Sida
BESLUTSUNDERLAG
1(1)
Datum
2016-11-21
Kommunstyrelsen
Beslutsunderlag
Ärende § 143
Kommunhuset Dnr 2016-000090
Investeringar utöver objekt i verksamhetsplanen (5—10 år)
§ 144
Kommunstyrelsens mål 2017 Dnr 2016-000196
Mål
§ 145
Styrdokument för arbetsmarknadsenheten (AME) Dnr 2016-000101
Förslag
§ 146
Nossebro Marknad Dnr 2016-000168
- Tjänsteskrivelse
§ 147
Medborgarlöfte 2017 Dnr 2016-000206
Förslag
§ 148
Revidering av föreningsbidrag Dnr 2015-000212
Förslag
§ 149
Riktlinjer för bostadsförsörjning Dnr 2016-000167
- Samrådsredogörelse
- Statistik
- Tjänsteskrivelse - Förslag med underlag och kartor
§ 150
Styrdokument för krisberedskap Dnr 2016-000191
Förslag
§ 151
Ledningsplan vid extraordinär händelse Dnr 2016-000194
Förslag
Sid 1 av 2 2016-11-09
Investeringar utöver objekt i verksamhetsplanen Fastigheter - Bredöl ”Mjukrenovering” rekommenderas - Stallaholm Förskola Rotrenovering inom 10 år rekommenderas - Stationshuset Byte av tak samt iordningställa sista skorstenen inom 5 år rekommenderas - Amiralen 4 mkr - Ombyggnad skollokaler Nossebro samt utegården/utemiljön 5 mkr - Om och tillbyggnad skollokaler Jonslund 5 mkr Rotrenovering rekommenderas - Yttre miljö på alla skolor och förskolor - Eventuellt förskola 2 avdelningar 10 mkr - Energi optimeringar fastigheter - Renovering kommunala fastigheter ROT 50 mkr (fördelat på 10 år) Infrastrukturen…
Gata - Utökade gatukostnader avseende detaljplaner (+ VA-ledningar i gata) Exempelvis Nossebro södra - Nya bostadsområden (Gata och VA) - Asfaltsprogrammet Investeringarna är idag i fas. Om vi bibehåller nuvarande investerings- och pengavärde, kommer pengarna att räcka för att hålla standarden? - Maskininvesteringsplan Risk om maskininvesteringsplanen inte följs är att maskinerna kan vara ”slut” om 5–10 år.
Vatten och avlopp - Pumpstationer 5 av 11 pumpstationer behöver omfattande renovering/ombyggnation inom en 10 årsperiod. - Tillkommande vattenabonnenter (anslutning av befintliga och framtida fastigheter) Kommer med största sannolikhet att kräva utbyggnad av befintligt VA-nät. I dagsläget räcker vattnet, dock kommer reserverna inte räcka för tillkommande fastigheter och vattenförsörjningen måste säkerställas genom samverkan med kringliggande kommuner och byggande av reservoarer. - VA-nätet saknar underhållsplan. Då gaturenovering sker, renoveras även VA-nätet, då kostnaderna blir mer fördelaktiga. Utan underhållsplan är det svårt att bedöma behovet av underhåll, en VA-underhållsplan ger framförhållning för lång tid framåt.
Sid 2 av 2
Fortsättning
Vatten och avlopp
- Befintligt dagvattensystem Måste förstärkas/byggas nytt då dagens dagvattensystem inte har utrymme för fler anslutningar. Alternativt kan ett politiskt beslut tas på LOD* vid alla framtida bygglov. *Lokalt Omhändertagande Dagvatten
Övrigt -
GC-vägar 10 mkr IT i skolan 10 mkr (fördelat på flera år) Ökade driftkostnader LSS-boende och kök Kerstinsås Personella resurser Är idag hårt belastade av interna och externa krav/lagar med mera. Idag finns inga resurser för planer, strategiskt arbete, diverse utredningar eller liknande då fokuseringen ligger på att upprätthålla grundläggande kvalitet på VA, gata, park, ledningsnät med mera.
2016-05-10
Kommunfullmäktiges långsiktiga mål 2017-2019 och kortsiktiga delmål 2017
Område: Näringsliv och arbetsmarknad Inriktning: Kompetens KF-mål 2017–2019:
Kommuninvånare ska ha goda möjligheter att utvecklas genom arbete och utbildning
KF-delmål 2017:
Samverkan med företag om personal- och kompetensförsörjning Marknadsföra samt erbjuda utbildningar efter behov
Område: Näringsliv och arbetsmarknad Inriktning: Företagsklimat KF-mål 2017–2019:
Företagsklimatet skall vara så gott att etablerade företag stannar kvar och utvecklas och att nya företag finner det fördelaktigt att etablera sig här
KF-delmål 2017:
Kommunen ska ha ett gott företagsklimat
Område: Näringsliv och arbetsmarknad Inriktning: Infrastruktur KF-mål 2017-2019:
Det ska vara möjligt för kommuninvånare, företagare och besökare att nå service och arbete inom kommunen och regionen
KF-delmål 2017:
Planera för ytterligare en gång- och cykelväg till Nossebro Fler möjligheter att resa inom kommunen
2016-05-10
Område: Boende och befolkning Inriktning: Boende KF-mål 2017-2019:
Attraktiv kommun med bra boende och trygga miljöer
KF-delmål 2017:
Minst 50 nya bostäder skall färdigställas Planera för byggnation av ytterligare minst 15 nya lägenheter under 2018 Engagera minst en privat aktör för bostadsbyggnation (flerbostadshus)
Område: Boende och befolkning Inriktning: Ungdomar KF-mål 2017-2019:
Ungdomar ska trivas och må bra i kommunen
KF-delmål 2017:
Ungdomar utvecklar nya mötesplatser i samråd med kommunen
Förslag framtaget av Vision & Utveckling i dialog med kommunchef Kjell Karlsson & kvalitetsutvecklare Susanne Bard, justerat 2016-05-12 utifrån Vision & Uvecklings möte 2016-05-10
Verksamhetsplan Arbetsmarknadsenheten (AME)
Dokumenttyp Fastställd Detta dokument gäller för Giltighetstid Dokumentansvarig Dnr
Plan av Kommunstyrelsen 2016-11-28, § 145 Arbetsmarknadsenheten 2017 Arbetsmarknadschef 2016 - 000101
Innehållsförteckning
Syfte och bakgrund ................................................................... 3 Omvärldsbevakning .................................................................. 3 Prognos ...................................................................................................................... 3
Integration ................................................................................. 4 Ungdomar och unga vuxna ....................................................... 4 Feriepraktik ................................................................................................................ 4
Arbetsföra i kommunen ............................................................. 5 AME:s uppdrag ......................................................................... 5 Primärt fokus ............................................................................................................. 5 Sekundärt fokus ......................................................................................................... 5
Målsättning................................................................................ 5 Samarbete ................................................................................ 5 AME:s ärendehantering ............................................................ 6 Mål 2017 ................................................................................... 7
Syfte och bakgrund Verksamhetsplanens övergripande syfte är att stärka det strategiska agerandet avseende inriktning, målsättning och samverkan med andra enheter i kommunen. Planen utgår från de utmaningar och möjligheter som verksamheten identifierat. Nuvarande styrdokument för arbetsmarknadsenheten Plan för sysselsättning fastställdes av kommunfullmäktige 2011. Väldigt mycket har förändrats sedan dess och eftersom arbetsmarknaden ser så annorlunda ut i dagsläget i jämförelse med 2011 så ser också AME:s uppdrag väldigt annorlunda ut. Ingen kunde till exempel ana att 163 000 asylsökande skulle komma till Sverige förra året och att av dessa var 70 procent under 30 år. I Essunga kommun har vi precis som i andra kommuner personer som av olika anledningar står utanför arbetslivet, studier eller civilsamhället. Essunga har en hög ambitionsnivå vad gäller sysselsättningsfrågorna. Man har påtagit sig ett stort ansvar för personer som annars riskerar stå utanför arbetsmarknaden och vi menar att Essunga är ett föredöme vad gäller att jobba enligt arbetslinjen och inte lägga fokus på biståndsrätten. I kombination med en het arbetsmarknad är plan för full sysselsättning idag istället en fråga om matchning. Det handlar om att ta tag i sina egna resurser varför det nu är än viktigare att förstärka den teoretiska ansatsen om individens egetansvar och egenmakt. Vi måste även skapa utrymme för bedömning.
Omvärldsbevakning Vår omvärld är svår att prognostisera; den alltmer globala ekonomin påverkar företag i vår närhet, klimat och krig i världen omkring oss sätter stora migrationsströmningar i rörelse som också når Essunga. Den politiska situationen i flera länder i Europa är svår att förutsäga och kännetecknas till del av en ökad politisk extremism och isolering. De senaste årens nettoinvandring har ökat arbetskraftens storlek och påverkat sysselsättningstillväxten positivt. Detta har lindrat den befarade effekten som en åldrande befolkning har på försörjningskvoten men gruppen nyanlända är långt ifrån homogen och för att säkerställa en väl fungerande integration ställs stora krav på arbetsmarknadspolitiken. Vi har en stor tillväxt på nya jobb men få inrikes födda män i sysselsättning. För att täcka kommunens kommande personalförsörjningsbehov och även försöka motverka stigande försörjningsstödsiffror är det viktigt att integration och återetablering på arbetsmarknaden lyckas.
Prognos Arbetsförmedlingens (AF) prognosundersökning visar att andelen företag i privata näringslivet som avser öka antalet sysselsatta under 2017 sällan varit så stor. De köpstarka västsvenska hushållen bidrar tillsammans med den ökade exportförfrågan och det stora behovet av personal inom offentlig sektor. Missmatchen bedöms dock vara fortsatt stor och konkurrens om personal råder. Enligt prognosen för arbetslösheten i länet fram till 2017 beräknas sysselsättningen vara god, även i Skaraborg även om Skaraborg av tradition legat sist i konjunkturcykeln i jämförelse med resterande av länets sammanlagt fyra delregioner. (AF:s prognos för 2017 släpps 2016-10-18.)
3
Integration På nationell nivå idag går endast var tredje nyanländ vidare till jobb eller utbildning efter etableringen. Det finns dock stora möjligheter för Essunga att lyckas med en bra integration. Vi är liten kommun med snabba beslutsvägar och bra kontakter med arbetsgivare. En lyckad integration innebär bland annat:
Personalförsörjningen för våra arbetsgivare underlättas. Våra invånare får bättre liv. Välmåendet ökar Kostnaderna minskar för kommunen.
Några av de viktiga faktorerna för att lyckas: Aktivt arbete med samverkan kring sysselsättningsfrågor och utbildning inom kommunen. Personer med annat modersmål än svenska - goda kunskaper i det svenska språket. Väl fungerande vuxenundervisning med bra utbud. Vuxenutbildningen beskrivs idag, av arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, som en enda lång anställningsintervju. Det vill säga att man har jobb efter utbildningen, även om man kanske behöver förlänga utbildningen en termin med ett förstärkt språkstöd. Kommunens avtal med Migrationsverket för 2016 var att ta emot 18 personer på kvot. Under 2017 förväntas Essunga ta emot 28 nyanlända på kvot. Internationellt erfarenhetsutbyte För att människor skall kunna vara delaktiga både i arbetsliv och civilsamhälle så krävs att vi som kommun hela tiden ifrågasätter och omprövar vårt arbetssätt, att vi är öppna för influenser utifrån och på det sätt utvecklar vår verksamhet. Inom området integration har vi mycket att lära av andra länder och framöver är nog internationellt erfarenhetsutbyte en av många vägar vi behöver ta in på.
Ungdomar och unga vuxna För att få ut våra unga i sysselsättning behöver vi vara lösningsfokuserade och ta ett samlat grepp. Det vill säga samarbete mellan kommunens alla enheter och verksamheter. Vi har en stor tillväxt på nya jobb men få inrikes födda män i sysselsättning. För att täcka kommunens kommande personalförsörjningsbehov och även försöka motverka stigande försörjningsstödsiffror är det viktigt att detta lyckas.
Feriepraktik Under sommaren erbjuds alla Essunga kommuns ungdomar i grundskolans årskurs 9 och i gymnasieskolans årskurs 1 feriearbete. Samtliga 110 ungdomar som ansökt 2016 fick praktik. Fortsatt samarbete med Grästorps kommun om sommarlovsentreprenörer är önskvärt.
4
Arbetsföra i kommunen Arbetsföra i kommunen 16–65 år Arbetsoförmögna Öppet arbetslösa samt sökande med aktivitetsstöd 18–65 år Öppet arbetslösa samt sökande med aktivitetsstöd 18–24 år Antal arbetsföra nyanlända som är inskrivna i etableringen
3 321 personer (SCB) 121 personer (AF) 118 personer (2015-124 pers.) 26 personer (2015-28 pers.) 19 personer
AME:s uppdrag Personer som uppbär försörjningsstöd och som inte hindras att ta ett arbete på grund av sjukdom eller annan socialmedicinsk omständighet ska i mån av ledig plats efter remiss från socialsekreterare beredas praktikplats snarast möjligt.
Primärt fokus
Arbete med arbetslinjen för människor som av olika skäl står utanför ordinarie arbetsmarknad.
Sekundärt fokus
Utföra uppdrag åt kund, men med ett socialt och ett omhändertagande perspektiv. Inte erbjuda tjänster som innefattar de extrauppdrag pensionärer kan beställa, utan biståndsbedömning. Uppdrag åt Essunga kommuns olika verksamheter.
Målsättning Arbetsmarknadsinkludering av alla AME:s och IC:s personkategorier. Alltså för en arbetsmarknadsetablering för: nyanlända, ungdomar och unga vuxna, och de som söker återinträde på arbetsmarknaden. efter att till exempel blivit övertalig AME har övertygelsen om att en permanent plats som anställning eller sysselsättning är det optimala för deltagaren!
Samarbete AME jobbar i samarbete med: kommunens olika enheter andra myndigheter organisationer föreningar företagare
5
AME:s ärendehantering AME kan idag erbjuda ren aktivitet för att individen ska komma igång och för att få ett första intryck av individens förmåga. Arbetsledarna handleder i arbetet och observerar individen i aktivitet, skulle en bredare bedömning av individens aktivitetsförmåga behövas krävs ett nära och tätt samarbete med AF:s specialister. 1. Samtliga placeringar ska gå via AME:s handläggare och arbetsmarknadssekreterare. 2. AME:s arbetsledare fördelar de remisser som inkommit och diskuterar vilka möjliga insatser AME kan erbjuda. Det ska klart framgå av remissen vilket syfte eller frågeställning remittenten har på vad AME förväntas leverera. 3. Om ärendet inte anses vara aktuellt för AME ska det omgående återremitteras, med en förklaring. 4. A) Ärendet kan i vissa fall placeras i kö, exempelvis om en familjemedlem redan deltar i verksamheten. B) När ärendet blir aktuellt för insats genomförs ett 3-partsmöte med arbetsmarknadssekreterare, remittent samt klient. 5. I de fall en arbetsgivare har för avsikt att hyra in en namngiven person (i syfte att på sikt anställa vederbörande) flyttas arbetsledaransvar och arbetsmiljöansvar med namngiven person till arbetsgivaren, under arbetstiden. 6. All praktik, förutom arbetsplatsutbildning (APU), inom kommunen ska samordnas via arbetsmarknadssekreteraren.
6
Mål 2017
Område
Boende och befolkning
Näringsliv och arbetsmarknad
Finans
Delmål 2017
AME 2017
God arbetsmiljö där alla medarbetare känner delaktighet och medverkar till att nå verksamhetens mål (Fastställt av förvaltning)
Förbättra verksamhetens arbete för personer med psykisk ohälsa
Alla verksamheter ska öka sin effektivitet och skapa högsta möjliga kvalitet med insatta resurser (Fastställt av förvaltning)
1. Jobb/praktik åt alla inskrivna deltagare på AME. 2. Samtliga arbetsledare dokumenterar regelbundet i Procapita för varje deltagare.
Kommunen ska ha ett gott företagsklimat (Fastställt av Kf)
Utveckla kreativa näringar som komplement till det befintliga näringslivet
Övergripande mål 2017-2019
Internt utvecklingsarbete inom de kommunala verksamheterna (Fastställt av förvaltning)
Företagsklimatet ska vara så gott att etablerade företag stannar kvar och utvecklas och att nya företag finner det fördelaktigt att etablera sig här (Fastställt av Kf)
1. Alla kommuninvånare ska ha Kommuninvånare ska ha jämlika möjligheter till goda möjligheter att utvecklas sysselsättning och utbildning. genom arbete och utbildning 2. Samverkan med företag om (Fastställt av Kf) personal- och kompetensförsörjning. (Fastställt av Kf)
1. ESF-projekt mot ungdomsarbetslöshet "Level-Up". 2. Säkerställa validering av deltagarnas kompetens. 3. Ökad integration genom sysselsättning och aktiv fritid för ensamkommande barn.
God ekonomisk hushållning (Fastställt av Kf)
Budget i balans
Budget i balans (Fastställt av Kf)
Att få må bra av arbete är inte alla förunnat Arbetet är ett livsvillkor för människan. Det är en skyldighet men också en central aktivitet i livet. Människan har ett naturligt behov att använda sina talanger och egenskaper till att utveckla sig själv. Med tanke på välbefinnandet är det viktigt att arbetet ger livet rytm. Genom arbetet kan man förverkliga sig själv och röna uppskattning.
7
~ Essunga kommun - - - - - - - - - - - - • • 8
Tjänsteskrivelse
2016-11-14
Nossebro Marknad Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar - 50 procent extra i platsavgift för marknadsförsäljare som kommer till marknaden och inte har bokat plats. - Avgift för elektricitet: 230 volt/10 ampere ingår i hyran 16 ampere 150 kronor exklusive moms 32 ampere 300 kronor exklusive moms Önskemål om elektricitet utöver dessa val ska uppges i god tid innan och avgiften beslutas av kommunutvecklaren. - Betalning och anmälning vid ankomst görs på angiven plats, marknadsinformationen. - Öppettider Nossebro Marknad:
Januari – Oktober Juni och Juli November julmarknad
kl. 08:00—13:00 kl. 08:00—16:00 kl. 08:00—14:00
Marknadsförsäljarna ska erbjuda samtliga produkter till försäljning under marknadens öppettider. Ovanstående ändringar gäller från och med 2017-01-01. Sammanfattning av ärendet Marknadsgruppen har fått i uppdrag (Ksau 2016-09-19, § 94) att utvärdera Nossebro Marknad och presentera förslag till utveckling av marknaden. Av den framtagna statistiken framgår klart och tydligt att en effektivisering av rutiner med mera behöver ske. Som en början på detta föreslår marknadsgruppen ovanstående förändringar. Marknadsgruppen kommer även att titta vidare på annan utveckling av marknaden så som till exempel: - Locka nya marknadsförsäljare. - Utöka produktutbudet. - Temamarknader. - Engagera och locka etablerade företag. Studiebesök har genomförts och en enkätundersökning pågår för att få en samlad bild av vad som efterfrågas och förhoppningsvis inspiration till nytänkande. Marknadsgruppen kommer framöver presentera fler förslag på utvecklande förändringar gällande Nossebro Marknad.
Pernilla Nilsson Kommunutvecklare
Nossebro Marknad Statistik Nossebro marknad Pernilla Nilsson Kommunutvecklare
Antalet knallar per år och månad Antalet knallar 2009-2016 Antal knallar
300
250 200 150 100 50 0
JAN
FEB
MAR
APR
MAJ
JUN
JUL
AUG
SEP
OKT
NOV
2009
45
2010
10
2011
2012
DEC
56
84
169
169
211
233
188
163
151
118
0
37
103
158
174
212
242
126
165
111
9
50
37
50
104
169
156
225
253
180
187
125
47
65
38
64
135
144
210
219
269
193
166
132
86
60
2013
34
43
96
132
188
128
235
195
161
120
95
60
2014
30
42
63
148
162
196
230
180
78
133
96
56
2015
16
34
52
114
142
161
161
154
146
111
68
44
2016
17
39
61
93
110
170
176
144
89
Antalet uthyrda marknadsplatser per år och månad
Antalet marknadsplatser
Antalet uthyrda marknadsplatser 2009-2016 600 500 400 300 200 100 0
JAN
FEB
MAR
APR
MAJ
JUN
JUL
AUG
SEP
OKT
NOV
DEC
2009
111
129
204
379
406
495
565
463
387
376
239
0
2010
24
110
257
388
430
526
579
326
412
284
16
98
2011
96
127
250
397
354
528
576
420
424
297
106
120
2012
93
143
325
363
463
513
601
451
381
327
207
114
2013
76
109
210
333
324
291
534
444
380
303
253
128
2014
82
105
156
379
400
439
533
410
186
262
218
114
2015
38
89
135
282
369
406
399
353
325
276
165
84
2016
39
98
184
251
180
392
433
348
233
Antalet uthyrda platser 2016 per månad Antal uthyrda platser i % 2016
Tillgängliga platser 543
79,74% 72,19% 64,09%
46,22% 42,91% 33,15%
33,89%
18,05% 7,18%
JAN
FEB
MAR
APR
MAJ
JUN
JUL
AUG
SEP
OKT
NOV
DEC
Antalet uthyrda platser 2015 per månad Antal uthyrda platser i % 2015
Tillgängliga platser 650
62,46%
61,38%
56,77%
54,31% 50,00%
43,38%
42,46%
25,38% 20,77% 12,92%
13,69% 5,85%
JAN
FEB
MAR
APR
MAJ
JUN
JUL
AUG
SEP
OKT
NOV
DEC
Antalet uthyrda platser totalt 2009-2016 Antal uthyrda marknadsplatser totalt, fram till sept. 2016 4500
4000
3981
3754 3450
3695
3500
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
2 0 0 9
2 0 1 0
2 0 1 1
2 0 1 2
3385
2 0 1 3
3284 2921
2 0 1 4
2 0 1 5
2158
2 0 1 6
Ekonomi 2014-2016
Intäkter per år (2016 oktober) 1000 900
800
BELOPP I TKR
700 600 500 400 300 200 100 0 Belopp i TKR
2014 891,6
2015 769,9
2016 692,2
Externa kostnader per år(2016 oktober) 500 450 400
BELOPP I TKR
350 300 250 200
150 100 50 0 Belopp i tkr
2014 368,8
2015 437,9
2016 375,8
Kostnad per månad 2016, t.o.m.oktober 60
50
KOSTNAD I TKR
40
30
20
10
0 KOSTN FÖR ARBETSKRAFT ANLÄGGNM, BIDRAG, ENTREPR Övrigt
Jan 13,6 1 7,7
Feb 13,3 7 25
Mars 12,9 6,6 23,9
April 12,2 12,7 25,6
Maj 14,2 8,2 31,4
Juni 11,5 16,7 24
Juli 10,8 28,9 55,5
Aug 6,7 27,5 1,8
Sep 14,4 21,5 37,3
Okt 15,1 19,7 33,7
Nov 0 1 2,9
Dec 0 1 2,9
Kostnad 2014-2016 per månad 180 160
140
BELOPP I TKR
120 100 80 60 40 20 0 2014 2015 2016
Jan 14,7 12,5 22,3
Feb 46,8 34,8 45,3
Mars 34,9 49,2 43,4
April 48,5 56,3 50,5
Maj 41,7 57,1 53,8
Juni 66,8 73,3 52,2
Juli 32,9 63,3 95,2
Aug 85,4 93,3 36
Sep 50,2 90,2 73,2
Okt 52,4 58,3 68,5
Nov 47 46,7 3,9
Dec 141,2 154,7 3,9
Vi måste göra något nu! • Höja avgifterna? Tyvärr är taxorna för låga och redan tagna i politiken. (Förslag på höjning med 20-40kr 2017.) • Förslag på extra avgift 100kr/ knalle som ej bokat i förväg. • Ska vi ta ut en el-taxa? • Ska vi ta ut en miljöavgift för städningen? • Jobba på att få hit ”rätt ” sortiment och flera företag. • Tema-marknader
Medborgarlöfte Essunga 2017 Särskilt fokus kring problemområde med hög hastighet och störande trafik med ombyggda bilar på Storgatan i Nossebro, angränsande gator och på marknadsområdet.
Bakgrund Medborgarlöftet är en utveckling av samverkansöverenskommelsen mellan polis och kommun kring det brottsförebyggande arbetet. Medborgarlöftet handlar om gemensamma åtgärder vilka ska hantera lokala problem, öka tryggheten och minska brottsligheten i ett område under ett verksamhetsår. Problemområdet är identifierat genom medborgardialoger, medarbetardialoger och en gemensam problembild, framtagen av polisen och Essunga kommun.
Problemområde – Störande trafik med ombyggda bilar och andra fordon i tätorten. Utifrån dialogmöten som genomfördes under hösten 2015 tecknades ett medborgarlöfte utifrån en gemensam problembild. Det framkom att trafiken med ombyggda bilar på Storgatan och angränsande gator i centrala Nossebro och på området vid marknadsplatsen upplevdes som ett problem som oroade och bidrog till otrygghet i samhället. Inför 2016 är problembilden oförändrad. Ombyggda bilar, s.k. A-traktorer och andra fordon framförs i strid mot gällande bestämmelser och i höga hastigheter. Hög hastighet i kombination med påverkade, ofta körkortslösa förare, eller undermåliga fordon är en bidragande orsak till antalet allvarligt skadade och döda i trafiken. Statistiskt kan det påvisas att hög polisiär närvaro och synlighet på utsatta platser ökar träffprocenten gällande alkohol- och drogpåverkade förare i trafiken samtidigt som annan brottslighet kan upptäckas och lagföras.
Vårt löfte till medborgarna
Under 2017 fortsätter polisen och Essunga kommun arbetet med samma gemensamma problembild som föregående år. Genom medborgarlöftet, med gemensamma åtgärder och åtaganden, ska trafikbeteendet och trafiksäkerheten förbättras och den upplevda tryggheten stärkas i Essunga kommun. Genom sänkt hastighet, kontroller av bristfälliga och trafikfarliga fordon och ökad uppmärksamhet mot påverkade och eller körkortslösa förare förebygger vi även annan brottslighet i Essunga kommun vilket i förlängningen leder till en minskad brottslighet och ökad trygghet. Vårt medborgarlöfte är en utveckling av framtagen samverkansöverenskommelse mellan Polisen och Essunga kommun.
Aktiviteter under 2017 Polisen och Essunga kommun ska i samverkan aktivt jobba för att minska problemet med störande trafik, höga hastigheter, förekomsten av bristfälliga fordon och påverkade förare i centrala Nossebro genom: att genomföra minst 12 stycken riktade trafikövervakningsinsatser fördelat över året med fokus på hastighet, påverkade förare, bristfälliga fordon och trafikfarligt beteende på Storgatan och angränsande gator och torg i Nossebro. (Polisen) att se över och förbättra trafikmiljön, och vid behov, snabbt åtgärda uppkomna brister samt utreda och prioritera behovet av en utbyggnad av cykelvägar. (Kommunen) att bistå med information till olika intressegrupper utifrån ett särskilt behov eller problem. (Kommunen och Polisen) . att erbjuda drogförebyggande insatser i syfte att hjälpa individer att komma från sitt missbruk. (Kommunen och Polisen).
Lidköping den ……………………. Daniel Andersson kommunalråd
/
2016 ………………………. Fredrik Malm t.f lokalpolisområdeschef
Investeringsbidrag Bidrag till kostnadskrävande projekt Ändamål De föreningar som är berättigade till kommunalt bidrag kan erhålla investeringsbidrag för upprustning, ny- till- eller ombyggnad. Förslag till formulering istället: ”Bidraget avser att ekonomiskt stödja inköp av kapitalvaror och andra inventarier till lokal/anläggning som ägs eller långtids förhyrs av förening. Samt uppförande om- och tillbyggnad eller underhåll av anläggning/lokal/utrustning som ägs av föreningen och som bedöms angeläget för verksamheten.
Bidragsregler Storleken på bidraget prövas i varje enskilt fall. För samtliga arbeten gäller, att ansökan om bidrag ska vara inlämnad innan arbetena påbörjas. Det utgår normalt 25% av den totala investeringskostnaden i bidrag, men undantag kan göras. Bidrag lämnas inte till projekt vars totala kostnader understiger 20 000 kr. Till trossamfund kan utgå kommunalt investeringsbidrag för lokaler avsedda för ungdomsverksamhet.Storleken på bidraget prövas i varje enskilt fall, efter avdrag av eventuella statliga stöd och av egna medel. Som förutsättning för att bidraget ska utgå gäller att kyrkan på skäliga villkor upplåter ungdomslokalerna även till andra föreningar och organisationer på orten i den mån de inte är upptagna för egna aktiviteter. Föreningarna ska, för att vara berättigade till kommunalt investeringsbidrag, söka statliga eller andra möjliga stöd om gällande förordningar är tillämpliga. Följande kriterier (utan inbördes rangordning) är vägledande vid bidragsgivningen:
Storleken och genomförandet av föreningens ungdomsverksamhet. Projekt/motsvarande som är direkt nödvändiga för ungdomsverksamhetens genomförande och utveckling. Behov av åtgärder som är en grundförutsättning för olika anläggningar/lokalers utnyttjande och funktion, handikapptillgänglighet. Krav från andra bidragsinstanser på någon form av kommunal insats för att annat bidrag skall utgå. Investeringar som syftar till att skapa lägre egna drift- eller verksamhetskostnader och/eller som bygger på samverkanslösningar mellan flera föreningar. Krav från tillsynsmyndigheter på lokaler/anläggningar/utrustning. Jämställdhetsskapande åtgärder. Föreningens möjlighet att ekonomiskt driva anläggningen/lokalen/utrustningen. Uppföljning hur det ser ut historiskt sett samt jämförelse centralort/landsbygd Om föreningen fått investeringsbidrag under de senaste 3 åren, eller om man fått bidrag för samma ändamål.
Ansökan Ansökan ska inlämnas och igångsättningstillstånd erhållas innan arbetet påbörjas. Tillåtelse att få påbörja arbetet, innebär dock inte ett ställningstagande om bidrag ska utgå eller inte. Vid budgetbehandlingen upptas ärendena i den ordning de inkommit. För att komma med i denna behandling måste ansökningshandlingar i regel vara inlämnade senast den 30 april året innan medel kan anslås. Ansökan görs på särskild blankett eller via e-tjänst. Ansökan skall i regel åtföljas av följande handlingar: • En kortfattad beskrivning över den planerade investeringen och syftet med den verksamhet som kommer att bedrivas där. • Ritningar och i förekommande fall arbetsbeskrivningar. • Noggrann kostnadsberäkning eller offert • Finansieringsplan som visar hur kostnadsberäkningens slutsumma är avsedd att täckas. Hit räknas frivilligt arbete som kommer att utföras av föreningens medlemmar. Ansökningarna behandlas av kommunstyrelsen enligt följande: • Om angivna bidragsregler är uppfyllda och om medel för investeringsbidrag finns anvisade beviljas ansökan. • Om anslagna medel är förbrukade skall kommunstyrelsen, om föreningen så önskar, hänskjuta ärendet till prövning i kommande budgetbehandling.
Utbetalning Utbetalning sker efter det att arbetet slutförts och efter besiktning. Delutbetalningar under pågående arbete kan göras efter besiktning och överenskommelse.
2016-11-22
SYNPUNKTER Yttrande med synpunkter kring förslag till Bostadsförsörjning 2017-2020 har inkommit från utbildningsnämnden och socialnämnden i Essunga kommun, Essunga Bostäder AB, Länsstyrelsen Vara kommun samt Vårgårda kommun.
Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden har inget att tillägga till förslaget. Socialnämnden Socialnämnden har inget att erinra mot förslaget.
Essunga Bostäder Bolaget och styrelsen har inget att tillföra gällande samrådet.
Länsstyrelsen Länsstyrelsens samrådsyttrande utgår från hur väl riktlinjerna för bostadsförsörjningen lever upp till kraven i 2 § av lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Därutöver lämnar Länsstyrelsen också råd enligt 3 § i samma lag.
Samlad bedömning Essunga kommuns förslag till riktlinjer för bostadsförsörjningen har ett tydligt upplägg och lever i allt väsentligt upp till det som lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar föreskriver. Riktlinjerna för bostadsförsörjning innehåller sju klara mål och en rad strategier för att uppnå målen. Det görs relevanta kopplingar till nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen. Riktlinjerna grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Länsstyrelsens kommentarer och råd De sju målen bildar tillsammans en bred ingång på bostadsförsörjningen i kommunen. Kommunen tar avstamp i det befintliga bostadsbeståndet, vilket välkomnas då tillkommande bostäder utgör så liten del sett till kommunens totala bostadsbestånd, men sträcker sig ända till boendekvaliteter som kultur, fritid och friskvård.
Bra att kommunen särskilt lyfter fram det kommunala bostadsaktiebolaget. Att anlägga ett brett perspektiv på bostadsförsörjningen och använda sig av de verktyg som finns både inom som utom den kommunala verksamheten är positivt och nödvändigt för en långsiktig bostadsförsörjning.
Länsstyrelsen föreslår: - att kommunen utser och redogör för ansvarsfördelningen över vilken förvaltning som ser till att strategierna genomförs och hur uppföljning och eventuella omprioriteringar sker.
Kommentar Dokumentansvarig för riktlinjerna är kommunchefen (vilket framgår av förstasidan av dokumentet) vars uppgift är att leda och fördela arbetet. Planarbetet lyder under kommunstyrelsen. Ansvarsfördelning för strategierna måste
2016-11-22
tydliggöras för respektive förvaltning, enhet och nämnd/styrelse efter antagande av riktlinjerna i kommunfullmäktige. I Essunga kommun finns en bostadsförsörjningsgrupp som består av tjänstemän och förtroendevalda från bostadsbolaget och kommunen som träffas ett antal gånger per år där aktuella frågor kring behov, efterfrågan och pågående projekt är på dagordningen.
Möjligen kan kommunen precisera vilken typ av bostäder man ser behöver tillkomma och även dela upp tidsintervallet. Det sista med tanke på att riktlinjerna för bostadsförsörjningen sträcker sig över en kortare tid, fram till år 2020, än vad målet för 100 bostäder gör till 2025.
Kommentar I Strategisk plan och i Verksamhetsplanen för 2017 – 2019 är boende ett av de prioriterade övergripande målen. Uppsatta mål för 2017 är:
Det är positivt och bra att arbetet skett parallellt med översiktsplanearbetet. Om det är möjligt kan kopplingen mellan dokumenten stärkas ytterligare, till exempel genom en utökad koppling mellan målen och strategier i riktlinjerna och översiktsplanen. Kommentar Koppling sker till arbetet med ny översiktsplan.
Riktlinjerna avser relativt kort period, men mycket kan hända inom området som kan få inverkan på innehållet i riktlinjerna. Det hade varit bra om riktlinjerna innehållit förslag på uppföljning och revidering av dokument, exempelvis hur det ska gå till och vem som har ansvar för det. Kommentar Underlaget till riktlinjerna kräver årlig uppföljning och uppdatering. Riktlinjerna gäller till 2020 om inte förutsättningarna ändras som föranleder omprioritering och nya ställningstaganden. Dokumentansvarig är kommunchefen.
Länsstyrelsen rekommendera att riktlinjerna också beaktar Västra Götalandsregionens vision Det goda Livet, där flera delmål har bäring på bostadsförsörjning och segregation samt Samling för social hållbarhet – åtgärder för jämlik hälsa och Jämställt Västra Götaland.
Kommentar På sidan 8 i underlaget nämns några regionala viktiga dokument för bostadsförsörjningen bland annat Västra Götalandsregionens vision Det goda Livet. Vikten av social hållbarhet framgår som en viktig fråga under rubriken Länsstyrelsens särskilda uppdrag.
2016-11-22
Det nationella målet för integration har bytt namn och heter nu Mål för nyanländas etablering. Kommentar Rubriken mål för integrationspolitiken på sid 7 byts ut till det nya namnet Mål för nyanländas etablering.
Underlaget tar avstamp i en intressant och angelägen omvärldsanalys runt samhällsutvecklingen i kommunen, länet och riket och visar relevant bevakning över kommunens gränser samt relevant hänvisning till aktuell lagstiftning. Länsstyrelsen tydliggör resultat som redovisas ur rapporten: Bostadsbehov, planering och bostadsbyggande i Västra Götalands län/2015-53: Resultat i rapporten bygger på analyser som myndigheten Tillväxtanalys har definierat och som baseras på prognos över arbetspendlingsmönster 2025. Länsstyrelsen vill också förtydliga att länsstyrelsens bedömning över Essungas behov av bostäder 2016-2025 framförallt grundar sig på Västra Götalandsregionens befolkningsprognos för samma period. Bedömningen gjordes innan det ökade antalet asylsökande kom till länet under hösten 2015.
Skillnaden mellan begreppen efterfrågan och behov uppmärksammas: Efterfrågan – inbegriper aspekter som hushållens resurser och ekonomiska förmåga, boendepreferenser avseende bostadens utformning, storlek och geografiska läge. Bostadsbehov – inbegriper en bostad per hushåll. Därför kan bostadsbehoven i en kommun vara tillgodosedda även om efterfrågan på vissa typer av lägenheter eller i vissa delar av en kommun kvarstår och överstiga det utbud som finns.
Kommunen redovisar bostadsbehovet för olika grupper men länsstyrelsen saknar redovisning av situationen för hemlösa i kommunen. Kommentar Denna grupp har inte särskilt berörts i riktlinjerna. I den lilla kommunen uppmärksammas detta om och när det uppkommer och man försöker att hitta lösningar inom ramen för de olika boenden som finns.
Beredskap i form av detaljplaner för att kunna erbjuda aktörer en mångfald av möjligheter till en nybyggnation är en viktig del i kommunens långsiktiga bostadsförsörjning. Redovisningen kan kompletteras med en översiktskarta över kommunen. Kommentar En översiktskarta över kommunen bifogas underlag till riktlinjerna.
Underlagets definitioner av olika begrepp som förekommer ökar läsbarheten och gör riktlinjerna tillgängliga för den som inte är van vid förekommande begrepp. Ett begrepp som också bör förklaras är pensionärslägenheter. Kommentar Begreppet pensionärslägenheter läggs till under avsnittet definitioner.
2016-11-22
Möjliga utbyggnadsområdens lämplighet behöver, där så inte skett, prövas i kommande översikts- och detaljplanering.
Vara kommun Vara kommun har inte något att erinra. Ökad byggnation av bostäder i Essunga kommun gynnar även Vara kommun och riktlinjer för bostadsbyggnation är ett viktigt politiskt styrdokument för att stimulera bostadsbyggnationen i stort i vårt gemensamma närområde. Vara kommun vill emellertid poängtera att Västra Götalandsregionens kommuner bär ett gemensamt ansvar att tillgodose det regionala tilläggsmålet för Västra Götaland beträffande miljömålet ett rikt odlingslandskap. Tilläggsmålet innebär att år 2020 ska den totala arealen i regionen inte ha minskat med mer än 200 hektar jämfört med 2015.
Vårgårda kommun Vårgårda kommun finner samrådsförslaget väl bearbetat och underbyggt. I underlaget till riktlinjer för Bostadsförsörjning 2017 – 2020 berörs kopplingen till Vårgårda kommun under Näringsliv och arbetsmarknad i form av pendling över kommungränsen mellan Essunga och Vårgårda kommuner, vilket till stor del utgörs av linje 581 och E20. Vårgårda kommun ser att det finns skäl att också i mål och strategier lyfta vikten av kommunikationer och då framförallt kollektiva sådana. Den mellankommunala rörligheten och tillgängligheten har en stor betydelse för utveckling av befintligt bostadsbestånd och nyproduktion samt möjligheterna att bosätta sig och bo kvar. Avslutningsvis ser Vårgårda kommun fram emot dialog kring hur en eventuell samverkan kring bostadsförsörjning liksom övrig översiktlig planering kan se ut bland annat gällande kommunikationer. Kommentar Dialog kring mellankommunala frågor är av stor vikt och Essunga kommun har samverkansarenor i flera riktningar med flera kommuner inom samtliga kommunalförbund. De beröringspunkter som Vara och Vårgårda kommuner påtalar är viktiga frågor att utöka dialog och samverkan kring.
2016-11-22
SAMRÅDSREDOGÖRELSE
Riktlinjer för Bostadsförsörjning 2017 – 2020, Essunga kommun Essunga kommun har upprättat Riktlinjer för Bostadsförsörjning 2017–2020. Förslag till samrådshandling upprättad 2016-08-30 godkändes av kommunstyrelsen 2016-09-26 § 125. Riktlinjerna visar hur kommunen avser att leva upp till sitt bostadsförsörjningsansvar och utveckla boendet med syfte att alla ska ges möjlighet att leva i goda bostäder. Enligt Plan- och bygglagen ska samråd ske med Länsstyrelsen, kommuner som berörs samt med andra som har ett väsentligt intresse av planer och riktlinjer som utarbetas. Samråden syftar till att utbyta information och synpunkter. Under tiden 5 oktober till och med 10 november har det funnits möjlighet att lämna synpunkter på upprättad samrådshandling. Samrådshandlingen har funnits att tillgå på kommunens hemsida www.essunga.se, biblioteket och vid receptionen i kommunhuset. Förslag till riktlinjer har skickats på remiss till nämnder och styrelse i Essunga kommun samt till angränsande kommuner, Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen. I denna samrådsredogörelse redovisas en sammanfattning av inkomna synpunkter. Till synpunkterna redovisas förvaltningens kommentarer där det framgår hur kommunen avser att tillmötesgå dem. Ändringar har gulmarkerats i underlag till riktlinjer. Kartbilagorna har kompletterats med en översiktskarta.
Kommunstyrelseförvaltningen 2016-11-21 Anita Holmer Persson Chef för tillväxt och utveckling.
Förslag
Riktlinjer för bostadsförsörjning 2017 – 2020
Riktlinjer för bostadsförsörjning 2016-XX-XX, § XX av Kommunfullmäktige Samtliga nämnder Detta dokument gäller för 2017–2020 Giltighetstid Kommunchef Dokumentansvarig 2016-000167 Dnr
Dokumenttyp Fastställande/upprättad
2
Innehåll Riktlinjer för Bostadsförsörjning.................................................................................................... 1 Inledning .................................................................................................................................................. 4 Riktlinjernas syfte .................................................................................................................................... 4 Attraktivitet och hållbart byggande ........................................................................................................ 4 Utvecklingen i kommunen....................................................................................................................... 4 Kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet ........................................ 5 Övergripande mål ............................................................................................................................ 5 Kommunens strategi för att uppnå målen .............................................................................................. 5 EssungaBostäder AB ............................................................................................................................ 8
Essunga kommuns övergripande vision
”Närhet skapar meningsfulla möten där människor engageras och utvecklas”
Bilaga: Underlag till riktlinjer för bostadsförsörjning
3
Inledning Bra bostäder och goda boendemiljöer är en förutsättning för både tillväxt och välfärd i kommunen. Boendeplanering handlar om att analysera och bedöma behovet av förändringar i bostadsbeståndet. Bostadsförsörjning handlar inte bara om att undersöka behovet av nya bostäder utan även hur man hanterar det befintliga beståndet. Det är det befintliga beståndet som utgör det stora utbudet. Nya bostäder underlättar dock rörligheten på bostadsmarknaden vilket leder till att fler kan hitta den bostad som är rätt för dem. Det är också viktigt att kunna erbjuda attraktiva bostäder till potentiella inflyttare. Det ska finnas goda boendemöjligheter för alla oavsett ålder, kön, etnisk och kulturell bakgrund eller funktionsnedsättning. Barns behov av fysisk aktivitet ska också beaktas i samhällsbyggandet. En annan viktig faktor är klimatförändringarna som ställer allt större krav på hållbart samhällsbyggande. En strategisk och god planberedskap ger förutsättningar att uppnå en god samhällsutveckling. Olika boendeformer ska tillgodose medborgarnas behov och önskemål i olika skeden av livet. Riktlinjerna har tagits fram enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Bostadsförsörjning ingår som en del i kommunens översiktsplanering enligt plan- och bygglagen. Riktlinjer för bostadsförsörjningen antas av kommunfullmäktige. Underlag till riktlinjerna är en behovs- och marknadsanalys och ett planeringsunderlag till riktlinjerna och därmed inte en beslutshandling.
Riktlinjernas syfte Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Riktlinjerna är ett gemensamt underlag för kommunen och för bygg- och bostadsbranschens parter där kommunen skapar förutsättningar och marknaden svarar för bostadsbyggandet. Riktlinjerna är i den meningen ett styrdokument för kommunens verksamheter där det bland annat utgör underlag för markköp och planläggning, markanvändning, infrastrukturfrågor, kommunikationer och grönområden.
Attraktivitet och hållbart byggande Attraktivitet när det gäller boende är när det finns en valfrihet av olika bostadsformer, olika lägenhetsstorlekar, olika storlek på villatomter och en mångfald av lägen för bebyggelse. Kommunens roll är att planera utifrån individers behov och att verka för hållbart byggande samt att värna om kulturhistoriska kvaliteter i det byggnadsbestånd som finns i kommunen.
Utvecklingen i kommunen Befolkningen i kommunen har under flera år minskat men har de senaste åren stabiliserats. Efterfrågan av bostäder har ökat i takt med att inflyttning skett. Andelen av befolkningen som är 65 år och äldre kommer att öka vilket kan leda till ökat behov av trygghetsbostäder och serviceboenden. Byggnation av nya trygghetsbostäder påbörjas under 2016 för att möta nuvarande behov. Antalet barn i yngre åldrar har senaste året ökat något vilket föranlett utökning av förskoleplatser under 2015 och 2016. Efterfrågan av bostäder för unga med funktionshinder har också ökat inom kommunen vilket ökar behovet av specialbostäder. Andelen barn i skolåldern ser relativt stabil ut i ett överblickbart perspektiv men ökad inflyttning kan medföra flera elever. Översyn av skollokaler pågår för att bedöma om bättre nyttjande av befintliga skollokaler är möjlig.
4
Kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet Övergripande mål ”Essunga kommun ska vara så attraktiv att den som flyttar till kommunen eller tidigare bor här vill stanna kvar. Det ska finnas ett bra utbud av boende. Kommunens invånare ska kunna bo i attraktiva lägen och trygga miljöer”
Mål 1: - Det befintliga bostadsbeståndet ska förvaltas och förädlas. Mål 2: - Det ska finnas ett bra och varierat utbud av boende för människor med olika behov. Mål 3: - Minst 100 nya bostäder ska tillkomma under perioden 2016-2025. Mål 4: - Planering av bostadsbyggande ska ske ur ett hållbarhetsperspektiv såväl ur ekonomiska, ekologiska som sociala aspekter. Mål 5: - Stimulerande utemiljö i anslutning till bostäder ska eftersträvas för att stärka attraktiviteten. Mål 6: - Stallaholmsområdet i Nossebro ska vara spjutspets för kultur, fritid och friskvård. Mål 7: - Närheten till Nossan ska tas tillvara.
Kommunens strategi för att uppnå målen I samverkan med privata aktörer skapa flera attraktiva bostäder både i tätort och på
landsbygden. (Mål:2,3,4,5) Genom att: Planera för nya bostadsområden och/eller ombyggnationer inom möjliga utvecklingsområden.
Kommunen ska med god framförhållning med markinnehav och genom planläggning medverka till att efterfrågan på byggklara tomter inom våra tätorter tillgodoses. Genom att: Planera för nya områden för tomter innan efterfrågade tomter tagit slut.
Utökade boendemöjligheter inom kommunen ska underlätta generationsväxling. Det kan även innebära möjligheter för personer med funktionsnedsättning och för äldre som vill flytta från en villa eller gård eller för den som vill skaffa sitt första boende. (Mål:1,2,3,4,5)
5
Vid ny- och ombyggnation ska särskilt tillgänglighets-, trygghets-, säkerhets- och
folkhälsoaspekter liksom åtgärder som främjar integration beaktas. (Mål:1,4,5) Genom att: Ge rådgivning till bygglovssökanden. Delta i inventering av tillgänglighetsaspekter. Tillse att olika kompetenser inom kommunen deltar i planering av den fysiska miljön. Vid ombyggnad av befintliga bostäder till trygghets- eller seniorbostäder ska säkerheten likställas med nybyggnation.
Möjlighet till kvarboende är en viktig faktor som gäller hela kommunen. (Mål: 2,4) Kvarboende möjliggörs med god service såsom hemtjänst och trygghetslarm.
Stimulera efterfrågan genom högt ställda krav på kvalitet i utformningen av nya
bostadsprojekt samt driva en aktiv marknadsföring av Essunga kommun som bostadsort. (Mål; 2,3,4) Vid byggnation bör miljömässigt hållbara och resurssnåla lösningar aktivt eftersträvas
(Mål:2,4) Genom att: Omvärldsbevaka och sprida goda exempel samt informera om ny teknik.
Planering och genomförande ska ske på ett resurseffektivt sätt när det gäller att utnyttja befintliga tekniska system, service, gator med mera. (Mål:1,3,4) Genom att: I översiktsplanering, detaljplanering och projektering i första läge se till befintlig infrastruktur i form av ledningar, gator med mera,
Kommunen ska uppmuntra varierad byggnation och blandade upplåtelseformer.
( Mål 1,2,3,4,5,7) Genom att: Ha en aktiv dialog med bostadsmarknadens aktörer. Styra det kommunala bostadsbolaget genom ägardirektiv. Tillhandahålla tomter för olika bostadstyper. Ha en positiv attityd till byggande på landsbygden och omvandling av fritidshus till permanentboende. Medverka till ändring av befintliga detaljplaner.
I samband med nybyggnation bör tomternas kvalitet och exteriör stämma bra in i omgivande landsbygdsbild och struktur. (Mål:3,4) Kommunen ska verka för energieffektivitet och miljömässigt hållbar uppvärmning i befintligt bostadsbestånd och nyproduktion. (Mål:1,4)
6
Verka för god tillgång till kultur-, fritids- och friskvårdsmöjligheter vilket är en viktig faktor för boendet. Behovet av grönytor och platser för rekreation ska alltid beaktas.
Mötesplatser för kulturella och fysiska aktiviteter ska stimuleras. (Mål:4,5,6,7) Genom att: I detaljplaner alltid bevaka de ”gröna frågorna” och utemiljöns utformning. Aktivt samarbeta med föreningslivet.
Fortsatt välfungerande barnomsorg och skolverksamhet kan vara avgörande för barnfamiljers val av bostadsort.(Mål: 1,2,3)
Kommunen ska erbjuda byggherrar och bostadsföretag god service och möjlighet till samverkan. (Mål:1,2,3,4,5) Genom att: Kommunen är en arena och ordnar möten med olika aktörer. Minst en gång per år bjuda in aktörer för dialog. Planer ska präglas av enkelhet. Genom att: Planinnehållet begränsas till det som planen syftar att lösa.
7
EssungaBostäder AB EssungaBostäder AB är Essunga kommuns fastighetsbolag och det största bostadsföretaget i kommunen. Bolaget förvaltar cirka 300 bostäder och 8 lokaler. EssungaBostäder AB har enligt ägardirektiven till uppgift att upplåta ett brett utbud av hyresrätter med stor valfrihet beträffande storlek, standard och läge. De främsta fokusområdena i affärsplanen för 2014 – 2017 Anpassat och standardhöjt bostadsbestånd Nybyggnationer av bostäder Hög kompetens hos personalen Minskad miljöpåverkan. Ett utav målen är att genom affärsmässiga grunder förvalta och producera attraktiva och prisvärda bostäder samt lokaler som naturligt kan samordnas med bolagets förvaltning. Det är framförallt bostäder av typen hyresrätter som ska tillhandahållas men även försäljning och kooperativa hyresrätter kan i begränsad omfattning förekomma. Bolaget ska i sitt arbete stödja kommunfullmäktiges övergripande mål och strategier vilket anges i verksamhetsplan och strategisk plan. Ägardirektiv: Kommunägda bostadsföretag spelar en viktig roll för bostadsförsörjningen i de flesta kommuner. För att bolaget ska kunna fullgöra sina uppgifter på ett bra sätt bör kommunen i ägardirektiv tydligt klargöra vad man vill med bolaget; viken nytta det förväntas tillföra kommunen och dess invånare samt ramar och villkor för verksamheten.
Boverkets modell för bostadsförsörjning
8
Underlag till Riktlinjer för bostadsförsörjning 2017 – 2020
Dokumenttyp Dnr
Underlag till Riktlinjer för bostadsförsörjning 2017—2020 2016-000167
Förord Bostadsförsörjningsplanen är ett strategiskt viktigt dokument som utgör underlag till översiktsplanen. Bra bostäder och goda boendemiljöer är en förutsättning för både tillväxt och välfärd i kommunen. Bostadsförsörjningen är inte enbart nya bostäder utan samverkar även med kommunens övriga strategiska samhällsplanering. Där ingår bland annat infrastruktur, barnomsorg och skola, äldreomsorg samt vatten och avlopp. Olika boendeformer ska tillgodose medborgarnas behov och önskemål i olika skeden av livet.
Essunga kommuns Vision
”Närhet skapar meningsfulla möten där människor engageras och utvecklas”
Våra värdeord är:
ÄKTA – Med detta menar vi att vi står och utvecklas i en trygg, stabil och lantlig miljö VÄLKOMNANDE – Med välkomnande menar vi att vi är öppna mot vår omvärld och vill vara en del av den
ENGAGERAD – Med engagerad menar vi att vi är engagerade i lösningar på de utmaningar vi möter
NYFIKEN – Med nyfiken menar vi att vi alltid ska sträva efter att ta till oss och värdera ny kunskap och nya idéer
2
Innehåll Förord ...................................................................................................................................................... 2 Inledning .................................................................................................................................................. 5 Riktlinjernas bakgrund och syfte ......................................................................................................... 5 Process för framtagande av riktlinjer .................................................................................................. 5 Avgränsning ......................................................................................................................................... 5 Analys ...................................................................................................................................................... 6 Omvärldsanalys - förutsättningar ........................................................................................................ 6 Nationella och regionala mål som relaterar till bostadsförsörjning ....................................................... 7 Regeringens strategi för hållbar utveckling för bostadsförsörjning .................................................... 7 Övergripande nationella mål - för bostadsförsörjningen .................................................................... 7 Några regionala planer - för bostadsförsörjningen ............................................................................. 8 Länsstyrelsernas särskilda uppdrag gällande de kommunala bostadsföretagens sociala och allmännyttiga roll. ............................................................................................................................... 8 Bostadsbehov, planering och bostadsbyggande i Västra Götalands län /2015 -53 ............................ 8 Allmänna riktlinjer för regionen - länet 2016-2025 ............................................................................ 9 Essunga kommuns övergripande mål med relevans för bostadsförsörjningen ...................................... 9 Leva och bo ...................................................................................................................................... 9 Planer och verktyg av betydelse för kommunens bostadstadsförsörjningsansvar......................... 9 Demografi .............................................................................................................................................. 10 Marknadsförutsättningar ...................................................................................................................... 12 Efterfrågan............................................................................................................................................. 13 Bostadsbehovet för särskilda grupper .............................................................................................. 14 Bostadsbestånd och byggande i Essunga kommun........................................................................... 14 Lägenhetsfördelning Essunga Bostäder AB (mars 2016)............................................................... 15 Fördelning av storlek på kommunens lägenhetsbestånd av 343 lägenheter (2014) .................... 15 Antal bygglovsärenden 2012 – 2015 ............................................................................................. 15 Vård-och omsorgsboenden (2016) ................................................................................................ 16 Seniorboende och trygghetsboende ............................................................................................. 16 Skola och barnomsorg ................................................................................................................... 16 Näringsliv och arbetsmarknad....................................................................................................... 16 Planberedskap ....................................................................................................................................... 17 Nossebro ....................................................................................................................................... 17 Främmestad .................................................................................................................................. 17
3
Jonslund ......................................................................................................................................... 17 Essunga station .............................................................................................................................. 17 Essunga kyrkby .............................................................................................................................. 17 Fåglum ........................................................................................................................................... 18 Lekåsa ............................................................................................................................................ 18 Bredöl ............................................................................................................................................ 18 Landsbygd ...................................................................................................................................... 18 Definitioner ....................................................................................................................................... 19 Bilagor - Kartor………………………………………………………………………………………………………………………… A - H
Boverkets modell för bostadsförsörjning
4
Inledning Riktlinjernas bakgrund och syfte Framtagandet av riktlinjer för bostadsförsörjning är reglerat i Lag (SFS 2000:1383). Förtydliganden av denna lag skedde den 1 januari 2014 i Lag (SFS 2013:866). 1§ anger - Varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. -
Vid planeringen av bostadsförsörjningen ska kommunen samråda med berörda kommuner och ge länsstyrelsen, aktörer med ansvar för regionalt tillväxtarbete i länet och andra regionala organ tillfälle att yttra sig.
-
Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Förändras förutsättningarna för de antagna riktlinjerna ska nya riktlinjer upprättas och antas av kommunfullmäktige. (Lag 2013:866)
Kommunens riktlinjer ska minst innehålla följande uppgifter: 2§ anger: - kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, - kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål och - hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Riktlinjerna ska vara underlag för kommunerna i arbetet med planläggning och alltid vara aktuella i förhållande till situationen på den lokala bostadsmarknaden. Uppgifterna ska särskilt grundas på analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Lag (2013:866) Bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet fördes även den 1 januari 2014 in i plan- och bygglagen (2010:900) som ett allmänt intresse som kommunerna ska främja. Länsstyrelsen ska enligt förordningen göra regionala analyser av bostadsmarknaden i det egna länet och lämna till Boverket. Varje år gör Boverket en rapport med nationella analyser av länens regionala bostadsmarknadsanalyser. Länsstyrelsen ska enligt lag (SFS 2013:866) även lämna kommunerna råd, information och underlag för planering av bostadsförsörjningen samt uppmärksamma behovet av samordning mellan kommunerna i frågor rörande bostadsförsörjning.
Process för framtagande av riktlinjer Riktlinjer för bostadsförsörjningen beslutas av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen ansvarar för handläggning av framtagandet. Förslag till riktlinjer för bostadsförsörjningen har i Essunga kommun framställts parallellt med en process för ny översiktsplan. Processen har drivits av samhällsplanerare tillsammans med representanter för kommunens förvaltningar och det kommunala bostadsbolaget.
Avgränsning Ambitionen för dokumentet är att uppfylla ovanstående lagkrav och att vara en vägledning, styrning och stöd för det kommunala planeringsarbetet med översiktsplan, detaljplaner och bygglovsprövning. Innehållet i dokumentet avser bostadsbyggnation inom kommunens geografiska område och omfattar bostadsmarknaden över hela bostadsbeståndet oavsett aktör.
5
Analys Omvärldsanalys - förutsättningar År 2012 redovisade Boverket ”Vision Sverige 2025” till regeringen. Visionen beskriver var Sverige bör vara 2025 för att uppnå målen för ett hållbart samhälle till år 2050. Utgångspunkten är 100 nationella mål som rör fysisk samhällsplanering. Visionen vänder sig till politiker och tjänstemän från lokal till nationell nivå samt till olika organisationer och privata aktörer med intresse för fysisk samhällsplanering. Visionen utgår från ett ändrat klimat, en globaliserad, urbaniserad och en digitaliserad värld. Enligt Boverkets analys ”Vision för Sverige 2025 - En urbaniserad värld” bor det år 2025 drygt 10 miljoner människor i Sverige och fram till 2050 beräknas befolkningen vara närmre 11,3 miljoner. De flesta bor i våra tre storstadsregioner och omgivande landsbygd är tätbefolkad, särskilt de som är nära en knutpunkt eller station. Glesbygden och mindre orter utanför pendlingsstråken har länge haft en negativ befolkningsutveckling. Urbaniseringen medför att denna utveckling fortsätter. Folkmängden i Västra Götaland förväntas öka men i lugnare takt är de två andra storstadslänen. Sveriges befolkning lever längre, fler barn föds och invandringen är fortsatt hög. Ålders och könsfördelningen varierar över landet. Många av de yrkesverksamma bor i storstadsregionerna medan andelen äldre är högre i glesbygden. Glesbygden förlorar många unga vuxna. Framförallt är det unga kvinnor som flyttar. Generellt vill unga ta del av stora utbud av såväl arbete som mångfald och kultur. I samband med att man bildar familj är det andra värden som styr var och hur man vill bo. Närheten till exempelvis skola, omsorg, grönområden och kommunikation i kombination till arbetstillfällen är viktigt. Det finns dock en trend att man även stannar kvar i innerstad även när man fått barn. En allt friskare befolkning och att man lever längre gör att många också fortsätter att arbeta längre. Boendet är viktigt för människor och åldern har stor betydelse för när och vart vi flyttar. Att ha flexibilitet och valmöjligheter i boendet eller till flera boenden med deras olika möjligheter är tilltalande för speciellt äldre befolkning. Många vill kombinera det urbana livet med möjligheten att röra sig och bo såväl i storstad som i fritidshus på landet eller utomlands. Under rubriken bebyggelse i Boverkets analys ”Vision för Sverige 2025” beskrivs ett antal utmaningar som: - Hantera växande stadsregioner - Skapa en hållbar livsmiljö i och kring staden - Utveckla småorter och glesbygd hållbart. Att bygga hållbart innebär här att allt byggande sker med fokus på människors behov av livskvalitet, god hälsa och hushållning med resurser. Energianvändningen vid framställning, transport och användning har minskat. Nybebyggelsen är anpassningsbar för människors ändrade behov och för olika ändamål. Material återvinns oftast. De arkitektoniska, estetiska och kulturhistoriska värdena är en självklarhet vid allt byggande. Essunga kommun tillhör gruppen mindre landsbygdskommuner. Av Sveriges 290 kommuner är det 27 kommuner med invånarantal under 6 000 personer och 77 med mindre än 10 000 invånare.
6
Nationella och regionala mål som relaterar till bostadsförsörjning Regeringens strategi för hållbar utveckling för bostadsförsörjning 1. 2. 3. 4.
Bygga samhället hållbart Stimulera en god hälsa på lika villkor Möta den demografiska utmaningen Främja en hållbar tillväxt
Övergripande nationella mål - för bostadsförsörjningen Mål för byggande: Långsiktigt hållbara byggnadsverk. Målet för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet: Ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas. (prop 2011/12:1) Övergripande mål för politikerområdet arkitektur, form och design: Kvalitet och skönhetsaspekter ska inte underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden. Kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer ska tas till vara och förstärkas. Offentligt och offentligt stött byggande, inredande och upphandling ska på ett föredömligt sätt behandla kvalitetsfrågor. Miljömål - God bebyggd miljö (2012) innefattar: Hållbar bebyggelsestruktur. Hållbar samhällsplanering. Infrastruktur. Kollektivtrafik, gång och cykelvägar. Natur- och grönområden. Kulturvärden i bebyggd miljö. God vardagsmiljö. Hälsa och säkerhet. Hushållning med energi och naturresurser. Målet för bostadsmarknadspolitiken: Långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Delmål för bostadsmarknadspolitiken: Underlätta studenters och ungas boende. Fortsätta bredda stödet för boendelösningar för äldre så att fler äldre får möjlighet att välja en fungerande boendeform till exempel i form av trygghetsbostäder och särskilt boende. Mål för jämställdhetspolitiken: Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Mål för funktionshinderpolitiken: Samhället ska utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet. Mål för integrationspolitiken nyanländas etablering: Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett bakgrund. Delmål: Ett effektivt system för mottagande och introduktion för nyanlända Mål för transportpolitiken: Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet och vistas i trafikmiljöer ökar. Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras. Mål för friluftspolitiken: Attraktiv tätortsnära natur. Hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling. Skyddade områden som resurs för friluftslivet. Friluftsliv för god folkhälsa. FN:s Habitatdeklaration (1996): Anpassa byggnader och byggda miljöer till kretsloppssamhällets krav och kraven på en sund inomhusmiljö och god tillgänglighet för alla. Skapa bättre livsvillkor i utsatta bostadsområden. Förstärka olika orters attraktionskraft för människor och företag. Utveckla markanvändningsmönster som främjar städernas kretsloppsanpassning. Mål för tillväxtpolitiken: En god tillgång till kommersiell och offentlig service för medborgare och näringsliv i alla delar av landet. Ökat fokus på demografiska utmaningar internationalisering och hållbarhet. (Källa: Utdrag ur - Boverkets sammanställning av nationella mål, planer och program av betydelse för fysisk samhällsplanering. Delrapport av Boverkets regeringsuppdrag 7, November 2011)
7
Några regionala planer - för bostadsförsörjningen ”Västra Götaland 2020 – Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014-2020” är regionens RUP, regional utvecklingsplan. Utgångspunkten för strategin är ”Vision Västra Götaland – Det goda livet”. Strategins övergripande mål är att invånarna i hela Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar att utvecklas. Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland har som övergripande mål att kollektivtrafikens marknadsandel ska öka till år 2025, ökad tillgänglighet, nöjdhet och minskad klimatpåverkan. I samband med planering av nya bostäder är hållbar samhälls- och infrastrukturplanering en viktig faktor. Regionalt serviceprogram i Västra Götaland 2014-2018 ska stimulera till en god tillgänglighet till offentlig och kommersiell service på landsbygden och i glesbefolkade områden. God service är en viktig faktor för bostadsutvecklingen i en kommun. En klimatstrategi för Västra Götaland antogs av regionfullmäktige 2009. Klimatfrågan är bred och kräver förändringar av våra system för boende, transporter, produktion och konsumtion av varor och tjänster. Omställning kan bidra till nya jobb och ekonomisk utveckling i Västra Götaland. Sex strategiska fokusområden omfattas av strategin. Effektiv energianvändning i bostäder och lokaler är det första området.
Länsstyrelsernas särskilda uppdrag gällande de kommunala bostadsföretagens sociala och allmännyttiga roll. Kommunernas styrning av bostadsbolag regleras huvudsakligen i kommunallagen (1991:900), Aktiebolagslagen (2005:551) och i Lag om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag (2010:879). Enligt regleringsbrev 2015 fick länsstyrelserna ett särskilt uppdrag att stödja kommunerna med råd för att underlätta inträde på bostadsmarknaden för resurssvaga personer. Särskilt fokus ska ligga på familjer med barn och behovet av att i ägardirektiv även betona de kommunala bostadsföretagens sociala och allmännyttiga roll. Bostadsföretagets roll för bostadsförsörjningen: Tydlighet i ägardirektiven kring syftet med allmännyttiga bostagsföretagets verksamhet och den roll som kommunen vill att företaget ska spela för bostadsförsörjningen i kommunen ger bolaget en stabil grund för att ta ett socialt ansvar. Viktiga frågor att belysa: Social hållbarhet - Hyresgästernas inflytande - Byggande och renovering Åtgärder för särskilda grupper – Nyanlända – Uthyrningspolicy - Samverkan med socialtjänsten
Bostadsbehov, planering och bostadsbyggande i Västra Götalands län /2015 -53 Länsstyrelsen har i en rapport 2015 bedömt att alla kommuner i Västra Götalands län behöver bygga nya bostäder. Antalet hushåll i länets kommuner beräknas öka med cirka 73 000 fram till 2025. Störst ökning förväntas ske i Göteborgs arbetsmarknadsregion med cirka 54 000 nya hushåll. Det totala behovet av nya bostäder i hela länet uppgår till cirka 78 000 under tidsperioden 2016-2025. Bostadsbyggandet måste öka med cirka 60 procent per år för att möta behovet av bostäder de kommande tio åren. Varje kommun, inte bara i områden med hög tillväxt, behöver en genomtänkt strategi för sin bostadsförsörjning. Utan mål för bostadsbyggande och strategier för utveckling av bostadsbeståndet försämras kommunernas möjligheter att skapa förutsättningar för att förverkliga det bostadsbehov som Länsstyrelsen bedömer är aktuellt 2016–2025.
8
Allmänna riktlinjer för regionen - länet 2016-2025 För att länet ska kunna utvecklas i den hållbara riktning som förväntas, utifrån sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter, är en kvalitativ bostad en viktig pusselbit. Bostaden är grunden i alla människors liv och ger förutsättningar för välbefinnande och möjlighet att leva det goda livet. Utan möjlighet till bra boende försvinner många förutsättningar. Känslan av grundtrygghet, möjlighet för återhämtning och planering för framtiden uteblir. Bostadsbyggandet behöver växlas upp. I länet behöver det byggas 7 800 nya bostäder varje år den kommande tioårsperioden. 2016-2025. De senaste åren har det byggts 4 900 nya bostäder per år. Alla seriösa aktörer har ett intresse och en skyldighet att bidra. Kommunerna behöver utveckla det strategiska proaktiva arbetet genom planberedskap och samverkan. Det poängteras att det finns ett allmänt behov av enklare och mindre bostäder som fångar upp målgrupper som står utanför bostadsmarknaden idag.
Essunga kommuns övergripande mål med relevans för bostadsförsörjningen Leva och bo ”Essunga kommun ska vara så attraktiv att den som flyttar till kommunen eller tidigare bor här vill stanna kvar. Det ska finnas ett bra utbud av boende. Kommunens invånare ska kunna bo i attraktiva lägen och trygga miljöer” KF – mål: Kommuninvånarantalet ska öka. Kommunen ska vara så attraktiv att den som flyttat hit och bor här vill stanna kvar. KF – mål: Det ska finnas ett bra och varierat utbud av boende. Kommunens invånare ska kunna bo i attraktiva lägen och trygga miljöer. KF – mål: Stallaholmsområdet ska vara spjutspets för kultur, fritid och friskvård. KF – mål: Närheten till Nossan ska tas tillvara. KF- mål: Det ska vara möjligt för kommuninvånare, företagare och besökare att nå service och arbete inom kommunen och regionen. Planer och verktyg av betydelse för kommunens bostadstadsförsörjningsansvar Planmonopolet (PBL): Kommunens samlade ansvar för översikts- och detaljplanering styr mark- och vattenanvändningen inom kommunen. Översiktsplanen anger kommunens utvecklingsstrategier och viljeinriktning. Detaljplanen är ett juridiskt dokument som reglerar bebyggelsens volym, struktur och byggrätter. Bygglovsgivning (PBL): Kommunen kan i bygglovsgivningen påverka utformning och utseende vilket också har betydelse för hur bebyggelsen passar in i samhällsbilden. Markreserv: Ett kommunalt markinnehav är ett viktigt verktyg för att kommunen ska kunna påverka bostadsbyggandet. Inköp av mark bör koncentreras till strategiska utvecklingsområden. Taxor och avgifter: Kan vara en viktig faktor vid val mellan att bygga ny villa eller att köpa begagnad avseende kostnader för bland annat bygglov och va-anslutning. Andra planer som Landsbygdsplan - GC-plan – Va-plan – Miljöplan – energi- och klimatplan samt verksamhetsspecifika planer är av betydelse för riktlinjer för bostadsförsörjningen.
9
Demografi
(Källa: Kommunfakta 2015, SCB)
(Källa: Kommunfakta 2015, SCB)
Åldersfördelning 2015 0-15 973
16-24 570
25-44 1 189
45-64 1 477
651 381
Totalt 5 590
(Källa: Västra Götalandsregionen)
Befolkningsmängd 2013 - 2015 2013 5 494
2014 5 538
2015 5 590
(Källa: Befolkningsstatistik, SCB)
Befolkningsprognos 2020 Under hösten 2015 förändrades situationen gällande befolkningsprognoser främst med anledning av stor invandring. Från och med årsskiftet 2015/2016 är befolkningsantalet för Essunga kommun prognostiserad till 5 676 invånare år 2020. Ett positivt flyttnetto och ökat antal födslar förväntas.
Andel 65 år och äldre av befolkningen år 2015 Essunga: 24,7 % Västra Götalandsregionen: 19,3 Riket: 19,8
Andel barn 0-15 år av befolkningen år 2015 Essunga: 17,4 Västra Götalandsregionen: 18,4 Riket: 18,5
10
Procentuell förändring av antal invånare December 2015 jämfört med december 2014.
(Källa: Västra Götalandsregionen, Rapport 2015:3)
Alla kommuner i Västra Götaland växer i befolkningsantal eller har ungefär samma antal invånare 2025 som 2014. De kommuner som inte har någon befolkningstillväxt till 2025 är kommuner i Dalsland samt Skaraborg. Göteborg och kommunerna runt Göteborg samt Strömstad är de som växer mest till 2025. Störst procentuell ökning bland alla kommuner i Västra Götaland har Göteborg där befolkningen förväntas växa med 17 % till 2025. Försörjningskvoten, d.v.s. hur många individer i åldrarna 0-19 år och 65+ år som det går på varje 100 personer i åldrarna 20-64 år, beräknas öka i alla kommuner. Några kommuner beräknas få försörjningskvoter över 100, d.v.s. det finns fler barn och äldre än invånare mellan 20-64 år. Kommun Essunga Grästorp Vara Herrljunga Vårgårda Alingsås Västra Götaland
Antal invånare 2014 2025 5 500 5 700 5 600 5 900 15 600 15 800 9 400 10 000 11 100 12 000 39 200 42 800 1 632 000 1 811 600
Procentuell förändring 2% 5% 1% 7% 8% 9% 11 %
Försörjningskvot 2014 2025 87 97 82 93 82 94 82 94 80 90 82 93 72 78
11
Marknadsförutsättningar Under tiden från början av 2000-talet tills att finanskrisen inträffade 2008 steg bostadspriserna i Essunga kommun i en rask takt. Ett par år efter finanskrisens början sjönk priserna för att sedan återigen börja stiga uppåt men nu i en långsammare takt. Prisutvecklingen på hyreslägenheter inom Essungabostäder AB har under de senaste åren varit marginell. Hyran i bostadsbeståndet låg under 2015 mellan 645 – 1336 SEK, med ett genomsnitt på 830 SEK per kvadratmeter och år. Nybyggnation av bostäder har skett i liten utsträckning under senare år. Undantaget var ett tillskott av 20 hyreslägenheter som var klara sommaren 2012. Varav hälften är trygghetsboende. Under 2016 planeras bostadsbyggnation av hyresrätter inom tidigare bebyggt område, med ett tillskott av cirka 40 lägenheter i Nossebro. Varav 19 lägenheter är trygghetsboende. En detaljplan har även upprättats för (Källa: Västra Götalandsregionen) bostadsbebyggelse i småskaligt utförande i Fåglum med cirka 10 – 15 lägenheter i småhus, alternativt radhusform, med inslag av trygghetsboende. Planen innefattar nyetablering av en förskola som färdigställts under våren 2016. Byggnadsprojekten sker i privat regi. Det finns god tillgång till tomtmark inom kommunen för flerbostadshus och småhus. Genom att jämföra prisbilden på småhus med närliggande kommuner går det att utläsa att Essunga kommun har bland de lägsta priserna på småhus bland grannkommunerna.
Jämförelseperiod (Mars 2015 – Mars 2016)
Genomsnittpris för villor i kronor 3000000 2500000 2000000 1500000 1000000 500000 0
Genomsnittpris villor
12
Kr/kvm 25000 20000 15000 10000 5000 0
Kr/kvm
(Källa: Svensk Mäklarstatistik)
Nils Holgersson-rapporten kartlägger taxor och avgifter för flerbostadshus i riket och är viktig då den har stor genomslagskraft i marknadsföring. Rapporten avser kostnader för avfall, vatten, avlopp, el samt fjärrvärme och anger kostnader per kvadratmeter. Essungas kostnader för 2015 har endast stigit marginellt från året innan. Det går att utläsa att kommunen har låga kostnader för avfallshantering men för totala kostnader ligger Essunga något högre än riksgenomsnittet och bland toppskiktet i jämförelse med angränsande kommuner.
Kostnad per kvadratmeter i flerbostadshus 2015
Avfall
Vatten o avlopp
Totala kostnader
Grästorp 27,30 Alingsås 24,60 Vårgårda 21,60 Herrljunga 21,30 Vara 17,60 Trollhättan 15,60 Essunga 13,00 VGR 20,50 Riket 20,60
Vårgårda 67,00 Essunga 65,90 Grästorp 60,90 Vara 58,40 Alingsås 54,70 Herrljunga 52,40 Trollhättan 47,10 VGR 65,50 Riket 63,80
Vårgårda 337,60 Grästorp 337,00 Essunga 325,20 Vara 316,90 Herrljunga 316,00 Alingsås 314,10 Trollhättan 284,10 VGR 322,00 Riket 323,50
(Källa: Nils Holgersson-rapporten 2015)
Efterfrågan Enligt Boverket präglas bostadsmarknaden av brist på bostäder i förhållande till efterfrågan. Ungdomar, pensionärer, nyanlända eller medelålders personer som vill flytta till mindre bostäder och stora barnfamiljer är grupper som anses ha särskilt svårt att få bostad. Essunga kommun har börjat bli en inflyttningsort. De villor som senaste åren varit till salu har i regel avyttrats snabbt. Det är brist på bostäder i kommunen framförallt i centralorten Nossebro. Bristen är framförallt lägenheter i flerbostadshus. Essungabostäder AB hade i början av 2016 en kö på 55 personer.
13
Efterfrågan på bostäder har koppling till kostnadsnivå, tilltalande och trygga miljöer, låg energiförbrukning, kommunikationer, kommunal omsorg samt hur man marknadsför kommunen som bostadsort. Essunga är en landsbygdskommun belägen strax över den kritiska pendlingsgränsen på 60 minuter från Göteborg. Ett gynnsamt prisläge på bostäder jämfört med kommuner inom Göteborgsregionen kan vara en styrka i kommunens marknadsföringsstrategi av kommunen som bostadsort när det gäller köp av befintliga hus. Samtidigt kan den låga prisbilden hämma nyproduktion av bostäder då det kan vara svårt att få tillbaka investerade kostnader vid eventuell försäljning. Kommunfullmäktige har beslutat att kommunens byggklara småhustomter inom tätorterna, som fanns i plan före 2007, säljs för 1 000 kronor (avgift för anslutning till kommunens vatten och avlopp tillkommer till en kostnad av cirka 85 000 kronor för en normalstor villatomt). Villkor för köp är att bygglov söks inom ett år efter att tomten köpts, och att man inte får sälja vidare en sådan obebyggd tomt. Efterfrågan på dessa tomter har ökat vilket är positivt.
Bostadsbehovet för särskilda grupper En slutsats från analysen över befolkningsutvecklingen visar att andelen äldre (över 65 år) kommer att öka i kommunen. Trots att många äldre väljer att bo kvar i sitt hem med bland annat hjälp från hemtjänst, kommer det ökande antalet äldre sannolikt att leda till en högre efterfrågan av servicelägenheter och trygghetsboenden. En motverkande faktor till flytt kan vara kostnadseffekten. Essunga står inför utmaningen att många yngre (under 20 år) lämnar kommunen för studier, arbete, flyttar ihop med en partner eller för större utbud av kulturupplevelser. De som väljer att stanna kvar efterfrågar ofta mindre bostäder och billiga hyreslägenheter eftersom de generellt inte är en köpstark grupp. Vissa unga vuxna väljer dock att flytta tillbaka när de bildat familj för att ge barnen en trygg uppväxt och en bra grundutbildning. God tillgång av boenden för denna grupp är en viktig faktor för att lockas tillbaka. Gruppen nyanlända har ökat väsentligt under 2015. Prognoserna omges av ett visst mått av osäkerhet men mycket tyder på ett fortsatt stigande bostadsbehov till denna grupp. Hur fördelningen av bostadsorter för nyanlända mellan landets kommuner kommer att se ut diskuteras på nationell nivå. Osäkerheten gällande hur stor mängd nyanlända som kommer till Sverige, gör det också svårt att dra säkra slutsatser om hur bostadsbehovet för denna grupp kommer att se ut. Antalet personer med funktionsnedsättning ökar, vilket leder till större behov av LSS-boenden. Nya LSS-boenden har startats i kommunen men ytterligare boenden kan komma att behövas. Ett annat stöd för personer som har funktionsnedsättning är bostadsanpassning i sitt hem för att få det så funktionellt som möjligt. Socialt utsatta eller exkluderade personer har också behov av ett bostadsutbud där de kan integreras i samhället utan att påverka kvaliteten i det befintliga bostadsområdet.
Bostadsbestånd och byggande i Essunga kommun Största delen av bostadsbeståndet i Essunga kommun utgör bostadshus på gårdar och småhus i tätorter och på landsbygden. Ett relativt stort antal av villorna uppfördes i tätortens perifera delar mellan 50- 60- och 70-talet och under årens lopp har ett flertal bostäder byggts. På senare år har majoriteten av nya bostäder emellertid anskaffats genom förvärv och ombyggnation av befintliga byggnader. Tyvärr byggs få småhus i kommunen vilket bland annat kan bero på en värderings- och låneproblematik. Viss ökning av småhusbyggnation har dock påbörjats under 2016. Enligt SCB, statistikdatabasen: ”Boende, byggande och bebyggelse” fanns det 2 090 småhus, 228 fritidshus och 343 lägenheter i kommunen år 2014. Det fanns även 107 specialbostäder som avser
14
bostäder för äldre och funktionshindrade samt övriga specialbostäder. Fritidshusens andel av småhusen uppgår till cirka 9 %.1 Essunga Bostäder AB som till fullo ägs av Essunga kommun är det största bostadsföretaget i kommunen och förvaltar (2015) 295 lägenheter och 8 lokaler. I övrigt ägs lägenheterna av Brf Fänkålen i Nossebro eller av privata fastighetsägare. Ett bra tillskott för Essunga Bostäder AB var femvåningshuset Åsikten med 20 lägenheter som var inflyttningsklart sommaren 2012.
Lägenhetsfördelning Essunga Bostäder AB (mars 2016) 1 rum och kök 32 st
2 rum och kök 146 st
3 rum och kök 89 st
4 rum och kök 27 st
5 rum och kök 1 st
Fördelning av storlek på kommunens lägenhetsbestånd av 343 lägenheter (2014) 31-50 kvm 33 st
51-70 kvm 206 st
71-90 kvm 87 st
91-110 kvm 14 st
111-150 kvm 3 st
Länsstyrelsen bedömde under 2015 efter dialog med Essunga kommun att kommunen behövde cirka 60 nya bostäder under åren 2015-2025, vilket innebar 6 per år. Redovisningen grundade sig på bostadsmarknadsenkäter och statistik som Boverket och Länsstyrelsen årligen samlar in. Essunga kommun har bedömt att behovet för 10-årsperioden, 2015-2025, är minst 75 nya bostäder i form av vanliga lägenheter, trygghetsboenden och Lss-boenden. Villor kan även frigöras i högre grad om lägenhetsbeståndet blir större och mer varierat. Bedömningen utgår från att befolkningen under 2014 och 2015 ökade. Under september 2015 var befolkningstalet cirka 5 580 invånare och januari 2016 var antalet 5600 inv. Mottagande av ensamkommande barn har dubblats under 2015. Essunga har haft ett positivt flyttnetto under åren 2014 och 2015. Under 2015 har det varit cirka 30-35 personer i bostadskö till Essungabostäder AB och i början av 2016 var det en kö på 55 personer.
Antal bygglovsärenden 2012 – 2015
(Avser bygglov till nybyggnad och ombyggnad av flerbostadshus, enbostadshus och industribyggnader. Även lokalisering utanför detaljplan har prövats.)
Bygglov, nytt Bygglov, om- och tillbyggnad Bygganmälan Rivningslov TOTALT
2012 16 55 15 1 87
2013 8 27 9 1 45
2014 11 25 11 3 50
2015 23 23 27 3 78
Inför 2016 planerades 40-45 nya bostäder. Byggnationen genomförs av Essungabostäder AB samt Hyresrättsföreningen Essunga äldrebostäder med kommunal borgen som säkerhet. Trots stora ansträngningar har det varit svårt att få till stånd byggnation av flerfamiljsbostäder i privat regi vilket dock under 2016 planeras i Fåglum. 1
Småhus avser friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus (exklusive fritidshus) Flerbostadshus avser bostadsbyggnader innehållande tre eller flera lägenheter inklusive loftgångshus. Övriga hus avser byggnader som inte är avsedda för bostadsändamål, t.ex. byggnader avsedda för verksamhet eller samhällsfunktion. Specialbostäder avser bostäder för äldre/funktionshindrade, studentbostäder och övriga specialbostäder.
15
Vård-och omsorgsboenden (2016) Ett särskilt boende kan vara ett kategoriboende för personer över 65 år, för personer med psykiska funktionshinder, för personer med missbruksproblematik eller för personer med olika former av förståndshandikapp. Kerstinsås i anslutning till Nossebro vårdcentrum är ett äldreboende/demensboende med fem avdelningar: Två avdelningar för demenssjuka med sammanlagt 26 permanentplatser. Två avdelningar med sammanlagt 30 lägenheter med pentry samt en avdelning för korttidsboende. Utöver den egna bostaden finns lokaler för gemenskap och aktiviteter. Lindbacken är ett demensboende med 14 platser centralt beläget på Industrigatan i Nossebro. På Torggatan i Nossebro finns en gruppbostad (enligt - LSS lagen om vård och service till vissa funktionshindrade) där unga vuxna med funktionshinder har sitt hem. Huset består av fem lägenheter, Där finns gemensamt hobbyrum och allrum. På Eklövsgatan finns trapphusboende för unga med funktionshinder enligt LSS. Boende för ensamkommande barn finns i Nossebro och i Essunga.
Pensionärslägenheter På Krusegårdsgatan i Nossebro finns 16 pensionärslägenheter. Lägenheterna ligger intill Kerstinsås äldreboende.
Seniorboende och trygghetsboende I centrala Nossebro finns seniorboendet Gullregnet bestående av 16 lägenheter med hiss. Det finns också 10 lägenheter för trygghetsboende integrerat i hyreshuset Åsikten beläget vid ån Nossan. I anslutning till båda boendena finns gemensamhetslokaler.
Skola och barnomsorg Hög kvalitet inom skolan, barnomsorgen och fritidsverksamheten kan i sig utgöra ett argument för att välja Essunga som bostadsort och är ett sätt att stimulera till ökad inflyttning och kvarboende när det gäller hushåll med barn. Skolan i kommunen har under flera år i stort uppvisat goda resultat. Efterfrågan på förskoleplatser har ökat under 2015/2016. Ny förskoleavdelning i Nossebro 2015 och ny förskola i Fåglum under 2016 har förbättrat möjligheten att tillgodose ett ökande behov.
Näringsliv och arbetsmarknad Essunga kommun som är en pendlingskommun ingår i Vara, Lidköpings och Trollhättans lokala arbetsmarknadsregioner men har stora pendlingsströmmar även till och från Vårgårda och Göteborgsregionen. År 2015 pendlade 758 personer in till Essunga för att arbeta samtidigt som antalet utpendlare var 1232 vilket ger ett negativt pendlingsnetto på 474 personer (SCB, 2015). Jämfört med riksgenomsnittet har kommunen betydligt fler arbetstillfällen inom tillverkning, byggoch entreprenadverksamhet samt jord- och skogsbruk. För alla dessa näringsgrenar så är det arbetstillfällen för män som är klart dominerande. Förvärvsfrekvensen i kommunen är dock 3 - 6 % högre, för både kvinnor och män, jämfört med länet och riket. Totalt finns 30 % av arbetstillfällena i kommunen inom offentlig förvaltning och service medan 70 % finns inom näringslivet i övrigt. Totalt fanns år 2013 drygt 2 200 arbetstillfällen i kommunen. Kommunen har låga arbetslöshetssiffror. (2015: Essunga: 4,8 %, Länet: 7,2 %, Riket: 7,8 %).
16
Planberedskap Det finns god tillgång till tomtmark och bra beredskap gällande detaljplaner för möjlighet till bostadsbyggande inom Essunga kommun. Totalt fanns 2015 ett 40-tal tomter till salu varav flertalet byggklara och cirka 18 villatomter till ett markpris av 1000 kr + avgift för VA. Efterfrågan av tomter har ökat under hösten 2015 och våren 2016 varpå nya områden för byggnation börjar initieras för planering.
Nossebro, Främmestad och Jonslund > 200 invånare. Nossebro Centralorten Nossebro har en mindre centrumkaraktär som i möjligaste mån bör förstärkas för hela kommunens utveckling. Naturnära men ändå centrala tomter kan anvisas. En kulturhistorisk dokumentation och karaktärisering av Nossebro genomförd 2010 utgör grundmaterial för ortens planoch bygglovshantering enligt Plan- och bygglagen. Idag (2016) finns områden för etablering av flerfamiljshus för nettotillskott av cirka 60 lägenheter. Efter detaljplaneändring kan ytterligare lägenheter tillskapas. Ett flertal detaljplanelagda tomter för enbostadshus kan erbjudas i Nossebro. Under hösten 2016 startas byggnation av 19 lägenheter för nytt Trygghetsboende intill Kerstinsås samt i Kv. Violen, Gullregnet påbörjas byggnation av flerbostadshus med hyresrätter. Inom Stallaholmsområdet finns ”Nossebro aktivitetspark” där processer startats för att uppnå ett samlat område för bland annat rekreation, hälsa, idrott, kultur och evenemang. Utgångspunkten är Stallaholmsvisionen antagen av kommunfullmäktige. I Nossebro finns även skola upp till årskurs 9.
Främmestad Idag (2016) finns möjligheter inom detaljplanelagt område att tillskapa bostäder i enbostadshus eller flerfamiljshus med cirka 15 lägenheter. Nya bostadsområden kan tillskapas i byar runt tätorten samt i anslutning till tätorten.
Jonslund Idag (2016) finns möjligheter inom detaljplanelagt område att tillskapa bostäder i enbostadshus eller i flerfamiljshus med cirka 10 lägenheter. I Jonslund finns en av kommunens tre skolor, förskola – årskurs 5. Nytt bostadsområde kan tillskapas i anslutning till södra delen av tätorten. Öster om Jonslund i anslutning till E20 finns ett oetablerat detaljplanelagt industriområde.
Essunga station, Essunga kyrkby, Fåglum, Lekåsa och Bredöl (med detaljplan) Essunga station Essunga station har tidigare haft överskott på bostäder. För närvarande finns inte några byggklara tomter men vid behov kan frågan aktualiseras. Noteras bör att tätorten har en god gång- och cykelvägskommunikation till centralorten.
Essunga kyrkby Idag (2016) finns möjligheter inom detaljplanelagt område för att skapa bostäder i flerfamiljshus eller enbostadshus med cirka 10 villor och flerfamiljshus för cirka 10 lägenheter. Vid ytterligare behov av tomter får frågan aktualiseras.
17
Fåglum I Fåglum finns detaljplanelagt område för bostadsbebyggelse i småskaligt utförande för cirka 10 – 15 lägenheter i småhus, alternativt radhusform, med inslag av trygghetsboende. Genom en lokal vaförening har orten under 2014 anslutits till det kommunala va-nätet.
Lekåsa Karakteristiskt för orten Lekåsa är en typisk randbebyggelse vid gamla riksväg 6. En mera samlad bostadsbebyggelse finns centralt i Lekåsa med ett 10-tal lägenheter. Orten saknar detaljplaner förutom verksamhetsplan för område vid E20. Vid behov av utbyggnad eller nyetablering prövas detta separat.
Bredöl Bostäder och verksamheter i Bredöl är i huvudsak placerade utmed väg 186. Bostäder består av ett antal äldre villor och där finns ett flertal verksamheter samt en av kommunens tre skolor, förskola – årskurs 5. Skolan har kapacitet att öka elevantalet. Detaljplan för verksamhet finns framtagen i norra delen av Bredöl.
Landsbygd Lokalisering av bostäder och verksamheter samt omhändertagande av överskottsbyggnader på landsbygden bör prioriteras för en fortsatt levande landsbygd.
Några exempel på lediga tomter: Områden med befintliga tomter inom detaljplan, med tomtpris på 1000 kr. Nossebro -Trädgårdsgatan och Kryddgatan Essunga - Kornvägen Främmestad -Säterivägen Jonslund - Hasselvägen och Sälgvägen.
Övriga lediga tomter Strandgatan. Nypongatan. Ej avstyckade tomter på Kraftgatan i Nossebro
18
Definitioner Riktlinjer: Huvuddragen av viss verksamhet och hur den ska gå till. Mål: Avsett resultat av verksamhet. Strategi: Långsiktigt övergripande tillvägagångssätt. LSS: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. SOL: Socialtjänstlagen. PBL: Plan- och bygglagen. Ägardirektiv: För att kommunägda bostadsföretag ska kunna fullgöra sina uppgifter på ett bra sätt bör kommunen i ett ägardirektiv tydligt klargöra vad man vill med bolaget; vilken nytta det förväntas tillföra kommunen och dess invånare samt ramar och villkor för verksamheten. Ordinära bostäder: Alla bostäder som inte omfattas av särlagstiftning. Hyresrätt: Upplåtelseform av bostad som hyresgästen hyr av hyresvärd. Bostadsrätt: Upplåtelseform där man äger rätten att nyttja bostadslägenhet för obegränsad tid. Innehavaren äger inte fastigheten men däremot en andel i bostadsrättsföreningen som i sin tur äger fastigheten. Kooperativ hyresrätt: En mellanform av hyres- och bostadsrätt. Är ägnad att ge förutsättningar för större inslag av boendedemokrati och självförvaltning än vanlig hyresrätt samt är ett särskilt slag av ekonomisk förening. Föreningen hyr eller äger fastigheten där medlemmarna bor. Seniorboende: Seniorboende är ett samlingsbegrepp för alla ordinära bostäder som inte omfattas av särlagstiftning och som är avsedda för personer över en viss ålder. Riktar sig till personer som vill flytta från sin nuvarande bostad till en bekvämare bostad som på olika sätt är anpassad till de förutsättningar som åldrandet medför. Med hög tillgänglighetsnivå möjliggörs längre kvarboende i sådan bostad än i en vanlig. Trygghetsbostäder: En form av bostäder för äldre som känner sig oroliga, otrygga och eller socialt isolerade. Trygghetsbostäderna bör utformas på sådant sätt och erbjuda sådant stöd att de bidrar till att skapa trygghet. Trygghetslarm ska finnas och hemtjänst bör vara placerad i samma eller närliggande fastighet. Gemensamhetslokal ska finnas i eller i direkt anslutning till trygghetsbostäderna. Vård och omsorgsinsatser tillhandahålls genom biståndsbedömd hemtjänst och/eller hemsjukvård på samma sätt som i ordinärt boende. Trygghetsbostäder upplåts med hyresrätt via förmedling utan biståndsprövning. Kommunen antar kriterier och eventuellt kan ålder beaktas. Pensionärslägenheter: Lägenheter avsedda för personer som är 65 år och äldre som kan erhållas efter behovsbedömning av biståndshandläggare inom socialtjänsten. Serviceboende (LSS): Består av ett antal lägenheter med tillgång till gemensam service och fast anställd personal. Lägenheterna är ofta anpassade efter den enskildes behov och ligger samlade i samma hus eller kringliggande hus. Vård- och omsorgsboende (VOB): En boendeform, tidigare benämnd särskilt boende, för äldre som omfattas av rätten till bistånd enligt socialtjänstlagen och som är beroende av vård och omsorg dygnet runt (heldygnsomsorg). Vård- och omsorgsboende upplåts med hyresrätt för personer som bor permanent i denna boendeform. Korttidsvård: Korttidsvård är en tidsbegränsad insats inom vård- och omsorgsboende för personer med behov av rehabiliterande insats, eftervård efter utskrivning från sjukhus, avlastning för anhörigvård, fortsatt utredning eller för vård i livets slutskede. Hyreskontrakt upplåts ej. Gruppboende (LSS): Är ett alternativ för personer med ett så omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. Stödboende: Stödboende är (inom socialtjänsten) boende som tillhandahåller platser för heldygnsvistelse avsedda för personer som behöver insatser i form av tillsyn och stöd men inte vård och behandling. Bostadssociala avtal: Kommunens socialförvaltning tecknar avtal med fastighetsägare om utslussningslägenheter. Utslussningslägenhet: Självständigt boende med stöd och som syftar till övergång till ett eget bostadskontrakt. 19
! !
!!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!!
!
!!
!!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!!
!
!
!!
!
!!
Grästorp
!
!
!!
!
!!
!
!
!!
!!
!
!
! !!
!!
!
!!
!!
!!
!!
!
!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!
!!
!!
!!
!
!!
!!
!
!
!!
!
!
!!
!
!
!! !!
!!
!!
!
!
!!
!!
!!
!
!!
!
!
!
Ü
Bilaga A
!
!!
Översiktskarta över Essunga kommun
!
!!
!!
!
!
!
!
!!
Främmestad
!!
!
!
!
!!
!!
!!
!!
!
Bredöl
!!
!
!!
!
!!
!
!!
!!
!
!!
!!
!!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!!
!
!!
Trollhättan
!
!!
!
!
!!
!!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!!
!!
!!
!
! !
!
!!
!
!!
!!
!
!
!!
!!
Vara
!!
!
! !
!
!
!!
!
!
Essunga Station
!
Nossebro
!
!
!
!
!
!
!
!!
!!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!! !!
!
!!
!!
!
!!
!
!!
!
!!
!!
!! !!
!!
!!
!!
!
!
!
!
!!
!
!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!
!!
!
!!
!!
!
!
!
!
!! !
! !
!!
!!
!!
Jonslund
!!
!
!!
!!
!
!!
!
!!
!
Alingsås
!
!
!!
! !
!
!!
!
!!
!
!
!
Essunga Kyrkby
!
!
!
!
!! !
!
!!
!! !!
!! !!
Lekåsa ! !
!!
!
!!
!
!
!!
!
!!
!! !!
!!
!!
!!
!
!!
!
!!
!!
!
!
Kartan bygger på data från Lantmäteriet
!! !! !! !
!
!!
!!
!! !!
!!
! !
! ! ! !
Upprättad 2016-11-21
!! !
!!
!!
!! !!
!!
! !! !
!! !!
!!
!!
!!
!!
Vårgårda
!!
!!
!!
!
!!
!
!!
!!
!!
!!
!! !
Herrljunga
!!
!!
! ! !! ! !
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!
!!
!!
!
!
!! !!
!!
!
!
!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!
!!
!!
!!
!!
!!
! ! !!
!
!!
!
!!
!!
!!
!!
!
!!
!
!!
!
!!
!
!!
!
!!
!!
!
!!
!!
!!
!!
!
!!
!!
Fåglum
!!
!
!!
!!
!!
!!
!!
!
!!
!!
!!
!!
!!
Kommunala tomter till salu i Nossebro tätort re Bä
Ü
Bilaga B
r be v gs
B
en äg a dg yd Kr
n ta ga n po . Ny
n Majgata
Bjö rkh ed
sga ata n Än gsg
ob ri n ke n
Åg at an
tan ga nn ö R
nd ga tan
B
.
tan
.
.
ga ta n
an at lg i P
sga
Co nr
B at an
Sö dr
a ng
n ta ga a ll Vi
a
vä ge n
ng a
su Es
Be rg e t
an at sg
No ss eg rä nd
ad sg at an
n
Algatan
löv Ek
St ra
Ky rk
Ro sen
gat a
n
n
lga ta
en äg av ng
tan
a ng
su Es
m he na g E
n ata
su Es
åls g
tan sga Erik
n ta ga de Vi
a sg
n ata
rg Be
llg Sta
su Es
Järnvägsgatan
Sp an nm
lg Ape Ox e
d rä n ng a B
Pa rk an at ri g t s du In
n ata
n
n ata rng Kva
Bankgatan
n
Sigfridsgatan
an
Ham n a at re g ma
ata re g ma
sg em rd h o N
ata kg Bo
tan
ta lga
Ma
sga ad rk n
e Ox
n ata reg Stu
n ata
tan ga ga Ha
at Axg
tan rga Sto
Es su
a ng
Tomter till salu
ga Lilje tan
Ledig tomt
tan
an
n
n
Ox ber gsg at
ata sg å rd
ta ga gs
eg us Kr
tan ga g r To
Lediga tomter, ej avstyckade
g
n Aprilgata
.
rs g Fo
Ham
r be
lha So
.
re Bä
n ta
B
B
B B
1000 kronor/tomt
B = bokad Upprättad: 2016-08-30
0
75
150
300 Meter
Kommunala tomter till salu i Främmestad tätort
Ky rk v
äge n
Ü
vä g
en
Torp v
svä g
en
Kr on
he m
n ge ivä r te Sä
usv ä
gen
Fri d
Ste nh
St en hu sv äg en v ns tio Sta en äg
d rä d Sk
en
n ge tt vä ä Sl
nd
n ge vä na an gl Rå
B = bokad Upprättad: 2016-08-30
rä eg ol k s
n äge dsv a t s me
en äg nv e R
en äg
1000 kronor/tomt
rk Ky
év All
Tomter till salu
n ge vä e r a
ägen
Äng hage väg
m Frä
Bilaga C
0
50
100
200 Meter
Kommunala tomter till salu i Essunga kyrkby \\\ \\l - - - - -
Ü
------~r1 --v~------ ~---------=~::;::-:: -~ : : -\.------
---------
l ..·· \7----.::::::::~---
Bilaga D -------..-
\
\
/ .1 . \
l
.---------~ .·
l \
i
.. ····
c\ \
\
l\
\
\ \
\
\ \ \ \
\
\ \
\
\ \
Tomter till salu
1000 kronor/tomt
B = bokad Upprättad: 2016-08-30
0
50
100 -~1
200 Meter l
l
Kommunala tomter till salu i Jonslund tätort
Bjö rkv ä
ge n
Ü
Bilaga E
Al m
vä ge n
rg Be ä sv n ge
Te nn is
B
ä llv Ta
n ge
en äg
e äg elv s s Ha
en äg
lgv Sä
v nje sta a K
rk Pa
n ge vä
vä ge n
n ge vä t as Tr
n
n ge vä n n Rö
ggv Hä
n äge
en Alväg
Cypress
Brovä g Syre nvä
en
gen
vägen
Tomter till salu
B = bokad Upprättad: 2016-08-30
Ekv äge n
1000 kronor/tomt 0
75
150
300 Meter
Bilaga F
re Bä
Ü
Förslag på möjliga bebyggelseområden i Nossebro tätort r be v gs en äg
a dg yd Kr
re Bä
r be
g
n ta
Åg at an
ga ta n nv äg s
Be rg e t
a ng
Es su
ng a
su Es
a ng
No ss eg rä nd
n gat a
Jä r
n
tan
vä ge n
Björkhedsgatan
sga
a
n
Algatan
löv Ek
tan
a ng
su Es
n ta ga lil a V
an at lg i P
nd ga tan
Sö dr
lga ta
n ata ng n Rö
ga ta n
at an
n ata
ata kg Bo
Ro sen
n
Ny po ng ata
n
ta Majga
a sg
su Es
n ata
rg Be
llg Sta
an S pa at nn rt ig s m u åls d In g
n
Pa rk
ta lga
n
St ra
lg Ape Ox e
tan sga k i r E
en äg n av ta ng ga su de Es Vi
ata re g ma
d rä n ng a B
n ata
e Ox
n
g ms he d r No
nken obri Kyrk
Bankgatan
an
Ham
m Ha n a t a re g ma
n ata
tan ga ga Ha
at Axg
tan rga Sto
n
tan
gg Tor
ta ga gs
n ata
a gat
ga a rn Kv
n ata reg Stu
rs g Fo
Ma
ads rk n
eg
n
lha So
us Kr
ata sg å rd
n Aprilgata
ga Lilje tan
Teckenförklaring
Detaljplanelagt område
Möjliga framtida områden för bostäder Strandskyddsområde
Upprättad: 2016-08-30
0
75
150
300 Meter
Bilaga G
re Bä r be
Ü
Förslag på möjliga bebyggelseområden och kommunägd mark i Nossebro tätort
v gs en äg
a dg yd Kr
re Bä
r be
g
n ta
Åg at an
Björkhedsgatan
an at lg i P
tan
nd ga tan
sga
a sg
n ata
Be rg e t
vä ge n
ng a
su Es
a ng
an at g lla Vi
a
a ng
Es su
su Es
a ng
tan
su Es
Sö dr
No ss eg rä nd
n gat a
ga ta n
n
Algatan
löv Ek
nv äg s
n
lga ta
en äg
Jä r
ata kg Bo
Ro sen
n
Ny po ng ata
n
ta Majga
n
n ata
tan ga nn ö R
ga ta n
rg Be
llg Sta
an S pa at nn ri g t s m åls du n I ga ta n
ta lga
Pa rk
lg Ape Ox e
n ata iksg
n av ta ng ga su de Es Vi
n
St ra
Er
n ata
e Ox
n
ata re g ma
d rä n ng Ba
nken obri Kyrk
Bankgatan
an
are
tan ga ga Ha
at Axg
m Ham
m Ha an t a g
sg em h d r No
tan
n ata gg Tor
tan rga Sto
ta ga gs
n ata
tan
ga a rn Kv
n ata reg Stu
rs g Fo
Ma
ga ads rk n
eg
n
lha So
us Kr
ata sg d r å
n Aprilgata
ga Lilje tan
Teckenförklaring
Detaljplanelagt område Möjliga framtida områden för bostäder Kommunägd mark
Upprättad: 2016-08-30
0
75
150
300 Meter
Fastigheter ägda av Essunga Bostäder AB i Nossebro tätort re Bä
Ü
Bilaga H
r be v gs en äg
a dg yd Kr
re Bä
r be
g
n ta
48
Åg at an
a
vä ge n
Es su
a ng
ng a
Sö dr
No ss eg rä nd
n Industriga ta
tan
su Es
Be rg e t
ad sg at an
ga ta n
nv äg s
an at lg i P
tan
Jä r
n
Co nr
Ro sen
ata kg Bo
Björkhedsgatan
sga
a sg
a ng
n ta ga lil a V
Algatan
löv Ek
nd ga tan
ga ta n
at an
n
rg Be
n ata
a ng
em ah n Eg
n
n ata ng n Rö
13
Sp an nm an t åls a g g s
lga ta
en äg av ng
8
8 8
Pa rk
ta lga
8
llg Sta
su Es
su Es
ga Lilje tan
Teckenförklaring
11
18
n ata
su Es
n
are
St ra
lg Ape Ox e
tan sga Erik
nd grä n Ba
20
n ata
n ta ga de Vi
Ham
ata re g ma
mm Ha
an gat
Bankgatan
10
Sigfridsgatan
an
tan rga Sto
tan ga ga Ha
at Axg
6
41
6
nken obri Kyrk
48
n ata gg Tor
g ms he d r No
e Ox
10
Ma
n
tan
10
n
gat a
n
ta ga gs
n ata
ata dsg a rk n
ga a rn Kv
rs g Fo
n ata reg Stu
18
n
n
Ny po ng ata
n
ta Majga
eg
ta ga
lha So
us Kr
s å rd
n Aprilgata
Fastigheter med bostäder ägda av Essunga Bostäder AB
Siffrorna representerar antalet lägenheter år 2016
Upprättad: 2016-08-30
0
75
150
300 Meter
Styrdokument för krisberedskap i Essunga kommun
Dokumenttyp Fastställd Detta dokument gäller för Giltighetstid Dokumentansvarig Dnr
Program av kommunfullmäktige 2016-XX-XX, § XX Samtliga nämnder 2017-01-01–2019-12-31 Säkerhetssamordnaren 2016 - 000191
Innehållsförteckning 1 Inledning.................................................................................................................................. 3 1.1 Extraordinär händelse ........................................................................................................... 3 2 Ansvar och roller i kommunens krisberedskapsarbete ............................................................ 3 2.1 Plan för hantering av extraordinära händelser...................................................................... 3 3 Genomförande av de uppgifter som ålagts kommunen ........................................................... 5 3.1 Risk- och sårbarhetsanalyser ................................................................................................ 5 3.2 Planering............................................................................................................................... 5 3.3 Geografiskt områdesansvar .................................................................................................. 5 3.4 Utbildning och övning .......................................................................................................... 6 3.5 Rapportering ......................................................................................................................... 6 3.6 Höjd beredskap ..................................................................................................................... 7 4 Åtgärder för att stärka kommunens krisberedskapsförmåga ................................................... 7 4.1 Åtgärder identifierade i risk- och sårbarhetsanalysen .......................................................... 8 4.2 Öva ....................................................................................................................................... 8 4.3 Öka kompetensen att använda Rakel och WIS .................................................................... 8 4.4 Kommunal ledningsplats ...................................................................................................... 8 5 Revision och uppdatering ........................................................................................................ 8 6 Plan för utbildning och övning ................................................................................................ 9 6.1 Utbildning............................................................................................................................. 9 6.2 Övning .................................................................................................................................. 9 6.2.1 Övergripande övningsinriktning ....................................................................................... 9 6.2.2 Övningsfrekvens................................................................................................................ 9 7 Användning av den statliga ersättningen .............................................................................. 10 7.1 Beskrivning av kommunernas verksamhet för att fullgöra uppgifterna ............................. 10 7.1.1 Grundbelopp .................................................................................................................... 10 7.1.2 Verksamhetsersättning .................................................................................................... 10 7.1.3 Utomhusvarning .............................................................................................................. 10 7.1.4 Samverkansersättning...................................................................................................... 10 7.1.5 Sparat bidrag ................................................................................................................... 10
1 Inledning Sveriges kommuner får ersättning för de uppgifter de har enligt lagen (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Hur ersättningen ska användas regleras i en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Överenskommelsen preciserar också, i form av målbeskrivningar och riktlinjer, hur uppgifterna ska genomföras samt hur verksamhet och ersättning ska följas upp. En del i överenskommelsen är att alla kommuner ska ta fram ett styrdokument som på ett övergripande plan beskriver krisberedskapsarbetet. Dokumentet ska innehålla: en beskrivning av det arbete och de åtgärder som ska ske under mandatperioden för att reducera eller eliminera risker och sårbarheter samt för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet,
en beskrivning av hur kommunen avser fullgöra åtaganden som beskrivs i överenskommelsen samt hur ersättningen ska användas,
en övnings- och utbildningsplan för mandatperioden, samt
en plan för hur kommunen ska hantera extraordinära händelser.
1.1 Extraordinär händelse Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting.
2 Ansvar och roller i kommunens krisberedskapsarbete Nedan beskrivs ansvar och roller för olika delar av kommunens organisation vad gäller det övergripande arbetet med krisberedskap. En närmare beskrivning av de olika funktionernas roller och ansvar i kommunens krisledningsarbete beskrivs i planen för hantering av extraordinära händelser.
2.1 Plan för hantering av extraordinära händelser Övergripande krisledningsplan för hantering av extraordinära händelser är fastställd av kommunfullmäktige. Då detta dokument, styrdokument krisberedskap, är framtaget senare, kommer en omdisponering och harmonisering av samtliga dokument inom området att göras under mandatperioden. Varje förvaltning och kommunalt bolag skall ha en egen upprättad Krisledningsplan. Organisationsdel Kommunfullmäktige
Roll och ansvar Antar styrdokument för krisberedskapsarbetet, inklusive krisledningsplan. Tar emot anmälan på tagna beslut från Krisledningsnämnden. Fullmäktige kan fatta beslut om att krisledningsnämndens verksamhet skall upphöra. 3
Organisationsdel
Roll och ansvar
Krisledningsnämnd
Nämndens befogenheter framgår av lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544). Dess funktion och sammansättning styrs av det reglemente för krisledningsnämnden som antagits av kommunfullmäktige.
Kommunchef
Kommunchef, eller dennes ersättare, kallar till en första stabsorientering med krisledningsgruppen efter samråd med säkerhetssamordnaren samt berörda förvaltningschefer.
Förvaltningschefer
Ansvarar för att: Verksamheten har larmrutiner och larmlista. Dessa ska uppdateras minst en gång per år och skickas till säkerhetssamordnaren. Verksamheten är tillräckligt väl övad och utbildad i krishantering. Ansvarar för att verksamheten deltar i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser samt att de behov av åtgärder som identifieras genomförs. Ansvarar för att verksamheten har en uppdaterad krisledningsplan som uppdateras en gång per år. Planen ska vara känd inom den egna verksamheten.
POSOM-ansvarig
Ansvarar för att: En aktuell POSOM-plan finns. POSOM-gruppen består av ledningspersonal och stödpersoner. Rekryterar vid behov ny personal. Larmrutiner och larmlista finns och uppdateras minst en gång per år och skickas till säkerhetssamordnaren. Deltagare är övade och utbildade i krishantering. En POSOM-akutlåda finns som innehåller reflexvästar, skyltar, dokumentationsmaterial. Lådan finns i säkerhetssamordnarens tjänsterum.
Säkerhetssamordnare
Ansvarar för att: Stödja, utveckla och samordna kommunens förebyggande och förberedande krisberedskapsarbete. Tillhandahålla övning och utbildning inom krisberedskapsområdet. Leda arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser samt sammanställa resultatet för rapportering till länsstyrelsen. Via kommunens hemsida ge en övergripande beskrivning av kommunens arbete med krisberedskap. Uppdatera kommunens krispärmar (5 stycken). Uppdatera kommunens krislarmlista inklusive POSOMlarmlista.
4
3 Genomförande av de uppgifter som ålagts kommunen Kommunernas uppgifter inom krisberedskapsområdet framgår av kapitel två och tre i lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544). Uppgifterna kan delas in i de underrubriker som följer nedan. Statens förväntningar på kommunernas arbete med att utföra uppgifterna har förtydligats i överenskommelsen mellan SKL och MSB i form av mål. Dessa mål utgör även kommunens mål inom krisberedskapsområdet. Målen och kommunens arbete för att uppfylla dessa redovisas nedan. Arbetet för att nå målen bedrivs kontinuerligt och har nått olika långt inom olika områden. Redogörelsen för hur kommunen avser nå målet innebär alltså inte att målet därmed anses ha nåtts.
3.1 Risk- och sårbarhetsanalyser Mål Ge underlag för planering och genomförande av åtgärder för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet. Ge beslutsstöd för beslutsfattare och verksamhetsansvariga. Ge underlag för information om samhällets risker och sårbarheter till allmänheten. Bidra till att ge en bild över de risker och sårbarheter som kan påverka samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område.
Arbete för att nå målet Genom det arbete med risk-, kris- och kontinuitetshantering som bedrivs inom ramen för kommunens risk- och sårbarhetsanalys samt genom sammanställning och rapportering av analysen uppfylls målen. Arbetet finns beskrivet i den risk- och sårbarhetsanalys som anmälts till kommunstyrelsen.
3.2 Planering Målet för kommunens arbete med planering utgörs av att ta fram nu föreliggande styrdokument. Genom antagande av styrdokumentet är målet uppfyllt.
3.3 Geografiskt områdesansvar Mål Kommunen ska ta initiativ till att aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område ges möjlighet att samverka i syfte att uppnå samordning av förberedelser inför och åtgärder under en extraordinär händelse. Kommunen ska vara sammankallande för ett samverkansorgan i vilket representanter för kommunen och aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område bör ingå.
Arbete för att nå målet Upprättande av ett krisberedskapsråd i Västra Skaraborg.
5
Mål Kommunen ska verka för att information till allmänheten vid en extraordinär händelse samordnas. Kommunen ska ta initiativ till att en samlad lägesbild tas fram i samband med en extraordinär händelse. Kommunen ska ta initiativ till att aktörerna som ska hantera händelsen kan få en samstämd uppfattning om vad som hänt, vilka åtgärder som vidtagits och de åtgärder som behöver samordnas.
Arbete för att nå målet Kommunen har regler för krisinformation. Reglerna beskriver organisation och arbetssätt för krisinformationsfunktionen. I kommunens krisledningsplan ska arbetsuppgifter för krisledningsgruppen införas. Där ingår bland annat att skapa en samlad lägesbild.
3.4 Utbildning och övning Mål Det ska finnas en regelbundet utbildad och övad krisorganisation. Även beredskapsfunktioner inom kommunalteknisk försörjning, krisstöd med mera ska vara utbildade och övade. Kommunen ska genomföra och utvärdera minst två övningar under en mandatperiod. Kommunens krisledningsnämnd ska övas minst en gång per mandatperiod. Varje övning ska utvärderas avseende såväl styrkor som svagheter när det gäller kommunens egen krisberedskap och förmåga att samverka med andra aktörer.
Arbete för att nå målet Kommunens arbete beskrivs i en utbildningsoch övningsplan för mandatperioden. I planen beskrivs hur ofta olika delar av kommunens krishanteringsorganisation ska öva. Efter varje genomförd övning görs också en utvärdering. När utbildnings- och övningsplanen följs uppnås målen vad gäller utbildning och övning.
3.5 Rapportering Mål Kommunen ska ha förmåga att ge länsstyrelsen en samlad rapport om risker och sårbarheter i kommunen och om de lokala krisberedskapsaktörernas förberedelser inför en extraordinär händelse. Vidare ska kommunen ha förmågan att ge länsstyrelsen en samlad rapport om läget i kommunen vid en extraordinär händelse.
Arbete för att nå målet Rapporteringen om risker, sårbarheter och krisberedskapsaktörers förberedelser sker framförallt genom risk- och sårbarhetsanalysen. Förmågan till rapportering under extraordinär händelse stöds bland annat av att kommunens ledningsfunktion kan kommunicera via Rakel och WIS.
6
Mål Kommunen ska ha förmågan att ta emot och dela information med berörda krisberedskapsaktörer med stöd av den teknik som tillämpas nationellt för ledning och samverkan i kris.
Arbete för att nå målet Förmågan stärks kontinuerligt genom deltagande i de kvartalsvisa övningar som arrangeras av Länsstyrelsen i Västra Götaland. Via Rakel och WIS har kommunen också förmåga att ta emot information från andra aktörer i krisberedskapssystemet.
3.6 Höjd beredskap Mål Säkerställa att viktigt meddelande till allmänheten sänds ut via Radio P4.
Arbete för att nå målet Kommunen har ingen utomhusvarning genom ljudsändare. Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) kommer vid händelse att sändas via Sveriges Radio P4. Rutin ska finnas i kommunen för att utföra åtgärden.
Säkerställa att krisledningen inom kommunen har grundläggande kunskaper om kommunens uppgifter vid höjd beredskap.
Förberedelser för kommunens uppgifter vid höjd beredskap sammanfaller till stor del med kommunens krisberedskapsarbete i övrigt. Därigenom är kommunen redo att hantera även det ansvar som följer under höjd beredskap. Under mandatperioden förutser kommunen förtydliganden kring det kommunala ansvaret vid höjd beredskap och för civilt försvar. Det kan föranleda behov av att omvärdera kommunens förmåga på området samt behov av ytterligare åtgärder.
4 Åtgärder för att stärka kommunens krisberedskapsförmåga Enligt överenskommelsen mellan SKL och MSB ska styrdokumentet innehålla en beskrivning av det arbete och de åtgärder som ska ske under mandatperioden för att reducera eller ta bort risker och sårbarheter samt för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet.
7
4.1 Åtgärder identifierade i risk- och sårbarhetsanalysen Vid genomförandet av risk- och sårbarhetsanalysen identifierades på ett kommunövergripande plan att kommunen behöver utreda: former för en hållbar lösning för kommunens telefoni
skapa ett större förråd av nödvattenutrusning
möjlighet till upprättande av formella avtal med distribuenter av livsmedel och drivmedel.
4.2 Öva De krishanteringsövningar som genomförs under mandatperioden ska öka förmågan att hantera krissituationer.
4.3 Öka kompetensen att använda Rakel och WIS Rakelsystemet är Sveriges nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning. Det används av de flesta aktörer inom krisberedskapssystemet. Kommunikationen är krypterad och överföring går via ett eget nät. WIS är ett nationellt webbaserat informationssystem framtaget för att underlätta informationsdelning mellan aktörerna i det svenska krishanteringssystemet före, under och efter en kris. Under mandatperioden ska fler personer i kommunen kunna använda Rakel och WIS. Informationsgruppen kommer att utbildas i Rakel och WIS. Kommunen deltar i Länsstyrelsens regelbundna kvartalsövningar.
4.4 Kommunal ledningsplats Essunga kommun har sökt och beviljats anslag av 2:4 medel från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för kommunal ledningsplats inklusive reservkraft. Områden där förbättringar kommer att göras är inom stationär reservkraft, ledningslokaler och kommunikation, IT, larm och övervakning. Projektet kommer genomföras under mandatperioden.
5 Revision och uppdatering I början på varje ny mandatperiod ska ett nytt styrdokument antas av kommunfullmäktige. Kommunens säkerhetssamordnare ansvarar för att ta fram ett förslag på styrdokument. Varje år ska kommunens säkerhetssamordnare bedöma behovet av att göra revision av styrdokumentet. Om det finns behov av ändringar ska sådana föreslås till kommunfullmäktige.
8
6 Plan för utbildning och övning 6.1 Utbildning Vid mandatperiodens slut ska följande grupper ha utbildats:
Krisledningsnämnden. I utbildningen ingår kunskap om organiseringen av krisberedskapsarbetet i Sverige på nationell, regional och lokal nivå.
Krisledningsgruppen. I utbildningen ingår kunskap om organiseringen av krisberedskapsarbetet i Sverige på nationell, regional och lokal nivå samt utvecklat stabsarbete.
POSOM-gruppen. Alla deltagare ska ha fått utbildning som ger en grundläggande förståelse för krisberedskapsarbetet i Sverige på nationell, regional och lokal nivå. Alla deltagare ska också ha fått tillräcklig utbildning för att kunna fullgöra sina uppgifter.
Kriskommunikationsfunktion. Alla deltagare ska ha fått utbildning som ger en grundläggande förståelse för krisberedskapsarbetet i Sverige på nationell, regional och lokal nivå. Alla deltagare ska också ha fått tillräcklig utbildning för att kunna fullgöra sina uppgifter. Färdigheter i att hantera WIS och Rakel skall erhållits.
6.2 Övning 6.2.1 Övergripande övningsinriktning Under mandatperioden kommer olika delar av krishanteringsorganisationen att genomgå olika typer av övningar. Vilken typ av övning som är lämplig beror på mognadsgrad vad gäller krishantering samt på vilket syftet med övningen är. En övergripande målsättning är att börja öva samverkan med andra aktörer – offentliga, privata och ideella. 6.2.2 Övningsfrekvens Funktion Krisledningsnämnden Krisledningsgrupp POSOM-grupp Ledningsgrupper vid förvaltningar Kriskommunikationsfunktion
Övningsfrekvens Minst en gång under mandatperioden Årlig övning Minst en gång under mandatperioden Minst en gång under mandatperioden Årlig övning. Övas antingen separat eller tillsammans med krisledningsgrupp.
9
7 Användning av den statliga ersättningen Staten betalar årligen en ersättning till kommuner för fullgörande av uppgifter enligt lagen (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Finansierade åtgärder ska kunna härledas till uppgifterna i kap. 2 och 3 i LEH som består av risk- och sårbarhetsanalyser, planering, geografiskt områdesansvar, övning, utbildning, rapportering samt höjd beredskap.
7.1 Beskrivning av kommunernas verksamhet för att fullgöra uppgifterna 7.1.1 Grundbelopp Grundbelopp ges för att hålla en funktion med erforderlig kompetens för samordning av kommunens uppgifter i krisberedskapssystemet. Essunga kommun tillhör Räddningstjänsten Västra Skaraborg, ihop med Lidköping, Vara och Grästorp kommuner. Två säkerhetssamordnare fullgör uppdragen i krisberedskapssystemet åt alla fyra kommunerna. 7.1.2 Verksamhetsersättning Ersättning ges för genomförande av planering, risk- och sårbarhetsanalyser, övning m.m. Ersättningen används huvudsakligen till kostnader i samband med utbildning- och övningsinsatser. 7.1.3 Utomhusvarning Essunga kommunen har ingen utomhusvarning och därmed ingen ersättning. 7.1.4 Samverkansersättning Kommunen får en årlig ersättning för att stimulera samverkan med andra aktörer. I Essunga kommun används samverkansersättningen till olika projekt och nätverk. Som exempel deltar kommunen i konferenser, utbildningar och övningar som genomförs av bland annat Länsstyrelsen i Västra Götalands län. 7.1.5 Sparat bidrag Essunga kommun har sedan tidigare sparat bidrag. Det finns en plan för hur det sparade kapitalet ska användas. Som exempel genomförs kompentensutveckling för tjänstemän som ingår i kommunernas krishanteringsorganisation.
10
Essunga kommun - - - - - - - - - - - - - • - • 11
Ledningsplan vid extraordinär händelse
Dokumenttyp Fastställd Detta dokument gäller för Giltighetstid Dokumentansvarig Dnr
Plan av kommunfullmäktige 2016-XX-XX, § XX Samtliga nämnder 2017-01-01–2019-12-31 Säkerhetssamordnaren 2016 - 000194
Innehållsförteckning Innehåll 1. Inledning och bakgrund .......................................................................................................... 3 1.1. Definition av extraordinär händelse. ................................................................................... 3 1.1.1. Exempel på extraordinär händelse: .................................................................................. 3 2. Övergripande målsättning ...................................................................................................... 4 2.1. Områdesansvar .................................................................................................................... 4 2.2. Ansvarsprincipen ................................................................................................................. 4 2.3. Likhetsprincipen .................................................................................................................. 4 2.4. Närhetsprincipen ................................................................................................................. 4 3. Kriskommunikation ................................................................................................................ 4 4. Risk- och sårbarhetsanalyser .................................................................................................. 5 5. Essunga kommuns organisation och ledning vid en extraordinär händelse ........................... 5 5.1. Kommunfullmäktige ........................................................................................................... 5 5.2. Krisledningsnämnd.............................................................................................................. 6 5.3. Krisledningsgrupp ............................................................................................................... 6 5.3.1. Krisledningsgruppen skall ................................................................................................ 6 5.3.2. Krisledningsgruppens bemanning .................................................................................... 6 6. Start av krisledningsorganisation ........................................................................................... 7 6.1. Inkallningsprocess ............................................................................................................... 8 7. Förvaltningar och kommunala bolag...................................................................................... 8 7.1. Grundstruktur för verksamhetsvisa krisledningsplaner....................................................... 9 8. POSOM-grupp (psykiskt och socialt omhändertagande) ....................................................... 9 9. Direktiv................................................................................................................................... 9 9.1. Ekonomi/ersättning ............................................................................................................. 9 10. Arbetsordning, beslut- och delegationsregler..................................................................... 10 10.1. Kommunchef ................................................................................................................... 10 10.2. Förvaltningschef .............................................................................................................. 10 10.3. Säkerhetssamordnare ....................................................................................................... 10 10.4. Informationsansvarig ....................................................................................................... 10 10.5. Personalchef .................................................................................................................... 10 10.6. Dokumentation ................................................................................................................ 10 10.7. It-support ......................................................................................................................... 10 10.8. Växeln ............................................................................................................................. 11 10.9. Arbetsmetod .................................................................................................................... 11 10.10. Lokaler .......................................................................................................................... 11 10.11. Tekniskt stöd och hjälpmedel ........................................................................................ 12 10.12. Avveckling av krisledningsorganisationen ................................................................... 12
1. Inledning och bakgrund Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, ligger till grund för kommunens krisberedskap. Denna beredskap ska syfta till att upprätthålla samhällets funktionalitet. Det innebär till exempel att: Kommunen ska kunna förutse och förhindra sådana händelser som orsakar störningar i samhället, såväl vardagliga olyckor som mer sällan skådade händelser.
Kommunen måste veta vilka funktioner i samhället som måste fungera, för att inte samhället eller medborgarna ska ta skada, och se till att de kan fungera även under kris.
Ledningsplanen beskriver de förutsättningar som erfordras för att kommunens verksamhet ska kunna samverkas och ledas på ett tillfredsställande sätt vid en extraordinär händelse. Som grund till planen ligger de olika kommunala verksamheternas risk- och sårbarhetsanalyser. En extraordinär händelse ska så långt möjligt hanteras med den ordinarie verksamhetens kunskaper, resurser, rutiner och metoder. Detta för att underlätta omställningen från den ordinarie verksamheten till krishantering och säkerställa rätt kompetens på rätt plats.
1.1. Definition av extraordinär händelse. Enligt 1 kap 4 §, Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. ”Med extraordinär händelse avses i denna lag en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller landsting.” När en eller flera av nedanstående kriterier är uppfyllda, föreligger extraordinär händelse: • Ordinarie ledningsstruktur räcker inte till för att hantera situationen. • Flera verksamhetsområden berörs. • Samordningsbehovet är stort. • Informationsbehovet är stort. • Behovet att samverka med andra aktörer är stort.
1.1.1. Exempel på extraordinär händelse: • • • • • • • •
Stor brand Pandemi Bortfall av IT- och telekommunikation som påverkar vår ledningsförmåga Stort oljeutsläpp Stort utsläpp av farliga ämnen Omfattande översvämning Ras och skred Förorenat dricksvatten
3
2. Övergripande målsättning Kommunen skall ha en sådan planläggning och ha vidtagit sådana förberedande åtgärder att befolkningens behov av värme, vatten, el, vård och omsorg, skola, barnomsorg, räddningstjänst och information kan tillgodoses vid en extraordinär händelse. Samtidigt ska dessa förberedelser utgöra grunden för ytterligare åtgärder i ett läge av höjd beredskap. Kommunens ansvar grundas på det geografiska områdesansvaret samt principerna om ansvar, likhet och närhet.
2.1. Områdesansvar Inom de geografiska gränserna ansvarar kommunen för att samordna planerings- och förberedelsearbetet för olika aktörer i fråga om extraordinära händelser. Kommunen ansvarar även för att de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer, under en sådan händelse, samordnas. Samordningsansvaret gäller även för information till allmänheten under sådana förhållanden. Kommunen skall uppmuntra till att nätverk skapas och underhålls där berörda aktörer samverkar.
2.2. Ansvarsprincipen Den som har ansvar för en viss verksamhet under normala förhållanden fortsätter att ha samma ansvar under en krissituation eller under höjd beredskap.
2.3. Likhetsprincipen En verksamhets organisation och lokalisering skall så långt möjligt vara densamma i fred, kris eller under höjd beredskap.
2.4. Närhetsprincipen En kris skall hanteras så nära de berörda som möjligt. Det vill säga, där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga.
3. Kriskommunikation Vid en extraordinär händelse är informationshanteringen mycket viktig. Informationen ska vara korrekt, lättförståelig och upprepas ofta. Det är viktigt att informationen är både entydig och samordnad. Därför är det av yttersta vikt att kommunens informatör blir kontaktad omedelbart när det uppstår ett läge som har eller kan utveckla sig till en kris eller en extraordinär händelse. Informatören leder kommunens informationsgrupp som vid en kris aktiveras för kriskommunikationsarbete. Gruppen består av personer som i sitt ordinarie arbete uppdaterar hemsidor, sociala medier och handhar information från förvaltningar.
4
För kommunikation med samverkande myndigheter används de nationella samverkanssystemen RAKEL (Radio Kommunikation för Effektiv Ledning) och WIS (Webbaserat Informations System). Rutiner för kriskommunikation är framtagna och uppdateras av informatören vid behov.
4. Risk- och sårbarhetsanalyser Enligt ”lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544)”, skall kommunen analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Ansvaret för sammanställning av kommunens övergripande risk- och sårbarhetsanalys åligger säkerhetssamordnaren. Samtliga förvaltningar och kommunägda bolag skall utföra en risk- och sårbarhetsanalys som skall ligga till grund för respektive förvaltnings och bolags krisledningsplan. Ansvaret för att dessa analyser genomförs åligger respektive verksamhetschef. Syftet med analyserna är att öka säkerhetsmedvetenheten inom kommunen, kartlägga tillgängliga resurser samt ta fram åtgärdsförslag för att förbättra säkerheten.
5. Essunga kommuns organisation och ledning vid en extraordinär händelse
Essunga kommuns krisinformationsgrupp
Krisledningsorganisationen skall kunna användas vid en mängd olika typer av scenarion. Enligt likhetsprincipen skall den vara så nära ordinarie organisation som möjligt. Den skall ha en god flexibilitet och kunna användas skalbart för det av händelsen uppkomna behovet. Vid en händelse som faller under LEH(2006:544)
Vid en händelse av kris inom Essunga kommun
Kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige
Krisledningsnämnd
Kommunstyrelsen
Krisledningsgrupp
Krisledningsgrupp
Kommunens förvaltningar
Kommunens förvaltningar
5.1. Kommunfullmäktige Tar emot anmälan på tagna beslut från Krisledningsnämnden.
5
Fullmäktige kan fatta beslut om att krisledningsnämndens verksamhet skall upphöra. Om ett sådant beslut fattas återgår de verksamhetsområden som krisledningsnämnden har övertagit till ordinarie nämnd.
5.2. Krisledningsnämnd I kommuner och landsting skall det finnas en nämnd för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser i fredstid. Krisledningsnämnden får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i kommunen eller landstinget i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning. När förhållandena medger det skall krisledningsnämnden besluta att de uppgifter som nämnden har övertagit från andra nämnder skall återgå till ordinarie nämnd. Essunga kommuns krisledningsnämnd utgörs av kommunstyrelsens nio ledamöter och är den nämnd som träder i kraft vid en händelse som faller under lag 2006:544. Krisledningsnämnden har det yttersta ansvaret för ledning och samordning vid en extraordinär händelse. Krisledningsnämndens uppgifter regleras i eget reglemente. Krisledningsnämndens ordförande, eller dennes ersättare, bedömer när en händelse är av den art att nämnden skall träda i funktion.
5.3. Krisledningsgrupp Krisledningsgruppen bereder och samordnar information kring händelsen samt ger ut direktiv för verksamhetens genomförande. Krisledningsgruppen bereder också underlag för beslut till krisledningsnämnden, när den är aktiverad. Kommunchefen bedömer i vilken omfattning krisledningsgruppen skall vara bemannad beroende på den extraordinära händelsens omfattning. Ett beslut därom fattas vid uppstartsmötet och meddelas krisledningsnämndens ordförande.
5.3.1. Krisledningsgruppen skall
Kunna organiseras inom tre timmar med förmåga att leda egna insatser och stödja andras.
Analysera händelsen samt planera för alternativ händelseutveckling
Ta fram beslutsunderlag till krisledningsnämnden
Följa upp beslut
Dokumentera händelsen
Samverka internt och externt
Skapa informationsunderlag internt och externt
Skapa en aktuell samlad lägesbild av händelse och verksamhet
Tillgodose behovet av förtäring för ledningsfunktionen i samråd med kostenheten
Om så behövs, kunna bedriva verksamhet från skyddad ledningsplats.
5.3.2. Krisledningsgruppens bemanning Krisledningsgruppen och krisinformationsgruppen utgör kommunens operativa krisledningsorganisation och består av ett antal funktioner bemannade av tjänstemän. Stor flexibilitet skall råda i ett krisläge och beroende på händelsens art eller utveckling kan det 6
uppstå ett behov av ytterligare deltagare från andra verksamheter eller externa aktörer. Krisledningsgruppen leds av kommunchefen tillika stabschef eller av utsedd ersättare till stabschef.
Funktion Kommunchef Ordförande Förvaltningschef Utbildning/Sociala Vice ordförande
Personalchef Andra vice ordförande
Administrativ chef En representant från samhällsbyggnadsenheten Säkerhetssamordnare
Informationsansvarig
Förvaltningssekreterare
Ansvar Samordnar krisledningsgruppens arbete. Fattar inriktningsbeslut och övergripande beslut för krisledningsgruppen. Övertar ansvaret vid frånvaro av kommunchef. I annat fall stödfunktion för krisledningsgruppen. Sakkunnig inom sin förvaltning. Övertar ansvaret vid frånvaro av ordförande och vice ordförande. I annat fall stödfunktion för krisledningsgruppen. Sakkunnig inom sitt yrkesområde. Sakkunnig inom sitt yrkesområde. Sakkunnig inom sin förvaltning. Sakkunnig inom sitt yrkesområde. Fungerar som stöd och rådgivande i krisledningsgruppen. Ansvarar för att initiera omfallsplanering samt samordna samverkan med externa aktörer. Sakkunnig inom sitt yrkesområde Samordnar information och kommunikation internt och externt. Ansvarar för dokumentation.
Beroende på händelsens art knyter krisledningen till sig de funktioner som behövs.
6. Start av krisledningsorganisation Kommunchefen, eller dennes ersättare, kallar till en första stabsorientering med krisledningsgruppen. Detta sker efter samråd med säkerhetssamordnare samt berörda förvaltnings- och bolagschefer. Utöver ordinarie befattningar i krisledningsgruppen kallas också berörda förvaltnings- och bolagschefer till detta möte. Mötets syfte är att: - Ge information - Samordna verksamheten - Ge direktiv för fortsatt arbete Kommunchefen, eller dennes ersättare, ansvarar för att informera ordförande i krisledningsnämnden om lägesbilden. Samtliga medarbetare är skyldiga att informera misstanke om, eller konstaterad, händelse som kan påverka kommunens möjlighet att bedriva ordinarie verksamhet helt eller delvis.
7
6.1. Inkallningsprocess Vid en extraordinär händelse är uppstarten den viktigaste. Det som går förlorat i inledningsskedet är mycket svårt att ta igen. Använd upprättad larmlista för att kalla personal.
Vid en händelse kontaktas någon i krisledningsgruppen enligt larmlista. Om du inte får tag i en person, ring nästa.
Säkerhetssamordnaren kontaktar berörda förvaltningar och bolag för en nulägesanalys.
Informera kort om: Vad som hänt När det hände Vidtagna åtgärder
Kommunchefen eller dennes ersättare kallar till en första stabsorientering. Deltagare är ordinarie bemanning i krisledningsgruppen samt berörda förvaltnings- och bolagschefer.
Informationsansvarig aktiverar kriskommunikationsplanen.
Kommunchefen ansvarar för att ordförande i krisledningsnämnden informeras
Ordförande i krisledningsnämnden aktiverar vid behov krisledningsnämnden.
Berörda förvaltningar/bolag sammankallar respektive krisledningsorganisation.
Vid behov fattas beslut om aktivering av POSOM.
7. Förvaltningar och kommunala bolag Varje förvaltning och kommunalt bolag skall ha en upprättad krisledningsplan. Dessa planer skall grundas på resultaten från risk- och sårbarhetsanalyser och genomförda säkerhetsrevisioner. Efter en händelse eller övning skall utvärderingar ske där också dessa resultat skall ligga till grund för översyner av planerna. Planerna bör ha en gemensam grundstruktur enligt nedan.
8
7.1. Grundstruktur för verksamhetsvisa krisledningsplaner Verksamhetsvisa krisledningsplaner bör vara i formen av en pärm med ett antal flikar. Det är lämpligt att informationen också finns tillgänglig på intranätet för verksamheten, dock måste eventuell sekretess beaktas. Rutin för hur rättning av fysiska kopior sker skall finnas. Flikar: 1. Organisation 2. Larmlistor, telefonlistor, anhöriguppgifter 3. Förordnanden 4. Lokaler 5. Resurser 6. Omedelbara åtgärder 7. Checklistor/rutinbeskrivningar a. Allvarlig olycka b. Dödsfall c. Våld eller hot om våld d. Bombhot x. osv 8. Kommunikationsplan
8. POSOM-grupp (psykiskt och socialt omhändertagande) POSOM aktiveras då en större händelse inträffat, där antalet personer som behöver psykiskt och socialt stöd är fler än vad den ordinarie organisationen kan klara av. POSOM-gruppen i Essunga består av ledningsgrupp och stödpersoner. Vid en extraordinär händelse är det krisledningsgruppen som ger erforderliga direktiv och anvisningar till POSOM-gruppen. I övriga händelser är det utbildnings-/ socialchef, eller dennes ställföreträdare, som ger direktiv och anvisningar för POSOMgruppen. En person ur POSOM ledningsgrupp utses att leda arbetet. För den direkta krishanteringen kan POSOM-gruppen behöva olika resurser för insatser, till exempel Svenska kyrkan, frikyrkor, Röda Korset.
9. Direktiv 9.1. Ekonomi/ersättning Krisledningsnämnden fattar beslut om händelsens ekonomiska ramar då denna är i funktion. Då inte krisledningsnämnden är i funktion tar varje nämnd sina kostnader och märker dem med en unik aktivitet. Kommunens ekonomichef kontaktas för upplägg av aktivitet. Hänsyn till överdraget tas i samband med bokslut.
9
10. Arbetsordning, beslut- och delegationsregler 10.1. Kommunchef Kommunchefen, eller den som denne utsett till sin ersättare, har rätt att bestämma över all verksamhet i Essunga kommun vid en extraordinär händelse i enlighet med vad krisledningsnämndens beslutar. Då inte krisledningsnämnden är i funktion beslutar kommunchefen i krisledningsgruppen om ”beslut i stort”. Kommunchefen kontaktar krisledningsnämndens ordförande och är den som fattar besluten i krisledningsgruppen.
10.2. Förvaltningschef Ansvarar för respektive förvaltnings verksamhet med delegation.
10.3. Säkerhetssamordnare Övergripande ansvarig för krishanteringen. Innehar samordningsfunktion internt och externt. Fungerar som stöd och rådgivande till kommunchefen och medarbetare. Ansvarar för att initiera omfallsplanering.
10.4. Informationsansvarig Kommunens informatör är ansvarig för och samordnar all krisinformation, internt och externt och är informationsansvarig i krisledningsgruppen. Informationsansvarig upprättar krisinformationsverksamheten och ansvarar för informationen mellan upplysningscentralen och krisledningen. Informationsansvarig är den som samordnar kontakten med media. Ytterligare information i kommunens rutiner för kriskommunikation.
10.5. Personalchef Personalchefen ingår i krisledningsgruppen och ansvarar för att planera personalförsörjningen. Är också andre vice ordförande i krisledningsgruppen.
10.6. Dokumentation Förvaltningssekreterarna ansvarar för dokumentation i krisledningsnämnden och krisledningsgruppen. Alla deltagare i krisarbetet ansvarar för att föra egen loggbok över händelser.
10.7. It-support Göliska IT utser en person för IT-support under händelsen.
10
10.8. Växeln Växeln skall inte belastas med frågor som rör händelsen utan dessa skall dirigeras vidare till en upplysningscentral. Administrativ chef samordnar personalbehovet med och kopplar in de nummer som skall användas för upplysningscentralen. Ordinarie samtal går automatiskt vidare och besvaras som vanligt.
10.9. Arbetsmetod Krisledningsgruppen, krisinformationsverksamheten och krisledningar på förvaltningarna ska alla använda sig av arbetsformer för möten och utförande som liknar det vardagliga arbetet så långt det går. Men man får vara beredd på att arbetsformen måste vara effektivare och att ordinarie arbetsuppgifter får läggas åt sidan. Vid en kris som sträcker sig över lång tid behöver krisledningsorganisationen planera för skiftgång. Krisen ska kontinuerligt dokumenteras och all personal som är delaktig i arbetet ska föra egen loggbok över åtgärder. Till hjälp och stöd i krisarbetet finns en krisledningspärm för Essunga kommun. Pärmen innehåller checklistor, aktuella planer, larmlistor, instruktion för RAKEL och WIS mm.
10.10. Lokaler Funktion Krisledningsnämnd
Lokal Kommunalrådets tjänsterum
Krisledningsgrupp
A-salen kommunhuset. Monitor, dator, TV-uttag, Alternativ: RAKEL, whiteboard, Räddningstjänstens lokaler. skrivdon Växel Tjänsterum för administrativ chef och informatör. B-salen Telefoni: Tjänsterum i kommunhuset Besök: Biograf Stjärnan B-salen (Biograf Stjärnan)
Informationsgruppen
Upplysningscentral
Presskonferenser POSOM Evakueringsplats/värmestuga
Skolkontoret Nossebro Skolas aula och matsal
Utrustning
Möjlighet till reservkraft Matlagning och livsmedelshantering Möjlighet till övernattning
Räddningstjänstens lokaler i Nossebro utgör reservplats för krisledning. Beroende av händelsens art, och vilka verksamheter som kan vara drabbade, så kan fördelningen av lokaler förändras ur lämplighetssynpunkt.
11
10.11. Tekniskt stöd och hjälpmedel Som praktiskt stöd för krisarbetet finns fem pärmar: Krisledningspärm för Essunga kommun. Placering av pärmarna: A-salen i kommunhuset, som är kommunal ledningscentral
Räddningstjänstens lektionssal, som är alternativ ledningscentral
Kommunchef, tjänsterum
Utbildning-/socialchef, tjänsterum
Informatör, tjänsterum
Ansvaret för att hålla pärmarna uppdaterade åligger säkerhetssamordnaren. Essunga har två RAKEL-apparater för kommunikation med bl.a. Länsstyrelsen. En av dessa är monterad i bordsställ och finns i A-salen i kommunhuset. En bärbar RAKEL-apparat förvaras hos informatören. Informatör och informationsgruppen har kunskap att använda RAKEL. Informatör och informationsgruppen har tillgång och kunskap att dokumentera i WIS. Kommunhuset kommer under 2017 att förses med stationär avbrottsfri reservkraft. För utplacering finns mobila reservkraftverk stationerade hos Nossebro Energi. För nödvatten har kommunen en behållare på 1000 liter samt mindre dunkar som kan använda vid mindre avstängningar/reparationsarbeten. Vid händelse av kris kommer kommunen att rekvirera nödvattentankar från Livsmedelsverkets nationella vattenkatastrofgrupp (VAKA). Närmsta förråd för VAKA´s utrustning finns i Borås. IT, Göliska IT har utsedd personal som kan följa händelsen. I den mån den ordinarie ledningslokalen av olika skäl inte kan användas lokaliseras verksamheten till Räddningstjänstens lokaler i Nossebro.
10.12. Avveckling av krisledningsorganisationen Enligt reglemente för krisledningsnämnd ska krisledningsnämnden fatta beslut om när nämndens verksamhet upphör att gälla. Sådant beslut kan även tas av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige. Uppgifter som nämnden övertagit från andra nämnder skall då återgå till ordinarie nämnd. Kommunchefen, eller dennes ersättare, fattar beslut om när krisledningens verksamhet skall upphöra. De som har deltagit i händelsen skall senast två dagar efter avslutad händelse beredas möjlighet till samlad genomgång av händelsen samt om behov finns, erbjudas debriefing. Vid beslut att återgå till ordinarie organisation och verksamhet skall: Informationsansvarig
Meddela berörda inom kommunen Meddela berörda samverkande organisationer Meddela invånare och näringsliv 12
Förvaltningssekreteraren
Säkerhetssamordnaren
Administrativ chef Förvaltningschefer Kommunchefen
Analysera genomfört arbete och föreslå förbättringar Avsluta dagboken och samla in allt upprättat material inkl. kartor. Kronologisera och förteckna allt underlagsmaterial. Analysera genomfört arbete och föreslå förbättringar. Delges säkerhetssamordnaren. Genomföra gemensam genomgång av händelsen och intervjua kommunens personal och samverkande aktörer. Samla förslag på förbättringar. Analysera arbetet och rekommendera förbättringar. Analysera arbetet och föreslå förbättringar. Delges säkerhetssamordnaren. Analysera arbetet och föreslå förbättringar. Delges säkerhetssamordnaren. Analysera de personalresurser som använts. Analysera genomfört arbete och föreslå förbättringar. Delges säkerhetssamordnaren.
13
