59 kr inkl moms

t i d n i n g e n f ö r f ö r e ta g s a m t f o l k #4 2014 16 maj – 19 juni 2014 / 59 kr inkl moms

ETT PERFEKT ERBJUDANDE TILL ALLA SOM INTE HAR TID ATT LÄSA DEN HÄR RUBRIKEN.

VOLVO BUSINESS LEASE. DET BEKVÄMASTE SÄTTET ATT HA FÖRETAGSBIL. VI TAR HAND OM ALLT. Volvo Business Lease är paketlösningen för dig med upp till 20 företagsbilar. Här ingår precis allt och kalk ylerna är rik tigt at trak tiva , helt utan överrask ningar. Du får finansiering via Volvofinans, Volvia försäkring, Volvo Ser viceav tal och Volvokor t med ex tra drivmedelsrabat t. Enkelt, bek vämt och lät töverskådligt med alla kostnader på en och samma fak tura . Dessutom får du nu en super snål och miljök lassad dieselmotor till alla Volvomodeller. Då slipper du vägtrafikskat t under hela leasingtiden. Business Lease prisexempel: Volvo V70 D4 ( 181 hk – miljöbil ) från ca 4 270 kr/mån (ex moms). Volvo Business Lease omfattar leasing via Volvofinans, är exkl moms och beräknad på 36 mån och totalt 6 000 mil. Försäkring via Volvia Företagsförsäkringar och lokalt prissatt Volvo Ser viceavtal. e x k l . l o k a l u t r u s t n i n g . B r ä n s l e f ö r b r u k n i n g v i d b l a n d a d k ö r n i n g ( D 2 – T 6 AW D A u t ) 4 , 2 –1 0 , 2 l i t e r / 10 0 k m . K o l d i o x i d u t s l ä p p C O 2 ( D 2 m a n – T 6 AW D A u t ) 1 0 9 – 2 3 7 g / k m . M i l j ö k l a s s E u r o 5 .

G å r a t t t e c k n a f ö r f ö r e t a g m e d 1– 2 0 b i l a r. P r i s e t a v s e r d e t r e f ö r s t a å r e n . L o k a l a p r i s a v v i k e l s e r k a n f ö r e k o m m a . Vo l v o V 7 0 k o s t a r o r d p r i s f r å n c a 2 8 4 0 0 0 – 4 3 6 0 0 0 : – ( T 4 – T 6 AW D A u t ) B i l e n p å b i l d e n ä r e x t r a u t r u s t a d . N ä r d u k ö p e r e n n y Vo l v o i n g å r a l l t i d Vo l v o A s s i s t a n s s a m t v a g n s k a d e - o c h r o s t s k y d d s g a r a n t i . L ä s m e r p å v o l v o c a r s . s e e l l e r k o n t a k t a d i n Vo l v o h a n d l a r e .

Göteborg, 21 mars 2014 klockan 13.10

hattmakare

satsar på utdöende yrke Det finns två manliga modister i Sverige. 27-årige Richard Scholz är en av dem. Hans stora dröm är att tillverka fantastiska kreationer till Royal Ascothästkapplöpningarnas årliga hattparad i England. T e x t: A n n a B ö r j e F o t o : A d a m I h s e

Just nu är Richard Scholz i full gång med att rita hattar till dragqueens och till deras stora show i Stockholm. – Det är verkligen en utmaning. Det är inte mycket som imponerar på dragqueens. Jag har verkligen flippat ut i mina ritningar, men ändå inte tillräckligt, så jag får fortsätta att jobba, skrattar han. I höstas fick Richard Scholz sitt gesällbrev som modist. Det var en tillfällighet att han började på modistlinjen vid Tillskärarakadmin i Göteborg. Egentligen tänkte han utbilda sig till teaterkostymör, men när han fick höra att det inte fanns någon framtid för modister och att det är ett utdöende yrke så slog han till. – Säger man så till mig, tar jag det som en utmaning och går upp i det till 200 procent. Jag är ingen människa som gör något halvdant, säger Richard Scholz. Hattens storhetstid är dock över sedan fler decennier. I dag tillhör inte hatten modet som det gjorde förr .”Vanligt folk” använder inte längre hatt. – Nu är det kungligheter, kändisar och skådespelare som bär hattar. Men håraccessoarer kommer mer och mer. Hans kompisar tycker att hans dröm borde vara att skapa hattar till Lady Gaga. – Jo, det hade varit häftigt. Men Royal Ascots stora hattparad är nog mer det jag drömmer om, säger han. Richard Scholz varumärke heter ”Richard Scholz Millinery”, det sistnämnda betyder hattmakare på engelska. – Jag värnar om mitt varumärke. Jag lägger ut mina hattar på Facebook och på Twitter. Jag har höga kvalitetskrav på de fotografer och de stylister som jag jobbar med. Det är mitt framtida CV och jag hoppas att jag har turen att träffa rätt, att de som vill ha fantastiska hattkreationer hittar mig på nätet. Det var där som dragshowartisterna hittade mig. m i tt bästa ögonbl ick :

”Det var när jag fick se bilder på mina hattar i photovogue online, i Vouge Italia och på nätet. Tillsammans med en lika galen fotograf och ännu galnare stylist fick jag bekräftelse på att någon som jag, som snöat in på hattar, är på rätt väg.”

4

Nummer 4-2014 www.entreprenor.se

www.entreprenor.se Nummer 4-2014

5

24

Serieentreprenören och affärsängeln Hjalmar Winbladh är begreppet ”it-pionjär” personifierad. För över 20 år sedan startade han sitt första företag inom mobilt internet, långt innan Google, Facebook eller ens Hotmail fanns. Men trots miljardförsäljning och flera succéföretag fortätter entreprenörskapet att locka. Idag driver han startup:en Wrapp.

”EU är fantastiskt, men vi har en mycket stor pedagogisk uppgift att informera om detta”. Björn Jacobson, grundare av Babybjörn

Ledare

Nyheter

9 Valet ingen hann tröttna på

Insänt / debatt

18 Utdragna domstolsprocesser förlamar företag Den skärpta konkurrenslagen från 2010 skulle sätta stopp för offentliga aktörer som leker entreprenörer. Men drygt fyra år efter att lagen trätt i kraft har inte mycket hänt.

10 EU-valet är ett val för frihandel

19 ”Att överklaga får inte bli en kostnadsfråga”

Nykläckt

20 Forskarhjälp vässar mindre företag

12 Med järnbilar i siktet 14 Högtflygande satsning på franchisekedja

21 Även en entreprenör är osäker ibland 21 Var finns entreprenören? 22 Allt fler kommuner vill ha bonus av företagen 22 Bakslag i konkurrensmål 23 Forskaren som fick tillgång till



6

Nummer 4-2014 www.entreprenor.se

Googles hemligheter

USA 67,9

utanför den inre marknaden. Nästan två tredjedelar av Sveriges varuexport och mer än tre fjärdedelar av varuimporten sker på den inre marknaden. (miljarder kronor, 2013)

Norge

73,4

71,3 57,8

Estland

Sverig

e

109,4

Lettland

54,6

Irland

Storbritann

ien

tidningen för företagsamt folk

Finland

Litauen

Danmark

Ryssland

23,6

Japan 14,7

29,2

Nederl.

www.entreprenor.se

Kina 39,5

Polen

Belgien

49,6

Tyskland Licht.

Frankrike

Tjeckien Slovakien

Österrik

e

25,4

Slovenien

Ungern

Kroatie

n

Rumänie

n

18,1

Por

tug

al

Italien Bulgarie

n

Spanien

Grekland Källa: SCB via Macrobond

Malta

30

Den 25 maj är det dags för EU-val, men hittills har det varit svårt att locka svenskarna till valurnorna. För svenska företag är dock EU-valet och Europas inre marknad en livsviktig fråga. Två tredjedelar av svensk export går till andra EU-länder och värdet av exporten motsvarar en fjärdedel av Sveriges BNP.

Cypern

42

Svenskt Näringslivs nya vd, Carola Lemne, brinner för företagandet och ser fram emot att få driva de frågor företagen tycker är viktiga. Arbetskraftsinvandring och missmatchen på arbetsmarknaden är frågor som ligger henne varmt om hjärtat.

Adress

Tidningen Entreprenör, 114 82 Stockholm Chefredaktör & ansvarig utgivare

Nicklas Mattsson, 08-553 430 90 [email protected] redaktionschef

Anna Dalqvist, 08-762 61 90 [email protected] nyhetsredaktör

Daniel Mellwing, 08-553 432 41 [email protected] Reportrar

Anders Carlsson, 08-553 431 38 [email protected] Peter Ceder, 08-762 61 39 [email protected]

38

Årets raket är Oxelösund. Kommunen klättrar 130 placeringar i Svenskt Näringslivs ranking över företagsklimatet i landets kommuner. Kommunstyrelsens ordförande Catharina Fredriksson och Hans Rainer, vd för näringslivs-bolaget, gläds åt den förbättrade dialogen med företagen.

Maja Cronstedt, 08-553 432 07 [email protected]

52

Fotografen Jens Lennartsson ville komma ut som kaxig, cool och kreativ och knyta kontakter med likasinnade. För att bygga sitt varumärke lät han producera 400 miniskulpturer av sig själv som actionhjälte.

Nyheter från

Svenskt Näringsliv 43 Möt nya vd:n Carola Lemne 44 Svenskt Näringsliv Sverige är ett samhälle där

I praktiken 52 Tjuvaktig anställd fick företag på knä 54 400 actionfigurer vässade Jens varumärke

det inte lönar sig att satsa det där lilla extra, anser Svenskt Näringslivs nya vd Carola Lemne. Med erfarenhet från såväl den offentliga som privata sektorn konstaterar hon att landets välstånd är beroende av framgångsrika företag. .

Experterna

51 Opinion Nystartsjobb är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som fungerar. Därför oroar förslaget till regeländring som en statlig utredning lagt fram. I spåren följer mer regelkrångel, byråkrati och längre beslutstider, skriver arbetsmarknadsexpert Karin Ekenger.

56 Ska vi ta hjälp att registrera domännamn?

Stina Dahlén, 08-553 430 36 [email protected] Pernilla Nordström, 08-762 61 37 [email protected] Henrik Nygren, 073-933 14 24 [email protected] Jakob Stenberg, 0768-936 690 [email protected] Henrik Svidén, 08-762 61 91 [email protected] Administration

AnnaKarin Franzén, 08-762 61 33 [email protected] Annonser

Robert Wallner, MediaKraft Tfn: 08-23 45 32 [email protected] Prenumeration

Vad hände sen?

www.prenservice.se 08-762 61 40 ISSN 1104-8891

60 ”Vi började och slutade med två tomma händer”

design & produktion

Tips & Trix

Tryckeri: Sörmlands Grafiska AB,

Ur arkivet

Omslag: Mikkel Ørstedholm

62 Finns den med lättmetallfälgar?

Easy Media Sweden AB Katrineholm. www.sormlandsgrafiska.se Papper Omslag Arctic Matt 170g Inlaga AmberGraphic 90g

66 Postordern skapade shopping på landsbyggden Entreprenör utges av Svenskt Näringsliv Service AB, ett helägt dotterbolag till Svenskt Näringsliv. Svenskt Näringsliv företräder 60 000 små och stora medlemsföretag, organiserade i 50 bransch- och arbetsgivarförbund.

www.entreprenor.se Nummer 4-2014

7

Skydda dig mot skatteverket !

Som lä sare av Entrep renör b etalar b ar a 1 2 du 50 k r f ö r vår t Skatte r ä t t ss k ydd. Ord pr is 1500 kr

Varje år hamnar tiotusentals företagare i skatteprocess. Att driva den själv och utan juridisk expertis är komplicerat och i regel dömt att misslyckas. Skatteverket är nämligen både åklagare och domare. Dessutom är beviskraven vid en skatteprocess höga.

Tid är pengar

Med vårt Skatterättsskydd får du hjälp av våra erfarna skattejurister. Vi ansvarar för all skriftväxling, företräder dig vid muntliga förhandlingar och bevakar alla svarstider - till sista juridiska instans om så krävs. Allt detta får du för 1250 kronor för ett helt år. Utan extra kostnader, självrisk eller kostnadstak. Läs mer på www.skattebetalarna.se/skatterättsskydd. För att beställa eller få svar på frågor rörande erbjudandet, kontakta oss på [email protected] eller tel. 08-613 17 00.

Om Skattebetalarna

Skattebetalarna har funnits sedan 1921. Vi är Sveriges ledande organisation för lägre skatter och bättre välfärd. För oss är välfärd att vi alla får behålla mer av vår inkomst och att det offentliga samtidigt använder våra skattepengar mer effektivt. Läs mer om oss på skattebetalarna.se

redaktionen tycker till

Kontakt: nicklas.mat [email protected]

Valet ingen hinner tröttna på den 25 maj är valet ingen hinner tröttna på. Knappt någon diskuterar frågorna valet handlar om. Även om jag de senaste dagarna känt att det börjat vända, är det ändå så att vi behöver en ökad EU-debatt.

Valet till EU-parl amentet

om att vi som människor är mest intresserade av vår egen region, bakficka och land och inte av en aldrig så viktig handelsunion och ett diffust fredsprojekt dit vi skickat avdankade riksdags- och kommunpolitiker. Även politiker som hängt i Bryssel ett tag, med några få undantag, käbblar gärna om inrikespolitiska frågor snarare än att tar upp viktiga frågor som rör EU och den inre marknaden. På sin höjd kommer snuset på tal. Dels beror det förstås på att medierna fungerar likadant. EU-bevakningen är i mellanvalsperioder sparsam, om man ska vara snäll. Det är till och med roligare med amerikansk politik av det skälet att den är galnare, mer spännande och tv-sänt än europeisk politik. Men det är inte tillräckliga skäl för att inte engagera sig

Mycket handl ar det

som entreprenör. EU:s federalism är bra på många sätt, usel på andra. De av oss som vill ha ett pluralistiskt, frihandelsvänligt EU står på ena sidan och de som vill ha ett centralistiskt, klåfingrigt EU på den andra. De senaste åren har mer än hälften av alla nya företagsregler kommit från EU. Det röstas om transaktionsskatter, jordbruksstöd, frihandelsavtal med USA, upphovsrättens framtida konstruktion, internationella handelsavtal och hur systemen för utsläppsrätter ska förändras. Extremt viktiga frågor för många svenska företag. Och så plötslig en dag, efter många års lågintensiva förhandlingar i Bryssel och Strasbourg, dimper det via riksdagen ned ett direktiv som kommer att påverka dig som företagare.

Därför är det viktigt att du lägger några timmar, både på att informera dig och att rösta den 25:e. Vi syns vid valurnan. Nicklas Mattsson

”För en så stor verksamhet som Arenagruppen bedriver behövs ett överskott för att kunna hantera oväntade förändringar och ge trygghet för våra anställda.” Ur vänsterinriktade förlaget Arenagruppens årsredovisning. Det gäller dem, men inte företag i vård, skola, omsorg… Såklart.

Skaffa superentreprenörer! – and how your country can get them, skriver de svenska forskarna Nima och Tino Sanandaji om vilka förutsättningar som krävs för att ett land ska få entreprenörer i klass med Steve Jobs och Ingvar Kamprad. Föga förvånande, för den som intresserar sig för entreprenörskap och samhällsfrågor, är svaren: ett bra utbildningssystem, ett robust rättsväsende, relativt låga skatter och lite regelkrångel. Vad som inte fungerar är statliga program, höga kapitalskatter och klåfingriga politiker. Superentreprenörer skapar tusentals jobb, stora förmögenheter och bidrar med biljoner i värde till samhället. Vi borde vilja ha fler av dem i Sverige. Just nu visar samhällsystemet knappast det i praktiken. Läs mer på http://bit.ly/1nnl9z8 Nicklas Mattsson I SuperEntrepreneurs

tio-i-topp

Mest läst på www.entreprenor.se

Tillbaka på ruta ett?

eller icke vara diskuteras i valdebatten är en gåta. En nedvärderande syn på hushållsnära tjänster verkar vara vänsterns melodi. Får Jonas Sjöstedt som han vill försvinner avdraget helt och Stefan Löfven vill begränsa det rejält. Frågan är hur starkt stödet är för den politiken bland befolkningen. Från att ha varit förunnat överklassen eller köpts svart utan någon insyn, visar en ny undersökning att RUT-tjänsterna gått från 50  000 köpare till 540  000 köpare på sju år. Analysen av About Time, baserad på siffror från Skatteverket, visar att avdraget dessutom har sopat bort den svarta marknaden. 88 procent av tjänsterna i branschen är helt vita. Attityder går att ändra. Men visst går det att vrida tillbaka klockan. De med resurser kommer inte att drabbas, däremot en halv miljon andra. Jakob Stenberg

At t RUT-avdragets vara

2014-04-03 – 2014-05-09

1. Tictail vänder upp och ner på e-handeln www.entreprenor.se/501215

6. Riktigt lantbruk på nätet www.entreprenor.se/584562

2. Brokig miljardkoncern växer genom köp www.entreprenor.se/577340

7. Bröderna Eklöf gjorde Stadium till miljardföretag www.entreprenor.se/501773

3. Sexbarnsmamma startade första ... www.entreprenor.se/579756

8. Företaget med den rikaste personalen www.entreprenor.se/579742

4. Böckerna blev räddningen www.entreprenor.se/579753

9. Snabbfotat familjeföretag: Gina Tricot gick... www.entreprenor.se/501778

5. Almedalsbåten – ett typiskt entreprenörsprojekt www.entreprenor.se/583964

10. Inte längre pappas flicka www.entreprenor.se/500568

Läs mer på webben! www.entreprenor.se www.entreprenor.se Nummer 4-2013

9

insänt / debatt HÖR AV DIG!

GLÖM INTE!

Mothugg, debatt och åsikter emottages. Skriv kort och gör det nu!

..att hjälpa Entreprenör att uppdatera det

Vi stryker nästan alltid. Anonymitet är ok, om redaktionen vet vem som skrivit.

stora uppslagsverket på Internet, www.

Adress: Entreprenör, Insänt, 114 82 Stockholm eller [email protected]

wikipedia.se med näringslivsinformation.

EU-valet är ett val för frihandel

Den 25 maj får svenska väljare möjlighet att rösta för ökad frihandel. På EU:s bord ligger just nu ett förslag på frihandelsavtal med USA. Det här är ett viktigt förslag som kan ge ny energi till den europeiska ekonomin. Många europeiska medlemsländer lider fortfarande av finanskrisen som bröt ut 2008. litet land i norra delen av Europa. Vi har byggt vårt välstånd genom export med andra länder. Utan denna handel hade vi inte kunnat bygga upp dagens svenska samhälle. Jag tycker att ökad frihandel med USA är en naturlig utveckling för den europeiska ekonomin. Ökad frihandel är också en tydlig markör mot de nationalistiska krafterna som breder ut sig; krafter som vill stänga Europas gränser. Jag tror på ett öppet Europa. Sedan EU-inträdet har svensk utrikeshandel nästa fördubblats. Ett frihandelsavtal med USA leder till mer handel. Det här betyder miljontals nya jobb och ökade löner i hela Europa.

Sverige är et t

10

Nummer 3-2013 4-2013 www.entreprenor.se

Enligt EU-kommissionen kan frihandelsavtalet betyda ungefär 4 500 kronor mer per år i hushållskassan för en svensk familj. Det är bra för Sverige. För mig och Centerpartiet är frågan om jobben vital. Vi verkar för avskaffandet av skadliga tullar, subventioner och regler. Vi vill att handelshinder rivs, och att handelsstörande skatter inte införs. Sverige ska stå upp för frihandelns principer, eftersom det är avgörande för människors välmående. Vi tror på att utveckla den svenska tjänstexporten och uppmuntra företag att ta sig ut på den internationella marknaden. Fokus bör ligga på en tullfri import och export av miljövänglia produkter och tjänster. Så sent som i september 2013 berömde USA:s president, Barack Obama, Sverige för vår världsledande svenska miljöteknik. Sverige har genom historien berikats och utvecklats av människor som har sökt sig hit, bosatt sig och börjat arbeta. Många har också startat egna företag. För att fortsätta göra

våra företag mer konkurrenskraftiga i dagens globala värld behövs dock enklare regler och mindre krångel. Hälften av allt regelkrångel som svenska företag möter idag kommer från EU. Det är fel. EU ska inte addera onödigt regelkrångel. Om jag får förtroendet att företräda Centerpariet i EU-parlamentet kommer jag att göra mitt yttersta för att minska regelkrånglet som EU för med sig. Däremot ska Sverige och EU fortsätta på den framgångsväg vi under en lång tid vandrat, där frihandel och öppenhet mot omvärlden skapar förutsättningar för ett öppet samhälle. Det tänker jag kämpa för i Bryssel.

Fredrick Federley,

Centerpartiet, kandidat till europaparlamentet

Ericsson tilldelas 2014 års Stora Designpris för sin produkt Ericsson A.I.R – Antenna Integrated Radio JURYNS MOTIVERING

STORA DESIGNPRISET

ÖVRIGA FINALISTER

Ericsson A.I.R. består av flera tekniker i en produkt. Genom att kombinera en radioenhet och flera antenner i ett skal har Ericsson tillsammans med No Picnic skapat en unik produkt. Den funktionella och effektiva designen vittnar om en genomarbetad process med fokus på detaljer och en stark beslutsmetod.

Stora Designpriset uppmärksammar och belönar extraordinära affärs­ framgångar som uppnåtts genom konsekvent designarbete. Priset delas ut av Teknikföretagen i samverkan med SVID och Svensk Form. www.facebook.com/storadesignpriset

Firephant ­ Fire extinguisher Tillverkare: GPBM Nordic Designleverantör: Wettre Design och Design Jonas Forsman

Tillverkare: Ericsson, www.ericsson.com Designleverantör: No Picnic, www.nopicnic.se

imagiQ2 ­ Surgical imaging table Tillverkare: STILLE Designleverantör: Reload Design EasyFix ­ Vacuum Mattress Tillverkare: Germa Designleverantör: Scalae Baux Collection ­ Acoustic panels Tillverkare: Träullit Designleverantör: Form Us With Love

Läs entreprenör på webben: www.entreprenor.se

Enklare för utländska talanger att stanna i Sverige

Den svensk a debat ten om migration handlar ofta om bidragsberoende, utanförskap och andra samhällsproblem. Istället borde den handla om människors rätt att skapa sig ett bättre liv genom eget arbete och om nyttan som arbetskraftsinvandringen tillför den svenska ekonomin. Vårt fortsatta välstånd är beroende av vår förmåga att vara öppna för nya idéer, influenser och innovationer. Den internationella kampen om talangerna hårdnar. Särskilt påtagliga är behoven inom IT-branschen. Bristen på civilingenjörer med programmeringskompetens gör det angeläget för svenska företag att locka välutbildade människor från andra delar av världen.

Alliansen nya regler för arbetskraftsinvandring som ytterligare har öppnat upp möjligheterna för utländsk arbetskraft att komma till Sverige. Nyligen presenterade lagrådsremissen ”Cirkulär migration och utveckling” är ett ytterligare steg som underlättar för svenska företag att knyta till sig kompetens. Studerande och doktorander från länder utanför Europa ges möjligheter att stanna i Sverige

Redan 2008 genomförde

efter avslutad utbildning och bidra till landets utveckling. Alliansens politik för att attrahera välutbildade står i kontrast med LO:s protektionism på området. LO kräver att arbetstillstånd ska beviljas efter en facklig prövning av behoven på arbetsmarknaden. Med andra ord får facket ett monopol på att definiera vad arbetskraftsbrist är. Redan nu krävs det ett yttrande av facket om de erbjudna anställningsvillkoren, oavsett om företaget har kollektivt avtal eller inte. Det vore mycket lättare och mer rättvist om Migrationsverket kontrollerade företaget hos Skatteverket och på det sättet förvisade sig om att företaget var seriöst och erbjöd schysta villkor. Likaså borde det vara möjligt för Migrationsverket att kontrollera den anställdes skattedeklaration och förvisa sig att uppgifterna som angavs vid ansökan om arbetstillstånd stämmer med den faktiskt utbetalda lönen. Vid fusk ska arbetsgivaren straffas. Det finns en del att önska av Migrationsverkets handläggning. Företag inom rekryteringsbranschen vittnar om långa handlägg-

ningstider och liten flexibilitet. Ett exempel är företaget Ants som rekryterar civilingenjörer från länder utanför EU/EES. De senaste två åren har Ants haft ett 20-tal arbetstillståndsärenden på Migrationsverket. Alla ärenden har haft olika handläggare trots att det skulle spara mycket tid om de handlades av samma. I dagsläget finns möjlighet till förenklad behandling, men då krävs det att det ansökande företaget har mer än 25 anställda. I den globala världen är konkurrensen knivskarp. Tillgången till kärnkompetens avgör om en nation kommer att utvecklas eller stagnera. Det krävs ett målmedvetet arbete från politiken, näringslivet och akademin för att attrahera och behålla talanger. Sverige behöver mer öppenhet och mindre protektionism. Boriana Åberg

riksdagsledamot (M), näringsutskottet Carl-Johan Hamilton

IT-entreprenör och en av grundarna till Ants

”Regeringens förslag hån mot unga entreprenörer” insatser för att etablera Sverige som föregångsland inom hållbar utveckling, innovation och teknik. Men regeringen vill gå en annan väg: mot det visionslösa samhället. Där finns en enda lösning ­­– jobba hårdare. Låter det spännande? Knappast.

Varje dag görs

Entreprenörsk ap t ycks omodernt, om man får tro Reinfeldt & Co. Som miljöpartist är innovation tätt sammankopplat med utvecklingen av det hållbara samhället. Där spelar entreprenören och ett progressivt företagsklimat en ovärderlig roll. Tänk om regeringen kunde ägna sig åt modeller som faktiskt tar tillvara på de ungas engagemang? Tänk om de hade haft förmågan att driva entreprenörskap som mer än en sidofråga? Kanske kunde då fler tillväxtbolag också startas av personer från storstädernas missgynnade förorter. Vi vet vilka utmaningar vi står inför; för samtidigt som Stockholm City förblir en innovations-

12

Nummer 4-2013 www.entreprenor.se

hubb ökar avståndet till andra platser. Ska vi möta det med stelbent politik från 50-talet? Svensk samhällsdebatt präglas ännu av tankemönster som skapades under industrisamhället. Men arbetsmarknaden har förändrats snabbt och inställningen att unga ska bli ”anställningsbara” räcker inte. Företagande och entreprenörskap behöver uppmuntras och ses som en väg till utveckling och självförverkligande – inte sista utvägen! Nu vill Alliansen tillsätta en kommitté som ska kika på förutsättningarna för att starta, driva och äga företag. Jag blir snurrig. En till utredning. Varför? Regeringens kommitté är ett hån mot alla ungdomar som inget annat vill än att förverkliga sina idéer.

fram konkreta förslag utan istället begrava frågan är ju bara att skjuta fram reformer som vi vet kan förbättra för unga entreprenörer. Gör istället såhär:

1. Inför CSN-liknande företagslån för unga under 26 år som startar eget. 2. Slopa egenavgifter under de två första åren för nystartade enmansföretag med ägare under 26 år. 3. Mer entreprenörskap och företagande i skolan genom Ung Företagsamhet till unga i gymnasiet. 4. Ge lämplig myndighet i uppdrag att fungera som samlande aktör för stöd till unga som vill starta företag. 5.  Bidra med långsiktigt ekonomiskt stöd till aktörer som fokuserar på nyföretagande för ungdomar. 6. Skapa mer lättillgängligt starta eget-bidrag med sänkt åldersgräns samt ta bort kravet på arbetslöshet.

At t inte l ägga

Esabelle Dingizian (MP),

riksdagsledamot och ungdomspolitisk talesperson

Nykläckt

I varje nummer berättar vi om entreprenörer med nya företag och affärsidéer. Har du tips på spännande färskingar, mejla till [email protected]

Med jänkarbilar i siktet Foto: Jacob Härnqvist

Ystads Bilbesiktning är inte som andra bilbesiktningsföretag. Här samlas jänkarbilarna på rad, dagarna i ända. ”Kunderna kör gladeligen ända från Åsele”, säger vd Richard Gimser.

Richard Gimser har alltid haft en passion för bilar. När besiktningsmarknaden avreglerades bestämde han sig för att dra igång sin egen nisch – jänkarbilar. Ystad Bilbesik tning hittat en egen nisch inom besiktningsbranschen är tydligt. Redan ute på parkeringsplatsen står jänkarbilarna uppradade. På verkstadsgolvet är det återigen USA-bilar som dominerar. En passion som hängt med länge, menar ägare och vd Richard Gimser. – Jag har gillat jänkarbilar sedan tioårsåldern. Första bilen var en Cheva -57 som jag köpte när jag var tjugotre. Den har jag fortfarande kvar. Sedan har jag ett gäng andra Chevor från kringliggande årsmodeller. Med det stora bilintresset var det naturligt för Richard att starta ett eget besiktningsföretag förr eller senare. – Jag började jobba på Bilprovningen i Ystad 1997. Tretton år senare var jag ansvarig för samtliga besiktningsstationer i Skåne. När man pratade om avreglering av besiktningsmarknaden började jag fundera. Jag drev taxirörelse redan som tjugoåring och var sugen på att driva eget igen. Ett besiktningsföretag med fokus på amerikanska entusiastbilar lät som en bra nisch.

At t

14

Nummer 4-2014 www.entreprenor.se

Richard diskuterade konceptet med sina dåvarande kolleger Mats, Peter och Jörgen. – De ville gärna hänga på. Så när monopolet släpptes fritt var vi redo. Jag sade upp mig i december samma år och öppnade i maj 2011. Vi var det första privata och oberoende bilbesiktningsföretaget i Sverige.
 var många av kunderna bilentusiaster, även om Richard och hans gäng ända från början har besiktigat alla slags privatbilar och även tunga fordon. – Alla här brinner för bilar, liksom för att ge bästa möjliga service. Och servicen är handgriplig. Vi hämtar kundens bil ute på parkeringen och kör in den i verkstan. Under tiden kan ägare vara med under besiktningen eller fika i köket med andra kunder eller någon i personalen. Kunderna har strömmat in redan från början utan att Richard har lagt särskilt mycket pengar på marknadsföring. – Vi har kört på Facebook ända sedan början. Utöver det har vi bara gjort en aning Redan från början

radioreklam. Marknadsföringen har mest gått ryktesvägen. Det tar längre tid men är å andra sidan väldigt trovärdigt. Och ryk tet sträcker sig långt. Närmare bestämt över hela landet. – Vi får många kunder från närområdet, men även längre bortifrån. Vi har haft en Hot Rod -32 som körde hela vägen från Stockholm. Och en Cheva -52 från Åsele. Ägaren tänkte först besiktiga bilen hos Bilprovningen men fick inte den hjälp hon behövde. Vi hade hjälpt henne med dokumentationen inför besiktningen och till slut valde hon att köra hela vägen hit ner för att låta oss ta hand om alltihop. I skrivande stund håller Richard på att flytta företaget till större och nybyggda lokaler ett stenkast bort. Men han tänker inte växa för växandets egen skull. – Jag skulle ju kunna etablera företaget på fler orter. Men jag har rest en hel del tidigare och vet hur mycket tid det skulle bli ute på vägarna. Det är inte viktigt för mig att bygga någon slags koncern. Jag behåller hellre småskaligheten, det är då man har roligt. Jacob Härnqvist

Ystad Bilbesiktning Startår: 2011 Ort: Ystad Vd: Richard Gimser Antal anställda: 8 Affärsidé: Bilbesiktning med personligt och professionellt bemötande. Målgrupp: Bilägare över hela landet som registreringsbesiktigar sina importerade bilar eller gör en vanlig besiktning på sina entusiastbilar. Men även bilägare och lastbilsägare i närområdet som vill göra vanlig besiktning eller registreringsbesiktning.

Därför kommer vi att lyckas: Vi jobbar med det vi gillar, vi arbetar med entusiasm och glädje. Vi är tillgängliga och kontaktbara. Vi har gedigen kunskap och mångårig erfarenhet.

Användbarhet

BÄST I TEST

2011

Pyramid

A

nvändba BÄST rhet I TEST

Business

2011

Affärssystemet som växer med din verksamhet!

Läs mer på unikum.se

Användbarhet

BÄST I TEST

2011

Läs mer på unikum.se

Läs mer på www.unikum.se

Butik

Service Tjänster

Studio Handel Tillverkning Entreprenad

Tel 046-280 20 00 | [email protected] | www.unikum.se

För dig som redan är eller vill bli företagare Hos Bolagsverket hittar du som företagare flera e-tjänster som förenklar ditt dagliga arbete. Om du funderar på att starta ett företag eller om du redan driver ett företag finns användbara e-tjänster på bolagsverket.se. Du kan till exempel ändra styrelse, söka ett ärende eller kolla om din årsredovisning kommit in. — Från Bolagsverkets webbplats gick jag vidare till verksamt.se. Via e-tjänsten startade jag mitt företag. Det gick snabbt, smidigt och enkelt. Kennedy Katende Hälsoutvecklare, Sundsvall www.bolagsverket.se

Nykläckt

I varje nummer berättar vi om entreprenörer med nya företag och affärsidéer. Har du tips på spännande färskingar, mejla till [email protected]

Högtflygande satsning på franchisekedja Foto: Vilhelm Stokstad / TT

Banken sa nej, de stora galleriorna likaså. Ingen ville satsa på Happy Chicken. På ett år har Basel Almasari ändå lyckats bevisa att friterad kyckling är ett vinnande snabbmatskoncept.

Tio år efter flytten från Jordanien till Sverige är Basel Almasari på god väg att bygga upp en egen franchisekedja. Men trots ett stort intresse är ambitionen att Happy Chicken ska växa långsamt.

sig för obotlig optimist. För att lyckas måste man ha modet att satsa på sina idéer, resonerar han. När banken inte gav honom det lån han behövde för att starta den första Happy Chicken-restaurangen sålde han sin lägenhet för att få loss kapital. – Vi har fått göra en hel del uppoffringar för att starta våra restauranger. När jag tänker på all tid och kraft vi lagt ned så undrar jag hur vi fixat det egentligen, säger Basel Almasari. Han lutar sig tillbaka vid ett av borden i den 320 kvadratmeter stora restaurangen i Högdalen och berättar hur han hoppade av sin tjänst som assisterande restaurangchef för 100 anställda på restaurangkedjan Vapiano i augusti 2012. En och en halv månad senare drog han tillsammans med sin fru Alice och sin bror Wael igång Happy Chicken. Redan då var målet klart: att bygga en franchisekedja. Att gå från anställd med sex veckors semester till att bli sin egen chef utan någon ledig tid har varit en utmaning. – Nu landar alla problem hos mig. Samtidigt är det roligt och jag har bara kört på. Jag har fått stort stöd av mina före detta chefer under bygget av restaurangerna. Det har varit en trygghet. Basel Almasari kom till Sverige för tio år sedan från Jordanien med bara en gymnasieutbildning i bagaget. Han konstaterar att

Basel Almasari k all ar

16

Nummer 4-2014 www.entreprenor.se

tiden på Vapiano blev hans skola. – Jag har lärt mig hur viktigt det är att ha strukturer och rutiner för allt. Mina chefer var ekonomer och visade att man inte behövde kockutbildning för att starta en restaurang. I slutändan handlar ju allt om siffror. de största galleriorna i Stockholm, men ingen nappade på affärsidén. Till slut skrev de kontrakt på en lokal i Vårberg där ingen lyckats driva restaurang i mer än sex månader. Under en och en halv månad jobbade trion dygnet runt för att kunna öppna restaurangen. Den glada kycklingen som fått bli deras varumärke trycktes upp på skyltar, inredning leasades, köket rustades upp, menyer togs fram samtidigt som man letade efter leverantörer av ekologisk kyckling och anställde personal. Den ringlande kön utanför restaurangen på öppningsdagen glömmer Basel Almasari aldrig. – Jag trodde inte det var sant. Men vi hade inte räknat med hur mycket ström det går åt i ett storkök så elnätet blev överbelastat. Vi fick snabbt ta in en elektriker och sedan var vi igång igen. I januari i år öppnade de sin andra restaurang i Högdalen – tre gånger större än restaurangen i Vårberg. Även här har kunderna strömmat till och nu har galleriorna runt om i

Stockholm börjat höra av sig. – Vi skulle kunna starta många fler restauranger men efter ett turbulent år med mycket jobb så ligger vårt fokus nu på att hitta en stabilitet i vårt koncept i allt från mat och inredning till personalens bemötande av kunderna. Ska vi bygga en kedja måste det sitta innan vi kan gå vidare, säger Basel Almasari. Just nu förhandlar de med en större galleria i söderort och planen är att starta en tredje restaurang i slutet av året. Strategin är att skynda långsamt; att bygga ett starkt varumärke med åtta till tio restauranger för att dra igång franchisekonceptet. Konkurrenterna har varit få tills Kentucky Fried Chicken i början av året meddelade att de ska etablera sig i Sverige. Basel Almasari ler snett och medger att det hade varit bättre om den amerikanska kedjan väntat några år till. – Samtidigt kommer de att bidra till att friterad kyckling blir som vilken annan snabbmat som helst. Sverige är stort och konkurrens är roligt. Pernilla Nordström

Inför starten uppvak tades

Happy Chicken Startår: 2013 Ort: Vårberg och Högdalen Vd: Basel Almasari Antal anställda: 10 Affärsidé: Att erbjuda barnfamiljer ett näringsrikare alternativ till den friterade snabbmaten.

Omsättning: Planerad budget på cirka 9 miljoner kronor för båda restaurangerna (2014).                Vision: Att med stort kunnande och ett starkt varumärke växa på snabbmatsmarknaden i Sverige och övriga Norden.

Därför kommer vi att lyckas: Jag ger aldrig upp; problem är till för att lösas. Jag vet hur viktigt det är att ha strukturer på allt från matlagning till ekonomi. Jag vågar satsa på mina idéer, sätter upp mål och gör allt för att uppfylla dem.

Takkunnig Våra medlemsföretag förverkligar dina byggprojekt. Entreprenörföretagens medlemmar är företag professionella inom: • Byggnadsplåt – tak och fasad • Ventilation • Stål- och lättbyggnadsteknik På vår hemsida hittar du rätt företag för ditt byggprojekt www.entreprenorforetagen.se

Höstens kickoff på Cinderella Boka in höstens konferens på vår nöjeskryssare Cinderella redan nu till kalaspris. Ni får Östersjöns bredaste nöjesutbud på köpet. Utöver goda konferensmöjligheter väntar toppartister, liveband, dans, smakfulla måltider och en ljuvlig spa-avdelning. Från 639:- per person. Uppge produktkod SKONFX. I priset ingår: Dygnskryssning Stockholm–Mariehamn med del i Insidehytt. En buffémiddag och en buffélunch inkl vin, öl, läsk och kaffe, frukost samt fyra timmars konferens ombord inkl kaffe och frukt* Priset gäller 20/8–30/9 2014 vid minst 10 konfererande och när två vuxna delar hytt. *Det går bra att köpa till fler timmar om så önskas.

Läs mer på Vikingline.se eller ring för att boka 08-452 40 40.

NYHETER

Utdragna domstolsprocesser

förlamar företag

Domstolarnas långa och oöverblickbara handläggningstider i upphandlingsmål ställer till det för många företag. För Lindbergs buss innebar osäkerheten om utfallet i en rättsprocess att de tvingades säga upp drygt 100 personer.

UPPHANDLING

rätt att överklaga ett upphandlingsbeslut, till exempel ett företag som förlorat en upphandling. Sju procent av alla annonserade upphandlingar överprövas. För upphandlingar inom transporter är siffran nästan 20 procent, enligt Konkurrensverket. Överklagade upphandlingar kan ta lång tid för domstolarna att behandla och processerna drar ofta ut på tiden. Det kan dröja månader, i vissa fall år, innan ett besked kommer. Handläggningstiderna varierar kraftigt mellan olika förvaltningsdomstolar, visar ny statistik som tidningen Entreprenör har begärt ut från Domstolsverket. I Linköping tar ett upphandlingsärende i snitt 1,7 månader från att det kommer in till förvaltningsdomstolen till att det avgörs. I Härnösand tar det 4,3 månader. För upphandlingsmål som rör färdtjänst är skillnaderna ännu större. I Uppsala Förvaltningsdomstol tar ett ärende i snitt 6,7 månader, medan ett motsvarande ärende i Luleå tar 1,4 månader. 25 procent av färdtjänstmålen i Uppsala tar över 9,8 månader

All a leverantörer har

”Det är inte rimligt att att företag går i konkurs medan de väntar på besked”, säger Anders Österlin, lagman och chef vid Förvaltningsrätten i Karlstad.

att behandla i första instans. Då ska man komma ihåg att ärendet ofta slussas vidare till ytterligare instanser. – Det här är ett jätteproblem i vår bransch. Det drabbar beställaren, den som har vunnit upphandlingen och den som överklagar. Handläggningstiderna är ett hot mot rättssäkerheten, säger Lars Annerberg, ansvarig för upphandlad linjetrafik och skolskjuts på Sveriges bussföretag. företag som drabbats hårt är Lindbergs buss i Örebro. Förra året vann de en upphandling av färdtjänst och sjukresor för perioden 1 juli 2014 – 30 juni

Et t

2019, vilket innebar att de skulle få behålla uppdraget de skött åt Länstrafiken i Örebro i flera år. Men upphandlingen överklagades av Sandarna Transport till både förvaltningsdomstolen och kammarrätten med kraftiga förseningar som följd. Ärendet blev till exempel liggande i förvaltingsdomstolen i nästan ett halvår. – Anbuden lämnades in i juni 2013. Nu är det maj 2014 och vi har fortfarande inget avtal som är undertecknat, säger Bengt Andersson, driftchef på Lindbergs buss. I väntan på den slutliga domen tvingades Lindbergs buss att säga upp 114 förare, tjänstemän och verkstadsmedarbetare. Företaget väntade in i det sista, men till slut vågade de inte riskera att stå med avlönad personal som saknade arbetsuppgifter. tilldel ades Lindbergs buss till slut ett nytt avtal från Landstinget/Länstrafiken som de för närvarande granskar (reds anm: När tidningen gick i tryck var avtalet inte påskrivet). Men de långa och oförutsägbara

Nyligen

”Att överklaga får inte bli en kostnadsfråga”

I slutet av 2013 tillsatte regeringen en utredning för att se över regelverket kring överprövningar vid offentliga upphandlingar. Utredningen ska lämna sitt slutbetänkande den 15 juni 2014.

UPPHANDLING

Varje år upphandl as varor och tjänster för omkring 600 miljarder kronor. Det handlar om allt från läkemedel och skolskjutsar till

18

Nummer 4-2013 www.entreprenor.se

kontorsmaterial. En upphandling som överprövas stoppas i regel, vilket kan leda till en rad problem. En utdragen överprövning kan

domstolsprocesserna har gjort att företaget inte kunnat förbereda sig för att sköta uppdraget på ett optimalt sätt. – Vi har inte kunnat beställa nya fordon och vi har inte heller kunnat rekrytera den personal som kommer att behövas, säger Bengt Andersson. Förutom att domstolarna

sätta stopp för alla möjliga typer av varor och tjänster, ett problem både för beställaren och de drabbade medborgarna. Men det innebär också problem för företag som lämnat anbud i de aktuella upphandlingarna. Förseningar kostar tid, kraft och pengar. Stefan Attefall, civilminister, är medveten om problemet. – Vi måste hitta sätt att öka effektiviteten i offentliga upphandlingar. När processerna drar ut på tiden kan det leda till stora problem

NYHETER

Stora skillnader i domstolarnas handläggningstider Handläggningstider för upphandlingsmål (2013, snittid)

4

2

4,3

Förvaltningsrätten i Härnösand

1,7

Förvaltningsrätten i Linköping

0

Handläggningstider för färdtjänstmål (2013, snittid)

a n ta l m å n a d e r

6

4

2,3

Hela landet

Källa: domstolsverket

6

a n ta l m å n a d e r

Lindbergs buss tvingades säga upp 100 personer när en domstolsprocess drog ut på tiden. Ändå hade företaget vunnit upphandlingen.

6,7

Förvaltningsrätten i Uppsala

3,2

2

1,4

0

Förvaltningsrätten i Luleå

Hela landet

Upphandlingar drar ofta ut på tiden på grund av långa rättsprocesser. Förvaltningsrätten i Uppsala och Härnösand är sämst i landet. 25 procent av färdtjänstmålen i Uppsala tar längre tid än 9,8 månader och 25 procent av målen i Härnösand tar längre tid än 6,2 månader.

måste arbeta snabbare anser han att reglerna kring överklaganden måste ses över. – Ett överklagande kan bli liggande i månader i domstolen utan åtgärd. Dessutom behöver upphandlingsunderlagen vara mycket tydliga. Branschen efterlyser att upphandlaren väger in en kvalitetsfaktor istället för att

bara titta på lägsta pris. Anders Österlin, lagman och chef vid Förvaltningsrätten i Karlstad, håller med om att handläggningen i domstolarna tar alldeles för lång tid. Han anser att det borde sättas en bortre tidsgräns för hur lång tid ett upphandlingsmål får ta att handlägga, längre än 30 dagar borde inte vara rimligt.

för både den offentliga verksamheten och för vanliga människor i deras vardag. Det är inte en acceptabel situation, säger han i en kommentar på regeringens hemsida. undersöka för- och nackdelar med ansökningsavgifter i domstolen, det vill säga att det ska kosta pengar för att få ett upphandlingsmål prövat. Dessutom ska utredaren undersöka om den som förlorar målet ska betala alla processkostnader. Stefan Holm, näringspolitisk expert på

Regeringens utredning sk a

– Om ärendet dessutom slussas vidare till ytterligare instanser kan processen hålla på nästan hur länge som helst. Självklart är det inte rimligt att företag går i konkurs medan de väntar på besked från domstolen, säger han. Till viss del kan problemet bero på personalbrist, men Anders Österlin vill se regelförändringar.

Almega, tycker att förslagen är direkt dåliga. – Det är viktigt att rätten att överklaga finns kvar och att man inte begränsar möjligheten till överprövning genom till exempel ansökningsavgifter. Rättssäkerhet får inte bli en kostnadsfråga för mindre företag. Av de upphandlingar som överprövas får den klagande leverantören rätt i nästan 30 procent av fallen, enligt Konkurrensverket.

– Den som vill dra ut på en domstolsprocess kan göra det utan hinder från lagstiftarens sida. Både den som överklagar och motparten kan i oändlighet skicka in nya skrivelser med nya grunder och omständigheter för att förhala processen. Någonstans måste man nog sätta ned foten och ta en muntlig förhandling i stället. DM

“Upphandlingsmål skulle med fördel kunna koncentreras till ett mindre antal domstolar”, säger Stefan Holm, Almega.

DM

www.entreprenor.se Nummer 4-2013

19

NYHETER

Forskarhjälp vässar

mindre företag

FoU Genom projektet Creative Competetive Jobs får småföretag i Östersundsregionen en möjlighet att jobba tillsammans med forskare vid olika universitet för att utveckla sina verksamheter. Sverige

investerar

stora

summor i forskning och utveckling, men ofta handlar det om investeringar som små- och medelstora företag inte ser skymten av. Att forskningsresultaten stannar innanför akademins väggar är ett stort samhällsproblem, enligt Selma Halepovic, projektledare vid Lunds universitet och en av personerna bakom initiativet Creative Competetive Jobs. – Tanken med projektet är att skapa samarbeten mellan små- och medelstora företag och universitet så att forskningen kan göra verklig nytta. I dag har de flesta småföretag ingen som helst tillgång till forskarkompetens. Det vill vi ändra på, säger hon. till projek tet föddes vid Lunds universitet, som hade tröttnat på kritiken om att svenska universitet och högskolor inte är lika bra som andra EU-länder på att nyttogöra sin forskning. Tillsammans med akademin i Danmark drog de igång en målinriktad satsning för att råda bot på problemet.

Idén

Tack vare projektet Creative Competetive Jobs har företaget där Johanna Norup arbetar, Norups Gård Bioraff, kunnat avsätta resurser till att utveckla effektivare processer för att producera biogas.

Företag i Öresundsregionen med 2-250 anställda fick en möjlighet att låta en eller två av sina medarbetare bli anställda av ett universitet under sex månader med en egen forskare till sitt förfogande. Företagen fick skicka in ansökningar och motivera varför just de skulle få skicka

Toppchefer listar innovativa företag Det är de klassiska svenska storföretagen som anses vara mest innovativa när man frågar beslutsfattare. Det visar en Sifo-undersökning gjord på uppdrag av it-företaget Dassault Systèmes. Delade vinnare blev Ericsson och Ikea med vardera 16,3 procent av rösterna från de beslutsfattare som fick frågan. Volvo kom på tredje plats med 11,1 procent, Astra Zeneca kom på fjärde plats medan Autoliv, Saab, Sandvik, Scania och Spotify delade femteplatsen.

20

Nummer 4-2013 www.entreprenor.se

en representant. Till slut valdes 15 företag ut. Selma Halepovic hoppas att företagen tar chansen att absorbera så mycket kunskap de bara kan. – Representanterna får jobba tillsammans med en forskare för att lösa ett specifikt problem som företaget har. Genom att låta före-

tagare komma in i forskarvärlden på det här sättet hoppas vi att de får nya infallsvinklar som de kan implementera när de återvänder till företaget. Förhoppningen är att det leder till fler jobb och ökad tillväxt, säger hon.   Johanna Norup och Bertil Svensson på företaget Norups Gård Bioraff är två av dem som har antagits till programmet. De har hunnit jobba några veckor på sin nya arbetsplats, Lunds universitet. – Det här är en fantastisk möjlighet, för mig och för företaget. Utan hjälp från projektet hade företaget där jag jobbar inte kunnat avsätta resurser till den här typen av utvecklingsarbete, säger Johanna Norup. Nu sk a de med hjälp av forskare vid universitetet utveckla effektivare processer för att producera biogas. Bland annat ska de testa hur de kan reducera svavelutsläppen. – Det ska bli spännande att se vad vi kommer fram till för resultat. Kanske kan vi bidra till att företaget kan anställa fler, säger hon. Creative Competetive Jobs finansieras till hälften av EU-pengar och till hälften av deltagande universitet, högskolor och samarbetspartners i Öresundsregionen. Totalt har projektet skramlat ihop omkring 20 miljoner kronor till ändamålet. 

5710.

Så många bolag nyregistrerades hos Bolagsverket i april i år. Det är en ökning med 2,5 procent jämfört med samma period för ett år sedan. Även i mars var det en uppgång. Dessförinnan har nyföretagandet haft en negativ trend under en längre period. Mest ökar antalet aktiebolag medan antalet nykläckta egenföretagare blir färre.

DM

Företagsamt Även en entreprenör

Oscar Schwartz

är osäker ibland

Viktoria Lyttkens. Du har skrivit en bok, ”Kan du-Kan jag” där framgångsrika entreprenörer berättar sina historier.

Hall å där...

Varför har du skrivit boken? – Jag har alltid varit intresserad av entreprenörskap och vad som gör att en del människor vågar ta steget. Är de annorlunda på något sätt? Och om nu jag är nyfiken på det, då tänkte jag att då måste andra unga också vara det.

Behövs den typen av inspiration? – Absolut. Många jag känner, och som jag tror skulle bli jättebra

Skribent, debattör och entreprenör som grundat internetföretaget Bahnhof. Kontakta krönikören: http://swartz.typepad.com/

Var finns entreprenören?

Jag hörde en debatt mellan ledarna för de två största partierna detta dubbelvalår som i mångt och mycket handlade om vikten av utbildning. En välutbildad befolkning är nog bra. Men någon måste ju anställa också. I Sverige är 2,8 miljoner sysselsatta i privat sektor (inklusive egna företagare) och hälften så många i offentlig. Företagandets villkor borde vara viktigt när man säger sig satsa på jobben alltså. Jag inventerade partiernas hemsidor. Detta är ingen valguide. Bara en översikt över rubrikfrågor hos partierna för att ta tempen på politikens företagarklimat:

• (KD) lyfter fram familj, barn, skola och försvar bland rubrikerna. Att “företagande och arbete” ska vara en av profilfrågorna märks inte alls.

Vad kom du fram till, är framgångsrika entreprenörer annorlunda? – Nej, egentligen inte. De har varit lika osäkra som oss andra men har ändå vågat ta steget att satsa på vad de brinner för. Det är sex entreprenörer som berättar sin historia, bland andra Pigge Verkelin, Annica Högström och Maria Masoomi. Hur gjorde du urvalet? – Jag ville ha en så bra blandning som möjligt, män, kvinnor, utländsk bakgrund. En del kände jag till sedan tidigare, andra fick jag tips om och så kontaktade jag dem. En och annan ville inte vara med men de som nu är intervjuade var alla väldigt positiva till idén att berätta sin historia som inspiration för unga.

NYHETER

(FP) säger att partiet står för jämställdhet, integration, Europa och skolan men även för jobb och företagande – fast på svepande vis.

•

(V) brinner för välfärd, jämlikhet, hbtq, feminism, vård, omsorg, fritidshem – i en värld där företagare tycks saknas.

•

Viktoria Lyttkens har intervjuat sex framgångsrika entreprenörer i sin nya bok.

• (SD) tycker invandring, brottslighet och äldreomsorg är viktigast. Inga företagare i sikte.

entreprenörer, tror att det är svårt, att det är en annan värld och att de som driver företag är så coola och häftiga. Men de är ju som oss alla. Det hoppas jag att den här boken ska ändra på.

• (MP) anser att vår tids toppfrågor är klimatet, öppenhet för migration, skola, vård och hbtq. Man nämner dock att växande småföretag ju kan vara en källa för nya jobb.

Du är 20 år, vad har du för framtidplaner? – Just nu går jag på Handels i Stockholm och jag vet att jag kommer att jag förr eller senare kommer att starta ett företag. Nu vet jag att jag vågar!

•

AC

Så blir entreprenören bra på att kommunicera Bloggat Entreprenörs blogg Företagsamt är skriven av och för entreprenörer

och följer en handfull företagare i deras vardag. Läs Navid Modiris blogginlägg som handlar om hur entreprenörer kan bli bättre på att kommunicera. Navid Modiri är entreprenör, artist och kommunikationskonsult. Ett tips är att lära sig lyssna: ”Energin du har är fantastisk. Håll kvar i den samtidigt som du stänger munnen och öppnar öronen”, skriver han. Kika in på bloggen www.entreprenor. se/blogg!

• (C) trycker på miljön, landsbygden och jobb i hela landet. Som enda parti nämner man småföretagare på förstasidan.

(PP) har sin integritetsplattform men framhåller också ”innovation och teknisk utveckling och nya idéer som ger upphov till nya företag”, inte bara som en väg till dugligare anställda som storpartierna. Företagarförankringen är svag bland EU-kandidaterna.  Moderaternas Anna Maria Corazza Bildt kallar sig själv entreprenör. Hon säljer italienska delikatesser och driver hotell. Piratpartiets Christian Engström nämner sin bakgrund som småföretagare. Kanske är företagande idag så accepterat som välfärdens grund att man bara nämner det pliktskyldigt? Man kan hoppas. Fast vad säger alla entreprenörer, känns det inte lite otacksamt trots allt?

www.entreprenor.se Nummer 4-2013

21

NYHETER

Allt fler kommuner vill ha bonus av företagen Det kallas ”förvaltningsavgift” eller ”avtalsadministrationsavgift”. Men bakom orden döljer sig krav på att företag som levererar varor eller tjänster till en kommun ska betala en provision. Dessutom ska företagen hålla reda på administrationen kring affärerna.

Upphandling

Utan provision inga affärer med kommunen. Den trenden har allt fler upphandlare anammat och det är ett system som retat upp många företagare. Upphandling i en kommun görs

för att säkra tillgången på varor och tjänster. Med ett konkurrensutsatt anbudsförfarande garanteras hög kvalitet, allt för att spara skattepengar. Men nu har allt fler kommuner börjat kräva en bonus av de företag som är upphandlade. I Karlskrona vill kommunen ha en procent

som kickback med motiveringen att det underlättar arbetet med att föra statistik över hur avtalen fungerar. En statistik som dock företagen förser kommunen med, genom att de själva tvingas räkna fram hur mycket de sålt för och därmed bestämma hur mycket bonus som ska betalas in. I Karlskronas fall, som köper

varor och tjänster för 700 miljoner årligen, innebär det teoretiskt en intäkt på 7 miljoner per år men kommunen lägger inte bonus på alla upphandlingar. Upphandlingschefen i kommunen menar att de pengar som kommer in från företagen används till att utveckla upphandlingsarbetet och göra det bättre. Men det är ett argument

som inte biter på företagen. – Ska verkligen upphandling, som är en så viktig del av kommunens verksamhet, finansieras av företagen? frågar Joakim Andersson på Dynacon AB. ensam om att kräva bonus av företag som gör affärer med kommunen. En kartläggning som Svenskt Näringsliv gjort visar att bruket av bonusar ökar och finns i kommuner som Växjö, Alvesta, Södertälje, Malmö, Göteborg och Vänersborg. Upphandlingar är ett av de områden som hamnar högt när företagen beskriver regelkrångel och dålig förståelse för företagens villkor. Med krav på provisionsinbetalning och administrationen kring den, ökar krånglet än mer. I vissa fall har företag i de berörda kommunerna valt att avstå från att lämna anbud i upphandlingar som innehåller krav på bonusar. – Det är en allvarlig signal på att det här inte är ett bra system. Redan idag finns ett utbrett missnöje med kravställandet kring upphandlingar. Att dessutom kräva reda pengar av dem som gör affärer med en kommun är provocerande för många och visar än en gång på bristande förståelse inom olika förvaltningar för hur företagandet går till, säger Birgitta Laurent, upphandlingsexpert på Svenskt Näringsliv.

K arlskrona är inte

AC

Bakslag i konkurrensmål

Nyligen friade Stockholms tingsrätt Strömstads Badanstalt i ett uppmärksammat konkurrensmål. Domen är nu överklagad av Konkurrensverket.

Konkurrens

tog Per Andersson upp konkurrensen med det kommunala bolaget Strömstads Badanstalts gymverksamhet genom att öppna Westcoast Fitness Center. Men det har varit konkurrens på olika villkor. Bland annat har Strömstads Badanstalt kunnat ha lägre priser än det privata

I januari 2009

22

Nummer 4-2013 www.entreprenor.se

gymmet och kunnat få sin hyra till stora delar subventionerad, menar Per Andersson. Konkurrensverket lämnade in en stämningsansökan 2012 och domen i Stockholms tingsrätt kom nyligen. Visserligen anser domstolen att gym- och spaverksamheten är olaglig, men väljer ändå att fria kommunen

med motiveringen att det trots den kommunala verksamheten varit möjligt att etablera ett privat gym. Domen är överklagad till Marknadsdomstolen. – Varför ska det vara så svårt på vårt marknadsområde, när konkurrensen fungerar på andra områden? undrar Per Andersson. HS

forskaren som fick tillgång till googles

hemligheter Annik a

Steiber,

rådgivare

och forskare, har som den enda forskaren i världen fått studera och intervjua anställda på Googles huvudkontor i Silicon Valley under ett års tid. Studien gjorde att hon insåg att det saknades välpaketerade lösningar för hur företag och organisationer ska ledas i en snabbföränderlig värld. – Tittar man på många traditionella industrier idag står de inför stora förändringar inom sina branscher. Företag måste hitta nya tillväxtmöjligheter när kärnverksamheten försvinner, säger hon. Google är ett av världens mest innovativa företag i en bransch som ständigt förändras. Företaget har vuxit mycket snabbt och samtidigt lyckats behålla sin innovationskraft, till skillnad från många andra.  Hon pek ar på att Google har utvecklat en managementmodell som är integrerad i hela organisationen där alla samarbetar för att skapa en miljö där innovationer får ta stor plats. Hon har hittat flera saker som sticker ut. – Det första man har är ett visionärt ledarskap med en teknikkunnig ledning som sätter höga ambitioner. Man lyckas också kommunicera det och få med sig sina anställda. Ledningen är också aktivt engagerad i den dagliga operativa verksamheten, säger hon. Googles affärsidé är att samla all världens information och vara en innovationsmotor, vilket är något som genomsyrar hela verk-

NÄR-NÅGON-SKRIVER-UTLITE-FÖR-MYCKET-KLUBBEN

foto: chalmers

Innovation Annika Steiber är den första forskaren i världen som har fått komma Googles anställda riktigt nära. Under ett års tid fick hon leva med ledning och medarbetare och göra djupintervjuer. Erfarenheterna resulterade i boken Googlemodellen.

ALLA-VI-SOM-TITTAR-SNETT-

Forskaren Annika Steiber har fått en unik inblick i Googles sätt att arbeta och förmedlar nu sin visdom i en boken Googlemodellen.

samheten. Googles produkter som drar in pengar, exempelvis AdWords, är endast ett finansieringsmedel för att uppnå det högre syftet  – att ständigt skapa nya innovationer. Företagets anställda uppmanas att tänka nytt och fritt, samtidigt som de har tydliga krav och förväntningar på vad som ska levereras. – Från managementhåll vågar man att släppa kontrollen, det vill säga att bygga in en flexibilitet i organisationen som gör att beslut kan fattas snabbt och effektivt, säger hon. om en stor nyfikenhet för Googlemodellen bland svenska företag. – Jag försöker förmedla principer som jag ser att Google bygger sin managementmodell på. Första steget är att tro på att dessa principer är strategiskt viktiga för företagets överlevnad. Sedan handlar det om att omsätta dessa principer internt till nya sätt att leda, organisera och bedriva HR processer.

Annik a Steiber vit tnar

Henrik Nygren

JUST NU!

10 % RABATT

Kontorsvaror för det lite mindre företaget. Och det större förstås! Nu 10 % rabatt på alla kontorsvaror.* Beställ innan klockan 16 så skickar vi dina varor samma dag. Erbjudandet gäller t.o.m. 12/6 2014. * Bläck och toner ingår inte i kampanjen.

Text: Jakob Stenberg Foto: Mikkel Örstedholm

städning. Med studentmössan på huvudet gick stockholmaren Hjalmar Winbladh en ljusnande framtid till mötes i slutet på 80-talet. – Jag och några vänner ville lära oss hur företagande, bokföring och marknadsföring fungerar, av ren nyfikenhet. Vi kom fram till att det enklaste sättet att lära oss det var att starta ett företag, säger Hjalmar Winbladh.  På så sätt kom städbolaget Pedant till 1989 och bolaget erbjöd städning av trappuppgångar och kontor. Städade gjorde Hjalmar Winbladh och hans kamrater själva. Pedant var det första exemplet på den drivkraft som sporrar honom än idag – att utmana marknader som inte fungerar och se om nya affärsidéer håller. Städsatsningen gick runt ekonomiskt och företaget hade som mest en anställd, även om tanken hela tiden var att påbörja studier så fort projektet kändes klart. Planenligt blev det därför ekonomistudier på universitetet, men i samma veva fick Hjalmar nys om budbranschen och hur ineffektiv den var. Nyfikenheten tog överhanden och budfirman Pedal grundades. Men precis när bolaget drog igång slog 90-talskrisen till och det drabbade företaget hårt. – Vi lyckades överleva tills konjunkturen vände, mycket tack vare ett system som vi tagit fram för logistik. Chaufförerna förseddes med en mobil logistiklösning som gav dem information med hjälp av telefoner. Logistiklösningen blev en språngbräda till hans nästa bolag, Sendit. – Ganska snart insåg vi att det var Sendit som var grejen och försökte sälja systemet till åkeriföretag i andra städer. Men branschen var teknikfientlig och vi var för tidigt ute, säger Hjalmar Winbladh.

Allt började med

24

Nummer 4-2013 www.entreprenor.se

Under de nästkommande åren utvecklades systemet och kopplades ihop med det fenomen som Hjalmar såg allra mest potential i; mobilt internet. 1994 var mobiltelefoner inte bara ovanliga utan även dyra och klumpiga. Väldigt få modeller hade stöd för tvåvägs-sms eller data och mobiltäckningen var minst sagt bristfällig. Men Hjalmar Winbladh var övertygad om att mobilt internet var framtiden och Sendit blev därmed världens första mobila internetföretag. Och omvärldens inställning ändrades. Men samtidigt som Sendit växte uppstod problem. Företagets it-system och server var baserad på Microsofts teknik, en vågad satsning inom telekom på den tiden. Tekniken var ny och serverkapaciteten räckte snart inte till. Hjalmar Winbladh hörde av sig med klagomål till Microsoft, världens mäktigaste it-företag vid millennieskiftet. Och Microsofts huvudkontor lyssnade uppmärksamt på synpunkterna från den svenska entreprenören. Mitt under en fest på Sendits kontor återkom datorjätten. Hjalmar Winbladh gick in i ett angränsande rum och fick sitt livs överraskning.   – Microsoft la fram ett förslag om att köpa Sendit. Jag blev paff. Summan var på 1,3 miljarder kronor. Förhandlingarna skedde snabbt och under stort hemlighetsmakeri, men till slut var parterna överens. Den då 31-årige entreprenören hade sålt sitt företag för över en miljard kronor till amerikanska Microsoft. Men utöver en ny ekonomisk verklighet innebar försäljningen även att Hjalmar Winbladh plötsligt var anställd. En märklig känsla, medger han. Till en början gick arbetet bra, familjen fann sig till rätta och njöt av att befinna sig i it-världens epicentrum.

www.entreprenor.se Nummer 4-2013

25

Trots miljoner på banken startar Hjalmar Winbladh ständigt nya företag. Idag driver han det digitala presentkortsföretaget Wrapp.

Wrapps stora marknad finns i USA och undan för undan har bolagets huvudkontor flyttat från Stockholm till San Francisco.

– Men under det andra året insåg jag att Microsoft gjorde fel analyser av framtiden. De fokuserade på att förbättra Office-paketet och Windows medan världen runtomkring förändrades. Andra aktörer såg framtiden i mobiler, men Microsoft missade det tåget. Det var frustrerande att inse och jag kände mig låst. Svensken ville utveckla mobilens potential, men uppfattade Microsofts satsning som halvhjärtad.  Gehöret från ledningen uteblev och resurserna var få. Till slut fick Hjalmar Winbladh nog och sa upp sig. När pressen släppte infann sig en känsla som han tryckt undan i femton år som serieentreprenör – trötthet. Istället för att fortsätta framåt tog han ett steg tillbaka. I månader guppade familjen Winbladh runt i en båt på Stilla havet. Förlorad tid togs igen. – Det är det bästa beslut jag någonsin tagit. När det gäller jobb så avskyr jag att vara understimulerad, men när jag är ledig vill jag ha så lite som möjligt att göra. Där och då, i Stilla havet med familjen, tog jag igen för allt jag hade missat under en mycket lång tid. Det låter klyschigt, men då förstod jag att pengar inte är viktigt. Det viktigaste är att man mår bra.

– Apple och Google hoppade samtidigt på tåget som Microsoft missade, vilket öppnade upp ekosystemet kring mobiler. Det gjorde Rebtels framgångar möjliga. Idag omsätter Rebtel 100 miljoner dollar. Spelkartan har ritats om och gett företag nya möjligheter i relation till konsumenterna. Och just relationen till konsumenterna var och är en outvecklad marknad, insåg Hjalmar Winbladh efter ett par år med Rebtel. Traditionellt sett har marknadsföring inom detaljhandeln handlat om

It-revolutionen var dock varken över eller färdig med Hjalmar Winbladh. En dag på familjebåten ringde Marcus Wallenberg och erbjöd honom att bli rådgivare inom mobilt internet. Hjalmar tackade ja till tjänsten, som innebar resor jorden runt. Av en slump stötte han ihop med entreprenören Niklas Zennström, som berättade om sin senaste idé, Skype. Idén var svindlande och öppnade nya dörrar. Bakom en av dem fanns Hjalmars blivande skapelse Rebtel. Tanken med Rebtel var att bryta ned teleoperatörernas oligopol genom att erbjuda nya billigare tjänster för mobilabonnenter. Utlandssamtal skulle kosta mindre och motsvara taxan för lokalsamtal. Mobilen hade äntligen öppnats för innovation vilket möjliggjorde satsningen.

26

Nummer 4-2013 www.entreprenor.se

Serieentreprenör och affärsängel Namn: Hjalmar Winbladh Ålder: 45 Bor: Orminge, utanför Stockholm Familj: Fru och två döttrar, 15 och 19 år. Gör: Grundare av Wrapp, serieentreprenör och affärsängel. Förebild: ”Jag har stor respekt för alla entreprenörer. Alla som vågar och inte ger upp är värda respekt. Under årens lopp har jag lärt känna Niklas Zennström och Reid Hoffman som har inspirerat mig mycket.” Min första affär: ”När jag som barn sålde en 50-öring för en krona till min mormor. Jag har en känsla av det berodde på charm snarare än en bra affärsmodell. Och att mormor var snäll.” Min sämsta affär: ”Troligtvis mina båtköp. Jag är en manisk seglare, det är mitt sätt att koppla av. Båtar är emotionella köp och jag vet att de ofta är ekonomiska förlustaffärer.” Min bästa affär: ”När familjen köpte en båt och seglade i Stilla havet. Det är mitt livs bästa beslut.”

Digitala presentkort är Hjalmar Winbladhs senaste affärsidé. Förra året hamnade Wrapp på fjärde plats på listan över svenska företag som tagit in mest riskkapital, närmare 99 miljoner kronor. www.entreprenor.se Nummer 4-2013

27

Efter att Hjalmar Winbladh sålt Sendit till Microsoft och sedan arbetat där ett par år sa han upp sig och köpte en segelbåt. Tillsammans med familjen seglade han i Stilla havet under ett år. “Det är mitt livs bästa beslut”, säger Hjalmar Winbadh.

fasta priser, pappersannonser och klassisk tv- och radioreklam. ”En outvecklad marknad”, tänkte han, och började skissa på en lösning för att utveckla handelns relation till konsumenterna. Skissen resulterade 2011 i det digitala presentkortsföretaget Wrapp. Successivt flyttades fokus från Rebtel till Wrapp. – Wrapp tar bort mellanhänderna. Det första steget är att man kan ge gratis presentkort till vänner på exempelvis Facebook. Marknadsföringskostnaderna för detaljhandlaren skjuts på så sätt över till konsumenterna. När en konsument ger ett presentkort sprids företagets varumärke samtidigt som konsumenten gör någon glad. Alla tjänar på det. pekar Wrapps utveckling stadigt uppåt. De flesta svenska Facebook-användare lär ha sett färgglada Wrapp-presenter i sina nyhetsflöden. Styrelsemedlemmarna i företaget speglar också det nätverk som Hjalmar byggt upp under åren; Linkedins Reid Hoffman, Skypes Niklas Zennström och Johan Brenner från riskkapitalbolaget Creandum, som är vd. Förra året hamnade Wrapp på fjärde plats på listan över svenska företag som tog in mest riskkapital, närmare 99 miljoner kronor. Bara musiktjänsten Spotify, miljöteknikföretaget Flexenclosure och tv-tjänsten Magine tog in mer, enligt tidningen Dagens Industri.

Trots hård konkurrens

Varför tror du att du har startat så många företag? – Något måste man ju göra. Skämt åsido, framför allt är jag naiv och brinner för att utmana ineffektiva system. Jag älskar ny teknik, främst mobiler och internet. Jag är bra på att ta icke-kvalificerade beslut, att gå på magkänsla. Det måste man göra när branscher förändras så fort och man inte kan veta vad som väntar runt hörnet. USA är landet där marknaden är störst och möjligheterna till expansion finns. Wrapps kontor i Vasastan flyttas därför successivt till huvud-

28

Nummer 4-2013 www.entreprenor.se

kontoret i San Francisco. Tillvaron innebär ett regelbundet flängande över Atlanten för Hjalmar Winbladh, som däremot inte har några planer på att lämna Sverige igen. Sverige är ett väl ansett land för it-entreprenörer och anledningarna är många. – Vi svenskar är positiva till ny teknik och har bra bredbandsutbyggnad, 3G, och mobilt bredband. Många har de senaste mobilerna. Dessutom har synen på entreprenörskap förändrats. På Pedants tid var det fult att vara entreprenör, idag är det annorlunda. Det är fint att våga och det uppmuntras, både från samhället och från media, säger Hjalmar Winbladh. Men mer kan göras för att förenkla entreprenörskap och uppmuntra till innovation. – Skattesystemet är numera mer fördelaktigt för att ta risker och bli entreprenör. Problemet är att det är svårt att ta sig igenom den medelstora fasen, vilket innebär att många entreprenörer säljer när de hamnar i den fasen. Dessutom är det svårt att göra sig av med anställda. Där är situationen annorlunda i USA. Det behövs mer flexibilitet även i Sverige för att våga växa och anställa.  Trots 25 år i branschen upplever Hjalmar Winbladh att företagandet aldrig har varit roligare än nu. Branschen befinner sig i en kreativ fas där utvecklingen går snabbare än någonsin förr. – Vi lever i en otrolig tid för innovationer, vilket är spännande. Samtidigt som det aldrig har varit lättare att starta ett globalt bolag, har det aldrig varit svårare att lyckas. s

Hjalmar Winbladhs bästa tips för start-ups: ”Fokusera så snävt som du bara kan. Försök hitta en nisch, men var gärna global. Gör inte samma sak som någon annan, fast lokalt.”

Statistiskt sett är du Centerpartist. I alla fall om man får tro opinionsundersökningarna* när det gäller svenskarnas inställning till EU. Då tycker du med all sannolikhet så här: EU ska satsa mer på miljön och förnybar energi. EU ska göra färre saker men göra dem mycket bättre. Och så tycker du att Sverige ska behålla den svenska kronan som valuta och inte införa euron. Ungefär så. Då kan det vara bra att veta att det finns ett borgerligt parti som tycker precis som du. Rösta på Centerpartiet i EU-valet. Gör EU-testet på centerpartiet.se/EU-testet

* Demoskop 2014-03-17.

Island

71,3

25 maj är det dags för EU-val, men hittills har det varit svårt att locka svenskarna till valurnorna. För svenska företag är dock EU-valet och Europas inre marknad en livsviktig fråga. Två tredjedelar av svensk export går till andra EU-länder och värdet av exporten motsvarar en fjärdedel av Sveriges BNP. Tidningen Entreprenör har talat med företagen Babybjörn, Woolpower, Klarna och Design Online om den inre marknadens betydelse för deras tillväxt.

Irland

Storbritan

nien

49,6

Text: Peter Ceder, Maja Cronstedt, Henrik Nygren, Jakob Stenberg och Henrik Svidén

Frankrik

e

Por t

uga

l

18,1

30

Nummer 4-2013 www.entreprenor.se

Spanie

n

116,7 Sveriges varuexport

USA 67,9

Nästan två tredjedelar av Sveriges varuexport och mer än tre fjärdedelar av varuimporten sker på den inre marknaden. (miljarder kronor, 2013)

Norge

57,8

77,0

till några av de viktigaste handelspartnerna på och utanför den inre marknaden.

Finland

73,4 Estland

Sverig

e

109,4

Lettland

54,6

Litauen

Danma

rk

Ryssland

23,6

Japan 14,7

29,2

Nederl.

Kina 39,5

Polen

Belgien Tysklan d Licht.

Tjeckie

n Slovakie

n

Österrik

e

25,4

Slovenie

n

Ungern

Kroatie

n

Rumänie

n

Italien

Bulgarie

n

Greklan

d Källa: SCB via Macrobond

Malta Cypern www.entreprenor.se Nummer 4-2013

31

Linus Loveblad, vd på Woolpower, upplever att EU har krympt. Marknader är sammanflätade, företag fraktar varor från portugisiska Lissabon i väst till rumänska Constanta i öst, från finska Rovaniemi i norr till grekeiska Heraklion i söder.

är att man förstår att Europa måste vara starkt för att kunna påverka en demokratisk utveckling i hela världen. Det är Björn Jakobsons slutkläm efter ett timslångt samtal om historia, EU och hur han upplevt utvecklingen i Europa sedan han startade företaget Babybjörn i början av 60-talet. Han har många historier om problemen att göra affärer innan EU:s  inre marknad skapades. Som till exempel när det nystartade Babybjörn fick en stororder från en tysk postorderfirma. Det ställdes motkrav: Kunden krävde att varorna levererades från ett tyskt lager för att undvika tullavgifter och det var bara för Babybjörn att acceptera. – Det kostade vansinnigt mycket att ha varulager i Tyskland, runt 16 procent av försäljningen gick till att finansiera det, säger Björn Jakobson. – Så lite internationaliserat var det då. Idag säljer vi över hela Europa och stora delar av världen och allt levereras från vårt enda lager i Lanna i Småland, fortsätter han. EU:s inre markaden är relativt ung. Sedan 1993 har EU-länderna infört fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital. Marknaden omfattar EU:s 28 medlemsländer samt Norge, Liechtenstein och Island genom det så kallade EES-avtalet. Två tredjedelar av svensk export av varor och tjänster går till de 31 länderna, världens största marknad. Men tyvärr händer det att allmänheten och företagarna glömmer bort EU:s fördelar. Trots att många företagare är beroende av den inre marknaden så är deras intresse för EU-valet i vår exempelvis

– Det vik tiga

32

Nummer 4-2013 www.entreprenor.se

svagt. Endast 55 procent, uppger i en SKOP-undersökning beställd av tidningen Entreprenör, att de tänker rösta i EU-valet den 25 maj. Det kan tyckas paradoxalt. kommerseråd på Kommerskollegium, framhåller att mycket har förbättras för svenska företag sedan den inre marknaden kom till. – Jämfört med innan har mycket blivit bättre.  En del tar vi för givet, till exempel den fria rörligheten för personer, att man inte behöver visa pass vid gränsen, att företagare lätt kan rekrytera arbetskraft från andra länder, att det går lättare att flytta kapital över gränserna och att sälja varor utan att de måste märkas om, säger hon. För varuexporterande svenska bolag är det lättast att se landvinningarna, enligt Agnès Courades Allebeck, medan det för tjänstesektorn fortfarande finns flera hinder kvar. – Viktigast är ändå att företagen kan ägna sig åt affärer istället för att bli hindrade av byråkrati, säger hon. Veteranen Björn Jacobsson på Babybjörn är en företagare som verkligen kan vittna om ett före och efter när det gäller den fria marknaden. Det var först efter att den trätt i kraft som expansionen kom igång på allvar för barnproduktsbolaget. 1992 omsatte företaget 20 miljoner kronor och hade 15-talet anställda. Idag omsätter Babybjörn nästan en halv miljard och har runt 100 anställda, varav nästan alla i Sverige. Exportframgångarna beror förstås inte bara på EU, men unionen har

Agnès Courades Allebeck,

anmark

d

Storbritan

nien

Japan 14,7

29,2

Nederl.

Polen

Belgien Tysklan

d

49,6

Tjeckien

Licht.

Frankrik

e

Slovakie

n

Österrik

e

25,4

Slovenie

n

Ungern

Kroatie n

Rumänie

n

18,1

Por t

uga

l

Italien

Bulgarie

n

Spanie

n

Greklan d Källa: SCB via Macrobond

Malta Cypern

EU – världens största ekonomi

Agnès Courades Allebeck, kommersråd på Kommerskollegium.

Knut Frängsmyr, chefsjurist på Klarna.

varit en viktig bidragande faktor, menar Björn Jakobson. Utöver avskaffandet av kostsamma tullar har EU:s gemensamma standarder betytt mycket för Babybjörn, framför allt när det gäller säkerhetsnormer och immaterialrätt. – I början fick vi gå in i vartenda land och söka mönsterskydd och patent. Idag behöver vi bara leva upp till en ansökan och kan sälja till alla EU-länder med skydd, det underlättar enormt. Och det har sänkt kostnaderna otroligt mycket, säger Björn Jakobson. Precis som Babybjörn har klädföretaget Woolpower sin produktion i Sverige och en stor del av sin försäljning i Europa. I mer än tio år har EU varit den största och viktigaste marknaden för företaget som syr och säljer underställ. Frankrike och Tyskland står för 25 procent av försäljningen. Geografisk närhet, liknande lagstiftning inom unionen, vilket betyder att en produkt som tillverkas eller säljs enligt gällande regler i ett EU-land också får säljas i alla andra medlemsländer, är avgörande. Modern informationsteknologi, lägre priser på internationella telekommunikationer är andra förklaringar till företagets framgång. – De senaste åren har vi utvecklat vår försäljningsmix genom att öka andelen kundgrupper och segment i respektive land. Det ger en stabilitet som långsiktigt lönar sig, säger Linus Loveblad, vd på Woolpower. Han upplever att EU har krympt. Marknader är sammanflätade, företag fraktar varor från portugisiska Lissabon i väst till rumänska Constanta i öst, från finska Rovaniemi i norr till grekiska Heraklion i söder. – Tillgången till den inre marknaden utmanar gamla tankebanor och arbetssätt. Geografiska uppdelningar för distribution faller fort. Et t annat företag som växt så det knakat de senaste åren är svenska Klarna, som arbetar med betalningstjänster och fakturalösningar. Över 80 miljoner transaktioner har genomförts via Klarna sedan starten för nio år sedan. Idag finns verksamheten i flera EU-länder. – Marknadsinträdet är helt klart lättare i EU-länder jämfört med länder utanför unionen, det vore en lögn att påstå annat, säger Knut Frängsmyr, chefsjurist på Klarna.

EU är världens största ekonomi och utgörs av unionens 28 medlemsländer samt EES-länderna Norge, Island och Liechtenstein. Fundamentet, sedan den inre marknaden fullt ut trädde i kraft 1993, är de fyra friheterna. Dessa innebär att varor, tjänster, personer och kapital ska kunna röra sig fritt inom unionen utan att hindras av tullar, avgifter eller nationella krav. Sammanlagt består den inre marknaden av cirka 500 miljoner konsumenter och omkring 20 miljoner företag. Mellan 1992 och 2011 ökade handeln inom EU från 800 miljarder euro till 2800 miljarder euro. Nästan två tredjedelar av Sveriges varuexport och mer än tre fjärdedelar av varuimporten sker på den inre marknaden. Norge, Tyskland, Finland och Danmark är Sveriges främsta handelspartners. Även om Kina är en viktig handelspartner så är den svenska exporten dit lägre än exempelvis till Belgien, och importen från Kina nästan hälften så stor som den från Nederländerna. Svenskarna är i stor utsträckning positiva till den inre marknaden. Enligt Eurobarometern tycker 78 procent att den fria rörligheten är bra. Stödet för den inre marknaden är även stort bland svenska företag. Ett av fem svenska företag exporterar minst 10 procent av sin försäljning till andra länder i EU. Enligt en underökning gjord av Svenskt Näringsliv 2012, där 500 företag intervjuades, anser 78 procent att EU-medlemskapet varit viktigt för svensk export. Två av tre svenska företag är uttalat positiva till EUmedlemskapet och betonar att betydelsen av handeln inom EU ökat rejält under det gångna decenniet.

Frängsmyr lyfter fram tre aspekter av den inre marknaden som har främjat Klarnas utveckling. – Det första är att vi tillåts använda vår svenska licens som kreditmarknadsbolag även i andra EU-länder. Om det inte skulle vara fallet hade vi varit tvungna att ansöka om lokala licenser i varje nytt land och det skulle leda till operativa utmaningar och försvåra vår expansion. För det andra innebär den inre marknaden en utvidgad kundbas, 500 miljoner potentiella konsumenter inom EU är onekligen mer än nio miljoner i Sverige. För det tredje handlar det om tillgången på arbetskraft genom den fria rörligheten för EU-medborgare. På Klarnas huvudkontor i Stockholm arbetar människor av 40 olika nationaliteter och många kommer från EU-länder. Det har skapat ett internationellt klimat på arbetsplatsen och möjliggör för företaget att ha en central styrning utan att kompromissa med lokalkännedom. – När vi exempelvis lanserade våra tjänster i Österrike 2012 kunde vi dra nytta av att anställa personer av österrikisk härkomst redan i planeringsstadiet och på så sätt gick hela lanseringen smidigare. Om vi däremot skulle starta i ett land utanför EU så skulle vi sannolikt få tänka om kring vår lanseringsstrategi, säger Knut Frängsmyr. www.entreprenor.se Nummer 4-2013

33

“Det finns säkert tio momssatser inom EU”, säger Jörgen Bödmar, vd för e-handelsföretaget Design Online. Han har engagerat sig i den europeiska e-handelsorgansiationen EMOTA för att förbättra handelsvillkoren för distanshandeln inom EU. Men den inre marknaden är långt ifrån perfekt. Många handelshinder återstår. Agnès Courades Allebeck nämner några områden som särskilt angelägna för politiker och tjänstemän att arbeta med: Den fria rörligheten för personer och tjänster, men även den offentliga upphandlingen och den digitala inre marknaden, bland annat e-handeln, kan förbättras. Tjänstesektorn står idag för 75-80 procent av Europas produktion men endast av 20-25 procent av handeln mellan länderna. Ett problem är att det saknas konsumenträttslig lagstiftning på EU-nivå, vilket gör att företagen måste brottas med en vildvuxen nationell regelflora. Särskilt för e-handelföretag är det ett problem att den konsumeträttsliga lagstiftningen varierar så. – Du måste ha koll på allt som e-handlare. Vilka är villkoren i Frankrike och Tyskland? Det är svårt att kunna allt, vilket kan leda till att företag väljer att inte erbjuda sina varor på vissa marknader, säger Agnès Courades Allebeck.

34

Nummer 4-2013 www.entreprenor.se

Ett företag som har erfarenhet av detta är Design Online, som har sin bas i Kalmar. Företaget säljer skandinavisk inredning och design på internet, en e-butik helt enkelt.  Ägaren Jörgen Bödmar är en sann EU-vän som menar att den inre marknaden är en förutsättning för att bedriva e-handel över gränser. Men han är i högsta även grad medveten om kvarvarande handelshinder. Jörgen Bödmar menar att det enda sättet att påverka är att sätta sig in i frågorna och engagera sig. Han är till exempel vice president i den europeiska e-handelsorganisationen EMOTA, som jobbar för att förbättra handelsvillkoren för distanshandel inom EU. Heta frågor just nu är krångel med datasäkerhet och momsrapportering. – Det finns säkert tio momssatser inom EU. Initialt får ett företag sälja varor till den momssats som gäller i ursprungslandet, men efterhand när verksamheten växt sig till en viss storlek, så träder företaget över en tröskel som innebär att moms måste registreras i det land där varorna säljs, säger Jörgen Bödmar.

Den tröskeln är olika hög i olika länder, vilket naturligtvis kräver extra insatser för att hålla koll så att tröskeln inte överträds, vilket kan resultera i böter. Jörgen Bödmar framhåller att det skulle vara enklare med en momssats i hela EU. Linus Loveblad på Woolpower tycker att problemen på den inre marknaden främst märks i samband med upphandlingar. De är få till antalet, Björn Jakobson, grundare av Babybjörn. mindre till omfånget och styrs oftare av pris än kvalitet. – Det är kännbart för ett kvalitetmärke som Woolpower men utvecklingen är på väg att vända, säger han. Tillbaka till Björn Jakobson och Babybjörn som inte bara gillar EU utan även euron.  

Han menar att det ur ett svenskt perspektiv främst är kronan som är problemet för svenska företag idag. Han vill införa euron. – Allt annat är bagateller jämfört med att Sverige inte är med i EMU. Det skulle gagna sysselsättningen, ja allt! Alla handelshinder som röjs bort ökar sysselsättningen. Det är Babybjörn ett levande exempel på, säger han. Men allra vik tigast enligt Björn Jakobson är att allmänheten förstår storheten med EU och inte glömmer varför länderna i Europa från början valde att gå ihop och samarbeta istället för att kriga. Att krig i Europa känns avlägset är ingen garanti för framtida fred, anser Björn Jakobson. – Min pappa var kapten i reserven när andra världskriget bröt ut. Han hade inte ens gevär att ge till soldaterna. Så oförberedda var vi. Att intresset för EU-frågor är begränsat bland svenska folket är mycket problematiskt, tycker Björn Jakobson. Han efterlyser informationssatsningar för att öka kunskapen om och engagemanget för EU. – EU är fantastiskt, men vi har en mycket stor pedagogisk uppgift att informera om detta. s

Fler Företagarröster om EU Anna-Lena Bohm, vd, Uniguide Vilken EU-fråga är viktigast för ditt företag? – Viktigast just nu för oss är den inre marknadens tjänstedirektiv. Att det faktiskt blir en inre marknad och att alla tjänster inkluderas. Vad har den inre marknaden betytt för ditt företag? – Sedan ett par månader tillbaka har vi på Uniguide uppdrag åt internationella företag. För första gången fakturerar vi i euro för uppdrag vi utför på den europeiska marknaden. Vi har ett samarbete med andra callcenter runt om i världen för att supporta internationella företag med tjänster som kräver kunskap om den lokala marknaden, dess krav och de kulturella skillnader som finns. Carin Stoeckmann, vd, Byggmästar´n Vilken EU-fråga är viktigast för ditt företag? – Det är viktigt att fortsätta värna om den fria rörligheten. Man ska inte tvingas följa enskilda länders branschframtagna kollektivavtal i sin helhet, vilket jag upplever att vissa partier önskar. Jag vill uppmana Sverige att inte skapa ”extra” i sin iver att stifta svenska lagar som ställer högre krav än vad EU-direktiven gör. Det fördyrar i förhållande till andra länders produktion av liknande varor och tjänster. Förmodligen bidrar det till att den svenska exporten på världsmarknaden fortsätter tappar andelar. Vad har den inre marknaden betytt för ditt företag? – Den fria rörligheten för varor och tjänster skapar allt större möjligheter för oss eftersom vi i större utsträckning kan konkurrensutsätta våra köp. Vi är inte särskilt vana, men blir allt bättre på det. Givetvis utsätts vi samtidigt för ökad konkurrens, men det är bra och utvecklande för byggbranschen, så länge vi tävlar på lika villkor när det gäller säkerhet, byggnormer och grundläggande arbetsvillkor.

Per Linde, ägare, Linde Metall Vilken EU-fråga är viktigast för ditt företag?

– Vår viktigaste fråga är att vi är med i EU:s lagstiftningsoch normeringsprocess. Annars vet vi inte var vi hamnar. Alla länder har olika förutsättningar och vi måste hävda det som passar Sverige för att inte sluta som betalare. Vad har den inre marknaden betytt för ditt företag? – Den inre marknaden har inneburit att vi fått en större marknad att agera på och att det är mycket lättare att göra affärer utan tullar och avgifter.   Mats Elfsberg, vd, Sepson Vilken EU-fråga är viktigast för ditt företag? – Jag är EU-troende. EU är ett fredsprojekt och ett integrerat Europa är det bästa hindret för framtida krig. Man dödar inte den man handlar med. Vi har ett stort arbete framför oss med att göra alla européer till EU-medborgare. Mer än hälften av vår export går till EU-länder och vi köper i stort sett alla ingående komponenter i våra produkter från EU-länder. Handeln inom EU är synnerligen enkel. Det krävs inga speciella transporthandlingar och inga tullhandlingar. Inom EU finns inga hinder för betalningar. Vi har gemensamma produkt- och säkerhetsstandarder. Resor hindras inte av passkontroller. Affärsmässigt har EU blivit ett land med kanske världens största marknad. Vad har den inre marknaden betytt för ditt företag? – EU har gjort utrikeshandeln enklare. Idag upplever jag inte att det görs någon skillnad på produkter beroende på deras ursprung. Konkurrensen har blivit intensivare vilket drivit på produkt- och processutveckling och därmed sänkt våra kostnader. Konkurrensen inom EU har gjort mitt företag effektivare. EU har gett oss en mycket stor hemmamarknad.

www.entreprenor.se Nummer 4-2013

35

EU-toppkandidaternas viktigaste företagarfrågor

Gunnar Hökmark (M)

1. Hur kan den inre marknaden förbättras?

2. Vilka två företagarfrågor är viktigast att driva i EU-parlamentet?

Den inre marknaden måste omfatta hela tjänstesektorn. Gällande tjänstedirektiv täcker bara dryga 30 procent av den totala tjänstesektorn och har dessutom inte implementerats i alla medlemsstater. Vi behöver också en snabb utveckling av den digitala inre marknaden, som av sin egen kraft kan avveckla de hinder som finns i form av politisk prestige och kulturella skäl.

Dels att se till att vi får en genuint gemensam marknad för tjänster, dels att bedriva en kamp mot krångel och byråkrati. Det behövs en satsning på det gemensamma forskningsprogrammet Horizon2020 för att knyta ihop forskare och forskning och ny inriktning på regionalstödet mot mer av inkubatorer, företagsbyar, innovationskluster och vetenskap.

Skärp sanktionerna mot medlemsländer som inte genomför beslutade regler och reformer. Genomför tjänstedirektivet i samtliga medlemsländer så att nya jobb kan skapas. Öka ambitionen och takten för att ta bort kvarstående hinder på den inre marknaden. Förverkliga frihandelsavtalet med USA.

För det första mindre byråkrati. Ineffektiva, föråldrade eller inkonsekventa regler måste arbetas om eller tas bort. Det krävs en oberoende funktion där konsekvenserna av nya lagar utvärderas. Nya förslag ska utvärderas utifrån subsiaritetprincipen. Funktionen har rätt att återremittera förslag som inte är motiverade. För det andra fördjupa den inre marknaden.  Europeiska unionen är världens största ekonomi, större än den amerikanska och större än den kinesiska. USA och Kina har dock de största marknaderna medan Europas ekonomier fortfarande är uppdelade och fragmenterade.

Gemensamma investeringar för väl fungerande infrastruktur som till exempel bredband, järnvägar och vattenvägar.

Utifrån mitt arbete i jordbruksutskottet är det att underlätta för småföretagande på landsbygden. Exempelvis ska stöd för landsbygdsutveckling inte bara ges till bönder utan även andra aktörer såsom småföretag.

Just tjänstesektorn har en väldigt stor potential. Trots att den står för den allra största delen av EU:s samlade BNP så har vi bara skrapat på ytan när det gäller gränsöverskridande tjänstehandel. För att få igång den handlar det mycket om att faktiskt se till så att gällande regler följs. Bra nya initiativ behövs också såklart, inte minst på det digitala området med allt från tydligare e-handelsregler till spektrumfördelning och telekomlagstiftning.

För det första att riva hinder så vi får ökad handel på den inre marknaden och gentemot resten av omvärlden. För det andra att vi minskar regelkrånglet, bland annat genom att granska all EU-lagstiftning utifrån ett småföretagsperspektiv.

Förbättringar av den inre marknaden får inte ske på bekostnad av ett socialt och miljömässigt hållbart Europa. Människors fria rörlighet behöver skyddas och förstärkas. Den sociala och ekologiska dimensionen av EU:s politik måste stärkas. Det är också viktigt att se till att lagar efterlevs i hela EU. Till exempel måste Kommissionen sätta större press på medlemsländerna så att de efterlever förbudet mot att kupera grissvansar.

Genom bindande mål för CO2-utsläpp, energieffektivisering och förnybar energi ska näringslivet få en ny energikick, och investerare veta var de ska placera sina pengar. Detta kommer att stimulera till nya företag, och ge befintliga företag inom flera sektorer en välbehövlig boost. Pengar ska inte gå till fossilimport och den omätbart kostsamma kärnkraften. Miljöpartiet är också för regelförenklingar så långt det är möjligt för mindre företag, men utan att kompromissa med skyddet för hälsa och miljö.

Den sociala dimensionen av den inre marknadens måste stärkas, så att fri rörlighet inte leder till lönedumpning och försämrade sociala villkor. Vidare är det viktigt att EU-kommissionen ser till att enskilda medlemsländer inte sätter upp protektionistiska regler för att skydda nationella marknader. Vi vill också utveckla möjligheten för enskilda och företag att handla och sluta avtal i andra EU-länder. Att få konsumenträttsdirektivet att fungera i praktiken är mycket viktigt – inte minst när det gäller den gränsöverskridande näthandeln.

Den första är att stärka investeringarna i infrastruktur – och då särskilt i den gränsöverskridande infrastrukturen. Den andra frågan är att öka investeringarna i kunskap. FoU-satsningarna är inte så ambitiösa som de borde vara. Såväl EU som en lång rad medlemsländer ligger idag väldigt långt ifrån EU 2020-målen. Det finns även ett stort behov av att utveckla utbildningssystemen.

Lagar och regler för den inre marknaden måste skärpas så att första prioritet ges åt miljö/klimatfrågorna, arbetsrätt och konsumenternas rätt till säkra produkter. Tyvärr har EU:s regelverk och EU-domstolens ställningstagande i olika tvister lett till att seriösa företag som följer kollektivavtal och respekterar arbetsrätten missgynnas.

Laval-domen måste rivas upp. Kollektivavtal ska gälla för alla som arbetar i Sverige oavsett ursprung. Det måste bli ordning och reda på arbetsmarknaden, med kollektivavtal och fungerande arbetsrätt. Skumraskföretagen ska inte ges konkurrensfördelar inom EU.  EU bör fastställa höga bindande klimatmål för växtgasutsläpp, förnyelsebar energi och energieffektivitet. Det ger incitament för företagen att ställa om för att bli hållbara. Transportsystemen, särskilt hållbara transporter, måste utvecklas.

Bevara det fria och öppna internet där alla får konkurrera på lika villkor. Idag är nätneutralitet detsamma som näringsfrihet. Internet måste fortsätta vara en plats där man inte behöver be om lov för att få lyckas. Reformera reglerna för upphovsrätten så att de är i takt med verkligheten och möjliggör en digital inre marknad. Forskningsresultat från offentligt finansierade projekt måste göras fritt tillgängliga. En europeisk infrastruktur för molntjänster och säker kommunikation mellan företag och privatpersoner för att skydda oss mot USAs övervakning.

Bevarad nätneutralitet och reformerad upphovsrätt.

Vi anser att den inre marknaden skulle vara betjänt av regelförenklingar och även färre fall av så kallad Gold Plating. Gemensamma regler som rör handel mellan länderna och möjlighet för nationella regler om det inte rör handel mellan länderna. Vi anser till exempel att varje land ska få bestämma sina arbetstidsregler eller hur ett anställningsbevis ska se ut.

Att återigen tillåta varje land inom EU att ha en hälsosam konkurrens med andra medlemsstater baserad på dess egna val och egna förutsättningar och att få företagen tillbaka till Sverige. Således, mindre konvergens och sammanhållning och mer konkurrens.

Lars Adaktusson (Kd)

Marit Paulsen (FP)

Kent Johansson (C)

Isabella Lövin (MP)

Marita Ulvskog (S)

Mikael Gustavsson (V)

Christian Engström (PP)

Kristina Winberg (SD)

36

Nummer 4-2013 www.entreprenor.se

Gör ditt företag affärer inom EU? Då kan vi på Kommerskollegium kostnadsfritt hjälpa dig! Kommerskollegium är Sveriges myndighet för utrikeshandel och EU:s inre marknad. Vi ger dig råd om hur du kan ta reda på vilka krav som ställs på dina varor och tjänster. Vårt Solvit-center ger dig ytterligare hjälp om du stöter på hinder hos andra myndigheter. För mer information, kontakta oss på telefon 08-690 48 00 eller läs mer på www.kommers.se/EUaffarer

TEMA:

PROJEKT-

27 MAJ, MÜNCHENBRYGGERIET Moderator: Joakim Jardenberg

TRENDER För dig som vill veta mer om projektverktyg, projektmodeller och projektmetoder.

Anmäl dig på projektverktygsdagen.se SPONSORER

GULDUTSTÄLLARE

SILVERUTSTÄLLARE

Årets raket är Oxelösund. Kommunen klättrar från plats 264 till plats 134 i Svenskt Näringslivs ranking över företagsklimatet i landets kommuner. – Vi har börjat prata med företagen och förstått hur viktiga de är. Dialogen har fördjupats under året och med den kommer förståelsen för varandra, säger kommunstyrelsens ordförande Catharina Fredriksson (S). Text: Lina Skandevall och Henrik Svidén Foto: Peter Holgersson

har Oxelösund legat i bottenskiktet på Svenskt Näringslivs ranking över företagsklimatet i landets kommuner. Men 2012 fick politikerna i den socialdemokratiskt styrda kommunen nog. De insåg att något drastiskt måste göras för att förbättra för företagen i den lilla skärgårdskommunen. Kommunen domineras av en stor arbetsgivare, SSAB. Oron var stor hos Hans Rainer, som nyligen tillträtt som vd på Nyköpings och Oxelösunds gemensamma näringslivsbolag, Onyx Näringslivsutveckling. – Vi låg risigt till och kände att: ”Så här kan vi inte ha det.” Vi måste ha nöjda företag. Det är viktigt för hela kommunen. 2012 antog kommunstyrelsen ett handlingsprogram för att förbättra företagsklimatet. – Vi samlade in synpunkter från företagen och bildade en referensgrupp där vi gemensamt satte upp punkter att arbeta med. Det blev senare till ett näringslivsprogram med tydliga mål och fungerade som styrdokument hos kommunledningen. Det bröts sedan ner till en operativ handlingsplan med ett antal delområden, säger Hans Rainer.

I fem år

samma handlingsplan som kommunen arbetar efter med företagens referensgrupp som viktig sidekick en gång i halvåret. – De ger oss en indikation på om vi arbetar åt rätt håll eller inte. Framför allt har den fördjupade dialogen gjort succé. Idag är kommunchefen, kommunalrådet, oppositionsrådet och näringslivschefen ute och träffar företagen regelbundet. – Politikerna har insett att det behövs ett bredare näringsliv. Det går inte att luta sig på SSAB, säger Hans Rainer. Han får medhåll av Catharina Fredriksson (S), kommunstyrelsens ordförande i Oxelösund. – Vi insåg att vi verkligen måste göra något. Vi låg i bottenskiktet. Egentligen är det enkelt; en kommun behöver en sund ekonomi och ett näringsliv som trivs på orten så att fler arbetstillfällen skapas och möjliggör byggandet av bostäder. Även företagarna på orten har tagit sitt ansvar och bidragit till att det blivit ny fart i kommunen. Tidigare var det lite för mycket gnäll, anser Catarina Hagstrand, som är styrelseordförande i företaget Oxelösunds Båtvarv. – När Hans Rainer kom in som ny vd för kommunbolaget Onyx så bjöd han in oss att vara delaktiga. Det ledde till en attitydförändring.

Kommunstyrelsens ordförande Catharina Fredriksson (S) och Hans Rainer, vd på näringslivsbolaget Onyx Näringslivsutveckling.

Det är fortfarande

38

Nummer 4-2014 www.entreprenor.se

Robert Wessberg, vd på Infotavla.

Den gamla våta filten, med allt som hänt förut, har vikts åt sidan. Gnället om att man inte byggt en bandyplan eller att någon inte vann en upphandling fick inte plats längre, säger hon. Robert Wessberg, vd på Infotavla, som sysslar med digitala informationsskärmar, har mångårig erfarenhet av att driva företag i kommunen. Han brinner för näringslivsfrågor, bland annat i egenskap av ordförande i MiNo, Marknadsföreningen Oxelösund och Nyköping. Han lyfter fram betydelsen av att företagarna börjat samarbeta. – Vi nätverkar. Företagen i Oxelösund har skapat en bra dialog och relation sinsemellan. Vi vet att ”all business is local business”, säger han. Han betonar att arbetet med att förbättra företagsklimatet fortfarande är i sin linda.

Catarina Hagstrand, styrelseordförande i Oxelösunds Båtvarv.

Patrik Johansson, expeditions- och logistikföretaget Scantec.

– Än så länge är handlingsplanen en tom fotbollsplan. Ska vi klättra i rankingen så ställer det större krav på kommunen. Nu gäller det att få fart på bollarna och visa att vi verkligen kan lira i den här serien. De flesta företagen är också ense om vikten av Hans Rainers arbete, rätt man på rätt plats, som de säger. Men först och främst finns idag en vilja till dialog hos ansvariga på kommunen. Det fanns inte förr. – Egentligen är det kanske inte så stor skillnad mot förut. Det man har gjort är att man öppnat upp kommunikationsvägarna. Man har tagit hjälp och fått in en person som har lyckats med det, säger Burt Adolfsson, vd på Broms Renhållning. – Företagarluncherna har hållit på i sju-åtta år. För bara tre år sedan satt vi två-tre företag på dem. Idag sitter det kanske 50 företagare där. s Årets Dykare:

Tio i topp: Kommun Ranking 2014 Ranking 2013 Förändring Solna 1 1 0 Sollentuna 2 5 3 Upplands Väsby 3 13 10 Trosa 4 3 -1 Vellinge 5 2 -3 Nacka 6 4 -2 Danderyd 7 8 1 Ängelholm 8 11 3 Härryda 9 9 0 Laholm 10 6 -4 Tio i botten: Kommun Ranking 2014 Ranking 2013 Förändring Hofors 281 284 3 Eda 282 280 -2 Norberg 283 285 2 Pajala 284 255 -29 Överkalix 285 265 -20 Hällefors 286 288 2 Åsele 287 260 -27 Skinnskatteberg 288 286 -2 Vilhelmina 289 262 -27 Smedjebacken 290 289 -1

Årets raketer:

Kommun Ranking 2014 Ranking 2013 Förändring Kommun Ranking 2014 Ranking 2013 Förändring Bollebygd 201 89 -112 Oxelösund 134 264 130 Hudiksvall 225 113 -112 Ale 61 163 102 Alvesta 179 91 -88 Vingåker 135 234 99 Burlöv 129 42 -87 Katrineholm 121 196 75 Boxholm 194 118 -76 Tidaholm 168 241 73

Årets ranking över företagsklimatet i Sveriges kommuner toppas av tre Stockholmskommuner. Solna vinner för sjunde året i rad, före Sollentuna och Upplands Väsby. Hemligheten bakom Solnas framgång är lyhördhet för näringslivets behov och samarbete. Text: Lina Skandevall

företagsklimat är inget självspelande piano. För tio år sedan flyttade företagen från vår kommun medan etableringsökningen nu sker i hög takt. Allt handlar om hårt arbete, säger Pehr Granfalk, kommunstyrelsens ordförande. En god infrastruktur, hög etablering och ett ständigt pågående arbete med att hitta kontaktytor för företagen gör Solna till en vinnare, enligt honom. Samtidigt får företagen hjälpa kommunen med att hålla arbetslösheten nere. ”Solna-

– Et t bra

modellen” ser till att det är enkelt för alla. Modellen går ut på att den person som går på försörjningsstöd slussas till arbetsmarknadsenheten och där matchas personens kompetens mot de lokala företagen utifrån en rekryteringsbas. – Vår framgång bygger mycket på att vi får ut människor i arbete. Det ger kommunen en sund ekonomi och företagen får möjlighet att växa. Alla vinner på det här i slutändan och utanförskapet minskar, säger Pehr Grahnfalk. Han menar att framgångsfaktorn ligger i

att företagen får prova sin rekrytering på så vis att en person har möjlighet att provjobba i tre till fem veckor innan både företag och arbetssökande bestämmer sig. Näringslivschefen Åsa Gabrielsson ger honom rätt i sin analys. – Att koppla samman näringsliv och arbetsmarknadsfrågor är bra. Företag som vill växa och befinner sig på ett trappsteg, på väg till nästa nivå, och då är det är extra viktigt att de får möjlighet till en bra matchning. s

www.entreprenor.se Nummer 4-2014

39

Mer om rankingen på foretagsklimat.se Kommun Ä

Ranking 2014 Ranking 2013

Solna

1

p Sollentuna 2

Kommun

Ranking 2014 Ranking 2013

Förändring

Kommun

Ranking 2014 Ranking 2013

Förändring

p

Jönköping 50

66 16

p

Leksand 99 124 25

5 3

p

Sjöbo

51

96 45

p

Säter

10

p

Lekeberg 52

92 40

p

Älvsbyn 101 117 16

4

3 -1

p

Eksjö

53

63 10

q

Sävsjö 102

5

2 -3

p

Mönsterås 54

55 1

q

Huddinge 103 100 -3

6

4 -2

q

Skövde 55 54 -1

q

Ulricehamn 104

p Danderyd 7

8 1

q

Salem

56

20 -36

p

Karlsborg 105 119 14

p Ängelholm 8 11 3

p Upplands Väsby

3

q Trosa q Vellinge q Nacka

13

100 137 37 45 -57 79 -25

p

Timrå

57 65 8

p

Ljusnarsberg 106

Härryda 9

9 0

p

Ekerö

58 130 72

q

Nyköping 107

q Laholm 10

6 -4

q

Järfälla

59

40 -19

q

Dals-Ed 108

q Habo

11

7 -4

p

Karlstad 60

83 23

p

Örkelljunga 109

116

p Täby

12 18 6

p

Ale

61 163 102

q

Kungsbacka 110

37

p Vårgårda 13 14 1

q

Kumla

62 56 -6

p

Mora

111 144 33

p Höganäs 14 17 3

q

Vetlanda 63

46 -17

q

Åre

112 105 -7

p Knivsta

49 34

q

Enköping 64

52 -12

q

Årjäng

113

q Staffanstorp 16

15

-1

p

Lund

99 34

q

Sorsele 114 103 -11

q Sundbyberg 17

10

Ä

15

65

122

16

94 -13 71 -37 7 -73

98 -15

-7

p

Stenungsund 66

70

4

q

Klippan 115 114 -1

p Lidingö 18 23 5

p

Gislaved 67

87 20

p

Örebro 116 158 42

p Mullsjö

51 32

q

Ydre

68

38 -30

p

Hylte

p Falkenberg 20

22 2

q

Vallentuna 69

68 -1

q

Vaxholm 118

p Sigtuna

33 12

q

Hammarö 70 61 -9

p

Arvika 119 139 20

p Stockholm 22

41 19

p

Håbo

71 102 31

q

Kinda

p Helsingborg 23

53 30

p

Tjörn

72 101 29

p

Katrineholm 121

q Växjö

24 16 -8

q

Uppvidinge 73

44 -29

q

Båstad 122

p Sunne

25 32 7

q

Tibro

74

47 -27

p

Uppsala 123 135 12

p Öckerö

26

67 41

p

Lerum

75 108 33

p

Umeå

q Gnosjö

27

12 -15

p

Kristinehamn 76

78

2

q

Älmhult 125 106 -19

q Markaryd 28 21 -7

q

Osby

36 -41

p

Örnsköldsvik 126

154

28

q Tranås

29 25 -4

p

Munkfors 78 86 8

p

Sölvesborg 127

170

43

p Partille

30

58 28

p

Lidköping 79 104 25

q

Tingsryd 128 121 -7

27

60 -20 81

19 21

q Upplands-Bro 31

77

120

90 -28 75 -45 196

75

85 -37

124 161 37

-4

q

Varberg

q

Burlöv

Ä

Hallstahammar 81

0

p

Landskrona 130

p Vara

q

Vansbro 82 77 -5

q

Åstorp 131 126 -5

33 35 2

80

117 160 43

q Kävlinge 32 29 -3

p Linköping 34

40

Förändring

1 0

129

129

15

48 14

p

Rättvik

83 111 28

q

Säffle

q Mölndal 35 31 -4

p

Ljungby 84 151 67

p

Olofström 133 147 14

p Borås

-3

36

59 23

q

Luleå

p

Oxelösund 134

q Österåker 37

34 -3

q

Askersund 86

80 -6

p

Vingåker 135 234 99

p Bjurholm 38

69 31

q

Haninge 87

72 -15

q

Storfors 136 132 -4

p Västerås 39

76 37

q

Töreboda 88 84 -4

p

Finspång 137 166 29

q Åtvidaberg 40

30 -10

q

Aneby

57 -32

q

Trollhättan 138

q Götene 41 39 -2

p

Nässjö 90 97 7

q

Borlänge 139 123 -16

p Grästorp 42 43 1

q

Malmö

91

74 -17

p

Mark

q Tyresö

-17

p

Ystad

92 125 33

q

Svedala 140 109 -31

q Värnamo 44

24 -20

p

Halmstad 93 110 17

p

Kristianstad 142

p Hörby

45

62 17

q

Norrtälje 94 88 -6

q

Bromölla 143 138 -5

q Vaggeryd 46

19 -27

q

Ödeshög 95 93 -2

p

Östersund 144

p Lomma

47

64 17

q

Mjölby

73 -23

p

Grums 145 156 11

q Herrljunga 48

28 -20

q

Gnesta 97 95 -2

q

Nykvarn 146 112 -34

p Essunga 49 50 1

p

Tranemo 98 107 9

q

Gagnef 147 120 -27

43

Nummer 4-2014 www.entreprenor.se

26

85 82 -3

132

42 -87 145

89

96

264 130

136

-2

140 165 25 152

10

191 47

Kommun

Ranking 2014 Ranking 2013

Förändring

Kommun

Ranking 2014 Ranking 2013

Förändring

Kommun

Ranking 2014 Ranking 2013

Förändring

p

Norsjö 148 157 9

p

Malung-Sälen 197

221

24

q Ånge

q

Kalmar 149 140 -9

p

Söderhamn 198

216

18

q Karlskoga 247

q

Höör

150 146 -4

q

Södertälje 199

198

-1

q Lessebo 248 215 -33

p

Dorotea 151 205 54

q

Köping 200 142 -58

q Lycksele 249 213 -36

q

Skara 152 143 -9

q

Bollebygd 201

q Valdemarsvik 250

q

Sundsvall 153 127 -26

p

Perstorp 202 261 59

p Kungsör 251 253 2

p

Östhammar 154

192

38

p

Strängnäs 203

217 14

p Borgholm 252

277 25

p

Karlskrona 155

177 22

q

Bengtsfors 204

188 -16

q Trelleborg 253

220 -33

q

Eslöv 156 149 -7

p

Ovanåker 205 214 9

q Sotenäs 254 245 -9

p

Torsås 157 178 21

p

Forshaga 206 242 36

q Lilla Edet

255

230

-25

p

Krokom 158 171 13

p

Hjo

q Gotland

256

254

-2

q

Botkyrka 159 131 -28

q

Hallsberg 208 133 -75

p Ljusdal 257 263 6

p

Tierp

160 181 21

q

Östra Göinge

209

180

-29

q Malå

258 182 -76

p

Torsby 161 219 58

q

Karlshamn

210

190

-20

p Kalix

259 273 14

p

Heby

162 193 31

q

Söderköping 211

164

-47

p Emmaboda 260

p

Älvdalen 163 172 9

q

Robertsfors 212

199

-13

q Åmål

q

Älvkarleby 164

134 -30

p

Piteå

q

Mellerud 165 115 -50

q

Svenljunga 214

q Orust

263 239 -24

p

Vimmerby 166

179 13

p

Motala 215 247 32

p Flen

264 275 11

q

Göteborg 167 150 -17

q

Orsa

q Fagersta 265 250 -15

p

Tidaholm 168 241 73

q

Ockelbo 217 183 -34

q Sala

q

Västervik 169 128 -41

q

Skurup 218 202 -16

p Nordmaling 267

278

q

Bräcke 170 159 -11

p

Gullspång 219 272 53

q Sandviken 268

236 -32

q

Uddevalla 171 168 -3

p

Berg

p Nybro

q

Tomelilla 172 162 -10

p

Svalöv 221 224 3

q Arvidsjaur 270

223 -47

q

Alingsås 173 153 -20

p

Ragunda 222 281 59

p Härjedalen 271

274

3

p

Kramfors 174 225 51

q

Härnösand 223

194 -29

q Hedemora 272

268

-4

p

Laxå

175 195 20

q

Mörbylånga 224

167

-57

p Kiruna 273 276 3

p

Värmdö 176 187 11

q

Hudiksvall 225

113 -112

q Boden 274 270 -4

p

Arjeplog 177 232 55

q

Mariestad 226 204 -22

q Haparanda 275

257 -18

q

Hultsfred 178 169 -9

p

Oskarshamn 227

31

p Övertorneå 276

282

q

Alvesta 179

91 -88

p

Nora

228 249 21

q Nordanstig 277

229 -48

p

Eskilstuna 180

237 57

p

Jokkmokk 229

q

Avesta 181 173 -8

p

Ludvika 230 246 16

Ä

p

Kungälv 182 210 28

p

Vänersborg 231

269

38

q Hagfors 280 259 -21

p

Kil

q

Strömsund 232

231

-1

p Hofors 281 284 3

p

Storuman 184 189

5

p

Gällivare 233 244 11

q Eda

p

Skellefteå 185 211 26

q

Ronneby 234 209 -25

p Norberg 283 285 2

p

Strömstad 186

197 11

q

Gävle

q Pajala

q

Hässleholm 187

184

-3

q

Vännäs 236 175 -61

q Överkalix 285 265 -20

p

Bjuv

188 201 13

q

Filipstad 237 174 -63

p Hällefors 286 288 2

q

Norrköping 189

155 -34

q

Surahammar 238

q Åsele

q

Munkedal 190 148 -42

q

Vindeln 239 185 -54

q Skinnskatteberg 288

286

p

Falun 191 200 9

p

Färgelanda 240

q Vilhelmina 289

262 -27

p

Degerfors 192

207 15

p

Tanum 241 267 26

q Smedjebacken 290

289

p

Vadstena 193 208 15

p

Bollnäs 242 252 10

q

Boxholm 194 118 -76

q

Nynäshamn 243

240

-3

p

Falköping 195 212 17

p

Simrishamn 244

256

12

p

Arboga 196 203 7

p

Sollefteå 245 290 45

183 235 52

89 -112

207 222 15

213 248 35 176 -38

216 141 -75

220 227 7

258

251 22

235 218 -17

186

-52

287 47

246 206 -40 243 -4

226

266

-24

6

261 238 -23

q Högsby 262 228 -34

266 233 -33 11

269 283 14

6

q Lysekil 278 271 -7

Lindesberg 279

279

0

282 280 -2 284 255 -29

287

260

-27 -2 -1

www.entreprenor.se Nummer 4-2014

41

Svenskt Näringsliv

carola Lemne gör

Entré

Svenskt Näringslivs nya vd, Carola Lemne, brinner för företagandet och ser fram emot att få driva de frågor företagen tycker är viktiga. Arbetskraftsinvandring och missmatchen på arbetsmarknaden är frågor som ligger henne varmt om hjärtat.

Carola Lemne kommer direkt från jobbet som vd och koncernchef på Praktikertjänst med 9 000 anställda. Hon har 14 års erfarenhet från ledande positioner inom den internationella läkemedelsindustrin, bland annat som klinisk forskningschef på Pharmacia & Upjohn. Hon har även varit vd för landstingsägda Danderyds Sjukhus under sju år. Hon är utbildad läkare och medicine doktor och säger i intervjuer att hon gillar att sjunga och dansa tango när tillfälle ges. Från och med den 12 maj är hon vd för Svenskt Näringsliv, en organisation som hon känner väl efter att ha suttit i styrelsen sedan 2008. Varför tackade du ja till jobbet? – Jag hade ångrat mig något förskräckligt om jag tackat nej. I min vandring mellan det offentliga och det privata har det blivit tydligt för mig att Sveriges välstånd bygger på framgångsrikt företagande. Kan jag vara med och påverka företagsklimatet till det bättre så vill jag gärna göra det. Vilka erfarenheter tar du med dig från ditt yrkesliv? – Någon frågade ”hur blir man vd för Svenskt Näringsliv?” och jag svarade ”man börjar med en rejäl läkarutbildning”. Jag har alltid varit en gränsgångare. Jag har jobbat i stora, globala företag och sett ett av dem lämna Sverige. Jag har jobbat på stora arbetsplatser och jag har verkat i betydligt

42

Nummer 4 www.entreprenor.se

mindre bolag. Min forskningsbakgrund har gjort att jag fått en grundmurad förståelse för hur viktigt forskning och utveckling är för ett land. Och mina styrelseuppdrag, bland annat i Getinge, har gett mig nyttiga inblickar i både tillverkning och export. Allt det tar jag med mig. Är du feminist? – Nej, inte på det sätt som det har kommit att betyda i den politiska debatten. Det tog mig väldigt lång tid som barn, som äldsta dottern till en äldsta dotter till en äldsta dotter, att inse att det ansågs finnas ett svagare kön och att det i så fall skulle vara kvinnan. Det var lite chockartat för så hade jag inte alls uppfattat det. På det viset är jag väl feminist. Vilka frågor tänker du driva som ny vd? – Jag kommer att driva de frågor som är viktiga för företagen och de kan ju variera över tid. Men något som ligger mig varmt om hjärtat är frågan om varifrån arbetskraften ska komma framöver. Det är en fråga som inte minst vården sliter med. Alldeles nyligen gick Sveriges kommuner och landsting, SKL, ut med att det kommer att saknas hundratusentals personer i det offentliga inom några år. Hur vi ska klara att vara välkomnande mot både arbetskraftsinvandrare och flyktingar och se till att de snabbt kommer i arbete? Det är en överlevnads-

fråga för Sverige framöver. En annan fråga som ligger mig varmt om hjärtat är; ”vad är det egentligen som skapar jobb och välstånd?”. Svaret är att det handlar om kunskap. Där kopplas hela vårt utbildningsväsende in, både grundskolan och vilka kunskaper som lärs ut där, men också universitetsvärlden. Det handlar om missmatchen; att företag inte får tag i rätt kompetens trots att vi har många som går arbetslösa. Hur ser du på att organisationer som Svenskt Näringsliv både vill berätta om hur roligt det är att vara företagare samtidigt som det målas upp en bild av hur förtvivlat svårt det är att vara företagare? – Det är väl ofrånkomligt. Om man inte målar upp hur mycket bättre det kan vara och vilka förbättringar som finns att göra vore ju som att säga att allt är perfekt och inget bör ändras. Omvärlden förändras ju och vi måste hålla jämna steg för att kunna konkurrera. Sen kan jag tycka att vi borde vara bättre på att lyfta fram det som redan har blivit bättre. Något speciellt du tänker på? – Titta på arvs- och gåvoskatten, en stor, positiv förändring för företagare. Likaså har vi ett lägre skattetryck idag, vilket är bra för företagandet i största allmänhet. På senare tid har man ändrat arbetskraftsinvandringsreglerna åt ett håll som jag tycker är positivt, även om man kan göra mer.

Carola Lemne tar nu över som vd för Svenskt Näringsliv efter Urban Bäckström, som lämnar efter 9 år på posten.

Varför blir så få som sju procent av befolkningen i Sverige företagare? – Jag tror att det finns många olika förklaringar. Före andra världskriget var Sverige ett småföretagarland och idag är vi ett land av anställda. Vi har snabbt blivit kollektiviserade, vilket har blivit en norm. Det är alltid svårt att

foto: sören andersson

Svenskt Näringsliv

bryta normer. Samtidigt så tror jag att det är en positiv utveckling på väg. Bland tandläkarstudenter, en grupp jag råkar känna till, är det betydligt fler idag än för tio år sedan som tänker bli företagare. Sen ska man inte glömma att vi är ett samhälle där det inte lönar sig särskilt bra att satsa lite extra. Vare sig som anställd eller

företagare. Många ställer sig nog frågan varför man ska jobba hårt för att bara få det lite, lite bättre? Vi måste tåla att framgångsrika företagare får lön för mödan. Varför engagerade du och Praktikertjänst er så hårt i debatten kring förändringar av 3:12-reglerna som föreslogs förra året?

– För Praktikertjänst var det en förändring som var ett grundskott mot hur vi tänkt och arbetat de sista 54 åren, det vill säga att vi verkligen tror på medarbetarägda företag och att det är en fantastiskt bra ägarform. Inte minst inom vården är det en ägarform som upplevs som sympatisk. Ägarna träffar ju patienterna varenda

dag. Att då göra en förändring av en skatteregel som specifikt gör att sådana företag missgynnas, tycker jag är hål i huvudet. Skattesystemet ska, så långt det går, vara organisationsneutralt. Vad tycker du om den kompromiss som regeringen till slut kom fram till? Man backade delvis?* www.entreprenor.se Nummer 4

43

Svenskt Näringsliv

– Ja, de backade, men inte på det som jag tyckte var den viktigaste frågan, det vill säga att man straffar en viss typ av företag. När folk är med och äger sina företag, skapas en fantastisk kraft och att då göra det mer ekonomiskt ofördelaktigt än att vara anställd, eller bli uppköpt, tycker jag är fel väg att gå. En fråga som många företag brottas med är just hur man ska motivera anställda. Ska man göra dem till delägare, ge dem bonus eller motivera dem på annat sätt? – Jag tror inte att det finns ett rätt svar. Olika saker driver olika människor. När folk säger att ”lönen inte är det viktigaste”, menar de inte att lönen inte spelar någon roll, utan att om man har så att man klarar sig är det andra frågor som blir viktigare. Delaktighet och inflytande är saker som gör att man känner att man gör skillnad och är med och påverkar. Sen är det väldigt individuellt vad som krävs för att varje person ska känna delaktighet, men folk vill känna att de gör nytta. För en del personer är delägarskap viktigt, men för andra är det helt andra saker. Hur viktigt är pengar för dig? – Eftersom jag har en bra lön har jag nått det stadiet att lönen inte är det viktiga, även om det är lätt för mig att säga. Det är inte den främsta drivkraften, men det är ett kvitto på att man gör något bra. Frågan om vinst i välfärden, i skenet av opinionen och debatten i media, är det en förlorad fråga för näringslivet? – Nej, det tror jag inte. Just nu är

debatten extremt populistisk. Mycket beror på hur man ställer frågan om vinst. Frågar man i största allmänhet om svenska folket ogillar vinst i välfärden svarar säkert många reflexmässigt ja. Frågar man i stället hur vården bör drivas är det väldigt få som vill ha ett monopol. De vill snarare ha fler privata utförare än idag, särskilt de äldre. Allt fler kommer att inse att valfriheten i välfärden i grunden varit en mycket positiv utveckling som man egentligen inte vill vända. Blir det en valfråga? – Ja, det tror jag tyvärr, även om ingen annan än Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt vill det. Men han driver det så ensidigt så om det inte händer något annat kan det nog vara en fråga. Även om ingen tjänar på det populistiska tonläget. Vad spelar det för roll att en styrelseledamot i Svenskt Näringsliv blir påkommen att servera vatten och bröd till förskolebarnen i Hälsans Förskola i Uppdrag Granskning? – Nu var det ju kanske inte riktigt så, som vanligt blir saker hårt vinklade i medierna. Men oavsett det är det aldrig bra när en verksamhet missköts. Men om det varit en kommunal verksamhet med problem, vilket händer med jämna mellanrum, hade ingen ställt sig upp och sagt att kommunerna bör avskaffas. Svenskt Näringsliv beskylls ofta för att svartmåla Sverige. Samtidigt som vi utnämns till världens mest kreativa land med bäst ekonomi och mest it-kunnande så surar Svenskt Näringsliv över

Carola Lemne vill att Sverige ska bli ett land där det lönar sig att satsa det där lilla extra. Så är det inte idag, tycker hon.

företagsklimatet. Måste man vara så gnällig? – För det första tror jag att de personer som säger att vi svartmålar helt enkelt inte gillar det vi säger, oavsett. Men det finns faktiskt utrymme för förbättring. Ser vi saker som fortsätter att vara

hinder, även om vi sagt det i tio år, måste vi säga det igen. Så tjatiga måste vi våga vara. Däremot tror jag att Svenskt Näringsliv, som många svenskar, inte är så bra på att berömma. Det kan vi som organisation bli bättre på. Nicklas Mattsson

*Om 3:12-reglerna Reglerna som kallas 3:12 heter egentligen ”skatteregler för delägare i fåmansföretag”. Bakgrunden till att regeringen snabbt skrev ihop ett förslag till regeländring våren 2013 lär ha berott på mediernas avslöjanden att vissa revisionsföretags delägare tjänat på att skattereglerna såg ut som de gjorde. Anders Borg ändrade sig efter kritik från Lagrådet och ett otal remissinstanser hösten 2013 på punkten om löneuttagskrav, vilket i praktiken gjorde att reglerna knappt ändrades för företagare som äger mer än 4 procent av sina bolag. Däremot gick han vidare med kravet på att en företagare ska ha minst fyra procents ägarandel för att få skatta delar av vinsten som kapital och inte som lön. Detta drabbar inte minst konsultbolag med många delägare. Ändringen trädde i kraft den 1 januari i år.

44

Nummer 4 www.entreprenor.se

2014

Vem vill du se som Årets vd 2014? Nu är det dags att nominera till Årets vd. Du kan föreslå din egen vd, någon annans vd eller en vd du läst om eller känner och som du tycker gör ett särskilt bra jobb.Vi tävlar i tre olika kategorier: stora företag, mellanstora företag och små företag. Senast den 30 september vill vi ha ditt förslag.

Förra årets vinnare samlade på Berns stora scen tillsammans med delar av juryn. Vinnarna från vänster: Johanna Frelin, Hyper Island (små företag), Lena Apler, Collector (mellanstora företag) och Ray Mauritsson, Axis Communications (stora företag).

Det här är de kriterier som juryn har att ta hänsyn till i sin bedömning: 1. Pristagaren har kunnat visa på särskilt goda resultat i form av påtaglig tillväxt och nyanställningar i den verksamhet som han/hon är vd för. 2. Pristagaren har förmåga att leda människor och har genom sitt ledarskap fått människor att växa. 3. Pristagaren tar aktivt ansvar för hur företaget påverkar samhället, ur såväl ett ekonomiskt, miljömässigt som socialt perspektiv. Vinnarna i Årets vd 2014 kommer att presenteras på Berns Salonger måndagen den 10 november. Save the date. All information du behöver för att nominera och boka plats hittar du på www.aretsvd.se

Huvudsponsor

Kategorisponsor

Huvudsponsor

Kategorisponsor

Eventpartner

Mediapartner

Eventpartner

Eventpartner

Syftet med Årets vd är att uppmärksamma en viktig roll som enligt vår mening inte alltid får den uppskattning den förtjänar. Priset är instiftat av Sveriges ledarskapssajt Motivation.se och utbildningsföretaget Executive People. Priset delas i år ut för tredje året i rad.

Svenskt Näringsliv

Spelentreprenör med sug efter det Martin Walfisz är tillbaka som entreprenör, med Malmöbaserade spelbolaget Planeto. Bästa modellen är när staten går in med samma peng som riskkapitalbolag i nystartade företag, anser han.

Regional profil

i t - h au s s e n i slutet av 90-talet var Martin Walfisz med och startade spelutvecklingsbolaget Massive Entertainment som fick stora framgångar världen över. När luften gick ur itbranschen i början av 2000-talet såldes bolaget. Martin Walfisz fortsatte som anställd vd och bolaget fortsatte att växa snabbt men 2009 kunde han inte hålla sig borta från företagarlivet längre. Han ville bli en ”riktig entreprenör” igen och startade tillsammans med Magnus Robertsson företaget Planeto som utvecklar digitala frågesportspel, och som idag har åtta medarbetare. Mobilappen Quiz Battle är företagets flaggskepp med tre miljoner nedladdningar. Det ges ut i samarbete med Bonnier under varumärket Illustrerad Vetenskap i Norden och Holland. under

som helst att bedöma vilka bolag som kan bli framgångsrika, särskilt för statliga tjänstemän utan entreprenörserfarenhet. De har mycket att vinna på att ta rygg på riskkapitalbolagen, anser han. – Den här medfinansieringsmodellen kan fungera väldigt väl. Det dubblar mängden pengar i omlopp men med bibehållet antal affärsänglar och investerare. De kommersiella och statliga investerarna delar risken helt enkelt. it-bolag är det allra lättast att hitta finansiering i Silicon Valley i USA. Där finns ett ekosystem med investerare som inte finns i Sverige, konstaterar han. – Det finns många framgångsrika entreprenörer där som har gjort sina exits och tjänat mycket pengar, och nu vill de återinvestera sina pengar. n ä r d e t gä l l e r

Frågan om riskkapital engagerar Martin Walfisz. Det är inte lika enkelt att locka till sig kapital som under it-eran för 15 år sedan, konstaterar han.

I höstas var Martin Walfisz också med och drog igång föreningen Game City med ett 20-tal lokala spelutvecklarbolag. Målet är att föra fram Skåne-Blekinge som den bästa regionen i Europa och världen att utveckla spel i. Karin Myrén

Stabil andel visstidsanställda

Reformiver hos chefekonom Öberg

Arbetsmarknad I snart ett decennium har andelen visstidsanställda legat stabilt runt 15 procent, visar en ny rapport.

Samhällsekonomi

s o m antalet sysselsatta i genomsnitt stigit med cirka 45 000 per år, i snart ett decennium, så har andelen visstidsanställda legat kring 15 procent. Varje kvartal går 100 000 personer från arbetslöshet till jobb. 80 000 av dessa får en visstidsanställning och 20 000 får en tillsvidareanställning, enligt Svenskt Näringsliv. s a m t i d i gt

46

I Danmark har hela 25 procent av befolkningen laddat ner spelet. – Utmaningen för oss och andra startupföretag är att vi måste vara mycket försiktiga med våra pengar och att vi i princip alltid är underbemannade, säger Martin Walfisz. Ett system som Martin Walfisz tror mycket på är det som används av Sydsvensk entreprenörsfond, en del av Almi. Upplägget är att när en kommersiell investerare går in med pengar i ett startupbolag, går fonden in med en lika stor investering. – Den modellen tror jag väldigt mycket på. Det är den bästa och mest kraftfulla av alla innovations- och entreprenörstödsystem. Tyvärr används den ganska lite, men det är min dröm är att vi ska få fler aktörer som jobbar på det här sättet.  Det är annars svårt för vem

Foto: Karin Myrén

riktiga företagarlivet

/ Nummer 4 www.entreprenor.se

– Att så många har fått jobb under perioden är imponerande, säger arbetsmarknadsexpert Patrik Karlsson. Sedan årsskiftet 2006/2007 finns bara en allmän visstidsanställning.  Syftet är att förenkla regelverket och att stimulera sysselsättningen. Desutom är det många kollektivavtal som reglerar visstidsanställningar.

Fokus på företagande och tillväxt. Det är chefekonom Ann Öbergs råd till regeringen för att få fart på tillväxten. till regeringens vårproposition konstaterar Ann Öberg att statistiken för produktion, privat konsumtion och orderingång är positiv. Samtidigt ser det ut som att Sverige fortsätter att förlora exportmarknadsandelar. För att vända utvecklingen krävs näringslivsinriktade reformer under hösten. Ann Öberg vill bland annat i e n ko m m e n ta r

se att regeringen fokuserar på företagande och tillväxt, att arbetet med regelförenklingar får en nystart och att företagens kostnader för sjukfrånvaro minskar. – Det finns ljuspunkter i ekonomin men resursutnyttjandet är fortfarande lågt, så för att Sverige ska fortsätta växa i välståndsligan behöver vi stimulera tillväxten, säger hon.

Det vik

t le

EU ga -va ti

Svenskt Näringsliv

EU-samarbete går som tåget Utvecklingen har gått spikrakt uppåt för järnvägsoperatören Hector Rail sedan starten 2004. Framgången beror främst på kompetens, kapital och samarbete över gränserna. ”EU-lagstiftningen har lett till en harmonisering av marknaden och dessutom tagit bort problematiken kring tullar när man exempelvis kör mellan Sverige och Tyskland”, säger Mats Nyblom, vd. Europa

Europa EU-parlamentets beslut påverkar svenska företag. Utöva inflytande genom att rösta i EU-valet, uppmanar Daniel Wennick vid Brysselkontoret.

har tagit flera beslut som påverkar svenska företagare under den gångna m a nd at p er io den. På frihandelsområdet har parlamentet röstat ja till att påbörja förhandlingar om Valet till Europaparlaett frihandels- mentet äger avtal med USA rum 25 maj. och för att acceptera ett frihandelsavtal med Sydkorea. På energiområdet har parlamentet godkänt att kortsiktigt höja priset på utsläppsrätter, vilket medför dyrare el. I alla de frågor som nämns ovan har de svenska parlamentarikerna tagit ställning. Genom att rösta på valdagen kan du påverka EU:s beslut under den kommande mandatperioden. Valet till Europaparlamentet har i mångt och mycket blivit ett personval. Ta chansen att kryssa en kandidat som kämpar för svenska företagares frågor. Det går att påverka utgången av valet. e u r o pa pa r l a m e n t e t

Vd Mats Nyblom.

EU-samarbetet och den inre marknaden är två avgörande faktor bakom Hector Rails positiva utveckling.

ett företag som Hector Rail - som bedriver godstrafik i Sverige, Norge, Danmark och Tyskland – har EU spelat en avgörande roll för utvecklingen, enligt Mats Nyblom. – Hela vår existens bygger på avmonopoliseringen, tidigare fanns ju bara statliga järnvägar. EU-lagstiftningen har lett till en harmonisering av marknaden och dessutom tagit bort problematiken kring tullar när man exempelvis kör mellan Sverige och Tyskland. Men fortfarande lever det kvar

ett motstånd mot avmonopoliseringen i vissa medlemsstater. – I de länder som vi arbetar i har man kommit långt när det gäller marknadsöppningar för fler aktörer, inte minst i Tyskland. Andra EU-länder försöker däremot stanna upp utvecklingen, däribland Frankrike. Där är det betydligt svårare att bedriva verksamhet, men vi har inga planer på att göra det i nuläget, säger Mats Nyblom. Jakob Stenberg

Daniel Wennick

Leif Johansson diskuterade EU på telefon

Frihandelsavtal högt på företagens önskelista Europa Ju fler anställda, desto mer positiv in-

Foto: Colourbox

Europa Leif Johansson, ordförande i Ericsson och Ast-

raZeneca, har haft telefonmöte med vd:ar för små och medelstora företag. Ämnet var EU. Han försäkrade att det är lätt att vara engagerad eftersom Sveriges export till stor del går till EU. – Kommer man med bra idéer, så går det att påverka, sade han. På frågan om det bara är storföretag, som till exempel Volvo och Ericsson, som kan utöva inflytande, så svarade han nej. – Småföretag kan påverka framför allt inom ramen för Business Europe. Min uppfattning är att EU lyssnar på SME-företag. Ungdomsarbetslöshet och fri rörlighet var två ämnen som diskuterades.

Foto: Colourbox

o f ta h ö r s klagosånger om att järnvägsbranschen går dåligt, att det är svårt att lyckas, eller en längtan tillbaka till en svunnen tid med statligt monopol. Hector Rail visar att farhågorna inte behöver stämma. Lagom till tioårsjubileet av grundandet omsätter järnvägsoperatören 600 miljoner kronor och har 170 anställda. – Vi är ett bevis på att det visst är möjligt att gå med vinst, bedriva en välfungerande verksamhet, och ha både nöjda anställda och nöjda kunder. Avmonopoliseringen har inte alls lett till att alla företag i järnvägsbranschen går dåligt, säger Mats Nyblom, vd på Hector Rail. Kompetens och kapital är två ingredienser för att lyckas på järnvägsmarknaden. Mats Nyblom har själv ett förflutet på SJ och Ikea Rail och den norska familjen Høegh är huvudägare sedan några år tillbaka. Varje år producerar Hector Rail närmare sex miljoner kilometer transportsträcka. Ytterligare en avgörande faktor för expansionen är EU-samarbetet och den inre marknaden. För

Ta dig tid att rösta

ställning har företagare till EU. En överväldigande andel företagare tycker att EU ska förhandla fram ett frihandelsavtal med USA. Det är ett par resultat som sticker ut i en studie som presenterades vid ett EU-seminarium arrangerat av Svensk Tidskrift och stiftelsen Sverige i Europa. De viktigaste EU-frågorna för företagare är ekonomi, handel; arbetslöshet, sysselsättning, arbete; miljö, klimat, energi samt fri rörlighet. 79 procent av storföretagen anser att det är viktigt eller ganska viktigt att rösta i EU-valet. Andelen bland samtliga företag är 71 procent och bland allmänheten 73 procent, visar studien.

www.entreprenor.se Nummer 4

47

SMÅTT OCH STORT

Smått och stort är ett urval av nyheter från Svenskt Näringslivs medlemsorganisationer. Du hittar mer på www.svensktnaringsliv.se/medlemsorganisationer

Stian Lysberg Solum/TT Bild

Foto: AP Richard Drew

Svenskt Näringsliv

på snus med två kronor ökar antalet rökare med 7 000. Det är slutsatsen i en rapport från Livsmedelsföretagen och Livsmedelsarbetareförbundet. Den optimala punktskatten är en tiondel så hög, 90 öre per dosa, om konsumentnyttan och folkhälsan är ett mål för politikerna, enligt Handelns Utredningsinstitut, som tagit fram undersökningen, – Att regeringen vill beskatta det svenska snuset betydligt hårdare än de bevisligen betydligt skadligare cigaretterna är obegripligt, säger Livsmedelsföretagens vd Marie Söderqvist. Snus beskattas med i genomsnitt nio kronor per dosa.

stilindex från Svensk Handel Stil visar att försäljningen av skor ökade med drygt 22 procent jämfört med samma månad förra året. Motsvarande siffra för kläder är beskedliga 1,7 procent. Mikael Sandström, branschordförande, konstaterar att skohandeln infriade förväntningarna medan siffran för klädhandeln inte på långa vägar räcker för att ta igen förra årets nedgång på åtta procent. Branschindikationer visar att damer är mer köpsugna än män.

Foto: Daniel Roos

e n p unksskatt

Skor går bra – kläder går sämre

Foto: Colourbox

Höjd snusskatt ger fler rökare

Kontantbrist får rånare att byta fokus i allt större utsträckning på guld, smycken och andra dyra varor när kontanter blir allt svårare att komma över. Samtidigt är grova rån med skjutvapen den lägsta på 20 år, enligt Svensk Handels säkerhetschef Per Geijer. Det första kvartalet i år inträffade 204 butiksrån i Sverige, visar preliminär statistik från Brottsförebyggande rådet.

rånare fokuserar

Insikter som bygger nyskapande och innovationssugna människor är grundbulten för att få industriell utveckling i toppklass. Utbilda för jobb, stäng inga dörrar för den som vill läsa vidare är viktigt genom hela utbildningssystemet, enligt Teknikföretagen. Andra insikter som bör vägleda den som vill bygga ett världsledande innovationssystem är ett bra företagsklimat och global konkurrenskraft.

Teknologie doktor greppar ordförandeklubba

p e r l indberg , teknologie doktor, är ny styrelseordförande för Skogsindustrierna. Han började sin tjänst den 8 april. Till vardags är han vd och koncernchef för Billerud/Korsnäs. Per Lindberg efterträder Ulf Larsson.

48

Nummer 4 www.entreprenor.se

Foto: Colourbox

kreativa , nyfikna

A-kassan för alla företagare! SHA är en a-kassa för alla typer av företagare oavsett bransch. Vi på SHA vet vad det innebär att driva företag. Långa arbetsdagar med ett stort ansvar och många som är beroende av dig. Skulle du någon gång behöva hjälp av oss får du en personlig handläggare som hjälper dig med dina frågor.

Ansök om medlemskap direkt med E-legitimation på vår hemsida www.akassan.com

Har du siffror på det där?

I samverkan med Svenskt Näringsliv sedan 1998

Läs på inför kvällens middagsdiskussion. Ekonomifakta har gjort jobbet åt dig och samlat de intressanta siffrorna om allt som rör samhällsekonomin på ett och samma ställe. Med snabb och överskådlig fakta om till exempel jobb, företagande och BNP kan du välja inom vilket område som du vill bli expert.

Ekonomifakta.se har samlat statistik som gör det enkelt för dig att få koll på allt viktigt inom svensk ekonomi. Med aktuell och oberoende fakta som du lätt kan komma åt från mobilen, får du facit i handen, helt enkelt.

Samhällsekonomin, i din mobil.

Svenskt Näringsliv

OPINION

Röster från Svenskt Näringsliv, läs mer på www.svensktnaringsliv.se

Regeländring för nystartsjobb

försämrar jobbchanser Arbetsmarknad Nystartsjobb är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som fungerar. Därför oroar förslaget om regeländring som en statlig utredning lagt fram. I spåren följer mer regelkrångel, byråkrati och längre beslutstider, skriver arbetsmarknadsexpert Karin Ekenger.

Till skillnad från andra anställningsstöd är nystartsjobb enkelt konstruerat och förutsägbart både för den som är arbetslös och för arbetsgivaren, anser Svenskt Näringsliv.

Vi är inte så bortskämda med positiva resultat i arbetsmarknadspolitiken men just nystartsjobben tycks vara ett undantag. Det är därför oroande att en statlig utredning nyligen lagt förslag till regelförändringar beträf-

fande nystartsjobben som skulle innebära mer av byråkrati. Nystartsjobben skiljer sig från övriga insatser när det gäller enkelhet och förutsägbarhet för arbetsgivaren.  Till skillnad från andra anställningsstöd är ny-

Nystartsjobben riskerar att dö sotdöden. Ytterst försämras och försvåras möjligheterna för långtidsarbetslösa att komma tillbaka till reguljär sysselsättning.

startsjobb enkelt konstruerat och förutsägbart både för den som är arbetslös och för arbetsgivaren. Det är tydligt vad som gäller och hur länge stödet kan utgå. Det gäller lika för alla anställningsformer. För individen är det en rättighet. Man söker jobb som vanligt, men om man har varit arbetslös så länge att man har rätt till nystartsjobb så får arbetsgivaren stöd  i form av sänkt arbetsgivaravgift lika länge som

man varit arbetslös,  med vissa maxbegränsningar i tid beroende på ålder och tid i arbetslöshet. Därför är vi oroade av att i utredningen ”Det ska vara lätt att göra rätt” föreslås förändringar av regelverket beträffande nystartsjobb som går tvärs emot dokumentets titel. Regeringens utredare Anne-Marie Qvarfordt vill att Arbetsförmedlingen ska ha mandat att införa arbetsmarknadsbedömning vid beslut om nystartsjobb. Hon motiverar förslaget med risker för felaktiga utbetalningar. En sådan möjlighet vore till exempel mer myndighetssamarbete mellan Arbetsförmedlingen och Skatteverket som har möjligheter att följa upp utnyttjandet genom sitt registerkontrollsystem. Utredningens förslag i denna del leder till mer regelkrångel, byråkrati och längre ledtider för beslut om stöd. Nystartsjobben riskerar att dö sotdöden. Ytterst försämras och försvåras möjligheterna för långtidsarbetslösa att komma tillbaka till reguljär sysselsättning. Karin Ekenger, arbetsmarknadsexpert

FLER KOMMENTARER:

Myter om lägstalöner Det härjar felaktiga föreställningar i debatten om lägstalöner. Det anser ekonom Susanne Spector. Här reder hon ut begreppen. Myt nr 1: Höjda lägstalöner hjälper

inte sysselsättningen

lägstalöner

– Forskningen tyder på att höjningar av

de svagaste i samhället

– All forskning som finns på svenska för-

– Lärlingssystem leder till en betydligt

lägstalöner har större negativ effekt än

– Lägstalöner höjer lönen för dem som

hållanden tyder på att sysselsättningen

lägre nivå på ungdomsarbetslösheten,

den positiva effekten som kommer av

får behålla jobbet, men gör det svårare

minskar när lägstalönerna höjs och ökar

likaså om studiemedel betalas ut på

sänkningar av arbetsgivaravgifter. Om

för dem som står utanför arbetsmarkna-

när arbetsgivaravgifterna sänks.

sommaren.

vi ska få till en bättre löneutveckling för

den att få ett jobb.

Myt nr 3: Det finns inget samband

Myt nr 4: Höjningar och sänkningar

dem med låga löner måste lönesprid-

Myt nr 2: Lägstalönerna påverkar

mellan ungdomsarbetslöshet och

är symmetriska

ningen öka.

Läs mer på svensktnaringsliv.se/kommentar

50

Nummer 4 www.entreprenor.se

3

I praktiken

I praktiken ger dig råd och tips från företagare och experter som delar med sig av sina erfarenheter.

Blåst. När en anställd stal hundratusentals kronor var det inte bara pengarna som försvann. - Det värsta är att jag inte litar på folk längre, säger Stefan Eriksson.

Tjuvaktig anställd

fick företag på knä

STÖLD När likviditeten, i Stefan Erikssons VVS-butik, blev märkbart ansträngd upptäckte han att en anställd gång på gång hade stulit pengar ur kassan. Konfrontation, polisanmälan och utredning följde. Det tog flera år innan verksamheten återhämtade sig ekonomiskt. – Vi k an visa att det stulits 196 500 kronor i kontanter, direkt ur kassan. Men jag vet att den egentliga summan är betydligt högre, upp mot en halv miljon, säger Stefan Eriksson som driver Erikssons VVS-shop i Härnösand. Han suckar över den pärs som han och pappa Kurt-Ivan Eriksson, som startade företaget, genomlevde för ett par år sedan. En anställd svindlade åt sig så mycket pengar att det fick företaget på knä.

52

Nummer 4-2013 www.entreprenor.se

– Knappt 200 000 kronor låter inte så mycket men i vår bransch är marginalerna små och dessutom vet jag att han sålt grejor svart, gett bort varor och över huvud taget bedragit oss på olika sätt som vi inte ännu upptäckt. Det började med att Stefan Eriksson, som just tagit över företaget efter Kurt-Ivan Eriksson, behövde en säljare i butiken och anställde Patrick, som vi kan kalla honom. – Jag hade lärt känna honom

när jag bodde i Göteborg, vi hade umgåtts och han var numera gift med en släkting. Han var en trevlig och pålitlig kille, helt enkelt, säger  Stefan Eriksson. Referenskollen

utlöste

heller några larmklockor utan Patrick tog plats i butiken och visade sig snart vara en bra säljare som hade lätt att få kundernas förtroende. Han anmälde sig också gärna till att jobba kvällar och helger. Men trots att verksam-

inte

heten rullade på, både i butiken och bland de tre vvs-montörerna som arbetade ute på fältet, var kassaflödet svagt och lönsamheten dålig. Stefan Eriksson valde dock att skylla det på en del nyinvesteringar som nyligen gjorts. – Men det klart, jag tyckte att det var underligt. I slutet av november 2012 blev det emellertid skarpt läge: Kurt-Ivan Eriksson var på besök i butiken och upptäckte att 3 500 kronor var borta ur plånboken som legat i jackan, prydligt upphängd inne på kontoret. Med bara tre närvarande var slutsatsen lätt att dra, den skyldige måste vara Patrick. – Vi gillrade en fälla. Fyllde på plånboken med en femhundring och några hundralappar och efter ett tag var också femhundringen borta. Men på något sätt

Foto: Bo Fernström

I praktiken

expertens

8

tips

Så sätter du stopp för stölder i ditt företag. Henrik Carlbank, vd på säkerhetsföretaget 2Secure Screening.

Gå igenom vilka oegentligheter ditt företag skulle kunna råka utför. Sätt upp rutiner för vad som ska göras om det värsta händer.

1

Gör bakgrundskontroller vid anställning. De allra flesta brott en organisation blir utsatt för har sitt ursprung internt.

2

Bygg en öppen kultur. När en anställd får exempelvis ekonomiska problem ska han komma till sin chef och berätta det.

3

Skapa ett whistleblower-system. Det är rätt vanligt att kollegor tidigt ser tecken på oegentligheter bland sina arbetskamrater. Om det är uttalat okej från ledningen att flagga för misstankar om oegentligheter bland anställda är det lättare att sätta stopp för dem i tid.

4

kändes det olustigt att konfrontera honom med någonting som vi faktiskt inte kunde bevisa, säger Stefan Eriksson. Istället

sk ärp te

Stefan

Eriksson vaksamheten och kunde snart konstatera att Patrick använde jobbdatorn till ett omfattande spelande. Han hade också låtit sig luras på pengar via ett så kallat Nigeriabrev. Det var uppenbart att han var spelmissbrukare. Någon vecka senare upptäcktes ett returkvitto på ett badkar. – Jag frågade vad det var och fick en märklig förklaring om att kunden kommit tillbaka och velat betala med kort istället för kontanter. Därför hade det gjorts ett återköp. Men när jag ringde upp kunden hade han inte fått tillbaka några pengar. Då var det dags att konfrontera Patrick som omedelbart erkände,

både fixandet med returkvittot och de tidigare stölderna ur KurtIvan Erikssons plånbok. – Men han bedyrade att det var det enda han gjort och berättade att han hade spelat lite för mycket och hade skulder. Jag såg ju att han mådde dåligt och ville naturligtvis hjälpa till på något sätt och bestämde mig för att inte polisanmäla honom. Den omtanken svalnade dock i takt med genomgången av kassaregistret för de senaste månaderna. Det nyligen upptäckta returkvittot var ingen isolerad händelse. – Nej, han hade satt det i system att göra återköp på kunder som betalade kontant och även förfalskat i kassaboken. Det hade fullkomligen forsat pengar ur företaget ner i hans fickor. Det bara steg och steg när vi kollade bakåt och vid hundra tusen var det min tur att må illa. Genomgången visade till slut en brist i kassan på 196 500 kronor och då gick det inte längre att undvika en polisanmälan. De konkreta stölderna av kontanter

Arbeta med fakta. Se till att ha en internkontroll där ni alltid går till botten med rapporterade misstankar om oegentligheter. Allt för många gånger litar man på en magkänsla eller på en försäkran från en medarbetare.

5

Se till att ha ett incidenthanteringssystem där ni registrerar misstankar och problem bland de anställda samt hur ni följt upp dem.

6

Skapa en policy om att alltid polisanmäla alla brott oavsett storlek. Det gör att man slipper gränsdragningsproblematik och det skapar en trygghet.

7

Gör alltid en riktig utredning. Ta hjälp av externa professionella utredare. Ofta är en upptäckt incident bara en liten del av ett större sammanhang.

8

och varor från företaget var en sak, insikten att förtroendet var så totalt missbrukat kändes lika hårt det. – Dessutom vet jag ju inte hur många kundrelationer som skadats. Det är nåt jag grubblat på mycket och naturligtvis också på hur jag kunde låta mig luras så. Hela den här processen påverkade mig lika mycket som privatperson som företagare. Den

följande

polisutred-

hade inga problem med att visa var skuldbördan låg och allt talade för rättegång och ett kännbart straff. Men eftersom Patrick erkänt allt utan förbehåll ville inte åklagare – för att spara samhället pengar – driva saken till rättegång. Istället utfärdades ett strafföreläggande och 60 dagsböter á 100 kronor, alltså 6 000 sammanlagt. För brotten, bland annat stöld och trolöshet mot huvudman, ska Patrick betala skadestånd. Pengar Stefan Eriksson inte räknar med att få se. – Han har ju skulder och är anmäld till Kronofogden sedan

ningen

tidigare. Och hur han kan slippa straff, det förstår jag inte riktigt. Inte heller den företagsförsäkring som fanns gav någon utdelning eftersom förskingring inte ingick i avtalet. – Men om någon kommit in utifrån och rånat oss hade det inte varit några problem, då hade försäkringen gällt. Idag, två år senare har ekonomin i företaget återhämtat sig, främst tack vare att de tre vvs-montörerna haft full beläggning. Men det har krävts mycket hårt och till vissa delar oavlönat arbete för både Stefan och pappa Kurt-Ivan. – Vi var nere på knä, den saken är klar men nu har jag till stora delar lagt det bakom mig. Jag kan ju inte låta bli att tänka på vad bra det hade varit om vi haft den där halvmiljonen som han stulit. Men värre ändå är att jag inte vågar lita på folk längre.  Anders Carlsson

www.entreprenor.se Nummer 4-2013

53

I praktiken

I praktiken ger dig råd och tips från företagare och experter som delar med sig av sina erfarenheter.

400 actionfigurer vässade Jens

varumärke

varumärkesvård Fotografen Jens Lennartsson ville komma ut som kaxig, cool och kreativ och knyta kontakter med likasinnade För att vinna uppmärksamhet lät han producera 400 miniskulpturer av sig själv som actionhjälte.

gjorde verkligen något annorlunda för att få min uppmärksamhet!” Det var den reaktionen Jens Lennartsson ville väcka hos de personer han satt upp på sin sändlista. Bland de 250 personerna fanns en salig blandning av kreativa personligheter som på ett eller annat sätt står för det Jens själv brinner för: passion, mod och attityd. Målet med hans djärva grepp var kort och gott att väcka intresse och med humor visa upp sig som en kaxig, cool och kreativ person – en anti Jante. – Världen blir så tråkig om vi ska vara lagom hela tiden! Jag älskar när folk tar för sig och tycker själv om att röra runt i grytan. Därför ville jag göra något som var lite narcissistisk, lite kaxigt och som fick folk att skratta. En actionfigur passar dessutom mitt personliga varumärke. Jag reser väldigt lätt, fotograferar på ett dokumentärt och utforskande sätt. En modern Indiana Jones skulle man kunna säga, säger Jens Lennartsson.

”Den här killen

till order gick via Asien där han valde bland ett flertal olika tillverkare. Figuren som Jens Lennartsson döpt till GI Jens är producerad i Kina. För att optimera porträttlikheten skickade han in fotografier på sig själv från olika vinklar och utifrån det gjöts en prototyp i lera. De 400 figurerna målades, för hand, och skeppades över till Sverige. En efter en anlände de halvkilotunga gubbarna till Jens

Vägen från tanke

54

Nummer 4-2013 www.entreprenor.se

i Malmö, var och en inbäddad i frigolit. Flera kompisar fick hjälpa till med uppackningen. – Huvudmålet var att hitta nya intressanta, kreativa människor och företag som delar mina tankar och sätt att se på kreativitet. Jag ville skapa nya möjligheter och samarbeten och har kontinuerligt samlat namn på personer inom media och reklambyråer både hemma och i utlandet. Allt från art directors, fotografer, fotoagenter, tidningsredaktörer med mera. på Jens satsning blev stor både hemma och i utlandet. Från artiklar i svensk dagspress och morgonsoffan så nådde GI Jens snabbt till utlandet. Samma dag som en utländsk reklamblogg publicerade bilder på GI Jens fick han 12 000 besökare på sin sajt. I dag har drygt hälften av actionfigurerna skickats ut till potentiella affärspartners i främst Sverige och Danmark. En del har gått till USA och andra är på väg till Australien. – Jag är fantastiskt nöjd med responsen. Ett antal fotoagenter har hört av sig för att få representera mig, vilket var ett av mina mål.  En stor magasinkoncern i USA har delat ut ”mig” till sina redaktörer och jag har mångdubblat antalet följare på mina olika sociala medier. Projektet har kostat rätt mycket pengar, hur mycket vill Jens Thorstensson, inte avslöja. Men han konstaterar att han räknar med att få tillbaka

Responsen

de satsade pengarna i form av uppdrag framöver. Även om inte alla kan eller för den skull bör sätta igång och marknadsföra sig i form av småkopior av sig själva, så vill Jens gärna bjuda på sin livsfilosofi till andra företagare som handlar om att formulera sitt budskap, hålla sig till den i alla sammanhang och budskap samt att sätta av tid för att nätverka. – Skriv ned meningen: ”Jag är den enda ______ som _________”. I det första tomrummet skriver du vad du ÄR (fotograf, stylist, grafisk designer) och i det andra berättar du vad du GÖR (fotograferar med enbart befintligt ljus, enbart använder second-handkläder, tecknar i grisblod). – Därigenom berättar du både för dig själv och omvärlden varför just du är mest intressant för uppdraget. Det gäller att inte vara rädd för att välja en smal nisch och bli riktigt grym på den, hellre än att vara personen som är bra på mycket, säger han. Jens upplevs han som allt annat än kaxig och dryg, tvärtom känns han väldigt öppen, nyfiken och ödmjuk till sitt sätt. I affärer däremot är han inte rädd att sticka ut hakan, att ha några fiender ser han snarare som en tillgång än en fara. – Ingen tycker om en mes. De som inte gillar det du säger, de vill du ändå inte leka med! Men grunden för Jens yrkesliv är trots allt de goda relationerna,

Fotografen Jens Lennartsson har tagit personligt varumärkesbyggande till en helt ny nivå genom att låta tillverka 400 miniskulpturer med sig själv som förlaga. ”Jag ville göra något som var lite narcissistiskt, lite kaxigt och som fick folk att skratta”, säger han.

I mötet med

där generositet är ledordet. – Du kan inte komma till ert första fikamöte och tro att personen framför dig ska dela med sig av sina kontakter och pengar med en fingerknäppning. Ditt mål måste alltid vara att hjälpa utan att förvänta dig något tillbaka. När du senare behöver kontakter, hjälp eller pengar så har du redan ett helt nät av

foto: Benjamin Bergh

I praktiken

expertens

7

tips

Så Boostar du ditt eget varumärke Nina Jansdotter coach, sociala medier expert och entreprenör

1

Inventera dina resurser. Har du inte obegränsat med tid, pengar och energi att lägga på personlig varumärkesvård gäller det att vara smart, strategisk och kreativ. Låta andra göra en del av jobbet genom att sprida ditt budskap via olika kanaler och plattformar. Vad vill du berätta för dina kunder och hur vill du att de ska se på dig? Skapa en profil som är sann både mot dig som person och ditt erbjudande. Om ditt skyltfönster lovar något som butiken inte kan hålla - då faller greppet.

2

människor som respekterar dig. Jens betonar att han inte jobbar som fotograf – han är och lever sitt livs passion. Och framgång kan bara växa fram ur en stark lust till det man gör. – Om du jobbar med något som du älskar så blir du inte bara sjukt mycket bättre på det, det genomlyser allt du gör

3

Forumlera ditt budskap. Vilka vill du nå och vad är syftet med din satsning? Är syftet att väcka en ”buzz” kring din person och affärsidé, ja då kan du behöva ta ut svängarna mer.

4

på den lokala mässan? Har du ett budskap som kan vara intressant för ”alla överallt” eller vill du hellre nå ut i närområdet?

5

När du vet var du vill synas kan du definiera vilken media kanal som lämpar sig bäst; morgonsoffan, twitter eller lokaltidningen.

6

Det du gör skall på sikt generera affärer. Ju tydligare du kommunicerar ditt erbjudande och vad andra kan tjäna på att anlita dig, desto större sannolikhet att din insats omvandlas till beställningar.

7

Se och lär av andra. Omvärldsbevakning ger dig en bra bild av vad som händer i din bransch.

Definiera din målgrupp. På vilka arenor finns de idag? Är det via bloggar inom ditt område eller

Paula Asarnoj

www.entreprenor.se Nummer 4-2013

55

fråga experterna

Skicka din fråga till: [email protected]. Fråga om allt mellan himmel och jord. Vi fixar en expert i ämnet och ser till att du får smarta svar. Vi låter alltid frågeställarna vara anonyma.

försäkring Monika Backarp Försäkringskonsult Svenskt Näringsliv

juridik christina wainikkA Jurist Wainikkas Innovationsbyrå

lönesättning tommy hellström Lönekonsult THY Consult

starta eget Jan jansson Rådgivare Nyföretagarcentrum

försäljning patrik Nordkvist Vd Netcompetence

tillväxt thomas ahrens Tillväxtkonsult Ahrens Invest

PR & KRISKOMMUNIKATION Charlie Stjernberg PR konsult Prime PR

marknadsföring Johan Drakenberg Mediastrateg/vd www.opusett.se

Skatter Eva Y Nielsen Chefjurist Skattebetalarna.se

foto: colourbox

utveckling Daniel Laurén Vd Area Of Excellence

Ska vi ta hjälp att registrera domännamn? kontaktade av personer som säger sig kunna hjälpa oss med våra domännamn. Vi har en hemsida, men är lite oroliga för att andra ska registrera liknande domännamn och använda dem för saker vi inte vill förknippas med. Ska vi ta hjälp med att registrera fler domännamn? vi blir med ibland

hemsidor kan vara den allra viktigaste

kontakten med kunderna, vilket gör att adresserna till hemsidor – domännamnen – kan vara väl så viktiga som företagets varumärken. När det gäller rätten till varumärken har detta utvecklats under århundranden och reglerna har skapats för att balansera mellan olika intressen. Domännamn har inte alls funnits lika länge och reglerna kring domännamn har utvecklats lite annorlunda. Under de årtionden internet har vuxit fram som kommunikationsverktyg har också illvilliga

56

Nummer 4-2014 www.entreprenor.se

aktörer registrerat domännamn mer eller mindre i utpressningssyfte. Det finns aktörer som bevakar registreringar av varumärken och sedan antingen själva registrerar dessa som domännamn eller erbjuder sig att till hög kostnad hjälpa till att registrera domännamn. Det kan vara dessa som kontaktar er. Många gånger kan ni själva registrera domännamnen till en mycket lägre kostnad. Ha gärna som rutin att registrera domännamn samtidigt som varumärkesansökan lämnas in. En del andra aktörer registrerar domännamn av än mer illvilliga skäl, kanske för att dirigera trafik till från företags hemsidor till hemsidor med rent av stötande innehåll. I sådana fall finns möjligheter att strid för bättre rätt till domännamnet. Tidigare försökte en del företag registrera domännamn under många så kallade toppdomäner, som .se, .nu och .com. Numera finns det fler toppdomäner vilket gör att det kan

vara både dyrt och krångligt att skaffa sig domännamn i alla upptänkliga toppdomäner. Det man kan göra istället är att helt enkelt bestämma sig för vilken (eller vilka) toppdomäner som man använder sig av och hålla fast vid det. Det är idag mer värt att arbeta med sökordsoptimering än att försöka skaffa sig så många domännamn som möjligt. Era kunder kommer säkert hitta er hemsida via en söktjänst på nätet snarare än att bara skriva in vad de tror att ni har för domännamn. Christina Wainikk a Att tänka på: • Varumärken och domännamn regleras av helt olika regler. • Välj aktivt vilka domännamn ni vill använda och välj därmed bort andra. • Betrakta era hemsidor som viktiga skyltfönster. Sökordsoptimering kan göra att ni hamnar på huvudgatan istället för i en undanskymd gränd.

LÄS SverigeS enda tidSkrift om

näringslivets historia Både lustfylld och lärande, med en rejäl dos nostalgi.

miSSa inget nummer – teckna en prenumeration på foretagShiStoria.prenService.Se

fråga experterna

Skicka din fråga till: [email protected]. Fråga om allt mellan himmel och jord. Vi fixar en expert i ämnet och ser till att du får smarta svar. Vi låter alltid frågeställarna vara anonyma.

Vilka momsuppgifter krävs på fakturan? jag b e d r i v e r e n verksamhet där jag oftast fakturerar köparen ett mindre belopp. Behöver dessa fakturor verkligen innehålla alla uppgifter som myndigheterna kräver vad gäller moms då jag många gånger ställer ut fakturor på högst 1 000 kr? reglerna kring moms är många gånger

svåra och du behöver veta en hel del om moms när du bedriver en näringsverksamhet bland annat vid utfärdandet av en faktura. I

de flesta fall krävs att ett flertal uppgifter anges i fakturan men, det kan räcka att du utfärdar en så kallad förenklad faktura. Det kan du göra om försäljningsbeloppet är högst 2 000 kr (inkl moms) eller om handelsbruket i branschen, praxis eller förutsättningarna för faktur-ering gör det svårt att utfärda en fullständig faktura till exempel vid försäljning i en automat av biljetter. De uppgifter som ska anges i en förenklad faktura är det datum som fakturan utfärdas,

din identifiering, vilken typ av varor du levererat eller vilka tjänster du utfört samt vilken moms kunden ska betala eller annan uppgift som gör det möjligt att beräkna momsen. Om det rör sig om en kreditfaktura ska en hänvisning göras till ursprungsfakturan samt vilka uppgifter i denna faktura som ändrats. Du kan dock inte använda en förenklad faktura om du bedriver en gränsöverskridande varu- eller tjänstehandel med andra EU-länder. eva nielsen

Med havet som livskamrat I hjärtat av Bohuslän och på kustaxeln mellan Oslo och Köpenhamn ligger Tjörn – möjligheternas ö. Möjligheter i form av tryggt boende, nära till skolor och samhällsservice och det storslagna landskapet. Möjlighet att kunna växa i ett inspirerande och nytänkade företagsklimat eller välja pendlingstid till arbete på annan ort. Möjligheten att själv skapa livskvalitet helt enkelt.

Entreprenören_193x60.indd 1

I tidskriften FOKUS mätning av vilken kommun det är bäst att bo i tillhör vi toppskiktet och är rankade på plats 32 av 290 kommuner. Och Tjörns skolor rankas som bäst i hela Västra Götaland och 12:e bäst i landet! Besök oss på www.tjorn.se, på facebook/twitter eller varför inte på riktigt?

2014-01-07 08:14:44

Gratis föreläsningar IKT Socialt entreprenörskap

Born globals Globalisering

Konkurrenskraft

Nätverk Kreativitet VC

Storytelling Kvinnors företagande SME Öppen innovation

Gaseller

www.esbri.se/webb-tv ”Utan entreprenörer stannar Sverige. Utan Entreprenör stannar min kreativitet.” Douglas Roos, entreprenör

Prenumerera nu! Du håller just nu ett nummer av tidningen Entreprenör i din hand. Se till att du inte missar nästa. Gör som Douglas Roos och prenumerera på Sveriges största tidning för entreprenörer. Beställ din prenumeration på: www.prenservice.se, 08-762 61 40 eller [email protected]

Kultur

Akademiska avknoppningar

Ägarskiften

vad hände sen? r. och affärsidée företag renor.se med nya renörer onen@entrep till redakti r vi om entrep r berätta gar, mejla nde färskin I varje numme på spänna Har du tips

kunna hoppas vi ande. På sikt a Norden s jättespänn övrig – Det känn fler storstäder och till expandera Chris Kulik,

Nykläckt

Ur Entreprenör nr 9-2011. ”Hjälper andra att bli av med prylar”

Smartsell

r med pryla

r och hämtar värdera åker ut, de hela säljpror är att de natsajte Sedan sköter r pengarna till a på plats. igång några leverera . Provioch dragit detta Ikea- prylarnför kunden och är avlutad varit med cessen et. är före när affären ingspris även själv het som s konto Chris Kulik som hjäl- e-handelssajter. med lång erfaren annat säljaren 40 procent av försäljn samtidigt får etaget men sälja sionen är inom bland etare och för noll är nätför st att låta mycket medarb istället och konsult Smartsell skor med tidsbri står två – Det kan etagare 60 procent i förrådet. egenför g. en lunch na behålla per männi satsningen skapa ett stått kvar er Brandin mötet och he- kunder Bakom bara hade lokaler för att kunna som vill en Employ det slumpmässiga prylar. t på och verksam et om sakerna enörer igt göra de större uppståt Efter ntrepr om affärsidé var företag seriee Nu behöver nya tjänster har och samtid na som var de överensEn månad senare tföretag r åt att era och till kunder r. tillväx månade nser expand fyra grunde de sats. leta efter vägen, som utlevera ru- tens Sedan ägnade miljöin hoptialen, Ikea-va a. . På sikt dspoten bildat. er och s största världen lm finns köper grejern jättespännande er och ka markna på process T FRÅN Stockho undersö känns fler storstäd och snickra Det till utanför Ikeas ETT STENKAS – era av lokal s kurva rad äljare expand lämplig Kulik. nätbase vi kunna hus i Kungen s minsta återförs packat med igång en , säger Chris som förra året är upp. pas hemsida. båda dra den av världen ells butikslager barnartiklar, att skalas övriga Nordenen näthandel – Vi ville till och Shurgar potential t att starta en grejer. Smarts ade möbler Och med er kronor het med . r ur marbegagn verksam det tacksam slit- och släng25 miljard en mulltoa som svampa tjockallt ifrån omsatte m kändes det skåp och pianon, sticker upp kt på framtiden. Dessuto motverkar och berättar om cyklar, antika säljer är flyglar, förråd som för att iner, men verksamhet som inte med tillförsi fler personer ksmask i, säger Chris gjordes förra hon – Det vi ser lever Chris jordbru vi ken som säger måste anställa samhälle rater och ökning hamstrar tv-appa – Men vi -unders an det mesta, grundare vid Nilson r i snitt Suzanna en Blocket tar vi oss säger hon. att svenska sina förråd. dschef och annars orka med, som visar är markna ll. kronor i e året 000 25 Kulik, som pluggad ells prylar värda Niklas Kronwa Kronwall ER sidan av rg och a till Smarts an R KOMM och Niklas i Götebo DÄRFÖ de portarn även våra Chris Kulik gt på Handels LYCKAS och hemsid I ÖPPNADE n. Det gör VI ATT . s Kurva a på ett investe I FEBRUAR i samtidi affärsidé respons på Kungen varandr i egenekonom på ger väldigt bra Vi tror starkt Båda var våra en slump hösten. vi erbjuder jakt butikslades. De har fått hos många av sprang av m förra kunder. och på unika, men lansera hjälper reaktion först eller säljer och nsföräldrar nya höjder. ringsseminariu för att vi Vi är varken sning – hämtar, småbar till – En vanlig är tacksamma Kulik. kor att ta företagare, en helhetslö är att de , säger Chris för och männis kunder varorna. hemma Intresset andra begagi över levererar efter idéer ell från rätt i tiden. blomstrar och frigöra yta företag l n ligger drivit eget på att hjälpa dem som skiljer Smarts Affärsidé och näthande LL har Det KRONWA miljö, återbruk varit inriktad NIKLAS Han har bestå. har främst kommer nätaffärer. 12 år och att bygga andra företag

andra Hjälper

att bli av

Smartsell

Niklas Kronwall. Kulik och soner att e: Chris Grundar och privatper sföretag via marknad Gör: Hjälper de prylar begagna sälja sina nätet. säljsajten platser på 2010 och : I oktober 2011. Startade publikt i februari es a och en lanserad a: Grundarn Antal anställd på helger. på Ta vara ställd deltidsan större lokaler. blir t nu: Hitta lla att kunderna Viktigas , och säkerstä intresset

att sälja

begagna

de

nöjda.

”Vi började och slutade med två tomma händer” Kulik l och Chris inte hinner. Niklas Kronwal de som prylar åt / Nummer

10

9-2011

på Smartse

ll vill minska

et genom sopberg

2011-11-11

10.52

prenor.se www.entre

dd 10

Foto: sören andersson

Nyklackt.in

Affärsidén slog an omedelbart och inom en månad var företaget igång. Två år senare beslutade sig den ena av grundarna för att lämna, ett beslut som mognat under den första semestern sedan företaget startat. - Månaden när vi startade var så intensiv och kändes hur kort som helst. Månaden när jag fattade beslutet att stiga av var den tyngsta och längsta jag varit med om, säger Chris Kulik. Alla har vi möbler och prylar hemma som lika bra skulle kunna säljas till någon som har större glädje av dem. Varför inte starta en sajt där vi hjälper människor som inte har tid och lust att bli av med sina grejor? Ungefär så gick samtalet när Niklas Korswall och Chris Kulik, båda före dettastudenter på Handelshögskolan i Göteborg som 15 år senare av en slump träffades på ett investeringsseminarium. Båda var egenföretagare, småbarnsföräldrar på var sitt håll och framför allt utrustade med viljan att utveckla sitt entreprenörskap. Därifrån var inte steget långt att starta Smartsell, en webbsajt och butik där de två entreprenörerna tog sig an att mot en provision på 40 procent sälja de prylar som människor ville bli av med. Affärsidén var kort och gott att vara ”En säljtjänst för dig som inte har tid”. - Vi fokuserade på möbler, elektronik, belysning och sportartiklar, det var nödvändigt att hitta ramar och hålla en kvalitetsnivå, annars hade det svämmat över, berättar Chris Kulik.

60

Nummer 4-2014 www.entreprenor.se

Konkurrenter fanns det, naturligtvis: antikhandlare och Myrorna å ena sidan, Blocket och Tradera å den andra men ingen jobbade exakt som Smartsell. - Kanske borde vi trots det ha upprättat ett partnerskap med någon annan aktör om inte annat för att få fart på rulljansen. En av de första lärdomarna var att begagnatmarknaden är stor men trögrörlig vilket gjorde att omsättningshastigheten på vårt lager blev lång. Långa blev också arbetsdagarna den första tiden. I affärsidén ingick att åka ut till kunderna, värdera prylarna, hämta och transportera dem till den egna butikslokalen. När de sedan sålts räknades provisionen av och pengarna sattes in på kundens konto. - Vi jobbade jämt och ändå kände jag mig otillräcklig. Våra händer räckte inte till trots att vi efter hand anställde medarbetare. å andra sidan likviditeten, de anställda skulle ha lön först, följt av övriga fasta kostnader. - Omsättningen steg, visst gjorde den men vi tog inte ut lön på jag vet inte hur lång tid. Och det är helt ok under en period, men inte i längden. Vändpunkten kom efter två år, sommaren 2012 när Chris Kulik kunde ta ut en lång sammanhängande ledigheten. Det blev en semester som gick i grubblandets tecken och där tankarna sattes på pränt i en dagbok. - Det blev som ett privat bokslut där jag tänkte igenom, analyserade, bollade med andra människor om vad jag borde göra, berättar d e t påv e r ka d e

hon och bläddrar i den tjocka och väl tummade anteckningsboken. När tankearbetet närmade sig ett avgörande visade det sig att minustecknen övervägde. - Två år fick räcka, jag hade inte kraft att börja igen med samma energi efter ledigheten, särskilt inte som vi var inne i en expansionsfas. Det beslutet var det svåraste jag tagit; att hoppa av något som jag varit med att starta och så oförbehållsamt trott på. Den följande månaden, när jag berättat för Nicklas och sedan avvecklade mig själv var den längsta månad jag varit med om. n i k l a s ko r s wa l l höll igång verksamheten ytterligare ett par månader men bestämde sig sedan även han för att det fick vara nog och Smartsell upphörde. Chris Kulik är idag anställd men tankarna på att ännu en gång återta ansvaret och glädjen att driva ett eget företag lever kvar. - I gymnasiet skrev jag mitt specialarbete om att starta företag och jag vet att det kommer att bli fler gånger. Tiden med Smartsell gav så många insikter och erfarenheter som jag vill återanvända en annan gång. Istället för att bara drömma förverkligade vi vår idé och det är jag väldigt stolt över, även om vi både började och slutade med två tomma händer.

Anders Carlsson

tre saker jag lärt mig: Det är viktigt att bjuda in extern hjälp, mentor, bollplank eller vad man nu vill kalla det. Den vägledning de kan ge är värdefull. Underskatta inte behovet av resurser, både vad gäller människor och kapital. Rekrytera rätt. Blir det fel tar det oerhört mycket energi lösa och ett team måste fungera.

det här skulle jag ha gjort annorlunda: - Installera checkpoints längs vägen där vi stämmer av vad vi gjort och hur kunder, anställda och ekonomi utvecklar sig.

d e n h ä r b e r ä t t e l s e n byg g e r på e n v e r k l i g h ä n d e l s e . b i l d e n ä r e n r e ko n s t r u k t i o n .

Rune, 69, missade andra halvlek. Nu kan han se fram emot höstsäsongen istället. Tack vare en hjärtstartare.

Kalmar FF hade hemmamatch på Guldfågeln Arena, sista matchen för säsongen. Rune älskar fotboll och är en trogen Kalmarsupporter. Plötsligt i början av andra halvlek blev han trött och föll ihop på läktaren, utan förvarning. En av publikvärdarna på arenan såg vad som hände och kunde genast sätta in hjärt-lungräddning. En annan publikvärd larmade 112 och hämtade en hjärtstartare. Det räddade livet på Rune. Visserligen missade han andra halvlek, men nu kan han se fram emot höstsäsongen istället. Guldfågeln Arena är en hjärtsäker zon Björn Andersson är säkerhetschef på Guldfågeln Arena och säger att det var självklart att göra Guldfågeln till en hjärtsäker zon. Det är lika självklart som att ha brand-

släckare på läktarna. Alla arbetsplatser där det vistas många människor borde vara en hjärtsäker zon, säger Björn Andersson. Hjärtsäkra din arbetsplats du också! De flesta arbetsplatser kan göras till hjärtsäkra zoner med enkla medel. Allt som krävs är hjärtstartare och certifierad utbildning i hjärt-lungräddning. Våra utvalda utbildare finns över hela Sverige och din arbetsplats kan oftast bli en hjärtsäker zon mycket snabbt efter din beställning. Gå in på hjart-lungfonden.se/180sekunder eller ring 0200-180 180 så får du veta hur din arbetsplats snabbt och enkelt kan göras till en hjärtsäker zon. Vi tänker hjärtsäkra Sverige. Vill du vara med?

t i l l s a m m a n s r ä d d a r v i l i v . h j ä r t s ä k r a s v e r i g e ä r e t t i n i t i at i v f r å n h j ä r t - l u n g f o n d e n i s a m a r b e t e m e d b l i wa l i v f ö r s ä k r i n g o c h a fa f ö r s ä k r i n g .

Har du tips eller vill läsa om nåt speciellt? Mejla in bara! [email protected]

Foto: McLaren

tips & trix

Finns den med lättmetallfälgar…? d e n finns bara i blått och orange .

Men ok, färgen spelar mindre roll när det gäller McLaren 650S. Tillverkaren själv kallar den ”supercar” och drar till med att den ger den entusiastiske föraren det yttersta när det gäller lyx, engagemang och utveckling. Och en lika dramatisk som vacker design. Vi håller med. Men hade gärna haft den i skogsgrön lack… www.mclaren.com

Foto: Eston

3d-fotografera med mobilen

en kaffemugg men rymmer annat än java. Och designen är nästan snyggare än ljudet. Högtalarna från Easton kopplas till smartphones, surfplattor, mobiltelefoner, CD-spelare, mp3-spelare och andra ljudkällor. Fem timmar batteritid gör den flyttbar. www.eston.com

Foto: Poppy.com

Ljudande design

kommer ni ihåg wiew - master , den där makapären där bilderna visades i 3-D? Då var det hur fräckt som helst men sedan dess har det runnit en del vatten under den digitala utvecklingen. Med en Poppy går det att återuppleva 3-D-mystiken och den här gången i mobilen. Poppy är ett enkelt mobiltillbehör som med speglar och linser delar upp ett motiv som ska fotograferas i två bilder. Den ena som vänster öga ser det och den andra från högerögats vinkel. När bildparet sedan granskas i Poppy via en app blir det en 3d-bild med djupverkan. Kostar cirka 400 kronor. www.poppy3d.com

m ö j ligen ser den ut som

En trerummare på 30 000 fot och är varken mer eller mindre än en trerummare. Ombord på ett flygplan. Det är flygbolaget Etihad med bas i Abu Dhabi som installerat ett par kvarter lägenheter ombord på sina nya Airbus A380-flygplan och som ska flyga bjässarna på linjen till London. Dusch, vardagsrum och butler ingår i biljettpriset som ligger på 20 000 dollar. Enkel resa. www.etihad.com

Låt lådan styra resan present till personen som har allt: Markera ett antal platser runt om i världen på en webbkarta. När rutten är bestämd överförs den till ett minneskort som placeras i lådan. Den innehåller även en gps-mottagare, ett mikrokontrollerkort och en teckenskärm i locket som skriver ut ledtrådar som ”Åk till min sommarstuga”. När lådan kommit dit dyker nästa ledtråd upp och först när alla platser besökts i rätt ordning kan presenten plockas fram. Resenären fortsätter sedan, med hjälp av lådan att leta sig fram i världen. Hysteriskt roligt. Kostar runt tusenlappen. Exklusive biljetter. www.gpsadventurebox.com

Foto: gpsadventurebox

kosten att ge en

62

Nummer 4-2014 www.entreprenor.se

Foto: Etihad

den kallas residenset

LÄS MER I

Glöm inte att företag med kollektivavtalade försäkringar kan behöva teckna försäkring även för vikarier. På finfa.se får du som arbetsgivare koll på vad som gäller.

En tidning om entreprenörskap, innovation och småföretagande Prenumerera gratis www.esbri.se/prenumeration

NÄTET Läs entreprenör på

www.entreprenor.se

tips & trix

Har du tips eller vill läsa om nåt speciellt? Mejla in bara! [email protected]

Ny bok!

Så ska fientliga uppköp stoppas På senare år har flera svenska börsbolag köpts upp av utländska

långsiktigt ansvar för företaget enligt boken få större vikt än nu.

investerare. Stockholmsbörsen möter samtidigt minskat förtroende,

Nachemson-Ekwall pekar bland annat på hur mindre företags styrelser

främst bland mindre aktiesparare.

oftare än storföretags söker hävda den ”lilla världens”, däribland

Är detta en naturlag eller kan trenden ändras med nya regler?

ledningens och medarbetarnas, intressen. Dessa småföretag utsätts

Det frågar forskaren Sophie Nachemson-Ekwall i en läsvärd bok och

heller inte lika ofta för fientliga bud.

ser liksom många andra kritiskt på hur företag köpts upp fientligt utan

Fientliga bud: Teorierna, maktspelet, kortsiktigheten

Slutsats: efter senaste finanskrisen behöver Sverige förnya vår

hänsyn till ”målföretagets” ledning och anställda. Så skedde särskilt

ägarstyrning. Det är fel att aktieägarna alltjämt har en så tung roll

under högkonjunkturen 2004-2008 då en rad svenska storföretag

medan styrelsen är så svag. Vår marknad för god företagsstyrning

köptes eller utsattes för utländska förvärvsförsök. Att ägarna hos oss

måste bli kvitt sina värsta brister. I exempelvis England har styrelsernas

spelar en tung roll, men också vårt utbredda institutionella ägande

roll med gott resultat stärkts. Nachemson-Ekwall har som ekonom

bidrog till att man valde svenska företag.

och beteendevetare en litet annan och värdefull syn på sitt svåra

Boken utgår från det som skedde med de båda jättarna Skandia

Sophie Nachemson-Ekwall

och Scania. Det svenska regelverk som den gången gav aktieägarna

SNS Förlag

stor roll har nu delvis ändrats. Ändå bör värden som förtroende och

ämne. Fientliga bud ger flera viktiga tankeställare. Carl Johan Ljungberg

Läs också!

Reseguide för den som inte är trött på livet

Att författaren Samuel Jonson kläckt ur sig att ”den som är trött på London är trött på livet – ty i London finns allt som livet kan bjuda”, har väl knappast någon missat. London toppar listan över svenskarnas favoritresmål år efter år och då kan det vara passande med en reseguide som inte listar Buckingham Palace, Big Ben och Madame Tussauds som nödvändiga erfarenheter. Här finns istället det som inte är så lätt att upptäcka, allt från Beatlesaffären till läskiga hotell. Underhållande! Mind the gap – en guide till det hemliga London Nicotext

nästa nummer ute den 19 juni Nätentreprenören som håller måttet

Det svenska företaget Tailor Store har en enkel affärsidé: Skräddarsydda skjortor på nätet. Men bakom den sobert designade webbshopen finns även ett samhälls- och miljöengagemang. Entreprenör åkte till Sri Lanka tillsammans med delägaren och vd:n Jan Höjman för att besöka skrädderiet på plats.

Söt uppstickare utmanar i spritbranschen

Karriären stod på topp. I 25 års tid rörde sig Ylva Binder hemtamt i Londons affärskvarter där hon ansvarade för en rad prestigefulla spritmärken. Men en uppslitande rättstvist senare har London och storföretag ersatts med svensk landsbygd och en egenbrygd rabarberlikör.

Se upp Sverige! Världen kommer ikapp

Sverige har i fem år i rad utsetts till världens näst mest innovativa land, enligt Global Innovation Index. Mest innovativt är Sydkorea, men det råder ingen tvekan om att vårt land drar nytta av framstående forskning, hög kunskapsnivå och världsledande företag. Men nu är världen på väg att komma ikapp, och det i snabb takt. Det polska it-företaget Asseco, det indiska bilföretaget Tata Motors, det brasilianska kosmetikaföretaget Natura Cosméticos och det kinesiska telekomföretag Huawei är alla exempel på snabbväxande företag som erövrar världen.

Entreprenör

nu även på Facebook gå in och gilla!

KÖP

DITT

AKT IEBO

LAG

ONL INE

IDAG

Sveriges mest välsorterade leverantör av emballage

Sänkta priser! Nu sänker vi priserna med i genomsnitt 20% på wellådor.

t! e t i l a v k d t! Förbättra ttre lagre

ty yfiber i de n u n r a h Alla lådor

16 olika sträckfilmer! Från kr/rulle.

55:-

370 olika postemballage! Från kr/st.

0,69

68 olika E-handelspåsar! Från kr/st.

0,50

Fraktfritt på order över 2000:-

www.packoplock.se 020-505850

Centrum för näringslivshistoria bevarar och berättar det svenska näringslivets historia på uppdrag av företag och organisationer. Bli medlem – deponera material! www.naringslivshistoria.se.

Postordern skapade shopping på landsbygden transporter har man kunnat beställa varor från andra orter, men först mot 1800-talets slut uppkom regelrätta postorderföretag. Ångbåtar och järnvägar hade då förbättrat transporterna, och näringsfriheten gjort det enklare att bedriva handel. Sveriges första postorderhandel grundades 1879 av John Fröberg i Finspång. Företaget, som fick namn efter grundaren, handlade med alla varor som var lätta nog att skicka med post: stämplar, visitkort, gratulationskort, rakknivar, hängslen, parfymer m.m. För att marknadsföra produkterna spreds stora upplagor av Fröbergskatalogen, och företaget blev även Sveriges största annonsör. så länge det funnits

agenter märktes en trettonårig yngling i Insjön vid namn Johan Petter (J.P) Andersson. Han lyckades så väl, att han efter några år blev värvad till Finspång för att jobba hos Fröbergs på plats. Dit lockade han i sin tur sin farbror, Erik Andersson. År 1899 kände sig J.P. redo att starta eget. Eftersom han som 20-åring ännu inte var myndig fick den något äldre farbrodern bli kompanjon och bägge bytte namn från Andersson – till Åhlén respektive Holm. Den första varan, ett foto av kungafamiljen, kompletterades strax med hundratals andra och Åhlén & Holm bland fröbergs

skulle snart växa så kraftigt att den lilla orten Insjön fick en av Sveriges största postexpeditioner. Vid 1900-talets början fanns förvisso lanthandel i hela Sverige, men sortimentet i små orter var ofta torftigt. Postordern erbjöd inte bara nyttoföremål, utan framför allt vardagslyx som: tavlor, accessoarer, fotoalbum, skämtartiklar och prydnadsföremål. Det hela innebar en revolution. Plötsligt kunde även glesbygdsbefolkningen ägna sig åt shopping! Mycket var synbart onödigt, men åt många gav det en nog så viktig guldkant åt tillvaron. J.P. Åhlén flyttade 1915 verksamheten till Stockholm. Tre år senare uppstod istället Clas Ohlson i Insjön. också klädhandeln över post upp och dess centrum blev Borås, som hade grundats på 1600-talet för att ge gårdfarihandlarna (knallarna) en egen stad. Redan 1909 hade det första postorderföretaget skapats här. Bland de många senare som följde märks: Rowells (1945), Ellos (1947), Haléns (1949), Josefssons (1956) och Hobbex (1961). Ofta har även varuhus, som NK, drivit postorderverksamhet - och postorderföretag har blivit varuhuskedjor, som t.ex. Åhlén & Holm (idag Åhléns) och IKEA. De senaste tio åren har den ökade internetanvändningen samt posthanteringens flytt till kvällsöppna, näraliggande butiker gett distanshandeln, som det heter i dag, ett ytterligare uppsving. Och John Fröbergs? Jo det ligger fortfarande kvar i Finspång och säljer än i dag visitkort och stämplar. s n a r t b lo m m a d e

Edward Blom, näringslivshistoriker och programledare, berättar om föremål, foton och dokument ur Centrum för näringslivshistorias stora samlingar.

66

Nummer 4-2014 www.entreprenor.se

Företagserbjudande:

Ring och sms:a obegränsat. Nu med ännu mer surf.

549 kr /mån med iPhone 5s i 24 mån

Telia Jobbmobil Multi 5 GB surf som du kan dela mellan dina mobila prylar. Alltid högsta surfhastighet i Telias 4G-nät. Kontantavgift tillkommer för iPhone 5s 16 GB med 600 kr.

telia.se/foretag Besök telia.se/foretag, Telias butiker, våra återförsäljare eller ring 90 400.

Gäller företag så långt lagret räcker dock längst t.o.m. 30/6 2014 vid 24 mån bindning av Telia Jobbmobil Multi 5GB med iPhone 5s 16GB. Pris 549 kr/mån. Kontantavgift 600 kr för mobiltelefon och engångsavgift 200 kr tillkommer. Priser exkl. moms. För fullständiga villkor se telia.se.