UV VÄST R AP PORT 2001:30 A R K E O LO G I S K U T R E D N I N G O C H F Ö R U N D E R S Ö K N I N G
Arkeologisk utredning och förundersökning vid Scanraff, Lysekil Bohuslän, Lyse socken, Lysekils kommun Glenn Johansson och Jörgen Streiffert
UV VÄST R AP PORT 2001:30 A R K E O LO G I S K U T R E D N I N G O C H F Ö R U N D E R S Ö K N I N G
Arkeologisk utredning och förundersökning vid Scanraff, Lysekil Bohuslän, Lyse socken, Lysekils kommun Glenn Johansson och Jörgen Streiffert
Arkeologisk utredning och förundersökning vid Scanraff, Lysekil 3
Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Box 10 259, 434 23 Kungsbacka Besöksadress: Nygatan 11 Växel: 0300-33 900 Fax: 0300-33 901 e-post:
[email protected] e-post:
[email protected] http:www.raa.se/uv
Bildredigering Anders Andersson Layout Lena Troedson Tryck/Utskrift Elanders Digitaltryck, Göteborg, 2001 Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3. © 2001 Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2001:30 ISSN 1404-2029
4 Arkeologisk utredning och förundersökning vid Scanraff, Lysekil
Innehåll
Inledning 7 Område och fornlämningsmiljö 7 Syfte 7 Arbetets genomförande 9 Resultat 9 Yta 1 9 Yta 2 9 Yta 3 11 Yta 4 11 Yta 5 11 Yta 6 11 Sammanfattning 13 Referenser 14 Administrativa uppgifter 15 Bilagor 16 Bilaga 1. Schakt och lagerbeskrivning 16 Bilaga 2. Fyndlista 16 Figurförteckning 17
Arkeologisk utredning och förundersökning vid Scanraff, Lysekil 5
NORGE
VÄRMLAND
DA LS ND LA
BOH ÄN USL
Scanraff
UDDEVALLA
VÄSTERGÖTL AN D
GÖTEBORG
HA LL AN D Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad.
6 Arkeologisk utredning och förundersökning vid Scanraff, Lysekil
Inledning Riksantikvarieämbetet, avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst, har under senhösten år 2000 på uppdrag av Länsstyrelsen i västra Götalands län utfört en arkeologisk utredning i anslutning till Scanraffs oljeraffinaderi i Lyse socken, Lysekils kommun. Under tidig vår nästkommande år utfördes en ytterligare utredning samt en förundersökning. I denna rapport redovisas det sammantagna resultatet från de båda undersökningarna. Orsaken till det arkeologiska arbetet var att det inom och utanför Scanraffs område planeras en förändrad markanvändning. Denna ser ut enligt följande: ändrad användning inom den sydöstra delen av instängslat område och på den nordvästra sidan om en befintlig bilväg. (A). Att bygga ut verksamheten på den sydöstra sidan av samma bilväg (B) och att flytta ett ställverk till ny plats (C) samt att lägga om transportvägen till produkthamnen (D). De arkeologiska undersökningarna bekostades av Skandinaviska Raffinaderi AB, Scanraff.
Område och fornlämningsmiljö I de områden som berörs finns ett flertal kända fornlämningar och under början av 1970-talet utfördes flera arkeologiska undersökningar inom ytor som idag är exploaterade av Scanraff. Bland annat har gravar och stenåldersboplatser undersökts (Särlvik m.fl. 1979). Under 1990 utfördes en arkeologisk utredning av ett stort område söder om vägen till produkthamnen. Vid denna upptogs flera 0,5×0,5 meter stora provgropar för hand och många ej tidigare kända fornlämningar påträffades (Schaller Åhrberg & Lindman 1990). Samma år förundersöktes också vissa av dessa fornlämningar, dock ej någon belägen inom de nu aktuella planområdena (Schaller Åhrberg 1990). Flera fornlämningar har registrerats i området, som RAÄ 224 (boplats utan synlig anläggning och synbar begränsning), RAÄ 490, (boplats utan synlig anläggning och synbar begränsning), RAÄ 8 (stensättning), RAÄ 9 (stensättning?) och två hällristningar RAÄ 193 och RAÄ 198. RAÄ 23:1 (en stenåldersboplats) har tidigare förundersökts av Bohusläns museum varvid slagen och bearbetad flinta konstaterades. En närliggande fornlämning, RAÄ 23:2 (en boplats), har undersökts vid den arkeologiska utredningen 1990. Inga fynd eller anläggningar konstaterades. Inom området har också RAÄ 29 legat, en stensättningsliknande lämning, som undersöktes år 1971 av UV Väst (Särlvik m.fl. 1979). I området ligger även en äldre gårdstomt, RAÄ 497, som berörs av den tidigare nämnda planerade vägomläggningen. Sammantaget visar dessa kända och delvis undersökta fornlämningar att Scanraffs planerade utbyggnadsområde utgjort boplats- och gravmiljöer under såväl sten och brons- som järnålder.
Syfte Förundersökningens målsättning var att se hur omfattande lämningarna var inom RAÄ 490 och yta 3 (omr. B), avgränsa dessa, samt att se till deras karaktär och bevarandegrad. Den kompletterande arkeologiska utredning-
Arkeologisk utredning och förundersökning vid Scanraff, Lysekil 7
Sälsvik
Scanraff
Gånggrift RAÄ 8 RAÄ 9
Lunnebukten 6
Aspekullen
A
D
1 B
RAÄ 29
Kompletterande undersökningsyta
6
Hanne
2 RAÄ 198
3
RAÄ 23:2
RAÄ 497
RAÄ 23:1 RAÄ 198
4
RAÄ 193
C
RAÄ 490
RAÄ 224
5
Humlekärr Nål Myren Tegen
Fig. 2. Utsnitt ur GSD-Ekonomiska kartan, blad 8A 5i, med undersökningsområdena A–D, samt ytorna 1, 2, 3, 4, 5 och 6 markerade. Skala 1:20 000. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2001-11-19.
8 Arkeologisk utredning och förundersökning vid Scanraff, Lysekil
ens syfte var att konstatera eventuell förekomst av idag okända fornlämningar, vilka i ett nästa steg i arbetsprocessen kunde behöva förundersökas. Med tanke på möjligheten att finna hällristningar bedömdes det också som viktigt att avsöka vissa bergspartier och berghällar.
Arbetets genomförande I en tidigare undersökningsplan har det arkeologiska undersökningsområdet betecknats som områdena A–D, uppdelade i utredningsytorna 1, 2, 3, 4, 5 och 6, varav yta 6 utgjordes av en vägomläggning. En utredning av ytorna 2 och 3 utfördes under senhösten år 2000 varvid resterna från en stenåldersboplats framkom i den sydligaste delen av yta 3. Denna yta kom under våren år 2001 tillsammans med den invidliggande fornlämningen RAÄ 490 att omfattas av en mindre förundersökning. Vid detta tillfälle undersöktes också ytorna 1, 4, 5, 6 samt en del av RAÄ 224. Även gårdstomten RAÄ 497 kom att omfattas av undersökningen. I samband med detta arbete studerades ett äldre kartmaterial på lantmäterikontoret i Göteborg. På grund av den nya planerade vägsträckningen utreddes också alla ytor väster om denna. Detta medförde att en större yta nordöst om yta 1 kom att omfattas av den arkeologiska utredningen. Den arkeologiska undersökningen innefattade även en bedömning av huruvida RAÄ 8 (stensättning) och RAÄ 9 (stensättning?) kunde räknas som fasta fornlämningar och om några okända hällristningar fanns inom undersökningsområdet. Flera maskingrävda schakt upptogs. I dessa syntes ett vanligtvis 0,2–0,3 meter tjockt matjordslager överlagrande en lerig eller sandig underliggande alvyta. Vad som därigenom också kunde konstateras var den generella iakttagelsen att lera vanligtvis syntes i slänter medan grus och bergsbildningar framkom i mer höglänt terräng. Genom vissa djupare grävda schakt syntes lera på ett djup av ca 0,5 meter även under mer sandiga ovanliggande lager. Syftet med att ta upp och gräva djupare schakt var att se om överlagrade eller översandade lämningar kunde påträffas.
Resultat Yta 1 Området utgjordes av berg och åkermark i områdets östra och nordöstra del. Under arbetets gång tillkom även en yta nordöst om yta 1, mellan befintlig väg och nyplanerad vägsträckning (yta 6). Matjordslagret var 0,2–0,4 meter tjockt. I en slänt invid berg syntes grus, sten och raseringsmassor från tidigare sentida byggnation. Ute på öppen åkermark var matjorden endast 0,2 meter tjock och täckte ett tjockt lerlager. Inga observationer av antikvariskt intresse gjordes. Yta 2 Den södra delen av yta 2 anslöt till en bergklack och har troligen tidigare varit åkermark. Vid tidpunkten för utredningen var dock området till stora delar påverkat av sentida markanvändning bl.a. av påförda massor för anläggande av parkeringsplats. I områdets sydöstra del, vilket får anses vara det
Arkeologisk utredning och förundersökning vid Scanraff, Lysekil 9
8 9
29
37
497
23:1
224
530
23:2 490
529
198 28
1
2
193
544
Fig 3. Utsnitt ur GSD-Ekonomiska kartan, blad 8A 5i, med schakt upptagna inom undersökningsområdet markerade. Skala 1:5000. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2001-11-19.
10
Arkeologisk utredning och förundersökning vid Scanraff, Lysekil
topografiskt mest lovande som förhistoriskt boplatsområde, fanns endast en mindre opåverkad markyta kvar. Inom detta drogs ett sökschakt, vid schaktdragningen kunde dock inga indikationer på förhistorisk aktivitet konstateras. Yta 3 Undersökningsområdet utgjordes av mot nordost svagt sluttande mark, varav en stor del bestod av igenlagd åker. I syd och väst avgränsades området av befintliga vägar. Åt öster avgränsade ett större bergsparti för att i nordväst tangera utredningsyta 2. I partiet närmast och längs vägen i väster stack berghällar upp på flera ställen. Större delen av yta 3 var sankt och vattensjukt, detta gäller framförallt den norra delen. Trots relativt omfattande schaktdragning kunde här inte i något schakt ses indikationer i form av fynd eller anläggningar som indikerade en förhistorisk aktivitet på platsen. I områdets södra del höjde sig terrängen något och här fanns en i östvästlig riktning löpande mindre grus och sandrygg vilket utgjorde det högsta partiet inom terrängavsnittet. Uppe på sandryggen drogs fyra schakt (1, 2, 3 och 4) och i samtliga påträffades slagen flinta. Genom schaktdragning söder som norr om höjdpartiet kunde boplatsens utsträckning väl avgränsas till just själva höjdryggen. Norr och söder om denna förekom ej fynd. Lagerföljden på platsen bestod av överst en brun humös sandjord, som i tjocklek varierade mellan 0,2–0,3 meter. Under detta lager följde så en grusig sand med enstaka stenar, detta fyndförande lager varierade i tjocklek mellan 0,2–0,4 meter. Flintan som påträffades bestod av drygt 50 föremål och utgörs vid sidan av ett retuscherat spån och ett retuscherat avslag, uteslutande av ett mer anonymt avslagsmaterial (bilaga 2). Typologiskt finns inga tydligt tids- och kulturindikerande föremål bland de registrerade fynden. Fyndmaterialet kan, utifrån sin allmänna karaktär, endast grovt tidsställas till mesolitikum i stort. Yta 4 Området bestod av en vattensjuk åkermark som svagt sluttade åt sydväst med 0,2–0,3 meter tjocka matjordslager överlagrande sand och lera. I området låg RAÄ 490. Sandigare ytor fanns huvudsakligen invid ett mer höglänt läge, yta 3, och här framkom också enstaka flintavslag. Yta 5 Området bestod av vattensjuk åkermark med 0,2–0,3 meter tjocka matjordslager som täckte underliggande sand- och lerlager. Inga observationer av antikvariskt intresse gjordes. Yta 6 Området utgjordes av en planerad ny vägsträckning genom åkermark, utgörande del av RAÄ 497 och 240. Matjorden var mellan 0,2–0,3 meter tjock och täckte en underliggande lerig yta. Inga observationer av antikvariskt intresse gjordes. Sammantaget konstaterades att slagen flinta, indikerande en stenåldersboplats, fanns på en mindre höjdrygg i yta 3:s södra del. Vid utredningen
Arkeologisk utredning och förundersökning vid Scanraff, Lysekil 11
kunde denna avgränsas så väl att endast ett ytterligare schakt behövde upptas vid den följande förundersökningen år 2001. Genom två flintavslag från detta schakt och ytterligare några få i närbelägna förundersökningsschakt visades att rester från boplatslämningen sträckte sig in i den närbelägna fornlämningen RAÄ 490 (boplats utan synlig anläggning och synbar begränsning). Några
4 2 1 3 5
6
7
490 8
0
60 m
Fig 4. Utsnitt ur GSD-Ekonomiska kartan, blad 8A 5i, med schakt 1–8 inom område 3, 4 och RAÄ 490 markerade. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2001-11-19.
12
Arkeologisk utredning och förundersökning vid Scanraff, Lysekil
ytterligare flintavslag kunde inte påvisas inom denna fornlämning och de lämningar som här tidigare registrerats kommer sannolikt från den något mer ovanliggande boplatsen. Därmed kan vi konstatera att RAÄ 490 och den ovanliggande boplatsen hört samman, men att boplatsens lämningar är mycket marginella. I övrigt påträffades inte några lämningar av arkeologiskt intresse på någon av de andra undersökta ytorna. En genomgång av fornminnesregistret och rapporter samt besiktning av platsen för RAÄ 8 och 9 visade att båda var undersökta och borttagna år 1972. Hällristningarna 193 och 198 var svåra att lokalisera. Enligt uppgift från 1976 skall RAÄ 198 ligga under en väg på ca 0,2 meter djup. Tyvärr kunde lämningen inte lokaliseras, vilket kan förklaras med att vissa markförändringar skett i området. RAÄ 198 kunde dock lokaliseras, men denna framträdde mycket svagt på en berghäll. Undersökningen kom också, som tidigare nämnts, att beröra en del av RAÄ 224. Den yta som berördes hade emellertid använts som parkeringsplats och var täckt med ett ca 0,2 meter tjockt gruslager som i sin tur täcktes av en ca 0,1 meter tjockt humusskikt. Inga indikationer på någon form av boplatslämningar syntes, vilket sannolikt har sin förklaring i att denna del av fornlämningen påverkats av sentida markarbeten. En genomgång av det historiska kartmaterialet visar en gårdsbebyggelse i östra Humlekärr. Denna har legat strax norr om RAÄ 497, en gård som tillkommit mellan 1724 och 1816. I övrigt visar kartmaterialet att området för Scanraff och dess närområde varit glest bebyggt. Under 1800-talet och 1900talets första hälft ökar antalet registrerade gårdar. Samtliga har legat nära eller i anslutning till ett mindre vägnät som i samband med Scanraffs etablerande till viss del rätats ut eller byggts om. Flera av de äldre byggnaderna och gårdarna är idag borta. På många platser finns inga idag synliga byggnadslämningar. Däremot kvarligger tomtmark med kvarvarande fruktträd. RAÄ 497 är ett sådant exempel och man kan ana en äldre tomtstruktur, en iakttagelse som också gäller för flera andra övergivna fastigheter. I övrigt gjordes inga iakttagelser av antikvariskt intresse. Sammanfattningsvis finner Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Väst det ej motiverat med vidare arkeologiska insatser inom det nu undersökta området. Det bör dock betonas att RAÄ 23:1 tidigare omfattats av en arkeologisk förundersökning av Bohusläns museum. För yttrande och vidare bedömning av fornlämningen hänvisas till Bohusläns museum.
Sammanfattning Med anledning av planerad förändrad markanvändning vid Scanraff har Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Väst under senhösten år 2000 utförd en arkeologisk utredning inom två av sex planerade utredningsområden, ytorna 2 och 3. Inom yta 2 gjordes inga observationer av intresse. Men inom ett begränsat område i södra delen av utredningsyta 3 framkom slagen flinta. Flintan indikerar en stenåldersboplats, belägen på en mindre höjdrygg med sand/grus löpande i närmast väst-östlig riktning tvärs över utredningsytan. Genom schaktdragning såväl söder som
Arkeologisk utredning och förundersökning vid Scanraff, Lysekil 13
norr om höjdpartiet kunde boplatsens utsträckning väl avgränsas till just själva höjdryggen. Flintan som påträffades bestod av drygt 50 föremål och utgörs vid sidan av ett retuscherat spån och ett retuscherat avslag uteslutande av ett mer anonymt avslagsmaterial. Typologiskt finns inga tydligt tids- och kulturindikerande föremål bland de registrerade fynden. Fyndmaterialet kan, utifrån sin allmänna karaktär, endast grovt tidsställas till mesolitikum. Under tidig vår nästföljande år utfördes en arkeologisk utredning av ytorna 1, 4, 5, 6 samt förundersökning av yta 3 och den närliggande registrerade boplatslämningen RAÄ 490 inom yta 4. Samtidigt kom också en del av en annan boplats RAÄ 224 och en gårdstomt RAÄ 497 att beröras av undersökningen. I arbetet ingick också att granska om RAÄ 8 (stensättning) och RAÄ 9 (stensättning?) kunde bedömas som fasta fornlämningar samt om några okända hällristningar kunde påvisas. Förundersökningen av yta 3 konstaterade att rester av boplatslämningen sträckte sig in i RAÄ 490. De slagna flintornas koncentration strax norr därom och inom yta 3 indikerar att denna boplats, d.v.s. RAÄ 490, hör samman med detta material och att boplatsen huvudsakligen legat på en mindre förhöjning i yta 3:s södra del. I övrigt syntes inga lämningar av antikvariskt intresse. RAÄ 8 och 9 var undersökta och borttagna sedan tidigare. Den del som kom att beröra RAÄ 224 var söndergrävd av sentida markarbeten och från tidigare gårdslämningar inom RAÄ 497 syntes endast enstaka fruktträd och spår från en tomtstruktur.
Referenser Särlvik, I, Weiler, E, Jonsäter, M. 1979. Fornlämningsområden vid Brofjorden Lyse sn, Bohuslän. Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer. Rapport Uppdragsverksamheten 1977:16. Schaller Åhrberg, E & Lindman, G. 1990. Rapport över arkeologisk utredning av detaljplan Hannevik 1:5 m.fl. Lyse socken, Lysekils kommun, Bohuslän. Riksantikvarieämbetet. Arkeologiska undersökningar UV Väst. UTR 90:4. Schaller Åhrberg, E. 1990. Rapport över arkeologisk förundersökning inför planering av Brofjordens kraftstation Hanneviken 1:5 m.fl., Lyse socken, Lysekils kommun, Bohuslän. Riksantikvarieämbetet. Byrån för arkeologiska undersökningar.
14
Arkeologisk utredning och förundersökning vid Scanraff, Lysekil
Administrativa uppgifter 2000 års undersökning
Riksantikvarieämbetets dnr: 421-5229-2000. Länsstyrelsens dnr: 220-51637-2000. Projektnummer: 1320256. Undersökningstid: 22 november 2000. Projektgrupp: Glenn Johansson. Läge: Ekonomiska kartan, blad 8A 5i. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisktopografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: –. Fynd: Inga fynd togs tillvara. 2001 års undersökning
Riksantikvarieämbetets dnr: 429-4209-2000. Länsstyrelsens dnr: 220-7746-2000. Projektnummer: 1320267. Intrasisprojekt: v200115. Undersökningstid: 2–6 april 2001. Projektgrupp: Jörgen Streiffert och Betty-Ann Munkenberg. Läge: Ekonomiska kartan, blad 8A 5i. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisktopografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: –. Fynd: Inga fynd togs tillvara.
Arkeologisk utredning och förundersökning vid Scanraff, Lysekil 15
Bilagor
Bilaga 2. Fyndlista
Bilaga 1. Schakt och lagerbeskrivning
Schakt 1 Avslag Övrig slagen flinta Spån med retusch Avslag med retusch/inhak Schakt 2 Avslag Övrig slagen flinta Schakt 3 Avslag Övrig slagen flinta Schakt 4 Avslag Schakt 5 Avslag Schakt 6 Avslag Schakt 7 Avslag Schakt 8 Avslag
Yta 3 och 4, schakt 1–8
Schakt 1 Brun humös sandjord Grusig sand, enstaka sten Gul mjäla Schakt 2 Brun humös sandjord Grå sand med sten Grusig sand Schakt 3 Brun humös sandjord Grå sand med sten Grusig sand Schakt 4 Brun humös sandjord Grusig sand Fin sand Schakt 5 Brun humös sandjord Grå sand med sten Grusig sand Schakt 6 Brun humös sandjord Grå sand med sten Grusig sand Schakt 7 Brun humös sandjord Grå sand med sten Grusig sand/lera Schakt 8 Brun humös sandjord Grå sand med sten Grusig sand/lera
0,3 m 0,4 m
0,2 m 0,2 m
0,2 m 0,2 m
0,4 m 0,2–0,3 m
0,2 m 0,2 m
0,2 m 0,2 m
0,2 m 0,2 m
0,2–0,3 m 0,2 m
16 5 1 1 5 1 9 8 5 2 1 2 2
Figurförteckning Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad. ......................................................................................................... 6 Fig. 2. Utsnitt ur GSD-Ekonomiska kartan, blad 8A 5i, med undersökningsområdena A–D, samt ytorna 1, 2, 3, 4, 5 och 6 markerade. Skala 1:20 000. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2001-11-19. ......................................................................... 8 Fig 3. Utsnitt ur GSD-Ekonomiska kartan, blad 8A 5i, med schakt upptagna inom undersökningsområdet markerade. Skala 1:5000. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2001-11-19. .............. 10 Fig 4. Utsnitt ur GSD-Ekonomiska kartan, blad 8A 5i, med schakt 1–8 inom område 3, 4 och RAÄ 490 markerade. Godkänd från sekretesssynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2001-11-19.. ................................. 12
Arkeologisk utredning och förundersökning vid Scanraff, Lysekil 17
I samband med detaljplanerarbete vid Scanraffs område i Lyse socken, Lysekils kommun, har Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Väst år 2001 utfört en arkeologisk utredning och förundersökning. Området var omfattande och innefattade ytor inom Scanraffs område, och andra närliggande ytor söder om vägen till produkthamnen. I en tidigare undersökningsplan har dessa betecknats som områdena A–D och ytorna 1, 2, 3, 4, 5 och 6, varav yta 6 utgjordes av en vägomläggning. I undersökningen ingick också en kontroll huruvida RAÄ 8 och 9, två tidigare registrerade gravar, kunde räknas som fasta fornlämningar och om några okända hällristningar fanns inom området. En utredning av ytorna 2 och 3 under senhösten år 2000 konstaterade resterna från en stenåldersboplats i den sydligaste delen av yta 3. Stenåldersboplatsen kom under tidig vår år 2001 att omfattas av en mindre förundersökning likaså en invidliggande fornlämning RAÄ 490 (boplats utan synlig anläggning och synbar begränsning). Omläggningen av den ovan nämnda vägen kom att omfatta del av RAÄ 224 (boplats utan synlig anläggning och synbar begränsning) samt sträcktes över en tidigare gårdstomt, RAÄ 497. Endast ett fåtal flintavslag påträffades vid förundersökningen av yta 3 och strax invid inom RAÄ 490. I övrigt gjordes inga iakttagelser av antikvariskt intresse. De två fornlämningarna RAÄ 8 och 9 var borttagna och undersökta år 1972.
I SSN 1404-2029
