Barns och ungdomars deltagande och inflytande i hälso- och sjukvårdsfrågor

Barns och ungdomars deltagande och inflytande i hälso- och sjukvårdsfrågor

- En översyn av barns och ungdomars delaktighet och inflytande i Landstinget Kronoberg 2012-2014

Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med barns och ungdomars inflytande eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0768-654 356 [email protected]

LANDSTINGET KRONOBERG

2 (26)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1

BARNS OCH UNGDOMARS DELTAGANDE I LANDSTINGET KRONOBERG .................................... 3

2

OLIKA FORMER AV DELAKTIGHET ................................................................................................ 4 2.1 BARNRÄTTSPRAKTIKANTER .............................................................................................................. 4 2.2 KONTAKTKLASSER .......................................................................................................................... 4 2.3 METODER FÖR DELAKTIGHET ........................................................................................................... 5

3

BARNS OCH UNGDOMARS ÅSIKTER OM AKUTEN, BARNAKUTEN OCH AVD. 11 ......................... 6

4

BARNS OCH UNGDOMARS ÅSIKTER OM BARN- OCH UNGDOMSMOTTAGNINGEN ................... 9

5

BARNS OCH UNGDOMARS ÅSIKTER OM INFORMATIONEN PÅ 1177 ........................................ 11

6

UNGDOMARS KOMMENTARER OM PATIENTJOURNALEN PÅ NÄTET ....................................... 12

7

ELEVERS UPPLEVELSER AV BULLER I SKOLAN ............................................................................ 13

8

UNGDOMARS KOMMENTARER OM STRESS OCH ÅTERHÄMTNING .......................................... 14

9

UNGDOMARS KOMMENTARER OM SKOLK ............................................................................... 15

10 UNGDOMARS KOMMENTARER OM PSYKISK OHÄLSA ............................................................... 16 11 BARNS OCH UNGDOMARS SYN PÅ SKÄRMTID .......................................................................... 17 12 ELEVERS PÅ KUNGSMADSKOLAN ÅSIKTER KRING INFORMATIONSKANALER ........................... 18 13 BARNS OCH UNGDOMARS INFORMATIONSKANALER KRING HÄLSOFRÅGOR .......................... 19 14 ELEVERS ÅSIKTER OM GODA HÄLSOVANOR OCH LÄMPLIGA INFORMATIONSKANALER .......... 20 15 UNGDOMARS SYNPUNKTER PÅ SEXUALUNDERVISNINGEN ...................................................... 21 16 BARNS OCH UNGDOMARS KOMMENTARER KRING BARN- OCH UNGDOMSHÄLSAN .............. 22 17 BARNS ÅSIKTER OM VÅRDCENTRALER, VÄNTRUM OCH PERSONALENS BEMÖTANDE ............ 23 18 ÖVRIGA KOMMENTARER ........................................................................................................... 24 19 SLUTSATSER KRING BARNS OCH UNGAS DELTAGANDE ............................................................ 25

LANDSTINGET KRONOBERG

3 (26)

1 Barns och ungdomars deltagande i Landstinget Kronoberg Barn och ungdomar har rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla beslut som berör dem, direkt eller indirekt, både enligt barnkonventionen och enligt den lagstiftning som styr offentlig verksamhet. Hänsyn ska tas till barnets ålder och mognad när man gör barn delaktiga. Även små barn har egna åsikter om frågor som är relevanta för dem själv och deras närmaste miljö. Med stigande ålder och mognad kan omfattningen av frågor som barnet kan bilda egna åsikter om utvidgas. Delaktighet är en rättighet och ingen skyldighet. Barnet har inget ansvar att vara delaktiga, utan kan delta utifrån eget intresse. Samtidigt får barnet inte utsättas för någon påverkan som kan hindra barnet att uttrycka sig fritt. Enligt artikel 12 i barnkonventionen ska barn och ungdomar ges en möjlighet till deltagande och inflytande i alla frågor som berör dem, även inom ett landsting. Barnrättsstrategen har haft i uppdrag sedan 2012 att finna sätt att öka barnets delaktighet i landstingsfrågor. Rapporten bygger på reflektioner från de personer som inom landstingets verksamheter efterfrågat och initierat en dialog med barn och ungdomar inom ett visst område. Syftet är att se om deras behov och förhoppningar tillgodosågs av feedbacken från barn och ungdomar. Dessutom har deltagarna i Arbetsgruppen för barnets rättigheter inom Landstinget Kronoberg bidragit med reflektioner om hur de använt sig av barns och ungas synpunkter inom sina olika verksamheter. För att ge barn och ungdomar ett ökat inflytande i hälso- och sjukvårdsfrågor har Landstinget Kronoberg samarbetat med 12 skolor i länet. Fokus har varit att skapa olika arenor för diskussion och reflektion kring olika hälso- och sjukvårdsfrågor. Frågorna har initierats antingen av verksamheter som arbetar med och för barn eller från förtroendevalda inom landstinget, samt i en del fall på barnrättsstrategens eget initiativ. Barns och ungdomars delaktighet har utformats för att passa de olika hälsofrågorna som identifierats. Metod för delaktighet har anpassats till barnens ålder, frågornas natur och om det har varit viktigt att ta reda på enskilda barns åsikter eller höra hur barn resonerar i grupp. Det har bland annat handlat om enskilda intervjuer, gruppdiskussioner, enkäter och mentometerknappsundersökningar med uppföljande gruppdiskussioner. En del elever har deltagit genom sina 5 veckors praktikperioder, andra elever genom återkommande barnrättsdiskussioner i utvalda kontaktklasser i länet. Denna rapport lyfter fram de erfarenheter som har gjorts utifrån arbetet med barns och ungas deltagande genom praktik och kontaktklasser. Ett särskilt fokus är reflektioner och uppskattning av vilken nytta man har haft av barns och ungas åsikter inom Landstinget Kronoberg. Att barnens möjlighet till deltagande har ökat under de sista två åren är ett faktum. Sammanlagt har det skrivits 17 rapporter baserat på barns och ungas åsikter. Deltagande och rapporter är i sig ingen garanti för att barns och ungdomars åsikter har upplevts som relevanta för beslut och förändringsarbete inom Landstinget Kronoberg. Denna utvärdering syftar därför till att ta pulsen på vad barns och ungas deltagande har fått för konkret resultat inom landstingets verksamhet.

LANDSTINGET KRONOBERG

4 (26)

2 OLIKA FORMER AV DELAKTIGHET 2.1

Barnrättspraktikanter

Landstinget Kronoberg har i två omgångar tagit emot barnrättspraktikanter från gymnasiet för fem veckors praktik. Barnrättspraktikanterna har kommit från barn- och fritidsprogrammet på Teknikum i Växjö samt vård- och omsorgsprogrammet på Sunnerbogymnasiet i Ljungby. Under praktikperioden hade eleverna stöd av kontaktpersoner ute i verksamheten samt handledning av barnrättsstrategen. Under den första veckan fick eleverna en grundutbildning i barnkonventionen, intervju- och enkätmetod, hur man sammanställer och presenterar en rapport samt hur ett landsting fungerar. De diskuterade sedan med personalen på plats för att ta reda på vilken information man önskade få från barnpatienter i deras verksamheter. Eleverna utvecklade och formulerade utifrån dessa diskussioner egna frågeställningar som de stämde av med personalen. Därefter befann sig eleverna i tre veckor ute i verksamheterna för att intervjua barn och unga. I en del fall var även yngre barns föräldrar med, men fokus låg på att i så stor utsträckning som möjligt fråga barnet själv. Föräldrarna användes främst för att stämma av och förtydliga i diskussionen. I de fall barnen var för unga intervjuade eleverna i stället föräldrarna om deras uppfattning av hur barnet hade upplevt sin vistelse på berörd avdelning. Den sista veckan skrev eleverna ihop en sammanfattande rapport som lyfte fram vad barn och ungdomar haft för åsikter om verksamheterna, samt barnrättspraktikanternas egna iakttagelser och reflektioner över vad de sett ute i verksamheterna. Resultatet presenterades även muntligen för berörd personal och man diskuterade gemensamt vad man skulle kunna förbättra utifrån barns och ungdomars åsikter. Rapporterna publicerades på landstingets hemsida för att inspirera andra verksamheter och för att ytterligare förmedla barns och ugndomars åsikter.

2.2

Kontaktklasser

Landstinget Kronoberg har under 2013 samarbetat med tio skolor i länet. Kontaktklasserna har diskuterat hälso- och sjukvårdsfrågor en eller två gånger per termin. Både landstinget och skolorna har kunnat initiera diskussionsämnen. Kontaktklasserna är enbart representativa för sig själva och har gett Landstinget Kronoberg en intressant möjlighet att höra hur barn och ungdomar i samtliga åldrar tänker kring olika hälsofrågor. Följande skolor har deltagit under 2012-2014: Hagaskolan i Markaryd, åk 3 (HT12-HT13) Björkskolan i Skruv, åk 3-4 (HT12-VT13) och åk 5-6 (HT13) Grönkullaskolan i Alvesta, åk 3 (HT13) Lustigkulla skola i Kosta, åk 3-4 (HT12-HT13) Kvarndammskolan, Hovmantorp, åk 5 (HT12-VT13) Arabyskolan i Växjö, åk 8 (HT12-VT13) Lammhultsskolan i Lammhult, åk 8 (HT12-VT13), åk 3 (HT13) och åk 5 (VT14) Haganässkolan, Älmhult, Programmet Barn- och fritidsprogrammet samt Vård och omsorgsprogrammet, åk 1-3 (VT+HT13) JB Gymnasiet i Växjö, Programmet för idrott- och hälsa, åk 3 (HT12-VT13) och Samhälls- och beteendevetenskap åk 1 (HT13-VT14) Kungsmadskolan i Växjö, Gymnasiesärskola, åk 1 (HT13-VT14)

LANDSTINGET KRONOBERG

2.3

5 (26)

Metoder för delaktighet

Enkäter I Kronobergs län identifierade elever på högstadiet och gymnasiet att de gärna svarade på enkäter som efterfrågade deras åsikter. Helst av allt ville de även att någon skulle vara närvarande så att de kunde ställa frågor och ha en diskussion i samband med enkäten. Svårigheten ligger i att ställa frågor så att de blir lättförståeliga för eleverna samtidigt som svaren blir användbara för hälso- och sjukvården. Bästa sättet är att inkludera både den verksamhet som efterfrågar svaren och representanter från målgruppen i utvecklingen av enkäten för att testa att den är användarvänlig från bådas perspektiv.

Fyrahörnövning På låg- och mellanstadiet har vi ibland använt oss av fyrahörnövningar för att se hur eleverna värderar olika svarsalternativ. Man ställer en fråga till eleverna och ger dem fyra svarsalternativ, ett för varje hörn. Det fjärde hörnet kan med fördel vara öppet för ”övrigt”, dit eleverna kan gå om de andra tre svarsalternativen inte passar. Man kan sedan diskutera med eleverna i varje hörn om varför de valde just det svarsalternativet. Det kräver att man har en grupp elever som känner sig trygga med sina klasskamrater både i att välja hörn och att diskutera sina val. Metoden kan ge många spännande reflektioner.

Gruppdiskussioner I en del klasser på låg- och mellanstadiet har vi haft gruppdiskussioner i helklass för att lyssna av vad andra tycker och kunna komplettera varandras svar. Denna övning förutsätter elever som är trygga med varandra.

Intervjuer Barnrättspraktikanterna har fått utbildning i kvalitativ intervjuteknik och har använt ett fast frågeformulär som de själva utvecklat. Det har inte funnits några färdiga svarsalternativ, utan alla frågor har varit öppna och svaren har antecknats av barnrättspraktikanterna.

Mentometerknappar Man förbereder diskussionsfrågor via en powerpointpresentation och använder ett tillägg för mentometerknappsfrågor. I klassrummet visar man powerpointpresentationen som vanligt, dvs. den syns på filmduken framme i salen. Eleverna får en fråga med mellan 2-9 svarsalternativ. Varje elev trycker på sin egen fjärkontroll den knapp som svarar mot det svarsalternativ som passar bäst. Efterhand som datorn registrerar elevernas svar syns antalet svar på skärmen. När alla svar har registrerats får man fram den samlade svarsbilden, antingen som stapeldiagram eller cirkeldiagram. Man kan utifrån hela resultatet på frågan diskutera med eleverna vad de tror att det beror på att fördelningen mellan de olika svarsalternativen ser ut som den gör. På så sätt diskuterar man inte enskilda elevers åsikter, utan deras tolkning av hur klassen har svarat. Det ger en direkt återkoppling till tankar kring de olika svarsalternativen och resultatet. Denna metod är mycket bra för att få med alla elevers åsikter, oavsett ålder, även de som är tystlåtna och vanligtvis inte säger något i gruppdiskussioner. Som ett komplement kan man använda sig av lappar för att samla in ytterligare tankar. Vi brukar lägga 10-12 lappar på varje bänk, och ha en ”brevlåda” vid dörren till klassrummet. Eleverna får veta att de kan skriva ner vilka funderingar som helst kring de frågor vi diskuterar, och att alla lappar kommer att samlas in i slutet, oavsett om de är använda eller inte. På så sätt pekas inte någon elev ut för att ha skrivit egna kommentarer och det blir möjligt att få in kommentarer som man inte vill diskutera i helgrupp. Mycket bra komplement till mentometerknapparna och diskussionen!

Tipsrunda På låg- och mellanstadiet har vi även använt oss av tipsrundor. Varje fråga har ett antal svarsalternativ och eleverna fyller antingen i ett eget svarsformulär eller sätter färgade pluttar i den svarsruta som passar bäst (man kan välja olika färger för pojkar och flickor samt för ålder). Om man använder färgpluttar finns det en risk att eleverna påverkas av hur andra elever har svarat. Frågorna sätts upp runt om i klassrummet eller skolan och eleverna går mellan frågorna. Fördelen är att eleverna får röra på sig och inte behöver sitta still.

LANDSTINGET KRONOBERG

6 (26)

Barnrättspraktikanter 3 Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avd. 11 Datum

Januari - februari 2013

Skola

Teknikum i Växjö

Avdelningar

Akuten, barnakuten och barnavdelning 11

Antal barn

34 barn (2/3 var 1-6 år och 1/3 var 12-18 år)

Metod

Kvalitativa intervjuer

Användbarhet

Mycket hög användbarhet

Barnrättspraktikanterna från Teknikum i Växjö hade sin praktik inom landstinget på akuten, barnakuten och barnavdelning 11 vid Centrallassarettet i Växjö. Utifrån samtal med personalen identifierades vilka områden verksamheterna önskade få kommentarer kring från besökande barn och ungdomar: Barns och ungas syn på personalens bemötande, information om vad som skulle hända under deras besök samt synpunkter på lokaler och miljön. Sammalagt intervjuades 34 barn och ungdomar. Deras åsikter, tillsammans med barnrättspraktikanternas reflektioner och rekommendationer, sammanställdes i en rapport som presenterades för verksamheterna.

Akuten Barnrättspraktikanterna fann att akutens nya barnrum inte alltid nyttjades av de barn som kom till akuten. En anledning var att rummet låg i ena hörnet och om man satte sig ner direkt vid ingången var det inte säkert att man såg att det fanns ett barnrum. En annan anledning var att dörren ofta var stängd samt att lamporna släcktes om ingen varit i rummet på ett tag. Det gjorde att en del barn inte trodde att barnrummet var öppet. Det tidningsutbud som fanns upplevdes gammalt och passade inte barn och ungdomar i alla åldrar. Barnrättspraktikanterna upptäckte även att en av dörrarna in till akutens korridorer gav insyn i andra patienters utsatta situationer och föreslog att den korridoren skulle insynsskyddas. Dessutom lyfte man fram att det vore bra med en TV som visade barnvänliga program samt att ungdomar önskade tillgång till trådlöst internet. Barn och ungdomar var överlag nöjda med informationen de fick och personalens bemötande. Möjligen upplevde de långa väntetider som besvärliga, mycket för att man inte visste vad som tog sådan tid. Reflektioner från akuten Både akutens ledning och personal mottog barnrättspraktikanternas rapport med stort intresse. Eftersom de själva varit med och diskuterat vilka frågor man var nyfikna på, var man även intresserad av svaren. Då mycket i rapporten var konkreta åtgärder som var relativt lätta att göra något åt upplevdes det positivt att med enkla medel kunna förbättra verksamheten för barn och ungdomar. ”Vi hade inte planerat att förändra det som kom fram, förutom informationsdelen. Så barnrättspraktikanterna gjorde en insats. Det var roligt att ha dem här och det var bra att få in nya ögon på akutmottagningen efter inflyttning i nya lokaler. Ja, vi har nog tagit till oss det mesta som kom fram i rapporten. Barnen var nöjda med bemötande så det fortsätter vi med.” Christina Janstad, Akutklinikens ledning

LANDSTINGET KRONOBERG

7 (26)

Förslag från barnrättspraktikanterna till akuten

Åtgärder gjorda av akuten

Ha ”fotsteg” på golvet från entrén till barnrummet så att fler upptäcker det.

Det finns numera fotsteg från entrén till barnrummet, samt information vid nummerlappsmaskinen för vuxna.

Det bör alltid vara tänt i barnrummet.

En liten ledlampa lyser upp rummet hela tiden, när barnen går över tröskeln tänds övrig belysning.

Uppdatera tidningsutbudet för att passa alla åldrar.

Tidningsbudet är uppdaterat och inkluderar även serietidningar.

Insynsskydda akutens korridor så att man inte ser vad som händer där när man sitter i väntrummet.

Dörren till akutens korridor har nu fått insynsskydd och man kan inte se vad som händer utifrån väntrummet.

Det borde finnas något att sprita händerna med.

Inga åtgärder.

Det är bra att det finns ett akutrum som är särskilt anpassat för barn, men även de andra skulle vara trevligare, det skulle uppskattas även av vuxna.

Inga åtgärder.

Man vill ha trådlöst internet i väntrummet.

Landstinget gör en översyn om ett trådlöst internet, dock inte på grund av denna undersökning.

En TV i barnrummet som visar t.ex. Barnkanalen.

En TV till barnrummet är beställd.

Önskvärt med mer information om varför man ibland behöver vänta länge på akuten.

Man ger mer information till alla patienter angående orsaker och uppskattningar av väntetider.

Barnakuten och barn- och ungdomsavdelning 11 Barnrättspraktikanterna lyfte fram att även om väntrummet på barnakuten var färgglatt och hade lekutrymme i form av fiskdamm med mera, var det väldigt få leksaker som barnen faktiskt kunde leka med. Det saknades legobitar och andra leksaker att aktivera sig med, dockskåpet var bakom glas och inte lekbart. En av orsakerna var att de leksaker som tidigare funnits hade försvunnit. Förslag som lyftes fram var att det skulle finnas fler leksaker och interaktiva datorskärmar eller whiteboardtavlor på barnakuten. För äldre barn önskade man lämpliga böcker och tidningar. Barn och ungdomar var generellt mycket nöjda med bemötandet av personalen. Det man främst önskade få mer information om var hur lång tid man kommer få vänta och ungefär hur länge man ska stanna kvar.

Reflektioner från barnakuten och barn- och ungdomsavdelningen 11 Personalen mottog barnrättspraktikanternas rapport med stort intresse. Nyfikenheten på barns och ungdomars kommentarer var stor och man diskuterade livligt det som kommit fram i intervjuerna på de två presentationsmötena. ”En sådan här utvärdering gör att vi också reflekterar över vad vi egentligen gjort på Barnakuten det här året sedan ni var här. Tack för barnrättspraktikanternas undersökning som har hjälpt oss att göra besöket på Barnakuten/Avdelning 11 ännu bättre!” Gunilla Karlsson, barnsköterska, Barnakuten

LANDSTINGET KRONOBERG

8 (26)

”ÅÅÅÅÅÅ kanon. Vi har använt deras önskemål angående mer Ipads, de hade även önskemål om mer utsmycknad av korridoren vilket vi har börjat tänka på! Vi ska införskaffa nya skåp till förrådssaker och att de kom med tips är guld värt. Mer sådant.”

Jonna Kytömäki, barnsköterska, barn- och ungdomsavdelningen 11

Förslag från barnrättspraktikanterna

Åtgärder gjorda av barnakuten och avdelning 11

Tidningsutbudet passar inte för barn i alla åldrar.

Lekterapeuten hämtar tidningar från biblioteket till äldre barn och ungdomar.

Det finns en brist på leksaker för barn att leka med på barnakuten.

Barnakuten har skapat backar med lekmaterial för olika åldersgrupper som man tar fram vid behov. På så sätt har man kommit bort från problemet med att lösa saker i väntrummet försvinner. Väntrummets fiskedamm och båt har fått sällskap av änder.

Barn som ligger inne och som inte kan gå upp till lekterapin eller barn som behöver vänta länge vill ha uppkoppling till internet.

Det finns nu iPad för barn och ungdomar att låna.

Ljuset i behandlingsrummen kan upplevas för stark, sätt in en dimmer så att man kan justera ljuset.

Det finns nu myslampor i fönstret på de två observationsrummen och i behandlingsrummet finns det myslampor på väggarna.

Gör korridorerna lite mer färgglada.

Man funderar på aktivitetstavlor eller väggdekoration.

Informera hellre för mycket än för lite om patienternas sjukdom/hälsa/medicinering och berätta på ett ungefär hur länge patienterna ska vara kvar på verksamheten.

Det finns en dataskärm i väntrummet med rullande dataskärm som berättar om hur man jobbar, orsaker till väntetider, att det finns lekmaterial att låna m.m. Dessa ska snart finnas i övriga behandlingsrum också.

Barnrättspraktikanternas intervjuer med barn och ungdomar har lett fram till många konkreta åtgärder som förbättrat för barnpatienter på akuten, barnakuten och barnavdelning 11. Personalen har på många sätt uttryckt nyttan av att veta vad barn och ungdomar tycker och har känt att de har kunnat ta till sig resultatet på ett bra sätt. Man upplevde det positivt att vara med i hela kedjan från att identifiera vad man ville ha ökad kunskap kring, till stöd i intervjuprocessen till återkoppling av resultat som omsatts i praktiska åtgärder.

LANDSTINGET KRONOBERG

9 (26)

Barnrättspraktikanter 4 Barns och ungdomars åsikter om barn- och ungdomsmottagningen Datum

Mars-april 2013

Skola

Sunnerbogymnasiet i Ljungby

Avdelning

Barn- och ungdomsmottagningen i Ljungby

Antal barn

33 barn i åldrarna 1-14 år

Metod

Kvalitativa intervjuer

Användbarhet

Mycket hög användbarhet

Barnrättspraktikanterna från Sunnerbogymnasiet i Ljungby hade sin praktik inom landstinget på barn- och ungdomsmottagningen i Ljungby. Praktikanterna diskuterade med personalen vilken information de önskade få från besökande barn och ugndomar. De identifierade gemensamt att de ville veta hur barn och unga upplevde personalens bemötande, om information om vad som skulle hända under deras besök var tillräcklig samt barns och ungas synpunkter på lokaler och miljön. Sammanlagt intervjuades 33 barn och ungdomar. Alla åsikter sammanställdes i en rapport som presenterades för verksamheten, tillsammans med barnrättspraktikanternas reflektioner. Barnrättspraktikanterna fann att personalen upplevdes som trevliga, glada och välkomnande. Resultaten visar att personalen är bra på att lyssna på och ta barn på allvar oavsett vilken ålder de hade. Speciellt uppskattat var att personalen lät barnen ta sprutor på gosedjur och att de var pedagogiska i förklaringar om vad som skulle hända under besöket. En del barn tyckte att personalen använde svåra ord som de inte alltid förstod. Vissa barn upplevde att i slutet av besöket kunde det hända att personalen vände sig till enbart föräldern och barnet kunde då känna sig exkluderad om hon eller han inte förstod vad de vuxna sa till varandra. De allra flesta barn upplever att väntrummet är roligt, vilket troligen har att göra med att man väntar så kort tid där. Barnrättspraktikanterna reflekterade kring att om barnen hade fått vänta längre tid är det möjligt att de också hade haft fler önskemål och kommentarer kring väntrummet. Resultatet visade att kan vara svårt att hitta något att göra i väntrummet om man är över 15 år gammal. Barnrättspraktikanterna la även märke till att Tv:n oftast var avstängd i väntrummet. Dessutom önskade ett antal barn att det fanns mer ritmaterial, eftersom papper tar slut fort.

LANDSTINGET KRONOBERG

10 (26)

Reflektioner från barn- och ungdomsmottagningen Personalen på barn- och ungdomsmottagningen visade ett stort engagemang för feedbacken de fick från barnrättspraktikanterna. Det var mycket intressanta diskussioner och reflektioner från personalen när resultatet presenterades. De konkreta förändringsförslagen mottogs positiva och sågs som relevanta för verksamheten. ”Vi tyckte att det var väldigt bra att få in synpunkter från patienterna via barnrättspraktikanterna. Vi kunde själva utforma frågorna inom de områden vi ville ha synpunkter på. Vi fick mycket positiv feedback och det är naturligtvis roligt att många av våra patienter är nöjda med väntrum, väntetider, bemötande och information. Utifrån de synpunkter vi fått har vi förbättrat utbudet av tidningar och aktiviteter i väntrummet. Förbättrat och förtydligat vårt sätt att kommunicera med barn genom att vända oss direkt till dem, göra dem delaktiga och använda färre svåra ord. Vi är också tydligare med varför de har kommit till mottagningen och vad som ska hända under besöket.” Märta Karlsson, avdelningschef, barn- och ungdomsmottagningen

Förslag från barnrättspraktikanterna

Åtgärder gjorda av barn- och ungdomsmottagningen

Man kan ha mer tidningar för ungdomar.

Tidningsutbudet är justerat för att även passa ungdomar.

Det kan vara bra att ha Barnkanalen på så att barn och föräldrar har något att titta på, istället för att Tv:n är stängd.

Personalen har påbörjat en diskussion kring fördelar och nackdelar med att ha Tv:n på.

Barnen önskar mer ritmaterial eftersom pappret tar fort slut. Det vore en bra idé att sätta upp en whiteboardtavla att rita på.

Personalen har vidtagit nödvändiga åtgärder för att barnen ska ha möjlighet att rita i väntrummet.

En del barn förstår inte svåra ord. Personalen behöver förklara med lättare ord.

Personalen har förbättrat och förtydligat sitt sätt att kommunicera med barnen, bland annat genom att använda färre svåra ord.

En del barn förstår inte när personalen pratar med föräldrarna. Man kan avsluta med en fråga till barnet om det är något hon eller han undrar över kring vad man just berättat för föräldern. Då kan barnet få en möjlighet att ställa frågor och känna sig delaktiga.

Personalen har förbättrat och förtydligat sitt sätt att kommunicera med barnen genom att bland annat vända sig direkt till barnen i slutet av besöket och göra dem delaktiga.

Barnrättspraktikanternas intervjuer med barn och ungdomar har lett fram till många konkreta åtgärder som förbättrat för barnpatienter på barn- och ungdomsmottagningen i Ljungby. Personalen har känt sig inkluderad och att de har haft möjlighet att påverka och vara delaktiga från början till slutet. Resultatet har upplevts relevant för verksamheten och man har tagit åt sig rekommendationerna och omsatt dem i praktiska åtgärder.

LANDSTINGET KRONOBERG

11 (26)

Kontaktklasser 5 Barns och ungdomars åsikter om informationen på 1177 Datum

Mars 2014

Skolor

Lammhultskolan, Lammhult, årskurs 5 (35 elever) Smålandsgymnasiet, Samhälls- och beteendevetenskap, Växjö, Åk 1 (16 elever) Gymnasiesärskolan, Kungsmadskolan, Växjö, Åk 1, (7 elever)

Antal barn

58 elever på mellanstadiet och gymnasiet

Intressenter

SKL:s nätverk för att stärka barnets rättigheter i Sverige + 1177

Metod

Lammhultskolan: Arbetade i grupper om 2-3 elever Smålandsgymnasiet: Arbetade enskilt Kungsmadskolan: Enskilda uppgifter som diskuterades i helklass

Användbarhet

Mycket användbart

Inför ett möte med SKL:s nätverk för att stärka barnets rättigheter i Sverige, (dit man bjudit en representant från 1177 för att diskutera barnvänlig hälsoinformation) gick det ut en förfrågan till landstingets kontaktklasser. De ombads att på egen hand, och på de sätt de själva valde, besvara ett antal frågor om hur barn och unga uppfattar informationen på www.1177.se. Eleverna fick leta upp information på 1177 kring ADHD, diabetes, diarré, halsfluss och lunginflammation.

Resultatet visar att eleverna hittade text om de olika hälsotillstånden relativt lätt. Många elever i årskurs 5 och på gymnasiesärskolan hade dock svårt att förstå informationen på 1177. Eleverna tyckte överlag att texten om hälsotillståndet var lättare att förstå än vad man skulle göra för att bli bättre eller frisk. Alla tre kontaktklasser föreslog att det borde finnas en lättläst, kortfattad och mer barnvänlig text som underlättade för barn att förstå bättre. Elevernas kommentarer presenterades på mötet med SKL:s nätverk för att stärka barnets rättigheter, där representanter från SKL, landsting och regioner i Sverige fanns med, samt en representant från 1177. Elevernas reflektioner blev inledningen på en halvdags diskussioner om hur vi kan förbättra barns och ungdomars tillgång till barnvänlig information på internet.

Förslag från eleverna

På gång

Skriv lättläst, kortfattad och barnvänlig text om hälsa så att barn och unga kan förstå informationen: • Informationen bör inte vara för lång. • Texten ska vara lätt att förstå, utan krångliga ord. • Textstorleken ska inte vara för liten. • Texten får gärna skrivas i punktform. • Det ska finnas tydliga instruktioner om vad man ska göra om man blir sjuk. • Informationen ska vara lugnande och inte oroande. • Texter om sjukdomar ska innehålla hur man blev sjuk, vad sjukdomen är, vad som händer i kroppen och hur man blir bättre/frisk. • Informationen bör finnas på svenska och andra språk.

-

SKL är på väg att ta fram en enkät som ska användas för att testa hur barn hittar och förstår informationen om psykisk hälsa på olika webbsidor. Det är en enkät som ska användas på nationell nivå med en nationell barnpanel som SKL ska skapa, men även regionalt för att testa regionala/lokala webbsidor. Syftet är att se till att barn och ungdomar hittar och förstår den information som finns på webben kring psykisk hälsa och ohälsa.

-

1177 vårdguiden har inlett en diskussion om en egen ingång för barn på 1177 vårdguiden. De funderar på att skriva information på ett barnvänligt sätt som barn och ungdomar kan hitta direkt.

LANDSTINGET KRONOBERG

12 (26)

Kontaktklasser 6 Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Datum

Mars 2014

Skolor

Smålandsgymnasiet, Samhälls- och beteendevetenskap, Växjö, Åk 1

Antal barn

14 elever på gymnasiet

Avdelning inom Landstinget

Hälso- och sjukvårdsberedningen Kansliavdelningen

Metod

Mentometerfrågor och gruppdiskussion

Användbarhet

Användbart

Landstinget Kronoberg har ambitionen att hämta in åsikter från medborgarna i länet i frågor som berör dem. Ett sätt att göra detta är genom Medborgarpanelen som är ett rådgivande forum som ska bidra till att utveckla demokratin i Landstinget Kronoberg. Medborgarpanelens webbenkät under mars 2014 handlade om deras åsikter kring patientjournaler via internet. Även om det är möjligt att delta i Medborgarpanelen från 15 års ålder är det relativt få ungdomar som är aktivt delaktiga och medelåldern är relativt hög. För att ge ytterligare en dimension till Medborgarpanelens svar kring patientjournaler via internet ställdes samma frågor i en gymnasieskola i länet, där 14 elever deltog. Resultatet är endast representativt för de gymnasieelever som diskuterat journaluppgifter via internet. Resultatet är inte heller direkt jämförbart med resultatet från Medborgarpanelen, men det är ändå intressant att se på likheter och skillnader mellan de båda grupperna. En större andel gymnasieelever såg nytta av att kunna komma åt olika sorters information från sin patientjournal via internet, än i medborgarpanelen, vilket möjligen kan bero på en större vana att sköta ärenden via internet. Samtidigt var gymnasieeleverna mer skeptiska när det gäller säkerhet på internet och såg mer risker och hade fler farhågor om att patientjournalen finns tillgänglig via internet än vad deltagarna i Medborgarpanelen gjorde. De ser en smidighet med internet utan att för den sakens skull blunda för riskerna. Många anser att den mesta informationen om dem redan finns digitalt och att patientjournalen bara är en del i detta, sårbar på samma sätt som internetbanken. Gymnasieeleverna verkade se fler fördelar än nackdelar med att få tillgång till sina journaluppgifter via internet och uppgav i hög utsträckning att de skulle läsa dessa om de fanns tillgängliga. Resultatet presenterades för Hälso- och sjukvårdsberedningen tillsammans med resultatet för medborgarpanelen och skapade på så sätt ett något bredare diskussionsunderlag kring framtida satsningar kring att göra patientjournaler tillgängliga via internet. Reflektioner från demokratistöd, kansliavdelningen ”Underlaget är litet men synpunkterna är förmedlade till den arbetsgrupp som jobbar med frågan i landstinget. Utifrån resultatet så bekräftar ungdomarna resultatet från de vuxna, nämligen att tillgång till sin patientjournal på nätet ger möjligheter samtidigt som man ser säkerhetsrisker. Ungdomarna ser fler möjligheter men också större risker. Tänker att denna kunskap kan vara viktig när landstinget så småningom ska informera medborgarna i regionen… ungdomarna är snart vuxna…” Anders Pettersson, enhetschef, demokratistöd

LANDSTINGET KRONOBERG

13 (26)

Kontaktklasser 7 Elevers upplevelser av buller i skolan Datum

Hösten 2013

Skolor

Grönkullaskolan, Alvesta, åk 4 (20 elever) Lustigkulla skola, Kosta, åk 5-6 (25 elever) Lammhultsskolan A, Lammhult, åk 3 (14 elever) Lammhultsskolan B, Lammhult, åk 3 (17 elever)

Antal barn

76 elever på låg- och mellanstadiet

Avdelning inom Landstinget

Audionommottagningen Öron-, näsa-, hals- och hudkliniken

Metod

Mentometerknappar och gruppdiskussion

Användbarhet

God användbarhet

För att ta reda på hur barn ser på buller i skolan var Lars Sjöström, hörselvårdstekniker, med ute i fyra kontaktklasser i Kronobergs län, från årskurs 3 till årskurs 6. Resultatet ger en överblick av hur dessa elever uppfattar sin ljudmiljö och kan användas i diskussioner som syftar till att förbättra bullernivån i skolor på ett mer generellt plan. Resultatet följer liknande mönster som noterats i forskningen (se Hörselhälsa, Arbetsmiljöverket 2004) där t.ex. matsalen anses vara bullrigast och där ljud från andra elever och stolar påverkar barnens koncentrations- och inlärningsförmåga. Barn har rätt att kunna tillgodogöra sig utbildningen i skolan, där bl.a. att kunna uppfatta vad läraren och andra elever säger är en viktig del av kunskapsinhämtningen. Resultatet visar att mer än vart femte elev i Lammhult upplever det svårt att alltid uppfatta vad läraren säger. Dessutom upplever hälften av barnen, oavsett skola, att det är svårt att alltid höra vad andra elever säger i helklass. En dålig ljudmiljö kan ha negativ påverkan på skolresultat. Den främsta bullerkällan är barnen själva som pratar och gör olika ljud. Resultatet är även oroväckande när många elever (50-80 %) uppger att det ibland eller ofta piper eller brusar i öronen efter att de lyssnat på ljud i hörlurar, viket är en varningssignal om att ljudet är för högt. Vid fortsatt hög ljudnivå är risken för varaktig tinnitus påtaglig. Resultatet har återkopplats till kontaktklasserna och skolornas rektorer. En presentation av resultatet samt efterföljande diskussion har skett på öron-, näsa- och halsklinikens utbildningsdag i april 2014. Barnrättsstrategen ska även presentera resultatet på en konferens för chefer inom hörselvården i Sverige som ska hållas i november 2014 i Stockholm.

Reflektioner från audionommottagningen: ”Det var viktigt att medvetengöra eleverna om deras ljudmiljö och att prata om buller och vad det är. Det var väldigt viktigt att prata om att lyssna på musik via lurar med icke skadlig ljudnivå. Jag tycker också att det var viktigt att lärarna fick ta del utav barnens synpunkter och kanske kan det hjälpa dem i att få en bättre ljudmiljö för eleverna och en bättre arbetsmiljö för dem. Vidare är det viktigt med återkoppling till rektorer som tar beslut om åtgärder för barnen och lärarnas arbetsmiljö. Detta kan också vara en bra grund för audionomer och tekniker som har med barn med hörselnedsättning och de behov som finns för dessa elever. Om normalhörande barn har problem att höra i den omfattningen som det visade då kan man bara tänka hur svårt det är för ett barn med hörselnedsättning som går integrerat. Så i samtalet med rektorer och lärare i dessa situationer är det också en bra kunskap att ha med (får meddela att det är en liten studie dock). Kanske kan man ta upp detta även när det handlar om föräldrars beslut om barnen med hörselnedsättning ska gå integrerat eller gå i skola för barn med hörselnedsättning.” Pernilla Jansson, avdelningschef, audionommottagningen

LANDSTINGET KRONOBERG

14 (26)

Kontaktklasser 8 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Datum

Hösten 2013

Skolor

Haganässkolan, Älmhult, gymnasiet åk 1-3 (35 elever) Smålandsgymnasiet, Växjö, gymnasiet åk 3 (14 elever)

Antal barn

49 elever på gymnasiet

Avdelning inom Landstinget

Folkhälsoavdelningen

Metod

Mentometerknappar och gruppdiskussion

Användbarhet

God användbarhet

Landstinget Kronoberg följer samtliga elever i årskurserna 5, 8 och gymnasiets åk 2 för att öka kunskapen om hälsa och levnadsvanor bland ungdomar i vårt län. Dessa undersökningar pekar på att ungdomar på gymnasiet blir allt mer stressade. För att få en djupare förståelse kring hur ungdomarna själva ser på stressfaktorer i sina liv och vad de gör för att återhämta sig har Ingrid Aurin Edvardsson, folkhälsoutvecklare, följt med ut i två klasser på gymnasiet. Eleverna kommenterade att det är stressande om tekniska saker som t.ex. mobilen eller datorn inte fungerar. Dels innebär tekniska problem att de kan få svårigheter att hinna med skolarbete men kanske än mer att de förlorar kontakten med andra. Att känna sig isolerad och inte vara uppdaterad uttryckte man som något mycket stressande. Stressen kring sociala relationer speglas även av att eleverna kan känna sig stressade både av att inte ha några kompisar eller av att inte hinna med de kompisar man har. Många elever känner dessutom stress över att bli accepterad av kompisar. Även skolan och prestationskrav stressar. Att vara ”perfekt” och tanken på framtiden är mer stressande i Växjö än i Älmhult, medan att klara gymnasiet är något som är ganska eller mycket stressande för majoriteten av eleverna oavsett skola. När eleverna själva får lägga till andra stressfaktorer är det många kommentarer som handlar om ekonomi, att inte ha råd med det man vill göra. Trots att eleverna uppger att de känner ganska eller mycket stress från många olika saker säger de också att de har ett antal sätt att återhämta sig på för att balansera stressen. Även om sociala relationer stressar är det just att umgås med vänner i olika former som är ett av de vanligaste sätten att koppla av. Man pratar med varandra, tittar på film tillsammans eller festar ihop. Även fritidsaktiviteter och motion användes för återhämtning i stor utsträckning. Resultatet har använts i det fortsatt folkhälsoarbetet och bidragit till en bredare förståelse över hur ungdomar resonerar kring stress och återhämtning.

Reflektioner från folkhälsoavdelningen ”Besöken i kontaktklasserna har gett mig mer kött på benen. När jag varit ute och pratat om resultatet av barn och ungdomsenkäten har jag kunnat komplettera med vad som framkom vid våra besök. T.ex. om vad som har stressat eleverna, vad de har tyckt och uttryckt som inte kommer fram i en enkätundersökning. Det ger mer när man kan göra tillägg av kvalitativa data och inte bara siffror.” Ingrid Aurin Edvardsson, folkhälsoutvecklare, folkhälsoenheten

LANDSTINGET KRONOBERG

15 (26)

Kontaktklasser 9 Ungdomars kommentarer om skolk Datum

Hösten 2013

Skolor

Haganässkolan, Älmhult, gymnasiet åk 1-3 (35 elever) Smålandsgymnasiet, Växjö, gymnasiet åk 3 (14 elever)

Antal barn

49 elever på gymnasiet

Avdelning inom Landstinget

Folkhälsoavdelningen

Metod

Mentometerknappar och gruppdiskussion

Användbarhet

God användbarhet

Landstinget Kronoberg följer samtliga elever i årskurserna 5, 8 och gymnasiets åk 2 för att öka kunskapen om hälsa och levnadsvanor bland ungdomar i vårt län. Dessa undersökningar pekar på att ungdomar på gymnasiet skolkar i allt högre omfattning. För att få en fördjupad förståelse för hur ungdomar resonerar kring skolk följde Ingrid Aurin Edvardsson, folkhälsoutvecklare, med ut i två klasser på gymnasiet. Resultatet visade att det var fler elever som anser att det är okej att skolka någon gång än de som anser att det aldrig är okej. Det finns även ett samband mellan att själva ha skolkat och att anse att skolk kan vara okej. Eleverna lyfte att ”icke legitima” hälsoskäl är vanliga orsaker till skolk som t.ex. sömnbrist eller psykisk ohälsa till följd av depressioner, stress och negativa känslor som kan komma på grund av problem i relationer. I Växjö skolkade eleverna även för att få mer tid för de inlämningsuppgifter eller prov som man värderade högre än de ämnen man skolkade från. Samtidigt som det finns en viss förståelse och acceptans av att man kan skolka lite då och då, är eleverna tydliga med att återkommande skolk kan få negativa konsekvenser på betyg och innebära att man kommer in i en ond cirkel där man skapar dåliga förutsättningar för sin framtid. Man anser att skolan måste agera på regelbundet skolkande eftersom det möjligen kan vara ett rop på hjälp. Skolan måste därefter bättre svara upp mot elevens behov av stöd i skolan eller stöd i allmänhet. Bland de mer generella förslagen på hur man minskar skolk återfinns förslag på en förbättrad undervisning samt bättre schemalagda lektioner.

Resultatet har använts dels i det fortsatta hälsoförebyggande arbetet mot skolk i länet, dels som metodöverföring för det förebyggande folkhälsoarbetet kring tobaksprevention. Reflektioner från folkhälsoavdelningen ”Det är alltid trevligt och givande att möta ungdomar ”IRL” [in real life]! Det ger en annan trovärdighet. Dessutom var det bra att vi testade med mentometerutrustningen. Jag har efter det utvecklat ett ”program” som skolorna kan använda om tobak med tillhörande handledning.” Ingrid Aurin Edvardsson, folkhälsoutvecklare, folkhälsoenheten

LANDSTINGET KRONOBERG

16 (26)

Kontaktklasser 10 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Datum

Våren 2013

Skolor

Arabyskolan, Växjö, åk 8 (16 elever) Lammhultsskolan, Lammhult, åk 8 (23 elever) Haganässkolan, Markaryd, gymnasiet åk 1-3 (35 elever)

Antal barn

74 elever på högstadiet och gymnasiet

Avdelningar inom Landstinget

Barn- och ungdomshälsan Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen

Metod

Enkätfrågor

Användbarhet

Begränsad användbarhet

Landstinget Kronoberg arbetar för att förbättra möjligheten för barn och ungdomar med psykisk ohälsa att få stöd på ett så tidigt stadie som möjligt. För att få en fingervisning kring var ungdomar anser om möjligheter att komma i kontakt med Landstinget Kronoberg vid psykisk ohälsa, samt vad som kan motverka eller möjliggöra en sådan kontakt har en diskussion förts i tre klasser på högstadiet och gymnasiet. Eleverna upplever en stor brist på tillgänglig information kring vilka alternativ det finns för stöd och hjälp vid psykisk ohälsa, hur man söker hjälp samt vad man kan förvänta sig ska hända inom hälso- och sjukvården om man söker hjälp. Elevernas kommentarer speglar även en okunskap om sekretessfrågor gentemot föräldrar samt en farhåga att man kanske inte kommer att känna förtroende för personalen som ska hjälpa en. Tanken på att öppna sig inför en främmande människa verkar skrämmande för många. Okunskapen om vad som händer med den information man berättar spär på rädslan för att ta kontakt. Resultatet pekar på en föreställning att en ungdom med psykisk ohälsa riskerar att mötas av oförstående och fördomar, vilket i sin tur riskerar att minska viljan att prata om psykisk ohälsa öppet. Eftersom eleverna främst vill vända sig till vänner eller familjemedlemmar om de mår psykiskt dåligt blir omgivningens inställning till psykisk hälso- och sjukvård väsentlig för om ungdomen söker hjälp vid psykisk ohälsa. Oberoende denna undersökning har Landstinget Kronoberg i samarbete med 1177.se uppdaterat webbsidorna och numera finns det på första sidan en länk till ”Ung och mår dåligt” som listar de vägar som finns in till stöd för psykisk ohälsa samt ”Ung” som leder till UMO.se. Resultatet har bekräftat att det är viktigt att fortsätta erbjuda ett anonymt stöd för psykisk ohälsa genom barn- och ungdomshälsan dit barn och ungdomar kan vända sig utan att känna sig stigmatiserade. I övrigt var det inte mycket nytt som framkom i undersökningen.

Kommentarer från barn- och ungdomshälsan ”Nyttan av studien är att det bekräftar det vi har känt av här, att man uppskattar att det är så anonymt hos barn- och ungdomshälsan. Man vill gärna hantera det på ett litet diskret sätt. Att man kan gå till en plats som inte är så offentlig. Barn- och ungdomshälsan ligger centralt, du kan lika gärna besöka din mormor som att gå hit, det är inte utelämnande vart man går.” Annie-Lie Jarhult, avdelningschef, barn- och ungdomshälsan

LANDSTINGET KRONOBERG

17 (26)

Kontaktklasser 11 Barns och ungdomars syn på skärmtid Datum

Våren 2013

Skolor

Hagaskolan, Markaryd åk 3 (35 elever) Lustigkulla skola, Kosta, åk 3-4 (18 elever) Kvarndammskolan, Hovmantorp, åk 5 (18 elever) Arabyskolan, Växjö, åk 8 (16 elever) Lammhultsskolan, Lammhult, åk 8 (22 elever) Haganässkolan, Älmhult, Programmet för barn och fritid, åk 3 (35 elever)

Antal barn

144 barn

Avdelning inom Landstinget

Folkhälsoavdelningen

Metod

Enkätfrågor på högstadiet och gymnasiet, presentation av varje fråga på Powerpoint sedan individuella enkätsvar på låg- och mellanstadiet

Användbarhet

God användbarhet

Inför framtagandet av en handlingsplan för digitala verktyg i Kronobergs län ombads barn och ungdomar i olika åldrar att svara på frågor om hur de ser på sin egen skärmtid. Resultatet visar på stora individuella skillnader mellan hur mycket skärmtid eleverna har på både vardagar och helger. Med skärmtid menas i denna undersökning den tid som eleverna sitter framför tv:n, datorn, surfplattan eller en mobiltelefon med skärm. Några väldigt generella slutsatser pekar på att eleverna på högstadiet och gymnasiet i högre utsträckning sitter fler timmar på vardagar framför en skärm jämfört med elever på låg- och mellanstadiet. På låg- och mellanstadiet är det främst killar som sitter längre tid framför en skärm på vardagar, medan det är tjejerna på högstadiet och gymnasiet som har högst skärmtid på vardagar. Runt var fjärde kille oavsett ålder, samt var fjärde tjej på högstadiet och gymnasiet sitter mer än 9 timmar vid en skärm under en lördag eller söndag. I många fall handlar det om att vara uppkopplad via telefonen och social med kompisar, eller vara social med kompisar via gemensamma datorspel. Även om de flesta elever anser sig ha lagom mycket skärmtid, anger de samtidigt att fler föräldrar än elever anser att de sitter för mycket tid framför en skärm. Eleverna beskriver att de blir trötta, får huvudvärk och ont i ögonen om de sitter för länge framför en skärm. Eleverna poängterar samtidigt att det finns mycket positivt som kommer med skärmtid, att det är en ny arena som man är social på, att man lär sig mycket etc. De flesta elever saknar konkreta överenskommelser med sina föräldrar om hur mycket tid de får sitta framför en skärm. Vanligast är att föräldrarna säger till när de tycker att det har varit för mycket skärmtid. Något fler yngre än äldre elever säger att föräldrarna ibland tar bort den skärm de suttit vid. Det är inte ovanligt att man då byter ut en skärm mot en annan, t.ex. lämnar datorn för att istället titta på TV. Resultatet har använts som ett diskussionsunderlag i den länsövergripande arbetsgruppen som har arbetat fram en handlingsplan för digitala verktyg i Kronobergs län.

Kommentarer från folkhälsoavdelningen ”Toppen att resultatet presenterades i vår arbetsgrupp som arbetar med att ta fram en handlingsplan kring digitala verktyg och dess användning. Resultatet har vi haft med i bakgrunden när vi skriver handlingsplanen. Innan handlingsplanen var färdig gick vi igenom resultatet av rapporten igen för att se att vi inte missat något som är viktigt att ta med i handlingsplanen.” Rebecka Moding, folkhälsoutvecklare, folkhälsoavdelningen

LANDSTINGET KRONOBERG

18 (26)

Kontaktklasser 12 Elevers på Kungsmadskolan åsikter kring informationskanaler Datum

Hösten 2013

Skolor

Kungsmadskolan i Växjö

Antal barn

6 elever på gymnasiesärskolan

Avdelning inom Landstinget

Vuxenhabiliteringen, barn- och ungdomshabiliteringen

Metod

Mentometerknappar och gruppdiskussion

Användbarhet

Hög användbarhet

Landstinget Kronoberg har ett antal informationskanaler för att nå ut med information till barn och ungdomar. Bland annat finns webbsidan www.1177.se, information som ges vid vårdtillfället och allmän hälsoinformation. Habiliteringen ville få mer information om hur elever på särskolan inhämtar information och frågor ställdes därför till Landstinget Kronobergs kontaktklass på gymnasiesärskolan. Eleverna på gymnasiesärskolan fick genom mentometerknappar besvara frågor som rör information om hälsa och de fick även diskutera och ge förslag i helklass på hur informationen kan förbättras. Eleverna upplever att det kan vara svårt att veta vem de ska vända sig till när de vill ha information om hälsa. Hälften av dem vänder sig i huvudsak till sina föräldrar när de funderar kring hälsa. En tredjedel av eleverna upplever det svårt att förstå texter om hälsan. För att även dessa elever ska kunna tillgodogöra sig av den information landstinget vill förmedla om olika hälsoaspekter måste texten vara lättförståelig och enkel. Elevernas egna förslag inkluderar att inte ha för mycket text när information om hälsa ska förmedlas, att använda lättare ord men också att storleken på texten inte får vara för liten. Knappt hälften av eleverna har besökt barn- och ungdomshabiliteringens eller habiliteringens webbsida någon gång men de som har gjort det upplever att de har haft nytta av den informationen som ges där. Hälften av eleverna har besökt Ungdomsteamet habilitering på Facebook minst en gång. Samtidigt var de övriga eleverna inte medvetna om att landstinget hade dessa webbsidor. Resultatet har använts för att stärka habiliteringens informationsarbete gentemot denna målgrupp. Bland annat har elevernas reflektioner resulterat i att informationen på webbsidorna ses över för att göras mer lättläst. ”Ung-vuxen-teamet” arbetar även med att sprida information till ungdomar om att webbsidorna finns, samt att se till att information finns tillgänglig bland annat på skolan.

Kommentarer från habiliteringen ”Jag kommer att ta upp rapporten i vårt ”ung vuxen team”. Det som jag plockar med mig är ju framförallt hur ungdomarna skaffar sig info och att vår hemsida inte fyller den funktion vi tror. Även behovet av lättläst. Jag har nu formulerat tre uppdrag till vårt ung vuxen team (det är ju faktiskt något jag inte gjort utan rapporten): Hur ska vi göra vår hemsida känd för de ungdomar som behöver känna till den, behov av lättläst info om vår verksamhet och om ”hälsa”/egenvård samt behovet att information finns tillgänglig exempelvis på skolan.” Ann-Louise Kvarnsjö Lindström, kurator, vuxenhabiliteringen

LANDSTINGET KRONOBERG

19 (26)

Kontaktklasser 13 Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor Datum

Hösten 2013

Skolor

Hagaskolan, Markaryd åk 3 (36 elever) Björkskolan, Skruv, åk 3-4 (22 elever) Lustigkulla skola, Kosta, åk 3-4 (22 elever) Arabyskolan, Växjö, åk 8 (17 elever) Lammhultsskolan, Lammhult, åk 8 (25 elever) JB Gymnasiet, Växjö, Idrott- och hälsa, åk 3 (22 elever) Kungsmadskolan, Växjö, Gymnasiesärskola, åk 1 (6 elever)

Antal barn

150 elever på låg-, mellan- och högstadiet samt gymnasiet

Avdelning inom Landstinget

Informationsavdelningen, alla verksamheter som önskar kommunicera externt med barn och ungdomar

Metod

Enkätfrågor på högstadiet och gymnasiet, presentation av varje fråga sedan individuella enkätsvar på låg- och mellanstadiet samt mentometerknappar och diskussion på gymnasiesärskola

Användbarhet

Användbar

Landstinget Kronoberg har ett antal informationskanaler för att nå ut med information till barn och ungdomar. Det har saknats information om vart barn och ungdomar i olika åldrar själva hämtar information kring sin hälsa och vilka informationskanaler de föredrar. Frågor ställdes därför till Landstinget Kronobergs kontaktklasser för att få en fingervisning om hur man inhämtade information i olika åldersgrupper. Eleverna på låg- och mellanstadiet vänder sig i huvudsak till sina föräldrar för att få information om sin sjukdom och hur de ska bli eller hålla sig friska. Runt 90 procent av eleverna på låg- och mellanstadiet vill också få hälsoinformation från sina föräldrar, om de själva får bestämma. Eleverna på högstadiet och gymnasiet får också mycket av sin hälsoinformation från föräldrarna. Om de själva fick bestämma så skulle de i lika stor utsträckning vända sig till sina föräldrar, skolsköterskan och internet, samt vårdcentralerna. Hälften av eleverna på gymnasiesärskolan uppgav att de vänder sig till sina föräldrar om de vill ha information om sin hälsa. De nämnde även att det kan vara svårt att veta vem man ska vända sig till om man vill ha information om sin hälsa. Eleverna använder internet och 1177 i mycket begränsad utsträckning och det är inte heller vanligt att man frågar sina kompisar om hälsoråd. Däremot finns en större benägenhet att få information från vårdcentralen eller skolsköterskan. Det finns ett behov av att synliggöra Patientnämndens uppdrag så att barn och unga vet vart de kan vända sig om de har klagomål eller synpunkter på vård, bemötande eller annat inom hälso- och sjukvården. Resultatet har spridits brett inom landstinget och har lett till diskussioner om hur vi når barn och ungdomar med relevant hälsoinformation.

Kommentarer från informationsavdelningen och folkhälsoavdelningen ”Rapporterna om informationskanaler kring hälsofrågor och flera andra rapporter kommer jag att ha med mig när de frågorna dyker upp i mina verksamheter.” Stina Solin, informatör, informationsavdelningen ”Resultatet visar att många barn/ungdomar pratar med sina föräldrar när det gäller hälsa och råd. Är också ganska förvånad att 1177.se inte har slagit igenom som informationskanal för ungdomar ännu.” Rebecka Moding, folkhälsoutvecklare, folkhälsoenheten

LANDSTINGET KRONOBERG

20 (26)

Kontaktklasser 14 Elevers åsikter om goda hälsovanor och lämpliga informationskanaler Datum

Hösten 2013 Hagaskolan, Markaryd åk 3 (35 elever)

Skolor

Lustigkulla skola, Kosta, åk 3-4 (18 elever) Kvarndammskolan, Hovmantorp, åk 5 (18 elever)

Antal barn

71 elever på låg- och mellanstadiet

Avdelning inom Landstinget

Folkhälsoavdelningen

Metod

Gruppdiskussion

Användbarhet

Begränsad användbarhet

Folkhälsoavdelningen ansvarade för att i samverkan med andra länsaktörer utveckla en handlingsplan för folkhälsofrågor. För att få en fingervisning kring var barn och ungdomar anser vara goda hälsovanor och var de vill få sin information om bra hälsovanor från har elever i olika kontaktklasser på låg- och mellanstadiet diskuterat frågan i helklass. Eleverna på låg- och mellanstadiet hade en relativt samstämmig syn om att goda hälsovanor inkluderar fysisk aktivitet, goda matvanor, att vara utomhus, tid för återhämtning samt lagom med skärmtid. Det fanns dock skillnader mellan det klasserna fokuserade på i diskussionerna, bland annat synen på fysisk aktivitet som uteslutande organiserade sportsaktiviteter eller som en del av vardagsmotionen. Synen på hälsosam mat var desto enhetligare där man hade många tankar om vikten av att äta rätt och vad som ansågs vara ohälsosam mat. Det fanns även en samsyn kring att sömnen är viktig för hälsan. Liksom tidigare klassdiskussioner har visat föredrar eleverna att få hälsoinformation från föräldrarna. Man ser även skolsköterskan som en relevant kanal för hälsoinformation, däremot inte lärarna. Elevernas intresse för att få information via internet ökade inte med åldern. Resultatet bekräftade det man redan kände till och tillförde inte något nytt. Användbarheten var därför inte så hög.

LANDSTINGET KRONOBERG

21 (26)

Kontaktklasser 15 Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen Datum

Våren 2013

Skolor

Haganässkolan, Älmhult, barn- och fritidsprogrammet samt vård- och omsorgsprogrammet, åk 1-3 (39 elever)

Antal barn

39 elever på gymnasiet

Avdelning inom Landstinget

Ungdomsmottagningarna

Metod

Enkätfrågor

Användbarhet

Låg användning

I Kronobergs län finns det ungdomsmottagningar/ungdomstid i varje kommun. I ungdomsmottagningarnas uppdrag ingår att informera elever på länets kommunala skolor och friskolor om sex och samlevnad. Ungdomsmottagningen har tagit fram ett uppdrag och riktlinjer för det utåtriktade arbetet mot skolor som lyfter fram den information man önskar förmedla till ungdomarna. Baserat på detta underlag har ett antal frågor utvecklats för se vilka åsikter ungdomar har om innehållet i ungdomsmottagningens information kring sex och samlevnad. Innehållet berör bland annat frågor som rör sex och samlevnad, sexbrottslagen, kondomanvändning, preventivmedel, akut p-piller/dagen-efter-piller, sexuellt överförbara sjukdomar, abort samt kunskap om killars och tjejers underliv. Ungdomsmottagningen verkar ha tänkt rätt kring de kunskapsområden man fokuserar på i samtalen med ungdomarna och utbildningarna i skolan. Även om eleverna anser sig ha god kunskap inom vissa områden är det tydligt att de ändå önskar få ytterligare information. Alla områden som ungdomsmottagningen lyfter med ungdomarna har uppgetts verkar vara relevanta, möjligen kan eleverna tänka sig mer kunskap kring hbtq-frågor. Resultatet visar att innehållet i ungdomsmottagningens information kring sex och samlevnad upplevs vara relevant för ungdomarna. Eftersom det endast är en kontaktklass som deltagit i undersökningen är det svårt att veta hur representativa deras svar är. Ungdomsmottagningarna fortsätter att utveckla sin information utifrån de riktlinjer för det utåtriktade arbetet mot skolor som de tagit fram.

LANDSTINGET KRONOBERG

22 (26)

Kontaktklasser 16 Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan Datum

Våren 2013

Skolor

Arabyskolan, Växjö, åk 8 (17 elever) Lammhultsskolan, Lammhult, åk 8 (25 elever) Haganässkolan, Älmhult, gymnasiet BF och VO programmet, åk 1-3 (22 elever) JB Gymnasiet, Växjö, Programmet för drott- och hälsa, åk 3 (38 elever)

Antal barn

102 elever på högstadiet och gymnasiet

Avdelning inom Landstinget

Barn- och ungdomshälsan

Metod

Enkätfrågor

Användbarhet

Användbar

Barn- och ungdomshälsan öppnade i september 2012. De stöttar och hjälper barn och ungdomar 6 - 18 år som har lättare psykisk ohälsa. På barn- och ungdomshälsan arbetar sjuksköterskor, socionomer, psykologer och psykoterapeuter med långvarig vana av att arbeta med barn, ungdomar och familjer. Man kan träffas på barn- och ungdomshälsans lokaler i centrala Växjö eller i barnets/ungdomens hemkommun efter överenskommelse. Barn och ungdomar kan komma på egen hand eller tillsammans med sina föräldrar. För att ta reda på om formerna och innehållet i barn- och ungdomshälsan stämde överens med vad unga önskade för stöd från dem, diskuterades detta i fyra klasser på högstadiet och gymnasiet. Diskussionen i kontaktklasserna visar att eleverna vänder sig främst till föräldrar, syskon och kompisar när de känner sig oroliga eller ledsna. Först på gymnasienivå vänder man sig främst till kompisar före familjemedlemmar. Runt hälften av alla elever skulle däremot inte prata med någon i sin familj och de vänder sig sällan till vuxna i skolan eller inom sjukvården när de känner sig oroliga eller ledsna. Eleverna skulle vilja träffa barn- och ungdomshälsan i skolan eller på vårdcentralen. Ju närmare Växjö de var, desto fler föredrog ett centralt ställe i centrum. Många elever tyckte att eftermiddagar eller kvällar var bra tider att besöka barn- och ungdomshälsan. Runt var fjärde elev önskade helgöppet. Resultatet har diskuterats och varit ett underlag för verksamhetsutveckling. Framför allt har man identifierat ett antal områden man vill fortsätta kvalitetssäkra i diskussioner med besökande barn och ungdomar.

Kommentarer från barn- och ungdomshälsan ”Enkätundersökningen har gett en indikation på hur vi kan tänka framöver angående dessa frågor. Det har även väckt frågor och tankar om hur vi vill fortsätta att utveckla verksamheten. När man är ung och inte varit i kontakt med sjukvården så mycket kan det kanske vara svårt att svara på dessa frågor. Barnen och ungdomarna svarar helt enkelt utifrån sin erfarenhet. För att få en så nyanserad bild som möjligt behöver vi därför även rikta oss till vår målgrupp det vill säga de barn och ungdomar som far illa och kommer till oss på barn- och ungdomshälsan.” Annie-Lie Jarhult, avdelningschef, barn- och ungdomshälsan

LANDSTINGET KRONOBERG

23 (26)

Kontaktklasser 17 Barns åsikter om vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande Datum

Våren 2013

Skolor

Hagaskolan, Markaryd åk 3 (36 elever) Björkskolan, Skruv, åk 3-4 (22 elever) Lustigkulla skola, Kosta, åk 3-4 (22 elever) Kvarndammsskolan, Hovmantorp, åk 5 (20 elever)

Antal barn

100 elever på låg- och mellanstadiet

Avdelning inom Landstinget

Primärvården

Metod

Gruppdiskussioner och tipsrunda

Användbarhet

Användbar

För att påbörja arbetet med barns och ungas deltagande i landstingsfrågor inleddes en diskussion med fyra klasser på låg- och mellanstadiet. Eftersom detta var första gången fanns det inga förslag på diskussionsområden från verksamheten. Barnrättsstrategen beslöt därför att ta reda på vad elever på lågoch mellanstadiet har för tankar och funderingar kring vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande. Det framkom att barnen ofta känner sig oroliga och rädda inför besöket på vårdcentralen och sjukhuset. De har ont, känner sig ängsliga när de inte vet vad som väntar dem i form av behandling och medicinering m.m. Många lyfter fram att man inte gillar pinnen på tungan eller sprutor. När barnen däremot berättar om sina erfarenheter av personalens bemötande är kommentarerna övervägande positiva. Eleverna beskriver att vårdpersonalen har en förmåga att bemöta och förstå barnens oro och rädsla på ett sätt som gör att barnen känner sig positivt bemötta, oavsett deras tidigare oro inför besöket. Det är även tydligt i resultatet att barn på låg- och mellanstadiet upplever att väntrummen inte riktigt vänder sig till barn i den åldern (eller äldre). Leksakerna och de pedagogiska materialen är för mindre barn och avsaknaden av åldersanpassat material kan möjligen förklara varför många lyfter fram att de upplever väntrummet som tråkigt. Eleverna ger i rapporten ett antal förslag om hur väntrummen bör vara, utifrån deras perspektiv. Resultatet har använts som exempel på hur barnens åsikter kan inhämtas i verksamheten i de interna barnrättsutbildningarna för landstingets personal. I övrigt har olika verksamheter sneglat på barnens kommentarer kring väntrum när man funderat på att förbättra väntrumsmiljön.

Kommentarer från demokratistöd ”Denna undersökning var den första dialogen vi hade i kontaktklasserna på låg- och mellanstadiet. Det fanns ingen verksamhet som hade initierat frågan vilket var en svaghet vid förmedlandet av resultatet. Nyttan av studien var istället att visa på att formen med kontaktklasser fungerar för landstingsverksamheter.” Susann Swärd, barnrättsstrateg, demokratistöd

LANDSTINGET KRONOBERG

24 (26)

18 Övriga kommentarer En del kommentarer har inkommit i denna utvärdering som lyfter fram mer generella aspekter av att barns och ungdomars åsikter kommit landstinget till del i form av barnrättspraktikanter och kontaktklasser: Kommentarer från barn- och ungdomskliniken ”Jag har uppfattat att dessa rapporter från barnrättspraktikanterna togs emot mycket väl och ledde till bra dialog inom de berörda enheterna och även på ett övergripande plan inom verksamheten. Jag har också uppfattat att det gjorts bra konkreta förbättringar utifrån resultatet.” Jan-Åke Jönsson, barnhälsovårdsöverläkare, barn- och ungdomskliniken Kommentarer från folkhälsoenheten ”Gällande rapporterna gjorda utifrån kontaktklasserna så tycker jag absolut att de varit till nytta. Har läst och använt informationen i diskussion i arbetet med handlingsplan. Jag kan dock inte peka på någon specifik kommentar ur rapporterna som påverkat extra mycket. Jag tycker rapporterna ger bra underlag och ett bra sätt att göra barn och unga delaktiga. ” Hanna Lunding, folkhälsoutvecklare, folkhälsoenheten Kommentarer från barnhabiliteringen ”Jag försöker tänka på frågeställningarna utifrån de barn/ungdomar som vi har hos oss på barn- och ungdomshabiliteringen d.v.s. utvecklingsstörning, autism och rörelsehinder. Det är svårt att precis dra slutsatser och överföra till de barn/ungdomar som finns hos oss och som har olika svårigheter. Men buller och oljud är ett hinder och det blir svårigheter i matsal och gympasal när man ska fokusera på så mycket annat utöver ljud. Stress att räcka till och tankarna kring att vara perfekt kan man ju verkligen fundera över när man inte ens ”ser” och verkar perfekt ut. Psykisk ohälsa och vem man ska vända sig till kanske heller inte är så klart. Har man kontakt hos oss så finns det möjlighet till samtal med kurator och psykolog kring bland annat psykisk ohälsa och andra funderingar. Men det finns säkert de ungdomar som även vänder sig till ex barn-och ungdomshälsan för man vill vara som alla andra kompisar. Då tänker jag kanske främst på ungdomar inom neuropsykiatriska diagnoser. Skärmtid, sociala medier, dataspel/tv spel … vi ser problematiken hos oss och jobbar tillsammans med andra verksamheter kring s.k. hemmasittare som inte kommer iväg till skolan av olika anledningar. Här behövs däremot utbildning och kunskap hur man ska förhålla sig till detta då ingen egentligen har lösningen.” Karin Solling, avdelningschef, barnhabiliteringen

LANDSTINGET KRONOBERG

25 (26)

19 Slutsatser kring barns och ungas deltagande Barn och ungdomar har under två års tid haft ökade möjligheter att göra sina åsikter hörda inom Landstinget Kronoberg. Sammanlagt har det blivit 2 rapporter från barnrättspraktikanter inom landstingets verksamheter och 15 rapporter utifrån deltagande kontaktklasser. Oavsett om barn och unga deltagit i kontaktklasser eller intervjuats av barnrättspraktikanter har de fritt fått uttrycka sina åsikter, i enlighet med artikel 12 i barnkonventionen. Deras åsikter har tillmätts betydelse utifrån barnets ålder och mognad och på olika sätt kommit landstingets verksamheter till del. De åsikter som barn och unga fört fram i intervjuerna med barnrättspraktikanter har varit mycket relevanta för landstinget och har resulterat i många konkreta åtgärder som har förbättrat vården för barn och ungdomar inom de berörda verksamheterna. Genomslagskraften för barns och ungas delaktighet har i dessa fall varit mycket stor. Det är något svårare att fastställa den faktiska effekten på konkreta åtgärder inom Landstinget Kronoberg som ett resultat av barns och ungas delaktighet genom landstingets kontaktklasser. Frågorna har inte alltid varit formulerade med specifika förändringsmål i åtanke utan ibland endast syftat till att få en förståelse för bredden i hur barn resonerar kring olika hälsoaspekter. Därmed blir deras delaktighet användbart som bakgrundsmaterial inför framtida verksamhetsdiskussioner, vilket blir ett resultat i sig själv. Där det funnits ett specifikt verksamhetsintresse för att ta del av barns och ungas åsikter har deras kommentarer blivit ett uppskattat underlag som man haft med sig i det fortsatta arbetet. Några slutsatser att dra utifrån resultatet av denna utvärdering är:  Användandet av barnrättspraktikanter som befinner sig inom verksamheten för att intervjua barn och ungdomar ger oerhört konkreta och praktiska förbättringsförslag. Verksamheternas engagemang inför och under praktikperioden innebär även att man är intresserad av att ta del av resultatet. Förslag på åtgärder blir verksamhetsnära och lätta att förhålla sig till.  När personal från Landstinget Kronoberg följer med ut i kontaktklasserna upplevs resultatet mycket relevant för det fortsatta egna arbetet. Detta för att personalen varit aktiv i att ta fram diskussionsfrågor och engagerat sig i diskussionerna med eleverna. Även fortsättningsvis bör man sträva efter att berörda personer är delaktiga i diskussionerna i kontaktklasserna.  Det är viktigt att inför diskussioner i kontaktklasserna ha klart för sig vad man ska använda resultatet till. Ju mer involverade berörda verksamheter är utvecklandet av diskussionsfrågor eller enkäter, desto mer relevant och verksamhetsnära blir resultatet. En mer strukturerad diskussion om hur man vill använda resultatet bör ske inledningsvis för att se till att barns och ungas delaktighet blir meningsfull och relevant för alla berörda.  I de fall där barnens deltagande har gett begränsad effekt på landstingets verksamhet har det främst handlat om att det saknats tydliga mottagare eller att den interna spridningen av resultatet av olika skäl uteblivit. Men det har även handlat om att man inte i förväg funderat kring vilket resultat man har nytta av, varpå diskussionsfrågorna inte har gett ett resultat som har varit användningsbart.  En del av rapporterna har haft begränsad effekt eftersom resultatet i sig inte varit något nytt, utan snarare bekräftat det man redan visste. Sådant resultat leder sällan till specifika åtgärder men är ändå viktiga som avstämning av att de uppfattningar man har om barns och ungdomars åsikter fortfarande är valida. På så sätt blir resultatet användbart även om det inte är nydanande.  Arbetet med barnrättspraktikanter och kontaktklasser är arbetskrävande och sker inte av sig själv. Kontaktklasser måste identifieras och koordineras, barnrättspraktikanter behöver handledas och utbildas. Dessutom behöver verksamheternas behov av input från barn och ungdomar identifieras och bearbetas så att deltagandeformen är lämpliga för både elever och landstingspersonal. Det krävs således även fortsättningsvis en central resurs med utrymme i sin tjänst för att koordinera, utveckla och sammanställa barns och ungas delaktighet inom Landstinget Kronoberg.

LANDSTINGET KRONOBERG

26 (26)

Avslutande reflektioner Bortsett från den rent juridiska rättigheten för barn och ungdomar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem, har många landstingsverksamheter upplevt en stor egennytta av att känna till vad barn och ungdomar tycker. Eftersom barn och ungdomar inte är en homogen grupp uttrycker de många olika åsikter. Bredden på deras reflektioner är ett värdefullt underlag när verksamheter ska göra förändringar eller kvalitetsförbättringar. Till exempel är kunskapen om att det finns ett fåtal barn som inte förstår vad personalen säger till dem, eller vad vi kommunicerar på våra hemsidor, tillräcklig för att få oss att fundera över hur vi kan förenkla och förtydliga för att så många barn som möjligt ska få sina rättigheter tillgodosedda inom hälso- och sjukvården. Det är viktigt att ha med sig att rapporterna ger en ögonblicksbild av vad ett fåtal elever tycker just då om de frågor de diskuterar. Underlaget är för litet för att vara representativa för alla barn och ungdomar i länet. De åsikter som barn och ungdomar uttrycker i kontaktklasserna är därmed endast är en fingervisning om hur barn kan resonera. Kontaktklassernas bidrar helt enkelt med ett intressant underlag som kan fördjupa landstingets interna diskussioner. Barns och ungdomars deltagande behövs för att lyfta fram deras perspektiv på de frågor som diskuteras inom hälso- och sjukvården på ett så tidigt stadie i processen som möjligt. Beslut och verksamhetsförändringar som inkorporerar barns och ungas åsikter har en större potential att uppfattas som relevanta utifrån hur barn och unga uppfattar sin vardag och verklighet. Med kommande förstärkningar av barns rätt till inflytande i patientlagen i början av 2015 lär frågan om barns deltagande öka inom hela hälso- och sjukvården och bli en allt mer naturlig del av det strategiska och långsiktiga arbetet som berör barn och unga. Former för barns och ungas delaktighet i mer övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor behöver fortsätta att utvecklas, inte minst på centrumnivå och för övergripande beslut som fattas av förtroendevalda för hela Landstinget Kronoberg. Att göra barn och ungdomar delaktiga kräver att man hittar metoder som gör deras delaktighet intressant och värd deras tid och engagemang. Deras deltagande måste samtidigt upplevas bringa ett mervärde för de beslut som fattas. Kanske är tiden mogen att bygga upp ett barn- och ungdomsforum för att skapa en kontinuerlig arena för delaktighet och inflytande för barn och ungdomar? Ett sådant forum skulle bidra till att på ett mer strategiskt sätt inkludera barns och ungdomars åsikter i ett tidigt skede i beslutsprocessen. Dessutom skulle ett välfungerande barn- och ungdomsforum stärka barns och ungdomars tilltro till den demokratiska processen och visa på värdet av barns och ungas delaktighet i samhället. Denna utvärdering har visat att barns och ungdomars deltagande är ytterst relevanta för hälso- och sjukvården. Hur användbara barns och ungdomars åsikter blir för beslut och förändringsprocesser är däremot helt avhängigt landstingets förarbete med att formulera syfte och mål med deras deltagande. Ju tydligare landstinget är med vad man önskar för feedback och hur man tänker sig använda denna, desto relevantare blir barns och ungas delaktighet för alla inblandade. Barns och ungdomars deltagande kommer även fortsättningsvis vara en viktig del av landstingets långsiktiga arbete med att skapa goda förutsättningar för barn och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Avslutningsvis vill vi säga ett stort tack till alla de elever och lärare som deltagit och bidragit med både tid och reflektioner kring hälso- och sjukvårdsfrågor! Deras medverkan har varit mycket uppskattad och visat på både möjligheter och nyttan av att diskutera med och lyssna på barn och ungdomar!