Finansnetto
-11,4
-8,7
Resultat efter finansiella poster
10,3
11,8
Balansräkning (mnkr)
2014
2015
431,6
426,0
Rörelseintäkter Rörelsekostnader
Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar
58,1
67,1
489,7
493,1
Eget kapital
73,4
82,5
Avsättningar
3,5
4,3
Långfristiga skulder
382,7
374,8
Kortfristiga skulder
29,6
30,9
Summa eget kapital och skulder
489,7
493,1
Fastighetsinteckningar
480,1
480,1
Inga
Inga
4,5
4,3
15,1
16,8
Summa tillgångar Eget kapital och skulder
Ansvarsförbindelser Nyckeltal Räntabilitet på totalt kapital, % Soliditet, %
Stiftelsen Karlstadshus är en bostadsstiftelse som bildats av Karlstads kommun och Riksbyggen. Kommunens andel av grundfondskapitalet uppgår till 60 procent. Stiftelsens ändamål är att äga, förvalta och hyra ut bostäder med tillhörande lokaler. Fastighetsbeståndet omfattar bland annat 2583 bostadslägenheter och 91 lokaler. Värdet för hela beståndet bedöms uppgå till knappt 1,6 mdkr. Riksbyggen svarar för teknisk och ekonomisk förvaltning av stiftelsens bostäder. Stiftelsen har under 2015 noterat fortsatt hög efterfrågan på lägenheter och vid årets utgång hade stiftelsen endast 4 vakanta objekt. Omsättningen av lägenheter uppgick år 2015 till 21,9 procent (2014: 22,4 procent). Exkluderat studentlägenheter uppgår omsättningen till 18,8 procent. Förvaltningens mål är att över tid uppnå 19 procent genom att öka trivsel och att erbjuda bra standard i sina lägenheter till konkurrenskraftiga hyror. Investeringar har gjorts i yttre miljön på södra Kronoparken i ett projekt som påbörjades år 2008 och färdigställdes under året. Underhållsarbeten i form av energibesparande åtgärder på Rud, hissar på södra Kronoparken samt sedvanligt ytskiktsunderhåll på cirka 200 lägenheter har genomförts under året. Hyrorna höjdes den 1 januari år 2015 med 1,05 procent. Kommunens andel av stiftelsens resultat efter finansiella poster uppgick till 11,8 mnkr (År 2014: 10,3 mnkr) vilket är 5,5 mnkr bättre än budgeterat. Förbättringen beror bland annat på lägre el- och räntekostnader.
100 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015
VERKSAMHE T INOM BOL AG , S T IF T ELSER OCH KOMMUNALFÖRBUND
Vänerhamn AB
Bolaget driver hamnarna runt Vänern med tillhörande verksamhet. Ägandet utgörs i allt väsentligt av kommunerna runt sjön. Karlstads kommuns ägarandel uppgår till 31 procent. Totalt hanterades 1,6 miljoner ton gods i Vänerns hamnar, varav 1,37 miljoner ton hanterades av Vänerhamn AB. Detta är en minskning på 3 procent jämfört med föregående år. Kommunens andel av årets resultat efter finansiella poster uppgick till 4,0 mnkr (År 2014: 3,9 mnkr). Karlstadregionens Räddningstjänstförbund Resultaträkning (mnkr) enligt ägarandel
2014
2015
Rörelseintäkter
73,3
74,1
Rörelsekostnader
-71,6
-71,1
Rörelseresultat
1,8
3,0
Finansnetto
-0,1
-0,4
Resultat efter finansiella poster
1,7
2,6
2014
2015
Anläggningstillgångar
20,7
20,4
Omsättningstillgångar
51,3
56,6
Summa tillgångar
71,9
77,0
Eget kapital
18,3
21,0
Avsättningar
Balansräkning (mnkr)
Tillgångar
Eget kapital och skulder 25,2
25,5
Långfristiga skulder
0,1
0,1
Kortfristiga skulder
28,4
30,5
Summa eget kapital och skulder
71,9
77,0
Ställda säkerheter
–
–
Ansvarsförbindelser
–
–
25,5
27,2
Nyckeltal Soliditet, %
Karlstadsregionens Räddningstjänstförbund är ett kommunalförbund med ansvar för räddningstjänsten i kommunerna Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad, Kil och Munkfors. Karlstads kommuns andel uppgår till 62,3 procent. Ekonomin uppvisar en stabil utveckling och förbundet uppfyller återigen samtliga uppställda finansiella mål. Årets resultat uppgår till 2,6 mnkr (År 2014: 1,7 mnkr) avseende kommunens andel. De stora flyktingströmmarna har medfört mycket arbete med frågorna om brandskydd på bland annat asylboenden. Viktiga händelser under året har bland annat varit en större brand i radhuslänga på Herrhagen i Karlstad samt brand på Götetorpsskolan i Hammarö kommun.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 101
VERKSAMHE T INOM BOL AG , S T IF T ELSER OCH KOMMUNALFÖRBUND
Visit Karlstad AB
Visit Karlstad AB har till uppdrag att samordna och utveckla regionens attraktionskraft inom besöksnäringen. Detta ska ske genom att marknadsföra, sälja och genomföra kongresser, konferenser, konserter och olika slags events. En stor uppgift är att driva kultur- och kongressanläggningen KCCC. Visit Karlstad AB ägs till 49 procent av Karlstads kommun. Årets resultat efter finansiella poster uppgick till 0,1 mnkr (År 2014: -1,7 mnkr). Orderingången ökade jämfört med föregående år och resultatet är något högre jämfört med prognosen efter åtta månader. Största orsaken till resultatförbättringen i förhållande till denna prognos är en hyresreduktion från fastighetsägaren. Övrigt engagemang
Förutom de i avsnittet redovisade bolag och stiftelser är kommunen engagerad i följande juridiska personer: Stiftelsen Karlstads Studentbostäder (100 procent), Tåsan Kraftaktiebolag (60 procent). Dessutom har kommunen ett engagemang i Karlstad-Grums vattenverksförbund. Kommunens andel i kommunalförbundet är 42 procent och bestäms av försåld vattenmängd.
102 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015
FÖRVALT NINGSBER ÄT T ELSE
BILAGA
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 103
BIL AG A
INDIKATORER I STRATEGISK PLAN TILLVÄXT
2011
2012
2013
2014
2015
656
520
857
564
895
Karlstads kommuns årliga befolkningsökning ska i genomsnitt motsvara 700 personer Befolkningsökning i antal (SCB) varav män
334
258
398
265
456
varav kvinnor
322
262
459
299
439
706
658
758
723
698
46 834
47 052
46 942
47 407
–
Genomsnittlig befolkningsökning de fem senaste åren Antalet förvärvsarbetande ska öka med 15 procent mellan 2008 till 2020 Antal förvärvsarbetande 16–64 år (SCB) varav män
23 833
23 771
23 566
23 820
–
varav kvinnor
23 001
23 281
23 376
23 587
–
15 208
15 307
15 296
15 684
–
8 361
8 296
8 277
8 500
–
Antal inpendlare 16 år och äldre (SCB) varav män varav kvinnor
6 847
7 011
7 019
7 184
–
7 619
7 788
8 036
8 081
–
varav män
4 497
4 558
4 613
4 639
–
varav kvinnor
3 122
3 230
3 423
3 442
–
Karlstads placering av antal undersökta kommuner, ju lägre värde desto bättre placering (SKL:s undersökning Insikt)
49 av 166
–
103 av 189
–
62 av 193
Karlstads placering av 290 kommuner, ju lägre värde desto bättre placering (Svenskt Näringslivs mätning av företagsklimat)
74
86
83
60
75
–
–
–
184
480
Antal utpendlare 16 år och äldre (SCB)
Karlstad ska ha ett av Sveriges tjugo bästa företagsklimat
Karlstad ska ha god planberedskap för bostäder och verksamhetsmark samt skapa attraktiva boendemiljöer med blandad bebyggelse Antal färdigställda bostäder – nybyggnad samt nettotillskott ombyggnad (KLK) varav småhus
–
–
–
64
77
varav lägenheter i flerbostadshus
–
–
–
120
403 382
hyresrätter
–
–
–
83
bostadsrätter
–
–
–
37
21
–
–
–
5
31
Antal outnyttjade byggrätter för bostäder i beslutade och laga kraftvunna detaljplaner (SBF)
–
2 213
3 055
3 031
3 617
Antal kvadratmeter verksamhetsmark från outnyttjade byggrätter i beslutade och laga kraftvunna detaljplaner 1 (TFF)
–
–
697 505
726 097
670 994 592 128
(nettotillskott av lägenheter i ombyggda flerbostadshus)
varav mark för industri
–
–
628 226
656 815
varav mark för kontor
–
–
50 069
37 353
37 353
varav mark för handel
–
–
119 228
95 083
94 026
89
91
93
94
96
730 406
812 867
850 196
844 737
881 900
Karlstadsborna ska ha goda möjligheter till hållbara kommunikationer Antal bussresor med Karlstadsbuss per invånare2 och år (Karlstadsbuss) Antal gånger cyklister passerat cykelmätstationerna i Karlstad (TFF)
1 En del områden kan enligt detaljplan användas för olika ändamål och kan därför räknas med under mer än en kategori. 2 Summa invånare i Karlstads tätort inklusive Skåre tätort.
104 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015
96
BIL AG A BIL AG A
ATTRAKTIV STAD
2011
2012
2013
2014
2015
Karlstadsbornas förtroende för kommunen ska förbättras Förtroendeindex 0–100 (SCB:s medborgarundersökning)
–
52
51
55
55
varav män
–
50
50
52
52
varav kvinnor
–
54
53
57
58
Helhetsintryck KBU (Karlstads kommuns kund- och brukarundersökning)
Se resultaten för respektive verksamhet på karlstad.se
Bemötande KBU (Karlstads kommuns kund- och brukarundersökning)
Se resultaten för respektive verksamhet på karlstad.se
Karlstadsborna ska trivas och vara stolta över sin stad Kan du rekommendera vänner och bekanta att flytta till Karlstad? Betygsindex 0–100 (SCB:s medborgarundersökning)
–
78
80
79
78
varav män
–
77
79
76
75
varav kvinnor
–
78
81
81
82
–
70
70
70
71
Kommunen som en plats att bo och leva på, Nöjd-Region-Index, betygsindex 0–100 (SCB:s medborgarundersökning) varav män
–
69
69
68
68
varav kvinnor
–
70
72
72
74
Tryggheten och tillgängligheten i våra offentliga miljöer ska öka Trygghetsindex 0–100 (SCB:s medborgarundersökning)
–
61
64
61
63
varav män
–
64
64
62
64
varav kvinnor
–
58
64
60
61
–
3 194
3 508
4 158
–
395
408
416
419
457
2011
2012
2013
2014
2015
Besöksnäringen ska utvecklas Total turismomsättning/konsumtion i Karlstads kommun i miljoner kronor (HUI Research) Antal hotellövernattningar i tusental (SCB) UTBILDNING OCH KUNSKAP
Barns och elevers förutsättningar för fortsatta studier och arbete ska förbättras Andel elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram, samtliga huvudmän (Skolverket)
90,9
91,9
93,1
90,7
91,2
varav pojkar
89,9
91,2
93,6
89,1
89,5
varav flickor
91,8
92,5
92,6
92,1
93,0
Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde, samtliga huvudmän (Skolverket)
213,3
216,1
215,5
215,1
226,2
varav pojkar
200,4
206,1
207,2
203,0
214,2
varav flickor
225,4
225,8
223,5
226,5
239,7
13,8
14,0
13,9
13,8
13,7
Genomsnittligt betygspoäng, gymnasieskolan, samtliga huvudmän (Skolverket) Andel elever med slutförd gymnasieexamen inom fyra år (Skolverket)
71,0
Den eftergymnasiala utbildningsnivån ska höjas Andel invånare 25–64 år med eftergymnasial utbildning, oavsett längd (SCB)
45,5
46,0
46,6
46,9
–
varav män
39,9
40,4
40,5
40,8
–
varav kvinnor
51,2
51,7
52,7
53,2
–
–
–
–
–
–
79
85
71
87
–
50
68
70
81
85
Karlstad ska utvecklas som universitets- och studentstad Indikator saknas Kompetensmatchning ska ske för att säkerställa näringslivets och offentliga sektorns kompetensbehov Andel som fått arbete ett år efter avslutad yrkeshögskoleutbildning (MYH) Karlstadsbornas erfarenheter och kunskaper ska bättre tas till vara Hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling, betygsindex 0–100 (SKL:s undersökning KKiK)
97 97
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 105
BIL AG A
EN STAD FÖR ALLA
2011
2012
2013
2014
2015
4,9
4,5
4,6
4,6
4,5 18,3
Karlstadsbornas förutsättningar till egen försörjning ska förbättras Andel biståndsmottagare av befolkningen (Socialstyrelsen) Andel biståndsmottagare som gått från försörjningsstöd till egen försörjning, av totalt antal biståndsmottagare (ASF)
16,3
17,7
15,1
19,3
varav män
14,4
13,9
12,6
17,5
–
varav kvinnor
18,3
21,7
17,9
21,4
–
9,4
9,2
9,1
8,3
8,0
Andel arbetslösa (öppet arbetslösa samt personer i program med aktivitetsstöd) av arbetskraften 16–64 år (Arbetsförmedlingen) varav män
9,5
9,4
9,6
9,0
8,7
varav kvinnor
9,2
9,1
8,6
7,6
7,2
Andel förvärvsarbetande (förvärvsfrekvens) av befolkningen 20–64 år (SCB)
75,2
75,5
75,4
75,7
–
varav män
75,8
76,0
75,3
75,7
–
varav kvinnor
74,5
75,1
75,5
75,7
–
Karlstadsbornas hälsa ska bli bättre Ohälsotal, genomsnittligt antal utbetalda dagar med sjukpenning och andra ersättningstyper, för befolkningen 16-64 år (Försäkringskassan)
23,3
22,5
22,2
23,1
23,9
varav män
18,6
18,3
17,8
17,9
18,3
varav kvinnor
28,0
26,8
26,6
28,3
29,4
–
77
–
–
–
Andel som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra i åldern 18–84 år (Landstingets undersökning Liv & Hälsa) varav män
–
76
–
–
–
varav kvinnor
–
78
–
–
–
89
91
91
92
92
Jag känner mig nöjd med mig själv, andel (Karlstads kommuns ELSA-undersökning) varav pojkar
–
–
–
97
96
varav flickor
–
–
–
87
90
184
158
186
–
358
Karlstadsbornas möjligheter till en bostad ska öka Antal bostads- och hemlösa i Karlstads kommun (ASF) Antal biståndsbeslut om bostad som inte kunnat verkställas inom tre månader (ASF, VOF)
53
44
35
110
169
varav män
39
27
15
52
105
varav kvinnor
14
17
20
58
64
10,7
10,1
10,0
10,3
9,6
158
142
175
247
284
14
14
18
25
20
144
128
157
222
264
Andel lägenheter av KBAB:s bostadsbestånd tillgängliga för allmänheten (KBAB) Karlstadsborna ska ha ett liv fritt från diskriminering, kränkningar och våld Antal inkomna ärenden hos teamet för våldsutsatta, där personer fått hjälp och stöd på grund av våld i nära relation (ASF) varav män varav kvinnor Andel som blivit behandlade på ett nedlåtande sätt (Landstingets undersökning Liv & Hälsa)
–
26
–
–
–
varav män
–
21
–
–
–
varav kvinnor
–
30
–
–
–
16
13
13
15
12
Någon har gjort mig så illa att jag blivit riktigt rädd, andel (Karlstads kommuns ELSA-undersökning) varav pojkar
–
–
–
15
12
varav flickor
–
–
–
15
11
106 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015
98
BIL AG A
DEN GODA GRÖNA STADEN
2011
2012
2013
2014
2015
174 000
166 000
161 000
–
–
46 000
50 000
37 000
–
–
Mätning vid Rådhuset (urban bakgrund)
19,2
18,4
16,9
12,0
–
Mätning vid Hamngatan (gaturum)
23,0
24,2
25,7
–
–
–
18,1
20,0
17,7
–
–
–
–
–
–
Klimatpåverkan från energi- och transportsektorn ska minska med 25 procent mellan 2008 och 2020 Utsläpp av växthusgaser från transporter, ton koldioxidekvivalenter (RUS) Utsläpp av växthusgaser från energiförsörjning, ton koldioxidekvivalenter (RUS) Luften i Karlstads kommun ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas Kvävedioxidhalt i luft, årsmedelvärde, mikrogram per kubikmeter (MF)
Partikelhalt (PM10) i luft, årsmedelvärde, mikrogram per kubikmeter (MF) Mätning vid Hamngatan (gaturum) Halterna av skadliga kemikalier, exponering av buller och radon ska vara så låga att varken Karlstadsborna eller miljön påverkas negativt Metaller i mossa (kadmium och kvicksilver), milligram per kilo (senaste mätningen ej klar än, MF) Metaller i avloppsslam (bly, kvicksilver och kadmium), milligram per kilo (TFF) 19
16
20
16
14
Kvicksilver
Bly
0,81
0,81
0,62
0,62
0,67
Kadmium
0,63
0,68
0,73
0,72
0,67
Andel tätortsboende, i befintlig bebyggelse, som utsätts för trafikbuller över riktvärdet 65 decibel utomhus (senaste mätningen gjordes 2008, TFF)
–
–
–
–
–
Andel flerbostadshus byggda med blå lättbetong som dokumenterat klarar radonriktvärdet 200 becquerel per kubikmeter luft (MF)
–
–
2,3
14,2
32,0
Andel sjöar och vattendrag med god ekologisk status enligt EU:s vattendirektiv (ny klassning ej klar än, Länsstyrelsen Värmland)
–
–
–
–
–
Andel skyddade dricksvattentäkter, allmänna och större enskilda (TFF, MFF)
37,5
50,0
50,0
50,0
50,0
Andel skyddad natur av kommunens landyta (TFF)
3,24
3,24
3,24
3,25
3,25
Andel ekologiskt brukad åkermark med miljöstöd för ekologisk odling av total åkermark (Jordbruksverket)
27,3
30,9
35,1
31,7
–
Vattnets kvalitet i sjöar, vattendrag och grundvatten ska förbättras
Naturen i Karlstads kommun, den biologiska mångfalden och naturens värde för friluftslivet ska bevaras och utvecklas
Hur ser du på tillgången till parker, grönområden och natur? Betyg 1–10 (SCB:s medborgarundersökning)
–
7,9
8,1
7,8
8,0
varav män
–
7,9
7,9
7,7
7,8
varav kvinnor
–
7,9
8,2
8,0
8,3
–
84
–
–
–
Samhällsplaneringen ska ge förutsättningar för ett hållbart och hälsosamt liv med hänsyn till natur och kulturvärden Andel tätortsbor med 300 meter eller kortare till ett kvalitativt grönområde (TFF)
99
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 107
BIL AG A
FINANSIELLT PERSPEKTIV
2011
2012
2013
2014
2015
1,2
3,6
3,6
1,3
-4,9
53
84
79
75
21
2011
2012
2013
2014
2015
Kommunen ska redovisa ett positivt resultat som över en femårsperiod minst motsvarar två procent av kommunens skatteintäkter och generella stadsbidrag för samma period Årets resultat i förhållande till summa skatteintäkter och utjämning i resultaträkningen (KLK) Kommunens totala nettolåneskuld inklusive kommunens totala pensionsåtagande ska inte öka Andel av årets nettoinvesteringar som täcks av årets resultat samt årets avskrivningar (KLK)
VÅRDA TILLGÅNGAR
Kommunkoncernens anläggningstillgångar ska vara i gott skick 53
77
78
84
100
Underhållsnivå i KBAB:s fastigheter, kronor per kvadratmeter (KBAB)
Underhållsnivå i kommunens fastigheter, kronor per kvadratmeter (TFF)
120
126
135
142
148
Andel vägyta som underhålls av total vägsträcka (TFF)
1,7
4,6
3,2
2,5
6,1
Andel VA-ledningsnät som förnyats av det totala VA-ledningsnätet (TFF)
0,5
0,6
0,8
–
0,7
2011
2012
2013
2014
2015
KVALITET
Karlstads kommun ska bedriva en verksamhet med god kvalitet som ständigt förbättras Karlstads resultat från SKL:s undersökning KKiK (fördelningen av Karlstads mått uppdelat i kvartiler) bästa gruppen
–
15
13
14
15
näst bästa gruppen
–
13
10
14
13
näst sämsta gruppen
–
4
10
4
4
sämsta gruppen
–
4
4
7
4
108 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015
100
BIL AG A
ARBETSGIVARPERSPEKTIV
2011
2012
2013
2014
2015
Bra ledarskap och medarbetarskap Ledarindex 0–100 (LMU) varav män varav kvinnor
–
73
–
74
–
–
70
–
73
–
–
74
–
74
–
–
78
–
79
–
varav män
–
74
–
76
–
varav kvinnor
–
79
–
80
–
Medarbetarindex 0–100 (LMU)
Medarbetarengagemang, index 0–100 (Kommun- och landstingsdatabasen, Kolada)
–
79
–
79
–
varav män
–
76
–
78
–
varav kvinnor
–
81
–
81
–
96,2
95,9
95,0
94,0
93,6
Andel frisk personal ska minst ligga kvar på nuvarande 96 procent Andel friska, andel arbetade timmar av den förväntade arbetstiden (KLK) varav män
97,7
97,2
97,1
96,3
96,2
varav kvinnor
95,8
95,5
94,4
93,3
92,4
–
4,0
–
4,0
–
Karlstads kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare Jag är stolt över att jobba inom koncernen Karlstads kommun, betyg 1–5 (LMU) varav män
–
3,9
–
3,9
–
varav kvinnor
–
4,0
–
4,0
–
–
3,9
–
3,9
–
Jag tycker att koncernen Karlstads kommun är en bra arbetsgivare, betyg 1–5 (LMU) varav män
–
3,9
–
3,9
–
varav kvinnor
–
4,0
–
4,0
–
–
3,9
–
3,9
–
Karlstads kommun ska erbjuda goda utvecklingsmöjligheter Det finns förutsättningar för att lära nya saker och utvecklas i mitt arbete, betyg 1–5 (LMU) varav män
–
3,9
–
3,9
–
varav kvinnor
–
3,9
–
3,9
– 41 av 64
Antal internt rekryterade chefer av totalt antal chefstillsättningar (KLK)
–
–
–
13 av 20
varav män
–
–
–
5 av 9
9 av 20
varav kvinnor
–
–
–
8 av 11
32 av 44
0,63
0,60
0,66
0,67
0,67
118
81
105
104
105
13,9
11,7
11,0
11,6
11,0
Andel kvinnor som är chefer i förhållande till andel kvinnor som är anställda i koncernen Karlstads kommun, värde 1,0 innebär en helt jämn fördelning (Nyckeltalsinstitutet) Jämställdheten och mångfalden inom kommunen ska öka Jämställdhetsindex, ju högre värde desto mer jämställt (Nyckeltalsinstitutets JÄMIX-undersökning) Andel yrkesgrupper där könsfördelningen är minst 40/60 procent (Nyckeltalsinstitutet) Andel månadsavlönade anställda inom koncernen Karlstads kommun som är födda utanför Norden (SCB)
5,6
–
5,7
–
6,6
varav män
5,5
–
5,5
–
6,5
varav kvinnor
5,6
–
5,8
–
6,6
101
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015 109
BIL AG A
Kommentar till tabellen
Vid andel är enheten procent om inget annat anges. Ett streck (–) i tabellen innebär att siffror saknas. Det kan bero på att statistiken inte är publicerad ännu, att ingen mätning gjordes det året eller att vi av olika skäl inte har tillgång till den. Gråtonade siffror innebär ett tidsseriebrott på grund av en något förändrad mätmetod och/eller en förändrad källa. För några av målen saknas det i dagsläget lämpliga indikatorer.
Förkortningar som förekommer i texten:
ASF – Arbetsmarknad- och socialförvaltningen KBAB – Karlstad Bostads AB KKiK – Kommunens Kvalitet i Korthet KLK – Kommunledningskontoret LMU – Ledar- och medarbetarundersökningen MF – Miljöförvaltningen MYH – Myndigheten för yrkeshögskolan
110 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2015
RUS – Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet SBF – Stadsbyggnadsförvaltningen SCB – Statistiska centralbyrån SKL – Sveriges Kommuner och Landsting TFF – Teknik- och fastighetsförvaltningen
102
Maj 2016
Karlstads kommun, kommunledningskontoret, 651 84 Karlstad. Tel: 054-540 00 00. E-post:
[email protected]. Webbplats: karlstad.se