Biblioteksplan för Gnesta kommun

Biblioteksplan för Gnesta kommun Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Styrdokument 3. Biblioteksverksamheten i Gnesta kommun 4. Barn- och ungdomar 5. Äldre- och funktionshindrade, samt nya svenskar 6. Det virtuella biblioteket 7. Det livslånga lärandet 8. Samhällsvägledning 9. Samarbete 10. Programverksamhet och utställningar 11. Bibliotekets bestånd 12. Personal 13. Slutord Bilagor

1

1. Inledning Den första januari 1997 antogs Bibliotekslagen i Sverige. 2005 kompletterades den med en paragraf om att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka och att kommuner och landsting ska anta planer för biblioteksverksamheten. Biblioteksplanen ska definiera bibliotekets roll i olika politiska områden i förhållande till de övergripande målen för kommunens utveckling. Den ska ange konkreta målsättningar för biblioteksverksamheten och lägga fast en strategi för biblioteksverksamhetens utveckling. Det färdiga dokumentet ska antas i kommunfullmäktige för att sedan med jämna intervaller ses över och omarbetas och förnyas. Gnesta kommuns biblioteksplan har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av personal från biblioteket, representanter från Barn– och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen. Vid en omarbetning och förnyelse av biblioteksplanen kan det vara lämpligt att ta in representanter även från andra förvaltningar.

2. Styrdokument Vid utarbetandet av den här planen har vi använt oss av följande styrdokument: Bibliotekslagen, Framtidsplan 2009–2011, Kultur- och tekniknämnden, UNESCOs folkbiblioteksmanifest, UNESCOs skolbiblioteksmanifest, Lpo 94, samt skolplan för Gnesta kommun. Samtliga dokument finns som bilagor i slutet av planen. Beträffande Lpo 94 är endast de delar med som relaterar till skolbiblioteksverksamhet.

3. Biblioteksverksamheten i Gnesta kommun idag Befolkningen i Gnesta kommun uppgick vid årsskiftet 2008-09 till 10 179 invånare. Åldersmässigt fördelar dom sig enligt följande 1 : 0-4 år 5-14 år 14-24 år

553 st = ca 5,4 % 1206 =ca 11,8 % 1266=ca 12,4 %

65-79 år 80 - år

1323=ca 13 % 517=ca 5,1 %

Andelen barn och unga samt andelen äldre i kommunen, utgör tillsammans cirka 48 % av den totala mängden kommuninvånare. 52 % befinner sig i åldrarna tjugofem till sextiofyra år. Befolkningsmässigt befinner sig kommunen i en expansiv fas med många nybyggnationer, och 1

Siffrorna beträffande de yngre kommuninvånarna under 24 år är från 1 november 2008.

2

det finns ett uttalat mål att öka antalet kommuninvånare. Ett stort antal av kommunens invånare arbetar i andra kommuner. Behoven av biblioteksverksamhet ser olika ut hos kommunens olika invånare. För att möta de olika behov som finns krävs ständig utveckling och förnyelse samt analys och utvärdering av den befintliga verksamheten. Biblioteksverksamheten i Gnesta kommun består i januari 2009 av ett huvudbibliotek i Gnesta samhälle, ett filialbibliotek i Stjärnhov, samt ett kombinerat folk- och skolbibliotek i Laxne. På grundskolorna i Stjärnhov och Björnlunda finns skolbibliotek som sköts av personal från folkbiblioteket. Det gäller även det kombinerade biblioteket i Laxne. Skolbibliotek finns även på grundskolorna i Gnesta samhälle där samverkan med folkbiblioteket sker på flera olika sätt. Under 2009 har Frejaskolan och Gnesta bibliotek inlett ett samarbete med gemensamt biblioteksdatasystem. Frejaskolans skolbibliotek har även bemannats av personal från Gnesta bibliotek. På äldreboendet Frustunagården finns en boksamling, som bland annat består av talböcker och böcker med stor stil. Den är tillgänglig för de boende och för personalen. Genom att vidga begreppet biblioteksverksamhet till att inte enbart handla om den fysiska bibliotekslokalen och den verksamhet som sker där, så ökar möjligheterna till en mer effektiv och innovativ verksamhet. "Biblioteket likställs ofta med biblioteksrummet - och då gärna med den mest synliga delen av det. Bilden av biblioteket blir då gärna begränsad. Man ser framför sig en institution som lånar ut böcker, som människor kommer och frågar efter, ofta även skivor, en och annan utställning, ordnar några kulturprogram och ger besökarna tillgång till datorer där de kan surfa på nätet. Det är en ytlig bild, som utesluter stora men mindre synliga delar av bibliotekets vidsträckta verksamhet. Därmed blir det inte heller tydligt vilken central roll biblioteket har, inte bara för människors sociala och kulturella välfärd utan också för kommunens utveckling och tillväxt. Och det är just det - bibliotekets centrala roll för den sociala och kulturella välfärden och för den lokala och regionala utvecklingen - som gör biblioteksverksamhetens inriktning och omfattning till en så viktig politisk fråga i kommunen.” 2 Biblioteksverksamheten pågår redan idag på många olika arenor, men den går att utveckla ytterligare, vilket beskrivs i de följande kapitlen.

4. Barn och ungdomar Barn och ungdomar är en prioriterad målgrupp för biblioteksverksamheten i Gnesta kommun. Generellt är barn i åldern 0 – 14 år mer aktiva än låntagare i andra åldersgrupper. 3 Enligt UNESCOs folkbiblioteksmanifest är en av folkbibliotekets uppgifter att "skapa och stärka läsvanor hos barn redan från tidig ålder". Folkbiblioteket ska även "stimulera barns och 2

”Biblioteksplaner- från bibliotekslag till biblioteksplan”. Almerud, Peter. Sid. 12. ”Fler besök och utlån – en rapport om hur kommunerna kan öka efterfrågan på bibliotekstjänster med utgångspunkt i Kulturrådets statistik för 2005”.

3

3

ungdomars fantasi och kreativitet". Även i Bibliotekslagen poängteras barn och ungdomar som en prioriterad grupp för biblioteksverksamhet. "Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning." (# 9) Genom att arbeta gentemot allmänhet och andra förvaltningsområden kan biblioteksverksamheten i Gnesta verka för att öka intresset för böcker och läsning hos barn och ungdomar i Gnesta kommun. Det är önskvärt att samtliga bibliotek kan erbjuda besökarna ett aktuellt och kvalitativt utbud av barn- och ungdomslitteratur. Föräldrar och barn bör erbjudas olika aktiviteter som redan från tidiga år stimulerar barnens språkutveckling och ökar läslusten. Genom bibliotekets samarbete med bland annat BVC kan föräldrar informeras om böckers och läsnings betydelse för barns språkutveckling. Genom samarbete med kommunens förskolor och grundskolor kan förskolebarn och skolelever stimuleras till läsning och litteraturintresse, samt få tillgång till material som är användbart i deras utbildning. Bibliotekslagen säger att "inom grundskolan och gymnasieskolan skall det finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen." (# 9) Redan idag finns ett omfattande samarbete mellan folkbiblioteket och skolorna, men kvaliteten på de olika skolbiblioteken är ojämn och det finns skillnader beträffande bestånd, öppettider och service. Enligt Lpo 94 har skolans rektor ett särskilt ansvar för att ”skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel”. (Lpo 94, s. 17) Ett utökat samarbete mellan folkbiblioteket och skolbiblioteken skapar förutsättningar för en bredare och mer jämlik skolbiblioteksverksamhet. Det är också ett sätt att hushålla med de kommunala resurserna. De olika förvaltningarna kan till exempel samarbeta kring personal, mediautbud, datasystem. Gränsen mellan folk- och skolbiblioteksverksamhet kan ibland vara svår att dra och ofta går de olika verksamheterna in i varandra. Lärare kommer till folkbiblioteket med sina klasser för att låna böcker och lyssna på bokprat och de erbjuds även bokprat och annan läsfrämjande verksamhet på sina skolor. Den här typen av verksamhet är dock beroende av att det finns tillräckliga resurser i form av personal. Alla klasser har inte möjlighet att besöka folkbiblioteket, då det kräver personalresurser, och bibliotekspersonalen har inte alltid möjlighet att erbjuda bokprat i den omfattning som efterfrågas, eftersom man måste prioritera bibliotekens öppethållande. Det kan vara nödvändigt att formulera de olika ansvarsområden samt se över fördelningen av resurser. Förslagsvis bör samarbetsavtal upprättas mellan Barn–och utbildningsförvaltningen och Kultur–och teknikförvaltningen för att fastställa hur samarbetet kring resurser ska se ut. Målsättningen är att alla elever i kommunen ska ha lika och rättvis tillgång till biblioteksverksamhet. När det gäller anpassade media har folkbiblioteket en viktig roll som informationscentral. En viktig målgrupp för folkbibliotekets samarbete med BoU är pedagoger på skolorna, som

4

utifrån de lokala behoven kan erhålla information, till exempel om anpassade media, samt boktips utifrån speciella behov hos elever. Ett lämpligt forum för samarbete är SPUNET 4 .

5. Äldre och funktionshindrade, samt nya svenskar Enligt bibliotekslagen ska "folk- och skolbiblioteken /…/ ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bland annat genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov". (§ 8) På folkbiblioteket finns idag talböcker, böcker med stor stil, lättlästa böcker, samt en dator med talsyntes, som man även kan scanna in texter på och få dem upplästa. Personer som på grund av hög ålder, långvarig sjukdom eller rörelsehinder inte själva kan besöka biblioteket erbjuds kostnadsfritt Boken Kommer-service. Det innebär att man har en speciell kontaktperson på biblioteket som tar emot bokbeställningar och ser till att de blir levererade. Äldre boende i vissa delar av kommunen erbjuds även boktaxi till biblioteket. Genom samarbete med socialförvaltningen kan bibliotekets service till äldre och funktionshindrade förbättras och utvecklas. Det gäller till exempel depositioner till äldreboenden, bok- och kulturombud på äldreboenden, samt information kring nya media till personal inom socialförvaltningen. Genom kontakt med hemtjänstgrupper, arbetsterapibiträden och särskilda boenden kan bibliotekets stöd till funktionshindrade utvecklas. Förslagsvis kan bibliotekets personal medverka vid arbetsplatsträffar för att informera om bibliotekets tjänster och anpassade media. Folkbiblioteket samarbetar idag med introduktionskontoret för att köpa in böcker på hemspråk och bibliotekets personal har visningar för SFI-grupper. Samarbetet kan utvecklas genom tätare kontakter och kartläggning av vilka behov och önskemål som finns angående litteratur på hemspråk och för språkinlärning. Idag saknas resurser för att utveckla den sociala biblioteksverksamheten. För att kunna genomföra de föreslagna utvecklingsåtgärderna krävs antingen en omstrukturering av befintliga personalresurser eller utökade personalresurser.

6. Det virtuella biblioteket Idag är biblioteket tillgängligt tjugofyra timmar om dygnet via sin hemsida. Genom hemsidan kan man få information om olika evenemang och vad som finns på biblioteket, samt få tillgång till bibliotekskatalogen där man kan söka efter böcker, reservera och förnya sina lån. Man kan också prenumerera på boktips, sökningar inom sitt eget ämne/intresse och nyhetslistor såsom

4

SPUNET är kommunens nätverk för pedagoger som arbetar med barn i behov av särskilt stöd.

5

senast inköpta böcker. Genom uppgradering av bibliotekssystemet kan biblioteket också skicka ut övertidsvarning samt påminnelser med e-post. En pågående trend i omvärlden är att litteraturen görs tillgänglig fritt via webben t.ex. Projekt Runeberg, Projekt Gutenberg och Google books eller genom betaldatabaser som E-lib. För närvarande har biblioteket ingen prenumeration på litteraturdatabaser utan har satsat på de faktabaserade betaldatabaserna Landguiden och Alex (författarlexikon), samt tidskriftsdatabasen Artikelsök.

7. Det livslånga lärandet Bibliotek är en viktig förutsättning för människors tillgång till information och kunskap. Det gäller både den allmänna folkbildningen och formella utbildningar. Enligt UNESCOs folkbiblioteksmanifest ska folkbiblioteket "stödja såväl självstudier som formell utbildning på alla nivåer". Undersökningar visar att folkbiblioteken idag har ”stor betydelse för människor som ägnar sig åt lärande och kompetensutveckling” 5 . Ett av kommunens övergripande mål är att kommuninvånarna ska stimuleras till högre utbildning, men det finns för närvarande inte med som ett mål för Kultur- och tekniknämnden i Framtidsplanen 2009-2011. Hos bibliotekets besökare finns en stor efterfrågan på fjärrlån av kurslitteratur, och detta är en del av bibliotekets verksamhet som förväntas öka, då antalet distansutbildningar ökar. Genom att erbjuda fjärrlån av kurslitteratur från bland andra högskoleoch universitetsbibliotek möjliggör biblioteket för kommuninvånarna att studera och bo kvar i sin hemkommun. Det förenklar även för dem som studerar på närliggande högskolor och universitet. Biblioteket måste vara lyhört för de behov och den efterfrågan som finns hos besökarna och fjärrlån kommer även i fortsättningen att utgöra en viktig del av bibliotekets service till kommuninvånarna. Det kan även vara aktuellt att starta en prenumeration på e – böcker (elektroniska böcker).

8. Samhällsvägledning Folkbiblioteket ska enligt UNESCO:s folkbiblioteksmanifest "garantera medborgarna tillgång till alla slag av samhällsinformation" samt "tillhandahålla erforderliga informationstjänster för det lokala näringslivet, för organisationerna och för olika intressegrupper". Gnesta bibliotek delar lokal med medborgarkontor och introduktionskontor. Medborgarkontoret ansvarar för en stor del av den samhällsinformation som kommuninvånarna kan efterfråga, samt även information till turister och andra besökare. För att behålla kvaliteten i de olika verksamheterna är det viktigt att de olika ansvarsområdena tydliggörs och att personalen har kompetens för sina speciella arbetsområden. Det är viktigt att analysera på vilka sätt samarbete kan ske mellan de olika verksamheterna och utvärdera hur samarbetet har fungerat.

5

Citat ur ”Fler besök och utlån – en rapport om hur kommunerna kan öka efterfrågan på bibliotekstjänster med utgångspunkt i Kulturrådets statistik för 2005”. Utgiven av Svensk biblioteksförening.

6

En del bibliotek erbjuder speciell företagarservice. Forskning visar att bibliotek är bra för företagande, eftersom ”personalens kompetens höjs och välgrundade beslut kan fattas” 6 . I dagsläget saknas resurser på Gnesta bibliotek för att utveckla företagarservice, men med utökade personalresurser skulle det gå att utveckla.

9. Samarbete Genom samverkan med olika aktörer, både kommunala och icke-kommunala verksamheter, kan biblioteksverksamheten utvecklas och nå en större målgrupp. Möjliga aktörer är föreningar, studieförbund, museer och kulturskolan. Redan idag finns ett utvecklat samarbete, till exempel med Kulturskolan (Bokdrama, Barn spelar för barn) och Sörmlands länsmuseum (Berättarcafé). Hur samarbetet ska se ut är beroende av vilka olika projekt man vill och har möjlighet att genomföra, men generellt bör samarbete ses som någonting positivt och bejakas. Det är även viktigt att andra kommunala verksamheter ser biblioteket som en möjlig samarbetspartner och att biblioteket marknadsför sin kompetens.

10. Programverksamhet och utställningar Genom programverksamhet och utställningar erbjuds kommuninvånarna kulturell stimulans, bildning och underhållning. Biblioteket bedriver själv en del programverksamhet, främst för barn, men även för vuxna. I bibliotekets lokaler finns även en utställningsdel. Att bedriva programverksamhet på biblioteket har ett värde utöver själva programmet. Det är ett sätt att marknadsföra biblioteket och att locka besökare som kanske inte skulle ha besökt biblioteket annars.

11. Bibliotekets bestånd Ett biblioteks bestånd är en ständigt pågående process som kräver underhåll och administration. Att biblioteket har ett attraktivt och aktuellt bokbestånd är viktigt när det gäller efterfrågan på bibliotekets tjänster. Undersökningar visar att det är viktigare att det tillförs nya böcker till biblioteket än den totala storleken på beståndet 7 . Ett uppdaterat och genomtänkt bestånd är en förutsättning för att kunna möta den efterfrågan och de behov som finns hos låntagarna och det man satsar får man också tillbaka. Det vill säga att om man ökar anslagen till nyinköp av media så är chanserna stora att även antalet lån och besök till biblioteket ökar. Sparar man in på mediaanslaget så minskar även antalet lån och besök. Gnesta bibliotek bör därför ha ett aktuellt och attraktivt mediabestånd som är väl underhållet och administrerat.

12. Personal

6

Citat ut ”Bibliotekens förtjänst – en forskningsöversikt om den samhällsekonomiska nyttan av bibliotek.” Utgiven av Svensk bibliteksförening. 7 ”Fler besök och utlån – en rapport om hur kommunerna kan öka efterfrågan på bibliotekstjänster med utgångspunkt i Kulturrådets statistik för 2005”.

7

Biblioteksverksamheten ska bedrivas av kompetent personal, med specialisering på biblioteksverksamhet. Personalen ska ges möjlighet till kompetensutveckling. Personalen ska känna ansvar för och delaktighet i utvecklingen av den egna verksamheten och ha god insyn i både budget- och beslutsprocess. Kreativitet, försök och nya utvecklingsidéer ska uppmuntras och stöttas. All personal ska ha möjlighet att se och ta del av verksamhetens helhet.

13. Slutord Biblioteksverksamheten i Gnesta kommun ska bidra till uppfyllelse av de övergripande kommunala målen. * "Kommunen ska ha en stark befolkningstillväxt" / "Kulturell stimulans och brett fritidsutbud." Biblioteket har en viktig roll för människors sociala och kulturella välfärd och är en viktig faktor för kommunens utveckling och tillväxt. I biblioteksverksamheten kombineras faktorer som utbildning och lärande, information, nöje och underhållning. Det gör verksamheten unik eftersom den både bidrar till människors formella utbildning och därmed arbetsmöjligheter, och även bidrar till en meningsfull fritid och personlig utveckling. Bibliotek kan även ”bidra till att göra en plats mer attraktiv för invånare och turister och det kan locka kunder till butiker och restauranger” 8 . Genom att vidga begreppet biblioteksverksamhet till att inte enbart gälla den fysiska lokalen skapas möjligheter till en bredare och mer effektiv verksamhet. * "Kommuninvånarna ska stimuleras till högre utbildning" Biblioteket har en central roll när det gäller barns och ungas läsutveckling, den allmänna bildningsnivån hos kommuninvånarna, samt studerandes tillgång till studiematerial. Det livslånga lärandet börjar redan i tidiga år genom det lilla barnets språkutveckling. Genom samarbete med BVC och genom att erbjuda bokprat samt information till föräldrar kan biblioteket bidra till att skapa en bra grund för barnets språkutveckling. Biblioteksverksamheten kan följa barnets olika åldrar och erbjuda läsfrämjande och kulturella aktiviteter anpassade till de olika utvecklingsstadierna. Detta kan uppnås bland annat genom samarbete med förskolor och grundskolor, men även andra verksamheter såsom Kulturskolan. Exempel på aktiviteter är Bokdrama för förskolebarn, musikevenemanget "Barn spelar för barn", samt läsecirkeln Bookworms för barn i mellanstadieåldern. I bibliotekslokalerna bör kommuninvånarna möta ett aktuellt och kvalitativt utbud av främst böcker, men även andra media, till exempel film och musik. Även de vuxna kommuninvånarna bör ges möjlighet att delta i kulturella och bildande aktiviteter. Genom samarbete med andra aktörer kan biblioteket erbjuda ett bredare utbud av sådana aktiviteter. Exempel på aktiviteter är författarkvällar och berättarcafé. Studerande ska i möjligaste mån ges tillgång till studiematerial bland annat genom fjärrlån. 8

(Se ovan)

8

* "Ekonomiskt ansvarstagande ska genomsyra kommunens verksamheter" / "God hushållning med nämndens resurser" Forskning visar att bibliotek är en bra ekonomisk investering för ett samhälle. Avkastningen brukar bli mellan en och tio gånger investerade medel 9 . Genom att personalen känner ansvar och delaktighet i den egna verksamheten och har god insyn i både budget- och beslutsprocess kan verksamheten styras och prioriteringar göras. Genom samarbete med andra förvaltningar, samt med andra aktörer i kommunen, kan resurser och kompetens delas på och tas tillvara på ett bra sätt. * "Kommunens verksamheter skall hålla hög kvalitet" / "Nöjda medborgare och brukare" Biblioteksverksamheten ska drivas av kompetent personal, som känner ansvar för och är delaktig både i beslutsprocesser och i utvecklingen av verksamheten. Kreativitet och nya idéer ska premieras, och verksamheten ska regelbundet utvärderas.

Bilagor Bibliotekslagen Framtidsplan för Kultur- och tekniknämnden UNESCOs folkbiblioteksmanifest UNESCOs skolbiblioteksmanifest Lpo 94 (relevanta delar) Skolplan för Gnesta kommun

9

”Bibliotekens förtjänst – en forskningsöversikt om den samhällsekonomiska nyttan av bibliotek”

9

Bibliotekslag (1996:1596) 1 § Denna lag innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. 2 § Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt skall alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek. Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Varje kommun skall ha folkbibliotek. 3 § På folkbiblioteken skall allmänheten avgiftsfritt få låna litteratur för viss tid. Bestämmelsen hindrar inte att ersättning tas ut för kostnader för fotokopiering, porto och andra liknande tjänster. Inte heller hindrar den att en avgift tas ut i de fall låntagare inte inom avtalad tid lämnar tillbaka det som de har lånat. 4 § Ett länsbibliotek bör finnas i varje län. Länsbiblioteket skall bistå folkbiblioteken i länet med kompletterande medieförsörjning och andra regionala biblioteksuppgifter. För den kompletterande medieförsörjningen skall också finnas en eller flera lånecentraler. 5 § Inom grundskolan och gymnasieskolan skall det finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen. 6 § Det skall finnas tillgång till högskolebibliotek vid alla högskolor. Dessa bibliotek skall inom de områden som anknyter till utbildning och forskning vid högskolan svara för biblioteksservice inom högskolan och i samverkan med landets biblioteksväsen i övrigt ge biblioteksservice. 7 § Kommunerna ansvarar för folk- och skolbiblioteksverksamheten. Landstingen ansvarar för länsbiblioteken och för biblioteken vid högskolor med landstingskommunalt huvudmannaskap. Staten ansvarar för övriga högskolebibliotek och för lånecentralerna samt för sådan biblioteksverksamhet som enligt särskilda bestämmelser ankommer på staten. 7 a § Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka. Kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheterna. Lag (2004:1261). 8 § Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bl.a. genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov. 9 § Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. 10 § Länsbibliotek, lånecentraler, högskolebibliotek, forskningsbibliotek och andra av staten finansierade bibliotek skall avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till folkbibliotekens förfogande samt i övrigt samverka med folk- och skolbiblioteken och bistå dem i deras strävan att

10

erbjuda låntagarna en god biblioteksservice.

UNESCOS FOLKBIBLIOTEKSMANIFEST 1994 Frihet, välfärd, samhällelig och personlig utveckling är grundläggande mänskliga värden. De kan bara förverkligas genom välinformerade medborgare med möjlighet att utöva sina demokratiska rättigheter och därigenom spela en aktiv roll i samhällslivet. Medborgarnas egna deltagande i utvecklingen av demokratin är beroende av en fullgod utbildning samt en fri och obegränsad tillgång till kunskap, tankar, kultur och information. Folkbiblioteket som lokalt kunskapscentrum utgör en grundförutsättning för ett livslångt lärande, ett självständigt ställningstagande och en kulturell utveckling för den enskilde och för olika grupper i samhället. UNESCO uttrycker i detta manifest sin tilltro till folkbiblioteket som en levande kraft för främjande av utbildning, kultur och information och som en viktig drivkraft i strävan efter fred och andlig utveckling. UNESCO uppmanar därför stat, landsting och kommuner att stödja och att aktivt medverka i en utveckling av folkbiblioteksväsendet. Folkbiblioteket Folkbiblioteket skall som lokalt kunskapscentrum göra alla slag av kunskap och information lätt tillgänglig för sina användare. Folkbiblioteket är till för alla, oberoende av ålder, ras, kön, religion, nationalitet, språk eller samhällsklass. Särskilda tjänster skall kunna erbjudas dem som av någon anledning inte kan utnyttja det gängse utbudet, exempelvis språkliga minoriteter, personer med olika handikapp, patienter på sjukhus eller interner inom kriminalvården. Alla åldersgrupper skall kunna finna material som tillgodoser deras behov. Samlingar och tjänster skall omfatta alla slag av lämpliga medier, förmedlade genom modern teknologi såväl som traditionellt material. Kvalitet samt anpassning till lokala förutsättningar och behov skall tjäna som grundläggande princip. Samlingarna skall spegla tidsanda och samhällsutveckling men skall också tjäna som minne för mänsklig strävan och fantasi. Folkbibliotekets samlingar och utbud av tjänster skall inte vara föremål för någon form av ideologisk, politisk eller religiös censur och inte heller för kommersiella påtryckningar. Folkbibliotekens uppgifter Folkbibliotekets huvuduppgifter är att verka för läskunnighet, information, utbildning och kultur bland annat genom att: 1. Skapa och stärka läsvanor hos barn redan från tidig ålder 2. Stödja såväl självstudier som formell utbildning på alla nivåer 3. Erbjuda möjligheter till kreativitet och personlig utveckling 2 4. Stimulera barns och ungdomars fantasi och kreativitet 5. Främja kunskap om kulturarvet, förståelse för kulturen och insikt om vetenskaplig forskning och utveckling 6. Vara öppna för alla konstnärliga uttrycksformer 7. Främja kontakten mellan olika kulturer och stimulera en kulturell mångfald

11

8. Stödja muntlig berättartradition 9. Garantera medborgarna tillgång till alla slag av samhällsinformation 10. Tillhandahålla erforderliga informationstjänster för det lokala näringslivet, för organisationerna och för olika intressegrupper 11. Underlätta utnyttjandet av informationsteknologi och förbättra kunskaperna om dess användning 12. Ge stöd till och delta i alfabetiseringsprogram för alla åldersgrupper och vid behov ta initiativ till sådan verksamhet. Lagstiftning, finansiering och samverkan Folkbibliotekets tjänster skall i princip vara avgiftsfria. Folkbiblioteken är ett samhällsansvar. De bör därför ha stöd i en särskild lagstiftning och bekostas av allmänna medel. Folkbiblioteken bör ses som ett viktigt led i en långsiktig strategi för kultur, informationsspridning, utbildning och ökad läskunnighet. För att säkerställa och främja en nationell samordning och samverkan inom biblioteksområdet bör statsmakterna genom lagstiftning och biblioteks-planering fastställa en nationell bibliotekspolitik. Denna bör grundas på en samsyn och en gemensam standardnivå. Nätverket inom folkbiblioteksområdet bör utformas med hänsyn till strukturen inom hela det allmänna biblioteksväsendet. Ledning och förvaltning Ett behandlingsprogram bör upprättas som utifrån lokala behov tydligt fastställer mål, prioriteringar och utbud av tjänster. Folkbiblioteket bör dessutom ha en effektiv organisation och skötas på ett fackmässigt sätt. Folkbiblioteket bör samarbeta såväl lokalt och regionalt som nationellt och internationellt med berörda intressenter; exempelvis olika användargrupper och yrkeskategorier. Folkbibliotekets tjänster skall vara tillgängliga för alla. Detta förutsätter att biblioteksbyggnaderna är centralt belägna, att lokalerna är anpassade för läsning och studier, försedda med lämplig teknisk utrustning och ha tillräckligt öppethållande för att passa 3 användarna. Detta innebär också att biblioteket genom uppsökande verksamhet skall erbjuda sina tjänster också till dem som inte själva kan komma till biblioteket. Bibliotekets tjänster skall anpassas till lokala behov. Bibliotekarien skall aktivt fungera som förmedlare av bibliotekets resurser. Grundutbildning och fortbildning för bibliotekarier är en förutsättning för en fullgod kvalitet på bibliotekets tjänster. För att alla skall kunna ta del av bibliotekets samtliga tjänster bör det upprättas program för uppsökande verksamhet och för användarutbildning. Att förverkliga manifestet Beslutsfattare på alla nivåer, liksom hela biblioteksvärlden uppmanas härmed att verka för att de principer som formulerats i detta manifest omsätts i handling. Manifestet är utformat i samarbete med International Federation of Library Associations and Institutions (IFLA).

12

UNESCOS SKOLBIBLIOTEKSMANIFEST 1999 Skolbiblioteket förmedlar kunskap och tankar som är grundläggande i ett informations- och kunskapssamhälle. Skolbiblioteket ger eleverna de färdigheter som behövs för ett livslångt lärande. Det ger dem möjligheter att utveckla sin inlevelseförmåga för att de ska kunna ta sitt ansvar som medborgare. Skolbibliotekets uppgifter Som stöd för studierna erbjuder skolbiblioteket tjänster i form av informationssökning, via litteratur och andra medier. Det ger hela skolsamhället möjlighet att utveckla ett kritiskt tänkande genom att mer effektivt kunna hantera informationskällorna. Skolbiblioteken ingår i ett omfattande biblioteks- och informationsnätverk enligt principerna i Unescos folkbiblioteksmanifest. Skolbibliotekets personal ger stöd vid användningen av både tryckta och elektroniska informationskällor, alltifrån skönlitteratur till facklitteratur, från både egna och andras samlingar. Skolbibliotekens material är ett värdefullt komplement till läromedel och i undervisningen. Erfarenheten visar att elevernas förmåga att läsa, skriva, lösa problem och utnyttja informationsteknik förbättras när bibliotekarier och lärare samarbetar. Skolbiblioteket är till för alla i skolsamhället, oavsett ålder, ras, kön, religion, nationalitet, språk, befattning eller social status. Skolbiblioteket skall erbjuda alternativ för dem som inte kan ta del av gängse material och tjänster. Tillgängligheten till skolbibliotekets samlingar och tjänster bör i enlighet med FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna inte underkastas någon form av ideologisk, politisk eller religiös censur eller kommersiella påtryckningar. Lagstiftning, finansiering och samverkan Skolbiblioteket är en viktig del i en långsiktig utbildningsstrategi, för läskunnighet liksom för ekonomisk, social och kulturell utveckling. Då ansvaret för skolbiblioteken kan vara lokalt, regionalt och nationellt bör det ha stöd av lagstiftning och riktlinjer. Skolbiblioteken skall ha tillräckliga och varaktiga anslag för utbildad personal, material, teknik och annan utrustning. Skolbibliotekets tjänster skall vara avgiftsfria. Skolbiblioteket är en viktig del i det lokala, regionala och nationella biblioteks- och informationssamarbetet. Då skolbibliotek delar lokaler och/eller resurser med ett annat bibliotek, t. ex. ett folkbibliotek, skall skolbibliotekets speciella behov beaktas och tillgodoses. Skolbibliotekets mål Skolbiblioteket är en del i utbildningsväsendet. Skolbiblioteket spelar en viktig roll för utbildning och kultur, för att främja läs- och skrivkunnigheten och förmågan att söka information. Skolbiblioteket grundläggande uppgifter omfattar följande: Att stödja och främja de utbildningsmål som anges i skolans målsättning och läroplaner. Att främja elevernas läslust och lust att lära samt lära dem att bli biblioteksanvändare.

13

Att erbjuda möjligheter att skapa och använda information som en väg till kunskap, förståelse, fantasi och glädje. Att ge eleverna träning att värdera och använda information, oavsett form, samt ge dem insikt och förståelse för olika kommunikationsformer. Att ge tillgång till såväl lokala och nationella som globala resurser för att öka förståelsen och ge insikt om olika idéer, erfarenheter och åsikter. Att anordna aktiviteter som främjar kulturell och social medvetenhet och lyhördhet. Att tillsammans med elever, skola och föräldrar verka för att uppnå skolans målsättning och främja insikten om att åsiktsfrihet och tillgång till information är förutsättningar för medborgaransvar och för delaktighet i ett demokratiskt samhälle. Att främja läsning. Att verka för att skolbibliotekets resurser görs tillgängliga inom och utanför skolan. Skolbiblioteket kan fullgöra dessa uppgifter genom att upprätta handlingsplaner och utveckla sina tjänster, genom urval och anskaffning av lämpliga informationskällor samt genom att erbjuda vägledning och undervisning med hjälp av utbildad personal. Bemanning Den fackutbildade skolbibliotekarien har ansvar för ledning och planering av arbetet. Skolbibliotekarien och övrig personal ansvarar även för samarbete med skola, folkbibliotek och andra aktörer. Skolbibliotekariernas roll kan variera beroende på anslag, läroplaner och undervisningsmetoder samt på nationella juridiska och ekonomiska förutsättningar. Kunskaper i biblioteksadministration, informationshantering och pedagogik är en förutsättning för att bedriva en effektiv skolbiblioteksverksamhet. I en värld där samverkan betyder allt mer måste skolbibliotekarierna ha den kompetens som behövs för att stödja elever och lärare vid informationssökning. Skolbibliotekarierna bör därför ges möjlighet till fortlöpande kompetensutveckling. Ledning och förvaltning En effektiv och åskådlig verksamhet förutsätter: Att tydliga mål, prioriteringar och verksamhetsområden för skolbiblioteket anges i anslutning till läroplanerna, Att skolbiblioteket organiseras och drivs professionellt, Att skolbiblioteket är öppet för hela skolsamhället och att det är en del av det omgivande samhället, Att samarbete med skola, föräldrar, andra bibliotek samt med lokalsamhället uppmuntras. Antaget av Unescos generalkonferens 1999.

14

Lpo 94 2.8 REKTORS ANSVAR Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att – skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinfl ytande gynnas, – skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel, – undervisningen och elevvårdsverksamheten utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver, – kontakt upprättas mellan skola och hem, om det uppstår problem och svårigheter för eleven i skolan, – resursfördelningen och stödåtgärderna anpassas till den värdering av elevernas utveckling som lärare gör, – undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet, – ämnesövergripande kunskapsområden integreras i undervisningen i olika ämnen. Sådana kunskapsområden är exempelvis miljö, trafi k, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger, – samarbetsformer utvecklas med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja varje elevs mångsidiga utveckling och lärande, – samverkan kommer till stånd med förskolan för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett förtroendefullt samarbete, – formerna för samarbete mellan skolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får information om skolans mål och sätt att arbeta och om olika valalternativ, – samverkan med skolor och arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning, – den studie- och yrkesorienterande verksamheten organiseras så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför fortsatt utbildning, – personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt skall kunna utföra sin uppgifter, – skolans internationella kontakter utvecklas, – skolpersonalen får kännedom om de internationella överenskommelser, som Sverige har förbundit sig att beakta i utbildningen.

15

Framtidsplan 2009 - 2011 Kultur- och tekniknämnden KoTN 2008-11-19 Medborgarkontor Bibliotek och allmänkultur Fritidsverksamhet Gata/Park/Anläggningar Vatten och avlopp Renhållning

16

Framtidsplan för kultur- och tekniknämnden 2009-2011 Verksamhetsbeskrivning

Kultur- och tekniknämndens verksamheter består av en administrativ del där även integrationsverksamheten ingår. Förvaltningen är indelad i två avdelningar, avdelning för kultur- och fritid respektive avdelning för teknik. Avdelning för kultur och fritid innefattar medborgarkontor, biblioteksverksamhet, allmän kultur och fritidsverksamhet. Avdelning för teknik består av enheterna gata/park/anläggningar, vatten/avlopp och renhållning.

Vårt uppdrag Nämnden Nämnden har det samlade ansvaret för frågor som kommunen skall sköta angående avfall och renhållning, vatten och avlopp, gator, vägar och parker, trafikreglering och trafiksäkerhet samt kommunens idrottsanläggningar Hagstumosse och Skillingavallen. Det ingår i nämndens ansvarsområde att verka för att barn och ungdomar får meningsfull syssel-sättning på sin fritid och att turister och dagbesökare får information om aktiviteter och sevärdheter inom kommunen och dess närområde. Nämnden svarar bl a för biblioteks- och kulturverksamhet, kontakter med föreningar, handläggning av bidragsansökningar inom kultur- och fritidssektorn, Ungdomens hus och medborgarkontor inklusive konsumentvägledning och turistinformation. Kommunens integrationsverksamhet ingår också i nämndens ansvarsområden sedan årsskiftet 07/08. KoT administration

Förvaltningschefen har den förvaltningsövergripande styrningen, ledningen och uppföljningen av verksamheterna inom kultur- och teknikförvaltningen. Integrationskontoret svarar för samordning av kommunens flyktingmottagande. Medborgarkontor Medborgarkontoret ansvarar för konsumentvägledning, budget- och skuldrådgivning och turistinformationen i Gnesta kommun. Det innebär att medborgarkontoret ska tillhandahålla information om kommunens verksamheter, information i statliga och landstingskommunala frågor, möjligheter till olika sorters fritidsaktiviteter samt evenemang inom kommunens gränser. Till det erbjuds också hjälp i konsumentfrågor och budget- och skuldrådgivning. Handläggningsärenden på medborgarkontoret består av bland annat tillstånd för torgplatser, tomtkö, borgerliga vigslar, parkeringstillstånd för rörelsehindrade och hemsändningsbidrag.

17

För besökare och turister erbjuder medborgarkontorets turistinformation i bland annat sevärdheter, information om var man kan äta och sova, biljettförsäljning till olika evenemang som t.ex. konserter, revyer, operaföreställningar. Men också information om var badplatserna finns, försäljning av fiskekork samt annat som besökaren eller turisten vill ha information om. Det pågår kontinuerliga samtal med övriga förvaltningar gällande utökat serviceutbud på medborgarkontoret. I uppdraget ingår också service till allmänheten gällande enklare frågor kring ärenden som tillhör Försäkringskassan. Avtalet gick ut den sista juni 2008, men det har kommit signaler från Försäkringskassan om ett fortsatt samarbete. Bibliotek/Allmänkultur Verksamhetsområdet innefattar huvudbiblioteket i Gnesta och filialerna i Björnlunda, Stjärnhov och Laxne. Skolbiblioteksverksamheten kommer att förstärkas i och med att en ny barn- och skolbibliotekarie har tillsatts. Antalet bokprat kommer att öka, både i klassrummen och på biblioteken, men antalet skolklassbesök på huvudbiblioteket kan minska i takt med utvecklingen av skolbiblioteken. Många barngrupper, från förskolor och skolor, besöker biblioteken för att låna böcker eller för bokprat. Invånarna i alla delar av kommunen skall, enligt bibliotekslagen, ha tillgång till bibliotekstjänster. Äldre boende i Gåsinge - Dillnäs erbjuds gratis resor med taxi till huvudbiblioteket varannan månad. Allmänkultur Verksamhetsområde allmänkultur innefattar programverksamhet, utställningar, konstrunda samt bidragshantering inom kulturområdet och bidrag till de studieförbund som har verksamhet i Gnesta. Fritidsverksamhet Föreningar Verksamhetsområdet innefattar fritids- och idrottsverksamhet inklusive bidragshantering och föreningskontakter inom dessa områden. Ungdomens Hus En viktig del av verksamheten är den s.k. öppna verksamheten med olika temakvällar, konserter och aktiviteter som ungdomarna efterfrågar. Ungdomens hus samarbetar med skolan, socialförvaltningen och polisen bl a i samband med det årliga arrangemanget ”Jag och Du. Fritidsledarna deltar viss tid i skolmiljön och fungerar som resurs till elever på raster m.m. samt som en naturlig länk mellan skolan och Ungdomens hus. Elektron Uthyrning och servering administreras av Ungdomens hus i samarbete med medborgarkontoret. En deltidsvaktmästartjänst är knuten till verksamheten Frejaskolans café Ungdomens hus driver caféverksamhet på Frejaskolan med inriktning på hälsa och sunt liv, enligt skolans hälsoprofil. Gata/Park/Anläggningsenhet Verksamhetsområdet omfattar förråd, service, bilar och maskiner, barmarks- och vinterunderhåll på gator, renhållning av gator och allmänna platser, underhåll av badplatser, lekparker, tipp, parker och strövområden och offentlig belysning. Även skötsel av idrottsanläggningar ingår i enhetens ansvarsområden i nära samarbete med fritidsenheten och föreningslivet. Dessutom ingår transport- och schakttillstånd, upplåtande av mark, bidrag till enskild väghållning, trafikliggare, entreprenadarbeten med

18

fakturering, upphandling av fordon, maskiner, grus och asfalt och entreprenadmaskiner. Beträffande exploateringar samarbetar enheten med kommunens planeringsenhet och samhällsbyggnadsförvaltning. Både på exploateringssidan och investeringssidan byggs mycket i egen regi av anläggningsenheten. VA-enheten Verksamhetsområdet omfattar drift, underhåll och förnyelse av vattenverk, vattentorn, VA- ledningsnät, VA- serviser, vattenmätare, vattenmätardebitering, avloppsreningsverk och pumpstationer. Handläggning av ärenden som berör VA- taxan samt kund- och myndighetskontakt. System- och utförande- ansvar för VA:s faktureringssystem sköts av enhetens administratörer Renhållningsenheten Verksamhetsområdet omfattar ansvar för hämtning och omhändertagande av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall från alla som bor och är verksamma inom kommunen. Systemen innefattar, insamling av hushållsavfall från sopkärl, fastighetsnära hämtning av farligt avfall, hämtning av grovavfall, mottagning av grovavfall, farligt avfall, elskrot och vitvaror på Återvinningsgården samt slamtömning av tankar och brunnar. I uppdraget ligger att utveckla systemen så att så mycket som möjligt av avfallet nyttiggörs i form av resurser, dvs; återanvänds, återvinns eller utnyttjas för energiframställning. Ett annat viktigt uppdrag är att minimera avfallets farlighet. Detta arbete sker i nära samarbete med de entreprenörer som anlitas för hämtning, borttransport och behandling. I uppdraget ligger även att kvalitetssäkra verksamheten gentemot våra kunder genom olika systemlösningar, t ex automatisk tömningsregistrering. Enheten ska även jobba aktivt för att i möjligaste mån ta tillvara företagens intressen. Enheten driver och utvecklar Återvinningsgården och kundtjänst, sköter debitering och registerhållning, handlägger ärenden som rör renhållningstaxan, renhållningsföreskrifterna och avfallsplanen samt arbetar aktivt med att tillvarata kommuninvånarnas intressen vad gäller insamling av material som lyder under producentansvar (Återvinningsstationerna). Bland annat har man övertagit ansvaret för att städa stationerna.

Vision Gnesta – för dig som vill växa i stadens lugn och landets puls.

Kommunövergripande- och nämndens mål Perspektiv

Kommunövergripande mål Nämndmål

Kund

Kommunen skall ha en stark Rent och välvårdat så att alla kan Enkäter befolkningstillväxt trivas i Gnesta Klagomål Kulturell stimulans och brett fritidsutbud

Mått

Medborgarindex Högt betyg På A8 Fritid

Styrtal

Högre än 69

Gnesta tätort skall vitaliseras Tilltalande och vackra utemiljöer Medborgarindex Upplevd attraktion hos boende, företagare och besökare Högt betyg På A3 Företagsklimatet skall

God service och bra bemötande

Kundenkät

19

Perspektiv

Kommunövergripande mål Nämndmål

Mått

förbättras

Styrtal

Kommunranking

Kommuninnevånarna skall stimuleras till högre utbildning Miljömedvetenhet skall stimuleras

Kretsloppsanpassade verksamheter genom ökad miljömedvetenhet

Mängd insamlat miljöfarligt avfall, antal företag Miljömått

Valfrihets- och kundvalsmodeller skall införas Ekonomi

Ekonomiskt ansvarstagande God hushållning med nämndens Månadsuppskall genomsyra kommunens resurser följning av verksamheter ekonomi och verksamhet

Verksamhet

Kommunens verksamheter skall hålla hög kvalitet

Medarbetare Kommunen skall vara en attraktiv arbetsgivare

Hålla budgetramen

- Nöjda medborgare och brukare Upplevd attraktion hos boende, företagare och besökare Medborgarindex - Personalen skall vara engagerad i målen och känna delaktighet, respekt, ansvar och glädje över sitt arbete

AHA-enkäten

God ekonomisk hushållning

Kultur- och tekniknämnden har utifrån övergripande mål tagit fram nämndmål som tillsammans med resurstilldelning syftar till att styra verksamheterna i önskad riktning. Den goda ekonomiska hushållningen syftar till att tydliggöra mål för verksamheten och att den är kostnadseffektiv och ändamålsenlig. Verksamheten redovisar detta i resp. arbetsprogram som beslutas i nämnden i början av året.

Prestationer/verksamhetsområde Utfall 2007 Antal ärenden turism Antal personer i tomtkön Antal utförda åkkort för gymnasieelever Antal utförda parkeringstillstånd Antal ärenden fritidsutbud Antal ärenden skuldrådgivning

Budget 2009

Budget 2010

Budget 2011

600

650

675

700

51

55

60

65

550

525

510

500

54

55

60

65

300

300

320

340

20

25

30

30-40

20

Antal utlån, bibliotek Antal skolklassbesök på Strömmen Konstinköp st Antal bidragsberättigade föreningar, fritid Uthyrningstimmar, Elektron externt betalade Asfaltbel, kvm Fakturerat vatten m3 Utpumpat vatten m3

Spillvatten m3

Kg hushållsavfall / inv * Kg organiskt hushållsavfall / inv ** Kg grovavfall till deponi / inv *** Kg FA och batterier / inv**** * ** *** ****

64 704

65 000

65 000

65 000

56 4

26 3

25 3

25 3

25

25

25

25

6000 442 000 632 000

8000 450 000 640 000

8000 458 000 648 000

1 088 000

1 096 000

1 104 000

200

200

200

40

50

55

60

98

69

69

59

3,9

4,2

4,4

4,4

1055 7 556 434 442 625 597 Skillnaden beror på renspolning av ledningar, vattenläckor samt tvättning av slam på avloppsreningsverken. 1 080 651 Skillnaden mellan utpumpat vatten och spillvatten beror främst på inläckage i ledningar och ej separerat dagoch spillvatten. 202

Total insamlad mängd, 2 007 600kg, div på 9 931 inv. Fritidshushållen är ej medräknade. 20% av total insamlad mängd. Total insamlad mängd, 971 826kg, div på 9 931 inv. Fritidshushållen är ej medräknade. Fram t o m 2007 hette fraktionen blandavfall. Eftersortering skedde på Tveta. Fr o m 2008 splittas fraktionen upp i deponirest och brännbart. Ca 30% av det som gick som Blandavfall går idag som brännbart. Insamlad mängd farligt avfall som mäts i kg, exklusive bilbatterier.

Personal förvaltning Antal årsarbetare Antal personer därav kvinnor därav män

Utfall 2007 33,75 39 15 24

Budget 2009 35,8 41 15 26

Budget 2010 35,8 41 15 26

Budget 2011 35,8 41 15 26

21

Sjukfrånvaro % Frisktal %

4,8 81

4 85

4 85

4 85

Ekonomi Sammanställning Skattekollektivet Kultur- och teknikförvaltningen Tkr Nämndkostnader

Utfall 2007 -28

Budget 2008 -40

Budget 2009

Budget 2010

Budget 2011

-40

-155

-258

KoT Administration

-779

-900

-886

-937

-989

Medborgarkontor

-740

-930

-1 212

-1 287

-1 364

Bibliotek allmän kultur

-3 635

-4 223

-3 797

-3 944

-4 096

Fritidsenheten

-6 018

-6 131

-6 108

-6 172

-6 236

-10 885

-11 145

-11 857

-12 006

-12 057

Gatu- och parkenheten

Totalt Skattekollektivet -22 085 -23 369 -23 900 -24 500* -25 000* Kommentarer Kultur- och tekniknämnden har tilldelats en högre ram med 1 mkr än den tidigare beslutade, enl. KS beslut 2008 11 10. Detta medför att nettoramen för 2009 blir -23 900 tkr. * Ramar 2010 och 2011 24 500 tkr, -25 000 tkr förutsätter att KF beslutar om en ramhöjning även dessa år på 1 mkr. I framtidsplanen finns kostnader för driftbidrag som kommer att utbetalas under förutsättning att ishallen säljs.

Sammanställning Avgiftskollektiven Kultur- och teknikförvaltningen tkr VA-enheten

Utfall 2007 -463

Budget 2008 -99

Budget 2009

Budget 2010

Budget 2011

0

0

0

Renhållningsenheten

-309

-83

0

0

0

Totalt Avgiftskollektiven

-772

-182

0

0

0

Sammanställning kultur- och tekniknämnden Kultur- och teknikförvaltningen tkr Totalt Skattekollektivet KoTN Totalt Avgiftskollektiven Totalt Kultur- och tekniknämnden

Utfall 2007

Budget 2008

Budget 2009

Budget 2010

Budget 2011

-22 085

-23 369

-23 900

-24 500

-25 000

-772

-182

0

0

0

-22 857

-23 551

-23 900

-24 500

-25 000

Internkontroll Plan för internkontroll beslutas årligen i nämnden i mars månad.

22

I planen finns angivet rutinen för bl. a. uppföljning av verksamhet, ekonomi, delegationsordning och arbetsprogram. Varje enhet tar fram ett arbetsprogram som ingår i förvaltningens plan för internkontroll och beslutas av nämnden. I arbetsprogrammen redovisas större åtgärder som planeras inom de olika enheterna, inklusive kostnadskalkyl. Uppföljning av arbetsprogrammen redovisas separat till nämnden vid två tillfällen per år.

23

Skolplan För Gnesta kommun Alla barn och ungdomar i Gnesta kommun ska, i trygg och hälsofrämjande miljö, ges förutsättningar för ett livslångt lärande och ett bra vuxenliv.

Våra viktigaste utvecklingsmål Här beskrivs de övergripande målen för kommunen som helhet med skolornas delmål och kopplingen till rubrikerna i läroplanen inom parantes. Ekonomin skall årligen vara i balans: Delaktig och kostnadsmedveten personal (Rektors ansvar 2: 8) Varje enhetschef har ett ansvar för att se till så att man bedriver en bra verksamhet, med hög måluppfyllelse inom de ekonomiska ramar man fått. Personalen ska känna ansvar för och delaktighet i utvecklingen i den egna verksamheten och ha god insyn i både budget- och beslutsprocess. Kreativitet, försök och nya utvecklingsidéer ska uppmuntras och stöttas. All personal ska ha möjlighet att se och ta del av verksamhetens helhet. 10 500 Gnestabor år 2008: Välrenommerad pedagogisk verksamhet, i en trygg och hälsofrämjande miljö, som på ett aktivt sätt synliggörs i samhället (Utveckling och lärande 2:2/Kunskaper 2:2) Verksamheterna ska aktivt synliggöra sitt arbete för att skapa medvetenhet om den goda verksamhet som bedrivs samt för att främja en positiv befolkningsutveckling. Arbetssättet ska främja hälsa hos alla barn och ungdomar genom att erbjuda regelbunden fysisk aktivitet och utevistelse. Sänkt sjukfrånvaro 25% från 031231 till 2008: Personalen ska ges stimulans till personlig utveckling inom sitt verksamhetsområde och deras yrkeskunskaper ska tas tillvara (Rektors ansvar 2:8)

Barn- och utbildningsnämndens uppdrag Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för det offentliga skolväsendet. Verksamheten i förskola och skola styrs av staten med skollag, skolförordning och läroplaner: Läroplan för förskolan (Lpfö 98), Läroplan för det obligatoriska skolväsendet (grundskola, särskola), förskoleklass och fritidshem

24

(Lpo 94), Läroplan för de frivilliga skolformerna, gymnasieskola, gymnasiesärskola och kommunal vuxenutbildning (Lpf 94). I övrigt finns Allmänna Råd som behandlar olika frågor av vikt för den nationella styrningen av verksamheterna. Kommunens styrinstrument är skolplanen som visar hur kommunens förskoleverksamhet och skola ska bedrivas och utvecklas. Skolplanen tar särskilt upp åtgärder som kommunen prioriterar för att nå de nationella målen. Skolplanen lyfter fram de nationella målsättningarna, men relaterar dem till Gnesta kommun med våra speciella möjligheter. Den verksamhet som skolplanen är styrinstrument för omfattar förskoleverksamhet med förskola och familjedaghem, grundskola (inkl förskoleklass och skolbarnsomsorg), särskola, musikskola, elevhälsa, gymnasieskola och vuxenutbildning. Med utgångspunkt från de statliga styrdokumenten och skolplanen formulerar sedan respektive verksamhet strategier och handlingsplaner i en lokal arbetsplan. I början av varje år redovisar verksamheterna sin måluppfyllelse och sina åtgärder, som visar hur ännu ej uppnådda mål ska nås, i en kvalitetsredovisning. Grundstenarna i verksamheten är trygghet och en hälsofrämjande miljö. Varje person ska mötas utifrån sina förutsättningar. Det handlar om att bli sedd och att få en god självkänsla i en miljö som stimulerar till kreativitet och lust att lära. Detta för att skapa grunden för ett livslångt lärande och ett bra vuxenliv. Barn- och utbildningsnämnden är mån om att personalen känner ansvar och delaktighet för utvecklingen i den egna verksamheten och har god insyn i beslutsprocessen. Personal som trivs med sitt arbete är en grundpelare för en god verksamhet och att öka frisktalet bidrar både till en bättre personalsituation och en högre mål-uppfyllelse. Tillvaratagande av yrkeskunskaper, stimulans till personlig utveckling, kompetensutveckling och en god arbetsmiljö är saker som bidrar till personalens trivsel. Gnesta centrum görs vackrare genom projektet ”Rondell till rondell” senast 2012: Alla lla barn och ungdomar ska få en grundläggande medvetenhet om vårt gemensamma ansvar för miljön och lära sig respektera sin omgivning (Normer och värden 2:1) En förutsättning för att barn ska kunna växa mentalt är att de får känna delaktighet och ansvar gentemot både andra människor och naturen. Detta kan i sin tur leda till att samhället blir mer jämställt och att skadegörelsen minskar. Förbättra företagsklimatet i kommunen med 100 placeringar (Svenskt Näringslivs årliga ranking) till 2009 års mätning (resultat 2010): Ökad samverkan med näringslivet och förbättrad yrkeslivspraktik (Skolan och omvärlden 2:6) PRAO-verksamheten ska ge våra ungdomar en bättre

25

förståelse för entreprenörskap och bidra till kunskapen om vilka yrken som finns att välja bland och att utbilda sig till. Andel invånare med högskoleutbildning skall uppgå till länssnittet 2008: Förbättrad måluppfyllelse med ökad andel elever med fullständiga betyg i år 9 (16 ämnen) (Bedömning och betyg 2:7) Alla barn och ungdomar ska från tidig ålder ges optimal stimulans efter sina förutsättningar (Utveckling och lärande 2:2/ Kunskaper 2:2) Utökat samarbete mellan skola/hem kring elevernas måluppfyllelse under hela skolperioden (Bedömning och betyg 2:7) Ökad andel medarbetare med pedagogisk utbildning (Rektors ansvar 2:8) Verksamheterna ska arbeta för att främja lusten att lära hos alla barn och ungdomar. Särskilda insatser ska finnas för att de ska stimuleras optimalt. Måluppfyllelsen ska tidigt sättas i fokus. Föräldrar ska, för att kunna stötta sina barn, regelbundet få veta hur det går för dem i skolan. De ska ges redskap för att bli medvetna om det stöd deras barn har rätt till. Lärare, elever och föräldrar ska gemensamt utarbeta den individuella utvecklingsplan som ska följa eleven genom hela skolåldern. Övergångar mellan verksamheterna ska ske tryggt och informativt, så att barn och elever får möjlighet till kontinuitet och fortsatt utveckling utan avbrott. Cheferna har ansvar för att öka andelen medarbetare med pedagogisk utbildning så att barn och elever får så välutbildad personal som möjligt. Alla gnestaungdomar skall studera eller arbeta 2008: Öka barns och ungdomars möjligheter att i tidiga år få kunskap om olika utbildningsvägar och yrken (Skolan och omvärlden 2:6) Under hela grundskoletiden ska aktiva och professionella vägledande insatser göras inför kommande studier och yrkesval. Samverkan med näringslivet från tidig ålder är en viktig del. Gnesta kommun skall erbjuda ökad valfrihet inom äldreomsorg, barnomsorg och skola senast 2010: Ökad valfrihet inom barnomsorg och skola (Förskola/Skola och hem 2:4) Föräldrar och deras barn ska ges större möjlighet att själva välja vilken form av verksamhet man önskar. Verksamheterna ska synliggöra sig på ett tydligare sätt och därmed öka möjligheterna till valfrihet.

I hjärtat av den sörmländska kulturbygden Gnesta är en ung kommun i hjärtat av den sörmländska

26

kulturbygden. Vintertid bor här drygt 10.000 personer. Sommartid är vi många, många fler tack vare alla fritidshus. Du når oss med pendeltåg från Stockholm på en timme. Med regionaltåget tar det bara en dryg halvtimme och du har även förbindelse mot Linköping, Göteborg och Örebro. Vi har också nära till Nyköping med Skavsta flygplats. Gnesta kommun är en utpräglad småföretagarort med drygt 950 registrerade företag. Många av dem är lantbruk vilka, tillsammans med alla våra sjöar (180 stycken), lägger grunden för vårt vackra, mångskiftande naturlandskap. I Gnesta finns ett brett utbud av fritidsaktiviteter i en frisk och omväxlande miljö. Den sköna naturen bjuder på äventyr för alla intressen, åldrar och säsonger. I Gnesta kommun har vi skolor och förskolor i alla våra tätorter. Läs mer på hemsidan; www.gnesta.se. Gnesta kommun Västra Storgatan 15 646 80 Gnesta 0158 – 70 000 www.gnesta.se

27