Detta är Bong. Bong är noterat på Stockholmsbörsens O-lista

B

KOLUMNTITEL

Kuvertmarknaden drivs av en långsiktigt stark ökning inom direktreklam och förpackningar. Utvecklingen går mot mer förädlade produkter samtidigt som kunderna ställer högre krav på servicenivå och sortiment. Bong har en väl utvecklad kapacitet och goda kunskaper för att tillgodose dessa kundbehov.

Innehåll Detta är Bong ......................................2 Året i sammandrag ............................. 3 VD har ordet ....................................... 4 Affärsidé, strategisk inriktning, mål och prioriteter ...............................7 Kundfokus .......................................... 8 Produkter och varumärken ................12 Miljö och kvalitet ............................. 14 Från träd till kuvert ........................... 16 Produktivitetsfanatism ...................... 18 Rätt människor – rätt motivation....... 20 Ett europeiskt företag ........................22 Affärsenheter .................................... 24 Femårsöversikt .................................. 28 Bong-aktien ...................................... 30 Risker och möjligheter ...................... 34

Bongs historia ................................... 36 Deﬁnitioner .......................................37 Förvaltningsberättelse ...................... 38 Resultaträkningar...............................41 Balansräkningar .................................42 Kassaﬂödesanalyser .......................... 44 Förändring eget kapital ..................... 45 Redovisningsprinciper ....................... 46 Noter .................................................47 Revisionsberättelse och revisorer ......................................57 Styrelse ............................................. 58 Ordinarie bolagsstämma ................... 59 Ekonomisk information ..................... 59 Ledning ............................................ 60 Adresser ............................................61 KOLUMNTITEL

1

Detta är Bong Bong är ett av Europas ledande kuvertföretag. Efter fusionen mellan Bong och Ljungdahl 1997 samt ett antal förvärv de senaste åren har koncernen mycket starka marknadspositioner framförallt i norra Europa. Bong tillverkar och säljer ett brett sortiment av kuvert, oftast helt kundanpassade och med avancerat tryck. Koncernen har produktionsanläggningar och säljorganisationer i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Storbritannien, Irland, Belgien, Tyskland och Polen. Dessutom har Bong säljkontor i Estland och Lettland. Efter några år med svag lönsamhet åstadkom Bong under 2004 en positiv resultatutveckling med betydligt bättre resultat än under 2003. När resultatet återigen stabiliserats på en god nivå ser koncernen intressanta möjligheter till fortsatt expansion och utveckling. Bong är noterat på Stockholmsbörsens O-lista.

Nyckeltal

2004 1 807

2003 1 908

2002 2 112

Rörelseresultat, MSEK1

38

–42

Resultat före skatt, MSEK1

–4

–90

Resultat efter skatt, MSEK

–3 –0,25

Nettoomsättning, MSEK

1

Resultat per aktie exklusive jämförelsestörande poster, SEK 2 Kassaﬂöde efter investeringsverksamhet, MSEK Antal anställda

2001 2 395

2000 2 347

–20

40

181

–78

–34

116

–106

–38

–25

76

–8,16

–3,50

–2,45

7,40

77

31

170

–32

–237

1 391

1 510

1 642

1 854

1 892

Exklusive jämförelsestörande poster. För 2004 har följande poster av engångskaraktär exkluderats: slutuppgörelse i tvisten med Bauwensgruppen, 61, realisationsvinst vid maskinfösäljning, 12, och omstruktureringskostnader, –19 MSEK. 2 För jämförelseåren (2000–2001) omräknad med en korrektionsfaktor om 0,846 för att beakta fondemissionselementet i 2002 års nyemission. 1

2

DETTA ÄR BONG

Året i sammandrag ■ Minskningen av de europeiska kuvertvolymerna avtog under 2004 och branschen fortsatte att konsolideras. ■ Bongs resultat utvecklades positivt. Resultat före skatt blev 51 MSEK (–133). Justerat för poster av engångskaraktär uppgick resultatet före skatt till –4 MSEK (–90). ■ Kassaﬂödet efter investeringsverksamhet var fortsatt starkt och uppgick till 77 MSEK (31). ■ Bong nådde en slutlig förlikning i tvisten med förre ägaren till Bauwensgruppen. ■ Det ﬁnska bolaget Kirjekuori Oy förvärvades. ■ Bong ingick en strategisk allians med den franska tillverkaren Hamelin. ■ Ett ﬂertal viktiga rekryteringar genomfördes.

Justerat kvartalsresultat före skatt*

Justerat rullande resultat före skatt* Årsvärden kvartalsvis MSEK 150

MSEK 150

MSEK 20

MSEK 20

100

100

10

10

50

50

0

0

0

0

-10

-10

-50

-50

-20

-20

-100

-100

-30

-30

-150

-40

-150

Q4 Q1 Q2 Q4Q3 Q1 Q4 Q2Q1 Q3 Q2 Q4Q3 Q1 Q4 Q2Q1 Q3 Q2 Q4Q3 Q1 Q4 Q2Q1 Q3 Q2 Q4Q3 Q1 Q4 Q2 Q3 Q4

2001

20012002

20022003

* Exklusive poster av engångskaraktär

20032004

2004

-40 Q1 Q2 Q1 Q3 Q2 Q4 Q3 Q1 Q4 Q2 Q1 Q3 Q2 Q4 Q3 Q1 Q4 Q2 Q1 Q3 Q2 Q4 Q3 Q4 2002 2002 2003 2003 2004 2004

* Exklusive poster av engångskaraktär

ÅRET I SAMMANDRAG

3

VD har ordet Under 2004 påbörjades den resultatmässiga vändningen för Bong och året markerade därmed ett nytt kapitel i koncernens historia. Trots att den europeiska kuvertmarknaden fortsatte att minska kunde vi genom att höja bruttomarginalen och reducera de fasta kostnaderna åstadkomma en betydande resultatförbättring.

Arbetet fortsätter nu för att komma tillbaka till en god lönsamhet samtidigt som vi förbereder oss för framtida tillväxt. Mindre volymnedgång i marknaden under 2004 Efter de senaste årens betydande volymnedgång i marknaden om cirka 4 procent per år bromsades fallet under 2004 och minskningen stannade vid cirka 2 procent i Europa. Det var sannolikt ﬂera faktorer som bidrog till att den negativa trenden bröts, till exempel bättre konjunktur och annonsmarknad i ﬂera europeiska länder samt lägre takt i övergången till elektronisk kommunikation eftersom en stor del av de enkla förändringarna redan genomförts. I Sverige och Tyskland minskade marknaden med cirka 5 procent. I Norge gynnades kuvertmarknaden av en stark ekonomisk utveckling och vi räknar med att den norska marknaden var oförändrad volymmässigt jämfört med 2003. I Finland, Danmark, Belgien, Nederländerna och Spanien var marknaden stabil eller svagt ökande. I Storbritannien växte efterfrågan på kuvert med 1–2 procent och i Östeuropa låg tillväxten mellan 5 och 10 procent. De huvudsakliga drivkrafterna bakom den gynnsamma trenden i Östeuropa var en stark ekonomisk tillväxt, snabb ökning av antalet företag samt postverkens positiva utveckling. På samtliga marknader ökade efterfrågan på direktreklamkuvert och skyddande kuvert för lätta försändelser av till exempel böcker och CD-skivor. Traditionell administrativ post, till exempel kontoutdrag, fortsatte däremot att minska. Hur kuvertmarknaden kommer att utvecklas framöver avgörs huvudsakligen av den generella ekonomiska utvecklingen samt i vilken utsträckning pappersbaserad kommunikation fortsätter att utgöra en väsentlig del av den totala kommunikationen mellan företag och privatpersoner. Kuvertanvändningen påverkas också av nya företeelser i samhället, till exempel ﬂer mobiltelefonabonnemang, lojalitetsprogram, växande e-handel etc. I Östeuropa bedömer vi att kuvertefterfrågan kommer att utvecklas snabbare än i Västeuropa de närmaste åren. Pågående konsolidering av branschen Branschens stora utmaning på kort sikt ligger i obalansen mellan utbud och efterfrågan som uppstod i samband med stora nyinvesteringar i slutet av 1990-talet. Trots nedskärningar i produktionen hos ﬂera företag de senaste åren är överkapaciteten fortfarande betydande. Detta gör att behovet av konsolidering är stort. 2003 tog Mayer-gruppen över tyska Ahlers och holländska Van Stolk & Reese (Stronghold-koncernen), vilket gjorde att konsolideringen tog ny fart efter några års stiltje. Under 4

VD HAR ORDET

2004 ökade aktiviteten ytterligare. Först ut var de tyska företagen Blessing och Otto Ficker Kuvert som gick samman och bildade Blessof under våren. I början av juni förvärvade Bong det ﬁnska kuvertföretaget Kirjekuori Oy och förstärkte därigenom positionen ytterligare i Norden. Under hösten köpte slutligen franska GPV den engelska kuverttillverkaren Heritage, vilket gör GPV till delad marknadsledare med Bong i Storbritannien. Efter förvärven 2004 svarar de fem största kuvertföretagen i Europa för cirka 60 procent av marknadens behov. Dessa fem företag är Bong, Tompla/La Couronne, Mayer, GPV och Hamelin. I april annonserade Bong en strategisk allians med den franska kontorsvarutillverkaren Hamelin. Tanken bakom samarbetet är framför allt att kunna erbjuda internationella kunder en heltäckande europeisk lösning på deras ofta komplexa kuvertbehov. Målet är också att kunna minska kostnaderna genom bättre samordning av produktion och transporter mellan Bong och Hamelin. Under hösten 2004 ingick GPV en strategisk allians med danska marknadsledaren Konvolutfabrikken Danmark. Kraftig resultatförbättring och fortsatt bra kassaﬂöde Efter ﬂera år med stora förluster visade Bong återigen vinst under 2004. Koncernens resultat före skatt blev 51 MSEK (–133) tack vare en kraftig resultatförbättring i den operativa verksamheten samt förlikningen i Bauwens-tvisten, som gav en positiv engångseffekt. Resultatet före skatt rensat för poster av engångskaraktär blev –4 MSEK (–90) och rörelseresultatet rensat för poster av engångskaraktär blev 38 MSEK (–42). Den stora resultatförbättringen i verksamheten är frukten av ett systematiskt arbete för att förstärka vår bruttomarginal, det vill säga förädlingsvärdet utöver material- och fraktkostnader. Vi kartlade till exempel i detalj lönsamheten för samtliga kunder och produkter i Sverige och Tyskland. Dessutom genomförde vi under våren ett antal europeiska inköpsprojekt för ﬂera insatsvaror, som vi inte hade koordinerat tidigare. Vi avstod också medvetet från många affärer när bruttomarginalen var för låg. Detta ledde till lägre volymer men eftersom vi samtidigt fortsatte att dra ner de fasta kostnaderna utvecklades lönsamheten snabbt i positiv riktning. Under 2004 tappade vi cirka 6 procent i volym medan genomsnittspriset steg med ungefär 1 procent. Detta ledde sammantaget till en omsättningsminskning med 101 MSEK eller 5 procent. Samtidigt sänkte vi våra kostnader med 9 procent eller 187 MSEK.

Kostnadsreduktionen var en effekt dels av det besparingsprogram, som genomfördes under hösten 2003, dels av nya åtgärder under 2004, framförallt i form av personalneddragningar i Sverige och Finland samt lägre kostnader för insatsvaror. Valutakurserna varierade under året och vi bedömer att förändringarna jämfört med 2003 hade en liten men dock positiv inverkan på resultatet. Efter en lång rad förlustkvartal kunde vi äntligen redovisa positiva resultat före skatt för tredje och fjärde kvartalen. Vi är fortfarande mitt uppe i arbetet med att komma tillbaka till en god lönsamhet och vi är inte nöjda med den absoluta resultatnivån för 2004, men det var ändå en viktig milstolpe att bryta igenom nollstrecket och börja generera vinst igen. Kassaﬂödet fortsatte samtidigt att utvecklas mycket positivt under 2004. Fortsatt återhållsamhet med investeringar

samt ett systematiskt arbete med att frigöra mer rörelsekapital, till exempel i varulager, kundfordringar etc., gjorde att kassaﬂödet efter investeringar uppgick till 77 MSEK (31). Det positiva kassaﬂödet användes till att minska våra skulder ytterligare. Flera nya starka krafter Under 2004 genomfördes ﬂera viktiga rekryteringar. Ulf Zenk började vid halvårsskiftet som ny CFO för koncernen. Ulf Zenk kom närmast från MalacoLeaf Skandinavien och har tidigare även arbetat på företag som Procter & Gamble och Coca-Cola. Morgan Bosson rekryterades under hösten till ny Skandinavienchef och började i januari 2005. Morgan Bosson kommer närmast från Icopal Sverige och har tidigare arbetat bland annat inom Saint Gobain-koncernen och förpackningsföretaget Åkerlund & Rausing. Både Ulf Zenk och Morgan Bosson är medlemmar i koncernens ledningsgrupp. VD HAR ORDET

5

Även på ﬂera andra nyckelpositioner genomfördes förändringar under året. Bland de viktigaste var tillsättningarna av ny Danmarkschef (Mogens Hallager), ny Polenchef (Andrzej Garlikowski), ny produktionschef i Kristianstad (Johnny Appelkvist) och ny försäljningschef i Tyskland (Norbert Schmalfuss). Var och en av dessa nya nyckelpersoner besitter en gedigen kompetens inom sina respektive ansvarsområden och tillsammans tillför de nya perspektiv och ny energi som kommer att bli avgörande för Bongs utveckling under de närmaste åren.

De senaste årens systematiska arbete med att frigöra rörelsekapital kommer att fortsätta även under 2005 och investeringarna kommer att ligga kvar på en relativt låg nivå för att tillåta en rejäl amortering av nettolåneskulden. Slutligen kommer vi att börja förbereda oss för framtida tillväxt genom att öka vår närvaro i angränsande produktsegment, till exempel direktreklam, förpackningar etc., samt närliggande geograﬁska marknader, till exempel Östeuropa, som har en positiv underliggande utveckling. Under året kommer vi att rekrytera ett antal nya personer för att utveckla, sjösätta och driva tillväxtinitiativ inom dessa områden.

Lönsamhet och kassaﬂöde prioriteras 2005 Vi kommer under 2005, som första prioritet, att fortsätta arbetet i syfte att uppnå en god och stabil lönsamhet. Vändningen påbörjades redan under 2004 och nu gäller det att bibehålla och helst förstärka den positiva trenden. Strategin att höja bruttomarginalen och samtidigt reducera de fasta kostnaderna ligger fast under 2005. Vi kommer att fortsätta kartläggningen av den verkliga produktoch kundlönsamheten. Turen har nu kommit till vår affärsenhet Storbritannien/Irland. Trycket inom inköp kommer att intensiﬁeras ytterligare genom ökad koordinering mellan affärsenheterna och genom att nya resurser tillförs inköpsarbetet. Vi kommer dessutom att se över och omförhandla vår totala bankﬁnansiering.

Utsikter Även om minskningstakten i den europeiska kuvertmarknaden avtog förra året räknar vi totalt sett inte med någon volymökning i marknaden under 2005. Vi bedömer emellertid att Bong Ljungdahls positiva resultatutveckling kommer att fortsätta under året.

6

VD HAR ORDET

Kristianstad i mars 2005

Anders Davidsson VD och koncernchef

Affärsidé, strategisk inriktning, mål och prioriteter Bong skall fortsätta att vara ett av Europas ledande kuvertföretag och samtidigt söka nya möjligheter att dra nytta av beﬁntlig produktionsutrustning och kompetens inom andra produktområden. Målet är att avkastningen på sysselsatt kapital skall nå 15 procent.

Affärsidé och strategisk inriktning Under 2004 ägnades all kraft åt att vända resultatutvecklingen – ett arbete som kommer att fortsätta även under 2005. Målet för året är att återigen närma sig en god och stabil lönsamhetsnivå. Bongs affärsidé är att tillverka och marknadsföra ett komplett sortiment av kuvert för olika slags förbrukare i Europa. Det övergripande målet är att utveckla och befästa positionen som en av Europas ledande tillverkare av kuvert. För att lyckas med detta kommer Bong att fortsätta ta aktiv del av konsolideringen av den europeiska kuvertindustrin. Bong skall också aktivt söka nya affärsområden där beﬁntlig produktionsutrustning och kompetens kan användas för att tillverka nya produkter, till exempel olika slags förpackningslösningar. Finansiella mål Efter att de senaste årens förluster har vänts till vinst strävar Bong att på sikt uppnå en avkastning på sysselsatt kapital på 15 procent. Bongs tillväxt skall ske med bibehållen ﬁnansiell balans och en soliditet på lägst 30 procent. Prioriteringar för de närmaste åren För att framgångsrikt växa i kuvertbranschen och uppnå en uthållig lönsamhet är det nödvändigt att genomföra omfattande förändringar av verksamheten. Prioriterade förändringsområden är: ■ Kundfokus. Det ﬁnns många olika typer av kuvertanvändare och kundernas behov varierar i stor utsträckning. För att lyckas inom kuvertbranschen och för att kunna utveckla nya produktlösningar är det viktigt att arbeta nära kunderna och förstå deras behov. Bong kommer att lägga mer tid och energi på att hämta in, analysera och följa upp kundernas behov. I samverkan med kunderna kommer nya koncept och lösningar att utvecklas. ■ Produktivitetsfanatism. En god produktivitet är avgörande för att uppnå och bibehålla en hög lönsamhetsnivå i en så tuff bransch som kuvertindustrin. Högre produktivitet förbättrar möjligheten att växa samtidigt som Bong blir mindre volymberoende. Produktivitetsförbättring kommer därför att prioriteras inom alla delar av verksamheten de närmaste åren. Benchmarking mellan olika enheter i koncernen kommer att startas. Målet är att hela organisationen skall genomsyras av ”produktivitetsfanatism”, det vill säga ett mycket starkt fokus på detaljer som kan leda till produktivitetsvinster.

Kundfokus

Finansiella mål Rätt människor/ motivation

Produktivitetsfanatism

Ett europeiskt företag På några års sikt skall Bong vara ett kundfokuserat företag, som genomsyras av produktivitetsfanatism, med rätt människor på alla nyckelpositioner och med motiverade medarbetare.

■ Rätt människor/motivation. I kuvertbranschen har i princip alla tillverkare tillgång till samma maskiner och insatsvaror. Därför blir kvaliteten på medarbetarnas kompetens och motivation helt avgörande för framgång. Genom nyrekryteringar, personalutveckling och utbildning kommer Bong att inom några år ha rätt människor på samtliga nyckelbefattningar. Samtliga medarbetare kommer regelbundet att informeras om såväl företagets som den enskilda enhetens mål och utveckling. Medarbetarna kommer att utbildas för att förstärka sin kompetens och aktivt delta i arbetet med att förändra koncernen. ■ Ett europeiskt företag. Efter ett stort antal förvärv de senaste tio åren ﬁnns det fortfarande en betydande outnyttjad potential att intensiﬁera samverkan mellan olika enheter inom Bongkoncernen. En ökad samordning kommer därför att ske de närmaste åren, till exempel inom IT, inköp, controlling, administration, benchmarking, spridning av best-practice etc. Sammantaget kommer arbetet inom de prioriterade områdena att utgöra basen för Bongs framtida framgångar. På de följande sidorna beskrivs vart och ett av dessa områden mer ingående. AFFÄRSIDÉ, STRATEGISK INRIKTNING, MÅL OCH PRIORITETER

7

Kundfokus

Kundfokus Under 2004 fortsatte utvecklingen mot allt större och mer internationella kunder inom alla segment. Samtidigt hårdnade konkurrensen såväl lokalt som globalt och kundernas behov och efterfrågan förändrades.

Idag efterfrågar våra kunder inte bara ett standardsortiment av kuvert utan snarare skräddarsydda helhetslösningar. Det blir därför allt viktigare att förstå kundernas individuella behov.

Användningen av kuvert i Europa är huvudsakligen koncentrerad till tre marknader: Storbritannien, Frankrike och Tyskland. Sammanlagt står dessa tre länder för cirka 70 procent av den totala kuvertkonsumtionen.

Alla använder kuvert Trots den snabba expansionen av elektroniska kommunikationsalternativ är kuvertet fortfarande en produkt som används av alla. Användningen är dock koncentrerad till försändelser från företag till hushåll eller till andra företag. Företagens utskick står idag för cirka 90 procent av de totala försändelserna medan resterande 10 procent skickas dels från hushåll till företag, dels mellan hushåll.

Den europeiska kuvertmarknaden – ett komplext nätverk av kunder Bong har totalt cirka 8 000 kunder. Kuvertdistributionen från Bong till slutkund är uppbyggd av ett komplext nätverk av distributörer, grossister och återförsäljare av olika slag. Detta nätverk kan grovt delas in i fem större kundgrupper: Kontorsvaruhandlare, pappersgrossister, tryckerier, detaljhandlare och direktkunder. Bong har sina största marknadsandelar inom segmenten kontorsvaruhandel och pappersgrossister. Kunderna inom kontorsvaruhandeln är stora internationella kedjor, nationella kontorsvarugrossister eller inköpssammanslutningar. Detta är ett segment som tar en allt större andel av den totala marknaden och försäljningen koncentreras mer och mer till snabbt växande stora internationella företag, till exempel Lyreco, Viking/Ofﬁce Depot/ Guilbert och Corporate Express. Även pappersgrossisterna svarar för en stor del av den totala försäljningen på kuvertmarknaden. Dessa kunder lagerför och säljer ett brett sortiment av pappersprodukter, huvudsakligen till den graﬁska industrin, det vill säga tryckerier. De senaste åren har internationella kedjor som Antalis och Paper Links vuxit snabbt genom förvärv. Tryckerierna köper en del kuvert direkt från tillverkaren men det handlar då vanligtvis om små lokala företag. Detta medför att försäljningen till denna kundgrupp inte är lika omfattande som de båda föregående. Kunderna inom detaljhandeln utgör ett av de mindre segmenten som köper konsumentförpackade kuvert via agenter eller direkt ifrån tillverkaren. Trenden inom detta segment är att stora kedjor expanderar nationellt såväl som internationellt, till exempel ICA, Tesco, Bokia etc. Det femte segmentet, direktköpande kunder, består av organisationer med stora egna utskick, till exempel banker, elbolag och telekomföretag. Deras informationshantering i form av kuvertering och distribution sköts många gånger genom outsourcing. Eftersom alltmer av direktförsäljningen av kuvert går via mellanhänder har antalet direktköpande kunder gradvis minskat de senaste åren.

Den genomsnittliga västeuropeiska konsumtionen är cirka 300 kuvert per person och år vilket kan jämföras med Östeuropa där det idag förbrukas cirka 30 kuvert per person och år.

8

KUNDFOKUS

g

l

Efterfrågan på högförädlade produkter ökar Administrativ post, det vill säga betalningar, kontoutdrag, orderbekräftelser och dylikt, förväntas att minska över tiden. Däremot har de elektroniska kommunikationsalternativen visat sig generera nya kuvertvolymer i form av exempelvis mindre förpackningar anpassade för e-handel. Det tryckta budskapet förefaller förbli ett kraftfullt kommunikationsmedel som utvecklas kontinuerligt som ett komplement till de nya teknologierna. Samtidigt som efterfrågan på kuvert till administrativ post minskar förskjuts kundernas fokus allt mer mot högförädlade produkter som direktreklamkuvert och mindre förpackningar. Utvecklingen av denna del av marknaden präglas av krav på större format, högre servicenivå samt bredare sortiment. På dessa områden har Bong såväl kapacitet som goda kunskaper och är väl förberett att möta kundernas förändrade behov.

Den europeiska kuvertmarknaden 100% = cirka 100 miljarder kuvert

Övriga 3% Östeuropa 5%

Storbritannien / Irland 25%

Italien 5% Norden 6% Spanien 6% Benelux 8%

Frankrike 22%

Tyskland 20% Källa: FEPE samt Bongs egna bedömningar

Kuvertanvändning i Europa

30%

Företag

Företag

30%

5%

5%

60% 5%

Hushåll

Företag

Hushåll

5%

Hushåll

Källa: Pitney Bowes

KUNDFOKUS

9

Kundfokus

Allt mer internationella kunder Bongs kundrelationer sträcker sig över ett ﬂertal olika länder. De största kunderna – kontorsvarukedjorna, pappersgrossisterna och direktkunderna, verkar idag allt mer globalt och går mot ökad centralisering av sina kuvertinköp. Detta ställer i sin tur högre krav på Bong i form av bredare sortiment, större geograﬁsk räckvidd, språkkännedom med mera. Men även bland mer lokala kunder växer kraven i form av komplexa produkter och kortare ledtid. Detta har medfört att Bong kontinuerligt arbetar med att effektivisera produktionskapaciteten, bredda produktsortimentet och förbättra logistiken. Med egna försäljningsorganisationer i elva länder – Sverige, Norge, Danmark, Tyskland, Belgien, Storbritannien, Irland, Polen, Estland, Lettland och Finland – har Bong nära samarbete med internationella kunder även på nationell nivå. Den franska och holländska marknaden bearbetas från Belgien och Tyskland, medan den ryska marknaden bearbetas från Finland. På övriga europeiska marknader används distributörer och agenter. Kontakten med kunderna sker genom representanter från de lokala försäljningsorganisationerna. Detta ger unik expertis i fråga om lokala speciﬁkationer på kuvert liksom kännedom om såväl språk som kultur. En stark säljorganisation för ökad kundkvalitet Utöver ambitionen att växa med kunderna läggs idag stor vikt på att skaffa bättre kunskap om kundernas behov, liksom att göra tydliga val och skräddarsy koncept och lösningar för de kunder som Bong vill arbeta med. Konkret innebär detta att Bong kontinuerligt följer kundernas utveckling, bland annat vad gäller lönsamhet samt servar dem med statistik. Varje kund har en ansvarig säljare som arbetar ute på fältet och gör kundbesök. Frekventa besök medför att Bong på ett enkelt sätt, i nära samarbete med kunden, kan utveckla produkter och tjänster utifrån deras behov. I varje lands säljorganisation ingår också en kundtjänst vars dagliga arbete består i att serva kunderna med alltifrån orderregistrering, prover, offerter till handhavande av reklamationer. En kundtjänst med hög kompetens och god kunskap om kuverttillverkning samt nära kontakt med produktionen har möjliggjort att Bong snabbt kan erbjuda kunderna den hjälp de behöver.

10

KUNDFOKUS

Mervärdestjänster och service dygnet runt Genom en kuvertshop på Internet kan Bong idag erbjuda kunderna en dygnet-runt-service där de bland annat kan beställa både otryckta och tryckta kuvert, avropa från egna lager, kontrollera var i processen en speciell order beﬁnner sig, söka i orderhistoriken samt göra statistik på gjorda beställningar. E-handelstjänsten är baserad på marknadsundersökningar där kundpreferenser varit avgörande för hemsidans utformning och funktion. Bong erbjuder även mervärde genom att förfoga över ett brett sortiment av egna välkända varumärken såsom Mailman, Scandia, Postac, ProPac med ﬂera. Den ökade efterfrågan på direktreklamkuvert med högkvalitativa tryck tillgodoser Bong med expertkunskaper inom tryckteknik, antingen direkt i kuvertproduktionen eller i något av bolagets egna tryckerier. Direktförsäljning vs återförsäljare I och med att Bong förser sina kunder med kuvert genom ett ﬂertal olika kanaler erbjuds kunderna möjlighet att köpa såväl små som stora kvantiteter. Kunder som är i behov av stora kvantiteter kan beställa direkt från Bongs säljkontor, medan de som endast efterfrågar mindre kvantiteter kan beställa via återförsäljare. Kunden i fokus även framöver Arbetet mot ökat kundfokus är en ständigt pågående process. Eftersom Bong ser kundtillfredsställelse som en förutsättning för framgång är det viktigt att hela tiden ge kunderna det de vill ha och att nära följa med i deras utveckling. Därför kommer Bong framöver alltmer att lägga tid och kraft på att hämta in, analysera och följa upp kundernas behov. I en tätare dialog med kunderna kommer Bong att utveckla verksamheten för att skapa ännu högre service och kvalitet.

Kundfokus

Produkter och varumärken Bong tillverkar och marknadsför ett av Europas bredaste sortiment av kuvert. Ambitionen är att ständigt förädla erbjudandet till kunderna genom att även erbjuda ett brett sortiment av kundanpassade kuvert. Målet är att med hjälp av nära relationer till kunderna kunna bidra med den speciﬁka material- och produktionskompetens som kunderna kräver.

Ett kundanpassat sortiment Mer än 70 procent av alla Bongkoncernens produkter är idag anpassade speciﬁkt efter kundens behov. I Storbritannien var den kundanpassade tillverkningen så hög som 95 procent under 2004. Då kundanpassningen sker på en internationell arena, genom Bongs närvaro i ett stort antal kuvertmarknader i Europa, kan företaget erbjuda internationella kunder ﬂexibilitet och unik expertis om lokala produkter. En skräddarsydd lösning rör sig i de ﬂesta fall om någon form av tryck, men det kan också handla om format, val av papper, fönsterplacering, förslutningstyp etc. Bongs breda sortiment består av ett ﬂertal olika kuverttyper som grovt kan delas in i fyra segment – standardkuvert, specialkuvert, skyddande kuvert och expander-påsar, varav samtliga kan skräddarsys efter kundens behov.

12

Mervärde i varumärket Utöver ett brett produktsortiment av standard och kundanpassade kuvert erbjuder Bong ytterligare kvalitet och mervärde genom sina välkända och uppskattade varumärken. Varumärket fungerar som en identitetsbärare för det skickade budskapet, vilket medför att avsändaren utöver försändelsens innehåll också kan förmedla en bild av sig själv. Bong ger även kunderna möjligheten att köpa produkter med sitt eget varumärke – en företeelse som är vanlig på den engelska marknaden, där cirka hälften av de totala försäljningsvolymerna under 2004 bar kundens eget varumärke. Detta kan jämföras med Skandinavien, där mindre än 15 procent var egna märkesvaror.

Standardkuvert

Specialkuvert

Standardkuvert består av vanliga otryckta kuvert och påsar (kuvert med öppning på kortsidan) i alla storlekar och tillverkas av vitt eller brunt papper. Standardkuverten är anpassade till moderna tryckpressar och fungerar därför utomordentligt för tryck av logotyp eller reklambudskap.

Specialkuvert Bongs sortiment av kundapassde specialkuvert ger kunden stor variationsmöjlighet vad gäller färg, form, material och tryckteknik. Dessa kuvert lämpar sig bra för direktreklam och kan utformas som en integrerad del av det budskap som ﬁnns inne i kuvertet.

PRODUKTER OCH VARUMÄRKEN

Några av Bongs varumärken Mailman – tillhör Sveriges mest sålda affärskuvert. Passar till det mesta, från fakturor och kontoutdrag till direktreklam och information i större upplagor.

Pro-Pac – kuvert och förpackningar som skyddar kundens produkter samt gör hanteringen så enkel som möjligt.

Sweden bond – matchande kuvert till ett av Sveriges mest sålda brevpapper. Ger ett seriöst intryck.

Postac – kuvert av hög kvalitet. Ger ett professionellt intryck och är ett bra val vid företagsförsändelser. Ett starkt varumärke i Finland, Baltikum och Ryssland.

Tyvek – påse tillverkad av plastﬁbrer. Vattenavvisande och kan inte rivas sönder.

Business Proﬁle – högkvalitativa kuvert. Ger ett seriöst intryck till försändelserna. Premiumvarumärke i Danmark och Polen.

Posthorn – högkvalitativa kuvert. Ett starkt varumärke i Tyskland som återlanserades av Bong under 2004.

Skyddande kuvert

Expanderpåsar Vadderade påsar Bongs vadderade påsar är slitstarka brevpåsar med stoppning av returpapper som skyddar produkterna mot stötar och fukt. Fungerar utmärkt för att skydda ömtåliga försändelser som till exempel reservdelar och böcker. Luftbubbelpåsar Luftbubbelpåsarna väger lite och har en hög stötdämpningsförmåga. Påsarna används med fördel till lätta och ömtåliga försändelser. Kombinationen av material gör att den blir elastisk och skyddar innehållet väl. Påsen kan tryckas i upp till sex färger i samband med tillverkning. Pappryggpåsar Pappryggpåsen är en brevpåse med förstärkt baksida av kartong. Används för att undvika att försändelserna böjs eller bockas.

Tyvekkuvert Tyveksortimentet består av påsar tillverkade av plastﬁbrer. Materialet är 10 gånger starkare än en vanlig påse och fungerar idealiskt för utskick av värdehandlingar, pass och exklusiva försändelser. Materialet är vattenavvisande och kan inte rivas sönder.

Brevpåsar med expanderbar botten används med fördel vid utskick av tjocka kataloger, buntar med papper etc. som inte får plats i ett vanligt standardkuvert.

PRODUKTER OCH VARUMÄRKEN

13

Kundfokus

Miljö och kvalitet Samtidigt som kuvertbranschen internationaliseras och konkurrensen hårdnar ställer kunder och leverantörer allt högre krav på kuverttillverkarnas miljö- och kvalitetsarbete. Eftersom detta är viktigt för kunderna är det även viktigt för Bong.

Bong arbetar med att miljöcertiﬁera hela verksamheten. Men det som är den främsta drivkraften bakom miljö- och kvalitetsarbetet är kundernas tillfredsställelse. Det medför att tillstånd och villkor endast utgör miniminivån för vårt arbete. Miljöpolicy Bong har som mål att bidra till en långsiktig hållbar utveckling genom att framställa och erbjuda sina kunder produkter som under sin livscykel ger minsta möjliga miljöpåverkan. I dagsläget arbetar Bong aktivt med miljön genom att förbättra produktionsmetoder så att miljöpåverkande emissioner minimeras, sträva efter att så stor del av sortimentet som möjligt är miljömärkt, påverka leverantörer och kunder att styra utformningen av sina produkter så att kretsloppstänkande och hushållning med naturresurser prioriteras samt genom att öka kunskapen och medvetandet i miljöfrågor hos samtliga medarbetare. Ständig förbättring i hela koncernen Eftersom koncernen har produktion i ﬂera länder arbetar Bong för att leva upp till de miljökrav som ställs på företaget i varje enskilt land. För att ytterligare effektivisera miljöarbetet utarbetade Bong under året en plan för miljöcertiﬁering med målet att alla anläggningar inom koncernen inom en period på fem år ska certiﬁeras enligt ISO 14 001: 2004. Certiﬁering av verksamheten i Kristianstad fungerade som ett pilotprojekt och genomfördes under första halvåret av 2004. Införandet av ett miljöledningssystem innebär bland annat en systematisering av miljöarbetet. Det medför att Bong, på ett mer systematiskt sätt, kommer att arbeta för att kontinuerligt minska företagets miljöpåverkan. Förutom att ställa krav på den egna verksamheten ger miljöledningssystemet Bong möjlighet att på ett konstruktivt sätt påverka leverantörer, transportörer med ﬂera att arbeta med miljöfrågor på sina företag. Avfallshantering Andel av total avfallsmängd

Energiutvinning 1,6%

Deponi 2,4%

Återvinning 96,0% 14

MILJÖ OCH KVALITET

Utöver miljöarbete rörande verksamheten är även miljöcertiﬁering av produkterna en viktig aspekt för Bong. Svanenmärkning är en naturlig del av Bongs skandinaviska sortiment som till stor del består av produkter vilka uppfyller miljökriterier ställda av SIS Miljömärkning AB. För att även kunna miljöcertiﬁera produkter utanför Skandinavien stöder Bong idag den europeiska motsvarigheten till Svanenmärkning som går under namnet EUblomman. Kriterier för produktkategorin kuvert är under bearbetning och väntas träda i kraft i mitten av 2005. Miljövänlig produktion och återvinning av råvaror Basråvaran till pappret som används vid tillverkning av Bongs kuvert är förnybar och allt papper som används uppfyller de krav som ställs av kunder och närliggande myndigheter. Den största volymen av Bongs papper är obestruket vitt ﬁnpapper och resterande volymer är oblekt, brunt kraftpapper och returbaserat papper. Genom samarbete med leverantörer utvecklas pappret ständigt för att säkerställa att kuverten förblir optimalt miljöanpassade. Hårda miljökriterier ställs även på övriga komponenter såsom lim, färg och fönsterﬁlm. De kemikalier som används vid produktionsprocessen omhändertas och destrueras på godkänt sätt och överbliven färg i produktionen samlas upp och återvinns. Det papper som blir produktionstekniskt spill sorteras efter kvalitet och säljs för att ingå som returpapper i olika pappersprodukter. Under 2003 gjordes investeringar i uppsamlings- och komprimeringssystem vid anläggningen i Kristianstad, vilket ökade andelen papper som kan återanvändas. Av Bongs totala avfallsmängd går idag cirka 96 procent till återvinning, 1,6 procent till energiutvinning och 2,4 procent till deponi. Avfallet transporteras bort enligt gällande förordningar och någon upplagring av farligt avfall förekommer inte. Kvalitetstänkande för kundens bästa Högkvalitativa produkter är en grundpelare i Bongs verksamhet. För att kunna ge kunderna högsta möjliga kvalitet har Bong satt som mål att erbjuda kuvert- och påslösningar, som ökar värdet och effektiviteten för kunderna och användarna. Bong arbetar för att uppnå kvalitetsmålsättningen genom att lägga huvudfokus på kunderna. Alla medarbetare ska vara medvetna om kundens och övriga intressenters krav, behov och förväntningar på Bongs produkter och leveranser. Alla som arbetar inom företaget ansvarar med sin egen insats för att kvaliteten upprätthålls gentemot kunderna. Ledningens ansvar är att tillgängliggöra resurser för detta arbete. Bongs attityd i kvalitetsarbetet är noll fel, vilket inne-

bär en strävan efter att åtgärda orsaken till felen genom ständig förbättring. Genom kompetensutveckling, strategisk målstyrning och ständiga kvalitetsförbättringar på alla nivåer arbetar Bong för att hela tiden ligga steget före i sin verksamhetsutveckling. Ledningens målstyrning innefattar alla processer från kundnytta till nöjd kund samt delegering genom detaljerade mål med regelbundna mätningar för varje tillämplig funktion och nivå i organisationen.

Verksamheterna i Kristianstad och Nybro är certiﬁerade enligt ISO 9001:2000 och resterande enheter i koncernen arbetar även de för att kontinuerligt förbättra kvaliteten inom alla verksamhetsområden. Orderhantering, reklamationer, produktion, tilltryck och leverans är exempel på verksamhetsområden där riktlinjer satts upp för att nå bästa möjliga kvalitet. Tester görs frekvent för att säkerställa att uppsatta riktlinjer följs.

Miljöredovisning Kristianstad Från och med 2000 får lösningsmedelsutsläppet till omgivningen uppgå till maximalt 10 ton, vilket innebär att verksamheten inte längre är tillståndspliktig utan faller under prövningskoden 21 230–03 (C). Bolaget har ändå för avsikt att behålla lämnat tillståndsbeslut från 1998-06-04 (dnr 241278-98). Egenkontrollen utförs enligt kontrollprogram förelagt 1999-07-27 (dnr 894/98). Periodiska besiktningar utförs med två års intervall. Besiktning genomfördes 2003. Nästa besiktning sker 2005. Miljörapport för 2003 har godkänts. Rapporten för år 2004 lämnas in under mars 2005. Bolagets största lokala miljöpåverkan kommer från energianvändning för lokaluppvärmning och utsläpp av lösningsmedel. Lokaluppvärmningen som sker med olja har under året delvis ersatts med fjärrvärme. Utsläppen halveras därmed. Under året uppgick utsläppet av lösningsmedel till 3,6 ton. Processvattenutsläppet har mycket låg föroreningshalt och motsvarar ett normalt ingående spillvatten till kommunalt reningsverk. Utsläppet är inte villkorsbelagt. Några kända markföroreningar ﬁnns inte. Under 2004 förbrukades 7 703 MWh el vid anläggningarna i Kristianstad. Förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll uppfylls. För att uppfylla producentansvar är bolaget anslutet till REPA-registret. Verksamheten har under 2004 drivits så att gällande villkor uppfyllts.

Nybro Huvuddelen av produktionen vid Bong Ljungdahl Sverige AB i Nybro, var under 2004 tillståndspliktigt enligt prövningskoden 21 230 – 02 med utsläpp av mer än 10 ton lösningsmedel/år. Ansökan om tillstånd enligt 9 kap. 6 § miljöbalken för beﬁntlig och utökad verksamhet, inlämnades till Länsstyrelsen den 13 december 2002. Uppföljning och miljöinspektioner görs av samhällsbyggnadskontoret i Nybro Kommun. Miljörapport för 2003 har lämnats och godkänts. Miljörapport för 2004 kommer att lämnas under mars 2005. För 2004 har inga, ur miljösynpunkt, besvärande incidenter inträffat. Bolagets största miljöpåverkan kommer från energianvändning för uppvärmning av lokaler och utsläpp av lösningsmedel. Under 2004 har lösningsutsläppet uppgått till 11,9 ton enligt gjorda beräkningar. Under slutet av 2004 inledde Bong arbetet med anslutning till fjärrvärme för att ersätta nuvarande lokaluppvärmning med olja. Utsläpp av processvatten sker ej från företaget. Vattenutsläppet motsvarar normalt ingående spillvatten till kommunalt reningsverk, och är inte villkorsbelagt. Några kända markföroreningar ﬁnns ej. Under 2004 förbrukades 4 758 MWh el vid anläggningen i Nybro. För att uppfylla producentansvaret är bolaget anslutet till REPA-registret. Verksamheten har under 2004 drivits så att gällande villkor uppfyllts.

MILJÖ OCH KVALITET

15

Kundfokus

Från träd till kuvert Hållbar utveckling är ett viktigt begrepp i dagens allt mer miljömedvetna samhälle. För Bong innebär detta att förbrukning av resurser och miljöpåverkan inte får äventyra vare sig samtida eller kommande generationer. Därför arbetar Bong aktivt med miljön genom att förbättra produktionsmetoder så att miljöpåverkan minimeras, sträva efter att så stor del av produktsortimentet som möjligt är miljömärkt, påverka leverantörer och kunder till ökad miljömedvetenhet samt öka kunskapen och medvetandet i miljöfrågor hos alla medarbetare.

Leverantörer Genom samarbete med leverantörer utvecklas pappret ständigt för att säkerställa att kuverten förblir optimalt miljöanpassade. Hårda miljökriterier ställs även på övriga komponenter såsom lim, färg och fönsterﬁlm.

Återvinning från Bong Nästan all avfallsmängd från Bong går till återvinning.

16

FRÅN TRÄD TILL TILL KUVERT

Kunder Kunderna ställer allt högre krav på Bongs miljö och kvalitetstänkande och då detta är viktigt för kunderna är det även viktigt för Bong.

Tillverkning Pappret som blir produktionstekniskt spill sorteras efter kvalitet och säljs för att ingå som returpapper i olika pappersprodukter. De kemikalier som används vid produktionsprocessen omhändertas och destrueras på godkänt sätt och överbliven färg samlas upp och återvinns.

Lokala transporter Införande av ett mer systematiskt miljöarbete har gett Bong möjligheten att påverka leverantörer och transportörer att arbeta med miljöfrågor på sina företag.

FRÅN TRÄD TILL KUVERT

17

Produktivitetsfanatism

Produktivitetsfanatism Produktivitetsförbättrande åtgärder är avgörande för Bongs framgång de närmaste åren. Produktivitetsarbetet kommer att bedrivas inom alla områden av verksamheten, inte bara inom produktionen. Eftersom små förbättringar per order ger stora effekter på den totala volymen är ett starkt fokus på detaljer, ett slags ”produktivitetsfanatism”, nödvändigt.

Produktivitetsökning avgörande för framgång Ständigt högre produktivitet är ett måste i en bransch med stark konkurrens och där priset ofta är en avgörande faktor för att få ordern. Produktivitetsarbete förknippas kanske oftast med produktion, men är naturligtvis även viktigt inom försäljning, administration, lager etc. Genom att ständigt höja produktiviteten ökar möjligheterna att ta nya affärer samtidigt som beroendet av volym minskar. I sin tur ger detta en stor ﬂexibilitet att välja vilka kunder och order Bong vill ha. Detta är en viktig ingrediens i Bongs pågående vändning och står därför högt på dagordningen. En produktivitetsökning uppstår när en given insats av arbetstid eller material genererar mer resultat. Inom Bong kan detta betyda att produktionspersonalen ökar hastigheten på kuvertmaskinen så att ordern blir klar snabbare eller att produktionsplaneringen lägger samman liknande order för att minimera den improduktiva omställningstiden. Det kan också innebära en minskning av materialspillet i produktionen eller att färre arbetstimmar går åt till att hantera hela koncernens löneadministration. Även inom försäljningsarbetet är produktivitet viktigt. Vilka kunder ger bäst utdelning på nerlagt säljarbete? Vilka kunder och produkter tjänar respektive förlorar Bong pengar på? Fokus på varje anläggning Bong har sedan ﬂera år tillbaka arbetat med att förbättra produktiviteten, främst genom strukturella åtgärder. Antalet tillverkningsenheter minskade från 16 till 10 och produktionen specialiserades genom att all arktillverkning koncentrerades till Nybro-fabriken i Sverige och Soignies i Belgien. Genom ökad samordning mellan enheterna har serielängderna för vissa format kunnat ökas och i vissa fabriker har investeringar i förpackningsrobotar resulterat i en produktivitetsvinst. Inom produktionen inleds nu nästa våg av åtgärder, där huvudmålet är att öka produktiviteten i varje enskild anläggning. I första hand gäller det att reducera ställtid och annan improduktiv tid så mycket som möjligt genom bättre planering, ﬂexiblare arbetsorganisation och bättre rutiner för omställningar. Dessutom ﬁnns det fortfarande en stor möjlighet att reducera materialspillet i form av papper, lim, fönsterﬁlm etc. Parallellt fortsätter en löpande utvärdering av den totala produktionsstrukturen.

18

PRODUKTIVITETSFANATISM

Produktivitetsfanatism inom alla delar av verksamheten Med tanke på den stora volymen i verksamheten och de relativt små marginalerna är även mindre besparingar i tid eller insatsvaror per order betydelsefulla när effekten mäts på helheten. Endast genom att utveckla ett mycket starkt fokus på detaljer inom verksamheten, ett slags ”produktivitetsfanatism”, är det möjligt att komma åt den fulla potentialen. Därför kommer ett omfattande arbete att genomföras för att mäta och följa upp produktivitetsutvecklingen i varje fabrik på detaljnivå. Kopplat till detta kommer benchmarking mellan enheterna att sättas igång så att det blir möjligt att lära av varandra. Under 2004 påbörjades ett antal initiativ för att öka informationsutbytet mellan affärsenheterna på inköpsområdet. Inköp av papper har koordinerats centralt sedan ﬂera år tillbaka, men de nya initiativen avsåg övriga mellanstora insatsvaror, till exempel färg, fönsterﬁlm, lim, kartonger med mera. Bedömningen efter en första analys var att det ﬁnns en betydande potential i att selektivt samordna inköp av ﬂer insatsvaror än papper. Därför kommer arbetet att fortsätta under 2005 och mer resurser kommer att allokeras till detta projekt. Även inom administration och andra overhead-funktioner kommer produktiviteten att mätas, jämföras och följas upp för att säkerställa att enheterna fångar upp goda idéer om hur administrationen kan skötas mer effektivt. Det kan till exempel röra sig om förenklade processer, IT-lösningar som medger större grad av automatisering liksom mer samordning mellan enheterna med delade resurser för vissa funktioner. Inom försäljningssidan genomfördes under 2004 ett antal djupa analyser av produkt- och kundlönsamhet i Sverige och Tyskland. Analyserna gav en detaljerad bild av vilka produkter och kunder som genererar ett överskott till koncernen och vilka som ger förlust. Under 2005 kommer åtminstone verksamheten i Storbritannien och Irland att analyseras. Målet med alla dessa initiativ är att Bong om några år skall vara ett företag som genomsyras av produktivitetsfanatism. Arbetet med produktivitetshöjande åtgärder ligger helt inom företagets egen kontroll och ger direkt en positiv effekt på lönsamheten. Det är också en förutsättning för att bibehålla och stärka koncernens konkurrenskraft.

Kort om Bongs produktion ■ Bong-koncernen tillverkar kuvert i elva kuvertfabriker i norra Europa. ■ Den totala tillverkningskapaciteten uppskattas till cirka 15 miljarder kuvert om året. ■ Huvuddelen av produktionen är så kallad rullproduktion där papperet kommer på en rulle och konverteras och trycks med ﬂexoteknik i en obruten produktionskedja. ■ I Nybro och Belgien tillverkas kuvert i så kallad arkproduktion, där papperet kommer i form av ark som förtrycks och stansas för att därefter konverteras till färdiga kuvert.

Kuvertproduktion per affärsenhet ■ I alla länder ﬁnns dessutom egna kuverttryckerier, antingen i anslutning till kuvertproduktionen eller fristående, där färdiga vita kuvert av standardformat trycks och därefter levereras till kund. ■ Den absolut viktigaste insatsvaran för koncernen är obestruket ﬁnpapper. Bong köper drygt 100 000 ton papper per år från bland annat Stora Enso, UPM och M-real.

Finland 8% Polen 2% Belgien 10% Tyskland 34%

Skandinavien 21% Storbritannien / Irland 25%

■ Exempel på andra viktiga insatsvaror är fönsterﬁlm, färg och lim.

PRODUKTIVITETSFANATISM

19

Rätt människor – rätt motivation

Rätt människor – rätt motivation För Bong är det av yttersta vikt att ha människor med rätt kompetens och inställning på alla nyckelpositioner. Mycket arbete läggs dessutom ned på att motivera samtliga anställda genom att informera och göra personalen delaktig. Under 2004 rekryterades ﬂera nya ledare till nyckelpositioner, vilket skapar förutsättningar för snabba förändringar. På ﬂera nivåer i koncernen används bonus- och andra incitamentsprogram för att belöna bra insatser.

Rätt människor viktigaste framgångsfaktorn I en bransch som den europeiska kuvertbranschen, där alla konkurrenter i princip har samma slags produktionsutrustning och samma insatsvaror, är kvalitén på personalen och personalens motivation en av de viktigaste faktorerna för framgång. Generellt sett behöver Bong människor som vill arbeta kundfokuserat och med en stark övertygelse om att ett dagligt produktivitetsarbete ner på detaljnivå är enda sättet till framgång. Dessutom behöver Bong människor som gillar att arbeta tillsammans med sina kollegor, också tvärs över landsgränserna, och som bidrar till att skapa ett öppet och gott arbetsklimat. Motivation genom information och delaktighet Förutom att människor i ledande befattning och andra nyckelpositioner skall ha rätt kompetens och inställning är det naturligtvis också viktigt att alla anställda känner en

20

RÄTT MÄNNISKOR – RÄTT MOTIVATION

hög motivation för att utföra ett bra jobb. Tid och energi läggs därför på att se till att alla anställda regelbundet informeras om koncernens och den egna enhetens mål och resultatutveckling. Verkställande direktören besökte till exempel samtliga anläggningar i koncernen minst en gång under 2004 för att informera hela personalen om läget och planerna för framtiden. Däremellan hölls ﬂera lokala träffar där respektive resultatenhetschef informerade och svarade på frågor. Företaget har också en öppen dialog med personalen genom fackföreningarnas representanter. Inför varje styrelsemöte i koncernen bjuds fackliga representanter in till ett särskilt fackligt forum, där ledningen går igenom det som skall avhandlas på styrelsemötet och fackrepresentanterna kan framföra synpunkter och ställa frågor. Målet är att tidigt stämma av viktiga beslut med facket och genom att föra en konstruktiv dialog tillgodose personalens behov i så stor utsträckning det är möjligt.

Lägre sjukfrånvaro Liksom för många andra företag har Bong en stor utmaning i att sänka sjukfrånvaron. Genom ökad information till chefer och övriga anställda har medvetandet om problemet ökat. Rutinerna för att snabbt följa upp korttidsfrånvaron har förbättrats liksom arbetet med rehabilitering. Även friskvårdsarbete med till exempel subventionerad motionsverksamhet är en viktig del i arbetet. Sjukfrånvaron i koncernen var under 2004 5,4 (6,5) procent. I Sverige var sjukfrånvaron 7,1 (8,9) procent. Rekrytering av ﬂera nya ledare till koncernen Under 2004 skedde ﬂera förändringar på nyckelpositioner och nya ledare rekryterades till koncernen. I mitten av 2004 tillsattes ny CFO inom Bong. Vidare tillsattes Skandinavienchef, Danmarkschef, Polenchef, produktionschef för Kristianstadsfabriken samt ny försäljningschef i Tyskland. Samtliga dessa nya ledare har en gedigen erfarenhet och kompetens inom sina respektive ansvarsområden och kommer att positivt bidra till alla nödvändiga förändringar i koncernen.

Kort om Bongs Personal ■ Vid utgången av 2004 hade Bong 1 351 (1 467) anställda.

Bonus- och incitamentsprogram I syfte att skapa ekonomiska incitament för koncernens nyckelpersoner har vissa ledande befattningshavare på bolags- och koncernnivå individuellt upprättade bonusprogram. Ersättningen baseras på uppnådda resultat inom respektive ansvarsområde och kan maximalt uppgå till 60 procent av respektive persons fasta lön. Bonus kan endast intjänas då relevant enhet redovisar ett positivt rörelseresultat. För att göra en bredare grupp anställda ännu mer delaktiga i koncernens ekonomiska utveckling emitterades 2002 ett konvertibelt förlagslån riktat till samtliga anställda i Sverige samt till ledande befattningshavare och nyckelpersoner utanför Sverige. Konvertibler tecknades av ett 70-tal personer till ett belopp om cirka 21 MSEK och konvertering kan ske under perioden från 20 maj 2004 till och med 20 maj 2007. I tillägg till ovanstående bonus- och incitamentsprogram förekommer på ﬂera håll i koncernen mindre bonusprogram relaterade till exempelvis enhetens resultat, produktionsvolym, mängden reklamationer, leveranssäkerhet etc. I dessa fall kan bonus i förekommande fall betalas ut månadsvis.

■ Medelantalet anställda var under året 1 391 (1 510) varav 39 procent kvinnor och 61 procent män. ■ 75 procent av personalen är anställd utanför Sverige. ■ 60 procent av personalen arbetar med direkt produktion, till exempel som ställare, maskinoperatör eller packare. ■ 22 procent arbetar inom indirekt produktion, till exempel med planering, underhåll eller lager. ■ Genomsnittsåldern hos de anställda är 43,2 år.

Anställda inom olika sektorer 2004 Indirekt produktion 22%

Försäljning 11% Direkt produktion 60%

Administration 7%

RÄTT MÄNNISKOR – RÄTT MOTIVATION

21

Ett europeiskt företag

Ett europeiskt företag Den europeiska kuvertmarknaden är på grund av olika nationella standarder relativt strikt uppdelad i olika nationella eller regionala marknader. Men i takt med att Europa blir mer gränslöst växer andelen kunder som efterfrågar pan-europeiska kuvertleverantörer och konkurrensen går från att vara lokal till att bli mer internationell. Dessa faktorer driver i sin tur på konsolideringen av branschen.

Bong har genom en serie förvärv de senaste tio åren blivit ett av Europas ledande kuvertföretag. Utmaningen blir nu att få alla de förvärvade enheterna att samverka på bästa möjliga sätt – att bli ett europeiskt företag. Växande kunder och konkurrens över gränserna Ända sedan fusionen mellan Bong och Ljungdahl 1997 har Bongs strategi varit att växa internationellt genom förvärv och därmed aktivt delta i konsolideringen av den europeiska kuvertindustrin. En grundläggande tanke har hela tiden varit att kuvertkunder successivt kommer att växa mer internationellt och efterfråga pan-europeiska leverantörer av kuvert. Samtidigt förutsågs också en större internationell konkurrens, även inom kuvertbranschen, i takt med att Europas gränser suddas ut. Utvecklingen mot mer europeiska kunder är tydlig, särskilt inom kontorsvaruhandeln och pappersgrossistledet där stora kedjor växer snabbt genom förvärv och allianser. Fortfarande begränsas emellertid ”europeiseringen” av kuvertinköp på grund av olika nationella standarder för kuvert i olika länder. En större internationell konkurrens har däremot märkts tydligt, särskilt de senaste åren, då överkapaciteten varit större än tidigare. Bongs bedömning är alltjämt att den europeiska kuvertbranschen kommer att fortsätta konsolideras tills dess 3–4 internationella företagsgrupper står för 75 procent av den totala försäljningen i Europa. Europeiska och lokala konkurrenter Bong är den tredje största tillverkaren av kuvert i Europa med en marknadsandel om cirka 12 procent. Bongs andel av marknaden i norra Europa är avsevärt större och uppgår till cirka 25 procent.

Bongs största konkurrent i Europa är spansk-franska Tompla/La Couronne. Tompla, som är marknadsledare i Spanien, förvärvade 1997 Frankrikes ledande tillverkare La Couronne och bildade därmed Europas största kuvertkoncern. Tompla/La Couronne har en mycket stark ställning i Sydeuropa med ledande positioner i Spanien, Portugal och Frankrike. Företaget ﬁnns representerat i ﬂertalet europeiska länder och har en internationell prägel. Produktionen sker i Spanien och i Frankrike. Tyska Mayer-gruppen har efter snabb tillväxt de senaste åren nått positionen som näst största tillverkare i Europa. Mayer-gruppen är ett nätverk av kuvertföretag runt om i Europa, där Mayer oftast bara äger en del av det lokala företaget. Tillsammans har Mayer-gruppens företag drygt 12 procent av den europeiska kuvertmarknaden med starka positioner framför allt i Tyskland och Östeuropa. Produktionen sker som regel lokalt i varje marknad. Franska GPV bildades för några år sedan genom en fusion av två franska företag. Koncernen är Frankrikes näst största kuverttillverkare. 1999 förvärvade GPV det engelska kuvertföretaget Chapman och under 2004 köpte GPV ytterligare en brittisk tillverkare, Heritage. I och med förvärvet av Heritage blev GPV delad marknadsledare med Bong i Storbritannien och ungefär lika stort som Bong-koncernen totalt sett. Förutom Frankrike och Storbritannien har GPV också mycket starka marknadspositioner i några östeuropeiska länder, till exempel Ungern och Rumänien. Franska Hamelin är tredje största aktören på den franska kuvertmarknaden efter La Couronne och GPV. Hamelin förvärvade 1999 det tyska företaget Petersen/Alpa och ﬁck därigenom en stark position i första hand på den sydtyska marknaden. Under våren 2004 gick Hamelin in i en strategisk allians med Bong för att erbjuda stora interna-

Europas tio största kuvertföretag 2004 Marknadsandelar i %

20 15 10 5 0

e

onn

our La C

yer Ma

la/

p Tom

22

Källa: FEPE; Bongs uppskattning

ETT EUROPEISKT FÖRETAG

Bon

g

GPV

lin

e Ham

Ble

f

sso

alis Ant

0 b n yta gto 100 Rec rtis shin u a C /W ore Enc

tionella kunder en heltäckande pan-europeisk kuvertservice och det bredaste produktsortimentet på den europeiska marknaden. Förutom kuvert är Hamelin också stora europeiska aktörer inom skrivböcker, anteckningsblock och olika typer av arkiveringsprodukter. Europas ledande pappersgrossistkoncern Antalis är också stor kuvertproducent. Produktionen sker främst i Storbritannien och Belgien och säljs genom en koncerngemensam försäljningsenhet med internationellt välkända varumärken som till exempel Conqueror. Under 2004 bildades Blessof av de tyska kuverttillverkarna Blessing och Otto Ficker Kuvert. Blessof tillverkar och säljer huvudsakligen sina kuvert på den tyska marknaden men har också en betydande internationell försäljning, främst inom special- och direktreklamkuvert. Curtis 1000 är ett tyskt börsnoterat bolag. Företaget har förutom i Tyskland också en relativt omfattande försäljning i Polen, Storbritannien, Frankrike och Holland. Bolaget har en speciell inriktning på skyddande kuvert. Till de europeiska konkurrenterna kan också läggas tyska AWA, som med produktion i Tyskland och Polen exporterar till ﬂera länder i Europa. Även tyska Recytab, är en stor tillverkare, som exporterar bland annat till England, Frankrike och Benelux. Båda företagen är specialiserade på kuvert för kuverteringsändamål. I övrigt är Bongs konkurrenter mer lokala eller regionala. Viktiga exempel är Encore/Washington och John Dickinson i England samt OP-kuvert och Lyche i Norden. Decentraliserad organisation med potential för mer samverkan Bong har en decentraliserad organisationsstruktur. Varje affärsenhet är organiserad och bemannad för att på bästa

sätt utnyttja affärsmöjligheterna i sin närmarknad. Sedan 2003 är koncernen organiserad i sex geograﬁska affärsenheter med direkt rapportering till koncernchefen samt en liten koncernstab för viss koordinering av ekonomi, ﬁnans, inköp, IT etc. Cheferna i de tre största affärsenheterna utgör, tillsammans med koncernens verkställande direktör och CFO, koncernens ledningsgrupp. Generellt sett verkar enheterna relativt självständigt och oberoende av varandra. På några områden är emellertid koordineringen långtgående för att få bästa effekt. Exempel på sådana områden är stora europeiska kunder, inköp av ﬁnpapper och ﬁnansiering i form av bankkrediter. Genom ytterligare samordning av enheterna bör betydande outnyttjad potential kunna frigöras. Inköp av andra insatsvaror än papper har hittills endast i begränsad omfattning koordinerats på europeisk nivå. Bedömningen är att det är möjligt att uppnå stora kostnadsbesparingar genom att jämföra priser mellan olika länder och handla upp större volymer. Det är möjligt att genom en detaljerad benchmarking mellan affärsenheterna lära sig av varandra och skapa en sund intern konkurrens mellan enheter och produktionsanläggningar. Ett tredje exempel är IT där koncernen hittills i princip inte samordnat sig alls. Under de närmaste åren kommer Bong-koncernen att öka graden av koordinering mellan affärsenheterna inom vissa utvalda områden för att dra maximal nytta av koncernens storlek. Målet är att ett stort antal förvärvade lokala enheter gradvis skall fungera mer som ett europeiskt företag.

VD / Koncernchef Ekonomi / Finans/IT Inköp / Logistik Skandinavien

Tyskland

Storbritannien / Irland

Belgien

Finland / Baltikum

Polen

ETT EUROPEISKT FÖRETAG

23

Ett europeiskt företag

Affärsenheter Bongs affärsenheter utgörs huvudsakligen av de bolag som ﬁnns på Bongs viktiga marknader. Enheterna producerar framförallt för sin egen marknad men en viss specialisering av produktionen ger dessutom en del internhandel inom koncernen.

Omsättning per affärsenhet

Antal anställda per affärsenhet

MSEK

2004-12-31

Skandinavien

Skandinavien

Tyskland

Tyskland

Storbritannien/Irland

Storbritannien/Irland

Belgien

Belgien

Finland och Baltikum

Finland och Baltikum

Polen

Polen 0

100

200

300

400

500

600

700

0

100

200

300

400

500

600

Inkl. internförsäljning till koncernbolag

Skandinavien Totalmarknaden för kuvert i Skandinavien uppgick 2004 till knappt 6 miljarder kuvert. Efter några år med volymfall på 5 procent per år, stabiliserades utvecklingen något under 2004 i Norge och Danmark. Marknaden i dessa länder bedöms ha varit i princip oförändrad jämfört med 2003. I Sverige däremot sjönk marknaden med cirka 5 procent. Bong har en marknadsandel på cirka 50 procent och är därmed den klart största aktören i Skandinavien. De främsta konkurrenterna i regionen är OP-kuvert i Sverige, Lyche i Norge och Sverige samt Konvolutfabrikken Danmark i Danmark. Importen till Skandinavien är relativt begränsad även om den har ökat något de senaste åren. Bong Skandinavien har nationella försäljningsorganisationer och produktionsanläggningar i Sverige, Norge och Danmark. Flera kunder samordnar sina inköp av kuvert mellan länderna i Skandinavien och då samordnas också försäljningsarbetet. Bong tillverkar kuvert vid fabrikerna i Kristianstad, Nybro och Tönsberg, Norge. Från fabrikerna i Kristianstad och Nybro sker en viss export av kuvert till resten av koncernen. Exporten består främst av kuvert med avancerat offseteller ﬂexotryck samt skyddande kuvert i Bongs ProPac-sortiment. Bong har egna kuverttryckerier i Kristianstad, Tönsberg, Oslo och Hedehusene mellan Roskilde och Köpenhamn. Bong är en mycket stor tilltryckare av kuvert i Skandinavien och har tack vare detta integrerat framåt i värdekedjan och kunnat skapa betydande mervärden. Genom en målmedveten satsning på ny tilltryckskapacitet och

24

AFFÄRSENHETER – SKANDINAVIEN

förbättrade serviceerbjudanden, till exempel genom Bongs eget e-handelsverktyg, ﬁnns stora möjligheter de närmaste åren att stärka marknadspositionen ytterligare och höja mervärdet till kund.

Viktiga händelser 2004 ■ I tredje kvartalet genomfördes en omfattande kostnadsreduktion, när 50 anställda i Skandinavien varslades om uppsägning. Bakgrunden till åtgärden var delvis en anpassning till lägre volymer men byggde också på införandet av ett nytt och mer produktivt arbetssätt. Denna åtgärd tillsammans med kostnadsbesparingar i slutet av 2003 gjorde att de fasta kostnaderna sjönk betydligt. ■ I den svenska delen (Kristianstad och Nybro) genomfördes noggranna analyser av lönsamheten på samtliga kunder och produktgrupper, vilket lett till förbättrade marginaler genom att i större utsträckning undvika förlustaffärer. ■ Dessutom rekryterades en ny Skandinavienchef, en ny Danmarkschef och en ny produktionschef för Kristianstadsfabriken. Samtliga dessa nyckelpersoner tillträdde sina nya befattningar i början av 2005. ■ Trots fallande omsättning bröts den negativa resultatutvecklingen från tidigare år. Omsättning för 2004 blev 667 MSEK, vavav extern försäljning svarade för 585 MSEK och försäljning inom koncernen 82 MSEK. ■ Operativt kapital var i slutet av 2004 260 MSEK.

Storbritannien / Irland Totalmarknaden för kuvert i Storbritannien/Irland uppgick 2004 till cirka 26 miljarder kuvert. Den brittiska kuvertmarknaden har utvecklats starkt under de senaste åren. År 2004 avmattades tillväxten något och marknaden ökade med 1–2 procent. Bong är en av de marknadsledande kuvertproducenterna i Storbritannien med en marknadsandel på cirka 15 procent. Precis som i övriga Europa har det skett en betydande konsolidering i den brittiska marknaden de senaste åren och idag bedöms de fem största aktörerna svara för cirka 65 procent av den totala marknaden. Därutöver ﬁnns ett stort antal mindre kuvertproducenter. De viktigaste konkurrenterna i Storbritannien/Irland är GPV/Heritage, Antalis, Encore/Washington samt John Dickinson. Bong Ljungdahls verksamhet i Storbritannien och Irland samordnas i ett affärsområde. Bong bedriver sin verksamhet genom tillverkningsanläggningar i Kilkenny, Irland och Milton Keynes, Storbritannien. Produktionen i den irländska fabriken går till stor del till den brittiska marknaden då Bongs försäljning till irländska kunder är begränsad. Verksamhetens försäljningsorganisation är stationerad i Milton Keynes. Av affärsenhetens försäljning importeras cirka 20 procent från koncernens enheter, främst från Tyskland och Sverige.

Viktiga händelser 2004 ■ All verksamhet i Storbritannien koncentrerades till moderna och ändamålsenliga lokaler för produktion, tryckeri, lager och försäljning samt administration i en ny anläggning i Milton Keynes. ■ Första modulerna av ett nytt affärssystem i form av MOVEX implementerades. Detta arbete fortgår under 2005. ■ Omsättning liksom extern försäljning för 2004 blev 463 MSEK. ■ Operativt kapital var i slutet av 2004 199 MSEK.

Polen Den totala kuvertmarknaden i Polen uppgick under 2004 uppskattningsvis till cirka 3 miljarder kuvert. Den kraftiga volymtillväxt, som den polska marknaden haft under senare år, höll i sig även under 2004. Bong har en marknadsandel på cirka 20 procent och är därmed en av de största aktörerna i Polen. Konkurrensen utgörs av ett mindre antal tyskägda kuvertproducenter som till exempel Mayer-gruppen. Kuvertimporten till Polen är tämligen begränsad. Bongs polska affärsenhet bearbetar i huvudsak den lokala marknaden och produktion samt tilltryck sker vid fabriken i Warszawa. Vidare sker försäljning av importerade volymer från övriga enheter, främst från Tyskland och Skandinavien.

Viktiga händelser 2004 ■ Rekrytering av en ny enhetschef, som tillträdde sin befattning i slutet av året. ■ Lönsamheten förbättrades jämfört med föregående år, men är ännu inte på en tillfredsställande nivå. ■ Omsättning för 2004 blev 56 MSEK, varav extern försäljning svarade för 54 MSEK och försäljning inom koncernen för 2 MSEK. ■ Operativt kapital var i slutet av 2004 15 MSEK.

AFFÄRSENHETER – STORBRITANNIEN/IRLAND, POLEN

25

Ett europeiskt företag

Tyskland Den tyska kuvertindustrin omsatte under 2004 cirka 500 MSEK. Detta motsvarade cirka 27 miljarder kuvert, varav cirka 20 miljarder konsumerades i Tyskland. Det ger en genomsnittlig konsumtion på 250 kuvert per invånare och år. Marknaden var fortsatt svag och bedöms ha minskat med 4–5 procent under 2004. Den tyska marknaden präglades av en intensiv konkurrens med generellt låga genomsnittspriser och ett starkt fokus på volym och pris. Bongs marknadsandel under 2004 uppgick till cirka 12 procent. I Tyskland ﬁnns idag drygt sexton nämnvärda kuverttillverkare och konsolideringen av marknaden fortsatte under 2004. Till exempel slogs Otto Ficker AG samman med Robert Blessing och bildade Blessof, den näst största kuverttillverkaren i Tyskland efter Mayer-gruppen. Importen till den tyska marknaden är relativt begränsad. Bongs tyska enhet bearbetar främst den tyska marknaden, men exporterar också till bland annat Holland, Schweiz, Österrike, Italien och Spanien. Bong Tyskland har också betydande försäljning till koncernens egna enheter, främst till Storbritannien, Danmark och Polen. Affärsenheten består av en försäljningsorganisation och två produktionsanläggningar som tillsammans svarar för cirka 40 procent av koncernens totala produktionskapacitet.

Under perioden 2001–2003 skedde en sammanslagning av fyra operativa enheter i Tyskland. Omfattande organisatoriska förändringar genomfördes, såsom införande av centralt styrda funktioner för bland annat inköp, produktion, planering och försäljning. Två fabriker avvecklades och produktionen ﬂyttade till huvudanläggningen i Wuppertal. Under 2004 fortgick dessa organisatoriska förändringar med inriktning på att bygga upp en mer kundfokuserad försäljningsavdelning. Även den tyska enheten har integrerat framåt i värdekedjan och bedriver tilltrycksverksamhet.

Viktiga händelser 2004 ■ Grundlig kartläggning av den verkliga produkt- och kundlönsamheten. ■ Lönsamheten förbättrades genom en selektiv och aktiv bearbetning av kundmassan för att uppnå högre bruttomarginal. ■ Fortsatt minskning av kostnader genom rationalisering och effektivisering både inom produktion och administration. ■ Det välkända kuvertvarumärket Posthorn (tidigare producerat av Reinhart Schmidt) återlanserades av Bong på den tyska marknaden. Under varumärket Posthorn kommer Bong att erbjuda två varianter av högkvalitativa kuvert; Posthorn och Posthorn plus.

■ Omsättning för 2004 uppgick till 479 MSEK, varav extern försäljning svarade för 350 MSEK och försäljning inom koncernen för 129 MSEK. ■ Operativt kapital var i slutet av 2004 335 MSEK.

26

AFFÄRSENHETER – TYSKLAND

Finland och Baltikum Den totala ﬁnska kuvertmarknaden uppgick under 2004 till 1,2 miljarder kuvert. Under andra halvåret 2004 avtog den negativa utvecklingen och marknadsvolymerna uppskattas ha varit oförändrade jämfört med 2003. Marknaden i de baltiska länderna ökar snabbt, men från låga nivåer. Bong är den klart ledande tillverkaren, med en marknadsandel på mer än 50 procent. Under året steg den efterfrågade volymen med uppskattningsvis 5–8 procent. Bong är också den klart största aktören på den ﬁnska marknaden med en marknadsandel på cirka 70 procent. Endast ett fåtal inhemska tillverkare är verksamma på denna marknad och den främsta konkurrenten är den svenska kuvertproducenten OP-kuvert. Importen till Finland var under året relativt begränsad. Bong agerar även på den ryska marknaden och stod under 2004 för en betydande del av kuvertimporten. Den ryska marknaden bearbetas via grossister. Kuvertproduktionen sker vid två anläggningar i Finland, belägna i Tammerfors och Kaavi. Försäljningsorganisationer ﬁnns i Helsingfors, Tammerfors, Tallinn och Riga. I likhet med situationen i de skandinaviska länderna bedriver Bong i Finland en betydande tilltrycksverksamhet och har därmed integrerat framåt i värdekedjan.

Viktiga händelser 2004 ■ Den ﬁnska enheten utvidgades genom förvärv av det ﬁnska kuvertföretaget Kirjekuori Oy. Det nyförvärvade företaget har en årlig tillverkningskapacitet på cirka 800 miljoner kuvert och förväntas ge en positiv resultateffekt efter avdrag för förvärvskostnader från och med 2005. ■ I samband med samordningen av produktionen mellan den förvärvade fabriken i Kaavi och Bongs anläggning i Tammerfors lämnade 32 personer bolaget under 2004. Neddragningen är också en anpassning till volymerna i den ﬁnska marknaden. ■ Resultatet för 2004 utvecklades positivt jämfört med 2003. ■ Omsättning för 2004 blev 179 MSEK varav extern försäljning svarade för 178 MSEK och försäljning inom koncernen för 1 MSEK. ■ Operativt kapital var i slutet av 2004 84 MSEK.

Belgien Den totala belgiska kuvertmarknaden uppgick under 2004 till cirka 2,5 miljarder kuvert. Marknaden stabiliserades under det gångna året och låg på samma nivå som föregående år. Detta kan jämföras med 2003, då marknaden minskade med cirka 2 procent. Bong har en marknadsandel på cirka 30 procent och är därmed marknadsledande i regionen. De största konkurrenterna är EEC, Elep och Antalis. Importen till den belgiska marknaden kommer främst från Tyskland och Frankrike. Bong Belgien har en nationell försäljningsorganisation som bearbetar marknaden i Belgien, Frankrike och Holland. Bong behöll sin position på den holländska marknaden under 2004. Produktion och tilltryck av kuvert sker vid

fabriken i Soignies. Under 2004 fortsatte den belgiska enheten att fokusera på special- och arkproduktion.

Viktiga händelser 2004 ■ Fortsatt fokusering på special- och arkproduktion och därmed integrering framåt i värdekedjan. ■ Omsättning för 2004 blev 183 MSEK, varav extern försäljning svarade för 178 MSEK och försäljning inom koncernen för 5 MSEK. ■ Operativt kapital var i slutet av 2004 88 MSEK.

AFFÄRSENHETER – FINLAND/BALTIKUM, BELGIEN

27

Finansiella mål

Femårsöversikt Resultaträkningar i sammandrag, MSEK Nettoomsättning Avskrivningar enligt plan 1 Rörelseresultat 2 Finansnetto Resultat före skatt 2 Skatt 2

2004

2003

2002

2001

2000

1 807,4

1 908,4

2 111,8

2 394,5

2 346,8

–120,9

–126,0

–148,0

–144,7

–127,7

38,0

–42,4

–20,0

40,3

180,5

–42,1

–47,1

–58,1

–74,1

–64,6

–4,1

–89,5

–78,1

–33,8

115,9

0,9

–16,6

39,7

8,7

–39,6

–3,2

–106,1

–38,4

–25,1

76,1

–20,8

–19,8

–26,3

–24,7

–22,5

Realisationsvinst vid maskin- och fastighetsförsäljning

12,4

4,5

6,2

–

32,8

Slutuppgörelse i Bauwens-tvist

61,4

–

–

–

–

–19,1

–20,7

–29,5

–

–

Nedskrivning

–

–26,9

–110,4

–

–

Övrigt

–

–

–

–4,5

11,1

Resultat efter skatt 2 1

Varav avskrivning på goodwill

2

Exklusive jämförelsestörande poster enligt nedan:

Omstruktureringskostnader

Summa jämförelsestörande poster före skatt Skatt hänförlig till jämförelsestörande poster Summa jämförelsestörande poster efter skatt

54,7

–43,1

–133,7

–4,5

43,9

–18,3

9,9

8,6

1,3

–10,6

36,4

–33,2

–125,1

–3,2

33,3

För åren 2000–2003 har ingen omräkning gjorts enligt RR29 Ersättning till anställda.

Resultat före skatt

Resultat före skatt, justerat för jämförelsestörande poster

MSEK 200 150 100 50 0 -50 -100 -150 -200 -250

MSEK 120 100 80 60 40 20 0 -20 -40 -60 -80 -100 2004

2003

2002

2001

2000

2004

2003

2002

2001

2000

Balansräkningar i sammandrag, MSEK Goodwill Övriga immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar

2004

2003

2002

2001

2000

292,6

278,5

305,6

454,2

442,7

4,0

5,3

6,4

8,5

8,4

704,1

742,7

867,9

1 044,3

1 025,0

62,9

83,2

106,7

55,1

34,2

1 063,6

1 109,7

1 286,6

1 562,1

1 510,3

Varulager

242,4

249,8

330,5

381,2

395,4

Kortfristiga fordringar

306,8

309,7

310,3

352,2

365,4

38,6

85,7

141,1

42,9

70,3

587,8

645,2

781,9

776,3

831,1

1 651,4

1 754,9

2 068,5

2 338,4

2 341,4

491,2

467,6

631,8

658,1

674,5

20,2

19,9

19,5

11,9

13,5

796,4

826,3

924,6

1 190,6

1 092,9

Summa anläggningstillgångar

Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Konvertibelt förlagslån Räntebärande avsättningar och skulder Icke räntebärande avsättningar och skulder Summa eget kapital och skulder

28

FEMÅRSÖVERSIKT

343,6

441,1

492,6

477,8

560,5

1 651,4

1 754,9

2 068,5

2 338,4

2 341,4

Nyckeltal 2004

2003

2002

2001

2000

2,1

–2,2

–0,9

1,7

7,7

–0,2

–4,7

–3,7

–1,4

4,9

1,0

1,0

1,0

1,0

1,0

–1

–20

–6

–4

12

3

–3

–1

2

11

30

27

30

28

29

1,58

1,61

1,26

1,73

1,51

Räntetäckningsgrad, ggr 1

0,9

–0,8

–0,3

0,6

2,7

Andel utlandsförsäljning, %

84

83

84

84

80

1 391

1 510

1 642

1 854

1 892

Rörelsemarginal, % 1 Vinstmarginal, % 1 Kapitalomsättningshastighet, ggr Avkastning på eget kapital, % 1 Avkastning på sysselsatt kapital, % 1 Soliditet, % Nettoskuldsättningsgrad, ggr

Medelantal anställda 1

Exklusive jämförelsestörande poster enligt speciﬁkation ovan (under Resultaträkningar i sammandrag).

Samtliga förmånsbestämda pensionsavsättningar klassiﬁceras fr.o.m. 2004 som räntebärande avsättningar. En beräknad räntekostnad på dessa avsättningar klassiﬁceras i enlighet härmed som räntekostnad. Tidigare år har endast PRI-skulden betraktats som räntebärande. Denna förändring är en följd av införandet av nya redovisningsregler,

RR29 Ersättning till anställda, och har medfört att nettolåneskulden ökat med 79,4 MSEK och räntekostnaden har ökat med 4,3 MSEK. Den ökade räntekostnaden ger en motsvarande minskning av pensionskostnaden. Nämnda förändringar har genomförts efter att bokslutskommunikén för 2004 har avgivits.

Kassaﬂödesanalyser i sammandrag, MSEK 2004

2003

2002

2001

2000

158,9

92,6

127,9

184,9

308,2

Ej likviditetspåverkande poster 3

–4,8

–11,3

–7,2

–45,6

–49,5

Förändring av rörelsekapital

15,2

60,8

86,7

–2,9

–42,2

169,3

142,1

207,4

136,4

216,5

Rörelseresultat före avskrivningar 3

Rörelsens kassaﬂöde före investeringar Nettoinvesteringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar men exklusive företagsförvärv och fastighetsavyttring

–15,1

–35,6

–10,0

–67,7

–93,0

Operativt kassaﬂöde exklusive fastighetslikvid

154,2

106,5

197,4

68,7

123,5

Likvid vid avyttring av fastighet Operativt kassaﬂöde inklusive fastighetslikvid Kassaﬂöde efter investeringsverksamhet inklusive ﬁnansiella och jämförelsestörande poster 3

–

30,5

52,1

–

129,8

154,2

137,0

249,5

68,7

253,3

76,6

31,3

169,7

–31,5

–237,1

Exklusive jämförelsestörande poster enligt speciﬁkation ovan (under Resultaträkningar i sammandrag).

Investeringar 1999–2004 per kategori, exklusive företagsförvärv, MSEK 2004

%

2003

%

2002

%

2001

Kuvertmaskiner

Kategori

9,1

22,5

14,2

37,2

1,4

6,2

7,4

8,1

% 1999–2004 115,1

26,8

% 15,5

Packautomater, rullväxlare

0,8

2,0

0,4

1,0

0,0

0,0

16,1

17,7

66,4

Tryckteknik (inkl repro)

0,7

1,7

5,9

15,4

2,0

8,9

22,8

25,1

58,7

13,7

IT

3,4

8,4

5,1

13,4

3,7

16,4

16,2

17,8

52,4

12,2

Byggnader

0

0,0

0,3

0,8

2,0

8,9

11,7

12,9

45,2

10,5

Infrastruktur och övrigt

26,4

65,4

12,3

32,2

13,4

59,6

16,7

18,4

91,3

21,3

Totalt

40,4

100,0

38,2

100,0

22,5

100,0

90,9

100,0

429,1

100,0

Andel av omsättning, %

2,2

Investeringar Koncernens maskinpark bestod vid årsskiftet av cirka 160 kuvertmaskiner samt cirka 100 tilltryckspressar. Under en period kring millennieskiftet genomfördes stora investeringar i förnyelse och uppgradering av maskinparken för att höja produktiviteten. Ett viktigt inslag har varit ökad robotisering. Maskinernas ålder

2,0

1,1

3,8

3,6

har begränsad betydelse för effektivitet i produktionen, men nyare maskiner har generellt högre kapacitet. Maskinslitaget är lågt och produktionsstyrning och automatisering är i hög grad avgörande för en kostnadseffektiv produktion. Investeringsbehovet i beﬁntlig struktur bedöms under de närmaste åren vara begränsat och klart understiga koncernens avskrivningskostnader.

FEMÅRSÖVERSIKT

29

Bong-aktien Aktiekapitalet i Bong uppgick vid utgången av år 2004 till 130 049 860 kronor fördelat på 13 004 986 aktier, med ett nominellt belopp om 10 kronor per aktie. Varje aktie berättigar till en röst och alla aktier har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Bong-aktien är noterad på Stockholmsbörsens O-lista och var tidigare noterad på OTC-listan sedan 1988. En börspost motsvarar 400 aktier. Omsättning Totalt omsattes under 2004 aktier till ett värde av cirka 58,45 MSEK. Genomsnittlig dagsomsättning var cirka 231 TSEK och omsättningshastigheten uppgick till 13 procent. Personalkonvertibler Sedan juni 2002 löper Bong Ljungdahl AB:s Konvertibla Förlagslån 2002/2007 riktat till koncernens anställda. Förlagslånet omfattar cirka 21 MSEK och motsvarar 346 194 nya aktier vid en konverteringskurs om 61 SEK. Lånet löper med en ränta om Stibor 12 månaders löptid minskad med 1,0 procentenhet och kan konverteras till aktier under perioden 20 maj 2004 – 20 maj 2007. Ett av koncernens helägda svenska dotterbolag tecknade konvertibler om cirka 6 MSEK (motsvarande 103 761 aktier vid konvertering) i syfte att överlåtas vid framtida rekryteringar. Kursutveckling Bong-aktien steg under 2004 med 45,8 procent. SAX-index steg under samma period med 17,6 procent.

Aktieägare Antalet aktieägare per den 31 januari 2005 uppgick till 1 385 vilket är en minskning med cirka 10 procent jämfört med samma tidpunkt föregående år. Melker Schörling med bolag och familjen Alf Tönnesson utgör Bongs största ägare med vardera drygt 25 procent röster och kapital. Under året ökade Robur Fonder kraftigt sitt innehav till cirka 6,7 procent av röster och kapital i bolaget. Aktieinnehaven i Bong framgår av nedanstående tabell. Uppgifterna baseras på information från VPC med beaktande av därefter kända förändringar. Andel av kapital och röster 2005-01-31, %

Andel av kapital och röster 2004-01-31,%

Schörling Melker, via bolag

25,8

25,8

Tönnesson Alf, familj och bolag

25,5

25,5

SEB Fonder

8,0

7,8

Robur Fonder

6,7

2,2

Fam Bong, Bjurman och Sigfrid

5,2

6,3

Skandia

5,1

4,0

Lannebo Fonder

3,7

5,0

Fonden Pecunia

3,6

4,5

Inter Ikea Finans

2,0

0,0

Aktieägare

1,8

1,8

Övriga

12,6

17,1

Totalt

100,0

100,0

Bernt Gunnarsson

Bong-aktiens utveckling 2000 – 2004 Antal aktier

SEK 130

1 600

120 110 100 90

1 200

80 70 60

800

50 40 30

400

20 10 0 2000

Aktien

30

BONG-AKTIEN

2001

2002

Carnegie Small Cap Index

2003

2004

(c) SIX

Omsatt antal aktier 1 000-tal (inkl. efteranm.)

0

Aktiekapitalets utveckling sedan marknadsnoteringen 1988 År

Antal nya aktier

Transaktion

Ökning av aktiekapitalet, SEK Antal aktier

Aktiekapital, SEK

1987/88

Nyemission med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt till kurs 63 kronor

350 000

3 500 000

1 700 000

17 000 000

1988/89

Nyemission riktad till aktieägare i Dreyer-koncernen

420 736

4 207 360

2 120 736

21 207 360

1989/90

Fondemission 1:2

1 060 368

10 603 680

3 181 104

31 811 040

1989/90

Konvertering (Lån 1987/92)

9 835

98 350

3 190 939

31 909 390

1990/91

Nyemission riktad till aktieägare i Dreyer-koncernen

100 000

1 000 000

3 290 939

32 909 390

1990/91

Konvertering (Lån 1987/92)

4 151

41 510

3 295 090

32 950 900

1995/96

Nyemission riktad till aktieägare i Novelco S.A.

199 980

1 999 800

3 495 070

34 950 700

1997

Nyemission riktad till aktieägare i Ljungdahls-koncernen

3 495 070

34 950 700

6 990 140

69 901 400

2000

Nyemission riktad till aktieägaren i Bauwens-gruppen

1 634 651

16 346 510

8 624 791

86 247 910

2000

Konvertering (Lån 1998/2002)

28 200

282 000

8 652 991

86 529 910

2001

Konvertering (Lån 1998/2002)

17 000

170 000

8 669 991

86 699 910

2002

Nyemission med företräde för beﬁntliga aktieägare (1:2) till kurs 35 SEK

4 334 995

43 349 950

Antal aktier och aktiekapital per 31 december 2004

13 004 986

130 049 860

13 004 986

130 049 860

Utdelningspolitik Bongs utdelningspolitik innebär att utdelningen bör, med beaktande av bolagets ﬁnansiella ställning och utvecklingsmöjligheter, i genomsnitt över åren utgöra cirka en tredjedel av resultatet efter skatt. Styrelsen föreslår att utdelning ej lämnas för 2004.

Analytiker Bong följs regelbundet av: Handelsbanken Markus Almerud Tel: 08-701 34 01 [email protected]

Swedbank Markets Mats Larsson Tel: 08-585 925 42 [email protected]

Jakobson Finansanalys Torbjörn Jakobson Tel: 08-566 133 30 jakobson.ﬁ[email protected]

BONG-AKTIEN

31

Data per aktie 2004

2003

2002

2001

2000

Antal aktier Antalet utestående aktier vid utgången av året före full konvertering

13 004 986

13 004 986 13 004 986

8 669 991

8 652 991

Antalet utestående aktier vid utgången av året efter full konvertering

13 351 180

13 351 180 13 351 180

8 726 691

8 726 691

Genomsnittligt antal aktier före full konvertering

13 004 986

13 004 986 10 990 528

8 661 598

8 652 991

Genomsnittligt antal aktier efter full konvertering

13 351 180

13 351 180 11 164 102

8 726 691

8 726 691

Resultat per aktie 1, 2, 3 Efter skatt, före full konvertering, SEK

2,55

–10,71

–14,88

–2,77

10,70

Efter skatt, efter full konvertering, SEK

2,51

–10,71

–14,88

–2,77

10,63

Efter skatt, före full konvertering, exkl. jämförelsestörande poster, SEK

–0,25

–8,16

–3,50

–2,45

7,45

Efter skatt, efter full konvertering, exkl. jämförelsestörande poster, SEK

–0,25

–8,16

–3,50

–2,45

7,40

Eget kapital 1 Före full konvertering, SEK

37,77

35,95

48,46

64,23

65,96

Efter full konvertering, SEK

38,31

36,60

48,78

64,32

66,06

0,00

0,00

0,00

0,00

2,54

–

–

–

–

34

35,0

23,60

32,00

71,90

121,40

Övriga data per aktie 1 Utdelning, SEK 4 Utdelningsandel, % Noterad köpkurs per bokslutsdagen, SEK

–

–

–

–

2,1

13,7

neg

neg

neg

11,4

Direktavkastning, % P/E-tal (inkl. jämförelsestörande poster), ggr P/E-tal (exkl. jämförelsestörande poster), ggr

neg

neg

neg

neg

16,4

Börskurs/Eget kapital före full konvertering, %

92,7

65,6

66,0

112,0

184,1

Börskurs/Eget kapital efter full konvertering, %

91,4

64,5

65,6

111,8

183,8

33,2

–139,3

–163,5

–28,3

109,4

Underlag beräkning av resultat per aktie före konvertering: 1 Resultat inkl. jämförelsestörande poster, MSEK: Årets resultat Resultat exkl. jämförelsestörande poster, MSEK: 33,2

–139,3

–163,5

–28,3

109,4

–54,7

43,1

133,7

4,5

–43,9

Justering för skatt hänförlig till jämförelsestörande poster

18,3

–9,9

–8,6

–1,3

10,6

Årets resultat exkl. jämförelsestörande poster

–3,2

–106,1

–38,4

–25,1

76,1

13 004 986 10 990 528

8 661 598

8 652 991

109,4

Årets resultat Justering för jämförelsestörande poster 2

Genomsnittligt antal aktier före full konvertering

13 004 956

Underlag beräkning av resultat per aktie efter konvertering: 1 Resultat inkl. jämförelsestörande poster, MSEK: Årets resultat Justering för räntekostnad konvertibellån efter skatt (28%) Årets resultat justerat för ränta på konvertibellån

33,2

–139,3

–163,5

–28,3

0,3

0,6

0,4

0,3

0,2

33,5

–138,7

–163,1

–28,0

109,6

–3,2

–106,1

–38,4

–25,2

76,1

0,3

0,6

0,4

0,3

0,2

–105,5

–38,0

–24,9

76,3

13 351 180 11 164 102

8 726 691

8 726 691

Resultat exkl. jämförelsestörande poster, MSEK: Årets resultat exkl. jämförelsestörande poster enligt ovan Justering för räntekostnad konvertibellån efter skatt (28%) Årets resultat exkl. jämförelsestörande poster justerat för ränta på konvertibellån Genomsnittligt antal aktier efter full konvertering

–2,9 13 351 180

För åren 2000–2003 har ingen omräkning gjorts enligt RR29 Ersättning till anställda. 1

För att beakta fondemissionselementet i 2002 års nyemission har redovisade data per aktie för jämförelseåren (2000–2001) justerats med en korrektionsfaktor om 0,846.

2

Jämförelsestörande poster avser för 2004: Slutuppgörelse i tvisten med Bauwensgruppen (61,4 MSK), realisationsvinst vid maskinförsäljning (12,4 MSEK) samt omstruktureingskostnader (–19,1 MSEK), för år 2003: Vinst vid fastighetsavyttring (4,5 MSEK), omstruktureringskostnader (–20,7 MSEK) samt nedskrivningar (–26,9 MSEK), för år 2002: Vinst vid fastighetsavyttring (6,2 MSEK), avsättning till omstruktureringsreserv (–29,5 MSEK) samt nedskrivning av goodwill (–110,4 MSEK), för år 2001: Kostnader för avbrutet företagsförvärv (–4,5 MSEK), för år 2000: Vinst vid fastighetsavyttring (32,8 MSEK) samt återbäring pensionsmedel (11,1 MSEK).

3

Utspädningseffekt beaktas ej när den leder till ett bättre resultat.

4

För 2004 enligt styrelsens förslag.

32

BONG-AKTIEN

RISKER OCH MÖJLIGHETER

33

Risker och möjligheter Bongs verksamhet påverkas av ett antal faktorer vars effekter kan kontrolleras i olika grad. Nedan redogörs för de faktorer som speciﬁkt bedöms kunna ha störst påverkan på Bongs verksamhet. Marknadsutveckling Kuvertmarknaden har i ett historiskt perspektiv utvecklats i takt med den allmänna ekonomiska utvecklingen och tillgängliga bedömningar och prognoser ger inte stöd för en annan utveckling i framtiden. Kuvertefterfrågan har dock på senare tid kännetecknats av en ökad volatilitet. En förklaring till detta är att kuvert för olika former av marknadskommunikation nu svarar för en ökad andel av totalmarknaden vilket innebär en högre grad av korrelation med mer konjunkturkänsliga produktoch marknadssegment. Svängningar i den allmänna konjunkturen tenderar därför att generera en kraftigare påverkan på kapacitetsutnyttjande och resultat än vad som tidigare varit fallet. En ökad användning av e-post och Internet innebär ett visst bortfall av postburen kommunikation, främst inom segment för administrativ post, det vill säga orderbekräftelser, kontoutdrag etc. Effekterna på den totala kuvertvolymen är svår att bedöma bland annat beroende på att ny elektroniskt baserad kommunikation till stor del konkurrerar med telefon och telefax samt att ökad internethandel faktiskt genererar en hel del ny kuvertvolym. Tillväxten över tiden inom reklamorienterade produkt- och marknadssegment bedöms till stor del kompensera tillbakagången inom administrativa segment. Bong följer och studerar utvecklingen noga för att snabbt kunna vidta nödvändiga åtgärder. Porto- och avgiftssystem Förändringar i porto- och avgiftssystem kan innebära förändringar i brev- och postvolymer. Höjningar av porton har en generellt negativ effekt och vice versa. Portotariffer är i allmänhet baserade antingen på vikt eller format. Flera större marknader, bland annat den brittiska, använder för närvarande viktbaserade tariffer. En övergång från vikt- till formatbaserade porton kan leda till förändringar i Bongs produktmix och en förskjutning mot mindre kuvert. Branschstruktur och priskonkurrens Den europeiska kuvertindustrin beﬁnner sig i en fas av konsolidering och strukturomvandling. Ett ﬂertal av de stora marknaderna är dock alltjämt i hög grad fragmenterade och branschen besväras av en relativt betydande överkapacitet. Perioder med svagare efterfrågan leder därför oftast till en skärpt konkurrens om tillgängliga volymer vilket kan medföra en ökad prispress. Papperspriser Den enskilt viktigaste insatsvaran för Bong är ﬁnpapper vars kostnader utgör cirka 40 procent av den totala kostnadsmassan. Under normala förhållanden kan Bong kompensera sig för prishöjningar med en viss eftersläpning. Ränterisk Bong har en relativt betydande räntebärande upplåning. Kraftiga förändringar i räntenivån kan därför få en materiell inverkan på koncernens räntenetto och därmed på resultatet. Räntebindningen är normalt relativt kort men kan förlängas i syfte

34

RISKER OCH MÖJLIGHETER

att begränsa effekten av en ränteuppgång. Cirka 70 procent av lånestocken löper med räntor som omförhandlas på 6 månaders sikt. Den genomsnittliga räntebindningstiden är cirka 7 månader. Årseffekten på koncernens räntenetto vid en procentenhets förändring i allmänna räntenivån uppgår till cirka 4 MSEK vid nuvarande räntebindningstid. Den genomsnittliga räntesatsen för upplåning uppgick under 2004 till 4,7 procent (5,5). Lån med en längre räntebindningstid än tre månader har en räntesats i paritet med nuvarande marknadsränta. Upplåningen avseende checkräkningskrediter (per 31 december 2004 utnyttjat belopp) och övriga skulder till kreditinstitut fördelar sig vid utgången av år 2004 på olika valutor enligt följande: Valuta EUR GBP SEK DKK PLN Summa

Upplåning, MSEK 401 117 48 21 9 596

Valutarisk Omräkningsexponering Moderbolaget Bong Ljungdahl AB har sitt säte i Sverige men en betydande del av koncernens verksamhet bedrivs genom utländska dotterföretag. Detta innebär att koncernen är exponerad för omräkningsrisker när de utländska företagens resultaträkningar och nettotillgångsvärden räknas om till SEK. Resultatposter i utländska dotterföretag kurssäkras ej. Säkring av nettotillgångsvärden i utländska dotterföretag sker enligt fastställda principer med så kallade hedginglån, upptagna i samband med förvärv av utländska företag. Under 2004 har eget kapital påverkats med 1 894 TSEK genom dessa lån. Transaktionsexponering Bongs försäljning inom EMU-området uppgick under år 2004 till 658 MSEK motsvarande 36 procent av koncernens nettoomsättning. Försäljningen i annan än koncernens rapportvaluta utanför EMU-området utgjorde cirka 50 procent, varav de huvudsakliga valutorna var GBP med 27 procent samt NOK med 9 procent av koncernens nettoomsättning. Bong bedriver tillverkning på i stort sett samtliga de huvudmarknader som bearbetas vilket begränsar transaktionsexponeringen. Den exponering som förekommer är i huvudsak hänförlig till den brittiska enhetens import av produkter från systerföretagen i Tyskland, Irland och Sverige. Exponeringen reduceras genom att inköp av material, för viss del av den produktion som avsättes men ej tillverkas i Storbritannien, sker i GBP. Härutöver säkras i viss utsträckning förväntade inﬂöden i GBP. Terminskontrakt som säkrar framtida transaktioner redovisas först då säkrad fordran eller skuld redovisas. Koncernen använder inga andra derivatinstrument än valutaterminer för säkring av transaktionsexponering och i vissa fall säkring av interna lån.

Poster som har terminssäkrats värderas till säkrad kurs. Utvecklingen mot ett gemensamt valutaområde i Europa kan leda till en mer transparent prisbild avseende kuvert, vilket kan underlätta expansion på nya marknader samtidigt som det kan innebära en utjämning av prisnivåer. Beroende av enskilda leverantörer och/eller kunder Bongs viktigaste insatsvara är ﬁnpapper. Papperet levereras i huvudsak från tre större leverantörer. Störningar i leveranser från någon av dessa kan kortsiktigt påverka Bongs verksamhet negativt. I ett längre perspektiv bedöms Bong inte ha några leverantörer som är kritiska för verksamheten. Vidare är beroendet av enskilda stora kunder begränsat. Koncernens största kund svarar för cirka 8 procent av den totala omsättningen. Kreditrisker Bong lämnar som en naturlig del av sin affärsverksamhet krediter till sina kunder. Totalt uppgår dessa till betydande belopp. Beroende på nationell praxis varierar kredittiderna från land till land men kan i vissa länder vara långa, cirka 90 dagar, varför utestående krediter till enskilda företag i vissa fall kan uppgå till väsentliga belopp. Skulle sådana företag hamna på obestånd eller få andra betalningssvårigheter kan kundförluster uppstå. För att minska riskerna för sådana händelser görs löpande kreditprövningar av koncernens kunder och kreditgränser fastställs. Kreditförsäkringar tecknas framförallt på kundfordringar i koncernens tyska och brittiska företag. Likviditets- och reﬁnansieringsrisk • Med likviditetsrisk avses risken att inte ha tillräckliga likvida medel för förutsedda eller oförutsedda betalningar. • Med reﬁnansieringsrisk avses risken att inte kunna tillgodose koncernens kapitalbehov på kort och lång sikt. Per den 31 december 2004 uppgick koncernens totala räntebärande skulder och avsättningar, exklusive konvertibelt förlagslån, till 796 MSEK (826), fördelat enligt följande:

Pensionsskulder Checkräkningskrediter (utnyttjat belopp) Övriga skulder till kreditinstitut Skulder avseende ﬁnansiella leasingavtal Övriga räntebärande skulder Summa

MSEK 135 195 401 40 25 796

Av övriga skulder till kreditinstitut utgörs cirka 83 procent av långfristiga skulder. Förfallostrukturen avseende övriga skulder till kreditinstitut är följande:

MSEK 70 125 68 28 110 401

Förfall 2005 Förfall 2006 Förfall 2007 Förfall 2008 Förfall 2009 och senare Summa

Likvida medel uppgick per den 31 december 2004 till 39 MSEK (86). Beviljade men ej utnyttjade krediter uppgick till 148 MSEK (213) och hade per 31 december 2004 en återstående löptid om 12 månader eller mer. Per 1 januari 2005 har ett ﬂerårigt avtal tecknats med Svenska Handelsbanken genom vilket banken tillhandahåller långfristiga lån och rörelsekrediter motsvarande cirka två tredjedelar av Bongs nuvarande ﬁnansieringsbehov. Miljö Bong följer de miljölagar och regler som gäller i respektive land för denna typ av industriproduktion. Genom mätningar och regelbundna kontroller har Bong säkerställt att bland annat gränsvärden för utsläpp inte överskrids. Det ﬁnns inga indikationer som tyder på att lagarna inom detta område skulle förändras på ett sätt som innebär att Bong skulle påverkas i någon väsentlig utsträckning eller att Bong inte i framtiden kan leva upp till dessa krav.

Känslighetsanalys Viktiga faktorer som påverkar Bongs resultat och ﬁnansiella ställning är volymutveckling avseende försålda kuvert, prisutveckling på kuvert, papperspriser, lönekostnader, valutakursförändringar samt räntenivå. I tabellen nedan redovisas hur Bongs resultat under 2004 skulle ha påverkats vid en förändring av ett antal för verksamheten kritiska parametrar. Redovisade effekter skall endast ses som en vägledning till hur resultatet efter ﬁnansnetto skulle ha påverkats vid en isolerad förändring av respektive parameter.

Parameter Pris Volym Papperspriser Lönekostnader Räntenivå upplåning Valuta EUR/GBP Valuta EUR/GBP

Förändring +/– 1%-enhet +/– 1%-enhet +/– 1%-enhet +/– 1%-enhet +/– 1%-enhet +/– 1%-enhet +/– 1%-enhet

Påverkan resultat efter ﬁnansnetto, MSEK +/– 18 +/– 9 –/+ 6 –/+ 5 –/+ 4 –/+ 1 –/+ 1

RISKER OCH MÖJLIGHETER

35

Bongs historia Bong startades 1737 som ett bokbinderi i Lund i södra Sverige. Familjen Bong drev därefter företaget i sju generationer i rakt nedstigande led. Bokbindaren Carl-Fredrik Bong, född 1703, var verksam som bokbindarmästare i Lund. Han hade privilegiet som akademiebokbindare vid Universitet i Lund och ett ﬂertal dokument från den tiden ﬁnns bevarade. Den första fakturan är daterad 30 februari 1737. Verksamheten och privilegiet gick i arv till sonen Christian, som avled 1796. Hans änka drev verksamheten vidare fram till 1808, då verksamheten ﬂyttades till Kristianstad och där drevs vidare av sonen, Carl-Ludvig Bong. Verksamheten var fortfarande en bokbinderiverkstad, som under hela 1800talet fortsatte i samma form, först med Anders Fredrik och senare Martin Bong som arvtagare. Hantverket började omkring 1900 att omgestaltas till industri i form av tryckeri, bokbinderi och kartongfabrik. Kuverttillverkningen startade omkring 1910 och blev snart jämte pärmtillverkning den viktigaste verksamheten. 1937 ombildades företaget till aktiebolag. Martins son Gunnar fortsatte verksamheten och lade den ekonomiska grunden till den expansion som började under 1980-talet. Bland annat förvärvades då Esseltes kuvertfabrik i Norrköping. 1988 påbörjades en expansion utanför Sverige genom förvärvet av Dreyerkoncernen i Norge. Verksamheten utökades därigenom utöver kuverttillverkning även med förlagsverksamhet, etikettryckeri och reproanstalt. Bong blev 1988 ett publikt bolag genom att aktien noterades på Stockholmsbörsen. Den publika noteringen lade grunden till en fortsatt förvärvsdriven expansion under 1990-talet, då en rad företag förvärvades i och utanför Skandinavien. Med övertagandet av Ljungdahls 1997 etablerades en ledande position på den skandinaviska kuvertmarknaden. Målet var att skapa ett företag med fokus på kuvertområdet och som med en skandinavisk bas kunde utvecklas och växa på en alltmer internationaliserad europeisk marknad. Genom förvärvet av Walki Kuori i Tammerfors blev Bong 1998 marknadsledare även i Finland. Via utförsäljningar av förlagsverksamhet, etikettryckeri med mera renodlades verksamheten mot kuvert. Förvärven av Rexam och Bauwens år 2000 innebar att starka positioner etablerades, i första hand på de mycket stora engelska och tyska marknaderna. Koncernen blev samtidigt en av Europas ledande kuvertproducenter och den största tillverkaren i norra Europa.

36

BONGS HISTORIA

Viktiga årtal och händelser 1737 Företaget grundades. Bokbinderiverksamhet i Lund. 1808 Rörelsen ﬂyttades till Kristianstad. 1900 Utöver bokbinderi startades tryckeri, kartongfabrik och pärmtillverkning. 1910 Kuverttillverkning påbörjades. 1937 Rörelsen ombildades till aktiebolag med namnet Bongs Fabriker AB. 1973 Omsättningen översteg för första gången 20 miljoner SEK. 1984 Förvärv av Esseltes kuvertfabrik i Norrköping. 1988 Förvärv av Dreyerkoncernen i Norge. Introducerades på Stockholmsbörsen, bolaget blev publikt. Omsättningen passerade 200 miljoner SEK. 1990 Förvärvade kuvertfabriken Rudolf Olsen i Köpenhamn, Danmark. 1994 Karlslunda Pappersindustri i Smedby, Kalmar, övertogs. Omsättningen passerade 500 miljoner SEK. 1995 Etablering i Belgien. Företagen Enveltec och Novelco förvärvdes och samlokaliserades till Novelco i Soignies. 1997 Övertagande av AB Sture Ljungdahl i Nybro, då Nordens största kuvertenhet, från Munksjö. Den nya enheten får en marknadsandel i Skandinavien på nära 60 procent. Namnet ändrades till Bong Ljungdahl AB. Familjen Bongs majoritetsägande upphörde efter 260 år. 1998 Walki Kuori, Finlands största kuvertenhet i Tammerfors, förvärvades. Verksamheten renodlades. Förlag, repro och etikettryckeri avyttrades. Omsättningen översteg 1 miljard SEK. 2000 Wolf Bauwens gruppen övertogs. Omsättningen passerade 2 miljarder SEK. Rexams kuvertfabrik i Milton Keynes, Storbritannien förvärvades. Bong hade nu etablerat tillverkning i alla de nordiska länderna samt i Estland, Polen, Tyskland, Belgien, Storbritannien och Irland. 2001 Pärmverksamheten överläts genom en management buy out. Kuvertproduktion blev därigenom Bongs enda verksamhetsgren. 2004 Strategisk allians med den franska tillverkaren Hamelin. Bolaget Kirjekuori Oy i Finland förvärvades.

Deﬁnitioner Rörelsemarginal Rörelseresultat i relation till nettoomsättning.

Resultat per aktie efter skatt före full utspädning Resultat efter skatt fördelat på genomsnittligt antal aktier.

Vinstmarginal Resultat efter ﬁnansnetto i relation till nettoomsättning.

Eget kapital per aktie efter full utspädning Eget kapital inklusive konvertibelt förlagslån fördelat på antalet aktier vid räkenskapsårets slut efter full konvertering av utestående konvertibelt förlagslån.

Kapitalomsättningshastighet Nettoomsättning i relation till genomsnittlig balansomslutning. Avkastning på eget kapital Resultat efter full skatt i procent av genomsnittligt eget kapital. Avkastning på sysselsatt kapital Resultat efter ﬁnansiella intäkter i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. Sysselsatt kapital deﬁnieras som balansomslutningen minskad med ej räntebärande skulder inklusive uppskjutna skatteskulder. Soliditet Eget kapital i procent av balansomslutningen. Nettoskuldsättningsgrad Nettolåneskuld i förhållande till eget kapital. Nettolåneskuld deﬁnieras som räntebärande skulder och avsättningar minskat med kassa, bank och räntebärande fordringar. Räntetäckningsgrad Resultat efter ﬁnansnetto med tillägg för räntekostnader och liknande resultatposter i relation till räntekostnader och liknande resultatposter. Resultat per aktie efter skatt och full utspädning Resultat efter skatt plus ränta på konvertibelt förlagslån efter avdrag för 28 procent skatt fördelat på genomsnittligt antal aktier efter full utspädning.

Eget kapital per aktie före full utspädning Eget kapital fördelat på antalet utestående aktier vid räkenskapsårets slut. Utdelningsandel Utdelningen per aktie i förhållande till vinst per aktie efter skatt och full utspädning exklusive jämförelsestörande poster. Direktavkastning Utdelning i procent av noterad köpkurs på balansdagen. P/E-tal Noterad köpkurs på balansdagen i relation till resultat per aktie efter skatt och full utspädning. Börskurs/Eget kapital efter full utspädning Noterad köpkurs på balansdagen i relation till eget kapital per aktie efter full utspädning. Börskurs/Eget kapital före full utspädning Noterad köpkurs på balansdagen i relation till eget kapital per aktie före full utspädning. Operativt kapital Balansomslutningen reducerad med goodwill, ﬁnansiella fordringar, rörelseskulder samt ej räntebärande avsättningar.

DEFINITIONER

37

Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Bong Ljungdahl AB ( publ.), organisationsnummer 556034-1579 med säte i Kristianstad, får härmed avge årsredovisning för verksamhetsåret 1 januari 2004 – 31 december 2004 för moderbolaget och koncernen. Bong Ljungdahl är ett av Europas ledande företag i kuvertbranschen och tillverkar årligen omkring 11 miljarder kuvert vid egna anläggningar i nio europeiska länder. Kuverten säljs genom egna säljorganisationer och distributörer till förbrukare framförallt i norra Europa. Väsentliga händelser under verksamhetsåret 2004 Förvärv av Kirjekuori Oy Som meddelats i ett pressmeddelande den 29 april 2004 förvärvade Bong Ljungdahl det ﬁnska kuvertföretaget Kirjekuori Oy. Kirjekuori Oy omsatte vid förvärvet cirka 7 MEUR och hade 45 anställda. Bolagets årliga tillverkningskapacitet uppgår till cirka 800 miljoner kuvert. Kirjekuori Oy förväntas ge en positiv resultateffekt efter avdrag för förvärvskostnader från och med 2005. Förlikning i Bauwenstvisten Som meddelats i ett pressmeddelande den 12 maj 2004 uppnådde Bong Ljungdahl en slutlig förlikning i tvisten med den tidigare ägaren till Bauwensgruppen. Detta gav en positiv resultateffekt på 61,4 MSEK i andra kvartalet 2004. Minskade fasta kostnader Det besparings- och åtgärdsprogram i Skandinavien och Finland som aviserades den 23 augusti 2004 i samband med delårsrapporten för andra kvartalet har genomförts enligt plan. Arbetet med att effektivisera verksamheten ytterligare och sänka de fasta kostnaderna i produktion, försäljning och administration fortsätter även under 2005. Pappersprishöjningar Priserna på ﬁnpapper höjdes under fjärde kvartalet 2004 och Bong Ljungdahl har kompenserat sig för detta genom prishöjningar på samtliga marknader. Utvecklingen av papperspriset under 2005 är svårbedömd. Om ytterligare prishöjningar skulle inträffa under året måste Bong Ljungdahl kompensera sig även för dessa. Marknad och försäljning Under senare år har den europeiska kuvertmarknaden upplevt en betydande volymnedgång om cirka 4–5 procent per år. Detta fall bromsades upp under 2004 och den totala volymminskningen stannade vid cirka 2 procent. Som bidragande faktorer till att den negativa trenden bröts kan nämnas bättre konjunktur, lägre takt i övergången till elektronisk kommunikation samt ﬂer arbetsdagar. I Sverige och Tyskland bedömdes volymerna ha minskat under 2004 med 4–5 procent. På liknande sätt präglades den franska marknaden av reducerade volymer och bedömts ha minskat med cirka 2 procent. I Danmark, Norge, Finland, Spanien, Nederländerna och Belgien återhämtade sig marknaden under andra halvåret och helårsvolymerna var i stort sett oförändrade alternativt svagt ökande jämfört med 2003. I Storbritannien bedöms volymerna ha ökat med 1–2 procent och i Östeuropa fortsatte kuvertmarknaden att utvecklas positivt med volymökningar på 5–10 procent i ﬂera länder.

38

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Marknaden för kuvert till administrativ post, det vill säga betalningar, kontoutdrag och dylikt bedöms fortsätta minska i volym över tiden. Däremot märks en tydlig trend att efterfrågan för direktreklamkuvert fortsätter att öka i samtliga marknader. Till exempel ökade marknaden för direktreklam i Sverige med 5 procent under 2004. Vidare har det visat sig att användning av elektroniska kommunikationsalternativ genererar nya kuvertvolymer i form av mindre förpackningar anpassade för e-handel. Trots nedskärningar i produktionen hos ﬂera företag de senaste åren har resurserna i branschen minskat något men överkapaciteten är fortfarande betydande. Konsolideringen av branschen fortsatte under 2004 i och med att de tyska företagen Blessing och Otto Ficker Kuvert gick samman och bildade Blessof under våren. I början av juni förvärvade Bong det ﬁnska kuvertföretaget Kirjekuori och förstärkte därigenom positionen ytterligare i Norden. På hösten köpte slutligen franska GPV den engelska kuverttillverkaren Heritage vilket gör GPV till delad marknadsledare med Bong i Storbritannien. De fem största företagen representerar efter årets konsolidering omkring 60 procent av marknaden. Jämfört med 2003 minskade Bong Ljungdahls volymer något. Detta var delvis en effekt av lägre efterfrågan men fortsatt också ett resultat av ett mer selektivt försäljningsarbete för att öka lönsamheten. Omsättning och resultat Koncernens omsättning minskade under helåret 2004 med totalt cirka 5 procent jämfört med föregående år till 1 807 MSEK (1 908). Det förvärvade bolaget Kirjekuori Oy i Finland bidrog till att omsättningen ökade med 2 procent. För övriga enheter minskade omsättningen med 8 procent beroende på lägre volym medan pris- och mixförändring påverkade omsättningen positivt med cirka 1 procent. Förändrade valutakurser påverkade omsättningen endast marginellt. Rörelseresultatet uppgick till 93 MSEK (–86). Resultatet påverkades positivt med 61,4 MSEK genom slutuppgörelsen i tvisten med förre ägaren till Bauwensgruppen samt med 12,4 MSEK genom reavinster i samband med avyttringen av ett antal kuvertmaskiner. Försäljningen av dessa maskiner utgör en anpassning av koncernens samlade produktionskapacitet till efterfrågan i marknaden. Samtidigt belastades resultatet med 19,1 MSEK avseende uppsägningslöner i Finland och besparings- och åtgärdsprogram i Skandinavien och Tyskland. Exklusive dessa poster av engångskaraktär var rörelseresultatet 38 MSEK (–42). Rörelsemarginalen, justerat för ovannämnda poster, uppgick under året till 2,1 procent (–2,2). Samtliga enheter i koncernen förbättrade sina resultat jämfört med 2003 och förbättringen var särskilt påtaglig i Tyskland och Storbritannien. Finansnettot var –42 MSEK (–47) och påverkades positivt av koncernens kassaﬂöde samt låga marknadsräntor. Resultatet före skatt uppgick till 51 MSEK (–133). Koncernens helårsresultat före skatt rensat för engångsposter –4 MSEK, blev 86 MSEK bättre än föregående år. Kassaﬂöde Koncernens kassaﬂöde utvecklades positivt under året som en följd av ett positivt kassaﬂöde från den löpande verksamheten, återhållsamhet med löpande investeringar samt ett aktivt arbete med att minska rörelsekapitalet.

Periodens största investering var förvärvet av den ﬁnländska kuvertproducenten Kirjekuori Oy. Slutuppgörelsen med Bauwens innebar att räntebärande skulder minskade med cirka 38 MSEK och att kortfristiga skulder minskade med cirka 23 MSEK. Kassaﬂödet efter investeringsverksamhet uppgick till 77 MSEK (31). Finansiell ställning Nettolåneskulden ökade under året med 24 MSEK till 775 MSEK (751 den 31 december 2003). Det positiva kassaﬂödet bidrog till att sänka skulden med 77 MSEK. Genom förvärvet av Kirjekuori Oy övertogs lån på 25 MSEK. Dessutom har införandet av nya redovisningsregler (RR 29 Ersättning till anställda) medfört att den del av pensionsavsättningarna som tidigare klassiﬁcerats som icke räntebärande, nu klassiﬁcerats som räntebärande, vilket har gett en ökning av nettolåneskulden med 79 MSEK. Valutakursförändringar och övriga justeringar har haft en positiv effekt med 3 MSEK. Nettoskuldsättningsgraden minskade till 1,58 (1,61 den 31 december 2003). Likvida medel uppgick den 31 december 2004 till 39 MSEK (86 per 31 december 2003) exklusive beviljade men ej utnyttjade krediter om 148 MSEK (213 per 31 december 2003). Vid utgången av december 2004 uppgick koncernens egna kapital till 491 MSEK (468 den 31 december 2003). Omräkning till svenska kronor av nettotillgångsvärden i utländska dotterbolag minskade koncernens egna kapital med 6 MSEK medan en omräkning av pensionsskulden i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation RR 29 minskade koncernens egna kapital med 4 MSEK som en engångsjustering. Soliditeten var 30 procent (27 den 31 december 2003). Koncernens mål är att ha en soliditet på minst 30 procent över tiden. Investeringar Årets nettoinvesteringar i anläggningstillgångar uppgick till 82 MSEK, (7 inklusive likvid från fastighetsförsäljning om 30). En stor del av årets investeringar var hänförliga till förvärvet av Kirjekouri Oy. Personal Medelantalet anställda uppgick under 2004 till 1 391 personer (1 510). Vid utgången av december 2004 var antalet anställda 1 351 personer (1 467). Antalet anställda i det förvärvade bolaget Kirjekuori Oy uppgick till 45 personer. Miljö Bong bidrar till en viktig positiv miljöpåverkan genom att erbjuda kunderna produkter som under sin livscykel ger minsta möjliga miljöpåverkan. I dagsläget arbetar Bong aktivt med miljön genom att förbättra produktionsmetoder så att miljöpåverkande emissioner minimeras, sträva efter att så stor del av sortimentet som möjligt är miljömärkt, påverka leverantörer och kunder att styra utformningen av sina produkter så att kretsloppstänkande och hushållning med naturresurser prioriteras samt genom att öka kunskapen och medvetandet i miljöfrågor hos alla medarbetare. Koncernen har under verksamhetsåret 2004 bedrivit anmälningspliktig verksamhet i Kristianstad och tillståndspliktig verksamhet i Nybro enligt Miljöbalken genom dotterbolaget Bong Ljungdahl Sverige AB. Nettoomsättningen i den anmälningspliktiga verksamheten i Kristianstad uppgick till 215 MSEK och nettoomsättningen i den tillståndspliktiga verksamheten i Nybro uppgick till 183 MSEK vilket tillsammans utgör 22 procent av koncernens verksamhet.

För att ytterligare effektivisera miljöarbetet utarbetade Bong under året en plan för miljöcertiﬁering med målsättning att alla anläggningar inom koncernen ska certiﬁeras enligt ISO 14 001:2004 inom en period på fem år. Certiﬁering av verksamheten i Kristianstad fungerade som ett pilotprojekt och genomfördes under första halvåret av 2004. Forskning och utveckling Koncernen bedriver ingen verksamhet inom forskning och utveckling. Däremot bedrivs ett aktivt arbete avseende kundanpassning för att möta kundernas behov av olika kuvertlösningar. Moderbolaget Moderbolagets verksamhet består av förvaltning av rörelsedrivande dotterbolag samt koncernledningsfunktioner. Resultatet efter ﬁnansnetto uppgick till 29 MSEK (–11). Årets nettoinvesteringar uppgick till 38 MSEK (244 MSEK). Investeringarna avsåg i huvudsak investeringar i aktier i dotterbolag. Aktieägartillskott om 33 MSEK gjordes till dotterbolaget i Tyskland och nyemission om 15 MSEK gjordes till dotterbolaget i Polen. Dessutom avvecklades ett mindre bolag i Frankrike och ett vilande bolag i Finland. Moderbolagets likvida medel uppgick till 1 MSEK (12 MSEK per 31 december 2003) exklusive beviljade men ej utnyttjade krediter om 28 MSEK (76 MSEK). Bolagets ledning Bong Ljungdahls styrelse består (mars 2005) av fem ordinarie ledamöter valda av bolagsstämman samt två arbetstagarledamöter med två suppleanter. Styrelsens sammansättning framgår på sid. 58 i årsredovisningen. Styrelsen beslutar om koncernens övergripande strategi, förvärv och avyttring av företag och fast egendom. I övrigt ansvarar styrelsen för koncernens organisation och förvaltning enligt aktiebolagslagen. Styrelsen har antagit en skriftlig arbetsordning samt utfärdat skriftliga instruktioner avseende dels arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören, dels information som styrelsen löpande ska erhålla. Styrelsen sammanträder vid minst fyra tillfällen per år (utöver konstituerande sammanträde) varav ett av sammanträdena kan förläggas vid någon av koncernens enheter och kombineras med en fördjupad genomgång av denna enhet. Under 2004 har styrelsen sammanträtt vid sex tillfällen (utöver konstituerande sammanträde). Vid årets sammanträden har styrelsen, utöver diskussioner om bolagets aktuella situation, framförallt avhandlat frågor rörande besparings- och rationaliseringsprogram, koncernens ﬁnansiella ställning samt förvärv av bolaget Kijekuori Oy. Bolagsstämman har utsett en nomineringskommitté som inför bolagsstämma sonderar och koordinerar huvudägarnas viljeinriktning i frågor rörande styrelsens sammansättning. Styrelsen har tillsatt en särskild revisionskommitté bestående av två av styrelsens medlemmar. Revisionskommittén granskar koncernens revisionsarbete och tillser att detta sker med full integritet och i ägarnas intresse. Bolagets revisorer deltar vid bokslutsmötet och rapporterar sina iakttagelser från årets revision till hela styrelsen. Inom styrelsen ﬁnns en kompensationskommitté i vilken ingår styrelsens ordförande jämte ytterligare en styrelseledamot. Kom-

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

39

mittén handlägger frågor rörande anställningsvillkor och ersättning till VD och övriga ledande befattningshavare i koncernen. Koncernledningen har under året bestått av fyra personer vilka tillsammans med cheferna för de operativa affärsenheterna svarat för ledningen av koncernens löpande verksamhet. Ägarförhållande Bong Ljungdahls huvudägare är Melker Schörling, privat och via bolag och Alf Tönnesson med familj och via bolag, båda med cirka 26 procent av röster och kapital.

Goodwillavskrivning Goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod ska enligt IFRS inte skrivas av utan testas för nedskrivning, först vid övergången till IFRS den 1 januari 2004 och därefter årligen samt om det förekommer indikation på nedskrivningsbehov. Bong Ljungdahl har genomfört nedskrivningstester per den 1 januari 2004 samt den 31 december 2004. Enligt dessa tester föreligger inget nedskrivningsbehov. Övergång enligt IFRS 1 Övergången till IFRS redovisas i enlighet med IFRS 1. Generellt krävs att ett företag fastställer sina redovisningsprinciper och tillämpar dessa retroaktivt för att fastställa sin ingående balans enligt IFRS. Vissa undantag från denna retroaktiva tillämpning är dock tillåtna och Bong Ljungdahl har valt att inte räkna om företagsförvärv gjorda före 1 januari 2004 samt att vid detta datum nollställa den ackumulerade omräkningsdifferensen hänförlig till utländska dotterföretag.

Övergång till IFRS Från och med den 1 januari 2005 tillämpar Bong de av EU godkända International Financial Reporting Standards (IFRS) (tidigare IAS). Övergången till IFRS redovisas i enlighet med IFRS 1 ”Firsttime Adoption of International Financial Reporting Standards” varvid övergångsdatum är den 1 januari 2004. IFRS 1 föreskriver att även jämförelseåret 2004 ska redovisas enligt IFRS. För räkenskapsår före 2004 kommer inte någon justering att göras vilket är i överensstämmelse med IFRS 1. Delårsrapporten för första kvartalet 2005 kommer att vara den första ﬁnansiella rapporten som presenteras i enlighet med IFRS. Utredningen angående påverkan av övergången till IFRS är nu slutförd. Redovisning av goodwill och goodwillavskrivningar är de enda områden med skillnader mellan nuvarande redovisning och IFRS för koncernen. Nedan beskrivs hur detta påverkar Bong Ljungdahls nettoresultat för 2004 och eget kapital. Den sammanställda informationen kring övergången har upprättats enligt de IFRS principer som förväntas tillämpas den 31 december 2005. IFRS är föremål för fortlöpande översyn och godkännande av EU, varför förändringar fortfarande kan ske. Detta kan komma att påverka nedan beskrivna information. Vidare kan nya standarder med tillämpning fr.o.m. 1 januari 2006 bli möjliga att införa med förtida tillämpning.

Utsikter Även om minskningstakten i den europeiska kuvertmarknaden avtog förra året räknar Bong totalt sett inte med någon volymökning i marknaden under 2005. Bong Ljungdahls positiva resultatutveckling bedöms emellertid komma att fortsätta under året. Moderbolaget förväntas inte förändra sin verksamhet under 2005.

Omräknat eget kapital och nettoresultat för koncernen Inom koncernen ﬁnns inga justeringar av ingående balans 2004.

jämte årets resultat Totalt

SEK SEK SEK

– 58 433 858 58 433 858

MSEK

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att moderbolagets vinstmedel balanseras i ny räkning: Totalt

SEK SEK

58 433 858 58 433 858

Eget kapital enligt svenska redovisningsprinciper 2004-12-31 Goodwillavskrivningar Skatt (effekt av återlagd inkråmsgoodwill) Eget kapital enligt IFRS 2004-12-31

Belopp 491,2 20,8 –1,6 510,4

Nettoresultat enligt svenska redovisningsprinciper 2004

33,2

Goodwillavskrivningar

20,8

Skatt (effekt av återlagd inkråmsgoodwill)

–1,6

Nettoresultat enligt IFRS 2004

52,4

40

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Förslag till vinstdisposition Koncernens ansamlade förlust uppgår enligt upprättad koncernbalansräkning till –99 MSEK. Av koncernens ansamlade förlust åtgår 0 för avsättning till bundet eget kapital. Till bolagsstämmans förfogande i moderbolaget står följande medel:

balanserat resultat

Resultaträkningar Koncernen TSEK Nettoomsättning Kostnad för sålda varor, not 2, 4, 7 Bruttoresultat

Moderbolaget

2004

2003

2004

2003

1 807 436

1 908 402

–

–

–1 476 074

–1 612 304

–

–

331 362

296 098

–

–

Försäljningskostnader, not 2, 4, 7

–140 931

–162 501

–

–

Administrationskostnader, not 2, 3, 4, 7

–155 972

–154 436

–22 160

–29 792

Övriga rörelseintäkter, not 5

86 241

6 288

23 387

7 973

Övriga rörelsekostnader, not 5

–7 152

–8 141

–

–

–20 806

–19 789

–

–

–

–43 071

–

–7 150

92 742

–85 552

1 227

–28 969

Resultat från andelar i dotterföretag, not 8

–

–

41 205

22 835

Resultat från andelar i intresseföretag

–

–

–

–

1 286

3 166

551

2 160

Räntekostnader och liknande resultatposter, not 10

–43 469

–50 243

–14 016

–7 381

Summa ﬁnansiella intäkter och kostnader

–42 183

–47 077

27 740

17 614

50 559

–132 629

28 967

–11 355

Goodwillavskrivningar, not 4 Jämförelsestörande poster, not 6 Rörelseresultat

Ränteintäkter och liknande resultatposter, not 9

Resultat efter ﬁnansiella poster Bokslutsdispositioner, not 11 Skatt, not 12 Årets resultat

–

–

39 492

–

–17 386

–6 678

–10 025

9 094

33 173

–139 307

58 434

–2 261

33 173

–139 307

281

585

33 454

–138 722

Data per aktie Årets resultat Räntekostnad för konvertibellånet efter skatt (28%) Resultat som använts i beräkning av resultat per aktie efter full konvertering Genomsnittligt antal aktier före konvertering

13 004 986

13 004 986

Genomsnittligt antal aktier efter full konvertering

13 351 180

13 351 180

Resultat per aktie före konvertering, SEK

2,55

–10,71

Resultat per aktie efter full konvertering, SEK1

2,51

–10,71

1

Utspädningseffekt beaktas ej när det leder till ett bättre resultat.

RESULTATRÄKNINGAR

41

Balansräkningar TSEK TILLGÅNGAR

Koncernen

Moderbolaget

2004–12–31

2003–12–31

2004–12–31

2003–12–31

292 615

278 535

–

–

4 031

5 257

–

–

296 646

283 792

–

–

Byggnader, mark och markanläggning, not 15

211 521

221 086

–

–

Maskiner och andra tekniska anläggningar, not 15, 16

445 044

468 633

–

–

46 121

51 926

6 141

8 258

1 324

917

–

–

52

138

–

–

704 062

742 700

6 141

8 258

968 864

930 230

1 899

1 061

1 000

1 000

59 402

77 035

6 300

16 325

Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Goodwill, not 13 Övriga immateriella anläggningstillgångar, not 14 Summa Materiella anläggningstillgångar

Inventarier, verktyg och installationer, not 15 Pågående nyanläggningar, not 17 Förskott till leverantörer, not 17 Summa Finansiella anläggningstillgångar Andelar i dotterföretag, not 18 Andelar i andra företag, not 19 Uppskjuten skattefordran, not 20

1 603

5 138

751

1 501

62 904

83 234

976 915

949 056

1 063 612

1 109 726

983 056

957 314

63 676

59 760

–

–

4 980

5 480

–

–

Färdiga varor och handelsvaror

173 758

184 585

–

–

Summa

242 414

249 825

–

–

262 706

261 225

Övriga långfristiga fordringar Summa Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m.m. Råvaror och förnödenheter Varor under tillverkning

Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos dotterföretag

–

–

20 407

9 043

Aktuell skattefordran

4 427

2 904

680

578

Övriga fordringar

5 340

13 863

1 343

1 478

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Ställda säkerheter, not 28

42

BALANSRÄKNINGAR

34 311

31 674

4 708

11 105

306 784

309 666

27 138

22 204

38 572

85 672

881

12 482

587 770

645 163

28 019

34 686

1 651 382

1 754 889

1 011 075

992 000

959 594

874 578

950 733

274

TSEK EGET KAPITAL OCH SKULDER

Koncernen

Moderbolaget

2004–12–31

2003–12–31

2004–12–31

2003–12–31

130 050

130 050

Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital

130 050

130 050

Överkursfond

210 964

213 225

Reservfond

172 336

172 336

513 350

515 611

Bundna reserver

460 391

486 643

Summa

590 441

616 693

–132 382

–9 823

Ansamlad förlust –

Balanserat resultat Balanserad förlust

33 173

–139 307

58 434

–2 261

Summa

–99 209

–149 130

58 434

–2 261

Summa eget kapital

491 232

467 563

571 784

513 350

1 457

40 949

Årets resultat

Obeskattade reserver, not 21 Avsättningar Avsatt till pensioner PRI, not 22

58 358

81 372

13 657

13 714

Avsatt till pensioner övriga, not 22

79 370

68 101

1 213

1 875

Uppskjuten skatteskuld, not 20

28 820

34 196

Övriga avsättningar, not 23 Summa avsättningar

3 979

11 848

–

2 360

170 527

195 517

14 870

17 949

20 206

19 852

20 206

19 852

–

6 329

6 329

367 048

197 539

152 834

Långfristiga skulder Konvertibelt förlagslån, räntebärande, not 24 Skulder till dotterföretag Skulder till kreditinstitut, räntebärande, not 25 Övriga långfristiga skulder Summa långfristiga skulder

393 303 4 524

5 582

–

–

418 033

392 482

224 074

179 015

194 811

206 465

34 089

–

73 068

171 449

40 405

17 669

113 190

127 850

Kortfristiga skulder Checkräkningskredit, not 26 Skulder till kreditinstitut Leverantörsskulder Skulder till dotterföretag Aktuell skatteskuld

5 243

4 324

107 664

206 232

5 479

7 714

–

–

53 667

47 989

935

444

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, not 27

131 375

137 860

10 554

12 068

Summa kortfristiga skulder

571 590

699 327

198 890

240 737

1 651 382

1 754 889

1 011 075

992 000

1 902

3 003

407 823

596 188

Övriga kortfristiga skulder

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ansvarsförbindelser, not 29

BALANSRÄKNINGAR

43

Kassaﬂödesanalyser Koncernen TSEK

2004

Moderbolaget 2003

2004

2003

Den löpande verksamheten 92 742

–85 552

1 227

–28 969

120 874

135 097

2 307

2 609

1 692

4 289

551

2 160

–43 875

–51 336

–17 079

–15 285

50 417

22 650

Skatt, betald

–11 823

–11 006

–102

–80

Övriga ej likviditetspåverkande poster, not 30

–16 064

–15 847

–752

3 502

Kassaﬂöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital

143 546

–24 385

36 569

–13 413

Rörelseresultat Avskrivningar och nedskrivningar Finansiella intäkter, erhållna Finansiella kostnader, betalda Resultat från andelar i dotterföretag

Förändring av rörelsekapital: Varulager

16 770

67 720

–

–

Kortfristiga fordringar

19 205

–14 083

–5 689

38 924

Kortfristiga rörelseskulder

–20 758

7 105

–1 675

12 750

Kassaﬂöde från löpande verksamhet

158 763

36 357

29 205

38 261

Avyttring och förvärv av ﬁnansiella anläggningstillgångar

1 394

1 513

750

1 401

Avyttring och förvärv av materiella anläggningstillgångar inklusive förskott till leverantörer

–15 083

–2 236

–190

–719

–48 208

–22 059

Investeringsverksamhet

Förvärv av immateriella anläggningstillgångar

–381

Förvärv av andelar i dotterföretag Förvärv och avyttringar av verksamheter, not 31

–68 468

–4 000

1 220

Kassaﬂöde från investeringsverksamhet

–82 157

–5 104

–46 428

–21 377

Kassaﬂöde efter investeringsverksamhet

76 606

31 253

–17 223

16 884

Finansieringsverksamhet Nyemission Förändring av ﬁnansiella skulder Utdelning Kassaﬂöde från ﬁnansieringsverksamhet Årets kassaﬂöde Likvida medel vid årets början Kursdifferens i likvida medel Likvida medel vid årets slut

–

–

–

–

–124 001

–79 236

5 622

–33 937

–

–

–

–

–124 001

–79 236

5 622

–33 937

–47 395

–47 983

–11 601

–17 053

85 672

141 099

12 482

29 535

295

–7 444

38 572

85 672

881

12 482

796 407

826 334

Räntebärande nettolåneskuld Räntebärande skulder och avsättningar1 Konvertibelt förlagslån, not 24

20 206

19 852

Likvida medel och räntebärande fordringar

–41 490

–94 885

Summa räntebärande nettolåneskuld

775 123

751 301

23 822

–44 273

Förändring av räntebärande nettolåneskuld 1

I summan Räntebärande skulder och avsättningar ingår 2004 övriga förmånsbestämda pensionsavsättningar om 79 370 TSEK, vilka tidigare klassiﬁcerats som icke räntebärande avsättningar. Denna omklassiﬁcering har gjorts efter att bokslutskommunikén för 2004 har avgivits.

44

KASSAFLÖDESANALYSER

Förändring eget kapital Koncernen

Aktiekapital Bundna reserver Ansamlad förlust

Summa

2003 540 685

–38 904

Förskjutning mellan bundet och fritt eget kapital

130 050

–29 081

29 081

Omräkningsdifferens

–24 961

Ingående balans 2003-01-01

– –24 961

–139 307

–139 307

130 050

486 643

–149 130

467 563

130 050

486 643

–149 130

467 563

–7 843

–7 843

Årets resultat Utgående balans 2003-12-31

631 831

2004 Ingående balans 2004-01-01 Effekt av byte av redovisningsprincip avseende pensioner Uppskjuten skatt och omräkningsdifferenser avseende pensionsförändring Justerad ingående balans 2004-01-01

130 050

Förskjutning mellan bundet och fritt eget kapital

3 712

3 712

486 643

– 153 261

463 432

–20 879

20 879

–5 373

Omräkningsdifferens Årets resultat Utgående balans 2004-12-31

130 050

460 391

– –5 373

33 173

33 173

–99 209

491 232

Speciﬁkation av ackumulerade omräkningsdifferenser i koncernens egna kapital sedan införandet av Redovisningsrådets rekommendation nr 8 1999: 2004

2003

Ackumulerade omräkningsdifferenser vid årets början

7 956

32 917

Årets omräkningsdifferenser i utländska dotterföretag

–7 267

–28 846

Årets effekt av valutasäkring av nettoinvestering i utländska dotterföretag (inkl. skatteeffekt)

1 894

3 885

Ackumulerade omräkningsdifferenser vid årets slut

2 583

7 956

Reservfond Ansamlad förlust

Summa

Moderbolaget

Aktiekapital

Överkursfond

130 050

230 194

2003 Ingående balans 2003-01-01 Nedsättning av överkursfond

172 336

–16 969

Årets resultat Utgående balans 2003-12-31

130 050

213 225

172 336

–16 969

515 611

16 969

–

–2 261

–2 261

–2 261

513 350

2004 Nedsättning av överkursfond

–2 261

2 261

Årets resultat Utgående balans 2004-12-31

130 050

210 964

172 336

58 434

58 434

58 434

571 784

Antalet aktier uppgick vid utgången av 2004 till 13 004 986 med ett nominellt värde av 10 kronor per aktie.

FÖRÄNDRING EGET KAPITAL

45

Redovisningsprinciper (Belopp i TSEK om ej annat anges)

Bong Ljungdahls årsredovisning och koncernredovisning har upprättats enligt Årsredovisningslagen samt Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden. Fr.o.m. 2004 tillämpas Redovisningsrådets rekommendation RR 29 Ersättningar till anställda. Vid övergången till redovisning enligt RR 29 har ingångsskulden 2004 för förmånsbestämda planer fastställts. Skillnaden mellan denna skuld och utgående skuld i koncernredovisningen för 2003 har behandlats som byte av redovisningsprincip och justerat koncernens egna kapital. Mindre omklassiﬁceringar i balansräkningen har gjorts vilket bl.a. framgår av not 23. Övriga principer är oförändrade jämfört med föregående år. Koncernredovisning Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och de företag i vilka moderbolaget direkt eller indirekt innehar mer än 50 procent av rösterna eller på annat sätt har ett bestämmande inﬂytande. I koncernresultaträkningen ingår under året förvärvade företag från och med förvärvstidpunkten. Avyttrade företag ingår i koncernredovisningen till och med avyttringsdagen. Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. Detta innebär att anskaffningsvärdet på aktier i dotterföretag eliminerats mot deras egna kapital vid förvärvstillfället. Eventuella skillnader mellan koncernens anskaffningsvärde för aktierna och verkligt värde på dotterföretagets tillgångar, avsättningar och skulder utgör goodwill. Goodwill samt övervärden på tillgångar vilka är utsatta för värdeminskning avskrivs enligt plan i koncernresultaträkningen. Goodwill som är hänförlig till förvärv av långsiktig strategisk karaktär avskrives över 20 år. I övriga fall avskrives goodwill över 10 år. Omräkning av utländska dotterföretag Samtliga utländska dotterföretag har klassiﬁcerats som självständiga och boksluten har därför omräknats enligt dagskursmetoden. Denna innebär att tillgångar, avsättningar och skulder omräknats till balansdagens valutakurs och samtliga poster i resultaträkningen till årets genomsnittskurs. Uppkomna valutadifferenser förs direkt mot koncernens bundna respektive fria reserver. Valutakurser Vid omräkning av de utländska dotterföretagens resultat- och balansräkningar har följande valutakurser använts: Resultaträkningar (genomsnittskurs) 1,2267

DKK

Balansräkningar (balansdagskurs) 1,2215

EUR

9,1268

9,0070

GBP

13,4560

12,7100

NOK

1,0905

1,0880

PLN

2,0192

2,2100

Intäktsredovisning Intäktsredovisning av varor sker vid leverans till kund. Nettoomsättningen redovisas efter avdrag för mervärdesskatt och rabatter och efter att koncernintern försäljning eliminerats.

Inom koncernen ﬁnns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. De största förmånsbestämda pensionsplanerna ﬁnns i Sverige, Tyskland och Norge. I avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt med att förmånerna intjänas. I förmånsbestämda planer utgår ersättningar till anställda och före detta anställda baserat på lön vid pensioneringstidpunkten och antalet tjänsteår. Koncernen bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas. I de fall planerna är fonderade har tillgångar avskiljts i pensionsstiftelser eller motsvarande. I balansräkningen redovisas nettot av beräknat nuvärde av förpliktelserna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna som en avsättning. Beträffande förmånsbestämda planer beräknas pensionskostnaden och pensionsförpliktelsen med hjälp av den s.k. Projected Unit Credit Method på ett sätt som fördelar kostnaden under den anställdes yrkesverksamma liv. Beräkningen utförs regelbundet av oberoende aktuarier. Företagets åtaganden värderas till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användning av en diskonteringsränta som motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer alternativt statsobligationer med en löptid som motsvarar de aktuella åtagandena. De viktigaste aktuariella antagandena anges i not 22. Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna, vid föregående års utgång, som överstiger 10 % av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över de anställdas genomsnittliga återstående tjänstetid. Räntekostnad med avräkning av förväntad avkastning på förvaltningstillgångar klassiﬁceras som en ﬁnansiell kostnad. Övriga kostnadsposter i pensionskostnaden belastar rörelseresultatet. Om den pensionskostnad och pensionsavsättning som fastställs för svenska planer enligt RR 29 avviker från motsvarande belopp enligt FAR 4, redovisas även en kostnad för särskild löneskatt på mellanskillnaden, i enlighet med URA 43. Den beskrivna redovisningsprincipen för förmånsbestämda pensionsplaner ovan tillämpas bara för koncernredovisningen. Moderbolaget redovisar förmånsbestämda pensionsplaner enligt FARs rekommendation nr 4, Redovisning av pensionsskuld och pensionskostnad. Övriga ersättningar till anställda Övriga ersättningar till anställda kostnadsförs i takt med intjänandet. Immateriella och materiella anläggningstillgångar Immateriella och materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. Avskrivningar enligt plan är baserade på tillgångarnas beräknade nyttjandeperiod och sker linjärt från och med den tidpunkt då anläggningen tas i bruk. Utgifter för förbättringar av tillgångens prestanda utöver ursprunglig nivå ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter för reparation och underhåll kostnadsförs löpande. Följande avskrivningstider har tillämpats:

Internprissättning Vid inköp och försäljning mellan koncernföretag tillämpas samma principer för prissättning som vid transaktioner med externa parter.

Goodwill

Lånekostnader Samtliga lånekostnader redovisas som kostnader.

Markanläggningar

Ersättning till anställda Pensioner I koncernredovisningen har förmånsbestämda pensionsplaner till och med år 2003 intagits enligt lokala regler och föreskrifter i respektive land utan omräkning till gemensamma principer. Genom tillämpning av RR 29, Ersättningar till anställda, från och med 1 januari 2004 redovisas förmånsbestämda pensionsplaner i koncernredovisningen enligt gemensamma principer och beräkningsmetoder.

46

REDOVISNINGSPRINCIPER

Övriga immateriella anläggningstillgångar Byggnader Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg, installationer, fordon och datorutrustning

10–20 år 3–5 år 25–33 år 20 år 10–15 år 5–10 år

Nedskrivning Anläggningstillgångarnas redovisade värde prövas då det ﬁnns indikation på värdeminskning. Därvid fastställs tillgångens återvinningsvärde, vilket är det högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet. Om återvinningsvärdet är lägre än det redovisade värdet på tillgången görs en nedskrivning.

Leasingavtal Vid leasingavtal, som innebär att koncernen som leasingtagare, i allt väsentligt åtnjuter de ekonomiska förmånerna och bär de ekonomiska riskerna som är hänförliga till leasingobjektet, redovisas objektet som en anläggningstillgång i koncernbalansräkningen. Motsvarande förpliktelse att i framtiden betala leasingavgifter redovisas som skuld. Övriga leasingavtal redovisas som operationella. I koncernen ﬁnns inga ﬁnansiella leasingavtal. Varulager Varulagret värderas, med tillämpning av först-in-först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Fordringar Fordringar har upptagits till belopp varmed de beräknas inﬂyta. Fordringar och skulder i utländsk valuta Fordringar och skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs. I de fall fordringar och skulder säkrats genom terminskontrakt används terminskursen vid värdering av underliggande fordran eller skuld. Valutakursdifferenser hänförbara till lån i samband med förvärv av utländska dotterbolag (s. k. hedging-lån) redovisas i koncernredovisningen ej över resultaträkningen utan förs direkt mot eget kapital. Terminskontrakt som säkrar framtida transaktioner redovisas först då säkrad fordran eller skuld redovisas. Inkomstskatter Uppskjuten skatt beräknas i sin helhet enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden. De huvudsakliga temporära skillnaderna kommer från obeskattade reserver, avsättningar för pensioner och andra pensionsförmåner samt skattemässiga underskottsavdrag. Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Uppskjuten skatteskuld avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterbolag redovisas inte i Bong Ljungdahls koncernredovisning då moderbolaget i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom en överskådlig framtid. För poster som redovisas i resultaträkningen redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital redovisas mot eget kapital. I moderbolaget redovisas p.g.a. sambandet mellan redovisning och beskattning den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver, som en del av de obeskattade reserverna. Moderbolagets och koncernens skattesats är 28%.

Avsättningar Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som ett resultat av tidigare händelser och där ett utﬂöde av resurser är troligt för att reglera åtagandet, och där det är möjligt att på ett tillförlitligt sätt beräkna beloppet. I de fall koncernen förväntar sig att en avsättning ska återbetalas, exempelvis enligt ett försäkringskontrakt, ska återbetalningen redovisas som en separat tillgång men endast då återbetalningen är så gott som säker. Avsättningar värderas till den bästa uppskattningen av det belopp som förväntas regleras. Låneskulder Skulder till kreditinstitut och, i moderbolaget, skulder till dotterföretag redovisas initialt till erhållet belopp. Upphörande av redovisning sker först när skulderna har reglerats genom återbetalning. Alla transaktioner redovisas på likviddagen. Statliga stöd Statliga stöd redovisas till verkligt värde när det ﬁnns rimlig säkerhet att stödet kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla alla därmed sammanhängande villkor. Statliga stöd som hänför sig till förväntade kostnader skjuts upp och redovisas som förutbetalda intäkter. Stödet intäktsförs i den period då de kostnader uppkommer som det statliga stödet är avsett att kompensera. Statliga stöd för anskaffning av materiella anläggningstillgångar reducerar tillgångens redovisade värde. Segment Rörelsegrenar innehåller produkter eller tjänster som är föremål för risker och avkastning som skiljer sig från andra rörelsegrenars. Geograﬁska marknader tillhandahåller produkter eller tjänster inom en speciell ekonomisk miljö som är föremål för risker och avkastning som skiljer sig från de risker och den avkastning som gäller för enheter som är verksamma i andra ekonomiska miljöer. Därmed utgör geograﬁska områden koncernens sekundära segment. Mot bakgrund av koncernens inriktning mot kuvert redovisas endast ett primärt segment. Segmentsinformationen omfattas därmed av koncernen som helhet. Kassaﬂödesanalys Kassaﬂödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaﬂödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassiﬁceras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, kortfristiga ﬁnansiella placeringar som dels är utsatta för endast en obetydlig risk för värdeﬂuktuationer, dels handlas på en öppen marknad till kända belopp eller har en kortare återstående löptid än tre månader från anskaffningstidpunkten.

Noter Not 1 – Rapportering per sekundärt segment Intäkt från externa kunder

Operativt kapital

Investeringar

2004

2003

2004

2003

2004

2003

Skandinavien

585 297

670 691

260 332

292 000

5 973

12 700

Tyskland

349 575

403 535

334 683

357 000

9 291

17 200

Storbritannien/Irland

462 526

456 378

198 988

168 000

21 560

2 200

53 682

57 688

14 688

27 000

487

800

Finland/Baltikum

177 982

151 238

84 206

39 000

767

700

Belgien

178 374

168 872

88 282

89 000

2 035

3 900

1 807 436

1 908 402

981 179

972 000

40 113

37 500

Koncernen

Polen

Totalt

Moderbolagets verksamhet består av förvaltning av rörelsedrivande dotterföretag samt ledningsfunktioner. Moderbolaget har under 2004 och 2003 inte heller haft någon försäljning till eller inköp från koncernbolag.

NOTER

47

Not 2 – Anställda och personalkostnader Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan styrelseledamöter m.ﬂ. och anställda

Medelantal anställda 2004 Moderbolaget

Antal anställda

Sverige

2003

varav Antal män anställda

2004

varav män Moderbolaget

6

5

6

5

Sverige

361

206

408

230

Norge

112

68

118

71

Dotterföretag

61

45

76

59

Sverige

Finland

149

82

133

76

varav tantiem o. d.

Tyskland

306

188

356

218

Norge

Storbritannien

151

105

163

113

varav tantiem o. d.

Dotterföretag

Danmark

Sverige varav tantiem o. d.

49

37

49

38

Danmark

126

74

120

71

varav tantiem o. d.

67

39

76

43

Finland

–

–

1

1

Estland

1

1

2

1

Tyskland

Lettland

2

1

2

1

varav tantiem o. d.

Totalt i dotterföretag

1 385

846

1 504

922

Storbritannien

Koncernen totalt

1 391

851

1 510

927

varav tantiem o. d.

Irland Belgien Polen Frankrike

varav tantiem o. d.

Irland varav tantiem o. d.

Styrelseledamöter och ledande befattningshavare 2004

Belgien

2003

3 363

3 791

2 738

600

141

–

536

103 998

979

– 308 1 183

2 263 1 547

1 707

varav män

Styrelseledamöter

7

6

7

6

varav tantiem o. d.

–

VD och andra ledande befattningshavare

Frankrike

–

5

5

5

5

varav tantiem o. d.

–

Estland

–

varav tantiem o. d.

–

Lettland

–

varav tantiem o. d.

–

35

33

38

35

33

30

40

37

Anställda och personalkostnader 2004 Löner och Sociala ersättn. kostn. Moderbolaget varav pensionskostnader Dotterföretag varav pensionskostnader Koncernen totalt varav pensionskostnader

7 154

4 674

2003 Löner och Sociala ersättn. kostn. 7 027

3 519

2 350

476

419 358 120 820

442 465 117 231

34 425

27 517

426 512 125 494

449 492 120 750

36 775

27 993

1 223

566

Polen

626

47 435 34 313

– 43 042

885

39 201

– 91 341

785

103 405

– 46 988

1 293

42 975

39 11 582

1 095

–

Totalt

VD och andra ledande befattningshavare

26 024

188 1 123

111 763

–

347

varav män

Styrelseledamöter

496

100

Totalt

Koncernen (inkl. dotterföretag)

43 827

– 1 004

4 289

–

–

varav tantiem o. d.

Moderbolaget

2003

Styrelse Övriga Styrelse Övriga och VD anställda och VD anställda

10 886

14 35 631

1 122

35 469

– 5 560

1 386

6 038

– –

–

721

– 411

–

438

– 657

–

557

–

10 297

409 061

9 264

varav tantiem o. d.

1 201

–

53

–

Koncernen totalt

13 660

412 852

12 002

437 490

varav tantiem o. d.

1 801

141

53

–

Totalt i dotterföretag

433 201

Ledande befattningshavares anställningsvillkor Styrelsens ordförande Styrelsens ordförande har erhållit 300 TSEK i arvode för 2004 (300). Beloppet utgör del av det totala styrelsearvode som fastställts av ordinarie bolagsstämma. Något övrigt arvode har ej utgått. Avtal om pension, avgångsvederlag eller annan förmån föreligger ej. Övriga styrelseledamöter Arvode till övriga styrelseledamöter har för år 2004 utgått med sammanlagt 450 TSEK (500). Något övrigt arvode har ej utgått. Avtal om pension, avgångsvederlag eller annan förmån föreligger ej. Styrelsearvode till verkställande direktören har ej utgått, ej heller till arbetstagarrepresentanterna. Verkställande direktör tillika koncernchef För år 2004 har utgått en fast lön om 2 013 TSEK (1 938) samt därjämte bilförmån. Utöver fast lön kan, baserad på koncernens uppfyllelse av vissa ﬁnansiella mål, bonus utgå med maximalt 60 procent av den fasta lönen. För 2004 har en bonus på 600 TSEK utgått. Pensionsåldern är 65 år. Pensionspremie ska utgå med 25% av den

48

NOTER

Fortsättning Not 2.

Fortsättning Not 4.

fasta lönen. Vid uppsägning från bolagets sida föreligger rätt till lön och löneförmåner under 24 månader. Vid uppsägning från verkställande direktören gäller en uppsägningstid av 6 månader. Avseende innehav av konvertibla förlagsbevis hänvisas till presentation av koncernstaben på sidan 60.

Moderbolaget

Övriga befattningshavare i koncernstaben Till övriga befattningshavare i koncernstaben, omfattande fyra personer, har under 2004, utgått en sammanlagd fast lön om 2 671 TSEK (3 065) jämte bilförmån. Utöver fast lön kan, baserad på koncernens uppfyllelse av vissa ﬁnansiella mål, bonus utgå. För 2004 har en bonus på 141 TSEK utgått (0). Pensionsförmåner utgår med villkor som motsvarar allmän pensionsplan. Vid uppsägning från bolagets sida utgår oförändrad lön under 6–12 månader. Vid uppsägning från den anställdes sida föreligger en uppsägningstid om 3–6 månader. Avseende innehav av konvertibla förlagsbevis hänvisas till presentation av koncernstaben på sidan 60.

Fördelade per funktion

Fördelade per anläggningstillgång Inventarier, verktyg och installationer

2 307

2 609

Totalt

2 307

2 609

Administrationskostnader

2 307

2 609

Totalt

2 307

2 609

Not 5 – Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader I beloppet för övriga rörelseintäkter ingår valutakursdifferenser om 2 529 TSEK (3 041) och i övriga rörelsekostnader ingår valutakursdifferenser om 2 159 TSEK (6 317).

Not 6 – Jämförelsestörande poster 2004

2003

Realisationsvinst vid fastighetsavyttring

–

4 552

Koncernen Berednings- och beslutsprocess Inom styrelsen ﬁnns en kompensationskommitté i vilken ingår styrelsens ordförande jämte ytterligare en styrelseledamot. Kommittén handlägger frågor rörande anställningsvillkor och ersättning till VD och övriga ledande befattningshavare i koncernen.

Nedskrivning1

–

–26 893

Omstruktureringskostnader 2

–

–20 730

Totalt

–

–43 071

Moderbolaget

Not 3 – Ersättning till revisorerna Ersättning till Öhrlings PricewaterhouseCoopers för utförd revision och andra uppdrag i koncernen och moderbolaget utgjordes av följande belopp: Koncernen

2004

2003

Revisionsuppdrag

2 416

2 383

Andra uppdrag

1 897

2 121

Totalt

4 313

4 504

Revisionsuppdrag

425

295

Andra uppdrag

630

930

1 055

1 225

2004

2003

Omstruktureringskostnader 3

–

–7 150

Totalt

–

–7 150

1

Nedskrivningen 2003 avser nedskrivning av varulager med 14 030 TSEK, nedskrivning av fastighet i Tyskland, 9 125 TSEK samt nedskrivning av kortfristiga fordringar, 3 738 TSEK.

2

Omstruktureringskostnader 2003 avser personalreduceringar i samband med besparingsprogram som genomfördes i Sverige, Tyskland och Danmark under 2003–2004 om tillsammans 14 220 TSEK samt avsättning för ersättning under uppsägningsperioden till avgående koncernchef, 6 510 TSEK.

3

Omstruktureringskostnader 2003 i moderbolaget avser avsättning för ersättning under uppsägningsperioden till avgående koncernchef, 6 510 TSEK samt kostnader för övrig personal, 640 TSEK.

Moderbolaget

Totalt

Not 4 – Avskrivningar enligt plan 2004

2003

20 806

19 789

Övriga immateriella anläggningstillgångar

1 756

2 003

Byggnader och markanläggningar

8 015

8 984

74 232

77 230

Koncernen Fördelade per anläggningstillgång Goodwill

Maskiner och tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer Totalt

16 065

17 966

120 874

125 972

85 268

88 448

Fördelade per funktion Kostnad för sålda varor Försäljningskostnader Administrationskostnader Goodwill Totalt

3 086

3 609

11 714

14 126

20 806

19 789

120 874

125 972

Not 7 – Operationella leasingavtal Koncernen och moderbolaget Nominellt värde av framtida leasingavgifter fördelar sig vid utgången av år 2004 enligt följande: Koncernen

Moderbolaget

38 341

780

Förfaller till betalning senare än ett år men inom fem år

128 389

2 500

Förfaller till betalning senare än fem år

79 893

450

Förfaller till betalning inom ett år

Leasingavgifter avseende operationella leasingavtal har erlagts med följande belopp: Koncernen Moderbolaget

2004

2003

40 050

40 610

800

1 517

NOTER

49

Not 8 –

Fortsättning Not 12.

Resultat från andelar i dotterföretag

Moderbolaget

2004

2003

Utdelning

38 552

22 650

Erhållna koncernbidrag

11 865

185

Förlust vid avveckling av dotterföretag

–9 212

–

Totalt

41 205

22 835

Inkomstskatt koncernen Skillnad mellan koncernens skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats: Skatt beräknad efter svensk skattesats Skillnad i skattesats i utländsk verksamhet

2004

2003

–14 157

37 136

–3 225

4 965

Skatt avseende:

Not 9 – Ränteintäkter och liknande resultatposter

– ej skattepliktiga intäkter

Koncernen

2004

2003

– goodwillavskrivningar

Ränteintäkter, övriga

1 692

4 289

– övriga ej avdragsgilla kostnader

Valutakursdifferenser på ﬁnansiella fordringar Totalt

– ej balanserade förlustavdrag –406

–1 123

1 286

3 166

Ränteintäkter, koncernföretag

402

Ränteintäkter, övriga

149

860

Totalt

551

2 160

Räntedel i årets pensionskostnader 1 Räntekostnader, övriga Valutakursdifferenser på ﬁnansiella skulder Övriga ﬁnansiella kostnader

2004

2003

–8 086

–4 493

–32 799

–42 514

–65

–

–2 519

–3 236

–43 469 –50 243 Totalt 1 Införandet av RR29 Ersättning till anställda har inneburit en ökning av räntekostnaden med 4 300 TSEK.

Räntedel i årets pensionskostnader Räntekostnader, övriga Valutakursdifferenser på ﬁnansiella skulder Övriga ﬁnansiella kostnader Totalt

–3 181

–

–732

–830

–10 637

–9 347

–

4 172

–1 249

–17 386

–6 678

Moderbolaget Aktuell skatt

–

–131

Uppskjuten skatt

–10 025

9 225

Totalt

–10 025

9 094

Inkomstskatt moderbolaget Skillnad mellan moderbolagets skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats: 2004

2003

–19 168

3 179

– ej skattepliktiga intäkter

12 411

6 342

– ej avdragsgilla kostnader

–3 268

–427

–10 025

9 094

Skatt beräknad efter svensk skattesats Skatt avseende:

Not 13 – Goodwill Koncernen Ingående anskaffningsvärden

2 327

5 110

–1 793

–2 314

Inköp/förvärv

–14 016

–7 381

Försäljningar/utrangeringar

Not 11 – Bokslutsdispositioner Förändring av periodiseringsfond Totalt

39 492 39 492

2003

527 730

495 018

Ingående ackumulerade avskrivningar –106 891

–89 289

–

–

–

1 125

2 187

–20 806

–19 789

–126 572

–106 891

Ingående ackumulerade nedskrivningar –109 592

–110 779

Valutakursdifferenser

1 049

1 187

Årets nedskrivningar

–

–

–108 543

–109 592

292 615

278 535

Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar 2004

2003

–8 065

–5 548

Uppskjuten skatt

–9 321

–1 130

–17 386

–6 678

Totalt

Utgående ackumulerade nedskrivningar Utgående planenligt restvärde

50

NOTER

1 535 –

Valutakursdifferenser

Aktuell skatt

37 071

–12 162

–

Koncernen

2003 505 645

–4 359

Försäljningar/utrangeringar

Not 12 – Skatt

2004 495 018 –

Utgående anskaffningsvärden 2004

–44 334

2 163

Valutakursdifferenser

Moderbolaget

–4 008

–

– temporära skillnader

Skatt enligt resultaträkningen

Moderbolaget Räntekostnader, koncernföretag

–3 912

1 300

Not 10 – Räntekostnader och liknande resultatposter Koncernen

3 765 –2 953

– utnyttjade ej tidigare balanserad förlustavdrag Skatt enligt resultaträkningen

Moderbolaget

1 945 –4 372

Not 14 – Övriga immateriella anläggningstillgångar Koncernen Ingående anskaffningsvärden Inköp/förvärv Försäljning/utrangering Valutakursdifferenser Utgående anskaffningsvärden Ingående ackumulerade avskrivningar Förvärv Försäljningar/utrangeringar Valutakursdifferenser Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde

Fortsättning Not 15.

2004

2003

14 121

14 214

1 181

1 311

–213

–1 077

–58

–327

15 031

14 121

–8 864

–7 814

–639

–

211

876

48

77

–1 756

–2 003

MASKINER OCH ANDRA TEKNISKA ANLÄGGNINGAR Koncernen Ingående anskaffningsvärden Inköp/förvärv Försäljning/utrangering

–8 864

4 031

5 257

Övriga immateriella anläggningstillgångar omfattar i huvudsak aktiverade datorprogramvaror. Årets avskrivningar om 1 756 TSEK (2 003) har i koncernresultaträkningen redovisats bland administrationskostnaderna.

2003 1 222 449

90 507

27 161

–51 037

–14 319

Omklassiﬁceringar

–6 280

–3 081

Valutakursdifferenser

–7 020

–40 583

1 217 797

1 191 627

–722 994

–682 950

Utgående anskaffningsvärden Ingående ackumulerade avskrivningar Förvärv

–20 325

–

39 676

13 493

Valutakursdifferenser

3 718

23 693

Omklassiﬁceringar

1 404

–

Årets avskrivningar

–74 232

–77 230

–772 753

–722 994

445 044

468 633

Försäljningar/utrangeringar –11 000

2004 1 191 627

Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde

INVENTARIER, VERKTYG OCH INSTALLATIONER

Not 15 – Materiella anläggningstillgångar

Koncernen Ingående anskaffningsvärden

BYGGNADER, MARK OCH MARKANLÄGGNINGAR Koncernen Ingående anskaffningsvärden Inköp/förvärv Försäljning/utrangering Omklassiﬁceringar Valutakursdifferenser Utgående anskaffningsvärden

2004

2003

299 422

332 661

137

331

–

–28 474

209

–

–2 697

–5 096

297 071

299 422

2003 201 632

Inköp/förvärv

10 632

6 207

Försäljning/utrangering

–6 525

–8 693

Omklassiﬁceringar Valutakursdifferenser Utgående anskaffningsvärden Ingående ackumulerade avskrivningar Förvärv Försäljningar/utrangeringar

Ingående ackumulerade avskrivningar

2004 204 481

Valutakursdifferenser

7 077

6 748

–1 199

–1 413

214 466

204 481

–152 555

–142 213

–3 724

–

4 230

5 455

1 173

2 169

–69 242

–65 319

–

3 668

Omklassiﬁceringar

–1 404

–

714

1 393

Årets avskrivningar

–16 065

–17 966

Årets avskrivningar

–8 015

–8 984

Utgående ackumulerade avskrivningar

–168 345

–152 555

–76 543

–69 242

Utgående planenligt restvärde

46 121

51 926

Ingående ackumulerade avskrivningar

–69 242

–65 319

Moderbolaget

–

3 668

Ingående anskaffningsvärden

714

1 393

Inköp/förvärv

–8 015

–8 984

Försäljningar/utrangeringar Valutakursdifferenser

Försäljningar/utrangeringar Valutakursdifferenser Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar

–76 543

–69 242

–9 094

–

Valutakursdifferenser

87

31

Årets nedskrivningar

–

Ingående ackumulerade nedskrivningar

Utgående ackumulerade nedskrivningar Utgående planenligt restvärde Varav mark

Utgående ackumulerade avskrivningar

Försäljning/utrangering

2004

2003

15 501

14 782

190

719

–

–

Utgående anskaffningsvärden

15 691

15 501

Ingående ackumulerade avskrivningar

–7 243

–4 634

Försäljningar/utrangeringar

–

–

Årets avskrivningar

–2 307

–2 609

–9 125

Utgående ackumulerade avskrivningar

–9 550

–7 243

–9 007

–9 094

Utgående planenligt restvärde

6 141

8 258

211 521

221 086

11 947

12 059

NOTER

51

Not 16 – Finansiella leasingavtal i koncernen

Not 17 – Pågående nyanläggningar och förskott avseende

I koncernens materiella anläggningstillgångar ingår leasingobjekt, till helt övervägande del produktionsmaskiner, som innehas enligt ﬁnansiella leasingavtal enligt följande: 2004 Ingående anskaffningsvärden Inköp/förvärv Lösta kontrakt

2003

205 828

266 153

6 179

8 889

–38 908

–65 198

–7 846

–4 016

Utgående anskaffningsvärden

165 253

205 828

Ingående ackumulerade avskrivningar

–66 873

–83 191

16 063

35 761

Valutakursdifferenser

Lösta kontrakt Valutakursdifferenser Årets avskrivningar

3 415

1 321

–12 827

–20 764

Utgående ackumulerade avskrivningar

–60 222

–66 873

Utgående planenligt restvärde

105 031

138 955

Nominella värden Framtida minimileasingavgifter har följande förfallotidpunkter: 2004-12-31

Nuvärde

materiella anläggningstillgångar

Koncernen

2004

2003

Ingående anskaffningsvärden

1 055

1 588

Under året nedlagda kostnader Omklassiﬁceringar Valutakursdifferenser Utgående balans

1 342

3 174

–1 006

–3 667

–15

–40

1 376

1 055

2004-12-31

Inom ett år

22 727

22 084

Senare än ett men inom fem år

20 083

17 177

Not 18 – Andelar i dotterföretag 2004-12-31 Organisationsnummer

Säte

Andel av kapital, %

Antal aktier

Bongs Swedex AB

556044-3573

Malmö, Sverige

100

500

120

Karlslunda Kuvert AB

556296-3115

Kalmar, Sverige

100

10 000

24 030

Bong Ljungdahl Sverige AB

556016-5606

Kristianstad, Sverige

100

804 000

195 282

931080687

Tönsberg, Norge

100

20 000

27 780

58154717

Hedehusene, Danmark

100

1

19 424

745.192

Tammerfors, Finland

100

20 050

40 308

HRB 1646

Wuppertal, Tyskland

100

1

246 100 141 674

Bolag

Bongs Konvolutter A/S Bong Björnbak AS Bong Suomi Oy Bong Deutschland GmbH Bong UK Ltd

Bokfört

3895897

Milton Keynes, England

100

7 000 000

Bongs Enveltec S.A

133796

Soignies, Belgien

100

203

3 302

Bong Belgium S.A

131247

Soignies, Belgien

100

21 730

43 964

7675

Warszawa, Polen

100

5 165

42 966

192441

Kilkenny, Irland

100

200 000

183 914

Bong Polska Sp. Zo.o. Bong Ireland Ltd Totalt

968 864

Ingående bokfört värde på aktier i dotterbolag

930 230

Aktieägartillskott i Bong Deutschland GmbH

33 208

Nyemission i Bong Polska Sp. Zo.o.

15 000

Avveckling av Bong France SARL Avveckling av WB Finland Oy Utgående bokfört värde 2004-12-31

52

NOTER

–70 –9 504 968 864

Not 19 – Andelar i andra företag 2004-12-31 Bolag

Organisationsnummer

Säte

Kapital

Bokfört

Koncernen Bong Fastigheter KB

969655-5763

Stockholm, Sverige

TSEK 1 000

1 000

0122706-3

Helsingfors, Finland

TEUR 93

838

Oy Torivoudintie Övriga andelar

61 1 899

Totalt Moderbolaget Bong Fastigheter KB

969655-5763

Stockholm, Sverige

TSEK 1 000

Not 20 – Uppskjuten skatt

Not 21 – Obeskattade reserver

Uppskjuten skatt per tempoär skillnad uppgår till:

Moderbolaget

Uppskjuten skattefordran koncernen Förlustavdrag Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Pensioner Periodiseringsfond Övriga temporära skillnader Totalt

2004

2003

98 471

121 246

Förlustavdrag Materiella anläggningstillgångar Pensioner Periodiseringsfonder Övriga temporära skillnader Totalt

2004-12-31

Ackumulerade överavskrivningar på inventarier

2003-12-31

1 457

1 457

–

4 992

27 958

32 807

Periodiseringsfond, avsatt vid tax. 1999

–77 981

–72 713

Periodiseringsfond, avsatt vid tax. 2000

–

6 720

9 259

4 882

Periodiseringsfond, avsatt vid tax. 2001

–

27 780

–

–11 059

1 457

40 949

1 695

1 872

59 402

77 035

Totalt

Not 22 – Avsatt till pensioner Koncernen

Uppskjuten skatteskuld koncernen Immateriella anläggningstillgångar

1 000 1 000

Totalt

–9 962

–2 620

2 240

2 278

34 656

35 621

–74

–2 327

15

16

1 945

1 228

28 820

34 196

Uppskjuten skattefordran moderbolaget

2004

2003

Förlustavdrag

6 300

16 325

Totalt

6 300

16 325

Koncernens förlustavdrag avser framförallt verksamheterna i Tyskland och England. Verksamheten i England gick med vinst under 2004 och förväntas ha en fortsatt positiv utveckling. Verksamheten i Tyskland har under ett antal år gått med förlust. Koncernen har genomfört ett antal åtgärder, såväl för att minska kostnaderna som att öka intäkterna, för att nå ett positivt resultat. Dessa åtgärder har varit framgångsrika och under 2004 redovisades ett skattepliktigt positivt resultat och genomförda åtgärder kommer att få ytterligare genomslag under 2005. Skattetvist

Förmånsbestämda pensionsplaner Löneskatt och liknade skatter Nettoskuld i balansräkningen

2004 135 226 2 502 137 728

Omräkning av pensionsskuldens ingående balans enligt RR 29 medförde en ökning av skulden med 7 843 TSEK. Pensionsförsäkring i Alecta Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp, URA 42, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar ﬂera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2004 har koncernen inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 814 TSEK (893 TSEK). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2004 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 128 procent (120 procent). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med RR 29.

Bong Ljungdahl AB har i samband med av skatteverket genomförd revision blivit upptaxerat med avseende på 2001 års taxering. Bong Ljungdahl AB anser att upptaxering skett på i huvudsak felaktiga grunder och har därför överklagat skatteverkets beslut till länsrätten. Den pågående taxeringsprocessen har inte föranlett någon avsättning för räkenskapsåret 2004.

NOTER

53

Fortsättning Not 22. De belopp som har redovisats i koncernens balansräkning har beräknats enligt följande: Nuvärdet av fonderade förpliktelser Förvaltningstillgångarnas verkliga värde Nuvärdet av ofonderade förpliktelser Oredovisade aktuariella vinster (+) och förluster (–) Nettoskuld, förmånsbestämda pensionsplaner De belopp som redovisas i koncernens resultaträkning är följande: Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år Räntekostnad Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar Förluster (+) eller vinster (–) på reduceringar och regleringar Summa kostnader för förmånsbestämda pensionsplaner Totala pensionskostnader som redovisas i koncernens resultaträkning är följande: Summa kostnader för förmånsbestämda planer Summa kostnader för avgiftsbestämda planer Kostnader för särskild löneskatt och avkastningsskatt Summa pensionskostnad Kostnaderna fördelas i koncernens resultaträkning på följande poster: Kostnad för sålda varor Försäljningskostnader Administrationskostnader Finansiella kostnader Summa pensionskostnad Speciﬁkation av förändringarna i den nettoskuld som redovisas i koncernens balansräkning: Nettoskuld vid årets början enligt fastställd balansräkning Effekt av byte av redovisningsprincip Justerad nettoskuld vid årets början Nettokostnader redovisad i resultaträkningen Utbetalningar av förmåner Tillskjutna medel från arbetsgivaren till fonderade planer Inbetalning i samband med regleringar Valutakursdifferenser på utländska planer Nettoskuld vid årets slut Viktiga aktuariella antaganden på balansdagen: (uttryckta som vägda genomsnitt) Diskonteringsränta Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar Framtida årliga löneökningar Framtida årliga pensionsökningar Personalomsättning

2004

Not 23 – Övriga avsättningar 2004-12-31

Koncernen 38 839 -30 642 127 262 –233 135 226

Beslutade omstruktureringsåtgärder Övriga avsättningar Totalt

14 058

14 058 19 624 3 093 36 775

19 959 3 803 4 927 8 086 36 775

5,6% 6,5% 3,0% 2,5% 4,5%

Avsatt till pensioner avseende tidigare VD Kapitalvärdet av utfästelser till tidigare VD och koncernchef (avgången 1997) ingår per 2004-12-31 i Avsatt till pensioner PRI med 2 483 TSEK (2 560 TSEK) och i Avsatt till pensioner övriga med 1 213 TSEK (1 875).

11 848

2004

2003 23 395

Utgående balans

2 844

–

–4 540

–17 720

3 979

5 675

Beslutade omstruktureringsåtgärder: Redovisat belopp om 5 675 TSEK vid utgången av 2003 avser omstrukturering av koncernens tyska kuvertrörelse. Avsatt belopp under 2004 avser den skandinaviska verksamheten. Det totalt avsatta beloppet vid utgången av 2004 bedöms tas i anspråk under verksamhetsåret 2005. I övriga avsättningar 2003 ingick 2 901 TSEK avseende ej intjänat statligt stöd som har omklassiﬁcerats till ”Övriga långfristiga skulder” samt ett belopp om 1 200 TSEK avseende reklamationskostnader som har omklassiﬁcerats till ”Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter”. Moderbolaget

2004-12-31

2003-12-31

Övriga avsättningar

–

2 360

Totalt

–

2 360

Not 24 – Konvertibelt förlagslån, koncernen och moderbolaget

Konvertibelt förlagslån 2002/2007

2004-12-31

2003-12-31

Emitterat belopp tecknat av personalen

21 118

21 118

Bokförd kapitalrabatt

–1 266

–1 614

Utgående balans

–3 398 –20 000 –690 135 226

3 979

5 675

Under året kostnadsförd kapitalrabatt 148 550 7 843 156 393 14 058 –11 137

6 173

Ingående balans Ianspråktaget belopp

545

5 675

–

Speciﬁkation av beslutade omstruktureringsåtgärder Avsatt belopp

5 427 9 740 –1 654

2003-12-31

3 979

354

348

20 206

19 852

Bong Ljungdahl AB:s Konvertibla Förlagslån 2002/2007 om 27 447 TSEK löper från den 2 juli 2002 till den 20 juni 2007 och kan konverteras till aktier från och med den 20 maj 2004 till och med 20 maj 2007. Av totalt emitterat belopp tecknades konvertibler av personal med 21 118 TSEK, motsvarande 346 194 aktier vid en konverteringskurs om 61 SEK. Utöver konvertibler tecknade av anställd personal tecknade dotterbolaget Bongs Swedex AB konvertibler om 6 329 TSEK, motsvarande 103 761 aktier vid konvertering, i syfte att överlåtas vid framtida rekryteringar. Lånet löper med en årlig ränta om 12-månaders Stibor minskad en 1,0 procentenhet. Eftersom lånet löper med en ränta som understiger marknadsränta har lånets nominella belopp justerats med en kapitalrabatt som kommer att kostnadsföras under lånets resterande löptid.

Not 25 – Långfristiga skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen

Koncernen

2004-12-31

2003-12-31

Skulder till kreditinstitut

63 031

124 790

Totalt

63 031

124 790

Moderbolaget

54

NOTER

Skulder till kreditinstitut

35 792

82 084

Totalt

35 792

82 084

Not 26 – Checkräkningskredit

Not 30 – Övriga ej likviditetspåverkande poster i koncernens kassaﬂödesanalyser

Koncernen Beviljat belopp på checkräkningskredit uppgår i koncernen till 342 898 TSEK (419 318) varav utnyttjat 194 811 TSEK (206 465).

Vinster vid avyttring av materiella anläggningstillgångar Förändring avsättningar

Moderbolaget

Totalt

Not 27 – Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Personalrelaterade upplupna kostnader Övriga upplupna kostnader Totalt

2003

–11 262

–5 721

–5 041

–18 476

239

8 350

–16 064

–15 847

Omräkningsdifferenser och övrigt

Beviljat belopp på checkkredit i moderbolaget uppgår till 76 000 TSEK (76 000) varav utnyttjat 34 089 TSEK (0).

Koncernen

2004

Koncernen

Not 31 – Förvärv och avyttring av verksamheter

2004-12-31

2003-12-31

74 672

70 102

Företag/ verksamhet

Transaktionsstruktur

Transaktionstidpunkt

56 703

66 558

Kirjekuori Oy

131 375

136 660

Moderbolaget

Koncernen

Aktieförvärv

2004-05-31

WB Finland Oy

Avveckling

2004-03-11

Bong France SARL

Avveckling

2004-10-12

Redovisade förvärvstransaktioner har påverkat koncernens kassaﬂöde enligt följande:

Personalrelaterade upplupna kostnader

8 039

9 269

Övriga upplupna kostnader

2 515

2 799

10 554

12 068

2004

2003

Goodwill och andra immateriella anläggningstillgångar

–38 016

–2 465

Materiella anläggningstillgångar

–38 930

–1 535

Not 28 – Ställda säkerheter

Finansiella anläggningstillgångar

–858

–

Koncernen

Omsättningstillgångar

–26 106

–

4 788

–

Långfristiga skulder

16 614

–

Kortfristiga skulder

14 040

–

Kassaﬂöde av förvärv och avyttringar –68 468 av dotterföretag/verksamheter

–4 000

Totalt

2004-12-31

2003-12-31

Uppskjuten skatt

Avseende avsatt till pensioner Företagsinteckningar

20 000

20 000

Avseende skulder till kreditinstitut Företagsinteckningar

282 638

259 863

Fastighetsinteckningar

290 091

279 224

Omsättningstillgångar

366 865

315 491

Totalt

959 594

874 578

Avseende skulder till kreditinstitut 950 454

–

279

274

950 733

274

Avseende skulder till pensionsstiftelse Omsättningstillgångar Totalt

Ansvarighet FPG Övriga ansvarsförbindelser Totalt

Transaktionstidpunkt

WB Finland Oy

Avveckling

2004-03-11

Bong France SARL

Avveckling

2004-10-12

Redovisade avvecklingstransaktioner har påverkat koncernens kassaﬂöde enligt följande: Finansiella anläggningstillgångar Förlust vid avyttring av företag

Not 29 – Ansvarsförbindelser Koncernen

Transaktionsstruktur

Företag/ verksamhet

Moderbolaget Aktier i dotterbolag

Moderbolaget

2004-12-31

2003-12-31

1 301

1 376

601

1 627

1 902

3 003

407 542

595 909

Kassaﬂöde av förvärv och avyttring av dotterföretag/verksamheter

2004

2003

9 574

–

–8 354

–

1 220

–

Moderbolaget Borgen till förmån för dotterföretag Övriga ansvarsförbindelser Totalt

281

279

407 823

596 188

En tvist härrörande från förvärvet av kuvertverksamheten i Belgien 1995 har under året aktualiserats. Bedömningen är att tvisten inte kommer att ha någon materiell effekt för Bong Ljungdahl.

NOTER

55

Not 32 – Finansiella risker

Not 34 – Uppgifter om Bong Ljungdahl AB

För beskrivning av koncernens ﬁnansiella risker se avsnittet Risker och möjligheter, sidan 34.

Bong Ljungdahl AB är ett publikt aktiebolag och har sitt säte i Kristianstad, Sverige. Adressen till företagets huvudkontor är Uddevägen 3, Box 516, 291 25 Kristianstad.

Not 33 – Utdelning På bolagsstämman 2005-05-10 kommer ingen utdelning avseende år 2004 att föreslås. För åren 2003–2001 utbetalades ingen utdelning.

Resultat- och balansräkningarna kommer att föreläggas ordinarie bolagsstämman den 10 maj 2005 för fastställelse. Kristianstad den 22 mars 2005 Mikael Ekdahl Styrelseordförande

Jytte Nilsson

Arvid Gierow

Alf Tönnesson

Peter Harrysson

Gösta Wiking

Anders Davidsson

Vår revisionsberättelse har avgivits den 23 mars 2005

Anders Lundin Auktoriserad revisor

Dan Andersson Auktoriserad revisor Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

56

NOTER

Revisionsberättelse

Till bolagsstämma i Bong Ljungdahl AB (publ), 556034-1579 Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Bong Ljungdahl AB (publ) för år 2004. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och ger därmed en rättvisande bild av bolagets och koncernens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Kristianstad den 23 mars 2005

Anders Lundin Auktoriserad revisor

Dan Andersson Auktoriserad revisor

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Revisorer Anders Lundin, född 1956. Revisor i företaget sedan 1997. Auktoriserad revisor. Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB. Dan Andersson, född 1956. Revisor i företaget sedan 2002. Auktoriserad revisor. Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB.

Suppleanter Mikael Eriksson, född 1955. Revisorssuppleant i företaget sedan 1997. Auktoriserad revisor. Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB. Anders Lundin och Dan Andersson

Göran Tidström, född 1946. Revisor i företaget 1997–2002. Revisorssuppleant i företaget sedan 2002. Auktoriserad revisor. Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB.

REVISIONSBERÄTTELSE OCH REVISORER

57

Styrelse

Arvid Gierow

Ordförande, Mikael Ekdahl

Gösta Wiking

Alf Tönnesson

Anders Davidsson

Styrelseledamöter Mikael Ekdahl Född 1951. Advokat. Styrelseledamot sedan 2001 och styrelseordförande sedan 2003. Delägare i Mannheimer Swartling Advokatbyrå. Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Marco AB samt styrelseledamot i Karlshamns AB, KonstruktionsBakelit AB och Börje Jönsson Åkeri AB. Aktieinnehav: 20 000. Arvid Gierow Född 1943. Civilekonom. Styrelseledamot sedan 2001. Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande i ALMI Företagspartner Skåne AB, Marka Pac AB, Pronea Miljöteknik AB och Nibe Industrier AB samt styrelseledamot i SHB, Stortorget, Helsingborg. Aktieinnehav: 4 500. Peter Harrysson Född 1958. Reparatör. Styrelseledamot sedan 1997. Representant för Graﬁska Personalklubben. Aktieinnehav: 0. Konvertibler: 98 820 SEK.

58

STYRELSE

Peter Harrysson

Jan Andersson

Alf Tönnesson Född 1940. Direktör. Styrelseledamot sedan 1989. Övriga styrelseuppddrag: Styrelseordförande i International Masters Publishers A/S (IMP A/S), Cydonia AB, Nationalencyklopedin AB, Bra Böcker AB, Stabenfeldt A/S, Fyrklövern AB, Fleur de Santé AB och Postpac AB. Styrelseledamot i Feralco AB. Aktieinnehav: 3 253 119 (via bolag). Jytte Nilsson Född 1962. Produktchef/Exportansvarig. Styrelseledamot sedan maj 2000. Representant för PTK. Aktieinnehav: 0. Konvertibler: 247 050 SEK. Gösta Wiking Född 1937. Direktör. Styrelseledamot sedan 1996. Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Mölnlycke Health Care och Angiogenetics, vice styrelseordförande i SEB samt styrelseledamot i Karlshamns och XCounter. Aktieinnehav: 9 059.

Jytte Nilsson

Mats Persson

Anders Davidsson Född 1970. Civilekonom. Styrelseledamot sedan 2004. Verkställande direktör och koncernchef för Bong Ljungdahl AB. Aktieinnehav: 14 000. Konvertibler 988 200 SEK. Suppleanter Jan Andersson Född 1947. Suppleant sedan 1997. Representant för PTK. Aktieinnehav: 0. Konvertibler: 49 410 SEK. Mats Persson Född 1963. Suppleant sedan 2001. Representant för Graﬁska Personalklubben. Aktieinnehav: 0. Konvertibler: 49 410 SEK.

Styrelsens arbete Bong Ljungdahls styrelse består av fem ordinarie ledamöter valda av bolagsstämman samt två arbetstagarledamöter med två suppleanter. Styrelsen beslutar bland annat om koncernens övergripande strategi, förvärv och avyttring av företag och fast egendom. I övrigt ansvarar styrelsen för koncernens organisation och förvaltning enligt aktiebolagslagen. Styrelsen har antagit en skriftlig arbetsordning samt utfärdat skriftliga instruktioner avseende dels arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören, dels information som styrelsen löpande ska erhålla. Styrelsen sammanträder vid minst fyra tillfällen per år (utöver konstituerande sammanträde) varav ett av sammanträdena kan förläggas vid någon av koncernens enheter och kombineras med en fördjupad genomgång av denna enhet. Under 2004 har styrelsen sammanträtt vid sex tillfällen utöver konstituerande sammanträde. Vid årets sammanträden har styrelsen, utöver diskussioner om bolagets aktuella situation, framför allt avhandlat frågor rörande besparings- och rationaliseringsprogram, koncernens ﬁnansiella ställning samt förvärv av bolaget Kirjekuori Oy i Finland.

Bolagsstämman har utsett en särskild nomineringskommitté med uppgift att inför bolagsstämma sondera och koordinera huvudägarnas viljeinriktning samt lämna förslag till styrelsens sammansättning. Nomineringskommittén inför 2005 års bolagsstämma består av tre medlemmar, styrelsens ordförande Mikael Ekdahl, styrelsemedlemmen Alf Tönnesson och direktör Bernt Gunnarsson. Styrelsen har inom sig utsett två särskilda kommittéer: Revisionskommitténs primära uppgift är att för styrelsen övervaka att företagets redovisning upprättas med full integritet till skydd för aktieägares och övriga parters intresse. Revisionskommittén som består av styrelseledamöterna Arvid Gierow och Gösta Wiking har tillsammans med revisorerna sammanträtt tre gånger under 2004. Bolagets revisorer deltar vid bokslutsmötet och rapporterar sina iakttagelser från årets revision. Inom styrelsen ﬁnns en kompensationskommitté i vilken ingår styrelsens ordförande Mikael Ekdahl samt styrelseledamoten Alf Tönnesson. Kommittén handlägger frågor rörande anställningsvillkor och ersättning till VD och övriga ledande befattningshavare i koncernen.

Ordinarie bolagsstämma Ordinarie bolagsstämma hålls tisdagen den 10 maj 2005 kl. 16.00 i bolagets hörsal, Uddevägen 3, Kristianstad Deltagande i stämman Rätt att delta i stämman har aktieägare som är registrerade i den av VPC AB förda aktieboken per den 30 april 2005. Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste, för att få delta i stämman, tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn. Sådan registrering måste vara verkställd senast den 29 april 2005, vilket innebär att aktieägare i god tid före denna dag bör underrätta förvaltaren härom. Aktieägare som önskar delta i stämman skall dessutom anmäla sig till bolaget under adress:

Utdelning Styrelsen och verkställande direktören föreslår att bolagsstämman skall besluta att utdelning för 2004 ej skall lämnas. Ärenden På stämman kommer att behandlas de ärenden som enligt lag och bolagsordning skall upptas på stämman samt de eventuella övriga ärenden som upptas i kallelsen till stämman.

Bong Ljungdahl AB Box 516 291 25 Kristianstad eller per telefon 044-20 70 00 eller fax 044-20 70 99 senast fredagen den 3 maj 2005 kl. 12.00.

Ekonomisk information Bong Ljungdahl kommer att avge rapporter vid följande tidpunkter: Kvartalsrapport 10 maj 2005 Halvårsrapport 17 augusti 2005 Niomånadersrapport 9 november 2005 Bokslutskommuniké februari 2006

STYRELSE, BOLAGSSTÄMMA OCH EKONOMISK INFORMATION

59

Ledning

Anders Davidsson

Elmar Schätzlein

Sue Hale

Morgan Bosson

Ulf Zenk

Litet team som leder koncernen I Bongs ledningsgrupp ingår Anders Davidsson, Elmar Schätzlein, Sue Hale, Morgan Bosson och Ulf Zenk. Ledningsgruppen sammanträder en gång per månad. De affärsenhetschefer som inte är med i ledningsgruppen rapporterar direkt till verkställande direktören. Som en integrerad del av styrelsens arbetsordning har Bong fastlagt ledningsinstruktioner i vilka verkställande direktörens,

affärsenhets- och bolagschefers och andra ledande befattningshavares ansvar och befogenheter deﬁnierats. Beslutsrättigheter och beloppsgränser för till exempel investeringar, inköp etc. fastställs årligen.

Koncernstab

Direktör Logistik och Inköp Dan Fredheim, född 1963. Civilingenjör. Anställd sedan 2001. Tidigare befattningar: Logistik- och inköpschef, chef affärsutveckling Dahl Sverige AB 1997–2000 samt logistik- och inköpschef Filmnet 1992–1996. Aktieinnehav: 0. Konvertibler: 1 235 250 SEK.

Verkställande direktör och koncernchef Anders Davidsson, född 1970. Civilekonom. Anställd sedan 2002. Tidigare befattningar: Vice VD/Försäljnings- och marknadsdirektör i Bong Ljungdahl AB 2002–2003. Managementkonsult och projektledare McKinsey & Company 1998–2002. Aktieinnehav: 14 000. Konvertibler: 988 200 SEK. CFO Ulf Zenk, född 1963. Civilekonom. Anställd sedan 2004. Tidigare befattningar: CFO för MalacoLeaf Scandinavia 2000–2004. Group controller för Coca-Cola Nordic Beverages 1997–2000. Aktieinnehav: 1 000. Konvertibler: 0.

Affärsenhetschefer Skandinavien Morgan Bosson född 1958. Direktör. Civilekonom. Anställd sedan 2005. Tidigare befattningar: VD för Icopal AB 2002–2004. Marknadsoch försäljningsdirektör för SaintGobain Isover AB 1997–2002. Aktieinnehav: 11 000. Konvertibler: 0 Tyskland Elmar Schätzlein, född 1962. Direktör. Civilingenjör. Anställd sedan 2004. Tidigare befattning: Schneidersöhne München/Italien 1995–2003. Aktieinnehav: 9 800. Konvertibler: 0. Storbritannien & Irland Sue Hale, född 1957. Direktör. Anställd sedan 1993. Tidigare befattning: Försäljnings- och marknadsdirektör Wolf-Bauwens UK. Aktieinnehav: 0. Konvertibler: 988 200 SEK.

60

LEDNING

Affärscontroller Per Hansson, född 1964. Civilekonom. Anställd sedan 1996. Tidigare befattning: Ekonomichef EC-gruppen 1991–1996. Aktieinnehav: 0. Konvertibler: 296 460 SEK Ekonomichef Lars Bernhardsson, född 1950. Civilekonom. Anställd sedan 1995. Tidigare befattning: Ekonomichef Konecranes AB 1984 – 1995. Aktieinnehav: 3 000. Konvertibler: 494 100 SEK.

Finland & Baltikum Kari Lähteenmäki, född 1956. Direktör. Civilekonom. Anställd sedan 1983. Tidigare befattning: Vice VD och koncernchef för UPM Stationery Aktieinnehav: 0. Konvertibler: 0. Polen Andrzej Garlikowski, född 1962. Direktör. Civilekonom. Anställd sedan 2004. Tidigare befattning: Managing director för STI POLSKA SP. Z O.O. Aktieinnehav: 0. Konvertibler: 0. Belgien: Yves Lantonnois van Rode, född 1955. Direktör. Civilekonom. Anställd sedan 1995. Tidigare befattning: Direktör för Unisac. Aktieinnehav: 0. Konvertibler: 494 100 SEK.

Adresser Huvudkontor/ Koncernledning Bong Ljungdahl AB Uddevägen 3 Box 516 SE-291 25 Kristianstad Tel: +46 44 20 70 00 Fax: +46 44 20 70 91 www.bongljungdahl.se www.bongljungdahl.com

Produktionsenheter Försäljningskontor

Sverige Bong Ljungdahl Sverige AB Uddevägen 3 Box 516 SE-291 25 Kristianstad Tel: +46 44 20 70 00 Fax: +46 44 20 70 20 www.bong.se Bong Ljungdahl Sverige AB Emmabodavägen 9 Box 823 SE-382 28 Nybro Tel: +46 481 440 00 Fax: +46 481 179 77 www.bong.se Norge Bongs Konvolutter A/S Bekkeveien 161, 3173 Vear Postboks 2074 NO-3103 Tönsberg Tel: +47 33 30 54 00 Fax: +47 33 30 54 01 www.bong.no Bongs Konvolutter A/S Postboks 74 NO-2026 Skjetten Tel: +47 64 83 12 50 Fax: +47 64 83 12 51 Danmark Bong Bjørnbak A/S Baldersbuen 2 P. O. Box 179 DK-2640 Hedehusene Tel: +45 46 56 55 55 Fax: +45 46 59 02 55 www.bong.dk Finland Bong Suomi Oy Tesomankatu 33 P. O. Box 816 FI-33101 Tammerfors Tel: +358 3 241 8111 Fax: +358 3 241 8112 www.bongsuomi.ﬁ

Kirjekuori Oy RV Kirjekuorentie 1 FI-73600 KAAVI Tel: + 358 17 265 6600 Fax: + 358 17 265 6660 Bong Suomi Oy PO Box 31 FI-00441 Helsinki Tel: +358 3 241 8111 Fax: +358 3 241 8112 Estland Bong Eesti Ou Tuuliku tee 4C 10621 Tallin Tel: +372 6562 770 Fax: +372 6562 772 Lettland Bong Latvija SIA Krasta iela 97a LV-1019 Riga, Latvia Tel: +371 7241339 Fax: +371 7241343

Belgien Bong Belgium S.A. Chemin de la Guelenne, 20 BE-7060 Soignies Tel: +32 67 34 76 76 Fax: +32 67 34 76 77 Storbritannien Bong UK Ltd. Michigan Drive, Tongwell GB-Milton Keynes MK15 8HQ Tel: +44 1908 216 216 Fax: +44 1908 216 217 Irland Bong Ireland Ltd. Purcellsinch Business Park Dublin Road Kilkenny Tel: +353 56 77 708 77 Fax: +353 56 77 708 55

Tyskland Bong Deutschland GmbH Industriestrasse 77 DE-423 27 Wuppertal Tel: +49 202 74 97-0 Fax: +49 202 74 97-1999 www.bong.de Bong Deutschland GmbH Werk Torgau Posthornweg 1 DE-04860 Torgau Tel:+49 3421 7742-0 Fax:+49 3421 7742-3999 Polen Bong Polska Sp. z o.o. Ul. Modlinska 4 PL-03-216 Warsaw Tel: +48 226 145 910 Fax: +48 226 145 926 www.bong.pl

ADRESSER

61

Bong Ljungdahl AB Box 516, SE-291 25 Kristianstad www.bongljungdahl.se

De första fönsterkuverten tillverkades år 1907 i Wuppertal i Tyskland. Uppﬁnningen blev ett genombrott och ledde till stora tidsbesparingar vid massutskick, vilket ökade användningen av kuvert väsentligt. Vi tillverkar fortfarande fönsterkuvert i Wuppertal, liksom i alla våra produktionsanläggningar. Dagens fönsterkuvert görs både i standardformat och skräddarsydda, helt enligt kundens önskemål. Välkommen till www.bong.se om du vill veta mer om våra kuvert, med eller utan fönster. Bongs årsredovisning 2004 har producerats i samarbete med Wildeco. Foto Johan Olsson och Bernd Opitz, Gettyimages. Tryck: Fälth & Hässler, Värnamo, 2005. © 2005 Bong Ljungdahl AB.

Detta är Bong. Bong är noterat på Stockholmsbörsens O-lista

Recommend Documents