Förslag till
Budget 2008 samt flerårsplan 2009 - 2010
Innehållsförteckning Omvärldsanalys och övriga kommentarer ...................................................... 2 Resultatbudget ........................................................................................ 14 Balansbudget........................................................................................... 15 Finansieringsanalys .................................................................................. 16 Driftbudget.............................................................................................. 17 Investeringsbudget................................................................................... 18 Investeringsprojekt .................................................................................. 19 Exploateringsbudget ................................................................................. 23 Kommunstyrelsen, Kommunledningskontoret .............................................. 24 Kommunstyrelsen, Arbete och Försörjning................................................... 28 Barn- och familjenämnden ........................................................................ 31 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ................................................... 35 Kultur- och fritidsnämnden ........................................................................ 40 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden ........................................................ 44 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, VA................................................... 51 Revisionen............................................................................................... 55 Servicenämnden ...................................................................................... 57 Vård- och omsorgsnämnden ...................................................................... 62
2007-12-28
-1-
Budget 2008, flerårsplan 2009-2010 Omvärldsanalys
2005 0,6
Samhällsekonomisk utveckling och situation
2006 2,0
2007 2,0
2008 1,1
2009 0,5
2010 0,0
Timlöner, hela arbetsmarknaden, procent
Källa: Cirkulär 07-10 angående budgetförutsättningar samt Ekonomirapporten – maj 2007 från Sveriges Kommuner och Landsting.
2005 3,6
Den globala tillväxten bedöms ha kulminerat under 2006 och antas falla tillbaka något 2007 för att 2008 åter vända upp. Trots inbromsningen väntas en fortsatt god världskonjunktur de närmaste åren.
Kommunsektorns utveckling och situation
BNP-utveckling, procent 2009 2,3
2010 2,0
Det demografiska trycket på verksamheterna är under perioden totalt sett svagt, men totalen döljer stora svängningar, ökning inom förskolan och äldreomsorgen samt minskning inom grundskolan och gymnasiet. Vad gäller äldreomsorgen ökar befolkningen i de
Konsumentprisförändring, procent 2005 0,5
2006 1,4
2007 2,2
2008 1,8
2009 2,0
2010 4,3
De närmaste åren finns goda förutsättningar att uppnå resultat som uppfyller kraven på god ekonomisk hushållning. Under 2007-2009 bedöms den goda sysselsättningsutvecklingen ge reala ökningar av kommunernas skatteintäkter. Verksamhetsvolymen beräknas kunna växa med cirka 1 procent per år.
Samtliga bedömningar nedan är gjorda av Sveriges kommuner och landsting.
2008 2,9
2009 4,3
Kommunernas resultat 2006 var avsevärt bättre än tidigare år men beror delvis på engångseffekter. Resultatet för 2006 uppgick till 3,8 procent av skatteintäkter och statsbidrag, bättre än tumregeln för god ekonomisk hushållning, 2 procent. Endast åtta kommuner hade negativt resultat 2006.
Inflationstrycket drivs upp och för att nå målet på omkring 2 procent antas Riksbanken fortsätta höja reporäntan 2007-2009.
2007 3,6
2008 4,3
De kommunala verksamhetskostnaderna ökade med drygt 1 procent per år 2001-2006. Statliga reformer står för cirka 0,5 procent av ökningen. Dessa har huvudsakligen finansierats av staten. Demografiska förändringar står för knappt 0,5 procent och höjd ambitionsnivå genom LSS står för knappt 0,5 procent. Att kostnadsökningen ändå blev lägre beror på effektiviseringar eller nedskärningar i sektorn.
Sysselsättningen stiger snabbt 2007, ökningen beräknas till 100.000 personer eller en ökning av antalet arbetade timmar med 2 procent. 2008 och 2009 beräknas sysselsättningen öka långsammare. Arbetsutbudet förväntas öka och på sikt ökar den potentiella sysselsättningen.
2006 4,8
2007 4,1
Den kommunala sektorn (kommuner och landsting) utgör en stor del av svensk ekonomi, totalt ca 20 procent av BNP.
Konjunkturuppgången i Sverige fortsätter och förstärks men tillväxten beräknas avta. Det är den inhemska efterfrågan om driver på efterfrågetillväxten. Importen ökar men exporten är relativt oförändrad från 2008. Hushållens inkomster ökar framförallt 2007 beroende på ökad sysselsättning men även skattesänkningar. Konsumtionen beräknas öka både 2007 och 2008.
2005 2,9
2006 3,4
2010 2,0
Förändring sysselsättning, timmar, procent
-2-
kostsammaste åldersgrupperna marginellt, men eventuella statliga reformer kan driva på kostnadsutvecklingen. Handikappomsorgen fortsätter att växa, dock långsammare än hittills.
1-5 år 6-15 år 16-18 år 65-79 år 80-w år
Den kommunala sysselsättningen beräknas öka med drygt 1 procent per år och lönerna beräknas utvecklas i takt med övriga arbetsmarknaden. Pensionskostnaderna ökar snabbare från 2009.
Förändr 2006-2010 Förändr 2006-2015 Antal Procent Antal Procent 178 9 156 8 -123 -3 223 6 -32 -2 -289 -21 464 13 932 27 -13 -1 -40 -3
Befolkning 1-18 år
De mycket gynnsamma förutsättningarna är övergående. Det långsiktiga finansieringsproblemet kvarstår och från 2009 förutsätts en uppräkning av statsbidragen för att en god resultatnivå ska bibehållas.
1-5 år 6-15 år 16-18 år
4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0
Det är viktigt att var generation bär sina kostnader.
Befolkning, arbetsmarknad och bostadsmarknad
2006
2007
2008
2009
2010
Befolkning
Förskolan
Källa för diagram och kommentarer är reviderad befolkningsprognos framtagen i september 2007 och antagen av kommunstyrelsen i oktober.
Antal barn i åldern 1-5 beräknas öka med 178 personer eller 9 procent under perioden 20062010. Från 2010 stannar ökningen upp och fram till och med 2015 minskar antalet förskolebarn något.
Det förväntade invånarantalet den 31 december respektive år enligt befolkningsprognosen framgår nedan.
Grundskolan Antal barn i åldern 6-15 år minskar något under perioden. Den största minskningen var redan 2004-2006. 2010 beräknas 45 färre grundskolebarn än 2007 och 2015 beräknas antal barn öka med cirka 6 procent jämfört med 2006. Ökningen märks i första hand i de yngre åldersgrupperna.
2005 2006 2007 2008 2009 2010 30.087 30.437 30.704 30.989 31.305 31.589 Invånarantalet den 30 juni 2007 var 30.533, en ökning med 96 personer sedan årsskiftet. Detta är en något lägre ökning än befolkningsprognosen, men ökningen beräknas bli högre under årets senare månader.
Blir befolkningsökningen lägre än den i befolkningsprognosen antagna under perioden, ökar antalet förskolebarn i långsammare takt och minskningen av antalet grundskolebarn blir större.
2015 beräknas invånarantalet vara 32.363, en ökning med 1.926 personer eller knappt 8 procent från 2006.
Gymnasieskolan
Målgrupperna för den kommunala verksamheten är främst barn, ungdomar och äldre. Förändringar i dessa åldersgrupper påverkar därmed de kommunala kostnaderna i betydligt högre grad än i övriga ålderskategorier.
Antalet ungdomar i åldern 16-18 minskar under perioden 2006-2010 med 2 procent eller 32 personer. Mellan 2006 och 2015 minskar antalet med 289 personer eller drygt 20 procent.
-3-
landet var i maj 2006 5,7 procent och i maj 2007 3,7 procent, även här en miskning med 2 procent.
Andelen elever från Eslöv som väljer att gå i andra skolor har ökat från cirka 18 procent 2001 till cirka 25 procent 2006. Andelen beräknas öka till 31 procent 2010.
Procent
Eslöv maj 06
Arbetslösa I program Totalt
Antalet elever i gymnasieskolan 2006 var cirka 98 procent av antalet personer i åldersgruppen. I budgeten beräknas andelen ligga kvar på ungefär samma nivå.
Eslöv maj 07
2,7 1,8 4,5
1,9 0,6 2,5
Bostadsmarknad
Äldreomsorgen
Antalet inflyttningsklara nyproducerade bostäder beräknas under perioden till:
Befolkning 65-w år
65-79 år
2006 82
80-w år 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0
2007 150
2008 150
2009 150
2010 150
2011-2015 beräknas antalet nyproducerade bostäder till 100 per år.
2006
2007
2008
2009
Alla beräkningar bygger på fortsatt inflyttning och stor efterfrågan på småhustomter och lägenheter. Ett lägre bostadsbyggande ger andra planeringsförutsättningar än de som kalkylerats i budgetförutsättningarna.
2010
Antalet äldre över 80 år minskar med 13 personer eller cirka 1 procent under perioden 2006-2010. Fram till 2015 minskar antalet ytterligare med 40 personer eller 3 procent.
Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas av olika faktorer som ligger inom och utanför dess egen kontroll. Förändringar av några av de viktigaste faktorerna visas nedan, beräknat på budget 2008.
Antalet personer 65-79 år ökar snabbt under perioden 2006-2010, 464 personer eller 13 procent. Fram till 2015 fortsätter ökningen, antalet pensionärer beräknas öka med över 900 personer mellan 2006-2015!
1 kr förändring av kommunalskatten 1 procents löneförändring 1 procents prisförändring 1 procents avgiftsförändring 10 milj ökad upplåning 10 årsarbetare 100 kommuninvånare 1 procent förändring av generellt statsbidrag
Andel invånare i åldersgruppen 65-w som finns i särskilt boende var 2006 cirka 6 procent, en siffra som varit i princip oförändrad sedan 2001. I ordinärt boende är andelen som får stöd från kommunen 7 procent, en liten minskning sedan 2001. Eftersom andelen pensionärer i den yngre åldersgruppen ökar kraftigt, bör andelen minska under perioden, eftersom det största behovet av stöd finns i den äldre åldersgruppen 80-w.
Mkr +/46,0 10,0 5,4 1,7 0,5 4,1 4,0 3,0
God ekonomisk hushållning
Arbetsmarknad
Balanskravet
Den öppna arbetslösheten i Eslöv har minskat sedan maj 2006. Andelen i program är också lägre. Totalt sett har arbetslösheten minskat med 2 procent på ett år. Totala arbetslösheten i
Enligt kommunallagen 8 kap 5 § skall budgeten upprättas så att intäkterna överstiger
-4-
kostnaderna. Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, skall det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet återställas under de närmaste följande tre åren. Budgeten för 2008-2010 uppfyller balanskravet samtliga år. 2007 års prognostiserade resultat är positivt.
under planperioden. ♦ Målet innebär möjlighet att finansiera en del av investeringarna med egna medel. ♦ Målet innebär att en liten reserv för oförutsedda händelser skapas ♦ Volymökningen av verksamheterna kommer att gå i fas med ökningen av kommunens inkomster. ♦ För att säkra ökningen av kommunens framtida pensionsåtaganden skulle krävas en resultatnivå på närmare 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. ♦ För att inflationsskydda kommunens egna kapital krävs en resultatnivå på cirka 20 miljoner per år.
Mål för god ekonomisk hushållning Mål och riktlinjer skall enligt bestämmelser i kommunallagen anges för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. För ekonomin skall finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning anges.
Investeringsvolymen skall ej överstiga nivån på avskrivningar och resultat under en femårsperiod, planperioden samt de två tidigare åren. Bedömd nivå cirka 60 miljoner per år. ♦ Målet innebär att kommunen klarar sina investeringar utan upplåning ♦ Målet innebär att soliditeten, kommunens ekonomiska styrka, i princip är oförändrad ♦ Målet innebär att avskrivningarna kommer att öka med cirka 1 miljon per år. ♦ Målet innebär att kommunens likviditet är i stort oförändrad.
Eslövs kommuns definition av god ekonomisk hushållning är följande: Varje generation bär själv kostnaderna för den service man konsumerar. Ingen kommande generation skall behöva betala för det som tidigare generation förbrukat. Så stor nytta som möjligt av befintliga resurser skall skapas för kommuninvånarna. De finansiella målen anger att ekonomin är en restriktion för verksamhetens omfattning. Verksamhetsmålen skall spegla effektiviteten och göra uppdraget tydligt mot kommuninvånarna.
Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning
God ekonomisk hushållning har uppnåtts när samtliga finansiella och flertalet verksamhetsmål uppnåtts.
Enligt kommunallagen skall kommunfullmäktige besluta om verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Målen finns i respektive nämnds budget men sammanfattas nedan.
Målen för god ekonomisk hushållning skall följas upp i delårsrapport och årsredovisning. Avvikelser skall kommenteras och beslutas av kommunfullmäktige.
Arbete och Försörjning ♦ Sänkta kostnader för försörjningsstöd
Finansiella mål
Barn och Familj ♦ Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolans nationella program ska ligga på minst riksgenomsnittet ♦ Det genomsnittliga meritvärdet för elever i skolår 9 ska ligga på minst riksgenomsnittet
För varje mål beskrivs hur det är kopplat till Eslövs definition av god ekonomisk hushållning. Oförändrad skatt 19,74 kr ♦ Målet innebär att en totalram för kommunens resursförbrukning sätts. Årets resultat skall vara minst 1 procent av skatteintäkterna, ca 13-14 miljoner per år
-5-
Kommunfullmäktige antog målen för Eslövs kommun den 18 december 2006.
Gymnasie- och Vuxenutbildning ♦ Ökat antal elever från Mellanskåne till Eslövs gymnasieskolor ♦ Fler elever ska klara sina gymnasiestudier inom tre år ♦ Minska antalet studieavbrott inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt inom SFI
Vår välfärd är inget vi kan ta för givet Vi kan inte slå oss till ro och tro att välfärdsbygget är färdigt. Vi har ett gemensamt ansvar för välfärden och det ansvaret betyder att den ska omfördelas - också över livstiden. Den ska bygga på ett förtroende mellan generationerna, ett så kallat generationskontrakt.
Kultur och Fritid ♦ Anpassa kultur- och fritidsutbudet efter invånarnas önskemål och behov
Skillnaderna mellan generationerna har ökat, ungdomarna är fattigare relativt de som är äldre. Vi måste återställa balansen mellan generationerna.
Miljö och Samhällsbyggnad ♦ Den genomsnittliga förnyelsetakten på asfaltbeläggningar skall inte överstiga 20 år Miljö och Samhällsbyggnad, VA ♦ Slam från avloppsrening kvalitetsförbättras fortlöpande för att på sikt skapa en hållbar återföring av växtnäring från avloppet till jordbruket.
Lika viktigt är det att när människors behov förändras så ska samhällsservicen utvecklas, så att den hela tiden förstärks och förbättras. Med samma sunda ekonomiska hushållning som hittills vill vi driva vårt välfärdsbygge framåt under mandatperioden.
Vård och Omsorg ♦ ”Bättre mål” – Mål och riktlinjer behövs för att visa hur mycket av de olika verksamheterna som ryms inom de finansiella målen ♦ Klagomålsrevisioner – Upprättande av så kallade klagomålsrapporter med förslag till förbättringsåtgärder ♦ Minskat ohälsotal med 0,5 procent per år
♦ Jobben ska finnas i Eslöv också ♦ Skolan vår största arbetsplats ♦ Hälsa och trygghet ♦ Trygg i livets olika skeden ♦ Fortsatt attraktiv kommun Under respektive rubrik finns ett antal mål som respektive nämnd ska planera för under mandatperioden.
Servicenämnden ♦ Ge professionell service till konkurrenskraftiga priser och rätt kvalitet till våra kunder ♦ Minska förvaltningens långtidssjukskrivningar genom förebyggande insatser och aktiv rehabilitering
Under 2008 är följande mål prioriterade:
Mål för IiP Mål för medborgarinflytande och medborgarfokus Mål för mångfald Mål för bemötande
Mål Mål för Eslövs kommun 20072010
Budgetförutsättningar
I "Mål för Eslövs kommun 2007-2010", antagna av Kommunfullmäktige i december 2006, klargörs inriktningen för den kommunala verksamheten under den kommande mandatperioden.
Nedan följer en redogörelse för hur det tagits hänsyn till olika förutsättningar i budgetarbetet.
-6-
Skatteintäkter
kapitalkostnader i samband med följande investeringar.
Skatteintäkter och generellt statsbidrag beräknas av Sveriges Kommuner och Landsting. Skatteintäkterna justeras efter framtagen befolkningsprognos, där befolkningsökningen ger utslag i skatteintäkterna. Vid lägre befolkningsutveckling förändras förutsättningar för ekonomin.
Förskolor Medborgarhuset höghusdelen Berga yttre miljö och fasader Ekevalla idrottshall och Ekevalla övrigt Observera att ytterligare driftkostnader utöver kapitalkostnaderna inte finns med i budgetförslaget, med undantag av förskolorna.
Löneökningar
Osäkerhetsfaktorer
Löneökningarna beräknas till 4 procent per år under planperioden. Högre lönekostnader får finansieras inom respektive nämnds budgetram. Anslag för löneökningar har satts av i finansförvaltningens poster och fördelas ut till respektive nämnd när avtalen är klara.
♦ Konjunkturläget, vilket snabbt återspeglas i utvecklingen av skatteintäkterna och de generella bidragen. ♦ Lönekostnadsutvecklingen. Lönerna är vår största kostnadspost och är ungefär lika stor som de egna skatteintäkterna. ♦ Befolkningsutvecklingen. En sämre utveckling ger omedelbart utslag i lägre intäkter och därmed lägre verksamhetsvolym. ♦ Förmågan att hantera en mycket kraftiga minskningen av antalet elever inom gymnasieskolan samtidigt som allt fler elever väljer andra skolor. ♦ Kostnadsutvecklingen inom LSSverksamheten.
Prisökningar Nämnderna har kompenserats för prisökningar med 1 procent, hyresökningar, 2 procent, och ökningar av Service och Tekniks priser, 2,75 procent, i sina ramar. För 2009 och 2010 har resurser motsvarande prisökningar på 1 procent satts av i finansförvaltningens poster. Pensioner Pensionskostnader och ansvarsförbindelsens storlek har beräknats enligt KPA:s prognoser. Ändring av bland annat antagande om livslängd har arbetats fram av Sveriges Kommuner och Landsting.
Finansiell analys
Volymförändringar
Den finansiella analysen bygger på fyra aspekter, resultat – kapacitet och risk – kontroll.
Analysmetod
Ändrade volymer inom förskola, grundskola, gymnasieskola, omsorg inom ordinärt boende samt parker och gator har kompenserats enligt resursfördelningsmodeller. LSS-verksamheten har kompenserats med 2 procent utöver ordinarie kompensation. För förskoleverksamheten har ramjusteringar gjorts enligt reviderad befolkningsprognos.
Resultat – kapacitet visar på vilken balans kommunen haft mellan sina intäkter och kostnader under året och över tiden och den kapacitet kommunen har att möta finansiella svårigheter på kort och lång sikt. Årets resultat analyseras, hur det uppstår och hur tendenser och obalanser påverkar kapaciteten. Investeringsutvecklingen analyseras också. Risk – kontroll visar vilka risker som kan påverka kommuns resultat och kapacitet samt vilken kontroll kommunen har över den ekonomiska utvecklingen. Här analyseras låneskuldens utveckling.
Investeringar Kostnader för investeringar finansieras av respektive nämnd. I finansförvaltningens poster har dock satts av resurser för ökade
-7-
Skatte- och nettokostnadsutveckling per invånare
Den finansiella analysen syftar till att identifiera problem, varför analysen avslutas med en probleminventering.
% 8,0
Allmänt i hela analysen gäller, att siffrorna för 2007 bygger på bokslutsprognos 3.
Nettokostn/inv
6,0 4,0
Resultat – kapacitet
0,0
Verksamhetens kostnader och intäkter Milj kr Intäkter Kostnader Avskrivningar Nettokostnader
Budget 2007 368,4 -1517,9 -38,5 -1 188,0
Skatteint/inv
2,0
2006
Budget % ökning 2008 390,0 5,9 -1601,2 5,5 -41,5 -1 252,7 5,4
2007
Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag visar hur stor del av skatteintäkterna som går till den löpande verksamheten. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna 99,4
100,0
Skatteintäkter Generella statsbidrag Totalt
2010
I en sund ekonomisk utveckling finns en följsamhet mellan nettokostnadsökningen per invånare jämfört med skatteintäktsökningen per invånare (invånarantal 31/12 resp år). Följsamheten är god under perioden. Den låga ökningstakten av skatteintäkter per invånare 2007 och den högre 2008 beror på eftersläpningseffekter av befolkningsökningen.
Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Budget 2007 855,4 323,4
2009
Nettokostnadsutvecklingen
Verksamhetens intäkter ökar mellan 2007 och 2008 med 5,9 procent. Kostnaderna ökar med 5,5 procent. Nettokostnaderna ökar med 5,4 procent mellan 2007 och 2008 och beror på tillskott för volymökningar och kvalitetshöjningar samt ökade kostnader för avskrivningar.
Milj kr
2008
Budget % ökning 2008 931,1 329,1
98,0
98,8
99,0
2009
2010
99,7
99,0 97,1
97,0 96,0 95,0
1 178,8
1 260,2
6,9
2006
2007
2008
Cirka 99 procent av skatteintäkterna används direkt till våra verksamheter under planperioden. För att kunna nå resultatmålet är kommunen beroende av finansiella intäkter från våra bolag, främst Kraftringen AB.
Skatteintäkterna och statsbidragen ökar med 6,9 procent. Den goda utvecklingen beror till största delen på befolkningsökningen men även på ökad sysselsättning framför allt under 2007.
-8-
Investeringar
Soliditetsutvecklingen
Nettoinvesteringar 85,0
94 100 80
74
68
77
54
60 40 20 0
2006 2006
2007
2008
2009
77,5
2007
73,0
73,5
75,0
2008
2009
2010
Soliditeten minskar i början av perioden på grund av upplåning för att i första hand finansiera exploateringsutgifter 2008. 20092010 stärks soliditeten återigen på grund av högre resultat.
2010
Investeringarna finansieras genom egna medel, avskrivningar och extern upplåning. Med den investeringsvolym som nu finns i budgeten nås inte riktigt den finansiella målsättningen att investeringarna skall betalas med resultatet och avskrivningarna. Investeringarna under perioden 2006-2010 är sammanlagt 366 miljoner och resultat och avskrivningar är 322 miljoner. Anledningen till att den finansiella målsättningen inte nås är framförallt den stora investeringsvolymen 2007.
Upplåning Mkr 140 120 100 80 60 40 20 0
Årets resultat
Låneskuld 120
120 100
40 0 2006
2007
2008
2009
2010
För att finansiera önskad investerings- och exploateringsvolym krävs en upplåning på 100 miljoner under tiden 2006 till 2010.
Årets resultat 50
79,9
80,0 75,0 70,0 65,0
44
Skuldsättningsgrad
40
23
30
20
Med budgeterad investerings- och exploateringsvolym ökar skuldsättningsgraden i ganska snabb takt under 2008.
20
14
10
15
0 2006
2007
2008
2009
2010
Risk – kontroll
Årets resultat är positivt under hela planperioden. Den finansiella målsättningen uppnås under både femårs- och planperioden. År 2009 och 2010 ökar resultatnivån till knappt 2 % av skatteintäkterna.
Betalningsförmåga på kort sikt Kommunens kortsiktiga likviditet kan anges genom behållningen i kassa och bank. Under perioden är behållningen ganska oförändrad beroende på att upplåning måste göras för att förstärka likviditeten.
Soliditetsutvecklingen Soliditeten är det viktigaste måttet på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Det anger hur stor del av de totala tillgångarna som kommunen själv äger, d v s det egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen och tillgångarnas förändring.
-9-
Kassa och bank 64 62 60 58 56 54 52 50 48
58 54
2006
62 59
58
2007
Kommentar till den finansiella analysen
2008
2009
Drift-, investerings- och exploateringsredovisning
2010
Driftbudget 2008
För att nå likviditetsmålen fastställda i finanspolicyn krävs en volym på likviditeten på cirka 50 miljoner kronor vid utgången av varje år.
Hänsyn till volymökningar och –minskningar har tagits för Barn och Familj, Vård och Omsorg, Gymnasie- och Vuxenutbildning och Miljö och Samhällsbyggnad. Hänsyn har tagits till volymförändringarna under hela planperioden. Volymerna inom förskolan har räknats om efter den reviderade befolkningsprognosen.
Ränterisk – finansnetto Finansnettot anger skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader. Ett negativt finansnetto eller sjunkande finansnetto minskar utrymmet för kommunens verksamheter. Kommunens riskexponering för ränteförändringar ökar vid hög upplåning.
2006 12
2007 11
2008 8
2009 6
Särskild fokus bör i det fortsatta arbetet läggas på i synnerhet de framtida lokalbehoven Gymnasie- och Vuxenutbildning med anledning av att elevantalet minskar snabbt inom snabbt inom den egna gymnasieskolan efter 2007.
2010 7
Nämnderna erhåller kompensation för löneoch prisökningar. Kompensationen för prisökningarna, 1,0 procent, har lagts ut i ramarna, medan löneökningarna kompenseras efter avslutade förhandlingar.
Finansnettot beräknas bli positivt men minskande under perioden. Utdelningen från de kommunala bolagen är cirka 9 miljoner. De egna räntekostnaderna ökar i takt med ökad upplåning.
Service och Tekniks priser kompenseras med 2,75 procent, vilket motsvarar löne- och prisökningarna inom Service och Teknik. Hyror och internhyror kompenseras med 2,0 procent. Service och Teknik får höja priser och hyror med motsvarande.
Borgensåtaganden Kommunen har sina borgensåtaganden i huvudsak gentemot de kommunala företagen.
Pensionsåtaganden
Sammanlagt har kompenserats för 7,5 miljoner för prisökningar ovan.
Kostnaderna för kommunens pensionsåtaganden beräknas öka i snabb takt under planperioden. Orsaken är dels fler anställda, många pensionsavgångar och fler som tjänar mer än 7,5 basbelopp. Nya antaganden vad gäller framför allt livslängden gör att både ansvarsförbindelse och utbetalningar ökar.
Förutom de generella kompensationerna finns i ramen följande förändringar jämfört med 2007: Barn- och familjenämnden ♦ Avlösartjänster inom förskolan, 1,6 miljoner. ♦ Ytterligare resurser till grundskolan, 6,5 miljoner ♦ Volymökningar förskolan 0,5 miljoner
Pensionskostnader 2006 2007 54 Mkr 67 Mkr
2008 72 Mkr
2009 73 Mkr
2010 76 Mkr
- 10 -
♦ Volymminskningar grundskolan -1,6 miljoner ♦ Kapitalkostnader för extrainköp av inventarier 0,3 miljoner
Revisionen Löneökningar Summa
0,1 42,2 70,5
Anslag som disponeras av kommunstyrelsen
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ♦ Volymförändringar ökat antal elever i gymnasieskolan främst i annan kommun och ökat elevantal i särskolan, 6,0 miljoner
I budgeten finns följande kostnader upptagna som kommer att omdisponeras till respektive nämnd när verkliga kostnader uppstår. Dessa anslag disponeras av kommunstyrelsen.
Kultur- och fritidsnämnden ♦ Fortsatt egen drift av Medborgarhuset, 0,8 miljoner 2008 och 1,6 miljoner 2009 och framåt ♦ Föjers fotoarkiv, 0,6 miljoner. ♦ Ungdomssatsningar, 0,5 miljoner.
Ökade hyreskostnader i samband med infrastrukturinvesteringar Räddningstjänst Summa
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden
0,5 6,2
Plan 2009-2010
♦ Bullervallar, från investeringsbudgeten, 0,5 miljoner ♦ Gatuunderhåll 3,0 miljoner utöver ordinarie budget åren 2006-2008 ♦ Volymförändringar för parkskötsel och gatuunderhåll i samband med nya exploateringsområden 0,7 miljoner ♦ Kapitalkostnader för tätortsförnyelse, kostnader för tillgänglighet och satsningar på vackrare parker ytterligare 0,3 miljoner 2008.
I plan för 2009 och 2010 finns hänsyn taget till följande faktorer: Volymförändringar inom: Förskola (enligt reviderad befolkningsprognos) Grundskola Gymnasieskola Omsorgsverksamheten Gator och parker Kompensation för Prisökningar med 1 procent Löneökningar Hyror med 1 procent Service och Tekniks prishöjningar 1 procent
Vård- och omsorgsnämnden ♦ Volymökningar inom LSS-verksamheten, 1,7 miljoner ♦ Volymökningar inom äldreomsorgen, 0,5 miljoner
Ökade kostnader för Ökade hyreskostnader för nya idrottshallar, idrottsplatser, Medborgarhuset och förskolor. Eventuellt ökade kostnader efter ombyggnad av Karlsrobadet, 4 miljoner 2009 och 8 miljoner 2010 Kostnader för bomässa finns i plan 2010, 3 miljoner.
Nedan redovisas förändringar mot budget 2007 i miljoner. I dessa belopp ingår inte olika tekniska budgetjusteringar. Tillskott Kommunstyrelsen -Kommunledningskontoret -Arbete och försörjning Barn- och familjenämnden Gymnasie- vux Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Vård- och omsorgsnämnden
Tillskott 5,7
0,3 0,1 10,3 6,9 2,5 4,2 3,9
- 11 -
Investeringsbudget Planering för fortsatt expansion för Öster finns i slutet av planperioden, men i nuläget har inga kalkyler utarbetats och någon bedömning över exploateringsutgifterna kan inte göras.
Investeringsbudgeten bygger på nämndernas förslag. De största investeringarna under planperioden är: ♦ ♦ ♦ ♦
Betalningsströmmarna vid oförändrad efterfrågan på tomter framgår nedan (miljoner kronor):
Förskola Klipparen, 18 miljoner Berga idrottsplats, 7 miljoner Ekenässkolan storkök 15 miljoner Ekevalla idrottshall 40 miljoner
2006 -7,7
Förändrade befolkningsförutsättningar kan påverka investeringstakten inom förskolans verksamhetsområde, och investeringsbudgeten bör revideras till första uppföljningen 2008.
2007 +2,8
2008 -79,6
2009 +7,7
2010 +33,0
Ett behov av upplåning på 80 miljoner för att finansiera exploateringsverksamheten kommer att uppstå under 2008. Cirka 35 miljoner av exploateringsbudgeten består av anläggningar av allmänt intresse, och kommer att finansieras via skattemedel när de är färdigställda. Den årliga kostnaden för detta blir 2,5-3,0 miljoner per år.
Exploateringsbudget Exploateringsverksamheten har ökat under senare år. Efterfrågan på tomter inom kommunen har varit hög, vilket medfört att tidigare planerade och förberedda områden för bebyggelse i princip sålts eller färdigställs för försäljning.
En revidering av exploateringsbudgeten bör göras till första uppföljningen 2008 för att aktualisera likviditetsplaneringen.
Utgifterna för exploatering av tomter, såväl för bostäder som för industrier, skall enligt beslutad exploateringspolicy ske via intäkter vid tomtförsäljning. Skulle så inte vara fallet skall särskilt beslut fattas av kommunfullmäktige i samband med beslut om exploateringskalkyl. Vissa gemensamma kostnader, såsom större vägar och parker med mer allmän tillgänglighet, kan finansieras med skattemedel.
Aktuella frågor under budgetarbetet Ungdomskullarna minskar snabbt från 2009 och framåt. Fler elever i gymnasieskolan väljer andra skolor och detta ger betydande merkostnader. Ett uppdrag bör därför lämnas till Gymnasie- och vuxenutbildning att senast till 2008-07-31 utreda förutsättningen att anpassa de fasta kostnaderna till ett sjunkande elevtal.
Nya exploateringsområden ger tröskeleffekter i olika grad. Om kommunen i egenregi färdigställer tomerna för försäljning behövs likvida medel under tiden exploateringen pågår. Risktagandet ligger helt hos kommunen om tomterna inte säljs vid eventuellt minskad efterfrågan.
Väsentliga personalförhållanden Årsarbetare Antalet anställda i kommunen kan antas öka något under planperioden. Antalet barn i åldern 1-5 ökar under hela planperioden. Antalet anställda förmodas öka i förskolan. Satsning på ökad lärartäthet i grundskolan innebär en ökning av antalet anställa. Volymökningar beräknas även inom omsorgen med ett ökat antal anställda som följd. I övrigt antas i stort oförändrat antal anställda.
Eslövs kommun exploaterar de flesta tomter i egen regi. Ett behov av att kartlägga betalningsströmmarna i form av exploateringsbudget har uppkommit på senare tid. De största områden som kommer att förberedas under planeringsperioden 2008-2010 är Bäckdala och Långåkra på Väster samt Gustavslund och Källeberg på Öster.
- 12 -
Från och med 2009 börjar antalet gymnasielever att minska. Antalet grundskoleelever fortsätter att minska även under 2008. Stora utmaningar ställs på en flexibel personalpolitik i framtiden. Personalkostnader Personalkostnaderna ökar under perioden. Personalkostnaderna inkluderar kostnaderna för beräknade löneökningar och redovisas i miljoner kronor. Kostnader för fler anställda än idag ingår inte i sammanställningen. 2006 929
2007 961
2008 999
2009 1043
2010 1090
2007 års lönerörelse är ännu inte klar. Löneökningarna för 2007 och framåt finns i finansförvaltningens poster och en uppskattning av fördelningen mellan nämnderna utifrån bokslut 2006 skulle ge följande ramtillskott för löneökningar. Miljoner Kommunledningskontoret Arbete och Försörjning Barn och Familj Gymnasie och Vuxenutb Kultur och Fritid Miljö och Samhällsbyggnad Service och Teknik Vård och Omsorg Totalt
2007 0,5 0,4 9,0 1,8 0,3 0,7 2,2 8,6 23,5
2008 1,3 1,1 25,1 4,9 0,9 2,0 6,1 24,2 65,7
- 13 -
Resultatbudget (mkr) Bokslut Prognos 2 2006 2007
Verksamhetens intäkter
Budget 2008
Plan 2009
Plan 2010
364
403
390
396
403
-1 425
-1 556
-1 601
-1 657
-1 726
-40
-39
-42
-43
-44
-1 101
-1 192
-1 253
-1 304
-1 367
Skatteintäkter
834
870
931
978
1 023
Generella statsbidrag och utjämning
299
324
329
343
357
Finansiella intäkter
12
12
12
12
12
Finansiella kostnader
-1
-1
-4
-6
-5
Årets resultat
44
14
15
23
20
Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader
- 14 -
Balansbudget (mkr) Bokslut 2006
Prognos 2007
Budget 2008
Plan 2009
Plan 2010
Materiella anläggningstillgångar
640
695
707
733
766
Finansiella anläggningstillgångar
384
382
384
386
388
Summa anläggningstillgångar
1 024
1 077
1 091
1 119
1 154
Exploateringsverksamhet
17
14
94
86
53
Fordringar
71
71
71
71
71
Kassa och bank
54
58
58
62
59
142
143
223
219
183
1 166
1 220
1 314
1 338
1 337
931
945
959
983
1 002
44
14
15
23
20
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
9
9
9
9
9
Summa avsättningar
9
9
9
9
9
0
40
120
120
100
Kortfristiga skulder
226
226
226
226
226
Summa skulder
226
266
346
346
326
1 166
1 220
1 314
1 338
1 337
Tillgångar Anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar
Eget kapital, avsättningar och skulder Summa eget kapital varav årets resultat
Avsättningar
Skulder Långfristiga skulder
Summa eget kapital, avsättningar och skulder
- 15 -
Finansieringsanalys (mkr) Bokslut
Prognos
Budget
Plan
Plan
2006
2007
2008
2009
2010
Årets resultat
44
14
15
23
20
Justering för av- och nedskrivningar
40
39
42
43
44
Ökning/minskning av avsättningar
-1
0
-1
0
0
83
53
56
66
64
3
-80
8
33
Den löpande verksamheten
Justering för övriga likvidpåverkande poster Omklassificering av anläggningstillgångar Uppskrivning av anläggningstillgångar Ändrad redovisningsprincip Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar
-2
Ökning/minskning förråd och varulager
-10
Ökning/minskning kortfristiga skulder
-1
Medel från den löpande verksamheten
70
56
-24
74
97
-77
-94
-54
-68
-77
-11
-5
-5
-5
-5
0
4
-84
-95
-59
-73
-82
40
80
Investeringsverksamheten Förvärv materiella anläggningstillgångar Försäljning materiella anläggningstillgångar
4
Förvärv finansiella anläggningstillgångar Försäljning finansiella anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån Amortering av skuld
-20
Ökning långfristiga fordringar
-5
Minskning långfristiga fordringar
0
3
3
3
3
-5
43
83
3
-17
-19
4
0
4
-2
Likvida medel vid årets början
72
54
58
58
62
Likvida medel vid årets slut
54
58
58
62
60
Medel från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde
- 16 -
Driftbudget netto (mkr) Budget
Plan
Plan
2008
2009
2010
- Kommunledningskontoret
-50,0
-50,5
-50,0
- Arbete och försörjning
-32,9
-32,9
-32,9
Barn- och familjenämnden
-493,7
-495,8
-497,5
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
-148,0
-148,4
-146,1
Kultur- och fritidsnämnden
-48,2
-48,2
-48,2
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden exkl. VA
-60,5
-57,9
-58,3
0,0
0,0
0,0
-0,8
-0,8
-0,8
1,2
1,2
1,2
-353,3
-354,5
-356,8
-1 186,2
-1 187,8
-1 189,4
Löneökning, pensioner, interna poster mm
-25,4
-74,0
-133,4
Avskrivningar
-41,5
-42,5
-43,5
-1 253,1
-1 304,3
-1 366,3
Styrelse/nämnd Kommunstyrelsen
- VA-verksamheten Revisionen Servicenämnden Vård- och omsorgsnämnden Summa
Verksamhetens nettokostnader
- 17 -
Investeringsbudget netto (mkr) Budget
Plan
Plan
Plan
Plan
2008
2009
2010
2011
2012
- Kommunledningskontoret
-1,3
-1,5
-1,5
-1,5
-1,5
Barn- och familjenämnden
-3,3
-2,5
-2,5
-2,5
-2,5
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
-2,5
-2,5
-2,0
-1,5
-1,5
Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden exkl. VA
-0,5
-0,7
-0,2
-0,2
-0,2
-10,0
-14,0
-14,0
-14,0
-14,0
-4,6
-4,0
-4,5
-5,0
-5,0
-31,1
-42,4
-51,6
-64,0
-41,7
-0,3
-0,3
-0,3
-0,3
-0,3
-53,6
-67,9
-76,6
-89,0
-66,7
Styrelse/nämnd
Kommunstyrelsen
- VA-enheten Servicenämnden Vård- och omsorgsnämnden Totalt
- 18 -
Investeringsbudget projektvis (tkr) Projekt
Total- Beräknad Budget
Plan
Plan
Plan
Plan
Namn
utgift
2008
2009
2010
2011
2012
IT-teknik
-500
-500
-500
-500
-500
Elektronisk Handel
-500
-500
-500
-500
-500
-250 -1 250
-500 -1 500
-500 -1 500
-500 -1 500
-500 -1 500
-1 700
-1 700
-1 700
-1 700
-1 700
-500
-500
-500
-500
-500
-1 050 -3 250
-300 -2 500
-300 -2 500
-300 -2 500
-300 -2 500
-1 500
-1 500
-1 500
-1 500
-1 500
-1 000
-1 000
-500
-2 500
-2 500
-2 000
-1 500
-1 500
utg./ink. tom 2007
Kommunledningskontoret
Beslutsstödssystem Summa Barn- och familjenämnden Inventarier, skola barnomsorg Lekplatser förskolor skolor Inventarier nya avdelningar Summa Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Inventarier Gymnasieskolan
-2 217
IT-utveckling Friskvårdsanläggning Berga Summa
-522
-522
Kultur- och fritidsnämnden Offentlig konst
-117
-75
-75
-75
-75
-75
Bibliotek, IT-utveckl, e-tjänst
-247
-100
-100
-100
-100
-100
Idrottsplatser, inventarier
-150
-75
Medborgarhuset, inventarier
-350
-50
-50
-50
-50
Stadsbiblioteket, inredning av vind
-250
-250
Skolbibliotek, datasystem
-150
-150
Klubbstuga TFK Nova Summa
-300
-300 -475
-700
-225
-225
-225
-300
-100
-100
-100
-100
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Gemensamt Teknisk utrustning Gator Om- och nybyggnad av gatuanläggningar
-150
-150
-200
-200
-200
Trafiksäkerhetsåtgärder inkl tillgänglighet Gc-vägar
-1 575
-1 500
-1 500
-1 500
-1 200
-200
-1 800
Flyinge - Holmby förväntat statsbidrag Stockamöllan - Hasslebro förväntat statsbidrag
-2 500 1 000 -2 000 800
- 19 -
-250
-2 250 1 000 800
Sträcka 1 enl ny prioritering förväntat statsbidrag Sträcka 2 enl ny prioritering förväntat statsbidrag Eslöv - Örtofta(Håstad) förväntat bidrag Västra Sallerup - cpl Säterivägen Tätortsförnyelse mm Ombyggnad Kvarngatan (kv Näktergalen) Storgatan vid stationen förväntat statsbidrag
-2 500
-250
1 000
1 000
-2 500
-250
1 000 -400
6 200
-3 800
3 200
3 000 -2 000
-800 -3 600
-800 -100
-100
-200
2 000
-3 200 750
-1 600 -3 200
-800
Stora Torg
-5 000
-100
Malmgatan, Kanalg - Södergatan
-2 500
-350
Omb under trappan Sten Stensson
-500
-500
Föreningstorget, inkl Torpstigen
-500
Kvarngatan, norr Östergatan
-4 000
-2 000
Åtgärder i övriga orter
förväntat statsbidrag
-2 250 1 000
-8 200
Storgatan mot Östergatan
Korsning Ringsjöv - Vikhemsv
-2 250
-100 -800
1 250 -1 500
-800
-800
-2 400
-2 500
-2 150 -500
-2 000
-250
500
-1 750 500
-2 500
-450
-2 050
Kanalgatan, Bryggareg-Västerg
-600
-600
Kanalgatan, Bryggareg-Trollsjög
-600
-600
Cpl Sallerupsv - Trehäradsv förväntat statsbidrag Cpl Harjagersvägen - Östra vägen
-3 000
-700
1 000
-2 300 1 000
-5 000
-800
förväntat statsbidrag 1 500 Planskilda korsningar med Marieholmsbanan Vägtunnel Smålandsvägen förväntat statsbidrag Kollektivtrafik Stadsbussåtgärder
-14 275
-4 200 1 500
-750
-400
5 000
-6 625
-6 500
2 500
2 500 -500
-3 500
-1 500
-1 500
600
300
300
Förnyelse
-100
-150
-250
-250
-300
Energisparåtgärder Parker mm
-100
-500
-500
-500
-500
Grönområden, lekplatser Stationsområden
-800
-1 000
-1 000
-1 000
-1 000
-575
-4 825
förväntat statsbidrag Vägbelysning
Tillgänglighetsanpass Örtofta förväntat bidrag Övrigt
-5 400 5 000
Massupplag Summa
5 000 -500 -250 -250 -250 -250 -10 000 -14 000 -14 000 -14 000 -14 000
Servicenämnden Fordon och maskiner
-1 000
- 20 -
-1 000
-1 000
-1 000
-1 000
Städmaskiner
-150
Tillgänglighet
-4 468
-868
Energikonvertering
-4 682
-4 682
Västerbo ventilation
-1 000
Medborgashuset höghus
-6 600
-300
Pegasus
-1 700
-1 700
Trollet
-1 700
-1 700
Skyttebo 2
-4 800
-4 800
Harlösa förskola 2
-4 400
Ekenässkolan, storkök m m
-4 400
-150
-150
-3 600
-6 300
-4 400 -200
-7 193
-7 193 -4 400
Aspebo
-3 400
Ölyckeskolan bild o musik
-4 000
Västerbo ventilation
-5 000
-5 000
Munkebo renovering
-5 000
-5 000
Paviljong förskola
-10 000
Klipparen förskola
-18 000
Bäckdala förskola
-24 000
Ny skola östra Eslöv
-30 000
-3 400 -4 000
-10 000 -6 000 -12 000 -24 000 -30 000
Harlösa idrottshall
-24 110
-24 110
Ekevalla idrottshall
-40 500
-500
-10 000 -30 000
Marieholm bibliotek o skola
-4 000
-4 000
Sallius utemiljö
-1 100
-1 100
Berga ventilation A-C
-10 000
IV-programmet Sallius
-1 342
-1 342
-15 000
-12 000
Berga yttre miljö, fasader Berga ombygg matsal
-5 850
Berga teknik college
-3 000
Berga ombygg entré
-1 000
Fotbollshallen utbyggnad
-4 500
Ekevalla övrigt
-6 500
Berga idrottsplats
-7 300
Idrottsplatser klubbhus
-2 200
Idrottsplatser planer
-7 000
Stadshuset datornätverk Stadshuset ombyggnad
-150
-1 000
-14 586
Ekenässkolan, förskola
-150
-8 000
-2 000
-3 000 -5 850 -3 000 -1 000 -4 500 -6 500 -7 300 -2 200 -7 000
-263
-263
-10 800
-1 300
Summa
-1 500
-4 000
-4 000
-31 143 -42 443 -51 550 -64 000 -41 650
Vård- och omsorgsnämnden IT-utbyggnad
-100
-100
-100
-100
-100
-100
Utbyte av inventarier inom äldreomsorgen Summa
-300
-200 -300
-200 -300
-200 -300
-200 -300
-200 -300
Totalt skattefinansierad
-48 918 -63 943 -72 075 -84 025 -61 675
verksamhet
- 21 -
Miljö- och samhällsbyggnad, VA Kompl. vattenproduktionsanläggningar
-200
-200
-200
-200
-200
Servisledningar, vatten
-100
-100
-100
-100
-100
Kompl. utbyggn. vattenledn.
-100
-100
-100
-100
-100
Servisledningar, avlopp
-150
-150
-150
-150
-150
Kompl. utbyggn. avloppsledn.
-100
-100
-100
-100
-100
Kompl. utbyggnda dagv. ledn
-100
-100
-100
-100
-100
Övervakningssystem, ledningsnät
-100
-100
-100
-100
-100
Servisledningar, dagvatten
-50
-50
-50
-50
-50
Sanering avloppsledningar
-4 500
-4 500
-5 000
-5 000
-5 000
Övervakningssystem, reningsverk
-100
-50
-50
-50
-50
Ombyggnad Hurva ar
-600 -500
-500
Kompl. bef. avloppsverk Intäkt av anläggningsavgifter utanför expl. omr. Summa avgiftsfinansierad
1 500
1 500
1 500
1 500
1 500
-4 600
-3 950
-4 450
-4 950
-4 950
verksamhet Total investeringsvolym, netto
-53 518 -67 893 -76 525 -88 975 -66 625
- 22 -
Exploateringsbudget 2008-2010 (tkr) Projekt 800 12 800 22 800 23 800 24 800 27 800 38 800 39 800 42 800 43 800 46 800 50 800 51 800 52 800 53 800 54 800 55 800 56 800 57 800 91 800 92 800 93 800 94 800 95
Projekt 800 29 800 30 800 31 800 32 800 33 800 34 800 35
Utg Utg Int Utg Int Utg 2009 2009 2010 2010 Bostadsområden IB 2007 Int 2007 2007 Int 2008 2008 Slottstaden NO 1 964 1 000 Slottsstaden NV -1 120 1 000 Solkullen -324 1 200 300 200 Ölyckegården -1 352 1 800 300 4 000 4 000 1 000 1 000 Harlösa station 1 174 375 1 000 500 Stehag - Thule 527 400 Hurva 305 200 500 2 000 2 000 V. Sallerup by -155 Slaktaren 44 300 600 Flyinge norr -125 Flyinge Slåtterväg. -142 Eslöv förtätning -5 158 1 200 1 000 Löberöd Lärkan 438 Marieholm väster -2 641 1 400 500 1 400 500 1 400 Elvkullen -5 490 11 000 800 500 Näktergalen -4 682 5 600 1 500 2 000 Löberöd Linden -663 Flyinge Amerika -36 2 500 2 500 15 Bäckdala 1 000 35 000 20 000 6 000 10 000 4 000 Långåkra 1 18 000 10 000 10 000 25 000 3 000 Bäckdala 2 10 000 V. Sallerup Stockamöllan 3 000 2 000 1 000
Industriområden Eslöv Gryby Marieholm Flyinge Stehag Löberöd Eslöv Gustavslund Eslöv Källeberg Summa Ackumulerat
Utg Utg IB 2007 Int 2007 2007 Int 2008 2008 -99 2 800 2 000 16 50 203 600 2 000 227 0 -79 100 500 18 000
Int 2009
Utg 2009
6 000 14 000
-17 168
28 825 26 000 -14 343
- 23 -
4 000 -93 943
83 600
43 400 -86 243
Int 2010
Utg 2010
6 000 7 000
35 700 50 000 17 000 -53 243
Kommunstyrelsen, kommunledningskontoret Ordförande: Cecilia Lind Förvaltningschef: Eje Ringborn
Verksamhetsområde •
• • • • • • • • • •
IIP – arbetet fortsätter så att en kommungemensam certifiering kan genomföras 2008.
Kommunövergripande ledning och styrning Administration för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige Kommunövergripande personalfrågor och förhandling Juridik, säkerhet, hälsa, trygghet IT-strategi Ekonomi, finansförvaltning Personalstrategi, förhandling, organisation och utveckling Kommunikationsfrågor samt marknadsföring av kommunen Näringslivsfrågor och turism Mark och exploatering. Upphandlingsfrågor
Mål
Måluppfyllelse
Hålla en god mark- och planberedskap inom kommunen. Personalen skall känna sig delaktiga i arbetet med God ekonomisk hushållning.
Att det finns en exploateringsplan för 20082010 uppdaterad. Att en arbetsklimatundersökning visar att personalen känner delaktighet. Att kommunen klarar en certifiering 2008.
Ansvar för kommungemensam IiPcertifiering 2008 Mångfald skall vara en integrerad del av kommunens verksamhet
Medborgarinflytande genom utveckling av bla e-tjänster och ökat fokus på bemötande
Verksamhetsförändringar 2008 Kommunledningskontorets köp av administrativa tjänster från Service och Teknik upphörde 2006 och personalen som utfört arbetet har flyttat över till kommunledningskontoret. Ambitionen är att alla på kommunledningskontoret skall ha ett konsultativt förhållningssätt. Detta innebär att kommunstyrelse och kommunfullmäktige får en utökad möjlighet till kvalificerad service. Det innebär också att förvaltningarna får bättre service framförallt inom området kvalificerad personalstrategi och rehabiliteringskompetens. Satsningarna på en särskild kommunikationsenhet med fokus på medborgarinflytande och service kommer att öka eslövsbornas möjligheter att få kontakt med sin kommun. Olika former av e-tjänster kommer att utvecklas i Eslöv. Ansvaret för kommunens räddningstjänstfrågor gentemot Räddningstjänsten Syd är flyttat från Miljö- och Samhällsbyggnad till Kommunstyrelsen.
Att en plan skapas för hur detta arbete skall gå till i enlighet med den europeiska deklarationen om jämställdhet. Att det finns en plan för hur kommunens e-tjänster skall utvecklas samt hur bemötandet både internt och externt skall förbättras.
Nytt råd för Hälsa och Trygghet inrättas och en administrativ tjänst flyttas från Vård- och Omsorg till kommunledningskontoret. Inom utvecklingsområdet fortsätter kommunens engagemang i Herbertfelixinstitutet, och Eslövsmodellen, men med ett starkt minskat kommunalt engagemang. Avsikten har hela tiden varit att projekten skall ägas och drivas av annan huvudman än kommunen. Dock finns kommunen med som en aktör bland andra.
Personalsituationen Budgeterat antal årsarbetare: 40,50 (19,25). Ohälsotal 2006: Den totala sjukfrånvaron var 5,9 procent (6,7) beroende i huvudsak på icke arbetsrelaterad långtidssjukskrivning.
- 24 -
Verksamhetsförändringar 2009- 2010
Eslöv fyller 100 år 2011 och avsikten är att kommunen till detta tillfälle anordnar en Bomässa. Ett visionsarbete med avsikt att skapa en gemensam Vision för hela Eslöv bör starta med det snaraste. För ovan beskrivna utvecklingsprojekt och målformuleringar är inga särskilda medel budgeterade för 2008 och framåt. För detta kommer kommunstyrelsen att få ett underlag med förslag om särskilt beslut.
Fortsatt satsning under planperioden på förstärkt stöd till verksamheterna för uppföljning och utvärdering, bland annat bättre och samlad information från personal-, ekonomi- och verksamhetssystem. Medel för genomförande av val till Europaparlamentet budgeterat 2009 med 0,5 miljoner kronor.
Kommunstyrelsen avsatte för åren 2006 resp. 2007 särskilda medel för olika satsningar på ungdomar. Pengarna har bland annat använts till att arbeta med demokratiutveckling med ungdomar. Resultatet av insatsen kommer att redovisas för kommunstyrelsen hösten 2007. Förslag om fortsatta satsningar på ungdomar och demokratiutveckling bör komma från Kultur- och fritidsnämnden.
Resultaträkning (tkr)
Intäkter
Bokslut
Budget
Budget
Plan
Plan
2006
2007
2008
2009
2010
14 309 045 935 358 399 353
11 361 -67 -18 -5 -40 -3
-63 -27 -2 -30 -3
248 550 241 218 239
13 207 -63 -27 -2 -30 -3
748 690 337 319 402
13 207
Kostnader Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader
-52 -17 -5 -26 -2
Nettokostnader
-37 736
-56 304
-50 041
-50 541
-50 041
Kommunbidrag Årets resultat
39 038 1 302
56 304 0
50 041 0
50 541 0
50 041 0
- 25 -
665 707 306 652 000
13 207
-63 -27 -2 -30 -3
248 250 337 367 294
Driftbudget (tkr)
Bokslut
Budget
Budget
Plan
Plan
2006
2007
2008
2009
2010
Verksamhet Politisk verksamhet Intäkter Kostnader Övr kom.gem verksamhet Intäkter Kostnader Övergr.kom.ledn.adm Intäkter Kostnader Fysisk o teknisk plan. Intäkter Kostnader Näringsliv/kommunikation Intäkter Kostnader Turistverksamhet Intäkter Kostnader Civilförsvar/krisberedskap Intäkter Kostnader Idrotts- och fritidsanläggningar Intäkter Kostnader Bostadsanpassningsbidrag Intäkter Kostnader Hälsa och Trygghet Intäkter Kostnader Utvecklingsprojekt ungdomar Intäkter Kostnader Räddningstjänst Intäkter Kostnader Nettokostnader
838 -8 500
0 -5 316
0 -5 912
0 -6 200
0 -5 740
1 586 -8 216
445 -8 070
445 -4 325
445 -4 483
445 -4 483
9 250 -22 150
8 948 -24 285
9 658 -22 029
9 658 -22 083
9 658 -22 043
1 344 -3 907
950 -3 918
1 408 -5 288
1 408 -5 288
1 408 -5 288
438 -4 640
291 -3 898
969 -6 206
969 -6 206
969 -6 206
312 -631
0 -535
0 -550
0 -550
0 -550
541 -624
727 -865
727 -867
727 -867
727 -867
0 -85
0 -86
0 -86
0 -86
0 -86
0 -1 384
0 -2 000
0 -2 000
0 -2 000
0 -2 000
0 -100
0 -500
0 -685
0 -685
0 -685
0 -1 808
0 -3 192
0 0
0 0
0 0
0 0
0 -15 000
0 -15 300
0 -15 300
0 -15 300
-37 736
-56 304
-50 041
-50 541
-50 041
- 26 -
Investeringsbudget, netto (tkr) Projekt
Total-
Beräknad
Budget
Plan
Plan
Plan
Plan
Namn
utgift
utgift/ink.
2008
2009
2010
2011
2012
IT-teknik kom m unövergripande
-500
-500
-500
-500
-500
Elektronisk Handel
-500
-500
-500
-500
-500
tom. 2007
Beslutsstödssystem Summa
0
0
Kommentarer till investeringsbudgeten Projekt: Namn
Beskrivning
Elektronisk Handel
Elektroniska beställningar, interna och externa fakturor. Bättre och samlad information från personalekonomi- och verksamhetssystem.
Beslutsstödssystem
- 27 -
-250
-500
-500
-500
-500
-1 250
-1 500
-1 500
-1 500
-1 500
Arbete och Försörjning Ordförande: Krister Göransson Förvaltningschef: Lars Anderson
Verksamhetsområde
Verksamhetsmått Bokslut Budget Budget 2006 2007 2008
• Försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen • Arbetsmarknadsåtgärder • Flyktingmottagande • Budget- och konsumentrådgivning
Mål
Måluppfyllelse
God ekonomisk hushållning
Målet är kommunövergripande, inte specifikt AoF:s, men kommer att hanteras med respekt.
Bättre livskvalitet för den enskilde genom minskat bidragsberoende
Målet ingår som en del i det dagliga arbetet med att hitta lösningar för bidragsberoende människor
Sänkta kostnader för försörjningsstöd
2008 har man budgeterat 0,5 miljoner lägre i försörjningsstödkostnader jämfört med budget 2007, och 1,5 miljoner lägre jämfört med utfallet 2006.
Plan 2009
Plan 2010
Försörjningsstöd Antal hushåll i genomsitt per månad
312
339
332
342
342
Bidrag per hushåll, kr i genomsnitt per månad
5 813
5857
5857
5857
5857
10
10
10
10
10
9
13
13
13
13
Lönebidrag
32
31
31
31
31
Summa personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder
51
54
54
54
54
Kommunalt ungdomsprogram antal personer/år, genomsnitt
57
12
0
0
0
Ungdomsgaranti antal personer/år, genomsnitt
105
31
0
0
0
Plusjobb antal personer/år, genomsnitt
63
60
30
0
0
Feriearbeten antal personer/år, genomsnitt
372
280
280
280
280
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder med stöd från AoF antal personer/månad, genomsnitt Anställningsstöd Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare
Personalsituationen Budgeterat antal årsarbetare är 49 varav 21,4 innefattar den egna administrativa verksamheten. Sjukfrånvaron var 2006 6,1 % (8,2 %). Långtidssjukfrånvarons andel av den totala sjukfrånvaron har ökat till 83,3 procent (63,9). Personalförsörjningsläget är under kontroll men det är svårt att rekrytera erfarna socialsekreterare. Fördelningen mellan män och kvinnor i medarbetargruppen är bra. Ingen har under året framfört kritik mot jämställdheten i förvaltningen. Andelen anställda med utländsk härkomst är procentuellt hög vilket medför en kompetenstillgång.
Verksamhetsförändringar 2008 2007 års - jmf med 2006 års - med 2 mkr minskade budget lämnar inte något utrymme 2008 för utökning av förvaltningens nuvarande arbetsmarknadsprojekt, eller satsning på nya, något som är angeläget för att långsiktigt minska kostnaderna för försörjningsstöd. Även under 2007 minskade statsbidrag påverkar möjligheterna negativt. För att bedriva verksamheten inom anvisad ekonomisk ram krävs minskning av personalgruppen, främst genom sänkta vikariekostnader (jmf sjuktalen).
Förvaltningen har som mål att IiP-arbetet skall leda till certifiering i enligt het med kommunens övergripande mål, senast 2008.
- 28 -
Verksamhetsförändringar 20092010
Plusjobb Plusjobbstjänsterna är maximalt tvååriga och avslutas successivt under 2008. Målet är att 30 plusjobbare ska få annat arbete innan årets slut. För 2008 beräknas plusjobben generera ett underskott med ca 400 tkr, som ett resultat av utebliven merkostnadsersättning från staten.
Den långa högkonjunkturen har i sig inte medfört att större andel av gruppen bidragstagare kommit närmre egenförsörjning genom arbete. Möjligen har färre bidragstagare tillkommit. Det troliga är att situationen under perioden fortsatt kräver särskilda insatser, t ex genom arbetsmarknadspolitiska projekt, om andelen bidragstagare i arbete och egen försörjning skall öka.
Arbetsmarknadsåtgärder Ny ordning för hantering av samtliga anställningar med samhällsstöd inom kommunorganisationen planeras. Arbete och Försörnings administrativa och samordnande roll förstärks, internt och mot AMS, Af, m fl samverkanspartners.
Under 2007 togs ett antal regeringsbeslut som kraftigt förändrar arbetsmarknadspolitiken. Det är fortfarande osäkert hur förändringarna påverkar Arbete och Försörjnings ansvarsområde och behovet av socialtjänstinsatser, t ex försörjningsstödet, eller behovet av projekt. Först efter 2007 är det möjligt att se om resultatet medför en varaktig positiv förändring enligt intensionerna.
Flyktingmottagning För 2008 gäller grundavtalet för mottagande av flyktingar (40). Flyktingsituationen i världen och landet bedöms av Migrationsverket vara sådan att samtliga landets kommuner behöver öka antalet mottagna flyktingar. Vi bedömer att AoF:s organisation för mottagande klarar en högre nivå än grundavtalet. Kostnader och intäkter för flyktingmottagandet beräknas vara lika.
2008 års budgetram innebär inga ytterligare utvecklingsmöjligheter. Detta är inte hållbart, även om arbetsmarknadsläget förändras radikalt. En offensiv hantering med sikte på minskat bidragsberoende och sänkta bidragskostnader kräver utvecklingsmedel, och en budget utöver anvisad ram.
Försörjningsstöd Försörjningsstödskostnaderna bedöms sjunka med ca 500 tkr jämfört med 2007 tack vare effekterna av de olika kommunala arbetsmarknadsprojekten och till en del även plusjobben. Till delar är dessa projekt inte direktfinansierade utan finansieringen hämtas från anslaget för försörjningsstöd. Det medför att en sänkning av anslaget kräver ett motsvarande anslag för projektverksamhet, om effekterna skall bibehållas.
- 29 -
Resultaträkning (tkr)
Intäkter
Bokslut
Budget
Budget
Plan
Plan
2006
2007
2008
2009
2010
23 913
29 972
11 828
818 605 080 133 0
-49 422 -14 880 -950 -33 592 0
-46 479 -14 419 -950 -31 110 0
-44 774 -14 419 -950 -29 405 0
-56 -14 -1 -40
Nettokostnader
-32 851
-32 846
-32 946
-32 946
-32 946
Kommunbidrag Årets resultat
35 513 2 662
32 846 0
32 946 0
32 946 0
32 946 0
Verksamhet Politisk verksamhet Intäkter Kostnader Förvaltningledning gem. Intäkter Kostnader Flyktingmottagande Intäkter Kostnader Arbetsmarknadsåtgärder Intäkter Kostnader Stöd och Rådgivning Intäkter Kostnader Nettokostnader
-62 -14 -1 -47
13 533
Kostnader Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader
Driftbudget (tkr)
764 985 023 756 0
16 476
Bokslut
Budget
Budget
Plan
Plan
2006
2007
2008
2009
2010
0 -119
0 -218
0 -219
0 -219
0 -219
103 -4 458
210 -3 098
210 -3 764
210 -3 764
210 -3 764
9 390 -8 822
10 252 -10 252
10 328 -10 328
10 675 -10 675
8 970 -8 970
12 701 -19 250
17 890 -24 443
4 098 -10 886
808 -7 183
808 -7 183
1 720 -24 116 -32 851
1 620 -24 807 -32 846
1 840 -24 225 -32 946
1 840 -24 638 -32 946
1 840 -24 638 -32 946
- 30 -
Barn- och familjenämnden Ordförande: Lena Emilsson Förvaltningschef: Lisa Bäck
Verksamhetsområde • • • • • •
Verksamhetsmått
Förskola 1-5 år Grundskola och obligatorisk särskola Fritidshems Fritidsgårdar Kulturskola Individ- och familjeomsorg 0-18 år
Boks l. 2006 FÖRSKOLA Antal barn Förskola 1-5 år Familjedaghem Enskild barnomsorg Summa
Mål I Barn- och familjeplanen för Eslövs kommun 2004 till 2007 och i nämndens plan för kvalitetsarbetet finns ett antal prioriterade målområden. Utveckling av grundläggande demokratiska värderingar, ökad jämställdhet, möjligheten att uppnå kunskapsmålen samt barns och elevers inflytande betonas. Kvalitetsarbetet utmynnar i en sammanställd kvalitetsredovisning. Nämnden kommer att fastställa sina mål för 2007 till 2010, hösten 2007.
Mål Mål för god ekonomisk hushållning Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolans nationella program ska ligga på minst riksgenomsnitt. Det genomsnittliga meritvärdet för elever i skolår 9 ska ligga på minst riksgenomsnittet.
Plan 2009
Plan 2010
1491 89 131
1509 89 141
1525 89 141
1565 89 141
1640
1711
1739
1755
1795
1018 54
1043 53
1043 53
1043 53
1043 53
1072
1096
1096
1096
1096
301 3584 3885
346 3498 3844
375 3451 3826
404 3426 3830
416 3439 3855
47 33
48 36
43 36
38 34
38 34
80
84
79
72
72
*varav Eslövs elever
41
43
40
36
36
** varav Eslövs elever Summa
27
31
31
30
30
68
74
71
66
66
GRUNDSKOL A Antal elever Förskoleklass Elever åk 1-9 Summa SÄRSKOLA Antal elever Grundsärskola* Träningsskola* * Summa
Mätning sker vid intagningen till gymnasieskolan.
Budg. 2008
1429 84 127
FRITIDSHEM Fritidshem Enskild barnomosorg Summa
Måluppfyllelse
Budg. 2007
Mätning sker vid läsårets slut.
Personalsituationen
Verksamhetsförändringar 2008 2010
Budgeterade antal årsarbetare är ca 870 exklusive personal inom arbetsbefrämjande åtgärder. Rekryteringssituationen för förskollärare befaras bli svår, eftersom efterfrågan ökar kraftigt i alla kommuner i regionen. Sjukfrånvaron var 7,9 procent 2006, en minskning med 1,1 procentenheter från 2005.
Förvaltningens förslag till budget ligger inom tilldelad ram, vilket medför att vi kan fortsätta bedriva verksamheterna i nuvarande form och omfång. För att uppfylla i Kommunfullmäktige fastställda gemensamma planeringsmål och för att nå önskad resultatförbättring ser förvaltningen ett utökat behov av resurskrävande insatser bl a för personalförstärkning, enligt GPM, och för
- 31 -
utveckling av ungdomsverksamheten i enlighet med ungdomarnas framställda behov och efterfrågan. Det är vår skyldighet att ge alla barn/elever möjlighet att nå kunskapsmålen. Det är våra barns/elevers rättighet! Enligt den justerade befolkningsprognosen, från september 2007, är ökningen inom
förskolan nu inte lika kraftig som den tidigare prognosen förutspådde. Elevminskningen beräknas avstanna under perioden.
Resultaträkning (tkr)
Intäkter
Bokslut
Budget
Budget
Plan
Plan
2006
2007
2008
2009
2010
66 733 303 171 653 787 692
41 361 -524 -339 -65 -116 -3
-535 -346 -67 -117 -3
273 702 233 480 858
41 861 -537 -349 -67 -117 -3
656 085 233 480 858
42 361
Kostnader Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader
-522 -335 -63 -120 -2
Nettokostnader
-455 570
-482 973
-493 712
-495 795
-497 537
Kommunbidrag Årets resultat
457 670 2 100
482 973 0
493 712 0
495 795 0
497 537 0
- 32 -
334 175 462 142 555
41 561
-539 -351 -67 -117 -3
898 327 233 480 858
Driftbudget (tkr)
Bokslut
Budget
Budget
Plan
Plan
2006
2007
2008
2009
2010
Verksamhet Politisk verksamhet Intäkter Kostnader Kulturskola Intäkter Kostnader Fritidsgårdar Intäkter Kostnader Förskola 1-5 år Intäkter Kostnader Fritidshem Intäkter Kostnader Grundskola inkl förskoleklass Intäkter Kostnader Obl särskola Intäkter Kostnader Institutionsvård Intäkter Kostnader Familjehemsvård Intäkter Kostnader Öppna insatser Intäkter Kostnader Familjerätt Intäkter Kostnader Flyktingmottagning Intäkter Kostnader Arbetsmarknadsåtgärder Intäkter Kostnader Förvaltningsgemensamt Intäkter Kostnader Nettokostnader
-1 190
-1 444
-1 444
-1 444
-1 444
1 255 -6 479
1 360 -6 528
1 360 -6 553
1 360 -6 563
1 360 -6 563
38 -2 027
-2 095
-2 110
-2 110
-2 110
32 752 -140 191
24 760 -149 449
24 960 -152 828
25 260 -156 076
25 760 -157 863
5 982 -34 748
6 081 -33 779
6 081 -33 919
6 081 -33 919
6 081 -33 919
10 941 -233 361
3 360 -234 620
3 360 -240 315
3 360 -239 440
3 360 -239 895
3 479 -21 116
3 510 -21 353
3 510 -21 413
3 510 -21 413
3 510 -21 413
529 -6 188
400 -5 000
400 -5 000
400 -5 000
400 -5 000
78 -10 363
75 -9 789
75 -9 815
75 -9 815
75 -9 815
877 -13 272
740 -13 957
740 -14 004
740 -14 004
740 -14 004
-1 183
-1 226
-1 226
-1 226
-1 226
165 -1 441
-870
-870
-870
-870
1 075 -44 224 -482 973
1 075 -45 776 -493 712
1 075 -45 776 -495 795
1 075 -45 776 -497 537
9 259 -9 672 1 376 -41 066 -455 566
- 33 -
Investeringsbudget, netto (tkr) Projekt
Total-
Beräknad
Budget
Plan
Plan
Plan
Plan
Nam n
utgift
utgift/ink.
2008
2009
2010
2011
2012
-1700
-1700
-1700
-1700
-1700
-500
-500
-500
-500
-500
tom . 2007 Inventarier, skola barnom sorg Lekplatser förskolor skolor Inventarier nya avdelningar Sum ma
0
0
- 34 -
-1 050
-300
-300
-300
-300
-3 250
-2 500
-2 500
-2 500
-2 500
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Ordförande: Ann Laurentz Förvaltningschef: Viveca Serder
Verksamhetsområde
Personalsituationen
Gymnasieutbildning Gymnasiesärskola Uppföljningsansvar för ungdomar upp till 20 år Lärcentrum Grundläggande/gymnasial vuxenutbildning Svenska för invandrare (SFI) Särvux Kvalificerad yrkesutbildning (KY) Distansutbildning Uppdragsutbildning
Budgeterat antal årsarbetare är 280.
Mål
Måluppföljning
Vi skall utveckla yrkesutbildningen i Eslöv, stimulera samarbetet mellan skola och arbetsliv och stärka ungdomarna i deras väg ut på arbetsmarknaden
Handlingsplan, intervjuer och enkäter
En fortsatt riktad satsning på friskvård för all personal pågår i syfte att förebygga ohälsa och positivt påverka de anställdas ork och kraft, vilket också är viktigt för arbetsglädje och prestationer. IiP-arbetet kommer att fortsätta under året, genom att vi utvecklar våra medarbetarsamtal och upprättar individuella mål och handlingsplaner. Vi ser även IiP som ett kraftfullt verktyg i vårt kommande förändringsarbete inom våra verksamheter, inte minst genom att mål behöver sättas och förankras på olika nivåer i organisationen. Total sjukfrånvarotid av sammanlagd ordinarie arbetstid är 5,2 procent (2005 5,3 procent).
Handlingsplan, intervjuer och Vi skall ständigt arbeta mot enkäter rasism och främlingsfientlighet Vi skall bemöta eleverna med Handlingsplan, intervjuer och ett individuellt anpassat enkäter arbetssätt Vi skall garantera att ingen Handlingsplan, intervjuer och lämnas utan möjlighet till enkäter utbildning utifrån sina förutsättningar. Vi skall noga lyssna på vad Handlingsplan, intervjuer och ungdomarna ger uttryck för i enkäter kartläggningen, ta vara på synpunkterna och involvera ungdomarna i demokratiarbetet. Mål för god ekonomisk hushållning: Öka andelen elever från Intern statistik Mellanskåne till Eslövs gymnasieskola Fler elever skall klara sina Officiell statistik gymnasiestudier inom tre år Minska antalet studieavbrott Intern statistik inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, samt inom SFI
Personalförsörjningssituationen ser bra ut när det gäller rekrytering av lärare till kärnämnen. Däremot finns en brist på lärare till vissa yrkesförberedande program. En ny lärarutbildning för yrkeslärare planeras liksom en sk SÄL-utbildning. Detta kommer på sikt att underlätta rekryteringen, men den nuvarande bristen på kvalificerade yrkeslärare gör det mycket svårt att finna vikarier vid kortare, oförutsedda frånvaroperioder. Samarbetet med Malmö högskola, där vi är partnerskola till Lärarutbildningen, har bland annat som syfte att underlätta kommande rekryteringar. Även inom kvalificerad yrkesutbildning kommer ett samarbete med lärarutbildningarna att inledas för att säkerställa framtida rekryteringsbehov. Inom förvaltningen pågår ett kontinuerligt arbete med jämställdhet. Ur medarbetarperspektivet beaktar vi jämställdhetsfrågor vid rekrytering, i utvecklingssamtal och kompetensutveckling. Inför det kommande året kommer vi att arbeta för att
- 35 -
underlätta kombinationen av förvärvsarbete och föräldraskap. Detta kommer även att följas upp i vår Internkontrollplan. Vi samverkar med de fackliga organisationerna och skolornas respektive elevråd för att finna de bästa lösningarna i dessa frågor. När det gäller elevperspektivet följer värdegrundsarbetet en plan genom två årskurser. Verksamhetsmått Boksl. 2006
Budg. 2007
Budg. 2008
Plan 2009
Plan 2010
Elevtal och antal studerande i genomsnitt under året 1755
1750
1728
1634
1531
990
1015
989
962
922
765
735
739
672
609
77 013
77 100
81 000
82 000
Eslövselever till andra kommuner
322
330
403
418
Genomsnittskostnad per elev och år (kr) Gymnasiesärskolan i Eslöv varav Eslövselever varav från andra kommuner Genomsnittskostnad per elev och år (kr)
95 158
93 700
95 000
96 000
55
52
62
59
54
25
28
31
34
35
30
24
31
25
19
186 855
200 000
186 000
200 000
7
6
6
6
226 429
250 000
250 000
250 000
Gymnasieskolo rna i Eslöv varav Eslövselever varav från andra kommuner Genomsnittskostnad per elev och år (kr)
Eslövselever till andra kommuner Genomsnittskostnad per elev och år (kr)
84 000
413
97 000
202 000
6
250 000
Vuxenutbildningen Antal studerande Särvux
28
36
33
33
33
250
260
270
270
270
Kvalificerad 317 yrkesutbildning Antal heltidsstuderande
360
350
350
350
Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning
108
104
115
115
115
390
282
240
240
240
SFI
Verksamhetsförändringar 2008 Gymnasiekommittén, som tillsattes våren 2007. kommer med sina förslag under 2008. Dessa kommer att innebära stora förändringar inom gymnasieskolan.
Eleverna på det Individuella programmet ska sedan ett år tillbaka beredas heltidsstudier. Samtidigt kommer antalet elever på detta program att öka kraftigt under de närmaste åren. Vi kan också se att det inom detta program finns ett antal elever, som av olika skäl, kommer att gå hela sin gymnasietid på programmet, medan andra ganska snart övergår till nationella program. För den förra gruppen finns ett antal idéer till nya studiegångar, som kan ge eleverna en riktigt meningsfull gymnasietid samtidigt som det finns möjligheter till ett framtida yrkesliv. Att det är viktigt att vi arbetar för att även ungdomarna på Individuella programmet ska ges en meningsfull framtid kan vi också se i LUPP-undersökningen. Några idéer har realiserats, men flera projekt är på gång. Det gäller t ex samverkan med de fyraåriga programmen, men också med grundskolan. Samarbetet med grundskolan innebär bl a ett projekt av ”Fryshusmodell”, för ungdomar ”på glid”. Det innebär också ett forskningssamarbete med Malmö högskola kring barn och ungdomar med särskilda behov – en skola för alla ungdomar, där två lärare, en från BoF och en från GoV kan gå en forskarutbildning på halvtid under fyra år. För dessa utvecklingsprojekt kopplade till det Individuella programmet räknar vi med att behöva 1,5 tjänst för hela året och ytterligare 4,5 tjänster från och med höstterminen, dvs ca 1,6 mkr, varav 700 tkr kan finansieras genom omfördelning av resurser från de nationella programmen. Sammantaget behövs 900 tkr utöver ram, vilket ej finns med i siffermaterialet. Regeringen har i vår lagt förslag om att ungdomar ska kunna söka sig till andra kommunala gymnasieskolor, en sk begränsad fri sökning. Detta kommer troligen att innebära att en del ungdomar får möjlighet att gå på program i andra kommuner trots att den egna kommunen erbjuder samma program. Samverkan med andra utbildningsanordnare blir därför allt viktigare. Eftersom konkurrensen från fristående och kommunala gymnasieskolor ökar blir det av yttersta vikt att marknadsföringen av gymnasieskolan i Eslöv fortsätter och utvecklas. Det är också viktigt att gymnasieungdomarna involveras i utvecklingen av Eslövs stadskärna, så att orten blir en attraktiv stad för gymnasister.
- 36 -
En viktig utveckling av gymnasieverksamheten är det sk college. College har blivit ett begrepp för utbildningar som bedrivs av kommuner och företag eller offentliga verksamheter i regional samverkan. Teknikcollege kommer att starta hösten 2007 med åk 1 i Industri- och Teknikprogrammen. Vård- och omsorgscollege beräknas starta hösten 2008. Teknikcollege kommer att på sikt föra med sig lokalförändringar, men dessa kommer att behandlas i lokalprogrammet, enligt nedan. Ungdomskullarna kommer att minska något under de närmaste åren och ytterligare minskningarna förväntas 2009 och framåt. För att bl a möta konkurrensen från andra utbildningsanordnare och de så småningom minskande elevtalen kommer ett lokalprogram för gymnasiet att tas fram. Det gäller också att ta tillvara de synpunkter som ungdomarna gett i LUPP-undersökningen om skolmiljön, t ex matsalen på Berga. Utgångspunkten är att programmet ska leda till bättre utnyttjande av befintliga lokaler för att möta framtida behov, utan att medföra ökade ytor. Man bör i programmet göra bedömningar av den totala ytan och om andra befintliga lokaler kan utnyttjas. Kostnaderna för detta arbete är ännu inte beräknade, men kan komma att medföra ökade hyreskostnader pga lokalernas förändrade användning. Våra verksamheter har under det senaste året i ökad omfattning varit utsatta för inbrott och stölder, vilket medför stora kostnader. Därför sker också ett intensifierat säkerhetsarbete tillsammans med fastighetskontoret och polisen.
Inom gymnasiesärskolan fortsätter antalet elever att öka. Arbetet med att utveckla kvaliteten inom särvux kommer att fortsätta. Antalet studerande inom SFI fortsätter att öka. En fortsatt utveckling av distansutbildningar inom de kvalificerade yrkesutbildningarna ger stora möjligheter till utveckling också för övriga delar av nämndens verksamhetsområden. Ett ökat samarbete mellan gymnasieskolan och vuxenutbildningen ska utvecklas. Staten har stort förtroende för vuxenutbildning en i Eslöv , vilket bland annat visat sig genom tidigare tilldelning av statsbidrag till vuxenutbildningen och beviljade KY-utbildningar.
Verksamhetsförändringar 20092010 Ovanstående stora förändringar inom främst gymnasieskolan kommer att fortgå under de närmaste åren. Konkurrensen och de sjunkande elevtalen gör att vi måste arbeta hårt med utvecklingen och attraktiviteten för Eslövs gymnasieskola. Kostnaderna för detta arbete är idag svåra att beräkna. Dock kan vi redan nu se att det Individuella programmet kommer att fortsätta att öka , vilket innebär ökade kostnader med ca 1,5 mkr under 2009.
- 37 -
Resultaträkning (tkr)
Intäkter
Bokslut
Budget
Budget
Plan
Plan
2006
2007
2008
2009
2010
99 314 699 575 080 968 076
87 687 -228 -122 -22 -81 -2
800 417 679 491 213
88 688 -236 -122 -23 -89 -1
731 716 115 099 801
85 438 -233 -119 -23 -89 -2
855 310 115 302 128
80 080
Kostnader Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader
-228 -116 -23 -86 -2
-226 -113 -23 -87 -2
166 503 115 010 538
Nettokostnader
-129 385
-141 113
-148 043
-148 417
-146 086
Kommunbidrag Årets resultat
129 583 198
141 113 0
148 043 0
148 417 0
146 086 0
Driftbudget (tkr) Bokslut
Budget
Budget
Plan
Plan
2006
2007
2008
2009
2010
Verksam het Näm nd Intäkter Kostnader Förvaltningsledning Intäkter Kostnader Gym nasieskola och gym nasiesärskola Intäkter Kostnader Vuxenutbildning, KY och uppdragsutbildning Intäkter Kostnader Arbetsm arknadsåtgärder Intäkter Kostnader
Nettokostnader
0 -416
0 -460
0 -460
0 -460
0 -460
251 -4 081
0 -3 876
0 -3 878
0 -3 878
0 -3 878
71 817 -185 936
67 350 -187 601
68 351 -195 430
65 101 -192 539
59 743 -184 827
25 748 -35 889
19 550 -35 759
19 550 -35 859
19 550 -35 874
19 550 -35 897
1 498 -2 377
787 -1 104
787 -1 104
787 -1 104
787 -1 104
-129 385
-141 113
-148 043
-148 417
-146 086
- 38 -
Investeringsbudget, netto (tkr) Projekt
Total-
Beräknad
Budget
Plan
Plan
Plan
Plan
Namn
utgift utgift/inkomst
2008
2009
2010
2011
2012
-1 500
-1 500
-1 500
-1500
-1500
-1 000
-1 000
-500
-2 500
-2 500
-2 000
-1 500
-1 500
tom. 2007 Inventarier Gymnasieskolan
-2 217
IT-utveckling Summa
0
-2 217
Kommentarer till investeringsbudgeten Projekt: Namn
Beskrivning
Inventarier Gymnasieskolorna
Särskilt de yrkesförberedande programmen är i behov av förnyelse av inventarier och utrustning .
Eftersom vår huvuduppgift är att förbereda våra elever och studerande för yrkeslivet är det viktigt att ha en långsiktig strategi för IT-användningen inom våra utbildningar. Inom förvaltningen pågår därför ett utvecklingsarbete inom IT-området. I detta deltar personal från alla verksamhetsområden. Vidare kommer en samordning med kommunens övergripande IT-strategi att ske. För en upprustning och utveckling inom IT-området behövs 1 mkr under vardera 2008 och 2009 samt 0,5 mkr under 2010 utöver tilldelad ram.
- 39 -
Kultur- och fritidsnämnden Ordförande: Khalid El-haj Förvaltningschef: Eva Hallberg
Verksamhetsområde •
• • •
Personalförsörjning: Rekryteringssituationen anses vara mycket god inom bibliotek, kultur och fritid.
Allmänkultur: barn-, ungdoms- och vuxenkultur, museum, kulturprojekt, konst, biograf, studieorganisationer, ungdomshuset Mötesplats 0413 Allmän fritidsverksamhet: bidrag och stöd till föreningar Anläggningar: idrottshallar, idrottsplatser, simhall och friluftsbad, samlingslokaler, Medborgarhuset Bibliotek: Folk- och skolbibliotek
Mål
Måluppfyllelse
IiP – Investor in People
KoF, certifierad i dec 2006, fortsätter sitt personalutvecklingsprogram för att uppfylla de krav som ställs i samband med att hela kommunen ska bli certifierad Kvalitetsmätning av hur medborgarna upplever servicen. Utöka områdena där medborgarna kan påverka utbudet Verksamheten ska vara tillgänglig för alla på lika villkor och utbudet ska anpassas efter medborgarnas ålder, kön och kulturella bakgrund E-tjänsterna utvecklas via sms, hemsidan, interaktivitet och ”Fråga biblioteket” Ungdomens hus ska utvecklas till en trygg mötesplats för ungdomarna och locka fler besökare. Uppföljning av LUPP-arbetet. Satsningarna på medborgarinflytande och mångfald är god ekonomisk hushållning
Medborgarinflytande och medborgarfokus
Mångfald
Bemötande
Mötesplatser för ungdomarna
God ekonomisk hushållning
Verksamhetsmått Boksl. 2006 Bibliotek Antal besök per dag, samtliga bibl Antal besök per dag, stadsbibl Antal lån per invånare Nettokostnad per besök (kr)
Andel låntagare av befolkningen Idrottshallar Nyttjandegrad (säsong) Stadsmuseet Antal besökare Bian Antal besökare (Eurostar) Badanläggni ngar Antal besök, Karlsrobadet, inomhus Antal besök, Karlsrobadet, utomhus Antal besök, Marieholmsbadet *Stöd till barn- och ungdomsföre ningar
Personalsituationen
Antal barnoch ungdomsföreningar Antal aktiviteter Bidrag per aktiviteter
Budgeterat antal årsarbetare är 40. Ohälsotal 2006: Sjukfrånvaron var 3,7 procent (1,7 procent)
Budg. 2007
Budg. 2008
Plan 2009
Plan 2010
976
1000
1025
1050
1075
338
350
355
360
365
8,1
8,3
8,4
8,5
8,6
58,27
59,00
60,00
61,00
62,00
31%
29%
33%
34%
35%
60%
65%
67%
70%
73%
5 261
5 300
5 400
5 500
5 600
14 444
14 500
14 600
14 700
14 800
71 492
72 000
72 500
73 000
73 500
25 573
26 000
26 500
27 000
27 500
6 526
6 700
7 000
7 300
7 500
55
55
55
55
205000
205000
205000
205000
5,10
5,10
5,10
5,10
* Föreningarnas verksamhet 2006 redovisas i maj 2007.
- 40 -
Verksamhetsförändringar 2008
Verksamhetsförändringar 20092010
Pensionsavgångarna kommer att öka vilket medför nyrekrytering och därmed möjlighet till arbets- och verksamhetsförändring.
Fortsatta pensionsavgångar med organisationsoch verksamhetsförändringar.
Kommunfullmäktige har beslutat att driva Medborgarhuset i kommunal drift.
Upprustning av idrottsplatsen på Ekevalla samt ny idrottshall.
Fortsatt fokusering på ungdomsfrågorna genom bearbetning av LUPP-resultatet, demokratiutvecklarens arbete med sikte på att bli årets ungdomskommun.
Konstgräsplan på Berga.
Ungdomens hus, som nu heter Mötesplats 0413, ska upplevas som en trygg mötesplats för ungdomarna och locka fler besökare.
Bibliotekens e-tjänster utvecklas. Karlsrobadet moderniseras och utvidgar sitt serviceområde med fler faciliteter. Fortsatta investeringsbehov i Gamlegård i Billinge.
Biblioteken kommer att utveckla tillgängligheten med utökad IT-service och självbetjäning på filialbiblioteken.
Satsning på medborgarinflytande och delaktighet med kvalitetsmätning.
Fortsatt arbete med bilddokumentationen av Föjers bildarkiv
Ett nytt bidragssystem för studieförbunden ska träda i kraft.
Åtgärda brister på idrottsplatserna.
Skol- och folkbiblioteken i Marieholm planeras att integreras
Invigning av Harlösa nya idrottshall.
Resultaträkning (tkr)
Intäkter
Bokslut
Budget
Budget
Plan
Plan
2006
2007
2008
2009
2010
3 558
2 922
3 670
3 670
3 670
Kostnader Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader
-47 169 -12 237 -18 919 -15 267 -746
-49 608 -12 976 -18 935 -16 961 -736
-51 823 -14 098 -19 293 -17 716 -716
-51 823 -14 098 -19 293 -17 716 -716
-51 823 -14 098 -19 293 -17 716 -716
Nettokostnader
-43 611
-46 686
-48 153
-48 153
-48 153
Kommunbidrag Årets resultat
43 846 235
46 686 0
48 153 0
48 153 0
48 153 0
- 41 -
Driftbudget (tkr)
Bokslut
Budget
Budget
Plan
Plan
2006
2007
2008
2009
2010
Verksamhet Politisk verksamhet Intäkter Kostnader Allmän fritidsverksamhet Intäkter Kostnader Allmänkulturell verksamhet Intäkter Kostnader Samlings- och föreningslokaler Intäkter Kostnader Bibliotek Intäkter Kostnader Idrotts- och fritidsanläggningar Intäkter Kostnader Fritidsgårdar Intäkter Kostnader Grundskolebibliotek Intäkter Kostnader Gymnasiebibliotek Intäkter Kostnader Stöd till äldre- och handikapporg Intäkter Kostnader Arbetsmarknadsåtgärder Intäkter Kostnader Förvaltningsgemensamt Intäkter Kostnader Nettokostnader
-260
-320
-385
-385
-385
-2 510
-2 481
-2 481
-2 481
-2 481
382 -7 759
729 -10 004
165 -4 676
165 -4 676
165 -4 676
1 284 -6 427
1 284 -6 427
1 284 -6 427
318 -10 920
185 -10 789
182 -11 005
182 -11 005
182 -11 005
725 -16 182
710 -16 351
710 -16 712
710 -16 712
710 -16 712
268 -1 418
84 -1 200
85 -1 305
85 -1 305
85 -1 305
40 -1 027
-1 002
-1 026
-1 026
-1 026
746 -1 585
752 -1 624
782 -1 664
782 -1 664
782 -1 664
-154
-170
-170
-170
-170
1 077 -1 073
460 -460
460 -460
460 -460
460 -460
2 -4 281 -43 611
2 -5 207 -46 686
2 -5 512 -48 153
2 -5 512 -48 153
2 -5 512 -48 153
- 42 -
Investeringsbudget, netto (tkr) Projekt
Total-
Beräknad
Budget
Plan
Plan
Plan
Plan
Namn
utgift utgift/inkomst
2008
2009
2010
2011
2012
tom. 2007 Offentlig konst
-117
-75
-75
-75
-75
-75
Bibliotek, IT-utveckl, e-tjänst
-247
-100
-100
-100
-100
-100
Idrottsplatser, inventarier
-150
Medborgarhuset, inventarier
-350
-50
-50
-50
-225
-225
-225
-75 -50
Stadsbiblioteket, inredning av vind
-250
Skolbibliotek, datasystem
-150
Klubbstuga TFK Nova Summa
-300 0
-864
Kommentarer till investeringsbudgeten Projekt: Namn
Beskrivning
Offentlig konst
Årligt anslag för inköp av offentlig konst och större konstnärliga utsmyckningar Fortsatt IT-utveckling med e-tjänster och ökad självbetjäning för besökarna Inköp av inventarier
Bibliotek Idrottsplatser, inventarier Gamlegård Billinge, underhåll Medborgarhuset, inventarier Stadsbiblioteket, inredning av vind Skolbibliotek, datasystem Klubbstuga TFK Nova
Behovet är stort för kontinuerligt underhåll av byggnaderna Årligt anslag för kompletterande inventarieinköp KoF:s är placerad i stadsbiblioteket. Behov finns att utöka antalet arbetsrum. I samarbete med BoF planeras att införa datasystemet FreeLib på några skolbibliotek TFK Nova som är en klubb enbart för kvinnor måste ha egen klubbstuga
- 43 -
-475
-700
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, exkl VA Ordförande: Tony Hansson Förvaltningschef: Eva-Marie Engström
Verksamhetsområde ◊ ◊ ◊ ◊ ◊ ◊ ◊
Färdtjänsten räknas numera till trafikfrågorna och ingår i nämndens ansvarsområde.
Miljö- och hälsoskydd Naturvård och agenda 21 Fysisk planering och MBK Bygglov m m Gator, trafik och parker Färdtjänst Vatten och avlopp
Vatten och avlopp är, ur ekonomisk synpunkt, en egen resultatenhet och redovisas därför separat.
Mål Gemensamma övergripande mål har antagits av nämnden. Uppföljning av dessa skall ske genom avstämning av ett antal indikatorer för varje mål.
Inom miljö- och hälsoskyddsområdet ansvarar nämnden för de uppgifter som enligt lag skall fullgöras av den kommunala nämnden t.ex. enligt miljöbalken och livsmedelslagen. Inom naturvård och Agenda 21 bedrivs kommunens naturvårdsarbete och miljöövervakning samt arbete och projekt inom det övergripande arbetet för ett uthålligt samhälle. Fysisk planering, bygglov och bygganmälan är nämndens instrument för att styra över hur kommunen bebyggs. Detta sker genom att upprätta detaljplaner, granska och bereda bygglov och bygganmälan samt utföra tillsyn över byggandet i kommunen.
Mål
Måluppfyllelse
Producera väl genomarbetade och förankrade översikts- och detaljplaner. Arbeta mot en miljömässigt hållbar utveckling. Arbeta mot en social hållbar utveckling. Effektivt och rättsäkert i det vardagliga arbetet. Ge god service till medborgare och andra intressenter. Arbeta för en IiP-certifiering.
Se ovan.
Se ovan. Se ovan. Se ovan. Se ovan.
Se ovan.
Personalsituationen
MBK upprättar och à-jourför bas-, grund-, och adresskartor, förbereder förrättningar, sköter stomnätet, upprättar nybyggnadskartor samt stakar ut hus.
Budgeterat antal årsarbetare 2008 exkl Va är 39,5 st. Under 2006 var förvaltningens totala sjukfrånvaron 4,3 % vilket var klart lägre än 2005 (6,2 %). Delvis berodde detta på att räddningstjänsten inte längre fanns i förvaltningen.
Nämnden är huvudman för gator och parker och svarar för planering, projektering och beställning av drift, underhåll och nyproduktion inom respektive verksamhet. Nämnden svarar också för trafikfrågor med tillhörande myndighetsutövning samt är kommunens kontakt gentemot Skånetrafiken.
Konjunkturen i landet gör att viktiga personalgrupper efterfrågas på den privata marknaden. Detta leder till ökad personalomsättning och risk för kompetensbortfall.
Kommunens väghållningsansvar omfattar gator och vägar inom Eslövs tätort samt lokalgator i Löberöd och Marieholm. I väghållningen ingår också ansvaret för kommunens gatu- och parkbelysning.
- 44 -
Verksamhetsmått Boksl. 2006 Miljö Objekttillsyns inspektioner Stadsbyggnad Beviljade bygglov (st) Husutstakningar (st) Gata/park Drift och underhåll av gator och gcvägar inkl beläggningsunderh.håll(kr /m2) Beläggningsunderhåll, förnyelsetakt (år) Drift och underhåll av park (kr/m2) Drift och underhåll av gatubelysning (kr/ljp)
Budg. 2007
402
420
543
500
76
80
Budg. 2008
Plan 2009
Plan 2010
420
420
420
80
80
80
14,15*
12,70*
13,20
13,20
13,20
24*
21*
21*
50*
50*
3,75*
3,25*
2,99*
2,99*
2,99*
685
550
560
560
560
* Ändrat beräkningsunderlag
Verksamhetsförändringar 2008 I ramen för 2008 finns kompensation för inflation och höjda internhyror. Dessutom har nämnden tilldelats ett extra anslag för volymökningar inom gata/parks verksamhetsområde på 700 tkr och en kompensation på 300 tkr för ökade kapitalkostnader pga hög investeringsvolym. Ansvaret för räddningstjänsten har, efter beslut i kommunfullmäktige i januari 2007, flyttats till Kommunstyrelsen. Ramen har därför minskats med räddningstjänstens andel (15 000 tkr 2008-2010). Generellt har utrymmet för förvaltningsgemensamma kostnader koncentrerats till förvaltningsledningen genom att anslag har flyttats från verksamheterna till förvaltningsledningen. Budgetförslaget förutsätter att exploateringsverksamheten fortfarande är omfattande för att bygglovs- och planintäkter skall nå upp till budgeterad nivå. Förslaget förutsätter att tomterna på Bäckdala 1 kan säljas under 2008.
Som en följd av ändrade redovisningsprinciper för planarbetet kommer intäkterna 2008 att bli högre än ett normalår då dessa kommer både från det gamla och det nya systemet. Den förändrade livsmedelstillsynen som infördes 2007 innebär att intäkterna ökar samtidigt som kostnaderna ökar (mer tillsyn) i motsvarande grad. 500 tkr har tagits upp utöver tilldelad ram för bullersaneringsåtgärder längs med huvudvägnätet i Eslöv. Denna post låg tidigare på investeringsbudgeten men togs bort därifrån 2007 då det konstaterades att åtgärderna inte innebar en investering i kommunens anläggningar utan i stället var ett bidrag till enskilda fastighetsägare och att den därför skulle finnas i driftbudgeten. Utrymmet för gatu- och parkunderhåll har minskat med drygt 1 500 tkr jämfört med tidigare år. Denna summa har i stället använts för att täcka ökade kostnader i färdtjänsten, ökade kostnader för detalj- och översiktsplanering, ökade förvaltningsgemensamma kostnader samt kostnader för en tjänst som exploateringsingenjör (placerad på gata/park). När väg 17 förbi Marieholm är klar (hösten 2007) kommer drift- och underhållsansvaret för Storgatan och Kvarngatan i Marieholm att överföras från Vägverket till kommunen. Detta kommer att medföra ytterligare kostnader som inte finns med i budgetramarna under tillägg för nya områden. Övriga fritidsanläggningar (kanotled, motionsspår, Skåneleden mm) som förut redovisats separat har lagts in under parkverksamheten. Bidraget till enskild väghållning uppgår sammanlagt till 1 350 tkr, varav 885 tkr till vägföreningarna, vilket är oförändrat jämfört med föregående år.
Verksamhetsförändringar 20092010 Kävlingeåprojektet tar slut vid halvårsskiftet 2009. Den årliga kostnaden är 1 600 tkr. Dessa pengar bör sedan kunna användas för andra naturvårdsåtgärder i kommunen. Inför budget 2009 är naturvårdsprogrammets åtgärdsdel färdig och då kommer också konkreta åtgärder att föreslås.
- 45 -
Det extra anslaget för beläggningsunderhåll på 3 000 tkr per år upphör fr o m 2009. Om inte ytterligare medel då kan tillföras kommer nivån framöver att vara för låg för att på sikt bibehålla beläggningsstandarden och undvika kapitalförstöring. I samband med den planerade bomässan på Östra Eslöv bör kollektivtrafiken förlängas för att nå de nya områdena. Detta kommer troligen att medföra kostnader för kommunen från 2011 och framåt.
vissa följdinvesteringar kommer att bekostas av skattekollektivet och ge ytterligare ökade kapitalkostnader framöver. Om inte drift och underhåll skall drabbas negativt av investeringsvolymen får denna uppgå till maximalt 4 000-5 000 tkr. En nivå över denna bör därför kompenseras med höjda anslag. Dessa kostnader kan ses som en höjd ambitionsnivå eller som priset för att kommunen växer och blir då en faktor bland andra i frågan om i vilken takt detta skall ske.
Som framgår av resultaträkningen kommer kapitalkostnaderna att öka med ca 900 tkr mellan 2008 och 2010. Med nya principer för finansiering av exploateringsverksamheten innebär det att
Resultaträkning (tkr)
Intäkter
Bokslut
Budget
Budget
Plan
Plan
2006
2007
2008
2009
2010
9 412
8 495
Kostnader Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader
-84 364 -18 475 -43 -58 772 -7 074
-65 644 -18 184 -44 -39 901 -7 515
-69 -18 -1 -41 -7
Nettokostnader
-74 952
-57 149
-60 523
-57 923
-58 323
Kommunbidrag Årets resultat
72 984 -1 968
57 149 0
60 523 0
57 923 0
58 323 0
- 46 -
8 840 363 382 319 790 872
8 840 -66 -18 -1 -39 -8
763 382 319 005 057
8 840 -67 -18 -1 -38 -8
163 382 319 685 777
Driftbudget (tkr)
Bokslut
Budget
Budget
Plan
Plan
2006
2007
2008
2009
2010
Verksamhet Politisk verksamhet Intäkter 125 Kostnader -749 Förvaltningsledning Intäkter 1 887 Kostnader -6 203 Fysisk och teknisk planering Intäkter 4 251 Kostnader -6 710 Gator, vägar och parkering Intäkter 1 326 Kostnader -26 421 Parker Intäkter Kostnader -10 469 Miljö och hälsoskydd, myndighetsutövning Intäkter 1 190 Kostnader -3 395 Miljö, hälsa och hållbar utveckling Intäkter 2 Kostnader -3 541 Räddningstjänst Intäkter 42 Kostnader -17 996 Totalförsvar och samhällsskydd Intäkter 240 Kostnader -166 Övriga fritidsanläggningar Intäkter Kostnader -128 Färdtjänst/riksfärdtjänst Intäkter 349 Kostnader -7 916 Buss, bil och spårbunden trafik Intäkter Kostnader -670 Nettokostnader -74 952
125 -793
125 -800
125 -800
125 -800
1 000 -6 133
1 325 -8 092
1 325 -8 092
1 325 -8 092
4 250 -6 215
4 300 -6 459
4 300 -6 459
4 300 -6 459
1 050 -25 687
1 245 -27 029
1 245 -24 229
1 245 -24 429
-10 390
-10 490
-10 690
-10 890
1 110 -3 394
1 545 -3 750
1 545 -3 750
1 545 -3 750
-3 888
-3 858
-3 858
-3 858
220 -7 400
300 -8 130
300 -8 130
300 -8 130
-805 -57 149
-755 -60 523
-755 -57 923
-755 -58 323
-89 740 -650
-200
- 47 -
Investeringsbudget, netto (tkr) Projekt
Total-
Beräknad
Budget
Plan
Plan
Plan
Plan
Namn
utgift
utgift/ink.
2008
2009
2010
2011
2012
-300
-100
-100
-100
-100
tom. 2007 Gemensamt
-
Teknisk utrustning
Gator
-
Om- och nybyggnad av gatuanläggningar
-150
-150
-200
-200
-200
Trafiksäkerhetsåtgärder inkl tillgänglighet
-1 575
-1 500
-1 500
-1 500
-1 200
-200
-1 800
Gc-vägar - Flyinge - Holmby förväntat statsbidrag - Stockamöllan - Hasslebro
-2 500
förväntat statsbidrag - Sträcka 2 enl ny prioritering
800
-2 500
-250
-2 250
1 000
1 000
-2 500
-250
1 000
- Eslöv - Örtofta(Håstad)
-8 200
förväntat bidrag
1 000
800
förväntat statsbidrag
- Västra Sallerup - cpl Säterivägen
-2 250
-2 000
förväntat statsbidrag - Sträcka 1 enl ny prioritering
-250
1 000
-2 250 1 000
-400
6 200
-4 000
-3 800
3 200
3 000
-2 000
-2 000
Tätortsförnyelse mm - Ombyggnad Kvarngatan (kv Näktergalen)
-800
- Storgatan vid stationen
-3 600
-100
förväntat statsbidrag
2 000
- Storgatan mot Östergatan
-800 -5 000
-100
- Malmgatan, Kanalg - Södergatan
-2 500
-350
-500
-500
förväntat bidrag - Korsning Ringsjöv - Vikhemsv förväntat statsbidrag
-800
-800 -2 500
-500
3 000 -2 000
-250
500
-1 750 500
-450
-2 050
- Cpl Sallerupsv - Trehäradsv
-3 000
-700
-2 300
förväntat statsbidrag
-800 -2 400
-4 500
-2 500
- Cpl Harjagersv - Östra vägen
1 250 -1 500
-2 150
- Kvarngatan, norr Östergatan förväntat statsbidrag
-3 200
-100
- Stora Torg
- Föreningstorget, inkl Torpstigen
-200
750
-1 600
- Åtgärder i övriga orter
- Omb under trappan Sten Stensson
-100
1 000
1 000
-5 000
-800
-4 200
-1 500
1 500
- Kanalgatan, Bryggareg-Västerg
-7 500
-600
- Kanalgatan, Bryggareg-Trollsjög
-7 500
-600
- 48 -
Projekt Namn
Totalutgift
Beräknad utgift/ink. tom. 2007
Budget 2008
Plan 2009
Plan 2010
-750
-400
-6 625
-6 500
2 500
2 500 -500
Plan 2011
Plan 2012
Planskilda korsningar med Marieholmsbanan - Vägtunnel Smålandsvägen
-14 000
förväntat statsbidrag
5 000
Kollektivtrafik - Stadsbussåtgärder förväntat bidrag
-3 500
-1 500
-1 500
600
300
300
-1 050
-100
-150
-250
-250
-300
-2 100
-100
-500
-500
-500
-500
-4 800
-800
-1 000
-1 000
-1 000
-1 000
-5 400
-575
-4 825
Vägbelysning
-
Förnyelse
- Energisparåtgärder Parker mm
-
Grönområden, lekplatser
Stationsområden - Tillgänglighetsanpass Örtofta förväntat bidrag
5 000
5 000
Övrigt - Massupplag
Summa
-2 500
-72 650
-1 000
-500
-250
-250
-250
-250
-10 000
-14 000
-14 000
-14 000
-14 000
Kommentarer till investeringsbudgeten
Projekt: Namn Teknisk utrustning mm Om- och nybyggnad av gatuanläggningar Trafiksäkerhetsåtgärder inkl tillgänglighet
Gc-vägar
Ombyggnad Kvarngatan i Eslöv Ombyggnad Storgatan i Eslöv
Åtgärder i övriga orter Malmgatan, Västergatan, Bryggaregatan och Södergatan i Eslöv
Beskrivning Inköp av datautrustning, övriga kontorsmaskiner, möbler etc. För 2008 ingår en totalstation till mätningsavdelningen. Mindre om- och nybyggnadsarbeten på kommunens gatuanläggningar. Avser huvudsakligen: - Ombyggnad av övergångsställen. - Komplettering av gc-vägar inom tätorterna. - Handikappanpassning av busshållplatser (delvis med statsbidrag). Avser utbyggnad av gc-vägar mellan Flyinge-Holmby och StockamöllanHasslebro enligt prioriteringsordning i fastställd cykelplan samt därefter en cykelväg årligen enligt reviderad prioriteringsordning. Gc-väg Västra Sallerup-cpl Säterivägen avser ny förbindelse mellan utbyggnadsområdena i Västra Eslöv mot Sallerupsskolan. Gc-tunnel i Stehag avser förbindelse mellan bostadsområdena sydost om järnvägen och skolan och centrum nordväst om järnvägen. Behovet av gcförbindelse ökar när den planerade nya bebyggelsen söder om Skytteskogen förverkligas. Gc-väg Eslöv-Örtofta (Håstad) genomförs i samarbete med Vägverket och Lunds kommun och finansieras till stor del via bidrag. Ombyggnad av Kvarngatan i samband med exploateringen av kv. Näktergalen m.fl. Avser den del av projektet som inte ryms i exploateringsbudgeten. Avser fortsatt ombyggnad av Storgatan med ytterligare två etapper. - Första etappen omfattar sträckan vid stationen. Utförandet är delvis beroende på vad som händer med stationshuset. - Andra etappen omfattar sträckan från stationen till Östergatan. Avser åtgärder i övriga tätorter utanför Eslöv enligt program som tas fram under 2007 - 2008. Avser fortsatt ombyggnad i centrum med syfte att skapa ett attraktivt och levande centrum.
- 49 -
Stora Torg i Eslöv Föreningstorget inkl Torpstigen i Eslöv Ombyggnad under trappan vid Hotellet i Eslöv. Kanalgatan i Eslöv Västerlånggatan i Eslöv Korsning RngsjövägenVikhemsvägen Korsning Sallerupsvägen-Trehäradsvägen Korsning Harjagersvägen-Östra vägen
Planskilda korsningar med Marieholmsbanan
Stadsbussåtgärder
Vägbelysning
Parker Stationsområden
Massupplag
Ombyggnad av Stora Torg i Eslöv. 2008 genomförs en tävling för att få fram ett förslag till framtida utformning. Ombyggnad av torget och Torpstigen i samband med exploateringen av polishustomten (kv. Rådjuret). Ombyggnad för att kunna komma till hissingången till hotell Sten Stensson med bil (tillgänglighetskrav). Ombyggnad/upprustning av Kanalgatan i Eslöv. Ombyggnad av Västerlånggatan mellan Villavägen och Torpstigen enligt samma princip som på delen Villavägen-Trehäradsvägen. Korsning med mycket trafik som kräver en trafiksäkrare utformning. Avser nybyggnad av cirkulationsplats i korsningen för att möta den ökande trafiken från exploateringen av Eslöv Väster. Dessutom nödvändigt för att säkerstäla framkomligheten för stadsbussen. Trafiksäkerhetsåtgärder för både biltrafik och oskyddade trafikanter. Krav från Vägverket i samband med exploatering av Gustavslund. Utöver kostnad i budget (5.000 tkr) tillkommer 2.500 tkr i kostnad för åtgärder på det statliga vägnätet. Samtliga korsningar bör vara klara till dess den planerade Pågatågstrafiken på Marieholmsbanan startar. - Korsningen vid Smålandsvägen avser en planskild vägtunnel under järnvägen för att slippa den barriär som kommer att uppstå vid en utökad tågtrafik. - Korsningen vid Trollenäsvägen omfattar, förutom en planskild vägtunnel även omläggning av en del av Trollenäsvägen samt en ny anslutning till väg 17. Denna omläggning har varit ett krav från Vägverket för att godkänna de nya detaljplanerna för Västra Eslöv. - Gc-tunneln vid Solkullen är i första hand till för att förbinda de nya bostadsområdena med Norrevångsskolan. I juni 2008 kommer linjenätet att utökas från två till tre linjer och turtätheten på minst två av dem kommer att bli 20-minuterstrafik mot som idag 30minuterstrafik. Detta föranleder åtagande från kommunens sida att bygga nya hållplatslägen samt att arbeta för bättre framkomlighet där det idag finns flaskhalsar. Avser dels mindre om- och nybyggnadsarbeten på kommunens gatubelysningsanläggningar som inte ingår i det normala underhållsarbetet och dels ny utrustning för att kunna styra anläggningarna på ett energisnålare sätt. Mindre om- och nybyggnadsarbeten inom parkverksamheten, bl a renovering av lekplatser. Avser dels tillgänglighetsanpassning vid Örtofta station i samband med att Banverket/Skånetrafiken renoverar perrongerna och dels förskottering till Banverket/Skånetrafiken för att anlägga nya perronger med kringområden vid stationen i Marieholm inför den planerade pågatågsstrafiken (start 2011). Avser iordningställande av massupplag i Eslöv för att kunna ta hand om överskottsmassor från nybyggnationer inom kommunen för att slippa höga transportkostnader.
- 50 -
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, VA Ordförande: Tony Hansson Förvaltningschef: Eva-Marie Engström
Verksamhetsområde
Mål
Måluppföljning
Va-enheten ansvarar för den allmänna vattenoch avloppshanteringen i Eslövs kommun. I huvudsak innebär detta att enheten svarar för produktion och distribution av renvatten samt avledning och rening av avloppsvatten inom områden för allmän va-försörjning. Enheten är i huvudsak en driftorganisation med ansvar för administration och teknisk/ekonomisk ledning av verksamheten. Nyanläggning samt drift och underhåll av ledningssystemet upphandlas externt och från Service och Teknik.
Vatten ska levereras tryggt och säkert samt vara av god hygienisk och teknisk kvalitet.
Vattenprovtagning enligt egenkontrollprogram.
Hushållspillvatten och dagvatten ska omhändertas så att skadlig miljöpåverkan undviks.
Analys av utgående vattenkvaliteter.
Industriavloppsvatten ska bara omhändertas om det kan behandlas utan olägenhet vid våra avloppsreningsverk.
Kontroll av mängder och halter.
Hög driftsäkerhet på ledningsnät, pumpstationer och reningsverk.
Driftövervakning.
VA-verksamhetens förbrukning av ändliga resurser ska minska.
Enligt miljöledningssystem.
Va-enheten är egen ekonomisk resultatenhet. De ekonomiska förhållandena är därför relativt företagslika. Cirka 94 % av renvattenmängden inköps från AB Sydvatten medan resterande 6 % produceras vid fyra egna grundvattenverk. Gamla vattenverket i Eslöv fungerar som reservvattenverk.
God ekonomisk hushållning Slam från avloppsrening kvalitetsförbättras fortlöpande för att på sikt skapa en hållbar återföring av växtnäring från avloppet till jordbruket.
Avloppsvattenbehandlingen sker vid nio reningsverk, varav Ellinge reningsverk, som drives i samverkan med Procordia Food AB, är det ojämförligt största, med en genomsnittlig belastning motsvarande över 100 000 personekvivalenter. De övriga avloppsreningsverken är i storleken 50-2 000 personekvivalenter.
Miljörapport och separat redovisning.
Personalsituationen Budgeterat antal årsarbetare är 21,5 st. I övrigt se gemensam redovisning för Miljö och samhällsbyggnad.
Behandling av avskiljt slam sker huvudsakligen vid Ellingeverket. Slamrötning sker för att reducera slamvolymen och för att framställa biogas som används för det egna uppvärmningsbehovet, för fjärrvärme och för fordonsdrift. Processen förutsätter, i sin nuvarande utformning, att slammet får spridas på åkermark, vilket med hårdare krav också ställer högre krav på att anslutna verksamheter endast använder avloppen för produkter som ger ren växtnäring. Avloppsvattnets överskottsvärme utnyttjas för fjärrvärmeproduktion.
- 51 -
Verksamhetsmått
Producerad vattenmängd (tm3) Försåld vattenmängd (tm3) Ospecificerad förbrukning (%) Kostnad per m3 producerad mängd (kr/m3) Kostnad per m3 såld mängd (kr/m3) Behandlad avloppsvatten mängd (tm3) Debiterad avloppsvatten mängd (tm3) Ovidkomman de vatten (%) Kostnad per m3 behandlat avloppsvatten (kr/m3) Kostnad per m3 debiterat avloppsvatten (kr/m3)
Boksl. 2006 3 610
Budg. 2007 3 100
Budg. 2008 3400
Plan 2009 3400
Plan 2010 3400
2 850
2 550
2880
2800
2800
20
18
18
18
18
5,32
6,21
6,13
6,24
6,35
6,64
7,55
7,45
7,57
7,71
5 652
4 000
4000
4000
4000
2 850
2 550
2850
2850
2850
49
36
30
30
30
6,96
10,06
10,29
10,58
10,78
13,61
15,78
14,70
15,11
15,39
Verksamhetsförändringar 2008 Aviserade kostnadshöjningar för inköp av vatten från Sydvatten bedöms ge en kostnadsökning om 1,2 Mkr. Pågående om- och tillbyggnad av Ellinge avloppsreningsverk kommer att vara färdigställd 2007 och anläggningen i drift i full skala. Förändringen förväntas inte ge ändring i personalbehov men kommer att påverka behovet av driftresurser som el och kemikalier m.m. Driftkostnader och kapitalkostnader av gjorda investeringar medför kostnadsökning vid vaverken om ca 1,5 Mkr
Kostnader för utbyggnad av va-anläggningar i exploateringsområden bokförs separat i exploateringsbudget där anläggningsavgifter avräknas som intäkt. Eventuellt underskott i kostnader för va-investeringar tillsammans med kompletterande investeringar utanför exploateringsområden utgör investering som bokförs i va-verksamheten och därmed belastar va-driftbudget med kapitalkostnader. Även övriga intäkter av anläggningsavgifter har i budgetförslaget fr.o.m. 2008 räknats som intäkt i investeringsbudget. Det är nödvändigt att med fortsatta saneringsåtgärder i kommunens orter minska mängderna ovidkommande vatten till reningsverken. Det är ekonomiskt väsentligt att dessa saneringsarbeten är övergripande planerade i god tid, för att snabbt kunna genomföras i samband med ombyggnader av gator. Förordning om PCB-sanering innebär också kostnader för flera av våra befintliga byggnader.
Verksamhetsförändringar 20092010 Förnyelse och renovering av våra mindre anläggningar har fått anstå under arbetet med Ellinge avloppsreningsverk. Arbetet med dessa anläggningar är viktigt för att upprätthålla gällande krav och uppsatta mål. Även förnyelse och ombyggnad av va-ledningsnätet måste accelerera för bibehållen status samt för att möjliggöra anslutning av de nya områden som planeras i kommunen. Vattenförbrukningen i hushåll och verksamheter är avgörande för enhetens ekonomi. För att bibehålla ekonomisk balans i verksamheten har i budgetförslag gjorts med förutsättningen att vataxan justeras upp med ca 2% fr.o.m. 2008.
- 52 -
Resultaträkning (tkr)
Intäkter
Bokslut
Budget
Budget
Plan
Plan
2006
2007
2008
2009
2010
61 722
59 500
62 000
63 500
64 700
-58 539 -8 338 -198 -41 663 -8 340
-59 500 -8 893 -201 -41 207 -9 199
-62 000 -9 580 -201 -42 342 -9 877
-63 500 -9 860 -205 -42 860 -10 575
-64 700 -10 100 -205 -43 369 -11 026
Nettokostnader
3 183
0
0
0
0
Kommunbidrag Årets resultat
3 183
0
0
0
0
Kostnader Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader
Driftbudget (tkr)
Bokslut
Budget
Budget
Plan
Plan
2006
2007
2008
2009
2010
Verksamhet Administration Intäkter Kostnader
49 398 -5 510
47 200 -6 100
49 200 -6 100
50 500 -6 200
51 500 -6 200
Intäkter Kostnader Vattenledningar Intäkter Kostnader Avloppsledningar Intäkter Kostnader Dagvattenledningar Intäkter Kostnader Avloppsreningsverk Intäkter Kostnader Nettokostnader
0 -10 709
0 -11 850
0 -12 000
0 -12 200
0 -12 300
0 -5 732
0 -4 350
0 -5 800
0 -6 000
0 -6 200
0 -7 619
0 -6 950
0 -7 700
0 -8 000
0 -8 300
0 -3 164
0 -3 900
0 -3 400
0 -3 600
0 -3 800
12 324 -25 805 3 183
12 300 -26 350 0
12 800 -27 000 0
13 000 -27 500 0
13 200 -27 900 0
Vattenverk
- 53 -
Investeringsbudget, netto (tkr) Projekt Namn
Totalutgift
Beräknad utgift/ink. tom. 2007
Kom pl. vattenproduktionsanläggningar Servisledningar, vatten Kom pl. utbyggn. vattenledn. Servisledningar, avlopp Kom pl. utbyggn. avloppsledn. Kom pl. utbyggnda dagv. ledn Övervakningssystem , ledningsnät Servisledningar, dagvatten Sanering avloppsledningar Övervakningssystem , reningsverk Om byggnad Hurva ar Kom pl. bef. avloppsverk Intäkt av anäggningsavgifter utanför expl. om r. Summa exklusive exploateringsområden
Budget 2008
Plan 2009
Plan 2010
Plan 2011
Plan 2012
-200 -100 -100 -150 -100 -100 -100 -50
-200 -100 -100 -150 -100 -100 -100 -50
-200 -100 -100 -150 -100 -100 -100 -50
-200 -100 -100 -150 -100 -100 -100 -50
-200 -100 -100 -150 -100 -100 -100 -50
-4 500 -100 -600
-4 500 -50
-5 000 -50
-5 000 -50
-5 000 -50 -500 1 500 -4 950 -1 100 -6 050
1 500 -4 600
1 500 -3 950
1 500 -4 450
-500 1 500 -4 950
Nettokostnader i sam band m ed fram tida exploatering -10 000 Summa totalt -14 600
-6 500 -10 450
-8 700 -13 150
-3700 -8 650
Kommentarer till investeringsbudgeten Projekt: Namn Vattenproduktion sanläggningar
Sanering av avloppsledningar Hurva avloppsreningsverk
Intäkt av anläggningsavgifter.
Nettokostnader i samband med exploateringsomr åden
Beskrivning Renovering av vattenverket i Hurva inkl. PCP-sanering kommer att avslutas 2008. Eventuellt kommer också avhärdningsanläggning att utföras. I samband med upprustning av gatumiljön i centrala Eslöv måste ledningssystemen saneras och förnyas. Hurva avloppsreningsverk utgörs fortfarande till viss del av äldre oxidationsdammar. Funktionen hos dessa och reningsverket totalt måste renoveras. Anläggningsavgifter utanför exploateringsområden har tidigare bokförts i driftbudget. Detta ändras fr.o.m. 2008. Kostnader för va anläggningar i exploateringsområden minskad med anläggningsavgifter samt övriga investeringar orsakade av exploateringen. Kapitalkostnader av dessa skall finansieras i va-driftbudget.
- 54 -
Revisionen Ordförande: Gunilla Gulam Förvaltningschef:
Verksamhetsområde
I revisionsprocessen ingår också granskningar avseende: • Tillförlitlighet i redovisning, rutiner och system • Årsredovisning och delårsbokslut • Fördjupade revisionsprojekt • Intern kontroll • Uppföljningar
Revisorernas uppdrag är ytterst att pröva ansvarsutövandet och uttala sig om detta till fullmäktige inför deras beslut i ansvarsfrågan. Kommunrevisionens uppgift att ge kommunfullmäktige underlag till den årliga ansvarsprövningen regleras i kommunallag och i skriften ”God revisionssed.” Revisorerna prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Varje styrelse och nämnds verksamhet granskas årligen av revisorerna för att ge fullmäktige tillräckligt underlag till prövning av ansvar. Revisorerna beslutar om omfattningen av och inriktningen på den årliga granskningen. Analysen av väsentlighet och risk är grundstommen i revisionsprocessen och utgör underlag för prioriteringar av granskningarnas inriktning och omfattning. Analysen ger underlag för planering av det direkta granskningsarbetet och dokumenteras i en årlig revisionsplan.
- 55 -
Mål
Måluppfyllelse
Revisorerna granskar årligen i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. De granskar på samma sätt, genom de revisorer eller lekmannarevisorer som utsetts i företagen enligt 3 kap. 17 och 18 §§, även verksamheten i de företagen.
Inom tillgängliga resurser genomföra granskningar utifrån god revisionssed och upprättad revisionsplan.
Resultaträkning (tkr) Bokslut
Budget
Budget
Plan
Plan
2006
2007
2008
2009
2010
Intäkter
40
Kostnader Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader
-769 -216
-760 -260
-840 -260
-840 -260
-840 -260
-553
-500
-580
-580
-580
Nettokostnader
-729
-760
-840
-840
-840
Kommunbidrag Årets resultat
760 31
760 0
840 0
840 0
840 0
Driftbudget (tkr)
Bokslut
Budget
Budget
Plan
Plan
2006
2007
2008
2009
2010
Verksamhet Politisk verksamhet Intäkter Kostnader
40 -769
-760
-840
-840
-840
Nettokostnader
-729
-760
-840
-840
-840
- 56 -
Servicenämnden Ordförande: Lars Månsson Förvaltningschef: Anders Forsell
Verksamhetsområde
Verksamhetsmått Boksl. 2006
IT-enheten Entreprenad inom gata, park samt vatten och avlopp Fastighetsförvaltning och lokalförsörjning Måltidsservice Städservice
Mål för god ekonomisk hushållning Erbjuda kunderna besvärsfrihet Vara en aktiv partner
Vara en professionell serviceleverantör Vara en frisk och attraktiv arbetsplats Erbjuda tjänster som är bra för vår miljö
Entreprenad Utförda tim. /budgeterade timmar, % Fastighet Antal ITarbetsplatser i adm. nät
Måluppfyllelse
91,6%
Budg. 2007
100%
599
Budg. 2008
100%
599
Plan 2009
100%
599
599
Plan 2010
100”%
599
Lokalyta Kvm/barn i barnomsorg Kvm/elev i årskurs F-9 Kvm/gymnasie elev Hyreskostnad kr/kvm i: Barnomsorg Grundskola F-9 Gymnasieskola Måltidsservice Kvalitetsmått Förskolor Äldreomsorg Måltidsserv. Antal sålda lunchportioner Grundskola/ förskola Antal sålda lunchportioner Gymnasieskola Antal dagsportioner Äldreomsorg Producerade måltider/dag/ tjänst Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg
Uppföljning sker bl. a genom kundenkäter Mätning med kundenkäter och jämförelser genom benchmarking Mätning med kundenkäter och jämförelser genom benchmarking Uppföljning med hjälp av NMI - nöjdmedarbetarindex Årlig uppföljning och revision
Personalsituationen Budgeterat antal årsarbetare : 200 Under 2006 minskade sjukfrånvaron till 7,9 % mot 9 % 2005. Det är långtidssjukskrivningen som minskat medan korttidssjukskrivningen ökat. Av den totala sjukfrånvaron utgörs 65 % av långtidssjukfrånvaro. Personalförsörjningsläget är fortsatt bra men stora pensionsavgångar väntas inom de tio närmaste åren.
- 57 -
156 503
156 503
156 503
156 503
156 503
12,3
12,4
12,1
12,0
12,0
16,5
17,4
17,6
17,7
17,7
21,7
19,7
19,7
19,9
21,4
988 778 557
1 011 789 572
1 011 789 572
1 000 789 572
1 000 789 572
4,3 4
4,3 4
4,3 4
4,3 4
4,3 4
923 869
923 869
923 869
923 869
923 869
152 637
152 637
152 637
152 637
152 637
172 111
172 111
172 111
172 111
172 111
115 210 64
117 203 66
117 203 66
117 203 66
117 203 66
Städservice Kostnad, kr/kvm städyta/år: Grundskolor Förskolor Gymnasieskolor Administrativ lokaler
Kundernas nöjdhet kommer f ö att mätas redan under 2007 med hjälp av NKI (nöjdkundindex). Under 2008 kommer dessutom medarbetarnas nöjdhet att utvärderas genom NMI (nöjdmedarbetareindex). 148 215 141
148 215 141
148 215 141
148 215 141
78
78
78
78
Verksamhetsförändringar 20092010 Genomföra de verksamhetsförändringar som krävs för att ytterligare professionalisera verksamheten. Brukarnas belåtenhet kommer att mätas.
Verksamhetsförändringar 2008 För att öka nöjdheten och enkelheten för kunderna fortsätter förvaltningen utvecklingen av kundmottagning och paketering av tjänster.
Resultaträkning (tkr)
Intäkter Kostnader Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader
Bokslut
Budget
Budget
Plan
Plan
2006
2007
2008
2009
2010
243 638 -243 -81 -10 -110 -40
272 291 789 649 543
212 192 -210 -74 -10 -83 -42
992 576 171 330 915
223 273 -222 -78 -11 -88 -43
073 736 053 472 812
223 273 -222 -78 -11 -88 -43
073 736 053 472 812
223 273 -222 -78 -11 -88 -43
073 736 053 472 812
Nettokostnader
366
1 200
1 200
1 200
1 200
Kommunbidrag Årets resultat
-200 166
-1 200 0
-1 200 0
-1 200 0
-1 200 0
- 58 -
Driftbudget (tkr) Bokslut
Budget
Budget
Plan
Plan
2006
2007
2008
2009
2010
Verksamhet Politisk verksamhet Intäkter Kostnader Förvaltningsledning Intäkter Kostnader Förvaltningsgemensamt Intäkter Kostnader Administrativ service *) Intäkter Kostnader Måltidsservice Intäkter Kostnader Städservice Intäkter Kostnader Entreprenad Intäkter Kostnader Fastighet Intäkter Kostnader Nettokostnader
-200
-257
-257
-257
-257
-2 540
-2 280
-2 519
-2 519
-2 519
117 -4 016
-3 648
-3 720
-3 720
-3 720
41 387 -40 334
40 228 -38 616
38 466 -36 821
38 466 -36 821
38 466 -36 821
21 177 -19 879
20 799 -19 944
21 745 -20 813
21 745 -20 813
21 745 -20 813
32 982 -31 876
34 019 -32 724
35 802 -34 547
35 802 -34 547
35 802 -34 547
127 149 -124 802
117 146 -113 523
127 260 -123 396
127 260 -123 396
127 260 -123 396
366
1 200
1 200
1 200
1 200
20 826 -19 625
*) Adminsitrativ service har organsiatoriskt flyttats över till kommunledningskontoret fr o m 2007-01-01.
- 59 -
Investeringsbudget, netto (tkr) Projekt
Total-
Beräknad
Budget
Plan
Plan
Plan
Plan
Namn
utgift
utgift/ink.
2008
2009
2010
2011
2012
tom. 2007 -6 715
-1 715
-1 000
-1 000
-1 000
-1 000
-1 000
Städm askiner
-900
-150
-150
-150
-150
-150
-150
Tillgänglighet
-4 468
-868
Energikonvertering
-4 682
-4 682
Västerbo Vent
-1 000
Medborgarhus, höghusdel
-6 600
-300
Pegasus
-1 700
-1 700
Trollet
-1 700
-1 700
Skyttebo 2
-4 800
-4 800
Harlösa förskola 2
-4 400
Fordon och m askiner
Ekenässkolan, storkök m m
-14 586
-3 600
-1 000 -6 300
-4 400 -200
-7 193
-7 193
Ekenäsgården, förskola
-4 400
-4 400
Aspebo
-3 400
Ölycke, bild o m usik
-4 000
Västerbo (renov. Ventilation)
-5 000
-5 000
Munkebo (renov)
-5 000
-5 000
-3 400 -4 000
Paviljong - förskola
-10 000
-10 000
Klipparen- förskola
-18 000
Bäckdala - förskola
-24 000
Ny skola - Östra Eslöv
-30 000
Harlösa idrottshall
-24 110
-24 110
Ekevalla, idrottshall
-40 500
-500
-6 000
-12 000 -24 000 -30 000
-10 000
-30 000
Marieholm s bibliotek o skola
-4 000
-4 000
Sallius-utem iljö
-1 100
-1 100
Berga - ventilation A-C
-10 000
IV-program m et Sallius
-1 342
-1 342
-15 000
-12 000
Berga - yttre m iljö, fasader
-8 000
-2 000
-3 000
Berga - om b. m atsal
-5 850
-5 850
Berga - teknik college
-3 000
-3 000
Berga - om b. entré
-1 000
Fotbollshallen - utb. GoV/KoF
-4 500
Ekevalla, övrigt
-6 500
Berga idrottsplats
-7 300
-1 000 -4 500 -6 500 -7 300
- 60 -
Idrottsplatser - klubbhus
-2 200
Idrottsplatser - planer
-7 000
Stadshuset - datornätverk Stadshuset - ombyggnad Summa
-2 200 -7 000
-263
-263
-10 800
-1 300
-1 500
-299 816
-69 030
-31 143
-42 443
-51 550
-4 000
-4 000
-64 000
-41 650
Kommentarer till investeringsbudgeten Projekt: Namn
Beskrivning
Fordon
Reinvesteringar för att minst bibehålla standard samt nyinvesteringar för effektiviseringar inom verksamheten
Städmaskiner
Reinvesteringar för att minst bibehålla standard samt nyinvesteringar för effektiviseringar inom verksamheten
Tillgänglighet
Enligt lag om Enkelt åtgärdade hinder. Skall vara klart senast under 2009
Energikonvertering
Enligt särskild plan för att minska oljeberoende och minska kostnader.
Västerbo (renov. Ventilation)
Renovering och standardhöjning.
Pegasus
Uteförskola i Flyinge
Trollet
Uteförskola i Eslöv. Gustavslundsvägen.
Skyttebo 2
Två förskoleavdelningar i Skytteskogen.
Harlösa förskola 2
Utbyggnad vid skolan med två avdelningar. Två basrum återgår till skolverksamhet och Backabo kan användas för annan verksamhet.
Ekenässkolan, storkök m m
Nytt storkök. Ersätter Ekenäsgården men också teknik för cook and chill.
Ekenäsgården, förskola
Ombyggnad till minst 3 avdelningar.
Aspebo
En förskoleavdelning. Tilläggsanslag krävs.
Ölycke, bild o musik
Handikappanpassning (2 elever hösten 2008). Skolan är fullt belagd.
Munkebo (renov)
Renovering och standardhöjning.
Paviljong förskola
Förskola fyra avdelningar.
Bäckdala - förskola
Traditionell förskola. Ev. byggas för 6 avdelningar så att den kan användas som skola.
Ny skola - Östra Eslöv
Enligt översiktsplanen och inför bo 11.
Harlösa idrottshall
Fullstor idrottshall för skola och föreningsverksamhet. Klart nov/dec 2007.
Ekevalla, idrottshall
Ny idrottshall. Nya serviceutrymmen för Ekevallaanläggningen.
Marieholms bibliotek o skola
Samordning mellan bibliotek och skola. Avveckling av nuvarande biblioteksbyggnad
Sallius-utemiljö
Ombyggnad från parkeringsplatser till gymnasieutemiljö
Berga - ventilation A-C
Enligt ventilationsplan. Fortsättning av tidigare projekt.
Berga - yttre miljö, fasader
Yttre åtg. för att klara stora regnmängder. Renovering av idrottshall (fuktskador) och ytterfasad (fuktskador)
Berga - omb. matsal
Bristande logistik och trist miljö vilket påverkar matupplevelsen mycket negativt.
Berga - teknik college
Anpassning av lokalerna för en förändrad pedagogisk lösning.
Berga - omb. entré
Idag helt anonymt - bör signaleras tydligare. Utredes.
Fotbollshallen - utbyggnad
Omklädningsutrymmen. Förråd för trägolv.
Ekevalla, övrigt
Renovering av banor, läktare, spårdränering av gräsplan.
Berga idrottsplats
Dränering enligt särskild utredning. Konstgräsplan. Används som evakuering vid ombyggnad av Ekevalla.
Idrottsplatser - klubbhus
Akuta åtgärder. El, fönster, fasader.
Idrottsplatser - planer
Ersätta någon plan med konstgräs för att minska driftbehov, dräneringsåtg. samt öka antalet tillgängliga timmar.
Stadshuset - datornätverk
Ersättning av nuvarande nät samt komplettering av serverrum.
Stadshuset-ombyggnad
Uppdatering av stadshuset till modern standard.
- 61 -
Vård- och omsorgsnämnden Ordförande: Bernt Nilsson Förvaltningschef: Eva Åström
Verksamhetsområde
arbetsförhållanden för medarbetarna. Under hösten 2008 skall VoO-förvaltningen genomgå revision för förnyad IiP-certifiering.
- Stöd och rådgivning: missbruksvård, fältverksamhet, familjerådgivning
Sjukfrånvaron har minskat de senaste åren till att under 2006 ligga på 8,1% och målet är att sänka den ytterligare med hjälp av tidig rehabilitering och IiP-arbetet.
- Socialpsykiatri: boendestöd, gruppboende, träffpunkter och sysselsättning - Äldreomsorg: Särskilt boende, omvårdnad och service i ordinärt boende, dagverksamhet, anhörigstöd, korttidsvård, hemsjukvård och rehabilitering
Inom vård och omsorg blir traditionell kompetensutveckling med heldagskurser mycket kostsamt, eftersom vikarier måste sättas in. En del av kompetensutvecklingen måste därför i högre grad inriktas mot arbetsplatsförlagd utbildning.
- LSS/LASS: Boende, daglig verksamhet, personlig assistans, korttidsvistelse för barn och ungdomar, korttidstillsyn för ungdomar över 12 år
Mål Kvalitet - Individens möjligheter att påverka sin vård och omsorg ska öka - Innehållet i olika tjänster och insatser ska tydliggöras för medborgarna Medarbetarna - Medarbetarna ska känna sig sedda och bekräftade och bidra till goda resultat och hög kvalitet.* - Medarbetarna ska ha kompetens för sitt uppdrag - Sjukfrånvaron ska minska* - Personalsammansättningen ska spegla befolkningssammansättningen Ekonomi - Ekonomi i balans* - Förbättrade verksamhetsmått och nyckeltal*
Verksamhetsmått
Måluppfyllelse
Boksl 2006
Mäts i enkätundersökningar.
Äldreomsorg Personer i särskilt boende per 31/12
Upprättade kvalitetsdeklarationer för varje verksamhetsområde.
Korttidsboende/växel v -antal vårddygn - varav rehab o samf Hemtjänst antal per 31/12 - nivå 1 (< 7 tim/v) - nivå 2 ( 8-13 t/v) - nivå 3 (14 < t/v)
Förnyad IiP-certifiering 2008
- Det ska finnas utvecklingsplaner för alla - Följa upp sjukfrånvarostatistiken/sjukfrånvarokostn - Antalet anställda med utländsk bakgrund ska öka
Hemsjukvård - antal HSL-beslut Trygghetslarm - abonnemang - larm/dygn Matdistribution - personer per 31/12 LSS/LASS Boende vuxna Personer i dagl verks Brukare m personlig assistens per 31/12 < 20 tim/vecka >20 tim/vecka Stöd o rådgivning HVB vuxna - antal vårddagar - antal personer Socialpsykiatri* Externa vårdhem - antal personer - antal vårddagar
- Budgetavvikelsen i bokslutet ska vara högst 0,5% - Mått och nyckeltalredovisas i delårs-och årsbokslut
* Mål för god ekonomisk hushållning
Personalsituationen Antalet årsarbetare beräknas bli i princip oförändrat; d v s uppgå till ca 860 under 2008. Personalförsörjningsläget är överlag gott och det förväntas bestå under perioden. Personalomsättningen bland personliga assistenter har en tid varit hög, men beräknas framöver minska genom nya rutiner för rekrytering och introduktion. IiP är en viktig del när det gäller att rekrytera och behålla god kompetens. Genom IiP skapas systematiskt arbetsförutsättningar som stöder både utvecklingen av verksamhetskvaliteten och goda
- 62 -
Budg. 2007
Budg. 2008
Plan 2009
Plan 2010
303
303
303
303
8 371
--
8 370
8 370
8 370
121 75 222
355
110 50 195
110 50 195
110 50 195
791
--
790
790
790
730 65
---
730 65
730 65
730 65
157
--
155
155
155
148 147
148 --
153 150
155 150
155 150
5 63
---
5 65
5 65
5 65
3716 34
2600 22
2600 22
2600 22
2600 22
5 1757
3 1100
3 1100
3 1100
3 1100
Verksamhetsförändringar 2008 Äldreomsorg Antalet äldre har det senaste året varit större än vad som förutsetts i befolkningsprognosen och antalet personer med hemvårdsinsatser har ökat mer än vad som förutsetts i flerårsplanen. Nämnden har därför gjort särskild framställning om resurstillskott, vilken utreds under våren 2007. Om ekonomisk kompensation inte erhålls för volymökningen, måste verksamhetsanpassningar göras så att resurser kan omfördelas till hemvården. Allt fler äldre bor kvar hemma med hjälp av hemtjänst och anhöriga. För att detta ska upplevas som tryggt och de anhöriga ska känna stöd, behövs god tillgång till platser för kortare, tillfälliga vårdbehov som innebär att man kan få snabb tillgång till kvalificerad omvårdnad. F n motsvarar tillgången på särskilt boende det behov som finns. Det kan dock konstateras att andelen demensboenden behöver utökas; f n används en inte oväsentlig del av platserna på övriga enheter för personer med demenssjukdomar. Det har också visat sig finnas ett konstant behov av några platser i särskilt boende för äldre psykiskt sjuka, som inte är dementa. Mot bakgrund av vad som redovisats ovan beträffande korttidsvård och särskilda boenden, finns behov av att ta fram förslag till omdisponeringar/ev utökning. Nämnden avser därför att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram ett sådant förslag inkl kostnadsberäkningar under hösten 2007. Under 2007 startar ett projekt ”Äldre-lots” som finansieras av länsstyrelsen. Inom ramen för projektet inrättas en befattning, som ska hjälpa äldre att få svar på frågor om verksamheten och olika praktiska frågor och lotsas till rätt instans. Om projektet faller väl ut kommer funktionen som äldre-lots att permanentas fr o m 2008. LSS/LASS Antalet barn och ungdomar med insatser enligt LSS har i riket ökat sedan 1999 och ökningen märks även i Eslöv. Fler barn får diagnos i tidig ålder och i LSS-verksamheten finns nu fler mycket små barn med specifika diagnoser, som ställer stora krav på individuellt omhändertagande och kräver personal med specialkompetens. I slutet av 2007 planeras ett nytt serviceboende
(Mejeriet) vara inflyttningsklart. Det ska täcka behovet av boende för äldre utvecklingsstörda, som tidigare bott i vanliga lägenheter, men som fått ökat trygghets- och omvårdnadsbehov p g a åldrande. Detta blir ett nytt sätt att möta behoven för denna grupp, för vilka vårdhem tidigare varit alternativet. Stöd och rådgivning I Eslöv, liksom i övriga landet, tenderar missbruksproblematiken att öka. Missbruket av tyngre droger ökar, vilket försvårar behandling i öppen vård och antalet placeringar på HVB-hem har därför ökat. För att bromsa utvecklingen genomför BoF och VoO under 2007 och 2008 ett gemensamt projekt ”Ungdom” med fokus på åldern 13-25 år. Bostadsfrågan för personer i aktivt missbruk är inte tillfredsställande. Målet är att förbättra bostadssituationen för denna grupp. Socialpsykiatri Det finns behov av ytterligare möjligheter till sysselsättning för personer med psykiska sjukdomar och arbetet pågår för att skapa fler sådana möjligheter i samverkan med lokala företag.
Verksamhetsförändringar 20092010 Äldreomsorg För att möta den ökning av antalet äldre som förväntas om några år, måste bostads- och samhällsplaneringen anpassas för att möta behoven hos personer med funktionshinder. Det kan gälla såväl anpassning av befintliga bostadshus som att beakta detta behov i samband med nybyggnation. Även tillgängligheten i utemiljön behöver åtgärdas. Dessa frågor måste hanteras i samverkan med andra nämnder och enskilda aktörer. Den utredning om ev omdisponeringar av platser i särskilt boende och korttidsvård som ska genomföras under hösten 2007, kommer att ligga till grund för förslag till åtgärder från 2009--2010. Lägenheterna på Kärråkra motsvarar inte helt dagens standardkrav vad gäller hygienutrymmen och pentry. Detta kommer att beaktas i den ovannämnda utredningen. LSS/LASS Under 2009-2010 lämnar 14 ungdomar gymnasiesärskolan och med stor sannolikhet kommer samtliga att ansöka om både boende och daglig verksamhet. En sådan utökning motsvarar ett resursbehov om 10 helårsresurser.
- 63 -
Det ökande antalet barn med diagnoser som Aspergers, autism m m som kräver mycket speciell kompetens, medför att det framöver behöver kunna erbjudas korttidstillsyn med särskild inriktning för dessa barn.
beroendeproblematik och för att stödja personer som kommer från behandlingshem, fängelser. En viktig del i detta är verksamheten på Fälthuset och det finns behov av att utöka tillgängligheten där. Ett utökat öppethållande förutsätter att ytterligare personal kan disponeras för verksamheten.
Stöd och rådgivning Fältarbetet är betydelsefullt när det gäller att vägleda och motivera personer med
Resultaträkning (tkr) Bokslut 2006 Intäkter
Budget 2007
Budget 2008
Plan 2009
Plan 2010
106 707
98 767
105 900
105 900
105 900
Kostnader Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader
-451 963 -323 155 -45 714 -82 522 -572
-446 291 -315 473 -46 412 -83 846 -560
-459 209 -327 850 -49 035 -81 764 -560
-460 359 -328 900 -49 035 -81 864 -560
-462 659 -331 000 -49 035 -82 064 -560
Nettokostnader
-345 256
-347 524
-353 309
-354 459
-356 759
Kommunbidrag Årets resultat
340 333 -4 923
347 524 0
353 309 0
354 459 0
356 759 0
- 64 -
Driftbudget (tkr) Verksamhet Politisk verksamhet VoON Intäkter Kostnader Politisk verksamhet ÖFN Intäkter Kostnader Folkhälsa, alkoholtillstånd Intäkter Kostnader Brottsförebyggande arbete Intäkter Kostnader Vård äldre o funktionshindrade Intäkter Kostnader LSS/LASS Intäkter Kostnader Öppna verksamheter äldre o Intäkter Kostnader Stöd o rådgivning Intäkter Kostnader Socialpsykiatri Intäkter Kostnader Familjerådgivning Intäkter Kostnader Arbetsmarknadsåtgärder Intäkter Kostnader Förvaltningsgem funktioner Intäkter Kostnader Nettokostnader
Bokslut 2006
Budget 2007
Budget 2008
Plan 2009
Plan 2010
0 -1 176
0 -1 147
0 -1 149
0 -1 149
0 -1 149
15 -1 580
0 -1 789
0 -1 794
0 -1 794
0 -1 794
65 -74
50 -150
50 -170
50 -170
50 -170
0 -25
0 -100
0 0
0 0
0 0
35 411 -227 788
35 411 -227 788
35 411 -228 388
54 479 -164 263
54 479 -165 963
54 479 -167 663
6 079 -15 708
6 079 -15 708
6 079 -15 708
95 902 -400 508
96 532 -406 425
1 730 -13 501
695 -11 834
902 -12 753
902 -12 203
902 -12 203
1 150 -13 881
1 465 -13 357
1 802 -14 796
1 802 -14 796
1 802 -14 796
22 -556
25 -570
25 -571
25 -571
25 -571
7 703 -8 696
0 0
6 700 -7 000
6 700 -7 000
6 700 -7 000
120 -11 966
0 -9 619
452 -13 217
452 -13 217
452 -13 217
-345 256
-346 224
-353 309
-354 459
-356 759
Investeringsbudget, netto (tkr) Projekt
Total-
Beräknad
Budget
Plan
Plan
Namn
utgift
utgift/inkomst tom. 2007
2008
2009
2010
-100
-100
-100
-100
-200
-200
-200
-200
-300
-300
-300
-300
IT-utbyggnad Utbyte inventarier och utrustning Summa
0
Kommentarer till investeringsbudgeten Projekt: Namn Beskrivning IT
Ny- och ersättningsanskaffning för verksamhetsstöd
Utbyte inventarier o utrustning
Utbyte av inventarier i äldreboenden och anskaffning av lyfthjälpmedel m m utrustning
- 65 -
