Sida
BESLUTSUNDERLAG
1(2)
Datum
2016-05-30
Kommunstyrelsen
Beslutsunderlag
Ärende
§ 59
Tolkförmedling Väst årsredovisning 2015 Dnr 2016-000103
- Årsredovisning - Redovisning internkontroll - Revisionsberättelse - PM - Protokollsutdrag - Statistik
§ 60
Stiftelsen Essunga Industriers årsredovisning 2015 Dnr 2016-000094
Årsredovisning
§ 61
Essunga kommuns IT-bokslut 2015 Dnr 2016-000095
IT-Bokslut 2015
§ 62
Äskande om utökad budgetram för revisionen Dnr 2016-000100
Skrivelse
§ 63
Redovisning av synpunkter 2016, tertial 1 Dnr 2016-000036
- Redovisning tertial 1
§ 64
Delårsrapport, tertial 1 Dnr 2016-000027
Delårsrapport tertial 1
§ 65
Budgetramar 2017 Dnr 2016-000029
- Förslag
Förändring av borgensram för Essunga Bostäder AB Dnr 2016-000104
- ”Protokollsutdrag”
Taxor för tillsyn av tobak, folköl och receptfria läkemedel Dnr 2016-000102
- Protokollsutdrag
Maxtaxa äldreomsorgen 2016 Dnr 2016-000099
- Uträkning
§ 67
§ 68
§ 69
- Redovisning verkställighet
- Prognos
- Tjänsteskrivelse
- Förslag
- Information
Sida
BESLUTSUNDERLAG
2(2)
Datum
2016-05-30
Beslutsunderlag
Ärende
§ 70
§ 71
Övergripande mål för mandatperioden 2017—2019 samt nedbrutna mål 2017 Dnr 2016-000093
- Förslag - Underlag
Samordnad säkerhetssamordnarfunktion i kommunerna Lidköping, - Avtalsförslag Vara, Grästorp och Essunga. - Förslag reglemente Dnr 2016-000092 - Protokollsutdrag
§ 73
Motion angående information om kvinno- och mansjourer i kommunens högstadieskola Dnr 2016-000057
- Motion - Tjänsteskrivelse - Protokollsutdrag
§ 74
Motion om informationstavlor i kommunen Dnr 2014-000143
- Motion
Remiss av förslag till valkretsindelning Dnr 2016-000116
- Valkretsar 2014
§ 76
Entledigande av ordförande i förhandlingsdelegationen Tomas Johansson (C) Dnr 2016-000110
Begäran
§ 77
Entledigande av ersättare i kommunstyrelsens arbetsutskott Maria Malmberg (C) Dnr 2016-000112
Begäran
§ 78
Fyllnadsval av ordförande i förhandlingsdelegationen efter Tomas Johansson (C) Dnr 2016-000111
Nominering
§ 79
Fyllnadsval av ersättare i kommunstyrelsens arbetsutskott efter Maria Malmberg (C) Dnr 2016-000113
Nominering
§ 75
- Yttrande
- Protokollsutdrag/Förslag
• ' • ' Tolkförmedling Väst ÅRSREDOVISNING 2016-0-1--15 Dm 16/0 J')'; -
l
Direktionsmöte 2016-04-15
p3
Arsredovisning 2015
Direktionen för Tolkförmedling Väst, organisationsnummer 222000-2972, avger årsredovisnmg för 2015
Tolkförmedling Väst Innehållsförteckning Inledning Vision Förvaltningsberättelse Tolkförmedling Västs uppdrag Omvärldsanalys Övergripande verksamhetsmål l\iåluppfyllelse Vcrksamhctsm:i\2015 och mäluppfyllelse Pensionsavsättningar V tvccklingsfr:igor Kommunalförbundets personal Tilhwidatc- och visstidsanställda Tirnavlönad personal Genomsnittlig sysselsättningsgrad för tillsvidareanställd personal Sjukfrånvaro Organisation Fårbundsdirektionen Administration och tolkfönnedlingskonlor
Språktolk-och översättningsförmedling Tolkar och översättare Kunder Händelser av väsentlig betydelse Nya medlemmar 1\Icntorskap för tolkar Rekrytering och utbildning av tolkar Opphandlingar Tvist Anmälan till Konkurrensverket avseende Tolkförmedling Väst Ekonomi Förväntad utveckling avseende verksamhet och ekonomi Lik-viditetsprognos Utvärdering av ekonomisk ställning Förbundets investeringsverksamhet Upplysning om hur förbundet definierats/aYgränsats Ctfall i fi:lrhallande till budget Bakgrund till budget C t fall I\Ial för ekonomisk hushållning Balanshavsresultatet utifrån årsresultat Resultaträkning Balansktavsa\'stämning Balansräkning Kassaflödesanalys Noter Rcdovisningspt;nciper Noter
sid 3 sid 3 sid 3 sid 3 sid 3 sid 4 sid 4 sid 5 sid sid 5 sid 6 sid 6 sid 6 sid 6 sid 6 sid 6 sid 6 sid 7 sid 8 sid 8 sid 8 sid 9 sid 9 sid 9 sid 9 sid 10 sid 10 sid 10 sid 10 sid 11 sid 11 sid 12 sid 12 sid 12 sid 12 sid 12 sid 12 sid 13 sid 13 sid 13 sid 14sid 15 sid 16 sid 17 sid '17 sid17
s
2
· ' · Tolkförmedling Väst Inledning Tolkförmedling Väst är ett kommunalfOt·bund med uppdrag att tillgodose medlemmarnas behov av språktolktjänster. Medlemmar 1 förbundet är Västra Götalands läns landsting och kommunerna Alingsås, Borås, Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspilng, Göteborg, Götene, I I jo, Karls borg, Lcrwn, Lidköping, Lilla Edet, Maricstad, Munkedal, l\fölndal, O rus t., Skarn, Skövdc, Tibro, Tidahohn, Trollhättan, Töreboda, Uddevalla, l:'h·icehamn, Vara och Öckerö. Syftet med verksamheten är att höja kvaliteten, förbättra rättssäkerheten, öka tillgängligheten till tolkar samt säkerställa ett professionellt bemötande. Tolkförmedling Väst har varit i drift sedan 1 april2013 och har fram till och med 31 december 2015 utfört ÖYer 750 000 uppdrag på 113 sprak. En direktion, med valda ledamöter friin respektive medlem, leder kommunalförbundet. Särskilt utsedda re;:isorer finns för att granska kommunalförbundets Yerksamhet. Förbundet har fem kontor samt ett kansli med säte i Göteborg.
Vision Tolkförmedling Västs vision är att förbundet, genom att erbjuda kvalitativa språktolk tjänster, bidrar till en ökad integration i samhället. ll.1.tten till tolk regleras i Förvaltningslagen § 8: När m ll!J'IId{'!,hcl bar all
Förvaltningsberättelse Tolkförmedling Västs uppdrag Tolkförmedling Yästs uppdrag är att tillgodose behcJYct av spriiktolkar för medlemmarna genom att dri\ra gemensam sprlktolkförmedling. 1IcLliemmarna i förbundet ska beställa samtliga språktolktjänster från' folkförmedling Väst. I spi"åktolkförmedling innefattas språktolkning pä plats, tolkning via telefon/video samt ÖYersättniogs- och meddclandeservice.
Omvärldsanalys Cndcr 2015 sökte över en miljon miinnisk01" sin tillflykt till EU. Den främsta orsaken var kriget i Syrien, men även fottsatta konflikter, sYära lcvnads\1.llkor och litet framtidshopp i andra delar aY Yiitldcn. I SYcrigc sökte nästan 163 000 personer, varav 35 -100 ensamkommande barn, asyl under 2015. 1 Behovet av tolkningar styrs till stor del av antalet flyktingar som söker sig till Sverige. CNl ICR beräknar att cirka en miljon människor kommer att söka sig rill Europa under 2016 och Migrationsverket gör bedömningen att mellan 70 000 och 140 000 av dessa kommer att söka sig till Sverige. Flest asylsökande kommer fran Syrien, Afghanistan och Irak. 2 Antalet tolkbeställningar har ökat kraftigt under 2015 framför allt pä arabiska, dari och tigrinja. Tolkförmedling Väst fortsätter arbetet med att rekrytera och utbilda tolkar för att kunna fortsätta tillgodose kundernas behov.
1 ;'I.Iigrationsvcrkcts verksamhets- och utgiftsprognos 2016-02-0..J. ;,.iigrationsYerkcts Yerksamhets- och utgiftsprognos 20 16-lE-O..J
!
3
· ' • Tolkförmedling Väst En stor del av tolkuppdragen utförs av icke auktoriserade tolkar. Kammarkollegiet som ansvarar för auktorisation av tolkar erbjuder för närvarande endast auktorisation i 40 språk, att jämföra med de minst 170 språk som talas i Sverige. Kammarkollegiet ansvarar även för att utilircia bevis över speciell kompetens inom sjukv:lrds- och rätts tolkning. För att kunna få bevis för speciell kompetens fordras först auktorisation. Tillgängen till auktorisationsprov och tiJJ allmän grundutbildning för tolkar är begränsad. Kommunalförbundet rrvsättcr därför resurser för att ge tolkar en grundläggande utbildning upp till kompetensnivän under auktoriserad tolk och för att ge riktad kompetensutveckling inföt· auktorisations- och spccialistpto\' pil Karmnarkollegiet
Övergripande verksamhetsmål 'l'olkförmedling Väst ska erbjuda tolktjänster som är av hög kvaliteL Verksamheten ska präglas av professionellt bemötande, rättssäkerhet och tillgänglighet i alla led. Följande öwrgripande verksamhetsmål gäller för verksamheten: • Kvalitetssäktad, rättssäker och enhetlig tolkserVIce. • Tillgång till tolk när beställaren behö\·er. God tillgänglighet vid beställning. • Tolkarna bar hög kompetens; i spraket samt om de Yerksamheter tolkarna a1wänds inom, vad gäller sin roll och sitt bemötande samt om myndighetens ansvar att göra vård och service tillgänglig för alla på lika villkor. • Synpunkter och klagomril tas om hand och leder till förbättring. • 'l'olkförmedling Väst ska följa "'l'olkscn1.cerridets riktlinjer och god tolkservicesed'' .' • Tolkarna som arbetar för Tolkförmedling Väst ska följa Kammarkollegiets vägledning "God tolks ed". Dessutom ska Yerksambcten vara • En attraktiv uppdragsgi,·are. • Kostnadseffektiv.
Maluppfyllelse 'l'olkförmedling Väst arbetar kontinuerligt med alt kvalitetssiikra sin tolkservice. Detta sker bl a genom utbildning av tolkar och uppföljning av kund- och tolksynpunkter. Förbundet har under ätet haft en mycket god tillgängligbel på tolkar och arbetar ständigt med att ytterligare förbättra tillgång och tillgängligbet vid beställning. Tolkförmedling Väst bar en rutin för att ta hand om klagomål och synpunkter från kunder och säkrar att dessa följs upp och att förändringar görs där så är möjligt. Vid specifika klagomål som rör tolk, dokumenteras detta och en uppföljning görs med tolken. Upprepade klagomålleder till att samarbetet med tolken avslutas. I juni f.'lttadc direktionen beslut om att Tolkfölmedling Väst skulle lämna Tolksen:iccrådct. Orsakeo är att Tolkförmedling Väst anser att TolkscLo.riccrlldct borde vara en renodlad arbetsgivarorganisation i stället för att vara en organisation både för arbetsgivare, tolkförmedlare och tolkar samt att arsavgiften inte motsYarar nyttan av medlemsk:tpet. Tolkförmedling Väst kommer dock fortsätta söka samarbete med Tolkservicerådet
1
Detta mal ii.r borttaget till 2016, då Tolkförmedling \'äst har lämnat Tolkserviccrådcr.
4
· ' • Tolkförmedling Väst Tolkförmedling Väst strävar efter att vara en attraktiv uppdragsgivare för tolkarna och har goda villkor för tolkarnas arbete. Tolkfätmedling Väst d tersträvar även att vara en attraktiv arbetsgivare och en hälsofrämjande arbetsplats. Tolkförmedling Västs kundansYariga och verksamhetschefer har under 2015 besökt 36 kunder och utbildningsprogram på universitetet för dialog och information om tolkam·ändandc.
Verksamhetsma.l 2015 och maluppfyllelse Inför 2015 fastslog direktionen följande mäl: • Antal tillsatta uppdrag för samtliga beställningar från medlemskunder ska vara minst 99%. • Fler tolkar ska höja sin utbildningsniva till l C. • Antalet auktoriserade tolkar med speciell kompetens inom sjukYardstolkning ska öka med minst 15 (l/u.
• •
Antalet avvikelser avseende f01·scnade och uteblivna tolkar ska minska och vara max 1% på bokade uppdt~g. En kundundersökning ska genomföras.
Under 2015 tillsatte förbundet 98,1 %av samtliga beställningar till medlems kunder. Andden beställningar som ej kunde tillsättas med tolk ökade under andra halvän~t 2015 i samband med att antalet flyktingar som kom lill Sverige ökade kraftigt. Dari, som talas i Afghanistan, ät det språk som har ökat mest under 2015, med hela 55 %1 jämfört med 2014. Antalet tolk,-u som har höjt sin utbildningsnivå till -1 C uppgår till nästan 100. Antalet auktoriserade tolkar med speciell kompetens inom sjukviwistolkning har ökat med 10 personer (29 %). Andelen avvikelser avseende försenade och uteblivna tolkar har minskat frfm 1,5 % 2014 till1,2 (~/o 2015. Under våren genomförde Tolkförmedling Väst en kundundcrsökning. endersökningen visar att kunderna är nöjda med förbundet som leverantör av spräktolktjänstcr, att personalen har ett pwfcs;;ionellt bemötande samt att dc levererade språktolktjänsterna är av god k>:alitct.
Pensionsavsättningar Kommunalförbundet betalar löpande pensionspremier motsvarande 4,5 procent av lönesumman till pensionsförvaltaren I<:PA Ingen uppbyggd pensionsskuld finns för de anställda
Utvecklingsfrågor Under 2016 kanuner byte av bokningssystem att ske. Det nya systemet kommer att vara mer modernt och användar-vänligt och kommer möjliggöra en bättre interaktion mellan kund, tolk och tolk fönnedlin g. För att höja kvaliteten på de tjänster som erbjuds kornmer Tolkförmedling Väst fortsätta att arbeta med grundutbildning till tolk och andra kompetenshöjande insatser. Dii en stor del av Tolkförmedling Västs tolkningar utförs inom landstinget, kornmer förbundet att siirskilt arbeta för att fler auktonscrade tolkar ska utbilda till sig för att El speciell kompetens inom sjukvårdstolkning.
5
.~.
Tolkförmedling Väst
Kommunalförbundets personal Tiflsvidare- och visstJcisanställda Per den 31 december 2015 hade Tolkfönnedling Väst 50 tillsvidareanställda och 8 visstidsanställda. Antalet tillsvidareanställda är två fler än 2014 och antalet visstidsanställda har minskat med två person. Av de tillsvidnrcanställda är 38 kvinnor och 12 män. Av de visstidsanställd
Timavlönacl personal Förbundet har ett antal personer anställda som tirnavlöna de. Dessa arbetar främst då ordinarie personal har semester och vid ordinarie personals sjukdom, men även för att stärka upp i början aY veckorna dil flest beställningar kommer in. Genomsnitttig syssetsattnfngsgracf Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställd personal inom Tolkförmedling Väst är 96,9 %av heltidsmåttet Uppdelat per kön är genomsnittlig sysselsättningsgrad 96,6 % för kvinnorna och 97,9% för männen. Sjukfranvaro Tolkförmedling Väst har under perioden Januari- december haft en genomsnittlig sjukfrånvaro på 6,3 %, vilket är en minskning bä de jämfört med 2014 och 2013. Längtidsfränvaro samt upprepad korttidsfrånvaro följs upp och de anställda erbjuds vid behov stöd frän f(:iretagshälsovården.
Organisation Förbundsdirektionen Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund med direktion. Direktionen är förbundets beslutande organ och tillika förbundsstyrelse. Direktionens uppdrag regleras i kommunallagen och i den förbundsordning som medlemmarna bar antagit. Direktionen har under are l hafl G ordinarie möten, en budgetkonferens samt en utbildningsdag. Tnlkfötmcdling Västs direktion utgjordes 2.015-12-31 av:
Göteborgs Stad Mats Karlsson (S), ordförande Rustan Hälleby (i\.1), ersättare
Västra Götalandsregionen Björn Thodenius (TVI), vice ordförande Jonas Kristiansen Adelsten (S), ersättare
Alingsäs kommun Joakim Järrebring (S), ledamot Daniel Filipsson (Il-J), ersättare
Borås Stad Lars-Akc Johansson (S), ledamot Birgitta Bctt,>man (11), ersättare
Essunga kommun Daniel Andersson (I\-1), ledamot Nielas Eringsfors (S), ersättare
Falköpings kommun I-Jans Johansson (C), ledamot Pia Ragnar (11), ersättare
Grästorps kommun Tobias Le\rerin (C), ledamot Jens Persson (S), ersättare
Gullspångs kommun Ann-Christio Erlandsson (S), ledamot Eric Mellberg (I\ I), ersattare
6
•'l'
Tolkförmedling Väst
Götene kommun Anders 1-Hnsson (GF), ledamot Lars Holmberg (FP), ersättare
Hjokommun Ann-Christine I'redriksson (11), ledamot Liselotte Karlsson (S), ersättare
Karlsborgs kommun
Lettrms kommun
Elise-:t\.faric Samuelsson (S), ledamot Kjell Sjölund (C), ersättare
E\"a Andersson (C), ledamot L'lf L:tgård (M), ersättare
Lidköpings kommun
Lilla Edets kommun Ingemar Ottosson (S), ledamot Julia Färjhage (C), ersättare
Lena O Jenemark (S), ledamot Rasmus f\Iöller (11), ersättare
Mariestads kommun
Mölndals stad
Björn Fagerlund (l\1), ledamot l\'Iarianne Kjellquist (S), ersättare
Gun K.ristiansson (S), ledamot Merjcm l:vfaslo (l\f), erstittare
Munkedals kommun
Orust kommun
Hans-Joachim Iscnhcim (!viP) i\hlin Corncr (1\I), ersättare
Bertil Olsson (S), ledamot l'lf Sjölindcr (FP), ersättare
Skara kommun J\Iichael Kadsson (S), ledamot l\Iarkus Hagberg (1\f), ersättare
Skövdc kommun Paula Bäckman (C), ledamot~ Anita Löfgren (S), ersättare
Tibro kommun Rasmus Hägg (S), ledamot Maria Marie (KD), ersättare
Tidahohns kommun Hajrudin Abdihodzic (V), ledamot Gunilla Dverstorp 0\1), ersått:tre
Trollhättans Stad Ma ud Bengtsson (S), ledamot
T Öreboda kommun Mikael Faleke (i\f), ledamot Anne-Charlotte Karlsson (S), ersättare
1\fichacl Meijcr (rvi), ersättare
Uddevalla kommun
Ulricehamns kommun
Stefan Skoglund (S), ledamot Elving Andersson (C), ersättare
Inga-Kersti Skarland (S), ledamot Per Johansson (l\1), ersättare
Varakommun
Öckerö kommun Kent Lagrell (Tvi), ledamot
l'lf Genit:z (C), ledamot Agneta Edvardsson (1\I), ersättare
}m-Ake Simonsson (S), ersättare
Administration och tolkförmedlingskontor L' n der direktionen leds 'rerksamhcten aY förbundschefen. Tjänstemannaorganisationen bestär i övrigt av ett kansli som leds ay förbundschef samt tolkförmedlingskontor med tolkförmedlare i Borås, Göteborg, .1\fariestad, Trollhättan och L'ddevalla. Varje kontor leds av en verksamhetschef. Totalt antal tillsvidare- och tidsbegränsat anställda är 58 och förbundet har även ett antal cimanställda. Administrativa tjänster inom ekonomi, IT, lön och personal köps av Mariestads kommun. Verksamhetsspeciflkt IT-stöd och verksamhetsanpassat telefonisystem köps separat. ~Avsade
sig uppdraget
~om
ledamot
2015.J2~1·L ;\'y
ordinarie ledamot ej utsedd per den 31 december 2015.
7
• ' • Tolkförmedling Väst Tolkförmedlingskontoren har öppet vardagar på kontorstid. Öwiga tider finns möjlighet att beställa tolk genom jourtjänst som köps frän Västra Götalandsregionens telefonicenter i Väners borg.
Språktolk-och översättningsförmedling Tolkförmedling Väst har under 2015 fönnedlat spraktolktjänster på 102 sptäk, varav arabiska, somaliska, dari, persiska och BI<..<; (bosniska, kroatiska och serbiska) iir vanligast. Dessa fem språk utgör ca 70% av samtliga tolkningar. Arabiska och somaliska utgör tillsammans strax över 50 (% av samtliga tolkuppdrag.
Föm1edling av språktolktjänster är Tolkförmedling Västs kärouppclrag. Rent praktiskt bedrivs språktolkförmedling på följande sätt en Ycrksamhet, t ex inom hälso- och sjukvtmlcn beställer tolk av förmedlingen som sedan bokar och arvoderar tolken för utfört uppdrag. Förmedlingen fakturerar 'rerksamheten för utförd tolktjänst Översiittningsavdclningen tar emot beställningar friin kunder och komaktar därefter översättare. Efter fullgjord översättning granskas arbete tona n arvodesbetalning och fakturering, vilket sker p:l sanuna sätt som för tolkar. 1\llt fler kunder börjar använda sig av Tolkförmedling Viists webbokningssystem för att beställa
tolk. Under 2014 kom ca 29 t;1o av beställningarna in via '\vebben. Vid beställning per tdcfon ringer kunderna ett gemensamt huvudnummer för tolkbeställningar och styrs därefter Yia menyval till det kontor som ligger närmast geografiskt. Tolkförmedling Väst har en mycket god tillgänglighet ,rjd beställningar av språktolktjänster. Under perioden januari- december har fl)rbundct tagit emot över 339 000 beställningar, varaY ca 1,9% ej har kunnat tillsättas med tolk. .·\otal uppdrag som har utförts är ca 307 000. Tolkförmedling Väst har under perioden förmedlat 1 257 ÖYersättningsuppdrag. De vanligaste översättniogama är från svenska, arabiska, engelska och persiska till arabiska, engelska, svenska och somaJiska.
Tolkar och översättare Tolkarna och ö'rersättatna är uppdragstagare och registreras i ett gemensamt register som är tillgängligt för samtliga tolkförmedlare inorn Tolkförmedling Väst. Per den 31/12-15 hade förbundet 919 aktiva tolkar och 139 översättare registrerade (·f4 personer arbetar som både tolk och översättare). 2GU av tolkarna och översättarna är auktoriserade och 45 av tolkarna har även speciell kompetens inom sjukvoi.rdstolkning. Tolkarnas och ÖYersättarnas kompetens dokumenteras i Tolkfönnedling Västs bokningssystem och tolkarnas arvodestUva baseras på den dokmnenteradc kompetensen. Tolkarnas arvodesnivåer är uppdelade i sex nivåer.
Kunder Tolkförmedling Västs uppdrag är au förse sina medlemskunder med spraktolkar och översättningar. Per den 31 /12-15 hade Tolkförmedling Väst ca 6 200 kunder, varav Cirka 2 150 av dessa förmedlas tolktjänster frän förbundet varje månad. Den övervägande delen av de förmedlade uppdragen, 99,4 %, är till medlems kunder. Största kund är Västra Götalands läns landsting, som står för ca 67 % av de bokade uppdragen. 8
•'l
Tolkförmedling Väst
Händelser av väsentlig betydelse Nya medlemmar Den 1 januari 2015 fick Tolkförmedling Vitst 22 nya mcdlcmskommuner. De nya kommunerna är Alingsil.s, Essunga, Falköping, Griistorp, Gullspång, Götcne, I Tjo, Karls borg, Lerum, Lidköping, Lilla Edet, 1\funkcdal, l\Iölndal, O rus t, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Törcboda, Ulricehamn, Vara och Öckerö. Förbundet har därmed 28 medlemmar. Samtliga nya medlemmar har vid inträde tillskjutit 1 kr/kommuoinYiinare per den 31 december 2013 som andelskapitaL Som en engingskostnad har även samtliga nya medlemmar erlagt en administrativ avgift om 25 000 kr för att täcka kostnader för ansökningsförfarandet och arvoden för tillkommande politiker i direktionen.
Mentorskap för tolkar Som första spraktolkförmedling i landet lät Tolkförmedling Väst utbilda ett antal tolkmentorer under 2015. Dessa är mentorer för nya tolkar under utbildning. l introduktionsutbildningen ingår numer tolkningstillBillen i Yerkliga situationer tillsammans med en mentor, vilket gör att dc nya tolkarna kan kliona sig mer trygga i sin roll när de påbörjar tolkyrket.
Rekrytering och utbildning av tolkar Tolkförmedling Väst arbetar ständigt med att rekrytera tolkar inom språk där det behövs fler tolkar. B;i.de nya och befintliga tolkar erbjuds utbildning ·via förbundet för att öka sin kompetens och dätmed även b6ja sin arvodesniva. Cnder 2015 har förbundet haft flera rekryteringsmässor i samarbete med Arbetsförmedlingen, kontakta invandrarföreningar i länet, annonserat i Metro och på Facebook samt kontaktat auktoriserade och grundutbildade tolkar som är registrerade på Kammarkollegiets hemsida för att nå ut till nya potentiella tolkar och redan utbildade tolkar som ännu inte arbetar för förbundet. För att kunna antas till Tolkförmedling Västs grundutbildning måste ett rekryteringstest göras. l!nder 2015 hat 475 personer gjort relu-yteringstestet var:n· 159 personer har klarat det. Tolkförmedling Väst anordnar grundläg_10nde Lolkutbildning, som inleds med en introduktionsutbildning och därefter följer ämneskurser inom sjub-ård, juridik, sarnhälls- samt migrationstolkning. Varje ämneskurs utom migration består av 80 lektionstimmar, migration av 20. Till ämneskurserna tillkommer sprakhandledning med -1-0 lektionstimmar (10 timmar för m.igrationstolkning). Cndcr 2015 har 22-1- personer g:i.tt en eller flera av dessa ämneskurser. Tolkarna uppmuntras att genomgii prov för auktorisation och speciell kompetens inom sjuhårdstolkning. Dessa prov ansvarar Kammarkollegiet för. För att få fler tolkar att genomgii K·unmarkollegiets pro\r ersätter Tolkförm.edling Väst kostnader för tolkar i samband med auktorisationsprovet. Tolkförmedling Väst har även förberedelseutbildning inför auktorisation. Kunskapscentil.lm för ~exucll hälsa erbjuder Lills:unmans med social resursförvaltning inom Göteborgs Stad en utbildning inom omddet sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, till tolkar som är registrerade pä Tolkförmedling Väst. Under 2015 har 76 tolbr gått utbildningen. Satsningen fortsätter under 2016 och miilet är ;ttl samtliga tolkar ska gå utbildningen. Totalt har 247 tolkar gått utbildningen.
9
· ' · Tolkförmedling Väst Flcrn av de tolkar som arbetar pil uppdrag av Tolkförmedling Väst arbetar även för andra tolkfOnnedlingar, vilket innebär att Tolkförmedling Västs utbildningssatsningar får spridning ii.Yen i andra delar av samhället än hos medlemmarna. Det finns fonsatt behov av nya tolkar inom vissa spr?ik samt utbildning av befintliga roikar för att öka kvaliteten pil dc tolkningar som utförs
Upphandlingar Våren 2015 upphandlade Tolkfönnedling Väst lokal'nlrdstjiimtcr med stöd av upphandlingsenheten på rviaricstads kommun och avtal för dc 5 enheterna tilldelades två lc\'crantörer. Under våren upphandlade Tolkförmedling Väst även ett nytt bokningssystcm. En extern upphandlingskonsult anlitades f(jr stöd med detta. Den h~\'Ctantör som tilldelades kontraktet visade sig dock inte kunna leverera eftcrfragat system och Tolkförmedling Väst hävde därför avtalet.
Tvist Med anledning av hävningen av avtalet med den leverantör som tilldelades uppdraget att leverera ett ny u bokningssystem, har Tolkförmedling Väst krävt etl vite av leverantören för att täcka de extra kostnader som har uppstätt vad gäller advokatkostnader i och med tvisten samt kostnader för att en ny upphandling a\' bokningssystem måste göras. Leverantören hävdar att Tolkförmedling Väst felaktigt har hävt avtalet och kräver skadestAnd för detta. Efter ett affarsmässigt övet-vägancle bar förbundet beslutat inte driva lirendet vidare trots att bedömningen är att förbundet skulle ha framgång om denna tvist togs till domstol. 1-len då det avser en relativt liten sunu11a och det är högst osäkert om leverantören har möjlighet att betala vite och rättegångskostnader har förbundet beslLJtat att inte själv driva frågan till domstol.
Anmälan till Konkurrensverket avseende Tolkförmedling Väst I juni 2013 anmäldes Tolkfönnedling Väst till Konkurrensverket av en privat tolkförmedling som menade att Tolkfölmedling Väst sned\·tidcr konkurrensen genom att leverera tjänster Ull organisationer som ej är medlemmar i kommunalfbrbundet. Konkurrenswrket har Yid ett flertal tillfri.!Jen begärt in uppgifter kring den externa förrncdlingen, vilken har minskat stadigt och sedan arsskiftet 2014/2015 är den externa fönnediingen på en marginell nivå. I april2015 meddelade Konkurrensverket att ärendet avskrivs då Tolkförmedling Västs externa förmeclling är på en marginell niYå.
Ekonomi Förbundsordningen reglerar att kommunalförbundets årliga kostnader minst ska täckas ~lV årets intäkter. Som ÖYergripande verksamhetsmäl anges att verksamheten ska vara kostnadseffektiv. Kommunalförbundets \'Crksamhct finansieras helt av intäkter frän kunder för utförda tolkningar. Tolkförmedling Västs kostnader och intäkter är helt betaende av hur mycket tolktjänsrer som beställs. Den största kostnaden för kommunalförbundet är atYoden till tolkar. Fätbundet debiterar medlemmarna för utförda tjänster enligt själYkostnadsprincipen.
10
•'l
Tolkförmedling Väst
Direktionen fastst~ller varje år en flerUrsplan med budget för de tre kommande aren i enlighet med kommunallagen. Budgeten är ett verktyg för planering, styrning, uppföljning och kontroll av vet·ksamheten och i budgeten anges de ekonomiska resurserna samt dc av direktionen faststiillda
målen. Direktionen för kommunalförbundet har fastslagit kundpriscr. Priserna till medlemskund sänktes per den l juli 2015 med anledning a\' att det kraftigt ökande antalet beställningar medförde att förbundet annars skulle gå med ett stort överskott. Priserna bedöms kunna ligga kvar pil samma niYå under 2016. Andelskapitalet är beräknat på medlenunaroas i ovanarantal och uppg;lr till totalt 2,8 mnkt.
Förväntad utveckling avseende verksamhet och ekonomi BehoYet a\r tolk bedöms vara fortsatt mycket stort. Ett ökat flyktingmottagande medför etl ökat behov av tolkanvändning både i sjukvärden och i kommunerna. Okningen av tolkbeställningar på arabiska, dari och tigrinja kommer sannolikt att fortsätta en lång tid framöver. Mänga individer som tidigare kommit som arbetskraftsin vandrare: eller flyktingar tappar delar a\' det swnska språket i takt med stigande ålder, vilket gör att bchon:t av tolk kan karruna att öka även i dessa grupper. Under 2016 kommer förbundet att fortsätta rekrytera och utbilda tolkar för att möta dc behov som finns hos medlemmarna. Pnder senare delen av 2015 började det bli allt svårare att möta det stora behovet av tolk framför allt pft dari. F(jrbundet har under 2015 provat flera olika metoder för att rekrytera blivande tolkar och kommer att försöka hitta nya vägar till att n:\ ut till potentiella tolkar. Förbundet kommer även fortsätta utbilda kunder i tolkanviindandc. Antalet beställda uppdrag har säsongsvariationer som är årligen återkommande. Generellt minskar antalet beställningar i samband med sport-, päsk- och hös dov. tvfinskningcn ligger på ca 15- 30% jämfört med intilliggande veckor. L'ndcr sommaren är antal beställningar i pnncip oförändrat fram till midsommar. Därefter sjunker det något för att n:i en lig;;ta niv:i under andra halvan av juli och en bit in i augusti. ATen i december och januari minska1· beställningsmängden något, framför allt koncentrerat friin jul fram till trettondagshelgen. Minskningen är dock inte lika kraftig som under sommarmånaderna eller skolloven. Variationerna påverkar verksamheten och ekonomin men eftersom de är väl kända gitr de att tn hänsyn till vid planering. På det sättet minskar de finansiella riskerna och ger förbundet en god kontroll över den ekonomiska utvecklingen. Om antalet uppdrag ökar eller minskar, så ökar alternativt minskar bride kostnader och intäkter i samma män.
Likviditetsprognos Sedan starten av verksamheten finns en checkkredit på :?.0 mnkr. L'nder iiret har den endast nyttjats vid ett enstaka tillfälle under viiren. Arets kassaflöde har vant positivt och verksamheten har genererat ett överskott som gjort att krediten med undantag för ett Etta! dagar inte behövts användas under året. Checkkrediten har sänkts till lO mnkr :?.016 och bedömningen är att den med anledning av det positiva kassaflödet i stort inte behöver användas under iiret utan kan finnas som buffert.
11
• ' • Tolkförmedling Väst Utvärdering av ekonomisk ställning Korru1mnalförbundct finansieras av intäkter frän medlems kommunerna. Grunden för intäkterna är stabil och över tid giller självkostnadsprincipcn. Det överskott som genererats under dc första verksamhetsåren gör att den ekonomiska ställningen är god. Checkkrediten har i stort inte använts under 2015 och beräknas inte amTändas under 2016. Ekonorn.iskt överskott i verksamheten dc första åren har gjort att ett eget kapital finns och därmed även att et,'11a likvida medel har byggts upp. Tillskjutet kapital vid inträde fd.n medlemskommunerna är en del av de W.;:vida medlen. Inga investeringar har skett efter uppstarten 2013 som påverkat likviditeten och därmed har inga behov av litn alternativt att använda checkkrediten uppstritt.
Förbundets investeringsverksamhet Tolkförmedling Väst har und~.:r ätet inte haft nttgon investeringsverksamhet. Tidigare gjorda investeringar 2013 på inventarier skrivs av pri fem år. Avskrivningen baseras på anskaffningsvärdet.
Upplysningar om hur förbundet definierats/avgränsats Kommunalförbundet är en egen offentligrättslig juridisk person, fristående i förhållande till sina medlemmar. Förbundet har övertagit uppgiften och ansvaret för spd.ktolkfönnedling från sina medlemmar och är huvudman för verksamheten. f\Iedlemmarna har kvar ett yttersta ekonomiskt ansvar för verksamheten. Tolkförmedling Västs medlemmat är Västra Götalands läns landsting samt kommunerna Ahngsås, Borås, Essunga, Falköping, Grästotp, Gullspång, Göteborg, Götene, Hjo, Karlsborg, Lerum, Lidköpi.ng, Lilla Edet, f\Iaticstad, !\lunkcdal, f\lölndal, On1st, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Trollhättan, Törcboda, Uddevalla, C!lricch:unn, \'ara och Öckerö. Varje medlem bar tillskjutit 1 svensk krona per kommuninnevånare som andelskapital vid kommunalförbundets bildande. K-vo tvärdet av detta ger medlemmens andel i kommunalförbundet.
Utfall i förhallande till budget Bal
Utfall C"tfall för 2014 gav Tolkförm.cdling Väst ett kraftigt överskott och dc ökande beställningarna under v:hcn 2015 pekade mot att förbundet även 2015 skulle gä med ett rejält öv·erskott. Eftersom förbundet i och med 2014 års överskott byggt upp det egna kapital som bedömts nödvändigt, fattade direktionen beslut om att sänka kundpriserna per den 1 juli med mälet att göra ett nollresultat p
Öniga kostnader som ej härrör till tolkuppdrag ligger i niva med budget.
12
· ' · Tolkförmedling Väst Mål för god ekonomisk hushållning I enlighet med kommunallagen ska förbundet ha en god ekonomisk hushallning i sin verksamhet. En god ekonomisk hushitilning skapas genom att Tolkförmedling Väst driYs ändamålsenligt och kostnadseffektivt samt med en finansiering som långsiktigt garanterar verksamheten. Kännetecken för en god ekonomisk hushållning är bland annat att de löpande intäkterna täcket· de löpande kostnaderna och att resultatet, sett Över en längre period, är positivt. I budgeten för
2015 hade direktionen fastslagit följande finansiella mål: •
Den löpande verksamheten ska visa ett positivt resultat.
•
Nyttjande
a\r
checkkrediten ska minska.
Den löpande verksamheten har Yisat ett positivt resultat och nyttjandet av checkkrediten har minskat jämfört med tidigare lir. Miilct för 2016 är att nyttjandet aY checkkrediten ska upphöra.
Balanskrav utifrän årsresultat Tolkförmedling Väst startade 1 april2013 och resultatet första verksamhersiiret var ett underskott på 0,2 mnkr. Enligt kommunallagen ska ett underskott ätersL~llas inom tre ii.r. Det innebär att resultatet fOr 2013 ska äterställas senast 2016. Resultatet för 201..J. var ett ÖYerskott på 14 mnkr, 2015 var överskottet 5,2 mnk.r. Det innebär att till2016 finns inget belopp kvar att äterställa och att balanskravet uppmls.
Resultaträkning Förbundets ärliga kostnader ska minst täckas a Y årets intäkter. Förbundet debiterar medlemmarna för utförda tjänster enligt självkostnadsprincipen. Om årets kostnader inte täcks ska finansieringen av underskottet fördelas mellan förbundets medlemmar procentuellt i relation till värdet av nyttjade tjänster under året.
Resultaträl
Not
2
Resultat före avskrivnmgar Avskrivningar
3
Resultat efter avskrivningar Finamiella intäkter Finansiella kosmader
Redovisat resultat
4 5
2015~01~01
2014~01-01
~ 2015~12~31
~ 2014~12~31
176915 171·104
168 691 154 389
s 511
14 302
248
248
5 263
14 054
24 60
12 100
5 227
13 966
13
· ' • Tolkförmedling Väst Balanskravsavstamnfng Belopp i tkr A..crs rcsui!M enligt re~ultatriilrningcn minus
kr/f<)rluS!c'r plus sanlni11g "'' dioknmcringoram.l lus r~.u,,,,(lon<~·,n•t<:r oom im c stM i m·cren"tnrmncbc med god d.r•nomi,i; hushallning ph> orcal><"radc filduster 1 yar
2015
2014
2013
5 227
13 'H>6
235
n
n
" ""n
"
5 227 ~kdd llll rc.:ultatutjimningorcocrv (RL'R) "-lc
Årclll balanskravsrc"uhat Llalanskr
13udgetom$1utniog {tko) \'crkona!kn.tcrinJ.''" l.ihid.1 medel 31/12 rc•,pcktil·c ar
""
5 227
"" " 13 966
"" l3 966
" 171 ·104 26'/H U3 5H1
"
" 15•1.11>9 2.1181 !2~ (ll\2
"
l! (1711
•1-175
5227 !6 Sl!l
!39M 20%
j(,5 ""
153 ".,
"" "" "
235
""
235
n
119 6111 22 2114 1\3 516 l 241
"
Ruulmr .\rcts resultat Eflcl bp,ul Nyckeltal Ka>
40 " ..
"\(,
""
2.15
2 .>31
IU2"" 5 ....
•••
Tolkförmedling Väst
Balansräkning Belopp i tkr
Not
2015-12-31
2014-12-31
600 600
848
TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Inventarier
6
Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Fordringnr Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR
EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital 1\ndelskapital medlemskommuner Arets resultat Summa eget kapital Skuldcr Kortfristiga skulder Summa skulder
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
7 8
42 363 11 070 53 433
54 033
9
9, 12
9
10
13 731 2 779 5 227 21738
32 295 32 295 54 033
848
39 145 4475 43 620 44 468
235 2 331 13 966
16062
28 406 28406 44468
15
· ' · Tolkförmedling Väst Kassaflödesanalys Belopp i tkr
Not
2015-01-01 - 2015-12-31
2014-01-01 2014-12-31
Den löpande verksamheten Arets resultat Justering för av- och nedskrivning
5 227
13 966
248
248
MedelJrrln rerksambetm.flirr:j(iriindJin_g m' riirdrekapi!al
5-175
14 2 !-l
Öknmg/ minskning kortfristiga forJringar
3 217 3 889 6147
l 316 11 oss 4475
Investeringsverksamheten Bruttoinvestcnng i materiella anliiggningstillgångar
o
o
Kassaflöde från investeringsverksambeten
o
o
Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten
Finansieringsverksamheten Nyupptagna län Andelskapital Kassaflöde fr.ln finansieringsverksamheten Arets kassaflöde
Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årels slut
l1 12
o
o
448 448
o
6 595
4475
4 475 11070
4475
o
o
16
· ' • Tolkförmedling Väst Noter
Redovisningsprinciper Redovisningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med fi)rcgiiende år. Arsredovisningen har upprättats i enlighet med Lagen om konm1Unal redovisning. Tillgiingar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärdet om inget annat anges. Intäkter redovisas i den period som tolkuppdragen har utförts. Eftersom fakturering sker i efterskott uppskattas upplupna intäkter för att hänföras till rätt period. Intäkter har upptagits till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarmt kommer att tillgodogöms av förbundet och intäkterna kan beräknas pä ett tillförlitligt sätt.
Fordringar upptas till det lägsta a'r norninclll värde och det belopp .-armed dc beräknas ini1yta. Likvida medel omfattar kassa och tillgodohavande hos bank samt kortfristig-d placeringar med en ursprunglig löptid pa högst tre rrL"inader. Intjänande av pensioner inklusive löneskatt bokförs löpande i driftsredm1.sn.ingen. Avskrivning aY inventarier sker på fem :l.r.
Noter Bdopp 1 tkr
l
Summa At• ÖJJI~~~~ it~Mk.Nr ttfR~50 tkr till el! m~J".~sbelofl' jiir Mcdltlll..-it:stl!strfrån 2Z 'D•' mrdlc111mtlr. Verksrunhetctts kostnader Personalkostnad ink! dtrektion ~ociala fl.\").,>iftcr pcr~onal ink! direktion ,\rvoden och crsO!ttning mikar Sociala wgifter tnlku "1"olkutbildning
J ~>blkostnndL•r Dator /1'1 "/ tckfoni/p<"t lnvcntarico:,
förbrukning~matcrial
. \dminismttiva och konsulnjanster Summa 3
lnvcnt,lritr
5
172 835 ::!. 530 l 550 176 915
133 361 29 331 999 168 691
20 641 6 273 107 864 25 719 2 047 2 685 2 219 656 3 299 171404
18 881 .j 553 9700::!. 2S 051 653 2 126 2 130 932 3 061 154 389
248 248
248. 248
24
l2 12
Avskrivningar Summa
4
2014-01-01 - 2014-12-31
Verksamhetens intäkter ]."iJnncdling~tjin~ter medlemmar ]."imncllliugstjil.nstcr kke medlemmar Övriga intilktcr
2
2015-01-01 - 2015-12-31
Finansiella intäkter Riintcinf.!ktcr Summa
24
Finansiella kostnader ()vriwA finan~idb ko~tnaJcr
Summa
28 31 60
74
26 100
LJrwkos!fttldcrndmisus i mlit/'d 111ed buvudmetodm o.-h bdasf.tll" rmi/talet i dm period de här h~mllltl.
6
Anläggningstillgångar Inventarier . \mknffning~viirJc
. \ckumuler:td~ Jvskri,·ningar
1 241 393
l 241
1{5
17
• • • Tolkförmedling Väst o
o
248 600
248 848
22090 20 273 42363
22 674 108 16 363 39145
11 070 11070
4 475 4 475
13 73 1 2779
235 2 331 13966 16 062
,\rcr.; investering A ret~ :wskrivning Utgående bolöort värd e
7
8
9
Fordringar Kundfordringar Div konfristiga fordri • •!~:lr l:orutbctalda kosmader och upplupna intäkter Summa
o
Kassa och bank Hank Summa Allmänt eget kapital B:tlanscrat resultat t\m.lelskapitnl. medk-mskommuner Aretl: resultat Summa
s 227 21738
Vmfo mfllltm har lxtalar l krotill f<' k-flniiJJIIIIillllmtnarr JOJII all((r/r.I:Uipital!id htnJt'lllllf/1-jijrbmrdm bilrla11d(. Kwttrlrdrt m•drfla ,t:rr tlltdkntmrtt< amlf/ i l:.ot'/11/llnlllforlnlluftt. l 'iirlllwdrmrdlwrmanttJ bar 1id 111rjt tidpmill.f nmM i f -fiJiJJIJllna(jiirlmmlrt.r tii~W''W" od1 r/::11lrltr i fir!Mihllult tillJiirbmnlrfllrdlmiJJIW.r am/el m• andd.·k•tpittll
10
Ko nfristiga skulder Utn)•ttj:td checkkredit l.cvcran törsskulder M om~ l'cr:;nnalens skarter och avgifter Skuldcr till anställd<1 Upplupna semesterlöner Upplupet arvode A-skatt rolkar, ink! social:\ avgifter Övriga upplupna ko$tn:tdcr Summa
o
o
2 542 6 808 3 129 3
2 979 7 145 2 882 3 933 Il 430 3 033 28406
9 1~6
15171 3 697 32295
En rbtrkkrtdit på 10 nmkrjn111. lrf§II k,..Ait t'flf"ll)'l tjad per )1 tkm11ber 2015
Il
12
N yupptagna lån Utnyttjad checkkredit Summa
o o
Andelskapital Arets förlindring av andclskapirnl Summa V mjt Iliediem i .forbuJidtt bar t111drlar morwaroNde oJ/to/er im'fillfJt?. U 11der 2015 hor 22 ll)'a 1/tedlml!kommiiJJtr tiUk..om111it.
448 448
o
o
o o
Tolkformedling Väst, Göteborg 2015-04-17 \
t/4 :4 ~lsson
Mats Ordförnode
----
iörn ThO"dcnlus
Vice ord förande
18
Årsredovisning 2015, bilaga 2
REDOVISNING 2016-03-15 Dnr 16/0155-1 Direktionsmöte 2016-04-15 p 3 bilaga 2
Redovisning av intern kontroll 2015 Bakgrund Enligt Intern kontrollplan 2015 för Tolkförmedling Väst ska följande rutiner/processer följas upp: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20.
Administration Personuppgifter, sekretess Politiska beslut Klagomål och synpunkter Årlig internkontrollrapport Delegation, anmälan och rapportering Förmedlingsuppföljning Prioriteringslista Översättningsuppföljning Arbetstillfredsställelse Medarbetarsamtal Sjukfrånvaro Handlingsplan rehabilitering Löneutbetalningar IT- och telefonipolicy – efterlevnad Rutin för bisyssla Avtal gällande ekonomi, personal, löner och IT Inköp/faktura-hantering Utbetalning av arvode Rätt arvodesnivå
Resultat Samtliga processer/rutiner har kontrollerats. I kontroll nr 1 uppmärksammades att organiseringen och arkiveringen av inaktuella respektive aktuella kontrakt kan förbättras för att underlätta sökbarhet. Likaså finns förbättringspotential gällande diarieföring av vissa dokument och dess senaste versioner, samt i hanteringen av vissa dokument i enlighet med dokumenthanteringsplanen. Inga direkta oegentligheter har dock uppmärksammats.
Kontroll nr 8 skall enligt den interna kontrollplanen redovisas två gånger per år per enhet men redovisningen i oktober har av misstag glömts bort på ett av kontoren. Kontrollen kompletterades i efterhand och visade då inte på några brister. Kontroll nr 14 avseende löneutbetalningar uppvisade vid kontroll i mars en brist i form av att en anställd fått utbetalt för hög månadslön. Felet kunde härledas till den mänskliga faktorn och korrigerades retroaktivt snarast efter upptäckten. För att säkerställa att samma fel inte uppstod efter nya lönerevisionen våren 2015 så genomfördes, förutom ordinarie kontroll i september, ytterligare en extra kontroll i april. Felet var då avhjälpt. Kontroll nr 19 avseende Utbetalning av arvode till tolk visade inte på några oegentligheter men uppmärksammade viss problematik kring utbetalning av trängselskatt där hanteringen i vissa fall frångått rutinen, p g a okunskap. Detta är nu åtgärdat med utbildning av inblandade prissättare. Kontroll nr 20 Rätt arvodesnivå för tolk uppmärksammade brister i registreringen av tolkars arvodesnivå jämfört med dokumenterad utbildningsnivå. I några fall saknades dokumentation av utbildning i bokningssystemet, men fanns de facto i tolkakten. I andra fall var det osäkert vad tolk hade för utbildningsnivå och därmed skulle ha för arvodesnivå och detta har granskats ytterligare efter att kontrollen slutförts för att säkerställa rätt arvodesnivåer. Till 2016 har den interna kontrollplanen gåtts igenom och modifierats för att bättre beskriva varje kontrollmoment och även säkra uppföljningen av eventuella uppmärksammade brister.
Julia Dahlquist Controller
Kommunalförbundet Tolkförmedling i Väst Revisorerna
2016-04-20 Till fullmäktige i Västra Götalandsregionen Alingsås kommun Borås Stad Essunga kommun Falköpings kommun Grästorps kommun Gullspångs kommun Göteborgs stad Götene kommun Hjokommun Karlsborgs kommun Lerums kommun Lidköpings kommun Lilla Edets kommun Munkedals kommun Mölndals stad Orust kommun Skara kommun Skövde kommun Mariestads kommun Tibro kommun Tidaholms kommun Trollhättans Stad Törehodas kommun Uddevallas kommun Ulricehamns kommun Varakommun Öckerö kommun
Revisionsberättelse för år 2015 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i kommunalförbundet Tolkförmedling i Väst (organisationsnummer 222000-2972) av dess direktion. Direktionen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll i verksamheten.
Revisorerna ansvarar för att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper och pröva om verksamheten bedrivits enligt de uppdrag, mål, lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet, förbundsordningen och revisionsreglementet Granskningen har genomförts med den imiktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Vi bedömer sammantaget att direktionen i kommunalförbundet Tolkfätmedling i Väst har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Vi bedömer att direktionens intema kontroll har varit tilh·äcklig. Vi bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som direktionen uppställt.
Vi tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i densamma.
Vi åberopar bifogad redogörelse. Göt~6fg 2016-04-20
):;fL
, Wirnar Sundeen
L-
Bilaga: Till revisionsberättelsen hör bilagan: PM avseende årsredovisning 2015 Tolliförmedling i Väst, PwC
pwc PM avseende årsredovisning 2015 Kommunalförbundet Tolkförmedling i Väst
På uppdrag av valda revisorer i Kommunalförbundet Tolkförmedling Väst har PwC reviderat årsredovisning 2015 för Kommunalförbundet Tolkförmedling Väst, vilken består av förvaltningsberättelse, balansräkningen per den 31 december 2015, resultaträkning för 2015 samt en sammanfattning av betydelsefulla redovisningsprinciper samt andra upplysningar.
Direktionens ansvar för årsredovisningen Det är direktionen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt bestämmelserna i enlighet med kommunal redovisningslag. PwC:s ansvar är att granska årsredovisningen för 2015. Resultatet av vår granskning ligger till grund för revisorernas bedömning av årsredovisning 2015. Vi har utfört vårt uppdrag enligt god revisionssed i kommunal verksamhet. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att rimligt försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
Bedömning Enligt vår bedömning är Kommunalförbundet Tolkförmedling Väst årsredovisning för det räkenskapsår som slutade den 31 december 2015 i allt väsentligt upprättad enligt kommunal redovisningslag.
Göteborg 2016Ö~rlin~ll PricewaterhouseCoopers AB //
:j~l /~:/(/
}~-unilla Lönnbratt / Auktoriserad revisor
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL DIREKTIONEN Sammanträdesdatum 2016-04-15 Dnr 16/0155-3
227 § Årsredovisning 2015 Beslut
Direktionen godkänner Årsredovisning 2015 och översänder den till medlemmarna för godkännande och prövning av ansvarsfrihet. Sammanfattning
Direktionen ska varje år upprätta bokslut/årsredovisning per den 31 december. Tolkförmedling Väst har under 2015 förmedlat språktolktjänster på 102 språk, varav arabiska, somaliska, dari, persiska och BKS (bosniska, kroatiska och serbiska) är vanligast. Dessa fem språk utgör ca 70 % av samtliga tolkningar. Arabiska och somaliska utgör tillsammans strax över 50 % av samtliga tolkuppdrag. Tolkförmedling Västs uppdrag är att tillgodose behovet av språktolkar för medlemmarna genom att driva gemensam språktolkförmedling. I språktolkförmedling innefattas språktolkning på plats, tolkning via telefon/video samt översättnings- och meddelandeservice. Tillgängligheten vid beställningar av språktolktjänster är god. Under perioden januari – december har förbundet tagit emot över 339 000 beställningar, varav ca 1,9 % inte har kunnat tillsättas med tolk. Antal uppdrag som har utförts är ca 307 000. Tolkförmedling Väst har under perioden förmedlat 1 257 översättningsuppdrag. De vanligaste översättningarna är från svenska, arabiska, engelska och persiska till arabiska, engelska, svenska och somaliska. Under året har nästan 100 tolkar höjt sin kompetensnivå till 1 C, sjukfrånvaron har minskat jämfört med tidigare år och extrapersonal på timbasis har använts för att möta arbetstoppar. Direktionen för kommunalförbundet har fastslagit kundpriser. Priserna till medlemskund sänktes per den 1 juli 2015 med anledning av att det kraftigt ökande antalet beställningar medförde att förbundet annars skulle gå med ett stort överskott. Priserna bedöms kunna ligga kvar på samma nivå under 2016. Andelskapitalet är beräknat på medlemmarnas invånarantal och uppgår till totalt 2,8 mnkr. Beslutsunderlag
Årsredovisning 2015 Statistik Redovisning av intern kontroll Förslag till beslut
Direktionen godkänner Årsredovisning 2015.
Ordförande yrkar att direktionen fattar beslut enligt förslaget. Paragrafen skickas till
Förbundsmedlemmarna Revisorerna
Årsredovisning 2015, bilaga 1
STATISTIK 2016-04-15 Dnr 16/0155-1 Direktionsmöte 2016-04-15 p 3 bilaga 1
Statistik 2015 Uppdrag Mål Mottagna beställningar Utförda uppdrag Andel tillsatta uppdrag för medlemskund Andel beställningar som inkommit samma dag som utförandedag Andel uppdrag som utförts av auktoriserade tolkar Andel uppdrag som utförts av auktoriserade tolkar med speciel kompetens inom sjukvårdstolkning Andel uppdrag som utförts av 1C-tolk Andel uppdrag där tolk uteblivit eller varit sen
ca ca ca ca ca ca ca ca
338 000 307 000 98,1 % 14,5 % 12,3 % 4,2 % 35,4 % 1,2 %
Fördelning per kontor Borås Göteborg Mariestad Trollhättan/Uddevalla
15 % 53 % 16 % 16 %
99 %
1%
Tolkar Mål Tolkar Översättare Auktoriserade tolkar Auktoriserade tolkar med speciell kompetens inom sjukvårdstolkning Auktoriserade översättare
919 139 185 45 75
Kunder Kunder Medlemskunder Antal kunder/fakturaserie Intern förmedling Genomsnittlig väntetid för kund i telefon
ca ca ca ca ca
6 200 4 500 1 850 99,4 % 47 sek
40
Språk Fördelning
Övriga språk 16,6 % Arabiska 30,2 % Turkiska 1,8 % Polska 2 % Sorani 2,9 % Albanska 3 % Tigrinja 3,9 %
BKS 5 %
Persiska 6,7 % Somaliska 21,4 % Dari 6,7 %
Förändring 2015 jämfört med 2014 Arabiska 25,6% Somaliska 16,4% Dari 56,2% Persiska 7,8% BKS -6,7% Tigrinja 39,6% Albanska 7,1% Sorani 6,4% Polska -1,6% Turkiska 8,0% Övriga språk -3,4% Totalt 14,5%
~
Essunga kommun Stiftelsen Essunga Industrier
ARSREDOVISNING 2015
o
Essunga kommun stiftelsen Essunga Industrier
ARSREDOVIS~\IU\IG 2015
Styrelsen för Stiftelsen Ess unga Industrier (868400-0535) får härmed avge Arsberättelse för verksamheten 2015 .
Förvaltningsberättelse s tyrelse och revisorer styrelsen har bestått av följande ledamöter: Ordförande
Fredrik Almgren
Vice ordförande
Maria Radivoj
övriga ledamöter
Sören Fredlund Catharina Aslund Jacob Johansson
Personliga suppleanter
Ake Carlzon Morgan Almroth Jörgen Lindh Ralph Lundeli Kenth Henningsson
Revisorer
Christer Holmstrand, Ohrlings PricewaterhouseCoopers AB
Lars Sahlin Lars Jerrestrand Ersättare
Maria Andersson Ann-Marie Nilsson
styrelsen har under året haft sex protokollförda sammanträden . Stiftelsen har ingen anställd personal. Handläg gande tjän steman under 2015 har varit kommunchef Kjell Karlsson .
1J
,'?f
a
Essunga kommun Stiftelsen Essunga Industrier
stiftelsens ändamål Stiftelsen har till ändamål att inom Essunga kommun tillhandahålla lokaler för industriproduktion, handel och hantverk .
stiftelsen har därvid att aktivt arbeta för att nya arbetstillfällen tillförs kommunen samt skapa goda förutsättningar för att befintliga arbeten kan bibehållas .
stiftelsen får ej driva verksamhet eller vidta åtgärder som inte är förenliga med Kommunallagens regler om kommunal kompetens .
Verksamhet stiftelsen har under året ägt och förvaltat fastigheten Essunga Stallaholm 1:314. Industribyggnaden, med en ursprunglig lokalyta om ca 5400 m 2 , uppfördes 1994-95. Tillbyggnad har under 2008 skett med en måleridel om ca 1300 m2 , vilket ger en total byggnadsyta om ca 6700 m2 .
stiftelsen har ett femårigt hyresavtal med enda hyresgästen, Bala Agri AB. Hyra motsvarande räntekostnader på lån , avskrivning , fastighetsskatt, försäkring och administrativa kostnader har inbetalats.
Hyresgäst har rätt att, med stiftelsens godkännande, hyra ut viss del av byggnaden i andra hand. Sådan uthyrning har under året skett av en mindre kontorslokal.
Ungefär halva tomten på fastigheten är tillgänglig för ytterligare industribebyggelser. stiftelsen har under åtet arrenderat ut ca 1120 m2 mark till Nossans Biogas AB för en tid av fem år. På arrendemarken har en biogasanläggning uppförts.
Den underhållsplan som finns visar på ett stigande underhållsbehov framöver, något som i det nya hyresavtalet ger fastighetsägaren ett större ansvar än tidigare.
Det finns en avsikt hos hyresgästen att köpa fastigheten, men hyresförhållandet kommer troligen bestå ytterligare några år. Hyreskontraktet har nu sagts upp til12016-12-31 och nytt kontrakt ska tas fram i samråd med parterna.
2
Essunga kommun stiftelsen Essunga Industrier
Ekonomi Resultaträkning för 2015 samt ekonomisk ställning per 2015-12-31 framgår av bifogad resultat- och balansräkning. Dessutom framgår förändringar av stiftelsens likvid a medel i kassaflödesanalysen.
Det ekonomisl
Kostnaden för tillbyggnaden 2008 uppgick till ca 1O mkr. Dessutom skaffades måleriinventarier som sålts till hyresgästen (på avbetalning med äganderättsförbehåll) för 3,5 mkr.
Hyresavtalets konstruktion överför i princip stiftelsens alla kostnader på hyresgästen. Under 2011 har fastighetslånen lagts om tilllån med fast ränta. Den totala lånesl
Kommunfullmäktige har 2014-03-31 beslutat godkänna att Bala Agri AB ges anstånd med hyran, 1,2 miljoner kronor för 2014 samt återgång till tidigare hyresplan 2015.
3
a
stiftelsen Essunga Industrier Org nr 868400-0535
Res ultaträkning stiftelsens intäl
Not
201 5
2014
1 720 023 387 1 720 410
737 884 14 815 752 699
-159625 -355 738 -1 160 2'12 -1 675 576
-147 356 -583 608 -1 160 212 -1 891176
44 835
-1138477
o
o
44 835
-1138477
4
a,
stiftelsen Essunga Industrier Org nr 868400-0535
Balansräknin g TILLGÄNGAR Materiella anläggningstillgångar Byggnad Mari< Inventarier Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggning stillgångar Värdepapper
Not
2 3
4
Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Hyresfordringar Sl
2014M 12w31
10 521 192 589 700 321 725
11 651 504 589 700 351 625
11 432 617
12 592 829
2 000
2 000
2 000
2 000
11 434 617
12 594 829
664 000 145
EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Grundfond Balanserad vinst Tillskott Essunga l
2 704 598
3 368 743
3 729 559
14 803 360
16 324 388
300 000 258 715 44 835
300 000 229 256 1 167 936 -1 138 477
603 549
558 715
o
Långfristiga si
5
o 118 1 167 936 2 561 505
o
SUMMA TILLGÅNGAR
Kortfristiga si
201 5M12M31
12 754 250
14 115 250
12 754 250
14 115 250
o
o 1 361 000 2 313 20 000 62 248
1 361 2 183 103
1 445 561
1 650 423
14 803 360
16 324 388
STÄLLDA PANTER Fastighetsinteckningar
Inga
Inga
ANSVARSFÖRBINDELSER
Inga
Inga
SUIVIMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
6 7
000 313 471 639
5
stiftelsen Essunga Industrier Org nr 868400-0535
2015
20 14
44 835 1 160 212
-1138477 1 160 212
1 205 047
21 735
Ökning(-) /minskning(+) kortfristiga fordringar Öl
503 909 -204 862
-1 001 649 114 885
Kassaflöde från den löpande verksamheten
1 504 094
-865 029
Förvärv av materiella anläggningstillgångar
o
o
Kassaflöde från investeringsverksamheten
o
o
o o
1 167 936
-1 361 000
-1 361 000
o
o
-1 361 000
-193 064
143 094
-1 058 093
2 561 505
3619597
2 704 598
2 561 504
Kassaflödesa nalys DENLÖPANDE VERKSAMH ETEN Resultat efter finansiella poster Justering för avskrivning på materiella anläggningstillgångar Kssaflöde från den löpande verl
INVESTERINGSVERKSAIVIH ETEN
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Erhållet tillskott Essunga kommun Reglerad (-)/nyttjad (+) checkräkningskrediUbyggnadsl
o
6
stiftelsen Essunga Industrier Org nr 868400-0535
Nothänvisningar Värderingsprinciper l
Not 2 Byggnad Ingående ackumulerat anskaffningsvärde Arets anskaffning Under året gjorda omfördelningar Arets avsl
2015-12-3 1
2014-12-3 1
28 207 799
28 207 799
o o
o o
-1 130 312 -16 556 295 10521192
-1 130 312 -15 425 983 11 651 504
15 542 000 1 259 000 16 801 000
15 542 000 1 259 000 16 801 000
816 500
816 500
o
o
-29 900 -464 875 321 725
-29 900 -434 975 351 625
2 000 2 000
2 000 2 000
Not 5 Checkrälmingsl
7
2 01 5~ 1 2~31
2014-12-31
-77 410 75 097 -2 313
-77 410 75 097 -2 313
Not 6 Aktuella sl
Not 7 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Vår revisionsberättelse har avgivits 2016 -
Christer Holmstrand Auktoriserad revisor
o o
o o
Förutbetalda hyresintäkter Förutbetald ränteintäkt Upplupna kostnader Upplupna räntekostnader Arvoden Försäkring Summa
11 094 34 654 16 500
11 094 75 545 17 000
62 248
103 639
o
o
O 'i · 29-
Lars Sahlin
Jerrestrand
8
Balansräkning Byggnad, 10 521 tkr tkr (f å 11 652 tkr) Stiftelsen äger och förvaltar fastigheten Stallaholm 1:314. Denna byggdes 1994-1995. Ursprungligt anskaffningsvärde för denna fastighet uppgår till18 022 tkr. Per 2008-12-31 fardigställdes den tillbyggnation av fastigheten som påbö1jades redan i slutet av år 2007. Aktiverat belopp avseende denna tillbyggnad per 2008-12-31 uppgick till totalt 10 100 tkr. Ytterligare tillkommande kostnader har aktiverats 2009-12-31 (86 tkr). Ingen avskrivning skedde avseende tillbyggnaden under år 2008, eftersom denna var fårdigställd först i slutet av året. Avskrivning har från och med 2009 skett med 4 %årligen, d v s l 130 tkr.
Mark, 590 tkr (f å 590 tkr) Beloppet avser markvärde Stallaholm l :314. Beloppet är oförändrat jämfö1i med 2014-12-31.
Inventarier, 322 tkr (f å 352 tkr) Inga nyanskaffningar eller försäljningar/utrangeringar har skett under år 2015. Tillgångarna skrivs av med olika procentsatser (4-20 %). Belopp avseende avskrivning på inventarier, 30 tkr (f å 30 tkr) är kontrollberäknat
Värdepapper, 2 tkr (f å 2 tkr) Beloppet avser andelar i Nossebromiens Energi. Beloppet är oförändratjärnfält med 2014-12-31. Hyresfordringar, 664 tkr (f å O tkr)
Beloppet avser obetald hyra för oktober-december samt del av september. Under 2016 till och med 27 april har 4 78 tkr betalats.
Skattekonto, Otkr (f å Otkr) Beloppet avser tillgodohavande på skattekontot Beloppet är avstämt mot kontoutdrag från skatteverket per 2015-12-31.
Fordran Essunga kommun Otkr (1168 tkr) Fordringen avsåg lämnat menej-per balansdagen- utbetalt kapitaltillskott från Essunga kommun. Den 27 februari 2015 har inbetalningen gjorts. Likvida medel, 2 705 tkr (2 562 tkr) Beloppet är avstämt mot engagemangsbesked från Sparbanken Skaraborg AB per 2015-12-31. Ränta avseende 2015 är bokförd.
u
l
l
l Eget kapital, 604 tkr (f å 559 tkr)
\
Förändringen i saldot avser årets resultat 45th. Grundfonden på 300 th är intakt.
Slmlder till kreditinstitut, 14 115 tkr (f å 15 476 tkr) Saldo är avstämt mot engagemangsbesked från Sparbanken Skaraborg AB per 2015-12-31. Upplupen räntekostnad om 35th avseende lån hos Sparbanken Skaraborg AB är bokförd, se noteringar under "Upplupna kostnader och förutbetalda kostnader". Samtliga hediter omfattas av kommunal borgen ställd av Essunga kommun.
Aktuella skatteskulder, 2 tkr (f å 2 tkr) Fastighetsskatt för 2015 uppgår till 78 tkr. Preliminärt inbetald F-skatt uppgår till75th (11 inbetalningar a 6 827 honor) . Någon inkomstskatt uppkommer ej då skattemässigt underskott föreligger.
Skuld mervärdesskatt, 20 tkr (f å 183 tkr) Belopp är avstämt mot skattedeklaration avseende oktober-december månad 2015 .
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, 62 tkr (f å 104 tkr) Beloppet avser upplupen ränta (35th), hyresavräkning 2014 (11th) och upplupen revisionskostnad (16th). Hyresavräkningen för 2014 är inte betald eftersom hyresgästen har släpat med sina hyresbetalningar. Hyresavräkning avseende 2015 uppgår till52th och innebär en skuld till hyresgästen. Denna hyresavräkning är bokförd 2016.
Övrigt Verifikationsgranskning Verifikationer för 2015 har granskats.
Skatter och avgifter Granskning har skett av att momspliktig omsättning enligt huvudbok överensstämmer med omsättning enligt skattedeldarationer. Granskning har skett av samtliga kontoutdrag från Skatteverket för 2015. Det finns inga räntekostnader som belastat kontot under året. stiftelsen synes ha konekta ytor registrerade för frivillig moms avseende fastigheten Stallaholm 1:314.
l \
\
Försäkringsslcydd
Försäkring tecknad av Essunga kommun hos Förenade Små Kommuners Försäkringsbolag. Enligt försäkringsbrevet anges Stiftelsen Essunga Industrier som medförsäkrad.
Protokoll Samtliga protokoll för år 2015 har lästs. Inget anmärkningsvält har noterats. Reko mm enda tioner
Firmatecknare för stiftelsen är Kjell Karlsson, Pia Jacobsson, Fredrik Almgren och Anette Lindstrand var för sig. För att förstärka den interna kontrollen över stiftelsens tillgångar rekommenderar vi att firman tecknas två i förening av dessa fyra personer. Lidköping och Nassebro den 27 april2016
strand
Christer Holmstrand Auktoriserad revisor
Stiftelsen Essunga Industrier, org nr 868400-0535 Noteringar revision rälienskapsåret 2015 Resultaträkning Hyresintäkter, l 720 tkr (f å 738 tkr) Hyresavtalet med Bala Agri AB är undertecknat 2008-12-15 och har förlängts med tre år till och med 2016-10-31. Hyresavtalets konstruktion överför i princip stiftelsens samtliga kostnader på hyresgästen. Nu gällande hyresavtal är uppsagt till 2016-12-31 . Hyresintäktema har avstämts mot hyresfakturor till Bala Agri AB avseende år 2015 . Avstämning av "preliminär hyra" mot verkligt utfall görs årsvis. Utgående mervärdesskatt har erlagts avseende samtliga under året betalade hyresfakturor. I hyresavtalet finns ett maximalt belopp om 24 tkr intaget avseende administrationskostnadema. Dessa har för år 2015 uppgått till20 tla. Under 2015 har en återgång skett till ursprunglig hyresplan. En1igt uppgörelse med hyresgäst skulle hyra ha utgått med l 00 tlu/månad första halvåret och 200 tia/månad andra halvåret. Denna betalningsplan har dock inte följts och per balansdagen var inte all hyra för 2015 betald, se nedan under rubriken Hyresfordringar.
Ränteintäkter, Otkr (f å 15 tkr) Posten innefattar numera enbart bankränta sedan reversfordringen på Bala Agri är avbetalad.
Externa kostnader, -160 tkr (f å -147 tkr) Av beloppet avser 78 tkr (f å 78 tkr) fastighetsskatt och 52 tkr (f å 52 tkr) försäkringskostnader. Övriga kostnader avser arvoden från Essunga kommun, revisionsarvoden m m .
Räntekostnader, -356 tl\:r (f å -584 tkr) Beloppet avser räntekostnad på lån hos Sparbanken Skarabm·g AB. Stiftelsen har numera tecknat lån i eget namn med kommunal borgen från Essunga kommun.
Avskrivningar, -1160 tkr (f å -1160 tkr) För kommentarer se under "Byggnader och mark" respektive "Inventarier" nedan.
Årets resultat, 45 tkr (f å -1138 tkr)
Revisionsberättelse Till styrelsen i stiftelsen Essunga Industrier, org.nr 868400-0535 Rapport om årsredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen för stiftelsen Essunga Industrier för år 2015.
styrelsens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. För den auktoriserade revisorn innebär detta att han har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att den auktoriserade revisorn följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens förvaltning för stiftelsen Essunga Industrier för år 2015.
Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt stiftelselagen och stiftelseförordnandet.
Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om humvida vi vid vår granskning funnit att någon ledamot av styrelsen handlat i strid med stiftelselagen, årsredovisningslagen eller stiftelseförordnandet. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot stiftelsen eller om det finns skäl för entledigande. Vi har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid med stiftelselagen, årsredovisningslagen eller stiftelseförordnandet.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på ändamålsenliga som gmnd för vårt uttalande. oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar Uttalande revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur stiftelsen upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande Enligt vår uppfattning har styrelseledamöterna inte handlat i strid bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningsändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i lagen. syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i stiftelsens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts Nossebr den 27 april2o16 och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, / /~ liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. ~/-~...-?'~~Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.
Uttalande Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av stiftelsens finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen.
Lari
ah m
·ertJ
Christer Holmstrand Auktoriserad revisor
Essunga kommun IT-bokslut 2015 I bokslutet redogörs för viktiga nyckeltal kopplade till IT-användningen, kvalité och tillgänglighet för de tjänster som levereras samt de kostnader som IT-användningen genererar. Bokslutet syftar till att: • Utgöra ett underlag för strategisk planering av IT. • Påvisa hur kostnader för IT stödjer definierad verksamhetsnytta. • Utgöra underlag för kvalitetsdiskussioner. • Möjliggöra identifiering av förbättringsområden. • Öka medvetenhet i verksamheten för IT-frågor. • Visa på trender kopplade till IT-användningen inom kommunen. I bokslutet finns redovisat kommunens centrala kostnader för övergripande IT-system och ITtjänster, bland annat driften av IT-miljö hos Göliska IT, liksom kostnaderna för kommunens telefoni. Utöver centrala kostnader, som fördelas per enhet, finns kostnader för till exempel verksamhetsspecifika IT-avtal som betalas direkt av respektive förvaltning. Även dessa kostnader finns redovisat i detta dokument. Verksamheternas specifika kostnader till leverantör gäller för system, support och underhåll. Som exempel på detta kan nämnas Procapita, kostnaderna för användning och drift av extern och intern webbplats (dvs. kommunens hemsida med intranät), system för bokning och enkät, samt GIS-system och ytterligare system för bygg, miljö och teknisk verksamhet. 2016-05-09 Kristina Rudolfson, IT-strateg
1 TOTALA DRIFTSKOSTNADER FÖR IT OCH TELEFONI 2015 1.1
Sammanställning
Aktivitet
Summa 9 300 000 kr
Procent
Teknisk drift - Göliska IT
3 580 000 kr
38,5
Fastprisavtal diverse leverantörer
1 735 000 kr
18,7
Avskrivningar
1 471 000 kr
15,8
Telefoni (växel) - drift och personal
1 030 000 kr
11,1
Personal IT
640 000 kr
6,9
Konsulter
400 000 kr
4,3
Datakommunikation
244 000 kr
2,6
Diverse omkostnader och material
200 000 kr
2,2
Totala driftskostnader IT och telefoni 2015 2% 3% 4%
7% 38% 11%
16% 19%
Teknisk drift -Göliska IT
Fastprisavtal div leverantörer
Avskrivningar
Telefoni (växel) -drift och personal
Personal IT
Konsulter
Datakommunikation
Diverse omkostnader och material
Kommentar: I totalkostnaden ingår följande: Alla driftskostnader för tjänsterna hos Göliska. Alla driftskostnader Essunga kommun har till olika leverantörer utöver Göliska IT: avtalskostnader för it -system (inkluderat licenser och support), all datakommunikation och avskrivningar på utrustning och inköp av it -system, tillgång till IT-strateg, konsultdagar i samband med införande och uppdateringar, inköp av datamaterial som kablar, hörlurar, mikrofoner, toner, osv. I kostnaden ingår inte nybeställningar av IT-tjänster och IT-utrustning. Då prismodellen för köp av tjänst från Göliska IT i och med nytt avtal från 1 januari 2015, kommer kostnaderna för kommande år att se annorlunda ut. Rekommendation: Utveckla modellen för interndebitering om behov finns. Upprätthålla en bra diskussion om hur kostnaderna fördelas på ett rättvist och eller lämpligt vis framöver.
2 UPPDELNING AV TOTALKOSTNADERNA 2.1
Driftsbudget övergripande IT: 6 580 000 kronor
Slag
Aktivitet IT
Utfall 2015
Budget 2015
Avvikelse
142,4
0,0
-142,4
3
INTÄKTER
-6 930, 2
-6 830,0
100,2
31
TAXOR O AVGIFTER
-6614, 7
-6 580,0
34,7
36
FÖRSÄLJNING AV VHT
-315, 5
-250,0
65,5
KOSTNADER
7 072,6
6 830,0
-242,6
339,1
320,0
-19,1
244
460,0
216,0
4
LÖNER ARBETAD TID
6
TELE- DATAKOMM O POSTBEFO
7
ÖVR FRÄMMANDE TJÄNSTER
5093, 6
4 579,0
-514,6
8
FINANSIELLA KOSTNADER
1395, 9
1 471,0
75,1
142,4
0,0
-142,4
Totaler
Kommentar: Försäljning av tjänst görs till Essunga bostäder (200 000 kr) och Grästorps (50 000 kronor). Essungas kostnader utgör därför 6 580 000 kronor. Utfall stämmer väl med budgetering. Största skillnaderna finns för slag 7, dvs. Övriga främmande tjänster, dvs. IT-driften hos Göliska IT och kostnader för våra IT-system till leverantörerna. Avvikelsen gäller: 1) Ny prismodell infördes 1/1 2015 hos Göliska IT vilket gav högre kostnader än budgeterat för serverdrift. Extra kostnad för året blev 175 0000 kr. 2) Projekt för Omläggning av växel, teknisk integration med växel hos övriga Göliska-kommuner. Totalkostnad 131 000 kr, hälften faktureras Grästorps kommun (försäljning av verksamhet.) 3) Kostnad för trådlösa nät (200 000 kr) omförd från slag 6 till slag 7.
Rekommendation: Planering för införande av nya, och särskilt större, IT-system, bör göras med god framförhållning och senast vara klar i juni året före, dvs. 1 -1,5 år före ett införande. 2.2 Driftskostnader övergripande Telefoni: 1 030 000 kronor Antal anknytningar: 220. Kostnad per anknytning: 4 682 kronor Totalkostnad: 1 030 000 kronor varav personalkostnader 432 000 kronor Växelkostnaderna inkluderar: Kostnader för växeln från leverantörerna TDC/Cygate, operatörskostnader, personalkostnader växeln, kostnad för kommunikation med Grästorp. De telefonikostnader som finns i övrigt i organisationen är operatörskostnader för mobiltelefoni, som tas direkt av användaren.
2.3
Driftskostnader verksamheternas IT: 1 690 000 kronor
Aktivitet
Summa (kronor)
Fastprisavtal diverse leverantörer
1 000 000
Personal IT
320 000
Konsulter
200 000
Diverse omkostnader och material
170 000
3 FÖRDELNING TOTALA DRIFTSKOSTNADERNA Förvaltning Kommunstyrelseförvaltningen Socialförvaltningen Utbildningsförvaltningen Bygg-och miljönämnden VA
Summan 9 300 000 kr
Procent
1 500 000 kr
16,1
2 650 000 kr
28,5
4 670 000 kr
50,2
280 000 kr
3,0
200 000 kr
2,2
2% 3%
Kommunstyrelseförvaltninge n
16%
Socialförvaltningen Utbildningsförvaltningen
50%
29%
Bygg-och miljönämnden VA
4 NYCKELTAL Antal pc Kommunstyrelseförvaltningen Socialförvaltningen Utbildningsförvaltningen VA Bygg-och miljö
Totalt: 600 70
110 414 2 4
Personaldator/styck Kommunstyrelseförvaltningen Socialförvaltningen Utbildningsförvaltningen Surfdator/styck Elever, brukare, allmänhet Telefoni Antal anknytningar Kostnad per anknytning
14 873 kronor 11 559 kronor 11 559 kronor 3 785 kronor
220 4 682 kronor
5 INVESTERINGSBUDGET IT 2015 5.1
Sammanställning
Aktivitet
Användning
1600 000 kr
IT, centralt
Utbyte 150 pc och annan utrustning
IT, centralt, från år 2014
Inköp av iPad till förtroendevalda
200 000
IT, utbildningsförvaltningen
Inköp av ny utrustning (pc, iPads)
200 000
IT, socialförvaltningen
Inköp av ny utrustning (pc, iPads)
200 000
1 000 000
Kommentar: Kommunen hade i början av år 2015 följande: 600 datorer, 50 surfplattor och 60 nätverksskrivare. Utbytesplanen säger att utrustningen ska bytas vart 4:e år (25 % bytas per år). Utbytet under året har skett efter plan. För kännedom: inköpskostnaden för en datorplats är i genomsnitt ca 8000 kronor. Rekommendation: För att hålla en utbytesplan där en dator byts vart 4:e år behöver budgeten ökas i framtiden. Garantitid och avskrivningstid för datorer är 3 år och flera modeller har visat sig gå sönder redan efter 3 år. Investeringstakten måste stämma med utrustningens ålder. Investeringar ska heller inte bara användas till inköp av it -utrustning utan även användas till inköp och nyutveckling av övergripande IT-verksamhet i kommunen. Även här behöver planeringen göras med god framförhållning.
6 UTVECKLING IT OCH VERKSAMHET 2015 Även detta år har nya IT-system införts eller uppgraderats och ambitionen samt utvecklingstakten har varit mycket hög. Göliska-samarbetet har lett till att vi klarar att hålla ett högt tempo. Inriktning: det arbete som ska göras framåt ska ske i enlighet med kommunens IT-strategi, vara väl förankrat, samt vara beslutat och därefter listat i ”Handlingsplan för IT”. 6.1
IT-system
AditroWindow, införandeprojekt Utveckling av webbportal med helt nytt gränssnitt för lön-och personalsystem, gamla Självservice avvecklas. Nåbarhet ges för alla anställda både på arbetsplatsen och hemifrån. Troman Lönemodul, införande IT-system för arvodesadministration åt nämnder och styrelser. Comprima, uppdatering och serveromläggning IT-system för arkivering av bygglovshandlingar, åtkomligt som e-Tjänst för medborgarna. Nytt avtal och serveromläggning i samarbete med Skara och Lidköping kommuner. Integrationer byggs till ytterligare system hos Bygg -och miljö. SiteVision, införandeprojekt Start utveckling av nytt intranät, görs i samarbete med övriga Göliska-kommuner. Artvise e-tjänsteplattform, utveckling IT-system för skapande och publicering av e-tjänster. Utbildning och system i samarbete med övriga Göliska-kommuner. Fortsatt arbete med att lägga upp eTjänster på kommunens hemsida. Telefonväxel, integrationsprojekt Omläggning av systemet för telefonväxel. Kommunens telefoni integreras med växeln hos övriga Göliska-kommuner. Politikermiljö med digitaliserad dokumenthantering, breddinförande Samtliga ordinarie förtroendemän disponerar från i år personlig surfplatta (iPad) med synkning av dokument och e-post. Utbildning ordnas av personal från Göliska IT. Anslutning till Melker Molntjänst hos Migrationsverket med register för ensamkommande flyktingbarn. 6.2 Digitala trygghetslarm Fortsatt utbyte av analoga till digitala trygghetstelefoner. Utredning startas om möjlighet finns att ställa om larmmottagningen till Larmcentralen i Lidköping. 6.3 e-Hälsa Deltagande i Västkoms möten, utbildningsdagar och e-hälsoprojekt.
6.4 e-Arkiv Deltagande i Västkoms möten och utbildningsdagar. 6.5 Infrastruktur, utbyggnad Omläggning samtliga Elev-PC till surfdatorer, med möjlighet att installera program och skrivare. Ompaketeringar av kommunens dataprogram till SCCM-plattform så att de fungerar i Windows8/10. 6.6 Verksamhet, ny miljö Ombyggnad av gamla serverhallen på Södra vägen till nytt Arkiv, omläggning av fiber och datanät. 6.7 Strategiskt arbete Nytt IT-avtal med ny prismodell med Göliska IT införs 1 januari. Arbetet med att arbeta utifrån nya IT-strategin börjar. Ett e-Råd startas i kommunen som ska arbeta med frågor kring kommunens fortsatta bygge av digitala välfärdstjänster och självservice. SKL:s verktyg "eBlomlådan" genomförs i e-Rådet. eBlomlådan är ett verktyg för självvärdering av service och verksamhetsutveckling med stöd av IT, som kan användas av landets kommuner. Resultatet redovisas för ledningsgruppen och ska följas upp. Samrådsmöten inom V6: kan vi ha en gemensam digital plattform? Initiativ från Vara kommun. 6.8 Planering/förstudium Anslutning till Skolfederation.se, en federationstjänst för förenklad inloggning till skolors webbtjänster. En anslutning sker i samarbete med övriga Göliska-kommuner. Utredning om enhetlig digital miljö för inpassering och larm i kommunens fastigheter startas. 6.9 Informationssäkerhet Deltagande i Västkoms möten och utbildningsdagar. Högskolan i Skövde genomför en kartläggning av Skaraborgs samtliga kommuners nivå på informationssäkerhet. Essunga deltar i undersökningen, kallad KLISTER och rapport med resultat kommer i början av 2016. 6.10 Nätverksarbete, representation SIT: nätverket för e-Samordnare/IT-chefer i Skaraborg. SIKT: nätverket för IT-utvecklare inom skolområdet i Skaraborg. E-Hälsa: nätverket för e-Hälsosamordnare i Skaraborg. Styrgrupper inom Göliska-samarbetet: Strategigrupp, Leveransgrupp. Förvaltningsgrupp. Utvecklingsgrupper inom Göliska-samarbetet, exempel: Omsorg, Skola, GIS, eTjänster, Webbplatser, Nämndarbete. V6: Samarbete kring digital utveckling inom Västra Skaraborg.
Essunga kommun
Kommunfullmäktiges presidium
Förslag till revisorernas budget för
2 017
och tillsvidare
Vårt uppdrag är att följa Kommunallagens regler och leva upp till "god revisionssed" som den formuleras av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Revisorerna arbetar på kommunfullmäktiges uppdrag och är till funktion och organisation ett fristående kommunalt organ. Revisorerna granskar i den omfattning som följer av god revisionssed den verksamhet som bedrivs inom nämnders och styrelsers verksamhetsområden. Vår verksamhet har under de senare åren påverkats av de ökade kraven på revisionens omfattning och innehåll från lagstiftarens sida samt köp av tjänster för revision. Kraven på granskning av den samlade kommunala verksamheten oberoende av verksamhetsform har ökat, vilket bland annat leder till ökad samverkan med auktoriserade revisorerna i bolagen samt granskningar som till viss del berör de kommunala bolagen. Fr o m verksamhetsåret 2014 ska valda revisorer bedöma och uttala sig om hur kommunstyrelsen utövat sin tillsynsplikt över de kommunala bolagen, vilket innebär en ny lagstadgad uppgift för oss.
Omvärldsanalys och förutsättningar Utredning av kommunallagen En utredning av kommunallagen (SOU2015:24 En kommunallag för framtiden) har lämnat ett betänkande i mars 2015. I de delar som avser valda revisorers egen organisation, arbetssätt och ekonomiska förutsättningar kan vi inte utläsa några ändringar som innebär väsentliga förändringar jämfört med nuläget.
l
e
Essunga kommun
Enligt aktuell information (hösten 2015) från SKL har den kommunala revisionen en allt lägre andel av kommunens verksamhetskostnader och ca 50 kommuner har lägre än 500 tkr i revisionsanslag vilket enligt SKL är allt för låg nivå. Vi har i överläggningar med fullmäktiges presidium framfört de ekonomiska begränsningar som revisionen i Essunga vilka alltså även bekräftas i jämförelser SKL:s siffror. Vårt utrymme för köp av tjänster av sakkunnigt biträde är mycket begränsade och låga i jämförelser med andra kommuner. Revisionsstrategi 2015 - 2 018 Revisionstrategi, som styr arbetsformer och kommunikation med olika intressenter, har uppdaterats för mandatperioden 2015- 2018. Av denna framgår bl a att revisionens löpande kommunikation med nämnder och styrelse ska utökas, t ex i samband med genomförda granskningar. Detta är i linje med God revsionssed för kommunal revision, antagen av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Revisionsplan 2016 En revisionsplan visar vilka granskningsinsatser som planeras det kommande året. Insatserna skall i första hand inriktas mot de verksamheter som är mest väsentliga och riskerna störst ur både medborgarperspektiv och ekonomisk synvinkel.
Inför upprättande av revisionsplanen borde revisionen enligt god sed upprättat ett riskbedömningsunderlag som ett led i sin planeringsprocess. Detta har inte kunnat ske år 2016 till följd av resursbrist. Valda revisorer har antaget en revisionstrategiför innevarande mandatperiod. I denna har revisorerna identifierat ett antal väsentliga rutiner som borde granskas till och med 2018. Samtidigt ska granskning ske att nämnderna bedriver en ändamålsenlig verksamhet med god ekonomisk hushållning och tillräcklig intern kontroll. Enligt kommunallagen tillkommer lagbundna uppgifter som varje år ska genomföras av valda revisorer. 2
~
Essunga kommun
Revisionplanen revideras årligen med hänsyn till utvecklingen av verksamheten, både lokalt och nationellt, samt inträffade händelser som kräver omprioteringar. På senare år har behovet av möten med nämndspresidier för genomgång av specifika verksamheter ökat.
Äskande Budgeten år 2015 uppgick till400 tkr medan utfallet uppgick till453,4 tkr, dvs underskott med ca so tkr redovisades. Vår budgetram år 2016 uppgår till 438 tkr. Vår internbudget för 2016, vilken baseras på utfall år 2015 gällande arvoden till valda revisorer, framgår nedan.
reVIsorer mm Kommek-mässan Malmö Biträde PwC
----~-----------------+--~----~~-----1
Summa ·
45 168 tkr
Utfall 2015: 220,6 t kr
t kr
Vi konstaterar att utrymme för annat än gransirning av delårsrapport och årsredovisning saknas 2016. Budgetutrymme för revisionens förvaltningsstöd saknas. Revisorernas arvoden har vi svårt att påverka i väsentlig omfattning.
3
~
Essunga kommun
Förslag till budget 2017: Arovden och utbildning mm valda revisorer Förvaltningsstöd revisionen möten PwC Riskanalys revisionen Granskning av delårsrapport samt årsredovisning Grundläggande gransirning av nämnderna Fördjupade gransirningar Summa budgetförslag 2017
250 tkr 8otkr 35 tkr 100 tkr 40tkr 70tkr 550 tl
Vårt äskande är, med ovanstånde bakgrund, att vår budgetram utökas till550 tkr för år 2017. Utöver ovanstående finns behov att utföra utökade insatser avseende kommunens internkontroll genom stöd av revisionen och PwC. Vi önskar ha en ny dialog om budgetramens storlek långsiktigt och åren 2018-2020. Nossebra den 13 maj 2016 För Essunga kommuns revisorer /
l
/)
//
, ~/' Vd?d/vY ars Sahlin Ordförande
k/v~~ Tore Karlsson Vice ordförande
4
Redovisning av synpunkter
Synpunkt: 2016-02-17 Åtgärd: 2016-02-17 Synpunkt: 2016-02-21 Åtgärd: 2016-02-25 Synpunkt: 2016-02-29 Åtgärd: 2016-03-29
Synpunkt: 2016-04-19
Åtgärd: 2016-04-20
(dok.id 11086)
Tertial 1 2016
Sida1/1 2016-05-18
Kommunhuset (i samband med radioinslaget) positiv synpunkt Synpunktslämnaren tackades för åsikterna.
(dok.id 11110)
Röjning på fastigheten Essunga Svenstorp 1:10 Ska åtgärdas av servicegruppen under året.
(dok.id 11114)
Oordningen på gårdsplanen till Amiralen. Synpunktslämnaren informerades om pågående renovering och att de åtgärder som är möjliga under denna tid ska vidtas.
(dok.id 11383)
Fråga & önskemål gällande Strandpromenaden: - Gräsklippning? - Hinder för mopeder & cyklar vid ingång från Nypongatan. - Bänkar/sittplatser för bl.a. äldre. Besvarat: Fler sittplatser ska ordnas, resterande synpunkter överlämnade till samhällsbyggnadsenheten.
Redovisning av synpunkter
Synpunkt: 2015-04-09 Åtgärd:
Sida1/1
Tertial 2 och 3 2015
2016-01-20
NULÄGE: (dok.id 9543)
Trimning av "dungen" på Hammaregatan Dungen är nedtagen, januari 2016. Ska åtgärdas av gatu- och parkavdelningen.
Synpunkt: 2015-05-11 Åtgärd: 2015-05-18 Synpunkt: 2015-09-18
(dok.id 9634)
Skötsel av markstrimman vid cykelvägen på Strandgatan
Åtgärdat.
Åtgärd av gatu- och parkavdelningen. (dok.id 10148)
Önskemål om uppstädning på "Zulmas kulle"
Åtgärd: Kommer utföras av gatu- och parkavdelningen.
Servicegruppen gör detta undan för undan.
Delårsrapport Tertial 1 2016
Innehållsförteckning 1 Essunga kommun .................................................................................. 4 1.1
Verksamhet .............................................................................................4
1.2
Ekonomi..................................................................................................4
1.3
Personal och arbetsmiljö .........................................................................5
1.4
Ekonomisk översikt ................................................................................5
1.5
Driftredovisning......................................................................................7
1.6
Resultaträkning .......................................................................................7
1.7
Balansräkning .........................................................................................8
2 Kommunstyrelse .................................................................................... 9 2.1
Verksamhet .............................................................................................9
2.2
Ekonomi..................................................................................................9
2.3
Personal och arbetsmiljö .........................................................................9
3 Socialnämnd ......................................................................................... 10 3.1
Verksamhet ...........................................................................................10
3.2
Ekonomi................................................................................................10
3.3
Personal och arbetsmiljö .......................................................................10
4 Utbildningsnämnd ............................................................................... 11 4.1
Verksamhet ...........................................................................................11
4.2
Ekonomi................................................................................................11
4.3
Personal och arbetsmiljö .......................................................................11
5 Bygg- och Miljönämnd ........................................................................ 12 5.1
Verksamhet ...........................................................................................12
5.2
Ekonomi................................................................................................12
5.3
Bilagor ..................................................................................................12
1 Essunga kommun 1.1 Verksamhet Några viktiga frågor som vi arbetat med under första tertialet 2016: • Strategisk plan 2017–2019 samt övergripande mål för samma tidsperiod. Efter att ny vision antogs 2015 har arbetet nu gått vidare med strategier och mål. • Arbetsmarknads- och sysselsättningsfrågor i nära samarbete med arbetsförmedlingen. Utmaningarna är inte minst att stötta ungdomar utan godkända gymnasiebetyg att fullfölja sina studier samt att integrera dessa ungdomar och nyanlända på vår arbetsmarknad. • Kompetensförsörjning är en mycket stor och avgörande fråga, både för kommunen och näringslivet. Bristen på kompetent personal gör att tillgänglig arbetskraft vid behov måste få kompletterande utbildning och att en matchning kan göras på arbetsmarknaden. Detta ökar behovet av utbildning på alla nivåer samt mycket samarbete mellan olika parter. • Företagskontakter för näringslivsutveckling. Vi försöker stötta företagen och ge dom förutsättningar för utveckling och tillväxt. • Framtida organisation för Essunga kommun. Arbete pågår med att ta fram ett förslag till ny organisation. Detta är oerhört betydelsefullt om kommunen ska kunna klara framtida personalförsörjning och därmed erbjuda kommuninvånarna de välfärdstjänster man efterfrågar. Kräver att man kanske ska organisera verksamheten på ett nytt mera funktionellt sätt. • Handlingsplan för Stallaholmsvisionen tas fram och arbetet har påbörjats i beredningen för vision & utveckling samt med bland annat en utställning på biblioteket. • Ombyggnation av övervåningarna i kvarteret Amiralen till besöksboende respektive kontorslokaler. Till en början kommer dessa lokaler att användas som HVB-hem för att klara mottagning av ensamkommande barn. Ombyggnadsarbetena är klara till sommaren men arbetet med iordningställande av fasad samt fönster och dörrar påbörjas och genomförs så långt anslagna pengar medger.
1.2 Ekonomi Sveriges kommuner och landsting (SKL) har sedan prognosen de presenterade i februari, gjort en nedrevidering av skatteintäkterna med 0,9 mnkr. Den mest avgörande förändringen i skatteprognosen är i befolkningsprognosen, som innebär att befolkningen framöver inte växer lika mycket som i tidigare bedömning, vilket leder till en betydligt svagare utveckling av arbetade timmar. För Essunga kommun innebär det att den i februari prognostiserade positiva budgetavvikelsen avseende skatteintäkter på 2,3 mnkr, har reviderats ner till 1,4 mnkr över budget. I regeringens extra ändringsbudget hösten 2015, beslutades det om extra statsbidrag för mottagande av flyktingar. Bidraget till Essunga kommun uppgick till 2,8 mnkr. 12/13delar av dessa medel ska användas under år 2016. Kommunstyrelsen har beslutat att medlen ska användas till arbete mot nyanlända elever och ensamkommande barn samt till att anställa en integrationscoach. I regeringens vårändringsbudget anges satsningar på skollokaler med 100 mnkr, ytterligare anslag för särskilda kostnader för nyanlända, 80 mnkr samt 40 mnkr för SFI (svenska för invandrare) och svenska som andra språk.
1.3 Personal och arbetsmiljö Samtliga verksamheter arbetar med systematiskt personal- och arbetsmiljöarbete. Under första tertialet har medarbetar- och lönesamtal ägt rum. Nya löner för alla utom lärarorganisationerna och Kommunal har utbetalts från april månad. Lärarnas löneöversyn är genomförd och ny lön utbetalas i maj. Kommunals centrala avtal var klart först i slutet av april och där pågår löneöversyn. Utfallet av 2016 års löneöversyn är därför inte klart. Arbetsplatsträffar (APT) äger rum regelbundet på samtliga enheter, där arbetsmiljöfrågorna är en stående punkt enligt upprättad årsplan. Central samverkansgrupp har under första tertialet bland annat arbetat med att se över arbetsmiljöorganisationen. Utbildning kring arbetsmiljö med fokus på den nya föreskriften kring organisatorisk och social arbetsmiljö har ägt rum i april för samtliga chefer och huvudskyddsombud. Vissa svårigheter att rekrytera personal finns. Det gäller främst socialsekreterare, nattsjuksköterskor, vissa lärartjänster samt nyckelpersoner med specialkompetens. Rekryteringsläget gör att löneläget för vissa av dessa grupper ökar markant. En reviderad ledarpolicy samt riktlinjer för ledarutveckling har tagits fram. Ledarutvecklingsprogram för samtliga chefer kommer att genomföras under 2016 och en utbildning för nya chefer kommer att genomföras i samarbete med Grästorps kommun. Två deltagare från Essunga har varit med i ett traineeprogram "Framtida ledare" som ordnats gemensamt av de sex kommunerna i Västra Skaraborg (V6). Sjukfrånvaron för första kvartalet 2016 uppgår till 6,9 procent vilket är en ökning jämfört med de senaste åren (2015, 6,3 procent). Sjukfrånvaron för kvinnor uppgår till 7.8 procent (en ökning jämfört med 2015, 6,8 procent) och för män till 1,8 procent (en minskning jämfört med 2015). Sjukfrånvaron uppdelat per ålderskategori visat att sjukfrånvaron för anställda under 30 år har minskat från 4,0 procent 2015 till 2,6 procent 2016. För åldersgruppen 30–49 år är sjukfrånvaron 6,6 procent (2015, 6,2 procent). Den största ökningen finns hos anställda över 50 år där sjukfrånvaron uppgår till 8,4 procent (2015, 7,0 procent). Av förvaltningarna har kommunstyrelsen lägst sjukfrånvaro med 3,1 procent, socialförvaltningen har högst sjukfrånvaro med 8,1 procent och sjukfrånvaron inom utbildningsförvaltningen uppgår till 6,4 procent. Arbete med att minska sjukfrånvaro pågår på olika sätt, dels med att försöka förebygga sjukskrivningar och dels med förbättrat rehabiliteringsarbetet. Anställda som har upprepad korttidsfrånvaro eller av annan orsak behöver stödsamtal kan få hjälp via rehabcoach. Fortsatt samarbete kring friskvård med Creo Hälsa sker och hälsoinspiratörer finns på de flesta enheter för att sprida friskvårdsarbetet. Anställda har sedan tidigare möjlighet till subventionerad träning och massage.
1.4 Ekonomisk översikt Resultat Prognostiserat resultat för 2016 uppgår till 9,6 mnkr (3,2 procent), vilket är knappt 1 mnkr bättre än budgeterat resultat. Kommunstyrelsen har beviljat tilläggsanslag på 136 tkr, för projekt ”Affärsdriven utveckling”, då dessa medel felaktigt inte fördes över från föregående år. De främsta orsakerna till den positiva budgetavvikelsen på 940 tkr är:
Högre intäkter på grund av att skatteintäkter, statsbidrag från migrationsverket och statsbidrag avseende barnomsorg och grundskola prognostiseras att bli högre än vid planering.
Lägre kostnader då samverkan kring upphandling inte ger helårseffekt på kostnadssidan 2016 Högre kostnader än budget på grund av ökat behov av institutionskostnader för såväl barn som vuxna. Kostnader för pensionsutbetalningar ökar något samtidigt som budget för pensionskostnader minskat mellan år 2015 och 2016. Lägre intäkter än budget, då framförallt inom AME på grund av minskade lönebidrag eller avslutade riktade statsbidrag. Försäljning av torgplatser avtar succesivt och vissa avgifter blir lägre på grund av vakans i tjänster (bygglov bland annat)
Resultatet per 2016-04-30 är minus 11,9 mnkr. Det negativa resultatet är något missvisande då kostnader för flyktingmottagande finns med i resultatet medan statsbidrag kopplat till kostnaderna har bokförts först i maj månad (6,5 mnkr). Övriga orsaker till det negativa resultatet är säsongsvariationer i utbetalning av bidrag riktat till skola och att fakturering avseende taxor och avgifter sker kvartalsvis.
Investeringar Budget för investeringar uppgår till 36,6 mnkr (inkl. ombudgeteringar). För perioden januari–april har kommunen investerat för 6,5 mnkr, de största påbörjade investeringsprojekten är:
Ombyggnad badet, 3,5 mnkr (budget 17 mnkr) Restaurering träbron, 0,6 mnkr (budget 1,8 mnkr) Ombyggnad Amiralen, 1,2 mnkr (budget 5,1 mnkr)
Finansiella mål Mål: Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag ska vara 3,0 %, med en avvikelse på +-2,0 %. Det prognostiserade resultatet i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag är 3,2 procent. Mål: Nettoinvesteringarna ska finansieras med egna medel, under en rullande 4-års period. Nettoinvesteringar beräknas uppgå till 30 mnkr och prognostiserat resultat med justering för avskrivningar uppgår till 23 mnkr. Utifrån självfinansieringsgraden 2013–2015 och prognostiserad självfinansieringsgrad 2016, så kommer målet inte att uppnås. Mål: Soliditeten ska förbättras under mandatperioden Soliditeten är 74,2 procent och det är en förbättring med 8 procentenheter sedan bokslut 2014. Mål: Likviditeten ska vara på en nivå som säkerställer fullgod betalningsförmåga och att finansiell handlingsfrihet säkerställs. Kassalikviditeten beräknas minska i och med de större investeringar som planeras för år 2016–2017. Kassalikviditeten var hög 2015 (85 procent), det medför att årets investeringar kan finansieras med egna medel.
1.5 Driftredovisning Utfall jan– april 2016 (netto)
Tkr
Prognos 2016 (netto)
Budget 2016 (netto)
Tilläggsanslag
Budgetavvikelse
Kommunfullmäktige
-133
-386
-386
0
0
Revision
-156
-439
-439
0
0
-12 452
-45 944
-46 584
-136
640
-248
-1 707
-1 707
0
0
Utbildningsnämnd
-43 035
-124 709
-125 209
0
500
Socialnämnd
-53 738
-116 914
-115 814
0
-1 100
-109 762
-290 099
-290 139
-136
40
Kommunstyrelse Bygg- och miljönämnd
Summa nämnder
0 Skatter o generella statsbidrag Finansnetto inkl internränta Pensioner
99 807
299 114
297 714
0
1 400
1 483
5 036
5 036
0
0
-3 519
-4 500
-4 000
0
-500 0
Totalt
-11 991
9 551
8 611
-136
940
Kommunfullmäktige beslutade 2016-04-04, § 15 om ett tilläggsanslag på 136 tkr för slutförande av projekt "Affärsdriven utveckling kultur-näring".
1.6 Resultaträkning
Tkr Verksamhetens intäkter
Utfall jan-april 2016
Prognos 2016
Budget 2016
Bokslut 2015
24 725,0
100 235,0
100 721,0
97 256,6
-134 903,0
-376 552,0
-376 552,0
-361 180,2
-4 206,4
-13 500,0
-13 500,0
-12 045,0
-114 384,4
-289 817,0
-289 331,0
-275 968,6
Skatteintäkter
74 740,0
224 220,0
224 745,0
210 740,6
Generella statsbidrag och utjämning
27 674,8
74 920,0
72 969,0
71 700,8
7,4
502,0
502,0
304,4
-28,6
-274,0
-274,0
-158,5
-11 990,8
9 551,0
8 611,0
6 618,7
Verksamhetens kostnader Avskrivningar
Verksamhetens nettokostnader
Finansiella intäkter Finansiella kostnader
Årets resultat
Kommunfullmäktige beslutade 2016-04-04, § 15 om ett tilläggsanslag på 136 tkr för slutförande av projekt "Affärsdriven utveckling kultur-näring".
1.7 Balansräkning
Tkr
Utfall jan–april 2016
Prognos 2016
Budget 2016
Bokslut 2015
TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillg
183 064
197 293
198 508
180 793
Finansiella anläggningstillg
15 586
15 592
16 955
15 592
198 650
212 885
215 463
196 385
3 911
3 911
3 911
3 911
14 931
19 544
20 117
26 900
0
0
6 327
0
Kassa och bank
13 419
0
7 628
21 531
Summa omsättningstillgångar
32 261
23 455
37 983
52 342
230 911
236 340
253 446
248 727
Summa eget kapital
165 707
175 258
173 386
165 707
varav årets resultat
-11 991
9 551
8 611
6 619
6 080
5 080
6 874
6 080
Övriga avsättningar
15 801
18 301
15 033
15 801
Summa avsättningar
21 881
23 381
21 907
21 881
Långfristiga skulder
4 235
4 700
3 718
4 216
Kortfristiga skulder
39 087
33 000
54 435
56 922
Summa skulder
43 323
37 700
58 153
61 139
230 911
236 340
253 446
248 727
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar Förråd och exploateringsfastigheter Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar
SUMMA TILLGÅNGAR
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Avsättningar Avsättningar för pensioner
Skulder
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
2 Kommunstyrelse 2.1 Verksamhet Evakueringsboendet i Främmestad avslutades 15 mars. Hyresavtalet har avslutats och överenskommelse träffats om återställning av lokaler. Samtliga kostnader från och med årsskiftet kommer att återsökas hos Migrationsverket. Beslut är taget om att starta ett integrationsprojekt, där avsikten är att bland annat arbeta med en integrationscoach. SISU (svenska idrottsrörelsens studieförbund) har också tagit initiativ att tillsammans med kommunerna Grästorp, Essunga och Vara ansöka om medel för två föreningscoacher som arbetar med integration i förhållande till föreningslivet. Arbetet med strandpromenaden avslutas och LONA-projektet (lokalt naturvårdsprojekt) ska slutredovisas till länsstyrelsen. Ny vision för Stallaholmsområdet beslutades av kommunfullmäktige hösten 2015. Handlingsplan för det fortsatta arbetet ska nu tas fram och här inbjuds kommunmedborgare, skolelever med flera att lämna synpunkter på vad som ska ske i området. Förslag till ny strategisk plan har tagits fram och för nuvarande pågår arbetet med att ta fram övergripande fullmäktigemål för tidsperioden 2017–2019. Planen, målen och ekonomisk ram ska fastställas av kommunfullmäktige innan sommaren. Ett förslag till framtida organisation för Essunga kommun ska tas fram. Många är med i arbetet bland annat förtroendevalda, ledningsgrupp samt kommunens ledare.
2.2 Ekonomi Kommunstyrelsens förvaltningar prognostiseras att få en positiv budgetavvikelse på 640 tkr. De främsta orsakerna till avvikelsen är bland annat ett överskott på cirka 300 tkr som uppstår genom att den nya organisationen för gemensam upphandlingsverksamhet inte kommer starta förrän årsskiftet 2016/2017. Samverkan med gemensam säkerhetssamordnare i Essunga, Grästorp och Vara kommuner innebär en minskad kostnad med cirka 100 tkr under 2016. Samverkansavtalet hanterar dock bara samordningen för extra ordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, vilket innebär att löpande säkerhetsarbete i övrigt just nu inte kan utföras innan vi tillsatt ny handläggare för dessa uppgifter. Överskjutande intäkt från 2015 för evakueringsboendet medför en positiv avvikelse på cirka 300 tkr.
2.3 Personal och arbetsmiljö Det systematiska personal- och arbetsmiljöarbetet fortlöper som planerat med arbetsplatsträffar, ledningsgruppsmöten och möten i samverkansgruppen. Under våren har ledare utbildats i nya arbetsmiljöregler beträffande organisatorisk och social arbetsmiljö. Detta innebär att vi måste arbeta mer med löpande riskbedömning som också systematiseras och hanteras i samverkanssystemet. Diskussioner förs på nytt om organisationen på samhällsbyggnadsenheten, bland annat gällande jävsförhållanden i myndighetsutövningen. Kommunutvecklaren och bygglovingenjören har sagt upp sig varför rekrytering av nya personer pågår.
3 Socialnämnd 3.1 Verksamhet Äldreomsorgen Efterfrågan på platser inom särskilt boende och korttidsvård har ökat under denna period. Tendens till ökad hemvård finns också. Detta har inneburit att antal platser ökat totalt med 3 i förhållande till budgeterat antal. Ombyggnation av delar av Kerstinsås pågår och blir klar till juni månad. Därefter finns det mer funktionsenliga lokaler i dagcentralen, Blå Viol, den dagliga verksamheten samt för hemvården ett bättre omklädningsrum. Från och med maj påbörjas också nybyggnation av 19 nya trygghetsboendelägenheter. LSS, funktionshinder
Antal LSS-insatser ökar, framförallt för barn och ungdomar.
Planering av nytt serviceboende har påbörjats.
Daglig verksamhet har fått nya och efterlängtade lokaler.
Ombyggnation ska ske gällande Bryggan – korttidtillsyninsats.
Ledningsorganisationen inom LSS har förbättrats och utvecklats.
Individ- och familjeomsorgen
Placering inom såväl missbruksvård som barn och ungdomsvården har ökat i omfattning.
Antal ensamkommande barn/ungdomar uppgår nu till 66 personer varav 4 har kommit 2016.
Organisationen inom IFO (individ- och familjeomsorg) ses över, såväl ensamkommande som övrigt inom IFO.
Det har varit synnerligen svårt att ersätta de tjänster där personal har sagt upp sig. Det har tyvärr präglat arbetet inom IFO under perioden.
3.2 Ekonomi Socialnämnden räknar med ett budgetunderskott på drygt 1 miljon kronor. Detta hänförs nästan helt till kostnader inom IFO-verksamheten och gäller framförallt ökade placeringskostnader. De ökade platserna inom äldreomsorgen kompenseras till stor del genom ökade intäkter, statsbidrag och avgifter.
3.3 Personal och arbetsmiljö Samtliga verksamheter arbetar med systematiskt personal- och arbetsmiljöarbete där bland annat löne- och medarbetarsamtal har genomförts under första tertialet. Utbildningar i bemötande har genomförts i äldreomsorgen och kompetenssökande insatser har skett för socialsekreterare som arbetar inom barn- och ungdomsvård. Som ovan beskrivits är det synnerligen svårt att anställa ny personal inom IFO-verksamheten.
4 Utbildningsnämnd 4.1 Verksamhet Förskola Efterfrågan på förskoleplatser har ökat under våren, vilket innebär att vissa förskolor har större barngrupper än planerat. Den nya förskolan i Fåglum står klar i april 2016 och ytterligare en avdelning startar för 5-årsverksamhet under hösten i Jonslund. En liten avdelning inom Stallaholm har tillkommit under våren för att kunna ta emot fler barn i förskolan. Föräldraenkäten visar fortsatt positivt gensvar. Fritidshem Antalet platser har ökat inom fritidshem mer än budgeterat. Detta har kompenserats med mer personal. Föräldraenkäten visar i stort positivt resultat. Det finns missnöje med framförallt ett fritidshem. Olika åtgärder vidtas för att förbättra situationen. Grundskola och grundsärskola Antalet elever ökar också inom grundskolan framförallt beroende på nyanlända. Statsbidrag genom lågstadiesatsningen har lagts på utökad personal. Fortsatt arbete sker i projekt hälsofrämjande skola och ett av syftena är att minska den psykiska ohälsan bland våra elever. Skolinspektionen har inkommit med synpunkter efter sin inspektion. Ytterst lite kritik har kommit gällande utbildningsnämndens stora verksamheter som förskola och grundskola. Antalet ensamkommande i 6–9 skolan är i dagsläget 20. Vårt arbetssätt är att de går direkt ut i klass med handledarens hjälp. Gymnasiesärskola, Vuxenutbildning och IM Gymnasiesärskolan med två elever avslutas till sommaren. Under våren har diskussioner pågått gällande samverkan med Lidköpings kommun angående vuxenutbildningen. På grund av bland annat låg arbetslöshet har omfattningen varit låg under våren. På grund av fler mottagna ensamkommande har IM (språkintroduktion) fortsatt för elever i 16–19 års ålder. Kultur och bibliotek Biblioteket har införskaffat ett självutlåningssystem som mottagits positivt av besökarna. Musik/kulturskola Projektet kulturskola, där den vanliga musikskolan har utökats med teater och bild, har fungerat så pass bra att det troligtvis är permanent från hösten 2016.
4.2 Ekonomi Utbildningsnämnden beräknas få ett överskott om 500 tkr som beror på ökade stadsbidrag inom förskola och grundskola.
4.3 Personal och arbetsmiljö Samtliga verksamheter arbetar med det systematiska personal- och arbetsmiljöarbetet där bland annat löne- och medarbetarsamtal har genomförts under första tertialet. Andelen pedagogiskt utbildad personal, inom såväl förskola som grundskola, är hög. Viss problematik råder inom grundskolan där det är svårt att rekrytera behörig personal
inom vissa ämnen. Inom fritidshem är det i dagsläget för låg behörighet.
5 Bygg- och Miljönämnd 5.1 Verksamhet Bygg- och miljöförvaltningen arbetar kontinuerligt med målen som satts av både byggoch miljönämnden och verksamheterna. Livsmedelstillsyn: Efter att länsstyrelsens rättsenhet bifallit en överklagan har delegationsbesluten förtydligats. Dessutom skickas numera kommuniceringsbrev innan beslut om föreläggande tas. Lantbrukstillsyn: Informationsmöte har arrangerats för lantbrukare då miljöinspektör Maria Barrestig samt länsstyrelsens rådgivare Kirsten Jensen informerade. Informationen handlade om bekämpningsmedel och pollinerande insekter samt nya regler kring bekämpningsmedelsanvändning. Projekt enskilda avlopp: Vatten- och avloppsfrågan har diskuterats med de boende i och kring Bäreberg station vid ett möte i Bärebergsgården. Det har även hållits ett möte i Främmestads bygdegård om att bilda VA-föreningar. Renhållning: Ett studiebesök har gjorts i Alingsås kommun för att se hur insamlingsverksamheten fungerar där. Bygglov: Bygglovingenjören har slutat sin anställning. Annonsering efter ny handläggare pågår. Under tiden arbetar Tord Hallén två dagar i veckan.
5.2 Ekonomi Budgetuppföljning till och med 2016-04-30 visar att nämndens totala utfall för perioden är 15 procent och att riktpunkten är 33 procent av budget. Budgeten är i balans. Utfallets fördelning på de olika verksamheterna: Bygg – 16 % Genom att bygglovingenjören lånats ut har Essunga kommun kunnat debitera Grästorps kommun 35 tkr. Energimyndighetens bidrag på 280 tkr har inkommit under perioden, detta bidrag beräknas upphöra 2017. Miljö – 31 % För projektet enskilda avlopp är intäkterna lägre än beräknat. Nämnd – 20 % Nämnden har haft ett sammanträde under perioden.
5.3 Bilagor Bilaga 1: BoM 160430
BUDGETRAMAR 2017 (exklusive kapitalkostnader)
Nämnd KOMMUNFULLMÄKTIGE Föregående års budget Beräknad löneökning Besparing Ram Kommunfullmäktige REVISION Föregående års budget Utbildning Äskande Beräknad löneökning Besparing Ram Revision KOMMUNSTYRELSEN Övrigt Föregående års budget Utvecklingsmedel Tillkommande äskanden? Mejeriklocka Effekt förändring momskompensation Central budget löneökning mellan 2,3 och 2,6% Hyresintäkter Amiralen Förlorade intäkter vaktm Samhällsbyggn (hemfosa) Förlorade intäkter vaktm Samhällsbyggn (Kerstinsås) Minskade kostnader Samh Oförutsedda händelser AME Vikariatstöd AME Servicegrupp BEMA Beräknad löneökning Minskade kostnader färdtjänst Omfördelning budget Samh och Kommunutv Besparing Ram Kommunstyrelsen Föregående års budget VA
Ram 2017 3%
Behov 2017
Budgram/b ehov
386 6
386 6
392
392
439 -50 3
439 -50 158 3
392
550
39 318 0
39 318 1 000 1 000
0
158
-25 0
9 750 -900 371
0 0 0 0 0 713
350 500 350 713
40 006
43 461
-2 314
-2 314
VA-verksamheten IT-verksamhet
-2 314
-2 314
-1 527
-1 527
IT-verksamhet
-1 527
-1 527
3 455
0
0
BYGG- O MILJÖNÄMNDEN Byggnadsingenjör Föregående års budget Beräknad löneökning
476 19
476 19
1 117
1 117
40
40
1 652
1 652
119 058
119 058
Besparing Miljö- och hälsoskyddsinspektör Föregående års budget Inga intäkter för energi åtg Beräknad löneökning
Besparing Ram Byggnadsnämnden UTBILDNINGSNÄMNDEN Föregående års budget Åk F-5 Åk 6-9 Höjd arbetsgivaravgift ungdomar Barnomsorg Särskola Gymnasieskolan Gymnasiesärskolan Fritidshem Vuxenutbildning Utökad undervisningstid i Matematik år 4-6 Effekt förändring momskompensation Hyreskostnader Amiralen Beräknad löneökning Besparing Ram Utbildningsnämnden
33
140
0
720 480 33 0 250 1 600 300 500 -500 140 213
1 910
1 910
121 141
124 704
3 563
SOCIALNÄMNDEN Föregående års budget Höjd arbetsgivaravgift ungdomar Ökade hyreskostnader Lindbacken Missbruk och institutionsvård vuxna Höjd maxtaxa ÄO Ensamkommande Institutionsvård barn Ökade kostnader LSS Vaktmästare Beräknad löneökning Effekt förändring momskompensation Besparing Ram Socialnämnden
114 805 118
1 000 2 694
114 805 118 100 1 000 -50 -1 000 500 1 000 -29 2 694 118
118 617
119 256
639
Förslag till ram exkl finansförvaltning
278 359
286 174
7 815
Verksamhetskostnader enligt Resultaträkning 3% Kostnader utöver ram
287 028 -8 669
287 028 -854
0
RESULTATRÄKNING
Pensionskostnader Verksamhetens nettokostnader Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTN Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader ÅRETS RESULTAT
Budget Bokslut Budget Budget PLAN 2015 2015 2016 2017 2018 -4 500 -5 991 -4 000 -5 500 -5 500 -257 520 -257 932 -271 717 -287 028 -292 162 -13 000 -12 045 -13 500 -15 000 -18 000 -275 020 -275 968 -289 217 -307 528 -315 661
PLAN PLAN 2019 2020 -6 200 -6 700 -298 680 -306 792 -18 500 -19 000 -323 380 -332 492
212 176 70 970 580 -200 8 506
210 741 71 700 304 -158 6 619
224 745 72 969 450 -200 8 747
232 401 84 353 400 -200 9 426
242 776 82 355 350 -200 9 620
250 498 82 583 350 -200 9 851
257 922 84 854 300 -200 10 384
Årets resultat/skatteintäkter och generella statsbidrag
3,0%
2,3%
2,9%
3,0%
3,0%
3,0%
3,0%
Förändring verksamhetens nettokostnad,%
9,4%
5,2%
5,6%
2,6%
2,4%
2,8%
22 177
14 197
15 311
5 134
6 518
8 112
283 146
297 714
316 754
325 131
333 081
342 776
9,0%
5,1% 14 568
6,4% 19 040
2,6% 8 377
2,4% 7 950
2,9% 9 695
5 565
5 600
5 625
5 650
5 700
Förändring verksamhetens nettokostnad, tkr
Förändring Skatteintäkter generella statsbidrag,% Förändring Skatteintäkter generella statsbidrag, tkr Antal invånare
Pensioner: KPA:s prognos Avskrivning: Komponentavskrivning tillämpas fom 2015
Skatteintäkter: SKL:s prognos från april 2016. Resultat: 3,0 % Antal invånare: 5 600
OBS ej justerat Från Styrelsemöte Essunga Bostäder AB protokoll 2016-05-17 § 44 Verksamhetsfrågor 1/ VD presenterade arbetsläget kopplat mot Kv Violen (Utsikten). Anbud är öppnat och vi fick in ett anbud. En första förhandling är genomförd med leverantör kopplat mot att minska kostnader för det gällande anbudet. VD presenterade ett underlag för styrelsen där anbudspris och byggherrekostnader var med och det kan konstateras att nuvarande borgensförbindelse av ägare är för låg kopplat mot slutpris. VD presenterade två alternativ för styrelsen. De två alternativen är att försätta med anbudet eller att tacka nej till anbudet och istället genomföra en ny upphandling. Efter dialog enades styrelsen om att gör en ny skrivelse till Kommunfullmäktige med begäran av ändrat borgensåtagande kopplat mot priset på anbudet.
Styrelsens beslut är: En enig styrelse ger uppdraget till VD att författa en ny skrivelse till KS med begäran av ny borgensförbindelse kopplat mot anbudspriset och byggherrekostnaderna.
Sida
TJÄNSTESKRIVELSE Datum
2016-05-18
Ansökan om byggstart samt kommunal borgen till nyproduktion av nytt punkthus på Kv Violen Förslag till beslut Essunga Bostäder AB beviljas byggstartsbeslut för nyproduktion av punkthus på Kv Violen i Nossebro. Essunga Bostäder AB beviljas kommunal borgen för aktuell nyproduktion av punkthus på Kv Violen. Tidigare borgenbeslut Dnr 2014–000127 § 80 upphävs Sammanfattning av ärendet Under kvartal 1 2016 har Essunga Bostäder AB genomfört upphandling på ett nyproducerat punkthus i enlighet med tidigare beslut av ägaren. Det upphandlade punkthuset har 6 våningsplan med 24 lägenheter och är placerat på Kv Violen i Nossebro. Efter analys av anbudet kan Essunga Bostäder AB konstatera att anbudspris och byggherrekostnader överstiger det idag beviljade kommunala borgensåtagande som är beslutat av kommunfullmäktige. Den totala produktionskostnaden för nyproduktion av punkthuset inklusive moms och byggherrekostnader är beräknad till 48 mkr. Essunga Bostäder AB äskar ett nytt kommunalt borgensåtagande på 48 mkr för att kunna genomföra ovan redovisad nyproduktion. Essunga Bostäder AB begär att tidigare beslut på kommunalt borgensåtagande som är fattat av kommunfullmäktige för ovanstående produktion upphävs. Essunga Bostäder AB ansöker om byggstartsbeslut för aktuellt punkthus på kv Violen i Nossebro.
Kenneth Lundqvist/VD Essunga Bostäder AB
1 (1)
Sida
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
1(1)
Sammanträdesdatum
2016-05-12
Socialnämnden
§ 16
Dnr 2016-000011
Riktlinjer för tobak, folköl och receptfria läkemedel Socialnämndens beslut Anta Riktlinjer och taxor för detaljhandel med tobaksvaror, folköl och vissa receptfria läkemedel inom KAS (Kommungemensam Alkoholhandläggning i Skaraborg) samt taxor. Taxorna överlämnas till kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Riktlinjer och taxor för detaljhandel med tobaksvaror, folköl och vissa receptfria läkemedel har tagits fram inom KAS (Kommungemensam Alkoholhandläggning i Skaraborg). I Essunga kommun är det socialnämnden som ansvarar för tillsyn över detaljhandel med folköl och tobak, samt kontroll av receptfria läkemedel. Kommunens tillståndshandläggare jobbar med att se till att information om lagar som reglerar dessa varugrupper finns, samt kontrollera att lagarna efterföljs Under sammanträdet Alkoholhandläggare Anders Ferrer redogör för ärendet och svara på ledamöternas frågor. Ärendets gång Socialnämndens arbetsutskott 2016-02-09, § 37. Socialnämndens arbetsutskott 2016-04-26, § 105. Beslutsunderlag Riktlinjer för detaljhandel med tobaksvaror, folköl och vissa receptfria läkemedel med bilaga om taxor, alkoholhandläggare Anders Ferrer och Maria Nilsson, 2016-01-29.
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
BILAGA
Bilaga till Riktlinjer för tobak- och folkölsförsäljning samt folkölsservering och receptfria läkemedel Omfattning
Avgift
Folköl
1200 kr
Tobak
1200 kr
Folköl + tobak
2000 kr
Receptfria läkemedel
1500 kr
Folköl + tobak + receptfria läkemedel
3000 kr
Folköl + receptfria läkemedel
2300 kr
Tobak + receptfria läkemedel
2300 kr
Kommungemensam Alkoholhandläggning i Skaraborg
Växel 0511-320 00 [email protected] www.ka-skaraborg.se
Omsorgsförvaltningen Viktoriagatan 2A 532 88 Skara
Underlag till ändring av maxtaxa inom äldreomsorgen 1 juli 2016 Antal brukare: Hemtjänst i ordinärt boende + särskilt boende per 160308 Antal brukare som kommer att få en ökad kostnad Andel brukare som kommer att få en ökad kostnad
151 43* 28,50%
Andel av de 43 brukare som kommer få en ökning på 219 kr** Andel av de 43 brukare som kommer få en ökning på mindre än 219 kr Genomsnittlig ökning i kr på de 43 brukare som kommer att få en ökning
37 6 208
Summa som ökningen kommer att generera per månad i kr Summa som ökningen kommer att generera per år **Maxtaxan kommer att öka från 1772 till 1991 kr from 1 juli 2016. Max skillnad 219 kr
Antal brukare* 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31
Ökning/mån
Ökning/år 219 219 219 93 62 219 219 219 219 219 219 219 219 219 219 219 219 219 219 219 219 175 219 219 219 219 92 219 219 219 219
8944 107328
32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43
219 219 219 219 219 219 208 219 219 211 219 219 8944
107328
A v gifter inom äldreomsorgen - SKL
Sida l av l
Sveriges Kommuner och Landsting Startsida > Integration, social omsorg >Social omsorg > Äldre > Avgifter
A v gifter inom äldreomsorgen Sammanställning kring avgifter inom äldre- och handikappomsorgen.
Höjt avgiftstak inom äldreomsorg l juli 2016 Riksdagen antog i december 2015 regeringens budgetproposition. l beslutet ingick en höjning av den avgi fl kommunen tlr ta. Det regleras som en ändring i
socialtjänst~ ~eYl 8 kap. 5 §6 Den enskildes avgifter tlr:
l. för hemgänst och dagverk-samhet, tillsammans med avgifter som avses i 26 §sjätte stycket hälso- och sjukvårdslagen ( 1982:763) per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,5392 gånger prisbasbeloppet, 2. fOr bostad i särskilt boende per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,5539 gånger prisbasbeloppet Denna lag träder i kraft den l juli 2016.
Beräkning av avgifter Socialstyrelsen redovisar i sitt meddelandeblad några av de belopp om används för att beräkna avgifter inom äldre- och handikappomsorgen som är knutna till prisbasbeloppet Meddelandeblad 20 15
Bestämmelser om avgifter i socialtjänstlagen Avgifter för hemtjänst, dagverksamheter och särskilt boende regleras i socialtjänstlagen (2001 :453), 8 kap,§§ 3-9. Utdrag från socialt jänstlagen SoL 8 kap. CPDF nvtt fönster) Frågor och svar om avgifter och avgiftsexempel Socialstyrelsen
Kontakt Greger Bengtsson 08-452 75 19 greger.bengtsson\alskl .se
Sveriges Kommuner och Landsting SK.L är en arbetsgivar-och intresseorganisation for landets alla kommuner, landsting och regioner. 08-452 70 00
[email protected]
http ://skl. selintegrationsocial omsorg/ socialomsorg/aldre/avgifter .213 5 .html
2016-03-04
Förslag till kommunfullmäktiges långsiktiga mål 2017-2019 och kortsiktiga delmål 2017
Område: Näringsliv och arbetsmarknad Inriktning: Kompetens KF-mål 2017–2019:
Kommuninvånare ska ha goda möjligheter att utvecklas genom arbete och utbildning
KF-delmål 2017:
Samverkan med företag om personal- och kompetensförsörjning Marknadsföra samt erbjuda utbildningar efter behov
Område: Näringsliv och arbetsmarknad Inriktning: Företagsklimat KF-mål 2017–2019:
Företagsklimatet skall vara så gott att etablerade företag stannar kvar och utvecklas och att nya företag finner det fördelaktigt att etablera sig här
KF-delmål 2017:
Kommunen ska ha ett gott företagsklimat
Område: Näringsliv och arbetsmarknad Inriktning: Infrastruktur KF-mål 2017-2019:
Det ska vara möjligt för kommuninvånare, företagare och besökare att nå service och arbete inom kommunen och regionen
KF-delmål 2017:
Planera för ytterligare en gång- och cykelväg till Nossebro Fler möjligheter att resa inom kommunen
Område: Boende och befolkning Inriktning: Boende KF-mål 2017-2019:
Attraktiv kommun med bra boende och trygga miljöer
KF-delmål 2017:
Minst 50 nya bostäder skall färdigställas Planera för byggnation av ytterligare minst 15 nya lägenheter under 2018 Engagera minst en privat aktör för bostadsbyggnation (flerbostadshus)
Område: Boende och befolkning Inriktning: Ungdomar KF-mål 2017-2019:
Ungdomar ska trivas och må bra i kommunen
KF-delmål 2017:
Ungdomar utvecklar nya mötesplatser i samråd med kommunen
Förslag framtaget av Vision & Utveckling i dialog med kommunchef Kjell Karlsson & kvalitetsutvecklare Susanne Bard, justerat 2016-05-12 utifrån Vision & Uvecklings möte 2016-05-10
Sammanställning av förslag till kommunfullmäktiges långsiktiga mål 2017-2019 och kortsiktiga delmål 2017
Sammanställningen består av förslag till målformuleringar för prioriterade utvecklingsområden med beskrivning av de diskussioner som ledde fram till urvalet. Beskrivningarna kommer att minimeras i kommande skrivelser när beslut är taget av kommunfullmäktige. Strategierna visar kopplingen till den strategiska planen och tydliggör hur målet ska uppnås. Utifrån de övergripande kommunfullmäktige-målen kommer nämnder och förvaltningar att bryta ned dessa till egna mål och aktiviteter för hur man ska arbeta för att nå de övergripande målen.
Område: Näringsliv och arbetsmarknad Inriktning: Kompetens KF-mål 2017-2019:
Kommuninvånare ska ha goda möjligheter att utvecklas genom arbete och utbildning
KF-delmål 2017:
Samverkan med företag om personal- och kompetensförsörjning Marknadsföra samt erbjuda utbildningar efter behov
Beskrivning: Personal- och kompetensförsörjning. Tillgången på arbetskraft med relevant kompetens är en faktor som i stor utsträckning påverkar företagens möjligheter att växa. Enligt Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät misslyckas företag med en av fem rekryteringar. Den enskilt största förklaringen till företagens svårigheter att rekrytera är brist på personer med rätt yrkeserfarenhet. Essunga kommun har 600-700 som jobbpendlar ut från kommunen och 500 inom kommunen. Arbetsgivare behöver ha tydlig profil som lockar. Kartläggning av kommuninvånares kompetens och utbildningsbehov. Söker företagen personal? Tillväxtproblem? Rekryteringssvårigheter? Hittar företagen kompetent personal? Hur kan företag och kommun vara attraktiva arbetsgivare som behåller och drar till sig kompetent personal? Vad tycker anställda är attraktivt hos arbetsgivaren? Hög personalomsättning? Kompetensinventering av hur vår organisation ser ut. Aktivitet: Besluta om policy och riktlinjer för Essunga kommuns personal- och kompetensförsörjning. Skapa arbetsmiljö och trivsam arbetsplats. Når vi personer med rätt kompetens? Kan vi utbilda vår personal för att de ska utveckla rätt kompetens? Vad kommer behoven att bli framöver? Undersökning av pensionsavgångar + normal rörlighet = behov av personal. Kompetensförsörjning: lön – ledarskap – arbetsmiljö – personalförmåner. Personalförsörjningsplan för detaljgranskning. Kartlägga framtida kompetensbehov och skapa utbildning för att erhålla personal med rätt kompetens? Utbyte av arbetskraft för att behålla personal? Goda möjligheter till bra utbildning ska finnas. Alla ska tillgång till god utbildning. Lättillgänglig utbildning för alla målgrupper. Goda utbildningsresultat. Anpassning och marknadsföring av möjligheter till vuxenutbildning. Kartlägga utbildningsbehov. Finns det jobb efter utbildningen? Anpassa utbildningsutbudet till nuvarande och framtida behov. Kommunen blir mer attraktiv att bo i om det finns goda utbildningsmöjligheter. God kännedom om näringslivets och kommuninvånares utbildningsbehov.
Strategi (ur Strategiska planen):
Bidra till att utveckla kommuninvånares och organisationers samlade kompetens samt digitala, sociala, innovativa kompetens Bidra till att skapa sysselsättning till alla
Mätetal:
Företagarnas tillgång till kompetent arbetskraft Invånare 17-24 år som varken studerar eller arbetar, andel (%). Ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning, andel (%).
Svenskt näringslivs årliga enkät till företagare. 2015-års resultat: Essunga 3,13. Medelvärde Sverige 2,89. Högst placering Mullsjö 3,6. Betyg sätts på en skala mellan 1 = dåligt och 6 = utmärkt. Positiv andel är betyg 4 (bra) eller högre.
Område: Näringsliv och arbetsmarknad Inriktning: Företagsklimat KF-mål 2017-2019:
Företagsklimatet skall vara så gott att etablerade företag stannar kvar och utvecklas och att nya företag finner det fördelaktigt att etablera sig här
KF-delmål 2017:
Kommunen ska ha ett gott företagsklimat
Beskrivning: Förbättra företagsklimatet. Bibehålla nöjdhet hos företagare. Följa nyetablering av företag. Målvärde om företagarnas nöjdhet med kommunen: minst lika gott omdöme som nuvarande nivå 4,2 (Svenskt näringslivs företagarenkät).
Strategier (ur Strategiska planen):
I samverkan med bland annat föreningslivet erbjuda kommuninvånare och presumtiva inflyttare en service med hög kvalitet Upprätthålla ett bra företagsklimat i kommunen bland annat genom mycket företagskontakter, mötesplatser och att arbeta utifrån näringslivets förutsättningar Särskilt arbeta med entreprenörskap, nystart av fler företag, utveckla besöksnäring samt gröna och kreativa näringar som ett komplement till det befintliga näringslivet Samverka med näringslivet för att utveckla företagens digitala, sociala och samlade kompetens Kommunicera budskapet om bra företagsklimat, tillgång till mark och lokaler samt vår relativa närhet till större regioncentra
Mätetal:
Nöjda företagare Nyföretagsamhet
Svenskt näringslivs årliga enkät till företagare, där företagarna utifrån sina egna preferenser anger ett sammanfattande omdöme om hur bra de upplever att företagsklimatet i kommunen är. 2015-års resultat: Essunga 4,2. Medelvärde Sverige 3,4. Högst placering Mullsjö 4,5. Betyg sätts på en skala mellan 1 = dåligt och 6 = utmärkt. Positiv andel är betyg 4 (bra) eller högre.
Nyföretagsamhet mäts årligen av SCB enligt följande: De individer som innehar F-skattsedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag, är vd eller styrelseordförande i ett aktivt aktiebolag räknas som ”företagsamma”. De som senaste året blivit ”företagsamma” bedöms som ”nyföretagsamma”. Faktorn beskriver nyföretagsamma personer per 1 000 invånare i kommunen.
Område: Näringsliv och arbetsmarknad Inriktning: Infrastruktur KF-mål 2017-2019:
Det ska vara möjligt för kommuninvånare, företagare och besökare att nå service och arbete inom kommunen och regionen
KF-delmål 2017:
Planera för ytterligare en gång- och cykelväg till Nossebro Fler möjligheter att resa inom kommunen
Beskrivning: öka möjligheterna till utbyte inom kommunen och med regionen. Hög tillgänglighet. Målet riktar sig till både kommuninvånare, besökare, näringsliv, företagare. Ytterligare stärka infrastruktur kommunikationer in och ut från kommunen. Kunna transportera sig säkert, tryggt. Närhet till sjukvård, kultur. Satsa på trafik inom kommunen för att underlätta möten mellan människor samt kunna pendla utan bil till och från alla kommundelar. Gång- och cykelvägar mellan tätorter. Olika sätt att öka möjligheter till resor inom kommunen, t ex via skolbussarna, mer anropsstyrd trafik, eller genom att hitta entreprenör som är villig att köra. Trafiksäkerhet. Även digital tillgänglighet med hög säkerhet. Att sitta i det lokala närsamhället samtidigt som man har känsla av att nå storstaden. Aktivitet: Planera för och verkställa byggnation av ytterligare minst en gcväg utanför tätorter.
Strategier (ur Strategiska planen):
Aktivt medverka i arbetet med planering för upprustning av E20 och väg 2504, god tillgänglighet till IT-nät med bra kapacitet i hela kommunen samt ett bra utbud av kollektivtrafik och gång- och cykelvägar
Område: Boende och befolkning Inriktning: Boende KF-mål 2017-2019:
Attraktiv kommun med bra boende och trygga miljöer
KF-delmål 2017:
Minst 50 nya bostäder skall färdigställas Planera för byggnation av ytterligare minst 15 nya lägenheter under 2018 Engagera minst en privat aktör för bostadsbyggnation (flerbostadshus)
Beskrivning: Essunga kommun ska vara så attraktiv att kommuninvånare vill bo kvar. Kommunens invånare ska trivas och kunna bo i attraktiva lägen. Trygghet. Prioritering av bostadsbyggande. Det ska finnas ett bra utbud av boende. Ge förutsättningar för beslut om nybyggnation och resurser till planarbete. Lägga uppdrag om nästa bostadsområde. Goda förutsättningar för byggande. Park och gatumiljö, inklusive trygghet. Marknadsföring av Essunga kommun som en attraktiv kommun att bosätta sig i.
Strategier (ur Strategiska planen)
Tillsammans med privata aktörer tillskapa attraktiva bostäder för en mångfald av kommuninvånare Förbättra och utveckla marknadsföring och kommunikation av vårt erbjudande om bostäder, service och upplevelsen i ett landsbygdsnära boende Aktivt arbeta för att ytterligare förbättra den miljö som människor i kommunen bor och verkar i
Mätetal:
Positivt flyttnetto Antal beviljade bygglov
Område: Boende och befolkning Inriktning: Ungdomar KF-mål 2017-2019:
Ungdomar ska trivas och må bra i kommunen
KF-delmål 2017:
Ungdomar utvecklar nya mötesplatser i samråd med kommunen
Beskrivning: Använda de mötesplatser som finns – skolan. Få kontakt med ungdomar och skapa forum där ungdomar får möjlighet att kreativt utöva aktiviteter – ge dem möjlighet att bidra och få känsla av delaktighet hos ungdomar. Skapa trygghet på mötesplatserna så att de blir tillgängliga för alla ungdomar. Föra dialog om hur de ska komma till mötesplatserna – är det tillräckligt tryggt för att de ska ta sig dit? Samtal med ungdomar om hur de kan bli delaktiga i planering av aktiviteter/mötesplatser. Ungdomar ska känna sig delaktiga i och tillhörighet till kommunen. Uppsökande och förebyggande verksamhet, ex.vis familjecentral. Barn och ungdomar ska trivas och må bra i skolan. Vad vill ungdomarna ha? De vill inte ha med vuxenvärlden att göra? Vad vill de ha för mötesplats där vi kan prata med dem. De långsiktiga målen ska vi lyfta in i strategiska planen. Den ska vi trycka upp och se över lay-outen innan dess. 17-målen ligger i verksamhetsplanen och ska inte gå in i strategiska planen. Mätning genom SKL öppna jämförelser (årlig enkätundersökning åk 3, 5 och 8) – till både elever och vårdnadshavare, samt egen hälso- och drogvaneundersökning till elever i åk 7-9.
Mätetal:
Elevers svar på: Hur mår du rent allmänt? Hur trivs du i skolan? Jag känner mig trygg i skolan
Tillägg om utvecklingsarbete som pågår parallellt med ”målarbetet”
Värdegrundsarbete utifrån vision och värdeord Värdegrundsfrågor och andra mjuka frågor arbetar verksamheterna direkt med och de utgår från vision och värdeord samt nationella värdegrundskrav. Det kan handla om professionellt förhållningssätt, såsom att vara saklig, opartisk, tydlig, nyanserad, empatisk, lyhörd, respektfull. Att vi är stolta över vår kommun och visar det genom ett bra bemötande.
/förslag framtaget av Vision-utveckling i dialog med Kjell Karlsson & kvalitetsutvecklare Susanne Bard, justerat 160512 utifrån Vision-utvecklingsmötet 160510
Förslag 2016-05-04
Mellan Lidköpings kommun, 212000-1694, 531 88 Lidköping, Vara kommun, 212000-2924, 534 81 Vara, Grästorp kommun 212000-1595, 467 80 Grästorp och Essunga kommun 212002916, 465 82 Nossebro tecknas följande
Avtal om gemensam räddningsnämnd 1. Syfte Lidköping, Vara, Grästorp och Essunga kommuner skall genom en gemensam nämnd för räddningstjänstverksamheten (räddningsnämnden) bättre ta till vara kommunernas gemensamma resurser för räddningstjänst. Lidköpings kommun är värdkommun och den gemensamma nämnden ingår i kommunens organisation. 2. Uppgifter m.m. Avtalet omfattar kommunernas samtliga uppgifter enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och övriga uppgifter som enligt lag skall fullgöras av den kommunala nämnd som svarar för räddningstjänsten samt skyldighet för räddningsnämnden att delta i samråd och avge yttrande i ärenden om någon nämnd inom Lidköpings, Vara, Grästorps och Essungas kommun begär det. Vidare svarar nämnden för arbetet med de förberedande uppgifter kommunerna har enligt 2 och 3 kap Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Detta genom samordning av kommunernas säkerhetssamordnarfunktioner, vilka i sin tur planerar och genomför gemensamma övningar och utbildningar m.m. Nämndens uppgifter enligt LEH omfattar inte kommunstyrelsens ledningsansvar vid höjd beredskap eller krisledningsnämndens uppgifter och verksamhet vid extraordinära händelser. 3. Budgetprocessen Räddningsnämnden skall anpassa sitt budgetarbete, bokslutsarbete och sin budgetuppföljning så att dessa moment på ett följsamt sätt kan ingå i Lidköping, Vara, Grästorp respektive Essunga kommuns motsvarande arbete. 4. Kostnadsfördelning Lidköpings kommun skall fastställa budgeten för räddningsnämnden efter samråd med Vara, Grästorp och Essunga kommun. Förslag till budget skall skickas till Vara, Grästorp och Essungas kommun senast den 20 september varje år. Vara kommun skall i förskott till Lidköpings kommun betala 34,97% av den nettobudgetkostnad som fastställts av kommunfullmäktige i Lidköping. Motsvarande kostnad för Grästorps kommun är 18,45% och för Essunga kommun 20,27%. Förskottsinbetalningen skall göra senast den 15:e i varje månad med 1/12 av respektive kommuns kostnader. Det förberedande arbetet enligt LEH finansieras genom att kommunerna för över det statliga 2:4 bidraget för krishantering. Användningen av detta bidrag ska följa
”Överenskommelse om kommunernas krisberedskap” (SKL 12/6159, MSB 2012-5541) och anvisningar från Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB). Bidragets användning ska också särredovisas, enligt anvisning från MSB, så att räddningsnämnden kan redovisa hur mycket av bidraget som använts och vilken verksamhet som har genomförts. Över- och underskott (med undantag för överskott av det statliga 2:4 bidraget, vilket följer särskilda regler för sparande i enlighet med anvisningar från MSB) hanteras enligt Lidköpings kommuns ekonomistyrprinciper med följande tillägg: Om resultatet beror på något som inte gått att förutse, inte gått att arbeta tillbaks innevarande år samt är mer än 0,5 % av de totala kommunbidragen skall resultatet fördelas enligt fördelningstalen. 5. Insyn i förvaltningen Vara, Grästorp och Essunga kommun har rätt till löpande insyn i förvaltning och redovisning som gäller räddningsnämndens verksamhet. Räddningsnämnden skall i en delårsrapport per den 31 augusti rapportera till kommunfullmäktiges i Vara, Grästorp och Essunga hur verksamheten utvecklas samt redovisa en prognos på årligt budgetutfall. Rapporten skall skickas i början av september. 6. Regler om förtroendevalda Räddningsnämnden skall bestå av sju ledamöter och sju ersättare, varav tre ledamöter och tre ersättare utses av kommunfullmäktige i Lidköpings kommun, två ledamöter och två ersättare utses av kommunfullmäktige i Vara kommun, en ledamot och en ersättare utses av kommunfullmäktige i Grästorps kommun och en ledamot och en ersättare utses av kommunfullmäktige i Essunga kommun. Räddningsnämndens ordförande skall utses bland ledamöterna från Lidköpings kommun, 1:e vice ordförande utses efter förslag från Vara kommun och 2:e vice ordförande utses efter förslag från Grästorps kommun. Mandattiden är från och 1 januari året efter det år då val av kommunfullmäktige i hela riket ägt rum. 7. Pensionsåtagande Vara, Grästorp och Essunga kommun ansvarar för pensionsåtaganden som trätt ikraft före den gemensamma nämndens bildande. För Varas del gäller det tiden före 2003-01-01, för Grästorps del, tiden före 2004-01-01 och för Essungas del, tiden före 2009-03-01. Lidköpings kommun ansvarar för åtaganden efter dessa datum. Vid övertagande av säkerhetssamordnare för nämndens arbete med förberedande uppgifter enligt LEH ansvarar respektive tidigare anställande kommun för pensionsåtaganden som trätt i kraft före 2016-07-01. Lidköpings kommun ansvarar för åtaganden efter detta datum. 8. Reglemente Kommunfullmäktige i Lidköpings, Vara, Grästorps respektive Essunga kommun ska anta ett reglemente för räddningsnämnden. Förändringar i reglementet skall antas av kommunfullmäktige i respektive kommun.
9. Närvarorätt vid nämndens sammanträden Kommunstyrelsens ordförande i Lidköpings, Vara Grästorps respektive Essungas kommun har rätt att närvara vid räddningsnämndens sammanträden och delta i överläggningarna men inte i besluten. 10. Tvister Tvist rörande tolkning och tillämpning av detta avtal skall avgöras vid allmän domstol. 11. Upplösning Vid en upplösning av räddningsnämnden skall ansvaret för nämndens gemensamma personal, materiel och övrig utrustning fördelas på kommunerna efter skälig och rättvis grund. 12. Avtalets giltighet Detta avtal gäller från och med 2016-07-01 under förutsättning att kommunfullmäktige i Lidköping, Vara, Grästorp respektive Essungas kommun har godkänt avtalet genom beslut som vinner laga kraft. Avtalet kan sägas upp endast till årsskifte. Uppsägning skall göras före 1/7, 18 månader innan det årsskifte då avtalet ska upphöra. Samma tid gäller för uppsägning av avtalet för eventuell omförhandling. Sker inte uppsägning är avtalet förlängt med ett år varje gång. Detta avtal ersätter från och med den 1 juli 2016 alla tidigare mellan parterna tecknade samverkansavtal avseende gemensam räddningsnämnd och säkerhetssamordnarfunktion.
Lidköping 2016-
Vara 2016-
Grästorp 2016-
LIDKÖPINGS KOMMUN
VARA KOMMUN
GRÄSTORPS KOMMUN
……………………………...
…………………………….
……………………………
Essunga 2016ESSUNGA KOMMUN ……………………………...
Förslag 2016-05-04
REGLEMENTE FÖR GEMENSAM RÄDDNINGSNÄMND Antaget av kommunfullmäktige 201z-xx-yy. Utöver det som föreskrivs om nämnd i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. Med ”kommunfullmäktige” avses i reglementet kommunfullmäktige i Lidköping om inte annan anges.
1§
Nämndens verksamhetsområde
Räddningsnämnden är Lidköping, Vara, Grästorp och Essunga kommuners gemensamma organ för uppgifter som gäller räddningstjänst, skydd mot olyckor som kan föranleda räddningsinsatser enligt lagen om skydd mot olyckor, tillstånd och tillsyn enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor samt de uppgifter i övrigt som enligt lag skall fullgöras av den kommunala nämnd som svarar för räddningstjänsten. Räddningsnämnden svarar för de förberedande uppgifter som kommunerna har enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Detta omfattar inte kommunstyrelsens ledningsansvar vid höjd beredskap eller krisledningsnämndens uppgifter och verksamhet vid extraordinära händelser. Nämnden skall vidare deltaga i samråd och avge yttranden i ärenden om någon nämnd i Lidköping, Vara, Grästorp eller Essunga kommuner begär det. Nämnden ingår i Lidköpings kommuns nämndorganisation men verksamheten omfattar enligt avtal också Vara, Grästorp och Essunga kommuner. 2§
Nämnden åligger särskilt att se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. att rengöring (sotning) sker av fasta förbränningsanordningar och dess rökkanaler. Detsamma gäller imkanaler i restauranger, storkök och därmed jämförbara utrymmen. Objekt som skall rengöras skall också brandskyddskontrolleras. att utföra operativ räddningstjänst. att svara för att åtgärder efter en räddningsinsats blir utförda. att pröva tillstånd för hantering av brandfarliga och explosiva varor. att svara för tillsyn över efterlevnaden av lagen om skydd mot olyckor samt lagen om brandfarliga och explosiva varor. att ta fram ett handlingsprogram för förebyggande mot olyckor och räddningstjänst. att arbeta med och samordna kommunernas krisberedskap att arbeta med och samordna kommunernas planering av höjd beredskap och civilt försvar.
3§
Ekonomisk förvaltning
Nämnden skall ha hand om den ekonomiska förvaltningen av de medel, som i respektive kommunfullmäktiges årsbudget ställes till nämndens förfogande. 4§
Övriga uppgifter
I nämndens uppgifter ingår vidare bl.a. inom nämndens verksamhetsområde, informationsverksamheten registeransvaret för de personregister som nämnden för i sin verksamhet och förfogar över. 5§
Talerätt
Nämnden får själv eller genom ombud föra talan i alla mål och ärenden som rör nämndens verksamhetsområde och som inte samtidigt berör annan nämnd. 6§
Delegering från kommunfullmäktige
Nämnden skall besluta i följande grupper av ärendet i sådana mål och ärenden, där det ankommer på nämnden att föra talan på nämndens vägnar, träffa överenskommelse om att betala fordran, anta ackord, ingå förlikning och sluta annat avtal. fastställa taxor för 1) tillsynsverksamhet 2) sotningsverksamhet och 3) räddningstjänstens servicearbeten. 7§
Ansvar och rapporteringsskyldighet
Nämnden skall se till, att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning, samt bestämmelser i detta reglemente. Nämnden skall, utöver bokslut, regelmässigt till kommunfullmäktige i Lidköping och en gång per år till kommunfullmäktige i Vara, Grästorp och Essunga rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. Övriga behov av samverkan med verksamhetens intressenter skall ägnas särskild uppmärksamhet.
NÄMNDENS ARBETSFORMER
8§
Sammansättning
Nämnden består av 7 ledamöter med 7 ersättare, varav 3 ledamöter och 3 ersättare utses av kommunfullmäktige i Lidköpings kommun, 2 ledamöter och 2 ersättare av kommunfullmäktige i Vara kommun, 1 ledamot och 1 ersättare av kommunfullmäktige i Grästorps kommun och 1 ledamot och 1 ersättare av kommunfullmäktige i Essunga kommun. Nämndens ordförande utses bland ledamöterna från Lidköpings kommun, 1:e vice ordföranden efter förslag från Vara kommun och 2:e vice ordföranden efter förslag från Grästorps kommun. 9§
Ersättarnas tjänstgöring
Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde skall en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Om inte ersättarna väljs proportionellt skall ersättarna tjänstgöra enligt turordningen, 1. Samma kommun, samma parti 2. Samma kommun, annat parti inom partigrupp 3. Samma kommun, annat parti 4. Annan kommun, samma parti 5. Annan kommun, annat parti inom partigrupp 6. Annan kommun, annat parti En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. 10 §
Jäv
En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring en gång under ett sammanträde på grund av jäv, får åter tjänstgöra sedan ärendet har handlagts. 11 §
Ej tjänstgörande ersättares yttranderätt
Ej tjänstgörande ersättare i nämnden har, utöver lagstadgad närvarorätt vid sammanträden, yttranderätt rörande ärende under behandling. 12 §
Ersättare för ordföranden
Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en sammanhängande period om minst 30 dagar får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. 13 §
Sammanträdena
Tidpunkt Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Kallelse
Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen skall vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen skall på ett lämpligt sätt skickas till varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast 5 dagar före sammanträdesdagen. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan skall bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. 14 §
Ordföranden
Det åligger nämndens ordförande att, närmast under nämnden ha uppsikt över nämndens verksamhet, med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för verksamheten samt effektiviteten i verksamheten, främja samverkan mellan nämnden och Lidköping, Vara, Grästorp och Essunga kommuners övriga nämnder/styrelser, representera nämnden vid uppvaktningar hos myndigheter, konferenser och sammanträden om inte nämnden bestämt annat i ett särskilt fall. 15 §
Justering av protokoll
Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet skall justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. 16 §
Reservation
Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen skall ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen skall lämnas före justeringen av protokollet. 17 §
Delgivning
Delgivning med nämnden sker med ordföranden, räddningschefen eller annan anställd som nämnden bestämmer. 18 §
Undertecknande av handlingar
Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden skall undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne av vice ordförande och kontrasigneras av föredragande tjänsteman. I övrigt bestämmer nämnden vem som skall underteckna handlingar.
19 §
Presidie
Nämndens presidie består av ordföranden samt en ledamot från vardera Vara, Grästorp och Essunga kommuner. 20 §
Ärendeberedning
De ärenden som skall avgöras av nämnden i dess helhet skall beredas av nämndens presidie om beredning behövs och särskilt arbetsutskott ej inrättats för ändamålet. Ordföranden eller räddningschefen överlämnar sådana ärenden till presidiet.
Sida l (Il)
. Lrdkopmgs kommun
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
Räddningsnämnden
2016-04-14
Plats och tid
Brandstationen, 15.00- 17.00
Beslutande
Ulla Andersson (s), Lidköping Klas-Arne Karlqvist (s), Lidköping Hanna Hjalmarsson Bahren (c), Lidköping Asa Olsson (s), Vara Leif Sandberg (m), Vara Kent Hansson (m), Grästorp NielasEringsfors (s), Essunga
Övriga deltagande
Torbjörn Waltersson (s), Grästorp Övriga: Räddningschef Fredrik Linusson
Utses att justera
Klas-Arne Karlqvist klockan 15.00
Justeringens plats och tid Underskrifter sekreterare
Paragrafer \
Ordförande
§ 9 - § 15
ci~Ck&tJ Ulla Andersson
Justerande
/(;};jJ .Itt 16~~ \Klas-Arne Karlqvist
ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ
Räddningsnämnden
Sammanträdesdatum
2016-04-14
Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokoll Underskrift
Datum för anslags nedtagande
Utdragsbestyrkande
2016-06-14
Sida 4 (Il)
. L1dkopmgs
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
Räddningsnämnden
2016-04-14
kommun
§11
Samordnad säkerhetssamordnarfunktion i kommunerna Lidköping, Vara, Grästorp och Essunga. Organiserad under Räddningsnämnden västra Skaraborg Trygghet och säkerhet är ett paraplybegrepp får kommunens samlade arbete med skydd mot oönskade händelser, det vill säga mot kriser, olyckor och brott som drabbar människor, egendom, miljö eller samhällsfunktion. Arbetet sträcker sig längs hela skalan från frekventa händelser som påverkar ett fåtal människor till ovanliga händelser som drabbar hela eller delar av samhället. Ett samlat grepp inom området trygghet och säkerhet får att så framgångsrikt som möjligt nå resultat för dem som bor, vistas eller verkar i kommunen är önskvärt. Det här förslaget handlar i fårsta hand om att ta ett samlat ansvar för området skydd mot olyckor och krishantering men det finns även tydliga kopplingar till det lokala brottsförebyggande arbetet, folkhälsoarbete, m.m. Bildandet av Myndigheten får samhällsskydd och beredskap (MSB) den l januari 2009 är ett exempel på hur kommunerna kan betrakta och strukturera frågor som hänger samman med olyckor och kriser. Iden bakom bildandet av MSB var att genom en tvärsektoriell helhetssyn och samverkan mellan sektorer, skapa goda fårutsättningar att hantera olyckor och kriser. MSB har ansvar för frågor som rör skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt fårsvar. Uppdraget spänner över hela hot- och riskskalan, från vardagens olyckor till stora katastrofer (se bild).
frekvens vanliga
ovanliga
individer >=olkhälsa Drog & broitsförebyggande TSI \Tidiga o:h samorc'nac:e insa,ser)
grupper
samhället
konsekvens Lagen om skyd 'Tiol olyckor
Lagen om ... extraordinära händelser .. .
Helena Lindberg, generaldirektör för MSB och Jan Wisen, biträdande avdelningschef och ansvarig för regeringsuppdraget om stärkt krisberedskap
Utdragsbestyrkande
Beslutsexpediering
Sida 5 (Il)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
Räddningsnämnden
2016-04-14
o
L1dkopmgs kommun
utifrån erfarenheterna av skogsbranden konstaterar i en debattartikel i SvD bland annat, "I nästan alla utredningar lyfts behov av åtgärder för att få till ett mer sammanhållet och utvecklat system för att hantera olyckor och kriser". Medlemskommunerna hanterar krisberedskap enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) på lite olika sätt. Lidköping har en heltidstjänst, medan Räddningstjänsten Västra Skaraborg samordnar Vara, Grästorp och Essunga med en heltidstjänst med ett tillfälligt avtal som gäller till 2016-07-31. Verksamheten finansieras genom ersättning från staten som regleras i en uppgörelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting och MSB 1• Räddningstjänsten och dess uppgifter enligt Lag (2003 :778) om skydd mot olyckor (LSO) är organiserade i en gemensam nämnd under kommunfullmäktige i Lidköping. I nämnden sitter tre ledamöter från Lidköping, två från Vara och vardera en från Grästorp och Essunga. Det finns motsvarande lika många ersättare. Samarbetet mellan räddningstjänsten och respektive säkerhetssamordnare sker vid övningar och vid uppkomna kriser. Ett exempel är översvämningarna augusti 2014. Detta förslag innebär att Räddningstjänsten också organiserar säkerhetssamordnarfunktionen och tar över samordningen av, • Krisberedskap
•
o
risk- och sårbarhetsanalyser
o
planering
o
geografiskt områdesansvar
o
utbildning och övning
o
rapportering
Höjd beredskap och civilt försvar
VARFÖR FLYTTA OCH SAMORDNA SÄKERHETSSAMORDNARFUNKTIONEN TILL RÄDDNINGST JÄNSTEN? Många av de risker som tas upp i kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser omfattar större områden än en enskild kommun och förutsätter således en hög grad av mellankommunal samverkan. Med detta som utgångspunkt finns det ett antal fördelar med att samordna krishanteringen för räddningsnämndens medlemskommuner:
1 SKL 12/6159 Överenskommelse om kommunernas krisberedskap. Precisering av mål och ersättning enligt LEH
Justering sign .
b~ wA-
Utdragsbestyrkande
Beslutsexpediering
Sida 6 (11)
. Lrdkopmgs kommun
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
Räddningsnämnden
2016-04-14
•
Samordnad Risk- och sårbarhetsanalys Samtliga kommuner och räddningstjänsten skall göra en risk- och sårbarhetsanalys. Mycket av detta kan förenklas när den görs samtidigt och samlat.
•
Samordnade övningar och utbildningar En övning kan användas flera gånger. Utbildningar kan samordnas.
•
Samordnade handlingsplaner Effektivisera framtagandet av planer och styrdokument
•
Attraktivare arbetsplats Med fler anställda kommer en mindre sårbar och mer robust organisation. Fler anställda med likartade arbetsuppgifter ger möjlighet till att vara varandras bollplank. Rekryteringen kan underlättas.
•
Kunna skapa ett effektivt operativt organ vid krisledning Närheten till räddningstjänsten och dess räddningscentral ger en sömlös övergång från vardagsolyckan till krishanteringen.
•
Hantering av likartad ny teknik typ RAKEL 2 och WJS3 Effektivisera införandet och användandet av ny teknik
ORGANISATION OCH FINANSIERING Räddningsnämnden tar över samordningen av förebyggande krisberedskapsarbete och stödja operativ krishantering. Det formella ansvaret för att säkerställa krishanteringsförmågan ligger kvar på respektive kommunstyrelse och verksamhet. säkerhetsamordnarfunktionens uppdrag är att förbereda kommunerna inför kriser samt stödja kommunerna vid pågående händelser. Utgångspunkten är att kommunerna ska få en stärkt säkerhetssamordnarfunktion vilket innebär att bemanningen av funktionen kommer vara i den omfattning kommunerna har idag eller mer omfattande. Om alla kommuner går med i samarbetet innebär det två heltidstjänster som direkt arbetar med säkerhetssamordningen men även delar av övriga räddningstjänstorganisationen kommer att ha uppgifter inom området.
RAKEL, RAdioKommunikation för Effektiv Ledning, ett mobilsystem för säkerhetsorganisationerna i Sverige. 3 WIS, Webbaserat informationssystem. 2
Justering sign.
Utdragsbestyrkande
Beslutsexpediering
Sida 7 (Il)
. L1dkoprngs kommun
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
Räddningsnämnden
2016-04-14
Kostnaden för verksamheten ska täckas av kommunernas statliga ersättningar för krisberedskapsarbete. Idag är ersättningen sammanlagt 2.122.132 kr. Samarbetskommunerna ska erhålla kostnadstäckning för deltagande i arbete med risk- och sårbarhetsanalys, övning samt utbildning enligt årlig planering i så hög omfattning som möjligt. Uppskattningsvis motsvarande 25 % av ersättningen. Räddningstjänsten skall tillsammans med kommunerna upprätta en budget och verksamhetsplan för verksamheten. Den skall fastställas av respektive kommunstyrelse inför varje år. Räddningsnämnden beslutar l. Räddningsnämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige i Lidköping, V ara, Grästorp och Essunga att Räddningsnämnden västra Skaraborg inrättar en gemensam säkerhetssamordnarfunktion och övertar arbetet med säkerhetssamordningen från och med 2016-07-0 l.
2. Räddningsnämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige i Lidköping, V ara, Grästorp och Essunga att finansiera verksamheten genom att överföra det statliga bidraget 2:4 för krisberedskap till Räddningstjänsten Västra Skaraborg. 3. Räddningsnämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige i Lidköping, Vara, Grästorp och Essunga att anta nytt avtal och nytt reglemente för Räddningsnämnden Västra Skaraborg.
Bilaga§ 11,
Avtal för Räddningstjänsten Västra Skaraborg Reglemente för Räddningstjänsten Västra Skaraborg
BESLUTET SKA SKICKAS TILL Kommunstyrelsen i Lidköping Kommunstyrelsen i V ara Kommunstyrelsen i Grästorp Kommunstyrelsen i Essunga
Utdragsbestyrkande
Beslutsexpediering
2016-02-07
Motion: Att utreda möjligheten för att få kvinno- och mansjourer att besöka kommunens högstadieskola och informera om sin verksamhet. Motion till fullmäktige i Essunga kommun Bakgrund: Antal anmälda brott ökar i Sverige 2015 (Källa: BRÅ) många av brottsoffren är ungdomar, vilket också gäller förövarna. I ökningen finns flera olika typer av brott, det rör sig om såväl olaga hot som misshandel. Den senaste tiden har det i media också rapporterats om det ökande antalet fall av ofredanden, brott som i de rapporterade fallen oftast drabbat ungdomar - inte sällan unga kvinnor. Brottsoffren – oavsett brott – drabbas inte bara genom själva brottet, många mår dessutom mycket dåligt efteråt, och vissa kan få psykiska men för livet. Det finns olika organisationer som hjälper brottsoffren, två sådana typer av organisationer är mansjourer och kvinnojourer. Dessa typer av ideella organisationer gör ett mycket bra och viktigt arbete, vi Sverigedemokrater anser att kunskapen om såväl organisationerna, deras erfarenhet och kunskap, och vad de kan hjälpa den enskilde med, är viktigt att sprida hos våra ungdomar. Sverigedemokraterna anser därför att det är viktigt att utreda om det finns möjlighet för dessa organisationer att komma ut och besöka våra kommunala högstadieskolor. Sverigedemokraterna i Essunga kommun föreslår därför kommunfullmäktige att ge lämplig nämnd i uppdrag att: -
Utreda förutsättningarna, möjligheterna och kostnaderna för att få kvinno- och mansjourer att besöka kommunens högstadieskola och informera om sin verksamhet.
-
Utreda om det sedan tidigare finns liknande projekt som man kan dra erfarenhet av.
SD Essunga genom Carolina Fischer Fors
2016-05-10
Sida 1
Svar på motion: Att utreda möjligheten att få kvinno- och mansjourer att besöka kommunens högstadieskola och informera om sin verksamhet. På delegation å Essunga kommuns utbildningsnämnds vägnar redovisas I tjänsten
Tina Ljungsberg Rektor Tel: 0512-570 66 Mobil: 0700-918585 [email protected] www.essunga.se
Godkännes:
Bo Svensson Förvaltningschef Tel: 0512-57065 Mobil: 0706-883502 [email protected] www.essunga.se
Postadress
Besök
Telefon
Postgiro
E-post
Essunga kommun 465 82 Nossebro
Sturegatan 6
0512-570 66
11 90 96-6
[email protected]
Fax
Bankgiro
Hemsida
0512-570 88
960-7805
www.essunga.se
2016-05-10
Sida 2
Motion: Att utreda möjligheten för att få kvinno- och mansjourer att besöka kommunens högstadieskola och informera om sin verksamhet.
Sverigedemokraterna i Essunga kommun föreslår därför kommunfullmäktige att ge lämplig nämnd i uppdrag att: - Utreda förutsättningarna, möjligheterna och kostnaderna för att få kvinno- och mansjourer att besöka kommunens högstadieskola och informera om sin verksamhet. - Utreda om det sedan tidigare finns liknande projekt som man kan dra erfarenhet av.
Skolans styrdokument Skolans undervisning grundar sig i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Den reglerar att skolan ska arbeta utifrån ”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.” Den innefattar även kursplaner för respektive skolämne där områden såsom lag och rätt samt sex och samlevnad ingår.
Nuvarande arbetsmetoder På Nossebro 6-9 skola arbetar vi långsiktigt och systematiskt mot tydliga mål gällande elevernas trygghet. Dessa redovisas sedan i skolans kvalitetsredovisning.
Trygghetsteamet på skolan arbetar aktivt med ett förebyggande arbete som syftar mot att alla elever ska känna trygghet på skolan. Här kan nämnas att vi, vid två olika tillfällen de senaste åren, haft föreläsare som pratat om nätetik för såväl elever, personal och föräldrar.
Vi arbetar också systematiskt med elevenkäter där eleverna bland annat svarar på trygghetsfrågor. Den som gjordes i december 2015 visade på att en mycket hög andel av våra elever känner sig trygga på skolan. All personal, ungdomscoach, lärare, speciallärare, specialpedagoger, fritidsgårdens personal, elevassistenter, vaktmästare, städpersonal och ledning, arbetar aktivt i det dagliga arbetet med att undanröja de faktorer som eleverna ändå uppger som otrygga.
Kommunens skolor har ett avtal med polisen som bland annat innebär att polisen besöker skolorna och informerar i klasserna.
Postadress
Besök
Telefon
Postgiro
E-post
Essunga kommun 465 82 Nossebro
Sturegatan 6
0512-570 66
11 90 96-6
[email protected]
Fax
Bankgiro
Hemsida
0512-570 88
960-7805
www.essunga.se
2016-05-10
Sida 3
Kommunens skolor arbetar under tre år med ett projekt ”hälsofrämjande skolutveckling”. I projektet utbildas all personal i frågorna utifrån vad aktuell forskning säger. Denna kunskap används sedan i ordinarie undervisning och kommer alla elever till del.
I dessa frågor är skolans främsta uppdrag att arbeta främjande och förebyggande. Nossebro 6-9 skola arbetar på ett systematiskt sätt både främjande och förebyggande. Utifrån detta bedömer vi att skolan bör själva besluta vilka studiebesök som ska göras utifrån styrdokument, systematiskt och långsiktigt trygghetsarbete samt aktuella nulägesanalyser.
Postadress
Besök
Telefon
Postgiro
E-post
Essunga kommun 465 82 Nossebro
Sturegatan 6
0512-570 66
11 90 96-6
[email protected]
Fax
Bankgiro
Hemsida
0512-570 88
960-7805
www.essunga.se
Sida
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
1(1)
Sammanträdesdatum
2016-04-11
Utbildningsnämnden
§8
Dnr 2016-000033
Motion angående information om kvinno- och mansjourer i kommunens högstadieskola Utbildningsnämndens förslag till beslut Fullmäktige beslutar Motionen anses besvarad utifrån skrivelse från rektor Tina Ljungsberg. Sammanfattning av ärendet Rektor Tina Ljungsberg har i en tjänsteskrivelse besvarat motionen och hänvisar till skolans styrdokument och nuvarande arbetsmetoder. Värdegrundsarbete regleras utifrån skollagen (2010:800) och är upp till varje skola att ansvara för. Skolans undervisning grundar sig i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Den reglerar att skolan ska arbeta utifrån ”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.” Den innefattar även kursplaner för respektive skolämne där områden såsom lag och rätt samt sex och samlevnad ingår. På Nossebro 6-9 skola arbetar vi långsiktigt och systematiskt mot tydliga mål gällande elevernas trygghet. Dessa redovisas sedan i skolans kvalitetsredovisning. Bland annat har man trygghetsteam, återkommande elevenkäter, avtal med polismyndigheten, projektet "hälsofrämjande utveckling” m.m. I dessa frågor är skolans främsta uppdrag att arbeta främjande och förebyggande. Nossebro 69 skola arbetar på ett systematiskt sätt både främjande och förebyggande. Utifrån detta bedömer vi att skolan bör själva besluta vilka studiebesök som ska göras utifrån styrdokument, systematiskt och långsiktigt trygghetsarbete samt aktuella nulägesanalyser. Ärendets gång Kommunfullmäktige 2016-02-22 § 9 Utbildningsnämndens arbetsutskott 2016-03-21 § 19 Beslutsunderlag Motion, Carolina Fischer Fors (SD) 2016-02-07 Tjänsteskrivelse, svar på motion om kvinno- och mansjourer, Tina Ljungsberg 2016-03-11
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
2014-09-09
Motion till kommunfullmäktige i Essunga kommun Ärende: Informationstavlan på torget Under flera år har jag sett många olika anslagstavlor av skiftande kvalitet, anslagstavlan på torget i Nossebro är enligt" mig under alla kritik. Det är lager på lager av affischer som inte rensas bort och det gör den klottrig och svårläst. En anslagstavla skall vara informativ och lättläst. Mitt förslag är att det sätts upp 4st nya fräscha anslagstavlor för dessa ändamål: • Biografen • Fotbollsföreningar (NIF, FIK, EFFK, Essunga IS m.fl.) • övriga föreningar (hembygds, bygdegårds och ryttarföreningar m. m.) • All övrig information (till salu, loppis, dans/fest) Det är viktigt med en konstruktion med lång livslängd. Förslagsvis en aluminiumram och en bakvägg i varmgalvaniserad plåt, där man enbart skall fästa lappar med magneter, inte häftpistol och tape. Kanske företag på orten vill vara med och sponsra dessa tavlor och magneter? Då de kan ha sin företagslogga på både tavla och magnet.
Förslag på hemsida: http://www.janssonpartner.se/informationstavlor/anslagstavlor-utomhus
Malma 2014-09-09 För Moderaterna Pernilla Nilsson
Ärende 2014-000143, Motion om informationstavlor i kommunen. Yttrande: Svar: Anslagstavlan ska få vara som den är men att det vore lämpligt att utreda möjligheten att rensa den 2 ggr/år, av tex. AME-/service- gruppen, förening, hyresgäst. Vidare är ett tillägg kanske bra, med en utökning av låsbar del. Motivering: Nuvarande tavla visar på att det faktiskt händer mycket spännande i och kring Essunga. De flesta i Essunga vet var tavlan är och vet även att där är det fritt att affischera. Det är också bra att det finns en allmän tillåten plats för affischering så att vi minimerar "vild" affischering på husväggar, lyktstolpar med mera. Tavlan består idag av en låsbar del och en ”öppen” del. Nycklar finns i kiosken samt hos biografföreningen. Ett helhetsgrepp på informationstavlor bör tas där det vore vettigt att satsa på bra informationstavlor från Sollebrunns hållet och Fåglums hållet (kanske förbättra befintlig från Grästorpshållet?), med möjlighet att stanna, sträcka på benen, fikabord, toalett. Informationstavlorna där bör vara både med kommunal info och med företag samt föreningsinfo. Sådana bra "info-service-spottar" gagnar alla i kommunen samt ger en positiv bild för inkommande turister och andra besökare. Utförande av rastplatser med information från både företag, föreningar och kommun kan utföras internt tillsammans med Park och miljö, AME-grupp med flera som arbetsmarknadsåtgärd. Förslagsvis kan även AME-gruppen få uppdraget att sköta och underhålla dessa servicepunkter!
Exempel ovan, utsedd till Sveriges bästa rastplats (expressen 150821) Exempel nedan, servicepunkt med HWC samt informationstavla (http://www.hembygd.se/ostrablekinge/info-mitt/)
Annika Repo Wallman, för samhällsbyggnadsenheten 2015-08-21
Valkretsar vid 2014 års val till riksdag och landsting Göteborgs kommun
Älvsborgs norra/Västra Götalands läns norra Ale, Alingsås, Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Herrljunga, Lerum, Lilla Edet, Mellerud, Trollhättan, Vårgårda, Vänersborg och Åmål
Älvsborgs södra/Västra Götalands läns södra Bollebygd, Borås, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn
Bohusläns/Västra Götalands läns västra Härryda, Kungälv, Lysekil, Munkedal, Mölndal, Orust, Partille, Sotenäs, Stenungsund, Strömstad, Tanum, Tjörn, Uddevalla, Öckerö
Skaraborgs/ Västra Götalands läns östra Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Götene, Hjo, Karlsborg, Lidköping, Mariestad, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Töreboda, Vara
~~VÄSTRA 'Y' GÖTALANDSREGIONEN
39 (55)
Protokoll från regionstyrelsen, 2016-04-26
§ 122 Förslag till valkretsindelning Diarienummer RS 2016-02767 Beslut
l. Regionstyrelsen föreslår att valkretsarna för val till regionfullmäktige (landstingsfullmäktige) ska vara de sannna som vid val till riksdagen. 2. Regionstyrelsen remitterar förslaget till valkretsindelning till samtliga kommuner för yttrande senast 30 augusti 2016. Sammanfattning av ärendet
Genom en ändring av vallagen är varje landsting från och med l januari 20 15 en enda valkrets vid val tilllandstingsfullmäktige, om inte fullmäktige beslutar att dela in landstinget i två eller flera valkretsar. Vallaetsarnaför val till rilGdagen ändrades från ochmed l januari 2015 och följer Västra Götalandsregionens förslag till valkretsindelning för val till riksdagen: • Göteborgs kommun • Västra Götalands läns västra valkrets (Ale, Alingsås, Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjöm och Öckerö kommuner), • Västra Götalands läns norra valkrets (Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Lysekil, Mellerud, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum, Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg och Åmål kommuner), • Västra Götalands läns södra valkrets (Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehanm och Vårgärda kommuner), • Västra Götalands läns östra valkrets (Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Götene, Hjo, Karlsborg, Lidköping, Mariestad, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Töreboda och V ara kommuner). Västra Götalands läns landsting får alltså att ta ställning till om hela landstinget ska utgöra en enda valkrets vid val tilllandstingsfullmälctige eller om landstinget ska delas in flera valkretsar. Om regionfulhnäktige vill besluta att dela in landstinget i två eller flera valkretsar ska detta beslut fattas senast den 31 oktober året före det valår då den nya indelningen skall gälla för första gången. För att gälla skall beslutet vara fastställt av länsstyrelsen. Dessförinnan ska kommunerna ha fått tillfälle att yttra sig. Länsstyrelsen fastställer senast 30 april valåret hur många fasta valkretsmandat som varje valhets ska ha.
Justerare:
j/!\
Justerare:
Rätt utdraget intygar:
40 (55)
,....."'VÄSTRA • GÖTALANDSREGIONEN
Protokoll från regionstyrelsen, 2016-04-26 Beslutsunderlag
•
Tjänsteutlåtande daterat 2016-03-31
Skickas till
Samtliga kommuner Elisabet Ericson
Justerare:
Justerare:
Rätt utdraget intygar:
""f'"~VÄSTRA ~
l (55)
GÖTALANDSREGIONEN
Protokoll från Västra Götalandsregionen
Protokoll från regionstyrelsen den 26 april 2016 Tid: Kl. 9.30-12.05 Plats: Sessionssalen, Residenset, Vänersborg
Närvarande Beslutande
Johnny Magnusson (M), ordförande Helen Eliasson (S), vice ordforande Claes Redberg (S) ersättare för Håkan Linnarsson (S) Alex Bergström (S) Karin Engdahl (S) Anne-Charlotte Karlsson (S) ersättare för Lena Hult (S) ej § l 05 Patrik Karlsson (S) ersättare får Lena Hult § l 05 Martin Andreasson (M) Gunilla Leven (M) Annika Tännström (M) kl. 9.30-11.45 Ma:rith H esse (M) ersättare för Annika T ärmström (M) § l 02-13 7 Heikki Klaavuniemi (SD) Tony J obansson (MP) ersättare får Birgitta Losman (MP) Jonas Andersson (L) Jan Alexandersson (V) ersättare för Eva Olofsson (V) Linn Brandström (M) ersättare får Kristina Jonäng (C) Monica Selin (KD) ej § l 05 Lars Holmin (M) ersättare fcir Monica Selin (KD) § l 05 Ersättare
Patrik Karlsson (S) ej § l 05 Jim Aleberg (S) Marith Hesse (M) kl. 9.30-11.45 Lars Holmin (M) ej § l 05 Matz Dovstrand (SD) Tina Ehn (MP) Birgitta Adolfsson (L) Justerare
Helen Eliasson (S) Datum och ort för justering
Den 26 april 2016 i Vänersborg
Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg
Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg
Telefon:
010-441 00 00
Webbplats: www.vgregion.se
E-post [email protected]
Begäran om entledigande Härmed begär jag att fr.o.m. 2016-08-01 entledigas från posterna som ordförande för utbildningsnämnden, ordförande för folkhälsorådet, ordförande för förhandlingsdelegationen, ordförande för stiftelsen skolstyrelsens samfond samt ersättare i kommunstyrelsen
Nassebro 2016-05 -19
Tomas Johansson
Begäran om entledigande Härmed begär jag att fr.o .m. 2016-08-01 entledigas från posterna som ledamot i kommunstyrelsen, ersättare i kommunstyrelsens arbetsutskott samt vice ordförande i vision och utveckling
Nassebro 2016-05-19
L
Maria Malmberg
b- 7
Nossebro 2016-05-19
Förändringar av uppdrag Då Tomas Johansson kommer att börja arbeta i kommunen som rektor till höstterminen så behöver Centerpartiet möblera om lite mellan de poster som partiet innehar sedan valet. Centerpartiet föreslår följande: Att kommunfullmäktige godkänner att Tomas Johansson fr.o.m. 2016-08-01 entledigas från posterna som ordförande för utbildningsnämnden, ordförande för folkhälsorådet, ordförande för förhandlingsdelegationen, ordförande för stiftelsen Skolstyrelsens samfond samt ersättare i kommunstyrelsen. Att kommunfullmäktige godkänner att Maria Malmberg fr.o.m. 2016-08-01 entledigas från posterna som ledamot i kommunstyrelsen, ersättare i kommunstyrelsens arbetsutskott och vice ordförande i vision och utveckling Att kommunfullmäktige väljer Maria Malmberg som ordförande för utbildningsnämnden, ordförande för folkhälsorådet, ordförande för stiftelsen Skolstyrelsens samfond samt ersättare i kommunstyrelsen fr.o.m. 2016-08-01 Att kommunfullmäktige väljer Tomas Johansson som ledamot i kommunstyrelsen, ersättare i kommunstyrelsens arbetsutskott och ledamot i vision och utveckling fr.o.m. 2016-08-01 Att kommunstyrelsen väljer Maria Malmberg till ordförande för förhandlingsdelegationen fr.o.m. 2016-08-01 Centerpartiet i Essunga kommun Genom Tomas Johansson Gruppledare
