Farmaka i Fokus
DOPNING
– ett missbruk inte bara inom idrotten SIDAN 4
Neuropatisk smärta – god evidens för äldre preparat SIDAN 6
Bättre läkemedelsanvändning för äldre i hemmen SIDAN 2–3
Bild: SOLVEIG EDLUND
Information från Sydvästra Läkemedelskommittén
Bild: INGRAM
Sydvästra Läkemedelskommittén Utbildning i medveten läkemedelsanvändning & Nyanserad läkemedelsinformation
Fi F
3
Nummer juni 2008
Hemma-DAKS – ett samverkansprojekt om läkemedelsgenomgångar för äldre i ordinärt boende
Läkemedelsgenomgångar i hemsjukvården – ett kvalitetsarbete inom SVLK
av Nestor FoU-center som är ett forsknings- och utvecklingscenter med äldre i fokus. Stockholm läns landsting är huvudman tillsammans med fem kommuner söder om Stockholm. I Hemma-DAKS samverkar kommunens hemtjänst, primärvårdens distriktssköterskor och distriktsläkare, samt ”läkemedelsexperter på distans” vid Klinisk farmakologi, Karolinska universitetssjukhuset.
Under våren gick vi ut med ett brev riktat till vårdcentralerna inom vårt område där vi erbjuder stöd för att komma igång med läkemedelsgenomgångar i hemsjukvården. Stödet består av några verktyg som ska underlätta genomförandet av läkemedelsgenomgången samt uppföljningen. Det verktyg som vi presenterar är bland annat en förkortad version av Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer, SVLK: s checklista för läkemedelsgenomgång, symtomskattning samt ett förslag på journalmall. Journalmallen är framtagen i samarbete med EK-gruppen och ska underlätta arbetet med uppföljning både på vårdcentralen samt bidra till ett gemensamt kvalitetsarbete inom Sydvästra läkemedelskommittén.
klar under våren 2009. Både läkemedelsspecifika resultat och utvärdering av hur samverkansmodellen kan implementeras i ordinarie verksamhet, kommer att beskrivas. För mer information, gå in på www.nestor-foucenter.se
Slutrapport beräknas vara
att förbättra läkemedelsanvändningen hos äldre hemmaboende genom arbete med läkemedelsgenomgångar och fortbildning. Målgruppen för projektet är äldre hemmaboende personer som är över 65 år, har fem eller fler läkemedel samt är inskrivna i hemsjukvården. För varje patient tas ett kvalitetsutlåtande fram som utgör beslutsunderlag vid läkemedelsgenomgången. Denna genomförs av patientansvarig läkare och distriktssköterska på vårdcentralen. Förändringar i läkemedelsordinationerna följs upp och dokumenteras. Som hjälp i arbetet på vård-
Projektet syftar till
text: helén lieberman-ram, leg. apotekare och projektledare nestor FoU- center
anna skarph, leg. apotekare
och projektledare, nestor FoU- center
i hemsjukvården. Under utbildningen tar vi bland annat upp det som rör äldre och läkemedel. Håll utkik på www.janusinfo.se för aktuella kursdatum eller kontakta kommittén om ni har egna önskemål. Kontaktinformation via mejl:
[email protected].
text: birgitta elfsson och birgitta danielsson
Bild: BIRGITTA ELFSSON
centralerna används ett datoriserat kunskapsstöd (DAKS). Vid projektets slut får alla medverkande enheter en samlad rapport med resultat av läkemedelsgenomgångarna. I Södertälje kommun medverkar sju vårdcentraler och sex hemtjänstdistrikt, i övriga Nestor-kommuner åtta vårdcentraler och fyra hemtjänstdistrikt.
Hemma-DAKS drivs
Vårdcentralsbesöken är nu i full gång och intresset
är stort. Kontakta oss gärna så bokar vi in ett besök! Utbildning är också viktigt när det gäller läkemedelsgenomgångar och under hösten kommer vi att erbjuda fler utbildningstillfällen av utbildningen ”Läkemedelsgenomgångar i hemsjukvården” som riktar sig till distriktssköterskor och undersköterskor
Utbildning i läkemedelsgenomgångar på Sätra vårdcentral.
Här följer ett exempel på en frågeställning inkommen till Karolic:
Karolic Karolinska läkemedelsinformationscentralen besvarar kliniska frågor från sjukvårdspersonal och farmaceuter inom öppen- och slutenvård då medicinska läkemedelsproblem uppstår i det dagliga arbetet. Centralen är en regional service, finansierad av Stockholms läns landsting och därför kostnadsfri för frågeställaren.
Finns anledning att sätta ut acetylsalicylsyra (Trombyl) inför tandingrepp? Svar: Experter i Canada, Storbritannien och Nederländerna rekommenderar att man inte avbryter daglig behandling med acetylsalicylsyra (ASA) inför vaskulära och ortopediska operationer. I Nordamerikanska rekommendationer anses att den ökade risken för trombos vid ett avbrytande av ASAeller klopidogrelbehandlingen uppvägs av risken för blödning vid ingrepp vid fortsatt behandling. Däremot är resonemanget annorlunda vid behandling med högre doser (1 gram eller mer per dag) ASA i smärtlindrande och/eller antiinflammatoriskt syfte. I dessa fall kan ASA sättas ut före tandingrepp eller kirurgi eftersom risken för trombos vid utsättning inte antas vara ökad då indikationen är en annan än trombosprofylax (1).
Har du frågor om läkemedel? Kontakta Karolic! Klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge Karolinska universitetssjukhuset i Solna Tel: 08-585 810 60 Tel: 08-517 716 08 Fax: 08- 585 810 70 Fax: 08-331 13 43 E-post:
[email protected] E-post:
[email protected]
Referenser: 1. Brennan MT, Wynn RL, Miller CS. Aspirin and bleeding in dentistry: an update and recommendations. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol Endod 2007;104(3):316-323 2. Annerud, N. Odontologisk behandling av patienter med antikoagulationsmedicinering. Informationsblad från läkemedelskommittén i mellersta Bohuslän (2007-06). Tillgänglig via: http://epi.vgregion.se/upload/MittVal_juni_07.pdf 3. Personlig kontakt med klinikchef, Tandläkarhögskolan Stockholm (2008-02-06)
Vid störning i den primära hemostasen, såsom vid behandling med ASA, är det viktigt att underlätta bildningen av trombocytpluggen genom en försiktig operationsteknik och något längre kompressionstid. Någon ytterligare åtgärd är i normalfallet inte indicerad (2). Vid Tandläkarhögskolan i Stockholm får patienter kvarstå på lågdos ASA vid tandingrepp. Dessa patienter får dock stanna kvar en stund efter större ingrepp för att se att blödning upphört (3). Sammanfattning: Utsättning av lågdos ASA vid tandingrepp anses inte nödvändig. Extra observationstid av patienten efter ingreppet kan dock behövas.
text: diana rydberg, st-läkare/
pauline raaschou, klinisk farmakolog, karolinska universitetssjukhuset drugline
23486, januari 2008
forts från sidan 4
Dopning – ett växande samhällsproblem Våldtäkt, misshandel och värdetransportrån har blivit vardagsmat på tidningarnas löpsedlar. Finns det ett samband mellan det rubrikerna skvallrar om och det faktum att beslagen av illegala hormonläkemedel, anabola androgena steroider (AAS), mer än fyrdubblats sedan millenieskiftet?
Syntetiskt framställt testosteron och anabola androgena steroider (AAS) har snäva indikationsområden. Antingen som substitutionsbehandling för unga män som har en låg eller ingen egen produktion av testosteron, eller till äldre människor med osteoporos. AAS kan ordineras vid svåra cancertillstånd, blodbrist eller AIDS, det vill säga vid så svåra sjukdomstillstånd att döden är alternativet och minskad sexlust och förmåga inte är så viktigt längre. Legal förskrivning sker i mycket liten utsträckning.
Cirka fyrtio procent av samtalen till Dopingjouren handlar om proteinpulver och andra kosttillskott, det som vi kallar gråzonspreparat.
Folkhälsoinsitutet har en lista över AAS som en expertgrupp sammanställt, www.fhi.se Vissa, som inte står ut med att må dåligt börjar missbruka igen, eller tar andra hormonläkemedel i förhoppning om att motverka bieffekter, exempelvis hCG, clomifen eller aromatashämmare. Andra läkemedel som används är bensodiazepiner, analgetika samt narkotiska preparat. Ytterligare preparat i sammanhanget är insulin, Igf 1, tillväxthormoner och clenbuterol.
I dag sker den största andelen av produktionen av AAS, och nära relaterade substanser, för den svarta marknaden, framför allt i västvärlden. Ofta i fattiga länder som gränsar till de rika. Internet är den absolut största marknadsföraren. På många web-siter kan man beställa förbjudna preparat, som kommer på posten efter några dagar. I samband med medlemskapet i EU och Öresundsbrons tillkomst är våra gränser mycket öppnare. Tullen har skurit ner på sin bemanning, vilket gör att det är lätt för kurirer att smuggla in förbjudna substanser till vårt land. I vår databas har vi cirka 600 preparatnamn varav ett stort antal är generika. Sedan några år är Kina en stor aktör som producent av testosteron som råvara. Det förs in till Sverige som en industriprodukt och utsätts därmed inte för samma granskning av tullen. Därefter färdigställs och portioneras produkten inom landet och läggs ut till försäljning på Internet. Här tillkommer ytterligare en aspekt att oroa sig för, den hygieniska. Preparaten i sig är inte särskilt kostsamma utan det är proteinet som behövs för att fylla på de nya musklerna som är kostsamt.
Vilka och varför? Vår erfarenhet är att det övervägande missbruket förekommer utanför idrotten och av andra skäl än att prestera bättre idrottsresultat. Ofta bland yngre män, 17-32 år, som tränar på anläggningar med styrkeredskap och är missnöjda med sitt yttre. Detta, i kombination med bilden av manlighet som sprids i vårt samhälle, är en grogrund för AAS-missbruk. Genom att bygga muskler hoppas man kunna bättra på ett otillräckligt självförtroende och en dålig självkänsla och skaffa sig tillträde till en gemenskap där dessa ideal gäller. Ideal som till exempel skapas via
media, leksaker, ”Gladiatorromantik”, och såpoperor med vackra människor. Förebilder, ofta i kombination med brist på goda manliga förebilder, kan ge unga män en känsla av osäkerhet, att de inte duger som de är. Att duga i dag handlar om yta. Den sammantagna effekten är att dopning börjar bli rumsrent, ”alla gör det”. Nätverket mot
AAS i Sverige insåg att detta är ett globalt problem, åtminstone i västvärlden. Därför anordnades en nordisk konferens i ämnet i Uppsala hösten 2007. I professor Harrison G. Pope´s anförande framhöll han tre faktorer som orsaker bakom AAS-missbruk:
ringa respektive grovt dopningsbrott. Tyvärr tar det tid för regelverk att tillämpas och rutiner att upparbetas. Vi skulle gärna se att polisen utförde dopingtester vid alla våldsbrott och att påföljden jämställdes med brott mot narkotikalagen. En översyn av lagstiftningen pågår.
• • •
Om Dopingjouren Dopingjouren har ett gott rykte och är en rikstäckande verksamhet som startade 1993 och finansieras av Social- och Kulturdepartementen. Vårt uppdrag är att bedriva forskning, utbildning och ge information, råd och stöd rörande missbruk av dopningsmedel och dess konsekvenser. Vi bedriver utåtriktat, förebyggande arbete genom att delta i mässor och föreläsa för olika målgrupper. Vi tar emot många samtal från sjukvården och man kan vända sig till oss för att till exempel få hjälp med vilka prover man bör ta och hur man kan behandla och bemöta personer med misstänkt dopningsproblematik. Dopingjouren bemannas av tre sjuksköterskor, en doktorand, en läkare samt verksamhetschef. Vi besvarar cirka 2 500 förfrågningar/år, anonymt, via telefon och hemsidan, www.dopingjouren.se. De tyngsta samtalen kommer från anhöriga. Runt varje missbrukare finns släkt och vänner som mår dåligt och i värsta fall utsätts för hot och misshandel. På vår hemsida finns möjligheter att ställa frågor, få svar och här kan både missbrukare och anhöriga rapportera biverkningar. Vi har, tillsammans med Centrum för Andrologi och Sexualmedicin och Beroendecentrum ansökt om medel till ett Dopingcentrum i Stockholms län. En vårdsökande AAS-missbrukare är inte lika lätt att känna igen som en morfinist eller amfetaminist. Det fordras fler kännetecken än pupillstorlek. Snabb viktökning, kost- och träningsfixering och fluktuerande humör är några kännetecken. En viktig sak att ha i åtanke när man misstänker AAS-missbruk är att informera om sekretessen inom vården. De flesta missbrukare vet om att de är kriminella enligt lagens sätt
Högeffektiva substanser Missnöje med sin kropp Ett tillåtande samhälle
Bieffekter, fysikt, psykiskt och socialt För att få dopningseffekt måste man tillföra kroppen suprafysiologiska doser, mångdubbelt den kroppsegna produktionen av testosteron. AAS-missbruk ger obalans i könshormonsystemet, bland annat en nedreglering av det kroppsegna testosteronet. Allmänna biverkningar är aggressiva och infektiösa finnar, så vanligt att många räknar med dem. Hjärt- och kärlförändringar kan förorsaka en förtidig död. Ett väl dokumenterat faktum är att missbruk av AAS kan orsaka vänsterkammarhypertrofi och ett förhöjt Hb är inte ovanligt. Blodfetterna förändras, HDL sjunker och LDL höjs på ett markant sätt. Detta är bara några exempel på de fysiska bieffekter som rapporterats i vår forskning. Exempel på psykiska biverkningar är aggressivitet, depression, förändrad sexlust, sjuklig kroppsfixering och megarexi med flera. Det är i detta tillstånd de flesta brukar höra av sig till oss på Dopingjouren. En del bieffekter är mer vanligt förekommande än andra. Vilka man utvecklar beror till stor del på individuella anlag men också ålder, mängd, duration och psykisk stabilitet. Det är inte bara de biverkningar man åsamkar sig själv som är farliga, utan man kan bli farlig för sin omgivning. En kvinna far än mer illa av AAS. Hon börjar omedelbart byta kön. De få kvinnor som fått problem och ringer till oss har ofta en relation med en man som missbrukar. Bieffekter av AAS hos kvinnor kan ge utebliven menstruation och ökad behåring. Tjejer vill bli av med sitt underhudsfett för att definiera sina muskler. Myten om att efedrin bränner fett lanseras aggressivt av mindre nogräknade kosttillskottsproducenter och säljs i hälsokostaffärer och framför allt på Internet. Sedan 1 september 2005 är alla efedrinalkaloider läkemedelsklassade. Dopningslagen trädde i kraft 1 juli 1992 och ändrades 1 april 1999 då bruket kriminaliserades och straffsatsen ökades från två till fyra år, för
forts sidan 5
forts sidan 6
www.dopingjouren.se
forts från sidan 6
att se, men de känner inte till sekretessen. Därför uppger de andra skäl som orsak till att man söker vård. Vissa prover kan ge värdefulla tecken: förhöjt Hb högt blodtryck förändrade blodfetter; högt LDL, lågt HDL förändrad status på lever, njurar och thyreoidea förändrad könshormonspegel
I de nya behandlingsrekommendationerna från Läkemedelsverket rekommenderas i första hand gabapentin eller tricykliska (amitriptylin/nortriptylin) vid behandling av perifer neuropatisk smärta. Detta baseras på god dokumentation och mångårig klinisk erfarenhet. Resultaten från rapporten Metoder för behandling av långvarig smärta (2006) som Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, gjort ligger även den till grund för Läkemedelsverkets nya behandlingsrekommendationer. I Kloka Listan 2008 rekommenderas amitriptylin som förstahandsalternativ både vid perifer- och central neuropatisk smärta. Behandling med tricykliska antidepressiva ges i lägre doser än vid depression. Gabapentin är andrahands-
text: ann-mari thurelius
leg. sjuksköterska i psykiatri dopingjouren
Behandling av neuropatisk smärta
Sjukhistoria som tyder på en lesion eller sjukdom i nervsystemet som primär etiologi till smärtan.
En neuroanatomisk korrelerbar smärtutbredning motsvarande innervations- eller projektionsområdet för den drabbade nervstrukturen (perifer nerv, plexus, nervrot, central struktur).
Störning inom det somatosensoriska systemet med känselrubbning i smärtans utbredningsområde.
• •
Tyvärr så finns få direkt jämförande studier. Resultat från enstaka indirekt jämförande studier visar dock att de äldre tricykliska antidepressiva läkemedlen är de mest effektiva substanserna vid behandling av neuropatisk smärta. Därefter följer gabapentin/pregabalin och SNRI.
Förändrat uttryck av natrium-jonkanaler Uppreglering av kalcium-jonkanaler Aktivering av NMDA-receptorer Ökad nedåtstigande facilitering eller försvagad hämning i smärtsignalerande banor
K
Ur Kloka Listan 2008
L i s t a n 20 ka 08 lo
1. 2. 3. 4.
•
vissa äldre läkemedel där ansökan om godkännande för denna indikation aldrig har kommit in till vare sig Läkemedelsverket eller EMEA, den Europeiska läkemedelsmyndigheten. Exempel på dessa läkemedel är vissa tricykliska antideppressiva, (amitriptylin/nortriptylin), och opioider (morfin, metadon och oxykodon har dokumenterad effekt vid neuropatisk smärta).
Fyra mekanismer antas ha betydelse för uppkomst och underhåll av perifer neuropatisk smärta:
neuropatisk smärta I första hand
amitriptylin
Tryptizol
I andra hand, vid diabetesneuropati eller postherpetisk neuralgi
gabapentin
Gabapentin/Hexal Santoz
SLL
Läksaks expertgrupp för analgetika bedömer att samtliga gabapentinpreparat är likvärdiga vid behandling av neuropatisk smärta. Gabapentin Hexal/Sandoz måste skrivas på receptet då inte får byta mellan gabapentinpreparat.
Tegretol Tegretol RetardKloka Källa:
text: teresa alton borgelin
Antal utköpta recept av pregabalin,gabapentin och amitriptylin i sydvästra Stockholm 600
500
400 pregabalin 300
gabapentin amitryptilin
200
0 fe b05
ap r05
ju n-
au g-
05 05 2005
ok t05
de c05
fe b06
ap ju rn06 06 2006
au g06
ok t06
de c06
Tid
ap r07
ju n-
2007 07
au g07
ok t07
de c07
fe b-
2008 08
ap r08
Källa: Janus arbetsplatsrapporter TAB 2008-05-26
Listan
forts sidan 7
fe b07
Antal utköpta recept av pregabalin, gabapentin och amitriptylin i sydvästra Stockholm 2005–2008.
TRIGEMINUSNEURALGI
karbamazepin
Farmakologisk översikt av läkemedel som är aktuella för behandling av neuropatisk smärta se www.lakemedelsverket.se
100
Börja med 10 mg till natten, öka långsamt till avsedd effekt
Farmakologisk läkemedelsbehandling av neuropatisk smärta Det finns ett antal läkemedel som är godkända på indikation neuropatisk smärta. Därutöver finns god evidens för effekt på neuropatisk smärta för
Pregabalin (Lyrica) är en tämligen ny substans och därmed finns begränsad klinisk erfarenhet och uppgifter om säkerhet. Det finns inga kliniska studier som visar att pregabalin har effekt hos patienter som inte svarat på gabapentin. Pregabalin rekommenderas som andrahandsalternativ enligt de nya rekommendationerna från Läkemedelsverket. Duloxetin (Cymbalta), godkänd på indikationen diabetesneuropati, och venlafaxin (Efexor) tillhör gruppen SNRI-preparat och är tredjehandsalternativ enligt Läkemedelsverket. Venlafaxin har en mer känd biverkningsprofil på grund av att detta preparat funnits längre på marknaden.
Kriterier för neuropatisk smärta är:
– tricykliska antidepressiva läkemedel håller fortfarande måttet Neuropatisk smärta utmärks av ett antal negativa och positiva symtom och statusfynd, till exempel nedsatt känsel eller smärtsam överkänslighet. Det är inte helt ovanligt att neuropatisk smärta förekommer tillsammans med nociceptiva smärtor, till exempel hos patienter med cancer eller postoperativ smärta. Prevalensen är 1,5 % men är sannolikt en underskattning. Neuropatisk smärta har en ny definition enligt Läkemedelsverket: ”Smärta som uppstår som en direkt konsekvens av en lesion eller sjukdom som påverkar det somatosensoriska systemet”.
alternativ och är mer kostsamt jämfört med de äldre tricykliska antidepressiva. Klinisk erfarenhet talar för att tricykliska antidepressiva och gabapentin kan kombineras för ökad effekt. Läksaks expertgrupp för analgetika har bedömt samtliga gabapentinpreparat likvärdiga. Gabapentin Hexal/ Sandoz måste skrivas på receptet då Apoteket inte får byta mellan gabapentinpreparat.
Preparatens olika biverkningsprofiler kan ha betydelse för vilket läkemedel man väljer. Vid behandlingssvikt skiftas om möjligt först och främst till det alternativa förstahandsvalet.
Antal recept per månad
• • • • •
Sker behandlingskontakt över tid kan dopingtest vara värdefullt. Både för behandlaren och patienten. Eftersom framför allt injektionspreparaten har långa spårtider, ibland över året, kan det vara värdefullt att följa hormonspegel och göra kontinuerliga dopingtester. Exakta värden önskas för att följa att metaboliterna sjunker. Att patienten blir ”ren” och att hormonspegeln normaliseras kan vara motiverande för att inte återfalla i missbruk.
Källa: Janus arbetsplatsrapporter
forts från sidan 5
Kurser och aktiviteter i Sydvästra läkemedelskommitténs regi: Update om läkemedel på Karolinska Huddinge Varje tisdag kl 12-13 Restaurang 61:an Välkommen åter till hösten med start 2/9
Returadress vid okänd adressat, internpost: Läkemedelscentrum, Magnus Ladulåsgatan 63A via Västgötagatan 2 Postadress: Box 17533, 118 91 Stockholm
Läkemedelsinformation utan reklam på Södertälje sjukhus Onsdagar kl 12-13 Restaurang Kringelgumman Välkommen åter till hösten med start 10/9
Adresskälla: Stockholms läns landsting
Boka in klinikbesök för uppföljning av er läkemedelsförskrivning!
Fredagsutbildningar* En fredag i månaden kl. 13.30-16.30 Huddinge Folkets Hus
kliniknivå blir denna typ av uppföljningsarbete än viktigare. Även om det primärt inte handlar om att spara pengar så kan man eventuellt skapa ett ökat handlingsutrymme för bland annat mer kostnadstunga specialläkemedel vid översyn av sin användning av basläkemedel. Nu vill vi erbjuda fler kliniker denna tjänst. Du som är verksamhetschef eller läkemedelsansvarig läkare för din klinik, mejla Johan Eklund för att boka in ett möte med oss i höst.
Sedan i höstas har Rickard Malmström, klinisk farmakolog och Johan Eklund, apotekare, besökt utvalda kliniker på Karolinska Universitetssjukhuset och Södertälje sjukhus för att presentera klinikspecifik läkemedelsstatistik. Med statistiken som bas väcks sedan frågeställningar kring förskrivning och diskussioner tar vid. Det som presenteras är till att börja s.k. DU 90%- (de vanligaste läkemedlen som förskrivs från en klinik) och DC 90%- (de mest kostsamma läkemedlen från en klinik) profiler. Sedan tas även kvoter och trendanalyser fram, allt efter den enskilda klinikens behov.
Johan Eklund leg apotekare
[email protected] Rickard Malmström, docent, specialistläkare
Då man inom en snar framtid kommer att få ett större kostnadsansvar för förskrivningen på
text: johan eklund
29/8 26/9 24/10 14/11 12/12
Luftvägsinfektioner och anti- biotikaresistens Bensmärta: från neuropati till claudicatio Doping. Idrottsskador Förmaksflimmer Röntgen
Allergirond Onsdag eller torsdag ungefär en gång i månaden kl.15.00-16.45. Inbjudan till ronderna skickas ut till vårdcentralerna via e-post. Se även Allergicentrum Syds hemsida på intranätet Inuti: http://inuti.karolinska.se. Sök på Allergicentrum Syd Läkemedelsgenomgångar i hemsjukvården* 7/10 Del 1 4/11 Del 2 För information kontakta Birgitta Elfsson, apotekare,
[email protected]
Ansvarig utgivare: Jan Hasselström, ordförande i Sydvästra läkemedelskommittén. Redaktionskommitté: Ordförande Jan Hasselström, distriktsläkare Christer Norman, distriktsläkare Birgitta Danielsson, distriktsläkare Ramin Zarrinkoub, vetenskaplig sekreterare Anders Helldén, Avdelning för klinisk farmakologi, Karolinska Huddinge, apotekare Birgitta Elfsson, apotekare Johan Eklund, informatör Teresa Alton Borgelin. Artiklarna utarbetas i samråd med kliniker och experter inom relevanta terapiområden. Redigering/Layout: Anna-Lena Forssén Sydvästra läkemedelskommittén Alfred Nobels allé 8, plan 9 141 83 Huddinge Telefon: 08-524 889 22 E-post:
[email protected]
Önskas besök på vårdcentral, kontakta informationsläkare Christer Norman, tel 073-9660719,
[email protected] eller apotekare Teresa Alton Borgelin, tel 070-4848432
[email protected] Med reservation för ändringar i programmet! Se även www.janusinfo.se
Du kan även läsa Farmaka i Fokus som pdf på: www.janusinfo.se.
*Föranmälan sker via www.janusinfo.se/fortbildning Sök på Sydvästra läkemedelskommittén i fältet Arrangör
