Institutionen för pedagogik
Barns Kosthållning En studie om hur barns matvanor påverkar deras arbete i skolan Louice Gunnarsson Ottilia Nemeth-Varga Hahn Monica Rundberg
Examensarbete 10 poäng i Lärarutbildningen Vårterminen 2006
Examensarbete 10 poäng i Lärarutbildningen Vårterminen 2006
SAMMANFATTNING Louice Gunnarsson, Ottilia Nemeth-Varga Hahn & Monica Rundberg Barns Kosthållning En studie om hur barns matvanor påverkar deras arbete i skolan Children’s Diet A study about how children’s diet affect their work in school Antal sidor: 24
Syftet med den här studien är att se hur barns kostvanor påverkar deras inlärning för att få en bättre förståelse för elevers okoncentration. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer utförda på fyra skolor. Vi intervjuade sju pedagoger, en rektor, två skolsköterskor, en speciallärare och en specialpedagog, en skolläkare samt elever i årskurs två och elever i en förskoleklass. Genom intervjuerna framkom att yngre elever har goda kostvanor som ändras med åren. Matvanor grundar sig tidigt och har vårdnadshavare dåliga kostvanor förs dessa över till barnen. Det stressfyllda samhället bidrar även till sämre matvanor därför är det viktigt att vi vuxna är goda förebilder.
Sökord: Barn, Inlärning, Matvanor, Trötthet, Koncentrationssvårigheter Postadress Växjö universitet 351 95 Växjö
Gatuadress Universitetsplatsen
Telefon 0470-70 80 00
E-post
[email protected]
Innehållsförteckning Sammanfattning Innehållsförteckning 1. Inledning .......................................................................................................................... 1 1.1 Bakgrund...................................................................................................................... 1 1.2 Syfte .............................................................................................................................. 2 1.3 Begreppsförklaring och avgränsning ........................................................................ 2 2. Litteraturgenomgång .................................................................................................. 3 2.1 Historisk tillbakablick................................................................................................. 3 2.2 Hur teoretikerna ser på elevers inlärning................................................................. 4 2.3 Kostvanor ..................................................................................................................... 5 2.4 Hur elevers matvanor påverkar deras lärandesituation ......................................... 5 2.5 Fysisk miljö och föräldrainflytande........................................................................... 7 2.6 Elevens och vårdnadshavarens ansvar...................................................................... 7 3. Metod ................................................................................................................................ 9 3.1 Val av metod ................................................................................................................ 9 3.2 Urvalsgrupp ................................................................................................................. 9 3.3 Genomförande ......................................................................................................... 11 3.4 Bearbetning och utvärdering ................................................................................... 11 3.5 Tillförlitlighet och Validitet...................................................................................... 12 3.6 Etik.............................................................................................................................. 12 3.7 Diskussion av metod.................................................................................................. 13 4. Resultat ......................................................................................................................... 14 4.1 Sammanställning av elevernas svar......................................................................... 14 4.2 Sammanställning av pedagogers, läkares och skolsköterskors svar .................... 15 4.3 Vad skolorna anser att de kan göra för att få eleverna att äta bättre.................. 18 4.4 Vad skolorna anser att elever och vårdnadshavare har för ansvar ..................... 19 5. Analys och Diskussion ................................................................................. 20 5.1 Kan barns dåliga matvanor förebyggas .................................................................. 20 5.2 Vilka konsekvenser kan elevers matvanor få för deras arbetssituation i skolan 21 5.3 Sammanfattning ........................................................................................................ 23 5.4 Slutord ........................................................................................................................ 24 6. Referenser..................................................................................................... 25 Bilagor
1. Inledning
Bra vanor är lika beroendeframkallande som dåliga, men de bygger upp ditt liv istället för att riva ner det. Harvey Mackay.
1.1 Bakgrund Vi är tre studenter som under vår utbildning funnit ett gemensamt intresse för barns matvanor samt om matvanorna har betydelse för lärandet. Enligt våra erfarenheter grundar sig barns matvanor i tidig ålder därför vill vi se om det kan finnas något samband mellan elevers lärande och kosthållning. De senaste åren har vi hört att det debatterats mycket om våra matvanor. Media går ut med varningar om vad vi människor ska undvika att äta. Media varnar även för att fel kostvanor ofta leder till fetma eller andra sjukdomar som till exempel hjärtoch kärlsjukdomar. I och med alla dessa varningar känns det därför viktigt att undersöka om dåliga kostvanor även påverkar elevers inlärningssituation, alltså om det finns någon betydelse för att sämre kostvanor påverkar elevernas inlärning negativt. Erfarenheter har visat att elever i skolan har svårare att ta till sig kunskap och att de bland annat har vissa koncentrationssvårigheter. Vi har även via media sett och hört att många elever de senaste åren har gått ut grundskolan med läs- och skrivsvårigheter. Om det är så att det beror på sämre kostvanor anser vi att det är av stor vikt att detta uppmärksammas. Genom att intervjua elever, pedagoger, skolsköterskor och skolläkare hoppas vi få svar på hur eleverna påverkas av olika kostvanor men även att få en djupare förståelse för om dåliga matvanor kan ligga till grund för barns lärandesituation. Något annat som bör poängteras är att vi som pedagoger ser till varje individ och månar om elevens välbefinnande. Detta innebär att pedagoger har ett ansvar för att se till att alla elever har rätt till undervisning på lika villkor. För att kunna förmedla kunskap måste pedagogen vara medveten om att elever tar till sig kunskap på olika sätt. Har en elev inte ätit ordentligt kan detta leda till trötthet och koncentrationssvårigheter som bidrar till att eleven inte kan ta till sig kunskapen. Enligt författarna Porsman och Paulún (2003) leder skräpmat och dåliga matvanor till illamående, magont samt huvudvärk. Även humöret påverkas negativt, eleven kan bli överkänslig, lättirriterad och aggressiv vilket vi har egna erfarenheter av. För att barnen i Sverige ska bli goda samhällsmedborgare när de avslutat grundskolan, har skolan därför en skyldighet när de vägleder eleverna genom skolåren. I Lpo 94 står det att ”Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten” (Lärarboken 2003 s.12). Med det här menas att alla berörda inom skolan bör vara goda förebilder för sina elever genom att följa de mål och lagar som finns föreskrivna. I Läroplanen (Lpo 94) betonas även att ”Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön” (2003 s.20). Vidare kan man läsa i skollagen kap. 14 2 § att ”Skolhälsovården har till ändamål att följa elevernas utveckling, bevara och förbättra deras själsliga och kroppsliga hälsa och verka för sunda levnadsvanor hos dem” (2003 s.124). Enligt författarna Eliasson & Gebre-Medhin (2003) läggs grunden för barns matvanor redan i mammans mage. Har föräldrarna dåliga kostvanor som läsk, godis, chips och annat snacks
1
mellan målen förs de här vanorna omedvetet över till barnen. Vanor läggs inte om bara för att man får barn, vanor följer med i livet vare sig de är bra eller dåliga och ofta är det svårt att bryta mönstret. Många, som vi upplever det, och då särskilt barnfamiljer verkar ha allt större krav på sig att hinna med så mycket som möjligt. Samhället vi lever i verkar mera stressfyllt, vi måste hinna med så mycket som möjlig, det känns som om tiden går allt fortare. Det kan vara allt från olika aktiviteter som rör barnen, likväl som aktiviteter som föräldrarna själva utövar. Det kan även vara hur föräldrarnas arbetssituation ser ut med kurser, möten och övertidsarbeten. Hjulet snurrar på vilket resulterar i att sysslor som matlagning blir åsidosatta. Idag arbetar kvinnan lika mycket som mannen gör. Det här bidrar till att matlagningen som förr tillreddes av den förälder som var hemma numera ofta ersätts av skräpmat som pizza, gatuköksmat, läsk, kakor och godis. Den här snabbmaten innehåller ofta mycket kolhydrater som fort ger energi och mättnadskänsla ”Om man snabbt dricker ett glas juice stiger blodsockret i en halvtimma för att därefter sjunka. Att blodsockret sjunker beror på att det är flera olika organ som tar upp socker, bland dem hjärnan, som är helt beroende av blodsockret för att få energi” (Erlansson-Albertsson 2004 s. 55). 1.2 Syfte Vårt syfte med den här studien är att undersöka hur elevers kostvanor ser ut och om kostvanorna påverkar deras arbete i skolan. Vi vill även ta reda på hur dåliga matvanor kan förebyggas. • •
Vilka konsekvenser kan barns matvanor få för deras arbetssituation i skolan? På vilket sätt kan barns dåliga matvanor förebyggas?
1.3 Begreppsförklaring och avgränsning Vår undersökning bygger på intervjuer gjorda med barn i förskoleklass samt med elever i årskurs 2. Undersökningen bygger även på intervjuer med pedagoger. För att underlätta för läsaren har vi valt att kalla barn/elever för endast elever utom i de fall där vi refererar till litteraturen och respondenternas uttalanden. Detsamma har vi gjort när det gäller pedagogerna där vi valt att kalla dem vid bokstäver som A, B, C och så vidare och skolorna 1, 2, 3 och så vidare. Vidare vill vi förklara att det i texten förekommer en förkortning VFU som står för Verksamhets Förlagd Utbildning, det betyder att man som student är ute på förskola eller skola och praktiserar.
2
2. Litteraturgenomgång 2.1 Historisk tillbakablick Det har blivit stora skillnader i människans matvanor nu mot förr. Christenson & Sundling (2003) understryker att ”Förr var maten producerad hemma på gården eller i byn- och endast några få varor kom från någon annan del av landet eller utifrån världen” (2003 s.144). Människorna odlade sina råvaror på gårdarna varifrån man fick grönsaker, frukt, kött, mjölk samt ägg från djuren. Men idag ser det annorlunda ut eftersom avståndet mellan producent och konsument har blivit längre, bearbetningen är hög och bestämmelserna är många. Vårt samhälle har blivit mera stressfyllt och därför tar vi oss inte tid till att tillaga en riktig måltid. Tillgängligheten till mat har även ändrats, man kan nu för tiden hitta olika sorters livsmedel som till exempel färska frukter och grönsaker som till skillnad mot förr endast fanns att tillgå under den aktuella växtperioden. Det här på grund av ökade förvaringsmöjligheter och snabba transporter världen över. Det finns även många fler färdiga rätter att tillgå mot förr. Den här tillgängligheten gör att många oftast väljer den enklaste vägen att bereda mat, alltså köper färdiga rätter på burk eller i plastförpackningar. I många fall gör vi det ännu smidigare för oss och åker till ett gatukök. Christenson & Sundling (2003) påpekar att tidigare gjordes måltiden till en gemenskap där familjen samlades efter dagens sysslor, det fanns ingen stress som skilde familjen åt. Idag däremot framhåller Eliasson & Gebre-Mehdin (2003) att vi styrs av mycket annat som till exempel olika fritidsaktiviteter som gör att familjer inte har tid till att äta tillsammans. En parallell kan dras mellan det som skrivs ovan och vad som skrivs i boken Socker och fett på gott och ont (Erlandson-Albertsson 2004). Här menar författaren att ätandet kan delas in i fyra stadier. I det första stadiet var människan en samlare, hon plockade sin mat som kunde vara frukt, nötter och småfisk. Det här var lättsmält och energirik föda vilket bidrog till att mellan ätandet fanns det krafter till arbete samt annan sysselsättning. I stadium två lärde sig människan jaga större djur, vilket bidrog till att mängden mat ökade och människan började äta mer. Tredje stadiet påminner om det vi skrivit här ovan, folket övergick till jordbruk med djur, säd och mjölkprodukter. I och med tillgången på mat kunde människan äta sig mätt men kosten var ensidig och bristen på vitaminer var stor. Idag befinner vi oss i ett fjärde stadium vilket innebär att vår valfrihet när det gäller mat har blivit så stor att vi inte kan hantera situationen. Det finns alldeles för mycket olika livsmedel att välja mellan och många har inte tillräckliga kunskaper för att förstå vad felaktiga kostvanor kan leda till. Det här betyder att människan äter i tid och otid. Enligt Erlandson-Albertsson (2004) äter vi av fem olika anledningar vilka är: hunger, smak, stress, socialt och gratis. Naturligtvis äter människan för att stoppa hungern, vi äter för att bli mätta i första hand men eftersom maten idag är lättillgänglig behöver man inte vara särskilt hungrig för att äta. Mycket går på rutin, vi går mer efter klockan än efter hungern vilket betyder att många här i västerlandet inte upplever riktig hunger. Maten smakar dessutom gott, varför människan äter lite då och då, hungern behöver inte vara orsaken. I de flesta fall är man endast sugen på något. Det här har blivit ett överskuggande problem poängterar ErlandsonAlbertsson (2004) och fortsätter med att betona att ”En god smak ger en lustupplevelse och aktiverar hjärnans belöningssystem” (2004 s. 27). Stress påverkar också aptiten, den kan ge både ökad och minskad matlust men på grund av tidsbrist ökar oftast aptiten istället. I en stressituation hinner man kanske inte laga mat, istället blir det någon ”skräpmat” på en snabbmatsrestaurang. I värsta fall sitter personerna inte och äter utan står, det kan bero på att de antingen är så stressade eller så finns det inga sittplatser i och med att det för det mesta är
3
mycket folk på de här restaurangerna. En stressituation som den här kan kännas hotfull. För att kämpa emot stressen kräver kroppen energi som den får av den typen av mat. En fjärde faktor som spelar in är att vi ofta äter en måltid tillsammans med andra människor, vilket framkallar en känsla av gemenskap, det blir socialt. Det är trevligt att träffas och umgås med andra personer genom middagsbjudningar. Den sista faktorn enligt författaren är det som människor ser som gratisätandet. Exempelvis inom godisindustrin annonseras det ofta i stil med: ”köp två, betala för en” eller ”ta två för 10 kr, en kostar sju kr”. Kunden tror sig göra en vinst på det här med att få en bit gratis men får istället betala ett högt pris på den större ransonen (Erlandson-Albertsson 2004). Vi äter alltså antingen vi är hungriga eller inte genom att välja den bekvämaste utvägen. Nackdelen med att äta fel är att många livsmedel gör oss beroende i och med att de innehåller socker. Eliasson & Gebre-Medhin (2003) påpekar att ”Man brukar säga att socker bara ger tomma kalorier, vilket betyder att det ger kalorier, men till exempel inga vitaminer eller mineraler. Det innebär i praktiken att mycket socker och sockerrik mat får ersätta annan bra mat” (2003 s. 47). När vi ersätter bra mat innebär det att vi väljer mindre bra mat som vi idag vet leder till inte bara koncentrationssvårigheter utan i värsta fall överviktsproblem, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. För att komma tillrätta med dåliga kostvanor krävs det att vi lär oss att äta rätt samt lär oss att hantera vår hunger (Erlandson-Albertsson 2004). 2.2 Hur teoretikerna ser på elevers inlärning Skolans uppdrag är att främja lärandet där individen stimuleras att inhämta kunskaper (Lärarnas Riksförbund 2003). Enligt den behavioristiska teorin bygger lärandet på att ett bra beteende belönas medan ett dåligt beteende bestraffas. Det här kallas för förstärkning. Skinner menar att ett system av belöningar och förstärkningar leder till att människor liksom djur lär in ett handlingssätt. Att belöna barn i uppfostran och djur i dressyr är mer effektivt än att bestraffa. Bestraffning har oftare en kortare verkan vilket kan leda till att barn och djur visar aggressivitet samt kan tappa förtroendet för bestraffaren. Om ett barn känner att det blir straffat för något det inte gjort bidrar detta till att barnet inte tar till sig kunskap genom att det sätter sig på tvären. Den här teorin utnyttjas även i matsituationer genom att man belönar barnen med något de tycker om. Exempelvis om ett barn inte vill utföra något som den vuxna vill då händer det att den vuxna personen mutar barnet genom att säga: Om du gör detta eller om du följer med mig då får du en glass, godis, läsk och så vidare (Hwang & Nilsson 2002). Den behavioristiska traditionen innefattar även den s.k. modellinlärningsteorin. Om ett barn ser hur ett annat barn får uppmärksamhet kan det ta efter detta barns beteende (Respons uppslagsverk 1997). Till exempel om ett barn ser att en kompis eller klasskamrat får något eller blir uppmuntrad tar hon/han oftast till sig det uppförandet för att i sin tur själv få uppmärksamhet. Det här stämmer även med den kognitiva teorin. Inom den kognitiva psykologin betraktar man människan som en aktiv elev som insamlar kunskap och som utnyttjar den för att förändra sitt beteende så att det blir mer ändamålsenligt för honom själv (Respons uppslagsverk 1997). Den kognitiva psykologins företrädare är Piaget och hans teori utgår ifrån att barnet själv tar ansvar, barnet är inte passivt utan tar för sig. I en matsituation innebär detta att barnet ser hur andra gör och tar sedan själv efter den vuxnas eller ett annat barns beteende. Barnet avgör själv vad hon/han vill genom att vara drivande. Inlärning är det som människan väljer att göra med det den ser, tolkar och tar till sig (Imsen 2000). John Locke en av de stora empiristerna i filosofins historia menar att människan lär sig av erfarenheter, när vi föds är vårt medvetande som ett tomt blad. I Liedmans bok Ett oändligt äventyr framkommer även här, att varje enskild människa måste lära allt från nollpunkten.
4
Hon måste steg för steg inhämta allt det hon kan behöva och önska sig av kunskap (Liedman 2003). Genom våra sinnen mottar vi olika intryck som registreras i hjärnan. När vi möter på något vi tidigare sett kommer vi ihåg detta så att en egen uppfattning bildas av föremålet eller objektet. Utifrån sådana begynnelsestadier bygger vårt medvetande och vårt minne upp allt mer sammansatta och sofistikerade idéer med sinnesintrycken som grundläggande bas, och efter hand skaffar vi oss en begriplig uppfattning om världen och utvecklar även förmågan att fundera kring den (Magge 1998 s. 104). 2.3 Kostvanor Enligt Eliasson & Gebre-Medhin (2003) författarna till boken Nam-nam är goda kostvanor det vi vanligtvis kallar tallriksmodellen. Det innebär att ca 1/5 av tallriken ska innehålla kött, fisk, eller ägg som ger viktiga mineraler. 2/5 bör bestå av potatis, pasta, ris eller bröd. De här livsmedlen ger oss kolhydrater. Resten av tallriken (ca 2/5) bör bestå av antingen grönsaker, rotfrukter, frukt eller bär som ger rikligt med fibrer, vitaminer och mineraler, men sparsamt med energi. Har människor bra kostvanor och äter tillräckligt mycket är risken för att drabbas av näringsbrist mycket liten, det bidrar även till att elever orkar med skoldagarna (a.a. 2003). Bra matvanor är något som grundläggs tidigt. Att äta på bestämda tider är en bra början och frukosten är den måltid som är viktigast. ”Det är då man ska ladda upp för att orka med nästan halva dagens arbete” (Bremler Lindberg & Villner Gyllenram. 1994 s. 15). Även om frukosten är dagens viktigast mål är de andra målen minst lika viktiga för att orka med dagen. Matvanorna har ändrats under de senare åren och enligt en nationell undersökning gjort på barns kostvanor av Livsmedelsverket (2003) framkom det att ju äldre barnen blev, desto mindre tyckte de om skolmaten. Det här innebar att de därför inte åt den. Undersökningen som byggde på enkätfrågor var ställda till barn i åldrarna 4, 8 och 11 år. Syftet var att få veta vad barnen äter och dricker samt måltidsmönster. Resultatet av undersökningen visade att 95 % av fyraåringarna åt frukost varje dag. I årskurs 2 åt 92 % av barnen frukost varje dag medan det var 89 % av barnen i årskurs 5 som åt frukost. När det gällde skollunchen åt 91 % av eleverna i årskurs 2 mot 77 % av barnen i årskurs 5. Däremot framkom det inte hur många av fyraåringarna som åt lunch. När det gällde kvällsmaten framkom att 95 % av fyraåringarna åt på kvällen, av åttaåringarna åt 96 % medan 93% av elvaåringarna åt kvällsmat. Enligt Cristenson & Sundling (2003) finns det dock undersökningar gjorda på 4-åringar som visar att barn i den här åldern äter ganska dåligt. ”De äter för mycket socker och fett och för litet grönsaker. Barn äter dessutom mellan måltiderna – vanligen sötsaker, kakor, läsk och dylikt” (2003 s. 137). 2.4 Hur elevers matvanor påverkar deras lärandesituation I USA har filmmakaren Morgan Spurlock tittat på hur kostvanorna ser ut i det Amerikanska samhället. I programmet genomför han ett experiment där han utsatte sig för att enbart äta skräpmat. Han ville se hur snabbmaten påverkar människan. Tittarna får följa honom genom intervjuer med läkare, anhöriga samt intervjuer gjorda på olika skolor runt om i landet. På en av dessa skolor berättar en lärare att man sett tendenser till att elever som lever på skräpmat blir trötta, slöa och utschasade, detta resulterade i att lärandesituationen påverkades negativt. Eleverna hade svårt att ta till sig kunskap. I programmet framkom det att snabbmaten blev som en drog vilket gjorde eleverna beroende av exempelvis McDonalds maten.
5
Enligt Livsmedelsverket (2005) finns ett samband mellan barns matvanor och deras inlärning. Är barnet hungrigt kan det få svårt att hänga med i undervisningen på grund av koncentrationssvårigheter. Porsman & Paulún (2003) hävdar att dåliga matvanor i samband med skräpmat ofta kopplas samman med allt från magont, illamående och huvudvärk som leder till sämre betyg. Om elever därför äter bra och har goda kostvanor kan det bidra till att eleverna orkar mer och kan koncentrera sig på skolarbetet (a.a. 2003). Smithers och Meikle skriver för the Guardian (2005) att det i England har gjorts undersökningar runt om i landet bland olika skolor. Bland skolorna som deltog ingick bland annat förskolor och lågstadier som deltagit i ett program där de äter hälsosam mat. De här skolorna ingår i regeringens nationella skolhälsoprogram. Granskningen visade att skolorna där mera hälsosam mat serverades presterade eleverna bättre än i de högre stadierna där den ordinarie maten serverades. ”Primary schools which belong to the government’s national healthy school programme, where pupils are better fed and exercised, have outperformed others in national tests in reading, writing, maths and science, according to research” (2005). Regeringen som beordrat undersökningen runt om på skolorna i landet ville ta reda på hur det ser ut med elevernas matvanor och om matvanorna påverkade barnen/elevernas inlärning. Totalt deltog 2 314 skolor runt om i landet. Undersökningen som genomfördes under två intervaller 2003-2004 samt 2002-2004 visade framsteg gällande 11-åringarna som åt bättre i ämnena engelska, matte och vetenskap. Colin Noble huvudman för the national healthy school programme sa “These results clearly demonstrate that investments in the healthy school programme brings educational benefits as well as health-oriented ones”. Även om studier visar att skolmaten är ohälsosam har politikerna inte gjort något för att förbättra skolmatssituationen (2005). Enligt artikeln The Oliver effect i tidningen the Guardian (2005) skriver insändaren att Jamie Oliver förtjänar allas tack. Med sin TV-serie Jamie’s School Dinners rörde TV kocken Jamie Oliver om ordentligt i grytan. Serien visade hur illa ställt det var med skolmaten runt om i landet vilket startade en stor debatt och satte stor press på regeringen. Jamie uppmärksammade att skolorna inte fick tillräckligt med pengar från regeringen för att kunna laga till hälsosam mat. Den ohälsosamma maten som barn/elever äter leder inte bara till att de drabbas av övervikt utan även av koncentrationssvårigheter visar en rapport som nyligen gjorts av Business in the Community and the Soil Association found. De menar att detta är ett nationellt problem av två orsaker. Det första är att “more nutritious food would lead to betterbehaved pupils, more willing to learn,” det andra är att om man inte gör något åt problemet “not only will educational standards fall, but the health service could be burdened with the cost of an increasingly obese nation”. Det är dock inte alla som är glada för att skolmaten kommer att bytas ut mot mera hälsosam mat skriver Hinsliff och Hill i the Observer (2005). Det finns vissa elever i England som börjat ta med sig egen skollunch där maten bytts ut. Rektorn för skolan blev chockad när hon såg vad en av matlådorna innehöll. Istället för mat hade eleven med sig choklad och chips. Rektorn säger att “We are now finding out that the children who tend to cause problems in the afternoons seem to be the ones who are bringing in packed lunches”. Elever som inte får i sig hälsosam mat blir ofta tröttare och mer orkeslösa och enligt Porsman och Paulún (2003) hoppar många ungdomar över frukosten. De här eleverna hoppar även ofta över skollunchen. Följden av detta blir att eleverna har oftare ont i magen och ont i huvudet, de mår även mer illa än de ”jämnåriga kamrater som äter såväl frukost som lunch” (2003 s. 6). Författarna hävdar även att de elever ”som inte äter frukost och/eller lunch tenderar också att ha sämre betyg på proven i skolan och uppger själva att de har svårt att hänga med i
6
skolarbetet” (2003 s. 6). När elever inte får i sig tillräckligt med mat fungerar hjärnan sämre i och med att hjärnan inte får tillräckligt med näring och energi. Konsekvenserna av det här blir fysiska såväl som psykiska i form av att barnens humör påverkas negativt. ”Barnet blir lättirriterat, överkänsligt eller aggressivt.” (2003 s. 11) samt att barnet blir stirrigt men även rastlös det här innebär att ”Koncentrationsförmågan sjunker” (2003 s. 11). När vi äter eller dricker något som är sött vill vi ha mera sött och det aktiverar oss att fortsätta äta eller dricka. Eftersom hjärnans belöningssystem blir aktivt när vi tillför kroppen något som är sött eller fett kan ett beteende framkallas som liknas vid ett beroende. Undersökningar visar att vår relation till sötma finns med hela livet ut samt att den i vissa fall ärvs. ”Arvet eller generna är inte ensamma ansvariga för ett beteende, det rör sig ofta om en kombination” Erlanson-Albertsson (2004 s. 31f) menar att barn följer sina föräldrar i val och mängd av föda. Barn äter och dricker dock oftast mera sött än vuxna, det här kan bero på att barn behöver extra energi när de växer. Vuxna kan känna avsmak av till exempel allt för söta drycker medan barn inte märker av sockermängden de tycker det är gott bara det är sött. Det är därmed av stor vikt att vi vuxna hjälper barnen med deras sockerintag, så att det inte blir för mycket. Barn kan inte reglera det själva. Läsk är till exempel en dryck som de senaste åren ökat (Porsman & Paulún 2003). 2.5 Fysisk miljö och föräldrainflytande I och med att det inte finns någon lag som säger att det måste serveras skolmat är det upp till varje kommun att ta det politiska beslutet. Kommunen beslutar även hur mycket pengar som ska satsas på maten som serveras runt om på skolorna vilket kan variera. För att maten sedan ska uppskattas av eleverna krävs det att personalen är kunnig och engagerad för att det ska bli stor variation på skolmaten (Eliasson & Gebre-Medhin 2003), maten ska även smaka gott och vara av god kvalité för att tilltala eleverna. Elever vill även ha tydlig mat, de vill kunna se vad maträtterna innehåller men som det ser ut idag lagas det oftast till grytor och annan samblandad mat som passar till storkok (Porsman & Paulún 2003) vilket förekommer i skolorna. När dessa rätter blandas och kokas ihop ser eleverna inte vad maträtterna innehåller. Eftersom skollunchen är oerhört viktig bör den prioriteras genom att schemalägga lunchen så att det passar alla elever. Matsalarna bör även inredas så att de verkar fräscha och inbjudande, på detta sätt ökar trivseln och eleverna känner sig inte lika stressade. Utöver detta bör även föräldrar och elever få större ansvar genom att få vara med att påverka det som ska serveras (a.a. 2003). Hade elever större valfrihet mellan olika rätter skulle de förmodligen inte hoppa över lunchen. En annan anledning till att eleverna inte äter är att de upplever matsalarna stökiga samt att deras lunchraster är för korta. Eleverna ”hinner knappt sätta sig ner, än mindre äta upp maten, innan det ringer in igen” (a.a 2003 s. 11). 2.6 Elevens och vårdnadshavarens ansvar Matvanor grundläggs tidigt, däremot vet man inte hur tidigt vanorna grundläggs. Exempelvis om man äter frukost varje dag blir det förhoppningsvis självklart att man fortsättningsvis kommer att äta frukost. Som förälder är det viktigt att uppmuntra sina barn till att själva få stå i köket och hjälpa till för att de ska få ett bra förhållande till mat och för att de ska lära sig att äta rätt. Det är också viktigt att det finns bra matvaror hemma. Finns där istället mycket godis, kakor, chips och läsk hemma är det lätt att eleverna när de är hungriga ersätter bra mat med skräpmat. När man är hungrig är det nämligen inte lätt att motstå ”frestelserna”, enligt Eliasson & Gebre-Medhin (2003).
7
Under barnens uppväxtperiod kan det hända att barn får för sig att de inte tycker om viss sorts mat och därför vägrar de att äta. Grönsaker kan vara ett livsmedel som barn kanske inte tycker om. Eliasson & Gebre-Medhin (2003) poängterar att det då är viktigt som vårdnadshavare att inte sluta servera det bara för att barnet inte äter någon grönsak. Författarna framhåller även att det är viktigt att tänka på i sådana fall att föräldrar inte trugar och tjatar på barnet att hon/han ska äta. Erfarenheter visar att om barnet även i fortsättningen serveras det den inte tycker om slutar det med att barnet börjar smaka av maten för att slutligen äta av allt. I takt med att barnet växer kan kompisarna ibland bli viktigare än föräldern. Det här gör att barnet kan börja följa kompisens matvanor som kanske inte alltid är så hälsosamma. Därför är det viktigt enligt Eliasson & Gebre-Medhin (2003) att bygga upp en bra måltidsordning med frukost, lunch och middag samt två till tre mellanmål för att i möjligaste mån förhindra dåliga matvanor. Det här kan dock vara svårt att få ihop eftersom många familjer håller på med olika aktiviteter. Föräldrar måste därför vara villiga att kompromissa för barnens bästa. Med bra rutiner byggs goda matvanor upp. Om barnen inte fått med sig goda kostvanor hemifrån genom att det inte finns något lämpligt och ätbart hemma blir det lättare för barnen när de blir hungriga att de går och köper sig något onyttigt att äta i en kiosk. För att försöka förhindra det här krävs det av oss vuxna att vi tänker framåt och planerar inköpen av matvarorna (a.a. 2003).
8
3. Metod 3.1 Val av metod Vår undersökning bygger på kvalitativa intervjuer. Syftet är att få en förståelse för den intervjuades livsvärld och perspektiv (Kvale 1997). Enligt Kvale är samtalet grundläggande för människors samspel i och med att kvalitativa intervjuer bygger på ord och inte på siffror. Via samtal lär vi känna människor, får veta något om deras känslor, erfarenheter samt hur de lever sina liv. Genom kvalitativa intervjuer utbyts åsikter genom att intervjuaren ställer frågor och lyssnar lyhört på respondenten (a.a). Kvale menar att kvalitativa metoder skapar en förståelse och kunskap för verklighet och sanning som tolkas. Den här kunskapen kan användas till förbättringar av människors situation (a.a). Genom teoretiska frågeställningar styrda av en problemformulering samlas data in i form av intervjuer. Svaren analyseras som sedan integreras med de relevanta teorierna. Den kvalitativa undersökningen bygger på generella forskningsfrågor, val av relevanta skolor och personer samt att data som samlas in tolkas och bearbetas för att slutligen rapporteras (Bryman 2001). I vårt arbete har vi använt oss av en strukturerad intervju där vi följt en intervjuguide genom att ha färdiga frågor som vi vill få besvarade. Frågorna var utarbetade på ett sätt så att respondenterna skulle få frihet att kunna utforma sina svar som de ville. Frågorna kom dock inte alltid i den ordning som de var utformade då respondenterna ibland kunde besvara flera frågor under sitt svar. Men i stort sett ställdes frågorna i den ursprungliga ordningen. Enligt Bryman (2001) kan en kvalitativ intervju vara flexibel beroende på hur intervjupersonerna svarar. Genom följdfrågor kan intervjun fördjupas och ge mer detaljerade svar vilket vi använde oss av. Anledningen till att vi valde bort enkäter var att våra intervjuer till viss del bygger på yngre elevers uttalande. Yngre elever har ofta svårare för att läsa och förstå en skriven text än en vuxen därför är det lättare att genomföra en muntlig intervju och att det för intervjuaren är lättare att ställa följdfrågor under intervjun, särskilt om någon inte har förstått frågan. 3.2 Urvalsgrupp Våra intervjuer genomfördes på 4 skolor varav 3 ligger i en kommun med cirka 26 500 invånare. I kommunen finns det ungefär 31 skolor. Där skola 4 ligger finns cirka 53 000 invånare och cirka 60 skolor. Datainsamlingen gjordes på de fyra utvalda skolorna genom att några intervjuer skrevs ned noggrant medan några spelades in på band. Skolorna i kommunen som ingick i vår undersökning valdes ut på grund av tidigare praktik, (VFU) samt genom att vi privat känner till rektorn och några av lärarna. Övrig inblandad personal så som speciallärare, specialpedagog, skolläkare och skolsköterskor valdes ut för att de är personal som har koppling till eleverna och de kan vara personer som ser eleverna ur en annan synvinkel än vad lärarna gör. De här personerna ansåg vi kunna ge oss relevant fakta om eleverna som kan vara ett bra underlag till vårt arbete. Skola 4 fann vi genom sökning av fakta på Internet. Den skolan verkade relevant till vår undersökning på grund av deras stora satsning av olika maträtter. När vi refererar till skolorna i texten väljer vi att kalla dessa för skola 1, skola 2 och så vidare. Skola 1. Skolan ligger i Småland 3 km från tätorten, i ett naturskönt område med närhet till både vatten och naturreservat. Skolan har förskola upp till årskurs 6, elevantalet är cirka 280 stycken. Pedagogernas strävan är att alla elever ska få en positiv jagbild och ett bra självförtroende, samt att det finns ett bra samarbete mellan pedagogen och föräldrarna. En
9
resursskola finns också i anslutning till skolan. I undersökningen deltog en pedagog för förskoleklass som vi väljer att kalla A samt nio elever. Där intervjuades ytterligare en pedagog i årskurs två som vi kallar B. I den klassen intervjuades 13 elever. På den här skolan deltog även en skolsköterska som vi väljer att kalla skolsköterska 1 samt en speciallärare. Den här skolan valdes ut på grund av att vi personligen känner pedagogerna i fråga. Skola 2 ligger mitt i centrum på småländska höglandet och omfattar förskoleklass upp till årskurs nio. Hela skolan har ca 510 elever. Skolan är en hälsofrämjande skola. Området kring skolan är till största delen asfalterad med ett par gräsplättar. Det finns gungställningar på skolgården, bollplank en asfalterad fotbollsplan. På skolan genomfördes intervjuerna i en årskurs 2. Där intervjuades 15 elever samt två berörda lärare som vi kallar C och D. Det genomfördes även intervjuer med en specialpedagog samt en skolsköterska som vi väljer att kalla skolsköterska 2. Den här skolan valdes ut på grund av att denna skola arbetar hälsofrämjande samt på grund av tidigare VFU. Skola 3 är en friskola som ligger ute på landsbygden i utkanten av kommunen. Skolan har åldersblandade klasser från förskoleklass till årskurs sex, idag finns det 24 elever inskrivna. Skolan ligger mitt i byn uppe på en höjd med utsikt över sjön. Här håller eleverna tiden genom att titta på byns kyrkklocka. Omgivningen består av underbar småländsk natur. Skolan lades ner i juni 2004 men under 2005 startade en friskola upp i samma lokaler och drivs av byns ideella förening och finansieras av den så kallad, skolpengen. Kännetecken för skolan är: - trygg miljö med små klasser - miljö- och hälsoprofil med frukost och daglig fysisk aktivitet - tematiskt arbetssätt - utomhuspedagogik På skolan intervjuade vi en rektor samt två lärare som får namnen E och F. Skolan valdes ut på grund av kännedom om att alla elever erbjöds frukost och vi ville veta hur och om det påverkar lärandesituationen. Kommunens skolläkare har också blivit intervjuad. För cirka ett år sedan startades ett projekt i kommunen om elevers övervikt på grund av dåliga matvanor där skolläkaren är initiativtagare. När vi fick kännedom om det här kändes det relevant för oss att få skolläkarens uppfattning och kunskap om elevernas dåliga matvanor. Skola 4. Ligger i en expansiv kommun någonstans i västra Götalands län. Skolan har ca 630 elever F- 9. Här ligger arbetet med betoning på respekt för den enskildes integritet och var och ens ansvar för sin person och uppgift på skolan. Därmed skapas det en trygg skolmiljö och en förutsättning för ett pedagogiskt arbete som tar fasta på det enskilda barnets möjligheter och behov. Skolgården är liten men väl anpassad för att passa olika åldersgrupper. Utöver det här har skolan satsat mycket på kosten genom att göra om matsalsmiljön till en restaurangmiljö med stor framgång. Till lunchen finns ett salladsbuffébord innehållande 2025 olika salladsrätter att tillgå varje dag. Skolan valdes ut på grund av att de sedan några år tillbaka lagt ner mycket tid på kosten så att det skall finnas något i matväg som täcker allas behov. Skolan har även vunnit pris för sitt fina kök. Läraren som intervjuades på denna skola kallar vi för lärare G. Det vi ville veta var om lärarna kunde se någon skillnad på elevernas inlärning och koncentration i och med att skolmatsalen förändrats och i så fall hur.
10
3.3 Genomförande Samtliga respondenter tog vi kontakt med via telefon för att bestämma vilken tid som passade dem bäst att utföra intervjuerna. Under telefonkontakten informerade vi alla berörda om vårt syfte med vår undersökning. Fakta sökte vi i litteratur som vi hämtat på kommunens bibliotek samt relevant fakta som hittades på Internet. Vi fann även användbar fakta som visats i form av ett dokumentärprogram som sändes på TV. Innan vi intervjuade personal och elever sammanställde vi frågor som vi ville ha besvarade samt skrev ett föräldrabrev som skickades hem till samtliga elever där vi informerade föräldrarna om undersökningen för vårt examensarbete. I brevet förklarades även att uppgifterna vi får behandlas under sekretess. Breven skickades ut en vecka innan intervjun skulle genomföras för att vårdnadshavare med elev skulle ha god tid på sig att godkänna medverkan. Vid slutdatumet samlades samtliga informationsbrev in och hämtades. Av breven framgick det att 37 elever fick tillåtelse att medverka i intervjuerna varvid vi intervjuade samtliga elever. Tanken var att vi från början endast skulle intervjua tio elever var, varför vi bad pedagogen för respektive klass att välja ut elever som kunde passa att ingå i undersökningen, det eftersom pedagogen har bäst kännedom om sina elever och därför vet av vilka vi kan få mest uttömmande svar av. Då flera av eleverna hade fått tillåtelse samt själva ville delta vid intervjuerna bestämde vi oss för att alla fick medverka. När det gäller skola 4 togs det kontakt med husmor för köket som hänvisade oss vidare till en lärare. Den här läraren hade dock inte varit anställd särskilt länge och kunde därför inte ge oss svar på intervjufrågorna som vi ville ha besvarade. Läraren hänvisade oss därför vidare till en annan lärare som arbetat ca 30 år på skolan. Vi beslutade oss därför att endast intervjua lärare G. Intervjun genomfördes per telefon och bandades inte då det inte fanns möjlighet att åka dit personligen. Vid intervjuerna använde vi oss av en intervjuguide, en för de vuxna och en för eleverna (se bilaga 1 och 2). Vi intervjuade sammanlagt 37 elever samt 13 vuxna. Varje intervju med eleverna tog mellan 5 – 10 minuter. Med pedagoger, skolläkare och skolsköterskor varierade tiden mellan 30 – 60 minuter. Flertalet av samtalen spelades in beroende på om vi hade tillgång till bandspelare eller inte. Samtliga samtal kändes fria och avslappnande. Efter utförda samtal lyssnades banden av och sammanställdes. I de fall där vi inte haft möjlighet till att träffas personligen har vi fått genomföra intervjun per telefon, vilket har fungerat bra. När vi inte hade tillgång till bandspelare fick vi be intervjupersonerna att ha överseende med oss som intervjuare för att vi skulle hinna med att skriva ned det de hade att säga. Ibland fick vi även be den intervjuade att upprepa sig då vi inte riktigt hann med att teckna ned det som sades. Överlag gick intervjuerna bra och vi fick våra frågor besvarade. 3.4 Bearbetning och utvärdering Efter intervjuerna gick var och en igenom och sammanställde sina svar. De bandade intervjuerna sammanställdes på så vis att det som sades skrevs ned ordagrant för att vid behov lätt kunna hitta citat och för att kunna gå tillbaka om vi missuppfattat något. Därefter samlades vi för att tillsammans lyssna av banden samt sammanställa alla svar gemensamt. Vi ville vara säkra på att svaren som kommit fram hade uppfattats lika för att undvika missförstånd. Vi sammanställde därefter alla elevers svar liksom alla vuxnas svar.
11
3.5 Tillförlitlighet och Validitet Data som vi fått fram av undersökningen är till viss del begränsad. Det är svårt att tyda om okoncentrationen har samband med elevers matvanor. Vid forskning bör man tänka på vikten av trovärdigheten och äktheten av data som kommer fram (Bryman 2001). Det betyder att vi vid genomförandet av intervjuerna har följt en intervjuguide för de vuxna och en annan för eleverna. För att fakta som framkommit ska bli tillförlitlig är frågeställningarna lika för alla. Viktigt är att de resultat som kommer fram behandlas med en noggrannhet och ger en rättvis bild, vilket stärker trovärdigheten. Validitet eller äkthet styrker fakta som framkommit i undersökningen, det här visar om studien verkligen mäter det begrepp vi undersöker. Genom en redogörelse av de olika faserna i forskningsprocessen byggda på problemformulering, respondenternas intervjuer, intervjuskrifter med mera granskas och bedöms fakta slutligen av kollegorna för att styrka och konfirmera det som vi fått fram. Resultaten som framkom i den här intervjun kan bli annorlunda ifall eleverna haft andra matvanorna eller om intervjun hade byggt på äldre elever. 3.6 Etik Vid forskning, det har ingen betydelse i vilken form det än sker, är det viktigt att tänka på de etiskt grundläggande frågorna som rör frivillighet, integritet, konfidentialitet och anonymitet för de personer som deltar i en undersökning. I svensk forskning finns några etiska principer som gäller och det är följande: •
Informationskravet: Forskaren ska informera berörda personer om den aktuella undersökningens syfte. Det innebär bland annat att försökspersonerna ska veta att deras deltagande är frivilligt och att de har rätt att avbryta om de så önskar. De ska dessutom få reda på vilka moment som ingår i undersökningen.
Vid första kontakten med intervjupersonerna informerade vi dem om vad vår undersökning gäller. Vi talade även om för de berörda att de hade rätt att avbryta intervjun om de så önskade. •
Samtyckekravet: Deltagarna i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan. Om någon är minderårig, kan föräldrars eller vårdnadshavares godkännande krävas.
Innan intervjuerna påbörjades skickades ett brev ut till alla elever för att få vårdnadshavarnas godkännande i och med att eleverna är minderåriga. •
Konfidentialitetskravet: Uppgifter om alla de personer som ingår i undersökningen ska behandlas med största möjliga konfidentialitet. Personuppgifter måste förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan komma åt dem.
I samband med den första kontakten berättade vi för samtliga intervjupersoner att all information vi får behandlas konfidentiellt. •
Nyttjandekravet: De uppgifter som samlas in om enskilda personer får endast användas för forskningsändamålet (Bryman, 2001 s. 440f).
Den information vi fick fram från intervjuerna användes endast i vår studie.
12
3.7 Diskussion av metod En svaghet i den här undersökningen var att eleverna vi intervjuade var yngre elever. Det resulterade i att vi inte alltid fick så uttömmande svar som vi hade önskat och som förmodligen äldre elever skulle ha kunnat ge oss. De som vi har intervjuat har i de flesta fall gett oss ganska entydiga svar. Att en del intervjuer bandades kan ses som en fördel då möjligheten finns att kunna gå tillbaka och lyssna av samtalen nackdelen med att inte banda samtalen kan vara att man som intervjuare inte hinner med att anteckna allt som sägs. Det finns även alltid en risk med intervjuer genom att de svar som vi får fram kanske inte besvaras sanningsenligt, men som intervjuare måste vi lita på våra respondenter.
13
4. Resultat Vårt syfte med den här studien var att vi ville se hur elevers kostvanor ser ut och om det påverkar deras arbetssituation i skolan. Vi vill även se om det går att förebygga dåliga kostvanor. Resultatet som vi fått fram är baserat på intervjufrågorna.
4.1 Sammanställning av elevernas svar Vid intervjuerna framkom det att flertalet av eleverna åt frukost, antingen det skedde hemma eller på fritids. Det fanns dock några elever som inte hann med dagens första mål på grund av att de var för trötta på morgonen och därför valde att ligga kvar lite längre i sängen. En elev förklarade på fråga 1 att han var alldeles för trött på morgonen för att ta sig tid att äta frukost. Han prioriterade hellre rasten innan skolstart. tills ja klär på mig, tills ja gör allt, ja, då går ja till skolan å har lite rast då hinner ja inte äta. (elev, skola 2) Eleverna som inte åt någon frukost var då oftast hungriga ända fram till lunch då de kunde äta sig mätta. Övriga hade däremot inga svårigheter med att kliva upp för att hinna med att äta frukost, av de elever som åt hemma. Överlag åt alla barnen ungefär lika till frukost oavsett om de åt hemma eller på fritids. Under en vecka bestod frukosten oftast av smörgåsar, fil eller yoghurt men även mjölk och flingor. I något enstaka fall kunde det hända att de även åt gröt. På frågan om de satt och åt frukost själva eller om de hade någon som sällskap kom det fram att de som var på fritids givetvis alltid åt tillsammans med kompisarna medan de som åt frukost hemma satt med någon förälder eller tillsammans med sina syskon. Det förekom dock att någon satt ensam och åt med TV: n som sällskap. När eleverna väl var i skolan framkom det att samtliga tyckte om skolmaten som serverades samt att de kunde äta sig mätta. Tyckte de inte om maten kunde de istället äta sig mätta på sallad och knäckebröd. Matsalen upplevdes som stillsam och de kunde äta i lugn och ro, dock kunde de sitta och tänka på vad de skulle göra ute på rasten och därför längta ut. Eleverna stressade dock inte för att skynda ut på rast. Många gånger gick de och hämtade mat mer än en gång. En flicka svarade på fråga 6 vad hon tyckte om stressen vid skollunchen. Ja tycker de e lugnt, ja sitter alltid kvar länge… (elev, skola 1) Samtliga elever svarade lika på den här frågan. Maten ansågs vara viktigare än rasten. För att ta reda på om det kan finnas något samband med koncentrationssvårigheter, magont, huvudvärk m.m. ställde vi frågan hur de känner sig under dagen antingen de hade ätit eller inte för att se om det kunde finnas någon skillnad elever emellan. Till svar fick vi att samtliga kände sig pigga och att de mådde bra under dagen. Dock kunde några av eleverna bli lite trötta efter lunchen. De trodde det berodde på att de ätit för mycket och var mätta. Efter skoldagens slut stannade några elever kvar på fritids där det serverades mellanmål som eleverna åt med god aptit. De barn som gick hem åt också något, det kunde vara allt från fika, smörgås, rester av nylagad middag. I samtliga fall åt eleverna även kvällsmat innan de skulle lägga sig. Matintagen skedde oftast med hela familjen. En flicka berättar att när hon kommer hem från skolan äter hon rester. 14
Jag äter middag som mamma å pappa ätit innan… (elev, skola 1) Som avslutning på intervjun ställde vi frågan om de åt någon frukt under dagen. Svaret var entydigt, de flesta åt frukt i någon form. Under lektionstid hade alla elever möjlighet till att äta en frukt för att stilla hungern. De som inte hade tillgång till frukt hade istället med sig någon grönsak eller riskaka. 4.2 Sammanställning av pedagogers, läkares och skolsköterskors svar Under intervjuerna med lärare, skolsköterskor samt specialpedagog och speciallärare var alla överens om att man kunde se på barnen om de inte ätit ordentligt. De symptom som yttrade sig var att de elever som inte åt frukost kunde visa trötthet, att koncentrationen och orken försvann fort, en del elever kunde klaga på huvudvärk och magvärk. Tröttheten kom lättare och konflikterna låg nära till hands. Samtliga respondenter ansåg att elevers matvanor har stor betydelse för hur eleverna uppför sig i skolan och hur de känner sig. En av skolsköterskorna berättar att lärarna ber om råd när eleverna inte orkar med skoldagen. Det är ofta lärare kommer och ber om hjälp för att barnen är trötta och hängiga. (Skolsköterska 1) Skolsköterska 2 berättade att många lärare säger att eleverna har svårt att sitta still, de har myror i rumpan. Det här skapar aggressivitet och irritation. Det här gör att eleverna har svårt att följa med på genomgångar av lektionsuppgifterna. Pedagogerna upplevde även att de fick upprepa instruktionerna på grund av elevernas okoncentration, de ”kör fast” på det som de redan kan. …när man går igenom något nytt och sen när man ska…ja, när dom ska sätta igång och jobba och man ger dom instruktioner, får man vara glad om dom orkar ta en instruktion. De kan inte ta en instruktion som ingår i flera led. (Lärare C, skola 2) För att försöka komma till rätta med det här anser samtliga av de tillfrågade att man med jämna mellanrum måste ta upp och prata om kosten, om hur viktig den är. På varje föräldramöte när terminen börjar informerar skolsköterskorna om hur betydelsefullt det är med barnens kostvanor. På föräldramötena poängterar de även att eleverna bör komma i säng i tid. Sover inte eleverna tillräckligt orkar de oftast inte kliva upp i tid för att hinna med att äta frukost. Det här med kostvanorna tas även upp när lärarna har enskilda utvecklingssamtal med elev samt vårdnadshavare. Pedagogerna liksom skolsköterskorna samt skolläkare poängterar dock att det inte är lätt att komma till rätta med dåliga kostvanor eller sovvanor. Små barn tar efter sina föräldrar och gör oftast som den vuxna gör. Läkaren påpekar att vårdnadshavarna är de viktigaste personerna för de små barnen och att det är de som ska vara goda förebilder. Om de vuxna inte äter frukost till exempel förs detta över till barnen. En av skolsköterskorna instämmer. Många gånger ärver man sina föräldrars vanor, dom här föräldrarna äter heller inte så ofta frukost. Att ändra sina matvanor är bland det svåraste man kan göra. (Skolsköterska 2)
15
Skolsköterskan tillägger att elever som inte äter frukost beror i många fall på att det inte finns någon mat hemma. Vårdnadshavarna har inte traditionen att äta på morgonen därför vet inte eleverna vad de själva ska äta. Barnen tar efter sina föräldrar och lär av dem. En av pedagogerna menar att man med frekventa samtal och information från skolans håll kan försöka förbättra elevernas matvanor genom att informera vårdnadshavarna om hur viktigt det är för elevernas välbefinnande att de äter rätt. Skolsköterskorna tillägger att de har hälsosamtal med alla elever någon gång under terminens gång. Genom ständiga samtal om kosten kan man försöka nå elever så som föräldrar. Det gäller att göra alla medvetna om vart dåliga matvanor leder för att kunna komma till rätta med dem. Skolsköterskorna tillägger vikten vid att medvetengöra föräldrarna om elevernas kostvanor. Viktigt att föräldrarna får veta att deras barn äter dåligt. (Skolsköterska 1) Viktigt är även att vårdnadshavarna blir medvetna om att eleverna inte själva kan ta ansvar för sin kosthållning utan att det är föräldrarnas ansvar. … att samarbeta med föräldrarna för det är föräldrarnas ansvar, barnen kan inte själva ta det ansvaret. (Skolsköterska 1) Skolläkaren påpekar att många föräldrar inte är medvetna om att deras barn äter dåligt. Det gäller då framförallt de äldre barnen som får klara sig själva på morgonen. Yngre elever som inte äter på fritids har oftast någon vuxen hemma som ser till att de äter innan barnen går till skolan. Specialläraren säger att det även kan vara så att många barn inte har något att äta hemma. Då finns det inte mycket man kan göra, säger hon uppgivet. Barn som har det på det här viset hemma, barn som hon är medveten om försöker hon se till att de får i sig lite knäckebröd och mjölk för att de inte ska vara hungriga och må dåligt. Hon tillägger att många barn inte är vana vid att äta frukost. I de fall man är medveten om att eleverna inte äter är det väsentligt att pedagogen ser till att de här eleverna får någon näring i sig. Specialläraren ansåg att man som medmänniska hade ett ansvar. Hon menade att om man såg ett barn på morgonen som mådde dåligt, då skulle man se till att detta barn fick näring i sig för att klara av förmiddagen fram till lunch. Hon berättar att hon i vissa fall försöker ordna med något i matväg till de elever som inte har ätit. Specialläraren fortsätter med att när det gäller de yngre eleverna är deras matvanor dock mycket bättre än äldre elevers. En av lärarna på skola 2 informerar att ett av de intervjuade barnen inte åt någon frukost hemma. Där har de löst ”problemet” med att pedagogen har genom en överenskommelse vid ett utvecklingssamtal med vårdnadshavarna beslutat att eleven får ta med sig mat till skolan. Eleven har fått tid till att äta innan första rasten. För att eleven inte skulle glömma bort att äta har de därför satt en lapp på bänken som en påminnelse. På frågan om hur elevers dåliga matvanor yttrar sig svarade skolläkaren att de ofta ser elever som inte äter ordentligt, framförallt frukost och att de eleverna reagerar med trötthet, irritation, lojhet och koncentrationssvårigheter. Detta gäller framförallt äldre elever. Han tillägger dock att de inte har belägg för att det är så då de inte har gjorts någon undersökning på detta. Däremot har de frågat eleverna om de ätit eller inte. Det brukar då framkomma att eleverna hoppat över frukosten eller lunchen. Skolläkaren påpekar också att koncentrationssvårigheterna kan bero på att eleverna sovit för lite. Om eleverna kom i säng i tid skulle de orka komma upp i tid för att hinna med att äta frukost. Eftersom det är tidsbrist
16
känner sig många elever stressade på morgonen och hoppar därför över frukosten. Skolläkaren poängterar återigen att det här gäller framför allt de äldre eleverna. När eleverna blivit så stora att de klarar sig själva hoppar de ofta över frukosten eller lunchen, eller till och med båda. Att elever hoppar över måltider kan bero på idealen som finns tillägger läkaren. Till exempel, flickor vill inte äta för att hålla sig smala. Eleverna följer varandra, om en hoppar över lunchen följer kompisen efter. När eleverna börjar högstadiet är möjligheterna stora att köpa sötsaker. På skolorna finns kiosker som säljer chips, godis och läsk. Skolläkaren påpekar att många elever väljer att köpa de här alternativen istället för att äta skollunch. De här varorna innehåller snabba kolhydrater vilket skapar en mättnadskänsla men även ett merbegär. Man har sett tendenser till att barn dricker mera läsk. Det ligger något i att det skapar ett beroende, skapar ett merbegär. (Skolläkaren) Eleverna känner att de snabbt får energi och blir mätta vilket gör att de under kort tid orkar prestera bra för att i nästa stund bli trötta hängiga och hungriga. Vid lektionernas slut köper de här eleverna något onyttigt igen för att orka med dagen. Skolläkaren tillägger att läskkonsumtionen har ökat dramatiskt. Skolsköterska 1 bekräftar detta. I och med att pedagogerna runt om på skolorna börjat bli medvetna om hur dåliga kostvanor påverkar eleverna har man börjat se över vad som säljes i kioskerna. Många skolor har börjat se över vad som serveras och söta varor plockas bort. (Skolsköterska 1) Skolsköterskan jämför sockret med cigaretter och berättar att sötsaker är precis lika dåligt för hälsan som cigaretter är. Därför anser hon att allt som innehåller socker borde markeras som cigarettpaketen, med varningstexter. Skolsköterskan framhåller även att det skulle finnas en lag för hur mycket sötsaker en person får äta per dag. Ju mer lagstiftat det är mot cigaretter desto mer har rökningen minskat. Detta borde även ske med sötsaker. (Skolsköterska 1) För att få en lösning på elevernas matvanor ansåg pedagogerna att viktigast var att prata med eleverna om hur angeläget det är med frukt och grönt för att lägga en bra grund för framtiden. En av lärarna anser att man inte ska skrämma eleverna. … man kan visst äta pizza, godis och chips fast med måtta. Istället för chips kan man äta till exempel morotsstavar med en dipp. Att man som pedagog är ett föredöme, att man själv äter mycket frukt och grönt. (Lärare B) Som en avslutning på intervjuerna gjordes en jämförelse mellan skolan och olika arbetsplatser där det erbjuds gratis frukt till de anställda. Vi undrade om inte skolan skulle kunna ge eleverna ett likvärdigt erbjudande för att stilla hungern för de elever som inte ätit någon frukost. De flesta ansåg att det är en stor vision som de tror vore genomförbar om ekonomin tillät det. En av skolsköterskorna utropade hur bra det vore med gratis frukt till eleverna.
17
Idén är ju såå bra! (Skolsköterska 2) Skolsköterskan fortsätter med att det hela dock handlar om pengar. Men tänkbart är att, om alla elever får med sig en frukt eller smörgås till skolan, skulle man kunna bryta lektionen tio minuter före första rasten, för att äta. Det här skulle då leda till att hungern inte blev så stor före lunchtid. Pedagogerna på skola 1 tillägger att det redan finns den här möjligheten, där har eleverna fått tid till att äta medhavd frukt under lektionstid. 4.3 Vad skolorna anser att de kan göra för att få eleverna att äta bättre Enligt läkare, skolsköterskor och pedagoger finns det en hel del saker man kan göra för att få elever att äta bättre, det kan vara att inte laga till maträtter som enligt dem (eleverna) ser geggiga ut. Skolläkaren påpekar att elever vill att maten ska vara uppdelad. De vill se vad de äter. Eleverna vill inte ha blandningar. En annan sak som tas upp är att skolan ska vara ett föredöme och servera nyttiga rätter men även att de pratar med elever och vårdnadshavare. Information och undervisning av kostvanor är oerhört viktigt anser samtliga intervjuade. På friskolan har det infört servering av frukost för att eleverna skall orka med dagen. Det var på föräldrars önskemål. Elever som har lång väg till skolan hinner inte med att äta hemma. Ofta är de eleverna för trötta på morgonen för att äta. Enligt rektorn på skola 3 fungerar detta bra. Man ser att eleverna orkar med dagen mycket bättre och håller sig lugnare fram till lunchen. Där visade det sig att de elever som inte hunnit med att äta frukost hemma men som åt den på skolan orkade med skoldagen mycket bättre samt visade bättre humör. På skola 4 i västra Sverige har man insett hur viktigt det är för barnen att äta för att orka med dagen. Där har hela matsalen som tidigare sett ut som en vanlig matsal med kala väggar och uppradade bord byggts om så att det ser ut som en restaurang. På väggarna har det hängts upp stora färgglada tavlor. Det har placerat ut många och stora växter samt bytt ut bord och stolar som placerats ut som om det vore ett riktigt matställe. Maten har även blivit bättre, där finns en hel del olika rätter att välja mellan samt ett salladsbord med ca 20 olika sallader att välja mellan. Läraren som blev intervjuad säger att hela projektet är oerhört lyckat, barnen kan inte komma och säga att de inte vill äta maten för att den inte är god. Läraren säger även att enligt hans upplevelse är miljön oerhört viktig. …jätteviktig med en miljö som påminner om en restaurang. Han tillägger att eleverna får ett ansvar för sitt eget ätande, de tar för sig och äter upp det de själva tagit. Det är inte som förr då eleverna fick maten tilldelad, eller att de endast fick ”tre köttbullar för att det ska räcka till de andra”. Han fortsätter med att berätta; för att eleverna inte ska känna sig stressade med ätandet för att hinna ut på rast, har lunchen därför schemalagts. Eleverna har en timmes lunch som äts tillsammans med läraren oavsett årskurs. Till exempel, äter klassen mellan 11.00-12.00 går de därefter gemensamt tillbaka till klassrummet för att fortsätta lektionen. Det här gör att eleverna sitter i lugn och ro och äter utan att stressa för att hinna ut på rast. Enligt lärare G ser han en stor skillnad på hur eleverna uppför sig nu mot förr, framförallt på eftermiddagarna. Enlig honom har elevernas utveckling och uppförande förändrats sedan skolans matsal förbättrats. Förr var eleverna mera trötta, loja och hängiga men de kunde även vara oroliga och överaktiva. Det finns dock elever som uppträder så här fortfarande men då beror det på att de inte hunnit äta frukost. De här eleverna
18
får då ta en frukt för att dämpa hungern. Framförallt i de lägre åldrarna där en schemalagd fruktstund införts. Han tillägger att yngre elever har svårare att hålla hungern borta fram till lunch. Som en avslutning på intervjun tillägger läraren att projektet att få eleverna att äta bättre har fallit ut så bra att de på skolan har planer på att införa frukostservering. Det för att försöka komma tillrätta med elever som hoppar över frukosten. 4.4 Vad skolorna anser att elever och vårdnadshavare har för ansvar Lärare G på skolan 4 anser att man som vårdnadshavare har en skyldighet gentemot sina barn. Han anser att man som förälder ska se till att barnen kommer i säng i tid för att de i sin tur ska orka kliva upp tidigare för att hinna med att äta frukost utan att behöva stressa. Det här framkom även under samtliga intervjuer med pedagogerna och skolsköterskorna vi var i kontakt med. De är eniga om att det yttersta ansvaret ligger hos vårdnadshavaren vad det gäller barns sov- och matvanor. Yngre barn som de vi har intervjuat anses vara för unga för att själva kunna ta ansvar för sina egna matrutiner. Det skolan kan göra i förebyggande syfte för att hjälpa familjer är att med jämna mellanrum informera elever liksom vårdnadshavare om hur det ser ut med elevers kostvanor och vart dåliga matvanor leder. Många föräldrar är inte medvetna om att dåliga kostvanor påverkar elevers vardagssituation.
19
5. Analys och Diskussion 5.1 Kan barns dåliga matvanor förebyggas När föräldrarna belönar sina barn med sötsaker eller sämre val av mat när barnen är små bidrar det till att barnen får mersmak på sämre mat. Sötsaker och dåliga matvanor tar eleverna med sig till skolan i och med att det är de vanor de fått hemifrån. Eliasson & Gebre-Medhin (2003) hävdar att barn/elever lär av varandra och vuxna, därför är lärare och föräldrar viktiga förebilder. Hwang & Nilsson (2002) påpekar att enligt Skinners teori anses att belöning och bestraffning kan vara effektivt då det leder till ett handlingssätt. När föräldrarna belönar sina barn med sämre val av mat skapas ett merberoende men även att barnen lär sig att äta sämre mat vilket inte är så bra. Vid intervjuerna framgick det att skolan inte använder sig av belöningssystem i form av livsmedel, däremot framkom det att pedagogerna försöker leda in eleverna till sundare matvanor genom samtal och eget agerande. Till exempel vid lunchen äter pedagogerna mycket grönsaker för att föregå med gott exempel, men även för att visa att grönsaker smakar gott. Vid föräldramöten och utvecklingssamtal informeras även vårdnadshavarna om hur viktigt det är med goda kostvanor. Genom information och utbildning i att äta rätt och nyttigt lär sig eleverna förhoppningsvis ett rätt beteende. När de i sin tur växer upp och själva får barn, får man hoppas att när de som föräldrar ska belöna sina barn med mat väljer ett mer hälsosamt val. I överenskommelse med Hwang och Nilsson (2003) anser vi att det är viktigt att vi som vuxna föregår med gott exempel och leder in eleverna på en sundare livsstil. Enligt tidningen Observer (2005) har eleverna i England där de serverats sämre skolmat och troligtvis även hemma blivit vana vid den sortens kost. När skolor beslutat att servera nyttigare rätter har därför vissa elever valt att själva ta med sig egen skollunch. De här eleverna har valt att se och tolka nyttig mat som något som inte är gott och något som inte går att äta troligtvis för att sedan de varit små har vuxit upp med sämre kostvanor. Imsen (2000) menar att enligt Piaget sker inlärningen genom det som människan själv väljer att göra med det den ser och tolkar Eleverna har alltså tolkat att nyttig mat är oätlig mat. Vid intervjun framkom det att dåligt inlärda kostvanor är svåra att bryta för att människor ofta inte vet hur och vad som är nyttigt, men det går att ändra sådana vanor om elever och föräldrar informeras ofta, om vilka risker sämre kostvanor resulterar i. Av egna erfarenheter vet vi att inlärda vanor är svåra att bryta samt att veta vad som är nyttigt eller inte. Vetskapen om att elever väljer ta med sig sämre mat hemifrån istället för att äta den nyttiga maten i skolan är skrämmande. Vid intervjuerna framkom det även att en del barn inte har någon frukostvana. Det kunde bero på att föräldrarna inte åt något frukost på morgonen. I många fall åts det inte heller något tillagat mål mat efter arbetsdagens slut på grund av tidsbristen. För det mesta kanske det bara blev en fika eller något annat lättillgängligt. När det är stressigt och man har bråttom är det lätt att det köps hem snabbmat. Bremler Lindberg & Villner Gyllenram (1994) beskriver hur viktigt det är att vi äter på bestämda tider så vi kan ladda upp inför dagens arbete och att frukosten är den viktigaste måltiden. Författarna understryker att genom vårdnadshavaren skapas en tradition med bestämda matrutiner och förhoppningsvis lär sig barnet att inte äta mellan måltiderna. Medan ett barn är litet är det lätt att forma det för enligt Filosofen Locke föds varje människa som ett oskrivet blad och som individ måste lära allt från nollpunkten. Magge (1998) framhåller att det som registreras i hjärnan mottas genom olika intryck i våra sinnen, det gör att människan kommer ihåg saker som den sett och gjort. Små barn tar efter sina föräldrar och lär in ett beteende och har barnet lärt sig att äta sämre mat och fått sämre kostvanor kan dessa vara svåra att bryta. Det vi sett är att det inte enbart är föräldrarna som
20
leder in barnen på dåliga vanor utan enligt vår mening är media en stor orsak till sämre vanor. Reklamen som visas anser vi många gånger är direktriktad till barnen. Barn som sett ett roligt reklaminslag där mat förekommer, ber om att få prova produkten. Tidsbristen gör att föräldrarna därför faller för barnens önskan och väljer att köpa den sämre maten. 5.2 Vilka konsekvenser kan elevers matvanor få för deras arbetssituation i skolan Genom intervjuerna med eleverna framkom det att dessa hade goda kostvanor det här beror troligtvis på att när eleverna är små är det vårdnadshavarna som ansvarar och har uppsikt över vad barnen äter. I takt med att barnen växer och börjar bli självständiga med egna viljor händer det att vårdnadshavarna börjar belöna barn med onyttigheter för att få barnen medgörliga. Föräldrarna belönar barnet med läsk, en godisbit eller något annat sött efter ett gott beteende eller bestraffar barnet i form av att förbjuda något som det tycker om. På sikt kan det här leda till ett beroende och ett sötsug hävdar Eliasson & Gebre-Medhin (2003). Ju äldre barnen blir desto större frihet ger föräldrarna sina barn när det gäller maten. Det här gäller dock inte de elever som vi har intervjuat. Många elever får själva göra i ordning sin frukost innan de går till skolan. Enligt läkaren och skolsköterskorna är detta något som är mycket vanligt förekommande. Resultatet blir att många hoppar över frukosten eller äter något onyttigt som innehåller snabba kolhydrater. Snabba kolhydrater bidrar till att eleverna får snabbt energi som avtar fort och leder till trötthet och orkeslöshet. De här eleverna orkar därför inte med skoldagarna. Att eleverna väljer att äta något som innehåller snabba kolhydrater kan till stor del bero på att de hemifrån lärt sig att om hon/han uppför sig får hon/han något gott, oftast blir det någon sötsak som vårdnadshavaren lockar med. Sötsuget kan bidra till försämrad prestationsförmåga samt koncentrationsförmåga i skolan på grund av att eleven har fokus på att vilja äta något sött. Enligt den behavioristiska teorin menar Skinner att belöningar och bestraffningar är ett bra sätt att använda sig av i till exempel undervisningssyfte vilket leder till att människor lär in ett handlingssätt. Belöning är dock mer effektivt än bestraffning (Hwang & Nilsson 2002). Att belöna barn med godis var troligen inte Skinners tanke däremot är det inte fel att lära in ett sätt genom att belöna barn. Skolsköterska 1 menar att ett belöningssystem i form av att erbjuda små barn frukt i olika former kan vara ett sätt att undvika att barn blir beroende av sötsaker. De erfarenheter vi har är att många elever får i sig snabba kolhydrater och vi har sett att de får snabbt energi för att i nästa stund bli trötta och orkeslösa. Andra erfarenheter vi har är att vi från våra tidigare VFU perioder har fått kännedom om och observerat att många föräldrar vid hämtning och lämning belönar sina barn då i form av t ex godis eller Mc Donalds besök. Det här anser vi är att leda in barnen på fel väg. Vi håller med skolsköterskan om att det är bättre att erbjuda något mer nyttigt än godis. Belöningssystemet förekommer även i skolan men inte i form av mat. Om en lärare belönar en elev för att han/hon varit duktig kan andra elever ta efter den duktiga elevens beteende (Respons uppslagsverk 1997). Elever lär av och tar efter varandra. I skolan till exempel jämför sig elever ofta med varandra. Läkaren liksom skolsköterskorna nämnde att elever som inte äter frukost på morgonen eller skollunchen (det här gäller framförallt de större eleverna) har svårt att följa med på lektionerna. Orsaker kan vara att det till stor del beror på sena vanor som att eleverna äter sent och lägger sig sent. På morgonen är de för trötta för att hinna med att äta innan skolan börjar. Resultatet blir att eleverna inte orkar med lektionerna, de är trötta och hungriga. På rasterna går de till en kiosk och köper något sött som läsk, godis eller chips för att stilla hungern och för att snabbt få energi. Barn/elever skaffar sig gärna en förebild i en kamrat eller vuxen (Eliasson & Gebre-Medhin 2003). Att följa med en kompis till kiosken som inte ätit frukost och som inte vill äta skollunchen kan kännas coolt för vissa elever. De tar
21
efter varandras beteenden. Resultatet kan bli att de känner trötthet och okoncentration vilket är mer vanligt från årskurs fem och uppåt. Det här märker pedagogerna under lektionstid. Vid intervjuerna framkom det dock att de yngre eleverna inte hoppar över skollunchen, däremot kunde några hoppa över frukosten istället. Det här kunde påverka förmiddagen i skolan av att eleverna var oroliga. Förebyggandet av en sådan situation anser vi kan vara att pedagogen föreslår eleven att ta med sig en smörgås som kan intas vid ett lämpligt tillfälle. Ett annat förslag som kan tas i bruk är att i samråd med föräldrarna erbjuda eleverna frukost i skolan. Det här för att förhindra att elever blir trötta och okoncentrerade och lättare kan ta till sig kunskap. Den kognitiva teorin menar att barn har en avsikt med sitt handlande, vilket gör att barn gärna tar efter andra barns beteende i form av att de för över dåliga vanor till varandra. I intervjuerna framkom det att pedagogerna tyckte sig se ett samband mellan elevers matvanor och inlärning. Om eleverna inte hade ätit ordentligt orkade de inte med dagarna riktigt utan visade på okoncentration. Det var inte heller ovanligt att det uppstod en del konflikter bland barnen som inte hade ätit. För att få goda matvanor är det viktigt att vårdnadshavarna är goda förebilder. Dåliga matvanor byggs oftast upp tidigt i ett barns liv. Eftersom ett barn föds som ett oskrivet blad enligt filosofen Locke lär sig barnet genom olika intryck som den memorerar (Magge 1998). Via våra sinnen bildar människan egna uppfattningar av det de tidigare sett eller upplevt. Om ett barn ser att föräldrarna har bra matvanor överförs de här vanorna till barnet, vice versa med dåliga matvanor (Respons uppslagsverk 1997). Det här nämner även Porsman & Paulún (2003) som menar att matvanor grundläggs redan i ett tidigt stadium, det ett barn ser tar han/hon efter den vuxna personen. Skolläkaren nämnde att han i sitt arbete ofta ser elever med dåliga kostvanor som beror på dålig kosthållning hemifrån. De här eleverna är även ofta överviktiga. Han fortsätter att berätta hur viktigt det är att inom skolorna informera vårdnadshavarna om vart dåliga kostvanor leder och att pedagogerna ofta bör samtala med eleverna om hur viktigt det är att äta rätt för att de ska må bra. Vid intervjuerna påpekade pedagogerna att de ofta ser på äldre elever att de påverkas av sämre humör, trötthet, magont och huvudvärk när de inte ätit ordentligt. Porsman & Paulún (2003) nämner att dåliga matvanor kan visa sig i en lärandesituation i och med att elever som inte äter ordentligt resulterar i att de inte kan koncentrera sig på lektionen. Under intervjuerna med framför allt skolsköterskorna påpekades det att många lärare kom och ville ha hjälp för att eleverna mådde dåligt, var stökiga eller helt enkelt loja. När eleverna frågades ut om orsakerna till deras humör och tillstånd framkom det att eleverna inte hade ätit. I artikeln Schools in healthy eatin programme do better in national tests visar en undersökning gjord i England att barn med sämre matvanor inte orkar prestera lika mycket i skolan och de tar inte till sig kunskap (Guardian 2005) vilket även skolsköterskorna bekräftade. Skolsköterskorna menar att eleverna är trötta, har ont i magen, huvudet eller mår illa, därför kan de inte heller koncentrera sig. Skolsköterskorna liksom pedagogerna påpekar att om det genomförs frekventa samtal om hur och dåliga matvanor påverkar eleverna och varför de påverkas lär de sig förhoppningsvis varför de kan må dåligt i skolan. Piaget anser att människan inte lär sig av att vara passiv, han/hon måste själva tolka och anpassa sitt lärande (Imsen 2000). Genom upprepade samtal lär sig eleverna att förstå varför sämre kostvanor leder till att de kan må dåligt, vara ojämna i humöret m.m.
22
5.3 Sammanfattning Valet av vår undersökning har känts relevant för oss i och med att vår inriktning är mot de tidigare åren. Grundtanken med arbetet var dock från början att vi skulle göra våra intervjuer i förskola upp till högstadiet, det här för att se om det fanns någon skillnad mellan de olika åldrarna. Det ansågs emellertid att arbetet skulle bli för stort varför vi blev rådda att begränsa oss till de yngre eleverna. Genom tidigare erfarenheter av hur viktigt det är med bra kostvanor tyckte vi att frågan om barns matvanor kopplade till inlärningssituationen var värt att undersöka. Våra tankar grundade sig på att barn som inte äter ordentligt mår sämre, blir oroliga och får koncentrationssvårigheter. Under fallstudiens gång förstärktes våra tidigare tankar vilket vi inte blev förvånade över. Det framkom i undersökningen att eleverna vi intervjuade hade goda matvanor, precis som vi anade. Däremot har de äldre eleverna sämre vanor som vi befarat. Skolsköterskor och skolläkaren bekräftade detta vid intervjuerna. I och med att våra matvanor har förändras i takt med att samhället blivit mera stressfyllt har vi lärt in ett felaktigt beteende. Det kan vara allt från att föräldrar använder sig av skräpmat i form av belöning när barnen inte lyssnar, till att vi inte orkar laga mat utan väljer att köpa hem snabbmat som idag är lättillgängligt. Gatuköksmaten innehåller ofta mycket snabba kolhydrater, vilket skapar ett beroende och en falsk mättnadskänsla. Snabba kolhydrater ger fort energi med toppar som snabbt dalar. Det stressfyllda samhället och tillgängligheten av skräpmat har även inneburit att försäljningen av godis, läsk och chips har ökat. Skolläkaren nämnde att det finns grund för att barn dricker mer läsk och att det kan skapa ett beroende samt ett merbegär. Merbegäret bidrar till att vi äter i okynnes, vi äter för att det finns mat inte för att vi är hungriga. Därför vilar ansvaret på oss vuxna att grundlägga goda matvanor redan när barnen är små. I och med att matvanor tidigt grundläggs och att det finns vuxna som själva inte har bra matrutiner för de i sin tur över de dåliga vanorna till sina barn. Därför är skolan en viktig del i att lära eleverna goda matvanor. Genom samtal och information till både vårdnadshavare och elever ser de till att barnen/eleverna får så bra traditioner som möjligt. Genom intervjuerna och litteraturen fick vi veta att faktorer som påverkar familjens matvanor är bland annat den så kallade mysmaten vilket oftast förknippas med pizza, chips, godis, läsk och juice. Dessa livsmedel äts för det mesta under helgerna men har även blivit mer vanligt mitt i veckan, framförallt bland de äldre eleverna. Många gånger väljer de att gå till kiosken för att köpa snacks och läsk istället för att äta av skollunchen. De snabba kolhydraterna eleverna äter ger kortvarig energi och en falsk mättnadskänsla. I skolan blir de här eleverna fort trötta och okoncentrerade, har huvudvärk eller ont i magen. Samma symptom visar även elever som inte äter någon frukost. Det ska dock betonas att elevers okoncentration, trötthet, magvärk och brist på inlärning inte alltid beror på dåliga kostvanor utan att det finns andra orsaker. Det är som skolläkaren sa, dåliga matvanor är en stor del i elevers inlärning men elevers sovvanor är en annan. Många elever hoppar över frukosten för att de är för trötta på morgonen. Om eleverna kom i säng i tid skulle fler av dem orka stiga upp på morgonen utan att behöva stressa och därför hinna med att äta frukost i lugn och ro. Förmodligen skulle de här eleverna må bättre fram till lunch. Omsorgsbristen är ytterligare en aspekt, skolläkaren menar att många barn lämnas vind för våg och att de får klara sig själva. Det är inte konstigt att de här barnen inte äter frukost och att de presterar sämre i skolan. Många av de här eleverna får bara ett mål om dagen och det är det som serveras till skollunchen. Problemet är således komplext och det finns sällan några enkla lösningar.
23
För att försöka förebygga dåliga matvanor och för att få eleverna att prestera bättre har skolorna vi intervjuat gjort olika saker. På skolan i västra Sverige har de lyckats med att få till en bra atmosfär för eleverna när de äter. Där har de insett vikten av att rätt miljö och val av olika rätter inverkar på elevernas matvanor. En restaurangmiljö med mycket konstverk och växter gör att eleverna slappnar av och äter i lugn och ro. Lunchen har även blivit schemalagd vilket gör att eleverna inte stressar utan tar det lugnt. Skolan har sett förbättringar i elevers prestationer i och med denna förändring. Det här är något som vi känner att fler skolor i landet borde sträva efter och att det inte är en omöjlighet att kunna genomföra. På friskolan, där har de i samråd med vårdnadshavare beslutat att erbjuda alla elever frukost. Många av eleverna hade en lång skolväg och fick därför kliva upp mycket tidigt. Den tidiga morgonen gjorde att eleverna inte hade någon matlust, därför orkade de inte äta någon frukost. Under den korta tid som detta projekt pågått har lärarna sett en förändring. De elever som tidigare hoppat över frukosten men som nu åt den på skolan mådde mycket bättre och presterade mer. Det kräver visserligen mycket engagemang av föräldrar, påpekar rektorn för oss eftersom pengarna inte riktigt räcker till att ha någon personal med vid frukosten. Skolan har därför löst detta med hjälp av någon förälder som hjälper till på morgonen. Även det här kan vara tänkvärt för andra skolor att ta efter och inte en omöjlighet. Elever som inte orkar äta eller inte har något hemma till frukost skulle få en större chans till att prestera bättre om det serverades någon frukost på skolan. När det gäller personalbristen eller brist på pengar skulle säkert många äldre, pensionärer men kanske även föräldrar kunna tänka sig att ställa upp för elevernas bästa. Det gäller bara att ha ett engagemang och hitta viljan. Skola 2 och 3 arbetar på liknande sätt, där har skolorna kontinuerliga samtal med elever och vårdnadshavare om vikten av att äta rätt. Skolorna har även fri fruktstund där eleverna kan hämta sin frukt när de känner att de är hungriga. På skola 2 som har ett högstadium finns en kiosk där eleverna kan handla någon form av mellanmål. Där har tidigare funnits möjlighet för eleverna att köpa till exempel godis eller andra onyttigheter. De har nu plockat bort alla sötsaker från skolkiosken för att inte bidra till elevernas sötsugsbegär. 5.4 Slutord Genom all litteratur vi läst och all fakta vi fick fram genom intervjuerna har många nya frågor dykt upp som vi vid ett senare tillfälle skulle kunna tänka oss att forska vidare i. Fortsatt forskning kan vara att titta på äldre elevers kostvanor, vilket vi tror skulle ge oss lite andra synvinklar på den här studien. Vi kan även tänka oss att titta på elevers matvanor ur vårdnadshavarnas perspektiv. Den här studien skulle även kunna vinklas till ett helt annat perspektiv, ett hälsoperspektiv då mycket av dåliga kostvanor påverkar hälsan.
24
6. Referenser Primära källor: Intervjuer med en rektor, sju lärare, elever, en speciallärare, en specialpedagog, två skolsköterskor samt en skolläkare genomfördes under perioden 29 mars och 11 maj 2006. Litteraturlista: Bertmarks Förlag, 1997: Respons uppslagsverk. Människan och tänkandet. Jyväskylä, Finland: Gummerus Printing. Granskare Birgitta Bergsten, Ulf Bjarme, Johan Bornebusch m.fl. ISBN 91-972270-4-8 Bremler Lindberg, Camilla, & Villner Gyllenram, Birgitta, 1994: Mat för barn. Tredje uppl. Stockholm: Rabén Prisma. ISBN 91-518-2754-9 Bryman, Alan, 2001: Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB. ISBN 91-47-06402-1 Cristenson, I, & Sundling, I-M, 2000: Näringslära. Stockholm: Liber AB. ISBN 91-47-05392-5 Dryden, G, & Vos, Jeanette, 2001: Nya Inlärnings Revolutionen. Jönköping: Brain Books. ISBN 91-89250-46-X Eriksson, Lars Torsten, & Weidersheim-Paul, Finn, 2001: Att utreda forska och rapportera. Malmö: Liber AB ISBN 91-47-06385-8 Eliasson, M, & Gebre-Medhin, M, 2003: Nam-nam allt du behöver veta om ditt barns mat och matvanor från nyfödd till tonåring. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. ISBN 91-0-057701-4 Erlandson-Albertson, C. 2004: Socker och fett på gott och ont. ICA Förlaget AB. Västerås: Falun. ScandBook. ISBN 91-534-2495-6 Hwang, P, & Nilsson, B, 2002: Utvecklingspsykologi från foster till vuxen. Borås: Centraltryckeriet. ISBN 91-27-05547-7 Imsen, G, 2000: Elevens värld Introduktion till pedagogisk psykologi. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-00973-9 Kvale, Steinar. 1997: Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-00185-1 Lärarnas Riksförbund, 2003: Lärarboken. Stockholm: Modintryck. ISBN 91-973019-5-7
25
Magee, Bryan, 1998: Bonniers stora bok om filosofi från antikens naturfilosofer till dagens moderna tänkare. Stockholm: Albert Bonniers Förlag AB. ISBN 91-0-056863-5 Nordenfalk, Katta, 2004: Etik I princip & praktik. Stockholm: Lärarförbundet. ISBN 91-85096-89-x Porsman, C, & Paulún, F, 2003: Mat för ditt barn. Stockholm: Fitnessförlag. ISBN 91-974569-3-4 TV: TV2. Filmare Spurlock, Morgan. Super Size me (2004). Utbildning/Fakta USA, Kl. 21.15 2006.04.22 Internet: Observer, 2005: Blair acts on Jamie´s plan for schools (Kl. 15.30, 12.5.2006.) http://education.guardian.co.uk/print/0,,5152376-115299,00.html Guardian, 2005: Schools in healthy eating programme do better in national tests (Kl. 15.35, 12.5.2006.) http://education.guardian.co.uk/print/0,,5143511-115299,00.html Guardian, 2005: The Oliver effect (Kl. 15.32, 12.5.2006.) http://education.guardian.co.uk/print/0,,5143641-115299,00.html Livsmedelsverket, 2005: Påverkas skolresultatet av dåliga matvanor? (Kl. 18.40, 29.3.2006.) http://www.slv.se/templates/SLV_11422.aspx Livsmedelsverket, 2005: Har barn lättare att koncentrera sig om de äter en bra frukost? (Kl. 20.45, 07.4.2006.) http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=4943 Livsmedelsverket. Så äter barn i Sverige. Nationell kostundersökning 2003 (Kl. 20.40, 07.4.2006.) http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=12062
26
Bilaga 1. Föräldrabrev
Vi är tre studenter som studerar på Lärarutbildningen vid Växjö universitet. Vi jobbar med ett examensarbete där vi undersöker barns matvanor. För att få ett bra underlag behöver vi intervjua barn i förskola/skola. Intervjuerna kommer givetvis att behandlas under sekretess. Anonymiteten kommer att skyddas på ditt barn! Intervjuerna är tänkta att utföras någon gång under vecka 17.
Vänliga hälsningar Louice Gunnarsson, tel nr. Ottilia N-V Hahn, tel nr. Monica Rundberg, tel nr.
Vänligen skicka tillbaka talongen till skolan senast 21/4 -06.
Om ni föräldrar undrar över något kan ni kontakta oss på ovanstående nummer. Mitt barn heter ________________________________
_____ Ja, barnet får medverka _____ Nej, barnet får inte medverka
Vårdnadshavares underskrift:
____________________________________________________
27
Bilaga 2
Frågeställning barn. 1. Äter du frukost på morgonen? 2. Vad äter du till frukost? 3. Känner du att det är stressigt vid frukost eller är det lugnt? 4. Äter du frukosten ensam? 5. Vad tycker du om skollunchen? 6. Är det stressigt vid skollunchen? 7. När du kommer hem från skolan äter du något då? 8. Hur känner du dig under dagen? 9. Äter du någon frukt under dagen?
28
Bilaga 3
Frågeställning till pedagoger, speciallärare, skolsköterskor, m.m. 1. Ser ni någon märkbar skillnad mellan barn som äter frukost/lunch mm mot de barn som inte äter frukost/lunch? 2. Hur yttrar det sig? 3. Vilka konsekvenser kan det här få i en lärandesituation? 4. Vad gör ni för att förebygga det här? 5. Har du något förslag på hur man skulle kunna lösa dåliga matvanor? 6. Många företag erbjuder sina anställda fri frukt under arbetsdagen. Anser ni att det här kan vara genomförbart i skolan för att främja lärandesituationen?
29
