2008 Hedemora. Hedemora kommun. Hedemora kommun. Årsredovisning Hedemora. Hedemora. kommun. Hedemora. Hedemora. Hedemora kommun

Hedemora 2008 kommun 2008 Årsredovisning 2008

Årsredovisning

Hed_Bok.indb 1

Hedemora kommun

2008

Årsredovisning 2008

2008 Hedemora kommun Hedemora kommun Hedemora Hedemora kommun Hedemora kommun

Hedemora kommun Årsredovisning Hedemora kommun Årsredovisning 2008

Hedemora kommun

Årsredovisning 2008

Årsredovisning 2008

2008

Hedemora

Hedemora Årsredovisning Hedemora 2008 kommun

Hedemora kommun Årsredovisning 2008

Hedemora kommun

Hedemora kommun

Hedemora

Hedemora

Hedemora kommun

Årsredovisning 2008

Hedemora kommun

Hedemora kommun Årsredovisning 2008

2009-03-30 15:43:50

Kortfakta om Hedemora kommun

Yta Hedemora kommun har en yta på 840 km2.

Invånare Antalet invånare i kommunen är 15 259 (31 dec 2008). I centrala Hedemora är antalet invånare cirka 7 500.

Kommunikationer huvudvägar Rv 270, Rv 70 och Rv 266.

Järnväg Restiden är mellan Hedemora och Stockholm 113 minuter Hedemora och Arlanda 90 minuter.

Vänorter Nysted, Danmark Veckelax (Vekhalahti), Finland Bauska, Lettland Vinstra, Norge Engelsfors

Avstånd Falun, 50 km Borlänge, 41 km Säter, 15 km Avesta, 15 km Gävle, 100 km Stockholm, 175 km Uppsala, 120 km Örebro, 145 km Västerås, 100 km Göteborg, 430 km Dala Airport, flygplats i Borlänge, 35 km

LÅNGSHYTTAN

STJÄRNSUND

Rörshyttan

Myckelby

HUSBY Kloster

Nordansjö

Olshyttan

VÄSTERBY

GARPENBERG

VIKMANSHYTTAN

HEDEMORA

Garpenbergs gård

Jönvik Ingvallsbenning

Prästhyttan

Grådö Nås

Norn

Hed_Bok.indb 2

2009-03-30 15:43:58

Innehåll Inledning

Kommunstyrelsens ordförande har ordet.................................. 4 Kommunstyrelsens ledamöter................................................... 5 Kommunchefens tankar............................................................ 6 Förvaltningsberättelse............................................................... 7

Nämndernas redovisning samt de kommunala bolagen

Kommunledningskontoret....................................................... 16 Revisionen................................................................................ 22 Serviceförvaltningen................................................................ 23 Kultur- och fritidsförvaltningen................................................ 25 Utbildningsnämnden................................................................ 29 Omsorgsnämnden/Socialförvaltningen................................... 34 Omsorgsnämnden/Vård- och omsorgsförvaltningen.............. 37 Miljö- och byggnämnden......................................................... 43 Hedemora Energi AB, koncernen............................................ 46 AB Hedemorabostäder, koncernen ........................................ 48 Barnbokslut 2008..................................................................... 50

Ekonomiska rapporter inkl kommunens koncernredovisning

Fem år i sammandrag, kommunen......................................... 54 Fem år i sammandrag, koncernen.......................................... 54 Resultaträkning........................................................................ 55 Balansräkning.......................................................................... 56 Finansieringsanalys kommunen.............................................. 57 Noter kommunen..................................................................... 58 Drift kommunen....................................................................... 61 Investeringar kommunen......................................................... 61 Sammanställd redovisning (kommunkoncernen).................... 62 Resultaträkning, koncernen..................................................... 63 Balansräkning, koncernen....................................................... 64 Kassaflödesrapport, koncernen.............................................. 65 Redovisningsprinciper............................................................. 66 Ord och uttryck........................................................................ 67 Revisionsberättelse.................................................................. 68

PRODUKTION: Fernemo Information&Grafik, Nora TEXTBEARBETNING: Eva jönsson

|

KORREKTUR: NOOMI SVAHN

|

LAYOUT: ivar fernemo

3

Hed_Bok.indb 3

2009-03-30 15:43:59

Kommunstyrelsens ordförande har ordet

Ytterligare ett år är lagt bakom oss. Vad har hänt? Alla vet att hösten präglades av en påfrestad ekonomi. Dels för Hedemora kommun som inte levt upp till de finansiella mål som kommunfullmäktige beslutat, dels för världen i och med att vi nu lever i en finanskris som påverkar oss alla. Inom Hedemora kommun kommer vi också att påverkas. Vi har samtidigt också en för stor ekonomisk kostym som måste måttanpassas efter våra förutsättningar. Ännu en gång kommer vi att tala om de nedskärningar och bespar­ingar som vi kommer att ställas inför.

Planer för framtiden Jag sitter som nyvald ordförande i kommunstyrelsen och fokuserar på framtidens förändringar, förbättringar och utvecklingsmöjligheter, både vad gäller det politiska arbetet och verksamhetsstyrningen inom förvaltningar och bolag. Vi måste nu sätta oss i förarsätet och planera för framtiden, inte parera och gira. Vi måste genom styrning stödja våra anställda i deras arbete. Den politiska röda tråden måste vara att skapa ett samförstånd och en styrka som gynnar Hedemora. För Hedemora kommuns framtid finns ett behov att ta fram långsiktiga verksamhetsinriktningar för förvaltningarna, en så kallad strategisk utvecklingsplan. En plan som fullföljs utan avbrott vid en ny mandatperiod eller en ny politisk majoritet. Framtiden kommer att kräva tuffa beslut och dessa måste vi vara överens om.

Framtidsfokus mot gemensamma mål Samarbetet mellan de politiska partierna – oavsett färg – kommer att vara den största framgångsfaktorn. Att få till stånd detta samarbete ser jag som en av mina huvud­uppgifter. Fokus måste vara på vilken verksamhet vi ska ha och av vilken kvalitet. Den inriktning och de mål som beslutas politiskt för verksamheterna måste få en realistisk budget och sedan följas upp med regelbundenhet. Hela arbetet med det ekonomiska styrsystemet och hur vi kopplar ekonomin till

verksamheten måste förändras. Redan nu är ett nytt budgetarbete igång och kommande år måste vi se till att samverka för Hedemora kommuns bästa. Den största utmaningen är att utveckla våra verksamheter samtidigt som vi arbetar för en balanserad budget och ett finansiellt målstyrt bokslut. Att bygga nytt, skapa förnyelse och sträva framåt med långsiktighet och hållbarhet är viktigt samtidigt som vi måttanpassar kostymen. Vi bär alla med oss en önskan om Hedemora kommuns bästa. Jag hoppas att vi alla, politiker, anställda och medborgare, kan fokusera på utveckling och framtidstro trots de tuffa beslut som vi kommer att behöva ta för att anpassa verksamheten och ekonomin. Tillsammans syr vi en ny välskräddad kostym för Hedemora! Kicki Printz (S) Kommunalråd

4

Hed_Bok.indb 4

2009-03-30 15:44:03

Kommunstyrelsens ledamöter KICKI Printz (S) Ordförande

Gertrud Hjelte (C) Vice Ordförande

Owe Ahlinder (C)

Daniel Andersson (S)

Melker Andersson (M)

Solbritt Andersson (V)

Lotta Birgersdotter (MP)

Jonas Carlgren (M)

Anna-Karin Dahl (s)

PER FAGERSTRÖM (S)

Mikael Gotthardsson (C)

Anita Hedqvist (S)

Kurt Hjertton (KD)

Ingvar Damm (S) entledigades som kommunstyrelsens ordförande den 7 december 2008 och ersattes då med Kicki Printz (S) vid val den 16 december 2008. Vid fyllnadsval den 17 februari 2009 invaldes Per Fagerström (S) i kommunstyrelsen.

5

Hed_Bok.indb 5

2009-03-30 15:44:13

Kommunchefens tankar

För Hedemora kommun blev år 2008 början på något nytt! Världsekonomins snabba nedgång blottade vår egen ekonomiska situation på ett tydligt sätt. Ökade kostnader för verksamheten försatte kommunens verksamhetsledning i ett svårt läge. Extra arbetsinsatser krävdes av dugliga chefer på många nivåer för att medvetandegöra alla om situationen och vidta nödvändiga åtgärder för att så långt som möjligt bromsa effekterna. Ett sent omarbetande inför kommande års budgetarbete visade på ytterligare många goda arbetsinsatser.

Arbetet med att minska kommunens kostnader kräver svåra beslut som påverkar dagens verksamhet, men som samtidigt ger oss möjligheten att börja på något nytt! I svåra ekonomiska tider är det ännu viktigare att ha tydliga långsiktiga utvecklingsmål för kommunen så att disponibla resurser kan användas på bästa möjliga sätt för framtiden. Det är glädjande att arbetet med Vasalidens idrottsplats har kunnat fullföljas enligt beslut och att en utveckling av ett resecentrum vid järnvägsstationen har goda förutsättningar att påbörjas under 2009. Vindkraft och biogas är andra exempel på framtidssatsningar som diskuterats under året och som faller väl in i Ekokommunens profil.

Mikael Lundin

Bokslutet visar ett behov av att omedelbart anpassa vår verksamhet till kommande års tillgängliga intäkter. Det är nödvändigt att snarast möjligt skapa en god ekonomisk hushållning, som även omfattar avsättningar till framtida pensionsutbetalningar och en årlig reserv för oförutsedda händelser. Att skapa balans mellan uppgifter och nödvändiga resurser är en förutsättning för att kunna erbjuda kommunens medborgare ett stöd och service med god kvalitet, samtidigt som vi kan bibehålla en god hälsa hos personalen.

strategisk plan för att säkerställa att nödvändiga resurser finns när tiden är inne för genomförandet. Planen bör omfatta frågor som rör miljö, boende, näringsliv, kommunikationer, kommunal kärnverksamhet och kommunal service. Med långsiktiga framtidsmål kan vi i framtiden ge våra medborgare något nytt!

Mikael Lundin Kommunchef

Samtidigt är dessa projekt exempel på vikten av att fullfölja arbetet med långsiktiga inriktningsmål och en

6

Hed_Bok.indb 6

2009-03-30 15:44:17

Förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelse

Visionen för Hedemora kommun

Omvärldsanalys

En bygd med framtidstro där människor och näringsliv utvecklas.

Demografisk utveckling Under 2008 minskade den totala in- och utflyttningen till kommunen påtagligt, främst beroende på en lägre inflyttning från andra länder, men även genom något färre inrikes inflyttningar än tidigare. De senaste årens mycket höga inrikesförluster beror i hög grad på en inrikes omflyttning av asylsökande som beviljats uppehållstillstånd i kommunen. Cirka 20 procent av utflyttningen kan härledas till denna grupp. Den annalkande lågkonjunkturen har börjat ge påtagliga effekter på flyttningsresultatet, som under 2008 visat mycket stora variationer.

Det övergripande strategiska målet är att kommunen genom att skapa möjligheter för en god kvalitet och god omsorg får människor att välja Hedemora kommun som bostadsort.

Ekokommunen 1998 blev kommunen medlem i Föreningen Sveriges Ekokommuner. Ekokommunen Hedemora antog därmed utmaningen att verka för en långsiktigt hållbar utveckling som omfattar tre aspekter – ekologiska, ekonomiska och sociala. Hållbar utveckling är en av de viktigaste framtidsfrågorna och en övergripande strategisk angelägenhet för kommunen.

Årets födelsetal visade en fortsatt god uppgång med totalt 150 födslar, vilket var tio procent mer än det genomsnittliga födelsetalet under den senaste tioårsperioden. Totalförändringen av befolkningen för 2008 var –42 invånare, varav födelsenetto utgjorde –39 invånare och flyttningsnettot –3. Det innebar en total befolkningsförändring från 15 301 invånare den 31 december 2007 till 15 259 invånare den 31 december 2008.

Befolkningsutveckling (antal invånare) 17 000 Tidigare trend

16 000 Nuvarande trend 15 000

14 000 1995 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 -11 -13 2015

Födelsenetto

2004

2005

2006

2007

2008 –39

–58

–74

–80

–47

Flyttningsnetto

11

62

–36

–32

–3

Totalförändring

–47

–12

–116

–79

–42

7

Hed_Bok.indb 7

2009-03-30 15:44:29

Den närmaste framtiden Under de kommande åren fram till 2015 väntas befolkningen fortsätta minska i enlighet med ovanstående tendenser. Betydande födelseunderskott i kombination med varierande flyttningsnetton förväntas ge en totalförändring under de närmaste åren på i genomsnitt –50 invånare per år. Ett utfall som kan påverkas negativt om nuvarande nivåer på den inrikes omflyttningen av utländska medborgare kvarstår och negativa konjunkturrelaterade flyttningsresultat blir mer framträdande de närmaste åren. På sikt finns dock möjligheter att se mer optimistiskt på Hedemoras framtida befolkningsutveckling genom närheten till Stockholm–Mälardalen, en region som förväntas få en mycket kraftig tillväxt under den kommande tioårsperioden. Med en geografisk positionering i direkt anslutning till en av Sveriges hetaste tillväxtregioner och med betydande planerade kommunikationsförbättringar borde Hedemora kommun ha mycket goda framtidsutsikter.

Orts- och områdesutveckling Hedemoras tätorter har under den senaste femårsperioden haft en relativt stabil befolkningsutveckling. Positivt är att bruksorterna Garpenberg, Långshyttan och även Vikmanshyttan brutit en tyngre stagnationsperiod genom påtagligt förbättrade flyttnings- och födelsetal de senaste åren. I bakgrunden till denna utveckling finns givetvis också framgångsrika företag som Boliden och Outokumpo som genomfört stora investeringar i området. Men helt klart finns också fortsatta risker för att dessa orter återigen kan hamna i svårigheter när global konkurrens och lågkonjunkturer tvingar fram produktionsrationaliseringar som kan ge allvarliga sysselsättningseffekter med direkt återverkning på orternas fortsatta attraktionskraft för boende och inflyttning. Framtida attraktiva inflyttningsorter finns i hela kommunen, men toppas av centralortsnära miljöer med höga boendekvaliteter och goda kommunikationer till näraliggande service- och arbetsmarknader. För att framgångsrikt kunna exploatera dessa utvecklingsmöjligheter krävs utökade kunskaper om den framtida bostadsmarknaden och att kommunen realiserar nya lokala bostadsbyggnadsprojekt och marknadsför dem på ett effektivt sätt.

Utveckling tätorter och landsbygd Område

2004

2005

2008

2007

2008

Hedemora stad

Förändring 04–08

Förändring 04–08, %

7 334

7 374

7 392

7 371

7 322

– 12

– 0,2

Västerby

391

371

368

354

370

– 21

– 5,4

Vikmanshyttan

913

897

903

870

880

– 33

– 3,6

Garpenberg

532

543

543

511

511

– 21

– 3,9

Smedby-Koberga

278

262

264

258

253

– 25

– 9

Stjärnsund

210

205

210

208

209

– 1

– 0,5

Långshyttan

1 774

1 751

1 719

1 720

1 716

– 58

– 3,3

Landsbygd

4 043

4 061

3 955

3 984

3 981

– 62

– 1,5

31

30

26

25

17

– 14

– 45

15 506

15 494

15 380

15 301

15 259

– 247

– 1,6

Restförda Summa

Näringsliv och arbetsmarknad Hedemoras näringsliv har en trygg bas av större internationella stål- och gruvföretag, men även ett stort antal framstående små och medelstora företag med ett brett branschomfång. Totalt fanns (år 2007) över 1 000 företag och arbetsplatser i kommunen med sammanlagt 6 780 lokala arbetstillfällen. Tillverkningssektorerna har en framträdande roll på den privata arbetsmarknaden med närmare 33 procent av totalantalet sysselsatta, att jämföra med rikets 24

procent. Den privata tjänstesektorn utgör 26 procent av arbetsmarknaden, att jämföra med 39 procent på riksnivå. De offentliga tjänstesektorerna utgör 36 procent, vilket är i paritet med övriga Dalarna (36  procent) men något högre än riksnivån (33 procent). En framgångsrik utveckling av de privata tjänstesektorerna (företags- och hushållstjänster) är en mycket viktig förutsättning för att realisera en framtida lokal arbetsmarknadstillväxt.

8

Hed_Bok.indb 8

2009-03-30 15:44:29

Förvaltningsberättelse

Såväl den lokala som regionala arbetsmarknaden utvecklades positivt under den tidigare högkonjunkturen. Den viktigaste närarbetsmarknaden, Hedemora– Säter–Avesta, Borlänge och Falun, har under femårsperioden 2003–2007 totalt växt med 2 702 arbetstillfällen (3,8 procent), vilket väl motsvarar genomsnittet för övriga regioner i Sverige.

Förvärvsarbetande i Hedemora-Säter-Avesta-Falun-Borlänge (antal) 75000 74000 73000

Motsvarande tal för den lokala arbetsmarknaden i Hedemora är en ökning med 262 arbetstillfällen (4 procent). Tillväxten för den kvinnliga andelen av arbetsmarknaden utgör här 143 arbetstillfällen (4,8 procent) och för män 219 (6,4 procent). Branscher med goda tillväxttal berör främst privata sektorer inom företags- och hushållstjänster. Här återfinns även en spirande turism- och upplevelseindustri med goda lokala och regionala tillväxtförutsättningar, men även den traditionella tillverkningsindustrin har påvisat en stark tillväxt. De förväntade mångmiljardsatsningar som planerades av ledande storföretag som Outokumpo, Boliden, Fors med flera har under den begynnande lågkonjunkturen hösten 2008 skjutits på framtiden.

72000 71000 70000

2002

2003

2004

2005

2006

2007

Förvärvsarbetande i Hedemora kommun (antal) 7000 6800 6600 6400

Lågkonjunkturen befaras de närmaste åren ge negativa sysselsättningseffekter över hela arbetsmarknaden. Men stora samtidiga pensionsavgångar inom hela näringslivet kommer att medföra en betydande efterfrågan på nyrekryteringar som väl kan balansera konjunkturkonsekvenserna på sysselsättningen. Att både den privata och offentliga arbetsmarknadens mer långsiktiga rekryteringsbehov kan säkerställas är en oerhört viktig strategisk utvecklingsfråga som även inrymmer unika möjligheter till ett rejält inflyttnings­ överskott i Hedemora kommun. Arbetskraftens rörlighet är här viktig för både kommun- och näringslivstillväxten, och in- och utpendlingen visar en stadigt ökande trend. Utvecklingen av kommunens natt- och dagbefolkning talar också för att Hedemoras invånare i en allt större omfattning stannar kvar som boende i kommunen men pendlar till näraliggande arbetsmarknader. Idag pendlar över 25 procent av Hedemoras förvärvsarbetande befolkning till näraliggande arbetsmarknader i bland annat Avesta, Säter, Borlänge och Falun. Utvecklingen av goda lokala och regionala pendlings- och resmöjligheter är därför en oerhört viktig samhällsfråga.

6200 6000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

Sysselsättningsstruktur (Procent) Ospec Off. tjänst Priv. tjänst Tillverkning Jord o skog 0

5

10

15

Hedemora

20

25 Dalarna

30

35

40

Riket

9

Hed_Bok.indb 9

2009-03-30 15:44:30

Personal Hälsa och arbetsmiljö Under året har kommunen erbjudit ett fortsatt brett friskvårdsutbud till sina medarbetare, med inriktning mot både individer och arbetsgrupper. Baserbjudandet är ett kort för träning och simning i sporthallen, vilket har utnyttjats av cirka 500 anställda under året.

Åldersstruktur deltidsanställda (antal) 100 80 60

Kommunen har fokuserat på att utveckla individerna på sina arbetsplatser och att medarbetarna ska trivas och känna att de gör ett bra arbete.

40

Frisktal Under några år har Hedemora kommun redovisat årlig statistik för frisktal. Frisktal räknas som andelen anställda som inte haft någon sjukfrånvaro under året. Frisktalet för tillsvidareanställd personal för både 2007 och 2008 var 39 procent. För vikarier ökade frisktalen från 47 procent 2007 till 49 procent 2008.

0

20

-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-

Kvinnor

Män

Åldersstruktur heltidsanställda 2008 (antal) 160 140 120

Frisktal

100 2007 Tillsvidare

80 60

2008

40 20 2007

Visstid

0

-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-

Kvinnor

2008 0

10

20

30

40

50

Män

Källa: Personec PB Hda Åldersstruktur 2008-11-01

Källa: Personec PB Hda Frisktal

Årsarbetare Ålders- och könsfördelning Trots Hedemoras kommun intention att få en jämnare könsfördelning har andelen män inte ökat sedan 2007. Åldersstrukturen är fortfarande densamma och svårigheterna kvarstår att rekrytera yngre. Andelen anställda över 50 år var under året 54 procent.

Den 1 november 2008 var 1 228 personer tillsvidareanställda och 239 visstidsanställda i Hedemora kommun. Samma datum 2007 var siffran 1  210 tillsvidareanställda. Den 1  november 2008 fanns, omräknat till heltid, 1 129 tillsvidareanställningar. Tabellen nedan visar fördelningen mellan kvinnor och män på heltidsoch deltidstjänster. Av 976 heltidstjänster innehades 753 av kvinnor (77 procent) och 223 av män (23 procent). Av de 476 deltidsanställningarna innehades 436 av kvinnor (92 procent) och 40 av män (8 procent). Tabellen visar fördelningen mellan tillsvidare- och visstidsanställda uppdelade på kön.

10

Hed_Bok.indb 10

2009-03-30 15:44:31

Förvaltningsberättelse

Löner Medellönen för Hedemora kommuns anställda var vid årets utgång 22 197 kr/mån (20 701 kr/månad 2007). Skillnaden mellan kvinnors och mäns medellön var 2 715 kr/mån till männens fördel. Skillnaderna mellan kvinnor och mäns löner kvarstod detta år eftersom flera män under året rekryterats till höga tjänster som tidigare innehades av kvinnor. Löneskillnaderna ökar med stigande ålder och i gruppen 60 år och äldre är löneskillnaden störst. I arbetet med lönekartläggningarna som gjorts under flera år uppmärksammades alla löneskillnader mellan könen och analyserades med syfte att fastställa om de är sakliga eller osakliga.

Årsarbetare (antal) 1400 1200 1000 800 600 400 200 0

Totalt

Kvinnor

Tillsvidare

Män

Visstid

Hälsobokslut

Källa: Personec PB Hda Anställda Tillsvidareanställda/vikarier 2008-11-01

Personalomsättning De stora pensionsavgångarna har ännu inte inträtt. Under året slutade 39 personer för att gå i pension. När de stora pensionsavgångarna blir kännbara uppstår ett visst rekryteringsbehov. Under året hade kommunen inga större rekryteringsproblem förutom på vissa specialisttjänster.

Under alla år som Hedemora kommun varit skyldig att redovisa hälsobokslut har Hedemora kommun visat minskande sjuktal – även då kostnaderna för sjukfrånvaron stigit. Mycket positivt är att långtidssjukfrånvaron (mer än 60 dagar) har börjat sjunka och var för år 2008 60 procent, vilket kan jämföras med 63 procent 2007.

Hälsobokslut 2008 Åldersgrupp

Arbetstid

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaro i % av arbetstid

Antal timmar 60 dagar eller mer

% av total sjukfrånvaro

< – 29 år

193 103

3 719

1,93

165

4,44

30–49 år

1 190 671

76 945

6,46

40 687

52,88

> – 50 år

1 496 843

121 513

8,12

78 126

64,29

Totalt

2 880 617

202 177

7,02

118 978

58,85

2 339 655

177 862

7,6

105 836

59,5

540 962

24 315

4,49

13 142

54,05

  Kön Kvinnor Män

 

Källa: Personec B02.1 Obligatorisk redovisning sjukfrånvaro

11

Hed_Bok.indb 11

2009-03-30 15:44:31

Internkontroll

Organisation

Kommunfullmäktige antog den 24 april 2007 § 41 ett reglemente för intern kontroll. Enligt reglementet ska nämnderna varje år anta en internkontrollplan för sin verksamhet och rapportera uppföljningen till kommunstyrelsen och kommunrevisionen.

Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och består av 41 ledamöter. Kommunfullmäktige har tillsatt kommunstyrelsen med 13 ledamöter, barnoch utbildningsnämnden med 11 ledamöter, omsorgsnämnden med 11 ledamöter, miljö- och byggnämnden med 9 ledamöter och kultur- och fritidsnämnden med 9 ledamöter.

Kommunstyrelsen har tagit del av nämndernas internkontrollplaner enligt Ks § 42 2008. I samma paragraf framgår att varje nämnd ansvarar för att deras internkontrollplan årligen följs upp och efterlevs. Planen ska redovisas för kommunstyrelsen i mars varje år. I 2008 års årsredovisning väljer kommunen att endast nämna detta nya reglemente eftersom resultaten från nämnderna ska redovisas separat till kommunstyrelsen vid denna första uppföljning. I nästkommande årsredovisning har kommunen för avsikt att under respektive nämnd redovisa uppföljningen av internkontrollen under rubriken Internkontroll.

Kommunstyrelsen har tre utskott: ett arbetsutskott, ett serviceutskott och en förhandlingsdelegation. Barn- och utbildningsnämnden har ett arbetsutskott. Omsorgsnämnden har ett vård- och omsorgsutskott och ett socialutskott. Övriga nämnder har inga utskott.

Mandatfördelning i kommunfullmäktige 2003–2006 Socialdemokraterna

2007–2010

15

17

Centerpartiet

7

8

Moderata Samlingspartiet

5

6

Vänsterpartiet

4

3

Kristdemokraterna

3

2

Miljöpartiet

2

2

Folkpartiet Liberalerna

2

1

Hedemorapartiet

2

1

Sverigedemokraterna

0

1

Ungdomslistan

1

0

41

41

Totalt antal mandat

Sverigedemokraternas plats 2007–2010 är obesatt.

12

Hed_Bok.indb 12

2009-03-30 15:44:31

Förvaltningsberättelse

Årets resultat Kommunen redovisade ett resultat på 400 tkr, vilket var 11,6 mkr sämre än budget för 2008 (21,0 mkr sämre vid hänsyn till budgeterad extra avsättning till pensionsskulden). Jämfört med 2007 var dock resultatet 250 tkr bättre. Resultatet var samtidigt 7,1 mkr bättre än vad delårsrapporten i augusti visade. Resultatförbättringen mellan utfallet för 2008 och augustiprognosen beror på att kommunen inte gjorde någon frivillig avsättning till kommande pensionsutbetalningar. När det gäller verksamheternas resultat, redovisade de ett sammanlagt underskott på drygt 10 mkr. Vård- och omsorgsförvaltningen redovisade ett underskott på drygt 20 mkr. Övriga förvaltningar redovisade överskott på tillsammans 4,3 mkr gentemot budget. Ramanslagen för löneökningar, personallöneskuld och kapitalkostnader gav ett överskott på 5,8 mkr. Skatter, pensioner och räntor gav tillsammans ett underskott på 6,5  mkr. Underskottet härrörde till största delen från mindre skatteintäkter än beräknat för taxeringsåret 2008. På grund av kommunens svaga resultat kunde inte den budgeterade avsättningen på 9,4 mkr genomföras. Avsättningen är enbart möjlig att göra vid överskott på minst samma belopp som avsättningen.

var uppdelade i två delar. Kommunals avtal gällde från 1 januari och gav medlemmarna en nivåhöjning på 9,8 procent. Övriga arbetstagarorganisationer fick nivåhöjningar på 3,5 procent från och med 1 april. Vårdförbundets nivåhöjning var 5 procent och gällde från 1 juni. Totalt utbetalades 18 mkr i löneökningar exklusive sociala avgifter under 2008. Kommunen betalade också ut arvoden på sammanlagt 3 mkr exklusive sociala avgifter till förtroendevalda.

Pensioner och pensionsmedel Under året träffades en överenskommelse om pensioner för personal i Ädelreformen. Det återstår dock att avtala om personal inom psykädelreformen och de särskilda omsorgsverksamheterna. Kommunens resultat för verksamhetsåret medför ingen möjlighet till avsättning för kommande pensionsutbetalningar. Från tidigare år finns avsättningar gjorda på 26 mkr. Dessa pengar är i sin helhet återlånade. Ansvarsförbindelsen för pensionsutbetalningar, som ligger utanför balansräkningen, beräknas uppgå till 468 mkr. Kommunen hade således ingen speciell förvaltning, och inga medel placerade som har äventyrats genom den globala finanskrisen. Efter en upphandling är SPP pensionsadministratör från och med första oktober 2008.

Balanskravet

Skatteintäkter

Underskottet för 2007 på 150 986,19 kronor kan inte regleras via årets resultat. Anledningen är att i 2008 års resultat ingår realisationsvinster vid försäljning av fastigheter och mark på tillsammans 1 148 938 kronor. Ställt mot balanskravet har kommunen att reglera ett sammanlagt underskott, givet 2008 års överskott, på tillsammans 899 651,37 kronor. Av underskottet skall 150 986,16 kronor regleras under åren 2009 och 2010. Resterande del skall regleras under åren 2009-2011.

Skatteintäkterna och de generella statsbidragen ökade med 28 mkr (3,9 procent), varav skatteintäkterna ökade med 34 mkr. De generella statsbidragen minskade med 6,2  mkr. De största förändringarna återfanns inom inkomstutjämningsbidraget (+7,4 mkr), regleringsavgiften (–7,0 mkr) och LSS-utjämningen (–5,0 mkr).

Verksamhetens nettokostnader Nettokostnaderna ökade under 2008 med 36 mkr exklusive jämförelsestörande poster, medan skatteintäkterna och generella statsbidrag ökade med 28 mkr.

Finansnetto Kommunens finansnetto uppgick till 6,6 mkr, vilket var 900 tkr bättre än budget. Förbättringen berodde på högre inlåningsräntor under året, som i sin tur kan hänföras till ett högt allmänt ränteläge. Ingen aktie­ utdelning från Hedemora Energi har gjorts (föregående år var aktieutdelningen 700 tkr).

Löner och arvoden Lönerna för kommunens personal uppgick till 392 mkr under 2008 och de sociala avgifterna till 162  mkr. Årets löneförhandlingar omfattade alla anställda och 13

Hed_Bok.indb 13

2009-03-30 15:44:32

Måluppfyllelse, ekonomiska nyckeltal

Känslighetsanalys

Kommunfullmäktige beslutade att Hedemora kommun ska ha ett resultatmål som ska vara en (1) procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket motsvarar cirka 7,5 mkr. Resultatet uppgick till 400 tkr, vilket betyder att målet inte uppfylldes.

1 kr förändring av kommunalskatten

(mkr) 22,3

1 procent förändring av generella statsbidrag

2,0

100 kommuninvånare

4,6

10 heltidstjänster

3,5

1 procent löneförändring

5,4

1 procent prisförändring

3,6

Den beslutade avsättningen för kommande pensionsutbetalningar avseende ansvarsförbindelsen genomfördes inte eftersom resultat inte medgav någon sådan avsättning. Målet uppfylldes inte.

1 procent avgiftsförändring

0,2

10 mkr ökad upplåning

0,3

Genomförda och pågående investeringar utfördes utan extern upplåning. Målet uppfylldes.

Under 2009 och 2010 kräver utvecklingen av kommunens verksamhet krafttag för att kommunen ska vara i ekonomisk balans. Det är viktigt att ha en balans mellan uppgifterna och de tillgängliga resurserna. Avståndet mellan skatteintäkter och generella statsbidrag och verksamhetens nettokostnader måste öka. Det är vidare av yttersta vikt att kommunen inte skjuter upp till kommande generationer att betala av på pensionsskulden. Varje generation måste betala sin del.

Rörelsekapitalet skulle förbättras till 8 procent. Resultatet för 2008 var 6 procent. Målet uppfylldes inte. Soliditeten ska långsiktigt uppgå till 80 procent. Resultatet för 2008 var en soliditet på drygt 69 procent (71 procent 2007). Målet uppfylldes inte.

Investeringar Budgeten för 2008 innehöll anslag för investeringar på totalt knappt 51 mkr. Av anslaget förbrukades 40 mkr. Till årets större investeringsobjekt hör bland annat Vasaliden (9,7 mkr) som pågår och beräknas bli klart hösten 2009. För Vasahallen etapp två var årets investering 8,7 mkr, för tvätteriet 2,4 mkr och för datorer och datanät 2,2 mkr.

Framtiden

Tvisten med elva av länets kommuner angående avtalet om de särskilda omsorgerna avgjordes i Svea hovrätt till Hedemora kommuns fördel. Under oktober 2008 begärde de elva kommunerna tillsammans prövningstillstånd i Högsta domstolen.

Lån Kommunen har inga egna långfristiga lån.

Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas av olika faktorer, där vissa ligger inom kommunens kontroll och andra ligger utanför. Förändringar i några av de viktigaste faktorerna visas nedan.

14

Hed_Bok.indb 14

2009-03-30 15:44:32

nämndernas redovIsnIng samt de Kommunala bolagen

Hed_Bok.indb 15

2009-03-30 15:44:40

Kommunledningskontoret

Resultaträkning (tkr) Drift

Kommunchef Mikael Lundin

Investering

Kommunledningskontoret ansvarar för ärendehantering och beredning till kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen har tre arbetsutskott: kommunstyrelsens arbetsutskott, serviceutskottet och förhandlingsdelegationen. Kommunledningskontoret ansvarar för att initiera och driva övergripande strategiska frågor i samverkan med övriga förvaltningar. Inom kommunledningskontoret finns kommunövergripande personalfunktion, arbetsmarknadsenhet, ekonomi­funktion, informationsenhet, överförmyndare, folkhälsoarbete samt planerings- och näringslivsfunktion som arbetar med hållbar utveckling .

Personal Kunder Målgruppen är alla förvaltningar och anställda i Hedemora kommuns organisation. Personalavdelningens arbete utgår från att Hedemora kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna känner trivsel, arbetsglädje och motivation. Processer Fokuseringen på att få ett väl fungerande arbetsmiljö­ arbete i Hedemora kommun fortsatte i oförminskad takt. Medarbetare En ny friskvårdskonsult rekryterades vid årsskiftet 2007/2008 och hälsoarbetet tog ny fart efter detta. Satsningarna inriktades främst på gruppverksamhet och information/inspiration på olika arbetsplatser.

2008

2007

48 069

40 839

771

66

Antal årsarbetare*

31

19

Män i %

26

26

Kvinnor i %

74

74

* Ögonblicksbild exkl vik 1/11 2007 resp 2008.

Ekonomi Personaladministrationen redovisade ett visst överskott.

Väsentliga händelser Under året genomförde alla förvaltningar arbetsmiljöenkäter – vård- och omsorgsförvaltningen genom Dalarnas forskningsråd (Attraktivt arbete) och övriga förvaltningar genom AFA (försäkringsbolagets enkät) och AHA (arbetsmiljö- och hälsoenkät). Resultatet för AHA-enkäten är på individnivå och är ett verktyg för kommunens anställda att analysera sin egen hälsa. På arbetsplatsnivå är resultatet ett underlag för organisationens utveckling mot bättre psykosocial arbetsmiljö och bättre hälsa hos de anställda. För att skapa bättre möjligheter att analysera löneskillnader mellan män och kvinnor med likvärdiga arbeten inledde Hedemora kommun under 2008, i samverkan med arbetstagarorganisationerna, utvecklingen av ett system för analys av likvärdiga arbeten inom kommunen i enlighet med lagens intentioner. Under hösten 2008 genomfördes en arbetsmiljövecka i samverkan med Avesta kommun, Norbergs kommun, Fagersta kommun och Skinnskattebergs kommun. Olika föreläsningar riktade till politiker, chefer och skyddsombud kring ämnena arbetsmiljöansvar, risk­ bedömningar och dialog på arbetsplatsen erbjöds, samt en uppskattad halvdags föreläsning om islam.

16

Hed_Bok.indb 16

2009-03-30 15:44:41

Kommunledningskontoret

Framtiden Resultaten av arbetsmiljöenkäterna presenteras under våren 2009. Arbetet med rehabilitering är ett fortsatt stort arbete eftersom den nya sjukförsäkringen ställer nya och större krav på Hedemora kommun som arbetsgivare. I övrigt fortsätter det arbete som påbörjades under 2008.

Översiktlig kollektivtrafik- och transportinfrastrukturplanering Kunder En förutsättning för en framgångsrik lokal tillväxt är god tillgänglighet till arbete, studier, service, fritid och turism. Här har kollektivtrafiken och transportinfrastrukturen en central funktion i att erbjuda samhällsekonomiskt effektiva, attraktiva och hållbara transportoch resmöjligheter för näringsliv och invånare. Processer Kommunledningskontoret har det övergripande ansvaret för kollektivtrafik och transport-infrastrukturplaneringen samt trafikbudget, regelverk och riktlinjer som styr och dimensionerar verksamheten. Kommunen arbetar ständigt för att förbättra kommunikationerna inom regionen och med omgivande regioner, och även för att förbättra restider och komfort på kollektiva färdmedel. Medarbetare Trafikplaneringen ingår i ett regionalt och nationellt sammanhang, där Region Dalarna, Dalatrafik, Intresseföreningen Dalabanan, SJ med flera aktörer är viktiga samverkanspartner. För särskilda resor sker samverkan med Dalarnas Beställningscentral. Inom kommunen sker samarbetet kring skolskjutssystemet med skolkontoret och planering och genomförande av trafikmiljöer med miljö- och byggförvaltningen och serviceförvaltningen. Ekonomi Kollektivtrafiken redovisade även 2008 ett totalt ekonomiskt överskott inom de allmänna och särskilda trafikdelarna.

behov. Kommunen beslutade att trafikformen ska introduceras från den 15 juni 2009 i Hedemora stad. Framtiden Ett viktigt utvecklingsområde gäller utformningen av en ny attraktiv kollektivttrafik på kommunens landsbygd. Målet är att verka för en fortsatt effektiv trafiksamordning av den allmänna och särskilda kollektivtrafiken i riktning mot ett nytt totalintegrerat trafiksystem som omfattar allt resande. Kommunen ska inleda ett utredningsarbete som ger kunskaper och förutsättningar för att etablera ett nytt persontransportsystem på landsbygden. Utredningen ska vara en grund för ett politiskt övervägande i samband med de stora trafikupphandlingar som äger rum efter år 2012. Mer tid kommer att läggas på strategiska framtidsfrågor, omvärldsanalyser, mer omfattande prognoser, uppföljning och långsiktig planering.

Näringsliv Kunder Kommunledningskontorets näringslivsverksamhet inriktas mot det lokala näringslivet och presumtiva etableringsföretag samt mot lokala grupper på landsbygden som arbetar för utveckling av sina lokalsamhällen. Processer Den tvärsektoriella samverkansgruppen Marklok, där flera av kommunens förvaltningar, de kommunala bolagen och Hedemora Näringsliv AB (HNB) är representerade, arbetar bland annat med strategiska frågor för näringslivsutveckling. Det utåtriktade näringslivsarbetet sker i nära samverkan med HNB. Marklok har också kontinuerliga kontakter med lokala företagsföreningar och besöker regelbundet enskilda företag. Som en del av näringslivsarbetet verkar kommunledningskontoret aktivt för utvecklingen på landsbygden och stöder initiativ till projekt i olika former. Medarbetare

Väsentliga händelser Hedemora kommun gjorde under året en större utredning om förutsättningarna för att införa så kallad flextrafik i Hedemora stad. Flextrafik är en anropsstyrd kollektivtrafik med hög tillgänglighet och servicegrad som därmed är väl anpassad till efterfrågan och rese-

Näringslivsarbetet integreras i kommunens förvaltningsorganisation och utvecklas i samverkan med det lokala näringslivet, regionala myndigheter och intresseorganisationer samt statliga myndigheter. Hedemora Näringsliv AB (HNB) fungerar som en viktig kanal

17

Hed_Bok.indb 17

2009-03-30 15:44:41

för samverkan med det lokala näringslivet kring etableringsärenden och utvecklingsprojekt.

sydöstra Kina och i september skedde ett motsvarande utbyte i södra Dalarna.

Utvecklingsarbetet på landsbygden sker bland annat i samverkan med Hedemora Kommunbygderåd.

Framtiden

Ekonomi Den anvisade budgeten för näringslivs- och landsbygdsutvecklingsarbetet redovisade ett litet överskott. Väsentliga händelser Under hösten 2008 introducerades ett politiskt forum; presidieträffar mellan serviceutskottet och miljö- och byggnämnden. Kommunen startade under hösten 2007 ett arbete med serviceplanering för landsbygdens orter. Detta arbete fullföljdes under våren 2008 och utmynnade i en service­ plan som antogs av kommunfullmäktige i juni. I anslutning till arbetet för Dalabanans Intressenter gjorde kommunen en förstudie kring resecentrum vid Hedemora station. Hedemora Näringsliv AB var projektägare och arbetade i nära samverkan med serviceförvaltningen och kommunledningskontoret. Syftet är att i början av 2009 lämna in en ansökan till EU om genomförande av åtgärder som berör såväl Banverkets, Dalatrafiks som kommunens verksamhet. Kommunen gjorde en förstudie angående möjligheterna att framställa biogas i södra Dalarna. Studien gjordes tillsammans med Avesta och Säters kommuner och LRF, som hade projektledaransvaret. En ytterligare utredning krävs dock innan man kan ta ställning till om och hur man kan förverkliga en biogasanläggning för framställning av fordonsgas. EU:s program för landsbygdsutveckling, Leader, började fungera under hösten 2008. Kontakter med den kinesiska marknaden har under flera år byggts upp genom Södra Dalarnas Sparbank och projektet Södra Dalarnas Tillväxt AB. Syftet har varit att underlätta och stödja etablerade kontakter. Region Dalarna beviljade ekonomiskt stöd till ett förprojekt under perioden 1 november 2007 till 30 september 2008. Förutom Södra Dalarnas Sparbank deltog Hedemora, Avesta och Smedjebackens kommuner samt några företagare från regionen i projektet. Projektägare har varit Garpenbergs Intressenter AB (GIAB). Under februari–mars 2008 reste en delegation av intressenter i projektet till Zhongshan City i

Den begynnande lågkonjunkturen ställer nya krav på kommunens arbete med näringslivsfrågor och kräver medvetna satsningar i samverkan med kommunens olika förvaltningar, bolag och det lokala näringslivet genom HNB. Det är viktigt att satsa på sådant som kan ge utdelning i framtiden, som en förbättrad infrastruktur, miljöinvesteringar, samverkan med skolan och arbetsmarknadsåtgärder. Inte minst är det viktigt för kommunen att vara öppen för att nya situationer kräver nya lösningar. I februari 2009 lämnar kommunen in en ansökan till EU om bidrag för genomförande av ett modernt resecentrum vid Hedemora station. Ansökan är baserad på den förstudie som gjordes 2008. Biogasutredningen fördjupas sannolikt under 2009, i syfte att förverkliga en anläggning för uppgradering till fordonsgas. EU:s stödprogram kommer att kunna erbjuda nya möjligheter till projektstöd. Ett seminarium är planerat att hållas i januari 2009 för ortens företagare kring möjligheterna att utveckla kontakterna med Kina. Då visar det sig hur intresset är från företagen att etablera kontakter.

Hållbar utveckling Kunder Arbetet med hållbar utveckling är en fråga för såväl kommunens interna organisation som för det omgivande lokalsamhället. Processer Den politiska styrgruppen för arbetet utgörs av kommunstyrelsens arbetsutskott samt två ledamöter från miljö- och byggnämnden. Strategi och mål för Ekokommunen Hedemora 2003­–2008 har varit styrdokument för kommunens interna verksamheter. Arbetet sker i en kontinuerlig dialog med kommunens alla förvaltningar och bolag.

18

Hed_Bok.indb 18

2009-03-30 15:44:42

Kommunledningskontoret

Medarbetare

Väsentliga händelser

Samverkan sker med folkhälsoplaneraren, utvecklingssekreteraren och med kommunens förvaltningar och bolag utifrån aktuella frågor som upphandling och kompetensstöd i den löpande verksamheten. Därutöver samverkar kommunen med regionala aktörer inom klimatstrategifrågor, regionala cykelplaner och Byggdialog Dalarna som är ett regionalt nätverk för hållbart byggande.

Vid en jämförelse med Sveriges övriga cirka 70 ekokommuner ligger Hedemora särskilt långt framme vad gäller andelen miljöskolor (Grön flagg), ekologiska livsmedel i upphandlingen, tjänstebilar med alternativa bränslen samt ett miljöcertifierat skogsbruk i Hedemorabygden.

Ekonomi Utåtriktade projekt har krävt sponsring från utomstående aktörer, eftersom utrymmet inom den ordinarie budgeten varit mycket sparsamt. Totalt 9 mkr är avsatta för miljöinvesteringar i kommunens verksamheter under åren 2008–2010. Under 2008 fördelades två mkr till utbyte och destruktion av kreosotbehandlade belysningsstolpar, byte av städsystem, solfångare på Vasahallen och Brunnsjöliden, sorteringskärl för avfall på gymnasiet, en resurssnål diskmaskin i Vasaköket samt kompostbehållare på för- och grundskolor.

Tillsammans med elever vid Martin Koch-gymnasiet utarbetade kommunen foldern Mat för livet, som delades ut till alla hushåll i kommunen. Kommunen beslutade att arbetet med Ekokommunen Hedemora ska kommuniceras under devisen Hedemora Helt och Hållet. Syftet är att nå såväl invånare som föreningar och företag för att väcka kunskap om och intresse för hur de tre aspekterna av hållbar utveckling hänger samman och hur alla är, och kan bli, delaktiga i vardagslivet. Som utgångspunkt och inspiration används Sju landmärken för hälsa och hållbarhet.

19

Hed_Bok.indb 19

2009-03-30 15:44:46

Framtiden

Processer

Under 2008 utarbetade kommunen förslag till lokala miljömål för 2009–2015. Förslaget läggs fram för beslut under våren 2009.

Navigatorcentrum är ett sektorsövergripande ungdomsarbete på både individ- och organisationsnivå där kommunens olika förvaltningar samordnar och utvecklar frågor.

Under år 2009 påbörjar kommunen också en aktiv marknadsföring av Hedemora Helt och Hållet.

Folkhälsa Kunder Syftet med folkhälsoarbetet är att genom samverkan bidra till att kommunen använder samhällets resurser optimalt, så att invånarna i Hedemora upplever en bibehållen eller ökad välfärd. Den nationella folkhälso­ politiken utgår från elva målområden som fokuserar på de faktorer i samhället som påverkar hälsan, det vill säga livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor. Processer Det lokala folkhälsoarbetet sker genom Samverkansplanen för ökad välfärd i Hedemora. Arbetet styrs genom Välfärdsforum, som är en gemensam plattform för kommunen och landstinget. Välfärdsforum träffades fyra gånger under året med olika teman som barn, ungdom, äldre och rehabilitering. För dessa grupper finns organiserade samverkansforum i så kallade samverkansbord. Väsentliga händelser Nytt för i år är Främja, ett samverkansbord med deltagare från kommunen, vårdcentralerna och handläggare från södra Dalarnas närsjukvårdsområde. Syftet är att arbeta förebyggande och främjande utifrån ett befolkningsperspektiv.

Arbetsmarknad Kunder Arbetsmarknadsenheten är främst inriktad på gruppen 16–24 år. Kommunen har uppföljningsansvaret för ungdomar från 16 till och med 19 år och ungdomar som har försörjningsstöd. En viktig del i enhetens mål är också omvärldsbevakning inom arbetsmarknadsområdet. Till arbetsmarknadsenhetens ansvarsområde hör även arbetet med alkohol- och drogprevention och folkhälsofrågorna, där enheten har genomfört flera olika aktiviteter under 2008.

Externt bidrog även Södra Dalarnas Samordningsförbund (FINSAM) och länsstyrelsen med medel för att utveckla det sektorsövergripande arbetet. Syftet är att ingen ska ”ramla mellan stolarna”. Tillsammans med fritidskonsulenten i kommunen arbetar folkhälsoplaneraren och alkohol- och drogsamordnaren även med att utveckla ungdomsinflytandet och ungdomsdemokratin i en så kallad LUPP-grupp (LUPP; lokal uppföljning av ungdomspolitiken). Medarbetare Inom arbetsmarknadsenheten arbetar folkhälsoplaneraren, alkohol- och drogsamordnaren och ungdomsvägledaren. Väsentliga händelser Under året inrättade kommunen en ungdomsvägledartjänst. Resultatet av verksamheten var genomgående mycket positivt. För det långsiktiga alkohol- och drogförebyggande arbetet tog kommunen fram ett gemensamt kommunalt program som antogs av kommunfullmäktige den 19 februari 2008. En handlingsplan som omfattar facknämndernas ansvar är också framtagen och antagen under 2008. Ungdomsstyrelsen genomförde sin LUPP-enkät och efterföljande ungdomsting under 2008. Under året avslutades också projektet plusjobb. Av 32 personer som anvisats plusjobb har tre fått någon form av anställning. Framtiden Kommunen kan konstatera att den totala arbetslösheten bland ungdomar med försörjningsstöd, samt öppet arbetslösa och i konjunkturprogram, var låg under året. Samtidigt finns tecken på att arbetslösheten kan öka drastiskt under 2009 om den globala ekonomiska nedgången fortsätter samtidigt som kommunen räknar med en konjunkturavmattning även i regionen.

20

Hed_Bok.indb 20

2009-03-30 15:44:46

Kommunledningskontoret

Ung kraft i Långshyttan är ett demokratiprojekt vid Jonsboskolan som startade i oktober och pågår under ett år. Projektet finansieras till stor del av medel från länsstyrelsen.

Informationsenheten Kunder Informationen från Hedemora kommun riktar sig dels till medborgarna, men även till övriga i regionen, landet och utanför rikets gränser. Kort sagt alla som kan ha ett intresse av Hedemora. Potentiella hitflyttare är ytterligare en strategisk grupp som Hedemora kommun fokuserar på genom bland annat samarbete med Region Dalarna och övriga dalakommuner.

grafisk formgivning, layout och bildhantering samt diverse övriga frågor. Ekonomi Under 2008 hade informationsenheten cirka 1,3 mkr till förfogande för information och marknadsföring. Väsentliga händelser Att anställa en informationschef var ett strategiskt vägval för Hedemora kommun då denna funktion även har en given plats i kommunens strategiska förvaltningsledning. Tillsammans med de andra förvaltningarna planerar informationsenheten aktiviteter och kampanjer.

Processer Informationsstrategin är att marknadsföra kommunen både internt och externt genom Internet och intranät och genom annonser, utställningar och mässor. Alla förvaltningar har genomgått en medieutbildning för att öka informationsflödet till media, men även för att kunna möta medias önskemål och krav kring exempelvis intervjuer, information och pressmeddelanden. Värt att notera är att nyhetsrapporteringen från Hedemora kommun ökade under hösten och att den fick en mer positiv klang. Tjänstemän och chefer har själva ett ansvar att föra ut intressant information under sakkunnig hjälp från informationsenheten. En nyhetsbevakningstjänst har beställts, där medarbetarna kan följa den dagliga nyhetsrapporteringen för Hedemora kommun. Kommunens externa webbplats är under omarbetning och ett projekt pågår för att slutföra och lansera denna. Informationsenheten deltog också i en rekryteringsmässa i Dalarna i oktober för att informera om kommunen och om de lediga arbeten som finns i Hedemora. Medarbetare Under hösten 2008 anställde kommunen en informationschef med ansvar för de kommunala informationsoch marknadsföringsfrågorna, strategiska projekt och utveckling inom informationsfrågor. En informatör ingår i arbetsgruppen och har bland annat i uppgift att ansvara för utveckling av den nya webbplatsen,

Framtiden Informationsenheten har för 2009 summerat ett antal strategiska mål: n En ny webbplats lanseras under januari 2009. n Kommunen ska synas och höras i media minst en n n n n n n

gång i veckan. Alla förvaltningar ska vara aktiva med pressmeddelanden minst en gång/månad. Ny information ska finnas på webben två gånger i veckan. Arbetet med ett nytt intranät startar under 2009. Kommunen ska delta på mässor och marknads­ föringsaktiviteter minst två gånger om året. Kommunen ska regelbundet annonsera, dels med allmän information, dels med marknadsföring. Kommunen ska starta ett nyhetsbrev tillsammans med kommunens bolag.

Informationsenheten gör även en internationell satsning på Nederländerna då kommunen deltar i en emigrationsmässa i Utrecht för att locka holländare att flytta till Hedemora.

Räddningstjänsten Räddningstjänsten ingår i ett räddningstjänstförbund i södra Dalarna. Årsbudgeten för år 2008 var 11 121 tkr och redovisat utfall är 11 401 tkr. Dessa siffror ingår i kommunledningens totala kostnader. Räddningstjänstförbundet redovisar sitt årsbokslut separat till kommunfullmäktige.

21

Hed_Bok.indb 21

2009-03-30 15:44:47

Revisionen

Revisorernas uppgift är att för fullmäktiges räkning övervaka och granska den kommunala verksamheten så att den utövas på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt till­fredsställande sätt. Målsättningar: n Att räkenskaperna är rättvisande och kontrollen tillfredsställande. n Att revisorernas avlämnade rapporter avseende granskningen innehåller konkret och framåt­ riktad rådgivning.

Resultaträkning (tkr)

2008

2007

Drift

571

513

Investering

0

0

Antal årsarbetare*

0

0

Män i %

0

0

Kvinnor i %

0

0

* Ögonblicksbild exkl vik 1/11 2007 resp 2008.

Under 2008 har revisionens verksamhet inriktat sig på dessa uppgifter: n Övergripande ansvarsgranskning av styrelse och samtliga nämnder. n Granskning av delårsbokslut per den 31 augusti 2008. n Granskning av kommunens bokslut, årsredovisning och koncernredovisning per den 31 december. Vid dessa granskningar biträddes kommunens revisorer av KPMG. Utöver ovanstående granskningar följde kommunens revisorer styrelsens, nämndernas och de kommunala bolagens verksamheter löpande under året. Revisorerna sammanträdde en gång i månaden för att diskutera olika frågeställningar.

22

Hed_Bok.indb 22

2009-03-30 15:44:47

Serviceförvaltningen

Ordförande Anna-Karin Dahl (S)

Serviceförvaltningen

Förvaltningschef fr o m 2009-02-01 Per Torsell

Förvaltningschef t o m 2009-01-31 Bernard Niglis

Resultaträkning (tkr)

2008

2007

Drift

28 701

35 140

Investering

33 189

13 166

Antal årsarbetare

77

92

Män i %

41

39

Kvinnor i %

59

61

* Ögonblicksbild exkl vik 1/11 2007 resp 2008.

Kunder

Medarbetare

De kunder som förvaltningen vänder sig till är först och främst kommunens interna verksamheter. I vissa delar är kommuninvånarna direkta kunder, exempelvis när det gäller arrende av mark, snöröjning och verksamheten inom gator och parker. Under året genomförde förvaltningen en utbildning för alla anställda för att skapa en bättre förståelse för kommunens roll och även förvaltningens roll gentemot sina kunder.

Under året flyttades ekonomiavdelningen organisa­ toriskt till kommunledningskontoret, vilket innebär att förvaltningens personal minskade med 14 tjänster. En fastighetsskötartjänst och en halvtidsanställd vaktmästartjänst togs bort under året. Fördelningen män/kvinnor visar att förvaltningen har en traditionell könsfördelning mellan olika yrkesgrupper. Det är tydligast inom lokalvård, som är den verksamhet som omfattar flest tjänster inom förvaltningen. Vid rekrytering försöker förvaltningen medvetet att få en jämnare fördelning mellan män och kvinnor vid tillsättning av tjänsterna. Förvaltningen har deltagit i en arbetsmiljö- och hälso­enkät (AHA) tillsammans med de flesta andra förvaltningar i kommunen och följer upp resultatet under kommande år. Ett strukturerat arbete med utveckling av personal genom medarbetarsamtal, utbildning och rehabilitering pågår kontinuerligt.

Processer Förvaltningen ansvarar för kommunens gator, vägar och parker samt är intern tjänsteleverantör till övriga förvaltningar. Till huvuduppgifterna hör att tillhandahålla lokaler, system, nät och support inom IT-området, telefoni, internpost, städning och ekonomihantering. Förvaltningen ansvarar också för kommunens markreserv i form av bland annat skog och åkermark för att ge kommunen beredskap för industri- och handelsexploatering samt bostadsbyggande. Serviceförvaltningens politiska styrning utövas av serviceutskottet som är ett arbetsutskott under kommunstyrelsen. Förvaltningen gör en kontinuerlig uppföljning av hur processerna fungerar genom arbetsplatsträffar, personalmöten och ledningsgruppsmöten. Förvaltningen har även en fungerande internkontroll för att säkra processerna.

Ekonomi Årets resultat Nettokostnaderna uppgick till 28,7 mkr (35,1 år 2007), vilket var 1,6  mkr bättre än budget. Det positiva resultatet berodde främst på reavinster vid fastighetsförsäljning, nya hyresgäster och lägre kostnader för vinterväghållning. Medarbetarna har en god kunskap om kommunens ekonomiska läge och arbetade hårt med att begränsa kostnaderna.

23

Hed_Bok.indb 23

2009-03-30 15:44:49

Serviceförvaltningen

Väsentliga händelser

Nyckeltal 2006

2007

2008

36

34

34

14

29

29

6,26

6,35

Antal byggklara tomter för småhus (varav Hedemora 5 st) Byggklar mark för industri och handel, hektar Kommunal lokalyta för verksamheter m2/invånare

6,44

Källa: Serviceförvaltningens beräkning.

Kommunen har ett överskott på åkermark som inte går att exploatera för industri/handel. Den byggklara marken som kommunen äger eller arrenderar ut består till största delen av ett område för industri som för närvarande inte är aktuellt som handelsläge. Det innebär att mark med skyltläge som är möjlig att exploatera är en bristvara i Hedemora. Under 2008 arbetade förvaltningen med utvecklingsplanen för Hedemora stad med omland. Planen anger kommunens intentioner i fråga om industri- och handelsmark för exploatering. Det fortsatta arbetet med planen och även verkställandet av planens innehåll bör på sikt kunna förbättra kommunens beredskap för exploateringar av handel och industri. Att jämföra den kommunala lokalytan för verksamheterna i förhållande till antal invånare är ett sätt att få en uppfattning om hur den kommunala lokal­ användningen förändras över tiden. Förvaltningen har i uppdrag från kommunstyrelsen att minska den totala kommunala lokalytan. Under 2008 kunde detta inte genomföras, utan lokalytan ökade i stället från 96 276 m2 till 96 659 m2 samtidigt som antalet invånare minskade. Sett över en tvåårsperiod har lokalytan i förhållande till antalet invånare dock minskat. En avyttring av tomställda lokaler pågår. Investeringar

Serviceförvaltningen fortsatte under året sitt samarbete med kommunens båda bolag Hedemora Energi och Hedemorabostäder. Ett led i samarbetet är den gemensamma strävan att se över utförarorganisationerna. Under hösten fick arbetet en ny inriktning i och med kommunchefens uppdrag att se över service­ förvaltningens organisation. Syftet med översynen är att samordna resurserna där det är lönsamt att göra det.

Verksamheten Tekniska avdelningen Det nya systemet för drift och underhåll av fastigheterna blev inarbetat. Systemet innebär att ett nytt arbetssätt införs för fastighetsskötarna, med mer fokus på förebyggande underhåll. Införandet är samtidigt ett närmande till det kommunala bostadsbolaget som redan använder det nya systemet. IT-avdelningen Förvaltningen slutförde en utredning om den framtida organisationen för IT och informationsfrågor, presenterade ett förslag och beslutade om genomförande av förslaget. Förslaget innebär att avdelningen minskas med knappt en och en halv tjänst samtidigt som en ITchef på heltid rekryteras. Implementeringen av den nya plattformen för det administrativa nätet fortsätter.

Framtiden En fortsatt utveckling av de tjänster som levereras till kommunens olika verksamheter är högsta prioritet för att serviceförvaltningen som intern leverantör ska vara kostnadseffektiv och uppfattas som en kunnig och bra leverantör.

Nettoinvesteringarna var under 2008 33,2 mkr vilket innebär att 8,7 mkr återstod av årsbudgeten, vilket förvaltningen önskade ombudgetera. Stora investeringar under året gjordes bland annat i idrottsanläggningen Vasaliden och i upprustningen av idrottshallen Vasahallen.

24

Hed_Bok.indb 24

2009-03-30 15:45:02

Kultur- och fritidsförvaltningen

Kultur- och fritidsförvaltningen

(tkr)

2008

2007

Drift

21 585

20 841

825

782

Antal årsarbetare*

13

12

Män i %

46

49

Kvinnor i %

54

51

Investering Förvaltningschef Kjell Rosén

Ordförande Jan Rindberg-Isacsson (v)

Resultaträkning

Kunder Förvaltningens mål är att skapa ett kultur-, fritidsoch turistutbud som ger ett ökat välbefinnande hos kommun­invånarna och som gör att besökarna talar väl om Hedemora och bygden runt omkring. Dialog och positivt bemötande mot kommuninvånare och besökare är avgörande framgångsfaktorer. Förvaltningen arbetade med detta kontinuerligt under året genom möten med olika föreningar och organisationer, byalag och besöksnäringen.

Processer Förvaltningen ska erbjuda verksamheter med hög kvalitet och servicegrad, och som skapar delaktighet och vi-känsla. Kulturnatt och dramatiserade vandringar är goda exempel på evenemang med syfte att nå målen, liksom de särskilda arrangemang förvaltningen anordnar i Vasahallen, exempelvis tjejkvällar och familjedagar. Detsamma gäller de drogfria aktiviteter som arrangeras i samband med lucia, Hedemora marknad och skolavslutningen.

Medarbetare Personlig utveckling och trivsel ska motivera med­ arbetare att ta ansvar och känna engagemang för förvaltningens mål. Samarbetspartner ska känna delaktighet och stimulans inför utvecklingen. God intern kommunikation är mycket viktigt för att stimulera engagemang och ansvarskänsla. Den interna

* Ögonblicksbild exkl vik 1/11 2007 resp 2008.

kommunikationen har skett genom personalträffar varje vecka och kontinuerliga personalmöten för all personal. Huvuddelen av alla verksamheter och anläggningar drivs i nära samverkan med användarna, vilket också förutsätter en god kommunikation.

Ekonomi Förvaltningens ekonomiska mål är att erbjuda ett kultur- och fritidsutbud med hög attraktionskraft inom befintliga ekonomiska ramar, och som svarar mot kommun­invånarnas behov. Marknadsföring av kommunens turistutbud är en lönsam investering. Ökade behov och önskemål, skadegörelse, underhåll av äldre anläggningar och olika myndighetskrav skapade ekonomiska svårigheter i förvaltningens verksamhet. Tack vare en mycket stor brukarmedverkan i driften och skötseln av anläggningar och vid olika arrangemang kunde kostnaderna ändå begränsas till en rimlig nivå under året.

Utveckling Inom utvecklingsområdet är målet att skapa en god ekonomi för utveckling av verksamheten genom ett aktivt deltagande från kunderna. Samarbete mellan offentlig verksamhet, ideell sektor och näringsliv är en modell att utveckla ytterligare inför framtiden. Förvaltningen stod för flera goda exempel på detta under 2008, exempelvis när det gäller upprustningen av badplatsen Kuppdammen, Garpenberg, och skötseln av Vikmanshyttebadet.

25

Hed_Bok.indb 25

2009-03-30 15:45:04

Årets resultat

Investeringar

Nettokostnaden uppgick till 22 mkr, vilket var 300 tkr sämre än budget. Av underskottet utgjordes 200 tkr av en ökad semesterlöneskuld och 100 tkr av ett underskott i verksamheten.

Förvaltningen investerade totalt 800 tkr, varav merparten i en ny belysning i Sparbankshallen och ny ventilation i Sparbankshallens omklädningsbyggnad. Hedemora SK svarade där för en väsentlig del av kostnaden genom eget arbete och finansiering.

Verksamheten omslöt 28 mkr, vilket var 1,9 mkr mer än budget. Avvikelsen avser främst verksamheten Södra Dalarna Turism och ökade kostnader och intäkter för förvaltningens anläggningar.

Vasahallen fick nya basketkorgar, och i övrigt gjorde förvaltningen några mindre inventarieinköp till Långshyttans sporthall, Sparbankshallen, badplatser, idrottsplatser och fritidsgårdar. Man gjorde även en utredning om en framtida campingplats.

26

Hed_Bok.indb 26

2009-03-30 15:45:09

Kultur- och fritidsförvaltningen

Nyckeltal Nuläge

Måluppfyllelse 2008

Delmål 2010

Mål 2012

Antalet lokala kulturarrangemang per år*

600

768

750 (618)

775 (636)

Antalet kommersiella gästnätter per år**

43 000

20 038

20 500 (44 300)

21 000 (45 000)

Medelvärde 7,77

8,0

8,3

Nöjdheten bland besökarna i Vasahallen baseras på omdömen 1–10 av öppettider, service/bemötande, kvaliteten på städning, utbud av aktiviteter, simhall, bastur, sporthallar, bowlinghall, cafeteria Kommentarer Siffrorna inom parentes avser tidigare nyckeltal. *580 visningar av Älgparken är inte medräknade. **Enligt statistik från SCB som bygger på logianläggningar med minst nio bäddar. Tidigare redovisad statistik bygger på TEM (turistekonomisk mätning) där alla logialternativ ingår.

Väsentliga händelser Arrangemanget Kulturnatt Hedemora arrangerades för femte året i rad i samverkan med näringsliv och ideella föreningar. Syftet var att erbjuda såväl unga som gamla och besökare såväl som invånare kulturaktiviteter i Hedemoras gamla stadskärna med miljöer från 1700talet. Evenemanget var både välbesökt och mycket uppskattat.

Förvaltningen hade till och med 31 mars 2008 tre anställda plusjobbare som skötte besöksmål och sevärdheter längs Husbyringen och Pråmleden. Efter mars upphörde dessa anställningar. Under året beviljades Föreningen Ungdomens Hus i Hedemora ett bidrag med 65 tkr, eller 50 procent av kostnaden, för att anlägga en skateboardplatta vid före detta Gussarvsskolan.

Inom kulturområdet gjorde förvaltningen flera lyckade satsningar, bland annat den mycket uppskattade folkmusikfesten i Stjärnsund som arrangerades i tre dagar för fjärde året i följd, en filmvecka med visning av gamla Hedemorafilmer i samarbete med Film i Dalarna och nya evenemang som poesifestival och musikcafé för ungdomar.

Samarbetet fortsatte med kyrkan när det gäller fritidsgårdsverksamhet för ungdomar i St. Paulusgårdens lokaler. Den 1 januari 2008 startades en ny fritidsgårdsverksamhet i Stjärnsund samtidigt som verksamheten i Västerby lades ner på grund av för få besökare.

Årets kulturstipendium på 10 000 kronor delades ut till den mycket mångsidige kulturarbetaren Gösta Karlsson, känd från bland annat Husby Bygdespel. 2008 års ledarstipendium gick till Inger och Sune Gustavsson, Husby Hembygdsförening.

Under året genomförde förvaltningen en ny omfattande ungdomsundersökning, LUPP (lokal uppföljning av den lokala ungdomspolitiken), om ungdomars villkor i Hedemora kommun. Resultatet visade bland annat att kommunen behöver förstärka och utveckla kultur- och fritidsutbudet för de äldre ungdomarna från 16 år och uppåt.

Avtalet med Musik i Dalarna förlängdes i fyra år och gäller till och med år 2011. Södra Dalarna Turism övergick under året till att bli en projektverksamhet med finansiering från kommunerna och besöksnäringen. Budgeten uppgick till 1,5  mkr och målet var att marknadsföra södra Dalarna som en attraktiv turistdestination. Ett förslag till framtida organisation ska vara klar i god tid före år 2010. Avtalet med NeDa, Nedre Dalälvens Intresseförening, förlängdes i tre år till och med år 2010.

Kommunfullmäktige beslutade i december om en garanti motsvarande 1/3 av investeringen, beräknad till 790  tkr, för att installera närvärme i Folkets hus i Vikmanshyttan. För resterande garanti svarar Vikmanshyttans Företagshotell och Hedemorabostäder med 1/3 vardera. Samtidigt beviljades Grådö Bygdegårdsförening ett bidrag med 30 procent av den beräknade kostnaden, dock högst 192 tkr, för installation av jordvärme och upprustning av kök i Malmgården. Av den resterande finansieringen svarar föreningen för 20

27

Hed_Bok.indb 27

2009-03-30 15:45:09

procent och Boverket för 50 procent under förutsättning att ansökan blir godkänd. En energiutredning för Folkets hus-föreningar och andra samlingslokaler pågår och avslutas under våren 2009. Ny ventilationsanläggning och ny belysning installerades i Sparbankshallen, Hedemora. Där svarade Hedemora SK för en väsentlig del av kostnaden genom eget arbete och finansiering. Arbetet med den nya idrottsanläggningen Vasaliden pågick enligt plan, vilket innebär att huvuddelen av alla mark- och schaktningsarbeten utfördes. Förfrågningsunderlag för etapp 2, som omfattar val av konstgräs och allvädersbeläggning för friidrott, utarbetades. Vasaliden invigs i början av september 2009. Under året beviljade RF/Idrottslyftet kommunen ett bidrag på 700 tkr för byggnation av Vasaliden. Vasahallen fick ett nytt ventilationssystem i simhallen samtidigt som solfångare monterades på Vasahallens tak. Den beräknade energibesparingen för dessa åtgärder är 400  tkr per år. Pågående ombyggnadsarbeten innebar en del problem för verksamheten, men åtgärderna var nödvändiga för framtiden. Kuppdammens badplats i Garpenberg genomgick en genomgripande upprustning till allas belåtenhet. Arbetet skedde i utmärkt samverkan mellan byalag, näringsliv och kultur och fritid – ett skolexempel på hur det kan och bör gå till i liknande projekt.

Framtiden Under 2009 färdigställs Dalarnas vackraste idrottsarena, Vasaliden, med beräknad invigning i september. Upprustningen av Vasahallen fortsätter med renove­ ring av alla omklädningsrum och duschutrymmen på ”massis” och ny ventilation i motions- och styrke­ lokalen. Kultursekreterartjänsten utökas till heltid, vilket bland annat innebär att samarbetet med föreningar och studie­förbund utvecklas ytterligare. Hedemorakonst arrangeras under oktober–november. Förvaltningen fortsätter satsningen på energibesparande åtgärder i sina anläggningar och även i de förenings­ lokaler som kommunen stödjer. Backaskolans gymnastiksal upphör den 30 juni 2009. Förvaltningen har sökt och beviljats medel för miljö­ investeringar i form av solfångare på Brunnsjöliden och en eldriven ismaskin i Klosterhallen, Långshyttan. Förvaltningen gör en förstudie för ett museum under året i samverkan med berörda intressenter under förutsättning att den begärda ombudgeteringen godkänns. Husbyringen är godkänd som ett av 14 bergslags­ historiska centrum, vilket bland annat innebär en fortsatt fokusering på utvecklingsfrågor inför framtiden.

Björknäbbabadet i Stjärnsund utrustades med nya bryggor. Förvaltningen tecknade nya drift- och nyttjanderättsavtal för tre år framåt med de föreningar som är verksamma vid kommunens idrottsanläggningar. Kommunfullmäktige beslutade i december om miljöinvesteringar, vilket bland annat innebär att en bättre begagnad eldriven ismaskin ska placeras i Kloster­hallen i Långshyttan och att förvaltningen ska installera solfångare på Brunnsjöliden.

28

Hed_Bok.indb 28

2009-03-30 15:45:09

Utbildningsnämnden

Utbildningsnämnden

Resultaträkning Barn och grund (tkr) Drift

Förvaltningschef Jukka Kuusisto

Ordförande Berndt Nygårds (s)

Investering Antal årsarbetare*

2008

2007

236 236

228 636

3 373

2 703

380

386

Män i procent

17

17

Kvinnor i procent

83

83

Resultaträkning Gymnasiet Översikt

(tkr)

En gemensam vision för Hedemoras förskolor och skolor är antagen av kommunfullmäktige:

Investering

A

lla barn och ungdomar har rätt till förskolor och skolor där de trivs, får kunskaper och färdigheter och där de utvecklar en stark självtillit, framtidstro och en god hälsa.

Drift

2008

2007

82 782

76 222

1 327

1 233

Antal årsarbetare*

74

66

Män i procent

43

51

Kvinnor i procent

57

49

* Ögonblicksbild exkl vik 1/11 2007 resp 2008.

Utbildningsförvaltningen ansvarar för utbildning av barn, ungdomar och vuxna. Inom förvaltningen finns förskoleverksamhet, grundskola, skolbarnsomsorg, särskola, musikskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Elevhälsan ansvarar för stöd till barn och elever genom bland annat resursteamet, skolhälsovården och resurspedagoger. Bibliotek och kostenhet är andra viktiga verksamheter inom förvaltningen.

Mål och nyckeltal för förskola, grundskola, bibliotek och kostenhet

Utbildningsförvaltningen arbetar aktivt för att uppnå de mål som formulerats i dokumentet Ekokommun Hedemora. Det innebär bland annat att alla skolor och förskolor ska uppnå utmärkelsen Grön Flagg eller certifieringen En hållbar skola och att Kravmärkta produkter i större utsträckning ska användas i verksamheternas kök. Vid utgången av 2008 var det endast Vasaskolan som inte var miljöcertifierad. Övriga grundskolor och för­ skolor samt Martin Koch-gymnasiet uppnådde målet.

Skolan, förskolan och skolbarnsomsorgen är mål- och resultatstyrda verksamheter. På nationell nivå styrs verksamheten av skollagen, grund-/särskoleförordningarna och läroplanerna Lpfö 98, Lpf 94 och Lpo 94. I den kommunala förskole- och skolplanen formuleras de prioriterade målområden som förskolorna och skolorna ska arbeta för att uppnå. Utbildningsnämnden har antagit övergripande verksamhetsmål och nyckeltal. På skol- och förskolenivå finns lokala arbetsplaner som anger hur förvaltningen ska uppnå de nationella och kommunala målen. 29

Hed_Bok.indb 29

2009-03-30 15:45:14

Nyckeltal Nyckeltal

Läge 06

Mål 08

Resultat 08

Alla elever ska lämna grundskolan med godkända betyg i alla ämnen. Andelen elever med godkända betyg ska varje år öka med fem procentenheter tills målet är uppnått (%).

74

79

79

3,18

bättre

3,28

2,96

3,06

3,05

Andelen barn och elever som upplever trivsel och trygghet i skolan ska öka. (Mätningar genom Myndigheten för skolutvecklings utvärderingsverktyg BRUK och enkätverktyget PESOK som mäter det pedagogiska och sociala klimatet). (2,94 är godkänd och 3,06 är väl godkänd). Andelen barn och elever som upplever att de har ett inflytande över sitt lärande ska öka. (I övrigt lika ovan).

Mål och nyckeltal för Martin Koch-gymnasiet och Hedemora Lärcentrum Martin Koch-gymnasiets övergripande mål är att alla elever ska lämna skolan med en positiv tro på sig själv, vara motiverade och väl förberedda för vidare studier och arbete. Nya prioriterade arbetsområden är trygghet, trivsel, kvalitet på undervisningen, hög standard på lokaler och utrustning samt att alla elever ska uppnå minst betyget godkänd i alla kurser. Utfall 2004

Utfall 2005

Utfall 2006

Utfall 2007

Utfall 2008

9,1

8,6

8,5

8,2

8,6

75

76

77

70

70

Antal lärare/100 elever1 Andel Hedemoraungdomar kvar i egen kommun2 (%) Källa och kommentarer: (1) SCB

(2) Egen produktion 9,2 lärare/100 elever i jämförbara kommuner 2007

Hedemora Lärcentrums övergripande mål är att ansvara för utbildnings- och kompetensutveckling för kommuninvånare, personal, företag och organisationer. Det övergripande målet för Hedemora stadsbibliotek är att tillhandahålla en allsidig biblioteksverksamhet av god kvalité för kommunens invånare. Stadsbiblioteket ska vara tillgängligt i fråga om lokaler och erbjuda ett brett urval av medier. Det övergripande målet för musikskolan är att erbjuda instrumentalundervisning/sång till alla elever i kommunen fr o m skolår 3. Undervisingen ska utgå från elevernas intresse och ge färdighet i ämnet genom att träna uttrycksförmåga, fantasi och kreativitet. Verksamheten ska anpassas till varje elevs förutsättning och förmåga. Kommunens kostenhet har som övergripande mål att deras gäster inom förskola, skola och äldreomsorg ska erbjudas varierad, näringsriktig och vällagad mat av en kunnig och serviceinriktad personal.

Ekonomi Årets resultat Utbildningsförvaltningens driftbudget uppgick till cirka 321 (308) mkr netto medan utfallet blev cirka 319 (305) mkr. Det innebar ett överskott på 2,3 mkr, vilket motsvarar en avvikelse på mindre än en procent. För barnomsorg och grundskola förklaras överskottet av ett fåtal större poster. Skolskjutsarna gav ett överskott på 1,1 mkr. Överskottet för extern skola och skolbarnomsorg var 1,3 mkr och berodde på färre barn och elever än vad som budgeterats för friskolor och enskild barnomsorg. Ett överskott på 400 tkr på intäktssidan för barnomsorgstaxan uppstod på grund av fler inskrivna barn än beräknat i kommunal verksamhet. Rektorsoch verksamhetsområdena redovisade ett gemensamt överskott på 1,4 mkr. De största avvikelserna jämfört med budgeten för gymnasiet gällde kostnader för interkommunal ersättning och gymnasiesärskoleelever. Skälet till avvikelsen på

30

Hed_Bok.indb 30

2009-03-30 15:45:14

Utbildningsnämnden

–2,7  mkr för interkommunal ersättning var att fler elever studerade på andra kommuners utbildningar och att färre elever från andra kommuner studerade vid Martin Koch-gymnasiet än budgeterat. När det gäller gymnasiesärskoleelever berodde avvikelsen (–1,1 mkr) på att verksamheten hade fler elever än tidigare med större funktionshinder, och kostnaderna för särskilda skolskjutsar och elevassistenter var högre än budgeterat. Ledning och undervisning för Martin Koch-gymnasiet samt vuxenutbildningen på Hedemora Lärcentrum redovisade ett överskott på sammanlagt 1,3 mkr.

Investeringar Förvaltningens investeringsbudget uppgick till 5,4 mkr medan utfallet blev 4,7 mkr. Av överskottet på 0,7 mkr återlämnades 100  tkr för miljöinvesteringar till kommunstyrelsen medan 600  tkr ombudgeterades. Ombudgeteringarna avser dels anpassning av lokaler på Vasaskolan för att möjliggöra resursteamets flytt från Sturegatan, dels arbetsmiljöarbete på gymnasiets yrkesprogram utifrån en genomförd arbetsmiljö- och brandskyddsutbildning, dels några mindre investeringar som av olika orsaker blivit försenade. 31

Hed_Bok.indb 31

2009-03-30 15:45:16

Väsentliga händelser

Framtiden

Under 2008 slogs den tidigare barn- och grundskoleförvaltningen ihop med gymnasieförvaltningen och bildade en gemensam utbildningsförvaltning för barn från förskolan till elever i vuxenutbildning. Dessutom ingår musikskola, bibliotek och kostenhet i den nya förvaltningen. I oktober tillträdde en ny förvaltningschef för den nya utbildningsförvaltningen.

Antalet barn i förskoleåldern har varit tämligen konstant de senaste åren. Prognoserna visar dock att antalet förskolebarn kommer att öka under kommande år. För att klara efterfrågan på förskoleplatser i framtiden behövs sannolikt ytterligare en förskola i kommunen. Antalet elever i grundskoleåldrarna minskar de närmaste åren med cirka 80 stycken år 2008–2009 och 70 stycken år 2009–2010. Det är främst de senare skolåren, 7–9, som står för minskningen. I gymnasieåldrarna präglas de närmaste åren av en kraftig minskning av antalet elever.

Kommunfullmäktige beslutade också om en ny förskole- och skolplan för 2008–2011, som anger hur förskolan och skolan ska gestaltas och utvecklas i Hedemora kommun. Utbildningsnämnden fortsatte det aktiva arbetet för att öka måluppfyllelsen. En nulägesbeskrivning av förskola och grundskola tas fram varje år, och resultatet av nulägesbeskrivningarna utmynnar i åtgärder för att öka måluppfyllelsen. Som ett resultat av nulägesbeskrivningarna infördes en ny arbetslagsledarorganisation under 2008, med syfte att stärka arbetslagsledarnas roll och ge dem ett tydligare ansvar för att arbeta för en högre grad av måluppfyllelse med fokus på kunskapsmål och elevernas sociala och emotionella utveckling. För förskolan utarbetades under året en gemensam pedagogisk deklaration som anger vilken pedagogisk verksamhet de kommunala förskolorna erbjuder barnen. Arbetet med Brobygge, det pedagogiska nätverket från förskola till gymnasiet, fortsatte att utvecklas. Ett gemensamt pedagogiskt material för social och emotionell utveckling och för engelska utarbetades under året och publiceras vid årsskiftet. Gymnasiet fortsatte arbetet med att etablera företagsförlagd utbildning på yrkesutbildningar vid Martin Koch-gymnasiet genom organisationen Teknikcollege, som har ett brett politiskt stöd och röner ett stort intresse från näringslivet. Musikskolan har under året gett ett flertal välbesökta konserter. Biblioteket har fortsatt med sin uppskattade programverksamhet i samarbete med föreningslivet i Hedemora. Under hösten 2008 beslutades att Backa skola (låg- och mellanstadieskola) avvecklas efter vårterminen 2009.

Utbildningsförvaltningen ska tillsammans med skolorna arbeta för att elevernas resultat i skolan ska kunna bli ännu bättre. Såväl andelen elever som lämnar grund­ skolan med betyg, andelen med betygen väl godkänd och mycket väl godkänd som andelen elever som lämnar gymnasieskolan med fullständiga betyg ska förbättras. För att kunna fullgöra uppdraget måste organisationen anpassas till kommande förändringar av elevantalet. Lyckas inte förvaltningen med detta blir den ekonomiska belastningen på organisationen stor, vilket i sin tur gör det svårt att bedriva en god verksamhet för kommunens barn och arbeta för goda resultat för eleverna. Bra förskolor, grundskolor och gymnasieskola är den bästa marknadsföringen för att locka barn och elever till kommunens skolor, i konkurrens med andra aktörer. En målsättning är att familjer väljer att bosätta sig i Hedemora för att kommunen erbjuder en god verksamhet och en god arbetsmiljö. Nulägesbeskrivningen är utgångspunkten för ett utvecklings- och förbättringsarbete inom förskolan och skolan i Hedemora kommun. I nulägesbeskrivningen framgår vilka förbättringsområden som förskolan, skolan och förvaltningen ska fokusera på för att på ett bättre sätt uppnå skolans nationella mål och de målområden som beskrivs i Hedemora kommuns förskole- och skolplan. Syftet med nulägesbeskrivningen är att samla personal och ledning kring de beskrivna utvecklingsområdena för att åstadkomma en högre grad av måluppfyllelse, vilket i sin tur är till gagn för barn och elever i Hedemora kommun. Familjecentralen fortsätter att utvecklas. Familje­ centralen är ett samverkansprojekt mellan kommunen, landstinget och studieorganisationer. Syftet är att samordna de resurser som finns kring kommunens barn och unga och att arbeta hälsofrämjande. Det gynnar barn, unga och samhället i stort. En satsning på att få de asylsökande familjerna delaktiga i Familjecentralens arbete pågår.

32

Hed_Bok.indb 32

2009-03-30 15:45:17

Utbildningsnämnden

Brobyggesatsningen som startade under 2004 fortsätter. Brobygge är ett projekt som spänner över förvaltningens alla grenar, från förskola till och med gymnasiet. Målet är bland annat att synliggöra den röda tråden i verksamheterna och tydliggöra de krav som ställs på barn och unga inom förskole- och skolverksamheten i Hedemora. Satsningen omfattar svenska, matematik och engelska samt social och emotionell utveckling. Inom dessa ämnesområden har förvaltningen bildat nätverksgrupper med pedagoger från förskola till gymnasieskola. Inom den nationella satsningen på kompetensutveckling för lärare, det så kallade Lärarlyftet, erbjuds lärare ämnesbreddning eller fördjupningsstudier utifrån verksamhetens behov, med syftet att öka måluppfyllelsen. Arbetet med barnens rätt och barnkonventionen fortgår och förvaltningen fortsätter sina utbildningsinsatser inom detta område. Arbetet med att utveckla formerna för ökat elev- och föräldrainflytande fortgår. Gymnasieskolan står inför stora förändringar under den närmaste framtiden. Antalet elever vid gymnasiet har ökat i snabb takt under de senaste åren, men nu väntar en lika snabb minskning. Elevantalet i åldrarna 16–19 år minskar med cirka 30 procent både i Hedemora kommun och i hela regionen. Det kommer att krävas mycket tid och resurser för att planera och genomföra förändringar för att bemöta det minskande elevunderlaget.

Gymnasiet måste i framtiden kunna konkurrera ännu mer med andra kommunala skolor och friskolor i regionen, vilket gör att gymnasiet måste lägga ytter­ ligare tid på marknadsföring och information till elever och föräldrar. Samtidigt är det viktigt att fortsätta att profilera skolans program och inriktningar. Även andra utvecklingsinsatser kommer att vara nödvändiga med tanke på framtida förändringar i elevunderlaget och i gymnasieskolans styrdokument. De nya målen från utbildningsnämnden (kvalitet på undervisning och lokaler, trivsel, trygghet och minst betyg G i alla kurser) är också en viktig del i skolans arbete med att göra skolan attraktiv för ungdomar. Förvaltningen fortsätter också utvecklingsarbetet i olika samverkansprojekt, bland annat med EU-kontoret, högskolan, näringslivet, andra kommuner i Dalarna, Näringslivsbolaget och i projektet Brobygge. Förvaltningen eftersträvar ett större samarbete mellan grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Rektorn för Fyrklöverskolan får i uppdrag att initiera placering och fördelning av resurser till särskoleelever. Elevhälsan kan få en samordnande roll och kan utgöra ett stöd till verksamheten. Hedemora Lärcentrum har tilldelats 1,6 mkr av Skolverket för att genomföra en påbyggnadsutbildning för yrkesförare inom godstransport. Utbildningen startar den 16 mars 2009 och har totalt 18 platser. Sedan tidigare erbjuder Lärcentrum en bergarbetarutbildning i samarbete med Boliden AB. 33

Hed_Bok.indb 33

2009-03-30 15:45:25

Omsorgsnämnden/ Socialförvaltningen

Resultaträkning (tkr)

2008

2007

Drift

56 646

51 388

127

165

Antal årsarbetare

60

56,5

Män i %

30

30

Kvinnor i %

70

70

Förvaltningschef socialförvaltning Anders Jacobson

Ordförande Per Jansson (S)

Investering

* Ögonblicksbild exkl vik 1/11 2007 resp 2008.

Kunder

Medarbetare

Målet med verksamheten är att garantera den enskilde kommuninvånaren en skälig levnadsnivå och goda levnads­villkor. Målet är även att säkerställa att barn och unga i kommunen får möjlighet till trygga och utvecklande uppväxtvillkor och skydd i utsatta situationer.

Under året erbjöds alla medarbetare medarbetar­ samtal. Alla enheter genomförde också en årlig psyko­social arbetsmiljökartläggning och 86 procent av alla anställda deltog i den arbetsmiljökartläggning som kommunen gör tillsammans med AFA, Arbets­ marknadens Försäkringsaktiebolag. Sjukfrånvaron i relation till arbetad tid var 3,7 procent under året och omsättningen av personal var mycket låg.

Socialförvaltningen arbetar aktivt med att hålla de handläggningstider som lagen föreskriver. Förvaltningen fokuserar även på nyckeltal för tillgänglig­heten. Målet för 2010 är att när någon vill bli kontaktad av socialförvaltningen, ska det alltid ske samma dag eller dagen efter. I dagsläget sker detta inte alltid. Det långsiktiga målet för 2012 när det gäller kostnaden för försörjningsstöd är 420 kr/invånare. Socialförvaltningen har en klagomåls- och synpunkts­ hantering där klienterna kan tycka till och ge synpunkter på förvaltningens verksamhet och bemötande. Under året inkom en del kritik avseende exempelvis handläggningstider, men också en hel del ros för bland annat det positiva bemötandet.

Processer Arbetsuppgifterna innebär i stor omfattning myndig­ hets­utövning, även om förvaltningen arbetar utifrån ett förebyggande perspektiv, där rådgivning, stöd och information spelar en mycket framträdande roll. FN:s barnkonvention med fokus på barns bästa ska vara vägledande för allt arbete inom verksamheten. Socialtjänsten ska även delta i samhällsplaneringen.

För att höja kompetens och kvalitet inom boendestödet genomförde förvaltningen riktade utbildningsinsatser under året i linje med Miltonutredningens förslag. Dessutom genomgår tre arbetsledare en arbetsledar­ ut­bildning med handledning i Dalarnas forskningsråds regi. När det gäller socialsekreterare, vissa boende­ stödjare och familjehemmen har dessa grupper erbjudits extern handledning.

Ekonomi Årets resultat Socialförvaltningens nettokostnader uppgick till 56,6 mkr. Det innebär ett negativt resultat på 1,1 mkr jämfört med budget. Underskottet berodde i första hand på högre kostnader för försörjningsstöd och högre kostnader för institutionsplaceringar av barn och ungdomar jämfört med budget. Kostnaderna för försörjningsstöd blev 1 mkr högre än budgeterat. Tendensen under slutet av året var att kostnaderna för försörjningsstöd ökade, beroende på bland annat hårdare regler inom försäkringskassan och arbets­förmedlingen. Vad gäller kostnaderna för institutionsplacerade barn

34

Hed_Bok.indb 34

2009-03-30 15:45:26

Omsorgsnämnden

och ungdomar var dessa väsentligt högre än budget, 2,7 mkr. Det förklaras till stor del av tre LVU-placeringar som gjordes under våren och som pågick större delen av året.

har fått någon annan åtgärd genom arbets­förmedlingen, försäkringskassan eller socialförvaltningen. Sju personer har flyttat från orten och 16 har avslutat sin arbets­ praktik på grund av misskötsamhet.

Områden som uppvisade ett positivt resultat jämfört med budget var flyktingkontot, kostnaden för familje­ hemsplacerade barn och kostnaden för institutions­ placerade vuxna.

Boendestödet hade 12 fler ärenden än 2007. Det berodde till viss del på den nya lagen om öppen psykiatrisk tvångsvård som började gälla den 1 september. Det innebär att fler personer får möjlighet att leva sitt liv utanför sjukhuset med hjälp av kommunens boendestöd.

Investeringar Socialförvaltningens investeringsbudget för 2008 uppgick till 140 tkr. Av dessa förbrukades 130 tkr.

Väsentliga händelser Barn- och ungdomssektionen hade ett fortsatt stort antal anmälningar, ansökningar och utredningar. Köp av konsulter minskade däremot radikalt under året, vilket påverkade ekonomin positivt. Stor kraft ägnades åt att arbeta närmare föräldrar, skola, barn- och ungdoms­psykiatrin och vuxenpsykiatrin vid anmälningar. Familjecentralen och Gnistan var i full drift under året, vilket innebär att de flesta av kommunens förebyggande verksamheter finns samlade under ett tak i f d Bullerbyns lokaler. De asylsökande familjerna i Hedemora drabbades av stora psykosociala problem och handläggningen av asylärenden har upptagit två socialsekreterartjänster. Cirka 700–800 asylsökande personer har bott i kommunen under året. Kommunen har tidigare tecknat ett avtal med Migrations­ verket om ett utvidgat flyktingmottagande 2007–2009, som innebär mottagande av minst 40 flyktingar per år. År 2008 tog Hedemora dock endast emot 26 flyktingar. Vuxensektionen arbetade under året mycket aktivt med att implementera de nationella riktlinjerna när det gäller missbruksvård, i nära samarbete med Högskolan Dalarna och Landstinget i Dalarnas län. Mini-Maxi har funnit sig väl tillrätta i de nya och mer ändamålsenliga lokalerna. Verksamheten utökade under året produktionen med en ny produkt, en ny kärra för reklamdistribution, vilket fungerade bra. Mini-Maxi ansvarar även för kommunens ungdomstjänst och samordnar medlingsverksamheten från 1 januari 2008. Under perioden 1 november 2003 till 31 december 2008 har 113 personer avslutat sin arbetspraktik på MiniMaxi. Av dessa har 18 personer fått arbete på den ordinarie arbetsmarknaden, 35 har påbörjat studier och 37

Kostnaderna för försörjningsstöd ökade jämfört med 2007. Fler hushåll beviljades försörjningsstöd och ökningen var störst bland ungdomar 18–24 år. Social­ förvaltningen fortsatte att arbeta aktivt i samverkan med olika partner för att fler hushåll ska bli själv­ försörjande och att tiden som socialbidragstagare ska bli kortare. Mini-Maxi används frekvent för att utreda arbetsförmåga och ge möjlighet till arbetsträning. Samverkan med lärcentrum och arbetsmarknadsenheten är viktig för att stärka vissa ungdomar att gå vidare till studier eller arbete. Samverkan med samordnings­ förbundet FINSAM intensifierades under året, då FINSAM startade den nya verksamheten utvecklings­ teamet. Utvecklingsteamet finns i Hedemora och erbjuder insatser för personer mellan 40 och 55 år. Hedemora har 12 platser.

Framtiden Med allra största sannolikhet ökar kostnaderna för försörjningsstöd de närmaste två åren. Lågkonjunktur med åtföljande arbetslöshet tillsammans med det faktum att ett stort antal personer kommer att utförsäkras från socialförsäkringssystemet är två av orsakerna. En annan mycket viktig faktor är att många valt att gå ur a-kassan och att reglerna i a-kassan försämrats, bland annat för personer som fått ersättning för deltids­ arbetslöshet. För att stå så väl rustad som möjligt inför 2009 har socialförvaltningen anlitat en extern konsult som ska utreda förvaltningens effektivitet. Utredningen görs under det första kvartalet 2009. Under alla omständigheter blir den lokala samverkan ännu viktigare den närmaste tiden för att fler hushåll ska bli självförsörjande och att tiden då kommuninvånare får socialbidrag ska bli så kort som möjligt. Anmälningar rörande barn och ungdomar som mår dåligt ökar. Förvaltningen fortsätter att utveckla samverkan med skolan och barn- och ungdomspsykiatrin, och fortsätter att utveckla kommunens egna så kallade hemmaplanslösningar. Det finns ett utbrett drog­missbruk bland vissa ungdomar som måste tas på mycket stort allvar. Målet är att de närmaste åren

35

Hed_Bok.indb 35

2009-03-30 15:45:27

fortsätta att utveckla de förebyggande och välfunger­ ande insatserna för barn, ungdomar och familjer i riskzonen. Hedemora kommun tecknar avtal med Migrations­ verket, sannolikt under första kvartalet 2009, om att ta emot ensamkommande asylsökande barn. Med största sannolikhet startar kommunen ett nytt boende för dessa barn under året.

Förvaltningen har sökt och beviljats projektmedel från länsstyrelsen i Dalarnas län till tre olika projekt. Det gäller förebyggande arbete bland barn och ungdomar i kommunen. Alla tre projekt startar under 2009. Sammanfattningsvis ser socialförvaltningen stora utmaningar de kommande åren, då den försämrade konjunkturen i kombination med stor tillgång på droger i samhället innebär ökade krav på en välfungerande socialtjänst.

Vuxensektionen fortsätter att införa de nationella riktlinjerna när det gäller missbruksvården. Enheten fortsätter även att införa det nya bedömningsinstrumentet ASI (Addiction Severity Index), som hittills fungerat mycket bra. Nytt för 2009 är SMADIT, samverkan mot alkohol och droger i trafiken, där förvaltningen samverkar nära med polis och landsting när det gäller att behandla alkohol- och drogpåverkade bilförare. För att fortsätta höja kompetensen inom boendestödet planerar förvaltningen en större utbildningssatsning när det gäller återhämtning från allvarliga psykiska besvär. Under hela 2009 fortbildas personalen i RSMH:s (Riksförbundet för social och mental hälsa) regi, tillsammans med personal från vuxenpsykiatrin. Kostnaden täcks av statliga så kallade Miltonmedel. Förvaltningen deltar även tillsammans med några Dalakommuner och Landstinget Dalarna i ett annat projekt som finansieras av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

36

Hed_Bok.indb 36

2009-03-30 15:45:30

Omsorgsnämnden

Omsorgsnämnden/ Vård- och omsorgsförvaltningen

Förvaltningschef vård- och omsorg Erika Barreby

Ordförande Per Jansson (S)

Resultaträkning

Gemensamt Övergripande mål Kunder Brukare ska känna delaktighet, ha medinflytande och ha möjlighet att påverka de insatser som ges. Processer Förvaltningen arbetar långsiktigt för en hållbar utveckling. Medarbetare Medarbetarna ska känna stolthet över kommunens äldre- och handikappomsorg. Det ska vara attraktivt att arbeta i vård och omsorg i Hedemora.

(tkr)

2008

2007

Drift

264 688

241 184

Investering

516

1 865

Antal årsarbetare

481

473

Män i % Kvinnor i %

8

8

92

92

* Ögonblicksbild exkl vik 1/11 2007 resp 2008.

för personer med utåtagerande beteende för att skydda andra boende. Att vårdbehovet varit omfattande vid inflyttning på särskilda boenden märks också på statistiken för inflyttade: Nordens demensboende som har 47 platser fick under året 32 personer som flyttade in. Det innebär också att vårdtyngden i ordinärt boende varit stor. I verksamhetsberättelsen för år 2004 redo­ visades 335 brukare, medan motsvarande siffra för 2008 var 536 personer. Inom LSS-verksamheten berodde överskridandet bland annat på en obudgeterad extern placering och att antalet LASS-ärenden ökat, men även på att personalutökningar var nödvändiga på grund av ökad vårdtyngd.

Ekonomi Förvaltningen ska använda de pengar man har på ett för kommuninvånarna optimalt sätt.

Investeringar

Ekonomi

Nyckeltal

Att budgeten inte skulle hålla stod klart redan under årets första månader, och nämnden begärde därför ett ramtillskott på 11 mkr under våren. Kommunens revisorer beviljades 100  000 kronor för att utreda budget, prognosarbete, styrning och ledning inom förvaltningen. Utredningen redovisades för omsorgsnämnden i slutet av september. Arbetet pågår med den handlingsplan som rekommenderades i utredningen. Kommunstyrelsen avslog begäran om tilläggsanslag den 11 november. Budgetöverskridandena består till största delen av personalkostnader. Vårdtyngden var stor under året och extra personal sattes in bland annat i särskilda boenden som extra vak vid palliativ vård och

Kunder Brukar- och närståendeundersökningar ska visa bättre resultat 2010 än 2008.

Investeringar under året gjordes i inventarier, hjälpmedel och läkemedelsskåp.

Endast en brukarundersökning genomfördes, i en hemtjänstgrupp, under 2008. Processer Alla medarbetare ska känna till styrkorten. Ett målarbete pågår i alla grupper.

37

Hed_Bok.indb 37

2009-03-30 15:45:31

Medarbetare Individuella kompetensutvecklingsplaner för alla medarbetare ska finnas 2010. Mål för sjuktalen var 8,5 procent. 2008 sjönk sjuktalet till 8,2 procent från 9,4 procent 2007. Mål för antal heltidstjänster var 80 procent, utfallet blev 55 procent.

Utifrån den nya diskrimineringslagen utarbetade nämnden en jämställdhetsplan. En systemsäkerhetsanalys (BITS = Basnivå för ITsäkerhet) ska genomföras på alla verksamhetsstöd. Analys­arbetet inleddes med verksamhetssystemet Procapita HSL. Syftet är att ”ta tempen” på systemet för att se hur säkert det är och att få fram åtgärdsförslag för att förbättra säkerheten.

Mål för andelen män av de anställda var enligt jämställdhetsplanen 10 procent, utfallet blev 8 procent.

De första delarna av en ny dokumenthanteringsplan blev klara, och arbetet fortsätter med kvarvarande delar.

Ekonomi

I ett projekt med Dalarnas forskningsråd och Hög­skolan Dalarna genomförde förvaltningen en medarbetar­ undersökning kallad Attraktivt arbete under maj. Projektet fortsätter på två gruppbostäder. Övriga enheter arbetar själva vidare med materialet.

Budgetuppföljning sker 10 gånger/år. Budget ska vara i balans. Målet uppnåddes inte.

Väsentliga händelser Förvaltningen tog fram en ny rutin för synpunkts­ hantering, tillsammans med en broschyr och en blankett på webbplatsen. Förvaltningen tog fram en verksamhetsplan för de äldsta och sjukaste, tillsammans med närsjukvårdsområdet som innefattar sjukvården i Avesta och Hedemora kommuner. Projektet kallas Hand i Hand.

I satsningen på ledarutveckling genomfördes ett mentors­program för enhetscheferna. Ledarutvecklingen fortsatte med samtalsgrupper i ett projekt som drivs av AFA, Arbetsmarknadens Försäkrings­aktiebolag, tillsammans med Avesta, Norberg och Skinnskatteberg.

38

Hed_Bok.indb 38

2009-03-30 15:45:38

Omsorgsnämnden

Förvaltningen initierade en resursgrupp som när den är färdig kommer att ansvara för all vikarieanskaffning.

Myndighetsgruppen Kunder Myndighetsutövningen utfördes på ett rättssäkert och enhetligt sätt. Medarbetarna fick kontinuerlig utbildning och förvaltningen samverkade med andra kommuner genom bland annat utbildningar och erfarenhets­utbyten. Förenklad handläggning infördes för matdistribution och larm för personer över 80 år. Stödinsatser till äldre och anhöriga erbjöds genom upp­sökande verksamhet av anhörigsamordnaren. Länsstyrelsen beviljade ytterligare medel till juni 2009. Medarbetare Medarbetarnas kompetens och erfarenhet breddades genom deltagande i olika utbildningar och före­ läsningar, nätverk med kollegor i andra kommuner med mera.

Processer Förvaltningen arbetade mycket med personalens scheman under året. De nya arbetstidsreglerna och Time Care som infördes 2007 har medfört ett behov av att se över scheman. Numera har alla grupper i ordinärt boende scheman inlagda i Time Cares grundschema. En översyn och kvalitetssäkring av hanteringen av brukarnas nycklar genomfördes. Medarbetare Enhetscheferna gör ett systematiskt arbetsmiljöarbete och riskbedömningar i brukarnas hem, och förvaltningen upprättade speciella dokument för att användas i detta arbete. Garpenbergs hemtjänstgrupp fick en ny arbetslokal i slutet av året. Den nya lokalen är bättre lämpad som arbetslokal. Förvaltningen genomförde arbetsmiljökartläggningar och medarbetarsamtal. Väsentliga händelser

Nyckeltal

Ordinärt boende tillfördes under året ytterligare en enhetschefstjänst.

Handläggningstiden för ärenden gällande hemtjänst och särskilt boende var vid förra årsskiftet 0–3 veckor. Denna handläggningstid har förvaltningen kunnat hålla även 2008. Målet är att bibehålla denna handläggningstid till 2010.

Efter tillsyn av länsstyrelsen angående demensvården i länet blev dagverksamheten Prästgården en av fyra verksamheter i länet som lyftes fram som ett gott exempel, på en konferens i Falun.

Ordinärt boende Målen inom ordinärt boende är livskvalitet, kontinuitet, trygghet i hemmet, respekt, integritet, kvalitet och struktur för brukaren. Kunder Brukartelefon infördes i november 2008 och telefontiden är 8.00–21.00. Förvaltningen ökade brukarinflytandet såtillvida att en beviljad insats kan bytas mot något annat av personligt intresse för brukaren. Hemtjänstkorten till all personal förnyades under året, vilket innebär en säkerhet för både personal och brukare. Träffpunkter för brukare öppnades under året i Garpen­berg och Smedby.

Migrationsverkets behov av kommunens tjänster minskade avsevärt, och i slutet av året fanns inga brukare från Migrationsverket.

HSR Kunder HSR står för Hälso- Sjukvård och Rehabilitering. För att utveckla kommunens insatser till en ännu säkrare och bättre vård och omsorg av boende och brukare inom vård och omsorgs verksamheter har följande styrkort för HSR 2008 gällt, och följande mål har uppnåtts: Palliativ rutin utvecklades under 2008 genom bland annat revidering av generella direktiv gällande läke­ medel från Läkemedelskommittén. Hedemora kommun är med i det nationella palliativa registret, som syftar till att förbättra den palliativa vården. Hygienrutin är under utarbetande. Sektionen för vård­ hygien i landstinget som kommunen har avtal med

39

Hed_Bok.indb 39

2009-03-30 15:45:39

kommer att fastställa gemensamma riktlinjer som ska gälla i hela regionen, varför kommunen har valt att invänta dessa direktiv.

Väsentliga händelser

Teamarbete genomsyrade HSR-enhetens interna arbete under hela 2008 och var också temat under planerings­dagarna. Flera arbetsgrupper inom HSR utarbetade under våren 2008 utbildningsmaterial, producerade en utbildningskatalog samt planerade och genomförde utbildningsinsatser för omvårdnadspersonal inom vård och omsorg.

Tyllingstrand korttidsboende i Långshyttan var en av enheterna som Vårdförbundet tog ut i strejk under försommaren 2008.

Processer Inom HSR-enheten pågick eller startade ett flertal projekt under 2008. Dessa projekt finansieras med hjälp av statligt stimulansbidrag. En arbetsterapeut och en sjukgymnast arbetade under året med projektet Hemrehabilitering i ordinärt boende. Syftet och målet med projektet var att stärka individens egna resurser och självständighet i det egna hemmet, ge ökad trygghet inför hemgången från lasarett och korttidsboende och implementera ett rehabiliterande synsätt inom hemtjänstverksamheten. Projektet med läkemedelsgenomgångar drevs under året. All personal från deltagande enheter fick en heldags­ utbildning om läkemedel och äldre. Sedan genomfördes individuella genomgångar för alla boende. En projektledare rekryterades under hösten till ett demensprojekt och en projektplan upprättades. Det arbete med fallprevention som ingår i projektet kom igång.

HSR-enheten fick en ny områdeschef i början av 2008.

Hedemora kommun tecknade ett avtal med Högskolan Dalarna om kompetensutveckling av handledare för verksamhets­förlagd utbildning (VFU). En ny version av Procapita infördes i maj. Det innebär att sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster dokumenterar i samma patientjournal med gemensamma sökord.

Särskilt boende Kunder Omsorgen ska vara individuellt anpassad. Verksamheterna arbetade med att upprätta omsorgsplaner och arbetsplaner för varje enskild brukare i särskilt boende. I omsorgs­planen efterfrågas brukarens önskemål om hur olika insatser bör utformas, eller om han eller hon har särskilda önskemål. Arbetsplanen ska stödja de anställda i deras arbete så att de på bästa sätt kan tillgodose de behov eller önskemål som anges i omsorgsplanen. Målet att upprätta individuella planer uppnåddes.

Medarbetare

Brukarna ska känna delaktighet och inflytande. Med hjälp av statliga stimulansmedel bedrevs ett projekt under året med syfte att ge ett meningsfullt socialt innehåll i vardagen för äldre. Ambitionen var att varje enskild person ska vara delaktig i och ha inflytande över hur den egna vardagen utformas.

HSR utarbetade lokala lönekriterier, bedömningsmall och kriterier för medarbetarskap under året, tillsammans med medarbetarna.

Processer

Alla medarbetare inom HSR erbjöds individuella lönesamtal. Nyckeltal Handläggningstiden för ärenden om bostadsanpassningsbidrag var vid årsslutet i genomsnitt 14 dagar, vilket var samma tid som vid förra årsskiftet, och även nu. Målet är att bibehålla denna handläggningstid till 2010.

Brukarens egna resurser ska tas tillvara. Flera rehabiliteringsombud utbildades. Ett arbetssätt som växt fram och som implementerats på alla boenden är vardags­ rehabilitering. Kontaktmannaskap ska finnas, och infördes på alla boenden. Enheten ska ha en god intern samverkan. Teamträffar infördes på alla boenden. De utformades på lite olika sätt beroende på behoven i respektive verksamhet. Målet är att utformningen ska bli mer lika på varje enhet. Hög kvalitet ska prägla verksamheten. I en riks­ täckande kvalitetsmätning från Sveriges Kommuner

40

Hed_Bok.indb 40

2009-03-30 15:45:39

Omsorgsnämnden

och Landsting, SKL, fick brukare i särskilt boende i Hedemora svara på tolv frågor om bland annat trygghet, bemötande, inflytande och vård- och omsorgs­ insatser. Hedemora kommun hade goda resultat avseende trygghet i boendet, bemötandet, hjälpens omfattning, boendemiljön och insatserna. Medarbetare Målet är att utvecklas kontinuerligt, känna arbetsglädje, ta ansvar och vara engagerade. Genom satsningar på utbildning för vård- och omsorgspersonal och chefer sker en kontinuerlig utveckling. All vård- och omsorgspersonal utbildades i etik och bemötande. En webbaserad utbildning om hygien och livsmedelshygien genomfördes på alla enheter. Enheten genomförde planeringsdagar. Två av fem enheter hade två planeringsdagar med övernattning. De olika ombudsrollerna utvecklades genom utbildningar och kräver ett stort ansvarstagande från alla ombud. De olika ombudsrollerna fungerade väl.

Väsentliga händelser Tyllingstrand har av facförbundet Kommunal utsetts till årets mönster­arbetsplats i länet.

LSS Kunder LSS står för Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Alla brukare ska ha genomförandeplaner som följs upp årligen. Målet uppnåddes bara delvis. Alla beslut ska verkställas inom tre månader. Målet uppnåddes. Processer Ett mål var att starta ett nytt serviceboende inom budget­ramen. Det genomfördes genom avveckling av två gruppbostäder, samtidigt som ett nytt gruppboende och ett service­boende startades. Starten av den nya grupp­bostaden drog ut på tiden, vilket innebar större personal­kostnader än beräknat till en början. LSS daglig verksamhet startade en ny arbetsplats, ett tvätteri, som i högre grad svarar mot behoven hos de brukare som idag ansöker om denna insats. Verksamheten fungerar i stor utsträckning som en reguljär arbetsplats, där behoven av handledning/vägledning förenas med ett produktionsinriktat arbete.

41

Hed_Bok.indb 41

2009-03-30 15:45:42

Pågående processer när det gäller datastöd är att alla scheman ska in i datorprogrammet Time Care och att verkställigheten ska använda sig av Procapita plus. Medarbetare Målet är regelbundna arbetsplatsträffar på varje enhet. Medarbetarsamtal genomfördes kontinuerligt under året. Väsentliga händelser Administrationen förändrades när det gäller enhetschefer och en ny områdeschef tillsattes. Enheten köpte externa platser till två brukare. Inköpet upphörde vid årsskiftet.

Framtiden Den stora utmaningen blir att anpassa verksamheten till budgetramen. Stora förändringar blir nödvändiga. Antalet platser i särskilt boende har tidigare minskat och väntetiderna har under hela året överstigit gränsen på tre månader, vilket gör att nämnden inte bedömer det möjligt att minska antalet platser ytterligare. En genomlysning av hemtjänsten pågår. Syftet är bland annat att få stöd för en bedömning av om behovs­ bedömningen är för generös. Inom LSS-verksamheten har antalet gruppbostäder minskat under ett antal år. Denna minskning ser ut att plana ut framöver, sam­ tidigt som nya personer behöver boenden. Om det inte är möjligt att minska verksamheten är det nödvändigt att hitta andra arbetssätt . Ett exempel är att se över om en förenklad handläggning kan bli aktuell i flera insatser. Ett annat exempel är att effektivisera hemtjänst och ordinärt boende genom att införa planeringsstödet Procapita och en förändrad nyckelhantering. Att finna en bra metod för att mäta vårdtyngden i kommunens särskilda boenden är också viktigt för att se om det är möjligt att omfördela resurser.

En fortsatt kompetensutveckling av alla medarbetare och arbete med kvalitetsutveckling för att möta nya och förändrade behov är också nödvändigt. Förvaltningen märker en ökning av äldre och multisjuka, tillsammans med förändrade krav och önskemål från brukare och anhöriga. Mångfalden ställer också nya krav på med­ arbetare och deras kompetens i framtiden. Webbaserade utbildningar har prövats och kan vara ett sätt att klara utbildning utan vikarietäckning. Nationella riktlinjer för demensvård är under utarbetande. I demensprojektet som drivs med stimulansmedel kommer kommunen att följa arbetet med riktlinjerna. Anhörigstödet fortsätter med uppsökande verksamhet i ordinärt boende och vidareutvecklas med åter­kommande anhörigträffar. Tillsammans med Hedemora­bostäder kommer förvaltningen att utveckla de lokaler för brukare som nu finns runtom i kommunen till träffpunkter. Andra åtgärder för framtiden är att skapa samverkansmöjligheter för att integrera aktiviteter för personer i ordinärt boende och särskilt boende. Att arbeta förebyggande är en viktig strategi för att minska behoven av mer omfattande insatser. I det syftet inför nämnden även en så kallad fixartjänst. Ett förslag om lagförändring i LSS finns, som om det antas innebär att personlig assistans blir statens ansvar och att ledsagarservice tas bort ur lagen, samtidigt som en ny insats införs i form av personlig service som beviljas av kommunen. Samarbetet mellan kommun och landsting behöver utvecklas för att öka möjligheten att både använda resurser effektivt och att kunna ge brukare ett gott omhänder­tagande och en god service. Kostnaderna för sjukvårds­material ökar och moderna hjälpmedel ger större möjligheter för den enskilde, men till en högre kostnad. Likaså har bostadsanpassningskostnaderna ökat under senare år – en utveckling som med största sannolikhet fortsätter.

42

Hed_Bok.indb 42

2009-03-30 15:45:42

Miljö- och byggnämnden

Miljö- och byggnämnden

Resultaträkning 2008

Drift

Miljö- och byggnämnden ska enligt lag fullgöra kommunens uppgifter inom: n miljö- och hälsoskydds­området n livsmedelskontroll n djurskydd n prövning och tillsyn enligt miljöbalken n plan- och byggnadsväsendet n bestämmelser om gaturenhållning och skyltning n trafikföreskrifter och trafikövervakning. Inom Hedemora kommuns miljö- och byggverksamhet ligger även ansvaret för: n kart- och mätverksamhet n energirådgivning.

Verksamhet

2007

6 983

6 805

275

14

Antal årsarbetare

13

13

Män i %

63

63

Kvinnor i %

38

38

Investering Förvaltningschef Torbjörn Larsson

Ordförande Karl-Erik Pettersson (mp)

(tkr)

* Ögonblicksbild exkl vik 1/11 2007 resp 2008.

Måluppfyllelse och nyckeltal Kunder För att uppfylla de krav och behov som kunderna ställer har förvaltningen en plan som anger att förvaltningen ska erbjuda bra service, ha en hög tillgänglighet och ett bra bemötande. Förvaltningen ska även ha ett stort engagemang för arbetsuppgifterna, där det ingår att vara trovärdig och objektiv i yrkesutövningen. Under året deltog förvaltningen i en brukarundersökning där 200 sökande svarade på frågor om hur de uppfattat förvaltningens sätt att lösa sin uppgift. I stort har de uppsatta målen uppfyllts. Vad som kan förbättras är informationen på webbplatsen. Arbetet med en kvalitets­handbok prioriterades inte under året på grund av viss personalbrist.

2005

2006

2007

2008

Djur Utförd tillsyn/Planerad tillsyn

0,6

1,0

0,9

1,0

Måltal 1,0

Livs Utförd tillsyn/Planerad tillsyn

0,8

0,4

0,2

0,8

1,0

Handläggningstider Bygg (dagar)

90

25

35

111

30

Processer Arbetet med att ta fram en verksamhetshandbok för hela förvaltningen prioriterades inte under året. Verksamhetsrutiner och mallar saknas till viss del inom miljö- och kartverksamheten. Däremot arbetade byggverksamheten en hel del med att förbättra sina arbetsrutiner. Information om de olika enheternas verksamheter har på ett tydligare sätt tagits upp på förvaltningsmöten.

Medarbetare Förvaltningen hade en mycket låg sjukfrånvaro under året, 1,8 procent i förhållande till avtalad arbetstid. Utvecklingssamtal genomfördes med alla medarbetare där man går igenom utvecklings- och utbildningsplan för medarbetarna. Syftet är att skapa en större delaktig­ het vilket också ger mer arbetsglädje.

43

Hed_Bok.indb 43

2009-03-30 15:45:44

Ekonomi Årets resultat Nettokostnaderna uppgick till 7,0  mkr, vilket var 500 tkr bättre än budget. Jämfört med föregående år ökade intäkterna med 600 tkr. Resultatet avvek med 6 procent från budget, men detta förklaras av ökade intäkter inom kart- och planavdelningen samt vakanser på tjänster inom byggverksamheten under delar av året. Livsmedelsverksamheten redovisade också högre intäkter än budgeterat. Investeringar Mätsidan gjorde investeringar i form av ny utrustning som använder GPS-teknik för lägesbestämning av detaljer. Kostnaden uppgick till 276 tkr. Ingen offentlig utsmyckning gjordes under året, varför dessa medel, 100 tkr, ombudgeterades till år 2009.

Väsentliga händelser Inom den fysiska planeringen präglades hela året av arbetet med utvecklingsplanen, genom ett omfattande arbete med ortsanalysen för Hedemora stad och en seminarieserie om näringslivet, trafikplanering, bo och leva samt ett framtidsscenario. Målet är att planen ska antas av kommunfullmäktige i juni 2009. Byggverksamheten hade under året en nedåtgående trend vad gäller bygglovsansökningar, minskningen var 10 procent mot föregående år. Tack vare denna utveckling kunde verksamheten lägga större resurser på gamla ärenden, vilket resulterade i att balansen på ärenden har minskat med hälften. Fortfarande utgörs den största andelen ärenden av mindre tillbyggnader och kompletteringar. Mätningar visade att 51 procent av ärendena avslutats inom tre veckor, vilket är ett mycket bra resultat. Inom miljö- och hälsoskydd fortsatte arbetet med de enskilda avlopp som inte har godkänd rening. Förelägg­ ande om åtgärder utverkades inom Svinssjöns avrinn­ ingsområde. Syftet med arbetet är att nå de nationella miljömålen om en god status på kommunens vatten samt ingen övergödning. Vidare genomförde förvaltningen två projekt, ett projekt om bekämpningsmedel och ett projekt om farliga kemikalier. Syftet var att få bort otillåtna medel från verksamheterna. Djurskyddet genomförde under året sina sista inspektioner i Hedemora kommun i och med att verksam­ heten flyttades över till länsstyrelsen. I tillsynsregistret överlämnas omkring 280 objekt till länsstyrelsen.

Livsmedel genomförde, förutom 60 godkännandeprövningar av verksamheter, två projekt; ett projekt om redlighetskontroll och ett kvalitetsprojekt om mjukglass.

Framtiden Förändringar i lagen ställer allt högre krav på kommunens verksamhet. Närmast fortsätter omarbetningen av plan- och bygglagen under året. Nytt för 2009 är att kommunen ska utöva tillsynen över energideklarationer. Vidare finns förslag om ändring i strandskyddslagstiftningen och prövningen av vindkraftsanläggningar. Förslag på områden av riksintresse för vindkraft är fastställda inom kommunen, och dessa måste redovisas i kommande översiktplan. På plansidan hoppas förvaltningen kunna producera nya områden för bostadsbebyggelse inom Hedemora stad tillsammans med serviceförvaltningen. Flera

44

Hed_Bok.indb 44

2009-03-30 15:45:48

Miljö- och byggnämnden

förslag till detaljplaner är framtagna och ska antas under året. Inom kart- och mätverksamheten är förhoppningen att arbetet med ett gemensamt koordinatsystem i plan, tillsammans med Lantmäteriverket, kan slut­föras. Förvaltningen hoppas också kunna presentera en ny fritidskarta över kommunen i ett samarbete med Lant­ mäteriverket. Arbetet med att se till att kommunen har godkända avloppsanläggningar fortsätter inom områden där belastningen är stor på känsliga vattensystem. Prioriteringen görs efter länsstyrelsens redovisning av provtagningen på de större sjöarna i kommunen. Tillsynsarbetet utvecklas mot en allt mer projekt­ inriktad tillsyn, där man också tar större hänsyn till en riskbedömning av verksamheten. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, föreslår även en ny taxa baserad på en riskbedömning av verksamheten. Avsikten är

att kommunen kan anta en ny taxa till år 2010. Inom naturvårdsområdet är en förhoppning att förvaltningen kan anta ett nytt kommunalt reservat inom Hovranområdet, inte minst med tanke på att naturvården firar 100-årsjubileum under 2009. Förvaltningen hoppas också kunna fortsätta arbetet med kvalitetsutveckling av verksamheterna inom alla avdelningar. Målet är att ha en verksamhetshandbok för miljö- och byggförvaltningen där alla rutiner och riktlinjer är tydligt dokumenterade.

45

Hed_Bok.indb 45

2009-03-30 15:45:51

Hedemora Energi AB, koncernen

Ägarförhållanden Koncernen Hedemora Energi består av moderbolaget Hedemora Energi AB, som ägs till 100 procent av Hedemora kommun, och dotterbolaget Hedemora Energi IT net AB, som ägs till 100 procent av Hedemora Energi AB.

Syftet med verksamheten Hedemora Energi AB ska på strikt företagsekonomiska grunder, med hög leveranssäkerhet, servicenivå och med största möjliga hänsyn till miljön, erbjuda bolagets kunder eldistribution, avfallshantering, fjärrvärme, dricksvatten, avloppsrening samt IT-nät, till ett pris som bör vara lägre än hos jämförbara företag. Hedemora Energi AB ska fullgöra sina åtaganden mot kunderna med hög leveranskvalitet och servicenivå och sträva efter en ekonomi som medger utveckling och investeringar utan ägartillskott. Hedemora Energi AB ska också medverka till att utveckla Hedemora i enlighet med den vision kommunfullmäktige beslutat.

Energi AB, Outokumpu Stainless AB och Erasteel Kloster AB. Moderbolaget Moderbolaget, Hedemora Energi AB, distribuerar el­energi, producerar och distribuerar fjärrvärme och renvatten samt omhändertar och renar avloppsvatten. Under året distribuerade Hedemora Energi AB 161,7  GWh (166,4 GWh) el i företagets nät, vilket var en minskning med 3 procent jämfört med före­ gående år. Värme­försäljningen uppgick under året till 121,1 GWh (120,8 GWh). Den producerade mängden renvatten uppgick till 1 424 251 m³ (1 155 763 m³). Dotterbolaget Dotterbolaget Hedemora Energi IT net AB ska genom byggande av IT-infrastruktur tillhandahålla IT-kommunikation i Hedemora kommun. Under året fortsatte Hedemora Energi IT net AB att investera i bredbandsnätet.

Resultat Koncernen Hedemora Energi uppvisade ett positivt res­ul­tat efter finansiella poster på 7,0 mkr (8,1 mkr 2007). Resultatet var alltså 1,1 mkr lägre än föregående år.

Investeringar

Moderbolagets resultat efter finansiella poster uppgick till 6,4  mkr (7,9  mkr) och dotterbolaget Hedemora Energi IT net AB redovisade ett positivt resultat efter finansiella poster på 600 tkr (200 tkr).

Årets investeringar i koncernen uppgick till cirka 42 mkr (30 mkr). Av årets investeringar avser 12 mkr elanläggningar, 14,3  mkr avser fjärrvärmeanläggningar, 8  mkr avser vatten/avlopp och 7,5  mkr var övriga investeringar. Dotterbolaget Hedemora Energi IT net AB investerade 1 mkr (1,6 mkr) i bredband inom Hedemora kommun.

Verksamheten

Väsentliga händelser

Koncernen Hedemora Energi AB producerar fjärrvärme och distribuerar el samt fjärrvärme. Företaget producerar och distribuerar även renvatten, omhändertar och renar avloppsvatten samt insamlar, transporterar och behandlar avfall. Dessutom utför företaget tjänster kopplade till ovanstående verksamheter. Inom elnätsverksamheten har koncernen förutom egna anläggningstillgångar även tillgångar i Svältbackens Kraft AB, som ägs till en tredjedel vardera av Hedemora

Avfall Under året införde Hedemora Energi systemet för utökad källsortering. Arbetet var omfattande och tog mer resurser än väntat i anspråk. Införandet skedde i stort sett enligt planerna. Ekonomiskt gav avfallsverksamheten inte det förväntade resultatet. Dels på grund av att vissa kostnader ökade mer än vad som medräknats i budget, dels på grund av att intäkterna inte nådde de förväntade nivåerna. Företaget begärde med anledning

46

Hed_Bok.indb 46

2009-03-30 15:45:51

Hedemora Energi AB, koncernen

av detta att kommunfullmäktige i Hedemora justerar taxorna för avfallshanteringen. Vindkraft Företaget överlämnade under året projektet att bygga vindkraft i kommunen till Dala Vind AB. De inlämnade en byggnadslovsansökan avseende sju vindkraftverk till byggnadsnämnden i januari 2009.

Framtiden Framtiden ställer allt högre krav på en miljöriktig verksamhet. Olika ”styrparametrar” tas fram i syfte att styra verksamheterna i rätt miljöriktning. Här kan nämnas bland annat elcertifikat, utsläppsrätter, krav på kväverening, deponiförbud och avfallsskatt. Det är viktigt att även ett litet energiföretag som Hedemora Energi anpassar sin verksamhet efter de miljökrav som ställs, men ofta är anpassningen förknippad med ökade kostnader. Hedemora Energis mål är att erbjuda företagets produkter och tjänster till ett pris som är lägre än motsvarande företags. För att kunna nå detta mål är det därför viktigt att ha en effektiv och kostnadsmedveten organisation som kan stå emot de ökade miljökostnaderna, så att företagets berättigande inte ifrågasätts.

47

Hed_Bok.indb 47

2009-03-30 15:45:55

AB Hedemorabostäder, koncernen

AB Hedemorabostäder är ett allmännyttigt bostadsföretag som är helägt av kommunen. Bolaget ska medverka till att bostadsförsörjningen är tillfredsställande i alla kommundelar, och att bostadsutbudet är så variationsrikt att såväl stora som små hushåll kan erbjudas en lämplig bostad. Tjäderhuset i Hedemora AB är ett helägt dotterbolag till Hedemorabostäder och äger och förvaltar kontors- och affärsfastigheten Tjädern 8 där Hedemora kommun, Apoteket och Systembolaget är hyresgäster. Bolaget ansvarar även för värmeförsörjning av Hedemorabostäders fastigheter i Vikmanshyttan.

Resultat och nyckeltal Resultat Koncernens resultat efter finansiella poster uppgick till –2,9 mkr, varav moderbolagets resultat var –2,1 mkr. Årets underskott var i huvudsak kopplat till vakanser och relativt stora underhållskostnader. Årets underhållsnivå var 170 kr/m2. Koncernen 2006 Omsättning, mkr

2007

2008

67,9

69,2

69,2

2,8

18,1

–2,9

348,4

357

351

10,4

15,2

14,7

16

15

15

2006

2007

2008

Årets resultat, mkr Balansomslutning, mkr Soliditet, % Antal anställda

Nyckeltal Moderbolaget förvaltar Lägenheter m

2

Lägenheter antal

73 191

73 484

69 267

1 261

1 252

1 172

2

11 788

11 788

11 788

Garage m2

1 767

1 767

1 466

Total yta m2

86 746

87 039

82 521

Lokaler m

Den 1 december 2008 var vakansgraden 6,5 procent vilket motsvarar 85 lägenheter, varav 47 var avställda för reparation, försäljning eller rivning och 38 tillgängliga för uthyrning.

Väsentliga händelser Årets underskott härrörde i huvudsak från vakanser och ett relativt högt underhållsuttag. Det planerade genomsnittliga underhållsuttaget 150 kr/m2 innebär att bolagets underhållsnivå var ungefär likvärdig med den genomsnittliga nivån för SABO-företagen. 2008 års underhållsuttag landade dock på 170 kr/m2. Försäljning av fastigheten Muraren under 2008 gör att bolaget kan hantera några år av underskott, i syfte att sträva mot en balansering av underhållsbehovet. Vakansgraden, det vill säga andelen outhyrda lägenheter, var fortsatt hög under året. Den 1 december var vakansgraden 6,5 procent vilket motsvarar 85 lägenheter, varav 47 var avställda för reparation, försäljning eller rivning och 38 tillgängliga för uthyrning. Ägarens yttrande avseende försäljning av totalt 130 lägenheter inhämtades under 2007, och 81 lägenheter av dessa såldes under 2008. Hedemorabostäder gjorde under året förberedelser för försäljningen av de resterande lägenheterna i form av stadsplaneändring i Vikmanshyttan i samarbete med Hedemora kommun. En fortsatt omställning av Gussarvsgården pågår. Ytterligare kontorsutrymmen och fem nya lägenheter producerades under året, med inflyttning i januari– februari 2009. Totalt har 17 lägenheter med nyproduktionsstandard producerats inom omställningen av Gussarvsgården, från särskilt boende till boende för alla. Hyresförhandlingen för 2008 genomfördes och resul­ terade i en hyreshöjning på 2,5 procent från den 1 mars 2008. Förhandlingen för 2009 års hyror inleddes under december med ambitionen att förändringen genomförs från den 1 mars 2009. Bolaget och Hyresgästföreningen har träffat en strategisk överenskommelse om att hyresförändringar ska genomföras från den 1 mars årligen, om det finns ett behov av detta. Bolaget deltog i en inledande studie av förutsättningen för en rationell utveckling av fastighetsägande och drift av kommunkoncernens fastigheter.

48

Hed_Bok.indb 48

2009-03-30 15:45:55

Verksamhet och framtid

Tjäderhuset i Hedemora AB

Under året har Hedemorabostäder initierat en utredning om självförsörjning av elkraft genom ägande av vindkraftverk och vad det skulle innebära för bolaget, liksom genomförande av hushållsnära sortering av avfall.

Under verksamhetsåret förhandlade Tjäderhuset i Hedemora AB med polisen i Dalarna, och tecknade ett sexårigt hyresavtal med tillträde hösten 2009. Etableringen genomförs i lokaler som Systembolaget lämnat.

Kommande omställningar och renoveringar av lägenheter, som är i planeringsstadiet, ska bidra till målen för Ekokommunen Hedemora, där man ska eftersträva passivhus som metod.

Tjäderhuset ansvarar sedan 2004 för värmeförsörjningen till Hedemorabostäders fastigheter och kommunens skola och idrottshall i Vikmanshyttan. Bolaget har även tecknat ett leveransavtal med externa fastighetsägare.

Bolagets samverkan med kommunens omsorg och socialverksamhet är ett prioriterat verksamhetsområde, främst för att lösa uppgiften att tillhandahålla bostäder för grupper med särskilda behov. Det är även viktigt att finna möjliga lösningar för ett framtida boende för en åldrande befolkning. En annan överskuggande uppgift att lösa är de framtida ekonomiska möjligheterna att ställa om och renovera befintliga hus, och att nyproducera särskilda typer av bostäder. Styrelsen och ledningen för AB Hedemorabostäder har i sin verksamhetsplan slagit fast att man ställer sig positiv till och deltar i en översyn av driftorganisation och ägandet av fastigheter.

49

Hed_Bok.indb 49

2009-03-30 15:46:03

Barnbokslut 2008

FN:s barnkonvention Barnkonventionen antogs av FN den 20 november1989 och är bindande för de stater som ratificerat den. Sverige var en av de första staterna att ratificera konventionen (1990).

Arbetet i Hedemora Landstinget Dalarna beslutade den 17 februari 1997 att barnplaner ska upprättas tillsammans med kommunerna och att kommunerna årligen ska redovisa för landstingsfullmäktige hur barnplanerna uppfylls och vilka behov som föreligger. Barnplansarbetet började under 2001 och resulterade i en checklista och en barnplan som antogs av kommunfullmäktige den 24 april 2002. Redan på ett tidigt stadium fick alla elever, politiker och all personal utbildning i vad FN:s barnkonvention innebär. En barnchecklista började tillämpas i nämnderna 2003, och det första barnbokslutet gjordes samma år. Barnbokslutet var en redovisning av vilka beslut kommunen tagit som rört barn och ungdomar och hur kommunen använt checklistan.

Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen driver ett projekt för att öka ungdomars intresse för demokratifrågor. 50 000 kronor avsätts årligen för att utveckla och förbättra den yttre och inre miljön vid de kommunala skolorna i årskurs 7–9. Dessa medel får ungdomarna själva vara med och besluta om i ungdomarnas kommunstyrelse där kommunalrådet är ordförande. Kommunen genomförde under våren en enkätundersökning (LUPP, lokal uppföljning av ungdomspolitiken) för att få större kunskap om ungdomars livssituation och önskemål. I planeringen, genomförandet och analysarbetet med förslag på åtgärder är ungdomar i åk 7–9 från kommunala skolor och fristående skolor, och även gymnasieungdomarna, mycket delaktiga. I oktober startade projektet Ung kraft i Långshyttan med medel från länsstyrelsen. Syftet är att stärka demokratiarbetet i skolan. Kommunstyrelsen beviljade medel till Tänk långsiktigt, tre projekt som startar under 2009. I ärenden där kom-

munstyrelsen beslutar använder man barnchecklistan. Det är exempelvis via barnchecklistan som tjänstemän i sin beredning av ärendena kontrollerar att kommunen tagit hänsyn till barns och ungdomars bästa.

Kultur- och fritidsnämnden 2008 användes barnchecklistan, men inte i alla ärenden. Barn och ungdomar har i stor utsträckning varit med och påverkat de olika beslut som tagits och som har berört dem. Där de inte har varit med och påverkat besluten har oftast företrädare för barn och ungdomar fått tillfälle att lämna synpunkter. Exempelvis har föreningsledare kunnat lämna synpunkter vid de olika informationsträffar som kommunen anordnar.

Barn- och utbildningsnämnden Barnplanen i Hedemora är ett verktyg för förtroendevalda och anställda i kommunen och kommunala bolag att omsätta barnkonventionen i praktisk handling. Barnchecklistan är ett hjälpmedel för att se om nämnden har följt barnkonventionens intentioner. Under året genomförde förvaltningen utbildningen Barnkonventionen i praktiken. Den initierades av samverkansforumet Barnbordet och vände sig till politiker och tjänstemän inom utbildningsnämndens (tidigare barnoch utbildningsnämnden) verksamheter. Utbildningen genomfördes av Rädda Barnen under vecka 47. Innan nämnden beslutar i ett ärende hämtar man synpunkter från framför allt elevråden och gymnasierådet. Gymnasierådet tar kontinuerligt upp ärenden till nämnden som berör eleverna. Under året tillsändes elevråden vid Jonsboskolan och Vasaskolan och gymnasierådet vid Martin Koch-gymnasiet utbildningsnämndens ärendelista för att få möjlighet att yttra sig inför olika beslut. Enkätunderökningen LUPP (lokal uppföljning av ungdomspolitiken) genomfördes i början av 2008. Enkäten vände sig till ungdomar i Hedemora kommun och behandlade ungdomarnas livssituation med frågor om ungdomar-

50

Hed_Bok.indb 50

2009-03-30 15:46:03

Barnbokslut

nas skolgång, fritidsintressen, trivsel med mera. Under hösten genomförde förvaltningen ett ungdomsting där elevråden vid Jonsboskolan, Vasaskolan och Martin Koch-gymnasiet fick möjlighet att lämna synpunkter på förbättringar inom skola och fritid. Ungdomstinget följs upp under våren 2009. Ungdomarnas kommunstyrelse består av elevråden från Jonsboskolan och Vasaskolan under ledning av kommunstyrelsens ordförande. Ungdomarnas kommunstyrelse sammanträdde fyra gånger under året. Utbildningsnämnden har en så kallad barnpilot med uppdrag att bevaka barns och ungas rätt inför politiska beslut. Utbildningsnämnden levde inte upp till förpliktelserna i barnplanen om att alltid använda barnchecklistan inför nämndens beslut och att låta barn- och ungdomar komma till tals inför beslut. Den utbildning om barnkonventionen i praktiken, som hölls i november under ledning av Rädda Barnen, blev dock en påminnelse för politiker och tjänstemän om att barnchecklistan ska användas och att rutinerna måste förbättras för hur man ska kunna uppfylla denna förpliktelse. Enligt tidigare beslut ska barnchecklistan konsekvent användas inför alla beslut i utbildningsnämnden. I förskolans och skolans uppdrag ingår att arbeta med demokratifrågor. Det här är några exempel på arbete som kommunen bedrev under året med demokratiinriktning: n Kommunen utarbetade en gemensam pedagogisk deklaration för förskolan i Hedemora kommun. n Barnrättsveckan genomfördes. n Elevråden och elevskyddsombuden har fortsatt att utvecklas. n Ungdomarnas kommunstyrelse sammanträdde fyra gånger under året. n Brobyggearbetet fortsatte med samverkan från förskolan till och med gymnasiet. n Förvaltningen arbetade med drogförebyggande insatser. n Ungdomsting hölls. n Kommunen fortsatte arbetet med att uppnå och vidareutveckla miljöcertifieringen Grön Flagg och Skolverkets certifiering Skola för hållbar utveckling. En sammanställning av nämndens ärenden där barnchecklistan har använts finns hos utbildningsnämndens sekreterare.

Omsorgsnämnden Kommunfullmäktige antog 2002 en barnplan som ska vara ett verktyg för förtroendevalda och anställda att omsätta barnkonventionen i praktiken. Inför beslut som påverkar eller kan påverka barn och ungdomar ska barnkonventionen vara vägledande. En barnchecklista är framtagen som ska vara ett hjälpmedel i detta arbete. Hos nämndssekreteraren finns en sammanställning över vilka av de ärendebeslut nämnden tagit som påverkar barn och ungdomar. När det gäller enskilda ärenden fattas beslut i vård- och omsorgsutskottet respektive socialutskottet. Barnperspektivet beaktades i de enskilda utredningarna, även om inte barnchecklista använts i individärenden. År 2007 inrättade omsorgsnämnden ett system med kontaktpolitiker. Det innebär att kontaktpolitiker är utsedda för alla verksamheter. Inom vård- och omsorgsförvaltningen finns barn och ungdomar främst inom LSS-verksamheten. Kontaktpolitiker gynnar barn och ungdomar eftersom det ger förutsättningar till en direktkontakt mellan brukare, personal som arbetar med barn och ungdomar, samt politiker. Under 2007 antog nämnden också riktlinjer för arbetet med barnperspektiv för respektive förvaltning, för att säkerställa att barnperspektivet beaktas.

51

Hed_Bok.indb 51

2009-03-30 15:46:11

Serviceförvaltningen

Miljö- och byggnämnden

Serviceförvaltningen nådde inte målet att under år 2008 använda barnchecklistan i alla ärenden som behandlades i serviceutskottet.

Under året har förvaltningens engagemang för barn och ungdomar framför allt berört arbetet med en utvecklingsplan för Hedemora centrum med omland. Under året anordnade förvaltningen en visionsdag för barn upp till tio år i Vasahallen, där barnen fritt fick fantisera om framtidsstaden Hedemora. De lite äldre tonåringarna (gymnasieungdomar) kunde delta i den seminarieserie som projektgruppen för utvecklingsplan anordnade. De teman som behandlades var bo och leva, kommunikationer, näringslivet och framtiden i Hedemora. Nämnden hoppas att deras synpunkter på ett påtagligt vis kommer fram i handlingarna. Ett resultat av ungdomars synpunkter har redan framkommit i den ortsanalys för staden som presenterades i början av året. För övrigt användes barnchecklistan vid all bygglovshantering, alltså i beredningsprocessen innan nämnden fattar beslut. Kontakten med barn och ungdomar har skett genom skolan, från förskoleåldern till och med gymnasiet.

Serviceförvaltningen har under de senaste åren dock blivit mer inriktade på att alltid försöka ta hänsyn till barnens behov gällande miljö, arbetsmiljö, jämställdhet och tillgänglighet. I serviceförvaltningens verksamhet finns inga direkta forum för kontakter med barn. I det kommunala handikapprådet finns representanter från de flesta av kommunens handikapporganisationer som även bevakar barnens intressen. Detta är några exempel på ärenden där barnchecklistan haft en betydelse när serviceförvaltningen har fattat beslut: Gator n Borganäsvägen fick en bredare trottoar med räcke och en gångpassage för att göra stråket säkrare för de barn som rör sig mellan Stureskolan och Vasaområdet. n Hastighetsbegränsningen ändrades från 50 till 30 km/h utanför Stureskolan. n Förvaltningen satte upp hinder för att förhindra utspringning i trafiken i korsningen Brunnsjögatan/Östra järnvägsgatan. Byggnader n Förskolan Ekorren renoverades. n På Vasaskolan byggdes en ny skolgård. n Smedsby fick en ny värmecentral.

De kommunala bolagen AB Hedemorabostäder När Hedemorabostäders beslutsärenden berör boendemiljön försöker bolaget ha ett helhetsperspektiv som innebär att man ska erbjuda en god och trygg miljö för alla, såväl en åldrande befolkning som barn och medborgare i allmänhet. Bolaget genomförde under året inget arbete riktat speciellt mot barn och ungdomar, men genomförde i samarbete med hyresgästföreningen områdesmöten och inspirationsaktiviteter dit alla hyresgäster med familjer var inbjudna. Hedemora Energi AB Hedemora Energis beslutsärenden berör inte barn och unga.

52

Hed_Bok.indb 52

2009-03-30 15:46:11

eKonomIsKa rapporter

InKl Kommunens KoncernredovIsnIng

Hed_Bok.indb 53

2009-03-30 15:46:23

Fem år i sammandrag, kommunen 2004

2005

2006

2007

2008

Soliditet (%)

75

75

72

71

69

Rörelsekapital (mkr)

19

20

39

57

50

och generella statsbidrag

– 1,5

– 1,3

1,2

– 0,0

0,0

Eget kapital (mkr)

365

357

365

365

365

23 548

23 022

23 746

23 861

23 953

2

2

0

0

0 0

Resultat i % av skatteintäkter

Eget kapital per inv (kr) Låneskuld (mkr) Skuld per inv (kr)

0

110

0

0

– 10

– 8

9

– 0

0

15

14

20

20

40

Utdebitering kommunen (kr)

21,91

21,91

21,91

22,41

22,41

Antal invånare 31 december

15 506

15 494

15 380

15 300

15 258

Resultat (mkr) Nettoinvesteringar (mkr)

Fem år i sammandrag, koncernen 2004

2005

2006

2007

2008

Soliditet (%)

38

39

40

41

39

Rörelsekapital (mkr)

53

42

69

98

79

Eget kapital (mkr) Eget kapital per inv (kr) Låneskuld (mkr) Skuld per inv (kr) Resultat (mkr) Nettoinvesteringar (mkr)

454

454

485

508

511

29 298

29 269

31 532

33 209

33 474

528

508

497

493

522

34 077

32 806

32 313

32 229

34 192

– 51

– 1

31

23

3

56

44

53

56

94

54

Hed_Bok.indb 54

2009-03-30 15:46:23

Kommunens räkenskaper

Resultaträkning (mkr)

Not

Utfall

Utfall

Utfall

Budget

Avvikelse mot budget

2006

2007

2008

2008

2008

Verksamhetens intäkter

1

136,9

131,6

125,2

111,7

13,5

Verksamhetens kostnader

2

– 788,1

– 820,2

– 849,2

 –829,5

 –19,7

Jämförelsestörande post

3

– 15,9

– 7,3

Avskrivningar

4

– 22,7

– 23,4

– 24,0

 –25,0

1,0

– 689,8

– 719,3

– 748,0

 –742,7

 –5,3  –6,8

Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter

5

495,8

509,6

543,8

550,7

Generella statsbidrag och utjämning

6

197,1

204,3

198,0

197,7

0,3

Finansiella intäkter

7

6,0

5,7

6,6

6,8

 –0,1

Finansiella kostnader

8

– 0,6

– 0,5

– 0,1

– 0,4

0,3

Resultat före extraordinära poster

8,5

– 0,2

0,4

12,0

 –11,6

Årets resultat

8,5

– 0,2

0,4

12,0

 –11,6

inkl jämförelsestörande poster, %

1,2

– 0,0

0,0

1,6

exkl jämförelsestörande poster, %

3,5

0,0

0,0

1,6

Resultat i procent av skatteintäkter och generella statsbidrag

55

Hed_Bok.indb 55

2009-03-30 15:46:24

Balansräkning (mkr)

Not

2006

2007

2008

9

282,3

274,8

288,6

Tillgångar Anläggningstillgångar Mark, byggnader Maskiner och inventarier

10

Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar

11

Summa anläggningstillgångar

19,9

22,2

23,9

302,2

297,1

312,5

38,2

36,3

35,3

340,4

333,4

347,8

0,4

0,2

0,3

Omsättningstillgångar Förråd

12

Exploateringar

13

-

-

2,2

Fordringar

14

38,0

38,7

39,5

Kortfristiga placeringar

15

7,8

6,9

5,0

Kassa och bank

16

121,7

132,4

131,8

Summa omsättningstillgångar

167,9

178,2

178,8

Summa tillgångar

508,3

511,6

526,6

17

365,2

365,1

365,5

18

14,5

25,7

32,1

14,5

25,7

32,1

128,6

120,8

129,0

Summa skulder

128,6

120,8

129,0

Summa eget kapital, avsättningar och skulder

508,3

511,6

526,6

Eget kapital, avsättningar, skulder Eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner Andra avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder

19

Kortfristiga skulder

20

Nyckeltal m.m. Förändring av eget kapital

8,5

–  0,2

0,4

Soliditet %

71,8

71,4

69,4

Rörelsekapital

39,3

57,4

49,8

Förändring av rörelsekapital Externa utgifter Rörelsekapital i % av externa utgifter

19,7

18,1

–  7,6

– 826,9

– 850,0

– 834,6

4,8

6,8

6,0

Poster inom linjen Borgensåtaganden

21

584,3

526,4

502,2

Pensionsförpliktelser

22

371,1

443,1

468,1

Panter

23

0,1

0,1

0,1

Summa förvaltade stiftelser

24

2,9

3,0

3,1

56

Hed_Bok.indb 56

2009-03-30 15:46:25

Kommunens räkenskaper

Finansieringsanalys kommunen (mkr)

2006

2007

2008

Den löpande verksamheten Årets resultat

8,5

 –0,2

0,4

22,7

25,1

24,5

Summa verksamhetens intäkter

9,1

11,2

6,4

Justering för ianspråktagna avsättningar

0,0

0,0

0,0

Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster

 –0,3

 –2,6

 –2,1

Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital

40,0

33,6

29,2

0,1

0,2

0,0

 –11,2

1,4

 –0,9

Justering för av- och nedskrivningar

Ökning (–)/minskning(+) av förråd Ökning (–)/minskning(+) av kortfristiga fordringar Ökning (+)/minskning (–) av kortfristiga skulder

18,0

 –7,3

8,3

Kassaflöde från den löpande verksamheten

46,9

27,9

36,6

 –22,4

 –22,0

 –41,7

0,5

2,5

2,1

Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar inkl jämförelsestörande poster Kassaflöde från investeringsverksamheten

2,2

2,0

1,3

 –19,7

 –17,5

 –38,3

Summa verksamhetens kostnader Återbetald utlåning

1,0

1,9

1,0

Långfristig upplåning, amortering

 –0,3

0,0

0,0

Kortfristig upplåning, amortering

0,0

 –1,6

0,0

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

0,7

1,3

1,0

Årets kassaflöde

27,9

11,7

 –0,6

Likvida medel vid årets början

93,8

121,7

132,4

121,7

132,4

131,8

Likvida medel vid årets slut

57

Hed_Bok.indb 57

2009-03-30 15:46:25

Noter kommunen Not (mkr) 1

Utfall 2008

252,0

250,4

– 120,3

– 125,2

131,6

125,2

Verksamhetens intäkter Förvaltningsrelaterade intäkter Justering för av- och nedskrivningar Summa verksamhetens intäkter

2

Utfall 2007

Not (mkr) 6

Förvaltningsrelaterade kostnader

– 953,0

– 996,5

Avgår interna kostnader

120,3

125,2

Avgår kapitalkostnader

37,1

37,4

Pensionsutbetalningar

– 15,3

– 16,0

Pensioner, avsättning egen

Strukturbidrag

– 5,1

– 1,3

Individuell pensionsavsättning

– 19,6

– 21,5

Personalförsäkring, diff

1,4

3,6

Finansiella poster

0,1

Kalkylerad kompletteringspension

Kostnadsutjämningsbidrag

13,4

7,6

7,6

5,7

Regleringsbidrag

14,0

Bidrag för LSS-utjämning

46,8

Regleringsavgift

41,8 – 7,0

Summa generella statsbidrag och utjämning

204,3

198,0

713,9

741,9

Summa skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning

25,3

26,4

– 820,2

– 849,2

invånare Slutavräkning

– 103

67

567

242

0,7

0,7 6,0

inkl jämförelsestörande poster som betalas en månad i efterskott

7

Finansiella intäkter och kostnader

– 7,3

Finansiella intäkter

– 7,3

Räntor på utlämnade anslagstäckta lån

Summa verksamhetens kostnader

– 827,6

– 849,2

Avskrivningar Planenliga avskrivningar

– 23,4

– 24,0

Summa avskrivningar

– 23,4

– 24,0

8

Summa verksamhetens nettokostnader 5

2,9

Avräkningsbelopp kronor per

Ändrad periodisering av timlöner

4

127,0

2,9

Införandebidrag

Preliminär avräkning 3

119,6

– 9,3

Pensioner, försäkringslösning

Summa kostnader

Utfall 2008

Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämningsbidrag

Verksamhetens kostnader

Utfall 2007

– 719,3

– 748,0

Skatteintäkter

Slutavräkning Preliminär slutavräkning Summa skatteintäkter

4,3 0,7

Summa finansiella intäkter

5,7

6,6

Finansiella kostnader Räntekostnader pensioner

– 0,2

Övriga räntekostnader

– 0,2

Bankavgifter

– 0,1

– 0,1

Summa finansiella kostnader

– 0,5

– 0,1

5,3

6,5

– 0,2

0,4

Ingående bokfört värde

1,9

1,9

Utgående bokfört värde

1,9

1,9

Summa finansiella intäkter och

Kommunalskatteintäkter Preliminära skatteintäkter

Ränteintäkter Utdelningar m m

kostnader 502,6

548,6

– 1,8

– 1,0

Resultat före extraordinära

8,7

– 3,7

kostnader

509,6

543,8 9

Mark och byggnader Skogs- och jordbruksfastigheter

58

Hed_Bok.indb 58

2009-03-30 15:46:26

Kommunens räkenskaper

Not (mkr)

Utfall 2007

Utfall 2008

209,7

200,3

Not (mkr)

Verksamhetsfastigheter Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Årets avskrivningar Utgående bokfört värde

Utfall 2007

Utfall 2008

Ingående bokfört värde

1,0

1,2 0,0

Konst 0,2

16,4

Nyanskaffningar

0,2

– 9,6

– 11,8

Utgående bokfört värde

1,2

1,2

200,3

204,8

Summa maskiner och inventarier

22,2

23,9

297,1

312,5

10,7

10,7

Summa materiella Markanläggningar Ingående bokfört värde Nyanskaffningar

anläggningstillgångar 47,1

50,0

7,8

6,4

Årets avskrivningar

– 4,9

– 5,1

Aktier och andelar

Utgående bokfört värde

50,0

51,3

Aktier i kommunens koncernföretag

11

Finansiella anläggningstillgångar

AB Hedemorabostäder Natur- och kulturreservat

Hedemora Energi AB

Ingående bokfört värde

0,3

0,3

Utgående bokfört värde

0,3

0,3

Nyanskaffningar Utgående bokfört värde

17,3

2,0

12,7

12,7

AB Dalatrafik

0,7

0,7

Wikmanshyttans företagshotell

0,1

0,1

Hedemora Djupgas AB

0,0

0,0

0,0

Aktier i övrigt

Hyres- och industrifastigheter Ingående bokfört värde

2,0

16,1

0,0

– 3,8

Norns Bruk Utveckling AB

16,1

14,1

Långshyttans Utvecklings AB

Exploateringsmark Ingående bokfört värde

6,0

6,2

Nyanskaffningar

0,3

0,2

Utgående bokfört värde

6,2

6,4

AB Dala Kemiavfall

0,0

0,0

Kommentus

0,0

0,0

0,9

0,8

Andelar Kommuninvest ekonomisk förening Summa aktier och andelar

0,6

0,6

14,2

14,2

Ej aktiverade investeringar som avser Långfristiga fordringar

enbart Vasaliden som färdigställs september 2009

9,7

AB Hedemorabostäder

21,9

20,9

Utgående bokfört värde

9,7

Hedemora Sportkulubb

0,2

0,1

22,1

21,0

0,1

0,1

36,3

35,3

0,2

0,3

Summa långfristiga fordringar Summa mark och byggnader

274,8

288,6 Bostadsrätter

10

Maskiner och inventarier

Bostadsrätter

Maskiner, fordon och inventarier Ingående bokfört värde

12,1

13,4

3,5

4,5

Årets avskrivningar

– 2,2

– 2,4

Utgående bokfört värde

13,4

15,5

6,8

7,6

Avser exploateringsfastigheter i Stjärnsund och kommunal

Nyanskaffningar

Datorer Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Årets avskrivningar Utgående bokfört värde

4,1

3,1

– 3,3

– 3,6

7,6

7,2

Summa finansiella anläggningstillgångar 12

Förråd

13

Exploateringsfastigheter

2,2

markreserv Summa exploateringsfastigheter

2,2

59

Hed_Bok.indb 59

2009-03-30 15:46:27

Not (mkr) 14

Not (mkr)

Utfall 2007

Utfall 2008

Kundfordringar

7,7

6,6

- varav skatteskuld

Diverse kortfristiga fordringar

8,3

8,7

varav fordringar hos staten

2,7

4,9

Förutbetalda kostnader

7,3

Upplupna intäkter

5,1

Kortfristiga fordringar

Övriga kortfristiga skulder

9,3

10,0 – 0,1

- varav moms

0,3

0,6

Förutbetalda intäkter

2,5

6,5

8,0

Upplupna kostnader

20,1

21,7

8,6

- varav pensionskostnader

15,6

17,4

- varav särskild löneskatt

4,3

4,3

- varav räntekostnader

0,1

Upplupna skatteintäkter

10,3

7,7

Summa kortfristiga fordringar

38,7

39,5

120,8

129,0

AB Hedemorabostäder, koncernen

230,8

228,7

- därav Tjäderhuset i Hedemora AB

7,9

7,8

276,5

254,9

5,4

5,8

2,5

2,5

507,3

483,7

SBAB

1,2

0,9

AB Balken Finans Sweden

0,0

0,0

Bostadskreditnämnden

0,5

0,3

Summa egnahem och småhus

1,7

1,2

Kortfristiga placeringar 21

Avser obligationer med garanterat

16

Utfall 2008

– 0,6

Summa kortfristiga skulder 15

Utfall 2007

återköp till nominellt värde

6,9

5,0

Summa kortfristiga placeringar

6,9

5,0

Kommunägda företag:

Hedemora Energi AB, koncernen

Kassa och bank Postgiro

Borgensåtagande, utnyttjad

- därav pensionsutfästelser

5,8

2,7

Bank

126,6

129,1

- därav kapitaltäckningsgaranti IT net

Summa kassa och bank

132,4

131,8

bolaget - därav inom koncernkontot

17

IB eget kapital

365,2

365,1

Årets resultat

– 0,2

0,4

365,1

365,5

UB eget kapital 18

Summa kommunägda företag

Eget kapital

Egnahem och småhus

Avsättningar Avsättningar till pensioner

20,7

25,9

- varav blandmodellen

4,7

10,5

- varav garantipensioner

1,3

0,7

Dalatrafik

- varav ansvarsförbindelse för

10,9

10,7

Övriga

0,6

0,6

5,9

6,0

intjänandetid före 1998-01-01

14,7

14,7

Outnyttjad borgen

Summa pensionsavsättningar

20,7

25,9

Summa övriga Summa totala borgensåtaganden

Avsättning till löneskatt

5,0

6,3

- varav blandmodellen

1,1

2,6

- varav ansvarsförbindelsen

3,6

3,6

Löneskatt

Summa särskild löneskatt

5,0

6,3

Summa pensionsförpliktelser

25,7

32,1

22

- varav garantipensioner

Summa avsättningar

376,7

86,5

91,4

443,1

468,1

0,1

0,1

Långfristiga skulder 24

20

356,6

Panter Wikmanshyttans Företagshotell AB

19

17,3 502,2

Pensionsförpliktelser inom linjen Intjänad t o m 1997

23

17,3 526,4

Förvaltade stiftelser

Kortfristiga skulder

Kommunstyrelsens stiftelser

0,9

0,9

Kortfristiga skulder till kreditinstitut

Kultur- och fritidsnämndens stiftelser

1,0

1,0

- varav nästa års amorteringar

Barn- och utbildningsnämndens stiftelser

0,6

0,6

Leverantörsskulder

25,5

25,5

Personalens skatter och avgifter

63,5

65,4

Omsorgsnämndens stiftelser

0,5

0,5

- varav källskatt

8,9

8,5

Summa förvaltade stiftelser

3,0

3,1

- varav övertidsskuld

2,7

3,1

- varav semesterlöneskuld

34,2

35,9

- varav arbetsgivaravgifter

10,3

9,9

60

Hed_Bok.indb 60

2009-03-30 15:46:27

Kommunens räkenskaper

Drift kommunen Utfall 2006 (mkr)

Netto

Utfall

Utfall 2008

2007 Netto Kostnader

Intäkter

Budget 2008 Netto

Avvikelse 2008

Netto Kostnader

Intäkter

Netto

Nämnd/förvaltning Revision

– 0,6

– 0,5

– 0,6

– 27,9

– 30,4

– 43,0

– 0,6

– 0,6

0,1

0,1

Kommunledningskontoret

– 36,7

– 38,2

0,8

– 0,6

– 0,6

– 6,4

5,8

5,8

– 10,4

– 11,4

– 11,4

– 11,1

– 0,3

– 0,3

– 37,7

– 35,1

– 152,8

124,1

– 28,7

– 30,3

– 4,5

6,1

1,6

– 20,1

– 20,8

– 28,1

6,5

– 21,6

– 21,3

– 1,9

1,6

– 0,3

Löneökningar m m

0,0

Räddningstjänsten

– 10,7

Serviceförvaltning

6,3

0,7

1,5

Kultur- och fritidsförvaltning Barn- och grundskole– 226,4

– 228,6

– 267,0

30,8

– 236,2

– 240,9

0,1

4,6

4,7

Gymnasieförvaltning

förvaltning

– 66,3

– 76,2

– 94,8

12,1

– 82,8

– 80,4

– 1,9

– 0,5

– 2,4

Socialförvaltning

– 50,5

– 51,4

– 76,6

19,9

– 56,6

– 55,5

– 9,3

8,2

– 1,1

– 227,0

– 241,2

– 311,0

46,3

– 264,7

– 244,3

– 19,8

– 0,6

– 20,4

Vård- och omsorgsförvaltning Miljö- och byggförvaltning Summa nämnder

– 6,1

– 6,8

– 10,7

3,7

– 7,0

– 7,4

– 0,7

1,1

0,4

– 673,4

– 701,6

– 996,5

249,7

– 746,8

– 736,5

– 31,5

21,2

– 10,3

Investeringar kommunen Utfall 2006

Utfall 2007

Utfall 2008

Netto

Netto

Utgifter Inkomster

0,2

0,1

0,8

13,3

13,2

34,3

0,6

0,8

förvaltning

2,0

Gymnasieförvaltning

1,6

Socialförvaltning

(mkr)

Avvikelse 2008

Budget 2008 Netto

Utgifter Inkomster

Netto

Netto

Nämnd/förvaltning Revision Kommunledningskontoret

0,8

0,9

0,9

– 0,2

1,1

33,2

41,9

41,9

– 8,7

0,9

0,1

0,8

0,9

0,9

– 0,1

2,7

3,4

0,1

3,4

4,0

4,0

– 0,6

1,2

1,3

1,3

1,4

1,4

– 0,1

0,1

0,2

0,1

0,1

0,1

0,1

– 0,0

2,4

1,9

0,5

0,5

0,9

0,9

– 0,3

Räddningstjänsten Serviceförvaltning Kultur- och fritidsförvaltning Barn- och grundskole-

Vård- och omsorgsförvaltning Miljö- och byggförvaltning Summa förvaltningar

0,0

0,0

0,3

20,2

20,0

41,7

1,3

0,3

0,4

0,4

– 0,1

40,4

50,5

50,5

– 10,1

61

Hed_Bok.indb 61

2009-03-30 15:46:28

Sammanställd redovisning (kommunkoncernen)

Begreppet ”sammanställd redovisning” är unikt för den kommunala sektorn, men innebär i princip detsamma som en koncernredovisning i näringslivet. Den sammanställda redovisningen visar alltså den ekonomiska ställningen för kommunens alla verksamheter, oavsett om de drivs av nämnder/förvaltningar eller kommunägda bolag. I den sammanställda redovisningen ingår Hedemora kommun och de bolag där kommunen direkt eller indirekt innehar en röstandel på minst 20 procent, nämligen Hedemora Energi AB (100 procent) och AB Hedemorabostäder (100 procent). Kommunen har också ett antal mindre ägarandelar i andra företag, och dessa andelar ingår inte i den sammanställda redovisningen.

Årets ställning och resultat Årets resultat efter finansiella poster på 4 (25) mkr var en försämring med 21 mkr jämfört med föregående år. Skatteintäkterna ökade med 34,2 mkr jämfört med föregående år. Samtidigt ökade verksamheternas kostnader. Koncernens soliditet minskade med 1,5 procentenheter till 39,3 procent och avsättningarna till pensioner ökade med 6,8 mkr till 37,9 mkr under 2008. Nettoinvesteringarna under året var 94 mkr vilket var 38 mkr mer än 2007 års investeringar (56 mkr).

62

Hed_Bok.indb 62

2009-03-30 15:46:28

Koncernens räkenskaper

Resultaträkning, koncernen (mkr)

Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Jämförelsestörande post Avskrivningar

Utfall 2007

Utfall 2008

314,6

319,2

– 947,5

– 989,0

9,8

– 0,9

– 54,6

– 56,5

– 677,7

– 727,2

Skatteintäkter

509,6

543,8

Generella statsbidrag

204,3

198,0

Verksamhetens nettokostnader

Finansiella intäkter

7,1

8,6

– 18,1

– 19,1

25,2

4,1

Uppskjuten skatt

– 1,7

– 1,5

Årets resultat

23,5

2,6

Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster

63

Hed_Bok.indb 63

2009-03-30 15:46:29

Balansräkning, koncernen mkr

Utfall 2007

Utfall 2008

931,9

959,9

24,5

30,0

9,3

13,3

965,7

1 003,2

9,4

9,4

Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader Maskiner och inventarier Pågående nyanläggningar Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, andelar m m Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar

0,2

20,8

975,3

1 033,4

Omsättningstillgångar Förråd Fordringar Kortfristiga placeringar

4,6

4,6

93,0

71,2

6,9

10,5

Kassa och bank

164,9

174,7

Summa omsättningstillgångar

269,4

261,0

1 244,7

1 294,4

484,1

508,1

Summa tillgångar

Eget kapital, avsättningar, skulder Eget kapital Ingående eget kapital Balanserad vinst/förlust Årets resultat

0,7 23,4

2,6

508,1

510,7

Avsättningar för pensioner

31,1

37,9

Andra avsättningar

40,6

42,1

Summa avsättningar

71,7

80,0

Långfristiga skulder

493,1

521,7

Kortfristiga skulder

171,8

181,9

Summa skulder

664,9

703,6

1 244,7

1 294,3

70,0

70,0

443,1

468,1

28,7

28,7

Summa eget kapital Avsättningar

Skulder

Summa eget kapital, avsättningar och skulder Ställda panter Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Borgensåtaganden

64

Hed_Bok.indb 64

2009-03-30 15:46:30

Koncernens räkenskaper

Finansieringsanalys, koncernen mkr

Utfall 2007

Utfall 2008

Den löpande verksamheteten Årets resultat

23,4

2,7

Justering för av- och nedskrivning

59,7

56,5

Justering för gjorda avsättningar

11,0

6,8

– 5,5

1,5

88,6

67,5

Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning(–)/minskning(+) av förråd Ökning(–)/minskning(+) av kortfristiga fordringar

0,5 – 28,1

18,2

Ökning(+)/minskning(–) av kortfristiga skulder

11,2

10,1

Kassaflöde från den löpande verksamheten

72,1

106,4

– 63,4

– 94,0

Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar

7,3

Investering i finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten

– 56,1

– 94,0

– 1,0

28,7

Finansieringsverksamheten Ökning av långfristiga fordringar Återbetald utlåning

1,0

Långfristig upplåning

7,5

Amortering

– 20,7

– 11,3

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

– 3,8

8,0

Årets kassaflöde

12,2

9,8

Likvida medel vid årets början

152,6

164,9

Likvida medel vid periodens slut

164,9

174,7

65

Hed_Bok.indb 65

2009-03-30 15:46:30

Redovisningsprinciper God redovisningssed Hedemora kommun följer den kommunala redovisnings­ lagen. Kommunen följer även de rekommen­dationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning. Ändrade redovisningsprinciper I vårt lönesystem redovisas ett stort antal löneutbetalningar och vissa arvoden månaden efter intjänandemånaden. År 2007 är belastat med 12 månader avseende tiden december 2006 – november 2007. För att åstadkomma en mera rättvisande periodisering genomförs i bokslut 2007 en ändring som innebär att 2007 belastas med en 13:e månad, så att vi fr. o m 2007 års bokslut har med alla lönekostnader som hör till budgetåret 2007. Fr. o m år 2008 kommer respektive budgetår att belastas med 12 månader som då avser januari – december. Fr o m 2007 tillämpar kommunen Sveriges Kommuner och Landstings rekommendationer för beräkning av pen­sionsskulden (RIPS07).

66

Hed_Bok.indb 66

2009-03-30 15:46:31

Ord och uttryck

Ord och uttryck Resultaträkningen visar årets finansiella resultat och hur det upp­kommit. Den visar även förändringen av eget kapital, något som också kan utläsas genom att jämföra balansräkningen för de två senaste åren. Finansieringsanalysen visar hur kommunen fått in pengar och hur de har använts under året. Här behandlas utoch in­betalningar till skillnad från resultaträkningen som innehåller kostnader och intäkter. Rapporten visar varifrån förändringen av likvida medel kommer, den löpande verksamheten, investeringarna eller finansieringen. Balansräkningen visar vilka tillgångar och skuld­er kommunen har på bokslutsdagen. Man kan också säga att den visar hur kapitalet har använts (tillgångar) och hur det har skaffats fram (skulder och eget kapi­tal). Genom att jämföra två balansräkningar kan vi se hur likvida medel, lån och anläggningars värde har förändrats under året.

Soliditet är ett finansiellt nyckeltal som anger hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Rörelsekapital är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kort­fristiga skulder. Avsättningar är ekonomiska förpliktelser vilkas storlek eller betalningstidpunkt inte är fastställd. Pensions­ avsättningar är ett exempel. Kapitalkostnader beräknas efter nominell metod, d.v.s. att avskrivningar beräknas på tillgångarnas anskaffningsvärde och internränta på bokförda värdet med 4,5 procent. Värdena avser senaste bokslut. Semesterlöneskulden avser ej uttagna semesterdagar. Tillsammans med okompenserad övertid och därpå upplupen arbetsgivaravgift redovisas semesterlöneskulden som en kortfristig skuld.

Tillgångar är dels omsättningstillgångar (t.ex. kontanter, pengar på banken, kundfodringar och förråd) och dels anläggningstillgångar (t.ex. ­fasti­g­­heter, inventarier, aktier och långfristiga for­dring­ar).

Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. De planenliga avskrivningstiderna följer Kommunförbundets rekommendationer.

Skulder är dels kortfristiga som ska betalas inom ett år och dels långfristiga. I de långfristiga skulderna ingår bland annat pensionsskuld under rubriken avsättningar. Den del av pensionsskulden som avser pensioner som intjänats före 1998 ingår inte bland skulderna utan visas som en post inom linjen, d.v.s. utanför balansräkningen.

Exploateringstillgångar är bokförda under materiella anläggningstillgångar.

Eget kapital visar skillnaden mellan tillgångar och skulder och består av två delar.

Belopp inom parentes avser föregående års siffra, exempelvis 23 (20) mkr.

tkr = tusen kronor mkr = miljon kronor

67

Hed_Bok.indb 67

2009-03-30 15:46:31

68

Hed_Bok.indb 68

2009-03-30 15:46:32

69

Hed_Bok.indb 69

2009-03-30 15:46:34

Hed_Bok.indb 70

2009-03-30 15:46:34

Hed_Bok.indb 71

2009-03-30 15:46:34

Hedemora kommun Box 201 776 28 Hedemora Tel: 0225–34 000 [email protected] www.hedemora.se

Hed_Bok.indb 72

2009-03-30 15:46:34