Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor Att: Jenny Kvarnholt 103 33 Stockholm
Vår referens/dnr: SN Dnr 181/2010 Er referens/dnr: Ju2010/5515/DOM
Stockholm 2011-01-24
Remissvar Betänkandet Mål och medel - särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) Svenskt Näringsliv har beretts möjlighet att lämna synpunkter på rubricerade betänkande och vill med anledning av detta anföra följande. Sammanfattning Att domstolsväsendet uppfyller företagens behov av kompetens och snabbhet är en förutsättning för ett fungerande och konkurrenskraftigt näringsliv och därmed för Sveriges förmåga att skapa tillväxt. Det nuvarande systemet har avsevärda brister i dessa avseenden och reformer är därför angelägna. Svenskt Näringsliv delar inte utredningens grundläggande antagande att genomförda och nu föreslagna generella åtgärder kan åstadkomma ett domstolssystem som med hög kompetens avgör alla mål inom ca 6 månader, och att särlösningar därför helt kan tas bort. Det fortsatta reformarbetet måste baseras på en mer nyanserad och realistisk syn på det nuvarande systemet och dess faktiska brister. Svenskt Näringsliv tillstyrker följande förslag till generella åtgärder: • Tidsplanering av mål i domstol (avsnitt 18.2) • Processkartläggningar (avsnitt 18.3) • Ökad domstolsintern specialisering (avsnitt 18.5) Svenskt Näringsliv avstyrker följande förslag till generella åtgärder: • Införande av generellt prövningstillstånd i hovrätt och kammarrätt (avsnitt 18.1)
SVENSKT NÄRINGSLIV • CONFEDERATION OF SW EDISH ENTERPRISE POSTADRESS/ADDRESS: SE – 114 82 STOCKHOLM • BESÖK/VISITORS: STORGATAN 19 • TELEFON/PHONE: +46 (0)8 553 430 00 • FAX: + 46(0)8 553 430 99 www.svensktnaringsliv.se • ORG NR 802000-1858 • POSTGIRO: 999-3 • BANKGIRO 700-7161
2(11)
•
Utvidgning av tingsrättens möjligheter att ensam besluta om rättens sammansättning i tvistemål (avsnitt 18.4)
Svenskt Näringsliv tillstyrker följande särskilda åtgärder • införandet av preklusionsregler i fler måltyper (avsnitt 21.3) • ökad koncentration till vissa domstolar (avsnitt 21.6). Svenskt Näringsliv delar inte utredningens bedömningar vad gäller • förkortade instanskedjor (avsnitt 21.2) • specialdomstolar (avsnitt 21.11) Svenskt Näringsliv delar i huvudsak utredningens slutsatser angående bristerna i den processuella situationen för immaterialrättsliga och marknadsrättsliga mål (avsnitt 22.2.3) och vi anser att en reform av domstolssystemet på detta område är nödvändig för att förbättra förutsättningarna för innovativa och konkurrenskraftiga företag i Sverige. Svenskt Näringsliv delar utredningens uppfattning att dessa måltyper bör samlas i en domstolslösning, men motsätter sig att den organisatoriska lösningen på förhand begränsas till den av utredningen anvisade modellen. Inte heller får alternativet specialdomstol uteslutas. Svenskt Näringsliv delar inte utredningens generellt negativa uppfattning om specialdomstolar. Svenskt Näringsliv delar inte utredningens bedömning att de förkortade instanskedjor som idag finns för flera typer av immaterialrättsliga och marknadsrättsliga mål bör förändras eller tas bort. Tvärtom bör det övervägas att i vissa fall ytterligare begränsa antalet instanser som prövar dessa måltyper, bl a genom att till ytterligare måltyper utvidga den möjlighet som idag finns i vissa marknadsrättsliga mål att föra talan om förbud direkt i en domstol vars beslut inte kan överklagas. Svenskt Näringsliv anser att betänkandet visar att det nu finns förutsättningar för att påbörja ett reformarbete. Detta kan enligt Svenskt Näringslivs uppfattning endast ske genom tillsättandet av en utredning, vilket bör ske utan dröjsmål. Utredningens uppdrag måste vara inriktat på en genomgripande lösning och inte på förhand låst till vissa förutsättningar. Svenskt Näringsliv vill bidra till att föra reformarbetet framåt och vi bifogar därför en promemoria av professor Ulf Bernitz som identifierar viktiga frågeställningar och skisserar en tänkbar lösning. Svenskt Näringsliv avstyrker utredningens förslag att överväga ett borttagande av vissa särskilda åtgärder för följande måltyper: • • •
Mål enligt lagen om elektroniska kommunikationer (avsnitt 22.2.4) Konkursärenden och ärenden om företagsrekonstruktion (avsnitt 22.1) Mål om punktskatt (avsnitt 22.1)
3(11)
1. Övergripande synpunkter Ett väl fungerande rättsväsende är av avgörande betydelse för svenska företag. Att tvister kan avgöras i rätt tid och med hög rättssäkerhet är en grundförutsättning för en fungerande marknadsekonomi som baseras på avtalsfrihet och konkurrens på lika villkor. Rättsstridigt agerande från konkurrenter måste kunna stoppas, rättigheter som följer av lagar och avtal måste kunna hävdas och tvister mellan företag om innebörden av olika rättshandlingar måste kunna slitas. Också vad gäller interaktionen mellan företagen och det allmänna, t ex vad gäller skatter, tillståndsärenden och efterlevnaden av lagar och förordningar måste företagen ha möjlighet att få sin sak prövad på ett rättssäkert sätt och utan oskäligt dröjsmål. Att domstolsväsendet uppfyller dessa krav är således ett samhällsintresse, eftersom det är en förutsättning för ett fungerande och konkurrenskraftigt näringsliv och därmed för Sveriges förmåga att skapa tillväxt. Dagens domstolssystem uppvisar tyvärr avsevärda brister i dessa avseenden. Komplicerade processordningar, långa handläggningstider och bristande kompetens hos domstolarna innebär i många fall att rättsväsendet inte förmår uppfylla företagens behov. Detta har lett till att företagen på områden där så är möjligt ofta väljer andra former för tvistlösning. I vissa fall tvingas framför allt mindre företag välja bort en rättslig prövning, vilket kan innebära allvarliga rättsförluster. På områden där motparten är det allmänna – och där alternativa tvistlösningar eller möjligheten till förlikning alltså inte står till buds – kan bristerna drabba företaget hårt. Exempelvis kan dröjsmål med slutliga avgöranden leda till att investeringar uteblir, affärer går om intet eller att företagets likviditet skadas. Det är därför vällovligt att regeringen uppdragit åt Målutredningen att göra en översyn av hur behovet av snabbhet och kompetens kan tillgodoses i svenska domstolar. Översynen visar att det nuvarande systemet präglas av hög komplexitet, med en mängd särlösningar och speciella processordningar som generellt gör domstolssystemet svåröverskådligt och ofta svårbegripligt för enskilda parter. Målutredningens ansats är att reformarbetet måste ha som utgångspunkt att domstolssystemet i sin helhet uppfyller vissa grundläggande krav: att alla mål ska avgöras inom stipulerad tid (i regel ca 6 månader) och att alla domare ska ha hög kompetens. Detta ideala tillstånd antas uppnås genom redan genomförda reformer samt genom ett antal förslagna generella åtgärder. Utifrån detta antagande anser utredningen att särlösningar i största möjliga utsträckning kan och ska tas bort. Företagens verklighet är dock en helt annan. Svenskt Näringsliv delar inte uppfattningen att de redan genomförda och av utredningen nu föreslagna åtgärderna inom överskådlig tid kan skapa ett domstolssystem där det inte längre finns behov av särlösningar för vissa måltyper för att uppnå tillräcklig snabbhet och kompetens. Detta skulle exempelvis kräva att domstolssystemet tillfördes mycket stora ekonomiska resurser och att attraktiviteten i domaryrket förbättrades bl a genom kraftigt höjda löner. Detta framstår varken som praktiskt eller politiskt möjligt inom en snar framtid. Svenskt Näringsliv anser därför att det är viktigt att det fortsatta reformarbetet baseras på en mer nyanserad och realistisk syn på det nuvarande systemet och dess faktiska brister.
4(11)
I detta remissvar lämnar Svenskt Näringsliv inledningsvis synpunkter på förslagen till generella åtgärder och på utredningens överväganden beträffande vilka särskilda åtgärder som allmänt sett ska anses lämpliga i de fall sådana åtgärder ändå kommer i fråga. Därefter kommer vi att särskilt beröra utredningens förslag avseende några specifika rättsområden. Svenskt Näringslivs synpunkter på skatteområdet behandlas i ett separat yttrande avgivet av Näringslivets Skattedelegation (bilaga 1). 2. Generella åtgärder Svenskt Näringsliv delar uppfattningen att det finns vissa generella åtgärder som är ägnade att förbättra domstolarnas funktionssätt och kan tillstyrka följande förslag: • • •
Införande av tidsplanering av mål i domstol (avsnitt 18.2). Sådana tidsplaner används idag bl a i Marknadsdomstolen (MD) med goda resultat och vi delar uppfattningen att detta generellt kan bidra till mer effektiv handläggning av målen. Processkartläggningar (avsnitt 18.3). Detta är ett verktyg som redan används i många andra verksamheter och som kan vara värdefullt i syfte att hitta flaskhalsar och förbättra effektiviteten i handläggningen. Domstolsintern specialisering (avsnitt 18.5). Som utredningen framhåller är detta ägnat att öka såväl kompetensen som snabbheten och har även en rad andra fördelar såsom att öka domaryrkets attraktivitet. De nackdelar som redovisas i betänkandet utgör enligt Svenskt Näringsliv inga vägande skäl emot domstolsintern specialisering.
Svenskt Näringsliv avstyrker däremot de två övriga förslagen till generella åtgärder. Det gäller för det första förslaget att införa generellt prövningstillstånd i hovrätt och kammarrätt (avsnitt 18.1). Våra invändningar emot detta förslag redovisas i vårt separata yttrande avseende skattefrågor. Vad som där anförs kring rättssäkerhet och risken för att felaktiga domar inte omprövas gäller också för de brottmål som idag inte omfattas av kravet på prövningstillstånd. Konsekvenserna i dessa avseenden av hittills genomförda utvidgningar av kravet på prövningstillstånd har inte utretts tillräckligt och det saknas därför grund för utredningens uttalanden om att risken för att felaktiga domar kvarstår är ytterst begränsad. Svenskt Näringsliv anser därför att det inte kan komma ifråga att införa ett krav på generellt prövningstillstånd i hovrätt och kammarrätt. Svenskt Näringsliv har också invändningar mot förslaget att utvidga tingsrättens möjligheter att ensam besluta om rättens sammansättning i tvistemål (avsnitt 18.4). Enligt förslaget ska det vara möjligt för tingsrätten att besluta att rätten vid huvudförhandling ska bestå av en domare, även i de fall då parterna är överens om att målet bör prövas av tre lagfarna domare. Som ovan anförts sviktar redan idag företagens förtroende för de allmänna domstolarnas kompetens att pröva tvister på det kommersiella området. Detta har lett till att företag ofta ser sig nödsakade att låta tvister avgöras genom skiljeförfarande, trots de högre kostnader detta medför för parterna. En reform som den nu föreslagna skulle innebära ett ännu större mått av osäkerhet genom att parterna riskerar att tingsrätten mot deras vilja beslutar om en ytterligare försvagning av domstolens kompetens genom att målet ska avgöras av endast en domare. Det finns också en uppenbar risk att möjligheten att i större utsträckning än idag avgöra mål med ensamdomare utnyttjas för att underlätta vid pressade arbetssituationer i
5(11)
tingsrätterna, en risk som också noteras av utredningen. Svenskt Näringsliv avstyrker därför förslaget. 3. Särskilda åtgärder I kapitel 21 gör utredningen en genomgång av vilka särskilda åtgärder som är lämpliga att använda i de fall där sådana – trots den generella återhållsamheten vad gäller särlösningar – bedöms nödvändiga. Svenskt Näringsliv delar i allt väsenligt utredningens bedömningar vad gäller detta och vill särskilt tillstyrka införandet av preklusionsregler i fler måltyper (avsnitt 21.3) och ökad koncentration till vissa domstolar (avsnitt 21.6). Vad gäller de åtgärder som bedöms som olämpliga instämmer Svenskt Näringsliv i utredningens bedömningar utom vad gäller förkortade instanskedjor (avsnitt 21.2) och inrättandet av specialdomstolar (avsnitt 21.11). Som närmare utvecklas i avsnittet om immaterialrättsliga och marknadsrättsliga mål nedan anser Svenskt Näringsliv att dessa åtgärder är både lämpliga och nödvändiga för vissa måltyper. 4. Immaterialrättsliga och marknadsrättsliga mål Svenskt Näringsliv har under lång tid arbetat för en reform av det processuella systemet för rubricerade måltyper, bl a genom skrivelser till regeringen av 2007-04-04 och 2008-03-17. Det är därför mycket glädjande att utredningen i allt väsentligt delar vår syn på de problem som idag finns på områden och vilken inriktning reformarbetet bör ha. I detta avsnitt kommer vi att kommentera utredningens slutsatser angående den nuvarande situationen och reformbehovet. Vi kommer också att redogöra för några viktiga punkter där vi inte delar utredningens syn på hur en framtida domstolslösning bör utformas. Avslutningsvis vill vi bidra till det fortsatta arbetet dels genom att ge in en promemoria avfattad av professor Ulf Bernitz angående en sammanhållen domstolsordning för immaterialrätt och marknadsrätt, dels genom att peka på några centrala frågor som måste beaktas i det fortsatta utredningsarbetet. 4.1 Behovet av en reform Svenskt Näringsliv anser att utredningen gjort en förtjänstfull analys av den processuella situationen på ovannämnda målområden och kan instämma i huvuddelen av utredningens slutsatser. Som utredningen framhåller är den processuella ordningen på dessa områden idag organisatoriskt fragmenterad. Rättstvister med starka beröringspunkter är spridda över ett flertal domstolar och parallella processuella system. Denna komplexitet leder till ineffektivitet och splittrad praxisbildning till följd av att likartade frågor prövas i flera parallella domstolsordningar. Eftersom det totala målantalet är begränsat innebär uppdelningen också att möjligheterna att bygga upp erforderlig kompetens inte utnyttjas fullt ut. Den komplexa ordningen innebär också stora problem för de företag som hamnar i rättsliga tvister på detta område. På det immaterialrättsliga området är det skydd som rättsordningen erbjuder för uppfinningar, design och andra unika prestationer många gånger illusoriskt.
6(11)
Bristerna i processordningen innebär att det tar lång tid att få ett avgörande, att kostnaderna för processerna blir höga och att motparten kan missbruka systemet för att fördröja och fördyra avgöradet. Dessutom är utgången av målet ofta svår att förutse på grund av bristande kompetens hos vissa domstolar och frånvaron av en tydlig praxis. Detta innebär att särskilt mindre företag i praktiken ofta saknar möjlighet att hävda den rätt som lagstiftningen ger dem. Detta urholkar förtroendet för de immaterialrättsliga skyddssystemen vilket i sin tur minskar företagens incitament att investera i forskning, utveckling och innovation. En reform av domstolssystemet på detta område är därför nödvändig för att förbättra förutsättningarna för innovativa och konkurrenskraftiga företag i Sverige. 4.2 Utredningens förslag till huvuddrag i en ny domstolsordning Svenskt Näringsliv delar utredningens bedömning att inriktningen bör vara att föra samman de aktuella måltyperna. Detta skulle skapa ett tillräckligt målunderlag och därmed en långsiktigt bärkraftig verksamhet. En sådan ordning skapar också förutsättningar för kompetens och snabbhet i förfarandet (s 415), vilket är en fördel såväl för de tvistande parterna som för domstolens effektivitet. Som utredningen konstaterar tillhör de aktuella målen de mest komplicerade och omfattande måltyper som hanteras i domstol och det finns därför starka skäl för koncentration. Detta ger de domare som hanterar målen möjlighet att under längre tid och i betydande omfattning ägna sig särskilt åt dessa måltyper. En hög grad av koncentration är vidare en effektiv åtgärd för måltyper som kräver särskilda ledamöter, något som utredningen fastslår är en ändamålsenlig åtgärd för flera av de aktuella måltyperna. Svenskt Näringsliv delar dock inte utredningens slutsatser på två avgörande punkter avseende utformningen av en ny domstolsordning. Det gäller dels instansordningen, dels den organisatoriska formen för en ny domstol. 4.2.1 Behovet av förkortad instanskedja Utredningen finner inte att det föreligger något behov av särskilda åtgärder för att öka snabbheten i de aktuella måltyperna och att de förkortade instanskedjor som idag finns för flera typer av mål därför bör ses över i syfte att förändras eller tas bort (s 415). Svenskt Näringsliv finner denna slutsats anmärkningsvärd och anser tvärtom att det finns ett stort behov av åtgärder som leder till ökad skyndsamhet. Flera av de aktuella måltyperna uppfyller det av utredningen uppställda kriteriet att avgörandet blir meningslöst om inte beslut fattas inom viss kortare tid (jfr avsnitt 20.1), t ex förvärvsärenden enligt konkurrenslagen och mål om förbud mot viss marknadsföring. Det måste också beaktas att utredningens bedömning av behovet av särskilda åtgärder utgår från den tidigare redovisade utgångspunkten att alla mål kan avgöras inom sex månader, en utgångspunkt som inte kan användas generellt. För vissa måltyper på detta område är handläggningen i sig så komplicerad att varje instans regelmässigt tar lång tid, även vid kompetent och effektiv handläggning. Detta gäller exempelvis patentmål och kartellmål där processmaterialet är omfattande och där det ofta är aktuellt med sakkunnigbevisning från externa experter. Att
7(11)
bedöma behovet av särskilda åtgärder utifrån antagandet att ett avgörande normalt kan erhållas inom sex månader är därför orealistiskt. För många måltyper saknas alltså möjlighet att inom respektive instans åstadkomma de korta handläggningstider som utredningen anser skäliga. Svenskt Näringsliv menar därför att det för sådana mål krävs att antalet instanser begränsas för att slutliga avgöranden ska kunna erhållas tillräckligt snabbt. Detta finns redan idag för ett flertal måltyper på området och måste anses fungera väl. Målen hanteras av specialdomstolar med hög kompetens vilket skapar tillräckliga rättssäkerhetsgarantier trots den begränsade överprövningsmöjligheten. Vad gäller de mål som hanteras av Patentbesvärsrätten (PBR) ska också noteras att dessa redan varit föremål för en mycket kvalificerad och ingående bedömning inom Patent- och registreringsverket (PRV) och i många fall också omprövats inom PRV genom ett invändningsförfarande. Detta bidrar också till att en kortad instanskedja måste anses befogad. 4.2.2.Organisatorisk lösning Utredningen finner att specialdomstolar inte är en ändamålsenlig åtgärd och anser att den modell som bör övervägas för de immaterialrättsliga och marknadsrättsliga målen är att inrätta en ny särskild domstol (s 415). Svenskt Näringsliv anser att denna fråga måste övervägas mycket mer förutsättningslöst i det fortsatta arbetet. Den organisatoriska lösningen för en samlad processuell ordning får inte på förhand begränsas till den av utredningen anvisade modellen och får inte heller utesluta alternativet specialdomstol. Vi anser att en specialdomstol för marknadsrättsliga och immaterialrättsliga mål skulle skapa klart bättre förutsättningar för en snabb och kompetent hantering än en särskild domstol inrättad enligt utredningens riktlinjer (avsnitt 21.10.2-3). Det är av stor vikt att i den nya domstolen säkerställa att domarna ges möjlighet att ägna sig åt de aktuella måltyperna i tillräcklig utsträckning och under tillräckligt lång tid för att uppnå den kompetens som krävs. De principer som utredningen anger för hur en särskild domstol ska fungera, t ex att kapacitet i den särskilda domstolen ska kunna utnyttjas i till andra mål och att domarnas generalistkompetens ska värnas genom rotation, innebär att en särskild domstol i denna form inte kan säkerställa detta. Svenskt Näringsliv delar inte heller de generella negativa slutsatser som dras om specialdomstolar i avsnitt 21.11. Dessa slutsatser är inte resultatet av någon reell utvärdering av befintliga specialdomstolar, utan baseras på teoretiska antaganden. Bl a är en utgångspunkt för kritiken av specialdomstolar att dessa är små enheter. Detta må vara fallet med nuvarande specialdomstolar, men kan inte läggas till grund för slutsatserna vad gäller en ny domstol för immaterialrättsliga och marknadsrättsliga mål. Utredningens förslag – liksom de förslag som tidigare förts fram av Svenskt Näringsliv och andra – innebär att ett flertal måltyper på dessa områden sammanförs. Detta vore i hög grad betingat av målens behov (jfr kapitel 21.11) och skulle skapa en domstol av en sådan storlek att utredningens argument mot små enheter inte är relevanta.
8(11)
4.3 Det fortsatta arbetet Frågan om en reform av processordningen på de berörda områdena har som nämnts aktualiserats tidigare. Ett flertal förslag har lagts fram både av utredningar och av intresserade aktörer på området. De tidigare utredningsförslagen har inte lett till lagstiftning, bl a på grund av omfattande remisskritik. Svårigheterna att åstadkomma reformer på området har dock sina förklaringar. Frågeställningarna är komplicerade och det finns svårlösta frågor där olika intressen måste vägas samman. Vidare har rättsområdet som sådant varit föremål för en snabb och genomgripande utveckling de senaste decennierna. Denna utveckling har bl a inneburit att lagstiftningen på området byggts ut och att rättsområdet utvecklats från nationellt till europeiskt. Idag finns flera parallella system, baserade på såväl nationell lag som på EU-rätt och internationella konventioner. Sammantaget har uppenbarligen tiden inte varit mogen att genomföra en genomgripande reform på området tidigare. Det är därför betydelsefullt att vad som nu framförs av utredningen innebär att det finns en stor samsyn kring såväl behovet av en reform som huvuddragen i en sådan. Utredningen, som genom sin referensgrupp får sägas representera en bred krets av domstolar, myndigheter m fl, identifierar i betänkandet väsentligen samma grundläggande principer för reformarbetet som diskuterats på senare tid i intresserade kretsar på området. Det gäller t ex kraven på särskild kompetens, behovet av målkoncentration och intresset av att uppnå förenkling och större samordning. Det kan alltså konstateras att förutsättningar nu föreligger för att påbörja ett reformarbete. Som utredningen framhåller finns ett flertal frågeställningar som behöver belysas närmare innan detaljerna för en ny ordning kan utformas. Det är också centralt att reformarbetet är brett och inriktat på att åstadkomma en genomgripande lösning. Arbetet måste bedrivas utan på förhand givna begränsningar t ex vad gäller domstolens organisatoriska former eller vilka måltyper som ska innefattas. Detta kan enligt Svenskt Näringslivs uppfattning endast ske genom tillsättandet av en utredning med denna uppgift. Frågeställningarna är komplicerade och måste hanteras av en särskild utredning, där sakkunniga personer med olika perspektiv på de aktuella frågorna kan bidra till en genomarbetad lösning som kan vinna bred acceptans och är långsiktigt hållbar. Det är viktigt att detta sker utan dröjsmål. Svenskt Näringsliv vill gärna bidra till att föra frågan framåt och vi har därför uppdragit åt professor Ulf Bernitz att identifiera viktiga frågeställningar och skissera hur en tänkbar lösning skulle kunna se ut för att möta ovannämnda krav. Resultatet av professor Bernitz arbete redovisas i bifogade promemoria (bilaga 2). Det förslag som presenteras är inte avsett att låsa diskussionen kring denna lösning, utan syftar till att konkretisera de viktiga frågeställningar som måste behandlas och peka på behovet av balansering av olika intressen. Vi hoppas att den kan vara värdefull i det fortsatta arbetet. Inför det utredningsarbete som förhoppningsvis kan inledas inom kort vill vi i detta remissvar framhålla några viktiga punkter som måste beaktas särskilt. Flera av punkterna utvecklas vidare i professor Bernitz’ promemoria.
9(11)
4.3.1 Reformens omfattning En viktig fråga är vilka måltyper som ska bli föremål för övervägandena om en reformerad processordning. Utredningsarbetet bör vara brett, inte minst för att säkerställa att den nya domstolens målunderlag uppgår till en sådan ”kritisk massa” som krävs för att upprätthålla en hög kompetens hos domarna. Uppdraget bör i vart fall innefatta hela det område som Målutredningen anger, nämligen immaterialrättsliga och marknadsrättsliga mål. Den sistnämnda kategorin innefattar då mål enligt marknadsföringslagen samt konkurrensrättsliga mål, enligt såväl konkurrenslagen som sektorsspecifika regleringar som lagen om elektronisk kommunikation (LEK) och ellagen (jfr s 409). Dessa måltyper har som utredningen framhåller det gemensamma syftet att värna en effektiv och utvecklingsfrämjande konkurrens. Det bör också övervägas om det finns andra måltyper som med fördel skulle kunna hanteras i en ny domstolsordning. Svenskt Näringsliv har tidigare pekat på att mål enligt lagen (1990:409) om företagshemligheter har många likheter med de tidigare nämnda måltyperna och dessa bör därför ingå i översynen. 4.3.2 Instansordningen Som tidigare berörts anser Svenskt Näringsliv att det är angeläget att man i det fortsatta utredningsarbetet är öppen för lösningar som innebär kortade instanskedjor. Att som utredningen föreslår genomföra förändringar i instansordningen som innebär att antalet instanser ökar är enligt Svenskt Näringslivs uppfattning uteslutet. Det bör härvid noteras att EU-rättens intåg på det immaterialrättsliga området och möjligheten att begära förhandsavgöranden innebär att det idag i praktiken kan sägas finnas ett fyrinstansförfarande i vissa fall. Tvärtom bör det fortsatta utredningsarbetet innefatta en utvärdering av den möjlighet som idag finns att föra talan direkt hos MD vid tvister om otillbörlig marknadsföring, varvid MD:s beslut inte kan överklagas. Denna processväg gör det möjligt även för parter med begränsade resurser att snabbt stoppa ett otillbörligt beteende från en konkurrent. Möjligheten utnyttjas i stor utsträckning och i det fortsatta utredningsarbetet bör det därför övervägas om det är möjligt och lämpligt att införa motsvarande möjlighet i ytterligare måltyper, t ex på det industriella rättsskyddets område. Att en sådan ordning ger stora vinster vad gäller tidsutdräkt och kostnader är odiskutabelt. Emot utvidgning av denna möjlighet till andra områden anförs huvudsakligen rättssäkerhetsaspekter, vilka givetvis måste tas på allvar. Riskerna för rättsförluster i en sådan ordning måste utvärderas. Det måste emellertid då samtidigt beaktas att också den nuvarande, resurskrävande processordningen innebär rättsförluster för många företag, då de av kostnadsskäl saknar praktisk möjlighet att försvara sig även mot uppenbara intrång i sina ensamrätter. Det är vidare viktigt att slå fast att en förutsättning för att införa möjligheten till en så radikalt förkortad instansordning är att den domstol som prövar sådana mål är starkt
10(11)
specialiserad och besitter mycket hög kompetens. Endast under sådana omständigheter kan en sådan ordning vinna förtroende hos parterna. En närliggande lösning är härvid att denna domstol som bildas genom att de mål som idag hanteras av PBR och av MD sammanförs med de mål som hanteras av Svea hovrätt. Liksom i det nuvarande marknadsrättsliga systemet måste vissa måltyper kunna prövas i två instanser, med början i en underinstans till den nya domstolen. En naturlig ordning kan då vara att denna instans utgörs av en särskild domstol knuten till Stockholms tingsrätt. 4.3.3 Processuella förutsättningar Idag hanteras de aktuella måltyperna enligt flera olika processregler, däribland förvaltningsprocessuella regler, indispositiva och dispositiva tvistemålsregler samt de särskilda processuella bestämmelser som gäller för PBR. Utredningsarbetet måste utgå från en noggrann analys av de processuella förutsättningarna för de olika måltyper som ska föras samman, så att de organisatoriska lösningarna kan anpassas till dessa behov och så att största möjliga samordning och effektivitet kan uppnås. Enligt Svenskt Näringsliv talar behovet av skräddarsydda processregler starkt för att en fristående domstol är en mer ändamålsenlig lösning än en ordning inom det allmänna domstolssystemet. 4.3.4 Praxisbildning Som nämnts ovan är en nackdel med den nuvarande, splittrade processordningen att praxis riskerar att divergera, vilket minskar förutsebarheten och därmed ökar behovet av rättslig prövning. Dessa problem förstärks av det faktum att de två högsta instanserna, Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen (tidigare Regeringsrätten) numera knappast kan anses spela någon avgörande roll för praxisutvecklingen på patentområdet. Vidare kan konstateras att det på flera av rättsområdena finns parallell prejudikatsbildning inom ramen för EUs domstolar och genom den Europeiska patentorganisationens (EPO) praxis. En reform måste därför syfta till att åstadkomma en tydligare och mer auktoritativ prejudikatsbildning. Enligt Svenskt Näringsliv talar detta för att denna uppgift bör anförtros åt den domstol i andra instans där mål från PBR, MD och Svea hovrätt sammanförs (se 4.3.2 ovan). Denna domstol kan genom sin särskilda sammansättning med särskilt sakkunniga ledamöter antas få den kompetens som krävs för att fylla funktionen som prejudikatinstans, och därmed kan en tredje instans avvaras. 5. Mål enligt lagen om elektronisk kommunikation Som ovan nämns anser Svenskt Näringsliv att denna måltyp bör ingå i en större översyn av bl a konkurrensrättsliga mål. Dock tar utredningen i avsnitt 22.2.4 upp de särskilda åtgärder som idag finns i vissa måltyper enligt denna lag. Utredningen finner att det inte kan anses motiverat med alla dessa särskilda åtgärder.
11(11)
Som framgår av betänkandet anförde såväl Post- och telestyrelsen som Svenskt Näringsliv redan under utredningsarbetet att man ansåg dessa åtgärder väl motiverade och ändamålsenliga. Införandet av åtgärderna har kraftigt förbättrat handläggningen av de aktuella måltyperna och vi avstyrker således utredningens förslag att ta bort vissa av dessa åtgärder. 6. Några andra måltyper Utredningen går i avsnitt 22.1 kortfattat igenom ett antal måltyper där man finner det tveksamt om det är motiverat med särskilda åtgärder för att uppnå särskild snabbhet och/eller kompetens. Svenskt Näringsliv har inte gjort någon fullständig analys av dessa måltyper, men vill i vart fall peka på att vi inte delar utredningens bedömning att behovet av åtgärder för särskild skyndsamhet måste ifrågasättas vad gäller konkursärenden och ärenden om företagsrekonstruktion. Inte heller kan vi dela utredningens slutsats att det kan ifrågasättas om mål om punktskatt kräver särskild kompetens och därmed koncentration. Tvärtom framstår dessa åtgärder som klart välmotiverade.
SVENSKT NÄRINGSLIV
Annika Lundius Vice verkställande direktör, Samhällspolitik
