antagandehandlingdecember 2003 ÖVERSIKTSPLAN 2003 för Gnesta kommun

antagandehandlingdecember 2003

ÖVERSIKTSPLAN 2003 för Gnesta kommun

2

Ledningsgrupp

Översiktsplanen för Gnesta kommun antogs av kommunfullmäktige 2003-12-15. Den visar i stora drag hur kommunen tänker sig att mark- och vattenområdena bör användas i framtiden och hur bebyggelsen kan utvecklas.

Jonny Karlsson

Kommunfullmäktige beslutade i januari 2000 att påbörja arbetet med framtagande av ny översiktsplan. Förra översiktsplanen antogs 1991, innan Gnesta blev egen kommun 1992. Under våren 2001 hölls möten i kommunens fyra tätorter med medborgardialog kring förslag till vision för kommunen. Samråd kring ett förslag till översiktsplan genomfördes maj-juni 2002, också med allmänna möten i alla fyra tätorter. Utställningshandlingar togs fram under våren 2003, och utställning genomfördes juli-september 2003. Planarbetet har utförts av en arbetsgrupp sammansatt av tjänstemän från samhällsbyggnadsförvaltningen och kommunledningskontoret, under ledning av kommunstyrelsens och miljö- och byggnämndens presidier.

Gert Nilsson

Göran Benedicks (tom dec 2002)

förord

FÖRORD

Inga-Lill Fredriksson (tom dec 2002) Håkan Bratt (tom dec 2001) Åke Nilsson (tom dec 2002) Henric Sörblad (from jan 2003) Mats Klasson (from jan 2003)

Medverkande tjänstemän Torbjørg Sekse, projektledare Bertil Karlsson

Arbetet med översiktsplaneringen kommer att fortsätta genom framtagande av en fördjupning för Stjärnhov tätort samt översyn av gällande fördjupning av översiktsplanen för Gnesta tätort. Den senaste tidens utveckling med en ständigt ökande befolkning, nya infrastruktursatsningar samt närheten till Stockholm och, sist men inte minst - Gnestas vackra natur - kommer troligen att innebära ett fortsatt högt intresse för att bygga och bo i kommunen.

Kristina Dellrud Sune Eriksson Roger Knutsson Sofia Reimbert Kent Dornelius Johan Dahlberg

Vår förhoppning är att översiktsplanen kommer att bidra till en långsiktigt god användning av våra marker och vatten i Gnesta kommun genom att vara ledstjärna i planeringsarbete som rör kommunens utveckling, bebyggelse och miljö. Vi hoppas också att den kan vara en kunskapskälla både för våra kommuninvånare och besökare.

Gert Nilsson Kommunstyrelsens ordförande

Jonny Karlsson Miljö- och byggnämndens ordförande

Lilian Eriksson, kartor och layout Foton i denna skrift är, om inget annat anges, i huvudsak tagna av: Bertil Karlsson och Kenneth Norberg Bilderna på omslaget: Stora hotellet, ån mellan Klämmingen och Frösjön, och Björnlunda hembygdsgård

Kopierad hos Nockeby Tryckeri AB 3

innehåll

Innehåll FÖRORD............................................ 3 INNEHÅLL ........................................ 4 INLEDNING....................................... 6 Varför översiktsplan? .............................................. 6 Tidshorisont ............................................................ 6 Juridisk status ......................................................... 6 Tidplan, process...................................................... 6 Fördjupningar av översiktsplanen ........................... 7 Övriga kommunala plandokument .......................... 7 Läsanvisningar........................................................ 7 OMVÄRLD ......................................... 8 Regional utveckling................................................. 8 Agenda 21 ............................................................ 10 De nationella miljökvalitetsmålen .......................... 10 MÅL OCH VISIONER ....................... 11 Vad har hänt sedan förra översikstplanen ............. 11 Vision 2015 ........................................................... 11 Strategi ................................................................. 11 Kommunövergripande mål ................................... 12 NATUR ........................................... 13 Nationella miljömål ............................................... 13 Kommunala mål .................................................... 13 Landskapet ........................................................... 13 Riksintressen ........................................................ 13 Naturreservat ........................................................ 16 Natura 2000 .......................................................... 17 Fågeldirektivet ...................................................... 17 Biotopskyddsområden .......................................... 18 Naturminnen ......................................................... 18 Kunskapsläget om naturvärden ............................ 18

4

NATURRESURSER.......................... 19

BEFOLKNING ................................. 32

Nationella miljömål................................................ 19 Nationella delmål .................................................. 19 Kommunal vision................................................... 19 Kommunala mål .................................................... 19 Gällande bestämmelser ....................................... 19 Grus och berg ....................................................... 19 Malmer och mineral............................................... 20 Torv ....................................................................... 20 Vindkraft................................................................ 20 Opåverkade områden ........................................... 20 Strategi / riktlinjer .................................................. 20

Den typiska invånaren i Gnesta kommun .............. 32 Befolkningsutveckling ........................................... 32 Födelseöverskott .................................................. 32 Flyttningsöverskott................................................ 32 Åldersstruktur ....................................................... 33 Pendling 2000 ....................................................... 33 Förvärvsarbetande................................................ 33 Utbildning.............................................................. 34 Befolkningsprognos –2015 ................................... 34

KULTUR.......................................... 21 Nationella miljömål................................................ 21 Kommunala mål .................................................... 21 Riksintresse för kulturvården................................. 21 Övriga intressanta kulturmiljöer............................. 23 Kulturreservat ....................................................... 24 Byggnadsminnen .................................................. 24 Fornminnen........................................................... 24 Kyrkor och kyrkomiljöer......................................... 24 Industrimiljöer ....................................................... 25 Riktlinjer / strategi.................................................. 25 VATTEN .......................................... 26 Nationella miljömål ............................................... 26 Kommunala mål .................................................... 26 Sjöar och vattendrag ............................................. 26 Vattendirektivet ..................................................... 26 Dagvatten ............................................................. 26 Grundvatten .......................................................... 27 Försurning............................................................. 28 Övergödning ......................................................... 28 Skyddsvärda vatten .............................................. 29 Strandskydd.......................................................... 31

FOLKHÄLSA ................................... 35 Nationella miljömål................................................ 35 Kommunala mål .................................................... 35 God hälsa kräver bra livsmiljö ............................... 35 Sociala förhållanden ............................................. 35 BEBYGGELSE ................................. 37 Nationella miljömål................................................ 37 Nationella mål för arkitektur, formgivning och design............................................................. 37 Kommunala mål .................................................... 37 Nuläge .................................................................. 37 Framtid.................................................................. 38 Strategi ................................................................. 38 Omvandling .......................................................... 39 Förtätning/komplettering ....................................... 39 Byggande på landsbygden.................................... 39 Utformning och placering av byggnader i landskapet........................................................... 40 Samlad bebyggelse .............................................. 41 Byar av kulturhistoriskt värde ................................ 41 KOMMUNIKATIONER ..................... 42 Nationella mål ...................................................... 42 Kommunala mål ................................................... 42 Riksintresse och restriktioner ................................ 42

SAMHÄLLSSERVICE....................... 46 Nationella miljömål................................................ 46 Övergripande kommunala mål .............................. 46 Inledning ............................................................... 46 24-timmarsmyndigheten ...................................... 46 Skola..................................................................... 46 Förskola ................................................................ 47 Äldreomsorg ......................................................... 48 Handikappomsorg................................................. 49 Individ- och familjeomsorg .................................... 49 Kultur och fritid, medborgarkontor ......................... 50 Vatten och avlopp ................................................. 51 Renhållning........................................................... 51 Energi ................................................................... 52 Räddningstjänst .................................................... 53 Civil beredskap ..................................................... 53 Övrig samhällsservice........................................... 54 MILJÖSTÖRNINGAR OCH RISKHÄNSYN.. 55 Nationella miljömål ............................................... 55 Inledning .............................................................. 55 Miljöstörningar ...................................................... 55 Riskhänsyn ........................................................... 57 NÄRINGSLIV OCH HANDEL............ 59 Visionen ................................................................ 59 Mål ....................................................................... 59 Företagen i kommunen ......................................... 59

Kommunens arbetstillfällen................................... 60 Handel .................................................................. 61 Levande tätortscentrum ........................................ 62 Framtiden.............................................................. 62 Strategi ................................................................. 62 Förutsättningar...................................................... 62

Kommunalekonomiska konsekvenser .................. 73 Sociala konsekvenser .......................................... 74 FORTSATT ARBETE........................ 76

Nationella miljömål................................................ 63 Kommunens långsiktliga mål ................................ 63 Jordbruk ............................................................... 63 Skogsbruk............................................................. 65

Fördjupning av översiktsplanen för Stjärnhov ....... 76 Åkers Bergslag...................................................... 76 Utvärdering Båvenplanen ..................................... 76 Energiplan............................................................. 76 Näringslivsplan ..................................................... 76 Handlingsplan för folkhälsoarbetet........................ 76 Lokala miljömål ..................................................... 76 Områdesbestämmelser ........................................ 76

FRILUFTSLIV OCH TURISM............ 66

NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL.....77

JORD- OCH SKOGSBRUK ............... 63

Nationella miljömål ............................................... 66 Kommunala mål ................................................... 66 Riksintressen ........................................................ 66 Övriga intressanta områden.................................. 66 FÖRSVARET ................................... 69 Försvarets intressen ............................................. 69 PLANFÖRSLAGETS HUVUDDRAG.. 70 Två kommunikationsaxlar ..................................... 70 Fyra tätorter .......................................................... 70 Viktiga satsningsområden..................................... 70 Ökande befolkning ................................................ 70 Nya bostäder, omvandling fritidshusområden ....... 70 Långsiktlig hållbar utveckling ................................ 70 Opåverkade områden ........................................... 70 Näringslivsutveckling ............................................ 70 Områden med samlad bebyggelse ....................... 71 Detaljplanekrav ..................................................... 71 Fördjupning av översiktsplanen ............................ 71 KONSEKVENSBEDÖMNING ........... 72 Miljökonsekvenser ................................................ 72

KARTOR sid 85

innehåll

Inledning ............................................................... 42 Kollektivtrafik......................................................... 42 Strategier/riktlinjer kollektivtrafik ........................... 44 Biltrafik .................................................................. 44 Strategier/riktlinjer biltrafik..................................... 45 Gång- och cykelvägar ........................................... 45 Trafiksäkerhet ....................................................... 45 Data- och telekommunikation................................ 45 Flyg ....................................................................... 45

Karta nr

Natur ...................................................... 1

Naturresurser .................................. 2 Opåverkade områden Kultur ..................................................... 3 Vatten..................................................... 4 Bebyggelse ............................................ 5 Kommunikationer .................................. 6

Vägnätet Kommunikationer .................................. 7

Kollektivtrafik Samhällsservice .................................... 8

Insatstider Miljöstörningar och riskhänsyn ............. 9 Friluftsliv och turism ............................ 10 Planförslag ........................................... 11

Rekommendationer för planering och byggande 5

inledning

INLEDNING Varför översiktsplan? I Sverige har kommuner na ett stort ansvar för viktiga samhällsfrågor. En helhetssyn på ut veck lingen i kommunen behövs. Översiktspla nen ska visa rikt ningen framåt och behandla viktiga frågor för kommunen och kommunens utveckling. Olika frågor behandlas tillsammans för att skapa en bild av den framtida livsmiljö vi önskar. Planen sammanfattar frågor där den dagliga hanteringen ligger hos olika förvaltningar och myndigheter och ger en gemensam utgångspunkt för handlande. Pla nen är också ett samlat kunskaps- och beslutsunderlag. Gnestas första översiktsplan antogs av indelningsdelegerade 1991 (innan kommundelningen). Kommunfullmäktige beslutade 2000 att ny översiktsplan skull tas fram, då den befi ntliga i flera avseenden var inaktuell.

Tidshorisont Denna översiktsplans tidsperspektiv sträcker sig fram till år 2015.

Juridisk status Bestämmelser om översiktspla nering fi nns i plan- och bygglagen (PBL 1987:10). En aktuell översiktsplan ska fi nnas i alla kommuner. Översiktspla nen ska omfatta hela kommunens yta. Den är vägledande, inte juridiskt bindande. Medborgarnas medverkan garanteras i lagen.

Tidplan, process Arbetet med att ta fram förslag till ny översiktsplan för Gnesta kommun påbörjades 2000. Under 2001 hölls möten i kommunens fyra tätorter med medborgardialog kring förslag till vision för kommunen.

Översiktsplaneringens uppgift är i första hand • att medverka till en ändamålsenlig struktur av bebyggelse, kommunikationsleder och andra anläggningar • att främja goda miljöförhållanden och långsiktigt god hushållning med mark- och vattenområden, energi och råvaror • att främja en från social synpunkt god livsmiljö I översiktspla nen behandlas hur mark- och vattenområden i kommunen bör användas i framtiden och hur bebyggelsen kan utvecklas och beva ras. 6

DIALOG MED KOMMUNENS INVÅNARE SAMRÅD APRIL - MAJ 2002 UTSTÄLLNING JULI - SEPT 2003

⇒

KOMMUNENS VISION

⇒

⇒

SAMRÅDSREDOGÖRELSE

⇒

⇒

UTLÅTANDE

⇒

Kommunstyrelsen tog 8 april 2002 beslut att genomföra samråd kring ett förslag till översiktsplan. Samrådet pågick under april och maj, med utställning av förslaget på biblioteket i Gnesta, Laxne Handel, Biblioteket i Stjärnhov samt golfbaren i Björnlunda. Samrådsmöten för allmänheten hölls i Laxne, Stjärnhov, Björnlunda och Gnesta. Samrådshandlingar skickades till statliga och kommunala myndigheter, angränsande kommuner, statliga verk, större företag inom kommunen samt föreningar. 31 skrivelser med synpunkter inkom under samrådet. Synpunkter och bemötande sammanställdes i en samrådsredogörelse och planförslaget omarbetades. Kommunstyrelsen beslutade juni 2003 om utställning av planen. Översiktsplanen ställdes ut under juli, augusti och september 2003. 30 skrivelser med synpunkter inkom. Utlåtande som redovisar dessa har upprättats. Mindre ändringar i planförslaget har skett efter utställningen. Kommunfullmäktige antog planen 15 december 2003.

FÖRSLAG TILL SAMRÅDSHANDLING

⇒

KS BESLUT OM SAMRÅD

⇒

⇒

KS BESUT OM UTSTÄLLNING

⇒

FÖRSLAG TILL UTSTÄLLNINGSHANDLING ANTAGANDEHANDLING

⇒

ANTAGEN AV KF DECEMBER 2003

Övriga kommunala plandokument

Översiktsplanen ska utformas så att den ger tydlig vägledning och information till kommuninvå na re, myndigheter och enskilda. Om det krävs en ökad detaljeringsgrad kan fördjupningar av översiktsplanen göras antingen för en del av kommunen eller för ett tema. Fördjupningar fi nns i dag för Gnesta tätort (antagen 1994), Björnlunda tätort (antagen 2000), Laxne tätort (antagen 1995) samt Båvenområdet (antagen 1995). Tillsammans med Strängnäs kommun togs en användarplan för Åkers Bergslag fram 1999. Avsikten är att dessa fördjupningar ska gälla fortsättningsvis. Under rubriken ”Fortsatt arbete” på sidan 76 beskrivs vilka ytterligare fördjupningar som behövs.

• Budget, investeringsplan och flerårsplan • Räddningstjänstplan • Beredskapsplan för katastrofledning och infor mation • Miljövårdsprogram (åtgärdsdel och policydel) • Epidemiberedskapsplan • Barn- och utbildningsplan

Läsanvisningar Detta dokument är uppbyggt i olika kapitel enligt innehållsförteckningen. Till några av kapitlen hör kartor som ligger sist i dokumentet. Hänvisning till kartorna fi nns i texten. Kartorna är numrerade från 1-11. Karta 11, planförslag, visar rekommendationer för planering och byggande. Till vilket kapitel de övriga kar tor na hör framgår av marginaltexten och innehållet framgår av kartans rubrik. På kartan fi nns hänvisning till den sida där text tillhörande kartan fi nns.

inledning

Fördjupningar av översiktsplanen

• Drogpolitiskt program • Handikapplan • Äldreomsorgsplan

Beskrivning av de nationella miljökva litetsmå len återfi nns i sin helhet sist i textmaterialet sidan 77.

• Jämställdhetsplan • Strukturplan för näringslivsutveckling • Renhållningsordning inklusive avfallsplan och renhållningsföreskrifter • Kulturpolitiskt program • Plan för besöksnäringen • Fritids- och idrottspolitiskt program • IT-strukturprogram • Arbetsmiljöprogram • Folkhälsoprogram

7

omvärld

OMVÄRLD

Regional utveckling

Vilka trender i omvärlden kan vi se som kommer att påverka utvecklingen i vår kommun framöver?

Inledning

• Globalisering

• Avreglering marknader • Ökad rörlighet • Åldrande befolkning • Beslut flyttas från lokal nivå till statlig nivå eller EU-nivå

• Fortsatt utveckling av infor mations- och kommunikationsteknik

• Det mångkulturella samhället • Strukturomvandling inom jordbruket och inom tillverkningsindustri

Politik, ekonomi, teknik och sociala för utsättningar ändras med tiden och ger nya villkor på lokal nivå. Hög grad av osäkerhet gäller för framtidsbedömningar.

8

Utvecklingen och förändringarna i Gnesta kommun styrs inte enbart av vilka beslut och åtgärder vi vidtar lokalt inom kommunen. Vad som sker i omvärlden påverkar i minst lika hög grad vad som ska hända i Gnesta. Därför är det viktigt att studera och analysera tidigare förändringar och nya trender. För Gnestas del handlar det i första hand om det som sker inom Stockholm – Mälardalsregionen. Under 2002 har Regionförbund Sörmland tillkommit som ytterligare stärker sambanden inom den södra delen av Mälardalsregionen.

Sammanfattning Pågående och ut förd pla nering för att erhålla en positiv och miljöriktig ut veck ling inom Mälardalsregionen, där Gnesta kommun är en del, visar på vikten av att investeringar måste ske i infrastrukturen. Begreppet infrastruktur rymmer allt från hamnar, flygfält, järnvägar, vägar, bredband, kollektiv tra fikanläggningar, verksamhetsloka ler, skolor, äldreboende, den fysiska närmiljön samt bostäder. Regionplanekontoret i Stock holm för väntar sig (i pla neringsfall ”hög”) en befolk ningstillväxt av cirka 600 000 personer i Stock holmsregionen under en period av 30 år. Om Gnesta kommun genom sina goda boendemiljöer får del av denna tillväxt erhåller kommunen en positiv ut veck ling befolkningsmässigt i en tillväxttakt och efter en utbyggnadsstrategi som kommunen själv kan påverka. Detta skapar ett behov av nya arbeten, nya bostäder, nya skolor och en förbättring av transportsystemet. Allt detta ska dessutom ske med beaktande av de miljö- och

trafiksäkerhetsmål som regering och riksdag beslutat. Det är viktigt att dokument med lokala miljömål antas av kommunen inom ramen för Agenda 21. Hos länsstyrelsen och länets kommuner pågår f n ett arbete med att bryta ner de nationella miljömålen till regional och lokal nivå. Gnesta kommun kan redan idag erbjuda utmärkta boendemiljöer, bra samhällservice och relativt goda kommunikationer mot Stockholmsregionen. Dock fi nns det brister i infrastrukturen som behöver åtgärdas. Detta gäller inte minst vägnätet och då särskilt riksväg 57 som är lågprioriterad i den nya regionala planeringen. Den låga standarden innebär dålig tillgänglighet och låg trafiksäkerhet. Gnesta kommun bör tillsammans med kommunerna längs Västra stambanan verka för att en snabb och bekväm regionaltågstrafik, med 30 minuters restid till Stockholm, införs som komplettering till pendeltågstrafiken. Kommunen måste också bygga goda miljöanpassade bostäder med närhet till samhällsservice, skola och kollektivtrafik för alla. Det är därför viktigt att Gnesta kommun verkar för att behovet av förbättringar av transportsystemet till och inom kommunen beaktas vid upprättandet av den nya Länstransportplanen (LTP) för åren 2004-2015 samt i Banverkets och Vägverkets nationella planer. LTP:n kommer att efter regeringens prövning fastställas av länsstyrelsen i november 2003.

Pågående regional planering Regionplanekontoret i Stock holm har arbetat fram ett förslag till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2001) som även

Under pla neringsperiodens första del fram till år 2015 förutsätts bl a Cityspåret (pendeltågstunnel in till Stock holms central) och vissa kringleder utföras. Arbeten som kommer att möjliggöra snabba och säkra förbindelser till Stockholms skol- och arbetsmark nad både vad avser bil, buss samt spårbunden trafik. En viktig satsning för Gnesta kommuns del, som Regionplanekontoret redovisar i början av pla neringsperioden, är en nybyggnad av förbifar ter vid Järna och Mölnbo längs riksväg 57. I december 2000 tillsatte regeringen en särskild kommitté –Stockholmsberedningen. Uppdraget var att lämna förslag till förbättringar till transportsystemet inom Stockholms län men också mellan Stockholm och övriga Mälarda len, öv riga landet samt internationellt. I ett tilläggsdirektiv skulle även utbyggnaden av Stock holm-Arlanda flygplats utredas med avseende på det civilrättsliga avtalet mellan Luft fartsverket och Sigtuna kommun. Den 1 ja nua ri 2002 lämnade beredningen, delbetänkandet SOU 2002:11 som i korthet innebär förslag till en kraftig satsning på infrastrukturen för transporter inom Stockholms län men även i hela Mälardalen. Kostnaden enbart för länet har uppskattats till cirka 60 miljarder kronor

fram till år 2030. Till detta kommer föreslagna investeringar inom övriga delar av Mälardalen. För Gnesta kommuns del innebär beredningens redovisning att tyngdpunkten på vägsatsningarna utanför Stockholms län föreslås ske på riksväg 55, dvs längs vägsträckningen Norrköping-Strängnäs-Uppsala. I övrigt föreslås utbyggnad av det regionala vägnätet mellan Uppsala-Gävle respektive mellan Eskilstuna-Köping-Enköping. Den i RUFS 2001 prioriterade riksväg 57 har i Stockholmsberedningens utbyggnadsförslag inte lyfts fram. Vad avser järnvägssatsningar föreslås nya stationer för regionaltåg i Gnesta och Vingåker. Detta för att skapa förutsättningar för en regionaltågtrafik på västra stambanan. Beredningen pekar ut Stockholm-Arlanda flygplats som regionens internationella nav. Viktig för regionen är också Stockholm-Skavstaflygplats. Betydelsefull för kommunens utveckling är därutöver den föreslagna utbyggnaden av Ostlänken (Nyköpingsbanan) som, om den byggs, förstärker Östra Sörmlands möjligheter att bli en tillväxtmotpol till det expansiva Stockholm-Uppsalaområdet. Denna satsning förutsätter också att Cityspåret byggs vilket även beredningen föreslår. Stockholmsberedningens delrapport går i många stycken regionala tillväxtavtalet för Sörmlands län och kommunikationsstrategin Östra Mellansverige inriktning för transportsystem år 2030 tillmötes vad avser utbyggnad av kommunikationerna. Detta i sin tur möjlig gör att tillväxtavtalets två övriga områden, nä ringslivsut veck ling och kompetensutveckling, ges goda förutsättningar.

till uppgift att mark nadsföra mälardalsområdet inklusive Stockholm som en stark region inom EU, den europeiska unionen, (jämför marknadsstrategi för Stockholm-Mälarregionen). De olika delarna av regionen, exempelvis Gnesta kommun, ska utveckla sina starka sidor, bilda sk kluster, inom samhällsser vice, företagande, utbildning och boende. Stockholmsberedningens förslag till kostsamma infrastrukturåtgärder är troligtvis en nödvändighet för att detta ska lyckas.

omvärld

omfattade närliggande kommuner. Gnesta kommun utgör en del av detta närområde. I RUFS:s pla neringsfall ”hög” framgår att Stock holmsregionen kommer att växa med i medeltal cirka 20 000 personer per år fram till år 2030. En del av denna tillväxt kommer under vissa för utsätt ningar att komma Gnesta kommun till del genom en ökad inflyttning. Ut veck lingspla nen berör Gnesta kommun i första hand genom de förbättringar som redovisas för transportsystem och kollektivtrafi k.

Källor Regional utvecklingsplan 2001 för Stockholmsregionen RUFS 2001 Långsiktig utvecklingsstrategi för transportsystem i Stockholm-Mälardalsregionen Stockholmsberedningens delbetänkande, SOU 2002:11 Marknadsstrategi för Stockholm-Mälarregionen, Mälardalsrådet Östra Mellansverige inriktning för transportsystem år 2030 Länstransportplan för Sörmlands län 19982007 (LTP) Regionala till växtav ta let för Sörmlands län 2000-2002

Mälardalsrådet, en sammanslutning av de flesta av Mälardalsregionens kommuner, har 9

omvärld

Agenda 21 På FNs konferens i Rio de Janeiro 1992 enades nära 200 länder om en handlingsplan för en hållbar ut veck ling på vår jord –Agenda 21. Agenda betyder något som måste göras och 21 står för det tjugoförsta århundradet. Planen berör bl a tre viktiga frågor som jordens länder uppmanas att arbeta med: Miljöfrågor, rättvisefrågor och demokratifrågor.

• För att nå en uthållig utveckling är det nödvändigt att vi löser våra stora miljöproblem. De flesta av dem är globala vilket gör det nödvändigt att vi alla hjälps åt.

• Alla människors rätt till ett rikt och tryggt liv försvåras av skeva fördelningsmönster, såväl globalt som regionalt och lokalt. En rättvisare värld är också viktig utifrån ett miljöperspektiv då fattigdom ofta leder till miljöförstörelse.

• För att lösa ovanstående frågor på sikt krävs ett underifrånperspektiv då vi alla är en del av problemet och dess lösning. För att ta tillvara detta perspektiv krävs att demokratin utvecklas, även i länder som kommit så långt som Sverige. Ett konkret Agenda 21-arbete har under sena re åren skett i många länder, inte minst i Sverige. Tillvägagångssättet skiljer sig ganska mycket mellan olika länder. I Sverige har reger ingen bl a givit kommunerna i uppdrag att arbeta fram lokala handlingsplaner för Agenda 21. I Gnesta kommun har vi valt att lyfta fram den lokala handlingsplanen för Agenda 21 och 10

ta till vara på under ifrånperspektivet. Detta har vi gjort genom att skapa arbetsgrupper bestående av organisationer, föreningar och privatpersoner som arbetat med innehållet i planen. Lokal handlingsplan för Agenda 21 i Gnesta är under arbete.

De nationella miljökvalitetsmålen Riksdagen antog 1999 femton nationella miljökva litetsmål. Målen beskriver de egenskaper vår natur- och kulturmiljö måste ha om samhällsut veck lingen ska vara ekologisk hållbar. Inrikt ningen är att målen ska kunna uppnås inom en generation, dvs till år 2020-25. De nationella målen ska vara vägledande för fysisk pla nering och samhällsbyggande. 1 Frisk luft 2 Grundvatten av god kvalitet 3 Levande sjöar och vattendrag 4 Myllrande våtmarker 5 Hav i balans samt levande kust och skärgård 6 Ingen övergödning 7 Bara naturlig försur ning 8 Levande skogar 9 Ett rikt odlingslandskap 10 Storslagen fjällmiljö 11 God bebyggd miljö 12 Giftfri miljö

13 Säker strålmiljö 14 Skyddande ozonskikt 15 Begränsad klimatpåverkan De nationella miljökvalitetsmålen och fortsatt arbete på regional och lokal nivå beskrivs under rubriken nationella miljökvalitetsmål sidan 77.

Vad har hänt sedan förra översiktsplanen? Svealandsbanan är byggd och resandemöjligheten från norra kommundelarna mot Stockholm har förbättrats.

Gnesta - DIN kommun

med närhet, möjlighet och ett rikt liv i samspel med naturen

På rätt spår med människan i centrum

Ny miljölagstiftning infördes 1 januari 1999 –miljöbalken. Länsstyrelsen har tagit fram ytterligare planeringsunderlag för översiktsplanearbetet, t ex när det gäller naturvård och friluftsliv. Regeringen har beslutat om nationella miljömål, förslag till folkhälsomål mm.

Vision 2015 Kommunfullmäktige har fattat beslut om följande vision för Gnesta kommun 2015: Gnesta - DIN kommun, med närhet, möjlighet och ett rikt samspel med naturen.

Vi vill ut veck la verksamheter i samverkan med t ex kommuninvå na re, intresseföreningar och grannkommuner för att hitta lösningar som motsvarar kommuninvå nar nas behov och önskemål. Vi vill ge nä ringslivet goda för utsättningar.

Rikt liv: Livskvalité

Ny väg 57 har byggts söder om Gnesta tätort. Planering: Fördjupningar av översiktsplanen har antagits för Gnesta, Laxne och Björnlunda tätorter samt för Båvenområdet. Användarplan för Åkers Bergslag har tagits fram.

Möjlighet: Utveckling, samver kan, valfrihet och mångfald

DIN kommun: Människan i centrum Kommuninvånarna och deras behov ska stå i centrum i all kommunal verksamhet. Kommunen är till för invånarna och detta speglar sig i kommunens långsiktiga mål. Kommuninvå nar na ska vara nöjda med och stolta över sin kommun.

Närhet: Service, demokrati och omvärld Närhet till service innebär att kommunen har skola och barnomsorg med hög kvalité inom nära räckhåll för invånarna, en god social omsorg och närhet till bra service. Närhet till demokrati innebär att verksamheterna drivs med stort brukarinflytande och att kommuninvå nar na känner att det fi nns goda möjligheter att påverka viktiga beslut. Närhet till omvärlden innebär att alla har tillgänglighet till väl utbyggda kommunikationer inräknat digital kommunikation.

Ett rikt liv och livskvalité har lika många definitioner som det fi nns människor. Lever du ett rikt liv kan du troligen förverkliga många av dina drömmar. Att ge möjlighet för människor att uppfylla sina drömmar kan t ex handla om tillgång till utbildning, idrott, friluftsliv, mötesplatser och kultursatsningar.

mål och visioner

MÅL OCH VISIONER

Samspel med naturen: Hänsyn, medvetenhet och upplevelse Vi utvecklar kommunen på ett uthålligt sätt så att vi brukar våra natur resurser i stället för att förbruka dem.

Strategi Fem nyckelord har tagits fram inför fortsatt arbete med strategi: • Dialog • Kommunikation • Samverkan • Tillgänglighet • Varsamhet 11

mål och visioner

Kommunövergripande mål Gnesta kommun eftersträvar måttlig tillväxt med social, ekonomisk och ekologisk balans (beräk nat invånarantal 11 000 invånare år 2015). Kommunen arbetar för en långsiktigt hållbar livsmiljö. En bebyggd miljö som är hälsosam och trygg och som har skönhets- och trevnadsvärden. Natur- och kulturvärden liksom vattenresurser ska skyddas och vårdas. Den biologiska mångfalden ska bibehållas. Kommunens tre viktigaste satsningsområden under planperioden är • kommunikationer • barnomsorg och skola • miljö Vid nyetablering av samhällsservice kommer utvecklingsområdena (Gnesta och Laxne) att prioriteras. För tätorterna Björnlunda och Stjärnhov är ambitionen att upprätthålla dagens servicenivå. Det är av stor strategisk betydelse att kommunen verkar för goda förutsättningar för befi ntliga och nya företag. Genom att raktiva boendemiljöer, väl fungerande infrastruktur och god kommunal service läggs grunden för ett gott näringslivsklimat som främjar tillväxt.

12

Gnesta tätort med Prästön i förgrunden

Landskapet

Nationella miljömål

Gnesta har mycket av det som förknippas med det klassiska Sörmland. En omväx lande natur där herrgårdar med lummiga slottsparker lig ger i det leende jordbrukslandskapet. Naturen bjuder också på mörk storskog med insprängda torp och inägor. Många har i Gnesta kommun funnit ”sitt pa radis” som sommarboende eller permanent bofasta.

Av de nationella miljömålen berörs ett fler tal av området natur. Mest uttalade är dock: 3 Levande sjöar och vattendrag

natur

NATUR

4 Myllrande våtmarker 8 Levande skogar 9 Ett rikt odlingslandskap Regeringens ställningstagande och generationsmål för ovanstående miljömål finns på sidan 77.

Kommunala mål I Vision för Gnesta kommun 2015 anges att kommunen ska erbjuda närhet, möjlighet och ett rikt liv i samspel med naturen. Kommunens mål när det gäller naturvård är

• att naturmiljöerna ska göras väl kända och mer lättillgängliga

• att värdefulla naturmiljöer ska skyddas och bevaras för kommande generationer

• att den naturinventering som tagits fram av Gnesta kommun ska utgöra ett viktigt underlag för beslut som rör mark och vattenplanering Se rubrik Kunskapsläget sid 18.

När man ser till vad som gör Gnesta kommun attraktiv för kommuninvånarna och för dem som letar efter en plats för etablering av verksamhet eller boende, är naturen och dess möjligheter en faktor som starkt bidrar till att lyfta fram Gnesta. Naturen och landskapet i det kultur påverkade Sörmland är dock ingen slump utan ett resultat av många generationers arbete i jord- och skogsbruk. Sörmland är danat av människan. Det attraktiva och spännande landskap vi ser är en kulturbygd. För att fortsätta ha prägeln av det leende Sörmland krävs att man vid översiktspla nering lyfter fram de värden man vill bevara eller förstärka. Under kulturlandskapets framväxt har många växt- och djurarter påverkats. Några har försvunnit men fort fa rande finns hotade eller sårba ra arter kvar i mindre omfattning. Att i en översiktsplan arbeta med landskapet innebär ett ansvar att skydda och beva ra känsliga miljöer för kommande generationer. Hänsynstagandet sammanfaller dock ofta med att beva ra de miljöer som gör Gnesta kommun att raktivt, varför arbetet med natur och landskapsbild är ett sätt att marknadsföra Gnesta.

Rödsyssla, en av landets praktfullaste orkidéer, kan man möta i storskogens dunkel

Riksintressen Riksintressen för naturvården avsätts med stöd av miljöbalken 3 kap 6 §. För dessa områden gäller att de ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada naturmiljön. Siffror na framför var je område anger hänvisning till karta 1. 13

natur

1. Näs by – Näsberget Området omfattar 7 hektar (ha) land. Riksvärdet består av odlingslandskap, naturbetesmark och flora. Näsberget är ett representativt odlingslandskap i mellanbygd med lång kontinuitet kring Näs by. Området ingår i länsstyrelsens program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden (objekt 80-9) och ingår i Naturvårdsverkets nationella beva randeplan för odlingslandskapet (objekt 6101) samt i Natura 2000. Förutsättningar för bevarande är fortsatt jordbruk med åkerbruk, natur vårdsinriktad betesdrift eller ängsbruk och skötsel av landskapets delar. Önskvärt är även restaurering av igenväx ta ängar och naturbetesmarker.

2. Likstammen – Trön Riksintresset omfattar både Nyköping och Gnesta kommuner och omfattar totalt 6 971 ha, varav 5 608 ha land och 1 363 ha vatten. Riksvärdet består av sjölandskap, skogslandskap, naturskog, sjö, fauna och flora. Värdeomdöme: Likstammen är ett framstående exempel på en stor, nä ringsfattig klarvattensjö med mycket hög biologisk mång formighet, vilket förstärks av anslutande mindre sjöbäcken och den oreglerade utloppsån – Vedaån. Likstammenområdet är även i hög grad väsent ligt för den biologiska forsk ningen inom landet genom de båda fältstationer na Öster-Malma och Tovetorp som har sin verksamhet här.

14

Trönområdet är ett stort opåverkat skogsområde med vidsträckta hällmarkstallskogar, många mindre sjöar och med ett rikt djurliv. Området ansluter till Likstammenområdet och utgör genom sin orördhet ett värdefullt komplement till detta. Stort rön ingår i Natura 2000, se sidan 17. Likstammen med angränsande landområden har högsta naturvärde (klass I) i länsstyrelsens naturvårdsprogram. I detta sammanhang har Trönområdet fått klass II (mycket högt natur värde). I området fi nns även Utnäset som avsatts som natur reser vat.

Förutsättningar för bevarande är fortsatt natur vårdsinriktad betesdrift eller ängsbruk. Området påverkas negativt av upphörd eller minskande betesdrift, tillförsel av nä ringsämnen och gifter, bebyggelseexploatering, dikningar, skogsodling, energiskogsodling, täkt och omarrondering (omarrondering innebär att det ursprungliga landskapets indelning spolieras t ex genom att flera små betesängar slås samman och kanske täckdikas).

Förutsättningar för bevarande är att området får förbli oexploaterat och att skogsbruket sköts med stor natur vårdshänsyn. Området kan påverkas negativt genom avloppsutsläpp, stora kraft ledningar, vägdragningar, dik ning, bebyggelse och försur ning. Både Utnäset i Likstammen och Stortrön är Natura 2000 områden.

3. Stora Skinnvalla – Stora Åsa Området är ett 7 ha stort område vars riksvärde består av representativt odlingslandskap med lång kontinuitet, förekomst av naturbetesmarker med mycket art- och individrik flora. Inom området återfi nns en av lä nets mest värdefulla naturbetesmarker som har en ovanligt rik förekomst av hävdgynnade växter. Området ingår i Natur vårdsverkets nationella beva randeplan för odlingslandskapet samt i Natura 2000.

Låsbräken, denna nu så sällsynta ormbunke, är en av de växter man finner vid Stora Åsa. Tack vare att markerna varit förskonade från handelsgödsel finns den kvar för kommande generationer.

Området delas mellan Gnesta och Flens kommuner. Arealen är 2 558 ha, varav 1 747 ha land och 811 ha sjövatten. Områdets riksvärde är odlingslandskap, äng, sumpskog, naturbetesmark, fauna och flora. Dunkern och Misteln är två klar vattensjöar där vattenståndet inte är förändrat i modern tid. I sjön Dunkern fi nns ishavsrelikten Mysis relicta (liten räka). Sjöar nas omgivningar utgörs av en sörmländsk mellanbygd med ett jordbruks- och skogslandskap med lång kontinuitet. Välhävdade ängar och naturbetesmarker fi nns i stor omfatt ning. Art- och individrika växt- och djursamhällen i ängar, naturbetesmarker, ädellövskogar och naturskogar. Området ingår i länsstyrelsens program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden. Herröknanäs och betesmarker vid Ånhammar ingår i Natur vårdsverkets nationella beva randeplan för odlingslandskapet. Herröknanäs och Ånhammarsnäset ingår i Natura 2000. Områdets värden kan påverkas negativt av upphört eller minskat ängsbruk eller betesutnyttjande, tillförsel av nä ringsämnen och gifter, onaturlig vattenreglering, bebyg gelseexploatering, större av verk ningar, energiskogsodling, plantering och invandring av gran, igenväx ning, täkt, dikningar, övergödning, avloppsutsläpp eller kemisk bekämpning.

5. Putbergen Området har en areal på 14 ha med riksvärde för skog, fauna och flora. Skogsområde med väl bibehållen urskogsprägel. Trädbestånd av

hög ålder och rik, egenar tad svampflora som indikerar lång kontinuitet i beståndet.Det är ett av länets allra främsta urskogsobjekt –Klass I-område i länssty relsens naturvårdsprogram. I natur vårdsverkets urskogsinventering har området högsta klass. Stödkriterier (inte rangordnade) är naturlighet, kontinuitet, ra ritet och nyckelområde. För utsätt ning för bevarande är att områdets karaktär av orördhet bevaras. Områdets natur värden påverkas negativt av skogsbruk, markstädning, olika former av ex ploatering eller slitage genom utökat friluftsliv. Området avsattes som natur reser vat 1998. Det ingår dessutom i Natura 2000.

7. Båvenområdet Riksintresset Båven omfattar 32 460 ha. Området delas av Gnesta, Flen och Nyköpings kommuner. Många faktorer bidrar till att skapa ett stort riksintresse. Av riksintressanta miljöer kan nämnas odlingslandskap, naturbetesmark, sjölandskap och naturskog. Fauna och flora nämns speciellt. I Båvenområdet ingår flera natur reser vat, dock inga i Gnesta kommun. Båven är även Natura 2000-område.

natur

4. Misteln – Ånhammar – Dunkern

Båvenplanen, en gemensam översiktsplan antagen av de tre kommunerna, reglerar markanvändningen i området.

6. Marvikenområdet Området delas av Strängnäs och Gnesta kommuner. Arean är 3 123 ha, varav 2 806 ha land och 317 ha vatten. Riksvärde består av geologiska värden, sjö och fauna. Mar vikenområdet omfattar lä nets mest utpräglade sprickdalslandskap med ka rakteristiska sprickdalssjöar. Området är rikt på illustrativa och intressanta berggrunds- och kvartärgeologiska bildningar och for mationer. Faunan är delvis sär präglad. Klass I- och II-objekt i länsstyrelsens naturvårdsprogram. Bevarande förutsätter att ytterliga re exploatering förhindras och att stor hänsyn tas till landskapsbilden, geologin, floran och faunan vid alla for mer av arbetsföretag. Värdet kan påverkas negativt av täkter, utsläpp av gifter, närsalter eller föroreningar. Delar av området är avsatta som natur reser vat. Området är Natura 2000-objekt.

I anslutning till de stora sjöarna i Gnesta kommun häckar den mäktiga berguven

8.Moradalen – Lindsvedsmon – Byringeåsen Detta riksintresse ligger helt i Flens kommun. Områdesgränsen är dock kommungränsen mot Gnesta varför markanvändning i Gnesta kommun i hög grad kan påverka riksintresset. 15

natur

Riksvärdet utgörs av geologiska värden, naturbetesmark och flora. Moradalen, som gränsar till Gnesta kommun, utgör ett bra exempel på ett omväxlande och säreget landskap med sprickdalar och åsar. Moradalen representerar dessutom ett ålderdomligt kulturlandskap med lång odlingshistorisk kontinuitet. Förutsättningar för bevarande är att åsar och andra isälvsbildningar får vara intakta, vattendragen inte dikas eller rätas samt ett fortsatt jordbruk med natur vårdsinriktad betesdrift. Områdets naturvärden skulle påverkas negativt av täkter, dikningar, markberedning och bebyggelseexploatering.

9. Våtmark vid Gallsjön och Älskaren Detta riksintresse ligger helt i Strängnäs kommun. Områdesgränsen är dock kommungränsen mot Gnesta, varför markanvändning i Gnesta kommun i hög grad kan påverka riksintresset. Riksintresset består av våtmarker och dess flora. För att bevara våtmarkernas värde krävs att områdets hydrologi skyddas mot dränering, vattenreglering och dämning. Avverkning av sumpskogar på fastmarksholmar och i kantzoner bör inte utföras.

10. Yngernområdet Detta riksintresse är av högsta värde från limnologisk synpunkt och ligger till största delen inom Nykvarns och Södertälje kommuner men en smärre del i områdets västligaste del 16

berör Gnesta kommun. Sjöarna Yngern, Stora Envättern och Hundsjöns goda vattenkvalitet samt områdets storlek, variation och ostördhet utgör områdets stora naturvärden. Sjöarna har viktiga förutsättningar för ett rikt växt- och djurliv. Yngern har stort värde för fågellivet och sjön har en artrik fisk- och bottenfauna. Områdets karaktär av varierande natur skall bevaras. Värdet kan påverkas negativt av skogsavverkningar, bebyggelseexploatering och grustäkt.

Naturreservat Naturreservat bildas med stöd av miljöbalken. Syftet med dessa reser vat kan vara att skydda värdefull natur och biologisk mångfald. Syftet kan även vara att trygga tillgången på att raktiv natur för friluftslivet. Natur reser vat kan omfatta både privat mark och mark som är i allmän ägo. Vilka skyddsbestämmelser som råder inom reservatet kan variera mycket från fall till fall. Inom vissa reser vat, som urskog, får ingen kommersiell markanvändning ske utan skogen ska ut veck las utan mänsk lig påverkan. I ett reser vat för det rörliga friluftslivet kan kanske jord och skogsbruk fortgå i normal omfatt ning. Natur reser vat har tidiga re etablerats av länsstyrelsen men efter miljöbalkens tillkomst har även kommunen möjlighet att besluta om natur reser vat. En för utsätt ning är dock att kommunen bekostar etablering, skötsel och för valt ning av det skyddade området. I Gnesta kommun har ännu inget sådant kommunalt reser vat avsatts.

Gällande bestämmelser För varje natur reser vat fi nns föreskrifter som reglerar nyttjandet och en skötselplan. Dispens för åtgärder inom reservatet ges av den som inrättat reservatet.

A. Marvikarna Norr om Laxne vid sjön Klämmingens norra ände ligger Mar vikar na. Natur reser vatet nås från väg 223 mellan Nyköping och Mariefred via en mindre väg mot Krampan. Väganvisning fi nns norr om Laxne. Syfte med naturreservatet är att skydda ett område med utpräglade sprickdalssjöar som är av intresse från geovetenskaplig synpunkt och av stor betydelse för det rörliga friluftslivet. Natur reser vatet avsattes 1974 och utgörs av 33 ha land och 25 ha vatten. Mar vikar na har också stor betydelse för det rörliga friluftslivet. Sjöar na används som ka not led och för långfärdsåk ning på skridsko. Sörmlandsleden passerar området där en välbesökt rastplats är belägen.

B. Utnäset Utnäset ligger cirka 8 km söder om samhället Björnlunda. Reservatet är beläget i norra delen av sjön Likstammen. Ända må let med reservatet är att bevara en halvö i sjön Likstammen med en flora av ovanliga lundväx ter och svampar samt naturskogsar tade blandskogar med omgivande vattenområde med höga natur värden. Området omfattar 64 ha, varav 27 ha är vatten. Likstammen är en av de mest utpräglade klar vattensjöar na i lä net. Vatt net är fattigt på närsalter. Markäga re till natur reser vatet är Naturvårdsverket. Förslag fi nns från länssty relsen 2001 10 24 att utöka reservatet med 16 ha mot norr.

Föreslagna naturreservat

Putbergen beskrivs ovan under avsnittet om Riksintressen.

Områden som förhandlas av länsty relsen: Tussmötet, Hånö, Hällesta och Djupvikssjöskogen.

D. Herröknanäs Herröknanäs är beläget på södra sidan av sjön Misteln. Området är mycket varierat och hyser både slåtteräng, betesmark med grova fristående ekar och en ädellövlund – ett typiskt sörmländskt landskap. Reservatet hyser ett rikt fågel- och insektsliv, bland annat den inom EU uppmärksammade läderbaggen.

E. Lomsjöskogen Lomsjöskogen ligger i nordvästra delen av Gnesta kommun cirka 3,5 kilometer nordost om Ånhammars Säteri. Syftet med reservatet är att skydda unik gammal barrurskog med den biologiska mångfald som är knuten till gammalskog.

F. Igelsjöskogen Igelsjöskogens naturreservat ligger liksom C och E i Ånhammarsområdet. Det 21 ha stora reservatet består av grandominerad äldre barrnaturskog med inslag av hällmark och sumpskog. I västra delen finns en liten trolsk skogstjärn, Igelsjön, vilken har gett reservatet dess namn. Större delen av skogsmarken har varit relativt opåverkad under flera decennier med endast enstaka spår efter äldre huggningar. Gammal, grov granskog med inslag av stora mossbeklädda flyttblock, dalsänkor med sumpskogskaraktär och gamla, krokiga tallar för tankarna till en sagoskog. Områdets bokstav anger hänvisning till karta 1.

Natura 2000 Medlemsländerna i EU bygger upp ett nätverk av områden som är särskilt värdefulla ur natur vårdssynpunkt. Syftet är att vär na om natur ty per och livsmiljöer för de ar ter som EU-länderna har kommit överens om är av gemensamt intresse. När nätverket är färdigbyggt kommer flera tusen värdefulla områden inom EU att ingå. Direktiven binder medlemsstater na till detta mål men ger de enskilda nationer na rätt att välja hur må len ska uppnås.

Gällande bestämmelser Ingrepp med negativa miljöeffekter får inte genomföras i Natura 2000-områden utan regeringens tillstånd. Ibland krävs samråd med EU-kommissionen. För att ex ploatera ett Natura 2000-område krävs mycket starka skäl och medlemslandet måste kompensera ingreppet genom att utse ett nytt område som ersätter det förlorade och dess natur värden.

Godkända Natura 2000 områden I Gnesta kommun fi nns ett antal områden föreslagna att ingå i Natura 2000. Nedanstående lista anger områden godkända av reger ingen vid utgången av 2001. Aktuella översiktskartor fi nns på samhällsbyggnadsför valt ningen. För detaljinfor mation hänvisas till länsstyrelsen.

Båven

Djupvikssjöskogen

Fräkenvassen

Haga hage

Herröknanäs

Hällesta

Igelsjöskogen

Lomsjöskogen

Marvikarna

Misätters ekhagar

Nytorpsravinen

Näsberget

Putbergen

Stora Brandsbol

Stora Åsa

Stortrön

Tussmötet

Utnäset

natur

C. Putbergen

Ånhammarsnäset

Fågeldirektivet År 1979 beslöt EU-länderna att införa särskilda regler för skydd av fåglar i det s k fågeldirektivet (Rådets direktiv 79/409/EG). Att denna djurgrupp blev föremål för speciell uppmärksamhet berodde bl a på ett stort fågelintresse i flera länder och på att många fågelar ter jagas och dessutom flyttar. Det sist nämnda innebär att ansvaret för att fåglar nas antal inte minskar måste tas på inter nationell nivå. Fågeldirektivet behandlar samtliga fågelar ter som förekommer inom medlemsländer nas territorier. Enligt direktivet ska var je medlemsland

• vidta särskilda åtgärder för vissa fågelarter, listade i direktivets bilaga 1. Av de 185 fågelarter som nämns kan ungefär 63 anses uppträda regelbundet i Sverige. Bland annat ska särskil da skyddsom rå den för arterna ifråga pekas ut. Dessa områden utgör fågeldirektivets bidrag till Natura 2000. Varje skyddsområde som utpekas av ett medlemsland införs direkt i Natura 2000. 17

natur

Skyddsåtgärderna kan också handla om att återställa livsmiljöer för fåglar na.

• tillse att områden som ingår i nätverket får den skötsel de behöver och övervaka att deras naturvärden bevaras så att tillståndet för berörda naturtyper och arter förblir gynnsamt även i fortsättningen.

växter. Vid områdesplanering kan dock utdrag beställas. 2 Nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt i skogsmark. Inventering utförd av skogsvårdsstyrelsen.

Gällande bestämmelser

3 Ängs- och hagmarksinventering. Länsstyrelsen 1989.

Båven, Båvenreservaten, Likstammen-Torpesta kvarn och Marvikarna.

Naturminnen inrättas enligt miljöbalken (MB) kap 7 § 10. Vid beslutet for muleras skyddsföreskrifter. Skyddet är lika starkt som naturreser vat.

4 Tjäderinventering. Lekplatser. Skogsvårdsstyrelsen 1977 – 2000. (Skyddad information).

Biotopskyddsområden

Följande natur minnen finns i Gnesta kommun:

I kommunen fi nns 15 biotopskyddsområden i skogsmark. Biotopskyddsområden i skogsmark beslutas av Skogsvårdsstyrelsen och på övrig mark tas beslut av länsstyrelsen. Inrättande sker med stöd av miljöbalken. Biotopskyddsområden är mindre mark- eller vattenområden. Inom ett sådant område får inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. Exempel på biotopskyddade områden är ravinskogar, äldre ”naturskogsar tad skog” och rasbranter. Områdena är små, från knappt en upp till ett par hektar. Dessa har inte markerats på karta utan uppgifter kan hämtas från miljöenheten eller Skogsvårdsstyrelsen Mä larda len.

• Skogsklocka vid Skottvångs gruva (inrättat 1973)

Fågeldirektivsområden

Naturminnen Naturminne upprättas med stöd av miljöbalken för att skydda enskilda naturobjekt och det begränsade område runt natur minnet som krävs för att beva ra det sär präglade natur föremå let. Det kan vara flyttblock el18

ler enskilda träd. Jätteekar eller kulturhistoriskt intressanta hälsobringande träd kan bli natur minnen. Beslut om skydd genom att förkla ra något som natur minne tas av länssty relsen eller kommunen.

• Ek i Gåsinge (inrättat 1934)

Kunskapsläget om naturvärden Områdesskydd regleras i miljöbalken, dels som områdesbestämmelser i någon form och dels genom miljöbalkens hänsynsregler. Kunskapen om natur värden i Gnesta kommun är relativt stor då ett omfattande inventeringsarbete har förekommit, delvis i kommunens regi. Som underlag för arbete med naturområden fi nns: 1 Naturinventering för Gnesta kommun. Inventeringen omfattar drygt 240 områden som beskrivits i text samt översiktligt på karta. Naturinventeringen finns på samhällsbyggnadsförvaltningen. Inventeringen är inte allmänt tillgänglig då den innehåller uppgifter om hotade eller sårbara djur och

5 Södermanlands Natur. Länsstyrelsen i Söder manland 1991. 6 Naturreservatsbeskrivningar. Beskrivningar om enskilda objekt. 7 Biotopskyddsområden. Beslutade av Skogsvårdsstyrelsen eller länsstyrelsen. 8 Våtmarksinventering, inte sammanställd. Utdrag från inventeringsunderlag kan beställas från länsstyrelsen. 9 Ädellövsskogsinventering, inte sammanställd. Utdrag från inventeringsunderlag kan beställas från länsstyrelsen. 10 Åinventeringen. Länstyrelsen i Södermanlads län 1994. Samtliga ovanstående sammanställningar fi nns att tillgå vid detaljplanearbeten och vid arbete med någon form av markex ploatering. För att leva upp till de nationella miljömålen och för att få en samhällspla nering i samklang med naturen är det viktigt att befi nt liga kunskapskällor ut nyttjas. Till kapitel natur hör karta 1.

Kommunal vision

Grus och berg

Nationella miljömål

I kommunens vision skrivs under rubriken Samspel med naturen ”Vi utvecklar kommunen på ett uthålligt sätt så att vi brukar våra naturresurser i stället för att förbruka dem”.

Grusförekomster i Gnesta kommun har inventerats av Sveriges geologiska undersök ningar (SGU-rapport 1991:4). Inventeringen visar att inom kommunen fi nns knappt 10 miljoner fastkubikmeter (fm3 ) grus, varav 5 miljoner fm3 har bedömts som teoretiskt uttagba ra (vägar, bebyggelse och natur värdesklass Iområden bort räk nade). Sedan 1991 har dock kunskapen ökat om natur värden och kulturhistoriska lämningar, varför uttagbar volym troligen är mindre. I Gnesta kommun bedrivs i dag större täkter vid Älvesta Torsåker, Solbacka och Herrökna.

2 11

Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö

Det av riksdagen antagna miljökvalitetsmålet för grundvatten lyder: "Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag." Miljökvalitetsmålet innebär: Grundvattnets kvalitet påverkas inte negativt av mänskliga aktiviteter som markanvändning, uttag av naturgrus, tillförsel av föroreningar mm. Grus behandlas i God bebyggd miljö enligt följande: Naturgrus nyttjas endast när ersättningsmaterial inte kan komma i fråga med hänsyn till användningsområdet. Naturgrusavlagringar med stort värde för dricksvattenförsörjningen och för natur- och kulturlandskapet bevaras. Regeringens ställningstagande och generationsmål för ovanstående miljömål fi nns i sin helhet på sidan 77. Naturresurserna yt- och grundvatten, liksom jordoch skogsbruk, behandlas i särskilda avsnitt.

Nationella delmål

Kommunala mål • långsiktig hushållning med de ändliga naturresurser na jord och berg

• god lokalisering med hänsyn till naturmiljön och miljöskyddsaspekter

• begränsning av täktverksamhetens inverkan på berörda naturmiljöer

Gällande bestämmelser Lagtext återfi nns i miljöbalken 3 kap 7 §. Mark och vattenområden som innehåller värdefulla ämnen eller material ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvå ra utvinningen av dessa. Områden som innehåller fyndigheter av ämnen eller material som är av riksintresse ska skyddas mot åtgärder som avses i första stycket.

naturresurser

NATURRESURSER

Även krossberg har inventerats (SGU-rapport 1991:3). Inga områden har utpekats i Gnesta kommun. I en framtid då de nationella miljömålen anger ett begränsat uttag av naturgrus kommer troligen intresset att riktas mot berg i en större utsträckning. Den krossbergsinventering som utförts av SGU riktas mot berg av god kvalitet. Troligen fi nns i Gnesta kommun områden med berg lämpade för uttag av enklare kvaliteter varför ansök ningar om bergtäkt kan förväntas. I dagsläget fi nns dock ingen möjlighet att i ÖP ange områden med intresse för bergtäkt. Vid en sådan loka lisering krävs stora skyddsavstånd för att undvika stör ningar. Även med bästa teknik i form av ljuddämpning och sprängteknik, som motverkar vibrationer, krävs ett skyddsavstånd på minst 500 meter enligt allmänna råd från Boverket och Natur vårdsverket.

År 2010 ska uttaget av naturgrus i landet vara högst 12 miljoner ton per år och andelen återanvänt material utgöra minst 15 procent av ballastanvändningen. Delmålet är beslutat av riksdagen. 19

naturresurser

Malmer och mineral

Torv

I Gnesta kommun har historiskt förekommit en betydande utvinning av metaller. Främst i Åkers bergslag men även på andra platser har mineralut vinning skett i mindre omfatt ning. Sveriges geologiska undersök ningar har redovisat förslag till riksint ressen (utmål enligt gruvlagen). Inget sådant riksintresse fi nns redovisat för Gnesta kommun.

Torvpotentialen i Södermanland är liten. Kommersiella torvtäkter för energiut vinning eller jordframställning fi nns inte i kommunen.

Vindkraft Vindkraft är det energislag som ex panderar mest i världen för tillfället. Vindkraft är en ren och för nybar energikälla men kräver utrymme och påverkar landskapet visuellt. En utbyggnad av vindkraft behöver därför styras och pla neras i ett helhetsperspektiv. I februa ri 2000 inledde Energimyndigheten tillsammans med Natur vårdsverket, Boverket och Riksantik va rieämbetet ett metodutvecklingsarbete för hur vindkraftspla nering kan förbätt ras vid den kommuna la översiktspla neringen. De miljöer som förordas som mest lämpliga för vindkraftsproduktion är kuster, fjällvärld och slätt landskap. I Gnesta kommun saknas dessa natur ty per var för vindkraft troligen endast kommer att förekomma som enskilda småska liga projekt vilka inte är möjliga att ange i översiktspla nen.

Opåverkade områden För att ge kommande generationer tillgång till orörd natur och behålla viss framtida handlingsfrihet bör större opåverkade områden skyddas mot exploatering. Skyddet kan hindra att vägar och kraftledningar splittrar landskapet eller att telemaster och vindkraftverk påverkar miljön negativt.

Gällande bestämmelser Stora mark- och vattenområden som obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan påverka områdenas karaktär (miljöbalken 3 kap 2 §).

Strategi / riktlinjer Följande större opåverkade områden ska, så långt möjligt, sparas och skyddas mot större ingrepp såsom nya industrier, trafikleder, ledningsföretag, täkter, upplag, tippar, telemaster samt bebyggelse av större omfattning: Området öster om Klemmingen, Åkers Bergslag samt områdena kring sjöarna Likstammen och Båven. Till kapitel naturresurser hör karta 2, se även karta 11.

Foto A.Bianchini

Pelarborrmaskin på 140 m djup i Skottvångs gruva Ett minne från tiden då gruvnäringen var av stor betydelse för Åkers bergslag Ur Gåsinge Dillnäs Hembygdsförenings bildarkiv

20

Nationella miljömål 9

Ett rikt odlingslandskap

11

God bebyggd miljö

Kommunala mål • En levande bygd med upplevelsen av särpräglad natur, kultur och historia (ur plan för besöksnäringen) • Vårda och levandegöra kommunens kulturarv (ur Plan för besöksnäringen)

Riksintressen för kulturmiljövården Miljöbalken 3 kap 6 § Det fi nns sex områden av riksintresse för kulturmiljövården inom Gnesta kommun. Enligt miljöbalkens bestämmelser (MB 3 kap 6 §) ska dessa områden skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön. Riktlinjer: Inom riksintresseområdena är det särskilt viktigt att vara varsam vid placering och utformning av nya byggnader och vid om- och tillbyggnader. Särskilda krav på ut formning, materialval och färg kan ställas med stöd av plan- och bygglagens (PBL:s) generella bestämmelser. Större förändringar inom riksintresseområdena ska prövas genom detaljplan.

1. Elghammar Beskrivning: Herrgården ligger naturskönt längst ut på en halvö i sjön Lockvattnet. Ekskogar samt rester av alléer utmed tillfartsväga rna ger, trots skogssav verk ningar och planteringar, herrgårdska raktär åt landskapet. En engelsk park omger herrgården. Motivering: Herrgårdsmiljö där anläggningen räknas som det främsta exemplet i landet på empirstil. Uttryck för riksintresset: Elghammars mangårdsbyggnad ritad av italiena ren Quarenghi omkring 1810 i empirstil samt bostäder och ekonomibyggnader i nyklassicistisk stil. Nuvarande skydd: Området ligger inom fördjupning av översiktspla nen för Båvenområdet med riktlinjer som anger restriktioner för nybebyggelse. För del av området gäller strandskydd. Elghammars gård är byggnadsminne. Fornlämningarna skyddas enligt kulturminneslagen.

2. Eriksgatan - från Önnersta till Penningby Beskrivning: På sträckan Önnersta - Penningby är Eriksgatan en välbevarad ålderdomlig grusväg som går parallellt med väg 223. Den följer i stort de nord-sydliga höjdsträck ninga rna och passerar genom Önnersta och Axala byar. Bebyggelse fi nns även vid Ekeby.

Motivering: Vägmiljö, förhistorisk och medeltida vägsträck ning som tillhört övergripande samfärdselstråk, troligen den forna Eriksgatan. Uttryck för riksintresset: Slingrande vägsträck ning med vägbankar, stenvalvsbroar och intakta milstolpar. Vägen går delvis genom gamla utmarker med bl a häradets av rätt ningsplats, gravfält, en runrist ning, fornborg och bronsåldersrösen. Bybildning med ålderdomlig bebyggelse. Gästgivargård vid Önnersta. Ekeby reglerade radby.

kultur

KULTUR

Nuvarande skydd: Stor del av området ligger inom Båvenplanen med restriktioner för tillkommande bebyggelse. Delar av vägen är fornlämning och skyddas i lik het med övriga fornlämningar som grav fält och runstenar i kultur minneslagen.

3. Gnesta stationssamhälle Beskrivning: Västra stambanan började byg gas 1857. Samhället växte fram ur den första bebyg gelsen i betesmarken i Gnesta hage på bergets norra sida. Detta område var nästan helt bebyggt på 1880-talet. De anspråkslösa bostadshusen i trä ligger tätt med små trägårdar med smala gator och utsikt över sjön. Vid Östra Storgatan är husen mer påkostade. Här lig ger f d Järnvägshotellet, Stora Hotellet och stationsbyggnaden från sekelskiftet.

21

kultur

Motivering: Stationssamhälle från västra stambanans tillkomst med stadsmässig bebyg gelse som speglar järnvägsortens framväxt från 1857 till modern tid. Uttryck för riksintresset: Plan med stadsmässiga drag med bebyggelsen vänd mot järnvägen och bostadsbebyggelse från järnvägens första tid till decennierna kring sekelskiftet. Bakom detta ett område med småska lig oregelbunden bebyggelse från samhällets första tid.

runstenar. I miljön ingår medeltidskyrkor. Enskilda miljöer är Heby 1700-talsgård, Blacksta och Avla reglerade radbyar och Dillnäs kyrkby samt Skeppsta, under 1500-talet grundade järnbruk med såg och kvarn, samt Närlunda herrgård. Nuvarande skydd: Fornlämningar och kyrka skyddas enligt kulturminneslagen. Heby herrgård är byggnadsminne.

Nuvarande skydd: Området är detaljplanelagt och ingår i fördjupningen av översiktsplanen för Gnesta tätort.

Motivering: Centralbygd sedan bronsåldern med lång bebyg gelsekontinuitet i läsbart öppet odlingslandskap. Uttryck för riksintresset: Spår från bronsålderns bosättningar (skärvstenshögar och gravar samt hällristningar). Gravfält från äldre och yngre järnålder samt 22

Nuvarande skydd: Fornlämningar som fornborg, runstenar och gravfält skyddas enligt kulturminneslagen.

6. Jälund

4. Gåsinge - Dillnäs Beskrivning: Mellan Storsjön och Klemmingen samt runt Nyckelsjön och Avlasjön breder den odlade jord som utgör den centrala bygden i Gåsinge - Dillnäs och Kattnäs sock nar ut sig. Mot norr och väster bildar Mälarmården en markant gräns. Blacksta och Kattnäs är byar från medeltiden. Södertuna var sätesgård på medeltiden. Bruksherrgården Skeppsta och Heby gård härstammar från 1700-talet.

Uttryck för riksintresset: Godsen Ånhammar, Ekensholm och Vadsbro är säteribildningar från 1600-talet medan godset Dunkershäll är skapat genom gårdssammanslagningar efter laga skiftet. På Ånhammar fi nns ett flertal torp och arbeta rbostäder, en stor såg vid Glömnäs samt en kvarn. Dunkers sockencentrum. Fornlämningsrik dalgång med äldre vägnät, grav fält, fornborgar och runstenar.

Skeppsta, foto Bengt A Lundberg, källa Riksantikvarieämbetet

Beskrivning: Riksintresseområdet ligger till stör re delen i Flens kommun (Saxängen, Sörby) och omfattar de många flikiga halvöar na i Båven. Det är en jordbruksbygd med bybebyggelse, gårdar, en mindre herrgård samt många fornlämningar.

5. Ånhammar Beskrivning: Vid sjöarna Dunkern och Misteln utbreder sig ett böljande landskap som präglas av flera hundra års jordbruk på godset Ånhammar och det numera försvunna säteriet Järna. Odlingslandskapet bryts tvärt i norr av en förkast ningsbrant, ovanför vilken Mälarmårdens hällmarker vidtar. Ånhammar har avsatt skogsområde vid Dunker som natur park. Motivering: Herrgårdslandskap präglat av 1600-tals-säterier.

Jälund, foto Jan Norrman, källa Riksantikvarieämbetet

Uttryck för riksintresset: Uppodlade dalsänkor mellan skogsklädda eller betade bergs- och moränhöjder. Ovanligt många ensamma eller i små grupper liggande rösen och stensättningar med stenfyllning samt två gravhägnader, en vallanläggning, en fornborg och ett gravfält. Byar med 1800- och tidigt 1900-talsbebyggelse. Avgärdarhemmanet Saxäng med mindre herrgårdsanläggning från 1914-1917. Nuvarande skydd: Fördjupning av översiktspla nen för Båven. För del av området gäller strandskydd. Fornlämningar skyddas enligt kulturminneslagen. Länstyrelsen kommer troligen att föreslå att Skottvångs gruva (se under nästa rubrik) inkluderas i riksintresset för kultur minnesvården vid Åkers styckebruk.

Övriga intressanta kulturmiljöer Gällande bestämmelser enligt miljöbalken Områden, som har betydelse från allmän synpunkt p g a kulturvärden, ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kultur miljön.

Utformning och placering av tillkommande bebyg gelse bör göras med stor omsorg så att de följer traditionen på platsen. Med stöd av plan- och bygglagens generella regler kan krav på ut formning, materialval och färg ställas. Inom Gnesta kommun fi nns följande områden av intresse för kulturmiljön: N47 Grindviks kvarn - Lilla Brandsbol - Finnvik, kvarnmiljö N48 Solberga - Harlinge - Kvegerö, jordbruksbygd med tre gårdar och fornlämningar N49 Sörby - Torsåkers kyrka, jordbruksbygd med kyrka, herrgård och fornlämningar

N65 Skottvångs gruva, gruvmiljö Utförliga beskrivningar av ovanstående områden åter fi nns i ”Sörmlandsbygden1988:2”, utgiven och producerad av Söder manlands hembygdsförbund i samverkan med Södermanlands museum och länsstyrelsen. Följande områden har också kulturvärden som bör skyddas: 116 Ärendal, bruksmiljö med ett 20-tal byggnader och ett flertal dammanläggningar 118 Fräkenvassen, bastu

N50 Mälby - Hårby, jordbruksbygd med två mindre herrgårdar

126 Kleva, mangård med ålderdomlig bebyggelse

N52 Bjursnäs Gård

132 Solöga barnkoloni,1920-talsvilla

N54 Jakobsberg - Videbynäs, herrgårdsmiljö

133 Stjärnhovs säteri, herrgårdsanläggning

N55 Björnlunda kyrka - Björnlundagården - Skenda, sockenkyrka, prästgård, bebyggelse och fornlämning

137 Sågstugan, bostadshus, ekonomilänga

N56 Frustunadalen, byar, gårdar och fornlämningar i jordbruksbygd N57 Hällesta, by och torpställen N58 Frustuna kyrka, kyrka och prästgård N60 Jordanstorp - Herrökna - Gryts kyrka Graneberg, herrgårdar, sockenkyrka och fornlämningar i sjörik odlingsbygd N61 Ånhammar, gammal jordbruksbygd, kvarn mm N62 Tibble - Vänga - Viby, jordbruksbygd

kultur

Motivering: För det inre av Sörmland typiskt småbrutet odlingslandskap med sammanhållen bebyg gelse och specifik fornlämningsbild från bronsålder och äldre järnålder.

138 Solvik, Solviks skola 142 Forsbrotorp, ålderdomlig gårdsanläggning 144 St och L Skinnvalla – Kåretorp, gårdsmiljö 145 Torvsätter, gårdsmiljö 147 Norrby, by med tätt liggande gårdar på rad 150 Töle, 1800-talsgård Områdena fi nns beskrivna i ”Bygd och miljö – del 1” Rapport 1988-2, Stadsbyggnadskontoret Nyköpings kommun

N63 Skeppsta bruk, stångjärnstillverkning N64 Skylvalla, gårdsmiljö 23

kultur

Dessutom fi nns följande intressanta kulturmiljöer inom kommunen: • Kolerakyrkogården i Torsåker (Hästhagen) • Jälundsbron, stenbro över Järnaån vid Brotorp • Bron vid Forsbro över Sätraån

Inom Gnesta kommun fi nns fyra byggnadsminnen: Heby slott, Elghammar, Kramphult pörte och Gamla prästgården + köksflygeln (Björnlundagården). Gnesta station är ett f d statligt byggnadsminne där omförandebeslut ska fattas av länsstyrelsen. Stationen har ett skydd likvärdigt byggnadsminne trots att skyddsföreskrifter inte har fastställts.

• Vattentornet i Gnesta

Gnesta kommun är särskilt rik på fornlämningar. En del av fornlämningarna är registrerade på ekonomiska kartan. Nyinventering av fornlämningar i Gnesta kommun pågår. Även oregistrerade fornlämningar är skyddade enligt kulturminneslagen. I samband med bygg- eller anläggningsprojekt utanför planlagt område bör frågor om fornlämningar kontrolleras hos länsstyrelsen. För ingrepp i fornlämningar och fornlämningsområden krävs tillstånd av länsstyrelsen.

Kulturreservat Enligt miljöbalkens 7 kap 9 § får ett mark- eller vattenområde förklaras som kulturreservat i syfte att bevara värdefulla kulturpräglade landskap. Kommunen har inga upprättade kultur reser vat av denna typ.

Byggnadsminnen En byggnad, som har ett mycket stort kulturhistoriskt värde, kan förklaras som byggnadsminne enligt lagen om kulturminnen eller förordningen om statliga byggnadsminnen. Ett byggnadsminne kan utgöras av en enstaka byggnad eller en bebyggelsegrupp. Byggnadsminnen upprättas med syfte att skydda byggnader mot rivning och mot förändringar som minskar dess kulturhistoriska värde. Till varje byggnadsminne hör en kort beskrivning samt skyddsföreskrifter. Beslut om byggnadsminnen utreds och prövas av länsstyrelsen. Stat liga byggnadsminnen prövas av regeringen efter framställan från riksantikvarieämbetet. 24

Heby slott

Fornminnen Björnlunda kyrka

Enligt lagen om kulturminnen innebär fasta fornlämningar anläggningar eller lämningar efter människors verksamhet från forna tider som tillkommit genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergivna. Till varje fornlämning hör ett fornlämningsområde. Bestämmelser na i kulturminneslagen gäller både själva fornlämningen och det området som hör till den. Länsstyrelsen fastställer fornlämningsområdets gränser.

Kyrkor och kyrkomiljöer I kommunen fi nns sju kyrkobyggnader som omfattas av skydd enligt lagen om kulturminnen. Dessa är Torsåkers kyrka, Frustuna kyrka, Björnlunda kyrka, Kattnäs kyrka, Dillnäs kyrka, Gåsinge kyrka och Gryts kyrka. Byggnader och landskap i kyrkans närmaste omgiv ning är av stor betydelse för

Riktlinjer / strategi Fortsatt kunskapsutveckling samt inventering av kulturmiljöer och kulturlämningar.

Sörmlandsbygden 1988:1 och 2, Södermanlands hembygdsförbunds årsbok Bygd och Miljö Del 1 och 2, Nyköpings kommun

Till kapitel kultur hör karta 3.

Industrimiljöer

Stadsbyggnadskontoret, Kulturhistoriska bebyggelseinventeringar: Gnesta med omgivningar, Stadsplanekontoret 1980 Björnlunda med omgivningar, Stadsbyggnadskontoret 1991

Det fi nns ingen övergripande inventering av industrimiljöer i länet. Ett industrihistoriskt program över länet kommer att tas fram där en inventering av länets industrimiljöer ska ingå. Industrilämningar såsom vissa bruk och kvarnar ingår i de i Sörmlandsbygdens 1988:2 utpekade bevarandeområden. I den omnämns exempelvis kvarnmiljön vid Grindviks kvarnLilla Brandsbol-Finnvik i Frustuna socken (N47), Damstugukvarn vid Ånhammar i Gryts socken (N61) och stångjärnstillverkningen vid Skeppsta bruk i Gåsinge-Dillnäs socken (N63) som miljöer vilka skall bevaras. Äldre industrier i Gnesta omtalas även i Kulturhistorisk inventering i Gnesta kommun från 1980. Inventeringen ut fördes av Södermanlands museum för kommunens räkning. Där omta las olika industrier i Gnesta, bl a bryggeriet, borstfabrik, cigarrfabrik, snickerifabrik, mejeri, garveri, kvarn, bensinstation, tändsticksfabrik m fl. För mer information om industrier hänvisas till Söder manlands museum. De av Ralph Erskine ritade industribyggnaderna i Gnesta samhälle hör till de industrimiljöer som är värda att bevara.

Litteratur

kultur

upplevelsen av kyrkomiljön. Samtliga kyrkor och kyrkogårdar med tillhörande byggnader som tillkommit före 1940 omfattas av kulturminneslagens skydd och får inte ändras utan länsstyrelsens tillstånd.

Laxne med omgivningar, Stadsbyggnadskontoret 1991 Hembygdsföreningarnas lokalskrifter

Byggnader i industrimiljö ritade av Ralph Erskine

25

vatten

VATTEN Nationella miljömål 2

Grundvatten av god kvalitet

3

Levande sjöar och vattendrag

4

Myllrande våtmarker

5

Hav i balans samt levande kust och skärgård

6

Ingen övergödning

7

Bara naturlig försurning

Kommunala mål • Grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida vattenför sörjning ska skyddas mot exploatering som begränsar användningen av vattnet.

• Dagvatten ska omhändertas lokalt. • Kalkningsplanen ska fullföljas. • En modern kartläggning av försur ningstillståndet i kommunens vatten behövs och eventuellt behöver kalkningsplanen utökas.

Sjöar och vattendrag Gnesta kommuns totala yta är 540 km2 varav 80 km2 sjöyta. Kommunen är sjörik, cirka 170 sjöar, de flesta av sjöarna är små. Va riationer na i sjötyper är stora och det finns både mycket 26

nä ringsrika slättsjöar i jordbrukslandskap och nä ringsfattiga sjöar i skogslandskap. Flera sjöar hyser arter som gör dem limnologiskt intressanta (limnologi, vetenskap om söt vattensjöars och vattendrags fysika liska och kemiska förhållanden och deras biologiska förhållanden). Följande avrinningsområden berör Gnesta kommun: Trosaån, Nyköpingsån, Svärtaån och Råckstaån (Norrström). Se karta 4.

Vattendirektivet EU:s ramdirektiv för vatten godkändes i juni 2000 och trädde i kraft den 22 december samma år. Huvudsyftet med direktivet är att uppnå och bibehålla en godtagbar vattenkva litet eller ”god status” för ytvatten (sjöar, vattendrag och kust vatten) samt grundvatten. Under årens lopp har EU tagit fram flera direktiv på vattenområdet. Det har så småningom blivit svårt att hålla reda på alla olika krav som gäller. Syftet med det nya direktivet är att låta alla olika krav på vattenstatus ingå i ett system och samla ihop alla olika motiv för skydd av vatten. Ramdirektivet för vatten förutsätter i många fall en ny organisation för Sveriges hantering av vattenfrågor. Framtidens vattenplanering ska utgå från avrinningsområden, vilket innebär att naturens egna gränser för vattnets flöde ska följas. Meningen är att landet ska delas in i ett antal avrinningsdistrikt som alla ska ha en av rinningsmyndighet som har ett samordnat ansvar för vatt nets väg från källan inne i landet ut till havet.

Denna nya vattenadministration skär över en rad invanda administrativa gränser. Dit hör bland annat plan- och bygglagens regelverk om enskilda kommuners så kallade planmonopol. Stör re krav kommer att ställas på samordning av mark- och vattenresurser vid översikts-, detalj-, och regionplanering. Det är också oklart hur samarbetet mellan kommuner, län och de nya myndigheter na ska se ut. Mycket arbete återstår innan en defi nitiv modell för Sveriges arbete enligt ramdirektivets intentioner och föreskrifter har klarnat. Arbetet måste dock ske skyndsamt eftersom det till direktivet fi nns en antagen tidsplan. Lagar och förordningar som krävs för att följa direktivet är införda december 2003.

Dagvatten Dagvatten är regn- och smält vatten som rinner av från gator, taktäckta ytor, gårdar och grönytor. Koncentrationerna av föroreningar i dag vatten är ofta små men den totala mängden föroreningar kan ändå bli stor och de sprids på ett okontrollerat sätt i miljön. Det är vanligt att dagvattnet avleds i slutna system. Två olika system är vanliga: 1 Kombinerade system - spillvatten (avloppsvatten) och dagvatten i samma ledningar 2 Duplikata system - spillvatten och dagvatten i separata ledningar Övervakningsprogram för dag vattenföroreningar fi nns inte för någon del av kommunen. Enstaka mätningar har skett i Gnesta tätort. Dessa har inte visat några alarmerande resultat.

Den största delen av nederbörden in filtreras i marken. Vattnets förekomst under markytan kan uppdelas i ett antal zoner. Närmast jordytan fi nns den omättade zonen där det s k mark vatt net fi nns. Markvattnet ser vi som fuktig jord. I den mättade zonen fi nns grundvatt net som fritt rörligt vatten. Bildningen av grundvatten är en livsviktig process. Hoten mot grundvatt net och konsekvenser na av en skada är svåra att förutse.

Grundvattentillgång De största grundvattenförekomster na är knutna till isälvsavlagringar, nämligen grusåsar na. Flera stora åsar passerar genom Gnesta kommun. Den mest kända är Badelundaåsen som börjar i den södra delen av Söder manland och sträcker sig genom länet över Mälaren och in i Västmanland. Den går sedan vida re genom Dalar na till Långfjället i södra delen av fjällkedjan. I kommunen finns också den kortare Strängnäsåsen och den ännu mindre Ma rietorpsåsen. Grundvattentillgången i berggrunden är lägre. Berggrunden i Södermanland är över lag relativt tät och sprickfattig vilket gör att för utsätt ningar na för stora grundvattenuttag ur länets urberg är mycket dåliga.

Grundvattenkvalitet Salt grundvatten Hela Södermanland har varit täckt av hav efter senaste istiden. Det finns där för risk för höga kloridhalter i djupa bergbor rade brunnar. Jordbrunnar na har i allmänhet låga kloridhalter.

Surt grundvatten Grundvatten defi nieras som surt om det har ett pH under (<) 7 och alkalinitet (mått på för måga att motstå försurning) < 60 mg per liter. De flesta bergbor rade brunnar har ett pH över 7. I jordbrunnar är pH i allmänhet lägre och stora områden har pH lägre än 7. I Gnesta kommun kontrolleras regelbundet tre brunnar med avseende på försur ningspa ra met rar. Både pH och alkalinitet kan variera en del mellan olika år i jordbrunnar och det krävs där för ganska långa mätserier för att kunna dra slutsatser. I två av de brunnar, där provtagning görs varje år, pendlar pH runt 7. I den tredje brunnen har pH oftast varit lägre än 7. Kväveföreningar Halterna av kväveföreningar i grundvatten är i allmänhet mycket låga. Höga halter förekommer framförallt i jordbruksbygd. Problemet med höga kvävehalter är inte ett nytt problem. Redan under 1940- och 50-ta let gjordes en riksomfattande kart läggning av 10 000 brunnar i regi av Statens Institut för Folk hälsan och bilden av kväveförekomst var i stort lik den som kommit fram vid senare undersök ningar. Kväveföreningar kan bl a orsa ka dålig sy reupptagning hos små barn. Radon i grundvattnet En översiktlig inventering av radon i enskilda brunnar genomfördes 1995 då cirka 160 brunnar mättes. Ingen brunn hade radonhalt över 1000 Becquerel (Bq) per liter, två brunnar hade radonhalter över 500 Bq per liter och 13 brunnar hade radonhalter över 200 Bq per liter. En viss koncentration av brunnar med radon kunde konstateras på nor ra sidan av Klämmingen och i Laxneområdet.

Svavelväte Svavelväte är en giftig gas med en obehaglig lukt av ruttna ägg. Enligt SGU har svavelväte blivit ett allt vanliga re problem. Varför det är så vet man inte riktigt. Problemen är med få undantag lokaliserade till områden med sedimentär berggrund, d v s bergarter bildade av fast material som avlagrats i vatten och sedan på kemikalisk eller fysikalisk väg ombildats till t ex sandsten, skiffer eller kalksten. Ibland kan höga svavelhalter i berg grunden vara förkla ringen till problemet men förekomsten i urberg är mer svår förkla rad.

vatten

Grundvatten

Fluorid Flourid förekommer alltid i grundvatten i va rierande halter. Halterna beror på de geologiska förutsättningarna. Dricksvatten med halter mellan 0,8 och 1,5 mg per liter anses ge skydd mot ka ries. Nya gränsvärden för flour i dricksvatten börjar gälla den 25 december 2003. Halter över 1,5 mg per liter bedöms då som otjänligt. Dricksvatt net i Gnesta samhälle innehåller en del flourid. Högsta uppmätta värde är 1,4 mg per liter. Det tidiga re gränsvärdet för otjänligt var 6,0 mg per liter. Det fanns också en rekommendation om att vatten med halter över 1,5 mg per liter inte skulle ges till små barn eftersom det kan orsaka fläckar på tandemaljen. I Gnesta kommun förekommer flourhalter över 1,5 mg per liter i grundvatten i vissa bergbrunnar.

27

vatten

Material som finns: Översiktligt kartmaterial från SGU med hela länet inritat finns för flera parametrar t ex pH meridianer i jordbrunnar, pH meridianer i bergborrade brunnar (ur rappor ten Grundvatten i Södermanlands län SGU 1995). SGU har också en rikstäckande karta över grundvatten i berg och jord där ut tagsmöjligheterna framgår (dock endast för vissa delar av kommunen, t ex grusåsar). Miljöenhetens mätningar av försurningstrenden i tre brunnar i kommunen.

ningsplan. Dessa sjöar kalkas regelbundet och vattenprov tas två gånger per år för att kontrollera kalk ningens effekt. Det kemiska målet med kalkningen är att pH i det kalkade vatt net aldrig ska vara under 6 och alka liniteten (som är ett mått på sjöns förmåga att motstå försur ning) ska aldrig vara under 0,05 milliekvivalenter per liter, (mekv per l). I Gnesta kommun har det må let nåtts i 13 av de kalkade sjöarna. Det biologiska målet är att den naturliga floran och faunan ska kunna bestå eller återkolonisera det kalkade vattnet.

Översiktliga radonmätningar i brunnar.

(Mer detaljerad information om grundvattenförekomst i berg och jord fi nns hos SGU, Sveriges Geologiska Undersökning, t ex på deras hemsida, www.sgu.se).

Försurning

Kalkning kommer att krävas än i många år eftersom nedfallet av försurande ämnen fortfa rande är större än vad naturen tål. Det kan också bli aktuellt att ut vidga kalk ningspla nen för Gnesta kommun eftersom misstanke fi nns att fler sjöar är försur ningsdrabbade. För att få en mer långvarig effekt av kalk ningsinsatser na kan kalk ningsstrategin behöva ändras.

Konsekvenserna av försurningen av sjöar och vattendrag uppmärksammades på 1960-talet av fiskerikonsulenten i Uddevalla, Ulf Lundin. Han upptäckte att inplanterade bestånd av lax i Svar teda lens kronopark helt plötsligt dog ut. Analys av vattenprover visade att pH sjunkit till 4 eller lägre. Anledningen visade sig vara nedfall av surt regn. Försurningen är på kort sikt tämligen enkel att åtgärda med kalkning. På lång sikt måste det sura nedfallet minska. I Gnesta kommun fi nns ett antal sjöar med lågt pH som är försurade eller känsliga för försur ning. I huvudsak rör det sig om tre områden med skog och tunt jordtäcke. För när va rande ingår 15 sjöar i kommunens kalk28

Pågående kalkning av försurad Gnestasjö

Övergödning Vid tillförsel av växt nä ringsämnen till sjöar och vattendrag skapas ett nä ringsrikare tillstånd. Detta kallas eutrofiering eller övergödning. I söt vatten är det främst fosfor som orsa kar övergödningen men även kväve är ett växt nä ringsämne. När halterna av fosfor stiger i vattnet ökar också mängden växt lighet, både i form av alger och som vass. Övergödda sjöar drabbas ofta av algblomning under bästa badsäsong och vassbälten breder ut sig runt stränder na. Fosfor tillförs en sjö från dess omgiv ningar, genom avloppsutsläpp från industrier och samhällen eller avlopp från enskilda fastigheter. Djurhållning kan bidra med fosfor till en sjö liksom urlak ning från omgivande åkeroch skogsmark. Regnet innehåller också små mängder fosfor. I en övergödd sjö är den naturliga ba lansen mellan olika arter rubbad. Flera ar ter som fanns i det ursprungliga ekosystemet försvinner med stigande fosforhalt. I en näringsfattig sjö finns många arter som inte kan överleva i en övergödd sjö och som därför dör ut. Många sjöar i Gnesta kommun är naturligt nä ringsrika men har pga människans aktiviteter fått ta emot mer fosfor än de kan ta hand om. Nä ringsfattiga sjöar med klart vatten och där till hörande biologiskt liv blir mer sällsynta. Därmed blir också en del av de arter som finns i de nä ringsfattiga sjöarna mer sällsynta.

Sjöar Kunskapen om växter, djur och djupförhållanden i kommunens sjöar är brist fällig. Nedan listas sjöar och vattendrag med kända limnologiska värden. Det är mycket troligt att flera av dessa sjöar innehåller fler rariteter men det är också mycket troligt att sjöar som inte omnämns nedan har höga limnologiska värden.

Hybridform av Sjöhjortron och sjöplommon raritet i sjöarna Klämmingen och Likstammen, foto Roland Bengtsson SJÖHJORTRON och sjöplommon hör båda till blågrönalgsläktet Nostoc. Dessa är tämligen väl kända i Sverige. Båda ar terna, som är knutna till sjöar, verkar vara på tillbakagång i såväl Sverige som i Europa i övrigt. Samtliga Nostoc-arter verkar undvika humösa (brunfärgade) vatten. Förekomst av SJÖHJORTRON (Nostoc zetterstedii) tyder på att sjön är näringsfattig. Nya invente ringar har medfört att den kända förekomsten idag är cirka 50 sjöar. Algen förekommer på hårdbottnar i näringsfattiga sjöar vanligen mellan 0,5 och 3 meters djup. Den påminner ibland genom sin småknottriga hårda koloniform om ett hjortron, ibland mer om en köttbulle. Färgen varierar från grön till svartgrön. Övergödning, försurning och ökad humusmängd i vattnen betraktas idag som de största hoten mot Nostoc zetterstedii.

1. Likstammen 1998 genomfördes en bottenfaunaunder-sökning i Likstammen. Den visade att sjön endast i ringa eller obetydlig omfatt ning är påverkad av försurning eller föroreningar. I sjön fi nns fyra rödlistade snäckarter och en forslevande dagsländeart. I sjön fi nns också en kräftdjursart, Pallasea quadrispinosa, som är en s k istidsrelikt. Dessa är havslevande ar ter som i samband med isavsmältningen blivit isolerade i söt vatten och anpassat sig till att leva i sin nya miljö. I sjön har också påträffats algen Nostoc zetterstedtii som är en blågrön alg som endast trivs i rena, oförsurade vatten. Regional tidsseriesjö**. 2. Lockvattnet 1998 genomfördes en bottenfauna undersökning i Lockvattnet. Den visade att sjön endast i ringa eller obetydlig omfatt ning är påverkad av försur ning eller föroreningar. I sjön har en rödlistad snäckart samt två mindre vanliga nattsländear ter påträffats. Sjön hyser ett rik ligt bestånd av flodkräfta. Intressanta fiskar ter är ål och nors, som är en istidsrelikt. 16 fågelar ter häckar i och runt sjön, där ibland fiskgjuse och storlom. Sjön är en tidsseriesjö

som prov tas regelbundet av länssty relsen i syfte att följa ut veck lingen. Största uppmätta siktdjup är sju meter vilket är ovanligt i området. Lock vatt net är dricksvattentäkt för Björnlunda. Regional tidsseriesjö**. 3. Övre Marviken Vid en bottenfaunaundersök ning 1998 fanns inga eller obetydliga tecken på försur ningspåverkan eller föroreningspåverkan. Två rödlistade snäckarter har påträffats, liksom den sällsynta fiskar ten Nissöga. Sjön är en tidsseriesjö som provtas regelbundet av länssty relsen. Regional tidsseriesjö**.

vatten

Skyddsvärda vatten

4. Mellan Marviken 1991 genomfördes en inventering av istidsrelikta kräftdjur i sjön. Då kunde förekomst av kräftdjuret Pallasea quadrispinosa noteras. 5. Klämmingen I Klämmingen förekommer två arter av istidsrelikta kräftdjur, nämligen Mysis relicta och Pallasea quadrispinosa. Intressanta fiskar ter i sjön är nors, lake, ål och nissöga. Blågrönalgerna Nostoc pruneforme och Nostoc zetterstedtii, som tyder på att vatt net inte är försurat eller förorenat, påträffades 1994. 6. Båven I Båven finns de istidsrelikta kräftdjuren Mysis relicta, Pallasea quadrispinosa och Pontoporeia affi nis. Här fi nns också världens nordligast belägna naturliga bestånd av fiskar ten mal. Malen är en relikt från den tid när det var varmt i Norden. Båven utgör vattentäkt för Flens kommun.

29

vatten

7. Dunkern I Dunkern fi nns de istidsrelikta kräftdjuren Mysis relicta, Pallasea quadrispinosa och Pontoporeia affi nis. Fiskarten nors har påträffats i Dunkern. Dunkern kan vara en av länets intressantaste sjöar ur biologisk synpunkt. Vatten floran är mycket artrik, bl a inventerade ra riteter som Höst lonke och Isoetes echionospora. 8. Misteln Nissöga påträffades 1981. I Misteln har den blågröna algen Nostoc pruneforme påträffats. Ytterliga re kunskap om sjön saknas men vid pla nering av framtida limnologiska undersökningar bör Misteln prioriteras. 9. Ricksjön Ricksjön har inventerats med avseende på kärlväx ter. Sjön bedömdes då ha ovanligt stor förekomst av kortskottsväx ter och rosett väx ter. Dessa har korta stjälkar och blad i ”rosett”, de lever på sjöbottnar och kräver klart vatten t ex Braxengräs, Strandpryl, Notblomser och Sylört. Två ar ter påträffades som är sällsynta i Sverige, Elatine hexandra och Elatine triandra. En art påträffades som är sällsynt i regionen, Calitriche hermafroditica. 10. St Kalven, 11. Finnsjön, 12. Axsjön, 13. Klövsjön, 14. Kvarnsjön (Öllösa) Samtliga sjöar är kalkade. Enligt prioritetsklassificeringen* i Naturvårdsverkets förslag till nationell kalk ningsplan har sjöarna fått prioritetsklass 3 för biologisk mångfald och prioritetsklass 1 för nyttjande. 15. Ljussjön, 16. Nyckelsjön (Öllösa) Båda sjöarna är kalkade. De har av Naturvårdsverket placerats i prioritetsklass 3 res-

30

pektive 2 för biologisk mångfald och prioritetsklass 1 för nyttjande. 17. Stortrön, 18. Sticksjön Båda sjöarna är kalkade. De är placerade i Natur vårdsverkets prioritetsklass 2 för biologisk mångfald och prioritetsklass 1 för nyttjande. 19. Holmsjön, 20. St Kvarnsjön Båda sjöar na är kalkade. De har av Naturvårdsverket placerats i prioritetsklass 4 respektive 3 för biologisk mång fald och i prioritetsklass 4 för nyttjande. 21. V Stensjön, 22. Långsjön, 23. Kvarnsjön Alla tre sjöarna är kalkade. De har av Naturvårdsverket placerats i prioritetsklass 2 och 3 för biologisk mång fald och i prioritetsklass 4 för nyttjande.

Prioritetsklasser * Naturvårdsverket har delat in kalkade sjöar i olika prioritetsklasser. Klasserna är uppdelade enligt följande: Prioritet 1: Höga nationella värden, Prioritet 2: Nationella intressen utöver de i prioritet 1 samt höga regionala värden, Prioritet 3: Regionala intressen utöver de i prioritet 2 samt höga lokala intressen, Prioritet 4: Lokala intressen utöver de i prioritet 3. ** Regional tidsseriesjö. Sjö där länsstyrelsen har för avsikt att under en längre period följa den biologiska och vattenkemiska ut vecklingen.

Till kapitel vatten hör karta 4.

24. Djupa Holmsjön Nationell referenssjö för att följa miljöpåverkan i liknande sjöar. Representerar en typisk sörmländsk skogssjö.

Rinnande vatten 25. Kvarnbäcken, Öllösa Kvarnbäcken ingick i länsstyrelsens åinventering 1994. Renvattenkrävande arter påträffades som tyder på att ån är relativt opåverkad av försur ning och förorening. 26. Järnaån Järnaån ingick i länssty relsens åinventering 1994. Ån bedömdes då ha ett rent vatten som var något påverkat av försur ning. En av kommunens många åar

Bestämmelser om strandskydd finns i miljöbalkens 7 kapitel. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. Stränderna och de grunda vattenområdena utanför är biologiskt viktiga och känsliga zoner där många arter reproducerar sig. Strandskydd gäller för land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd (strandskyddsområde). Från strandskyddet är undantagna sjöar och tjärnar som inte finns redovisade med strandkontur på topografiska kartan samt vattendrag eller delar av vattendrag som är markerade med heldragen linje på topografiska kartan. Strandskydd 30 m gäller dock för följande åar inom kommunen: •

Lifsingeån mellan Nyckelsjön och Klämmingen

•

Järnaån mellan Dunkern och Misteln

•

Kvarnbäcken mellan Kvarnsjön och Övre Gällringen

•

Sättraån mellan N Gällringen och Barsättern

•

Å mellan Storsjön och Frösjön

•

Skeppstaån mellan Barsättern och Nyckelsjön

Inom strandskyddsområde får inte 1 nya byggnader uppföras, 2 byggnader ändras så att de kan tillgodose väsentligt annat ändamål än de tidigare har använts till,

3 grävningsarbeten eller andra förberedelser utföras för bebyggelse som avses i 1 och 2,

som inte är allemansrättsligt tillgängligt av andra skäl (militära områden, industriområden etc).

4 andra anläggningar eller anordningar utföras som hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle fått färdas fritt eller som väsentligen försämrar livsvillkoren för djur- eller växtarter,

2 Då platsen där byggnad eller anläggning avses placeras är väl avskild från strandmiljön och på grund härav saknar betydelse för bad och friluftsliv. Det kan bl a bero på att vissa avskiljande anläggningar har uppförts. Exempel på sådana anläggningar är järnvägar och större vägar. Det kan också vara befintlig bebyggelse som avskiljer den tilltänkta byggnadsplatsen från strandmiljön.

5 andra åtgärder vidtagas som väsentligen försämrar livsvillkoren för djur- och växtarter.

Förbuden gäller inte 1 byggnader, anläggningar, anordningar eller åtgärder som behövs för jordbruket, fisket, eller skogsbruket och som inte tillgodoser bostadsändamål. 2 verksamheter eller åtgärder som har tillåtits av regeringen enligt 27 kapitlet 1, 3, eller 4 § miljöbalken eller till vilka tillstånd enligt denna balk eller enligt föreskrifter meddelade med stöd av balken. 3 nya byggnader, anläggningar eller anordningar som utgör komplement till bebyggelse på tomtplats och som förläggs längre från strand än huvudbyggnaden.

Dispens från strandskyddsbestämmelser na kan beviljas om särskilda skäl föreligger. Särskilda skäl för att medge bebyggelse, anläggning eller anordning inom strandskyddsområde kan föreligga i följande fall: 1 Då det allemansrättsliga utnyttjandet av ett strandskyddsområde inte inskränks av en tilltänkt byggnad eller anläggning. Detta kan inträffa vid komplettering av befintlig bebyggelse inom etablerad tomtplats. Det kan också inträffa vid uppförande av anläggningar inom område

vatten

Strandskydd

3 Då anläggning ska uppföras för det rörliga friluftslivets behov. Det kan t ex vara fråga om en badanläggning som allmänheten får fri tillgång till. 4 Vissa anläggningar som allmänheten i och för sig inte har tillgång till och som ovillkorligen måste ligga vid vattnet, t ex småbåthamnar och bryggor. Här måste undantag i vissa fall medges. Allmänhetens intressen bör beaktas t ex i form av passervägar. 5 Särskilda skäl för undantag föreligger i regel beträffande försvarsanläggning som med hänsyn till sin funktion och avsedda användning måste ligga inom strandskyddsområde, exempelvis kustbefästning och anordning vid krigsförtöjningsplats. Kommunen avser att begära delegation från länssty relsen för beslut rörande strandskydd enligt miljöbalkens 7 kap. Kommunen avser att tillämpa strandskyddsbestämmelser na enligt natur vårdsverkets rekommendationer vilket innebär att kommunen kan pröva undantag enligt de fem ovan angiv na skälen. Kommunens beslut kan sedan över prövas av såväl länssty relsen som regeringen.

31

befolkning

BEFOLKNING Den typiska invånaren i Gnesta kommun Ur ett statistiskt material går det att hämta information och analysera det på många olika sätt. Bilden av den ”typiska invånaren i Gnesta kommun” bör därför tas med en nypa salt, bilden stämmer naturligtvis inte in på alla (om någon) utan är en tolkning av vad statistiken säger om Gnesta kommun och dess befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun har gymnasial utbildning eller förgymnasial utbildning, förvärvsarbetar och pendlar ut ur kommunen till sitt arbete. 2000 pendlade 1 514 män och 967 kvinnor i åldern 16 år och däröver ut ur kommunen varje dag. Majoriteten av pendlarna pendlar ut ur lä net och in i Stockholms län. Av de personer som har sin försörjning i kommunen, inklusive de som bor utanför kommunen, arbetar flest personer inom sektorerna vård och omsorg följt av utbildning och forsk ning, handel och kommunikation samt tillverkning. All statistik under avsnittet befolkning kommer från Statistiska Centralby rån (SCB) om inget annat anges.

Befolkningsutveckling Sedan kommunen bildades 1992 har befolkningen ökat med 332 personer eller cirka 3 procent. Största ökningen har skett i Frustuna församling där Gnesta tätort ingår. Vid årsskiftet 2002/2003 hade Gnesta kommun 9 813 invånare.

Födelseöverskott De senaste åren har kommunen haft ett negativt födelseöverskott men totalt över perioden har födelseöverskottet varit positivt. (Födelseöverskott är lika med antalet födda minus antalet döda). 32

Befolkningsutveckling per församling och i Gnesta kommun totalt 1992-2002

Frustuna Gåsinge-Dillnäs Björnlunda Gryt SUMMA

1992 5963 1079 1410 1029 9481

1993 6079 1098 1425 1046 9648

1994 6147 1139 1427 1061 9774

1995 6160 1081 1433 1037 9711

1996 6166 1096 1409 1020 9691

1997 6208 1092 1406 1008 9714

1998 6178 1058 1417 1000 9653

1999 6242 1095 1396 1010 9743

2000 6228 1100 1403 1037 9768

2001 6206 1132 1384 1026 9748

2002 6237 1180 1380 1016 9813

2000 -11 2 -13 -5 -27

2001 2002 0 -3 8 5 -5 -2 -6 -5 -3 -5

Födelseöverskott per församling och i Gnesta kommun totalt 1992-2002

Frustuna Gåsinge-Dillnäs Björnlunda Gryt SUMMA

1992 1993 28 24 14 15 1 4 5 5 48 48

1994 25 0 6 5 36

1995 1 1 3 1 6

1996 12 -2 1 3 14

1997 -12 -3 0 8 -7

1998 -5 0 -1 -2 -8

1999 -3 3 0 2 2

Flyttningsöverskott per församling och i Gnesta kommun totalt 1992-2002

Frustuna Gåsinge-Dillnäs Björnlunda Gryt SUMMA

1992 1993 164 92 7 5 31 8 7 12 209 117

1994 41 41 -5 10 87

1995 12 -59 3 -25 -69

1996 -6 17 -25 -20 -34

1997 53 -1 -3 -20 29

1998 -23 -28 -2 -9 -62

1999 70 34 -22 8 90

2000 -2 2 20 32 52

2001 2002 -20 33 23 42 -14 -2 -6 -5 -17 68

Flyttningsöverskott Flyttningsöverskottet har totalt varit positivt för kommunen som helhet under perioden från 1992-2002. 1992 och 1993 var flytt ningsöverskottet som störst. Det överskottet kan förkla ras med att ett flertal nya bostäder färdigställdes i början av 1990 talet.

Åldersstruktur i procent Gnesta kommun och riket 2000-12-31

Gnesta kommuns åldersstruktur skiljer sig något från genomsnittet för hela riket. Andelen personer i ålderskategorierna 7-15 år och 45-64 år är högre än riksgenomsnittet. I ålderskategorierna 0-6 år, 25-44 år och 6579 år har kommunen en lägre andel befolkning än snittet i riket.

25

Procent

Åldersstrukturen i kommunen har även förändrats något över perioden 1992-2001. I dag har vi en större andel befolkning i kategorin 7-15 år, 45-64 år och en något större andel i kategorin 80 år och äldre än 1992. I kategorin 0-6 år och 25-44 år är vi något färre idag än 1992.

befolkning

Åldersstruktur

20 15 10

Pendling 2000 År 2000 pendlade 611 personer in till Gnesta kommun och 2 481 personer pendlade ut ur kommunen vilket ger en nettopendling på totalt –1870, de allra flesta pendlar ut ur länet (2110 personer), företrädelsevis till Stock holms län. Statistiken visar även att männen i större utsträckning än kvinnorna pendlar ut ur länet. Siffror från 1995 visar att pendlingen legat på en relativt stabil nivå under senare delen av 1990-talet, 1995 pendlade 504 personer in till kommunen och 2 251 personer pendlade ut ur kommunen, vilket ger en nettopendling på totalt – 1747.

Förvärvsarbetande Andelen förvärvsarbetande är högre i Gnesta kommun än i övriga riket i alla åldersklasser. Samma samband gäller även i jämförelse med lä net. Männen förvärvsarbetar i större utsträckning än kvinnorna – något som också gäller för riket i övrigt.

5 0

0-6

7-15 16-19 20-24 25-44 45-64 65-79

80-

Ålderskategori Gnesta

Riket

Förvärvsarbetande 2000

Andel (procent) av alla i respektive ålder (avser nattbefolkning) Kommunen

Länet totalt

Riket totalt

20-24 år

67

58

58

25-44 år

85

79

80

45-64 år

76

74

74

20-64 år

79

74

75

Nattbefolkning är de som bor i kommunen och arbetar i eller utanför kommunen.

33

Prognosen räknar med ett positivt flyttningsöverskott i kombination med ett positiv födelseöverskott. Enligt prognosen kommer vi att få en allt äldre befolkning men den visar även på en ökning i de yngre åldrar na.

34

Riket (%) 19 49 30 1 100

10000

9000

Befolkningsprognos – 2015 0-6 år 7-15 år 2005 678 1330 2010 784 1111 2015 831 1172

16-19 år 577 629 504

20-24 år 510 577 592

1995

2000

8000 1990

Diagrammet visar att befolkningsutvecklingen i Gnesta kommun varit svagt positiv under mätperioden 1980-2001. Kommunen planerar för en fortsatt positiv befolkningsutveckling. Enligt en prognos som SCB tagit fram på uppdrag av kommunen kommer vi att vid årsskiftet 2015-16 vara 11239 invå na re i Gnesta kommun. En prognos som sträcker sig så långt fram i tiden kan vara osäker. Prognosen stämmer dock väl överens med den tillväxt kommunen planerar för. Gnesta kommun planerar för att invånartalet 2015 kommer att vara omkring 11 000 vilket i genomsnitt innebär en ök ning på cirka 80 personer per år.

Länet (%) 22 53 24 1 100

Befolkningsutveckling i Gnesta kommun 1980-2001

1985

Befolkningsprognos –2015

1980

Andelen invånare med gymnasial och förgymnasial utbildning är högre än riksgenomsnittet. På eftergymnasiala utbildningar ligger vi under snittet i riket. Totalt sett är 21 procent av invånarna utbildade på eftergymnasial nivå, jämfört med 30 procent totalt i riket 2001. Kvinnorna har i större utsträck ning (24 procent) än männen (18 procent) eftergymnasial utbildning

Befolkningen efter utbildningsnivå 2001 Utbildningsnivå Kommunen (%) Förgymnasial utb. 23 Gymnasial utb. 55 Eftergymnasial utb. 21 Uppgift saknas 1 Totalt 100

Antal invånare

befolkning

Utbildning

25-44 år 2558 2625 2697

45-64 år 2989 3072 3119

65-79 år 1210 1540 1814

80- år 503 494 510

Nationella miljömål

Sociala förhållanden Förtidspensionärer

Kommunala mål

Andelen förtidspensionärer oavsett kön är lägre i åldern 55-59 år i kommunen än genomsnittet i riket. I åldrarna 60-64 år är andelen kvinnliga förtidspensionärer större i kommunen än i riket. Total andel förtidspensionä rer i åldersgruppen är dock ungefär lika med riket totalt. Tabellen visar även att andelen förtidspensionärer i Gnesta kommun jämfört med riket i åldersgruppen 20-64 år är lika stor.

• En god och jämlik hälsa och en god livsmiljö.

Arbetssökande

God hälsa kräver bra livsmiljö

Andelen arbetssökande åldersgruppen 20-24 år i kommunen har sjunkigt något sedan mars 2001 och är klart lägre i kommunen än i övriga lä net och lägre än eller lika med andelen arbetssökande i riket.

Samliga nationella miljömål är viktiga för folkhälsan på lång sikt.

I upprepade undersökningar slås det starka sambandet mellan hälsa och människors livsvillkor fast. Hur vi mår styrs av utbildning, arbete, socialt nätverk, möjlighet att påverka, jämställdhet, ekonomisk trygghet och den fysiska miljön där vi vistas. Hälso- och friskfaktorer kan vara stödjande miljöer, naturliga mötesplatser, sociala sammanhang, säker och trygg miljö, möjlighet till delaktighet, medinflytande, kontroll samt meningsfull sysselsättning. Skyddsfaktorer kan vara tillgång till service, transporter och hälso- och sjukvård, sociala sammanhang, god bebyggd miljö och tillgång till rekreation. Riskfaktorer är skadliga miljöer: Trafik, brist på sysselsättning, social isolering samt brist på kontroll och medinflytande. Nationella folkhälsokommittén har pekat på tre huvuddrag i hälsoutvecklingen:

• Den ständigt ökande medellivslängden • Den psykiska ohälsan ökar (den mest påtagliga ökningen finns bland unga och bland lågutbildade kvinnor)

• De sociala skillnaderna består

folkhälsa

FOLKHÄLSA

Förtidspensionärer 2001 Andelen (procent) av alla i respektive ålder

55-59 år 60-64 år 20-64 år

Män 13 21 7

Kommunen Kvinnor 20 37 11

Totalt 16 29 9

Män 14 27 7

Riket Kvinnor 21 33 10

Totalt 17 30 9

Arbetssökande i kommunen Andel (procent) arbetssökande av alla i respektive åldersgrupp

Kommunen totalt Mars 2001 20-64 år Öppet arbetslösa I arbetsmarknadsåtgärder Därav 20-24 år Mars 2002 20-64 år Öppet arbetslösa I arbetsmarknadsåtgärder Därav 20-24 år

Länet totalt

Riket totalt

4 2 2 7

7 4 3 9

6 3 2 7

4 2 2 5

7 4 3 11

5 3 2 8

Källa: SCB

35

folkhälsa

Bidragshushåll Andelen bidragshushåll som består av ensamstående män med barn är mycket lägre i Gnesta kommun än i riket totalt. Däremot är andelen bidragshushåll som består av ensamstående kvinnor utan barn högre i kommunen än i riket totalt.

Framtida arbete med folkhälsofrågor Regeringen har föreslagit elva målområden för folkhälsoarbetet. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Särskilt angeläget är det att folkhälsan förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa. Regeringens förslag till målområden är: 1

Delaktighet och inflytande i samhället

2

Ekonomisk och social trygghet

3

Trygga och goda uppväxtvillkor

4

Ökad hälsa i arbetslivet

5

Sunda och säkra miljöer och produkter

6

En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

7

Gott skydd mot smittspridning

8

Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa

9

Ökad fysisk aktivitet

10

Goda matvanor och säkra livsmedel

11

Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande

Kommunala mål när det gäller folkhälsan har inte formulerats. Arbetet med folkhälsofrågor inom Gnesta kommun kommer troligen påbörjas genom att ta fram en lokal handlingsplan.

36

Socialbidrag 2000 Hushållstyp Samboende med barn utan barn Ensamstående män med barn utan barn Ensamstående kvinnor med barn utan barn Totalt Källa: SCB

Antal

Bidragshushåll Kommunen (%)

Riket (%)

14 40

4 13

6 14

77 15

24 5

36 2

77 72 315

24 23 100

25 17 100

Nationella miljömål 11

God bebyggd miljö

13

Ett rikt odlingslandskap

Nationella mål för arkitektur, formgivning och design • Arkitektur, formgivning och design ska ges goda förutsättningar för sin utveckling. • Kvalitet och skönhetsaspekter ska inte underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden. • Kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer ska tas tillvara och förstärkas. • Intresset för hög kvalitet inom arkitektur, formgivning, design och offentlig miljö ska stärkas och breddas. • Offentligt och offentligt understött byggande, inredande och upphandlande ska på ett föredömligt sätt behandla kvalitetsfrågor. • Svensk arkitektur, formgivning och design ska utvecklas i ett fruktbart inter nationellt samarbete.

Kommunala mål Planering av ny bebyggelse är till stora delar en samhällelig uppgift. Enligt lagstiftningen har kommunen möjlighet att bestämma var ny be-

byggelse får uppföras och hur den bör utformas.

• Bostadsbyggandet ska öka för att möjliggöra ökad inflyttning till kommunen.

• Planlagda bostadstomter klara för försäljning bör finnas inom kommunens fyra tätorter.

• Gnesta kommun vill stimulera bosättning på landsbygden. Bebyggelse i nya grupper längs kommunikationsaxlarna i lägen där ny bebyggelse kan tillåtas enligt översiktsplanens intentioner välkomnas.

• Kommunen ser positivt på ändrad användning av lantbruksbyggnader som kan bidra till att behålla en levande landsbygd.

• Kvalitet och bredd (olika bostadstyper, olika upplåtelsefor mer) i bostadsutbudet eftersträvas.

• Ny bebyggelse ska så långt möjligt planeras enligt ekologiska principer.

• God tillgänglighet, hälsosamma och trygga bostadsmiljöer eftersträvas.

• Kommunen vill, där föreningarna så önskar, medverka till att tätortsnära fritidshusområden kan omvandlas till åretruntboende med större byggrätter om vatten- och avloppsfrågorna kan lösas.

• Kommunen ska verka för en god arkitektur. Ny-, om- och tillbyggnader ska ske med en utformning som passar i omgivningen och överensstämmer med traktens byggnadstradition.

Nuläge Knappt hälften av kommunens befolkning bor i Gnesta tätort, 15 procent i kommunens övriga tätor ter och 38 procent på landsbygden och inom fritidshusområden. Inflyttning: Enligt lägesana lys 2000 utförd av länsstyrelsen i Sörmland flyttar 47 procent av de som flyttar in till Gnesta kommun till centralor ten, 35 procent flyttar till landsbygd, 18 procent till mindre orter och 0,2 procent till fritidshusområden. Ett ökat tryck när det gäller ansökan om nya tomtplatser på landsbygden konstateras. Många vill flytta till landet tack vare möjligheten att hålla häst eller andra djur. Denna kategori in flytta re är ofta resursstarka och bidrar genom djurhållningen till att det öppna landskapet behålls när trenden i övrigt är att mindre jordbruk läggs ned.

bebyggelse

BEBYGGELSE

I fritidshusområdena närmast Gnesta tätort har under senaste tioårsperioden andelen per ma nent bosatta ökat. I Hållsta bodde vid utgången av år 2000 171 personer och vid utgången av år 2002 173 personer, i Norrtuna 79 personer (82 personer 2002) och i Ehrendal/ Malmsjöstugan 86 personer (92 personer 2002). I fritidshusområdena norr om Laxne har också andelen permanent bosatta ökat. Strukturomvandlingen inom jordbruket innebär en ökning av antalet lantbruksbyggnader som kan få nya användningssätt. Inom kommunen fi nns utanför tätor ter na 1270 obebodda bebyggda fritidshusenheter, 226 obebodda bebyggda småhusenheter samt 234 obebodda bebyggda lantbruksenheter (SCB dec 2000).

37

bebyggelse

Framtid Med den förutsättningen att befolkningen beräk nas öka till 11 000 invånare år 2015 antas att cirka 500 nya bostäder behövs inom planperioden. Hälften av dessa beräknas byggas inom Gnesta tätort, inom områden redovisade i fördjupningen av översiktsplanen för Gnesta tätort. Fördjupningen redovisar totalt möjlighet till nybyggnad av 600-650 lägenheter i nyex ploatering och därutöver tillkommer möjligheter att förtäta på stora tomter i centrala lägen. Följande områden i Gnesta tätort beräknas bebyggas inom planperioden (cirka 250 lägenheter), se karta: 1 Bryggeriudden 2 Frönäs 3 Sigtuna 2:311, Platåvägen 4 Stensta 5 Kärvsvägen I Laxne beräknas under perioden byggas 70 lägenheter. Enligt fördjupningen av översiktspla nen för Laxne, antagen 1995, fi nns möjlighet att bygga 80 - 130 lägenheter i nyex ploatering och möjligheter fi nns också till förtätning genom delning av befi ntliga stora tomter. Området vid Spårbacken prioriteras. I Björnlunda och Stjärnhov beräknas byggas totalt cirka 40 lägenheter under planperioden. I Björnlunda fi nns antagen fördjupning av översiktspla nen som redovisar sex områden med plats för 60-70 bostäder. Detalplan för Korsbacksvägen, med fem nya villatomter, har antagits. I Stjärnhov har fördjupning av över-

38

siktspla nen inte utförts. Planreserv för bostäder fi nns för ett område väster om Malsnaren (cirka 50 bostäder) samt inom kommunalt ägd mark i samhällets nordvästra del. Genom nylokaliseringar på landsbygden beräknas inom planperioden tillkomma totalt cirka 70 lägenheter i nya bostäder. En mindre del av bostadsbehovet beräknas täckas genom omvandling av fritidshus till permanent bebodda fastigheter, både inom detaljplanelagt område och utanför. Detta uppskattas till totalt cirka 70 bostäder inom planperioden.

Strategi Övergripande strategi: Ny bebyggelse tillkommer i huvudsak i anslut ning till de två kommunikationsaxla rna genom kommunen (en axel öst-väst, RV 57 samt järnvägen, en axel norr-syd, se Kommunikationer sid 42), både i tätorterna Gnesta, Laxne, Björnlunda och Stjärnhov samt utanför planlagda områden. Övrigt:

• Ta till vara och utveckla småskaligheten och landsortsprägeln.

• De olika tätorter nas karaktär förstärks genom att bevara de drag av samhällenas historia som ännu är tydliga, se respektive fördjupning av översiktsplanen.

ras. Tydliga gränser mellan tätort och landsbygden omkring.

• Närströvområden i anslutning till tätorterna prioriteras.

• Bostäder, verksamheter och service integreras så långt möjligt.

• Vid detaljplaneläggning av nya bostadsområden ställs krav som leder till hälsosamma, trygga, vackra och variationsrika boendemiljöer.

• Bebyggelse på landsbygden: Kompletteringar av befintliga bebyggelsegrupper eller nylokalisering av nya grupper förordas framför spridda nylokaliseringar. Med det ökade bebyggelsetrycket är det viktigt att det vackra kulturlandskapet även i fortsättningen ska dominera.

Omvandling Fritidshusområden Fritidshusområden som lig ger nära tätor ter na kan omvandlas till bostadsområden. Områdena har ofta många av de kvaliteter som efter frågas - nära natur, vatten och inte så långt från tätorten. Omvandlingen förutsätter oftast bättre vatten- och avloppslösningar, bättre vägstandard och ser vice. Ofta behöver byggrätter na utökas. Nya detaljplaner behöver då tas fram. Förstudie om eventuell omvandling av fritidshusområdena Hållsta, Norrtuna och Ehrendal/Malmsjöstugan har påbör jats.

Följande fritidshusområden med mer än 10 tomter finns: Hållsta

192

tomter

Malmsjöstugan

135

”

Norrtuna

113

”

Hammarbosätter

112

”

Svinsjön

103

”

Ehrendahl

57

”

Öllösa kvarn

83

”

Hammersta

82

”

Sågen

80

”

Körnstorp

61

”

Hundby

64

”

Ullevi

39

”

Lantbruksbebyggelse För byggnader som inte längre behövs för jordeller skogbrukets behov bör ny användning tillåtas där detta inte medför konflikter med övriga intressen.

Förtätning/komplettering Förtätning och komplettering av befi ntliga tätor ter eftersträvas och kommer att ske enligt rikt linjer i gällande fördjupningar av översiktspla nen. Att förtäta är ett sätt att effektivisera användningen av mark, material och energi. Vid nybebyggelse inom tätorterna kan ofta befi ntlig infrastruktur utnyttjas där kollek-

tiv tra fik och service redan finns. Tillkomst av ny bebyggelse betyder också ofta miljöförbättringar för omkringliggande bebyggelse.

Byggande på landsbygden (Utanför detaljplanerade områden och samlad bebyggelse)

Lokalisering av nya bostäder –rekommendationer

bebyggelse

• Produktiv mark i samhällenas närhet spa-

Det öppna kulturlandskapet med dess gamla bebyggelse är omistliga delar av det gemensamma kulturarvet. Ny bebyggelse bör loka liseras intill befi ntlig för att undvika en utspridning i det öppna landskapet. I sjönära lägen kan byggande medges om strandskyddsbestämmelser na i miljöbalken medger detta. I lägen med intressekonflikter bör detaljplan upprättas. Detaljplan kan också krävas i områden där enstaka ny byggnad får betydande inverkan på omgivningen Lokalisering av ny bebyggelse för helårsboende bör i första hand ske i anslutning till allmänt tillgänglig väg. Antalet byggnader per fastighet för bostadsändamål ska anpassas till omgivande och befi nt lig bebyggelsemiljö. Vid lokalisering av nya byggnader ska hänsyn tas till skyddsavstånd med anledning av buller (trafik, järnväg m m) och olika sä kerhetsrisker. Se vidare rekommendationer under Miljöstörningar och risk hänsyn sid 55.

39

bebyggelse

För fritidsbebyggelse rekommenderas en max imal bruttoarea om 70 kvm för huvudbyggnad samt max 30 kvm för uthusbyggnad. Där vind kan medges ska denna räknas som ianspråktagen yta. Fritidshus får uppföras med enklare standard än bostadshus. Ska fritidshus omvandlas till bostadshus eller byggas med större bruttoarea än 70 kvm ska krav vad avser avsnitt 3 (utformning) och avsnitt 9 (energihushållning) i Boverkets byggregler tillgodoses. I Gnesta kommun får man utanför detaljplan och sammanhållen eller samlad bebyggelse utan bygglov göra en mindre tillbyggnad om den är mindre än 50 procent av ursprungsbyggnaden. Tillbyggnaden får dock inte vara större än 25 kvm bruttoarea. Byggnaden ska vara anpassad till befi ntlig bebyggelses form och karaktär. Fritidshus inklusive bygglovbefriad byggnad får vara högst 70 kvm.

Vid gårdar: Den sörmländska gårdstypen va rierar men är oftast mer eller mindre kringbyggd. Graden av slutenhet ger bebyggelsemönstret dess karaktär och bör vara vägledande vid ut formningen av tillkommande bebyggelse.

Vid skogsbryn och höjdpartier: Höga torra lägen som lämnar den öppna jordbruksmarken obebyggd är traditionella byggnadsplatser.

Sammanhållen gårdsbebyg gelse bör kompletteras så att karaktären av klart avgränsad bebyg gelsegrupp inte splittras. Detta är särskilt viktigt då den ligger tydligt exponerad i landskapet.

Om grannhuset är placerat längs vägen bör även det nya huset göra det och tvärtom.

Även avstyckningen kring bostadshuset bör följa höjdpartiets naturliga gränser mot den öppna marken eller skogsbrynet. Bruk ningsmarken runt bebyggelsen bör hållas samlad utan avskärande tomtstaket, trädgårdar eller uthus.

Tomtplatsens utformning

Uthus som exempelvis garage är en sekundär byggnad som bör få en diskret placering längre in på tomten.

Byggnadsplatsen och val av hustyp Vid placering i slänt är en måttligt hög sockel naturlig. Torpargrund med grundmurar som kan ta upp nivåskillnader i ter rängen bör väljas. Grundplatta direkt på mark är ur denna synpunkt sällan en bra lösning.

till-

Utformning och placering av byggnader i landskapet Lokalisering av nya hus Ny bebyggelse bör loka liseras i anslutning till befi ntlig bebyggelse för att därigenom undvika utspridning i det öppna landskapet. Befi ntliga vägar kan då också ut nyttjas. I byar: Komplettering av byar bör ske genom för tät ning. Den ursprungliga strukturen kan vara en ledning vid val av lämpliga lägen för nya hus. 40

Exempel på hustyp som väl smälter in i det sörmländska landskapet

Ett bra exempel på nybyggt uthus

Bruttoarea: Summan av mätvärda delar av alla våningsplan begränsat av omslutande byggnadsdelars utsida (SS 10 00 53). Komplementbyggnad: Byggnaden är placerad i omedelbar närhet av huvudbyggnad (inom tomt). Kan t ex vara garage, carport, uthus, bastu, växthus, gäststuga. Komplementbyggnad får inte ge ett dominerande intryck i bebyggelsemiljön.

Gammalt och nytt kan förenas på ett harmoniskt sätt genom att ge nya hus en utformning med drag karakteristiska för den ursprungliga bebyggelsen och med material och färg bruklig i trakten.

Bostadshus: Bostad som dimensionerats och inretts för långsiktig användning och med funktioner för hygien, daglig samvaro, sömn och vila samt matlagning och måltider. Ska uppfylla kraven till bostäder i Boverkets Byggregler BFS 1998:38, 3:2.

Takmaterial bör som regel vara rött lertegel eller tegelröda betongtakpannor. Svarta takpannor är helt främmande för den sörmländska traditionen.

Fritidshus: Byggnad för tillfälligt boende med enklare standard.

Samlad bebyggelse Begreppet ”Samlad bebyggelse” infördes i plan- och bygglagen 1987 och omfattar bebyggelsegrupper om 10-20 hus utanför detaljplan där bebyggda tomter gränsar till varandra eller åtskiljs med väg eller mindre park/ naturområden. Utanför samlad bebyggelse är det tillåtet att utan bygglov utföra mindre tillbyggnader, komplementbyggnader, murar eller plank till småhus (en- och tvåbostadshus och fritidshus), se under byggande på landsbygden. Inom samlad bebyggelse råder bygglovplikt för dessa åtgärder. Områden med samlad bebyggelse inom Gnesta kommun är: Chaufförsstan i Gnesta, Welandersborg- Sion i Björnlunda, Solbacka i Gryt, Gåsinge by, Dillnäs by, Gryts kyrkby, Skeppsta, Blacksta, Avla och Önnersta. Områdena är markerade på karta 11.

bebyggelse

Begreppsförklaring:

Även en traditionellt utformad byggnad kan genom olämplig placering ge ett främmande intryck i landskapet. Stor hänsyn bör tas till befi ntliga terrängförhållanden och vegetation.

Ekonomibyggnad: Byggnad för jord- och skogsbruk och därmed jämförliga näringar. Utanför detaljplan befriade från bygglovplikt om de inte ska användas för annat ändamål. Blacksta en av Gnestas typiska radbyar, foto Jan Norrman, källa Riksantikvarieämbetet

Till kapitel bebyggelse hör karta 5, se även karta 11.

Byar av kulturhistoriskt värde För de kulturhistoriskt värdefulla byarna/ bebyggelsegrupperna Blacksta by, Gryts kyrkby, Avla by, Dillnäs kyrkby, Gåsinge kyrkby och Önnersta föreslås områdesbestämmelser upprättas. Syftet med detta är att skydda befi ntliga värden och påverka förändringar i bebyggelsemiljön.

41

kommunikationer

KOMMUNIKATIONER

• Kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla.

Inledning

Nationella mål

• Förbättra trafiksäkerheten genom att höja standarden på vägnätet och bygga säkra gång- och cykelvägar.

I detta avsnitt behandlas tågtrafik, biltrafi k, kollektiv tra fik, gång och cykeltra fik, parkeringsfrågor, tra fikprognoser, tra fiksä kerhet samt data- och telekommunikation.

Samtliga miljömål berörs. Kommunikationer, särskilt då fordonstrafikens avgasutsläpp, har större eller mindre negativ påverkan på alla nationella miljömål.

Trafikpolitiska mål • Ett tillgängligt transportsystem • En hög transportkvalitet • En säker trafik • En god miljö • En positiv regional utveckling • Ett jämställt transportsystem Nollvisionen Visionen är bilden av en önskad framtid där ingen dödas eller skadas i trafi ken.

Kommunala mål Ett begrepp inom Gnesta kommuns vision är Närhet, där i förtydligandet bl a står ”närhet till omvärlden innebär att alla har tillgänglighet till väl utbyggda kommunikationer och IT-strukturer”.

• Ett långsiktigt och hållbart transportsystem. • Utveckla kollektivtrafiken så att det kollektiva resandet ökar i betydelse i jämförelse med biltrafiken. 42

• Bygga ut data- och telekommunikationsnätet kommuntäckande.

Riksintressen och restriktioner Västra stambanan genom Gnesta kommun är klassad som riksintresse. Detta innebär att samtliga spår och spåranläggningar som tillhör stambanans infrastruktur utgör mark och vattenområden av sådan betydelse för järnvägssystemet att de är av riksintresse för kommunikationsanläggningar, enligt 3 kap 8§ i miljöbalken. Hur byggnation får ske i anslutning till allmän väg regleras i väglagens 47 § SFS 1971:948. Inom Gnesta kommun är det byggnadsförbud intill 30 meter från väg 57 och 12 meter från övriga allmänna vägar. Dessa bestämmelser gäller inte för vägar inom planlagda områden och inte heller i fråga om åtgärder för vilka bygglov krävs. Lag 1987:459. Primära transportvägar för farligt gods är vägarna 57 och 224. Banverkets policy ”Buller och vibrationer från spårbunden trafi k” ska beaktas vid ny bebyggelse vid järnväg. Järnvägen ger upphov till elektriska och magnetiska fält varför försiktighetsprincipen ska tillämpas.

Kommunikationer i form av tåg och bussars linjenät redovisas både vad avser befi ntligt nät och utökat nät, enligt riktlinjer, på karta 7. Befi ntligt järnvägs-, gatu-, väg-, gång- och cykelvägsnät och förändringar enligt rikt linjer redovisas på karta 6.

Kollektivtrafik För att minska biltrafikens skadliga effekter på miljön krävs en rejäl satsning på kollektivtra fiken. Avgörande för om resenärerna ska välja att resa kollektivt är korta restider, turtäthet, styv tidtabell*, tillförlitlighet, resornas pris och god tillgänglighet. Vid bebyggelseplanering bör stor hänsyn tas till att nya exploateringar loka liseras till det befi ntliga huvudvägnätet där tra fiken då på sikt kan byggas ut till hel- och halv timmestra fik inom attraktiva

Vägnätet bör ut for mas så att det på bästa sätt tryggar kollektiv tra fikens framkomlighet. Detta gäller även det vägnät som erfordras för att bygga ut kompletterande trafik från stråken ut på landsbygden. År 1999 pendlade dagligen cirka 570 personer till Gnesta och cirka 2 390 personer, huvudsak ligen mot Stock holms län, från Gnesta. De framtida kollektiva målpunkterna inom kommunen kommer, liksom nu, vara bussstationer na i Stjärnhov och Björnlunda samt resecentrat i Gnesta tätort där anslutning till den viktiga tågtrafiken sker. Vid en tillväxt i Laxne kommer även Läggesta järnvägsstation i Strängnäs kommun att vara en viktig målpunkt.

pla nerade nya Nyköpingslänken (Ostlänken) kommer att över ta en del av den långväga gods- och persontra fiken (fjärrtrafiken) från Västra stamba nan. Detta trafikbortfall ger för utsätt ningar för en kraftig utbyggnad av den regiona la och lokala persontågstrafi ken. För Gnesta kommun är tillgången till Västra stamba nan för arbetspendling en förutsättning för en positiv utveckling av kommunen. Idag pendlar cirka 1 410 personer per dag till och från Gnesta med tåg. Ytterligare cirka 1 550 personer per dag pendlar till eller från Gnesta med annat färdsätt, varför potentia len för att öka antalet tågresenärer är stort. Den planerade befolk ningstillväx ten på 80 personer per år till kommunen kommer att ytterligare utöka antalet pendlare. Snabbare förbindelser, d v s cirka 30 minuters restid till Stock holm vilket är önsk värt, kan nås om den planerade regionaltågtra fiken mellan Stockholm och Hallsberg kommer till stånd.

*Fasta minuttal.

Tågtrafik Genom kommunen passerar Västra stamba nan. Banan är klassad som riksintresse. Den dubbelspåriga banan är idag Sveriges mest tra fikerade. Totalt cirka 120 gods-, intercity- och snabbtåg passerar varje dygn genom Gnesta kommun på sin väg till eller ifrån i första hand Malmö- respektive Göteborgsregioner na. De stora satsningarna på en spårbunden tra fik som regeringen aviserat i infrastruktur propositionen för åren 2004-2015 kommer att på sikt innebära att tra fik innehållet ändras. Mälarbanan, Svea landsbanan och den

Genomförd utredning visar på höga driftkostnader vid fullt utbyggd trafik. Västra stambanans trafik beräknas 2015 uppgå till cirka 200 tåg per dygn. Att återuppta tågtrafik till

Björnlunda och Stjärnhov är tekniskt möjligt men inte ekonomiskt realistiskt under översiktsplanens genomförandetid. Järnvägsstationen i Gnesta tätort, som också är kommunens resecentra d v s buss- och tax istation, kan idag inte ta emot annan spårbunden trafik än pendeltåg. För att fjärrtåg ska kunna stanna krävs omfattande ombyggnationer. En förstudie i frågan har ut förts av Banverket i samråd med Gnesta kommun och länssty relsen. Studien visar på en investeringskost nad i 2000 års penningvärde av cirka 72 miljoner kronor.

Busstrafik

kommunikationer

restider. Huvudsak ligen bör detta ske längs ”tätortsstråken” Läggesta över Gnesta mot Lästringe samt från Stjärnhov mot Gnesta.

Inom och mellan närliggande kommuner tra fikeras Gnesta kommun av ett basutbud av busslinjer genom länstrafikbolagen LT i Sörmland och SL i Stockholm. Basutbudet tillsammans med den tillköpta kompletteringstra fiken utgör kollektivtrafiken. Denna trafik utförs med handikappanpassade fordon. Detta innebär att de flesta resanden inom kategorin arbetsresor, färdtjänst och skolresor m m kan utföras av linjebunden kollektiv tra fik. Linjetra fik kan också bedrivas av taxi. En väl fungerande linjetrafi k med buss är viktig för att hela Gnesta kommun ska uppnå en positiv utveckling. För att nå dit krävs att gatu- väg- och gång-/cykelvägnätet utökas och rustas upp samt att hållplatser tillgänglighetsanpassas och i övrigt ges en hög standard.

43

kommunikationer

Strategi/riktlinjer kollektivtrafik

övergripande huvudvägnätet, men även på kommunens samt privata väghållares vägar och gator.

• Planera för införande av regionaltåg med ombyggnad av Gnesta station.

Vägnätet

• Behåll pendeltåget. • Förbättra vägnätet längs trafiklinjesträckningarna för buss och taxi. • Verka för att drivmedel till kollektivtrafiken är miljöanpassade. • Bygg bilparkering i anslutning till järnvägsstationen i Gnesta. • Öka om möjligt, efter hand och i takt med efterfrågan, turtätheten inom såväl tåg- som busstrafiken. • Tillgänglighetsanpassa successivt alla kollektivtransportmedel.

Huvudvägnätet består av Riksväg 57 och de länsvägar som genomkorsar kommunen d v s det statliga vägnätet. Bidragsberättigade enskilda vägar består av vägar upplåtna för allmän fordonstrafi k huvudsak ligen inom mindre tätorter, fritidsområden och på landsbygden. Övriga vägar är enskilda vägar som inte är upplåtna för allmän fordonstra fik. Uppgift om vilka vägar och gator som är upplåt na för allmän fordonstrafik kan fås hos kommunens gatukontor.

Föreslagen ny vägsträckning i Björnlunda

Kommunens väg- och gatunät består av vägar och gator inom detaljplanelagda områden i Gnesta, Björnlunda och Stjärnhovs tätorter. Vägnätet redovisas på karta 6.

• Utrusta befintliga hållplatser med vindskydd (i huvudsak de inom tätorterna och vid bytespunkter). • Komplettera med vindskyddsutrustade hållplatser på landsbygden där så är lämpligt.

Biltrafik För att biltrafiken, såväl nöjes- som nyttotra fik, ska fungera väl och säkert i enlighet med nollvisionens intentioner, krävs ett vägnät som är rätt dimensionerat och håller hög standard. Idag fi nns stora brister både på det 44

Föreslagen ny vägsträckning i Laxne

Övergripande huvudvägnät • Bygg förbifart Laxne och räta ut R 57 vid Välaån – Hästhagen i Björnlunda. • Bredda, bärighets- och profilförbättra R 57 genom hela Gnesta kommun. Verka också för att vägen rustas upp i hela sin sträckning. (Inom Stockholms län enligt regionplanekontorets förslag till utvecklingsplan 2001-2015). • Bärighetsförbättra länsvägarna inom kommunen, i första hand vägen mellan VängsöHeby-Laxne längs den nord-sydliga “utvecklingsaxeln”, men även den viktiga vägen för godstransporter från Stjärnhov till Ånhammar.

Kommunens övriga gator och vägar • Behåll tillgängligheten och standarden på gator och vägar till lägst dagens nivå.

Gång- och cykelvägar För att skapa säkra vägar för gående och cyklister har ett antal gång- och cykelvägar (gcväg) byggts i kommunen huvudsakligen inom tätor ter na. För att förbättra trafi ksäkerheten och möjlig göra för kommuninvånare och besöka re att till fots eller per cykel transportera sig runt i kommunen måste gång- och cykelvägnätet (gc-väg) utökas väsentligt.

Mål • Förbättra efterhand gång- och cykelvägnätet inom tätorterna i enlighet med fördjupade översiktsplaner och/eller nätverksanalyser för tätorterna Gnesta, Björnlunda och Stjärnhov.

• Bygg gc-vägar mellan Björnlunda-Gnesta och genom Laxne samhälle.

• Utnyttja och rusta upp befintligt vägnät inom kommunen så att sommarcykelleder skapas mellan kommunens tätorter, turistmål och friluftsanläggningar.

Data- och telekommunikation Kommunen avser att medverka till att en utbyggnad av det s k bredbandsnätet blir verklighet. Kommunen har ett samarbete med Telia e-bolaget som gör det möjligt för större delen av invånarna i Gnesta, Björnlunda och Stjärnhov att ansluta sig till Telias bredband, ADSL. Det är viktigt för kommunens ut veck ling att hela kommunen under pla neringsperioden får tillgång till ett modernt bredbandsnät.

Mål • Ett IT -infrastrukturprogram för hur ett

Trafiksäkerhet Kommunen avser att bedriva tra fiksä kerhetsarbetet enligt intentionerna i nollvisionen och enligt det samverkansavtal kommunen träffat med Vägverket.

Mål • Upprätta trafiksäkerhets- och miljöprogram samt upprätta trafiknätsanalyser för kommunens tätorter samt åtgärda de härvid framkomna behoven i den takt resurser kan ställas till förfogande.

• Miljöprioritera genomfarterna i Gnesta, Björnlunda och Stjärnhov.

• Slopa plankorsningen vid Ekvägen i Björn-

kommunikationer

Strategi/riktlinjer biltrafik

höghastighetsnät ska byggas ut inom kommunen finns framtaget och nätet kommer att byggas ut i den takt resurser kan ställas till förfogande.

Flyg Inom Gnesta kommun fi nns ett sport flygfält vid Vängsö som har en relativt omfattande verksamhet både med sportflygplan och segelflygplan. Vad avser kommersiella flygplatser hänvisas Gnestaborna i första hand till Stockholm-Arlanda eller Skavsta i Nyköping.

Mål • Behålla och utveckla i försiktig takt sportflygfältet vid Vängsö.

lunda. Till kapitel kommunikationer hör karta 6 och 7.

45

samhällsservice

SAMHÄLLSSERVICE Nationella miljömål 11

God bebyggd miljö

Övergripande kommunala mål • Gnesta kommun ska sätta människans behov i centrum för all kommunal verksamhet. Kommunen ska verka för att kommuninvånar na får närhet till service, vilket innebär att kommunen har skola och barnomsorg med hög kvalitet inom nära räckhåll för invånarna, en god social omsorg och närhet till bra service. Verksamheterna ska utvecklas i samverkan för att ge ökad mångfald och valfrihet. (Fritt ur kommunens vision Gnesta 2015).

Inledning Samhällsservicen i kommunen är koncentrerad till tätorterna längs med stråken Läggesta, Laxne - Gnesta och Stjärnhov – Gnesta. I översiktspla nen förstärks denna struktur ytterliga re genom planerade satsningar i tätor ter na längs med stråken.

24-timmarsmyndigheten Kommunen avser att utveckla information och myndighetskontakter 24 timmar per dygn med hjälp av IT-lösningar, s k 24-timmars46

myndighet. Det kommer att fi nnas möjlighet att ställa frågor och få svar över nätet genom IT-lösningar. 24-timmarsmyndigheten ger kommuninvånaren tillgång till service dygnet runt och gör på sikt handläggningen effektiva re för invånarna.

Skola Förskolan och skolan i Gnesta kommun ska utifrån de kommunala och nationella må len ge barn och ungdomar en så bra individuell beredskap som möjligt för vidare studier och vuxenliv, genom att stärka individen själv och individen i samspel med gruppen. Barn- och utbildningsnämnden har bland annat som mål för 2002 att öka andelen lärare med pedagogisk utbildning, att stödja arbetet med barn med särskilda behov samt att öka andelen gymnasieelever med behörighet att söka högskoleutbildning. På längre sikt har nämnden som mål att etablera ett utbildningscentrum i kommunen samt att kvalitetssäkra all utbildning med adekvata nyckeltal och jämförelse (ur Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan 2002).

med totalt 45 elever i årskurserna 1- 9 samt Åsbackaskolan med riksintag för döva och hörselskadade med tilläggshandikapp. I Stjärnhov ligger Kvarnbackaskolan (F-6) med plats för 150 elever. Welandersborgs skola i Björnlunda har plats för 150 elever och i Laxne byggs ny skola som ersättning för Skeppsta skola (F-6) med knappt 100 elever. Gnesta kommun har, precis som de flesta andra kommuner, svå righeter att rekry tera behörig pedagogisk personal till skolan. Särskoleberättigade elever erbjuds plats i andra kommuners särskolor. Gnesta kommun har ingen egen gymnasieskola. Istället har kommunen samverkansav tal med Flen, Nyköping och Söder tälje kommuner. Ungdomarna i Gnesta erbjuds därmed i första hand gymnasiestudier i någon av samverkanskommuner na. Södertälje kommun administrerar gymnasieintagningen för samt liga elever från Gnesta kommun.

Nuläge I Gnesta tätort fi nns två kommunala grundskolor, Frejaskolan som är kommunens enda F-9 skola med plats för 700 elever och Dansutskolan som är en F-6 skola byggd för 250 elever. Förutom de två kommunala grundskolorna i Gnesta tätort fi nns även Gnesta Waldorfskola, en fristående grundskola och grundsärskola

Frejaskolan

Framtiden För att nå målet i kommunens vision om närhet till service, skola och barnomsorg med hög kva litet byggs en ny skola i Laxne. Det totala antalet elever i kommunens skolor kommer att minska. Förändringen av antalet elever varierar emellertid kraftigt mellan kommunens olika skolor, var för en mer flexibel användning av skolans loka ler måste komma till stånd. Specialsa lar på den ena skolan kan t e x komma att nyttjas av elever från en annan skola. Antalet elever i årskurserna F-6 minskar enligt prognoser i början av den när maste 15-årsperioden för att sedan öka igen. Antalet elever i årskurserna 7-9 kommer dä remot att öka kraftigt i början av perioden för att sedan sakta minska, var för det under åren fram till 2010 kommer att vara brist på lokaler för årskurs 7-9. Gnesta kommun kommer att erbjuda grundsärskola integrerad med grundskolan. Inom lärarkåren ser vi att stora pensionsavgångar kommer att ske inom de närmaste åren. Ett aktivt och offensivt rekryterings-, personalutvecklings- och arbetsmiljöarbete kommer dock att göra Gnesta kommun till en attraktiv arbetsgivare vilket leder till att andelen behörig pedagogisk personal kommer att lig ga över riksgenomsnittet.

Strategi/riktlinjer för att nå kommunala mål • Aktivt rekryterings-, personalutvecklingsoch arbetsmiljöarbete fortgår.

• Grundsärskolan integreras med grundskolan.

• Mer flexibel lokalanvändning. • En ny skola i Laxne byggs.

Förskola Verksamheten inom förskolan är grundad på förskolepedagogiska metoder och har en nationell läroplan. Barnen tränas att umgås med andra barn och vuxna. Barnen ska ges möjlighet till lek och skapande för att träna sin kreativa förmåga och lust för upptäckter. Andelen medarbetare med pedagogisk utbildning ska ökas och verksamheten byggs ut för att möta en utökad efterfrågan.

Nuläge I Gnesta tätort fi nns det både kommuna la och enskilda förskolor. Kommunen administrerar dock barnomsorgskön för samtliga förskolor i kommunen. Den kommuna la förskolan i Gnesta tätort är fördelad på fem enheter: Furulid, Kristallen, Ringleken och Sunnanro har vardera plats för 32 barn, Solrosen med 64 platser. På de två enskilda förskolorna är 24 barn inskrivna på Grinden och 18 barn på De fyra årstiderna.

I Björnlunda, som har 32 platser, driver kommunen förskolan Äppelbo. I Stjärnhov ligger förskolan Korallen med 32 platser och i Laxne ligger förskolan Lommen med 16 inskrivna barn. Förutom våra förskolor erbjuder kommunen även barnomsorg hos dagbarnvårdare. Totalt är 99 barn inskrivna hos de kommuna la dagbarnvårdarna, varav 66 barn är i åldern 1-5 år och 33 barn i åldern 6-12 år. 2002 infördes maxtaxa i kommunen. Kommunen erbjuder endast förskola under dagtid och idag fi nns det inga lediga platser. Prognoser visar att behovet av platser inom förskolan kommer att öka.

samhällsservice

Inom ramen för Utbildningscentrum erbjuder kommunen möjligheter till vuxenstudier på hemmaplan, dels med egna undervisningsgrupper, dels genom en utbyggd infrastruktur för distansstudier.

Alla skolor har skolbarnsomsorg (fritidshem och fritidsklubb), lokalintegrerad med skolan. Verksamheten är öppen i direkt anslut ning till skoldagens början och slut. Idag är drygt 400 barn inskrivna i skolbarnomsorgen. Antalet platser täcker emeller tid inte behovet.

Framtiden Från och med januari 2003 erbjuds allmän förskola från 4 års ålder. Tillsammans med den befolk ningsök ning inom åldrar na 0-5 år som prognosen förutspår innebär det att behovet av platser inom förskola och skolbarnsomsorg kommer att öka. Eftersom antalet barn inte är jämnt fördelat i alla åldrar och över tiden kommer man i framtiden troligtvis att ställa krav på flex ibla lokaler och en mer flex ibel användning av dessa.

47

samhällsservice

Äldreomsorg Gnesta kommuns äldreomsorg ska ha en god kvalitet och ge valfrihet för den enskilde. Den viktigaste förutsättningen för en god äldreomsorg är en engagerad och kunnig personal (Äldreomsorgsplan 2000-2004). Socialnämnden ska i alla sina verksamheter arbeta ut ifrån ett effektivitets-, helhets- och rättssäkerhetsperspektiv och erbjuda stöd, vård, skydd och omsorg av god kvalitet – allt efter individuella behov (Socialnämndens mål enligt budget 2002).

Nuläge Efter behovsbedömning beviljas äldre i kommunen insatser anpassade efter individuella behov.

I kommunen finns pensionärsföreningar som ordnar aktiviteter för sina medlemmar. Pensionärsföreninga rna och Röda korset gör en stor insats genom sin väntjänst. Kommunen har samlingslokaler som kan hyras ut till föreningar och enskilda.

Personal Äldreomsorgen har länge haft problem med rekry tering av personal. Stora pensionsavgångar de närmaste åren och utökade behov av vård i framtiden kommer ytterliga re att förstärka problemen att kla ra personalrekry teringen. Detta kommer att ställa krav på bra arbetsmiljö och attraktiva arbetsplatser. En god arbetsmiljö med låg sjuk frånva ro är ett av nämndens mål.

Framtiden Fram till år 2015 finns behov av utökat antal platser för boende och inom äldreomsorgen då anta let personer som är 65 år och äldre ökar. Dessutom kommer det att fi nnas behov att ut veck la anhörigstödet och samarbetet med landstinget samt att utreda alter nativa möjligheter att erhålla serviceinsatser. Äldredagar i Gnesta, som anordnades första gången 2001, torde bli ett årligt återkommande arrangemang i samarbete med landstinget och pensionärsorga nisationerna. För att uppfylla framtida behov inom äldreomsorgen bör nya bostäder integreras i nya bostadsområden.

Strategi/riktlinjer för att nå kommunala mål • En satsning på ”statushöjning” inom vård-

Äldre med behov av tillsyn dygnet runt kan erhålla plats vid äldreboende. För när va rande fi nns 130 platser varav 25 platser för demensboende fördelad på tre enheter – Liljedalshemmet, Frustunagården i Gnesta samt Ekhagen i Björnlunda. Enheterna erbjuder vård och omsorg, service, aktivering och rehabilitering samt hälso- och sjuk vård dygnet runt.

och omsorgsyrken, högre löner och attraktivare anställning genom utökade möjligheter till fortbildning.

• Utveckla samarbetet med landstinget • Utveckla anhörigstödet • Integrera nya lokaler för äldreomsorgen i

Äldre i ordinärt boende kan erhålla hemvård och/eller boendeservice för att ges möjlighet att bo kvar i den invanda hemmiljön. Hemvården är organiserad i två grupper som dygnet runt ger insatser till cirka 150 vårdtaga re i hemmet med vård, omsorg och service. Boendeser vice kan erhållas i form av t ex trygghetslarm, lantbrevbärarservice, dagcentralverksamhet med aktivering och rehabilitering. Äldre med funktionshinder kan även beviljas färdtjänst, riksfärdtjänst och tekniska hjälpmedel. 48

nya bostadsområden.

Varje människa ska utifrån sina för utsättningar och behov ges möjlighet till ett nor malt och rikt liv (ur Handikapplan 1997-2001, som ska revideras). Socialnämnden ska i alla sina verksamheter arbeta utifrån ett effektivitets-, helhets- och rättssä kerhetsperspektiv erbjuda stöd, vård, skydd och omsorg av god kva litet, allt efter individuella behov (Socialnämndens mål enligt budget 2003).

Nuläge Efter behovsbedömning beviljas funktionshindrade i kommunen insatser anpassade efter individuella behov.

Personal

Nuläge

Se äldreomsorgen.

Individ- och familjeomsorgen handlägger ärenden gällande enskilda personer samt erbjuder råd och stöd i olika frågor. Det kan vara behov av försörjningsstöd, utredningar om barn och ungdomar och insatser för personer med missbruksproblem. Att alla kommuninvånare har möjlighet att vända sig till familjerådgivningen är också individ- och familjeomsorgens ansvar. Individ- och familjeomsorgen svarar för att alkohol- och tobakslagen följs i kommunen.

Framtiden Behovet av insatser för funktionshindrade kommer att öka inom samtliga områden. Det kommer att krävas fler platser på gruppboende för psykiskt och fysiskt funktionshindrade, fler platser på korttidsboende och mer personal inom alla verksamhetsområden. Kommunen bör verka för ökad samverkan med andra kommuner, framför allt med Trosa kommun.

Strategi/riktlinjer för att nå kommunala mål. Se äldreomsorgen.

Inom socialpsykiatrin beviljas boendestöd samt arbetsträning, aktivering och samva ro vid Allaktivitetshuset. Allaktivitetshuset bedriver både öppen verksamhet och planerad arbetsträ ning. Socialpsykiatrin samarbetar med bland annat Försäkringskassan, Arbetsför medlingen/AMI, AF Rehab och Landstinget. Inom handikappomsorgen bedrivs även verksamhet vid Sigtuna dagcenter, Ringvägens gruppboende och Sambavägens korttidsboende. På Sigtuna dagcenter fi nns det daglig verksamhet för fem arbetstagare. Vid Ringvägens gruppboende bor fyra personer och på Sambavägens korttidsboende fi nns det tre platser. Förutom ovan nämnda verksamheter kan funktionshindrade beviljas ledsagare, personliga assistenter, kontaktpersoner, särskilt boende, färdtjänst, riksfärdtjänst, tek niska hjälpmedel m m.

Individ- och familjeomsorg Socialnämnden ska i alla sina verksamheter arbeta utifrån ett helhets- och rättsperspektiv och erbjuda stöd, vård, skydd och omsorg av god kvalitet, allt efter individuella behov. Socialnämndens mål i budget 2003 är följande: -

Barnperspektivet ska beaktas i alla nämndens verksamheter.

-

Förebyggande arbete ska prioriteras.

-

Mötet med medborgarna ska präglas av respektfullt bemötande och integritet.

-

Socialnämnden ska i alla sina verksamheter utgå ifrån den enskildes förutsättningar och behov.

-

Insatserna ska utformas så att de tillvaratar och förstärker personens egna resurser.

Framtiden

samhällsservice

Handikappomsorg

Sverige håller på att anpassa sin alkoholpolitik till övriga EU-länder vilket enligt många prognoser orsakar en ökad alkoholkonsumtion i Sverige. Detta medför fler alkoholrelaterade sjukdomar och skador. Influenser från övriga världen, bl a ökad drogliberalism, bidrar till ökat drogmissbruk. Socialtjänsten måste ha beredskap att möta detta med bredare förebyggande verksamhet bland ungdomar och nya alternativ till behandlingsinsatser. Socialtjänstens hela verksamhet behöver anpassas till att på ett bättre sätt erbjuda stöd till den enskilda personen. Socialtjänstens servicekaraktär kommer att förstärkas i framtiden.

49

samhällsservice

Kultur och fritid, medborgarkontor Kultur- och friluftslivet inklusive turism i Gnesta kommun ska växa fram i samspel mellan aktiva och kreativa människor. Utgångspunkten ska vara att alla människor har samma värde och ska ges samma möjligheter att ta eller få del av det som kultur- och friluftslivet erbjuder. Särskilt viktigt är att främja barns och ungdomars rätt att uppleva, delta, påverka och skapa. Som besöksnäringsort ska Gnesta kännetecknas av livskvalitet, njutning, humor och upplevelser utöver vardagen. Mål Kultur, fritid och turism antaget 2001. Förutom ovanstående mål fi nns även kulturpolitiskt program, fritids- och idrottspolitiskt program samt program för besöksnä ringen. Programmen revideras årligen i samband med budgetarbetet. Inom områdena kultur- och fritid ansvarar Kultur- och teknikförvaltningen för bibliotek, allmän kultur, ungdomsverksamhet, föreningskontakter, bidragshantering samt medborgarkontor. Idag har Gnesta kommun ett huvudbibliotek i Gnesta tätort samt filialer i Björnlunda och Stjärnhov. Kommunen erbjuder även boktaxi. Allmän kultur tillhandahålls genom programverksamhet, utställningar samt bidragshantering. Gnesta har ett medborgarkontor med placering på huvudbiblioteket mitt i centrum. Tanken är att medborgarkontoret ska samarbeta och samverka med samt liga kommunala för valt ningar och andra myndigheter så att infor mationen fi nns samlad centralt.

50

Framtiden I Laxne kommer en biblioteksfilial att öppnas. Biblioteksverksamheten kommer att ut veck las, framför allt genom att erbjuda webbtjänster. Tillgången till datorer med uppkoppling mot internet kommer att öka och bibliotekskata logen ska fi nnas på nätet. Det kommer att fi nnas själv ut lå ningssystem på samtliga filia ler. Biblioteken utökar samarbetet med skolbiblioteken. Genom att bygga upp databaser och digitala tjänster (webbkataloger m m) kommer biblioteket dessutom att bli ett naturligt led i vuxenutbildningen. Biblioteket kommer att samarbeta med det nya utbildningscent rat kring vuxenutbildningsfrågor.

kommer att erbjudas i Björnlunda, Laxne och Stjärnhov genom bl a medborgarterminaler.

Strategi/riktlinjer för att nå kommunala mål • Ny biblioteksfilial i Laxne • Tillgängligheten ökar på huvudbiblioteket genom utökade öppettider

• Satsa på en utveckling av digitala tjänster och media

• Utveckla medborgarkontor genom medborgarter minaler i samtliga tätorter

Kommunen kommer att verka för att ett ”allaktivitetshuset för kultur” skapas. Allaktivitetshuset för kultur kommer bl a erbjuda fler platser för utställningar och inomhusträningslokaler för nya ty per av idrottsaktiviteter. Inom Ungdomens hus verksamhetsområde kommer demokratifrågorna i fokus. Någon typ av ungdomsråd skapas. Medborgarkontoret utvecklas då invånarna ställer högre krav på tillgänglighet och efterfrågar tjänster dygnet runt. Medborgarkontoret kommer att – i kombination med en väl utbyggd webbplats – kunna erbjuda kommuninvå nar na service dygnet runt, den s k 24-timmarsmyndigheten. På medborgarkontoret i Gnesta erbjuds fler tjänster där 24-timmarsmyndigheten är ett sätt att utöka tjänsteutbudet. Samarbetet över myndighetsgränser na utvecklas. ”Minimedborgarkontor”

Nybyggda Laxne skolas entré och bibliotek

avloppsreningsverk byggas. Även de andra VAverken kommer att behöva byggas om och moder niseras. VA-ledningsnätet behöver renoveras. Eventuellt kommer rening av dagvatten att ske i reningsverk eller i våtmarksdammar.

Idag fi nns inga måldokument nedtecknade för vatten och avlopp (VA). Huvudparten av VAanläggningar na är byggda på 60- och 70-talet med den teknik som då var rådande. För att kla ra framtida krav från EU och Sverige måste en plan för en ny- eller ombyggnad av vissa anläggningar upprättas. Ett annat mål är att miljöcertifiera verksamheten.

Med tanke på att VA-enhetens verksamhet är taxefi nansierat och befolkningen beräk nas öka kommer troligt vis inte de ekonomiska konsekvenser na bli så stora.

Gnesta kommuns VA-försörjning består idag av fyra avloppsreningsverk med tillhörande pumpstationer, fyra vattenverk och två vattentorn. VA-ledningsnätet är cirka 63 km långt.

Strategi/riktlinjer för att nå kommunala mål • Modernisera och bygga nya reningsverk och ledningsnät

Avloppsreningsverk Kapacitet Gnesta 7500 personekvivalent (pe) Björnlunda 1200 pe Stjärnhov 1000 pe Laxne 400 pe

Anslutna (cirka) . 3500 pe . 350 pe . 400 pe . 150 pe

Vattenverk Gnesta Björnlunda Stjärnhov Laxne

Kapacitet 2600 m3/dygn 550 m3/dygn 300 m3/dygn 160 m3/dygn

Förbrukning (cirka) . 1400 m3/dygn . 250 m3/dygn 125 m3/dygn . 30 m3/dygn

Kapaciteten på verken kan anses vara god. VA-ledningsnätets standard och kapacitet är i vissa områden mindre goda.

Framtiden Med tanke på den förväntade befolk ningskoncentrationen till Gnesta och Laxne kommer troligtvis avloppsreningsverket i Gnesta att behöva byggas ut. I Laxne bör ett nytt

• Utveckla kundtjänsten

Renhållning De långsiktiga målen som rör kommunens avfallshantering finns samlade i Av fallspla nen, antagen av kommunfullmäktige 2000-08-28. Målen går ut på att mängden avfall som deponeras och dess farlighet ska minimeras. De grundläggande målen behöver inte formuleras om, däremot strategierna för att nå dit. I dagsläget finns dock inget behov till omformuleringar.

Nuläge Sophämtningen och behandlingen av avfall är utlagt på entreprenörer. Hanteringen av sopor na är anpassad för gällande samt kommande lagstiftning och har en inbyggd flex ibilitet för att kunna möta nya krav. Återvinningsgården sköts i egen regi. Verksamheten är taxefi nansierad.

Insamlingen av förpackningar och tidningar via återvinningsstationer sköts av entreprenörer som är upphandlade av materialbolagen (de som har det yttersta ansva ret för insamlingen av material som lyder under producentansvar). Avfallshanteringen har varit under förändring sedan 1994 då producentansvaret för för packningar och tidningar trädde i kraft. Troligtvis kommer även åren fram till 2015 att präglas av förändringar och ny lagstift ning.

Framtiden

samhällsservice

Vatten och avlopp

Sophämtningen kommer med all sannolik het fort fa rande att skötas via entreprenörer. Sopmängden som går till deponi kommer troligtvis att vara en bråkdel av vad den är idag vilket gör att själva sophämt ningen vid fastighet kommer att utgöra en liten del av av fallshanteringen. Desto större betydelse kommer andra insamlingssystem att få, t ex fast ighetsnä ra insamling av för pack ningar. Åter vinningsgården kommer sannolikt att ytterliga re ha ökat i betydelse. Då kommunens avfallshantering är taxefi nansierad får en befolkningsökning upp till 11 000 invånare inga större ekonomiska konsekvenser. Däremot har kommande lagstift ning och krav på ökad sor tering och utveckling av nya system större betydelse. Ett ökat invånarantal och ökade krav på sortering kommer att ställa större krav på att det fi nns en väl utrustad och fungerande mottagningsplats inom kommunen för hushållens öv riga avfall som inte ska slängas i soppåsen.

51

samhällsservice

Strategi/riktlinjer för att nå kommunala mål • Fortsätt utveckla insamlingssystemen • Informera och engagera kommuninvån-arna till att medvetet ta hand om sopor på rätt sätt

• Bygga ut och effektivisera återvinningsgården

Energi Energiförsörjning och mål anges i en energiplan. Gnesta kommun har idag ingen fastställd energiplan. För mer och uppdaterad infor mation hänvisas till framtida energiplan som kommer att antas efter det att översiktspla nen är antagen.

Nuläge Energiläget för kommunen baseras på en rapport från 1998 som Vattenfall upprättat. Energiläget i rapporten är baserat på siffror från 1993-1994. Primärenergiuttaget var då 310 gigawatttimmar (GWh) per år. Primärenergiuttaget visar hur mycket energi som behöver produceras på nationell nivå för att täcka Gnesta kommuns energibehov. Åren 1993-1994 använde Gnesta kommun cirka 170 GWh per år. Siffrorna bör vara över förba ra på dagens situation då invånarantalet endast ökat något och antalet pendla re är ungefär lika.

52

Energianvändningen 1993-1994 Användning av energi på olika samhällsfaktorer Brutto(GWh/år) Industri 8 Lokaler 19 Flerbostadshus 23 Småhus 84 Transporter 32 Ospecificerat 7 Totalt 173

% 5 11 13 48 18 4 100

Framtiden Framtidsbilden bygger på en ökad användning av biobränsleeldade fjärrvärmeanläggningar, bättre allmänna kommunikationer, alternativa uppvärmningssystem där värmepumpar har ökat kraftigt och installerats även i skolor och äldreboende samt på energieffektivare transporter t ex personbilar klass 1 och spårbunden trafi k. Energianvändningen kommer inte att öka avsevärt om antalet invånare 2015 blir runt 11000, förutsatt att Gnesta kommun även fortsätt ningsvis är en pendlarkommun och att industriverksamheterna inte ex panderar i någon större utsträckning. I tätor ter na kommer det ökade antalet bostäders energiuttag att ba lanseras mot fjärrvärme och värmepumpar (främst bergvärme). På landsbygden kommer transportbehoven att öka vilket leder till stör re energiåtgång. Detta balanseras dock mot ökad användning av alternativa uppvärmningssystem samt energieffektivare transporter. Elbehovet totalt kommer inte att minska, däremot kommer fördelningen av energislag att förändras. Vi kommer att få ett minskat behov av elektricitet producerat från kärn- och

vattenkraft då el i större omfattning än idag produceras av biobränslen. Lokalt kommer en ökad andel av värmebehovet att produceras av biobränslen.

Strategi/riktlinjer för att nå kommunala mål • Utbyggnaden av fjärrvärme ökar. • Kommunen går före och kopplar in på fjärrvärme. Vid nybyggnation ges informa-tion om alternativa energisystem.

• De allmänna kommunikationssystemen görs attraktiva genom ökad tillgänglighet och turtäthet på bussar och tåg. I första hand handlar det dock om att ordna parkeringsplatser i anslutning till tågstationen. Ett alter nativ är att enskilda hyr en parkeringsplats med timerstyrt motorvär maruttag.

• Kommunen har en fung e ran de en er gi rådgivning. För att öka tillgängligheten kan rådgivningen vara knuten till medborgar kontoret.

Konsekvenser För miljöns del är energieffektivisering, fjär rvär me, alternativa uppvärmningssystem samt ökat kollektivå kande bra. Luftutsläppen minskar liksom fa ran för oljeutsläpp vid olyckor med transport av pet roleumprodukter på vägar na. Fjär r vär me som alternativ till enskild olje- eller vedeldning minskar stoftutsläppen. För mer information om energiförsörjning och mål hänvisas till kommunens framtida energiplan.

Målet för räddningstjänsten är att skapa en säk ra re och tryggare kommun. Den civila räddningstjänsten är kommunens ansvar och regleras av Räddningstjänst lagen (from jan 2004,lag om skydd mot olyckor). Med räddningstjänst menas de insatser som krävs vid olyckor och över vägande fara för olyckor - allt för att begränsa skador på människor, miljö och egendom. Räddningsverksamheten ska grundas på en räddningstjänstplan. Insatstid är den tid det tar från det att larmet nått stationen till dess att insats kan ske på plats, se karta 8. Kravet på insatstider styrs av bebyggelsens karaktär. Inom kommunen är bebyggelsen indelad i tre olika grupper beroende av insatstider na. Så långt det är möjligt bör bebyggelse som tillhör Grupp I ligga inom zonen för 10 minuters insatstid enligt räddningstjänstplanen, bebyggelse som tillhör Grupp II bör ligga inom zonen för 20 minuters insatstid osv. Med tanke på insatstiden kan det vara svårt att etablera brandfarliga verksamheter i kommunens västra delar.

Släckningsövning

Grupp I bl a centrumbebyggelse, vårdanläggningar, industrier, bostadsbebyggelse över fyra våningar. Grupp II bl a bostadsbebyggelse högst tre våningar, enstaka större industrier. Grupp III enstaka byggnader och mindre byar. Se karta 8 med insatstider. Räddningstjänsten är idag organiserad i en deltidsräddningstjänst som består av tre grupper. En stor del av räddningstjänstens arbete är att ge anvisningar om förebyggande åtgärder, t ex mot brand. Förutom deltidsräddningstjänsten fi nns även Gåsinge räddningsvärn. En befolkningsökning upp till 11 000 invå na re innebär inga stora förändringar för räddningstjänstens verksamhet.

Civil beredskap Kommunen ska vid stora olyckor och samhällsstör ningar, ”svåra påfrestningar i fred”, och vid höjd beredskap kunna arbeta på ett effektivt sätt för att de som befi nner sig i kommunen ska uppleva största möjliga trygghet och säkerhet. Källa: Gnesta kommuns beredskapsplan.

diga beredskapsåtgärder inom kommunens för valt ningar.

Skyddsrum och skyddade utrymmen För att under krig skydda befolkningen ska det i områden som kan antas bli särskilt utsatta för verkningar av stridsmedel fi nnas skyddsrum och/eller skyddade ut rymmen. Skyddade ut rymmen ska också fi nnas i andra utsatta områden (6 kap 1 § Lagen om civilt försvar). Kommunen ska vidta de beredskapsförberedelser som behövs för verksamheten under höjd beredskap. Kommunsty relsen är ansva rig för att så sker. Skyddsbehovet ska i första hand tillgodoses med platser i skyddsrum. Om detta inte är möjligt ska platser i skyddade ut rymmen planeras för att iordningställas vid höjd beredskap och utgöra ett komplement till skyddsrummen.

samhällsservice

Räddningstjänst

Gnesta är inte skyddsrumsort och inga nya skyddsrum behöver byggas. I planeringen ska kommunen upprätta skyddsplan, d v s den beredskapsplan som bland annat innehåller uppgifter om behov av och tillgång till fysiskt skydd.

Beredskapsplanen med katastrofledning och informationshantering är grunden för vårt civila försvar. I planen framgår när, var och hur kommunledningen ska agera vid beredskap och stora olyckor.

I fredstid ska inga andra åtgärder vidtas än planering vilket innebär att tillräckligt bra loka ler väljs ut för att efter viss komplettering kunna ställas i ordning till skyddade ut rymmen. Det är fastighetsägaren som har ansva ret för att det planerade ut rymmet blir iordningställt enligt föreläggande från kommunen.

Förutom den övergripande beredskapsplanen fi nns ett flertal planer som redovisar nödvän-

I skyddsplanen för Gnesta kommun fi nns redovisat sju skyddsrum med 412 platser. 53

samhällsservice

Övrig samhällsservice Mål Kommunen ska verka för att kommuninvå nar na får närhet till service vilket innebär att kommunen har skola och barnomsorg med hög kvalitet inom nära räck håll för invånarna, en god social omsorg och närhet till bra ser vice. (Fritt ur kommunens vision Gnesta 2015).

Collage skapat av elever på Laxne skola

54

För kommuninvånaren är det viktigt med ett basutbud av övrig samhällsservice såsom post, arbetsförmedling, apotek, försäkringskassa och hälso- och sjukvård. Genom samverkan med olika myndigheter ska kommunen verka för att servicenivån bibehålls i kommunen. Beträffande dagligvaruhandel se kapitlet ”Näringsliv” sidan 59.

Nationella miljömål 1

Frisk luft

7

Bara naturlig försurning

11

God bebyggd miljö

12

Giftfri miljö

13

Säker strålmiljö

14

Skyddande ozonskikt

15

Begränsad klimatpåverkan

Delmål för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö beslutades av riksdagen den 23 november 2001: Antalet människor som utsätts för trafikbullerstör ningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder ska ha minskat med fem procent till år 2010 jämfört med år 1998.

Inledning

Miljöstörningar

Riskkartan behandlar de kända verksamheter som kan innebära att ett hänsynstagande måste ske vid markanvändning. En risk kan bestå av flera olika faktorer. Miljöstör ningar i form av buller, lukt m m är en reell och påtaglig företeelse. Risker i form av markstrålning och äldre markföroreningar är svåra att ut läsa ur terrängen men dessa risker är dock mätbara och kan före exploatering mätas och förebyg gas. Andra faktorer kan vara mer diffusa och svårare att förutse.

Nedlagda verksamheter

Det gäller att förebygga ännu inte uppkomna risker. Exempel på detta är att skapa ett långsiktigt skydd mot vattenföroreningar eller planera för att förebyg ga risker med industrier där en brand skulle få förödande konsekvenser för intillig gande bebyg gelse.

Riskgrupp 1: Mycket stor risk. Efterbehandling eller andra skyddsåtgärder behövs.

Avfallsdeponier I Gnesta kommun fi nns fem kända kommunala nedlagda avfallsdeponier. Historiskt har dessa soptippar varit öppna varför ingen kontroll har skett av vad som deponerats. Generellt kan sägas att tipparnas innehåll är en avspeglig av den verksamhet som förekommit inom verksamhetsområdet. Avfallsupplagen har klassats i riskgrupp enligt följande:

Riskgrupp 2: Stor risk. Skyddsåtgärder kan behövas. Riskgrupp 3: Måttlig risk. Upplag där relativt enkla åtgärder behövs.

I texten anges skyddszoner mellan olika verksamheter och bostadsbebyg gelse. Dessa rekommenderade zoner är hämtade från Boverkets allmänna råd 1995:5. De allmänna råden är framtagna i samarbete mellan naturvårdsverket, räddningsverket, socialsty relsen och boverket.

Riskgrupp 4: Låg risk. Åtgärder bedöms inte nödvändiga. Varje upplag och dess omedelbara omgivning utgör en risk där aktiviteter som schaktning, pålning m m kan påverka upplagets innehåll och sätta igång processer som ger läckage av miljöstörande ämnen. En viktig generell regel är att låta upplaget och dess närzon förbli så intakt som möjligt. Följande planrekommendationer föreslås i SNV:s rapport 387 om gamla av fallsupplag:

Regeringens ställningstagande och generationsmål för ovanstående miljömål finns i sin helhet på sidan 77.

Anläggning Ingalunda, Gnesta Kärvstippen, Gnesta Björnlundatippen Laxnetippen Stjärnhovstippen

miljöstörningar och riskhänsyn

MILJÖSTÖRNINGAR OCH RISKHÄNSYN

Riskgrupp Deponerat avfall Åtgärder 4 3 4 3 3

Hushållsavfall Hushållsavfall Hushållsavfall Hushållsavfall Hushållsavfall

Inga åtgärder Fortsatt utredning, provtagning Inga åtgärder Täckning, provtagning Täckning, provtagning

55

miljöstörningar och riskhänsyn 56

• Varje av falls upp lag och dess nära omgivning utgör ett specifikt skyddsområde. Inom detta skyddsområde bör generellt gälla förbud mot grävning, schaktning, dikning, borrning, dämning samt större grundvattenuttag.

• Vid avgränsning av erforderligt skyddsområde bör hänsyn tas till naturliga förutsättningar och motstående intressen.

• Ny bebyggelse bör inte heller tillkomma inom denna skyddszon.

• Eventuell förekomst av angränsande mossmarker utgör ofta en effektiv buffertzon och bör därför behållas intakta. Under 2001 påbörjades inventeringen av gamla avfallsupplag som en del av den nationella inventeringen av förorenade marker. Källa: Gnesta kommuns avfallsplan 2000. Bensinstationer, industri, skjutbanor etc Inom kommunen har förekommit markanvändning av sådan art att föroreningar kan fi nnas i mark. Vid exploatering av mark som kan misstänkas innebära en risk ska vederbörlig hänsyn tas och markundersökning utföras i samband med exploatering. Under 2001 inleddes ett nationellt projekt för att inventera alla kända områden där markföroreningar kan förekomma. Redan nu kända områden har listats. Listan innehåller ett drygt 100-tal områden. För detaljinformation om områden hänvisas till miljöenheten Gnesta kommun.

Befintliga verksamheter Reningsverk och pumpstationer för avloppsvatten I kommunen fi nns fyra kommuna la reningsverk. Dessa betjänar orterna Gnesta, Björnlunda, Stjärnhov och Laxne. Reningsverk har regelmässigt placerats i nära anslut ning till recipient (sjö, vattendrag). Detta innebär att i Stjärnhov och Laxne har reningsverken placerats sjönära på attraktiva platser där intresse för ex ploatering kan förekomma. Reningsverk kräver en skyddszon för att förebyg ga luktstör ningar samt störningar från lastbilstranspor ter. Enligt Boverkets allmänna råd 1995:5 är riktvärdet för skyddsavstånd 300 meter till ett avloppsreningsverk dimensionerat för färre än 5000 personekvivalenter (pe- mått som anger den mängd näring som en person lämnar ifrån sig. Avståndet till en pumpstation som betjä nar fler än 25 pe anges till 50 meter. Industrier, återvinning m m Gnesta har få stör re hänsynskrävande industrier. Vid en förändrad markanvändning får riskerna prövas från fall till fall. Några industriers verksamhetsområden är dock lämpliga att anpassa enligt Boverkets allmänna råd 1995:5: Anläggning för lackering av träprodukter med utsläpp av mindre än 10 ton lösningsmedel per år: 200 meter. Bensinstationer: 100 meter och skrot hantering: 500 meter. Även miljöstationer där hushållens miljöfarliga av fall tas om hand för vidare transport kräver ett skyddsavstånd på 50 meter till närmaste bebyg gelse.

Grustäkter Täktverksamhet kan ge miljöstör ningar i form av buller och transporter. Under kortare perioder kan även krossning förekomma vilket innebär ökat buller och eventuellt damning. I Gnesta fi nns tre större aktiva grustäkter. Enligt Boverkets allmänna råd 1995:5 är rikt värde för skyddsavstånd till bostäder 500 meter både för täkt och krossverk. Skjutbanor och motorsport I Gnesta kommun fi nns fem permanenta skjutba nor och en per ma nent skjutplats för hagelskytte, se karta 9. Bly inlagring i skjutvallarna kommer att undersökas i mark föroreningsprojektet. Skyddszoner i relation till skjutplats kan inte anges för buller då ljudspridningen är mycket beroende av topografi n. En motorbana finns belägen 1,5 kilometer söder om Gnesta tätort. Bullerberäk ningar fi nns i akt på miljöenheten Gnesta kommun. För både skjutba nor och motorsportba nor kan ljudnivåer i decibel anges som gränsvärde. Att sätta upp sådana tal upplevs inte som relevant då stör ningar ofta inte handlar om ljudstyrka utan om hur ljudet uppfattas av mottagaren. Flygplats och flygbuller Inom Gnesta kommun fi nns ett flygfält för motor- och segelflyg, Vängsö flygplats. Flygplatsen har två korsande gräsbevuxna start/ landningsbanor. Östra Sörmland flygklubb har utövat sin verksamhet på Vängsö sedan 1938. Flygning sker i dag huvudsakligen med mindre propellerdrivna motorflygplan samt med segelflygplan. Knappt hälften av antalet starter sker med motorlösa segelflygplan som bogseras upp med hjälp av flygbogserare. De flesta starter

Ingemanson Technologi AB har utfört en flygbullerutredning för flygplatsen. Utredningen har kompletterats med mätningar i fält utförda av miljöenheten. Det samlade materialet har underställts granskning av Luftfartsverket som även gett rekommendationer utifrån regeringens proposition 1996/97:53 innehållande bullerriktvärden. För flyg gället en flygbullernivå (FBN) 55 dB (A) och maximal nivå på 70 dB(A). För Vängsö flygplats gäller att från start till den punkt flygplanet nått marschhöjd (stigningssträckan) fi nns en 600 meter bred zon i flygvarvet där ny bebyggelse inte tillåts, se karta 11. I övrigt gäller att under de två flygvarven får ingen ny planlagd bebyggelse tillkomma. Enstaka bostadshus kan dock tillåtas. På karta 2 och 9 redovisas de område som berörs. Område vid Vängsö flygplats som berörs av höjdbegränsningar för byggnadsverk högre än 40 m, redovisas på karta 9 och 11.

Riskhänsyn Skydd av vatten Vattentäkter Gemensamma vattentäkter kan indelas i två grupper. Grupp 1: Kommunala vattentäkter som betjänar kommunens fyra tätor ter. Grupp 2: Enskilda vattentäkter som betjä nar bebyg gelsegrupper. Främst handlar det om gemensamma vattentäkter för fritidsområden. Vattenuttagen sker i de flesta fall från grundvatten men i några fall även från yt vatten. Fastställda skyddsområden med zonindelning fi nns för de kommunala vattentäkterna och i enstaka fall även för de enskilda vattentäkterna. Kommunala vattentäkter med skyddsområden redovisas på karta 9. I de fall då det fi nns skyddsområden är annan markanvändning och verksamheter reglerade i fastställda skyddsföreskrifter. Om skyddsområde saknas får bedömning ske från fall till fall. Gnesta tätort betjänas av vattentäkt belägen på Visbohammar i Södertälje kommun. Skyddsbestämmelser är fastställda. Det är av största vikt att vederbörlig hänsyn tas till de vattentäkterna då det i stort saknas reservvattentäkter. Detaljkartor och skyddsföreskrifter fi nns på miljöenheten och VA-enheten (kommunala vattentäkter) i Gnesta kommun. Rullstensåsar och sjöar för dricksvattenförsörjning Gnesta kommun är mycket sjörik. Trots att 80 kvadratkilometer utgörs av vatten är det ett fåtal sjöar som vattenkemiskt är framstående. De högsta vattenkemiska värdena (liten påverkan av övergödning eller försur ning)

Klövetbron över Klämmingen. Riskområde där allmän väg korsar en av kommunens renaste sjöar

återfi nns i Likstammen, Lockvattnet (råvattentäkt för Björnlunda samhälle), Klämmingen och Mar vikar na. I Gnesta kommuns miljövårdsprogram har fastslagits att kommunen har ett stort ansvar för att bibehålla och förbättra vattenkva liteten i kommunens sjöar. Detta gäller i synnerhet för de ovan uppräk nade sjöar na där bibehållen vattenkvalitet ska vägas mot andra intressen. Förutom de miljömässiga kvaliteterna utgör även de rena sjöarna potentiella reservvattentäkter något som är mycket viktigt då varken tätorterna eller fritidsområden har reservvatten.

miljöstörningar och riskhänsyn

och landningar sker under sommarhalvåret. Det motorlösa segelflyget är verksamt under tiden april-oktober och flygplan med motor flyger under hela året.

Rullstensåsarna utgör viktiga dricksvattenreservoarer. Både Laxne och Stjärnhov försörjs med vatten från mäktiga grusåsar. För att undvika att transport sker av föroreningar och trygga en långsiktig säker vattenförsörjning bör åsar och grundvatteninströmningsområden i anslutning till grusformationer skyddas för all form av exploatering som kan påverka vattenkvaliteten. 57

miljöstörningar och riskhänsyn 58

Miljörisker Risk för skred i bebyggda områden På uppdrag av räddningsverket utförde BohusGeo en översikt lig skredriskkartering och redovisade denna i rapport 9994:013 daterad 1996 10 14. Arbetet omfattade översiktlig kartering av fem delområden kompletterad med gles sondering. Karteringen syftade till att översikt ligt kart läg ga risken för skred inom studerade bebyggda områden. Översikten omfattade delar av Gnesta, Björnlunda, Stjärnhov, Laxne och Öllösa. I rappor ten görs bedömning och rekommendationer till fortsatta studier utifrån kar teringsresultaten för att klarlägga behov av åtgärder. De fortsatta studierna, detaljerad stabilitetsutredning, är redovisad i rapport sammanställd 2000 09 08 och bedömer att spontana initiella skred inte kan förväntas i Björnlunda eller Laxne. För att helt kunna klarlägga ana lysen för bebyggda områden i Gnesta och Stjärnhov har VBB Viak utfört utredningen för att ta fram uppgifter om bland annat grundvattentryck (portryck). Denna ut redning förvaras på kommunledningkontoret Gnesta kommun. Översvämningskänsliga områden I kommunen kan endast ett större bebyggt område utpekas som särskilt översvämningskänsligt. Centrala Gnesta berörs av Ma rieströmsån som rinner i kulvert. En höjning av vattennivån i Frösjön innebär i första hand risk för källaröversvämning. Vissa vägavsnitt som riksväg 223 söder om Björnlunda, länsväg 876 öster om Klämmingen samt Guldsmedsmoravägen enskild väg 472 Laxne kan vissa år översvämmas med avstängning som följd. Även spridd bebyggelse på landsbygden

kan troligen komma att drabbas vid extremt höga vatten flöden. Vid planarbete och bygglovhandläggning uppmärksammas risken så att nya översvämningsdrabbade bebyggda områden inte ska uppkomma.

Markradon Sveriges Geologiska AB har utrett mark radonsituationen i kommunen och redovisat radonförhållandena i en rapport samt på en kommuntäckande radonriskkarta. Inom delar av kommunen fi nns risk för markradon. Radonrisk kar tan visar låg-, normal- och högriskområde. Radonkarta och utredning för va ras på miljöenheten Gnesta kommun. Rekommendationen är att vid lokalisering av bebyg gelse m m inom hög- och normalriskområde ska markradonrisken alltid beaktas. Högriskområden redovisas på karta 9.

Kommunikationsstråk och eldistribution Vägtrafik Störningar i form av buller och luft föroreningar ska beaktas vid planering av bebyggelse. Gnesta genomkorsas av flera medelstora riksvägar där risk för störningar kan förekomma. I planarbete eller bygglovansökan för bostadsfast igheter ska vägtrafikens påverkan bedömas. Tågtrafik Västra stambanans sträckning genom Gnesta kommun berör samtliga tre större tätorter Gnesta, Björnlunda och Stjärnhov samt mellanlig gande landsbygd. Tra fik mängden per dygn var 1998 48 snabbtåg (X2000), 5 fjärrtåg och 17 godståg. I prognos för år 2010 förutspår

Banverket en ökning till 119 tåg per dygn. Ökningen sker på persontågsidan. Banverket har 1999 utfört en tågbullerutredning för Gnesta kommun. Ur denna utredning kan ut läsas beräknade ljudnivåer för de tre tätor ter na. Utredningen för va ras på miljöenheten Gnesta kommun. I pla narbete eller bygglovansökan för enstaka bostadsfastigheter ska järnvägstra fikens påverkan bedömas. Kraftledningar och omvandlingsstationer för el Med hänsyn till risk med nedfallande ledningar anger starkströmsföreskrifterna från Statens energiverk skyddsavstånd för befi ntlig och pla nerad bebyggelse. Under senare år har risken med elektromagnetisk strålning från kraft ledningar diskuterats. Nationella mål eller gränsvärden saknas dock fortfarande. I pla narbete eller bygglovansökan för enstaka bostadsfast igheter ska påverkan från kraft ledningar bedömas utifrån närbelägna kraftledningars kilovoltstyrka. På samma sätt ska även närhet till ställverk, transfor matorstationer etc beaktas. Transport av farligt gods Rekommenderade färdvägar för transport av farligt gods genom Gnesta kommun framgår av karta 9. Till kapitel miljöstörningar och riskhänsyn hör karta 9.

Gnesta kommun utgör ett exempel på begreppet regionförstoring med ett gott boende i Gnesta och arbetsmark nad i Södertälje och Stockholm. I Gnesta fi nns fortfarande möjlighet att köpa ett eget hus till överkomlig kostnad och pendlingsmöjligheter na till gymnasieutbildning och arbete är goda. Kommunens nä ringsliv utgörs av många mindre företag som visat stor kreativitet inom sina branscher. För kommuninvå nar na är det angeläget att anta let arbetsplatser växer för att minska sårbarheten i händelse av struktur rationalisering i de stora företagen i Söder tälje. Även utbildningsnivån behöver ökas i kommunen.

Visionen I vision för Gnesta kommun 2015 anges att kommunen vill ge nä ringslivet goda för utsättningar.

Företagen i kommunen I Gnesta kommun är arbetstillfällena fördelade enligt diagram 1. Jämförelsen med länets kommuner framgår av tabell 1. Uppgifterna bygger på statistik november 2001. Nedanstående statistik gäller antal företag i kommunen och gäller alltså inte offentlig verksamhet i förvaltningsform. Jordbruksnäringen är den näringsgren som har flest företag i kommunen. Inte mindre än 22 procent av kommunens företag är jordbruk. Samtidigt förändras länets jordbruk. Under perioden 1989 till 1999 har antalet jordbruksföretag i länet minskat med 8 procent medan antalet i Gnesta ökat med 6 procent, vilket inte innebär att antalet anställda i näringen ökar. En förändring sker från mjölkbönder till en större andel hästägare, se avsnitt jord- och skogsbruk sid 63.

Antal företag i D-län 2002 fördelade på SNI-kod 4% 10%

Antalet företag med mer än 10 anställda kommer under planperioden att fördubblas. Flertalet företag etableras troligen inom tjänstsektorn Dagligvaror ska fi nnas tillgängliga i kommunens fyra tätorter i slutet av planperioden.

Parti- och detaljhandel liksom byggverksamhet sysselsätter 12 procent vardera av företagen i kommunen. Tillverkningsföretag är inte fler än 7 procent. I jämförelse med Södermanlands län har Gnesta kommun en övervikt av jordbruksföretag och byggföretag men färre företag inom parti- och detaljhandel. De största arbetsgivarna i Gnesta kommun framgår av tabell 2. A Jordbruk, jakt o skog B Fiske

2%

C Utvinning av mineral

27%

1%

Mål

Företagstjänster, fastighets- och uthyrningsversamhet lockar, efter jordbruket, enskilt flest antal företagare i kommunen, vilket speglar den allmänna trenden till en växande tjänstesektor. 14 procent av företagen i kommunen är registrerade under rubriken företagstjänster.

näringsliv och handel

NÄRINGSLIV OCH HANDEL

D Tillverkning E El-,gas-,värme- o vattenförs.

0%

F Byggverksamhet G Parti-, o Detaljhandel, Reparation

0%

20%

0% 7%

1% 3% 2%

11%

0% 12%

H Hotell- o restaurangverksamhet I Transport, magasinering o kommunikation J Finansiell verksamhet K Fastighetsverks- och uthyrn. Företagstjänster L Offentlig förvaltn. o försvar. Obl socialförs. M Utbildning N Hälso- o sjukvård, sociala tjänster, veterinär O Andra samhälleliga o personliga tjänster Uppgift saknas

Diagram 1 59

näringsliv och handel

Antal företag i D-län fördelade på SNI-kod

Företag/motsvarande

(Statistik: SCB)

Gnesta kommun Åsbackaskolan (statlig huvudman) Craftec Rekal Svenska AB Södertuna slott

Näringsgren SNI92

Jordbruk, jakt o skog Fiske Utvinning av material Tillverkning El-,gas-,värme- o vattenförs. Byggverksamhet Parti-, o Detaljhandel Hotell- o restaurangverksamhet Transport, magasinering o kommunikation Finansiell verksamhet Fastighetsverksamhet Uthyrningsverksamhet Företagstjänster Offentlig förvaltn. o försvar. Obl socialförs. Utbildning Hälso- o sjukvård Andra samhälleliga o personliga tjänster Uppgift saknas

}

Sörmland Antal % 3565 19 41 0 20 0 1567 8 21 0 1711 9 2838 15 525 3 684 4 125 1

Gnesta Antal % 247 27 0 0 1 0 60 6 1 0 111 12 98 11 14 2 31 3 5 1

4366

23

180

20

11 270 561 1963 709 18977

0 1 3 10 4 100

6 13 36 93 17 913

1 1 4 10 2 100

De flesta företagen i kommunen är knutna till Gnesta tätort. I Björnlunda, med omnejd, fi nns ett 70-tal företag, varav ett 15-tal i byggoch anläggningsbranschen och ett 10-tal i bil- och åkeribranschen. Det största företaget, Jacobsson Rebuilding, tillverkar startmotorer inom bilindustrin och har 26 anställda. 60

802 140 58 51 40

Tabell 2

Kommunens arbetstillfällen Gnesta kommun är en pendlarkommun. Den arbetsföra nattbefolkningen (personer över 16 år som är skrivna i kommunen) uppgår till 4521 personer. Så många som 53 procent pendlar dagligen ut ur kommunen. De flesta pendlar över länsgränsen till Södertälje och Stock holm, se avsnitt pendling sid 33.

Tabell 1 Utmärkande för Gnesta kommun är att de flesta företag är små, endast 14 företag har fler än 10 anställda. Inget privat företag har över 60 anställda. Av de större företagen är de flesta sysselsatta inom tillverk ningsindustri och konferensverksamhet.

Antal anställda

Ett knappt 50-tal företag fi nns i Stjärnhov med omnejd varav ett 10-tal är knutna till bygg- och anläggningsbranschen. Det största företaget är Solbacka kurs- och konferensanläggning med 28 anställda. Kommunens andra största arbetsgivare är Åsbackaskolan, som är en skola med riksintag för döva och hörselskadade med tilläggshandikapp. För att underlätta både för elever och personal att använda sitt språk i samhället är ett alternativ att införa teckenspråksunder visning i kommunens grundskolor som ”skolans val”.

I likhet med Södermanlands län är 60 procent av kommunens dagbefolkning sysselsatt i privat driven verksamhet medan 40 procent har sin ut komst från stat, kommun, landsting eller från bolag som ägs av någon av dessa. Om man dä remot utgår från Gnestaborna, (nattbefolkningen) är det fler som arbetar privat. 66 procent arbetar i privat verksamhet mot 62 procent av de som bor i länet medan övriga är offentligt anställda eller anställda i offentligt drivna företag (siffror na avser 1999). Dagbefolkningens arbetsfördelning framgår av diagram 2 och tabell 3. Jordbruket, som har flest antal företag i kommunen, sysselsätter endast 5 procent av dagbefolk ningen. Flest arbetstillfällen finns inom ”hälso- och sjukvård, socialtjänst, veterinär verksamhet” där närmare en fjärdedel av kommunens arbetstillfällen är samlade, följt

av ”forsk ning och utveckling, utbildning” med 15 procent. I dessa siffror gör sig Gnesta kommun gällande som kommunens största arbetsgiva re med i första hand utbildning, vård och omsorg. I kommunen fi nns även relativt god tillgång på skol- och behandlingsverksamhet för i första hand barn och ungdomar. Handel, transport, magasinering, kommunikation” sysselsätter 12 procent av kommunens dagbefolk ning.

A+B jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske

3% 5% 10% 24%

0% 10%

C+D utvinning av mineral, tillverkningsindustri E+90 energi- o vattenförsörjning, avfallshantering F byggindustri G+I handel; transport, magasinering; kommunikation H+O exkl 90+P personliga och kulturella tjänster J+K exkl 73 kreditinstitut, fastighetsförvaltn, företagstjänster

12%

15%

L+Q civila myndigheter, försvar; internat. organisationer M+73 forskning o utveckling; utbildning

3%

8%

10%

N enh för hälso- och sjukvård, socialtjänst; veterinärer 00 näringsgren okänd

Diagram 2 Antal förvärvsarbetande 16+ år i D-län Dagbefolkning) 2001 efter SNI-kod Näringsgren SNI92 Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske Utvinning av mineral, tillverkningsindustri Energi- o vattenförsörjning, avfallshantering Byggindustri Handel, transport, magasinering, kommunikation Personliga och kulturella tjänster Kreditinstitut, fastighetsförvaltning, företagstjänster Civila myndigheter, försvar, internat, organisationer Forskning o utveckling, utbildning Enh för hälso- och sjukvård, socialtjänst, veterinärer Näringsgren okänd

(Statistik: SCB)

Sörmland

Handel

Gnesta

Antal

%

Antal

2486 23442 766 6660 15819 6298 9765 7027 8822 20781

2 22 1 6 15 6 9 7 8 20

144 293 6 281 353 293 238 77 422 659

5 10 0 10 12 10 8 3 15 23

2880 104716

3 100

80 2846

3 100

”Personliga och kulturella tjänster” liksom ”byggindustri” är nä ringsgrenar som är överrepresenterade i Gnesta jämfört med länet. I kommunen märks särskilt några större konferensanläggningar. Det fi nns även fler arbetsplatser inom jordbruk, utbildning och vård i Gnesta medan tillverkning och handel m m har färre för värvsarbetande bland dagbefolkningen än övriga länet.

näringsliv och handel

Antal förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i D-län (dagbefolkning) 2001 efter SNI-kod

%

Kommunens struktur med fyra tätorter utgör grunden för den kommersiella servicen. I Gnesta tätort fi nns ett rikt utbud av handelsva ror, möjligen med viss begränsning vad gäller utbudet av konfektionsva ror. Dagligvaror fi nns tillgängliga i Björnlunda och Stjärnhov, sommar tid också i Laxne.

Tabell 3 61

näringsliv och handel

Levande tätortscentrum Tätorternas funktion som handels- och mötesplats är viktig. Planeringen bör inriktas på att bevara och förstärka tätorternas centrum. Etablering av storskalig handel utanför tätor ter na bör undvikas. Vid för frågningar ska följande krav gälla:

Strategi Kommunen ska underlätta etablering av företag i kommunen. Detta ska ske genom

• En god kommunal service innefattande • Handeln ska utgöra ett komplement till centrumkär nan och närbutiker

• Etableringen ska vara förenlig med utvecklingen av ett långsiktigt hållbart samhälle

• Ingen påtaglig ökad miljöbelastning genom trafikpåverkan eller förfulning av landskapsbilden

• God tillgänglighet till kollektivtrafik Konsekvensanalys, som redogör för ovanstående frågor samt övriga frågor av vikt för etableringen, ska utgöra underlag för beslut.

Framtiden Under planperioden kommer andelen arbetsplatser i Gnesta att öka. De flesta kommer att tillskapas i tätorten. Kommunen kommer att verka för en utökning inom alla branscher med betoning på mindre och medelstora företag, främst tjänsteföretag. Den relativa närheten till Stockholm kommer att utgöra en konkurrensfördel för Gnesta. Mot slutet av planperioden, när vägnätet norrut förbättrats och bredband för informationstekniken installerats, kommer även Laxneområdet att få fler 62

arbetsplatser. Här sker ökningen också främst inom tjänstesektorn.

-

pålitliga tjänster

-

tillräcklig omfattning

-

god kvalitet

-

effektivt resursutnyttjande

• Ett gott samarbete med befintliga företag -

näringslivsråd

-

regelbundna samverkansträffar i olika konstellationer mellan kommun och företag

-

förmedling av kontakter till andra länder och regioner men även till myndigheter och organisationer som ger stöd till företag

• En beredskap att välkomna nya företag till kommunen -

planberedskap för näringsfastigheter

-

snabba svar med hög kvalitet vid förfrågningar

-

aktiv marknadsföring

Förutsättningar Den viktigaste enskilda förutsättningen för ett växande näringsliv är att kommunikationerna förbättras. Vägnätet på de två axlarna RV 57 i östvästlig riktning och LV 873/867 i nordsydlig riktning utgör i dag påtagliga begränsningar för näringslivsutvecklingen. Regiontåg till Stock holm kommer att halvera restiden vilket underlättar för företag på or ten att rekry tera kva li ficerad arbetskraft. Bredband för IT kommer att ge förutsättningar för nä ringslivsetableringar i kommunens fyra tätor ter. Under planperioden kommer såväl väg- som järnvägsförbindelserna att utvecklas. IT-infrastruktur till kommunens fyra tätorter ska vara utbyggd i planperiodens mitt.

Nationella miljömål 8 Levande skogar 9 Ett rikt odlingslandskap

Kommunens långsiktiga mål • Bibehålla ett öppet landskap • Skydda större sammanhängande jord- och skogbruksområden

• Åkermarkens långsiktiga förmåga att producera livsmedel ska värnas

• De kulturhistoriska värdena som är kopplade till jordbruket ska värnas

• Skogsbruket ska bedrivas på ett sätt som stärker den biologiska mångfalden

• Större sammanhängande skogsområden ska värnas

• De lövrika bestånden i anslutning till betesmarker och dylikt ska bevaras

Gnesta – en jordbrukskommun Gnesta är en utpräglad jordbrukskommun med företrädesvis små enheter som omges av skogsmark och sjöar. I norr och söder fi nns sto-

ra kuperade skogsområden och i dalgångar na, där korna for fa rande betar, skapar jordbruket ett levande vackert jordbrukslandskap.

Jordbruk Dagsläget

De norra skogsområdena utgör en del av Mälarmården – ett stort, höglänt och kuperat skogsområde. Det finns gott om tallskog på höjder na och i sluttningarna frodas granskogen. I svackorna däremellan fi nns det gott om fattigkärr. Söder om dessa skogsbygder lig ger uppodlade områden med små och medelstora gårdar. Skogarna här är mer lövrika eftersom de tidigare hölls öppna genom bete. Flera av de tidiga re betade markerna har idag växt igen till lundar och lövskog, några av dessa med inslag av ädellövträd som ek, lind, ask och alm.

Vid en jämförelse gjord mellan åren 1995 och 1999 kan man i Jordbruksstatistisk årsbok 2000 bl a utläsa följande trender i Sörmland:

Bruket av jord och skog är av central ekonomisk betydelse för ett flertal kommuninvånare. Fort fa rande är mjölkproduktionen viktig för flera av kommunens bönder vilket gör att många äldre betesmarker hålls öppna av djuren. På flera ställen kan man därför fortfa rande hitta flora och fauna som hör till ett kontinuerligt brukat landskap.

• Antalet besättningar med får och lamm har

Det småbrutna och variationsrika landskapet är av största betydelse för vårt djur- och växt liv. Det fi nns gott om småbiotoper, betade marker och övergångszoner (skogsbryn etc) som spelar en central roll för vår flora och faunas art rikedom. De många gårdarna med dess olika byggnader samt de många forntida lämninga rna utgör också en viktig del av vårt kulturarv. Det vackra landskapet är även något som de boende i kommunen värdesätter högt och som är en av kommunens absolut största att raktionskrafter för att öka nyinflytt ningen.

• Antalet nötkreatur har minskat kraftigt

• Antalet gårdar med nötkreatur har minskat kraftigt

• Djurbesättningarna med nötkreatur har blivit större

• Antalet får och lamm har minskat kraftigt

jord- och skogsbruk

JORD- OCH SKOGSBRUK

minskat kraftigt

• Antalet jordbruksföretag med små brukningsenheter har minskat

• Antalet jordbruksföretag med större brukningsenheter har ökat Trenden är än tydligare i Gnesta. Detta kan bero på att enheterna för det mesta är små och insprängda i det kuperade och sjörika landskapet vilket försvårar lönsamheten när de ekonomiska villkoren styr mot storskalighet. En annan viktig faktor är kommunens närhet till Södertälje och Stockholm. Närhet till arbete gör att det är lättare för lantbrukarna att ha sidoinkomster och lantbruket endast på deltid eller att helt och hållet byta yrkesval. Närheten till storstadsregionen gör också att nedlagda gårdar inte helt sällan köps av välbärgade 63

jord- och skogsbruk

Från Jordbruksstatistisk årsbok 1995 och 2000 Nötkreatur

Antal mjölkbesättningar Antal gårdar m nötkreatur Antal mjölkor Medelavkastning Medelkoantal Antal dikor Antal ungnöt >1 år Antal ungnöt <1 år Får

Antal tackor och baggar Antal lamm Antal besättningar Åker

Åker ha Antal företag > 2 ha Antal företag > 50 ha Antal företag > 100 ha

1994

1999

495 1 140 18 987 7 780 38 7 059 21 040 22 591

350 875 14 845 8 202 42 6 001 20 634 17 451

1994

1999

9 660 13 579 347

7 808 9 652 276

1994

1999

132 233 2 264 858 376

130 868 2 167 819 389

Det är inte bara brukarnas egna initiativ som påverkar strukturen av kommunens jordbruksmarker. För att motverka den negativa utveckling krävs en kraftsamling från alla berörda parter. Problembilden är komplex och måste hanteras på alla olika nivåer.

Förändring i procent

- 29 - 23 - 22 +5 +11 - 15 -2 - 23

Globalt (EU) Den jordbrukspolitik som bedrivs inom EU och Sverige bestämmer under vilka ekonomiska premisser lantbruket kan bedrivas. Detta i sin tur påverkar i allra högsta grad landskapsbilden i Gnesta.

Förändring i procent

- 19 - 29 - 20 Förändring i procent

-1 -4 -4 +3

personer som i huvudsak är intresserade av mangårdsbyggnaden. Mark ar renderas ofta ut och underhållet av ekonomibyggnader blir eftersatt. Vad gäller djurhållningen är det framförallt hästarna som ökar. Dessa har ett helt annat betestryck än nötkreatur och får varför de inte kan ersätta dessa som ”landskapsarbeta re”. Hästarna hålls även mer ofta inhägnade i anslutning till gårdarna. Utmarksbetet blir eftersatt och biologiska och landskapsrelaterade värden går förlorade.

64

Strategi/riktlinjer

Förändringar i lantbruket, Södermanland

KRAV-jordbruk Antalet KRAV-registrerade lantbruksföretag i kommunen uppgår i början av år 2002 till 22 stycken. Detta är en svag ök ning jämfört med slutet av 1990-talet då anta let pendlade runt 19 stycken. Siffrorna anger dock inte areal odlad mark eller storlek på djurbesätt ningar. För att bli KRAV-registrerad måste man bl a undvika konstgödsel och bekämpningsmedel.

Framtiden Risken är stor att de mindre jord- och skogsbruksenheterna försvinner, antingen helt och hållet eller som delar av större en heter. Med den takt som djurhållningen förändras är risken stor att det år 2015 inte fi nns några får eller nötkreatur kvar i kommunen mer än som fritidssysselsättning eller pittoreska inslag i naturmiljön. Resultatet blir en utarmning av den biologiska mångfalden, en förändrad landskapsbild samt en mindre levande landsbygd.

EU:s regelverk bestämmer även premisserna för kommunal upphandling. Lagen om offentlig upphandling (LOU) påverkar kommunernas möjlighet att handla från loka la bönder. Nationellt En viktig faktor för Sveriges fortsatta jordbrukspolitik är genomslagskraften på de nationella miljömålen och i vilken mån de kan styra den fortsatta utvecklingen. Regionalt Ett bra exempel på hur man kan arbeta för att förbättra situationen i ett regionalt perspektiv är försöket till samordning av lantbrukare inom mälardalsregionen som sker inom ramen för Mälardalsrådet. Projektet, som går under namnet Mälarodlat, kan utvecklas betydligt. Lokalt På lokal nivå är det viktigt med okonventionella sammarbetsfor mer och att pröva nya vägar. Tendensen visar att fler och fler kunder är beredda att betala lite extra om det framgår att

Skogsbruk Dagsläget Det bedrivs inget storskaligt skogsbruk inom kommunen. Det är företrädesvis privatägda skogar som är kopplade till lantbruk. De utgör hela 72 procent av arealen. Bolag och staten äger endast 10 procent och resten utgörs av ”övriga allmänningar”. Under senare år har ekologiska hänsyn inom skogsbruket vunnit alltmer gehör. De stora bolagen har utvecklat ekologiska strategier och de privata markägar na samordnas i allt större utsträckning av större organisationer, t ex Södra skogsägarna och Mellanskog, som har utvecklat gröna skogsbrukspla ner.

Framtiden Man torde även i fortsättningen kunna bedriva ett småskaligt, uthålligt och ekonomiskt försvarbart skogsbruk inom kommunen så länge småbrukarna samordnar sig. Skogens framtid i Gnesta kommun hänger dock sannolikt ihop med utvecklingen av jordbruket. Om den negativa trenden vad gäller jordbruken inom kommunen håller i sig kan man tänka sig att det får två konsekvenser vad gäller skogsbruket: åkrar planteras med gran och trycket på skogen ökar för att ersätta inkomstbort fall från jordbruket. Ett sådant scena rio skulle slå extra hårt mot Gnesta då så stor del av våra skogar är privatägda ”bondskogar”. Detta scenario till trots ser utvecklingen inte helt mörk ut. Idag har vi stor kunskap om extra viktiga skogsområden vad gäller den biologiska mångfalden, inte minst genom skogsvårdsstyrelsens arbete med nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt inom kommunen. De gröna skogsbruksplanerna, där lantbrukarna frivilligt avsätter 5 procent av den produktiva skogsmarken, lovar också gott. Det är även

Ett hot mot landskapsbilden och den biologiska mångfalden är dock plantering av bl a gran på åkermark. I dess anslutning försvinner den ekologiskt viktiga brynvegetationen samt åkerholmar. Resultatet blir ett mer enahanda landskap.

viktigt att notera att andelen impediment av den totala skogsmarksarealen är 14,3 procent. Här är återväxten så låg att avverkning inte får förekomma. För att öka skogsbrukarnas möjligheter att värna om kulturmiljöer i skogen drivs det rikstäckande projektet Skog och historia även inom Södermanlands län. Projektet syftar till att inventera och öka kunskaperna om kulturhistoriska lämningar i skogsmarken och därmed öka skogsbrukets möjligheter att värna skogens kulturmiljöer. Projektet drivs av Skogsvårdsstyrelsen tillsammans med Sörmlands museum med vissa insatser även av Riksantikvarieämbetet och länsstyrelsen. Inventeringsarbetena har ännu inte kommit att omfatta Gnesta kommun.

jord- och skogsbruk

produkten är lokalt producerad. Samma tendenser gäller även för de flesta KRAV-märkta livsmedel. Mot denna bakgrund är det positivt att kommunen har en kontinuerlig ök ning av KRAV-registrerade företag.

Strategi/riktlinjer Fortsatt kunskapsutveckling samt inventering av skyddsvärda objekt. För att all vår kunskap ska komma till sin rätt är det mycket viktigt att det fi nns en fortgående dia log mellan bruka rna, den offentliga myndigheten och olika intresseorga nisationer. Betesmarkerna i kommunen måste bevaras och vårdas på ett sådant sätt att de lövrika biotoperna inte går förlorade eller växer igen.

Under senare år har skador på fornlämningar och kulturhistoriska lämningar till följd av skogsbruket uppmärksammats. Det är framför allt den ökande markberedningen som orsakar skador på lämningarna.

Fortsatt kunskapsutveckling samt inventering av kulturmiljöer och kulturlämningar.

Tallskog

65

friluftsliv och turism

FRILUFTSLIV OCH TURISM Nationella miljömål 11

God bebyggd miljö

9

Ett rikt odlingslandskap

8

Levande skogar

3

Levande sjöar och vattendrag

Regionala miljömål för God bebyggd miljö har ännu inte antagits av länsstyrelsen i Södermanlands län.

Kommunala mål • Värna och utveckla det rörliga friluftslivet (Ur program för besöksnäringen) All mark som är allemansrättslig är av intresse ur rekreationssynpunkt. Gnesta kommun har goda naturgivna förutsättningar för friluftsliv. Sjörikedomen och stora obrutna skogsområden skapar rika möjligheter för utomhusaktiviteter. För att säkra det vardagliga rekreationsbehovet utan att vara beroende av biltransporter ska följande mål gälla för den tätortsnära naturen:

• Säkra allmänhetens behov av tätortsnära naturupplevelser.

• Skapa tätortsnära friluftsbad med långsiktigt god vattenkvalitet i Björnlunda och Gnesta.

• Utveckla Klämmingsbergsbadet ytterligare. 66

Riksintressen 1 Åkers Bergslag Tillsammans med Strängnäs kommun har en användarplan antagits 1999 för Åkers Bergslag. Den långsiktiga visionen är att Åkers Bergslag ska bli ett av regionens mest att raktiva områden för natur- och kulturturism. Området innehåller lämningar av mineralbryt ning, kanotled, Sörmlandsleden, natur reser vat m m. I området pågår aktiviteter i form av fiske, cykel, restaurangrörelse, guidespel om järnhantering, koltillverk ning i mila, övernattningsmöjligheter i kolarkoja eller skogsarbetarba rack för att nämna några.

2 Båvenområdet Hela Båvenområdet är utvalt som riksintresse för naturvård och det rörliga friluftslivet. Områdets utbud av natur upplevelser och läget på dagsutflyktsavstånd för många människor gör det till ett efter traktat mål för olika friluftsaktiviteter. Under vintern förekommer pimpelfiske och långfärdsåk ning på skridsko. Sommar tid dominerar bad, kanoting, båtsport och fritidsfiske.

Övriga intressanta områden Flygverksamhet Vid Vängsö flygfält bedrivs motorflyg, segelflyg och modellflygning. I anslut ning till fältet fi nns hangarer, kurslokaler och över nattningsmöjligheter.

Vandringsleder Sörmlandsleden I sin stora slinga genom Sörmland passeras även Gnesta kommun. I anslutning till leden fi nns parkeringsmöjligheter, vindskydd för över natt ning m m. Sörmlandsleden är väl dokumenterad genom skrifter och egen hemsida. Gnesta anslutningsled till Sörmlandsleden Vandringsleden går från Gnesta station via Klämmingsberg till Djupsjön där den ansluter till Sörmlandsleden. En kortare led går från Solbacken på öst ra sidan om Klämmingen till utkikstornet Högtorn på Fräkensjöberget. Leden kan användas som anslutningsled till Sörmlandsleden vid Högtorn. Fornborgsrundan Skulpturleden En kortare rundled med start och mål vid Skottvångs gruva. Längs leden fi nns skulpturer och installationer. Eriksgatan En kombinerad gång- och cykelled. Ursprungligen tänkt som ett återskapande av den gamla Eriksgatan. I nuläget är endast etappen genom Gnesta färdigställd. Leden löper från Björnlunda i norr till kommungränsen vid Penningbyviken, Båven. En anslut ningsled fi nns även från Gnesta. Anslut ning sker vid Ja kobsberg.

Ridled

Gnesta kommun erbjuder unika möjligheter för kanoting. Mest känd är leden från Åker i Strängnäs kommun till Vagnhä rad i Trosa kommun. Genom Gnesta kommun ut nyttjas den gamla vattenleden genom Mar vikar na för att sedan via ett lyft vid Laxne nå Trosaåns vattensystem. Möjligheter fi nns även att växla av i Klämmingen och via skogssjöar komma till Mä la ren via Yngern. Längs leden fi nns över natt ningsmöjligheter i skärmskydd. Det fi nns även andra vattenvägar. En mindre känd led går från sjön Dunkern via Misteln och Naten till Båven. Båven är känd för sina paddlingsmöjligheter och sin vackra natur.

Ridled Sörmland består av flera fristående etapper i landskapet. Gnesta berörs av sträckningen Öster-Malma via Grytsberg till Skottvång. Längs leden fi nns över natt ningsmöjligheter för såväl häst som ryttare.

Bad

Cykelleder

I Gnesta kommun fi nns följande badplatser där kommunen ansvarar för skötseln:

Åker i Strängnäs kommun. För båda lederna gäller att de sökt sig till lugna och vack ra vägavsnitt för att kunna erbjuda att raktiva cykeltur ist leder genom landskapet.

Klämmingsberg, Klämmingen Stjärnhov, Naten Dammhagen, Kyrksjön (entreprenad av idrottsförening ) Björnlunda, Kyrksjön (för närvarande inte badbar) Blacksta, Nyckelsjön

friluftsliv och turism

Kanotleder

Blacksta, Avlasjön Tillsyn och regelbunden kontroll av badvattenkvalitet förekommer även vid: Laxne, Klämmingen Krampan, Marvikarna.

Högtornsleden

Långfärdsskridsko Vintertid fungerar somma rens kanotvatten som populära långfärdsskridskoleder. Mest handlar det om dagsturer men kanotledernas skärmskydd och över natt ningsplatser står till buds året om för flerdagsutflykter.

Genom Gnesta går två längre cykelleder. Näck rosleden erbjuder cykeltur ism via flera slingor genom Sörmland. Gnesta kommun berörs av en sträcka från kommungränsen mot Trosa förbi Gnesta till Laxne där leden delar sig med en sträcka som går mot norr till Strängnäs och en mot väster och Malmköping. Den andra leden, Mälardalsleden, kommer in från Söder tälje kommun via Klämmingsberg och norr ut till Skottvångs gruva varefter den går mot

I anslutning till större fritidsområden fi nns även privat skötta badplatser. De har ett stort värde för de boende varför hänsyn bör tas till dessa vid ändrad markanvändning.

67

friluftsliv och turism

Camping och stuguthyrning

Golfbana

En naturcamping fi nns vid Vreta gård. Övernatt ningsstugor kan hyras i anslutning till Klämmingsbergsbadet.

En 18- håls golfbana fi nns i området mellan Gryts kyrkby och Solbacka Sport & Konferens.

Naturstigar

Alpinskidåkning

En naturstig löper på Ja kobsbergs mark i södra delen av Haversjön. Längs naturstigen fi nns fågelgömsle samt infor mationsskyltar om den natur och kultur som passeras. En kor tare naturstig gör en slinga i Lötbodalsområdet i södra delen av Gnesta tätort. Start och mål i anslutning till Hagstumosse idrottsplats.

Utanför Gnesta tätort fi nns en anlagd skidbacke, Hållsta backen. Verksamheten har va rierat kraftigt under åren beroende på snötillgång och huvudmannaskap.

I centrala Gnesta löper en nyanlagd naturstig längs Sigtunaån. Trots att omgivningarna är industrimark fi nns stora naturkvaliteér som åskådliggörs på informationstavlor.

Elljusspår I kommunen fi nns tre upplysta motionsspår. För skötsel och underhåll svarar idrottsföreningar på respektive ort.

Fiske I Gnesta kommun fi nns goda möjligheter till fritidsfiske med handredskap genom att sjöar öppnats som kortfiskevatten. Längs paddelleden Åker – Gnesta fi nns, med några smärre undantag, möjlighet för fiske i sjöarna Frösjön, Klämmingen, Marvikarna och Visnaren i Strängnäs kommun. Till kapitel friluftsliv och turism hör karta 10.

Längs naturstigarna kan man under försommaren höra hornuggleungens matrop.

68

Vinterfiske på Frösjön

Enligt miljöbalken 3 kap 9§ ska anläggningar som har betydelse för totalförsvaret skyddas, så långt möjligt, mot åtgärder som påtagligt kan påverka totalförsvarets intressen. Områden som är av riksintresse för totalförsvaret ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av totalförsvarets anläggningar. Försvarsintresset ges företräde om ett område är av riksintresse för flera oförenliga ändamål.

försvaret

FÖRSVARETS INTRESSEN

Inom Gnesta kommun fi nns två områden av intresse för totalförsvaret. Vid bygglovansökan inom dessa områden ska försvaret ges möjlighet att yttra sig eftersom riksintresse för totalförsvaret kan komma att hävdas. Samrådsområdena redovisas på vidstående karta. Samrådsområdena är ritade så att de i förekommande fall omfattar • οmråden och anläggningar som ägs eller disponeras av totalförsvaret • områden utsatta för svårare buller (riktvärden för byggnadshinder) • ett antal anläggningar som inte kan redovisas öppet

Områden med försvarets intressen tillika samrådsområden finns även på karta 11.

69

planförslagets huvuddrag

PLANFÖRSLAGETS HUVUDDRAG

Kommunens viktigaste inom planperioden är:

Två kommunikationsaxlar

• Kommunikationer

I översiktsplanen prioriteras två kommunikationsaxlar:

• Miljö

En i östvästlig riktning, RV 57 samt järnvägen, och en i nordsydlig riktning, LV 873/867. Regionaltåg med tågstopp i Gnesta är en förutsättning i planförslaget.

Fyra tätorter I axlarnas skärningspunkt ligger kommunens största tätort Gnesta. Två av kommunens övriga tätorter, Björnlunda och Stjärnhov, ligger längs den östvästliga axeln och kommunens minsta tätort Laxne längs den nordsydliga, i kommunens nordliga del. Från Laxne är det 10 minuters resväg till Läggesta station och där ifrån 30 minuters resväg med tåg till Stock holm. Gnesta och Laxne prioriteras när det gäller kommunens nyinvesteringar i samhällsser vice då bebyggelsetryck och efterfrågan på bostäder troligen också i fortsättningen är starkt knutet till kommunikationsmöjligheter mot Söder tälje och Stockholm.

70

Viktiga satsningsområden satsningsområden

• Barnomsorg och skola

Långsiktig hållbar utveckling Översiktsplanen bygger på kommunens vision där samspel med naturen är en förutsättning. Vi utvecklar kommunen på ett uthålligt sätt så att vi brukar våra naturresurser i stället för att förbruka dem.

Ökande befolkning

Opåverkade områden

I planen förutsätts en ökande befolkning 11 000 invånare år 2015. Nyinflyttade kommer troligen till största delen bestå av barnfamiljer från storstockholmsområdet.

För att ge kommande generationer tillgång till orörd natur och behålla viss framtida handlingsfrihet bör större opåverkade områden skyddas mot exploatering.

Nya bostäder, omvandling fritidshusområden Behovet av nya bostäder inom planperioden beräk nas till 500 lägenheter. Cirka hälften av dessa kommer troligen att byg gas inom Gnesta tätort. Övriga tätorter, i första hand Laxne, beräknas också få viss tillväxt – i huvudsak småhus. Fritidshusområdena i anslut ning till tätorterna Gnesta och Laxne kommer att övergå till villaområden. Nylokalisering av bostadshus utanför tätorterna tillkommer i huvudsak i anslutning till kommunikationsaxla rna. Bybildningar förordas.

Fyra större opåverkade områden föreslås skyddas i planen: • Området öster om Klemmingen • Åkers Bergslag • Områdena kring sjöarna Likstammen och Båven

Näringslivsutveckling Den viktigaste enskilda förutsättningen för ett växande näringsliv i Gnesta är att kommunikationer na förbättras. Under planperioden kommer såväl väg- som järnvägsförbindelserna att utvecklas. Kommunen kommer att verka för en utökning inom alla branscher med betoning på mindre och medelstora företag inom tillverk ningsindustri och lager.

Tio områden utpekas som områden med samlad bebyggelse, flertalet är byar av kulturhistoriskt värde. Bygglovplikt gäller även för mindre tillbyggnader och komplementbyggnader.

Detaljplanekrav För Vängsö flygplats samt området mellan Gnesta tätort och Norrtuna fritidsområde, där visst bebyggelsetryck råder, bör detaljplan krävas i samband med förändrad markanvändning eller ny bebyggelse.

Fördjupning av översiktsplanen För Stjärnhov kommer en fördjupning av översiktsplanen att ske. För kommunen övriga tre tätorter gäller fortsättningsvis tidigare antagna fördjupningar. Översyn av dessa kommer att behövas inom planperioden.

planförslagets huvuddrag

Områden med samlad bebyggelse

Till kapitel planförslagets huvuddrag hör karta 11, planförslag.

Bilden visar de båda axlarna, tätorterna och de fritidsområden som kan omvandlas till per manentbebyggelse. De streckade områdena är opåverkade områden som ska skyddas mot exploatering

71

konsekvensbedömning

KONSEKVENSBEDÖMNING Inledning

För att belysa effekterna av planförslaget har en översiktlig konsekvensbeskriv ning utförts. Konsekvenser för miljö, kommunalekonomi och sociala förhållanden redovisas. Enligt plan- och bygglagens bestämmelser ska översiktsplanens innebörd och konsekvenser kunna utläsas utan svå righeter. Redovisningen ska ske redan vid samrådet och bör sedan utvecklas under planprocessen.

Bedömningsgrunder Översiktsplanens inrikt ning och riktlinjer är av avgörande betydelse för i vilken grad kommunen bidrar till att nå ett långsiktigt hållbart samhälle. Förslaget ska uppfylla plan- och bygglagens krav och samverka med miljöbalken. Bestämmelserna i miljöbalken syftar till att främja en hållbar ut veck ling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och förbruka naturen är förenat med ansvaret att förvalta naturen väl. miljöbalken ska tillämpas så att människans hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan genom att

• värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas 72

• den biologiska mångfalden bevaras • mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en, ur kulturell och samhällsekonomisk synpunkt, långsiktigt god hushållning tryggas

planeringen. Försurningen är ett av de största miljöhoten. Då deponering av försurande ämnen sker genom regn har kommunen lokalt inga andra möjligheter än att dämpa effekten av försurningen. Översiktspla nen anger att arbetet med kalkning och kalk ningsplan ska fortsätta.

• återanvändning och återvinning liksom hushållning med material, råvaror och energi främjas så att kretslopp uppstår

Viktiga planeringsprinciper • Lokaliseringsprincipen innebär att plats ska väljas så att minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön uppkommer.

• Hushållningsbestämmelserna beskriver hur hänsyn ska visas till allmänna intressen när ett områdes användning ändras och vilka riksintressen som ska skyddas.

Miljökonsekvenser Vatten Vatten både som dricksvatten och som biologiskt värdefull miljö ges ett uttalat skydd. Detta innebär för den kommunala planeringen att särskilda hänsyn tas vid planering i områden som är värdefulla för långsiktig vattenförsörjning och i biologiskt värdefulla miljöer. Förorening från avloppsvatten regleras redan i miljöbalken. I och med denna plan kommer även lokalt omhändertagande av dagvatten att läggas in i

Biologisk mångfald, riksintressen och landskap Gnesta kommun är väl dokumenterad med avseende på värdefull natur. Sammanställningen i översiktsplanen anger en mängd riksintressen, Natura 2000-områden, reservat m m. Avsättande av områden för bevarande av biologisk mångfald innebär en inskränkning i handlingsfriheten. Ännu viktigare är att det just är den biologiska mångfalden och naturen som gör Gnesta attraktivt för boende och etablering. Översiktsplanen slår vakt om begreppet ”Det leende Sörmland” med värdeparametrarna Mångskiftande natur, Levande landsbygd och Utformande av boende i överensstämmelse med traktens byggnadstradition.

Transporter På lång sikt kan utveckling av nä ringslivet med utökning av den lokala arbetsmark naden innebära att behovet av arbetspendling ut från kommunen minskar.

Gnesta kommun har naturgivna för utsättningar för friluftsliv. Översiktsplanen säkrar allmänhetens tillgång till natur – i synnerhet den tätortsnära naturens betydelse. Speciellt utpekat är vikten av att ha tillgång till tätortsnä ra friluftsbad med långsiktigt god vattenkva litet. Detta innebär en fortsatt satsning på Kyrksjön Björnlunda och iordningställande av bad i Gnesta tätort.

Lagar och förordningar Hänsynstagande till natur samt vid etableringar av verksamheter fi nns inskrivet i miljöbalken. Under denna översiktsplans verksamhetsperiod kommer de nationella miljökva litetsmå len att vara vägledande för all planering.

Förnyelsebar energi Förnyelsebar energi beskrivs endast som bioenergi. Förutsättningar för storskalig vindkraft saknas. I Gnesta tätort har ett bioeldat värmeverk byggts. Luftutsläppen minskar liksom faran för oljeutsläpp vid olyckor med transport av pet roleumprodukter på vägarna. Fjär r vär me som alternativ till enskild olje- eller vedeldning minskar stoftutsläppen.

Kommunalekonomiska konsekvenser Investeringar i infrastruktur Planen utgår från att befi ntlig infrastruktur ut nyttjas i första hand vid förtätning och komplettering av bebyggelse. Vid utbyggnad av Laxne samhälle med ytterligare bostäder krävs utbyggnad av vatten- och avloppsverken. Investeringskost naderna för detta ska särskilt utredas samtidigt som hänsyn måste tas till att befi ntliga anläggningar är i behov av stora investeringar. Kommunaltek niska investeringar för byg gande av nya bostäder och lokaler bör fi nansieras med ex ploateringsav tal eller genom markförsäljning.

Avfall Den framtida hanteringen av avfall innebär ökade krav på återvinning och mindre deponering. Från 2002 är det förbjudet att deponera brännbart avfall. År 2005 skärps lagen ytterliga re då det blir förbjudet att deponera plast, komposterbart material, slam och aska från förbränningsanläggningar på soptipp.

Offentlig service Med den befolk ningsut veck ling som skisserats följer att kommunen år 2015 har cirka 11 000 invånare. Antalet äldre, över 65 år, kommer då att vara mer än 600 fler än år 2002. Om man antar att cirka 15 procent av dessa kräver någon form av vårdboende behövs ytterligare knappt 100 sådana platser. Med flertalet äldre boende kvar i hemmet krävs ytterligare personal i hemvården. Enligt

pla neringsför utsätt ningar na kommer antalet barn 7-15 år under planperioden inte att öka. Däremot 0-6 åringarna kan komma att kräva ytterliga re förskoleplatser.

Kommunikationer Vad avser skattefi nansierade investeringar i infrastrukturen för kommunikationer handlar det för kommunens del i första hand om att medverka i utbyggnad av Gnesta regionaltågsstation. Därutöver tillkommer kostnader för tågtra fikens årliga driftunderskott. I andra hand måste kommunen ekonomiskt bidra till utbyggnaden av ett kommuntäckande IT- nät. Kostnaderna för detta kan uppgå till 20 miljoner. Förbättring av tra fiksä kerheten inom kommunens tätorter kommer också att kosta några miljoner – hur många är idag okänt. Vad avser förbättringar av vägnätet och trafiksäkerhetsåtgärder på landsbygden är detta ett kostnadsansvar för väghållarna, i första hand Vägverket.

konsekvensbedömning

Friluftsliv, rekreation och hälsa

Näringsliv och arbetsmarknad Planen anger en ökning av antalet arbetsplatser i Gnesta kommun genom tillväxt av det loka la näringslivet – främst inom tillverkning och lager liksom inom tjänstesektorn. Konsekvenser na är att verksamhetslokaler behöver tillskapas och för detta ändamål fi nns bl a kommunal tomtmark till försäljning. Behov av goda kommunikationer över länsgränsen kvarstår, dels för att en stor andel av befolk ningen också fortsättningsvis pendlar ut till sina arbetsplatser, dels för att kva li ficerad arbetskraft ska kunna pendla in till nya arbeten i kommunen. Genom en satsning på högre utbildning kan kommunen bli mer själv försör jande med arbetskraft. 73

konsekvensbedömning

Miljö Miljö är ett av tre prioriterade områden under planperioden. Arbetet med framtagande av lokala miljömål har påbörjats. Vilka åtgärder som kommer att prioriteras och behovet av ekonomiska resurser är inte klart i dagsläget.

Vissa fritidshusområden kommer att ändra karaktär och de sociala förutsättningarna förändras i takt med att fler bosätter sig perma nent.

Sociala konsekvenser Befolkning, bebyggelsemönster Ökad in flytt ning, främst av barnfamiljer, kommer att innebära en för yngring av befolkningen. Den beräknade ök ningen är inte större än att stabilitet och en god social miljö i lokalsamhällena kan uppnås. Huvuddelen av ny bebyggelse beräknas byggas inom kommunens tätorter. Detta innebär god tillgänglighet till allmänna kommunikationer vilket även är positivt ur ett jämställdhetsperspektiv. Ny bosättning på landsbygden och ändrad användning av lantbruksbyggnader kan medverka till att den sociala miljön på landsbygden förbättras. Bredd i bostadsutbudet ska enligt planen eftersträvas. Detta innebär olika upplåtelsefor mer och en blandning av olika lägenhetsstorlekar och bostadstyper inom olika områden. Möjligheterna till förtätning och komplettering kommer att tas tillvara. Detta kan mot verka och förebygga segregation, främja jämställdhet och underlätta integrering av ny inflyttade.

74

Cirkustomten i Gnesta tilldelades Visionsblomman för 2003, länsstyrelsens årliga utmärkelse för hög kvalitet i Sörmländska boendemiljöer

Olika villkor ger olika hälsa. Det fi nns tydliga skillnader i hälsa mellan befolk ningsgrupper, kön och mellan etniska grupper. Hälsan påverkas av en rad olika faktorer, t ex ekonomi, bostadsort, utbildningsnivå, familjeförhållanden, sysselsättning, levnadsvanor samt tillgång till fritidsaktiviteter och kultur. Blandning av funktioner och människor påverkar hälsa och trygghet positivt. Tätortsnära friluftsområden ska värnas enligt översiktsplanen och är viktigt för folkhälsan – särskilt ur ett jämställdhets- och barnperspektiv. Goda kommunikationer, god utbildning och god miljö (viktiga satsningsområden enligt översiktsplanens övergripande mål) är viktiga förutsättningar i det förebyggande folkhälsoarbetet. Bostadsmiljöerna måste, för att människor ska trivas och må bra, vara tryg ga, vackra och sociala. Enligt översiktsplanens kommunala mål eftersträvas detta. Folkhälsofrågorna kommer att belysas ytterligare inom ramen för det fortsatta arbetet med Agenda 21.

Delaktighet, medborgarinflytande Satsningar på lokala mötesplatser (Ungdomens hus) och delaktighet för ungdomar kan medverka till ökad möjlighet för dem att påverka sin livssituation. På sikt ska ett ungdomsråd inrättas vilket ger ungdomarna stör re delaktighet och möjlighet till inflytande i beslutsprocessen. Kommunens satsning på medborgarkontor gör det lättare för medborga ren att söka information och få hjälp med lätta re handläggning. Därmed underlättar

ett medborgarkontor invånarens möjlighet till delaktighet och påverkan. Även tillgängligheten till servicen ökar då medborgarkontoret har öppet andra tider än kommunhuset vilket gynnar våra pendlare som inte befinner sig i kommunen dagtid. Demokratifrågorna kommer att belysas ytterligare inom ramen för det fortsatta arbetet med Agenda 21 – Gnesta kommun.

Kommunikation och service Bra kommunikationer är en viktig fråga för kommuninvånaren. Då större delen av befolkningen bor längs med stråken Läggesta – Gnesta och Stjärnhov – Gnesta är satsningen på en fungerande kollektivtrafi k störst där. Även den kommunala och kommersiella servicen är koncentrerad till tätorterna längs med stråken. En satsning på bättre vägar i kommunen är viktig ur tra fiksä kerhetssynpunkt men även för den vägburna kollektiv tra fiken. En fungerande spårbunden trafi k mot Stockholm är fortsatt viktig för invå nar na. Bra allmänna kommunikationer mot Stockholm är viktigt ur tillgänglighets- och jämställdhetsperspektivet.

Kulturmiljö I plan för besöksnäringen framgår att Gnesta kommun är och ska vara en levande bygd med upplevelser av särpräglad natur, kultur och historia samt att vi ska vårda och levandegöra kommunens kulturarv. Att vårda och levandegöra kommunens kulturarv innebär att vi får större kunskap om Gnesta kommun och dess historia vilket är positivt för vår uppfattning om värdet av vårt kulturarv och för skapandet av en gemensam identitet. En levande kultur miljö med natur och kultur in på knutarna ger en bra livsmiljö för såväl besökare som kommuninvå na re.

konsekvensbedömning

Folkhälsa och rekreation

Arbetsmarknad, sysselsättning I översiktspla nen nämns en satsning på utökat antal arbetstillfällen i kommunen vilket får positiva sociala effekter. Fler personer vistas i kommunen under dagtid vilket ger handeln och matställen ett ökat kundunderlag. Kommunen kan ”blomstra upp”. Att fler personer vistas i kommunen dagtid ställer även krav på ökad tillgänglighet av service dagtid. Motiv från Gnestahöjden, en miljö värd att bevara

75

fortsatt arbete

FORTSATT ARBETE Fördjupning av översiktsplanen för Stjärnhov För tätorten Stjärnhov avser kommunen, när arbetet med den kommunövergripande översiktspla nen är genomfört, att ta fram en fördjupning. För en fördjupning av översiktsplanen gäller samma krav på innehåll och förfarande som den kommunomfattande översiktsplanen. Den ska behandla allmänna intressen och riksintressen och ta ställning till användning av mark- och vattenområden och den byggda miljöns utveckling och bevarande. En fördjupning av översiktsplanen är inte bindande för enskilda eller myndigheter. Dock läggs gemensamma principer för markanvändning och tätortens utveckling fast genom kommunfullmäktiges ställningstagande.

Åkers Bergslag Stora delar av området är i översiktsplanen avsatt som opåverkat område. Ett arbete pågår nu mellan Strängnäs, Flens och Gnesta kommuner för att besluta om de långsiktiga satsningar na i området för att lyfta fram dess natur- och kulturvärden. För Gnestas del kommer detta arbete att utgå från den satsning som görs i översiktspla nen på Laxne tätort. Laxne kan ses som en port till Åkers Bergslag och kommersiell service kan med fördel förläg gas till Laxne. 76

Utvärdering Båvenplanen Den nu gällande fördjupningen av översiktsplanen för Båvenområdet antogs av respektive kommunfullmäktige i Nyköpings, Flens och Gnesta kommuner under hösten 1995. Planen förutsätter att länsstyrelsen och de tre kommunerna ska göra en gemensam utvärdering senast sex till åtta år efter antagandet. Enligt planen ska utvärderingen omfatta såväl bebyggelseutveckling som landskapsförändringar, eventuella förändringar i sjöns näringsbelastning och vattenkvalitet samt av eventuella förändringar när det gäller naturvärden. Kommunerna och länsstyrelsen har påbörjat en utvärdering av Båvenplanen. Ställningstagande till eventuellt behov av revidering av planen kommer att ske när utvärderingen är klar. Se karta 11.

Energiplan Energiförsörjning och mål för detta anges i en energiplan. Arbetet med energipla nen har påbörjats och kommer att fullföljas när översiktspla nen är antagen.

Näringslivsplan En revidering av kommunens nä ringslivsprogram är förestående och kommunen avser att prioritera ett strukturerat och långsiktigt samarbete med kommunens näringsliv.

Handlingsplan för folkhälsoarbetet Regeringen har föreslagit elva målområden för folkhälsoarbetet. Troligen kommer en nationell ledningsgrupp för folkhälsofrågor att inrättas med uppdrag att samordna folkhälsofrågorna på nationell, regional och lokal nivå. Arbetet med folkhälsofrågor inom Gnesta kommun kommer troligen påbörjas genom att ta fram en lokal handlingsplan.

Lokala miljömål Arbetet med framtagande av lokala miljömål har påbörjats och kommer att pågå under 2004 och 2005. Det inledande arbetet kommer i första hand att handla om målen som är relaterade till vatten- och jordbruksfrågor.

Områdesbestämmelser För de byar som har pekats ut i översiktsplanen kommer områdesbestämmelser att tas fram.

1. Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kultur värden inte skadas.

Riksdagen antog 1999 femton nationella miljökva litetsmål. Målen beskriver de egenskaper vår natur- och kulturmiljö måste ha om samhällsut veck lingen ska vara ekologiskt hållbar. Inrikt ningen är att målen ska kunna uppnås inom en generation, d v s till år 2020-25. De nationella målen ska vara vägledande för fysisk pla nering och samhällsbyggande.

1 Halten 5 mikrogram/m3 för svaveldioxid som årsmedelvärde ska vara uppnådd i samtliga kommuner år 2005.

Länsstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen har fått regeringens uppdrag att regionalt anpassa de nationella miljömå len. Delmålen har antagits under 2002 och 2003.

3 Halten marknära ozon ska inte överskrida 120 mikrogram/ m3 som åtta timmars medelvärde år 2010.

Gnesta kommun har påbörjat arbetet med att ta fram lokala miljömål. Arbetet kommer bl a innefatta utbildning av politiker och tjänstemän samt en dialog med berörda parter inom kommunen, länsstyrelsen mm. Många frågor som rör miljömålen tas upp i både översiktspla nen och den lokala handlingsplanen för Agenda 21. Miljömålen redovisas nedan. Delmålen med reger ingens ståndpunkt/bedömning redovisas för varje miljökvalitetsmål som har relevans för Gnesta. (Ståndpunkter är numrerade och bedömning i punktform).

2 Halterna 20 mikrogram/m3 som årsmedelvärde och 100 mikrogram/m 3 som timmedelvärde för kvävedioxid ska i huvudsak vara uppnådda år 2010.

4 År 2010 ska utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) i Sverige, exklusive metan, ha minskat till 241 000 ton. I ett generationsperspektiv bör målet enligt reger ingens bedömning innebära bl a följande: • Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kultur föremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till personer med överkänslighet och astma.

2. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i ytvattnet. 1 Grundvattenförande geologiska for mationer av vikt för nuvarande och framtida

vattenförsörjning ska senast år 2010 ha ett långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar användningen av vattnet. 2 Senast år 2010 ska användningen av mark och vatten inte medföra sådana ändringar av grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för vattenförsörjningen, markstabiliteten eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem. 3 Senast år 2010 ska alla vattenförekomster som används för uttag av vatten som är avsett att användas som dricksvatten och som ger mer än 10 m3 per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer per år, uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet med avseende på föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet. 4 Senast år 2009 ska det finnas åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv för vatten som anger hur god grundvattenstatus ska uppnås.

3. Levande sjöar och vattendrag

nationella miljökvalitetsmål

NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL

Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållba ra och va riationsrika livsmiljöer. Naturlig produktionsför måga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska beva ras samtidigt som förutsättningarna för friluftsliv vär nas. 1 Senast år 2005 ska berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för särskilt värdefulla natur- och kultur miljöer som behöver ett långsiktigt skydd i eller i anslutning till sjöar och vattendrag. Senast 77

nationella miljökvalitetsmål

år 2010 ska minst hälften av de skyddsvärda miljöerna ha ett långsiktigt skydd. 2 Senast år 2005 ska berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för restaurering av Sveriges skyddsvärda vattendrag eller sådana vattendrag som efter åtgärder har förutsättningar att bli skyddsvärda. Senast till år 2010 ska minst 25 procent av de värdefulla och potentiellt skydds vär da vat ten dra gen ha res tau rerats. 3 Senast år 2009 ska vat ten för sörj ningspla ner med vat ten skydd som rå den och skyddsbestämmelser ha upprättats för alla allmänna och större enskilda ytvattentäkter. Med större ytvattentäkter avses ytvatten som nyttjas för vattenförsörjning till fler än 50 personer eller distribuerar mer än 10 m3 per dygn i genomsnitt. 4 Senast år 2005 ska utsättning av djur och växter som lever i vatten ske på sådant sätt att biologisk mångfald inte påverkas negativt. 5 Senast år 2005 ska åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade arter och fiskstammar som har behov av riktade åtgärder. 6 Senast år 2009 ska det finnas ett åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv för vatten som anger hur god ytvattenstatus ska uppnås.

78

4. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. 1 En nationell strategi för skydd och skötsel av våtmarker och sumpskogar ska tas fram senast till år 2005. 2 Samtliga våtmarksområden i Myrskyddsplan för Sverige ska ha ett långsiktigt skydd senast år 2010. 3 Senast år 2004 ska inte skogsbilvägar byggas över våtmarker med höga natur- eller kulturvärden eller så att dessa våtmarker påverkas negativt på annat sätt. 4 I odlingslandskapet ska minst 12 000 ha våtmarker och småvatten anläggas eller återställas fram till år 2010. 5 Åtgärdsprogram ska senast till år 2005 finnas och ha inletts för de hotade arter som har behov av riktade åtgärder. I ett generationsperspektiv bör målet enligt reger ingens bedömning innebä ra bl a följande: • I hela landet finns våtmarker av varierande slag med bevarad biologisk mångfald och bevarade kulturhistoriska värden.

• Hotade arter har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga utbred-

ningsområden så att långsiktigt livskraftiga populationer säkras.

• Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden introduceras inte.

• Torvbrytning sker på lämpliga platser med hänsyn till natur- och kulturmiljön och den biologiska mångfalden.

5. Hav i balans samt levande kust och skärgård Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktion samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur och kultur värden. Näringar, rekreation och nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Detta miljökvalitetsmål behandlar havet och den marina miljön. Gnesta kommun berörs endast av det vatten som via avrinning når havet. Kvalitetskrav på detta vatten preciseras inte. Innan mer detaljerade mål anges fi nns endast följande generationsmål: Samtliga kust vatten har god ytvattenstatus med avseende på artsammansätt ning samt kemiska och fysika liska förhållanden enligt EG:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG).

Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, biologisk mångfald eller möjligheter na till allsidig användning av mark och vatten. 1 Senast år 2009 ska det finnas åtgärdsprogram, anger hur god ekologisk status ska nås för sjöar och vattendrag samt för kustvatten. 2 Fram till år 2010 ska de svenska vattenbur na utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat kontinuerligt från 1995 års nivå. 3 Senast år 2010 ska de svenska vattenbur na utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav ha minskat med minst 30 procent från 1995 års nivå till 38 500 ton.

• Belastningen av näringsämnen får inte ha nå gon negativ in ver kan på män nis kors hälsa eller försämra förutsättningar na för biologisk mångfald.

• Nedfallet av luftburna kväveföreningar överskrider inte den kritiska belastningen för övergödning av mark och vatten någonstans i Sverige.

• Grundvatten bidrar inte till ökad övergödning av ytvatten.

• Sjöar och vattendrag i skogs- och fjällandskap har ett naturligt näringstillstånd.

• Sjöar och vattendrag i odlingslandskap har ett naturligt tillstånd vilket högst kan vara näringsrikt eller måttligt näringsrikt.

• Näringsförhållandena i kust och hav motsvarar i stort det tillstånd som rådde under 1940-talet och tillförsel av näringsämnen till havet orsakar inte någon övergödning.

• Sjöar och vattendrag har god ekologisk sta-

5 Senast år 2010 ska utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft ha minskat till 148 000 ton.

• Svenska kustvatten har god ekologisk sta-

I ett generationsperspektiv bör målet enligt reger ingens bedömning innebä ra bl a följande:

Mark och vatten ska inte försuras genom nedfall av föroreningar eller markanvändning. Försurningen ska inte öka kor rosionshastigheten i tekniska material. 1 År 2010 ska högst 5 procent av antalet sjöar och högst 15 procent av sträckan rinnande vatten i landet vara drabbade av försur ning som orsakats av människan. 2 Före år 2010 ska trenden mot ökad försur ning av skogsmarken vara bruten i områden som försurats av människan och en återhämtning ska ha påbörjats. 3 År 2010 ska utsläppen i Sverige av svaveldioxid till luft ha minskat till 60 000 ton. 4 År 2010 ska utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft ha minskat till 148 000 ton. I ett generationsperspektiv bör målet enligt regeringens bedömning innebära bl a följande:

• Depositionen av försurande ämnen över-

4 Senast år 2010 ska utsläppen av ammoniak i Sverige ha minskat med minst 15 procent från 1995 års nivå till 51 700 ton.

De föreslagna delmålen för utsätter kraft fulla insatser bl a inom jordbrukssektorn och av kommuner na.

7. Bara naturlig försurning

tus enligt definitionen i EG:s ramdirektiv för vatten.

skrider inte den kritiska belastningen för mark och vatten.

nationella miljökvalitetsmål

6. Ingen övergödning

• Onaturlig försurning av marken motverkas tus enligt definitionen i EG:s ramdirektiv för vatten.

så att den naturgivna produktionsförmågan, arkeologiska föremål och den biologiska mångfalden bevaras.

• Skogsmark har ett näringstillstånd som

• Markanvändningens bidrag till försurning

bidrar till att bevara den naturliga artsammansättningen.

av mark och vatten motverkas genom att skogsbruket anpassas till växtplatsens försur ningskänslighet.

• Jordbruksmark har ett näringstillstånd som bidrar till att bevara den naturliga artsammansättningen. 79

nationella miljökvalitetsmål

8. Levande skogar Skogen och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden beva ras och kulturmiljövärden och sociala värden värnas. 1 Ytterligare 900 000 hektar skyddsvärd skogsmark ska undantas från skogsproduktion till år 2010.

• Skogsmarkens naturgivna produktionsför måga bevaras.

• Skogsekosystemets naturliga funktioner och processer upprätthålls.

• Naturlig föryngring används på för metoden lämpliga marker.

• Skogarnas naturliga hydrologi värnas.

2 Mängden död ved, arealen äldre lövrik skog och gammal skog ska bevaras och förstärkas till år 2010 på följande sätt:

• Brändernas påverkan på skogar na bibe-

– mängden hård död ved ska öka med minst 40 procent i hela landet och med avsevärt mer i områden där den biologiska mångfalden är särskilt hotad,

• Skötselkrävande skogar med höga natur-

hålls.

och kulturmiljövärden vårdas så att värdena bevaras och förstärks.

• Skogar med hög grad av olikåldrighet och – arealen äldre lövrik skog ska öka med minst 10 procent, – arealen gammal skog ska öka med minst 5 procent,

stor variation i trädslagssammansättning vär nas.

• Kulturminnen och kulturmiljöer värnas. • Skogens betydelse för naturupplevelser och

– arealen föryngrad med lövskog ska öka. 3 Skogsmarken ska brukas på sådant sätt att fornlämningar inte skadas och så att skador på övriga kända värdefulla kulturlämningar är försumbara senast år 2010. 4 Senast år 2005 ska åtgärdsprogram finnas och ha inletts för hotade arter som har behov av riktade åtgärder. I ett generationsperspektiv bör målet enligt reger ingens bedömning innebära bl a följande:

friluftsliv tas till vara.

• Hotade arter och naturtyper skyddas. Inhemska växt- och djurarter fortlever under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd.

• Hotade arter har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga utbredningsområden så att livskraftiga populationer säkras.

• Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden introduceras inte.

80

9. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärden bevaras och stärks. 1 Senast år 2010 ska samtliga ängs- och betesmarker bevaras och skötas på ett sätt som bevarar deras värden. Arealen hävdad ängsmark ska utökas med minst 5 000 hektar och arealen hävdad betesmark av de mest hotade typerna ska utökas med minst 13 000 ha till år 2010. 2 Mängden småbiotoper i odlingslandskapet ska bevaras i minst dagens omfattning i hela landet. Senast till år 2005 ska en strategi finnas för hur mängden småbiotoper i slättbygden ska kunna öka. 3 Mängden kulturbärande landskapselement som vårdas ska öka till år 2010 med cirka 70 procent. 4 Senast år 2010 ska det nationella programmet för växtgenetiska resurser vara utbyggt och det ska finnas ett tillräckligt antal individer för att långsiktigt säkerställa bevarandet av inhemska husdjursraser i Sverige. 5 Senast år 2006 ska åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade arter som har behov av riktade åtgärder. 6 Senast år 2005 ska ett program finnas för hur lantbrukets kulturhistoriskt värdefulla ekonomibyggnader kan tas till vara.

bevaras så långt möjligt på sina historiska platser.

– hur kulturhistoriska och estetiska värden ska tas till vara och utvecklas,

• Åkermarken har ett välbalanserat näringstillstånd, bra markstruktur och mullhalt samt så låg föroreningshalt att ekosystemens funktioner och människors hälsa inte hotas.

• Främmande arter och genetiskt modifierade

– hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden ska bevaras och utvecklas och andelen hårdgjord yta inte ökas,

• Odlingslandskapet brukas på sådant sätt

Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn tagen till dessa värden och så att hållbar ut veck ling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Delmålen inte relevanta för Gnesta kommun.

att negativa miljöeffekter minimeras och den biologiska mångfalden gynnas.

• Jorden brukas på ett sådant sätt att markens långsiktiga produktionsförmåga upprätthålls.

• Odlingslandskapet är öppet och va ri a tionsrikt med betydande inslag av småbiotoper och vattenmiljöer.

• Biologiska och kulturhistoriska värden i odlingslandskapet som uppkommit genom lång, traditionsenlig skötsel bevaras eller förbättras.

• Odlingslandskapets byggnader och bebyggelsemiljöer med särskilda värden bevaras och utvecklas.

organismer, som kan hota den biologiska mångfalden, introduceras inte.

10. Storslagen fjällmiljö

11. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö och fungera för alla och bidra till en förbättring av den regionala och globala miljön. Natur- och kultur värden ska tas tillva ra och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning av mark, vatten, energi och andra naturresurser främjas.

• Hotade arter och naturtyper samt kultur miljöer skyddas och bevaras.

• Odlingslandskapets icke-domesticerade växt- och djurarter har sina livsmiljöer och spridningsvägar säkerställda.

• Den genetiska variationen hos domesticerade djur och växter bevaras. Kulturväxter

1 Senast år 2010 ska fysisk planering och sam hälls byg gan de grundas på program och strategier för: – hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att bilanvändningen kan minska och förutsättningar na för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras,

– hur energianvändningen ska ef fektiviseras, hur förnybara energiresurser ska tas till vara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft ska främjas. 2 Den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen ska senast år 2010 vara identifierad och ett program finnas för skydd av dess värden. Samtidigt ska minst 25 procent av den värdefulla bebyggelsen vara långsiktigt skyddad. 3 Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar, överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder, ska ha minskat med fem procent till år 2010 jämfört med år 1998.

nationella miljökvalitetsmål

I ett generationsperspektiv bör målet enligt reger ingens bedömning innebära bl a följande:

4 År 2010 ska uttaget av naturgrus i landet vara högst 12 miljoner ton per år och andelen återanvänt material utgöra minst 15 procent av ballastanvändningen. Prop. 2000/01:130. 5 Mängden deponerat avfall exklusive gruvavfall ska minska med minst 50 procent till år 2005 räknat från 1994 års nivå samtidigt som den totala mängden genererat avfall inte ökar.

81

nationella miljökvalitetsmål

6

7 Miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler minskar och är lägre år 2010 än år 1995. Detta ska bl a ske genom att den totala energianvändningen effektiviseras för att på sikt minska.

utvecklas.

• Transporter och transportanläggningar lokaliseras och utfor mas så att skadliga intrång i stads- eller naturmiljön begränsas så att de inte utgör hälso- eller säkerhetsrisker eller i övrigt är störande för miljön.

I ett generationsperspektiv bör målet enligt reger ingens bedömning innebära bl a följande:

• Den bebyggda miljön ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur så att alla människor ges möjlighet till ett rikt och utvecklande liv och så att omfattningen av människors dagliga transporter kan minskas.

• Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av byggnader och bebyggelsemil jö er samt platser och land skap med särskilda värden värnas och utvecklas.

utvecklas både vid nylokalisering av byggnader, anläggningar och verksamheter och vid användning, förvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse.

• Boende- och fritidsmiljön samt så långt möjligt arbetsmiljön uppfyller samhällets krav på gestaltning, frihet från buller, tillgång till solljus, rent vatten och ren luft.

• Natur- och grönområden med närhet till bebyggelsen och med god tillgänglighet vär-

• Den totala mängden avfall och avfallets farlighet minskar.

• Avfall och restprodukter sorteras så att • Den biologiska mångfalden bevaras och

• En långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur

82

nas så att behovet av lek, rekreation, lokal odling samt ett hälsosamt lokalklimat kan tillgodoses.

Samtliga avfallsdeponier har senast år 2008 uppnått enhetlig standard och uppfyller högt uppställda miljökrav enligt EU:s beslutade direktiv om deponering av avfall.

• Miljöanpassade kollektivtrafiksystem av god kvalitet finns tillgängliga och förutsättningar na för säker gång- och cykeltrafik är goda.

•

Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, bullerstör ningar, skadliga radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker.

• Mark- och vattenområden är fria från gifter, skadliga ämnen och andra föroreningar.

• Användningen av energi, vatten och andra

de kan behandlas efter sina egenskaper och åter föras i kretsloppet i ett balanserat samspel mellan bebyggelsen och dess omgivning.

12. Giftfri miljö Miljön ska långsiktigt vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mång falden. 1 Förorenade områden ska vara identifierade och för minst 100 av de områden som är mest prioriterade med avseende på riskerna för människors hälsa och miljön ska arbetet med sanering och efterbehandling ha påbörjats senast år 2005. Minst 50 av de områden där arbete påbörjats ska dessutom vara åtgärdade. I ett generationsperspektiv bör målet enligt reger ingens bedömning innebära bl a följande:

naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt och främst förnybara energikällor används.

• Halterna av ämnen som förekommer natur ligt i miljön är nära bakgrundsnivåerna.

• Naturgrus nyttjas endast när ersättnings-

• Halterna av naturfrämmande ämnen i miljön är nära noll.

material inte kan komma i fråga med hänsyn till användningsområdet.

• Naturgrusavlagringar med stort värde för dricksvattenförsörjningen och för natur- och kulturlandskapet bevaras.

• Den sammanlagda exponeringen i arbetsmil jö, yttre miljö och in om hus mil jö för särskilt farliga ämnen är nära noll och för övriga kemiska ämnen inte skadlig för människor.

aktiva ämnen till omgivningen förhindras eller begränsas om ett haveri skulle inträffa.

13. Säker strålmiljö

• Effekterna av UV-strålning begränsas så

Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön.

• Riskerna med elektromagnetiska fält kart-

1

År 2010 ska halterna i miljön av radioaktiva ämnen som släpps ut från alla verksamheter vara så låga att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas. Det individuella dostillskottet till allmänheten ska understiga 0,01 mSv (millisievert) per person och år från varje enskild verksamhet.

2 År 2020 ska antalet årliga fall av hudcancer orsakade av solen inte vara fler än år 2000.

långt som möjligt.

läggs så långt som möjligt och nödvändiga åtgärder vidtas i takt med att eventuella risker identifieras.

14. Skyddande ozonskikt Ozonskiktet ut veck las så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. 1 År 2010 ska utsläpp av ozonnedbrytande ämnen till största delen ha upphört. I ett generationsperspektiv bör målet enligt reger ingens bedömning innebära bl a följande:

3 Riskerna med elektromagnetiska fält ska kontinuerligt kartläggas och nödvändiga åtgärder ska vidtas i takt med att sådana eventuella risker identifieras.

• Sverige verkar för att halterna av klor, brom

I ett generationsperspektiv bör målet enligt reger ingens bedömning innebära bl a följande:

• Inom loppet av en generation ska använd-

• Stråldoser begränsas så långt det är rimligt möjligt.

• Den högsta sammanlagda årliga effektiva stråldosen som individer ur allmänheten får utsättas för från verksamheter med strålning överstiger inte en millisievert (mSv) per person under ett år.

• Allvarliga tillbud och haverier i kärntekniska anläggningar förebyggs. Spridning av radio-

och andra ozonnedbrytande ämnen i stratosfären inte överstiger naturliga nivåer.

ningen av ozonnedbrytande ämnen i Sverige vara avvecklad.

15. Begränsad klimatpåverkan Halten av växt husgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimat förändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveck-

ling inte äventy ras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att detta globala mål uppnås. Miljökvalitetsmål har inte preciserats. I ett generationsperspektiv bör målet enligt reger ingens bedömning innebära bl a följande:

• Åtgärdsarbetet inriktas på att halten av koldioxid i atmosfären stabiliseras på en halt lägre än 550 ppm samt att halterna av övriga växthusgaser i atmosfären inte ökar. Målets uppfyllande är till avgörande del beroende av insatser i alla länder.

Miljökvalitetsnormer I miljöbalken fi nns bestämmelser om meddelande av miljökva litetsnor mer som anger den lägst godtagbara kva liteten för mark, vatten, luft eller miljön i övrigt inom ett geografiskt område. Området kan vara en sjö, en del av en kommun eller gälla för hela landet. Natur vårdsverket meddelar nya miljökva litetsnor mer på regeringens uppdrag. Miljökva litetsnor mer har meddelats för halterna i utomhusluft för kväveoxid, svavelox id och bly. Miljöenheten i kommunen har till uppgift att bevaka att miljökva litetsnor mer na inte överskrids. Gnesta kommun befaras inte överskrida de i dag satta nivåer na.

nationella miljökvalitetsmål

• Förorenade områden är undersökta och vid behov åtgärdade.

83