Dnr UmU 212-43-13
Umeå Universitet
Årsredovisning 2012
Innehållsförteckning FÖRORD ................................................................................................................................................................. 1 INLEDNING/EKONOMISK ÖVERSIKT ....................................................................................................................... 3 VERKSAMHETEN ............................................................................................................................................................. 3 PERSONAL ..................................................................................................................................................................... 3 INDELNING AV VERKSAMHETEN .......................................................................................................................................... 4 EKONOMISK SAMMANFATTNING ........................................................................................................................................ 4 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ ........................................................................................... 7 INLEDNING .................................................................................................................................................................... 7 EKONOMISK ÖVERSIKT ................................................................................................................................................... 10 STUDIEAVGIFTER FÖR TREDJELANDSSTUDENTER .................................................................................................................. 11 STUDENTERNAS ETABLERING PÅ ARBETSMARKNADEN ........................................................................................................... 12 UTBILDNINGSUPPDRAGET ............................................................................................................................................... 12 SÄRSKILDA ÅTAGANDEN ................................................................................................................................................. 14 UPPDRAG .................................................................................................................................................................... 15 UPPDRAGSUTBILDNING .................................................................................................................................................. 17 LÄRARUTBILDNING ........................................................................................................................................................ 18 INTEGRATIONSSATSNINGAR ............................................................................................................................................. 19 VIDAREUTBILDNING AV OBEHÖRIGA LÄRARE ....................................................................................................................... 20 LADOKKONSORTIET ....................................................................................................................................................... 20 EFFEKTER AV UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ ........................................................................................... 21 FORSKNING, KONSTNÄRLIGT UTVECKLINGSARBETE OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ ................................... 22 INLEDNING .................................................................................................................................................................. 22 EKONOMISK ÖVERSIKT ................................................................................................................................................... 24 BIBLIOMETRI ................................................................................................................................................................ 25 KONSTNÄRLIGT UTVECKLINGSARBETE ................................................................................................................................ 27 EXTERNT FINANSIERAD VERKSAMHET OCH ERHÅLLNA MEDEL .................................................................................................. 27 STRATEGISKA FORSKNINGSOMRÅDEN ................................................................................................................................ 32 UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ ......................................................................................................................................... 33 HAVSMILJÖINSTITUTET ................................................................................................................................................... 38 EFFEKTER AV FORSKNING ................................................................................................................................................ 39 SAMVERKAN OCH INNOVATION .......................................................................................................................... 40 INLEDNING .................................................................................................................................................................. 40 UMEÅ UNIVERSITETS INFORMATION OM SIN VERKSAMHET .................................................................................................... 40 SAMVERKAN ................................................................................................................................................................ 41 INNOVATIONSVERKSAMHET ............................................................................................................................................ 42 SAMARBETEN MED ANDRA LÄROSÄTEN ............................................................................................................................. 47
GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETSGRENARNA ...................................................................................................... 48 SAMBAND FORSKNING – UTBILDNING ............................................................................................................................... 48 STUDENTINFLYTANDE .................................................................................................................................................... 49 KVALITET I VERKSAMHETEN ............................................................................................................................................. 50 INTERN STYRNING OCH KONTROLL .................................................................................................................................... 55 INTERNATIONALISERING ................................................................................................................................................. 56 JÄMSTÄLLDHET OCH LIKABEHANDLING ............................................................................................................................... 58 KOMPETENSFÖRSÖRJNING .............................................................................................................................................. 63 SJUKFRÅNVARO ............................................................................................................................................................ 67 HÅLLBAR UTVECKLING .................................................................................................................................................... 67 BREDDAD REKRYTERING ................................................................................................................................................. 69 SAMFINANSIERING AV BIDRAGSFINANSIERAD VERKSAMHET ................................................................................................... 71 AVGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHET .................................................................................................................................. 72 UPPDRAG ATT UTVECKLA KLINISK UTBILDNING OCH FORSKNING .............................................................................................. 73 DONATIONER OCH STIFTELSEFÖRVALTNING ........................................................................................................ 74 DONATIONER ............................................................................................................................................................... 74 STIFTELSEFÖRVALTNING ................................................................................................................................................. 74 MOTTAGNA GÅVOR OCH BIDRAG ..................................................................................................................................... 75 FINANSIELL REDOVISNING.................................................................................................................................... 76 RESULTATRÄKNING (TKR) ............................................................................................................................................... 76 RESULTATRÄKNING PER VERKSAMHETSGREN (TKR) .............................................................................................................. 77 BALANSRÄKNING (TKR) .................................................................................................................................................. 78 BALANSRÄKNING FORTS. (TKR) ........................................................................................................................................ 79 ANSLAGSREDOVISNING .................................................................................................................................................. 80 MYNDIGHETSKAPITAL .................................................................................................................................................... 81 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER ................................................................................................................. 84 REDOVISNINGSPRINCIPER OCH VÄRDERINGSGRUNDER .......................................................................................................... 84 NOTER ........................................................................................................................................................................ 86 SAMMANSTÄLLNING AV VÄSENTLIGA UPPGIFTER ............................................................................................... 91 KOSTNAD PER PRESTATION .................................................................................................................................. 92 FÖRORDNING OM ÅRSREDOVISNING OCH BUDGETUNDERLAG ................................................................................................. 92 LÄROSÄTENAS INSTRUKTION ........................................................................................................................................... 92 MÅTT SOM RELATERAR PRESTATIONER TILL KOSTNADER ........................................................................................................ 92 NYCKELTAL ........................................................................................................................................................... 95 STYRELSELEDAMÖTERNAS UPPDRAG SOM STYRELSE‐ ELLER RÅDSLEDAMOT I ANDRA STATLIGA MYNDIGHETER SAMT UPPDRAG SOM STYRELSELEDAMOT I AKTIEBOLAG .................................................................................... 97 STYRELSENS BESLUT OM ÅRSREDOVISNING FÖR 2012 ......................................................................................... 99 BILAGA 3 REDOVISNING AV TAKBELOPP ............................................................................................................. 100
Förord Året 2012 har varit ett intensivt år på många sätt. Universitetet har rönt stora framgångar inom flera områden, men det har också pågått ett viktigt framtidsarbete. Under året har många viktiga pusselbitar kunnat läggas på plats för Umeå universitets fortsatta utveckling.
Noteras kan också att professor Nancy Langston har tilldelats Konung Carl XVI Gustafs professur i miljövetenskap med en placering vid humanistiska fakulteten. Dessa exempel på framgångar under året visar på universitetets bredd, vilket är av stor vikt för den fortsatta utvecklingen.
För hela sektorn var en av årets viktiga händelser forsknings- och innovationspropositionen som kom under hösten. Umeå universitets inspel skickades redan i slutet på 2011 och bar rubriken ”Gränslös kunskap”. Våra honnörsord var då kvalitet, hög risk och långsiktighet. Dessa nyckelord präglar också universitets nya vision Umeå universitet 2020 – vision och mål. Visionsarbetet leddes av en styrgrupp tillsammans med ledningen i nära samarbete med strategiska råd och fakulteterna. I juni fattade styrelsen sitt beslut.
För framgångsrik forskning krävs i dag ofta också väldigt omfattande, komplex och kostnadskrävande infrastruktur. Umeå universitets forskare har under året tillsammans med forskare vid SLU i Umeå, Göteborgs universitet och Chalmers tilldelats närmare 80 miljoner för två teknikplattformar som gäller metabolomik och kärnmagnetisk resonans från KAW, samt inom ytterligare ett område tillsammans med Karolinska institutet, och Lunds och Linköpings universitet, som rör hjärnavbildning.
Gränslös kunskap är ett uttryck med många dimensioner. Det handlar om att överskrida gränser och bygga broar både inom och utom akademin, mellan forskare i olika länder, mellan forskare, lärare, doktorander och studenter, mellan akademin och andra offentliga och privata verksamheter. Det såväl lokalt som internationellt – men också – och inte minst − att utmana och spränga gränser inom vetenskapen.
Den högre utbildningens betydelse för samhällets utveckling är odiskutabel. Det är glädjande att Umeå universitetet har ett ökat söktryck till sina utbildningar och att det dessutom hör till de lärosäten som hittills lyckats bäst i Högskoleverkets kvalitetsutvärdering av landets högre utbildning.
Att forskare och lärare har rätt förutsättningar för att anta de utmaningar de ställs inför ansvarar landets lärosäten för. Det svenska systemet borgar idag inte för den långsiktighet som krävs för genombrott i forskningen. Vid Umeå universitet har grunden lagts för en attraktiv karriärväg, en s.k. tenure track, samt för att utveckla en långsiktig stabilitet i högre lärarbefattningar. Det kan också konstateras många forskarframgångar under 2012. Några av de mest framgångsrika forskarna och forskarteamen mottog från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW) stora satsningar, totalt 115 miljoner, som tillsammans utgör 16 procent av årets satsning på projekt från KAW. Forskningen rör sjukdomen ALS, folksjukdomarna diabetes och cancer, liksom cellpolaritet hos växter. Andra mycket stora satsningar under året, mer än 30 miljoner vardera, har tillfallit forskare som arbetar med ungas psykiska hälsa respektive forskning om den samiska urbefolkningen.
En viktig komponent i utbildningarna är internationalisering, och universitetet har under året rankats etta i Sverige av International Student Barometer. En utbildning som definitivt når ut i världen är den i industriell design. Den har rankats högt på många listor och till och med erhållit erkännandet som bästa designutbildningen i området Europa, Nordamerika och Sydamerika. För att främja ökad kvalitet i utbildning och forskning tror vi på samverkan mellan olika parter inom och utom universitetet. Vårt konstnärliga campus, som inkluderar Bildmuseet, invigdes i maj och är ett exempel på gränsöverskridande verksamhet. I slutet på året invigdes också Arktiskt centrum, en satsning på den arktiska forskningen som spänner över flera vetenskapliga fält med stort internationellt inslag.
1
För att ytterligare stärka universitetets möjlighet att skapa förutsättningar för framgångsrik utbildning och forskning av hög internationell kvalitet, har universitetets styrelse fattat beslut om en omfattande satsning på s.k. interaktiva miljöer. Under de kommande åren skapas vardagsmiljöer som med modern teknik möjliggör fullt utnyttjande av arbetsformer och pedagogik för en genomgripande gränsöverskridande verksamhet. Miljöer där forskning möter utbildning, omgivande samhälle möter akademi och världen möter Umeå i den dagliga verksamheten. När 2012 summeras kan jag som rektor konstatera att Umeå universitet nu lagt grunden för att vi tillsammans ska kunna utveckla våra förutsättningar i syfte att kunna möta framtidens stora utmaningar.
Rektor Lena Gustafsson
Snabbfakta om Umeå universitet 2012 34 225 studenter varav 32 955 studenter på grundnivå och avancerad nivå, 61 procent kvinnor, och 1 270 studenter på forskarnivå, 52 procent kvinnor 4 359 anställda, 53 procent kvinnor 392 professorer, 27 procent kvinnor 2 146 lärare/forskare, 45 procent kvinnor 4 fakulteter 39 institutioner 20 centrumbildningar (inkl. Lärarhögskolan) 8 arbetsenheter 3,9 miljarder i årsomslutning
2
Inledning/ekonomisk översikt Verksamheten
Personal
Umeå universitet bedriver utbildning och forskning inom ramen för fyra fakulteter: humanistisk, samhällsvetenskaplig, medicinsk samt teknisk-naturvetenskaplig fakultet. Ansvaret för beställning och uppföljning av lärarutbildningarna samt för utbildningsvetenskaplig forskning ligger på Lärarhögskolan.
Det totala antalet årsarbetare vid Umeå universitet var 3 941 i oktober 2012, en ökning med 56 årsarbetare (+1 procent) jämfört med år 2011. Det totala antalet anställda personer under 2012 uppgick till 4 359. Antalet professorer och lektorer har liksom tidigare år ökat under 2012, medan antalet adjunkter fortsätter att minska, i enlighet med universitets strategi att öka andelen disputerade lärare. Medianåldern bland all personal var 45 år.
Universitetet har ett mycket stort utbildningsutbud inom flertalet utbildningsområden omfattande både utbud av yrkesexamina och generella examina inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå, samt licentiat- och doktorsexamen inom utbildning på forskarnivå.
Följande två diagram visar hur antalet årsarbetare har förändrats totalt och inom vissa lärarkategorier under de senaste åren.
Forskningsverksamheten inom fakulteterna är betydande, med såväl stor bredd som spetsområden med mycket hög nationell eller internationell kvalitet. Universitetet har under året rönt flera framgångar inom forskningen. Universitetet har ett rikt samarbete med det omgivande samhället, vilket bl.a. kommer till uttryck inom utbildning på grundnivå genom ett stort utbud av decentraliserad utbildning i hela landet – men med tyngdpunkt i Norrland och då främst i Kiruna, Skellefteå, Örnsköldsvik och Lycksele. Samverkan sker även inom forskningen genom ett antal projekt i samarbete med näringslivet och andra organisationer. Universitetet bedriver vidare uppdragsutbildning, varav polisutbildningen på uppdrag av Rikspolisstyrelsen är den mest omfattande.
Diagram 1: Antal årsarbetare totalt 2008–2012.
Universitetets ekonomi är god och resultatet för 2012 är positivt.
Diagram 2: Antal årsarbetare inom vissa lärarkategorier 2008– 2012. I siffran för professorer ingår inte adjungerade professorer eller gästprofessorer.
Fördelningen mellan kvinnor och män inom olika kategorier av läraranställningar framgår på annan plats i årsredovisningen (jämställdhet).
3
Indelning av verksamheten Redovisningen av universitetets verksamhet delas in i Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, Forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå, respektive Samverkan och innovation. Förutom dessa tre delar redovisas vissa uppgifter avslutningsvis under rubriken Gemensamt för verksamhetsgrenarna. För vissa avsnitt i resultatredovisningen anges tilllämpliga återrapporteringskrav och bestämmelser i regleringsbrev, lagar eller förordningar. För vissa avsnitt anges också hänvisningar till annan information från riksdag och regering, eller till mål som universitetet själv uppställt. Gemensamt för dessa avsnitt, är att de med fet stil inleds med att citera aktuellt återrapporteringskrav, lag eller bestämmelse, alternativt den information som avsnittet kan hänvisas till.
Årets kapitalförändring är 37 miljoner kronor högre än den prognos som lämnades i en delårsrapport per den 30 juni 2012, vilket motsvarar 0,9 procent av 2012 års intäkter. Differensen förklaras främst av att intäkter av avgifter och andra ersättningar är högre än prognostiserat, medan prognosen för kostnaderna endast avviker med fyra miljoner kronor jämfört med utfall. I raden Resultat från andelar i dotterbolag i tabell 1 (resultaträkning 2008–2012, miljoner kronor) redovisas 2012 års preliminära och oreviderade ekonomiska resultat för Uminova Holding AB. Resultatet är ett underskott med 14 tkr (se not 16 och 22).
Redovisningen av jämförelsetal har i vissa fall gjorts för de fyra föregående åren förutom redovisningsåret 2012, trots att endast två jämförelseår formellt behöver redovisas.
Ekonomisk sammanfattning Årets kapitalförändring Årets resultat, inklusive andelar i dotterbolag som avser 2012 års resultat, uppgår till ett överskott om 12 miljoner kronor, vilket motsvarar 0,3 procent av de totala intäkterna år 2012. För åttonde året i rad redovisar Umeå universitet ett positivt ekonomiskt resultat. Umeå universitets intäkter har under perioden 2008–2012 ökat med 24 procent, och kostnaderna har under samma period ökat med 26 procent. År 2012 har intäkterna ökat med 165 miljoner kronor (+4 procent), medan kostnaderna har ökat med 217 miljoner kronor (+6 procent). Efter påpekande från Riksrevisonen har en genomgång av samtliga uppdragsprojekt gjorts under våren och projekt som tidigare har varit periodiserade har resultatförts. Flera års ackumulerade intäkter har bokförts i april 2012, vilket medfört en intäktsökning motsvarande 72 miljoner kronor under året. Denna intäkt är av engångskaraktär.
4
Diagram 3: Kapitalförändring under perioden 2008–2012, miljoner kronor.
Kapitalförändring per verksamhetsgren Utbildningen på grundnivå och avancerad nivå redovisar ett positivt resultat med 16 miljoner kronor. Detta överskott motsvarar 1 procent av intäkterna för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Överskottet finns inom uppdragsutbildning, främst inom samhällsvetenskaplig fakultet, medicinsk fakultet samt Lärarhögskolan. Inom forskning och utbildning på forskarnivå redovisas ett underskott med totalt 4 miljoner kronor. Underskottet finns inom anslagsfinansierad verksamhet. Universitetsstyrelsen har sedan flera år en beslutad målsättning att använda universitetets myndighetskapital till strategiska satsningar inom främst forskning. Resultatet år 2012 är en medveten konsekvens av de satsningar som universitetsstyrelsen samt även fakultetsnämnderna beslutat om. Underskott finns framför allt inom samhällsvetenskaplig fakultet.
Resursförbrukning De totala personalkostnaderna ökar med 115 miljoner kronor (+5 procent) år 2012 jämfört med år 2011. Ökningen av personalkostnaderna beror både på att antalet anställda har ökat och på lönerevision. Lokalkostnaderna ökar med 50 miljoner kronor (+14 procent). De främsta orsakerna till ökningen är hyra av konstnärligt campus, skapandet av Umeå Center for Comparativ Biology (UCCB) samt om- och tillbyggnad av Fysikhuset. Driftkostnaderna ökar med 35 miljoner kronor (+4 procent) år 2012. Under 2012 har inköp av bl.a. IT-tjänster ökat. Avskrivningarna ökar med 17 miljoner kronor år 2012 beroende på att investeringsvolymen ökat i enlighet med beslutad budget. Resultat från dotterbolag avser Umeå universitets holdingbolags resultat för år 2012.
Diagram 4: Kapitalförändring per verksamhetsgren 2012, miljoner kronor.
På rekommendation av Sveriges Universitets- och Högskoleförbund (SUHF) infördes 2010 en ny modell för redovisning av gemensamma kostnader. Modellen innebär bland annat att gemensamma kostnader fördelas utifrån hur respektive verksamhetsgren använder olika gemensamma funktioner. Modellen har medfört att kostnaderna för gemensamma funktioner ökar från och med år 2010 för utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt minskar för forskning och utbildning på forskarnivå.
Finansiering Intäkterna för anslag ökar år 2012 (+37 miljoner kronor eller +1,5 procent), beroende på anslagsökning inom både utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt forskning och utbildning på forskarnivå. Avgiftsintäkterna ökar år 2012 (+26 procent). Orsaken är främst att projekt som tidigare har varit periodiserade har resultatförts år 2012. Bidragsintäkterna har ökat med 6 miljoner kronor år 2012 (+0,7 procent) jämfört med 2011.
Diagram 6: Resursförbrukningen uppdelad på olika kostnadsgrupper under perioden 2008–2012, procent.
Diagram 5: Finansiering uppdelat på olika intäktsgrupper under perioden 2008–2012, procent.
5
Balansräkning Universitetets tillgångar respektive eget kapital och skulder har ökat med 21 miljoner kronor år 2012 och uppgår 2012-12-31 till totalt 2 403 miljoner kronor. Ökningen ligger inom maskiner, inventarier, installationer etc. och beror bl.a. på genomförda investeringar på konstnärligt campus och UCCB. Oförbrukade bidrag uppgår till 799 miljoner kronor, vilket är en ökning med 36 miljoner kronor jämfört med år 2011. Universitetsstyrelsen beslutade under våren 2011 om åtgärder utifrån internrevisionens rapport avseende externa bidrag. Bland annat har uppföljning genomförts där fakulteter och institutioner/enheter ombetts göra en åtgärdsplan om oförbrukade bidrag utgör mer än 70 procent av bidragsintäkterna, en uppföljning som fortsätter år 2013. En uppföljning av pågående åtgärder avseende oförbrukade bidrag kommer att göras år 2013.
I slutet på år 2011 infördes ett nytt kontraktsreskontrasystem. En översyn av fördelningsmodellen för anslagsmedel för forskning har genomförts i syfte att ta fram fördelningsmodell som kan främja kvalitet, vetenskaplig produktion samt även användning av forskningsresurser, se även forskningsavsnittet. Myndighetskapitalet ökar med 12 miljoner kronor till totalt 686 miljoner kronor per 2012-12-31.
Ekonomisk sammanfattning 2008
2009
2010
2011
2012
Intäkter Anslag
2 126
2 234
2 428
2 455
2 493
Avgifter, ersättningar
470
529
467
495
622
Bidrag
520
669
736
795
800
50
12
9
29
24
3 166
3 445
3 640
3 774
3 939
Finansiella intäkter Intäkter totalt Kostnader Personal
1 848
2 018
2 154
2 282
2 397
Lokaler
320
333
338
348
398
Övrig drift
830
918
903
953
988
10
9
3
5
6
109
112
117
121
138
3 118
3 390
3 514
3 710
3 927
48
55
126
64
12
0
0
0
0
0
48
55
126
64
12
Finansiella kostnader Avskrivningar Kostnader totalt Verksamhetsutfall Resultat från andelar i dotterföretag Årets kapitalförändring Tabell 1: Resultaträkning 2008–2012, miljoner kronor.
6
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Inledning Umeå universitet bedriver utbildning på grundnivå och avancerad nivå inom utbildningsområdena humaniora, juridik, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik, vård, odontologi, medicin, undervisning, design, konst, musik, idrott samt övrigt. Umeå universitet ger många program och kurser med tvärvetenskaplig inriktning; t.ex. ingår beteendevetenskap och ekonomi i service managementprogrammet, och humaniora, beteendevetenskap och teknik ingår i exempelvis magisterprogrammet i kognitionsvetenskap. Universitetet tilldelar varje fakultetsnämnd ett utbildningsuppdrag och en ekonomisk ram baserad på beräknat antal helårsstudenter (HST) och helårsprestationer (HPR) och omräknad utifrån de ersättningsbelopp som fastställs i regleringsbrevet. En avräkning sker i efterhand av det faktiska utfallet av antalet helårsstudenter och helårsprestationer. Uppdragen till nämnderna innehåller även vissa andra specifika mål och uppdrag avseende kursutbud m.m. År 2012 hade Umeå universitet 17 144 helårsstudenter, varav 16 387 helårsstudenter avräknas inom takbelopp och resterande 757 är studenter inom uppdragsutbildning etc. Universitetet arbetar intensivt med att få ett bättre strukturerat utbildningsutbud med fokus på en ökad utbildningskvalitet. De senaste åren har takbeloppet överskridits, och det pågår ett arbete i syfte att förändra utbudet för att ytterligare höja kvaliteten samt komma ned till takbeloppet. År 2012 har åtgärder vidtagits så att antalet helårsstudenter är ca 4,6 procent mindre jämfört med år 2011 (en minskning med 789 helårsstudenter). Samtliga fakulteter har minskat sitt utbud av fristående kurser för att klara kraven på minskning och bl.a. har antalet kortare nätbaserade kurser med dålig genomströmning samt sommarkurser reducerats. Inför år 2013 har en ny modell med fyra kriterier tillämpats för fördelning av grundutbildningsramar mot bakgrund av att universitetet ytterligare behöver minska kursutbud och studentantal för att inte överskrida regeringens beslutade takbelopp.
De beslutade kriterierna är forskningsanknytning, avancerad nivå, internationalisering och samverkan. För varje kriterium finns ett eller flera nyckeltal. Universitetsstyrelsen har år 2012 uppdragit till fakulteterna och Lärarhögskolan att vidta åtgärder för att minska andelen nybörjarprogram som har mindre än 1,0 förstahandssökande per antagen student och fakulteterna har bland annat bedrivit ett aktivt studentrekryteringsarbete i syfte att fullgöra uppdraget. Fakulteterna har under året 2012 genomfört aktiviteter för att öka antalet helårsstudenter på avancerad nivå. Målet klaras inte, då antalet helårsstudenter på avancerad nivå är 42 färre år 2012 jämfört med år 2011. Däremot är andelen helårsstudenter på avancerad nivå något högre år 2012. När det gäller kvalitetsutveckling av utbildningar kan bland annat nämnas att en större mätning av schemalagd undervisningstid genomförts och rapporterats till universitetsstyrelsen, att en modell för högskolepedagogisk meritering i två nivåer utarbetats samt att en modell för säkring av nationella examensmål tagits fram. Universitetet har också fortsatt utvecklingen av flexibelt lärande och s.k. blended learning, bland annat inom ramen för det universitetsgemensamma projektet Flexutbildningar. Högskoleverkets utbildningsutvärderingar har under 2012 inneburit ett omfattande utvecklingsarbete bland berörda utbildningar, bl.a. med självvärderingar och aktiviteter utifrån universitetsstyrelsens verksamhetsuppdrag att kvaliteten i examensarbeten ska säkras och höjas. Under 2012 har 44 utbildningar vid Umeå universitet granskats och sex av dem (14 procent) fick omdömet mycket hög kvalitet, 33 (75 procent) fick omdömet hög kvalitet och fem (11 procent) fick omdömet bristande kvalitet. Universitetet erhåller totalt 9,2 miljoner kronor i utökat anslag år 2013 för de utbildningar som erhåller omdömet mycket hög kvalitet, vilket motsvarar 9,7 procent av de totala medel i riket som fördelats mot bakgrund av utvärderingarna.
7
Internationella studenter rankade Umeå universitet som nummer ett i Sverige och fem i Europa enligt International Student Barometer. Universitetet hade höga värden inom kursorganisation, lärandestöd, lärandemiljöer, internettillgång, campusmiljö, sociala aktiviteter, boendekvalitet, miljövänlig attityd och bostadsförmedling. Designhögskolan är enligt Red Dot Institute näst bäst i världen när det gäller antalet vunna, högkvalitativa priser de senaste åren och rankades av International Forum (iF) på fjärde plats när världens designhögskolor rankades. Utvecklingen av konstnärligt campus har fortsatt, och i början av år 2012 flyttade Konsthögskolan in i nybyggda lokaler. Studieavgifter för studenter utanför EU/EES infördes fr.o.m. höstterminen 2011, och universitetet hade år 2012 49 avgiftsbetalande nybörjarstudenter (år 2011: 42 nybörjarstudenter) samt totalt under hösten 2012 ca 91 betalande internationella studenter.
Under år 2012 har universitetsledning, fakultetsledningar samt ett utbildningsstrategiskt råd arbetat med framtagande av mål t.o.m. år 2020 för utbildning i visionsdokumentet Umeå universitet 2020 – vision och mål. År 2013 pågår ett omfattande arbete i dialog mellan universitetsledning och fakulteter med att utifrån analys fastställa fakultetsspecifika delmål och strategier för implementering av visionsdokumentet. I tabellen nedan ges en sammanställning över utvecklingen av det totala antalet individer i utbildning på grundnivå och avancerad nivå, antalet helårsstudenter, antalet helårsprestationer och prestationsgraden under perioden 2003–2012. Tabellen avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå, inklusive uppdragsutbildning. Sedan 2003 har antalet studenter (individer, helårsstudenter och helårsprestationer) inom grundnivå och avancerad nivå ökat med 29 procent (7 411 studenter). Som nämnts tidigare minskades dock antalet studenter år 2012, i syfte att anpassa volymen till takbeloppet.
Helårsstudenter
Helårsprestationer
År
Registrerade individer
Totalt
Varav program kurser
Totalt
Varav program kurser
Prestationsgrad
2003
25 544
16 867
11 388
5 480
14 160
10 317
3 843
84 %
2004
26 687
17 304
11 897
5 407
14 456
10 711
3 745
84 %
2005
27 689
17 439
11 951
5 488
14 512
10 695
3 817
83 %
2006
27 423
16 707
11 594
5 113
14 247
10 725
3 522
85 %
2007
27 222
16 151
11 222
4 929
13 633
10 228
3 404
84 %
2008
28 032
16 117
10 882
5 235
13 568
10 081
3 488
84 %
2009
32 261
17 498
11 401
6 097
14 049
10 111
3 938
80 %
2010
35 433
17 914
11 506
6 407
14 552
10 580
3 972
81 %
2011
34 842
17 742
11 694
6 048
14 281
10 409
3 872
80 %
2012
32 955
17 144
11 712
5 432
14 184
10 620
3 564
83 %
Tabell 2: Totalt antal registrerade studenter i utbildning på grundnivå och avancerad nivå kalenderåren 2003–2012 (alla kurstyper d.v.s. inkl. uppdragsutbildning m.fl.). Prestationsgraden uttryckt i procent = HPR/HST x 100.
8
Följande diagram redovisar utvecklingen av antalet studenter inom grundnivå och avancerad nivå vid Umeå universitet under de senaste tio åren (alla kurstyper d.v.s. inkl. uppdragsutbildning m.fl.).
Diagram 9: Prestationsgrad vid Umeå universitet under perioden 2008–2012, procent.
Könsfördelningen inom hela studentpopulationen i
Diagram 7: Antal registrerade studenter i utbildning på grundnivå och avancerad nivå under perioden 2003–2012.
De senaste årens kraftiga ökning av antalet nybörjare bröts 2011 med en nedgång som fortsatte även 2012, då antalet nybörjare jämfört med 2011 minskade med 1 685 personer (-11 procent). Som framgår av nedanstående diagram, är därmed nivån för antalet nybörjare något lägre än år 2009.
utbildning på grundnivå och avancerad nivå är 61 procent kvinnor och 39 procent män, och den varierar endast marginellt från år till år, som framgår av följande diagram. Andelen kvinnor är störst inom områdena vård, lärarutbildning och humaniora, medan andelen män fortfarande är störst inom utbildningsområdet naturvetenskap/teknik.
Diagram 10: Könsfördelningen i utbildning på grundnivå och avancerad nivå under perioden 2008–2012 (alla kurstyper, d.v.s. inkl. uppdragsutbildning m.fl.), procent. Diagram 8: Antal högskolenybörjare under perioden 2003–2012 vid Umeå universitet.
Prestationsgraden totalt för universitetet har under de senaste tio åren legat över 80 procent. Jämfört med år 2011 ökade den genomsnittliga prestationsgraden år 2012 med 3 procentenheter till 83 procent. Prestationsgraden är högre för program (91 procent) än för fristående kurser (66 procent). För både program och fristående kurser har prestationsgraden ökat år 2012 med ca 2 procentenheter vardera jämfört med föregående år.
9
Ekonomisk översikt Nedan ges en sammanställning över intäkter och kostnader inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå (tusen kronor). Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, exkl. uppdragsutbildning 2010
2011
2012
1 327 459
1 335 346
1 362 820
102 426
114 584
123 590
32 445
37 692
25 988
3 808
12 737
9 684
1 466 138
1 500 358
1 522 082
Personal
861 470
896 976
913 195
Lokaler
191 037
204 693
216 146
Övriga driftskostnader
314 026
346 100
359 838
957
2 276
2 495
35 633
37 695
41 154
1 403 122
1 487 739
1 532 829
Verksamhetens intäkter Anslag Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter
Verksamhetens kostnader
Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader
Transfereringar Erhållna
16 931
8 419
12 644
Lämnade
-16 931
-8 419
-12 644
Summa Kapitalförändring
0
0
0
63 016
12 619
-10 746
Tabell 3: Resultaträkning 2010−2012 för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, exkl. uppdragsutbildning, tkr.
Intäkterna för grundutbildningsverksamheten (exkl. uppdragsutbildning etc.) vid Umeå universitet har ökat med 1 procent år 2012. Den huvudsakliga delen av ökningen avser anslagsintäkter. Av de totala intäkterna utgörs större delen av statliga anslag (90 procent). Anslagsintäkterna har ökat med 27 miljoner kronor eller 2 procent från år 2011 till 2012. Ökningen beror huvudsakligen på indexuppräkning år 2012 samt på ökade intäkter för ALF och TUA. Avgifter och ersättningar har ökat år 2012 med 9 miljoner kronor jämfört med föregående år. Bidragsintäkterna har minskat år 2012, bland annat beroende på minskade bidrag till Lärarhögskolan.
10
Kostnaderna har ökat med 45 miljoner kronor (+3 procent) år 2012 jämfört med föregående år. Personalkostnaderna har ökat med 16 miljoner kronor (+2 procent) år 2012, främst beroende på löneökningar. Lokalkostnaderna är 6 procent högre år 2012 jämfört med år 2011, främst beroende på ökade kostnader för den nya konsthögskolan och det ombyggda och tillbyggda Fysikhuset samt indexreglering. Resultatet är ett underskott med 11 miljoner kronor inom den anslagsfinansierade utbildningen. Orsaken är bl.a. att universitetet genom medvetna och beslutade åtgärder vill stimulera nyttjande av ackumulerat myndighetskapital inom utbildning samt att den beslutade minskningen av studentantalet i något fall innebär att kostnader är för höga i en övergångsfas.
2010
2011
2012
Verksamhetens intäkter Anslag Avgifter
0
0
0
82 732
79 826
127 910
Bidrag
0
0
0
55
70
763
82 787
79 896
127 972
27 097
21 253
29 119
5 344
5 132
5 158
54 587
49 513
67 007
4
4
3
Finansiella intäkter Summa intäkter
Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Övrig drift Finansiella kostnader Avskrivningar
780
551
299
Summa kostnader
87 812
76 454
101 586
Kapitalförändring
-5 025
3 443
26 387
Tabell 4: Resultaträkning 2010-2012 för uppdragsutbildning, tkr.
Intäkterna för uppdragsutbildning har ökat med 48 miljoner kronor (+60 procent) jämfört med föregående år. Orsaken är främst den genomgång som gjorts år 2012 av bl.a. uppdragsutbildning och där projekt som tidigare har varit periodiserade har resultatförts år 2012. Detta förklarar 25 miljoner kronor av intäktsökningen 2012. Resterande del av intäktsökningen beror främst på ökad volym inom uppdragsutbildning, både inom polisutbildning och inom övrig uppdragsutbildning. Inom uppdragsutbildning finns ett överskott med 26 miljoner kronor år 2012, beroende på att projekt har resultatförts.
Studieavgifter för tredjelandsstudenter Regleringsbrev 2012 I
årsredovisningen
ska
den
studieavgiftsfinansierade
verksamhetens omfattning redovisas. Årsredovisningen ska även innehålla en redogörelse för den studieavgiftsfinansierade verksamhetens eventuella påverkan på lärosätets övriga verksamhet. Universitet och högskolor ska redovisa antalet tredjelandsstudenter som har deltagit i utbildning inom utbytesavtal och de eventuella förändringar som har skett i utbytesavtalsverksamheten. Vidare ska universitet och högskolor redovisa hur samarbetet med Migrationsverket har fungerat.
Umeå universitets erfarenheter av avgiftsreformen är att den har inneburit mycket administrativt arbete men hittills inte några större intäkter. Antagningsprocessen för den studiefinansierade verksamheten är komplicerad med många moment. Studenten får ett villkorat antagningsbesked med eller utan bevil-
jat stipendium tills studenten betalt sin avgift, och först därefter kan studenten registrera sig på den utbildning som han eller hon antagits till. Ytterligare exempel på administrativt arbete är att allt för få betalande studenter tar sina utbildningsplatser i anspråk, vilket bl.a. leder till återbetalning av studieavgiften. De studenter som erhållit stipendier/avgiftsreducering ska också klara sina studier och följs därför upp kontinuerligt i samarbete med berörd institution. Reformen har inneburit en kraftig minskning av antalet tredjelandsstudenter. Umeå universitet hade höstterminen 2010, före reformen, 390 nybörjare som var tredjelandsstudenter. Efter reformens genomförande höstterminen 2011 sjönk antalet till 42 tredjelandsstudenter, och höstterminen 2012 började 49 studenter. Enligt Ladok finns totalt 91 avgiftsskyldiga studenter vid Umeå universitet. De flesta avgiftsskyldiga studenter finns inom designprogrammen (24 studenter), masterprogrammen i ekonomi (22 studenter) och folkhälsa (16 studenter). Av nybörjarna höstterminen 2012 fick 75 procent stipendier och 39 procent av dem som började höstterminen 2011 och fortsatte sina studier erhöll stipendier. Glädjande är att Umeå universitet erhållit medel för stipendier, utöver de statliga stipendierna, bl.a. från Baltics donationsstiftelse och Umeå kommun. Vid Umeå universitet har ett arbete pågått för att öka antalet utresande studenter. Detta ska ses mot bakgrund av att det för närvarande är omkring 250 studenter som studerar utomlands via universitetets utbytesavtal. Det kan jämföras med att det i slutet av 1990-talet var ca 100 fler utresande studenter. Umeå universitet arbetar därför med att kunna erbjuda fler studenter möjligheter att studera i de länder som de efterfrågar. Mot den bakgrunden har bl.a. nya utbytesavtal tecknats med lärosäten i Asien (Sydkorea, Hongkong, Macau och Singapore). Inresande utbytesstudenter från länder utanför EU/EES ligger på nivån 200 studenter per läsår. Bedömningen är att den nivån sannolikt kommer att öka något i och med fler utbytesavtal nu har tecknats med lärosäten utanför Europa.
11
För att underlätta arbetet med tredjelandstudenter är det angeläget med goda kontakter med Migrationsverket och att samarbetet fungerar väl. Mot den bakgrunden har Migrationsverket under 2012 gett en utbildning i förenklat ansökningsförfarande för administrativ personal vid förvaltningen. För att underlätta ansökningar om uppehållstillstånd och för att minimera problem och fördröjningar för studenterna är det angeläget att samarbetet med Migrationsverket ytterligare kan utvecklas och fördjupas.
Studenternas etablering på arbetsmarknaden Universitetsstyrelsen har fastställt följande mål för år 2012: ”Vi ska följa upp samtliga studenter som tagit examen med avseende på etablering på arbetsmarknaden och värdering av den egna utbildningen, andelen studenter i förvärvsarbete ska öka till 92 procent (90 procent för studenter som examinerats under perioden 2002/03–2006/07).”
Resultat: Uppgifterna tas fram med fördröjning och finns bara fram till år 2010. För 2010 anges andelen i förvärvsarbete ur gruppen examinerade mellan läsåren 2004/05–2008/09. För år 2010 är andelen examinerade i förvärvsarbete 88 procent, vilket innebär att universitetsstyrelsens mål inte uppnås. Förvärvsfrekvensen år 2010 ligger på samma procentuella nivå som år 2009, men antal är närmare 200 personer fler i förvärvsarbete. Andelen i förvärvsarbete varierar mellan olika utbildningar. Inom bland annat följande examina var förvärvsfrekvensen högre än 90 procent: Läkare, sjuksköterskor, socionomer, specialpedagoger, vissa civilingenjörer och högskoleingenjörer samt vissa lärare. Inom humanistisk fakultet är förvärvsfrekvensen generellt något lägre än inom övriga fakulteter. Examinerade med vissa kandidat- och magisterexamina har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden än vad programstudenter har. Utbildningar där förvärvsfrekvensen är 100 procent, det vill säga där alla examinerade fått arbete, är barnmorskeutbildning, vissa specialpedagoger, sjuksköterskor och högskoleingenjörer.
Utbildningsuppdraget Takbeloppet Det har år 2012 totalt registrerats 16 387 helårsstudenter som avräknas mot universitetets takbelopp (år 2011: 17 176 helårsstudenter). Minskningen år 2012 (-789 helårsstudenter eller -4,6 procent) ligger främst inom utbildningsområdena humaniora (-173 helårsstudenter), naturvetenskap (-170 helårsstudenter) samhällsvetenskap (-142 helårsstudenter), vård (-133 helårsstudenter), övrigt (-96 helårsstudenter) samt undervisning (-69 helårsstudenter). Minskningen är planerad och beror huvudsakligen på att institutioner under året fortsatt anpassningen till lägre budgetram för grundutbildning år 2012. Därtill kommer 757 helårsstudenter finansierade genom särskilda statliga medel eller uppdragsmedel (ökning med 191 helårsstudenter jämfört med 2011). De studerande och deras prestationer inom takbeloppet fördelar sig på utbildningsområden enligt nedan. Ersättningen överstiger takbeloppet med 21,8 miljoner kronor. Universitetet hade ett anslagssparande på 21,9 miljoner kronor vid ingången av år 2012, varav 21,8 miljoner kronor används för att finansiera överskridandet av takbeloppet år 2012. Resterande 0,1 miljoner kronor får överföras till nästkommande budgetår utan regeringens godkännande. Jämfört med den prognos som universitetet inlämnat i oktober till Utbildningsdepartementet är avvikelsen -12,2 miljoner kronor, vilket motsvarar -1,0 procent i relation till takbeloppet. Utbildningsområde Humaniora Juridik Samhällsvetenskap Naturvetenskap Teknik Vård Odontologi Medicin Undervisning Övrigt Design Konst Musik Idrott Summa
Antal HST 2 054 367 4 162 2 414 1 697 2 292 270 1 473 805 326 276 74 10 168 16 387
Antal Ersättning HPR (tkr) 1 312 73 236 325 14 809 3 316 161 001 1 843 198 771 1 358 142 374 2 120 219 828 272 25 857 1 411 189 779 741 58 319 293 22 665 276 63 047 74 21 314 10 1 968 147 24 446 13 497 1 217 414
Ersättning för helårsprestationer från dec 2011
1 218 920
Takbelopp 2012
1 197 086
Differens till takbelopp (Ingående anslagssparande=21 950) Utgående anslagssparande som får överföras till år 2013 Tabell 5: Takbelopp år 2012, tkr.
12
1 506
Summa
+21 834 116
Följande diagram redovisar utfallet i miljoner kronor under åren 2008–2012 i förhållande till det av regeringen tilldelade takbeloppet.
Antalet studenter som tar ut civilekonomexamen har ökat år 2012. I följande tabell redovisas antalet utfärdade examina för var och en av de examina som universitetet har tillstånd att utfärda. Examina Generella examina Högskoleexamen Kandidatexamen Magisterexamen (2007) Magisterex. med bredd Magisterexamen med djup Masterexamen Totalt
Diagram 11: Intäkter grundutbildningsanslag samt takbelopp 2008–2012, miljoner kronor.
Mål helårsstudenter Inom de konstnärliga utbildningsområdena kan universitetet helårsstudenter
högst
avräkna
(respektive
följande
antal
helårsprestationer)
2008 110 1 150
2009 2010 110
2011
2012
165
199
163
978 1 083
1 122
1 000
100
243
315
324
417
59
55
31
31
20
454
352
260
180
94
29
95
135
170
206
1 902 1 833 1 989
2 026 1 900
Konstnärliga examina Kandidatexamen
15
28
33
23
Masterexamen
18
22
21
25
28
Totalt
33
50
54
48
72
49
56
39
51
31 22
44
Yrkesexamina Apotekarexamen Arbetsterapeutexamen
3
inom angivet utbildningsområde:
Barnmorskeexamen
19
21
22
18
- högst 276 helårsstudenter inom design
Biomedicinsk analytikerex.
31
28
33
25
30
0
0
4
70
129
119
128
105
81
69
16
38
21
28
22
103
87
90
77
109
65
75
56
68
74
1
20
0
24
1
Läkarexamen
146
138
155
159
168
Lärarexamen
- högst 74 helårsstudenter inom konst - högst 10 helårsstudenter inom musik
Civilekonomexamen Civilingenjörsexamen Dietistexamen Högskoleingenjörsexamen
Antalet helårsstudenter inom utbildningsområdet design uppgick till 318, inom utbildningsområdet konst till 83 och inom utbildningsområdet musik till 10. Begränsningen av antalet helårsstudenter inom design, konst och musik har inneburit att 42 studenter inom design samt 9 helårsstudenter inom konst klassats som teknik. Antalet avlagda examina Det totala antalet avlagda examina har minskat med 171 år 2012 jämfört med föregående år, efter en uppgång av antalet examina 2010 och 2011. Totalt har 4 063 examina utfärdats år 2012. Antalet kandidatexamina minskar med 126 jämfört med föregående år, och antalet yrkesexamina är något mindre 2012 jämfört med 2011. Antalet yrkesexamina är något större än antalet generella examina. Inom generella examina är det främst kandidatexamina som minskat. Inom yrkesexamina har bland annat antalet lärarexamina minskat, beroende på lägre studentantal. Logopeder examineras vartannat år, och detta innebär en minskning med 23 examina år 2012. Effekterna syns av rekryteringssvårigheter till civilingenjörsprogrammen för ett antal år sedan i form av en nedgång i antalet civilingenjörsexamina.
Juristexamen Logopedexamen
722
488
514
544
419
Psykologexamen
73
65
59
82
79
Psykoterapeutexamen
36
1
23
8
35
Receptarieexamen
39
43
70
57
34
0
12
8
13
13
61
52
66
53
71
Sjukhusfysikerexamen
9
3
7
8
3
Sjuksköterskeexamen
259
204
200
225
207
Röntgensjuksköterskeex. Sjukgymnastexamen
Social omsorgsexamen
0
0
0
0
0
Socionomexamen
267
216
295
231
215
Specialistsjuksköterskeex.
108
88
123
96
146
0
0
36
32
25
Specialpedagogexamen
57
58
46
51
39
Studie- o yrkesvägledarex.
43
40
41
42
49
Tandhygienistexamen
27
26
26
30
25
Tandläkarexamen
35
44
49
39
35
Tandteknikerexamen
20
19
14
21
19
6
1
0
0
0
Speciallärarexamen
Teologie kandidatexamen Yrkeshögskoleexamen Totalt
13 0 0 2 324 1 951 2 102
0 0 2 133 2 072
4 259 3 834 4 145
4 234 4 063
Övriga examen Examen motsv. äldre lärarexamen Umeå universitet totalt
19
27
Tabell 6: Antal examina 2008–2012 fördelade på olika examenstyper.
13
Särskilda åtaganden Decentraliserad utbildning Regleringsbrev 2012 Universitetet
ska
anordna
decentraliserad
utbildning
motsvarande minst 100 helårsstudenter. Av årsredovisningen ska framgå omfattning, inriktning och total kostnad för denna verksamhet.
Umeå universitet värderar den regionala förankringen och vill bidra till en hållbar utveckling och tillväxt i norra Sverige. I det sammanhanget är decentraliserade utbildningar en viktig del. Med decentraliserad utbildning avses alla utbildningar där Umeå universitet har en fast studiegrupp utanför campus Umeå. Utbildningarna kan ske på heltid (normal studietakt) eller på deltid. För att säkerhetsställa att de decentraliserade utbildningsprojekten är en del av den totala utbildningsstrategin vid Umeå universitet ligger beslutsprocessen inom Utbildningsstrategiska rådet, som leds av vicerektor för utbildning och består av dekan, prodekan eller vicedekan från varje fakultet samt studeranderepresentanter. Rådet ger förslag till fördelning av resurserna för decentraliserad utbildning efter beredning vid enheten för näringsliv och samhälle. En fungerande decentraliserad utbildning förutsätter samverkan med kommuner, myndigheter och andra samverkande organ. De särskilda medlen om 11 miljoner kronor år 2012 för decentraliserad utbildning, gör det möjligt för universitetet att finansiera delar av de merkostnader som uppstår för dessa utbildningsprojekt. Merkostnaderna utgörs främst av en mer komplex planeringsprocess än vid traditionell campusförlagd utbildning, samt av högre omkostnader i samband med själva undervisningen. Planeringen är tidskrävande, då flera aktörer är inblandade. Under 2012 har följande program erbjudits inom ramen för decentraliserad utbildning: cross media interaction design (masterprogram), företagarprogrammet, lärarprogrammet, processoperatörsprogrammet, socionomprogrammet, programmet i naturguidning, spa-programmet, programmet för krisoch konflikthantering, systemvetarprogrammet samt teknisk-naturvetenskapligt basår.
14
Genom distansöverbryggande teknik erbjuds bl.a. programmet för psykiatrisk omvårdnad samt vårdadministrativa programmet. Till detta kommer också den regionaliserade läkarutbildningen, som bedrivs (fr.o.m. termin 6 i läkarprogrammet) i Sunderbyn, Östersund och Sundsvall, samt sjuksköterskeutbildning i Örnsköldsvik, Skellefteå och Lycksele. Umeå universitet förändrar och minskar utbildningsutbudet eftersom de finansiella förutsättningarna har förändrats. Detta innebär att spaprogrammet avvecklas och att ett s.k. nollintag på företagarprogrammet, programmet för psykiatrisk omvårdnad i Skellefteå och socionomprogrammet i Örnsköldsvik genomförs. Under 2012 har 113 helårsstudenter finansierats av de särskilda medlen för decentraliserad utbildning. Den totala kostnaden för 2012 uppgick till 12,5 miljoner kronor.
Utbildning i miljövetenskap i Kiruna Regleringsbrev 2012 Universitetet ska erbjuda utbildning i miljövetenskap i Kiruna. I årsredovisningen ska en kort redovisning lämnas av vilken verksamhet som har genomförts och antalet helårsstudenter som har deltagit i de utbildningar som erbjudits. Av redovisningen ska även de totala kostnaderna för verksamheten framgå.
Umeå universitet bedriver inom ramen för utbildning i miljövetenskap i Kiruna ett antal fristående kurser på såväl grundläggande som avancerad nivå. Kurser på avancerad nivå samt fjällinriktade grundkurser bedrivs i nära anslutning till forskningsverksamheten i Abisko (Climate Impacts Research Centre; CIRC). Utöver dessa Abiskobaserade kurser ges en tvåårig naturguideutbildning i Kiruna. Intag till naturguideutbildningen har gjorts årligen sedan hösttermin 2008. Totalt var det 33 helårsstudenter som studerade inom miljövetenskaplig utbildning i Kiruna år 2012, vilket är en minskning jämfört med föregående år (34 helårsstudenter år 2011). Tre helårsstudenter läste kurser inom den samhällsvetenskapliga fakulteten och en helårsstudent inom den humanistiska fakulteten. Resterande helårsstudenter fanns registrerade på kurser inom teknisk-naturvetenskaplig fakultet. Inom naturguideutbildningen fanns 17 helårsstudenter registrerade. Det sammanlagda antalet studenter som läste miljöutbildning i Kiruna år 2012 var ca 140.
Universitetets totala intäkter för utbildning i miljövetenskap i Kiruna år 2012 var ca 6,7 miljoner kronor. Den totala kostnaden för verksamheten, inkluderande löner, drift, kursutveckling, marknadsföring, utrustning och gemensamma avsättningar m.m. var 4,5 miljoner kronor. Kostnader Löner, drift, kursutveckling, m.m.
2010
2011
2012
3 899
4 035
4 468
Lokalhyra Övr. resekostnader, tryckning, kopiering, m.m. Summa, tkr
20 12 3 899
4 035
4 500
Tabell 7: Kostnader för verksamheten i Kiruna 2010−2012, tkr.
Uppdrag Utbildning i samiska och meänkieli Regleringsbrev 2012 Universitetet ska varje läsår erbjuda utbildning i meänkieli och samiska. Av årsredovisningen ska framgå antalet erbjudna platser, antalet sökande samt antalet helårsstudenter och helårsprestationer inom respektive utbildning.
Samiska språk och samiska studier Hela kursutbudet i samiska språk och samiska studier utgörs av distanskurser med nätstöd eller av rena nätkurser. Studietakten är genomgående 50 procent. Inom huvudområdet samiska språk på grundnivå fortsatte vårterminen 2012 kurserna Lulesamiska A, 30 hp (samlingsort Jokkmokk) med 16 studenter, Nordsamiska A, 30 hp (samlingsort Gällivare) med 9 registrerade studenter, och Sydsamiska A, 30 hp (samlingsort Östersund) med totalt 17 studenter samt kursen Samiska språk C (samlingsort Östersund) med 5 registrerade studenter. Samtliga kurser startade höstterminen 2011 på 50 procent studietakt. På avancerad nivå erbjöds kursen Examensarbete för magisterexamen i samiska språk, 15 hp, men den fick inga registrerade studenter. I huvudområdet samiska studier fortsatte kursen Samiska kulturstudier A (samlingsort Gällivare) med 3 fortsättningsregistrerade studenter, samt kursen Samiska kulturstudier C med 7 fortsättningsregistrerade studenter.
Inom sommaruniversitetet 2012 gavs med kursort Ammarnäs kurserna Praktisk umesamiska, 7,5 hp, med 12 registrerade studenter, Praktisk nordsamiska, 7,5 hp, med 12 studenter, samt med undervisningsspråk engelska kursen Traditional Indigenous Knowledge, 7,5 hp, med 16 studenter. Höstterminen 2012 var en lärare i nordsamiska tjänstledig på 100 procent för deltagande i ett forskningsprojekt (Literacitet i Sápmi: flerspråkighet, revitalisering och literacitetsutveckling i ett globaliserat Norden, Vetenskapsrådet, dnr 2011−6153), och en vikarie på 100 procent med rätt kompetens kunde inte rekryteras. Därför startade i nordsamiska endast kursen Nordsamiska, nybörjarkurs (steg 1−2), 15 hp (samlingsort Kiruna) som fick 12 registrerade studenter. Den inställda Bkursen kommer att påverka utbudet i nordsamiska även under 2013. På sikt bedömer vi att forskningsledigheten (som fortsätter våren 2013) blir till stort värde för ämnet, genom att en universitetsadjunkt kommer att få möjlighet att färdigställa sin doktorsavhandling utifrån projektet och en kompetenshöjning därmed kommer till stånd. I sydsamiska startade såväl Sydsamiska, nybörjarkurs steg 1−2, med 19 studenter, som Sydsamiska B, 30 hp, med 8 studenter. I Lulesamiska startade med samlingsort Jokkmokk Lulesamiska B, 30 hp med 9 studenter. På avancerad nivå startade kursen Samiska språkrevitaliseringsstudier, 30 hp, med 3 studenter. I huvudområdet samiska studier på grundnivå startade under hösten nätkursen Samernas kultur och religion, 15 hp, med 27 registrerade studenter. Vidare gavs på avancerad nivå kursen Samiska studier: Jojk, 7,5 hp, med 8 studenter. Till huvudområdet hör även kursen Kultur och historia i norr, 6 hp, som ingår i naturguideprogrammet och som gavs med två kurstillfällen, i Kiruna respektive Örnsköldsvik, med sammanlagt 26 registrerade. 2008
2009
2010
2011 2012
- erbjudna platser
211
293
367
330
344
- sökande
211
293
367
330
344
- helårsstudenter
43
55
60
47
44
- helårsprestationer
18
39
27
36
29
Samiska
Tabell 8: Antal studerande i samiska språk och kulturstudier åren 2008–2012.
15
Meänkieli Kurserna i meänkieli utgörs av språkfärdighetsinriktade nätdistribuerade kurser på grundnivå utan huvudområde. Under vårterminen gavs kursen Meänkieli: nybörjarkurs II (steg 2), 7,5 hp, med 13 registrerade studenter, och under hösten Meänkieli: nybörjarkurs I (steg 1), 7,5 hp, med 41 registrerade studenter. 2008
2009
2010
2011 2012
- erbjudna platser
34
41
19
65
57
- sökande
Meänkieli
34
41
19
65
57
- helårsstudenter
3
5
2
5
8
- helårsprestationer
1
2
1
0
5
Tabell 9: Antal studerande i meänkieli åren 2008–2012.
Som framgår av nedanstående sammanställning har landstingen totalt disponerat 241 832 tkr för år 2012, d.v.s. 806 tkr mindre än budgeterat år 2012. Inför budgetåret 2012 överfördes ett ackumulerat underskott om 2 795 tkr, varför det sammantagna ackumulerade resultatet blir ett underskott på 1 989 tkr som överförs till budgetåret 2013. ALF-ersättningens fördelning, tkr, samtliga landsting Lokaler: (52 350 tkr år 2011) Löner: (122 299 tkr år 2011) Övriga kostnader: (62 505 tkr år 2011) Summa: (237 154 tkr år 2011)
52 615 125 746 63 471 241 832
Tabell 10: ALF-ersättningen 2012, tkr.
ALF-ersättningen Regleringsbrev 2012 Universitetet ersätts för kostnader avseende landstingets medverkan i grundutbildning av läkare (ALF-ersättning) i enlighet med det avtal som i juni 2003 slutits mellan staten och vissa landsting om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården kompletterat med regionala avtal mellan respektive landsting och universitet. Enligt avtalet mellan staten och vissa landsting kan universitetet inom läkarutbildningen ersättas för högst 996
helårsstudenter
avseende
kompensation
för
landstingets medverkan i grundutbildningen av läkare. Universitetet ska till regeringen lämna uppgifter om hur ALF-ersättningen har fördelats under 2012 avseende lokalkostnader, lönekostnader samt övriga kostnader. I årsredovisningen ska universitetet redovisa totalt antal helårsstudenter på läkarutbildningen.
Den statliga ALF-ersättningen för 2012 uppgår till 242 638 tkr. Av dessa har drygt 3 640 tkr fördelats vardera till Västernorrlands läns landsting (VLL), Jämtlands läns landsting och Norrbottens läns landsting i enlighet med det avtal om regionaliserad läkarutbildning som träffades 2010 mellan nämnda landsting och Umeå universitet med Västerbottens läns landsting som relaterad part. Resterande 231 709 tkr har tilldelats Västerbottens läns landsting.
16
Den tidigare inledda överföringen av forskningsmedel från en basenhetsanknuten till en aktivitetsrelaterad fördelning av centralt sökbara medel har fortsatt och uppgår nu till dryga 30 miljoner kronor (jfr ca 20 miljoner kronor för år 2010). I detta ingår strategiska satsningar som forskarmånader till ATläkare, ekonomiskt stöd till 50 procents forskningstid, anslag till kvinnliga forskare, postdok-paket med lön och driftsbidrag samt stöd till longitudinella databaser. För forskning under specialisttjänstgöringen (ST) prioriterades under 2012 centrala ALF-medel motsvarande ca 100 forskarmånader för ST-läkare. Totalt antal helårsstudenter (HST) på läkarutbildningen 2012 är enligt Fokus 979. Differensen mellan det antal som anges i regleringsbrevet och det antal som registrerats är en följd av att den pågående utökningen av läkarprogrammet inte registrerats inom aktuellt kalenderår.
TUA-ersättningen
cinska fakulteten och tandläkare med doktorsexamen till Västerbotten läns landsting.
Regleringsbrev 2012 Universitetet ersätts för kostnader avseende landstingets medverkan
i
grundutbildning
av
tandläkare
(TUA-
ersättning) i enlighet med det avtal som i augusti 2004 slutits mellan staten och vissa landsting om samarbete om grundutbildning av tandläkare, odontologisk forskning och utveckling av tandvården kompletterat med regionala
Totalt antal helårsstudenter (HST) på tandläkarutbildningen 2012 är enligt Fokus 259. Orsaken till att antalet registrerade studenter är mindre än vad som anges i regleringsbrevet är bland annat studieuppehåll och sena registreringar.
avtal mellan respektive landsting och universitet. Enligt avtalet mellan staten och vissa landsting kan universitetet
inom
tandläkarutbildningen
ersättas
för
högst 285 helårsstudenter avseende kompensation för landstingets medverkan i grundutbildningen av tandläkare.
Uppdragsutbildning Lärosätena får bedriva uppdragsutbildning enligt bestämmelserna i förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor eller enligt vissa
Universitetet ska till regeringen lämna uppgifter om hur
andra förordningar med bestämmelser om uppdragsut-
TUA-ersättningen har fördelats under 2012 avseende
bildning.
lokalkostnader, lönekostnader samt övriga kostnader. I årsredovisningen ska universitetet redovisa totalt antal helårsstudenter på tandläkarutbildningen.
Den statliga TUA-ersättningen för 2012 uppgår till 60 342 tkr. Förbrukningen år 2012 uppgår till 57 043 tkr, vilket innebär att 3 299 tkr förs över till budgetåret 2013. Det ackumulerade överskottet inom TUA som förs över till år 2013 uppgår till 4 326 tkr. Överskottet är delvis ett resultat av en medveten plan i syfte att finansiera kostnader för bland annat lokaler, som kommer att belasta utbildningen med anledning av ett ökat intag av studenter. TUA-ersättningens fördelning, tkr Lokaler: (5 863 tkr år 2011)
6 173
Löner: (30 119 tkr år 2011)
31 978
Övriga kostnader: (22 422 tkr år 2011)
18 892
Umeå universitet samarbetar med sin omgivning bland annat genom att anordna utbildning på uppdrag av andra än regeringen, så kallad uppdragsutbildning. Uppdragsutbildning är utbildning som universitetet anordnar mot avgift för personer som uppdragsgivaren utser. Det kan t.ex. handla om poänggivande kurser men också om konferenser. Uppdragsutbildning är ett intressant komplement för många institutioner. Genom uppdragsutbildning når universitetets kunskaper ut i samhället, och för lärare och institutioner ger det möjligheter att få kontakt med yrkesverksamma. Uppdragsutbildning kan också ge gynnsamma effekter för både forskning och utbildning. I följande tabell redovisas intäkter för uppdragsutbildningen under åren 2008–2012. Finansiering Statliga myndigheter inkl. affärsdrivande verk
2008 2009 2010 2011 2012 75,9
81,4
66,3
Universitet och högskolor
1,4
2,2
1,8
73,9 103,2 0,1
1,6
Kommuner och landsting
10,7
15,3
13,7
9,9
17,6
Svenska företag
2,7
1,8
2,1
0,8
2,3
Svenska organisationer utan vinstsyfte
3,2
2,0
2,1
0,4
1,9
Tabell 11: TUA-ersättningen 2012, tkr.
Utländska företag
0,4
0,1
0,0
1,2
1,4
Medel specifikt avsatta för odontologisk forskning har använts till tidsbegränsade projekt som leds av en disputerad tillsvidareanställd vid landstinget eller medicinska fakulteten och involverar minst en namngiven landstingsanställd tandläkare eller tandläkarstuderande. Medlen har även använts till tidsbegränsade rekryteringsbidrag (maximalt 36 månader) som har syftet att främja rekryteringen av odontologiska forskare med klinisk koppling till medi-
Utländska organisationer utan vinstsyfte
0,2
0,4
0,1
0,2
-0,1
Övrigt
0,2
0,4
0,1
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
94,7 103,6
86,2
Summa: (58 404 tkr år 2011)
57 043
EU-medel Summa
87,1 127,9
Tabell 12. Erhållna medel för uppdragsutbildning 2008–2012, miljoner kronor.
17
I de totala intäkterna ingår även delar av Ladokkonsortiet och Ladokenhetens verksamhet samt försäljning från universitetets datacentral. Ökningen av intäkterna år 2012 är 41 miljoner kronor jämfört med 2011 och av denna ökning beror 25 miljoner kronor på den genomgång som genomförts av bl.a. uppdragsutbildning och där projekt som tidigare har varit periodiserade har resultatförts år 2012. Ytterligare en orsak till intäktsökningen år 2012 är att antalet helårsstudenter ökat markant både inom polisutbildningen och inom skolledarutbildningen. Diagrammet nedan visar antalet helårsstudenter vid uppdragsutbildningar. Polisutbildningen särredovisas.
Diagram 12: Antal helårsstudenter i poänggivande uppdragsutbildning perioden 2008−2012.
Totalt antal helårsstudenter år 2012 är 498, medan antalet helårsstudenter år 2011 var 297. Umeå universitet är en viktig aktör i regionen när det gäller utbildningsinsatser för regional utveckling. Inom den samhällsvetenskapliga fakulteten finns den tvååriga polisutbildningen, som startade hösten 2000. Antalet helårsstudenter år 2012 uppgick till 306 (år 2011: 203). Orsaken till denna ökning är att Rikspolisstyrelsen efter några år med minskat antal studenter beslutat öka antalet utbildningsplatser fr.o.m. år 2012. De ämnesområden inom universitetet som är tydligast företrädda i utbildningen är pedagogik, omvårdnad, juridik och socialt arbete. Den statliga rektorsutbildningen är en annan uppdragsutbildning av permanent karaktär. Utbildningen riktas i första hand mot rektorerna i de fyra nordligaste länen. Den administreras av Centrum för skolledarutveckling inom ramen för den statsvetenskapliga institutionen.
18
Lärarutbildning Regleringsbrev 2012 Universitet och högskolor som har tillstånd att utfärda förskollärar- och lärarexamina ska planera för dimensioneringen av olika inriktningar och ämneskombinationer, så att den svarar mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens nationella och regionala behov. Åtgärder och vilka överväganden som har gjorts för att informera och vägleda studenterna i detta val ska redovisas i årsredovisningen.
Dimensioneringen av lärarutbildningen görs utifrån den information som finns att tillgå om arbetsmarknadsläget i skolväsendet och tillgängliga prognoser för framtiden. Likaså är det viktigt att antalet utbildningsplatser också balanseras gentemot skolhuvudmännens möjligheter att erbjuda platser inom den verksamhetsförlagda utbildningen. Lärarhögskolan (tidigare Umeå School of Education) har mot bakgrund av sådana uppgifter årligen fastställt planeringstal för antagning till verksamhetsområden och inriktningar. Efterfrågan på förskollärare är stort och det finns tendenser till att även grundlärare (förskoleklass och åk f−3, åk 4−6 och fritidshem) kommer att efterfrågas i högre grad. Däremot finns generellt ett mindre behov av ämneslärare inom framför allt gymnasieskolan. Inom ämneslärarutbildningen är det paradoxalt nog mycket svårt att få studenter att välja moderna språk och naturvetenskapliga ämnen och det gäller generellt i hela landet.Den nya kompletterande pedagogiska utbildningen (KPU) riktar sig till studenter som kan tänka sig att studera till ämneslärare. Lärarhögskolan erbjöd hösten 2012 KPU för första gången och sökbilden var tillfredställande sett till antalet sökande; dock var många av dem obehöriga varför KPU ställdes in. Yrkeslärarprogrammet startade första gången hösten 2012 och antalet sökande är tillfredsställande. Bristen på yrkeslärare är stor. Umeå universitets lärarutbildning genomför vägledning såväl kollektivt som individuellt för lärarstudenter. Lärarutbildningen har specifika informationsinsatser kopplade till planering av lärarstudenternas programstudier under utbildningstiden i den internetbaserade s.k. val-webben. Vägledningen berör bl.a. examensordningens krav på yrkesexamina för olika lärarkategorier och behörigheter i inriktningar/ämnen. Under den verksamhetsförlagda utbildningen får också studenterna information om arbetsmarknadsläget av rektorer och lärare.
Integrationssatsningar Regleringsbrev 2012 Umeå universitet m.fl. ska anordna kompletterande utbildning omfattande högst 120 högskolepoäng för personer med avslutad utländsk lärarutbildning enligt förord-
Kompletterande utbildning för personer med avslutad utländsk lärarutbildning är vid Umeå universitet av blygsam omfattning (år 2012 sökte 10 studenter till utbildningen). I nedanstående tabell redovisas de totala utbildningsinsatserna under år 2012 med fördelning per antagningstermin.
ningen (2008:1101) om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning. Utbildningen ska riktas till maximalt 300 helårsstudenter per år. Denna satsning ger universitet och högskolor rätt till en ersättning med 88 288 kronor per helårsstudent. Lärosätena ska också slutföra sitt tidigare uppdrag om anordnande av kompletterande utbildning omfattande
Antagningsomgång
Antal
HST
Sökande
ULV2:1 Antagna HT10
2
0,80
7
ULV2:2 Antagna VT11
2
0,55
4
ULV2:3 Antagna HT11
7
1,80
9
ULV2:4 Antagna VT12
2
0,55
2
högst 120 högskolepoäng för personer med avslutad
ULV2:5 Antagna HT12
utländsk lärarutbildning (U2006/9555/BIA, slutligt).
Totalt
Av årsredovisningen ska framgå antalet sökande och antagna till utbildning som bedrivs enligt förordningen (2008:1101) om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning samt antalet helårsstudenter som har deltagit i utbildning enligt ovan uppdelat på antagningstermin.
Av
årsredovisningarna
ska
även
framgå utbildningens upplägg och de viktigaste erfarenheterna av satsningen. Medverkande lärosäten ska göra en uppskattning av kostnaderna för satsningen uppdelat på nedlagda kostnader för planering, antagning, validering, undervisning och verksamhetsförlagd utbildning. Medverkande lärosäten ska så långt möjligt redovisa: a) antalet studenter som har genomgått utbildningen med godkänt resultat, och b) antalet studenter som har avbrutit studierna under utbildningens gång och anledningen till detta. Samtliga medverkande lärosäten ska även göra en bedömning av verksamheten för de kommande två åren. Slutligen ska medverkande lärosäten redogöra för hur de arbetar med uppföljning av utbildningen och, om möjligt, resultatet av sådan uppföljning.
ULV-projektet (Utländska lärares vidareutbildning) samordnas nationellt av Stockholms universitet, som varje termin till regeringen redovisar de nationella utbildningsinsatserna i samband med regeringens fördelning av medel till de medverkande lärosätena.
3
0,75
8
16
4,45
30
Tabell 13: Antal antagna, HST och sökande per antagningstermin HT10−HT12.
Under kalenderåret utfärdades två lärarexamina. Utbildningen planeras utifrån de individuella behoven, vilket har inneburit olika distributionsformer och varierande kursstarter. Erfarenheterna pekar på ett stort behov av kvalificerad individuell studievägledning, vilket medför omfattande handläggningsarbete för varje enskild student. Formella avbrott är svåra att notera, men vissa studenter kan av olika skäl (ekonomiska eller av familjeskäl) vara mer eller mindre aktiva. Kontinuerlig uppföljning av avbrott görs och leder i vissa fall fram till en ny individuell studieplan för den inaktiva studenten som då blir aktiv igen. Alla ULVstudenter som läser vid Umeå universitet erbjuds studievägledning i samband med terminsstart. Inför ansökningsomgångarna 2012 har antalet telefon- och mejlkontakter ökat, vilket delvis kan härledas till den nya skollagens behörighetsföreskrifter och krav på legitimation. För arbete med information, vägledning, validering och antagning har avsatts en resurs (studievägledare) motsvarande 5 procent av heltid. Därutöver är en utbildningsledare vid Lärarhögskolans kansli projektansvarig och deltar (liksom studievägledaren) i den nationella ledningsgruppens möten. Utbildningsledarens arbetstid är lönemässigt ej konterad på projektkontot. En uppskattning av hur kostnaderna för satsningen uppdelat på planering, antagning, validering, undervisning och verksamhetsförlagd utbildning redovisas i tabell 14.
19
Kostnader Undervisning (kurskostnader)
2012 224 098
Planering, antagning och validering (lönekostnad)
40 790
Uppföljning/utvärdering (konferens HSV-utvärdering ULV I)
38 707
Kompetensutveckling (studieresa anordnad av Stockholms univ.) Övrig drift (resor, ledningsgruppmöten m.m.). Totalt, kr
8 349 40 667 352 611
Tabell 14: Kostnader år 2012, kronor.
För de kommande två åren förväntas nyantagning till utländska lärares vidareutbildning (ULV) vara av fortsatt liten omfattning (under 10 studenter/år). Även om omfattningen är liten, ses medverkan i projektet som viktig av kompetensutvecklingsskäl för universitetets lärare. I april 2012 gjordes en uppföljning av de studenter som i april 2012 erhållit lärarexamen (9 examina, 7 personer). Uppföljningen genomfördes i form av enkät. Sex personer arbetade som lärare, dock en inom ett undervisningsområde som inte var relevant för erhållen examen. En person var fortfarande arbetslös.
Vidareutbildning av obehöriga lärare Regleringsbrev 2012 Medel avser att täcka kostnader för vidareutbildning av lärare enligt förordningen (2011:689) om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen. Utbildningarna ska bedrivas fr.o.m. den 1 juli 2010 t.o.m. den 30 juni 2018. Denna satsning berättigar universitet och högskolor en ersättning med 76 860 kronor per helårsstudent. Umeå universitetet ska inom ramen för sitt samordnings-
Vid Umeå universitet har utbildningen under 2012 omfattat nyantagning av 81 studerande, som tillsammans genererat 21,1 helårsstudenter (HST). Tillsammans med antagna från ht 2010 och 2011 innebar volymen en total ersättning om 69,1 HST för 2012. Därtill kommer en särskild ersättning för samordningsuppdraget samt för valideringskostnader enligt regleringsbrev. Utbildningen har dels inneburit studier inom allmänna utbildningsområdet, dels kompletterande ämnesstudier av olika slag och omfattning.
Ladokkonsortiet Mål, uppdrag, organisation Ladokkonsortiet är med 39 högskolor samt Centrala studiestödsnämnden (CSN) som medlemmar högskolesektorns samverkansorgan kring det studieadministrativa systemet Ladok. Konsortiet är formellt en enhet inom Umeå universitet. Ladokkonsortiet ska på sina medlemmars uppdrag förvalta och vidareutveckla Ladoksystemet. Stämman ger verksamhetsplan och ekonomiska ramar för varje år. Styrelsen ansvarar för övergripande styrning av verksamheten, medan en konsortiechef och en förvaltningsledare har det verkställande styrnings- /ledningsansvaret. På verksamhetssidan finns en beställarorganisation med inhyrda verksamhetskunniga från medlemshögskolorna. På utförarsidan har VHS – fr.o.m. 2013 Universitets- och högskolerådet – ett huvudansvar som teknikleverantör med specificerat årsuppdrag. Enheten för IT-stöd och systemutveckling vid Umeå universitet är underleverantör till VHS i teknikuppdraget. Vid fyra leveranstillfällen per år får medlemshögskolorna tillgång till förbättrad och nyutvecklad funktionalitet.
ansvar senast den 15 maj respektive den 15 november varje år inkomma med underlag till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) när det gäller antalet registrerade helårsstudenter vid respektive lärosäte. Regeringen avser därefter att besluta om att Kammarkollegiet ska utbetala medel till varje medverkande lärosäte för genomförandet av utbildningen.
Umeå universitet har inom ramen för sitt nationella samordningsansvar till regeringen inlämnat rapport om vidareutbildning av lärare, dels beträffande vårterminen, dels för höstterminen 2012, varpå regeringen utifrån detta underlag fattat beslut om utbetalning till respektive lärosäte. 20
Ladok3-projektet Konsortiets utvecklingsverksamhet har 2012 dominerats av Ladok3-projektet, i vilket man under perioden 2010−2015 ska bygga om hela Ladoksystemet. Under 2012 har förberedelsefasen övergått i ett genomförandeskede. Kravbilden har detaljerats ytterligare, parallella utvecklingsteam har kommit igång och delprojektet för införande- och migreringsförberedelser har etablerat kontakt med högskolorna. Ett förvaltningsförberedande projekt följer Ladok3-projektet och tar fram förslag till ny förvaltningsorganisation.
Övriga aktiviteter Vid sidan av Ladok3 samt basförvaltning och underhåll har ett tiotal projekt på tekniksidan och något färre på verksamhetssidan pågått under året. Totalt har konsortiet lagt ned 47 000 timmar på teknikuppdraget 2012 vid ITS, motsvarande ett fakturerat värde på drygt 31 miljoner kronor. Resultat Flertalet åtaganden och åliggandeprojekt har genomförts som avsett under 2012. Ladok3-projktet hade en konsolideringsfas under våren, vilket medförde senarelagd tillväxt och att hela den givna ekonomiska ramen inte kunde utnyttjas; projektets investeringsram utnyttjades till 61 procent. Totalt upparbetades 34,5 miljoner kronor i Ladok3projektet. Funktionalitet för studieavgifter har kompletterats för 2,2 miljoner kronor. Det riktade anslag om 4 miljoner kronor som regeringen tilldelade Ladokkonsortiet för detta ändamål är redan intecknade för avskrivningar. Med en omsättning på kostnadssidan på 59,3 miljoner kronor och 67,3 miljoner kronor i intäkter – huvudsakligen beslutade medlemsavgifter – uppgår det ekonomiska överskottet för året till 8 miljoner kronor, långt över budget. Dessa kan ses som förskottsbetalda kostnader för fortsatt arbete med Ladok3. Årets nyutveckling i systemet uppgick till totalt 32,5 miljoner kronor, klart under den givna ramen men en avsevärd ökning jämfört med föregående år. Ladokkonsortiet upprättar separat bokslut och en fylligare redogörelse för sin verksamhet. Den redovisas för konsortiemedlemmarna till vårstämman i maj.
Effekter av utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ekonomistyrningsverket (ESV) har år 2012 utfärdat en ny handledning för resultatredovisning. I handledningen anges bl.a. ”Myndigheter som kan bör redovisa effekter av sin verksamhet.” Enligt ESV:s definition är en effekt en förändring som har orsakats av myndighetens prestationer. Det är svårt att göra bedömningar av effekter, bl.a. eftersom orsakssamband inte alltid är så tydliga. Den utbildning som ett universitet bedriver har stor påverkan på studenter, på samhälle och även på anställda inom universitetet, men det är svårt att verifiera tydliga orsakssamband. Nedanstående effekter är ett urval utifrån Umeå universitets begränsade möjligheter att verifiera orsakssamband och även dessa innehåller osäkerheter. Den kanske
främsta effekten av universitetets utbildning på grundnivå och avancerad nivå är att studenter efter fullgjorda studier träder in i arbetslivet och anställs av olika arbetsgivare eller startar egna företag. Detta är en mycket viktig effekt både för offentliga och för privata arbetsgivare samt för studenterna. En del studenter startar en forskarutbildning vid Umeå universitet eller annat universitet, vilket är en viktig effekt för att löpande ha en god försörjning av lärare och forskare till universitetet. År 2012 tog studenter ut totalt 4 063 examina från Umeå universitet (år 2011: 4 234). För år 2010 är andelen examinerade i förvärvsarbete 88 procent (år 2009: 88 procent). Ytterligare en effekt av utbildningen är de externa examensarbeten som studenter utför utifrån uppdrag från privata företag eller offentliga organisationer. År 2012 utförde studenter vid universitetet 424 externa examensarbeten, vilket motsvarar 40 procent av samtliga examensarbeten. Andelen externa examensarbeten är särskild hög inom yrkesexamina där 79 procent av examensarbetena var externa. I Högskoleverkets granskningar av utbildningars kvalitet utgår utvärderingarna från examensmålen och i vilken mån studenter når upp till examensmålen. Examensmålen varierar mellan utbildningar men avser ofta att visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning, visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar etc. Att studenter uppnår examensmål är en tydlig effekt av genomförd utbildning samt ett krav för att utbildningen i en granskning ska erhålla omdömet hög kvalitet eller mycket hög kvalitet. Utvärderingarna resulterade i att av totalt 44 granskade utbildningar under 2012 fick 89 procent omdömet hög eller mycket hög kvalitet, vilket är det högsta resultatet bland alla universitet i landet. Universitetsutbildning bidrar till personlig utveckling för studenter. För gruppen personer med universitetsutbildning är arbetslösheten lägre än för personer utan universitetsutbildning. Forskning från bl.a. svenska forskare visar att hälsan förbättras och livslängden ökar med ökad utbildningsnivå i alla länder, men till en del kan de som söker sig till högre utbildning redan från början ha en bättre hälsa. Det är också viktigt för samhället att utbildningsnivån bland medborgarna är god, vilket universitet och högskolor i hög grad bidrar till. 21
Forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå Inledning Satsningen på de 14 starka forskningsmiljöer som utsågs av rektor 2010 (och som avlöste en tidigare satsning på starka forskningsområden 2006–2010), har fortlöpt år 2012. Åtta av de starka forskningsmiljöerna finns vid den teknisk-naturvetenskapliga eller medicinska fakulteten, och sex miljöer finns vid den humanistiska eller samhällsvetenskapliga fakulteten. Under 2011 beslutades att totalt 134 miljoner kronor ska fördelas till miljöerna under perioden 2011– 2015. Medlen ska användas till karriärtjänster, forskarskolor, internationella gästprofessurer och infrastruktur. Ytterligare 16 miljoner kronor avsattes till miljöerna för gemensamma stöd och satsningar.
Universitetet tilldelades år 2009 medel för två strategiska forskningsområden som huvudsökande, nämligen Havsmiljöforskning respektive Energi, samt även medel som medsökande i de sex strategiska områdena Neurovetenskap, Diabetes, Cancer, Vårdforskning, Hållbart nyttjande av naturresurser samt E-vetenskap. Under år 2012 har arbetet med att vidareutveckla dessa strategiska områden fortsatt.
En uppföljning av första omgångens karriärbidragstagare har genomförts under 2012, och uppföljningen visade bl.a. att karriärbidragstagarna varit framgångsrika i att erhålla externa medel samt har ökat sin andel av universitetets publikationer år 2011 jämfört med år 2008. Satsningen inleddes 2008, då 71 unga forskare tilldelades anslag motsvarande 142 miljoner kronor totalt, och år 2011 tilldelades ytterligare 37 forskare 2 miljoner kronor vardera.
Mot bakgrund av att Vetenskapsrådet angett att de inte längre kommer att finansiera inköp av infrastruktur, förutom infrastruktur som är av nationellt intresse, har en inventering av inköpsbehov m.m. genomförts. I budgeten inför 2011 avsatte universitetsstyrelsen 13 miljoner kronor för infrastrukturkostnader, och inför år 2012 avsattes totalt 19 miljoner kronor. Under år 2012 har rektor beslutat att fördela medel till bl.a. metabolomikinfrastrukturen, Arktiskt centrum vid Umeå universitet (Arcum) samt High Performance Computing Center North (HPC2N).
En översyn av fördelningsmodellen för anslagsmedel avseende forskning har genomförts under året i syfte att ta fram en modell som ytterligare kan främja forskningskvaliteten inom universitetets olika vetenskapsområden. Fakulteterna kommer att skriva ett kontrakt med rektor om delmål och strategier som fakulteterna utarbetar för att nå långsiktiga mål i Umeå universitets mål- och visionsdokument, avseende den del av arbetet som råder under forskning och forskarutbildning. Kontrakten kommer att baseras på delmål (vilandes på analys), strategier och uppföljning. Fördelning av anslag utifrån hur fakulteterna lyckats genomföra sina strategier och nå hög måluppfyllelse blir aktuellt först inför fördelningen av anslag år 2016. En mekanistisk del enligt samma principer som statens fördelningssystem prövas därutöver för fördelning av nya medel år 2014 och 2016.
22
Under året har beslut tagits om att ytterligare 5 framgångsrika kvinnliga docenter erhåller bidrag för att meritera sig till professorer, och dessutom har 8 kvinnliga gästprofessorer erhållit bidrag.
Flera av universitetets forskare har under 2012 erhållit betydande forskningsbidrag. Som exempel kan nämnas att två forskare har fått sammanlagt 33 miljoner kronor i projektanslag från Vetenskapsrådet, FAS, Formas och Vinnova för ett tvärvetenskapligt forskningsprogram om barns och ungdomars psykiska hälsa. Sju forskare vid Umeå universitet har beviljats totalt 32,5 miljoner från forskningsråden Vetenskapsrådet, Formas och FAS för forskning om den samiska urbefolkningen, dess hälsa, arbets- och livsvillkor samt om samerelaterade verksamheter. Per Axelsson, Ellen Dorrepaal och Felipe Cava har utsetts till Wallenberg Academy Fellows vid Umeå universitet och tilldelas mellan 5 och 7,5 miljoner kronor vardera för fem år. Karriärprogrammet Wallenberg Academy Fellows har inrättats av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse i nära samarbete med fem kungliga akademier och 16 svenska universitet, och totalt har 30 forskare i Sverige utsetts.
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har under hösten 2012 beslutat dela ut drygt 115 miljoner kronor till fyra projekt som leds av forskare vid Umeå universitet. De fyra projekten är ALS – intensifierad jakt efter de felveckade proteinerna; Att angripa tumörers förmåga att sprida sig; Diabetes – att rädda de insulinproducerande cellerna samt Hur växtceller finner sin form. Umeå universitet har tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå, Göteborgs universitet och Chalmers under våren tilldelats närmare 80 miljoner kronor av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW). Bidraget avser två teknikplattformar avseende metabolomikforskning respektive kärnmagnetisk resonans, NMR. Målet är utveckling av nationella teknikplattformar, som erbjuder nya metodmöjligheter inom bland annat medicinsk forskning och växtforskning. Dessutom deltar en av våra forskare i en annan stor satsning (Karolinska institutet är huvudsökande) av KAW avseende avbildning av hjärnan. Forskningsprogrammet Åldrande och livsvillkor erhöll 2006 Linnéstöd från Vetenskapsrådet och Formas, och under våren har programmet utvärderats efter halva bidragstiden. Mycket goda omdömen erhölls. Forskningen håller mycket hög vetenskaplig nivå och baseras på en högkvalitativ, longitudinell databas. Forskningsprogrammet föreslås erhålla oförändrat stöd (9,4 miljoner kronor/år) de kommande fem åren. Universitetsstyrelsen beslutade under året att ge ökat stöd till Kemiskt-biologiskt centrum (KBC), mot bakgrund av att en extern utvärdering visat att satsningen på KBC är mycket lyckad och spelar en väsentlig roll i verksamheten inom de berörda institutionerna. Rådet för forskningens infrastrukturer (RFI) inom Vetenskapsrådet har beslutat att utifrån utvärdering bevilja Molekylärmedicinskt laboratorium (MIMS) fortsatt finansiering på dagens nivå under 2012−2014, med förtydligande om villkoren för nationell forskningsinfrastruktur. Utifrån detta positiva beslut har universitetsstyrelsen under 2012 beslutat om fortsatt stöd till MIMS. Den idrottsvetenskapliga forskningen vid Umeå universitet har utvärderats, och den externa utvärderingen visar att Umeå universitet har goda förutsättningar men att det krävs ökade insatser för att kunna utvecklas vidare. Mot bakgrund av utvärderingen och
av att det är viktigt med fortsatt utveckling av idrottsrelaterad forskning har universitetsstyrelsen under hösten 2012 beslutat om en satsning med 16,8 miljoner kronor år 2013−2015 till området. Inom utbildning på forskarnivå har en enkätundersökning genomförts för de doktorander som disputerar under året. År 2012 är det andra året som enkäten distribueras och svarsfrekvensen är 75 procent. Resultaten visar bl.a. att en majoritet anser att kraven under utbildningen var rimliga och att man fått relevanta kunskaper och färdigheter för en fortsatt karriär samt att det finns förbättringspotential när det gäller seminariemiljön. Under år 2012 har universitetsledning, fakultetsledningar samt ett forskningsstrategiskt råd arbetat med framtagande av mål för forskning t.o.m. år 2020 i visionsdokumentet Umeå universitet 2020 – vision och mål. År 2013 pågår ett omfattande arbete i dialog mellan universitetsledning och fakulteter med att utifrån analyser fastställa fakultetsspecifika delmål och strategier för implementering av visionsdokumentet. God forskningssed Högskolelagen (1992:1434). Lag (2000:1370) I högskolornas verksamhet skall vetenskapens trovärdighet och god forskningssed värnas.
Universitetets aktiva och tydliga information om regelverket kring bisysslor tillsammans med den redovisningsskyldighet avseende bisysslor som årligen åligger anställda lärare m.fl., verkar för att allmänhetens förtroende för vetenskapen kan hållas på en hög nivå. Till detta bidrar den antagna policyn om mottagande av donationer samt policyn om förhindrande av mutor och bestickning. Värnandet av god forskningssed vid universitetet upprätthålls ytterligare bl.a. med det genomarbetade regelverk som universitetet antagit avseende hantering av misstanke om vetenskaplig oredlighet. Ett avtal har också träffats med Linköpings universitet om samarbete vid misstanke om vetenskaplig oredlighet. Samarbetet syftar till att minska risken för att ovidkommande kollegial hänsyn tas vid dessa utredningar, och för att stärka allmänhetens förtroende för hanteringen av misstanke om vetenskaplig oredlighet. Tillämpningen av detta avtal om samarbete har visat att avsedda mål uppnås med samarbetet.
23
Ekonomisk översikt Umeå universitet bedriver forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå i fyra fakultetsområden: humanistiska fakulteten, samhällsvetenskapliga fakulteten, medicinska fakulteten, teknisknaturvetenskapliga fakulteten. Lärarhögskolan är beställare av utbildningsvetenskaplig forskning, som utförs inom de olika fakulteterna. Forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå 2010
2011
2012
Verksamhetens intäkter Anslag
1 100 437
1 119 976
1 129 891
Avgifter och andra ersättningar
130 287
141 179
162 970
Bidrag Finansiella intäkter
703 590 5 481
756 993 16 310
774 427 13 935
1 939 795
2 034 457
2 081 222
Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal
1 170 019
1 262 249
1 351 034
Lokaler
136 921
134 750
171 734
Övriga driftkostnader
483 835
519 453
521 432
Finansiella kostnader
1 453
3 081
3 584
79 171
81 817
95 520
1 871 398
2 001 350
2 143 305
68 397
33 108
-62 083
Avskrivningar och nedskrivningar Summa kostnader Årets kapitalförändring Transfereringar Erhållna Lämnade bidrag
64 118
92 207
109 128
-64 118
-92 207
-109 128
0
0
0
Summa
Tabell 15: Resultaträkning 2010–2012 för forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå, exkl.uppdragsforskning, tkr.
De totala intäkterna för forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå, exkl. uppdragsforskning, har år 2012 ökat med 2 procent jämfört med år 2011. Anslagsintäkterna är 10 miljoner kronor högre 2012 jämfört med år 2011 (en ökning med 1 procent). Ökningen består av ökade medel utifrån forskningspropositionen samt index år 2012. Avgiftsintäkterna har ökat med 22 miljoner kronor (+ 15 procent) år 2012. En bidragande orsak till denna ökning är den genomgång som gjorts år 2012 av avgiftsfinansierad verksamhet och där projekt som tidigare har varit periodiserade har resultatförts år 2012. Bidragsintäkterna är 17 miljoner kronor högre år 2012 (+2 procent) jämfört med 2011. De totala kostnaderna för forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå, exkl. uppdragsforskning har ökat med 142 miljoner kronor eller 7 procent år 2012 jämfört med år 2011. Personalkostnaderna har ökat med 89 miljoner kronor (+7 procent). 24
Driftkostnaderna har ökat marginellt jämfört med föregående år. Resultatet är år 2012 ett underskott med 62 miljoner kronor. Resultatet är en medveten konsekvens av de strategiska satsningar som universitetsstyrelsen samt även fakultetsnämnderna beslutat om i syfte att bättre nyttja ackumulerat myndighetskapital.
Diagram 13: Intäkts- och kostnadsutveckling 2008–2012 avseende anslags- och bidragsfinansierad forskning, miljoner kronor.
Bibliometri
Uppdragsforskning 2010
2011
2012
151 589
159 233
207 595
154
174
134
151 743
159 407
207 729
95 568
101 796
103 464
4 408
3 546
4 929
Övriga driftkostnader
50 888
37 875
39 528
Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar
108
57
109
963
897
1 199
151 936
144 172
149 230
-193
15 235
58 499
Verksamhetens intäkter Avgifter och andra ersättningar Finansiella intäkter Summa intäkter
Verksamhetens kostnader Personal Lokaler
Summa kostnader Årets kapitalförändring
Tabell 16: Resultaträkning 2010–2012 för uppdragsforskning, tkr.
Uppdragsforskningens intäkter har ökat med 48 miljoner kronor (5 procent) jämfört med föregående år. Orsaken är främst den genomgång som gjorts år 2012 av bl.a. uppdragsforskning och där projekt som tidigare har varit periodiserade har resultatförts år 2012, vilket förklarar 47 miljoner kronor av intäktsökningen. Detta har resulterat i ett överskott på 58 miljoner kronor år 2012.
Ett viktigt mått på forskningens resultat är mängden vetenskapliga publiceringar och deras genomslag, vilket mäts med olika bibliometriska metoder. För att få en fullgod täckning av vad som publiceras vid universitetet utgår nedanstående tabell från den rapportering som institutionerna gör av sin publicering i databasen DIVA. Posterna från denna databas har hanterats så att mätningar kan göras på institutions- och fakultetsnivå. Fraktionering av samförfattade arbeten möjliggör jämförelser och aggregeringar. Nedanstående tabell beskriver publiceringsaktiviteten beräknad enligt summan av författarfraktionerade och referee-granskade artiklar och översikter. Publiceringar i form av böcker och bokkapitel finns med för att få fram en helhetsbild av universitets produktion, vilket ger en bättre bild av vetenskaplig prestation vid olika fakulteter. Författarfraktioner
2008
2009
2010
2011
2012
978
991
1039
1055
1071
16
28
27
17
23
188
204
212
264
224
1 182 1 223 1 278 1 336
1 317
Artikel i tidskrift/ forskningsöversikt Bok Kapitel i bok, del av antologi Totalt
Tabell 17: Summa författarfraktioner för Umeå universitets publikationer enligt DIVA januari 2013. Siffrorna för år 2012 är preliminära.
Författarfraktioner Humanistisk fakultet Artikel i tidskrift/ forskningsöversikt Bok
2012
132
146
164
187
188
56
67
92
97
77
8
10
8
7
11
68
69
65
82
98
Medicinsk fakultet
467
507
495
478
507
Artikel i tidskrift/ forskningsöversikt
456
491
472
470
496
2
4
2
0
0
Kapitel i bok, del av antologi
Bok Kapitel i bok, del av antologi Diagram 14: Intäkts- och kostnadsutveckling 2008–2012 avseende uppdragsforskning, miljoner kronor.
2008 2009 2010 2011
9
12
21
8
11
Samhällsvetenskaplig fakultet
291
290
329
394
345
Artikel i tidskrift/ forskningsöversikt
185
174
204
226
233
5
12
15
9
10
Bok Kapitel i bok, del av antologi
101
104
110
159
103
Teknisk-naturvet. fakultet
291
280
290
277
277
Artikel i tidskrift/ forskningsöversikt
280
259
272
261
264
1
2
2
1
1
10
19
16
15
12
Bok Kapitel i bok, del av antologi
Tabell 18: Summa författarfraktioner för Umeå universitets publikationer per fakultet enligt DIVA januari 2013. Siffrorna för år 2012 är preliminära.
25
Anm. Eftersom publikationerna kan ha författare från fler än en institution måste publiceringarna delas upp mellan dem. Varje författare får sin fraktion som sedan tillförs respektive institution. Om det finns två författare, en från institution A och en från institution B, så får bägge institutionerna en halv artikel. Om en av två författare angivit två institutioner, A och C, delas dennes fraktion upp mellan A och C som får en fjärdedel var.
Enligt tabell 17 har antalet författarfraktioner för artiklar och forskningsöversikter ökat varje år under perioden 2008–2011 från 978 till 1055, och även år 2012 förväntas visa en liknande trend. Siffrorna för år 2012 rapporteras med en viss eftersläpning, och går därmed inte att jämföra med tidigare år ännu. Orsaken till eftersläpningen är främst att inrapportering genomförs av respektive forskare. Vissa forskare registrerar sina nya publikationer först i samband med att ansökningar av externa medel görs, d.v.s. under våren det aktuella året. Denna decentraliserade inrapportering innebär att det är svårt att minimera eftersläpning. Ökningen av antalet artiklar har framför allt skett vid de fakulteter där denna publiceringsform historiskt har varit mindre vanlig. Humanistisk fakultet har ökat artikelproduktionen från 56 till 97 författarfraktioner, d.v.s. en ökning med 73 procent under perioden år 2008–2011. Samhällsvetenskaplig fakultet har ökat från 185 författarfraktioner år 2008 till 225 år 2011, vilket är en ökning med 22 procent. Produktionen av artiklar vid medicinsk och teknisknaturvetenskaplig fakultet är däremot relativt oförändrad över perioden. Antalet bok- eller antologikapitel har ökat något under perioden. Antalet böcker är av naturliga skäl litet och varierar därmed procentuellt sett mycket från år till år. Av den totala produktionen under perioden 2008– 2012 står medicinska fakulteten för 39 procent, teknisk-naturvetenskapliga fakulteten för 22 procent, samhällsvetenskapliga fakulteten för 25 procent och humanistiska fakulteten för 14 procent. De skilda publiceringstraditionerna är tydliga: 71 procent av artikelproduktionen sker inom medicinsk och teknisk-naturvetenskaplig fakultet, medan nästan nio av tio författarfraktioner inom böcker eller bokkapitel kommer från humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet.
26
Förutom att mäta mängden publikationer kan man mäta hur ofta de citeras. Medelciteringen för Umeå universitets publikationer (artiklar) enligt Vetenskapsrådets beräkning i fördelningsunderlaget för budgetåret 2013 var 1,06, en minskning jämfört med 2012 (1,08). Detta är lägre än genomsnittet för Sverige som helhet (1,14). Umeå universitet har även minskat sin andel publikationspoäng av rikets vetenskapliga produktion något, från 6,26 procent till 6,11 procent av Sveriges output, enligt Vetenskapsrådets analys. Universitetsstyrelsens mål att öka medelcitering såväl som publiceringsvolym under 2012 klaras således inte, till skillnad från 2011, då både medelcitering och publiceringsvolym ökade. Fakulteterna har utifrån universitetsstyrelsen verksamhetsuppdrag genomfört åtgärder för att öka medelcitering samt även antal publiceringar. Samtliga fakulteter har kvalitetsbaserade resursfördelningssystem som innehåller mått på publiceringar och flera fakulteter har under året analyserat och sett över sina publiceringsstrategier. Andra exempel på fakultetsåtgärder är att tid avsatts för vetenskapligt skrivande, undersökning av publikationsmönster samt andra stimulansåtgärder. Som nämndes i inledningen pågår även en översyn av Umeå universitets universitetsgemensamma fördelningsmodell för anslagsmedel.
Kvalitetssäkring och utveckling av DiVA Delar av inmatningen i DiVA görs av universitetsbiblioteket genom regelbunden import från databasen Web of Science. Biblioteket kompletterar posterna manuellt och via import från personalkatalogen med rätt institution, CAS, e-post och nationell ämneskategori. Härmed minskar arbetet med DiVAregistrering för forskare och institutionsadministratörer väsentligt samtidigt som datakvaliteten höjs. DiVA har under året kompletterats med fält för information om forskningsfinansiär och även extern samarbetspartner (studentuppsatser). Integration av DiVA-data med institutionernas och forskarnas webbsidor har haft stor effekt för synliggörandet av forskningen på Internet. Umeå universitets DiVA rankas nu som nummer 3 i Europa av mer än 700 institutionella publiceringsdatabaser när det gäller synlighet på webben.
Konstnärligt utvecklingsarbete Umeå universitet har för 2012 avsatt 1 104 tusen kronor till konstnärligt utvecklingsarbete. Medlen har fördelats lika mellan Designhögskolan vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet och Konsthögskolan vid humanistisk fakultet. Institutionsstyrelsen vid Designhögskolan har beviljat medel för konstnärligt utvecklingsarbete till fem projekt som medarbetare (doktorand, lektor, adjunkter och verkstadstekniker) genomfört. Dessa konstnärliga utvecklingsprojekt har bidragit såväl till de enskilda medarbetarnas konstnärliga och designrelaterade utveckling och kompetens, som till institutionens verksamhet och kompetens- och kunskapsuppbyggnad. Medel har också använts för att motfinansiera forskningsprojekt i syfte att bygga ut designforskningen på institutionen. Följande projekt har erhållit medel:
Niklas Andersson/Kristin Fottner/Mats son. Design Sketching Basics. Skissbok.
Kite Aearial Photography, Mattias Ericsson. Fotoprojekt i Hué, Vietnam, samt utvecklingsprojekt för framtida utbyte.
A permanent mark on a physical body, Micael Norberg. Projekt om tatueringsformen Irezumi. Undersökning av Irezumi som struktur och kulturell form i relation till andra konstnärliga uttrycksformer.
Fragmentations, Per Nilsson. Filmprojekt i samarbete med Arkitekthögskolan. Ett pågående forskningsprojekt som inrymmer undersökningar utifrån olika kulturella vävar, medier och erfarenheter.
London Calling, Martin Gustavsson. Undersökande exkursion i måleri. Närläsningar av aktuellt måleri i det reella rummet. Egentligen det enda rum i vilket måleri som fysisk existens framträder. Processuell dialog över tid där effekterna kan närvarogöras i deltagarnas eget måleri.
Poor Man’s Expression i New York, Florian Zeyfang. Utställning på Artists Space. Dessutom en 200-sidig bok utkommen på ett av de stora tyska förlagen.
Israel, Ingo Vetter. Exkursion/utställning/workshop i Tel Aviv och Golanhöjderna. En erfarenhetsbaserad undersökning av kulturella skillnader och konflikter genom workshopen som arbetsform, och utställningen/seminarierna som resultatredovisning.
Edvards-
Rickard Åström. Interactive light wall. Utforskande av ny teknik inom konst- och designområdet.
Guido Hermans. Circuit bending. Hårdvaruprototyp, kopplat till doktorandprojekt.
Monica Lindh Karlsson. Research on innovation.
Linda Bogren. Colour studies. Utveckling av metoder för färganalys och -tillämpning i design.
Motfinansiering forskningsprojekten TSCN och Satin 2.
Vid Konsthögskolan har följande projekt erhållit medel:
Slow Narration Transparent Still, Florian Zeyfang. Publikation (från 2011).
Galleri Maskinen, Joakim Hansson. Utställningsverksamhet. Redovisat under Konsthögskolans forskningsdagar (från 2011).
16mm Film Praxis and Theory 2, Florian Zeyfang. Workshop i Berlin. Under utgivning är en DVD med samtliga filmer.
Emerging Asia, Micael Norberg. Del av filmprojekt i Nepal och Burma. Pågående redovisning som ska bindas ihop med andra projekt.
Latent, Gerd Aurell. Projekt om Säters hospital och den psykiatriska vårdens historia. Utställning efter diskussion och seminarier med studenter vid Säters sjukhus.
Resultaten av konstnärliga utvecklingsprojekt inryms oftast i de erfarenheter som görs under själva processen, liksom i de gestaltningar som tar form i projekten. Projekten redovisas årligen på Konsthögskolans forskningsdagar i seminarieform.
Externt finansierad verksamhet och erhållna medel Bidragsfinansierad verksamhet Under perioden 2008–2012 har erhållna eller inbetalda forskningsbidrag ökat med 259 miljoner kronor eller 41 procent. År 2012 ökade erhållna bidrag med 100 miljoner kronor (+13 procent), efter att ha minskat år 2011. Den bristfälliga måluppfyllelsen avseende målet att öka externa medel 2011 föranledde att universitetsstyrelsen beslutade om att en orsaksanalys med åtgärdsförslag skulle genomföras och presenteras under våren 2012. Uppdraget redovisades vid universitetsstyrelsens sammanträde den 8 juni 2012, varvid styrelsen beslutade att uppdra till fakulteterna att ta fram en handlingsplan för att öka erhållna forskningsbidrag, att ge planeringsenheten i uppdrag att årligen genomföra en djupanalys av erhållna forsk27
ningsbidrag samt att årligen i årsredovisningen följa upp utfall av erhållna externa bidrag. Samtliga fakulteter har rapporterat in handlingsplaner. Exempel på åtgärder är bland annat stöd till unga forskare, exempelvis mentorprogram och workshopar, satsningar på unga forskare med hög potential samt att skapa förutsättningar för nätverkande över institutionsoch fakultetsgränser i syfte att öka antalet framgångsrika forskningsprojekt. Ökningen utgörs främst av bidrag från EU (en ökning med 27 miljoner kronor eller 37 procent), svenska företag (en ökning med 20 miljoner kronor eller 220 procent), FORMAS (en ökning med 17 miljoner kronor eller 41 procent) och övriga statliga myndigheter (en ökning med 15 miljoner kronor eller 18 procent). Bidragen från Vetenskapsrådet (VR), den i särklass enskilt största bidragsgivaren, har ökat år 2012. Även bidrag från FAS har ökat år 2012. Erhållna bidrag ökar inom samtliga fakulteter år 2012; samhällsvetenskaplig respektive humanistisk fakultet har de största procentuella ökningarna medan medicinsk fakultet ökar mest i antal miljoner kronor (+37 miljoner kronor). Ökningen inom mediFinansiär Vetenskapsrådet Forskningsstiftelser Svenska organisationer utan vinstsyfte
cinsk fakultet kommer bl.a. från EU-medel samt svenska organisationer utan vinstsyfte. Ökningen inom samhällsvetenskaplig fakultet finns bland annat inom VR, FAS och FORMAS, och ökningen inom humanistisk fakultet finns från bland annat FORMAS och svenska företag (avser bl.a. hyresrabatt från Balticgruppen Design AB). Inom teknisknaturvetenskaplig fakultet ökar bidrag från forskningsstiftelser och övriga statliga myndigheter. Inom fakulteterna är ökningen fördelad på många institutioner. De institutioner som har den största ökningen av erhållna forskningsbidrag år 2012 är bland andra institutionen för fysiologisk botanik, Handelshögskolan, institutionen för klinisk mikrobiologi samt institutionen för molekylärbiologi. Ökningen av erhållna EU-medel år 2012 avser främst medel som erhålls via koordinatorer (koordinatorerna är bl.a. internationella universitet). Ökningen finns bland annat inom teknisk-naturvetenskaplig fakultet, där de båda institutionerna för datavetenskap och institutionen för tillämpad fysik och elektronik står för en betydande del av den positiva förändringen 2012. Beloppen i följande två tabeller visar utvecklingen av erhållna bidrag i miljoner kronor.
2008
2009
2010
2011
2012
208,8
221,9
247,8
250,3
259,8
33,0
57,1
61,6
60,9
61,5
158,5
157,4
154,0
155,5
47,8
123,8
78,8
84,7
99,8
Kommuner och landsting
10,4
16,6
17,4
17,1
20,6
Svenska företag
10,8
8,8
7,7
9,0
28,9
FAS
29,4
28,3
32,8
31,9
40,7
EU-medel
35,9
47,4
79,1
71,9
98,7
Utländska organisationer utan vinstsyfte
22,5
30,9
27,5
14,6
12,1
8,2
6,7
7,7
7,1
6,3
SIDA
13,4
10,8
9,6
11,0
14,7
Vinnova
24,6
30,6
38,1
22,7
23,0
3,1
1,9
0,2
0,4
0,1
45,0
58,0
42,6
40,2
56,7
0,0
0,0
0,0
4,4
3,8
18,5
6,0
4,9
2,4
1,2
0,0
0,0
0,0
2,0
1,3
626,0
807,3
813,2
784,8
884,8
Övriga statliga myndigheter
AMV
Utländska företag FORMAS Försvarsmyndigheter Länsstyrelser Enskilda personer Totalt
114,6
Tabell 19: Erhållna bidrag till forskning 2008–2012, miljoner kronor. Anm. FAS: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Formas: Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Vinnova: Verket för innovationssystem.
28
Fakultetsvis fördelar sig forskningsbidragen under år 2012 enligt tabellen och diagrammet nedan. Den medicinska och den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten svarar för de största erhållna forskningsbidragen, 40 respektive 32 procent. Finansiär Vetenskapsrådet
Hum
Sam
Med
Tek-nat
LH
Totalt
23,7
51,7
118,8
65,6
0,0
259,8
Forskningsstiftelser
9,2
20,3
14,2
17,8
0,0
61,5
Svenska organisationer utan vinstsyfte
5,0
23,3
93,6
33,7
0,0
155,5
Övriga statliga myndigheter
2,1
17,5
29,6
50,6
0,0
99,8
Kommuner och landsting
7,5
2,1
6,9
4,1
0,0
20,6
Svenska företag
1,4
5,1
10,1
11,0
1,3
28,9
FAS
0,0
21,5
19,2
0,0
0,0
40,7
EU-medel
0,4
17,3
27,6
53,3
0,0
98,7
Utländska organisationer utan vinstsyfte
0,8
0,1
7,8
3,4
0,0
12,1
AMV
0,3
2,0
2,5
1,5
0,0
6,3
SIDA
0,8
3,9
9,4
0,7
0,0
14,7
Vinnova
0,3
9,9
5,0
7,8
0,0
23,0
Utländska företag
0,1
0,0
0,0
0,0
0,0
0,1
FORMAS
6,4
11,2
7,2
31,9
0,0
56,7
Försvarsmyndigheter
0,0
3,5
0,2
0,1
0,0
3,8
Länsstyrelser
0,0
0,5
0,2
0,5
0,0
1,2
Enskilda personer
0,0
0,0
1,2
0,0
0,0
1,3
Totalt
58,0
189,8
353,5
282,1
1,3
884,8
Jämförelse med 2011, miljoner kronor Förändring i procent
44,8 29 %
159,5 19 %
316,2 12 %
260,2 8%
4,1 -7 %
784,8 13 %
Tabell 20: Erhållna bidrag till forskning, uppdelade på fakultetsområden 2012, miljoner kronor.
Diagram 15: Erhållna forskningsbidrag per fakultet (och Lärarhögskolan) 2008–2012, miljoner kronor.
29
Oförbrukade bidrag Regleringsbrev 2012 I årsredovisningen ska omfattning och förändring av de oförbrukade bidragen och hur de inbetalade forskningsbidragen har utvecklats, redovisas och kommenteras.
I nedanstående tabell framgår oförbrukade bidrag totalt vid universitetet samt intäkter av bidrag år 2008−2012, d.v.s. både inom forskning/forskarutbildning och inom grundutbildning samt erhållna/inbetalda bidrag inom forskning/forskarutbildning. Finansiär
2008
2009
2010
2011
2012
Oförbrukade bidrag
579,0 706,0 798,1 763,0 799,1
Intäkter av bidrag
519,6 699,5 736,0 794,5 800,4
Erhållna/inbetalda forskningsbidrag
626,0 807,3 813,2 784,8 884,8
Tabell 21: Oförbrukade bidrag totalt samt intäkter av bidrag 2008−2012, miljoner kronor.
Tabellen visar att oförbrukade bidrag ökat med 220 miljoner kronor eller 38 procent år 2012 jämfört med år 2008. Av de oförbrukade bidragen år 2012 avser 772 miljoner kronor bidrag inom forskning/forskarutbildning och resterande 27 miljoner kronor avser grundutbildning. Intäkter av bidrag anger användningen av erhållna bidrag under ett år. Intäkterna av bidrag har ökat med 281 miljoner kronor eller 54 procent år 2012 jämfört med år 2008; däremot är ökningen marginell mellan år 2012 och 2011. På den tredje raden anges erhållna/inbetalda bidrag inom forskning. De inbetalda forskningsbidragen har ökat med 259 miljoner kronor eller 41 procent år 2012 jämfört med år 2008. Sammanfattningsvis har de oförbrukade bidragen ökat under perioden 2008−2012, vilket beror på att erhållna/inbetalda forskningsbidrag ökat under perioden. Under samma period har användningen av bidrag (intäkter av bidrag) årligen ökat, men användningen av bidrag har trots detta varit lägre än inbetalda forskningsbidrag varje år under perioden förutom år 2011.
30
Universitetsstyrelsen har beslutat att oförbrukade bidragsmedel inte ska motsvara mer än 70 procent av de bidragsmedel som används under ett år. År 2012 har oförbrukade bidrag ökat med 36 miljoner kronor eller 5 procent jämfört med föregående år. Detta innebär att ovan angivna mål om 70 procent inte klaras, utan att nivån år 2012 är 100 procent. Detta är dock den näst lägsta nivån under femårsperioden 2008−2012, trots att målavvikelsen är totalt 330 miljoner kronor. Orsakerna till den höga andelen oförbrukade forskningsbidrag är bland annat försenade och utdragna rekryteringsprocesser samt att personal varit tjänstledig och att bidragsmedel i vissa fall avser finansiering av framtida avskrivningskostnader. De åtgärder som planerats och vidtagits är bl.a. aktivt arbete på fakultetsnivå, exempelvis genom att förbrukningsplaner tas fram samt rekrytering av personal både vad gäller nyanställningar tillsvidarepersonal samt tidsbegränsad personal. I slutet på år 2011 har ett nytt kontraktsreskontrasystem införts, vilket ger institutioner mer information om sina pågående forskningsprojekt. Dessutom har en översyn av fördelningsmodellen för anslagsmedel för forskning och forskarutbildning genomförts under år 2012, i syfte att ta fram en fördelningsmodell som kan främja kvalitet, vetenskaplig produktion samt även användning av forskningsresurser. En mekanistisk del enligt samma principer som statens fördelningssystem prövas därutöver för fördelning av nya medel år 2014 och 2016. Denna modell kommer att innehålla använda forskningsmedel som en av två parametrar. En uppföljning av pågående åtgärder avseende oförbrukade bidrag kommer att göras år 2013.
Utveckling av rutiner för utbetalning av forskningsbidrag Regleringsbrev 2012 Vetenskapsrådet ska i samverkan med Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggnad, Forskningsrådet
för
arbetsliv
och
socialvetenskap,
Verket för innovationssystem samt universitet och högskolor utveckla rutiner för utbetalning av forskningsstöd så att de bättre anpassas till lärosätenas planering. Universitet och högskolor ska samverka
Uppdragsfinansierad verksamhet Utöver den egeninitierade forskningen tar Umeå universitet också uppdrag från omgivningen när det gäller forskning och utvecklingsarbete. Förutom rena forskningsuppdrag kan uppdragsforskning vara arbete som kräver vetenskaplig kompetens men som inte är att betrakta som forskning. Det kan då exempelvis handla om tekniskt utvecklingsarbete, konsultuppgifter, datainsamling eller kliniska observationer.
med forskningsråden och Verket för innovationssystem i denna fråga.
De tre forskningsfinansiärerna Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) samt Vetenskapsrådet utvecklar just nu en ny e-tjänst för att hantera ansökningar och granskning som heter Prisma. Den nya tjänsten innebär bland annat att varje enskild forskare kan fylla i och samla sina uppgifter på en enda central plats, för att sedan använda uppgifterna i ansökningar till samtliga tre myndigheter. Alla uppgifter skyddas av lösenord och kan lätt uppdateras. Umeå universitet har i november 2012 erhållit en förfrågan från de tre forskningsråden om att universitetet ska utse en huvudansvarig person för Umeå universitet. Den huvudansvarige personen ska bygga upp organisationens struktur med fakulteter, institutioner och avdelningar, strukturera kontot samt dela ut behörigheter. Även den löpande hanteringen, med exempelvis uppdateringar av institutioner vid omorganisationer, sköts av den huvudansvariga personen. Universitetet har utsett en huvudansvarig person samt rapporterat efterfrågade uppgifter till de tre forskningsfinansiärerna. Under 2013 kommer universitetet att ha en fortsatt samverkan med forskningsfinansiärerna i syfte att utveckla rutiner för ansökningar och granskning samt även rutiner för utbetalning.
Erhållna medel 2012 uppgick till 138,3 miljoner kronor, vilket motsvarar en minskning med 6 procent jämfört med föregående år. Minskningen ligger främst inom erhållna bidrag från landsting. Den största omfattningen av uppdragsforskning återfinns inom medicinsk fakultet, samhällsvetenskaplig fakultet samt teknisk-naturvetenskaplig fakultet. Inom samhällsvetenskaplig fakultet svarar institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap för en betydande del av uppdragsforskningen inom fakulteten, bl.a. projekten Högskoleprovet och Nationella prov. Även institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, kemiska institutionen, samt Umeå marina forskningscentrum har betydande uppdragsforskning. Tabell 22 redovisar utvecklingen av erhållna medel i uppdragsforskning inklusive förskott.
Finansiär
2008
2009
2010
2011
2012
Statliga myndigheter
76,3
71,0
69,4
60,8
62,4
Kommuner och landsting
50,0
93,4
62,6
64,5
56,0
Svenska företag
15,7
19,1
16,9
15,0
12,4
Svenska organisationer utan vinstsyfte
3,3
0,6
1,2
1,0
0,9
Utländska företag
4,2
1,9
7,4
2,9
3,9
Utländska organisationer utan vinstsyfte
2,0
1,5
2,7
2,3
1,5
Övrigt
0,0
0,0
0,0
0,3
0,2
EU-medel
0,1
0,3
0,7
0,2
1,0
151,7
187,9
161,0
146,9
138,3
Summa
Tabell 22: Erhållna medel i uppdragsforskning 2008–2012, miljoner kronor.
31
Strategiska forskningsområden Regleringsbrev 2012 Regeringens satsning på strategiska områden har som målsättning att bygga upp forskning inom respektive område på högsta internationella nivå.
Medel har betalats ut månadsvis som lämnat bidrag till berörda lärosäten. Umeå universitet är huvudansvarig för två strategiska områden, nämligen energi (Bio4Energy) och havsmiljöforskning (Echochange). Bio4Energy Bio4Energy (B4E) utsågs 2009 av Sveriges regering till en strategisk forskningsmiljö inom bioenergi och bioraffinaderi, där råvaran antingen kommer från skogen eller organiskt avfall. B4E drivs av tre huvudparter – Umeå universitet (huvudansvarig), Luleå tekniska universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. År 2012 var första året då B4E gick med full kapacitet, med forskning som täcker bioenergins/bioraffinaderiets värdekedjor. Det handlar om det mesta från att designa det första fröet till ett träd vars egenskaper anpassats efter användarändamålet, till förbehandling med till exempel joniska vätskor, rostning och/eller pelletering av biomassan. Så vidare till biokemisk eller termokemisk konvertering av biomassan, som kommit antingen ur en trädbaserad råvara eller ur organiskt avfall, till biobränslen, ”gröna” kemikalier eller nya kompositmaterial. En rad försök har även gjorts då det gäller att utveckla forskningsinnovationer. Till exempel har man i förindustriell skala testat en helt ny teknik för att framställa bioetanol ur skogsråvara, samt att framställa högvärdeprodukten smörsyra, vid landets enda demonstrationsanläggning för etanolproduktion, Etanolpiloten i Sverige AB i Örnsköldsvik. Sedan år 2012 samarbetar B4E även med Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, vars forskare återfinns i B4E:s forskningsplattformar Miljö; Förbehandling och fraktionering samt Processintegration. Samarbetet är en garanti för att B4E skall kunna miljösäkra de metoder och verktyg som utvecklas. Med sin forskning vill man lägga grunden för att svensk och i förekommande fall utländsk industri ska kunna utveckla ett hållbart och effektivt bioraffinaderi, med slutprodukter som delvis kan ersätta sådana som är gjorda på petrokemisk väg och därmed bidra till minskade utsläpp av växthusgaser och miljöfarliga föroreningar. 32
B4E organiserade under 2012 en öppen, tvåspråkig konferens – Bioenergi 2012. Under året slog sig B4E ihop med Sveriges övriga två strategiska forskningsmiljöer inom energiområdet, StandUP for Energy och Chalmers Energy Initiative. Tillsammans tillverkade man en broschyr och ett gemensamt budskap om hur vi tillsammans kan lägga grunden för en omställning av energisystemet så att det blir både hållbart och effektivt. Insatsen presenterades vid FN:s klimatkonferens i Qatar. B4E har vuxit exponentiellt sedan starten och förbrukar nu medlen från regeringen i den takt det är tänkt. År 2013 startar man en forskarskola för doktorander inom programmet. B4E kommer också att ge ett väsentligt bidrag till UmU:s nya civilingenjörsprogram i bioresursteknik.
Ecochange De flesta av de planerade rekryteringarna inom Echochange är nu genomförda och programmet går med full aktivitet. Samarbetet med Linnéuniversitet, Naturhistoriska riksmuseet och SLU går enligt planerna. Den planerade samverkan med forskningsprogrammet BEAM vid Stockholms universitet rörande ekosystemförvaltning av Östersjön, har också kommit i gång. Forskningen och fördelningen av medel följer i stort sett de ursprungliga planerna. Umeå marina forskningscentrum har varit och är fortsatt en viktig infrastruktur och resurs för Echochange. Under 2012 prioriterades att utföra ekologiska och miljökemiska fältstudier till havs, mesokosmexperiment och modelleringsarbete. Forskarna har undervisat i marin vetenskap både på akademisk grundnivå och avancerad nivå och även genomfört en doktorandkurs. För att stärka dialogen mellan forskare och samhälle har möten hållits med beslutsfattare och tjänstemän inom havsmiljösektorn, och forskare har deltagit i och arrangerat olika publika aktiviteter. Under kommande år kommer området att prioritera analys och färdigställande av forskningsresultat, skrivande av vetenskapliga arbeten samt utnyttja dessa resultat i en integrerad syntes för hur Östersjön kan påverkas av framtida klimatförändringar.
Utbildning på forskarnivå Arbetet med att kvalitetssäkra utbildning på forskarnivå bedrivs fortlöpande och under 2012 påbörjades t.ex. ett omfattande arbete med att implementera lärandemål inom utbildning på forskarnivå. Det innebär att de nationella examensmålen synliggörs och förankras för varje enskilt ämne och enskild doktorand. Ur kvalitetssynpunkt är individuella lärandemål ett verktyg för att säkerställa att varje individ genomgår en professionell utveckling till en självständig forskare som i sitt fortsatta yrkesliv ska bidra med kunskap, färdighet och värderingsförmåga till både vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Processen med att implementera lärandemål har kommit olika långt vid både nationella och internationella lärosäten. Erfarenheter från detta har tillvaratagits i den inledande processen vid Umeå universitet. Under 2012 beslutades de samlade lokala reglerna för utbildning på forskarnivå som en konsekvens av autonomireformen. Reglerna anger vad som gäller för allmänna studieplaner, individuella studieplaner, handledning, förlängningsfrågor för anställning som doktorand och tid med utbildningsbidrag, högskolepedagogik för doktorander samt alla steg inför och undre betygssättning vid disputationer och licentiatseminarier. Reglerna anger dessutom även ansvarsfrågor. De lokala reglerna kompletterar de nationella föreskrifterna och rektors delegationsordning.
Vidare visar resultaten att en betydande majoritet, 86 procent, avlade sin grundutbildningsexamen i Sverige. Av de resterande var andelen 8 procent som hade en examen i ett land utanför Europa. I enkäten värderade doktoranderna även ett antal påståenden på en 6-gradig skala, där de två högsta graderna avspeglar om man instämmer eller instämmer helt. Bland annat instämde eller instämde hela 56 procent i påståendet att kraven under studierna var rimliga. Sjuttio procent instämde eller instämde helt i att handledning gavs i tillräcklig utsträckning, och 45 procent uppskattade att man fick handledning en gång i veckan eller mer, medan motsvarande andel var 35 procent för minst en gång i månaden. Flera resultat från enkäten diskuteras under rubriken Effekter av utbildning på forskarnivå. Av nedanstående redovisning framgår antalet personer som antagits till utbildningen, antalet aktiva personer och antalet examina samt medianstudietiden för utbildning på forskarnivå. Från och med 2012 anges antalen per fakultet och inte som tidigare i vetenskapsområden. Förändringen innebär en tydligare återspegling av verksamheten men även att det under en femårsperiod kommer att bli en viss eftersläpning i redovisningen innan samtliga uppgifter blir jämförbara. Doktorander som antogs till den tidigare fakulteten för lärarutbildning är nu registrerade efter institutionstillhörighet vid de andra fakulteterna.
År 2012 är det andra året som visar resultat från den årliga avgångsenkäten för doktorander. Med en svarsfrekvens på 75 procent visar resultaten bl.a. att en majoritet anser att kraven under utbildningen varit rimliga och att man fått relevanta kunskaper och färdigheter för en fortsatt karriär. Nästan 90 procent av dem som besvarade enkäten hade upprättat och följt upp den individuella studieplanen under 2012. Dessa resultat är likvärdiga med resultaten från 2011 års enkät.
33
Antagna till forskarnivå Antalet nyantagna har ökat jämfört med 2011 och ligger nu exakt i nivå med 2010 års antagningar. Det är en påtaglig ökning vid de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna, det tidigare humanistisksamhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, jämfört med hela femårsperioden. En betydande ökning inom den humanistiska fakulteten avser antagningar till forskarskolor, bl.a. forskarskolan inom det utbildningsvetenskapliga området. Vid samma fakultet inverkar även periodiserad antagning till vartannat år på antalet antagna. I tabell 23 visas antalet personer som antagits till utbildning på forskarnivå under 2012. Vetenskapsområde/fakultet Humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde
Humanistisk fakultet
Samhällsvetenskaplig fakultet
Medicinskt vetenskapsområde/ Medicinsk fakultet
2008
2009
2010
2011
Kv.
37
38
43
23
Män
18
24
34
29
Totalt
55
62
77
52
Kv. Män
28 16
Totalt
44
Kv. Män
27 24
Totalt
51
Kv. Män
53 58
71 54
41 48
67 53
50 48
111
125
89
120
98
Kv. Män
21 40
19 37
30 53
22 25
29 27
Totalt
61
56
83
47
56
Kv.
111
128
114
114
134
Män
116
115
135
111
115
Totalt
227
243
249
225
249
Totalt Naturvetenskapligt vetenskapsområde/ Teknisk-naturvetenskaplig fakultet
Totalt universitetet
2012
Tabell 23: Totalt antal antagna personer på forskarnivå under perioden 2008−2012. För perioden 2008−2011 anges antalet antagna per vetenskapsområde. Från och med 2012 kommer antalet antagna att anges fakultetsvis. Förändringen gäller framför allt det tidigare humanistiskt-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, där antalet antagna kommer att anges för respektive fakultet de kommande åren.
Inom den medicinska fakulteten har antalet antagna varierat under femårsperioden och 2012 års uppgifter är lägre jämfört med 2011 och tidigare år, bortsett från 2010. Inom teknisk-naturvetenskaplig fakultet har antalet antagna varierat under femårsperioden och antalet för år 2012 är lika många som för år 2009.
34
Fler kvinnor än män antogs under 2012; andelen kvinnor är 54 procent och andelen män 46 procent. Fördelningen mellan kvinnor och män har varierat vid de olika fakulteterna under femårsperioden, men under 2012 är det fler kvinnor än män som antagits vid samtliga fakulteter. Vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet har männen varit i majoritet under femårsperioden, men under 2012 har för första gången fler kvinnor än män antagits som doktorander vid fakulteten.
Aktiva på forskarnivå I tabellen nedan presenteras antalet aktiva doktorander per vetenskapsområde. En aktiv doktorand definieras här som den som har en aktivitet på minst en procent, och i tabellen anges personer med både doktors- och licentiatexamen som slutmål. Under femårsperioden varierar antalet aktiva doktorander för universitetet som helhet, och under 2012 har antalet ökat igen för att återigen ligga på 2010 års nivå. Vetenskapsområde/fakultet
2008
2009
2010
2011
Humanistisk-samhällsvetenskapligt
Kv.
214
209
241
217
vetenskapsområde
Män
182
182
184
177
Totalt
396
391
425
394
Humanistisk fakultet
Kv.
93
Män
Samhällsvetenskaplig fakultet
2012
61
Totalt
154
Kv.
142
Män
124
Totalt
266
Medicinskt vetenskapsområde/
Kv.
298
298
296
291
293
Medicinsk fakultet
Män
208
207
226
228
231
Totalt
506
505
522
519
524
Naturvetenskapligt vetenskapsområde/
Kv.
121
128
127
121
138
Teknisk-naturvetenskaplig fakultet
Män
204
187
211
205
188
Totalt
304
315
338
326
326
Kv.
633
635
656
629
666
Män
573
576
621
621
604
1 206
1 211
1 277
1 239
1 270
Totalt universitetet
Totalt
Tabell 24: Totalt antal aktiva personer på forskarnivå under perioden 2008−2012. För perioden 2008−2011 anges antalet aktiva per vetenskapsområde. Från och med 2012 kommer antalet att anges fakultetsvis. Förändringen gäller framför allt det tidigare humanistiskt-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet där antalet kommer att fördelas på respektive fakultet de kommande åren. En aktiv doktorand definieras som den som har en aktivitet över en procent.
Det är en ökning år 2012 vid samtliga fakulteter utom den teknisk-naturvetenskapliga, där antalet är detsamma som förra året. Medicinsk fakultet har flest doktorander med 41 procent av samtliga aktiva doktorander, medan andelen vid humanistisk fakultet är 12 procent. Fördelningen mellan aktiva kvinnor och män är relativt jämn och andelen aktiva kvinnor har varit relativt konstant under hela femårsperioden på mellan 51 och 52 procent. Andelen aktiva kvinnliga doktorander är över 50 procent vid alla fakulteter utom vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet, där andelen är 42 procent. Där kan ändå en tendens till jämnare könsfördelning skönjas jämfört med tidigare år.
Andelen aktiva kvinnliga doktorander är högst vid humanistisk fakultet med 60 procent. Vid medicinsk fakultet har kvinnor varit i majoritet med mellan 56 och 59 procent under hela femårsperioden. Inom det tidigare humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet varierade andelen mellan 53 och 57 procent under tidigare femårsperioden och är nu 53 procent vid samhällsvetenskaplig fakultet och 60 procent vid humanistisk fakultet.
35
Doktors- och licentiatexamen Antalet doktorsexamina 2012 var lägre än något tidigare år under hela femårsperioden, med 173 examinerade. Minskningen kan bero på att färre påbörjade studierna under perioden 2005−2008, och mönstret är likartat vid flera svenska universitet.
Diagram 17: Totala antalet doktorsexamina uppdelat per fakultet för perioden 2008−2012.
Antalet licentiatexamina är jämförelsevis litet och
Diagram 16: Totala antalet licentiat- och doktorsexamina uppdelat på kön för perioden 2008−2012.
Av diagrammet ovan framgår att andelen kvinnor som examinerats för doktorsexamen har legat lika eller på en något högre nivå, mellan 53 och 55 procent, under femårsperioden. Könsfördelningen var 54 procent kvinnor och 46 procent män år 2012. I linje med att fler kvinnor än män antas till utbildningen examineras även fler. Nedgången i antalet examinerade är tydligast vid humanistisk fakultet där antalet är signifikant lägre än mellan åren 2008 och 2010. Enligt planeringen skulle betydligt färre disputera där under 2012, medan planerna för kommande år är betydligt fler examina. Minskningen är delvis ett utslag av att man nu har periodiserad antagning till vartannat år. Vid de övriga fakulteterna varierar antalet under perioden, med en viss ökning 2012 för samhällsvetenskaplig och medicinsk fakultet och en mindre minskning vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet jämfört med 2011.
36
varierar från år till år, men totalt sett indikerar data från Ladok en minskning under femårsperioden. Under 2012 utfärdades totalt 12 examina. Antalet varierar från fakultet till fakultet; ingen utfärdades vid humanistisk fakultet och endast en vid samhällsvetenskaplig fakultet. Förhållandena har varit lika inom humaniora med endast en eller ingen per år under femårsperioden. Under 2008 och 2009 utfärdades 10 eller något fler inom de samhällsvetensapliga ämnena, ett antal som sedan dess stadigt sjunkit. Vid medicinsk fakultet har antalet varierat mellan 2 och 7 under perioden, och 2012 var antalet 3. Flest antal licentiatexamina har avlagts vid teknisknaturvetenskaplig fakultet där 11 personer examinerats under 2012. Det är en viss ökning sedan 2011, men antalet har varierat mellan 6 och 11 sedan 2008. Under 2012 har flera forskarskolor inrättats för doktorander med licentiatexamen som slutmål, vilket indikerar att antalet kommer att öka under de närmaste åren.
Medianstudietid för studerande på forskarnivå Medianstudietiden fram till doktorsexamen vid universitetet för 2011 är jämförbar med perioden från 2008. Medianstudietiden varierade mellan 4,3 och 4,1 år under femårsperioden. Vetenskapsområde/ Fakultet
2007
2008
2009
2010
Totalt
Totalt
Totalt
Totalt
4,5
4,6
4,3
4,7
2011 Kv.
Män
Totalt
Humanistisk fakultet
4,0
3,5
4,0
Samhällsvetenskaplig fakultet
4,3
4,3
4,4
Fakultet för lärarutbildning
4,6
..
4,4
Humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde
Medicinskt vetenskapsområde/ Medicinsk fakultet
3,3
3,7
3,7
3,5
3,5
2,1
2,7
Naturvetenskapligt vetenskapsområde/ Teknisk-naturvetenskaplig fakultet
4,4
4,2
4,3
4,1
4,2
4,2
4,2
Totalt
4,2
4,2
4,3
4,1
4,2
4,0
4,1
Tabell 25: Medianstudietid (antal år) för doktorsexamina per kön och totalt för 2011, jämfört med totaltiden för 2007−2010. För perioden 2007−2010 anges medianstudietiden per vetenskapsområde. Från och med 2012 års årsredovisning kommer data att anges fakultetsvis, vilket innebär att medianstudietiden för 2011 här anges fakultetsvis.
Förhållandena vid medicinsk fakultet avvek emellertid under fyraårsperioden och nettostudietiden var särskilt kort 2011. Beräkningarna för nettostudietiden baseras på uppgiven aktivitetsgrad i Ladok och de män som hade lägst nettostudietid inom medicin och hälsovetenskap hade väldigt låg aktivitetsgrad. Bland dem som antogs till utbildning på forskarnivå vid medicinsk fakultet fanns s.k. kliniska doktorander som registrerats senare än övriga. Fakultetens forskningsnämnd är medveten om detta och arbetar med att ta fram incitament för likartad antagning för hela fakulteten. Den korta nettostudietiden vid medicinsk fakultet innebär i sin tur att genomsnittet för universitetet som helhet är lägre, men ändå jämförbart med 2010. Vid humanistisk fakultet har medianstudietiden minskat för både män och kvinnor jämfört med andra fakulteter, undantaget just medicinsk fakultet. Minskningen, framför allt för männen, beror på att institutionerna effektiviserat registreringen av aktivitetsgrader i Ladok.
Effekter av utbildning på forskarnivå När effekterna av utbildning på forskarnivå vid Umeå universitet ska mätas för 2012 finns olika aspekter att ta i beaktande. En mer utförlig beskrivning av de examinerade doktorernas kunskaper och hur de används låter sig svårligen göras, precis som det är svårt att uppskatta utbildningars effekter i allmänhet, sett över en kortare tid.
Men med de nationella examensmålen för utbildning på forskarnivå som grund kan ett antal effekter av utbildningen diskuteras. I avgångsenkäten för utbildning på forskarnivå efterfrågas bl.a. effekter som utbildningen gett. Med en svarsfrekvens på 75 procent har doktoranderna bl.a. värderat de kunskaper och färdigheter som utbildningen gett. Utifrån resultaten kan nedanstående aspekter visa på utbildningens effekter. En dryg majoritet av doktoranderna som examinerats instämmer/instämmer helt i att man fått tillräckliga färdigheter för en fortsatt karriär. En varierande andel instämmer/instämmer helt i att man har tillräckliga kunskaper för att utföra olika arbetsuppgifter. Bland dessa märks: Utbildningen har gett:
Relevanta färdigheter inför en fortsatt karriär Tillräckliga kunskaper att bedriva självständig forskning Tillräckliga kunskaper att samverka med det omgivande samhället Tillräckliga kunskaper att analysera och kritiskt värdera forskning och kvalificerade uppgifter Tillräckliga kunskaper att muntligt och skriftligt presentera och diskutera forskning och forskningsresultat
Andel som instämmer/ instämmer helt 56 % 68,5 % 61 % 80 %
86 %
Tabell 26: Exempel på effekter som utbildningen gett mot bakgrund av svaren från avgångsenkäten för utbildning på forskarnivå 2012.
37
Ytterligare en aspekt av utbildningens effekt kan vara att mäta sysselsättningen efter examen. I avgångsenkäten anger resultaten på frågan om vilken sysselsättning man har efter examen att hälften av personerna har arbete som forskare/lärare inom universitet/högskola. En femtedel har anställning inom hälsovården eller annan offentlig sektor, medan endast två procent har anställning inom privat sektor. En femtedel saknar anställning efter examen. Resterande andel har annan anställning eller eget företag. Det är värt att notera att resultaten avspeglar situationen direkt efter examen. Sysselsättning efter examen (ett urval): Forskning/undervisning vid Umeå universitet eller annat nationellt lärosäte Forskning/undervisning vid internationellt lärosäte Anställning inom sjukvården
Andel 43 % 7% 14 %
Annan anställning inom offentlig sektor
7%
Anställning inom privat sektor
2%
Har eget företag
1%
Avser starta eget företag
0%
Annan sysselsättning
4%
Ingen anställning Inget svar
20 % 2%
Tabell 27: Andelen sysselsatta och de som saknar sysselsättning direkt efter examen på forskarnivå.
Havsmiljöinstitutet Regeringsbeslut U2008/3167/UH Umeå universitet har fått i uppdrag från regeringen att tillsammans med tre andra lärosäten bedriva forskning inom havsmiljöområdet och samarbeta vid utformning av utbildning inom området. Samarbetet ska ske under benämningen Havsmiljöinstitutet. Av de i samarbetet ingående lärosätenas årsredovisningar ska framgå vilken verksamhet respektive lärosäte har bedrivit inom Havsmiljöinstitutet och hur verksamheten har integrerats med lärosätets övriga verksamhet inom det marina området.
Forskningsverksamhet Havsmiljöinstitutets enhet vid Umeå universitet (HMI-U) spelar en central roll i det strategiska lärosätesprojektet Ecochange, som har stor relevans för havsmiljön i Östersjön, och som genomförs i samarbete mellan universiteten i Umeå, Stockholm och Kalmar (Linnéuniversitetet). Inom EU-projektet MesoAqua nyttjas UMF:s mesokosmanläggning (för storskaliga vattenexperiment) av internationella forskargrupper. 38
HMI-U medverkar i flera internationella nätverk som LTER (Long Term Ecological Research), EMBRC (European Marine Biological Research Centre) och EcoBOS (European Ecosystem and Observatory System), samt infrastrukturnätverket SMRC (Swedish Marine Research Centres). Tjugoen
olika forskningsprojekt är relaterade till Umeå marina forskningscentrum (UMF), och nio publi‐ ceringar gjordes 2012 i internationella veten‐ skapliga tidsskrifter med koppling till centrum‐ bildningens resurser. Forskningskonferenser HMI-U arrangerade 2012 två seminarier av betydelse för forskning om och förvaltning av havsmiljön. I maj var temat ”Significance of river-bound transport of natural and antropogenic material for coastal and open-sea ecosystems” och i december behandlade ett nordiskt möte ”Ny teknik inom miljöövervakning och kartering”. Undervisning HMI-U bidrog med undervisningsdagar om havsmiljön i Bottniska viken och dess tillstånd för studenter på kurserna ”Akvatisk ekologi” respektive ”Fortbildning för gymnasielärare”. Miljöanalys Miljöanalytiker vid HMI-U var huvudansvariga för den övergripande sammanfattningen i den nationella marina tillståndsrapporten Havet 2012. Miljöanalytikerna har också bidragit med tillståndsbedömningar, trendanalyser och synteser i egna rapporter samt kvalitetssäkrat inlämnade bidrag till rapporten. Nationell samverkan har skett, genom deltagande i arbetsgrupper för kvalitetssäkring och presentation av miljödata, respektive metodik för samlad tillståndsbedömning koordinerat av HMIs kansli. Miljöanalytikerna har också bidragit till analys och rapport av tidsserier till Helcoms www-faktablad. Miljötillståndet i Gaviksfjärden har analyserats och utvärderats på uppdrag av Länsstyrelsen i Västernorrlands län. Miljöövervakningen av makrovegetation i Bottniska viken har analyserats och förbättringsförlag lämnats på uppdrag av länsstyrelserna längs Norrlandskusten. HMI-U har utfört omfattande miljöanalyser på uppdrag från Naturvårdsverket/HaV, länsstyrelser och SLU inom nationella och regionala miljöövervakningsprogram.
Vetenskaplig rådgivning Rådgivning och presentationer kring havsmiljön har genomförts vid möten med kustvattenvårdsförbund, Havs- och vattenmyndigheten samt vattenmyndigheter. Naturvårdsverket och landets datavärdar fick rådgivning om havsmiljödatabaser vid ett seminarium. HMI-U:s miljöanalytiker har deltagit i nationella och internationella kommittéer och expertgrupper samt medverkat vid remissyttranden och i regionala frågor som speciellt berör Bottniska viken. Information om havsmiljön och dess tillstånd HMI-U har initierat projektet ”Kunskapsnod Bottniska viken” i samarbete med Stockholms universitet, om det vänder sig till kustvattenvårdsförbund, vattenråd, kommuner och intresserad allmänhet. Intresset för den marina miljön bland skolungdom i Umeå kommun har stimulerats genom projektet ”Naturvetenskap i centrum”. I anslutning till produktionen av Havet 2012 har HMI medarrangerat och deltagit i ett nationellt havsmiljöseminarium. HMI-U har, i samarbete med Stockholms universitets marina forskningscentrum (SMF), producerat tre nummer av den populärvetenskapliga tidskriften HavsUtsikt, samt drivit den gemensamma webbportalen www.havet.nu. Vetenskaplig information och intervjuer om havets tillstånd och andra företeelser i havet har under året getts till tidningar och lokalradio i Norrlandsregionen.
Effekter av forskning Ekonomistyrningsverket (ESV) har år 2012 utfärdat en ny handledning för resultatredovisning. I handledningen anges bl.a. ”Myndigheter som kan bör redovisa effekter av sin verksamhet.” Enligt ESV:s definition är en effekt en förändring som har orsakats av myndighetens prestationer. Det är svårt att göra bedömningar av effekter, bl.a. eftersom orsakssamband inte alltid är så tydliga. Den forskning som ett universitet bedriver har stor påverkan på samhälle och näringsliv, på andra forskares arbeten samt även på anställda inom universitetet, men det är mycket svårt att verifiera tydliga orsakssamband. Nedanstående effekter är ett urval
utifrån Umeå universitets begränsade möjligheter att verifiera orsakssamband, och även dessa innehåller osäkerheter. Den kanske främsta effekten av universitetets forskning är den ökade kunskap som forskningen genererar inom alla vetenskapliga områden. Det kan exempelvis handla om behandlingsmetoder inom sjukvård eller pedagogisk verksamhet, d.v.s. forskning som det är lätt att se användningsområden för. För annan forskning ligger kanske användningsområdena många år framåt i tiden eller så hjälper forskningen främst andra forskare att ta kunskapssprång. En tydlig effekt av Umeå universitets forskning är att forskare vid andra universitet i sina publikationer citerar universitetets forskare. Enligt Vetenskapsrådets underlag till regeringen är Umeå universitets publikationer år 2008−2011 mätt enligt Crown Index totalt 1,06 (år 2007−2010: 1,08). Detta värde ska jämföras med riksgenomsnittet som för åren 20082011 var 1,14, d.v.s. citeringsgraden i riket totalt är högre än för Umeå universitet. Ytterligare en tydlig effekt av universitets forskning är antalet nystartade företag inom universitetets innovationssupportsystem. År 2012 startades 31 nya företag (år 2011: 30). Erhållna externa bidrag till forskning är också en effekt av universitetets forskningsverksamhet utifrån att det är forskares ansökningar som är orsaken till att universitetet erhåller externa bidrag. Under perioden 2008–2012 har erhållna forskningsbidrag till Umeå universitet ökat med 259 miljoner kronor eller 41 procent. År 2012 ökade erhållna bidrag med 100 miljoner kronor (+13 procent), efter att ha minskat år 2011. En av orsakerna till att erhållna externa bidrag ökar, är att statliga forskningsråd under perioden 2008−2012 fått ökade anslag. När det gäller universitetets strategiska satsningar som exempelvis den på starka forskningsmiljöer, är det för tidigt att bedöma effekterna. En satsning som uppmärksammats nationellt är satsningen på totalt 107 unga forskare, som erhåller 2 miljoner kronor vardera för att utveckla sin forskning. Universitetsforskning bidrar till utveckling både för samhället och för anställda forskare m.fl. Det är viktigt för samhället att forskning bidrar med ny kunskap, vilket universitet och högskolor i hög grad gör.
. 39
Samverkan och innovation Inledning Högskolelagen (1992:1434), 1 kap. 2 § I högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta.
Umeå universitets information om sin verksamhet Universitetet informerar om sin utbildning, sin forskning och sin samverkan på många olika sätt. Den absolut viktigaste kanalen för informationsarbetet i dag är universitetets webbplats. Här finns allmän information om universitetet och dess verksamhet, och här publiceras dagligen ett stort antal nyheter kring forskning och andra händelser. Antalet besökare på universitetets webb ökade rejält under 2012 jämfört med tidigare år. Nästan 10 miljoner besök genererade uppemot 40 miljoner sidvisningar. Antalet unika besökare var 2,65 miljoner. Universitetet har en svenskspråkig och en engelskspråkig version av sin webbplats. Drygt tio procent av besöken görs från ett annat land än Sverige, och de mest förekommande länderna var USA, Tyskland, Storbritannien, Norge, Finland och Indien. Men hela 25 procent av besöken gjordes från en webbläsare med en annan språkinställning än svenska. Noteras kan också att andelen besök från mobiler och surfplattor uppgick till 10 procent under året med en starkt växande trend, något som kommer att påverka utvecklingen av informationsarbetet. Information om universitetets utbildningar riktar sig framför allt mot potentiella studenter. Under året 2012 genomfördes ett stort antal marknadsföringsaktiviteter för att öka intresset för studier vid Umeå universitet och för studentstaden Umeå. Målsättningen med i stort sett alla aktiviteter är att potentiella framtida studenter ska besöka webbplatsen, där all studieinformation finns och där personliga kontakter kan etableras. Universitetet arbetar också aktivt med sociala medier, bland annat genom den svenska och den engelska Facebooksidan. Information om utbildningarna sker även genom möten med potentiella studenter både på campus och på utställningsmässor. 40
I februari bjöds till exempel gymnasieelever i Norrland in till en dag på universitetet. Cirka 2 500 elever kom med buss från Piteå till Örnsköldsvik för att lyssna till presentationer och uppleva campus. I arbetet med att skapa mötesplatser och utbyte med omgivande näringsliv och samhälle anordnas årliga arrangemang. Ett exempel på detta är Kunskapsnoden på Grand Hôtel i Stockholm, där intressant forskning och universitetet presenteras under Västerbottensveckorna. Ett annat exempel är universitetets årshögtid som innehåller ett omfattande inslag av föreläsningar för allmänheten med uppskattningsvis 2 500 besökare. Andra exempel på populärvetenskapliga aktiviteter är vetenskapsluncher, som under många år arrangeras i samarbete med ett kafé i Umeå. Institutionen för psykologi fortsatte sin populära satsning Psykologisk salong där presentationer och samtal i ämnet hålls på kvällstid i centrala Umeå. Även Forskarfredag arrangerades under hösten, där många delar från universitetet deltog och lockade både stora och små. På campus arrangeras även kontinuerligt öppna arrangemang där alla är välkomna. Valborg på campus är ett sådant populärt arrangemang. Projektet Kultur på campus har under året haft ett 40-tal arrangemang med över 20 000 besökare. Det största enskilda arrangemanget under 2012 var invigningen av konstnärligt campus. Under en helg i maj bjöds på kortare inspirerande vetenskapliga föredrag, utställning av elever från Arkitekthögskolan, Designhögskolan och Konsthögskolan samt visning av de arkitektoniskt spännande lokalerna. Bildmuseets nyinvigning väckte stor uppmärksamhet i nationella medier. Under året togs det fram ett helt nytt magasin om universitetets verksamhet. Magasinet Tänk distribuerades till alla aktiva alumner och har också funnits att tillgå på Umeå flygplats. Den engelska versionen, Think, fanns också med i den svenska paviljongen under världsutställningen i Sydkorea. Magasinet nominerades även till Svenska Publishingpriset 2012.
Samverkan Företrädare för Umeå universitet har regelbundna möten med externa aktörer från både näringsliv och samhället i övrigt. För Umeå universitet är en lyckad integrering av forskning, utbildning, samverkan och innovation en viktig framtida framgångsfaktor. Universitetet bidrar till regional utveckling genom att hålla hög kvalitet i forskning, utbildning och nyttiggörande, samtidigt som kvaliteten i forskning och utbildning stärks genom samverkan. Ett styrande dokument för samverkan är den av universitetsstyrelsen beslutade Strategisk plan för samverkan med det omgivande samhället för perioden 2009–2013. I denna finns en rad prioriterade strategier redovisade under fyra rubriker: -
Tillväxt och det regionala ansvaret Innovationssystemet – Nyttiggörande genom kommersialisering Utbildning – Nära kontakt mellan utbildning och arbetsliv Demokratiutveckling – Forskningsbaserad kunskap i allmänhetens tjänst
En halvtidsuppföljning av den strategiska planen gjordes av universitetsstyrelsen i december 2011. Universitetets gemensamma samverkansfunktion, enheten för näringsliv och samhälle (ENS), är en del av universitetsförvaltningen med uppgift att stödja och ta initiativ till förnyelse och långsiktig utveckling av samverkan. Under 2012 genomfördes en omorganisation av enheten som nu följer verksamhetsfunktionell indelning; forskning, utbildning, innovation samt verksamhetsstöd. Under året kompletterades forskningsområdet med Grants Office.
Samverkan år 2012 Sedan i slutet av 2011 är det strategiska rådet för samverkan och innovation verksamt. Rådet består av representanter för alla fakulteters ledningar, och vicerektor Agneta Marell är ordförande. Utvecklingsprogrammet för forskning och entreprenörskap, DARE, som Umeå universitet tillsammans med Luleå tekniska universitet (LTU) sedan 2007 drivit inom Vinnovas nyckelaktörsprogram, fortsätter. Här är målen bland annat att öka akademins förmåga till samverkan, att öka mobiliteten mellan akademi och näringsliv/samhälle, att öka de universitetsgemensamma relationerna till globala företag
samt att genom nya metoder och verktyg stimulera till kommersialisering av forskningsresultat och öka effektiviteten i universitetets system för detta. Under 2012 initierades ett pilotprojekt i syfte att öka mobiliteten mellan akademi och omgivande samhälle.
Utformning av utbildningar i samverkan med arbetslivet och metoder församarbete avseende utbildning och forskning Umeå universitet har sedan länge aktivt arbetat med studenters inträde på arbetsmarknaden och kontakter med arbetslivet under utbildningen. Förutom traditionella verktyg, som både öppna och poängsatta kurser i karriärplanering, enskilda samtal i karriärplanering, CV-granskning, gästföreläsningar och examensarbeten, har ENS utvecklat en unik metod genom kompetensportföljen. Metoden bygger på att öka studenternas förståelse för sin kompetens och hur den kan användas på en bred arbetsmarknad. LinkedStudent är en webbaserad mötesplats för studenter och företag eller organisationer som under 2012 har vidareutvecklats och skapat länkar mellan studier och arbetsliv. Under 2012 genomfördes en samverkanskonferens för representanter från kommunalförbund, lärcentrum och näringslivsansvariga runt om i hela Norrland. Företagsforskarskolan, Industrial Graduate School (IGS), har till syfte att öka mobiliteten mellan akademi och näringsliv/samhälle och ge forskningsmiljöerna influenser från det omgivande samhället. Målet med företagsforskarskolan är att öka samverkan med företag och offentliga organisationer och att utbilda doktorer som är bättre förberedda på ett arbete utanför universitetet. Antalet studenter i företagsforskarskolan var vid utgången av 2012 26 stycken, varav 3 disputerade. Resultaten av företagsforskarskolan är ökad samverkan mellan universitetet och företag, en extra dimension i doktorandutbildningen, bland annat genom skräddarsydd ledarskapsutbildning, samt ökad synlighet för Umeå universitet ute i Europa. I dagsläget är tre omgångar av IGIS gång. Ett utvecklingsarbete med att planera och etablera en forskarskola för offentlig sektor (FOS) är påbörjat. Efter samråd med IGISS styrgrupp så utvecklas nu en samverkansforskarskola som rymmer både IGS och FOS.
41
Fakulteterna har på universitetsstyrelsens uppdrag genomfört aktiviteter för att öka inslaget i utbildningar där studenter möter näringsliv, myndigheter och övriga samhället. Samtliga fakulteter har genomfört aktiviteter, bl.a. praktik/verksamhetsförlagd utbildning, arbetslivsdagar samt studiebesök och gästföreläsningar, m.m. Universitetsstyrelsen har även uppdragit till fakulteterna att genomföra aktiviteter som ökar möjligheterna för lärares/forskares delaktighet i samverkansprojekt och fakulteterna har rapporterat in sina aktiviteter. Ett exempel är att det inom en fakultet finns särskilda medel som kan sökas för samverkansprojekt.
Genomförande av den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning Umeå universitet medverkar i framtagandet av regionala utvecklingsstrategier i såväl Västernorrland som Västerbotten. Umeå universitet driver och medverkar i ett antal projekt för att matcha behoven i regionen med den kompetensresurs som våra studenter utgör. Projektet Bli företagare syftar till att matcha företag som söker nya ägare med lämpliga personer. Hittills har 23 matchningar gjorts för praktik på företag i syfte att ta över verksamheten.
Innovationsverksamhet Uppföljning och utvärdering av samverkansaktiviteter I nedanstående avsnitt ingår prestationer inom samverkan.
Regleringsbrev 2012 Av årsredovisningen för 2012 ska respektive lärosäte som har getts möjlighet att bygga upp innovationskontor redovisa hur lärosätet initialt har arbetat för att kontoret
Deltagandet i och finansieringen från EU:s nuvarande ramprogram för forskning, FP7, har ökat jämfört med FP6. Erhållna forskningsbidrag från EU är totalt 98,7 miljoner kronor år 2012, vilket är en ökning med 26,8 miljoner kronor eller 37 procent jämfört med år 2011 och med 62,8 miljoner kronor jämfört med år 2008. En uppföljning av den strategiska planen för samverkansuppgiften 2009–2013 har rapporterats till universitetsstyrelsen i december 2011. Uppföljningen per den sista juni 2011 visar att 30 procent av strategierna var helt uppfyllda, 60 procent delvis uppfyllda, 8 procent inte uppfyllda, och för 2 procent av strategierna har ingen mätning genomförts. År 2012 utförde studenter vid universitetet 424 examensarbeten utifrån uppdrag från privata företag eller offentliga organisationer, vilket motsvarar 40 procent av samtliga examensarbeten. Universitetet hade år 2012 adjungerade lärare motsvarande 15,2 årsarbetare, vilket är marginellt färre än år 2011. Av lärarna var 4,7 årsarbetare adjungerade professorer, 8,5 lektorer och 2,0 adjunkter.
ska starta verksamheten, vilka kvantitativa och kvalitativa mål som lärosätet har satt upp för verksamheten samt eventuella synergieffekter som uppnås med andra insatser och program. Vidare ska det framgå med vilka andra svenska lärosäten, förutom det egna, samt eventuellt andra aktörer som samarbeten har upparbetats och vad sådana samarbeten avser. Av årsredovisningen ska det också framgå hur de resurser som har tilldelats ett lärosäte för 2010−2012 för innovationskontor respektive holdingbolag har använts för att bygga upp verksamhet vid innovationskontor och för kapitaltillskott i holdingbolag.
Innovationskontor Under 2010–2012 tilldelades Umeå universitet medel för att starta ett av landets åtta innovationskontor. Innovationskontorens uppgift är att främja att forskningsresultat och akademisk kunskap tas till vara och på olika vis kommer människor och samhälle till nytta. Innovationskontoret är en del av universitetets arbete med kunskapstriangeln, där utbildning, forskning och innovation integreras i verksamheten. Innovationskontoret (IKN) arbetar utifrån ett brett nyttiggörandeperspektiv, vilket betyder att verksamheten ska stimulera olika typer av kunskapsspridning och kompetenshöjning i samhället. Umeå universitets innovationskontor stöder forskare och studenter med allmän innovationsrådgivning, bistår
42
med expertstöd kring immaterialrätt relaterat till forskningsresultat och idéer, ger stöd vid upprättande av vissa typer av avtal, m.m. Innovationskontorets verksamhet har koordinerats och samlokaliserats med den innovationsstödjande verksamhet som bedrivs vid Uminova Innovation AB och ska vara en resurs som förstärker och kompletterar denna. Under 2012 har nätverket för s.k. forskarambassadörer utvecklats samt projektet ”forskarkompetens” testats. Det senare avser test av möjligheten att matcha forskarkompetens till innovativa projekt/idéer. Under 2012 har Innovationskontoret arbetat med att utveckla och driva formerna för VINNOVAs program Verifiering för tillväxt (VFT-0) samt VFT-1, i samarbete med Uminova Holding, CENTEK AB, samt Uminova Innovation AB. Dessa program syftar till att göra tidiga kommersiella idébedömningar av forskningsresultat samt till att finansiera kunskapshöjande aktiviteter som ska minska tekniska eller kommersiella risker i projekten. Cirka 30 VFT-projekt har beviljats inom ramen för VFT-0 (Innovationskontoret) samt VFT-1 (Uminova Holding) under 2012. Innovationskontoret har tagit på sig en samordnande roll för VFT-0- och VFT-1programmens utveckling under 2012 för Umeå universitet samt Luleå tekniska universitet. I samarbetet ingår tre inkubatorer: Uminova Innovation, CENTEK AB samt Umeå biotech incubator. Under år 2012 har ett samarbete med innovationskontoret vid Linköpings universitet utvecklats. Samarbetet som fortsätter 2013, avser respektive innovationskontors arbete med verifiering, då mer specifikt programmen Verifiering för Tillväxt steg 0 och 1. Det handlar om att stötta varandra i arbetet kring utvärdering av projekt, samt föra dialog kring VFT-processen och kriterierna för projekten. Resurserna som tillförs via innovationskontoret innebär en ökning av tillgängliga medel som kan användas för att utveckla och verifiera den kommersiella potentialen hos ett forskningsresultat eller uppfinning. Det har även varit möjligt för andra lärosäten att dra nytta av innovationskontorets resurser, men särskilt samarbete sker med Luleå tekniska universitet och även med Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå (SLU). IKN har intern kompetens inom innovations- och ideutveckling, samt patent- och andra IPR-frågor. Fortsatt uppbyggnad av kärnkompetenser inkluderar rekrytering av en utvecklare av affärskoncept- och licensstrategier, en process som påbörjades i december 2012. Den kompetens som
byggts upp inom innovationskontoret, har inneburit att expertis inom t.ex. immaterialrätt och intellektuella tillgångar, har nyttjas av forskare och anställda vid såväl Umeå universitet som Luleå tekniska universitet. Samarbetet med Luleå tekniska universitet sker både på strategisk och på operativ nivå. Innovationskontoret har i samverkan med bl.a. innovationsstödjande bolag vid Umeå universitet och Luleå tekniska universitet, d.v.s. Uminova Innovation AB och Centek AB, tagit fram en gemensam screeningprocess där bl.a. idéer och kompetens samt IPRfrågor granskas för nya affärsidéer. Dessutom bedriver de bägge universiteten tillsammans DAREprojektet som har kopplingar till innovationskontoret. Innovationskontoret har stöttat idéer från Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå. Stödet har bl.a. bestått av nyhetsundersökning, patentbedömning samt marknadsaktiviteter. Följande konkreta målsättningar för innovationskontoret har beslutats av rektor för perioden 2010– 2012: Ökat inflöde av idéer till ca 200 per år. Högre kvalitet genom tillämpning av 7Dmodellen för att rensa ut idéer som saknar förutsättningar. Ökning av antalet nystartade företag med minst 50 procent. Mer licensiering och involvering av befintlig industri. Ökad kontraktsforskning Innovationskontoret har organiserats inom den universitetsinterna enheten för näringsliv och samhälle (ENS). En styrgrupp med representanter från Umeå universitet, Uminova Innovation, Luleå tekniska universitet samt Innovationsbron Norr tillsattes av rektor år 2010. Styrgruppens uppdrag är bland annat att ge stöd till innovationskontorets strategiska utveckling, att som aktiv part inom universitetet stärka innovationens roll i den s.k. kunskapstriangeln, att se till att innovationskontorets verksamhet är i linje med upprättade mål, att ge stöd till innovationskontorets styrning, att säkerställa innovationskontorets resursbehov samt att samordna verksamhet med övriga innovations- och entreprenörssatsningar i regionen.
43
Särskilt tilldelade medel för kapitaltillskott till holdingbolag Umeå universitet har tilldelats 5 miljoner kronor för innovationsverksamhet. Umeå universitet gjorde år 2011 med hjälp av extern kompetens bolagsgenomgångar av de bolag som ingår i holdingbolagssfären, samt en analys av huruvida kapitaltillskottet är överensstämmande med bl.a. statsstödsreglerna. Utifrån bolagsgenomgången och analysen beslutade rektor i september 2011 att bevilja ett kapitaltillskott till Uminova Holding AB. Uminova Holding AB har fattat ett principbeslut om att pengarna ska användas som ägarkapital. Beslut har fattats 2012 om att använda 200 tkr av dessa medel till förvärv av aktier i Uminova eXpression AB, ett nytt av universitet majoritetsägt inkubatorbolag på konstnärligt campus. Dessutom har 100 tkr reserverats för förvärv av aktier i bolaget European CBRNE Training Centre AB.
Holdingbolag inklusive dotterföretag och intresseföretag Umeå universitet förvaltar Uminova Holding AB, där samtliga aktier i bolaget ägs av Umeå universitet. Bolaget är moderbolag i en koncern som vid utgången av räkenskapsåret består av moderbolaget samt dotterföretagen Uminova Innovation AB, i vilket moderbolaget äger 50,3 procent av aktierna, samt USBE Executive Education AB (100 procent). I företagsgruppen ingår även intresseföretagen Etanol Pilot i Sverige AB (48,5 procent) och Uminova Invest AB (röstandel 8,3 procent). Styrelsen i Uminova Holding AB bestod fram till bolagsstämman 2012 av Agneta Marell (ordförande), Ulf Edlund (ledamot), Mats Forsman (ledamot), Lena Fridlund Forsgren (ledamot) och Jan Sundman (ledamot). Vid bolagsstämman lämnade Ulf Edlund styrelsen, medan Charlotte Häger och Peter Holmqvist tillkom som nya styrelseledamöter. Uminova Holding AB:s arbete under året har bland annat inriktats på uppföljning av verksamheten i dotter-/intressebolagen samt på de aktörer och verksamheter som finns inom innovationssystemet. Beslut har fattats om att etablera Uminova eXpression AB, ett inkubatorbolag på konstnärligt campus, ett inriktningsbeslut har fattats om etablering av bolaget European CBRNE Training Centre AB och beslut har fattats om att godkänna letter of intent avseende överlåtelsen av aktier i Etanol Pilot i Sverige AB 44
(EPAB). Verksamheten bedrivs i enlighet med gällande bolagsordning, ägardirektiv och uppdragsavtal som Umeå universitet har ingått med Uminova Holding AB. Den nya bolagsordningen som regeringen fastställt har under året godkänts av Bolagsverket. Under hösten 2012 har arbetsordning inklusive VDinstruktion, attestordning och verksamhetsplan för 2013 antagits. Uminova Holding AB har under året tillhandahållit verifieringsstöd inom ramen för VINNOVAs program Verifiering för tillväxt (VFT-1) och påbörjat arbetet med att starta upp en idébank. Uminova Holding AB:s preliminära och oreviderade resultat är ett underskott på 14 tkr. Bolaget har tillgångar motsvarande ca 9,3 miljoner kronor. För arbetet med VFT-1 har verksamheten erhållit 1,8 miljoner kronor från Vinnova för verifieringsstöd, varav under 2012 drygt 1 miljon kronor har beslutats och 0,8 miljoner kronor utbetalts. Det finns en tydlig gränsdragning mellan Umeå universitet och holdingbolaget och dess dotterföretag Uminova Innovation AB genom att dotterbolaget har sina egna lokaler och sin egen ledning och personal, helt skilt från Umeå universitet. Uminova Innovation AB har fokus på kommersialisering genom förädling av idéer (inom alla branscher) från studenter och anställda vid universitetet till färdiga företag eller licenser. De idéer och personer som antas genomgår en strukturerad affärsutvecklingsprocess i tre steg. Det oreviderade och preliminära ekonomiska resultatet år 2012 är ett överskott på ca 0,45 miljoner kronor. Bolaget är med i Innovationsbrons nationella inkubatorprogram och erhåller resultatbaserad driftsfinansiering. Under 2012 gjorde Innovationsbron en spetssatsning på de mest lovande inkubatormiljöerna i Sverige. Uminova Innovation var en av dem och fick ett tillskott 2 miljoner kronor per år. Samarbetet med Innovationskontoret fungerar bra och de verifieringsmedel som blivit tillgängliga under 2012 är väldigt värdefulla för att i tidiga skeden kunna verifiera en affärsidés potential samt reducera marknadsrisker. I inkubatormiljön fanns under året ca 70 affärsidéer och bolag under utveckling. Acceleratorn, som utvecklats i samarbete med Uminova Invest för att göra tidiga bolag mer investeringsbenägna, har resulterat i ett bra flöde av riskkapitalinvesteringar i de utvalda bolagen. Under året har 5 bolag antagits i acceleratorn. Bolaget har även fortsatt satsningen på konstnärligt campus genom att finnas i lokalerna på Designhögs-
kolan. Detta har gett ett ökat inflöde av affärsidéer från miljön på konstnärligt campus. De två satsningarna Infotech Umeå och Biotech Umeå har fortsatt gett ökad synlighet för vår forskning samt innovativa start-up bolag i regionen, vilket också ökat intresset hos investerare. Bolagsledningen ser här att näringslivet inom IT påbörjar nya avknoppningar i samarbete med akademin och innovationssystemet, vilket är utmärkt för tillväxten av nya innovativa företag. Under år 2012 har en lång rad aktiviteter genomförts, bland annat workshopar om entreprenörskap, inspirationsföreläsningar och en säljutbildning för inkubatorföretagen samt ett entreprenörskapsprogram. Finansiella risker finns framför allt i EU-projekt inom mål 2 och mot EU-kommissionen, där betalning ibland sker ganska långt i efterskott. Uminova Innovations kunder är beställare och uppdragsgivare med god betalningsförmåga, varför de affärsmässiga riskerna bedöms som små. Bolaget har flera större uppdrag som pågår över lång tid. Kostnader för ett uppdrag uppstår i huvudsak först när beställning skett och finansiering i övrigt finns för respektive uppdrag. Dotterbolaget Umeå Biotech Incubators (UBI) fokus är kommersialisering av idéer som kommer från Umeå universitets life science-forskning. Forskningsresultat tas in som utvecklingsprojekt i inkubator med målet att man ska verifiera tekniken och marknaden för att därefter bilda företag. Utöver det driver UBI seminarier och workshoppar för att öka affärskompetensen och stimulera entreprenörskap hos forskare och företagare i regionen samt skapa en jämnare könsfördelning bland personer i ledande ställning. Många av deltagarna är av utomeuropeisk härkomst, vilket har en positiv effekt på integrationen inom life science-branschen. Inom UBI bedrivs ett ständigt förbättringsarbete inom miljö för att minimera negativa konsekvenser för miljö och personal. I slutet av 2012 fanns 15 projekt inom inkubatorn samt 7 företag som hyr in sig i lokalerna. UBI visade positivt resultat för 2011 med 0,7 miljoner kronor före skatt, och under 2010 beviljades ett EUprojekt inom strukturfonderna som säkrar finansiering för perioden 2011–2013. UBI kommer också under 2012 redovisa ett positivt resultat, preliminärt i storleksordningen 0,3 miljoner kronor.
I följande tabell framgår resultat (prestationer) för Uminova Innovation år 2008–2012 (inkl. dotterbolaget Umeå Biotech Incubator).
Inflöde affärsidéer (antal) Nystartade företag (antal) Licens och samarbetsavtal (antal) Attraherat riskkapital (mnkr) Immaterialrättsansökningar (antal)
2008
2009
2010
2011
2012
159
195
201
200
160
30
30
58
30
31
18
10
15
27
13
34,7
28,3
43,4
82,9
64,7
14
9
12
13
Tabell 28: Resultat för Uminova Innovation år 2008–2012, antal respektive miljoner kronor.
Uminova Invest AB är ett riskkapitalbolag med inriktning på de tidiga investeringsfaserna i universitetsnära företag. Uminova Invest utvärderar, deltar i uppstarten och går in som aktiv delägare i tillväxtföretag. Tyngdpunkten ligger på life science-området, men arbete pågår för att få en större branschspridning. Bolaget var vid årsskiftet 2012/2013 delägare i 10 portföljbolag (10 årsskiftet 2011/2012) med varierande ägarandelar. Under året avslutades likvidation av ett bolag, och nyinvestering skedde i ett bolag. Uminova Invest investerar i mycket tidiga skeden i tillväxtföretag, där den finansiella risken är större än vid investeringar i etablerade bolag. Uminova Invest strävar alltid efter att avyttra sina innehav utan förlust, vilket bland annat sker genom att aktivt delta i respektive bolags utveckling på olika sätt. Tack vare eget kapital har Uminova Invest kunnat hantera underskotten hittills. Framåt är det viktigt att hjälpa företag i portföljen att mogna samt att arbeta med bra exit för företagen. Uminova Invests preliminära och oreviderade ekonomiska resultat år 2012 är ett underskott på 3,3 miljoner kronor, främst beroende på nedvärdering av aktier och avsaknad av exits i existerande portföljbolag. I följande tabell anges resultat för Uminova Invest AB år 2008−2012.
Investerat i antal bolag (antal) (varav nya) Försäljningar, nedläggningar (antal bolag) Antal innehav
2008
2009
2010
2011
2012
11 (1) 2
8 (2) 2
9 (0) 3
5 (0) 2
5 (1) 1
15
15
12
10
10
Tabell 29: Resultat för Uminova Invest AB år 2008–2012.
45
Etanol Pilot i Sverige AB (EPAB) har i samverkan med SEKAB E-technology AB driftsatt den uppförda forsknings- och pilotanläggningen för cellulosabaserad etanolproduktion i Örnsköldsvik. I slutet av 2011 beslöt SEKAB att säga upp driftavtalet för EPAB:s demoanläggning. Anläggningen har dock kunna vara i gång hela året genom framförallt längre försök i samarbete med universiteten i Lund, Umeå och Luleå finansierade av Energimyndigheten. Under sista halvåret har anläggningen körts med reducerad bemanning. Sammanfattningsvis kan, trots de initiala finansieringsproblemen, konstateras att det varit ett framgångsrikt år såväl operativt som beläggningsmässigt. Genomförda försök under året visar på goda förutsättningar för ett breddat användningsområde och utökad uppdragsverksamhet. Samtidigt har ett omfattande arbete med att finna ett nytt upplägg för verksamheten bedrivits med bl.a. ett stort antal kontakter med intressenter och finansiärer. Ett ökande intresse från både företag och forskare för bioraffinaderiutveckling och behov av uppskalning och verifiering har noterats. Ett antal investeringar i demoanläggningen för att utvidga verksamheten till fler processer, råvaror och gröna produkter har identifierats, och medel för ett inledande kvalitetssäkringsprojekt har beviljats. Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP), som ses som en lämplig huvudman för en reviderad och utvidgad verksamhet, kommer under början av 2013 besluta om huruvida demoanläggningen kan ingå i deras strategiska satsning på bioekonomi/bioraffinaderi, som kommer att etableras i Örnsköldsvik. BLG-Programmet AB bildades 2004 med Uminova Holding AB och Holding AB vid Luleå tekniska universitet som huvudägare. Övrig ägare var Chemrec AB. BLG-programmet syftade till att utveckla en teknik för återvinning av kemikalier och energi ur förbrukade koklutar inom pappers- och massaindustrin. Bolaget avvecklades i början på 2012, varvid ägarna återfick insatt aktiekapital. USBE Executive Education AB:s verksamhetsidé är förmedling av uppdragsutbildning. Bolaget är vilande, och ingen verksamhet har förekommit under 2012.
46
Fundraising Umeå universitet inledde 2009 en samarbets- och fundraisingkampanj med namnet Framåt med Umeå universitet. Kampanjens övergripande mål är att stärka Umeå universitets konkurrenskraft på den nationella och internationella forskningsarenan genom strukturerad uppbyggnad av externa relationer och ett riktat samarbete med näringsliv, organisationer, stiftelser och privatpersoner. Kampanjen arbetade inledningsvis med forskning inom fem utvalda samarbetsområden:
Grön ekonomi och teknik Industriell IT Medicin för patientnytta Samisk forskning Konstnärligt campus
Under 2011 breddades kampanjen till att omfatta ytterligare forskningsområden samt även utbildning. Under 2012 fortsatte de dialoger tidigare inletts och som omfattade såväl näringsliv som offentlig sektor och privata stiftelser. Några av dialogerna fick ett positivt avslut. Bland annat inleddes ett forskningssamarbete med de kommunala bolagen Umeå energi, Umeva och Bostaden inom områdena grön teknik och ekonomi respektive energieffektivisering i bebyggelse. De kommunala bolagen beviljade sammanlagt 11,5 miljoner kronor för samarbete med Umeå universitet. Ett annat exempel är Familjen Erling Perssons Stiftelse som beviljade 10 miljoner kronor i stöd till Umeå universitets masterprogram i folkhälsovetenskap. Stödet kommer att nyttjas till stipendier för internationella studenter. Vid årets slut uppgick kampanjens resultat till totalt 173 miljoner kronor.
Samarbeten med andra lärosäten Under 2012 fördjupades samarbetet med universitetets alliansuniversitet, Universitetet i Tromsö (UiT). Samarbetet inleddes formellt 2010 genom ett undertecknande av ett avtal med syfte att stärkta de redan starka band som fanns mellan de två lärosätena och att höja kvaliteten inom områdena forskning, utbildning och samverkan vid de båda universiteten. I maj 2011 ingick lärosätena en överenskommelse om det fortsatta samarbetet. Överenskommelsen avsåg att fördjupa och konkretisera samarbetet ytterligare inom de olika delområdena, bland annat erfarenhetsutbyte gällande regional utveckling och flexibel utbildning samt arrangerande av gemensamma forskningskonferenser. Den 19 april 2012 undertecknade universitetens rektorer ett nytt avtal med fyra fokusområden angivna, som ska komplettera samarbetet mellan de strategiska samarbetsparterna. De fyra fokusområdena är Arktis; idrott och friskvård; lärarutbildning samt universitetsadministration. Inom det arktiska området bedriver båda lärosätena framgångsrik forskning och utbildning inom bland annat samiska studier och nordliga studier. Inom området idrott och friskvård har UiT under året arbetat med inrätta en idrottshögskola med nordligt fokus. Fokusområdet är intressant för båda parter när även Umeå universitet har arbetat med en idrottssatsning med syfte att lyfta forskningen inom området och stärka organisationen. Inom lärarutbildning syftar samarbetet till diskussioner om verksamhetsförlagd utbildning och internationalisering, men också former för utbildningsvetenskapliga samarbeten inom forskning och forskarutbildning. För området universitetsadministration är fokus på att utveckla administrationen med bland annat utbyte av personal, lärare och forskare samt teknisk- och administrativ personal. Inom området universitetsadministration har delegationer från lärosätenas universitetsförvaltningar besökt varandra under året och enats om några konkreta samarbetsområden som standardisering av rapporter och mallar vid ekonomisk uppföljning och inrapportering, rutiner för utbyte inom personalområdet och att inom forskningsadministration förenkla för samarbeten knutna till infrastruktur.
Inom ramen för det strategiska samarbetet med Universitetet i Tromsö har Umeå universitet, genom universitetsstyrelsens beslut den 11 april 2012, ingått ett trepartsamarbete med universitetet i Archangelsk (NArFU). Samarbetet är naturligt, då Tromsö, Umeå och Arkhangelsk delar liknande betingelser bland annat i fråga om klimat, geografi, naturresurser och befolkning (nordliga urfolk). Vidare ligger samarbetet i linje med universitetets ambition att stärka och fördjupa Umeå universitets verksamhet inom arktisk forskning och högre utbildning. Efter granskning av befintliga samarbeten mellan de tre lärosätena och med utgångspunkt på de områden som har störst utvecklingspotential valdes följande huvudområden för trepartssamarbetet perioden 2012-2013: juridik, bioteknologi/bioprospektering och farmaci. Det under 2009 inledda strategiska samarbetet med Linköpings universitet (LiU), med syfte att utveckla verksamheten vid respektive universitet och att förstärka universitetens positioner på den nationella och internationella arenan, har fortsatt under år 2012. Samarbeten mellan lärosätena sker inom ett flertal discipliner inom såväl utbildning som forskning med bland annat gemensamma kurser och forskningsprojekt samt administrativa utbyten. Vid en gemensam träff mellan lärosätenas universitetsledningar i oktober 2012 beslutades bland annat att under 2013 revidera den befintliga överenskommelsen om samverkan mellan Linköpings och Umeå universitet daterad 17 mars 2009. I den nya överenskommelsen ska det definieras vad det innebär att vara alliansuniversitet och presenteras en avsiktsförklaring. Vidare kommer lärosätena samverka genom projekten Interaktiva miljöer vid Umeå universitet samt Campus LiU 2015 – bästa miljö för utbildning och arbete, med däri underliggande delprojekt.
47
Gemensamt för verksamhetsgrenarna Samband forskning – utbildning Högskolelagen (1992:1434), 1 kap. 3 § Verksamheten ska bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.
Ett nära samband mellan undervisning och forskning är grundläggande för ett universitet. En viktig del i detta är att andelen lärare med forskarutbildning ska öka. Sedan 2006 gäller därför ett generellt anställningsstopp och i universitetsstyrelsens samtliga verksamhetsplaner sedan år 2008 har det varit ett prioriterat mål att öka andelen lärare med forskarutbildning. Dessa åtgärder har medfört att andelen lärare med forskarutbildning ökat sedan 2006, och denna ökning fortsätter år 2012. Förutom ett forskningsanknutet ämnesinnehåll är det också viktigt att undervisningen vilar på en vetenskaplig grund. Det är viktigt att aktiva forskare deltar i undervisning, bland annat för att undervisning ska bygga på aktuell forskning. Det finns många goda exempel på detta inom universitet; bland annat finns det institutioner som beslutat att alla lärare/forskare ska delta i undervisning. Humanistisk fakultet Fakulteten har under året ökat andelen disputerade lärare något till 69 procent. Andelen disputerade lärare är störst vid institutionen för Idé- och samhällsstudier (nära 100 procent) och lägre vid institutioner som har behov av annan typ av lärarkompetens. Vid fakulteten finns exempelvis tidsbegränsade läraranställningar på konstnärlig grund vid två institutioner, adjunktsanställningar med specialkompetenser för verksamhet riktad mot lärarutbildningar på estetisk grund (Estetiska ämnen) samt ett antal timlärare som getts mer trygga adjunktsanställningar (Språkstudier). Samhällsvetenskaplig fakultet Ökningen av andelen disputerade lärare har en fortsatt positiv utveckling. Fakulteten har haft en ökad andel disputerade lärare från lägsta notering på 53 procent år 2008 till drygt 71 procent för 2012 och ökningen fortsätter i takt med att antalet adjunkter minskar. 48
En majoritet av fakultetens institutioner har en andel disputerade lärare som ligger över universitetets mål. Det är främst de s.k. professionsutbildningarna och lärarutbildningen som har en stor andel adjunkter anställda. Dessa institutioner har dessutom en stor undervisningsvolym. Medicinsk fakultet Merparten av medicinska fakultetens lärare är vetenskapligt kompetenta (81 procent är disputerade) och är aktiva forskare inom ramen för sin anställning. Samtliga lärare är engagerade i grundutbildningen. Utbildningarna är upplagda så att deras innehåll och genomförande baseras på aktuell forskning och svarar mot arbetslivets föränderliga behov. Fakultetens studenter erbjuds på olika sätt direktkontakt med forskningen, exempelvis genom föreläsningar om aktuell forskning eller vid uppsats- och examensarbeten. Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Fakulteten har en mycket omfattande och framgångsrik forskning inom ett brett spektrum av naturoch teknikvetenskap. Fakultetens forskare deltar i hög grad i utbildningen vid fakulteten som därmed har en stark forskningsanknytning. Traditionellt har forskningsanknytningen varit tydligare inom det naturvetenskapliga utbildningsområdet än inom det tekniska, som är dominerande vad gäller studentantal, även om det är svårt att dra några tydliga gränser mellan områdena. Fakulteten genomför nu också, med stöd från universitetsgemensamma resurser, en större teknikvetenskaplig forskningssatsning innehållande åtta forskningspaket med biträdande lektorat, postdoktorer och doktorander som ett led i att förbättra situationen för det tekniska området ytterligare. Satsningen är på drygt 60 miljoner kronor under en femårsperiod. Rekryteringen av biträdande lektorer är framgångsrikt slutförd, och satsningen befinner sig nu i fasen med anställning av postdoktorer och doktorander. Av fakultetens lärare tillhör 84 procent någon av kategorierna professor, lektor, forskare, forskarassistent eller postdoktor och har därmed forskarexamen. Fakultetens samtliga utbildningar har i Högskoleverkets tidigare utvärderingsomgångar fallit väl ut ur aspekten forskningsanknytning, och de utbildningar som hittills har utvärderats i den nuvarande omgången har antingen fått omdömet ”Mycket hög kvalitet” (2 st) eller ”Hög kvalitet” (1 st).
Studentinflytande Högskolelagen (1992:1434), 1 kap. 4 a § Studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Högskolorna skall verka
rättigheter och skyldigheter har under 2012 getts till både enskilda doktorander och universitetspersonal, bl.a. vid flera doktorandträffar och vid den av Universitetspedagogiskt centrum (UPC) anordnade utbildningen av handledare.
för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen.
Universitetet försöker på olika sätt att utveckla studentinflytandet i alla de organ och processer där frågor bereds och avgörs som kan påverka studenternas situation. Universitetsledningen har på samma sätt som tidigare haft regelbundna möten med studentkårernas ledningar under året, där bl.a. frågor om studentinflytande diskuterats. Även fakultetsledningar och institutionsledningar har möten och dialogträffar med studentkårerna. Kårerna är även representerade vid bl.a. rektors beslutsmöten, som äger rum varje vecka och i universitetsstyrelsen. De har också rätt att delta i samtliga övriga beslutande och beredande organ, bland annat i utbildningsstrategiska rådet. Universitetets policy för studentinflytande bygger på en för universitetet och studenterna gemensam uppfattning, nämligen att all verksamhet som rör utbildning ska baseras på samarbete mellan universitetets personal och studenterna och att detta samarbete i sin tur ska bygga på en strävan till ömsesidigt förtroende och ansvarstagande. I policyn betonas bland annat att studenternas aktiva medverkan i att utveckla utbildningen ses som en avgörande faktor för att verksamheten vid Umeå universitet ska hålla hög kvalitet. Studenterna ska ingå och medverka i kvalitetsarbetet inom de olika utbildningarna, i kommittéer och arbetsgrupper samt i beslutande organ på alla nivåer. Ett arbete med att revidera policyn för studentinflytande mot bakgrund av avskaffandet av kårobligatoriet samt autonomipropositionen har initierats, och den nya policyn kommer att fastställas under år 2013. Vid Umeå universitet finns en särskild koordinator för doktorandärenden, i syfte att öka möjligheterna för doktorander att få stöd och att komma i kontakt med lämplig enhet eller resursperson när det gäller att lösa uppkomna problem med anknytning till utbildningen. Koordinatorn fungerar både som resursoch stödperson för enskilda doktorander och som rådgivare åt grupper av doktorander, lärare och handledare. Arbetet sker i nära samarbete med fakulteter, studentkårer, personalorganisationer och olika förvaltningsenheter. Information om regelverk,
Studentkårerna presenterar vart tredje år en rapport till universitetsstyrelsen som innehåller en sammanställning av de problem eller frågor kring utbildningen eller studenternas situation som kommit till kårernas kännedom under de senaste åren, s.k. studentfall. Studentfallsskrivelsen för år 2010 innehåller avsnitten administration (bl.a. schema samt kurs- och utbildningsplaner), rättsäkerhet (bl.a. examination och lokala regler), utbildningskvalitet (bl.a. handledning och kursplanering) samt studiesocialt (bl.a. arbetsmiljö och en internationell utbildningsmiljö). Utifrån rapporten tog universitetsledningen fram förslag till åtgärdsplan som sedan fastställdes av universitetsstyrelsen i april 2011. De områden som universitetsstyrelsen prioriterat efter förslag från utbildningsstrategiska rådet är kursutvärderingar, internationell utbildningsmiljö, scheman och administrativa rutiner samt tillgodoräknanden. På universitetsstyrelsen i juni 2012 informerades universitetsstyrelsen om genomförandet av åtgärderna.
Kårobligatoriets avskaffande Kårobligatoriet avskaffades enligt riksdagsbeslut 2010-06-30. Universitetsstyrelsen beslutade i december 2009 att fastställa regler för att ge studentsammanslutningar ställning som studentkår vid Umeå universitet. Efter ett ansökningsförfarande beslutade universitetsstyrelsen att bevilja ansökan om ställning som studentkår från Umeå medicinska studentkår, Umeå naturvetar- och teknologkår samt Umeå studentkår, för perioden 1 juli 2010–30 juni 2013. Utifrån dessa styrelsebeslut har avtal om tjänsteköp slutits mellan universitetet och respektive studentkår. Avtalen innehåller bland annat vilka åtaganden studentkårerna har avseende exempelvis studentmedverkan, ekonomisk ersättning samt rapportering och uppföljning. I avtalet som universitetet tecknat med de tre studentkårerna anges även att studentkårer i sin verksamhet särskilt ska beakta likabehandling och jämställdhet. Umeå universitet har fördelat det statsbidrag som erhållits för studentinflytande mellan studentkårerna 49
och betalat ut hela statsbidraget med 1 747 tusen kronor till studentkårerna år 2012.
systemet ingår återkommande undersökningar bland studenter, doktorander och alumner.
Universitetsstyrelsen har i december 2012 fastställt en uppföljningsrapport avseende status som studentkår. Rapporten visar bland annat att samtliga kårer vid Umeå universitet uppfyller kraven i högskolelagen. Granskning har bland annat gjorts av kårernas stadgar. Uppföljningen visar även att samtliga tre kårer väl uppfyller sina åtaganden enligt avtal.
Internrevisionen har en granskande uppgift och arbetar på uppdrag av rektor och universitetets styrelse. I enlighet med internrevisionens arbetsordning har universitetsstyrelsen att årligen, på förslag av internrevisionschefen, fastställa en granskningsplan för kommande verksamhetsår. Vid internrevisionens uppföljande granskningar avseende den interna kontrollen vid institutioner och enheter kan konstateras att ett flertal åtgärder vidtagits för att ytterligare förbättra efterlevnaden av fattade beslut och befintliga regelverk.
Reglerna för att ge studentsammanslutningar ställning som studentkår vid Umeå universitet har reviderats samt fastställts i december 2012 inför kommande treårsperiod, bl.a. avseende prioriterade områden. Inför perioden 1 juli 2013−30 juni 2016 är det en öppen ansökningsprocess i likhet med ansökningsprocessen inför år 2010.
Kvalitet i verksamheten Högskolelagen (1992:1434), 1 kap. 4 § Verksamheten ska avpassas så att en hög kvalitet nås, såväl i utbildningen som i forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet. De tillgängliga resurserna ska utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksam-
Högskoleverket (Universitetskanslersämbetet) har departementets uppdrag att kvalitetssäkra all högre utbildning. Utbildningsutvärderingar genomförs av externa bedömargrupper där såväl ämnesexperter som studenter och arbetslivsföreträdare finns representerade. Högskoleverket fattar sedan beslut om ett samlat omdöme för varje utbildning på en tregradig skala: Mycket hög kvalitet, Hög kvalitet och Bristande kvalitet. Under år 2012 har Högskoleverket granskat 44 utbildningar inom Umeå universitet. Dessutom granskas årligen ett antal kurser som inte specifikt omfattas av kursfordringarna för någon examen.
heten. Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna.
Kvalitetssystem Kvalitetsarbetet vid Umeå universitet syftar till att utveckla utbildning, forskning och samverkan. Umeå universitet ska hålla en hög och internationellt konkurrenskraftig kvalitet på hela sin verksamhet. Det av universitetsstyrelsen fastställda Kvalitetssystem för Umeå universitet – för ökad kvalitet och konkurrenskraft, är ett stöd för universitetsstyrelsen i arbetet med att säkra och höja kvaliteten vid Umeå universitet. Såväl fakulteter som institutioner har tagit fram egna kvalitetssystem utifrån gemensamma riktlinjer. De lokala kvalitetssystemen utgör numera en integrerad del av verksamhetsplaneringsprocessen och ska finnas tillgängliga elektroniskt på fakultetskansli eller motsvarande. Kvalitetssystemen ska innehålla information om hur kvaliteten i verksamheten utvecklas och säkras, hur arbetet är organiserat och hur ansvaret är fördelat. Systemen bygger på en aktiv medverkan bland anställda och studenter. Ansvaret ska följa delegationsordningen via universitetsledning – fakultetsledning – prefekt. I kvalitets50
I verksamhetsplan för 2012 anges strategier och mål för utbildning, forskning, samverkan och innovation samt verksamhetsstöd. I direktiven anges hur rapportering ska ske av universitetsstyrelsens verksamhetsuppdrag, av projekt samt av varje mål i verksamhetsplanen. På motsvarande sätt uppdrogs till fakultetsnämnder, institutioner och administrativa enheter att ta fram en verksamhetsplan inklusive aktivitetsplan för år 2012 samt se över och vid behov revidera sina kvalitetssystem. Fakulteterna har under 2012 följt upp de mål och aktiviteter som beslutades i verksamhetsplanerna 2011. Uppföljningen av verksamhetsplanen har skett i dialogträffar med rektor. I juni 2012 (dnr 100-394-12) fastställdes ett nytt visionsdokument för Umeå universitet, Umeå universitet 2020 − vision och mål. Här finns stora överensstämmelser mellan visionsdokumentet och utbildnings- och forskningsstrategier. Under våren 2013 pågår ett omfattande arbete i dialog mellan universitetsledning och fakulteter med att utifrån analys fastställa fakultetsspecifika delmål och strategier för implementering av visionsdokumentet.
Universitetstyrelsen har beslutat om kriterier för prioritering av utbildning. År 2013 fördelas 12 procent av budgetramen för grundutbildning utifrån nedanstående kvalitetskriterier. För varje kriterium har ett eller flera nyckeltal tagits fram som är möjligt att mäta och följa upp. -
Forskningsanknytning (disputerade lärare)
-
Avancerad nivå (helårsstudenter avancerad nivå)
-
Internationalisering (helårsstudenter inresande studenter)
-
Samverkan (externa examensarbeten. Kommer möjligen att kompletteras med praktik/VFU till ett senare budgetår.)
Rapportering av mål, aktiviteter och resultat 2012 Utbildning Utbildningsstrategiska rådet som bildades 2010 har fått en viktig funktion när det gäller övergripande utbildningsstrategiska frågor och frågor om kvalitetsutveckling/-säkring av utbildning. Rådet har bidragit till ett ökat samarbete mellan fakulteterna. Arbetet i arbetsgrupper har resulterat i förändringar i övergripande policyer och regelverk. Under året har fokus legat på frågor om kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring av utbildning. Rådet leds av vicerektor för utbildning och där ingår företrädare för fakulteter och studentkårer. Högskoleverkets utbildningsutvärderingar har under 2012 inneburit ett omfattande utvecklingsarbete bland berörda utbildningar när självvärderingar tagits fram, när examensarbeten och förväntade studieresultat diskuterats och när resultaten analyserats. Fakulteterna har ansvarat för kvalitetssäkring av självvärderingarna. Utvärderingarna resulterade i att av totalt 44 granskade utbildningar under 2012 fick 89 procent omdömet hög eller mycket hög kvalitet, vilket är högst resultat bland alla universitet. Sex utbildningar fick omdömet mycket hög kvalitet, 33 utbildningar fick hög och fem utbildningar fick bristande kvalitet. Utbildningarna med mycket hög kvalitet har hittills inneburit en tilldelning av kvalitetsmedel på 9,2 miljoner kronor (9,7 procent av totala kvalitetsmedel i riket) som fördelats till de fakulteter som ansvarar för dessa utbildningar. De resurser som erhålls ska i första hand användas för insatser som stärker utbildningens kvalitet långsiktigt. När det gäller utbildningar med bristande kvalitet, pågår utvecklingsarbete för att åtgärda påtalade brister.
Högskoleverket har under året även granskat två kurser som inte specifikt omfattas av kursfordringarna för någon examen, nämligen Kläddesign – från idé till färdig produkt samt Unga, sex och internet. Bägge kurserna bedömdes uppfylla kraven enligt högskolelagen. Under 2011 granskades också två utbildningar, Utomhuspedagogik – från fjäll till hav samt Skapande musik. Högskoleverket har bedömt att kraven var uppfyllda beträffande Utomhuspedagogik, medan Skapande musik ifrågasattes. Efter vidtagna åtgärder har Högskoleverket beslutat att det inte längre finns anledning att ifrågasätta att kursen uppfyller kraven enligt högskolelagen. Rådet har under året arbetat med en rad frågor som har eller kommer att utmynna i beslut om regelverk eller riktlinjer, som t.ex. en modell för högskolepedagogisk meritering i två nivåer − meriterad respektive excellent lärare; en modell för säkring av nationella examensmål; översyn av regelverk angående kurs- och programutvärderingar; upphandling av system för plagiatkontroll samt IKT-policy. Rådet granskar utifrån rektors beslutade regelverk alla förslag till att inrätta eller avveckla utbildningar. Rådet har även deltagit i arbetet med det nya visionsdokumentet, Umeå universitet 2020 − vision och mål (UmU 2020). Rådet har under året genomfört fyra seminarier kring Högskoleverkets utbildningsutvärderingar, meriteringssystem och bedömning av examensarbeten. Under hösten genomfördes en studiebarometer bland programstudenter (termin fem) samt en nybörjarenkät. Resultaten kommer att presenteras under 2013. Universitetsstyrelsen har för år 2012 lämnat i uppdrag till fakulteterna och Lärarhögskolan att bl.a. genomföra aktiviteter för att säkra och höja kvaliteten i utbildningarnas examensarbeten samt att öka antalet helårsstudenter på avancerad nivå. Fakulteterna redovisar att en rad olika aktiviteter har genomförts i syfte att höja kvaliteten på examensarbeten. Några exempel är utveckling av institutionsgemensamma kriterier för bedömning av uppsatser, workshopar kring bedömningskriterier, mer tid i bemanningen för lärare för undervisning och handledning samt studiehandbok för examensarbeten. Medicinsk fakultet har genomfört en peer-review av betygskriterier tillsammans med Linköpings universitet. Lärarhögskolan har inlett ett samarbete med Stockholms universitet som syftar till att utveckla 51
kvaliteten i lärarutbildningen, och här ingår bl.a. att förbättra kvaliteten på de självständiga arbetena.
datalagring. Studenterna uttrycker att de lär sig mest när kurserna har delvis online-innehåll.
Universitetspedagogiskt centrum (UPC) har under året genomfört kursen Examination och utvärdering (omfattning 2 veckor) med 24 deltagare. Dessutom genomförs fortlöpande konsultuppdrag riktade mot kvalitet i examensarbeten.
Projektet Flexutbildningar vid Umeå universitet har i årets utlysning fördelat 1,0 miljon kronor till fyra utvecklingsprojekt för åren 2012 och 2013. Sedan starten 2008 har projektet fördelat nära 4,2 miljoner kronor på 17 utvecklingsprojekt med fokus på IKT i utbildningen.
När det gäller aktiviteter för att öka antalet helårsstudenter på avancerad nivå redovisar fakulteterna även här en rad olika åtgärder. Arbetsgrupper har inventerat utbudet av kurser och lämnat förslag till prioritering, samordning och utveckling, flera nätbaserade kurser på avancerad nivå har startat, nya marknadsföringsmaterial och webbsidor har tagits fram. Teknisk-naturvetenskaplig fakultet har deltagit i satsningen Science without borders som vänder sig till brasilianska studenter med stipendiefinansiering från hemlandet. Fakulteten arbetar även med att upprätta utbytesavtal på avancerad nivå mellan några civilingenjörsprogram och utländska universitet. På uppdrag av universitetsstyrelsen har en mätning genomförts i samråd med fakulteterna av studenters kontakttid med lärare i ett stickprov av kurser. Sammanfattningsvis konstateras att det finns avsevärda svårigheter att göra valida och bra mätningar av studenters kontakttid. De mätningar som är genomförda indikerar dock att Umeå universitet ligger bra till när det gäller schemalagd undervisning, vilket också kan betyda att universitetet ger mer kontakttid än de flesta övriga lärosäten, även om mätningarna innehåller osäkerheter. Studenternas kontakttid ska fortsättningsvis mätas vartannat år i ett stickprov av kurser. Årets uppföljning av Pedagogisk handlingsplan 2010−2013, har visat att det pågått ett intensivt utvecklings- och kvalitetssäkringsarbete på alla nivåer, med särskilt fokus på Högskoleverkets utbildningsutvärderingar. Det pedagogiska ansvaret och kravet på pedagogisk utbildning vid rekrytering beskrivs i fakulteternas och institutionernas kvalitetssystem och framgår av delegationsordningarna. En enkät om studenters användning av informations- och kommunikationsteknik har genomförts som bl.a. visar att bärbara datorer används av flertalet studenter och bedöms som mycket viktiga för deras studier, vilket också innebär stort behov av tillgång till skrivare och möjlighet till bärbar 52
Utbildning på forskarnivå Varje år distribueras en avgångsenkät till de doktorander som disputerar under året. År 2012 är det andra året som enkätundersökningen genomförs. Med en svarsfrekvens på 75 procent visar resultaten bl.a. att en majoritet anser att kraven under utbildningen varit rimliga och att man fått relevanta kunskaper och färdigheter för en fortsatt karriär. Åttionio procent av dem som besvarade enkäten hade upprättat och följt upp individuell studieplan under 2012. Dessa resultat är likvärdiga med resultaten från 2011 års enkät. Vidare var en majoritet av dem som besvarade enkäten tillfredsställda med handledning och den vetenskapliga miljön, medan andelen som upplevde seminariemiljön positivt var lägre. Heltidsdoktorander hade arbetstider som översteg en normal arbetsvecka medan sjukfrånvaron var relativt låg. Forskning Under 2010 utsåg universitetsstyrelsen 14 starka forskningsmiljöer efter extern utvärdering, varav 9 miljöer från teknisk-naturvetenskaplig och medicinsk fakultet och 5 miljöer från humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet. Totalt 150 miljoner kronor har avsatts till dessa miljöer för perioden 2011–2015. Under 2013 kommer en lägesrapportering samt en ekonomisk uppföljning av miljöerna att genomföras. En stor andel av de 71 lovande unga forskare som under 2009 erhöll 2 miljoner kronor vardera i karriärbidrag har under 2012 fortsatt att erhålla externa forskningsbidrag från både nationella och internationella forskningsfinansiärer, samt har även kommit igång på allvar med sin vetenskapliga produktion i form av publikationer i refereegranskade tidskrifter samt antologier och kapitel i böcker beroende på forskningsområde. År 2012 gjordes en uppföljning av extern finansiering och vetenskaplig produktion för varje karriärbidragstagare och enligt den uppföljningen, erhöll 94 procent (67 av 71) av forskarna externa forskningsbidrag, som huvudsökande eller medsökande, från de stora forskningsfinansiä-
rerna t.ex. VR, EU, FORMAS, FAS och VINNOVA. När det gäller vetenskaplig produktion har andelen publikationer för forskarna ökat från 6,5 procent av hela universitets produktion år 2008, till 10,5 procent år 2012. År 2011 beviljades ytterligare 37 lovande unga forskare karriärbidrag. En uppföljning av denna grupps möjlighet att erhålla externa forskningsbidrag och att öka sina vetenskapliga publikationer kommer att genomföras 2013. För att aktivt stödja gruppen karriärbidragstagare (108 forskare totalt) i den fortsatta karriärutvecklingen genomförs nu ett utbildningsprogram: Morgondagens forskningsledare vid Umeå universitet. Ledarskapsprogrammet för forskningsledare syftar till att ge ett aktivt riktat stöd till yngre, prioriterade forskare som förväntas bli framtidens kreativa vetenskapliga ledare vid Umeå universitet. Universitetsstyrelsen beslutade under våren 2009 om strategiska åtgärder för att öka andelen kvinnliga professorer vid Umeå universitet. Under perioden 2010–2015 avsätts 27,5 miljoner kronor till ekonomiskt stöd för kvinnors professorsmeritering och till rekrytering av kvinnliga gästprofessorer. Arton kvinnliga forskare har beviljats professorsmeriteringsbidrag under 2010−2012, varav nio redan har befordrats till professorstjänst. En extern utvärdering av Kemiskt-biologiskt centrum (KBC) år 2011 visade att satsningen på KBC är mycket lyckad och spelar en viktig roll i verksamheten inom de berörda institutionerna. Universitetsstyrelsen beslutade 2012 mot denna bakgrund att bevilja stöd till KBC med en total summa om tio miljoner kronor ur styrelsens strategiska resurs under perioden 2012−2016. Även Molekylärmedicinskt laboratorium (MIMS) har utvärderats externt på uppdrag av Rådet för forskningens infrastruktur (RFI) inom Vetenskapsrådet (VR) med positivt utfall. Likaså har Verket för innovation (Vinnova) och VR gjort en utvärdering av Umeå Plant Science Center (UPSC) Berzelii Center för Skogsbioteknik år 2011, och utvärderingsgruppen anser att den forskning som bedrivs i UPSC Berzelii Center för Skogsbioteknik har uppnått fantastiska resultat under etapp 2 av programmet. Även i det här fallet rekommenderas att VINNOVA/VR undersöker möjligheten att bevilja fortsatt stöd upp till tio år, som ett erkännande av den långa induktionsperioden på detta område.
Det strategiska rådet för forskning och utbildning på forskarnivå har bland annat arbetat med att utarbeta ny modell för kvalitetsfrämjande tilldelning av anslag för forskning/forskarutbildning. Rådet har även deltagit i arbetet med det nya visionsdokumentet, Umeå universitet 2020 − vision och mål (UmU 2020). Ytterligare redovisning sker under rubriken Forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå. Samverkan och innovation Sedan 2009 finns ett styrande dokument för samverkan genom den av universitetsstyrelsen beslutade Strategisk plan för samverkan med det omgivande samhället för perioden 2009–2013, som följts upp i universitetsstyrelsen i slutet av år 2011. Arbetet med att genomföra strategin har fortsatt under år 2013. Det strategiska rådet för samverkan och innovation har bland annat deltagit i arbetet med det nya visionsdokumentet, Umeå universitet 2020 - vision och mål (UmU 2020). Fakulteterna har på universitetsstyrelsens uppdrag genomfört aktiviteter för att öka inslaget i utbildningar där studenter möter näringsliv, myndigheter och övriga samhället. Samtliga fakulteter har genomfört aktiviteter, bl.a. praktik/verksamhetsförlagd utbildning, arbetslivsdagar samt studiebesök och gästföreläsningar m.m. Universitetsstyrelsen har även uppdragit till fakulteterna att genomföra aktiviteter som ökar möjligheter till lärares/forskares delaktighet i samverkansprojekt och fakulteterna har rapporterat in sina aktiviteter. Ett exempel är att det inom en fakultet finns särskilda medel som kan sökas för samverkansprojekt. Redovisning av verksamheterna sker under rubriken Samverkan och Innovation.
53
Resultat 2012 Följande är exempel på positiva resultat som de senaste årens kvalitetsarbete medfört 2012: Universitetet har högst andel granskade utbildningar med hög eller mycket hög kvalitet bland universiteten under 2012. Andelen disputerade lärare har ökat. Andelen kvinnliga professorer har ökat. Mätningen av studenters kontakttid med lärare indikerar att Umeå universitet ligger bra till när det gäller schemalagd undervisning, vilket också kan betyda att universitetet ger mer kontakttid än de flesta övriga lärosäten, även om mätningarna innehåller osäkerheter.
Universitetet ökar erhållna bidrag till forskning med 13 procent år 2012 jämfört med föregående år. Antalet publiceringar totalt ökar med knappt 5 procent år 2011 jämfört med föregående år, däremot minskar medelcitering. I undersökningen International Student Barometer 2012 rankades Umeå universitet som etta i Sverige och femma i världen i enkätundersökningen när det gäller att ta emot inresande internationella studenter. I studien ingick 13 svenska universitet och totalt 208 universitet i hela världen.
Pedagogisk utbildning Pedagogisk utbildning av lärare och utbildning av handledare för utbildning på forskarnivå erbjuds av Universitetspedagogiskt centrum (UPC). Utbildningarna ges i form av flexibelt lärande (både på campus och nätburet).
Diagram 18: Antalet lärare som genomgått pedagogisk utbildning 2008–2012. I gruppen Övriga ingår huvudsakligen doktorander.
54
Pedagogisk utbildning av lärare Under 2012 har totalt 16 kurser genomförts riktat till lärare på grundnivå och avancerad nivå. Totalt har 348 personer genomgått pedagogisk utbildning år 2012 (år 2011: 390). Som en del i internationaliseringsarbetet gavs fyra av kurserna på engelska. Följande kurser har genomförts vid minst ett tillfälle: Introduktionskurs i högskolepedagogik (även på engelska), Lärandemiljön, Lärarrollen (även på engelska), Att stödja lärande, Muntlig presentation och kommunikation (även på engelska), Teaching and learning with ICT, Pedagogiskt ledarskap, Examination och utvärdering, samt Att skriva om undervisning. Den helt nätburna kursen Pedagogik för universitetslärare har genomförts i samarbete med Uppsala universitet. Utöver detta tillkommer 7 seminarier för pedagogiskt ansvariga, 5 seminarier för erfarna lärare, 4 verkstäder om pedagogisk meritering (varav en på engelska), en universitetslärardag samt totalt 38 skräddarsydda utbildningsinsatser för olika institutioner, fakulteter och utbildningsprogram. Under hösten erbjöds 5 introduktionsträffar till lärplattformen Cambro tillsammans med 3 stödträffar. Utvecklingsinsatser har genomförts för att förbättra upplevelsen av Cambro, stödfunktioner och hjälpsystem. UPC har också lett verksamhetstester av en ny version av Cambro för att säkerställa fortsatt funktionalitet ur ett verksamhetsperspektiv. Det har arrangerats referensgruppsmöten och möten för IKT-coacherna. En genomgång och kategorisering har gjorts av inkomna supportärenden som underlag för stödjande aktiviteter. Verksamheten visar på en allt mer ökande efterfrågan på nätburna stödresurser samt skräddarsytt högskolepedagogiskt utvecklingsstöd för nätburet lärande i form av konsultinsatser. UPC har också medverkat i SVIMprojektet (Samarbete i VIrtuella Miljöer) tillsammans Scandinavian Research Network tillsammans med Tromsö, Aarhus och Aalborg universitet. Utbildning av handledare för utbildning på forskarnivå Totalt 90 personer har under 2012 deltagit i utbildning (Forskarhandledning i praktiken) för forskarhandledare, en minskning med 10 procent jämfört med 2011. En av kurserna genomfördes på engelska under rubriken Postgraduate supervision in practice. En kurs genomfördes som ett konsultuppdrag för den humanistiska fakulteten. Av årets deltagare kom 26 från medicinskt vetenskapsområde, 50 från hu-
manistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde och 14 från teknisk-naturvetenskapligt vetenskapsområde.
Intern styrning och kontroll Umeå universitet omfattas av förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll. Med intern styrning och kontroll avses den process som syftar till att myndigheten med rimlig säkerhet fullgör de krav som framgår av myndighetsförordningen. I myndighetsförordningen anges bl.a. att myndighetens ledning ansvarar inför regeringen för verksamheten och ska se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten hushållar väl med statens medel. Universitetsstyrelsen fastställde i november 2011 en systembeskrivning för arbetet med intern styrning och kontroll samt en universitetsgemensam riskanalys för år 2012. Systembeskrivningen beskriver bland annat universitetets systematiska arbete med intern styrning och kontroll. Systembeskrivningen för år 2012 innehöll avsnitten organisation och ansvar; kvalitetsarbete; planering och uppföljning; regelverk; information och kommunikation; tillsyn; övriga förordningar samt uppföljning av intern styrning och kontroll. Riskanalysen för 2012 omfattar hela universitetets verksamhet, d.v.s. både kärnverksamhet och stödverksamhet. Riskanalysen var uppdelad i områdena utbildning, forskning, samverkan och innovation, verksamhetsstöd samt systembeskrivning. Riskanalysen är kopplad till universitetsstyrelsens fastställda mål och strategier. Riskanalysen innehåller en beskrivning av respektive risk inklusive en bedömning av sannolikhet och konsekvens för respektive risk samt åtgärdsstrategi, förebyggande åtgärder inklusive vem som är ansvarig för åtgärder och tidpunkt. För att tillförsäkra sig om att systemet för intern styrning och kontroll är betryggande krävs att det att det görs fortlöpande kontroller av systemet. Utifrån detta fastställer universitetsstyrelsen varje år i februari månad en kontrollplan för innevarande år samt en uppföljning av föregående års kontrollplan. I universitetets kontrollplan systematiseras kontrollerna, och planen utgör ett stöd för universitetets ledning när det gäller att säkerställa att verksamhetskritiska områden kvalitetssäkras och att den interna styrningen och kontrollen av verksamheten därmed sker 55
på ett betryggande sätt. Den årliga kontrollplanen beskriver:
vad som ska följas upp hur uppföljningen ska göras när uppföljning ska göras vem som gör uppföljningen till vem avvikelser rapporteras vem som ansvarar för att vidta åtgärder.
Kontrollplanen följs upp i februari månad genom att en undersökning genomförs av om de förebyggande åtgärderna är helt uppfyllda, delvis uppfyllda eller ej uppfyllda. Både internrevisionen och Riksrevisionen följer löpande universitetets arbete med intern styrning och kontroll samt ger löpande förslag till ytterligare förbättringar. Under år 2012 har arbetet med intern styrning och kontroll vidareutvecklats, och bland annat har riskparametrarna representation och resor tagits fram och följts upp i verksamheten samt att en policy mot mutor har fastställts av rektor. Fakulteterna har utarbetat egna riskanalyser inför år 2012 utifrån en universitetsgemensam modell. I februari 2012 har universitetsstyrelsen behandlat en promemoria avseende intern styrning och kontroll, utifrån ett önskemål att förtydliga formerna för styrelsens systematiska arbete med intern styrning och kontroll. Det finns ibland problem med tillämpning av beslutade regelverk. Dessa brister beror sannolikt på att universitetet har en komplex och decentraliserad organisations- och beslutsstruktur och att det därmed är svårt att nå ut med beslut till samtlig personal. Ett område som har uppmärksammats är upphandling. Det pågår ett kontinuerligt arbete med att öka regelefterlevnaden. År 2013 fortsätter arbetet inom upphandling med att införa ett elektroniskt inköpssystem, liksom arbetet med den åtföljande organisatoriska förändring som systemet förutsätter, med färre inköpsproduktansvariga. Utifrån det arbete och den rapportering som genomförts inom intern styrning och kontroll vid Umeå universitet år 2012, är den sammanfattande bedömningen att den interna styrningen och kontrollen inom universitetet är betryggande.
56
Riksrevisionen har i januari 2013 skickat ett utkast till rapport avseende Östra stråket (universitetets anmärkning: i Umeå universitetsstad). Riksrevisionen anger i detta utkast att universitetet bör redovisa utbetalningar till Västerbottens läns landsting (VLL) som lämnat bidrag i transfereringsavsnittet i resultaträkningen, att bidraget felaktigt redovisats som anläggningstillgång (förbättringsutgift på annans fastighet) samt bedömer att universitetets bidrag till cykel- och gångvägar belägna på landstingets och kommunens mark inte är förenligt med ändamålen med universitetets anslag. Riksrevisionen anger vidare i utkastet att universitetet snarast bör tillskriva regeringen och redogöra för utbetalningarna till VLL med en begäran om ett retroaktivt medgivande att få lämna bidrag till finansieringen av cykel- och gångvägarna på landstingets och kommunens mark. Universitetets bedömning är att universitets- och sjukhusområdet är helt integrerade med varandra inom stadsdelen Umeå universitetsstad. Umeå universitet hyr ca 65 000 kvadratmeter lokaler av Västerbottens läns landsting, Rättsmedicinalverket och Balticgruppen i Umeå universitetsstad. Det finns ca 2 700 helårsstudenter som är förlagda vid Norrlands universitetssjukhus samt att universitetets samlade kostnader för verksamheten vid sjukhuset uppgår till 594 miljoner kronor. Umeå universitet anser att kostnaderna för Östra stråket med totalt 18 miljoner kronor väl uppfyller Ekonomistyrningsverkets kriterier för att kunna bokföras som förbättringsutgift på annans fastighet.
Internationalisering Högskolelagen (1992:1434), 1 kap. 5 § Högskolorna bör i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden.
Universitetsstyrelsen fattade i juni 2012 (dnr 100394-12) beslut om Umeå universitet 2020 - vision och mål. Av dokumentet framgår den stora betydelse som styrelsen lägger vid internationalisering. Särskilt betonas att samtliga utbildningsprogram ska ha en stark internationell dimension och att forskningen ska ha en stark internationell genomslagskraft. Internationell dimension inom utbildningar vid Umeå universitet Internationalisering är en viktig faktor för utbildningens kvalitet. Den internationella dimensionen bör komma alla studenter till del oavsett studieform. Genom att erbjuda våra studenter möjligheter till utlandsstudier och samtidigt erbjuda utländska
studenter en möjlighet att studera vid Umeå universitet skapas goda möjligheter till internationella erfarenheter i studiemiljön hemmavid. En mångfald av studenter från olika delar av världen bidrar till att skapa mer dynamiska utbildnings- och forskningsmiljöer, där nya perspektiv och traditioner möts och bryts mot varandra och ökar förståelsen för andra kulturer. Bland annat genom ett kursutbud på det engelska språket (se tabell 30) kan studenter från många olika länder studera vid Umeå universitet. Vissa delar av universitetet bedriver en stor del av sin undervisning på det engelska språket. Under en lång följd av år har utbudet på kurser som ges på det engelska språket ökat, men 2012 bryts trenden och utbudet minskar, något som beror på att samtliga fakulteter har dragit ned på kursutbudet. Ett minskat utbud av engelskspråkiga kurser på grundnivå kan på sikt innebära att universitetet får svårare att rekrytera utbytesstudenter. Engelskspråkiga kurser Enstaka kurser Program på grundnivå Program på avancerad nivå Totalt
2008
2009
2010
2011
2012
457
680
692
722
653
1
2
2
2
2
36
26
28
31
33
494
708
722
755
688
Tabell 30: Antal engelskspråkiga kurser och program 2007−2012. (Källa utbildningsdatabasen SELMA.)
De utländska studenter som söker sig till Umeå universitet trivs mycket bra, vilket ett högt betyg i undersökningen International student Barometer (ISB) visar. I 2011 års ISB rankades Umeå universitet som nummer ett i Sverige och fem i Europa. Det studenterna värderar högst är bl.a. kursinnehåll, sociala aktiviteter, möjligheter till sport och fritid, mottagande, bostad, studievägledning och annat studiestöd. Områden att förbättra för Umeå universitet är bl.a. karriärvägledning, möjlighet till praktik och andaktsrum. I tabellen nedan jämförs några av resultaten med tidigare år. Studenternas omdömen
2009 2010 2011 Rank Rank % % % SWE TOT
Genomsnittligt betyg av helheten
82
83
86
1
14
Lärandet
90
89
89
3
21
Sociala aktiviteter
83
82
87
1
3
Stöd
91
89
93
1
5
International Office
95
94
95
1
9
Umeå universitet arbetar med ett organiserat och systematiskt mottagnings- och introduktionsarbete, samt för att öka integrationen och kontaktytorna mellan inresande studenter och övriga studenter. För dessa syften har Umeå universitet under senare år utvecklat dels ett buddy programme, dels en orientation course. Lärarnas stora betydelse för internationalisering av utbildning kan inte nog understrykas. Erfarenheter av andra undervisningsmetoder, villkor och kulturer bidrar till kompetensutveckling. Det kan bland annat resultera i gemensamma kurser och program för att öka rekryteringen. Umeå universitet uppfyller målen och delmålen i den nationella strategin för internationalisering som presenterades i Ny värld – ny högskola (prop. 2004/05:162). Universitet erbjuder en internationellt konkurrenskraftig utbildning av hög kvalitet, rekryteringen av inresande utbytesstudenter har ökat, och även antalet utresande utbytesstudenter har ökat, om än ytterst långsamt. Internationaliseringsarbetet ingår i lärosätets reguljära kvalitets- och utvecklingsarbete, och den internationella dimensionen i utbildningarna har stärkts. Åtgärder har vidtagits för att öka den internationella rörligheten bland lärare och bland studenter i högskolans lärarutbildning.
Rörlighet bland studenter, lärare och administrativ personal ska öka Universitetsstyrelsen har fastställt målet att antalet in- och utresande studenter, antalet in- och utresande lärare, samt antalet in- och utresande personal ska öka. Vid Umeå universitet har det skett en kraftig ökning av inresande utbytesstudenter under 2000-talet. Antalet fördubblades under en tioårsperiod. År 2012 studerade 844 utbytesstudenter vid Umeå universitet, en ökning jämfört med föregående år. Umeå universitets inresande utbytesstudenter studerar under en eller två terminer för att sedan återvända till sina hemuniversitet för att fortsätta sina studier och avlägga en examen. De kommer alla via något etablerat mobilitetsprogram, framför allt Erasmus, Nordplus och via universitetets centrala utbytesavtal.
Tabell 31:. ISB 2009, 2010 och 2011, några jämförelser. (Källa I-graduate)
57
Volymen utresande utbytesstudenter har varit relativt stabil sedan millennieskiftet, och nivån har legat på drygt 200 utresande studenter per kalenderår. Det är positivt att antalet utresande utbytesstudenter nu ökat till 256 studenter. En viktig förklaring till ökningen är att Umeå universitet tecknat nya utbytesavtal med lärosäten utanför Europa, främst i Asien (Sydkorea, Hongkong, Macau och Singapore). Dessa nya utbytesplatser har ökat intresset för utbytesstudier. En annan viktig förklaring är att antalet utresande Erasmusstudenter ligger på runt 160 studenter per kalenderår, en ökning med 25 procent sedan 2009. Det kan också noteras att fler studenter än tidigare inom humaniora åker på utbytesstudier, samt att utresande studenter åker till länder som varit lågt eller inte alls representerade. Av de utresande studenterna är omkring 60 procent kvinnor och 40 procent män, vilket motsvarar könsfördelningen i studentpopulationen som helhet. Diagrammet nedan visar utvecklingen av in- och utresande utbytesstudenter sedan 2008. Under de tre senaste åren har även efterfrågan på praktik, främst inom ramen för Erasmus, ökat och under läsåret 2012−2013 har 23 studenter sökt stipendium för praktik.
Diagram 19: Antal in- och utresande utbytesstudenter 2008– 2012.
Forskningen är till sin natur internationell, och inom de flesta forskningsfält förekommer täta internationella kontakter och samarbeten. Det finns stora mätproblem när det gäller att beskriva antalet in- och utresande lärare/forskare. Kvaliteten på de uppgifter som samlas in är i allmänhet låg, något som också uppmärksammats av Högskoleverket. Enbart de lärare som åker ut via etablerade mobilitetsprogram räknas och rapporteras. Under 2012 har 23 lärare rest ut via utbytesprogrammet Erasmus och 3 lärare inom Nordplus.
58
När det gäller personalutbyte har 10 administratörer rest ut via Erasmus. Teknisk-naturvetenskaplig fakultet har under senare år arbetat med internationalisering av såväl doktorander som lärare och har därför försökt att mäta resultatet av detta arbete. Diagrammet nedan visar stora variationer mellan år, vilket bl.a. kan förklaras av ”mätproblem”. Det är helt enkelt svårt att samla in tillförlitliga data.
Diagram 20: Antal in- och utresande doktorander och lärare vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet.
Jämställdhet och likabehandling Våren 2012 beslutade rektor om inrättande av ett råd för lika villkor där prorektor utsågs till ordförande och universitetsdirektören till vice ordförande. Rådet ska arbeta med universitetsövergripande frågor inom området jämställdhet och likabehandling, ur såväl perspektiven arbetsgivare som utbildningsanordnare. Rådets uppdrag är att vara ett beredande och rådgivande forum för det strategiska arbetet inom området lika villkor. Ledamöterna i rådet har utsetts av respektive organisation (fackliga organisationer och studentkårer) och fakultetens ledamöter av dekan. Våren 2012 beslutade universitetsstyrelsen att fastställa en aktivitetsplan för jämställdhet och likabehandling för perioden 2012-04-01−2013-06-30. Aktivitetsplanen innehåller Umeå universitets målbild för lika villkor, identifierade utmaningar samt prioriterade aktiviteter för tidsperioden. Rådet för lika villkor ska under 2013 arbeta fram en treårig plan för lika villkor. Under hösten 2012 har rådet för lika villkor startats upp, och arbetet med att ha ett målinriktat och systematiskt arbete för jämställdhet och likabehandling har intensifierats. Rådet ska under 2013 skriva fram förslag på hur arbetet med lika villkor fortsatt ska bedrivas vid Umeå universitet.
Jämställdhet Högskolelagen (1992:1434), 1 kap 5 § I högskolornas verksamhet skall jämställdhet mellan
‐
genom att ge kvinnliga forskningsledare som erhållit fakultetsfinansierad forskningstid (FFT) ytterligare resurser.
kvinnor och män alltid iakttas och främjas.
Ett av fakulteternas verksamhetsuppdrag 2012 är att redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att få jämnare könsfördelning vid rekrytering och befordran av lärare samt vid rekrytering av dekaner, prefekter, studierektorer eller motsvarande.
Vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet finns ett nätverk öppet för alla disputerade kvinnor, KVINT (Kvinnor Inom Naturvetenskap och Teknik). Detta är en plattform för stöd, inspiration, information och planering.
Medicinska fakulteten bevakar alltid att rekryteringsgrupper har en jämn könsfördelning vid anställningsärenden.
I medarbetarundersökningen 2011 framgår inga tydliga skillnader i nöjdhet mellan kvinnor och män. Männen tycks dock något mer nöjda gällande faktorerna inflytande/självbestämmande, fysisk arbetsmiljö, ledning och ledarskap samt framtiden, men samtliga skillnader mellan könen är förhållandevis små.
Humanistiska fakultetetens jämställdhets- och likabehandlingskommitté har särskilt undersökt förekomsten av kurser med genusperspektiv. Detta är en indikator som används inom den av universitetsstyrelsen fastställda planen Mål för tematiska ansvarsområden 2010−2013. Alla nybörjarkurser på helfart omfattande minst 30 högskolepoäng har undersökts.
Könsfördelning på grundnivå och avancerad nivå I utbildning på grundnivå och avancerad nivå har fakulteterna generellt en klar majoritet av kvinnliga studenter. Totalt vid Umeå universitetet är 39 procent av de studerande inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå män, vilket är jämförbart med 2011 års siffror.
I fakulteternas arbete med jämställdhet har under året olika aktiviteter och åtgärder genomförts.
Samhällsvetenskapliga fakulteten har arbetat med ett flertal aktiviteter. Ett exempel är Junior Faculty och prefektseminarierna som vänder sig till både män och kvinnor, och där kön är en av de frågeställningar som problematiseras. Forskningskommittén har gjort en särskild analys av de kvinnliga doktorandernas resultat i de två senaste NMIundersökningarna (nöjd medarbetarindex). Forskningskommittén kommer att noga följa utvecklingen. Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten har fortsatt sitt arbete med de kvantitativa jämställdhetsmålen på tre nivåer: ‐
mot grund- och gymnasieskolan för att långsiktigt påverka attityder och ge en positiv bild av naturvetenskap och teknik. Syftet är att öka rekryteringen av studenter av bägge könen
‐
mot forskarstuderande och forskare genom att tillämpa sitt premieringssystem, där institutionerna erhåller extra poäng då en kvinna disputerar (för den aktivitetsrelaterade fördelningen av doktorandtjänster)
Diagram 21: Könsfördelning på grundnivå 2012 (procent).
59
Könsfördelning inom utbildning på forskarnivå Ansvaret för rekrytering till utbildning på forskarnivå ligger på institutionerna, och åtgärder för att få en jämnare könsfördelning inom utbildning på forskarnivå görs på många håll.
Anställda vid Umeå universitet fördelade på kön och anställning
Vid universitetet fanns det under 2012 totalt 1 270 aktiva doktorander (år 2011 totalt 1 239). Andelen män var 48 procent och andelen kvinnor 52 procent. Jämfört med 2011 är könsfördelningen oförändrad. Bland nyantagna doktorander är könsfördelningen jämn (51−53 procent kvinnor) vid alla fakulteter utom humanistisk fakultet, där andelen kvinnor bland nyantagna är 64 procent.
Diagram 24: Antalet anställda vid Umeå universitet 2012 fördelade på kön och anställning.
Liksom vid nästan alla andra universitet och högskolor är den könsmässiga fördelningen inte lika balanserad inom de olika anställningskategorierna. För de flesta kategorier är det dock relativt jämn könsfördelning. Även vid Umeå universitet ser vi att traditionella könsmönster framträder tydligt. De tydligaste skillnaderna finns bland professorer respektive administrativ personal, där könsfördelningen är ojämn.
Diagram 22: Antal antagna personer på forskarnivå 2012.
Bland samtliga aktiva doktorander är det 60 procent kvinnor och 40 procent män inom humanistisk fakultet, medan situationen vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet är den omvända (42 procent kvinnor och 58 procent män). Vid samhällsvetenskapliga fakulteten är andelen kvinnor 53 procent, och vid medicinska fakulteten är andelen kvinnor 56 procent.
Utvecklingen av antalet lärare Eftersom jämställdhetsarbete är ett långsiktigt förändringsarbete krävs längre tidsserier för att visa på utvecklingstendenser. Om man bryter ned siffermaterialet och tittar på utvecklingen över tid när det gäller olika grupper av anställda fördelat på kön finns flera tydliga utvecklingstendenser. Adjunktsgruppen minskar stadigt. Under 2012 sker minskningen främst bland kvinnliga adjunkter. Andelen kvinnliga lektorer har ökat från 41 procent till 45 procent de senaste fem åren. Utvecklingen av andelen kvinnliga professorer kommenteras längre fram. Universitet har satt som mål att den sneda könsfördelningen i de yngre åldersgrupperna på lektorsnivå ska utjämnas. En förbättring har skett under året. Andelen kvinnor bland de lektorer som är under 35 år är för 2012 40 procent jämfört med 31 procent för 2011.
Diagram 23: Antal aktiva personer på forskarnivå 2012.
60
Det totala antalet forskarassistenter har minskat från 84 till 72. Minskningen gäller företrädesvis manliga forskarassistenter. År 2011 var det fler manliga forskarassistenter än kvinnliga forskarassistenter. Minskningen har inneburit en förskjutning som har lett till att det 2012 är några fler kvinnliga forskarassistenter. I huvudsak kan sägas att könsfördelningen
är jämn. Postdoktorsanställningarna har minskat från 140 år 2011 till 125 år 2012. Det är ett större antal kvinnor som innehar anställning som postdoktor, och andelen kvinnor 2012 är 63 procent. Den fakultet som inte följer mönstret med en större andel kvinnor är teknisk-naturvetenskaplig fakultet. Där är 51 procent av postdoktorerna män. Rekryteringsmål för professorer Regleringsbrev 2012 Under 2012−2015 ska minst 39 procent av de professorer som anställs vara kvinnor. I målet inkluderas befordrade professorer och gästprofessorer, men inte adjungerade professorer. Universitetets mål för andelen kvinnliga professorer Universitetsstyrelsen har uppställt målet att andelen kvinnliga professorer 2012 ska öka till 25 procent.
Som ett led i att uppnå uppställda rekryteringsmål, har Umeå universitet under året utlyst bidrag för professorsmeritering samt för kvinnliga gästprofessorer. Utlysta medel är tillgängliga under 2013. Vid slutet av 2012 uppgår andelen kvinnliga professorer till 27 procent, vilket innebär att det av universitetsstyrelsen uppsatta målet för året har nåtts. Från år 2007 till år 2012 har andelen kvinnliga professorer ökat med 8 procentenheter. Målet uppnås inom samtliga fakulteter utom teknisk-naturvetenskaplig fakultet: vid humanistisk fakultet var andelen kvinnliga professorer 27 procent, vid medicinsk fakultet 29 procent, vid samhällsvetenskaplig fakultet 34 procent och vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet 19 procent. Sett över den senaste tioårsperioden har antalet kvinnliga professorer ökat från 44 till 107, d.v.s. med 63 individer eller 143 procent. Motsvarande ökning av antalet manliga professorer var 53 individer eller 23 procent. Antal Kvinnor
Procent
Män
Kvinnor
Män
Professor
107
285
27 %
73 %
Lektor
344
421
45 %
55 %
38
34
53 %
47 %
220
177
55 %
45 %
Forskarassistent Adjunkt
Tabell 32: Könsfördelning år 2012 inom kategorierna professor, lektor, forskarassistent och adjunkt (antal respektive procent).
Under 2012 befordrades och rekryterades 43 professorer (inklusive gästprofessorer). Av dessa var 19 kvinnor, 44 procent. Det är glädjande att konstatera att Umeå universitet så här långt uppfyller målet i regleringsbrevet och att det skett en ökning med 4 procentenheter jämfört med 2011, då andelen befordrade och rekryterade kvinnor var 40 procent. Tittar man på fördelningen mellan rekryterade professorer, befordrade professorer och gästprofessorer så kan det konstateras att det är färre kvinnor som rekryterats och befordrats jämfört med män, 33 respektive 40 procent. Däremot är det fler kvinnor än män som rekryterats som gästprofessorer, 67 procent. Rekrytering av lektorer År 2012 rekryterades och befordrades totalt 58 personer till lektorer. Av dessa var 59 procent kvinnor. Detta kan jämföras med 2011 då andelen kvinnor som befordrats och rekryterats till lektor var 50 procent. Konstateras kan också att det totala antalet befordrade lektorer har minskat från 144 personer år 2011 till 58 personer 2012. Det är färre kvinnor än män som befordrats till lektorer, 40 procent kvinnor och 60 procent män. Däremot är det fler kvinnor än män som rekryterats under 2012, 63 procent kvinnor och 37 procent män.
Likabehandling Diskrimineringslag (2008:567) I diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser om att högskolorna inom ramen för sin verksamhet ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder för studenter och sökande till utbildningen. (Lag 2008:575).
Som ovan nämnts beslutades under året en ettårig aktivitetsplan för jämställdhet och likabehandling som innehåller Umeå universitets målbild för lika villkor, identifierade utmaningar samt prioriterade aktiviteter för tidsperioden. I arbetet ingår bl.a. en revision av programmet mot kränkningar, trakasserier och diskriminering samt att över huvud taget tydliggöra organisation och ansvarsfördelning och lägga grunden till ett fortsatt målinriktat och systematiskt arbete för lika villkor. Rådet för lika villkor ska under 2013 arbeta fram en treårig plan för lika villkor. 61
Under 2012 gjordes fyra anmälningar om trakasserier. Tre anmälningar är avslutade och en anmälan är fortfarande under utredning. År 2011 gjordes fem anmälningar om trakasserier. Jämförbara medarbetarundersökningar (nöjd medarbetarindex, NMI) har gjorts 2006, 2008 och 2011. I den medarbetarenkät som genomfördes år 2011 var det färre anställda som upplevt kränkning eller diskriminering jämfört med i medarbetarenkät år 2008. Totalt 14 procent av medarbetarna uppgav 2011 att de blivit utsatta för en eller flera kränkningar under de senaste 12 månaderna. Av kränkningar på grund av diskrimineringsgrunderna dominerar könstillhörighet/identitet följt av ålder. Andelen som uppgett att de upplevt kränkningar är högre bland kvinnorna än bland männen, 18 procent respektive 12 procent. Utifrån helhetsbedömningen av arbetssituationen var de yngsta och äldsta medarbetarna mest nöjda. För faktorerna organisation/personalarbete; medarbetarskap; studenter; arbetstillfredsställelse samt hälsa och välbefinnande indikerar resultaten att nöjdheten ökar med åldern. För dessa faktorer är det således de äldsta som är mest nöjda medan de yngsta ger lägst betyg. Universitetsstyrelsen fastställde i juni 2010 Mål för tematiska ansvarsområden 2010−2013. Tematiskt mål – studenter och anställda ska uppleva en ökande känsla av inkluderande kultur Såsom redovisades i årsredovisningen för 2011 var det inte någon större skillnad på resultaten i medarbetarundersökningen mellan grupperna födda i Sverige, födda i Sverige med minst en förälder född utomlands eller medarbetare födda utanför Sverige. Undersökningen (NMI) görs var tredje år. Hösten 2014 sker nästa undersökning. Utbildningsstrategiska rådet har tagit fram en studentenkät som genomförts under hösten 2012: ‐
62
Studiebarometer 2012 vänder sig till programstudenter på termin fem. En bearbetning av resultaten pågår för närvarande.
Resultaten från studiebarometern kommer att redovisas under 2013. Studiebarometern innehåller bl.a. frågor som är kopplade till likabehandlingsområdet. Frågorna handlar om trakasserier, upplevelse av lokaler och utrustning, bemötandet från olika funktioner som exempelvis studenthälsan och universitetsbiblioteket (UB) samt likabehandling utifrån kön. Frågan om förbättrad service till internationella medarbetare har tagits upp, och under våren 2012 har en förstudie genomförts som resulterade i två alternativa förslag på hur servicen till gäster från andra länder kan utvecklas. Förslagen remitterades till verksamheten, och remissvaren visade enhetligt att en samordnad funktion för gästservice bör införas för myndigheten. Ett beslut om införande av gästservice väntas under början av 2013. Tematiskt mål – universitetets interna ansvarsfördelning, arbete och samordning av frågor som rör tillgänglighet för individer med funktionsnedsättning ska vara tydlig internt såväl som externt En tillgänglighetsgrupp med representation från förvaltning, fakulteter och studenter har till uppgift att samordna myndighetens arbete med och uppföljning av tillgänglighetsfrågorna. Under hösten 2012 har en handläggningsordning som syftar till att tydliggöra ansvarsfördelningen för individuella stöd- och anpassningsåtgärder för studenter med funktionsnedsättning fastställts av rektor. Myndigheten Handisam, som samordnar och följer upp funktionshinderpolitiken, genomför årliga enkäter om myndigheternas tillgänglighetsarbete. Umeå universitets resultat på myndighetsenkäten har 2012 förbättrats ytterligare. Umeå universitet rankas som åttonde bästa myndighet med fler än 300 anställda under Utbildningsdepartementet och som fjärde bästa universitet efter Lunds, Göteborgs och Uppsala universitet. Från NMI-undersökningen 2011 har frågan om lokaler har en hög grad av tillgänglighet för personer med fysisk funktionsnedsättning fått ett medelbetyg på 7,3 (av 10), och 58 procent av de medarbetare som besvarat frågan har gett ett högt betyg (8−10). Utifrån studentenkäten Studiebarometer 2012 kommer vi under 2013 att kunna redovisa studenternas upplevelser av lokaler och utrustning.
Kompetensförsörjning Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag 3 kap. 3 § Myndigheten ska redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att fullgöra de uppgifter som avses enligt myndighetens instruktion och till vad regeringen, i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut. I redovisningen ska det ingå en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till fullgörandet av dessa
Mål och uppföljning Umeå universitets strategiska kompetensförsörjningsplan fastställdes i december 2007. Den innehåller prioriterade mål för området under 2007−2012, enligt nedan. Efter presentationen av målen följer en genomgång av genomförda åtgärder och resultat per mål. Därefter följer vi upp fem mål ur verksamhetsplanen 2012. Från och med år 2013 och framåt kommer mål inom kompetensförsörjning att utgå från Umeå universitet 2020 − vision och mål (UmU 2020).
uppgifter.
Bakgrundsfakta – personalstatistik I oktober 2012 var 4 359 personer anställda vid Umeå universitet, och av dessa var 2 815 tillsvidare anställda. Av alla anställda är 53 procent kvinnor och 47 procent män. Av de tillsvidareanställda är andelen kvinnor något högre, 56 procent. Antalet helårsarbetare, med avdrag för sjukledigheter och tjänstledigheter, uppgår till 3 941 helårsarbetare år 2012, en ökning med 56 helårsarbetare sedan 2011. Medianåldern för all personal var 44,6 år och för tillsvidareanställda 50 år. Gruppen yngre (under 30 år) uppgår till 10 procent och gruppen äldre (över 60 år) till 16 procent. Av samtliga anställda är 1 165 personer över 55 år, vilket motsvarar 27 procent.
Området kärnverksamhet (ur Strategisk kompetensförsörjningsplan 2007−2012) Mål 1: Framtida karriärvägar för disputerade ska upprättas.
Aktiviteter: I den nya anställningsordning som universitetsstyrelsen fastställde i december 2012 har anställningen biträdande universitetslektor införts som en tydlig karriärväg. För att göra anställningen mer attraktiv har universitetet valt att införa anställningen som en tillsvidareanställning. Den tidsbegränsade anställning för meritering som regeringen infört i högskoleförordningen benämns forskarassistent vid Umeå universitet. För att trygga en långsiktig kompetensförsörjning av framtida lärare och forskningsledare med klinisk förankring har universitetet träffat en överenskommelse med Landstinget om en anställning som biträdande universitetslektor i kombination med klinisk tjänstgöring. Mål 2: Antalet anställningar ska dimensioneras efter vårt kompetensförsörjningsbehov.
Aktiviteter: Utifrån det strategiska arbete med kompetensförsörjning som görs på fakultets-, institutions- och enhetsnivå pågår kontinuerliga insatser för att klara det kompetensförsörjningsbehov som finns.
Diagram 25: Personal som uppnår nedre pensionsgräns 65 år vid Umeå universitet 2012 (antal).
Resultat: Det kompetensförsörjningsarbete som pågår har bland annat resulterat i omdimensionering av antalet befattningar, riktade satsningar och inrättande av meriteringsanställningar. Detta är ett pågående arbete med syfte att möta framtida kompetenskrav på kort och lång sikt.
63
Mål 3: Våra lärare ska ha hög vetenskaplig och pe-
Mål 4: Innehav av postdoktorsanställning och in-
dagogisk kompetens som kontinuerligt säkras ge-
ternationell erfarenhet ska vara mycket merite-
nom kompetenshöjning och kompetensväxling.
rande vid tillsättning av lektorat och professurer.
2008
2009
2010
2011
2012
Professor
299
331
365
385
392
Lektor
640
643
687
750
765
71
80
80
86
72
495
471
439
405
397
25
103
149
140
125
Forskarass. Adjunkt Postdoktor Gästadjunkt
0
2
4
0
0
Gästlektor
1
18
37
27
17
Tabell 33: Lärarkategorier 2008−2012.
Vetenskaplig kompetens Aktiviteter: Universitetet ska i första hand anställa lärare som har doktorsexamen och god högskolepedagogisk kompetens. Den som anställs som lärare vid Umeå universitet ska ges möjlighet till både vetenskaplig och pedagogisk kompetensutveckling. Sedan 2006 gäller ett generellt anställningsstopp för adjunkter. Resultat: Andelen disputerade lärare vid Umeå universitet har ökat från 67 procent 2008 till 76 procent 2012 (år 2011: 75 procent). Under denna period har antalet professorer ökat från 299 till 392, antalet universitetslektorer från 640 till 765, medan antalet adjunkter minskat från 495 till 397. Pedagogisk kompetens Aktivitet: Under året har UPC genomfört högskolepedagogiska kurser (inklusive forskarhandledarkurser), seminarier för pedagogiskt ansvariga, seminarier för erfarna lärare, verkstäder om pedagogisk meritering, en universitetslärardag, pedagogisk kompetenshöjning inriktat på lärplattformen Cambro samt ett stort antal konsultuppdrag åt institutioner och fakulteter (se detaljerad redovisning i avsnittet Pedagogisk utbildning). En modell för pedagogisk meritering har utarbetats under året och kommer att implementeras under 2013. Resultat: Under 2012 har 348 personer genomgått högskolepedagogisk utbildning. Forskarhandledarkurserna hade totalt 90 deltagare. Cambroverksamheten har möjliggjort en mycket uppskattad lärarsupport och konsultuppdrag för lärare och institutioner.
64
Aktiviteter: Sedan avtal slöts 2008 om tidsbegränsad anställning som postdoktor har universitetet aktivt rekryterat till den anställningen. Anställningen utgör i många fall en första anställning efter doktorsexamen i en karriär som lärare och forskare. Resultat: För närvarande finns 125 personer med anställningen postdoktor, varav 79 kvinnor och 46 män. Andelen kvinnor har sedan anställningen blev möjlig ökat för varje år. Andelen postdoktorer med internationell erfarenhet har alltid varit god inom de experimentella disciplinerna. Nu ökar denna andel även inom andra områden, vilket stärker konkurrenskraften vid en fortsatt akademisk karriär. Mål 5: Anställningskommittéerna ska ha en enhetlig organisation så att vårt rekryteringsarbete ska bli effektivare.
Aktiviteter: Universitetsstyrelsen fastställde i december 2012 en ny reviderad anställningsordning. Resultat: Den nya anställningsordningen och en tydliggjord anställningsprocess reglerar anställningskommittéernas arbete. Mål 6: Den sneda könsfördelningen i de yngre åldersgrupperna på lektorsnivå ska utjämnas.
Se under rubrik Jämställdhet. Området lednings- och stödkompetens (ur Strategisk kompetensförsörjningsplan 2007–2012) Mål 7: Det administrativa stödet ska effektiviseras och professionaliseras.
Aktiviteter: Sedan några år driver universitetsförvaltningen ett utvecklingsarbete för att förenkla och frigöra tid för kärnverksamheten. En extern utvärdering av universitets samlade administration har genomförts och rapporterats under 2012. Resultat: Utifrån utvärdering har interna analyser av fyra delområden utarbetats. En uppföljning av genomförda åtgärder kommer att göras under hösten 2013 eller våren 2014.
Mål 8: Det akademiska och administrativa ledarskapet ska ha god kompetens i relation till verksamhetens behov och krav.
Aktiviteter: Under 2012 har chefsintroduktion genomförts som en obligatorisk aktivitet. Syftet har varit att säkerställa att samtliga nya chefer i samband med tillträdet erhåller grundläggande kompetensstöd för sitt ledningsuppdrag. Sammanlagt två grupper, en under våren och en under hösten, har genomgått chefsintroduktion. En grupp chefer har under året avslutat sitt deltagande i UCL, (Umeå universitets Chefs- och Ledarutvecklingsprogram). I Företagsforskarskolan (Industrial Doctoral School) har ett utbildningsmoment kring ledarskap ingått för att stärka den framtida rollen som forskningsledare. Under hösten har ett tvåårigt projekt riktat till forskare som erhållit s.k. karriärbidrag startat på temat forskningsledarskap. Resultat: Chefsintroduktion har fått ett fortsatt positivt gensvar och svarar väl mot det stora behovet av kompetensstöd som finns hos nytillträdda chefer. Detsamma gäller för responsen från kursdeltagarna i UCL-programmet. Andelen akademiska chefer som under 2012 genomgått UCL-programmet är totalt 70 procent (prefekter 85 procent och biträdande/ställföreträdande prefekter 59 procent). Om chefsintroduktion räknas med så är täckningsgraden totalt 84 procent (92 procent prefekter och 78 procent biträdande/ställföreträdande prefekter). För chefer inom förvaltning och administration är motsvarande täckningsgrad 53 procent för UCL- programmet och 87 procent för deltagande i chefsintroduktionen eller motsvarande.
Resultat. Kompetensförsörjningsarbetet är en viktig del i verksamhetsplaneringen. Ett utvecklingsarbete pågår i syfte att öka systematiseringen av arbetet med kompetensförsörjning för att möta de framtida kompetensbehoven i verksamheten. Arbetet innebär att ledare på alla nivåer ges möjlighet till stöd och verktyg för att identifiera kompetensbehov och utifrån det utveckla kompetensförsörjningsplaner på kort och lång sikt.
Mål ur Verksamhetsplan 2012 Utbildning – Lärarkompetens Andelen disputerade lärare (enligt gamla Högskoleförordningen) ska öka till 76 procent år 2012 (75 procent år 2011).
Aktivitet: Rektors beslut om ett generellt anställningsstopp för adjunkter gäller fortfarande. Fakulteterna har på uppdrag av universitetsstyrelsen vidtagit åtgärder för att öka andelen lärare med forskarutbildning. Resultat: Vid Umeå universitet har antalet disputerade lärare (enligt Högskoleförordningen) ökat från 75 procent 2011 till 76 procent 2012. Forskning Umeå universitet ska höja andelen kvinnliga professorer till 25 procent år 2012 (år 2010: 22 procent)
Se under rubriken Jämställdhet. Verksamhetsstöd - kompetensförsörjning och arbetsmiljö Universitetet ska ta ett samlat grepp om rekrytering av lärare i syfte att bland annat genomföra konkurrenskraftiga rekryteringar samt minska den genomsnittliga tiden för rekrytering av lektor och
Mål 9: Ledare på alla nivåer ska ansvara för att
professor.
systematisera arbetet med kompetensförsörjning-
Aktiviteter: Under våren 2012 genomförde personalenheten i samarbete med fakulteterna en översyn av anställningsprocessen för lärare. Det innebar att processens delar tydliggjordes och granskades i hur de kunde effektiviseras och kvalitetssäkras. Samtliga fakulteter såg även över sina rutiner för anställning och befordran av lärare. Hösten 2012 inleddes projektet Systemstöd för rekryteringsprocessen, som ska leda till en ökad kvalitetet och effektivitet i administrationen vid rekrytering.
en.
Aktiviteter: På fakultets- och förvaltningsnivå har en bedömning av hur det systematiska arbetet med kompetensförsörjningsplanering genomförts.
65
Resultat: Anställningsprocessens delmoment har tydliggjorts och fakulteterna har utvecklat sina rutiner. Under 2013 planeras för inrättande av systemstöd för administration vid rekrytering. Förutsättningar för anställningar som lärare ska vara attraktiva i ett internationellt perspektiv.
Aktiviteter Under 2012 reviderades anställningsordningen och meriteringsbefattningen forskarassistent återinfördes. Insatser påbörjades under året för att utveckla ett tjänstesystem där lektorer och professorer ska ha adekvat forskningsstruktur och anställningsförhållanden som ger utrymme att ta sig an forskning som har hög risk och tar tid. Fakulteterna fick som ett led i detta totalt 11,1 miljoner kronor för att i första hand genomföra aktiviteter så att en högre andel av professorers och lektorers forskning anslagsfinansieras. Styrelsen beslutade om en treårig verksamhetsplan där det i delmålen angavs en tydlig inriktning för detta. Ett förslag till gästservice arbetades fram under året med syftet att underlätta administrationen på institutioner och enheter och därigenom göra universitetet attraktivt som arbetsgivare. Ledarskap Ledarrollen på institutionsnivå ska utvecklas vilket bl.a. ska medföra att prefektens tid för det akademiska ledarskapet ökar och att det administrativa stödet förbättras.
Aktiviteter: Som ett led i att förbättra det administrativa stödet har aktiviteter genomförts, se mål 7 i Strategisk kompetensförsörjningsplan 2007–2012. Ledarutveckling har kompletterats med introduktion för nya chefer med syfte att ge ett grundläggande kompetensstöd för deras ledningsuppdrag, se mål 8 i Strategisk kompetensförsörjningsplan 2007–2012.
Bedömning av de vidtagna åtgärder som sammantaget bidragit till att fullgöra uppgifter utifrån universitetets instruktion För att fullgöra de uppgifter som anges i universitetets instruktion (främst högskolelagen 1992:1434) är det viktigt att lyckas bra med att attrahera, behålla, utveckla och avveckla kompetens. Det är kanske den allra viktigaste frågan för universitetet, och kompetensförsörjningsfrågorna behandlas ofta på alla organisatoriska beslutsnivåer, inklusive universitetsstyrelsen. I universitetets visionsdokument Umeå universitet 2020 – vision och mål har kompetensförsörjningsfrågorna stort utrymme. Flera av universitetsstyrelsens beslutade mål år 2012 avser kompetensförsörjning. Nedan följer några viktiga exempel på hur aktiviteter och måluppfyllelse inom kompetensförsörjning bidragit till att Umeå universitet når sina mål. Aktiviteterna för att förbättra framtida karriärvägar för disputerade (mål 1) medför större möjligheter att öka erhållna externa medel samt öka medelcitering, vilket är två av universitetsstyrelsens prioriterade mål. De åtgärder som genomförts t.o.m. 2012 har bidragit till att erhållna bidrag inom forskning ökat med 41 procent mellan 2008 och 2012. Aktiviteterna för att öka andelen lärare med hög vetenskaplig kompetens (mål 3) gör att forskningsanknytningen i utbildningen ökar, vilket är ett mått på kvalitet inom utbildning. Aktiviteterna är viktiga för att behålla och fördjupa utbildningens kvalitet. Andelen disputerade lärare har ökat de senaste åren, och detta är ett av universitetsstyrelsens högt prioriterade mål. Aktiviteterna för att öka våra lärares pedagogiska kompetens (mål 3) är centrala för att kunna motsvara studenternas behov och klara de granskningar som Högskoleverket genomför. Universitetet har högst andel granskade utbildningar med omdömena hög eller mycket hög kvalitet bland universiteten under 2012. Även övriga aktiviteter är viktiga och bidrar till att uppfylla de mål som universitetsstyrelsen beslutat om för 2012.
66
Sjukfrånvaro
Hållbar utveckling
Förordning (2000:605) 7 kap. 3 §
Högskolelagen (1992:1434) 5 §
Uppgift skall lämnas om de anställdas frånvaro på grund
Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar
av sjukdom under räkenskapsåret. Den totala sjukfrånva-
utveckling som innebär att nuvarande och kommande
ron ska anges i procent av de anställdas sammanlagda
generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö,
ordinarie arbetstid.
ekonomisk och social välfärd och rättvisa.
Uppgift ska också lämnas om 1.
den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer,
2.
sjukfrånvaron för kvinnor respektive män samt
3.
sjukfrånvaron för anställda i åldrarna 29 år eller yngre, 30–49 år och 50 år eller äldre.
Sjukfrånvaron för varje grupp som avses i punkterna 2
Vid Umeå universitet bedrivs ett omfattande miljöarbete, och universitet har en beslutad miljöpolicy och fastställda miljömål. Universitetsstyrelsen har beslutat om en miljöpolicy där det bl.a. står att Umeå universitet ska medverka till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling och vara ett miljömedvetet universitet genom att:
och 3 ovan ska anges i procent av gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid.
Umeå universitet arbetar målmedvetet för en frisk och välmående personal. Företagshälsovårdens resurser har i ökande utsträckning inriktats på förebyggande insatser. Målet för 2012 var att minska sjukskrivningsnivån till tidigare nivå på 1,7 procent. Sjukfrånvaron för 2012 är 2,0 procent, d.v.s. samma nivå som 2011. Den totala sjukfrånvaron hos kvinnor har ökat, och ökningen återfinns främst i åldergrupperna under 50 år. För männen har sjukfrånvaron minskat med 0,2 procentenheter. Långtidssjukskrivnas andel av den totala sjukfrånvaron år 2012 är oförändrad jämfört med föregående år. Under 2013 är målet att behålla sjukfrånvaron på 2,0 procent. Under året ska analys göras över yngre kvinnors ökande sjukfrånvaro och åtgärder vidtas för att bryta denna utveckling. Sjukstatistik (%)
2008
2009
2010
Total sjukfrånvaro
2,0
1,9
1,7
2011 2012 2,0
2,0
Långtidssjukfrånvaro, över 60 dagar Sjukfrånvaro kvinnor
1,2
1,2
0,9
1,2
1,2
2,6
2,5
2,2
2,4
2,7
Sjukfrånvaro män
1,4
1,2
1,2
1,5
1,3
Sjukfrånvaro ålder –29 Sjukfrånvaro ålder 30–49 Sjukfrånvaro ålder 50–
1,1
0,7
0,7
1,0
1,2
1,6
1,6
1,5
1,6
1,7
2,7
2,1
2,2
2,7
2,7
Tabell 34: Sjukfrånvaro vid Umeå universitet 2008–2012 i procent av ordinarie arbetstid.
göra studenter och anställda medvetna om miljöfrågor och stimulera till konkreta handlingar som främjar en hållbar utveckling
minska användningen av råvaror samt bidra till en giftfri miljö genom att välja miljöanpassade produkter samt förebygga utsläpp av föroreningar
universitetets anställda och studenter beaktar miljö- och naturresursaspekter i sin dagliga verksamhet vid universitetet när det gäller aktiviteter som ger upphov till betydande miljöpåverkan
inom ramen för universitetets arbete för en hållbar utveckling följa lagstiftning och föreskrifter och driva arbetet i en ständig förbättringsprocess.
Universitetsstyrelsen fastställde i juni 2010 nya treåriga miljö- och hållbarhetsmål. Utifrån de nya fastställda miljömålen tas en handlingsplan med tidsplan, planerade åtgärder, ansvariga personer, nyckeltal och budget fram. Mål 1a: Universitets klimatpåverkan ska begränsas vid tjänsteresor.
Åtgärder som universitet har vidtagit för att begränsa klimatpåverkan från resor är att bland annat erbjuda olika distansöverbryggande tekniker, som kan nyttjas av anställda och studenter. IT-enheten erbjuder kostnadsfritt videokonferens/e-möte via Adobe Connect för webbkonferens, för online-möten, webinar samt verktyg för e-lärande för anställda, studenter och besökande. Universitetets växel erbjuder gratis telefonmöten för alla anställda. En helt ny telefonväxel är på väg att införas, en digital lösning (Lync) som utökar möjligheterna för personal att använda s.k. unified communication, en integrerad 67
kommunikationslösning med ljud, bild, video, messaging, m.m. Detta kan ytterligare reducera behovet av tjänsteresor. På campus Umeå finns ett antal lokaler med möjlighet till videokonferens samt en mobil videokonferensutrustning. Campus Örnsköldsvik och campus Skellefteå har även tillgång till videokonferenslokaler. Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap har verksamhet förlagd i Umeå och Abisko, och videokonferens används då kontinuerligt för att minska resandet. Videokonferensutrustning brukas även då teknisk-naturvetenskaplig fakultet har utbildningsuppdrag i bland annat Kiruna. Inom humanistisk fakultet används avancerad informationsteknik på HUMlab, som är en mötesplats för humaniora, kultur och informationsteknik. Umeå universitets resepolicy anger att miljöhänsyn alltid ska beaktas vid val av färdmedel. Anställda bör åka tåg där så är lämpligt. När resa med taxi är motiverat ska miljötaxi väljas om det är möjligt. Sammanfattningsvis genomförs kontinuerligt insatser för att begränsa klimatpåverkan från resor. Registrering av tjänsteresor sker i dag med hjälp av upphandlad resebyråtjänst. Användning av beställning och registrering av tjänsteresor sker i en utökad omfattning i jämförelse med tidigare år. Universitetets totala utsläpp av koldioxid från flygresor över 50 mil uppgår år 2012 till ca 3 725 ton. I jämförelse med andra universitet, enligt Naturvårdsverkets årssammanställning för 2011 års miljöledningsarbete i statliga myndigheter, så ligger de större universiteten högst om man tittar på de totala koldioxidutsläppen från flygresor. Umeå universitets koldioxidutsläpp, från resor över 50 mil, utgör cirka en tredjedel i jämförelse med det högsta utsläppet från ett universitet för år 2011. Universitetet släpper ut 848 kilo koldioxid per årsarbetskraft, vilket är en ökning från föregående år, troligen beroende på en ökad registrering av tjänsteresorna. Miljömålet ”universitets klimatpåverkan ska begränsas vid tjänsteresor” är delvis uppfyllt genom de många insatser som görs genom att erbjuda olika distansöverbryggande tekniker. Den utsläppta mängden koldioxid per årsarbetskraft bör följas noggrant för att kunna upptäcka eventuella behov av ytterligare insatser. Mål 1b: Universitets klimatpåverkan ska begränsas genom minskad energiförbrukning.
Under året har energieffektiva åtgärder utförts i kontors- och laboratoriemiljön, såsom byte till mer energisnåla kontorsapparater, energisnål belysning, energiåtervinning av kyla samt tids- och närvaro68
styrd belysning och närvarostyrd ventilation. Umeå universitet driver gemensamma energieffektiva åtgärder tillsammans med fastighetsägaren Akademiska Hus AB. Ett speciallaboratorium uppfördes under förra året med ett tillhörande marklager, vilket ger en energibesparing på ca 30 procent jämfört med en motsvarande anläggning utan sådant. Speciallaboratoriet har tagits i drift successivt under året. Akademiska Hus AB (AHAB) har genomfört ett ventilationsprojekt i Kemihuset, vilket innebär att kontoren inte ventileras då ingen är närvarande. En frikylefunktion har satts in på den stora datahallen HPC2N vilket innebär att behovet av fjärrkyla minskar speciellt vår och höst. Sammanfattningsvis har ett antal åtgärder genomförts för att begränsa klimatpåverkan från energianvändning. Trots driftsättning av ytterligare en datorhall och ett speciallaboratorium under år 2012 uppnås ett resultat på ca -0,2 procent köpt energi jämfört med föregående år. Mål 2: Antalet kurser och program med frågeställningar i ”Hållbar utveckling” ska öka.
Umeå universitet bedriver i dag omfattande undervisning och forskning inom området miljö och hållbar utveckling. Mängden av kurser och program med inslag av frågeställningen ”hållbar utveckling” är i dag förhållandevis stor. För att synliggöra och följa dessa är ett uppföljningsverktyg under framtagande. Universitet deltar i ett nordiskt forsknings- och samarbetsprojekt (ESDAN), finansierat av Nordiska ministerrådet, som syftar till att involvera hållbar utveckling i kursplaner och undersöka möjligheten att använda miljöledningssystem som uppföljningsverktyg för hållbar utveckling i högre utbildning. Någon inventering är dock inte genomförd i syfte att bedöma om målet att öka antalet kurser och program med frågeställningar kring hållbar utveckling är uppnått. Ett examensarbete med syfte att undersöka möjligheten att använda miljöledningssystem för att följa upp Mål 2 är genomfört och kommer att vara tillämpligt. Mål 3: Andelen registrerade anskaffningar (upphandling och inköp) där miljökrav ställs ska öka.
I samtliga upphandlingar där Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier är relevanta har dessa använts. Utbildningen av universitetsanställda i upphandling och inköpsrelaterade frågor fortsätter; bland annat tas dessa frågor upp på den för chefer och prefekter obligatoriska chefsutbildningen samt i den introduktionsutbildning som samtliga anställda erbjuds. Upphandlingsenheten har genomfört utbildning i lagen om offentlig handling för personal på
universitetet. Upphandlingsenheten har dessutom haft träffar med enheter som har haft behov av särskilt stöd angående inköp/upphandling. Vi saknar dock uppgift för att bedöma om målet att öka andelen upphandlingar och inköp där miljökrav ställts i upphandling och inköp är uppnått. Mål 4: Miljö- och hälsofarliga ämnen ska minska (nyckeltalet är antalet registrerade miljö- och hälsofarliga kemikalier och ämnen).
Umeå universitet följer upp och registrerar miljöoch hälsofarliga kemikalier i ett webbaserat registreringsprogram. Kemiförrådet scannar in utgående kemikalier fortlöpande, vilket gör att samordningen av registreringsprogram och kemiförrådets kemikaliehantering fungerar tillfredställande. Uppföljningen av mängden inregistrerade kemikalier i registerprogrammet har succesivt kunna förbättras genom att inventering sker av kemikalier i befintliga förråd. Verksamheterna har erhållit fortsatt stöd för inregistrering av kemikalier. En laboratoriesäkerhetsdag har genomförts med fokus på målet att minska miljöoch hälsofarliga kemikalier. Nationella substitutionsgruppens erfarenheter angående hur och vilka farliga kemikalier som kan ersättas i undervisning och forskning används som stöd för utfasningsarbetet. Verksamhetsstöd inom området kemi/miljö/arbetsmiljö finns även i år att tillgå i form av miljö- och arbetsmiljöhandläggare på fakultetsnivå samt kemiexpert, miljösamordnare och arbetsmiljösamordnare på central nivå. Vi kan dessvärre inte bedöma om målet att minska miljö– och hälsofarliga ämnen är uppnått för detta år då all inventering inte är genomförd. Miljöledningssystemet och effekterna av miljöledningssystemet avrapporteras årligen i slutet på februari månad till Naturvårdsverket och Utbildningsdepartementet. Redovisningen görs enligt förordning om miljöledning i statliga myndigheter; SFS 209:907. Under året har universitetet samverkat med Västerbottens läns landsting, Länsstyrelsen i Västerbotten, Region Västerbotten, Umeå kommun, Umeåregionen, Umeå C (Centrum) och Nolia AB kring den årligen återkommande SEE Västerbottens hållbarhetsvecka. Cirka 100 arrangemang har genomförts under SEE-veckan. Den uppmärksammade fotoutställningen "Hard Rain: Whole Earth?", som handlar om miljö, klimat och jordens resurser, visades på Umeå universitets campus 3−22 september.
"Hard Rain: Whole Earth?"-konferensen genomfördes som en del av SEE, Västerbottens hållbarhetsvecka, och var ett samarrangemang av Globala Västerbotten, Region Västerbotten, Sida, Länsstyrelsen i Västerbotten, Umeå universitet och Umeå kommun. En gemensam avsiktsförklaring undertecknades för att göra Umeå till ”den nordliga kraften för hållbar stadsutveckling”. Avtalet undertecknades av Rektor Lena Gustafsson och kommunalrådet Lennart Holmlund. Umeå universitet, Umeå Energi, Umeva och Bostaden satsade tillsammans över 28 miljoner kronor på ett nytt forskningssamarbete. Tillsammans med de kommunala bolagen ska universitetets forskare utveckla energieffektivare byggnader, grönare teknik och ekonomi. Umeå universitet deltar i det regionala miljömålsarbetet − Västerbottens läns åtgärdsprogram för hållbar utveckling − med miljömålen i sikte samt Klimatrådets arbete med klimat- och energistrategi för Västerbottens län.
Breddad rekrytering Högskolelagen (1992:1434), 1 kap. 5 § Högskolorna ska aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan.
Rektor har fastställt Handlingsplan för breddad rekrytering vid Umeå universitet 2009–2012. I handlingsplanen anges nedanstående mål: Mål: Umeå universitet anser att frågan om breddad rekrytering ska genomsyra en rad olika insatser, allt ifrån marknadsföring till karriärvägledning. Ansvarsfrågan för breddad rekrytering måste dock klargöras, liksom en tydligare definition av vad universitetet vill åstadkomma med breddad rekrytering.
Resultat/aktivitet: Ett utbildningsstrategiskt råd under ledning av vicerektor för utbildning samt med representanter för fakultetsledningar och studenter bildades under år 2010. Rådet har bland annat till syfte att arbeta med övergripande utbildningsstrategiska frågor på ett heltäckande sätt samt följa upp och verka för implementering av universitetets beslutade utbildningsstrategier, där ett exempel är handlingsplanen för breddad rekrytering. 69
Mål: Marknadsföring av universitetet som det flexibla universitetet som satsar stort på ”blended learning”, distansutbildning och decentraliserad utbildning.
Resultat/aktivitet: Umeå universitet har näst flest antal studenter som enbart var registrerade på distanskurser av samtliga lärosäten i landet, totalt 14 600 studenter läsåret 2010/2011. Det universitetsövergripande projektet Flexutbildningar vid Umeå universitet har som syfte att stimulera skapandet av innovativa lärandemiljöer, öka utbildningsutbudets tillgänglighet, höja utbildningarnas kvalitet samt positionera Umeå universitet som ett av de ledande lärosätena, framför allt med avseende på kvalitet och innovativitet, inom området nät/flexutbildningar. Sedan starten 2008 har projektet bl.a. finansierat ett större learning space på universitetsbiblioteket, lecture capture-systemet LifeSize samt utbildningsteknik i lärosalar och grupprum. Projektet Flexutbildningar vid Umeå universitet har också finansierat 21 utvecklingsprojekt med fokus på IKT i utbildningen, varav fyra i 2012 års utlysning av utvecklingsmedel. Universitetet hade totalt 933 helårsstudenter inom decentraliserad utbildning år 2012, vilket är 78 helårsstudenter färre än år 2011.
Resultat/aktivitet: Utifrån universitetsstyrelsens beslutade verksamhetsuppdrag 2011−2012 om tillgänglighet har en inventering av de största förbättringsbehoven genomförts av de tre tillgänglighetsområdena lokaler, verksamhet och information. Förbättringar har genomförts inom de tre områdena; bland annat har en handläggningsordning för pedagogiskt stöd till studenter med funktionshinder utarbetats och beslutats av rektor (Umu dnr 500-927-12) där bl.a. ansvarsfördelningen mellan olika instanser på lärosätet tydliggörs. Universitetets resultat i den årliga myndighetsenkäten från HANDISAM har förbättrats för andra året i rad. Bland myndigheter under Utbildningsdepartementet placerar sig Umeå universitet på 7:e plats av totalt 30 myndigheter med mer än 300 anställda. Mål: Benchmarking med Linköpings universitet av de två universitetens samlade retentionsåtgärder.
Resultat/aktivitet: Umeå universitet och Linköpings universitet har undertecknat avtal om samarbete år 2009 samt prioriterat ett antal gemensamma projekt som genomförts år 2010 och framåt, men ovan angivna mål var inte ett av de projekt som prioriterades.
Mål: Andelen studenter vars föräldrar har arbetar-
Mål: Uppföljning av programstudenter som gjort
bakgrund respektive utländsk bakgrund ska öka
studieavbrott. Analys av om vissa grupper är över-
(mål i Umeå universitets verksamhetsplan för
representerade vad gäller studieavbrott.
2009). En kartläggning av studenternas bakgrund per program ska göras, dels genom aggregerad statistik från HSV och även uppdelad per program från SCB. Syftet är att ta reda på vilka utbildningar som har störst snedrekrytering, för att kunna erbjuda riktade insatser kring information, vägledning och pedagogisk hjälp där behov finns.
Resultat/aktivitet: Statistik utifrån begreppet arbetarbakgrund presenteras inte längre av Högskoleverket, och universitetsstyrelsen har från och med år 2010 beslutat att inte ha med målsättningar om andel studenter som har arbetarbakgrund eller utländsk bakgrund, varför detta mål inte följs upp. Mål: Inrättande av fokusgrupper/kompetensgrupper som består av personer med utländsk bakgrund, personer som läst praktiska program på gymnasiet samt personer med funktionshinder eller som har specialistkunskaper om funktionshinderfrågor. Syftet med dessa grupper är att tillsammans med informationsenheten diskutera tillgängligheten i informationsmaterial och liknande.
70
Resultat/aktivitet: Umeå universitet följer sedan år 2008 årligen hur stor andel av programstuderande som kvarstår i programutbildningar efter två års studier. En stor del av dem som inte kvarstår i samma programutbildning återfinns på andra utbildningar inom Umeå universitet. Det har tyvärr inte varit möjligt att statistiskt fånga om vissa grupper är överrepresenterade vad gäller studieavbrott. Utöver detta genomförs en lång rad aktiviteter som syftar till att bredda rekryteringen, bland annat genom att ge alla studenter ett bra välkomnande. Nedan följer exempel på aktiviteter. Lärare/forskare genomför löpande föreläsningar på grund- och gymnasieskolor. Skolelever besöker ofta universitetet, både från gymnasiet och från grundskolan. Dessutom söker universitetet aktivt kontakt med potentiella studenter i olika sammanhang som vid mässor, gymnasiebesök, öppet hus och genom att ta emot blivande studenter som vill besöka Umeå universitet.
Arbetet med sommarringning (d.v.s. att antagna sökande rings upp under sommaren) fortgår varje år med syftet att minska antalet avhopp mellan antagning och registrering. Exempelvis teknisknaturvetenskaplig fakultet har år 2012 genomfört sommarringning till samtliga studenter som sökt utbildningar i första hand för att bl.a. svara på frågor.
Samfinansiering av bidragsfinansierad verksamhet Regleringsbrev 2012 I årsredovisningen ska det framgå i vilken omfattning anslagsmedel efter beslut har använts för att samfinansiera bidragsfinansierad verksamhet. Redovisningen ska delas upp i de två områdena utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive forskning, konstnärligt utveckl-
Universitetet har sedan flera år ett universitetsgemensamt mottagande av studenter. På institutionerna arbetar man mycket med mottagande och introduktion, bland annat genom fadderverksamhet. Inom universitet finns en rad stödåtgärder under studietiden. Vid universitetets studieverkstad erbjuds studenter stöd i skriftliga uppgifter, muntliga redovisningar och effektiva studievanor. Studie- och karriärvägledningens uppdrag är bland annat att ”ge bästa möjliga förutsättningar för studenter med olika bakgrund att bedriva framgångsrika studier”, och arbetet inriktas på såväl förebyggande som uppföljande insatser under studentens hela väg genom universitetet. Studenthälsan arbetar förebyggande med bl.a. stresshantering, livsstilsprofiler och stödsamtal. Utöver detta arbetar fakulteter och institutioner med stödåtgärder till studenter. Under år 2013 kommer en avdelning för lärande att inrättas inom universitetsbiblioteket i syfte att ytterligare förbättre stöd till studenter och lärare främst när det gäller IKT-pedagogiska frågor.
ingsarbete och utbildning på forskarnivå. Både belopp och andel av den totala finansieringen ska framgå av redovisningen.
Samfinansiering av bidragsforskning uppgår till totalt 44 937 tkr år 2012. Denna samfinansiering består delvis av universitetsstyrelsens beslutade samfinansiering av bidragsprojekt. Universitetsstyrelsen har beviljat samfinansiering med 17 576 tkr för år 2012 till 11 forskningsprojekt. Övrig del av samfinansieringen består huvudsakligen av samfinansiering av gemensamma kostnader i enlighet med rektors beslutade regler. Samfinansieringen av bidragsutbildning består huvudsakligen av samfinansiering av gemensamma kostnader i enlighet med rektors beslutade regler. I både samfinansiering av bidragsutbildning och bidragsforskning kan av prefekt beslutad samfinansiering ingå, men detta bedöms vara i en mycket liten omfattning. I tabellen nedan visas omfattningen av samfinansierad bidragsfinansierad verksamhet år 2012 jämfört med de två föregående åren.
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Forskning och utbildning på forskarnivå
2010 19 141
2011 20 195
2012 20 196
2010 31 598
2011 33 621
2012 44 937
Intäkt bidragsfinansierad verksamhet (inkl. samfinansiering)
51 586
57 887
46 184
735 188
790 614
819 364
Andel samfinansiering av total finansiering (bidragsfinansierad verksamhet)
37,1 %
34,9%
43,7 %
4,3 %
4,3 %
5,5 %
Samfinansiering bidragsfinansierad verksamhet
Tabell 35: Samfinansiering av bidragsfinansierad verksamhet, bidragsutbildning (GU) och bidragsforskning (FoU) 2010−2012, tkr.
71
Avgiftsfinansierad verksamhet Redovisning av upplåtande av bostadslägenhet Regleringsbrev 2012 Det ekonomiska resultatet av verksamheten ska framgå av årsredovisningen. Av 9 a § förordningen (1993:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning följer att universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434) får ingå hyresavtal för bostadslägenhet för att upplåta lägenheten i andra hand till a) utländska studenter inom utbytesprogram med andra länder, eller b) gästforskare vid universitetet eller högskolan, under förutsättning att de inte är anställda där. Vid sådan upplåtelse ges universitet och högskolor rätt att utan krav på full kostnadstäckning ta ut avgift för hyran från studenten eller gästforskaren.
a) International Housing Office startade 1999 när Umeå universitet tog över bostadsförmedlandet för internationella studenter från Folkuniversitetet. Funktionen är en del av International Office. International Housing Office har som uppdrag att erbjuda bostadsgaranti till alla utbytesstudenter som kommer till Umeå universitet för att studera under en eller två terminer. Från och med höstterminen 2011 hjälper funktionen också till med bostad till avgiftsskyldiga studenter. International Housing Office bedrivs som en egen resultatenhet och belastar inte universitetsanslaget. Hyresgästerna betalar ett påslag på hyran som gör att en person kan arbeta med att administrera bostäder till utbytesstudenter. Umeå universitet har ett samarbetsavtal med AB Bostaden i Umeå (1997-02-28). Riksdagen har gett universiteten tillåtelse att hyra ut bostäder dels till utländska studenter inom utbytesprogram med andra länder, dels till gästforskare vid universitet eller högskolor (SFS 1993:528).
72
Intäkterna för andrahandsuthyrning till internationella studenter inom utbytesprogram (International Housing) år 2012 var 10 137 tkr och kostnaderna var 12 084 tkr, vilket innebar ett underskott på -1 947 tkr. Underskottet kan förklaras av felperiodiserade hyresintäkter som i slutet av 2011 fördes på fel verksamhetsår, då intäkten hörde till 2012. Antalet hyresgäster som International Housing Office administrerade under 2012 var 846. Hyrestiden varierade från 1 månad till helår. Av nedanstående tabell framgår antalet hyresgäster som International Housing Office administrerar och resultatet 2009–2012. År
2009
2010
2011
2012
700
710
703
846
Intäkter
9 959
9 164
10 078
10 137
Kostnader
9 210
9 532
9 914
12 084
749
-368
164
-1 947
Antal hyresgäster
Resultat
Tabell 36: Antal hyresgäster och resultat år 2009–2012.
b) Umeå universitet har under 2012 hyrt in bostäder till gästforskare från Stiftelsen Lars Färgares gård för 2 147 tkr och hyrt ut dem till institutioner/gästforskare för 2 219 tkr, varav 2 010 tkr är interna intäkter och 210 tkr är externa intäkter från Sveriges lantbruksuniversitet och Totalförsvarets forskningsinstitut. Resultatet är 72 tkr. År 2011 var resultatet 18 tkr.
Förtydligande om uthyrning av lokaler enligt 4 § avgiftsförordningen.
Uppdrag att utveckla klinisk utbildning och forskning
Universitet och högskolor får ta ut avgifter för tillhandahållande av lokaler som ursprungligen har hyrts för läro-
Regleringsbrev 2012
sätets egen verksamhet utan den begränsning som följer
Karolinska institutet ska senast den 25 januari 2012
av 4 § andra stycket avgiftsförordningen (1992:191).
utbetala 870 tusen kronor till Umeå universitet för utveckling av klinisk utbildning och forskning. Av årsredo-
En förteckning över externa uthyrningar där Umeå universitet står som hyresvärd visas nedan tillsammans med hyresintäkter i tkr för år 2012. 2012 Idrottsklubben Studenterna i Umeå Sveriges lantbruksuniversitet Luleå tekniska universitet
30 307 6 378
använt medlen för att utveckla verksamheten.
Medlen har under 2012 använts för delfinansiering av följande projekt inom läkarprogrammet: -
att i samarbete med pedagogiska institutionen vid Umeå universitet utveckla en fungerande utbildningsplattform, anpassad för en regionaliserad läkarutbildning på fyra studieorter
-
att i samarbete med Universitetspedagogiskt centrum vid Umeå universitet genomföra kurser i klinisk handledning av studenter, riktade mot landstingsanställda läkare i de landsting som är engagerade i den regionaliserade läkarutbildningen vid Umeå universitet, Västerbottens läns landsting, Västernorrlands läns landsting, Jämtlands läns landsting samt Norrbottens läns landsting
-
att i samarbete med Universitetspedagogiskt centrum vid Umeå universitet genomföra kurser i case-metodik, riktade mot landstingsanställda läkare i de landsting som är engagerade i den regionaliserade läkarutbildningen vid Umeå universitet, Västerbottens läns landsting, Västernorrlands läns landsting, Jämtlands läns landsting samt Norrbottens läns landsting
-
att implementera den kliniska examinationen, s.k. OSCE, på två terminer under 2012 samt genomföra inköp av utrustning för studenternas förberedelser samt för genomförandet av den kliniska examinationen.
844
Västerbottens läns landsting
635
GN Catering i Umeå AB
561
Umeå Studentkår
515
Mira Mar c/o Habib Zaid
353
Umeå Naturvetar- och Teknologkår
347
HH Gastronomi AB
225
NH Café och Catering /Noni AB
164
Institutet för rymdfysik
163
Kunskap & kompetens i Sverige AB
160
Umeå kyrkl. Samfällighet
85
Bravida Sverige AB
37
Folkuniversitet
36
Vertex Kårmedia Umeå AB
31
Kungliga Skytteanska Samfundet
29
Foundation adm. Management
28
Akademi Norr
13
Totalt
visningen ska framgå på vilket sätt Umeå universitet har
40 911
Tabell 37: Externa uthyrningar där Umeå universitet står som hyresvärd, tkr.
År 2011 var de externa hyresintäkterna för lokaler 39 161 tkr, d.v.s. intäkterna har ökat med knappt 2 miljoner kronor år 2012. Universitetsservice säljer lokalvårdstjänster inom Umeå universitets inhyrda lokaler. Av intäkterna kommer 4 287 tkr från externa kunder. År 2011 var motsvarande siffra 3 999 tkr.
73
Donationer och stiftelseförvaltning Donationer Enligt donationsförordningen (1998:140) ska en samlad redovisning lämnas av myndighetens donationer, med avseende på storlek, valda placeringsformer och avkastning. Med donationer avses gåvor och bidrag från andra än statliga finansiärer, strategiska forskningsstiftelser och mellanstatliga organisationer till vilka Sverige är anslutet. 2012-12-31
2012-12-31
2012 2011-12-31
2011-12-31
2011 2010-12-31
2010-12-31
Placering (tkr)
Bokfört värde
Marknadsvärde
Bokfört värde
Marknadsvärde
Marknads- Avkastvärde ning
1 950
1 950
4 832
4 832
Avkastning 66
Bokfört värde
Bank ECU konto
Avkastning 0
4 832
4 832
5
233 825
233 825
3 336
219 249
219 249
3 860
214 555
214 555
1 418
0
0
0
0
0
0
0
0
115
Räntekonto hos RGK Obligationer och andra värdepapper
2010
Anledningen till att några donationer har placerats på andra sätt än på räntekonto hos Riksgäldskontoret är villkor från givaren på en viss typ av placering. Bankkonto är ett ECU-konto som töms löpande.
Stiftelseförvaltning Totalt förvaltar universitetet 38 stiftelser. Universitetets kostnader och förvaltningsarvode för 2012 uppgick till 240 tkr (244 tkr år 2011, 269 tkr år 2010). Under året har universitetet erhållit bidrag från universitetsanknutna stiftelser på 29 547 tkr (33 491 tkr år 2011, 31 142 tkr år 2010).
74
Mottagna gåvor och bidrag Under året har donationer på totalt 258 222 tkr mottagits (224 752 tkr år 2011, 249 015 tkr år 2010). Nedan förtecknas alla donationer över trettio prisbasbelopp. Donator Balticgruppen
Belopp (tkr) 18 000
Ändamål Forskning (hyresrabatten)
Wallenbergstiftelsen
6 183
Ny antibiotika f marina organismer
Söderbergs stiftelse
5 871
Bidrag till handelshögskolans verksamhet
Handelshögskolefonden
5 400
Bidrag till handelshögskolans verksamhet
Umeå kommun
5 000
Medfinansiering konstnärligt campus
Söderbergs stiftelse
4 500
Klinisk kemi, forskningsprojekt
Västerbottens läns landsting/TVV
4 204
Integrativ medicinsk biologi, forskningsprojekt
Umeå kommun
4 000
Stipendier avgiftsbetalande studenter
Wallenbergstiftelsen
3 372
IMB, Wallenberg scholar
Västerbottens läns landsting
2 400
VLL, Autoklaver diskdesinfektorer
Söderbergs stiftelse
2 129
Ekonomisk historia, forskningsprojekt
Umeå kommun
2 110
Teknisk naturvetenskaplig fakultet
Umeå kommun
2 000
Hum lab, drift Hum lab-X
Barncancerfonden
2 000
Onkologi, forskningsbidrag
Kempestiftelsen
2 000
Fysiologisk botanik, utrustning
Umeå kommun
2 000
MA och MA Statistik, medfinansiering UMIT
Baltic
2 000
Baltic stipendier
Erling-Perssons stiftelse
1 900
Medicinska fakulteten, metabola markörer
Kempestiftelsen
1 800
UCMM, Kempe, utrustningsmedel
Baltics donationsstiftelse
1 760
Molekylärbiologi, forskningsbidrag
Riksbankens jubileumsfond
1 694
Juridiska institutionen, forskningsbidrag
Siemens Axner
1 670
Fysik, docentur
Wallenbergstiftelsen
1 650
Fysiologisk botanik, utrustning
Hjärnfonden
1 500
Klinisk kemi, forskningsprojekt
Balticgruppen
1 500
Designhögskolan, konst och design
Gustafssons stiftelse
1 500
Kemi, forskningsbidrag
Wallenbergstiftelsen
1 424
Kemi, forskningsbidrag
Riksbankens jubileumsfond
1 400
Demografiska databasen, POPLINK
Erling Perssons stiftelse
1 333
Klinisk neurovetenskap, metabola markörer
Erling Perssons stiftelse
1 333
Klinisk neurovetenskap, metabola markörer
Erling Perssons stiftelse
1 333
IMB, metabola markörer
1 320
Cariologi, spjutspetsmedel
Västerbottens läns landsting Summa
96 287
75
Finansiell redovisning Resultaträkning (tkr)
Not
Utfall
Utfall
2012-01-01--
2011-01-01--
2012-12-31
2011-12-31
Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag
1
2 492 711
2 455 322
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
2
622 064
494 822
Intäkter av bidrag
3
800 415
794 684
Finansiella intäkter
4
23 815
29 291
3 939 005
3 774 119
Summa
Verksamhetens kostnader Kostnader för personal
5
2 396 812
2 282 275
Kostnader för lokaler
6
397 968
348 121
Övriga driftkostnader
7
987 806
952 940
Finansiella kostnader
8
6 191
5 419
Avskrivningar och nedskrivningar
9
138 172
120 960
3 926 949
3 709 715
12 056
64 404
-14
-176
Medel som erh. från statsbudgeten f finans av bidrag
36 214
26 170
Medel som erh. från myndigheter f finans av bidrag
50 318
39 375
Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag
35 240
35 081
-121 772
-100 626
0
0
12 042
64 228
Summa
Verksamhetsutfall Resultat från andelar i hel- och delägda företag
10
Transfereringar
Lämnade bidrag Saldo Årets kapitalförändring
11
76
Resultaträkning per verksamhetsgren (tkr)
2012-01-01--2012-12-31 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Forskning och utbildning på forskarnivå
TOTAL (tkr)
Grundutbildning
Uppdragsutbildning
Forskn. och forskarutb.
Uppdragsforskning
2 492 711
1 362 820
0
1 129 891
0
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
622 064
123 590
127 910
162 970
207 595
Intäkter av bidrag
800 415
25 988
0
774 427
0
23 815
9 684
63
13 935
134
3939 005
1 522 082
127 972
2 081 222
207 729
2396 812
913 195
29 119
1 351 034
103 464
Kostnader för lokaler
397 968
216 146
5 158
171 734
4 929
Övriga driftkostnader
987 806
359 838
67 007
521 432
39 528
Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag1
Finansiella intäkter Summa
Verksamhetens kostnader Kostnader för personal
Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa
Verksamhetsutfall Resultat från andelar i hel- och delägda företag
6 191
2 495
3
3 584
109
138 172
41 154
299
95 520
1 199
3 926 949
1 532 829
101 586
2 143 305
149 230
12 056
-10 746
26 387
-62 083
58 499
-14
-14
Transfereringar Medel erh. fr. statsbudgeten f finans av bidr.
36 214
0
0
36 214
0
Medel erh. fr. myndigheter f finans av bidrag
50 318
9 028
0
41 290
0
Övr. erhållna medel f. finansiering av bidrag
35 240
3 616
0
31 624
0
-121 772
-12 644
0
-109 128
0
0
0
0
0
0
12 042
-10 746
26 387
-62 097
58 499
Lämnade bidrag Saldo Årets kapitalförändring
1
I intäkter av anslag ingår för utbildning på grundnivå och avancerad nivå även ALF-ersättning och TUA-ersättning.
77
Balansräkning (tkr) TILLGÅNGAR
Not
2012-12-31
2011-12-31
33 948
Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling
12
54 221
Rättigheter + andra immateriella anläggningstillgångar
13
6 353
5 815
60 574
39 763
Summa immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet
14
143 958
145 897
Maskiner, inventarier, installationer m.m.
15
324 162
277 629
468 120
423 526
8 145
8 159
Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i hel- och delägda företag
16
Andra långfristiga värdepappersinnehav
0
0
8 145
8 159
2 748
2 974
Kundfordringar
29 921
29 249
Fordringar hos andra myndigheter
44 600
78 844
Summa finansiella anläggningstillgångar Varulager
17
Fordringar
Övriga fordringar
361
239
74 882
108 332
95 639
95 218
Upplupna bidragsintäkter
119 138
119 722
Övriga upplupna intäkter
11 858
8 125
226 635
223 065
19
-116
-21 950
20
1 559 995
1 593 805
0
0
21
1 950
4 056
Summa kassa och bank
1 561 945
1 597 861
SUMMA TILLGÅNGAR
2 402 933
2 381 730
Summa fordringar Periodavgränsningsposter
18
Förutbetalda kostnader
Summa periodavgränsningsposter Avräkning med statsverket Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Övriga tillgodohavanden i Riksgäldskontoret Kassa och bank
78
Balansräkning forts. (tkr) KAPITAL OCH SKULDER
Not
Myndighetskapital
22
Statskapital Resultatandelar i hel- och delägda företag Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkningen
2012-12-31
2011-12-31
9 679
9 855
0
0
664 337
599 933
12 042
64 228
686 059
674 017
Avsättningar för pensioner
22 757
23 901
Övriga avsättningar
16 611
14 417
39 368
38 318
419 602
342 894
Summa myndighetskapital Avsättningar
23
Summa avsättningar Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret
24
Skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga skulder
25
Depositioner
78 267
81 555
123 955
132 467
50 360
49 898
6
92
672 190
606 905
Upplupna kostnader
190 484
178 035
Oförbrukade bidrag
799 090
762 953
Summa skulder m.m. Periodavgränsningsposter
Övriga förutbetalda intäkter
26
15 742
121 502
Summa periodavgränsningsposter
1 005 316
1 062 490
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER
2 402 933
2 381 730
Statliga garantier för lån och krediter
Inga
Inga
Övriga ansvarsförbindelser
Inga
Inga
ANSVARSFÖRBINDELSER
79
Anslagsredovisning Redovisning mot anslag
Anslag
16 02 011 Umeå universitet: Grundutbildning
Ingående överföringsbelopp
Totalt Årets tilldelning enligt regle- Indragning disponibelt belopp ringsbrev 0
Utgifter
Utgående överföringsbelopp
1 219 036
1 218 920
116
1 219 036
1 218 920
116
986 957
986 957
0
986 957
986 957
0
20 068
20 068
0
21 950
1 197 086
21 950
1 197 086
16 02 012 Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning Ramanslag
0
986 957
005 Basresurs (ram)
0
986 957
16 02 071 Särskilda åtaganden för universitet och högskolor
0
20 068
0
6 695
6 695
6 695
0
0
11 039
11 039
11 039
0
0
2 334
2 334
2 334
0
16 02 072 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning Ramanslag
0
302 980
302 980
302 980
0
004 Medicinsk forskning och utbildning (ram)
0
242 638
242 638
242 638
0
008 Odontologisk utbildning och forskning (ram)
0
60 342
60 342
60 342
0
21 950
2 507 091
2 529 041
2 528 925
116
Ramanslag 001 Takbelopp (ram)
0
0
Ramanslag 013 Utbildning i miljövetenskap förlagd till Kiruna (ram) 014 Decentraliserad utbildning (ram) 015 Bidrag till lektorat i samiska och Bildmuseet (ram)
Summa totalt för myndigheten
80
0
0
Myndighetskapital Tabell 1: Redovisning av myndighetskapital m.m. Belopp A. Ack överskott (årets och balanserad kapitalförändring+ statskapital)
686 059
- del som avser den avgiftsbelagda verksamheten
-129 880
- del som avser andelar i hel- och delägda företag
-8 159
- del som avser donationsmedel
-500
- del som avser invärderad konst
-1 520
Summa A efter justeringar
546 000
B. Årets totala kostnader
3 926 949
- del som avser den avgiftsbelagda verksamheten
-143 110
- del som avser andelar i hel- och delägda företag
0
- del som avser donationsmedel
-20
- del som avser invärderad konst
0
Summa B efter justeringar
3 783 819
A i procent av B
14,4%
(inkl. statskapital, holdingbolag och invärderad konst)
Tabell 2: Kapitalförändring per område (tkr) Verksamhetsgren Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildning enligt uppdrag i regleringsbrev Uppdragsverksamhet (enligt tabell 4)
Balanserad kapitalförändring (A)
Årets kapitalförändring (B)
Summa (A+B)
286 821
-10 752
276 070
12 974
26 386
39 360
332 522
-62 091
270 430
32 021
58 499
90 520
664 338
12 042
676 380
Summa Forskning/ konstnärligt utvecklingsarbete/ utbildning på forskarnivå Forskning och utbildning på forskarnivå Uppdragsverksamhet (enligt tabell 4) Universitetet totalt
Tabell 3: Avgiftsfinansierad verksamhet (enligt 25 a § avgiftsförordningen) Balanserat kapital
44 995
Årets kapitalförändring
84 885
Ackumulerat kapital
129 880
Omsättning under året
201 609
Ack. kapital i procent av omsättning
64,4%
81
Tabell 4: Avgiftsfinansierad verksamhet (tkr)
Verksamhet Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Beställd utbildning Uppdragsutbildning Utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter
Över-/ underskott t.o.m. 2010
Över-/ underskott 2011
Intäkter 2012
Över-/ Kostnaunderder 2012 skott 2012
Ackumulerat över/underskott, utgående 2012
0
0
0
0
0
0
9 531
3 443
126 786
100 400
26 386
39 360
-143
41
8 139
8 100
39
-63
9 388
3 484
134 925
108 500
26 425
39 297
Övrigt Summa Forskning och utbildning på forskarnivå Uppdragsforskning Summa
16 786
15 235
201 609
143 110
58 499
90 520
16 786
15 235
201 609
143 110
58 499
90 520
0
0
7 306
7 306
0
0
-238
132
742
795
-53
-159
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Tjänsteexport Tjänsteexport Verksamhet där full kostnadstäckning inte gäller Högskoleprovet Biljett- eller programintäkter Inträde till museum Upplåtande av bostadslägenhet utbytesprogram och gästforskare
604
217
10 076
10 123
-47
774
Summa
366
349
10 818
10 918
-100
615
3 893
8 565
66 674
58 557
8 117
20 575
0
0
43 907
43 907
0
0
Övrigt, Ladokkonsortiet1 Övrigt, uthyrning av universitetets lokaler
1
Umeå universitets intäkts- och kostnadsandel ingår i beloppen.
Tabell enligt regleringsbrev. Kommentarer till majoriteten av den avgiftsbelagda verksamheten i tabellen ovan återfinns under respektive avsnitt i redovisningen.
82
Kommentar myndighetskapital Det sammanlagda myndighetskapitalet inklusive andelar från dotterföretag är 686 miljoner kronor, vilket motsvarar 17,5 procent av 2012 års kostnader. På den avgiftsfinansierade delen är det ackumulerade kapitalet 130,0 miljoner kronor, vilket motsvarar 64,4 procent av kostnaderna. Under året har myndighetskapitalet ökat med 12 miljoner kronor, främst inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Överskottet beror på att universitet efter påpekande från Riksrevisonen genomfört en genomgång av samtliga uppdragsprojekt och att projekt som tidigare har varit periodiserade har resultatförts, vilket medfört en engångsintäkt på 72 miljoner kronor år 2012. Myndighetskapitalet har uppstått under en lång rad av år. Redan år 1999 var myndighetskapitalet 377 miljoner kronor. En orsak till att myndighetskapital uppstått är att det tar tid att rekrytera lärare till beslutade satsningar. En lektor tar ca ett år och en professor knappt ett och ett halvt år. En annan orsak till myndighetskapitalets uppkomst är att institutioner och enheter behöver ett kapital för att kunna hantera de intäktsminskningar och kostnadsökningar som uppstår inom verksamheten. Universitetsstyrelsen har uppmärksammat detta under flera år och har i december 2010 beslutat om ännu mer kraftfulla åtgärder i syfte att använda myndighetskapital till strategiska satsningar. För de fakulteter som inte klarat att reducera myndighetskapitalet inom grundutbildning till en viss nivå år 2011 har en indragning genomförts, och kraven har skärpts ytterligare år 2012. Totalt finns beslut om satsningar motsvarande 271 miljoner kronor som finansieras med myndighetskapital. Förutom medel som bl.a. reserverats för avskrivningar av anläggningstillgångar kan nämnas följande större dispositioner:
Universitetsstyrelsen har 2009 respektive 2010 fattat beslut om ett omfattande program där yngre forskare beviljas karriärbidrag i konkurrens. För år 2009–2014 har totalt 107 av de mest lovande forskarna vid Umeå universitet beviljats 2 miljoner kronor vardera. Målet med programmet är att säkerställa att universitetets bästa forskningsbegåvningar kan få ett extra ekonomiskt stöd för att utveckla sin forskning och på så sätt påskynda sin meritering åren efter disputationen. Av den totala kostnaden på 214 miljoner kronor kommer 130 miljoner kronor att finansieras av
myndighetskapital och resterande 84 miljoner kronor ur forskningsanslaget.
Universitetsstyrelsen har i december 2008 beslutat att bevilja en satsning om 136 miljoner kronor under åren 2009–2014 för utveckling av ny arkitekturutbildning, 70 miljoner kronor på en Multihall (utvecklad konsthall) samt 57 miljoner kronor till en nylokalisering av Konsthögskolan. Med dessa satsningar skapas ett konstnärligt campus, och här bidrar förutom universitetet även Baltics donationsstiftelse och Umeå kommun.
Samtliga av universitetets fakulteter har tagit beslut om särskilda satsningar samt utformat en handlingsplan för att använda myndighetskapital till strategiska satsningar inom framför allt forskning. Exempel på detta är samhällsvetenskaplig fakultet, som har beslutat om en särskild satsning, där medel anvisats för 14 forskarassistenttjänster och där huvuddelen av finansieringen sker med myndighetskapital. Teknisk-naturvetenskaplig fakultet har beslutat om att inrätta 16 nya postdoktorer, som finansieras med myndighetskapital.
Umeå universitet är värd för ett molekylärmedicinskt laboratorium, vilket ställer krav på en motfinansiering om 4 miljoner kronor per år. Detta är ett exempel av flera där Umeå universitet ska medfinansiera externa forskningsanslag. Ett annat exempel där universitetet ska medfinansiera är det Linnéanslag som erhållits för Umeå Centre for Microbial Research Linnaeus Program.
Vid universitetet finns ca 200 redovisningsenheter (organisationsenheter) där balanserat kapital av varierande omfattning finns.
I den avgiftsfinansierade verksamheten uppgår kapitalförändringen år 2012 till +85 miljoner kronor. Överskottet beror främst på att uppdrag som är klara har resultatförts år 2012. Merparten av överskottet finns inom Ladokkonsortiet respektive ITS-enheten. Detta överskott kommer att användas till att vidareutveckla forskning och utbildning inklusive stödtjänster. Umeå universitet anhåller om att det ackumulerade kapitalet per 2012-12-31 inom avgiftsfinansierad verksamhet får balanseras till år 2013.
Mot bakgrund av ovanstående redovisning anhåller Umeå universitet om att myndighetskapitalet per 2012-12-31 i sin helhet får balanseras till räkenskapsåret 2013.
83
Tilläggsupplysningar och noter Redovisningsprinciper och värderingsgrunder Allmänt Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (2000:605). Universitetets redovisning följer förordning (2000:606) om myndigheters bokföring samt god redovisningssed. Ett ramavtal om finansiell leasing tecknades under 2000 och beskrivs i not. Regeringen har beslutat att följande undantag från vissa bestämmelser gäller universitet och högskolor: undantag från bestämmelsen om avräkning av anslagsmedel enligt 5, 16 och 18 §§ anslagsförordningen (1996:1189). Avräkning mot anslag och anslagsposter för medel som utbetalas till lärosätenas räntekonto i Riksgäldskontoret ska ske i samband med de månatliga utbetalningarna till respektive lärosätes räntekonto i Riksgäldskontoret. undantag från 11 § anslagsförordningen (1996:1189) på så sätt att lärosätet får överföra såväl överproduktion som outnyttjat takbelopp (anslagssparande) till ett värde av högst tio procent av takbeloppet till efterföljande budgetår utan att särskilt begära regeringens medgivande. undantag från bestämmelsen enligt 2 kap. 4 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, om att i årsredovisningen upprätta och lämna en finansieringsanalys till regeringen, samt att en annan mall för redovisning av de väsentliga uppgifterna ska användas. undantag från kravet enligt 9 § förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap att till Regeringskansliet, med kopia till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, redovisa en värdering och analys baserad på resultatet av arbetet med risk- och sårbarhetsanalys. undantag från 5 och 7 §§ kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188) om finansiering av anläggningstillgångar. En anläggningstillgång som används i myndighetens verksamhet får helt eller delvis finansieras med bidrag som har mottagits från icke-statliga givare. Detta gäller även för bidrag från statliga bidragsgivare under förutsättning att bidraget har tilldelats för ändamålet. 84
Redovisningsmodell Från och med den 1 januari 2010 bokförs uttag av gemensamma kostnader enligt den redovisningsmodell som rekommenderas av Sveriges universitetsoch högskoleförbund (SUHF) samt förordas av regleringsbrevet. Det innebär att lön och drift är bas för fördelningen och att separata beräkningar gjorts för de två verksamhetsgrenarna utbildning och forskning. Tidigare användes intäkter som bas för fördelningen. Uminova Holding AB, Holdingbolaget vid Umeå universitet Ägandet av Uminova Holding AB, holdingbolaget vid Umeå universitet, övergick per den 1 januari 1998 från Närings- och handelsdepartementet till Umeå universitet. Detta innehav redovisas i balansräkningen under posten statskapital. Påverkan på universitetets kapitalförändring framgår av resultaträkningsposten resultat från andelar i hel- och delägda företag. Värdering har skett enligt kapitalandelsmetoden. Årsredovisningslagen (1995:1554) har ändrats i SFS 2008:89, 7 kap. gällande koncernredovisning. Förändringen innebär att koncernbolaget inte upprättar koncernredovisning utan endast årsredovisning för moderbolaget Uminova Holding AB. Koncernredovisningen har tidigare år (1998–2006) använts som underlag för bokningar i Umeå universitets redovisning. Efter kontakt med Ekonomistyrningsverket om bokföringsprinciper gjordes en avskrivning av statskapital och aktier och andelar. Se not 16 och 22. Immateriella anläggningstillgångar Egentillverkade immateriella anläggningstillgångar har bokförts enligt ändringar i kap 5. 2 § FÅB (2000:605). Dessa består av utvecklingskostnader av det studieadministrativa systemet Ladok samt koncernkatalogen. Som immateriella anläggningstillgångar har programvaror över 100 tkr bokförts, med avskrivningstid 3 och 5 år.
Materiella anläggningstillgångar Samtliga inventarier/anläggningar med en ekonomisk livslängd som överstiger tre år, och med ett anskaffningsvärde på minst 20 tkr, klassificeras som anläggningstillgångar. För inredning gäller beloppet 20 tkr för samlade inköp till en institution. Beloppsgränsen höjdes 2009 och var tidigare 10 tkr. Konstföremål som erhållits från Statens konstråd bokförs som anläggningstillgång om givaren bokfört dem på detta sätt. Konstföremål avskrivs inte. Avskrivningstiderna är 3 år för datorer och vissa maskiner, 5 år för transportmedel, vissa maskiner, larmanläggningar och televäxel samt 10 år för inredningsinventarier. Avskrivningar sker varje månad med beräkning från anskaffningsdag. Reparationer, underhåll, ombyggnader och markanläggningar med ett anskaffningsvärde på minst 100 tkr redovisas som förbättringsutgifter på annans fastighet. Avskrivningstiderna för dessa är 3, 5, 10, 20, 30 år. Avsteg från dessa principer har gjorts vid inköp av datorutrustning till datorlabb och elevsalar, eftersom slitaget där bedöms vara större. Dessa har kostnadsförts direkt. Dessutom kostnadsförs datorer som inköps för biståndsprojekt i utvecklingsländer. Det totala beloppet för nämnda utrustningar beräknas uppgå till 2 435 tkr år 2012 (115 tkr år 2011). Finansiella anläggningstillgångar Reavinster och -förluster vid försäljning av finansiella anläggningstillgångar redovisas som verksamhetsutfall. Beloppen är obetydliga. Finansiell leasing Enligt kapitalförsörjningsförordningens 12 § får leasingavtal endast träffas under förutsättning att det leder till lägre kostnad för staten än köp. Beträffande kopieringsmaskiner har utifrån denna förutsättning tecknats ett ramavtal om leasing av kopieringsmaskiner, vilket innebär att leasing har tecknats för ett antal kopieringsmaskiner. Värdet av dessa har bokförts som tillgång och skuld i balansräkningen. Leasingavgiften har bokförts som kostnad. Se not 15 och 25.
Varulager Varulager redovisas av enheter med extern försäljning. Värdering har gjorts utifrån anskaffningsvärde. Vissa enheter har gjort avdrag för utgångna varor samt 5 procent inkurans. Först in- först ut-metoden tillämpas som huvudregel. Fordringar och skulder Fordringar är upptagna till det belopp varmed de beräknas inflyta. Fordringar och skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagskurs. Skuld för övertid/mertid har bokförts. Lån hos Riksgäldskontoret Hos Riksgäldskontoret finns ett s.k. avistalån för att finansiera anläggningstillgångar finansierade med statliga medel. Redovisning av projekt finansierade med externa medel Inför bokslutet klassificeras externt bidrags- och uppdragsfinansierade projekt som pågående eller avslutade. För avslutade projekt redovisas över- eller underskott som årets kapitalförändring. Pågående projekt periodiseras som en skuld eller fordran i balansräkningen (periodavgränsningsposter), i de fall ett giltigt kontrakt med finansiär finns. Efter rekommendation från Riksrevisionen har rutinerna för periodisering av förutbetalda intäkter inom uppdragsutbildning/uppdragsforskning ändrats. Som standard resultatavräknas dessa projekt från och med 2012. Intäkterna har avräknats i takt med förbrukningen enligt ESV:s föreskrifter till 4 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Brytdag Löpande redovisning för räkenskapsåret har gjorts t.o.m. den 7 januari 2013.
85
Noter Samtliga belopp anges i det följande i tkr, om inte annat anges. Not 1. Intäkter av anslag Intäkterna för anslag ökar år 2012 (+37 miljoner kronor eller +1,5 procent), beroende på anslagsökning inom forskning och forskarutbildning samt indexreglering. Not 2. Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter enligt 4 § avgiftsförordningen uppgår till 267 929 tkr (241 475 tkr år 2011), varav 187 836 är inomstatliga intäkter. Intäkterna motsvarar ca 6,8 procent av de totala kostnaderna. Avgiftsintäkter från tjänsteexport uppgår till 7 306 tkr för 2012. Se även tabell 4 – avgiftsbelagd verksamhet, där intäkterna disponeras. Intäkter enligt 4 § avgiftsförordningen tas in på båda verksamhetsgrenarna. Intäkter för IT-stöd och systemutveckling (ITS) och Ladokkonsortiet ingår med 176 391 tkr (149 880 tkr år 2011). Från och med 2011 medger regeringen att Umeå universitet får ta ut och disponera avgifter för verksamhet som avser ITS och Ladokkonsortiet, enligt regleringsbrev för budgetår 2012. Not 3. Intäkter av bidrag Bidragsintäkterna har ökat med 5 miljoner kronor jämfört med 2011. Hyresrabatt från Balticgruppen Design AB med 18 mnkr avseende konstnärligt campus redovisas i resultaträkningen som intäkt av bidrag. Oförbrukad del av hyresrabatten har periodiserats som oförbrukat bidrag i balansräkningen 2012. Not 4. Finansiella intäkter Ränteintäkter på tillgodohavande hos Riksgäldskontoret uppgår till 22 838 tkr (28 843 tkr år 2011). Resterande 977 tkr utgörs bl.a. av valutakursvinster och ränteintäkt för kundfordringar. Snitträntan hos Riksgäldskontoret var 2012 1,47 procent (1,78 procent).
86
Not 5. Kostnader för personal Lönekostnader exklusive arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal uppgår till 1 566 598 (1 501 483) tkr, vilket är en ökning med 4 procent sedan i fjol. I ökningen ingår periodiserad löneökning med 2,9 procent på lönesumman för oktober–december (utifrån löneavtal). Not 6. Kostnader för lokaler Lokalkostnaderna har ökat med ca 14 procent, beroende på avtalsmässiga hyreshöjningar samt satsningar på konstnärligt campus och Umeå Center for Comparative Biology. Not 7. Övriga driftkostnader Övriga driftskostnader har ökat med 35 mnkr, vilket främst beror på ökat köp av datortjänster (21 mnkr), övriga tjänster Ladokkonsortiet (5 mnkr) och köpta forskningsuppdrag (4 mnkr). I övriga driftkostnader ingår överföring till Västerbottens läns landsting, samt i mindre utsträckning överföring till Norrbottens läns landsting, Västernorrlands läns landsting och Jämtlands landsting, med totalt 303 mnkr (296 mnkr år 2011) som ersättning för klinisk utbildning och forskning. Not 8. Finansiella kostnader Räntekostnader för lån till anläggningstillgångar hos Riksgäldskontoret uppgår till 5 450 tkr (4 666 tkr år 2011). Not 9. Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningskostnaden har ökat med 17 212 tkr jämfört med 2011, beroende på ökade nyinvesteringar. Not 10. Resultat från andelar i hel- och delägda företag Resultatet för 2012 har bokförts i år. Se även not 16 och 22. Not 11. Årets kapitalförändring Se tabell 1 Redovisning av myndighetskapital m.m. samt tabell 2 Redovisning av kapitalförändring per verksamhetsgren.
Not 12. Balanserade utgifter för utveckling IB anskaffningsvärde Årets anskaffning Utrangering UB anskaffningsvärde IB ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Utrangering, ej färdigavskrivna anläggningar UB avskrivningar Bokfört värde
2012-12-31 100 701 32 536 -163 133 074
2011-12-31 77 937 22 845 -80 100 701
-66 753 -12 207 107 -78 853 54 221
-56 982 -9 798 27 -66 753 33 948
Under året har immateriella anläggningstillgångar för egen utveckling av datorprogram gjorts enligt de anvisningar som gäller fr.o.m. 2002. Dessa avser utvecklingskostnader hos Ladokkonsortiet för det studieadministrativa dataprogrammet. Not 13. Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Posten består av dataprogram. IB anskaffningsvärde Årets anskaffning Utrangering UB anskaffningsvärde IB ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Utrangering UB avskrivningar Bokfört värde
2012-12-31 15 339 3 459 -192 18 606 -9 524 -2 920 192 -12 252 6 354
2011-12-31 12 736 8 770 -6 167 15 339 -7 577 -2 208 261 -9 524 5 815
Not 14. Förbättringsutgifter på annans fastighet Pågående nyanläggningar redovisas som förbättringsutgifter på annans fastighet. IB anskaffningsvärde Årets anskaffningar Utrangering UB anskaffningsvärde IB ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Utrangering, ej färdigavskrivna anläggningar UB ackumulerade avskrivningar Bokfört värde
2012-12-31 300 144 23 463 -1 691 321 916 -154 247 -25 308 1 597 -177 958 143 958
2011-12-31 229 314 74 816 -3 986 300 144 -137 -20 3 -154 145
596 611 960 247 897
87
Not 15. Maskiner, inventarier, installationer m.m. IB anskaffningsvärde Årets anskaffningar Avgår anskaffningsvärde för utrangerade tillgångar Avgår anskaffningsvärde för sålda tillgångar Avgår anskaffningsvärde för överflyttade tillgångar UB anskaffningsvärde IB ack. avskrivningar Avgår ack. avskrivningar utrangerade tillgångar Avgår ack. avskrivningar sålda tillgångar Avgår ack. avskrivningar överflyttade tillgångar Årets avskrivningar UB ack. avskrivningar Bokfört värde exkl. finansiella leasingavtal Finansiell leasing IB värde av leasingavtal Årets nya leasingavtal Avslutade leasingavtal Årets amorteringar leasingavtal Bokfört värde IB Konst Årets anskaffning Årets UB UB Bokfört värde maskiner, inventarier, installationer m.m.
2012-12-31 1 029 256 136 677 -36 921 -1 537 144 1 127 619
2011-12-31 940 373 132 167 -43 536 -46 298 1 029 256
-759 321 36 630 1 515 2 -91 848 813 022 314 597
-720 242 43 256 46 10 -82 391 -759 321 269 935
5 8 -8 2 7
775 034 880 716 645
6 5 -7 1 5
314 893 746 314 775
1 920 0 1 920
1 920 0 1 920
324 162
277 629
Not 16. Andelar i hel- och delägda företag Universitetet övertog Uminova Holding AB, holdingbolaget vid Umeå universitet, vederlagsfritt från Näringsoch handelsdepartementet per den 1 januari 1998, och det ägs till 100 procent av universitetet. Årsredovisningslagen (1995:1554) har ändrats i SFS 2008:89, 7 kap. gällande koncernredovisning. Förändringen innebär att koncernbolaget inte upprättar koncernredovisning utan endast årsredovisning för moderbolaget Uminova Holding AB. Koncernredovisningen har tidigare år (1998–2006) använts som underlag för bokningar i Umeå universitets redovisning. Efter kontakt med Ekonomistyrningsverket om bokföringsprinciper gjordes en nedskrivning av statskapital samt aktier och andelar. Umeå universitet förvaltar Uminova Holding AB, där samtliga aktier i bolaget ägs av Umeå universitet. Uminova Holding AB har inte genomfört några köp av företag eller andelar år 2012. Se även not 22. IB bokfört värde aktier och andelar Andelar i hel- och delägda företag, årets ansk. Resultat innevarande år UB Bokfört värde
2012-12-31 8 159 0 -14 8 145
2011-12-31 3 335 5 000 -176 8 159
300
300
Antal andelar bundna 3 000 Nominellt värde, 3000 x 100 kr
Not 17. Varulager IB värde av varulager Årets förändring av varulager Bokfört värde
88
2012-12-31 2 974 -226 2 748
2011-12-31 3 078 -104 2 974
Not 18. Periodavgränsningsposter Ökning av upplupna bidrag från icke statliga myndigheter beror på att utbetalningar från vissa finansiärer fördröjts, bl.a. Västerbottens läns landsting (3 mnkr) samt EU-programmet (4 mnkr). Förutbetalda lokalkostnader Övriga förutbetalda kostnader
Upplupna bidrag från statliga myndigheter Upplupna bidrag från icke statliga finansiärer
Upplupna intäkter uppdragutbildning/-forskning
2012-12-31 85 073 10 566 95 639
2011-12-31 83 552 11 666 95 218
64 870 54 268 119 138
71 804 47 918 119 722
11 858
8 125
2012-12-31
2011-12-31
-21 950 2 528 925 -2 507 091 0 - 116
-64 779 2 481 492 -2 438 663 0 -21 950
-116
-21 950
Not 19. Avräkning med statsverket Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag Anslagsmedel som tillförts räntekonto Återbetalning av anslagsmedel Skulder avseende anslag i räntebärande flöde Saldo
Not 20. Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Universitetet hade 2012 tillgång till en kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret på 195 000 tkr (195 000 tkr år 2011). Denna har inte utnyttjats. Kortsiktigt likviditetsbehov har beräknats till 170 034 (149 747) tkr. Det beräknas som skillnaden mellan kortfristiga fordringar och skulder. Viktiga faktorer för utvecklingen av tillgodohavandet är omfattningen av erhållna bidrag samt investeringar i kombination med kravet på lånefinansiering av anläggningstillgångar. Not 21. Kassa och bank Donationsmedel placerade på ECU-konto Ränta ECU-konto
2012-12-31 1 950 0
2011-12-31 4 056 66
På bank finns medel som ska vidareförmedlas till andra projekt som startat under 2012. Not 22. Myndighetskapital Myndighetskapital exkl. resultatandelar IB Ack. myndighetskapital IB statskapital konst Förändring av statskapital konst Resultat innevarande år UB Bokfört värde
2012-12-31 664 352 1 520 0 12 042 677 914
2011-12-31 600 109 1 520 0 64 228 665 857
8 159
3 335
0 -14 8 145
5 000 -176 8 159
686 059
674 017
Resultatandelar i hel- och delägda företag IB statskapital anskaffningsvärde IB resultatandelar Kapitaltillskott Resultat innevarande år UB Bokfört värde Summa myndighetskapital
89
Not 23. Avsättningar Som avsättningar har bokförts pensionsförmåner som bekostas av universitetet. Under 2012 har även avsättning gjorts för kompetensåtgärder (15 796 tkr). Ingående avsättning pensioner Årets pensionskostnad Årets pensionsbetalningar Utgående avsättning pensioner Övriga avsättningar
2012-12-31 23 901 11 248 - 12 392 22 757
2011-12-31 24 828 11 089 -12 016 23 901
16 611
14 417
2012-12-31 342 894 183 542 -106 834 419 602
2011-12-31 241 822 191 079 -90 007 342 894
450 000
400 000
Not 24. Lån i Riksgäldskontoret Ingående skuld Under året upptagna lån Årets amorteringar Utgående skuld (utnyttjad låneram) Beviljad låneram
Samtliga lån hos RGK är s.k. avistalån. Not 25. Övriga skulder Enligt kapitalförsörjningsförordningen, 2 kap. 5 § får leasingavtal endast träffas under förutsättning att det leder till lägre kostnad för staten än köp. Beträffande kopieringsmaskiner har utifrån denna förutsättning under år 2009 tecknats ett ramavtal om leasing av kopieringsmaskiner, vilket innebär att leasing sedan dess har tecknats för ett antal kopieringsmaskiner. Värdet av dessa har bokförts som tillgång och skuld i balansräkningen. Leasingavgiften har bokförts som kostnad. Se även not 15. Av övriga skulder avser 40,7 mnkr preliminär skatt avseende löner och 1,9 mnkr skuld till samarbetspartner i EU-projekt. Not 26. Periodavgränsningsposter Upplupna semesterlöner inkl. sociala avgifter Övriga upplupna kostnader Oförbrukade bidrag från statliga myndigheter Oförbrukade donationer Oförbrukade övr. bidrag från icke statliga finansiärer Varav för finansiering av oavskrivna anläggningstillgångar Förutbetalda intäkter uppdragsutbildning/-forskning
2012-12-31 159 191 31 293 190 484
2011-12-31 152 202 25 833 178 035
462 541 258 222 78 327 799 090 109 369
432 502 277 570 52 881 762 953 106 466
15 742
121 502
Med donationer avses bidrag från icke statliga finansiärer, med undantag för de strategiska forskningsstiftelserna och mellanstatliga organisationer till vilka Sverige är anslutet (donationsförordningen 1998:140, 3 §). Efter rekommendation från Riksrevisionen har rutinerna för periodisering av förutbetalda intäkter inom uppdragsutbildning/uppdragsforskning ändrats. Detta innebär att posten förutbetalda intäkter uppdragsutbildning/-forskning har minskat avsevärt.
90
Sammanställning av väsentliga uppgifter
2012
2011
2010
2009
2008
16 645
17 445
17 542
16 973
15 565
Utbildning och forskning Totalt antal helårsstudenter1 Kostnad per helårsstudent
92,1
85,3
80,0
77,2
84,7
13 748
14 047
14 133
13 587
12 988
111,5
105,9
99,3
96,4
101,5
48
20
249 54 % 46 % 1 270 52 % 48 %
225 51 % 49 % 1 239 51 % 49 %
237 45 % 55 % 1 277 51 % 49 %
208 52 % 48 % 1 211 52 % 48 %
217 48 % 52 % 1 206 52 % 48 %
588
582
548
529
511
79
75
90
83
65
Genomsnittlig studietid för licentiatexamen (terminer)
5,2
7,0
5,8
5,2
Genomsnittlig studietid för doktorsexamen (terminer)
8,2
8,3
8,6
8,4
Totalt antal helårsprestationer1 Kostnad per helårsprestation Totalt antal studieavgiftsskyldiga studenter (hst) Totalt antal nyantagna doktorander – andel kvinnor – andel män Totalt antal doktorander med någon aktivitet – andel kvinnor – andel män Totalt antal doktorander med doktorandanställning (årsarb.) Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb.)
Totalt antal doktorsexamina
173
180
189
179
205
Totalt antal licentiatexamina
12
16
14
32
30
(1 071)
1 055
1 039
991
978
(2,1)
2,0
1,9
2,0
1,7
4
Totalt antal refereegranskade vetenskapliga publikationer 5
Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation Personal Totalt antal årsarbetskrafter
3 941
3 885
3 714
3 560
3 458
Medelantal anställda
4 359
4 278
4 185
4 072
4 060
Totalt antal lärare (årsarb.) – andel kvinnor – andel män Antal disputerade lärare (årsarb.) – andel kvinnor – andel män Antal professorer (årsarb.) – andel kvinnor – andel män
1 446 43 % 57 % 1 109 39 % 61 % 344 27 % 73 %
1 445 43 % 57 % 1 085 38 % 62 % 335 24 % 76 %
1 407 42 % 58 % 1 009 37 % 63 % 316 22 % 78 %
1 380 43 % 57 % 962 37 % 63 % 294 22 % 78 %
1 371 42 % 58 % 923 35 % 65 % 270 20 % 80 %
Intäkter totalt (mnkr), varav utb. på grundnivå och avancerad nivå (mnkr) – andel anslag (%) – andel externa intäkter (%) forskning och utbildning på forskarnivå (mnkr) – andel anslag (%) – andel externa intäkter (%) Kostnader totalt (mnkr) – andel personal – andel lokaler
3 939 1 650 83 % 17 % 2 289 49 % 51 % 3 927 61 % 10 %
3 774 1 580 85 % 15 % 2 194 51 % 49 % 3 710 62 % 9%
3 640 1 549 86 % 14 % 2 092 53 % 47 % 3 514 61 % 10 %
3 445 1 468 84 % 16 % 1 977 51 % 49 % 3 390 60 % 10 %
3 166 1 387 82 % 18 % 1 779 57 % 43 % 3 118 59 % 10 %
Lokalkostnader2 per kvm (kr)
1 613
1 437
1 430
1 435
1 362
Balansomslutning (mnkr) – varav oförbrukade bidrag – varav årets kapitalförändring – varav myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring) 3
2 403 799 12 686
2 382 763 64 674
2 205 798 126 605
1 953 706 55 478
1 762 579 48 423
Ekonomi
Exkl. uppdragsutbildning och beställd utbildning.
1
Enligt resultaträkningen.
2
För stiftelsehögskolorna avses eget kapital och årets resultat.
3
Summan för publikationer består av Umeå universitets författarfraktioner, d.v.s. inte det totala antalet publikationer (se kommentarer under avsnittet Kostnad per prestation). Det finns en betydande eftersläpning i registreringen av publikationer, vilket medför att framför allt det senaste året har en klar underskattning av antalet författarfraktioner. Siffrorna för 2012 i denna tabell är därmed inte jämförbara med tidigare år.
4
Miljoner kronor.
5
91
Kostnad per prestation Förordning om årsredovisning och budgetunderlag Enligt 3 kap. 1 § förordningen (2000: 605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheterna kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen i förekommande fall har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut. Resultatredovisningen ska främst avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Redovisningen ska lämnas enligt den indelning som myndigheten bestämmer om inte regeringen beslutat annat.
Dessutom ska studenterna ges rätt att utöva inflytande över utbildningen och lärosätena aktivt främja och bredda rekryteringen.
Mått som relaterar prestationer till kostnader Sammanställningen Väsentliga uppgifter är sedan år 2010 kompletterad med -
kostnad per helårsstudent (exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning)
-
kostnad per helårsprestation (exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning)
Lärosätenas instruktion
-
Övergripande mål för universitets och högskolors verksamhet finns i högskolelagen (1992:1434).
totalt antal refereegranskade vetenskapliga publikationer
-
kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation.
Av högskolelagen framgår att utbildning, som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, respektive forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete är de två huvuduppgifterna för universitet och högskolor. Därutöver ingår det i lärosätenas uppgifter att samverka med det omgivande samhället, att informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat, tillkomna vid lärosätet, kommer till nytta. Verksamheten ska vidare drivas på ett sådant sätt -
att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning,
-
att hög kvalitet nås i verksamheten,
-
att de tillgängliga resurserna utnyttjas effektivt,
-
att hållbar utveckling främjas i verksamheten,
-
att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas och
-
att verksamheten främjar förståelsen för andra länder och internationella förhållanden.
92
Riksrevisionen angav i sin granskning av årsredovisningar år 2010 för bland annat Umeå universitet att arbetet med att utveckla redovisningen av hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volymer och kostnader bör fortsätta år 2011. Mot bakgrund av detta har utvecklingsarbetet inom planeringschefsgruppen gått vidare med resultatet att måttet ”kostnad per prestation inom utbildning på forskarnivå” har tagits fram och prestationer för samverkan har utarbetats. Prestationer för samverkan finns integrerade i avsnittet om samverkan och innovation samt i avsnittet om uppdragsutbildning sidan 17 respektive uppdragsforskning på sidan 25 (måttet är i båda fall intäkter). Kommentarerna nedan refererar till styckkostnadsredovisningen under Väsentliga uppgifter, förutom när det gäller kostnad per prestation inom utbildning på forskarnivå.
Kostnad per helårsstudent Måttet består av samtliga kostnader för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (exklusive kostnader för uppdragsutbildning och beställd utbildning) dividerat med antal helårsstudenter för aktuellt år, exklusive studenter inom uppdragsutbildning och beställd utbildning. Kostnaden per helårsstudent har varierat under femårsperioden mellan 77 tkr och 92 tkr. En orsak till att kostnaderna per helårsstudent ökar mellan två år är den årliga kostnadsökningen för löner, drift och lokaler. År 2012 har kostnaderna ökat med 8 procent, och den genomsnittliga kostnaden per helårsstudent är 92,1 tkr år 2012. Kostnadsökningen 2012 sker utifrån en beslutad strategi att använda medel inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå i större utsträckning samt utifrån att ersättningsnivån per helårsstudent har ökat inom humaniora, samhällsvetenskap och juridik. Ytterligare en bidragande orsak till ökningen är att antalet helårsstudenter har reducerats år 2012, medan däremot kostnaderna inom grundutbildning inte har minskats. Kostnadsökningen innefattar också löneökningar år 2012. I universitetets kostnad per helårsstudent ingår kostnader för Ladokkonsortiet samt Ladokenheten, vilka båda är resurser för totalt 38 lärosäten i Sverige. Kostnaden per helårsstudent varierar mellan olika utbildningsområden. Kostnad per helårsprestation Måttet beräknas genom att samtliga kostnader för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (exkl. kostnader för uppdragsutbildning och beställd utbildning) divideras med antal helårsprestationer för aktuellt år, exklusive studenter inom uppdragsutbildning och beställd utbildning. Kostnaden per helårsprestation har varierat under femårsperioden mellan 96 tkr och 111 tkr. En orsak till att kostnaderna per helårsprestation ökar mellan två år är den årliga kostnadsökningen för löner, drift och lokaler. År 2012 har kostnaderna ökat med 5 procent, kostnaden per helårsprestation är i genomsnitt 111,5 tkr år 2012. Kostnadsökningen 2012 sker utifrån en beslutad strategi att använda medel inom utbildning på grund och avancerad nivå i högre utsträckning. Orsaken till att kostnad per helårsprestation inte ökat i samma omfattning som kostnad per helårsstudent är att prestationsgraden höjts med 3 procentenheter till 83 procent år 2012. Kostnadsökningen innefattar löneökningar och prisökningar avseende lokaler samt drift år 2012. I universitetets kostnad per helårsprestation ingår kostnader för Ladokkonsortiet samt Ladokenheten, vilka båda är resurser för
38 lärosäten i Sverige. Kostnaden per helårsprestation varierar mellan olika utbildningsområden. Kostnad per antal refereegranskade vetenskapliga publikationer Måttet beräknas vid Umeå universitet genom att samtliga kostnader för forskning och utbildning på forskarnivå divideras med antalet författarfraktioner vid Umeå universitet aktuellt år. Fraktionaliseringen innebär att det inte är hela antalet publikationer med författare från Umeå universitet som anges, utan antalet andelar (fraktioner) av dessa publikationer som utförts av forskare vid Umeå universitet. Det varierar mellan olika lärosäten huruvida fraktionalisering genomförs i denna beräkning och på vilket sätt. Kostnaden per helårsprestation har varierat under femårsperioden mellan 1,7 och 2,1 miljoner kronor år 2008–2012, och år 2012 är kostnaden 2,1 mnkr per publikation. Det finns en betydande eftersläpning avseende inrapportering av publikationer, vilket innebär att kostnaden per publikation för framför allt det senaste året kommer att minska allt eftersom publikationer för det året rapporteras in. Som en jämförelse kan nämnas att kostnaden per författarfraktion för 2011 beräknades till 2,4 miljoner kronor i årsredovisningen för 2011, men utifrån de uppgifter som i dag finns inrapporterade beräknas den till 2,0 miljoner kronor. En orsak till att kostnaderna per publikation ökar mellan två år är, utöver nämnda eftersläpning, den årliga kostnadsökningen för löner, drift och lokaler. Kostnaden per refereegranskad publikation varierar mellan olika vetenskapsområden och beror bland annat på olika publiceringskulturer. Kostnad per prestation inom utbildning på forskarnivå Att särskilja utbildning på forskarnivå från forskning är svårt på Umeå universitet, då en avsevärd del av utbildningen består i att delta i forskningsprojekt och aktivt forska. Det är därför inte möjligt att direkt ur ekonomisystemet få information om kostnaden för utbildning på forskarnivå eller kostnaden för en doktorand. Det innebär att beräkningarna är baserade på antaganden samt uppskattningar och därför innehåller osäkerheter. Måttet anger den genomsnittliga kostnaden för en helårsdoktorand vid lärosätet under ett år. Måttet består av tre delar: den första delen avser studiefinansieringen, den andra delen övriga kostnader och den tredje delen av kostnaden avser handledning. Uppgifter om studiefinansieringen hämtas direkt från ekonomisystemet och det studieadministrativa systemet. 93
Universitetets kostnader för studiefinansieringen för doktorander divideras med antalet heltidsekvivalenter (år 2012: 774 helårsdoktorander) inom forskarutbildning aktuellt år (observera att universitetet inte har någon kostnad för stipendiefinansierade doktorander). Kostnaden för studiefinansieringen är 325 tkr/helårsdoktorand år 2012. I övriga kostnader ingår doktoranders kostnader för lokaler, utrustning, drift och indirekta kostnader. Dessa kostnader har proportionerats utifrån antal heltidsekvivalenter inklusive doktorander med utbildningsbidrag inom verksamhetsgrenen forskning och utbildning på forskarnivå. Det kan givetvis diskuteras om inte doktorandens kostnader är lägre än detta genomsnitt. Samtidigt är forskarutbildningen en viktig del av verksamhetsgrenen forskning och utbildning på forskarnivå och kräver såväl avancerad utrustning som laboratorielokaler och andra lokaler m.m. Med denna utgångspunkt uppgår dessa övriga kostnader till 542 tkr år 2012. Den tredje delen avser handledning och bygger på en uppskattning av tid till handledning utifrån rektorsbeslut samt lönenivå för aktuella personalkategorier. Dessutom har handledningens övriga kostnader (lokaler, utrustning och drift samt indirekta kostnader) proportionerats utifrån personalkostnaden för handledning i relation till den totala personalkostnaden för forskning och utbildning på forskarnivå. Den totala handledarkostnaden beräknas till 114 tkr per heltidsdoktorand är 2012. Kostnaden per helårsdoktorand blir med detta mått 981 tkr år 2012. Eftersom metoden justerats mellan år 2012 och 2011 är jämförelse mellan dessa år inte möjlig. Kostnaden per helårsdoktorand varierar mellan olika fakultetsområden. Eftersom beräkningen av övriga kostnader bygger på uppskattningar och schablonmässiga beräkningar finns det betydande osäkerhet i beräkningen. Eftersom osäkerheten är högre för år 2008–2011 presenteras inte måttet för dessa år.
94
Summering Ovanstående mått svarar väl mot kravet om hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Måtten fångar dock inte vilken kvalitet det är på prestationerna. Kvaliteten på utförd forskning och utbildning är ytterst viktig, och mot bakgrund av detta kan inte några slutsatser dras av lärosätets resultat utifrån dessa mått. Tvärtom kan dylika mått i värsta fall leda till helt fel slutsatser avseende verksamhetens resultat, då en högre kostnad per helårsstudent/helårsprestation eller per publikation kan vara mer fördelaktigt än en låg kostnad. Det förtjänar också att upprepas att måtten inte är lämpade för jämförelser mellan lärosäten eftersom de kan beräknas på olika sätt och eftersom ett lärosätes utbildnings- och forskningsmässiga profil påverkar kostnadsnivåer, publikationsvolymer m.m.
Nyckeltal Umeå universitet tar årligen fram ett antal prioriterade nyckeltal och statistikunderlag och distribuerar dessa till fakulteterna, som i sin tur skickar dem vidare till institutionerna. Underlaget sorteras per fakultet, institution eller program. Syftet med detta är framför allt att öka fokus på de av styrelsen fastställda målen. Definitionerna följer så långt som möjligt nationella definitioner. Nedan presenteras nyckeltalen för hela universitetet.
Antal förstahandssökande till programutbildningar Förstahandsansökningarna till program (höstterminen) ökade åter 2012 efter en tillfällig nedgång 2011. Antalet har ökat med 22 procent under perioden 2008–2012. Uppgiften tas fram från VHS (från och med 2013 Universitets- och högskolerådets) statistiksida och omfattar inte kurser. 2008
7 321
2009
7 336
2010
8 028
2011
7 669
2012
8 910
Antal helårsstudenter Antalet helårsstudenter minskade 2012 för andra året i rad, till den lägsta siffran sedan 2008. Uppgiften tas fram ur studieregistret Ladok och omfattar alla utbildningstyper, d.v.s. även uppdragsutbildning, etc.
Personer kvarstående i samma programutbildning efter 2 år Andelen personer kvarstående i samma programutbildning efter två år sjönk något förra året efter att ha legat på 50 procent de föregående tre åren (jämförelser med tidigare år blir missvisande p.g.a. förändrade mätperioder). Genomsnittssiffran för hela universitetet är svår att tolka, eftersom nyckeltalet innefattar alla programutbildningar, inklusive korta program såsom högskoleexamenprogram, påbyggnadsutbildningar och masterprogram. Uppgiften köps från SCB. Siffran för läsåret 2011/12 visar andelen av alla som påbörjade ett program höstterminen 2009 som under läsåret 2011/12 fortfarande var registrerade på samma program, och på motsvarande sätt för tidigare år. 2008/09
50 %
2009/10
50 %
2010/11
50 %
2011/12
47 %
Förvärvsfrekvens, examinerade på grundnivå och avancerad nivå Förvärvsfrekvensen bland examinerade på grundnivå och avancerad nivå var oförändrad 2010 jämfört med 2009. Uppgiften köps från SCB och tas fram med fördröjning. För 2010 avses andelen i förvärvsar-bete november 2010 ur gruppen examinerade mellan läsåren 2004/05 och 2008/09, och på motsvarande sätt för tidigare år. 2006
89 %
2008
16 117
2007
90 %
2009
17 498
2008
90 %
2010
17 914
2009
88 %
2011
17 742
2010
88 %
2012
17 144
95
Antal doktorsexamina
Andel disputerade lärare
Antalet doktorsexamina nådde en topp 2008 och har sedan dess minskat och ligger 2012 på ungefär samma nivå som 2006. Uppgiften tas fram ur studieregistret Ladok.
Andelen disputerade lärare (enligt högskoleförordningen) fortsatte att öka 2012, om än något långsammare än föregående år. Uppgiften tas fram ur personalsystemet Primula och beräknas på antal anställda individer.
2008
205
2009
179
2008
67 %
2010
189
2009
69 %
2011
180
2010
72 %
2012
173
2011
75 %
2012
76 %
Publiceringar
Myndighetskapital
Antalet publiceringar (böcker, bokkapitel och artiklar) ökade med 19 procent från 2007 till 2011. Uppgiften tas fram ur publiceringssystemet Opus Diva och avser fraktionaliserade publiceringar (det vill säga om ett arbete samförfattats av till exempel forskare vid två olika lärosäten, får vardera lärosätet en halv publikation). Uppgifterna rapporteras med stor eftersläpning, varför siffrorna för 2012 inte ännu är jämförbara med tidigare år.
Myndighetskapitalet, i procent av ekonomisk omslutning, har ökat med fyra procentenheter från 2008 till 2012. Uppgiften tas fram ur ekonomisystemet Raindance. Andelarna som presenteras här skiljer sig något från de nyckeltal som tas fram institutionsvis eftersom de senare baseras på intäkter medan nedanstående siffror baseras på kostnader.
2007
1 127
2008
1 182
2009
1 223
2010
1 278
2011
1 336
Externa medel, miljoner kronor Externa medel har ökat med cirka 44 procent från 2008 till 2012. Uppgiften tas fram ur ekonomisystemet Raindance och omfattar bidrags-, uppdrags- och avgiftsintäkter för både utbildning och forskning. 2008
990
2009
1 199
2010
1 203
2011
1 290
2012
1 422
96
2008
13,5 %
2009
14,1 %
2010
17,2 %
2011
18,2 %
2012
17,5 %
Styrelseledamöternas uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag Birgitta Johansson-Hedberg, styrelseordförande universitetsstyrelsen. Direktör, FK/Psykologexamen. Styrelseordförande Almi Stockholm, styrelseordförande Pocketstället, styrelseledamot Vitec AB, styrelseledamot Sveaskog, styrelseledamot Finansinspektionen, styrelseledamot i Vectura Consulting AB, styrelseledamot Copenhagen Economics, styrelseledamot Sveriges Radio, född 1947.
Externt råd vid sektionen för ingenjörsvetenskap (Blekinge Tekniska Högskola) samt suppleant Pressens Opinionsnämnd (PON), född 1945. Staffan Normark, Ständig sekreterare. Professor, MD. Ledamot Nobelstiftelsens styrelse, styrelseledamot i Nobelhus AB, född 1945. Åsa Gunnarsson, Professor, JD, född 1958.
Peter Kopelman, vice ordförande. VD Kopelman Consulting AB. Styrelseledamot i Stockholms Handelskammare, styrelseledamot i Ragn-Sells, ordförande i Itledarna, född 1958. Lena Gustafsson, Professor, FD. Styrelseledamot ESS AB (European Spallation Source), styrelseledamot SUHF:s styrelse, ledamot insynsrådet Länsstyrelsen i Västerbottens län, född 1949. Kjell Asplund, Professor emeritus och f.d. generaldirektör, MD. Ordförande SMER (Statens medicinsk-etiska råd), styrelseledamot Läkemedelsverket, styrelseledamot Stockholms sjukhem, född 1943. Eva Bonnier, Bokförläggare. Ordförande i Svenska Förläggare AB, styrelseledamot Dagens Nyheter, född 1945. Sigbrit Franke, Professor och tidigare universitetskansler, FD. Styrelseordförande Utbildningsvetenskapliga kommittén Vetenskapsrådet, styrelseledamot Swedish Medical Nanoscience, styrelseledamot Lifco AB, född 1942. Chris Heister, Landshövding Stockholms län. Styrelseordförande Tillväxtverket, suppleant Riksbanksfullmäktige, född 1950. Göran Johnsson, f.d. Metallordförande. Ordförande Sveriges Television AB, ordförande Calmando, ordförande Unionkonsult, ordförande programrådet Hållbar Produktionsteknik (Vinnova. m.fl.), ordförande Produktionslyftet (Vinnova, m.fl.), Ordförande i Strategiråd "Jobb till 1000" i Olofström, vice ordförande Exportkreditnämnden, ledamot Stockholm Business Region AB, ledamot Elaanders AB, ordförande i centrumbildningen Swedish Waterjet Lab (Blekinge tekniska högskola),
Hans Wolf-Watz, Professor, FD, född 1945. Mari Norgren, Professor, FD, född 1956. Svante Norrhem, Professor, FD. Ledamot av Vetenskapsrådets expertkommitté för genus, gruppsuppleant för lärarna, född 1962. Per Persson, Professor, FD. Gruppsuppleant för lärarna, född 1962. William Hansson, Kårordförande Umeå medicinska studentkår, född 1988 (våren 2012). Viktor Flodin, Kårordförande Umeå medicinska studentkår, född 1990 (hösten 2012). Åsa Zetterberg, Kårordförande Umeå studentkår, ledamot Kårmedia AB, född 1987 (våren 2012). Fanny Eriksson, Kårordförande Umeå studentkår, ledamot Kårmedia AB, ledamot av Västerbottens läns skattenämnd, född 1990 (hösten 2012). Johan Liedholm, Kårordförande Umeå naturvetar- och teknologkår, född 1987 (våren 2012). Helena Dahlberg, Kårordförande Umeå naturvetar- och teknologkår, född 1989 (hösten 2012). Bore Sköld, 1:e vice kårordförande Umeå studentkår, gruppsuppleant för studenterna, född 1988 (våren 2012). Viktor Sjödin, 1:e vice kårordförande Umeå studentkår, gruppsuppleant för studenterna, ledamot Kårmedia AB, född 1986 (hösten 2012).
97
Styrelseledamöternas ersättningar Styrelseledamöterna har för sina uppdrag i styrelsen för Umeå universitet uppburit följande ersättningar för 2012: Birgitta Johansson-Hedberg Kjell Asplund Eva Bonnier Sigbrit Franke Chris Heister Göran Johnsson Peter Kopelman Staffan Normark Lena Gustafsson Åsa Gunnarsson, lärarrepr. Mari Norgren, lärarrepr. Hans Wolf-Watz, lärarrepr. Svante Norrhem, lärarrepr. Per Persson, lärarrepr. Åsa Zetterberg William Hansson Johan Liedholm Bore Sköld Fanny Eriksson Helena Dahlberg Viktor Flodin Viktor Sjödin
98
66 000 kronor 28 000 kronor 28 000 kronor 28 000 kronor 28 000 kronor 28 000 kronor 28 000 kronor 28 000 kronor -
(Har lön) (Har lön) (Har lön) (Har lön) (Har lön) (Har lön) 14 000 kronor 14 000 kronor 14 000 kronor 7 000 kronor 14 000 kronor 14 000 kronor 14 000 kronor 7 000 kronor
Avser våren 2012 Avser våren 2012 Avser våren 2012 Avser våren 2012 Avser hösten 2012 Avser hösten 2012 Avser hösten 2012 Avser hösten 2012
Styrelsens beslut om årsredovisning för 2012 Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vi bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande. Styrelsen har den 19 februari 2013 fattat beslut om årsredovisning för 2012. Umeå den 19 februari 2013
Birgitta Johansson-Hedberg Ordförande
Lena Gustafsson rektor
Kjell Asplund
Eva Bonnier
Sigbrit Franke
Göran Johnsson
Peter Kopelman
Staffan Normark
Chris Heister
Mari Norgren
Kristin Palmqvist
Svante Norrhem
Fanny Eriksson
Helena Dahlberg
Viktor Flodin
99
Bilaga 3 Redovisning av takbelopp Tabell 1 till regeringsbeslut 2011-12-20, nr I:18 Redovisning av antal helårsstudenter (HST), helårsprestationer (HPR) samt redovisning av intäkter på grundutbildningsanslaget. Utfall avseende perioden 2012-01-01 - 2012-12-31 A Utfall Utbildningsområden Humaniora Juridik
1
HST 2 054
B Utfall 1
HPR 1 312
C HST Ersättn. (tkr) 48 118
D HPR Ersättn. (tkr) 25 118
E Utfall total ersättning 73 236
367
325
8 588
6 221
14 809
Samhällsvetenskap
4 162
3 316
97 532
63 469
161 001
Naturvetenskap
2 414
1 843
120 904
77 867
198 771
Teknik
1 697
1 358
85 027
57 347
142 374
Vård
2 292
2 120
122 063
97 765
219 828
270
272
11 885
13 972
25 857
1 473
1 411
87 673
102 106
189 779
Odontologi Medicin Undervisning
805
741
27 980
30 339
58 319
Övrigt
326
293
13 099
9 566
22 665
Design
276
276
39 177
23 870
63 047
Konst
74
74
14 912
6 402
21 314
Musik
10
10
1 194
774
1 968
Idrott
168
147
17 394
7 052
24 446
16 387
13 497
695 547
521 867
1 217 414
Summa
Takbelopp (tkr) Redovisningen visar att lärosätet kommer över takbeloppet med (tkr)
1 197 086 20 328
Kommentarer till tabellen 1.
Exklusive utbildning för annan högskola, uppdragsutbildning, särskild utbildning för lärare i yrkesexamen, övriga särskilda lärarutbildningar och projekt för invandrade akademiker.
Antal helårsstudenter inom vissa konstnärliga områden: Totalt antal utbildade helårsstudenter 318 inom design. Högst får 276 HST avräknas inom det aktuella utbildningsområdet. Övriga helårsstudenter inom design har avräknats mot utbildningsområde teknik. Totalt antal utbildade helårsstudenter 83 inom konst. Högst får 74 HST avräknas inom det aktuella utbildningsområdet. Övriga helårsstudenter inom konst har avräknats mot utbildningsområde teknik. Totalt antal utbildade helårsstudenter 10 inom musik. Högst får 10 HST avräknas inom det aktuella utbildningsområdet.
100
Bilaga 3 Tabell 2 till regeringsbeslut 2011-12-20, nr I:18 Beräkning av anslagssparande och överproduktion (tkr)
A. Tillgängliga medel (inklusive beslutad tilläggsbudget) Årets takbelopp (tkr) + Ev. ingående anslagssparande (tkr) Summa (A)
1 197 086 21 950 1 219 036
B. Utfall totalt för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ersättning för HPR från december föregående år Utfall total ersättning enligt tabell 1 + Ev. utnyttjande av tidigare överproduktion (tkr) Summa (B)
Summa (A-B)
1
1 506 1 217 414 1 218 920
116
1.Positiv summa förs till tabell över anslagsproduktion nedan Negativ summa förs till tabell över överproduktion nedan
Tabell. Anslagssparande Totalt utgående anslagssparande (A-B) - Ev. anslagssparande över 10% av takbeloppet
116
Utgående anslagssparande
116
Tabell. Överproduktion 0
Total utgående överproduktion (tkr) -Ev. överproduktion över 10% av takbeloppet
3
Utgående överproduktion
0
0
3.
Den del av anslagssparandet som lärosätet inte får behålla utan regeringens godkännande.
101
Foto omslag: Andreas Nilsson • Tryck Edita Västra Aros Västerås, 2013
Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon 090-786 50 00. Fax 090-786 99 95 www.umu.se
