Dnr

~ Uppvidinge

\2::1

Kallelse/underrättelse 2014-02-28

KOMMUN

Sammanträde med:

Kommunstyrelsen

Datum:

2014-03-11

Tid:

OBS!

Plats:

Kommunhuset sal Våraskruv

8.30

Ärende 1. Upprop

Bilaga

2. Val av justerare 3. Godkännande av dagordning Dnr. 2014-000005 4. Information om budgetförslag för Länstrafiken Kronoberg 2015

5. Skatteväxling i samband med Regionbildning Dnr. 2014-000043

./.

KS§43

6. Motion om att bygga nya förskola i Åseda Folkets Park Dnr. 2014-000037

./.

KF§lO

7. Motion om solenergi Dnr. 2014-000038

./.

KF § 11

8. Medborgarförslag om information om planer för katastrofberedskap om brand uppstår i vindkraftverk Dnr. 2013-000341

./.

KF§6

9. Rätten att få åldras tillsammans - parboendegarantin

./.

Dnr. 2014-000052 10. Redovisning av inkomna synpunkter 2:a halvåret 2013 Dnr. 2013-000031 11. Redovisning webbstatistik 2013 Dnr. 2014-000060

./.

Presenteras på sammanträdet

r:i='I Uppvidinge ~

Kallelse/underrättelse 2014-02-28

KOMMUN

Bilaga

Ärende 12. Barnomsorg i Åseda - ny förskola Dnr. 2013-000206

./.

13. Svar på medborgarförslag om trafikinformationen i Åseda ./. Dnr. 2013-000035

KS § 167

TU§3

14. Svar på motion om att åtgärda dämmet vid Klavreströms kvarn I Änghultasjön Dnr. 2012-000178 15. Ändringar i kommunallagen 1februari2014 Dnr. 2014-000061

./.

KSAU§ 14

16. Lokala trafikföreskrifter, delegationsordning Dnr. 2012-000082

./.

KSAU§ 15

17. Kommunstyrelsens bokslut 2013 Dnr. 2014-000058

./.

18. Årsredovisning 2013 Dnr. 2014-000057

./.

Presenteras på sammanträdet

19. Ekonomisk rapport Dnr. 2014-000004

./.

20. Meddelanden till kommunstyrelsen Dnr. 2014-000006 21. Redovisning från externa organ Dnr. 2014-000008 22. Övrigt Dnr. 2014-000009

Åke Carlson ordförande

Elin Beyersdorff sekreterare

r:.l Uppvidinge ~

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sida 30 (43)

KOMMUN

Sanunanträdesdaturn 2014-02-11

Kommunstyrelsen §43

Dnr. 2014-000043

Information om skatteväxling i samband med Regionbildning Sammanfattning Under dagens sammanträde informerar ekonomi- och förvaltningschef Anders Svensson om skatteväxlingen. Uppvidinge kommun kan konstatera att förslaget till skatteväxling innebär ökade kostnader för kommunen med cirka 1,7 miljoner per år. Orsaken till att Uppvidinge kommun får ökade kostnader är att Uppvidinge via skatteväxling får ta ett större ekonomiskt ansvar för tågtrafiken i länet. Kommunstyrelsens beslut 1. J):onstatera att Uppvidinge kommuns inställning är att inte skatteväxla för ~h.\C\f.i fik stat&µ:a . 2. Uppdra åt kommunstyrelsens presidium att kontakta Tingsryds kommun för att diskutera ett gemensamt ställningstagande kring skatteväxling för tågtrafik. Beslutsexpediering Kommunstyrelsens presidium Kommunchef Ekonomichef på Regionförbundet

Justerare

Utdragsbestyrkande

Sveriges Kommuner och landsting

PM

1 (12)

UPPVIDINGE !
2014 -02- o1

1

I

I

Diarienr

---~ ....:..;;?>~\~L ______ I

Ändrat huvudmannaskap vid bildande av Regionkommun Kronoberg

Skatteväxlingar och ekonomiska effekter

Derk de Beer 2013-12-12

Sveriges Kommuner och landsting

PM

Förord Styrgruppen för bildandet av Regionkommun Kronoberg har uppdragit åt Sveriges Kommuner och Landsting att belysa de ekonomiska konsekvenserna av en eventuell förändring av huvudmannaskapet mellan kommunerna i länet och den nya regionkommunen vid bildandet av regionkommunen. Resultatet av analysen som utförts av undeitecknad ekonom på Sveriges Kommuner och Landsting redovisas i denna promemoria. Sveriges Kommuner och Landsting har som organisation varken sett eller tagit ställning till promemorians innehåll. Stockholm den

Derkde Beer

Ekonomirapporten. Oktober 2013 Om kommun<

4Kommuner

Innehåll 1 Bal<.grund ........................................................................................................... 4

2 Utjämningssystemet med tonvikt på kollektivtrafiken ................................. 4 3 Kollektivtrafikkostnader, bidrag och avgifter i Halland .............................. 7 4 Ett ändrat huvudmannaskap kräver skatteväxling ...................................... 9 5 Ekonomiska effekter vid olika skatteväxlingsalternativ ............................. 10 6 Inomregional utjämning ................................................................................ 12

Ekonomirapporten. Oktober 2013 Om kommunernas och landstingens ekonomi 3

4Kommuner

i

Bakgrund

Landstinget Kronoberg blir en regionkommun från och med den 1 januari 2015. I ljuset av den nya regionkommunen diskuteras en ny fördelning av huvudmannaskapet för kollektivtrafiken och den regionala utvecklingsverksamheten som nu bedrivs inom Regionförbundet Södra Småland och där finansieras av kommunerna och landstinget gemensamt. Huvudspåret är att regionkommunen ska vara ensam huvudman för all kollektivtrafik i regionen samt den regionala utvecklingen. 2

Utjämningssystemet med tonvikt på kollektivtrafiken

I Sverige har det sedan länge funnits en bred politisk uppslutning kring tanken att medborgarna bör ha tillgång till likvärdiga välfärdstjänster oavsett var i landet de bor. Men förutsättningarna att leva upp till denna målsättning är olika och i vissa fall mycket olika mellan kommunerna. För det första finns skillnader i beskattningsbara inkomster, vilket påverkar skatteintäkterna. För det andra finns skillnader i åldersstruktur, social och geografisk struktur, vilket påverkar behoven och kostnaderna. Från första januari träder ett antal förändringar i det nuvarande systemet för kommunalekonomisk utjämning i kraft. Beräkningar och beskrivningar i denna promemoria bygger på 2014 års system då det är det system som kommer att gälla vid ett förändrat huvudmannaskap 2015. Systemet kan delas upp i fem olika delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag/avgift, varav strukturbidraget numera ligger utanför det egentliga utjämningssystemet. Statligt bidrag utjämnar för sldllnader i skatteinkomster

För att utjämna för skillnader i skatteinkomster får de allra flesta kommuner och landsting ett statligt inkomstutjämningsbidrag. Bidraget beräknas utifrån skillnaden mellan den egna beskattningsbara inkomsten per invånare och ett skatteutjämningsunderlag som motsvarar 115 procent av medelskattekraften i riket (gäller för såväl landstingen som kommunerna). Kommuner och landsting vars beskattningsbara inkomster överstiger 115 procent av medelskattekraften får betala en inkomstutjämningsavgift till staten. För bidragsberättigade kommuner och landsting beräknas bidragen genom att multiplicera skillnaden mellan den egna och den garanterade skattekraften med 95 procent av medelskattesatsen i riket år 2003. För avgiftsskyldiga kommuner beräknas avgiften från och med utjämningsåret 2014 på motsvarande sätt men med två olika normerade skattesatser. För den del av skattekraften som som ligger i spannet 115 procent till 125 % beräknas den utifrån 60 procent av medelskattsatsen 2003 och för den del som överstiger 125 procent utifrån 85 procent, se figur 1.

4 Ekonomirapporten . Oktober 2013 Om kommunernas och landstingens ekonomi

4Kommuner

Figur 1 lnkomstutjämning för kommuner, principskiss

Skattekraft %

85%

125 60%

115

0

50

100

150

200

250

300

Vid beräkningen av bidraget eller avgiften tas också hänsyn till att uppgiftsfördelningen mellan kommuner och landsting i respektive län eftersom den varierar mellan länen. Huvudmannaskapsförändringarna under 1990-talet har främst handlat om att kommunerna har övertagit ansvaret från landstingen för flera verksamheter, t.ex. äldrevården. Förändringar i motsatt riktning, t.ex. beträffande kollektivtrafiken, har också förekommit. Detta har reglerats ekonomiskt med skatteväxlingar som inneburit att kommunerna har sänkt och landstinget höjt skatten på ett sätt som gjort huvudmannaskapsförändringen neutral för skattebetalarna. Kostnadsutjämningen är mellankommunal

Kostnadsutjämningen utjämnar för skillnader i åldersstruktur, etnicitet samt socioekonomiska och geografiska förhållanden. Den byggs enligt dagens system upp av tio delmodeller för kommunerna och fyra för landstingen varav de flesta avser verksamheter som till exempel barnomsorg, äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Kollektivtrafiken hanteras i en gemensam utjämningsmodell för kommuner och landsting. För varje verksamhet som omfattas av utjämningen beräknas en standardkostnad för varje kommun/landsting. Standardkostnaden ska spegla den kostnaden kommunen eller landstinget skulle ha om man bedrev verksamheten vid en riksgenomsnittlig ambitions-, effektivitets- och avgiftsnivå men med hänsyn tagen till dess strukturella förutsättningar. Summan av kommunens/landstingets standardkostnader blir kommunens/landstingets strukturkostnad.

Ekonomirapporten. Oktober 2013 Om kommunernas och landstingens ekonomi 5

4Kommuner

Om strukturkostnaden är högre än genomsnittet för riket får kommunen/landstinget ett bidrag motsvarande sldllnaden mot riksgenomsnittet. Om strukturkostnaden är lägre än genomsnittet för riket anses kommunen/landstinget ha en gynnsam struktur och betalar därmed en avgift på motsvarande sätt. Kostnadsutjämningen är således till sin konstruktion helt mellankommunal. Av tabellerna 1 och 2 framgår vilka verksamheter som för närvarande ingår i kostnadsutjämningen samt storleken på omfördelningen i de olika modellerna. Tabell 1 •Omfördelning samt antal bidrags- respektive avgiftskommuner i kostnadsutjämningens delmodeller

år 2014 1

Delmodell

Mdkr

Antal kommuner med Tillägg

Avdrag

Barn med utländsk bakgrund

0,55

32

258

Befolkningsförändring

0,62

143

147

Bebyggelsestruktur

1,19

100

190

Kollektivtrafik

1,21

130

160

Löner

1,88

38

252

Gymnasieskola

2,17

251

39

Barnomsorg

3,94

73

217

Individ- och familjeomsorg

4,16

38

252

Gundskola

4,40

161

129

Älderomsorg

8,12

214

76

Totalt, netto

5,95

174

116

Källa: Statistiska centralbyrån.

Äldreomsorgen är den verksamhet som kostar mest och där skillnaderna mellan kommunerna är störst, varför modellen för äldreomsorg också omfördelar mest pengar. Beträffande kollektivtrafiken är det 130 kommuner som betalar till 160. Betalningsströmmarna går huvudsakligen från landsbygdskommuner till storstäder och större städer. Från Haparanda i norr till Tomelilla i söder får små kommuner bidra till tunnelbanan i Stockholm och Malmö och spårvagnarna i Göteborg eftersom dessa städer har ett strukturellt behov av mer kollektivtrafik för att arbetspendlingen ska kunna fungera på ett tillfredsställande sätt.

1 Baseras på SCB:s preliminära beräkning från oktober 2013. Dessa uppgifter är relativt säkra men innehåller inte definitiva

beräkningar av befolkningen 1/11-2013 som ligger till grund för beräkning av eftersläpningseffekt i delmodellen för befolknings förändring

6 Ekonomirapporten. Oktober 2013 Om kommunernas och landstingens ekonomi

4Kommuner

2

Tabell 2 • Omfördelning samt antal bidrags- respektive avgiftslandsting i kostnadsutjämningens delmodeller år 2014

Delmodell

Mdkr

Antal landsting med tillägg

Avdrag

Befolkningsförändring

0,07

1

20

Löner

0,51

3

18

Hälso- o sjukvård

2,93

14

7

- därav glesbygdstillägg

o,61

14

7

Kollektivtrafik

2,08

1

20

Totalt , netto

1,96

13

8

Källa: Statistiska centra/byrån

Som framgår av tabell 2 är det bara ett landsting, Stockholm, som får tillägg medan alla andra får avdrag. Utjämningsmodellen för kollektivtrafik

Standardkostnaden för kollektivtrafiken berälmas länsvis med hjälp av variablerna gleshet, arbetspendling och tätortsstruktur. Därefter fördelas 50 procent till kommunerna och 50 procent till landstingen. För Stockholms län gäller dock att 60 procent av den berälmade kollektivtrafikkostnaden tillfaller landstinget. Inom respektive län ska fördelningen mellan kommunerna ske efter kommunernas andel av de totala kollektivtrafikkostnaderna i länet 20093. Som utjämningssystemet är uppbyggt bör således alla kommuner i respektive län ha samma nettokostnad för kollektivtrafik efter bidrag och avgifter förutsatt att andelen av de totala trafikkostnaderna är de samma 2014 som 2009, vilket inte är fallet i Kronoberg, se vidare avsnittet om standardkostnadsfördelningen nedan.

3

Kollektivtrafikkostnader, bidrag och avgifter i Kronoberg

Kostnader och kostnadsfördelning

I tabell 3 redovisas kommunernas nettokostnader för kollektivtrafikens enligt budgeterade bidrag till Regionförbundet Södra Småland 2015.

2 Till landsting i detta sammanhang räknas även Gotland som är en landstingsfri kommun

3 Kommunerna i Södermanland och Jämtland har fått uppdaterade andelar efter ansökning till regeringen.

Ekonomirapporten . Oktober 2013 Om kommunernas och landstingens ekonomi 7

4Kommuner

Tabell 3 •Kollektivtrafikkostnader (tkr) samt procentuell fördelning av kostnaderna år 2010

Budget 2015 Länstrafiken

Kommun

8 614

Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Marka1yd Växjö Ljungby Total

5401 7292 16978 10 093 4869 90531 16345 160123

Kr/inv 931 674 598 887 639 511 1065 596

Krfinv 5,4% 3,4% 4,6% 10,6% 6,3% 3,0% 56,5% 10,2% 100,0%

Av tabellen framgår att kostnaderna för kollektivtrafiken i länet varierar kraftigt. I snitt ligger kommunernas bidrag till kollektivtrafiken på 859 kr per invånare men varierar från lägst 511 kr för Markaryd till högst 1 065 kr för Växjö. Standardkostnadsfördelningen

Som ovan redovisats är det tänkt att standardkostnadsfördelningen mellan kommunerna ska ske efter kommunernas andel av kommunkollektivets kostnader i länet. Frågan är om detta stämmer överens med dagens verldighet. I tabell 4 redovisas standardkostnadsfördelningens avvikelse från den faktiska kostnadsfördelningen och vilken utdebitering skillnaden motsvarar. Tabell 4 •Standardkostnader, standardkostnadernas respektive kostnadernas procentuella fördelning samt aktuell differens

Kommuner Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Total

Standardkostnad 789 430 434 577 298 294 604 443 526

Standardkostnadsfördelning 7,5% 3,5% 5,4% 11,2% 4,8% 2,8% 52,3% 12,4% 10010%

Nettokostnadsfördelning 5,4% 3,4% 4,6% 10,6% 6,3% 3,0% 56,5% 10,2% 100,0%

Diff i ~roc 2,1% 0,1% o,8% o,6% -1,5% -0,2% -4,2% 2,2% 0,0%

En orsak till att standardkostnadsfördelningen inte stämmer överens med den faktiska kostnadsfördelningen är att kostnadsfördelningen i länet har förskjutits med åren och en annan kan vara att gällande fördelning beträffande standardkostnaderna inte bygger på enhetligt redovisade kostnadsuppgifter. Det kan vara så att både kostnader för färdtjänst och skolskjutsar har inlduderats i redovisade kostnader för kollektivtrafik. Kostnaderna för skolskjutsar ska det utjämnas för i grundskolemodellen och för färdtjänsten finns det ingen utjämning.

8 Ekonomirapporten. Oktober 2013 Om kommunernas och landstingens ekonomi

4Kommuner

4

Ett ändrat huvudmannaskap kräver skatteväxling

Vid en eventuell förändring av huvudmannaskapet i Kronoberg ställs krav på ett antal överenskommelser mellan kommunerna och regionkommunen samt krav på skatteväxling och justeringar i såväl inkomst- som kostnadsutjämningen. Arbetsgången kan sammanfattas i följande punkter. 1.

Bestämma hur gränssnittet ska se ut.

2.

Beräkna hur stor skatteväxling som krävs för att kompensera regionkommunen för den sammantagna effekten av övertagna kostnader till följd av huvudmannaskapsförändringen inklusive justering för effekten av förändrade länsvisa skattesatser i inkomstutjämningen.

3. Visa vilka justeringar som krävs i utjämningssystemet. För den allmänna verksamheten inom regionförbundet berörs enbart inkomstutjämningen och för kollektivtrafiken berörs både inkomst- och kostnadsutjämningen. 4.

Redovisa de ekonomiska konsekvenserna för berörda parter av föreslagna förändringar.

5. Vid behov beskriva förutsättningarna för ett inomregionalt utjämningssystem som under en begränsad tidsperiod skulle kunna mildrar omfördelningseffekterna. Observera att det enbart är för effekterna vid växling av kollektivtrafik som det ges utrymme för en tidsbegränsad inomregionalutjämning. Gränssnittet

Det finansiella gränssnittet mellan landstinget och kommunerna i länet måste vara enhetligt. I denna promemoria är utgångspunkten att regionkommunen tar över hela ansvaret för kollektivtrafiken och den regionala utvecklingen som i dagsläget ligger i Regionförbundet Södra Smålands verksamhet. Beräkningarna har baserats på följande grunder: •

Medlemsbidraget till Länstrafiken Kronoberg (prognos för regionfullmäktiges beslut 2013-05-24)

2015

enligt

Medlemsbidraget till Regionförbundets allmänna verksamhet (beslutad budget för · 2014 uppräknad med landstingsprisindex 1,6 %)

Tabell 5 Kostnadsunderlag för skatteväxling, tusentals kronor & kronor per invånare

Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Total

Budget2015 Regionförbund 531 450 696 1050 849 509 4493 1452 10030

Länstrafiken 8 614 5 401 7 292 16978 10 093 4869 90 531 16 345 160123

Summa 9145 5 851 7988 18 028 10 942 5 378 95024 17797 170153

Kr/inv 988 730 655 942 693 565 1118 649 913

Ekonomirapporten. Oktober 2013 Om kommunernas och landstingens ekonomi 9

4Kommuner

Skatteväxling Sedan slutet av 1980-talet har landstinget och kommunerna i respektive län sammantaget en identisk skattebas. Storleken på länets samlade skatteintäkter förändras inte av en skatteväxling. Skatteväxlingar har från 1990-talet och framåt använts för ekonomiska regleringar vid huvudmannaskapsförändringar inom länen. Alla kommuner ändrar sin utdebitering lika för att skattesatsen ska förbli lika för alla invånare i länet oavsett vilken kommun de bor i. Från och med år 2005 måste även förändringar i storleken på kommunernas och landstingens bidrag och avgifter i systemet för kommunalekonomisk utjämning beaktas. Detta sker genom en justering av den länsvisa skattesatsen i samma storlek som justeringen i utdebitering för att samtliga kommuner i länet, trots skillnader i egen skattekraft, skall få en lika stor intäktsförändring per invånare. Sänkning av kommunernas inkomstutjämningsbidrag som följer av skatteväxlingen flyttas över till kommunernas system för kommunalekonomisk utjämning. Vid den skatteväxling som behövs för att kompensera landstinget (i detta fall regionkommunen) ekonomiskt för öve1tagen verksamhet ska växlingssatsen baseras på faktiskt överförd kostnad, den uppräknade medelskattekraften i länet samt de ekonomiska effekter som förändringar i den länsvisa skattesatsen för med sig eftersom inkomstutjämningsbidragen reduceras för kommunerna när den länsvisa skattesatsen sjunker. I sammanhanget bör påpekas att kommunernas och landstingens inkomstutjämning i länet baseras på samma garantinivåer. Inkomstutjämningsbidrag baseras på skillnaden mellan en utjämningsnivå på 115 procent av medelskattekraften (garantinivån) och det egna skatteunderlaget för alla parter. Utfallet av en skatteväxling blir således neutralt så länge kommuner och landsting. Före 2012 var landstingets garantinivå endast 110 procent vilket innebar att län som växlade från kommun drabbades av ett läckage till övriga län.

5

Ekonomiska effekter vid skatteväxlingsalternativ

Ekonomiska effekter vid växling av kollektivtrafiken Om regionkommunen övertar ansvaret för all kollektivtrafiktrafik och den allmänna verksamheten i länet blir växlingssatsen 0,39 procent räknat på 2015 års kostnader och intäkter. I tabell 6 och 7 nedan redovisas det ekonomiska utfallet för landstinget, kommunkollektivet samt de enskilda kommunerna om huvudmannaskapet för kollektivtrafik och regional utveckling i länet överförs till regionkommunen.

10 Ekonomirapporten. Oktober 2013 Om kommunernas och landstingens ekonomi

4Kommuner

Tabell 6 Effekter vid skatteväxling tusentals kronor

Tkr SkatteInkomstNettoJusterad Utdebitering intäkt utjämning kost.utj kostnad Totalt Kronoberg 30 001 0 o,oo -264 139 888 -170 153 Summa kommun 0 288 -139 888 o,oo 170153 -29 977 Uppvidinge 0,10 -6448 -1990 -2 431 -1724 9145 Lessebo -681 -1788 0,05 5 851 -5 517 772 Tingsryd -2 681 1126 -8429 0,09 7988 -1997 Alvesta 028 18 0,01 -400 -13 725 -970 -3 733 Älmhult -12 882 -1516 o,oo 10 942 150 3 607 Markaryd -2 209 2 213 0,07 -6474 -1093 5 378 Väzjö -6 601 -0,06 -11647 -65 843 95 024 10 933 Ljungby -20 568 -4 412 2284 -4 898 0,09 17797 För länet som helhet innebär en skatteväxling motsvarande 170 153 ooo kronor en skatteväxling på 39 öre från kommunerna till regionkommunen. Skatteväxlingen ger regionkommunen 170 153 ooo kronor i ökade kostnader och 169 889 ooo i ökade intäkter och kommunkollektivets kostnader och intäkter minskar med motsvarande belopp. På grund av beräkningstekniska avrundningar vid beräkning av de kommunvisa skatteunderlagen per invånare uppstår en liten differens. I Kronobergs fall medför det att länet som helhet får en ökad intäkt med 14 ooo kronor. Tabell 7 Effekter vid skatteväxling kronor per invånare

Kronoberg Summa kommun Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Väzjö Ljungby

Kr/inv Skatteintäkt 751 -751 -697 -688 -692 -717 -816 -680 -774 -751

InkomstJusterad utjämning kost.utj 161 0 -161 0 -215 -263 -223 96 -220 92 -51 -195 228 -96 -232 232 -78 -137 -161 83

Nettokostnad -913 913 988 730 655 942 693 565 1118 649

Totalt -1 2 -186 -85 -164 -21 9 -115 129 -179

Befolkning 1/11 föregår 186 342 186 342 9257 8 016 12188 19145 15 794 9 523 85 016 27403

Som framgår av tabell X kommer Uppvidinge kommun som förlorar mest på ett ändrat huvudmannaskap jämfö1t med utfallet i dagens system att gå miste om 186 kronor per invånare motsvarande 10 öre på skatten. Störst vinnare blir Väzjö kommun som kommer att få ett bättre utfall med 129 kronor per invånare. Det är dock inte helt rättvisande att tala om vinnare och förlorare i detta sammanhang eftersom kostnadsutjämning inte fångar upp de strukturella kostnadssldllnaderna mellan kommunerna i länet på ett korrekt sätt, se tidigare avsnitt. En uppdatering av modellen för kollektivtrafik till 2015 års kostnadsfördelning skulle medföra motsvarande omfördelningseffekter.

Ekonomirapporten. Oktober 2013 Om kommunernas och landstingens ekonomi 11

4Kommuner

Detta innebär i praktiken att merpaiten av den ekonomiska effekten av att justera kommunernas skilda standardkostnader till en enhetlig standardkostnad vid en växling skulle komma att realiseras även om länet avstått skatteväxling vid en uppdatering av kostnadsutjämningen utifrån nuvarande kostnadsfördelning. Det ligger nära tillhands att en sådan uppdatering kommer att föreslås av Statskontoret som den 5 december fick i uppdrag av regeringen att genomföra en översyn av de kostnadsunderlag som ligger till grund för standardkostnadsfördelningen i kostnadsutjämningens delmodell för kollektivtrafik.

6

Inomregional utjämning

Det finns två typer av inomregional utjämning som båda kräver särskilt lagstöd; • Mellankommunal utjämning som vanligtvis syftar till att utjämna för effekterna av genomförda skatteväxlingar i samband med huvudmannaskapsförändringar. Utjämningen hanteras internt inom kommunsektorn (i regel via länsförbunden). För denna lösning ges utrymme inom gällande kollektivtrafiklag. • Ett landstingsbidrag (kontantstöd) till vissa kommuner. För denna lösning finns inget stöd inom gällande kollektivtrafildag. För tillfället ges denna möjlighet enba1t vid ändrat huvudmannaskap för hemsjukvården. • En mellankommunal utjämning i traditionell mening handlar om att de kommuner som vunnit på en skatteväxling i samband med huvudmannaskapsförändringar (övergångsvis) skall lämna bidrag till de kommuner som förlorat på förändringen.

Som denna utredning har påvisat är det dock så att större delen av den effekt en skatteväxling skulle leda till kan hänföras till en skev kostnadsutjämning. Denna skevhet betalas av kommunerna inom länet och skulle till stor del elimineras av skatteväxlingen. Utan skatteväxling kommer med största sannolikhet större delen av skatteväxlingens effekt ändå att få genomslag då en uppdatering av kostnadsutjämningen är högst trolig. Ur det perspektivet kan

det tyckas tveksamt att förespråka en mellankommunal utjämning som skulle medföra en fortsatt skev fördelning.

12 Ekonomirapporten . Oktober 2013 Om kommunernas och landstingens ekonomi

tjänstes krive lse

Uppvidinge KOMMUN

Dnr. 2014-000037

2014-02-18

Motion om att bygga nya förskolan i Åseda Folkets Park Sammanfattning Jan Wernström (S) inkom den 27 januari 2014 med en motion där han föreslår att nya förskolan i Åseda ska byggas i Åseda Folkets Park istället för i Björkåkraområdet. I motionen pekas på att kommunen skulle spara in pengar till ny bil- och cykelväg samt till nya vatten- och avloppsanslutningar om förskolan istället byggdes i Åseda Folkets Park. Bakgrund Diskussioner kring en ny förskola i Åseda har pågått en längre tid och under våren 2013 gav kommunstyrelsens arbetsutskott, 2013-05-02, § 33, miljö- och byggnadsförvaltningen i uppdrag att till kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträde den 30 maj, ta fram underlag för en beställning av en plan för förskola i Björkåkra. Vid kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträde den 27 juni, § 60, beslutades det sedan att ge miljö- och byggnadsförvaltningen i uppdrag att fortsätta planarbete enligt förslag 1 (mellersta Björkåkraområdet) samt att uppdra åt miljö- och byggnadsförvaltningen att hålla löpande kontakt med barn- och utbildningsnämnden kring utformningen av detaljplanen. Det är således barn- och utbildningsförvaltningen samt miljö- och byggnadsförvaltningen som bör ta ställning till förslaget om placering av den nya förskolan i Åseda Folkets Park.

Ekonomiska konsekvenser Ej utredda. Beslutsunderlag Motion om att bygga nya förskolan i Åseda Folkets Park, 2014-01-27 Kommunstyrelsen, 2013-11-22, § 167 Kommunfullmäktige, 2014-01-28, § 10 Tjänsteskrivelse, förvaltningssekreterare, 2014-02-18 Förslag till beslut Överlämna motionen till barn- och utbildningsförvaltningen samt miljö- och byggnadsförvaltningen för ställningsstagande. Kommunstyrelsens arbetsutskott önskar svar senast den 15 april.

Kommunledningsfårvaltningen · Kommunkansliet Box 59, 364 21 Aseda elin [email protected] · www.uppvidinge.se · m.uppvidinge.se

1

),

Beslutsexpediering Barn- och utbildningsförvaltningen Miljö- och byggnadsförvaltningen Motionär

Elin Beyersdorff f örvaltningssekreterare

Kommunledningsförvaltningen · Kommunkansliet Box 59, 364 21 Aseda [email protected] · www.uppvidinge.se · m.uppvidinge.se

r:i1 Uppvidinge ~

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sida 15 (17)

KOMMUN

Sarrunanträdesdaturn 2014-01-28

Kommunfullmäktige Dnr. 2014-000037

§ 10

Anmälan av motion om att bygga nya förskolan i Åseda Folkets Park Sammanfattning Jan Wernström (S) :inkom den 27 januari 2014 med en motion där han föreslår att nya förskolan i Åseda ska byggas i Åseda Folkets Park istället för i Björkåkraområdet. I motionen pekas på att kommunen skulle spara in pengar till ny bil- och cykelväg samt till nya vatten- och avloppsanslutningar, om förskolan istället byggdes i Åseda Folkets Park. Beslutsunderlag Motion om att bygga nya förskolan i Åseda Folkets Park, 2014-01-27 Kommunfullmäktiges beslut Överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning.

Justerare

I

Utdragsbestyrkande

·' J

\ S\....

UPPVIDINGE KOMMUN Kommunledningsföivaltnlngon

2014 -Ot- 2 7

Motion.

Det är med vemod i hjärtat som jag skriver denna motionen. Åseda folkets park har under många år varit ett fantastiskt nöjes ställe och nu vill jag ta bort stora delar av parken. Detta för att bereda platts för den nya förskolan. Det är ett av dom finaste områdena i Åseda. Tyvärr så är det ingen som orkar sköta och vårda parken längre och den stora scenen är väl ingen som vågar eller kan använda längre . Jag tycker kanske att Rotundan som dans ställe bör kunna vara kvar. Det övriga blir utmärkt att använda sig av till att bygga förskolan på. Den fantastiskt fina fontänen eller statyn om man så vill går att flytta på. Den skulle göra sig utmärkt bra i dammen bakom Konsum. Eller låt den vara kvar som en symbol för vad som en gång har varit. Där som man nu planerar förskole bygget kommer det att läggas alldeles förmycket pengar på cykel och bilväg. Jag anser att dom ca: 5 till 7 millioner extra som detta kommer att bli menar jag att det är bättre att lägga på barnen och lokaler. Och varför inte även förskolelärarna. Skolan går med 6,3 millioner back och Socialen med lite till. Då kan det inte vara ansvarsfullt att lägga pengar på nya vägar av den här karaktären. Det kanske borde gå till underhåll av vatten och avlopp i stället. I parkområdet finns både vatten och avlopp. Där finns parkering. Stora utgifter som vi slipper.

Mitt förslag är att: Bygg nya förskolan i Åseda Folkets Park område.

Socialdemokraterna i Uppvidinge kommun.

r+J Uppvidinge ~

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sida 7 (43)

KOMMUN

Sarrunanträdesdaturn 2013-11-12

Kommunstyrelsen Dm. 2013-000206

§ 167

Barnomsorg i Åseda - ny förskola Sammanfattning Planförslaget för ny förskola i Åseda är på samråd och kommunstyrelsen ges möjlighet att yttra sig.

Detaljplanen föreslår ny förskola i Björkåkraområdet i norra Åseda med infart via Olofsgatans förlängning. Planområdet omfattar cirka 3 ha och består idag av gammal ängsmark som inte brukas och som avgränsas med en stenmur mot skogen. I förslaget är området planlagt som S, skola, NATUR och LOKALGATA. Inom område benämnt NATUR får gång- och cykelväg anläggas. Området används idag av allmänheten för rekreation och syftet med att planlägga område för NATUR är i huvudsak att bibehålla tillgängligheten till området för allmänheten. Planförslaget strider inte mot Översiktsplan 2011-2016 där området pekas ut som utbyggnadsområde för bostäder. Området finns inte utpekat i kommunens kulturmiljöplan. Bakgrund Socialdemokraterna lämnade den 12 juni 2012, via Camilla Ymer, in en motion om barnomsorgen i Åseda. be vill se en långsiktig lösning inom en relativt snar framtid.

(

Den 2 maj 2013, § 33, beslutade kommunstyrelsens arbetsutskott att ge miljö- och byggnadsförvaltningen i uppdrag att till kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträde den 30 maj, ta fram underlag för en beställning av en plan för förskola i Björkåkra. Vid kommunstyrelsens arbetsutskotts sarrunanträde den 30 maj 2013, § 49, presenterades en lokaliseringsanalys för ny förskola i Björkåkraområdet. Tre möjliga platser för förskola presenterades: mellersta Björkåkraområdet, södra Fältvägen och norra Fältvägen. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att ge miljö- och byggnadsförvaltningen i uppdrag att starta planarbete enligt förslag 1 (mellersta Björkåkraområdet) samt att till kommunstyrelsens arbetsutskotts sarrunanträde den 27 juni, återkomma med uppgifter om tekniska förutsättningar och kostnader.

Juste rare

u&I

r+'I Uppvidinge w

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sida 8 (43)

KOMMUN

Kommunstyrelsen

Sarrunanträdesdatmn 2013-11-12

Fortsättning§ 167

Efter sammanträdet den 30 maj inkom miljö- och byggnadsförvaltningens planavdelning med önskemål om förtydligande av vissa förutsättningar. Vid korrununstyrelsens arbetsutskotts sarrunanträde den 27 juni, § 60, beslutades att ge miljö- och byggnadsförvaltningen i uppdrag att fortsätta planarbete enligt förslag 1 (mellersta Björkåkraornrådet) samt att uppdra åt miljö- och byggnadsförvaltningen att hålla löpande kontakt med barn- och utbildningsnärnnden kring utformningen av detaljplanen.

Ekonomiska konsekvenser Kostnaderna för att genomföra planen är inte utredda. Beslutsunderlag Motion om barnomsorgen i Åseda, socialdemokraterna, 2012-06-12 Korrununstyrelsens arbetsutskott, 2013-05-02, § 33 Korrununstyrelsens arbetsutskott, 2013-05-30, § 49 Lokaliseringsanalys - Ny förskola i Åseda tätort, miljö- och byggnadsförvaltningen, 2013-06-17 Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2013-06-27, § 60 Förslag till detaljplan för Björkåkraornrådet i Åseda, miljö- och byggnadsförvaltningen, 2013-10-22 Plankarta till förslag till detaljplan för Björkåkraornrådet i Åseda, 2013-10-22 Tjänsteskrivelse, planerare/utvecklare, 2013-11-06 Yttrande, planerare/utvecklare, 2013-11-06 Kommunstyrelsens beslut 1. Godkänna upprättat förslag till yttrande. 2. Ge tekniska avdelningen i uppdrag att beräkna preliminära exploateringskostnader. Beslutsexpediering Miljö- och byggnadsförvaltningen Tekniska avdelningen Kultur- och fritidsavdelning Tekniska avdelningen

Justerare

tjiinstes krive lse

Uppvidinge K O MMUN

UPPVI DINGE KOMMUN

2014-02-18

Kommunledningsförvaltuingen

Dnr. 2014-00038

2014 -02- 1 8 Motion om solenergi

Di arienr

Sammanfattning Uppvidingemoderatema inkom den 28 januari 2014 genom Margareta Schlee (M) med en motion om solenergi. De anser att Uppvidinge kommun borde fundera över hur man kan få fler villaägare och föreningar, som har fastigheter, att installera solceller/solpanel och föreslår därför fullmäktige att undersöka möjligheten till att bana väg för högre nyttjandegrad av solenergi bland fastighetsägarna. Kommunstyrelsen föreslås överlämna motionen till miljö- och byggnadsförvaltningen som arbetar med energi- och klimatrådgivning. Beslutsunderlag Motion om solenergi, 2014-01-27 Kommunfullmäktige, 2014-01-28, § 11 Tjänsteskrivelse, förvaltningssekreterare, 2014-02-18 Förslag till beslut Överlämna motionen till miljö- och byggnadsförvaltningen för yttrande senast den 14 april. Besl utsexpediering Miljö- och byggnadsförvaltningen Motionär

Elin Beyersdorff förvaltningssekreterare

Kommunledningsförvaltningen · Kommunkansliet Box 59, 364 21 Aseda elin [email protected] · www.uppvidinge.se · m.uppvidinge .se

r:i'.1 Uppvidinge ~

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sida 16 (17)

KOMMUN

Sammanträdesdatum 2014-01-28

Kommunfullmäktige

§ 11

Dnr. 2014-000038

Anmälan av motion om solenergi Sammanfattning Uppvidingemoderatema inkom den 28 januari 2014 genom Margareta Schlee (M) med en motion om solenergi. De anser att Uppvidinge kommun borde fundera över hur man kan få fler villaägare och föreningar, som har fastigheter, att installera solceller/solpanel och föreslår därför fullmäktige att undersöka möjligheten till att bana väg för högre nyt'tjandegrad av solenergi bland fastighetsägare. Beslutsunderlag Motion solenergi, 2014-01-27 Kommunfullmäktiges beslut Överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredJ.i.ing.

Justerare

Utdragsbestyrkande /

UPPVIDINGE KOMMUNI Kommunledningsfötval tn in gen

MOTION SOLENERGI

2014 -01- 2 G Dlarlenr

3

I I I

I

Vindkraft är bra, men inte allenast.

fh

Därför vill vi Uppvidingemoderater även att användandet av solenergi bland våra hushåll ska öka. UppvidingeHus föregår med gott exempel och ser över möjligheterna att installera solceller/solpanel i sina nya fastigheter. Uppvidinge kommun borde fundera över hur man kan få fler villaägare och föreningar som har fastigheter att installera solceller/solpanel. Någon form av hjälp, information eller förmån borde utgå till de som privat eller via föreningslivet bidrar till energisnåla lösningar på sina uppvärmningskostnader.

Uppvidingemoderaterna föreslår Kommunfullmäktige undersöka möjligheten till att bana väg för högre nyttjandegrad av solenergi bland fastighetsägare. Hänvisning/lästips: Smålandspostens Lördagsbilaga 14-01-11

För Uppvidingemoderaterna

Margareta Schlee (m) 2014-01-27

. eskrivelse

Uppvidinge

PVIDINGE l
KOM1vl1JN

201~

2014-02-18

l •. : ·

~-. 1 ;

-02- 18

Dnr. 2013-000341

Dlarienr

,__-==3~L 1~ ··-.. Medborgarförslag om information om planer för katastrofberedskap om brand uppstår i vindkraftverk Sammanfattning Sju kommuninvånare inkom mellan den 2 och 5 december 2013 med ett medborgarförslag om att fullmäktige bör informera om planer för katastrofberedskap om brand uppstår i vindkraftverk. "I Uppvidinge planeras vindkraft i skogsmiljö med mycket brännbart material. Eftersom brandspridningsrisken är stor känner närboende oro för liv och egendom. Fullmäktige bör informera om planer för katastrofberedskap om brand uppstår i vindkraftverk." Bakgrund Den 26 november 2013 inkom ett identiskt medborgarförslag och kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 12 december 2013, § 122, att överlämna medborgarförslaget till Räddningstjänsten Östra Kronoberg för yttrande. Beslutsunderlag Medborgarförslag om att fullmäktige bör informera om planer för katastrofberedskap om brand uppstår i vindkraftverk, 2013-12-02 - 2013-12-05 Kommunfullmäktige, 2014-01-28, § 6 Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2013-12-12, § 122 Tjänsteskrivelse, förvaltningssekreterare, 2014-02-18 Förslag till beslut Överlämna medborgarförslaget till Räddningstjänsten Östra Kronoberg i enlighet med tidigare beslut.

Beslutsexpediering Motionär

Elin Beyersdorff förvaltningssekreterare Kommunledningsfårvaltningen · Kommunkansliet Box 59, 364 21 Aseda elin [email protected] · www.uppvidinge.se · m.uppvidinge.se

r:.:1 Uppvidinge '©I KOMMUN

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum 2013-12-12

Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 122

Sida 18 (21)

·

Dnr. 2013-000333

Medborgarförslag om information om planer för katastrofberedskap om brand uppstår i vindkraftverk Sammanfattning Det har inkommit ett medborgarförslag den 26 november 2013 om faran med brand i vindkraftverk. "I Uppvidinge planeras vindkraft i skogsmiljö med mycket brännbart material. Eftersom brandspridningsrisken är stor känner närboende oro för liv och egendom. Fullmäktige bör informera om planer för katastrofberedskap om brand uppstår i vindkraftverk." Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade 26 november 2013, § 107, att överlämna medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. Beslutsunderlag Medborgarförslag om information om planer för katastrofberedskap om brand uppstår i vindkraftverk, 2013-11-25 Kommunfullmäktige, 2013-11-26, § 107 Tjänsteskrivelse, kommunchef, 2013-12-02 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Överlämna ärendet till Räddningstjänsten Östra Kronoberg för bedömning och yttrande senast i februari månad 2014. Beslutsexpediering Räddningstjänsten Östra Kronoberg

Justerare

~ Uppvidinge ~

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sida 11 (17)

KOMMUN

Sa:rrunanträdesdaturn 2014-01-28

Kommunfullmäktige §6

Dnr. 2013-000341

Anmälan av medborgarförslag om information om planer för katastrofberedskap om brand uppstår i vindkraftverk Sammanfattning Sju ko:rrununinvånare :inkom mellan den 2 och den 5 december 2013 med ett medborgarförslag om att fullmäktige bör informera om planer för katastrofberedskap om brand uppstår i vindkraftverk. Bakgrund Förslagsställarna skriver att det är ko:rrununen som har huvudansvaret för att förebyggande åtgärder vidtas. Visserligen har ägarna eller nyttjanderättshavaren av vindkraftverken ett ansvar för att tillhandahålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand och annan olycka, men man kan inte med stöd av LSO (Lagen om skydd mot olyckor) ställa något brandförebyggande krav på markägaren eller ägaren av vindparken för skogsområden eller vegetation i vindkraftverkens närhet. Beslutsunderlag Medborgarförslag om information om planer för katastrofberedskap om brand uppstår i vindkraftverk, 2013-12-02 - 2013-12-05 Kommunfullmäktiges ordförande föreslår att de sju medborgarförslagen ska hanteras som ett ärende. Fullmäktiges ledamöter och tjänstgörande ersättare godkänner förslaget. Kommunfullmäktiges beslut Överlämna medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning.

Justerare

Utdragsbestyrkande

'ls L

UPPVIDINGE KOMr·.fiUi\i KommunledniDgsfli11mltoi11ger. l I

Uppvidinge I, 11 ~I

~ 111

2013 -12- 05

Medborgarförslag

N

till Kommunfullmäktige

Dlarlenr

i Uppvidinge

Namn Ad res

Postadress •

E-postadress

·i

*) frivillig uppgift

Förslaget

Brand i vindkraftverk är inte ovanligt. Räddningstjänsten kan enbart stå på avstånd och se på när brinnande delar sprids hundratalet meter omkring. I Uppvidinge planeras vindkraft i skogsmiljö med mycket brännbart material. Eftersom brandspridningsrisken är stor känner närboende oro för liv och egendom. Fullmäktige bör informera om planer för katastrofberedskap om brand uppstår i vindkraftverk. Motivering (motivera kort ditt medborgarförslag, använd gärna sidan 2)

Se sid 2 och följande sidor

Jag medger att mitt namn får publiceras på Internet tillsammans med mitt förslag JA

[_] NEJ

Underskrift

IOrt och d•t"m N•motocim;og

Du kan skriva i medborgarförslaget direkt i din dator, men du måste skriva ut det och skriva under. Blanketten lämnas eller skickas till kommunledningskontoret, se adress nedan.

Kommunledningsförvaltningen Adress: Kyrkbacken, Box 59 360 70 Aseda Telefon: 0474-470 00 Telefax : 0474-470 01

!

Uppvidinge I

Namn

Medborgarförslag till Kommunfullmäktige i Uppvidinge

11

·~

'

{:::)eVt.q+

Adress ~ ~

.

""

t::. ~h .:>

Telefon bostad *) E-postadress *)

rl)pt

0

f !o

c~ f'-ha. n t.t~

Oc,(.,.

&".-J

26

~ U<:'L.
~-0

S--0

t:>kh. s~ bl fx.1-l'k&i."t, se

3

3.

2013 -12- D2 iooiii' 1arrl;;1e;;;nr:-:-~-1------/

3

1 J3

.

-4 sedc..

Telefon arbete *)

(@.

*) frivillig uppgift

Förslaget

Brand i vindkraftverk är inte ovanligt. Räddningstjänsten kan enbart stå på avstånd och se på när brinnande delar sprids hundratalet meter omkring. I Uppviddinge planeras vindkraft i skogsrniljö med mycket brännbart material. Eftersom brandspridningsrisken är stor känner närboende oro för liv och egendom. Fullmäktige bör informera om planer för katastrofberedskap om brand uppstår i vindkraftverk. Motivering (motivera kort ditt medborgarförslag, använd gärna sidan 2)

Se sid 2 och följande sidor

Jag medger att mitt namn får publiceras på Internet tillsammans med mitt förslag

~ JA

LJ

NEJ

Underskrift

Du kan skriva i medborgarförslaget direkt i din dator, men du måste skriva ut det och skriva under. Blanketten lämnas eller skickas till kommunledningskontoret, se adress nedan.

Kornmunledningsförvaltningen Adress : Kyrkbacken , Box 59 360 70 Aseda Telefon: 0474-470 00 Telefax: 0474-470 01

u Uppvidinge ,,

Namn

. Medborgarförslag till Kommunfullmäktige i Uppvidinge

r 7'i9t--t~ s

Adress ~

f:.-= kh .. 0

201,1-12] - OZ2.?

Q.lru!~nr1unledningsförva1tningef ......

_______

,<5 Ve t-t 5 ~ o

ru.:;,.

Gc:-i"..-J.

Postadress

Jb4'~:I

l...fsed~

Telefon arbete*)

Telefon bostad*) E-postadress *)

(
*) frivillig uppgift

Förslaget

Brand i vindkraftverk är inte ovanligt. Räddningstjänsten kan enbart stå på avstånd och se på när brinnande delar sprids hundratalet meter omkring. I Uppviddinge planeras vindkraft i skogsmiljö med mycket brännbart material. Eftersom brandspridningsrisken är stor känner närboende oro för liv och egendom. Fullmäktige bör !informera om planer för katastrofberedskap om brand uppstår i vindkraftverk. Motivering (motivera kort ditt medborgarförslag, använd gärna sidan 2)

Se sid 2 och följande sidor

Jag medger att mitt namn får publiceras på Internet tillsammans med mitt förslag

~ JA

LJ

NEJ

Underskrift

IortimO'''"m 1:: kl..oYvc.

2 ori; - 11 -1.;,-

I Du kan skriva i medborgarförslaget direkt i din dator, men du måste skriva ut det och skriva under. Blanketten lämnas eller skickas till kornmunledningskontoret, se adress nedan.

Kommunledningsförvaltningen Adress: Kyrkbacken, Box 59 360 70 Aseda Telefon: 0474-470 00 Telefax: 0474-470 01

I

VJrH ~~fe~l~Ni ·,;:~/

Kommunledningsförvaltn ingen

Uppvidinge

,,

Namn Adress

M~ .\; \<') o. [

k.~c
Medborgarförslag till Kommunfullmäktige i Uppvidinge

2013 "12"' D2

0uSIMO Postadress

Gg.,J

Telefon bostad *)

3>6Y 7>3 Åse.ch

Telefon arbete *)

E-postadress *) (a)

. .. *) fnv1lhg uppgift

Förslaget

Brand i vindkraftverk är inte ovanligt. Räddningstjänsten kan enbart stå på avstånd och se på när brinnande delar sprids hundratalet meter omkring. I Uppviddinge planeras vindkraft i skogsmiljö med mycket brännbart material. Eftersom brandspridningsrisken är stor känner närboende oro för liv och egendom. Fullmäktige bör !informera om planer för katastrofberedskap om brand uppstår i vindkraftverk. Motivering (motivera kort ditt medborgarförslag, använd gärna sidan 2)

Se sid 2 och följande sidor

Jag medger att mitt namn får publiceras på Internet tillsammans med mitt förslag

M

JA

LJ

NEJ

Underskrift

Namnteckning I

Du kan skriva i medborgarförslaget direkt i din dator, men du måste skriva ut det och skriva under. Blanketten lämnas eller skickas till kommunledningskontoret, se adress nedan.

Kommunledningsförvaltningen Adress: Kyrkbacken, Box 59 360 70 Aseda Telefon: 0474-470 00 Telefax: 0474-470 01

-·----

~ ··· ··~· ·· ·~·- --..-·~- - "-'(

UP PVI Dli',)(_:·.,.~ :<.,..;. ; i': Komn1unledni ng ;jp ·a · ··~ii,g~1·.

Uppvidinge

Medborgarförslag till Kommunfullmäktige i Uppvidinge

2013 -12- 05 Dlarlenr

'1 ~

3

Namn

J ~ '( J :3

Adress

Postadress

Telefon bostad*)

Telefon arbete *)

E-postadress *)

*) frivillig uppgift

Förslaget

Brand i vindkraftverk är inte ovanligt. Räddningstjänsten kan enbart stå på avstånd och se på när brinnande delar sprids hundratalet meter omkring. I Uppvidinge planeras vindkraft i skogsmiljö med mycket brännbart material. Eftersom brandspridningsrisken är stor känner närboende oro för liv och egendom. Fullmäktige bör informera om planer för katastrofberedskap om brand uppstår i vindkraftverk. Motivering (motivera kort ditt medborgarförslag, använd gärna sidan 2)

Se sid 2 och följande sidor

Jag medger att mitt namn får publiceras på Internet tillsammans med mitt förslag

fa

JA

LJ NEJ

Underskrift Ort och datum

3..0JJ

Namnteckning

Du kan skriva i medborgarförslaget direkt i din dator, men du måste skriva ut det och skriva under. Blanketten lämnas eller skickas till kommunledningskontoret, se adress nedan.

Komrnunledningsförv altningen Adress: Kyrkbacken, Box 59 360 70 Aseda Telefon: 0474-470 00 Telefax: 0474-470 01

1

Uppvidinge

Medborgarförslag

1\ l l,\lf't l 11 :•:

till Kommunfullmäktige i Uppvidinge

~ Adress

~

-

Postadress

Telefon bostad *)

"3 6V

'1.n

)J.srLlr.

Telefon arbete *)

E-postadress *) (tlJ .

*)frivillig uppgift

Förslaget

Brand i vindkraftverk är inte ovanligt. Räddningstjänsten kan enbart stå på avstånd och se på när brinnande delar sprids hundratalet meter omkring. I Uppvidinge planeras vindkraft i skogsmiljö med mycket brännbart material. Eftersom brandspridningsrisken är stor känner närboende oro för liv och egendom. Fullmäktige bör !informera om planer för katastrofberedskap om brand uppstår i vindkraftverk. Motivering (motivera kort ditt medborgarförslag, använd gärna sidan 2)

Se sid 2 och följande sidor

Jag medger att mitt namn får publiceras på Internet tillsammans med mitt förslag

LJ JA

~NEJ

Underskrift Ort och datum

r.

,.___~Il-.· 5f.d°'-_2.;_{1-=-\-=-= · ~--~ \)_...- " " ' 0 - = 3 - - - - - - - - - - - - 1 Namntecknir -

Du kan skriva i medborgarförslaget direkt i din dator, men du måste skriva ut det och skriva under. Blanketten lämnas eller skickas till kommunledningskontoret, se adress nedan.

Kommunledningsförvaltningen Adress: Kyrkbacken , Box 59 360 70 Aseda Telefon: 0474-470 00 Telefax: 0474-470 01

Motivering medborgarförslag

Piet de Wit vindpark i Holland tisdagen den 29 oktober 2013 kommer en närboende till platsen där ett ett 67 m högt Vestas vindkraftverk brinner. Han hör förtvivlade skrik från toppen där två vindkraftstekniker 21 och 19 år gamla befinner sig. Det fanns en hel del panik "ingen visste hur man ska lösa situationen". Den ene teknikern föll till marken och den andra blev levande kremerad.

Danska Ekstrabladet http://ekstrabladet.dk/112/article2135444.ece.

Sachsen-Anhalt vindpark i Tyskland söndagen den 24 oktober 2013 tillkallades brandkåren (feuerwehr) då ett Vestas vindkraftverk brann. De kunde inget göra utan fick stå och titta på när brinnande delar spred sig flera hundra meter omkring. http://www.nyteknik.se/nyheter/energi miljo/vindkraft/article3783066.ece.

http://www.zoomin .tv/site/video.cfm/lang/dede/video/536694/refcat//Orkan-bei -MagdeburgWindrad -brennt-lichterloh

Vestas vindkraftverk brinner i Skottland i december 2011. Dailymail http://www.dailymai I.co.uk/news/artic le2083 149/Wind-turbines-cope-UK-weather-3blown-pieces.html# ixzz I iibsLNRx

Ett vindkraftverk av fabriket Enercon mellan Sjöbo och Tomelilla i Skåne totalförstördes efter en eldsvåda på onsdagsförmiddagen. .' // :Räddningstjänsten kunde bara / spärra av platsen och titta på när verket brann upp. Skånska Dagbladet, september 2011 http ://www.skanskan.se/article/201 10921/YSTAD/110929959/1183

Officiell statistik över vindkraftsrelaterade brandolyckor saknas och Svensk media belyser sällan vindkraftsolyckor. Vestas hemlighåller hurmånga brandolyckor som har inträffat på deras verk. http ://ekstrabladet.dk/112/article2135444.ece. Verken i vindpark Lemnhult är av fabrikatet Vestas och de ingår också i huvudalternativet för vindpark Tvinnesheda. Caithness Windfarm Information Forum är en grupp människor i Skottland som berörs av vindkraftsutbyggnaden och liksom föreningen Vi i Uppvidinge kämpar för en levande och livsbejakande bygd och kommun att bo och leva i. http ://www .caithnesswindfarm s. co.uk/index.htm . De för statistik över vindkraftsolyckor i Skottland och har kommit fram till att haverier på bladen och bränder är de olyckor som oftast händer Danska Arbetsmiljötilsynet rapporterar att mellan 2007 - 2012 har 2274 personer skadats allvarligt i olyckor med vindkraftverk i Danmark. Daily Telegraph rapporterar att 1500 olyckor och incidenter har hänt i UK med vindkraftverk åren 2006- 2011 http://www.telegraph .eo.uk/news/uknews/8948363/1500-accidents-and -incidents-onUl<-wind-farms .html

Kommunfullmäktige är ytterst ansvarig för att förvissa sig om att kommunen och räddningstjänsten uppfyller sina lagstadgade skyldigheter 3 kap. 1 § LSO. För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljön skall kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. Enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor ska räddningstjänsten planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och utföras på ett effektivt sätt. Kommunen måste givetvis beakta de risker som etablering av vindkraftverk medför i planeringen av räddningstjänstens beredskap. Kommunen måste också se till att förebyggande åtgärder vidtas utifrån de risker som etablering av vindkraftverken medför. Förebyggande åtgärder kan vara att det finns tillräckligt goda möjligheter att stoppa en brand i terrängen med brandgator eller obrännbara ytor. (MSB, Dnr 5051, Pia Westford)

Kommunfullmäktige har gett sitt tillstånd till vindparkerna Tvinnesheda och Karskruv Med tillstånden följer naturligtvis också skyldigheten att uppfylla sina lagstadgande åtaganden avseende bränder och andra olyckor. Förutom brandrisken så har fullmäktige gett tillstånd till nära placering av verk intill turistleden på gamla banvallen som går tvärs igenom vindpark Tvinnesheda samt mycket nära placering intill andras fastighetsgränser. Vi är många närboende till vindparkerna som känner oro för brand i vindkraftverk som kan sprida sig till våra bostäder via skogen. Exemplen ovan visar att brand uppstår i kraftig vind och räddningstjänsten kan inget göra. Vid torr väderlek kan branden mycket väl spridas till våra bostäder. De bränder som inträffat har skett på obrännbar jordbruksmark, se bilder ovan. I Uppvidinge placeras verken i skogsmark omgiven av mycket brännbart material. Erfarenhet av skogsplacerade verk är mycket begränsad eftersom verken normalt placeras i flackt jordbruks- och kustlandskap där det blåser som bäst.

Vindkraftsägarna och markägarna har begränsat ansvar Ägarna eller nyttjanderättsinnehavaren av vindkraftverken har också ett ansvar att hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand och annan olycka. Det finns ingen möjlighet att med stöd av LSO ställa något brandförebyggande krav på markägaren eller ägaren av vindparken för skogsområden eller vegetation i vindkraftverkens närhet. Det är kommunen som har huvudansvaret att förebyggande åtgärder vidtas enligt ovan.

Medborgarförslagets innebörd: Många närboende känner oro för liv och egendom. Vårt medborgarförslag innebär att kommunfullmäktige beslutar och informerar om hur kommunen planerar och organiserar räddningsinsatser och förebyggande åtgärder på ett effektivt sätt och inom godtagbar tid om brand uppstår i vindkraftverk.

Uppvidinge t: o

/r

..,,

11

tJans rtes kr11ve {/,se ·1

0(,1(}

0

MM U N'

2014-03-03

Rätten att få åldras tillsammans - parboendegarantin Diarienr 2014-000052

Sammanfattning Regeringen har med propositionen "Rätten att få leva tillsammans - en fråga om skälighet, värdighet och välbefinnande i äldreomsorgen", som grund beslutat att äldre människor som varaktigt har levt tillsammans och sammanbott ska garanteras att få fortsätta att göra detta även när den enes behov kräver insats i särskilt boende. Lagen trädde i kraft 1 november 2012.

Bakgrund Socialnämnden beslutade 6 februari 2014 att föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige anta riktlinje avseende rätten att få åldras tillsammans som skall gälla från och med 1 maj 2014.

Beslutsunderlag Socialnämndens beslut 2014-02-06. Tjänsteskrivelse 2013-12-10. Riktlinje för "Rätten att få åldras tillsammans" 2014-12-11. Bilaga nyttjanderättsavtal.

Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige anta riktlinje avseende rätten att få åldras tillsammans som ska gälla från och med 1maj2014.

Beslutsexpediering Socialnämnden

P-0 Ekelund kommunchef

Box 59, 360 70 Aseda Besök: Kyrkbacken Tfn: 0474 47025 Mobil: 070 588 70 18 [email protected] · www.uppvidinge.se · m.uppvidinge.se

·l6J m

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Uppvidinge

Sida 14 (27)

KOMMUN

Sammanträdesdatum 2014-02-06

Socialnämnden

UPPVIDINGE KOMMUN

§ 10

Dnr. 2013-000055

Kommu nledningsförvaltn ingen

20'l4 -02- 12

Rätten att få åldras tillsammans - parboendegarantin Dlarienr

Sammanfattning

Sol \"'\

Regeringen har i propositionen "Rätten att få åldras tillsammans - en fråga om skälighet, värdighet och välbefinnande i äldreomsorgen", lagt fram förslaget att äldre människor som varaktigt har levt tillsammans och sammanbott, ska garanteras att få fortsätta att göra detta även när den enes behov kräver boende i särskild boendeform. Lagförslaget, som antogs av riksdagen 2012-09-19 som betänkande 2011/12:SoU21, trädde i kraft 2012-11-01. Socialförvaltningen har utrett hur derma parboendegaranti ska införas i kommunen och tagit fram förslag på tillämpningsregler. Det är i dagsläget svårt att förutse hur stor efterfrågan av parboende kommer att bli i Uppvidinge Kommun. För dagen finns det inget par som väntar på parboende. Socialförvaltningen kommer kontinuerligt att studera och utvärdera hur den införda parboendegarantin utvecklas inom kommunen. Socialförvaltningen kommer också att behöva anpassa sina tillämpningsregler i förhållande till parboendegarantin i och med att praxis kring lagen utvecklas. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2013-12-10 Riktlinje för "rätten att få åldras tillsamman5" daterad 2014-12-11 Bilaga nyttjanderättsavtal Socialnämndens beslut Föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige anta riktlinje avseende parboende som ska gälla från och med 2014-05-01.

Mötet ajourneras klockan 15.00-15.27

I~

I

u~...., ..1y....,.

I

H~

ll

Uppvidinge

tjänstes~rivelse lurP~iDi.r~c.r: l~?!~'.v1mil

KOMMUN

j

s . ;c, 1 , L_\tJ:: N ~ . t: ,'J

l =s~{cL

2013-12-10

2013 -12- 11

Rätten att få åldras tillsammans- parboendegarantin Sammanfattning

Regeringen har i propositionen "Rätten att få åldras tillsammans - en fråga om skälighet, värdighet och välbefinnande i äldreomsorgen", lagt fram förslaget att äldre människor som varaktigt har levt tillsammans och sammanbott, ska garanteras att få fortsätta att göra detta även när den enes behov kräver boende i särskild boendeform. Lagförslaget, som antogs av riksdagen 2012-09-19 som betänkande 2011/12:SoU21, trädde i kraft 2012-11-01.

Bakgrund Socialförvaltningen har utrett hur denna parboendegaranti ska införas i kommunen och tagit fram förslag på tillärnpningsregler.

Framtid Det är i dagsläget svårt att förutse hur stor efterfrågan av parboende kommer att bli i Uppvidinge Kommun För dagen finns det inget par som väntar på parboende. Socialförvaltningen kommer kontinuerligt att studera och utvärdera hur den införda parboendegarantin utvecklas inom kommunen. Socialförvaltningen kommer också att behöva anpassa sina tillärnpningsregler i förhållande till parboendegarantin i och med att praxis kring lagen utvecklas.

Beslutsunderlag Socialförvaltningens tjänsteskrivelse 2013-12-10 Rutin för "rätten att få åldras tillsammans" Bilaga till nyttjanderättsavtal Nyttjanderättsavtal

Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag till tillämpningsregler avseende parboende antas och börjar gälla från och med 2014-03-01.

Beslutsexpediering Susanne Winsth Yvonne Hellsten

Christer Christensson adm. chef

Socialfårvaltningen

I

I

i

Bl

Riktlinjer" Rätten att få åldras tillsammans parboendegarantin"

ppv1 inge

UPPVIDINGE KOMMUN

KOMMUN

SOCIALNÅMNDEN

Socialförvaltningen Beslutad av Socialnämnden §

Namn Christer Christensson Befattning Adm.chef

201~ Version: 1 Ersätter rutin: Gäller from: 2014-03-01

-01- t1

Dnr: .. .... ..-?-.~./t~

Rätten att få åldras tillsammans - parboendegarantin

Begrepp I propositionen, 2011/2012:147, benämns särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor, som regleras i 5 kap. 5§ socialtjänstlagen, som särskilt boende eller särskild boendeform och med äldre avses personer som är 65 år eller äldre. Med den enskilde avses den person som på grund av sitt behov av omvårdnad är beviljad insatsen särskilt boende, Vid ansökan om parboende benämns partnern make (ett könsneutralt ord som innefattar maka och registrerad partner), eller sambo, (med sambor menas 2 personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll) . Medboende är den person som flyttar till ett särskilt boende utan att själv ha beviljats den insatsen. Denna rutin följer dessa benämningar. J

Bakgrund Regeringen har framlagt propositionen (2011/2012:147) "Rätten att få åldras tillsammans - en fråga om skälighet, värdighet och välbefinnande i äldreomsorgen". l denna föreslås en ändring i socialtjänstlagen (2001 :453) som slår fast att äldre människor inte ska behöva skiljas åt under sin sista tid i livet. De som varaktigt har levt och bott tillsammans ska kunna fortsätta sammanbo även när den enes behov kräver boende i en särskild boendeform för service och omvårdnad för äldre människor, särskilt boende. Enligt förslaget ska det för den enskilde som har beviljats särskilt boende ingå i en skälig levnadsnivå att kunna fortsätta sammanbo med sin make eller sambo · oavsett om maken eller sambon har ett behov av ett sådant boende. Lagförslaget antogs av riksdagen och trädde·ikraft 2012-11-01. Regeringen ger i lagen stort utrymme åt kommunerna att själva utforma hur lagen ska implementeras. Socialstyrelsen tillsammans med Boverket, har under oktober 2013 kommit med riktlinjer för hur parboendegarantin ska hanteras i kommunerna. l vissa frågor är rättsläget osäkert varför

............. ...

socialförvaltningen måste vara beredd att ändra tillämpningsregler och handläggningsrutiner utifrån de tolkningar av lagen som rättsinstanserna kommer att göra framöver.

Förutsättningar för parboende 1. Skälig levnadsnivå En förutsättning för biståndsbeslut enligt Sol är att den enskilde behöver den sökta insatsen för att uppnå en skälig levnadsnivå. Enligt lagen om parboende är utgångspunkten att fortsatt sammanboende ingår i en skälig levnadsnivå för äldre som har beviljats särskilt boende. Om den enskilde klart uttrycker uppfattningen .att han/hon behöver fortsatt sammanboende med sin make/sambo för att uppnå skälig levnadsnivå så är det avgörande vid prövningen av detta kriterium. Detta innebär att fokus vid bedömning av skälig levnadsnivå endast ligger på den enskildes behov och att hänsyn inte ska tas till makes/sambos ålder eller huruvida han/hon har behov av omvårdnad eller inte. 2. Varaktigt sammanboende Den andra förutsättningen för parboende är att paret, innan flyttning till särskilt boende aktualiseras, varaktigt har bott tillsammans. Varaktigt sammanboende kan gälla även om den enskilde redan bor i särskilt boende, om paret dessförinnan har sammanbott varaktigt. Socialnämnden gör i varje enskilt ärende en bedömning om parets sammanboende kan anses ha varit varaktigt. Det faktum att kravet om varaktighet inte är närmare specificerat i lagtexten kommer med all säkerhet att leda till lagliga prövningar längre fram. 3. Båda parters vilja Den tredje förutsättningen för parboende är att det är båda parternas uttalade vilja att fortsätta sitt sammanboende när den ena parten behöver särskilt boende. Så långt det är möjligt ska det säkerställas att full frivillighet råder. Vid diagnos, där osäkerhet kan råda avseende den enskildes vilja, ska det krävas intyg från juridisk företrädare för den sjuke, för att samtycke ska kunna godtas. Parterna bör enligt regeringen också ges möjlighet att ändra sig efter en tid angående fortsatt sammanboende.

Beslut om parboende Beslut om parboende ska fattas enligt 4 kap. 1 § Sol och 4 kap 1 c § Sol, och den enskilde är part, dvs. den medboende kommer inte att få något beslut om boende utan bor endast som hyresgäst i det särskilda boendet. Detta förhållande är bekräftat efter svar från Socialstyrelsen 2012-10- 15. Det kan vara svårt att förutse vilka påfrestningar det kan .innebära att dels bo tillsammans i begränsade utrymmen och dels bo inom ett särskilt boende. Möjlighet ska därför ges till provboende i upp till tre månader. Detta kan utformas som ett förbehåll i den enskildes beslut om parboende. Om den medboende har behov av stöd för egen del skrivs separat beslut om detta enligt 4 kap. 1§ Sol efter sedvanlig boendeutredning och de beslutade insatserna utförs av personalen på det särskilda boendet.

2

Erbjudande om parboende Olika former I lagen fastslås att par inte har någon rätt att kräva ett visst boende eller en viss boendeform för sitt sammanboende. Socialstyrelsen har tidigare i 2 kap. 2§ socialtjänstförordningen, SOF, definierat "samma boende" med "samma rum, samma lägenhet eller samma boende" Parboendelösningarna kan därför erbjudas i olika former. Den medboende får inget eget beslut om boende. Hyresavtal med bilaga upprättas för den med boende. Regler för brandskydd och arbetsmiljö måste dock iakttas.

Kö till särskilt boende Det är Socialnämndens uppfattning att beslut för dem som beviljas insatsen särskilt boende prioriteras framför parboende. Den enskilde kari därför komma att erbjudas plats först och den medboende i ett senare skede om det inte är möjligt för dem att dela en lägenhet/rum.

Kvarboende Då ett parboende upphör, t ex om den ena parten avlider eller den medboende ångrar sig och flyttar ut eller pga. ökade behov får ett eget beslut om särskilt boende Medboende erbjuds normalt inte besittningsskydd på den lägenhet som förmedlats som särskilt boende. Uppvidinge Kommun är behjälplig till kontakt med Uppvidingehus/privata fastighetsägare om ersättningsbostad. Se bilaga till nyttjanderättsavtal

Rapportering av ej verkställda beslut Ett beslut om medboende är ett biståndsbeslut enligt 4 kap. 1 § Sol och ska därmed verkställas omedelbart. Socialnämndens rapporteringsskyldighet för ej verkställda biståndsbeslut enligt 16 kap. 6 f § Sol gäller därmed även för beslut om medboende.

Avgifter Boendekostnad Kostnaderna för alla personer som har beslut om och som bor i särskilt boende innefattar idag betalning för hyra samt avgifter för mat, service och omvårdnad. Vid parboende erläggs hel hyra per person när den enskilde och den medboende har varsin fristående lägenhet. De par som delar på en lägenhet delar på hyran. Med boende som hyr egen lägenhet betalar särskild serviceavgift enligt taxor och avgifter. (0,5% av prisbasbeloppet/månad. För 2013 222,50 /månad) . Avser städning, tvätt, hushållsel och förbrukningsartiklar. Avgift för mat enligt taxor och avgifter.

Ersättningar

3

Verksamheten ersätts enligt nivå 1 i gällande resursfördelningsystem för den medboende. Vid behov av insatser görs en nivåbedömning samt utredning om särskilt boende. Hälso- och Sjukvård Medboende omfattas av kommunens hälso- och sjukvård. Avgift enligt kommunen taxor och avgifter. Demensavdelning Medboende inom en demensavdelning medges ej.

4

~--

~

i .

2013 -12- 11

bc_cc~:J~1~d

Uppvidinge KOMMUN

--------·-·--·-- ······--·-

Nyttjanderättsavtal för särskilt boende i Uppvidinge kommun

Hyresvärd Uoovidinge kommun Socialförvaltningen Hyresgästens namn

Personnummer

Lägenhets-/rumsbeteckning

Boendeyta

I

Antal rum Kök 1 Boendekostnad per år, kronor {bokstäver)

Hyresfastighet

Kokvrå

Gemensam yta 20 . !Kokskåp

X

Boendekostnad per månad, kronor (siffror) (siffror) (bokstäver) 1692 20300

-Information Kommunfullmäktige beslutar om hyrorna i kommunens särskilda boenden. Beslutat kvm-pris framgår av broschyren TAXOR OCH AVGIFTER INOM UPPVIDINGE KOMMUN för respektive år. Vid förändring av Din boendekostnad kommer detta att meddelas Dig per brev. Hyran betalas i förskott senast sista vardagen före varje kalendermånads början. Vid försenad betalning har hyresvärden rätt till ersättning för skriftlig betalningspåminnelse med belopp som vid varje tid gäller enligt lagen om inkassokostnader mm. För medboende enliot oarboendeoarantin oäller även bil.1 till nvttianderättsavtal Boendekostnad Enligt taxor och avoifter\inom äldre- och handikaooomsor1 en i Uoovidinoe kommun Bränslekostnad Uppvärmning lnoår i boendekostnaden lnoår i boendekostnaden Vatten och avlopp Hushållsström lnoåriboendekostnaden Ingår i boendekostnaden Hyrestid alt 2 Hyrestid alt 1 Tom och tills vidare From Uppsägningstid Tre månader eller efter överenskommelse mellan hyresgästen och hyresvärden

"Övriga avtalvillkor och Allmänna avtalsbestämmelse" på bifogad < sida gäller för nyttjanderättsavtalet. Kontraktet är upprättat i två exemplar av vilka parterna tagit var sitt

Datum och hyresvärdens underskrift

Datum och hyresgästens underskrift

ÖVRIGA AVTALSVILLKOR Allmänna avtalsbestämmelser 1. Inskrivning m m Hyresgästen får inte utan särkilt tillstånd överlåta hyre~rätten eller upplåta lägenheten i andra hand. 2. Ändringsarbeten Hyresgästen får inte utan hyresvärdens· medgivande företa ändringsarbeten i lägenheten. 3. Antenner m m Hyresgästen får inte utan tillstånd sätta upp utomhusantenner, markiser och dylikt 4. Hyresgästens underhåll Hyresgästen skall hålla lägenheten/rummet i ordning och gott skick. Vid hyrestid~ns utgång.skall hyresgästen lämna lägenheten väl rengjord. Under kall årstid är hyresgästen skyldig att hålla lägenheten uppvärmd för undvikande ev frostskador m m. 5. Flyttning till annan boendeform Hyresvärden har möjlighet att i samråd med berörda parter flytta hyresgästen till annan boendeform om hyresgästens hälsotillstånd så kräver. 6. Nycklar Hyresvärden har rätt att inneha reservnyckel till lägenheten. Vid avflyttning skall hyregästen till hyresvärden överlämna samtliga port- och dörrnycklar, även om de anskaffats av hyresgästen. 7. Hinder I hyresrätten Hyresgästen har inte rätt till nedsättning av hyran för hinder eller men i nyttjanderätten till följd av att hyresvärden låter utföra arbete för sedvanligt underhåll av lägenheten/rummet eller fastigheten i övrigt. 8. Force majeure Hyresvärden fritar sig från skyldigheten att fullgöra sin del av avtalet och från att erlägga skadestånd om hans åtaganden inte alls eller endast i onormalt hög kostnad kan fullgöras på grund av krig eller upplopp, arbetsinställelse, blockad, eldsvåda, ingrepp av offentlig myndighet eller annan därmed jämförlig händelse som hyresvärden inte råder över och inte heller kunnat förutse.

Uppsägning Parterna överenskommer att detta avtal skall upphöra att gälla fr o m nedanstående datum.

Datum och hyresvärdens underskrift

Datum och hyresgästens underskrift

'-~:~~o'J~::--=,,fl(,'~'11 ,' ' •

Uppvidinge

•

"•

.'•

'

~ ' '

~y

"

·1.· •..

;.

·.1

"' •

''

'

~I•

''

' '

'

• ~~i'1.~t;J~j; .1~ '.:

• •

.

.. . . l '

·. I

/~ .1: ",~

'

'

•,>'i '

''

I

' t

Bilaga till nyttjanderättsavtal vid parboende i särskilt boende i Uppvidinge Kommun .

Bostaden får endast innehavas av person som erhållit beslut om bistånd. Dessutom krävs för detta speciella boende att hyresgästen är behov av vård och omsorg. Då det särskilda vårdbehovet i särskilt boende som grundat hyresrätten inte längre föreligger, eller behovet av bostad för parboende inte längre föreligger, och hyresgästen därmed inte längre tillhör rätt boendekategori, kan hyresavtalet komma att sägas upp. Socialförvaltningen i Uppvidinge Kommun är behjälplig till kontakt med Uppvidingehus/privata fastighetsägare för att kunna erhålla ersättningsbostad.

Ort och datum

Ort och datum

Hyresvärden

Hyresgästen

~

>'

Uppvidinge

tjänst

KOMMUN

e se

UPPVIDINGE KOMMUN

I

Kommun ledn ingsfcirvaltningcn

2014 -02- 1 o

2014-02-03

i

I

iroii::1a:':ir1-:::: an::::r--+--~-.-· ·/

3\

I

----_..:;;~..l-1..---~--I

Redovisning av inkomna synpunkter -Tyck till 2:a halvåret 2013 Dnr. 2013-000031 Sammanfattning

Allmänheten har via www.uppvidinge.se möjlighet att lämna sina synpunkter och tycka till om Uppvidinge kommuns verksamheter. För att politiken ska få del av de synpunkter som inkommer redovisas dessa halvårsvis för kommunstyrelsen. Under 2:a halvåret 2013 har totalt 34 synpunkter inkommit. Detta kan jämföras med 26 synpunkter under 2:a halvåret 2012 och 35 synpunkter under l:a halvåret 2013. Besluts underlag

Redovisning av inkomna synpunkter -Tyck till 2:a halvåret 2013, 2014-02-03 Tjänsteskrivelse, informationssekreterare, 2014-02-03

Förslag till beslut

Notera informationen till protokollet.

~~

Emma Fäste informationssekreterare

Kommunkansliet Box 59, 36421 Aseda Besök: Kyrkbacken www.uppvidinge.se · m.uppvidinge.se

c

Uppvidinge

ed vi nung UPPVIDINGE KOMMUN

KOMMUN

Kommualedningsförvaltningea

2014-02-03

2014 -02- 1 0 P,l a rl ~nr

0

Redovisning av inkomna synpunkter -Tyck till .. :a nalvaret

2013 Sammanfattning Nedan redovisas rubrikerna på de synpunkter som har kommit in under 2:a halvåret 2013. För att ta del av synpunkterna och svaren besök "Tyck till" på kommunens hemsida: http://www.uppvidinge.se/3687 .html Barn och utbildning Förskoleorganisationen i Åseda Antal barn per förskoleavdelning

Bibliotek Boken kommer-verksamhet

Boende- och miljö Plan- och bygglovstaxa Fyrhjulingar på skogsvägen ner till Norrsjön Tömning av poolvatten Förbjud trädgårdspooler Julgranen i Alsterfors Få Åseda att växa

Fritid Hundrastgård i Åseda önskas (totalt 15 synpunkter)

Föreningsliv Inga inkomna synpunkter

Gator- och parker Lokala trafikföreskrifter Belysning på gångvägen mellan Klockarvägen och Kräftvägen Tunneln under 23 :an upp till Ekhöjden är en trafikfara

Kommunledningsförvaltningen · Kansliavdelningen Box 59, 364 21 Aseda Besök: Kyrkbacken Tfn: 0474-47032 Fax: 0474-47000 [email protected] · www.uppvidinge.se · m.uppvidinge.se

Hemsida/webb Översättning till engelska via Google Translate

Information Kommunens serviceskyldighet - svar på e-post Kultur Flytta glaspyramiden i Åseda Näringsliv Parkering till Åseda Folkets hus Politik Inga inkomna synpunkter Renhållning, vatten och avlopp Tömning av batteribox vid återvinningsstationen i Åseda Öppettider på Linneberga Krossat glas och skräp i Åseda Stöd och omsorg Inga inkomna synpunkter Turism Inga inkomna synpunkter Annat Inga inkomna synpunkter

Kommunledningsförvaltningen · Kansliavdelningen Box 59, 364 21 Aseda Besök: Kyrkbacken Tfn: 0474-470 32 Fax: 0474-47000 [email protected] · www.uppvidinge.se · m.uppvidinge.se

Uppvidinge

tjiinstteskrive lse

KOMMUN

2014-03-03 Kommunkansliet

2013-000206 2012-000191

Barnomsorg i Åseda - ny förskola Granskning av detaljplan Sammanfattning Planförslaget för ny förskola i Åseda är utsänd för granskning och kommunstyrelsen ges möjlighet att yttra sig.

Detaljplanen föreslår ny förskola i Björkåkraområdet i norra Åseda med infart via Olofsgatans förlängning. Planområdet omfattar ca 2,3 ha och består idag av gammal ängsmark som inte brukas och som avgränsas med en stenmur mot skogen. I förslaget är området planlagt som S, skola, NATUR och LOKALGATA. Inom område benämnt NATUR får gång- och cykelväg anläggas. Området används idag av allmänheten för rekreation och syftet med att planlägga område för NATUR är i huvudsak att bibehålla tillgängligheten till området för allmänheten. Planförslaget strider inte mot Översiktsplan 2011-2016 där området pekas ut som utbyggnadsområde för bostäder. Området finns inte utpekat i kommunens kulturmiljöplan. Sedan samrådet har sträckningen av lokalgatan ändrats till att bli genare och mer anpassad till terrängen. Detta leder till att Olofsgatan i dagsläget inte kommer att byggas ut enligt gällande översiktsplan, en framtida utbyggnad hindras dock inte av planen. Även kostnaderna för ny lokalgata minskar med denna sträckning. Bakgrund Detaljplanen har varit ute på samråd under perioden 2013-10-24 - 2013-11-21. Kommunstyrelsen gav följande synpunkter i sitt yttrande, planförslaget anses inte hindra friluftslivet i området och det är positivt att syftet med marken som föreslås planläggas som NATUR är att behålla tillgängligheten till naturoch strövområdet som används av allmänheten. Byggnation i området skulle eventuellt även kunna bidra till en ökning av friluftslivet i området. Området berörs inte av kommunens kulturmiljöplan och förslaget strider inte mot Översiktsplan 2011-2016 där området finns utpekat som eventuellt utbyggnadsområde för bostäder.

Kostnaderna för att genomföra planen är inte utredda och det är därför Kommunkansliet Uppvidinge kommun, Box 59 360 70 Aseda Besök: Kyrkbacken Tfn 0474-470 00 [email protected] Tfn 0474-470 24

i dagsläget omöjligt att avgöra vad de ekonomiska konsekvenserna av planförslaget blir. Tekniska avdelningen genomförde efter detta en kostnadsberäkning och för att sänka kostnaderna har även sträckningen på lokalgatan ändrats i detaljplanen. Ekonomiska konsekvenser

Total investering 2 084 000 kr Kostnaderna innefattar inte bergschakt, anslutningsavgifter, omhändertagande av dagvatten eller oförutsett. Överskottsmaterial tas omhand inom planområdet.

Driftkostnader Avskrivning och ränta: 33 års avskrivningstid och 5 % internränta Lokalgata 95 000 kr/år VA-ledningar 21 000 kr/år Driftkostnad för: Lokalgata och GC-vägar - elkostnad, vinterväghållning 15 000 kr/år

Anmärkning Del av gång- och cykelväg i planområdets södra del är olämpligt placerad på grund av stora nivåskillnader i direkt anslutning till befintliga fastigheter. Beslutsunderlag Yttrande, planerare/utvecklare, 2013-11-06 Kommunstyrelsen 2013-11-12 §167 Granskningskungörelse, miljö- och byggnadsförvaltningen, 2014-02-04 Karta till granskningskungörelse, miljö- och byggnadsförvaltningen, 2014-0204 Kostnadsberäkning, tekniska avdelningen, 2014-02-18 Tjänsteskrivelse, planerare/utvecklare, 2014-02-19 Yttrande, teknisk chef, 2014-03-03 Förslag till beslut Godkänna förslag till yttrande Beslutsexpediering Miljö- och byggnadsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen - Tekniska avdelningen

AnnieÖhman Planerare/utvecklare Kommunkansliet Uppvidinge kommun, Box 59 360 70 Aseda Besök: Kyrkbacken Tfn 0474-470 00 [email protected]

Tfn 0474-470 24 www.uppvidinge.se

UPPVIDINGE KOMMUN , KommunledningsförvJ ltn i P " '\'

~ Uppvidinge

2U'I~

-03- 0 3

°'"""' "iö {,II~...

KOMMUN

Uppvidinge kommun Miljö- och byggnadsförvaltningen Box 59 364 21 Aseda 2014-03-03

.

.

0

,

Yttrande över förslag till detaljplan för Aseda 12:1, förskola Kommunledningsförvaltningens tekniska avdelning har granskat förslag till detaljplan för Åseda 12:1, förskola. Tekniska avdelningen har följande att anföra: - Lokalgatan bör anslutas längre norr ut på Olofsgatan. Lokctlgatan kan då anläggas utan kraftiga skärningar i terrängen. Anslutningen kan göras i Olofsgatans vändplats. - Vändmöjlighet bör anordnas i lokalgatans anslutning till området för förskola. Vändplatsen ska då dimensioneras för snö- och renhållningsfordon. - Del av gång- och cykelväg i planområdets södra del är olämpligt placerad på grund av stora nivåskillnader i direkt anslutning till befintliga fastigheter. - Kosh1aden för att anlägga lokalgata, vändplats, gång- och cykelvägar och belysning har beräknats till drygt 1 700 000 kr exkl. moms. Kostnaden för VA-ledningar hai· beräknats till drygt 370 000 kr exkl. moms. Kostnadsberäkningen har gjorts med stöd av vedertagna kalkylpriser. Kostnaderna innefattar inte bergschakt, omhändertagande av dagvatten, anslutningsavgifter eller oförutsett. I~ostnadsberäkningen l;>ifogas.

Kommunledningsförvaltriingen 360 70 Aseda Besök: Box 59 Telefon : 0474-470 00 Telefax: 0474-470 60 Mobil: [email protected] www.uppvidinge.se

r: .; :i

I"'...· ·.'!

···· i

I 1·

v1

.

·1

j '

I·· r'

UPPVIDINGE KO~·i~~}·~-' Kommunledningsf61valtr-!'o:_ .. :; I

2014 -01- 2 2

0

Aseda 12:1 - Förskola

--.

Dlarlenr

Översiktlig kostnadsberäkning för anläggningar på allmän platsmark Slag

Mängd

a-pris

Totalkostnad

2 800 1400 18 000

588 000 728 000 324 000 18 000

Lokalgata Lokalgata, 5,5 meter GC-väg, 2,5 meter, 205+70+65+180 Belysning, 5 meter lp-höjd Skyltar Dagvattentrummor, tvärgående Skydd trumöga

210 520

meter meter

18 10 25 1

styck styck meter styck

1800 1600 15 000

Deltotal, gata VA-ledningar Servisledning S160/V63 Servisventil 63 Tillsynsbru nn 400/160 Deltotal, va-ledningar

185 1 4

1600 15 000 15 000

Total investering

40 000 15 000 1713000

kr

kr

296 000 15 000 60 000 371000

kr

kr

2 084 000

kr

Kostnaderna innefattar inte bergschakt, anslutningsavgifter, omhändertagande av dagvatten eller oförutsett. Överskottsmaterial tas omhand inom planområdet. Driftkostnader Avskrivning och ränta: 33 års avskrivningstid och 5 % internränta Lokalgata VA-ledningar

95 000 kr/år 21000 kr/år

Driftkostnad för: Lokalgata och GC-vägar - elkostnad, vinterväghållning

15 000 kr/år

Anmärkning Del av gång- och cykelväg i planområdets södra del är olämpligt placerad på grund av stora nivåskillnader i direkt anslutning till befintliga fastigheter.

2014-01-22 Staffan Åberg Tekniniska avdelningen

....

~.

UPPVIDINGE KOlVlivJU~l! Kornmunledningsfö1valtningcm

2014 ~02- o4

I

I i

Dlarlenr

Uppvidinge KO I i IJ

2014-01-29 Dnr: 2013.0161 GRANSKNINGSKUNGÖRELSE

Emma Nordstrand 0474 47 068 [email protected]

Till remissinstanserna/sakägare

KUNGÖRELSE Granskning av detaljplan för Ny Förskola, del av Åseda 12:1, Åseda, Uppvidinge kommun, Kronobergs län. Upprättat förslag till detaljplan för del av Åseda 12:1 översänds för granskning enligt 5 kap 19-23§, plan- och bygglagen. Planarbetet bedrivs med normalt planförfarande och strider inte mot gällande översiktsplan. Granskningstiden pågår mellan den 29 januari till den 26 februari 2014. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra byggnation av en ny förskola med tillhörande gård i Åseda samhälle. Planområdet är beläget i utkanten av Åseda samhälles norra del. Planområdet är lokaliserat på en del av Björkåhaområdet, n01T om kvaiteren Ängen samt Lönnen. Området gränsar söderut till villabebyggelse och norrut mot natur- och skogsmark. Handlingarna finns tillgängliga i kommunens reception och på Miljö- och byggnadsförvaltningen, Åseda bibliotek och på kommunens hemsida, www.uppvidinge.se Yttrande skall senast den 26 februari 2014 inkommit till Miljö- och byggnadsförvaltningen Box59 364 21 Åseda e-post [email protected] Den som inte senast under utställningstiden framfött synpunkter på förslaget kan förlora rätten att överklaga beslutet att anta planen. Frågor besvaras av förvaltningschefKarin Holst 0474-470 84 och planarkitekt Emma Nordstrand 0474-470 68. Med en vänlig hälsning MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN

Emma Nordstrand Planarkitekt

Miljö- och byggnadsfårvaltningen Box 59, 364 21 Aseda Besök: Kyrkbacken Tfn: 0474-470 00 [email protected] · www.uppvidinge.se · m.uppvidinge.se

1(1)

.. ,.

·~- I"

r

'· ,,..

Upp,ridinge te

M

lJ N

2013-10-08

Dnr: 2013.0161

Emma Nordstrand

0474 470 68

GRANSKNINGSHANDLING

[email protected]

DETALJPLAN FÖR NY FÖRSKOLA, del av ÅSEDA 12:1 Åseda samhälle, Uppvidinge kommun, Kronobergs län. PLAN BESKRIVNING

Bild över det aktuella planområdet.

HANDLINGAR

Till planförslaget har följande handlingar upprättats: Plankarta med planbestämmelser Planbeskrivning med genomförandefrågor Fastighetsförteckning Behovsbedömning Sam rådsredogörelse

1(15)

2(15) SYFTE OCH HUVUDDRAG

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra byggnation av en ny förskola med tillhörande gård, friyta i Åseda samhälle. Det behöver byggas ytterligare en förskola i Åseda samhälle. Den planerade förskolan ska tillgodose behovet av barnomsorg i Åseda. Dagens behov är en förskola med 6 avdelningar för ca 100 barn.

PLANENS FÖRENLIGHET MED 5 KAP MB

Enligt kapitel 5 miljöbalken ska kommuner och myndigheter säkerställa att uppställda miljökvalitetsnormer iakttas. Planförslaget skulle innebära ökade trafikmängder vilket skulle medföra en ökning av luftföroreningar som i sin tur påverkar människors hälsa och naturmiljön. Miljökvalitetsnormen för luft bedöms dock inte överskridas då den av planen ökade trafikmängden är relativt liten och främst är förlagd under begränsade tidpunkter i samband med hämtning och lämning av barn. Sydost om planområdesgränsen finns Emmabodaåns grundvattenförekomst. Denna berörs endast i de delar som sedan tidigare är planlagd mark. För det system av dräneringsdiken som förekommer strax norr om planområdet bedöms inte det allmänna strandskyddet föreligga . Dikessystemet härrör troligtvis från en gammal odlingsmosse och är inte ett dikningsföretag. Dagvatten hantering skall redovisas av exploatören innan bygglov ges samt anordnas/ledas på sådant sätt att en direkt infiltration i grundvattenförekomst undviks. Planen bedöms därför inte medföra att miljökvalitetsnormen för vattenkvaliten för vattendrag och grundvatten överskrids. Planområdet består till stor del av jungfrulig mark. Platsen för planförslaget finns inte uppfört som område med några specifika natur-, växteller djurskyddvärden. Planområdet finns heller inte upptaget i Länsstyrelsens inventering över potentiellt förorenad mark.

PLAN DATA

Ändamål för detaljplan är etablering av ny förskola. Planlagd kvartersmark med bestämmelsen S, skola, med normalt planförfarande.

Läge

Planområdet är beläget i utkanten av Åseda samhälles norra del. Området är lokaliserat på en del av Björkåkraområdet. Planområdet gränsar söder ut till villabebyggelse och norr ut mot natur- och skogsmark.

3(15)

Areal

Planområdet omfattar ca.2,3 ha. Planförslaget består av kvartersmark, S, skola ca 11 000 mi samt allmän platsmark i form av Lokalgata och NATUR, ca 12 000 m2 • Naturområdet huvudsakliga syfte är att bevara ett av allmänheten omtyckt och välbesökt strövområde samt bibehålla tillgängligheten till densamma. NATUR områden ges bestämmelsen om att gång och cykelväg får anordnas. Utrymme för parkering och vändplan reserveras inom fastighetens östra del. Lokalgata planläggs i planens östra del i Olofsgatans slut. Detta bli tillfartsväg till ny fastighet . •

.

••

, ... __,.

-._'. ,

'

'

' ''. (_

<---

. '-: . . ~..:: .. \

>

i

"

• . .. . .

''\\.. ·. ( \_:).

Markägare TIDIGARE BESLUT översiktliga planer

Lagfaren ägare till berörd fastighet 12:1 är Uppvidinge kommun.

Planområdet södra gräns tangerar detaljplanelagt område. Gällande översiktsplan antagen 2011-04-26 redovisar inga motsättningar till planförslaget utan är i linje med förslaget. I översiktplanen förekommer det ett förslag till förlängning av Olofsgatan i form av ett vägreservat mot Näshultsvägen, väg 975. I översiktsplanen finns det även ett utbyggnadsområde för bostäder öster om det planerade vägreservatet vilket gränsar till planområdet.

4(15) \

'

.

Vägreservatet mot väg 975 genom Björkåkraomradet behålls

Detaljplaner

Planområdet gränsar till en gällande detaljplan 07-ÅSS-377 och berör ytterliga två planer, 0760-P89b och 7, 07-ÅSS-1109. Planerna berörs såtillvida att gränserna mellan gatumark och park NATUR förändras vid tillskapande av vändplan för Olofsgatan och ny tillfartsväg.

Kommunala beslut

Kommunstyrelsens arbetsutskott beslöt 2013-05-02 § 33 att ge Miljöoch byggnadsförvaltningen i uppdrag att starta planarbete inför byggnation av ny förskola i Åseda samhälle.

Planprogram

Planarbetet grundar sig på den nya kommuntäckande översiktsplanen som antogs 2011-04-26. I Översiktsplanen är planområdet utpekat som utbyggnadsområde för bostäder. Framtida bostäder kommer behöva kommunal service såsom exempelvis förskola, varför platsen är väl vald för verksamheten utifrån gällande Översiktplan.

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Mark och vegetation

Platsen är ett relativt flackt område med en nivåskillnad på cirka 2 meter till planförslaget område för nybyggnation och marken består här av moränavlagringar med god geoteknisk hållfastighet. Höjdskillnaden · medför att planområdet på naturligt vis distanseras till det högre belägna villaområdet söder om planområdet. Detta medför sammantaget goda förutsättningar för byggnation. Planområdets topografi fortsätter efter befintlig stenmur att sjunka med omkring 2 meter mot områdets lågpunkt som är början av en utdikad våtmark norr om planområdesgränsen. Denna del av området lämpar sig därmed mindre bra för byggnation. Området består delvis av gammal ängsmark som idag inte brukas. Marken är här plan och väldränerad och beväxt med högt gräs samt med lövslyuppslag. Ängen avgränsas med stenmur åt norr och åt öster. Utan-

5(15) för stenmuren tar skogen vid i form av uppvuxen gran- och lövskog. Gallringsarbeten har nyligen ägt rum där man har valt att främja lövträd, främst asp och björk. Platsen upplevs som ljus och öppen och har goda klimatmässiga förutsättningar avseende vind- och solförhållande.

Bild som visar den utgallrade skogsremsan bakom stenmuren

Ängen är en del av ett band av sammanhängande öppna gräsmarker som breder ut sig åt väster och ger goda förutsättningar för lek- och rekreation. Området används idag av allmänheten som strövområde.

Bild visar gräsmarken samt remsa med lövslyuppslag.

Stenmurar i jordbruksmark är i enlighet med förordning 1998:1252 Miljöbalken områdesskydd, biotopskyddade. Den för planförslaget aktuella stenmuren bedöms inte vara biotopskyddad bland annat då den inte gränsar till någon jordbruksmark eller hävdad ängsmark/åkermark eller betesmark. Kommunen håller området öppet genom att slå gräset en gång per år men har under ett antal år inte slagit gräset närmst stenröset och här har en bred remsa av lövsly växt upp.

6(15) Det finns fortfarande ett värde i stenmuren, kulturhistoriskt och miljömässigt. Planen inkorporerar muren i planförslaget som en del av den verksamhet som planen möjliggör. Rekommendationen är att man behåller muren i sin befintliga sträcka men tillåter att den vid behov öppnas eller omformas utifrån verksamhetens behov och krav.

Bilder som visar stenmur

Norr om planområdet förekommer en geologisk avlagring i form av torv/kärr, som har torrlagts med ett system av dräneringsdiken troligtvis i syfte att möjliggöra jordbruk. Skogen norr om planområdet består av övervägande del av gran, asp och björk. I det våtare partiet förekommer klena bestånd av sälg, björk och gran med undervegetation av våtmarksörter.

Bilder visar berörd skog samt det våtare partiet utanför planområdets norra del.

I norrsluttningen öst om tänkt tomt för förskoleverksamhetmot villaområde förekommer ett omtyckt område med grövre träd i form av asp, ek och gran samt exemplar av hassel. I området förekommer flera rekreationsstigar.

7(15)

Bilder visar planförslaget område planlagd som NATUR. \ '..-~~·-

··. . .... -- .

-~·· · · .

.)

i

.' ·d

')

I ( :.

I

i

"\

\ .. ~\ . i.

\.' \

' \

\

. Teckenförklaring Gammal fing1mark, !:)ra1 oth ört~r med hislag av lövsly Dlandskog, gran och björk och 'asp

un?erveg. av gräs, mossa och ört~r .

1 · ,_ , /

.

Våtmark med buskig s_kog. gran björ~och s~lg u'nderveg. våtmarksörter .·

j

1

.

- ,

\,

t::· ""~-

,

j' I -.-:/ -'.).. ,. ;- /· .· 1\ :;.:.

~;:. .:.i . ./ : · J1

\

1

l ·(, !~

'. . \

·: -_-: --;:'•-- {:)1,. /

/ J;. ( ,.. ~- ... ..~·~~:~~~ --~} jl

övervägande lövskog .rried grov asp, björ 6ch ek. :·,J ; I . ·~ ·.l · .'! · 1. ·~ , , . Hasselbuskar under'veg. gräs ,bch örter. ; I '·"' ·:: ·- . __ .. ·

.-".·.. 1,) :.. ,) I

i

i:·, I l

.

.: . L1 --.

\·.

r-- .

Illustrativ karta som visar befintlig vegetation och naturtyper i och kring planområdet.

Planerad förändring

Planförslaget kommer medföra att en stor del av ängen blir tomtmark för förskoleverksamhet. En skyddszon NATUR mot villaområde planläggs där även en gång- och cykelväg kan förläggas. Detta möjliggörs med en allmän bestämmelse. NATUR-området kommer medföra fortsatt god tillgänglighet till Björkåkraängarna. Ströv- och naturområdet norr om kvarteret Lönnen och Hasselvägen säkras i plan med bestämmelsen NATUR och tillgängligöras med gång- och cykelväg. Befintliga träd/vegetation/stenmurar behålls genomgående inom planområdet för att i så stor utsträckning som möjligt i syfte att ge förutsättningar att dölja parkering tillfartsväg men även i syfte av avskilja verksamheten från trafik. Stenmur ska införlivas i verksamhetens tomt och rekommenderas att utgöra en resurs vid utformning av verksamhetens förskolegård. De naturliga förutsättningarna hjälper också till att bevara de kulturhistoriska värdena på platsen.

8(15) Geotekniska Förhållanden

Någon geoteknisk undersökning har inte genomförts men bör göras inför bygglovet.

Radon

Planområdet ligger inte inom område med känd radonförekomst.

Bebyggelse

Inom planområdet förekommer ingen befintlig byggnation . Planområdet gränsar i söder till låg villabebyggelse och sammankopplade radhus från 70-80-tal samt enstaka äldre villor från sekelskiftet.

Bilder som visar exempel på närliggande bebyggelse

Planerad förändring

Planförslagets kvartersmark ges bestämmelsen 5, med användning skola, förskola och fritidsverksamhet. Den totala bygghöjden sätts till 6 meter. Exploateringstalet för fastigheten bestäms till 25 procent.

9(15) ·., \ • ,,

FÖRSKOlA aJÖRKÅKRA Pl.:iol.igd NAlUR

' ' I

Lc.kalgatJ/ vandpl;m

. ;\

C8:j

lllustratlY6yggnJd

'\

""-:,'

Tom19räm V» e1c.r,u l ()I ~ ;,~">g'O ;

Inspirationsbild från Uppvidingehus ÄB som visar möjlig utfoi-runing av den planerade förskolan med en så kallad modulkonstrnktion.

Behovsbedömning

Alla planer skall behovsbedömas huruvida betydande miljöpåverkan enl. MB 6 kap§ 11 föreligger. Planens karaktär är utgångspunkt för bedömningen och den görs utifrån M l
Ställningstagande och motivering

Planförslaget bedöm s inte innebära någon betydande miljöpåverkan. En särskild miljökonsekvensbeskrivning behöver därför inte upprättas.

Riksintresse

Planområdet ligger ej inom område som omfattas av riksintresse enligt 4 kap MB.

Strand skydd

Norr om planområdet förekommer ett utdikat kärr. Dikessystemet är troligtvis rester från en så kallad odlingsmosse och omfattas inte av något dikesföretag. Dikessystemet består av små grunda diken och ligger i produktionsskog med övervägande triviala arter. Dikessystemet är inget naturligt vattendrag och kan anses redan ianspråktagen i och med att det är konstgjort konstruerade. Dikena har heller varken tillflöde från något naturligt vattendrag eller leder ut i ett sådant. Vattnet leds till det

10(15) kommunala VA-nätet invid Olofsgatan. Dagvatten från verksamhetens kvartersmark kommer att omhändertas med lokal infiltration vilket innebär att dagvattnet efter infiltration kommer hamna i det lågt belägna . dikessystemet.

Fornlämningar

Inom planområdet finns inga registrerade fornlämningar.

Gator, trafik

Tillfartsväg anläggs enligt föreslaget som en knappt 200 meter förgrening av Olofsgatan . Olofgatan norra del är en relativt bred gata med bebyggelse enbart på en sida.

Bild som visar Olofsgatan, tänkt tillfartsväg

Planerad förändring

Angörringsgata till verksamheten kommer förläggas till planområdets nordöstra del och vara en avfart från nuvarande Olofsgatan och kommer ges bestämmelsen, Lokalgata. Olofsgatan förses med en vänd plan. Gatan förläggs så att de förekommande diken samt våtmarksområde undviks. Parkering och vändplats till verksamheten anordnas inom kvartersmarkens östra del, öster om det befintlig stenröse och stenmur. Denna kommer att verka som naturlig avskiljare mellan verksamhet och trafikyta. Trafikalstring

Längs öst-västlig sträckning av länsväg 969 och länsväg 976 passerar ca 500-1000 fordon dagligen, enligt statistik från nationella vägdatabasen. I detta ingår 25-50 tunga fordon på LV 969, och 0-25 tunga fordon på LV 976. Som en jämförelse kan nämnas Olofsgatans, väst-östlig sträckning (mätpunkt vid Lärkgatan) där är trafikmängderna högre, 2000-4000 fordon dagligen, varav 100-200 utgör tung trafik. Olofsgatan norr om korsningen med länsväg 969 består trafiken enbart av rörelser genererade av de fåtal villor som förekommer längs med gatans östra sida. I och med planerad verksamhet kommer trafikmängden att öka under vardagar och under vissa tider längs Olofsgatan. Trafikflödet beräknas fördelas med en koncentration på morgonen medan hämtningstrafiken sprids ut under en längre tid på eftermiddagen. Förskolan är tänkt att

11 ( 15) rymma 6 avdelningar med sammanlagt ca 100 barn. Den ökade trafikmängden är enligt tTrafikverkets synsätt procentuellt sett låg på länsvägarna och bör således inte ge upphov till något trafikproblem då trafikflödena från början bedöms vara låga. En ökad trafikmängd längs länsvägen med förskolan som målpunkt kan eventuellt ge en positiv effekt i form av sänkta hastigheter. Dialog med trafikverket förs kontinuerligt för en god trafiksäkerhet längs länssvägarna och kan på sikt resultera i kompletterande trafikhöjande åtgärder i korsningen Västravägen/Olofsgatan vilket ligger utanför aktuell detaljplan.

Konsekvenser Planförslaget innebär, att de som bor utmed Olofsgatan kommer att exponeras för mer avgaser och trafikbuller, de olägenheter som ett ökat trafikflöde medfö r. Efter samtal med Trafikverket framkom att detta i sammanhanget av dem anses som en mindre eller ringa påverkan bland annat då det endast pågår under en begränsad tid, morgon och kväll och enba rt under vardagar.

•' .

Gång- och Cykelväg

Gång och cykelväg till förskoleverksamheten kommer förläggas mellan befintlig villabebyggelse och verksamhetens kvartersmark. Dels i syfte att avskilja verksamheten från bostadsbebyggelse samt att vägen skall fungera som ersättnigsväg för den inofficiella rekreationsstig som i och med planförslagets införlivade kommer att försvinna För att knyta samman ny gång- och cykelväg med Åseda samhälle bör Olofsgatan kompletteras med gång- och cykelväg längs gatans västra sida. Som en konsekvens av planförslaget bör man även se över och förbättra trafiksäkerheten i korsningen Olofsgatan/Västravägen samt rekommenderas att anlägga gång- och cykelväg på del av allmän väg 976. Västravägen saknar idag i delar trottoar.

12(15)

Bilder visar ovan nämnda korsning samt Västravägens/väg 975 utformning och brist pä gäng- och cykel vägar. '; \

-./

.\ .

".....~

· '\

. .. \ .i . '

"- _ \

I

Ji

~'t .

J

i

I

'

Y.,, · • '!)p •

•

_- :

/ '

1

/

"'}

',

•

1 · 1

'•

·;

::•

/ - :

- \; ' ~ , \ ~·

• ','.

•

... · _ .. ~

_., . •

I


.._L..:.

•

:

•

I'' ,

..

1

,

'

· · ;- " !..~. ,..

; , . : :· -- · , · ••

,( .:.

'r

I!

!i •,

·-

f

1

~

-:i.

'

'

:1.~-o .f' , =ii,

I

I

l

1

••'

..

fänkt ll l!f,)f(\VJ{J

j

,

•

=~ ; :

·!!Z7•

-

,·

~~ .. :..~ i

·-i:\ , ./ · \

·\~

;

1

=,

'' [

= =. 1

:

1 1

,

i -,

_

_111

\

i

1

1

1

'

1- ' •

•

\

l -.

I

': ,/

•

: \-. :

,

;

)

;

•

. •

•

••

• ,··

-~ ·;

/

I

I•

l . ,,. :

L·

'

/

'

••

J,

'f'. ·,

1 •

Tånkt l1Jlforts\'åQ till for~k.ola ( . . fötb11l.H1rna

i

t

11 •

I

•I

••./

,.

,'

~ ._ • ~

•

. .1 , • '• '' \ , ••

,

'

'

•

i

~ 1111111111 1111111111111111111111111

, ~ ~ Korsning som bchovcr utformas I I _)TIN lrofiksåkcrl.

· · .!l ~ \'f

'I .

1 .

i

'

I

,, - 1/Jftl/1111f11i · J'. · [JJ1JJn \."r~ 11!111111 1 :

\ folketsP.Jrk ' ..

1 • ,

_I t . ~ 1 \• .' -

·1 '1 • ~

=~ 1

forg~cnd~ ochcykri S'l~t J

-

••

•

'

:1 ; (

•• · - •

-i ~'''"''('

J' ' ·

• • \

i

\

i · -·~ \ Ö: Ll

'.

' .

.L . J

. \ .. ,

~ . -. . '

. !)cn1

r

• I ,

1 "-7'~ .I. / 1 '

11 . ' ., .

I

... ,)

\ •

J

,

:.._ 1,

/

1 ,.

1

; : 1

,r · ·..,::

I

I ~. t

, ,·

'.'

\

· -· - ·

lji S!oiv/,

I • -

<:..·:..'I

"

1 1

J

r/

,"--;..., ,·r~ _,. ' ,._ · '. .,.,. , ,• ' 1 . • I " .' - \ -;< I ' • ' • . j' . • •

'1

• · 11111111 1111 '

,-

.- ' ,: ':

1

I

' - '( "'''

'J// · 11 • • /f///f/

•

.'

,

·

- .,,,,,,,,

•

I

h11~c1i1H.irav.l'!l forg.\end~od1cykl1\\'n

J

•, ·•...·-.:·1.. . •

,

-

i'.. -'' . /, ///

/

·

'·, \ \ • I ., ._ .... . ~·:--•...., . .;...,_

' ~ , ,.fl . '

..

;-

·~ .....{......... Planr6 istilg~ts omr3d<'S~~:S . { . . . \

1- l _&;'l·,.

.......

/

:

:

i ~

. 1' \ I

/':... ......... ............

..

I

.: i

''1/t·. • •

• • \. ,

J,l

j

~

".\

Åseda-Cen\ru'm \

.~/. ,

~

..

. . .. •

<· ._/

Illustration som visar behovet av ny trafiklösning som konsekvens av planförslaget

KONSEKVENSER Miljökvalitetsnormer

Konsekvenser av planförslaget

Det aktuella planförslaget kommer inte att medföra överskridanden av gällande miljökvalitetsnormer avseende mark-, vatten- och luftföroreningar. Buller

Verksamheten förväntas inte tillfoga intilliggande bostäder någon bullerproblematik. Trafik från och till verksamheten kommer orsaka en viss ökning i bullermiljön men förväntas inte överstiga några riktvärden. Tillgänglighet

Detaljplanen kommer medföra att jungfrulig mark, naturmark tas i anspråk. I de fall vedertagna stigar kommer påverkas kommer dessa att ersättas med gång- och cykelväg i nytt läge. För att upprätthålla tillgängligheten kommer rekreationsstigar i området att bevaras eller utvecklas. Gång och cykelvägen kommer kunna användas av boende i området såväl som besökande till verksamheten. Gång och cykelvägar som ansluter till planförslaget bör etableras samt att trafiksituationen bör förbättras ur säkerhetssynvinkel för gående och cyklister till verksamheten. Landskapsbild

Planen kommer påverka landskapsbilden men denna bedöms inte vara känslig för exploatering.

•

13(15)

Planområdet bedöms inte förekomma i ett känsligt område för utbyggnad. Verksamheten kommer etableras lågt i landskapet tack vare befintliga topologiska förhållanden samt att NATUR-zon kommer att avskärma delar av verksamheten visuellt. Vattendrag Planområdet berör inte av något naturligt vattendrag och kommer därav inte medföra några konsekvenser. Kulturmiljö

De kulturhistoriska värdena i stengärdsgårdar/odlingsrösen och hävdad ängsmark bedöms kunna fortleva i och med planen . Stenmurar inkorporeras i tomten och kan nyttjas i verksamheten där så är möjligt. Barnkonsekvenser Planförslaget kommer att få en lokal påverkan och medför inga negativa konsekvenser för barns behov och rättigheter.

TEKNISK FRÅGOR Vatten och avlopp

Vatten och avlopp skall anslutas till det befintliga VA-nätet i Olofsgatan i samband med utbyggnad av ny tillfartsväg till den nya fastigheten. An läggningsavgift för VA tas ut enligt gällande taxa.

Dagvatten

Dagvatten infiltreras lokalt på området. Tomten ska höjdsättas så att dagvattnet leds till lämpligt infiltrationsområde i den naturligt förekommande höjdriktningen norr ut mot befintligt dike. Redovisning av dagvattenhantering ska ske i samband med bygglov.

El

E.ON Elnät Sverige AB är el nätsägare inom planområdet.

Bredband

Uppcom AB står för anslutning av bredband m.m.

Avfall

Hantering av avfall skall ske i enlighet med kommunens avfallsplan.

GENOMFÖRANDEFRÅGOR ORGANISATORISKA ÅTGÄRDER Handläggning

Detaljplanen handläggs som normalt förfarande med målsättning att antas i mars 2014

Tidplan

Beslut om samråd 2013-10-17 Samråd t.o.m. november 2013 Beslut om utställning 2013-01-23 Utställning t.o.m. februari 2014 Beslut om antagande mars 2014 Laga kraft april 2014

14(15)

Ovanstående tidplan gäller under förutsättning att inga erinringar mot detaljplanen inkommer. Bygglov kan beviljas för byggnad och anläggning inom kvartersmark först när erforderliga fastighetsbildningsåtgärder är genomförda för del av Åseda 12:1 fastigheten där detaljplanen föranleder sådana åtgärder. Byggande på kvartersmark initieras av fastighetsägaren.

Genomförandetid

Genomförandetiden upphör att gälla 5 år efter att planen vunnit laga kraft.

Ansvarsfördelning Huvudmannaskap

Kommunen är huvudman för allmän plats samt för vatten- och avloppsledningar. Det innebär för den aktuella planen att kommunen ansvarar för drift och underhåll av vad som på planen betecknas med NATUR samt Lokalgata. För iordningsställande och byggnation av kvartersmark med beteckning (S) ansvarar exploatören . Ledningsnät och eldistribution är EON Elnät Sverige AB huvudman för. Telia Sanera ansvarar för fast telefoni.

TEKNISKA ÅTGÄRDER Vatten och avlopp

Vatten och avlopp kommer anläggas i samband med ny tillfartsväg från Olofsgatan.

Infarter Ny tillfa rtsväg kommer iordningställas och förläggas strax söder om den planerade vändplanen i Olofsgatans norra del och bekostas av kommunen.

EKONOMISKA ÅTGÄRDER Gatukostnader

Uppvidinge kommun tar för närvarande inte ut gatukostnadsersättning.

Kommunala Intäkter

Planavgifter tas ut i samband med bygglovet.

FASTIGHETSRÄTTSLIGA ÅTGÄRDER Uppvidinge kommun upplåter mark för ny detaljplan och kommer vara Markförsörjning ägare för marken inom hela planområdet. Planområdet utgörs idag i sin helhet av Åseda 12:1 och ägs av Uppvidinge kommun. Mark betecknad som kvartersmark, Si planförslaget föreslås utgöra ny fastighet. Denna avses efter avstyckning även fortsättningsvis vara del av Uppvidinge kommun egendom.

Fastighetsplan

Behov av fastighetsplan bedöms ej föreligga.

15(15) MEDVERKANDE T JÄNSTEMÄN Planbeskrivningen med genomförandefrågor har upprättats av Emma Nordstrand Uppvidinge kommun och Annika Säw Metria AB i samarbete med tjänstemän på tekniska kontoret, Uppvidinge kommun.

Miljö- och byggnadsförvaltningen 2013-10-15

Emma Nordstrand Planarkitekt

Uppvidinge K

M lJN

Sidan 1av3

F astighetsförteckn i ng 2014-01-15 Diarienr. Handläggare

Emma Nordstrand Ärende

Fastighetsförteckning till detaljplan för förskola, Åseda 12:1, Åseda samhälle Kommun: Uppvidinge

Kronobergs Län

Fastigheter inom planområdet Ägare/innehavare, adress

Beteckning på kartan =·-==-

·=

<=: - -

·- -· -

---

-

-

=

Uppvidinge kommun Box59 36421 Åseda

Åseda 12:1

Övrigt =-

·-

1/1

Marksamfälligheter inom planområdet Beteckning på kartan

Ägare/innehavare, adress

Övrigt

lingakända

Anläggningssamfälligheter inom planområdet ........ .;; _. ·-- =·-

..

..

•=....

:;:;u •• ,~=4-·=·m=•-==•=·~-~-=~~~·-0\=·•·=-~-·=-•·-~ ·I~=~-=-·=·~ .

...

•=···=-=-••·=·•=•·=•=•••~.-==•··=·• ~

1. 1~ nn,=-·=~.~.-;;p;m=•=·4~ · = •~. ·~=·=•=-=-~-·~ -

jmgakända

Rättigheter inom planområdet Beteckning på kartan/ Akt nr

Ägare/innehavare, adress

Nyttjanderätt Jakh·ättsavtal på Åseda 12:1

Ingemar Hjärtfors

Övrigt Tillträdesdag 1juli1994 3 mån uppsägningstid med förlängning av ett år i sänder

Uppvidinge 0

MUN

Fastigheter utanför planområdet Beteckning på kartan

Ägare/innehavare, adress

Övrigt

Ådret 1

Uppvidinge kommun

1/1

Åkern 1

Majvi Gunnel Linnea Rosander Gärdesvägen 10

1/1

36430 Åseda Åkern2

Gerd Inger Margareta Fransson Gärdesvägen 8 36430 Åseda

1/2

c

Åkern2

Arne Ivar Elof Fransson Gärdesvägen 8 36430 Åseda

1/2

Åkern3

Per-Ola Winst

1/2

Gärdesvägen 6 36430 Åseda Åkern3

Susaim Elisabeth Ulrika Winst

1/2

Gärdesvägen 6 36430 Åseda Åkern4

Marcus Karl Sebastian Green Gärdesvägen 4 36430 Åseda

1/2

Åkern4

Moa Sara Totti Kjellberg Gärdesvägeri 4 36430 Åseda

1/2

Åkerns

Gwmel A1memo Margareta Eriksson Gärdesvägen 2 36430 Åseda

1/2

Åkerns

Harald Erik Erland Eriksson Gärdesvägen 2

1/2

36430 Åseda Åkern6

Fredrik Verner Johamlisson Fältvägen 12 36430 Åseda

Ängen 1

Karl Torsten Palmer Ängsvägen8 364 30 Åseda

1/1

Ängen8

Kjell Olof Öhrman Hasselvägen 17

1/1

364 30 Åseda

1/1

Uppvidinge 0

Ängen9

JN Per Jolm Sebastian Winst

1/2

Hasselvägen 19 36430 Åseda Ängen 9

Maarit Veronika Rautio

1/2

Hasselvägen 19 36430 Åseda Ängen 10

Inga Jafarova Hasselvägen 21 36430 Åseda

1/2

Ängen 10

Mmshud Hasanov Hasselvägen 21 36430 Åseda

1/2

Ängen 11

Elsa Gwillla Johansson Hasselvägen 23 36430 Åseda

1/2

Ängen 11

Per Morgan Johansson Hasselvägen 23

1/2

36430 Åseda Ängen 12

Iris Sofi Weronicka Akerblom Hasselvägen 25

1/2

36430 Åseda Ängen 12

Sven Gmmar Patrik Akerblom

1/2

Hasselvägen 25 36430 Åseda Lö1men 1

Vigga Einar Roland Bergkvist Hasselvägen 27

1/1

36430 Åseda Lö1men2

R01my Ake Astley Hasselvägen 29

1/1

36430 Åseda Lö1men3

Erik Göran Eriksson Hasselvägen 31 36430 Åseda

1/1

Lö1men4

Gmmar Torsten Arne Sellman

1/2

Hasselvägen 33 36430 Åseda Lö1men4

Gullbritt Lillan Elisabet Sellman

1/2

Hasselvägen 33 36430 Åseda Löm1en5

Rolf Helge Kenneth Holmberg Hasselvägen 35 36430 Åseda

1/1

Uppvidinge OM

Pilen8

lJN

Com1y Billy Ekelund

1/1

Olofsgatan 26 36430 Åseda Pilen 9

Estrid Lena Christina Karlsson Olofsgatan 24 36430 Åseda

1/1

Pilen 10

Böije Kjell Sb·and Olofsgatan 22 36430 Åseda

1/1

Pilen 11

Carl Tony Andersson

1/2

Olofsgatan 20 36430 Åseda Pilen 11

Sara Madelene Lif

1/2

Olofsgatan 20 36430 Åseda Pilen 12

Ann-Marie Birgitta Ståhlgren Olofsgatan 18 36430 Åseda

1/2

Pilen 12

Karl Kutte Roland Sthålgren Olofsgatan 18 36430 Åseda

1/2

Pilen 13

Ake Bertil Almqvist Olofsgatan 16

1/2

36430 Åseda Pilen 13

Karin Anita Holst Olofsgatan 16 36430 Åseda

1/2

Uppvidinge 0

MJN

Marksamfälligheter utanför planområdet lrnga kända

Anläggnings samfälligheter utanför planområdet J1nga kända

Rättigheter utanför planområdet o .. v--·-····,,_· • ,._,,, ·= .,

... ~

::o;:;;...

c:=:;=c;:=,

" ·• • •Lr--·-- -·--J-nc ~

· "' ' - ·-

lrnga kända

Förteckningen bestyrks

Hemik Johansson Kartingenjör

~--

'" "·

· ~ (·· E

~ 'T4'J···-·.

···+'="·""' .....•r•

-·=· . . . . . .

;i ~ ., ............

,.,:b-.--F.-.

-· ~

.• EU-·-·""·-- "''""'··C •.. .,.._

.. . . .~ ..- ... &>•• •:.:._, , ' #,, .....- . fl·i~·

.• L

Bilaga 2 Checklista för komplexa detaljplaner

Beskrivning

Detaljplan för skola, förskola och fritidsverksamhet med normal planhandläggning.

Typ av plan:

Planområdet är beläget i utkanten av Aseda samhälles norra del, på en del av Björkåkraområdet. Planområdet gränsar söderut till befintlig villabebyggelse och norrut mot natur- och skogsmark.

Beskriv befintliga förhållanden:

Beskriv planförslaget:

Planförslaget medger en avstyckning från Björkåkra 12: 1 för bildande av fastighet avsedd för kommunal skolverksamhet.

Medverkande tjänstemän:

Emma Nordstrand, planarkitekt Henrik Johansson, kart- och GIS-ingenjör, Staffan Åberg, teknisk chef och AnnikaSäw Metria AB

I

Behovsbedömning

Ja/ Nej

Måluppfyllelse: Strider planen mot .. .? - Gällande planer och program

Nej

- Miljömål (nationella och lokala)

I

Beskrivning

Berör inga kända riksintressen och strider inte mot gällande översiktsplan. Det finns inga kända naturvärden.

- Riksintressen (se även Naturvård, Kulturmiljö och Friluftsliv) Påverkas landskapsbild (stadsbild, landskapsbild)?

Ja

- In- och utblickar - Historiska samband Påverkas naturmiljö/naturvård (inkl biologisk mångfald)? - Riksintresse för naturvård - Natura 2000-område - Naturreservat/Naturskydd - St ra ndskydd - Rödlistade ar ter - Annan värdefull natur

OBS! Om Natura 2000-område påverkas, eller risk finns för påtaglig skada eller påverkan på skyddad natur tex riksintresse för naturvård eller strandskydd, uppstår alltid betydande miljöpåverkan!

Nej

Påverkas rekreation och friluftsliv? - Riksintresse för friluftsliv

Nej

- Befolkning - Grönstruktur Påverkas kulturmiljö/kulturarv? - Riksintresse för kulturmiljö - Kulturreservat - Fornminne - Byggnadsminne - Kulturminnesvård -Annan värdefull kulturmiljö

OBS! Om planområdet tas i anspråk för verksamhet som ska tillståndsbedömas enligt miljöbalken, uppstår alltid betydande miljöpåverkan!

Nej

Hänsyn har tagits till befintliga naturförhållanden genom att attraktiv grönyta sparas som NATUR i planen . Dikessystem i form av små grunda diken i produktionsskog med övervägande triviala arter finns i norra delen av planområdet. Dikessystemet är inget naturligt vattendrag och kan anses vara redan ianspråktagen mark som är konstgjort konstruerade.

Idag används delar av.planområdet som strövområde. Tillgängligheten kommer delvis att minska men befintliga stigar omformas till ge-väg. Inom området finns inga kända kulturvärden eller registrerade fornlämningar. Den stenmur som finns inom planområdet bedöms inte vara biotopskyddad, då den inte ingår i någon jordbruksmark eller hävdad ängsmark/åkermark eller betesmark.

Liten påverkan .

Påverkas omgivande miljö? - Mark

Nej

- Luft - Vatten - Klimat

Motverkar planen hushållni ng av naturres urser och andra resurser?

Nej

- Mark, vatten, materiella resurser mm

Planen kopplas till befintlig bostadsbebyggelse och infrastruktur för att inte motverka hushållning av naturresurser och andra resurser.

- Transporter, kommun ikationer, energi mm

Finns ri sker för hälsa och säkerhet, uppstår störningar från omgivningen eller ger planen upphov till störningar? - Bull er/vibrationer - Föroreningar (mark, luft, vatten) - Överskrids miljökvalitetsnormer?

OBS! Om risker finns för hälsa och säkerhet, eller om miljökvalitetsnormer överskrids, uppstår alltid betydande miljöpåverkan!

Nej

Risk för översvämning eller erosion föreligger inte.

Finn s det ri sker för... ? - Översvämning - Erosion

OBS! Om risker finns för översvämning och erosion uppstår alltid betydande miljöpåverkan!

Nej verksamheten innebär inga negativa hälsoeffekter för omgivningen och ett naturområde har sparats ut mellan befintlig bostadsbebyggelse och skolverksamheten för att minimera påverkan från lek och stoj.

Nej

Slutsats om fortsatt utredningsbehov

Samlad bedömning:

Planen bedöms inte medföra någon betydande miljöpåverkan som skulle kunna antas överskrida gällande miljökvalitetsnormer. Planen bedöms inte heller strida mot andra intressen avseende mark- och vatten. Nej

Kommer planen att leda till betydande miljöpåverkan?

Om nej : Gör ett motiverat ställningstagande.

M otiverat ställningstagande:

Kommunens bedömning utifrån ovanstående behovsbedömning är att den nya planen inte kräver något framtagande av miljökonsekvensbeskrivning MKB .

..

2013-10-08

Datum: Namnunderskri ft:

Om ja: Utför en miljöbedömning parallellt med den fortsatta planprocessen och upprätta en miljökonsekvensbeskrivning.

Sveriges Kommuner och Landsting

Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se

Uppvidinge OM MUN

2014-01-150

Dnr: 2013-0161

1 (13)

SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan för ny förskola, del av Aseda 12:1 i Aseda samhälle, Uppvidinge kommun, Kronobergs län.

Sam rådstid: 2013-10-24 - 2013-11-21 Samrådsmöte: 2013-11-06 Samtådsmöte har ägt rum, se bifogad redogörelse.

Följande yttranden utan synpunkter på förslaget har inkommit: 2013-11-05 2013-11-14 2013-11-13

Polismyndigheten i Kronobergs län Skanova E.ON

Följande yttranden med synpunkter från Myndighet, förvaltning eller förening Länsstyrelsen i Kronobergs län 2013-11-21

Samråd om förslag tfll detaljplan för Ny förskola, del av Åseda 12:1 i Uppvidinge kommun Samråd enligt 5 kap 11 §Plan- och Bygglagen(PBL), refererande till samrådshandlingar upprättade 2013-10-24.

Detaljplanens syfte Syftet är att möjliggöra byggnation av en ny förskola med tillhörande gård, friyta i Åseda samhälle.

Länsstyrelsens synpunkter Sammanfattande synpunkter Länsstyrelsen anser att ett genomförande av detaljplanen kan vara bidragande till hållbar utveckling (ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter)utifrån sitt både naturnära och centrumnära läge. Att onuådet är helt obebyggt idag ställer emelle1iid krav på anpassning till nuvarande användning som rekreationsområde samt förhållandet till närliggande bostadsbebyggelse. Detaljplanens koppling till översiktsplan samt tidigare planläggning Det föreslagna området är i kommunens översiktsplan redovisat som ett utbyggnadsområde för bostäder. I Olofsgatans förlängning finns också ett vägreservat mot väg 975 genom planområdet. Även på andra sidan vägreservatet är det redovisat bostäder.

Miljö- och byggnads.förvaltningen Box 59, 364 21 Aseda Besök: Kyrkbacken Tfn: 0474-470 00 [email protected] · www.uppvidinge.se · m.uppvidinge.se

2(13) Om planen avviker från översiktsplanen ska det av planbeskrivningen framgå skälen för avvikelsen. Länsstyrelsen saknar en redovisning av hur detaljplanen förhåller sig till avvikelsen. Det bör även anges att det i översiktsplanen finns ett utbyggnadsområde för bostäder öster om det planerade vägreservatet. Området är inte tidigare detaljplanelagt.

Allmänna intressen enligt 2 kap PBL Bebyggelsens angassning till omgivande natur I den nordvästra delen av planområdet medges användning S Skola, förskola och fritidsverksamhet. Högsta höjd är 6 m och våningsantal 1. Här får 25 % av fastighetsarean bebyggas varav max 500 kvm är för komplementbyggnad. I söder mot befintliga bostäder samt i öster omges kvartersmarken av allmän plats Natur. I väster och f norr utanför planområdet finns gran- och lövskog. I planbeskrivningen anges att befintlig mur inte får rivas men att den vid behov ska kunna öppnas utifrån verksamhetens krav. Kommunen kan för byggnadsverk, tomter och allmänna platser utfärda skyddsbestämmelser eller rivningsförbud i detaljplan om det finns särskilda värden ur historiskt, kulturhistoriskt, miljömässigt eller konstnärligt hänseende. Det särskilda värdet bör vara preciserat och dokumenterat för att kunna skyddas genom planbestämmelse. Länsstyrelsen anser att den föreslagna skyddsbestämmelsen avseende stenmurarna är otydlig och att den inte bör utgöra planbestämmelse på plankattan utan kan ingå som en rekommendation i planbeskrivningen. Buller och ökad trafik Länsstyrelsen konstaterar att en ökad trafik/bullerstörning troligen kommer att beröra endast vissa perioder under dagen, hämtning/lämning av barn. Länsstyrelsen anser dock att detta bör klargöras närmare. Teknisk försörjning Vatten och avlopp kommer enligt planbeskrivningen att anslutas till befintligt VA- nät i samband med den planerade tillfa1tsvägen. Dagvattnet kommer att infiltreras lokalt på området och ledas till lämpligt infiltrationsområde och befintligt dike norr om planområdet. Tomten kommer att höjdsättas och redovisning kommer att ske i samband med bygglovet. Enligt grundkaitan ser det ut som om att det norr om planområdet finns ett dikningsföretag. I den fo1tsatta planprocessen måste detta klargöras vad gäller hanteringen av dagvatten.

Krav/anspråk enligt annan lagstiftning Betydande miljögåverkan enlig! 6 kag 11 § Miljöbalken Kommunen har i en behovsbedömning, enligt kriterierna i bilaga 4

3(13)

till MKB-förordningen, kommit fram till att ett genomförande av detaljplanen inte kan antas medföra någon betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen har inget att erinra mot omfattning och innehåll i behovsbedömningen. Förorenade områden enligt 10 ka12 Miljöbalken Enligt länsstyrelsens dokumentation finns det ingen förorenad mark inom planområdet. På plankattan finns dock en planbestämmelse om att bygglov ej rar ges föITän ev. markförorening har avhjälpts. Länsstyrelsen saknar dock en redovisning av om och i så fall var en markförorening skulle finnas. Fornminnen enligt 2 kai;! Lag om kulturminnen m .m. Inga kända fornlämningar finns inom planområdet enligt fornminnesregistret (FMIS). Särskild arkeologisk utredning (KML 2 kap 11 §) erfordras inte men om fornlämningar påträffas i samband med schaktningar o d skall arbetet avbrytas omedelbart och Länsstyrelsen meddelas utan dröjsmål. Prövningsgrunder enligt 11 kap 10 § PBL Riksintressen enligt 3 o 4 kaQ Miljöbalken Påverkas inte av planförslaget.

Mellankommunala intressen Påverkas inte av planförslaget. Miljökvalitetsnorm enligt 5 ka12 Miljöbalken. I planbeskrivningen konstaterar kommunen endast att gällande miljökvalitetsnormer inte överskrids. Länsstyrelsen erinrar om att planområdet delvis ligger på en grundvattenförekomst, Emmabodaåsen vilket bör framgå av detaljplanen. Det bör även finnas en koppling till MKN för vatten och dagvattenhanteringen. Strandskvddsområde enlig! 7 kaQ Miljöbalken Påverkas inte av planförslaget. Hälsa och säkerhet, risk för olyckor, översvämning och erosion. Påverkas inte av planförslaget.

Kommentar och åtgärd Detalj12lanens ko1212ling till översikts12lan samt tidigare i;!lanläggning Planhandlingarna kompletteras med text om att det i översiktsplanen finns ett utbyggnadsområde för bostäder öster om det planerade vägreservatet.

4(13)

Bebyggelsens anQassning till omgivande natur Texten om skyddsbestämmelse för stenmurarna i planbeskrivningen justeras till en rekommendation och skydds bestämmelsen i plankartan tas bmt. Buller och ökad trafik Den förändrade trafiksituationen klargörs närmare i planbeskrivningen. Teknisk försörjning I planbeskrivningen klargörs den framtida hanteringen av dagvatten. De diken som finns norr om planområdet är enligt ansvariga på Länsstyrelsen, Lantmäteriet och Skogsstyrelsen inget dikningsföretag utan troligtvis rester från en gammal odlingsmosse. Förorenade områden enligt 10 kaQ Miljöbalken Planbestämmelse om att bygglov ej får ges förrän ev. markförorening har avhjälpts tas bort från plankaiian då några kända markföroreningar ej föreligger. Miljökvalitetsnorm enligt 5 kag Miljöbalken Planbesk.rivningen kompletteras med text om grundvattenförekomst Emmabodaåsen och dess koppling till MKN för vatten och dagvattenhantering. Lantmäterimyndigheten Förslag till detaljplan gällande Björkåkra 12: 1 har sänts över till Lantmäterimyndigheten i Kronobergs län för samråd enligt 5 kap 2013-10-25 20 § plan- och bygglagen. Syftet med detaljplanen är att möjligöra byggnation av ny förskola med tillhörande gård. Lantmäterimyndigheten har inget att invända mot planens syfte eller principen för dess genomförande. Vi har dock noterat att ni använder illustrationslinjer för att visa vart ge-väg skall placeras, skall det inte vara egenskapslinje i enlighet med hur ni visat vart parkeringen skall placeras? Kommentar/Åtgärd

Syftet med illustrationslinjen är just att illustrera befintliga stigar och inte peka ut ett exakt läge för dessa.

Kommunstyrelsen 2013-11-15

Detaljplan för ny förskola, del av Åseda 12:1 är på samråd och kommunstyrelsen har getts möjlighet att yttra sig. Planförslaget anses inte hindra friluftslivet i området och det är positivt att syftet med marken som föreslås planläggas som NATUR är att behålla tillgängligheten till natur- och strövområdet som används av allmänheten. Byggnation i området skulle eventuellt även kunna bidra till en ökning av friluftslivet i området. Området berörs inte av kommunens kultmmiljöplan och förslaget strider inte mot Översiktsplan 2011-2016 där området finns utpekat som eventuellt utbyggnadsområde för bostäder.

5(13)

Kostnaderna för att genomföra planen är inte utredda och det är därför i dagsläget omöjligt att avgöra vad de ekonomiska konsekvenserna av planförslaget blir. Kommentar/Atg ärd

Kostnadsberäkningen för tillfartsväg i enlighet med samrådshandlingarna bedöms som svåra att säkerställa. Förvaltningen väljer att hörsamma kommunstyrelsens önskemål om en alternativ, genare dragning av tillfartsvägen. Den alternativa dragningen innebär att man i dagsläget inte behöver bygga ut Olofsgatan i enlighet med Översiktplan 2011 vilket skulle betyda reducerade kostnader för vägbyggnation.

Miljöpartiet 2013-11-21

Vi, Miljöpartiet i Uppvidinge, samt representanter från småbarnsföräldrar i kommunen, har ingen erinran mot förslaget till detaljplan för Björkåkra 12: 1, utan tycker tvätiom att det verkar vara en mycket lämplig plats att förlägga den nya förskolan på. Det är positivt med närheten till natur, att ängslandskapet och lövskogen, samt den gamla stenmuren bevaras. Likaså är det positivt att det inte blir någon trafik genom området. Däremot anser vi att korsningen Olofsgatan I Östra samt Västra Vägen kan göras säkrare och stödjer förslaget om att man där gör övergångsställen. Vi är medvetna om att det här samrådet avser synpunkter på detaljplanen. Men eftersom det är osäkert om allmänheten får möjlighet att tycka till om själva byggnaden, så vill vi redan i detta läget framföra våra synpunkter på den. Vi skulle önska att man redan i upphandlingarna har krav på ekologiskt byggande, och hänvisar till skrivelsen som Johanna HjäJifors lämnat

Kommentar/åtgärd

Kommunen samtycker om att korsningen Olofsgatan I Östra samt Västra Vägen kan göras säkrare och stödjer förslaget om att kontakt tas med Trafikverket för att undersöka möjligheten att förbättra trafiksituationen på den aktuella platsen genom t ex övergångsställen och hastighetsdämpande åtgärder. Detta ligger utanför detaljplanen och får hanteras för sig.

Trafikverket 2013-11 -22

Detaljplan för ny förskola, del av Aseda 12:1, Uppvidinge kommun

m.

Trafikverket har tagit del av samrådshandlingar för rubricerat ärende. Detaljplanens syfte är att möjliggöra byggnation av en ny förskola med tillhörande gård, friyta i Åseda samhälle. Vägar Planområdet är beläget i utkanten av Åseda samhälles norra del och är lokaliserat på en del av Björkåkraområdet. Planområdet gränsar söderut till villabebyggelse och norrut mot natur- och skogsmark. Väganslutning sker genom förlängning av Olofsgatan i den sträckning som i kommunens översiktsplan utpekats som väg reservat för en framtida sträckning av väg 975.

6(13)

I handlingen förutsätts åtgärder på gång- och cykel vägnätet utanför planområdet också längs de statliga vägarna. Trafikverket har idag inget uppdrag från regionförbundet I Uppvidinge kommun att bygga ut cykelvägar längs Västra vägen och Olofsgatan i Åseda. En mer övergripande dialog om hur cykelfrågan kan lösas bör hållas mellan berörda parter innan planförslaget går vidare. Trafikverket har i övrigt inga synpunkter på planförslaget. Kommentar/åtgärd

Trafikverket har idag inget uppdrag från regionförbundet I Uppvidinge kommun att bygga ut cykelvägar längs Västra vägen och Olofsgatan i Åseda. En mer övergripande dialog om hur frågan kan lösas bör hållas mellan berörda paiier. Detta ligger utanför detaljplanen och får hanteras för sig. Yttranden från berörda sakägare

Åke Almqvist 2013-11-11

Avgränsning; Mitt yttrande berör inte placeringen av förskolan utan begränsas till tillgänglighets-, trafik- och miljökonsekvenserna för mig och brukarna, barnen, vid ett genomförande i enlighet med förelagd plan. Beroenden; Den presenterade planen innehåller ingen trafiksäkerhets-, trafikflödes- eller miljökonsekvensanalys. Den presenterar ej heller hm resterande del av Åseda 12: I är planlagt eller andra beroenden somt ex Lokalgatans (Olofsgatans) tänkta och i översiktsplanen presenterade anslutning till Lv 975 (mot Näshult) skall utformas (ibland benämnt vägreservat). Intill dess nämnda analyser och frågetecknen nmt berörda 12Ianer är nöjaktigt besvarade och 12resenterade är underlaget så svagt genomarbetat, att det inte går att yttra sig över när det gäller tillgänglighets-, trafik- och miljökonsekvenser. I de delar där underlaget så medger vill jag avlämna följande yttrande. YTTRANDE ÖVER BEFINTLIG PLAN Trafiksäkerhet; I den förelagda planen kommer all trafik ledas till och från förskoIan via Lokalgatan (Olofsgatan). Samtliga som skall åka till eller från förskolan måste passera korsningen Olofsgatan - Östra-/Västra vägen (fortsättningsvis benämnd korsningen). Korsningen är en av de mest trafikerade korsningarna inom planlagt område i kommunen. Samtliga korsande vägar är genomfa1isleder vilket betyder att alla 'som skall ta sig till eller från skolan måste göra det i umgänge med stort trafikflöde där inslaget av tung trafik inte är obetydligt. ofta Östra och Västra vägen är genomfatisleder - mot riksväg 31. respektive Näshult och Hultanäs. Båda vägarna har länsvägsstatus (lv.), lv. 969 resp. 976, och trafikeras frekvent av tung genomfartstrafik. Östra vägen är en av två vägar till det Östra industriområdet. Närboende, däribland jag själv, har i tidigare i skrivelse och genom tfu-samtal till ansvarig i den kommunala förvaltningen försökt

7(13)

förmå kommunen/väghållaren att vid trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Lämnade förslag har ej beaktats. Att ingen dödolycka skett i korsningen kan endast bero på att en särskild skyddsängel vakar över den. Om den planerade anslutningen av Olofsgatan till lv. 975 (vägreservatet) realiseras kommer tillfartsvägarna till förskolan i det planförslag som föreligger uteslutande bestå av länsvägar. Då det saknas en trafikflödesanalys kan det inte bedömas hur många barn som dagligen måste korsa en eller flera länsvägar och exponera sig i en högtrafikerad och komplicerad korsning på sin skolväg. Kommer anslutningen av Olofsgatan till lv. 975 (vägreservatet) att realiseras blir samtliga bilburna som skall till eller från skolan tvingade att korsa minst en länsväg. En annan viktig konsekvens av att endast en tillfartsväg är planerad blir att barnens får "umgås" med mötande trafik bestående av skolkamraters bilburna föräldrar, distributionsfordon, snöröjningsfordon etc. på sin dagliga väg till och från skolan. I något sammanhang (troligen i media) har jag uppfattat, att trafikflödet uppskattats till 4-500 fordon per dag. Siffran är inte verifierad i trafikflödesanalys motsvarande. Är nämnda flöde relevant måste flödet anses som betydande ur alla i detta yttrande beaktade aspekter. På Olofsgatan (Lokalgatan) norr om korsningen finns sex villor Gag bor själv i en av dem) som har sina utfarter mot gatan. De flesta (för att inte säga alla) backar ut på Olofsgatan. Oavsett om fordonen backas eller körs ut innebär det, att de kommer att korsa den trottoar som enligt planen är en av flera vägar till skolan för gångtrafikanter. I tomtgräns mellan trottoar och villatomter finns i dag häckar som ett barn inte kan se över. Hur en adekvat räddningsinsats som innebär evakuering av barn och personal i kombination med liv- och egendomsräddande åtgärder skall kunna genomföras i den trafikmiljö som kan förmodas råda i anslutning till skolan under frekvent tid (morgon och kväll) är svårt att förstå med föreslagen trafikreglering. Gång- och cykelväg; Av planen framgår, att en gång- och cykel väg som skall bö1ja ungefär mitt på Olofsgatan (Lokalgatan) - på gatans västra sida. Det innebär, att de mest oskyddade trafikanterna på väg till skolan kommer att exponeras mot trafik på väg såväl från som till förskolan samt trafik till och från befintliga fastigheter. Om ovan nämnda anslutning mot Näshult (vägreservatet) realiseras kommer de dessutom att tvingas "umgås" den adderade mängd fordon, inte sällan tunga, som skulle bli en konsekvens av ett sådant beslut. Förslag rörande trafiksäkerhet i oprioriterad ordning; Trafiksäkerhetskonsekvenser av det förelagda planförslaget blir, att trafikanterna - barnen - tvingas korsa högtrafikerade genomfartsleder minst en gång på sin dagliga skolväg. Min bedömning, utan att ha tagit del av en trafikflödesanalys är, att de flesta barnen måste korsa fler än en genomfartsled - ofta frekvent trafikerad av genomgående tung trafik. Vänstersväng innebär, att man som trafikant korsar mötande trafiks

8(13)

körbana och är, som alla säkert vet, den utan jämförelse farligaste färdriktningsändringen i trafiken. I samband med vänstersväng sker de flesta olyckorna. Vid en trafikolycka drabbas alltid de minst skydda trafikanterna mest, i detta sammanhang gående och cyklister. För mig är det självklart, att eliminera vänstersväng under skolvägen så långt det är möjligt. Boende utmed Lokalgatan kör i dag så gott som undantagslöst in sina bilar på garageinfmterna. Om inte det befästa beteendet förändras, så kommer det att innebära att fordonen måste backas med begränsad trafiköverblick som följd ut på Lokalgatan. Detta innebär, att de vid färd från fastigheterna måste korsa trottoaren som i sin förlängning övergår i planerad gång- och cykelväg till skolan. Vid fortsatt färd söder ut på Lokalgatan blir de också tvungna att korsa Lokalgatan i konkurens med trafikanter - barnen - på väg till och från skolan Jag har inte svårt att se de risker detta innebär. Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag följande; • För att lösa den komplicerade trafiksituationen i korsningen Olofsgatan (Lokalgatan) och lv. 969 och 976 och höja säkerheten i korsningen för oskyddade trafikanter skall en rondell anläggas. I anslutning till den skall övergångsställen anläggas. Trafiksäkerhetshöjande åtgärder såsom komplettering av belysning skall genomföras. • Fartreducerade åtgärder, hastighetsbegränsning i kombination med farthinder, skall vidtags såväl på Olofsgatans södra anslutning till korsningen som på de båda länsvägarnas anslutning till densamma. • Olofsgatans del norr om korsningen skall enkelriktas och göras om till äkta miljögata (miljögata är en gata där fordon och oskyddade trafikanter umgås i trafiken på lika villkor). Intill dess anslutning av Olofsgatan mot Näshult (vägreservatet) inte är aktuell kan efter beaktande av vad som tidigare sagts om förväntade trafikmiljön där kan eventuellt del av miljögatans östra sida avsättas för cykelbana (i direkt anslutning till befintlig trottoar). I vilken riktning gatan skall enkelriktas går inte att ta ställning till innan trafikflödes- och trafiksäkerhetsanalys presenterats. Oavsett hur trafiken regleras blir konsekvensen av ett sådant beslut, att ytterligare vägar måste planers så "rundkörning" möjliggörs. Trafiken till eller från skolan, beroende på hur trafikregleringen genomförs, skall gafflas in till/från skolan via ej för närvarande befintliga vägar mot Hasselvägen, Fältvägen m fl alternativ. På så sätt tvingas man redan nu ta ställning till hur området väster om Åseda 1: 12 framgent skall disponeras. Först då skapas förutsättningar för en helhetssyn. Planläggning av området kommer dessutom troligen stimulera till nybyggnation. Om fler vägalternativ till/från skolan skapas stödjer det också förutsättningar för en framgångsrik räddningsinsats, höjer trafiksäkerheten och minskar förmodligen miljöbelastningen för samtliga berörda. •En möjlighet som skall beaktas är, att använda den stora asfalterade planen på Hasselvägen som en del i lösningen av trafikproblematiken.

9(13)

• Om det bedöms, att en anslutning av Olofsgatan mot Näshult är nära förestående skall redan i samband med projekteringen av förskolan en rondell anläggas vid dockningspunkten för den nya vägen för att på så höja säkerheten för de som färdas till eller från skolan.

Miljöpåverkan; Föreliggande förslaget innebär, att de som bor utmed vägen kommer att exponeras mot mer avgaser och den olägenhet som ett ökat trafikflöde innebär. Det är troligt, att köbildning kan uppstå under frekvent tid (morgon och kväll) i korsningen Olofsgatan (Lokalgatan) och länsvägarna med tomgångskörning som en direkt följd. Det är troligt, att den förväntade tomgångskörning, periodvis kan innebära olägenhet för de som bor och vistas i anslutning till korsningen. Yttra sig över miljökonsekvenser är inte möjligt eftersom ovan nämnda konsekvensanalyser saknas. När planen är kompletterad med en miljökonsekvensanalys förutsätter jag att möjlighet att yttra sig över den kommer att erbjudas.

Reflexioner efter samrådsmötet; Vid samrådet betonades vid flera tillfällen att byggnation och kostnader för infrastruktur inte var kostnadsberäknad utan det handlar nu om att "göra något bra av detta". Trots det framkom att bygggrupp och ansvariga politiker satt sig väl in i vad en barack/modullösning skulle kosta. Jag är väl medveten om, att samrådet inte rörde byggnationen utan endast planen, men i det fortsatta resonemanget får det ändå betydelse. Av planen framgår, att avsikten är att förlänga Olofsgatan (Lokalgatan) ca 80 meter norr ut för att sedan vinkla den kraftigt väster ut mot den tänkta skolan. Det är väl känt att det bolag som byggde de villor som i dag är placerade utmed Lokalgatan våldsamt underskattade komplexiteten i att bygga på mossmark. Jag minns inte om bolaget gick i konkurs på grund av merkostnaden, men under alla omständigheter försvann all lönsamhet i oförutsedda kostnader för markarbeten. Att med den erfarenheten i ryggen planera att bygga minst åttio meter väg i samma mosse får i vaii fall mig att höja på bägge ögonbrynen. Det finns en uppenbar risk, att merkostnader för vägen kommer att konsumera möjligheten att "göra något bra av detta" och att goda intentioner förvandlas till en b eller c lösning. I de sämsta av världar får barnen betala det priset genom reducerad trafiksäkerhet under sin resa till och från skolan. Om området väster om skolan bebyggs med villor och Olofsgatan (Lokalgata) byggs ut i enlighet med nu gällande plan bedömer jag, att tillgänglighet till skog och mark för barnen starkt begränsas eftersom det i så fall endast är sumpmarken norr om skolan som blir tillgänglig för dem. Den skog som en gång fanns norrut (ibland kallad Mulleskogen eftersom Mulleverksamhet bedrevs där) försvann i väsentlig mån i samband med stormen Gudrun. För barnens del blir i huvudsak ett mer eller mindre vattensjukt område kvar att disponera. Markområdet genomlöps av vattenförande diken. Jag

10(13) får en obehaglig magkänsla av, att vi håller på att "kasta ut barnet med badvattnet" i stället för att "göra något bra av detta". Sammanfattning; Som tidigare nämnts saknas trafiksäkerhets-, tillgänglighets-, trafikflödes- och miljökonsekvensanalys, vilket sammantaget gör, att ett heltäckande yttrande inte går att avge. Detta yttrande skall därför betraktas som ett delbetänkande intill dess ett komplett underlag presenterats och möjlighet att yttra sig över det givets. Trots de uppenbara bristerna i underlaget avger jag detta mitt första yttrande och konstaterar, att ett genomförande i enlighet med planens nuvarande utformning under inga omständigheter kan accepteras ur barnsäkerhetsperspektiv . Planen omhändertar inte till någon del barnperspektivet - vilket bekymrar mig. Avslutningsvis vill jag peka på, att planen har presenterats i olika skepnader och sammanhang - i bland annat media. Det är uppenbart, att detta skapat förvirring och missförstånd. Om det påverkat den demokratiska processen kanjag för närvarande inte bedöma. Kommentar och åtgärd

Trafiksäkerhet Planbeskrivningen kommer att kompletteras i enlighet med länsstyrelsens yttrande med beskrivning av hur trafiksituationen bedöms påverka boende längs tillfartsvägen. I Trafikverkets yttrande angående planen enligt ovan föreligger det inget behov av att genomföra trafikflödesberäkning. Kommunen väljer att hörsamma trafikverket i denna fråga. Vid förnyad kontakt med Trafikverket menade de att trafikflödena i Åseda samhälle generellt är låga och några kapacitetsproblem kopplade till den nya lokaliseringen föreligger inte. Kommunen kommer trots detta i sammarbete med Trafikverket att utreda framtida utformning av korsningar, övergångställen och GC-vägar till den nya förskolan. Eventuella framtida trafiksäkerhetshöjande åtgärder ligger utanför detaljplanen och hanteras för sig. I enlighet med önskemål från KS kommer tillfartsvägens dragning att ändras något, vilket innebär att man undviker det sankta området och risken att man bygger in barnen med en tillfartsväg. Trafikmängd Längs öst-västlig sträclming av länsväg 969 och länsväg 976 passerar ca 500-1000 fordon dagligen, enligt statistik från nationella vägdatabasen 2013. I detta ingår 25-50 tunga fordon på LV 969, och 0-25 tunga fordon på LV 976. Som en jämförelse, i väst-östlig sträckning av LV 969 (Olofsgatan, mätpunkt vid Lärkgatan) är trafikmängderna högre, 2000-4000 fordon dagligen, varav 100-200 utgör tung trafik. Olofsgatan non om korsningen är i dagsläget så glest trafikerad att statistikuppgift saknas. Med den nya förskolan så kommer trafikmängden att öka, på grund av föräldrar som lämnar och hämtar sina barn. Förskolan är tänkt att rymma 6 avdelningar med sammanlagt ca 100 barn.

11 ( 13) Troligtvis kommer en del att ta sig dit till fots eller med cykel. Det är även rimligt att anta att ett antal elever kommer att vara syskon. Om 80 procent av barnen skjutsas med bil innebär det 160 trafik.rörelser per dag. Med trafikrörelse menas en resa till eller från förskoleverksamheten. En förälder som lämnar och hämtar med bil ger alltså upphov till två trafik.rörelser. Till detta tillkommer personalens bilresor, vilka uppskattas till högst 50 per dag. Även ett antal varutransporter lär dagligen angöra förskolan. Sammantaget innebär detta att förskolan alstrar runt 220 trafik.rörelser per vardagsdygn. Det här sceneriet bygger på en maximal trafiksituation, då det inte finns några frånvarande barn och ingen samåkning sker, samt att förskolans leveranser är som högst. I verkligheten kommer trafikrörelserna sannolikt att vara färre till antalet. Den ökade trafikmängden är med andra ord procentuellt sett låg på länsvägarna. Det bör också påpekas att en ökad trafik på länsvägarna med förskolan som målpunkt kan ge en positiv effekt för dessa i form av sänkta hastigheter vid avfa1t till Olofsgatan. Planförslaget innebär, att de som bor utmed Olofsgatan kommer att exponeras mot mer avgaser och trafikbuller, en olägenhet som ett ökat trafikflöde medför. Efter samtal med Trafikverket framkom att detta i sammanhanget av dem anses som en mindre eller ringa påverkan som endast pågår under en begränsad tid. Under morgonen, lämningstid tämligen koncentrerat och en något mer utspritt koncentration under eftermiddagen under hämtningstid. Kommunen kommer fmtsätta dialogen med Trafikverket om åtgärder för en förbättrad trafiksäkerhet i korsningen Olofsgatan och Länsväg 969/976. Mona och Göran Eriksson

Planeringen av den nya förskolan och arbetet med vägar och förbättringar tycker vi på hasselvägen 31 kommer att bli kanonbra. Jag hoppas att ni inte ändrar på planerna om hur vägar och cykel och gångvägar skall dras. En väg som går fram till förskolan och slutar med en parkering måste väl vara det bästa alternativet, ingen trafik förbi förskolan. En enkelriktad gata som går att köra runt är för oss inget alternativ. Då kommer det att bli trafik förbi förskolan. Ingen bra trafikmiljö för barnen.

Kommentar/åtgärd

Planförslaget kommer justeras så till vida att dragningen av tillfmisväg till den nya fastigheten förskjuts något söder ut för att undvika det sanka området norr om planområdet.

Magnus Eriksson

Synpunkter angående förskola och tomtindelning. Mycket bra förslag på placering av förskolan. Vägsträckningen också mycket bra. Man bör dock inte göra en infart och en utfart som Åke Almqvist hade förslag på då detta kommer uppmuntra till rundkörning och trafik som inte har på förskolan att göra.

12(13)

Vägen på Olofsgatans förlängning bör göras smalare så den inte inbjuder till hög fart. Mycket bra att upphäva tomter så man bevarar grönområde i förskolans närhet. Kommentar/åtgärd

Innan planen går vidare till granskning kommer tillfartsvägen att flyttas

söder ut inom planområdet och Olofsgatan förses med en vändplan i stället för den i samrådshandlingen angivna förlängningen. Sammanfattning

Efter möte med kommunens rriarkgrupp beslutades att den nya tillfartsvägen till förskoleverksamheten skall placeras längre söder ut inom område betecknat som natur i samrådshandlingen. Detta för att hålla nere kostnaden för anläggande av ny väg och samtidigt undvika det mer sanka området norr om planområdet.

Planbeskrivning ändras Planhandlingarna kompletteras med text om att det i översiktsplaavseende; nen finns ett utbyggnadsområde för bostäder öster om det planerade vägreservatet. Den förändrade trafiksituationen klargörs närmare i planbeskrivningen. I planbeskrivningen klargörs den framtida hanteringen av dagvatten i relation till befintligt dikningsföretag norr om planområdet. Planbeskrivningen kompletteras med text om grundvattenförekomst Emmabodaåsen och dess koppling till MKN för vatten och dagvattenhantering. Plankarta ändras avseende;

Tillfartsvägen flyttas söder ut inom planområdet och Olofsgatan förses med en vändplan i stället för den i samrådshandlingen angivna förlängningen. Texten om skyddsbestämmelse för stenmurarna i planbeskrivningen justeras till en rekommendation och skyddsbestämmelsen i plankartan tas bo1t. Planbestämmelse om att bygglov ej får ges förrän ev. markförorening har avhjälpts tas bort från plankartan då några kända markföroreningar ej föreligger.

Förslag till beslut:

Miljö- och byggnadsnämnden föreslås godkänna ändringar och tillägg på detaljplanen samt låta ställa ut densamma för granskning.

Miljö- och byggnadsförvaltningen 2013-11-27

Emma Nordstrand Planarkitekt

13(13)

~

ran e

Uppvidinge K

0~1

UPPVIDINGE.. ;.~:;.,r . ·:;,~ , .•;.: ~ ~/; -.... ... ,

M LIN

('\·

Kommunlednings(i.i1Y · · ·i . •'n ~·

2013 -ff- 06

2013-11-06 Kommunkansliet

Barnomsorg i Åseda - ny förskola Diarie nr.

-D-la-rle_n_r

-..::::-.w..wI~-- ··

2013-000206 2012-000191

Detaljplan för ny förskola, del av Åseda 12:1 är på samråd och kommunstyrelsen har getts möjlighet att yttra sig. Planförslaget anses inte hindra friluftslivet i området och det är positivt att syftet med marken som föreslås planläggas som NATUR är att behålla tillgängligheten till natur- och strövområdet som används av allmänheten. Byggnation i området skulle eventuellt även kunna bidra till en ökning av friluftslivet i området. Området berörs inte av kommunens kulturmiljöplan och förslaget strider inte mot Översiktsplan 2011-2016 där området finns utpekat som eventuellt utbyggnadsområde för bostäder. Kostnaderna för att genomföra planen är inte utredda och det är därför i dagsläget omöjligt att avgöra vad de ekonomiska konsekvenserna av planförslaget blir.

AnnieÖhman Planerare/utvecklare

Kommunkansliet Box 59, 36070 Aseda Besök: Kyrkbacken Tfn: 0474-470 00 Annie.Öhman@uppvidinge .sewww.uppvidinge .se

\

Ii I

I

r+I Uppvidinge ~

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sida 7 (43)

KOMMUN

Sarrunanträdesdatw:n 2013-11-12

Kommunstyrelsen § 167

Dnr. 2013-000206

Barnomsorg i Åseda - ny förskola Sammanfattning Planförslaget för ny förskola i Åseda är på samråd och kommunstyrelsen ges möjlighet att yttra sig. Detaljplanen föreslår ny förskola i Björkåkraområdet i norra Åseda med infart via Olofsgatans förlängning. Planområdet omfattar cirka 3 ha och består idag av garrunal ängsmark som inte brukas och som avgränsas med en stenmur mot skogen. I förslaget är området planlagt som S, skola, NATUR och LOKALGATA. Inom omTåde benämnt NATUR får gång- och cykelväg anläggas. Området används idag av allmänheten för rekreation och syftet med att planlägga område för NATUR är i huvudsak att bibehålla tillgängligheten till området för allmänheten. Planförslaget strider inte mot Översiktsplan 2011-2016 där området pekas ut som utbyggnadsområde för bostäder. Området finns inte utpekat i kommunens kulturmiljöplan. Bakgrund Socialdemokraterna lämnade den 12 juni 2012, via Camilla Ymer, in en motion om barnomsorgen 1Åseda. De vill se en långsiktig lösning inom en relativt snar framtid. Den 2 maj 2013, § 33, beslutade kommunstyrelsens arbetsutskott att ge miljö- och byggnadsförvaltningen i uppdrag att till kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträde den 30 maj, ta fram underlag för en beställning av en plan för förskola i Björkåkra. Vid kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträde den 30 maj 2013, § 49, presenterades en lokaliseringsanalys för ny förskola i Björkåkraområdet. Tre möjliga platser för förskola presenterades: mellersta Björkåkraområdet, södra Fältvägen och norra Fältvägen. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att ge miljö- och byggnadsförvaltningen i uppdrag att starta planarbete enligt förslag 1 (mellersta Björkåkraområdet) samt att till kommunstyrelsens arbetsutskotts sarrunanträde den 27 juni, återkomma med uppgifter om tekniska förutsättningar och kostnader.

Juste rare

Utdragsbestyrkande

~ Uppvidinge ~

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sida 8 (43)

KOMMUN

Kommunstyrelsen

Sarru:nanträdesdahnn 2013-11-12

Fortsättning§ 167

Efter sarru:nanträdet den 30 maj inkom miljö- och byggnadsförvaltningens planavdelning med önskemål om förtydligande av vissa förutsättningar. Vid kommunstyrelsens arbetsutskotts sarru:nanträde den 27 juni, § 60, beslutades att ge miljö- och byggnadsförvaltningen i uppdrag att fortsätta planarbete enligt förslag 1 (mellersta Björkåkraområdet) samt att uppdra åt miljö- och byggnadsförvaltningen att hålla löpande kontakt med barn- och utbildningsnämnden kring utformningen av detaljplanen. Ekonomiska konsekvenser Kostnaderna för att genomföra planen är inte utredda.

(

Beslutsunderlag Motion om barnomsorgen i Åseda, socialdemokraterna, 2012-06-12 Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2013-05-02, § 33 Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2013-05-30, § 49 Lokaliseringsanalys - Ny förskola i Åseda tätort, miljö- och byggnadsförvaltningen, 2013-06-17 Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2013-06-27, § 60 Förslag till detaljplan för Björkåkraområdet i Åseda, miljö- och byggnadsförvaltningen, 2013-10-22 Plankarta till förslag till detaljplan för Björkåkraområdet i Åseda, 2013-10-22 Tjänsteskrivelse, planerare/utvecklare, 2013-11-06 Yttrande, planerare/utvecklare, 2013-11-06 Kommunstyrelsens beslut 1. Godkänna upprättat förslag till yttrande. 2. Ge tekniska avdelningen i uppdrag att beräkna preliminära exploateringskostnader. Beslutsexpediering Miljö- och byggnadsförvaltningen Tekniska avdelningen Kultur- och fritidsavdelning Tekniska avdelningen

Justerare

f:i:'I Uppvidinge ~

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sida 5 (13)

KOMMUN

Sammanträdesdatum 2014-02-24

Kommunstyrelsens tekniska utskott

Dnr. 2013-000035

§3

Medborgarförslag om trafikinformationen i Åseda Sammanfattning I ett medborgarförslag lämnas synpunkter på trafikföreskrifter, skyltning och fordonsförare i Åseda tätort. Förslagsställaren önskar att vissa gator blir huvudleder, så att fordonsförarna enklare ska förstå gällande väjningsregler. Därutöver anser förslagsställaren att vägmärken behöver sättas upp och att vägar behöver markeras. Vidare vill förslagsställaren att kommunal parkeringsövervakning med parkeringsvakt införs, eftersom gällande föreskrifter om stannande och parkering på gatorna i Åseda tätort inte följs.

Polismyndigheten och väghållningsmyndigheten ska ges möjlighet att yttra sig innan beslut om lokal trafikföreskrift tas. Länsstyrelsen beslutar om huvudled. Beslutsunderlag Medborgarförslag om trafikinformation i Åseda, 2013-01-31 Kommunfullmäktige, 2013-02-26, § 18 Tillägg till medborgarförslag om trafikinformation i Åseda, 2013-03-08 Tjänsteskrivelse, teknisk chef, 2013-03-15 Kommunstyrelsen, 2013-04-09, § 50 Trafikverket Region Syd gällande medborgarförslag kring trafiksituationen i Åseda, 2013-09-19 Trafikförordning (1998:1276) Lag (1987:24) om kommunal parkeringsövervakning m.m. Lag (1976:206) om felparkeringsavgih Tjänsteskrivelse, teknisk chef, 2013-09-25 Kommunstyrelsens tekniska utskott, 2013-09-30, § 13 Kommunstyrelsen, 2013-10-15, § 154 Kommunfullmäktige, 2013-10-29, § 74 Tjänsteskrivelse, teknisk chef, 2013-12-02 Kommunstyrelsens tekniska utskott, 2013-12-09, § 26 Förslag till remiss om lokal trafikföreskrift om införande av färdhastighet 30 km/tim i delar av Åseda tätort, 2014-02-17 Förslag till ansökan om införande av huvudled i delar av Åseda tätort, 2014-02-17 Tjänsteskrivelse, teknisk chef, 2014-02-17

Juste rare

;I

r:i1 Uppvidinge ~

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sida 6 (13)

KOMMUN

Sammanträdesdatum 2014-02-24

Kommunstyrelsens tekniska utskott Fortsättning § 3

Kommunstyrelsens tekniska utskotts beslut 1. Godkänna förslag till remiss om lokal trafikföreskrift om införande av färdhastighet 30 km/tim i delar av Åseda tätort, med tillägg av Ågatan, med förslag om att det ska träda i kraft 1 maj. 2. Godkänna förslag till ansökan om införande av huvudled i delar av Åseda tätort. 3. Föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta anse medborgarförslaget vara besvarat. Beslutsexpediering Tekniska avdelningen

Justerare

Utdragsbestyrkande

,f

(ft

[F

Lag (1976:206) om felparkeringsavgift

UPPVI DINGE l
Page 1 of3

Kommunledningsförvaltningen

2U'l4 -02- 17 Diarienr I

Lag (1976:206) om felparkeringsavgift 1 § Regeringen får förordna att cienna lag skall tlllämpas I fråga om överträdelser av föreskrifter som rör parl
2 § överträder någon föreskrift som avses 11 § är han skyldig att erlägga avgift (felparkeringsavgift). 3 § Regeringen får ange det högsta och det lägsta belopp som felparl
http://www.notisum.se/rnp/sls/Jag/197 60206.htm

2013-09-25

Lag (1976:206) om felparkeringsavgift

Page 2 of3

9 §Ägare av fordon, l·fråga om vilket parkerlngsanmärknlng har medäelats, får hos polismyndigheten I det pollsdlslrlkl cfär parkerlngsanmärknlngen meddelades skriftligen anmäla att han bestrider belalnlngsansvar. Därvid skall han ange de omständigheter som bestrldandet grundas på och den bevisning som åberopas. Har bestridande anmälts, verkställer pollsmyndigheten den utredning som behövs. Sedan utredningen har avslutats, meddelar polismyndigheten beslut med anledning av bestrldandet. Finner myndigheten all parkerlngsanmärknlng ej hade bort meddelas eller all belalnlngsansvar av annan anledning ej åvilar den som bestrllt sådant ansvar, undanröjer den betalnlngsansvarel. Anmäles beslridande senare äh sex månader efter det all avgiften har erlagts eller kronofogdemyndigheten vidtagit åtgärd rör Indrivning av avgiften, avvisas anmälan. Lag (1988:1180). 1o § Ett beslut enligt 9 § som Innebär alt belalningsansvaret undanröjts får inte överklagas. Andra beslut enligt 9 § överklagas sl
Övergångsregler

Övergångsbestämmelser 1988:1180 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969. I fråga om parkerlngsanmärknlngar som har meddelats före Ikraftträdandet gäller Inte 1O a §. Beträffande sådana parkerlngsanmärl
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19760206.htm

2013-09-25

Lag (1976:206) om felp~rkeringsavgift

Page 3 of3

llll~fltVA!
wrw:~l1er?

~

ri!fillil!l>~alllill/Aflhl I kraft den 1jull1989. Äldre bestämmelser tillämpas dock I fråga om avgöranden av .hovrätt

WtOnOOOO~~ll}t!i:löre

1·/992:633 ___ _

ikraftträdandet.

k\,WJna lag trMer i kraft de'Öi1äl9ill!arb1n~~~":Äldff6 1f~lAlillfl!IWUJ,~"~foft~~k fortfarande i fråga om restavgift. ~g~Hr;~~bnsllots rdilsdolabasor 1976-0~·22 SFS 1087:26 2009·03·18 l,o.m. SFS 200011381 Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Äldre bestämmelser gäller I fråga om krav på prövnlngsllllstånd vid överklagande av beslut som har meddelats före Ikraftträdandet. Detta lir all utdrag ur databasen Riil/s11/ilet. Mdnofuldlaanda utan modalvanda fnln Nbllsum AB ilr f(Jrbfudot enligt lag. Dolwmentons officle/la pappersulgilvor ligor al/lid ftiroträdo ollarsom Rtillsnlltol baseras pil material från offenlllga databaser som kan tnne/1111/a felakllghater.

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19760206.hhn

2013-09-25

Lag (1987:24) om kommunal parkeringsövervakning m.m. UPPVIDINGE KOMMUN Page 1 of2 Kommunledningsförvaltningen

2014 -02- 17

SFS 1087:24

Vill du se mer?

Dlarienr

Klicka IOr all la fram Rillls n~tols menyer. t<älla

Ullärdad:

ijogorlng~ansl~s rällsdaljbascr

101\7·01-20 2012-07-17!

Sonas! ändrad: Uppdaterad:

l.o.rv. SfS;2012: 21~.

l .

Lag l19ö7:24 om Kommuna pancermgsoverva rnmg m.m.

Inledande bestämmelse 1 § Med parkeringsövervaknlng avses I denna lag övervakning av efterlevnaden av sådana föreskrifter om parkering eller stannande av fordon som omfattas av ell förordnande enligt 1 §lagen (1976:206) om felparkeringsavgift.

Beslut om kommunal parkeringsövervalming 2 § Oni det för parkeringsövervakningen I en kommun behövs parkeringsvakter, får kommunen besluta all den själv skall svara för övervakningen. I beslutet skall anges det område som parkeringsövervaknlngen skall omfatta och det minsta antal parkeringsvakter som behövs där. 3 § Kommunen skall underrätta polismyndigheten I orten om beslut enligt 2 §och om ändringar I sådana beslut.

Samråd 4 § Kommunen skall samråda med polismyndlgheten I orten om den allmänna Inriktningen och omfattningen av parkerlngsövervaknlngen. Samråd skall också ske, om polismyndigheten begär det med anledning av en händelse som beräknas kräva särskilda Insatser I fråga om parkeilngsovervaknlng.

Personal 5 § Parkerlngsövervaknlngen skall fullgöras av parkeringsvakter som har genomgått lämplig utbildning för uppgiften. Föreskrifter om personalens utbildning och t.ilrustnlng meddelas av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer. 6 § Parkeringsvakter förordnas av kommunen. Till parkeringsvakter får förordnas arbetstagare hos 1. kommunen, 2. andra kommuner, 3. komm1-mala parkerlngsakllebolag, 4. sådana 1
Beslut om utvidgade uppgifter för parkeringsvakter 7 § l
Övergångsregler

Övergångsbestämmelser 2004:1168 Ett förordnande som avses I 6 § och som gäller vid utgången av juni 2005 upphör att gälla senast vid utgången av juni 2010.

http://www.notisum.se/rnp/sls/iag/19870024.htm

2013-09-25

Lag (1987:24) om kommunal parkeringsövervalrning m.m.

Page2 of2

Detta lir ell utdrag ur databasen Rlittsnätet. Mäng(al(ligande utan mef[gtvande från Nc:itrsum AB lir flJrb]uf[et enligt lag. Dokumentens oflicfellil pappersutgdvor äger all/id Wreträd~ ellersom Rättsntltet baseras på.material frän o/fentligil databaser som ken lnne/1111/a felaktigheter.

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19870024.htm

2013-09-25

UPPVIDINGE I· 'Ofv11vlUN _ Kommunledn ingsförva ltningen

~ Uppvidinge

2014 -02- 1 7 Diarie nr

3S /1 3 •

Uppvidinge kommun Kommunstyrelsens tekniska utskott Box 59 360 70 Aseda

KOMMUN

2014-02-17 0

Medborgarförslag om trafikinformationen i Aseda Sammanfattning I ett medborgarförslag lämnas synpunkter på trafikföreskrifter, skyltning och ford onsförare i Åseda tätort. Förslagsställaren önskar att vissa gator blir huvudleder, så att fordonsförarna enklare ska förstå gällande väjningsregler. Därutöver anser förslagsställaren att vägmärken behöver sättas upp och att vägar behöver markeras . Vidare förordar förslagsställaren att kommunal parkeringsövervakning med parkeringsvakt infiirs, då gällande föreskrifter om stannande och parkering på gatorna i Åseda tätort inte följs .

Besluts underlag Medborgarförslag om trafikinformation i Åseda , 2013-01 -31 Kommunfullmäktige, 2013-02-26, § 18 Tillägg till medborgarförslag om trafikinformation i Åseda , 20 I 3-03-08 Tjänsteskrivelse, teknisk chef, 2013-03-15 Kommunstyrelsen, 20 I 3-04-09, § 50 Trafikverket Region Syd gällande medborgmförslag kring trafiksituationen i Åseda , 2013-09-19 I. ·\ Trafikförordning (1998:1276) Lag (1987 :24) om kommunal parkeringsövervakning m.m . Lag (1976:206) om felparkeringsavgift Tjänsteskrivelse, teknisk chef, 2013-09-25 Kommunstyrelsens tekniska utskott, 2013-09-30, § I 3 Kommunstyrelsen, 2013-10- 15, § 154 Kommunfullmäktige, 2013-10-29, § 74 Tjänsteskrivelse 2013-12-02 Kommunstyrelsens tekniska utskott, 2013-12-09, § 26

Ärendet Polismyndigheten och väghållningsmyndigheten ska ges möjlighet att yttra sig innan beslut om lokal trafikföreskrift tas. Länsstyrelsen beslutar om huvudled.

Tekniska avdelningens förslag till beslut 1. 2.

Godkänna förslag till remiss om lokal trafikföreskrift om införande av färdhastighet 30 km/tim i delar av Åseda tätort. Godkänna förslag till ansökan om införande av huvudled i delar av Åseda tätort.

l
UPPVIDINGE KOMMUN Kommunledningsförvalh1ingcn

w

2014 -02- 17 Dlarienr

Uppvidinge KOMMUN

Länsstyrelsen i Kronobergs län 351 86 Växjö 2014-02-17

Ansökan om huvudled i Åseda tätort, Uppvidinge kommun Uppvidinge kommun ansöker härmed om att göra delar av väg 969, 975 och 976 till huvudled. Åtgärden önskas för att göra trafikmiljön i Åseda tydligare och mer överskådlig. Ansökan gäller följande vägdelar: Väg 969 i Uppvidinge kommun ska vara huvudled delen omedelbart norr väganslutningen 969/23 i Åseda till omedelbart öster väganslutningen 969/Östra industrivägen i Åseda. Väg 975 i Uppvidinge kommun ska vara huvudled delen omedelbart norr väganslutningen 975/969 i Åseda till omedelbart norr väganslutningen 969/Tallvägen i Åseda. Väg 976 i Uppvidinge kommun ska avra huvudled delen omedelbart väster väganslutningen 976/969 i Åseda till omedelbart väster väganslutningen 976/Fiskarevägen i Åseda. Berörda vägdelar framgår av bifogad översikt.

Tekniska avdelningen

Staffan Åberg

Kommunledningsförvaltningen

360 70 Aseda Besök: Box 59 Telefon: 0474-470 00 Telefax: 0474-470 60 Mobil: [email protected] www.uppvidinge.se

<

I

I I I

I

c < c

0.

ro 0.

'\ \

\

'\

,,

y

,

UPPVIDINGE KOMMUN Kommunledningsförvultnit1Ben

ZUl~

Uppvidinge KOM M ll N

Dlarlenr

-02- 17

35" I 1?> I

Uppvidinge kommuns lokala trafikföreskrifter om högsta tillåten hastighet på Storgatan i Åseda; beslutade den dd mm åå. Uppvidinge kommun föreskriver följande med stöd av 10 kap. 1

§ andra stycket 14 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998 : 1276). 1 § På Storgatan omedelbait söder väganslutningen Storgatan/Sturegatan och omedelbait väster väganslutningen Storgatan/väg 969 i Åseda får fordon inte föras med högre hastighet än 30 kilometer i timmen.

Denna författning träder i kraft den dd mm åååå.

KOMMUNSTYRELSEN

0760 2014:001

Uppvidinge KOMMUN

0760 2014:002

Uppvidinge kommuns lokala trafikföreskrifter om högsta tillåten hastighet på väg 969 i Åseda; beslutade den dd mm åååå. Uppvidinge kommun föreskriver följande med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 14 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276). 1 § På väg 969 omedelbart öster väganslutningen väg 969/Storgatan och omedelba1t väster väganslutningen väg 969/Gustavsgatan i Åseda får fordon inte föras med högre hastighet än 30 kilometer i timmen.

Denna författning träder i kraft den dd mm åååå.

KOMMUNSTYRELSEN

Uppvidinge KOMM U N

0760 2014:003

Uppvidinge kommuns lokala trafikföreskrifter om högsta tillåten hastighet på Olofsgatan i Åseda; beslutade den dd mm åå. Uppvidinge kommun föreskriver följande med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 14 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998: 1276). 1 § På Olofsgatan omedelba1t söder väganslutningen Olofsgatan/Storgatan/väg 969 och 70 meter söder om väganslutningen Olofsgatan/Storgatan/väg 969 i Åseda får fordon inte föras med högre hastighet än 30 kilometer i timmen.

Denna författning träder i kraft den dd mm åååå.

KOMMUNSTYRELSEN

r::::2

!i

'-'"-'':.!;_-,o.::

D

l.l>

_________,___~:~-=-------/$ - -

/!

i

---'"

[g}

I

/1 ·------:::::

r+'I Uppvidinge ~

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sida 7 (14)

KOMMUN

Sanunanträdesdatw:n 2013-12-09

Kommunstyrelsens tekniska utskott § 26

Dnr. 2013-000035

Medborgarförslag om trafikinformationen i Åseda Sammanfattning I ett medborgarförslag lämnas synpmu
Utdragsbestyrkande

r+'I Uppvidinge \:!:I

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sida 8 (14)

KOMMUN

Sanunanträdesdatum Kommunstyrelsens tekniska utskott

2013-12-09

Fortsättning § 26

Kommunstyrelsen beslutade den 15 oktober 2013, § 154, att: 1. Avstå från att införa huvudled på föreslagna sträckningar. 2. Avstå från att införa stoppmärke, Olofsgatan-Järnvägsgatan. 3. Införa hastighetsbegränsning 30 km/h mellan Sillakröken-Åseda station. Kommunfullmäktige beslutade 29 oktober 2013, § 74 att: 1. Återremittera ärendet för ytterligare utredning. I kommunstyrelsens tekniska utskottets beslut, från 30 september 2013, angående inventering av skymd sikt och felaktiga skyltar, kommer redovisning som tidigast kunna ske vid halvårsskiftet 2014. Vidare förordas inte anlitande av vaktbolag för parkeringsövervakning då dessa problem är få och lokala. I frågan om översyn av parkeringsföreskrifter finns förnärvarande inget behov av översyn. Kommunstyrelsens beslut, från 15 oktober 2013, om hastighetsbegränsning till 30 km/tim mellan Sillakröken - Åseda station föreslås upphävas, då berörd väghållare och Polismyndigheten inte har haft möjlighet att yttra sig i ärendet före beslut. Med hänvisning till kommunfullmäktiges beslut, från 29 oktober 2013, att återremittera medborgarförslag om trafikinformation i Åseda, föreslås tekniska utskottet inleda en principdiskussion om lokala trafikföreskrifter för Uppvidinge kommun. Tekniska utskottet bör diskutera hur kommunen ska använda rätten att besluta om lokala trafikföreskrifter. Beslutsunderlag Medborgarförslag om trafikinformation i Åseda, 2013-01-31 Kommw1fullmäktige, 2013-02-26, § 18 Tillägg till medborgarförslag om trafikinformation i Åseda, 2013-03-08 Tjänsteskrivelse, teknisk che( 2013-03-15 Kommunstyrelsen, 2013-04-09, § 50 Svar från Trafikverket Region Syd gällande medborgarförslag krjng trafiksituationen i Åseda, 2013-09-19 Trafikförordning (1998:1276) Lag (1987:24) om kommunal parkeringsövervakning m.m. Lag (1976:206) om felparkeringsavgift Tjänsteskrivelse, teknisk chef, 2013-09-25 Kommunstyrelsens tekniska utskott, 2013-09-30, § 13 Kommunstyrelsen, 2013-10-15, § 154 Tjänsteskrivelse, teknisk chet 2013-12-02

Justerare

r+'I Uppvidinge 'C!:I

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sida 9 (14)

KOMMUN

Kommunstyrelsens tekniska utskott

Sanunanträdesdatum 2013-12-09

Fortsättning§ 26

Kommunstyrelsens tekniska utskotts beslut 1. Uppdra åt tekniska avdehTingen att ta fram förslag på fastställandebeslut med anledning av kommunstyrelsens beslut 2013-10-15 § 154 om införande av hastighetsbegränsning 30 km/h mellan Sillakröken-Åseda station, det vill säga mellan det vill säga mellan Storgatan-Sturegatan och JämvägsgatanGustavsgatan. 2. Uppdra åt tekniska avdehTingen att kontakta berörda instanser om konsekvenserna av att införa huvudled på trafikverkets vägar inom Åseda tätort.

Beslutsexpediering Tekniska avdelningen Förslagslämnare

Justerare

UPPVIDINGE l
2013 -12- 0 2

~ Uppvidinge

Diarienr

'S5 \

Uppvidinge kommun

KOMMUN

Kommunstyrelsens tekniska utskott Box 59 360 70 Aseda 2013-12-02

0

Medborgarförslag om trafikinformationen i Aseda Diarienummer Uppvidinge kommuns diarienummer 2013-000035.

Sammanfattning I ett medborgarförslag lämnas synpunkter på trafikföreskrifter, skyltning och fordonsförare i Åseda tätort. Förslagsställaren önskar att vissa gator blir huvudleder, så att fordonsförarna enklare ska förstå gällande väjningsregler. Därutöver anser förslagsställaren att vägmärken behöver sättas upp och att vägar behöver markeras. Vidare förordar förslagsställaren att kommunal parkeringsövervakning med parkeringsvakt införs, då gällande förskrifter om stannande och parkering på gatorna i Åseda tätort inte följs.

Bakgrund Vid kommunstyrelsens tekniska utskott den 30 september 2013, § 13, beslutades att: 1. Uppdra åt tekniska avdelningen att genomföra en inventering av var sikten skyms och av felaktiga skyltar. Uppdraget redovisas på kommunstyrelsens tekniska utskott den 9 december. 2. Ge kommunledningsförvaltningen i uppdrag att se över parkeringsföreskrifterna i kommunens tätorter samt undersöka vilka de ekonomiska konsekvenserna blir av att anlita ett vaktbolag för parkeringsövervakning. Uppdraget redovisas på kommunstyrelsens tekniska utskott den 9 december. Kommunstyrelsen beslutade den 15 oktober 2013, § 154, att: 1. Avstå från att införa huvudled på föreslagna sträckningar. 2. Avstå från att införa stoppmärke, Olofsgatan-Järnvägsgatan. 3. Införa hastighetsbegränsning 30 km/h mellan Sillakröken-Åseda station. Kommunfullmäktige beslutade 29 oktober 2013, § 74 att: 1. Återremittera ärendet för ytterligare utredning.

Beslutsunderlag Medborgarförslag om trafikinformation i Åseda, 2013-01-31 Kommunfullmäktige, 2013-02-26, § 18 Tillägg till medborgarförslag om trafikinformation i Åseda, 2013-03-08 Tjänsteskrivelse, teknisk chef, 2013-03-15 Kommunstyrelsen, 2013-04-09, § 50

Kommunledningsförvaltningen 360 70 Aseda Besök: Box 59 Telefon: 0474-470 00 Telefax: 0474-470 60 Mobil: www.uppvidlnge.se

r:.:l Uppvidinge ~

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sida 6 (20)

KOMMUN

Sa:rru:nanträdesdatwn 2013-04-09

Kommunstyrelsen §50

Dnr. 2013-000035

Svar på medborgarförslag om trafikinformationen i Åseda Sammanfattning I ett medborgarförslag lämnas synpunkter på trafikföreskrifter, skyltning och fordonsförare i Åseda tätort. Förslagsställaren önskar att vissa gator blir huvudleder, så att fordonsförama enklare ska förstå gällande väjningsregler. Därutöver anser förslagsställaren att vägmärken behöver sättas upp och att vägar behöver markeras. Vidare förordar förslagsställaren att ko:rru:nunal parkeringsövervakning med parkeringsvakt införs, då gällande föreskrifter om stannande och parkering på gatorna i Åseda tätort inte följs. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, teknisk chef, 2013-03-14 Ko:rru:nunfullmäktige, 2013-01-26, § 18 Medborgarförslag om trafikinformation i Åseda, 2013-01-21 Tillägg till medborgarförslag om trafikinformation i Åseda, 2013-03-08 Kommunstyrelsens beslut En utredning med utgångspunkt i medborgarförslagets frågor presenteras på tekniska utskottets möte den 30 september 2013. Beslutsexpediering Förslagsställare Teknisk chef

Justerare

Utdragsbestyrkande

Svar från Trafikverket Region Syd gällande medborgarförslag kring trafiksituationen i Åseda, 2013-09-19 Trafikförordning (1998:1276) Lag (1987:24) om kommunal parkeringsövervakning m.m. Lag (1976:206) om felparkeringsavgift Tjänsteskrivelse, teknisk chef, 2013-09-25 Kommunstyrelsens tekniska utskott, 2013-09-30, § 13 Kommunstyrelsen, 2013-10-15, § 154

Ärendet I Sverige gäller de trafikregler som riksdagen beslutat om, men det finns också lokala trafikregler. De flesta trafikregler som gäller på väg finns i trafikförordningen (1998:1276) och i vägmärkesförordningen (2007:90). I trafikförordningen beskrivs trafikregler och hur lokala trafikföreskrifter får införas. I vägmärkesförordningen finns allt om vägmärken och vad som gäller vid utmärkning. Regler för terrängkörning detta finns i terrängkörningslagen (1975:1313) och terrängkörningsförordningen (1978:0594). Kommunen beslutar vilka lokala trafikföreskrifter som ska gälla. Vissa generella trafikregler om bland annat bashastighet är kopplade till vad som räknas som tättbebyggt område. Grunden är att inom tättbebyggt område gäller färdhastigheten 50 km/tim och utanför tättbebyggt område gäller 70 km/lim. Därutöver finns lokala avvikelser uppåt och neråt, som t.ex. sänkning vid skolor och förskolor och höjning på läns- och riksvägar. I dag finns få lokala trafikföreskrifter i Uppvidinge kommun. De föreskrifter som finns gäller avvikelser från de generella trafikreglerna i Trafikförordningen. Lokala trafikföreskrifter finns för tättbebyggt område, sänkt färdhastighet till 30 km/tim vid skolor och förskolor, enkelriktade gator, stopplikt och parkering. I kommunstyrelsens tekniska utskottets beslut, från 30 september 2013, angående inventering av skymd sikt och felaktiga skyltar, kommer redovisning som tidigast kunna ske vid halvårsskiftet 2014. Vidare förordas inte anlitande av vaktbolag för parkeringsövervakning då dessa problem är få och lokala. I frågan om översyn av parkeringsföreskrifter finns förnärvarande inget behov av översyn. Kommunstyrelsens beslut, från 15 oktober 2013, om hastighetsbegränsning till 30 km/tim mellan Sillakröken -Åseda station föreslås upphävas, då berörd väghållare och Polismyndigheten inte har haft möjlighet att yttra sig i ärendet före beslut. Med hänvisning till kommunfullmäktiges beslut, från 29 oktober 2013, att återremittera medborgarförslag om trafikinformation i Åseda, föreslås tekniska utskottet inleda en principdiskussion om lokala trafikföreskrifter för Uppvidinge kommun. Tekniska utskottet bör diskutera hur kommunen ska använda rätten att besluta om lokala trafikföreskrifter.

Kommunledningsforvaltningen · Tekniska avdelningen 360 70 Aseda Besök: Box 59 Telefon: 0474-470 00 Telefax: 0474-470 60 Mobil: www.uppvidinge.se

I

L·

Förslag till beslut Föreslå att kommunstyrelsens beslut från 15 oktober 2013 § 154 om införande av hastighetsbegränsning 30 km/h mellan Sillakröken-Åseda station upphävs 2. Att påbörja diskusson om Uppvidinge kommuns rätt att besluta om lokala trafi !
J
,.

rI .. ~ l

.1r

I

.1

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sida 11 (24)

Sanunanträdesdaturn 2013-10-29

Kommunfullmäktige

Dm. 2013-000035

§74

Medborgarförslag om trafikinformationen i Åseda Sammanfattning I ett medborgarförslag lämnas synpunkter på trafikföreskrifter, skyltning och fordonsförare i Åseda tätort. Förslagsställaren önskar att vissa gator blir huvudleder, . så att fordonsförarna enklare ska förstå gällande väjningsregler. Därutöver anser förslagsställaren att vägmärken behöver sättas upp och att vägar behöver markeras. Vidare förordar förslagsställaren att konununal parkeringsövervalating med parkeringsvakt införs, då gällande föreskrifter om stannande och parkering på gatorna i Åseda tätort inte följs. Bakgrund Vid konununstyrelsens tekniska utskott den 30 september 2013, § 13, beslutades att 1. Uppdra åt tekniska avdelningen att genomföra en inventering av var sikten skyms och av felaktiga skyltar. Uppdraget redovisas på konununstyrelsens tekniska utskott den 9 december. 2. Ge konununledningsförvaltningen i uppdrag att se över parkeringsföreskrifterna i kommunens tätorter samt undersöka vilka de ekonomiska konsekvenserna blir av att anlita ett vaktbolag för parkeringsövervakning. Uppdraget redovisas på konununstyrelsens tekniska utskott den 9 december. Konununstyrelsen beslutade den 15 oktober 2013, § 154, att 1. Avstå från att införa huvudled på föreslagna sträckningar. 2. Avstå från att införa stoppmärke, Olofsgatan-Järnvägsgatan. 3. Införa hastighetsbegränsning 30 km/h mellan Sillakröken-Åseda station.

Besl utsunderlag Medborgarförslag om trafik.information i Åseda, 2013-01-31 Konununfullmäktige, 2013-02-26, § 18 Tillägg till medborgarförslag om trafik.information i Åseda, 2013-03-08 Tjänsteskrivelse, teknisk chef, 2013-03-15 Konununstyrelsen, 2013-04-09, § 50 Svar från Trafik.verket Region Syd gällande medborgarförslag kring trafik.situationen i Åseda, 2013-09-19 Trafikförordning (1998:1276) Lag (1987:24) om kommunal parkeringsövervakning m.m. Lag (1976:206) om felparkeringsavgift Tjänsteskrivelse, teknisk chef, 2013-09-25 Konununstyrelsens tekniska utskott, 2013-09-30, § 13 Konununstyrelsen, 2013-10-15, § 154 Juste rare

tf)

fi

/

~- Uppvidinge w

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sida 12 (24)

KOMM.UN

Sammanträdesdatum 2013-10-29

Kommunfullmäktige Fortsättning§ 74

Yrkande Åke Carlson (C): Återremittera ärendet för ytterligare utredning. Propositionsordning Kommunfullmäktiges ordförande ställer proposition på Carlsons (C) yrkande och finner att kommunfulhnäktige beslutar enligt yrkandet. Kommunfullmäktiges beslut Återremittera ärendet för ytterligare uh·edning. Beslutsexpediering Förslagsställare

Justerare

Jf

/ _ __/VI

Utdragsbestyrkande

r+I Uppvidinge \©I

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sida 12 (25)

KOMMUN

Sarrunanträdesdatw:n 2013-10-15

Kommunstyrelsen § 154

Dnr. 2013-000035

Medborgarförslag om trafikinformationen i Åseda Sammanfattning I ett medborgarförslag lämnas synpunkter på trafikföreskrifter, skyltning och fordonsförare i Åseda tätort. Förslagsställaren önskar att vissa gator blir huvudleder, så att fordonsförarna enklare ska förstå gällande väjningsregler. Därutöver anser förslagsställaren att vägmärken behöver sättas upp och att vägar behöver markeras. Vidare förordar förslagsställaren att kommunal parkeringsövervakning med parkeringsvakt införs, då gällande föreskrifter om stannande och parkering på gatorna i Åseda tätort inte följs. Bakgrund Vid kommunstyrelsens tekniska utskott den 30 september 2013, § 13, beslutades att 1. Uppdra åt tekniska avdehlingen att genomföra en inventering av var sikten skyms och felaktiga skyltar. Uppdraget redovisas på kommunstyrelsens tekniska utskott den 9 december . 2. Ge kommunledningsförvaltningen i uppdrag att se över parkeringsföreskrifterna i kommunens tätorter samt undersöka vilka de ekonomiska konsekvenserna blir av att anlita ett vaktbolag för parkeringsövervakning. Uppdraget redovisas på kommunstyrelsens tekniska utskott den 9 december. Beslutsunderlag Medborgarförslag om trafikinformation i Åseda, 2013-01-31 Kommunfullmäktige, 2013-02-26, § 18 Tillägg till medborgarförslag om trafikinformation i Åseda, 2013-03-08 Tjänsteskrivelse, teknisk chef, 2013-03-15 Kommunstyrelsen, 2013-04-09, § 50 Svar från Trafikverket Region Syd gällande medborgarförslag kring trafiksituationen i Åseda, 2013-09~19 Trafikförordning (1998:1276) Lag (1987:24) om kommunal parkeringsövervakning m.m. Lag (1976:206) om felparkeringsavgift Tjänsteskrivelse, teknisk chef, 2013-09-25 Kommunstyrelsens tekniska utskott, 2013-09-30, § 13 Kommunstyrelsens beslut 1. Avstå från att införa huvudled på föreslagna sträckningar. 2. Avstå från att införa stoppmärke, Olofsgatan-Järnvägsgatan. 3. Införa hastighetsbegränsning 30 km/h mellan Sillakröken - Åseda station.

Juste rare

r+J Uppvidinge

w

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sida 13 (25)

KOMMUN

Sanunanträdesdatum 2013-10-15

Kommunstyrelsen Fortsättning § 154

4. Föreslå kommunfullmäktige besluta att medborgarförslaget härmed anses vara besvarad.

Beslutsexpediering Förslagsställare Tekniska avdelningen

Juste rare

~5L

IJI

~ Uppvidinge ~

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sida 3 (13)

KOMMUN

Sanunanträdesdaturn 2013-09-30

Kommunstyrelsens tekniska utskott § 13

Dnr. 2013-000035

Medborgarförslag om trafikinformationen i Åseda Sammanfattning I ett medborgarförslag lämnas synpunkter på trafikföreskrifter, skyltning och fordonsförare i Åseda tätort. Förslagsställaren önskar att vissa gator blir huvudleder, så att fordonsförarna enklare ska förstå gällande väjningsregler. Därutöver anser förslagsställaren att vägmärken behöver sättas upp och att vägar behöver markeras. Vidare förordar förslagsställaren att kommunal parkeringsövervakning med parkeringsvakt införs, då gällande föreskrifter om stannande och parkering på gatorna i Åseda tätort inte följs. Beslutsunderlag Medborgarförslag om trafikinformation i Åseda, 2013-01-31 Kommunfulhnäktige, 2013-02-26, § 18 Tillägg till medborgarförslag om trafikinformation i Åseda, 2013-03-08 Tjänsteskrivelse, teknisk chef, 2013-03-15 Kommunstyrelsen, 2013-04-09, § 50 Svar från Trafikverket Region Syd gällande medborgarförslag kring trafiksituationen i Åseda, 2013-09-19 Trafikförordning (1998:1276) Lag (1987:24) om kommunal parkeringsövervakning m.m. Lag (1976:206) om felparkeringsavgift Tjänsteskrivelse, teknsik chef, 2013-09-25 Kommunstyrelsens tekniska utskotts beslut 1. Uppdra åt tekniska avdelningen att genomföra en inventering av var sikten skyms och felaktiga skyltar. Uppdraget redovisas på kommunstyrelsens tekniska utskott den 9 december . 2. Ge kommunledningsförvaltningen i uppdrag att se över parkeringsföreskrifterna i kommunens tätorter samt undersöka vilka de ekonomiska konsekvenserna blir av att anlita ett vaktbolag för parkeringsövervakning. Uppdraget redovisas på kommunstyrelsens tekniska utskott den 9 december. Föreslå kommunstyrelsen besluta: 3. Avstå från att införa huvudled på föreslagna sträckningar. 4. Avstå från att införa stoppmärke, Olofsgatan-Jämvägsgatan. 5. Införa hastighetsbegränsning 30 km/h mellan Sillakröken - Åseda station.

Justerare

I""'~~

r:i='I Uppvidinge ~

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sida 4 (13)

KOMMUN

Sarrunanträdesdaturn

Kommunstyrelsens tekniska utskott Fortsättning § 13

Beslutsexpediering Tekniska avdelningen Korrununstyrelsen För slagslämnare

Juste rare

2013-09-30

--~~~~~~~~·~

UPPVIDINGE KOMMUN Kommunledningsförvaltningen

2013 -01- 2 2

Medborgarförslag 13-01-21

Dlarlenr

3S \ '3>

Som trafiklärare på orten är det inte lätt att förklara för mina elever vad som gäller i \seda. Att det är högerregeln som gäller i alla korsningar är lätt. Men i fyra korsningar gäller det inte där saknas det vägmärken som ska se ut så här.

Om vi då jämför med våra grannorter N01Thult-Klavreström-Älghult-Lenhovda-Alstermo Så har alla en huvudled och då blir det enklare. Här kör många som om det vore huvudled (det kan ju bero på okunskap) Kostnaden för 8 vägmärken kan väl inte vara så kostsamt om vi nu bötjar att rätta till det i de 4 korsningarna. Vi har en hel del p-förbud som inte respekteras så det kanske kan vara en god ide att anställa en P-vakt då blir det inkomster eller plocka ner skyltarna men samtidigt är det väl ett syfte för att öka trafiksäkerheten. Skyltar för tung trafik som ej kan orten (omledning) för att slippa tung trafik i centrum och dessutom enklare väg för långa fordon. Som trafikl~irare övar vi i hela Uppvidinge kommun samt Vetlanda och Växjö. Det tråkiga är att Åseda är absolut det sämsta när det gäller trafik.information och allt vad det innebär samt tillämpning av regler, men förstår även att det är mänskligt att fela. Det vore bra att få närvara och diskutera detta med kunnigt folk angående min skrivelse. Har tidigare påpekat detta men inget har hänt så nu förväntar jag mig ett svar. Hur tänker er trafikkommite?

Är även fundersam att lägga in en insändare i SMP men avvaktar tills vidare. Med vänlig hälsning Yvonne Rosenqvist

UPPVIDINGE Ko~ .;!. -~;; , Kommunledningsfön", "· ;.· i

Tillägg till tidigare medborgarförslag. Åseda 13-03-08

2013 -03- 13 Dlarlenr '2> S

l -..

~--··

.

Efter samtal med Helen Månsson som har ringt från trafikverket i Kristanstad blev jag efter det samtalet fundersam på viljan från hennes sida att förändra till det bättre för trafiksituationen i Åseda, men hon verkade inte förstå hur det är i Åseda och hon skulle lämna ärendet till någon annan. Hon frågade om vissa gator och det var svårt att förklara för någon om de inte sett vårt samhälle, jag föreslog att det vore bra att komma hit och samarbeta med vår kommun. Jag har nu tagit fram kartan i Åseda och vill komma med detta förslag till förändring som syftar till bättre, säkrare och enklare att köra i Åseda. Huvudled: Västra vägen och Östra vägen innebär att huvudleden går ända till Hultanäs och fram till stora vägen mot Vetlanda Huvudled: Järnvägsgatan fram till väg 23 Huvudled: Älghultsvägen Övriga korsningar högerregel Stoppmärke från olofsgatan till järnvägsgatan eftersom sikten är väldigt dålig från höger Lämna företräde från olofsgatan till östra o västra vägen där sikten är bättre Begränsad hastighet 30 km från sillakröken järnvägsgatan t.o.m. förbi busstationen.

'.

'

Upplysning för tung trafik vilka vägar som är lämpligast att köra för att komma från och till Åseda, många kör genom centrum helt i onödan. Se till att häckar o dylikt inte skymmer i korsningar. Måla de linjer som finns i anslutning till väjningsplikt. Yvonne Rosenqvist.

(:i:') Uppvidinge \:;!:I KOMMUN

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum 2013-02-26

Kommunfullmäktige § 18

Sida 24 (27)

Dm. 2013-000035

Anmälan av medborgarförslag om trafikinformationen i Åseda Sammanfattning En kommunalinvånare har lämnat in ett medborgarförslag om att kommunen bör se över trafikinformationen i Åseda. Förslaget innebär uppsättande av skyltar i fyra vägkorsningar, anställande av en pvakt alternativt nedtagande av p-förbudsskyltar samt uppsättande av skyltar för tung trafik. Beslutsunderlag Medborgarförslag, 2013-01-21 Kommunfullmäktiges beslut Överlämna medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. Beslutsexpediering Kommunstyrelsen

Justerare

I /V'--

Utdragsbestyrkande

UPPVIDINGE KÖMMUNj

~ Uppvidinge

Kommunledningsfö1valtningen

t

2013 -03- 15

I I

~-~-----i Dlarlenr OS I Uppvidinge kommun Kommunstyrelsen

KOMMUN

Box59 360 70 Aseda 2013-03-14

Medborgarförslag om trafikinformationen i Åseda Diarienummer Uppvidinge kommuns diarienummer 2013-000035.

Sammanfattning I ett medborgarförslag lämnas synpunkter på trafikföresk1'ifter, skyltning och fordonsförare i Åseda tätort. Förslagsställaren önskar att vissa gator blir huvudleder, så att fordonsförarna enklare ska förstå gällande väjningsregler. Därutöver anser förslagsställaren att vägmärken behöver sättas upp och att vägar behöver markeras. Vidare förordar förslagsställaren att kommunal parkeringsövervak.ning med parkeringsvakt införs, då gällande förskrifter om strumande och parkering på gatorna i Åseda tätort inte följs.

Beslutsunderlag Medborgarförslag om trafikinformation i Åseda, 2013-01-31 Beslut vid sammanträde Kommunfullmäktige 2013-01-26, § 18 Tillägg till medborgarförslag om trafikinformation i Åseda, 2013-03-08

Förslag till beslut 1.

2.

Utredning med utgångspunkt i medborgarförslagets frågor presenteras på tekniska utskottets möte den 30 september 2013 Medborgarförslaget anses besvarat

Kommunlednings.förvaltningen 360 70 Aseda Besök: Box 59 Telefon: 0474-470 00 Telefax: 0474-470 60 Mobil: www.uppvidinge.se

Ärendenummer

Dokumentdatum

TRV 2013/14613

2013-09-17

Ert ärendenummer

Sidor

Nytt nr

1(1)

al~

\!i TRAFIKVERKET UPPVIDINGE KOMMUt\

-;;~_;·7;'·"

Uppvidinge kommun

Box 59 364 21 Aseda

Dlarlenr

3

Svar från Trafikverket Region Syd gällande medborgarförslag kring trafiksituationen i Åseda, Uppvidinge kommun Trafikverket Region Syd har blivit delgivna ett medborgarförslag från Yvonne Rosenqvist, Yvonnes trafikutbildningar, gällande utmärkning av avvikelser från högerregeln, önskemål om huvudled, synpunkter på parkeringar samt förbjuden trafik genom centrum för tung trafik. I Åseda täto1t är väg 969 (Älghultsvägen, Järnvägsgatan, Olofsgatan och Östra vägen), väg 976 (Västra vägen) och väg 975 (Norra vägen) allmänt statliga. Övriga gator är kommunala.

Vad gäller frågan om högerregeln gäller den på väg 969, väg 975 och väg 976. Vi har inte kunnat identifiera någon LTF om stopplikt eller väjningsplikt i STFS (svensk trafikförfattningssamling) där alla trafikföreskrifter ska vara publicerade. Eftersom den inte finns där kan vi heller inte märka ut den med vägmärken. I praktiken vet vi att det sitter en B1 (väjningsplikt) på den kommunala Gustavsgatan och två stycken B1, både östra och västra anslutningen till väg 975, på den kommunala Bäckgatan, men vi har som sagt inte kunnat identifiera någon LTF. Önskar kommunen (eller någon annan) att införa huvudled genomÅseda på de statliga vägarna är det Länsstyrelsen som beslutar om huvudled, och vi förutsätter att ni har skickat den frågan tiU Länsstyrelsen. Parkeringsförbud och parkeringsövervakning är en fråga helt för kommunen, även på de statliga vägarna. Frågan kring förbud av tung trafik på de statliga vägarna sker hanteringen på samma sätt som för huvudled ovan. Trnfikverkets princip är att statlig allmän väg ska vara öppen för all trafik.

Trafikingenjör

Bilaga Medborgarföslaget

Trafikverket Box 810 781 28 Borlänge

Texttelefon: 010-123 50 00 Telefon: 0771 - 921 921 [email protected] www.trafikverket.se

Helene Månsson Enhet trafikmiljö Direkt: 010-123 60 74 [email protected]

I

li

Uppvidinge Uppvidinge kommun Kommunstyrelsen

KOMMUN

Box 59 . 360 70 Aseda 2013-09-23

Medborgarförslag om trafikinformationen i Åseda Diarienummer Uppvidinge kommuns diarienummer 2013-000035.

Sammanfattning I ett medborgarförslag lämnas synpunkter på trafikföreskrifter, skyltning och fordonsförare i Åseda tätort. Förslagsställaren önskar att vissa gator blir huvudleder, så att fordonsförarna enklare ska förstå gällande väjningsregler. Därutöver anser förslagsställaren att vägmärken behöver sättas upp och att vägar behöver markeras. Vidare förordar förslagsställaren att kommunal parkeringsövervakning med parkeringsvakt införs, då gällande förskrifter om stannande och parkering på gatorna i Åseda tätort inte följs.

Beslutsunderlag Medborgarförslag om trafikinformation i Åseda 2013-01-31 Beslut vid sammanträde Kommunfullmäktige 2013-01-26 Tillägg till medborgarförslag om trafikinformation i Åseda 2013-03-08 Tjänsteskrivelse 2013-03-15 Beslut vid sammanträde Kommunstyrelsen 2013-04-09 Svar från Trafikverket Region Syd gällande medborgarförslag kring trafiksituationen i Åseda 2013-09-19 Trafikförordning (1998:1276) Lag (1987:24) om kommunal parkeringsövervakning m.m. Lag (1976:206) om felparkeringsavgift

Ärendet Lokala trafikföreskrifter Särskilda trafikregler får, enligt trafikförordningen (1998:1276), meddelas genom lokala trafikföreskrifter för en viss väg eller vägsträcka eller för samtliga vägar inom ett visst område eller för ett område eller en färdled i terräng. De särskilda trafikreglerna får gälla följande. 1. Att en viss väg eller vägsh·äcka ska vara huvudled, motorväg eller motorh·afikled. 2. Att en viss väg eller vägsträcka eller samtliga vägar inom ett område ska vara gågata eller gångfa.rtsområde. 3. Att ett visst område ska vara tättbebyggt område eller att ett särskilt miljökänsligt område

Kommunledningsförvaltningen. 360 70 Åseda Besök: Box 59 Telefon: 0474-470 00 Telefax: 0474-470 60 Mobil: www.uppvidinge.se

Lokala trafikföreskrifter får enligt trafikförordningen meddelas av följande myndigheter: Kommunen i fråga om vilket område som skall utgöra tättbebyggt område, för andra vägar inom tättbebyggt område än allmänna vägar för vilka staten är väghållare, för samtliga vägar inom tättbebyggt område om föreskrifterna rör färdhastighet, stannande eller parkering, för vägar utom tättbebyggt område för vilka kommunen är väghållare, samt för terräng. Länsstyrelsen i andra fall än ovanstående, i fråga om stopplikt och väjningsplikt för vägar i korsningar med allmän väg för vilken staten är väghållare, samt i fråga om kategorisering av vägtunnlar, transport av farligt gods och tävling på väg. Polismyndigheten om ett beslut av kommunen eller länsstyrelsen inte kan avvaktas utan särskild olägenhet. Parkeringsövervakning I lag (1987:24) om kommunal parkeringsövervakning m.m. framgår att

parkeringsövervakning får utföras av polismän och av kommunen förordnade parkeringsvakter. Förordnande som parkeringsvakt finns i två former, dels anställning i kommunen som parkeringsvakt, dels som särskilt förordnande. Kommunen kan också via upphandling överlåta parkeringsövervakningen till privata företag i vissa fall, t.ex. till auktoriserade bevakningsföretag. I lag (1976:206) om felparkeringsavgift får regeringen förordna att denna lag skall tillämpas i fråga om överträdelser av föreskrifter som rör parkering eller stannande av 1. fordon som är upptagna i vägtrafikregistret eller motsvarande utländska register, 2. fordon som är upptagna i det militära fordonsregistret, eller 3. fordon som brukas med stöd av saluvagnslicens, om överträdelsen inte är belagd med straff. Överträder någon föreskrift enligt ovan är den skyldig att erlägga avgift (felparkeringsavgift). Regeringen får ange det högsta och det lägsta belopp som felparkeringsavgifter får fastställas till. Beloppen får varieras med hänsyn till skilda slag av parkeringsöverträdelser. Avgiftens belopp fastställs av regeringen eller den myndighet eller kommun som regeringen bestämmer.

Sammanfattning Kommunen får besluta att en viss väg eller vägsträcka ska vara huvudled. Kommunen får utföra parkeringsövervakning.

Förslag till beslut 1.

-

Kommunledn.ingsjörvaltningen · Tekniska avdelningen 360 70 Åseda Besök: Box 59 Telefon: 0474-470 00 Telefax: 0474-470 60 Mobil: www.uppvidinge.se

inom tättbebyggt område ska vara miljözon. 4. Att en viss plats ska vara cirkulationsplats. 5. Att ett visst körfält eller en viss körbana ska vara körfält eller körbana för fordon i linjetrafik

m.Jl. 6. Att en viss plats på sträcka där förbud att stanna eller parkera råder ska vara busshållplats. 7. Att en viss plats ska vara ändamålsplats eller laddplats. 8. Avvikelser från bestämmelserna om gågata och bestämmelserna om körfält för fordon i linjetrafik m.Jl. 9. Förbud mot trafik med fordon. 10. Förbud eller påbud att svänga eller köra i viss riktning. 11. Förbud mot omkörning. 12. Väjningsplikt eller stopplikt. 13. Stopplikt i järnvägs- eller spårvägskorsningar. 14. Avvikelser från bestämmelserna om hastighet, om det är motiverat av hänsyn till trafiksäkerheten, framkomligheten eller miljön. 15. Begränsning till lägre hastighet, om det är motiverat av hänsyn till trafiksäkerheten, framkomligheten eller miljön. 16. Förbud mot att stanna eller parkera fordon eller tillåtelse att stanna eller parkera fordon. 17. Tidsbegränsning, avgiftsplikt eller andra villkor för parkering. 18. Undantag om belysning vid färd i terräng. 19. Axeltryck, boggitryck, trippelaxeltryck eller bruttovikt med begränsning till lägre vikter. 20. Inskränkning till mindre bredd eller längd på fordon, fordonståg eller last. 21. Trafik med terrängmotorfordon eller terrängsläp. 22. Andra särskilda trafikregler. Vidare får det genom lokala trafikföreskrifter meddelas särskilda trafikregler om att en vägtunnel ska tillhöra tunnelkategori B, C, D eller E, särskilda trafikregler för transport av farligt gods och för sådana tävlingar som länsstyrelsen har lämnat tillstånd till. Lokala trafikföreskrifter enligt punkt 9-11, 14-18, 20 och 21 får avse 1. en viss trafikantgrupp, 2. ett visst eller vissa fordonsslag, eller 3. fordon med last av viss beskaffenhet. Lokala trafikföreskrifter om parkering får innefatta särskilda bestämmelser för att underlätta för dem som bor i ett visst område att parkera inom detta område. Om det behövs av särskilda skäl får vissa parkeringsplatser i området reserveras för de boende genom sådana bestämmelser. Frågor om tillstånd att parkera enligt föreskrifterna prövas av kommunen. Lokala trafikföreskrifter om parkering får innefatta särskilda bestämmelser om att högst tre parkeringsplatser får reserveras för varje utländsk beskickning i anslutning till beskickningens kansli eller residens. Detsamma gäller parkeringsplatser för konsulat som förestås av en karriärkonsul. Lokala trafikföreskrifter om förbud mot trafik med fordon som meddelas av en kommun för en viss väg, viss vägsträcka eller för samtliga vägar inom ett visst område får avse fordon med dubbdäck.

Kommunled11ingsjörvaltningen · Tekniska avdelningen 360 70 Aseda Besök: Box 59 Telefon: 0474-470 00 Telefax: 0474-470 60 Mobil: www.uppvidinge.se

r