Delårsrapport 2012 Gnesta kommun
KF 2012-11-05
Inledning Delårsrapportens syfte och innehåll Vision och styrmodell (inkl organisation)
3 4
Förvaltningsberättelse
ö
Gnesta och omvärlden Gnestas mål Gnestas ekonomi Gnestas bolag Gnestas medarbetare Vad har hänt i Gnesta? Framtiden – Vad händer i Gnesta?
6 7 26 31 34 36 40
Ekonomisk analys Redovisningsprinciper Resultaträkning jämfört med budget Resultaträkning och balansräkning för Gnesta /sammanställd Resultaträkning och balansräkning inkl. ansvarsförbindelse Resultaträkning och balansräkning för VA-enheten Resultaträkning och balansräkning för Renhållningsenheten Kassaflödesanalys för Gnesta /sammanställd Driftredovisning per verksamhetsområde Investerings- och exploateringsredovisning Ordlista ekonomiska begrepp
Revisionsberättelse Revisionsberättelse
41 43 44 49 51 53 55 57 59 61
Delårsrapportens syfte och innehåll Delårsrapporten är en sammanställning av kommunens verksamhet och ekonomi till och med den 31 augusti 2012.
behandlas först av kommunstyrelsen och slutligen av kommunfullmäktige. Delårsrapporten består av tre olika delar; inledning, förvaltningsberättelse och ekonomisk analys. Inledningen består till huvuddelen av en övergripande presentation av kommunens vision och styrsystem och hur kommunen är organiserad.
Det huvudsakliga syftet med delårsrapporten är att ge kommuninvånarna, kommunfullmäktige och andra intressenter relevant information. I delårsrapporten kan man bland annat läsa om hur medarbetarna i verksamheterna arbetar för att uppnå de politiskt beslutade målen.
Förvaltningsberättelsen innehåller en bredare översikt över kommunens verksamheter ur flera olika aspekter. Det inledande avsnittet beskriver Gnesta med omvärld och förutsättningar. Nästa avsnitt är en uppföljning av de åtta mål som kommunfullmäktiga beslutat för verksamheten 2011-2014.
I delårsrapporten ingår också en redovisning och analys av hur ekonomin ser ut i förhållande till budget och en analys av varför det finns skillnader mellan budgeten och hur det ser ut den 31 augusti. Det finns en analys av hur ekonomin förväntas utvecklas under året.
I förvaltningsberättelsen ingår också en övergripande sammanfattning av Gnestas ekonomi under 2012 samt en prognos för helåret. Därpå följer ett avsnitt om kommunens bolag. I förvaltningsberättelsen finns också ett avsnitt som beskriver viktiga förhållanden kring medarbetarna i kommunen. Sedan följer en beskrivning av en del av de händelser som präglat perioden som gått för kommunens olika verksamheter och kommuninvånarna. Denna del avslutas med en titt i spåkulan för att se vilka utmaningar som kommunen kan se framför sig.
I delårsrapporten finns också finansiella nyckeltal, statistik och jämförelser. Viktiga händelser under perioden som påverkat ekonomin och verksamheten beskrivs och framtida utmaningar lyfts fram. Förutom att ge information är delårsrapporten utformad för att underlätta styrning och uppföljning av kommunens verksamhet. Styrning och uppföljning inom all verksamhet bygger bland annat på att det finns en korrekt och relevant bild av hur det sett ut under perioden och en analys av periodens resultat ur både kvantitativa och kvalitativa aspekter. Både ekonomi och verksamhet måste följas upp och analyseras. Det är en förutsättning för att kunna styra en så komplex och varierad verksamhet som en kommun.
Den tredje och sista delen i delårsrapporten är en ekonomisk analys. Den inleds med en beskrivning av de redovisningsprinciper som kommunen följt. Detta följs av tabeller med resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys, driftsredovisning och en redovisning av investeringar och exploateringar. Allra sist finns en ordlista med ekonomiska begrepp.
Delårsrapporten granskas av förtroendevalda revisorer och deras synpunkter finns i med i form av en revisionsberättelse. Delårsrapporten
3
Vision och styrmodell Styrmodell för Gnesta Styrande för all verksamhet inom kommunen är Gnesta kommuns vision: ”Gnesta – för dig som vill växa i stadens lugn och landets puls”. Till visionen finns både långsiktiga mål och en tillväxtstrategi.
Gnesta tillämpar en målstyrning där förbättringsarbete och uppföljning av indikatorer är grundstenar. I måluppföljningen ingår flera indikatorer för att bedöma måluppfyllelsen: - beslutade mått i Framtidsplanen - resultat från medborgar/brukarundersökningar och fokusgrupper - aktiviteter/insatser/åtgärder/ insatser som kan kopplas till respektive mål
Kommunens långsiktiga mål Målen fram till 2020 är: • En ökande befolkning. Kommunen ska ha 12 000 invånare 2020 • En trygg och hållbar livsmiljö • Kunskapstillväxt (bland annat utbildning)
Samtliga mått ska visa ett successivt bättre värde jämfört med föregående år.
Tillväxtstrategi För att nå målen ska kommunen arbeta för – ett förbättrat vägnät och god kollektivtrafik – att kommuninvånare och besökare ska få berikande upplevelser
Utifrån kommunfullmäktiges mål sätts sedan mål i respektive nämnd. Genom att politikerna sätter strävansmål kan verksamheterna sedan göra prioriteringar i enlighet med målen och på så sätt arbeta för att uppnå kommunens vision.
Framtidsplanen Det övergripande styrmedlet för att uppnå visionen är kommunfullmäktiges Framtidsplan. Framtidsplanen antas varje år i juni av kommunfullmäktige för den kommande treårsperioden. Framtidsplanen anger inriktningen för kommunens verksamhet de närmaste tre åren med politiska prioriteringar i form av mål och förutsättningar som påverkar kommunen som t ex skatteintäkter, byggnation, befolkningstillväxt.
Uppföljningen av mål för verksamhet och ekonomi sker sedan i delårsrapporten och i årsredovisningen. Delårsrapporten och årsredovisningen bildar sedan tillsammans med jämförelser och annan statistik ett viktigt underlag som kan användas till revideringar inför nästa planeringsperiod. På så sätt uppnås en kontinuitet och ständig utveckling av verksamheten samtidigt som politiska mål styr verksamheten.
4
Vision och styrmodell Politiska partier i fullmäktige Kommunfullmäktige har 31 mandat. Under mandatperioden 2011-2014 styrs Gnesta av socialdemokraterna med 11 mandat, Miljöpartiet med 4 mandat och Vänsterpartiet med 1 mandat. Moderaterna har 8 mandat, Centerpartiet har 3 mandat, Folkpartiet 2 mandat, Kristdemokraterna 1 mandat och Sverigedemokraterna 1 mandat. Gnesta kommun har tre kommunalråd; ett vardera från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Moderaterna. Gnestas organisation Gnestas organisation omfattar Gnesta kommun med dess nämnder samt Gnesta kommunkoncern AB. I Gnesta kommunkoncern AB ingår Gnestahem AB, Gnesta förvaltnings AB och Gnesta stadsnät AB och Gnesta centrumfastigheter AB.
Överförmyndare
Valnämnd
Kommunfullmäktige
Revision
Planeringsutskott
Gnesta kommunkoncern AB
Kommunstyrelsen
Personalutskott
Kommunledningskontor
Miljö- och byggnämnd
Barn- och utbildningsnämnd
Socialnämnd
Kultur- och tekniknämnd
Socialutskott Samhällsbyggnadsförvaltning
Barn- och utbildningsförvaltning
Socialförvaltning
5
Kultur- och teknikförvaltning
Gnesta och omvärlden Befolkningen ökar Gnesta kommuns befolkning har ökat med 109 personer under 2012. Kommunen har en nettoinvandring och födelseöverskott.
Gnesta är en ung kommun i hjärtat av den sörmländska kulturbygden. Kommunen ligger ca 65 km sydväst om Stockholm. Restiden med bil är ca 45 min och knappt 40 min med regionaltåg. Gnesta har dessutom täta pendeltågsförbindelser med Södertälje och Stockholm Gnesta är en växande kommun vid västra stambanan. Vintertid bor här 10 450 personer. Sommartid är det många, många fler tack vare alla fritidshus. Gnesta är en utpräglad småföretagarkommun. Här finns ca 1 160 registrerade företag i en mängd olika branscher. Många av dem är lantbruk vilka, tillsammans med alla sjöar, lägger grunden för det vackra, mångskiftande naturlandskapet. I Gnesta finns ett brett utbud av fritidsaktiviteter i en frisk och omväxlande miljö. Den sköna naturen bjuder på äventyr för alla intressen, åldrar och säsonger.
Arbetsmarknaden i Gnesta I Gnesta finns 2 800 arbetstillfällen varav 1 800 inom privat näringsliv. De större företagen har mellan 25 och 50 anställda. De flesta är fåmansföretag - ofta med inriktning mot tjänsteproduktion. Gnestas arbetsmarknad domineras av arbeten inom vård och omsorg samt utbildning med totalt 1 100 eller 40 % av arbetstillfällena i kommunen. Näst största näringsgren är handel och kommunikationer med 360 eller 13 % av arbetstillfällena. Tillverkning och byggindustri sysselsätter ungefär 300 personer eller drygt 10 % vardera. 2 800 Gnestabor pendlar till arbeten i andra kommuner varav 1 200 till Södertälje och 600 till Stockholm. 700 personer pendlar in till Gnesta kommun främst från Södertälje kommun.
6
Gnestas mål Uppföljning sker av mål som beslutats i kommunfullmäktige för 2011-14. I måluppföljningen ingår flera indikatorer för att bedöma måluppfyllelsen: - beslutade mått i Framtidsplanen - resultat från medborgar/brukarundersökningar och fokusgrupper - aktiviteter/insatser/åtgärder/insatser som kan kopplas till respektive mål Måluppföljningen sammanfattas i en bedömning av måluppfyllelsen för 2012. Måtten bedöms utifrån om det skett förbättringar eller inte mellan åren. Detta baseras på grundtanken i styrsystemet om en organisation som kännetecknas av ständiga förbättringar. Det är viktigt att komma ihåg att eftersom målen är strävansmål baseras bedömningen av måluppfyllelse på i vilken utsträckning resultat uppnåtts och tillräckliga aktiviteter genomförts för respektive år. Uppföljningen av målen går därför ut på att analysera om kommunen är på rätt väg att uppnå målets avsikter eller om det fordras andra aktiviteter alternativt ändrad kurs på den inslagna vägen. Bedömningen av måluppfyllelse utmynnar i följande fyra sammanfattande slutsatser (med respektive definitioner) och färgsättning.
1. Uppfyllt
Målet är uppfyllt. Under året visar märkbara resultatförbättringar jämfört med föregående år och/eller viktiga aktiviteter/åtgärder har genomförts. (Grönt)
2. Delvis uppfyllt
Under året är resultaten oförändrade eller visar viss förbättring jämfört med föregående år och/eller några aktiviteter har genomförts. Delar av målet är uppfyllt eller utvecklingen går i målets riktning, men uppfylls inte helt. (Gult)
3. Arbete inlett
Inga effekter kan ännu avläsas i resultat men arbetet med att uppnå målet har inletts (aktiviteter har till viss del genomförts). (Vitt)
4. Ej uppfyllt
Arbetet har inte inletts (inga genomförda aktiviteter) eller utvecklingen går i fel riktning utifrån målets intentioner (sämre resultat). (Rött) Nedan redovisas fullmäktiges åtta mål med förklaringar samt uppföljning av mått och andra resultat, aktiviteter, insatser etc.
1. Hela kommunen ska utvecklas och vitaliseras Gnesta centrum ska vara en plats av liv och rörelse. Den fysiska utformningen av kommunens tätorter ska förbättras och förskönas, detta berör bland annat infarterna till tätorterna samt utformningen av Gnesta centrum. Tillgängliga parkområden såväl som en stärkt lokal handel är viktiga delar i en levande stadsbild. Halva kommunens befolkning är bosatt utanför centralorten. Därför är det viktigt att utvecklingen i kommunen planeras för att komma alla till del.
Bedömning av måluppfyllelse
Målet bedöms bli uppfyllt för 2012. Framtidsmöten, mötesplatser och planberedskap i hela kommunen samt utökad busstrafik och lägre hastigheter i tätorterna (Rätt fart i staden), talar för en god måluppfyllelse detta år.
7
Gnestas mål Uppföljning av mått Antal framtidsmöten: Under årets första åtta månader har totalt 4 framtidsmöten hållits i de tre tätorterna Stjärnhov, Björnlunda och Laxne. (Under 2011 genomfördes totalt sju möten) Antal aktiviteter efter framtidsmöten: 3 aktiviteter. Mest aktivitet sker i Stjärnhov där bl a en strandpromenad och badplats vid Naten håller på att iordningställas med medel från Leader Inlandet. Dessutom har kommunen flyttat återvinningsstationen, enligt önskemål från Stjärnhovsborna. I Laxne har föreningen Laxnegården vidgat sitt uppdrag till att omfatta hela Laxnes utveckling. Antal påbörjade bostäder i nyproduktion (enfamiljs- och flerfamiljshus): På grund av eftersläpning i rapportering redovisas uppgifter för 2011. Antal påbörjade bostäder 2011 var 37 varav 24 flerfamiljshus i Vackerby. Motsvarande siffra var 22 bostäder 2010. (Se även avsnittet Mycket god planberedskap nedan). I delårsrapporten kan däremot antalet bostäder som beviljats bygglov redovisas. Under januariaugusti 2012 har bygglov beviljats för 7 enfamiljshus. Motsvarande period förra året var det 38 bostäder beroende på byggnationen vid Vackerby Hage. Kommentar: Under 2000-talet har det byggts i genomsnitt cirka 50 bostäder om året med ganska stora variationer mellan åren. För att nå 12 000 invånare 2020 krävs ett bostadsbyggande på ungefär 100 bostäder per år. Bedömningen i kommunens gällande befolkningsprognos är att omkring 75 bostäder byggs per år fram till 2020 vilket skulle ge cirka 11 400 invånare 2020. Genomsnittlig handläggningstid och antal aktiviteter efter medborgarförslag: Handläggningstiden för de fyra medborgarförslag som avslutats hittills under 2012 är 62 dagar från det att man skickat in sitt medborgarförslag till att protokollet justerats i berörd nämnd. Kommentar: Handläggningstiden då det gäller medborgarförslag varierar stort beroende på när ett medborgarförslag inkommer till kommunen och när nästkommande kommunfullmäktigemöte är. Alla medborgarförslag anmäls först till kommunfullmäktige för att sedan därifrån delegeras till den nämnd som ska svara. Medborgarförslag stannar i nämnden. De nya reglerna från 2011 för handläggning av medborgarförslag har fortgått under året med att få förslagställarna mer delaktiga i hanteringen kring medborgarförslag samt att minska handläggningstiden. Handläggningstiden har räknats från inkommet ärende till kommunen tills dess att beslutet justerats. Exempel på aktiviteter som medborgarförslagen resulterat i är gång och cykelväg mellan Mariefredsvägen och Framnäsvägen längs Industrivägen samt parkbänkar vid Dansutvägen. Invånarnas uppfattning om bl a tillgänglighet och information på hemsidan (Undersökning av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL): Redovisas i årsredovisningen Dagbefolkning (antal personer som arbetar i kommunen): Uppgifter för 2011 är tillgängliga i december 2012, redovisas i årsredovisningen.
Uppföljning av övriga indikatorer
Mycket god planberedskap En planberedskap finns för ca 320 bostäder i Gnesta kommun. I Gnesta tätort finns planer för 160 bostäder. Planer för ytterligare ca 140 bostäder är på gång under 2012. I Stjärnhov finns planer för ca 95 bostäder, i Laxne för 32 bostäder och i Björnlunda för 10 bostäder och utanför tätorterna 24. Om det sker bostadsbyggande mot bakgrund av planberedskapen beror på konjunkturläge och marknadens intresse.
8
Gnestas mål Utökad busstrafik En särskild utredning om busstrafiken i länets samtliga kommuner har genomförts av länstrafiken. Syfte med utredningen är att öka resandet med kollektivtrafik. Ledorden för utredningen är enklare linjer, tätare trafik, genare linjer och fördubblat resande. Den nya trafiken innebär framförallt fler turer till våra tätorter Björnlunda, Stjärnhov och Laxne och startar den 9 december 2012. Förslag om nya hastigheter på gator Under 2012 har kommunen med hjälp av bidrag från trafikverket tagit fram ett utredningsförslag till förändrade hastigheter i kommunens fyra tätorter. Utredningen heter Rätt fart i staden och berör alla tätorter. Förenklat innebär förslaget att alla rena bostadsgator får hastighetsbegränsningen 30 km/tim och genomfartsgatorna i tätorterna 40 km/tim. Utredningen kommer att behandlas politiskt innan årsskiftet. Minskat klotter 10 tillfällen med klotter anmäldes tom augusti i år på sex platser. Under hela förra året anmäldes totalt 32 klotter. Förutom klotter som saneras via ett upphandlat saneringsföretag så utför VA- och renhållningsenheten övermålning på egna anläggningar så fort det upptäcks. Detta har stor betydelse för att det inte ska upprepas på samma anläggning. Allt anmält klotter vidarebefordras till saneringsföretaget som fotograferar, polisanmäler och sanerar i möjligaste mån inom 48 timmar. Nya borrhål i drift De nya borrhål för vattenproduktion som borrades förra året har kommit i drift i år. Det har fördubblat vattenproduktionskapaciteten. Dessutom har det förbättrat vattenkvaliteten i huvudvattentäkten i Gnesta tätort. Flytt av återvinningsstation klar Flytten av återvinningsstationen i Stjärnhov är klar; gatubelysningen är flyttad, den nya ytan är utfylld och asfalterad och staketet är fastgjutet och utbyggt. Insamlingscontainers utbytta Efter påtryckningar från renhållningsenheten har förpackningsinsamlingen ersatt alla gamla containrar för hård- och mjukplast i kommunen med nya och fräscha. Förnyelsearbetet kommer att fortsätta under hösten. Hämtningsfrekvensen för pappersförpackningar har legat fel vilket lett till onödig nedskräpning, framförallt i ytterområdena. Simskolor på tre orter Simskolor har funnits på tre orter sommaren 2012, Nyckelsjön, Dammhagen och Frejahallen. Simundervisning sker i samarbete mellan kommuner och föreningar. Under 2011 fanns det två simskolor. Besöksguiden i nytt format Besöksguiden som delas ut till boende i kommunen och även turister fick ett nytt och mer behändigt format. I besöksguiden försöker vi ha ett samlat grepp på Gnestas sevärdheter. Här samlas både kultur, förenings och näringsliv i en broschyr. Satsning på turism En turismsamordnare har anställts med huvuduppgift att tillsammans med föreningar, näringsliv och grannkommuner hitta nya samarbetsformer för att öka turismen i regionen.
9
Gnestas mål
2. Kommunen ska utveckla ett gott företagsklimat Gnesta kommun ska vara en bra kommun att driva verksamhet i. Den kommunala servicen till företagare ska hålla hög kvalitet. En förutsättning för ett framgångsrikt företagsklimat är tillgången till kunskap och kompetens. Kommunen bör därför aktivt verka för att stärka utbildningsnivån hos invånarna.
Bedömning av måluppfyllelse
Målet bedöms bli delvis uppfyllt för 2012. Aktiviteter mot företag har ökat jämfört med förra året och mer är på gång. Inriktningen i målet om att stärka utbildningsnivån i kommunen fordrar långsiktighet och kraftfulla insatser för att kunna avläsas i effekter.
Uppföljning av mått Antal nystartade företag: 30 företag har nyregistrerats första halvåret var (52 morsvarande period förra året), under samma period upphörde 23 företag. Antal nyregistrerade företag 2011 var 86 företag, jämfört med 24 företag under 2010. Kommentar: Minskningen överensstämmer med den generella utvecklingen i landet i övrigt. Antal företag med fler än 5 anställda: Antal företag med fler än 5 anställda var 69 den 30 juni 2012. (I årsredovisningen för 2011 redovisades en felaktig siffra som inte går att jämföra med årets uppgift.) Andel invånare med fullföljd gymnasieskola och högskola: Andelen avgångselever i Gnesta kommun med behörighet till högskola ligger enligt årsredovisningen för 2011 och i relation till den socioekonomiska situationen i kommun, 10 procentenheter lägre än som kan förväntas, s k modellberäknat värde. Av andelen elever med behörighet är det också avsevärt färre som sedan går vidare till högskolestudier. Vid en jämförelse med övriga kommuner är andelen 24-åringar som har högskoleexamen den 7:e lägsta i landet. Bland de sex kommuner som har lägre andel finns främst kommuner från det inre av Norrland eller Värmland. Samtidigt är det en stor andel elever i Gnesta som går direkt till yrkeslivet efter fullföljd gymnasieskola. Det pågår sedan länge ett arbete för att höja studiemotivationen och i år har andelen elever som valt högskoleförberedande program i gymnasiet ökat med tre procentenheter (från 46 till 49 %). Gymnasiebehörigheten är också mycket god, 91,7 %. Från 2012 har uppföljningsarbetet i gymnasieskolan ytterligare utvecklats och gymnasieansvarig åker ut till gymnasieskolorna för att följa upp hur det går för våra elever. Detta har redan visat sig positivt och eleverna kan därmed få hjälp tidigare. Vilket sammanfattande omdöme vill du ge företagsklimatet i kommunen: Inga uppgifter tillgängliga ännu, redovisas i årsredovisningen. Nöjdhet vid kommunal enkätundersökning till företag: Genom SBA (Stockholm Business Alliance) görs vartannat år en Nöjd kundindex-undersökning (NKI) för att ta reda på vad företag som haft en kontakt med kommunen tycker om den service vi levererar. För att vara mer lyhörda kommer en särskild NKI-undersökning för Gnesta att göras med start 2013 för åren däremellan som redovisas i årsredovisningen.
10
Gnestas mål Uppföljning av övriga indikatorer
Fortsatta insatser i kontakter med företag Ett arbete med dialog och nätverkande med kommunens företag har fortsatt. Som exempel kan nämnas Gnesta företagsutveckling, företagsbesök (18 st), företagsträffar, starta-eget-kurser och deltagande i olika nätverk med t ex Gnesta handel, nätverket för affärskvinnor mm. Sex nyhetsbrev har skickats ut via e-post till närmare 400 företagare. Näringslivsrådet har startats upp igen efter några år i dvala. Nya representanter har bjudits in och ett möte har hållits under våren. Innehållet på Gnesta kommuns webbplats under rubriken ”Näringsliv och arbete” har fortsatt reviderats och uppdaterats. Fokus har lagts på att publicera fler och intressanta nyheter till målgruppen. Analysarbete i EU-projektet Gnesta företagsutveckling, är ett projekt med medel från ESF (Europeiska Socialfonden), fick beviljade medel i december 2011. Projektet handlar om att erbjuda kompetensutveckling till företagarna och deras personal och kommer att inkludera utbildning även för kommunens anställda för att möta företagens behov. Under våren har mobiliseringen pågått, dvs nuläge- och behovsanalys gjorts för att undersöka företagens behov av kompetensutveckling. Planlagd mark En förutsättning för utveckling av företagen är att det finns planlagd mark för etablering. I Gnesta finns planlagd mark på totalt 23 ha varv 20 ha är kommunal mark i Vackerby industriområde. En mindre tomt i ett centralt läge på kommunal mark ingår i planen för Frösjö strand. Planarbete påbörjades för ett befintligt industriområde i centrala Stjärnhov. Kommunen avser förvärva mark för verksamheter vid stationsskrivarbostaden i Björnlunda. En utredning om lokalisering av nya arbetsområden längs väg 57 har tagits fram för att inför framtiden öka beredskapen ytterligare. Fortsatt arbete med bemötandefrågor Arbetet med att förbättra bemötandet på samhällsbyggnadsförvaltningen som har många externa kontakter pågår kontinuerligt. Samtliga medarbetare med många externa kontakter har deltagit i ett fördjupningsseminarium kring ”Värdskapet”. Samtliga handläggare ska också delta i utbildning om kundservice i projektet Företagsutveckling som har fått EU-medel. Detta arbete fortsätter under 20122013. Samverkan för vidareutbildning En aktiv samverkan med aktörer såsom arbetsförmedling, Försäkringskassan, gymnasieskola/högskola, kring feriepraktikanter sker för att ta emot praktikanter. Genom att medverka i detta stimulerar vi våra invånare till vidareutbildning samt att personalen får växa i sin yrkesroll som handledare. Insatser för utbildning av funktionsnedsatta Under året har personal tillsammans med brukare från Landshammarsgatan besökt utbildningsanordnare, folkhögskola och Komvux, för att öka deras deltagande i utbildning.
11
Gnestas mål
3. Kommunens verksamheter ska arbeta aktivt med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet – för alla Jämställdhet är ett tillstånd vilket vi ännu inte är framme vid. Det är en rättighet för människor att behandlas lika, därför krävs aktiva åtgärder. Genom normbrytande arbete kan vi skapa kunskap som ger människor möjlighet till ett jämställt förhållningssätt. Kommunen behöver också kontinuerligt göra översyn och utvärderingar av styrdokument och praktiska arbetssätt. Kommunen ska erbjuda valfrihet inom de verksamhetsområden där så är möjligt. De individuella behoven och önskemålen kan se olika ut för olika människor, därför är det angeläget att kommunen så långt som möjligt möter de förväntningar invånarna har. En god delaktighet från invånare såväl som anställda är att eftersträva för att den kommunala verksamheten ska kunna utvecklas och det individuella inflytandet ska kunna öka. Kommunens invånare ska ges förutsättningar att leva ett fritt och aktivt liv. Vissa grupper har idag sämre möjlighet till deltagande än andra, därför krävs ett aktivt arbete för att ta bort eventuella hinder. Barnens perspektiv likväl som äldreperspektivet ska vara en viktig del i kommunens verksamhet. Gnesta ska vara en kommun där man oavsett kön, könsöverskridande identitet, ålder, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning, etniskt eller nationellt ursprung har möjlighet att leva ett aktivt liv.
Bedömning av måluppfyllelse
Målet bedöms bli delvis uppfyllt för 2012. Detta stöds av att Jämställdhetsprojektet hittat tydligare systematik i arbetet samt insatser för att öka tillgänglighet för olika grupper av människor.
Uppföljning av mått
Uppföljning av indikatorer i Jämställdhetsprojektet: Uppföljning av indikatorer visar följande: Utbildningar sker i enlighet med tidsplanen för tjänstemän (två ledarforum för alla under 2012) samt planen för politiker (checklisteutbildning för två nämnder samt en föreläsning för kommunfullmäktige). Framtagande och analyser av könsuppdelad statistik pågår i de flesta verksamheter Handledning till chefer utförs främst utifrån chefernas egna behov och efterfrågan. Kommentar: Projektet Hållbar jämställdhet Gnesta pågår sedan våren 2011. Sedan starten har projektorganisationen utvecklats och formerats på ett sätt som ska gynna hållbarhet i insatserna. Bland annat följs indikatorerna upp kontinuerligt via aktivitetsplaner som sträcker sig över tre månader. Dessutom har en politisk referensgrupp tillsatts under året.
-
Antal individuella valmöjligheter till medborgare/brukare per verksamhetsområde: Nedan redovisas exempel på valmöjligheter inom olika verksamhetsområden. Renhållningen: Välja olika storlek på sophämtningskärlet, ansöka om förlängt hämtningsintervall och välja till extrahämtningar i samband med storhelger och sportlov. Förskola: Förskola finns i alla kommundelar, möjlighet att välja förskola finns i mån av plats. I Gnesta tätort finns både kommunal och fristående förskola Skola: Grundskola F-5 finns i alla kommundelar. Föräldrar och elever har rätt att välja skola var de önskar, elevpengen följer då eleven. I Gnesta tätort finns både kommunal grundskola och friskola. Gymnasieskola: Gnesta kommun har ingen egen gymnasieskola, i kommunen finns en fristående gymnasieskola. Eleverna väljer utifrån samverkansavtal med fem kommuner (samma turordningen som dessa kommuners egna elever), samt fritt val till fristående gymnasieskolor och till andra kommunala gymnasieskolor om de erbjuder andra val än samverkanskommunerna.
12
Gnestas mål -
Kulturskola: flera olika valmöjligheter gällande dans, drama och instrumentalmusik. Vuxenutbildning: finns i kommunen och erbjuder många olika ämneskompletteringar i
kommunen och i övrigt köp från andra kommuner, erbjuder även en del yrkesutbildningar och SFI svenska för invandrare Äldreomsorg: Val av utförare inom hemtjänst, tid för uppstigning/frukost/ gå och lägga sig på äldreboende, två rätter inom hemtjänst (på prov i Björnlunda), deltagande i gårdsråd etc. Funktionsnedsatta: Val av arbetsuppgifter inom daglig verksamhet, aktiviteter och maträtt i boenden, fritidsaktivitet en gång per vecka, deltagande i brukarråd/boendemöten etc. Medborgarenkät: Invånarnas möjligheter till insyn, inflytande och påverkan. Medborgarundersökning genomförs nästa gång 2013
Enkelt avhjälpta hinder om fysisk tillgänglighet i olika byggnader och anläggningar. (Spindeldiagram med jämförelse med riket): Vid kontakt med SKL framkom att man efter 2010 inte utarbetar dessa diagram. Kommentar: Samtliga fastighetsägare skulle vid årsskiftet 2010/2011 ha genomfört s k enkelt avhjälpta hinder. En inventering har gjorts av 13 publika kommunala lokaler för att peka på lämpliga åtgärder. GFAB har blivit påtalad betydelsen av att man som ett kommunägt bolag måste fullfölja genomförandet av de åtgärder som föreslagits för de publika lokalerna. Arbetet med en mer omfattande inventering har inte kunnat påbörjas pga resursbrist. Antal möten med handikappråd och pensionärsråd: Under januari-augusti har två möten i respektive råd genomförts.
Kommentar:
Tillgänglighetsfrågor har främst stått i fokus i handikapprådet. Här redovisas några frågor som behandlats. Gnesta kommun har gjort en funktion på hemsidan som kallas ”lättläst Svenska” som är bra för dyslektiker m.fl. Handikappramp med ledstänger finns nu vid Klemmingsbergsbadet. Nytt bad i Stjärnhov där marken är platt och därmed gör badplatsen tillgänglig för flera. Exempel på frågor som behandlats i pensionärsrådet är att upphandling av larm inom äldreomsorgen är färdig och installationer påbörjades under våren, bemanning i äldreboenden samt försäkringsfrågor för frivilligverksamheten Väntjänsten. Andra frågor var information om beslut om ombyggnation av Liljedalshemmet och ändring av namnet Äldredagen till Seniordagen.
Uppföljning av övriga indikatorer
Jämställdhetsarbete i förskolor och skolor Utifrån könsuppdelad statistik har en plan tagits fram för att genom ett mindre projekt kartlägga vari orsakerna kan ligga när det gäller betygsresultat. Kartläggning och analys kommer att fokusera på skillnader mellan pojkar och flickors upplevelse. Under våren har ett antal medarbetare i förskolor och skolor påbörjat utbildning för att bli processledare för likabehandlingsarbetet i våra förskolor och skolor. Dessutom har samtliga chefer genomgått en halvdags utbildning kring jämställdhetsintegrerat styr- och ledningssystem. Arbete med familjecentral inlett Arbete för att starta en familjecentral har inletts. Medel finns avsatta för år 2013 och kontakt har tagits med Landstinget. Studiebesök för både politiker och tjänstemän har skett till familjecentrum i Strängnäs. Kommuner med i projekt om medborgardialog Gnesta deltar i ett projekt om medborgardialog arrangerat av SKL. Syftet är att öka möjligheterna till delaktighet och inflytande för medborgarna i den kommunala beslutsprocessen. Projektet pågår 20122014.
13
Gnestas mål Jämställdhetsarbete inom omsorg för äldre och funktionsnedsatta Jämställhetsprojektet är påbörjat bland annat på Frustunagården där alla personalgrupper har fått möjlighet att reflektera över t ex hur man samtalar med boende beroende på om man är man eller kvinna. En annan fråga har varit hur väljer man tv kanal till en boende som inte kan välja själv? Ett jämställdhetsprojekt är påbörjat i ett boende för funktionsnedsatta genom att en ”miniundersökning” genomförts och analyserats. Undersökningen handlar om man tittat på om män och kvinnor bemöttes på samma sätt i matsituationer eller om de krav som ställdes kunde bero på kön. Under hösten utvidgas arbetet och analys sker i två boenden. Utveckling av hemsidan En utveckling av hemsidan har skett via framtagande av ”lättlästa sidor” på Gnesta.se. ”Senior guiden”, ett informationsmaterial om allt som stärker hälsan i ”tredje åldern” finns på medborgarkontoret i Gnesta och biblioteket i Stjärnhov och Laxne. (Definition av ”tredje åldern”: Åren som pensionär, utan nämnvärda begränsningar av aktiviteter på grund av ohälsa eller funktionsnedsättning.) Brister i tillgänglighet kan anmälas på hemsidan Från 2012 är det möjligt att anmäla kommunala lokaler som har brister i tillgänglighet via kommunens hemsida. Därefter bedöms om det betraktas som enkelt avhjälpta hinder och kan åtgärdas relativt snabbt eller om det behövs mer omfattande åtgärder. Könsuppdelad besöksstatistik på Chill Chill har samlat in statistik för hur många pojkar och flickor som besökt verksamheten. Kvaliteten på statistiken har varit skiftande men preliminärt har Chill besökts av 34 procent flickor och 66 procent pojkar Digitala enkäter om inflytande Arbetet med inflytande pågår på samtliga förskolor och skolor. Både föräldrar och elever får varje år svara på en enkät med frågor kring bl a delaktighet och inflytande. Årets enkät var för första gången digital. Kontinuerlig satsning på tillgänglighet Bibliotekets fjärrlåneservice bidrar till att medborgare med olika behov till stor del kan ta del av den litteratur de söker. Daisy direkt (uppspelningsmaskin för ljudböcker för t ex synskadade) används flitigt av personer med funktionsnedsättningar. Integrationsverksamheten 12 personer (två nya hushåll och resten anknytningsfall) har anlänt till Gnesta kommun under de första sex månaderna. Modersmålet är dari och tigrinja och har sitt ursprung i Afghanistan, Eritrea och Iran. I avtalet med Migrationsverket anges att Gnesta kommun ska ta emot 25 personer men bristen på bostäder begränsar mottagandet. 4. Kommunen ska aktivt samverka med föreningsliv, kulturliv och näringsliv För en gynnsam utveckling behöver kommunen samverka med andra aktörer. Möjligheterna att beslut och utveckling går i rätt riktning ökar när fler aktörer deltar i dialog, planering och utförande. Ett väl fungerande förenings- kultur och näringsliv skapar mervärde för kommuninvånarna, vilket stärker kommunens attraktionskraft.
14
Gnestas mål Bedömning av måluppfyllelse
Målet bedöms bli delvis uppfyllt under 2012. Ansträngningar för att uppnå samverkan har redan kommit igång och flera insatser är på gång. Ändå återstår en fullständig systematik där samtliga aktörer i kommunen gemensamt bidrar till kommunens utveckling. Det finns därför behov av en samlad strategi för en bred samverkan med civilsamhället och näringsliv.
Uppföljning av mått -
Antal samverkansmöten med föreningsliv, kulturliv och näringsliv inom olika områden. Antal aktiviteter efter samverkansmöten Antal möten med föreningsliv och aktiviteter efteråt: 2 möten och 1 aktivitet. Den stora frågan under våren var hantering av föreningsmiljonen. Antal möten med kulturliv och aktiviteter efteråt: Ett möte med diskussion kring aktuella kulturfrågor. Antal möten med näringsliv och aktiviteter efteråt: 18 företagsbesök som fört in företagarnas synpunkter in i den kommunala organisationen. Ett möte med näringslivsrådet under våren där en handlingsplan har påbörjats. 10 möten i arbetsgruppen Bilden av Gnesta som resulterat i startandet av föreningen c/o Gnesta, broschyr togs fram och delades ut till sommarhushåll och alla hushåll, två palmer sattes upp på Storgatan i Gnesta för att väcka uppmärksamhet samt planering inför Gnesta Gröna Marknad i september. Medborgarundersökning: Nöjdhet med anläggningar och möjligheter till utövande inom fritidssektorn Medborgarundersökning genomförs nästa gång 2013. Medborgarundersökning: Nöjdhet med tillgång till kulturaktiviteter inom fritidssektorn: Medborgarundersökning genomförs nästa gång 2013.
Uppföljning av övriga indikatorer
Gnesta 20 år Arbetet med att planera jubileumsveckorna då Gnesta kommun firar att kommunen blir 20 år och utdelning av föreningsmiljonen har skapat många initiativ till samverkan. I augusti månad anordnades Gnestas pärlor, en kultur- och föreningsdag. Gnestopia-huset Konst- och jordbrukskollektivet Kultivator har under våren 2012 bjudit in elever från årskurs 4 och 5 i Gnestas skolor till ett projekt om nya sätt att leva och bo. I ”Gnestopia” har de utgått från Art Lab Gnestas stora utställningssal och skapat verktyg för att gestalta önskade framtidsscenarier med fokus på form och system för att bygga på höjden. Ö-projektet Tillsammans med konstnären Patrick Dallard har elever från Gnestas skolor arbetat konstnärligt och lekfullt med vatten i olika former mot en förståelse för vatten som förutsättning för liv. Öar av återvunnen plast täckta med levande vattenväxter har också sjösatts. Sponsring Gnesta kommun har under första halvan av året sponsrat bland annat Gnesta Marknad, Björnlunda bangolf, Solbacka golfbana, Marknadsloppet, Gnesta ridklubb och Gnestas pärlor (kultur- och föreningsdagen i augusti).
15
Gnestas mål Skolans kontakter med föreningsliv Samtliga skolor har olika aktiviteter där kontakter knyts med föreningsliv och kulturliv. Skolorna har besök av teater- och musikgrupper. Studiebesök görs på hembygdsgårdar och museer både inom Gnesta och i Stockholmsregionen. Samarbete med lokala idrottsföreningar är väl etablerat och en del av idrottsundervisningen. Samarbete med kulturlivet pågår bl a mellan Artlab Gnesta och F-5 skolorna. Inventering av fritidsaktiviteter för funktionsnedsatta Stödverksamheten har under året inventerat utbudet av fritidsaktiviteter i Gnesta kommun och stöttat brukarna i att planera in aktiviteter utifrån det. Exempelvis har två läger genomförts inom kommungränsen. Det ena var ett musikläger och det andra ett upplevelseläger, bl a med utflykter till bad samt äventyrs- och terrängbana. Workshop om äldres hälsa En ”workshop för att stärka hälsan i tredje åldern” i samverkan mellan kommun och föreningar har genomförts under våren. Under ”workshopen på Wattransborg deltog 19 aktörer men de representerade tillsammans ett större antal föreningar(ex studieförbundet), workshopen besöktes av ett 50 tal personer. Fixarservice permanent Sedan april 2011 erbjuder Förvaltningsservice hjälp med enklare sysslor till Gnesta Kommuns invånare som är 75 år eller äldre eller har en funktionsnedsättning. Syftet med Fixarservice är att minska fallolyckorna hos de äldre och därmed minska onödigt lidande samtidigt som kostnaderna för samhället minskar. I april fattade socialnämnden beslut om att permanenta verksamheten. Föreningsmiljonen har kommit halvvägs Hälften av föreningsmiljonen har delats ut till 23 föreningar fördelat mellan idrott och kultur. Nästa omgång genomförs med beslut i kultur- och tekniknämnden i oktober. Nytt sätt att fördela anläggningsbidraget Anläggningsrådet har haft ett möte där fördelning av anläggningsbidragen diskuterades och lösningen blev att de fyra föreningarna själva löser fördelningen av bidragen. Spår för skidor och skridskor Under den kalla delen av vintern plogades två skridskobanor på 8 och 3 km runt Frösjön och kompletterades även med skidspår som ett komplement till skidspåret vid Hagstumosse. Detta utfördes av två föreningar. System för information med föreningar Under 2012 har ett digitalt föreningsregister byggts upp med samtliga föreningar i Gnesta kommun för snabba kontakter och information. I och med detta kommer information från föreningar till kommunen om olika events att förbättras så att dessa kan marknadsföras på gnesta.se. Omklädningsrum på Hagstumosse i två etapper Utredningen av omklädningsrum på Hagstumosse delas in i två faser, en kort och en långsiktig plan. Den akuta lösningen är ett driftbidrag för att låta Gnesta fotbollsförening inreda ett omklädningsrum i sin befintliga klubblokal samt hyra in sig i IFK-stugan tillsammans med OK Klemmingen. Den långsiktiga planeringen av omklädningsrum startar under hösten. Pröva-på-idrott I samarbete med idrottsföreningar finns Pröva-på-dagar för barn/ungdomar med bl a handboll, fotboll, tennis och orientering. Startskottet för detta var Olympic Day förra året.
16
Gnestas mål Fortsatt arbete med landsbygdsutveckling Arbetet med landsbygdsutveckling genom Leadermetoden har fortsatt. Största projektet under programperioden, ART-Lab Gnesta har fortsatt genom Green Year 2012. Ett projekt som fått stort genomslag genom en mängd aktiviteter under året. Ett annat stort projekt är Museum vid Skottvångs gruva som avslutades när invigningen av museet skedde under sommaren. Även här finns ”sidoprojekt” med timringskurs i gruvbyn. Värt att nämna är även Mötesplats Stjärnhov där Stjärnhovs byalag fått bidrag för en strandpromenad vid sjön Naten. 5. Kommunen ska genom god planering skapa förutsättningar för en hållbar befolkningsutveckling Gnesta kommun har en speciell identitet som kan sammanfattas i ord som småskalighet och småstadsidyll, denna bild av kommunen är värdefull att behålla. Kommande bebyggelse måste ta hänsyn till landskapsbilden, naturen samt invånarna. Exploatering ska inte ske på bekostnad av de karaktärsdrag som symboliserar Gnesta. För en sund och långsiktig utveckling är hela samhällsplaneringen viktig. Hur bostadsområden, grönstråk, förskolor, idrottsanläggningar och liknande placeras i förhållande till varandra, avgör såväl stadsbildens utseende som invånarnas möjlighet till en god livssituation.
Bedömning av måluppfyllelse
Målet bedöms vara delvis uppfyllt för 2012. Det finns förutsättningar för en hållbar befolkningsutveckling med bibehållen identitet med goda pendlingsmöjligheter, en mycket god planberedskap och satsning på attraktivitet inom främst fritidssektorn. Under 2012 har befolkningen ökat markant men en långsiktig utveckling fordras för att målet ska bedömas vara uppfyllt.
Uppföljning av mått Befolkningsförändring årsvis, totalt och i respektive tätort: (Befolkningsstatistik per tätort redovisas i årsredovisningen.) Befolkningen i Gnesta kommun ökade med 109 personer tom juli månad i år jämfört med 19 personer motsvarande period 2011. Cirka 80 av ökningen i år beror på inflyttning från andra kommuner i landet. Nu har kommunen 10 454 invånare. (Under 2011 minskade befolkningen med 15 invånare).
Kommentar: Osäkerhet råder om denna ökning står sig året ut eftersom fluktuationer sker mellan månaderna, t ex vid höstterminens början när gymnasieelever bosätter sig i andra kommuner.
Medborgarundersökning (bl a): Medborgarundersökning genomförs nästa gång 2013. Hur nöjd är du med din kommun i dess helhet som en plats att bo och leva på? Hur nöjd är du med din kommun vad gäller hur det planeras för bostäder? -
Antal fastställda och andel överklagade detaljplaner samt hur många lägenheter som omfattas av överklaganden: Tre detaljplaner är hittills antagna under 2012 (Café resp nytt garage på V:a Storgatan samt industriområde i Stjärnhov) och ingen av planerna överklagades.
Kommentar: Ingen av planerna innehåller bostäder. En god planberedskap finns för alla tätorter.
17
Gnestas mål Uppföljning av övriga indikatorer
Upprustning av väg 57 Cirka 100 mkr är avsatta i länsplanerna för väg 57 för att kunna höja trafiksäkerheten och medge höjd hastighet hela sträckan Gnesta - Järna. Utbyggnaden av väg 57 kommet enligt länsplanerna att ske successivt fram till 2016. En förstudie har presenterats som redovisar två huvudförslag. Det ena innebär 80 km/tim på hela sträckan med en kostnad på cirka 70 Mkr. Det andra innebär 100 km/tim och bl a mitträcke med en kostnad på cirka 113 Mkr. Gnesta kommun förordar det senare alternativet i sitt yttrande till Trafikverket. Bussutredning genomförd En bussutredning för alla kommuner i länet har genomförts av Länstrafiken. Visionen är att år 2020 ska 50 % av arbetspendlingen ske kollektivt på de större stråken i och genom länet. För att nå detta mål krävs att trafiken har tätare turer på linjer med störst resandeunderlag. För Gnesta innebär förslaget bl a fler turer med kort restid Gnesta-Nyköping och fler turer Gnesta-Björnlunda-Stjärnhov och vidare till Sparreholm samt fler turer Laxne-Gnesta. Utredningen har redovisats och kommunen har ställts sig positiv till förslagen. Trafiken beräknas komma igång den 9 december 2012. Bilden av Gnesta Arbetet med bilden av Gnesta resulterade i startandet av föreningen c/o Gnesta. Broschyr har tagits fram och delats ut till sommarhushåll och alla hushåll i hela kommunen. Två palmer sattes upp på Storgatan i Gnesta i juni för att väcka uppmärksamhet. Planering och förberedelser inför Gnesta Gröna Marknad i september har också varit på föreningens agenda. Mentorprojektet ökar i omfattning Som ett led i att förbättra elevernas måluppfyllelse erbjuds via Mentorsprojektet, en mentor för de elever som så önskar. Mentorn är en extra vuxen som kan stötta både i livet och i studierna. Antalet mentorer och elever som önskar en mentor har ökat under våren. Satsning på digitala läromedel för vuxna I samband med att den nya lagstiftningen trätt i kraft för vuxenutbildningen (Vux12) har en satsning gjorts på digitala läromedel för att ytterligare öka invånarnas möjligheter att studera flexibelt och på ett bättre sätt kunna kombinera studier och arbete. Träffpunkt för LSS personkrets Boendestöd på Landshammarsgatan har tillsammans med personal från gruppbostäder startat en träffpunkt för brukare inom LSS personkrets. Träffpunkten är öppen en kväll i veckan Simhallens framtid Fortsatta diskussioner har förts under året om simhallen ska renoveras eller om man ska satsa på ett nybygge på Hagstumosse. En projektgrupp med förtroendevalda och tjänstemän har bildats för det ändamålet. Under sommaren har en besiktning gjorts av bassängbotten men något resultat har ännu inte inkommit. Aktiviteter på biblioteket Huvudbiblioteket har haft tio vuxenaktiviteter, t ex författarcafé, bokcafé, föreläsningar och konserter ett av dessa arrangerades i Laxne. Biblioteket har också tillsammans med skolan hållit ett informationsmöte angående Daisy direkt, där vi fick 17 nya användare av talböcker.
18
Gnestas mål
6. Kommunen ska aktivt arbeta för att vara en föregångskommun i miljö- och klimatfrågor Kommunen ska arbeta aktivt för att vara en positiv förebild för såväl kommuninvånare som för andra kommuner, då det gäller miljö- och klimatfrågor. För att bidra till en hållbar samhällsutveckling ska samtliga verksamheter sträva efter energieffektiviseringar och minsta möjliga negativa påverkan på miljön.
Bedömning av måluppfyllelse
Målet bedöms bli delvis uppfyllt under 2012. Fullmäktige har beslutat om ett ambitiöst mål i att vara föregångskommun. Inom detta målområde fordras också en samlad strategi för kommunen och övriga aktörer för att närma sig det tillståndet. Goda förutsättningar finns t ex i form av stort intresse bland invånarna för sopsortering, bra tåg/pendeltåg för pendling och utökad busstrafik på gång. Kommunen är också på väg att anta miljömål och har ansökt om att bli ekokommun, vilket kommer att bidra till en ökad måluppfyllelse på sikt.
Uppföljning av mått Restavfall per invånare: 97 kg/invånare (99 kg/inv 2011) Kommentar: Restavfall är det som blir kvar när man från hushållsavfallet tagit bort det utsorterade organiska avfallet. Den lägre siffran i år kan härledas till att invånarna har producerat mindre hushållsavfall 2012. Hela avfallsflödet från sopkärlen i Gnesta kommun är 126 kg/inv. -
Antal resande med tåg och buss till resecentrum i Gnesta (tåg och buss): Buss: Antalet påstigande med buss i Gnesta var under januari-augusti 2012 94 000, en minskning med 13 procent jämfört motsvarande period 2011.
Kommentar: För länet har allmänhetens resande i landsbygdstrafiken minskat med 0,8 %. Största
procentuella minskningen står Trosa kommun för med (-14 %)följt av Gnesta kommun samt Vingåkers kommun (-7 %). Bussutredningen vars förslag genomförs från 9 dec 2012 ska medverka till att bussresandet ökar i hela länet och Gnesta kommun genom bl a tätare trafik på vissa linjer med stort underlag. - Pendeltåg: Statistik från ett stickprov en vecka i våras från SL visade 1 000 resor i genomsnitt på vardagar, 282 resor på lördag och 292 resor på söndag. - Regionaltåg: Trafikoperatören SJ redovisar ingen resandestatistik Effekter av energieffektiviseringar i kWh per kvadratmeter inom Gnesta kommunkoncern: Redovisas i årsredovisningen. Andel miljöbilar och andel nyregistrerade miljöbilar inom kommunens geografiska område: Redovisas i årsredovisningen Andel miljöbilar i kommunens förvaltningar och bolag: Redovisas i årsredovisningen Andel upphandlingar med krav på miljöcertifiering i kommunens förvaltningar och bolag: Redovisas i årsredovisningen
19
Gnestas mål Andel ekologisk och närproducerad mat inom kommunens måltidsverksamhet: Ekologisk mat: Inom kostenheten var andelen inköpta ekologiska livsmedel 21 procent (23 procent i skolan och 20 procent inom äldreomsorgen). En tydlig ökning jämfört med 14,8 % under 2011 och 11,3% under 2010. Närproducerad mat: För närproducerad mat finns inget mått. Branschen har inte lyckats enas om vad som ska räknas som närproducerat – till exempel inom 20 mil, i Sverige, i Skandinavien etc.
Kommentar: Ett nytt livsmedelsavtal tillsammans med Oxelösund, Trosa och Nyköping började gälla
från och med 1 juni 2011. Ambitionen var att små- och närproducenter skulle lämna svar vid upphandlingen för att utnyttja det lokala med korta och sålunda miljövänliga transporter. Det gavs också möjlighet att svara på endast enskilda varugrupper, enskild kommun och även enskild verksamhet. Inga små producenter svarade, däremot många stora leverantörer. Effekten blev tyvärr den motsatta. Ingen närodlare svarade på anbudet utan endast större leverantörer med långa transporter.
Uppföljning av övriga indikatorer
Ansökan om att bli ekokommun Kommunstyrelsen har beslutat att ansöka om medlemskap i Sveriges ekokommuner (SEKOM). Till ansökan ska fogas ett program med det uthålliga samhället som ett övergripande mål. Arbete pågår hösten 2012 med att sammanfoga kommunstyrelsens mål med miljöinriktning med de tidigare antagna nedbrutna miljömålen samt få in Det Naturliga Stegets hållbarhetskriterier till ett samlat program för kommunens miljö- och hållbarhetsarbete. Hemtjänsten har ExyPlus (ExyPlus Körjournal inkl. ISA-funktionen som hjälper föraren att hålla rätt hastighet, vilket leder till lägre bränsleförbrukning samt lägre CO2-utsläpp.) Avloppsinventering under 2012 En särskild avloppsinventerare har anställts under 2012 för att fortsätta arbetet med att minska utsläppen från enskilda avlopp. Samtliga avloppsinventeringar genomförda 2008-2011 ska vara åtgärdade innan årets slut. Avloppsinventeringar som genomförs 2012 ska vara åtgärdade senast nästa år. Bussutredning En särskild utredning om busstrafiken i länets samtliga kommuner har genomförts av länstrafiken. Syfte med utredningen är att öka resandet med kollektivtrafik. Ledorden för utredningen är enklare linjer, tätare trafik, genare linjer och fördubblat resande. Miljövänlig information Utställning och information om energilampor har genomförts på medborgarkontoret. Gnestas medborgare fick möjligheter att ställa frågor till kommunens miljöstrateg. Föreningslivet har också blivit inbjuda till energirådgivning med klimatsmarta lösningar. Renhållningsenheten skickar nyhetsbrev och almanacka med fakturan till samtliga abonnenter. Insatser för förbättrad vattenkvalitet i kommunens sjöar och vattendrag Försurningen i kommunens skogssjöar fortsätter att minska. Kalkningsinsatserna kan därför minskas successivt men miljöövervakningen av vattenkvaliteten pågår dock som tidigare. Under hösten 2012 har provfiske utförts för att följa upp de långsiktiga effekterna för fisk och kräftor. Arbetet med Trosaåns vattenvårdsförbund pågår och har bl. a utmynnat i att berörda inom avrinningsområdet samlats. Miljöövervakning för biologiska parametrar har upphandlats. Kursdag kring våtmarker har genomförts.
20
Gnestas mål Digitala möten på gång Ett pilotprojekt om Digitala möten har påbörjats. Digitala läsplattor (Ipad) har införskaffats för att effektivisera nämndadministrationen ytterligare. Genom läsplattorna kan politiker och tjänstemän, som bereder ärenden till kommunstyrelsen, hantera kallelse och beslutsunderlag direkt via läsplattan. Projektet utvärderades i januari med särskilt fokus på tillgänglighet och miljömässiga faktorer. Detta resulterade i bedömningen att ytterligare utvecklingsarbete krävs för att det ska fungera väl.
7. Kommunens verksamheter ska kännetecknas av effektivitet, kvalitet och långsiktig hållbar ekonomisk hushållning Kommunens verksamheter ska arbeta för ökad effektivitet. Alla medarbetare ska ständigt sträva efter att hålla högsta kvalitet gentemot invånare, företagare och andra kunder. Ekonomiskt ansvarstagande och ett effektivt resursutnyttjande ska genomsyra kommunens verksamheter. För att uppnå en kvalitativ, effektiv och ekonomiskt gångbar verksamhet behöver kommunens medarbetare ges möjlighet att aktivt delta i förbättringsarbetet.
Bedömning av måluppfyllelse
Målet bedöms bli delvis uppfyllt för 2012. Flera års jämförelser visar att verksamheterna i Gnesta kommun är effektiva i flera avseenden. Jämförelser visar generellt bra betyg från brukare och för elever samtidigt som kostnaderna inte är höga. Till detta kommer att organisationen har en hög grad av budgetföljsamhet. Under 2012 finns flera aktiviteter som pekar i riktning mot större systematik i förbättrings- och utvecklingsarbete.
Uppföljning av mått Medborgarundersökning: Nöjdhet med olika kommunala verksamheter: Medborgarundersökning genomförs nästa gång 2013. Jämförelser med andra kommuner avseende kvalitet och ekonomi: Redovisas i årsredovisningen. Prognossäkerhet vid budgetuppföljningar: Redovisas i delårsrapportens ekonomiavsnitt. Ekonomiskt resultat: Redovisas i delårsrapportens ekonomiavsnitt. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter: Redovisas i delårsrapportens ekonomiavsnitt. Andel verksamheter som använder en systematisk förbättringsmetod för att utveckla verksamheten: Utveckling av verksamheten sker på olika sätt i olika verksamheter och inte alltid systematiskt. Erfarenheter inom privat och offentlig verksamhet visar goda resultat av att använda en metod för ett systematiskt förbättringsarbete. Arbetet med ett systematiskt förbättringsarbete Systemtänk - har startat med piloter inom samhällsbyggnadsförvaltningen och kultur- och teknikförvaltningen samt kommunledningskontoret.
21
Gnestas mål Kommentar: -
-
Socialförvaltningen ingår i ett projektet ”Evidensbaserad praktik” (bedrivs av Sveriges kommuner och Landsting, SKL). Avsikten med att stödja en evidensbaserad praktik är att stärka socialtjänstens möjligheter och förmåga att skapa och använda relevant kunskap och informationsteknik så att resurser kan riktas till områden där de gör bäst nytta. Det övergripande målet är att brukarna ska få ta del av insatser som håller en så god kvalitet som möjligt och bygger på bästa tillgängliga kunskap. Arbetssättet förutsätter ett ständigt och systematiskt lärande och utgår från tre kunskapskällor forskningen, praktikern och brukaren. Under året har användandet av evidensbaserade metoder strukturerats och använts i högre utsträckning inom framförallt stödverksamheten. Inom barn-och utbildningsförvaltningen pågår ett omfattande systematiskt kvalitets/förbättringsarbete kontinuerligt för att förbättra måluppfyllelsen i samtliga verksamheter och resultaten utvärderas och granskas i verksamheternas kvalitetsredovisningar. Verksamheterna följer själva elevernas resultat och rapporterar dem i kvalitetsredovisningarna. Dessutom ingår sedan flera år bl a återkommande träffar för chefer med resultatfokus, genomgångar med nämnden om kvalitetsredovisningar och uppmärksamhet kring goda resultat i förskolor och skolor. För gymnasieeleverna har en satsning gjorts för att följa eleverna i de olika skolorna, bl a med besök i dessa gymnasieskolor. Sammanvägt index om innovativt organisationsklimat i medarbetarundersökning: Medarbetarundersökning genomförs nästa gång 2013. Medarbetarnas egna initiativ till förändring på arbetsplatsen i medarbetarundersökning: Medarbetarundersökning genomförs nästa gång 2013.
Uppföljning av övriga indikatorer
Plan för intern kontroll Kommunstyrelsen beslutade om en plan för intern kontroll i början av året. Denna plan gäller för kommunstyrelsen och samtliga nämnder. Utifrån denna har övriga nämnder utarbetat ytterligare riskfaktorer i sin interna kontroll. Bemötandefrågor Under våren genomfördes en utbildningsdag inom ramen för ett välkomnande förhållningssätt. Ca 40 särskilt utvalda medarbetare med många externa kontakter deltog. Lokalinventering Under våren har en lokalinventering gjorts av alla kommunens lokaler. Nu finns ett bra underlag vid diskussioner om framtida lokalbehov och förändringar. Nytt avloppsreningsverk i Laxne: Arbetet med ett nytt reningsverk i Laxne fortgår. Utredning pågår för att klarlägga de tekniska och ekonomiska förutsättningarna. Utredningen ska även redovisa vilka för- och nackdelar som finns för de olika aktuella geografiska platserna (ovanför Spårbacken respektive befintligt reningsverk). Ny VA-taxa VA-taxan höjdes med 10 procent från halvårsskiftet. Motivet till höjningen är ökade driftskostnader och planerade investeringar inom VA-verksamheten. Vinterhämtningsplatser för sopor Renhållningen har iordningsställt 10 vinterhämtningsplatser för sopor i anslutning till vägar som det ofta är problem med vintertid. Tanken är att berörda hushåll ska ha någonstans att göra av sina sopor även om sopbilen inte kommer in pga oplogad/osandad väg.
22
Gnestas mål Korta handläggningstider för bygglov och miljötillsyn Kommunen har en tjänstegaranti att bygglov ska beviljas inom tre veckor från det att kompletta handlingar lämnats in. 95 % (41 av 43) uppfyller tjänstegarantin med beslut inom tre veckor. Genomsnittlig handläggningstid var 10 dagar. Tjänstegarantin gäller inte ärenden som kräver yttrande eller nämndbeslut (totalt 11 st). Den genomsnittliga handläggningstiden för dessa ärenden var 46 dagar. Plan- och bygglagen föreskriver maximalt 10 veckor (70 dagar). 100 % av miljöärendena tom augusti har handlagts inom 3 veckor. Förbättrade resultat i skolan Av de resultat som hittills framkommit från vårterminen 2012 pekar flera på goda resultat i Gnesta. I jämförelse med vårterminen 2011 har andelen elever som är godkända i samtliga ämnen i åk 9 ökat från 78 till 81 procent och det genomsnittliga meritvärdet i åk 9 ökat från 205 till 208. I årsredovisningen redovisas fler av skolans resultat från vårterminen 2012. 8. Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med mönsterarbetsplatser Gnesta kommun ska ständigt arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare med ett kompetent ledarskap. Kommunen ska ha arbetsplatser där de anställda genom delaktighet och en god arbetssituation känner arbetsglädje och stolthet. Personalen ska ha rätt till utveckling i arbetet och dess kompetens ska tas tillvara på bästa sätt.
Bedömning av måluppfyllelse:
Målet bedöms bli delvis uppfyllt för 2012. Bakom bedömningen finns flera aktiviteter under året, t ex implementering av nytt samverkansavtal, minskad långtidssjukfrånvaro, och utveckling av ledningsorganisation inom socialförvaltningen. Flera aktiviteter pågår och planeras, t ex mentorprogram för chefer, kompetensutveckling inom barn- och utbildningsförvaltningen och ett projekt med inriktning att kunna erbjuda anställda önskad sysselsättningsgrad.
Uppföljning av mått Total sjukfrånvaro i %: Den totala sjukfrånvaron 2011-07-01–2012-06-30 uppgår till 4,7 %, (5,1 % för kvinnor och 3,1 % för män) vilket är en ökning jämfört med helåret 2011 som var 4,6 % (5 % för kvinnor och 3 % för män). Sjukfrånvaro mer än 59 dagar i % av total sjukfrånvaro: Sjukfrånvaron mer än 59 dagar står för 33,7 % (kvinnor 33,8 % och män 32,8%) av den totala sjukfrånvaron, vilket är en minskning jämfört med helåret 2011 som var 36,9% (kvinnor 36,9 % och män 37 %). Andel heltidsanställda : 61 % av kommunens anställda är heltidsanställda (för kvinnor 58 % och för män 77 %) att jämföra med 60 % 2011-12-31 (för kvinnor 57 % för män 76 %). Andelen tillsvidareanställda som slutar sin anställning inom två år: Av de tillsvidareanställda som anställdes 2010-09-01—2012-08-31 har 10 % slutat sin anställning att jämföra med 9 % för perioden 2010-01-01—2012-12-31. Sammanvägt index om ledarskap i medarbetarundersökning: Medarbetarundersökning genomförs nästa gång 2013. Sammanvägt index om organisationsklimat i medarbetarundersökning: Medarbetarundersökning genomförs nästa gång 2013. Sammanvägt index om engagemang i medarbetarundersökning: Medarbetarundersökning genomförs nästa gång 2013. Sammanvägt index om allmän hälsotillstånd i medarbetarundersökning: Medarbetarundersökning genomförs nästa gång 2013.
23
Gnestas mål Sammanvägt index om medarbetarsamtal i medarbetarundersökning: Medarbetarundersökning genomförs nästa gång 2013. Eget initiativ till kompetensutveckling och deltagande i kompetensutveckling i medarbetarundersökning: Medarbetarundersökning genomförs nästa gång 2013.
Kommentar
Den totala sjukfrånvaron är i stort sett oförändrad jämfört med årsskiftet. Glädjande är att den långa sjukfrånvarons del av den totala sjukfrånvaron fortsätter att minska. Den totala sjukfrånvaron i riket tenderar dock att öka. Andelen med heltidsanställning ökar sparsamt, men förväntas öka mer då arbetet med önskade sysselsättningsgrader kommer att intensifieras under hösten 2012 och helår 2013. Medarbetarundersökning kommer att genomföras under 2013, dock är AHA-enkäten inte längre tillgänglig. SKL har tagit fram en modell för att kontinuerligt utvärdera arbetsgivarpolitiken i kommuner och landsting med bäring på Hållbart medarbetarengagemang (HME). Gnesta kommun kommer att använda sig av denna modell som ett komplement till 2013 års medarbetarenkät.
Uppföljning av övriga indikatorer
Implementering av nya kollektivavtalet Det lokala kollektivavtalet om samverkan mellan arbetsgivaren, Gnesta kommun, och 14 fackliga organisationer, som trädde i kraft 1 januari 2011, har under våren repeterats i förvaltningarnas ledningsgrupper och i förvaltningssamverkansgrupperna. Parternas mål med detta avtal är ett samverkanssystem som ger förutsättningar för ett positivt arbetsklimat och en god hälsa och arbetsmiljö där inflytande, delaktighet och utveckling är en rättighet för alla medarbetare. Systemet ska underlätta samverkan mellan parterna, öka medarbetarnas möjligheter till delaktighet samt understödja en fortlöpande utveckling av verksamheten så att den uppfyller medborgarnas krav på effektivitet, service och kvalitet. Samverkanssystemet syftar även till att integrera hälsa, arbetsmiljö, medbestämmande och verksamhetsfrågor. Vårens Ledarforum Under våren genomfördes två Ledarforum för kommunens chefer. Teman har varit analys av årsredovisning och framtidsfrågor samt jämställdhet. Mentorprogrammet fortsätter Det kommungemensamma mentorprogrammet (Gnesta, Trosa, Nyköping och Oxelösund) för chefer startade för andra omgången i början av året. Sex chefer från Gnesta kommun deltar i programmet som pågår under ett år. Syftet med programmet är att utveckla ledarskapet och stärka arbetsgivarrollen samt att långsiktigt stödja utvecklingen för verksamma chefer. Kompetensutvecklingsprojekt i förskola och skola Ett kompetensutvecklingsprojekt finansierat med EU-medel (ESF-pengar 6,5 mkr) pågår. En mängd fortbildningsinsatser för samtlig personal pågår. Den statliga satsningen med förskollärar- och lärarlyft finns fortfarande och inom grundskolan är den numera främst avsedd för ge lärare behörighet i ämnen. Statens satsningar på läsa-skriva-räkna utnyttjas också. En satsning finns även på ”Skapande skola” vilket har bidragit till samarbete med kulturlivet.
24
Gnestas mål Marknadsföring för att underlätta rekrytering Samarbete finns med företagen Skoljobb och Skolporten i syfte att rekrytera och marknadsföra bättre. Det har redan visat sig vara givande då många går in och läser om vår verksamhet där och då många sökande kommer via dem. Arbetsmiljöverket gav godkänt betyg Arbetsmiljöverket har granskat flera verksamheter inom socialförvaltningen med godkänt resultat. Regnbågens arbetsmiljöarbete har lyfts fram som ett föredöme. Inventering av kompetens inom socialförvaltningen Inom socialförvaltningen är andelen personal med önskvärd teoretisk utbildning följande; Frustunagården 53 procent, Ekhagen 52 procent, Liljedalshemmet 86 procent, hemtjänsten 73 procent samt stödverksamheten 93 procent. Utveckling av ledningsorganisation i socialförvaltningen Inom socialförvaltningen pågår ett arbete för att utveckla ledarorganisationen och organisationskulturen för att komma fram till hur det konkreta lärandet och förändringsarbetet ska organiseras och genomföras. Tre teman är särskilt centrala: Hur vidareutveckla och forma förvaltningen? Ledning syftar bland annan till att främja helhet och samarbete. Vilken slags ledning stödjer bäst förvaltningen som helhet och olika enheter? Styrande värderingar – organisationskulturer. Hur är den rådande kulturen idag? Vad bör tas tillvara och förstärkas, vad bör förändras? Hur människor kommunicerar med varandra beror i mångt och mycket på våra värderingar och är centralt för arbetsresultat och arbetsglädje. Hur stärka ledning och ledarskap utifrån vars och ens inre ledning samt behovet av samspel inom och mellan enheterna och för förvaltningen som helhet. Förändringar i ledningsorganisationen inom kultur- och teknikförvaltningen Inom förvaltningen har förändringar i ledningsorganisationen inneburit påfrestningar för personalen. Två nya enhetschefer började under första halvåret och förvaltningschefen slutade med kort varsel. Teknisk kundtjänst har flyttat Som ett resultat av klagomål vid APT på varma och bullriga lokaler har kundtjänst flyttat till renoverade rum i gatuenhetens lokaler. Denna placering är tillfällig i väntan på att den nya lokalen vid Strömmentorget ska stå klar. Välkomnande förhållningssätt fortsätter Aktiviteter kring värdegrunden DRAG – Delaktighet, respekt och ansvar i Gnesta kommun pågår i form av projektet Välkomnande förhållningssätt. Arbetet har fortsatt på enheternas arbetsplatsträffar utifrån ett kommunövergripande handledningsmaterial. Dessutom har en grupp med cirka 45 medarbetare med mycket kundkontakter deltagit i ett fördjupningsseminarium i syfte att skapa engagemang, intresse och delaktighet runt det goda värdskapet i Gnesta kommun.
25
Gnestas ekonomi Dämpad internationell konjunktur1 Många länder i euroområdet och även USA är fortsatt högt skuldsatta och brottas med stora budgetunderskott. Det kommer att dröja innan en stabil lösning på de statsfinansiella problemen i euroländerna har kommit att stärka de offentliga finanserna. Flera stimulansåtgärder har genomförts av t.ex. ECB, Federal Reserve och Bank of Japan, men det saknas långsiktiga lösningar. Även i USA och Kina har tillväxtstakten minskat.
Resultat och prognos totalt
Den svenska ekonomin har hittills visat motståndskraft. Medan många länder visar svag tillväxt var BNP-tillväxten andra kvartalet 1,4 % jämfört med kvartalet innan. Men den underliggande utvecklingen är inte lika stark som BNP-siffrorna visar. BNP för helåret beräknas öka med måttliga 1,3 % 2.
Budgetavvikelse och prognos per nämnd3 Den totala budgetavvikelsen var 18,9 mkr, varav de kommungemensamma posterna stod för större delen med 15,5 mkr och nämnderna för 3,4 mkr.
2011
2012
Resultat efter augusti
34,5
16,9
17,3
Prognos helår exkl. öronmärkningar
15,0
12,5
18,5
Resultat helår enligt resultaträkning
29,8
8,8
-
Resultat helår sammanställd redovisning
27,2
2,4
-
Budget helår
Avvikelse mot budget efter aug månad
Prognos inklusive utfall av öronmärkta poster
Prognos helår
Kommungemensamma poster
489,0
15,5
17,3
17,3
Kommunstyrelse
-34,7
0,3
0,2
-0,3
Miljö- och byggnämnd
-10,3
0,2
0,3
0,3
Barn- och utbildningsnämnd
-235,0
3,2
0,7
-0,8
Socialnämnd
-182,0
0,4
0
-1,2
Kultur- och tekniknämnd
-27,0
-0,7
0
-1,0
0,0
18,9
18,5
14,3
Resultat
Det sammanställda resultatet är 14,7 mkr, här ingår kommunen samt de kommunala bolagen. Resultatet för Gnesta kommunkoncern AB är -2,6 mkr.
2
2010
(mkr)
Hur går det för Gnesta? Kommunens resultat efter augusti uppgår till 17,3 mkr och prognosen för 2012 är 18,5 mkr. Om utfallet av öronmärkta medel, se sidan 29, räknas in i prognosen sänks resultatet till 14,3 mkr. Det är framförallt flera opåverkbara centrala poster som har bidragit till det starka resultatet efter augusti. Resultatet är betydligt högre än budgeterat främst beroende på återbetalning av 2007 och 2008 års premier för avtalsgruppsjukförsäkring och avgiftsbefrielseförsäkring med ca 7,7 mkr. Dessutom har skatteintäktsprognoserna förbättrats med 2,2 mkr och kommunen har reavinster på placeringar, 3,1 mkr. I utfallet ingår även reservering för ej utbetalda löneökningar med 3,2 mkr.
1
(mkr)
Kommungemensamma poster Pensioner Kommunfullmäktige fattade beslut i december 2011 om att lösa in delar av pensionsskulden för att minska kostnaderna kommande år, totalt 4,6 mkr inklusive löneskatt. Det innebär en kostnadsminskning på 0,6 mkr i år.
SKL Cirkulär 12:44 Konjunkturinstitutet, konjunkturläget augusti 2012
Sammanställning per verksamhetsområde finns i avsnittet ekonomisk analys 3
26
Gnestas ekonomi Skatter och statsbidrag Enligt skatteprognosen är slutavräkningarna för 2011 och 2012 positiva och skatteintäkterna förväntas lämna ett överskott på ca 2,2 mkr.
Inom verksamheten IT är det främst telefoniprojektet som har dragit ut på tiden vilket medfört dubbla kostnader. Övriga verksamheter bedöms ge överskott som sammanlagt ger ett överskott för hela kommunstyrelsen på 200 tkr.
Räntenetto Räntenettot består av inkomsträntor från pensionsportföljen och räntor från de fordringar Gnesta kommun har på Gnesta kommunkoncern AB och Gnesta förvaltnings AB samt borgensavgifter för desamma. Avkastningen på pensionsportföljen januari till augusti har varit 3,1 % jämfört med 4,62 % för samma period föregående år. Två placeringar har avyttrats under perioden och genererat reavinster på totalt 3,1 mkr. Borgenavgiften har höjts under året från 0,2 % till 0,3 % vilket innebär en intäktsökning på 0,3 mkr.
Inom Miljö- och byggnämnden visar administrationen, plan- och byggenheten samt räddningstjänsten positiva avvikelser. Avvikelserna beror bland annat på outnyttjade medel för konsulttjänster, bostadsanpassningar och minskade kostnader för höjdfordon pga fordonet levererades först under sommaren. Miljöenheten visar en negativ avvikelse beroende på att de årliga tillsynsavgifterna ännu inte är fullt ut debiterade. Nämnden prognostiserar ett överskott på 300 tkr som kan härledas från lägre kostnader inom räddningstjänsten.
Övrigt kommungemensamt Personalomkostnadspåslaget ligger kvar på en lägre nivå än vad som budgeterats vilket beräknas ge en positiv effekt på cirka 3,5 mkr utöver budgeterade 2 mkr.
Störst avvikelse uppvisar barn- och utbildningsnämnden med +3,2 mkr. Det beror framförallt på positiva avvikelser för särskolan och gymnasieskolan om 2,2 mkr vardera. Störst negativ avvikelse finns inom grundskolan -3,5 mkr på grund av ökade kostnader för interkommunal ersättning (2 mkr) samt att de små kommunala skolorna visar ett underskott (1,7 mkr). Även år 6-9 uppvisar ett underskott (0,5 tkr) utifrån att timplanen utökats samt lärarlyftet. I utfallet ingår kostnaden för flytten av förskolan Korallen till Kvarnbackaskolan med 1,5 mkr4. Nämnden prognostiserar ett resultat enligt budget, exklusive öronmärkningen inom förskolan, trots ett prognostiserat underskott inom grundskolan på ca 3,5 mkr. Underskottet förväntas att vägas upp av överskott inom särskolan på grund av minskat elevantal samt av minskade kostnader inom gymnasieskolan.
Återbetalning av 2007 och 2008 års premier för avtalsgruppsjukförsäkring och avgiftsbefrielseförsäkring förbättrar årets resultat med ca 7,7 mkr. AFA försäkring har satt avgiften för AGS-KL och avgiftsbefrielseförsäkringen till noll procent även i år vilket bedöms påverka resultatet positivt med ca 1 mkr. Nämnderna fick föra med sig 75 % av sina överskott från 2009, sammantaget 3,8 mkr. Det kommer att påverka resultatet negativt i den takt det förbrukas, 2012 är sista året pengarna får användas. Per sista augusti återstår 1,5 mkr av överskottet från 2009 och det påverkar därmed resultatet negativt med samma belopp.
Socialnämndens avvikelse mot budget var ca 0,4 mkr. Hemtjänsten uppvisar en negativ avvikelse på ca 5,9 mkr. Antalet hemtjänsttimmar har ökat med 3,8 % jämfört med samma period föregående år. Även kostenheten visar ett negativt utfall, framförallt beroende på högre livsmedelskostnader men också beroende på minskade intäkter på grund av lägre beläggning inom särskilt boende.
Nämnderna
Kommunstyrelsen har främst två verksamheter
som fått fördyrade kostnader det är inom verksamheterna kommunchef och näringsliv samt IT. Under kommunchef och näringsliv ingår konsultkostnader för lokalanvändning samt varumärkesutvecklingen på totalt ca 400 tkr som kan härledas till öronmärkta medel från 2010 och 2011 års överskott och därmed tillåts bli högre än budget.
1,5 mkr av 2010 års överskott öronmärktes för verksamhetsanpassning av Kvarnbackaskolan 4
27
Gnestas ekonomi Underskotten uppvägs till stor del av att individoch familjeomsorgen visar en positiv avvikelse och reserver som finns för oplanerade händelser under hela året, som inte utnyttjats. Inom gemensam verksamhet finns även budgeterade medel för Liljedalshemmets ombyggnad som inte kommer att utnyttjas under året. För helår 2012 prognostiseras ett nollresultat jämfört med budget trots betydande underskott inom hemtjänsten och kostenheten. Detta uppvägs av avsatta medel för volymökningar, ombyggnation av Liljedalshemmet och minskade kostnader inom stödverksamheten. I utfallet ingår också utfall av öronmärkta medel från 2009 med 1,2 mkr.
förbättrats beror bland annat på att prognosen för skatteintäkterna är bokförd samt att del av pensionsportföljen tillfälligt ligger som likvida medel inför omplacering.
Nettokostnadsutvecklingen för perioden
januari-augusti är 3 % och har därmed dämpats från föregående års höga nivå. Verksamhetens nettokostnader ökade med 9 mkr jämfört med 17 mkr samma period föregående år. En rimlig nivå på nettokostnadsutvecklingen ligger på ca 2 %. Det nya löneavtalet för lärarna kommer att innebära att personalkostnaderna ökar och att kostnadsutvecklingen överstiger ökningen av skatteintäkterna. I delårsrapporten har 3,2 mkr reserverats för kommande löneutbetalningar.
Inom Kultur- och tekniknämnden är avvikelsen -0,9 mkr för den skattefinansierade delen. Avvikelsen beror främst på kostnader för utbetalning av ”föreningsmiljonen”5. För helår prognostiseras ett nollresultat jämfört med budget för den skattefinansierade delen, exklusive föreningsmiljonen. För vatten- och avloppsenheten prognostiseras ett överskott på 0,6 mkr och för renhållningen ett resultat enligt budget.
Verksamhetens kostnader motsvarar 96 % av skatteintäkterna per sista augusti. Nyckeltalet bör ligga på högst 98 % vid årsskiftet för att kunna säkerställa en god ekonomisk hushållning. Avstämning av verksamhetsmål Gnesta kommuns verksamhetsmål har karaktären av strävansmål som de förtroendevalda prioriterat för en mandatperiod. Det innebär att bedömningen av måluppfyllelsen baseras på i vilken utsträckning resultat uppnåtts och tillräckliga aktiviteter genomförts för respektive år. Uppföljningen av målen går därför ut på att analysera om kommunen är på rätt väg att uppnå målets avsikter eller om det fordras en ändrad kurs på den inslagna vägen.
Finansiella nyckeltal 31/8 2011
31/8 2012
34 %
32 %
Kassalikviditet
113 %
133 %
Nettokostnadsutveckling exklusive jämförelsestörande poster
5,8 %
3,0 %
Verksamhetens nettokostnader i % av skatteintäkter
96 %
96 %
Soliditet inklusive ansvarsförbindelse
Kommunen bedöms uppfylla ett av åtta verksamhetsmål och återstående sju mål bedöms bli delvis uppfyllda i år. Det återstår fyra månader av året och i årsredovisningen görs en mer fullständig återrapportering av mått och aktiviteter som får utvisa om graden av måluppfyllels har förbättrats. En utförlig redovisning av måluppfyllelsen i delårsrapporten återfinns i avsnittet Gnestas mål. Uppföljningen av mål utgår från de mått som fastställts i kommunens Framtidsplan som i sin tur grundar sig på de delårsrapporter som respektive nämnd fastställt.
Soliditeten har minskat jämfört med samma period föregående år, men är fortsatt på en tillräcklig nivå. I nyckeltalet räknas även ansvarsförbindelsen för kommande pensionsförpliktelser med 187,9 mkr.
Kassalikviditeten per sista augusti är 133 %
vilket innebär att de likvida medlen överstiger de korta skulderna med 33 %. Att nyckeltalet 1 mkr av 2011 års överskott öronmärktes för föreningsoch ledarutveckling. 5
28
Gnestas ekonomi Öronmärkningar
I måluppföljningen ingår också andra indikatorer (medborgar/brukar-undersökningar, aktiviteter, insatser, åtgärder etc) som underlag för en total bedömning av måluppfyllelse.6.
Effektiviseringsprojekt
I bokslutet 2010 avsattes 5 mkr för två olika effektiviseringsprojekt, lokalöversyn och verksamhetsutveckling. Lokalöversyn Av dessa har 0,2 mkr använts för att göra en lokalöversyn. Verksamhetsutveckling Ett arbete pågår att öka antalet heltidsanställningar och/eller skapa förutsättningar för önskad sysselsättningsgrad samt främja en hållbar arbetstidsförläggning. Kommunen har deltagit i workshops kring detta partsgemensamma (SKL, Pacta och Kommunal) projekt. Sedan slutet av augusti i år är en personalsekreterare anställd för att arbeta vidare med förutsättningarna för detta arbete.
Avstämning av finansiella mål Gnesta kommun har tre finansiella mål: 1. Långsiktigt ska resultatbudgeten ge ett överskott (ökning av eget kapital) med 1,5 % av skatter och statsbidrag Gnesta kommun har beslutat om ett resultat motsvarande 0 % av skatter och statsbidrag 2012. Årets prognos (före utfall av öronmärkta medel) pekar på ett resultat motsvarande 3,6 %. Om utfallet av de öronmärkta posterna räknas bort blir resultatet istället 2,8 %. Målet förväntas bli uppfyllt
Arbetet med ett systematiskt sätt att arbeta med förbättringsarbete (Systemtänk) har startat med piloter inom samhällsbyggnadsförvaltningen och kultur- och teknikförvaltningen samt kommunledningskontoret sedan början av maj månad.
Verksamhetsanpassning av Kvarnbackaskolan
Förskolan Korallen har flyttat in i skolans lokaler från och med hösten 2012.
2. Investeringarna ska vara självfinansierade till 100 % Målet förväntas bli uppfyllt
Arbetslösa ungdomar och tidig rehabilitering
Projekten avslutades under 2011, 0,9 mkr återstår av öronmärkta medel.
3. Det överordnade målet är att säkerställa att kommunen kan fullgöra sina långsiktiga pensionsåtaganden. Detta innebär att avkastningen på kommunens kapital enbart får användas till det långsiktiga pensionsåtagandet. Målet förväntas bli uppfyllt
Förenings- och ledarutveckling
Hälften av föreningsmiljonen har betalats ut under våren och resten kommer att utbetalas under hösten.
Näringslivsarbete och varumärkesarbete
Gnesta kommun fyller 20 år och till det har rollups tagits fram liksom tilläggsskylt på infartsskyltarna till Gnesta. Sponsring till olika aktiviteter i Gnesta kommuns 20-årsjubileum som t.ex. Gnesta marknad, Gnestas pärlor, Gnesta Gröna Marknad. Föreningen c/o Gnesta som jobbar för platsen Gnestas varumärke har fått ett startbidrag.
Balanskravet Om prognosen för 2012 står sig kommer Gnesta kommun att uppfylla det lagstadgade balanskravet. Resultat enligt balanskravsuträkningen är 15,8 mkr efter avräkning av reavinster med 3,1 mkr och återläggning av omstruktureringskostnader på 1,5 mkr. 6
Se vidare avsnittet Gnestas mål
29
Gnestas ekonomi Tidiga insatser på hemmaplan
Tidiga insatser innebär bland annat förberedande insatser för att rusta individen inför att denna ska kunna ingå i ordinarie arbetsmarknadsåtgärder. Inga särskilda insatser utöver ordinarie verksamhet har gjorts under perioden. Mkr Avsatt Utnyttj. Disp. 2010 Effektiviseringsprojekt (lokalanvändning och verksamhetsutveckling) 5,0 0,4 4,6 Verksamhetsanpassning Kvarnbackaskola 1,5 1,5 0 Arbetslösa ungdomar 1,8 1,2 0,6 Tidig rehabilitering 1,8 1,5 0,3 Summa 2010 10,1 4,6 5,5 2011 Förenings- och ledarutveckling Näringslivsarbete och varumärkesarbete Tidiga insatser på hemmaplan Summa 2011 Totalt
1,0
0,5
0,5
0,5
0,2
0,3
0,7 2,2 12,3
0 0,7 5,3
0,7 1,5 7,0
Sammanfattning För 2012 är resultatmålet satt till 0 %, vilket inte är tillräckligt för att kunna bedriva en god ekonomisk hushållning och därmed uppnå en långsiktigt god ekonomi7. Det prognostiserade resultatet för 2012 är däremot 18,5 mkr, vilket motsvarar ca 3,6 % av skatter och statsbidrag. Räknas utfallet av öronmärkningarna bort (4,2 mkr) blir resultatet 2,8 %. Prognosen i delårsrapporten pekar på att resultatnivån ligger i nivå med riktlinjerna för en god ekonomisk hushållning - tack vare de opåverkbara centrala poster som tillkommit under året.
Sveriges kommuner och landsting rekommenderar ett resultatmål på 2 % av skatter och statsbidrag, vilket i Gnestas fall utgör ca 10 mkr. 7
30
Gnestas bolag Koncernen Gnesta kommun Koncernen Gnesta kommun omfattar, förutom kommunens nämnder, Gnesta kommunkoncern AB. Gnesta kommunkoncern AB började sin verksamhet år 2009. Koncernen ska, med beaktande av kommunens vision och långsiktiga mål och med utgångspunkt i företagspolicyn för Gnesta kommun och dess bolag, ha en sammanhållande ägarroll för de kommunala bolag där kommunen har ett ägande med minst 50 procent av aktierna. Eftersom kommunen har ett bestämmande inflytande i Gnesta kommunkoncern AB ingår den i den sammanställda redovisningen.
Gnestahem AB har under 2012 inte haft några vakanta lägenheter. Gnestahem AB:s andel av det totala lägenhetsbeståndet i Gnesta kommun uppgår till 63 %. Efterfrågan på garage är stor, alla garage är uthyrda.
Gnesta kommunkoncern AB 8 Gnesta kommunkoncern AB ägs till 100 % av Gnesta kommun. I Gnesta kommunkoncern AB ingår bolagen Gnestahem AB, Gnesta förvaltnings AB, Gnesta stadsnät AB och Gnesta centrumfastigheter AB. Bolaget förvärvades 2010 för att på sikt blir en aktiv part i en förändringsprocess som syftar till att rusta upp och vitalisera Gnesta centrum.
Ett antal hyresgästträffar har genomförts under året med de lokala hyresgästföreningarna. Bolaget har under ett antal år arbetat med miljöförbättringar och har tillsammans med systerbolaget Gnesta förvaltnings AB lyckas reducera utsläppen av koldioxid med cirka 430 ton på en tolvmånadersperiod. Energibesparingsprojektet på kvarteret Snickaren har medfört en minskning av energianvändandet med 41 %.
Koncernens resultat Resultatet för koncernen (Gnesta kommun och kommunens majoritetsägda bolag) är 14,7 mkr (17,6 mkr). Koncernmedlemmarnas resultat efter skatt på periodens resultat och latent skatt men exklusive bokslutsdispositioner är för Gnesta kommun 17,3 mkr (17,0 mkr) och Gnesta kommunkoncern AB -2,6 mkr (0,7 mkr).
Gnestahem har genomfört en studie för framtagande och åtgärdsprogram för att förbättra tillgängligheten i bolagets fastigheter. För denna studie har bolaget beviljats stöd av Hjälpmedelsinstitutet som uppgår till 414 tkr. studien var klar i juni 2012. Bolaget har i snitt ett 50 tal sökande per lägenhet. Det finns en efterfrågan på hyresrätter i kommunen och bolaget har inga vakanser. Därför har bolaget börjat planera för en nyproduktion av hyresrätter. Med en stark finansiell ställning, inga vakanser och bra kontroll på underhållet så ser framtiden ljus ut för bolaget.
Gnestahem AB är ett allmännyttigt bostadsbolag som äger och förvaltar 814 (814) lägenheter och ett 20 tal lokaler i Gnesta kommun. Den totala förvaltade ytan uppgår till 63 026 m2 . (63 026 m2). Syftet med bolaget är att det på affärsmässiga grunder skall bygga och förvalta bostäder och lokaler för såväl kommersiella som för kommunala ändamål. Bolaget skall eftersträva ett varierat utbud av bostäder för att tillgodose olika boendes önskemål. 8
Jämförelsevärden från 2011 presenteras inom parantes
31
Gnestas bolag Gnesta förvaltnings AB har genomfört en studie för framtagande och åtgärdsprogram för att förbättra tillgängligheten i bolagets fastigheter. Planen blir klar i början av september. Gnesta stadsnät AB Bolaget började sin verksamhet år 2005. Bolagets syfte är att bygga bredbandsnät i Gnesta kommun och äga passivt nät. Nätet skall vara ett öppet nät som hyrs ut till en kommunikationsoperatör. Bolaget skall tillhandahålla konkurrenskraftiga bredbandsuppkopplingar av hög kvalitet. Gnesta stadsnät AB började bygga ett fiberoptiskt nät under hösten 2006 och nätet som byggdes för att i första hand ansluta Gnestahems centrala fastigheter var klart i juli 2007. Nätet utökades under 2008 för att kunna ansluta nyproduktionen av bostäder ute på Frönäs gärde i Gnesta. Nätet är ett öppet nät och för närvarande finns 7 olika tjänsteleverantörer i nätet.
Gnesta förvaltnings AB Bolaget bildades 2002 som ett helägt dotterbolag till Gnestahem AB och köpte 2003 Gnesta kommuns fastigheter. Syftet var att uppnå maximal kostnadseffektivitet inom kommunkoncernen och säkerhetsställa tekniskt underhåll av fastighetsbeståndet samt utveckla kundnyttan.
Bolaget har under 2012 gjort en upphandling av en ny kommunikationsoperatör (KO) och byte av KO har skett under sommaren/hösten. Bolaget har ingen egen personal utan köper tjänster från systerbolaget Gnestahem AB.
Gnesta förvaltnings AB äger och förvaltar ett 30-tal lokaler. Den totala förvaltade ytan uppgår till ca 47 441 m2 . (47 441 m2). Bolaget har ingen egen personal utan köper tjänster av systerbolaget Gnestahem AB. Största enskilda hyresgästen är Gnesta kommun som hyr 97 % av lokalerna.
Gnesta centrumfastigheter AB Fastigheterna som tidigare ägdes av Gnesta kommunkoncern AB har överförts till Gnesta centrumfastigheter AB. En utvecklingsrenoveringsplan har arbetats fram. Nu pågår planering för hur denna plan ska genomföras under de närmaste åren.
Gnesta förvaltnings AB har under 2012 haft få vakanser. Energibesparingsåtgärder har inne burit att energianvändningen på Frejaskolan har minskat med 50 %. På Kvarnbackaskolan i Stjärnhov och Welandersborgsskolan i Björnlunda har energianvändningen minskat med 83 % och på Dansutskolan i Gnesta är minskningen 34 %. Bolaget har renoverat Stationshuset och samtliga lokaler är där uthyrda.
32
Gnestas bolag Övriga aktieinnehav I följande juridiska personer äger inte kommunen något bestämmande inflytande varför de inte ingår i den sammanställda redovisningen. Gnesta kommun har ett andelskapital i kreditmarknadsbolaget Kommuninvest med 420 tkr, som ägs och garanteras av fler än 260 svenska kommuner och landsting. Bolagets syfte är att utifrån kommunal värdegrund skapa långsiktigt bästa villkor för ägarnas finansiella verksamhet.
Energikontoret ska verka för en hållbar energiutveckling i Mälardalen genom att bidra till ökad medvetenhet om och agerande för energi- och klimatfrågor Gnesta kommun äger också tre aktier i Sörmlands turismutveckling AB à 1 tkr. Sörmlands turismutveckling AB’s uppgift är att tillsammans med kommuner och näringsliv samt övriga regionala organisationer i Sörmland verka för ökad lönsamhet och tillväxt inom turistnäringen i länet genom länsgemensam marknadsföring och produktutveckling.
Kommunen äger 1,79 % av aktiekapitalet i Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet som verkar som huvudman för länets kollektivtrafik.
Gnesta kommun har en andel i Byggnadsföreningen Gryts Föreningshus i Stjärnhov. Föreningen har som syfte att förvalta en byggnad med samlingslokal som hyrs ut till föreningar. Kommunen äger också 6,5 andelar i Daga Vattenregleringsföretag.
Kommunen äger 100 aktier motsvarande 2 % i Energikontoret Mälardalen AB.
33
Gnestas medarbetare Personalvolymen oförändrad Antalet månadsavlönade den 31augusti 2012 uppgick till 750 personer. Omräknat till årsarbetare (heltidsanställda) motsvarar detta 661 årsarbetare. Personalvolymen har ökat med 20 anställda. Antal anställda har främst ökat inom barn- och utbildnings-förvaltningen samt inom kultur- och teknikförvaltningen. Ökningen inom kultur- och teknikförvaltningen förklaras av den verksamhetsövergång som skett av badhuset.
Nyckeltal Antal månadsavlönade samt årsarbetare
Andelen tillsvidareanställda oförändrad 90 % av kommunens anställda är tillsvidareanställda vilket är oförändrat sedan årsslutet 2011. 84 % av kommunens anställda är kvinnor och 16 % är män.
Totalt
Nämnd
Antal Årsarb Antal Årsarb Anställda Anställda 2011-12-31
Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Kommunstyrelsen Miljö- och byggnämnden Kultur- och tekniknämnden
2012-08-31
320
293,9
331
301,9
333 25
276,2 23,8
333 28
277,3 26,6
11
11
12
12
41
35,6
47
43,1
730
640,4
750
660,8
Antal månadsavlönade samt årsarbetare fördelat på kvinnor och män 2012-08-31 Nämnd
13 % går i pension inom 7 år 13 % av kommunens anställda är 60 år och äldre och förväntas gå i pension inom 7 år, vilket är en mindre andel än vid årsslutet 2011 som då var 16 %.
Antal Årsarb Antal Årsarb Anställda kvinnor Anställda män kvinnor män
Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Kommunstyrelsen Miljö- och byggnämnden Kultur- och tekniknämnden
Sjukfrånvaron ökar något Sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid var ca 4,7 % under perioden 1 juli 2011 till 30 juni 2012 för kommunens anställda, vilket är en ökning jämfört med helåret 2011 då sjukfrånvaron utgjorde 4.6 % av ordinarie arbetstid.
Totalt
289
264,4
42
37,5
298 20
245,4 18,8
35 8
31,9 7,8
7
7
5
5
20
17,5
27
25,6
633
553
117
107,8
Total sjukfrånvaro i % Nämnd Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Kommunstyrelsen Miljö- och byggnämnden Kultur- och tekniknämnden Totalt
Sjukfrånvaron har ökat något för kvinnor och män. Den största ökningen återfinns inom åldersgruppen 0-29 år. Antalet sjukfrånvarodagar som är 60 dagar eller fler står för 34 % av den totala sjukfrånvaron, vilket är en minskning sedan helåret 2011.
2011
2011-07-01--2012-0630 Total Kvinnor Män Total Kvinnor Män 4,6
5
2,2
4,8
5,2 2,6
4,9 1,8
5,1 2,1
3,8 1,3
5,2 2,3
5,3 4,1 3 1,3
6,3
10
3,5
3
4,6 1,4
3,6
3,7
3,6
3
2,3 3,4
4,6
5
3
4,7
5,1 3,1
Tabellen visar den totala sjukfrånvaron i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid.
34
Gnestas medarbetare Total sjukfrånvarotid i % fördelat på åldersgrupp Nämnd
2011
2011-07-01--2012-06-30
Total Kvinnor Män Total - 29 30-49 50Totalt
2,8 5,3 4,4
3 5,8 4,6
2,3 2,9 3,4
4,6
5
3
Kvinnor Män
3,4 5 ,3 4,5 4,7
3,5 5,6 5
3,2 3,7 2,5
5,1
3,1
Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer Nämnd
2011
2011-07-01--2012-06-30
Total Kvinnor Män Total Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Kommunstyrelsen Miljö- och byggnämnden Kultur- och tekniknämnden Totalt
Kvinnor Män
30,4
31,6
0
35,3
37,7
0
39,3 0
40,8 0
22,6 0
32,5 0
32,2 0
34,8 0
36,1
46,8
7,7
0
0
0
68,3
48,1
84,8
49,4
16,4
67,1
36,9
36,9
37
33,7
33,8
32,8
Tabellen visar långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) i procent av den totala sjukfrånvarotiden
35
Vad har hänt i Gnesta Januari
av Hållstaområdet strax sydväst om Gnesta tätort. Reservaten har skapats för att skydda "gammelskog" skogsområden med unik flora och fauna. Båda reservaten är lättillgängliga. Sörmlandsleden passerar Djupvikens naturreservat och Ekeby naturreservat kan nås med bil (eller hellre cykel) via vägen som går öster om Långsjön.
Idrottslyftet och skolsamverkan i Gnesta Under våren fick flertalet av skolorna i Gnesta besök av eller besöka idrottsföreningar i Gnesta. Golf, sportdykning, handboll och taekwondo är några av idrotterna som barnen och ungdomarna provat. När skolan och idrotten samverkar får barnen prova på olika idrotter samtidigt som de möter de lokala idrottsledarna och föreningarna. Detta ökar möjligheten för att barnen och ungdomarna hittar en idrott som de vill delta i. Nätverksträff för affärskvinnor Affärskvinnans nätverk är ett nätverk för kvinnor som driver eget företag och för kvinnor som är på väg in i ett företagande. Träffar har ordnats i deltagarnas egen regi och i samarbete med SEB och Global Relations. Även Gnesta kommun ingår i nätverket. Nätverket har till syfte att under trevliga förhållanden lära känna varandra, varandras företag och kompetenser. Men också att ta del av vad som händer i omvärlden och lära sig något nytt.
Naturbild från Hårbyskogen.
Februari Främja kvinnors företagande Södermanland är ett av de län som i landet där företag drivna av kvinnor växer snabbast, men trots det finns det fortfarande en enorm potential till att utveckla nya affärsidéer. Regeringen har beslutat om ytterligare 4 år inom programmet Främja kvinnors företagande och det är Regionförbundet Sörmland som fått i uppdrag av Tillväxtverket att tillsammans med Länsstyrelsen i Sörmland genomföra uppdraget.
Kostenheten blir klimatsmartare! Kostenheten i Gnesta kommun ansvarar för den mat som lagas inom äldreomsorgens och skolmåltidernas kök. Enheten arbetar kontinuerligt för att minska klimatpåverkan, bl.a. genom att källsortera sopor, se över recept så de innehåller klimatsmarta val av råvaror och öka vår andel inköp av ekologiska livsmedel. Just nu motsvarar de ca 15% av våra inköp. Sedan 2011 deltar enheten också i projektet "Mindre matsvinn". Det är ett nationellt projekt som drivs av Hushållningssällskapet och syftar till att minska matsvinnet i de offentliga köken. Det är en del i förverkligandet av de nationella miljömålen.
Vitsippspriset till Powerteatern Vitsippspriset i Gnesta delades i år ut till Powerteaterns ledare Niklas Bergqvist. Motiveringen lyder: På ett engagerat sätt sätter han upp föreställningar med Powerteatern och håller musikläger för kommunens ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning. Han förmår sprida lugn och trygghet omkring sig samtidigt som han entusiasmerar till utveckling.
Två nya naturreservat i Gnesta kommun I mitten av december 2011 tog länsstyrelsen beslutet att inrätta två nya naturreservat i Gnesta kommun. Reservaten är Djupvikens naturreservat på Mälarmården öster om sjön Klämmingen och Ekeby naturreservat i närheten
36
Vad har hänt i Gnesta Bostadsminister Stefan Attefall besökte Gnesta Den 6:e februari, besökte bostadsminister Stefan Attefall Gnesta och bostadsområdet Vackerby Hage. Området ingår i konceptet BoKlok som utvecklats av Skanska och Ikea, ett koncept som handlar om att bygga ytsnålt och funktionellt.
området. Här finns även informationstavlor och en handikappanpassad led.
Mars Frejaskolan distriktsmästare i ishockey Frejaskolan blev distriktsmästare i SkolDM i ishockey. Finalen spelades i Strängnäs den 28 mars. Frejaskolan vann alla sina tre matcher. Laget består av elva killar från årskurs 7 till 9. Lagledare för laget var Christos Kalemos från fritidsgården Chill.
Anne Wallén årets företagare 2011 i Gnesta Årets företagare i Gnesta kommun 2011 har utnämnts. Utmärkelsen gick till Anne Wallén som driver Svensk fastighetsförmedling i Gnesta. Priset delades ut vid en ceremoni den 14 mars 2012. Anne överraskades när Företagarnas ordförande Bo Gustafsson och Johan Rocklind, kommunstyrelsens ordförande vid en tillväxtdag i Gnesta delade ut diplom, blommor och statyett.
Lättlästa sidor lanseras på kommunens webbplats Gnesta kommun lanserade i mars, ett 20-tal lättlästa sidor, placerade i en särskild avdelning på kommunens webbplats. I det lättlästa webbrummet finns information om kommunens tjänster och service t ex förskola, bygglov, sopor, arbete, företag, bibliotek, färdtjänst, äldreomsorg mm. Gnesta kommuns webbplats har en bred målgrupp och där ingår bland annat personer med läs- och skrivsvårigheter samt personer som inte har svenska som modersmål. Genom att erbjuda information på lättläst svenska ger kommunen dessa personer bättre möjligheter att ta del av informationen. Gnesta kommun bäst i Sörmland på friluftsliv Årligen rankas Sveriges kommuner om arbetet med friluftsliv. Via en enkät från Naturvårdsverket tas pulsen på kommunernas friluftsengagemang och bästa kommun får äran att bli Sveriges Friluftskommun. Av 254 kommuner slutade Gnesta på en hedrande plats 47 och placerar sig därmed främst i Sörmlands län.
Från vänster syns Johan Rocklind, kommunstyrelsens ordförande, Årets företagare Anne Wallén och Bo Gustafsson från Företagarna
Bra företagsamhet i Gnesta Trots att tillväxten stannat av har Gnesta kommun, tillsammans med Trosa kommun, bäst företagsamhet i Sörmland. Sammanlagt i Sörmland är 10,1 procent av befolkningen i arbetsför ålder ansvariga för ett företag, och för Gnesta kommun är siffran 14,3 procent. Gnesta kommun har även länets yngsta företagsamhet. Av de som ännu inte fyllt 35 år ansvarar 5,3 procent för ett företag.
Gnesta kommun är bra på bland annat information, till exempel en egen tryckt kommunal naturutflyktsguide "Vägen till naturen i Gnesta kommun”. Friluftsområdet Lötbodal har också en egen broschyr som beskriver
37
Vad har hänt i Gnesta April
möjlighet till samverkansprojekt mellan föreningarna. Cirka 25 föreningar har nu fått ta del av den första halvan. Föreningsmiljonen är en satsning på Gnestas föreningsliv. De duktiga frivilliga krafterna uppmärksammas för sitt ovärderliga arbete för Gnestas invånare. Föreningsmiljonen ger nu möjlighet att utveckla föreningarna genom olika projekt och aktiviteter.
Gnesta kommun tar över Frejahallen Den 1 april 2012 tog Gnesta kommun över driften av Frejahallen. Detta firades med en gratis badvecka under påsklovet, för alla, stora som små. De 100 första gratisbadarna fick även en present. EM-medaljer i taekwon-do I april, avgjordes det 27:e Taekwon-Do ITF Europamästerskapen i Slovenien. Sverige åkte hem med 1 guld, 3 silver och 2 brons, varav tre medaljer togs av Gnesta-bor. Åsa Känngård tog silver i kamp +70 och brons i lagkamp. Markus Känngård tog silver i lagkross.
SFI-elever på "starta eget"-info SFI (Svenska för invandrare) i Gnesta har inlett ett samarbete med motsvarande utbildningar i Trosa och Oxelösund och på måndagen gick den första träffen av stapeln. Elever och personal strålade samman i Vagnhärad för att få information från ALMI om hur man startar eget företag i Sverige.
Maj Powerteatern 1:a på Sörmlandstoppen! Under maj månad bubblade Vårblues på Sörmlandstoppen och hamnade på första plats. Låten framförs av Powerteatern som är en ensemble där personer med funktionsnedsättning och arbetshandledare ingår. Den bildades i Stödverksamheten Gnesta kommun för tre år sedan och består för närvarande av 15 skådisar, artister och ledare. Låten Vårblues ingick i föreställningen Vårrevy som framfördes under förra året.
Eleverna lyssnar på information från ALMI
Juni
Gnesta på plats 32 i tidningen Fokus integrationsranking För sjätte året i rad har tidningen Fokus undersökt hur integrationen fungerar i Sverige. Gnesta kommun har sedan förra undersökningen (2011) klättrat till plats nummer 32 från plats nummer 243. Anledningen till detta beror på god integration i samhället, snabb start på svenskundervisningen och ett gott samarbete med arbetsförmedlingen och näringslivet.
Badtaxi Gnesta sommaren 2012 Även denna sommar bjöd Gnesta kommun alla kommuninvånare och besökare på badtaxi till Klemmingsbergsbadet, mellan den 25 juni och 3 augusti. Taxibilarna avgick från Gnesta station och från Björnlunda måndag-fredag under perioden.
Föreningsmiljonens första halva är fördelad Nu är den första halvan av föreningsmiljonen fördelad. Beslut har tagits i Kultur- och tekniknämnden. Det har varit ett enormt intresse för föreningsmiljonen. Totalt har 37 föreningar ansökt om totalt 2 050 000 kr. Kriterierna för ansökningarna har bland annat varit för att förbättra folkhälsan och för att ge
38
Vad har hänt i Gnesta Surfplattor i förskola och skola Hösten 2011 inleddes ett surfplatteprojekt i skola och förskola. Surfplattan används som ett pedagogiskt verktyg. Grupper som startade hösten 2011: · en grupp förskollärare · en grupp grundskollärare · chefer och administration inom Barn och utbildning Nu utökas projektet med ytterligare 40 surfplattor till förskollärare och grundskollärare och utbildning i hur de används.
Juli Full aktivitet i Stjärnhovs byalag Stjärnhovs Byalag arbetar nu för högtryck med att utveckla och försköna Stjärnhov. Med arbetsnamnet "Mötesplats Stjärnhov" har byalaget fått bidrag från Leader Inlandet för att arbeta med området mellan sjön Naten och bebyggelsen längs väg 57. En promenadstig "Sjöstigen" håller nu på att anläggas längs Natens Strand. En gräsyta ska användas till gemensamma aktiviteter. Flera andra idéer finns också.
Augusti Gnesta får högsta betyg Gnesta kommun har blivit analyserad i Svensk kommunrating AB´s tidning Kommunexperten. Analysen belyser områdena kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och möjligheter samt ledningsförmåga. Gnesta har fått sitt betyg höjt från B till A, förra analysen gjordes 2010. Med ett finansiellt betyg på A-nivå visar analysen att Gnesta är en kommun med starka finanser och goda förutsättningar att fortsätta bedriva och utveckla sin verksamhet. Gnesta kommun växer Under första halvåret 2012 ökade befolkningen i Gnesta kommun med 77 personer. Det innebär att nu bor det 10 422 personer i kommunen. Befolkningsökningen i Gnesta beror främst på stark inflyttning från andra kommuner. Födelsetalet för halvåret var 53 barn. Inflyttningen till kommunen var 302 personer medan 235 personer flyttade från.
39
Framtiden – Vad händer i Gnesta Det är viktigt inför framtiden att hela Gnesta kommun inklusive alla tätorter och landsbygden ska leva och utvecklas. Detta syns tydligt i den vision som kommunfullmäktige antog 2008: ”Gnesta – för dig som vill växa i stadens lugn och landets puls”. Därför kommer arbetet med ”framtidsmöten” i kommunens olika tätorter att fortsätta. Gnesta står inför stora utmaningar. Tillväxten i Stockholms län ”spiller” över till Gnesta. Detta märks inte minst i den positiva befolkningsutvecklingen.
Under 2013 kommer upprustningen och renoveringen av det särskilda boendet Liljedalshemmet att påbörjas, två nya boendeavdelningar och administrationslokaler kommer att iordningställas. Fortsatt fokus kommer att läggas på näringslivsarbetet. Projektet Gnesta företagsutveckling som kommer att kompetensutveckla ca 140 företag pågår och fortsätter under hela 2013. Föreningen c/o Gnesta har som ambition att växa och arbeta vidare med evenemang och aktiviteter för att sätta platsen Gnesta på kartan.
Arbetet med att vitalisera Gnesta centrum och Frönäs strand fortsätter. I samband med att byggnationen startar, förhoppningsvis under 2013, kommer en promenadväg utefter Frönäs strand att iordningsställas. Möjligheten att även anlägga en badplats utreds. Frönäs strand är kommunens nästa stora exploateringsprojekt med upp till 140 nya lägenheter i blandad bebyggelse.
Arbetet med ett systematiskt sätt arbeta med förbättringsarbete har startat med piloter inom samhällsbyggnadsförvaltningen och kultur- och teknikförvaltningen samt kommunledningskontoret och kommer att fortsätta under 2013
När det gäller Gnesta centrum så har ett förnyelsearbete inletts i och med förhandlingar med Trafikverket om att överta ägandet och driften av Storgatan. Storgatan är en viktig pusselbit i utvecklingen av Gnesta centrum. De fastigheter som kommunen förvärvade under 2010 är också en viktig del i utvecklingen av centrum. En utveckling och förnyelse av dessa fastigheter är på planeringsstadiet. Från och med 2013 går kommunen in i ett nytt system när det gäller kollektivtrafiken både trafikmässigt och organisatoriskt i och med den nya kollektivtrafikmyndigheten. Ambitionen är att kommunen ska få större inflytande över kollektivtrafiken både avseende kostnader och utbud. Under året har arbetet med bilden av Gnesta avslutats och kommunen har nu en varumärkesplattform att utgå ifrån i framtida marknadsföringsinsatser.
40
Redovisningsprinciper Tillämpade uppställningar och redovisningsprinciper överensstämmer med den kommunala redovisningslagen. Kommunen följer de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning, och strävar att följa god redovisningssed.
skuld. Förändringen av semesterlöneskulden bokförs vid årsbokslutet. Det beror dels på att aktuell skuld per 31 augusti 2012 inte blir klar förrän i månadsskiftet september/oktober, men framförallt ger skuldförändringen en missvisande bild per sista augusti eftersom skulden då är som lägst efter ett högt semesteruttag.
Byte av redovisningsprincip I kommunens delårsrapport återfinns jämförelsestörande poster i not 1 och 2 mellan år 2011 och år 2012. Specialdestinerade/riktade statsbidrag samt övriga investerings- och exploateringsintäkter som är avsedda för en bestämd verksamhet eller ett bestämt ändamål periodiseras till den period där kostnaderna/intäkten avser är bokförda. Tidigare har både intäkter och kostnader periodiserats bland kostnaderna. Fr.o.m. 2011-12-31 redovisas den bestämda verksamheten eller ändamålets intäkter i resultaträkningen tillsammans med övriga verksamhetsanknutna intäkter och den bestämda verksamheten eller ändamålets kostnader bland övriga verksamhetsanknutna kostnader.
Den del av pensioner till personalen som kan hänföras till det individuella valet har särredovisats och klassificerats som kortfristig skuld i balansräkningen. Övriga pensionsåtaganden, som visstids- eller garantipension och intjänad pension på lönedelar över 7,5 basbelopp, redovisas under avsättningar i balansräkningen. Pensionsåtagandet före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Beräkningen av kommunens pensionsåtagande bygger på de förutsättningar som anges i RIPS 07 9.
Renhållning I årets delårsrapport finns för första gången resultat- och balansräkningen för Renhållningen utbruten, på samma sätt som Va-enheten, från kommunens totala resultat och balansräkning.
I delårsrapporten finns också en beskrivning av hur resultat- och balansräkning skulle påverkas om ansvarsförbindelsen inklusive löneskatt lyfts in i balansräkningen via eget kapital och uppskrivningen av ansvarsförbindelsen tas som en kostnad i resultaträkningen medan utbetalningar från ansvarsförbindelsen tas direkt från balansräkningen.
Periodiseringar Periodiseringar har skett för att ge en rättvisande bild av kommunens finansiella ställning för den aktuella perioden. Det innebär att utgifter kostnadsförs den period förbrukningen skett och inkomster intäktsförs den period intäkterna avser.
Kommunen har även bokfört övriga avsättningar, det vill säga förpliktelser som är ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de ska betalas. Avsättning för Citybanan baseras på ett regeringsbeslut. Kalkylen indexuppräknas utifrån basår januari 2008.
Villkorade bidrag som sträcker sig över flera redovisningsperioder intäktsredovisas i takt med att villkoren bedöms vara uppfyllda.
Nyckeltalen i den finansiella analysen är beräknade exklusive jämförelsestörande poster. Finanspolicy
Väsentlighetsprincipen utgör utgångspunkten vid periodisering av kostnader och intäkter. I bokslutsanvisningen anges att belopp över 10 tkr ska periodiseras. Styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting har beslutat att rekommendera medlemmarna att från och med verksamhetsåret 2007 tillämpa den modell för beräkning av pensionsskuld som föreslås i Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld – RIPS 07 9
Avsättningar Semesterlöneskulden, det vill säga skulden till personalen för sparade semesterdagar och okompenserad övertid, redovisas som kortfristig
41
Redovisningsprinciper Finanspolicy Finanspolicyn 10 för kommunen anger ramar för finansverksamheten i kommunen. Policyn anger även ramar för hur Gnesta kommun ska agera på den finansiella marknaden. Tillgångar i balansräkningen Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. Avskrivning sker på ursprungligt anskaffningsvärde.
Exploateringsfastigheter som ska avyttras klassificeras som en omsättningstillgång. Utgångspunkten för omklassificeringen av en exploateringsfastighet från anläggnings- till omsättningstillgång är att detaljplanen vunnit laga kraft och att avtal upprättats med exploatören för igångsättning av markarbeten. Intäkter och kostnader från exploateringar går via resultaträkningen och nollställs sedan mot balansräkningen. Först när exploateringen är färdig kommer underskottet eller överskottet att påverka resultatet 11 .
För att inventarier skall gå under benämningen förbrukningsinventarier eller korttidsinventarier eller inventarier av mindre värde, ska de ha en ekonomisk livslängd på högst 3 år eller ha ett anskaffningsvärde exklusive moms som understiger ett halvt prisbasbelopp. Inventariet blir då inte föremål för avskrivning utan kostnadsförs i sin helhet i samband med anskaffningen.
Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen för koncernen Gnesta kommun har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Konsolideringen innebär att kommunens och Gnesta kommunkoncern AB:s räkenskaper sammanförts efter eliminering av alla koncerninterna mellanhavanden och att endast de ägda andelarna (räkenskapsposterna) har tagits med.
Inköp över ett halvt basbelopp aktiveras i balansräkningen som en investering, förutsatt en livslängd på minst 3 år. Kalkylränta 4 % har belastat samtliga investeringar i anläggningsregistret.
Den sammanställda redovisningen är grundad på erhållen delårsrapport från Gnesta kommunkoncern AB. För Gnesta kommunkoncern AB gäller bokföringslagen och för kommunen har redovisningen skett enligt den kommunala redovisningslagen.
Finansiella anläggningstillgångar är uppbokade och redovisade under finansiella anläggningstillgångar i form av obligationer. Avsikten är att behålla dessa tillgångar på lång sikt för pensionsändamål enligt antagen finanspolicy.
Redovisningsprinciperna kan därför skilja något mellan de ingående enheterna. Det rör sig dock om i sammanhanget marginella skillnader, som inte i någon väsentlig grad påverkar koncernens resultat och ekonomiska ställning. Där så har varit möjligt, har kommunens redovisningsprinciper varit vägledande.
Avskrivningar Linjär avskrivningsmetod tillämpas på avskrivningar. Avskrivningar av anläggningstillgångar görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod. Viss vägledning för bedömning finns i Sveriges kommuner och landstings förslag till avskrivningstider och rådet för kommunal redovisnings skrift om avskrivningar.
Kommunfullmäktige antog den 25 maj 2009 en finanspolicy med placeringsinstruktion. 10
11
42
Se även investerings- och exploateringsverksamhet
Resultaträkning jämfört med budget Resultaträkning jämfört med budget Gnesta kommun Tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Jämförelsestörande kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader ÅRETS RESULTAT
Utfall 201208
Budget 201208
Avvikelse Budget-Utfall
52 862 -372 964 0 -5 170 -325 272 279 519 59 037 4 151 -96 17 339 0 0 17 339
41 535 -378 621 0 -5 902 -342 988 275 688 62 337 3 533 -96 -1 526 0 0 -1 526
11 327 5 657 0 732 17 716 3 831 -3 300 618 0 18 865 0 0 18 865
43
Resultaträkning & balansräkning för Gnesta Resultaträkning
Tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Jämförelsestörande kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Statliga bostadsbyggnadssubventioner Resultat från intresseföretag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Skattekostnader ÅRETS RESULTAT Omstruktureringskostnader Reavinst ÅRETS RESULTAT ENLIGT BALANSKRAVET
Not 1 2 3 4 5 6 7 8
Gnesta kommun 201208 201108 52 862 57 234 -372 964 -369 063 0 0 -5 170 -4 271 -325 272 -316 100 279 519 262 109 59 037 66 845 0 0 0 0 4 151 4 158 -96 -60 17 339 16 952 0 0 0 0 0 0 17 339 16 952 1 500 1 935 -3 068 15 771
44
18 887
Sammanställd 201208 201108 90 203 94 219 -390 713 -384 674 0 0 -14 891 -13 337 -315 401 -303 792 279 519 262 109 59 037 66 845 15 112 0 0 2 002 1 773 -10 429 -9 406 14 743 17 641 0 0 0 0 0 0 14 743 17 641
Resultaträkning & balansräkning för Gnesta Balansräkning
Tkr
Not
Gnesta kommun 201208
201108
Sammanställd 201208
201108
Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader, tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd, lager och exploateringsfastigheter Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar
9
830
780
943
942
54 138 23 141 77 279 244 537 322 646
51 921 19 729 71 650 256 804 329 234
567 999 24 361 592 360 125 219 718 522
570 048 20 949 590 997 121 709 713 648
15 747 61 370 0 28 377 105 494
15 554 44 546 0 17 189 77 289
16 032 61 091 0 44 774 121 897
15 856 43 490 0 36 700 96 046
428 140
406 523
840 419
809 694
16
-322 361 -17 339
-313 169 -16 952
-311 358 -14 743
-310 977 -17 641
17 18
-8 696 -18 085 -26 781
-6 905 -17 941 -24 846
-8 696 -18 322 -27 018
-6 905 -18 841 -25 746
19 20
0 -78 998 -78 998
0 -68 508 -68 508
-366 717 -135 326 -502 043
-389 525 -83 446 -472 971
-428 140
-406 523
-840 419
-809 694
187 928
188 510
395 343
395 343
161 3 121
161 2 888
354 693 941 246
314 872 901 774
1 110
1 110
10 11 12
13 14 15
Summa Tillgångar
Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital därav periodens resultat Avsättningar Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa Eget kapital, avsättningar och skulder
Panter och Ansvarsförbindelser
21
Pensionsförpliktelse intjänad före 1998, inkl.löneskatt 24,26% Kommunal borgen Gnesta kommunkoncern AB, Gnestahem AB och Gnesta förvaltnings AB Borgen och förlustansvar Egna hem Operationella Leasingavgifter 12 mån och framåt Framtida Hyror med förfall överstigande 5 år. Summa ansvarsförbindelser Förvaltningsuppdrag
45
Resultaträkning & balansräkning för Gnesta Tilläggsupplysning sammanställd redovisning
Tkr Bidrag, tillskott och utdelningar Bolag: Gnesta kommun Gnesta kommunkoncern AB Gnestahem AB Gnesta förvaltning AB Gnesta stadsnät AB Gnesta centrumfastigheter AB
Ägartillskott Koncernbidrag Givna Mottagna Givna 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Mottagna 0 0 0 0 0 0
Utdelning Givna Mottagna 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Kostnader, intäkter, fordringar och skulder Bolag Gnesta kommun Gnesta kommunkoncern AB Gnestahem AB Gnesta förvaltning AB Gnesta stadsnät AB Gnesta centrumfastigheter AB
Försäljning Köpare 42 454 911 1 705 2 771 0 0
Lån Säljare 5 387 0 1 703 40 751 0 0
46
Borgen Givna 109 200 0 0 0 0 0
Mottagna 0 66 200 0 43 000 0 0
Givna Mottagna 395 343 0 0 45 400 0 207 942 0 142 001 0 0 0 0
Resultaträkning & balansräkning för Gnesta Kommunen 201208 103 380 -50 518
201108 81 068 -23 834
Koncernen 201208 0 0
201108 0 0
Verksamhetens intäkter varav försäljningsmedel varav taxor och avgifter varav hyror och arrende varav bidrag varav försäljning av verksamhet varav övriga förvaltningsintäkter
52 862 1 663 29 914 1 078 14 783 5 424 0
57 234 3 054 28 514 1 013 20 825 3 828 0
90 203 1 663 29 914 37 793 14 783 5 424 626
94 219 3 054 28 514 36 985 20 825 3 796 1 045
Not 10. Materiellla anläggningstillgångar (tkr) Ingående balans Anskaffning under året Avyttrat under året Omklassificiering Avskrivning enligt plan Nedskrivning Utgående bokfört värde Varav: Verksamhetsfastigheter Fastigheter för affärsverksamhet
Not 2. Verksamhetens kostnader (tkr)
201208
201108
201208
201108
Publika fastigheter
-423 482 50 518 -372 964
-392 897 23 834 -369 063
0 0 -390 713
0 0 -384 674
-83 716 -11 166 -207 439 -39 993
-102 742 -11 823 -198 059 -38 571
-83 716 -11 166 -219 166 -28 153
-102 742 -11 823 -208 667 -25 408
-30 650
-17 867
-48 512
-36 034
Bostadsfastigheter 0 0 Mark/markanläggning 20 613 21 258 Summa 54 138 51 921 Avskrivningstider 10-50 år 10-50 år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar. Pågående investeringar avskrivs ej Not 11. Maskiner och inventarier (tkr) 201208 201108 Ingående balans 22 682 14 892 Anskaffning under året 3 934 7 296 Avyttrat under året 0 Avskrivning enligt plan -3 475 -2 459
201208
201108
201208
201108
Utgående bokfört värde
0 0 0 201208 -236 -1 459 -3 475 -5 170 201208 274 304
0
0
0 201108 -430 -1 382 -2 459 -4 271 201108 255 860
0 0 0 201208 -317 -10 533 -4 041 -14 891 201208 274 304
0 201108 -463 -10 245 -2 629 -13 337 201108 255 860
Not 1.Verksamhetens intäkter (tkr) Inklusive interna poster avgår interna poster
Inklusive interna poster avgår interna poster Verksamhetens kostnader varav entreprenader och köp av verksamhet varav bidrag varav personalkostnader varav lokalkostnader varav förbrukning och främmande tjänster Not 3. Jämförelsestörande poster (tkr) Indexuppräkning Citybanan Förändring pensionsskuld pga räntesänkning Summa Not 4. Avskrivningar (tkr) Immateriella tillgångar Mark, byggnader, tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Summa Not 5. Skatteintäkter (tkr) Preliminär skatteinbetalning Preliminär slutavräkning innevarande år
Kommunen 201208 52 541 3 056 0 0 -1 459 54 138
201108 52 170 1 133 0 0 -1 382 0 51 921
846 28 757 3 922
Koncernen 201208 568 054 10 530 0 0 -10 585 567 999
201108 567 288 12 957 0 0 -10 197 0 570 048
467 25 637
202 106 28 757
234 406 25 637
4 559
3 922
4 559
271 691 61 523 567 999 10-50 år
243 153 62 293 570 048 10-50 år
201208 23 860 4 542 -4 041
201108 15 852 7 726 0 -2 629
24 361
20 949
Varav: Kommunstyrelsen 4 250 3 940 Miljö- och byggnämnden 0 3 Barn- och utbildningsnämnden 4 981 2 544 Socialnämnden 2 718 2 593 Kultur- och tekniknämnden 11 192 10 649 Bolagen 0 0 Summa 23 141 19 729 Avskrivningstider 3-20 år 3-20 år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar. Pågående investeringar avskrivs ej.
4 250 0 4 981 2 718 11 192 1 220 24 361 3-20 år
3 940 3 2 544 2 593 10 649 1 220 20 949 3-20 år
Not 12. Finansiella anläggningstillgångar (tkr)
201208
201108
201208
201108
Aktier i koncernföretag Andelskapital i Kommuninvest *
13 025 1 700
13 025 0
925 1 700
925 0
23 141
19 729
4 087
4 768
4 087
4 768
Slutavräkningsdifferens föregående år Summa
1 128 279 519
1 481 262 109
1 128 279 519
1 481 262 109
Not 6. Generella statsbidrag och utjämning (tkr)
201208
201108
201208
201108
Obligationer
119 663
118 640
119 663
118 640
43 000 66 200 5 944 244 537
43 000 81 195 0 944 256 804
0 0 1 987 944 125 219
0 0 1 200 944 121 709
Bidragsintäkter Inkomstutjämningsbidrag Regleringsbidrag Kommunal fastighetsavgift Bidragskostnader Kostnadsutjämningsavgift
45 528 3 391 11 403
51 081 7 062 11 020
45 528 3 391 11 403
51 081 7 062 11 020
Reversfordran Gnesta förvaltnings AB Reversfordran Gnesta kommunkoncern AB Övriga långfristiga fordringar Bostadsrätt Summa
-462
-1 525
-462
-1 525
*Gnesta kommun har i maj 2011 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest Sverige
-823
-793
-823
-793
59 037 201208 1 720 55
66 845 201108 1 722 52
59 037 201208 1 947 55
66 845 201108 1 721 52
1 373
1 856
0
0
medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas
Borgensavgift
787
528
0
0
respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten
Övriga finansiella intäkter
216
0
0
0
av Gnesta kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2012-06-30 uppgick
Summa Not 8. Finansiella kostnader (tkr) Räntekostnader Dröjsmålsränta Bankavgifter Övriga finansiella kostnader Summa
4 151 201208 0 -19 -50 -27 -96
4 158 201108 -12 -6 -24 -18 -60
2 002 201208 -10 333 -19 -50 -27 -10 429
1 773 201108 -9 358 -6 -24 -18 -9 406
Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 256 490 mkr och totala tillgångar till 255 743 mkr.
Not 9. Immateriella anläggningstillgångar (tkr)
201208
201108
201208
201108
Expl. Vackerby 3:3
1 067 0 0 -237 830 3-5 år
1 210 0 0 -430 780 3-5 år
1 213 0 0 -270 943 3-5 år
1 405 0 0 -463 942 3-5 år
Utjämningsavgift LSS Summa Not 7. Finansiella intäkter (tkr) Ränteintäkter Ränteintäkter kundfordringar Ränta på reverslån
IB Anskaffning under året Avyttrat under året Avskrivning enligt plan Utgående bokför värde Avskrivningstider Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar. Pågående investeringar avskrivs ej
AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 267 kommuner som per 2011-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelse. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive
Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 224,4 mkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 223,7 mkr.
Not 13. Förråd, lager och expl.fast (tkr) Förråd Expl. Fasanvägen, Laxnevägen servis Expl Vackeby Bo Klok
201208 0 243 0
201108 0 243 1 260
201208 285 243 0
201108 302 243 1 260
-962
-1 335
-962
-1 335
Expl. Gnesta 84:14 Expl. Sigtuna 2:249 Expl. Gnesta 61:4 Expl. Ytterby 4:24 Expl. Vässlevägen Expl. Prästhopen 2:1,2:2, industri
-53 40 0 -1 313 -296 5 134
-53 40 14 -863 -296 4 753
-53 40 0 -1 313 -296 5 134
-53 40 14 -863 -296 4 753
Expl. Prästhopen 2:1,2:2, bostad
9 399
7 566
9 399
7 566
696 333 504 1 810 341 -205 76 15 747
2 445 211 -1 590 3 114 302 -242 -15 15 554
696 333 504 1 810 341 -205 76 16 032
2 445 211 -1 590 3 114 302 -242 -15 15 856
Expl. Vackerby industriområde Expl. Gnesta tätort (Thulegatan) Expl. Vackerby Hage 2+ Norra Vackerby Expl. Framnäs (villor+förskola) Expl. Skenda (Aspliden) Expl. Stationsområdet Expl. Färdigst, Frönäs, Hovgården Summa
47
Resultaträkning & balansräkning för Gnesta Not 14. Fordringar (tkr) Kundfordringar Momsfordran Fordringar skattekonto Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader Upplupna skatteintäkter Upplupna intäkter Upplupna ränteintäkter Summa Not 15. Kassa och bank (tkr) Kassa Plusgiro Bank Summa Not 16. Eget kapital (tkr) Ingånde eget kapital Direktbokning mot eget kapital Balanserat resultat varav Va-kollektivet varav Avfallskollektivet Periodens resultat Utgående eget kapital Not 17. Avsättningar pensioner (tkr) Ingåend Balans Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning Nya utbetalningar Övrig post Utgående bokfört värde Avsättning enl ÖK-SAP Garanti- o visstidspensioner Löneskatt på pensioner Summa avsättningar Aktualiseringsgrad Not 18. Övriga avsättningar (tkr) Avsättning Citybanan Redovisat vid årets början Nya avsättningar Ianspråktagna avsättningar Outnyttjade belopp som återförts Utgående avsättning Ackumulerad överavskrivning Avsättning för återställande av deponier/soptippar
Kommunen 201208 5 317 2 278 18 422 15 629 26 399 8 041 3 266 61 370 201208 116 22 144 6 117 28 377 201208 -305 022 0 -305 022 -1 -1 361 -17 339 -322 361 201208
201108 2 020 2 100 657 317 8 180 24 337 3 667 3 268 44 546 201108 83 10 224 6 882 17 189 201108 -296 217 0 0 -602 -1 069 -16 952 -313 169 201108
Koncernen 201208 5 313 2 278 18 422 16 617 26 399 8 041 2 003 61 091 201208 119 37 717 6 938 44 774 201208 -306 976 -770 11 131 -1 -1 361 -14 743 -311 358 201208
201108 2 020 2 100 660 453 8 389 24 337 3 667 1 864 43 490 201108 85 29 324 7 291 36 700 201108 -296 217 -107 2 988 -602 -1 069 -17 641 -310 977 201108
-3 885
-2 335
-3 885
-2 335
-16 -3 872 -3 110 -20 -1 694 -8 696 90% 201208
-2 335 -2 435 -787 -1 348 -6 905 90% 201108
-16 -3 872 -3 110 -20 -1 694 -8 696 90% 201208
-2 335 -2 435 -787 -1 348 -6 905 90% 201108
Not 20. Kortfristiga skulder (tkr) Leverantörsskulder Personalens källskatt Okompenserad övertidsersättning Upplupna semlöner Upplupna sociala avgifter Upplupen särskild löneskatt Upplupen pension individuell del Förutbetaldra skatteintäkter Interima skulder Statsbidrag med villkor Förutbetalda hyror och avgifter Övriga kortfristiga skulder Summa Not 21. Panter och ansvarsförbindelser (tkr) Pensionsförpliktelse ingående balans Försäkring IPR Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning Gamla utbetalningar Sänkning av diskonteringsräntan Bromsen Aktualisering Övrig post Löneskatt Pensionsförpliktelse intjänad före 1998, inkl.löneskatt 24,26% Aktualiseringsgrad Kommunägda företag, Gnesta kommunkoncern SBAB SEB Bolån Kommuninvest Nordea Summa Egna Hem SBAB Summa
-13 074 0 0 0 -13 074 0
-12 630 0 0 0 -12 630 0
-13 074 0 0 0 -13 074 0
-12 630 0 0 0 -12 630 -900
Operationella leasingavgifter Datautrustning Kopiatorer & faxar Kaffemaskin Personbilar Massagefåtölj, gasflaska
-58
-58
-109
-109
195
195
Telefoniutrustning, trygghetslarm
Korslöt Redovisat värde vid årets början Nya avsättningar Ianspråktagna avsättningar
-4 011 0 0
-4 311 0 0
-4 011 0 0
-4 311 0 0
Summa Föregående års operationella leasingavgifter Datautrustning
Utgående avsättning
-4 011
-4 311
-4 011
-4 311
Kopiatorer & faxar
Käxle Redovisat värde vid årets början -1 000 -1 000 -1 000 Nya avsättningar 0 0 0 Ianspråktagna avsättningar 0 0 0 Utgående avsättning -1 000 -1 000 -1 000 Summa deponier/soptippar -5 011 -5 311 -5 011 Uppskjuten skatteskuld -237 Summa övriga avsättningar -18 085 -17 941 -18 322 Under åren 2008-2010 har indexuppräkning skett för Citybanan med 1 330 tkr. Avsättning för återställande av deponin Korslöt sker i sambarbete med Trosa. Korslöts fond avslutades 2002.
-1 000 0 0 -1 000 -5 311 0 -18 841
Gnesta kommun amorterar 300 tkr i slutet av varje år. Avsättning för återställande av Käxletippen. Projektering av den sista etappen pågår för närvarande och kan komma att leda till ökade kostnader. Det är Länsstyrelsen som beslutar om slutddatum. Not 19. Långfristiga skulder (tkr) 201208 201108 201208 SEB Nordea Kommuninvest SBAB Summa
0 0 0 0 0
0 0 0 0 0
-79 926 -89 995 -118 151 -78 645 -366 717
201108 -103 882 -124 815 -81 800 -79 028 -389 525
48
Kaffemaskin Personbilar Gräsklippare, rökstation Telefoniutrustining Summa Hyror med förfall överstigande 5 år Hyror S:a panter och ansvarsförbindelser
Kommunen 201208 -13 278 -4 832 -1 112 -17 288 -5 690 -9 925 -6 747 0 -9 398 -9 363 -1 104 -261 -78 998 201208 151 706 -3 438 1 482 5 301 -3 463 0 0 -53 -297 36 690
201108 -12 370 -4 544 -1 150 -16 155 -5 347 -8 020 -6 015 0 -6 091 -7 743 -765 -308 -68 508 2011-12-31 137 837 0 2 596 1 769 -5 699 10 761 5 009 -411 -156 36 804
187 928
188 510
90%
90%
78 915 82 532 118 151 115 745 395 343
78 915 82 532 118 151 115 745 395 343
161 161
161 161
2013 43 199 40 663 15
2014-2016 21 313 21 625 10
448
723
1 408 3 121 2012 1091
1 713 2013-2015 37
235
243
52 654 17 185 2 234 2 888
50 304 20 0 654
354 693 941 246
314 872 901 774
Koncernen 201208 -15 879 -5 443 -1 112 -17 288 -5 690 -9 925 -6 747 0 -9 398 -9 363 -16 532 -37 949 -135 326
201108 -13 851 -5 288 -1 150 -16 432 -5 347 -8 020 -6 015 0 -6 091 -7 743 -7 691 -5 818 -83 446
Resultaträkning & balansräkning inkl. ansvarsförbindelse Resultaträkning Gnesta kommun inklusive ansvarsförbindelse Resultaträkning (tkr) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Periodens förändring av ansvarsförbindelsen Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster
PERIODENS RESULTAT
201208
201108
52 862 -372 964 582 -5 170 -324 690 279 519 59 037 4 151 -96 17 921
57 234 -369 063 -4 684 -4 271 -320 784 262 109 66 845 4 158 -60 12 268
17 921
12 268
Förändringen av ansvarsförbindelsen till KPA har förts på resultatet. Nedan visas skillnaden mellan kommunens bokförda resultat och resultat inkl. ansvarsförbindelsen. Kommunens redovisade resultat Resultat inkl. ansvarsförbindelsen Skillnad av resultat
17 339 17 921 582
49
16 952 12 268 -4 684
Resultaträkning & balansräkning inkl. ansvarsförbindelse Balansräkning Gnesta kommun inklusive ansvarsförbindelse Balansräkning (tkr) Tillgångar
201208
201108
Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader, tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar
830
780
54 138 23 141 77 279 244 537 322 646
51 921 19 729 71 650 256 804 329 234
Omsättningstillgångar Förråd, lager och exploateringsfastigheter Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar
15 747 61 370 0 28 377 105 494
15 554 44 546 0 17 189 77 289
Summa Tillgångar
428 140
406 523
-134 433 -17 339
-137 209 -12 268
-187 928 -8 696 -18 085 -214 709
-175 960 -6 905 -17 941 -200 806
0 -78 998 -78 998
0 -68 508 -68 508
-428 140
-406 523
Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital därav årets resultat Avsättningar Ansvarsförbindelse KPA inklusive löneskatt Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder
Summa Eget kapital, avsättningar och skulder
I balansräkningen inklusive ansvarsförbindelsen har posten ansvarsförbindelse lagts upp som en egen post och därmed reducerat det egna kapitalet.
50
Resultat- och balansräkning för VA-enheten Resultaträkning VA Gnesta kommun Tkr
Not
201208
201108
Verksamhetens externa intäkter Verksamhetens interna intäkter Verksamhetens intäkter
1 2
7 123 412 7 535
6 544 437 6 981
Verksamhetens externa kostnader Verksamhetens interna kostnader Verksamhetens kostnader
3 4
-5 319 -1 309 -6 628
-5 635 -1 385 -7 020
Avskrivningar
5
-907
-822
0
-861
7 -1 6
6 -1 -856
6
-856
201208
201108
23 436 23 23 459 23 459
20 346 93 20 439 20 439
451 1 617 2 068
1 627 419 2 046
25 527
22 485
-7 -6
254 856
-23 931 -1 589 -25 520
-21 476 -1 263 -22 739
-25 527
-22 485
Verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster
6
PERIODENS RESULTAT
Balansräkning VA Gnesta kommun Tkr Tillgångar
Not
Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader, tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Summa materiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd, lager och exploateringsfastigheter Övriga Fordringar Summa omsättningstillgångar
7
8
Summa Tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital därav periodens resultat Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder
9
10 11
Summa Eget kapital, avsättningar och skulder
51
Resultat- och balansräkning för VA-enheten 201208 201108 Not 7. Materiella anläggningstillgångar (tkr)
Not 1.Verksamhetens externa intäkter (tkr) Brukningsavgifter
7 086
6 365
Anläggningsavgifter
520
168
Hyror och arrende
11
11
Periodisering årets anläggningsavgifter Summa
201208 201108
-494
0
7 123
6 544
Ingående balans Anskaffning under året
21 845
20 128
2 521
1 133
Avyttrat under året Avskrivning enligt plan Utgående bokfört värde
-907
-822
23 459
20 439
23 436
20 346
Varav: Verksamhetsfastigheter Not 2.Verksamhetens interna intäkter (tkr) Anläggningsavgifter
Maskiner, inventarier, bilar 0
0
Försäljning av verksamhet *
412
437
Summa
412
437
* avser slamtömning från septitankar från renhållningsenheten
Summa
23
93
23 459
20 439
Not 8. Omsättningstillgångar (tkr) Exploateringsfastigheter
451
1 627
1 616
447
-22
-28
0
0
23
0
2 068
2 046
Ingående eget kapital
-1
-602
Årets resultat
-6
856
Utgående eget kapital
-7
254
-22 827
-20 867 -609
Kundfordringar Not 3. Verksamhetens externa kostnader (tkr)
Värdereglering kundfordringar
Entreprenader och köp av verksamhet
-3 716
-4 066
Momsfordran
Personalkostnader
-1 991
-2 226
Förutbetalda kostnader
Förbrukning och främmande tjänster
Summa Omsättningstillgångar
-2 468
-1 736
Periodisering årets anläggningskostnader
2 856
2 393
Summa
-5 319
-5 635 Not 9. Eget kapital (tkr)
Not 4. Verksamhetens interna kostnader (tkr) Övriga interna kostnader därav avgifter enl. miljöbalken därav gemensamma verksamhetskostnader därav övriga interna kostnader Kalkylräntekostnad Intern personalkostnad för gatupersonal
-1 309
-772
0
-40
-660
-729
-2
-3
-463
-498
Förutbetalda intäkter serviser
-1 104
Summa
-23 931 -21 476
Not 10. Långfristiga skulder (tkr) Lån från kommunen
-184
-115
-1 309
-1 385
Mark, byggnader, tekniska anläggningar
-907
-822
Leverantörsskulder
Summa
-907
-822
Momsskuld
Summa
Not 5. Avskrivningar (tkr)
Not 11. Kortfristiga skulder (tkr)
Not 6. Finansiella intäkter (tkr)
-1 128
-605
-94
-295
Upplupna semesterlöner, Okomp.överers.
-146
-173
Upplupna sociala avgifter och källskatt
-107
-98
Upplupen pensionskostnad
-92
-74
-22
-18
Ränteintäkter kundfordringar
7
6
Upplupen löneskatt
Summa
7
6
Övriga kortfristiga skulder Summa
52
0
0
-1 589
-1 263
Resultat- och balansräkning för Renhållningsenheten Resultaträkning Renhållning Gnesta kommun Tkr Verksamhetens externa intäkter Verksamhetens interna intäkter Verksamhetens intäkter
Not 1 2
201208 7 088 65 7 153
201108 6 998 66 7 064
Verksamhetens externa kostnader Verksamhetens interna kostnader Verksamhetens kostnader
3 4
-7 474 -826 -8 300
-6 933 -878 -7 811
Avskrivningar
5
-257
-289
-1 404
-1 036
20 -27 -1 411
4 -19 -1 051
-1 411
-1 051
201208
201108
9 625 135 9 760 9 760
9 925 236 10 161 10 161
1 219 1 219
345 345
10 979
10 506
49 1 411
543 1 051
-8 182 -2 846 -11 028
-9 120 -1 929 -11 049
-10 979
-10 506
Verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster
6
PERIODENS RESULTAT
Balansräkning Renhållning Gnesta kommun Tkr Tillgångar
Not
Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader, tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Summa materiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Övriga Fordringar Summa omsättningstillgångar
7
8
Summa Tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital därav periodens resultat Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder
9
10 11
Summa Eget kapital, avsättningar och skulder
53
Resultat- och balansräkning för Renhållningsenheten 201208 Not 1.Verksamhetens externa intäkter (tkr) Brukningsavgifter Övriga externa intäkter Summa
Not 2.Verksamhetens interna intäkter (tkr) Anläggningsavgifter Försäljning av verksamhet Summa
6 901 187 7 088
0 65 65
201108
201208
201108
10 017 0 0 -257 9 760
10 450
9 625 135 9 760
9 925 236 10 161
1 160
275
59
70
1 219
345
-1 362 1 411
-508 1 051
49
543
Not 10. Långfristiga skulder (tkr) Lån från kommunen Summa
-8 182 -8 182
-9 120 -9 120
Not 11. Kortfristiga skulder (tkr) Leverantörsskulder Momsskuld
-1 679 -85
-843 -192
-128
-80
-96 -43 -10 -805 -2 846
-67 -40 -10 -697 -1 929
Not 7. Materiella anläggningstillgångar (tkr) Ingående balans Anskaffning under året Avyttrat under året Avskrivning enligt plan Utgående bokfört värde
6 846 152 6 998
Varav: Verksamhetsfastigheter Maskiner, inventarier, bilar Summa
0 66 66
-289 10 161
Not 8. Omsättningstillgångar (tkr) Not 3. Verksamhetens externa kostnader (tkr)
Kundfordringar
Entreprenader och köp av verksamhet
-5 789
-5 671
Personalkostnader
-1 464
-890
Förbrukning och främmande tjänster Diverse kostnader Summa
-208 -13 -7 474
-323 -49 -6 933
Not 4. Verksamhetens interna kostnader (tkr) Övriga interna kostnader
-602
-674
därav avgifter för externslam därav hyreskostnad därav övriga interna kostnader Kalkylräntekostnad
-575 -25 -2 -101
-649 -22 -3 -127
Intern personalkostnad Renhållnings personal Summa
-123 -826
-77 -878
Förutbetalda kostnader Summa Omsättningstillgångar
Not 9. Eget kapital (tkr) Ingående eget kapital Årets resultat Utgående eget kapital
Not 5. Avskrivningar (tkr) Mark, byggnader, tekniska anläggningar
-189
-222
Maskiner o inventarier Summa
-68 -257
-67 -289
20 20
4 4
Not 6. Finansiella intäkter (tkr) Ränteintäkter kundfordringar Summa
Upplupna semesterlöner, Okomp.överers. Upplupna sociala avgifter och källskatt Upplupen pensionskostnad Upplupen löneskatt Interima skulder Summa
54
Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys Not.
Kommunen 201208
201108
Koncernen 201208
201108
1 2
17 339 5 170 -3 102
16 952 4 271 -356
14 743 14 891 -3 147
17 641 13 337 -1 404
-13 221 -288 -9 621
-4 304 -954 -13 575
-11 014 -288 -1 444
7 272 -952 -27 051
-3 723
2 034
13 741
8 843
0 0 -6 990
0 0 -8 429
-15 072
-34 499 34 516
-816 6 000
-34 361 34 516
0 0 -20 683 0 -816 6 060
-6 973
-3 245
-14 917
-15 439
Nyupptagna lån Amortering av skuld
0 0
0 0
-2 875
14 829 0
Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Minskning av avsättningar pga. utbetalningar
0 0 0
-2 000 0 0
50
0 0 0
Medel från finansieringsverksamheten
0
-2 000
-2 825
14 829
-10 696
-3 211
-4 001
8 233
39 072 28 376
20 400 17 189
48 775 44 774
28 467 36 700
-10 696
-3 211
-4 001
8 233
Tkr Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar Ökning(-)/minskning(+) förråd och varulager Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder
Medel från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv immateriella anläggningstillgångar Försäljning immateriella anläggningstillgångar Förvärv materiella anläggningstillgångar Försäljning materiella anläggningstillgångar Förvärv finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar
3 4
Medel från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten
Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid periodens slut
55
Kassaflödesanalys Notförteckning
Kommunen 201208
201108
Koncernen 201208
201108
237 1 459 3 474 5 170
430 1 382 2 459 4 271
270 10 580 4 041 14 891
576 14 821 4 923 20 320
Not 2. Justering för ej likviditetspåverkande poster Värdereglering placeringar Justering gjorda avsättningar Justering reavinster Omklassificering av konst Justering räntor och skatt Justeringspost summa
145 -179 -3 068 0 0 0 -3 102
335 -690 0 0 0 -1 -356
145 -179 -3 116 0 0 3 -3 147
335 210 0 48 -2 000 3 -1 404
Not 3. Förvärv materiella anläggningstillgångar Anskaffning mark, byggnader, tekniska anläggningar Anskaffning maskiner och inventarier Summa
-3 056 -3 934 -6 990
-1 133 -7 296 -8 429
-10 530 -4 542 -15 072
-12 957 -7 726 -20 683
-34 499 0 0 0 -34 499
-816
-34 499 0 0 138 -34 361
-816 0 0 0 -816
Not 1. Justering för av- och nedskrivningar Immateriella anläggningstillgångar Mark, byggnader, tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Summa
Not 4. Förvärv finansiella anläggningstillgångar Inköp värdepapper Aktieägartillskott Förvärv av koncernbolag Bolagen Summa
56
-816
Driftsredovisning per verksamhetsområde Driftsredovisning per verksamhetsområde Förändring Förändring 1108/1208 1108/1208 tkr %
Utfall 201108
Utfall 201208
326 807 -481 -519 -3 187 -4 165 328 955 4 096
341 479 -394 -666 -2 943 -4 210 338 556 7 166
14 672 -87 147 -244 46 9 601 3 070
Övrigt kommungemensamt
2 108
3 970
Kommunstyrelsen Kommunchefen Kansli- och nämndserviceenheten IT-enheten Ekonomienheten Mark och fastigheter Personalenheten Samhällsunderstödda resor Miljö- och byggnämnden Samhällsbyggnad administration Plan o byggenheten Planeringsenheten Räddningsenheten
-21 314 -2 425
Kommungemensamma poster Revision Överförmyndare Övriga förtroendevalda Pensioner Skatter/Statsbidrag Räntenetto/Borgensavgift
Miljöenheten Barn- och utbildningsnämnden BoU Administration Förskoleverksamhet Grundskola Särskola Elevhälsa Kulturskola Gymnasieskola Vuxenutbildning
Budget 201208
Budgetavvikelse
4,5% -18,0% 28,2% -7,7% 1,1% 2,9% 74,9%
326 031 -410 -477 -3 227 -7 467 338 026 3 467
15 449 16 -189 284 3 257 530 3 699
1 862
88,3%
-3 880
7 851
-22 798 -3 058
1 484 633
7,0% 26,1%
-23 133 -2 589
335 -469
-2 772 -2 753 -3 020 255 -3 125 -7 474 -6 380
-2 841 -3 521 -2 527 256 -2 973 -8 135 -6 684
70 768 -493 1 -153 660 304
2,5% 27,9% -16,3% 0,2% -4,9% 8,8% 4,8%
-2 986 -2 787 -3 000 -110 -3 560 -8 102 -6 867
145 -734 473 366 587 -33 183
-633 -1 387 -181 -3 714
-625 -1 131 -234 -3 967
-8 -257 53 253
-1,3% -18,5% 29,2% 6,8%
-772 -1 306 -181 -4 081
147 175 -54 114
-464
-726
262
56,5%
-527
-199
-147 438 -3 507 -32 883 -65 127 -6 748 -5 865 -1 214 -31 089
-153 474 -3 458 -37 210 -68 788 -6 377 -6 913 -1 213 -27 439
6 036 -49 4 327 3 660 -370 1 048 -1 -3 650
4,1% -1,4% 13,2% 5,6% -5,5% 17,9% 0,0% -11,7%
-156 667 -4 192 -37 605 -65 326 -8 619 -7 565 -1 202 -29 624
3 193 734 395 -3 462 2 242 652 -11 2 185
-1 005
-2 074
1 070
106,5%
-2 533
458
57
Driftsredovisning per verksamhetsområde Driftsredovisning per verksamhetsområde Utfall 201108 Socialnämnden Nämndkostnader Gemensam verksamhet Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Stödverksamheten Kostenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Kultur- och tekniknämnden (totalt) Kultur- och tekniknämnden (skattefinansiering) Nämndkostnader KoT administration Medborgarkontor Bibliotek/Allmänk. Fritidsverksamhet
Utfall 201208
Förändring Förändring 1108/1208 1108/1208 tkr %
-115 665 -120 889
Budget 201208
Budgetavvikelse
5 224
4,5%
-121 333
444
-2 -6 475 -13 723 -47 460 -29 251 -7 591
0 -7 656 -12 566 -50 289 -30 148 -8 889
-2 1 181 -1 157 2 829 897 1 298
-100,0% 18,2% -8,4% 6,0% 3,1% 17,1%
-20 -8 905 -15 971 -45 376 -31 822 -7 835
20 1 249 3 405 -4 913 1 674 -1 054
-11 163
-11 342
179
1,6%
-11 406
64
-19 059
-20 295
1 236
6,5%
-19 556
-739
-17 152 -23 -432 -1 834 -2 536 -5 356
-18 891 0 -1 738 -2 367 -2 584 -5 394
1 739 -23 1 305 533 48 38
10,1% -100,0% 301,9% 29,0% 1,9% 0,7%
-18 000 -27 -1 392 -2 121 -2 717 -4 781
-891 27 -346 -246 133 -613
-6 971
-6 809
-163
-2,3%
-6 963
154
-1 907
-1 405
-502
-26,3%
-1 556
151
-856
6
862
100,7 %
0
6
Renhållningsenheten
-1 051
-1 411
-360
34,2%
-1 556
145
Kommunen totalt
16 952
17 339
387
2,3%
-1 526
18 865
Gata/Park/Anl.enhet Kultur- och tekniknämnden (taxefinansiering) VA-enheten
58
Investerings- och exploateringsredovisning Investeringar Årets nettoinvesteringar är 6 990 tkr och av dessa är 4 309 tkr pågående. De investeringar som har aktiverats i kommunens anläggningsregister uppgår till 2 681 tkr. Årets aktiverade nettoinvesteringar är: Vatten och avloppsledningar, reningsverk med 1 083 tkr IT-investeringar med 620 tkr Åkgräsklippare 480 tkr Bryggor Klemmingsbergsbadet 200 tkr Buss i stödverksamheten och övriga inventarier 298 tkr Ingående värde
Årets anskaffning
Utgående värde
Beslutade investeringar 2012
Beslutade investeringar före 2012
Totalt beslutade investeringar
Återstår beslutssumma
0
0
0
0
0
0
1 083
1 083
0
1 100
1 100
17
1 598
1 598
530
1 063
1 593
-5
2 681
2 681
530
2 163
2 693
12
0
0
0
0
0
0
2 257
1 773
4 030
25 440
3 500
28 940
24 910
7 798
2 536
10 334
7 240
11 684
18 924
8 590
Immateriella anläggningar Mark, byggnader, tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Summa Pågående immateriella anläggningar Pågående mark, byggnader, tekniska anläggningar Pågående maskiner och inventarier Summa
10 055
4 309
14 364
32 680
15 184
47 864
33 500
Total
10 055
6 990
17 045
33 210
17 347
50 557
33 512
1 007
1 342
2 349
2 435
1 495
3 930
1 581
0
0
0
0
0
0
0
0
1 082
1 082
2 025
100
2 125
1 043
23
736
759
3 310
1 821
5 131
4 372
9 025
3 830
12 855
25 440
13 931
39 371
26 516
10 055
6 990
17 045
33 210
17 347
50 557
33 512
Varav taxekollektivet VA-enheten Renhållning
1 997 200
2 407 140
4 404 340
22 150 200
4 350 0
26 500 200
22 096 -140
Total
2 197
2 547
4 744
22 350
4 350
26 700
21 956
Varav Kommunstyrelsen Miljö- och byggnämnden Barn och utbildnings nämnden Socialnämnden Kultur- och tekniknämnden 12
Total
12
I siffran ingår taxekollektivet, som redovisas ovan.
59
Investerings- och exploateringsredovisning Exploateringar Under året har Frösjöstrand (Prästhopen) varit det mest aktiva exploateringsprojektet. Där pågår utbyggnad av den nya infartsgatan och marundersökningar har utförts vid den planerade badplatsen. En första etapp med 40-50 bostäder (PEAB och Gnestahem) planeras påbörjas 2013. Försäljning (PEAB) av 30 lägenheter vid Thulegatan påbörjas under hösten med en möjlig byggstart under år 2013. Ingående balans
Inkomster
Utgifter Vinst/förlust
Utgående balans
Expl. Vackerby industriområde servis
204
0
5
0
209
Expl. Fasanvägen Stjärnhov servis
222
0
0
0
222
21
0
0
0
21
Expl. Vackerby 3:3
-1 335
0
374
0
-961
Expl. Gnesta 84:14
-53
0
0
0
-53
Expl. Sigtuna 2.249
40
0
0
0
40
Expl. Gnesta 61:4
0
0
0
0
0
Expl. Ytterby 4:24
-1 013
-300
0
0
-1 313
Expl. Vässlevägen
-296
0
0
0
-296
Expl. Präshopen 2:1, Industri
4 977
-38
194
0
5 133
Expl. Präshopen 2:1, Bostad
8 880
0
519
0
9 399
Expl. Vackerby industriområde
662
-282
107
0
487
Expl. Framnäs (villor+förskola)
2 260
-450
0
0
1 810
Pågående exploateringar:
Expl. Laxnetorp 1:16, Laxneväg servis
Expl. Skenda (Aspliden)
302
0
38
0
340
-242
0
38
0
-204
Expl. Gnesta tätort (Thulegatan)
306
-14
41
0
333
Expl. Vackerby Hage 2
401
-736
457
0
122
Expl. Färdigst, Frönäs
0
0
0
0
0
Expl. Norra Vackerby
94
0
288
0
382
Expl. Hovgården, Stjärnhov
29
0
47
0
76
15 459
-1 820
2 108
0
15 747
Expl. Stationsområdet
Resultat
60
Ordlista ekonomiska begrepp Ansvarsförbindelse En ansvarsförbindelse är ett åtagande att fullgöra vissa ekonomiska förpliktelser till exempel framtida pensioner.
Finansieringsanalys Finansieringsanalys, även kallad kassaflödesanalys, visar kommunens in- och utbetalningar under året. Analysen visar hur årets drift- investeringsoch låneverksamhet mm har påverkat likvida medel.
Balansräkning Balansräkningen är en uppställning av tillgångar och skulder vid ett givet tillfälle. Balansräkningen består av tillgångar, skulder och eget kapital. Tillgångarna kan delas in i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar:
Finansnetto Finansnetto används för att beskriva resultatet från kommunens finansiella aktiviteter. Nyckeltalet är finansiella intäkter minus finansiella kostnader.
Anläggningstillgång är en tillgång avsedd att användas under längre tid. Den skiljer sig från omsättningstillgång genom att den är avsedd för stadigvarande bruk i verksamheten. Anläggningstillgångar kan delas in i tre kategorier:
Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster är resultatet av händelser eller transaktioner som är viktiga att uppmärksamma vid jämförelser med andra perioder.
1. 2. 3.
Immateriella t ex programvara Materiella byggnader och mark, maskinpark och inventarier Finansiella långfristiga fordringar och värdepapper avsedda för stadigvarande innehav
Omsättningstillgång är en tillgång avsedd att omsättas (säljas) i verksamheten. Omsättningstillgångar är oftast avsedda att innehas kortare än tre år, exempel är kortfristiga placeringar och förråd och lager. Eget kapital är skillnaden mellan tillgångar och skulder. Eget kapital är därmed det kapital som kan sägas utgöra kommunens egna medel. Eget kapital kan delas in i anläggningskapital och rörelsekapital: Anläggningskapital anger hur stor del av det egna kapitalet som är bundet i anläggningar. Rörelsekapitalet är det kapital som kommunen behöver för att finansiera den löpande verksamheten. Förhållandet mellan rörelsekapitalet och kommunens externa utgifter är ett mått på betalningsberedskapen.
Kortfristiga skulder Skulder som förfaller till betalning inom ett år. Likviditet Likviditeten anger kommunens kortsiktiga betalningsberedskap, dvs. förmåga att infria betalningsförpliktelser.
61
Ordlista ekonomiska begrepp
Nettokostnadsandel Nyckeltalet beskriver hur stor andel de löpande kostnaderna tar i anspråk av intäkterna. Riktpunkten är att andelen inte ska överstiga 98%.
Skuldsättningsgrad Nyckeltalet används för att beskriva kommunens finansiella risk, dvs. hur räntekänslig kommunen är. Skuldsättningsgraden är totala skulder i förhållande till totala tillgångar.
Nominell ränta Nominell ränta är samma som marknadsränta, dvs. inflationen är inte borträknad.
Soliditet Soliditet är ett finansiellt nyckeltal som anger hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med eget kapital, det vill säga ett mått på kapitalstyrkan. Nyckeltalet beskriver kommunens långsiktiga betalningsförmåga.
Placeringslimiter För att hantera t ex kreditrisk gäller vissa gränser (limiter) vid placering i räntebärande värdepapper och aktier. Kommunens placeringslimiter anges i Finanspolicyn. Resultaträkning Resultaträkningen visar hur verksamheternas intäkter och kostnader förändrats under året. Skillnaden mellan intäkter och kostnader blir årets resultat .
62
