6sters. ~J2ro.trycn.erl. Från ide till färdig trycksak! Nu under samma tak... HANINGEFORENINGSTRYCK AB

Från ide till färdig trycksak! NR 1 ÅRGÅNG 1994

Nu under samma tak. . .

6sters I

..

II.

~J2ro.trycn.erl

.

HANINGEFORENINGSTRYCK AB Oxens Gata 256, Brandbergen Box 3007, 136 03 Haninge Telefon:

08-777 36 00 - 08-777 94 00 08-777 33 50 Telefax: 08-745 50 44 Sättning - Original - Repro Offsettryck A4 - A2, en tillfyra färger

Innehållet i detta nordiska VEGA-blad: Ordförande har ordet....

VEGA-KLUBBEN Ordförande har ordet.. ", .., " Klubbstyrelser ...., ..." , Nye medlemmer, Danmark: Båtutställningen I Älvsjö VARTRÄFF i Stockholms Skärgård 21 - 23 maj -94 Klubbträff om väder

...

DanskeVega'ertillFR 1994i Stockholm

3 ... 4 6 6 7 7

,

"

8

VEGA Friendship Regatta 1994. Klubbmöte i väst, den 24 januari. Medlemsm0de i Kal0vig Vinterns motorkvällar i Stockholm. " Gordons Gin Cup 1993 Semestersegling i teori och praktik Historien om ALBINS förnyelse hos VEGA 498. ANNONS: AlS Rungsted bådvcerft Forårsklarg0ring - grundtrim af mast LANG FÄRDS SEGLING På långsegling med Vega-299 CHOU , ANNONS: VEGA-marin AB

9 10 11 12 13 14 20 22 23

BESÖK OMBORD

30

TEKNISKA SPALTERNA Krackelerad Gelcoat på Vegor Propellerstorlek till MD6A. Epoxibehandling ett sätt att ta kål på böldpest

32 33 34

ANNONS:TäbySkeppshandelAB

24 29

,

Tidningen Segling MA RK NA DEN

39 40 41

VEGA-bladet nr. 2 1994, utkommer under maj månad. Sista manusdagen för handskrivet manus är 94-04-12. Manus på diskett skall vara redaktören tillhanda 94-04-25 Skriv till redaktionen redan idag! Skicka även foto eller teckningar! Redaktör/ansvarig utgivare: Laszl6 Szönyi VEGA-bladet: upplaga ca. 850 ex. Omslagsbilden: VEGA 299 Chou i Los Christianos på Teneriffa

2

SVERIGE.....

D

et värsta höst- och vintermörkret har lagt sig. Seglarsjälen vaknar så sakta till liv när ljuset återvänder. Med hjälp av skidsemestrar och båtutställning skall vi väl överleva fram till vårrustningen. På Västkusten har klubbintresset kring Vegan tagit fart. Många deltagare på träffarna och mer än dussinet nya medlemmar i Vegaklubben. (Se rapport på annan plats.) Fördelningen av medlemmar över landet är något vi kan återkomma till. Säkert finns det anledning till flera lokala aktiviteter.

Man kan fråga sig om vi inte också skulle kunna bredda klubbstyrelsen geografiskt även om det innebär svårigheter med styrelsemöten. Men det borde inte vara omöjligt i detta telekommunikationernas tidevarv. Hör av Dig till styrelsen om Du vill vara kontaktman för någon region. Men vem vill/kan bli ny ordförande? Styrelsen grubblar när detta skrives fortfarande. Ingemar i 2:an

j[)ilfV~flR1(....

F

öråret er den tid, som vi alle ser frem til. Vegaen er gjort klar, og vi har 10stde praktiske problemer eller er godt igang med det. PlanlCBgningenaf sommerens ture, såvel store som små, bliver dmftet. Hvordan ligger ferien? Får vi godt eller dårligt sejlervejr? Skal vi sejle alene eller skal vi sejle sammen med nogle andre? Altsammen sp0rgsmål, som vi normalt bruger niget tid på hvert eneste år. Men i år er det måske også en ide at overveje, om ferien kan planlCBgges, således at man måske kan deles om en båd ogf.eks. indenfor en almindelig

ferie VCBrei stand til at komme tillFR i Stockholm. For en almindelig familie med kun 3 ugers ferie til rådighed er det en lang tur, mandet vii ogsåVCBreen oplevelse for livet, hvis man ikke har VCBretpå de kanter f0r. Har du ikke bes0gt den 0stsvenske skCBrgårdeller VCBretpå den smukke Götakanal, så er det måske nu det skalorganiseres med en festlig deltagelse i IFR i den stockholmske skCBrgård.

Vore svenske venner har sat alle sejl til - og de håber at se dine. Svend-Erik B01ge

3

VEGA-klubben, VEGA-klubbens

v'EGA-klubbens

STYRELSE tel.hem. 08-540 624 51 arb. 08-580 854 35

Viceordförande:

Ingemar Bäck

Kassör:

Ann-Mari Holmquist

VEGA-klubben, Norge

Sverige

hem. 018 - 53 1241 arb. 08 -691 10 00

VEGA-2 ELVIRA VEGA -2410 AGNES CECILIA

Tekn. produktion VEGAbladet, medlemsmatrikeln :

Låszl6 Szönyi

telhem. 08 -659 26 50 arb. 08-58021581

VEGA - 2656 MATE

Redaktionsmedarbetare:

Steve Jansson

telhem.

VEGA - 3036

Sponsring, annonser:

Hans Mitt jas

Seglingssektionen: Tekniska sektionen:

Klubbmästare:

08 -653 22 90

08 -776 32 14 VEGA 08 -769 64 Il

3167 BETTY BOPPH

Lars Lemby

telhem. arb.

08 -715 8704 08-233840

VEGA-7 lMARl

Per Wasberg Jan Larde

tel.hem. arb. telhem.

08 -776 07 28 08 -709 00 62 0290 - 120 14

Jan Skoog

telhem.

08 -756 57 59

VEGA - 3055 PAGAL VEGA - 244 KRONKVIST III VEGA - 1959

hem. 08-540 666 05

VEGA 660 W ANDERER

Förs. av Klubb-Prylar:

Nikolai Suursööt

te1.hem.

08 -7427906

VEGA - 2299 GOZA

REGIONALA

Västkusten: Finland:

Peter Lindroos

Styremedlem:

Otto Riese

telpriv.

VEGA - 1223 02-145602 02 - 37 81 65

VEGA - 1356 MAC PETON il VEGA - 2655 Vela

Jan Oddvar Lia

VEGA - 3231

telpriv.

Maja Finn TflInnesen

VEGA-klubbens adress: Postgiro:

VEGA - 3183 Thetis

telpriv

VEGAKLUBBEN, Postboks 296, N-1324 Lysaker Bankgiro: 5001.6472244

0809.887543

VEGA-klubben,

-

011 - 971 45 telhem. arb. 011 -192401 telhem. 0455 - 840 77 telhem. 031 - 29 7660 te!. hem:+358

VEGA-klubben,

11-83299

Danmark

VEGA klubs BESTYRELSE

-

VEGA - 3232 ORRITA VEGA - 2258 VEGA - 1655

ALIDA

lillebovägen

VEGA - 1994

clo Eva Andersson

Formand, VODA-kontakt, mf1ldeindkalde1ser, IFR

Svend-Erik BflIlge

tlf.

47 53 23 06

VEGA - 2113 MINKA

Nästformand, sekretär redaktör, indköb, PR

Walther Nerving

tlf. fax

42 80 40 92 428041 95

VEGA - 1691 VIW A II

Kasserer, regnskab, medlems registrering

Jette Greisvold

tlf.

44 97 17 85

VEGA - 3050 ROSINANTE 2

Vegamesterskab, klasseregler, målebrevsreg.

Erling Christiansen

tlf.

32500831

VEGA - 2493 ANTI

Tur- og medlemsarrangementer

Ole 0sterlund

tlf.

47 53 20 32

VEGA - 181 PERl

Distribution: Vega-bladet, medlemsmatrike!

Knud Alberg

tlf.

42 23 64 24

Jes Jessen

tlf.

24, 19144 SOLLENTUNA

VEGA-klubben, G:la Tyresövägen

REGIONALE K

c/o Låszl6 Szönyi, 327, 12133

Postgironr: 15 39 25 - 3 Klubb-Prylar, se marknaden Postgironr: 79 23 81 - 6 Medlemsavgift: 150:- Kr lär Klassbevis, kurser och övrigt Postgironr: 229 60 - 9 Medlemslverlcsamhets-år: 1/9 tom 3118 nästföljande är.

4

tel.priv. arb.

Styremedlem:

KONTAKTPUNKTER

Rolf Andersson Peter Svefors Anders Lindahl

VEGA-klubbens

Trygve P. Andresen

VEGA - 823 ARLEENE

08 96 67 49 08 -614 1241

.

I

Sekretrer:

KATINKA

telhem. arb.

adress:

telpriv.

VEGA - 840

Eva Andersson

VEGA-bladets

Svein Straand

VEGA-1924 NOVA

02 - 7l 76 08 02 - 255431

CHANS

Medlemsregister:

adress:

Kasserer og redaktfllr

Revisor:

telhem. 08-540 639 69 arb 08 -655 52 02

VEGA-klubbens

telpriv. arb.

El Rey

-

arb.

telhem.

Sylvia Moberg

Sydkusten:

Tom H. Rasmussen

AMAUA

Aino Eriksson-Gatehag

S:t Anna:

STYRELSE

Formann:

ENSKEDEDALEN

JyIIand

ONTAKTER

flist :

86 99 23 30

I

EVITA VEGA- 2488

VEGA-klubbens adresse: I

Postgiro: 509-6227

DANSK VEGA KLUB c/o Svend-Erik Bf/Ilge Thyrasvej 32, DK-3630 Jregerspris DANSK VEGA KLUB 2750 Ballerup

båtförsäkring: UAP-AGF Assurans AB

5

KLUBBTRÄFF OM VÄDER

Nye medlemmer, Danmark: VIgnsker fglgende nye medlemmer velkommen I Vega Klubben: Jf2JrgenNymark Bf2JrgeNielsen Kaj Thorsen Jan O. Schmidt

V 3242 V 2111

"Kl-Kl"

V 54 V 2116

"BIHE" "JOGI"

9900 Frederikshavn 8410 Rf2Jnde 9560 Hadsund 2650 Hvidovre

"XXXX"

Hur blir vädret? Den ständiga frågan till sjöss. För att bättre förstå hur vindarna

drar passa på tillfället att få lyssna till en genomgång om:

SKÄRGÅRDSVÄDER MED METEOROLOGEN

ANDERS LJUNGKVIST ONSDAGENden 20 APRIL KL 19:00

BÅTUTSTÄLLNINGEN I ÄLVSJÖ När detta skrives har vi just fått reda på att det ej blir någon Vegamonter på utställningen. Från Stockholms seglarförbund har sagts att man i år satsar på ungdomen dvs på jolleseglarna. Kölbåts-klassförbundenskall däremot ej ges plats. Vår VEGATRÄFF blir dock som planerat, alltså: LÖRDAGEN DEN 12 MARS I LO.
kl 12.30 Mot Västindien med "Chou", Vega 299. Margareta och Percy Folke berättar om resan och hur man rustade och förbättrade Vegan inför densamma. ca 13.30 Delar av styrelsen sitter som teknisk panel och svarar på frågor. Eventuellt har vi något nytt om fukten i våra plastskrov

ca 14.00 Kaffe, forsättning på panelen ca 14.30 Senaste nytt om "Vega Interna-

Lokal: Näsbyvikens båtsäIIskaps klubbhus, Fiskarstigen, Täby. Navigation: se telefonkatalogskartan sid 18, ruta D-4; Bilister tar E18 mot norr till avfart Lahäll, till höger på Lahällsvägen, över järnvägen vid Lahälls hpl, till vänster ca 25 m vid skylt "Viggbyholm" och Fiskarstigen till höger. Kollektivfarare tar tåg från

Östra station, Näsbyparkslinjen, till Lahälls hpl, nära fiskarstigen,se kartan. Tåget tar ca 20 min och går 18.12 och 18.42 från Östra station. VÄLKOMMNA! Arrangemanget sker i samarbete med Viggenklubben. Kontaktman: Ingemar Bäck tel 08-540 62 451

tional Friendship Regatta" i sommar i Stockholms skärgård.

VÅR TRÄFF

Stockholms Skärgdrd 21 - 23 maj -94

IG ca.

best sails in the world! .

The Sobstad

Sailmakers

Besvärsvägen

4

19440 Upplands Väsby Tel 08- 590 824 60 Fax 08 - 590 891 69

Snart dags för vårträff igen, denna gång under pingsthelgen, plats Härsö N 59° 12,9' 018° 25,6'. Vi samlas lördagen den 21 maj. På kvällen kan vi grilla på berget tillsammans. På söndagen kan vi ha en lite kappsegling för de som t ex vill träna lite extra inför IFR. I solnedgången på söndagen kan vi svänga våra lurviga på den nyrenoverad dansbanan.

Dusom har instrument och vill spela lite dansmusik, eller vill spela något

annat - glöm inte instrumentet.Vi andra kan ha med oss kassettband med skön dansmusik. Obs märk era kassetter med namn. Kom och var med, det är alltid lika trevligt att träffas. Ring Aino, tel 08 - 540 666 05, om du vill veta något mer. VÄLKOMNA

6

7

Danske Vega'er til/FR 1994 i Stockholm En kold stormende januardag, hvordette skrives, er det en behagelig tanke, at der ligger spmndende rejsemålforude -som-

merenkommer- det er vist - og vore svenske Vega-ven ner har i de forel0bige planer for IFR 1994 lovet godt vejr. Både på medlemsm0det i Kal0vig og ved m0det i forbindelse med generalforsamlingen i Ish0j er der blevet snakket dansk deltagelse idette arrangement, som vii finde sted i et af Nordeuro- pas sk0nneste og mest spmndende sejlsportsområder. Nok er der en bid vej til Stockholm

- men

vi er sikre på, at turen

vil10nne

sig

-

måske var det muligt, at drage den smukke Götakanal med i rejseplanerne enten på ud eller hjemturen. Klubben vii også fors0ge at få lavet en samlet dansk Vega-konvoj både til og fra Stockholm - så man bliver ikke alene om turen. Men det kommer der mere om, når rammerne bliver fastere.

ONSDAG D. 13.

JULI

Meget kort men "interessant" sejlads (finnavigering, se ovenfor) til Hallskär, ca 6 SM, hvor vi tilbringer den st0rste del af dagen samme. Hallskär har fine, flade, nmsten horisontale,ispolerede bjergflader, hvor vi kan danse i solnedgangen. Evt. Imgger vi en kapsejlads ind, som enten kan gå ud i åbent hav eller i det mere beskyttede farvand V om Biskopsö. TORSDAG

D. 14. JULI

Distancesejlads til Björnö, ca 10 SM. Meget interessant sejlads gennem mellen-skmrgården til typisk inderskmrgård. Distancekapsejlads med mange muIigheder for at vmlge rute, ca 15 SM. Om aftenen kan vi samles til leg og sjov på engen ved den gamle 0degård. FREDAG

D. 15. JULI

til det foreJ0bige program for IFR 1994, gentager vi på dansk det program, som stod i sidste nummer af Vega-bladet:

Kort sejlads til Härsö, ca 6 SM. I solnedgangen danser vi på den nyrenoverede danseplads og arrangerer lege for b0rn i alle aldre. På vejen dertil kapsejlads rundt om faste mmrker i Nämndöfjärden.

MANDAG D. 11. JULI

L0RDAG D. 16. JUL

Alle samles i 10bet af dagen ved Dalarö Skanse, en gammel stenfmstning, som forsvarede Stockholms sydlige indsejlig i Sveriges såkaldte stormagtstid. Kl. 16.00 smttes VODA-flaget. VODA-m0de kl. 17-18. Om aftenen fmlles middag på Skansen, måske med dans.

Efter en lang, rolig morgen flytter vi os i behagelig fart til Saltsjöbaden, Stockholms fineste sejlercentrum, ca 6 SM. I havnen findes bad m.m. til almindelig opfriskning f0r aftenen REGATTA-FEST på Grand Hotel, hvor vi også skal prmmiere de mest heldige - eller måske dygtigste - kapsejlere.

For at alle i Danmark kan få kendskab

TIRSDAG D. 12. JULI Sejlads til Biskopsö-skmrgården i den ydre del af skmrgården. Koxviken eller, afhmngig af vejret, Byttafladen, ca. 15 SM. På vej dertil kapsejlads i to klasser"Racing" med spiler eller "Cruising" uden spiler rundt om faste mmrker på Jungfrufjärden.

8

S0NDAG D. 17. JULI I overensstemmelse med traditionen siger vi farvei til hinanden efter flagshejsningen kl. 8.00. F0r IFR: De, som kommer tidligt, kan med fordel anduve Dalarö. Idette yderst

VEGA Friendship Regatta 1994. Som väl alla vid det här laget vet kommer VEGA-seglarna att i år träffas till en IFR i Stockholms skärgård. Vi har redan fått in ett 80-tal preliminära anmälningar. VEGA-seglare ända från USA och Canada har skrivit att de önskar få vara med

"Allemansskyldigheten". Vi måste ordna så att vi håller rent och inte förstör. T ex extra toaletter och sopmajor. Dessutom samlar vi in medel för musik till dansen, regattamiddag, priser, bränsle till följebåtar mm.

på någon båt, likaså från England och Holland. Här finns alltså tillfälle för den

SÄND IN DIN DEFINITIVA ANMÄLAN OCH BETALA för det Du önskar deltaga i. Det står på blanketten vad resp aktivitet kostar.

som vill vinna nya vänner med möjligheter till återbesök. Om Du önskar ta hand om ett par VEGA-seglare, eller om Du kan tänka Dig att hyra eller låna ut Din båt (alltså om det är alldeles omöjligt för Dig att vara med själv!), så kontakta i första hand Aino i IFR-kommitten (se nedan). Möjligheten att låna eller hyra ut sin VEGA finns naturligtvis även för Er som har Er båt inom rimligt avstånd från Stockholm. Era gäster kan ju segla hit själva. Ni som sänt in Er preliminära anmälan får en särskild blankett för DEFINITIV ANMÄLAN, där också avgifter finns. Allemansrätten har ju också en annan sida:

Vid Baggensstäket stod det senaste sjöslaget om Stockholm den 13 augusti 1719. Dåbrakade kanoner. Dennagången kommer det att gå helt fredligt till - möjligen får vi några start - och målskott! Vi har naturligtvis redan anropat om gott väder den 11-16 juli, men om det finns någon som vill offra ett lamm till Ägir på styrbordsidan, så kanske detta ytterligare säkrar det stabila högtryck med solbris och stilla kvällar vi förväntar oss.

IFR-KOMMITT~N består av Aino Eriksson-Gatehag Eva Andersso

08-540 666 05 08 - 96 67 49

kontakter skattmästare

Per Wasberg

08-776 07 28

hamnar

Laszl6 Szönyi

08-659 26 50

register och trycksaker

Lars Lemby

08-7158704

kappsegling mm

samt flera andra klubbmedlemmar som hjälper till med speciella uppgifter. charmerende lille skmrgårdssamfund kan der k0bes mad og drikkevarer (der er dog intet Systembolag) samt gå rundt og kigge lidt. Hvis Smuglermuseet er åbent, b0r dette ikke fors0mmes. Efter IFR: I Saltsjöbaden findes der mulighed for at proviantere alle forn0denheder (incl. Systembolag). Man kan også

tage til Stockholm, hvis man vii bes0ge denne by. Det går også at fortsmtte pr. båd til Stockholm gennem Baggenstäket, Lännersta- og Skurusundet. Hvis du vii med til Stockholm, Vegasamvmr, kapsejladser,dans og harmonikaspii og meget meget mere sammen med de andre fra Danmark, så t0V ikke med din tilmelding. 9

Klubbmöte i väst, den 24 januari. Mötesverksamheten hade varit dålig under hösten här på västkusten. Men skam den som ger sig. Inger (Vega 3237) och jag samlade ihop oss och skickade ut en kallelse. Vi letade i diverse listor, och sände ut kallelser även till vegaägare som inte var klubbmedlemmar. Vega Marin lovade att hålla med lokal, Inger skulle stå för smör, hårt bröd och ost, kaffe och kaka och jag skulle stå för ärtor, senap och öl. Det kommer väl 15 20 personer sa vi till varandra. Det kom 73 st! Inger bakade massor med rulltårtor och köpte ostar så det stod härliga till, och jag kokade 28 liter ärtsoppa. Ingvar (Vega 671) hade anmält att han gärna hjälpte till, så vi tre samlades lite innan mötet och ordnade. När Vegaägarna kom och betalade de 25 kronor maten kostade fick alla en nummerlapp, och när vi slagit oss ned och åt som bäst var det lotteri på nummerlapparna vinsterna.

där Vega Marin stod för

Under kaffet diskuterade vi framtida aktiviteter och kom överens om nya träffar både till lands och till sjöss. Vi tänker annonsera dem i Vegabladet och kommer alltså inte att sända ut kallelser. Detta medför att de Vegaägare som inte är medlemmar i klubben inte får vetskap om träffarna. Flera deltagare anmälde sig också som medlemmar efter detta "hot", Beträffande tider för de närmaste träffarna se sist i artikeln. Efter kaffet höll Henry Vega Marin en genomgång av reverseringens mysterier och demonstrerade hur man tog isär respektivesatte ihop alla delarna. Det är ju en rätt genial anordning när allt fungerar, men en källa till bekymmer då något krånglar. Här på västkusten vägrar flera varv 10

att befatta sig med sådana reparationer, och vi som var i Fredrikssund minns väl alla den stackars engelsman som hade sin Vega på land hela veckan medan olika montörer höllpå med reverseringen. Henry menade att det bästa var att göra arbetet själv med ledning av den arbetsbeskrivning han utformat. Om man följer den noga bör en händig person (och vi Vegaägare är väl händiga) med riktiga verktyg klara av det. Så avtackades till slut Henry mad en applådoch sällskapet skingrades ut i vinterstormen. Nu till kommande träffar. Vi kommer som sagts ovan inte att skicka ut kallelser så det gäller att ha komihåg. Den 23 mars klockan 19 i Hinsholmens klubbstuga. Fika och smörgås till självkostnadspris. Vi skall se på en film om segeltrim. Ta med sjökort så vi kan visa varandra våra smultronställen! Anmälan en vecka innan till: Anders 031-297660 eller Ingvar 031293644. Den 11 juni träffas vi i Donsö hamn, umgås, äter och dricker och går i varandras båtar och ser på varandras fiffigheter. Den 13 augusti skall vi ha ännu en båtträff med kräftskiva. Plats ännu inte utsedd, men kommer i senare nummer av Vegabladet. Om Vegabladet blir försenat, ring Ingvar eller mig. Anmälan som ovan. Till donsöträffen behöver man givetvis inte anmäla sig, då behöver vi ju ingen lokal. Väl mött igen. Anders Lindahl Vega 1655 Alida

MEDLEMSM(!)DE l KAL(!)VIG Ll3rdag den 29. januar var det igen blevet tiden for et gensyn med vore medlemmer vest for Storeba3lt,så va3kkeuret blev til sat til at ringe kl. 5.30 - hurtig morgenkaffe og så afsted for at ml3de formand og kasserer på motorvejen i Roskilde. Arets fmste sejitur blev som sa3dvanligt med Mols-Linien og morgensolen smilede til os, da vi kl3rte over det dejlige Mols. Kl. 10.30 ankom vi til Kall3vig meget spa3ndte på, hvor stort fremml3det var denne gang, men Jes Jessen kunne trods visse spekulationer 8 dage fl3r berolige os: Vi blev over 40 til ml3det. Inden ml3det blev der tid til at hilse på gamle og nye venner og få en lille snak. Det er hyggeligt og rart, at man lige har en halv time i overskud til den slags. Kl. 11 bl3dformanden velkommen og vi tog lige en pra3sentationsrundefor at la3re hinanden lidt at kende, inden vi gik overtil at gjalde en lokal hyldestsang til Vega'en - den var komponeret til Tunl3-tra3ffet i august, men kunne sagtens bruges engang til. Herefter var der IFR 1994 på programmet - Mange har naturligvis ikke gjort sig tanker om deltagelse, men V1151 Per Tranka3rfra Arhus var opsat på at komme afsted og endnu bedre - han lovede sandelig at Va3re koordinator for de Vega'er, der gerne vii sejlet samlet fra Jylland og Fyn til Stockholm. Så blev videofilmen om trim sat på storska3rmen og Il3bende kommenteret. Den na3sten 1 time lange film bl3d på et va3ld af gode tips og fiduser til at få lidt mere fart ud af den gamle t13S.Også fra medlemmerne selv kom der mange gode ideer til et forbedret trim. Efter filmen var det bare om at få ryddet op og få gang i det kolde bord - Det var en overdådig anretning og den lovede flaske snaps måtte suppleres med en til- Det var na3sten ikke til at få afsluttet måltidet, men der var jo også lidt på programmet om eftermiddagen, der skulle nås.

Den tekniske spl3rgerunde gav mange nye og gamle medlemmer svar på det tekniske - det er jo det gode ved at samles så mange - hvad den ene ikke ved - det ved sikkert en af de andre. Under punktet regionale tra3f og kapsejladser 1994 Il3dder atter en opfordring til deltagelse i FYN RUNDT 1994 (altså den rigtige). Vi er hver gang ta3t på at få vor egen Vega-start, men der mangler altid lige en enkelt eller to. Så op af starthullerne - i år må vi have en Vegastart ! Tunl3-tra3ffet i august var en stor succes og Jes kunne love, at det bliver gentaget i år. Nu kom der også gang i medlemmerne ved Limfjorden. Her lovede V2082 Ole Worup fra Aalborg, at han vii tage initiativ til at sam le Vega-ejerne i dette område til et informationsml3de og dereftersammen medV-1883 EigilToudal fra Nibe lave en Vega-pinsetur til Nibe, hvor der samtidig er havnefest. Dette initiativ lover også godt for dette område. Sidste punkt på dagsordenen var opla3g til generalforsamlingen i februar og jyder og fynboer bakkede op om, at Jes Jessen stiller op til en plads i bestyrelsen. En generalforsamling i Jylland er også noget vi må arbejde på - men p.t. er 2/3 af medlemmerne bosat på Sja3l1and - så nu må vi se. Så var dagen ved at Va3re til ende, men Christoph Erbsmehl fra Egå nåede lige at vise os nog le meget flotte stensmykker fra hans og fruen s va3rksted - En stående invitation til at kigge ind fik vi og så, så hvis vejen falderforbi Egå, så kig ind til Christoph -det er et besl3g va3rd! Det var nu blevet tid til at pakke, for fa3rgen ventede. Vi tog hjemad glade og positive over den velkomst vi igen i år fik hos vennerne

i hovediandet

-

vi fik også

det indtryk, at det var samme fornemmelse den anden vej, så om ikke fl3r, så ses vi i Kah2Jvigigen til na3ste år. Tak for en dejlig dag

RED. 11

Vinterns motorkvällar i Stockholm. Intresset var i år ovanligt stort, ca 50 st på två kvällar. Även i år var vi på Starex med Anders Blume som mycket kunnig och bra instruktör. En del av oss utnyttjade rabatterbjudanderna på sötvattenkylningar, värmeaggregat och Vindexar.

Med risk för upprepningar från föregående år skall jag här gå igenom några viktiga lärdomar från dessa kvällar, en del av oss ju nya VEGA-ägare och har inga gamla VEGA-blad.

Bensinmotorerna 0-21 och 0-22 Här hade vi en 0-22 i delar som demonstrationsobjekt, och den är ju ganska lik 0-21 :an. Till 0-21 :an kan man ännu få alla delar, men 0-22:ans gjutgods tillverkas tyvärr inte längre.0-21 :anstopplock passardock till 0-22:an, bara man lägger brickor under topplocksmuttrarna. När det gäller topplock som inte vill lossna, finns det ett gammalt knep. Tag två gamla tändstift, slå bort porslinet, gänga upp hålet till M10, eller kalJske var det M12, sätt i två helgängade bultar ca 100 mm långa, så har ni två utmärkta avdragare. Man kan också "väcka" topplocksbultarna genom att dra åt muttrarna ytterligare ca 1/1adels varv. Var försiktig när ni drar åt topplocksmuttrarna på 0-22:an, max 6,4 kpm (=63 Nm), 0-21 :an kan man dra hårdare, den har grövre bultar. Endel ickesötvattenkyldabensinmotorer har rostat sönder, men många är ännu i rätt gott skick, det lönar sig säkert att montera in en sötvattenkylning. Vatten i cylindern kan bero på rosthål i topplocket, kontrollera först runt främre tändstiftshålet. Nytt topplock kostar ca 2.100:-. Nästa steg är att kolla blocket vid ventilstyrningen, bakre avgasventilen.

12

Vid byte av ventilstyrningar lägg de nya i frysen någon timme före montering, och drivdorn kan man låna hos Starex mot deposition. Vanliga fel vid oljeläckage är rörkopplingen vid oljepumpen eller oljetrycksgivaren. Viktig reservdel både för 0-21 och 022 är medbringaren (brytpinnen) till vattenpumpen. Om lite vatten står kvar i pumpen och det ärfrysgrader, går medbringaren lätt av om man vrider på motorn. Använd bra (=dyr) glykol till sötvattenkylningen och billig till sjövattensystemet vid höstupptagningen.

GORDONS GIN CUP 1993 Til GordonsGin Cup 1993 var der tilmeldt 5 Vega'er og det var desvame en for lidt til at få egen start, så vi håber på et bedre fremml2lde nGeste år. Det lave deltagerantal var dog fuldtud forståeligt, da vi så vejret denne sl2lndag morgen: Stormende kuling fra sydl21stog hundehamrende iskoldt. Vega-skipperne holdt rådslagning og blev meget hurtige enige om, at nok kan Vega'en klare sådan en omgang, men var der noget sjovt i det, når man måtte se skader på rig og sejl i I2Ijnene? Vi kunne jo se de tidlige starter, hvor store både med stormfok og bundrebet storseji blev smidt rundt allerede ud en for havneindl0bet. Dog skulle "JULIE" af VedbGek lige ud og prove, om det alligevel ikke var Vega-vejr, men hun kom snart tilbage for at slutte sig til os andre.

p01sebod og snart fandt samtlige VegabesGetninger husly over og under dGek med varme p0lser, brod, 01 og Gammel Dansk, som Vega-klubben hvert år byder sGesonens sidste kapsejlere på. Trods vejr og manglende sejlads blev et alligevel en Vega-dag, men uden resuItater på kapsejladsbanen - det lod vi de andre om, som vi også lod om dagens kedeligere resultater: 4 både sunket, 2 måtte bjGerges, 11 mand ivandet, sammenst0d i indsejlingen med 1 mand skadet, mindst 2 mastehavarier samt utallige st0rre og mindre skader på de deltagende både. Mon ikke Vega'erne traf den rigtige beslutning? Men m0d alligevel op til Gordons Gin Cup 1994 - vi vii jo gerne have vor egen start, så vi kan få fair play til det sidste.

Men dagen skulle jo tilbringes på Vegamaner - kan der ikke sej les, så skal der hygges!!! "RIKKE" blev straks lavet om til

KAPSEJLADSCHEFEN

-+-+

0-21 :ans grenrör håller ca 15 år, ett nytt kostar ca 2.500:-. 0-22:ans håller norma~ mycket längre (pris ca 1.900:-). Byt till ny olja varje höst vid upptagningen (varm motor), kör sedan på denna nästa säsong. Oljerök och avgaser från motorn kan bero på slang läckage på vevhusventilationen. Flödar förgasaren, byt nål. Man får aldrig montera ett större batteri än 60 Amperetimmar, helst bara 45 Ah, annars kan för hög laddström vid urladdat batteri förstöra dynastarten. Montera in en växelströmsgenerator om du vill ha ett extra batteri. Forts. -+-+

Dieselmotorerna MD6A, MD6B och MD7A. 1972 till 75 monterades MD6A i VEGAN, 1976 MD6B och 1977 och framåt

cylindrar mätas och eventuellt borra om cylinderloppen.

MD7A. Till dessa motorer finns ännu alla dela att köpa, men nu gäller det att skynda sig att montera in en sötvattenkylning någon enstaka har redan rostat sönder.

En helrenoveringkostarca 15-20.000:beroende på omfattning och eget arbete.

En svårstartad motor kan bero på något så enkelt som luft i systemet, börja annars med att lämna in spridarna för kontroll och justering. Nästa steg blir att kontrollera kompressionen och därefter börja med att lyfta topplocket och kontrollera ventilerna. Hjälper inte detta måste montorn plockas ur båten, kolvar och

Var alltid noga med att byta till ny olja och nya filter, att tömma vattenavskiljaren och bränsletanken eller fylla den helt vid höstupptagningen. Den nyaoljanfungerar som konserveringsolja över vintern och sedan är det bara att köra på våren.

En ny motor med montering kostar minst 45.000:- för en encylindrig och ca 60.000:- för en tvåcylindrig.

PerWasberg

13

Semestersegling i teori och praktik Navigatör/foto Rorsman/text

Nore Lindberg Ann-Marie Lindberg

Den skulle bli någonting i hästväg var det tänkt. Sommarens semestersegling 1993. Minst 6 veckors härlig avkoppling i vatten och sträckan var tänkt NorrtäljeBornholm. Då vi i mycket mogen ålder nyss börjat segla (premiär -92 som bara sa swich och vi hann inte ens träna revning av storen) hade vi nu 1993 mycket ny erfarenhet att inhämta och mycket att träna på. Det värsta vi hittills råkat ut för 1992 var en grundsittning samt stormen i juli då vi gick för motor från Blidö till Vätö i 28 m/sek. Nu var vi rustade

till tänderna

med

rullfock, GPS, livlinor och nödbloss samt 10 kg sjökort. Vi ville testa oss för den eventuella långseglingen längre söderut som står på önskelistan. Våra seglingar har begränsat sig mellan Öregrund och Saxarfjärden så nu ville vi pröva vår sjösjuka och navigering. Vi har aldrig seglat 24-timmars och därför ej tränat vaktavlösning med dygnssegling. Men nu bestämde vi oss för att följa kustbandets E4 och på hemvägen eventuellt gå utomskärs. Fullpackade avsegladevifrån Vätö Sund om aftonen den 31 maj väl medvetna om på att sjön finns inget farligare än land. Vätö Sund hissar man inte gärna i men väl ute i Norrtäljeviken kan man ha tur om det inte blåser rak mot. Det blåste rakt mot och dieseln fick jobba i kylslaget väder. En del påstår att det inte finns dåligt väder men de har nog aldrig seglat. Men vi hade bra kläder och såg framåt. Efter Gräddö slutade 'framåt'då en tjurig motvind ökade och duggregnet sved i ansiktet. Rorsman fick nog. Hon föreslog en kovändning till Tjockö Norra, ett val som inte var helt fel i tiden. Viken var lugn som en lagun och vi

14

styrde rakt mot en sandstrand och navigatören skrek 'hoppa'. Det gjorde rorsman och försvann under stäven. Efter en del förbannelser ankrade vi och drog linor till land. Det blev en supa med vin, ost och bröd som tröst för blåmärken och regn.

'"

En seglares nästa etapp är alltid den bästa och tidigt på morgonen fortsatte vi söderut med satta segel. Stora Tratten blev den nattens mål och bastun värmdes upp. Förutom ö-vakten var vi ensamma på ön. Efter T ratten iakttog vi förunderliga föremål som här och där stack upp i sjön. Först trodde vi det varfiskedon men då de var utrustade med 'spröf blev vi klara över att det måste vara avlyssningsapparater. Vi började viska i ren överraskning samtidigt som kustfartyg i olika modeller svärmade runt omkring oss i full speed. Vad vi inte visste då var att fullt pådrag efter ubåtar pågick precis i vår färdriktning. De försvann vid Landsort. Vi kryssade på mot Runmarö och nu blev alla anhalter nya för oss. På vårt varv påstod någon att i maj och i början på juni blåser det alltid nordliga vindar. Men vindriktningen 1993 måste det ha varit något fel på. Vi hade konstant syd eller sydvästligt rätt länge. Eller också snurrade vinden runt, runt. På Runmarö utnyttjade vi vårt medlemskap i SXK och la an på deras brygga. Endast en båt låg förtöjd och vi njöt av att slippa trängas. I dessa farvatten började nu de första tyskarna segla mot oss. De dök upp här och där och dominerade ibland E4. Men de var alltid glada och vinkande. Vinkandet ja. Det kulminerar i juni och avtar i augusti då de flesta vinkat armarna ur led. Det måste vara glädjen över att få vara seglande som gör oss så glada vin-

VEGA 2672 HYPERlON i VästIvik kande. I vilken annan sport vinkas det så febrilt? Som alla seglare måste vi träna benmusklerna och en promenadtill Runmarös ICA-butik blev dryga milen i stundtals ganska snårig terräng. Upplysningsvis kan jag berätta att Runmarö har fästingar men troligen utan boreliasmitta. Väl framme vid handelsboden sjönk rorsman ihop och den serviceinriktade handlaren erbjöd oss skjuts med skötbåt tillbaka till Vegan. Döm om vår förvåning då vi klev ombord och fick se Vegan ligga tvärs över viken! Det blev tre minuters motorbåtsfärd. Men rorsman var mycket tacksam att slippa gå dryga milen tillbaka igen. Seglares ben blir lätt förtvinade. Resan till sydligare latituder fortsatte och från och med nu skulle vi för första gången konfronteras med seglarhamnar söderut vilket skulle bli en lärorik upplevelse. Från Runmarö bar det av till Utö, bara just för diesel och Utö-limpans skull. Till

dej som inte prövat den - gå aldrig förbi Utö och missa limpan. Den är superb, jag lovar. Och håller i evigheter - utan tillsatser. Utö har rykte om sig att vara en hålligånghamn och vi vet numer att den södra hamnen är lugnare att ligga i, åtminstone i helgerna. Då vi fått våra limpor och diesel gick vi till Rånö, en rekommenderad naturhamn som står angiven i SXK:s bok "Skärgårdshamnar på ostkusten". Vi har utvecklat ett system för dessa hamnar och även SXK:s gästbojar, som vi tycker är genialiskt att använda. På sjökorten har vi numrerat dem efter sidnumreringen i boken och varefter vi seglar kan vi lätt se var de befinner sej och slå upp dem i boken och besluta om de är något att angöra eller ej. Kvällen på Rånö blev en sådan sommarkväll i skärgården som jagtyckerfanns fler av förr itiden. Inte en krusning på sjön, ca 20 grader varmt och en solnedgång som tog lång tid på sig. Ocb en tystnad som endast stördes av bobyggande fåglar. Även de ljumma augustinätterna med 15

månsken och stjärnfall finns det mindre av. För att inte tala om den genuina sjölukten som nästan helt försvunnit till sorg för undertecknads välutvecklade luktsinne. Första veckan till sjöss kan bli påfrestande och de första kvällarna kunde vi somnat innan huvudet landat på kudden. Det finns ingen plats på jorden som vi sover så skönt som i båten, om det nu är vaggandet eller sjöluften som gör det. Men redan andra veckan hade vi vant oss att ducka, krypa, hoppa och klättra och dessutom hålla ögonen öppna till 21.00. Trosa med sin nya gästhamn såg vi fram emot att få gästa. Närmare Fifång ökade vinden just som två andra båtar dök upp jämsides och hade samma kurs som vi. Nu blev seglingen plötsligt blodigt allvar. Rorsman, som i alla lägen kappseglar med allt som rör sej, fick nu verkligen anstränga sej. Med sidvind ca 10 m/sek och alla segel uppe gick det undan. Alla hade fortfarande samma kurs, in mot Trosa, och av seglingstekniken att döma hade kappseglingsdjävulen nu tagit sitt grepp om alla tre. Vi hade litet väl mycket segel uppe, Vegan vräkte ner bra men här gällde det att inte ge sej i första taget. De båda andra medtävlarna var en HR-båt i 8-9 m klassen samt en Smaragd. Vi hängde med fint över hela fjärden men vid det trängre inloppet ledde HR-båten vars kapten ensamseglade. Då ville rorsman rulla in någon meter. Armar och ben surrade av spänning och motstånd (var gör en kortbent rorsman av benen vid krängning?). Rorkulten kändes orörlig, Smaragden närmade sig och gick om precis då rullgenuan kortats in någon meter. Senare vid bryggan fick V-2672 HYPERiaN sin troligen första och sista komplimang. Smaragdens skeppare tyckte att för att vara en Vega vardet en "dj-a båt att gå". Jag skyllde på vår nya rullgenua, man är ju inte van att få beröm. Men han 16

tillade "men varför rullade ni in"? Med hård vind och för mycket segel är Vegan rätt tuff att segla. Men det sa jag inte. Skyllde på orken i armar och ben. Men vansinnigt kul var det. Även för navigatören. Trosas gästhamn var något verkligt extra. En idyll, ren och snygg med fin service som vi utnyttjade i två dagar. Så vidare söderut till den tristaste gästhamnen på hela seglatsen - Oxelösund. Ettfullständigt charmlöst ställe. Före klockan 9 på morgonen delar damer och herrar toalett (4 tyska atleter och rorsman), en allmän toa dessutom. Gästhamnen drivs av kommunen som eftertoalettkritik skulle försöka göra en förbättring. Och det bör de göra med tanke på den höga hamnavgiften. Och vi seglar förbi tills servicen stämmer med avgiften. Med fullt segelställ ålade vi fram till Snedskär, Bråvikens Segelsällskaps uthamn i Arkösund. Det friskade återigen på (det gjorde det ofta just vid hamninseglingar) utanför hamnen och vi fann en "grön ruta" mellan bommar. Vid andra försöket prickade vi rätt in, sidvinden var hård och det gäller att ha rätt fart för att komma rakt mellan bommarna. Rorsmans stora fasa är annars att angöra en brygga med boj. Med den fart man oftast har finns ingen risk att missa bryggan - men bojen! Ha, du store tid, vilka situationer och ordval ger större nöje för en som ser på? Råkar det stå någon på bryggan som kan 'ta emot' och inte får ett överväldigande tack så beror det inte på otacksamhet utan på ren och skär pinsamhet över att ha missbedömt det hela så totalt. Svensken kan bara inte göra bort sej. Men rorsman är villig ge sitt liv för att hinna skilja brygga och båt åt och hittills har hon hunnit. Vid åsynen av de trygga bommarna vid Snedskär ramlade hjärtat på plats och pulsen intog normaltakt.

Men inte så länge till skulle det visa sej. Någon seglare har påstått "att segla är bl a att byta ut de stora problemen mot de små". Vi har upptäckt att en vistelse i hamn kan vara ett mycket underhållande tidsfördriv - med eller utan småproblem. Det har hänt att vi kommit på oss med att efter en angöring sitta eller stå i timmar och studera tilläggningar, avgångar, båtar och människor. Fem minutereftervårankomsttill

Sned-

skär kom en större yacht ingående för motor, förande tysk flagg. Det blåste fortfarande friskt, den tyska båten var säkert utrustad med stävpropellrar så angöringen skulle nog gå bra. Tyskens bredd var minst 3 m, bommarna var alltså inte att tänka på. Likväl gick han förbi oss, vänligt vinkande, passerade en friliggande boj och upptäckte en "grön ruta" mellan bommar och tog sats. Men vinden tog tag i stäven, vinkeln blev för snäv och han fick backa. Vid backningen hördes en smäll och den friliggande bojen rök. Frigolitbitar från bojen började flyta omkring, men skam den som ger sej. Han samlade sej till ett nytt anfall till ledig plats. Andra försöket blev som det första, full fart in mellan bommarna, snedvinkling, tvärstopp och full fart ut igen. Vid tredje försöket missades bommarna helt och en Compis fick sin akterpulpit intryckt. Vi var tacksamma att vi inte låg i farozonen. Till nu hade vi suttit passiva med öppna munnar och undrat över om det vi verkligen såg var sant. Jag knackade på navigatören och väste fram "gör nåt". De var på utbackning då navigatören erbjöd sej ta emot en tamp. Det lyckades, yachten drogs in och bommarna knakade och vidgade sej oroväckande mycket. Till slut satt de onekligen tryggt och fast förankrade vid bryggan. Ett relativt lugn lade sej över hamnen och middagen skulle just anrättas då nästa

tysk kom. En ännu större yacht, ännu bredare och förmodligen även den med stävpropellrar (vad man nu ska ha dem till om de inte kan skötas?). De båda tyskarna verkade vara i sällskap och vi försökte förklara för tysk I att tysk II var i bredaste laget för bommarna. Han lyckades lotsa dem till den yttre delen av bryggan (långsides, utanför bryggan fanns hur mycket plats som helst för större seglare) som var utrustad med boj. Men yachtenvarför långförförhållandet bryggaboj och började sakta backa ut. En fruktansvärd smäll hördes och ytterligare en boj rök. Med en grov kätting denna gång, den första demolerade bojen hade endast ett rep som fastsättning. Yachten tappade fart och de enda som fungerade var stävpropellrarna som jag inbillar mej endast jobbar i sidled. Vi satt åter och gapade, helt fascinerade av denna otroliga uppvisning i att angöra en brygga. Vi frågade oss om de verkligen kunde äga båtarna och kom fram till att de förmodligen var hyrda någonstans söderut. Tysk II gled förbi oss med vindens hjälp och hade sett ut en "grön ruta" mellan bommar och bestämt sej för ett försök. Men utan fungerande akterpropeller är det svårt att komma framåt så de pekade på vår jolle och bad att få bli lotsade in. Vi påpekade åter att deras bredd var i största laget men fick ingen respons. Sagt och gjort. Navigatören fick rodduppdrag och den stora yachten pressade sig så småningom in mellan bommarna som gnisslade och knakade och tysk II låg snart om möjligt ännu stadigare än sin kamrat. Nu följde en livlig diskussion om vad som hänt. Tysk I hade sabbat en boj och en akterpulpit. Tysk II hade fått propellerhaveri och likaså sänkt en boj. Dessutom hade bomfästena fått mycket stryk. De hade

17

också repat sina yachter kraftigt på båda sidor. Klubbensdjungeltrummorfungeradeoch hamnbossen anlände och inspekterade förödelsen. Endykaretillkalladesoch kunde konstatera att det intilliggande varvet fått ytterligare ett stort uppdrag. Ägaren till Compisen anlände, sorgeligen bedrövad. Morgonen därpå, som var vindstilla, tuffade de båda sneseglarna ut från Snedskär i riktning mot närmaste varv. Som tack för vår lilla hjälp förärades vi ett gott tyskt öl. Vi visste inte om vi skulle skratta eller gråta. Hela händelsen var som tagen ur en Lasse Abergfilm. Något senare tog rorsman en promenad upp till klubbhuset och skrev av sej i gästboken. I versform! Snedskär var annars en trevlig hamn med lin-färja som man fick sköta själv. Då hamnbossen fick höra att vi skulle fort-

sätta söderut påminde han oss om Kejsaren, en prick markerande ett grund, ett par, tre sjömil söder om Arkösund. För fortsatt lycka och välgång på de sju haven dricker man Kejsaren till, då man passerar. Ett par droppar ur glaset föräras den mäktige (gäller inte annars) som är utstyrd med en grann guldkrona. Han fick vår skål på både ned- och uppfärden så vi är skyddade tills nästa gång vi passerar. Glöm för all del inte hans skål - det kan stå dej dyrt. Seden skall, enligt hamnbossen, vara mycket gammal. Men det kanske är tur att det inte är en vedertagen regel längs kusten att dricka prickarna till. Trots händelserna i hamn blev vi alla trevligt bemötta och hälsades välkomna tillbaka. Seglare är ett oroligt släkte och efter några dagar gick resan åter söderut. Näst efter för små nubbglas och ostämda fioler, finns det något värre än stiltje? Motorn fick jobba av och till några dagar och SXK:s bojar, strategiskt utlagda, kändes

välkomnande. Så här i början på säsongen är de nästan alltid lediga men deras klocktider är bökiga att passa. Strax innan Häradsskär började det lukta hav och dyningarna blev längre och längre. Vi undrade om vi inte skulle ha seglat mer utomskärs (vad är det som lockar utåt?) men det fanns chans på hemvägen att pröva på. Vi närmade oss Västervik i full läns och 10-12 m/sek. Tillsammans med de kraftiga dyningarna in från havet kom vi i rullning, också till följd av för mycket segel uppsatt. Rorsman tittade ibland bakåt men slutade snart med det. Vågbergen, som var blåsvarta i färgen, växte och liknande en mörk vägg som hotade Vegans låga akter~ parti. Det var grått, regnigt och kallt och vi tyckte inte alls det var mysigt längre. Rullningarna blev kraftigare och ett par bomgippar lät som kanonskott. Då vi ansåg det var kort bit kvar in på lugnare vatten gjorde vi inget åt seglen. Det kostade rorsman en söndersliten ryggmuskel och ett ledskadat ringfinger. Men Västerviks gästhamn var välutrustad och efter några dagars simning i den uppvärmda poolen med havsvatten läkte ryggen någorlunda. De Vegor vi sett hemifrån var lätt räknade. I Västervik fanns massor av seglande tyskar, bland dem Margret och Rudi Englert från Edingen (Heidelberg) i Tyskland med sin Vega 3248 Maru. De har lång kanalväg att gå innan de når öppet vatten. Densvenskade kundevar "svenska skärgård, ååååhhhh!". De Var helt betagna av vår svenska skärgård (vem är inte det?) och tycktes befinna sej i paradiset. De bjöd på utsökt rödvin och pannbiff och berättade om sin framåtfälIda mast som de var utrustade med. All stagning hade snabbkoppling och det hela kunde fällas och samlas ihop på några minuter. Konstruktionen var efter egna ideer.

Även engelsmän angjorde Västervik. BI a en 12 m yacht där kaptenen berättade att de var pensionerade piloter från RAF, Royal Air Force. De seglar varje sommar i olika veckoetapper med avlösning av andra kolleger på förutbestämda platser. Som jag uppfattade det skulle båten ägas av RAF. I sitt storsegel hade de avbildning av stridsplan i flykt. De var nu på väg upp mot Stockholm för byte av besättning. Oxelösund och Västervik var våra poststäder. Att sitta i båten och sprätta post ger en särskilt stämning. Det är otroligt hur mycket post som kan samlas på några veckor. Men att droppa in litet här och där längs kusten och bara hämta den är ju förnämligt. Efter att ha gjort Västervik kom då frågan om vilket håll denna Vega nu skulle slingra iväg. Det blev norrut, mycket p g a vår sölighet här och där. Skall man segla Norrtälje-Bornholm bör man sträcksegla mer än vi gjorde. Veckorna pinnar iväg fort när man lever på sjön och för att inte känna sej stressad är nog utomskärssegling av föredra. Så nu vet vi det till nästa gång. Det blev ett något snöpligt slut på en storstilad plan för 1993. Men vi hade fortfarande veckor kvar och kunde ta det lugnt hem. Navigatören visade prov på god navigationskunskap och får därför medfölja under kommande färder. Till 1994 har vi ännu större planer, åtminstone i terorin. Så chansen finns att nå ända ner till Bornholm, ja kanske ännu längre. Någon gång. Under hem seglingen, söder om Blidö, hamnade vi i en märklig situation. Vi fick plötslig väja för rådjur som kom simmande. Det tog en stund innan vi verkligen uppfattade om vi såg rätt. Vad får inte en seglare uppleva? Med önskan segling 1994

om en härlig semester-

V-2672 HYPERlON Tyska Vegan 3246 MARU med fällbart mast i Västervik 19

18

----

Historien om ALBINS förnyelse hos VEGA 498. I VEGA 49B bor en Albin 0-21 sedan båtens födelse. Visserligen påstås att den har sett dagens ljus för sisådär 7 år sedan för en mindre ompyssling (det var innan den införlivades i familjen för knappt 4 år sedan). MEN:den läckteolja. Näröverfallsmuttrarna vid oljerören och övriga bultar drogs åt, visade det sig, att bakre lagerskölden kunde spännas. Läckaget blev något mindre. När sedan efter sista seglatsen innan båtupptagningen avgasos steg ur motorrummet fanns bara en sak att göra: ut med ALBIN och renovering. Utmonteringen gick snabbt, transporten till min orgelbyggeriverkstad likaså där den sedan pallades upp på gaffeltrucken för bekväm hantering. Snabbt konstateradesatt avgassamlarenvar upprostad. Dissekeringen satte igång, noggrann sortering av alla bultar och delar. Stora mängder rost möttes överallt. Fram med högtryckssprutan och sedan tryckluft. Alla kanaler borrades upp med ett 7 mm borr och försiktig skrapning för att lösa rostflagor eller konstatera djupare angrepp. Avgassamlare och en del packningar hade inhandlats tidigare hos STAREX. Dyrt! Nu avlägsnades allt som var löst. Rengöring av anläggningsytor, avlägsnande av gammal packningsmassa etc. Nu gällde frågan: var får jag ev behövliga packningar och delar ifrån? Aven slump fick jag reda på att det skulle finnas en liten verkstad i Kalmar som tidigare hade sysslat med Albinor. Riktigt: MotorMarin i Tegelviksområdet fanns kvar och en vänlig farbror hjälpte beredvillig med råd och dåd att få fram behövligt material. Där fanns även en ventilslipmaskin! Ut med ventilerna, när de ändå satt så bra till och slipning. Av' en snäll bekant med bilverkstad (sådana skall man alltid skaffa sig!) fick jag låna en fräs till ventilsätena. Ett varningens ord: ventilstyrningarna till

20

avgasventilerna kan vara slitna och ovala i övre delen. Det är viktig att styrningen till fräsen sitter rätt, i annat fall tar fräsen snett!! Med lite slippasta gjordes finjobbet. Av Albin-farbrorn hade jag fått tipset att kolla försiktig godset under bakre avgasventilen med en liten skruvmejsel. Där skulle finnas första tecknet för genomrostat motorblock! Dock verkade allt vara i gott skick. Det finns ingen justeringsmöjlighet för ventilerna, dessa måsta slipas varsamt och försiktig till rätta värden. Ut- och inmontering av ventilerna gick lätt,~men var försiktig med sprinten som kräver uppmärksamhet. Toppen skulle målas och en liten rostfläck borstades. Då uppenbarade sig ett fingernagelstort rosthål! Ater igen rök tusenlappar! Men vilken tur i alla fall: Motor-Marin hade en topp hemma till ett facilt pris. Besöken i Kalmar var alltid trevliga och samtalen spände över ett brett register - så som det skall vara båtfolket emellan! Efter nedmontering och välbehövlig rengöring av oljesumpen, kontroll av lager, anliggningsytor, rengöring av bultarnas gängor etc var det så dags för hopmontering. Packningarna blöttes, delarna sattes fast och bultarna spändes korsvis för att minska ev spänningar. Nu gällde det: var allting tät? På med olja upp till axeln och låt stå till nästa dag. Jämmer och elände: fortfarande oljedroppar bak under lagerskölden. Av med det hela igen. Uppmätning med riktlinjal som utvisade en liten ojämnhet. Då fanns det bara en sak att göra: på med lämplig tätningspasta. Och se, allting blev tät! Tilläggas må att cylinderloppen var fina och utan repor. Stålborste, skrapjärn och hammarIackgjorde underverk: Albins renoveringskur syntes! Den blev snygg!

Nästa projekt:SÖTVATTENKYLNINGI Skulle all möda vara en längre tid och Albins bestånd tryggas så var sötvattenkylningen den enda lösningen. STAREX hade tagit fram en lämplig apparat till ett facilt pris. Problemet var de olika rördimensionerna. Ett besök hos en rörläggare med fantasi (gällde det dock att hitta lämpliga standarddelar!) gav övergångsdelar och rörstumpar för passande övergångar. En stor lödkolv (även gasollåga dugar) var rätt instrument för att få ihop bitarna. Biltillbehörsfirman tvärs över gatan tillhandahöll passande slangar av rätt kvalite. Allting monterades enligt anvisningen med den fromma förhoppningen, att platsen i Albins bo räcker till. Sötvattenfiltret fästes på tändspolehållaren på så sätt, att en kort mässingsskena (från en mattröskel) löddes med riklig värme på filtrets överdel och skruvades med distansstycke i hållaren. Det gick åt massor med slangklämmor! Men snyggt blev det! Nästa större projekt VÄXELSTRÖMGENERATOR.

var en Behov av

ström finns alltid. Vid undersökningen av dynastarten visade det sig, att isoleringen var rätt så torr och att slitet under de gångna åren gått hårt åt det mesta. Alltså avlastning med receptet att skilja mellan startsystem och hushållet. Två batterier fanns, det borde inte vara svårt att klara den biten. Daihatsubilarharsmåoch lämpliga generatorer som klarar upp till 55 A. Monteringen klarades på följande sätt: 2 st långa M 10 muttrar a 10 kr styck införskaffades. Liknande som till dynastarten på babordssidan är svindyra!! Dessa långa muttrar gängades till hälften med pinnbultarnas gängstorlek till toppen (7/16 ") och fungerade som topplocksmuttrar på SBsidan. Ett vinkeljärn (35x35x5 mm) måtta-

des, i framkanten böjdes ena kanten ner och svetsades fast som skruvades med 2 M10-bultar på övre halvan av de långa muttrarna. Stabilt! Spännjärnet blev ett 20x3 mm platt järn där det sågades en slits med vinkelslipen. Vilken tur! Kilremmens längd blev densamma som till dynastarten! Nu återstår bara den elektriska kopplingen. Ett problem återstår: ett skydd framför svänghjulet och remmarna. Det duger kanske med en 6 mm plywoodskiva som fästas med distanshylsor till andra stag eller fästen. När våren kommer med lite värme kommer det att visa sig hur förnyelsen har utfallit. När Albin sitter på plats och innan uppriktningen sker skall den provstartas. Propelleraxeln är vattens mord, därför kan motorn ej startas efter sammankopplingen! Mot slutet på sommaren vet jag resultatet. Är allting bra, skall jag skryta, i annat fall skall jag berätta i VEGA-bladet vad som hänt och varför. Har det då inte varit några problem eller fallgropar? Egentligen inte. Lite sunt förnuft, lite händighet, lite goda råd och framförallt ingående studium av ST AREX:s förnämliga reservdelslista för 0-21 har hjälpt över trösklar. Lödningarna skedde med vanlig lödtenn och stearin eller lödvatten som flussmedel. När el-systemen kopplas om skall det ske en hel del rensningar i kabelhärvorna, nu ser det ut som ett råttbo med alla tillägg och konstigheter. Vi hörs eller ses kanske! Med vänliga VEGA-hälsn ingar Johannes

KOnkel med besättning

Eva och Carl på VEGA-49B

21

F orårsklargfJring .AF

HOLDDINVOLVO PENTAMOTORI TOPFORM

'f :~

-

den er en for-

brugsartikel i lighed med filtre, kileremme osv. Hvis du ikke ordnede dette i efteråret, så er det nu du skal give propelleren vandfast fedt samt give reverseringshuset 20-30 pumpeslag med sammefedtspr13jte. Check også frigangen mellem tra3kaksel

PE NT A motor.

~ RUNGSTED og o

og sta3vnr13rsleje - den må helst ikke Va3re

Kom in~ og få

FORHANDLER

NYE

Reng0ring og poleringaf skrov og da3k beh0ver ikke mange ord med på vejen, men når du nu alligevel står med na3sen ta3tpå båden, så check ligesta3vnbeslaget for revnedannelser. Det er også en god ide at udbedre småskader på skrov og da3k med gelcoat-filler. Et kig på messing-rorhovedet for at konstatere evt. revner i tide l13nnersig også.

mindste tvivl udskittes

hvordan du bedst vedligeholder din VOLVO

lB!m

MANGE

Olie,filtreogså videre har du nokskiftet ved opla3gningen,ellers er det på tide nu. Impelleren b13rogså ses efter og ved

alle n0dvendige reservedele og hj~lper gerne samtidig med råd og vejledning om

AUTORISERET

DE

TIPS TIL FORÅRSKLARG0RINGEN.

kende at anvende VOLVO PENTAoriginaldele. Vihar

s0s~tnings~uiden. Den er gratis.

TIL

MEDLEMMER SKAL VI HER GIVE ET PAR

Den sikreste måde at holde sin motor i topform, er udeluk-

opl~gntngs-

HENSYN

- grundtrim

over 2-3 mm, ellers er det på tide at få isat et nyt leje eller i hvertfald planla3ggedette arbejde til na3ste vinter.

B!\DV~RFT

Batterierne er naturligvisopladede og

RUNGSTED HA VN 1 2960 RUNGSTED KYST TLF. 42868500 FAX 428685 60

så er det på tide at S0Sa3tte båden

- HUSK

AT MONTEREBUNDPROPPEN-. (iii :1

Nu er det tid for et bes0g ved mastekranen, hvor masten liggerrenset og pudset, klar med fald og nysmurte, godt udskruede vantskruer. Alle beslag på stående gods samt riger naturligvischeckede

af mast

for fejl og slid. Evt. antenne og vindex er selvf01geligsat på, top- og motorlanterner afpmvet med et batteri. Så rejses masten og når den er oppe at stå, kontrolleresdet fra land, om den står heltligesideva3rts.For-og agterstag strammes op. Kigop ad mastesporet for at se, om masten er helt lige. Den langsgående ha3ldningkan kontrolleres ved at montere et lodeller lignende i storfaldet. Afstanden mellem mast og bom skal max. Va3re56 cm. Spa3ndderefter topvanterne meget hårdt (dog uden vald) og juster, indtil mastesporet igen er helt lige. Samme procedure f13lgesforforreste undervanter, som ligeledes strammes meget hårdt ap. Agterste undervanter derimod skal kun strammes l13stop med såkaldt "fingerspa3nding" .

Nu skulle masten Va3rei grundtrim Hvis noget er gået galt, er det bedst, at l13snealt og starte forfra igen. Et par fiduser: Er du i besiddelse af en fjederva3gt(den som Iysfiskernebruger til at prale med, når armene er forkorte),kan man montere denne i storfaldet og ved et fast punkt på begge sider af masten (et scepter, r0stjern eller lign.)se, om spa3ndingen er nogenlunde ja3vn. En såkaldt vajert (rigtester),som fås iallebådbutikker, er også en stor hja:ilp. Man kan udema3rketdele sådan en i fa3l1esskabmed andre sejlere i hjemhavnen, da den kun skal bruges en gang eller to om året. GOD FORARSKLARG0RING

23

o

LANGF

.. ARDSSEGLING

Vi sparade många tusenlappar på detta sätt. Till påsken -92 kom allt praktiskt arbete igång. Dan drog helt ny el i Chou. Patric plastade och förstärkte skrovet i

hela på stort allvar och planeringen tog genast fart. Jag började direkt

efter jul att läsa an-

På långsegling med Vega-299 CHOU Margareta Folke i Örebro är mamma till Patric och Anette som tillsammans med en kamrat befinner sig på långsegling med Vegan CHOU. Här får vi en rapport om förberedelserna och den första etappen ned till Teneriffa. Margareta har lovat att återkomma till Vega-bladet med fler rapporter från CHOUs långsegling. Det hela började hösten -92 efter att syskonen Anette och Patric Grund återvänt hem till Sverige efter att båda hade vistats utomlands en tid.

Under renovering

24

påskveckan

-93

Anette, 25 år, hade arbetat på olika segelyachter i Västindien, och även gått över Atlanten till Spanien anställd på en motoryacht. Patric, 23 år, hade vandrat genom Afrika tillsammans med Dan Ljungman, en kompis sedan värnplikten i flygvapnet. Patric hade sedan blivit kvar i Durban och studerat för att bli Master of the Ocean. I likhet med sin syster har även Patric tidvis arbetat som gast på segelbåtar. Jul

ombord

IdEm om en långsegling kläcktes under julen -92 när familjen var samlad för att fira jul ombord på Vegan Chou som stod uppställd i trädgården hemma i Örebro. När iden accepterats tog hela familjen det

i

nonser i all möjliga tidningar, på jakt efter livflotte, jolle, stormfock, GPS, ' solpanel osv, allt

tänkbart som man kunde behöva.

förpiken, satte in nya fönster, gjorde arrangemang för kartbord och mycket annat. Anette fick slita sig svettig med att slipa skrovet, sy vindskydd mm.

\

Sedan åkte jag land

och rike runt och köpte in. Begagnat \ men bra och billigt. Anette arbetade då i Stockholm. Där åkte, även hon runt och gjorde inköp. Det var ingaproblematt åka runt med såväl VHF som spinnakerbom på bussar och tunnelbana.

MlJnga f(jrstlJrkningar Fotstegen i masten har visat sig vara mer än värdefulla.

Percy, min man, fick tillverka alla delar och

förstärkningar som var i metall. På så sätt försågs Chou med kättingbox, fotsteg till masten, nya akter-

Vega 301 t.v. och Vega 299 ligger tillsammans sista dygnet i svenska vatten på Filfong 25

gång till nedslussningen till Mälaren, 9 slussar. Färden gick därefter vidare mot Stockholm där Anette skulle hämta en del saker från sitt jobb. De två sista dygnen tillsammans med Chou och ungdomarna Anette, Dan och Patric tillbringade vi på Fifång. Tidigt morgonen den 6 juli avgick Chou på sin långsegling i mycket blåsigt väder. Första anhalt var Öland. Vidare sedan till Ystad där de träffade Dans seglande syskon. Vädret var mycket tufft för dem hela tiden.

Kiel-kanalen stagsfästen, förstärkningar till röstjärnen, ny mastfot, ny mastbalk, kättingrulle, klys mm. Senare tillverkade Percy även ett komplett vindroder i rostfritt. Alla arbetade intensivt under en 14-dagars period kring påsken, och den 5/5 var det dags för sjösättning av långfärds-Vegan299 CHOU i Hampetorp.

Tvli Vegar i familjen Men den vuxna delen av familjen ville inte vara utan båt när ungdomarna drog på långfärd. Några dagar efter sjösättningen av Chou, den 8/5 kom jag hem med nyinköpta Vega 301 från Karlskrona. Hon slipades och målades samt sjösattes samma dag. Nu hade vi två båtar i familjen, och utrustningsarbetet med bägge båtarna var genast igång. Vi seglade och testade allt. Midsommar kom och ungdomarnas vänner ställde till med avskedsfest. Dagen då vi skulle kasta loss närmade sig, och den 30/6 vad det dags. Vi avgicktillsammans med bägge Vegorna kl 18.00. Vädret var soligt och varmt men ingen vind så det blev motor26

Seglatsen fortsatte över Östersjön mot Kielkanalen. Där kunde de äntligen ta igen sig ett par dagar. Efter sedvanlig kanal-bunkring sedan ställdes färden mot Helgoland. Efter några dygn där var det dags att ta itu med Nordsjön. Utan roder pli NordsjOn Det började med ganska lugnt väder, men snart tilltog en hård sydvästlig vind. Sjön växte sig hög, med en våghöjd på ta 5-6 m. Det blev en hård kryss tör styrChou bogseras in till Den Helder efter roderhaveri

bords halsar. Vid ett tillfälle var Chou nära att ramma en tysk ubåt, men de hade vänligheten att väja undan. Strax nordväst om Amsterdam hände så det som inte får hända. Infästningarna på hjärtstocken i roderbladet brast och den gick att vrida 270°. Rorkulten skruvades bort och en rörtång användes att hjälpligt vrida rodret med. det var nöd- ! vändigtatt sökanödhamn, och valet föll på Den Helder i Holland. Eftersom inloppet var kantat av sandrevar och Chous manöverförmåga reducerad anropades den holländska sjöräddningen för att be om assistens in till hamn.

Väl inne i Plymouth hamn kunde besättningen njuta en efterlängtad och välbehövlig vila med sightseeing och besök hos vänner. När de skulle lätta ankar för att gå över Biscaya fann de på morgonen att de var helt instängdai hamnbassängen. Det var alla båtarna från segeItävlingen Fastnet Race som hade anlänt, och Chou kunde inte komma ut. Det vara bara att inhandla ett 12 kilos Danforth ankare och 60 m kortlänkad kätting så man låg säkert i ham-

nen. Det råder bra priser på sådant i England.

Biscaya bjOd pli sol och delfiner. En ny avresedag kom och Chou satte kurs sydvart. Kanalen och Biscayavisade sina bästa sidor och bjöd på en skön segling mot målet i La Coruna i nordvästra Spanien. Det var

Holländska marinen, kustbevakningenoch en helikopter kom till undsättning och allt slutade lyckligt. Väl i hamn blev . besättningen mycket hjärtligt bemötta och omAnett och Patrik:Gru~d. ock~å gott om .?elfmer händertagna med stor generositet och som vIlie visa upp sina konster for Chou vänlighet. under etappen. Bilatlas till Plymouth Rodret reparerades och eftertvå veckor kunde seglatsen fortsätta mot Le Havre och Cherbourg. När de redan kommit en bit ut i kanalen upptäcktes det fasansfulla att ett sjökort saknades för seglingen till Plymouth. Goda råd var dyra, men en bilatlas letades fram och seglingen kunde fortsatte med hjälp av denna, tills nästa sjökort kunde tagas i bruk.

Över hela Biscayaseglades meddubbla utspirade försegel och utan storen. Stundtals surfade Chou i 13 knop. Genomsnittsfarten höll sig till mycket goda 7 knop och för första gången uppnåddes en dygnsdistans på mer än 150 distansminuter. Etappmålet La Coruna anlöptes under förhållanden som varje långseglare drömmer, i solnedgången och strålande vackert väder. Nu följde 14 dagars semester i värmen som var hett efterlängtad efter 27

Sextanten htJll kursen till Madeira Nästa hamn skulle bli Funchal på Madeira. Samma fina vindar och väder stod sig, och nu siktades också val för första gången. Det var en mycket mäktig upplevelse att se dessa havets giganter på bara 50 meters håll. Dan Ljungman - Lissabon nästan två månader nigt väder.

med regn och mol-

Efter denna sköna tillvaro togs ankarna åter upp och kursen sattes sydlig, mot Porto och Lissabon. Den seglingen var nog hittills den behagligaste under hela resan. Strålande fint väder och en nordlig vind på 8-10 m/s. Lissabon "gjordes" några dygn, varvid konstaterades att flickorna i Lissabon har det dom har. Men september närmade sig snabbt och vistelsen i Portugal fick inte bli längre än nödvändigt.

Chou på Madeira

Under den här etappen navigerades det enbart med hjälp av sextanten - en övning som var nyttig för alla ombord. Och Madeira låg precis där det skulle! Vännen Dan tog flyget hem till Sverige där han skulle jobba i tre veckor för att förstärka reskassan. Återstående besättning, Patric och Anette, avseglade efter bunkring till Teneriffa. Där skall mamma Margareta och Percy möta Chou med ett vindroder som skall monteras och pro; vas. En vecka tillsammans i Los Christianas väntade. Mer om detta i nästa brev. Margareta Folke

Vega Marin AB Vi har de flesta delar till Din båt, från dyveksplugg till Windex! Bor Du i Danmarkeller Norge har Du tack vare den förmånliga valutan stora möjligheter att tjäna pengar på att köpa från oss. Hör med oss och jämför gärna våra priser!

Månadens erbjudande! (Gäller hela April) Nu har Du möjlighet att byta upp Dig till nya skotwinchar på din Vega och få bra betalt för Dina gamla. Andersen 28 ST 2-växlad selttailingwinch c:a pris 4 907:Avgår inbyteswinch 1 007:-, Du betalar pr st 3 900:-. Köper Du två winchar får Du ytterligare 150:- pr st för Dina gamla och betalar för 2 st Andersen 28 ST endast 7 500:Nytt på Segelfronten, budgetsegel! Vi levererar fortfarande segel från North Sails. Dessa segel håller som bekant en mycket hög standard, ja faktiskt högre än vad som kanske är önskvärt för oss som inte deltar i de hetaste kappseglingarna utan använder båten lite mer normalt. Vi satsar dilrf6r pt1ett lt1gprisalternativ! Vi har valt att producera seglen i England hos ett välrenommerat segelmakeri. Varför vi valt England beror på att där finns såväl tradition som hantverkskunnande kombinerat med hög materialkännedom. Prisexempel: Storsegel Vega X-cut dacron ink!. 2 revrader, segelsäck Pris 6 250:Genomgående lattor 4 st 1 200:Kryss fock Vega 3 575:Genua 1 X-cut Dacron 19,5 kvm. 4 625:Rullgenua X-cut Dacron m UV-skydd och rullkompensator 6 900:För Dig som funderar på rullfock erbjuder vi ett komplettpaket: FurlexA för Vega samt ovanstående rullgenua PAKETPRIS 12 500:-

Har Du en Albin, Volvo Penta eller Yanmar, hör då med oss när det gäller delar, nya eller begagnade. Vi kan ofta ordna specialpriser!

Vega Marin AB Klangfärgsg.

1, V. Frölunda, Tel. 031-29 29 51, Fax 29 24

..

BES OK OMBORD I brist på bidrag från besök ombord på någon Vega tar vi istället in ett bidrag från ett intressant besök i land nämligen hos VEGA MARIN. En välkänd miljö för Göteborgska Vegaseglare, speciellt som Västkustsektionens möten hålls där. För utsocknes som har ett par timmar över innan de hastar i väg med X2000 kan man ge rådet att ta en spårvagn från centralen till Frölunda torg och därifrån buss nr 92 ett par hållplatser till Klangfärgsgatan. Där träffar man Henry Gustafsson som i mer än tio år ägnat sig åt Vegans reservdelar och tillbehör. Reservdelar har skickats över hela världen! Den korta stund jag var på besök hann vi prata om problemen med en del gamla reservdelar. När de tar slut måste man nytillverka. Antingen låter man tillverka några få och får en hög kostnad per styck eller också låter man tillverka många, får ner produktionskostnaden men får en hög lagringskostnad. Henry tar dock vara på många gamla motoroch propellerdelar som går att renovera och håller därm,ed nere priserna..

Delar till gamla Albinmotorer finns det gott om. Henry ägnar sig en hel del åt renovermg av motorer.

En liten verkstad med både svarv och fräsmaskin.

Båtprylar i allmännhet men mycket "specialare" till gamla Albinbåtar

30

31

TEKNISKA

SPALTERNA

Krackelerad Gelcoat på Vegor Orsak På vissa äldre Vegor krackelerar gelcoaten. Sprickorna uppträderofta i spindelvävsmönster och i värsta fall med några m m mellan sprickorna. Även långa raka sprickor förekommer. Sprickor kan uppstå på grund av att gelcoaten inte är lika elastisk som laminatet. Orsaken kan vara att laminatet rör sig för mycket på grund av att det är för tunt och eller gelcoaten är för tjock. Gelcoatlagret bör inte vara tjockare än 0,4-0,5 mm. Sprickorna kan ge upphov till allvarliga strukturella skador. De underlättar vatteninträngning som i sin tur kan leda till delaminering och/eller böldpest. Krackeleringen återfinns där påkänningarna på skrovet är störst, i detta fall från fören och 2 m bakåt, under vattenlinjen till botten och ca 2-4 dm över vattenlinjen.

AtgSrder Det går inte att spackla över sprickorna och sedan måla ytan, sprickorna visar sig då så fort skrovet utsätts på påkänningar. Gelcoaten måste slipas bort helt och hållet. Effektivaste metod är torrblästring, men då den är mycket kostsam kan andra arbetskrävande metoder användas t ex borrmaskin med sliprondell, oscillerande slipmaskin, planslip med vinkelslip. Jag använde alla maskintyperna. Man börjar med den maskintyp som har högst avverkningsgrad och avslutar med planslip som ger den finaste ytan. Slippapper 50-80 är lämpligt att börja med, avslutningsvis används 200-250. Vinkelslip och elhyvel lär ge mycket hög av-

32

verkningshastighet men jag har ingen erfarenhet av dessa. Innan gelcoaten slipas bort skall ytan tvättas med aceton för att ta bort vax (silikon) eller bottenfärg (teflon) som annars kan komma att förorena den slipade ytan. Den slipade ytan tvättas endast med rent vatten och får därefter torka under några månader. Sliparbete görs på hösten så att båten hinner torka ut till våren då arbetet slutförs. För att påskynda torkningen bör båtens samtliga luckor, skåpdörrar, ryggstöd, durkar och dylikt öppnad eller tas bort.

Ovan vattenlinjen Den slipade ytan ovan vattenlinjen spacklas upp med lösningsmedelsfritt epoxispackeI. Spacklet läggs på med bred fintandad spackel och får härda utan att den jämnas ut. Utan härdning, dock inom ett dygn bredspacklas ytan med en stålspackei av flexibel typ å som kan böjas efter skrovformen. Ytan våtslipas med planslip så fort det är möjligt varefter ytterligare spackling och slipning upprepas tills ytan är helt perfekt. En stor fördel med våtslipning är att slippappret inte blir igensatt så fort. På slutet rekommenderas handslipning. Om torrslipning utförs är det viktigt att ansiktsmask med ett ordentligt partikelfilter används. Lämpligen kan en ansiktsmask med kombinerat partikelfilter och kolfilter användas. Då ytan härdat ut bör den tvättas med T-sprit och ruggas upp med ett fint slippapper 300 och därefter torkas den med klibbduk.

Som grundfärg ovan vattenlinjen bör en tvåkomponents polyuretangrund användas, under vattenlinjen en lösningsmedelsfri expoxifärg. Det är svårare att få en jämn yta med epoxifärger. Då grundfärgen härdat slipasojämnheter bort. Internationals tvåkomponentsfärg nr 812 har en nyans som är identisk med båtens ursprungliga skrovfärg. För däck passar nr 804. Bäst resultat torde man få om lacken sprutas med tryckluftsspruta. Pensel och målardyna kan dock ge ett godtagbart resultat. Färgen läggs på med pensel och utjämnas omedelbart med en målardyna. Tre lager färg med eventuella melIanslipningar rekommenderas. Då färgen härdat ut helt kan den finslipas och rubbas om ojämnheter uppstått.

Under vattenlinjen Den här metoden kan användas även under vattenlinjen med undantag av att PU-färgerna ersätts med epoxifärger. Den metod som beskrivs i Segling nummer 2 1989 då botten bestryks med lågmolekylär

lösningsmedelsfri epoxi torde vara mer lättarbetad, men är tveksam ur hälsosynpunkt p g a att lågmolekylär epoxi är synnerligen allergiframkallande och det krävs därför ingående skyddsåtgärder vid målning och slipning.

FtJrstSrknlng av laminatet Plasten uppges vara tunnare på de tidigaste Vegorna vilket är en av orsakerna till att krackeleringar uppkommer. Det är därför lämpligt att förstärka skrovet på insidan genom att plasta elrör mot skrovet med lamineringsepoxi och glasfiberduk. Förstärkningarna skall inte göras alltför kraftiga så att nya brytzoner uppstår. Polyester som är billigare och lättare att få tag i har för dålig vidhäftning för att lämpa sig för reparations- och förstärkningsarbeten. En annan viktig åtgärd är att se till att inredningen är ordentligt fastskruvad, glöm inte skottet mellan kajuta och sittbänkarna. Bertil Engdahl Vega 193 Blekingegatan 15C 118 56 Stockholm Tel 08-641 48 32

Propellerstorlek till MD6A. LARs I VEGA 2397 HAR NÅGRA FUNDERINGAR BETRÄFFANDE PROPELLERN. KANSKE NÅGON LÄsARE KAN HJÄLPA HONOM.

När nu båten står tryggt på land för vintern, har jag flanerat runt på uppläggningsplatsen och filosoferat och jämfört saker och ting. Det slog mig att Vegans propeller verkar liten och futtig accelerationen och dragkraft är ju inte

mycket att skryta med heller. Är det någon som bytt ut - eller gjort beräkningar för det - bladen mot en storlek större? Motorn borde ha tillräckligt vridmoment och marchvarvtalet bli lägre med mindre motorljud som följd. När Vegan kom var det i bensinutförande. Vid introduktionen av dieselmotorn ändrades inte propellerarrangemanget trots dieselns bättre vridmoment. Så funderingen om större blad är väl rätt - eller?

P.W. 33

Epoxibehandling ett sätt att ta kltl plt böldpest

VATTENFYLLD

BLAsA

Ytskiktet vara tätt

VI I VEGA-KLUBBEN HAR UPPMÄRKSAMMAT DET ALLVARLIGA PROBLEMET MED PÅGÅENDE NEDBRYTNING AV PLASTLAMINAT I vÅRA BÅTAR. FÖR ATT GE STÖD TILL MEDLEMMAR SOM BYTER BOTTENFÄRG, GELCOAT, ÅTERGER VI HELA PETER BEHRENS ARTIKEL, SÅ SOM DEN VAR PUBLICERAD I SEGLING NR 7-89. FÖRFATTAREN GER PUNKT FÖR PUNKT BESKRIVNING HUR MAN BROMSAR (STOPPAR?) NEDBRYTNINGEN AV PLASTSKROV. OBSERVERA

ATT

I

ÄLDRE

BÅTAR

DÄR

PLASTNEDBRYTNINGEN

ORSAKAR

HÄLLFASTHETSFÖRSÄMRINGAR, SKALL SKROVET FÖRSTÄRKAS GENOM T EX INPLASTNING AV GLASFIBERVÄV PÅ UTSIDAN. TA KONTAKT MED STYRELSEN INNAN DU BÖRJAR MED ARBETET.

A. DELAMINERING I GELCOATEN

B. GELCOATEN HAR sLÄPPT

C. DELAMINERING I LAMINATET

Ur Segling nr 7-89 av Peter Behrens Eftersom vissa former av osmos ofta uppkommer mycket lång tid efter det att båten byggts, kan man aldrig vara riktigt säker på att inte få böldpestproblem, även om man hittills under många år inte sett några tecken på blåsbildning i skrovet. Det blir därför nästan lika angeläget att förebygga sjukan som att åtgärda den när skada redan upptäckts. Tillvägagångssättet vid förebyggande är detsamma som vid åtgärdande, självklart dock med den skillnaden >attman inte behöver "ta hand om" de kratrar som blåsorna lämnar efter sig, Men jag vill inleda med några kompletterande uppgifter om böldpestens uppkomst.

"Vanlig böldpest" Vid tillverkning av plastbåtar lamineras ju flera lager av glasfibermatta ihop med hjälp av polyesterplast som härdar vartefter plastens lösningsmedel dunstar. I större serieproduktion sprutas i stället fibrerna tillsamman med polyestern direkt i formen, men härdningsproceduren är densamma.

Stor noggrannhet krävs för att undvika luftfickor. I dessa fångas nämligen annars lösningsmedel, som kommer att ge upphov till en tryckskillnad som "suger in"

vatten i laminatet- Det är detta som kallas osmos. Om vatten tillåts tränga in på detta sätt uppkommer den kända blåsbildningen, som i många fall spränger det skyddande ytlagret, gelcoaten. Detta för i sin tur med sig att vatten fritt tillåts tränga in i laminatet, med bl a frostsprängningar som följd.

"Blltplast"

hSrdar aldrig ut

Ett annat skäl till problemet står att finna i det faktum att det är mycket svårt att avgöra hur plastens två komponenter bas och härdare (accelerator) skall blandas i förhållande till alla yttre faktorer temperatur, luftfuktighet, lufttryck o s v på byggplatsen. Detta gör att byggaren "för säkerhets skull" tvingas ta lite extra härdare för att plasten skall härda ordentligt. Detta för dock med sig att plasten aldrig härdar ut ordentligt. Det kommer alltid att fortgå en kemisk reaktion i materialet. Det blir hårdare och härdare upp till en viss punkt, när det övergår till att bli sprödare och sprödare. Föroreningar

kan påverka reaktionen

Polyesterplast är inte särskilt effektiv som fuktbarriär, utan släpper igenom stora mängder vatten. Detsamma gällerför det

Olika typer av blåsbildning vid böldpest skyddande ytlagret, gelcoaten, som i princip består av samma typ av plast. När vi så använder våra båtar gör vi det inte i destillerat vatten, utan i vatten med allsköns föroreningar. Man kan då anta, och er} del tyska och amerikanska båtbyggare har spekulerat mycket i detta på sistone, att vi med vattnet som tänger in i laminatetfår in oöverskådliga föroreningar som i värsta fall "blandar sig" i den reaktion som redan pågår i plasten och förändrar materialets egenskaper. Den logiska slutsatsen är då följande: Vi kan visserligen inte göra mycket åt att polyestern i många fall fortsätter härda för att sedan "överhärda!, detta kan bara båtbyggaren bestämma över med ledning av sin erfarenhet. Ett bra sätt att avgöra hur snabbt den forsatta härdningen fortlöper, är att känna efter hur mycket "plast" det luktar i båten. Ju mer lukt, desto snabbare reaktion. En annan logisk slutsats är den, att de "exklusiva" båtar som byggs med s k exotiska material och med epoxi i stället för polyester varken åldras eller suger i sig vatten på samma sätt som "vanliga" plastbåtar. Åtminstone inte om man använt en lågmolekylär

34

måste

Åtgärden är alltså att komplettera gelcoaten med ett material som dels fäster GELCOAT I på det och dels är så tätt som möjligt. Och LAMINAT I vi vet idag att dessa krav uppfylls av s k epoxiplast. Men intevilkenepaxi som helst duger. Det finns två grundläggande typer av epoxi, s k högmolekylära respektive lågmolekylära. Den skillnad mellan dessa som är intressant för oss är att den första gruppen måste innehålla lösningsmedel, medan den andra gruppen inte behöver det (den gör det tyvärr oftast ändå för att påverka ytspänningen). Nu är det så, att alla material som innehåller lösnigsmedel-Iacker, epoxider, polyester m m - avger dessa under härdnings- eller torkningsprocessen. Detta ger upphov till en porositet som kommer att släppa igenom vattnet (detta är det viktigaste skälet till att "båtplast" suger så mycket vatten; en vanlig 30-fotare kan bli ett par hundra kilo tyngre under en säsong i sjön). Vi måste alltså

använda

oss aven

lågmolekylär epoxi utan lösningsmedel. Men problemet där är att denna grupp i allmänhet medför andra olägenheter; epoxin är oftast för trögflytande för att kunna appliceras och är i normalfallet kraftigare allergiframkallande än de högmolekylära varianterna o s v. Men det finns undantag, och Jan-Olof Traung nämnde i sin artikel bl a WEST.

epoxi.

35

TillvSgagSngssJjttet Jag skall här beskriva tillvägagångssättet vid behandling med WEST-epoxi, det enligt min erfarenhet effektivaste materialet. Variationer kan förkomma vid användning av andra material; principerna är dock desamma.

LSt torka, skydda sedan. Det första steget i behandlingen, som bäst utförs redan på hösten så snart båten tagits upp, är att alla eventuella blåsor öppnas. De kratrar som bildas måste nämligen få tid på sig att torka ordentligt innan någon som helst behandling kan utföras. Använd gärna en spetsig kniv för att öppna blåsorna. Varmluftspistol påskyndar torkningen. Sedan blåsorna öppnats avlägsnas all bottenfärg, eventuellt också vattenlinjen om blåsor uppträtt där. Sedan tvättas hela ytan noga med aceton. Var aktsam så att du inte tvättar de delar som inte skall behandlas, eftersom vaxrester från friborden kan försämra den nya epoxiytans vidhäftning. Sedan ytan, inklusive de öppnade kratrarna, tvättats och fått torka, slipas botten noggrant med grovt papper (ca 50 grit) till dess att ytan är helt matt. Lämpligen används en oscillerande slipmaskin, s k skak. Sedan får ytan inte tvättas igen med lösningsmedel, utan slipdammet avlägsnas noga med en torr trasa. I allvarliga fall av böldpest kan det vara nödvändigt att avlägsna hela gelcoaten i botten; detta görs i så fall med en ny typ av maskin som nyligen uppfunnits i Holland, en s k Gelcoat Peeler. Har så skett, kan det vara vanskligt att tvätta den rena ytan med aceton p g a risken att arbeta in nya lösningsmedel i laminatet. Använd i så fall bara rent vatten eller apotekssprit utan denatureringsmedel (detta kan man få licens att köpa för dessa ändamål).

36

Sedan skall båten få torka ordentligt över vintern, väl täckt men med god luftcirkulation (ingen "kåldolme" alltså).

Ytbehandlingen btJrjar

EPOXIBEHANDLlNG STEGFÖRSTEG c.

Å.

5.

HELST~ HÖSTEN

HELST~

D. fIA VjRfN...

tlÖsrftJ

Den första ytbehandlingen görs på våren, sedan lufttemperatren stigit till 15 grader. Välj en dag då risken för regn eller dimma är minimal. Detta är den utrustning du behöver. Viktig hast är epoxin. Den lågmolekylära utan lösningmedel mentillräckligttunnflytande, i detta fall WEST, är något dyrare än de vanliga epoxiprodukterna, men är den enda som enligt min erfarenhet både kan strykas på och som, framför allt, gertillräckligt skydd motvatteninträngning. Beräkna en åtgång av 1 kg epoxi per 1,5 kvm botten (3 strykningar) eller 1 kg till 1,2 kvm botten (4 strykningar, vilket rekommenderas). För en 25-30 fotare bör du klara dig med en sexkilosförpackning. Du behöver också doseringspumpar för att kunna blanda bas och härdare i rätt förhållande. För applicering behöver Du en planstrykare med fyra dynor (10 cm bredd) och en liten stålspackeI. En påse (200 g) mikrosfärer (obs, speciella för epoxi) använder du för att göra ett starkt och vattentätt expoxispackei att fylla kratrarna med. En burk specialpigment för de avslutande strykningarna går också åt. Totalkostnad för en 25-30 fotare: omkring 1.700:- - 1.800:- plus bottenfärg. Innan arbetet påbörjas förvarar du epoxin i rumstemperatur; den är nämligen betydligt mer lättstruken om den är varm. Blanda små satser åt gången (ca 4 pumptryck ur varje WEST-behållare) och applicera tunt med stor kraft över hela ytan med planstrykare. Se till så att du inte får rinningar - de är nämligen svåra att slipa bort! Här har du stor nytta av att vara van vid fernissning enligt principen "så lite material som möjligt på så stor yta som möjligt".

ÖPPNA

!JT TORKA 2-4 VECKOR ELLERÖVERVINTHN

ALtA

()L~SOI1.,

SKAAPA UR. SUPA BOTTEN

F.

E.

VTB9IANDLA TUNT MEJ) EPO"', PENSEL I ~Ll6HETERNt\

tf.

G.

SPACKlA ETOXVfJLLI'/~~LANDNING IIIJ\WiHETERNA

SLIrABOTTEN16EN LÄTT MED GROVT SANDPArPER

VT5EHANDLA 3 G/;R TILL MED EPOXI-KlIIRT FÖR f\OTTENFÅIUj EmR SLIPNING

Samma epoxl blir bra spackel.

reaktioner i aningsvägarna! Var f ö vid

Samma dag som du lagt på det första lagret epoxi spacklar du igen de eventuella böldpest-kratrarna. Gör ett tjockt spackel av blandad epoxi och mikrosfärer - blandningen skall snarare ha "grötkonsistens" än "vällingskonsistens". Den läggs i håligheterna med en liten stålspackel.

allt arbete med epoxi noga med att följa leverantörens säkerhetsföreskrifter; epoxi är starkt allergiframkallande och all hudkontakt skall undvikas.

Efter ett dygn tvättar du av ytan med sprit, varefter de fyllda håligheterna slipas jämna. Då är epoxin ännu ej helt uthärdad, och alltså fortfarande relativt lättslipad. Men var noga med att använda en bra dammfiltermask vid detta arbete de icke uthärdade epoxipartiklarna kan ge upphov till allvarliga allergiska

-

Efter lätt slipning och noggrann dammtorkning läggs ett andra epoxilager på enligt samma förfarande som det första. Tredje och fjSrde lagren vStt-l-vStt. Sedan hela botten behandlats andra gången och ytan börjar kännas seg (det tar 2-4 timmar beroende på temperaturen) läggs det tredje lagret på "vått-i-vått!. Epoxin för detta lager pigmenteras med speciellt epoxipigment (utan lösningsmedel eller andra komponenter som försämrar epoxins önskade egenskaper). 37

..

Skälet till att epoxin pigmenteras är att man i framtiden ser hur djupt man slipat då bottenfärgen eventuellt skall tas bort. Ett fjärde skikt, även detta pigmenterat, rekommenderas för bästa fuktskydd. Även detta avslutande lager läggs på, om man så hinner, sedan det föregående börjat kännas segt. Om man inte hinner alla dessa tre yttersta lager samma dag, utan måste vänta, börjar man nästa arbetsdag med sprittvättning, lätt slipning och noggrann dammtorkning.

Sluts/ipning och bottenfSrg Sedan det sista epoxilagret fått härda minste ett dygn slipas ytan noggrant med fint papper. Börja med grit 180, och använd sedan 220-papper för bästa finish. Och glöm inte dammfiltermasken! 48 timmar efter det att det sista lagret applicerats kan bottenfärg läggas på. Följ tillverkarens rekommendationer, men i allmänhet behövs ingen primer mellan epoxi- och färgskiktet om epoxin slipats ordentligt matt.

TldSlJtgi!fJg De första arbetsmomenten, öppnande av blåsor, tvättning och slipning, görs under en höst- eller tidig vinterdag. Första ytbehandling och spackling tar en dag, medan andra, tredje och fjärde ytbehandling tar ytterligare en eller två dagar. Slutligen slipning och avslutande bottenfärgsmålning ytterligare en dag. Räkna alltså, utöver den första (höst-) dagen, med två eller tre helgers arbete före sjösättning.

Vad har jag di! vunnit med allt detta arbete? För den vanliga båtägaren innebär självklart denna insats att risken för böldpest i framtiden eliminerats eller i mycket hög grad minskats. Dessutom minskar risken (som de flesta kanske inte tänkt på) för frostsprängningar i laminatet - våra plastbåtar är nämligen-väl så känsliga för fukt i kombination med kyla som någonsin träbåtar varit!

För den som kappseglar med sin båt, eller bryr sig om bränsleåtgången, innebär behandlingen dessutom att båtens vikt i vattnet minskat högst betydligt eftersom knappt något vatten upptas. Viktminskningen kan motsvara allt mellan två och - i extrema fall - tio besättningsmän och påverkar självklart både prestanda och bränsleekonomi.

ORIGINALTILLBEHOR OCH RESERVDELAR ~ sr

il~ 0($

~

.~

:t::' ~

~ 0°b

O(J

~

~ ~Itt~

CiJ

41-

Strukturella MgSrder I (jvrigt När du ända är i farten, kanske du vill göra något åt finishen och rostskyddet på din köl. Eller tycker du kanske att du bör vidtaga strukturella förbättringar på din båt (de flesta serietillverkade påtar uppvisar mer eller mindre allvarliga strukturella brister, d v s bristande styrka i bärande eller på annat sätt betydelsefulla delar). Även för dessa arbeten har du god nytta aven epoxi med de beskrivna egenskaperna. Därför återkommer jag i vinter med en artikel om de vanligaste felen i våra friditsbåtar, och hur du själv kan förbättra din båt. Jag kommer bl a att ta up kölinfästning, läckage, gelcoatskador, rostskydd, längs- ochtvärgåendeförstärkningar m m.

l

-j-

~

1/IICj , ,

)

c=J

~~ ~ 1 '

..o.~.,,

-

~ +.'0,

k.","", ..

v...~~mJ

(

--

""0

TÄBY SKEPPSHANDEL AB 38

HAMNVAGEN 6 -18351 TABY TEl 08 - 756 7590

Tidningen Segling Från tidningen Seglings redaktör Bengt Jörnstedt har vi nåtts av information som kan vara av betydelse för Dig som brukar köpa lösnummer av Segling. Det är distributionsföretaget Predab som spökar, vilket gör att Segling (och mängder av andra specialtidningar) kommer att bli svårare att hitta i tidningsaffärena och kioskerna i fortsättningen. Predab gick i konkurs före nyår, och efter en rekon-

struktion med nya ägare har verksamheten rationaliseras kraftigt. Det betyder för Seglings del att tidningen kommer att distribueras till bara hälften så många försäljningsställen som tidigare, och det kan därför bli svårt att hitta den i affärer. Med tanke på Bengt Jörnstedts arbete för att hålla en tidning för seglare och att bidrag från klassförbunden gärna tas in ger vi honom följande GRATISANNONS:

Det går utmärkt att prenumerera på tidningen för att förvissa sig om att manfår alla nummer. En helårsprenumeration kostar 248 krvilket är väl värda pengar. Just nu får nya prenumeranter en speciell bonus i form aven specialtidning på 50 sidor där ett drygt dussin av de senare årens artiklar om praktisk segling återges i samlad form. För att prenumerera kan Du antingen utnyttja talongen som bifogas med detta utskick eller också ringa till Seglings prenumerationstjänst, 08-652 84 00.

MARKNADEN RADANNONSER ar GRATIS i VEGA-bladet. Skriv till VEGA-bladet eJo Laszl6 Szönyi, G:la Tyresövagen 327, 121 33 ENSKEDEDALEN (S) eller Wa~her Nerving, Egehegnet 76, 2850 NJERUM (Dk)

SIELGES

(OK)

- Genua II, mldre, men god stand, kr 700,00 -Storseji, mldre, med rebehuller, kr. 900,00 Walther Nerving, Vega 1691 Egehegnet76 2850 Nmrum Tlf. 42804092 SIE L GES

ISH0J SEJLERSKOLE

Ruth Cordua på tlf. 43 73 0796 SIE L GES

(OK)

Låttvindsgenua Genua-80

(S)

Själland o Fyn samt södra Norge. ej äldre än 1990. samt

Fock (billigt) Dynortill hela båten MotorMD6A, något sliten Reversering o propeller Termostatstyrd kylbox Bord inkl. ben

Svenska Kryssarklubbens Skärgårdshamnar: ÖRSKÄR-LANDSORT Ann-Marie Lindberg Vega 2672 Tel 08-512 990 07

Ekolod inkl. givare Dynastart Autohelm - 800 -89

SÄLJES

Lars Andersson Vega 2067 Tel. hem:'0451-15931

VEGAi gottskick Svartill T. Bredow Tel. hem 08-6477471

40

(S)

Sjökort: Svenska Västkusten,

-80

KÖPES

KÖPES

(S)

(S)

2st nya Vegajollar 3000:-/sl. Se reportage Vega-blad 21989 Går att stuva på däck mellan mast o sprayhood Arne Svensson Vega 317 Tel hem 0550-104 24 arb. 0550-832 00

(OK)

Vega 956 "DUKE" tilbyder 15% rabat på - Wallas varmere og komfurer - Navico instrumenter, ekkolod, VHF, autopilot

1 smt sejl fra 1974 bestående af: 1 Genua, 1 fok, 1 stormfok og 1 storseji Samlet pris: kr .1.500,00 Ring om pris vedenkeltsalg!

-Interphase ekkolod - Rigel kompasser - ferskv.-k0ling - Lmnsepumper, el- og hånd - Ventilationsventiler, el-paneler - Blaupu nkt autoradio - Prisbillig montering Ring for et godt tilbud på 42-995614

Per Kristiansen Tlf. 86 98 93 93

SÄLJES

(S)

Vega 3077, årsmodell 1976 Båt: Skrov och däck i toppskick, specialinredning,

SÄLJES

(OK)

tilbyder hold for Vega-sejlere trmnede/nybegyndere - 30 timer forår 1994 kr. 440,00. M0dested Ish0j Hanvn -10lektionerå3timer eller efter aftale Kontakt

nåtad teak i sittbrunn,

teaktraJl, diesel-

värme.

VEGA-A RTIKL ER Vega-stander Vega-håndbog Volvo-håndbog Vega-stofmmrke 2 stk. Vega-slips Vega-Iabeltil bil og båd Instrukser Alle priser incl. porto.

(OK) kr. 50,00 kr. 40,00 kr. 40,00 kr. 30,00 kr. 50,00 kr. 75,00 kr. 7,00 Gratis

BestilIes (husk evt. check) i sekretariatet clo W.Nerving, Egehegnet 76, 2850 Nmrum, tIf. 42804092. Hjmlp til trmarbejde, aptering, rep. af mastest0tte m.v. tilbydes til humane priser aferfaren bådhåndvmrker. Ring til Bj0m på tlf. 31652701.

Motor: MD6B med sötvattenkylning, rier.

2 batte-

Segel: Ny Boding-stor, fock, genua, spirbomm, bommkapell. Navigationsutrustning: Inklekolod. Övrig utrustning: Livboj, selar, brandsläckare, gasolkök, 2 ankare, förtöjningslinor, fendrar, stävs teg e, sprayhood, sidoskydd i sittbrunn, sittbrunskapell, nya mattor, vagga, däckställning i Al. Pris: 79.000:- eller högstbjudande IngvarWivstad, Vega 3077 Tel. 08-38 82 35

SÄLJES

(S)

Segel Genua I och II Årgång -79 P ris: 1000:- per styck Claes Lilliehöök, Vega 3369 Tel: 08-540 229 67

41

K

L

U

B

A

R

T

I

K

L

E

R

D

KLUBB-PRYLAR

K

* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *

STAND ER KR.

50,00 o

-~~ -

~

VEGA

V~RKSTEDSHÄNDBOG

"'-:~".ooo'.~~~':.l o" /.' !

-'

,

MD6A

ÄR SJÖ ÖN!

KR. 40,00

i'

! T-SHIRTS 50:-* storlekar S-XX L

-_o VEGA-märket 10:diameter 10cm VEGA-HÄNDBOG KR.40.00

SELVKLJEBENDE MlERKEDIAMETER10 KR. STOF~RKE

TIL

(~,;

25:-

;.

7,00

pASYNING

KR. 30,00 /

CM

2 STK.

DIAMETER KR.

5,5 CM

50,00

Alle priser er incl. porto Bestilies i sekretariatet c/o W. Nerving, Egehegnet 76, 2850 N~rum. Vedl~g check eller indbetal på klubbens postgiro nr. 5 09 62 27 DANSK VEGA KLUB, 3060 Esperg~rde.

.-

Installationsanvisning 20:för diesel- eller bensinmotor

Beställ p-rylarnagenom att göra en inbetalning Rå Vegaklubbens Rostgiro 15 39 25 - 3 * på dessa varor måste du lägga till 20:- för porto (beställer du flera varor samtidigt betalar du givetvis endast ett porto) 42

43