Insulin Insulin är det viktigaste hormonet som insöndras från pancreas.
Insulin Normal insulinnivå
Insulinbrist Insulin
Insulin
Detta hormon frisätts när blodsockernivån stiger och målet för denna frisättning är att normalisera (sänka) nivån igen.
När vi äter stiger glukoshalten i blodet. Insulin hjälper glukos in i cellen. Om kroppen lider brist på insulin stannar glukoset kvar i blodbanan och cellerna får näringsbrist.
Insulin
Diabetes mellitus
Anabolt hormon = stimulerar uppbyggnaden i kroppen
Om insulinproduktionen avtar eller om kroppens celler får minskad känslighet för insulinets effekt får man sjukdomen diabetes (diabetes mellitus).
• Öppnar för glukos in i cellerna • Stimulerar inlagring av glukos i levern • Stimulerar inlagring av glukos i musklerna • Stimulerar uppbyggnad av fett från överskotts-
Då kan man inte omvandla glukos till glykogen i tillräcklig utsträckning, inte heller underlätta transporten av glukos in i cellerna – vilket gör att blodets glukoshalt stiger så mycket att det kan få giftverkan.
kolhydrater • Stimulerar uppbyggnad av proteiner • Hämmar leverns glukosproduktion
1
2012-09-24
Diabetes mellitus
Förekomst av diabetes i Sverige (enligt diabetesförbundet)
WHO:s definiton av diabetes
• 2,5 – 4,5 % (350 000 – 365 000 personer) av Sveriges befolkning har diabetes
”tillstånd som obehandlat karaktäriseras av kronisk hyperglykemi till följd av absolut eller relativ insulinbrist”
• I åldrarna >75 år har 10 – 20 % diabetes • 85 – 90 % har diabetes typ 2 (tidigare åldersdiabetes) • Runt 50 000 personer har diabetes typ 1 (tidigare barndiabetes), varav 7 000 – 8 000 av dessa är barn • Nyinsjuknandet är långsamt stigande • Män och kvinnor drabbas i samma utsträckning • Män insjuknar tidigare än kvinnor
Diabetes mellitus
Diabetes mellitus
Tidiga tecken på diabetes • Förhöjt blodsocker (hyperglykemi)
Det finns två typer av diabetes
• Socker i urinen (glukosuri) • Stora mängder urin (polyuri) • Ökad törst (polydipsi) • Viktminskning • Ketonuri (vid diabetes typ 1) • Illamående och kräkningar
Diabetes typ 1
Diabetes typ 2
Total insulinbrist
Kvarvarande insulinproduktion men insulinresistens
Risk för utveckling av ketoacidos vid insulinbrist
Sällan ketoacidos
Drabbar oftast yngre personer
Drabbar oftast överviktiga personer
• Trötthet och huvudvärk • Synstörningar/torra ögon • Torr (röd) hud och torra slemhinnor • Buksmärta • Klåda i underlivet
Ärftlighet (enligt diabetesförbundet) • Ett barn till en förälder med diabetes typ 1 löper < 5% risk att få diabetes • Om båda föräldrarna har diabetes typ 1 ökar risken med 10 – 20 %
Kliniska tecken vid diabetes mellitus Diabetes typ 1
Diabetes typ 2
Debutålder
Incidens högst vid pubertet, men förekommer vid alla åldrar
Incidens ökar med åldern
Fördelning
10 – 15 %
85 – 90 %
• Nio av tio barn/vuxna som insjuknar har ingen nära släkting med diabetes typ 1
Symtomduration
Kort (dagar – veckor)
Lång (månader – år)
BMI (kg/m2)
Normalt eller lågt
Högt
• Diabetes typ 2 är mer ärftlig än diabetes typ 1
Ketonuri
+
- (kan förekomma)
• > 15% av Sveriges befolkning bär på arvsanlag för att utveckla diabetes typ 2
Acidos
+
-
Autoantikroppar ICA O GAD
+
-
• Om en enäggstvilling får diabetes typ 2 är risken att även den andra tvillingen utvecklar diabetes typ 2 90 % (p g a samma arvsanlag)
2
2012-09-24
Kliniska tecken vid diabetes mellitus Diabetes typ 1
Diabetes typ 2
C-peptid
Lågt
Normalt eller högt
Glukagonbelastning C-peptid efter 6 min
< 0,7 nmol/L
> 0,7 nmol/L
Hereditet
10 % förstagradssläkting med diabetes
40 % förstagradssläkting med diabetes
HLA association
HLA-antigen på kromosom 6
Ingen
Sekundära organkomplikationer
Efter flera år
Kan finnas redan vid diagnos
Diabetes mellitus typ 2 Olika orsaker till diabetes typ 2 • Minskad produktion av hormonet insulin • Cellernas känslighet mot insulinets effekt har minskat (insulinresistens) • Ökad produktion av glukos i levern
Hur insulinresistens övergår till diabetes typ 2 Diet med mycket snabba kolhydrater och lite vitaminer, ett stillasittande liv och arv
Diabetes mellitus typ 1 Vid diabetes typ 1 har betacellerna i pancreas upphört att producera hormonet insulin p g a en autoimmun reaktion. Symtom visar sig när 70 – 80 % av de insulinproducerande cellerna har förstörts.
Vid undantagsfall stöttas vissa patienter med mindre dos basinsulin.
Tablettsorter
Riktlinjer för blodsockermätning Skåne län
Effekt
Preparatnamn
Substans
Tabletter som jämnar ut upptaget av glukos från tarmen
Glucobay
Akarbos
• Vid debut, optimering och ändring av regim: Dygnsprofil (före och 1,5 h efter måltid samt vid sänggående).
Tabletter som minskar fettupptag från tarmen
Xenial
Orlistat
• Extra mätning vid behov.
Mot fetma (antiobesitasmedel)
Reductil
Sibutramin
• Typ 1 stabil kontroll: Dygnsprofil 1 gång/vecka plus extra vid behov.
Riktlinjer för blodsockermätning Skåne län
Kontinuerlig blodsockermätning
• Typ 2 insulinbehandling eller kombinationbehandling: Förenklad dygnsprofil = före och efter frukost, kvällsmat och till natten. En dag/vecka samt vid behov.
• CGMS = Kontinuerlig blodsockermonitorering under 3 dygn
• Typ 2 tablettbehandling: Förenklad dygnsprofil varannan vecka samt vid behov. • Typ 2 kost, metformin- eller glitazonbehandling: Förenklad dygnsprofil var 4:e vecka samt vid behov. • Äldrevården: ” I princip ovanstående rekommendationer; målet är en välmående patient.”
• Guardian RT= Kontinuerlig mätning under upptill 21 dagar i följd • Paradigm Real Time= Kontinuerlig mätning med lagring av värde i insulinpump Paradigm Samtliga från Medtronic
5
2012-09-24
Kontinuerlig blodsockermätning • CGMS mäter 288 värden per dygn.
Kontinuerlig blodsockermätning
• Kräver minst 4 kalibreringar.
• Används som metod för patienter med ”hoppande” blodsocker.
• Patienten kan inte se resultatet i displayen, utan detta görs i efterhand via datautskrift.
• Patienten kan se sina blodsocker i displayen under pågående mätning.
• Används för kontroll vid misstänkt hypoglykemi på natten och vid inställning av behandling.
• Patienten kan ställa in hypo- och hyperlarm.
• Guardian mäter även den 288 värden per dygn.
• Stor hjälp för patienten i det dagliga livet, dåligt dataprogram med för lite information.
• Varnar vid hypo- och hyperglukemi. • Kan användas upp till 21 dagar innan man behöver ”tanka” över resultatet från monitorn.
Ketoner
Ketoacidos
Kontrolleras vid:
Ketoacidos uppstår vid insulinbrist och drabbar framförallt typ 1-diabetiker.
• Blodsocker > 13 mmol/L vid diabetes typ 1 • Infektioner, feber och kräkning • Pumpbehandling (dagligen)
Symtom • Ökade urinmängder • Törst • Buksmärtor och kräkningar • Hyperventilation med acetondoft • Sänkt medvetande eller diabeteskoma
Ketoacidos
Ketoacidos
Orsaker
Åtgärder
• Maginfluensa
• Kontrollera blodsockret
• Akuta infektioner med feber
• Kontrollera ketoner i blodet eller i urinen om blodsockret > 13 mmol/L
• Hjärtinfarkt eller stroke • Avbruten insulintillförsel (pump) • Debut av diabetes typ 1
• Tillför insulin • Tillför vätska • Vid > +3 ketoner (i blod eller i urin) sök vård på akutmottagningen
6
2012-09-24
Empowerment
Samband mellan HbA1c och P-glukos
En person med en kronisk sjukdom är expert att leva med sin sjukdom. Vårdpersonal är expert på själva sjukdomen. Vårdpersonals uppgift att vara vägledare och informatör för att personen skall upptäcka och använda sin egen inneboende förmåga att ta kontroll över sin sjukdom.
HbA1c – eller "långtidsblodsocker" – speglar hur blodsockret varit i genomsnitt under ca 2 – 3 månader före provtagningen. HbA1c (mmol/mol)
P-glukos i snitt (mmol/L)
52
7–8
62
9 – 10
72
11 – 12
82
13 – 14
92
15 – 16
HbA1c mäter hur mycket glukos som fastnat på hemoglobinet i erytrocyterna. Vid högt blodsocker fastnar mer glukos än vid lågt.
Behandlingsmål vid diabetes Hba1c vid diabetes typ 1
Hba1c vid diabetes typ 2
Önskvärt
52 mmol/mol
52 mmol/mol
Gränsvärde
57 mmol/mol
57 mmol/mol
Dålig koll
63 mmol/mol
63 mmol/mol
Prover
Värden
P-glukos
Preprandiellt 6 mmol/L Postprandiellt 8 mmol/L
Blodtryck hos njurfrisk
< 130/80 mmHg
Blodtryck vid mikroalbumin/nefropati
< 125/75 mmHg
Behandlingsmål vid diabetes Blodlipider
Värden
Totalkolesterol
4,5 mmol/L
LDL
2,5 mmol/L
Triglycerider
1,7 mmol/L
HDL – kvinnor
1,3 mmol/L
HDL – män
1,0 mmol/L
Diabetes mellitus Följdsjukdomar vid hyperglykemi • Påverkan på blodkärl (mikroangiopati) • Ateroskleros • Sårbildning på fötter och ben • Risk för infektioner • Nedsatt cirkulation och känsel i fötter • Påverkan på nerver i det perifera nervsystemet (neuropati) • Nedsatt syn (retinopati) • Predisponering för stroke och hjärtattack • Njursjukdom (nefropati)
