Satser
Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv10/dg/
Satserna utg¨or den mest m˚angfacetterade typen av konstruktion i ett spr˚ak som svenska. • Huvudsatser: syntaktiskt sj¨alvst¨andiga (normalt ej underordnade). • Bisatser: har den form som ho¨ r ihop med syntaktiskt underordnade satser.
Mats Dahll¨of Institutionen f¨or lingvistik och filologi Januari 2010
• Infinitiv-, supinum- och participfraser a¨ r n¨arbesl¨aktade (subjektsl¨osa) konstruktioner. Man brukar i grammatiken r¨akna med att satser a¨ r f¨orem˚al f¨or ellips och upptr¨ader i ”ofullst¨andiga” skepnader. 2
1
Not
Satsdelar
• Jag f¨oljer h¨ar i h¨og grad Svenska Akademiens grammatik (SAG) (Ulf Teleman, Staffan Hellberg och Erik Andersson, 1999) som a¨ r den mest utf¨orliga och genomarbetade svenska grammatiken. Volymen om satser och meningar har 977 s.
• predikat (finit verbform) infinita verbformer kan ses som komplement • verbpartikel (bo¨ r ses som ”del” av verblexem) • subjekt: (¨aven formellt – egentligt)
• Hur man beskriver satser (i svenskan) varierar en del mellan olika ”skolor”.
• verbkomplement
• Denna o¨ versikt a¨ r menad att ge en systematisk bild av de vanligaste och viktigaste typerna av satser.
• bisatsinledare (kan ha annan funktion)
3
• andra best¨amningar: adverbial
4
Typer av huvudsatser
¨ Ordfoljden i huvudsatser
• Deklarativa huvudsatser
• Grundordfo¨ ljd: den i rogativa huvudsatser.
De k¨opte en hund. Ig˚ar k¨opte de en hund.
• I deklarativa och kvesitiva huvudsatser st˚ar en satsdel (ganska godtyckligt, ofta subjektet) f¨ore finita verbet (fundamentsposition).
• Interrogativa huvudsatser: – Rogativa huvudsatser (ja-nej-fr˚agor) K¨opte de en hund? – Kvesitiva huvudsatser (fr˚ageordsfr˚agor) Vem k¨opte en hund? Vad k¨opte de? N¨ar k¨opte de en hund? Varf¨or k¨opte de inte en hund?
• Imperativa, som rogativa, fast utan subjekt.
• Imperativa (direktiva) huvudsatser. Saknar subjekt. Verb i imperativ. K¨op en hund! 5
6
¨ Satsschema: ordfoljden i huvudsatser
Typer av bisatser
fund
v
subj
adv1
kompl
adv2
–
Har
du
inte
l¨ast boken
ordentligt?
Boken
har
du
inte
l¨ast
ordentligt.
Du
har
–
inte
l¨ast boken
ordentligt.
Ordentligt
har
du
inte
l¨ast boken.
Till vem
gav
du
inte
n˚agon present?
Vad
gav
du
till dem?
–
L¨as
–
boken
• Narrativa bisatser (motsvarar deklarativa huvudsatser) Jag trodde/vet att de k¨opte en hund. • Interrogativa bisatser (se kopplingen till huvudsatser): – Rogativa bisatser Jag undrar om de k¨opte en hund. – Kvesitiva bisatser Jag beskriver/vet vad de k¨opte. Jag undrar/vet varf¨or de k¨opte en hund.
ordentligt!
• (Imperativ huvudsats motsvarar n¨armast infinitivfras. Jag r˚ader dig att k¨opa en hund.)
7
8
Typer av bisatser: relativa
Typer av bisatser: relativa (1)
Relativa bisatser a¨ r besl¨aktade med kvesitiva, men fungerar normalt som best¨amning till ett nominalt korrelat.
Relativa bisatser a¨ r besl¨aktade med kvesitiva, men fungerar normalt som best¨amning till ett nominalt korrelat.
hunden
som
de
korrelat
relativ bisats objekt
huvudord
”Grundtypen” har en inledare med ett relativt pronomen. (Jag, men inte SAG, r¨aknar som som ett s˚adant.)
k¨opte
subjekt
personerna
predikat
som/vilka
korrelat
best¨amning (relativattribut)
huvudord
hunden
relativ bisats subjekt
nominalfras
k¨opte
predikat
objekt
best¨amning (relativattribut) nominalfras
9
10
Typer av bisatser: relativa (2) hunden
(som)
korrelat
de
Typer av bisatser: relativa (3) k¨opte
relativ bisats objekt
subjekt
Mer komplexa inledare/anv¨andningar av relativa pronomen. hunden
predikat
korrelat
ev. underf¨orst˚att huvudord
N¨ar kan den ”relativiserade” satsdelen vara underf o¨ rst˚add?
poss.attr. huvudord
vi
m¨otte
relativ bisats objekt (NP)
best¨amning (relativattribut) nominalfras
a¨ gare
vars
subjekt
predikat
huvudord
best¨amning (relativattribut) nominalfras
¨ Annu mer komplicerat: hunden med vars a¨ gare vi talade. 11
12
¨ Satsschema: ordfoljden i bisatser
Temporala bisatser
BIFF-regeln: bisats ”inte” f¨ore finita (verbet).
• Exempel: medan/innan du l¨aste boken ig˚ar
inl.
v
adv1
subj
kompl
adv2
att
du
inte
har
l¨ast boken
ordentligt
hur ofta
du
har
l¨ast boken
medan f¨orest¨allningen varade
till vem
du
inte
gav
n˚agon present
som
du
inte
har
l¨ast
(medan m˚aste fungera som komplement till varade.) Varf¨or?
har
l¨ast boken
vars mor
ordentligt
• Kan tydligt vara relativ:
13
Komparativa bisatser
14
Fler typer av bisatser • Konditionala bisatser (rikt omr˚ade)
• Exempel: lika fint som du har det [fint]
Kan man a¨ ta ost om den har m¨oglat?
˚ l¨angre a¨ n du (¨ar) [lang]
Napoleon hade inte t˚agat mot Moskva om han hade varit svensk.
oftare a¨ n (han tr¨affar) dig [ofta] Ingenting blir som man har t¨ankt sig [det]. ¨ • Aven dessa har en relativ karakt¨ar. Inledaren ”matchar” ett underf¨orst˚att led.
• Kausala bisatser L¨onebidrag beh¨ovs eftersom alla beh¨ovs. MEN eftersom mandel, pistage, jordn¨ot och cashew INTE a¨ r n¨otter s˚a KAN jag a¨ ta dom. ¨ Aldre vita m¨an l¨amnar s d¨arf¨or att Sahlin st˚ar f¨or n˚agot nytt.
15
16
¨ Verbens bojning: finita former
Fler typer av bisatser • Konsekutiva bisatser
Tempus: presens/preteritum.
F¨or¨andra arbetsr¨atten s˚a att unga f˚ar en chans!
Diates: aktiv/passiv.
• Finala bisatser Falska grupper p˚a Facebook byter namn f¨or att sk¨amma ut medlemmarna. • Koncessiva bisatser S¨okmotoroptimering a¨ r viktigt – oavsett om du f¨orst˚ar det eller inte.
aktiv
passiv
presens
a¨ lskar
a¨ lskas
preteritum
a¨ lskade
a¨ lskades
imperativ
a¨ lska(!)
–
• Proportionala bisatser Ju mindre du g¨or desto mer f˚ar du gjort. 18
17
¨ Verbens bojning: infinita former aktiv
passiv
infinitiv
(att) a¨ lska
(att) a¨ lskas
supinum
(har) a¨ lskat
(har) a¨ lskats
presens particip
a¨ lskande
perfekt particip
a¨ lskad
(kongruens
a¨ lskat
som adjektiv)
a¨ lskade
Syntax kring verb: enkla finita satser • Finita verbformer kan bilda satser utan hj¨alp av andra verb. Eventuella obligatoriska komplement m˚aste vara med. • Presens och preteritum kr¨aver subjekt (f¨or att det skall bli en fullst¨andig sats). • Imperativ tar inte subjekt. • Infinita verbformer kan inte associeras med ett subjekt utan en finit verbforms medverkan.
19
20
Syntax kring verb: perfekt och pluskvamperfekt • Temporala hj¨alpverbet ha kombineras med supinum till sammansatta tempus. • Eventuella obligatoriska komplement knyts till supinumf¨orekomsten. • Subjekt kopplas in via hj¨alpverbet. Jag har l¨ast boken (perfekt, hj¨apverbet i presens) Jag hade l¨ast boken (pluskvamperfekt, hj¨alpverbet i preteritum)
Syntax kring verb: perfekt och pluskvamperfekt • Supinumformen j¨amte komplement och andra best¨amningar kan ses som en egen fras (en supinum-VP). Hj¨alpverbet ha tar d˚a en s˚adan supinum-VP (supinumfras) som komplement. • Ett annat s¨att att se p˚a saken a¨ r att ha och supinumformen bildar ett sammansatt verb som i sin tur associeras med komplement och subjekt.
• ”Perfektuellt infinitiv” (fras utan subjekt) att ha l¨ast boken 21
Syntax kring verb: infinitivfraskomplement • Verb som skola, komma, kunna, f˚a, m˚asta, b¨orja, m.fl. kombineras med infinitiv i tempusrelaterade (futurala), modala och andra konstruktioner. (Semantiken a¨ r komplex.) • Dessa verb tar d˚a en infintiv-VP (infinitivfras) (som inkluderar infintivformens komplement och andra best¨amningar) som komplement.
23
22
Syntax kring verb: bliva + perfektparticip • Verbet bliva kombineras med perfektparticip i en typ av passiva konstruktioner (som a¨ r ett alternativ till s-passiv. • Detta verb tar d˚a en s˚adan perfektparticip-VP (som inkluderar participets komplement och andra best¨amningar) som komplement.
24
Verbs subjekt och komplement Verblexem st¨aller krav p˚a subjektet och komplement. • Subjekt: opersonliga (det regnar) kontra (vanliga) refererande.
Formellt – egentligt subjekt • Vissa ”t¨ankta” subjekt kan placeras i komplementsposition (egentligt subjekt) och ett formellt subjekt i form av det s¨atts i vanliga subjektspositionen.
• Verbens valenser varierar v a¨ sentligt, mer a¨ n f¨or andra ordklasser.
• Typ 1: Egentliga subjektet a¨ r en sats.
• Komplement kan vara (kasusstyrda) NP, olika typer av satser, infinita VP (som vi sett), prepositionsfraser, adjektivfraser.
• Typ 2: Egentliga subjektet a¨ r obest¨amd NP och verbet ett befintlighets eller r¨orelseverb.
Det a¨ r kul att det regnar.
Det sitter en fluga i taket.
• Vid passiv diates a¨ r subjekts- och komplementsvalen en avspegling av dem vid aktiv diates. (Ni skall veta hur!) 25
26
