2012 i korthet Varje år gör Krokoms kommun en årsredovisning som beskriver året som gått. Den här populärversionen är en sammanfattning av det viktigaste i årsredovisningen.
KROKOMS KOMMUN
2012 i bilder
S
veriges kommuner och landsting står inför en rejäl utmaning. Under de närmaste åren går ett stort antal anställda i pension. Undersökningar visar att de mest engagerade och motiverade medarbetarna på arbetsmarknaden finns just i kommuner och landsting. Emma Berggren, undersköterska inom hemtjänsten, Anneli Jonasson, undersköterska på Blomstergården och Emma Jönsson, förskollärare på förskolan Polisvillan är tre av kommunens totalt 1 266 medarbetare som utför Sveriges viktigaste jobb!
Bild 1, 4 och 8
2
I
N
september invigdes den nya skolgården på Aspås skola med pompa och ståt. Processen med den nya skolgården har tagit ungefär 1,5 år och barnen har varit med i arbetet under hela tiden via elevrådet. Det började med att alla fick fundera fritt kring vad man ville ha på skolgården, därefter sållades en del förslag bort och till sist gällde det att banta ner önskemålen så att de rymdes i den ekonomiska ramen. Barnen har på det här sättet fått en bra inblick i den demokratiska beslutsprocessen.
är sommaren närmade sitt slut bestämde sig vikarierna på äldreboendet Hällebo för att göra något extra för de boende. Det resulterade i en sommarfest med grillat, glass och musikunderhållning av Erika Grundström och Sanna Hestner. Den enda ingrediensen som inte riktigt ville infinna sig på sommarfesten var solen och värmen, men med rätt kläder och ett stadigt partytält som höll blåsten på avstånd trotsade många kylan och valde att äta sin lunch ute.
Bild 2
Bild 3
C
afé Jämtstugan är en populär samlingsplats på Blomstergården. Caféet är öppet två timmar en fredag varje månad och det brukar alltid vara många gäster. Lena Lind är initiativtagare till caféet och hon fick idén under en föreläsning om guldstunder i de äldres vardag. Två kvinnor berättade om ett liknande café som blev succé direkt och Lena tog med sig idén till Krokom och Blomstergården. Lena och hennes kollegor satte igång att leta i gömmorna och på loppisar för att hitta gamla kaffekoppar, kakburkar, sockertänger och sockerskålar. Det allra bästa fyndet var en gammal kassaapparat från förra sekelskiftet. Bild 5
F
örskolans dag firas i juni på många platser i kommunen. Förskolan Aspen i Aspås tillbringade en härlig dag vis Krokomsviken. Dagen inleddes med en tipsrunda med olika aktiviteter så som matematikövningar, kluriga frågor, besök i klubbskogen, fysiska övningar, sånger och skattjakt.Vädret var det bästa tänkbara med strålande solsken. Vi hade med oss lunchen och kunde sitta ute och äta tillsammans. Att kasta stenar i vattnet var roligt och att gunga och ha tillgång till stora gräsytor. Innan hemfärd med bussen fick vi besök av clownen som bjöd oss på glass.
Bild 6
D
en 21 juni var det midsommarfest i Sinnenas trädgård på äldreboendet Blomstergården i Krokom. Det bjöds på sång och musik – Acke Fahlén spelade dragspel och Personalkören underhöll med sång. Grillad korv och hamburgare, kaffe och jordgubbstårta, dans kring midsommarstången och det bästa av allt – vackert sommarväder – gjorde dagen perfekt!
Bild 7
3
KROKOMS KOMMUN
Majoriteten kommenterar F
ör tolfte året i rad visar Krokoms kommuns bokslut ett positivt resultat, plus 21,8 miljoner kronor. Resultatet blev betydligt bättre än vad budgeten för året pekade på. Även befolkningsutvecklingen har varit positiv med 31 nya innevånare, den sista december 2012 var det 14 590 invånare i Krokoms kommun. Ett minus är dock att trots ett bra resultat är det ett underskott i verksamheternas resultat. Företagandet och arbetstillfällen, attraktiva boendemiljöer, infrastruktur som vägar och bredband är viktiga byggstenar för att en kommun ska utvecklas. Hela kommunen ska leva och vara attraktiv för boende, besökare och inflyttare. Den politiska majoritetens mål är att kommunen ska vara serviceinriktad, fortsätta att växa och bedriva verksamhet med hög kvalitet till dess medborgare. Sedan 2011 har Krokoms kommun varit med i ett stort nätverk för ökad kvalitet i kommunal verksamhet. Idag består Kommunernas Kvalitet i Korthet (KKiK) av 200 kommuner. Mätbara mål för olika verksamheter finns där Krokoms verksamheter jämförs med andra kommuner i landet. I länet har ett kommunnätverk bildats för att se och lära av varandra. Krokoms kommun skulle inte vara den kommun vi är utan allt ideellt föreningsarbete som görs runt om i bygderna. I oktober genomfördes en kulturvecka med många kulturarrangemang runt om i kommunen. Livet i Krokom heter en bonad som många kvinnor i kommunen har broderat som bidrag till kulturveckan. Broderierna visar att Krokom är en kommun där det är en fröjd att leva och bo. Den höga ungdomsarbetslösheten i Sverige och EU är ett stort hot. Det bästa vi kan rusta ungdomar med är kunskaper och utbildning, det ger dem också självförtroende och trygghet. När vi mäter skolans resultat enligt KKiK ser vi att Krokom ligger över medelvärdet för 4
årskurs 6 i nationella prov i svenska, engelska och matte. 88 procent av eleverna har uppnått kravnivån, medelvärdet är 80 procent. Andelen elever som nått behörighet till gymnasiet är 90,7 procent, medelvärdet 87,7 procent. Behöriga, kunniga lärare är avgjort den viktigaste faktorn för att elever ska klara skolan. Kommunen har gjort flera satsningar till dem som behöver extra stöd för att komma ut på arbetsmarknaden eller i utbildning: • Plug In, ett ESF-projekt som kommunen deltar i, riktar sig till ungdomar mellan 16 och 24 år som inte fullgjort gymnasiet. • Återbrukets syfte är att tillvarata och återanvända produkter som lämnas till kommunens återvinningsstation samt att erbjuda arbetsträningsplatser till arbetssökande. • Mötesverkstaden med syfte att bryta isolering och skapa en träffpunkt där nya sociala kontakter knyts för dem som saknar egen försörjning. Som enda kommun i landet har Krokoms kommun antagit ett kommunövergripande mål att alla ungdomar ska gå ut grundskolan med behörighet till gymnasiet. Det unika är att målet gäller för samtliga nämnder och förvaltningar, inte bara barn- och utbildningsnämnden. Den ekonomiska utvecklingen i omvärlden ser fortsatt kärv ut för de kommande åren. Det betyder även kärva ekonomiska tider för Krokoms kommun. Redan i januari beslöt kommunstyrelsen om restriktivitet/försiktighet med budgetpengarna, det gäller att tänka till en gång extra om nödvändigheten vid köp av olika varor och tjänster. Budgetarbetet för 2014 och åren framöver har påbörjats. Totalt omsluter budgeten cirka 820 miljoner kronor Det är några miljoner mindre än den prognos vi tidigare arbetat med, så besparingar kommer att behöva göras.
Maria Söderberg (C)
Göte W Swén (M)
Owen Laws (MP)
Agneta Gabrielsson (FP)
Kjell Sundholm (KD)
Höjdpunkter under året
En av de allra största händelserna under 2012 var förstås invigningen av Sånghusvallens skola. I augusti månad kunde barnen äntligen få flytta in. Men det hände mycket mer under förra året som vi vill dela med oss av. Vi har valt ut ett antal händelser från 2012 som vi presenterar månad för månad på nästa uppslag. 5
KROKOMS KOMMUN Januari
April
SVERIGES VIKTIGASTE JOBB Sveriges kommuner och landsting står inför en rejäl utmaning. Under de närmaste åren går ett stort antal anställda inom välfärdssektorn i pension.
KVALITETEN I FOKUS! Sveriges kommuner och landsting (SKL) gör årligen undersökningar av kommunernas kvalitet i projektet Kommunernas kvalitet i korthet (KKiK).
Undersökningar visar att de mest engagerade och motiverade medarbetarna på arbetsmarknaden finns i kommuner och landsting. Anneli Jonasson arbetar som undersköterska på Blomstergården i Krokom och hon trivs med sitt arbete. – Jag har ett väldigt givande jobb och jag får så mycket positivt tillbaka. Jag känner verkligen att det jag gör är meningsfullt och viktigt, säger hon.
Maj
Det är frivilligt för kommunerna att delta i KKiK och Krokom anslöt sig 2011. I januari 2012 kom de första resultaten. – Kvalitetsredovisningen inom KKiK ger kunskap om kommunens kvalitet och effektivitet inom för medborgarna viktiga områden och är därmed ett värdefullt verktyg. Dessutom är det ett utmärkt underlag för ett systematiskt kvalitetsarbete, säger Ola Skyllbäck. Februari
KROKOM VÄXER – MEN HAR VI RÅD?
KROKOM SPARAR ENERGI
Krokoms kommun har drabbats av växtvärk. Exploateringen av Åsbygden har varit mycket framgångsrik och nu är frågan när nästa steg ska tas. Efterfrågan finns, men har vi råd?
Målet är att Krokoms kommun och dotterbolaget Krokomsbostäder ska minska energianvändningen med tjugo procent från 2011 till 2015. Energibokslutet för 2011 visar att man har kommit halvvägs.
Samtidigt som utvecklingen blomstrar i Åsbygden lider andra delar av kommunen av utflyttning. Både Föllinge och Offerdals församlingar minskar oroväckande men även här finns det glädjande avsteg från trenden. I området kring Valsjöbyn råder en brist på bostäder eftersom många ungdomar som arbetar på andra sidan gränsen gärna vill bo i Valsjöbyn.
Mars
Med hjälp av drygt 45 miljoner kronor ska Krokoms kommun och Krokomsbostäder vidta åtgärder för att minska energiförbrukningen med tjugo procent jämfört med 2009. Henric Asplund, energiingenjör på Krokomsbostäder, är projektledare och han berättar att resultatet för 2011 var bättre än förväntat. – Vi trodde nog inte att vi skulle nå tio procent redan första året men det var förstås glädjande. Samtidigt blir det svårare och svårare att hitta lönande projekt allteftersom de största och mest effektiva åtgärderna genomförs, säger han. Kommunens fastighetsbestånd har utökats under perioden vilket gör de goda resultaten mer anmärkningsvärda. Beslutet att bygga de två nya skolorna i Ås enligt framtidens miljökrav har medverkat till att energibesparingsarbetet drivs åt rätt håll.
Juni
KROKOM KÖPER TORSTA KRAFTTAG MOT MATSVINN Under sportlovet deltog kommunens kökspersonal i kursen ”Mindre matsvinn”. På Änge skola har man sedan länge kämpat för att minska matsvinnet – med god hjälp av eleverna! Jens Berglund i 9:an har gått runt i klasserna och pratat om vikten av att äta upp det man tar för sig. Det gav resultat, strax före jul sattes rekordnoteringen 100 gram. Kampen går vidare! 6
Köpet av fastigheterna Torsta och Rösta ger förutsättningar för att Krokom tillsammans med ett antal andra aktörer ska kunna fortsätta arbetet med att skapa ett grönt centrum för de gröna näringarna i Ås. – Vi går nu vidare med att förverkliga planerna på det gröna utvecklingscentrum som utredaren Olof Karlander har utarbetat. Med attraktiva utbildningar inom de gröna näringarna som grund kan vi förhoppningsvis motivera organisationer, myndigheter och företag inom området att också etablera sig här, säger Maria Söderberg.
Juli
Oktober
ÅTERBRUKET EN LYCKAD SATSNING Från och med oktober månad kan medborgarna i Krokom lämna sina saker till återbruket vid återvinningscentralen i Krokom i stället för att slänga dem.
MARIES TRÄDGÅRD SLÅR ROT Djur och natur har alltid fascinerat Marie Gunnarsson. Flytten till gården i Västerkälen gav utrymme för odlingsintresset. Ganska snart bestämde sig ridläraren för att sadla om och Maries trädgård växte fram.
– Vi är jätteglada över att vi äntligen får igång ett återbruk i Krokoms kommun. Om allt faller väl ut siktar vi på att kunna starta liknande verksamheter även i andra delar av kommunen, säger Therese Lindqvist, renhållningsingenjör. Senare under hösten öppnade en butik i centrala Krokom där renoverade och uppfräschade saker får nya ägare. Pengarna som kommer in från återbrukets verksamhet kommer att användas för att få fler personer i sysselsättning. November
Under våren 2012 bestämde sig Marie Gunnarsson för att ta ytterligare ett steg i sitt företagande. Genom köpet av blomsteraffären Amaryllis i Krokom har hon säkerställt sysselsättningen över hela året. – Jag såg möjligheterna men samtidigt är det ett ganska stort steg att starta aktiebolag med flera anställda. I dag är jag jätteglad att jag tog chansen, säger hon. Augusti
ÄNTLIGEN INVIGNING AV SKOLAN! I maj 2010 togs det första spadtaget för Sånghusvallens skola. Efter en byggprocess kantad av en hel del problem var det äntligen dags för invigning i samband med skolstarten hösten 2012. Det blev en kylslagen men festlig invigningsceremoni. Förväntansfulla barn och föräldrar fick bland annat lyssna till rektor Christina Olofsson som höll tal. Världens minsta orkester spelade och Manne Westermark jonglerade. September
KROKOMS WEBB FICK FINT PRIS Krokoms kommuns webbplats tilldelades av en enhällig jury ”Tillgänglighetspriset” i den prestigefyllda tävlingen Svenska Publishingpriset 2012. Utöver det knep Krokoms webb en hedrande andra plats i kategorin kommunwebbar. Krokoms nya webbplats lanserades i februari 2012 med ny grafisk form samt en helt ny indelning av informationen. Juryns motivering till Tillgänglighetspriset: En inspirerande hemsida, som trots ett omfattande innehåll känns inspirerande och enkel. Ett föredöme för andra kommuner. – Det här var så fantastiskt roligt. En kommunwebb är en utmaning när det gäller att få den både användarvänlig och fylld med rätt innehåll. Våra fina resultat i den här tävlingen visar att vi är på rätt väg, säger Åsa Sjödin, kommunikationsansvarig. December
GULDKROKEN GICK TILL FLYKÄLEN MARIA BRINNER FÖR SITT JOBB Maria Reppe Sardelis är högstadielärare på Ås skola. Hon kan inte tänka sig något bättre jobb. – Varje klassrum är så fyllt av livslust, glädje och kunskapstörst. Här trivs jag, säger hon. Maria fick sin lärarexamen för tio år sedan och började arbeta som timvikarie på Ås skola. Hon kände direkt att hon ville stanna på skolan och så har det också blivit. Hon säger att det allra bästa med jobbet är att få möta ungdomarna och få vara en del av deras utbildning. – De är i en fantastiskt härlig ålder, redo att upptäcka livet, sig själva och omvärlden, säger hon.
God mat, härlig underhållning och festlig inramning. 2012 års upplaga av Krokoms guldkväll blev riktigt lyckad. Vinnaren av Guldkroken blev Flykälens byalag som därmed fick revansch från föregående år då man också var nominerade. Det var ett späckat program med underhållning av Sandra Östlund från Strömsund, Jannez, Föllinges Jonas Jonsson och Therese Olofsson band. För kök och servering ansvarade ett trettiotal kvinnor från bygdegårdsföreningen i Laxsjö. Övriga vinnare: Guldstjärnan/årets serviceföretag: Valsjöbua. Guldstjärnan/årets serviceperson: Curt Lofterud. Kulturpris: Örjan Sedin. Ledarpris: Åsa Wiklund, Trångsvikens IF och Marcus Hall, Krokoms Innebandy. Ungdomskulturstipendium: Pure Faith. Tillgänglighetspriset: Anders Nilsson och Trångsvikens IF. Utvecklingsstipendium för ungdom: Hedda Bångman, Offerdals SK och Amanda Söderberg, Trångsvikens IF. 7
KROKOMS KOMMUN
Året i siffror Krokoms kommun kan – för tolfte året i rad – notera ett plusresultat. Bokslutet för 2012 visade ett överskott med 21,9 miljoner kronor. Vinsten behövs bland annat för att vi ska kunna investera kommande år utan att behöva låna pengar, och för att även kommuner behöver buffertar ifall något oförutsett händer. Läs hela årsredovisningen på www.krokom.se/ekonomi
Varifrån kommer kommunens pengar? Övrigt (2,8 %) Hyror och arrenden (1,8 %) Fastighetsskatt (2,8 %) Taxor och avgifter (5,2 %) Bidrag (9,2 %)
Under 2012 hade Krokoms kommun 977 miljoner kronor att använda till verksamheten. Den allra största delen är skatteintäkter från invånarna. Andra stora intäktskällor är kostnadsoch intäktsutjämning och bidrag. Posten övrigt innehåller bland annat sålda tjänster, försäljning och ränteintäkter.
Kostnads- och intäktsutjämning (22,4 %) Skatt (55,7 %)
Så här används dina skattepengar! Räntekostnader (0,6 %) Avskrivningar (3 %) Inköp av varor och material (5,1 %) Bidrag (3 %) Köp av tjänster (32,6 %) Personal (55,6 %)
Pengarna som kommunen får in används till att bekosta verksamheten. Lönekostnaden för exempelvis lärare, omsorgspersonal och renhållningsarbetare utgör lite mer än hälften av de totala kostnaderna som för 2012 var 955 miljoner kronor. En annan stor kostnadspost är köp av tjänster. Här ingår till exempel gymnasieskolan, räddningstjänsten och privata vårdgivare. 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0
8
68
Antal nyregistrerade företag i kommunen
2 800
Antal barn i kommunal förskola
112 474
Antal utlånade böcker i Krokoms bibliotek
75 182
SÅ HÄR FÖRDELAS 100 KRONOR Här har vi delat en vanlig hundralapp i olika stora delar för att visa hur mycket olika verksamheter kostar. Summan av skatter, statsbidrag och andra intäkter uppgick år 2012 till 977,2 miljoner kronor. Barnomsorg, skola, vård och omsorg står för ungefär 650 miljoner kronor (67 procent). En tumregel är att en kommun bör ha ett resultat på cirka två procent för att må långsiktigt bra. År 2012 nådde vi precis den nivån. Gymnasieverksamheten och Räddningstjänsten bedriver vår kommun tillsammans med ett antal grannkommuner i form av gemensamma förbund där Krokom är delägare. Detta är ett sätt för små kommuner att genom samverkan bli större och starkare. Posten övriga kostnader rymmer administration, integration, arbetsmarknadsinsatser och vuxenutbildning.
Antal beviljade biståndstimmar i ordinärt boende
977 200 000
Kommunens skatter och intäkter 2012 i kronor
21 800 000
Grundskola och skolbarnomsorg (23,80 kronor)
Kommunens resultat 2012 i kronor
10 300 000
Så mycket bättre än väntat blev resultatet!
Vård och omsorg (19,10 kronor)
79 000 000 Total investeringssumma
31
Förskola (16,30 kronor)
Ökning av medborgare under året Särskild handikappomsorg, LSS (9,40 kronor)
14 590
Antal medborgare i kommunen
47
Gymnasieskola (8,10 kronor)
Individ- och familjeomsorg (6 kronor)
Medelåldern på kommunens medarbetare Övriga kostnader (6 kronor)
81
Andelen kvinnor av totalt antal anställda (procent)
1 266
Antal medarbetare i kommunen
Kultur och fritid (3,90 kronor) Samhällsbyggnad och miljö (2,50 kronor) Räddningstjänst (2,10 kronor) Kommunledning, politisk verksamhet (1,50 kronor) Samhällsbetalda resor (1,40 kronor) 9
KROKOMS KOMMUN
Plats för växtkraft! Utvecklingen i Krokoms kommun är positiv. Under perioden 2002 till 2012 har befolkningen ökat med 585 personer och antalet Krokomsbor fortsätter att öka. Krokom är en barnrik kommun vilket är ytterligare ett glädjande tecken på tillväxt. En femtedel av invånarna är 16 år eller yngre.
Befolkningsutvecklingen
Kommunens resultat Miljoner kronor 50
Invånare 15000
45 14750
35
14500
+136 14250
47,0
40
+75
+24
+31
33,7
30 25 20
21,4
15
+20
21,9
14,8
10 5
14000
2008
2009
2010
2011
2012
0
2008
Kommunens investeringar
2011
2012
Miljoner kronor 220
100 90
198
91,3
80 70
69,5
60
10
2010
Kommunens låneskuld
Miljoner kronor
79,0
74,1
154
40
88
30
66
36,1
20
44
10
22
2009
2010
155
132 110
2008
205
176
50
0
2009
2011
2012
0
130
130
2009
2010
105
2008
2011
2012
Antal 0–19 år 5000
4500
4000
+136 3500
3000
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019
2020
För de kommande åren ser den ekonomiska utvecklingen i omvärlden fortsatt kärv ut. Det betyder även kärva ekonomiska tider för Krokoms kommun.
Antal 20–64 år
Redan i januari 2013 beslöt kommunstyrelsen om restriktivitet/försiktighet med budgetpengarna, det gäller att tänka till en gång extra om nödvändigheten vid köp av olika varor och tjänster. Det blir allt viktigare för kommunen att höja blicken och ha handlingsberedskap för de utmaningar, både ur ett verksamhets- och ekonomiskt perspektiv som vi står inför, och som är kopplade till den demografiska utvecklingen.
8000
7250
6500
+136 5750
5000
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019
2020
Antal 65 år och äldre 4000
3500
3000
+136 2500
2000
2012
2013
2014
2015
2016
2017
KÄRVA TIDER VÄNTAR
2018
2019
2020
Stor andel unga i kommunen Att andelen äldre ökar är ett känt faktum för hela Sverige och västvärlden. I Krokoms kommun är det dessutom så, att vi har en stor andel unga. Detta är förstås i grunden positivt, men det ställer samtidigt ökade krav på kommunal service. Denna utmaning blir än större då de närmast kommande åren ser ut att innebära stora utmaningar för kommunen att behålla en ekonomi i balans. Kommunen har haft goda ekonomiska resultat under ett decennium. Trots detta ser vi de senaste två åren att kostnaderna ökar snabbare än intäkterna, vilket inte är långsiktigt hållbart. Pensionsavgångarna ökar Att andelen äldre ökar betyder också att kommunen kommer att tappa många värdefulla medarbetare de kommande åren. Pensionsavgångarna ökar, och att rekrytera ny kompetent personal är både svårt och viktigt. Kommunen har en personalförsörjningsplan, som ska revideras under 2013. I de tre diagrammen här till vänster visas hur kommunens befolkningsprognos ser ut, fördelat på åldersgrupper. Den översta, åldrar upp till 18 år, är förstås oerhört viktig att ha en positiv trend. Samtidigt behöver denna grupp kommunal service i form av barnomsorg och skola. Denna grupp ökar både till antalet och i andel av total befolkning i kommunen. Den mellersta gruppen visar på invånare i yrkesverksam ålder. Denna grupps andel av den totala befolkningen sjunker, vilket innebär att ”färre ska försörja fler”. Den nedersta gruppen visar antalet äldre. Här har vi den största ökningen, vilket inte på något sätt är unikt för Krokom. Detta innebär också ökat behov av kommunal service.
11
WWW.KROKOM.SE
En trygg plats att leva och växa på Krokom är inte bara en vacker glesbygdskommun i Jämtland. Det är också en plats där människor vill leva och bo. Här växer framtidstron och befolkningen ökar tack vare att människor både stannar kvar och flyttar hit – för att starta företag, hitta drömhuset, bilda familj, bygga nytt, driva jordbruk, plugga vidare, odla grönsaker, tillverka friluftsprodukter, lyfta mathantverk, anlägga golfbanor, utveckla gröna näringar, guida turister, arrangera konserter, driva renskötsel, sjunga i kör, baka tunnbröd, satsa på hästar, dansa tango, förädla ull, åka skidor, bedriva forskning, fiska öring, designa teknik, jaga älg, ta ett kvällsdopp, leva livet. Varje dag.
LÄS MER PÅ WEBBEN! Den här skriften är en förenklad variant av kommunens årsredovisning. Här får du information om hur kommunen har använt skattepengarna. Vi ger också en tillbakablick över året som har gått genom att presentera några av höjdpunkterna. På vår webbplats hittar du hela årsredovisningen med detaljerade fakta om varje verksamhet.
www.krokom.se/ekonomi
KROKOMS KOMMUNS EKONOMIAVDELNING Offerdalsvägen 8, 835 80 Krokom | Tel. 0640-161 00 E-post:
[email protected] | www.krokom.se
