Budget 2013 LOMMA KOMMUN SAMT PLAN FÖR EKONOMIN ÅREN 2014-2015
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING
Kommunstyrelsens ordförande har ordet .......................................................... 3 Fem år i sammandrag ........................................................................................ 4 Vart går skattepengarna?................................................................................... 5 Styrprocess och målkedja.................................................................................. 6 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR
Omvärld och befolkning ................................................................................... 8 Hushållning och kvalitet .................................................................................. 10 Hushållning med personalresurser .................................................................... 11 Hushållning med naturresurser ......................................................................... 13 Ekonomisk översikt och analys......................................................................... 14 VERKSAMHETERNA
Kommunövergripande verksamhet / Räddningstjänst ...................................... 17 Individ- och familjeomsorg............................................................................... 18 LSS-verksamhet ................................................................................................ 26 Hälsa, vård och omsorg..................................................................................... 28 För- och grundskoleverksamhet........................................................................ 31 Gymnasieskola och vuxenutbildning ................................................................ 34 Kostverksamhet................................................................................................. 36 Fritidsverksamhet.............................................................................................. 38 Kulturverksamhet.............................................................................................. 40 Teknisk verksamhet - skattefinansierad ............................................................ 42 Teknisk verksamhet - fastighetsverksamhet ..................................................... 44 Teknisk verksamhet - avgiftsfinansierad .......................................................... 45 Miljö- och hälsoskyddsverksamhet................................................................... 47 Bygglovsverksamhet ......................................................................................... 49 RÄKENSKAPER
Resultatbudget / Kassaflödesbudget ................................................................. 51 Balansbudget..................................................................................................... 52 Noter till resultatbudgeten................................................................................. 53 VA-verksamhetens resultat- och balansbudget ................................................. 54 Fastighetsverksamhetens resultat- och balansbudget........................................ 55 KF-verksamheter per nämnd............................................................................. 56 Medel till kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens förfogande................ 57 Investeringsbudget ........................................................................................... 58 Exploateringsbudget.......................................................................................... 60 Ordlista.............................................................................................................. 62 BILAGA Förändringar i förhållande till fastställd långtidsplan ....................... …
Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-29. Foto: Christian Almström, Eva Jansson
KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET Den svenska ekonomin har utvecklats åt rätt håll den senaste tiden men osäkerheten, kring hur flera länders problem med statsfinanserna påverkar oss, är fortfarande mycket stor.
Den stora nyproduktionen av bostäder, befolkningsförändringarna och den kraftfulla satsningen på skolor, äldreboende och idrottsanläggningar fordrar stora investeringar även kommande år. Detta kommer att innebära en större lånebelastning och därmed högre kostnader för kommunen. Trots detta kan vi presentera en mycket stark budget som innefattar stora satsningar. För att leva upp till utmärkelsen ”Sveriges bästa kommun att bo i för den som är ung” så satsar vi mycket pengar när det gäller barn och unga. I budgeten kompenserar vi för såväl löneökningar som befolkningstillväxt men gör också förstärkningar. Totalt ökar vi budgeten för barn- och utbildningsnämnden med 15 miljoner kronor. Fladängskolan blev färdig under 2012 och nu följer utbyggnad av Rutborgsskolan, nybyggnad på Karstorp södra, ombyggnad på Bjärehovskolan och planering för en utbyggnad av Alfredshällskolan. En kraftig satsning på underhåll av våra gator och gång- och cykelbanor finns med ett belopp om 6,3 miljoner. Målet är att våra barn ska kunna färdas säkert i kommunen och därför innefattar åtgärderna också trafiksäkerhetshöjande satsningar kring våra skolor.
Det är inte bara andelen barn som ökar kraftigt i kommunen utan prognosen pekar också på en ökning av andelen äldre på sikt. Vi har därför i budgeten satsat på ett tillskott av äldreboende i kommunen. Starten har skett av byggnation av Centrumgatans särskilda boende och en blockinhyrning av lägenheter i Lomma centrum som ska kunna fungera som ett mellanboende för våra äldre. Andra satsningar som bör uppmärksammas är projekt ”Naturbåten i Öresund”, mätning av Skånes kustzon, åtgärder enligt naturmiljö-programmet och en kartläggning för anläggande av ytterligare naturreservat. Vi har också utökat budgeten för att bli en ”Fairtrade City” under 2013.
Vad gäller barns och ungdomars fritid gör vi satsningar som ska möjliggöra att föreningslivet ska kunna utvecklas. Tidigare har vi satsat på konstgräsplaner i såväl Lomma som Borgeby, nybyggnation av idrottshall i norra kommundelen, upprustning av Lomma idrottsplats, näridrottsplats i Bjärred och detta följs nu av en ny idrottshall i södra kommundelen.
Budgeten innefattar också en utökning för att bereda plats till totalt 100 ungdomar att få feriearbete under sommarloven.
För att säkerställa en fortsatt hög kvalitet inom socialnämndens verksamheter innehåller budgeten kompensation för såväl löneökningar, utökad verksamhet som förstärkningar om totalt 3,6 miljoner kronor.
Anders Berngarn Kommunstyrelsens ordförande
3
FEM ÅR I SAMMANDRAG
2011
Prognos 2012
2013
2014
2015
22 017 1 980 2 989 912 11 728 3 404 1 004
22 397 1 966 3 141 890 11 883 3 457 1 060
22 796 1 991 3 276 833 12 073 3 527 1 096
23 376 1 993 3 466 782 12 420 3 601 1 114
23 585 1 946 3 598 789 12 497 3 591 1 164
Utdebitering av obligatoriska skatter och avgifter: Kommunalskatt, kr Landstingsskatt, kr Begravningsavgift Bjärred, kr Begravningsavgift Lomma, kr
19,24 10,39 0,15 0,19
19,24 10,39 0,15 0,19
19,24 10,39 0,15 0,19
19,24 10,39 0,15 0,19
19,24 10,39 0,15 0,19
Resultatbudget Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningar, mnkr
936,8
994,0
1 033,5
1 074,4
1 133,4
Verksamhetens nettokostnader, mnkr *
918,4
970,2
998,6
1 034,2
1 088,7
Verksamhetens nettokostnader, tkr/inv
41,7
43,3
43,8
44,2
46,2
Finansnetto, mnkr - varav pensionsförvaltning
-4,5 5,6
-7,8 3,5
-14,3 0,0
-18,7 0,0
-22,0 0,0
Årets resultat, mnkr
17,9
35,1
20,7
21,5
22,7
Nettokostnadernas* andel av skatteintäkter och statsbidrag
99%
98%
98%
98%
98%
Balansbudget Anläggningstillgångar (materiella), tkr/inv
51,4
55,8
60,6
62,5
63,0
Långfristiga skulder, tkr/inv
17,9
22,8
27,2
28,4
27,7
Eget kapital, tkr/inv
42,4
43,3
43,4
43,3
43,8
204,4
176,0
193,1
149,0
98,3
60,0
130,0
100,0
50,0
0,0
Allmänt Antal invånare 31 dec - varav 0-5 år - varav 6 - 15 år - varav 16-18 år - varav 19-64 år - varav 65-79 år - varav 80 år och äldre
* Exklusive jämförelsestörande poster
Kassaflödesbudget Investeringsutgifter, mnkr * Investeringar om 15,5 mnkr väntas senareläggas vilket innebär en total budget 2013 på 208,6 mnkr
Nyupptagna lån, mnkr
4
VART GÅR SKATTEPENGARNA?
SÅ HÄR FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR…
Avgifter 15,1% 15,1%
8 2 ,1% av kommunens intäkter kommer från skatter och generella statsbidrag
Finansiella intäkter 0,1% 0,1%
Kommunal 2,7% fastighetsavgift 2,7%
Skatter och g statsbidrag
2,7% kommer från kommunal fastighetsavgift
Fastighetsavg
15,1% kommer från andra avgifter och ersättningar
Övriga avgifte
Skatter och generella statsbidrag 82,1%
som kommunen får för den service som kommunen erbjuder
0,1% är finansiella intäkter
Finansiella int
82,1%
… OCH 100 KRONOR I SKATT TILL KOMMUNEN PLANERAS I BUDGET 2013 ATT ANVÄNDAS SÅ HÄR:
37,06 kronor till för- och grundskoleverksamhet 15,78 kronor till hälsa, vård och omsorg 15,76 kronor till teknisk verksamhet 10,00 kronor till gymnasieskola och vuxenutbildning 6,99 kronor till kommunövergripande verksamhet 4,01 kronor till LSS-verksamhet 2 ,86 kronor till individ- och familjeomsorg 1,91 kronor till fritidsverksamhet 1,86 kronor till kulturverksamhet 0,94 kronor till räddningstjänst 0,53 kronor till bygglovsverksamhet 0,27 kronor till miljö- och hälsoskyddsverksamhet 2,03 kronor till årets budgeterade resultat 5
STYRPROCESS OCH MÅLKEDJA Budgetens roll i styrprocessen Budgeten har många uppgifter. Den är ett verktyg för planering, styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Den politiska nivån fastställer verksamhetens inriktning och vilken servicenivå/kvalitet kommunen ska erbjuda kommuninvånarna. Budgeten består av flera olika delar såsom driftbudget, investeringsbudget, exploateringsbudget, resultatbudget, kassaflödesbudget och balansbudget. Kommunen använder fullmäktigeverksamhet (KF-verksamhet) som begrepp för anslagsbindning vad gäller driftbudgeten. Fullmäktige fastställer nettokostnaderna per KF-verksamhet. Nämnderna får omdisponera medel vad gäller driftbudgeten mellan respektive KFverksamhet förutsatt att av kommunfullmäktige fastställda mål och riktlinjer följs. Detta gäller inte omdisponering mellan skattefinansierad teknisk verksamhet och avgiftsfinansierad teknisk verksamhet respektive fastighetsverksamhet. I samband med planeringsprocessen och framtagande av driftbudgeten sker också arbetet med utarbetande av nämndsplan. Budgetprocessen Kommunfullmäktige antar varje år en treårsbudget i enlighet med Kommunallagen. Första året benämns ”Budget” medan de två följande åren kallas ”Ekonomisk långtidsplan” (ELP).
Under februari-mars uppdaterar ekonomienheten de ekonomiska förutsättningarna utifrån ny skatte- och befolkningsprognos samt övriga förändringar som skett sedan föregående budget och ELP fastställdes i november.
-
I mars-april fastställer kommunstyrelsen preliminära ramar. De preliminära ramarna omfattar externa intäkter och kostnader samt interna intäkter och kostnader för hyror.
Respektive nämnd ska vid den så kallade kommundialogen i slutet av april utifrån de preliminära ramarna presentera hur de anvisade medlen ska användas och eventuella konsekvenser av ramtilldelningen.
-
I maj fattar kommunstyrelsen, med beaktande av erfarenheter från kommundialogen, beslut om slutliga ramar.
-
Därefter påbörjas nämndernas budgetarbete som pågår under perioden majaugusti.
-
I början av september ska budgetförslagen lämnas in till ekonomienheten som sammanställer allt budgetmaterial.
-
De olika nämndsförslagen behandlas därefter av budgetberedningen.
-
Efter budgetberedningen tas kommunens totala budgetförslag upp för facklig samverkan.
-
Kommunstyrelsen fattar beslut om budgeten under oktober månad. Därefter läggs interna intäkter och kostnader till förutom interna intäkter och kostnader för hyror.
-
Kommunfullmäktige fattar beslut om budget i november månad.
-
Budgeten överlämnas därefter till respektive nämnd, som delegerat arbetet med nämndens driftbudget till förvaltningschefen.
Målkedjan Enligt Kommunallagen (KL) 3:9 ska kommunfullmäktige besluta om mål och riktlinjer för verksamheten. Dessa ska fastställas så snart som möjligt efter det att den nya kommunfullmäktigeförsamlingen tillträtt. Övergripande mål och riktlinjer ska ange inriktning på övergripande nivå, det vill säga inte ange detaljer utan snarare principer och i första hand vara ett politiskt dokument. Det är ett strategiskt grunddokument för mandatperioden och anger förhållningssätt i vissa kategorier frågor snarare än att spegla inställningen i enskilda frågor.
I korthet ser budgetprocessen ut på följande sätt: -
-
Kommunfullmäktiges fastställda mål och riktlinjer är i huvudsak av övergripande karaktär
6
Verksamhetsplanen består av de aktiviteter som ska genomföras för att målen i nämndsplanen ska uppnås. Planen kan även innehålla nyckeltal /indikatorer som är kopplade till de olika aktiviteterna. Det är resursbehov och aktiviteter som leder till de prestationer och effekter, som står angivna i nämndsplanerna. Överväganden om huruvida en uppgift ska utföras av egen anställd personal eller på till exempel driftsentreprenad görs i detta sammanhang såvida inte beslut fattats på politisk nivå. Här redovisas vidare personalbehov, utbildningsbehov, lokalbehov, behov av ITstöd och inte minst behov av ekonomiska medel. Verksamhetsplanen fastställs av respektive förvaltningschef efter hörande av nämnden.
och måste därför ges en konkret uttolkning, som kan tjäna som vägledning inom nämndens verksamhetsområde. Därför upprättar varje nämnd årligen en nämndsplan som utgör grunddokument för nämndernas ansvarsområde och ska i huvudsak ange mål för de verksamheter som nämnden ansvarar för. Nämndsplanen är ett politiskt styrinstrument. Nämndsplanen fungerar som ett uppdrag /beställning till verksamhetsorganisationen. Nämndsplanen fastställs, såvida inte annat sägs i lag, av respektive nämnd efter hörande av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens viktigaste roll i detta sammanhang är att se till att nämndsplanen innehåller vad som erfordras för att fullgöra uppdraget i övergripande mål och riktlinjer samt reglemente, policys, budget och anvisningar och att den inte står i strid med dessa överordnade dokument.
Utöver att förvaltningschefen fastställer verksamhetsplanen åligger det också förvaltningschefen att fastställa nämndens driftbudget. Nämndens driftbudget fastställs utan hörande från nämnden.
När förvaltningschefen från nämnden erhåller ett uppdrag i form av en nämndsplan upprättas en verksamhetsplan, som beskriver hur detta ska uppnås och vem som ska utföra det.
7
OMVÄRLD OCH BEFOLKNING Samhällsekonomisk utveckling Den ekonomiska utvecklingen har hittills i år i flera avseenden gått åt rätt håll men inte särskilt snabbt. Kortsiktigt finns flera faktorer som begränsar tillväxten. De största hindren återfinns i omvärlden. Den ekonomiska utvecklingen i euroområdet har fortsatt att försvagas och det kommer att ta lång tid innan de underliggande strukturella problemen rättas till. Det är liktydigt med en svag tillväxt under flera år framöver. Även i Storbritannien och USA lägger finansiella obalanser hinder i vägen. Till det ska läggas att tillväxten nu har börjat hacka också i en rad så kallade tillväxtländer varav Kina utgör bara ett exempel. Problemen i omvärlden hopar sig och leder till att svensk ekonomi får mycket lite draghjälp utifrån. Eftersom exporten svarar för en betydande del av vår produktion blir tillväxten av nödvändighet rätt mager. I år beräknas svensk BNP växa med 1,3 procent. År 2013 väntas tillväxten bli 1,8 procent.
•
•
•
•
gymnasieskolor, vilket innebär att verksamheten inte behöver spara 895 miljoner kronor som sparbetinget var för nästa år. 40 miljoner kronor avsätts till utökad målgrupp för samhällsorientering för nyanlända utanför flyktingmottagandet. 65 miljoner kronor avsätts för stärkt stöd och skydd för barn och unga, den så kallade Barnskyddsutredningen. Skattesänkning till pensionärerna kompenseras med 717 miljoner kronor. Sänkt kommunal fastighetsavgift för hyreshusenheter från 1 januari 2013 kompenseras med 550 miljoner kronor.
Ett starkt och hållbart transportsystem Regeringen satsar, under planperioden 20142025, 522 miljarder kronor på Sveriges transportsystem. Följande satsningar görs: • Resurser till drift och underhåll, 241 miljarder kronor, som möjliggör en upprustning av standarden av det befintliga järnvägssystemet och en höjd ambition för vägunderhållet. • Utveckling av transportsystemet, 281 miljarder kronor, så att det klarar nuvarande och framtida krav på hållbarhet och för att göra det varaktigt robust. Den övervägande delen av utgifterna kommer att finansieras direkt med anslag. Viss alternativ finansiering kan bli aktuell till exempel medfinansiering från kommuner, landsting och företag samt brukaravgifter och trängselskatt.
På längre sikt - och i takt med att problemen i omvärlden dämpas - ser förutsättningarna för svensk ekonomi ljusare ut. De offentliga finanserna är i gott skick och den privata sektorn uppvisar betydande överskott. Samtidigt som finanserna överlag är starka finns betydande investeringsbehov - bland annat i infrastruktur och bostäder. Till det kan läggas ytterligt låga räntor och lediga produktionsresurser i form av bland annat arbetskraft. Det finns därmed goda förutsättningar för ökade investeringar och ökad konsumtion i Sverige, men oron om den internationella utvecklingen lägger i dagsläget betydande hinder i vägen.
Tar satsningarna fart på allvar och blir uthålliga kan omvärldstrycket på Lomma kommun bli stort att delta i respektive genomföra och medfinansiera projekt.
Läget på arbetsmarknaden beräknas fortsätta försvagas en bit in i 2013. Det är först framåt halvårsskiftet 2013 som tillväxten får bättre fart. Arbetslösheten når under vintern upp mot 8,0 procent innan den vänder ner. Någon mer påtaglig förbättring på arbetsmarknaden är dock inte att räkna med förrän om ett år.
Pågående utredningar och annat som kan komma att påverka kommunens ekonomi Kommunala resultatutjämningsreserver Regeringen har nu lagt propositionen Kommunala resultatutjämningsreserver (prop. 2011/12:172). Riksdagen förväntas fatta beslut om förändrad lagstiftning i höst så att de nya lagreglerna blir tillämpliga från och med 1 januari 2013.
Budgetpropositionen Nedan redovisas en kort sammanfattning av de viktigaste förslagen: • Under år 2013 läggs inte sparbetinget för GY11 ut på kommunernas
8
1) Befolkning 1/11 året innan budgetåret är utgångspunkt för beräkningen av kommunens skatteintäkter
Kortfattat innebär förslaget att kommuner och landsting under vissa förutsättningar ges en möjlighet att inom ramen för sin balanskravsutredning och det egna kapitalet kunna bygga upp så kallade resultatutjämningsreserver. Dessa reserver gör det möjligt att reservera en del av ett överskott i goda tider och sedan använda medlen för att täcka underskott som kan uppstå till följd av en lågkonjunktur. En möjlighet införs att reservera överskott som är upparbetade i boksluten för åren 2010, 2011 och 2012. Beslut om sådana överskott måste dock tas under år 2013.
Befolkningsökningen kommer att bli betydande de närmaste åren till följd av en förhållandevis stor inflyttning i kommunen. Nedan framgår befolkningen i olika åldersgrupper samt förändringarna under perioden 2011-2015. Befolkningen förväntas öka i samtliga åldersgrupper förutom bland de allra yngsta och ungdomarna i gymnasieåldern 1618 år.
Ålder/ År 0-5 6-15 16-18 19-64 65-79 80S:a
De kommuner och landsting som väljer att använda sig av resultatutjämningsreserver ska besluta om lokala riktlinjer för hanteringen av dessa reserver.
Översyn av utjämningssystemen Finansutskottet har lämnat ett betänkande som innebär att en proposition med största sannolikhet är att vänta under hösten 2012. Det är dock viktigt att påpeka att betänkandet inte på något sätt anger några ramar för vad propositionen ska innehålla eller när förslaget ska träda i kraft. Det är alltså fortfarande oklart om propositionen i sin helhet kommer att utgå från Utjämningskommitténs förslag eller om förändringarna kommer att träda i kraft 2013 eller 2014.
Befolkningsförändringarna speglar på många sätt det bostadsbyggande som nu sker i kommunen. Byggandet är omfattande, och en stor andel av de nya bostäderna är småhus med äganderätt, vilket attraherar unga barnfamiljer. Lägenhetsbyggandet är också betydande, vilket leder till ett ökat kvarboende i kommunen, och till och med ger en viss inflyttning bland äldre. Bostadsbyggande En omfattande bostadsproduktion pågår för närvarande i kommunen. Detta kommer att fortsätta de närmaste åren. Planer från byggföretagen finns för att bygga nästan 700 bostäder eller i genomsnitt 225 per år under åren 2013-2015. Här ingår byggande i egen regi på stycketomter, gruppbebyggelse och lägenheter i flerbostadshus. Samtliga upplåtelseformer är representerade. Det största området är Lomma Hamn med över 400 bostäder. Samtliga dessa bostäder bedöms dock inte bli påbörjade vid den tidpunkt som planeras och hänsyn till detta har således tagits i befolkningsprognosen. I den norra kommundelen kommer byggandet den närmaste treårsperioden att bli mycket begränsat.
Befolkning Befolkningsutvecklingen är av avgörande betydelse vid bedömningen av olika verksamheters behov. Bedömningen av befolkningsutvecklingen utgår från kommunens egen befolkningsprognos, vilken ses över minst en gång per år. Prognosen utgår från att byggandet i kommunen till 100 % genomförs enligt bostadsförsörjningsprogrammet under 2012 och 2013, till 75 % under 2014 samt därefter till 50 %. 2013
2014
2015
Befolkning 31/12 respektive år
22 796
23 376
23 585
Befolkning 1/11 året 1) innan budgetåret
22 330
22 730
23 280
2011 2012 2013 2014 2015 1 980 1 966 1 991 1 993 1 946 2 989 3 141 3 276 3 466 3 598 912 890 833 782 789 11 728 11 883 12 073 12 420 12 497 3 404 3 457 3 527 3 601 3 591 1 004 1 060 1 096 1 114 1 164 22 017 22 397 22 796 23 376 23 585
9
Förändring 2011 -2015 -34 609 -123 769 187 160 1 568
HUSHÅLLNING OCH KVALITET
Kvalitetsarbete Kvalitet kräver ett medvetet och systematiskt arbete med tydligt ställda mål. För Lomma kommun är det en självklarhet att sträva efter kvalitet i allt som görs. Det ska genomsyra verksamheten, dialogen med medborgarna, framtidsplaner – allt. Kommunens kvalitetsarbete kan beskrivas utifrån följande ledord:
Finansiellt mål enligt god ekonomisk hushållning Mål: Verksamhetens nettokostnader inklusive finansnetto ska utgöra mindre än eller lika med 98 % av skatteintäkter och statsbidrag. Verksamhetsmål enligt god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige har formulerat sex verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning som är kommunövergripande. Målen formuleras inför varje budgetår och är följande:
Delaktighet – att vi lyssnar på och möter medborgarnas synpunkter när vi planerar verksamheten, och dialogen leder till konkreta åtgärder och förbättringar. Samverkan – är en förutsättning för att uppnå kvalitet i kommunens verksamhet. Effektivitet – skapas av raka beslutsvägar, ansvarstagande och tydlighet. Närhet – är stor människorna emellan och lägger grunden för en trygg miljö att leva och trivas i. Utveckling – och förbättring kräver tydliga mål och vägen dit går genom regelbunden uppföljning av ekonomi, ledarskap och medborgarfokus.
Mål: Den totala frisknärvaron i Lomma kommun ska enligt modellen "Frisknärvaro 99 % " öka. Nyckeltal: Under perioden 2013-01-01 t.o.m. 2013-12-31 ska andelen personer med frisknärvaro uppgå till minst 75 %. Mål: Den totala sjukfrånvaron i Lomma kommun ska minska. Nyckeltal: Under perioden 2013-01-01 t.o.m. 2013-12-31 får sjukfrånvaron högst uppgå till 4,5 %.
Verksamhetsutveckling Revideringen av styrsystemet startade under 2012 och är nu en gemensam process under 2013 med samtliga nämnder involverade.
Mål: Energiförbrukningen ska minskas till gränsen för vad ekonomisk lönsamhet tillåter och miljöhänsyn kräver. Nyckeltal: Energiförbrukning ska 2013 (normalårs- och ytjusterat) minska med 5 % i förhållande till 2012.
Arbetet med att förbättra målstyrningen kommer att fortsätta under 2013, bland annat via det webbaserade systemstödet STRATSYS. Styrgruppen för barn- och ungdomsdialog kommer att jobba efter den handlingsplan som tagits fram under 2012 och utveckla dialogen genom ungdomsdemokratidag och regelbundna träffar mellan politiker och elevrådsrepresentanter.
Mål: Lomma ska vara en företagandevänlig kommun. Nyckeltal: Vid nästa mätning 2013 med SCB:s undersökning ”Företagarna om kommunen” ska företagsservice-index överstiga 70. Vid mätningen 2010 var resultatet 54. (Gränsen för nöjd är 55 och för mycket nöjd 75)
Senaste resultaten av SCB:s medborgarundersökning 2011 ska användas i styrningen av de olika verksamheterna.
Mål: Dialogen med medborgarna ska stärkas ytterligare. Nyckeltal: Resultatet i mätningen SCB:s medborgarundersökning, Nöjd-Inflytande-Indexet (NII), ska överstiga 55.
Ett Kontaktcenter för Lomma kommun etableras under 2013 och bidrar därmed starkt till en fortsatt utveckling av service till medborgarna. Ledarforum, som startade 2011, vidareutvecklas i samverkan med cheferna i organisationen.
Mål: Lomma kommun ska optimera användandet av lokaler och anläggningar inom samtliga verksamheter och nyttjandegraden ska öka. Nyckeltal: Nyckeltal tas fram under 2013. 10
HUSHÅLLNING MED PERSONALRESURSER
uppfyllas. Långtidssjukskrivningarna ökade något, medan korttidsfrånvaron minskade. Under 2013 kommer arbetet med att nå de uppsatta målen bland annat att handla om en särskild satsning på att avsluta ett antal rehabiliteringsärenden.
Hälsosam arbetsplats I arbetet med att skapa en attraktiv arbetsgivare, som kan rekrytera och behålla kvalificerade medarbetare, ingår som en viktig del ett planerat och strukturerat friskvårdsarbete. Arbetsgivarens prioritering av dessa frågor blir allt viktigare vid rekrytering av unga medarbetare.
Kompetensutveckling Kommunen är en tjänsteproducerande organisation. Det som avgör kvaliteten på dessa tjänster är personalens kompetens. Även om utbildningsnivån bland kommunens medarbetare är hög, krävs det en kontinuerlig kompetensutveckling för att möta nya och förändrade krav och behov hos kommunens invånare. Därför är det av största vikt att verksamheterna i sina budgetar avsätter tillräckliga medel för att möta behovet av kompetensutveckling.
Från och med 1 januari 2013 ersätter en friskvårdspeng om 800 kr per anställd och år tidigare motionspremier. Friskvårdspengen kan användas för alla aktiviteter som uppfyller Skatteverkets kriterier för skattefria motions- eller friskvårdsaktiviteter. Hälsoinspiratörerna erbjuds regelbunden möjlighet till utveckling i sina uppdrag genom samarbete med Företagshälsovårdens hälsoutvecklare. Friskvårdsfrågorna tas upp i den arbetsmiljöenkät som genomförs regelbundet.
I december 2013 börjar kravet på lärarlegitimation att gälla. För att arbetsgivaren ska kunna leva upp till kraven som är förenade med lärarlegitimation, måste lärarnas kompetens kartläggas och dokumenteras. Detta medför att någon form av IT-stöd för denna fråga måste införskaffas under 2013.
Kommunala entreprenader Delar av kommunens verksamhet utförs av entreprenörer. Det innebär att arbetsuppgifter som tidigare utfördes av medarbetare, anställda av kommunen, nu utförs av entreprenörernas medarbetare.
Pensionsavgångar/rekrytering Åren 2013-2015 beräknas cirka 100 medarbetare att avgå med pension, varav flertalet sker inom yrkeskategorierna lärare, förskollärare, barnskötare och undersköterskor. Prognosen är något osäker på grund av rörlig pensionsålder 61-67 år.
De stora entreprenörerna är Medley AB för bad- och fritidsverksamhet, Samhall AB och Atlantis städ- och saneringsverksamhet för städverksamhet, PEAB för gata- och parkverksamhet samt från och med 1 mars 2013 kommer Förenade Care AB att utföra all hemtjänst, särskilt boende samt servicetjänster såsom inköp, tvätt och städning.
Ytterligare cirka 500 personer (tillsvidare- och visstidsanställda) kommer att sluta i kommunen under åren 2013-2015. Av dessa cirka 500 avgångar beror cirka 100 på verksamhetsövergången inom socialförvaltningen 2013. Ersättningsrekrytering beräknas uppgå till cirka 400 personer under ovan nämnda period. Kommunen har i stort sett inga problem med att rekrytera nya medarbetare, med undantag av vissa grupper, till exempel förskollärare och specialister inom tekniska förvaltningen.
I kommunen utförs LSS-insatserna, ledsagarservice och avlösarservice i hemmet, enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV). Detta betyder att den som har beviljats insatserna själv kan välja utförare bland ett antal entreprenörer. Sjukfrånvaro Under fjolåret ökade den totala sjukfrånvaron något. Detta medförde att målen minskad sjukfrånvaro och ökad frisknärvaro inte kunde
11
grund som innefattar begreppen ansvar, öppenhet, respekt och tydlighet.
Pensionskostnader Den del av pensionsskulden som har intjänats före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Pensionsskuld från och med 1998 ingår i balansräkningen och förändringen av pensionsskulden påverkar därmed det ekonomiska resultatet i kommunen.
Arbetsmiljö Arbetsmiljöarbetet är långsiktigt och viktigt för verksamhetens utveckling. God kompetens är grunden för ett bra arbetsmiljöarbete och därför ska vi genomföra utbildning för chefer och fackliga företrädare i arbetsmiljöfrågor och hur risker och brister kan undanröjas.
Det nuvarande pensionsavtalet, KAP-KL, är helt premiebestämt på lönedelar upp till 7,5 inkomstbasbelopp. För lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp är KAP-KL i huvudsak förmånsbestämt. Sedan mitten av 1990-talet har Sveriges Kommuner och Landsting haft som målsättning att träffa ett helt premiebestämt pensionsavtal. Med ett sådant pensionsavtal är det enklare för arbetsgivaren att förutse och budgetera pensionskostnaden. Under 2013 kommer förhandlingar att föras mellan parterna om ett nytt pensionsavtal.
Viktiga komponenter i arbetsmiljöarbetet är att undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa och/eller olycksfall och upprätta handlingsplaner. En arbetsmiljö som inte ger upphov till skador eller annan ohälsa hos medarbetarna bidrar till låg sjukfrånvaro och att hålla nere de kostnader som är förknippade med sjukfrånvaro. En god arbetsmiljö ökar chanserna att medarbetarna håller sig friska, trivs bättre och därmed gör ett bättre arbete.
Samverkan Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare är en naturlig del i den dagliga verksamheten. För ett väl fungerande samverkanssystem krävs en målinriktad process där alla är delaktiga. Det sker vid arbetsplatsträffar, i samverkansgrupper och i samband med utvecklingssamtal.
Målet är en organisation och ledning som tar tillvara, anpassar och utvecklar varje medarbetares förutsättningar och förmåga. Arbetsgivaravgifter Arbetsgivaravgifterna består både av delar som bestäms av riksdagen (lagstadgade) och delar som bestäms i förhandlingar mellan parterna inom offentlig sektor (försäkringar och kollektivavtal). Avgifterna går främst till pension samt sjuk- och olycksfallsförsäkringar.
Målet är effektiva samverkansprocesser som skapar förutsättningar för ett positivt arbetsklimat och innefattar hälso- och arbetsmiljöaspekter. Utbildning i samverkansavtalet, förebyggande arbetsmiljöarbete, lyhördhet för medarbetarnas synpunkter är viktiga framgångsfaktorer i verksamheten. Arbetsgivaren har alltid kvar sitt ansvar för arbetsmiljön, dock är samverkan en förutsättning för ett effektivt arbetsmiljöarbete.
Arbetsgivaravgifterna var på samma nivå under 2012 som år 2011 det vill säga 38,46 %. För år 2013 föreslås oförändrad nivå på arbetsgivaravgifterna. Arbetsgivaravgifter (%) Arbetsgivaravgifter enligt lag Avtalsförsäkringar Kollektivavtalad pension Summa arbetsgivaravgifter
Syftet med avtalet är att stärka samverkan mellan parterna och öka medarbetarnas möjlighet till delaktighet och sätta fokus på en hälsofrämjande arbetsmiljö. En förutsättning för detta är att parterna har en gemensam värde-
12
2012 31,42 0,21 6,83 38,46
Prel. 2013 31,42 0,21 6,83 38,46
HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER
Malmö stad, Vellinge kommun, Sea-U och Region Skåne som kommer att starta under 2013. Projektet syftar främst till att ge skolbarnen möjlighet att uppleva livet under ytan i havet, men syftet är också att utveckla besöksnäring och öka allmänhetens kunskap om havet.
Det strategiska natur- och miljöarbetet i kommunen kommer under 2013 att prioritera arbetet med nya lokala miljömål, klimatfrågan, kust- och vattenmiljöfrågor samt information, utveckling och skydd av naturområden.
Höje å vattendragsförbund och Kävlingeåprojektet är numera ombildade till vattenråd. Detta i enlighet med EU:s ramdirektiv för vatten och den nya vattenförvaltningen. Kommunen ingår som en viktig medlem i dessa båda vattenråd, som förväntas få högre status i samhällsplaneringen genom sin viktiga roll som remissinstans för bland annat detaljplaner. Detta innebär att medborgarinflytandet kring vattenfrågorna har ökat. Inom ramen för den nya vattenförvaltningen har åtgärdsprogram formulerats för bland annat Höje å och Lödde å/ Kävlingeån. Vattenvårdande och vattenfördröjande åtgärder kommer att fortlöpa som samarbetsprojekt mellan de kommuner som berörs av dessa vatten.
Nya lokala miljömål Nya miljömål för Skåne presenterades av länsstyrelsen under 2012. Förvaltningarna har därför tagit fram nya lokala miljömål med åtgärder för de miljömål som inte redan ingår i kommunens Energiplan med klimatstrategi, Naturmiljöprogram med grönplan eller Marint naturmiljöprogram. Arbetet fortsätter under året med förankring och antagande av de nya lokala målen och åtgärderna. Klimatarbete och klimatrelaterade åtgärder En ny energiplan med energistrategi kommer att tas fram under året. Samtidigt fortsätter arbetet med att genomföra de åtgärder som redan är antagna i den tidigare energiplanen. Kommunen har dessutom fått ekonomiskt stöd från Energimyndigheten för att arbeta med energieffektiviserande åtgärder. Detta arbete riktar sig framförallt till förvaltningarna.
Skydd av natur Under 2012 intensifieras kommunens arbete med att skydda de värdefullaste naturområdena. Utöver nedanstående projekt kommer också förslag på ytterligare områden som behöver skydd att föreslås under 2013.
Under året kommer också en ny inmätning av kusten att göras i ett samarbetsprojekt mellan kustkommunerna, länsstyrelsen och Sveriges Geologiska Undersökning. Detta material är användbart för att ha kontroll över kustens förändring och erosion i takt med att klimatförändringens påverkan ökar.
Fels mosse Arbetet fortsätter under 2013 inom Höjeåprojektet med att restaurera och förhoppningsvis kunna skydda mossen som ett naturreservat. Östra dammen Kommunen har fått bidrag från staten för en rad åtgärder i naturreservatet Östra dammen. Projektet löper under 2013 och syftar till att kommunen tar över ansvaret för reservatet samt utvidgar området i en ny reservatsbildning. Även fysiska åtgärder ingår i projektet för att gynna biologisk mångfald och friluftsliv. Information ska ges kring de värden som finns både för allmänhet och för skolor.
Renare hav och inlandsvatten Det marina naturmiljöprogrammet som antogs av kommunfullmäktige 2010 innehåller bland annat mål och åtgärder för den kommande 10årsperioden. Arbetet fortsätter därför under 2013 med de åtgärder som prioriteras för året. Med hjälp av statliga medel startade kommunen 2010 ett samarbetsprojekt med Malmö stad, Sea-U, VA-syd och Region Skåne för att testa blåmusselodlingar som en ny metod för att rena kustvattnet från närsalter. Detta projekt avslutas och slutredovisas under 2013.
Haboljungs alkärr I juni 2012 fick kommunen statligt stöd för att påbörja arbetet med att skydda Haboljungs alkärr som naturreservat. Arbetet fortsätter med att upprätta förslag till skötselplan, föreskrifter och förankring hos arrendator.
Naturbåten är ett nytt samarbetsprojekt med statliga medel mellan Lomma kommun, 13
EKONOMISK ÖVERSIKT OCH ANALYS
Åren 2006-2008 utgör positiva exploateringsnetton och realisationsvinster en betydande del av resultatet.
Beräkningsförutsättningar De viktigaste beräkningsförutsättningarna är: • Oförändrad utdebitering: 19,24 kr. • Utgångspunkten har varit fastställd ELP 2013-2014. • Befolkningsprognos 2012-2017 för Lomma kommun, daterad 2012-04-11. • Skatter, bidrag och utjämning har beräknats efter Sveriges Kommuner och Landstings cirkulär 2012:46 samt preliminär kostnads- och LSS-utjämning cirkulär 2012:45. Antal invånare 201211-01: 22 330. • Kommunen beräknas få kompensation för eftersläpningseffekter i kostnadsutjämningen till följd av hög befolkningstillväxt under perioden. • Ingen kompensation för inflation. Indexuppräkning har gjorts för entreprenaderna Förenade Care AB, Räddningstjänsten och PEAB Sverige AB. • Tillväxtposten avseende 2013 med nivåhöjning kommande år, baserad på kommunens befolkningsprognos och standardkostnaderna i utjämningssystemet per åldersgrupp, har tillförts nämnderna.
Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Som tidigare nämnts har kommunfullmäktige fastställt ett finansiellt mål som anger ambitionsnivån vad gäller den finansiella utvecklingen. Målet är att verksamhetens nettokostnader inklusive finansnetto ska utgöra mindre än eller lika med 98 % av skatteintäkter och statsbidrag. Nedanstående diagram visar relationen nettokostnader inklusive finansnetto/skatteintäkter och statsbidrag. För åren 2006-2012 har nettokostnaderna i diagrammet justerats för jämförelsestörande poster som realisationsnetto och exploateringsnetto. Mnkr
Nettokostnadernas andel
102%
101% 99%
100% 98%
98%
98%
98%
98%
95%
96% 94%
98%
98%
93%
92% 90%
20 10
20 09
20 08
20 11 Pr og n 20 Bu 12 dg et 20 13 Pl an 20 14 Pl an 20 15
Resultatutveckling Den av staten fastställda nedre gränsen för den ekonomiska utvecklingen, det så kallade balanskravet, innebär att kommunens intäkter varje år måste överstiga kostnaderna. Detta är dock inte tillräckligt för att på lång sikt uppnå Kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning.
20 07
20 06
88% År
Åren 2013-2015 uppgår andelstalen samtliga år till 98 %. Resultatbudget Jämfört med budget 2012 beräknas skatteintäkter och statsbidrag öka med 5,1 % eller 50,0 mnkr 2013. Av dessa 50,0 mnkr har 41,0 mnkr tillförts nämndernas verksamheter, 3,0 mnkr till finansförvaltningen samt 6,0 mnkr till KS förfogandemedel.
Resultatutvecklingen sedan 2006 redovisas i diagrammet nedan. Resultatutveckling Mnkr
Nämndernas budgetar har tillförts 41,2 mnkr på följande sätt: • Tillväxtposter, 12,7 mnkr • Löneökningar/indexuppräkning, 18,5 mnkr • Effektiviseringar, 15,2 mnkr • Förstärkningar, 25,2 mnkr
112
120 100 80
77
60 40 20
43 35
31 15
18
21
22
23
0 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Prog Budg. Plan Plan 2012 2013 2014 2015
År
14
När de slutliga ramarna antogs i våras fördelades effektiviseringar/anpassningar av budget mellan nämnderna proportionellt motsvarande 15,2 mnkr.
•
I höstens budgetarbete har, förutom fördelning av tillväxtposter och kompensation för årets lönerevision samt indexuppräkning av kommunala entreprenader, förstärkningar motsvarande 25,2 mnkr tilldelats nämnderna. Det handlar dels om förstärkningar endast för år 2013 motsvarande 9,5 mnkr, dels förstärkningar för perioden 2013-2015 med 15,7 mnkr årligen.
Investerings- och exploateringsverksamhet Investeringsverksamheten fortsätter att vara mycket omfattande och uppgår under perioden till 440,4 mnkr. Investeringarna fördelar sig mellan åren på följande sätt:
•
Mnkr Skattefinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet Totalt
Förstärkningarna fördelar sig på nämnder och period på följande sätt (mnkr): Nämnd Kommunstyrelse Socialnämnd Barn- och utbildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Teknisk nämnd Miljö- och byggnadsnämnd Summa
2013 2,0 0,0 0,6 0,0 6,3 0,6 9,5
Stöd till skötsel av Alnarpsparken, 0,2 mnkr Ny nämndsekreterarorganisation / förändrad överförmyndarverksamhet, 0,1 mnkr
2013 177,2
2014 136,0
2015 85,3
15,9
13,0
13,0
193,1
149,0
98,3
Utöver ovanstående investeringar tillkommer inte slutförda investeringar under 2012 som i helårsprognosen per 31 augusti 2012 beräknas uppgå till cirka 15,5 mnkr exklusive nytt vårdboende (byggas i LSAB’s regi) vilket innebär att kommunens totala investeringsvolym är cirka 455 mnkr åren 2013-2015. Bland de större investeringsobjekten under perioden kan nämnas nybyggnad Karstorpskolan i Lomma, utbyggnad av Alfredshällskolan i Bjärred och tillbyggnad Rutsborgskolan i Borgeby samt idrottshall Södra kommundelen. Därutöver finns investeringar som är kopplade till genomförandet av detaljplaner där Sandstensgatan och Centrumtorget utgör de största.
20132015 0,9 2,9 4,0 0,0 7,9 0,0 15,7
Förstärkningarna för 2013 omfattar: • Utökat beläggningsunderhåll, 6,3 mnkr • E-tjänster etapp III, 1,3 mnkr • Inredning/utrustning av Rutsborgskolan, 0,6 mnkr • GIS-kompetensen, 0,6 mnkr • Surfplattor till förtroendevalda i arbetsutskotten, 0,25 mnkr • Firande av kommunens 50-årsjubileum, 0,25 mnkr • Projekt naturbåten i Öresund och samordnad mätning av Skånes kustzon, 0,16 mnkr
Under kommande treårsperiod beräknas exploateringsverksamheten förbättra likviditeten med 21,9 mnkr. Låneskuld Den omfattande investeringsverksamheten innebär en stor belastning på kommunens likviditet. Det kassaflöde som kommunen själv genererar uppgå till cirka 270 mnkr under perioden 2013-2015. Detta är den nivå kommunen kan investera för utan att behöva ta upp nya lån och motsvarar summan av avskrivningar och resultat.
De årliga förstärkningarna för perioden 20132015 omfattar: • Införande av internhyressystem (bland annat en justerad nivå på planerat och löpande fastighetsunderhåll), 7,3 mnkr. • Ökade kostnader gymnasieskola och vuxenutbildning, 3,8 mnkr • Bibehållen kvalitet inom socialnämndens verksamhetsområde, 2,9 mnkr • Feriearbetande ungdomar, 0,6 mnkr • Åtgärder i enlighet med naturmiljöprogrammet, 0,6 mnkr • Inköp av Krav- och Fairtrademärkta bananer, 0,2 mnkr
Erfarenheterna visar att samtliga budgeterade investeringar inte färdigställs som planerat. Budgeten bygger på förutsättningen att cirka 85 % av investeringsbudgeten 2013 förbrukas. Resterande del antas förbrukas under nästkommande år. För 2014 och 2015 antas 100 % förbrukas.
15
Diagrammet nedan visar hur låneskulden utvecklas. Till följd av kommunens starka befolkningstillväxt finns ett högt tryck på investeringssidan och de årliga investeringarna beräknas uppgå till i snitt cirka 150 mnkr under perioden, vilket medför ett ökat upplåningsbehov. Låneskulden beräknas öka med 140 mnkr från 450 mnkr 2012 till 590 mnkr 2015. Mnkr
Känslighetsanalys En kommun påverkas av händelser i omvärlden som ofta kan vara svåra att påverka. Det kan till exempel vara en konjunktursvängning eller förändrade lagar och förordningar. I sammanställningen nedan redovisas hur ett antal händelser påverkar kommunens ekonomi. Händelse
Låneskuld
Löneförändring med 1 % inklusive personalomkostnader Förändring av låneräntan med 1 % Upplåning med 10 mnkr Förändrad utdebitering med 1 kr
700 600 600
590
550
500
450
400
Framtid Kommunens befolkningsprognos pekar på en fortsatt stark tillväxt. Skälet till detta är det omfattande bostadsbyggandet. Alla åldergrupper förutom de allra yngsta förväntas att öka i antal. Störst blir ökningen bland de unga barnfamiljerna och ungdomarna i gymnasieåldern, 16-18 år.
170
200 101 100
32
16
0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Prog Budg. Plan Plan År 2012 2013 2014 2015
Finansnetto Diagrammet visar hur finansnettot, det vill säga skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader, utvecklas. Avkastningen från pensionsförvaltningen ingår normalt i finansnettot, men ingår inte i uppgifterna i diagrammet nedan.
Kommunens planering för att kunna tillhandahålla den kommunala service som kommuninvånarna kan förvänta sig är omfattande. Investeringsnivån är och har varit mycket hög både i anläggningar för kommunal service och i infrastruktur. Framöver kommer investeringsbehoven fortsatt att vara höga, vilket innebär en mycket stor och långsiktig belastning på ekonomin.
Från och med 2012 budgeteras ingen årlig avkastningen från pensionsförvaltningen. Finansnetto
Mnkr
För kommunens långsiktiga ekonomiska utveckling är det viktigt att nämndernas ekonomi är i balans och att budgeten hålls. Sedan flera år tillbaka har flera nämnder visat negativa budgetavvikelser under löpande år och de åtgärder som har vidtagits under året har inte varit i tillräcklig omfattning för att nå balans.
5 0
0
0 0 2006 2007 2008 2009 2010 -2
2011
-3
Prog Budg. Plan Plan 2012 2013 2014 2015
-10 -11 -15 -20 -25
2,7 0,4 49,6
320 260
300
-5
Förändring (mnkr) 5,5
-11 -14 -19
År
Kommunens resultatnivå bör ligga på mellan 3,0 – 4,0 % av skatter, statsbidrag och utjämning om kommunens finansiella handlingsutrymme ska kunna bibehållas. I rådande läge blir det en utmaning att lyckas med detta framöver. Med en aktiv styrning där ekonomin hela tiden ställs mot de ökande verksamhetsbehoven bör kommunen ha möjligheter att upprätthålla ett sådant resultat.
-22
Finansnettot har varit negativt sedan 2007. För planperioden beräknas finansnettot ytterligare försämras till en nivå på cirka - 22 mnkr år 2015. Försämringen förklaras av den kraftigt ökade upplåningsvolymen.
16
KOMMUNÖVERGRIPANDE VERKSAMHET KOMMUNLEDNING Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Driftbudget Tkr
Utfall 2011
Prognos 2012
Budget 2013
Plan 2014
Plan 2015
29 091
24 499
32 191
32 191
32 191
Kostnader
-74 563
-69 641
-75 838
-74 225
-74 213
Nettokostnad
-45 472
-45 142
-43 647
-42 034
-42 022
Budgeterad nettokostnad
-46 182
-44 982
710
-160
Intäkter
Budgetavvikelse
Från och med 2013 ingår budget för planverksamhet samt budget för vissa fastighetsfrågor.
samarbetet flyttas från miljö- och byggnadsnämnden till kommunstyrelsen vid årsskiftet 2012/13.
Verksamhetsbeskrivning Kommunledningskontoret omfattar följande enheter/funktioner: ledning och samordning, utvecklingsenhet, kansli, personal och lön, ekonomi, it- och serviceenhet samt fysiskplanering.
Införandet av Kontaktcenter beräknas vara färdigt och i full drift tidigt under 2013. Kontaktcenter är en ny form av service till kommunens medborgare och besökare, med en samlad hantering av flera av kommunens mest förekommande ärenden inom en liten enhet.
Ledning och samordning innefattar ansvaret för kommunens säkerhetsfrågor där även Vakande ögon ingår. Ekonomienheten svarar även för upphandlings- samt försäkringsfrågor.
En samlad organisation för kommunens nämndsekreterare inrättas, och kanslienheten ansvarar i fortsättningen för personal som hanterar handlingar, protokoll och övrig nämndsadministration i kommunens nämnder. Därmed kan verksamheten samordnas, kvalitén blir jämnare och sårbarheten minskar.
Förändringar i verksamheten Ansvaret för exploaterings- och detaljplanefrågor övergår till kommunstyrelsen. Därmed får kommunstyrelsen ett samordnat ansvar för strategiska markfrågor och hela planprocessen, från översiktsplan till detaljplan.
Framtid Arbetet med centrumutveckling i både Lomma och Bjärred fortsätter. För BjärredBorgeby utarbetas en fördjupad översiktsplan där bland annat centrummiljön behandlas, och för Lomma utvecklas arbetet med det så kallade Lommastråket för handel, folkliv och estetiska värden.
Kommunstyrelsen kommer under 2013 att intensifiera arbetet med översyn och kartläggning av naturområden, för att eventuellt inrätta naturreservat i de mest intressanta miljöerna. Samarbetet inom MalmöLundregionen, där Lomma ingår tillsammans med tio andra kommuner, tar en fastare form. Det innebär bland annat att ett litet kansli inrättas med en samordnarfunktion. För detta betalar medverkande kommuner en årlig avgift på två kronor per invånare.
Kommunen samarbetar med grannkommuner och Region Skåne för att, i samband med att godstågstrafiken kommer att öka, även möjliggöra pågatågstrafik på Lommabanan. Projektet handlar om att utnyttja befintlig järnvägssträckning, kompletterat med mötesspår och stationer för passagerartrafik i Alnarp, Lomma och
Lomma kommun har ett avtal med Staffanstorps kommun vad gäller räddningstjänst. Kommunens ansvar för 17
Flädie. För att förbereda för detta finns en
planskild underfart på Vinstorpsvägen med i planeringen.
•
I kommunens långsiktigt hållbara miljöarbete ska en gemensam strategi finnas.
•
En åtgärdsplan med konkreta insatser ska tas fram för att säkerställa framtida personalrekrytering.
•
Markköp/exploateringsavtal ska präglas av framtidsinriktat och långsiktigt hållbart miljöarbete för kommande generationer. Åkermark ska i möjligaste mån bibehållas genom att förtätning företrädesvis begränsas till redan bebyggda områden.
Mål •
•
E-tjänster ska utvecklas i alla nämnder för att öka service, effektivitet och transparens. Systemen ska vara i drift vid utgången av 2013. En översyn och kartläggning av kommunens nuvarande naturområden för anläggande av naturreservat ska genomföras.
18
RÄDDNINGSTJÄNST
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Driftbudget Tkr
Utfall 2011
Prognos 2012
Budget 2013
Plan 2014
Plan 2015
16
0
0
0
0
Kostnader
-8 894
-8 889
-9 049
-9 049
-9 049
Nettokostnad
-8 878
-8 889
-9 049
-9 049
-9 049
Budgeterad nettokostnad
-8 889
-8 889
11
0
Intäkter
Budgetavvikelse
Verksamhetsbeskrivning Räddningstjänsten ansvarar för räddningsinsatser vid olyckshändelser och vid överhängande fara för sådana, i syfte att hindra och begränsa skador på människor, egendom och miljö.
ansvaret för räddningstjänsten från miljöoch byggnadsnämndens ansvar som räddningsnämnd till kommunstyrelsen. Samtidigt flyttas ansvaret för tillsyn enligt miljöbalken från tekniska nämnden till miljö- och byggnadsnämnden.
Räddningstjänsten bistår och hjälper kommuninvånare med råd och anvisningar i syfte att förebygga brand och andra olyckor.
För närvarande pågår en förstudie om en utökad operativ samverkan mellan Räddningstjänsten Syd och Räddningstjänsten Lomma-Staffanstorp i området väster om Lund.
Räddningstjänsten i Lomma bedrivs sedan 1 juni 2006 i samverkan med Staffanstorps kommun med Staffanstorp som huvudman.
Framtid Projekten om en gemensam regional larmcentral och resurser för tung räddning fortgår.
Förändringar i verksamheten Från och med 1 januari 2013 flyttas
19
KOMMUNÖVERGRIPANDE VERKSAMHET REVISIONSVERKSAMHET Ansvarig nämnd: Revision Driftbudget Tkr
Utfall 2011
Prognos 2012
Budget 2013
Plan 2014
Plan 2015
36
33
36
36
36
Kostnader
-871
-862
-868
-868
-868
Nettokostnad
-835
-829
-832
-832
-832
Budgeterad nettokostnad
-829
-829
-6
0
Intäkter
Budgetavvikelse
skaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig.
Verksamhetsbeskrivning Kommunrevisionens uppgift är att ge kommunfullmäktige underlag till den årliga ansvarsprövningen vilken regleras i kommunallag och i skriften god revisionssed.
Analys av väsentlighet och risk är grundstommen i revisionsprocessen och utgör underlag för prioriteringar av granskningens inriktning och omfattning.
Revisorerna granskar årligen i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämnderna. De granskar på samma sätt, genom de revisorer eller lekmannarevisorer som utsetts i de kommunala bolagen även verksamheten i dessa.
Lagstiftningen fokuserar på god ekonomisk hushållning och på att öka långsiktigheten i den ekonomiska verksamhetsmässiga planeringen. Lagen ställer krav på att budgeten ska innehålla finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten. Målen bör följas upp kontinuerligt och ska utvärderas i delårsrapport och i årsredovisning. Revisionen bedömer resultatet i delårsrapport och årsredovisning.
Revisorerna prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt, om räken-
20
KOMMUNÖVERGRIPANDE VERKSAMHET VALVERKSAMHET Ansvarig nämnd: Valnämnd Driftbudget Tkr
Utfall 2011
Prognos 2012
Budget 2013
Plan 2014
Plan 2015
0
0
0
150
0
Kostnader
-13
-30
-30
-680
-30
Nettokostnad
-13
-30
-30
-530
-30
Budgeterad nettokostnad
-30
-30
17
0
Intäkter
Budgetavvikelse
Verksamhetsbeskrivning Valnämnden är i enlighet med vallagen, lokal valmyndighet och ansvarar jämlikt denna lag och lagen om kommunal folkomröstning för genomförandet av allmänna val och folkomröstning inom kommunen.
Inga allmänna val planeras att genomföras under år 2013. År 2014 kommer såväl val till Europaparlamentet som allmänna val i Sverige att genomföras.
21
KOMMUNÖVERGRIPANDE VERKSAMHET ÖVERFÖRMYNDARVERKSAMHET Ansvarig nämnd: Överförmyndaren Driftbudget Tkr
Utfall 2011
Prognos 2012
Budget 2013
Plan 2014
Plan 2015
341
100
100
100
100
Kostnader
-845
-739
-552
-552
-552
Nettokostnad
-504
-639
-452
-452
-452
Budgeterad nettokostnad
-546
-543
42
-96
Intäkter
Budgetavvikelse
transitboende på Solberga har upphört från och med våren 2012 och därmed också överförmyndarens uppgift att utse gode män för ungdomar mottagna av Malmö Stad.
Verksamhetsbeskrivning Överförmyndaren ska utöva överförmyndarverksamhet, vilket innebär att granska förmyndares, gode mäns och förvaltares verksamhet med ledning av de förteckningar, årsräkningar, sluträkningar samt andra handlingar och uppgifter angående förvaltning som ska lämnas in till överförmyndaren.
Från och med 1 augusti 2011 har Lomma kommun avtal med Migrationsverket om mottagande av åtta ensamkommande barn och ungdomar. Överförmyndaren ska utse gode män för dessa ungdomar. Omfattningen av den administrativa hanteringen är därför mindre sedan våren 2012 och förväntas ligga på denna nivå också under år 2013.
Förändringar i verksamheten Malmö stads mottagning av ensamkommande barn och ungdomar på
22
INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Ansvarig nämnd: Socialnämnd Driftbudget Tkr
Utfall 2011
Prognos 2012
Budget 2013
Plan 2014
Plan 2015
5 647
13 898
16 938
16 938
16 938
Kostnader
-31 978
-42 596
-46 885
-46 891
-46 899
Nettokostnad
-26 331
-28 698
-29 947
-29 953
-29 961
Budgeterad nettokostnad
-26 472
-27 801
141
-897
Intäkter
Budgetavvikelse
Insatserna kan omfatta
Verksamhetsbeskrivning Förebyggande insatser
• • • • • • •
Förebyggande arbete bedrivs genom • föräldrautbildning för föräldrar med yngre barn i samverkan med barnoch utbildningsnämnden • föräldrautbildning för tonårsföräldrar • öppenvård i egen regi; som bistånd enligt SoL (Socialtjänstlagen), som råd och stöd och som uppsökande verksamhet • budgetrådgivning och skuldsanering • familjerådgivning (extern regi) • kriscentrum för barn, kvinnor och män (extern regi) • 81:ans träffpunkt för personer med psykiskt funktionshinder • anhörigstöd • servicesamtal.
stödsamtal gruppbehandling kontaktperson/-familj öppenvård placering i familjehem institutionsvård boendestöd.
Försörjningsstöd Utredning görs enligt socialtjänstlagen och utgår från den enskildes ansökan om ekonomiskt bistånd. Målet är att den enskilde så snart som möjligt blir självförsörjande. Utredningen, som görs tillsammans med den sökande, leder fram till en individuell genomförandeplan. Samverkan sker ofta med andra myndigheter, till exempel arbetsförmedling och försäkringskassa.
Familjerätt
Kommunal psykiatri
Insatserna omfattar
Målgruppen för denna verksamhet är personer med psykiska funktionshinder. Verksamheten arbetar uppsökande och målet är att förebygga psykisk ohälsa.
• vårdnadsutredningar och umgängesfrågor • adoptionsutredningar • samarbetssamtal.
I verksamheten ingår • uppsökande verksamhet information • boendestöd • 81:ans träffpunkt • anhörigstöd.
Vård Insatser för barn, ungdomar och vuxna förekommer framför allt som bistånd enligt socialtjänstlagen, men det förekommer även tvångsåtgärder enligt LVU, Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, och LVM, Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall.
och
Kraftkällan Kraftkällan är en serviceorganisation inom socialnämndens ansvarsområde, som sköter service till de kommunala förvaltningarna.
23
Framtid I takt med att kommunen växer, ökar också antalet medborgare i behov av socialt stöd av olika slag. Att upprätthålla en god kvalitet är resurskrävande, men gagnar i förlängningen både kommuninvånare och kommunen.
Integrationsverksamheten Socialnämnden ansvarar för mottagande av flyktingar, såväl vuxna, familjer som ensamkommande barn. Kommunen tecknar årligen avtal med Migrationsverket avseende omfattningen av mottagandet. Alkoholtillstånd, serveringstillstånd m.m. Nämnden ansvarar för frågor inom alkohollagstiftningens område, framförallt i form av handläggning av permanenta och tillfälliga tillstånd samt tillsyn. Verksamheten ansvarar också för tillsyn av detaljhandeln avseende folkölsförsäljning, tobaksförsäljning och försäljning av receptfria läkemedel.
Nämnden kan se att det funnits en markant ökning av antalet ansökningar/anmälningar, utredningar och behov av insatser för barn och unga de senaste åren. Framförallt är det ungdomar i äldre tonåren och i början av vuxenlivet som har behov av insatser från socialtjänsten. Nämnden kan se en ökning av ungdomar med psykisk ohälsa och självskadebeteenden.
Förändringar i verksamheten Antalet barn och unga i behov av vård i form av institutionsplaceringar har ökat de senaste åren, och behovet förväntas kvarstå även under 2013. Ett utökat samarbete med barn- och utbildningsnämnden samt kulturoch fritidsnämnden planeras för att, i ett tidigare skede, kunna möta behoven.
Socialnämnden kommer att fortsätta prioritera och fokusera på förebyggande arbete, särskilt bland barn och ungdomar, bland annat genom att ytterligare utveckla samarbetet med barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden. Prioriteringen är primärt till för att förbättra livssituationen för den enskilde, men är också nödvändig för att så långt som möjligt nedbringa kostnaderna på kort och lång sikt.
Unga vuxna, med självskadeproblematik, som är i behov av vård inom psykiatrin har också ökat och behoven förväntas kvarstå under 2013.
Mål •
Till följd av fler hushåll i kommunen, förväntas kostnaderna för försörjningsstöd öka något.
24
Resultaten i Öppna Jämförelser ska förbättras jämfört med föregående års mätning.
Nyckeltal Utfall 2011
Budget 2012
Budget 2013
Plan 2014
Plan 2015
3 994
4 100
4 400
4 400
4 400
102
115
120
120
120
Antal placerade vuxna på institution (genomsnitt per månad)
1
1
1
1
1
Antal vårddygn per månad
13
30
30
30
30
6
6
6
6
6
Antal placerade barn i familjehem eller liknande
6
8
8
8
8
Antal placerade barn på institution (genomsnitt per månad)
4,3
5
5,5
5,5
5,5
Antal vårddygn per månad
119
150
165
165
165
Antal barn med kontaktperson
16
16
16
16
16
Försörjningsstöd Nettokostnad försörjningsstöd (tkr) Antal hushåll som erhåller försörjningsstöd Vård av vuxna
Antal vuxna med kontaktperson Vård av barn
25
LSS-VERKSAMHET Ansvarig nämnd: Socialnämnd Driftbudget Tkr
Utfall 2011
Prognos 2012
Budget 2013
Plan 2014
Plan 2015
3 748
4 522
4 804
4 804
4 804
Kostnader
-41 666
-45 777
-48 963
-50 339
-49 983
Nettokostnad
-37 918
-41 255
-44 159
-45 535
-45 179
Budgeterad nettokostnad
-35 502
-39 857
-2 416
-1 398
Intäkter
Budgetavvikelse
Hälften av den neddragning som gjordes 2012 inom gruppbostäder och daglig verksamhet, återställs 2013, vilket medför en utökning av budgeten.
Verksamhetsbeskrivning Insatserna enligt LSS (Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade) innefattar • • • • • • • •
Framtid De neuropsykiatriska diagnoserna ökar i hela landet, så också i Lomma kommun.
kontaktperson ledsagarservice avlösarservice i hemmet korttidstillsyn för barn över 12 år korttidsvistelse daglig verksamhet personlig assistans bostad med särskild service.
För brukare med dessa diagnoser kommer det att krävas att socialnämnden arbetar med utveckling av alternativa boendeformer, arbetsuppgifter inom ramen för daglig verksamhet och fritidsaktiviteter. Försäkringskassans ändrade riktlinjer avseende rätten till personlig assistans enligt SFB, Socialförsäkringsbalk (2010:110), beräknas även framledes medföra ett utökat kostnadsansvar för socialnämnden. Då dessa tillkommande kostnader ej kan förutses avseende tidpunkt och omfattning, är det nämndens ambition att på sikt bygga upp en ekonomisk beredskap för ändamålet.
Förändringar i verksamheten Den ökade inflyttningen till kommunen de senaste åren har inneburit att även personer med behov av stöd enligt LSS blir fler. Försäkringskassans ändrade riktlinjer avseende rätten till personlig assistans enligt SFB, Socialförsäkringsbalk (2010:110), har medfört ett större kostnadsansvar för socialnämnden, vilket gör att budgeten för personlig assistans enligt LSS behöver utökas.
Mål •
Timbeloppet för brukare som är beviljade personlig assistans enligt SFB har ökat, vilket också ökar socialnämndens kostnader.
26
Resultaten i Öppna Jämförelser ska ligga kvar på samma höga nivå som vid förra mätningen.
Nyckeltal Utfall 2011
Budget 2012
Budget 2013
Plan 2014
Plan 2015
33
34
34
35
36
- LSS
9
7
11
11
11
Antal personer med avlösarservice i hemmet
8
11
11
11
11
Antal personer med bostad med särskild service
28
31
31
31
31
Antal personer med daglig verksamhet
28
32
32
32
32
Antal personer med personlig assistans: - LASS
27
HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Ansvarig nämnd: Socialnämnd Driftbudget Tkr
Utfall 2011
Prognos 2012
Budget 2013
Plan 2014
Plan 2015
75 805
79 472
30 170
30 170
30 170
Kostnader
-244 126
-251 199
-201 204
-203 982
-204 415
Nettokostnad
-168 321
-171 727
-171 034
-173 812
-174 245
Budgeterad nettokostnad
-160 148
-167 972
-8 173
-3 755
Intäkter
Budgetavvikelse
Insatser i ordinärt boende
Verksamhetsbeskrivning De verksamheter som finns inom området hälsa, vård och omsorg beskrivs nedan:
De biståndsbedömda insatserna i ordinärt boende består av
Fixartjänst
• •
Fixartjänsten är en avgiftsfri service med primärt syfte att förebygga fallolyckor i hemmen. Målgruppen är förtids- och ålderspensionärer samt personer med funktionshinder boende i Lomma kommun.
• • •
Träffpunktsverksamhet Vid Träffpunkt Havsblick och Träffpunkt Jonasgården erbjuds varje vecka olika aktiviteter och möjlighet till social samvaro. Träffpunktsverksamheterna bedrivs i samverkan med ideella föreningar.
trygghetslarm avlösning i hemmet eller i särskild avlösningslägenhet dagverksamhet för personer med demenssjukdom korttidsvistelse personlig omvårdnad och serviceinsatser.
Särskilt boende Särskilt boende erbjuds de kommuninvånare som har så omfattande omvårdnadsbehov att det inte kan tillgodoses i ordinärt boende. I Lomma kommun finns boendeenheten Jonasgården (48 lägenheter) i norra kommundelen, och boendeenheterna Strandängsgatan 2 (44 lägenheter), Vega (30 lägenheter) och Lillevången (8 lägenheter) i södra kommundelen.
Närståendestöd Närståendestöd erbjuds personer som har en äldrerelaterad sjukdom och vårdas i hemmet och där närstående behöver avlösning och stöd. Aktiviteterna består bland annat av stödsamtal, avlösning i hemmet och närståendecafé. Verksamheten erbjuder möjlighet till dagoch kvällsavlösning på Treklövern med möjlighet till eget rum under vistelsetiden. Verksamheten bedrivs på Nybovägen i Lomma.
För vårdtagare, med särskilda vårdbehov som inte kan tillgodoses inom dessa enheter, köps vårdplatser externt. Socialnämnden förfogar också över ett antal servicelägenheter, där de boende får vård och service genom hemtjänst och hemsjukvård.
Hemsjukvård och rehabilitering Kommunens sjukvårds-, habiliterings- och rehabiliteringsansvar omfattar all sjukvård och alla rehabiliteringsinsatser som ges till kommuninvånare, i alla åldrar, som inte kan ta sig till vårdcentralen. Undantagna ansvarsområden är läkarinsatser och vissa specialistfunktioner.
Förändringar i verksamheten Befolkningsutvecklingen i kommunen pekar på en kraftig ökning av andelen äldre fram till 2030. Socialnämnden förbereder sig och verksamheten för denna ökning, bland annat genom att prioritera förebyggande och öppna insatser samt 28
I takt med att behoven av äldreomsorg ökar kommer förändringar att behöva genomföras för att möta medborgarnas förväntningar på verksamheten. Ökat inflytande och ökad valfrihet är faktorer som kommer att spela en viktigare roll i framtiden. Socialnämnden kommer även fortsättningsvis att prioritera förebyggande arbete och närståendestöd. Nämnden fokuserar på att kommuninvånarna, med hjälp och stöd vid behov, ska kunna leva ett tryggt och bra liv, hela livet.
planerar för utbyggnad av nya särskilda boenden. Socialnämnden verkar för att hitta så flexibla och kostnadseffektiva lösningar som möjligt. I mars 2013 övergår utförande av vård och omsorg, inom hemtjänst och särskilt boende, till en ny leverantör i hela kommunen. Den nya leverantören kommer även att ansvara för städning i ordinärt boende. Hemsjukvård och rehabiliteringsinsatser kommer att bedrivas i kommunal regi. Från och med mars 2013 matdistributionen att upphöra.
Socialnämnden kommer att följa upp verksamheten genom att fortsätta arbetet med intern kontroll enligt plan, kvalitetsnyckeltal samt genom jämförelser mellan verksamheterna i Lomma kommun och andra jämförbara kommuner.
kommer
Vid halvårsskiftet 2014 kommer ett nytt särskilt boende i Lomma, med 36 lägenheter, stå färdigt för inflyttning. Planeringen är att Lillevången då omvandlas från särskilt boende till en avlösningsenhet.
Socialnämnden har de senaste åren arbetat aktivt med förebyggande insatser och effektiviseringar inom verksamhetsområdet. En ny förvaltningsorganisation, som fokuserar på proaktiva lösningar och ständiga förbättringar i verksamheten har implementerats och nämnden följer effekterna av den nya organisationen.
Behovet av att köpa korttidsplatser utanför kommunen bedöms finnas kvar tills nytt särskilt boende öppnas och därför avsätts budgetmedel för detta. Under 2015 planeras för att en ny dagverksamhet öppnas, med 6-8 platser, för personer med demenssjukdom.
Socialnämnden kommer liksom tidigare att söka externa medel från Socialstyrelsen för att bedriva olika utvecklingsprojekt.
Framtid Befolkningsökningen i de äldre åldersgrupperna påverkar socialnämndens framtida ställningstagande och prioriteringar. Att allt fler blir allt äldre kommer att innebära ett ökat behov av vård och omsorg vilket medför ökade kostnader. Socialnämnden verkar för att säkra grundkvaliteten i verksamheten och, där det finns behov, öka kvaliteten i verksamheten.
Mål •
29
Resultaten i Öppna Jämförelser ska förbättras jämfört med föregående års mätning.
Nyckeltal Utfall 2011
Budget 2012
Budget 2013
Plan 2014
Plan 2015
1 774
1 838
1 922
2 019
2 099
Nettokostnad per invånare över 74 år (kr)*
94 882
91 831
88 988
86 080
83 013
Antal personer med hemtjänstinsatser (genomsnitt per månad)
515
556
561
575
593
Antal personer i särskilt boende (exkl. servicelägenheter)
123
128
129
137
149
- därav externa
1
1
1
1
1
Externt köp av korttidsvistelse (antal dygn)
1 332
730
730
365
0
Antal invånare över 74 år
Avseende 2014 och 2015 anges antalet inklusive beräknat antal tillkommande vårdtagare under året. Motsvarande kostnadsökning förväntas finansieras med kommunstyrelsens tillväxtpost.
30
FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Ansvarig nämnd: Barn- och utbildningsnämnd Driftudget Tkr
Utfall 2011
Prognos 2012
Budget 2013
Plan 2014
Plan 2015
51 996
51 537
48 139
48 139
48 139
Kostnader
-475 129
-486 246
-495 619
-503 451
-503 149
Nettokostnad
-423 133
-434 709
-447 480
-455 312
-455 010
Budgeterad nettokostnad
-416 266
-429 509
-6 867
-5 200
Intäkter
Budgetavvikelse
Kommunen erbjuder skolbarnsomsorg för elever 6-12 år vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar och för barn i behov av extra stöd i sin utveckling. Skolbarnsomsorgen bedrivs i form av fritidshem för elever i åldern 6-9 år, i nära samarbete med elevens klass. För barn i åldern 10-12 år finns fritidsklubb och öppen fritidsverksamhet.
Verksamhetsbeskrivning Verksamhet för barn i åldrarna 1-5 år bedrivs i form av förskolor och pedagogisk omsorg. För barn som behöver omsorg på kvällar, nätter eller helger erbjuds pedagogisk omsorg. Det finns tio kommunala och två fristående förskolor i den norra kommundelen. I den södra kommundelen finns elva kommunala och tre fristående förskolor.
Fritidsklubbsverksamheten bedrivs i kulturoch fritidsnämndens regi på uppdrag av barn- och utbildningsnämnden. Eleverna erbjuds att delta i skolbarnsomsorgen under den skolfria delen av dagen samt under studiedagar, lovdagar och ferier.
Under 2012 har cirka 1 350 barn plats i kommunal förskoleverksamhet i snitt under året. Sedan ett par år tillbaka har barnantalet i förskolan visat en tydlig ökning med cirka 100 barn under tidig vår.
Antalet barn i fritidshem är ungefär 1250 och i fritidsklubb cirka 150.
Av det totala antalet barn i kommunal verksamhet är cirka 80 barn placerade i pedagogisk omsorg (dagbarnvårdare). Ungefär 140 barn går i fristående förskoleverksamhet.
Förändringar i verksamheten Antalet elever i förskoleklass till och med årskurs 3 ökar nu markant. För att möta ökningen av elever i grundskolan i södra kommundelen öppnades Fladängskolan i augusti 2012. Fladängskolan kan fullt utnyttjad rymma 300 – 400 elever i åldern 6 – 12 år, men har för närvarande enbart barn i åldern 6-9 år inskrivna. Utöver barn som inför läsåret 2012/2013 börjar sin skolgång har Vinstorpskolans elever i de tidiga årskurserna flyttat över till Fladängskolan.
Verksamheten omfattar också öppen förskola i både södra och norra kommundelen. Grundskola bedrivs i åtta skolområden, fyra i den södra kommundelen och fyra i den norra. Dessutom finns Resurs -och lärcentrum som bland annat ger stöd till förskolor och skolor genom elevhälsan och specialpedagogisk kompetens.
Under två års tid har Karstorpskolans elever i årskurs 4-6 sin skolgång i delar av Alléskolan och Vinstorpskolan. Skälet till denna förflyttning är att Karstorpskolan, i enlighet med kommunstyrelsens plan "Lomma investerar för framtiden" rivs för att ersättas av en ny skola för årskurserna 4 - 9.
I kommunen finns en fristående grundskola, Montessori Bjerred i Borgeby i vilken cirka 120 elever från Lomma kommun är inskrivna. Antalet elever i grundskolan är cirka 2 600 och i förskoleklass cirka 350.
31
enlighet med planen "Lomma investerar för framtiden" ytterligare nybyggnation jämte om- och tillbyggnation av skolor för att klara elevökningen. Det planeras även för en idrottshall i södra kommundelen år 2015.
För både förskola och grundskola sker stora förändringar till följd av omfattande omarbetning av olika regelverk. Förskolans läroplan är omarbetad och förtydligar förskollärarnas pedagogiska ansvar. Förskollärares och förskolechefers ansvar för barns utveckling inom specificerade områden betonas varvid lek, skapande och lärande ska gå hand i hand. Förskolechefen ansvarar för att ett systematiskt kvalitetsarbete genomförs.
För norra kommundelen planeras för att Alfredshällskolan ska kunna ta emot fler elever. En ny detaljplan för området är under framtagande av miljö- och byggnadsnämnden. Rutsborgskolan byggs om och till för att kunna ta emot fler elever men också för att genom en ombyggnation av den äldre skoldelen ge förutsättningar för en effektivare verksamhet.
För att implementera förändringarna i läroplanen behövs kompetensutveckling för alla inom förskolan. Även inom grundskolan sker stora förändringar i styrdokumenten. En ny läroplan med tydligare kunskapskrav och nya kursplaner med syfte och centralt innehåll för samtliga ämnen finns från läsåret 2011/12.
För Bjärehovskolan planeras om- och tillbyggnad efter planperioden 2013- 2015. Fristående pedagogisk verksamhet kan komma att öka och tre ansökningar om att starta med ekonomiskt stöd från kommunen har beviljats.
Antalet nationella prov kommer att omfatta fler ämnen än i dag och betygssystemet är förändrat till en sexgradig skala, A-F. Ett omfattande kompetensutvecklingsprogram fortsätter de närmaste åren till följd av de nya reformerna. En kartläggning visar att flera lärare behöver bredda och fördjupa sina kunskaper i bland annat matematik och teknik. Varje elevs måluppfyllelse följs genom att skriftliga omdömen, betyg och individuella utvecklingsplaner liksom elevers frånvaro dokumenteras i ett webbbaserat program.
Till följd av bygglovens giltighet för förskolepaviljonger kommer avveckling av dessa att ske successivt. Planering av hur behovet tillgodoses med optimala förutsättningar, verksamhetsmässigt och ekonomiskt, intensifieras under planperioden. Antalet elever i skolår fyra som ansöker om plats i fritidsklubb förväntas öka ytterligare under planperioden vilket medför att ny fritidsklubbsverksamhet kan behöva starta i både södra och norra kommundelen.
Till följd av dessa olika reformer behöver IT stödet utvecklas och uppgraderas och nya verktyg i form av bland annat licenser kan behöva införskaffas då också rapportering till olika myndigheter och organisationer ökat kraftigt.
Ökningen av antalet barn i förskolan och elever i grundskolan innebär att en kontinuerlig rekrytering av lärare behövs. På grund av de skärpta behörighetsreglerna och kravet på legitimation för lärare och förskollärare kan det bli svårt att kunna rekrytera personal med rätt behörighet. Det gäller framförallt ämnena teknik, fysik, kemi, biologi och matematik, men även vissa moderna språk. Förskollärare är redan svårt att rekrytera och kommunerna konkurrerar om denna yrkesgrupp.
Staten ger statsbidrag till kommunerna till följd av nya reformer och de insatser som krävs av de kommunala huvudmännen. Rektors roll i skolan förändras och tydliggörs i den nya skollagen. Betydligt fler beslut är delegerade till rektor genom lagstiftning. För att stärka elevernas rättssäkerhet kan fler beslut överklagas enligt den nya skollagen.
Förändringar i vår omvärld har inneburit att fler elever i Lomma kommun efterfrågar modersmålsundervisning och undervisning i Svenska som andra språk. Denna trend kommer förmodligen att hålla i sig genom att stora företag som ESS (European Spallation Source) etableras i vår närhet. Barn med engelska som modersmål eller
Framtid Elevantalet i den södra kommundelen ökar kraftigt mellan 2012 och 2015. Efter Fladängskolans färdigställande sker i 32
skolspråk ökar då ännu mer och därmed också ansökningarna till internationella skolan i Lund. Kostnaderna bedöms öka för att tillgodose dessa elevers behov av undervisning.
aktivt miljöarbete med sortering/avfallshantering.
För att förstärka det förebyggande arbetet med barn och unga och så långt det är möjligt, undvika externa skol- och boendeplaceringar intensifieras samarbetet med socialtjänsten inom alla nivåer i organisationen.
Mål
Verksamheterna ska hålla högsta kvalitet så att eleverna är väl förberedda för fortsatta studier.
Kommunen ska placera sig bland de 10 % högst rankade kommunerna när det gäller mätning enligt meritvärdet.
Skolmiljöerna, både inomhus och utomhus, ska utformas så att de bidrar till social trygghet och främjar hälsa, kreativitet och välbefinnande.
Information utvecklas.
Verksamheterna ska genomsyras av ett aktivt värdegrunds- och likabehandlingsarbete. Verksamheterna ska prioritera ett
käll-
på
hemsidan
ska
Nyckeltal Utfall 2011
Budget 2012
Budget 2013
Plan 2014
Plan 2015
97,0
100,0
100,0
100,0
100,0
1 -5 år
91,0
92,0
92,9
92,9
92,9
6 år
81,0
80,4
78,4
78,4
78,4
7 -15 år
80,6
80,0
78,9
78,9
78,9
Antal elever behöriga till gymnasieskolans nationella program (%) Nettokostnad per kommunal plats (tkr)
33
GYMNASIESKOLA OCH VUXENUTBILDNING Ansvarig nämnd: Barn- och utbildningsnämnd Driftbudget Tkr
Utfall 2011
Prognos 2012
Budget 2013
Plan 2014
Plan 2015
4 127
2 603
1 726
1 691
1 691
Kostnader
-97 232
-100 696
-99 741
-94 913
-94 910
Nettokostnad
-93 105
-98 093
-98 015
-93 222
-93 219
Budgeterad nettokostnad
-97 364
-99 293
4 259
1 200
Intäkter
Budgetavvikelse
Förändringar i verksamheten Utifrån befolkningsprognosen beräknas elevantalet i åldern 16-18 år att minska inför läsåret 2012/13 och det därpå följande läsåret.
Verksamhetsbeskrivning Lomma kommun erbjuder alla ungdomar i åldern 16–20 år platser i gymnasieskolan utifrån elevernas individuella behov och önskemål. Lomma kommun ersätter kostnaden för gymnasieutbildning till utbildningsanordnare i andra kommuner, såväl kommunala som fristående skolor, främst i Malmö/Lundregionen. Ersättningen till fristående gymnasieskolor följer en riksprislista som fastställs av skolverket.
Det är betydligt vanligare idag att elever väljer ny inriktning eller en annan skola efter att ha påbörjat sina gymnasiestudier, vilket innebär att fler elever går mer än tre år i gymnasieskolan. Till följd av att fler elever går fyra år i gymnasieskolan får inte minskningen i befolkningsprognosens åldersgrupp den effekt i det totala elevunderlaget som annars kunde förväntas.
Enheten erbjuder och genomför två introduktionsprogram i hemkommunen. Elever i gymnasiesärskola undervisas främst i Lund.
En utredning kring det individuella alternativets framtid i Lomma kommun kommer att tas fram med hänsyn till att det endast har ett fåtal elever.
Under läsåret 2012/2013 beräknas cirka 935 elever att gå i gymnasiet varav cirka 5-10 elever i det individuella programmet /introduktionsprogrammen.
Genom gymnasiereformen förväntades en minskad kostnad för kommunerna då många lokala inriktningar upphörde. För Lomma kommun har denna effekt uteblivit då eleverna till största delen redan före reformen sökte högskoleförberedande program.
En majoritet av Lomma kommuns elever väljer studieförberedande program som ger högskolebehörighet. Av de elever som i år börjar årskurs 1 uppskattas att mer än 70 % valt ett studieförberedande program. Motsvarande fördelning för årskurs 2 är 85 % och årskurs 3 71% som går studieförberedande gymnasieprogram.
Till följd av årets återhållsamhet avseende gymnasial vuxenutbildning förväntas en ökad efterfrågan inför 2013.
Vuxenutbildningen i Lomma erbjuder, i samarbete med andra kommuner och andra utbildningsanordnare, grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och svenska för invandrare, SFI. För 2012 beräknas totalt cirka 100 helårsstuderande inom de olika verksamheterna.
Statsbidrag för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning reduceras kraftigt från och med 2013.
34
bästa sätt kunna ta hand om ungdomar som avbryter sina gymnasiestudier. Lomma kommun och Kävlinge kommun har beviljats medel från FINSAM för att i projektform arbeta med bland annat denna åldersgrupp.
Framtid Lomma kommun fortsätter att samarbeta med andra kommuner och andra utbildningsanordnare. Arbetet med uppföljning och tillsyn av utbildningsplatser hos annan utbildningsanordnare fortsätter.
Samarbetet med grannkommunerna fortsätter och fördjupas särskilt för vuxenutbildningen.
Antalet utbildningsanordnare har under senare år blivit avsevärt fler bland annat på grund av det ökade antalet friskolor. Andelen elever som sökt sig till fristående skolor har under de senare åren ökat, en ökning som inför läsåret 2012/2013 vänts till en minskning. Det är för tidigt att dra någon slutsats om antalet sökande till fristående gymnasieskolor minskar ytterligare framöver.
Mål
Verksamheterna ska genomsyras av ett aktivt värdegrunds- och likabehandlingsarbete.
Verksamheterna ska prioritera ett aktivt miljöarbete med källsortering/avfallshantering.
Gymnasieskolans introduktionsprogram har betydligt färre elever än det tidigare individuella programmet eftersom enbart de elever som inte är behöriga till ett gymnasieprogram kan gå på introduktionsprogrammet.
Verksamheterna ska hålla högsta kvalitet så att eleverna är väl förberedda för fortsatta studier.
Med få elever vid individuella alternativet kommer köp av platser av annan huvudman att utredas, vilket kan medföra att de inriktningar som finns i Lomma kan komma att avvecklas.
Skolmiljöerna, både inomhus och utomhus, ska utformas så att de bidrar till social trygghet och främjar hälsa, kreativitet och välbefinnande.
Information utvecklas.
Till följd av minskade elevkullar avvecklas både fristående och kommunala gymnasieskolor inom länet.
på
hemsidan
ska
Till följd av kommunens uppföljnings- och informationsansvar för ungdomar 16 – 20 år kommer det tidigare inledda samarbetet med bland annat arbetsförmedling och socialförvaltning att utvecklas för att på
Nyckeltal Utfall 2011
Budget 2012
Budget 2013
Plan 2014
Plan 2015
Gymnasieskola, genomsnittlig kostnad per elev (tkr)
97,2
97,7
101,3
102,9
102,9
Antal helårsplatser, vuxenutbildning
72
96
95
95
95
Nettokostnad per helårsplats, vuxenutbildning
51,7
57,2
67,0
67,0
67,0
35
KOSTVERKSAMHET Ansvarig nämnd: Barn- och utbildningsnämnd Driftbudget Tkr
Utfall 2011
Prognos 2012
Budget 2013
Plan 2014
Plan 2015
35 262
36 835
36 768
37 244
37 734
-35 433
-36 835
-36 768
-37 244
-37 734
Nettokostnad
-171
0
0
0
0
Budgeterad nettokostnad
-416
0
245
0
Intäkter Kostnader
Budgetavvikelse
Fokus kommer att ligga än tydligare på näringsriktighet, men även på att smak, trivsel och den fysiska miljön bidrar till att maten äts upp.
Verksamhetsbeskrivning Kostenheten ansvarar för måltidservice till verksamheterna förskola, grundskola/ fritidshem, HVO (hälsa, vård och omsorg) samt kommunhusets personalmatsal.
Arbetet med att öka andelen inköp av ekologiska livsmedel inom förskola/skola kommer att fortsätta. Kostenheten kommer att fortsätta sitt arbete med att minska matsvinnet.
Samverkan med såväl verksamheternas konsumenter som beställare pågår kontinuerligt för att höja kvaliteten och att öka inflytandet i den verksamheten som bedrivs. Kvalitetsuppföljningar visar att maten uppskattas och upplevs som god.
Äldreomsorgens verksamhet i Bjärred kommer i mars 2013 att läggas ut på entreprenad. Kostenheten kommer enligt uppgift även fortsättningsvis att leverera mat till dessa enheter. Kostenheten har fem tjänster som arbetar med att laga mat till äldreomsorgen.
Förändringar i verksamheten Anpassning av personaldimensionering, utrustning och lokaler inom verksamheten sker kontinuerligt utifrån förändringar inom verksamheten.
Lomma kommun kommer att bli en Fairtrade City under 2013, vilket kommer att påverka inköpen av livsmedel.
Tillkommande bestämmelser inom Livsmedelslagen kräver ständiga anpassningar inom såväl lokaler som arbetsrutiner och utbildning.
Andelen avfall som källsorteras kommer att öka. Nöjda kunder är även i framtiden av största vikt, vilket kommer att mätas genom uppföljning och utvärdering.
Inköp av ekologisk mat kommer att öka under 2013. Alla barn/elever i förskola och skola serveras dagligen ekologisk lättmjölk, vitkål och morötter.
Mål
Inför hösten 2012 upphör leverans av mat till Montessori Bjerred.
Framtid Rekommendationer från Livsmedelsverket föranleder regelmässig utveckling och förändring av verksamheten. Den nya skollagen kan komma att påverka verksamhetens innehåll för förskola/skola.
36
Verksamheterna ska genomsyras av ett aktivt värdegrunds- och likabehandlingsarbete.
Verksamheterna ska prioritera ett aktivt miljöarbete med källsortering/avfallshantering.
Inköp av ekologisk mat ska öka med nationella målet som riktpunkt.
Nyckeltal Utfall 2011
Budget 2012
Budget 2013
Plan 2014
Plan 2015
1 -5 år
256 619
285 000
255 000
255 000
255 000
6 -15 år
538 894
580 000
538 000
538 000
538 000
74 474
54 000
76 000
76 000
76 000
1 -5 år
41,79
42,67
42,75
42,75
42,75
6 -15 år
31,54
30,11
32,27
32,27
32,27
HVO
92,08
91,58
93,10
93,10
93,10
Antal portioner*
HVO Genomsnittlig portionskostnad (kr)
* Antalsupplysningen kopplad till nämndens tilldelade budget / tillväxt kompenseras via tillväxtpost under budgetåret.
37
FRITIDSVERKSAMHET Ansvarig nämnd: Kultur- och fritidsnämnd Driftbudget Tkr
Utfall 2011
Prognos 2012
Budget 2013
Plan 2014
Plan 2015
8 342
8 549
8 913
8 913
8 913
Kostnader
-39 788
-38 740
-39 131
-39 244
-39 221
Nettokostnad
-31 446
-30 191
-30 218
-30 331
-30 308
Budgeterad nettokostnad
-31 295
-30 491
-151
300
Intäkter
Budgetavvikelse
Till följd av ökat antal elever kan ytterligare fritidsklubbsverksamhet behöva starta inför läsåret 2013/2014.
Verksamhetsbeskrivning Barn- och ungdomsorganisationer erhåller stöd till verksamhet, främst i form av lokaler och anläggningar men också ekonomiskt i form av föreningsbidrag. Möten med organisationerna sker regelbundet.
Utifrån ungdomars intresse och engagemang sker kontinuerligt förändringar och anpassningar av verksamheten, såväl inom fritidsverksamheten som i supporten till föreningslivet.
Kommunens idrottsanläggningar och samlingslokaler, används flitigt av föreningslivet och privatpersoner under kvällstid, helger och lov. Kommunens anläggningar används också i olika tävlingssammanhang.
Framtid I programmet ”Lomma investerar för framtiden” föreslås en nyoch ombyggnation av Bjärehovskolan. Denna kommmer att möjliggöra en överflyttning av fritidsgårdsverksamheten från Stationen till Bjärehovsområdet.
Fritidsgårdarna, Stationen i Bjärred och Centralen i Lomma, erbjuder mötesplats och aktiviteter framförallt för yngre tonåringar, eftermiddagsverksamhet för elever i årskurs 4–6 samt fritidsklubbsverksamhet för drygt 100 barn, på uppdrag av barn- och utbildningsnämnden.
En ny idrottshall planeras i södra kommundelen för att bland annat tillgodose ett ökat behov av ytor för olika idrotter.
Medley AB driver och utvecklar Pilängsbadet på uppdrag av kommunen. Simhallen är öppen för föreningar och allmänhet och här arrangeras skolans obligatoriska simundervisning.
Under senare delen av planperioden kan behov av ytterligare fritidsklubbsverksamhet föreligga i båda kommundelarna.
Samarbete mellan skola, socialtjänst och fritidsverksamheten sker för att stödja barn och unga i riskzonen. Detta samarbete och stöd till andra aktörer är en del i det förebyggande arbete som syftar till att utveckla en sund livsstil för barn och unga.
Samutnyttjandet av lokaler ska öka.
Mål •
Förändringar i verksamheten Samarbete med olika aktörer, som ett led i verksamhetens arbete med att utveckla en sund livsstil för barn och unga, kommer att fördjupas.
38
•
Samarbetet med kultur- och fritidsföreningarna ska förstärkas.
•
Praktiskt miljötänkande i och kring kommunens anläggningar ska möjliggöras.
•
Fritidsverksamheten ska bidra till att skapa miljöer som uppmuntrar alla till ett aktivare liv och utomhus aktiviteter som lägger grunder till en god livsföring
Nyckeltal Utfall 2011
Budget 2012
Budget 2013
Plan 2014
Plan 2015
83 158
85 000
85 000
85 000
85 000
Genomsnitt besök per dag
297
305
305
305
305
Nettokostnad per besök (kr)****
26,0
26,1
26,7
27,3
27,9
Nyttjandegrad attraktiv tid (%)*
82
85
85
85
85
Nyttjandegrad total tid (%)*
78
80
80
80
80
Nyttjandegrad, attraktiv tid (%)*
80
75
80
80
80
Nyttjandegrad, total tid (%)*
70
65
70
70
70
Nyttjandegrad, attraktiv tid (%)**
39
40
40
45
45
Nyttjandegrad, total tid (%)**
34
35
35
38
38
15
15
15
15
15
23
25
25
25
25
Pilängsbadet Antal besök per år
Idrottsanläggningar; stora hallar***
Idrottsanläggningar; övriga hallar
Samlingslokaler
Café Stationen Genomsnittligt antal besökare/kväll Café Centralen Genomsnittligt antal besökare/kväll
* Nyckeltalet är uppmätt 10/1-10/6 samt 20/8-20/12. Attraktiv tid: måndag-torsdag 17.00-21.00, lördag 9.00-17.00, söndag 9.00-20.00. Total tid: måndag-fredag 16.00-22.00, lördag 8.00-20.00, söndag 8.00-22.00. ** Nyckeltalet är uppmätt under hela året. Attraktiv tid: måndag-torsdag 17.00-21.00, lördag-söndag 12.00-24.00. Total tid: måndag-fredag 18.00-22.00, lördag-söndag 8.00-24.00. *** stora hallar = Pilängshallen, Bjärehovshallen och Borgebyhallen **** I antalet badbesök inräknas besökare till den motionsverksamhet som bedrivs i anläggningens övriga lokaler.
39
KULTURVERKSAMHET Ansvarig nämnd: Kultur- och fritidsnämnd Driftbudget Tkr
Utfall 2011
Prognos 2012
Budget 2013
Plan 2014
Plan 2015
1 589
1 628
1 638
1 638
1 638
Kostnader
-25 129
-25 219
-25 137
-25 203
-25 142
Nettokostnad
-23 540
-23 591
-23 499
-23 565
-23 504
Budgeterad nettokostnad
-24 005
-23 991
465
400
Intäkter
Budgetavvikelse
Verksamhetsbeskrivning Kulturföreningar, studieförbund och pensionärsföreningar erhåller stöd till verksamhet, främst i form av lokaler, men också ekonomiskt i form av föreningsbidrag.
Förändringar i verksamheten Kulturskolan kommer att erbjuda fler elever undervisning. Kulturskolans verksamhetslokaler kommer att anpassas som en följd av ökat elevantal läsåret 2012/2013. Elevavgifterna i kulturskolan kommer att höjas med 10-15 %. (senast 2010)
Kulturskolan undervisar cirka 750 grundskole- och gymnasieelever i musik, dans, drama och konst. Kulturskolans medverkar också vid olika evenemang inom kommunen.
Kontakten med medborgarna fortsätter att utvecklas genom att använda sociala medier och nyttjande av e-tjänsterna på biblioteken. Samarbete med olika aktörer sker som ett led i verksamhetens utvecklingsarbete.
Programverksamheten anordnas och genomförs i samarbete med förskole- och skolenheterna, olika kulturupplevelser i form av arrangemang och projekt. De senaste åren har en del av kulturarbetet i skolan utvecklats med hjälp av Kulturrådets bidrag "Skapande skola". Arbetet innebär att barn från 4 till 15 år får möta teater, musik eller dans minst en gång varje läsår.
En bibliograf ska starta på Lomma bibliotek med möjligheter till livesändningar och filmförevisningar genom införande av ny teknik. Användningen av bibliotekslokalen ska utökas utanför bibliotekets ordinarie öppettider, och samarbeten med föreningar och andra intressenter ska bidra till denna verksamhet.
Lomma och Bjärreds folkbibliotek ger service till sina besökare i form av informationsförmedling och medieförsörjning. Biblioteket är en mötesplats för alla generationer och har en stor programverksamhet. Uppsökande verksamhet bedrivs gentemot dem som inte själva kan ta sig till biblioteket. Läsfrämjande arbete utförs i skolbiblioteken och genom att skolklasser bjuds in till biblioteken.
Framtid Åtgärder behövs för att förbättra kulturskolans lokalsituation och för att fler elever ska kunna beredas plats. Utöver de lokalförändringar som sker på Bjärehovskolan inför läsåret 2012/2013 planeras för bättre lokalmässiga förutsättningar i samband med om- och tillbyggnad vid Bjärehovskolan längre fram.
Utöver de arrangemang som genomförs för barn och unga samt på biblioteken har kulturoch fritidsnämnden årliga arrangemang i samband med Valborg och nationaldagsfirandet. Kultur- och fritidsnämnden stödjer i övrigt föreningar för att dessa ska kunna anordna arrangemang.
Även programverksamheten behöver kunna möta en växande efterfrågan till följd av att antalet barn och elever ökar. Tillkomsten av nya skolor i Lomma och ny skolbibliotekslag ökar behovet av resurser till skolbiblioteken. 40
För att kunna göra rätt prioriteringar i framtiden behöver medborgarperspektivet utvecklas. Sociala medier, e-tjänster och kommunens kontaktcenter kommer att användas i detta utvecklingsarbete. Mål •
unga ska fortsätta vidareutvecklas i samverkan med grundskolan. •
Praktiskt miljötänkande i och kring kommunens anläggningar ska möjliggöras.
•
Biblioteken ska fortsätta utvecklas som central mötesplats i dialog med medborgarna för att locka besökare i alla åldrar.
•
Kulturskolan ska kunna erbjuda ett ökat antal elever undervisning.
Samutnyttjandet av lokaler ska öka.
•
Samarbetet med kultur- och fritidsföreningarna ska förstärkas.
•
Programverksamheten för barn och
Nyckeltal Utfall 2011
Budget 2012
Budget 2013
Plan 2014
Plan 2015
Antal arrangemang
60
58
65
68
68
Genomsnitt besökare/arrangemang
63
70
65
65
65
Öppet timmar per vecka
92
92
99
99
99
Utlåning antal media/invånare
11
11
11
11
11
Besökare per dag
781
850
850
850
850
Förnyelse av mediabeståndet (%)
4,8
4,5
4,5
4,5
4,5
1 050
1 100
1 250
1 250
1 250
750
800
830
830
830
6 783
6 640
6 660
6 660
6 660
Programverksamhet
Bibliotek
Kulturskolan Antal sökande elever till kulturskolan Antal elever i kulturskolan Nettokostnad per kulturskoleelev (kr)
41
TEKNISK VERKSAMHET - SKATTEFINANSIERAD Ansvarig nämnd: Teknisk nämnd Driftbudget Tkr
Utfall 2011
Prognos 2012
Budget 2013
Plan 2014
Plan 2015
11 805
10 794
3 825
3 825
3 825
4 426
5 500
0
0
0
-84 405
-82 818
-75 775
-68 650
-68 942
-279
-5 800
-6 300
Nettokostnad
-72 600
-72 024
-71 950
-64 825
-65 117
Budgeterad nettokostnad
-74 875
-67 576
2 275
-4 448
Intäkter varav jämförelsestörande poster Kostnader varav jämförelsestörande poster
Budgetavvikelse
Fastighetsverksamhet är en separat fullmäktigeverksamhet från och med 2013 - utfall och prognos är justerade för detta. MBK, Mätning, beräkning och kartering samt budget för vissa fastighetsfrågor ingår inte från och med år 2013.
Framtid Verksamheten utmaningar:
Verksamhetsbeskrivning Gata & parkavdelningen förvaltar och bedriver om- till- och nybyggnadsprojekt på gator, grönområden, lekplatser, stränder och exploateringsområden.
•
En övergripande omorganisation pågår vilket innebär att ansvaret för exploateringsverksamheten flyttas till kommunstyrelsen samt att kart- och mätverksamheten organiseras under miljö- och byggnadsnämnden. Förändringar i verksamheten Verksamheten står inför förändringar så som; •
• •
ett
•
•
antal
Ett flertal förvaltningsobjekt tillkommer i form av nya gatu-/torg/parkanläggningar Ny driftupphandling för gatubelysning ska genomföras Ny ramavtalsupphandling av markentreprenörer ska genomföras
står
inför
ett
antal
Den tekniska utvecklingen ökar behovet av den specialkompetens som blir allt svårare att tillgodose genom egen personal. Ökad samverkan kan förväntas. Bredgatans utformning kommer att utredas och förändras bland annat med avseende på parkeringssituationen i området kring den nya idrottshallen. Kollektivstråket längs Vinstorpsvägen utreds avseende planskild korsning vid järnvägsspåren.
Mål Tekniska nämnden ska vara lyhörd för medborgare, andra nämnder, kommuner och organisationer för att uppnå en öppen dialog och synergieffekter.
Det kommunövergripande uppdraget att utveckla kundtjänst kommer att påverka nämnden då fokus flyttas från verksamhet till kund. Utvecklingen av e-tjänster är ett annat område där nämnden kommer att vara aktiv.
•
42
Nämnden ska i kommunikationen internt och externt, med medborgare, medier och andra intressenter, vara enkel, öppen, tydlig och snabb. Nya kommunikationstekniker och digitala tjänster ska införlivas i verksamheten.
Nämnden ska besvara samtliga samtal efter maximalt fem signaler. Tekniska nämnden ska verka för att kvaliteten i vattendrag och hav är på en hög nivå. Nämnden ska också verka för strandområden med hög standard.
Eftersatt underhåll ska inte förekomma.
Tekniska nämnden ska verka för en säker och god trafikmiljö.
Rensa upp bland båtar och övergivna båtar längs strandstråken.
Tekniska nämnden ska verka för att underhållet på fastigheter, gator och i parker är på en långsiktigt hållbar nivå.
43
GC-väg Bjärred – Flädie, inklusive planskildhet, ska anläggas. Säkerheten i korsningen Vinstorpsvägen – Malmövägen ska förbättras. Cykel- och skolvägar ska särskilt beaktas.
FASTIGHETSVERKSAMHET Ansvarig nämnd: Teknisk nämnd Driftbudget Tkr Intäkter Kostnader Nettokostnad Budgeterad nettokostnad Budgetavvikelse
Utfall 2011
Prognos 2012
Budget 2013
Plan 2014
Plan 2015
140 733
140 399
142 423
142 423
142 423
-135 768
-127 892
-142 536
-142 536
-142 536
4 965
12 507
-113
-113
-113
-659
1 547
5 624
10 960
Verksamhetsbeskrivning Fastighetsavdelningen förvaltar kommunens bebyggda fastigheter och bedriver om-, tilloch nybyggnadsprojekt. Avdelningen hanterar även stöd till enskilda i hemmet, bostadsanpassning. Avdelningen ansvarar dessutom för energirådgivning åt enskilda med hjälp av statligt stöd.
•
•
Förändringar i verksamheten Verksamheten står inför ett antal förändringar så som; •
•
•
•
Ett flertal förvaltningsobjekt tillkommer i form av skolor och idrottshall. Volymökning genom inhyrning av lokaler för socialnämndens behov kan nämnas Centrumgatans äldreboende (LSAB) och behovsprövat boende i Lomma centrum (Midroc). Med anledning av införandet av ett nytt internhyressystem kommer fastighetsverksamheten att fungera som egen resultat- och balansräkningsenhet från och med 1/12013.
•
•
Mål Tekniska nämnden ska verka för att underhållet på fastigheter, gator och i parker är på en långsiktigt hållbar nivå.
Framtid Verksamheten står inför ett antal utmaningar: •
Tillfälliga skolpaviljonger kommer att behöva läggas ner eller ersättas med permanenta anläggningar då de tillfälliga byggloven går ut. Gamla skolan inom Karstorps skolområde kommer att behöva helrenoveras alternativt rivas och återuppföras för att möjliggöra rationell och funktionell skolverksamhet. Vinstorpskolan kommer att tomställas och alternativ användning utredas. Pilängskolans byggnader F, G samt på sikt byggnad J (Skånegården) kommer att behöva rivas för att bereda plats åt ny skolbyggnad i flera plan. Solbergafastigheten behöver planläggas för framtida utveckling. Dagens hyresgäster har rivningskontrakt och investeringarna har korta avskrivningstider.
•
Fortsatt arbete med genomförande av energieffektiviseringsåtgärder.
44
Eftersatt underhåll ska inte förekomma.
TEKNISK VERKSAMHET - AVGIFTSFINANSIERAD Ansvarig nämnd: Teknisk nämnd Driftbudget Tkr
Utfall 2011
Prognos 2012
Budget 2013
Plan 2014
Plan 2015
55 270
59 004
59 146
59 146
59 146
-61 231
-61 704
-57 851
-57 851
-57 851
Nettokostnad
-5 961
-2 700
1 295
1 295
1 295
Budgeterad nettokostnad
-3 252
-2 800
Budgetavvikelse
-2 709
100
Intäkter Kostnader
Hamnverksamheten kommer att utökas då en ny brygganläggning ska påbörjas utanför Brohus där cirka 60 platser tillkommer.
Verksamhetsbeskrivning Den avgiftsfinansierade verksamheten består av tre delar; VA-verksamhet, som är den största, hamnverksamhet och renhållning/avfallshantering.
•
VA-verket svarar för vatten- och avloppsförsörjning åt cirka 6 200 abonnenter. Kommunen får sin vattenförsörjning från Sydvatten AB. Avloppsvattnet från kommunens norra delar tas omhand på Borgeby reningsverk medan avloppsvattnet från den södra kommundelen leds till Sjölunda reningsverk i Malmö.
Gällande Renhållningsordning och Avfallsplan 2012-2015 innehåller fem inriktningsmål som nämnden fortsatt arbetar efter. Framtid
Lomma småbåtshamn har cirka 700 båtplatser. Lommabuktens seglarklubb disponerar cirka 400 platser och kommunen cirka 300 platser. Kommunens båtplatser är belägna i Höje å.
VA-verket i samarbete med övriga berörda enheter arbetar fram en VA-plan som ska innehålla åtgärder på den befintliga VAanläggningen, planerad utbyggnad av den befintliga anläggningen samt åtgärder riktade mot enskilda avlopp. Planen är tänkt som kommunalt styrdokument för att kunna genomföra åtgärder effektivt inom hela kommunen. När planen färdigställts förs åtgärderna in i den löpande budgetprocessen.
Avfallsinsamlingen åt kommunens hushåll utförs av extern entreprenör, för tillfället SITA. Förändringar i verksamheten Inom VA-verksamheten pågår en anslutning av landsbygden till det kommunala avloppsnätet sedan 2006 och utbyggnaden är klar till drygt 80 %. Resterande utbyggnad kommer i stort att vara utförd inom budgetperioden. • •
En kajrenovering utmed Höjeågatan är nödvändig att genomföra på grund av utslitna brygg- och kajkonstruktioner.
Ökning av investeringsbudget för VA föreslås för att möta utbyggnadsbehovet av Borgeby reningsverk i samband med framtida exploatering i Bjärred/Borgby samt för behov av reinvesteringar i befintliga anläggningar. Arbetet med att hitta en långsiktig och hållbar förvaltningsform för hamnen pågår och kommer att genomföras under 2013. Nämnden utreder också förutsättningar för att låta drift och skötsel av vissa anläggningar i Lommas hamn övergå i alternativ driftform.
Pumpstation C (Lomma) kommer att flyttas och byggas om. Renovering och modernisering av Borgeby reningsverk kommer påbörjas.
45
På sikt kommer en återvinningscentral att anläggas i Lomma då en avsiktsförklaring är tecknad mellan kommunen och SYSAV.
medborgare, andra nämnder, kommuner och organisationer för att uppnå en öppen dialog och synergieffekter.
Diskussioner med SYSAV pågår fortsatt om att eventuellt utöka deras åtagande till att omfatta insamlingen av hushållsavfallet och detta kommer att fortsätta under 2013.
•
Den tekniska utvecklingen ökar behovet av den specialkompetens som blir allt svårare att tillgodose genom egen personal. Kommunen eftersträvar samverkanslösningar med närliggande kommuner inom såväl vatten- och avloppsverksamheten som renhållningsverksamheten.
Nämnden ska i kommunikationen internt och externt, med medborgare, medier och andra intressenter, vara enkel, öppen, tydlig och snabb. Nya kommunikationstekniker och digitala tjänster ska införlivas i verksamheten. Nämnden ska besvara samtliga samtal efter maximalt fem signaler.
Tekniska nämnden ska verka för att kvaliteten i vattendrag och hav är på en hög nivå. Nämnden ska också verka för strandområden med hög standard.
Mål
•
Tekniska nämnden ska vara lyhörd för
46
Vattnet vid badplatserna ska under hela badsäsongen vara tjänligt.
MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSVERKSAMHET Ansvarig nämnd: Miljö- och byggnadsnämnd Driftbudget Tkr
Utfall 2011
Prognos 2012
Budget 2013
Plan 2014
Plan 2015
987
1 075
1 205
1 205
1 205
Kostnader
-4 019
-3 925
-4 123
-4 123
-4 123
Nettokostnad
-3 032
-2 850
-2 918
-2 918
-2 918
Budgeterad nettokostnad
-2 999
-2 850
-33
0
Intäkter
Budgetavvikelse
Framtid Under 2013 kommer miljökontoret att kunna utöka antalet e-tjänster. På grund av rådande resursbrist måste prioriteringar göras varje år. För att alla områden inte ska bli eftersatta, skiftar tillsynsfokus varje år. Framöver behöver mer tid läggas på hälsoskydd och strandskydd. Inom miljöskyddet bör mera tid läggas på så kallad energitillsyn hos företagen samt information till medborgarna om energieffektivisering, energispartips med mera.
Verksamhetsbeskrivning Miljökontorets verksamhet omfattar prövning och tillsyn i första hand enligt miljöbalken och livsmedelslagen samt tillhörande förordningar och föreskrifter. Merparten av arbetet består av inkommande ärenden såsom klagomål, anmälningar, registreringar, dispenser och tillstånd för olika typer av verksamheter. Miljökontoret bedriver därutöver inspektioner på skilda typer av verksamheter såsom restauranger, industrier, lantbruk, solarier och hygiensalonger. Miljökontoret ansvarar också för årlig provtagning av badvattnet. Provtagning förekommer också av livsmedel.
Mål Miljö- och byggnadsnämnden ska
Förutom lagstadgad tillsyn deltar miljökontoret i kommunens olika projekt och grupper när så är påkallat, såsom exempelvis miljöprogram och oljeskyddsplan. Det finns en ambition att öka information inom verksamhetsområdet internt och externt.
Förändringar i verksamheten Miljökontoret har för närvarande fem etjänster på Lomma kommuns hemsida. Det rör följande tjänster; ansökan om förlängt hämtningsintervall/uppehåll i hämtning av hushållsavfall, anmälan om kompostering med mera av annat avfall än trädgårdsavfall, anmälan om registrering av livsmedelsföretag, ansökan om uppehåll/befrielse från tömning av slam från enskild avloppsanläggning och underlag för riskklassning av livsmedelsföretag.
47
•
ge god service genom relevant, aktuell och lättillgänglig information och rådgivning om gällande lagar, regler, föreskrifter och riktlinjer.
•
formulera beslut så att de berörda förstår varför ett ärende avslutas på ett visst sätt och kan acceptera beslutets sakliga innehåll.
•
öka kunskapen och intresset hos medborgaren om energieffektivisering, energispartips och värmesystem med mera.
•
införa e-tjänster i alla verksamheter för att effektivisera handläggning av ärenden, förenkla kommunikationen och dialogen i syfte att ge service och information till medborgarna.
Minst 20 % av alla ärenden ska hanteras via e-tjänst senast årsskiftet 2013/14. •
i alla sammanhang överväga samarbete med kommuner och myndigheter för att öka effektivitet, kvalitet och kompetens.
•
i all planering, myndighetsutövning, information och förslag till beslut;
1. väga in barn- och ungdomsperspektivet 2. använda kommunens internt framtagna dokument, till exempel kulturmiljöprogrammet och översiktsplanen som stöd och vägledning i hanteringen.
48
BYGGLOVSVERKSAMHET Ansvarig nämnd: Miljö- och byggnadsnämnd Driftbudget Tkr
Utfall 2011
Prognos 2012
Budget 2013
Plan 2014
Plan 2015
3 834
6 915
4 690
4 690
4 690
Kostnader
-9 502
-11 032
-11 539
-10 936
-10 933
Nettokostnad
-5 668
-4 117
-6 849
-6 246
-6 243
Budgeterad nettokostnad
-5 049
-4 743
-619
626
Intäkter
Budgetavvikelse
Planverksamheten ingår inte från och med år 2013 / MBK (Mätning, beräkning och kartering tillkommer från och med 2013
Framtid Osäkerheten om konjunkturläget och den omfattande förnyelse och förtätning som pågår i kommunens båda tätorter gör det mycket svårt att prognostisera bygglovintäkterna. Den nya plan- och bygglagen ändrade förutsättningarna för kommunerna att ta ut avgifter för myndighetsutövningen och skapa balans i ekonomi och verksamhet.
Verksamhetsbeskrivning Verksamheten innebär till största delen myndighetsutövning enligt plan- och bygglagen. Bygglovgivningen finansieras helt genom avgifter. Därutöver ingår också rådgivning, information och service, såväl till allmänheten som till övriga nämnder och verksamheter. Denna del får kommunen inte ta betalt för, utan ska finansieras via skattekollektivet.
Nästa steg i utvecklingen av e-tjänster ska ge kommuninvånarna med flera, bättre service. Exempelvis användarvänliga verktyg för att lättare kunna skapa en digital bygglovansökan vilket också förenklar handläggarnas arbete.
Förändringar i verksamheten Ansvaret för detaljplaneläggning flyttas från miljö- och byggnadsnämnden till kommunstyrelsen från och med 1 januari 2013. Vidare flyttas ansvaret för verksamheten MBK (mätning, beräkning och kartering) från tekniska nämnden till miljö- och byggnadsnämnden. Anledningen är den nära kopplingen med bygglovsverksamhet och andra myndighetsanknutna uppgifter som kartframställningen.
Mål Miljö- och byggnadsnämnden ska •
ge god service genom relevant, aktuell och lättillgänglig information och rådgivning om gällande lagar, regler, föreskrifter och riktlinjer.
•
formulera beslut så att de berörda förstår varför ett ärende avslutas på ett visst sätt och kan acceptera beslutets sakliga innehåll.
•
öka kunskapen och intresset hos medborgaren om energieffektivisering, energispartips och värmesystem med mera.
Arbetet med digitalisering och e-tjänster fortsätter genom ett planerat pilotprojekt för att handlägga bygglovsärenden digitalt. Lomma kommun har en lång kust, flera åar, dammar och många komplicerade ärenden inom strandskyddat område. Genomförandet av många av de stora byggprojekten i kommunen är nu inne i en fas där uppföljningsarbetet av byggskedena och kommunens miljöprogram blir alltmer viktigt.
49
•
•
införa e-tjänster i alla verksamheter för att effektivisera handläggning av ärenden, förenkla kommunikationen och dialogen i syfte att ge service och information till medborgarna. Minst 20 % av alla ärenden ska hanteras via e-tjänst senast årsskiftet 2013/14. i alla sammanhang överväga samarbete med kommuner och myndigheter för att öka effektivitet, kvalitet och kompetens.
i all planering, myndighetsutövning, information och förslag till beslut; 1. väga in barn- och ungdomsperspektivet 2. använda kommunens internt framtagna dokument, till exempel kulturmiljöprogrammet och översiktsplanen som stöd och vägledning i hanteringen. •
Nyckeltal
Andel e-ärenden Täckningsgrad
Utfall 2011
Budget 2012
Budget 2013
Plan 2014
Plan 2015
-
120
240
240
240
54 %
65 %
67 %
68 %
68 %
Nyckeltalen avser ren bygglovsverksamhet.
50
RESULTATBUDGET Bokslut 2011
Prognos 2012
Budget 2013
Plan 2014
Plan 2015
182,7 -1 046,8 -50,3
205,9 -1 100,9 -56,1
183,6 -1 119,6 -62,6
183,7 -1 148,9 -69,0
183,5 -1 197,6 -74,7
-914,4
-951,1
-998,6
-1 034,2
-1 088,7
925,6 11,2 9,3 -13,8
992,2 1,8 5,2 -13,0
1 037,5 -4,0 1,4 -15,7
1 074,2 0,2 1,4 -20,1
1 121,4 12,0 1,4 -23,4
Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter
17,9
35,1
20,7
21,5
22,7
ÅRETS RESULTAT
17,9
35,1
20,7
21,5
22,7
5,6 0,0 -10,1
3,5 1,3 -12,6
0,0 1,3 -15,6
0,0 1,3 -20,0
0,0 1,3 -23,3
-4,5
-7,8
-14,3
-18,7
-22,0
Bokslut 2011
Prognos 2012
Budget 2013
Plan 2014
Plan 2015
17,9 50,3 0,0 0,0 1,5 -1,2 68,5 -2,7 0,0 5,9 -10,6 61,1
35,1 56,1 0,0 0,0 0,0 0,0 91,2 -17,3 -3,6 -0,5 2,0 71,8
20,7 62,6 0,0 0,0 0,4 0,0 83,7 0,0 0,0 -1,1 0,0 82,6
21,5 69,0 0,0 0,0 1,0 0,0 91,5 0,0 0,0 8,0 3,8 103,2
22,7 74,7 0,0 0,0 0,7 0,0 98,1 0,0 0,0 0,0 11,2 109,3
-204,4 1,2 -203,2 -3,9
-176,0 1,0 -175,0 0,0
-193,1 0,0 -193,1 0,0
-149,0 0,0 -149,0 0,0
-98,3 0,0 -98,3 0,0
Mnkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar
(Not 1) (Not 2)
Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader
(Not 3) (Not 4) (Not 5) (Not 6)
Specifikation av finansnetto: Avkastning pensionskapitalförvaltning Annan aktieutdelning Övrigt S:a Finansnetto
KASSAFLÖDESBUDGET
Mnkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för avskrivningar Justering för återföring nedskrivning Justering för gjorda avsättningar Justering för gjorda / ianspråktagna avsättningar Just. för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel för verksamh. före förändr. av rörelsekapital Ökning (-) / Minskning (+) kortfristiga fordringar Ökning (-) / Minskning (+) kortfristiga placeringar Minskn. (+) / Ökn. (-) förråd och exploatering Ökning (+) / Minskning (-) kortfristiga skulder Kassaflöde för den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investeringsutgifter Investeringsinkomster Kassaflöde från investeringsverksamheten varav Återinvest. avkastn. pensionsförvaltning
51
Bokslut 2011
Prognos 2012
Budget 2013
Plan 2014
Plan 2015
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Förändring av långfristiga skulder
128,7
115,2
109,2
45,8
-11,0
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
128,7
115,2
109,2
45,8
-11,0
Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut
-13,4 22,7 9,3 -13,4
12,0 9,3 21,3 12,0
-1,3 21,3 20,0 -1,3
0,0 20,0 20,0 0,0
0,0 20,0 20,0 0,0
Mnkr
Bokslut 2011
Prognos 2012
Budget 2013
Plan 2014
Plan 2015
TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar därav mark, byggn., tekn anläggningar maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar därav pensionsförvaltning
0,0 1 130,9 1 103,5 27,4 292,1 215,5
0,0 1 250,6 1 218,9 31,7 76,3 0,0
0,0 1 381,1 1 348,5 32,6 76,3 0,0
0,0 1 461,2 1 422,6 38,6 76,3 0,0
0,0 1 484,8 1 446,5 38,4 76,3 0,0
Summa anläggningstillgångar
1 423,0
1 326,9
1 457,4
1 537,5
1 561,0
5,9 88,7 0,0 0,0 9,4
6,9 106,0 219,1 219,1 21,3
8,0 106,0 219,1 219,1 20,0
0,0 106,0 219,1 219,1 20,0
0,0 106,0 219,1 219,1 20,0
104,0
353,3
353,1
345,1
345,1
1 527,0
1 680,2
1 810,5
1 882,6
1 906,2
933,9 17,9
969,0 35,1
989,7 20,7
1 011,2 21,5
1 033,9 22,7
Avsatt till pensioner Andra avsättningar
15,3 0,0
16,2 0,0
16,6 0,0
17,6 0,0
18,3 0,0
Summa avsättningar
15,3
16,2
16,6
17,6
18,3
Långfristiga skulder Kortfristiga skulder därav exploateringsnetto
394,8 183,0 0,0
510,0 185,0 0,0
619,2 185,0 0,0
665,0 188,8 11,8
654,0 200,0 23,0
Summa skulder
577,8
695,0
804,2
853,8
854,0
1 527,0
1 680,2
1 810,5
1 882,6
1 906,2
417,5 70,0
417,0 70,0
412,7 70,0
401,5 70,0
398,6 70,0
Mnkr
BALANSBUDGET
Förråd och exploateringar Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar därav pensionsförvaltning Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital därav periodens resultat
S:A EK, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Pensionsförpliktelser som inte upptagits i BR Beviljad checkräkningskredit
52
NOTER TILL RESULTATBUDGETEN Bokslut Prognos 2011 2012
Mnkr
Not 1
Verksamhetens intäkter Driftredovisningens intäkter * avgår interna intäkter
Budget 2013
Plan 2014
Plan 2015
458,4 -252,5 205,9
392,7 -209,2 183,6
393,3 -209,6 183,7
393,6 -210,1 183,5
-1 371,6 99,2 209,2 -27,3
-1 370,7 105,9 209,6 -65,1
-1 370,6 111,9 210,1 -117,2
-50,4 32,6 -1 046,8
-1 398,2 94,4 250,7 -2,4 -16,5 -55,6 26,7 -1 100,9
-54,5 25,5 -1 119,6
-54,3 25,7 -1 148,9
-58,1 26,2 -1 197,6
907,0 15,6 3,0 925,6
976,8 2,3 13,1 992,2
1 046,9 -9,4
1 074,2
1 121,4
1 037,5
1 074,2
1 121,4
19,2 39,3 22,0 30,2 -58,1 -41,4 11,2
19,7 52,8 10,8 32,7 -70,5 -43,7 1,8
20,0 60,9 10,3 33,4 -82,1 -46,4 -4,0
20,3 64,9 4,4 34,2 -76,4 -47,3 0,2
20,8 72,8 -2,8 34,9 -65,3 -48,4 12,0
5,6 1,9
3,3 0,2 1,3 0,3 5,2
1,3 0,2 1,4
1,3 0,2 1,4
1,3 0,2 1,4
-11,3 -0,5
-15,1 -0,3
-19,5 -0,4
-22,8 -0,5
-1,1 -13,0
-0,2 -15,7
-0,2 -20,1
-0,2 -23,4
428,6 -245,9 182,7
* varav återbetalda pensionspremier, AFA 2007 och 2008, 13,2 mnkr
Not 2
Not 3
Not 4
Not 5
Not 6
Verksamhetens kostnader Driftredovisningens kostnader avgår kapitaltjänstkostnader avgår övriga interna kostnader Anslag till KF och KS förfogande Preliminär löneökning Pensionskostnader inklusive löneskatt Övriga kostnader finansförvaltningen
-1 370,6 95,7 245,9 0,0
Skatteintäkter Allmän kommunalskatt Prognos slutgiltig kommunalskatt Justeringspost föregående års prognos
Generella statsbidrag och utjämningar Strukturbidrag Kostnadsutjämningsbidrag Regleringsbidrag / -avgift Kommunal fastighetsavgift Inkomstutjämningsavgift Avgift till LSS-utjämning
Finansiella intäkter Avkastning pensionsförvaltning Reavinst pensionsförvaltning Annan aktieutdelning Övriga finansiella intäkter
1,8 9,3
Finansiella kostnader Räntor på lån Ränta på pensionsskuld Reaförlust pensionsförvaltning Övriga finansiella kostnader
-8,8 -1,0 -3,5 -0,5 -13,8
53
VATTEN- OCH AVLOPPSVERKSAMHET Resultatbudget
Bokslut Prognos 2011 2012
Budget 2013
Plan 2014
Plan 2015
38,5
38,8
38,8
38,8
-28,8
-28,3
-28,3
-28,3
-4,2
-4,6
-4,9
-4,9
-4,9
2,1
5,1
5,6
5,6
5,6
Finansiella intäkter Finansiella kostnader
0,0 -4,4
0,6 -3,2
0,7 -3,2
0,7 -3,2
0,7 -3,2
Resultat före extraordinära poster
-2,3
2,5
3,1
3,1
3,1
ÅRETS RESULTAT
-2,3
2,5
3,1
3,1
3,1
Bokslut Prognos 2011 2012
Budget 2013
Plan 2014
Plan 2015
Mnkr Verksamhetens intäkter därav externa därav interna Verksamhetens kostnader därav externa därav interna
35,6 33,3 2,3 -29,3 -27,4 -1,9
Av- och nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader
Balansbudget Mnkr TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar därav mark, byggnader, tekn. anläggningar därav maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar
0,0 130,6 130,0 0,6 10,3
0,0 139,0 138,1 0,9 10,3
0 147,0 146,1 0,9 10,3
0 154,1 153,2 0,9 10,3
0 160,2 159,3 0,9 10,3
Summa anläggningstillgångar
140,9
149,3
157,3
164,4
170,5
Kortfristiga fordringar
25,1
27,6
30,7
33,8
36,9
Summa omsättningstillgångar
25,1
27,6
30,7
33,8
36,9
166,0
176,9
188,0
198,2
207,4
-3,5 -2,3 2,2
-1,0 2,5
2,1 3,1
5,2 3,1
8,3 3,1
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Långfristiga skulder Kortfristiga skulder
164,5 5,0
172,9 5,0
180,9 5,0
188,0 5,0
194,1 5,0
Summa skulder
169,5
177,9
185,9
193,0
199,1
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
166,0
176,9
188,0
198,2
207,4
SUMMA TILLGÅNGAR
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital därav årets resultat därav justerling enligt beslut KS § 66 Avsättningar
54
FASTIGHETSVERKSAMHETEN Resultatbudget
Budget 2013
Plan 2014
Plan 2015
140,9 17,6 123,3 -80,8 -77,6 -3,2
142,4 19,1 123,3 -80,8 -77,6 -3,2
142,4 19,1 123,3 -80,8 -77,6 -3,2
-37,3
-37,3
-37,3
22,8
22,8
22,8
0,00 -22,9
0,00 22,9
0,00 22,9
Resultat före extraordinära poster
-0,1
-0,1
-0,1
ÅRETS RESULTAT
-0,1
-0,1
-0,1
Budget 2013
Plan 2014
Plan 2015
Materiella anläggningstillgångar därav byggnader därav mark därav bostadsrätter därav maskiner och inventarier, förb.utg annans fastighet
811,7 788,6 11,3 9,9 1,9
916,1 893,2 11,3 9,9 1,7
926,6 904,4 11,3 9,9 1,0
Summa anläggningstillgångar
811,7
916,1
926,6
Kortfristiga fordringar
6,9
6,8
6,7
Summa omsättningstillgångar
6,9
6,8
6,7
818,6
922,9
933,3
-0,1 -0,1
-0,2 -0,1
-0,3 -0,1
0,0
0,0
0,0
Långfristiga skulder Kortfristiga skulder
811,7 7,0
916,1 7,0
926,6 7,0
Summa skulder
818,7
923,1
933,6
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
818,6
922,9
933,3
Mnkr Verksamhetens intäkter därav externa därav interna Verksamhetens kostnader därav externa därav interna Av- och nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader
Balansbudget Mnkr TILLGÅNGAR
SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPTIAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital därav årets resultat Avsättningar
55
KF-VERKSAMHETER PER NÄMND EXTERNBUDGET Plan Plan 2014 2015
Budget 2013
DRIFTBUDGET Plan 2014
Nettokostnad, Tkr
Budget 2013
Kommunstyrelse Kommunledning Räddningstjänst Summa
-66 017 -9 049 -75 066
-64 404 -9 049 -73 453
-64 392 -9 049 -73 441
-43 647 -9 049 -52 696
-42 034 -9 049 -51 083
-42 022 -9 049 -51 071
-852
-852
-852
-832
-832
-832
-30
-530
-30
-30
-530
-30
Överförmyndare Överförmyndarverksamhet
-436
-436
-436
-452
-452
-452
Socialnämnd Individ- och familjeomsorg LSS-verksamhet Hälsa, vård och omsorg Summa
-27 505 -38 584 -147 064 -213 153
-27 511 -39 960 -149 842 -217 313
-27 519 -39 604 -150 275 -217 398
-29 947 -44 159 -171 034 -245 140
-29 953 -45 535 -173 812 -249 300
-29 961 -45 179 -174 245 -249 385
Barn- och utbildningsnämnd För- och grundskoleverksamhet Gymnasieskola och vuxenutbildning Kostverksamhet Summa
-329 822 -96 161 -31 385 -457 368
-337 178 -91 368 -31 861 -460 407
-336 386 -91 365 -32 351 -460 102
-447 480 -98 015 0 -545 495
-455 312 -93 222 0 -548 534
-455 010 -93 219 0 -548 229
Kultur- och fritidsnämnd Fritidsverksamhet Kulturverksamhet Summa
-18 327 -17 850 -36 177
-18 440 -17 916 -36 356
-18 417 -17 855 -36 272
-30 218 -23 499 -53 717
-30 331 -23 565 -53 896
-30 308 -23 504 -53 812
Teknisk nämnd Teknisk verksamhet, skattefinansierad Teknisk verksamhet, fastighetsverksamhet Teknisk verksamhet, avgiftsfinansierad
-58 339 -97 468 4 262
-50 871 -97 468 4 262
-50 863 -97 468 4 262
-71 950 -113 1 295
-64 825 -113 1 295
-65 117 -113 1 295
4 067 607 -412
4 067 607 -412
4 067 607 -412
3 100 0 -1 805
3 100 0 -1 805
3 100 0 -1 805
-151 545
-144 077
-144 069
-70 768
-63 643
-63 935
-2 558 -5 134 -7 692
-2 558 -4 531 -7 089
-2 558 -4 528 -7 086
-2 918 -6 849 -9 767
-2 918 -6 246 -9 164
-2 918 -6 243 -9 161
-942 319 -56 294 -998 613
-940 513 -93 640 -1 034 153
-939 686 -149 023 -1 088 709
-978 897 -19 716 -998 613
-977 434 -56 719 -1 034 153
-976 907 -111 802 -1 088 709
Revision Revision Valnämnd Valverksamhet
därav : Vatten och avlopp Avfallshantering Hamn
Summa Miljö- och byggnadsnämnd Miljö- och hälsoskyddsverksamhet Bygglovsverksamhet Summa SUMMA nämnder Finansförvaltningen (verksamhetens del) * S:a verksamhetens nettokostnader
* förfogandemedel, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter med mera samt intern ränteintäkt vad gäller driftbudgeten
56
Plan 2015
MEDEL TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES OCH KOMMUNSTYRELSENS FÖRFOGANDE
Tkr KF förfogande: Överföring av budgetavvikelser Summa KF förfogande KS förfogande: Väder och vind Tillväxtpost * Åtgärder enl naturmiljöprogram med mera Löneökningar * Ökade avskrivningar Tillkommande driftkostnader (utöver nivå-13) Omstrukturering Ej debiterbara planprogram Inredning / utrustning skolor Indexuppräkning HVO Indexuppräkning Räddningstjänst Indexuppräkning gata / park Indexuppräkning hyror Övrigt oförutsett Summa KS förfogande SUMMA FÖRFOGANDEMEDEL TOTALT * Enligt av KF fattade principbeslut
57
Budget 2013
Plan 2014
Plan 2015
-1 000 -1 000
-1 000 -1 000
-1 000 -1 000
-1 000 0 -272 -14 850 0 0 -1 000 -269 0 0 0 0 0 -8 951 -26 342 -27 342
-1 000 -7 587 -322 -28 233 -5 862 -10 251 0 -2 258 -3 000 -1 430 -220 -600 -1 545 -1 814 -64 122 -65 122
-1 000 -23 537 -322 -46 533 -11 048 -12 471 0 -1 258 -650 -4 868 -440 -1 200 -3 120 -9 748 -116 195 -117 195
INVESTERINGSBUDGET Total utgift
Utgift, Tkr Projekt med ÅRSANSLAG: Mindre investeringar, Kommunstyrelsen Mindre investeringar, Socialnämnden Mindre investeringar, Barn- och utbildningsnämnden Mindre investeringar, Kultur- och fritidsnämnden Investeringar, KS oförutsedda, strategiska markförvärv Investeringar, KS oförutsedda, övriga Strandstråk Energisparåtgärder / energiplan Åtgärder mot översvämningar Mindre invest., Kapacitetsförstärkning i befintliga byggnader förskola/skola Garantiåtaganden, mindre konsekvensinvesteringar / som följd av större avslutade projekt Mindre investeringar, TN övriga Investeringar, Vatten och avlopp Investeringar, Hamnverksamhet S:a projekt / årsanslag
Budget 2012
Budget 2013
Plan 2014
Plan 2015
2 112 877 2 525 750
1 150 1 725 1 860 800 3 000 2 500 1 000 10 000
1 270 845 1 520 1 250 3 000 2 500 3 000
1 600 1 060 1 300 800 3 000 2 500 1 000 2 000
2 000
2 000
2 000
2 000
1 000 7 800 10 000 1 000 39 504
1 000 8 000 6 900 1 000 40 935
1 000 8 000 10 000 1 000 35 385
1 000 8 000 7 000 1 000 32 260
1 506 7396 2 538
Projekt med TOTALUTGIFT KS: Reservkraftverk, till kommunhuset KS: Reservkraftverk, Vega SN: Inventarier tre nya enheter, Särskilt boende BUN: Inventarier Fladängskolan BUN: Inventarier ny skola Karstorpområdet BUN: Inventarier / om- och tillbyggnad F-3 Rutsborg BUN: Inventarier / utbyggnad av Alfredshällskolan KFN: Borgeby idrottshall, utrustning / inredning KFN: Inventarier idrottshall södra kommundelen
940 1 000 2 900 4 500 6 000 2 650 2 300 1 000 1 000
TEKNISKA NÄMNDEN, projekt med totalutgift Dp Brohus Dp Centrumtorget (exkl. P-köp) * Dp Hamntorget Dp Sandstensgatan Dp Strandfuret m.m. Dp Trollskogen Dp Hans Hanssons gård Dp Huvudgatusystemet Dp övriga (årsanslag) S:a investeringar inom detaljplaneområden:
15 700 14 750 5 850 6 300 1 500 10 775 300 3 200
* Tillkommer: Gatukostn.ers.: 2012: 0.3 mnkr, 2013: 5.5 mnkr, 2014: 2.7 mnkr
58
940 1 000 2 900 4 420 6 000 2 650 2 300 35 4 455
3 590
9 900
11 969 2 1 640 -94 500 322
1 700 6 500 700 1 450
1 000 3 000 500 1 850
600 300
1 000
2 000 13 250
2 000 9 350
2 152 2 000 18 491
1 000 3 300
2 200 1 000
driftstart
2013 2014 2014 2012 2014 2013 2015 2011 2015
2013 2014 2015 2015 2014 2013
2 000 5 200
Total utgift
Utgift, Tkr
Teknisk nämnd, övriga större investeringar : Fladängskolan 104 000 Karstorpskolan S, nybyggnad inkl. matsal 108 000 Förskola/paviljonger vid LBTK-hallen 8 000 Rutsborgskolan, tillbyggnad inkl. kök och matsal 42 000 Rutsborgskolan ombyggnad F-6-del 16 000 Bjärehov, matsal / kulturskola 17 000 Utbyggnad av Alfredshällskolan 46 000 Anpassning av Löddesnässkolan 1 700 Erosionsskydd 8 000 2 000 Ersättning handikapptoaletter, T-bryggan och Långa bryggan Kommunhuset, gamla delen, ny ventilation 1 200 Upprustning av Lomma idrottsplats 11 500 Förberedelser Habo fritidsomr. / Landskapsåtgärder S 1 500 Åtgärder Höje å (uppströms båtuppläggningen) 4 000 Utökat brandskydd 7 500 Havsblick, ombyggnad av befintligt kök 3 700 GC-väg Bjärred-Lund (Flädie) 2 800 Ombyggnad av Öresundsvägen i Bjärred 3 200 Idrottshall södra kommundelen (inkl. ridåvägg) 36 000 Beläggningsinvesteringar 46 100 Trafiklösning vid Brohus / Slättängsdammarna 8 000 Brohus, förstärkning av bro över Höje å 5 000 Förvärv av fastigheter Lomma Borgeby 15:20 mfl 5 000 Gatubelysningsanläggningar 3 750 Kontaktcenter, lokalanpassning 1 070 Investering, avfallshantering, återvinningscentral Lomma 1 000 Kollektivtrafikstråk Vinstorpsvägen 20 000 Naturmiljöprogrammet (se spec. fr. tekn.förv.) 2 100 Ny kaj / brygga småbåtshamnen Lomma 2 000 T-bryggan, renovering 1 750 Bredgatan , parkeringslösning i samband med idrottshall 2 000 ARV - utbyggnad/renovering reningsverk 9 000 N.Västkustv. Ombyggnad av befintligt dagvattennät i Borgeby 6 000 C-stationen, flytt/ombyggnad 4 000 S:a Teknisk nämnd, övriga större investeringar TOTALT INVESTERINGAR / UTBETALNINGAR
Budget 2012
45 586 11 341 5 013 17 948 7 883
Budget 2013
Plan 2014
55 000 1 000 23 000 16 000 9 117 2 000
41 000
Plan 2015
25 000
19 000
5 500
2 500
1 700 2 000 961 8 383 1 221 500 3 721 2 906 -11 2 925 -46 5 700 -17 4 941 5 000
1 500 1 875
2 500
3 500
14 000
18 500
2013 2014 2012 2015 2013 2013 2012 2013
8 000
3 750 1 070 1 000 10 000 525
525 2 000 1 750
525
2 000
2 000
2 000 1 000 3 000
128 725
4 000 135 317
94 400
57 525
191 175
193 092
149 035
98 285
** Planerad driftstart 2013
För de större projekten anges de planerade utbetalningarna endast som information - för dessa projekt fattar kommunfullmäktige beslut om totalutgift och driftstart.
59
.12-08 vt-14 vt-12 ht-13 ht-13 ht-14 ht-15** 2012 2014 2012 2012 2012 2014
2 000 1 875
300
driftstart
2015 2016 2013 2013 2015 2017 2016 2013
EXPLOATERINGSBUDGET Budget 2013
Plan 2014
Plan 2015
Inkomst Utgift Saldo
1 500 -100 1 400
1 500 -100 1 400
0 0 0
Borgeby verksamhetsområde
Inkomst Utgift Saldo
800 -80 720
1 000 -80 920
1 000 -80 920
3334
Hamntorget
Inkomst Utgift Saldo
0 -100 -100
4 000 -100 3 900
4 000 -100 3 900
3335
Kanalkvarteren
Inkomst Utgift Saldo
0 -125 -125
0 -125 -125
0 -125 -125
3340
Nians verksamhetsområde
Inkomst Utgift Saldo
0 -100 -100
0 -100 -100
0 -100 -100
3343
Brohus
Inkomst Utgift Saldo
0 -125 -125
0 -125 -125
0 -125 -125
3344
Strandfuret
Inkomst Utgift Saldo
0 -125 -125
0 -125 -125
0 -125 -125
3345
Sandstensgatan
Inkomst Utgift Saldo
0 -100 -100
0 -100 -100
2 000 -100 1 900
Proj.nr
Projektnamn
Tkr
3309
Området kring Rutsborgsvägen
3310
60
Budget 2013
Plan 2014
Plan 2015
Inkomst Utgift Saldo
350 -100 250
0 0 0
0 0 0
Området kring Fjelie skola
Inkomst Utgift Saldo
0 0 0
1 600 -100 1 500
0 0 0
3356
Fäladsmarken
Inkomst Utgift Saldo
0 -600 -600
0 -600 -600
0 0 0
3359
Trädgårdsstaden
Inkomst Utgift Saldo
0 -125 -125
4 500 -125 4 375
4 500 -125 4 375
3360
Centrumtorget m.m.
Inkomst Utgift Saldo
0 -200 -200
0 -200 -200
0 0 0
3365
Dp Pråmlyckan / Lindströms
Inkomst Utgift Saldo
0 -200 -200
0 -300 -300
2 000 -300 1 700
3370
Dp Statoil Lomma 26:10 Området kring f.d. Statoil / Lomma
Inkomst Utgift Saldo
0 -1 500 -1 500
0 -1 500 -1 500
0 -1 000 -1 000
3373
Bostäder vid Alnarpsvägen / Björnbärsgatan
Inkomst Utgift Saldo
0 -125 -125
3 000 -125 2 875
0 -125 -125
Total exploateringsbudget
Inkomst Utgift Saldo
2 650 -3 705 -1 055
15 600 -3 805 11 795
13 500 -2 305 11 195
Proj.nr
Projektnamn
Tkr
3347
Dp Campingplats Habo Ljung
3350
61
21 935
ORDLISTA / FÖRKORTNINGAR Avsättningar Avsättning är en förpliktelse som på balansdagen är säker eller sannolik till sin förekomst men, till skillnad från en skuld, är oviss till belopp eller till den tidpunkt den ska infrias.
Kortfristig / långfristig Fordringar respektive skulder som förfaller under det närmaste året respektive efter mer än ett år. 4 Yes-kommuner Lomma, Kävlinge, Staffanstorp och Svedala.
Driftbudget Innefattar både externa och interna mellanhavanden.
Meritvärde Genomsnittligt meritvärde i åk 9 Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (A=20, B=17,5, C=15, D=12,5, E=10, F=0). Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med totalt antal elever som fått betyg i minst ett ämne.
Externbudget Innefattar endast externa mellanhavanden. Eget kapital Är skillnaden mellan tillgångar och skulder/ avsättningar. Finansiella intäkter Intäkter som kommer från placerade medel, till exempel ränta på bankkonto och utlämnade lån samt intäkter genererade av pensionsförvaltningen.
SCB Statistiska Centralbyrån SKL Sveriges kommuner och landsting
Finansiella kostnader Består främst av kostnader som kommer från upplåning och kostnader i pensionsförvaltningen. Finansnetto Finansiella intäkter minus finansiella kostnader. GIS Geografiskt informationssystem Kassaflödesanalys Beskriver hur likvida medel förändrats under året genom den löpande verksamheten, investeringsverksamheten och andra likvidpåverkande händelser. Generella statsbidrag Statsbidrag som inte är speciellt riktade till någon verksamhet. Kapitalkostnader Består av två olika delar: avskrivningar och intern ränta.
62
BILAGA
FÖRÄNDRINGAR I FÖRHÅLLANDE TILL FASTSTÄLLD LÅNGTIDSPLAN Tkr KOMMUNSTYRELSE Fastställd långtidsplan : Justering av tillväxtpost 2012 Tillväxtpost avseende år 2013 Effektivisering / anpassning av budget i enlighet med nya förutsättningar Slutlig ram: Projekt naturbåten i Öresund 2013-2014 Samordnad mätning av Skånes kustzon (KS § 105/12) Stöd till Alnarp för skötsel av Alnarpsparken (KS § 123/12) Ny nämndsekreterarorganisation / förändrad överförmyndarverks. Ny nämndsekreterarorganisation / förändrad överförmyndarverks. E-tjänster etapp III Surfplattor till förtroendevalda i arbetsutskotten Feriearbetande ungdomar Firande av Lomma kommuns 50-årsjubileum Inrättande av Kontaktcenter Samordnad ekonomifunktion Städsamordningsfunktion flyttas till tekniska nämnden Särskilda miljöprojekt Ansvar för detaljplaneläggning Ansvar för räddningstjänstverksamheten Beräknad indexuppräkning Räddningstjänst Ansvar för vissa fastighetsfrågor, nettointäkt (från TN) Förväntad effektivisering vid infört internhyressystem Effektivisering / anpassning av budget i enlighet med nya förutsättningar Löneökningar, 2012 nivå Sänkt PO-pålägg Budget kommunstyrelse
År 2013 -56 797 -62 -397 975 -56 281 -50 -108 -200 -635 -120 -1 300 -246 -550 -250 -2 641 -2 967 150 -160 -524 -8 889 -160 800
År 2014 -56 497 -62 -793 975 -56 377
År 2015 -56 497 -62 -793
-200 -892 -120
-200 -892 -120
-550
-550
-2 641 -2 967 150 -160 -524 -8 889 -160 800 12
-1 049 114 -75 066
-1 049 114 -73 453
-2 641 -2 967 150 -160 -524 -8 889 -160 800 24 975 -1 049 114 -73 441
REVISION Fastställd långtidsplan : Preliminär ram: Slutlig ram: Justering av arvoden på grund av förändrat inkomstbasbelopp Budget revision
År 2013 -847 -847 -847 -5 -852
År 2014 -847 -847 -847 -5 -852
År 2015 -847 -847 -847 -5 -852
VALNÄMND Fastställd långtidsplan : Preliminär ram: Justering / inget val 2015 Slutlig ram: Utökning med anledning av val Budget valnämnd
År 2013 -30 -30
År 2014 -330 -330
-30 0 -30
-330 -200 -530
År 2015 -330 -330 300 -30 0 -30
ÖVERFÖRMYNDARE Fastställd långtidsplan : Preliminär ram: Slutlig ram: Justering av arvoden på grund av förändrat inkomstbasbelopp Förändrad överförmyndarverksamhet Budget överförmyndare
År 2013 -528 -528 -528 -28 120 -436
År 2014 -528 -528 -528 -28 120 -436
År 2015 -528 -528 -528 -28 120 -436
-57 352
BILAGA
FÖRÄNDRINGAR I FÖRHÅLLANDE TILL FASTSTÄLLD LÅNGTIDSPLAN Tkr SOCIALNÄMND Fastställd långtidsplan : Justering av tillväxtpost 2012 Tillväxtpost avseende år 2013 Effektivisering / anpassning av budget i enlighet med nya förutsättningar Slutlig ram: Förstärkning för bibehållen kvalitet Indexuppräkning, HVO-entreprenad, 2013 Budget till TN, hyreskostnad för personallokaler Solberga Inrättande av Kontaktcenter Ny nämndsekreterarorganisation Samordnad ekonomifunktion Förväntad effektivisering vid infört internhyressystem Effektivisering / anpassning av budget i enlighet med nya förutsättningar Löneökningar, 2012 nivå Sänkt PO-pålägg Budget socialnämnd BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND Fastställd långtidsplan : Justering av tillväxtpost 2012 Tillväxtpost avseende år 2013 Effektivisering / anpassning av budget i enlighet med nya förutsättningar Slutlig ram: Ökade kostnader gymnasieskola och vuxenutbildning Inredning / utrustning av Rutsborgskolan, om- och tillbyggnad Krav- och Fairtrademärkta bananer Inrättande av Kontaktcenter Ny nämndsekreterarorganisation Samordnad ekonomifunktion Förväntad effektivisering vid infört internhyressystem Effektivisering / anpassning av budget i enlighet med nya förutsättningar Löneökningar, 2012 nivå Sänkt PO-pålägg Budget barn- och utbildningsnämnd KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND Fastställd långtidsplan : Justering av tillväxtpost 2012 Tillväxtpost avseende år 2013 Effektivisering / anpassning av budget i enlighet med nya förutsättningar Slutlig ram: Budget till TN, hyreskostnad för kampsportlokal Inrättande av Kontaktcenter Ny nämndsekreterarorganisation Förväntad effektivisering vid infört internhyressystem Effektivisering / anpassning av budget i enlighet med nya förutsättningar Löneökningar, 2012 nivå Sänkt PO-pålägg Budget kultur- och fritidsnämnd
År 2013 -211 820 478 -2 329 3 601 -210 070 -2 900 -770 606 554 125 1 083
År 2014 -213 847 478 -4 658 3 601 -214 426 -2 900 -893 606 554 187 1 083 88
År 2015 -213 847 478 -4 658
-2 179 398 -213 153
-2 010 398 -217 313
År 2013 -444 449 -1 375 -4 015 7 496 -442 343 -3 800 -600 -180 848 141 1 264
År 2014 -444 449 -1 375 -8 030 7 496 -446 358 -3 800
År 2015 -444 449 -1 375 -8 030
-180 848 212 1 264 305
-13 893 1 195 -457 368
-13 893 1 195 -460 407
-180 848 212 1 264 610 7 496 -13 893 1 195 -460 102
År 2013 -36 629 -49 -317 616 -36 379 430 326 107
År 2014 -36 629 -49 -634 616 -36 696 430 326 161 84
-740 79 -36 177
-740 79 -36 356
-218 027 -2 900 -1 066 606 554 187 1 083 176 3 601 -2 010 398 -217 398
-453 854 -3 800
År 2015 -36 629 -49 -634 -37 312 430 326 161 168 616 -740 79 -36 272
BILAGA
FÖRÄNDRINGAR I FÖRHÅLLANDE TILL FASTSTÄLLD LÅNGTIDSPLAN Tkr TEKNISK NÄMND (SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET) Fastställd långtidsplan : Effektivisering / anpassning av budget i enlighet med nya förutsättningar Slutlig ram: Justering, budget till Fastighetsverksamhet Utökat beläggningsunderhåll Åtgärder i enlighet med Naturmiljöprogrammet Indexuppräkning 2013 av entreprenad gata och park Tillkommande driftkostnader utöver nivå 2013 till KS förfogande Kompensation avskrivningar, till nivå 2013 Ansvar för MBK, (mätning, beräkning och kartering) till MBN Ansvar för vissa fastighetsfrågor, nettointäkt (från TN) Särskilda miljöprojekt (till KS) Inrättande av Kontaktcenter Ny nämndsekreterarorganisation Samordnad ekonomifunktion Förväntad effektivisering vid infört internhyressystem Effektivisering / anpassning av budget i enlighet med nya förutsättningar Löneökningar, 2012 nivå Sänkt PO-pålägg Revidering enligt uppdrag till tekniska förvaltningen Budget TN (skattefinansierad verksamhet)
År 2013 -138 660 2 306 -136 354 84 527 -6 300 -600 -600
-450 110 -416 -58 339
TEKNISK NÄMND (AVGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHET) Fastställd långtidsplan : Slutlig ram: Revidering enligt uppdrag till tekniska förvaltningen Budget TN (avgiftsfinansierad verksamhet) TEKNISK NÄMND (FASTIGHETSVERKSAMHET) Justering, budget från skattefinansierad teknisk verksamhet Hyreskostnad för personallokaler Solberga, från SN Hyreskostnad för kampsportlokal, från KFN Städsamordningsfunktion Kompensation avskrivningar, till nivå 2013 Löneökningar, 2012 nivå Utökning med anledning av införande av internhyressystem Budget TN (fastighetsverksamhet) MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMND Fastställd långtidsplan : Effektivisering / anpassning av budget i enlighet med nya förutsättningar Slutlig ram: Förstärkning för att höja GIS-kompetens Ansvar för detaljplaneläggning till KS Ansvar för MBK, (mätning, beräkning och kartering) Ansvar för räddningstjänstverksamheten till KS Inrättande av Kontaktcenter Förväntad effektivisering vid infört internhyressystem Effektivisering / anpassning av budget i enlighet med nya förutsättningar Löneökningar, 2012 nivå Sänkt PO-pålägg Budget miljö- och byggnadsnämnd
År 2014 -143 475 2 306 -141 169 84 527
År 2015 -143 475
-600 -600 5 904 -552 1 686 -800 160 489 212 620 8 -450 110 -416 -50 871
-600 -600 5 904 -552 1 686 -800 160 489 212 620 16 2 306 -450 110 -416 -50 863
År 2013 3 846 3 846 416 4 262
År 2014 3 846 3 846 416 4 262
År 2015 3 846 3 846 416 4 262
År 2013
År 2014
År 2015
-84 527 -606 -430 -150 -4 062 -400 -7 293 -97 468
-84 527 -606 -430 -150 -4 062 -400 -7 293 -97 468
-84 527 -606 -430 -150 -4 062 -400 -7 293 -97 468
År 2013 -15 131 250 -14 881 -600 524 -1 686 8 889 424
År 2014 -15 131 250 -14 881
År 2015 -15 131
524 -1 686 8 889 424 3
-406 44 -7 692
-406 44 -7 089
524 -1 686 8 889 424 6 250 -406 44 -7 086
-552 1 686 -800 160 489 141 620
-143 475 84 527
-15 131
Hamngatan 3, 234 81 LOMMA www. lomma.se
