Sallerups förskolor Ett urval av barn och pedagogers arbete ht-15/vt-16
Lek utifrån ett naturvetenskapligt perspektiv
Innehållsförteckning Inledning
3
Trollsländan, Slottsparkens förskola
4
Ekorren, Slottsparkens förskola
7
Grodan, Slottsparkens förskola
11
Yngrebarnen, Jonasbo förskola
16
Äldrebarnen, Jonasbo förskola
19
Blåbäret, Nunnebo förskola
22
Lingonet, Nunnebo förskola
25
Diamanten, Blå grupp, Munkebo förskola
28
Diamanten, Röd grupp, Munkebo förskola
31
Diamanten, Gul grupp, Munkebo förskola
35
Juvelen, grupp Pärlan, Munkebo förskola
38
Juvelen, grupp Safiren, Munkebo förskola
41
Slottsparkens förskolas projekt kring hållbar utveckling och Loikido
43
Sammanfattning
46
2
Inledning På Sallerups förskolor arbetar nyfikna pedagoger och vetgiriga barn. Pedagogerna arbetar utifrån en tro på barns vilja att nyfiket utforska sin omgivning. Tillsammans arbetar man för att skapa en utforskande fysisk miljö och en atmosfär samt ett förhållningssätt som gynnar barns möjligheter till att tillsammans leka och lära. Sallerups förskoleområde är till antalet fyra. Munkebo, Nunnebo, Jonasbo ligger i Eslövs ytterkant och Slottsparken ligger i Väggarp strax utanför staden. Förskolorna har tillsammans 14 avdelningar och antalet barn är cirka 220 barn. Vår inspiration hämtar vi från Reggio Emilia vilket för oss betyder att vi tror på ett barn som vill och kan. Vi vill erbjuda barnen en förskoletid där lek och lärande går sida vid sida. Vi arbetar med dokumentation, pedagogisk dokumentation och reflektion som ett viktigt arbetsredskap i vår kvalitetssäkring. Vi tittar på barns lärprocesser, deras nyfikenhet och intressen för att veta vad och hur vi ska utforma vår pedagogiska verksamhet. Reflektionen är viktig för att kunna se åt vilket håll vårt arbete tillsammans med barnen går. Vårt arbete med tema Under hösten 2015 började vi fundera på vad vi ville med läsåret 2015-2016. Vi hade under två års tid arbetat med ”Tema Ljus”. Vad gav detta tema oss och vad vill vi nu? Vi var övertygade om att alla ljusverktyg, hade vi lärt oss använda till fullo. Dessa verktyg som till exempel ljusbord, ficklampor, over-head, projektorer kände vi var något som vi kunde använda oss av oavsett ingång i ett nytt tema. Vi var överens om att nästa tema skulle vara något som vi alla ville lära oss mer om. Vad är vi mindre bra på? Vad är det vi inte arbetar så noga och nära med? Vi ville även ha ett tema som var konkret, något som var lättare än ljuset att förstå och ta på. Naturvetenskap med ingång träd Vi kände att naturvetenskap var ett ämne som vi var nyfikna att fördjupa oss i. Av flera anledningar var naturvetenskapen och då mest naturkunskapen något som lockade. Om man tänker på hållbar framtid så känns det aktuellt att värna om vår natur, att lära barnen att ta vara på både djur och natur utifrån flera olika aspekter. Vi tänkte att naturvetenskapen är ett stort ämne så vi bestämde oss för att smalna av det. Vår ingång blev: Att titta 100-språkligt på träd och allt i dess närhet. Innehåll och syfte Denna skrift kommer att visa hur våra pedagoger har arbetat under läsåret med vårt valda tema. Tillsammans med barnen har temat blivit till olika projekt utifrån vilka barn och vuxna som tagit sig an det. Vissa saker är väldigt lika på grund av att just ingången träd var så tydlig men under året har deras projekt mynnat ut i olika spår. Vi vill synliggöra hur viktig reflektionen med barnen är för att föra ett projekt vidare utifrån barnens tankar och intressen. Vi har även arbetat mycket med temats synlighet på förskolorna just för att projekten ska bli och vara barnens och att synligheten ska göra så att dokumentationerna blir verktyg för spridning av intresse i barngruppen. Ingela Lysmo, Pedagogista 3
Trollsländan, Slottsparkens förskola På Trollsländan går de yngsta barnen, 1-2 åringar. Pedagogerna pratade mycket om vilken ingång de ville ha när de skulle presentera det nya temat för barnen, vad kan de yngsta bli intresserade av? De valde tillsammans med barnen ett träd utanför förskolans gård som sitt eget. En Fläder som de besökte regelbundet för att göra platsen till deras egen och för att se på skiftningarna i naturen över tid. De fick höra om ett material som heter ”Knoppisar”. Kunde detta bli något barnen fastnade för? Var det lättfattligt för ett litet barn? Pedagogerna ville prova. Trollsländan arbetar med knoppar Av: Marie Sjöberg, Louise Hansson och Malin Pettersson Vi har tittat på vilken färg och form knoppar har, hur de växer och om de flyter eller sjunker. För att kunna se hur de växer så började vi med att samla in grenar. Några satte vi i vatten och några utan vatten. Detta gjorde vi för att göra det tydligt för barnen. Vad händer?
När knopparna blev synliga tittade barnen på dem och vi gav dem färgkartor så att de kunde jämföra färgerna. Vilken färg hade knopparna?
4
Med hjälp av en mikroskoppuck kunde vi förstora våra knoppar så att barnen kunde se detaljer och färger på ett nytt sätt. Dessa förstoringar skrevs ut och laminerades för att sedan kunna användas tillsammans med lera.
Vi valde lera i grönt och i brunt för att förstärka känslan av grenen och knoppen på bilden. Barnen kunde i mötet mellan bilden och leran göra sin egen tolkning av hur en knopp ser ut. Vi pratade med barnen om vad som händer med knopparna i naturen, genom att besöka flädern har barnen kunnat följa förändringarna nära inpå. Från augusti, september, när vi valde trädet, över vintern och genom våren till knopparna blev synliga och växte. Vi har även följt knoppar på andra buskar och träd för att se likheter och olikheter.
En dag sa ett barn: Titta det finns blad!
Vi har arbetat med olika digitala verktyg. Genom att projicera olika knoppar och träd stort på väggen med hjälp av projektorn har barnen kunnat befinna sig i bilden med hela kroppen. De har även erbjudits att rita i projektionen.
Här har barnen fått rita på papper där en knopp har projicerats.
5
Under vintern när naturen var i dvala erbjöds barnen att undersöka grenar, pinnar med och utan knoppar och blad tillsammans med vatten. Barnen undersöker flyta och sjunka. Detta filmades och barnen kunde uppleva sin vattenlek återigen genom projektion på väggen.
Under hela höstterminen när det fortfarande fanns blad på träden tog man kort och sparade dessa som användes som inspirationsbilder på avdelningen. Barnen kunde titta på dem när helst på dagen. Detta bidrog till att bladen levde även under vinterhalvåret. Man hade även Knoppismaterialets bilder som barnen ofta tittade på och jämförde färger och former med.
Barnen har gjort sina egna tolkningar av hur knopparna förändras över tid i naturen.
När bladen började komma på våren igen kunde de måla på dem och göra avtryck på papper.
6
Barnen på denna yngre avdelning har fått uppleva naturens skiftningar genom att titta noga på hur träden förändras. Från att välja ett träd som har gröna blad till dem byter färg och ramlar av och det kommer knoppar som åter igen slår ut och blir till blad. Den konkreta processen har barnen varit med om väldigt nära inpå genom att de har fått känna och titta på grenar. De har tittat noga med hjälp av mikroskop och bearbetat på flera olika sätt, bland annat med hjälp av lera och vatten. Barnen tittar spontant på bilder och jämför olika knoppar med varandra. De har blivit medvetna om vad som händer med träden under de olika årstiderna.
Ekorren, Slottsparkens förskola Barnen som går på Ekorren är 4-5 år. På Ekorren har man arbetat med barnens förkunskaper om träd. Barnen har fått lära sig om demokratiska val genom att de fått rösta vid olika situationer där man varit tvungen att bestämma sig. Ekorren arbetar med trädet och allt i dess närhet… Av; Kristina Jansner och Ann-Christine Nilsson Vi började vårt tema med att undersöka vad barnen visste om träd och det som fanns i dess närhet. Vad intresserade dem och vad ville de veta? Vi besökte parken ofta och reflekterade tillsammans kring det vi såg och upplevde. Barnen uppmärksammade träden, olika färger, former och känslan av barken. De visade intresse för insekterna och smådjuren som vi stötte på, både på gården och i parken.
Barnens intresse för träd var stort, grenar, pinnar i olika storlekar fick alltid följa med från parken till förskolan. Blad och frukter/frön från olika träd jämfördes och plockades med tillbaka. Barnen delgav varandra sin kunskap och sina hypoteser kring olika saker de såg och upptäckte i parken som främst rörde träd, grenar och frukter/frön. Barnen visade stort intresse kring att jämföra de olika träden och kom snabbt fram till att det fanns olika sorters träd och att de såg olika ut. Flera av barnen visste namnet på flera olika sorters träd och tillsammans valde vi ut några sorter som vi tittade närmare på. När vi arbetat med dessa träd ett tag bestämde vi oss för att vi ville ha ett vårdträd som vi skulle följa under året och under de olika årstiderna. Ett träd som vi kunde fördjupa oss i och titta närmare på. Vi röstade om vilket träd som skulle bli vårt vårdträd och det blev kastanjeträdet. Nu blev det täta besök vid olika kastanjeträd. Vi undersökte och studerade träden på flera olika sätt. Vi studerade och bearbetade intensivt kring trädens blad och frukter.
7
Vi plockade mängder av kastanjer som vi undersökte på olika vis, vilken färg hade de, varför vissa var vita och andra bruna. Hur rullade de, vad fanns inuti, hur såg mönstret ut och hur skalade man dem lättast? Frågorna och undersökningsmöjligheterna var många.
8
Vi hade kastanjer både ute på gården och inne på avdelningen. Vi avbildade kastanjerna med hjälp av olika material bland annat blyertspennor, kolpennor, färgpennor, tuschpennor, vattenfärg och flaskfärg. Vi arbetade även med olika sorters lera och gips för att avbilda kastanjerna.
Avtryck i lera och återskapande av kastanj i ett skal. Vi tittade även närmare på löven.
9
Med hjälp av olika sorters tekniker fick barnen närma sig löven och kastanjerna. Möjligheten att undersöka hundraspråkligt vidgar förståelsen för det man undersöker. Man får arbeta flera gånger och på flera olika sätt för att lära sig. Vi undersökte även vad som skulle hända om man planterade kastanjer, barnen hade många teorier, men de var överens om att det skulle växa upp ett träd. Vi planterade och vattnade och vattnade och väntade och väntade… men inget hände… vi bestämde oss för att prova till våren istället.
10
Grodan, Slottsparkens förskola På Grodan går de barn som är mellan 3 och 4 år gamla. Förskolan är nybyggd och personalen har arbetat hårt med att bygga upp sina pedagogiska miljöer. Man hade börjat sitt tema innan förskolan var färdigbyggd och när man sedan flyttade in i nya fina lokaler arbetade man med barnen i sina olika projekt samtidigt som man byggde upp sina miljöer. Det som var tydligt på Grodan var att med tiden växte deras dokumentationer fram och blev en stor inspirationskälla för barn och pedagoger. Dokumentationerna blev ett levande verktyg som tog fart någonstans mitt i allt arbete. Synligheten gjorde skillnad i barnens engagemang men även i pedagogernas. Grodans projekt om träd Av: Anna Rundgren, Emelie Danielsson och Iman Finjan Vi började terminen med att välja två olika träd som vi ville följa under året. Barnen valde en stor lönn och en liten alm. Lönnen Vi går på vårdträdsexpedition. Vi får tips av ett barns mamma om några stora träd som står bakom kyrkan. På vägen dit berättar pojken flera gånger om ett stort träd. De andra barnen håller med om att det ska vara ett stort träd. Pojken pekar och ropar ”Där”! Vi springer dit. Det är en stor lönn som står mitt på gräsmattan bakom kyrkan. Vi tittade på stammen och barnen pillade i fårorna i barken. Vi upptäckte spindelnät och en massa vinbergssnäckor. Vi såg mullvadshål i marken och barnen hittade många pinnar och även några lövruskor. En flicka ville att vi skulle sjunga för trädet och föreslog ”Vi gratulerar”. När vi går därifrån vinkar alla och säger ”Hejdå, trädet!” Vi sjunger: Hejdå stora trädet, hejdå stora trädet, vi ses en annan gång, vi ses en annan gång.”
11
Almen Vi går till parken för att välja ett vårdträd. På väg dit säger en flicka ”Så vackert och grönt det är!” En annan flicka svarar ”Ja, det är fantastiskt! Jag ser en trollslända, titta!” Vi tittar men hinner inte se den. En tredje flicka säger ”Jag ska hålla utkik efter fjärilar.” När vi kommer in i parken frågar Iman ”Vilket träd ska vi välja?” Det finns många träd omkring oss. Anna frågar ”Ska vi välja ett stort eller ett litet?” Någon svarar att vi ska välja ett litet. En fjärde flicka säger ”Vi kan ta det här!” Hon pekar på ett träd. Ja! Ropar de andra barnen. Iman frågar ”Ska vi se om vi kan krama trädet? Vi bildar en ring runt trädet. Några barn undersöker marken under trädet. ”Titta, en snigel och en till! Vi tar med oss tre vinbergssnäckor till förskolan för att undersöka dem närmare. En bit från trädet ligger det en död igelkott som vi tittar på en stund.
Vinbergssnäckor Vi kommer in på ett sidospår då barnen blir nyfikna på snäckor. De hittar snäckor överallt och vill ta dem med sig tillbaka till förskolan när vi är på promenad. Vi samlar dem i ett akvarium som vi gör iordning till ett bo så att vi kan studera snäckorna lite närmare.
12
Barnen dokumenterar sitt undersökande av snäckor på olika sätt. Vi skapar i trolldeg, tecknar och målar.
Trädet En del av utforskandet av trädet har varit att barnen har skapat träd tillsammans. Ett för varje årstid. Här skapar barnen ett höstträd. Vi besökte träden kontinuerligt under läsåret och barnen upptäckte trädets förändringar över tid. Barnen konstaterade att bladen ramlade av på hösten och de förstod att det berodde på att det blev kallt ute. Barnen var inte säkra på vilken årstid det var men visste att när det är vinter kan det snöa. Vi pratade om att bladet ramlar av på hösten och på våren kommer bladen tillbaka.
13
Under våra reflektioner kommer vi fram till att det verkar som att barnen undersöker trädets struktur, det vill säga stammen, barken, trädets krona, löven och rötterna. Vi bestämmer oss för att reflektera tillsammans med barnen i mindre grupper för att förstå hur barnen tänker kring trädets struktur. Efter reflektionerna med barnen kommer vi fram till att det verkar som om de har en del frågor kring rötterna. Vi väljer att gå vidare med att undersöka: Hur ser det ut där trädets stam slutar vid marken och var börjar rötterna någonstans? Utmaningen till barnen är att i små grupper titta på trädet utifrån de frågor som väckts. Vi reflekterar sedan i storgrupp vad den lilla gruppen upptäckt och med hjälp av det material man tagit med sig från skogen.
Vi tittar närmare på hur stammen på trädet övergår i rötter. Vi försöker hitta en liten planta att dra upp för att se hur rötterna ser ut under marken. Kanske kan vi även titta på rötterna med vårt mikroskop när vi kommer tillbaka till förskolan. Vad har egentligen trädet sina rötter till? Efter varje rotexpedition reflekterade vi med hela barngruppen kring de filmer vi tagit ute. Intresset sprider sig och vi organiserar nya reflektionstillfällen då barnen får teckna rötter enskilt och i grupp.
14
Ett samtal om rötter Pedagog: Vad finns under trädet här? S: Rötter Pedagog: Vad gör de där nere? S: Sitter de fast i marken. F: Ner i jorden. Pedagog: Vad, jobbar dem? S: De sätter fast trädet på marken. De måste finnas där. Pedagog: Hur långt ner i jorden kan de gå tror ni? S: Lika lång som vi såg dem där i parken. J: Ritter, rötter, ja, ja, ritter, rötter. Pedagog: Vad gör rötterna mer tror ni? S: De får vatten. Pedagog: Varför får de vatten? S: För att växa och bli blommor. Vårt arbete under året har väckt barnens intresse för trädet och dess struktur. Vi har övat mycket på att reflektera och arbetat för att öka barnens delaktighet och dokumentationsarbetet har utvecklats, för både barn och pedagoger.
15
Jonasbo förskola Jonasbo är en mindre förskola där man arbetar med en helhetssyn kring barnen. Barnen delas upp i åldersgrupper vid projekttiden men annars ser man alla barn som allas. De har ofta varit ute i naturen och undersökt träd under hela läsåret. Det man fokuserat mest på har varit att undersöka rötter och knoppar. Yngrebarnen på Jonasbo och deras arbete med träd Av: Annika Ekdahl, Emma Anzelius och Hanna Pernhult Vi såg ett intresse för rötter hos barnen. När vi var i skogen tittade vi på de stora trädens rötter som sträcker sig över marken och letar sig ner i jorden. Barnen hade svårt att förstå var rötterna tog vägen och hur det ser ut där under marken, det var väldigt abstrakt. Vi tittade därför på YouTube, bland annat time laps-filmer, där man ser hur växter växer från frö till färdig växt. Vi pratade om rötter, målade och ritade rötter men bestämde oss för att göra det mer konkret för barnen. Vi lät barnen plantera ärtor i plastmuggar och på så vis följa rötternas utveckling vecka för vecka.
När vintern kom uppmärksammade barnen att alla löven ramlat ner. Det började med att vi gick ut och letade efter vinterträd och barnen hittade träd överallt. Pedagogerna frågade barnen om hur träden ser ut och barnen svarade att där finns inga löv. Var är löven? Barnen svarade ” löven har blåst bort, de ligger på marken”. Vi reflekterade med barnen genom att titta på filmerna vi tagit när vi varit ute. Och fotografierna vi tagit på vinterträden. Vi pratade om hur träden ser ut på vintern och varför träden inte har några löv.
Barnen säger ”Trädet sover!” Vi utmanar barnen genom att låta dem göra vinterträd i lera.
16
När träden började slå ut tog vi in grenar från olika träd vi har i vår dunge. Dessa satte vi sedan i vatten för att kunna följa knopparnas utveckling, från knopp till blomma eller löv.
Barnen fick möjlighet att undersöka knopparna med hjälp av vår mikroskoppuck och vi diskuterade färg och form på knopparna.
Ett barn satt en dag och lekte med lera och säger då till en pedagog att han gjort en knopp. Detta föranledde att vi erbjöd barnen att gestalta knopparna med grålera. Barnen fick titta på grenar med knoppar och för att sedan försöka återskapa en egen gren med knopp.
17
Som avslutning på vårt tema fick barnen plocka löv som vi sedan använde till att göra avtryck i både lera och färg.
18
Äldrebarnen på Jonasbo, och deras tema om träd Av: Catharina Olsson och Anika Projkovska Vi har under läsåret arbetat med tema natur/träd. Vi började med att upptäcka och utforska träd genom att använda olika språk, inte bara det verbala språket utan också olika skapande aktiviteter såsom rörelse, musik, lera, måla, rita, klippa, klistra, etc. Vi undersökte trädens uppbyggnad, hur träden kan växa och leva, vad träden är bra till och hur man kan använda dem till olika saker. Vi pratade mycket om rötterna och vilka uppgifter de har. Vi har också planterat kärnor och plantor av träd.
19
Vi kom därefter in på trädens bark. Vi har undersökt barken genom att rita, frottera, fotografera, måla och så vidare. Här hade barnen många teorier och förklaringar om varför de kändes och såg olika ut. Barnens teorier Hur känns barken? Den är mjuk, den är hård. Smala träd har mjuk bark. Gamla träd har hård och knölig bark. Några träd har prickig bark, som vattenkoppor. Träd som har mossa är sköna och mjuka. Varför har träden bark? Det är skal, barken gör så att trädet inte fryser. Gamla och nya träd har olika bark, de nya har inte blivit rynkiga. Gråsuggorna bor under barken. För att den som klättrar inte ska trilla ner. Varför finns det olika sorters bark? Om man ska klättra, tycker man att det är för hårt då får man klättra i det andra mjuka. Stora träd har hård bark, de små har mjuk bark. För att de planterade olika träd. För att det har växt på ett annat sätt. Om trädet är tjockt blir det räffligt.
Barnen har gestaltat bark från en pinne i lera.
Under hela temat samlade vi en massa olika naturmaterial som barnen hade i sin lek inne. Barnen lekte mycket med barkbitar i sin bygglek. När vi skulle börja tänka på avslut i temat funderade vi på hur vi skulle kunna använda oss av barken.
20
Vi tog in barken i skapandet och barnen fick tillverka figurer. Barnen fick själva välja material och hitta på egenskaper till sin figur.
När vi frågade barnen vad de skulle ha figurerna till valde de att göra sagor som sedan blev till böcker.
Vi avslutade temat med att barnen fick visa sina teckningar och berätta om sina figurer och de olika sagorna för varandra. Boken fick de ta med hem för att kunna berätta sagan där hemma.
21
Blåbäret, Nunnebo förskola På Blåbäret går de yngsta barnen på Nunnebo. Under vårterminen har de arbetat i två grupper där 1-åringarna fått bekanta sig med naturmaterial tillsammans med våra olika ljusverktyg. Ljusverktygen hade vi pedagoger lärt oss mycket om under vårt förra tema som handlade om ljus och ljuset är ett perfekt redskap att undersöka med. De yngsta har därför använt sig av oh-apparaten och ljusbordet i undersökandet av bland annat kottar. Vi ser att de små barnen behöver bekanta sig med verktygen för att kunna använda sig av dem under sin förskoletid på ett utforskande vis. Blåbärets berättelse är från en bit in i på höstterminen. Blåbärets projekt trädtillverkning Av: Malin Lönnmyr och Jessica Svensson Barnen på Blåbäret hade under höstterminen uppskattat att komma iväg till vårt vårdträd. Det var svårt att komma iväg till trädet så ofta som vi egentligen ville så därför valde vi att skapa ett träd inomhus. Detta val gjorde vi för att barnen skulle arbeta med skapande och samtidigt få en relation till olika material och att vi samtidigt pratade om träd och dess struktur. Vår ateljérista Sussi fick rycka in. Med hjälp av olika återbruksmaterial skapade vi tillsammans ett träd i vårt uppbyggda temarum. (Temarummet hade vi skapat för att ge barnen många olika upplevelser av naturen. Det fanns massor av naturmaterial som barnen kunde leka med tillsammans med ljusbord och djur.) Av cylindrar formades stammen och med tidningspapper, kaffefilter, wellpapp och tapetklister tillverkade vi bark.
Stammens struktur skapas med olika sorters papper. Det skapas skrovligheter och knutor, barken är ojämn.
22
Barnen fick sedan blanda färger så att vi fick fram brun trädfärg till att måla stammen med.
Här blandas det till ”rätt” färg.
Barnen arbetade målmedvetet med att täcka hela stammen med färg.
Här växer grenarna fram!
23
Med sågspån i grön färg lyckades vi skapa gräs på en platta som trädet fästs på.
Barnen hjälptes åt, i små grupper att skapa vårt träd och det var de verkligen stolta över när trädet stod färdigt. Den nya barngruppen kom samman genom att skapa något gemensamt. Med kroppen lärde de sig dessutom hur träd är uppbyggda, stam, grenar, kvistar, bark mm. På köpet kom även materialkännedom och lite ateljévana.
Vårt fina träd är färdigt och står i temarummet där barnen tycker om att leka.
24
Lingonet, Nunnebo förskola På Lingonet går 3-5 åringarna på Nunnebo. När vårterminen skulle börja kom två nya pedagoger till avdelningen. De försökte ta reda på vad barnen gjort under första terminen av vårt naturvetenskapliga tema. Barnen fick visa dem vilket vårdträd de haft under hösten och pedagogerna fick samtala mycket med barnen om vad och hur de gjort. Lingonets fördjupning med knoppar Av. Pernille Pernhult, Jeanette Ehk och Helene Frostlund Som utgångspunkt för fördjupning gick vi tillbaka till vårdträdet och såg vilka infallsvinklar barnen visade oss. De reflekterade vitt och brett men de återkom hela tiden till knopparna på trädet och vart de löv som fallit på hösten tagit vägen. Spännande tyckte vi och bestämde oss för att köra på dessa två spår. Vi har gemensam samling och för att veta vilka barn som tillhör vilken intressegrupp så bestämde vi oss för att ge grupperna ett namn. Det kom olika förslag. Till sist valde vi mellan knopparna och löven. Vi genomförde en demokratisk röstning och knopparna fick flest röster. Nu är vi Knoppgruppen. När vi bestämt namnet så tittade och pratade vi om vad vi gjorde förra gången. De som ville fick hjälpa till att sätta upp bilderna på vår dokumentationsvägg. Sen gick vi ut för att se vad som hänt med knopparna utomhus. När vi kom ut började samtliga barn leta efter knoppar. Förskolläraren undrar ”Vad blir det av knopparna?” Barnen ” Massa grönsaker sen frukt.” Förskolläraren ” Hittar ni knoppar?” Barnen ”Där!” Jag har hittat knoppar, sa en pojke och visade. Han letade vidare och ropade ”Titta, jag hittar gröna!” Barnen ”Man får inte plocka knopparna.” Förskolläraren ”Varför får man inte plocka dem?” Barnen ”För dom ska växa.” En pojke hittar en gren på trädet som han upptäckt att det kommer knoppar på.
Tre av barnen fick i uppgift att fotografera knoppar som de skulle vilja måla av. Ute på gården letar de knoppar. De blev en hel del knoppar och några blad som de upptäckte. En pojke säger att de ser ut som bananer om Forsythians knoppar. De letade knoppar på hela förskolans gård. De ropar och berättar för varandra när de hittat nya knoppar.
25
”Titta, vindruvor eller broccoli!” ”Varför har dessa grenar inga knoppar?” ”Dom har inte det, dom kommer sen!” Barnen kändes fokuserade på uppgiften. De visade varandra de olika knopparna och fotograferade dem. När de sedan skulle välja vilken bild de skulle måla av kändes det som de hade bestämt sig redan när de fotograferade knopparna. Det var ingen tvekan om vad de ville måla av.
När de skulle rita av bilden med blyerts, satt de och väntade på sin tur. De behövde lite instruktioner och hjälp innan de kunde sätta igång.
När vi sa att vi kunde måla bilden dagen efter protesterade de och ville måla direkt. Efter lite omstruktureringar så fick barnen måla sin bild samma dag.
26
Så här kreativa blev några av barnens knoppbilder!
27
Munkebo förskola, Diamanten På Diamanten går barn som är 3 – 5 år. Det är en storavdelning med drygt 60 barn. Barnen är uppdelade i tre grupper efter ålder; blå, röd och gul. Blå är yngst och gul är äldst. Dessa grupper har sitt tema och de projekt som uppstår inom temat. Miljön på Diamanten är uppbyggd av ateljéer där en eller två pedagoger har ansvar för hur dessa miljöer utformas och utvecklas. Det finns till exempel bygg - och konstruktionsateljé, språk- och matteateljé, musik- och dramaateljé. Under projekttiden som är tisdag, onsdag och torsdag har ”sin” grupp barn mellan klockan 09.00 till efter lunch. Resterande tid får barnen välja ateljé utefter hur många pedagoger som är närvarande. Man öppnar aldrig en ateljé utan att det finns en närvarande vuxen. På Diamanten ska det synas vad barnen arbetar med, det ska andas barnens projekt. I de olika ateljéerna finns det spår av barns nyfikenhet och utforskande. På Torget ska man se vad vi har för tema det erbjuds olika material och miljöer där barnen kan leka och vara ”i naturen”. Grupperna har ”sin” plats för dokumentationer där barn och vuxna kan stanna upp för reflektion. Dessa dokumentationer ska också kunna smitta över gränserna. Diamanten, Blå grupps arbete med träden Av: Marie Beckvall, Jeanette Sandberg och Sara Forsberg Vi började hösten med att undersöka träd. På våra utedagar gick vi till skogen och undersökte träden på olika sätt. Vi valde att titta närmare på trädets detaljer och delar. När vi fokuserade på de olika delarna av trädet till exempel vara, stam, bark, pinna använde vi förstoringsglas och ficklampor.
Pedagogen frågar ”Vad har du ritat?” Flicka svarar ” Mmm, trädets ben.” (Det är trädets stam som hon kallar för ben) På förskolan bearbetade vi det vi upptäckte i skogen. Vi ritade av träden, gjorde frottage av stammen, lövavtryck, barkavtryck och berättade sagor om olika träd, till exempel ”Idun och de gyllene äpplena”, ”Sagan om rönnen och kastanjen” med mera. Barnen hittade gråsuggor under barken som vi tog med till förskolan. Varje gång vi var i skogen plockade vi med oss mat till gråsuggorna. Ett barn påpekar ”Vi måste plocka löv med svarta prickar på.” Barnen upptäckte ganska snart hål i träden. De undersökte dessa med pinnar, ficklampor, förstoringsglas och kamera. 28
Till våren bestämde vi oss att fördjupa oss i hålen i träden eftersom många av barnen visade intresse för dessa. Vi ville ta reda på vad barnen var nyfikna på kring hålen, deras tankar och funderingar.
Hur kan vi göra det osynliga synligt var vår fråga.
Vi undersöker hålen både i skogen och på förskolan på olika sätt och med olika infallsvinklar.
Vi har ritat hål, gjort hål i lera. Vad finns i hålet? Barnen har fått fantisera kring vad de tror finns i hålen. Många tror att det finns smådjur. Dessa har vi ritat, gjort i lera och sedan målat.
Pedagogen ”Vad gör våra figurer i hålen?” Ett barns svarar ”De får bebisar, sen smiter de iväg.”
Barnen har fått välja färg och figur, vilket blev fantasifulla figurer. Vi ville inte styra in på fakta kring djurens utseende, vi lät dem fantisera.
29
Vi har tagit in en stubbe med hål på förskolan som barnen kan undersöka och leka med.
Vi bygger även en egen stubbe.
Alla barn har visat intresse och varit delaktiga för vårt projekt. Vi pedagoger har tagit reda på barnens tankar och funderingar. Vi tycker det är viktigt med barnens funderingar och nyfikenhet som man sedan kan bygga vidare på. Vi vill att projektet ska vara barnens, de ska äga det och föra det framåt tillsammans med de vuxna. Föräldrarna berättar hur barnen hittar hål hemma och pratar om vårt projekt.
30
Diamanten, Röd grupps arbete med tecknandet och att se detaljer. Av: Christina Andersson, Ann-Britt Wendt, Margareta Olesen och Johanna Jönsson Vi går till kastanjeträdet som är vårt vårdträd kontinuerligt under terminen. Parallellt planterar vi kärnor i och med barnen visat ett stort intresse för planterandet och nyfikenheten på vad som händer med fröerna. Vi hittar kastanjer, vid vårt träd, som har börjat spricka. Dessa plockar vi med oss till förskolan. Vi kämpar för att få kastanjerna att gro på flera olika sätt och några av kastanjerna lyckas vi med. Samtidigt planterar vi bönor och krasse på flera olika sätt. När vi ser att våra planteringar börjar gro använder vi vår mikroskoppuck för att titta nära inpå. Barnen har många olika tankar kring vad de liknar, maskar var en återkommande idé. När kastanjerna också börjar gro och det växer ut en liten rot tycker barnen även där att det liknar maskar. Vi bestämmer oss för att ta kort på de detaljer som intresserar barnen.
Vi låter en grupp av barn få välja vilken bild de vill jobba vidare med. Vi berättar vad vi tänkt att vi ska göra med den, när barnen valt bild får barnen berätta varför de valt just den bilden. Är det någon detalj du tycker är extra spännande i den bilden? Varför? Vi trodde de skulle välja samma bilder just för att de är en mindre grupp som väljer samtidigt och de blir ofta inspirerade av varandra. Barnen gjorde inte som vi trodde, valen av bilder blev väldigt varierat. En flicka, valde sin bild på grund av formen på stjälken. Hon tyckte den påminde mycket om en rutschkana. Det var väldigt viktigt för henne när hon ritade att få till den rätta formen på den översta stjälken. Hon påpekade flera gånger att den gick in lite i mitten. När hon senare skulle måla sin bild studerade vi färgerna noga, hon hade en erfarenhet av akvarell sedan innan och visste hur det kändes att måla med den. När hon hade målat allt det gröna uppmärksammade hon att den vita bönan inte var helt vit utan där var lite gult i mitten. Hon fick då blanda för att få den rätta nyansen. Det krävdes några försök innan hon var helt nöjd.
31
I början av höstterminen fick barnen i uppdrag att rita ett träd. De hade ingen bild att titta på utan skulle rita ur minnet. Nästa gång vi arbetade med teckningen skulle de färglägga den med vattenfärger. Vi valde medvetet att jobba vidare med samma teckning vid flera tillfällen just för att barnen skulle känna att de kunde ta det lugnt. Vi tog även kopior av deras arbeten mellan varje moment, så att de själva och vi skulle kunna se lärprocesserna. När en pojke ritade sitt träd så vad det ett monster med en massa taggar och tänder och han vill helst rita dit ögon också. När han målade var det inte så viktigt för honom var färgen hamnade, han målade med stor glädje. Han brydde sig inte så mycket om att måla efter sin teckning och behövde lite hjälp av pedagogen att hålla fokus på trädet. Under hela hösten jobbade vi mycket med barnens tecknande och använde oss av deras alster i reflektion med barnen. Vi har under vårterminen arbetat med att rita hur våra planteringar utvecklas och studerat dessa noggrant.
Samma pojkes teckning av en kastanj sju månader efter att han ritade och målade ett träd.
32
I mikroskopet blev det många häftiga bilder där barnen egentligen inte kunde se vad det var. Barnen fantiserade om att det var allt möjligt, krabbor, maskar, mm. Bilden som barnen tyckte såg ut som en krabba var en grodd som grott i ett CD-fodral där det blivit kondens. Trots att det var en stor utmaning att rita av något abstrakt valde ända flera barn att försöka.
Vi pratade med dem om vad de tyckte var spännande i bilden och försökte hjälpa dem att fånga formen på roten. För den första pojken var bubblorna viktiga, men färgen var inte lika viktig. För en flicka var färgen viktig. Hon valde ut de detaljer i bilden som var centrala för henne och fokuserade på att rita dessa. Det var väldigt viktigt att få till det vita strecket på rätt sätt. Hon påpekade att det började nere i hörnet men sedan gick det inte hela vägen upp. En pojkes fokus var taggarna, han brydde sig inte så mycket om resten av grodden och valde att bara rita den delen som har taggar. När han sedan började måla valde han den mörkare rosa, vi provade att blanda ut den så den blev ljusare, men han ville ändå ha den mörkare.
33
En av bilderna var extra intressant för barnen, många valde den. Utmaningen för de flesta här var att få till knorren som går framför kastanjen och sedan bakom.
Denna fördjupning i barns förmåga att se detaljer och att kunna återskapa dem genom tecknandet har varit intressant. Vi har lärt oss att man inte ska ha så bråttom utan låta det få ta tid. Att ta vara på barnens tecknande i olika stadier, spara för att kunna se processen. Att se vinningen att en pedagog kan få arbeta med få barn under en liten stund för att barnet ska kunna få uppmärksamhet och se sig som viktig i sitt görande. Att se barnens reflektion som en del i att sprida intresse för vårt arbete. Detta arbete har stärkt barnens självkänsla och alla barnen har varit mycket stolta över sina bilder. Vi pedagoger har förstått att bara man ger barnen tid och uppmärksamhet så kan de det mest fantastiska ting.
34
Diamanten, Gul grupps arbete med Babajaga och Djurfilmen Av. Birgitta Videsson, Ann-Louise Timglas och Ann-Christine Jönsson Barnen i Gul grupp fastnade för en saga som heter ”De svarta gässen” det är en rysk folksaga som handlar om en häxa som heter Babajaga. Vi använde Babajaga som en uppdragsgivare. Hon skickade brev till barnen om förfrågningar som till exempel: Kan ni mäta ert samlingsträd i skogen? Uppdragen var alltid kopplade till naturen.
Babajaga kom en dag på besök när vi var i skogen. Vi grillade korv och marshmallows.
Under tiden som gick funderade vi på hur vi skulle knyta ihop barnens förskoletid. Alla barn i Gula gruppen går till förskoleklass till hösten. Barnen fick frågan om de ville göra en saga om skogen och träden som de arbetat med under höstterminen. Vi fick ett stort JA från barnen. En saga som skulle ta form. Det var inte lätt att komma överens men till slut blev det en saga och den handlade om olika djur i skogen och även andra figurer som kan dyka upp där. När sagan var färdig var vi tvungna att fundera på hur denna skulle presenteras. Skulle det bli en bok eller skulle det bli en film. I reflektion med pedagogistan bestämde vi oss för att göra en film med barnen då vi vuxna var nyfikna på att lära oss om green screen. Barnen och vi började fundera på hur filmen skulle ta form. Vi behöver en bakgrund och hur skulle den se ut? Vem skulle agera? Skulle barnen själva agera eller skulle de använda sig av olika figurer? Det var många frågor som de var tvungen att ta ställning till. Till slut blev det bestämt att barnen ville själva agera och det skulle tillverkas masker och fixas dräkter.
35
En bakgrund tar form. Barnen fick fundera över storleken. Om bakgrunden är mindre än de själva hur skulle det fungera?
Träd tillverkades för det skulle bli en skog.
Masker tillverkades. Föräldrar involverades. Pedagoger lärde sig green screen.
36
Skyltar skrevs och ritades, biljetter ritades och klipptes.
Barnen var väldigt entusiastiska över sin film och agerade med stor inlevelse.
När filmen var klar hade vi premiär på föräldramötet. Detta filmprojekt har varit en spännande resa. Barnen har varit delaktiga i hela processen och det är deras beslut och val som har gällt. Det tog lite tid att bestämma hur vi skulle få till en helhet i en saga då det är många barn i gruppen. Frågorna från oss vuxna var bland annat, hur kan vi få en röd tråd i sagan? Hur ska alla barnen kunna vara delaktiga i sagans form och innehåll? Vi bestämde oss att vi vuxna måste ta kommandot och visa vägen för barnen. Barnen kan inte lämnas att bestämma själva utan vi vuxna måste stå för stommen och hålla i trådarna. I filmandet har vi sett att barnen växt och stärkts. De har vågat och varit stolta över sina filmer.
37
Munkebo förskola, Juvelen På Juvelen går barn som är mellan 1 - 3 år. De har tre grupper som har egna hemvister. Två grupper har arbetat med temat medan en grupp som startade under vårterminen har arbetat med gruppens trygghet och utforskat olika material. Juvelen, Grupp Pärlans arbete med Kastanjen Av: Jessica Lindblad, Viktoria Idarsson och Erika Björk Vi har under läsåret haft ett träd som vi besökt under hela läsåret. Vi kallar trädet för vårt Juvelenträd. Det ligger inte så långt från vår förskola så det har varit många besök där barnen har kunnat bekanta sig vid omgivningen och trädet.
Vi har samlats vid trädet. Där har vi sjungit, lekt, samlat både löv och pinnar. Trädet är en kastanj så många kastanjer har det samlats och tagits med till förskolan.
På förskolan har man bearbetat upplevelserna vid trädet på olika sätt, bland annat har man byggt med klossar i projektion.
Vi samlade löv som vi skulle använda oss av på förskolan. Löven samlades bland annat i en stor bassäng som barnen kunde leka i. Löven kunde simmas i och man kunde göra lövregn. Det var ett bra sätt att bearbeta och känna in lövens egenskaper inomhus. När man är liten är det bra att kunna undersöka med hela kroppen.
38
Löven var gröna ute och de blev bruna, torra och spröda i bassängen. Detta blev ytterligare en upplevelse och reflektion.
Kastanjerna kom på hösten och då riktades intresset åt dem. Det plockades mängder. Vi tog in dem och undersökte dem på många olika sätt.
Vi filmar ofta barnens utforskande. Dessa filmer kan vi sedan använda i reflektion tillsammans med barnen. Barnen får en möjlighet att återbesöka det man gjort tidigare och vi har en möjlighet att observera hur barn tar till sig reflektionen.
Utifrån våra observationer kan vi sedan utmana barnen vidare.
39
En dag när vi kommer till vårt träd har det hänt något.
Barnen får rita av vårt Juvelenträd med blyerts. Flicka ”De har sågat av trädet.” Pojke ” Då måste jag rita grenarna som sågats av.” Pojke ”Jag ritar mannen som har sågat av trädet.”
Under läsåret har barnen fått många upplevelser och erfarenheter av trädet och naturen runt omkring. De har lekt med naturmaterial. De har fått skapa på flera olika sätt. De har målat, klistrat med naturmaterial. De har använt färg, pennor och lera. Barnen har erbjudits olika tekniker att reflektera kring bland annat foto och film. Att få vara inne i sin film med hela kroppen har gett reflektionen ytterligare en dimension i naturupplevelserna. 40
Juvelen, grupp Safirens undersökande kring saker som rullar mm. Av: Therese Bengtsson, Jenny Johansson och Jenny Andreasson I vårt tema ”Lek ur ett naturvetenskapligt perspektiv” utgick vi under undersökandeperioden från TRÄD. Vi tog in trädmaterial på olika sätt i våra miljöer. Vi hade bl. a. ett speciellt träd utanför förskolegården som vi besökte ofta. Efter en tid upptäckte vi ett genomgående intresse hos barnen. När vi gick till trädet, eller på promenad för att samla material, drogs barnen alltid till en backe som de rullade i, och till brunnarna som det rann ner vatten i. De tyckte om att stoppa ner pinnar, småstenar och annat i hål och de tyckte om rutschkanor.
I början av februari gjorde vi den här reflektionen: ”Vi har tittat tillbaka på dokumentation från vårt tema och sett ett genomgående intresse för höjdskillnader som verkar ge upphov till att rulla, kasa, släppa ner, få föremål att falla. Vi vill ta vara på detta genom att erbjuda mer material som kan utmana barnen. Använder barnen materialet som vi tror? Vilka naturvetenskapliga fenomen ägnar barnen intresse åt? Hur ska vi följa upp intresset och utmana det vidare? ( Vi har en tanke kring att vi tror att barnen kommer att använda materialet till att rulla, men att det också beror på hur vi presenterar det. Vi tänker att tyngdlagen kan vara det som triggar barnens nyfikenhet och intresse.) Så här bestämde vi oss för att utmana barnen: Vattenlek med tillgång till vattenhjul och mått att ösa med Byggrummet: rör, skivor, plankor, träkulor, stenar, kottar, kastanjer mm Hur använder barnen materialet?
41
Vi tar även ut materialet. Är det någon skillnad på hur barnen använder materialet inne och ute?
Vi utmanade barnen att hitta nya backar och de fick undersöka med hjälp av bollar, kulor, bilar och sina egna kroppar om det gick att rulla ner något. Detta undersökande fortsatte hela våren. För att följa upp intresset för vattnet i brunnarna gav vi barnen möjlighet att utforska fallande vatten med hjälp av vattenkvarnar, vatten och skopor. Detta gjorde vi både inomhus och utomhus i olika miljöer.
Vi tillverkade en vägg med kulbanor inomhus, och ett staket med kulbanor utomhus för att ytterligare stimulera barnens intresse och undersökande.
Vi fortsatte sedan med att ge barnen fler möjligheter att undersöka och uppleva fallande föremål med hjälp av bl. a. pappershelikoptrar, ballonger och fjädrar. Dessa föremål valde vi för att barnen hinner uppfatta fallandet och till och med hinner fånga föremålen när de faller. Vi tror att vattnet i sig var intressant, och att ljudet av fallande och rinnande vatten fångade barnens intresse.
42
Vi har uppfattat det som att känslan i den egna kroppen var det som fångade barnens intresse för backar, rullande och kasande, men att även syn- och hörselintryck av rullande och kasande föremål senare blev intressant. Själva handlingen att rulla iväg och sedan hämta t. ex en kula eller en boll upprepade gånger är något som barnen funnit stor glädje i.
Slottsparken förskola Projekt kring hållbar utveckling och Loikido Vi samlar skräp och hittar pant! Vi är ute i naturen och plockar sådant som någon slängt där istället för i en soptunna. Vi har med oss påsar att samla in sakerna som vi hittar. När vi kommer tillbaka till förskolan tittar vi på det som vi hittat, som vi sedan sorterar och lägger i rätt tunna.
Vi samlar allt skräp på ett lakan för att titta närmare på det. Vad är det vi hittat? Vad har det använts till? Kan man återvinna det? Vilket fack ska det ligga i?
43
Vi hittar pant När vi var ute och samlade skräp hittade vi pantburkar och flaskor. Man kan se om det är en pantburk/flaska på pantmärket. Barnen hade klart för sig att om man pantade fick man pengar. Det kunde vi kanske göra? Barnen hjälptes åt att räkna hur mycket pengar vi fick in. Det blev 14 kronor, då kunde man ju köpa 14 stycken klubbor, det blev vars en! Några dagar senare hade pedagogen varit och pantat flaskorna, (i byn där förskolan och barnen bor finns ingen möjlighet att panta). Barnen var med och räknade pengarna. Wow, 14 kronor det var mycket pengar, tyckte barnen. Man skulle kunna köpa vars en klubba!!! Några barn kom på att det ju inte var lördag, och då får man inte äta godis. Samtidigt säger något barn att vi kan spara pengarna till Loikido. Vi har en burk där vi samlar pengar till honom. Sagt och gjort barnen la vars en krona i burken. Barnen spinner vidare att vi kan lägga all pant vi hittar i burken. Och all pant som fanns hemma kunde man ta med och lägga i burken.
Pantinsamling startar en pantinsamling. Barnen tar med burkar flaskor hemifrån. De samlar in från grannar, naturen och från den egna fredagsläsken. Vi får panta flera gånger och i burken växer pengarna.
Vi och från
Barnen pratar om vad de ska göra med pengarna Det är intressant att lyssna på vad barnen tycker att vi ska göra med pengarna. Ett av barnen sa, -Vi köper badbyxor till Loikido, det är ju varmt i Kenya, så då badar man mycket. Vi började prata om vattensituationen i Kenya jämfört med Sverige. Några barn sa att då kunde han bada i havet för de kunde se på kartan att havet gränsade till Kenya. Vi kom då in på och pratade om avstånd, att på en karta kan det se nära ut men i verkligheten är avståndet långt. Barnen tyckte att vi kunde samla in pengar så att vi kunde köpa en cykel. Ett av barnen erbjöd att skänka en cykel till Loikido. Den använder jag ändå så lite så den kan han få. Det blev prat om att köpa en bil, det var för långt att cykla och då var det bättre att köpa en jeep. Den kan köra riktigt bra i sand och öken, det hade flera barn sett på tv. Barnen kom fram till att de istället kunde köpa lite vanliga kläder men inte för varma. En bil eller en cykel kunde vara svåra att skicka med brev. De kunde köpa puffar/muskler om han inte kunde simma så bra eller ett par glasögon så kunde han se bra.
44
Vi har nu fått in riktigt mycket pant Barn och föräldrar har samlat in flera påsar med flaskor och burkar som vi ska panta. Loikidos insamlingsburk börjar bli riktigt full, vi räknar pengarna. Vi har samlat in 94 kronor.
Vi beslutar vad vi ska köpa för pengarna Barnen samlas och pratar kring vad de vill köpa för pengarna och skicka till Loikido. De är väldigt sugna på att skicka mat, kakor och godis. De har ju inte så mycket mat resonerar de. Vi pratar lite kring hur de tror att maten ser ut och smakar när den kommer fram, för det tar många dagar, till och med veckor, innan paketet är framme. Barnen släpper tanken på mat, men kanske lite godis. Vi beslutar gemensamt att vi inte skickar något man kan äta utan något annat, till exempel kläder eller leksak. Barnen resonerar utifrån att det är varmt i Kenya, så det är bättre att skicka shorts och tshirt än fleece och långbyxor. Vi beslutar att köpa shorts och t-shirt. Barnen har hela tiden pratat om att köpa en bil, cykel eller jeep och vi funderar på att det ju finns leksaksbilar.
Vi pantar våra flaskor och burkar Vi tar skolbussen in till Eslöv för att hälsa på en förskola. Vi passar på att panta våra flaskor och burkar när vi är i Eslöv. På vägen hittar vi fler pantflaskor. Vi hjälps åt att panta. Vi hade pant för 159 kronor.
Vi handlar för våra insamlade pengar När vi letade efter pantmaskinen såg barnen leksaksavdelningen, här ville de köpa något. Här såg barnen många saker som de själva ville ha. Vi fick påminna om att det var Loikido som vi skulle handla till. Barnen valde ut en bil som de ville köpa. Plötsligt såg ett barn en motorcykel, den ville vissa köpa istället för bilen. Nu fick vi ett dilemma, vad skulle vi köpa? Ett av de äldre barnen kom då på att vi kunde rösta om vilken vi skulle köpa. Barnen ledde röstningen själv och det blev bilen. Då såg ett annat barn ett flygplan, snabbt sa barnet vi får rösta, bilen eller flygplanet. Det blev nu flygplanet och barnen röstade ännu en gång om vilken färg det skulle vara på flygplanet. Till sist blev det ett grönt flygplan. Vi åkte buss till centrum och gick in i en klädaffär. Här skulle vi leta efter shorts och t-shirt. Det var inte lätt att hitta men till slut hittade vi fotbollskläder, det var Barcelonakläder. Barcelona är nästa lika bra som Malmö FF berättar ett barn. Malmö FF har vunnit med 4-0 en gång! 45
Så gick det till när vårt fadderbarn i Kenya fick en gåva från barnen på Slottsparkens förskola.
Sammanfattning Efter ett läsår med temat med inriktning naturvetenskap har vi med glädje sett barn som lärt sig massor om naturen och en massa saker som hör där till. Vi har fått erfarenhet och lärt oss kring:
Träd, många barn har breddat sina begrepp kring träd. Plantering, vi har sett frön gro och växa, eller fått fundera på varför och hur det växer. Skapande genom att rita, måla och skapa med lera för att gestalta naturmaterial. Barnen har även fått skapa med naturmaterial. Djur som lever i och omkring träd. Vi har utforskat riktiga djur och fantiserat fram egna småkryp. Att samköra ute med inne genom att uppleva naturen och sedan återuppleva den inne genom olika digitala verktyg. Tekniker när det gäller att hantera olika sorters färg. Att kunna gestalta naturmaterial och djur med tecknandet har gjort att barnen fått en vana vid att kunna återskapa både från minnet och utifrån en bild. Vi har använt lera tillsammans med bilder för att inspirerar barnen till skapandet. Fri lek genom att vistas i miljöer som är uppbyggda för att inspirera barnen till att leka och vistas där det finns material som kopplas till ”naturlek”. Kretslopp och årstidsskiftningar genom att barnen uppmärksammats på och arbetat med olikheter och likheter. Naturvetenskapliga fenomen såsom friktion, fart och kraft. Och mycket, mycket mer…
46
Barnen har samarbetat mycket i deras undersökande. Många olika resonemang har förts både under aktiviteterna och i deras reflektioner. Språkligt och matematiskt har barnen utmanats på många olika sätt både inne på förskolan men även ute i naturen. Att vi tillsammans barn och vuxna sida vid sida arbetar i teman stärker barnens gemenskap. Vårt samarbete med Återvinsten finns med oss även i fortsättningen. Där hämtar vi vårt återbruksmaterial och tänker även kring naturmaterial i vårt tema kring naturen. Vår ateljérista, Susann Ström, ger oss inspiration och kunskap kring material och tekniker som vi har nytta av i vårt arbete med 100språkligheten. I början av 2016 började vi fundera på vad vi ska ha för tema till nästa läsår och alla var eniga om att detta naturvetenskapliga tema bör fortsätta ännu ett år. Vi är inte färdiga med vårt undersökande. Vi har mycket kvar att lära. Naturvetenskap och naturkunskap känns oändligt stort och att det finns en mängd infallsvinklar. Vi var eniga om att under vårt första år var det bra att ha en fast ingång såsom träd, men om vi ska fortsätta så vill vi vara friare i vår ingång. Den fria ingången beror delvis på att det är vissa grupper som känner att de kanske kommer att fortsätta där de avslutade för att på så sätt hitta vägar för att hitta barnens intresse igen och gå ännu mer i djupet. Den friare ingången kan även kännas lättare när man redan nosat på ämnet ett helt år. Våra fördjupningsämnen till nästa år handlar om att fördjupa vårt tecknande med barnen, vilka teorier kan vi hitta så att vi kan utveckla och få mer kunskap om barns tecknande? Vi vill även utveckla vårt arbete med det transdisciplinära lärandet, det vill säga att försöka låta våra ämnen smittas av varandra. Vi vill också fortsätta med att utveckla våra miljöer och vårt arbete med hur vi arbetar tillsammans med barnen kring reflektion och den dokumentation som presenteras för barnen. Vi vill att vårt arbete ska vara synligt för barnen så att dokumentationer blir till levande verktyg och leder till en spridning av intresse i barngruppen. Temat ska andas och ägas av barnen! Ingela Lysmo/pedagogista
47
Barn och Utbildning Adress: Eslövs kommun, 241 80 Eslöv Besöksadress: Gröna torg 2 Telefon: 0413-620 00 (vxl) E-post:
[email protected] Webb: www.eslov.se
48