BESLUTSUNDERLAG Datum
2015-12-14
Kommunfullmäktige
Beslutsunderlag
Ärende § 97
Detaljplan för kv. Violen & Gullregnet med flera fastigheter Dnr 2015-000173
Förslag till detaljplan
§ 98
Försäljning av mark till Essunga Bostäder AB Dnr 2015-000238
- Plankarta/förslag Stallaholm 1:311 - Plankarta/förslag Violen 2
§ 99
Samverkansavtal vuxenutbildningen Essunga & Lidköping Dnr 2015-000226
Förslag
§ 100
Policy, personal med problem vid skadligt bruk Dnr 2015-000216
- Förslag
§ 101
Arbetsmiljöprogram 2015-2019 Dnr 2015-000215
Förslag
§ 102
Riktlinjer för representation, gåvor, uppvaktning och avtackning Dnr 2015-000130
Förslag
§ 103
Risk- och sårbarhetsanalys 2015-2018 Dnr 2015-000222
Analys
§ 104
Revidering av föreningsbidrag Dnr 2015-000212
Förslag
§ 105
Översyn av vision och strategisk plan Dnr 2015-000099
Översyn
§ 106
Stallaholmsvisionen Dnr 2014-000068
- Förslag
- Handlingsplan
- Skrivelse - Partiernas synpunkter
§ 107
Fyllnadsval av revisor efter Elsie Knutsson (KD) Dnr 2015-000232
Nominering
§ 110
Överenskommelse om mottagandet av ensamkommande barn Dnr 2015-000240
Förslag
Samverkansavtal om komvux, särskild utbildning för vuxna och SFI. §1
Parter Överenskommelse tecknas mellan Lidköpings kommun och Essunga kommun.
§2
Övergripande syfte Avtalets övergripande syfte är att samverka för att erbjuda en så bred vuxenutbildning som möjligt till personer som är folkbokförda i någon av kommunerna.
§3
Omfattning Avtalet reglerar parternas övergripande samverkan om komvuxutbildning, särskild utbildning för vuxna och SFI som innebär att samtliga utbildningsformer tillhandahålls av Lidköpings kommun, som säljande part för Essunga kommuns medborgare på samma villkor som för egna medborgare. Essunga kommun, som köpande part, betalar en ersättning för dessa tjänster. Avtalet gäller från och med 2016-01-01 till och med 2016-07-30. Under denna tid ska verksamheten vara liknande som under höstterminen 2015. Under vårterminen 2016 ska ett nytt avtal skrivas som reglerar innehållet och ersättningar från och med 1 augusti 2016.
§4
Samverkansformer Samverkan sker genom träffar på politiker- och tjänstemannanivå. Avsikten är också att, utifrån tecknat intentionsavtal, vidareutveckla samarbetet mellan kommunerna och på sikt utveckla en gemensam struktur för de frivilliga skolformerna.
§5
Ekonomi Essunga kommun betalar en ersättning till Lidköpings kommun. Storleken på denna ersättning, samt formerna för betalning och andra relaterade frågor regleras i Bilaga1.
§6
Lokaler Vissa utbildningar, eller delar av utbildningar, i Lidköpings kommuns regi tillhandahålls i lokaler i Essunga kommun om tillräckligt många elever är intresserade. Under avtalstiden kan Essunga kommun, vid behov, ställa lokaler till förfogande i Essunga kommun. Hyran för sådan lokalanvändning bekostas av Essunga kommun.
§7
Personal För personal idag anställda i Essunga kommun med placering vid vuxenutbildning, gäller regler om verksamhetsövergång i Lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS) § 6b. De personer som omfattas framgår av upprättad förteckning i Bilaga 2.
§8
Tvist Frågan om tvistemål mellan parterna avseende ingånget avtal hänskjuts för avgörande i allmän domstol.
§9
Avtalets giltighet För detta avtals giltighet krävs att samtliga erforderliga kommunala beslut om godkännande av avtalets innehåll fattas och vinner laga kraft.
§ 10
Avtalstid Avtalet gäller från och med 1 januari 2016 till och med den 31 juli 2016.
Lidköping den
Essunga den
Tomas Lidberg
Tomas Johansson
Elisabeth Jansson
Bosse Svensson
Policy Personal med problem gällande skadligt bruk
Dokumenttyp Fastställd Detta dokument gäller för Giltighetstid Dokumentansvarig Dnr
Policy 20XX-XX-XX av kommunfullmäktige Samtliga nämnder Tills vidare Personalchef 2015-000216
Inledning Vi har tagit fram denna policy av omsorg om våra nuvarande och framtida medarbetare, våra kunder och allmänheten. Syftet är att förebygga ohälsa, riskbruk och skadligt bruk samt vid behov möjliggöra stöd och rehabilitering. Policyn omfattar all form av riskbruk och skadligt bruk som kan påverka arbetsplatsen. Det kan handla om alkohol, läkemedel, illegala droger etcetera, men även andra former av skadligt bruk som till exempel spel, sociala medier, shopping och sex. Med skadligt bruk avses ett beteende som är skadligt för hälsan, får negativa konsekvenser i sociala sammanhang och påverkar ekonomin negativt både för individ och organisation.
Mål och syfte Essunga kommun har som mål att förebygga och motverka riskbruk och skadligt bruk inom förvaltningarna. Detta är viktigt för att skapa en god och säker arbetsmiljö utan negativa konsekvenser av riskbruk eller skadligt bruk. Vi ska arbeta förebyggande genom att skapa en öppen attityd, ett personligt ansvarstagande och gemensamma värderingar. Det är viktigt att agera så tidigt som möjligt både för chefen, som har det formella ansvaret för arbetsmiljön, och arbetskamraterna som oftast ser problemen först. Tidiga insatser ökar möjligheterna till en lyckad rehabilitering. Arbetsledningen har ett ansvar för att riskbruk och skadligt bruk uppmärksammas och behandlas på ett tidigt stadium. Trivsel, säkerhet och effektivitet på arbetsplatsen får inte äventyras på grund av riskbruk och/eller skadligt bruk på fritiden.
Riktlinjer Under arbetstid ska alla anställda vara arbetsföra och arbetsplatsen vara fri från negativa konsekvenser av riskbruk eller skadligt bruk. Det gäller såväl alkohol, droger, läkemedel som spel med mera. Närmaste chef avgör om medarbetaren är arbetsför. Överträdelse medför att medarbetaren inte får vara kvar på arbetsplatsen.
3
Handlingsplan till policy för personal med problem gällande skadligt bruk
Dokumenttyp Fastställd Detta dokument gäller för Giltighetstid Dokumentansvarig
Handlingsplan 20XX-XX-XX av personalchef Samtliga nämnder 5 år Personalchef
Syfte Syftet med handlingsplanen är att ge handlingsberedskap till chefer och arbetskamrater samt stödja den som har eller riskerar att få problem med skadligt bruk.
Vad gör vi på arbetsplatsen? Chefens roll En chef kan inte välja om han eller hon ska engagera sig i frågor kring skadligt bruk eller inte. Genom att acceptera sin ställning som chef har man påtagit sig detta ansvar. Om någon på arbetsplatsen uppvisar ohälsosignaler eller på annat sätt inte fungerar har chefen ett ansvar för att problemet inte får fortgå utan åtgärder. I chefens uppgifter ingår att
Agera så tidigt som möjligt vid oro, ohälsa eller när någon inte fungerar på arbetsplatsen.
Tala med den anställde om det som inte fungerar eller den oro som finns.
Bry sig om, stödja och stötta, men samtidigt vara tydlig och konsekvent.
Säkerställa arbetsplatsen genom att göra bedömningen om en medarbetare är arbetsför eller inte.
Arbetsplatsombudets eller skyddsombudets roll Samverkan är viktig i det förebyggande arbetet. I arbetsplatsombudets eller skyddsombudets uppgifter ingår
Vända sig till arbetsgivaren om behov av åtgärder bedöms nödvändiga.
Följa arbetsgivarens planering och insatser och samverka vid behov så att kraven i arbetsmiljölagen uppfylls.
Våga bry sig om. Ju tidigare ett riskbruk och/eller skadligt bruk upptäcks, desto lättare är det att rehabilitera.
Arbetskamraternas roll Vikten av arbetskamraternas roll kan inte nog poängteras. Arbetskamraterna märker ganska tidigt om någon börjar få problem. Genom att tiga hjälper man inte personen i fråga. Det är viktigt att man bryr sig om och tar alla tillfällen i akt att tala med personen om dennes problem. För att arbetsgivaren ska kunna ta sitt arbetsmiljö- och rehabiliteringsansvar måste denne också få signaler om att någon inte fungerar/mår bra. Alla har ett ansvar för sin egen och varandras arbetsmiljö. Att tala med arbetsledningen är inte att ange, utan ett sätt att hjälpa.
Samverkan Det skapar problem för hela arbetsplatsen när någon inte mår bra eller inte fungerar på arbetsplatsen. Det är i första hand arbetsledningen som har ansvaret för att åtgärder sätts in på arbetsplatsen. Detta bör ske i samverkan med arbetsplatsombud eller skyddsombud.
Vad gör jag när jag känner oro eller när någon inte fungerar på arbetsplatsen? Det är viktigt att ett samtal snarast kommer till stånd kring de signaler som chef eller arbetskamrater uppfattat. Samtalet får inte uppfattas som en anklagelse utan som en önskan att klargöra och stödja, samtidigt som arbetsplatsens krav redovisas. Närmast överordnad har ansvaret för att detta samtal äger rum. Övriga medverkande i samtalet måste avgöras från fall till fall, då det ibland kan vara lämpligt med en facklig representant, en arbetskamrat eller annan berörd. Kom ihåg: Det är viktigt att agera så tidigt som möjligt. Vi måste våga bry oss om. Det finns inga fördelar med en låt-gå-attityd.
Vad gör jag om någon uppträder berusad på arbetsplatsen Arbetsgivaren ansvarar för att arbetsplatsen är trygg och säker. Om en chef bedömer att en medarbetare inte bör vara i tjänst, till exempel på grund av att han eller hon är påverkad, bakfull eller på anat sätt inte är arbetsför, ska personen skickas hem eller komma under vård. Detta ska ske under betryggande former. Dagen efter ska arbetsledningen kontakta medarbetaren för samtal. Eventuella åtgärder och kontakter diskuteras. Medarbetaren ska erbjudas hjälpinsatser. Information om den inträffade situationen ska lämnas till berörd förvaltningschef och/eller personalchef. Nekar medarbetaren till att han eller hon är påverkad har han eller hon möjlighet att fria sig från misstanke genom urin-, blodprov eller alkotest. Upprepade händelser kan komma att leda till arbetsrättsliga konsekvenser. Rehabilitering kan ibland vara en lång process. Processen säkerställs med dokumentation av överenskommelser, samtal och möten. En överenskommelse upprättas för att säkerställa arbetsplatsen och tydliggöra hur arbetet ska anpassas under rehabiliteringsperioden. Chefen ansvarar för dokumentation som på lämpligt sätt delges samt bekräftas av medarbetaren med namnunderskrift. Kommunen har för närvarande ett avtal med ALNA* dit man kan ringa för stöd och rådgivning
* Arbetsgivare och arbetstagare i samverkan kring frågor om skadligt bruk
3
Uppföljande åtgärder Två viktiga former av uppföljande åtgärder är samtal och kamratstöd Om man efter de första samtalen mellan arbetsledare och anställd finner behov av hjälp bör kontakt tas med personalchef eller personalsekreterare, som kan hjälpa till att förmedla vidare kontakter för lämpliga insatser. Företagshälsovården och socialtjänsten är resurser som finns till förfogande. Tillsammans med den anställde och chefen bör en handlingsplan för det fortsatta arbetet upprättas, där även medicinsk konsultation kan ingå. I en handlingsplan med stödsamtal är det nödvändigt med ett långt tidsperspektiv och att tillvarata alla möjligheter som omgivningen ger.
Sekretess och tystnadsplikt Sekretesslag och arbetsmiljölagen skyddar genom sina bestämmelser uppgifter om enskilds personliga förhållanden. Den enskilde avgör själv till vem informationen skall gå och vad som skall föras vidare.
4
5
Arbetsmiljöprogram 2015–2019
Dokumenttyp Fastställd Detta dokument gäller för Giltighetstid Dokumentansvarig Dnr
Program 20XX-XX-XX av kommunfullmäktige Samtliga nämnder 5 år Personalchef 2015-000215
Innehållsförteckning
1. Inledning ................................................................................ 4 2. Mål för arbetsmiljön ............................................................... 5 3. Systematiskt arbetsmiljöarbete ............................................. 5 3.1 Systematiskt arbetsmiljöarbete - arbetsmodellen ................................................ 6 3.2 Nulägesbeskrivning - Undersökning av arbetsmiljön......................................... 6 Tillfällen och metoder för undersökning: ................................................................... 6 Arbetsplatsträffar ........................................................................................................ 7 Metod för riskbedömning ........................................................................................... 7
3.3. Genomförande – Handlingsplaner för förbättringsåtgärder och mål .................. 8 3.4 Uppföljning av mål och handlingsplaner ............................................................. 8 3.5 Rutiner kring arbetsmiljöarbetet .......................................................................... 8 3.6 Dokumentation .................................................................................................... 9 3.7 Arbetsmiljöåret i Essunga kommun..................................................................... 9 3.8 Fördelarna med ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete ..................... 9
4. Arbetsmiljöansvar .................................................................. 9 Förvaltningschef .......................................................................................................... 9 Chef ........................................................................................................................... 10 Den anställde ............................................................................................................ 10
5. Delegering ........................................................................... 11 6. Utbildning och information ................................................... 11 7. Ledarutveckling ................................................................... 11 8. Hot och våld......................................................................... 11 9. Arbetsmiljö vid arbete i vårdtagares hem ............................ 12 10. Rehabiliteringsarbete ........................................................ 12 11. Policy och handlingsplan vid skadligt bruk ........................ 12 12. Introduktionsprogram ........................................................ 12 13. Kränkande särbehandling ................................................. 13 14. Första hjälpen och krisstöd ............................................... 13 15. Anmälan av arbetsskada ................................................... 13
Anmälan till Försäkringskassan ................................................................................. 13 Anmälan till AFA-Försäkring ...................................................................................... 13
16. Anmälan av tillbud ............................................................. 14 Bilagor ..................................................................................... 14
3
1. Inledning Grunden i lagstiftningen finns i Arbetsmiljölagen, AML, som bestäms av riksdagen. AML ger de yttre ramarna för vad som gäller för miljön i arbetet. Arbetsmiljöverkets har fått regeringens uppdrag att mer i detalj reglera vad som ska gälla. Detta görs i Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS, där föreskrifter och allmänna råd preciserar vilka krav som ska ställas på arbetsmiljön. Arbetsgivare och arbetstagare skall samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö. (SFS 1994: 579)
Chefer har ansvar för sådana arbetsmiljöfrågor som direkt påverkas av de olika beslut de tar. I ansvaret ligger att inom sina befogenheter skapa en god arbetsmiljö samt att informera närmast högre chef när befogenheterna inte räcker. Det ligger i kommunens intresse att så mycket som möjligt av det systematiska arbetsmiljöarbetet sköts som en del av den löpande verksamheten. Varje anställd ska visa ett personligt ansvar för hälsa och miljö i det dagliga arbetet. Det ankommer på var och en, inte bara att följa instruktioner och rutiner utan också att vara uppmärksam på och genast rapportera eventuella risker och hot mot en god arbetsmiljö. (Utdrag ur Essunga kommuns arbetsmiljöpolicy) Sedan år 2000 har vi vartannat år gjort en ”klimatundersökning” av arbetsmiljön i form av en enkät till alla tillsvidareanställda. Resultatet av medarbetarenkäten har legat till grund för kommande års handlings-planer för arbetsmiljöarbetet. Den senaste medarbetarenkäten som gjordes hösten 2014 visar, liksom tidigare undersökningar, ett bra resultat. Vi ska arbeta för att minst bibehålla och helst förbättra vår goda arbetsmiljö. Resultatet av arbetsmiljöundersökningen visar även på några områden där förbättringar kan göras. Ledarutveckling kommer att vara ett prioriterat område under de närmaste åren. Dessutom kommer vi bland annat att arbeta med arbetslagsutveckling samt hälsofrämjande arbete.
En bra verksamhet förutsätter en bra arbetsmiljö!
4
2. Mål för arbetsmiljön Samtidigt som vår verksamhet skall hålla en hög kvalitet och drivas under goda ekonomiska betingelser, så skall Essunga kommuns förvaltningar upprätthålla en god standard på arbetsmiljön. Personalen skall trivas, det är en förutsättning för att fungera väl i sitt arbete. Vårt mål är att ge förutsättningar för en god arbetsmiljö där varje anställd känner sitt värde. För att kunna erbjuda kommunens invånare god service, måste vi skapa hälsofrämjande arbetsplatser där personalens kompetens och flexibilitet utvecklas. Kommunens mål att Essunga kommun ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare kan nås genom: God arbetsmiljö där alla medarbetare känner delaktighet och medverkar till att nå verksamhetens mål
3. Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete i Essunga kommun innebär:
En klar ansvarsfördelning för arbetsmiljön
Tydliga mål för arbetsmiljön
Regelbunden uppföljning av arbetsmiljön
Kraven på att kvalitetssäkra arbetsmiljöarbetet finns beskrivet i föreskriften AFS 2001:1 ”Systematiskt arbetsmiljöarbete”. Alla arbetsgivare - måste enligt lagen bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete. Med systematiskt arbetsmiljöarbete menas att "undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås". Arbetsmiljöfrågor ska vara inordnade i den dagliga verksamheten och skall omfatta alla fysiska, psykiska och sociala förhållanden på arbetsplatsen. Chefer och medarbetare ska samverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet för att skapa en god arbetsmiljö. Varje medarbetare ska medverka i utformningen av den egna arbetssituationen samt ta egna initiativ i syfte att utveckla och förbättra arbetet. Arbetsmiljö ska diskuteras och vara en naturlig punkt på arbetsplatsträffar och i medarbetarsamtal.
5
3.1 Systematiskt arbetsmiljöarbete - arbetsmodellen
Undersökningriskbedömning, medarbetarenkät, medarbetarsamtal, arbetsplatsträffar
Uppföljning
Handlingsplaner/ mål
3.2 Nulägesbeskrivning Undersökning av arbetsmiljön För att kunna göra förbättringar i arbetsmiljön behövs ett utgångsmaterial som beskriver nuläget av både den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Arbetsmiljön skall undersökas och riskerna för ohälsa eller olycksfall ska bedömas regelbundet. Undersökning av arbetsmiljön ska ske i samverkan med arbetsplatsombud/skyddsombud och personal. Tillfällen och metoder för undersökning: Medarbetarenkät Essunga kommun genomför en medarbetarenkät för all personal vartannat år. Resultatet ska ligga till grund för handlingsplaner för förbättringsåtgärder, på såväl central nivå som för
6
varje förvaltning och varje enhet/arbetsgrupp. Åtgärderna ska följas upp på samverkansgruppernas möte samt arbetsplatsträffar. Olika arbetsmiljöronder genomförs för att bedöma den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. T ex ergonomironder, mätningar av buller, ventilation etc. Medarbetar- och lönesamtal är tillfällen där chef och medarbetare kan diskutera den anställdes upplevelser av arbetsmiljön. Arbetsplatsträffar Tillfällen där personalen kan diskutera sin arbetsmiljö och åtgärder för förbättringar tillsammans med chefen. För att arbetsmiljöfrågor inte ska tappas bort ska arbetsmiljö vara en stående punkt på arbetsplats-träffarna. Metod för riskbedömning Riskbedömning är ett sätt att systematiskt gå igenom alla risker, fysiska som psykosociala, som kan förekomma i arbetet. Riskbedömning ska göras varje år inför budgetarbetet. En särskild riskbedömning ska göras inför förändring i verksamheten. Instruktion och mall för riskbedömning framtagen för Essunga kommun finns som bilaga. BILAGA 1, RISKBEDÖMNING
Återkommande åtgärder av såväl fysisk som psykosocial karaktär
Riskbedömningar
Tid 1 gång/år
Riskbedömning vid förändringar i verksamheten
Vid behov
Fastighetsbesiktningar/arbetsmiljöronder
1 gång/år
Arbetsmiljöronder/allergironder/brandskyddsronder
Kontinuerligt
Medarbetar- och lönesamtal
1 gång/år
Arbetsplatsträffar
1 gång/månad
Arbetslagsutveckling
Kontinuerligt
Kompetensutveckling enligt särskild handlingsplan
Kontinuerligt
Uppföljning och utvärdering av måluppfyllelse
Tertial
Uppföljning av sjukfrånvaro, arbetsskador, riskbedömning
Tertial
Medarbetarenkäter
Vartannat år
Arbetsmiljöutbildning för samverkansgrupp, chefer samt arbetsplatsombud/skyddsombud
Kontinuerligt
7
3.3. Genomförande – Handlingsplaner för förbättringsåtgärder och mål Efter undersökningen av arbetsmiljön – genom riskbedömningar och arbetsmiljöronder - ska en handlingsplan göras för förbättringar för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö och för att förebygga eller ta bort de risker som finns. Man ska här skilja på allvarliga och mindre allvarliga risker. Allvarliga risker ska åtgärdas omedelbart. Mindre allvarliga risker ska tas upp i handlingsplanen. Med handlingsplan menas en lista över de åtgärder som behövs för att förbättra arbetsmiljön under året. I handlingsplanen ska även anges vid vilken tidpunkt åtgärderna ska ha genomförts och vem som ansvarar för att det blir gjort. Handlingsplan för förbättringsåtgärder bör göras i samband med budget eftersom vissa åtgärder kan påverka ekonomin. Varje år upprättas handlingsplaner för kommunens arbetsmiljöarbete. En kommunövergripande handlingsplan görs som fastställs i kommunens centrala samverkansgrupp. Handlingsplanen är ett bra underlag för att skapa nya/kommande mål för arbetsmiljöarbetet inför nästa arbetsmiljöår. Mål för arbetsmiljöarbetet ska formuleras för alla nivåer inom verksamheten, från övergripande mål, till mål för den enskilda arbetsplatsen. Ett bra mål ska ha egenskaper som hjälper oss att nå de övergripande mål vi valt för vårt arbetsmiljöarbete. Dessa egenskaper är att målen ska vara konkreta, positiva, utvecklande, tidsbestämda och ska gå att kontrollera och följa upp. Ett målinriktat arbetssätt uppmuntrar till ett aktivare arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen. Vad vill vi ta tag i på arbetsplatsen? Vilka förbättringar i arbetsmiljön ska vi åstadkomma? Att arbeta målinriktat innebär att arbetsplatsen bestämmer sig för vad de vill med sin arbetsmiljö – hur kan den förbättras och utvecklas? Det är lättare att följa upp effekterna av arbetsmiljöinsatserna när man satt mål!
3.4 Uppföljning av mål och handlingsplaner För att säkerställa att arbetsmiljöarbetet fungerar ska uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet göras av arbetsgivaren. Syftet är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Mål och handlingsplaner bör följas upp i samband med årsbokslut, men även vid övrig verksamhetsuppföljning under året. Dessutom behövs löpande uppföljning av att de beslut man fattat också följs och att man vidtagit beslutade åtgärder. Uppföljningen är en viktig återkoppling till arbetsplatsen om vad som är gjort och om åtgärderna enligt handlingsplanen haft avsedd effekt dvs har de genomförda åtgärderna lett till förbättringar i arbetsmiljön. Uppföljningen skapar motivation (man ser att det händer något). Den bildar underlag för ett fortsatt aktivt arbetsmiljöarbete samt ger viktig information om vilka mål som ska sättas för arbetsmiljön under nästa år.
3.5 Rutiner kring arbetsmiljöarbetet Arbetsmiljöronden skall också avse den psykosociala miljön. Arbetsmiljöronden kan kombineras med fastighetsbesiktning. För arbetsmiljöronden skall enbart arbetsmiljöåtgärder upptas. Deltagare vid arbetsmiljörond skall vara chef och skyddsombud. Vid förskolans/skolans allergironder deltar skolsköterskan. Vid arbetsmiljörond för 6-9 skolan deltar elevskyddsombud.
8
Större åtgärder kostnadsberäknas av samhällsbyggnadschefen och utgör underlag inför budgetarbetet. Huvudskyddsombudet samlar skyddsombuden en gång per halvår för att få en samlad bild av arbetsmiljöarbetet.
3.6 Dokumentation För att ge ordning och struktur åt arbetsmiljöarbetet krävs en skriftlig dokumentation. Undersökning/riskbedömning, handlingsplaner/mål och uppföljning ska dokumenteras. Vidare ska sammanställningar av arbetsolycksfall, tillbud och sjukfrånvaro samt konsekvensbedömningar vara skriftliga. Om det finns allvarliga risker i arbetet ska det finnas skriftliga instruktioner.
3.7 Arbetsmiljöåret i Essunga kommun En årsplan för systematiskt personal- och arbetsmiljöarbete tas fram årligen och klargör när åtgärder ska genomföras och vem som är ansvarig. BILAGA
3.8 Fördelarna med ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete
Riskerna för olyckor/på arbetsplatsen minskar
Personalen trivs bättre och är mer delaktiga i verksamheten
Bra arbetsmiljö ger högre produktivitet och kvalitet
Färre arbetsskador sparar både människor och pengar
En bra arbetsmiljö ger gott anseende och Essunga kommun som arbetsgivare kan lättare behålla och rekrytera personal.
4. Arbetsmiljöansvar Chefer har en viktig roll att i samverkan med de anställda arbeta för en säker och god arbetsmiljö. Arbetsmiljöarbetet skall skötas som en del av den löpande verksamheten. Mer övergripande frågor behandlas av kommunens samverkansgrupp. Förvaltningschef
Ansvarar för planering, tillsyn och uppföljning av arbetsmiljöverksamheten inom respektive förvaltning.
Samordnar arbetsmiljöfrågor som berör flera verksamhetsområden
Ser till att ansvar och befogenheter för olika befattningshavare är klarlagda.
Fördelar arbetsmiljöuppgifter till enhetschefer/motsvarande
Ger kontinuerlig information på arbetsmiljöområdet.
Verkar aktivt för att anpassningsärenden löses inom den egna förvaltningen.
Beaktar arbetsmiljöfrågorna i budgetarbetet.
Följer upp sjukfrånvaro och arbetsskador inom hela förvaltningen. 9
Chef
Vidtar alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagare utsätts för olycksfall eller ohälsa inom tilldelat verksamhetsområde. Detta innefattar också att vara uppmärksam på den psykosociala arbetsmiljön samt konflikter inom personalgruppen (se bilaga 7: Policy och plan mot kränkande sär- behandling)
Informerar arbetstagare inom arbetsområdet om gällande arbetsmiljöföreskrifter, interna riktlinjer och instruktioner samt om utvecklingen i övrigt inom arbetsmiljöområdet.
Kontrollerar att arbetstagare efterlever gällande föreskrifter och instruktioner för arbetet samt använder skyddsanordningar och personlig skyddsutrustning.
Avbryter pågående arbete vid risk för olycksfall eller ohälsa.
Ansvarar för sammanställning och analys av tillbuds- och arbetsskador och rapporterar till förvaltningschef före 15 mars varje år.
Svarar för introduktion av ny personal.
Ansvarar för att arbetsplatsträffar genomförs regelbundet och att dessa har de stående punkterna: 1. Rapportering av tidigare planerade åtgärder, (Detta har hänt!) 2. Informationsfrågor 3. Den fysiska arbetsmiljön 4. Den psykosociala arbetsmiljön
Inventerar regelbundet arbetsmiljöproblem och avhjälper dessa eller om detta inte är möjligt rapporterar till närmsta chef.
Företar regelbundet arbetsmiljö-/allergi-/skydds-/brandskyddsrond på arbetsplatsen.
Returnerar i förekommande fall till närmaste chef sådana arbetsmiljöproblem, för vilka befogenheter och/eller resurser att vidta erforderliga åtgärder saknas.
Svarar för att det löpande arbetsmiljöarbetet bedrivs i nära samverkan med berörd personal samt skyddsombud.
Anmäler tillbud och arbetsskador enligt fastställda rutiner i kommunens arbetsmiljöpärm (arbetsmiljöpärm finns på samtliga arbetsplatser samt på kommunens intranät)
Anmäler utan dröjsmål allvarligare arbetsskador och tillbud till Arbetsmiljöverket
Följer upp sjukfrånvaro och arbetsskador
Den anställde
Skall visa ett personligt ansvar för hälsa och miljö i det dagliga arbetet.
Det ankommer på var och en att inte bara följa instruktioner och anvisningar, utan också vara uppmärksam på och rapportera eventuella brister och hot mot en god arbetsmiljö.
10
5. Delegering Högsta arbetsmiljöansvaret i Essunga kommun åvilar kommunstyrelsen. Första delegationsnivå är nämnd/styrelse som i sin tur delegerar arbetsmiljöuppgifter till förvaltningschefen. Förvaltningschefen delegerar till nivå 3, enhetschef/ motsvarande. Finns behov av fler delegationsnivåer ansvarar förvaltningarna för upprättande av dessa. Delegationerna görs skriftligen. När delegationsordningen upprättas skall särskild blankett användas. Originalet bör förvaras hos respektive chef. Delegering ska ske så att arbetsuppgifterna placeras på den nivå/person i organisationen som har de omedelbara möjligheterna att påverka arbetsmiljön på det enskilda arbetsstället och som kan fatta beslut om verksamheten där. Om den som mottagit delegationen inte kan fullfölja sitt uppdrag ska den specifika arbetsuppgiften returneras. Returneringen görs skriftligt på särskild blankett. BILAGA 2, BLANKETT FÖR DELEGERING AV ARBETSMILJÖUPPGIFTER BILAGA 3, BLANKETT FÖR RETURNERING AV DELEGATION
6. Utbildning och information I Essunga kommun skall det finnas en god kunskap om arbetsmiljöfrågor såväl bland chefer som bland övriga anställda. Att öka kompetensen för våra anställda är en viktig förutsättning för att förbättra arbetsmiljön. I den utbildningsplan som årligen upprättas skall ingå utbildning för arbetsmiljö. I övrigt skall information och diskussioner om arbetsmiljö ske i olika mötesformer bland annat mellan chef - personal, chef – huvudskyddsombud och i samverkansgrupper. Samverkan sker bland annat genom medarbetarsamtal, arbetsplatsträffar och samverkansgrupper. Utbildning ska även genomföras för ansvariga politiker.
7. Ledarutveckling En bra verksamhet förutsätter ett nära ledarskap med tydliga och kommunikativa chefer. Ledarutveckling är ett prioriterat område.
8. Hot och våld Arbetet ska ordnas så att risk för hot och våld så långt som möjligt förebyggs. För att kartlägga vilka risker för hot och våld som finns i arbetsmiljön ska Arbetsmiljöverkets checklista användas (finns i Arbetsmiljöpärmen och på www.av.se). En övergripande handlingsplan vid hot och våld finns. För vissa verksamheter finns sedan tidigare särskilda handlingsplaner (gäller för utbildningsförvaltningen, äldre- och handikappomsorgen och individ- och familjeomsorgen). BILAGA 4, HANDLINGSPLAN VID HOT OCH VÅLD
11
9. Arbetsmiljö vid arbete i vårdtagares hem En särskild problematik finns kring arbetsmiljöfrågor då personal arbetar i vårdtagares hem, exempelvis inom hemtjänst och handikappomsorg. För att utreda arbetsmiljöproblem inom dessa verksamheter har en checklista tagits fram som alltid ska användas i samband med att insatser ska beviljas och påbörjas.
10. Rehabiliteringsarbete Arbetsmiljölagen anger att arbetsgivaren skall organisera rehabilitering på lämpligt sätt. Målsättningen för Essunga kommuns rehabiliteringsarbete är skapa förutsättningar för den anställde, som drabbats av arbetsoförmåga, att så snart som möjligt återgå i arbete. Det är av stor vikt att rehabiliteringen blir så effektiv och positiv som möjligt för såväl den enskilde arbetstagaren som arbetsgivaren. Som vägledning finns ”Riktlinjer för sjukfrånvaro och rehabilitering”. Ett hjälpmedel är också rekryteringsverktyget Adato där alla dokumentation sker. BILAGA 5, RIKTLINJER FÖR SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING
11. Policy och handlingsplan vid skadligt bruk Essunga kommun har som mål att förebygga och motverka skadligt bruk inom förvaltningarna. Det är viktigt att ge chefer och arbetskamrater handlingsberedskap att agera på ett tidigt stadium samt stödja den som har eller riskerar att få missbruksproblem. Kommunen har sedan 2015-01-01 ett avtal med ALNA om stöd och hjälp i dessa frågor. Dels finns en särskild telefonrådgivningstjänst för chefer, dels finns möjlighet för alla anställda att få telefonrådgivning kring dessa frågor. I samarbete med ALNA kommer en utbildning för chefer kring dessa frågor att ske under 2016. BILAGA 6, POLICY OCH HANDLINGSPLAN VID SKADLIGT BRUK BLAND ANSTÄLLD PERSONAL
12. Introduktionsprogram En väl fungerande introduktion av nyanställd personal är viktig. Det första mottagandet på en ny arbetsplats har mycket stor betydelse för hur snabbt man kommer in i sina arbetsuppgifter och hur man kommer att trivas i fortsättningen. Ansvar för introduktion åvilar respektive chef, men denne kan om det är lämpligt utse annan lämplig och erfaren person som handledare under introduktionsperioden. Som vägledning finns ett introduktionsprogram med checklista. Viktigt vid all introduktion är att den anpassas individuellt efter den nyanställdes kunskaper och tidigare erfarenheter. BILAGA 7, INTRODUKTIONSPROGRAM FÖR NYANSTÄLLDA - MED CHECKLISTA
12
13. Kränkande särbehandling Essunga kommun fördömer alla former av kränkande behandling. Trakasserier och kränkningar är ett allvarligt hot mot medarbetares arbetsglädje, hälsa och möjligheter till utveckling i arbetet. Det leder till sämre arbetsresultat och påverkar verksamheten negativt. Kränkningar och trakasserier är en medarbetarfråga för organisationen och inte en privat fråga för den som drabbas. Essunga kommun har utarbetat en policy och handlingsplan för att motverka, förebygga och lösa problem med all slags kränkande särbehandling och trakasserier i olika former. BILAGA 8, POLICY OCH HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING INKLUDERANDE TRAKASSERIER I OLIKA FORMER
14. Första hjälpen och krisstöd Med första hjälpen menas de hjälpinsatser som måste vidtas direkt då en person skadats eller blivit akut sjuk. Det kan t ex röra sig om att hålla en person vid liv tills ambulans anländer. På samtliga arbetsplatser ska finnas utrustning för första hjälpen. Varje chef ska säkerställa att personal har kännedom om var utrustning finns samt vilka personer som kan ge första hjälpen. Personal ska erbjudas utbildning i första hjälpen. Med krisstöd avses det psykiska och sociala omhändertagande som behöver vidtas i samband med olyckor, akuta krissituationer och liknande allvarliga händelser som kan utlösa krisreaktioner. Chefer och arbetsledande personal skall ha tillräckliga kunskaper om krisstöd för att kunna planera och ordna detta på ett lämpligt sätt. En policy och handlingsplan för första hjälpen och krisstöd har utarbetats. Varje verksamhet måste anpassa handlingsplanen för sin verksamhet. BILAGA 9, POLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR FÖRSTA HJÄLPEN OCH KRISSTÖD
15. Anmälan av arbetsskada Anmälan till Försäkringskassan Då en arbetsskada uppstått skall detta anmälas till Försäkringskassan på en särskild blankett. Anmälan görs digitalt via kommunens intranät. Anmälan ska fyllas i gemensamt av chef och den skadade. Anmälan ska även ske i samråd med arbetsplatsombud/skyddsombud. En kopia skickas digitalt till personalavdelningen. Anmälan till AFA-Försäkring Anställda inom Essunga kommun är försäkrade genom AFA. Då en arbetsskada uppstått ska en skadeanmälan göras för Trygghetsförsäkring vid arbetsskada till AFA. Denna skadeanmälan görs digitalt via kommunens intränat i samband med anmälan till Försäkringskassan (se ovan) En kopia skickas digitalt till personalavdelningen. Årligen görs en sammanställning från respektive förvaltning över anmälda arbetsskador. Denna sammanställning redovisas till Centrala samverkans-gruppen, respektive nämnd och tas upp vid årsbokslutet,
13
16. Anmälan av tillbud Tillbud rapporteras via kommunens intranät och anmälan går till kommunens personalavdelning och säkerhetssamordnare, som vidarebefordrar till berörd chef. På anmälan beskrivs tillbudet och också vad som eventuellt kan göras för att förhindra att ett nytt tillbud äger rum. Samråd skall även ske med arbetsplatsombud/skyddsombud och vid behov med huvudskyddsombudet. Rapportering av tillbud ska tas upp på arbetsplatsträffar för diskussion om vad som kan förändras för att en skada inte skall uppstå igen. Årligen görs en sammanställning från respektive förvaltning över anmälda tillbud i Denna sammanställning redovisas till Central samverkansgrupp, respektive nämnd och tas upp vid årsbokslutet.
ESSUNGA KOMMUN en arbetsplats som alla kan känna stolthet över!
Bilagor
Riskbedömning
Delegering av arbetsmiljöansvar
Returnering av delegation
Handlingsplan vid hot och våld
Riktlinjer för sjukfrånvaro och rehabilitering
Policy och Handlingsplan gällande skadligt bruk
Introduktionsprogram för nyanställda – checklista
Policy och handlingsplan mot kränkande särbehandling
Policy och handlingsplan för första hjälpen och krisstöd
14
Riktlinjer för representation, gåvor, uppvaktning och avtackning
Dokumenttyp Fastställd Detta dokument gäller för Giltighetstid Dokumentansvarig Dnr
Riktlinjer 20XX-XX-XX av kommunfullmäktige Samtliga nämnder Tills vidare Personalchef 2015-000130
Innehållsförteckning
Representation .......................................................................... 3 Allmänt ...................................................................................................................... 3 Vad är representation? ............................................................................................... 3 Intern representation .................................................................................................. 3 Extern representation ................................................................................................. 3 Gåvor vid extern uppvaktning och representation ..................................................... 4 Uppvaktning av föreningar och organisationer .......................................................... 4
Regler för uppvaktning och avtackning av personal .................. 5 Uppvaktning .............................................................................................................. 5 25 års anställning ........................................................................................................ 5 50 år ............................................................................................................................ 5
Avtackning ................................................................................................................. 5 Deltagande i begravningar ......................................................................................... 5 Ansvar ........................................................................................................................ 5
Regler för uppvaktning och avtackning av förtroendevalda. ..... 6 Allmänt ...................................................................................................................... 6 Uppvaktning .............................................................................................................. 6 25 års verksamhet ....................................................................................................... 6 50 år ............................................................................................................................ 6
Avtackning ................................................................................................................. 6 Deltagande i begravningar ......................................................................................... 6 Ansvar ........................................................................................................................ 6
Representation Allmänt All representation ska ske med omdöme och måttfullhet. Eftersom kommunens verksamhet i huvudsak är finansierad med skattemedel, bör kommunens nämnder och styrelse vara restriktiva med representation. Varje nämnd och styrelse ansvarar för sin representation. För kommunfullmäktige svarar ordförande för representationen.
Vad är representation? I skattelagstiftningen finns ingen bestämd definition av representation. I Riksskatteverkets rekommendation om avdrag för representation sägs att representation kan vara utgifter för mat, dryck, betjäning, hotellrum, transporter, teaterbiljetter eller liknande. I begreppet representation tas också med gåvor av mindre värde och gåvor som har karaktär av personalkostnad. Representationen kan rikta sig utåt (extern representation) mot utomstående organisationer, föreningar, företag eller enskilda personer. Den kan också rikta sig till kommunens egna anställda (intern representation).
Intern representation Intern representation (exempelvis interna kurser, planeringsdagar, informationsmöten och personalfester) bör begränsas och normalt sett endast förekomma när det särskilt kan motiveras med hänsyn till verksamheten eller till vad som kan anses vara normal personalvård inom offentligt finansierad verksamhet. Vid representationstillfället ska alltid kvitto, faktura eller nota (original) kompletteras med uppgift om syftet med representationen och namn på samtliga deltagare.
Extern representation Extern representation är ett uttryck för sedvanlig gästfrihet i form av värdskap vid studiebesök, officiella utländska besök samt deltagande i en förenings eller organisations jubileum, invigning eller liknande till vilket kommunen bjudits in. Värdskapet kan utövas av både förtroendevalda och anställda. Representationen skall alltid ha ett direkt samband med och värde för kommunens verksamhet, exempelvis skapa ett intresse för kommunen eller knyta för kommunen viktiga kontakter. Lyxbetonad representation i form av specialarrangerade resor och underhållning eller representation i hemmet får inte förekomma. Representation får inte förekomma i samband med upphandlingar eller vid myndighetsutövning.
3
Vid representationstillfället ska alltid kvitto, faktura eller nota (original) kompletteras med uppgift om syftet med representationen, namn på samtliga deltagare samt vilken organisation, företag eller myndighet de företräder. Kommunal representation skall vara alkoholfri, dock kan vin och öl serveras i samband med festmiddagar och liknande. Beslut om och utformningen av representation av ej vardaglig karaktär till exempel vid officiella eller utländska besök fattas av nämnd eller styrelse.
Gåvor vid extern uppvaktning och representation Uppvaktning av föreningar och organisationer Vid tillfällen då kommunen uppvaktar föreningar och andra organisationer överlämnas blommor och/eller gåva. För ändamålet finns specialdesignade ljuslyktor, skålar med mera. Vid studiebesök hos andra kommuner och organisationer får gåvor förekomma som tack för visad gästfrihet.
4
Regler för uppvaktning och avtackning av personal Uppvaktning 25 års anställning Anställd med en sammanhängande anställningstid av 25 år uppvaktas med en minnesgåva motsvarande 10 procent av prisbasbeloppet. Som minnesgåva kan anställda välja kristallskål (den så kallade kommunskålen som tillverkas av Orrefors), klocka, smycke, konstverk eller annan gåva av bestående värde. Det finns även möjlighet att använda beloppet för en resa. Vid beräkning av anställningstid medräknas tid hos annan arbetsgivare i de fall det handlar om verksamhetsövergång. Ett exempel är tid i Skaraborgs läns landsting för personal som överförts med anledning av ÄDEL-reformen 1992-01-01. 50 år Anställd uppvaktas med blommor då de fyller 50 år. Inträffar 50-årsdagen på arbetsdag medges ledighet med bibehållen lön.
Avtackning Personal som avgår ur tjänst avtackas med blommor. Personal med minst 10 års anställning erhåller dessutom en minnesgåva till ett värde av 2 procent av prisbasbeloppet. För detta ändamål finns en kristallvas som är, specialdesignad för Essunga kommun. Undantag kan göras om det finns särskilda skäl eller önskemål.
Deltagande i begravningar Anställd som avlider hedras vid begravning med blommor till ett värde av högst 2 procent av gällande prisbasbelopp (exkl. moms). Alternativt sätts motsvarande belopp in på önskad fond. Kommunen bör vara representerad vid begravningen och kan även hedra den avlidna med en dödsannons i tidningen.
Ansvar Respektive nämnd eller förvaltning ansvarar för uppvaktningen på 50-årsdag, avtackning av personal samt deltagande vid begravning. Kommunstyrelsen ansvarar för uppvaktningen av personal som uppnått 25 års anställningstid.
5
Regler för uppvaktning och avtackning av förtroendevalda. Allmänt Dessa regler gäller för förtroendevald som är invald som ordinarie ledamot eller ersättare i kommunfullmäktige eller i någon nämnd, styrelse eller utskott.
Uppvaktning 25 års verksamhet Förtroendevald som varit verksam 25 år uppvaktas och erhåller en minnessak motsvarande 5 procent av basbeloppet. 50 år Förtroendevald uppvaktas med blommor då de fyller 50 år.
Avtackning Förtroendevald som avgår ur tjänst avtackas med blommor. Avtackning av förtroendevalda som avgår sker i samband med avgången eller senast i slutet av det år då avgången skett. Förtroendevald med minst 10 års verksamhetstid erhåller en minnesgåva till ett värda av 2 procent av prisbasbeloppet. För detta ändamål finns en kristallvas som är specialdesignad för Essunga kommun. Undantag kan göras om det finns särskilda skäl eller önskemål.
Deltagande i begravningar Förtroendevald som avlider hedras vid begravning med blommor till ett värde av högst 2 procent av gällande prisbasbelopp. Alternativt sätts motsvarande belopp in på önskad fond. Kommunen bör vara representerad vid begravningen.
Ansvar Respektive nämnd ansvarar för uppvaktningen på 50-årsdag, avtackning av förtroendevald samt deltagande vid begravning. Kommunfullmäktige ansvarar för uppvaktning av förtroendevalda som varit verksamma 25 år. Kommunfullmäktige ansvarar även för uppvaktning av de förtroendevalda som inte sitter i någon nämnd eller styrelse. För förtroendevalda som sitter i flera nämnder och styrelser krävs samordning mellan de nämnder och styrelser som berörs.
6
Essunga kommunvas
Konstnär/Artist
Håkan Gunnarsson
Genom kommunen flyter ån Nossan som ett blått vackert band. Namnet Nossan betyder "smycket" ett lämpligt namn på denna fina å. I Nossan finns goda förutsättningar för fiske, som är fint komplent till övriga landsbygdsaktiviteter i området. Nossan är en av norra Europas artrikaste fiskevatten. Vasen är specialdesignad för Essunga kommun. Den är ett verk ur kollektionen Sweden Crystal Design Essunga, vars design är inspirerad av färger, mönster och symbolik i vapnet för Essunga kommun, med det vackra blå bandet som symboliserar ån Nossan.
7
8
Risk- och sårbarhetsanalys 2015–2018
2 (30)
Inledning Risk- och sårbarhetsanalysen för Essunga kommun är en grund för arbetet med att förebygga risker, minska sårbarheten och öka kommunens riskhanteringsförmåga i syfte att skapa ett robustare samhälle. Analysen har gjorts med utgångspunkt i Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Analysen skall utgöra ett underlag för information till invånarna, kommunens övriga styrdokument i ämnet samt kommunens samhällsplanering. Dokument som vi tar fram utifrån risk- och sårbarhetsanalysen ska vara korta, enkla och levande och ska användas som underlag och strategiskt ramverk i vårt fortsatta förebyggande arbete. Styrdokumenten skall kunna beskriva varför vi behöver arbeta på vissa sätt och vad konsekvenserna kan bli för verksamheterna om våra styrande dokument inte efterlevs. Detta för att öka krismedvetandet, förståelse och engagemang för ett aktivt säkerhets- och krisberedskapsarbete inom kommunen. Här är vår personal vår allra viktigaste resurs.
3 (30)
Bakgrund Alla kommuner och landsting har enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extra ordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, en skyldighet att för varje ny mandatperiod genomföra en Risk- och sårbarhetsanalys för sitt eget geografiska ansvarsområde. Risk- och sårbarhetsanalysen för mandatperioden 2015-2018 ska sammanställas i en rapport som ska vara Länsstyrelsen tillhanda senast den 31 oktober 2015.
Syftet med Risk- och sårbarhetsanalysen Syftet med risk- och sårbarhetsanalysarbetet är att öka medvetenheten och kunskapen hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga om hot, risker och sårbarheter inom det egna verksamhetsområdet samt att skapa ett underlag för egen planering1.
Målet med Risk- och sårbarhetsanalysen Målet med förebyggande verksamheten där risk- och sårbarhetsanalysen utgör en del, är att minimera antalet olyckor och kriser och effekterna av dessa genom att berörda aktörer vidtar förebyggande och sårbarhetsreducerande åtgärder2.
1 2
Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2011) Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2011)
4 (30)
Rapportering av kommuners Risk- och sårbarhetsanalys Kommunen ska senast den 31 oktober under det första kalenderåret efter ordinarie val till kommunfullmäktige ställa samman och rapportera resultatet av sitt arbete med risk- och sårbarhetsanalys enligt följande uppställning3. 1. Beskrivning av kommunen och dess geografiska område 2. Beskrivning av arbetsprocess och metod 3. Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område 4. Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet 5. Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område 6. Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område 7. Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat
3
4 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser
5 (30)
1. Beskrivning av kommunen och dess geografiska område Essunga kommun ligger i hjärtat av Västra Götalands län och består av orterna Jonslund, Främmestad, Bäreberg, Bärebergs kyrkby, Essunga station, Essunga kyrkby, Fåglum, Lekåsa, Krokstorp, Kyrkås samt Nossebro som utgör kommunens centralort med omkring 2000 invånare. Hälften av kommunens 5 4944 invånarna bor på landsbygden och hälften i små tätorter. Medelåldern är 44,2 år och befolkningsprognosen är för tillfället något negativ. Kommunens areal uppgår till 235,73 km² varav 234,63 km² består av landyta. Ån Nossan som flyter igenom kommunen är ett av norra Europas artrikaste vattendrag. Essunga kommun ligger i en bygd som traditionellt har varit mycket präglad av lantbruksnäringar. Lantbruk och industriföretag är stöttepelare, men även byggnads- och transportföretag är rikligt representerade. Numera är kommunen själv största arbetsgivare med omkring 500 anställda, medan de största företagen är Dahréntråd i Jonslund med 185 anställda och Componenta i Främmestad med 120 anställda. Närmare hälften av de förvärvsarbetande pendlar ut från kommunen. Utpendlingen sker främst till grannkommunerna Vara och Trollhättan. Under mandatperioden 2015-2018 leds Essunga kommun av en borgerlig majoritet där Moderaterna är största parti.
4
Statistiska centralbyrån ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2013”
6 (30)
2. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod 2.1 Arbetsprocess Huvudansvarig för processen med Essunga kommuns risk- och sårbarhetsanalys är kommunens Säkerhetssamordnare. Hösten 2014
Våren 2015
Hösten 2015
Essunga kommuns ledningsgrupp
Presentation av genomförande, syfte och mål med en risk- och sårbarhetsanalys.
Kommunens förvaltningar/bolag
Workshop – Vad kan hota våra verksamheter? Vad är sannolikheten och vad blir konsekvenserna?
Säkerhetssamordnare
Sammanställning och bedömning utifrån förvaltningarnas och bolagens arbete.
Säkerhetssamordnare
Insamling av information från övriga intressenter (Nossebro energi, Essungabostäder, räddningstjänst m.fl.).
Essunga kommuns krisledningsgrupp
Diskussion – Vad är samhällsviktig verksamhet? Vad är viktigt, vad är viktigast och varför?
Essunga kommuns krisledningsgrupp
Diskussion utifrån scenarion för ledning och styrning.
Säkerhetssamordnare
Sammanställning, remisstid
Säkerhetssamordnare
Färdigställande
7 (30)
2.2 Metod Under hösten 2014 införde Essunga kommun ett incidentrapporteringssystem vilket har fördjupat möjligheten till analys utifrån ett statistiskt material. Dessutom har ett nära samarbete med kommunens förvaltningar och bolag hjälpt arbetsgruppen att isolera den verksamhet som identifierats som samhällsviktig inom Essunga kommuns geografiska område. För kvalitetssäkring har ett antal vägledningar fungerat som stöd:
FOI:s modell för risk- och sårbarhetsanalys (FORSA), Totalförsvarets forskningsinstitut
FRÅN ORD TILL HANDLING – En vägledning för kommunens geografiska områdesansvar med utgångspunkt i risk- och sårbarhetsanalysen, Länsstyrelsen
Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser, MSB
2.2.1 Riskscenario 1. Naturolyckor – snöstorm 2. Påverkan på dricksvatten 3. Stora sjukdomsutbrott 4. Sociala risker (i enlighet med Västra Götalandsmodellen) 2.2.2 Sannolikhet För att bedöma sannolikheten har vi valt en kvantitativ beskrivning utifrån en rankingskala där riskscenarier som klassats som ”Mycket låg sannolikhet” beräknas inträffa 1 gång på 100 år eller mer och där riskscenarier som klassats som ”Mycket hög sannolikhet” beräknas inträffa 1 gång på 1 år. Matrisen är hämtad ur MSB:s vägledning för risk och sårbarhetsanalyser. Det här sättet att uttrycka sannolikhet ger enligt våra bedömningar förvaltningarna och bolagen goda möjligheter att kunna rangordna riskscenarier och relatera bedömningarna till sin egen analys. Den här typen av skala ger också en möjlighet att på ett grovt sätt använda informationen som planeringsunderlag. En vanlig indelning av en skala för att ange hur ofta olika scenarier förväntas uppkomma är följande: 1 ggr per år, 1 ggr per 10 år, 1 ggr per 50 år, 1 ggr per 100 år och 1 ggr per 1000 år5.
5
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
8 (30)
Vi har däremot valt att använda kortare tidsintervall när vi beskrivit hur ofta olika scenarier förväntas uppkomma. Detta för att vi anser att de är mer relevanta i förhållande till våra scenarion. Sannolikhet
Förväntas uppkomma
Mycket låg
1 gång per 100 år eller mer
Låg
1 gång per 50 år
Medelhög
1 gång per 10 år
Hög
1 gång på 5 år
Mycket hög
1 gång på ett år
2.2.3 Konsekvens Utifrån samma bedömningsfaktorer har vi valt att beskriva de bedömningar vi gjort av konsekvenserna av våra händelser med hjälp av en kvalitativ rankingskala. Vi har valt att klassa våra scenarion utifrån de fem steg som MSB anger i sin vägledning för risk och sårbarhetsanalyser. Nivå
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Konsekvenser
Beskrivning
Mycket begränsade
Små direkta hälsoeffekter, mycket begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot enskild samhällsinstitution, mycket begränsade skador på egendom.
Begränsade
Måttliga direkta hälsoeffekter, begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot flera samhällsinstitutioner, begränsade skador på egendom och miljö.
Allvarliga
Betydande direkta eller måttliga indirekta hälsoeffekter, allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner eller förändrat beteende, allvarliga skador på egendom och miljö och miljö.
9 (30)
Steg 4
Steg 5
Mycket allvarliga
Mycket stora direkta eller betydande indirekta hälsoeffekter, mycket allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner och förändrat beteende, mycket allvarliga skador på egendom och miljö.
Katastrofala
Katastrofala direkta eller mycket stora indirekta hälsoeffekter, extrema störningar i samhällets funktionalitet, grundmurad misstro mot samhällsinstitutioner och allmän instabilitet, katastrofala skador på egendom och miljö.
2.2.4 Riskutvärdering För att underlätta vårt utvecklingsarbete vad gäller säkerhet och krisberedskap inom Essunga kommun har vi valt att sammanställa sannolikhet och konsekvens och presentera dem med hjälp av en riskmatris. Återigen har vi valt att använde den matris som används i MSB:s vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser. Det ger en tydlig bild för prioritering och inför ett eventuellt åtgärdsarbete där Röd – Mycket hög risk kräver omedelbar åtgärd och vidare i en skala ner till Grå – Mycket låg risk innebär ett fortsatt systematiskt säkerhets- och krishanteringsarbete. 2.2.5 Förmågebedömning Kommunens förvaltningar och bolag har bedömt sin förmåga att hantera kriser och extraordinära händelser utifrån scenariona och med hjälp av metoderna för att bedöma sannolikhet, konsekvens och risknivå. Därutöver har förvaltningarnas ledningsgrupper fått fylla i en enklare enkät för att få hjälp i sina bedömningar. Säkerhetssamordnare i kommunen har här haft ett särskilt ansvar för stöd till kommunens förvaltningar och bolag.
10 (30)
2.2.6 Sårbarhet På liknande sätt har kommunens förvaltningar och bolag tillsammans med Säkerhetssamordnare bedömt sina verksamheters sårbarheter.
2.3 Avgränsningar Utifrån MSB:s riskskala6 och LEH har Essunga kommun fokuserat på Kriser och extra ordinära händelser i risk- och sårbarhetsanalysen. Vi är medvetna om att ett arbete utifrån scenarion aldrig kan vara heltäckande. Avgränsningarna ligger i scenarioutförandet. Avgränsningarna ligger även i att inget av scenariona direkt riktar sig mot vårt kommunala bolag eller mot någon privat aktör.
3. Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Med samhällsviktig verksamhet avses en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor:
6
Ett bortfall av, eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt7.
Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2011) MSB:s föreskrifter för kommuners och landstings (MSBFS 2010:6) och statliga myndigheters (MSBFS 2010:7) redovisning av risk- och sårbarhetsanalyser. 7
11 (30)
3.1 Samhällsviktig verksamhet Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden utgör en grundläggande del av arbetet med risk- och sårbarhetsanalyserna på lokal, regional och nationell nivå. Det arbetet sker kontinuerligt och utvecklas efterhand8. De samhällssektorer som identifierats av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, och som ligger till grund för Essunga kommuns identifiering, inom vilka viktiga samhällsfunktioner och samhällsviktig verksamhet kan identifieras är följande: Samhällssektor
Exempel på viktiga samhällsfunktioner per samhällssektor
Energiförsörjning
Produktion av el, distribution av el, produktion och distribution av fjärrvärme, produktion och distribution av bränslen och drivmedel m.m.
Finansiella tjänster
Betalningar, tillgång till kontanter, centrala betalningssystemet, värdepappershandel m.m.
Handel och industri
Bygg- och entreprenadverksamhet, detaljhandel, tillverkningsindustri m.m.
Hälso- och sjukvård samt omsorg
Akutsjukvård, läkemedels- och materielförsörjning, omsorg om barn, funktionshindrade och äldre, primärvård, psykiatri, socialtjänst, smittskydd för djur och människor m.m.
Information och kommunikation
Telefoni (mobil och fast), internet, radiokommunikation, distribution av post, produktion och distribution av dagstidningar, webbaserad information, sociala medier m.m.
Kommunalteknisk försörjning
Dricksvattenförsörjning, avloppshantering, renhållning, väghållning m.m.
Livsmedel
Distribution av livsmedel, primärproduktion av livsmedel, kontroll av livsmedel, tillverkning av livsmedel m.m.
Offentlig förvaltning
Lokal ledning, regional ledning, nationell ledning, begravningsverksamhet, diplomatisk och konsulär verksamhet m.m.
-
Ledningsfunktioner stödfunktioner
Skydd och säkerhet
Domstolsväsendet, åklagarverksamhet, militärt försvar, kriminalvård, kustbevakning, polis, räddningstjänst, alarmeringstjänst, tullkontroll, gränsskydd och immigrationskontroll, bevaknings- och säkerhetsverksamhet m.m.
Socialförsäkringar
Allmänna pensionssystemet, sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen m.m.
Transporter
Flygtransport, järnvägstransport, sjötransport, vägtransport,
Vägledning för samhällsviktig verksamhet – Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2014) 8
12 (30)
kollektivtrafik
3.2 Identifierad samhällsviktig verksamhet inom Essunga kommuns geografiska område Samhällsviktig verksamhet
Samhällsfunktion
Samhällssektor
Elnätsföretagens verksamhet
Distribution av el
Energiförsörjning
Distribuenternas verksamhet
Distribution av bränslen och drivmedel m.m.
Energiförsörjning
Möjlighet att få tillgång till kontanter samt sköta betalningar.
Betalningar samt tillgång till kontanter
Finansiella tjänster
Miljö- och hälsas verksamhet inom smittskyddsområdet
Smittskydd för djur och människor m.m.
Hälso- och sjukvård samt omsorg
Omhändertagande av smittade personer och djur
Smittskydd för djur och människor m.m.
Hälso- och sjukvård samt omsorg
Skyddande av människor mot smitta
Smittskydd för djur och människor m.m.
Hälso- och sjukvård samt omsorg
Journalhantering
Läkemedels- och materielförsörjning
Hälso- och sjukvård samt omsorg
Leverera/dela ut/ge läkemedel och annat sjukvårdsmateriel
Läkemedels- och materielförsörjning
Hälso- och sjukvård samt omsorg
Personals verksamhet på olika typer av äldre- och omsorgsboenden
Omsorg om funktionshindrade och äldre
Hälso- och sjukvård samt omsorg
Personals verksamhet inom hemsjukvården/ hemtjänsten
Omsorg om funktionshindrade och äldre
Hälso- och sjukvård samt omsorg
Landstingens verksamhet
Omsorg om funktionshindrade och äldre
Hälso- och sjukvård samt omsorg
Personals verksamhet inom för- och grundskola samt fritidsverksamhet
Omsorg om barn
Hälso- och sjukvård samt omsorg
Telebolagens verksamhet
Telefoni (mobil och fast)
Information och kommunikation
Distributörer av
Radiokommunikation
Information och
13 (30)
radiokommunikations verksamhet
kommunikation
Distributörer av tele- och datatrafiks verksamhet
Internet/webbaserad information
Information och kommunikation
Postnords verksamhet
Distribution av post
Information och kommunikation
Dricksvattenförsörjning till prioriterade abonnenter
Dricksvattenförsörjning, m.m.
Kommunalteknisk försörjning
Dricksvattenförsörjning till övriga abonnenter
Dricksvattenförsörjning, m.m.
Kommunalteknisk försörjning
VA-verksamhet
Avloppshantering
Kommunalteknisk försörjning
Personals möjlighet att hålla vägar framkomliga
Väghållning
Kommunalteknisk försörjning
Livsmedelsdistributörers verksamhet
Distribution av livsmedel
Livsmedel
Krisledning (nämnd, krisledningsorganisation, förvaltningsledning, nyckelfunktioner)
Lokal ledning
Offentlig förvaltning
Upprätthålla skydd av människor, säkerhet, trygghet kontroll
polis och räddningstjänst
Skydd och säkerhet
Upprätthålla skydd av egendom, miljö, säkerhet, trygghet kontroll
polis och räddningstjänst
Skydd och säkerhet
Ansvariga myndigheters verksamhet
Allmänna pensionssystemet, sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen m.m.
Socialförsäkringar
Registerhantering av människor som beviljats stöd (ekonomiskt)
Allmänna pensionssystemet, sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen m.m.
Socialförsäkringar
Transportering av resurser för att upprätthålla annan samhällsviktig verksamhet
Vägtransport
Transporter
Erbjuda möjlighet till förflyttning av personer
Kollektivtrafik
Transporter
Ambulans och
Sjötransport/Vägtransport
Transporter
14 (30)
sjuktransporter
15 (30)
4. Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet9 Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till funktionsnedsättningar, som kan få till följd att en extraordinär händelse inträffar. Den drabbade verksamheten kännetecknas av att den saknar uthållighet, redundans och möjlighet att ersätta eller fungera utan den resurs som fallit bort. Kritiska beroenden återfinns hos de flesta samhällsviktiga verksamheter inom följande områden:
infrastruktur – Exempelvis elektronisk kommunikation, elförsörjning, ledningsnät och anläggningar på nätet
verksamhetsnära system – Exempelvis IT-system, GIS, drift- och övervakningssystem
personal – Exempelvis driftpersonal och reparationsberedskap, experter och nyckelfunktioner
information – Exempelvis väderprognoser, inhämta och ge samlad lägesbild via webb och press
kapital, varor och tjänster – Exempelvis IT-support, reservdelar, vaktbolag, kemikalier och laboratorieanalyser.
övrigt
Samhällsviktig verksamhet
Samhällsfunktion
Samhällssektor
Kritiska beroenden
Elnätsägarens verksamhet
Distribution av el
Energiförsörjning
Elnätägarens tjänster, personal och infrastruktur Verksamhetsnära system och infrastruktur Egen personal
Distributörer av drivmedels verksamhet
Distribution av bränslen och drivmedel m.m.
Energiförsörjning
Producenters verksamhet Transporter Elförsörjning
Bankkontor
Betalningar samt tillgång till kontanter
Finansiella tjänster
Leverantörer av finansiella tjänster
9
MSB:s föreskrifter för kommuners och landstings (MSBFS 2010:6) och statliga myndigheters (MSBFS 2010:7) redovisning av risk- och sårbarhetsanalyser.
16 (30)
Leverantörer av kontanter Transporter Infrastruktur (elektronisk kommunikation, elförsörjning)
Miljö- och hälsas verksamhet inom smittskyddsområdet
Omhändertagande av smittade människor
Omhändertagande av smittade djur
Skyddande av människor mot smitta
Smittskydd
Smittskydd
Smittskydd
Smittskydd för djur och människor m.m.
Hälso- och sjukvård samt omsorg
Jordbruksverket och Länsstyrelsens expertis Egen personal (miljö- och hälsa) Laboratorieanalys Skyddsutrustning för personal och utrustning för provtagning och avspärrning Transporter
Hälso- och sjukvård samt omsorg
Landstingets tjänster, lokaler, personal och expertis Egen personal och lokaler (omsorg) Laboratorieanalys Skyddsutrustning för personal och utrustning för provtagning och avspärrning Transporter Läkemedels- och materielförsörjning
Hälso- och sjukvård samt omsorg
Jordbruksverket och Länsstyrelsens tjänster, expertis och personal (veterinär) Egen personal (miljö och hälsa) Transporter Vattenförsörjning Läkemedels- och materielförsörjning
Hälso- och sjukvård samt omsorg
Jordbruksverket och Länsstyrelsens tjänster, expertis och personal Landstingets tjänster, lokaler, personal och expertis Egen personal och lokaler (omsorg) Laboratorieanalys Skyddsutrustning för personal och utrustning för provtagning och avspärrning Transporter Läkemedels- och materielförsörjning
17 (30)
Journalhantering
Läkemedels- och materielförsörjning
Hälso- och sjukvård samt omsorg
Infrastruktur (elförsörjning) och verksamhetsnära system (IT-system, journalsystem)
Leverera/dela ut/ge läkemedel och annat sjukvårdsmateriel
Läkemedels- och materielförsörjning
Hälso- och sjukvård samt omsorg
Verksamhetsnära system (ITsystem) Egen personal (personal som får dela ut och ge läkemedel) Transporter
Verksamhet på äldre- och omsorgsboenden
Omsorg om funktionshindrade och äldre
Hälso- och sjukvård samt omsorg
Egen personal, lokaler, dricksvatten- och livsmedelsförsörjning, elförsörjning
Omsorg om funktionshindrade och äldre
Hälso- och sjukvård samt omsorg
Egen personal Dricksvatten- och livsmedelsförsörjning Läkemedels- och materielförsörjning Transporter Åtkomst till journaler/register
Omsorg om barn
Hälso- och sjukvård samt omsorg
Egen personal, lokaler, dricksvatten- och livsmedelsförsörjning, Elförsörjning
Information och kommunikation
Telebolagens tjänster, personal och infrastruktur (elektronisk kommunikation, elförsörjning) Verksamhetsnära system och infrastruktur Egen personal
Personals verksamhet inom hemsjukvården/ hemtjänsten
Förskola och fritidsverksamhet
Telebolagens verksamhet
Telefoni (mobil och fast)
Distributörer av radiokommunikatio ns verksamhet
Radiokommunikation
Information och kommunikation
Infrastruktur (elektronisk kommunikation, elförsörjning) (radiomaster/punkter) och verksamhetsnära system
Distributörer av teleoch datatrafiks verksamhet
Internet/webbaserad information
Information och kommunikation
Infrastruktur (elektronisk kommunikation, elförsörjning)
Förmedling av information
Internet/webbaserad information
Information och kommunikation
Infrastruktur (elektronisk kommunikation, elförsörjning) verksamhetsnära system och infrastruktur
Postnords verksamhet
Distribution av post
Information och kommunikation
Transporter, Postnords tjänster, infrastruktur och personal
Dricksvattenförsörjn ing till prioriterade abonnenter
Dricksvattenförsörjnin g, m.m.
Kommunalteknisk försörjning
Råvatten, ledningsnät, rening, personal (VA, omsorg, miljöoch hälsa) Energiförsörjning,
18 (30)
(äldreboenden och människor i ständigt behov)
Dricksvattenförsörjn ing till övriga abonnenter
Livsmedelsverket, materiel för nödvattenförsörjning, provtagning/laboratorietjänster, transporter, drivmedel till ev. försörjning av reservkraft
Dricksvattenförsörjnin g, m.m.
Kommunalteknisk försörjning
Råvatten, ledningsnät, rening, personal, energiförsörjning, Livsmedelsverket, materiel för nödvattenförsörjning, provtagning/laboratorietjänster, transporter, drivmedel till ev. försörjning av reservkraft
VA-verksamhet
Avloppshantering
Kommunalteknisk försörjning
Ledningsnät, rening, personal (VA, miljö- och hälsa), Energiförsörjning provtagning/laboratorietjänster
Personals möjlighet att hålla vägar framkomliga
Väghållning
Kommunalteknisk försörjning
Personal (Gata/park, Räddningstjänst), utrustning, transporter, Energiförsörjning
Livsmedel
Livsmedelsdistributörers varor, tjänster och personal Transporter Egen personal
Offentlig förvaltning
Personal, lokaler, dricksvattenförsörjning, livsmedelsförsörjning, energiförsörjning, försörjning av telefoni och radiokommunikation, materiel
Skydd och säkerhet
Polismyndigheten, lokaler och personal (räddningstjänst), energiförsörjning, telefoni och radiokommunikation, transporter
Skydd och säkerhet
Polismyndigheten, lokaler och personal (räddningstjänst), energiförsörjning, telefoni och radiokommunikation, transporter
Livsmedelsdistribut örers verksamhet
Krisledning (nämnd, krisledningsorganisa tion, förvaltningsledning, nyckelfunktioner) Upprätthålla skydd av människor, säkerhet, trygghet kontroll
Distribution av livsmedel
Lokal ledning
polis och räddningstjänst
Upprätthålla skydd av egendom, miljö, säkerhet, trygghet kontroll
polis och räddningstjänst
Ansvariga myndigheters verksamhet
Allmänna pensionssystemet, sjuk- och arbetslöshetsförsäkrin gen m.m.
Socialförsäkringar
Distribuenter, personal (socialförvaltningen), leverantörer av finansiella tjänster, Energiförsörjning, internet, Ansvariga myndigheter
Registerhantering av
Allmänna
Socialförsäkringar
Distribuenter, personal (socialförvaltningen),
19 (30)
människor som beviljats stöd (ekonomiskt) Transportering av resurser för att upprätthålla annan samhällsviktig verksamhet
Ambulans och sjuktransporter
Erbjuda möjlighet till förflyttning av personer som ej har tillgång/möjlighet till egen transport
pensionssystemet, sjuk- och arbetslöshetsförsäkrin gen m.m.
Vägtransport
Sjötransport/ Vägtransport
Kollektivtrafik
leverantörer av finansiella tjänster, Energiförsörjning, internet, Ansvariga myndigheter
Transporter
Väghållning, energiförsörjning
Transporter
Väghållning, energiförsörjning, Landstingets personal och tjänster, ev. annan transportverksamhets (färdtjänst, taxibolag, bussbolag)
Transporter
Västtrafik och privata leverantörer av kollektivtrafik, hamnbolagen, väghållning, energiförsörjning
20 (30)
5. Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område Identifierade och analyserade risker utgår ifrån identifierad samhällsviktig verksamhet. Risken är därför ett avbrott i identifierad samhällsviktig verksamhet som är längre än acceptabel avbrottstid10 eller i de verksamheter som utgör kritiska beroenden. Acceptabel avbrottstid syftar till den tid under vilken en (identifierad samhällsviktig) verksamhet kan acceptera ett avbrott (upphöra att fungera). Prioritet
Acceptabel avbrottstid
1)
Röd
< 6-8 timmar
2)
Orange
< 24 timmar
3)
Gul
< 72 timmar
4)
Grön
< 1 vecka
5.1 Energiförsörjning Samhällsviktig verksamhet
Samhällsfunktion
Samhällssektor
Elnätsägarens verksamhet
Distribution av el
Energiförsörjning
Distributörer av drivmedels verksamhet
Distribution av bränslen och drivmedel m.m.
Energiförsörjning
Acceptabel avbrottstid
5.1.1 Avbrott i elnätsföretagens verksamhet Nossebro energi är största nätägare inom Essunga kommun. Vattenfall äger ett litet område i Främmestad. Nossebro energi utgör en mycket viktig resurs. Förutom kunskap och kompetens på området el, energi och värme, har Essunga energi tillgång
Vägledning för samhällsviktig verksamhet – Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid, MSB (2014) 10
21 (30)
till reservkraftverk, två terränggående fordon och en snöskoter, vilket kan bli avgörande i en kris som i Riskscenario 1 med snöstorm. Nossebro skola utgör kommunens värmestuga och har tillgång till reservkraft. Kerstinsås äldreboende/vårdcenter i Nossebro har tillgång till reservkraft. Dessa två fastigheter samt kommunhuset som utgör ledningsplats och även det kan försörjas med reservkraft, är prioriterade fastigheter vad gäller strömförsörjning. 5.1.2 Avbrott i distribuenter av bränslen och drivmedels verksamhet Identifierad risk i samband med drivmedelsbrist. 5.2 Finansiella tjänster Samhällsviktig verksamhet
Samhällsfunktion
Samhällssektor
Bankkontor
Betalningar samt tillgång till kontanter
Finansiella tjänster
Acceptabel avbrottstid
Avbrott i möjligheten till betalningar och tillgång till kontanter har vi sett ganska nyligen inträffa i Sverige. Här är kommunen och dess invånare uteslutande beroende av samhällstekniska system och infrastruktur vilket gör risken svår att komma till rätta med utifrån ett kommunperspektiv. Främst innebär brister i betalningsmöjligheter och tillgång till kontaktåtkomst en olägenhet för privatpersoner i behov av varor för dagligt bruk. Accepterad avbrottstid är bedömd till upp emot 72 timmar. Detta utifrån tanken att en hel och frisk privatperson i en kris bör kunna ha en beredskap att klara sig under en inledande period av 72 timmar. Kommunen som avtalspartner vad gäller varor och tjänster kan anses som en riskfri kund. I en kris där det uppstår behov av uppskjutna betalningar bör därför detta inte innebära större problem för kommunen som inköpare.
22 (30)
5.3 Hälso- och sjukvård samt omsorg Samhällsviktig verksamhet
Samhällsfunktion
Samhällssektor
Miljö- och hälsas verksamhet inom smittskyddsområdet
Smittskydd
Hälso- och sjukvård samt omsorg
Omhändertagande av smittade människor
Smittskydd
Hälso- och sjukvård samt omsorg
Omhändertagande av smittade djur
Smittskydd
Hälso- och sjukvård samt omsorg
Skyddande av människor mot smitta
Smittskydd för djur och människor m.m.
Hälso- och sjukvård samt omsorg
Journalhantering
Läkemedels- och materielförsörjning
Hälso- och sjukvård samt omsorg
Leverera/dela ut/ge läkemedel och annat sjukvårdsmateriel
Läkemedels- och materielförsörjning
Hälso- och sjukvård samt omsorg
Verksamhet på äldre- och omsorgsboenden
Omsorg om funktionshindrade och äldre
Hälso- och sjukvård samt omsorg
Personals verksamhet inom hemsjukvården/ hemtjänsten
Omsorg om funktionshindrade och äldre
Hälso- och sjukvård samt omsorg
Tillgång till förskola och fritidsverksamhets verksamhet
Omsorg om barn
Hälso- och sjukvård samt omsorg
Acceptabel avbrottstid
Skydd för liv och hälsa är alltid prioritet 1, vilket innebär kort accepterad avbrottstid. Hur kort den är kan däremot vara utifrån beroenden på individnivå. Skydd och omsorg av människor är mer prioriterat än skydd för djur och egendom, därav gradskillnaden i accepterad avbrottstid. Största risken finns hos äldre, sjuka och funktionshindrade personer där ett avbrott i omsorg och försörjning av exempelvis rent dricksvatten eller el kan utgöra ett hot mot liv och hälsa inom ett fåtal timmar, men det finns även personer inom hemtjänstens försorg som klarar sig bra betydligt längre.
23 (30)
Förskola och fritidsverksamhet är kanske i sig inte en samhällsviktig verksamhet. Däremot utgör den en förutsättning för all annan verksamhet utifrån ett bemanningsperspektiv. Därför är accepterad avbrottstid något svårbedömd. Man har kunnat se att människor kan ombesörja egen barnpassning under kortare perioder och accepterad avbrottstid är därför satt till upp till 72 timmar. 5.4 Information och kommunikation Samhällsviktig verksamhet
Samhällsfunktion
Samhällssektor
Telebolagens verksamhet
Telefoni (mobil och fast)
Information och kommunikation
Distributörer av radiokommunikations verksamhet
Radio-kommunikation
Information och kommunikation
Distributörer av tele- och datatrafiks verksamhet
Internet/webbaserad information
Information och kommunikation
Förmedling av information
Internet/webbaserad information
Information och kommunikation
Postnords verksamhet
Distribution av post
Information och kommunikation
Acceptabel avbrottstid
5.5 Kommunalteknisk försörjning Samhällsviktig verksamhet
Samhällsfunktion
Samhällssektor
Dricksvattenförsörjning till prioriterade abonnenter (äldreboenden och människor i ständigt behov)
Dricksvattenförsörjning, m.m.
Kommunalteknisk försörjning
Dricksvattenförsörjning till övriga abonnenter
Dricksvattenförsörjning, m.m.
Kommunalteknisk försörjning
VA-verksamhet
Avloppshantering
Kommunalteknisk försörjning
Personals möjlighet att hålla vägar framkomliga
Väghållning
Kommunalteknisk försörjning
Acceptabel avbrottstid
24 (30)
Som nämnt ovan är behovet av rent dricksvatten beroende av status på den behövande. Därför finns inom dricksvattenförsörjningen en gradering av accepterad avbrottsnivå som skiljer sig mellan prioriterade abonnenter och övriga. Inom gruppen övriga kan det finnas behov av ytterligare prioriteringar. Exempel på personer i prioritetsgrupp 1 kan vara äldre personer under varma sommardagar, människor med hemdialys, sjuka personer under kommunens omsorg. Accepterad avbrottstid på upp till 72 timmar för övriga abonnenter grundar sig i bedömningen att man som hel och frisk i en kris, ska kunna klara sina behov under 72 timmar. Däremot skulle ett sådant långt avbrott i just dricksvattenförsörjningen i praktiken uppfattas som oacceptabelt. Nödvattenförsörjning skall därför prioriteras övar lag vid en bedömning av längre avbrott än 24 timmar. Skydd för miljö är underordnad skydd och omsorg av människor och djur. Därav en längre accepterad avbrottstid. Att hålla vägar framkomliga är en förutsättning för annan prioriterad verksamhet som exempelvis leveranser av läkemedel och dricksvatten och har därför en kort accepterad avbrottstid. 5.6 Livsmedel Samhällsviktig verksamhet
Samhällsfunktion
Samhällssektor
Livsmedelsdistributörers verksamhet
Distribution av livsmedel
Livsmedel
Samhällsviktig verksamhet
Samhällsfunktion
Samhällssektor
Krisledning (nämnd, krisledningsorganisation, förvaltningsledning, nyckelfunktioner)
Lokal ledning
Offentlig förvaltning
Acceptabel avbrottstid
5.7 Offentlig förvaltning
Personalbemanning
Acceptabel avbrottstid
25 (30)
Kommunens absolut viktigaste resurs är människor. Intern och extern människokraft är det som sannolikt kommer att få Essunga kommun att kunna hantera en kris i det omedelbara skedet. I omvårdnad av människor som befinner sig under kommunens omedelbara ansvar är kommunens personal ovärderlig. Essunga kommun är utifrån invånarantal att anse som relativt liten, men är samtidigt kommunen största arbetsgivare. Fördelen ur ett krisberedskapsperspektiv är att verksamheten mellan och inom kommunens förvaltningar och bolag blir nära och intim. Styrkorna med detta är att det öppnar upp för nära samarbete och samarbete även över förvaltnings- och bolagsgränserna. Svagheten är att Essunga kommun under en mer utdragen kris kan få svårt att få egna framförallt personella resurser att räcka till. En plan för flexibel personalfördelning och en personalpolicy är framtagen. 5.8 Skydd och säkerhet Samhällsviktig verksamhet
Samhällsfunktion
Samhällssektor
Upprätthålla skydd av människor, säkerhet, trygghet kontroll
polis och räddningstjänst
Skydd och säkerhet
Upprätthålla skydd av egendom, miljö, säkerhet, trygghet kontroll
polis och räddningstjänst
Skydd och säkerhet
Samhällsviktig verksamhet
Samhällsfunktion
Samhällssektor
Ansvariga myndigheters verksamhet
Allmänna pensionssystemet, sjukoch arbetslöshetsförsäkringen m.m.
Socialförsäkringar
Registerhantering av människor som beviljats stöd (ekonomiskt)
Allmänna pensionssystemet, sjukoch arbetslöshetsförsäkringen
Socialförsäkringar
Acceptabel avbrottstid
5.9 Socialförsäkringar Acceptabel avbrottstid
26 (30)
m.m.
27 (30)
5.10 Transporter Samhällsviktig verksamhet
Samhällsfunktion
Samhällssektor
Transportering av resurser för att upprätthålla annan samhällsviktig verksamhet
Vägtransport
Transporter
Ambulans och sjuktransporter
Sjötransport/ Vägtransport
Transporter
Erbjuda möjlighet till förflyttning av personer som ej har tillgång/möjlighet till egen transport
Kollektivtrafik
Transporter
Acceptabel avbrottstid
6. Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område 6.1 Avbrott i distribuenter av bränslen och drivmedels verksamhet Essunga kommuns geografiska läge utgör en begränsning vad gäller tillförsel av drivmedel vid en händelse av drivmedelsbrist. Vid störningar i transporter kan Essunga kommun vara sårbar. 6.2 Hälso- och sjukvård samt omsorg Största sårbarheten finns i vården av äldre, sjuka och funktionshindrade personer där ett avbrott i omsorg och försörjning av exempelvis rent dricksvatten eller el kan utgöra ett hot mot liv och hälsa inom ett fåtal timmar, men det finns även personer inom hemtjänstens försorg som klarar sig bra betydligt längre. 6.3 Information och kommunikation Essunga kommun är hårt drabbade av störningar i telefonin. Arbete tillsammans med telebolagen pågår.
28 (30)
6.4 Kommunalteknisk försörjning Sårbarheten ligger i bristen på rutiner och utrustning för nödvattenförsörjning. 6.5 Skydd och säkerhet Tid från larm till det att polis anländer är relativt lång. 6.6 Transporter Kommunen är genom sitt geografiska läge sårbart vad gäller transporter. Detta utgör även en risk för drivmedels- och livsmedelsbrist.
7. Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat 7.1 Information och kommunikation Essunga kommun är hårt drabbade av störningar i telefonin. Arbete tillsammans med telebolagen pågår. Utredningen kring att utforma en hållbar lösning för kommunens telefoni måste fortsätta. Eventuellt bör kommunen utöka sina RAKEL-resurser med fler telefoner. 7.2 Kommunalteknisk försörjning Tanken kring att skapa ett större förråd av nödvattenutrustning för första insats bör utredas. 7.3 Transporter Kommunen är genom sitt geografiska läge sårbart vad gäller transporter. Detta utgör även en risk för drivmedels- och livsmedelsbrist. Eventuellt bör man utreda möjligheten kring att upprätta mer formella avtal med distribuenter av livsmedel och drivmedel.
29 (30)
7.4. Social oro Skadegörelse på kommunens byggnader har periodvis varit mycket hög. Även hot mot kommunens personal har förekommit. En arbetsgrupp har bildats för att fånga upp och erbjuda insatser till kända personer som befinner sig i riskzonen och som sannolikt skulle kunna ingå i nätverk och grupperingar med beteenden som skulle kunna leda till social oro eller sociala störningar. Delar av den mest utsatta personalgruppen har genomgått utbildning i hot och våld. Folkhälsosamordnaren har ansvar för det förebyggande arbetet i Essunga kommun. Folkhälsosamordnaren samt chefen för Individ- och familjeomsorgen ingår även i ett Skaraborgsnätverk med syfte att motverka våldsbejakande extremism.
30 (30)
Bestämmelser för kommunala bidrag till organisationer inom ansvarsområdena
kultur och fritid
Beslutat i KF 2015-12-14, att gälla från 2016-01-01
2
Kultur- och Fritidspolitisk inriktning för föreningsstöd Föreningarnas verksamhet är av avgörande betydelse för kommunen i dess strävan att skapa kultur- och fritidsaktiviteter för kommuninvånarna. Det är därför viktigt att kommunen på ett så rättvist, tydligt sätt som möjligt ger föreningarna ett bra stöd. Som grund för föreningsstöd gäller av kommunfullmäktige fattade beslut om verksamhetsmål samt bidragsbestämmelser för föreningsstöd och till förvaltningen tilldelade medel i årsbudget. Det stöd som föreningarna erhåller genom kontantbidrag, subventionerade lokaler m m ska på ett enkelt sätt kunna följas upp och utvärderas. Kommunens stöd till föreningarna sker på följande sätt:
Genom normerade och riktade bidrag Genom tillhandahållande av subventionerade lokaler och anläggningar Genom anordnande av utbildning, föreläsningar och konferenser Genom rådgivning och stöd Genom information till föreningarna om bidragsmöjligheter från stiftelser, fonder, kommun, landsting och staten.
Bidragen är avsedda att täcka viss del av föreningens kostnader för den lokala verksamheten samt del av hyres- och driftkostnader av densamma. För att underlätta nyetablering av föreningsverksamheten kan nybildade föreningar erhålla stöd. Riktat bidrag kan efter prövning lämnas i de fall det anses angeläget att stödja speciell verksamhet. Bidrag till förening som inte bedöms falla inom det ordinarie bidragssystemet eller är kontroversiell, prövas av ansvarig politisk nämnd. Föreningsstöd till kulturföreningar syftar till att stödja ett varierat kulturutbud och främja kulturell amatörverksamhet inom kommunen. Bidrag kan lämnas till kulturförenings verksamhet oavsett betalande medlems ålder men i övrigt enligt antagna riktlinjer för stöd till kulturverksamhet. Föreningsstöd till fritidsföreningar syftar i huvudsak till att gynna ett varierat utbud av ungdomsaktiviteter.
Bidragsnivåer Det är en ambition att hålla föreningsbidragen på en förutsägbar och stabil nivå mellan åren. Detta dokument tar enbart upp principerna för bidragstilldelning. I ett separat dokument beslutas bidragsnivån, det vill säga vilka belopp eller procentandelar som lämnas i bidrag.
3 Allmänt Bidragsberättigad förening ska ha antagit stadgar, ha stadgeenligt vald styrelse och revisor, hålla årsmöte där verksamhets-, kassa-, revisionsberättelser föredras och godkänns. Förenings styrelse ska ha sitt säte i Essunga Kommun och föreningen bör vara ansluten till en riksorganisation. Förening som erhåller föreningsstöd är skyldig att föra kassabok enligt bokföringslagens krav. För att vara berättigad till grundbidrag, anläggningsbidrag, hyresbidrag, investeringsbidrag och bidrag till samlingslokaler måste förening ha haft verksamhet i kommunen under minst 6 månader. Förening som erhåller bidrag ska senast 30 april varje år inkomma med verksamhetsekonomisk och revisionsberättelse. Detta görs lämpligen tillsammans med bidragsansökan, som har samma sista ansökningsdatum. Alla anslag utbetalas över post/bankgiro eller bankkonto, varför förening som önskar komma i fråga för bidrag måste ha sådant konto samt av skatteförvaltningen tilldelat organisationsnummer. Bidragssökande förening garanterar genom underskrift av föreningens ordförande och kassör riktigheten för samtliga uppgifter i ansökan. Jävsförhållande mot styrelsen får inte förekomma. Inlämnande av felaktiga uppgifter kan medföra återbetalningsskyldighet. Förening som söker bidrag, är skyldig att vid anfordran låta bidragsgivande organ ta del av räkenskaper, protokoll och övriga handlingar. Missbruk av lämnande av riktiga uppgifter kan medföra att föreningen avstängs från fortsatt bidragsgivning. Förening som inte lämnat in ansökan eller kompletterande handlingar efter fastställt datum kommer riskerar att inte att få bidrag. Om förening inkommit med ansökan för sent, kommer avdrag att göras på bidraget enligt följande: 1-5 dagar för sent 20% 6-10 dagar för sent 35% 11-14 dagar för sent 50% Senare Inget bidrag utgår Om förening har skuld till kommunen regleras denna före utbetalning av beviljat bidrag. Medlem Med medlem menas, ur bidragssynpunkt, person som är matrikelförd i föreningen, erlagt beslutad medlemsavgift, samt i övrigt uppfyller de krav som ställs enligt föreningens stadgar. Undantag kan göras för enskild medlem utanför kommunen, om det kan styrkas att vederbörande regelbundet deltar i den sökande föreningens verksamhet inom kommunen. Dock bör 75 % av en förenings medlemsantal vara folkbokförd inom kommunen för att föreningen ska vara fullt bidragsberättigad. Till föreningar som har medlemmar i flera kommuner utbetalas bidrag enligt nedan: 1. Föreningar med medlemmar från fler än en kommun söker bidrag från den kommun där föreningen har sitt säte och sin anläggning (moderkommunen) och att de då anger hur medlemsantalet fördelar sig mellan olika kommuner i angivna bidragsåldrar. 2. Att det medlemsbaserade bidraget betalas av respektive kommun till föreningen efter antalet medlemmar som är mantalsskrivna i resp. kommun och efter den egna
4 bidragsnormen. För ”strömedlemmar” från ytterligare andra kommuner svarar moderkommunen. 3. Att som undre gräns vid fördelning av medlemsantal tillämpa gränsen 10 medlemmar. Uppgår medlemsantalet inte till detta från annan kommun ansvarar moderkommunen för hela medlemsbaserade bidraget. 4. Att övriga bidrag: bidrag till anläggningar, aktivitetsstöd och utbildningsbidrag söks och bekostas av moderkommunen Som bidragsberättigad medlem räknas inte medlem av tillfällig natur. Exempel på icke bidragsgrundande medlem: Den som enbart deltar i öppen verksamhet samt person som löst medlemskort vid entré till arrangemang som exempelvis dans, film, teater, match och liknande
Medlem ska årligen erlägga medlemsavgift till föreningen med lägst 25: - för åldersgrupper under 18 år och minst 50: - för åldersgrupper över 18 år. För stora familjer och där alla är medlemmar i samma förening kan familjeavgift införas där ett subventionerat pris tillämpas. Bidrag lämnas inte till
Förening som för motsvarande verksamhet erhåller bidrag av skattemedel från svenska kyrkan eller annan kommunal förvaltning Intresseorganisationer såsom fackförening, företagsförening, villaförening, hyresgästförening och liknande Insamlings- och stödorganisationer Skol- och föräldraförening
Upplysningar lämnas på telefon 0512-570 15 (fritid)eller 0512-570 45 (kultur). Sista ansökningsdatum: Aktivitetsstöd: 25 februari och 25 augusti Övriga föreningsbidrag: 30 april Startbidrag och Ledarutbildningsbidrag: sökes löpande Ansökningar insändes till: ESSUNGA KOMMUN Kultur/Fritid 465 82 Nossebro Sök gärna bidrag via våra e-tjänster, som finns via kommunens hemsida! Ansökningsblanketter erhålls på besöksadress: Kommunkontoret Sturegatan 4, NOSSEBRO 0512-570 00 Eller på kommunens hemsida: www.essunga.se under rubriken blanketter samt under rubrikerna ”Fritid&turism” samt ”Kultur&Bibliotek”
5
Föreningsstöd till ungdomsföreningar Aktivitetsbidrag Ändamål Syftet med detta bidrag är att gynna verksamheter med mycket aktivitet och många deltagare. Villkor Berättigad till bidrag är inom Essunga kommun verksam förening med minst 15 medlemmar i åldrarna 7-20 år. Bidraget avser komplettera det statliga aktivitetsstödet. Förening ska genom närvaroförteckning kunna styrka att medlem deltagit i planerad verksamhet. Av närvaroförteckningen skall framgå medlems namn och födelseår. Bidrag lämnas dels som ett bidrag per sammankomst, dels som ett bidrag per deltagare. Det kan aldrig lämnas ersättning för mer än 30 deltagare per sammankomst. När det gäller handikappidrott lämnas en högre summa per sammankomst, men inget bidrag per deltagare. Bidragsberättigad sammankomst En aktivitet med minst 3 deltagare i åldern 7-20 år som deltagit i en aktivitet minst 60 minuter. OBS: En deltagare får endast räknas en gång per dag. Undantag görs för handikappidrott där en lägre deltagargräns än den för övriga föreningar godkänns. Vid handikappidrott gäller att en deltagare räcker för en godkänd aktivitet, två deltagare = två aktiviteter osv. Bidraget lämnas till arrangerande förening och redovisning sker genom inlämnandet av närvarolistor. Bidraget skall avräknas från de deltagaravgifter som tas för verksamheten. En sammankomst inom handikappidrott skall pågå minst 30 minuter. Verksamheten ska vara öppen för alla kommuninvånare. Föreningen bör vara ansluten till riksorganisation som är berättigad till statsbidrag för sin centrala verksamhet. Särskild prövning kan göras av berörd nämnd när förening inte tillhör någon riksorganisation. Förening skall förvara medlemsmatrikel under minst 4 år efter verksamhetsårets utgång. Ansökan 1. Ansökningsförfarande Ansökan lämnas på av kommunen fastställd blankett eller via e-tjänst. Ansökan skall skrivas under av föreningens ordförande/vice ordförande tillsammans med kassör. 2. Redovisningsperioder 1/1–30/6 med ansökningsdatum senast den 25/8. 1/7-31/12 med ansökningsdatum senast den 25/2 För sent inkommen ansökan upptas inte till behandling. Förening kan anmäla önskemål om att ansöka om aktivitetsstöd endast en gång per år. Ansökan för hela det föregående året skall i så fall inkomma senast den 25/2 och önskemål om detta förfarande skall anmälas till kommunen senast 31/12 före det år som ansökan avser.
6 Bidrag Bidrag lämnas med x kr per sammankomst samt med x kr per deltagare i sammankomsten. Övrigt Bidrag prövas av berörd nämnd.
7
Grundbidrag till föreningar inom fritidsområdet Ändamål Bidrag är avsett för föreningarnas administrativa kostnader och skall utgöra en grundtrygghet för föreningens verksamhet. Villkor Bidrag utbetalas endast till förening som bedriver verksamhet inom kommunen och vars medlemmar är folkbokförda inom densamma. Se sid. 2 ”undantag”. Bidrag x kr per medlem t o m 25 år, belopp under 250 kr utbetalas inte. Ansökan Ansökan skall vara kommunen tillhanda senast 30 april och skall avse senaste verksamhetsår. Ansökan görs på av kommunen fastställd blankett eller via etjänst. Ansökan skall skrivas under av föreningens ordförande/vice ordförande tillsammans med kassör. Övrigt Bidrag prövas av kommunstyrelsen. Bidrag kan inte lämnas från olika kommunala instanser för samma ändamål.
Grundbidrag till föreningar inom kulturområdet Ändamål Bidrag syftar till att stödja ett varierat kulturutbud samt främja kulturell verksamhet inom kommunen. De kommunala bidragen avser vara ett ekonomiskt stöd. Medlemmarna skall själva bidra till föreningens ekonomi genom erläggande av medlemsavgift. Villkor För att vara bidragsberättigad skall föreningen eller organisationen vara verksam inom kultur- och folkbildningsområdet. En förutsättning för att bidrag skall utbetalas är att den verksamhet man söker till är offentlig och öppen för alla. Enskilda personer och företag kan inte erhålla bidrag. Bidrag ges inte till föreningar som drivs i kommersiellt syfte. Bidrag Ett grundbidrag utbetalas till kulturella föreningar. I det fall andelen medlemmar mantalsskrivna i annan kommun överstiger 25 % kan bidraget komma att reduceras. Ansökan Ansökan jämte verksamhetsberättelse-, resultat- och revisionsberättelse skall vara kommunen tillhanda senast 30 april. Ansökan görs på av kommunen fastställd blankett eller via e-tjänst.
Ansökan skall vara underskriven av ordförande/vice ordförande och kassör. Övrigt Bidrag prövas av utbildningsnämnden. Bidrag kan inte lämnas från olika kommunala instanser för samma ändamål.
8
Anläggningsbidrag Ändamål Bidrag avser att stödja förening som förvaltar anläggning vilken regelbundet utnyttjas för barn- och ungdomsverksamhet. Anläggningsbidraget delas upp i ett skötselbidrag och ett driftbidrag. Villkor För att driftbidrag ska lämnas krävs att föreningen helt svarar för anläggningens drift och underhållskostnader samt att anläggningen är belägen i Essunga Kommun. Bidrag 1. Skötselbidrag lämnas för t ex fotbollsplaner, elljusspår, ridhus etc. enligt fastställda belopp. 2. Till förening som äger eller nyttjar anläggning som brukas för regelbunden ungdomsverksamhet lämnas driftbidrag för verifierade kostnader enligt följande: Brandförsäkring El - energi Bränsle och sotning Vatten- och avloppsavgift Fastighetsskatt Sophämtningsavgift Räntekostnader
•
Hyreskostnader
Bidrag lämnas med x kr per medlem 7-25 år, dock max x % av godkända kostnader. Ansökan Ansökan skall vara kommunen tillhanda senast den 30 april och skall avse kostnader för senaste verksamhetsår. Ansökan görs på av kommunen fastställd blankett eller via etjänst. Ansökan skall skrivas under av föreningens ordförande/vice ordförande tillsammans med kassör. Sökande är skyldig att vid begäran visa vederbörliga verifikationer. Övrigt Bidrag prövas av berörd nämnd. Bidrag kan inte lämnas från olika kommunala instanser för samma ändamål.
9
Ledarutbildningsbidrag Ändamål Bidraget avser att stimulera ledarutbildning. Villkor 1. Ledarutbildningsbidrag kan efter skälighetsprövning tilldelas förening för ledare från 14 år och uppåt, som deltagit i för ledare speciellt upplagd utbildning. Vid utdelning av bidraget tas hänsyn till bl a om sökanden tjänstgjort inom ungdomsorganisation inom kommunen, som oavlönad ledare eller funktionär samt om sökanden eller annan organisation kan lämna bidrag till kostnaderna. 2. För samma ledare kan bidrag sökas högst 2 gånger per år. 3. För deltagare i kurser överstigande 2 dagar lämnas bidrag för högst 3 deltagare per gång. 4. Förening har rätt att erhålla bidrag för kurskostnader i relation till sitt medlems-antal. Sålunda kan förening erhålla kursbidrag för en ledare för varje påbörjat tiotal medlemmar. 5. Sådan utbildning där vederbörande efter utbildning kan förväntas erhålla ekonomisk vinning av genomgången utbildning är inte bidragsberättigad.
Bidrag Bidrag kan lämnas med x % av kostnaderna, dock högst x kr per ledare och kurs. För kurskostnader understigande 250 kr utgår inte bidrag. Vid prövning beaktas kostnaderna för kursavgift, resekostnader - där vid bilåkning det kommunala resereglementet tillämpas (billigaste färdsätt skall dock alltid användas). Ansökan Ansökan på särskild blankett, innehållande styrkta kostnadsuppgifter, kursintyg och kursprogram insändes till kommunen senast 3 månader efter kurstidens slut. Ansökan kan också göras via e-tjänst. Ansökan skall skrivas under av föreningens ordförande/vice ordförande tillsammans med kassör.
10
Startbidrag Ändamål Bidraget avser att främja nystartade föreningar. Inom fritidsområdet prioriteras föreningar med ungdomsverksamhet. Kulturföreningar har möjlighet att söka startbidrag oavsett ålder på medlemmar. Villkor 1. Föreningen skall redovisa minst 10 medlemmar. För föreningar inom fritidsområdet gäller att minst 10 av medlemmarna ska vara i åldern 7 - 25 år. 2. Förening får inte ha varit verksam inom kommunen under den senaste treårsperioden. Bidrag Startbidrag för nybildad förening utbetalas efter prövning av berörd nämnd, med max x kr. Ansökan Ansökan skall vara kommunen tillhanda senast 6 månader efter föreningens start. Ansökan inlämnas på av kommunen fastställd blankett eller görs via e-tjänst. Till ansökan skall fogas protokoll från föreningens bildande samt stadgar för föreningen. Ansökan skall skrivas under av föreningens ordförande/vice ordförande tillsammans med kassör.
11
Övriga bidrag Bidrag till bygdegårdsföreningar/samlingslokaler Ändamål Bidraget avser att stödja de föreningar som äger bygdegårdar/samlingslokaler vilka regelbundet upplåts till allmänna ändamål. Lokalerna skall ha en hög tillgänglighet. Om så ej är fallet kan bidraget komma att reduceras. Villkor Anläggningar skall vara belägna inom Essunga kommun och uppfylla de av räddningstjänsten ställda kriterier för godkännande av samlingslokal. Bidrag Förening som äger samlingslokal utgår bidrag för verifierade kostnader enligt följande:
Brandförsäkring El - energi Bränsle och sotning Vatten- och avloppsavgift Fastighetsskatt Sophämtningsavgift
Bidraget lämnas som x kr per kvm maximerat till x % av de kostnader som kommunstyrelsen har godkänt.
Ansökan Ansökan skall vara kommunen tillhanda senast 30 april och skall avse kostnader för senaste verksamhetsår. Ansökan lämnas på av kommunen fastställd blankett eller via e-tjänst. Ansökan skall skrivas under av ordförande/vice ordförande tillsammans med kassör. Sökande är skyldig att vid begäran visa vederbörliga verifikationer. Övrigt Bidrag prövas av kommunen. Bidrag kan inte utgå från olika kommunala instanser för samma ändamål.
12
Investeringsbidrag Ändamål De föreningar är berättigade till kommunalt bidrag kan erhålla investeringsbidrag för upprustning, ny- till- eller ombyggnad. Ansökningar i energibesparande syfte eller för investeringar som ökar tillgängligheten prioriteras. Bidragsregler Storleken på bidraget prövas i varje enskilt fall. För samtliga arbeten gäller, att ansökan om bidrag skall vara inlämnad innan arbetena påbörjas. Till trossamfund kan utgå kommunalt investeringsbidrag för lokaler avsedda för ungdomsverksamhet. Storleken på bidraget prövas i varje enskilt fall, efter avdrag av eventuella statliga stöd och av egna medel. Som förutsättning för att bidraget skall utgå gäller att kyrkan på skäliga villkor upplåter ungdomslokalerna även till andra föreningar och organisationer på orten i den mån de inte är upptagna för egna aktiviteter. Föreningarna skall för att vara berättigade till kommunalt investeringsbidrag söka statligt stöd om gällande förordningar är tillämpliga. Ansökan Ansökan skall inlämnas och igångsättningstillstånd erhållas innan arbetet påbörjas. Tillåtelse att få påbörja arbetet, innebär dock inte ett ställningstagande om bidrag skall utgå eller inte. Vid budgetbehandlingen upptas ärendena i den ordning de inkommit. För att komma med i denna behandling måste ansökningshandlingar i regel vara inlämnade senast den 30 april året innan medel kan anslås. Ansökan görs på särskild blankett eller via e-tjänst. Ansökan skall i regel åtföljas av följande handlingar: En kortfattad beskrivning över den planerade byggnationen och syftet med den verksamhet som kommer att bedrivas där. Ritningar och i förekommande fall arbetsbeskrivningar. Noggrann kostnadsberäkning uppgjord av därtill kompetent person. Finansieringsplan utvisande hur kostnadsberäkningens slutsumma är avsedd att täckas. Hit räknas frivilligt arbete som kommer att utföras av föreningens medlemmar. Ansökan skall skrivas under av ordförande/vice ordförande och kassör. Ansökningarna behandlas av kommunstyrelsen enligt följande: Om angivna bidragsregler är uppfyllda och om medel för investeringsbidrag finns anvisade beviljas ansökan. Om anslagna medel är förbrukade skall kommunstyrelsen, om föreningen så önskar hänskjuta ärendet till prövning i kommande budgetbehandling.
Utbetalning Utbetalning sker efter det att arbetet slutförts och efter besiktning. Delutbetalningar under pågående arbete kan göras efter besiktning.
14
Garantibelopp vid anordnande av arrangemang Ändamål För att stötta det engagemang som finns när det gäller anordna evenemang för kommunens invånare kan föreningar ansöka om garantibelopp.
Villkor Arrangemanget bör äga rum i Essunga kommun. Förening som arrangerar ett offentligt framträdande med egna medlemmar beviljas inte garantibidrag. Garantibidrag för arrangemang anordnade av politiska partier beviljas inte. Berörd nämnd bedömer i varje enskilt fall arrangemangets angelägenhet.
Bidrag Bidraget utbetalas när arrangör inkommit med sedvanlig redovisning av kostnaderna. Berörd nämnd kan bevilja garantibelopp med högst 75 % av de totala kostnaderna, minus eventuella intäkter under förutsättning att ett biljettpris på minst 50 kr/person tas ut.
Ansökan Arrangerande förening skall inkomma med ansökan om garantibidrag 2 månader innan det planerade arrangemanget äger rum. Till ansökan skall bifogas budget samt årsbokslut från föregående år.
15
Bidrag till studieförbundens lokala organisationer Kommunalt bidrag kan utgå till avdelning ansluten till av Folkbildningsrådet godkänt studieförbund samt SISU, som har självständig ekonomisk förvaltning och ansvarig styrelse med säte i kommunen eller regionen. Bidragets storlek är beroende av det belopp kommunfullmäktige årligen anvisar för ändamålet. Bidragets fördelning sker enligt Folkbildningsrådets rekommendation. Vid bidragsfördelningen räknas SISU som ett studieförbund. Syfte Kommunens syfte med bidrag till folkbildningsarbetet är att främja och fördjupa ett demokratiskt samhällsliv. Kommunen vill genom bidrag till studieförbunden: stimulera och stödja ett fritt och folkligt förankrat bildnings- och kulturarbete förbättra möjligheten till fritt och frivilligt kunskapssökande och kunskapsutveckling. I samarbete stärka människors möjligheter att i samverkan påverka och förändra sina egna livsvillkor och samhällets utveckling i enlighet med sina ideal och värderingar ge förutsättningar för mångfald och ideologisk pluralism i kunskapsutveckling och för ett övergripande folkbildningsarbete. Som grund för bidragsgivning gäller i princip Folkbildningsrådets antagna regler, bidrag till studieförbunden. De lokala studieförbunden disponerar fritt över erhållet bidrag för att utveckla bidragsgrundande folkbildningsarbete. Visar något studieförbund på stora förändringar i sin verksamhet eller inte beaktar kommunens krav på redovisning av verksamhet, kan bidraget omprövas. Vid minst halvering av ett studieförbunds verksamhet under två år bör kommunen ompröva beslutet att det studieförbundet skall erhålla grundbidrag.
Ansökan och redovisning För att erhålla kommunalt bidrag ska varje år inlämnas de handlingar kommunen bestämt. Senast 31 december: Varje studieförbundsenhet skall lämna verksamhets- och utvärderingsplan. Senast 31 maj: Verksamhetsberättelse inklusive ekonomisk redovisning över genomförd verksamhet i kommunen samt underskrivna s k kommunintyg. Bidragen utbetalas under juni månad.
En ny vision i Essunga kommun ”Närhet skapar meningsfulla möten där människor engageras och utvecklas”
Hans-Anders Karlsson Emma Lawrence
Milega AB Kaserntorget 6, SE – 411 18 Göteborg www.milega.se Org nr 556761 1578
1
Innehållsförteckning Inledning ..................................................................................................................................... 3 Omvärldsspaning ........................................................................................................................ 3 Urbanisering ................................................................................................................................... 3 Vilka flyttar till landsbygden? ......................................................................................................... 6 Konsulterna funderar över flyttrender ........................................................................................ 6 Strukturella trender ....................................................................................................................... 7 Kulturella trender ........................................................................................................................... 7 Konsulterna funderar över strukturella och kulturella trender .................................................... 8 Enkätundersökning i Essunga kommun ....................................................................................... 8 Vision -‐ och värdeordsarbete ...................................................................................................... 9 Visionen ......................................................................................................................................... 9 Värdeorden .................................................................................................................................. 10 Strategi ..................................................................................................................................... 11 Fokusområden .......................................................................................................................... 11 LSS ................................................................................................................................................ 12 Äldreomsorg ................................................................................................................................. 13 Skola ............................................................................................................................................. 14 ”Resten” (arbetsmarknad, kvalitetsutveckling, kommunutveckling, bibliotek, musikskola, individ-‐ och familjeomsorg) ......................................................................................................... 15 Ledningsgruppen .......................................................................................................................... 15 Uppföljning ............................................................................................................................... 16 Konsulterna funderar över vision, värdeord samt fokus/strategier ........................................... 16 Referenser ................................................................................................................................ 18
Milega AB Kaserntorget 6, SE – 411 18 Göteborg www.milega.se Org nr 556761 1578
2
Inledning En vision beskriver ett önskat framtida tillstånd och ska i det här fallet visa på den målbild av vart Essunga kommun är på väg. Visionen ska sedan kunna fungera som en vägvisare vid val av strategier och mer kortsiktiga mål, för att tydliggöra att dessa kommer bidra till att Essunga kommun fortsätter utvecklas i önskad riktning. Under två dagar, en dag med politiker och ledningsgrupp följt av en dag med alla ledare, har vi arbetat tillsammans för att ta fram ett embryo till en ny vision samt diskutera fokusområden för kommunens fortsatta utveckling.
Omvärldsspaning Urbanisering En av de största globala trenderna som till stor del håller på att göra om vår planet och sättet vi lever på idag är urbaniseringen. Vid 1900-‐talets början bodde ca 10 % av jordens befolkning i städerna, vid 1950 bodde fortfarande 70 % av befolkningen på landsbygden. De senaste sex decennierna har vi sedan sett en enorm inflyttning till städerna till dess att planeten år 2007 såg en större andel av befolkningen i städerna än på landsbygden. Detta innebär en enorm koncentration av skaparkraft, kapital och människor på betydligt mer begränsade områden. Nära hälften av dem som bor i urbana områden bor i mindre orter, dvs orter med en befolkning med mindre än 500 000 invånare medan endast 1/8 av dessa bor i någon av världens megastäder med minst 10 miljoner invånare. Urbaniseringen är en trend som spås fortsätta och vid 2050 uppskattas den urbana befolkningen i världen uppgå till 66 % (FN, 2015).
Figur 1: Urbaniseringen i världen
Sverige har till stor del också påverkats av urbaniseringen. Vår demografiska brytpunkt, dvs då det bodde lika många människor i städerna som på landsbygden, nåddes redan runt 1930. Den senaste tätortsavgränsningen i Sverige gjordes 2010 och vid det laget bodde 85 % av befolkningen i städerna. Den stora utflyttningen från landsbygd i absoluta tal har i stort stannat av, även om urbaniseringsgraden, dvs andelen människor i städer jämfört med andelen av befolkningen boende på landsbygden, fortsätter att öka (SCB, 2015).
Milega AB Kaserntorget 6, SE – 411 18 Göteborg www.milega.se Org nr 556761 1578
3
Figur 2: Sveriges tre största lokala arbetsmarknadsregioner
Sverige är idag indelat i lokala arbetsmarknadsregioner, LA-‐regioner, utifrån olika geografiska regioners relativa oberoende på utbud och efterfrågan av arbetskraft. I och med ökad pendling över kommungränserna, vilket länkat samman fler och fler kommuner, har antalet lokala arbetsmarknadsregioner stadigt minskat. En grundförutsättning för pendling är att man på något sätt ska tjäna på pendlingen genom exempelvis ökade karriärmöjligheter, högre lön, bättre boende eller nytt jobb. Figur 2, ovan, visar på utvecklingen i landets tre största LA-‐regioner i storstadsområdena kring Stockholm, Göteborg och Malmö. Jämfört med Stockholm och Malmö har dock Göteborg växt betydligt långsammare, i synnerhet jämfört med Malmö. I Malmö insåg man tidigt vikten av god infrastruktur för att binda samman kommunerna. Utöver detta har en mental regionförstoring pågått vilken gör att människor kan tänka sig att pendla till större delen av regionen för arbete (Göteborgs Stad, 2010). Idag satsas det mycket på infrastruktur och stadsutveckling även i Göteborgsregionen, vilket spås leda till ökad pendling och inflyttning. Om 15 år, vid 2030 är det troligt att även Trollhättan, Uddevalla och Borås räknas till den lokala arbetsmarknaden Göteborg. I och med utbyggnaden av både spår och vägar mellan Göteborg och Trollhättan, har pendlingen från Trollhättan till Göteborg ökat med hela 29 % under de senaste tre åren. Planen är att arbetsmarknadsregionen Göteborg ska växa med 10 000 invånare per år till år 2030, och därmed omfatta 1,75 miljoner invånare jämfört med dagens 1,14 miljoner. (Business Region Göteborg, 2015). Mycket förenklat är planen för Göteborgsregionens fortsatta tillväxt tänkt framförallt att ske längs med de största järnvägs-‐ och vägnäten runt Göteborg, enligt figur 3 (Göteborgsregionens kommunalförbund, 2008). I takt med att infrastrukturen byggs ut vilket kortar restid, kan människor tänka sig att pendla längre sträckor. Avstånden är därmed inte geografiskt knutna i form av kilometer, utan snarare restid mätt i minuter. På längre sikt innebär det en regionförstoring, dvs den process där lokala arbetsmarknadsregioner växer i takt med förändrat pendlingsmönster. Ett flertal studier pekar på att en kritisk gräns uppstår vid en restid på 45 – 60 minuter mellan bostad och arbetsplats (Handelskammaren, 2008). Figur 3: Göteborgsregionens strukturbild för fortsatt tillväxt
Milega AB Kaserntorget 6, SE – 411 18 Göteborg www.milega.se Org nr 556761 1578
4
Det är SCB som avgränsar de lokala arbetsmarknaderna i Sverige baserat på statistik om pendling över kommungränser. En kommun där fler än en av fem som har arbete pendlar till en annan kommun för att arbeta räknas inte längre som självständig utan ingår då istället i den kommun dit flest pendlar. Figur 4, nedan, visar ett komplext pendlingsmönster inom Skaraborg där Skövde och Lidköping är centrum för områdets två lokala arbetsmarknadsregioner. Via kopplingen till Vara, tillhör Essunga Lidköpings LA-‐region. I ett större perspektiv befinner sig dock Skaraborg i Västra Götalandsregionen med Göteborg som expansivt centrum. För de flesta av kommunerna inom Skaraborg är dock avståndet till Göteborg för långt för att betraktas som ett möjligt huvudspår för framtida utveckling. Däremot har Essunga kommun ett geografiskt fördelaktigt läge jämfört med många av de andra kommunerna och befinner sig idag precis utanför gränsen till Göteborgs LA-‐region (Skaraborgs kommunalförbund & VG-‐regionen, 2011). Vid jämförelsen med den kritiska gränsen på 60 minuter, befinner sig Essunga strax över denna gräns i dagsläget. Figur 4: Västra Götalandsregionens lokala arbetsmarknadsregioner
Västra Götalandsregionens befolkning förväntas växa med ca 240 000 människor till att bli totalt 1,9 miljoner invånare vid år 2030. I stort sett alla kommuner i regionen förväntas öka i befolkningsantal till år 2030, med undantag för några kommuner i Dalsland och Skaraborg som behåller samma invånarantal som idag. Den stora utrikesinflyttningen i kommunerna spås vara den största anledningen till att inga av kommunerna minskar i invånarantal. Göteborg och kommunerna runt Göteborg är de som förväntas ha störst befolkningsökning (VG-‐regionen, 2015). Utflyttningen beror till stor del på större nationella och internationella faktorer som (antal Figur 5: Befolkningstätheten Milega AB 2 invånare per KM ) per kommun år 2010 Kaserntorget 6, SE – 411 18 Göteborg www.milega.se Org nr 556761 1578
5
av-‐industrialiseringen, globaliseringen, ökade krav på utbildning och ökad rörlighet som alla är faktorer som är svåra att påverka på lokal eller regional nivå. Det blir därför viktigt att istället fokusera på områden som man kan påverka och dra nytta av andra trender i samhället vid val av vision och strategi för de kommande åren.
Vilka flyttar till landsbygden? Det är svårt att hitta några tydligt definierade grupper som flyttar till landsbygden och i så fall varför och vad en kommun kan göra för att öka sannolikheten för ökad inflyttning. Utifrån större trender i samhället har ändå några slutsatser kunnat dras om vilka som med störst sannolikhet flyttar till landsbygden. De tre grupper som då pekas ut är framförallt kvinnor, barnfamiljer och äldre. • Kvinnor – Det är idag fler kvinnor än män som väljer att lämna hemkommunen för att studera på universitet i annan ort. Däremot är det också de som efter avslutad utbildning och med sin nya partner vill återvända med önskan om att kunna ge sina barn en liknande uppväxt som de själva hade. Förutom detta är även livsfaser samt en önskan om närhet till föräldrar, vänner och familj viktiga aspekter. • Barnfamiljer – Med ökade bostadspriser i städerna och en önskan om att bibehålla samma standard kan även barnfamiljer vara en potentiell inflyttargrupp. För dem är det viktigt att veta att de kan få ihop livspusslet med skola, barnpassning, fritidsaktiviteter och arbete. • Äldre – Detta inbegriper dem som är färdiga med att söka karriär i städerna och i många fall en något mer stram budget att förhålla sig till. I takt med att vi lever längre och utifrån mer hälsosamma vanor i form av träning och önskad närhet till natur, kan dessa på ett annat sätt dra nytta av ett liv på landsbygden till större grad än vad tidigare generationer har kunnat. Den största anledningen till att människor utan tidigare koppling till ett område söker sig dit är sociala skäl i form av att man träffat en ny partner eller gamla barndomsvänner som bor där. På andra plats kommer sedan arbetsplats och möjligheter till jobb. Förutom detta tittar potentiella inflyttare även på platsens estetik, dvs hur väl underhållet områdets lokaler och gemensamma utrymmen är. Till skillnad mot vad många tror, spelar skatteskillnader en relativt liten del i val av område (Jordbruksverket, 2012). Nästa generation på väg ut i arbetslivet är nu de tidiga 90-‐talisterna, barn till framförallt föräldrar födda på 60-‐talet. De kommer successivt att växla ut 50-‐talisterna på arbetsmarknaden. Studier som försöker ge en bild av 90-‐talisterna visar att de gärna beskriver sig som ansvarstagande, mogna, omtänksamma, glada och nyfikna och längtar efter trygghet och stabilitet i livet, både i form av val av familj och boende. Samtidigt är de individualister som vill kunna bestämma över sina liv och hålla många dörrar öppna. I frågan av vad som är viktigast för dem vid val av bostadsort hamnar familj, bostad och jobb högst på listan (Västsvenska Handelskammaren, 2015).
Konsulterna funderar över flyttrender Den moderna människan tenderar helt uppenbart att flytta in mot städer, ja till och med storstäder. Anledningarna är ett större utbud av jobb, utbildning, kultur, shopping mm. I Sverige ser vi att vi har tre ”arbetsmarknadsregioner” som växer. Men bara tre, resterande regioner står still eller minskar. Störst är Stockholm, följt av Malmö, följt av Göteborg. Essunga kommun finns idag precis på gränsen till en av dessa tre – Göteborg. Idag till hör Essunga inte Göteborgs arbetsmarknadsregion (där 1/5 av den arbetsföra befolkningen pendlar in till huvudorten), men är snubblande nära att göra så.
Milega AB Kaserntorget 6, SE – 411 18 Göteborg www.milega.se Org nr 556761 1578
6
Självklart kan kommunen välja andra geografiska vägar, men vi rekommenderar Essunga att seriöst överväga möjligheterna att närma sig Göteborgs arbetsmarknadsregion, dels med tanke på det geografiska läget, men också med tanke på det Essunga kan erbjuda storstadsmänniskan, mer om detta nedan.
Strukturella trender Det finns en del strukturella trender i samhället i form av ny teknik, nya värderingar som premieras och ekonomisk situation som kommer påverka våra olika val i livet framöver. I tider av kris tenderar vi att omvärdera oss själva och de val vi gör vilket gjort att det börjat pratas om en kapitalism generation 4, i vilka värderingar som ökad klimatvänlighet, solidaritet och småskalighet lyfts fram. Många har nu vuxit upp i en tid av materialistiskt överflöd vilket gjort att vi börjat se oss om efter nya sätt att spendera våra pengar och där tjänste-‐ och upplevelseindustrin vuxit kraftigt. Den nya tekniken i form av innovativa lösningar på transport-‐ och kommunikationsutveckling gör det lättare för oss att färdas längre sträckor på kortare tid billigare, vilket ökar möjliga platser att bosätta sig på. Kunskapssamhället och digitaliseringen innebär också nya möjligheter i form av att människor inte behöver vara fysiskt på den plats där värde skapas utan detta kan göras på distans. I praktiken innebär då detta att människor till större del kan arbeta på distans, antingen hemifrån eller från ett lokalt kontorshotell, och inte behöver befinna sig fysiskt på arbetsplatsen. Digitaliseringen innebär också att det blir lättare att hålla sig uppdaterad i form av information och shopping då man kan beställa det man behöver på distans och få det levererat hem till dörren.
Ett nytt begrepp som vuxit fram som en följd av den senaste finansiella krisen är en ”nyfattigdom light”. Detta innebär INTE att vi kommer bli utfattiga, utan snarare att en större del av medelklassen kommer få det något sämre ställt ekonomiskt. Med fortsatt höga bostadspriser i storstäderna kommer det vara svårt för denna grupp att behålla samma standard genom att bo kvar. Det kan då betyda att fler väljer att flytta till landsbygden om man där har möjlighet att behålla samma standard till mer överkomliga priser. Som diskuterades ovan har efterfrågan rört sig från materialism till tjänsteefterfrågan vilket haft en stor påverkan på upplevelseindustrin. Två områden som särskilt sticker ut är idrotter och matturism som lockar många människor. Ett flertal studier har kunnat påvisa ett positivt samband mellan turism och inflyttning i och med att människor får ett positivt intryck och möjlighet att upptäcka en ny plats (Jordbruksverket, 2012).
Kulturella trender Med kulturella trender menas ett förändrat mindset av vad som är viktigt. Den största av alla kulturella trender i dagsläget är sökandet efter autenticitet, där vi börjar söka oss tillbaka till våra rötter och det som betyder mest. Den ligger också till grund för många av trenderna inom hipsterkulturen såsom ekologism, solidaritet, naturnärhet och långsamhet för att nämna några. Ett exempel på var detta slagit igenom är mattrenden där vi gärna vill veta vart maten kommer ifrån, under vilka förhållanden den producerats, äta efter säsong och vilka råvaror vi använder oss av. Ett annat begrepp värt att nämna är den estetiska gentrifieringskulturen som innebär att en tidigare socialt belastad stadsdel först får en inflyttning av konstnärer och andra kulturproducenter, vartefter området sedan börjar locka allt fler människor och kapital till sig och får rykte om sig att vara det nya populära bostadsområdet. Exempel på sådana områden är SoFo i Stockholm och Möllan i Malmö. I takt med att städerna blir allt tätare blir det svårare att hitta nästa sådant område i städerna vilket skapar möjligheten för att dessa kulturproducenter börjar söka sig allt längre ifrån själva stadskärnan. I ett individualistiskt konsumtionssamhälle där gamla by-‐ och släktband brutits försöker vi hitta tillbaka till någon slags grupptillhörighet där exempel på detta är grupper som bildas utifrån nischade
Milega AB Kaserntorget 6, SE – 411 18 Göteborg www.milega.se Org nr 556761 1578
7
gemensamma intressen. En annan aspekt av denna trend är begreppet shared economy, eller delningsekonomi på svenska, i vilken vi önskar ha tillgång till utan att äga. Exempel på detta är bilpooler och musiktjänster såsom Spotify och Apple Music. Om man jämför trenderna med de olika stegen i Maslows utvecklingsstege har nu medelklassen uppnått en så pass hög materiell standard att nästa steg handlar om självutveckling. Precis som vi gärna vill skapa allt från grunden kan denna tanke även appliceras på skapandet av kultur och kunskap. För många människor handlar denna självutveckling just om att komma närmare naturen och att avmaterialisera sin vardag. Precis som vi sett hur mat-‐ och heminredningsprogrammen fått stor påverkan på hushållens intresse och vart vi väljer att spendera våra pengar har ett flertal livstilsorienterade program och bloggar som handlar om ”frivillig enkelhet” och ett liv närmare naturen introducerats. Bonde Söker Fru, Drömmen om Landet, Livet på Landet och 100 % Bonde är bara några exempel. Ett anat exempel är bloggen Underbara Clara som till stor del handlar om hemmafruestetik och hemmafrupraktiker i form av pajbakning, barnpassning, pyssel och matlagning från grunden som det enda naturliga (Jordbruksverket, 2012).
Konsulterna funderar över strukturella och kulturella trender Vi människor tycks ha lite svårt att bestämma oss. Vi flyttar helt klart in mot städerna, men längtar till landet, vi lever allt mer artificiellt, men längtar efter det genuina, vi stressar allt mer, men längtar efter lugn och ro… Det är i detta mänskliga spel vi ser att Essunga skulle kunna ta en position, att vara det man vill vara. Att vända på steken. Att erbjuda sina kommuninvånare lugn och ro, med närhet till staden, att leva i det genuina men ha tillgång till det artificiella osv. Att helt enkelt kunna blanda det nya i form av ny teknik och innovativa lösningar för att få ihop vardagen med det genuina och traditionella på ett bra sätt. Vi tycker att Essunga kommun seriöst skall överväga möjligheterna att utveckla dessa antitrender.
Enkätundersökning i Essunga kommun Under de sista veckorna av juni och början av juli 2015, genomfördes en enkätundersökning i Essunga kommun. Enkäten frågade om vad som var bäst med att leva och bo i Essunga kommun, vad som skulle kunna utvecklas vidare för att göra det ännu bättre samt, om man inte var född i Essunga, hur kom det sig att man valde att flytta dit. Länk till Figur 6: Bästa med att bo i Essunga kommun enkäten skickades sedan ut till
Milega AB Kaserntorget 6, SE – 411 18 Göteborg www.milega.se Org nr 556761 1578
8
Essungaakademin, föreningsaktiva, företagare, kommunanställda och politiker i kommunen och resulterade i en svarsfrekvens på 23 % (252 av 1075). Det som lyftes fram som det bästa med att bo i kommunen var sociala faktorer såsom lugn, gemenskap, närhet och trygghet i den lilla kommunen/samhället. Även kommunens vackra natur, väl fungerande skola och omsorg samt närhet till beslutsfattare sticker ut som särskilt positiva faktorer. Det som de allra flesta ville utveckla var kommunikationerna inom samt till och från kommunen i form av kollektivtrafik, vägar etc. Däremot rangordnades arbetsmarknadsfrågor såsom fler arbetstillfällen och företagare samt socialt relaterade frågor såsom bostäder, fritidsaktiviteter och ungdomars situation som allra viktigast.
Figur 7: Kan utvecklas för att bli bättre i kommunen
Människor utan tidigare koppling till Essunga kommun flyttade till kommunen pga av framförallt kärleksrelationer, arbete och prisvärda boenden.
Vision -‐ och värdeordsarbete Visionen Under de två dagarna med politiker och ledare utgick vi från kommunens tidigare vision; Genom närheten i vår kommun skapar vi kreativa och meningsfulla möten där idéer förverkligas och människor och företag utvecklas. Utifrån omvärldsbilden och det som nu händer i vår omvärld diskuterades den befintliga visionen samt möjliga förändringar för att bättre passa dagens, och morgondagens förutsättningar. Under dagen med politikerna kom det fram något blandade idéer om vad som skulle kunna ändras i visionen för att bättre passa dagens, och framtidens förutsättningar. Några av grupperna tryckte på behovet av att ta bort formuleringen ”i vår kommun” för att istället fokusera på att vara en del i en region eller större omvärld. Andra faktorer som det trycktes särskilt på var kommunens bemötande och välkomnande attityd gentemot människor som bor i kommunen idag samt dem som av olika anledningar flyttar till Essunga kommun. Tillit, trygghet samt utveckling var tre ord som lyftes fram för att även fortsättningsvis känneteckna kommunen. Som förslag till den nya visionen landade dagen i; Genom närhet skapar vi inspirerande och meningsfulla möten där idéer förverkligas, människor och företag utvecklas, där alla trivs och får vara med.
Milega AB Kaserntorget 6, SE – 411 18 Göteborg www.milega.se Org nr 556761 1578
9
-‐
Essunga, en välkomnande kommun
Även under dagen med ledarna trycktes det mycket på kommunens välkomnande attityd och att fokusera på möten mellan människor. Den lantliga miljön med närhet till naturen och människor, trygghet och enkelhet/småskalighet var andra faktorer som lyftes fram som viktiga kännetecken av kommunen. Dagen landade slutligen i formuleringen; I lantlig närhet skapar vi meningsfulla möten där människor engageras och utvecklas. -‐ Bygger broar för framtiden Ett förslag till en ny vision utifrån dessa två dagar är; Närhet skapar meningsfulla möten där människor engageras och utvecklas
Värdeorden Politikernas diskussion handlade framförallt om vad värdeorden betyder för dem i vardagen. Även om orden upplevdes som bra, skulle de behöva arbetas vidare med för att det ska bli tydligare över hur de kan fungera som stöd i vardagen. Kreativ innebär att kommunen ska uppmuntra eget skapande och stimulerande på alla nivåer. Kommunen ska ha högt i tak och vara beredd att både ge och ta för att hitta nya lösningar samt vara duktiga på nytänkande och innovation. Det ska råda en tillåtande känsla där man tillåts att göra fel. Ordet genuin ska stå för kommunens öppenhet, ärlighet, trygghet och en slags gammalmodighet i positiv bemärkelse där traditionella värderingar premieras. Kommunen ska upplevas äkta och prioritera områden som vi kan stå för. Dessa värderingar får inte stå i vägen för fortsatt utveckling och nytänkande utan snarare vara en kompass för sättet vi väljer att utvecklas på. För att vara inkluderande behöver vi även i fortsättningen arbeta för en välkomnande känsla där ”alla får vara med”. Kommunen ska vara duktig på att tillvarata allas lika värde och låta alla bidra efter egna förutsättningar. Diskussionerna hos ledarna gick på liknande sätt där kommunen ska vara öppen, tolerant, välkomnande och inkluderande genom exempelvis närhet till varandra. Kommunen är lantlig i det att den kan trycka på det enkla, äkta och goda livet i fin miljö. Däremot upplevde några grupper att det saknades ord med framåtanda som visar på kommunens driv och nyfikenhet i att fortsätta utvecklas. I slutet av dagen landade diskussionen i förslag till fyra nya ord. ..ÄVEN du får vara med och bygga broar för framtiden -‐ Äkta -‐ Välkomnande -‐ Engagerade -‐ Nyfikna Äkta – med äkta menar vi att vi står och utvecklas i en trygg, stabil, lantlig miljö Välkomnande – med välkomnande menar vi att vi är öppna mot vår omvärld och vill vara en del av den Engagerad – med engagerad menar vi att vi är engagerade i lösningarna på de utmaningar vi möter Nyfikna – med nyfiken menar vi att vi alltid skall sträva efter att ta till oss och värdera ny kunskap och nya idéer
Milega AB Kaserntorget 6, SE – 411 18 Göteborg www.milega.se Org nr 556761 1578
10
Strategi Begreppet strategi har sitt ursprung i definition ledningen av kriget i dess helhet, dvs vad behövde göras för att nå det långsiktiga målet om att vinna kriget? Med tiden har begreppet utvecklats och används idag i samhället för att beskriva både civila och militära mål. Kortfattat innebär då detta de planer, både långsiktiga och kortsiktiga, som kommer att hjälpa oss att nå vårt långsiktiga mål och svarar på de tre frågorna: -‐ Vart är vi idag? -‐ Vart vill vi vara? -‐ Hur tar vi oss dit? För Essunga kommun visar bilden nedan hur koordinerade insatser inom alla områden, tillsammans med upprättandet av milstolpar och KPIer leder till att kommunen når sin vision.
Figur 8: Insatser för att nå kommunens långsiktiga mål
Fokusområden I form av vad politikerna ansåg borde göras för att säkerställa att kommunen utvecklas i önskad riktning togs ett antal fokusområden fram som förslag: • Bostäder – bra varierat boende • Infrastruktur/vägar • Kommunikation • Kollektivtrafik • Utbildning • Bra skola • Entreprenörskap/företagande • Bra arbetsgivare
Milega AB Kaserntorget 6, SE – 411 18 Göteborg www.milega.se Org nr 556761 1578
11
• Arbetsmarknaden • Få in inspirerad kunskap och aktiviteter • Marknadsföring • Besöksnäring • Marknadsföra naturen • Jämställdhet – utnyttja våra resurser • Hålla kvalitet i kärnverksamheten För att kunna nå målen är det viktigt att detta blir ett långsiktigt arbete som hålls levande genom bland annat en öppen kommunikation. När det sedan var dags för ledarna att arbeta vidare med samma frågeställning arbetades fokusområden fram utifrån varje verksamhets unika förutsättningar.
LSS De tre fokusområden som LSS lyfte fram för sitt arbete framöver var: -‐ Utveckla organiserade samverkansformer över verksamhetsgränserna, både inom kommunen men även över kommungränserna. -‐ Kartlägga framtida behov av insatser för personer med funktionshinder och planering av: o Bostäder o Lokaler o Personal o Kompetens o Ekonomiska förutsättningar -‐ Följa utvecklingen inom funktionshinderområdet och analysera den för att på ett bra sätt föra ned det i verksamheten. SWOT Samverkan En styrka är att vi är en liten kommun vilket innebär en naturlig närhet vilket förenklar möjligheten till god samverkan inom kommunen. En svaghet är att det finns begränsat antal arenor att röra oss på. En möjlighet för oss är att det är lättare att samla kunskap om varandra och hitta gemensamma nämnare i en mindre kommun, däremot behöver vi passa oss för vad som händer om vi inte lyckas bibehålla kontinuiteten. Behov av insatser En styrka ligger i att vi med bättre personalplanering även kan bli mer flexibla och ha bättre framförhållning. En viktig punkt att komma ihåg är att prognoser är en färskvara och det gäller att hålla sig uppdaterad. Vi behöver däremot akta oss för så att det inte skapar en otrygghet för både personal och brukare genom alltför många byten. Följa utvecklingen av forskning Genom att bli en evidensbaserad verksamhet, där vi väger in vår egen expertis med bästa tillgängliga forskning, skapar vi de bästa förutsättningarna för våra brukare och att hålla en hög kvalitet. Däremot kan det vara väldigt tidskrävande. Ett hot att vara medveten om är att det finns en viss rädsla för nymodigheter som skulle kunna försvåra en lyckad implementering av ett sådant arbetssätt.
Milega AB Kaserntorget 6, SE – 411 18 Göteborg www.milega.se Org nr 556761 1578
12
För att säkerställa att det verkligen blir som vi har tänkt oss kan vi införa gemensamma planeringsdagar och gå igenom både lång-‐ och kortsiktiga planer med ansvarig samt tidsramar för när aktiviteterna bör redovisas. En tydligare beskrivning av nuläget och över vart vi vill med tydligt definierat syfte och delmål följt av noggranna analyser av resultatet. Vi kan vidare lägga in uppföljning som en tydlig punkt av aktiviteter i årshjulet. Slutligen kan vi använda oss av ett gemensamt underlag för rekrytering inom Essunga kommun.
Äldreomsorg De tre fokusområden som Äldreomsorgen lyfte fram för sitt arbete framöver var: -‐ Personalförsörjning o Arbeta för att vi även i fortsättningen ska vara en attraktiv arbetsplats med kompetent och engagerade medarbetare. -‐ Utveckla mötesplatsen Kerstinsås o Mötesplats för att gemensamt kunna diskutera och utveckla ”äldrefrågor”, både med pensionärer och anhöriga. -‐ Teknisk utveckling o Hålla jämna steg i den tekniska utvecklingen för att kunna dra nytta av de möjligheter som den för med sig. SWOT Personalförsörjning Styrkorna för en lyckad personalrekrytering framöver är verksamhetens goda rykte och goda ledarskap samtidigt som det satsats mycket på utbildning. Något som kan försvåra rekryteringen är de många deltidstjänsterna och att de som anställs till stor del behöver ha körkort och bil. En annan viktig punkt som försvårar rekryteringen är att vi idag har svårt att möta efterfrågan på barnpassning för dem som arbetar kväll-‐natt. Tyvärr finns det även en hel del negativa rykten. Till möjligheterna hör att fortsätta hålla sig uppdaterad om vad som händer i omvärlden för att kunna möta morgondagen väl förberedd. Ett hot att vara förberedd på är den stora konkurrensen om personal mellan kommunerna samt mellan den egna kommunens olika verksamheter. Ekonomi och lagstiftning är aspekter som kan blir både möjligheter och hot varför det är viktigt att hålla sig uppdaterad och därmed möta dem som möjligheter. Utveckla mötesplats Kerstinsås Det är bra att frågan om nya lokaler nu diskuteras hos cheferna då det skapar goda förutsättningar. Vi har dessutom många pigga och engagerade pensionärer som är intresserade av en positiv utveckling. Tyvärr är det en väldigt resurskrävande aktivitet som kräver bättre kommunikationer för att alla ska kunna ta sig till mötena. En möjlighet att ta fasta på är våra pigga medborgare till trygghetsboende. Risker att vara medvetna om är svårigheten i den fortsatta kompetensförsörjningen samt att pensionärsgrupperna inte klarar av att dra i fler projekt, eller mäktar med mer engagemang i dagsläget. Teknisk utveckling Det finns en stark vilja och nyfikenhet inom kommunen om att lära nytt. Fiber finns men är ännu inte kopplat. Till svagheterna hör en viss okunskap samt att uppkopplingen än så länge är bristfällig. En redan befintlig tidsbrist kan göra det svårt att lägga på fler uppdrag samtidigt som vi har begränsade resurser i form av vad det får kosta. En möjlighet är dock alla framsteg som görs inom den tekniska utvecklingen som kan bidra till en bättre vård av våra äldre samtidigt som tekniken kan underlätta för medarbetarna. Däremot är det viktigt att vi är uppmärksamma på att gränsdragningen till
Milega AB Kaserntorget 6, SE – 411 18 Göteborg www.milega.se Org nr 556761 1578
13
identitetskränkning är svår och att vi behöver en plan för hur vi ska hantera dem som inte önskar ta del av den nya tekniken. Det får inte leda till otrygghet hos den äldre om någon säger nej. Inom äldreomsorgen är det viktigt att vi arbetar med att rekrytera personal med rätt kompetens och sedan genom mätning följa upp så att det verkligen blivit som vi velat. Angående utvecklingen av Kerstinsås kan vi även här använda mätning för att exempelvis fastställa antal aktiviteter som ägt rum där och utkomsten av dessa. Arbetet med den tekniska utvecklingen kan påbörjas genom att skriva en detaljerad plan på vad som finns och vad vi vill ha. Utifrån denna kan vi sedan följa upp om planen har följts.
Skola De tre fokusområden som lyftes fram inom skolan för arbetet framöver var: -‐ Rekrytering av personal, framförallt förskollärare och pedagoger o Rätt person på rätt plats! -‐ Tar till oss av ny teknik och forskning -‐ Bra mottagning av nyanlända SWOT Rekrytering av personal Till styrkorna vid framtida rekrytering finns skolans starka varumärke och goda rykte som en bra arbetsgivare. Vi har utvecklingserfarenhet och kännetecknas som en liten skola som ger möjlighet till närhet och flexibilitet där medarbetarna kan påverka utformningen. Vi är en flexibel organisation vilket ger större möjlighet till pedagogiskt ledarskap med administrativt stöd samt karriärmöjlighet i form av förstelärare. En nackdel är dock att vi ligger långt från universiteten. Däremot har vi en möjlighet i att skapa attraktiva praktikplatser för lärarstudenter. Ett möjligt hot som vi behöver vara medvetna om är striktare regler för yrkeslegitimation vilket gör det svårare att hitta nya medarbetare. Statlig styrning med eventuellt snäva ekonomiska ramar kan också påverka oss negativt. En annan svårighet ligger i ett personknutet arbetssätt. Teknik och forskning Det finns redan en upparbetad väg till forskning att arbeta vidare på, och vi har vana av att ta till oss ny forskning och erfarenhet och omvandla det till praktik. Däremot är vi en liten verksamhet som saknar egen IT-‐ansvarig och har svårt för att implementera ny teknik. En möjlighet ligger i att det redan finns en god teknisk standard som kan uppgraderas. Ett hot att vara uppmärksam på är risken i att det blir svårare att rekrytera om vi inte hänger med i den tekniska utvecklingen och om pedagogerna inte tar till sig av utvecklingen. Mottagandet av nyanlända Som en liten kommun drabbas vi hårt vid mötandet av många olika nationaliteter samtidigt, då det redan är svårt att lära sig snabbt vid hastig ingång till ordinarie klass. Samtidigt är det viktigt att vi fokuserar på de möjligheter som kommer med mångfalden. Risker som vi bör vara medvetna om är svårigheten i att undervisa en klass där förkunskaperna skiljer sig markant, vilket tenderar att dra ner betygsnivåerna. Det är svårt att kunna få goda betyg efter bara en kort tid i skolan. Inom skolan kan vi genom mätning följa upp om antalet lärare med rätt kompetens går åt rätt håll och att vi anställer dem med rätt förkunskaper. Angående utvecklingen inom teknik och forskning kan vi bli bättre på att sammanställa pågående aktiviteter och följa upp utkomsten av dessa genom mätning.
Milega AB Kaserntorget 6, SE – 411 18 Göteborg www.milega.se Org nr 556761 1578
14
”Resten” (arbetsmarknad, kvalitetsutveckling, kommunutveckling, bibliotek, musikskola, individ-‐ och familjeomsorg) -‐
-‐
-‐
Alla nämnder måste ha integrationsfrågan överst på agendan. o Hur skapar vi de bästa förutsättningarna för att ta emot med självförsörjning som mål? o Viktigt att vi tar vara på den potential som integrationen innebär. Stötta civilsamhällets mötesplatser o Vi behöver skapa en handlingsplan för hur kommunen med engagemang och helhetstänk kan samordna föreningsliv och kommunala verksamheter, exempelvis genom fritidsgården, biblioteket, Stallaholmsområdet, gym, Crossroad. Bra kommunikationer o Arbeta vidare med utvecklingen av vägar, kollektivtrafik och digital kommunikation.
SWOT Integration En styrka i kommunen är dess erfarenhet av samarbetsvillighet och nytänk även om det inom vissa grupper kan finnas ett visst motstånd och rädsla för intressekonflikt mellan olika fokusområden i samhället. Möjligheter att ta vara på är därför att informera om läget och därmed sprida kunskap i samhället. Vi kan arbeta vidare med ett övergripande samarbete mellan verksamheterna med en enhet som ansvarig för helheten. Ett hot att arbeta vidare med för att överkomma, är risken för missförstånd vid översättning och kommunikation mellan olika språk. Ett förslag till att överkomma detta är därför att anställa fler människor som talar fler av de språk som efterfrågas idag. Stötta civilsamhällets mötesplatser Det finns i dagsläget ett starkt socialt kapital i form av närhet inom kommunen att bygga vidare på. Däremot kan det ibland upplevas som att det finns något bristande engagemang vilket kan göra det svårare för en lyckad satsning. Vi kan bli bättre på reklam och marknadsföring för att öka kännedomen om dessa mötesplatser för allmänheten och därmed öka chanserna till att de utnyttjas på ett bra sätt. Bra kommunikationer Det finns gott om yta att bygga ut kommunikationerna på. Tyvärr kan det landa i en kostnadsfråga vilken kan vara svår för kommunen att överbygga. Ett annat problem är att det inte alltid är kommunen som äger frågan. Vi kan bli bättre på att tänka ny teknik när vi väl bygger ut för att därigenom dra fördel av de nya möjligheter som tekniken erbjuder. Det är viktigt att våra politiker styr utifrån god kunskap och nulägesanalys. Integrationsfrågan ska genomsyra alla verksamheter och nämnder utifrån ett helhetsperspektiv. Resultatet ska sedan efterfrågas och analyseras på alla nivåer. Vi behöver skapa åtgärdsplaner och redovisa om resultatet inte är bra. Det är viktigt att vi sätter upp mätbara mål för att på ett bra sätt kunna följa upp och mäta om dessa nås eller inte. När vi sedan går igenom dessa mätningar är det en bra idé att jämföra med andra lokala och nationella nivåer för att veta hur vi står oss i jämförelse. Slutligen behöver ledningen och nämnden kritiskt granska resultatredovisningen och efterfråga förbättringar.
Ledningsgruppen De fokusområden som lyftes fram av ledningsgruppen för sitt arbete framöver var: -‐ Kompetensutveckling -‐ Kommunikationer
Milega AB Kaserntorget 6, SE – 411 18 Göteborg www.milega.se Org nr 556761 1578
15
-‐ -‐ -‐
Näringslivet Boende Organisationsutveckling inom kommunens arbete
SWOT Kompetensutveckling Det är avgörande för kommunen att höja kompetensen inom IT för att inte riskera att hamna efter i samhällsutvecklingen. En möjlighet för fortsatt kompetensutveckling är mer samarbete över kommungränserna och kanske samarbeta om vissa särskilda kompetenser. Kommunikation Vi har redan idag bra dragning av fiber. Däremot ser det sämre ut med vägarna, även om detta inte enbart är en fråga som kommunen äger. Vad som är viktigt att komma ihåg är att detta kan ses som både en risk och möjlighet i form av dess påverkan på in-‐ och utflyttning i kommunen. Näringsliv Som framgår av rankingen i Svenskt Näringslivs Företagsbarometer placerar sig Essunga kommun högt upp på listan vilket är ett kvitto på att vi har arbetat på rätt sätt med dessa frågor. Det är viktigt att vi även i fortsättningen arbetar strukturerat med dessa frågor. Boende Vi har i dagsläget för få bostäder, även om en fördel ligger i att vi har mycket mark att bygga på. En risk att vara medveten om i planeringen av nya bostäder är dock att vi har en relativt liten inflyttning så att vi inte hamnar med för många tomma boende. Organisationsutveckling inom kommunen Vi kan bli bättre på att samarbeta inom kommunen för att lära av varandra. Då det är flera punkter att arbeta med kan det ibland bli svårt att greppa helheten. Vi har idag många nya medarbetare som behöver lära sig kommunens vision och värdeord och kunna arbeta utifrån dessa på olika nivåer. Vi kan arbeta vidare med att lämna förslag till politikerna i form av mål och förslag och be om uppföljning av både mål och strategier. Vi ska fortsätta med tertialuppföljningen som tidigare.
Uppföljning Ett viktigt steg i uppföljningen handlar om energin och känslan av prioritet. En strategisk plan för att konkretisera visionen samt en tydlig struktur i form av ansvarsroller och uppdrag behöver skapas, för att på ett enkelt och överskådligt sätt kunna följa upp om vad som rapporteras till vem. I vardagen använder vi oss sedan av tertialrapporterna.
Konsulterna funderar över vision, värdeord samt fokus/strategier Om Essunga kommun skall bli en kommun som uttrycker att ”närhet skapar meningsfulla möten där människor engageras och utvecklas” och som präglas av att ”ÄVEN du får vara med och bygga broar för framtiden”, så förpliktigar detta. Att fokusera innebär att välja bort. Att fokusera på strategisk inriktning innebär att vi rekommenderar er att våga just fokusera på några strategier. Vi vet av erfarenhet att om detta inte
Milega AB Kaserntorget 6, SE – 411 18 Göteborg www.milega.se Org nr 556761 1578
16
görs, finns det en uppenbar risk att ni kommer infria många av era fokusområden, men kanske inte de som är helt avgörande? Vi föreslår därför att kommunledningen vågar fokusera på max 3-‐4 strategiska områden, de som är helt avgörande för att kommunen skall attrahera de kommuninvånare som redan bor i Essunga och de som skall komma dit. Exakt vilka dessa är vet förstås kommunledning och politiker bäst själva, men vi ser ett mönster i omvärldsanalys, invånarenkät och era egna diskussioner som handlar om: Kommunikation (infrastruktur), Kompetensförsörjning, Bostäder, Mötesplatser Kanske är det just dessa strategiska fokusområden som ni bara måste få till för att skapa den kommun ni vill, kanske är det andra – men våga fokusera! Och i ert fortsatta fokusarbete måste ni vara Äkta, Välkomnande, Engagerade, Nyfikna – lycka till! Hans-‐Anders Karlsson/Emma Lawrence
Milega AB Kaserntorget 6, SE – 411 18 Göteborg www.milega.se Org nr 556761 1578
17
Referenser FN (2015) World Urbanization Prospects: The 2014 Revision. United Nations Department of Economic and Social Affairs/Population Division. New York. Göteborgsregionens kommunalförbund (2008) Strukturbild för Göteborgsregionen. Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), Göteborg. Göteborgs Stad (2010) Pendlingen ökar och arbetsmarknadsregionerna växer. Hämtad: 2015-‐09-‐28. http://www.samhallsutvecklingen.se/235/pendlingen-‐okar-‐och-‐arbetsmarknadsregionerna-‐vaxer/ Handelskammaren (2008) Regionförstoring för tillväxt och jobb. Åke E Andersson, Internationella Handelshögskolan i Jönköping. augusti 2008. Jordbruksverket (2012) Den nygröna människan – en översikt av landsbygdens status i förändring. Sofia Ulver, Ekonomihögskolan, Lunds Universitet. SCB (2015) Urbanisering – från land till stad. Hämtad: 2015-‐09-‐28. http://www.scb.se/sv_/Hitta-‐ statistik/Artiklar/Urbanisering-‐-‐fran-‐land-‐till-‐stad/ Skaraborgs kommunalförbund och Västra Götalandsregionen (2011) Skaraborg och attraktivitet – en utredning av regionens utvecklingsförutsättningar. Västra Götalandsregionen (2015) Västra Götaland fortsätter att växa. Regionutvecklingssekretariatet, 2015-‐06-‐24. Hämtad: 2015-‐09-‐28. http://nyheter.vgregion.se/sv/Nyheter/Regionutveckling/Skapa-‐pressmeddelanden/Vastra-‐ Gotaland-‐fortsatter-‐att-‐vaxa/ Västsvenska Handelskammaren (2015) Ungdomskollen 2015 – Om västsvenska 90-‐talisters syn på jobb, utbildning och framtid. Stina Olén, Västsvenska Handelskammaren.
Milega AB Kaserntorget 6, SE – 411 18 Göteborg www.milega.se Org nr 556761 1578
18
2015-08-25
Förslag på vision för Stallaholmsområdet Vision: Området är ett kreativt, tillgängligt och inkluderande aktivitetsområde för bland annat:
Rekreation Evenemang Hälsa Idrott Kultur
Målgrupp: Kommunens invånare, besökare till evenemang med mera. Särskilt fokus ska läggas på målgrupperna familjer och ungdomar. Områdets avgränsning: Tänkbar avgränsning av området redovisas på medföljande kartskiss. Avgränsningen behöver tills vidare vara relativt öppen och flexibel för att inte hamna i låsningar. Handlingsplan: Handlingsplan utifrån fastställd vision för området ska tas fram för en tvåårsperiod med början 2016–17. Status: Förslaget har diskuterats och reviderats i fullmäktigeberedningen Vision & Utveckling. Visionen ska sedan beslutas av kommunfullmäktige. Förslaget till vision ska finnas med som ett underlag för höstens arbete med vision för Essunga kommun och knytas till förslaget till översiktsplan som kommer att tas fram under hösten 2015.
2014-06-25
Kommunstyrelsen Essunga kommun
Skrivelse angående brottsförebyggande åtgärder Bakgrund I kommunen har man till och från ungdomar som under kvällar och helger kör runt i Nossebro med hög fart i bil eller på moped och bl.a. sladdar på de stora tomma torgytorna eller kör runt inne på skolgården. Inne på skolgården i Nossebro sitter även en del ungdomar. Här umgås de, spelar basket och detta är i sig inte något problem utan tvärt om roligt men tyvärr så skräpar de ner och lämnar bl. a. krossat glas efter sig. Förslag till åtgärd Brottsförebyggande rådet anser att man inte bara kan stänga till och ta bort saker utan man måste också tillföra saker och ställen att umgås på. Därför önskar Brottsförebyggande rådet att som åtgärd för att förebygga olika former av brott och även skapa ett område för våra ungdomar: 1. Anlägga en basketbollplan, sittplatser och säkra papperskorgar på den gröna ytan utanför fritidsråden. 2. Hägna in den stora grusplanen. Detta för att öka säkerheten i området. 3. Anlägga en skateboardpark. Även den på den gröna ytan utanför fritidsgården.
Med vänlig hälsning ESSUNGA KOMMUN
Marie-Louise Svensson Ordförande i Brottsförebyggande rådet
Madelene Engvall Folkhälsoplanerare
Postadress
Besök
Telefon
Plusgiro
Fakturaadress
E-post
Folkhälsorådet Essunga kommun 465 82 Nossebro
Sturegatan 4
0512-572 79
11 90 96-6
Fax
Bankgiro
Box 64 465 21 Nossebro
[email protected]
Organisationsnr.
212000-2916
0512-570 02
960-7805
Hemsida
www.essunga.se
Från: Till: Kopia: Ärende: Datum:
Leif Avlskarl Susanne Engdahl Bengt Viktorsson; Robert Hallin Kf Ärende nr 11 Ersättare för Elsie Knutsson den 10 december 2015 09:40:05
Susanne,
Här kommer Valberedningens förslag till KD:s kandidat som ersättare för Elsie Knutsson (Ärende nr 11).
Ann-Marie Nilsson 49 12 05 5060 Nordhemsgatan 29 46531 Nossebro
Ann-Marie är sk "Oberoende kandidat" men sitter på ett KD mandat.
Med Vänlig Hälsning
Leif Avlskarl
Ordförande Valberedningen
