Värmlands Museum VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007
Värmlands Museum Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054 - 14 31 00 E-post:
[email protected] www.varmlandsmuseum.se
Verksamhetsberättelse 2007 VÄRMLANDS MUSEUM
Innehåll Förord
5
Övergripande satsningar
6
Besöksstatistik
7
Museet bevarar och
8
dokumenterar kulturarvet
Kunskap och upplevelser för alla sinnen
10
Konstverksamheten
13
Bebyggelse, kyrkor, fornlämningar
16
och kulturlandskap Ett museum för hela Värmland
19
Dyvelstens flottningsmuseum
19
Borgvik Byggnadsvård
20
Långbans gruvby
20
Torsby Finnkulturcentrum
21
von Echstedtska gården
22
Tekniska enheten
23
Kanslienheten
24
Styrelse 2006
25
Personal och organisation 2006
26
Ekonomisk berättelse 2006
28
Folkets kärlek vår belöning Karl XIV Johan hade valspråket ”Folkets kärlek min belöning”. Den gamle kondomkungen Nils Adamsson lär ha haft samma valspråk. Värmlands Museum kan nu ställa sig i kön, efter att Karlstads kommun i maj presenterat sin senaste Kultur- och fritidsvaneundersökning baserad på 2 980 enkätsvar. 61 % av invånarna uppger sig ha besökt Värmlands Museum minst en gång under den senaste 12månadersperioden! Till Karlstadmuseets utställningar, föredrag, restaurang, konferens och butik räknades 227 233 besökare in under året. Detta är fler besökare än exempelvis Nordiska museet, Etnografiska museet och Historiska museet har haft. Ändå var det en nedgång från föregående år, men de viktiga parametrarna utställningsbesökare och andelen unga besökare var i tillväxt. En annan som förklarade Värmlands Museum sin kärlek var krönikören Marcus Grahn i Värmlands Folkblad. Scenen är Stockholms Central och den 11 maj skrev han: ”Den ena tipsar om Värmlands Museum, den andra himlar blicken och svarar: - Du, säg så här: jag hatar att gå på museum. Att gå på Värmlands museum, det vore ju liksom höjden. Och det är här jag går sönder. Jag vill hoppa på honom, hänga mig på hans rygg, vira hans caffè latte-scarf runt halsen och fråga vad han tror, egentligen. Svara, svara, svara. Vet du vad du pratar om? Vad skulle hindra Värmlands Museum från att vara så piggt, så snyggt, så smart som det är? Kan du svara? Kan du andas? Ger du dig?” Den goda responsen är ett resultat av en omfattande verksamhet med mer än 250 offentliga arrangemang som givit minst 450 inslag i press, radio och TV. Verksamheten har dels varit av traditionell art, dels provat nya utvecklingsvägar. Bland det nya märks teknikklubben LUSTEN, ett litet science center som byggdes upp i nära samarbete med näringslivet och öppnades den 25 februari. Efterfrågan på denna verksamhet överträffade de största förväntningar men resulterade också i stort slitage. I skolprogrammet En fängslande historia, som ägde rum på det gamla fängelset, undervisades eleverna i synen på brott och straff. Museets arkeologer har undervisat poliser i den arkeologiska undersökningsmetodiken – kunskaper som polisen kan överföra till sina brottsplatsundersökningar. Den retrospektiva utställningen över Dick Bengtssons konstnärskap gav ett tiotal helsidor press, radio och TV-bevakning mest p.g.a. att museichefen dragit in ett affischförslag, där ett framträdande hakkors var ett av formelementen. Samarbetet inom nätverket Museer i Värmland har förstärkts med gemensam museikarta och informationsträffar. Verksamheten på museets fem filialer har varit framgångsrik, utom beträffande Borgvik Byggnadsvård som åter noterat lägre besöksfrekvens. Problemet har diskuterats med en grupp ur Grums kommunstyrelse och enighet har nåtts om att hitta en mer centralt belägen plats i Borgvik för museets sommarverksamhet. På Torsby Finnkulturcentrum har basutställningen från 1997 genomgått en uppfräschning samt fått tillägg anpassade för barn. Museistyrelsen vill framföra ett tack till alla som gjort museiarbetet lättare – huvudmän, andra förtroendevalda, anslagsgivare, besökare med flera. Verksamheten hade inte varit möjlig utan en engagerad och skicklig personal. Tack för er insats!
Tomas Jönsson, länsmuseichef
Övergripande satsningar TEKNIKKLUBBEN LUSTEN
Med stort ekonomiskt stöd från det värmländska näringslivet – mest från Paper Province-företagen – öppnades museets science center den 25 februari och blev omedelbart en stor publik framgång bland museets yngre besökare. MUSEER I VÄRMLAND
Genom ett utvecklingsbidrag från Statens kulturråd förstärktes samarbetet inom nätverket Museer i Värmland, där 46 museer i länet med regelbundet öppethållande åtminstone sommartid samverkar. En gemensam karta har givits ut, och två träffar har hållits i Karlstad (information om upphovsrätt, säkerhet m m) och på Utmarksmuseet i Ransby (erfarenheter från sommaren, museipedagogik m m). ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR
Översynen under 2006 resulterade i att en särskild Enhet för publik verksamhet bildades och en personalhandläggare anställdes. Ledningsgruppen utökades med platscheferna i Torsby och Långban. De interna informationsvägarna förstärktes och vissa rutiner ändrades. ÖVERSYN AV MUSEETS STADGAR
Stiftelsen Värmlands Museum bildades 1980 och dess stadgar kan inte alltid följas p.g.a. ändrade yttre förhållanden som att länsmuseifastigheten sålts till LandstingsService och att samarbetspartnern Föreningen Alsters herrgård lagts ner. Landstingets jurister Sören Jansson och Stefan Larsson har tillsammans med länsmuseichefen tagit fram ett förslag till nya stadgar. KVALITETSPLAN
Med utgångspunkt från museilagarna i Danmark och Finland antog styrelsen i juni ett antal kvalitetskriterier som museet ska uppfylla senast 2008: ICOM:s museietiska regler ska följas, lönekostnaden får inte överstiga 65 % av kostnaderna, öppethållande under minst 300 dagar per år, gratis tillträde för alla under 20 år, 1 % av lönesumman till fortbildning, aktiv insamlingspolitik, offentliga register, information på ytterligare ett språk utöver svenska m m.
Marknadsföringen 2007 Museet har under året rekryterat en ny kommunikatör. Under 2007 omnämndes Värmlands Museum minst 450 gånger i press, radio och TV. Publiksuccéer som Kulturnatten, Världens fest, Alfons har landat! och teknikklubben LUSTEN har visat att museet nått prioriterade grupper som barn och unga och människor med utländsk bakgrund. En mindre publikundersökning har gjorts på Mitt i City i Karlstad för att fånga en annan, inte så given kundgrupp. Museet fortsätter att dela ut gratis årskort till alla nya studenter på Karlstads universitet och till alla nyinflyttade Karlstads- och Forshagabor. En planskiss över museet har tagits fram på svenska och engelska – under 2008 kommer denna att översättas till ytterligare cirka åtta språk. Museet har satsat extra på att utveckla hemsidan och ständigt hålla den uppdaterad.
Tomas Jönsson, länsmuseichef
Besöksstatistik Värmlands Museums besökssiffror är fortsatt mycket höga och under året besöktes museet i Karlstad av 227 233 personer och filialerna av cirka 19 495 personer. Detta ger en total besökssiffra för hela Värmlands Museum på knappt 250 000 besökare. Som jämförelse kan nämnas, att hela Värmlands folkmängd i september 2007 var 273 758.
2005
2006
2007
Värmlands Museum, Karlstad 236 888 248 759 227 233 varav till utställningarna 69 626 57 140 60 772 Borgviks Byggnadsvård
950
1 250
659
Dyvelstens flottningsmuseum 2 050 3 400 2 400 Långbans gruvby varav till utställningarna
6 000 6 000 6 000 1 700 2 243 3 250
von Echstedtska gården
6 000
6 440 5 500
Torsby Finnkulturcentrum
6 835
7 388
7 686
Museet bevarar och dokumenterar kulturarvet Värmlands Museum är en del av det värmländska samhällets kollektiva minne. Museet samlar kontinuerligt in, vårdar och bevarar föremål och andra vittnesbörd om människors kultur och miljö. Föremålen, fotografierna, arkivalierna och musikinspelningarna hålls registrerade. Uppgifterna görs tillgängliga för allmänheten i utställningar, programverksamhet, publikationer med mera och med hänsyn tagen till upphovsrättsorganisationer och PUL (personuppgiftslagen). Enskilda kan ta del av materialet via databaser, arkiv och genom förfrågningar. Museet har ett referensbibliotek öppet för allmänheten. SAMLINGARNAS TILLVÄXT OCH VÅRD
Under året har cirka 350 föremål förvärvats till museet, biblioteket har utökats med 167 böcker och arkivet har växt med cirka tre hyllmeter. Basutställningarnas föremål får kontinuerlig tillsyn av konservator. Föremålen, negativen, fotografierna, arkivalierna och musikinspelningarna förvaras i ändamålsenliga lokaler på museet respektive i Ulvsbymagasinet norr om Karlstad, där de får kontinuerlig tillsyn och vård. Cirka 325 personer har under året besökt något av museets magasin och arkiv. FÖREMÅLSSAMLINGEN BLIR TILLGÄNGLIG PÅ INTERNET
Genom det arbetsmarknadspolitiska projektet Access finns cirka en tredjedel av museets arkeologiska och kulturhistoriska föremål helt digitaliserade och fotograferade i en databas som kan läggas ut på Internet. Ytterligare cirka 18 000 föremål finns i en ren textdatabas som även den kan läggas ut. Underlag och information till ett användarvänligt gränssnitt har tagits fram. ABM
Arbetet med den institutionsöverskridande kulturarvsportalen har under första delen av året gått vidare genom Accessprojektet, men står vid årsskiftet under utvärdering. Värmlands Museum, Länsbiblioteket i Värmland och Värmlandsarkiv har under året haft möten då gemensamma frågor diskuterats. MUSIKARKIVET I DIGITAL FORM
Museets musikarkiv är i sin analoga form tämligen svårtillgängligt. Med hjälp av två musikhögskolestuderande genomfördes ett digitaliseringsprojekt under sommaren 2007. Cirka 200 rullband kopierades till digitalt medium, spårmarkerades och strukturerades. Projektet ska ses som ett test för att ta reda på vilka hinder och svårigheter som finns för ett mer omfattande kopieringsarbete. Resultatet blev dels ett mycket användarvänligt material och dels även kunskaper och erfarenheter som pekar på nyttan av samarbete med andra intressenter kring ett eventuellt fortsatt digitaliseringsprojekt. DOKUMENTHANTERINGSPLAN
Museets verksamhet genererar varje år en mängd dokument, dels rent arbetsmaterial och dels handlingar som ska sparas och arkiveras. För att få bra rutiner för vad som ska sparas har en dokumenthanteringsplan upprättats under året i samarbete med en arkivarie på Värmlandsarkiv. Dokumenthanteringsplanen tar upp varje enhet för sig inklusive styrelsen och museiledningen och beskriver vilken typ av handlingar som ska sparas, var de ska förvaras och hur länge de ska sparas. Denna plan ska uppdateras varje år för att vara så aktuell och användbar som möjligt. VAR BLEV DU AV LJUVA 60-TAL?
Museet genomförde den 29 september en insamlingsdag helt vigd åt 1960-talet. Artiklar i NWT och VF samt en egen marknadsföringsinsats lockade en stadig ström av besökare till Värmlands Museum. En del kom bärande på kassar och väskor med föremål som de ville skänka till museet, andra kom med erbjudande om att låna ut 1960-talsprylar till den planerade utställningen sommaren 2008. Väl
inne på museet bjöds besökarna på musik från 60-talet och maträtter och kaffebröd i årtiondets anda fanns i museikaféet. Besökarna togs om hand av tidsenligt klädd museipersonal som även visade upp hur museet arbetar med insamlade föremål: registrering, märkning och digitalisering. UTAN SPANING INGEN ANING – BERÄTTELSER OM VÅLBERG
Under 2007 arbetade flera klasser vid Vålbergsskolan vidare med dokumentationsprojektet för unga i Vålberg/ Älvenäs som inleddes under 2006. De mindre barnen fick till exempel skriva om sig själva och sin skolväg, men även intervjua personer i Vålberg som betydde något för dem. Ett samarbete med Film i Värmland ledde till att de äldre eleverna fick göra korta dokumentärfilmer om Vålberg. Resultatet blev sju filmer som hade premiär på Värmlands Museum under Kulturnatten i september. En hemsida, kopplad till skolans egen, har producerats och där har allt material från projektet lagts ut. Projektet presenterades även för politiker, press och företagare i Vålberg under en eftermiddag i november på Vålbergsskolan. IKEA KOM TILL KARLSTAD
Den 29 augusti invigdes IKEA i Karlstad. IKEA:s etablering målades upp som en milstolpe i regionens utveckling. Många karlstadsbor och andra värmlänningar uttryckte stora förväntningar på etableringens betydelse både för kommunen och för regionen, men även för deras privata intressen. Museet genomförde därför en kort men intensiv dokumentation av invigningsdagen. Museets tjänstemän intervjuade kunder och anställda om köpvanor och attityder till stormarknader. KULTUR I VÅRDEN
Under året har museet besökt samtliga äldreboenden i Karlstads kommun, flera av dem mer än en gång. Sammanlagt har cirka 500 personer deltagit i aktiviteterna. Museets tjänstemän har för de äldre visat dels ett axplock ur museets föremålssamlingar, dels nya och gamla fotografier från Karlstad med omnejd. Mötena har resulterat i engagerade samtal och museet har fått mycket ny kunskap om framför allt sina äldre fotografier. Aktiviteterna har varit så uppskattade, att Karlstads kommuns aktivitetssamordnare efter dessa besök har beställt tio pärmar med fotografier till kommunens äldreboenden. BRUDAR I MAGASINET
Under ovanstående tema genomfördes tre fullsatta programkvällar i museets textilmagasin. Som ett svar på den aktuella bröllopstrenden bland unga plockades brud- och brudgumskläder med tillbehör fram till beskådan. Besökarna fick höra om bröllopstraditioner genom historien fram till våra dagar, traditioner som berättar mycket om det samhälle de uppkommer och frodas i. ORRHOLMSLÅDAN
Museet har medverkat med innehåll i den tidskapsel som kommer att muras in i väggen i Orrholmsgaraget. Sju föremål samt en enkel och kortfattad berättelse om varför just dessa föremål får representera livet i Karlstad 2007 överlämnades i slutet av året till Torbjörn Eriksson, projektledare för Orrholmsgaragets kulturprojekt. DRÄKTRÅDET
Museet har varit representerat i dräktrådet i Värmland. Det är ett råd där flera organisationer bland annat Värmländska ungdomsringen, Värmlands hembygdsförbund och länshemslöjdsföreningen arbetar med frågor om länets traditionella dräktskick.
Susanne Olsson, enheten för kulturhistoria
10
Kunskap och upplevelser för alla sinnen Museets uppdrag är att förmedla kunskap och upplevelser för alla sinnen om konst, historia och kulturarv. Syftet med verksamheten är folkbildning. Det pedagogiska arbetet omfattar alla de redskap och strategier som museet använder vid kunskapsförmedling och i dialog med allmänheten. Utställningen, föredraget, visningen, lektionen, trycksaken och hemsidan är de vanligaste uttrycksmedlen. Det pedagogiska arbetet bedrivs i samarbete med filialerna. Besöksmottagandet är välkomnande och besökarna erbjuds en välsorterad och intresseväckande museibutik. Museet är en välbesökt mötesplats. Basutställningar Grunden för museets utställningsverksamhet är de tio basutställningarna. Dessa med samlingsnamnet Möte med Värmland bildar tillsammans berättelsen om Värmlands historia och konst. Följande basutställningar har visats under året: Jag Herulen - en värmländsk historia, Stadsliv-KARLSTAD, Forntida tankar, Klädloftet, Skogen - Fattigmans tröja, Rökstugans folk, KAFFE och Samtidigt 1700-2000-tal. I februari öppnade Värmlands Museum en för museet helt ny verksamhet, ett science center under namnet Teknikklubben LUSTEN. Utställningen och experimentverkstaden har till syfte att locka fram ett teknikintresse hos barn och ungdomar. På 350 m² inryms experiment på olika tema: papperstillverkning, rörelse, energi samt ett mörkt rum med experimentstationer om laser, plasma och ultraviolett ljus. Verksamheten har varit mycket uppskattad och besöktes under det första året av över 10 000 barn, 150 grupper har fått tekniklektioner och en särskild klubbverksamhet har nu nästan 500 medlemmar. Teknikklubben LUSTEN bedrivs i projektform och fick stort stöd av näringslivet i uppbyggnadsfasen. Verksamheten är personalkrävande och sysselsätter en museipedagog för lektionsarbetet och därutöver en assistent på halvtid, hela museets personal är schemalagd för jourarbete under helger och under sommaren ingick fyra ungdomar i bemanningen.
Tillfälliga utställningar Museet har haft 20 tillfälliga utställningar med mycket varierande innehåll för att attrahera olika målgrupper – allt ifrån konstutställningen med Dick Bengtssons förbryllande målningar till småbarnens leklandskap i utställningen Alfons har landat! I den egenproducerade Helvetet – en djävulsk berättelse lades stor kraft på ett genomarbetat pedagogiskt program för skolan och marknadsföringen, varför utställningen fick extra lång visningsperiod. RÖTTER
9 december 2006 - 21 januari 2007, Stora hallen Sanna Sjöswärd föddes 1973 i Iran och adopterades av svenska föräldrar. I vuxen ålder började hon söka sina rötter och reste tillbaka till Iran. Fotoutställningen Rötter skildrade hennes resa och den glädje och frustration som hon kände i mötet med sin andra kultur. HELGE FRENDER
3 december 2006 - 11 februari 2007, Västra galleriet Helge Frender skulle ha fyllt hundra år 2006. Den blå färgen var karaktäristisk för honom – Värmlands ”blåmålare” - men eftersom han var kolorist använde han alla palettens färger. FÖRNUFT OCH KÄNSLA
11
3 december 2006 - 22 april 2007, Östra galleriet Utställningen var 1.e intendent Barbro Järlidens avskedsutställning efter 35 års anställning. Konstbasutställningen kompletterades med tidstypiska kulturhistoriska föremål. HELVETET - EN DJÄVULSK BERÄTTELSE
18 februari - 26 augusti, Stora hallen Den mörka delen av vårt liv och medvetande fångades upp och allmogens, kyrkans och konstens helvetesskildringar uppmärksammades tillsammans med filmerna, musiken och dataspelen. ARBETSLIVET - DÖDSKUL ELLER LIVSFARLIGT
18 februari - 17 april Utställningen Arbetsliv tog upp frågor kring varför vi arbetar, mångfaldens fördelar, livspusslet, maktfrågor, arbetsglädje, stress och systematiskt arbetsmiljöarbete. HANS M KARLSSON
18 februari - 23 augusti,Västra galleriet Hans M Karlssons fotosvit Tattoo. THRON ULLBERG
18 februari - 23 augusti,Västra galleriet Thron Ullbergs utställning Element bestående av eld- och jordbilder starkt förknippade med födsel samt död. PÅSKBREV
4 april - 15 april, Sinnet En årligen återkommande utställning där Värmlands Museum i samarbete med NWT ställer ut barn- och ungdomars påskbrev. DICK BENGTSSON
5 maj - 19 augusti, Östra galleriet I Moderna Museets vandringsutställning Dick Bengtsson (1936 – 89) visades verk ur ett förbryllande konstnärskap. Utställningen resulterade i en pressdebatt om hakkors på affischer, sedan museichefen dragit in en sådan affisch. ALFONS HAR LANDAT!
2 september - 21 oktober,Västra galleriet I vandringsutställningen Alfons har landat! kunde barn uppleva Alfons koja, den egenhändigt snickrade helikoptern och labyrinten. TRE PERIODER – FBK 75 ÅR
21 september - 11 november, Stora hallen En jubileumsutställning producerad i ett samarbete mellan Färjestads BK och Värmlands Museum. 75 års idrott med stark betoning på ishockey visades. OLLE ZETTERQUIST – 80 ÅR RETROSPEKTIVT
4 november 2007 - 6 januari 2008,Västra galleriet, prinsens rum och grafikgången Olle Zetterquist (f. 1927) visade upp ett konstnärskap som gått från ett abstrakt organiskt landskapsmåleri till ett mer naturalistiskt uttryck. JULEN ÄR HÄR
25 november 2007 - 13 januari 2008, Stora hallen Julbord, julbak, adventskalendrar, lucia, Jenny Nyström, tomteverkstad, pyssel och klappar. Här fick besökarna frossa i föremål och pynt från förr och nu - och samtidigt lära sig mer om hur vi firat jul genom tiderna. HELVETET – INTRYCK, AVTRYCK, UTTRYCK
23 maj - 20 juni, Cyrillushusets foajé I samarbete mellan Värmlands Museum, maskmakare Torbjörn Alström och Film i Värmland fick unga möjlighet att estetiskt arbeta med utställningen Helvetet och själva presentera sina arbeten i en utställning. KARLSTAD I TIDEN – FRÅN BRANDEN TILL BLUE MOON
23 maj - 6 juni, Sinnet TIME3-utbildningen på Älvkullegymnasiet och Värmlands Museum presenterade en helt ny syn på Karlstads historia. Genom modern teknik fick besökarna vandra runt i en 3D-simulation av Karlstads domkyrka m m. 700 elever såg utställningen på sju dagar. INGEMAR LÖÖF
25 juni - 16 september, Cyrillusfoajén Minnesutställning över konstnären Ingemar Lööf (1929 – 2007). BERTIL LUDVIGSSON – 50 ÅR BAKOM KAMERAN
2 oktober - 5 december, Museikaféet Förre museifotograf Bertil Ludvigsson firade 50-årsjubileum som fotograf. I den här utställningen visade han bilder från de senaste årens arbete. KERSTIN WESSBERG OCH TORGER BERSTAD
13 oktober - 28 oktober, Cyrillusfoajén I samband med den nystartade Konstrundan i Karlstad presenterades konstnärerna Kerstin Wessberg och Torger Berstad, båda medlemmar i Värmlands konstnärsförbund. UTOMHUS
Hela 2007, Orrleken i Karlstad En fotoutställning om parkleken Orrleken, som invigdes 1968 på Orrholmen i Karlstad. KLIMAT, EKONOMI OCH POLITIK
Våren 2007 i Kristinehamn, Storfors och Karlstad En vandringsutställning från Naturhistoriska museet och Riksutställningar om ett angeläget ämne. Genom Värmlands Museum visades den i tre kommuner.
13
ALL VÄRLDENS HÄRLIGHET
Våren och sommaren 2007 i Hammarö och Långbans Gruvby Vandringsutställning producerad 2005 i samarbete mellan Värmlands Museum och Film i Värmland. KVINNOLIV I VÄRMLAND
6 mars - 11 mars på Värmlands Museum, därefter vandringsutställning I utställningen berättas om nio kvinnoliv från 1800-talets mitt och fram till idag. Den har producerats i samarbete mellan Värmlands Museum, ABF, LO och Svenska vänsterkvinnor.
Programverksamhet Programverksamheten bestod 2007 av över 250 offentliga arrangemang. Totalt lockade utställningarna och programverksamheten tillsammans 60 772 besökare. En del program drevs i egen regi, men flertalet anordnades tillsammans med en eller flera andra aktörer. Målsättningen med verksamheten är att nå många olika målgrupper och spegla mångfalden i konst, historia och kulturarv. Bland programmen kan nämnas: • Teknikklubben LUSTEN – Pedagogiskt ledd verksamhet varje helg och onsdagskväll • Programserien De sju dödssynderna • Himmelska barnlördagar • Programserien Bebisar på museet • Programserien Kultursoppa • Programserien Studio-S med fördjupningar i Värmlands historia • Programserien Konstvetarnas favoriter i samarbete med Konstvetenskapliga föreningen Till årets största arrangemang räknar museet Världens fest, Modersmålets dag, Våryran, Kulturnatten, Kulturhusens dag, Stora Alfonsdagen, Thaifestival, Värmländsk Bokmässa, Rättvisedagen, Julmarknad och givetvis vernissagedagarna. Totalt lockade dessa arrangemang över 14 500 besökare. Pedagogisk verksamhet Värmlands Museum har fri entré för alla under 20 år. Klasser och grupper kan boka olika visningar, lektioner, skapande verksamhet och program. 2007 besöktes museets pedagogiska verksamhet av drygt 20 000 barn och ungdomar. Den pedagogiska verksamheten har dessutom bestått av informationer, skollovsaktiviteter, delaktighet i mässarrangemang och projektstyrd verksamhet. Totalt har den pedagogiska verksamheten mött 557 grupper (barn och vuxna). Huvuddelen av dessa möten har skett på Värmlands Museum och varit kopplat till ett utställningsbesök. En bidragande faktor till denna positiva besöksstatistik (högre än någonsin) kan vi se i teknikklubben LUSTEN. Med i siffran räknas också de framgångsrika pedagogiska projekten En fängslande historia, Utgrävarna och bland annat en aktiv konstbildningsverksamheten som skett utanför museets väggar. EN FÄNGSLANDE HISTORIA
Projektet genomfördes under två veckor i november i samarbete med hotell Bilan. Här fick högstadieoch gymnasielever lära sig mer om Brott och straff och kriminalvårdens historia med fokus på det gamla cellfängelset i Karlstad. Totalt besökte 36 klasser fängelsemuseet.
14
UTGRÄVARNA
Projektet ägde rum i Nykroppa, Filipstads kommun. I samarbete med museets arkeologer genomfördes pedagogisk verksamhet runt en medeltida hyttlämning. Trots utgrävningens perifera läge besöktes platsen av 25 skolklasser. HISTORIA I GYMNASIET
Under 2007 startade också pilotprojektet Historia i gymnasiet. Ett historieprojekt med syfte att få gymnasielever att använda museets olika källmaterial i sina projektarbeten. Fyra gymnasier har under året skickat sina elever till museets historiepedagog för detta samarbete. För att få verksamheten känd arbetar museets pedagoger med lärar- och museiombudsträffar på kvällstid. Museet har i dagsläget ca 200 museiombud. Arbetet är framgångsrikt, men hämmas av den nedlagda kulturbussningen, d v s systemet med fria bussresor för skolklasser från hela länet till museet. Antalet besökande grupper från Karlstad med omnejd har ökat starkt på bekostnad av de mera långväga besökarna. Museireception, butik och museivärdskap Receptionen och museibutiken har under året haft en omslutning enligt budget. Genom en aktiv lagerutförsäljning, hög kostnadsmedvetenhet och andra riktade aktiviteter har dock vinsten blivit större än förväntat. Utbudet i butiken varieras medvetet efter årstiderna och kopplas alltid mot museets olika utställningar och större programsatsningar. Genom museets webbplats erbjuds kunder att shoppa online. På webbplatsen finns sedan sommaren även en särskild sida med bokförsäljningserbjudanden. Museivärdskapet har under året bland annat inneburit ett särskilt säkerhetsarbete runt den värdefulla utställningen med Dick Bengtssons konst.
Maria Linder, chef enheten för publik verksamhet
15
Konstverksamheten Det bildkonstnärliga skapandet ger kunskap, upplevelser och insikter om människan, tiden, värderingar och tankesystem i ett lokalt, regionalt, nationellt och internationellt perspektiv.Verksamheten ska – med Värmlands Museums och andra samlingar samt inlån som grund – arbeta med folkbildning i enlighet med museets övergripande verksamhetsmål. Medlen är permanent visning av konst i Cyrillushuset, tillfälliga utställningar och konstprojekt samt konstbildningsverksamhet erbjuden till barn, ungdom och vuxna. Museets roll är dels att stå för en kontinuitet med en konstsamling som täcker 300 års utveckling, dels att uppmärksamma en ofta utmanande avantgarde-konst. Genom samlingarnas vård och utökning jämte dokumentation av konstnärer och konstliv i regionen, fullföljs ett långsiktigt dokumentationsansvar. Konserveringsverksamhet och rådgivning inom konstområdet utförs. UTSTÄLLNINGSVERKSAMHET
Museet har haft nio konstutställningar under året, alltifrån minnesutställningar och presentationer av nya konstnärskap till retrospektiva exposéer. Utställningarna har redan presenterats i kapitlet Kunskap och upplevelser för alla sinnen. DIGITALISERING AV KONSTSAMLINGEN
Genom en Access-tjänst har arbetet med att digitalisera museets konstsamlingar fortgått med fotografering av verken, bildbehandling samt katalogisering. Syftet är att lägga ut samtliga verk på nätet. KONSTINKÖP UNDER 2007
Med medel ur Marja och Rune Wiréns fond gjordes flera konstinköp under året. Bland de inköpta verken kan nämnas målningen Anamorfos med pyramidspegel och de grafiska bladen Pyramiden och Lådan av Hans Hamngren, textilen Jacka av den norske designern Gunnar Fon samt målningen Tallar av Björn Ahlgrensson. Samtida värmländskt konsthantverk har inköpts av keramikern Anders Fredholm och skinn/textildesignern Helena Bengtsson. Fotografierna Träd av Hans M Karlsson och Jord av Thron Ullberg har köpts in. KONSERVERINGSVERKSAMHETEN
Museets konservator har under året haft flera externa uppdrag som gjort det nödvändigt att tillfälligt projektanställa personal. Uppdragsgivare är bl.a. Svenska kyrkan, Statens fastighetsverk och privatpersoner. Arbetet med Alsters kyrka har slutförts och Hammarö kyrkas restaurering har påbörjats under 2007. Förutom underhåll på museets konstsamling så har genomgång och vård av biskopsgårdens konstsamling genomförts. KONSTKONSULENTENS ARBETE
Konstkonsulenten har under året arbetat med skolorna och haft ett lärarinriktat perspektiv. Vad är konst, skapande? Hur kan man använda detta i lärprocesser? Fokus har varit på den samtida konsten. Under året har projekt i olika omfattning genomförts i sju av länets sexton kommuner. Konstkonsulenten har initierat ett nätverk för länets bildlärare. Under 2007 arrangerades två nätverksträffar och en studiedag. Konsulenten har också gjort en enkätundersökning riktad till kommunernas kultur- och fritidssektorer. Undersökningen syftade till att skapa en bild av hur möjligheterna för barn och unga att delta i bildskapande verksamhet ser ut i olika kommuner.
16
Bebyggelse, kyrkor, fornlämningar och kulturlandskap I Värmlands kulturmiljöer finns ett källmaterial, som aldrig går att återskapa om vi förstör det. Med kunskaper från kulturmiljön och om det förgångna kan vi blicka framåt och välja väg in i framtiden. Framtidsfrågorna idag handlar om mångfald, delaktighet och hållbarhet. Uppdraget är att så många som möjligt bland dagens människor ska ges möjlighet att se sig själva och sitt samhälle i ljuset av kultur och historia. Länsmuseets arbets- och kunskapsfält är vittomfattande och innehåller bland annat rådgivning, kunskapsuppbyggnad och förmedling kring bebyggelse, kyrkor, fornminnen och kulturlandskap.
Kunskapsuppbyggnad och kunskapsförmedling
I Värmlands Museums verksamhet ingår rådgivning till privatpersoner, kommuner och myndigheter, kunskapsinsamling och förmedling. En del av länsmuseets verksamhet är också att arbeta med särskilda insatser i form av uppdrag. På den arkeologiska uppdragssidan har tolv kommuner berörts av olika uppdrag, alltifrån kulturmiljöutredningar i Torsby till särskilda arkeologiska undersökningar i Säffle. Bland annat utfördes en större undersökning på gården Berg i Millesvik på Värmlandsnäs. Undersökningen berörde en grav i form av stensättning och ett kulthus från övergången mellan brons- och järnålder. Stensättningen visade sig innehålla sex skeppssättningar, vilka utgjort begravningsplatser för ett flertal individer. Det intilliggande kulthuset innehöll bland annat malstenar, keramik och deglar för bronsgjutning. Under året har länsmuseets byggnadsantikvarier fungerat som antikvariska kontrollanter vid ett 30-tal byggnadsvårdsprojekt. Till de mer omfattande hör renoveringsarbeten på Sölje, Uddeholm och Höglunda herrgårdar, liksom arbetet med utvecklingen av kulturreservatet Krigsflygfält 16, Brattforsheden. Antikvarierna har också fungerat som rådgivare och kontrollanter i ett flertal kyrkoärenden, bland annat i Hammarö, Ekshärad och Alster. En alltid lika viktig uppgift är arbetet med Föreningen Värmländska Industriminnen. Föreningen har under året förvaltat sju industriminnen i östra Värmland och det har hållits två styrelsemöten samt en årsstämma. Därtill har ett antal vård- och underhållsarbeten utförts, bland annat uppröjning av sly i ett igenvuxet område vid Gubbortslaven i Nordmark. I före detta disponentbostaden i Långban har en bergvärmeanläggning installerats och ersatt tidigare eluppvärmning. Historia och framtid - Bergslagen
I ett stort kulturturistiskt samverkansprojekt för utveckling ska fem län och tjugosex kommuner gemensamt arbeta med att framhäva Bergslagen som en sammanhängande kulturhistorisk region. Idén är att tretton bergslagshistoriska centra ska utgöra bas för regionalt utvecklingsarbete, där Värmlands Museums filial Långbans Gruvby blir ett centrum. Museet har varit representerat i arbetet med att ta fram en utvecklingsplan för Långbans Gruvby samt deltagit i de träffar som arrangerats i syfte att öka samarbetet mellan olika museer och besöksobjekt runtom i Bergslagen. Utgrävarna – Åskagen i Filipstad
Som en del i det arkeologiska projektet Utgrävarna undersöktes under en vecka i september ett
17
hyttområde vid Åskagen i Filipstads kommun. Under fältveckan hade museets arkeologer och pedagoger besök av omkring 300 inbjudna ungdomar och lärare. Dessutom besöktes utgrävningsplatsen av cirka 100 personer i samband med olika visningar. Förutom att barn fick delta praktiskt vid utgrävningen resulterade undersökningen i flera nypåträffade lämningar inom hyttområdet och en fördjupad förståelse för hyttmiljön. Utställning i Tingshuset, Karlstad
Under året producerade Värmlands Museum i samarbete med NCC och fastighetsägarna en mindre utställning i Tingshuset, Karlstad. Utställningen berättar om kvarterets historia och dess människor. Utställningen baseras på resultaten från den arkeologiska undersökningen som ägde rum i kvarteret 2005. Samarbete med Polisen i Värmland
Under 2007 drev Värmlands Museum och kriminaltekniska avdelningen vid Polisen i Värmland ett samarbetsprojekt gällande arkeologisk dokumentation och metodarbete vid undersökningar av olika typer av platser. Under två dagar utbildades två kriminaltekniker av arkeologer vid en arkeologisk undersökning i Värmland. Folder om kulturmiljö och konservering
Under 2007 producerade museet en folder som visar vad Enheten för kulturmiljö och konserveringsverksamheten kan erbjuda för tjänster inom kulturturism- och kulturmiljösektorn. Rapport om panoramatapeter
I Värmland finns fyra franska panoramatapeter, vilka redan då de sattes upp vid mitten av 1800-talet var mycket exklusiva. Idag är panoramatapeter förhållandevis sällsynta - endast ett hundratal finns i Sverige. I rapporten Panoramatapeter i Värmland, författad av Stefan Bergendahl och utgiven av länsmuseet studeras särskilt den unika tapeten på gården Höje i Alsters socken. Med utgångspunkt i denna tapet får man en inblick i panoramatapeternas bakgrund, motivvärld och tillverkningsprocess, men också en guide till övriga panoramatapeter i Värmland. Digitalisering av det äldre bebyggelseregistret
Inom ramen för regeringens Access-projekt har en byggnadsantikvarie varit anställd för att arbeta med tillgängliggörandet av äldre bebyggelseinventeringar. Under 2007 slutfördes digitaliseringen av en Finnskogsinventering i Torsby kommun som museet genomförde 1999. Under året genomfördes även digitaliseringsarbete avseende riksintresseområdet Kårebolsätern i Torsby kommun. Ett omfattande material bestående av inventeringsblanketter, foton, gårds- och byggnadsinformation samt GIS-data är numera tillgängligt och sökbart i Riksantikvarieämbetets nationella bebyggelseregister på Internet. Informationen är användbar för dem som arbetar med handläggning av ärenden inom kulturmiljövård, det vill säga kommuner, myndigheter, kyrkoförsamlingar, länsmuseer men även av en intresserad allmänhet. Värmländska byggnadsminnen
I Värmland finns 66 byggnadsmiljöer som efter beslut av länsstyrelsen är skyddade som så kallade byggnadsminnen - det starkaste bevarandeskydd en bebyggelse kan ha. Länsstyrelsen arbetar speciellt
18
med att informera om dessa kulturmiljöer och planerar därför utgivning av en ny bok. Inför denna utgivning har museets byggnadsantikvarier på länsstyrelsens uppdrag författat byggnadsbeskrivningar till samtliga byggnadsminnen. Skogens lämningar
Mellan 1996 och 2006 har personal från Värmlands Museum utfört granskning av objekt påträffade i Skogsstyrelsens projekt Skog och historia. 2007 års arbete bestod istället av deltagande i ett arbete som bland annat inkluderade ett antal seminarier som behandlade projektet ur flera synvinklar. I arbetet deltog även andra institutioner som Länsstyrelsen, Karlstads universitet och Skogsstyrelsen. Museets del i arbetet resulterade i två rapporter, som dels innefattade en kritisk granskning av projektets resultat under åren 2000-2001 och dels en landskapsanalys av ett område i Ekshärads socken. Stadsvandringar, föredrag och konferenser
Länsmuseets antikvarier (arkeologer och byggnadsantikvarier) har under året engagerats för cirka 45 föreläsningar, stadsvandringar eller visningar ute i länet. Vi har bland annat hållit föredrag om arkeologiska utgrävningar på Värmlandsnäs, värmländsk herrgårdsarkitektur, järnets historia i Värmland och stadslivet i Karlstad under 1600- och 1700-talet. I samband med Kulturhusens dag i september anordnades välbesökta visningar som drog cirka 600 personer. Totalt har antikvarierna i dessa sammanhang mött cirka 1 900 personer.
Maria Linder, enheten för kulturmiljö
19
Ett museum för hela Värmland Värmlands Museum har profilerat sig som länsmuseum genom att bedriva en omfattande verksamhet utanför residensstaden Karlstad. Utöver tjänstemännens täta resor i olika ärenden har Värmlands Museum ett nät av filialer, som alltid drivs med finansiellt stöd av och i tätt samarbete med respektive värdkommun. Borgviks Byggnadsvård drives tillsammans med Grums kommun, Dyvelstens flottningsmuseum med Forshaga kommun, Långbans gruvby med Filipstads kommun och Torsby Finnkulturcentrum med Torsby kommun och von Echstedtska med Säffle kommun.
En av länsmuseernas viktigaste uppgifter är att förse en region med sådan kulturhistorisk kompetens, som regionens kommuner annars inte skulle ha möjlighet att tillhandahålla. Sedan 1930-talet uppbär länsmuseerna statligt verksamhetsstöd för denna kompetensförsörjning. Värmlands Museum bedriver kunskapsuppbyggande, vårdande och kunskapsspridande verksamhet inom hela Värmlands län. Beträffande kulturminnesvård och rådgivning vid renovering av äldre bebyggelse och renoveringar av kyrkor är museets personal regelbundet konsulterad. Museets konservator utför målerikonservering i hela länet, museets arkeologer utför arkeologiska undersökningar. Museet har en särskild tjänsteman avdelad för kontakt och rådgivning till länets föreningsliv, en särskild tjänsteman för frågor om industrisamhällets kulturarv, en pedagog som speciellt arbetar med historia i gymnasieskolan och en konstkonsulent som framför allt främjar skolornas konstarbete. Alla museets tjänstemän står ständigt i kontakt med medborgarna i rådgivningsfrågor om konst och kulturhistoria. Föremålssamlingen, konstsamlingen, fotosamlingen, musiksamlingen, arkivet och museets övriga samlingar representerar hela Värmland och är en viktig källa till Värmlands historia. Dyvelstens flottningsmuseum Dyvelstens flottningsmuseum berättar om den traditionsrika flottningen på Klarälven, landets sista flottled. På museets plats strax utanför Forshaga låg tidigare Löveds skiljeställe fram till 1959, då det flyttades till sjön Lusten. Kvar i Dyvelsten blev verkstaden från 1949, där upp till 20 man arbetade med renoveringar, underhåll och tillverkning av flottningsredskap. I den gamla verkstadens bottenvåning har miljön återställts, och på den övre våningen kan man se en utställning om flottningens historia. På området finns två flottarkojor, varav den ena används som kafé. Dessutom finns flera andra byggnader och en del större redskap - bland annat spelet från en gammal spelflotte, varpbåtar och bogserbåtar. Under året har brunvita ”sevärdhetsskyltar” satts upp och informationstexter har bytts. En efterlysning av gamla flottningsbilder resulterade i ca 25 nya foton. Säkerheten förstärktes genom att skyddsräcken mot älven uppfördes av Forshaga kommun och en grind till bryggan tillverkades i verkstaden. Barnens dag genomfördes i samarbete med bl a Civilförsvarsföreningen, Friluftsfrämjandet, Räddningstjänsten och Rädda Barnen. På temadagen Hett som i Helvetet kunde man prova på smide med länshemslöjdskonsulenten och höra förra intendenten Britt-Marie Insulander berätta om Dyvelstenen och Djävulen i tro och tradition. Allsång & kolbullar vid Flottarkojan och Verkstadsrock tillhörde kvällsarrangemangen. Museet var öppet under perioden 16 juni – 19 augusti alla dagar utom midsommar och drog sammanlagt ca 2 400 besökare.
20
Borgvik Byggnadsvård Borgviks bruk med anor sedan 1500-talet utgör en vacker miljö med många spår av de människor och verksamheter som funnits på platsen. Här finns hyttruin, kyrka, herrgård, kvarnbyggnad och arbetarbostäder från brukstiden, men också militära anläggningar från 1940-talets beredskapstid. Hyttan var i bruk fram till 1920-talet och här producerades järn bland annat till Eiffeltornet i Paris. Museets byggnadsvårdsanläggning är inhyst i ett före detta träsliperi. I den stora hallen står torpet Svartnäs. Torpet illustrerar både delar av värmländsk byggnadskultur och hur man på ett varsam sätt kan återställa och restaurera en sliten byggnad. I utställningen visas också traditionella fönster, beslag, målningstekniker och mycket annat som hör våra byggnader till. En annan del av utställningen presenterar hantverkare och producenter som arbetar med byggnadsvård och i butiken finns främst byggnadsvårdslitteratur. Tre programpunkter med anknytning till kulturlandskapet presenterades av museets antikvarier: Finnkultur, Järnhantering i Värmland och Panoramatapeter i Värmland. Museet var öppet varje dag under perioden 22 juni – 12 augusti och drog sammanlagt 659 besökare. Långbans gruvby Två mil norr om Filipstad ligger Långbans gruv- och hyttby. Här har brutits järnmalm och framställts tackjärn sedan 1500-talet. Platsen är en av länets bäst bevarade äldre industrimiljöer med gruvbyggnader, hytta, bostäder med mera. I det stora maskinhuset finns museum och utställningslokaler. Långban är även födelseplatsen för de framgångsrika bröderna Nils Ericson (1802-1870), kanaloch järnvägsbyggare och John Ericsson (1803-1889), innovatör och uppfinnare. Långban är en av världens mineralrikaste platser. Sommaren 2007 hölls museum och utställningar öppna dagligen från den 16 juni till den 19 augusti. Museet hade spontana visningar av området och dess byggnader. Under övriga delen av året erbjöds visningar efter överenskommelse. Långbans Gruvby besöktes av ca 6 000 besökare varav ca 2 500 betalande. På området finns även ett gästgiveri samt i museets reception ett kafé med butik. I utvecklingsarbetet kan nämnas: • En utställning på ovanvåningen i receptionen presenterar Uddeholm AB. Utställningen som består av kontorsmöbler och övrigt kontorsmaterial kompletteras kontinuerligt. • I Galleriet visades bl.a. presentationsfilmer om Uddeholm AB:s verksamheter i Värmland. • John Ericssonutställningen byggdes vidare och kompletterades med ett fotomontage som löper runt utställningslokalen och beskriver processen av Monitorkonstruktionen från de första skisserna fram till slaget vid Hampton Roads 1862, samt framtagning av en utställningsfolder i 3 000 ex. • Guidehäftet Långban – en vägledning, omarbetades och trycktes i 5 000 ex. • Under hösten revs utställningen Berget vi bröt från 1993 för att bereda plats för en kommande konstutställning. • Mineralutställningen kompletterades med nya mineraler, belysningsarmaturer, gångmattor och väggapplikationer. • Ljussättning av områdets byggnader kompletterades. Förberedande arbete med kabeldragningar för kommande ljudsättning av Nya laven och Hyttan. I övrigt pågick under året löpande sysslor med mark- och fastighetsunderhåll med prioritering av Maskinhusets fönsterbågar och karmar.
21
Torsby Finnkulturcentrum På 1500- och 1600-talet flyttade människor från Savolax-området i Finland, på den tiden den östra delen av det svenska riket, till de mellansvenska skogsbygderna. Det var en befolkningsgrupp som med sin odlingsteknik – svedjebruket – hade nyckeln till att kolonisera det mellansvenska barrskogsområdet. Torsby Finnkulturcentrum är ett informationscentrum och ett museum om den skogsfinska kulturen i Nord-värmland. I basutställningen ”Niittaho – den blommande svedjeängen” får besökaren en suggestiv upplevelse av den skogsfinska kulturens särdrag såsom rökstugor, näverflätning, jakt, fiske, trolldom, språk och musik. I Brobergsbiblioteket och arkivet finns litteratur och arkivsamlingar om skogsfinsk kultur och historia, språk- och dialektforskning, arkeologi och etnografi. Biblioteket är datoriserat och sökbart via Internet. Finnkulturcentrum erbjuder även service för släktforskare, föreläsnings- och musikprogram, bok- och souvenirförsäljning samt servering. PROGRAM OCH PROJEKT
Under året anordnades tre utställningar samt tretton andra arrangemang. Konstföreningen Fri Forms medlemmar ställde ut under påskens konstrunda, under sommaren fanns Finnkulturcentrums egenproducerade utställning med gamla foton från finngårdar. Höstens utställning med arkitektritningar av finngårdar i Värmland och Norge var producerad av Stiftelsen för Kalevalahusen och Tekniska Högskolan i Helsingfors. I samband med denna arrangerades också ett seminarium med arkitekt Arpad Sailo. Av övriga arrangemang kan nämnas Nationaldagsfirandet med ca 400 besökare, Packmopedsturnén i augusti som drog ca 600 besökare, två filmvisningar med nyproducerade filmer om Finnskogen samt en kurs för finn- och hembygdsgårdarnas personal. Under november och december var Finnkulturcentrum stängt för ombyggnad av basutställningen. Bokhandel och arkiv/bibliotek var dock öppna som vanligt. Med pengar från Kulturrådets Accessprojekt har en heltidsanställd antikvarie gått igenom Finnkulturcentrums arkivhandlingar, digitaliserat materialet och förberett det för utgivning, utläggning på hemsida m.m. I den nya basutställningen lyfts arkivmaterial fram och nya arkivguider har framställts. Under året har ett pedagogiskt projekt inletts, i vilket studiematerial, studieväskor m.m. tas fram. Projektet, som fått stöd av Statens kulturråd, görs i samarbete med skolan i Torsby samt i en gränsöverskridande del med norska museer i Hedmarks Fylke. För sjätte året i rad har Finnkulturcentrums besökssiffror ökat. Finnkulturcentrum besöktes under året av 7 686 besökare (+ 4 %), varav 82 grupper och 24 skolklasser. 61 större och mindre visningar av basutställning och bibliotek/arkiv har genomförts. 60 - 65 % av de besökande är betalande. Samlingslokalen har hyrts ut vid 32 tillfällen.
22
von Echstedtska gården von Echstedtska gården ca 20 km nordväst om Säffle uppfördes 1762 – 1764. Anläggningen är närmast karolinsk till sin prägel med huvudbyggnad och två par flyglar framför. I det inre blommar rokokon i möblering och vackra väggmålningar. Hemlighuset har burleska målningar utan motsvarighet i landet. I trädgården finns örtagård och apelgård med enbart värmländska äppelsorter. Här finns också galleri och kafé. VÅRDA OCH BEVARA
Den stora asken som föll över galleri/ kaféflygeln förra året togs bort och den skadade sidan av skiffertaket lades om under två regniga sommarveckor. Skogsstyrelsen i Säffle fällde cirka femton träd enligt trädvårdsplanens prioriteringar under våren. De tidigare hamlade träden kring nedre apelgården krävde en ny insats och hamlades inför publik under trädgårdsdagen i augusti. UTSTÄLLNINGAR OCH PROGRAM
• • • • • • • •
”Frivolt skimmer” - Den norske textilkonstnären/designern Gunnar Fon befolkade hus och galleri med kläder som konst, nya textila arbeten med den gamla tekniken frivoliteter. Skultuna Messingsbruk firade 400-årsjubileum och ställde ut skimrande mässing. Invigde gjorde landshövding Eva Eriksson och frivol musik bjöds av Jonny Lindström och Michael Bäck. Nationaldagsfirande med invigning av Kilas mobila bastu, allmänt bad och högtidstal av undertecknad och byalagets ordförande iförda badrock, midsommarfirande och gudstjänst i natten, spelmansstämma och herrgårdsmusik med Bellman/Bo Harald och musikgruppen Kelm. Kaféet arrangerade två musikkvällar med blandade stilar och artister, allt från folkmusik till metal där även möjlighet till dans fanns på dansbanan med vackraste utsikten i Säffle. Ur utställningen ”Helvetet – en djävulsk berättelse” föddes programserien ”De sju dödssynderna” där Högmod gestaltades på von Echstedtska gården genom en norsk/svensk klädvisning på catwalk med historiska inslag och musik med Niclas Svensson. Konferencier var hemslöjdskonsulent Carina Olsson. Sopplunch i det gröna och trädgårdsdag med föredrag ”Den osynliga handen – trädgårdsmästaren i 1700-talets Sverige” av dr Åsa Ahrland och hamling med trädgårdskonsulent Tord Näslund. Gunnar Fon höll en kurs i frivoliteter då vi också bjöd på Skymningsvandring med musik och tablåer där gästerna mötte gårdens invånare. De specifika visningarna ”Var är pigans nyckel?” och ”Skymningsvandring” genomfördes vid fyra tillfällen. På Kulturhusens dag den 9 september var gården öppen. Temat var K- märkt.
NYTT OCH ÖVRIGT
Den helt nya och efterlängtade publika toaletten tillika personalutrymmet vid parkeringen togs i bruk. I den nya Trädgårdsguiden av Gunnel Carlson från SVT:s Gröna rum finns von Echstedtska gården representerad. Till Värmlands Museum inköptes jackan ”White open” av Gunnar Fon. Gården var öppen 27 maj – 26 augusti samt den 9 september. Visningar kunde beställas under hela maj och september. Gården besöktes av ca 5 500 personer.
23
Tekniska enheten Museets tekniska enhet är en stabsfunktion som ansvarar för museets tekniska installationer i utställningar, hörsal etc., bemanning vid konferenser och andra arrangemang, vaktmästeri och bevakning under all öppettid, tillgänglighetsfrågor samt transporter och lokalvård. Enheten deltar i basutställningarnas vård och underhåll samt i alla övriga typer av utställningsarbete. I den löpande verksamheten har tekniska enheten medverkat vid produktion, underhåll och uppsättning respektive nedtagning av museets utställningar, samt service till övriga enheter inom museet. Enheten har deltagit vid planering och genomförande av företagsevenemang, små och stora konferenser och liknande arrangemang på Värmlands Museum. Teknikerpoolen trimmas kontinuerligt för att ge bästa service vid kvälls- och helgarrangemang. PERSONAL
Efter omorganisationen vid Värmlands Museum placerades även teknikertjänsten i föremålsmagasinet på tekniska enheten och under året har en tekniker arbetsprövat på tjänsten. Det har varit en viss personalomsättning på enheten och till följd av detta har tre vikarier för lokalvårdare och tekniker varit anställda under året. Nio personer ur museets personal har genomgått en utbildning för att få köra och hantera mobila arbetsplattformar. Detta krävs för att få nyttja museets saxlift. I verkstäderna har arbetet med att öka säkerheten och förbättra arbetsmiljön fortsatt. STORA ARBETEN UNDER ÅRET
I stora utställningshallen i Nyrénhuset har den sista betongväggen klätts med träpanel för att vid utställningsproduktion underlätta för hängningsarbetet. Hörsalen har fått delar av teknikparken utbytt mot modern teknik och samtidigt har styrsystemet för ljud-, bild- och ljusanläggningen uppdaterats. En utökning av trådlös teknik har också skett. I teknikklubben LUSTEN har arbetet med nya och gamla experiment pågått under året och en ny, stor renovering startades mot slutet av året. Två arbetspraktikanter har tjänstgjort som tekniker och arbetat med ombyggnation och experimenttillverkning. Stora golvvårdsarbeten har gjorts i delar av museets lokaler, både av egen personal och av entreprenör, med gott resultat. TILLGÄNGLIGHET
Arbetet med att hålla museets lokaler tillgängliga för personer med funktionshinder pågår kontinuerligt. En inventeringsmall för tillgänglighetsdokumentering av museets lokaler har tagits fram och kommer att användas som underlag vid museets skyddsronder. Arbetet med att fortsatt undersöka olika audioguidesystem och vilket som passar bäst för museet har genomförts.
24
Kanslienheten
Museets kansli är en stabsfunktion som ansvarar för ekonomi- och personaladministration, arbetsmiljöfrågor, telefonväxel, diarium, försäkringar, it- och säkerhetsfrågor. Kansliet har en viktig roll i välkomnandet på museet i konferensverksamheten och i samspelet med restaurangen. Kansliet ombesörjer även delar av administrationen för Värmlands Museiförening och Föreningen Värmländska Industriminnen. Kansliets verksamhet har under året präglats av organisationsförändringen och personalförändringar. Sålunda hör receptionen och museibutiken inte längre till kanslienheten. Kanslichefen har varit tjänstledig under året och tjänsten har fram till oktober upprätthållits av en vikarie. I september rekryterades en ny ekonomichef till museet. Personalstyrkan utökades i augusti med en halvtidsanställd personalhandläggare. Museets restaurang har sedan år 2000 drivits av Fazer Amica, som under hösten har sagt upp avtalet och avslutar driften den 31 mars 2008. Arbetet med att skaffa ny lokalhyresgäst påbörjades i slutet av året. Antalet konferenser har minskat något, från 167 föregående år till 155 år 2007, vilket dels beror på ökad volym i den egna programverksamheten, dels på ökad konkurrens. Utrustningen i hörsalen har uppdaterats, vilket varit museets enskilt största investering under året. Tillsammans med en extern leverantör har arbetet startat med att ta fram en ny internetbaserad rutin för skol- och konferensbokningar. Museet är dock inte fullt nöjd med driftsäkerheten vad gäller hemsidan, varför vi har avvaktat med installationen. Museet har haft för avsikt att modernisera telefonväxeln under året. Leveransproblem hos leverantören har dock inneburit att projektet har försenats och uppdatering av telefonväxeln kan ske först under våren 2008. Arbete med att uppdatera alla anställningsavtal har påbörjats under året.
25
Styrelse 2007
Värmlands Museum är en stiftelse som bildades 1980 av Värmlands läns landsting, Karlstads kommun och Värmlands Fornminnes- och Museiförening (nu Värmlands Museiförening). 2003 överfördes landstingets åtaganden på Region Värmland. Museet har en styrelse med tre representanter från varje stiftelsebildare. Mandattiden sammanfaller med den för kommunala val. Efter valet 2006 tillträdde en ny styrelse för perioden 2007 – 2010. Efter ett konstituerande styrelsemöte den 23 januari har den haft ytterligare fyra sammanträden. Museets arbetsutskott har sammanträtt fem gånger. Styrelsen har varit representerad vid Länsmuseernas samarbetsråds årsmöte i Kiruna 12 - 14 mars och vid Riksförbundet Sveriges museers vårmöte den 19 - 20 mars. Till mars 2007 var Philip Johnsson vice ordförande i Riksförbundet Sveriges museer och Curt Immerstrand och Tomas Jönsson var styrelseledamot respektive sekreterare i Länsmuseernas samarbetsråd. Efter Riksförbundets resp. Samarbetsrådets årsmöten ingår fr o m 2007 Philip Johnsson som vice ordförande och Gun Gustavsson som suppleant i styrelsen för Länsmuseernas samarbetsråd. Styrelse 2006
REGION VÄRMLAND
Philip Johnsson, ordf., au Nils-Gunnar Andersson Katarina Hultkrantz Kjell-Arne Kamperin, suppl Bengt Nordstrand, suppl Erik Jansson, suppl (- 8 maj) Bernt Fagrell, suppl (8 maj -)
PERSONALREPRESENTANTER
Björn Palmqvist (SKTF) Ulla Wennerlund (DIK), suppl
Revisorer 2006 LANDSTINGET I VÄRMLAND
Stig Löfgren Inger Larén, suppl
KARLSTADS KOMMUN
Gun Gustavsson, vice ordf., au Pernilla Edman Christer Alnebratt Lill Nilsson, suppl Ingrid Rohlin, suppl Birgitta Nordström, suppl
KARLSTADS KOMMUN
Ingrid Augustsson Barbro Thunér, suppl VÄRMLANDS MUSEIFÖRENING
Kerstin Lenger Ragnar Kaiding, suppl
VÄRMLANDS MUSEIFÖRENING
Sven-Jacob Andersson, au Inge Bredin Marianne Lentz Jonas Wirén, suppl Svetlana Pimenova Lund, suppl Karl-Axel Hjerdt, suppl
26
Personal 2007 Konstkonsulent Jenny Linzie Intendent Käthy Nilsson (plac von Echstedtska gården) Museitekniker Anders Kadhammar (plac von Echstedtska gården) Access-anst Jörgen Karlsson Access-anst Fredrik Krohn Andersson (t.o.m. 31 jan) Access-anst Konrad Pawlowski (t.o.m. 30 juni)
MUSEILEDNING
Länsmuseichef Tomas Jönsson Bitr. länsmuseichef Pernilla Schedin Kommunikatör Susanne Wibert (t.o.m. 11 mars) Kommunikatör Mari Stenström (fr 5 mars) KANSLI, RECEPTION, KONFERENS
Kanslichef Lars Lingsell (friår till 30 sept) Ekonomichef Karin Jågas (vik till 30 sept) Ekonomichef Susanne Alexandersson (fr 17 sept) Personalhandläggare Eva Lejrin (fr 13 aug) Assistent Barbro Eriksson Assistent Inger Kvarned Assistent Lena Örtlund Museitekniker Ulf Strandberg
ENHETEN FÖR PUBLIK VERKSAMHET
T f enhetschef Maria Linder Intendent Jenny Fändriks (föräldraledig fr 26 juni) Intendent Liza Ay Hermansson (vik fr 22 jan, t.v.-anst fr 15 dec)) Intendent Åsa Svanström Intendent Carin Söderlind (friår t.o.m. 30 april) Intendent Ditte Reijers (vik t.o.m. 4 maj) Intendent Björn Palmqvist (proj.anst teknikklubben LUSTEN) Museivärd Inger Jonsson Museivärd Anne-Marie Haakana Museivärd Eva Olsson Receptionsföreståndare Anna Skoglund Receptionist Jorun Jones (föräldraledig t.o.m. 31 okt) Receptionist Ida Nerpin Receptionist Yvonne Andersén (vik t.o.m. 31 okt)
ENHETEN FÖR KULTURHISTORIA
Enhetschef Susanne Olsson Intendent Birgitta Collvin Intendent Ulla Wennerlund Fotograf Lars Thorén (t.o.m. 14 sept) Fotograf Lars Sjöqvist (fr 1 sept) Arkivarie Helena Röjder Assistent Heléne Sjöberg Assistent Margareta Wärme Access-anst Emma Håkansson Access-anst Andreas Byhlin (t.o.m. 30 juni) Access-anst Pär Persson (t.o.m. 30 juni) Lokalvårdare Karin Kihlman (plac Ulvsby)
ENHETEN FÖR KULTURMILJÖ
Tf gruppchef arkeologi Martin Karlsson Tf gruppchef byggn.vård Maud Forsberg (vik) Antikvarie Lena Thor (friår t.o.m. 31 aug) Antikvarie Hans Olsson Antikvarie Monica Björklund (plac Torsby) Antikvarie Mattias Libeck Antikvarie Björn Wallbom (föräldraledig fr 1 nov) Assistent Lena Eriksson (sommartid på Dyvelsten) Access-anst Carina Johansson
ENHETEN FÖR KONST
Enhetschef Bo Jonzon (fr 13 aug) Intendent Bertil Bengtsson Konservator Cecilia Skoglund
27
Projektanst antikvarie Katherine Bless Karlsen Projektanst antikvarie Ellinor Forsell
LÅNGBANS GRUVBY
Enhetschef Larseric Vänerlöf Museitekniker Lennart Gybrandt Museitekniker Lars Gustafsson Museitekniker Magnus Thornberg (föräldraledig fr 22 okt t.o.m. 14 dec)
TEKNISKA ENHETEN
Enhetschef Håkan Fallqvist Museitekniker Göran Axelsson Museitekniker Arne Åhlander Museitekniker Urban Sunström Museitekniker Leif Fahlstad Museitekniker Tony Styhr Museitekniker Michel Rhodin (föräldraledig fr 3 dec) Museitekniker Ronny Eriksson (sommartid på Dyvelsten) Museitekniker Marie Hettwer (vik fr 1 dec) Lokalvårdare Jörgen Karlsson (tjl) Lokalvårdare Maria Ström (föräldraledig fr 1 mars) Lokalvårdare Stefan Sundholm (vik fr 5 febr) Lokalvårdare Jack Kaisanlahti (vik fr 5 febr)
TORSBY FINNKULTURCENTRUM
Enhetschef Staffan Fenander Assistent Inga-Greta Lindblom Assistent Berit Andersson (anställd av Torsby kommun) Assistent Gunilla Önnberg Assistent Tellervo Zetterberg Lokalvårdare Lena Bergkvist Access-anst Suzanne Palmqvist t.o.m. 31 okt (proj.anst fr 1 nov)
Utöver ovanstående uppräkning har det förekommit säsongsanställda och sommarpraktikanter på Sandgrundsudden, von Echstedtska gården, Borgvik Byggnadsvård, Långbans gruvby, Dyvelstens flottningsmuseum och Torsby Finnkulturcentrum samt timanställda i reception mm. Även under 2007 har ett antal personer varit på museet i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Av personalen var 59 % kvinnor och 41 % män. 21 stycken av de anställda i ovanstående förteckning uppbar lönebidrag. Medelåldern var 43 år, uppdelad på 42 år för kvinnorna och 45 år för männen. Sammantaget utfördes 56 årsverken vid Värmlands Museum 2007.
28
Omslagsbilder: Vänster: Helvetet - en djävulsk berättelse Överst till höger: Barn i teknikklubben LUSTEN. Foto: Lars Sjöqvist Underst till höger: Frivolt skimmer på von Echstedtska gården. Världens fest på Värmlands Museum. Foto: Marie Hettwer
Värmlands Museum Sandgrundsudden Box 335, 651 08 Karlstad www.varmlandsmuseum.se
29
