Beslut 2016-01-20
Skolinspektionen
Dnr 44-2014:7902, 2014:7903, 2014:7904, 2014:7905, 2014:7906, 2014:7908
Hylte kommun
[email protected]
Beslut för Hylte kommun efter tillsyn av utbildningen i Hylte kommun
Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00, Fax: 08- 586 080 07 www.skolinspektionen.se
Beslut 2016-01-20 2 (24) Dnr 44-2014:7902, 2014:7903, 2014:7904, 2014:7905, 2014:7906, 2014:7908
Tillsyn av utbildningen i Hylte kommun Skolinspektionen har genomfört tillsyn av Hylle kommun under hösten 2015. Detta beslut avser kommunens samlade ansvarstagande för utbildningen inom förskolan, förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, fritidshemmen, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. (Se mer i bilaga 1 om hur tillsynen gått till och om de olika beslut som fattas vid Skolinspektionens tillsyn). I Hylte kommun bedrivs inte verksamhet inom gymnasiesärskola.
Måluppfyllelse och resultat Förskolan Det finns ingen officiell statistik över förskolans måluppfyllelse. Huvudmannen har inte någon egen redovisning över förskoleverksamhetens resultat på huvudmannanivå. Förskoleklassen och grundskolan Årskurs 3 Det saknas officiell statistik för kunskapsresultaten i åk 3. Årskurs 6 Av officiell statistik från Skolverket framgår att andelen elever som fick betyg i svenska är 90 procent, engelska 85 procent och matematik 78 procent läsåret 2014/15. Den genomsnittliga betygspoängen för samma läsår är för ämnena svenska 12,3, engelska 12,7 och matematik 10,9. Årskurs 9
Av Skolverkets statistik för Hylte kommun framgår att läsåret 2014/15 uppnår 63 procent av eleverna i årskurs 9 kunskapskraven i samtliga ämnen. Motsvarande siffra är 81 procent år 2014 och 67 procent år 2013. Läsåret 2014/15 är det genomsnittliga meritvärdet 204,4, i jämförelse med rikets 217 meritpoäng. Det genomsnittliga meritvärdet för avgångselever i årskurs 9 har de senaste tio åren varierat mellan 197 och 223 meritpoäng. Trygghet och studiero Kommunen har inte sammanställt några resultat vad gäller arbetet med trygghet och studiero.
Beslut 2016-01-20 3(24) Dnr 44-2014:7902, 2014:7903, 2014:7904, 2014:7905, 2014:7906, 2014:7908
Grundsärskolan Det finns ingen officiell statistik över kunskapsresultaten för grundsärskolan. Sammanställningar av elevernas kunskapsresultat har inte heller redovisats av kommunen. Fritidshemmen Det finns ingen officiell statistik över måluppfyllelsen i fritidshemmen eller i kommunens egen redovisning. Gymnasieskolan Av Skolverkets statistik framgår att andelen elever med examen läsåret 2014/15 är 57 procent och samma år är den genomsnittliga betygspoängen 14,2 för elever med examen och 13,3 för elever med examen eller studiebevis. Gymnasiesärskolan Hylte kommun bedriver inte utbildning inom skolformen gymnasiesärskola, därför finns inte några resultat att redovisa för denna verksamhet. Vuxenutbildningen Av den nationella statistiken för år 2014 framgår att 60,5 procent av de studerande slutförde sina studier inom vuxenutbildningen på grundläggande nivå. Andelen studerande som avbröt sina studier inom vuxenutbildningen på grundläggande nivå var samma år 10,5 procent. Motsvarande resultat för samtliga kommuner enligt den nationella statistiken för år 2014 är att 61,7 procent slutförde sina studier och 21,1 procent avbröt studierna. Inom den kommunala vuxenutbildningen på gymnasial nivå slutför 58,3 procent av de studerande sina studier år 2014 enligt den nationella statistiken. Andelen som avbröt sina studier år 2014 är 5 procent. Motsvarande resultat för samtliga kommuner enligt den nationella statistiken för år 2014 visar att 69 procent slutförde sina studier och 18 procent avbröt studierna. Det finns ingen eller mycket begränsad nationell statistik som visar resultat för eleverna som studerar svenska för invandrare i Hylte kommun.
Beslut 2016-01-20 4 (24) Dnr 44-2014:7902, 2014:7903, 2014:7904, 2014:7905, 2014:7906, 2014:7908
Översikt över konstaterade brister i verksamheterna Skolinspektionens ingripanden
Område
Typ av ingripande
Senaste datum för redovisning
Förutsättningar för utbildningen vid förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning Utveckling av utbildningen vid förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola samt vuxenutbildning
Föreläggande
2016-04-30
löreläggande
2016-04-30
Skolinspektionens bedömningar anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning
Huvudmannen uppvisar tydliga brister i sitt systematiska kvalitetsarbete för samtliga skolformer. Detta framkommer både i den dokumentation som lämnats till Skolinspektionen inför tillsynen och i intervjuerna som genomfördes under tillsynsbesöken. Huvudmannens uppföljning av resultat är bristfällig, huvudmannen gör ingen analys utifrån resultatuppföljning och planerar eller genomför inte utvecklingsåtgärder som ett led i ett systematiskt kvalitetsarbete. Huvudmannen dokumenterar inte heller kvalitetsarbetet och brister således i arbetet med att följa upp och utveckla utbildningen inom samtliga skolformer. Det finns vidare brister i tillgången till elevhälsa inom grundskolan och gymnasieskolan. Denna bild bekräftas samstämmigt av elevhälsopersonal, lärare, rektorer och representanter för huvudmannen. Skollagen föreskriver att elevhälsan främst ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande, men bristen på tillgång till elevhälsa gör att Hylte kommun inte lever upp till lagens krav i detta avseende. När det gäller förskolan erbjuder Hylte kommun inte plats till alla barn inom fyra månader och inte heller plats i allmän förskola till alla barn som har rätt till det. Det finns vidare brister avseende barngruppernas storlek, sammansättning och kommunens erbjudande av en i övrigt god miljö inom förskolan. Gymnasieskolans nationella program är på väg att avvecklas i Hylte kommun, men introduktionsprogrammen kommer även framöver att bedrivas av kommunen.
Beslut 2016-01-20 5(24) Dnr 44-2014:7902, 2014:7903, 2014:7904, 2014:7905, 2014:7906, 2014:7908
Eleverna på nationella program ska fullfölja sina studier inom sina påbörjade program vid nuvarande gymnasieskolor i Hylte kommun. Då kommunen de senaste åren tagit emot många nyanlända elever är det många av eleverna på introduktionsprogrammen som har ett annat modersmål än svenska. Detta innebär att det finns ett stort behov av studiehandledning på modersmålet och detta behov tillgodoses inte i nuläget. Tillsynen visar att Hylte kommun behöver säkerställa att elever som behöver studiehandledning på modersmålet får detta stöd. Tillsynen i Hytte kommun visar att kommunen behöver se till att utbildning i svenska för invandrare erbjuds dem som har rätt att delta i sådan inom av lagen angiven tid. Kommunen måste också aktivt verka för att nå ut till dem i kommunen som har rätt till särskild utbildning för vuxna, och för att motivera dem att delta i sådan utbildning.
Skolinspektionens beslut Skolinspektionen har vid tillsynen kunnat konstatera brister i huvudmannens ansvarstagande inom området Förutsättningar för utbildningen för skolformerna förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning samt inom området Utveckling av utbildningen för samtliga skolformer. Inom övriga bedömningsområden har vid tillsynen inte framkommit annat än att huvudmannen uppfyller författningarnas krav.
Föreläggande
Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 § skollagen (2010:800) Hylte kommun att senast den 30 april 2016 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för Skolinspektionen.
Beslut 2016-01-20 6 (24) Dnr 44-2014:7902, 2014:7903, 2014:7904, 2014:7905, 2014:7906, 2014:7908
Förutsättningar för utbildningen vid förskolan, förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen Erbjudande av förskoleplats, barngruppernas storlek och sammansättning samt erbjudande av en i övrigt god miljö inom förskolan Bedömning av brist
Skolinspektionen konstaterar att Hylte kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: •
Kommunen erbjuder förskoleplats i enlighet med författningarna. (8 kap. 3-7 och 14 §§ skollagen)
•
Huvudmannen ser till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek, och att barnen i övrigt erbjuds en god miljö. (8 kap. 8 § skollagen)
Åtgärder
Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristerna kan även avhjälpas på annat sätt. •
När vårdnadshavare anmäler önskemål om plats i förskola för sina barn ska kommunen erbjuda plats inom fyra månader.
•
Från och med hösten det år barnen fyller tre år ska kommunen erbjuda allmän förskola minst 525 timmar om året.
•
Huvudmannen ska se till att antalet barn i grupperna i förskolan är lämpligt samt att sammansättningen av barn i grupperna är lämplig utifrån exempelvis barnens ålder, kön, särskilda behov och lokalernas beskaffenhet så att förskolans pedagogiska uppdrag kan genomföras.
Motivering till bedömning av brist
Rättslig reglering Enligt skollagen ska barn från och med ett års ålder erbjudas förskola i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt.
Beslut 2016-01-20 7 (24) Dnr 44-2014:7902, 2014:7903, 2014:7904, 2014:7905, 2014:7906, 2014:7908
Vidare ska kommunen erbjuda ett barn förskola inom fyra månader när barnets vårdnadshavare har anmält önskemål om förskola med offentlig huvudman. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl har behov av särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola ska skyndsamt erbjudas förskola. Vidare ska barn från och med höstterminen det år barnet fyller tre år erbjudas förskola under minst 525 timmar om året. Även barn, vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga enligt föräldraledighetslagen (1995:584) för vård av annat barn, ska från och med ett års ålder erbjudas förskola under minst tre timmar per dag eller 15 timmar i veckan. Enligt skollagen 1 kap. 10 § ska barnets bästa vara utgångspunkten för all verksamhet. Vidare anger skollagen att huvudmannen ska se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö. Enligt Skolverkets Allmänna råd och kommentarer (SKOLFS 2013:179) bör huvudmannen och förskolechefen genomföra barnkonsekvensanalyser innan beslut fattas som påverkar barnen, exempelvis förändringar som gäller personaltäthet och barngruppernas storlek. Skolinspektionens utredning Hylte kommun har de senaste åren tagit emot ett stort antal nyanlända vilket medför att behovet av platser i förskola är mycket stort. Det är ett enormt tryck på förskolan, uppger samtliga intervjuade. I den dokumentation som Skolinspektionen tagit del av och i intervjun med den administratör som administrerar kommunens kö till plats i förskolan framkommer att det finns cirka 40 barn i kö som inte erbjudits plats i förskolan inom fyra månader. I dokumentationen finns det exempel på att garantidatum för plats i förskolan är i januari 2015 men där barnet bereds möjlighet att börja i förskolan först i november 2015. Vidare framkommer att alla barn som har rätt till allmän förskola, minst 525 timmar om året från och med hösten de fyller tre år, inte erbjuds detta. I intervjuerna med förskolechefer, förvaltningschef och politiker bekräftas att Hylte kommun inte erbjuder plats i förskolan inom fyra månader till alla barn som har rätt till det. De bekräftar också att alla barn som har rätt till plats i den allmänna förskolan inte erbjuds detta. Vid Skolinspektionens tillsyn år 2010 kritiserades Hylle kommun för att inte varje barns individuella behov och barn i behov av särskilt stöd kunde tillgodoses i alla grupper eftersom antalet barn var stort i grupperna. I intervjun med förskollärare vid nuvarande tillsyn framkommer att de fortfarande upplever att antalet barn i grupperna är stort. Förskollärarna ger olika exempel på hur stora grupperna kan vara och hur de kan vara sammansatta. Enligt förskollärarna finns det många barn i grupperna med annat modersmål än svenska och som inte förstår svenska språket. De uppger att de försöker göra bra sammansättningar i grupperna men att det är antalet barn som gör att det är svårt att ta hänsyn till barnens olika behov och erfarenheter. Likaså menar de att det är antalet barn i grupperna och inte antalet personal som är problemet för att tillgodose det pedagogiska uppdraget och omsorgen.
Beslut 2016-01-20 8 (24) Dnr 44-2014:7902, 2014:7903, 2014:7904, 2014:7905, 2014:7906, 2014:7908
Personal finns att tillgå även om de inte har utbildning för arbete i förskola. Vid Skolinspektionens besök på en av förskolorna berättar personalen att verksamheten till största del består av omsorg och att de har svårt att hinna se och bekräfta alla barn, att de bara hinner gå ut en kort stund på förmiddagen och sällan kan lämna gården för att göra utflykter eller studiebesök. Dessa aktiviteter går endast att genomföra när många barn är frånvarande. Det framkommer också i intervjun med förskollärarna att de för fram de svårigheter de upplever i verksamheten till såväl förskolechefer som förvaltning och politiker men att de inte får något gehör för sin oro. Ledningens prioritering är att fler barn ska få plats i förskolorna säger de. Hylte kommun har mottagit statliga medel för att minska antalet barn i grupperna i förskolan men de intervjuade uttrycker en oro för att dessa medel kommer att användas till att skapa fler avdelningar i stället för att minska antalet barn i grupperna. Förskolecheferna uppger att de arbetar för att öka antalet platser inom förskolan och för en dialog med huvudmannen om detta. De anställer fler personal men lokalytorna är inte tillräckliga. För att utnyttja lokalerna och antalet platser bättre erbjuds, de barn som har rätt till verksamhet 15 timmar i veckan, vistelsetid antingen på förmiddagen eller eftermiddagen för att på så sätt använda en plats till två barn. I intervjuerna med förskolecheferna framkommer också att de har svårt att ta hänsyn till hur gruppernas storlek och sammansättning blir på grund av det stora behovet av platser i förskolan. Prioriteringen är att erbjuda plats till så många barn som möjligt. De uppger att de har problem med att uppfylla läroplanens krav och att de inte kan ta hänsyn till barn i behov av särskilt stöd eftersom det är många barn i grupperna. Även förskolecheferna tar upp att det är brist på personal med utbildning för arbete i förskola framförallt när det gäller förskollärare. Förskolecheferna rapporterar till förvaltningen hur många barn som är inskrivna på förskolorna och hur många barn som söker asyl som underlag för att fördela resurser. De menar att förvaltningen prioriterar att kötiderna hålls och att en barnkonsekvensanalys eller motsvarande för grupperna och de enskilda barnen inte genomförs, varken på enhetsnivå eller kommunnivå. I den dokumentation som Skolinspektionen tagit del av uppger huvudmannen att den senaste barnkonsekvensanalysen är gjord i maj 2014. Ansvariga politiker är fullt medvetna om situationen i förskolan och uppger att förskolan är en prioriterad verksamhet i kommunen. För att möta det ökade behovet av platser i olika orter i kommunen pågår en utbyggnad av förskolan och det finns en planering för fortsatt utbyggnad under de närmaste åren. Skolinspektionen begärde hösten 2015 in en enkät från Hytte kommun inför en granskning rörande platsgaranti och kvalitet i förskolans uppdrag. I denna enkät svarar kommunen att i de förskolor som har lägst personaltäthet är antalet barn per personal cirka sju barn. I Hylte kommuns enkät till vårdnadshavare i förskolan år 2015 visar resultatet att var fjärde vårdnadshavare tycker att det i ganska låg eller i mycket låg utsträckning inte är tillräckligt med personal.
Beslut 2016-01-20 9(24) Dnr 44-2014:7902, 2014:7903, 2014:7904, 2014:7905, 2014:7906, 2014:7908
När det gäller vårdnadshavarrtas önskemål på gruppstorlekarna tycker var tredje vårdnadshavare att de tillgodoses i låg utsträckning eller i mycket låg utsträckning. Dessa resultat analyseras dock ärum inte av huvudmannen (se bedömningsområde nedan Utveckling av utbildningen). Enligt förvaltningschefen följer huvudmannen upp barnens vistelsetider vilket visar att många barn är placerade med en vistelsetid på 15 timmar i veckan. Vidare uppger förvaltningschefen att alla barn inte är på plats på avdelningarna samtidigt och menar därför att storleken på barngrupperna är rimlig med hänvisning till barnens vistelsetider. Förvaltningschefen bekräftar att två barn kan vara inskrivna på en plats (se ovan i texten) och säger också att det går att ta emot fler barn i förskolan under förutsättning att det går att rekrytera ny personal. Svårigheterna att rekrytera behörig personal till förskolan är emellertid ett problem enligt förvaltningschefen.
Skolinspektionens bedömning Utredningen visar att Hylte kommun inte erbjuder plats i förskolan inom fyra månader till alla barn som har rätt till det. Hylte kommun erbjuder inte heller plats till alla barn som har rätt att delta i den allmänna förskolan 525 timmar om året från och med hösten de fyller tre år. Således erbjuder inte Hylte kommun plats i förskolan i enlighet med författningarnas krav. Huvudmannen måste därför vidta åtgärder för att säkerställa att alla barn som har rätt till förskoleplats erbjuds detta. Att Hylte kommun har stora barngrupper konstaterades redan i Skolinspektionens föregående tillsyn (Dnr 43-2010:1779). Det faktum att Hylte kommun tagit emot många nyanlända, föranleder därmed inte någon annan bedömning i denna tillsyn. Utredningen visar också att huvudmannen prioriterar att så många barn som möjligt ska tas emot i grupperna. Förskollärare och förskolechefer uppger att antalet barn i grupperna är högt och det framkommer av intervju med den ansvariga för kön till förskolan att det inte finns plats till alla som behöver. Det stora antalet barn i grupperna medför att det pedagogiska uppdraget och en god omsorg inte alltid kan genomföras. Enligt Skolverkets Allmänna råd med kommentarer utvecklas barnens självkänsla och identitet i samspel med andra barn och vuxna. Det är därför viktigt att det i barngruppen skapas förutsättningar för det enskilda barnet att ingå i relationer till andra barn och vuxna. Eftersom barnen i Hylte kommun möter många olika vuxna och barn under sin vistelse i förskolan och huvudmannen och förskolecheferna inte genomför barnkonsekvensanalyser, eller på annat sätt analyserar konsekvenser kontinuerligt, kan de inte veta vilka konsekvenser gruppernas storlek och sammansättning får för till exempel barnens språk- och identitetsutveckling, lärande och trygghet. Skolinspektionen bedömer därför att Hylte kommun brister i att säkerställa att barngrupperna har en lämplig storlek och sammansättning och att barnen i
Beslut 2016-01-20 10 (24) Dnr 44-2014:7902, 2014:7903, 2014:7904, 2014:7905, 2014:7906, 2014:7908
övrigt erbjuds en god miljö. Huvudmannen måste därför säkerställa att barngrupperna har en lämplig storlek och sammansättning och att barnen i övrigt erbjuds en god miljö. Motivering till föreläggande som ingripande
Hylte kommuns verksamhet uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Hylte kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Rektors pedagogiska insikt genom utbildning och erfarenhet Bedömning av brist
Skolinspektionen konstaterar att Hylte kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: •
Huvudmannen ser till att rektorer som anställs vid grundskolenheterna har pedagogisk insikt genom utbildning och erfarenhet. (2 kap. 11§ skollagen).
Åtgärder
Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristerna. Bristerna kan dock avhjälpas även på annat sätt. •
Huvudmannen ska se till att samtliga rektorer i Hylte kommun har pedagogisk insikt förvärvad genom såväl utbildning som erfarenhet.
Motivering till bedömning av brist
Rättslig reglering Av skollagen framgår att som rektor får bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt. Skolinspektionens utredning Under pågående tillsyn har frågan uppkommit om en rektor vid en av kommunens skolenheter har pedagogisk insikt genom utbildning. Skolinspektionen har tagit del av underlag i form av examensbevis och utbildningsplan.
Beslut 2016-01-20 11(24) Dnr 44-2014:7902, 2014:7903, 2014:7904, 2014:7905, 2014:7906, 2014:7908
Huvudmannen uppger att rektorn har insikt, förtrogenhet och är lämplig för att klara rektorsuppdraget samt att rektorn går den statliga rektorsutbildningen.
Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen bedömer att Hylte kommun har anställt en rektor som som saknar sådan pedagogisk utbildning som krävs för uppdraget som rektor. Vad huvudmannen har anfört om att rektorn genomgår rektorsutbildningen påverkar inte denna bedömning, då genomgången rektorsutbildning inte kan ersätta skollagens krav på pedagogisk insikt genom utbildning. Motivering till föreläggande som ingripande
Hylte kommuns verksamhet uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Hylte korrunun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna.
Tillgång till elevhälsa inom förskoleklass, grundskola och gymnasieskola Bedömning av brist
Skolinspektionen konstaterar att Hylte kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: •
Huvudmannen ser till att det finns tillgång till elevhälsa för eleverna i förskoleklass, grundskola och gymnasieskola så att den kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen (2 kap. 25 § skollagen).
Åtgärder
Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristerna. Bristerna kan dock avhjälpas även på annat sätt. •
Huvudmannen ska se till att det för eleverna i förskoleklass, grundskola och gymnasieskola finns tillgång till elevhälsa som omfattar psykologiska, psykosociala, specialpedagogiska och medicinska insatser i sådan omfattning att elevhälsans samlade kompetens kan arbeta förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål.
Beslut 2016-01-20 12 (24) Dnr 44-2014:7902, 2014:7903, 2014:7904, 2014:7905, 2014:7906, 2014:7908
Motivering till bedömning av brist
Rättslig reglering Enligt skollagen ska det finnas elevhälsa för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan och gymnasieskolan. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Skolinspektionens utredning Av den dokumentation som Hylte kommun inkommit med till Skolinspektionen inför tillsynen, framgår att det finns elevhälsa i viss omfattning ute på skolorna. Kommunen redogör också för att det finns en kommunövergripande enhet kallad central elevhälsa, i vilken ingår skolsköterska, skolkurator, logoped, hörselsamordnare, motorikpedagog och specialpedagog med ett övergripande ansvar. Det finns tillgång till skolläkare och skolpsykolog i begränsad omfattning, vilket framgår av intervju med centrala elevhälsan. Centrala elevhälsan uppger att de specialpedagogiska insatserna inte räcker till för närvarande, och att elevhälsan som helhet inte arbetar förebyggande eftersom resurserna inte räcker till för detta. Vidare uppger personalen inom centrala elevhälsan att skolsköterskeresursen främst koncentreras till vaccinationer och hälsosamtal, och att tiden inte räcker till för hälsofrämjande och förebyggande arbete. Det finns tillgång till skolläkare i konsultationssyfte i en omfattning av fyra timmar per termin. Lärare inom grundskolan uppger att ärenden inom elevhälsan kan ta lång tid och att det centrala elevhälsoteamet har saknat resurser eftersom det inte alltid är bemannat fullt ut. Lärarna säger vidare att skolpsykologen inte är med i elevhälsoteamen och att skolpsykologen inte arbetar preventivt. Rektorer inom grundskolan uppger att det saknas resurser inom elevhälsan, vilket gör att framför allt det förebyggande arbetet drabbas. Det är ett högt tryck på elevhälsans personal och samtidigt är det mycket svårt att rekrytera specialpedagoger, kuratorer och skolpsykologer. Rektorernas samlade bedömning är att elevhälsan är underdimensionerad och organisationen med många små skolenheter gör att framför allt det förebyggande arbetet blir lidande. Rektorerna uppger också att skolpsykologen inte deltar i elevhälsans förebyggande arbete. Lärare inom gymnasieskolan uppger att elevhälsan bara ägnar sig åt akuta insatser. Lärarna uppger vidare att elevhälsan inte bedriver något förebyggande och hälsofrämjande arbete. Rektorer inom gymnasieskolan uppger att elevhälsan bitvis kan arbeta förebyggande men att elevhälsan i hög grad ägnar sig åt akuta insatser.
Beslut 2016-01-20 13(24) Dnr 44-2014:7902, 2014:7903, 2014:7904, 2014:7905, 2014:7906, 2014:7908
Förvaltningschefen uppger att elevhälsans resurser inte räcker till för att främst kunna arbeta
förebyggande och hälsofrämjande. Förvaltningschefen menar också att det är för många elever räknat per specialpedagog. Förvaltningschefen uppger också att det behöver arbetas mer med tidiga åtgärder. Politiker uppger att elevhälsan inte räcker till för alla enheter i nuläget och att handläggningen av den centrala elevhälsans ärenden tar för lång tid.
Skolinspektionens bedömning Av Skolinspektionens utredning framgår att kommunens resurser inom elevhälsan inte räcker till för att elevhälsan ska kunna arbeta främst förebyggande och hälsofrämjande. Den centrala elevhälsans personal, lärare, rektorer och huvudmannens representanter uppger att elevhälsan inte har möjlighet att arbeta främst förebyggande och hälsofrämjande, och att detta beror på bristande resurser. I ett par intervjuer framkommer att elevhälsans personal måste prioritera akuta och åtgärdande insatser. Mot bakgrund av ovanstående bedömer Skolinspektionen att det inte finns sådan tillgång till elevhälsa som krävs för att elevhälsan ska kunna arbeta främst förebyggande och hälsofrämjande. Motivering till föreläggande som ingripande
Hylte kommuns verksamhet uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Hylte kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Studiehandledning på modersmålet vid gymnasieskolan Bedömning av brist
Skolinspektionen konstaterar att Hylte kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: •
Huvudmannen ser till att det vid gymnasieskolenheterna erbjuds studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det. (9 kap. 9 § gymnasieförordningen)
Åtgärder
Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. •
Huvudmannen ska säkerställa att eleverna i gymnasieskolan får studiehandledning på sitt modersmål, om eleverna behöver det.
Beslut 2016-01-20 14 (24) Dnr 44-2014:7902, 2014:7903, 2014:7904, 2014:7905, 2014:7906, 2014:7908
Motivering till bedömning
Rättslig reglering Enligt gymnasieförordningen ska en elev få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Skolinspektionens utredning Av intervjuerna med rektorn och lärarna för de elever som går introduktionsprogrammen framgår att studiehandledning på modersmålet inte kan ges i alla de språk där ett behov har bedömts föreligga. Lärarna säger att de på tio år aldrig har haft någon elev som fått studiehandledning på modersmål. I samtliga intervjuer framgår att behovet har ökat tydligt under senare läsår men att möjligheten att ge studiehandledning på modersmålet inte har ökat i motsvarande grad. Orsakerna till detta är enligt de intervjuade en brist på lämplig personal som kan genomföra studiehandledning på modersmål. Förvaltningschefen och politikerna bekräftar att kommunen inte kan ge studiehandledning på modersmålet i den omfattning behoven visar. Skolinspektionens bedömning Utredningen visar att studiehandledning på modersmålet inte ges i alla de språk där det bedömts att ett behov föreligger. Hylte kommun uppfyller därför inte författningarnas krav i detta avseende. Huvudmannen måste därför säkerställa att elever som behöver studiehandledning på modersmålet i gymnasieskolan får detta. Motivering till föreläggande som ingripande
Då Hylte kommuns verksamhet inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, föreligger skäl att förelägga Hylte kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristen.
Beslut 2016-01-20 15 (24) Dnr 44-2014:7902, 2014:7903, 2014:7904, 2014:7905, 2014:7906, 2014:7908
Särskild utbildning för vuxna och svenska för invandrare Bedömning av brist
Skolinspektionen konstaterar att Hylte kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: •
•
•
Hemkommunen verkar aktivt för att nå ut till dem i kommunen som har rätt till särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå och för att motivera dem att delta i sådan utbildning. (21 kap. 10 § skollagen) Hemkommunen informerar om möjligheten till särskild utbildning för vuxna på gymnasieal nivå, och verkar aktivt för att vuxna i kommunen deltar i sådan utbildning. (21 kap. 14 § skollagen) Hemkommunen ser till att utbildning i svenska för invandrare erbjuds dem som har rätt att delta i sådan. (22 kap. 11 § skollagen)
Åtgärder
Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. • • •
Huvudmannen ska verka aktivt för att nå ut till dem i kommunen som har rätt till särskild utbildning för vuxna, och för att motivera dem att delta i sådan utbildning. Huvudmannen ska informera om möjligheterna till särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå och verka aktivt för att de deltar i sådan utbildning. Huvudmannen ska säkerställa att utbildning i svenska för invandrare erbjuds dem som har rätt att delta i sådan.
Motivering till bedömning av brist
Rättslig reglering Av skollagen framgår att kommunen aktivt ska verka för att nå de vuxna i kommunen som har rätt att delta i särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå och för att motivera dem att delta i sådan utbildning. Vidare ska varje kommun informera om möjligheterna till särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå och aktivt verka för att de vuxna i kommunen som är behöriga deltar i sådan utbildning. Av skollagen framgår vidare att hemkommunen är skyldig att se till att utbildning i svenska för invandrare erbjuds dem som har rätt att delta i utbildningen. Utbildningen ska finnas tillgänglig så snart som möjligt efter det att rätt till utbildning i svenska för invandrare inträtt.
Beslut 2016-01-20 16 (24) Dnr 44-2014:7902, 2014:7903, 2014:7904, 2014:7905, 2014:7906, 2014:7908
Om det inte finns särskilda skäl ska utbildningen kunna påbörjas inom tre månader. Vidare framgår att varje kommun aktivt ska verka för att en nyanländ som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare kan påbörja utbildningen inom en månad från det att den nyanlände anmält sig till utbildning i svenska för invandrare hos kommunen. Skolinspektionens utredning Av intervjuer med studie- och yrkesvägledare framkommer att information om Hylte kommuns vuxenutbildning finns på kommunens hemsida. Studie- och yrkesvägledaren uppger i intervjun att kommunen aktivt tillsammans med bland annat arbetsförmedlingen informerar om vuxenutbildningens verksamheter. Detta gäller dock enligt de intervjuade inte särskild undervisning för vuxna men ett arbete har påbörjats för att skapa rutiner och kontaktytor med andra kommunala verksamheter. Rektorn för vuxenutbildningen säger att det inte sker någon aktiv information eller uppsökande verksamhet till de som kan vara aktuella att genomföra särskild undervisning för vuxna. Vid inspektionstillfället finns inga studerande inom särskild undervisning för vuxna och rektorn vet inte om detta faktum beror på att kommunen inte aktivt informerar om särskild undervisning för vuxna. De intervjuade politikerna uppger att vuxenutbildningen behöver stärkas och informationen om denna verksamhet är en del i detta arbete. Förvaltningschefen har ingen uppfattning om detta då han är nyanställd och inte fullt ut hunnit sätta sig in denna verksamhet. I intervjuer uppger politiker och förvaltningsledning samt rektorn, lärare och studie- och yrkesvägledare att Hylte kommun vid tidpunkten för den regelbundna tillsynen inte klarar av att erbjuda alla dem som har rätt att delta i utbildning i svenska för invandrare möjlighet att påbörja utbildningen inom tre månader. De intervjuade uppger vidare att man inte heller lyckas med att säkerställa att nyanlända, som omfattas av lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända, kan påbörja utbildningen inom en månad även om man aktivt verkar för att så ska ske. Intervjuade säger att det finns lika många i kö för närvarande, som det finns studerande inom utbildning i svenska för invandrare. Kötiden kan vara upp till åtta månader. Enligt politiker och förvaltningsledning beror situationen på att antalet elever med rätt till utbildning i svenska för invandrare i mycket stor omfattning har ökat under kort tid och man söker nu bland annat efter behörig personal för att kunna möta behoven. Politikerna uppger att kommunen annonserade efter lärare i SFI under vårterminen 2015, och att de har beviljat resurser för att det ska anställas fler lärare inom SFI, men ser ett problem i styrningen av SFI-undervisningen vad gäller detta.
Beslut 2016-01-20 17 (24) Dnr 44-2014:7902, 2014:7903, 2014:7904, 2014:7905, 2014:7906, 2014:7908
Skolinspektionens bedömning Utredningen visar att information om särskild utbildning för vuxna endast ges i form av information via kommunens hemsida. Enligt Skolinspektionens bedömning är detta inte tillräckligt för att kommunen aktivt ska anses verka för att nå de vuxna i kommunen som har rätt att delta i särskild utbildning för vuxna. Vidare bedömer Skolinspektionen att ha information på en hemsida kräver att individer aktivt själva söker upp informationen eller vet om vad de har för rättigheter och letar sig fram till hemsidan. Detta kan därför inte utgöra en aktiv insats från huvudmannens sida där de verkar för och motiverar alla som har rätt att delta i särskild utbildning för vuxna. Skolinspektionen bedömer att kommunen aktivt måste verka för att nå de vuxna som har rätt att delta i särskild utbildning för vuxna på grundläggande respektive gymnasial nivå och för att motivera dem att delta i sådan utbildning. Utredningen visar vidare att Hylte kommun inte erbjuder utbildning i svenska för invandrare inom de tider författningarna anger. Vad Hylte kommun har anfört i frågan föranleder ingen annan bedömning. Huvudmannen måste därför vidta åtgärder för att säkerställa att svenska för invandrare erbjuds i enlighet med författningarnas krav. Motivering till föreläggande som ingripande
Då Hylte kommuns verksamhet inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, föreligger skäl att förelägga Hylte kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna.
Utveckling av utbildningen vid förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och vuxenutbildning Bedömning av brist
Skolinspektionen konstaterar att Hylte kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: •
Inriktningen för huvudmannens kvalitetsarbete är att de nationella mål och krav som anges i styrdokumenten uppfylls. (4 kap. 3 och 5 g skollagen)
•
Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 g skollagen)
•
Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 §§ skollagen)
Beslut 2016-01-20 18(24) Dnr 44-2014:7902, 2014:7903, 2014:7904, 2014:7905, 2014:7906, 2014:7908
•
Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 3 och 6-7 g skollagen)
Åtgärder
Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristerna. Bristerna kan dock avhjälpas även på annat sätt. •
Huvudmannen ska följa upp resultaten av utbildningen i förskolan, fritidshemmen, grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Uppföljningen ska göras i relation till de nationella målen.
•
Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen av utbildningen ska huvudmannen besluta om nödvändiga utvecklingsåtgärder.
•
Huvudmannen ska se till att planerade utvecklingsinsatser genomförs.
•
Huvudmannen ska se till att uppföljning, beslut om utvecklingsåtgärder och planeringen för att genomföra dessa dokumenteras.
Motivering till bedömning av brist
Rättslig reglering Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Skolinspektionens utredning I den dokumentation som lämnats till Skolinspektionen inför tillsynen redovisar Hylte kommun en helt ny rutin för huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Rutinen har tagits fram med stöd av en extern konsult under år 2015 och politiker uppger att de är inne i en implementeringfas av den nya rutinen. Huvudmannen har efter tillsynsbesöket kompletterat med skriftlig information som rör de serviceåtaganden som finns i kommunen. Deras funktion är att ge en bild av vilken service kommuninvånarna kan förvänta sig inom olika kommunala verksamhetsområden.
Beslut 2016-01-20 19 (24) Dnr 44-2014:7902, 2014:7903, 2014:7904, 2014:7905, 2014:7906, 2014:7908
Huvudmannen har också inkommit med utdrag ur ett delårsbokslut, som avser första halvåret 2015. I delårsbokslutet redovisar kommunen fakta om barn- och ungdomsnämndens verksamhetsområde och faktaresultat från enkäter som genomförts. I de skriftliga svar som Hylte kommun skickat till Skolinspektionen inför tillsynen, framkommer att det saknas central sammanställning av förskolans resultat på huvudmannanivå. Huvudmannen framhåller att ansvaret för att systematiskt följa upp förskolans kvalitet, ligger på respektive förskolechef. Förskolecheferna uppger att kvalitetsarbetet inte redovisas till förvaltningen. Förskollärare uppger i intervju att huvudmannen inte driver på utvecklingsarbetet, utan att det är deras egna initiativ som ligger till grund för utvecklingsarbetet. Förskollärarna menar också att huvudmannen inte efterfrågar några resultat, men att förskolecheferna är delaktiga och vill ha ett kvalitetsarbete. Förskolecheferna uppger att det kvalitetsarbete som bedrivs på enhetsnivå, inte redovisas till huvudmannen (förvaltningen), och att huvudmannen mest är intresserad av att kö tiderna hålls. Vidare uppger fritidspedagoger att de har ett eget kvalitetsarbete utifrån sina behov på enhetsnivå. Rektorerna säger att fritidshemspersonalen själva har tagit initiativ till att ta fram serviceåtaganden för fritidshemmet och att de själva har tagit initiativ till att utvärdera verksamheten. Rektorerna uppger att huvudmannen inte driver utvecklingen av fritidshemmen, utan att utvecklingen drivs av varje skolenhet för sig. Lärare inom grundskolan uppger att de åtgärder som vidtas för att öka kvalitén, utgår från lärarna och rektorerna själva, och inte från huvudmannen. Rektorerna inom grundskolan säger att det finns resultatsammanställningar på enhetsnivå men att huvudmannen inte efterfrågat dessa. Rektorerna inom grundsärskolan säger att de inte vet om huvudmannen följer upp grundsärskolan och de känner inte till om det finns någon sammanställning över grundsärskolans resultat. På frågan om huvudmannen samlar in resultat från verksamheten, svarar gymnasielärare att deras rektorer klagar på att de inte får respons från huvudmarmen och att huvudmannen hänskjuter detta till verksamhetsnivån. Lärare inom vuxenutbildningen uppger att huvudmannen inte är intresserad av deras resultat och personalen säger att de inte känner till att det finns någon resultatsammanställning på huvudmannanivå. Rektorer inom gymnasieskolan och vuxenutbildning uppger att huvudmannen följer upp kunskapsresultaten på nationella program men inte på introduktionsprogrammen.
Beslut 2016-01-20 20 (24) Dnr 44-2014:7902, 2014:7903, 2014:7904, 2014:7905, 2014:7906, 2014:7908
Rektorerna säger vidare att de har informerat om gymnasieverksamheten på nämndssammanträden, men att de inte har fått någon respons av huvudmannen på sitt kvalitetsarbete. Politiker uppger att något kvalitetsarbete inte funnits tidigare, men att kommunen under året introducerat en ny rutin för systematiskt kvalitetsarbete. Politikerna säger att man följer upp serviceåtaganden och kunskapsresultat och förvaltningschefen säger att nämnden har gjort en viss uppföljning av kunskapsresultat. Från och med år 2016 ska ett nytt uppföljningssystem införas i kommunen, som kommer innebära att resultatmål följs upp och analyseras. Tanken är att rektorerna ska ha en dialog med nämnden där resultaten diskuteras, och denna nya rutin är under implementering nu. Politikerna uppger också att det i dagsläget inte finns någon dokumentation över huvudmannens kvalitetsarbete. Utredare på förvaltningen uppger att de begär in resultatredovisningar från verksamheterna och sammanställer dessa. Dessa sammanställningar har utredarna föredragit för barn- och ungdomsnämnden. Utredarna uppger vidare att huvudmannen inte gör någon analys utifrån detta och att huvudmannen inte beslutar om några åtgärder. Utredarna påtalar också att det saknas politiska mål för verksamheten och att resultaten på huvudmannanivån endast redovisas i bokslut och delårsbokslut. Förvaltningschefen uppger att det inte finns någon rutin för kvalitetsarbetet, men att en ny rutin är under uppbyggnad. Arbetet med detta har kommit igång på enhetsnivå, men det återstår att lösa hur förvaltning och nämnd ska följa upp resultat. Förvaltningschefen säger också att det finns tankar om hur kvalitetsarbetet ska gå till framöver, men att det saknas beslut om detta. På frågan om politikerna efterfrågar resultat i verksamheterna, svarar förvaltningschefen att olika system ska länkas ihop och att detta utreds av en konsult. Målet är att man ska få ett gemensamt uppföljningssystem för hela nämndens verksamhetsområde. Skolinspektionens bedömning Av Skolinspektionens utredning framgår att Hylte kommun inte bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå där resultaten av utbildningen i förskolan, fritidshem, grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen följs upp, utvärderas och utvecklas i förhållande till de nationella mål som finns för respektive skolform och utbildningen i fritidshem. Hylte kommun använder sig av serviceåtaganden, som bitvis löper över flera år. Dessa serviceåtaganden är inga mål och de utgår överlag inte från skolförfattningarnas nationella mål. I det delårsbokslut, som Skolinspektionen tagit del av, saknas analys från huvudmannens sida, och det finns inte någon beskrivning av planerade eller beslutade utvecklingsinsatser utifrån det som framkommit.
Beslut 2016-01-20 21(24) Dnr 44-2014:7902, 2014:7903, 2014:7904, 2014:7905, 2014:7906, 2014:7908
Eftersom resultaten inom respektive skolform samt utbildningen i fritidshem inte sammanställs och följs upp sytematiskt, genomförs inte heller någon analys där huvudmannen kan identifiera och besluta om nödvändiga utvecklingsåtgärder. Huvudmannen planerar därmed inte heller för utvecklingsåtgärder, genomför inte dessa och det sker inte någon dokumentation på huvudmannanivå. Motivering till föreläggande som ingripande
Hylte kommuns verksamhet uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Hylte kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna.
På Skolinspektionens vägnar
Maria Kärrman Enhetschef
Johan Asp Föredragand /Utredare
Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Hylte kommun
Bilaga 1 2016-01-20 22 (24) Dnr 44-2014:7902, 2014:7903, 2014:7904, 2014:7905, 2014:7906, 2014:7908
Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Skolinspektionen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. Skolinspektionen granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. Skolinspektionen prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. Skolinspektionen bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När Skolinspektionen har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där Skolinspektionen fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. Skolinspektionen fattar också beslut för kommunen som huvudman för de skolformer huvudmannen ansvarar för. Det kan vara ett samlat beslut eller ett eller flera beslut per skolform. Även enskilda huvudmän med ansvar för fler än en skolenhet får ett samlat beslut för sina verksamheter. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.
Bilaga 2 2016-01-20 Dnr 44-2014:7902, 2014:7903, 2014:7904, 2014:7905, 2014:7906, 2014:7908
Bilaga 2: Fakta om Hylte kommun Barn- och ungdomsnämnden i Hylte kommun fullgör kommunens uppgifter enligt skollagen och andra skolförfattningar inom skolformerna förskola, förskoleklass och grundskola, grundsärskola, gymnasieskola samt utbildningen i fritidshem. Barn- och ungdomsnämnden fullgör också kommunens uppgifter enligt skollagen inom vuxenutbildningens tre skolformer. I kommunen finns ingen verksamhet inom skolformen gymnasiesärskola. Dessa elever genomför sina utbildningar i andra kommuner. Barn- och ungdomsnämndens verksamhet leds av barn- och ungdomschefen. Rektorer och förskolechefer har barn- och ungdomschefen som närmaste chef. Hylte kommun har under en längre tid tagit emot en hög andel nyanlända. Förskola Det finns enligt uppgift från kommunen 487 barn inskrivna på kommunens förskolor. De kommunala förskolor finns i Hyltebruk, Landeryd, Långaryd, Kinnared, Rydöbruk, Torup och Unnaryd. Officiell statistik från år 2014 visar att barngruppernas storlek i kommunens förskolor i genomsnitt var 17,8 barn, jämfört med motsvarande siffra för riket i sin helhet som var 16,9. Genomsnittligt antal barn per årsarbetare var 6,3. För riket i sin helhet var genomsnittet 5,3 barn per årsarbetare. Enligt kommunens uppgift har de förskolor med lägst personaltäthet cirka 7 barn per anställd. Förskoleklass och grundskola I Hylte kommun finns grundskolor i Hyltebruk, Landeryd, Kinnared, Rydöbruk, Unnaryd och Torup. Samtliga skolor omfattar verksamhet inom förskoleklass och årskurs 1-6. Hela kommunens verksamhet i årskurs 7-9 bedrivs vid Örnaskolan i Hyltebruk. Det finns enligt uppgift från kommunen 133 elever inskrivna i förskoleklass och 1206 elever inskrivna i kommunens grundskolor. Grundsärskola I Hylte kommun går alla elever som är mottagna i grundsärskolan integrerade i kommunens grundskolor. Fritidshem Det finns enligt uppgift från kommunen 409 barn inskrivna i kommunens fritidshem. Fritidshemmen finns i anslutning till de kommunala grundskolorna och leds av den som är rektor för skolan. Officiell statistik från år 2014 visar att barngruppens storlek i kommunens fritidshem i genomsnitt var 48,8 barn per avdelning, jämfört med motsvarande siffra för riket i sin helhet som är 41,1.
Bilaga 2 2016-01-20 24 (24) Dnr 44-2014:7902, 2014:7903, 2014:7904, 2014:7905, 2014:7906, 2014:7908
Andelen elever i åldrarna 10-12 år som går på fritidshem är 37,3 procent och i riket är det 20,7 procent. Genomsnittligt antal barn per årsarbetare var 21,4 barn. För riket i sin helhet är genomsnittet 21,8 barn per årsarbetare.
Gymnasieskola I Hylte kommun finns två gymnasieskolor, Traineegymnasiet och Vildmarksgymnasiet, som leds av varsin rektor. En av rektorerna är tillika rektor för vuxenutbildningen. Vildmarksgymnasiet erbjuder utbildning inom tre nationella program (Barn- och fritidsprogrammet, Restraurang- och livsmedelsprogrammet samt Naturbruksprogrammet) och vid Traineegymnasiet erbjuds lärlingsutbildning inom samtliga yrkesprogram. Vid gymnasieskolorna finns också introduktionsprogram. Enligt huvudmannens statistik har Hylte kommun totalt 119 elever inom nationella program och introduktionsprogram. Från och med hösten 2015 råder antagningsstopp till gymnasieskolornas nationella program, och vid tidpunkten för tillsynen stod kommunen inför ett beslut om nedläggning av all verksamhet inom gymansieskolornas nationella program. Gymnasiesärskola Hylte kommun bedriver inte gymnasiesärskola i egen regi. Eleverna läser på nationella program samt individuella programmet i andra kommuner. Vid tiden för tillsynen har kommunen 14 elever i gymnasiesärskolan hos annan huvudman. Vuxenutbildning Av huvudmannens redovisning framgår att 120 studerande finns inom kommunal vuxenutbildning och 167 studerande vid utbildning i svenska för invandrare. I kommunen finns för närvarande inga studerande inom särskild utbildning för vuxna. Rektor för vuxenutbildningen är tillika rektor för en av gymnasieskolorna.
