tema
Hälsa
| Barnmorskor i Wardak s4,8 | ”Barn dör helt i onödan s10 | Kampanj mot polio s18
#2.09
Afghanistan
nytt
Mot alla odds s14
På resa i 70-talets Afghanistan s22
SAKs årsmöte 2009 s26
UTGES AV SVENSKA AFGHANISTANKOMMITTÉN
a f g h a n i s ta n - n y t t
Köp Ahmed Rashids Vägen mot kaos! Medan USA fortfarande koncentrerar sina resurser på kriget i Irak, hävdar Ahmed Rashid att det är i Afghanistan och Pakistan som kampen mot terrorn måste utkämpas och att dessa instabila stater är ett större hot mot den globala säkerheten än Mellanöstern.
Den pakistanske journalisten och författaren till bästsäl jarna Talibanerna och Jihad, utkommer nu med sin nya bok Vägen mot kaos: USA:s politiska haveri i Afghani stan, Pakistan och Centralasien. Boken har hyllats av recensenter världen över. Nu ger SAK ut boken på svenska i översättning av Charlotte Hjukström och kompletterat med ett för denna utgåva nyskrivet kapitel. Köp boken i SAKs butik på nätet, www.sak.se/butik
”Borde vara obligatorisk läsning i maktens korridorer.” the boston globe ”Rashids bidrag är ett viktigt bidrag till förståelsen av regionen och de senaste årens händelser.” the guardian
AHMED RASHID
ED RASHID
Författaren till bästsäljarna
Talibanerna och Jihad
MOT
hanistan, USA:s politiska haveri i Afg sien trala Cen och n Pakista
MOT
stan och Centralasien tiska haveri i Afghanistan, Paki
VÄGEN KAOS
VÄGEN KAOS
Köp boken i SAKs butik på nätet: www.sak.se/butik 2008-10-14 14:27:05
2
#2–2009
a f g h a n i s ta n - n y t t
# 2 – 2009 Kravspec: Barnmorskor TEMA SAK utbildar barnmorskor...................4 Ingela Johansson berättar hur det funkar.
TEMA Träffa barnmorskan Palwasha..............8 SAKs Makhfi Azizi intervjuar.
TEMA Krönika: ”Barn dör i onödan”............10 Av Nancy Hatch Dupree.
Klätterberget i Kabul............................13 Fotografen Bo Lamberts betraktelser.
TEMA Vaccinationskampanj mot polio........14 Börje Almqvist om en sjukdom som nästan var ut rotad men som nu fått fäste igen. Arbetet fortsätter!
Peter har jobbat för SAK i fem år......17 Har gjort viktiga insatser inom SAKs arbete mot spridning av hiv/aids.
Mot alla odds......................................18 Kvinnliga parlamentariker från Afghanistan besökte i juni SAK och Stockholm.
Vänskolorna förstärks.........................20 Nyanställda Frida Engman kom hem från Afghani stan med väskor fulla med vänskolematerial.
och förändrade attityder
P
å SAKs inbjudan har två kvinnliga parlamentariker från Afghani stan nyligen besökt Sverige. Azita Rafhat och Sabrina Saqib ut strålar engagemang, integritet och framför gedigen kunskap om Afghanistans utmaningar på olika områden. Jag följde deras möten med studenter, journalister, biståndsministern och några svenska riksdagsle damöter. I de många intressanta diskussionerna var det två av deras budskap som jag speciellt tog fasta på och som jag tror skapade viktiga insikter hos de som lyssnade. det första var frågan om förhållandet mellan
politik och religion i afghansk politik. När Azita och Sabrina beskrev hur de jobbar politiskt var det väl digt tydligt att den politiska debatten i Afghanistan på alla plan utgår från ett religiöst, islamskt samman hang. Trots att Afghanistan är en islamsk republik har svenskar ibland svårt att förstå hur central islams roll är i afghansk politik. Azita berättade om hur hon höll sitt största valmöte i en moské och Sabrina förklarade att parlamentets debatter om rättigheter alltid måste innehålla en diskussion om hur en viss rättighet förhål ler sig till koranen. I någon mån handlar lagstiftning i Afghanistan alltid om en tolkning av koranen.
Afghanistan runt i en Citroën 2CV....24
det andra budskapet som återkom i de flesta sam tal handlade om hur viktigt det är att få till stånd at titydförändringar vad avser flickors giftasålder om det ska vara möjligt att sänka mödradödligheten i Afgha Torbjörn Pettersson nistan. Enligt statistiken har Afghanistan världens näst är SAKs generalsekreterare. högsta mödradödlighet. För afghanska kvinnor är det bokstavligen livsfarligt att föda barn. Sabrina och Azita menade att detta har ett direkt samband med att flickor gifts bort vid väldigt låg ålder. De har där för arbetat hårt i parlamentet för att den lagliga åldersgränsen för giftermål ska höjas – både för pojkar och flickor.
Ragnar Lindström i bild och text om sin rundresa i Afghanistan på 70-talet.
sambandet de pekar på är mycket tydligt. Flickor i åldern 15-19 år
Bakom ett myggnät i Mazar...............21 Bilder av Magnus Forsberg, SAKs informatör i Kabul.
Känd afghansk författare prisad.......22 Atiq Rahimi som är filmare och författare och bor i Frankrike har fått det prestigefyllda Prix Goncourt.
Från SAKs årsmöte............................26 Nya informationsmedarbetaren Katinka Wall besökte Sundsvall och årsmötet.
Dawood Sarkosh på ”Södran”..........28 Konserter för Afghanistan.................29 I Upplands-Bro och Malmö.
Blogg: Björn-Åke Törnblom...................30 Nyheter & information hittar du på
www.sak.se
#2–2009
löper dubbelt så stor risk att dö i samband med förlossning som kvinnor över 20. För flickor under 15 år är risken att dö i barnsäng fem gånger så hög.
många har uppmärksammat hur sak gör skillnad inom mödrahälso vården. Vår verksamhetsberättelse för 2008 visar att antalet förlossningar med kvalificerad personal ökat med 30 procent i de provinser där SAK ansvarar för hälsovården. Med stöd av årsmötets nya strategi för vårt häl soprogram och Sidas prioritering av sexuella och reproduktiva rättigheter i det svenska utvecklingssamarbetet med Afghanistan kommer vi framöver att öka ansträngningarna för att utbilda barnmorskor och förbättra klini kerna ytterligare. Sänkt mödradödlighet kräver barnmorskor och kliniker. Men det är viktigt att inte glömma att vårt arbete för att stärka afghanska kvinnorättsorganisationer i deras arbete med att förändra både lagstiftning och attityder är en omistlig del av arbetet om vi ska nå målet att minska mödradödligheten i Afghanistan. Torbjörn Pettersson, SAKs generalsekreterare 3
tema
| hälsa
a f g h a n i s ta n - n y t t
Ett bra exempel på att bistånd gör skillnad
Besök på barnmorskeskolan i Wardak, en timme från Kabul.
H
älsosituationen i Afghanistan är en av de sämsta i världen. Många år av underutveckling och krig har förvärrat hälsoläget och medelivslängden är bara drygt 40 år. Landet har extremt hög mödraoch barnadödlighet. Det råder stor brist på kvinnlig vårdper sonal i Afghanistan. Eftersom kvinnor på grund av kulturella hinder sällan behandlas av manlig vårdpersonal behövs det kvinnliga barnmorskor och läkare som kan ge vård vid såväl normala som komplicerade graviditeter och förlossningar. Text: Ingela Johansson Ingela är ansvarig för SAKs barnmorskeutbildning och arbetet för mödraoch barnhälsovård i Wardakprovinsen.
efter att talibanerna försvann från makten fanns det
bara ett fåtal barnmorskor i landet. Sedan dess har ut vecklingen gått framåt med rekordfart. Hälsoministeriet med stöd av det amerikanska biståndsorganet USAID startade ett nationellt utbildningsprogram för barnmor skor 2003. I dag finns det barnmorskeutbildningar vid fem av landets institutioner för hälsovetenskap (en tvåårig ut bildning anpassad för att arbeta på sjukhus) och dessutom finns skolor för så kallade bybarnmorskor i 25 av landets 34 provinser. Barnmorskor från dessa skolor arbetar på
4
mindre sjukhus och kliniker ute på landsbygden. sedan november 2004 driver SAK en skola i Wardak
provinsen för community midwifes, bybarnmorskor. Tre studentkullar har tagit examen och totalt har SAK utbildat 63 barnmorskor vid skolan. 44 av dessa arbetar idag som barnmorskor. Övriga vill arbeta men kan inte på grund av säkerhetsläget. En del har familjer som inte tillåter dem att arbeta. Den försämrade säkerheten är också en bidragande faktor till att alla utexaminerade inte börjar arbeta. 2008 slutade åtta barnmorskor jobba på grund av hot och andra säkerhetsrelaterade problem.
syftet med barnmorskeutbildningen är att utbilda kompetenta barnmorskor och förbereda dem för att ge vård och stöd vid normal graviditet, förlossning och barn sängstid. De ska också ge vård till det nyfödda barnet, am ningsrådgivning, annan hälsoinformation och prevetivme delsrådgivning. Barnmorskorna ska även kunna identifiera avvikande tillstånd, akuta problem och ge omvårdnad vid dessa tillfällen samt vid behov skicka kvinnan och det ny födda barnet vidare till mer avancerad vård. utbildningen är 18 månader lång och kompetensbase rad vilket innebär att fokus ligger på att lära sig de praktiska #2–2009
a f g h a n i s ta n - n y t t
Anna Maria Johansson
Redaktören idag har fler afghaner tillgång
En barnmorskestudent vid skolan i Maidan Shahr i Wardakprovinsen.
färdigheter som krävs i arbetet som barnmorska. De första tre månaderna är teoretiska, efter det varvar man teori och praktik. Innan den första patientkontakten övar de blivan de barnmorskorna på modeller (dockor i naturlig storlek). Just nu håller man på att revidera utbildningsplanen och när det arbetet är klart, förhoppningsvis hösten 2009, kom mer utbildningen att förlängas till två år. utbildningen har en nationell standardiserad ut bildningsplan som antagits av hälsoministeriet. För att bli antagen till utbildningen ska man uppfylla vissa kriterier. Man ska vara minst 18 år, kvinna och gärna gift. Man ska ha minst nioårig skolgång och komma från den by eller det område där man efter utbildningen ska arbeta. Familjen måste också stödja och acceptera att kvinnorna bor och studerar borta från hemmet under utbildningstiden. i anslutning till skolan finns ett boende för studen
terna. De som har barn kan ta med dem om de är under fem år eftersom det finns ett särskilt dagis i anslutning till boendet med en anställd förskolelärare. I nuvarande kull är ungefär hälften gifta och har barn. Det finns idag 15 barn på dagiset. På skolan och vid studentboendet arbetar förutom fyra lärare, en kurskoordinator, kockar, städpersonal och vakter. Fem av vakterna är släktingar till studenterna och byts ut när det kommer en ny grupp av studenter.
#2–2009
Läs mer om SAKs hälsoarbete i Afghan istan i årsberättelsen för verksamhetsåret 2008. Den finns att ladda ned från SAKs hemsida www.sak.se eller ring så skickar vi dig ett exemplar: 08-545 818 40.
till hälsovård än någonsin tidigare. Detta trots att osäkerheten i landet bara växer. Detta gäller särskilt i den provins där SAK har helhetsansvaret för hälsa- och sjukvård, Wardak, syd väst om Kabul. Här bor drygt en halv miljon människor och det är en bergig provins med hårda vintrar. Här märks säkerhetsproblemen särskilt väl. Från att ha varit en relativt lugn provins för ett par år sedan har oroligheterna tilltagit. Attentaten har från att enbart ha skett nattetid nu även börjat före komma i dagsljus. Trots denna mörka utveckling fortsätter SAK sitt viktiga arbete och det ger konkreta resultat. Antalet förlossningar där utbildad personal, barnmorskor, närvarat har ökat med 30 procent de senaste åren! Ett fantastiskt resultat med direkt koppling till arbetet att minska den alldeles för höga mödradödligheten i Afghanistan. Det här numret av Afghanistannytt har temat hälsa. Särskilt fokus läggs på den barnmorskeutbildning som bedrivs i Wardak sedan 2004. Hit tills har 63 barnmorskor examinerats och för tillfället studerar 23 kvinnor här. Du träffar några av dem i detta nummer. Den förödande sjukdomen polio har man varit nära att utradera flera gånger. 2004 var man nere i fyra re gistrerade fall och man hade goda förhoppningar om att den snart skul le vara utrotad. Men i takt med att osäkerheten ökade, ökade tragiskt nog också antalet poliofall. Nyligen har ännu en antipoliokampanj svept över landet. På omslagsbilden till det ta nummer ser du hur det går till; två droppar vaccin på varje barns tunga. SAK var förstås med – vi får inte ge upp! Om detta och mycket annat läser du i detta sommarnummer av Afgha nistan-nytt. Välkommen!
Markus Håkansson Redaktör 5
a f g h a n i s ta n - n y t t
UZBEKISTAN
Kunduz
Mazar-iSharif
TURKMENISTAN
Badakshan
TADZJIKISTAN
Jozjan
KINA
Takhar
Kunduz
Taloqan
Faizabad
Balkh Samangan
Faryab Sar-i-Pul
Badghis
Bamiyan Herat
Ghor Day Kundi
Panjshir Nuristan Kapisa Kunar Parwan Laghman Kabul Wardak Kabul Jalalabad Nangarhar Logar Peshawar
Ghazni Farah
Uruzgan Zabul
Baghlan
Paktia
Paktika
Khost
PAKISTAN
roz
Hälsa. Rödmarkerade provinser indikerar SAKs arbete inom sjukvård. Trianglarna visar var SAK har byggt brunnar. Funktionsnedsättning. Ortopediska verkstäder, uppsökande verksamhet, sjukgymnastik, specialun dervisning, information. Gråmarkerade provin ser indikerar vilande eller avslutad verksamhet.
Nim
Kandahar Helmand
Kandahar
Detta görs för att öka acceptansen av skolan och underlätta för kvinnorna att bo och studera på annan ort än där famil jen finns. i wardak och paktika har det varit svårt att hitta kvin nor med nioårig skolgång så flera av studenterna har mycket lägre grundutbildning. De får göra ett test i samband med an sökan till skolan. Det ligger till grund för den bedömning om huruvida man kommer att kunna klara av studierna. Under utbildningens gång finns det också möjlighet för studenterna att få stöd och extra lektioner efter dagens lektioner. den fjärde kullen studenter började sina studier
den 2 november 2008. Khalida heter en av studenterna från Wardakprovinsen. Hon är 18 år, ogift och har gått åtta år i grundskolan. Khalida vill bli barnmorska så hon kan hjälpa kvinnorna i sin hemby. Hon har också inspirerats av sin sys ter som läste vid skolan tidigare. – Jag var nervös när jag påbörjade studierna och trodde att det skulle bli svårt och jobbigt, men nu känner jag mig trygg och tycker bara att det är roligt. Jag lär mig någonting varje dag, säger hon.
saks barnmorskeskola i Wardak är den enda skolan
i landet som tar emot studenter från andra provinser. I Paktika finns det ännu färre utbildade och yrkesarbetan de kvinnor än i Wardak och som i stora delar av Wardak lever kvinnorna ett väldigt traditionellt liv. I den förra kullen kom fyra från Paktika och i den nuvarnade grup pen är sex studenter från Paktika. En av studenterna är Bibitaji. Hon är 18 år gammal, gift och har ett barn som är 14 månader. Hennes man är anställd som vakt på sko
6
Utbildning. Skolor och lärarutbildning. Landsbygdsutveckling. I samtliga provinser där SAK verkar bedrivs någon form av arbete knutet till landsbygdsutveckling. Det handlar t ex om borrning av dricksvattenbrunnar, byg gande av latriner, Nationel la solidaritetsprogrammet, byggande och reparationer av byggnader samt stöd till självförsörjning.
SAKs huvudkontor, Kabul Andra större städer
lan. Bibitaji har gått fyra år i skola och arbetat lite som lärare innan hon kom till barnmorskeskolan. Hon vill bli barnmorska så hon kan hjälpa kvinnorna och barnen i sin hemby i Paktika. – Många kvinnor och barn dör eftersom det inte finns utbildade barnmorskor som kan hjälpa dem. Det arbetar inga kvinnor på klinikerna, berättar hon. Hennes familj tycker det är roligt att hon vill utbilda sig och de stödjer henne helhjärtat. – Jag tänker lära mig så mycket jag kan under min skol tid så jag är redo för jobbet den dag jag tar examen. På frågan om familjen och mannen kommer att tillåta att hon arbetar istället för att vara hemma svarar hon kort och självklart: – De vill att jag ska arbeta. när barnmorskorna examineras från skolan blir de
anställda och börjar arbeta i den klinik de har blivit re kryterade till när de antogs till skolan. I Wardak har SAK så här långt lyckats rekrytera studenter från alla distrikt i provinsen utom två. Under de senaste åren har SAK också förbättrat infrastrukturen vid de olika klinikerna så att det finns rum för barnmorskorna att arbeta i. De uppsöker även kvinnorna i hemmet.
en kvinna från den första kullen barnmorskor, som
bor och arbetar i Beshuddistriktet i Wardak berättade att det en natt knackade på dörren och en man utanför talade om att hans fru hade fött ett barn, en flicka, men moderka kan ville inte komma ut. Kvinnan blödde och det fanns ingen som kunde ta hand om barnet. Barnmorskan följde med och lyckades stoppa blödningen och få ut moderkakan. Hon tog #2–2009
Klas Bjurström
Klas Bjurström
a f g h a n i s ta n - n y t t
En av skolans anställda renoverar taket.
På skolans dagis går för närvarande 15 barn.
också hand om barnet. Föräldrarna var så nöjda och glada att de gav den nyfödda flickan barnmorskans namn. Barnmor skans pappa var också väldigt stolt och talade om för hela byn vad som hänt och det i sin tur inspirerade andra kvinnor att använda sig av hennes färdigheter som barnmorska.
behovet för 90 procent av landets befolkning.
många gånger arbetar barnmorskorna helt en samma på de olika klinikerna. Därför är det viktigt med handledning även efter utbildningen. Skolans lärare men också barnmorskor och läkare ansvarar för detta. Två gånger om året samlas alla barnmorskorna i provinsen till möte för att utbyta erfarenheter och diskutera sin arbetssituation. I samband med dessa träffar anordnas också vidareutbildning och kurser i olika ämnen. skolan i wardak har ett gott rykte bland ansva
riga på hälsoministeriet både centralt och lokalt, men även bland andra aktörer och framför allt bland allmänheten. Detta visar sig genom att antalet ansökningar ökar varje år. I höstas var det över 50 sökande. 25 stycken blev antagna och sedan starten har två lämnat utbildningen av personliga skäl. De 23 som är kvar kommer att vara färdiga barnmor skor och redo att börja jobba i maj 2010. SAK räknar med att utbilda ytterligare minst två kullar de kommande åren för att täcka behovet.
Framtiden
År 2002 fanns det 467 barnmorskor i hela Afghanistan. Antalet har sedan dess ökat, 2008 fanns det 2 100 barn morskor i landet. Världshälsoorganisationen (WHO) har sagt att detta antal minst måste fördubblas för att täcka Afghanistan-nytt ges ut av Svenska Afghanistankommittén, SAK. För signerade bidrag svarar författarna. Ansvarig utgivare: Ann Wilkens | Redaktör: Markus Håkansson. Insänt material: Allt material som frilansartiklar, insändare mm skickas till markus.
[email protected]. För ej beställt material ansvaras ej. Allt material kan komma att publiceras på internet. Material som publiceras i Afghanistan-nytt publiceras även på www.globalarkivet.se under Creative Commons-licensen AT-NC-ND 2.5. Redaktionsråd: Helen Hellmans, Katinka Wall, Börje Almqvist, Carl Schön meyr, Jenny Anderberg, Klas Bjurström, Natasha Brieger och Markus Håkansson ISSN 0280-7041 Tryck: Trydells, Laholm Annonspriser: Helsida: 5 000 kr | halvsida: 2 500 kr | 1/4 sida: 1 250 kr Afghanistan-nytt ingår i medlemsavgiften som är 225 kr/år. Årsavgiften sätts in #2–2009
för att reducera mödra- och barnadödligheten räcker det inte med att ”bara” utbilda barnmorskor. Hälsosystemet måste också stärkas så att det finns fungerande sjukhus och kliniker som kan ta emot patienter vid komplikationer och akuta situationer. Barnmorskorna måste också vara accepte rade av befolkningen där de arbetar och ge god omvårdnad, i annat fall kommer inte kvinnorna att använda sig av dem. kvalitet under utbildningstiden är förstås centralt men även efter att barnmorskorna är färdigutbildade och ska arbeta på sjukhusen och vid klinikerna. För att förbättra kvaliteten och den goda omvårdnaden håller SAK på att undersöka möjligheterna att förbättra handledningen och bygga vidare på barnmorskornas kunskaper och stärka dem i deras arbete. hälsoministeriet är mycket nöjda med barnmorskut
bildningen och rekommenderar nu även andra yrkesgrup per inom vården att följa efter. Det finns långt gångna planer på att starta en utbildning för kvinnliga community nurses, bysjuksköterskor under hösten 2009. Dessa sjuksköterskor kommer att arbeta på mindre sjukhus och kliniker på landsbygden. SAK ser det som sin uppgift att vara med och bidra till att utbilda och förbättra kvinnor nas situation, allt för att stärka Afghanistans kvinnor. •
På nästa uppslag träffar du Palwahsa, en av SAKs barnmorskor. på pg: 64 23 90-9. (Extra familjemedlem kostar 50 kr.) För ungdomar under 25 år, 75 kr/år. Prenumeration för 4 nr/år kostar 100 kr. Europa 230 kr. Övriga världen 300 kr. Lösnummerpris: 30 kr. För adressändring, medlems- och prenumerationsärenden kontakta
[email protected]. Adress: Svenska Afghanistankommittén. Trekantsvägen 1, 6tr, 117 43 Stockholm. Tel 08-545 818 40 | fax 08-545 818 55 |
[email protected] | www.sak.se | www.swedishcommittee.org Stöd SAK: PG 90 07 80-8 | BG 900-7808 - Afghanistan-nytt stöds med bidrag från Forum Syd. Forum Syd delar nödvändigtvis inte de åsikter som här framförs. SAK ansvarar för innehållet. Upplaga: 11 000 ex. | Presslagd: 29/6-2009 Omslagsbild: Scanpix mazar
i
sharif
kunduz
kabul
h e r at
ghazni
kandahar
7
tema
| hälsa
a f g h a n i s ta n - n y t t
Hon heter Palwasha Amarkhail. Hon är utbildad barnmorska. SAKs Makhfi Azizi har träffat henne.
Vet du var doktorn är? ...var är doktorn? vet du var doktorn är...? frågar kvinnan på mödravårdscentralen. De är klädda i svart. Dessa gravida kvinnor som är uttröttade kommer ofta långväga ifrån för att föda sina barn. De insisterar på att få den bästa vården. Och där kommer hon, doktor Palwasha Amarkhail. I morse förlöste hon två välmående bebisar. Arbetet hopar sig. Hon har jobbat som barnmorska på SAKs klinik i tre år. Text & bild: Makhfi Azizi Översättning: Markus Håkansson Makhfi jobbar på SAKs informations avdelning på kontoret i Kabul.
Hon har inte haft det lätt, Palwasha, 31 år gammal och fyrabarnsmor. Hon hann läsa sex månader på Kabuls medicinska fakultet innan talibanerna tog makten och hon tvingades avsluta sina studier. Hon gifte sig och stanna de hemma. Hon trodde väl mer eller mindre att det skulle bli hennes lott här i livet. Tanken på att jobba inom vården kom att kännas alltmer av lägsen för henne. När så talibanerna försvann från makten hade hon ingen möjlighet att återvända till studierna. Istället kom hon i kontakt med SAKs barnmorskeutbildning i Wardak. Här fick hon 18 månaders utbildning och 8
hon fullföljde sin studier trots att vissa personer i hennes närhet trakasserade och förolämpade henne ”varför job bar du för utlänningarna?”, ”Du är en skam för din familj” etc. Men Palwashas man stöttade hen ne. Han var arbetslös och stannade hemma och passade parets söner. Un der utbildningen tvingades Palwasha ibland att stanna över natten. Då kun de hon få höra att om du inte slutar med de här dumheterna blir du bann lyst från din hemby. Hennes intresse för medicin till sammans med hennes vilja att förändra motiverade henne att varje dag ta sig till skolan. Det tog henne två timmar i vardera riktning och ofta hade hon med sig sin lilla ettåring. Hon kom att und vika vägarna på grund av risken att bli trakasserad och förolämpad. Hon gick över fälten. Men det blev till slut ohåll bart att bo kvar i byn där hon växte upp så hon tog med sig familjen och flyttade till Kabul. En tid senare sköts hennes systers man till döds. Palwasha tror att det har med hennes arbetsval att göra så idag försörjer hon inte bara sin egen familj utan också sina syskonbarn.
Bristande medvetenhet
– Analfabetismen är utbredd i Afgha nistan. Folk inser inte värdet av en fungerande sjuk- och hälsovård. Man
Palwasha Amarkhail är barnmorska på SAKs sjukhus i Maidan Shahr.
är inte medveten om den höga mödraoch barnadödligheten eller vikten av att kvinnor får kvalificerad hjälp av utbildad personal när hon ska till att föda barn, särskilt när komplikationer tillstöter, säger Palwasha upprört. Idag hjälper jag fruar och döttrar till samma personer som trakasserade mig under utbildningstiden. – Om det inte vore för SAKs barn morskeskola skulle jag aldrig ha kunnat bli det jag alltid har velat. Att få jobba som barnmorska och hjälpa kvinnor och barn när de som mest behöver det är otroligt stimulerande. #2–2009
a f g h a n i s ta n - n y t t
Palwasha var med och förlöste en välmående pojke tidigare på dagen.
Palwasha ser trött ut. Hon jobbade hela natten och har flera patienter att ta hand om idag. Kanske jobbar hon även natten som kommer. Men hon ler. Alla vill träffa henne. Patienterna vill få hennes råd eller bara hennes kloka, lugnande ögon som en bekräf telse på att allt är okej. Hon jobbar inte bara som barnmorska utan ger även föreläsningar i familjeplanering eller hur man lever ett hälsosamt liv. Sjukhuset i Maidan Shahr är fräscht. Ingen smuts och inga lukter. I rummen där de nyblivna mammorna får stanna i minst sex timmar med sina bebisar har sängarna filtar och vita rena lakan. Sjuk huset är Wardaks enda stora sjukhus för provinsens invånare (drygt en halv miljon) och förlossningen är sjukhusets största avdelning. Här tillåts inga män på grund av afghansk tradition. Män som kommer med sina gravida fruar får vänta utanför. I Wardak är idag säkerhetssituatio nen svår. Nu sker attentat även dagtid. Förut skedde de ”bara” på natten. För Palwasha och hennes kolleger är jobbet förknippat med vissa säkerhetsrisker. – Visst finns det risker men när jag ser en glad och stolt nybliven mamma åka härifrån med ett friskt barn så är det värt alla risker i världen. Jag äls kar mitt jobb och kommer fortsätta att arbeta för Wardaks kvinnor och barn oavsett vad som händer! • #2–2009
”
Jag älskar mitt jobb och kommer fortsätta att arbeta för Wardaks kvinnor och barn oavsett vad som händer! De ser lite läskiga ut men sådana här dockor tränar de blivande barnmorskorna på.
Palwasha Amarkhail
För tillfället studerar 23 kvinnor på SAKs barnmorskeskola. 9
tema
| hälsa
a f g h a n i s ta n - n y t t
krönika
”Barn dör helt i onödan” 87 procent av de sjukdomar barn dör i går att förebygga – 87 procent!
D
en 5 mars ringde utbildningsministern in det nya skolåret med glatt klingande klockor och kungjorde att en miljon nya elever var på väg till 2 000 nybyggda skolor. Siffrorna fortsätter alltså att öka med oförminskad styrka. I dag är 7,2 miljoner elever inskrivna i Afghanistans skolor. Men samtidigt fortsätter det att komma otaliga rapporter om bristerna hos läroplanerna, lärarutbildningen och flera andra områden som är i behov av reformer. Något som inte får lika mycket uppmärksamhet är det akuta behovet av att sprida information utanför skoldör rarna för att beväpna medborgarna med kunskaper som de kan använda för att höja sin livskvalitet.
ningar, men glömmer bort de bärkraftiga komponenter som skulle ge aktörerna de kunskaper de behöver för att hålla framstegen vid liv. Seder och bruk, djupt rotade attityder, missuppfattningar och vanlig enkel okunnighet sätter käppar i hjulet för många lovande insatser. Om inte sådana attityd hinder besegras genom korrigerande inlärningsupplevelser kommer alla utvecklingsprogram att misslyckas, oavsett hur väl utformade de är. Att förmedla praktiska kunskaper på alla nivåer är dock en tidsödande, vittförgrenad uppgift och kräver ett långsiktigt engagemang som alltför ofta ligger ut anför snabblösningskonsulternas intressen. lyckligtvis har den utbyggda hälsovården dragit
Text: Nancy Hatch Dupree Översättning: Charlotte Hjukström Nancy Dupree är en av världens främsta Afghanistankän nare och stående krönikör i Afghanistan-nytt sedan 1995.
alla sektorer, från ekonomi till mikrofinansiering,
från jordbruk till industri, från hälsovård till utbildning och från mänskliga rättigheter till offentlig förvaltning, kan vinna fördelar av att stimulera folkbildningen. Läsaren kanske und rar varför en så självklar observation behöver upprepas, men ståtliga strategidokument förbiser alltför ofta de uppenbara självklarheterna. De som gör kortsiktiga undersökningar samlar ivrigt in sina data, skriver djupsinniga analyser och föreslår kostsamma åtgärder för att åstadkomma snabba lös
10
till sig många utbildade afghaner som kämpar för en bär kraftig utveckling. De arbetar sida vid sida med bidrags givare och biståndsorganisationer för att få fram kreativa, varaktiga lösningar på problemen, så det är inte förvånande att hälsovården är en samhällssektor som i all tysthet har utvecklats i positiv riktning. Exempel på det är att barna dödligheten stadigt går ned medan procentandelen kvinnor som får mödravård hela tiden går upp; från bottennotering en fem procent år 2003 till 63 procent år 2006. De siffrorna innebär goda utsikter att nå målet – en halverad mödradöd lighet och en sänkning av barnadödligheten med 25 procent till slutet av 2009.
mödradödligheten i afghanistan hör till de högsta i
världen: i hela landet dör 1 600 kvinnor i barnsäng per 100 000 levande födda barn. Det innebär att en kvinna dör var 27:e minut. I den avlägsna provinsen Badakshan var siff ran år 2003 hela 6 500 dödsfall, vilket är den högsta mödra #2–2009
a f g h a n i s ta n - n y t t
dödlighet som dokumenterats någonstans i världen. Dessa allvarliga siffror förvärras av att födelsetalen är bland de högsta i Asien. De afghanska flickorna blir mammor tidigt, eftersom uppåt 50 procent av dem är gifta vid 15 års ålder. I genomsnitt får den afghanska kvinnan sju barn, men tio eller till och med fjorton är ingenting ovanligt. Så många som hälften av barnen kan dö inom några månader efter födseln. Av 1 000 nyfödda barn dör 165 innan de hunnit fylla ett år; 600 barn under fem år dör varje dag. Den höga barnadödligheten orsakas delvis av bristande kunskaper och dålig hygien. Det tragiska är att många barn dör helt i onödan eftersom 87 procent av sjukdomarna de dör i går att förebygga. Även begränsade kunskaper om bakterier och deras samband med sjukdomar kan mycket enkelt un danröja mycken sorg. det finns många och starka psykologiska orsaker bakom att man vill skaffa många barn. En av dem är att både män och kvinnor stärker sin status genom stora fa miljer. Barnlöshet är en personlig tragedi, som man skäms över. Eftersom barnadödligheten är så hög och den offent liga servicen till de äldre så liten, anses en stor familj dess utom vara en garanti för en tryggad framtid. Utmaningen ligger därför i att föra ut grundläggande kunskaper om re produktiv hälsa och in i människornas hem.
Vägen ut ur kaos En studiehandledning om utveckling och säkerhet
ungefär nio av tio kvinnor föredrar att föda hemma med hjälp av en dai eller traditionell jordemoder. De är ofta äldre änkor från låginkomstfamiljer och har omfattande er farenheter men sorgligt begränsade kunskaper om hygie nens grunder och om hur man hanterar akuta komplika tioner vid graviditet och förlossning. Samtidigt är många av dem dynamiska kvinnor som är stolta över sitt kall och be traktas med högaktning i sina lokalsamhällen. Barnafödslar är sociala händelser som samlar mödrar, svärmödrar, fastrar och mostrar; många gånger är även jordemodern en släk ting. Det känns tryggt. Dessutom sköter jordemödrarna en stor del av hushållsarbetet under 40 dagar innan de förrät tar det rituella reningsbad som markerar att den nyblivna modern åter är fri att röra sig utanför hemmet. de statligt utbildade barnmorskor som började
komma ut på fältet 1972 var däremot ofta unga student skor med stadsbornas reserverade sätt. De gjorde sitt jobb och gick därifrån, och många kvinnor var blyga inför dessa främmande människor. År 2008 kunde 98 procent av de statliga sjukvårdsinrättningarna erbjuda mödravård, och antalet rutinförlossningar på sjukhus hade tredubblats, men ändå var det bara cirka 18 procent av förlossningarna som skedde i närvaro av utbildad sjukvårdspersonal. Att ta sig till ett sjukhus eller en vårdcentral är ofta förknippat med långa vandringar, obekväma ridturer, överfulla bussar, höga kostnader och konfrontationer med främlingar i okända miljöer. Det är oron för att utsätta sig för sådant obehag som är förklaringen till de traditionella jordemödrarnas fortsatta popularitet. Eftersom dai har en stark position i samhället och därmed kan spela en positiv roll har de sedan 1998 dragits in i den allmänna sjukvårdens nätverk genom
#2–2009
I Afghanistan över en kopp te läser du Nancy Hatch Duprees samlade krönikor från Af ghanistan-nytt, åren 1995-2007, totalt 46 stycken. Boken är rikligt illustrerad med bilder, både från arkiven och mer nyfotograferat. Har du ännu inte köpt den så är det dags nu! Nyligen kom den även ut på engelska. Både den svenska och den engelska finns att köpa för en dast 250 kr plus frakt i SAKs webbutik: www.sak.se/butik
i Afghanistan
Starta en studie cirkel! SAK och Studieförbundet Vuxenskolan har nu tagit fram ett studiematerial för Ahmed Rashids senaste verk Vägen mot kaos. En bok som fått lysande recensioner och som du köper i SAKs butik på nätet: www.sak.se/butik Beställ materialet Vägen ut ur kaos genom att kontakta SAK
[email protected] | 08-545 818 40 11
tema
| hälsa
a f g h a n i s ta n - n y t t
olika fortbildningskurser som anpassas för varje region. en vitalisering av barnmorskeutbildningen och en tryg
gare mödravård har placerats högst upp på prioriteringslis torna. Enligt nya initiativ ska man utbilda 1 200 barnmor skor per år för att ha nått målet, 10 000 nya barnmorskor, inom åtta år. Det är ett tungt åtagande. Men de flexibla, två- och treåriga utbildningarna är kulturellt anpassade och kompetensbaserade för att avspegla de skiftande regionala attityderna, så det är lättare att nå samförstånd och effekten är tydlig. Dessa kunniga, dynamiska yrkeskvinnor drivs av ett växande självförtroende och bildade Afghanistans barn morskeförbund 2005.
samtidigt satsar man på hälsovårdens gräsrotsnivå ge nom ett landsomfattande nätverk av lokala hälsovårdsarbe tare, ett nydanande projekt som skapades för sex år sedan och har en bred bas. De lokala råden, eller shurorna, utser manliga och kvinnliga frivilliga som anses pålitliga och är respekterade på sina hemorter. De representerar olika seg ment av byn och kan vara bönder, affärsinnehavare, lärare, husmödrar eller religiösa ledare. Många är gifta par. Var och en av dem är ansvarig för 30 hushåll. För närvarande finns det 25 000 utbildade lokala hälsovårdsarbetare, vilket vis serligen är långt från målet på 80 000, men ändå är en impo nerande början. Det är upplyftande att veta att dessa män och kvinnor kommer till nytta efter sin utbildning. Förr om åren var det många som fick utbildning men sedan tappades bort på grund av kortsiktig planering utan uthållighet. I dag är framstegen dramatiska. Det lokala deltagandet ökade från 34 procent till 94 procent mellan 2004 och 2008. de lokala hälsovårdsarbetarna får sex månaders
grundläggande utbildning i hälsofrågor som hygien, renhåll ning och dricksvattenhantering. Grundkunskaper i närings lära och effekterna av undernäring hos barn och framtida mödrar är av avgörande betydelse. Detta kombineras med propaganda för amning, fördelar med att inte föda barn för tätt och andra aspekter av familjeplanering, inklusive ut delning av p-piller och kondomer. Lokala hälsovårdsarbe tare uppmuntrar mödravård och rekommenderar utbildade barnmorskor, och bidrar därmed till att öka antalet förloss ningar som övervakas av professionell sjukvårdspersonal. I
utbildningen ingår också behandling av vanliga sjukdomar som diarré, malaria och lunginflammation, samt hur man identifierar, hanterar och remitterar behövande patienter, framför allt barn under fem år. Det viktigaste inslaget i de ras utbildning är hur man mobiliserar lokalsamhället i vac cinationskampanjer. De lokala hälsovårdsarbetarna funge rar kort sagt som nödvändiga länkar mellan sina egna byar och den statliga sjukvårdsapparaten. genom ett starkt fokus på den lokala nivån, där
kunskaperna om vad som är hälsosamt är så små och där läkarna är så få, träffar de här åtgärderna mitt i prick där behoven är som störst. Deras utveckling styrs av tre viktiga principer: lokala initiativ, kompetensutveckling för både män och kvinnor och aktivt deltagande av såväl män som kvinnor. Genom att se till att männen får samma hälso vårdsbudskap som kvinnorna korrigerar man ett stort misstag från det förflutna då sådana informationsåtgärder i första hand gick ut till kvinnor i barnafödande ålder. Så länge seder och bruk gör att kvinnorna stannar i hemmen gör det ingen nytta att upplysa dem, om deras manliga fa miljemedlemmar inte har förstått effektiviteten i den enkla handlingen att gå och köpa en tvål. Och varken födelsetalen eller dödstalen kommer att gå ned förrän båda föräldrarna insett sambandet mellan graviditeternas frekvens och hälso tillståndet hos kvinnor och barn. Sådana insikter minskar inte bara familjernas sorger utan hjälper också individer att ta större kontroll över sina liv. Detta skapar självförtroende, och med självförtroende kan nationen gå framåt.
självfallet är de här åtgärderna bara en del av
dagens förbättrade hälsovård. Utbildning och upplysning är av intet värde om de inte understöds av sjukvårdsinrätt ningar och vaccinationsprogram. Det utvidgade vaccina tionsprogrammet är en annan framgångssaga, men det finns fortfarande mycket att göra och många hinder att passera. Den allt sämre säkerheten är ett allvarligt hot. Att för första gången försöka nå de mest avlägsna områdena är riskfyllt i dessa dagar då hälsovårdsarbetare på alltför många håll blir trakasserade och till och med mördade. Deras mod och en gagemang ökar antalet medborgare som är bättre rustade att skaffa sig hälsa och välstånd – och det är själva hjärtat i ett nationsbyggande. •
Nu på www.sak.se Vill du få tips på böcker om Afghanistan? Nu är SAKs sida med boktips på webben igång – gå in och kika!
SAKs förlagsråd söker fler läsare! Det finns många böcker om Afghanistan, Centralasien och på temat islam… Vi hinner inte med att läsa allt som vi skulle vilja. Därför söker vi fler som vill ingå i vår ”läsargrupp”. Det kan innebära att du utifrån dina egna boktips skriver kortfattade recensioner till vår nya boksida på webben, men också att på uppdrag av det så kallade förlagsrådet läsa titlar som vi fått tips om från annat håll. Det är framför allt böcker på svenska och engelska. Allt i mån av tid och lust och givetvis utan förpliktelser. Tycker du detta vore kul så hör av dig till: Annelie Renqvist, 08-545 818 48 |
[email protected] 12
#2–2009
I några nummer framöver kommer du i bild och text att ta del av Bo Lamberts betraktelser. Bo är fotograf, pensionerad professor i miljödmedicin och har besökt Afghanistan flera gånger. Nedan ser du hans alster ”Klätterberget i Kabul”. a f g h a n i s ta n
12 mars 2008 Darulaman Wat heter vägen som löper spikrakt genom en stadsdel som sköts sönder och samman av mujaheddins krigsherrar och som här slutar tvärt mot berget Asamayi Wat, ett av Kabuls landmärken. Det når över 2 000 meters höjd och kröns av en dunge tv-master. Åt andra hål let stöter vägen på det gamla palatset Darulaman, som i dag är en ruin och ett avskräckande minnesmärke över de brutala inbördesstriderna, men som ännu för bara ett kvartsekel sedan stod som stolt symbol för den nya, moderna livsstilen som infördes under kung Amanullahs “förödande euro peisering” av huvudstaden på 1920-talet. Från något av sina hundratals fönster kunde kungen och hans ”skandalöst nog obeslöjade” drottning Soraya se just det här berget. Det lilla musgrå tornet som står mitt framför den långsträckta vita byggnaden vid vägens slut restes till åminnelse av en nuristansk general som förgäves försökte hindra kuppen mot kung Amanul lah 1929. Nu står det rumphuggna tornet och det sönderskjutna palatset i varsin ände av Darulam Wat och tiger modstulet. Tänk om stenar kunde klaga. Klippbranten täcks av ett pussel av hus utan ordning; inga ordentliga gator, inga träd, inga gårdar eller hotell, inget att spela monopol om. Bara stigar som ser ut som smutsstreck och tårränder, hus som klättrar i den gråbruna klippan, klamrar och nyper sig fast i varandra som krabbor i en hink, bara sand och sten. På bilder från Kabul före krigen syns inte många hus i bergsbranterna. I dag finns det inte många fläckar kvar att bygga på. Det är svårt att förstå hur denna enorma konstruktion kan klara sig under häftiga regn eller intensiv snösmältning? #2–2009
nytt
Hur får man tag i vatten? Här uppe finns inga vattenledningar, inga brunnar. Men det hänger tvätt framför var och varannat hus. Och avlopp? Använder man sig av ”flygande toaletter” som i många snabbväxande storstäder? Det är inte sannolikt, för hur man än nagelfar bilden syns fak tiskt inte en enda plastpåse, inte ens en sophög. Bor här människor som insett hur viktigt det är att hålla rent, eller slänger de kanske ut skiten för att låta regnet skölja bort den, som om hela sluttningen vore en gigantisk vat tentoalett. Parabolantennerna på några av husen vittnar om ”civilisationen” i denna klätterstad, men någon elektricitet finns naturligtvis inte. Bränsle till generatorn får de som har sådan bära upp själva, liksom allt annat livets nödtorft som mat, kol/ved/kerosen, och vatten. Nödens lag är att aldrig gå upp och hem utan en dunk med vatten. Lerhusen är oreglerad bebyggelse, här bor de som flyttat till staden de senaste åren, arbetslösa, flyktingar som återvänder från utlandet, och landsortsbor som under orosåren fördrivits från sin mark av giriga krigsher rar, nyrika knarkbaroner och vapenmäktiga milisbefäl. Om ett par generationer har kanske dessa lerhus ersatts av eleganta souterrängvillor. Gator kommer att löpa i spiral uppför bergssidan, det kom mer att finnas bergbana, och naturligtvis vatten och elförsörjning. Här kom mer den nya medel- och överklassen att bo. Utsikten mot det renoverade kungapalatset i andra änden av Darulaman Wat och Paghmanbergens södra utlöpare kommer att vara strålande. Men då har förstås lerhusägarna på klätterberget redan för länge sedan flyttat(s) bort. 13
tema
| hälsa
a f g h a n i s ta n - n y t t
En gång var polio nästan utraderad i Afghanistan. Bara fyra fall registrerades 2004. Sedan dess har mycket gått snett, men...
... drömmen om ett poliofritt Afghanistan lever kvar Beväpnade med kylväskor innehållande poliovaccin begav sig i mars en 50 000 man stark armé av vaccinatörer ut på den afghanska landsbygden för att återigen ta upp kampen mot den fruktade sjukdomen polio. Målet är att i år vaccinera så gott som alla afghanska barn i åldrarna sex månader upp till fem år (cirka 7,7 miljoner barn) under sex nationella och 2-3 lokala vaccinationskampanjer. Uppgiften är gigantisk. Afghanistan är en och en halv gånger större än Sverige. Text: Börje Almqvist Börje är journalist, fotograf och leda mot av SAKs styrelse. Han har också arbetat för SAK i Afghanistan.
Barnen är inte bara många. De är dess utom ofta svåra att nå. Miljontals barn bor i små byar i svårtillgängliga bergs områden dit det kan ta vaccinatörerna dagar att ta sig – till fots! I byarna går vaccinatörerna från hus till hus och häller två droppar vac cin på barnens tungor och ger dem en dos vitamin A, som stärker barnens im munförsvar. De vaccinerade barnen registreras och får ett bläckmärke på ett finger 14
så att de inte av misstag vaccineras en gång till innan det är dags för en andra vaccination några månader senare. Vaccinationskampanjerna genom förs av nationella och internationella biståndsorganisationer. Under årens lopp har Svenska Afghanistankommit téns personal och volontärer – lärare, studenter, mullor och andra organi serade av SAK – vaccinerat hundra tusentals barn i olika delar av landet. Under den senaste kampanjen deltog SAK-personal och volontärer i Wardakprovinsen och i tio distrikt i Paktikaprovinsen där SAK är ansva rig för sjukvården och arbetar med att bygga upp ett hälsosystem liknande ett svenskt landsting. Personalen, som har fått träning av världshälsoorganisationen (WHO), utgår från sjukhus, kliniker och hälso poster i provinserna. Först genomförs en informationskampanj om vikten av poliovaccin samt när vaccinationsda garna infaller. Därefter ger man sig ut på vaccinationsturné.
Budskapat har nått fram
För att nå ut med budskapet om kam panjerna deltar även bymullorna. Vid fredagsbönen upplyser de folk om att det snart är dags för kampanjen. I bör jan var det många som var skeptiska
mot vaccinet. Det mesta av detta mot stånd har nu brutits ned, men det finns fortfarande områden i södra Afghani stan där en del människor tror att det hela är en del i en familjeplanerings kampanj. – I början när vi var ute och skulle vaccinera barn kunde det ta timmar att övertyga folk om att de skulle låta sina barn bli vaccinerade. Men det har hänt mycket sedan dess. Sist jag deltog som vaccinatör blev vår bil stoppad av en gammal kvinna som vägrade att flytta på sig. Hon insisterade på att bli vacci nerad. Hon hade hört att det var bra. Vi hade ett väldigt sjå att få henne att ac ceptera att vaccinet endast är avsett för barn, berättar Haji Osman, som arbetar för SAKs program för rehabilitering av funktionshindrade i Mazar-e-Sharif i norra Afghanistan. För att få stopp på smittspridning en måste minst 90 procent av barnen i ett område vaccineras. När det är kampanjdags transpor teras vaccinerna från ett centralt kyl lager i Kabul ut till provinserna där de först förvaras i kylrum innan de förde las på de olika hälsovårdsinrättning arna varifrån vaccinatörerna utgår.
Leder till obotlig förlmaning
Kampanjerna började 1997, året efter #2–2009
Lennart Berggren
a f g h a n i s ta n - n y t t
En tioårig polioskadad flicka från Kunduztrakten. #2–2009
15
det att UNICEF, som leder den inter nationella kampen mot polio, satt som mål att utrota sjukdomen som nästan alltid leder till obotlig förlamning. Omkring en fjärdedel av Afghanistans rörelsehindrade beräknas vara polio skadade. Viruset sprids genom mat eller vat ten som förorenats av smittad avföring och attackerar nervsystemet och för orsakar förlamning. I vissa fall leder det till döden. Arbetet med att utrota polion är ett samarbete mellan UNICEF, WHO, Afghanistans hälsoministerium och nationella och internationella bistånds organisationer. När kampanjerna började trodde man att sjukdomen skulle vara utrotad i Afghanistan fram till år 2001. Då pågick inbördeskrig mellan tali banerna och deras motståndare och det förhandlades fram vapenvilor mellan de olika parterna. Vapenvilorna bröts oftast, men vaccinatörerna var fredade och antalet barn som drabbades av po lio sjönk drastiskt från 150 fall 1999 till bara fyra registrerade fall 2004. Datumet för ett poliofritt Afghani stan fick flyttas fram, men i början av 2000-talet såg det ut att bara vara en tidsfråga innan målet skulle vara upp nått.
Hot försvårar arbetet
Sedan började mycket gå snett. Kriget spred sig liksom osäkerheten och fler och fler hälsoarbetare mördades av talibaner och andra grupper. Vaccina törer har fängslats och misshandlats av talibaner som förstört deras utrustning och hotat att döda dem om de fortsät ter med sitt arbete. Osäkerheten, talibanernas hot och mördandet av hälsoarbetare har fått konsekvenser. Antalet nya fall av polio ökade till 31 år 2006 och så gott som samtliga dokumenterade fall hämtas från södra och sydöstra Afghanistan där osäkerheten är störst och taliba nerna kontrollerar stora områden. För att få talibanerna att acceptera vaccinationerna försöker lokala vacci natörer med hjälp av stamäldstar och religiösa ledare att förmå talibanerna att tillåta dem att utföra sitt arbete. I många osäkra områden lyckas de och vaccinatörerna kan utföra sitt arbete. 16
Klas Bjurström
a f g h a n i s ta n - n y t t
En polioskadad pojke prövar sina nya stöd skenor (orthoser) på SAKs klinik i Taloqan.
Officiellt hävdar talibanernas tales män att de inte alls är emot vaccinatio nerna utan att det bara är vaccinatö rerna som är rädda. FN:s samordningsorgan UNAMA har de senaste tre åren försökt få de stridande parterna att lägga ned vap nen under vaccinationsdagarna. Förra året hävdade talibanernas talesman Zabiullah Mujahid att de inte fått med delandet. Det har bara kommunicerats i media, hävdade han. En annan tales man sa att de skulle samarbeta om vac cinatörerna höll kontakt med taliba nerna ”så att de vet att de är säkra”. En vecka före det sista uttalandet sprängde en av talibanernas själv mordsbombare i Kandaharprovinsen två FN-fordon som ingick i vaccina tionskampanjen. Två afghanska läkare dödades. Självmordsbombaren attack erade fordonen på en marknad och skadade dessutom ett flertal förbipas serande. Enligt Afghanistans hälsomi nisterium har 45 hälsoarbetare dödats de senaste tre åren.
Framgångar i norr
Resultatet av osäkerheten och hoten blev att omkring 120 000 barn i södra Afghanistan inte kunde vaccineras förra året.
Vaccination mot polio Sedan poliovaccinationskampanjerna bör jade i Afghanistan 1997 har SAKs personal och volontärer som organiserats av SAK deltagit i de årliga kampanjerna. Dessutom genomförs rutinvaccinationer av nyfödda på SAKs barn- och mödravårdscentraler. De sjukdomar barnen vaccineras mot är Po lio, mässling, stelkramp, difteri, TBC, hepatit B, kikhosta och haemophilus influenzae. Vaccinationskampanjerna finansieras av FN:s barnfond (UNICEF) och stöds tekniskt av världshälsoorganisationen (WHO) och nationella och internationella biståndsorgan isationer. WHO genomför och finansierar dessutom utbildning av vaccinatörer. Under 2009 ska sex nationella och tre re gionala vaccinationskampanjer genomföras. I år planeras också två kampanjer för att vaccinera nyförlösta mödrar mot mässling och stelkramp.
Vid årets första vaccinationskam panj, i januari, gick 200 000 barn miste om sitt poliovaccin i fyra sydliga provin ser. Månaderna före kampanjen hade talibaner, liksom tidigare år, gång på gång attackerat biståndsarbetare och hälsocenter. 2007 brändes, förstördes eller stängdes 32 hälsocenter på grund av osäkerhet och förra året stängdes eller attackerades ytterligare 28 hälso center i Afghanistan. I norra Afghanistan har det gått bättre. I tio provinser i norr har det inte rapporterats några nya fall av polio på tre år. De betraktas nu som poliofria. 1988 fanns det 350 000 polioska dade i Afghanistan och i hela världen fick lika många (350 000) människor årligen polio. Då fanns fanns sjukdo men i 125 länder. Idag är man nere på fyra länder med registrerade fall av polio; Afghanistan, Pakistan, Indien och Nigeria. Men detta var alltså inn an WHO startade sin globala kamp mot polio. Målet om ett poliofritt Af ghanistan har nu flyttats fram till år 2010. De som drabbas av förlamning på grund av polio är i behov av vård. Ge nom SAKs program för rehabilitering av funktionshindrade får polioska dade hjälp med handikappredskap som orthoser och kryckor, samt fysio terapi. • #2–2009
a f g h a n i s ta n - n y t t
Peter Asplund har jobbat på Kabulkontoret sedan 2004 med hiv/aids-frågor. Nu drar han vidare.
För SAK i Kabul i fem år Natasha Brieger
SAKs arbete med att förebygga spridning av hiv/aids har länge varit synonymt med Peter Asplund. Efter fem år i Afghanistan är det nu dags för Peter att flytta hem, eller hem förresten – i hans nya kapacitet kommer han förvisso att vara stationerad i Sverige men vara en högfrekvent resenär till länder som Sydafrika, Namibia och Sri Lanka. Text: Markus Håkansson
Jag och Peter stiftade bekantskap med Afghanistan ihop. Det var sommaren 2004 och jag besökte landet för första gången. Peter hade precis anställts på Kabulkontoret och tillsammans med SAKs dåvarande informatör Natasha Brieger gjorde vi en resa norröver och kom i kontakt med SAKs fältar bete för första gången. Med en mage i uppror slet Peter ont på de skumpiga vägarna och han berättar för mig nu när vi träffas på ett fik på Södermalm i Stockholm att han bara varit sjuk en gång under sina år i Afghanistan, den gången. Säkert, tänker jag men tar det ändå inte för Peter otroligt. Han har en sällan Asplund. skådad energi. En energi som mycket väl kan tänkas frigöra nå gon sorts substans som har hållit ho nom kry i alla dessa år, vad vet jag?
Förebyggande arbete
Hiv/aids är idag inte särskilt utbrett i Afghanistan och till de avskräckande rapporter som strömmar in från delar av Afrika är det till synes långt. Men problembilden finns och det är därför SAKs och Peter Asplunds förebyg gande arbete mot vidare spridning är så viktigt. Blotta tanken på att viruset skulle få fotfäste i det bitvis så konser vativa och traditionella Afghanistan är högst obehaglig. Även i Afghanistan är #2–2009
Juni 2004. Efter en måltid bestående av te, färsk friterad fisk och naan. Peter tar igen sig i bak grunden. Med på bilden är också före detta SAK-kollegan Anna Lennartsdotter, en av SAKs före detta bilförare och Markus Håkansson.
högriskgrupperna sprutnarkomaner och prostituerade och får hiv-viruset fäste i någon av dessa grupper är erfa renheten från andra platser att det då inte tar lång tid innan viruset sprider sig även till andra grupper och vidare ut i samhället. – Det handlar om att förändra atti tyder och beteenden, säger Peter. Men jag har svårt att se några stora förbätt ringar under överskådlig framtid. Den problematiska säkerhetsutvecklingen gör att landets sjuk- och hälsovård, trots vissa framsteg de senaste åren, fortfarande är undermålig vilket helt naturligt leder till den akuta vården prioriteras och den preventiva åsido sätts. Allt hänger ihop. Peter har varit drivande i proces sen att inom ramen för SAKs hälso program bygga upp arbetet inom frå gor som rör hiv/aids. Eftersom det var bitvis oplöjd mark för SAK tvingades han jobba väldigt självständigt. – Jag hade ju tidigare arbetet inom samma område i Uganda. Med den erfarenheten började jag successivt bygga upp SAKs hiv/aids-enhet. Jag ville göra det på afghansk vis och låta processen få ta den tid den behövde. Delaktighet är allt, särskilt när det gäl
ler arbete med känsliga frågor som annars tenderar att bli liggande för att ingen vill ta i dem.
”Behövs inte längre”
Peter kommer inte att ersättas. – Jag behövs inte längre, säger han och ser glad ut. Jag har varit med att bygga upp något som jag tror och hop pas blir beständigt. Så trots att jag varit ganska drivande i SAKs hiv/aids-arbe te så behövs ingen utomstående an ställas i mitt ställe. Enheten är afghaniserad och det är ju egentligen det vi alla jobbar för, det vill säga att göra oss överflödiga och låta afghanerna själva äga arbetsprocessen. Parallellt med jobbet har Peter läst franska och pluggat hiv/aids-manage ment på distans vid universitet i Stellen bosch i Sydafrika. Nu börjar Peter jobba för Star for Life, en svensk organisation som arbetar för att bromsa spridningen av hiv/aids i ett antal länder. Han kom mer att jobba med Sydafrika, Namibia och Sri Lanka. Peter siktar också på att göra, en enligt honom välbehövlig och efterlängtad come back i korpenfot bollslaget FC Bromma. Svenska Afgha nistankommittén önskar lycka till och tackar för dessa fem år. • 17
a f g h a n i s ta n - n y t t
Mot alla odds
Kvinnliga parlamentariker från Afghanistan på Stockholmsbesök.
B
ilden av den afghanska kvin nan som offer och kanske den mest förtryckta i världen, gömd under en blå burka el ler i hemmet, bortgift vid ung ålder, mor till många barn och utsatt för fysiskt och psykiskt våld av man och släktingar, är utbredd i västerlandet och verklighet för många kvinnor i Afghanistan. Men det finns positiva krafter och starka kvinnor som arbetar för och åstadkom mer förändring och förbättring.
Text: Johanna Fogelström Johanna är biståndshandläggare på SAKs kontor i Stockholm.
För att visa på denna positiva kraft och söka stöd för sitt arbete gästades Stockholm och SAK i början av juni av Azita Rafht, Sabrina Saqib och Diana Saqib. Tre kvinnor som alla arbetar för att främja kvinnors livssituation och rättigheter i Afghanistan: Azita och Sabrina som folkvalda parlamentari ker och Diana genom sitt arbete som dokumentärfilmare. under fyra intensiva dagar i Stockholm mötte gästerna represen tanter bland afghaner bosatta i Sve rige, svenska allmänheten, studenter, journalister, tjänstemän på Sida och UD, representanter från Sveriges Riks dag samt biståndsminister Gunilla Carlsson. Med sig hade de Dianas film 18
Twenty Five Per Cent en dokumentär där hon porträtterar sex kvinnliga par lamentariker (däribland Sabrina och Azita); deras framgångar, motgångar och vardag i Afghanistan. under besöket lyfte Sabrina och
Azita de framgångar man haft sedan det första parlamentsvalet 2005, näm ligen att man lyckats bibehålla minis teriet för kvinnor trots att det länge var nedläggningshotat, att man kunnat höja straffåldern för flickor och pojkar till samma ålder (18 år) och att man även lyckats höja åldern som barn kan stanna med sin mor vid skilsmässa: för söner (från 2 till 7 år) och döttrar (från 7 till 9 år). Med västerländska ögon kan detta ses som små framgångar, men i afghanska sammanhang utgör de viktiga steg i rätt riktning. Kvinnor utgör 27 procent av ledamöterna i det afghanska parlamentet, men beslut om lagstiftning fattas med majoritetsbeslut. Hur har man då lyckats få igenom des sa förbättringar? Jo, genom att bygga allianser med mer moderata manliga parlamentskolleger. – När en fråga ska upp till diskus sion ber vi någon manlig kollega att initiera diskussionen, inte sällan med utgångspunkt i en islamisk kontext. Sedan är det lättare för oss att ge oss in i diskussionen, säger Azita.
ett fundamentalt problem och
en utmaning i arbetet för kvinnors-
och mänskliga rättigheter är att sharia och konstitutionell lag och interna tionella konventioner står i konflikt med varandra. Mänskliga rättigheter och jämställdhetsfrågor ses som väs terländska påbud och därför är det viktigt att finna motivering för dessa i islam och arbeta genom religiösa ledare för att få gehör bland befolk ningen. ett samtalsämne som återkom flera gånger var den omskrivna Shia Family Law som väckt stor uppmärksamhet de senaste månaderna. – Vi försökte på alla sätt att få till stånd ändringar i lagen eftersom den reglerar högst privata företeelser. Det är inte rätt att en lag ska bestämma att en hustru måste behaga sin man genom att göra sig vacker. Dessutom, hur kan staten rimligtvis följa upp att en sådan lag efterlevs, undrar Sabrina och fort sätter: När vi inte fick gehör gick vi som en sista utväg till utländsk media. Först då lyckades vi stoppa lagen som nu ska modifieras och sändas tillbaka till par lamentet. Vikten av att sätta press på reger ingen och president Karzai att respek tera och uppfylla de åtaganden man gjort sedan Bonnavtalet återkom i Sa brinas och Azitas budskap till svenska riksdagskolleger och UD-tjänstemän som de träffade. Däremot är det inte alltid så klokt att göra dessa påtryck ningar offentligt eftersom sådana ut #2–2009
a f g h a n i s ta n - n y t t
Torbjörn Pettersson
Azita visar att det är möjligt När man talar om att arbeta för kvinnors rättigheter och deltagande i samhället både ekonomiskt och politiskt framhålls det ofta hur viktigt det är med förebilder och exempel. Att visa vad som är möjligt och att kvinnor kan, trots att förutsättningar och oddsen talar emot dem. Azita Rafht, parlamentariker i Afghanistan, är en sådan förebild. Mötet med henne ger hopp, framtidstro och energi att fortsätta arbetet i Afghanistan.
Utanför Riksdagshuset i Stockholm. Från vänster: Johanna Fogelström (SAK), Sabrina Saqib, Diana Saqib och Azita Rafht.
spel kan användas av andra aktörer och få motsatt effekt. – Islam är i fara, uttryckte shiale dare Mohseni i ett utspel efter ame rikanska påtryckningar, och känslan av att utländska aktörer blandar sig i afghanska angelägenheter är det ingen i Afghanistan som uppskattar. – Därför var det viktigt för oss att organisera en egen demonstration mot Shia Family Law, för att visa att detta är åsikten bland afghanska kvinnor, säger Sabrina appropå demonstratio nen som hölls i Kabul i början av maj och som hennes syster Diana Saqib var med och organiserade. ett annat ämne som återkom i dis kussionerna med Azita och Sabrina var förstås det stundande presidentvalet som planeras äga rum i augusti. Varken Sabrina eller Azita tror att man kan tala om fria och rättvisa val. Processen kantas av alltför många problem. Det ryktas bland annat om att det är för många röstkort i omlopp, säkerhetshot mot de som kandiderar och de som ska rösta, samt utbredd korruption. Bara det faktum att sittande presiden ten har tillgång till statsapparaten och kan använda detta i sin kampanj sätter frågetecken kring hur andra kandida ter rimligtvis ska kunna konkurrera på lika villkor. – Men oavsett alla problem, är det viktigt att valen hålls, säger Azita. Van liga människor vill ha demokrati och #2–2009
ser det som rätt väg för Afghanistan att gå. Sabrina uttryckte flera gånger un der besöket att demokratin i Afghani stan är en bebis som behöver stöd och hjälp att kunna växa till sig och bli en stark demokrati. en viktig byggsten i denna demo krati är det folkvalda parlamentet. – Glöm inte parlamentet när ni be söker Afghanistan och avlägger besök till vår president, säger Sabrina som flera gånger betonade vikten av att höja parlamentets status så att det kan spela sin roll på bästa sätt i styret av landet. Parlamentarikerna befinner sig i en svår sits, eftersom största delen av Af ghanistans budget kommer från utländ ska givare och besluten för vad peng arna ska gå till görs av givare i dialog med regeringen. Parlamentet har ingen formell funktion för denna budget och förbises både av den egna regeringen/ presidenten och av utländska aktörer. Hur kan man prata om nationellt ägar skap av utvecklingsprogram och rekon struktion när folkvalda representanter inte har möjlighet att påverka i någon större utsträckning. I Sverige är det riks dagen som fattar beslut om ökade trup per och ökat bistånd till Afghanistan, men det sker inte i dialog med den af ghanska motparten. Sabrina uppmunt rade och inbjöd de svenska tjänstemän och riksdagsledamötera man träffade att komma till Afghanistan och träffa
Azita Rafht är 32 år, mor till fyra döttrar och delar sin man med hans andra hustru. Hon är utbildad och pratar obehin drat engelska som hon har lärt sig själv genom att titta på tv. – Jag stängde in mig i ett rum med engel ska tv-program i tre månader och gav mig sjutton på att lära mig engelska, säger hon. Azita har en tuff period bakom sig, men hon har aldrig tvivlat på sin egen förmåga och hon har ett genuint engagemang för sitt folk. – Vill vi förbättra kvinnors situation i Afghanistan, räcker det inte med att jobba i Kabul och stora städer som Herat och Mazar, det är ute i avlägsna byar på landsbygden som vi måste arbeta, konstaterar hon. Azita är sedan 2005 folkvald parlamenta riker för sin provins Badghis. Sin valkampanj bedrev hon iklädd burka som hon endast lyfte upp när det var dags att tala med medlemmarna i valkretsen. – Jag är väldigt stolt att kunna säga att jag fick flest röster i min provins, över 7 500. Azita vet att hon har starkt stöd bland människor i sin valkrets och det ger henne råg i ryggen i arbetet. Hon är den enda kvinnliga parlamentarikern för sin provins och trots att hon fick så många röster sitter hon på en kvoterad stol i parlamentet. Enligt Afghanistans författning är 25% av platserna i parlamentet reserverade för kvinnor, en åtgärd för att ”kick-starta” kvinnligt politiskt deltagande. Azita har även hjälpt andra kvinnliga kandidater och hon säger med stolthet att hon nu vet åtminstone tio andra kvinnor som planerar ställa upp i nästa val 2010. – Jag är jätteglad över detta och känner mig inte hotad. Jag vet att jag har stöd bland mina väljare, säger hon kaxigt. Genom mitt arbete och trots motgångar och säkerhetss vårigheter vill jag visa vad som är möjligt och bana väg för nästa generation kvinnor.
19
a f g h a n i s ta n - n y t t
vänskolor SAKs vänskolearbete stöds med bidrag från Europeiska Kommissionen.
Frida Engman på skolbesök i Afghanistan.
Arbetet med SAKs vänskolor förstärks
Min första resa till Afghanistan har precis avslutats och med mig till Sverige har jag en resväska fylld av vänskolematerial som jag ser jag fram emot att dela ut under mina skolbesök efter sommaren. Text: Frida Engman Frida började arbeta för SAK i april 2009 som Sverigekoordinator för vänskolorna.
Innan jag började på SAK arbetade jag som gymnasielärare. Det var därför en fantastisk upplevelse att få besöka skolor i Afghanistan och möta båda lärare och elever. Skolbesöken visade på många skillnader mellan läraryrket i Sverige och Afghanistan. Arbetsmiljön är det tydligaste exemplet med en svart tavla som är så sliten att det knappt syns vad man skriver på den och klass rum som är så fyllda att eleverna näs tan sitter i knät på varandra. Trots skillnader är det framför allt likheterna jag kommer att minnas. Matteläraren som försöker förklara skillnaden på diameter och radie eller engelskläraren som entusiastiskt lär ut ord som börjar på bokstaven Q. Så trots att den materiella standar den är en helt annan, är det dagliga arbetet som lärare när det kommer till kritan detsamma där som här. Avslutningsvis vill jag passa på att rikta ett varmt tack till alla vänskolor runt om i landet. Ni gör skillnad! I år har antalet insamlade medel från väns kolor slagit rekord och det är fantas tiskt glädjande. Ni är varmt välkomna att höra av er om ni vill veta hur peng arna har använts på er vänskola. • 20
talmannen och parlamentarikerna samt efterlyste fortsatta kontakter par lamenten emellan. det är viktigt att börja arbeta med parlamentsvalet 2010 redan nu. Detta för att få till stånd ett så bra val som möjligt och för att främja kvinnligt deltagande både som kandidater och som väljare. Man kan göra detta ge nom att stärka nätverk för kvinnor. Ett exempel är det nätverk som Azita varit med att grunda The Movement of Afghan Sisters som samlar parlamen tariker, företrädare från näringslivet och civila samhället. Organisationen finns representerad i samtliga 34 pro vinser i Afghanistan och har till syfte att främja kvinnors deltagande i val och politik. en farhåga inför parlamentsvalet
är, enligt Sabrina och Azita, att det förefaller som om talibanerna nu mo biliserar för att få en stark röst i par lamentet efter valet. Detta gör man genom att avskräcka tänkbara och existerande ledamöter att ställa upp i valen. Att vara parlamentariker i Af ghanistan är farligt. Elva ledamöter i sittande parlament har mördats och flera ledamöter har inte kunnat be söka sin valkrets på grund av säker hetsrisker. Inflytandet och effekten av att ha en stor grupp talibanföreträdare representerade i nästa parlament är något som skrämmer både Azita och Sabrina. – Säkerhet, fattigdom och korrup tion är de största utmaningarna nu och framöver, säger Sabrina och Azita.
närvaron av utländska trupper i landet är problematisk. Det stämmer att närvaron kan vara bra under valet men man ser inte deras närvaro som en bra långsiktig lösning för landet. För att få till stånd fred i Afghanistan är fat tigdomsbekämpning det absolut vikti gaste redskapet enligt både Azita och Sabrina. Hunger och fattigdom är den mest effektiva rekryteraren för terro risterna menar de. Även hälsovård och utbildning är oerhört centralt. Vidare är det viktigt att få till försoning och skipa rättvisa för gamla osonade brott. Problemet är att ingen aktör är redo att ta itu med dessa processer på all
var som görs ytterligare problematiska eftersom så många krigsförbrytare är närvarande i parlament och regering. Afghanistans människorättskommissi on gör ett viktigt arbete men står inför tuffa utmaningar.
”
...oavsett alla problem är det viktigt att valen hålls. Vanliga människor vill ha demokrati och ser det som rätt väg för Afghanistan att gå. Azita Rafht
det är även viktigt att få geografisk
spridning på bistånds- och rekonstruk tionspengar och inte nöja sig med Ka bul och provinshuvudstäderna. Sabrina lyfte exemplet med Afghanistans första kvinnliga borgmästare som nu är tillsatt i provinsen Dai Kundi, men där det var ken finns stationerad utländsk militär (PRT) eller utländska eller inhemska bistånds-/rekonstruktionspengar för henne att förfoga över. Sabrina menar att detta är medvetet strategiskt val av myndigheterna för att visa på att kvin nor inte kan åstadkomma något. – Skulle inte Sverige kunna bistå kvinnorna i denna situation frågade Sabrina Sveriges biståndsminister Gu nilla Carlsson som svarade att man från svenskt håll inte ser det som håll bart att agera i enskilda fall. Istället vill man bygga institutioner och hållbara strukturella lösningar för Afghanistan. Samtidigt sa hon att det är viktigt att ha goda förebilder och exempel. Så det här fallet kanske är något man från svenskt håll skulle kunna undersöka.
sak är väldigt glada att Sabrina, Azita och Diana tog sig tid att besöka Stockholm. De är alla otroliga kvinnor med enorm energi och skarpt intellekt som trots osannolika livsöden bakom sig kämpar för det de tror på. Mötet med dem har varit mycket lärorikt och en riktig injektion med positiv energi för fortsatt arbete. • #2–2009
a f g h a n i s ta n - n y t t
Magnus Forsberg
Magnus Forsberg
2009-06-10 | Bakom ett myggnät i Mazar.
#2–2009
21
a f g h a n i s ta n - n y t t
Afghansk-fransk författare prisas för sin senaste roman Atiq Rahimi kommer till Bokmässan i Göteborg i höst. Den afghansk-franske författaren och filmaren Atiq Rahimi blir ett av dragplåstren på höstens Bok& biblioteksmässan i Göteborg. Då utkommer också hans senaste roman Syngue Sabour, (ungefär, ”Den tålmodiga stenen”) på svenska. Den roman som han tilldelades det prestigefyllda franska Goncourtpriset för 2008. Vi har läst den och hans tidigare verk. Text: Signe Hassler Signe är frilansjournalist, SAKmedlem och bor i Stockholm. I november 2008 deltog Signe på SAKs medlemsresa till Afghanistan.
Redan med debutromanen Earth and Ashes från år 2000 slog Atiq Rahimi igenom stort, särskilt med den egna filmatiseringen några år senare. Lik som hans övriga berättelser utspelar sig denna i Afghanistan. Det land som han lämnade för 25 år sedan för att som 22-åring bosätta sig i Frankrike. Att Atiq Rahimi jobbar med film blir uppenbart när man läser något av honom. Bildspråket är rikt och detalje rat. Ridån går upp och vi befinner oss på en landsväg i utkanten av en by el 22
ler vid sängkanten hos en man som just vaknat upp. Ljud, smaker och synintryck förmedlas via huvudpersoner nas iakttagelser. Det är deras inre monolog som iscensätter det som har hänt eller ska hända. Karak tärerna bär på en stumhet, en stumhet som kommer av att ha bevittnat eller varit föremål för övergrepp. I Earth and Ashes följer vid den gamle mannen och hans sonson i de ras flykt från den nedbrunna byn och de lemlästade kropparna som är rys sarnas dåd. Den gamle är på väg att söka upp barnets far som jobbar i en gruva och som den äldre tror, ännu är ovetandes om det som skett i hembyn. Hur ska han kunna berätta? Var ska han göra av sin sorg? Mannen iakttar sitt barnbarn som oskyldigt leker vid den dammiga vägkanten då en vakt säger till honom; ”Du vet gamle man, sorg kan bli till vatten och skölja dina ögon, eller den kan slipa din tunga till ett spjut eller så blir den till en bomb som exploderar och förgör dig”.
Atiq Rahimi skrev boken delvis som ett svar på den frustration han kände när talibanerna tagit makten i Afgha nistan men också delvis över den sorg han erfor när han fick veta att hans bror, som var aktiv i kriget, blivit mördad. Familjen hade hållit broderns död hemlig för honom i två år i rädsla för att han skulle söka hämnd. Denna de ras spontana reaktion, den ständigt närvarande hämndkulturen, fick ho nom att inse hur förtvivlat läget var för det afghanska folket. Trots att en miljon afghaner dödats under Sovjets ockupation sökte man inte fred – ett blodigt inbördeskrig startade istället. I A Thousand Rooms of Dream and Fear (2002) träder vi direkt in i studen ten Farhads inre värld där han ligger på en matta i ett okänt hus, först utan att kunna öppna ögonen eller tala. Sakta återfår han minnet och kom mer ihåg misshandeln av soldaterna och hur han lämnats att dö på vägen. Det är 1979 och oroligheterna på uni versitetet gör att många studenter flyr utomlands. Så ska också Farhads vän göra, därför avskedsfesten på stan. Men nu inser även den religiöst och politiskt ganska ointresserade Farhad att han aldrig kan återvända hem. Un der tiden som han plågas över detta #2–2009
Hélène Bamberger, Opale
a f g h a n i s ta n - n y t t
Atiq Rahimis romaner ger läsarna unika insikter i de människors inre liv som vi annars mest läser om som offer i nyhetsflödets krigsrubriker.
iakttar han den unga kvinna som riske rat sitt liv genom att ta hand och sköta honom. Hennes mod och utsatthet samt minnet av mamman och hennes slitsamma liv fyller honom med sym patier och medlidande, liksom för alla afghanska kvinnornas situation. Han vacklar mellan beslutet att stanna och hjälpa dem eller fly till ett liv i säker het. Det ständigt närvarande hotet och människornas utsatthet tecknas med ett poetiskt språk, både bildligt och re ellt, som böljar fram och skildrar livet i korta intensiva ögonblicksbilder. Syngue Sabour är den första boken Atiq Rahimi skrivet helt på franska. Hans eget språk kändes för tabubelagt för att han skulle kunna skriva den, har han förklarat i tidningsintervjuer. Den språkliga distansen gav honom en sorts frihet. Och man kan förstå varför, här skildras inte bara en kvinnas inre värld och tankar där mycket handlar om hennes sexualitet, den tangerar också frågor om religionens makt över män niskor. Fundamentalister skulle nog betrakta den som hädisk. Titeln Syngue Sabour går tillbaka på en persisk myt om en svart sten som absorberar oron och ängslan hos den som anförtror sina bekymmer till den. I romanen är denna person en kvinna som tar hand om sin krigsskadade man. Samtidigt som hon vårdar och talar till honom brinner hon av vrede över det liv som blivit hennes lott. Under tiden som hon försöker få honom tillbaks till livet börjar hon be rätta sin egen historia kantat av över #2–2009
”
Du vet gamle man, sorg kan bli till vatten och skölja dina ögon, eller den kan slipa din tunga till ett spjut eller så blir den till en bomb som exploderar och förgör dig
Atiq Rahimi Atiq Rahimi är född 1962. Hans pappa var distriktsguvernör och fängslades i samband med statskuppen 1973. Fadern bosatta sig senare i Indien där Atiq bodde med honom under några år. Strax efter Sovjets invasion 1979 återvände Atiq till Kabul där han stud erade litteratur och filmkritik. 1984, när läget i landet blev ohållbart, flydde han till Pakistan och sökte asyl på franska ambassaden. Han fortsatte sina studier i Rouen och senare på Sorbonne i Paris. Numera bor han växelvis i Kabul och Paris, arbetar både som filmare och författare. Han är initiativtagare och grundare till The Writers House i Kabul.
Ur Earth and Ashes
grepp, förakt och maktmissbruk mellan kön och generationer. Trots ämnets angelägenhet i Syn gue Sabour är ändå de två förstnämnda att betrakta som de mest läsvärda av Atiq Rahimis tre korta romaner. Kan ske är det en identifikationsfråga. Han har helt enkelt haft lättare att leva sig in i de manliga huvudkaraktärernas liv? Den nerv och innerlighet som dessa karaktärer äger saknas något i kvin nans porträtt, som blir mer av en kon struktion. Man får bara hoppas att det svenska förlaget vågar sig på en över sättning även av de två första böckerna. Men gemensamt för dem alla är att de ger oss läsare här i Väst unika insikter och kunskap i de människors inre liv som vi annars mest läser om som offer i nyhetsflödets krigsrubriker. •
Årets Bok- & biblioteksmässa i Göteborg går av stapeln den 24-27 september. Temat är utbildning och just nu söker SAK flera frivilliga som kan tänka sig att hjälpa till i montern. Du går förstås in gratis och vi bjuder som vanligt på afghansk frukost. Missa inte detta tillfälle att få träffa prisbelönta författare och talare och samtidigt visa ditt engagemang för SAK och Afghanistan! Vi ser framemot att höra från dig. Din insats betyder mycket för SAK. För mer info kontakta Julie Chowdhury: 08-545 818 52 |
[email protected] 23
afghanistan
| 1971-72
a f g h a n i s ta n - n y t t
Det var en gång ett Afghanistan... Nyligen fick SAK in en ovanlig gåva – 29 medlemsavgifter – från en och samma person! Någon har väl gjort ett misstag, men icke. Det var Ragnar Lindström som lättade sitt samvete för att han aldrig varit medlem tidigare, nu har han varit med sedan SAK grundades. Han fyllde 60 år för en tid sen, ”en mörk dag” enligt honom själv, förbjuden att omnämnas. Istället för att köpa present, samlade familjen in över 17 000 kronor från släkt och vänner som en gåva till SAK. Ragnar ville inte vara sämre utan betalade alltså in ytterligare 6 525 kronor eller 29 medlemsavgifter. Bild: Ragnar Lindström | Text: Markus Håkansson
Ragnar bestämde sig vid 15 års ålder att han skulle ta sig till något av de två länder som han visste allra minst om. Det kom att stå mellan Malawi och Afghanistan. Det blev det senare och 1971, när Ragnar var 24 år gammal, liftade han från Uppsala till Salzburg, tog tåget till Teheran och sedan buss och tåg till Kabul via Herat och Kandahar. Väl här köpte han och resekompisen en gammal Citroën 2CV som under tre månader tog dem runt Afghanistan. Bilen inklu derades, tillsammans med en stor afghansk matta av högsta kvalitet i resebudgeten på blott 3 000 kronor! Resan som tog Ragnar till alla Afghanistans landsändar dokumente rades väl i både text och bild och kunde 1973 läsas som artikelserie i Norrköpings Tidningar. – När vi gick längs Kabuls gator kunde jag trots vår strama resebudget ge alla tiggare jag stötte på en slant, det fanns nämligen inte så många. Jag upplevde det som om det gästfria afghanska folket levde väl. Inget överdåd för stås, men jag såg få sjuka och utblottade, säger Ragnar när jag pratar med honom på telefon. På väg hem skickades ett telegram från Teheran till någ 24
”
Det kan kallas rese romantik att skaka ökendammet av sig medan turbanklädda tulltjänstemän med orientaliskt tålamod nyfiket granskar varje detalj i bagaget. Under tiden glider långa kamelkaravaner förbi någon kilometer bort, utom räckhåll för byråkratin. Efter några timmar öppnas gräns bommen och resmålet är uppnått. Man har besegrat det ouppnåeliga... Ragnar Lindström i Norrköpings Tidningar 1973
ra kompisar i Sverige med en förfrågan om de kunde tänka sig att köra Ragnars bil som stod parkerad i Uppsala till Istanbul och mötas upp. – Det gick inte ens att ringa och höra hur det gick för dem, det hade kostat en förmögenhet. Så vi tog oss till Istan bul, sålde vår Citroën och tog oss till mötesplatsen och kun de bara hoppas på att våra vänner skulle dyka upp. Glädjen var stor när vi möttes på avtalad plats. SAK välkomnar härmed Ragnar Lindström som med lem och hoppas att det blir fler resor till Afghanistan för den äventyrslystne, nyblivne 60-åringen. • #2–2009
”
a f g h a n i s ta n - n y t t
Afghanistan har ett mycket väl utbyggt kommunikationsnät – under förutsättning att man färdas på kamel. Landet genomkorsas av urgamla karavanleder. Mest berömd är den gamla sidenvägen” [...] ”En kameldrivare behöver aldrig vara rädd att sakna mat och husrum under vägen. Enkla ”motell” finns överallt med två tre mils mellanrum” [...] ”Dessa sk serajer finns kvar även vid de vägar som numera trafikeras av motorfordon...” Ragnar Lindström i Norrköpings Tidningar 1973
Se Ragnars fantastiska bilder och läs hans artiklar från 1973 på www.sak.se #2–2009
25
a f g h a n i s ta n - n y t t
Unga röster och starkt engagemang!
SAKs årsmöte 2009 Många åsikter och blandade åldrar präglade Svenska Afghanistankommitténs årsmöte i Sundsvall i mitten av maj i år. Förutom sedvanliga förhandlingar och genomgång av det gångna verksamhetsåret, avtackades styrelseordförande Lena HjelmWallén med flera fina tal. Lena efterträds av Ann Wilkens, tidigare bland annat Sveriges ambassadör i Pakistan. Text & bild: Katinka Wall Katinka är sedan april 2009 pressekreterare på SAKs kontor i Stockholm.
Stämningen var god och diskussio nerna och synpunkterna var många när SAK höll sitt årsmöte på Mittuni versitet i Sundsvall den 16 maj. Många talade om det bästa årsmötet någon sin bland annat då antalet medlem mar och deltagare var rekordhögt men också på grund av den stora ålders spridningen. Vid årets möte gjorde Lena HjelmWallén sitt sista framträdande som SAKs styrelseordförande. Hon lyfte bland annat fram de nya och unga deltagarna, vilket enligt Lena vittnade om en organisation i god form. Lena underströk flera framsteg i Afghanis tan, fler barn går idag i skolan, hälso vården har stärkts och infrastrukturen byggs ut. Men situationen i Afghanis tan är alltjämt svår och till det nega 26
tiva hör säkerhetssituationen. – Över en tredjedel av de civila dödsoffren har dödats av utländska trupper. Antalet civila offer bygger på den redan befintliga misstron. ”Vad är agendan? Och vad vill de i Afghani stan?” undrar civilbefolkningen. Det ta, menade Lena är mycket farligt för utvecklingen i landet. – Det är viktigt att ha en djup bi ståndskunskap i styrelsen och utan Kabulkontoret skulle arbetet aldrig fungera, sa Lena avslutningsvis och framhöll den medalj som Anders Fänge förra året tog emot från presi dent Karzai som ett kvitto på SAKs viktiga arbete i landet.
Från folk till folk
Anders Fänge tog vid talarstafetten och underströk att medaljen var hela organisationens medalj. Anders berät tade också om den tacksamhet och medvetenhet som råder i Afghanistan och om vikten av det arbete som be drivs i Sverige och att det möjliggör arbetet i Afghanistan. Anders förtyd ligade även att det inte är skillnaderna mellan folk som är det stora. – Det är likheterna som förenar oss, menade Anders, och viljan att vara fri från hot och att få kunna leva ett bra liv. Efter denna inledning öppnades årets möte. 70 ombud var på plats. Utöver sedvanliga årsmötespunk ter på dagordningen så gick generalse kreterare Torbjörn Pettersson igenom
verksamhetsberättelsen tillsammans med mötesdeltagarna. Torbjörn talade om ett gott resultat men att organisa tionen ska bli bättre på att berätta hur vi gör skillnad. – Det vi gör spelar roll för vanliga människor, menade Torbjörn.
Motioner
Asylfrågan för utvisningshotade afghaner. Den första motionen handlade om avvisningarna av afghaner som haft tillfälliga uppehållstillstånd i Sverige. Motionen föreslog att SAK, förutom att tillhandahålla landanalys och an ordna en nationell hearing, även skul le söka samarbete med organisationer som arbetar med människorättsfrågor och ordna manifestationer samt ar beta med opinionspåverkan i syfte att påverka regeringsbeslut i frågan. Årsmötet beslöt att ställa sig bak om styrelsens svar att ordna en riks omfattande kampanj och en nationell hearing för att bilda opinion mot av visning av afghaner. Mejladresser. Motionen yrkade på att medlemmarnas mejladresser skulle samlas in för att underlätta lokalför eningarnas kommunikation med med lemmarna. Flera personer yttrade sig kring detta och framhöll såväl eko nomiska som miljövänliga aspekter. Årsmötet biföll styrelsens svar som i princip gick på motionärens linje, men att det måste genomföras med hänsyn till befintliga system. #2–2009
a f g h a n i s ta n - n y t t
P
å SAKs årsmöte kompletterades verksamhetsberättelsen avseende insamlingkostnader. Några ombud hade frågor kring siffrorna. För att klargöra kompletterade styrelsen uppgifterna.
I årsredovisningens specifikation av in täkter och kostnader framgår att de totala insamlingskostnaderna var 5 642 000 kr. Enligt Stiftelsens för insamlingskontroll, SFI, föreskrifter är beloppet korrekt, men i kostnaderna som bokföringsmässigt belastar 2008 ingår också två poster som bör ses som kostnader för 2009 och följande år.
Årsmötet hölls på Mittuniversitetet i Sundsvall.
Om gäster från Afghanistan. Motio nären Nasratullah Safi vill möjliggöra för afghanska gäster att få mer tid i landet i samband med sina Sverige besök. Flera andra talare underströk också vikten av motionen. Nader Barekzai från styrelsen svarade att frågan inte ligger på styrelsenivå, men såväl kansli som lokalkommittéer uppmanades att utnyttja besöken och att skapa mötesplatser mellan våra afghanska medarbetare och medlem marna. Mötet beslutade att bifalla styrelsens svar. Öka solidariteten för afghanska folket. Denna motion innebar ett konkret för slag om hur SAK skulle kunna arbeta med markandsföring på ett positivt sätt. Förslaget var att ta fram en offici ell utmärkelse för att uppmärksamma goda insatser för ökad solidaritet med det afghanska folket. Styrelsen höll med och årsmötet beslutade att införa ett solidaritetspris, ”Årets afghanistan vän”, nästa år. De två motionerna Angående Sverigearbetets funktion och organisation, och Det är dags att införa en medlem – en röst vid våra centrala årsmöten, behandlades tillsammans. Anna Westin från Sundsvall redo gjorde för hur dagens föreningsstruk tur missgynnar små lokalkommittéer oberoende av deras aktivitetsgrad. För dem som arbetar utanför lokalkom mittéerna finns ingen representation, vilket ses som ett problem för den in terna demokratin. I styrelsens svar, som presentera des av Börje Almqvist, betonades lo kalkommittéernas roll som stommen i föreningen. Många talare yttrade sig och diskussionen blev bra, lång och #2–2009
Lena Hjelm-Wallén avtackades efter fem år på ordförande posten.Hennes efterträdare blir Ann Wilkens.
Fanny Verwoerdt Föreläste om SAKs landsbygdsutveck lingsprogram på seminariet dagen efter årsmötet.
tydliggjorde att SAK har genomgått förändringar de senaste åren som gör att många medlemmar upplever att en vitalisering av organisationsstruk turen är nödvändig. Efter många tu rer beslöt årsmötet att bifalla motion 3, men att avslå motion 4 i enlighet med styrelsens förslag till svar (se årsmötesprotokollet på SAKs hem sida).
Ny ordförande
Eftermiddagen avrundades med att årsmötet valde Ann Wilkens som ord förande (du träffar Ann i nästa num mer av Afghanistan-nytt) samt Gun nar Andersson som vice ordförande. Calle Schönmeyr utnämnandes till hedersledamot. Vidare beslutades det i sittande möte att Jan-Inge Bengtsson sitter kvar som valberedningens ordfö rande. På kvällen blev det musik, middag och avtackning av Lars Grebius och Maria Aschenbrenner som båda har arbetat för SAK i många år och går nu i pension. I samband med att årets möte av
SAK genomför 2007-2009 ett invester ingsprojekt om 6 miljoner kr med syfte att öka egeninsamlingen genom intensi fierad rekrytering av regelbundna givare (faddrar). Därför bör 2 miljoner kr av den bokförda insamlingskostnaden för 2008 ses som en investering i en framtida ökn ing av egeninsamlingen. I syfte att öka antalet givare gjordes i december 2008 dessutom ett stort utskick med gåvobrev till personer i SAKs insam lingsmålgrupp. Eftersom gåvobrevet gick ut i december ger det i huvudsak intäkter 2009 och framåt, även om kostnaden för adresserna och utskicket ingår i insam lingskostnaderna för 2008. Insamlingskostnadernas andel av verk samheten kan definieras på olika sätt. Enligt SFI:s föreskrifter för 90-konton ska insamlings- och administrationskostnad erna inte utgöra mer än 25% av de totala intäkterna. För SAK utgjorde bokförda insamlings- och administrationskost nadernas andel av totala intäkter 7,5%. Enligt den justerade beräkningen av insamlingskostnader utgjorde insamling skostnaderna 27 procent av insamlade medel. •
rundades och kvällens middag och festighet skulle ta vid så konstaterades att av dem som hade yttrat sig på mö tet var 70 procent män och 30 procent kvinnor, det tål att funderas över med tanke på att balansen under det förra årsmötet var nästan jämn. • Du läser hela årsmötesprotokollet på SAKs hemsida, www.sak.se 27
a f g h a n i s ta n - n y t t
Afghansk megastjärna stöder SAK Afghanska Pennklubben
SAK firade den internationella kvinnodagen i Stockholm med en kon sert med den afghanska superstjärnan Dawood Sarkhosh. En jublande publik fick för första gången höra låtar från hans nya platta Maryam live. Konsertkvällen bjöd på en blandning av sång, akustiska inslag, poesiup pläsning, tal och andra aktiviteter. Jenny Anderberg, ansvarig för SAKs Sverigeverksamhet, uppmärksammade kvinnodagen genom att lyfta fram SAKs barnmorskeutbildning i Afghanistan. Efter konserten berät tade Dawood Sarkhosh att han sällan varit med om en så välorganiserad konsert. Inte heller att han spelat i ett sammanhang där överskottet skulle gå till ett vällovligt syfte som de afghanska kvinnorna. När han förstod vilket omfattande arbete SAK gör för kvinnorna i Afghanistan bestämde han sig för att personligen ge ett bidrag till SAKs barnmorskeutbildning på 1 500 Euro (ca 16 500 kr) och med löfte om att han gärna ställer upp och spelar för SAK igen. Konserten var ett samarrrangemang mellan SAK, Afghanska Pennk lubben och Södra teatern under rubriken ”Gå på konsert och stöd SAKs barnmorskeutbildning i Afghanistan”. SAK framför ett varmt tack till Da wood Sarkhosh för den stora gåva han bidrog med. Men också till Södra Teatern för det strålande sätt de ställde upp under kvällen. Sist men inte minst ska Pennklubbens medlemmar ha ett stort tack. Utan deras in satser hade inte allt praktiskt under kvällen flutit på så effektivt som det gjorde. Text: Harald Holst
Södra Teatern i Stockholm den 8 mars.
klipp ut, lägg i kuvert och posta
Betalning via autogiro. Jag medger att uttag får göras från angivet bankkon to på begäran av Svenska Afghanistankommittén för överföring till denne via bankernas automatiska betalningstjänst, autogiro. Banken är inte skyldig att pröva behörigheten av eller meddela mig i förväg om begärda uttag. Meddelande om gjorda uttag får jag på kontoutdrag från banken. Medgivandet kan på min begäran överflyttas till annat konto i banken
medgivande autogiro Ja, jag vill bli fadder i SAK! 100 kr
200 kr
300 kr
Annat belopp____________kr
Överförs sista bankdagen i varje månad
Jag vill även bli medlem i SAK (19 kr/mån av angivet belopp). Skriv tydligt!
eller till konto i annan bank.
Bank
____________________________________________________________
Jag ska senast bankdagen innan förfallodagen ha tillräckligt med pengar på kontot för mina betal
Kontonr (har du personnummerkonto behövs inte clearingnr)
ningar. Jag medger att uttaget får belasta mitt konto
–
i banken enligt bankens regler. Uttag från mitt konto får ske på förfallodagen eller inom en vecka därefter om jag i god tid innan förfallodagen fått meddelande
Personnr, 10 siffror (krav från bankgirocentralen)
om belopp, förfallodag och betalningssätt, eller om jag godkänt uttaget i samband med köp eller beställ ning av vara eller tjänst.
Namn
____________________________________________________________
Gatuadress
____________________________________________________________
Postadress
____________________________________________________________
Telefon
____________________________________________________________
Epost
____________________________________________________________
Jag accepterar att banken ska godkänna att mitt konto får användas för autogiro samt att banken och betalningsmottagaren har rätt att i vissa fall avbryta min anslutning till autogirot. Bankgirocentralen BGC AB har i uppdrag att sköta autogiroruti-nen för ban kens räkning. Jag medger därför att uppgifterna ur bankens register om kontots nummer och adress får koordineras med Bankgirocentralens uppgifter till ett register.
Jag godkänner villkoren (till vänster) för betalning via autogiro
Mitt medgivande gäller tills vidare. Medgivandet upphör fem bankdagar efter det att jag skriftligen
Namnteckning
____________________________________________________________
Ort och datum
____________________________________________________________
återkallat det hos betalningsmottagaren eller ban ken senast två bankdagar innan förfallodagen. 28
Skickas till: Svenska Afghanistankommittén. Trekantsvägen 1. 116 23 Stockholm
#2–2009
Felicia Püschl
Klas Bjurström
Konserter för Afghanistan
Den senaste tiden har två fantastiska evenemang gått av stapeln, båda till förmån för SAK. Den 22 april genomförde elever vid Upplands-Brogymnasiet i Kungsängen en välgörenhetsshow. Arrange manget var mycket lyckat med över 100 personer i publiken. Kvällen inleddes med trumfanfar och en briljant vibrafonbaserad tolkning av moog-anthemet Popcorn, framförd av Järfälla Slagverkensemble. I övrigt medverkade bland andra The Veracity Show, F.A.C.K. (Fredrik, Alex, Christopher och Kalle), Lanja och en akrobat (bilden till vänster). Bara två veckor senare, den 6 maj, ordnade Utrikespolitiska föreningen vid Malmö Högskola en konsert och pub-kväll. På scen stod bland andra Jamin with Jamin, In the Ego och SAKs egen face2-face-värvare Elliot Lundgren! Även detta evenemang var välbesökt och mycket väl arrangerat. Vid båda tillfällena var givetvis SAK på plats för att informera om organisationens arbete och situationen i Afghanistan. SAK riktar härmed ett varmt tack alla inblandade! Text: Klas Bjurström
Tillsammans för rätten till utbildning företaget Scandinavian Competen
ce Group (SCG) har beslutat sig för att börja stödja SAKs utbildningsprogram som en del av sitt CSR-arbete (Corpo rate Social Responsibility). Syftet är att verka för att barn i Afghanistan får sin rätt till skolgång tillgodosedd, oavsett etnicitet, språk, religiös tillhörighet el ler kön. Scandinavian Competence Group är ett företag som förmedlar kompetensutveckling och utbildning inom alla områden till företag, organi sationer och myndigheter. I sin företagspresentation skriver man bland annat “Kunskap, kompetens och lärande är också väldigt roligt, stimu lerande och välståndsska pande. Ingenting har betytt så mycket genom historien, från enskilda män niskor till hela nationer, som utbild
#2–2009
ning och den unika kombination av glädje och stolthet när nya färdigheter etableras...”, en programförklaring som verkligen andas SAK. Samarbetet innebär praktiskt att SCG gentemot kunder och partners informerar om situationen i Afghanis tan och om SAKs arbete i landet, samt stödjer SAKs utbildningsprogram eko nomiskt. Vidare kommer SAK stödja SCG med information och rapportering om situationen i Afghanistan, främst avseende utbildning och skolgång, samt träffa SCG:s kunder och för dessa in formera om SAK och Afghanistan. Vi hoppas och tror att samarbetet kommer att vara något som vi alla verkligen tjänar på – SAK, SCG och elever i Afghanistan. Härmed välkom nas SCG varmt! Text: Klas Bjurström
a f g h a n i s ta n - n y t t
kontakta Lokalkommittéer GÖTEBORG Jonas Möller Nielsen, 0340-156 40, 0709-68 63 93,
[email protected] LUND Lars-Göran Edvardsson, 046-15 87 15, 0706-15 87 51,
[email protected] MALMÖ Håkan Törngård, 073-974 16 13,
[email protected] SKELLEFTEÅ Anders Lövheim, 0910-502 46, 070-686 16 38,
[email protected] SKÖVDE/SKARABORG Anders Boström, 0501-784 75,
[email protected] STOCKHOLM Anna Fayeq, 08-777 86 53, 0739-86 86 87,
[email protected] SUNDSVALL Anna Westin, 060-61 24 72, 070-202 06 28,
[email protected] SÖDERTÄLJE Hans Hansson, 08-550 190 10, 070-342 69 20,
[email protected] UPPSALA Isak Bergdahl, 070-543 87 86,
[email protected] VÄNERSBORG Nils Wahlström, 0521-674 63,
[email protected] VÄXJÖ Siwita M Nasser, 0735-41 37 70,
[email protected] Kontaktpersoner ARVIKA Curt Larsson, 0570-230 93 BORÅS Jan Svenningson, 033-41 12 94 GARPHYTTAN Olle Viktorsson, 019-22 22 07 GOTLAND Lars Grahnström, 0498-26 15 77 GÄLLIVARE Margareta Hedberg, 0970-161 16 GÄVLE Sultan Safi, 070-259 29 20 HALMSTAD Birgitta Borulf, 035-12 98 02 HELSINGBORG Marie Weis, 0703-23 22 39 HUDIKSVALL Sven Johansson, 0650-133 77 HÄRNÖSAND Bertil Pettersson, 0611-55 07 27 KARLSKRONA Jamila Zamir, 0761-36 64 95 KARLSTAD Inga-Lill Fjällsby, 054-83 44 37 KUNGÄLV Eva Sylvan, 0303-22 00 57 KUNGSHAMN Ida Hammar, 076-771 20 50 KÖPENHAMN Shamail Haydar,
[email protected] LIDKÖPING Anneli Johansson, 0510-219 92 LULEÅ Mats Danielsson, 0920-970 11 MARIESTAD Nasratullah Safi, 0737-24 98 56 MÖLNDAL Andreas Köbi, 0704-40 56 82 PITEÅ Bo Persson, 0911-164 33 STRÄNGNÄS Peter Hjukström, 0159-230 41 STRÖMSTAD Peder Adamsson, 0526-602 44 TOMELILLA Karina Lundgren, 0417-102 53 TRELLEBORG Bodil Francke Olsson, 0410-33 40 13 TJÖRN Zohra Miakhil, 0735-87 33 47 UDDEVALLA Ann-Marie Bengtsson, 0702-79 69 67 UMEÅ Mohammad Fazlhashemi, 070-542 91 64 VARBERG Björn Mellquist, 0731-82 00 33 ÖREBRO Johan Nyström, 0708-39 42 25 ÖSTERSUND Sumiyah Bhaduri, 076-139 00 85 SAKs kontor i Stockholm Jenny Anderberg, chef Sverigeenheten, 08-545 818 56 Karolina Andersson, ekonomiassistent, 08-545 818 46 Elin Asplund, register, medlemsfrågor, 08-545 818 46 Klas Bjurström, adm sekr, 08-545 818 42 Julie Chowdhury, projektassistent, 08-545 818 52 Eva Engelsöy, personalansvarig, 08-545 818 44 Frida Engman, vänskolor Sverige, 08-545 817 36 Johanna Fogelström, programassistent, 08-545 818 58 Harald Holst, föreningsansansvarig, 545 818 49 Marléne Hugosson, projektled vänskolor 08-545 818 54 Markus Håkansson, info, redaktör, 08-545 818 45 Chris Ormalm, biståndshandläggare, 08-545 818 43 Torbjörn Pettersson, generalsekreterare, 08-545 818 50 Annelie Renqvist, kansliassistent, 08-545 818 48 Katinka Wall, info, pressekreterare, 0735-17 35 20 Lars Östman, ekonomiansvarig, 08-545 818 47 Epost till personalen:
[email protected] Svenska Afghanistankommittén, SAK Trekantsvägen 1, 6 tr. 117 43 Stockholm. Tel 08-545 818 40 | Fax 08-545 818 55 Epost
[email protected] | Hemsida www.sak.se 29
a f g h a n i s ta n - n y t t
Ur Björn-Åke Törnbloms rullor
Björn-Åke Törnblom är administrativ chef på SAKs kontor i Kabul. Han för också dagbok – här ett utdrag. Läs mer om vad Björn-Åke tänker om stort och smått på hans blogg: www.btornblom.com ... apropå mediavinklar fredag, 22 maj 2009 – stred i rosa kalsonger
På MSN:s nyheter ser jag att den amerikanske försvarsminis tern Robert Gates hyllar den amerikanske soldaten Zachary Boyd som i provinsen Kunar, vid ett talibananfall skyndade till en försvarsställning iförd rosa kalsonger och flip-flops. Frågan är varför man ger sig in i strid så illa klädd? Jag känner till en händelse i Kunar, vid samma tidpunkt som inte har rapporterats i media tidigare. Kunar, på grän sen till Pakistan, är kraftigt infiltrerad av talibaner och de lar av provinsen anses av de afghanska säkerhetsstyrkorna vara helt i händerna på talibanerna. I provinsen har också amerikanerna små militärposte ringar, där de inte kontrollerar mer än själva posteringen. En sådan postering blev attackerad och amerikanerna var tem porärt tvungna att överge den och fick kalla in allsköns för stärkning för att kunna återta posteringen. Om de två hän delserna sammanfaller så förklarar det de rosa kalsongerna. Det var inte av vanlig stridslystnad eller patriotism soldaten stred i sina rosa kalsonger utan han stred för livet. En intressant mediavinkling av en händelse som man annars talar tyst om. lördag, 30 maj 2009, kvällstidningsjournalistik?
Kolla aldrig en bra historia! Av misstag fick jag igår en jour nalist från en av våra kvällstidningar på tråden. Jag hade lånat en kompis telefon och han skulle haft telefonsamtalet. Omedelbart frågade han om ”gasattackerna mot flicksko lorna…”. Händelserna han refererar till är flera veckor gamla och det har diskuterats en del i internationell press om vad som hänt. Gas eller masshysteri? Jag frågade journalisten om han var säker på att det varit någon gasattack och att jag inte känner till att det finns några som helst medicinska
Klädd för strid.
bevis för att det har förekommit någon sådan. Vad som hänt är inte klarlagt och kommer väl aldrig heller att bli det. De lärda tvistar ännu om vad som hänt. När Nyhetsbyrån AP återger händelsen den 12 maj jäm för man den också med en liknande händelse 1998 i Tennes see som beskrivs i New England Journal of Medicine: ” The study found that there had been no toxic exposure and that the sickness appeared to be psychological, noting that the symptoms were subjective.” Sedan frågade han om hur många flickskolor som ho tas och stängs. Han har redan bestämt sig för sin story och vill egentligen inte få den omkullkastad. Jag frågar honom i stället hur många skolor som bränns ner i Sverige varje år? Svaret är 507 år 2007 och det svaret fick jag själv leverera. Jag tillägger att trenden i Afghanistan inte är att skolor stängs utan att det öppnas fler nya flickskolor än det stängs. Från 500 000 elever år 2000 till mer än sex miljoner i år varav cirka 30 procent är flickor. ”Det var kanske inte svaren du ville ha?” frågade jag innan jag hänvisade reporten vidare till en annan kollega. Givetvis citerades jag inte i artikeln. •
Jobba på SAK... ...alla tjänster utannonseras på www.sak.se
Håll utkik! 30
#2–2009
a f g h a n i s ta n - n y t t
no
Kvinnans ställning i Afghanistan ve
m
be
r2
00
9
Inbjudan till heldagskonferens om rätten till religion, säkerhet, utbildning och sin egen kropp Välkomna att delta i SAKs konferens den 5 november i Stockholm där svenska och afghanska experter diskuterar och debatterar tre viktiga områden för kvinnans ställning och situation i Afghanistan: • Kvinnans ställning och rättigheter inom islam
En stor biståndsmässa och tre dagar med spännande dis kussioner och seminarier ordnas 22-24 oktober på Älvsjö mässan strax utanför Stockholm. Arrangörer är Europeiska Kommissionen tillsammans med Sverige som ordföran deland i EU. Det är ett öppet forum för dialog om globala utvecklingsfrågor mellan utvecklingsaktörer och den breda allmänheten. Årets tema är Citizenship and Development, tre områden lyfts fram: demokrati, klimat och den finansiella situationen. SAK kommer att finnas på plats med en Afghanistanmon ter tillsammans med andra europeiska organisationer som arbetar i Afghanistan. Vi kommer även vara medarrangörer till ett seminarium fredag 23 oktober på temat säkerhet och utveckling.
• Hur påverkar pågående konflikter och brist på säkerhet kvinnor i Afghanistan
SAK söker nu frivilliga som är intresserade av att delta på European Development Days och stå i montern och informera om SAK och Afghanistan.
• Vad görs för att främja rätten och tillgången till utbildning och reproduktiv hälsa i Afghanistan? Mer information inom kort på www.sak.se För anmälan och frågor, kontakta Johanna Fogelström 08-545 818 58 |
[email protected]
För intresseanmälan, information och frågor, kontakta Johanna Fogelström: 08-545 818 58 |
[email protected]
bildfrågan Vilket av följande länder gränsar inte till Afghanistan?
1. Uzbekistan
X. Kina
2. Indien
Skicka ditt svar till
[email protected] så ingår du i utlottningen av standardverket Afghanistan. Glöm inte att ange postadress. #2–2009
Vinnare av förra bildfrågan Koldo Hormaza
5
I förra numret av Afghanistan-nytt frågade vi vad den stora bergskedjan som löper genom Afghanistan heter. Rätt svar är Hindukush. Och det visste bland andra Ali Qasemi i Göteborg som vann utlottningen bland de som kunde svaret. Ali kan nu se fram emot en läsupplevelse utöver det vanliga. Boken Afghanistan med Anders Sundelin som redak tör har redan skickats. Gratulerar! 31
a f g h a n i s ta n - n y t t
Gör som tusentals andra.
Bli Afghanistanfadder! Fyll i blanketten på sidan 28 och skicka in.
32
#2–2009