ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING Förslag till detaljplan för Sörby, Mjölby kommun Upprättad av byggnadskontoret i mars 2006, reviderad inför utställning i juni och inför antagande i september 2006. HANDLINGAR
Handlingarna består av plankarta med tillhörande bestämmelser, planbeskrivning, genomförandebeskrivning och miljökonsekvensbeskrivning med miljöbedömning och tillhörande bilagor, samrådsredogörelse, utställningsutlåtande och fastighetsägarförteckning.
Översiktskarta Mjölby Utdrag ur GSD Terrängkartan © Lantmäteriet
Skala ca 1:20000
PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG
PLANDATA Lägesbestämning
Syftet med planförslaget är att utöka Mjölby stad med en ny stadsdel som kan rymma ca 165 – 190 bostäder (beroende på fastighetsdelning), förskoletomt, tillfartsväg i nytt läge med anslutning mot Smålandsvägen, separat gång- och cykelstråk mot centrum, samt naturpark i norr och utmed Svartån. Befintlig bebyggelse bevaras och ges status i enlighet med kulturvärde.
Området är beläget mellan Svartån och Smålandsvägen i södra Mjölby.
2 Norrut ligger Lundby Backgård, Mjölbys senaste utbyggnadsområde, och området avgränsas dessförinnan av järnvägsspår för industri. I väster gränsar området mot Smålandsvägen och i sydväst mot rv 32. Söderut avgränsas området mot ägogräns mot Sörby 5:1. Areal
Ca 56 ha.
Markägoförhållanden
Mjölby kommun äger huvuddelen av området som är del av fastigheten Mjölby 40:2. Torpstället Skogelund och fritidshuset vid pumpstationen är arrendehus. I anslutning till Sörby Gård finns privatägd mark vid: mangårdsbyggnad Mjölby 41:3 (ca 1,2 ha), Sörby loge Mjölby 40:9 (ca 1,5 ha), kyrkogården Mjölby 41:5 (ca 3400m2), Sörby arrendatorbostad Mjölby 41:4 (ca 2000m2) och vid vattenintaget en enbostadstomt Mjölby 41:6 (ca 1700m2). Dessa fastigheter bevaras och inordnas i planarbetet. Vägverket är väghållare för riksväg 32; Banverket äger banvallen i norr.
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer
Kommunen köpte området för bostadsutbyggnad 1964; det ingick i generalplan 1982 och i översiktsplan 1990, men undantogs vid revideringen 2001 pga. bristande efterfrågan på tomter och för att prioritera Södra Eldslösa. På senare tid har denna värdering ändrats så att Sörby rekommenderas som utbyggnadsområde. En fördjupad översiktsplan för Mjölby stad är påbörjad och var föremål för programsamråd december 2003 – februari 2004, där Sörby ingår. Området ingår inte i gällande översiktsplan, men anses förenlig med denna.
Detaljplaner
Detaljplan saknas för området. I norr gränsar området delvis till detaljplan för Lundby Backgård; i väster till planer för Sörby industriområde.
Program
Planprogram för planläggningen upprättades augusti 2005 i syfte att klargöra förutsättningar och anvisa mål och inriktningar för arbetet, men även bjuda in närboende och allmänhet till dialog kring områdets framtida utveckling. Annonserat samrådsmöte om programskiss hölls 2005-09-27.
Miljökonsekvensbeskrivning
Behovet av MKB värderades under samrådet och har utvecklats till en MKB med tillhörande miljöbedömning.
Kommunala beslut i övrigt
Vid redovisning av översiktlig planering prioriterade kommunstyrelsen 2004-03-31 fortsatt arbete med Sörby. Arbetet har föregåtts av en översiktlig planutredning mars 2005
3 som legat till grund för upphandling av idéarbeten (juni 2005). Kommunstyrelsen uppdrog åt byggnads- och räddningsnämnden att upprätta detaljplan för området. Nämnden beslutade 2005-0822 om programsamråd (genomfört september-oktober 2005), om samråd 2006-03-20 (genomfört april – maj 2006) och om utställning 2006-06-19 (genomfört juli-augusti 2006). Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2006-06-19 (§ 175) att planen inte är av principiell karaktär varför byggnads- och räddningsnämnden själva kan anta den. Befintlig markanvändning Utdrag ur GSD Fastighetskarta © Lantmäteriet
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur Området ligger i den östgötska mellanbygden mellan slätt och • Mark och vegetation skog. Marken består av lätt kuperad odlingsmark och skog. Sydvästra delen utgör god jordbruksmark (klass 5). Östra delen sluttar mot Svartån, vars vatten delvis ingår i planområdet. Se även Geoteknik, Natur och Vatten nedan. Vy från äldre vägstråk vid Sörstad
4 •
Landskap
Sörby loge ligger som ett centralt landmärke i området, väl synlig från Smålandsvägen och rv 32. Den gamla byn är utskiftad och består idag av kyrkogård, mangårdsbyggnad, arrendebostad och rundloge. Inom byn finns ett antal mindre landskapsrum. Tomter och kyrkogård omges av uppväxta träd. Äldre landsväg passerar genom byn och slutar vid åker. Åkermarken söder om den gamla byn är öppen och långsamt stigande mot norr där det övergår i äldre hagmark med inslag av ungskog och där stiger 8-10 m. Öster om byn och åkermarken ligger kuperad skogsmark. Även öster om fältet stiger marknivån 8-10 m för att sedan stupa brant 20-25 m mot Svartån. Nuvarande och tilltänkt vägområde ligger mellan höjdparter och faller med ca 1/20 ned mot ån. I norr längs järnvägen finns halvöppna betesmarker som övergår i ett lågt stråk med dike (mellan höjdparti och järnvägsvall) som i öster utmynnar i en bäckravin som i sin tur mynnar till Svartån. Analys och förslag: Siktlinje från rv 32 noteras och bevaras delvis. Byn och ny bebyggelse åtskiljs genom nytt gatu- och parkstråk. Äldre landsväg öppnas inom del av byn och på åker.
Siktlinjer
Siktlinje från rv 32
•
Geotekniska förhållanden
Geoteknisk undersökning utfördes av Scandiakonsult 1980. Inom sedimentområden förordas endast lättare bebyggelse. Inom
5 fastmarksområden (skog) kan all slags bebyggelse anläggas. Bebyggelse utmed våtstråk bör undvikas. Översiktlig geoteknisk undersökning har utförts i området under månadsskiftet augusti/september 2006 av VBB VIAK i Jönköping och redovisas i geotekniskt PM 060911. Undersökningarna visar att plattgrundläggning på konventionellt sätt kan tillämpas inom hela planområdet för den typ av småhusbebyggelse som planen omfattar. Utförd radonundersökning visar på i huvudsak lågradonmark. Förhållandena inom området föranleder dock i viss mån begränsningar vad gäller omdisponering och förflyttning av massor. Vidare projekteringsarbeten rörande höjdsättning och terrasseringsplanering bör därför även omfatta lokala sättningsoch stabilitetsutredningar. •
Fornlämningar
Fornlämningar har påträffats inom området (RAÄ 43, 44, 57, 58, 92) är skyddade enligt kulturminneslagen 2:a kapitel. Norr om Sörby kyrkogård ligger två gravfält från järnålder, vilket tyder på lång boendekontinuitet i området. Sörby kyrkogård skyddas genom kulturminneslagens 4:e kapitel. Även den medeltida bytomten är en lagskyddad fornlämning. Sörby nämns i skrift första gången 13691. Fram till 1790 var Sörby centrum i egen socken med en medeltidskyrka i byn2. Om den gamla medeltida kyrkan vet man inte mycket mer än att den var uppförd av gråsten och saknade torn. Vid uppbyggnaden av Mjölby kyrka efter brand utnyttjades inventarier från Sörby kyrka som raserades 1791. Sörby lades till Mjölby socken vars kyrka nu blev gemensam. Kyrkogårdsmuren är upprest av rester från den gamla kyrkan. I Sörby har det funnits en mjölkvarn med tre par stenar. Sörby kyrkogård nyttjas ännu av släkter som tidigare begravts här. Den gamla vägsträckningen i nord-sydlig riktning mellan gård och loge fortsatte förr söderut över fältet, vilket ännu kan skönjas på bl.a. flygfoto. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 har utförts av Riksantikvarieämbetet UV Öst och Länsmuseet Östergötland. För exploatering krävs arkeologisk förundersökning för delar av området, vilket kommer utföras hösten 2006. Förundersökningen kan komma att resultera i slutundersökning. Kända lämningar undantas från bebyggelse. Större kända lämningar markeras med planbestämmelsen forn. Om lämningar i övrigt påträffas under anläggning ska arbetet avbrytas och arkeologisk expertis tillkallas.
1 2
Språk- och folkminnesinstitutet, enligt arkeologisk utredning RAÄ 2005. Natur & Kultur / Länsstyrelsen i Östergötland, 1983.
6
Bebyggelseområden • Befolkning
Mjölby stad har en befolkning på ca 12000 invånare, varav ca 650 bor inom Östra Lundby. Inom Sörby bor < 10 personer. Området bedöms kunna rymma 165-190 hushåll.
•
Befintlig bebyggelse
Befintliga bostäder och verksamheter bevaras och inordnas i planarbetet. Komplettering i anslutning till byn öster om kyrkogård har utgått.
•
Byggnadsminne (Mjölby 40:9)
Byggnadsminnet regleras genom länsstyrelsens beslut 1993-0219, se även under Byggnadskultur och gestaltning. Området markeras med planbestämmelsen Q – markanvändning anpassad till bebyggelsens kulturvärden samt B – bostads- och C – centrumändamål. Inom denna ram kan olika typer av användning få förekomma enligt lov och nya prövningar, såsom kontor, handel (mindre butik), bostäder, utställnings- och samlingslokal samt hantverk. Att bostads- och centrumändamål specificeras är för att betona kommunens primära intresse jämte bevarandeintresset. Avsikten är att bekräfta byggnadsminnet och slå vakt om bebyggelsens kulturvärde, förtydliga dess användning och underlätta för brukaren att utveckla fastigheten på ett önskvärt sätt. Nya lov får prövas med hänsyn till byggnadsminne och kulturmiljö upp till 20% av fastighetens yta.
•
Bostäder
Mål och inriktning för planförslaget är att utöka Mjölby stad med en ny stadsdel för olika typer av bostäder; huvudsakligen för friliggande enbostadshus, men även rad-, par- eller grupphus kan komma att prövas. Bebyggelsen följer och söker komplettera landskapet genom att på fältet växla från låg till högre bebyggelse och i terrängen låta bebyggelsen klättra och stiga på olika platser. Placering: Huvudbyggnad ska placeras mot förgårdsmark enligt angiven linje, men nämnden kan medge annan förläggning där så av arkitektoniska eller andra skäl bedöms lämpligt, såsom i hörnlägen eller terräng där husplacering vid förgårdsmark inte är möjlig. Motivet är att skapa väl sammanhållna gaturum, där huvudbyggnader framhävs och garage underordnas och gärna placeras tillbakadraget. Tomter av olika bredd kan styckas, men bör vara likartad inom kvarter eller husrader, vilket framgår av genomförandebeskrivningen. Huvudbyggnader placeras 6 m från gata och 4 m från grannfastighet. Sammanbyggnad av hus kan prövas vid bygglov på platser markerade s, och godkänns om nämnden finner det lämpligt. Huvudbyggnad och uthus/garage får sammanbyggas.
7 Fristående garage och förråd ska placeras minst 2 meter från tomtgräns. Om nämnden bedömer det lämpligt kan uthus och garage byggas samman med granne. Särskilda brandskyddskrav ska beaktas. Byggrätt: Byggrätt kopplas till fastighetens area och ska vara max 20% för fastigheter större än 1000 m2, huvudsakligen avsett för friliggande hus och 25% för mindre fastigheter samt för bostads- och hyresrätter. Inom område med begränsad totalhöjd 6,5 m ska byggrätt vara 25% av fastighetens area. Mark som får bebyggas begränsas utmed gata (förgårdsmark) och vid eventuella underjordiska ledningar. Utformning: Den gamla byn rymmer kulturhistoriskt mycket intressant bebyggelse och ges därför olika skydds- och varsamhetsbestämmelser [Q, q och k] i enlighet med sitt kulturvärde, vilket redovisas ovan under Byggnadsminne, nedan under Byggnadskultur och gestaltning samt enligt följande. k | Inom och i direkt anslutning till den gamla byn anges bestämmelsen k –ny bebyggelse ska utföras med hänsyn till kulturmiljöns karaktärsdrag angivna i denna planbeskrivning. karaktärer | Med karaktärsdrag avses, dels de specifika byggnader som beskrivs nedan under Byggnadskultur och gestaltning, dels en allmän tolkning där nybyggnad ska utföras med dessa särdrag: − storlek upp till 8×15 m och 1½-planshus där förhöjda väggliv, takkupor och frontespis med altandörr ska tillåtas (eller II-våningar där så anges), − sadeltak med tegelröda takpannor, − fasadmaterial ska utgöras av locklistpanel eller spritputs, men även synligt liggande timmer tillåts, − putsade fasader ska färgas i ljusa kulörer; träfasader bör färgas falurött eller i ljusa kulörer. − fasadutformning ges markerade hörn och omfattningar, − fönsterstorlekar och spröjs i enlighet med tider före 1920, dvs. måttliga glasnings- och spröjsstorlekar för bostadshus.
f1 |
Avsikten med bestämmelsen är att nybyggnad och ändringar ska harmoniera med omgivningen och följa lokal byggnadstradition, vilket är mer utvecklat i informationsbladet ”Bebyggelse på landsbygden” från Mjölby kommuns stadsarkitektkontor 1984. Förskoletomten ska medges avvikelser avseende byggnadsstorlek pga. verksamhetens funktionskrav. För bostäder bör sammanbyggnad med viss förskjutning få prövas. På fältet och i andra exponerade lägen anges bestämmelsen f1 – ny bebyggelse ska utföras med tegelrödfärgade takpannor och fasadmaterial i puts eller locklistpanel. Motiv till detta är att skapa gemensamma karaktärsdrag på byggnader inom stadsdelen och samhörighet med den äldre bebyggelsen. Utbudet av bostäd-
8 er är idag individuellt anpassat och varierar därför kraftigt. f2 | Kuperad terräng och områden vid ån markeras med bestämmelsen f2 – ny bebyggelse ska utföras med tegelrödfärgade takpannor eller bandplåt, i syfte att hålla ihop bebyggelsen. Antal våningar: En våning utan inredningsbar vind tillåts på fält väster om nordsydlig huvudgata, i syfte att bevara siktstråk från väg till Sörby rundloge som utgör ett för området och Mjölby viktigt landmärke. Två våningar tillåts i övriga området. Anledningen är att många av marknadens 1½-planshus med höjda väggliv, frontespiser, kupor, förhöjda eller brutna tak ofta är att beteckna som tvåvåningshus. Utöver två våningar får vindsvåning inte inredas. Utöver två våningar tillåts hus av suterrängtyp i kuperad terräng, vilka kan betraktas som trevåningshus. Dessa anges med bestämmelserna II och b. Dessa tomter får fyllas i förgårdsmark och fem meter in på huset, men ska i övrigt behålla sin slänt.
Illustration: hus av sutterängtyp SWECO FFNS Linköping
Takvinkel och byggnadshöjd: Högsta tillåtna takvinkel ska vara 38° och begränsas i vissa fall till 27° där viktiga landskapselement som rundloge och vatten kan skymmas. Detta hindrar högresta och brant brutna tak. Högsta tillåtna totalhöjd regleras för fastigheter i exponerat läge (6,5 respektive 9,5 m). I övrigt rekommenderas högsta byggnadshöjd (väggliv till tak) för huvudbyggnad till 4 m för envåningshus och 7 m för tvåvåningshus. Rekommendationen ges inte status som bestämmelse för att kunna tillåta så kallade nyfunkishus, där långsidors väggliv kan sträcka sig högre än normalt. Högsta byggnadshöjd för uthus/garage bör vara 3 m.
9 •
Byggnadskultur och gestaltning
Delar av Sörby hörde under 1600-talet till Hulterstad. Vid laga skiftet 1844 flyttades två av byns gårdar ut. Manbyggnaden till den idag kvarvarande gården har högståndsprägel. Ladugården utgörs av en stor faluröd länga med rundloge från 1909. Sörby rundloge är byggnadsminne sedan 1993-02-19; vilket omfattar hela fastigheten. Byggnaderna får inte rivas eller till det yttre ombyggas eller på annat sätt förändras. Ingrepp får heller inte göras för rundlogens konstruktion och fasta inredning såsom körbanor, räcken, ramper, trappor och stegar. Restaurering pågår i enlighet med program. Området får inte väsentligen förändras. Flygeln till Sörby Gård från 1870-90-tal har fasader i synligt liggande timmer och vita knutar och omfattningar, vita tvåluftsfönster med spröjs, sadeltak och rött betongtegel. Huset är av stort byggnadshistoriskt eller miljömässigt kulturvärde (kulturvärde A), enligt byggnadsinventeringen 1984. Byggnaden markeras q för mycket högt kulturvärde och kan noteras som sådan särskilt värdefull miljö som avses i 3 kap. 12 § PBL. Vid ändring ska beaktas de karaktärsdrag som anges i denna planbeskrivning. Sörby mangårdsbyggnad från 1700-talets slut har gulbeige spritputs med släta vita hörn och omfattningar, sadeltak, bruna tvåluftsfönster med spröjs. Huset är byggnadshistoriskt eller miljömässigt kulturvärde (kulturvärde B), enligt byggnadsinventeringen 1984 och markeras med varsamhetsbestämmelsen k, liksom hela övriga bymiljön. Vid ändring av befintliga hus ska de karaktärsdrag beaktas som anges i denna planbeskrivning. Även torpet Skogelund på kullen öster om gården har med sin tidsprägel från 1860-70-tal byggnadshistoriskt eller miljömässigt kulturvärde (kulturvärde B), men ges ingen planbestämmelse då det ligger åtskilt från bymiljön och införlivas i ny bebyggelse. Mark i anslutning till byn hanteras med hänsyn till dess kulturhistoriska värden. Ny bebyggelse prövas där utifrån krav på gestaltning enligt f1. Övriga delområden ges friare utformning enligt f2 för att stämma med det idag individuellt anpassade utbudet av bostadshus.
•
Arbetsplatser, övrig bebyggelse
Sociala frågor
Befintlig bebyggelse rymmer viss verksamhet utan större miljöpåverkan inom Mjölby 40:9. Inga nya verksamheter med miljöpåverkan planeras. Verksamheter utan större miljöpåverkan kan komma att tillåtas inom bostadskvarter, så som mindre hantverk i form av frisörer, cykelverkstäder mm. Se även Störningar nedan. Breda huvudgator med alléer och cykelvägar, sammankopplade lokalgator, förskola utmed huvudstråk, centralt lekområde mm avser att skapa goda sociala sammanhang. God service är svår att ordna i detta halvperifera läge, men utbyggnaden stärker serviceunderlaget för den lokala livsmedelsbutiken vid Lundby.
10
•
Trygghet och jämställdhet
Vid frågor om jämställdhet och då företrädesvis kvinnors behov efterfrågas ofta goda lokala samband och gc-nät, närhet till service, kollektivtrafik, vilket Sörby endast delvis kan erbjuda. Trygghet och belysning har beaktats, men GC-banan i nordöst som gynnar sambanden med järnvägsstation och de östra stadsdelarna ligger avsides och kan med sina bukter komma att upplevas otrygg. Det är därför viktigt att vid fortsatt projektering av områdets utbyggnad arbeta med trygghetsåtgärder som god belysning och fria siktlinjer.
•
Offentlig service
Området rymmer markreservat S till förskola intill huvudgata och rundloge. Närmaste förskola är i nuläget Lundby förskola. Utbyggnaden av denna förskola är långsiktig och beror på utbud och efterfråga på förskoleplatser inom hela Mjölby tätort. Lundbyskolan kan komma att flytta till Blåklintskolan, dit det är ca 1,5 km. Skolväg kommer att vara planskild från huvudvägnätet, när planlagd och projekterad GC-passage vid Järnvägsgatan är anlagd. Äldre fritidshus vid strand markeras C och kan på sikt komma att omvandlas till centrumfunktion för föreningsstuga, kiosk eller restaurang. Användning för fritidshusändamål tilltåts tillsvidare. Även Sörby loge kan komma att få servicefunktioner, då sådan möjlighet ingår i dess bygglov.
•
Kommersiell service
Avstånden till centrum och resecentrum är ca 1,7 km och till närmaste livsmedelsaffär Lundbyhallen ca 1 km.
•
Tillgänglighet
Offentliga lokaler och eventuella flerfamiljshus anpassas till rådande riktlinjer för att ge funktionshindrade god tillgänglighet. Östra delen av området är kuperat, varför gatulutningar under 1/10 (6º) inte kan garanteras. Frågan om tillgänglighet noteras i den fortsatta projekteringen av vägar och tomter, där ambitionen är att hålla marklutningar under 1/20 (3º).
Skyddsrum Friytor • Lek och rekreation
Saknas inom området. Inga nya skyddsrum planeras inom området som huvudsakligen anläggs för friliggande bostadshus. Området kommer rymma lek och rekreationsmiljöer: dels inom ett centralt beläget område med plats för öppen gräsyta för bollspel mm, anlagd lekplats samt bevarad åkerholme med träd och blockterräng; dels genom naturmark med höjdpartier som ligger i anslutning till bebyggelse.
11 •
Naturmiljö
Område 100 m från Svartån omfattas av strandskydd, varför inga nya bostäder prövas inom skyddszon. Kommunens naturvårdsprogram 2001 antaget av KF 2001-06-12 anger naturvårdsintresse klass 1 – riksintresse och avser Svartån med åmader (se bilaga NvP 144). Område i nordväst är av klass 4 – lokalt intresse och omfattar 4 ha värdefull sumpskog, en bäckravin och äldre ek (se bilaga NvP 320).
Alsumpskog med bäckravin i nordöst
Naturvårdsområde 144 och 320 kan helt eller delvis komma att ingå i naturreservat, vilket inte är aktuellt i nuläget. Om så blir fallet ska berörd del av planen hävas enligt genomförandebeskrivning. Planförslaget innebär att värdefull natur markeras som markanvändning för allmän platsmark – NATUR. Naturmarken blir mer eller mindre tillgänglig som rekreationsmiljö med möjliga inslag av gångstigar, spänger, sittplatser och eventuell belysning. Biotopskyddsområden enligt 5 § Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. noteras – n1. Naturvärdesinventering utfördes 2005 av Calluna, där centrala utdrag ingår som bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen.
Vattenområden
Svartån omfattas av strandskydd, vilket beaktas. Inom strandskyddszon finns befintlig bostadsfastighet, befintlig fritidshustomt, befintlig teknisk anläggning samt befintlig brygga – anläggningar som vid planläggning föranleder upphävande av strandskydd. Ansökan till länsstyrelsen sker i samband med utställning. Något vattenskyddsområde för vattentäkten finns inte utpekat, men kan komma att hanteras som miljöärende. Planen söker beakta lämplig hänsyn, men är inte avhängig en sådan miljöprövning. Vattenområde i anslutning till vattenintag och dess område uppströms planläggs som markanvändning för denna tekniska anläggning. VA-hanteringen innebär inte utsläpp av avloppsvatten till recipienten; vid driftproblem styrs breddavlopp mot kontrollerbar yta i maden nedströms vattenintaget. Upplag norr om pumpstation bör avlägsnas, liksom brygga. Mindre bäckravin i norr dämmer idag tidvis dagvatten, företrädesvis från Sörby industriområde. Magasinering/dagvattenfördröjning utvecklas för att ge jämnare flöde till bäckravin i öster.
Gator och trafik • Gatunät
Anslutning mot Smålandsvägen föreslås ske genom ny huvudgata i läge 150 m från rv 32 och 100 m från Transformatorgatans anslutningspunkt. Nuvarande infart till den gamla byn stängs med undantag för utfart för fastigheterna Mjölby 41:3 och
12 Mjölby 41:4, vilket kommer regleras genom servitut. Vändplaner kan komma att anläggas inom byn. Sikten vid Smålandsvägen är god, men hastigheten mellan rv 32 till efter Transformatorgatan sänks till 50 km/h. Den gamla utfarten blir cykelväg i kombination med utfart för enskilda fastigheter och ges en trafiksäker korsningsutformning i plan, förslagsvis i form av övergångsställe med refug. Huvudgatans vägområde är 12 m med 5 m parkzon till bostadstomter. Varje hushåll genererar uppskattningsvis 5-7 turer per dag, vilket kan ge ca 1400 turer per dag. På sikt kan området komma att utökas söderut, varför även sydlig gata ges status huvudgata med 10 m vägområde och ca 5 m parkzon till bostadstomter. På medellång sikt kan ytterligare koppling mot Järnvägsgatan bli aktuell. Ett vägreservat är därför markerat och ges då statusen huvudgata med 10 m vägområde och ca 5 m till bostadstomter. Vägen kan inte byggas med mindre än att gällande detaljplan vid pumpstation norr om industrispåret ändras för fortsatt sträckning, en sträcka som illustreras på plankartan. Vid anläggning kan vägområdet komma att justeras något i sidled, men bör ligga fast inom föreslagen bebyggelse. Lokalgator ansluts till huvudgator, varav några ges möjlighet till genomströmning. •
Gång- cykeltrafik
Områdets huvudväg för gång- och cykeltrafik mot centrum blir det äldre vägstråket med anslutning mot Jonsbergsvägen där korsning över industrispår byggs i plan i nuläget och i framtiden kan ändras till planskildhet om järnvägstrafikering utvecklas och blir omfattande. Stråket är därifrån kopplat till stadens övriga gång- och cykelvägnät. Inom området föreslås gång- och cykeltrafik ske inom befintligt vägnät, med möjlighet till separata gång- och cykelvägar inom huvudgator. Del av äldre huvudväg genom byn liksom nuvarande infartsväg föreslås bli gång- och cykelväg. Att den gamla vägen blir cykelväg motiveras bl.a. med att det inom Sörby industriområde finns arbetsplatser och andra målpunkter för gång- och cykel samt att det från Transformatorgatans krök finns en gc-väg med planskild korsning under väg 32 i riktning mot Miskarps golfbana. I nordöst anläggs en grusad gång- och cykelväg med planskild passage av Järnvägsgatan och anslutning mot dess befintliga och med räcke åtskilda cykelbanan på nordsidan. Länken kan komma att få lägre standard, men prioriteras vad gäller trygghet och belysning. Länken utgör genaste vägen mot resecentrum och de östra stadsdelarna. Ytterligare stigar kan komma att anläggas inom den östra delens naturområde.
13 •
Kollektivtrafik
Avståndet till pendeltåg är ca 1,5-2 km. Lokaltrafik saknas; busslinje 655 passerar Smålandsvägen med hållplats vid ny gata. Det lokala busstrafiknätet förutsättes vara oförändrat. Ny linje har beaktats, men bedöms inte vara aktuellt då området får för litet försörjningsunderlag för kollektivtrafik. Kollektivtrafik, eller samhällsbetalda resor, kan komma att trafikera huvudgator i framtiden där det inom gatumark finns plats för hållplatser, förslagsvis utformade som midjor. Vändplan kan komma att placeras i slutet av den södra huvudgatan, alternativt förs trafiken via det nordliga vägreservatet.
•
Parkering, utfarter
Störningar • Buller
Parkering förutsättes ske inom respektive fastighet. I likhet med andra bostadsområden kan lokalgator komma att nyttjas för kompletterande parkering. Området exponeras för buller från: rv 32 i sydväst med 5730 ÅDT och 13% tung trafik år 2005 (3730 ÅDT varav 14,5% tung trafik för sträckan norr om trafikplats); samt Smålandsvägen med 3115 ÅDT varav skattade 7% tung trafik år 2003. Bullerutredning utfördes januari 2004 (Ingemansson Technology AB) och uppgraderades 2006-06-08 med nya trafiktal samt för uppskattad trafikökning till år 2015 med 30% för rv 32 och 40 % för Smålandsvägen. Ekvivalent ljudnivå 55 dBA sträcker sig ca 70 m in i området från rv 32 och ca 20 m från Smålandsvägen. Buller med ekv. nivå 55 dBA från järnvägstrafik på östra stambanan sträcker sig in i området, dock ej till kvartersmark. Godsspårets trafik är försumbar. Bebyggelseområdet ligger under riksdagens riktvärde för godtagbar utomhusmiljö 55 dB(A). Bebyggelsen placeras 85 m från rv 32. Fasader, fönster, ventilation och sovrumsplacering kan med fördel utformas med hänsyn till ljudmiljön.
•
Bländning
Trafik från rv 32 kan komma att blända bostadsbebyggelse vid vänstersväng in på Smålandsvägen (från norr). Detsamma gäller trafik från Smålandsvägen och in på huvudgatan, vilket bör uppmärksammas vid plantering av park- och kvartersmark. Plantering av parkträd väntas ske utmed Smålandsvägen och huvudgator. Exponerade tomter bör plantera städsegröna buskar.
•
Godsspår
Godsspåret trafikeras inte reguljärt, men förutsättes vara kvar på kort sikt (år 2010). Banverket har ett upplag av makadam på Lundby industriområde och nyttjar spåret för utbyggnad av dubbelspår för sträckan Mjölby – Motala. Efter dubbelspårets anläggande kan kommunen komma att förorda nedläggning. Gång- och cykelväg förläggs i plan. Skulle tågtrafiken intensifieras kan planskild korsning anläggas. Planen bedöms inte påverka, eller påverkas av industrispåret.
14
•
Farligt gods
Farligt gods trafikerar sporadiskt rv 32, liksom Smålandsvägen, vilket föranleder skyddsavstånd om 50 m.
•
Djurhållning
I nuläget finns tidvis betesdjur (får) inom fornlämningsområde i nordväst. För strandängarnas bevarande kan bete av kor bli aktuellt. Bete av klövdjur bör periodvis vara möjligt ca 50 m avstånd från bostadsbebyggelse. Hästbete saknas och bör heller inte tillåtas inom området. Djurstallar bör inte tillåtas inom området av allergiskäl.
•
Odling, gödsel
Åkermark kommer fortsätta brukas och omfatta återföring av gödsel; kretsloppet är bra ur växtnäringssynpunkt och främjar hållbar utveckling. Planförslaget lämnar 10 m zon mellan åker och tomtmark och med normal husbredd förläggs bostad ca 30 m från åkermark. Som framgår av miljöbedömningen finns inga direkta rekommendationer för avstånd mellan bostäder och åkermark, men för tillstånds- och anmälningspliktiga objekt brukar följande villkoras: 1) Spridning av gödsel i växande gröda minst 50 m till bostadstomt. 2) Stukalagring (="gödselstack") minst 150 m till bostadshus. Zonen förstärks genom plantering av mindre vegetation som lämnas troligen för fri utveckling, med viss skötsel från kommunen. Om närboende med tanke på skugga, utblick mm önskar sköta marken finns möjlighet att pröva detta hos tekniska kontoret och erhålla en skriftlig överenskommelse. Gödselhanteringen kan medföra vissa olägenheter för boende, vilka bedöms vara acceptabla.
•
Verksamheter
Sörby loge rymmer viss verksamhet som inte föranleder något större skyddsavstånd. Inom bostadsbebyggelse kan verksamheter med begränsad omgivningspåverkan godkännas, typ småhantverk som hårfrisör eller cykelverkstad. Inom Lundby och Sörby industriområde finns företag med omgivningspåverkan som föranleder skyddsavstånd, vilka beaktas och framgår av MKB.
•
Fara vid lek
Brant blockterräng inom centralt parkområde, liksom vid rasbranter mot Svartån kan utgöra hälsofara vid lek. Detsamma gäller lek i anslutning till vattenområde.
Teknisk försörjning • Vatten, avlopp
Mjölby kommun har råvattenintag vid Svartån. Vattenintag och pumpstation förutsättes vara kvar och markeras E och WE. Området ansluts till kommunalt va-nät. Norra delen leds till befintlig pumpstation norr om järnvägsspåret. Nya pumpstationer förläggs på därtill avsedd platser markerade E inom grönområdet i områdets södra del samt intill maden vid Svartån i
15 öster. Placering får även prövas inom annan naturmark. •
Dagvatten
Området är uppdelat i tre avvattningsområden med befintliga diken/bäckar mot Svartån. Norra delen korsas av dike som avvattnar Lundby industriområde. Flödet stannar delvis upp i en mindre sänka innan det rinner genom en mindre bäckravin som utmynnar i Svartån. Diket med närområde i nordväst avsättes till fördröjning av dagvatten i syfte att ge bäckravinen jämnare flöde. Östra delen avbördas genom vägnät och släpp mot Svartån nedströms vattenintag. Södra delen avvattnas mot dike i söder. Utredning pågår.
•
Elförsörjning
Området behöver två nya transformatorstationer, där en placeras inom centralt grönområde och en i grönområde där huvudgata övergår i lokalgata.
•
Avfall
Gator anpassas för sophämtning vid tomtgräns. Närmaste återvinningsstation är Lundby, Centrum eller Eldslösa. Vid behov av nya återvinningsstation nära området bör en sådan kunna placeras inom fastigheten Generatorn 1 på Sörby industriområde. Återvinningsstation bör även kunna prövas vid pumpstationens vändplan i öster.
REFERENSER BILAGOR
I planarbetet har använts följande underlag, varav utdrag återfinns i planhandlingarna. • • • • • •
MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN
Kartunderlag med planeringsförutsättningar för fornlämningar, landskap, hälsa, natur & kultur. Arkeologisk utredning etapp 1, RAÄ UV Öst 2005. Arkeologisk utredning etapp 2, Östergötlands Länsmuseum 2005 (förhandskopia). Naturvårdsprogram 2001, rev. 2004. Naturvärdesinventering, H. Andersson, Calluna 2005-12-22. Geotekniskt PM, VBB SWECO 2006-09-11.
Planbeskrivningen har upprättats av planarkitekt Håkan Sylvan i samarbete med berörda tjänstemän.
