BIBLIOTEKSPLAN FÖR NYBRO KOMMUN < KFN:s remissversion 31/1 >
Tidsplan I mars 2004 beslutade kultur- och fritidsnämnden att uppdra till bibliotekschefen att samordna arbetet med att göra en biblioteksplan för Nybro kommun. I december 2004 reviderades bibliotekslagen, och det är ett krav i lagen att varje kommun ska göra en biblioteksplan.
Preliminär version internt på biblioteket - september 2005. Kfn:s presidium diskuterar ärendet – oktober 2005, Kfn 27/10. Kfn:s remiss till kommunens nämnder – november/december 2005 – åter Kfn för beslut 31/1. Kommunfullmäktige-beslut i mars 2006.
Innehåll
1 Inledning 2 Nulägesbeskrivning 2.1 Nybro 2.2 Nybro bibliotek exklusive Åkrahäll 2.3 Åkrahällskolans bibliotek 3 Analys 3.1 Metod – dokument, SWOT mm 3.2 Prioriteringar: skolbibliotek, lärandet, tillgänglighet, glas/design. 3.3 Resultat av analysen 4 Åtgärder 4.1 Förslag till politiken 4.1 Förslag till åtgärdslista med prislappar 5 Bilagor
1 Inledning I december 2004 beslutade riksdagen att bibliotekslagen skulle utökas med tillägget att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka och att kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheterna. Denna Nybro kommuns första biblioteksplan sträcker sig framtill år 2010. Hur ofta planen ska revideras är en för tidigt väckt fråga eftersom det ännu inte har utarbetats någon praxis på området. I texten tillämpas följande generella definitioner: Biblioteken = alla bibliotek i Nybro kommun – dvs både folkbibliotek, grundskolebibliotek, bokbuss och gymnasiebibliotek. Dokumentationen = de handlingar som ligger till grund för biblioteksplanen – se avsnitt 5 Bilagor.
2
2 Nulägesbeskrivning 2.1 Nybro Nybro kommun bildades 1969 som en sammanslagning av Nybro stad och landsbygdskommunerna Alsterbro, Madesjö och Hälleberga samt församlingarna Oskar och S:t Sigfrid. Befolkningens antal har pendlat mellan ca 19 800 och som mest drygt 22 000 år 1970. Tätorten Nybro är med ca 12 500 invånare det dominerande samhället. I tabell 1 och 2 visas förändringar i befolkningstalen totalt för kommunen 1994-2004 och i de större samhällena 2001-2004. Tabell 1 Nybro kommun befolkning 1994-2004
Källa: SCB:s kommunfakta 2005.
3
Tabell 2 Nybro kommun: tätorters befolkning 2001-2004
Tätorter Alsterbro Bäckebo Flerohopp Flygsfors Gullaskruv Kristvallabrunn Målerås Nybro Orrefors Örsjö Summa tätorter Glesbygd
2004
2003
2002
2001
469 230 189 257 144 272 247 12507 741 404 15 460 4 422
467 230 193 251 156 262 266 12548 745 409 15 527 4 441
470 222 206 243 162 268 260 12451 737 402 15 421 4 450
475 235 210 241 159 273 260 12336 742 398 15 329 4 453
Nybro kommun 19 882
19 968
19 871
19 782
Källa: www.nybro.se 2005-10-05.
Nybro stad är ett barn av industrialismen, och ännu 2003 var ca 45 % av arbetskraften verksam inom produktionsindustrin. I grannkommunen Kalmar var motsvarande relationstal ca 20 %. I Emmaboda var andelen sysselsatta inom produktionsindustrin nästan 60 %, och i Oskarshamns kommun i mellersta Kalmar län var ca 35 % verksamma inom den sektorn. Offentligt finansierade arbetstillfällen var lägre än rikets genomsnitt – ca 28 % respektive 34 %. I tabell 3 visas arbetstillfällenas fördelning år 2003.
4
Tabell 3 Nybro kommun: arbetstillfällen och förvärvsarbetande 2003
Källa: SCB:s kommunfakta 2005.
I tabell 4 visas utbildningsnivån för Nybro kommuns vuxna befolkning. Befolkningens utbildningsnivå skiljer sig från rikets medelvärden genom att andelen med endast grundskola är högre i Nybro – 26 % respektive 17 %. Särskilt andelen män med förgymnasial utbildning avviker från riket – 30 % respektive 19 %. Däremot är befolkning med gymnasial utbildning högre i Nybro än riket – 53 % respektive 49 %. Följaktligen är folk med eftergymnasial utbildning starkt underrepresenterade – 20 % respektive 33 %. I det som ofta kallas ett kunskaps- och informationssamhälle bör det alltså finnas en betydande potential i Nybro kommun vad gäller utbildning för den vuxna befolkningen. Mer om detta i avsnitt 3.
5
Tabell 4 Nybro kommun: befolkningens utbildningsnivå 2004
Källa: SCB:s kommunfakta 2005.
2.2 Nybro bibliotek exklusive Åkrahäll Studiebibliotek inom arbetar- och nykterhetsrörelsen grundades i bygden i slutet av 1800-talet och under början av 1900-talet. I Madesjö socken fanns ett församlingsbibliotek. Allmänna bibliotek har funnits i staden Nybro sedan 1907. De första lokalerna fanns i folkskolan i centrala staden, men 1955 flyttade verksamheten till nya bibliotekslokaler i samma byggnad som polisstationen. Fackutbildade bibliotekarier har funnits i Nybro sedan 1946. Huvudbiblioteket flyttade till den nuvarande platsen i Nybro centrum 1967. I mitten på 1990-talet genomgick biblioteket en omfattande renovering och tillbyggnad, och i augusti 1997 återinvigdes biblioteket. Huvudbibliotekets öppna samlingar är i första hand avsedda för alla kommunmedborgare. Mediebeståndet domineras av det tryckta ordet - böcker, tidskrifter och tidningar. De flesta samlingarna har media riktade till alla låntagare, t ex faktaböcker, spelfilmer och musik för alla åldersgrupper. Några medietyper som talböcker är riktade till speciella grupper. Besök i hemmen, s k Boken kommerverksamhet, med litteratur/tidskrifter en gång per månad ges till dem som inte kan ta sig till biblioteket på grund av åldersskäl, rörelsehinder, synskada eller
6
långvarig sjukdom. Besöken på särskilda boenden har minskat markant med hänsyn tagen till att låntagarna blir allt sämre och läser färre böcker. Fler äldre människor bor kvar i sina hem och därför läggs mer resurser på denna kategori låntagare. Till invandrargrupper tillhandahålls och lånas in medier – till stor del efter särskilda önskemål. Kommunens 4-åringar får en gåvobok, och sedan flera år finns ett läsprojekt för förskoleklasser där man läser en viss bok för att som final få träffa författaren. Traditionellt har folkbiblioteken haft en kulturell uppgift. Till detta lades tidigt en informationsuppgift. Boklån var den vanligaste tjänsten som efterfrågades. På Nybro bibliotek är detta fortfarande en huvudsak, men under de senaste tio åren har stora förändringar skett. Framförallt har IT förändrat arbetsinstrumenten och medieutbudet. Detta gäller också samhällsinformationen som medborgarna kan ta del av på biblioteken. På huvudbiblioteket finns också kommunens konsumentrådgivning. Nybro bibliotek är medborgarnas offentliga vardagsrum för bildning och kultur samt som social mötesplats. Detta gäller särskilt huvudbiblioteket med dess stora, fina lokaler i centrum av Nybro. I Röda Rummet arrangeras utställningar och programverksamhet för vuxna samt barn och ungdomar och huvudbiblioteket har en omfattande programverksamhet för att vara ett folkbibliotek. På framförallt huvudbiblioteket finns en omfattande mediesamling kring nuvarande Nybro kommun som fick sina gränser 1969. Materialet består av böcker, uppsatser, rapporter, skolarbeten, särtryck ur tidningar och tidskrifter, videofilmer mm. Släkt- och hembygdsforskning kan bedrivas på huvudbiblioteket. Biblioteket har mikrokort och –filmer av de viktigaste arkiven för de församlingar som utgör nuvarande Nybro kommun. IT ger och kommer att ge forskningen stora möjligheter att utvecklas. Nybro bibliotek har idag tillgång till arkivdatabasen Genline samt ett antal CD-ROM med sökbara register. I Nybro kommun har glasindustrin djupa rötter. I kommunen finns gymnasieutbildning knuten till glasbranschen. Även annan designberoende industri har stor betydelse i bygden – t ex möbeltillverkning. I Pukeberg finns sedan några år en Designhögskola knuten till Högskolan i Kalmar. Till Pukeberg kommer också Arkiv för svensk formgivning att flytta under hösten 2005. Nybro kommun har i dessa sammanhang målmedvetet arbetat med en profilering mot design. Nybro bibliotek har under alla år samlat på litteratur inom ämnet glas. De senaste åren har även mer litteratur och tidskrifter med designprofil köpts in och på hemsidan har några informationskanaler samordnats. Lärandet i vidaste mening är en allt viktigare uppgift som kommer att ställa krav på bibliotekens personal och tjänster. På biblioteket kan den vuxenstuderande hämta information från bl a böcker, databaser och arkiv antingen på egen hand eller med hjälp av personalen på biblioteket. Biblioteket erbjuder en lugn och neutral miljö med lokaler som är anpassade för studier. Här finns flera läsplatser, 7
studierum med tillgång till datorer. Ett studierum är utrustat med specialanpassad dator som ger tillgång till bl a förstoringsprogram och talsyntes. Det är viktigt att folkbiblioteket bedriver strukturerad undervisning i bibliotekskunskap och informationssökning tillsammans med skolan och övriga aktörer, i synnerhet vid kursstart för de grupper av vuxna som inte har ett ”eget skolbibliotek”. Om detta införlivas och prioriteras i bibliotekens ordinarie verksamhet så bör det kunna bidra till att den studerande blir mer kompetent och förberedd för vidare studier och bibliotekets roll som handledare blir tydligare. Detta medverkar till att elevernas eget ansvar för sin informationssökning ökar och bibliotekens målsättning och inriktning bör därför bli mer vägledande/handledande. I tabell 5 visas siffror över tiden för medielån och besökare på Nybro bibliotek. Tabell 5 Nybro bibliotek: medielån och Hb.besökare 1997-2004 – siffrorna angivna i tusental
Medielån
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 230 228 237 234 217 219 210 208
Besökare Hb *
157
147
151
139
140
140
142
Källa: Nybro bibliotek. * Uppgift saknas.
Sedan Hb återinvigdes hösten 1997 har medielånen hållits på en hög nationell nivå. Nybro har ca 10-11 medielån/invånare och år jämfört med rikets ca 8-9 medielån/invånare. Biblioteket har ca 10 datorer som är bokningsbara, och möjligheten att låna en internetansluten dator är idag en självklarhet på ett modernt bibliotek. Beläggningen på bokningsbar tid för dessa internetdatorer var 2004 82 %. I Alsterbro finns en filial i den gamla postlokalen öppen två kvällar i veckan. I Orrefors finns ett integrerat folk- och skolbibliotek – öppet för allmänheten en kväll i veckan. Nybro bibliotek har ansvar för skolbiblioteken på grundskolorna. Det finns fem fasta lokaler för skolbibliotek. Övriga ca 20 skolor och förskolor får regelbundna besök av bokbussen fyra förmiddagar i veckan. På eftermiddag/kväll besöker bokbussen landsbygden och de mindre samhällena med varierad besöksfrekvens. Sedan 1973 har det funnits bokbussverksamhet i Nybro. Under många år t o m 1990 hade kommunen två bokbussar vilka delvis också körde i andra kommuner. Idag säljs bokbussens tjänster till Mönsterås kommun.
8
Öppethållande med personal på skolbiblioteken varierar. På F-6 skolorna är det bokutlåningen som dominerar. På högstadierna är informationssökning en allt viktigare funktion. I tabell 6 visas hur prognosen ser ut för elevantalet på de olika skolorna i Nybro kommun. Under de närmaste åren kommer det att vara många elever på högstadiet. Det måste Nybro bibliotek förhålla sig till genom att anpassa resurserna. En sådan anpassning är emellertid inte tillräcklig (se nedan avsnitt 3). Högstadiets relativa andel av elevantalet ökar till 40,3 % 2008/2009. I tabell 7 kan man se elevantal på de skolor som har fasta bibliotek och öppettimmar med bibliotekspersonal höstterminen 2005. Totalt minskar antalet elever på grundskolan. Tabell 6 Elevprognos Nybro kommuns grundskolor 2002-2009
Åk F - 6 Flerohopp skola Orrefors skola Fagerslättsskolan Bäckebo skola Transtorpsskolan Alsterbro skola Kristvalla skola Hanemålaskolan Örsjö skola Madesjö/Oskar Västerängsskolan
06/07 32 123 209 41 134 68 43 311 80 159 63 1263
07/08 27 114 204 40 128 68 38 278 70 160 62 1189
08/09 27 118 193 39 123 59 41 275 59 67 60 1061
Åk 7 - 9 Paradisskolan Alsterbro skola Madesjöskolan
02/03 383 61 380 824
03/04 412 51 407 870
04/05 424 49 412 885
Källa: Nybro kommuns barn- och utbildningsförvaltning.
9
05/06 425 45 405 875
06/07 411 46 361 818
07/08 404 43 338 785
08/09 372 44 302 718
Tabell 7 Nybro bibliotek: skolbibliotekens elevantal 2006-2009 samt öppettimmar/vecka ht 2005
Hanemåla Fagerslätt Paradis Madesjö Orrefors
2006/2007 311 209 411 520 123
2007/2008 278 204 404 498 114
2008/2009 275 193 372 369 118
Ötim/v 2005 11 6 8 14 6
Källa: Nybro bibliotek och Nybro kommuns barn- och utbildningsförvaltning.
I förhållande till tillgängliga resurser har Nybro bibliotek sedan lång tid försökt att anpassa personalens yttre tjänst och fluktuationer i elevantalet på rektorsområden och skolor. Bokbussens personal har en löpande dialog med de olika skolorna om besökstider etc. Man kan konstatera att de två högstadieskolorna i Nybro tätort har förhållandevis lite tid av yttre tjänst från bibliotekspersonalen. Under 2001-2002 erhöll Nybro bibliotek ett statsbidrag som gjorde att en skolbibliotekarie kunde arbeta heltid på Madesjöskolans bibliotek vilket resulterade i en betydligt ökad tillgänglighet och service. Det måste påpekas att prognoser flera år fram i tiden är osäkra; det viktiga här är att visa möjliga förändringar. En viktig målsättning är att kunna få mer personal till skolbiblioteken och särskilt högstadierna. Som en jämförelse har en något större kommun som Oskarshamn en 0.5 skolbibliotekarie som samordnare, 0.5x2 skolbibliotekarie på kommunens två F-9 skolor; i Nybro arbetar två bibliotekarier ungefär heltid med skolbibliotek. I den något mindre Älmhults kommun har fem F-9 skolor följande bemanning av skolbibliotekarier: 3 st 40/40-tjänster, 1 st 24/40-tjänst samt 1 st 16/40-tjänst. 2.3 Åkrahällskolans bibliotek Gymnasiebiblioteket var det enda bibliotek som blev kvar under Barn- och utbildningsnämnden (dåvarande Skolstyrelsen) när skolbibliotekens resurser 1976 slogs samman med folkbibliotekets. Gymnasiebiblioteket är ett pedagogiskt verktyg för elever och lärare, det är öppet och bemannat under hela skoldagen. Förutom böcker, tidningar och databaser erbjuder biblioteket, trots att det är trångt, ett 20-tal dataelevarbetsplatser och ett 40-tal studieplatser.
10
De närmaste åren domineras av de stora elevkullarna, babyboomens barn från åren runt 1990 går på Åkrahäll. Andelen gymnasieungdomar i kommunen kommer enligt prognosen att vara ca 900 år 2007. Åkrahällskolans biblioteks medieanslag ligger kvar på samma nivå som för tio år sedan. En kraftig höjning av medieanslaget är befogat inte minst med tanke på alla nya medieformer som finns att tillgå vid utbildning, t ex licenser för olika typer av nerladdningar. Åkrahälls medieanslag ligger avsevärt under jämförbara gymnasiebiblioteks. En fördubbling av anslaget vore en mer normal nivå. Inredningen av skolbiblioteket är huvudsakligen från skolans invigning 1969, en uppfräschning behövs i väntan på en ombyggnad. Gymnasieskolans bibliotek arbetar efter uppsatta mål. I elevenkäten, som skolan genomför i årskurs 2, ingår frågor om biblioteksservicens kvalitet. Biblioteket brukar få höga poäng vid dessa enkäter.
3 Analys 3.1 Metod Arbetet med denna plan har bedrivits under 2004-2005. I mars 2004 beslutade Kultur- och fritidsnämnden att ge bibliotekschefen i uppdrag att arbeta fram en biblioteksplan för Nybro kommun. Bibliotekschefen ansvarar för planens framtagande och intellektuella innehåll. I analyserna har många tjänstemän och politiker i Nybro kommun deltagit. Regionbiblioteket i Kalmar har som ansvariga för biblioteken i Kalmar län skapat ett underlagsmaterial för arbetet med biblioteksplaner i kommunerna. Dessa mallar har varit en god hjälp, och diskussionerna inom länets bibliotekschefsgrupp har varit viktiga. Metodiken har bestått i insamling av relevanta fakta om samhället och biblioteken i Nybro. Detta har gett underlag för en nulägesbeskrivning (kap 2). För att analysera den aktuella situationen och för att ge relevanta förslag om framtiden har s k SWOT-analyser gjorts med fyra nyckelgrupper under 2004 och 2005. Detta har tillgått så att gruppen först har ”brainstormat” för att sedan prioritera fram fyra analyskategorier. Dessa fyra kategorier är stark sida, svaga sidor, hot och möjligheter (SWOT = strength, weakness, opportunity, threat). Dessa centrala aktörer för biblioteken är: Bibliotekets personal. Kultur- och fritidsnämndens politiker. Skolchef och rektorer. Barn- och utbildningsnämndens politiker.
11
För dess fyra gruppers SWOT-analyser, se avsnitt 5. Till denna metod har lagts några relevanta dokument. Nybro bibliotek har vid flera tillfällen gjort enkätundersökningar på huvudbiblioteket. Den senaste som gjordes hösten 2003 är med i analysen. Under flera år har bibliotekspersonalen arbetat med en mål- och handlingsplan som blev färdig under sommaren 2005. Den analyserar på detaljnivå biblioteksverksamheten och är en gedigen plan för Nybro biblioteks utveckling de kommande åren. Det är viktigt att poängtera att bibliotekslagen är (1996:1596) den självklara utgångspunkten för all övergripande biblioteksplanering. Till tilläggen i lagen har Statens kulturråd gjort en PM 2005-01-26 där några viktiga områden för bibliotekspolitiken pekas ut. 3.2 Prioriteringar Nybro bibliotek har sedan många år verksamhet riktad till Omsorgsnämndens verksamheter. I arbetet med den här planen har inte detta viktiga uppsökande arbete prioriterats. Ett skäl till detta är att det just nu sker stora förändringar i vårdarbetet och i lokaliseringen av omsorgens institutioner. I kommande revideringar av biblioteksplanen bör omsorgsfrågorna betonas. Efter överväganden och genom en granskning av dokumentationen prioriteras i denna plan: 1/ Lärandet 2/ Skolbiblioteken 3/ Tillgängligheten 4/ Glas/design. I Statens kulturråds PM om tilläggen i bibliotekslagen lyfts lärandet och tillgängligheten fram som särskilt viktiga. Indirekt anses även skolbiblioteken som viktiga medel i bibliotekspolitiken genom det litteraturstöd som kulturrådet administrerar för barn- och ungdomsmedia. I SWOT-analyserna återkommer olika aspekter av skolbibliotekens verksamheter. Elever och lärare och deras bibliotek framstår där som särskilt viktiga för biblioteksplanen. Under de senaste åren har skolorna också varit i centrum när bibliotekspersonalen och Kultur- och fritidsnämnden diskuterat biblioteksfrågor.
12
3.3 Resultat av analysen Slutsatserna av analysarbetet med denna plan följer nedan. Men först några ord om den politiska överbyggnaden för biblioteksfrågorna i Nybro kommun. Politiskt huvudmannaskap I Sverige tillhör biblioteken oftast Kultur- och fritidsnämnd, Barn- och utbildningsnämnd eller Kommunstyrelse. Gamla kulturnämnder som omfattade bibliotek, allmänkultur, studieförbund mm är idag mycket ovanliga. I Nybro kommuns förvaltningstradition har alltid biblioteksfrågorna handlagts i nämnder som ansvarat för ”frivilliga” kommunala åtaganden. Av det som framkommit i dokumentationen finns ingen anledning att göra ändringar. I skolledningens analys fanns enstaka röster som såg fördelar i ett ändrat huvudmannaskap på så vis att biblioteken förs till Barn- och utbildningsnämnden som Åkrahällskolans bibliotek redan tillhör. Bedömningen här är att det inte finns något stöd i förtroendemannagruppen för förändringar. Några sakliga motiv för förändringar finns inte heller i dokumentationen. Sedan många år har biblioteken i kommunen ett nära och gott samarbete. Lärandet Lärandet i bred mening är en central diskussion i dagens samhälle. Detta har också biblioteksvärlden anammat. På flera bibliotek har tjänster som studiebibliotekarie inrättats, högskolebiblioteken har expanderat kraftigt i samband med den högre utbildningens utbyggnad etc. På Nybro bibliotek arbetar två av bibliotekarierna i mindre delar av sina tjänster som studiebibliotekarier för vuxna. Förövrigt är ju större delen av Nybro biblioteks verksamhet riktad till grupper som söker kunskap: grundskoleelever, gymnasieelever, högskolestuderande etc. I det s k Equal-projektet som pågick i Kalmar län 2002-2004 växte det fram en metodik och bibliotekarierna erhöll kunskaper hur vuxnas lärande skulle hanteras på biblioteken. I Nybro kommun har under det senaste året växt fram ett projekt som numera går under namnet Brunnen. Syftet är i korthet att samlokalisera alla goda resurser inom området vuxnas lärande: Nybro vuxenutbildning, studieförbunden, Nybro Företagsgrupp mm. Tanken är också att Brunnen ska vara en mötesoch konferensplats. Lokaliseringen av projektet kommer att avgöras av politiken under hösten 2005. I en sådan här kunskapsmiljö måste naturligtvis en biblioteksresurs tillskapas. I avsnitt 2 ovan belyses också tydligt behovet av utbildning för kommunens befolkning. Den genomsnittlige invånaren har en lägre utbildningsbakgrund än rikets genomsnitt. För att utvecklas inom yrket eller för att skaffa nya kunskaper och nya utmaningar krävs goda möjligheter till utbildning och kopplat till detta krävs bra biblioteksresurser.
13
Skolbibliotek En utveckling av verksamheten på kommunens grundskolebibliotek är en nyckelfråga. Detta är en klar slutsats av dokumentationen. I SWOT-analyserna har tonvikten lagts på olika saker inom skolbiblioteken men området är det som dominerar totalt sett. Skolbiblioteken är både en stark och svag sida samt är både hot och möjligheter. Som hot uppfattades sviktande läsintresse, samarbetet folkbibliotek-skola, försämrad fysisk miljö samt svårigheter att rekrytera behörig personal. Som möjligheter uppfattades samarbetet folkbibliotek-skola, lässtärkande åtgärder, IT för läshandikappade samt bibliotekslokalerna i Madesjö, Hanemåla och Paradis. Som stark sida uppfattades att skolbiblioteken är en lugn miljö i en stökig värld. Som svaga sidor uppfattades samarbetet folkbibliotek-skola, för lite personal under skoldagen, medieurvalet, för små lokaler, dåliga öppettider med personal, för lite tid för samarbete pedagoger/ bibliotekspersonal samt Kfn:s låga prioritering av skolbibliotek. Bokbussen, som fyller en viktig funktion i skolbiblioteksarbetet, nämns flera gånger i SWOT-materialet. Som stark sida (2) och som hot vid nedläggning. Tillgängligheten I SWOT-analyserna påpekas saker som öppettider, kötid på media samt bokbussen. Generellt är en allmän tillgänglighet till bibliotek viktigt. Här avses faktorer som öppettider, tillgång till kunnig personal och professionella tjänster samt ett brett medieurval. Att verksamheten når ut i hela Nybro kommun genom bokbussen och Boken-kommer vässar den allmänna tillgängligheten, och beslutet att upphandla en ny bokbuss 2006 är naturligtvis av central vikt. Under 2001-2002 pågick ett tillgänglighetsprojekt i Kalmar län med regionbiblioteket som initiativtagare och med stöd från Statens kulturråd. Samtliga huvudbibliotek i länet bedömdes av expertis beträffande den fysiska tillgängligheten. En plan med åtgärder tillställdes huvudmännen. Under 2002-2004 har ett antal saker åtgärdats på huvudbiblioteket i Nybro. I botten finns ett riksdagsbeslut om full tillgänglighet i offentliga lokaler senast 2010. Regionbiblioteket ämnar att driva tillgänglighetsfrågorna vidare, och man har inventerat några biblioteksfilialer med liknande redskap som för huvudbiblioteken. Nybros två filialer i Alsterbro och Orrefors är inte genomgångna men ska inventeras om de ska vara kvar som fasta filialer. I samarbete med Regionbiblioteket och ev som ett projekt genom Statens kulturråd ska bibliotekens webbsidor och kataloger anpassas enligt gällande riktlinjer.
14
Glas/design Nybro bibliotek ska fortsatt profilera mediesamlingen mot och lyfta fram informationsresurser inom glas och design och arbeta för att erhålla externa medel för fortsatt profilering kring glas och design. Ett viktigt stöd i detta arbete är Regionförbundets program för biblioteksutveckling som har ambitionen att profilera några bibliotek i länet till en nationell status. En plan för utvecklingen av bibliotekets glas- och designavdelning ska göras. Att etablera ett samarbete med Designhögskolan samt Arkivet för svensk formgivning i Pukeberg är en viktig del i sammanhanget. Mer om SWOT Under de fyra SWOT-analyserna framkom mycket om skolbibliotek, se ovan. Förövrigt nämndes som hot mot biblioteken: ekonomin (4), politikerna, avgifter på bibliotekstjänster och sviktande läsintresse. Som möjligheter nämndes: biblioteket som vardagsrum, personalen och ökat medieutbud. Som stark sida nämndes också det goda samarbetet inom personalen. Som svaga sidor nämndes: avsaknad av mål och handlingsplan, stressad personal, öppettider/ tillgänglighet samt kötider på populära medier 4 Åtgärder 4.1 Förslag till politiken Den här planen fokuserar på några utvecklingsområden för Nybro bibliotek. Det måste starkt understrykas att planen inte beskriver eller reflekterar över allt viktigt vardagligt rutinarbete som sker hela tiden: ut- och inlån, inköp och iordningställande av nya medieex, besvarande av informationsfrågor etc. Sådan verksamhet är självklar och basen för Nybro bibliotek. De förslag som politiken ska ta ställning till är dessa: Fokusera på samarbetet mellan Nybro bibliotek, Barnutbildningsnämndens verksamhetsgrenar och kommunstyrelsen. Tillför biblioteksresurser inom projekt Brunnen.
och
Inrätta två nya bibliotekarietjänster med inriktning mot Lärandet och skolbiblioteken. Den ena tjänsten förutsätts vara en del av projekt Brunnen. Bevaka tillgänglighetsfrågorna och se till att Nybro bibliotek lever upp till riksdagsbeslutet om 2010 som final för tillgänglighetsarbetet.
15
Förstärk bibliotekens basresurser genom att medienslaget uppräknas 200 tkr fördelat på folkbiblioteket 100 tkr samt Åkrahäll 100 tkr för att nå upp till normal gymnasiebiblioteksstandard fr o m 2006. Åkrahällskolans bibliotek får utökade lokaler och delvis ny inredning/utrustning 2007. Skapa en betydande mediesamling – ett nationellt nischbibliotek - med inriktning mot glas och design. 4.2 Förslag till åtgärdslista med prislappar I sammanställningen nämns den redan beslutade nya bokbussen som börjar rulla hösten 2006 samt förslag i denna biblioteksplan. 2006 Skolbibliotekarie Ny bokbuss
2007 300
2008 300
2009 300
2010 300
300
300
300
300
100 100 300 x
100 100
100 100
100 100
x
x
x
3000 investering
Studiebibliotekarie/ Brunnen Media folkbibl Media Å-häll Inredning Å-häll Glas/design x
Finansiering av biblioteksplanens delar är en politisk fråga vilket ytterst är en fråga för kommunstyrelse/fullmäktige. De mest berörda nämnderna är Kulturoch fritidsnämnden och Barn- och utbildningsnämnden. I förslaget rekryteras en ny skolbibliotekarie under läsåret 2006/2007. En ny studiebibliotekarie är avhängig hur projekt Brunnen kommer att hanteras och har här bara satts in som exempel fr o m 2007. Bokbussens finansiering är klar sedan tidigare. En rejäl höjning av medieanslaget och inredning på gymnasiebiblioteket 2007 är framlyfta. Projektet med en kvalificerad glas/design-samling kommer att bli beroende av externa pengar och har här markerats som en sak som ska initieras under perioden. I april 2006 ska ett möte hållas med berörda parter och med Regionbiblioteket som sammanhållande länk. Åtgärdslistan påverkas naturligtvis av hur den politiska processen kommer att värdera och hantera den här lagda utvecklingsplanen.
16
5 Bilagor 1. SWOT-analys med bibliotekspersonalen 2004-10-15—16. HOT Ekonomin Skolsamarbetet Politikerna MÖJLIGHETER Skolsamarbetet Biblioteket som vardagsrum STARK SIDA Det goda samarbetet inom personalen SVAGA SIDOR Avsaknad av mål Avsaknad av handlingsplaner Stressad personal
2. SWOT-analys med Kultur- och fritidsnämndens politiker 2005-02-01. HOT Ekonomin Avgifter på bibliotekstjänster Sviktande läsintresse MÖJLIGHETER Personalen Ökat medieutbud STARK SIDA Bokbussen
17
SVAGA SIDOR Öppettider/tillgänglighet Skolsamarbetet Kötider på populära medier
3. SWOT-analys med skolledningen 2005-03-24. HOT Kommunal ekonomi Rekrytering av personal till skolbiblioteken MÖJLIGHETER Stationens möjligheter (arbetsnamn för ett nytt centrum kring vuxnas lärande) Bibliotekslokalerna i Madesjö-, Paradis- och Hanemålaskolorna STARK SIDA Lugn miljö i en stökig värld SVAGA SIDOR Låg bemanning/öppettiderna För lite tid för samarbete pedagoger/bibliotekspersonal Kfn:s prioritering av skolbiblioteken
4. SWOT-analys med Barn- och utbildningsnämndens politiker 2005-04-06. HOT Nedlagd bokbuss Ekonomin Försämrad fysisk miljö på skolbiblioteken MÖJLIGHETER Stärka läsandet hos elever IT för läshandikappade
18
STARK SIDA Bokbussen som når ut i hela kommunen SVAGA SIDOR Lite personal under skoldagen på skolbiblioteken Medieurvalet För små lokaler
5. Statens kulturråd PM 6. Bibliotekslag 1996:1596 7. Bibliotekspersonalens mål- och handlingsplan 8. Huvudbiblioteket – kundenkät hösten 2003 KUNDENKÄT HÖSTEN 2005??? 9. Projekt Brunnen 10. Handlingsplan gällande tillgänglighetsarbetet för Regionbibliotek Kalmar.
19
