2007. Goetheanum

Allmänna Antroposofiska sällskapet 2006/2007

Goetheanum

Innehåll

Allmänna Antroposofiska sällskapet Kanada.................................................................................... 4 Glimtar .................................................................................... 5 Fria högskolan för antroposofi Ungdomssektionen.................................................................. 6 Sektionen för matematik och astronomi .................................. 7 Medicinska sektionen .............................................................. 8 Naturvetenskapliga sektionen .................................................. 9 Pedagogiska sektionen .......................................................... 10 Sektionen för bildkonst.......................................................... 11 Sektionen för lantbruk........................................................... 12 Sektionen för drama, musik och eurytmi ............................... 13 Sektionen för humaniora ....................................................... 14 Sektionen för socialvetenskap ................................................ 15 Goetheanum Scenen .................................................................................. 16 Året vid Goetheanum ............................................................ 17 Ekonomi ................................................................................ 18 Adresser ..................................................................................... 21

2

Ledare

Öppenhet och esoterik

Kära medlemmar, ”Att representera antroposofin innebär inte att kunna svara på alla livets frågor med hjälp av ett system. Det innebär att stå för antroposofin i världen, i sin egen omgivning utifrån sina individuella förmågor.”

Heinz Zimmermann är styrelsemedlem sedan 1988. Innan dess ledde han Pedagogiska seminariet i Dornach.

Antroposofiska sällskapet tar del av vår tids öde då många människor ifrågasätter allt som enbart är tradition och som inte aktualiseras genom personligt engagemang. Samma sak gäller för de inrättningar som grundats utifrån antroposofiska ideal. Trots att många av dem växer brottas de med sin antroposofiska självuppfattning.

Ofta beror detta på personliga frågeställningar: På vilket sätt hänger mitt dagliga arbete samman med antroposofin? Man vill frigöra sig från varje form av gruppmässig trosbekännelse, från känslomässiga konventioner och från principer. Samtidigt vet man att antroposofins anda är fruktbar och frigör krafter, att den kan leda fram till det väsentliga och utveckla förmågor. Vi kan uppleva att denna anda fjärmar sig så fort vi förvrider antroposofin till intet förpliktande borgerlighet eller bakåtvänd ideologisk ensidighet. Eftersom tvivlen just nu också riktas mot själva andevetenskapen och Rudolf Steiner, uppstår frågan om det finns tillräckligt många människor för att antroposofin ska kunna inkarnera på ett adekvat sätt. Förutsättning för att kunna visa den nödvändiga förmågan till dialog är en fri och samtidigt förbindande relation till antroposofin. Med ”fri” menas en kritisk hållning gentemot antroposofiska konventioner och en vägran att ingå i olika slags falanger. ”Förbindande” syftar till en respekt gentemot den antroposofiska identiteten; här är det nödvändigt att bestämma sitt eget förhållande till antroposofin på ett med-

vetet sätt. Det handlar om en övningsväg vars utgångspunkt har med tänkandets spiritualisering att göra. Denna väg utesluter varken känsla eller vilja, utan lyfter dem till ett annat plan. Innehållet måste alstras självständigt och individualiseras genom egen upplevelse. På det viset kan idéerna bli till ideal som i sin tur kan leda till gärningar. Det innebär den motsatta riktningen i förhållande till den gamla vägen. Aristoteles visade mänskligheten vägen från ett andligt skådande till ett vetenskapligt tänkande. Genom antroposofin leder oss vägen från ett spiritualiserat tänkande till skådandet. Det som är kännetecknande för antroposofin är en förbindelse mellan öppenhet och esoterik. Den utgör en utmaning, inte minst inom den antroposofiska gemenskapsbildningen. Medan våra studiecirklar tenderar till att bli självtillräckliga om de inte prövas i livets verklighet, hotar våra egna verksamhetsområden att försumma sin spirituella förnyelsekälla genom det dagliga slitet. Detta spänningsfält befinner sig egentligen i den individuella själen, och det är här som antroposofin kan fira sitt mest omedelbara förverkligande. Detta förverkligande vill Antroposofiska sällskapet i allt högre grad ge utrymme för och stimulera till. Heinz Zimmermann, för styrelsen vid Goetheanum

3

”I norr lyser jorden”

Allmänna Antroposofiska sällskapet

– Antroposofiska sällskapet i Kanada –

I Whitehorse i Kanada hålls 2009 en stor antroposofisk kongress: ”Encircling Light – Expecting Silence”. Under generalsekreterarmötet vid Goetheanum hösten 2006 intervjuades därför Philip Thatcher, generalsekreterare i det kanadensiska landssällskapet, angående situationen i landet.

”Vi måste vara beredda att ge upp vår längtan efter en oföränderlig värld.” Philip Thatcher

Philip Thatcher var präst och under många år lärare i Vancouver. Han har skrivit eposet ”Raven-Trilogy” och är generalsekreterare i Antroposofiska sällskapet i Kanada.

4

Kanada är ett land som omfattar en halv kontinent men har färre invånare än exempelvis Italien. Det är svårt att föreställa sig för en europé.

Thatcher: Det är faktiskt så att geografin är starkare än historien i Kanada. Och denna geografi är en del av vårt medvetande. Trots att de flesta kanadensarna aldrig har varit i vidderna i norr hör dessa vidder, detta ”coast to coast” till vår självupplevelse. Det skiljer Kanada från USA. Hos våra grannar i syd är historien alltid närvarande; inbördeskrig och erövring av mark har präglat detta land som inte är mindre utsträckt. En kanadensisk diktare har skrivit: Kommer man till norr ter sig redan en rökpelare som en historisk händelse. Var börjar den norra delen? En egen upplevelse: Det började med en erfarenhet jag gjorde för ett antal år sedan. Jag bodde då i Prince George i British Columbia och var präst i den anglikanska kyrkan. Prince George ligger vid utkanten till norra delen, skulle jag vilja säga. Jag var ofta tvungen att köra på motorvägen till Vancouver. Då la jag märke till att det finns en tydlig skillnad när det gäller ljuset, hur himmel, horisont och ljus förhåller sig till varand-

ra. Till att börja med kunde jag inte formulera denna upplevelse i ord. Ju mer jag sedan blev förtrogen med landskapet, desto bättre förstod jag detta fenomen. Himlen spänner sig faktiskt fram till horisonten. Jag kan bara beskriva det som en bild: jorden blev till en del av himlen. Ljuset verkar komma snarare från horisonten än från solen. Jag upptäckte att solen inte var ljusets enda källa. Tänker man på Rudolf Steiners beskrivning att Kristus har lämnat solen till förmån för jorden och att solen sedan dess inte längre är solen, då kan man där i norr kanske uppfatta något av det ljus som kommer från jorden. Den fredliga inställning och det sociala engagemang som vi i Europa framför allt ser i Skandinavien – hänger de ihop med det du beskriver? Svårt att säga. I varje fall upplever vi ett släktskap med de skandinaviska länderna. Man känner sig genast förstådd där. Regissören Robert Lepage, författaren Ondatje, skådespelarna Donald Sutherland och Keanu Reeves: när det gäller kända människor från kulturområdet vet vi ofta inte ens att de kommer från Kanada. Kanadensarna viftar inte mycket med flaggan. Precis som i Schweiz har vi flera språk inom landet och det hör till vårt öde – eller får jag säga till vår förmåga – att förbinda motsättningar. Hur mår de antroposofiska kulturinitiativen i Kanada? Det finns nog ingen skola som inte har gått eller fortfarande går genom svåra tider. Men det går framåt. Världen, så långt vi känner till den, håller på att förvandlas på ett fundamentalt sätt. Då kommer det att bli avgörande om vi, inte minst inom skolan, kan uppmuntra framtida generationer att bejaka denna föränderliga värld och att finna den fördolda gudomligheten i sig själv. Bara om jag hittar denna gudomlighet i mig själv kan jag också söka och finna den hos min medmänniska.

Allmänna Antroposofiska sällskapet

Möten och nya arbetsformer – Glimtar från arbetsåret 2006/2007 –

Efter konferenserna i Nederländerna (2005) och Frankrike (2006) kommer det 2007 att arrangeras ett möte med samma tema i Ungern: ”Europas själ”. I vår tid, då Europa söker efter sin identitet inom ekonomi, politik och kultur och vill göra den synlig i en konstitution, utgör sådana evenemang små milstolpen. På frågan vad som kännetecknar Europa svarade lantbrukaren Jean-Michel Florin från Alsace: landskapens mångfald. En individualiserad ande har skapat det europeiska kulturlandskapet som i sin tur utgör grunden för individualiseringens väg för oss i Europa. Bodo von Plato framhöll själens specifika kultur utvecklas mellan Europas fysiska ansikte och andliga uppgift genom den europeiska människobilden och dess rättsliga förankring. Därför kan man till exempel säga att ett Europa som tillämpar dödsstraff inte längre skulle vara något Europa. På andra sidan jorden, i Punta de Tralca vid den chilenska kusten, genomfördes den ibero-amerikanska kongressen för waldorfpedagogik ”Låt oss göra det”. 220 pedagoger från 11 länder möttes och utstrålade nog inte mindre mångfald än i Europa, som Clara Steinemann uttryckte det. Strax innan dess hade nästan ett tusen ungdomar träffats på Sydamerikas östra sida inom ramen för kongressen ”Connectivity”. Nätverk och initiativ var centrala motiv för detta internationella möte som hade arrangerats av Ungdomssektionen och det fria initiativet IDEM.

Två exempel från ett stort antal konferenser förra året: Hösten 2006 möttes klassansvariga för Fria högskolan vid Goetheanum. Man utgick från Johannes Kierschs bok om Första klassens historia och talade om nutida och framtida arbetsformer i samband med mantramgrupperna som hade givits för att inspirera samtliga antroposofiska arbetsområden. Under hösten möttes också högskolekollegiet och ansvariga från det tyska landssällskapet för att tala om det ondas aktuella uppenbarelseformer. Fyra nya generalsekreterare började sitt arbete under 2006/2007: Sue Simpson efterträdde Hans van Florenstein-Mulder i Nya Zeeland, Esther Gerster inledde arbetet i Schweiz, Ann Druitt och Philip Martyn i England. Seija Zimmermann blev styrelsemedlem vid Goetheanum. En hoppingivande nyhet kom i somras från USA: Mark Robertson, som för 14 år sedan hade dömts till döden, fick obegränsat uppskov för verkställandet av domen. Under fängelsetiden har han blivit medlem i Första klassen och många medlemmar, däribland Linoia Pullen från Sydafrika, har engagerat sig för honom.

Globaliseringen av den antroposofiska möteskulturen påbörjades i bästa mening med nya Kolisko-konferenser om i Manila, Kapstaden, Paris och Guanajuato u.a. De handlade om sambandet mellan hälsa och utbildning. Till varje konferens kom mellan 500 och 1000 föräldrar, elever, läkare och lärare. I Indien rörde det sig framför allt om att komma bort från kolonialtidens huvudtyngda och examensfixerade undervisning. I Sydamerika handlade det snarare om hur skolan kan skapa en ersättning för familjen åt traumatiserade och försummade barn.

5

Generation ”Projekt”

Fria högskolan för antroposofi

– Ungdomssektionen –

”Vår generation måste finna den rätta tidpunkten för att träda tillbaka. Med stort intresse för den kommande generationen måste vi skapa fritt utrymme åt den.” Elizabeth Wirsching

Dagens ungdomar beskrivs nu för tiden gärna som generation ”Projekt”. Med det menas att planeringen för det egna livet har förvandlats på ett principiellt sätt. Det handlar inte längre om den klassiska indelningen i utbildning, yrke och familj. Numera består den egna utvecklingslinjen snarare av enstaka livs- och arbetsuppgifter som följer på varandra.

Elizabeth Wirsching leder Ungdomssektion en sedan sju år tillbaka. Innan dess var hon lärare i Norge.

Denna förvandling återspeglas också i Ungdomssektionen. Genom sektionens verksamhet har det uppstått många initiativ som enskilda människor sedan förde vidare som autonoma projekt. Till exempel öppnades i Basel ”Connect Café”, en mötesplats i stadens centrum där man får information om internationella projekt och hur man kan delta i dem. Ett annat initiativ är ”IDEM” som förmedlar mellan olika sociala projekt bland unga människor. Eller så finns ”Projektzeitung”, en överregional tidning för elever. Elizabeth Wirsching menar att det är överraskande och nästan magiskt hur nätverk och relationer byggs bland dessa initiativ – helt utan program. På ett liknande organiskt sätt har det bildats tre arbetsområden inom sektionen som riktar sig till olika åldersgrupper. Regionala elevmöten och konferensen Connect, där 600 tolfteklasselever träffas vid Goetheanum, ger möjligheter att lära antroposofin utan förpliktelser. Elizabeth Wirsching betraktar denna inkörsport till antroposofin som sektionens viktigaste evenemang, eftersom framtiden visar sig här på det mest omedelbara sättet. Sommarmötet 2007 vid Goetheanum heter ”Mitt i”, arrangeras tillsammans med Kristensamfundet och riktar sig till sistaårselever och nya studenter.

6

Februaridagarna vid Goetheanum, där hela högskolekollegiet deltar tillsammans med ungdomar som studerar eller på annat sätt utbildar sig, vänder sig till unga människor som redan har upptäckt något i antroposofin. Här handlar det i hög grad om att vara med och gestalta själva mötet. Liknande möten som söker en mer ingående kontakt med antroposofin förekommer till exempel i USA, Nya Zeeland och Australien. Den tredje pelaren för sektionens verksamhet består av Högskolans evenemang. Med teman som ”Människan som mysterieplats” och ”Att bli människa” genomfördes tre helger om Första klassens mantramgrupper. Dessutom utvecklar Elizabeth Wirsching kontaktformer med yngre högskolmedlemmar så att nya medlemmar i Högskolan kan ledsagas om de så önskar. Elizabeth Wirsching har nu arbetat på Ungdomssektionen i sju år. Finns det någon resumé? ”Förtätning. På alla tre plan kan vi iaktta att frågorna blir allvarligare, viljan till fördjupning blir stabilare.” Men det är bara få som av denna vilja leds in i Antroposofiska sällskapet. Är det så att man inte söker sig till ett sällskap i klassisk mening om man kan bilda fria, organiskt växande nätverk? ”Jag tror det. Denna generation kommer att uppfinna Antroposofiska sällskapet på nytt. Och vi bör vara tillförsiktiga.”

Fria högskolan för antroposofi

Bilden som skapar samband – Sektionen för matematik och astronomi –

1999 gjorde man i Sachsen i Tyskland ett sensationellt arkeologiskt fynd. I samband med olagliga utgrävningar upptäcktes en himlaskiva, stor som en tallrik. Lyckligtvis kom den snart fram i offentlighetens ljus. Sedan dess uppmärksammas den överallt där den visas.

Varifrån kommer detta intresse? ”I första hand är det väl blandningen mellan arkeologi och astronomi som utövar en stark fascination. Himlaskivan från Nebra bjuder något för båda riktningar. Därför är den inte bara vetenskapsmän – religionshistoriker, materialvetare, arkeologer, astronomer – som intresserar sig för ”Grunden för det moderna den. Dessutom tillkommer ett sökandet ligger i att uppfatta faktum som kommer att ge bilden som synliggjord ande.” näring åt fantasin en lång tid Oliver Conradt framöver: vissheten om att inte heller vetenskapen kommer att lösa himlaskivans gåtor”, säger Alfred Reichenberger från Landesmuseum für Vorgeschichte i tyska Halle. Detta visar att viljan att överskrida vetenskapens gränser artikuleras nu i början av 2000-talet. Vägen går mer och mer från det enstaka vetenskapliga området med dess specifika sätt att förklara världen till ett ämnesöverskridande tänkande med förtroende för bilder som skapar samband. I det här nämnda fallet handlar det också om frågan vilket förhållande människorna hade till kosmos under bronsåldern. Oliver Conradt, 36, är fysiker och pedagog och leder sedan 2005 sektionen för matematik och astronomi vid Goetheanum.

Antroposofin motsvarar behovet av en spirituell vetenskap. Den strävar efter ”att uppnå objektiva, exakta resultat genom att utbilda den rent själsliga betraktelsen av den översinnliga världen enligt stränga regler. Den accepterar endast resultat som har uppnåtts genom själens åskådning där den själsliga och andliga organisationen betraktas lika exakt som ett matematiskt problem” (Rudolf Steiner). På det viset tjänar matematiken alltså inte bara matematikerna eller dem som är intresserade av matematik. Den är det närmaste medlet för skola sig i den klarhet och tydlighet som är kännetecknande för antroposofin.

Vid sidan av det allmänt antroposofiska ligger sektionsarbetet tyngdpunkt i att bereda möjligheter till möten bland ämnesrepresentanter. För att vårda den spirituella vetenskapen har det inrättats två arbetsgrupper och en tidskrift. Arbetsgruppen ”Astronomi och antroposofi” befattar sig just nu med djurkretsen samt med förhållandet mellan astrofysikalisk och antroposofisk kosmologi. Temat för arbetsgruppen ”Matematik och antroposofi” är projektiv linjegeometri. Den nya tidskriften Jupiter innehåller inslag om astronomiska, matematiska och antroposofiska ämnen. Formen omfattar allt från grundläggande, tillämpade och pedagogiska artiklar till konstnärliga bidrag, rapporter, porträtt, recensioner och insändare. Korrespondensen kompletteras av intervjuer, nyheter och diskussioner om aktuella frågor. Redaktionsgruppen är internationell för att omfatta hela världen. Därför ska artiklarna publiceras på tyska eller engelska.

7

Fria högskolan för antroposofi

Globalisering och differentiering – Medicinska sektionen –

Hälsa blir ett allt viktigare ämne i det moderna samhället. Handböcker om kroppsligt och själsligt välbefinnande säljs i stora upplagor, försäljningen av ekologisk mat ökar med tio procent. I dag har antalet rökare i industriländerna sjunkit med en tredjedel i jämförelse med för tio år sedan. Samtidigt som medvetenheten växer när det gäller hälsofrågor utrustas förskolor med datorer, är föräldrar villrådiga i fråga om uppfostran och en fransk presidentkandidat vill ha en skolstart för treåringar.

Att uppmärksamma hälsovård och samtidigt vara ovetande om eller rent av negligera en hälsosam själslig och andlig utveckling är till vår tids kännetecken. Michaela Glöckler och Christof Wiechert (Pedagogiska sektionen) bestämde sig därför att genomföra Kolisko-konferenserna, som har funnits sedan 1989, i flera länder. Dessa möten har uppkallats efter Eugen Kolisko, den första waldorfskolans läkare. Syftet med de internationella konferenserna är att visa sambandet mellan kroppslig, själslig och andlig utveckling i praktiken: ”Hälsa genom fostran”. Frågan är på vilket sätt hälsa kan grundläggas för hela livet.

Michaela Glöckler leder Medicinska sektionen sedan 19 år tillbaka. Kindersprechstun de, som hon skrev tillsammans med Wolfgang Goebel, ger medicinska och pedagogiska råd för föräldrar och är den antroposofiska bok som har nått störst upplaga.

Motvikten till denna offentliga verksamhet utgörs av det innehållsmässiga arbetet. Vid årskonferensen för antroposofisk medicin vid Goetheanum togs ett nytt steg i denna riktning. Det genomfördes ett intensivt ämnesöverskridande studiearbete kring enstaka kapitel ur Rudolf Steiners och Ita Wegmans grundläggande medicinska verk Grunderna för hur antroposofin berikar läkekonsten. Det är glädjande att somliga grupper fortsätter sitt arbete och att ”I framtiden kommer det att studenter har skapat ett forum finnas experter för utveckpå internet där insikter och lingsforskning angående erfarenheter i samband med barndom och ungdom.” detta verk kan samlas: www.grundlegendes.com. Michaela Glöckler

De ämnesöverskridande mötena genomfördes på nio orter och nådde nästan 3600 deltagare: Indien, Taiwan, Filippinerna, Sydafrika, Ukraina, Australien, Mexiko, Sverige och Frankrike. Decentraliseringen gjorde det möjligt att nå nya grupper av människor och anpassa arbetet till konkreta lokala behov.

I Sydafrika till exempel får förskolor och skolor ersätta familjerna för traumatiserade och föräldralösa barn, medan det intellektuella, examensfixerade skolsystemet i Indien måste berikas med konst och rörelse. Kolisko-konferensen i Paris ägde rum i Unescobyggnadens stora sal och hade besökare från 30 länder. Tre renommerade vetenskapsmän som inte var antroposofer visade antroposofins öppenhet och praktikinriktning – i ett land där antroposofins gång på gång utsätts för sekteristiska förebråelser. En konferensrapport har översatts till fem språk och ger svar på de 25 viktigaste frågorna. På det viset kan konferensernas resultat få en bestående verkan. Michaela Glöckler hade dock önskat

8

att fler europeiska waldorfpedagoger och läkare hade deltagit. Erfarenhet och kompetens i Europa samt entusiasm i utvecklingsländerna ropar rent av efter ömsesidig komplettering.

Den internationella läkarutbildningen IPMT med sina 560 deltagare förblir en speciell utmaning, eftersom det är svårt att förmedla kompetenta mentorer för så många läkare. Intresset för antroposofisk medicin är större än antalet kompetenta lärare.

Fria högskolan för antroposofi

Om livets ande – Naturvetenskapliga sektionen –

Är det generna som bestämmer över organismen eller påverkar organismen generna? Vid ytlig betraktelse tycker dagens genetiker som kommer från skolvetenskapen att svaret är givet. Ändå visar en rad iakttagelser som gjorts på senare år att man inte bara kan påstå att ”organismen är genernas produkt”.

En arbetsgrupp från universitetet i Konstanz undersökte två sorters abborre i en sluten kratersjö i Nicaragua. Den ena arten livnär sig på grönalger medan den andra är en rovfisk. Hur kan en fisk genom selektion anpassa sig till ”Frågan om en ny generation två så pass olika betingelser på blir existentiell om goetheasamma ställe? Johannes Wirz nismen respektive dess antrooch Ruth Richter från posofiska komplettering ska Naturvetenskapliga sektionen ha en framtid.” förmodar att det föreligger en riktad fortplantningsstrategi, Johannes Wirz en målinriktad anpassning som gjorde att generna ändrades. I höstas bjöd sektionen alla framstående antroposofiska biologer för att gemensamt försöka förstå sådana nya perspektiv på evolutionen. Skott av arabidopsisväxter vars ursprungsplanta hade utsatts för stressfaktorer visade typiska skyddsreaktioner i vävnaden ända in i fjärde generationen – trots att stressupplevelsen inte är genetiskt fixerad. Har växter ett organiskt minne utanför generna?

Johannes Kühl har lett Naturvetenskapli ga sektionen i nio år. Innan dess var han fysiklärare i Stuttgart.

Arbetsgruppen kring R.E.Pruit upplevde ytterligare en överraskning i samband med samma växtart: upp till tio procent av nya generationers skott visade vissa egenskaper från tidigare vilda former. Genetikens lag som säger att utvecklingens hjul inte kan rulla baklänges blir tvivelaktig. Författarna förmodar att organismer potentiellt förfogar över en skatt av ”beprövad” information utanför DNA som har tagits över från tidigare generationer och kan aktiveras med ett visst syfte.

de öron och fläckad päls. Det var alltså inte bara beteendet som liknade husdjur, utan även utseendet: Beteende och utseende utgör en enhet hos djuren. Eftersom vi bara kan göra ytterst begränsade genetiska försök inom Naturvetenskapliga sektionens forskningsinstitut, välkomnar vi sådana studier för att sammankopplar fenomen som den slumpartade mutationen med föreställningen om en entitet som gestaltar livet. En sådan föreställning finns också i Rudolf Steiners verk. Man får inte underskatta sådana kunskaper. Ju mer vi i vårt tänkande befinner oss i dödens sfär och därmed fjärmar oss från livet, desto mer existentiell blir frågan efter livets drivande kraft. Just sådana frågeställningar visar hur nödvändigt det ämnesöverskridande utbytet är som i dag har blivit gängse. Det är därför mycket beklagligt att tre vetenskapliga medarbetare kommer att lämna institutet under året. Samtidigt som vi flyttar tillbaka till det renoverade Glashaus står Johannes Kühl med sina kolleger inför uppgiften att på nytt bygga upp den vetenskapliga forskningsgemenskapen.

Till forskningsresultaten som diskuteras bland antroposofiska biologer hör också följande iakttagelse från Ryssland. Rävar som blivit uppfödda med syfte att göra dem tama fick hängan-

9

Fria högskolan för antroposofi

Globalisering och hängivenhet – Pedagogiska sektionen –

Christof Wiechert, pedagog och grundare av ett seminarium i Holland, leder sedan sju år Pedagogiska sektionen.

10

Bolognafördragen för att harmonisera högskole- grera helgens arbete i det egna kollegiet”, säger väsendet i Europa är en början. Man kan påbör- Christof Wiechert. ja sitt studium i Rom, fortsätta i Köpenhamn, Mindre evenemang är forskningsmöten om avlägga examen i Tyskland och få arbete i Rudolf Steiners Allmän människokunskap och England. Visst är det glädjande om den gymnasiala pedagogimed denna nya rörlighet, men ken. Det är här substansen bilden kan få tveksamma konsedas ur vilken det sedan växer kvenser. Önskan att åstadkomolika initiativ, till exempel det ma en jämförbar utbildning ”Förnyelse betyder i dag att internationella lärarmötet 2008 leder också till att skolornas lyfta upp waldorfpedagogiom ”Att fostra viljan och väcka slutexamen och till sist även kens gömda skatter.” tanken”. Hur kan läraren samskolstarten blir föremål för Christof Wiechert tidigt främja intelligensen och europeisk överensstämmelse. viljekraften hos barnen, trots En sådan utveckling hotar att dessa två sidor av själen verutrymmet för en pedagogik kar utesluta varandra? som bygger på den enskilda pedagogens inspiration. Därför välkomnar vi ini- Tillsammans med Medicinska sektionen genomPedagogiska sektionen nio tiativ som går ut på att mastersutbildningen ska förde utformas på ett sätt som gör det möjligt att hålla Koliskokonferenser som under 2006 ägde rum på alla kontinenter, från Bangkok till Mexiko. På fast vid ett autentiskt pedagogiskt innehåll. det viset kunde den hälsosamma och hälsobringNär det gäller den inre strukturen, det vill säga ande inlärningens spirituella dimension upplevas det pedagogiska arbetets kvalitet på waldorfskointernationellt. lor, har det skett en hel del under förra året. Tre exempel: Samtalet om en elev hör till waldorf- Att intensifiera det ömsesidiga utbytet för att skolans spirituella kärna – ett kollegium ägnar förstärka den optimistiska stämningen inom sig gemensamt åt en enskild elev. Från ansikt- waldorfrörelsen har visat sig framgångsrikt. ”När sfärgen via handslaget till beteendet i undervis- kollegerna berättar ur praktiken kan man uppleningen, handstilen och den familjära omgivning- va vilka skatter redan lyfts fram och vilka som en – kollegerna försöker teckna en omfattande ännu slumrar hos många själar.” bild av barnet. Det handlar inte om något omdöme, utan en kärleksfull, exakt iakttagelse. Tre fortbildningshelger med hundra deltagare var samt besök av Christof Wiechert på olika waldorfskolor ville uppmuntra kollegierna att utveckla denna kultur. ”Kommer flera representanter från samma skola blir det lättare att inte-

Fria högskolan för antroposofi

Förnyelse ur källorna – Sektionen för bildkonst –

Arkitekturens utveckling under de senaste åren visar ett växande intresse för rörliga och dynamiska former och rum, till exempel i verk av Frank Gehry, Zaha Hadid eller Daniel Libeskind. Den sistnämndes Judiska museum i Berlin, som invigdes för ett par år sedan, framkallar offensiva kraftlinjer som griper betraktaren i hennes egen konstitution, hennes inre arkitektur. Syftet med den organiska, levande arkitekturen är att förena detta behov av dynamik, rörelse och rummets vitalisering med en spirituellt grundad helhetsuppfattning om människan, så att sökandet efter det mänskliga inte försvinner ur arkitekturen.

Det är detta sökande som har gett namn åt Antroposofiska sällskapet. Fröet bildades redan vid Teosofiska samfundets kongress i München 1907, då människans andliga dimension och hennes ställning inom den kosmiska evolutionen skulle gripas med hjälp av konsten. ”Vi har nått en gräns och har kanske redan överskridit den. Under 2007 kommer Sektionen Nu handlar det om förnyelse för bildkonst att knyta an till – vi måste än en gång se tilldetta hundraårsjubileum. Det baka för att kunna se framhandlar till exempel om frågan åt.” hur den organiska byggimpulsen i dag uppfattas och förUrsula Gruber verkligas av arkitekter. Frågan uppstår inte minst ur en iakttagelse av de förändringar och utvecklingar som under de senaste decennierna har ägt rum: I dag innebär organisk arkitektur något annat än för 20 år sedan. Att knyta an till en hundra år gammal impuls är något speciellt, ty efter tre generationer behövs en pånyttfödelse. Det rör sig om en ofta citerad nödvändighet: Bara den som förändras förblir trogen sig själv.

Ursula Gruber, 39, studerade skulptur i Salzburg och ansvarar sedan i somras för Sektionen för bildkonst.

mulera till att vi åter kommer fram till bilder av människan. Hur uppfattar vi i dag den mänskliga tillvaron? Hur kan vi framställa den i dess splittring men också dess närhet till det andliga? Hur kan vi visa människans vision om en ny helhet genom antroposofiskt inspirerad konst?” På det viset skisserar Ursula Gruber sina första planer med sektionen. Själv har hon under sin studietid arbetat intensivt med 1900-talets tre stora skulptörer: Alberto Giacometti, Henry Moore och Fritz Wotruba. Dessa konstnärer uppfattar människan än som tänkande, än som kännande väsen och än i dess viljenatur. Det ligger i sakens natur att målare och skulptörer arbetar i det enskilda. Ändå, menar Ursula Gruber, blir den sociala omkretsen allt viktigare. Varseblivning och ömsesidig stimulering kan öka genom gemenskapen, så att varje konstnär växer ut över sig själv och kan förverkliga samtiden. Möten mellan konstnärer och utbyte kring natur- och konstupplevelse ligger henne varmt om hjärtat.

I denna mening handlar det om frågan i fall och hur en sådan utveckling kan ske i dagens samhälle och arkitektur. Liknande teman diskuterades i samband med ett internt forskningsmöte i januari. Under sektionens årsmöte ska detta fördjupas tillsammans med de andra bildkonsterna. Dessutom planeras en arkitekturkonferens vid Goetheanum i oktober 2007 som ska handla om det inre rummets utformning. Förändring och förnyelse är ett viktigt motiv för sektionen, inte bara med tanke på jubileet, utan också på grund av den nya sektionsledningen. Efter Paul Mackays tillfälliga ledning samordnar Ursula Gruber sedan i somras sektionens arbete som därmed åter leds av en skulptör. ”Jag vill sti-

11

Fria högskolan för antroposofi

Motvind och medvind – Sektionen för lantbruk –

Under de senaste två åren har den ekologiska marknaden i ”Så fort det blir tal om världsCentraleuropa ökat med 15 bilden blåser kallare vindar.” procent per år. Ekologiska produkter utgör inte längre någon Nikolai Fuchs undanskymd nisch, i städerna öppnas allt fler ekologiska stormarknader. Självklart deltar Demeter, Pionier och andra kvalitetsmärken i denna tillväxt. På det viset förskjuts kraven på biodynamiskt arbetande lantbrukare och producenter. Det blir till en fråga om överlevnad att samarbeta med andra och samtidigt hålla fast vid den egna identiteten. Därför hade sektionen valt ”Identitet och öppenhet” som arbetstema för 2006/2007. Årsmötet med samma tema gästades av två tongivande politiker och man hade ett öppet utbyte med systerorganisationer som Slowfood och Permakultur. Sektionen för lantbruk är inte bara värd, utan inbjuds själv när det handlar om politiska frågor. När den schweiziska etikkommissionen skulle debattera gentekniken frågades Nikolai Fuchs vad som menades med ”växtens värdighet”. Här behövdes upplysning, eftersom ”kreaturens värdighet” har funnits förankrad i den schweiziska lagstiftningen sedan 1993 och juristerna upptäckte att denna värdighet inte bara kunde relateras till djuren.

Nikolai Fuchs är agrarvetare från Tyskland och leder Sektionen för lantbruk vid Goetheanum.

12

Medan öppenheten visar sig i det praktiska livet, måste identiteten komma fram i gemenskapens inre spirituella beskaffenhet. Därför var det ett lyckat grepp att ge agrarvetaren Florian Leiber i uppdrag att strukturera upp det biodynamiska produktionssättets vetenskapliga grunder. Vilka vetenskapliga ansatser finns för att motsvara ett ”livslantbruk”? Denna fråga har gett upphov till många dialoger inom och utanför Goetheanum. Nikolai Fuchs mötte de tyskspråkiga professorerna för ekologiskt lantbruk två gånger för att förklara förhållandet mellan den ekologiska forskningen och det alltmer konventionella ekologiska lantbruket. Så fort det rör sig om vetenskapligheten – och alltså om sanningen – blåser kraftigare vindar. Den nyinrättade professuren för biodynamiskt lantbruk i Kassel är ett färskt exempel: den angreps starkt i både populär och

fackpress. Trots att det gängse vetenskapliga tänkandet har lett till förstörelse av marken, förminskning av antalet arter och utbredning av galna kosjukan är den materialistiska uppfattningens högmod obrutet. Men det som kännetecknar det antroposofiskt orienterade lantbruket är att det inte bara eftersträvar ett ansvarsfullt handlande, utan också ett ansvarsfullt tänkande angående jorden. Även om mycket ännu befinner sig i begynnelsestadiet har sektionens medarbetare, som precis flyttat in i det nyrenoverade ”Glashaus”, för avsikt att intensivt driva båda sidor. Därför lyder det nya årstemat: ”Lantbruk och spiritualitet”.

Fria högskolan för antroposofi

Stilla arbete och stora fester – Sektionen för drama, musik och eurytmi –

Efter sju år som ledare för Sektionen för drama, musik och eurytmi kommer Werner Barfod att lämna över ansvaret till Margrethe Solstad. Det hör till konstens kännetecken att redan fragmentet berättar om helheten. Samtidigt finns inget som kan ersätta denna helhet. När en sjuårsperiod nu närmar sig slutet syns dess stora linjer och avrundade former.

Efter sju år överlämnar Werner Barfod sektionens ledning till Margrethe Solstad. Nu ska han bli honorarprofessor vid Alanus Hochschule.

Nästan alla verksamhetsområden inom antroposofin har förvandlats kring sekelskiftet. Tydligast från klangförsök inom odlingsär det för eurytmin, den ”mest forskning till att musikaliskt antroposofiska” av alla kon- ”I Mellaneuropa kommer ledsaga döende människor. starter. På osäkerhetens höjd- våra ansträngningar vara förpunkt övertog Werner Barfod gäves om vi inte placera dem Utbildningsfrågan har varit ansvaret för sektionen. Innan mitt i fulla livet.” central för Werner Barfod. dess hade han under 30 år lett Tillsammans med tyska Akademin för eurytmisk konst i Werner Barford Waldorfförbundet grundade Den Haag. Han förfogade därhan en arbetsgrupp för att för över ett kontaktnät som hjälpte honom i bedöma eurytmiskolor och förse dem med råd. arbetet som sektionsledare. Dessutom har han engagerat sig i fortbildning: För att förankra eurytmin tog Werner Barfod till- ”Utbildning för utbildare”. Påskmötet 2007 tog sammans med eurytmister från skolans värld ini- upp Rudolf Steiners konstimpuls och presenteratiativet till tre stora påskmöten varav det sista de framtidsmöjligheter för eurytmin inom det ägde rum i våras. 2001 hade skolelever, lärare sociala yrkeslivet. Två kvällar ägnades åt Rudolf och föräldrar mötts för att visa varandra euryt- Steiners soloformer för toneurytmi. Inom sektiomins pedagogiska möjligheter: ”Eurytmi bildar nen har numera etablerats en kultur av ömsesiskola”. Tre år senare tillkom lekmän både i salen digt erkännande som gör det möjligt att kunna och på scenen. ”Då fick man se underbara styck- samtala om solostyckena på ett fruktbart sätt. en, amatörmässigt och ändå storartat. Vi tänkte Med den eurytmiska uppsättningen av Eleusis, att de där måste vara morgondagens eurytmisett stort verk av den samtida tonsättaren Frank ten; det borde lärarna på eurytmiskolorna se”, Michael Beyer, uppfylldes Werner Barfods och säger Karin Unterborn. Därför tillkom 2006 Goetheanums önskan att få ägna sig åt det vikscenkonstnärer och studenter till konferensen. tigaste inom konsten: den egentliga skapelseMötet blev till en av de största eurytmiska fester processen på scenen. som någonsin firats på Goetheanum. På dramats område nämns uppgiften att medarI somras bjöd sektionen tillsammans med scengbeta vid uppsättningen av Mysteriedramerna ruppen till en stor symfonisk festival. 400 deltaunder projektåret 2007. gare kom, däribland också amatörer, och fick möjligheten att arbeta med eurytmi till symfoniska verk med stor orkester. Sedan följde en musikkonferens: Michael Kurtz hade bjudit kända tonsättare som Kaija Saariaho från Finland och Takashi Fujii från Japan. För att kunna uppleva musiken inom olika verksamhetsområden hade dagarna olika teman: terapi, pedagogik, religion, natur. Det handlade om allt

13

Andens framträdande inom kulturen

Fria högskolan för antroposofi

– Sektionen för humaniora –

Den ”sköna vetenskapen”, som i den akademiska världen kallas för humaniora, omfattar litteratur- och språkvetenskap, konst- och kulturhistoria, filosofi och idéhistoria. Sektionen för humaniora betraktar det som sin uppgift att bearbeta dessa områden utifrån antroposofin och med tanke på hur anden gör sig gällande där. Centralt är det mänskliga språket, både som föremål för undersökning och som uttrycksmedel. Därför erbjuder sektionen olika evenemang till temat språk: kollokvier om språkvetenskap och lyrik, poesimöten, föredrag och seminarier, inte minst om Rudolf Steiners språk.

”Människokunskapens kärna består i att utveckla en säker känsla för hur någon talar och skriver.” Martina Maria Sam

Sedan sju år leder Martina Maria Sam, 47, Sektionen för humaniora vid Goetheanum. Hennes studier kring Rudolf Steiners språk publicerade hon 2004 i boken Im Ringen um eine neue Sprache.

14

I kollokvierna sker – till exempel inom språkvetenskap, konstvetenskap, filosofi, sagoarbete – sker ett utbyte mellan allmänt intresserade och människor med specifik utbildning. Den pågående serien ”Kulturmöten vid Goetheanum” vänder sig till en publik också utanför sektionen och handlade under 2006 om temat gral. Sista konferensen 2006 i denna serie handlade om ”Goethe och rosenkreutzarna” och i mars 2007 hade vi ett seminarium med temat ”Sagan och rosenkreutzarna”. Med anledning av Münchenkongressens hundraårsjubileum genomförs evenemang både vid Goetheanum och i olika länder om kongressens impulser och deras verkan i dag. I det sammanhanget hade vi i februari ett möte om Rudolf Steiners viktigaste bevarade konstverk, träskulpturen Mänsklighetsrepresentanten som han skapade tillsammans med Edith Maryon. Sommaren och hösten 2007 äger ytterligare två konferenser rum som handlar om första Goetheanum och dess omkrets. Serien om katedralen i Chartres som startade 2006 fortsatte

med ”Från tänkande till naturbetraktelse – skolan i Chartres”. Pingstmötet ”Det som består skapas av diktare” ägnar sig i år åt Friedrich Hölderlins verk. Sektionsarbete förekommer i många länder. Mikaeli 2006 grundades de franskspråkiga ländernas nya sektionsgrupp i samband med en högtid vid Goetheanum. Vi har för avsikt att vårda kontakten mellan grupperna och med Goetheanum genom en cirkulär från sektionen. En gång om året kommer sektionens evenemangskalender som sekretariatet tillhandahåller på tyska eller engelska. Den informerar inte bara om samtliga evenemang under 2007, utan också om arbetet i de olika länderna. Martina Maria Sam

Fria högskolan för antroposofi

Hur ska vi leva? – Sektionen för socialvetenskap –

Till förra årets mikaelikonferens kom mer än 800 gäster till Goetheanum. Mötets tema var ”Grundinkomst för varje människa” och träffade precis rätt. Företagsledaren Götz Werner fyller just nu stora salar inom det tyskspråkiga området med denna sociala vision. I det antroposofiska arbetscentret i Kassel genomfördes en evenemangsserie som hette ”Hur ska vi leva?” Medan politiken förlorar sig i försök att reformera och förmedla mellan olika intressen, växer både önskan och beredskap att förverkliga 2000-talets gemenskapsformer. Samtidigt meddelar bokhandeln att de föredrag och skrifter av Rudolf Steiner som läses minst av alla är de som ”I dag upptäcker vi allt oftare handlar om hans sociala idéer. att vi upplever vårt jag i mötet Längtan efter en gemenmed den andra människan.” skapsbildning där var och en tas på allvar med sina förmåPaul Mackay gor och behov innebär inte att man intresserar sig för någon social lära. Denna motsägelse visar att knappast någon vill få det sociala livets principer förklarat för sig, utan att man söker efter praktiska erfarenheter och svar. I dag förvandlas perspektivet till ett deltagande och en önskan om att omedelbart möta sociala fenomen. Somliga evenemangsserier förändras därför och söker nya koncept för att motsvara nya behov. Hit hör konferenserna om familjekultur som tidigare varit så framgångsrika eller också mötena om konflikter. Paul Mackay förestod Triodosbanken i Nederländerna innan han 1996 blev styrelsemedlem vid Goetheanum. Med stöd av Ulrich Rösch leder han också Sektionen för socialvetenskap.

Förra året firade Rudolf Steiners ”sociala huvudlag” hundraårsjubileum, vilket föranledde sektionens medarbetare att gripa denna antroposofiska socialimpuls på nytt: Var och en inom en gemenskap lever genom de andras prestationer; den egna prestationen däremot blir till gagn för gemenskapen. Händelser under arbetsåret var dels olika fackkollokvier, dels sektionskonferensen i Budapest, bidrag till internationella kongresser, till exempel om ”Solidarisk ekonomi” vid Tekniska universitetet i Berlin eller ”Attacs” sommarakademi i Karlsruhe, men också besök hos gymnasieklasser i olika waldorfskolor. Denna dialog med den kommande generationen vill sektionens medarbetare gärna bygga ut.

I detta växande intresse för nya idéer och för nya sociala impulser syns den hundraåriga utvecklingsfasen. Enligt Rudolf Steiners iakttagelser kan en impuls utvecklas på nytt – fast i förvandlad form – efter tre generationer. För sektionsarbetet innebär det att fördjupa aktuella teman på ett fenomenologiskt sätt. Det handlar om talrika sociala fält. När det gäller offentligt engagemang och kampanjer är fria sammanslutningar och nätverk de mest effektiva arbetssätten. När det gäller tillströmningen av idéer, insikter och kunskap är det sektionen som känner sig ansvarig för en spirituell fördjupning. Men det kan bara lyckas om praktiker och forskare inom sektionskretsarna har ett fruktbart utbyte med varandra. Det är därför vi har våra möten.

”Människorna borde vänja sig vid tanken att en verklig övertygelse om reinkarnation och karma aldrig kan växa fram i en världsordning där man tror att lön och arbete måste direkt motsvara varandra, där man alltså tror att man genom sitt arbete måste tjäna ihop vad som behövs för att leva.” Rudolf Steiner den 21 februari 1912 (GA 135)

15

Goetheanum

”Att bli myndig med Mysteriedramerna” – Scenen vid Goetheanum –

Sedan april 2006 arbetar styrelsen, högskolekollegiet och medlemmar av scenensemblen gemensamt med en ny uppsättning av Mysteriedramerna. Vid högskolekonferensen till Mikaeli 2007 kommer första scener att visas. Ett samtal med Gioia Falk, Catherine Ann Schmid och Torsten Blanke från den konstnärliga kretsen för instuderingen.

Gioia Falk: Uppsättningen har två ansatser, dels uruppförandet 1910 till 1913 i München, dels den fullständigt nya utformning av karakteristiska delar som Rudolf Steiner själv genomförde 1920 till 1923. Där framförs processer på scenen ”Det verkar som om vi manömed hjälp av eurytmin som vänvreras, och ändå kan vi i dag der ut och in på invanda föreskapa rum och tid på nytt. ställningar. Dessa båda linjer – Mysteriedramerna är en nyckreciterandet av rollerna och el till denna insikt.” rörelsens dynamiska process i Gioia Falk rummet – ska nu sammanföras på ett nytt sätt. Det tillvägagångssättet är särskilt lämpligt för scener som har lyfts ur det fysiska, alltså scener som hos Rudolf Steiner utspelas i den andliga världen.

En sådan utveckling behöver mycket tid. Vilka perspektiv har ni? Torsten Blanke: Nu börjar vi med dessa studier – fyra scener från andevärlden och sju skådespelsscener. De erfarenheter vi då får skulle kunna leda till att vi 2011 åter skulle kunna visa alla fyra dramer – i fall vi skaffar fram de nödvändiga medlen. Catherine Ann Schmid: Om vi kan upprätthålla repetitionernas intensitet får vi en dynamik som gör att andra scener sedan kan gripas på ett enklare sätt. Där vi nu tar oss mycket tid kan vi senare gå snabbare fram. Den stora svårigheten har vi i världens midnatt, femte och sjätte bilden i Själarna vaknar, det fjärde dramat. Med världens midnatt menas den andliga vändpunkten, rumsmässigt sett bortom djurkretsen, tidsmässigt sett mellan två inkarnationer. Skådandet och vetandet före födelsen sammanfaller här med upplevelsen och genomlidandet efter döden. Därför krävs det att bild och rörelse är närvarande på samma sätt.

16

Vilka frågor är det som just nu står i centrum? Gioia Falk: Hur kan vi visa innehållet i en meditation? Vi försätts till sfärer där knappast någonting påminner om livets yttre förhållanden. Ahrimans rike till exempel domineras av huvudfiguren Ahriman. Därifrån utgår väldiga krafter vars verkan vi vill visa genom eurytmi. Nu kommer det framför allt an på att vi blir myndiga i dessa bilder. Det handlar om att förstå att eurytmisterna inte spelar roller, utan att de utgör ett kraftfält som vi kallar Ahriman. Torsten Blanke: Varje skådespelare har speciella förmågor med sig. Det är en prövosten för var och en att kunna möta och förvandla denna förmåga. Denna beredskap är ett frö av en ensemblekultur som inte så mycket frågar efter en dirigerande regissör, utan snarare efter ett gemensamt sinnelag, en gemensam förståelse. Gioia Falk: När det gäller denna gemensamma kunskapsattityd är det mycket värdefullt att vi har ett utbyte med högskolekollegiet.

När är rätta ögonblicket för nyuppsättningen? Skulle man kunna tänka sig att skjuta upp den? Catherine Ann Schmid: För oss handlar det om att på nytt gripa talgestaltningens kärna bortom det tonande, patetiska. Här märks ett uppbrott, man vill öppna talgestaltningens och dramatiska kursens källa på nytt. Det gäller för övrigt inte bara oss skådespelare, utan också publiken. Publiken verkar befinna sig i ett sensibelt uppbrott. Förväntan och möjlighet får mötas – det är det som är så spännande med vår tid.

Goetheanum

Inre och yttre gemenskap – Året vid Goetheanum –

Förra säsongen innebar många lyckliga händelser för Goetheanums del. I februari kom Renate Künast, Tysklands före detta jordbruksminister, och uppmanade lantbrukssektionens 800 årsmötesdeltagare att bilda nätverk på ett offensivt sätt. Hon rörde då vid det antroposofiska livets centrala utmaning.

För att kunna förbinda sig med andra människor i det yttre krävs en kultur av relationer i det inre. Lyckas vi inte internt att ta del av varandra sker det inte heller i det yttre livet. Och för att bilda en inre gemenskap fortsatte högskolekollegiet sommarmötet 2005 om Första klassens 19 mantramgrupper genom fyra helgkonferenser. Snart efter Trollflöjten, som hade besökts av 7000 åskådare, ägde sommarens eurytmikongress rum. Här fick alla intresserade möjligheten att instudera och slutligen framföra symfoniska verk tillsammans med erfarna sceneurytmister. Dessutom visades föreställningar av ensemblerna från Dornach, Stuttgart och Spring Valley, så att de 400 deltagarna fick uppleva rikligt med symfonisk eurytmi. Gränsen mellan amatörer och professionella upphävdes. Under hösten landade frågan om gemenskapsbildning i viljans sfär. På mikaelimötet arbetade 800 deltagare med visionen om en villkorslös grundinkomst. Två viktiga förändringar hör till de substantiella inre ”förbunden” vid Goetheanum. För det första genomgick hela foajén och receptionsområdet en ombyggnation. Rumsförmedling, biljettkassa och kongressadministration, som tidigare fanns på olika platser i huset, har nu samlats centralt i entrén. De olika uppgifterna kan nu på ett flexibelt sätt skötas tillsammans av ett team på 20 medarbetare. På det viset uppstår i husets mitt en kollegial arbetsgemenskap vars syfte är att kunna möta gästernas önskemål och behov.

träffas man två gånger per vecka för ett utbyte kring dramaturgiska och antroposofiska frågor i samband med dramerna. Till mikaelimötet 2007 kommer man kanske att visa sjunde bilden ur Invigningens port eller tredje bilden ur Väktaren vid tröskeln. Då kan man se om deltagarnas upplevelse visar sig vara rätt: att nämligen ett drama som synliggör människornas andliga relationer till varandra, som handlar om spirituella villkor för modern gemenskapsbildning måste, tas upp av en gemenskap som förenas i antroposofin och samtidigt diskuterar öppet med varandra. Under våren och sommaren 2007 betonas den yttre gemenskapens sida genom initiativ om människans värdighet. Här blir Goetheanum värd för olika institutioner: representanter för konst, kultur och ekonomi som på ett särskilt sätt engagerar sig för denna värdighet samlas för att i olika former synliggöra något om människans framtid.

Förändringen i byggadministrationens ledning gick inte att genomföras som man hade hoppats, så att man nu sedan årsskiftet söker efter en ny ansvarig person för detta område. När man väl hade beslutat att påbörja en ny uppsättning av Mysteriedramerna inleddes snart samarbetet mellan högskolekollegium, teateroch eurytmiensembler på ett nytt plan. Numera

17

Allmänna Antroposofiska sällskapet

Ekonomisk redovisning

Nästan 250 medarbetare i sektionerna, på scenen och i förvaltningen, byggnadernas och trädgårdens underhåll, många resor inom ramen för ett internationellt sällskap – för allt detta fordras varje månad två miljoner schweizerfrank. Lika mångfaldiga som utgifterna är intäkternas källor: legater, medlemsbidrag från de olika länderna, bidrag från institutioner samt gåvor. Vi är tacksamma för att Goetheanum 2006 har kunnat uppfylla sina fria initiativ och projekt. Balans Sällskapets resultat låg den 31 december 2006 på 25,53 milj CHF och därmed 1,79 milj högre än 2005. På utgiftssidan berodde detta på högre skulder och på kostnaderna för renoveringen av Glashaus. Kredit och hypotek ökade med 350 000 CHF, samtidigt

förvandlades skulder på 200 000 CHF i gåvor. Fonder och återbetalningar var cirka 1,7 milj högre än förra året, framför allt byggfonden för Glashaus. Med ett litet minus på 47 833 CHF – vid en omsättning på mer än 27 milj – avslutades året med fria egna medel på 429 046 CHF. Samtliga byggnader på Goetheanums tomt, med undantag för Glashaus och Halde som nyligen renoverats, uppförs i räkenskaperna med en symbolisk frank, eftersom de för oss inte innebär något säljbart värde och inte heller lämpar sig som hypotek.

Resultat

1) 2) 3) 4) 5) 6)

Här handlar det huvudsakligen om värdepapper från legat. Huvuddelen utgörs av aktier i Weleda AG. Det handlar om villor och bostadsrätter för medarbetare i Dornach och Arlesheim. Det rör sig delvis om lån med ränta från privatpersoner eller institutioner samt om hypotek med ränta från banker. Det handlar om gåvor som under vissa omständigheter kan krävas tillbaka. Det händer dock sällan. Det är interna fonder med speciella syften, delvis ombyggnadsprojekt eller besparingar för högskolans verksamhet.

18

På utgiftssidan står 27,37 milj och därmed 1,1 milj mer än 2005 och 2,8 milj mer än budgeterat. 450 000 av denna ökning beror på ökade socialoch försäkringskostnader för personalen. När det gäller evenemang och scenen var siffrorna 1,3 milj högre än budgeten tack vare framgångsrika föreställningar av Trollflöjten och symfonisk eurytmi. Vi har större utgifter (1,2 milj) när det gäller fonder, huvudsakligen på grund av Glashaus-renoveringen. 2006 hade vi mindre avskrivningar än året innan. Vi har betalat 70 000 CHF för

pågående rättsprocesser som hade uppstått i samband med anmälanden efter årsmötet. Medlemsbidragen låg på 4,65 milj, 200 000 högre än planerat. Detta är glädjande och ett livligt uttryck för engagemanget hos många medlemmar och i landssällskapen. Gåvor från institutioner låg på 1,99 milj, även detta mer än budgeterat. Gåvouppropet till jul, som genomfördes i åtta länder, gav 700 000 CHF. Tillsammans med andra hälften av ett legat som hade utlovats för 2005 gjorde det att vi överskred förväntningarna även här. Det var inte bara från grannländerna som större gåvor kom, utan även från Kanada och USA. För Goetheanums utveckling är denna form av förbundenhet med medlemmar och vänner av stor betydelse. Förra året professionaliserades hela evenemangs- och konferensväsendet genom en cen-

tral reception. Hela kostnaden, inklusive 35 flyttningar från andra avdelningar, gick på 400 000 CHF. Dessa kostnader täcks genom generöst stöd från tre stiftelser och två privata sponsorer.

Fria högskolan för antroposofi och Goetheanumscenen En av de mest hoppingivande initiativen vid Goetheanum just nu är nyinstuderingen av Mysteriedramerna. För detta ändamål ställer vi 2007 800 000 CHF till förfogande. Scenens hela budget stannar på 3,1 milj. Ändå saknas ännu 700 000 för projektet. Vi hoppas på stöd från människor som känner sig särskilt förbundna med Mysteriedramerna. Dessutom har vi gett i uppdrag att undersöka säkerheten och nödvändiga byggåtgärder när det gäller scenteknik. Vi bearbetar rekommendationerna och kommer att omfatta några av dem i vår ekonomiska planering för nästa år. 2006 fick sektionerna 2,32 milj, 100 000 mer än året dessförinnan. Vi vill fortsätta stödja högskolans forskningsverksamhet, och det kräver mer pengar. Sektioner är utsatta för ett enormt ekonomiskt tryck för att kunna samla de medel som behövs för arbetet. Budget 2007 och framblick Att budgeten är helt beroende av gåvor och legat är riskabelt. Var hittar vi ytterligare intäktskällor för Goetheanum? De planerade utgifter för 2007 ligger på 23,480 milj och förväntade intäkter på 23, 335 milj, vilket ger ett underskott på 145 000 CHF. Prognoserna är något optimistiska, eftersom vi har ökat den förväntade summan från legat från 1,9 milj till 2,3 milj och medlemsbidragen med nästan 150 000 CHF. Vi hoppas att dessa förväntningar ska infrias! Några intressanta projekt som till exempel Ungdomssektionens ”Connect”-konferens samt nyinstuderingen av Mysteriedramerna gör att projektbudgeten ökar med 1 milj. Eftersom vi redan haft kostnader för rättsprocesser under 2007 måste vi dessvärre förvänta oss ytterligare utgifter på det området. Investerings-

19

kostnaderna för 2007 ligger ungefär 2 milj lägre. Avslutningen av Glashaus-renoveringen utgör ett betydelsefullt steg för högskolans arbete. Det ”nya” huset ger plats åt sektionerna för lantbruk och naturvetenskap för att kunna utveckla deras arbetsområden under de kommande åren. Slutkostnaden budgeteras med 3 milj. Även om budgeten för 2007 planerades noggrant ger den inget utrymme för oförutsedda utgifter. Vi kommer att behöva medlemmarnas och vännernas tillförlitliga stöd för att kunna fullföra våra centrala uppgifter. Cornelius Pietzner Kassör

20

Adresser

Freie Hochschule für Geisteswissenschaft Postfach, CH-4143 Dornach 1

Hochschulkollegium am Goetheanum Werner Barfod, Oliver Conradt, Nikolai Fuchs, Michaela Glöckler, Ursula Gruber, Johannes Kühl, Paul Mackay, Cornelius Pietzner, Bodo v. Plato, Sergej Prokofieff, Martina Maria Sam, Virginia Sease, Christof Wiechert, Elizabeth Wirsching, Heinz Zimmermann, Seija Zimmermann Allgemeine Anthroposophische Sektion Leitung: Dr. Virginia Sease, Dr. Seija Zimmermann, Paul Mackay, Cornelius Pietzner, Bodo v. Plato, Sergej Prokofieff, Dr. Heinz Zimmermann Sekretariat Tel. +41 (0)61 706 42 72 Fax +41 (0)61 706 43 14 [email protected] Studium am Goetheanum Information: Angela Wirth Tel. +41 (0)61 706 42 04 [email protected] Jugendsektion (Sektion für das Geistesstreben der Jugend) Leitung: Elizabeth Wirsching Postfach, CH-4143 Dornach 1 Tel. +41 (0)61 706 43 91 [email protected] www.youthsection.org Mathematisch-Astronomische Sektion Leitung: Dr. Oliver Conradt Tel. +41 (0)61 706 42 20 [email protected] www.mas.goetheanum.org Johannes Kepler-Sternwarte Tel. +41 (0)61 706 42 29 Medizinische Sektion Leitung: Dr. med. Michaela Glöckler Tel. +41 (0)61 706 42 90 [email protected] www.medsektion-goetheanum.ch Internationale Koordination Anthroposophische Medizin/IKAM michaela.gloeckler@ medsektion-goetheanum.ch Naturwissenschaftliche Sektion und Forschungsinstitut Leitung: Johannes Kühl Tel. +41 (0)61 706 42 10 [email protected] Adressen und Kontakte Kristallisationslabor: Tel. +41 (0)61 706 43 63 [email protected] Pädagogische Sektion Leitung: Christof Wiechert Tel. +41 (0)61 706 43 73 [email protected] www.paedagogik-goetheanum.ch

Sektion für Bildende Künste

Goetheanum-Bühne

Leitung: Ursula Gruber Tel. +41 (0)61 706 42 65 [email protected]

Künstlerische Leitung Eurythmie: Carina Schmid Schauspiel/Theater: Torsten Blanke Geschäftsführung: Thomas Didden Tel. +41 (0)61 706 42 50 [email protected] Die Goetheanum-Bühne gibt einen Veranstaltungs-kalender heraus; gleichzeitig erscheint eine Übersicht über Kurse, Vorträge sowie Ausstellungen am Goetheanum. Anmeldungen für kostenlose Zusendung der beiden Kalender nimmt das Sekretariat der Goetheanum-Bühne gern entgegen.

Sektion für Landwirtschaft Leitung: Nikolai Fuchs Tel. +41 (0)61 706 42 12 [email protected] Sektion für Redende und Musizierende Künste Leitung: Werner Barfod Postfach, CH-4143 Dornach 1 Tel. +41 (0)61 706 43 12 [email protected] Sektion für Schöne Wissenschaften Leitung: Martina Maria Sam Tel. +41 (0)61 706 43 82 sektion.schoene.wissenschaften@ goetheanum.org Sektion für Sozialwissenschaften Leitung: Paul Mackay Koordination: Ulrich Rösch Tel. +41 (0)61 706 43 26 sektion.sozialwissenschaften@ goetheanum.org

Goetheanum Postfach, CH-4143 Dornach 1

Goetheanum-Geschäftsführung Paul Mackay, Cornelius Pietzner, Bodo v. Plato Empfang und Veranstaltungen Leitung: Christine Blanke Information Tel. +41 (0)61 706 42 42 Fax +41 (0)61 706 44 46 [email protected] www.goetheanum.org Führungen und Veranstaltungen Tel. +41 (0)61 706 44 44 [email protected] Kommunikation und Öffentlichkeit Wolfgang Held Tel. +41 (0)61 706 42 61 [email protected] Mitgliedersekretariat Ina Bisterfeld Tel. +41 (0)61 70642 74 Fax +41 (0)61 70643 14 [email protected] Finanzwesen Schatzmeister: Cornelius Pietzner Tel. +41 (0)61 706 43 10 [email protected] www.aagfinanz.ch

Dokumentation Leitung: Uwe Werner Archiv Tel. +41 (0)61 706 42 63 [email protected] Bibliothek Tel. +41 (0)61 706 42 60 Dienstag bis Samstag: 11 Uhr – 15 Uhr Kunstsammlung am Goetheanum Tel. +41 (0)61 706 42 85 Wochenschrift „Das Goetheanum“ Die Allgemeine Anthroposophische Gesellschaft, gibt wöchentlich die Zeitschrift„Das Goetheanum. Wochenschrift für Anthroposophie“ heraus. Für Gesellschaftsmitglieder umfasst diese auch die Beilage „Nachrichten für Mitglieder. Was in der Anthroposophischen Gesellschaft vorgeht“ bzw. in deutscher und englischer Sprache „Anthroposophie weltweit“. Postfach, CH-4143 Dornach 1 Tel. +41 (0)61 706 44 64 Fax +41 (0)61 706 44 65 [email protected] Buchhandlung am Goetheanum Tel. +41 (0)61 706 42 75 [email protected] Öffnungszeiten: Montag bis Freitag 9.00 Uhr –18.30 Uhr Samstag: 9.30 Uhr – 17.00 Uhr Verlag am Goetheanum Hügelweg 59, Postfach 131 CH-4143 Dornach 1 Tel. +41 (0)61 706 42 00 [email protected] www.vamg.ch Cafeteria und Speisehaus Das vegetarische Restaurant Dorneckstrasse 2 CH-4143 Dornach Tel. +41 (0)61 706 85 10 [email protected] www.speisehaus.ch Gästehäuser am Goetheanum Waltraud Frischknecht Tel. +41 (0)61 706 42 82 [email protected]

21

Allgemeine Anthroposophische Gesellschaft Postfach, CH-4143 Dornach 1 Tel +41 61 706 42 42 Fax +41 61 706 43 14 [email protected] www.goetheanum.org Vorstand am Goetheanum Virginia Sease Heinz Zimmermann Paul Mackay Bodo v. Plato Sergej Prokofieff Cornelius Pietzner Seija Zimmermann Ägypten/Egypt Zweig/Branch Sekem 1 Belbis Desert Road, P.O.Box 2834 Alf Maskan EG-11777 El Horrya Heliopolis Cairo Tel. +20 2 656 41 24 Fax +20 2 656 41 23 [email protected] www.sekem.com Zweigleiter Dr. Ibrahim Abouleish Argentinien/Argentina Sociedad Antroposófica en la Argentina 2224 Crisólogo Larralde AR-C1429BTP Florida, Buenos Aires Tel. +54 11 4702 98 72 Fax +54 11 4797 83 23 (T.E. Klein) [email protected] Landesvertreter Rosa Körte Asien/Asia Vertreter der Allgemeinen Anthroposophischen Gesellschaft in Asien Hans von Florenstein Mulder 18 Grants Road, Papanui NZ-8005 Christchurch Tel. +64 3 354 44 47 Fax +64 3 352 83 93 [email protected] Australien/Australia Anthroposophical Society in Australia Rudolf Steiner House 307 Sussex Street AU-Sydney NSW 2000 Tel. +61 2 9264 51 69 Fax +61 2 9251 37 43 [email protected] www.anthroposophyinaustralia.org Landesvertreter Norma Blackwood Belgien/Belgium Antroposofische Vereniging in België Société Anthroposophique en Belgique F. Lousbergskaai 44 BE-9000 Gent Tel. +32 9 233 54 58 Fax +32 9 233 53 27 [email protected] www.antroposofie.be Generalsekretär Jan Borghs Brasilien/Brazil Sociedade Antroposófica no Brasil Rua da Fraternidade, 156/168 BR-04738-020 São Paulo - SP Tel +55 11 5687 4252 Fax +55 11 5523 0537 [email protected] www.sab.org.br Generalsekretär Ingrid Böhringer

22

Bulgarien/Bulgaria Anthroposophische Gesellschaft in Bulgarien Ul. Tsar Simeon 55 BG-1000 Sofia Tel./Fax +359-2-980 84 86 [email protected] www.aobg.org Landesvertreter Dr. med. Traytcho Frangov Chile Rama ‚San Santiago‘ Manuel Covarrubias 3782 Casilla 22-11 de Nunoa CL-Santiago de Chile Fax +56 2 284 1280 [email protected] Sekretariat Monica Waldmann Rama Sophia Zweigvertreter Carina Vaca Zeller Troncos Viejos 2135 La Reina Santiago de Chile Tel. +562 225 00 56 Fax +562 223 42 62 [email protected] Rama ‚Christophorus‘ Sekretariat Natalia Gómez Clemenceau 1520 CL-Vitacura, Santiago de Chile [email protected] Dänemark/Denmark Antroposofisk Selskab Danmark Ibaekvej 202 DK-7100 Vejle Tel. +45-86 27 60 60 Fax +45-75 83 73 40 [email protected] www.rudolfsteiner.dk Generalsekretär Troels Ussing Deutschland/Germany Anthroposophische Gesellschaft in Deutschland Rudolf Steiner Haus Zur Uhlandshöhe 10 DE-70188 Stuttgart Tel. +49 711 164 31 21 Fax +49 711 164 31 30 [email protected] www.anthroposophische-gesellschaft.org Generalsekretär Nana Göbel Arbeitszentrum Berlin Bernadottestrasse 90/92 DE-14195 Berlin Tel. +49 30 832 59 32 Fax +49 30 832 63 98 [email protected] Vertreter Martin Kollewijn Arbeitszentrum Frankfurt Hügelstrasse 67 DE-60433 Frankfurt Tel. +49 69 530 935 81 Fax +49 69 52 68 47 [email protected] Vertreter Barbara Messmer Arbeitszentrum Hannover Brehmstrasse 10 DE-30173 Hannover Tel. +49 511 85 32 38 Fax +49 511 28 17 52 [email protected] www.anthroposophie-hannover.de Vertreter Thomas Wiehl Arbeitszentrum München Leopoldstrasse 46a DE-80802 München Tel. +49 89 33 25 20 Fax +49 89 33 78 97 [email protected]

www.anthroposophie-muenchen.de Vertreter Florian Roder Arbeitszentrum Nord Mittelweg 11-12 DE-20148 Hamburg Tel. +49 40 41 33 16 22 Fax +49 40 41 33 16 42 [email protected] Vertreter Matthias Bölts Arbeitszentrum Nordrhein-Westfalen Oskar-Hoffmann-Str. 25 DE-44789 Bochum Tel. +49 234 33 36 730 Fax +49 234 33 36 745 [email protected] Vertreter Michael Schmock Arbeitszentrum Nürnberg Rieterstrasse 20 DE-90419 Nürnberg Tel. +49 911 33 86 78 Fax +49 911 39 75 38 [email protected] www.anthroposophie-nuernberg.de Vertreter Christa Pfannmüller Arbeitszentrum Oberrhein Starkenstrasse 36 DE-79104 Freiburg Tel. +49 761 2 55 59 Fax +49 761 29 28 1850 [email protected] Vertreter Wolfgang Drescher Arbeitszentrum Ost Angelikastrasse 4 DE-01099 Dresden Tel. +49 351 802 23 72 Fax +49 351 899 63 43 Vertreter Ingrid Hüther Arbeitszentrum Stuttgart Rudolf Steiner Haus Zur Uhlandshöhe 10 DE-70188 Stuttgart Tel. +49 711 164 31 0 Fax +49 711 164 31 12 [email protected] Vertreter Johannes Kehrer Anthroposophische Gesellschaft – Arbeitsgemeinschaft Impuls Ost Kontakt: Werner Kleine Andréstrasse 5 DE-09112 Chemnitz Tel. +49 371 31 17 57 [email protected] Ekuador/Ecuador Rama Micael, Quito Zweigleiter Patricio Jaramillo Tobar Urb. La Luz, Fr. Guarderas 354 y Ab. Montalvo P.O. Box 17-04-10454 EC-Quito Tel. + 593 2 240 76 21 Fax + 593 2 255 29 42 [email protected] Estland/Estonia Eesti Antroposoofiline Selts Paiste 10-2 EE-11620 Tallinn Landesvertreter Sulev Ojap [email protected] Finnland/Finland Suomen Antroposofinen Liitto Uudenmaankatu 25 A 4 FI-00120 Helsinki 12 Tel. +358 9 696 25 20 Fax +358 9 680 25 91 [email protected] Generalsekretär Leena Westergrén

Frankreich/France Société Antroposophique en France 2 et 4, rue de la Grande Chaumière FR-75006 Paris Tel. +33 1 4634 76 19 (Sekretariat) Tel. +33 1 4326 09 94 (Information) Fax +33 1 4325 26 21 [email protected] www.anthroposophie.fr Generalsekretär Gudrun Cron Georgien/Georgia Anthroposophische Gesellschaft in Georgien Seinab Bozvadse Str. 10 Postfach 91 GE-0108 Tbilissi Tel. +995 32 99 95 76 [email protected] Landesvertreter Dr. Nodar Belkania Grossbritannien/Great Britain Anthroposophical Society in Great Britain Rudolf Steiner House 35 Park Road GB-London NW1 6XT Tel. +44 207 723 44 00 Fax +44 207 724 43 64 [email protected] www.anthroposophy.org.uk Generalsekretäre Philip Martyn und Ann Druitt Hawai‘i Anthroposophical Society in Hawai‘i 2514 Alaula Way US-Honolulu, HI 96822 Tel. +1 808 988 45 55 [email protected] www.anthroposophyhawaii.org Landesvertreter Van James Indien/India Kontakt Aban Bana 5 Proctor Road, Grant Road IN-Mumbai 400 007 Tel./Fax +91 22 386 37 99 [email protected] www.anthroposophyindia.org Irland/Ireland Anthroposophical Society in Ireland P.O.Box 172 GB-Belfast Delivery BT18 9WT Northern Ireland Tel./Fax +353 1 286 21 16 [email protected] Landesvertreter Michiel Brave Island/Iceland Antroposofiska Felagid a Islandi P.O.Box 953 IS-121 Reykjavik Tel. +354 4 86 60 22 [email protected] Landesvertreter Gudfinnur Ellert Jakobsson Israel Elias-Zweig, Jerusalem Zweigleiter Eva Levy Hanassi St. 6 IL-92-188 Jerusalem Tel. +972 2 563 31 65 Michael-Zweig, Harduf Kibbutz Harduf IL-17-930 D.N. Hamovil Tel. +972-4-905 92 22 Hillel-Zweig, Kiriat Tivon Kontakt Stefanie Allon-Grob Schoschanim 32

IL-36-056 Kiriat Tivon Tel. +972 4 983 20 67 [email protected] Sophia Branch, Petach-Tikva Zweigleiter Viera Cohen P.O. Box 2143 IL-49-121 Petach-Tikva [email protected] Italien/Italy Società Antroposofica in Italia Via Privata Vasto 4 IT-20121 Milano Tel./Fax +39 02 659 55 58 [email protected] www.rudolfsteiner.it Generalsekretär Dr. Stefano Pederiva Japan Anthroposophische Gesellschaft in Japan Vorsitz Tasuku Etschu Takadanobaba 1-18-26-203 Shinjuku-ku JP-169-0075 Tokyo Tel./Fax +81 3 3205 9645 [email protected] www.anthroposophischegesellschaft.jp Anthroposophische Gesellschaft Japan Vorsitz/Generalsekretär Prof. Dr. Yugi Agematsu Teraodai 2-8-1, 1-102 JP-214-0005 Tamaku, Kawasakishi Tel. +81 44 954 2156 [email protected] www.anthroposophische-gesellschaftjapan.org Kanada/Canada Anthroposophical Society in Canada #8-9100 Bathurst St. Thornhill, ON L4J 8C7 Tel. +1 416 892 3656 Fax +1 905 889 3336 [email protected] www.anthroposophy.ca Generalsekretär Philip Thatcher Kolumbien/Columbia Rama Santiago Apóstol, Cali Zweigleiter Silvia und Enrique de Castro Uresa 54, apto. 202, Porténa H3 CO-H5-173 Cali Tel. +57 2 513 34 22 [email protected] Rama Micael, Medellin Zweigleiter Teresita Roldán de Hernandez Calle 13 # 43D14 CO-Medellin Tel. +57 4 266 53 61 [email protected] Kroatien/Croatia Antroposofska Drustvo „Marija Sofija“, Zagreb Baruna Trenka 4 HR-10000 Zagreb Tel./Fax +385 1 468 02 69 [email protected] www.antropozofija.hr Zweigleiter Dr. Darko Znaor Lettland/Latvia Latvijas Antroposofiska Biedriba Kontakt Uldis Savelievs Keldisa-Str. 24-51 LV-1021 Riga Tel. +371 9 16 50 00 Fax +371 7 13 93 58 [email protected]

Litauen/Lithuania

Polen/Poland

Spanien/Spain

Michael-Zweig Kontakt Jurate Lekstiene Ateities 22-30 LT-5300 Panevezys

Towarzystwo Antropozoficzne w Polsce ul. Arciszewskiego 4 PL-01-483 Warszawa Tel./ Fax +48-22-666 88 32 [email protected] Landesvertreter Dr. med. Ewa Wasniewska

Sociedad Antroposófica en España C/Guipuzcoa, 11-1-Izda ES-28020 Madrid Tel. / Fax +34 91 534 8163 [email protected] www.sociedadantroposofica.es Vorsitzende Leonor Montes

Portugal

Anthroposophical Society in Southern Africa 16 Promenade Road Lakeside, Cape Town 7945 Tel. +27 21 788 1022 [email protected] Kontakt Linoia Pullen

Mexiko Rama Juan de la Cruz Zweigleiter Dr. Octavio Reyes Tecla 46, Col. Los Reyes, Coyoacan MX-Mexico D.F. 04330 Tel. +52 5 617 68 54 Fax +52 5 617 40 54 [email protected] [email protected] Namibia Anthroposophische Arbeitsgruppe in Namibia Sekretariat Frau M. Möller P.O. Box 11359 NA-9000 Windhoek Tel. +264 61 22 43 49 Fax +264 61 26 90 84 Neuseeland/New Zealand Anthroposophical Society in New Zealand Simala Avenue 91 NZ-4201 Havelock North Tel. +64 6 877 66 56 [email protected] www.anthroposophy.org.nz Generalsekretär Sue Simpson Niederlande/Netherlands Antroposofische Vereniging in Nederland Boslaan 15 NL-3701 CH Zeist Tel. +31 30 691 82 16 Fax +31 30 691 40 64 [email protected] www.antroposofie.nl Generalsekretär Ronald A. Dunselman Norwegen/Norway Antroposofisk Selskap i Norge Prof. Dahlsgate 30 NO-0260 Oslo Tel./Fax +47 22 44 86 88 [email protected] www.antroposofi.no Generalsekretär Frode Barkved Österreich/Austria Anthroposophische Gesellschaft Landesgesellschaft Österreich Tilgnerstrasse 3 AT-1040 Wien Tel./Fax +43 1 505 34 54 [email protected] www.anthroposophie.or.at Generalsekretär Dipl. Ing. Helmut Goldmann Peru Sociedad Antroposófica en el Perú Av. G. Prescott 590 San Isidro PE-Lima 27 Tel. +51 1 471 12 33 Fax +51 1 436 85 56 [email protected] Landesvertreter Carmela Villafana Philippinen/Philippines Anthroposophical Group in the Philippines 24, 9th Street Rolling Hills New Manila PH-Quezon City Tel. +63-2-370 8158 Tel/Fax +63-2-410 23 48 Kontakt Mrs. Remedios Abis [email protected]

Sociedade Antroposófica em Portugal Quinta S. Joao dos Montes PT-2400 Alhandra Tel. +351 21 951 20 92 Fax +351 21 358 07 06 [email protected] Landesvertreter Leonor Malik Rumänien/Romania

Südafrika/South Africa

Thailand

Societatea Antroposofica din România Str. Visinilor nr. 17, sector 2 RO-73109 Bucuresti Tel./Fax +40-21-323.20.57 [email protected] www.antroposofie.ro Landesvertreter Dr. Gheorghe Paxino

Anthroposophical Group in Bangkok Zweigleiter Dr. Porn Panosot 109/34 Mooban Nalin Ville 3 Ratpattana Road, Sapansoong TH-10240 Bangkok Tel. +66 2 745 79 78 Fax +66 2 745 79 97 [email protected]

Russland/Russia

Tschechien/Czech Republic

Anthroposophische Gesellschaft in Russland Nastschokinskij Pereulok 6, kw. 3 RU-119019 Moskau Tel./Fax +7 495 291 23 84 [email protected]

Anthroposofická spolecnost v Ceské rebublice Petrzilkova 2485/44 CZ-158 00 Praha 5 - Stod_lky Tel./Fax +420 235 517 732 [email protected] www.anthroposof.org Landesvertreter Jan Dostal/Tomas Bonek

Schweden/Sweden Antroposofiska Sällskapet i Sverige Pl 1800 SE-153 91 Järna Tel. +46 8 554 302 20 Fax +46 8 5515 06 44 [email protected] www.antroposofi.nu Generalsekretär Anders Kumlander Schweiz/Switzerland Anthroposophische Gesellschaft in der Schweiz Oberer Zielweg 60 CH-4143 Dornach Tel. +41 61 706 84 40 Fax +41 61 706 84 41 [email protected] www.anthroposophie.ch Generalsekretär Esther Gerster Serbien/Serbia Antroposofski Kulturni Centar Beograd Zweigleiter Vojislav Kecman Gandijeva 241 YU-11070 Beograd Tel. +381-11-158 135 [email protected] Slowakei/Slovakia Slovenská Antropozofická Spolocnost Hattalova 12A SK-831 03 Bratislava Tel. +421 2 4445 36 90 Fax +421 2 4445 38 54 [email protected] www.antropozofia.sk Landesvertreter Dr. Erich Sasinka

Ukraine Anthroposophischer Zweig in Kiew Ul. Tampere 17a UA-02105 Kiew Tel. +380-44-572 89 93 [email protected] www.michaeltime.org Kontakt Sergej Kopyl Ungarn/Hungary Magyar Antropozófiai Társaság Bimbó út 3 IV.2 HU-1022 Budapest Tel./Fax +36 1 336 04 25 [email protected] Uruguay Novalis-Zweig, Montevideo Zweigleiter Gisela Medina Amazonas 1529 UY-11400 Montevideo Tel. +598 2 619 33 70 USA Anthroposophical Society in America 1923 Geddes Avenue US-Ann Arbor, MI 48104-1797 Tel. +1 734 662 93 55 Fax +1 734 662 17 27 [email protected] www.anthroposophy.org Generalsekretäre Joan Almon und MariJo Rogers

Publishing details Publisher: Allgemeine Anthroposophische Gesellschaft Text and interviews: Wolfgang Held; Section for Mathematics and Astronomy: Oliver Conradt; Section for Literary Arts and Humanities: Martina Maria Sam; Financial Report: Cornelius Pietzner Editorial staff: Wolfgang Held, Bodo v. Plato Layout: soldan kommunikation (DE) Print: Kooperative Dürnau (DE)

23