ARBETE & MENING-ETT PROJEKT INOM SAMORDNINGSFÖRBUNDET FÖR REHABILITERING I SÖDERTÄLJE
A R BE TE & ME N I N G PRO J E K TS A MMA N S TÄL L N I NG 2 0 0 7 -20 09 ARBETSREHABILITERING FÖR PERSONER MED PSYKISK OHÄLSA
”Man känner sig trygg och väl omhändertagen om man mår dåligt. Filialen är bra. Jag tycker hela projektet Arbete och mening är bra. Det ger en hopp om en framtid till egen försörjning och arbete. Det bästa som kunde hända mig!!” Deltagare i projektet!
INNEHÅLL
Innehåll
sid. 2
Inledning
sid. 3
Bakgrund
sid. 4
Syfte
sid. 4
Mål
sid. 4
Målgrupp
sid. 5
Flöde
sid. 5
Arbetsrehabiliterande insatser
sid.6
Praktik - Supported Employment
Gruppverksamhet
Arbetsverksamheten Filialen
Resultat
sid.13
Avvikelser från projektbeskrivningen
sid.14
2
INLEDNING
Samordningsförbundet för rehabilitering i Södertälje beviljade projektet Arbete & Mening medel under 2007-2009 för att öka möjligheterna för personer med psykisk ohälsa/psykiska funktionsnedsättningar att delta i arbetslivsinriktad rehabilitering. Huvudman för projektet har varit kommunen och landstinget. Inom Södertäljemodellen har kommun och landsting - valt att samarbeta i öppenvård på gemensamma rehabiliteringsenheter. I Södertälje bedriver man idag fyra sådana rehabiliteringsenheter Grengården, Sydgården, Österäng samt Allmänpsykiatriska rehabiliteringsenheten. På varje enhet erbjuds socialgemenskap, sysselsättning, psykiatrisk behandling och boendestöd. Den funktionshindrade vet att där erbjuds stöd och behandling oavsett om det är kommunens eller landstingets ansvarsområde. Genom ett delat huvudmannaskap på enheterna finns öppna kanaler kvar både till psykiatrins heldygnsvård och olika kommunala verksamheter. På dessa enheter har varje klient en samordnare. Att vara samordnare är en speciell arbetsuppgift, som ligger utanför de specifika yrkesrollerna. Det innebär att rollen som samordnare kan innehas av olika yrkeskategorier på enheten som läkare sjuksköterskor, skötare, arbetsterapeuter, socionomer, boendestödjare, rehabiliteringsassistenter m fl. Samordnarna har ansvaret för att planeringen av rehabiliteringen för klienten blir genomförd. Som en naturlig del av utvecklingen av den psykiatriska rehabiliteringen fanns ett stort uppdämt behov av arbetsrehabiliterande insatser som projektet till viss del skulle fylla. För projektet är 3,5 tjänst avsatt under projekttiden samt under hösten 2009 ytterligare 1 tjänst för utökad arbetsledning på arbetsverksamheten Filialen. Personalen i projektet har haft kompletterande kompetenser. De har erfarenheter och kunskaper inhämtade från mångårigt arbete inom psykiatri, rehabilitering och arbetsmarknadsfrågor.. Personalen har formella meriter inom bl.a. bildterapi, arbetsterapi, personal- och organisationsutveckling, samt pedagogik. Projektet i dess helhet implementeras i den ordinarie verksamheten fr.o.m. 2010.
3
BA KG RU N D
Samhället har skapat olika former av insatser för att bistå människor att komma in eller komma tillbaka till arbetslivet. Trots det, finns det människor som inte lyckas med detta. Orsakerna är fler och komplexa. Människor med arbetshinder av olika slag och med långvarig arbetslöshet är den grupp som har allra svårast att finna en plats på den reguljära, men även den anpassade arbetsmarknaden. Många har genomgått olika former av rehabiliteringsåtgärder under lång tid och där ansvaret vandrat runt mellan olika aktörer. Den enskilde har i detta rundgångssystem haft mycket svårt att formulera, uttrycka och argumentera för sina egna önskemål och behov och det har utmynnat i att den enskilde helt eller delvis förlorat känslan för eget ansvar för sin framtid. Psykiatrisamordningen (Milton) har visat hur nödvändig sysselsättning är för att övriga insatser ska ge optimal effekt. Det förstärker också den kunskapsöversikt som Socialstyrelsen gjort över ”Vård och stöd till patienter med schizofreni” (2003). I denna omnämns ett antal grundläggande begrepp som är avgörande för framgång i rehabiliteringsarbetet med psykiskt funktionshindrade. Några av dessa är; hopp – tro på en framtid som är möjlig att påverka, specificering – att utgå från den miljö eller roll som är aktuell, funktionsförmåga – utveckla och/eller bibehålla färdigheter eller använda sina färdigheter på ett optimalt sätt, meningsfull sysselsättning – meningsfulla aktiviteter och sammanhang där individen har en naturlig plats, detta är inte ett regelrätt arbete för alla. Det som också omnämns som avgörande är individens delaktighet och individuell rehabiliteringsplan. Även nöjdheten med sina val och ha kontroll över sin egen rehabiliteringsprocess lyfts fram. Empowerment, är ett begrepp som återfinns allt som oftast i sammanhang som handlar om välfärd, långtidsarbetslöshet och rehabilitering. Det kan översättas med egenmakt, att återerövra vardagen, att bli herre över sitt eget liv. Därför är det angeläget för samhället att erbjuda möjligheter att omsätta de insikter, kunskaper och erfarenheter som man förvärvat i ”rundgångssystemet” till en positiv och självvald personlig utvecklingsprocess.
SYFTE
Syftet med projektet är att skapa förutsättningar för arbetslösa människor med psykiskt funktionshinder eller psykisk ohälsa att nyttja/öka sin aktivitetsförmåga och därmed öka sina möjligheter till självständighet och livskvalitet. Syftet är även att delvis täppa igen det gap mellan, å ena sidan kommunens befintliga verksamheter samt psykiatrins vård- och behandlingsinsatser och å andra sidan statens arbetsmarknadsåtgärder.
MÅL
Att 40 personer med psykiskt funktionshinder/psykisk ohälsa ska erbjudas sysselsättning under projektperioden. 8 deltagare (20 %) skall under projektperioden få någon form av anställning med lön. 4 deltagare (10 %) skall gå vidare till studier. Att ca 30 personer ska erbjudas skapande verksamhet i studiecirkelform. Att 80 % ska uppleva ökad livskvalitet.
4
M Å L G RU P P
Projektet riktar sig till unga människor (20-35 år) som är nyinsjuknade i psykos, psykiskt funktionshindrade eller lider av annan psykisk ohälsa. Deltagarna rekryteras via psykosöppenvårdens enheter Grengården, Sydgården, Österäng och PBT samt via Allmänpsykiatriska Rehabiliteringsenheten. Remiss skrivs i samverkan kommun/landsting.
F L ÖD E
För att kunna ansöka till projektet ska man vara aktuell på någon av de fyra rehabiliteringsenheterna. Där görs en bedömning huruvida en person har behov av arbetsrehabiliterande insatser från projektet. Då får personen information om projektet och erbjudande om att delta. Ansökningsblankett tillhandahålls av samordnaren. Första kartläggningssamtalet deltar också deltagarens samordnare. Efter det första mötet tar vi kontakt med personens handläggare vid Försörjningsstöd eller Försäkringskassan för att få ett godkännande av deltagarens medverkan i projektet. Kartläggningen består av ett antal samtal som resulterar i en handlingsplan där deltagaren väljer vilken/vilka aktivitet som ska påbörjas dvs. arbetsverksamhet, praktik, arbetsförmågebedömning grupp eller kombination av dessa. Arbetsförmågebedömningar görs utifrån deltagarens önskemål både i syfte att öka medvetenhet och insikt om de egna förmågorna samt i förekommande fall då deltagaren efterfrågar underlag för att få rätt stöd från andra myndigheter.
Rehabiliteringsenheterna
Beslut
Information
Bedömning av arbetsförmåga
Ansökan
Arbete &Mening Caféprojektet
Praktik
Handlingsplan
Kartläggningssamtal
Gruppaktivitet
Arbetsverksamheter
5
ARBETSREHABILITERAND E INSATSER
De arbetsrehabiliterande insatserna är praktik i reell miljö, gruppaktivitet och arbetsverksamhet. Eftersom deltagarna kan kombinera dessa aktiviteter har vi tittat lite på det totala antalet aktiviteter under projekttiden. Det totala antalet aktiviteter är 113 vilket innebär att genomsnittsdeltagaren varit med i 113/88 olika aktiviteter.
Bilden visar exempel på de aktiviteter som kan väljas.
Arbete & Mening Studieförbundet Vuxenskolan: Matlagning Datoranvändning Web design Digitalbildbearbetning Skrivarverkstad Engelska konversation
Praktik med individuellt stöd
Grupp verksamhet
Kulturskolan: Keramik Teckna& Måla
Korpen:
•Café •ICA •Skola •Trädgård
Coachning
•Heminredningsaffär
Vattengymnastik Styrketräning Badminton
Grupper i samarbete med Allmänpsykiatriska rehab.enheten:
•Skoaffär
•Hälsokostaffär
Arbetsverksamhet
Trädgårdsgrupp Vardagsekonomi Promenadgrupp
•Fastighetsskötsel •Administration •Secondhand affär
Filialen
•m.fl. •Studier
I följand tre avsnitt kommer de arbetsrehabiliterande insatserna beskrivas vad som gjorts, hur det gjorts och varför.
6
P R A K T I K - S U P P O RT E D E M P L OY M E N T
Under 2007-2009 hade 50 personer praktik genom Arbete & Mening. Vi tar emot våra deltagare för coachning, kartläggningssamtal, upprättande av handlingsplaner samt gruppaktiviteter. Praktikplatser anskaffas, i möjligaste mån utifrån deltagarens önskemål, behov och funktion. Här sker en nära samverkan med arbetsförmedling och försäkringskassa och självklart arbetsgivare. Det är viktigt för oss att inrikta oss på praktik i reell miljö som går i linje med arbetslinjen samt att utveckla metoder som gör att vi klarar att erbjuda ett tillräckligt stöd. Hos oss kan deltagarna välja sina arbetstider utifrån sin förmåga och det har alltså funnits möjlighet att arbeta så lite som 6 timmar i veckan. Vi lägger stor del av tid på att stärka individen att fatta egna beslut och att klara av att fullfölja sina planer. Vi har fokuserat på att ha kontakter med arbetsgivare vi uppskattar att vi kontaktat ca 330 olika företag/arbetsgivarrepresentanter. Vi gör också analyser av arbetsplatser eftersom många behöver en anpassad arbetsplats i flera avseenden (arbetsledning, arbetsgrupp, typ av arbetsuppgifter, arbetsmiljö, tempo).
Metod - Supported employment Vad är supported employment? Vi har lånat definitionen från Cepi: s arbetsbok ”Supported Employment” (ref) ”Supported Employment är en form av arbetslivsinriktad rehabilitering för personer med psykiska funktionshinder. Grundtanken är att hjälpa individerna att skaffa sig ett arbete på öppna arbetsmarknaden och ge det stöd som krävs för att lyckas på arbetsplatsen. Målet är att hitta ett konkurrensutsatt arbete med avtalsenlig lön och på en ”vanlig” arbetsplats. I motsatts till andra modeller av arbetslivsinriktad rehabilitering bedömer man inte arbetsförmågan först eller arbetstränar i förväg. Istället poängterar man vikten av att snabbt söka arbete och komma ut i förvärvslivet”. Nyckelprinciper för Supported Employment 1. Alla brukare som vill arbeta är välkomna. 2. Supported employment är en integrerad del av behandling/rehabilitering 3. Målet är konkurrensutsatt arbete. 4. Arbetssökandet börjar så snart en brukare har uttryckt en önskan att arbeta. 5. Stödet är inte tidsbegränsat. 6. Brukarens preferenser är A och O.(ref)
Choose - Get- Keep Vi har utbildat oss i Boston Universitys variant av Supported Employment chose - get- keep. Här finns en mängd manualbaserade verktyg för att komma vidare i processen. Särskilt viktiga är dessa verktyg då rehabiliteringsprocessen inte löper som planerat. Manualerna används tillsammans med deltagaren.
7
Bedöma beredskap för förändring Bedöma beredskap för förändring är en viktig del då man får verktyg att utreda huruvida individen är beredd på att inleda en förändringsprocess. Här nöjer man sig inte med svaret att personen är ”omotiverad” utan man går till botten med personens behov av förändring, vilja till förändring, medvetenhet om sig själv, kunskap om miljöer och närhet. Dessa faktorer kan sedan vägas samman och åskådliggöras i ett diagram. Utifrån detta underlag kan sedan deltagaren välja väg. Utveckla beredskap Likväl finns det manualer där man på ett strukturerat sätt kan arbeta vidare med att utveckla beredskap. Det kan t ex vara att planera aktiviteter som tillför deltagaren kunskap. Har deltagaren t.ex. begränsad arbetslivserfarenhet kan aktiviteterna bestå av studiebesök på olika arbetsplatser. Ett annat exempel kan också vara att delta i gruppverksamhet med syfte att få mer medvetenhet om sig själv. Välja - Choose Identifiera personliga kriterier innebär att tydliggöra vad personen önskar av en framtida arbetsmiljö och används som bedömningsgrund för att jämföra alternativ. För att identifiera de personliga kriterierna behöver man klargöra värderingar analysera erfarenheter formulera de personliga kriterierna När de personliga kriterierna sedan identifierats beskrivs alternativa arbetsplatser. När processen är klar kan deltagaren fastställa ett övergripande rehabiliteringsmål. Skaffa - Get Handlar om att skapa nätverk, upprätta CV, förbereda för intervju. Att berätta om sin sjukdom/sina funktionsnedsättningar – diskutera för och nackdelar med att berätta. Behålla - Keep För att deltagaren ska kunna behålla sitt arbete finns här särskilda verktyg. Här handlar det om att anpassa, stödja och utveckla färdigheter. Detta är ofta ett intensivt skede i rehabiliteringen men inte alltid så självklart att stödet finns kvar. Bedöma färdigheter stöd och anpassningar. Planera för rehabilitering Utveckla färdigheter stöd och anpassningar.
Observera att ovanstående verktyg kan väljas ut och användas utifrån en specifik situation/individ och också uppmärksamma oss på faktorer som inte är så tydliga. Vi kan också använda manualerna som checklistor för oss själv för att inte missa något då komplexiteten i varje enskilt fall kan vara stort. Verktygen kan också användas av rehabiliteringsenheterna för att förbereda deltagaren.
8
Evidens Den högsta graden av evidens får vi när vi jobbar med Supported Employment utifrån modellen IPS. IPS (individual placement and support) är en modell som beskriver hur arbetet med Supported employment ska vara organiserat för att ge hög evidens. Där anges: Det ska inte finnas inträdeskrav som utesluter vissa grupper eller personer. Ej mer än 20-25 deltagare/praktiksamordnare Hur mycket av arbetstiden som används endast för detta uppdrag Var verksamheten ska vara lokaliserad Hur praktiksamordnaren ska agera integrerat med rehabiliteringsenheten.
För att följa upp hur nära man jobbar IPS-modellen kan man mäta fidelitet (modelltrohet). En fildelitetsskala anpassad till svenska förhållanden håller för första gången på att utvecklas av ett svenskt forskningsprojekt lett av Ulrica Bejerholm i Malmö. Arbetsterapeutiska instrument DOA - Dialog Om Arbetsförmåga WRI - Worker Roll Interview AWP - Assessment of Work performance
9
G RU P P V E R K S A M H E T
Det har byggts upp ett etablerat samarbete med studieförbundet Vuxenskolan, Kulturskolan och Korpen. Ca 22 olika grupper har varit aktiva under 2007-2009, i snitt med 5 deltagare/grupp. Grupperna har olika inriktningar, och har visat sig fungera bra såsom ”ett första steg” på väg till en arbetsverksamhet eller praktik i reell miljö. Grupperna täcker ett brett fält av möjliga intresseområden såsom exempelvis skapande, data, ekonomi, fysisk träning, foto, engelska och matlagning. Gruppdeltagarna anordnar också en årlig utställning på Saltskogs gård. Under projekttiden har deltagarna deltagit i 49 gruppaktiviteter som pågått i 1-4 terminer. Medverkan i gruppaktivitet har ett rehabiliterande syfte, grupperna är små ca 5 deltagare och har ledare med intresse för att arbeta med målgruppen. Viktiga faktorer i rehabiliteringen är ökad motivation, ökad aktivitet och ökad social interaktivitet. För att upprätthålla en hög kvalitet erbjuder projektet ledarna för grupperna handledning/spegling. Syftet med denna handledning är att öka kompetensen om målgruppen och erbjuda en arena för diskussion.
”Grupperna jag medverkat i genom vuxenskolan har varit rolig och givande. Jag ser gärna att fler ”skapande” och estetiskt inriktade grupper tillkommer t ex musik eller körverksamhet”. Deltagare i projektet
ARBETSVERKSAMHETEN FILIALEN
Under projekttiden har 27 personer deltagit i arbetsrehabilitering på Filialen av dessa var 14 under 35 år. Filialen är en Secondhand butik som drivs tillsammans med den ideella föreningen Second Hand Till Hjälp. Denna arbetsverksamhet har startats för de deltagare som inte är redo att gå ut direkt på praktik i reell miljö. Det är nödvändigt för många i målgruppen att öva upp sina förmågor innan de (åter) inträder på den ordinarie arbetsmarknaden. Möjlighet ges att nyttja denna fas dels som ett steg för att ”gå vidare” dels som en permanent och optimal sysselsättning under en kanske mycket lång tid. Filialen kan för enkelhetens skull ses som två olika verksamheter den rehabiliterande verksamheten den affärsdrivande verksamheten
10
Den rehabiliterande verksamheten Här kommer arbetsterapeuten att arbeta individorienterat utifrån de mål deltagaren har med sin arbetsrehabilitering. Arbetsterapeuten kan göra bedömningar av vilka behov av anpassningar, stöd och färdighetsutveckling som finns. Hon har möjlighet att använda verktygen beskrivna i delen praktik för att stödja deltagare att öka sin beredskap att gå in i en förändringsprocess mot arbete när deltagaren är redo, då kan arbetsterapeuten också följa med i processen vidare ut på vanliga arbetsplatser. I den rehabiliterande verksamheten kommer följande modell introduceras under början av 2010. Öppen ingång – introduktionsfas (0-3 mån) Den första tiden är till för att deltagaren ska få prova på att arbeta på Filialen, lära känna sina arbetskamrater och arbetsledare samt få ett grepp om vilka arbetsuppgifter som finns. Här krävs inte ett klart uttalat rehabiliteringsmål utan tiden är till för att deltagaren ska kunna välja om han vill gå in i en rehabiliteringsprocess eller inte. Medarbetarsamtal (3mån) Efter 3 månader hålls ett medarbetarsamtal, då betonas vikten av deltagarens utveckling och en planering för vidare arbetsrehabilitering görs. En kallelse till ett arbetsrehabiliteringsmöte för viktiga personer i deltagarens nätverk (professionellt och privat) skickas ut. Arbetsrehabiliteringsmöte (4 mån) Arbetsrehabiliteringsplaner förankrar individens arbetsrehabilitering hos nätverket vid ett möte ungefär efter 4 månader. Där kan deltagarens behov av stöd också diskuteras. Därefter återkommer medarbetarsamtal och arbetsrehab-möte med ett intervall av 6 mån. Det finns ingen absolut tidsgräns för hur länge rehabiliteringen kan pågå och deltagaren kan när som helst under processen börja sina förberedelser mot att gå vidare till annan praktik, studier eller arbete.
Personalen är proffsig och kan ta emot människor med psykiska svårigheter på ett mycket bra sätt”. Deltagare som arbetstränat på Filialen
11
Den affärsdrivande verksamheten
Second Hand Till Hjälp (SHTH) och projektet arbetar tillsammans utifrån ett fastställt samarbetsavtal. Detta samarbetsavtal reglerar ansvarsfördelningen och innebär bl a att:
Butiken ska drivas utifrån en given form (att jämföra med franchising) t ex butikens utformning, prissättning, affärsidé.
SHTH ansvarar för marknadsföring och bokföring.
Projektet ansvarar för arbetsledning, rehabilitering, lokal och arbetsmiljö.
SHTH ansvarar för leveranser/transporter
Butiksföreståndaren och personal vid SHTH i Viksängen har under hela processen funnits som ett stöd för arbetshandledarna. De har delat med sig av sin höga kompetens avseende entreprenörskap och secondhandverksamhet. Utöver det formella samarbetet har SHTH även bidragit stort till deltagarnas möjlighet till social gemenskap och delaktighet. Vi har allihop varit bjudna till deras årliga julbord samt andra personaltrevligheter. Arbetsuppgifter på Filialen Varorna levereras av SHTH till affärslokalen på Erikshällsgatan 24. Deltagarna tar emot varorna och placerar dem vid sorteringsbord. Där plockas varorna upp synas och sorteras sedan utifrån kvalité och art. Prylar rengörs och placeras på hyllor inför prissättning. Varorna värderas sedan och prismärks. Därefter placeras varorna på lämplig plats i butiken för maximal exponering. Varorna säljs sedan till kunder som besöker butiken. Utöver ovanstående arbetsuppgifter tillkommer lokalvård. Arbetserfarenheter/kompetens Arbetsplatsen erbjuder möjlighet till kompetenshöjning inom områdena kundbemötande, kassaarbete, försäljning, prissättning, prismärkning, lokalvård, samarbete och social kompetens. Att våra deltagare har psykisk ohälsa medför ofta nedsatta funktioner. Nedsättningarna varierar utifrån individ och diagnos men innebär t ex att förmågor såsom stresstålighet, minne, koncentration, uthållighet, kommunikation, samarbete och initiativförmåga måste tränas upp. Utifrån de individuella behoven erbjuder vi deltagarna en arbetssituation som specialdesignas för att motsvara deras individuella behov av träning. För deltagarna finns stora möjligheter att gå vidare till SHTH:s ordinarie verksamhet i Viksängen för praktik både inom Secondhand och deras nya caféverksamhet. Där finns möjligheter att praktisera utan det förstärkta stöd som våra handledare ger och därmed komma ett steg närmare ett vanligt arbete. Tanken är att alla Arbete & Menings deltagare ska erbjudas en verksamhet som motsvarar individens behov av stöd och grad av skyddat arbete. Vi vill därför ha ett brett spektrum av aktiviteter där graden av stöd och skydd varierar. Först då finns möjlighet att erbjuda insatser på rätt nivå. Målsättningen är att minska deltagarnas behov av kvalificerad handledning samt minska deras behov av skyddade arbetsplatser.
12
R E S U LTA T
Det totala antal deltagare under 2007-2009 var 88
Det totala antalet aktiviteter var 126
50 praktikplatser anordnades under 2007-2009
Deltagarna medverkade i 49 gruppaktiviteter under 2007-2009
27 deltagare har arbetat inom Arbetsverksamheten Filialen 2008-2009
9 personer fick jobb.
6 personer påbörjade studier.
RESULTAT FÖR INDIVIDERNA UNDER PROJEKTTIDEN Deltagare i Praktik 18-35
Förväntat resultat 40
Deltagare i Gruppverksamhet Förväntat resultat 18-35 30 Deltagare i Filialen Förväntat resultat 18-35 20 36-55 10
Resultat 50 Resultat 49 Resultat 14 13
Antal individer som erhåller arbete (med eller utan samhällsstöd) Förväntat resultat Resultat 18-35 8 9 Antal individer som går till studier Förväntat resultat 18-35 4
13
Resultat 6
AV V I K E L S E R F R Å N P R OJ E K T B E S K R I V N I N G E N
Försenad uppstart av arbetsverksamheten. I den ursprungliga projektbeskrivningen ingick att starta en arbetsverksamhet i form av ett café, lokalen som var avsedd för detta ändamål var dock ej längre aktuell. Undersöka tilltänkt lokal Hitta ny lokal i kommunens bestånd Hitta ny lokal på marknaden Anpassa lokal till verksamhet Vi sökte och hittade en ny lokal på Erikshällsgatan 24. Stora ombyggnationer krävdes för att bli godkänd av livsmedelsverket för att bedriva ett café riktat till allmänheten vilket vi ej hade förutsett. Omorientering Anpassa verksamhet till den hyrda lokalen Ny projektidé Nytt beslutsunderlag. Nytt beslut Detta resulterade i att verksamhetens innehåll behövde ändras. I maj 2008 omarbetade vi hela förslaget och ansökte om att få ändra verksamhetsinriktning. I juni nytt beslutsunderlag och ny tids och aktivitetsplan upprättades. I augusti 2008 öppnade arbetsverksamheten Filialen och i oktober öppnade butiken.
Ansökan om resursförstärkning En ansökan om resursstärkande medel inlämnades till Samordningsförbundet avseende sommar och höst 2009. Ett stort behov av arbetshandledning fanns och möjlighet att utöka antalet deltagare då även för personer över 35år.
14