Välfärdsbokslut Arboga kommun 2010
Antagen av kommunfullmäktige 31 mars 2011, § 64
Bild försättsblad: Vindflöjlar av Gösta Grähs ingår bland Arbogas Tidsmärken. ”Under flera hundra år var Ladbron köpmansstaden Arbogas hjärta. Från dess kajer fördes Bergslagens järn ut i världen. En del järn stannade i staden och förvandlades till vapen och verktyg. Tidsmärkets vindflöjlar återger dessa symboler för viljan att bygga upp, men också för viljan att försvara vårt land. Med tiden flyttade hamnen allt längre från stadens centrum och Ladbron försjönk i tystnad. Den gamla kajen blev till en förnämlig strandpromenad, som nu med vindflöjlarnas hjälp återfår en del av historiens vingslag.”
Välfärdsbokslut 2010
Innehåll 1
Sammanfattning
6
2
Inledning
8
3
Mål för folkhälsan 9 Nationella mål för folkhälsan .............................................................................9 Målområden och indikatorer ..............................................................................9 Arboga kommuns visioner och strategiska områden .....................................10
4
Befolkningsbild 11 Befolkningsutveckling och åldersstruktur.......................................................11 Medellivslängd .......................................................................................11 Familjer med barn ..................................................................................12 Invånare efter födelseland .....................................................................12
5
Målområde 1: Delaktighet och inflytande i samhället 13 Ärenden som har remitterats till ungdomsfullmäktige ......................13 Valdeltagande.........................................................................................14 Medborgarförslag...................................................................................14 Medborgare som tittat på kommunfullmäktiges webbsändning.......15 Politiskt valda .........................................................................................15 Föreningsliv ............................................................................................ 15 Kommentar till målområdet..................................................................16
6
Målområde 2: Ekonomiska och sociala förutsättningar 18 Arbetssökande ........................................................................................18 Utbildningsnivå......................................................................................19 Inkomstnivå ............................................................................................ 20 Föräldrapenning.....................................................................................20 Hushåll med ekonomiskt bistånd .........................................................21 Brottsstatistik ..........................................................................................21 Kommentar till målområdet..................................................................22
7
Målområde 3: Barns och ungas uppväxtvillkor 23 Barnfattigdom.........................................................................................23 Antal barn som har insatser från socialtjänsten ...................................24 Psykisk hälsa bland barn och ungdomar..............................................24 Behörighet till gymnasieskolan .............................................................26 Elever med slutbetyg från gymnasiet, folkbokförda i Arboga ...........26 Skolk bland elever i skolan ....................................................................27 Inflytande och medbestämmande i skolan...........................................28 Diskriminering och kränkande behandling .........................................28 Kommentarer till målområdet............................................................... 29
8
Målområde 4: Hälsa i arbetslivet 30 Ohälsotal .................................................................................................30 Arbetsro i klassrum................................................................................31 Kommentar till målområdet..................................................................31
3
Välfärdsbokslut 2010
9
Målområde 5: Miljöer och produkter 33 Dödlighet i skador och förgiftningar ....................................................33 Fallskador bland äldre ...........................................................................33 Självmord ................................................................................................ 34 Dricksvattenkvalitet ...............................................................................34 Luftkvalitet .............................................................................................35 Buller och höga ljudnivåer.....................................................................35 Kommentar till målområdet..................................................................36
10
Målområde 11: Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel 37 Systembolagsförsäljning ........................................................................37 Berusningsdrickande bland ungdomar ................................................37 Alkoholrelaterade brott..........................................................................38 Brott mot narkotikastrafflagen .............................................................. 39 Narkotikaanvändning bland ungdomar ..............................................39 Andelen blivande mödrar som röker ...................................................40 Andel ungdomar som röker ..................................................................40 Kommentar till målområdet..................................................................41
Referenslista 42 Tryckta källor .....................................................................................................42 Webbaserade källor ...........................................................................................42
4
Välfärdsbokslut 2010
5
Välfärdsbokslut 2010
1
Sammanfattning
Arboga kommuns första välfärdsbokslut antogs av kommunfullmäktige i december år 2007. Välfärdsbokslutet följs upp varje år i samråd med representanter från kommunens förvaltningar och Landstinget Västmanland. Syftet med välfärdsbokslutet är att det ska användas som ett planeringsunderlag för politiska beslut och ekonomiska prioriteringar. Välfärdsbokslut år 2010 redovisar senast tillgänglig statistik och beskriver följande riktningar i utvecklingen av välfärden i kommunen. Befolkningsbild: Under de senaste 10 åren har andelen invånare i arbetsför ålder och andelen barn och ungdomar minskat medan andelen äldre har ökat. Även medellivslängden har ökat för både män och kvinnor. Andel utlandsfödda har minskat och kommunen har en lägre andel invandrare än både länet och riket. Delaktighet och inflytande: Valdeltagandet följde trenden för riket och har ökat i två på varandra följande val. Andelen förstagångsväljare till kommunfullmäktige har däremot minskat. Könsfördelningen i kommunfullmäktige har jämnats ut och fördelningen mellan kvinnor och män är nästintill lika mellan könen. Andelen föreningsaktiva ungdomar är stor och flickorna är mer aktiva än pojkarna. Ekonomiska och sociala förutsättningar: Arbetslösheten har de senaste åren ökat i alla åldersgrupper, mest bland unga vuxna. Utbildningsnivån ligger på samma nivå som tidigare, fler kvinnor vidareutbildar sig än män. Inkomstförhållandena är relativt oförändrade, andelen höginkomsttagare är lägre jämfört med länet och riket. Det är färre män än kvinnor som använder föräldrapenningen. Antalet hushåll med ekonomiskt bistånd har ökat. Brotten har minskat, inklusive våldsbrott. Barns och ungas uppväxtvillkor: Det finns skillnader i barns uppväxtvillkor, en större andel barn med utländsk bakgrund lever i ett hushåll med ekonomiskt bistånd än barn med svensk bakgrund. I jämförelse med länet är det en lägre andel pojkar som uppger att de inte mår bra men en högre andel flickor. Uttalade depressionssymtom bland ungdomarna har ökat, i Arboga och i länet, framförallt bland flickor. Även kränkning mellan ungdomar har ökat bland flickorna, bland pojkarna har den i stället minskat. Det har skett en förbättring när det gäller ungdomar som uppger att de blivit psykiskt illa behandlade av någon av sina föräldrar. Andelen behöriga elever till gymnasieskolan har minskat, medan andelen med slutbetyg från gymnasiet är den samma. En mindre andel elever upplever att de inte har medbestämmande i skolan än i resten av länet.
6
Välfärdsbokslut 2010
Hälsa i arbetslivet: Ohälsotalet har minskat med elva dagar för kvinnor och med tre dagar för män. Kvinnorna står för de flesta ohälsodagarna. Arbetsron i klassrummet varierar bland Arbogas elever. Fler pojkar än flickor upplever att de har arbetsro. Miljöer och produkter: Dödligheten vid skador och förgiftningar har minskat det senaste året både bland kvinnor och män och är lägre än för länet och riket. Inrapporterade falltillbud till äldreboenden har ökat. Kvinnor vårdas i högre utsträckning för fallskador, jämfört med männen. Självmord är fortfarande vanligare bland män än bland kvinnor men antalet självmord har sjunkit till en lägre nivå än både länet och riket. Dricksvattenkvaliteten är god, och mätningar av luftkvalitet och buller visar värden som ligger under gällande riktlinjer. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel: Systembolagsförsäljningen har ökat sedan år 2006 medan berusningsdrickandet bland ungdomar har minskat något såväl i Arboga som i länet. Under samma tidsperiod har användningen av narkotika bland ungdomarna ökat. Alkoholrelaterade brott och brott mot narkotikastrafflagen har ökat. Andelen ungdomar som röker i Arboga är något högre än i länet i övrigt. Andelen gravida kvinnor som röker har minskat, men andelen är fortfarande högre än länet och riket.
7
Välfärdsbokslut 2010
2
Inledning
Arboga kommuns första välfärdsbokslut antogs av kommunfullmäktige i december år 2007. Välfärdsbokslutet följs upp varje år i samråd med representanter från kommunens förvaltningar och Landstinget i Västmanland - Kompetenscentrum för hälsa. Modellen för hur arbetet med ett lokalt Välfärdsbokslut kan bedrivas har utvecklats av Statens Folkhälsoinstitut. Grunden för utformningen av det lokala välfärdsbokslutet är de nationella folkhälsopolitiska målen. För att följa upp målområdena har ett antal indikatorer fastställts. Indikatorerna bedöms vara särskilt betydelsefulla för kommuninvånares hälsa och välfärd. Välfärdsbokslutet beskriver riktningar i utvecklingen av välfärden. Således finns det möjlighet att på ett tidigt stadium upptäcka förändringar, trender, hotbilder och möjligheter i kommunen. Syftet med välfärdsbokslutet är att vara ett planeringsunderlag för politiska beslut och ekonomiska prioriteringar när det gäller behovet av förebyggande och hälsofrämjande insatser. Statistiken i rapporten har framförallt hämtats från nationella databaser som Statistiska centralbyrån, Brottsförebyggande rådet, Statens Folkhälsoinstitut och Skolverket. Därtill har rapporten kompletterats med resultat från undersökningen Liv och hälsa ung som återkommande genomförs av Landstinget Västmanland. Årtalen för statistiken varierar något men välfärdsbokslutet bygger på den senast tillgängliga statistiken. Uppföljning av det lokala välfärdsbokslutet är viktigt för att belysa trender och förändringar av välfärden hos Arboga kommuns befolkning och för att integrera välfärdsbokslutet i den lokala beslutsprocessen. Kommunfullmäktige antog år 2009 beslutet: ”Nämnderna skall beakta för verksamheten relevanta indikatorer och redovisa åtgärder i sina verksamhetsplaner 2009.”
8
Välfärdsbokslut 2010
3
Mål för folkhälsan
Nationella mål för folkhälsan Den svenska folkhälsopolitiken utgår från det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att nå det målet krävs ett långsiktigt arbete inom de sektorer som påverkar människors hälsa. Utgångspunkten för folkhälsoarbetet i Sverige är folkhälsopolitikens elva målområden samt bestämningsfaktorer för hälsa. 1. Delaktighet och inflytande 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Målområden och indikatorer Arboga kommun har valt att prioritera de fem första folkhälsopolitiska målområdena i det lokala välfärdsbokslutet. De valda målområdena utgör samhällsfaktorer, välfärdens kärnområden, och kan påverkas genom opinionsbildande insatser och politiska beslut. Målområdena 6-11 påverkas till stor del av individens levnadsvanor där den sociala miljön ofta spelar en stor roll. Av de sex sista målområdena tas nummer 11: ”Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel”, med i Arbogas välfärdsbokslut. För att kunna följa upp välfärdsbokslutets målområden, har ett antal indikatorer identifierats. En indikator ska kunna påverkas lokalt och om möjligt kunna knytas till kommunens verksamhet. Nio så kallade basindikatorer anses strategiskt viktiga att mäta, de finns tillgängliga i nationella register. I Arboga kommun har basindikatorerna valts ut samt ytterligare ett antal indikatorer med syfte att belysa välfärden. Varje målområde avslutas med en kommentar. Syftet med de avslutande kommentarerna är att ge en bild av det arbete som utförs i kommunen inom de olika målområdena.
9
Välfärdsbokslut 2010
Arboga kommuns visioner och strategiska områden Kommunfullmäktige har fastställt visioner, strategiska områden och övergripande mål som en grund för nämndernas flerårsplan för perioden 2010-2020. Visionerna och de strategiska områdena har även varit en del av utgångspunkterna i arbetet med välfärdsbokslutet. Följande visioner har antagits för att förtydliga viljan med den övergripande planeringen. x
Arboga är en inspirerande plats för boende och besökare där den historiska och kulturella profilen är tydlig. x
Arbogabon är trygg, jämställd och jämlik och har stora möjligheter att utveckla sina idéer och intressen både i arbetet och på fritiden. x
Arboga kännetecknas av hög kompetens och kvalitet. Här finns en kreativ miljö och mycket god service byggd på nära samverkan mellan näringsliv, föreningar och samhälle. x
Kommunen har en stabil tillväxt med över 14 000 invånare år 2020.
För att uppnå visionerna har följande strategiska målområden pekats ut som viktiga för kommunens verksamheter att utvecklas inom för mandatperioden 2007-2010:
x
x
x
x
x
x
x
x
Boende Livsmiljö Service och tillgänglighet Näringsliv Besökare Utbildning Kommunikation Kommunen som arbetsgivare
10
Välfärdsbokslut 2010
4
Befolkningsbild
Befolkningsutveckling och åldersstruktur Befolkningsutvecklingen och befolkningens åldersstruktur i en kommun är av central betydelse för samhällsplaneringen och för den ekonomiska tillväxten. Den 31 december 2009 hade Arboga kommun 13 302 invånare. En viktig indikator när det gäller åldersstrukturen är andelen individer i arbetsför ålder, 20-64 år. Fler invånare i arbetsför ålder och fler sysselsatta leder till att skatteunderlaget ökar. Under de senaste 10 åren har andelen invånare i åldern 20-64 år minskat med två procentenheter och andelen barn och ungdomar har minskat med en procentenhet. Andelen äldre över 65 år har däremot ökat med fyra procentenheter under samma period. Då andelen äldre ökar är inflyttningen helt avgörande för befolkningstillväxten i kommunen.
Ålder 0-19 20-64 65-w Totalt
2000 Antal 3338 7809 2723 13870
Procent 24% 56% 20%
2009 Antal 3017 7230 3055 13302
Procent 23% 54% 23%
Figur 1: Förändringar i åldersstrukturen 2000-2009. Källa: SCB.
Medellivslängd Hög medellivslängd har länge använts som mått på en bra folkhälsa. Kvinnor lever i regel längre än män vilket till viss del kan förklaras av skillnader i livsstil och levnadsvanor. Medellivslängden har ökat för både kvinnor och män de senaste 16 åren. Medellivslängden för män i Arboga har endast ökat marginellt. Skillnaden mellan kvinnor och mäns medellivslängd kvarstår dock. Medellivslängd 1993-2000 Kvinnor
Medellivslängd 2005-2009 Män
Kvinnor
Män
Arboga
81,6 år
77,4 år Arboga
82,9 år
78,4 år
Västmanland
81,5 år
76,7 år Västmanland
82,7 år
78,7 år
81,7 år 76,8 år Riket 83,1 år 78,9 år Riket Figur 2: Förväntad medellivslängd vid födelsen, 1993-2000 och 2005-2009. Källa: SCB.
11
Välfärdsbokslut 2010
Familjer med barn I Arboga kommun är 21 procent av alla familjer en barnfamilj. Vanligast är en familj med ett eller två barn. Detta följer i stort trenden för länet och riket. Under år 2009 föddes 112 barn i Arboga kommun, en minskning med 17 barn sedan föregående år. I början av 1990-talet föddes det omkring 175 barn per år i kommunen. Familjer efter antal barn (under 18 år) 2009 0 barn
1 barn
2 barn
3 barn
4+ barn
Arboga
79%
9%
9%
3%
1%
Västmanland
78%
10%
9%
2%
1%
3%
1%
78% 10% 9% Riket Figur 3: Familjer efter antal barn under 18 år 2009. Källa: SCB.
Invånare efter födelseland Arboga kommun har en lägre andel utlandsfödda invånare än både länet och riket som helhet och det har även skett en minskning sedan år 2005. Lägst är andelen utlandsfödda från länder utanför Europa, endast tre procent i kommunen medan motsvarande andel är sex procent i länet och riket. Invånare efter födelseland 2009 Sverige
Finland
Övr. Skandinavien
Övr. Europa
Övr. världen
Arboga
91%
3%
1%
3%
3%
Västmanland
84%
5%
1%
4%
6%
5%
6%
Riket 86% 2% 1% Figur 4: Invånare efter födelseland 2009. Källa: SCB.
12
Välfärdsbokslut 2010
5
Målområde 1: Delaktighet och inflytande i samhället
”Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa. Om individer eller grupper upplever att de inte kan påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället uppstår maktlöshet. För att nå det övergripande nationella folkhälsomålet delaktighet och inflytande i samhället ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt vid barns och ungdomars samt äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället”. 1 I Arboga kommun har följande indikatorer för delaktighet och inflytande i samhället valts ut: x Ärenden som har remitterats till ungdomsfullmäktige x Valdeltagande x Medborgarförslag x Medborgare som tittat på kommunfullmäktiges webbsändning x Politiskt valda x Föreningsliv
Ärenden som har remitterats till ungdomsfullmäktige Delaktighet och inflytande i samhället handlar om att känna tillhörighet och gemenskap samt om tillit till både samhället och andra människor. Det handlar också om att vara representerad eller delaktig i beslutande församlingar.2 Ungdomsfullmäktige är en möjlighet för ungdomar att vara med och påverka och vara demokratiskt delaktiga. Ungdomsfullmäktige ska vara rådgivande till de politiska nämnderna i frågor som rör ungdomar. De har även möjlighet att driva egna frågor genom att skicka skrivelser till kommunens nämnder och styrelser. Mellan åren 2005-2009 har ungdomsfullmäktige drivit eller yttrat sig i följande ärenden: busskur vid Gäddgårdsskolan, tidsmärket Vindflöjel, Kuratorprojektet, kravprofil till den nya skolchefen samt BUS (Barn och Ungdoms Stöd). År 2010 arrangerade ungdomsfullmäktige skolavslutningsfirande för Arbogas ungdomar i Folkets park och en ny styrelse valdes. Arbetet fortgår med att få ungdomsfullmäktige delaktiga i arbetet med ungdomsfrågor i kommunen.3
www.fhi.se Folkhälsopolitikens målområde 1: Delaktighet och inflytande i samhället Folkhälsopolitisk rapport 2005 3 Fritids- och kulturförvaltningen, Arboga kommun 1 2
13
Välfärdsbokslut 2010
Valdeltagande Demokratisk delaktighet handlar om hur samhällets invånare väljer att utnyttja sina möjligheter att påverka politiska beslut. När det gäller relationen mellan demokratisk delaktighet och hälsa finns det ett samband mellan låg delaktighet i allmänna val och sämre självskattad hälsa.4
2002
2006
2010
De allmänna valen 2010 kännetecknas av ett ökat valdeltagande. Valdeltagandet i Arboga kommun år 2010 följde trenden för riket. Det innebär att valdeltagandet har ökat i två på varandra följande val. Andelen förstagångsväljare till kommunfullmäktige i Arboga har däremot minskat. Andelen förstagångsväljare som röstade i valet till kommunfullmäktige år 2006 var 63,4 procent och vid det senaste valet var andelen 60 procent. Riket
84,6
81 81,6
Arboga
83,6
80,4 80,9
Riket
82
78,8 79,4
Arboga
78 72
74
76
78
Kommunfullmäktige
80,1
77,5 77,9
Arboga
Landstingsfullmäktige
81
78,3 78,9
Riket
Riksdagen
79,8 78,7 80
82
84
86
Procent
Figur 5: Andel av de röstberättigade som röstade i de olika valen år 2002, 2006 och 2010. Källa: Folkhälsoinstitutet, kommunala basfakta och SCB.
Medborgarförslag Medborgarförslag är ett medel för medborgare i kommunen att väcka talan i kommunfullmäktige. I Sverige har vissa kommuner samt landsting och regioner infört medborgarförslag. Från och med den 1 januari 2008 kan alla som är folkbokförda i Arboga lämna in medborgarförslag till kommunfullmäktige. De förslag som lämnas in behandlas sedan i kommunfullmäktige, utom i vissa fall då kommunfullmäktige kan överlåta till en annan nämnd att behandla förslaget. Antal medborgarförslag 2008
2009
2010
Arboga 3 3 5 Figur 6: Antalet inkomna medborgarförslag till Arboga kommun år 2008, 2009 och 2010. Källa: Kommunstyrelseförvaltningen, Arboga kommun. 4
Folkhälsopolitisk rapport 2005
14
Välfärdsbokslut 2010
Medborgare som tittat på kommunfullmäktiges webbsändning Kommunfullmäktiges sammanträden under år 2010 direktsändes på Arboga kommuns webbplats och på lokal-TV, Västra Mälardalens Television. Antalet tittare (unika ip-adresser) på sammanträdena år 2010 var totalt under året 1509 stycken.5 Politiskt valda I ett demokratiskt samhälle har medborgarna lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och utöva makt. Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, ålder, etnisk bakgrund, funktionshinder eller sexuell läggning.6 Könsfördelningen i kommunstyrelse och kommunfullmäktige i Arboga visar att andelen kvinnliga ledamöter är lägre än andelen manliga. Eter valet 2010 har könsfördelningen i kommunfullmäktige jämnats ut i förhållande till de tidigare åren och fördelningen är nästintill lika mellan könen. Kommunfullmäktigeledamöter Efter valen 2002, 2006 och 2010 2002 2006 2010 Antal Könsfördeln. Antal Könsfördeln. Antal Könsfördeln. Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män 41 39% 61% 41 39% 61% 41 49% 51% Arboga Figur 7: Antal kommunfullmäktigeledamöter samt könsfördelning mellan könen i Arboga kommun, år 2002, 2006 och 2010. Källa: Länsstyrelsen Västmanland, ”Fakta om kvinnor och män 2010; Kommunstyrelseförvaltningen, Arboga kommun.
Kommunstyrelsen 2011 Antal ledamöter samt könsfördelning (%) Ordinarie ledamöter
Ersättare
Antal Könsfördeln. (%) Kvinnor
Antal Män
Könsfördelning (%) Kvinnor
Män
13 46 % 54% 7 57 % 43% Arboga Figur 8: Antal ledamöter samt könsfördelning, kommunstyrelsen 2011, Arboga kommun. Källa: Kommunstyrelseförvaltningen, Arboga kommun.
Föreningsliv Människors hälsa formas i ett samspel mellan individuella förutsättningar och den omgivande sociala miljön. För att må bra har människor behov av att känna delaktighet. Flera studier visar att olika former av socialt deltagande, exempelvis i föreningar, har klara samband med hälsa .7 Västra Mälardalens television 2010 Folkhälsopolitisk rapport 2005 7 Folkhälsopolitisk rapport 2005 5 6
15
Välfärdsbokslut 2010
Ett rikt föreningsliv i kommunen ökar chanserna till delaktighet för fler personer. Antalet föreningar i Arboga kommuns fritids- och kulturs föreningsregister år 2010 var 200 stycken. Utav dessa fick 93 verksamhetsstöd under året. Verksamhetsstödet söks hos kommunen och ska bidra till ett allsidigt fritids- kultur- och föreningsliv samt till demokratisk, social och kulturell bildning och fostran. Ungefär 2,5 miljoner kronor fördelades till olika organisationer under år 2010.8
Procent
Andelen föreningsaktiva ungdomar i kommunen har varit stor enligt de tidigare undersökningarna av Liv och hälsa ung. Flickorna har överlag varit mer aktiva än pojkarna. Den trenden håller i sig. Enligt 2010 års undersökning ökar andelen föreningsaktiva ungdomar i länet. Det som urskiljer sig i 2010 års rapport i Arboga är flickorna i skolår sju och ungdomarna i årskurs två på gymnasiet, där har det skett en minskning från de föregående åren.
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
71
75
72 61
Skolår 7 Skolår 9 2006
75 65
År 2 gym
78
83 72
68
Skolår 7 Skolår 9
64
År 2 gym
2008 Pojkar
72
81
75
71
77 67 57
Skolår 7 Skolår 9
År 2 gym
2010
Flickor
Figur 9: Andelen ungdomar i Arboga kommun som är medlem i någon förening 2006, 2008 och 2010. Källa: Liv och Hälsa ung.
Kommentar till målområdet Arboga kommun arbetar för att ge medborgarna möjlighet till delaktighet och inflytande på många olika arenor. I kommunen finns ett ungdomsfullmäktige samt ett flertal kommunala råd där politiker från kommunen och representanter från olika intresseorganisationer träffas. Där finns möjlighet för råden att i ett tidigt stadium lämna synpunkter i olika processer. Nämnderna anordnar öppna sammanträden en gång per år.
8
Fritids- och kulturförvaltningen, Arboga kommun.
16
Välfärdsbokslut 2010
För allmänheten anordnas bland annat pendlarmöten årligen. Kommunens webbplats kommer att byggas om under hösten 2010/vintern 2011 för att öka den tekniska tillgängligheten. Den nya webben kommer då också att innehålla flera funktioner för dialog. Fritids- och kulturförvaltningen arbetar aktivt med att skapa mötesplatser mellan föreningarna och kommunen. Under hösten 2010 anordnades t ex föreningsfika en dag i månaden samt en föreningsträff då alla föreningar bjöds in till information och föreläsning.
17
Välfärdsbokslut 2010
6
Målområde 2: Ekonomiska och sociala förutsättningar
”Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Det finns också ett samband mellan god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvanor, jämställdhet och rättvisa. Ekonomisk stress och socialotrygghet orsakar ohälsa, framför allt psykisk ohälsa, och leder till ökad ojämlikhet i hälsa ”.9 I Arboga kommun har följande indikatorer för ekonomiska och sociala förutsättningar valts ut: x Arbetssökande x Utbildningsnivå x Inkomstnivå x Föräldrapenning x Hushåll med ekonomiskt bistånd x Brottsstatistik Arbetssökande Arbetslöshet påverkar hälsan negativt på många sätt, särskilt sambandet med den psykiska ohälsan är väl kartlagd. I riket är unga vuxna en utsatt grupp där arbetslösheten ökat snabbt under de senaste åren. Även män i åldersgruppen 55-65 är utsatta, där finns den största andelen långtidsarbetslösa.10 Den öppna arbetslösheten i Arboga kommun har mellan åren 2006 och 2009 ökat i alla åldersgrupper. I gruppen unga vuxna (20-24 år) har arbetslösheten ökat mest vilket även är trenden för resten av riket. Andelen invånare i statliga program med aktivitetsstöd har däremot varit relativt oförändrad under tidsperioden i Arboga kommun. Öppet arbetslösa (%) 2006
I progr. med aktivitetsstöd (%) 2006 2009
2009
Kvinnor Män Tot Kvinnor Män Tot Kvinnor Män Tot Kvinnor Män Tot Arboga 20-24 år 6 5 6 7 10 8 7 10 9 7 12 10 25-44 år 2 2 2 4 6 5 4 4 4 3 3 3 45-64 år 2 2 2 3 4 4 6 3 5 3 3 3 20-64 år 3 2 2 4 6 5 5 4 5 3 4 3 Figur 10: Andel (%) arbetssökande i Arboga av alla i respektive ålder, avser års medeltal, år 2006 och 2009. Källa: Folkhälsoinstitutet, kommunala basfakta.
9
www.fhi.se Folkhälsopolitikens målområde 2: Ekonomiska och sociala förutsättningar Folkhälsopolitisk rapport 2005 och 2010.
10
18
Välfärdsbokslut 2010
Utbildningsnivå Det finns ett starkt samband mellan utbildningsnivå och hälsa. De största skillnaderna i ohälsa finns mellan dem som enbart har förgymnasial utbildning och dem som har eftergymnasial utbildning. Andelen högutbildade ökar generellt i Sverige, och en allt större andel kvinnor går igenom högre utbildningar.11 I Arboga kommun är det en lägre andel av befolkningen som har en eftergymnasial utbildning i förhållande till länet och riket. Mellan åren 2006 och 2009 har andelen högutbildade i kommunen ökat med en procent enhet. Andelen kvinnor som vidareutbildar sig är högre än andelen män, vilket följer trenden för länet och riket. 70 57
60
58
57
58
Procent
50 40 30 20
25
24 18
25
17
25
16
16
10 0 2006
2007
2008
Förgymnasial
Gymnasial
2009
Eftergymnasial
Figur 11: Fördelning av befolkningens (20-64 år) utbildningsnivå i Arboga år 2006-2009. Källa: SCB. 70 58
60
52
Procent
50
48 36
40
31
30 20
25 16
15
14
10 0 Förgymnasial
Gymnasial Arboga
Västmanland
Eftergymnasial Riket
Figur 12: Fördelning av befolkningens (20-64 år) utbildningsnivå i Arboga i förhållande till länet och riket år 2009. Källa: SCB.
11
Folkhälsopolitisk rapport 2005 och 2010
19
Välfärdsbokslut 2010
Inkomstnivå Människors hälsa förbättras med ökande inkomst men i avtagande grad ju högre inkomsten blir. Ojämlika inkomster påverkar den genomsnittliga hälsonivån i samhället. Personer i hushåll med låginkomst rapporterar sämre hälsa än personer i hushåll med höginkomst.12
2005
2006
2007
2008
Det råder skillnad mellan mäns och kvinnors inkomstnivå i Arboga kommun. Under åren 2005–2008 har inkomst förhållandena varit relativt oförändrade. Andelen höginkomsttagare är större bland männen än bland kvinnorna. Kvinnorna i sin tur står för den största andelen låginkomsttagare. I förhållande till länet och riket finns det en mindre andel höginkomsttagare i Arboga kommun bland både kvinnor och män. 14
Låg ink Hög ink
21 24
6 14
Låg ink Hög ink
20 24
7 14
Låg ink Hög ink
Kvinnor
21 24
7 14
Låg ink Hög ink
20 23
7 0
5
Män
10
15
20
25
30
Procent
Figur 13: Andel (%) hög/låginkomsttagare kvinnor och män, avser sammanräknad förvärvsinkomst (20-64 år), i Arboga år 2005–2008. Höginkomstgränsen var >=355 216 kr och låginkomstgränsen var 0-116 320 kr år 2008. Inkomstgränserna varierar mellan olika år. Källa: Folkhälsoinstitutet, kommunala basfakta.
Föräldrapenning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Föräldrapenningen är ungefär 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Av dessa är 60 dagar med sjukpenningnivå reserverade för var och en av föräldrarna. I samtliga kommuner i länet är det färre män än kvinnor som använder föräldrapenningen vilket också är fallet för resten av riket. I Arboga kommun låg fördelningen på 54 procent för kvinnorna och 46 procent för männen av de personer som använt försäkringen. Kvinnorna tog samma år ut 76 procent av nettodagarna medan männen stod för 24 procent13. Folkhälsopolitiskrapport 2005 och 2010 Försäkringskassan och Länsstyrelsen i Västmanland ”Fakta om kvinnor och män i Västmanland 2010” 12 13
20
Välfärdsbokslut 2010
Hushåll med ekonomiskt bistånd Nedsatt psykiskt välbefinnande är vanligare bland dem som har haft ekonomiskt bistånd, har varit i ekonomisk kris, saknar kontant marginal, är låginkomsttagare och är arbetslösa.14 Antalet hushåll med ekonomiskt bistånd i Arboga kommun har ökat under perioden 2006-2009. Antal hushåll med ekonomiskt bistånd 2006
2007
2008
2009
374 367 393 474 Arboga Figur 14: Antal hushåll med ekonomiskt bistånd i Arboga kommun år 2006-2009. Källa: Socialförvaltningen, Arboga kommun.
Brottsstatistik Tryggheten i närområdet har stor betydelse för både trivseln och hälsan. Trygghet i närmiljö ger förutsättningar för befolkningen att t ex kunna promenera utan att känna rädsla för brott.15 I förhållande till länet och riket visar brottstatistiken i Arboga kommun på ett lägre antal anmälda brott för tidsperioden 2006-2009. I Arboga kommun ökade andelen anmälda brott mellan åren 2006 och 2008 för att sedan sjuka år 2009. Andelen anmälda våldsbrott har sjunkit från år 2007 och framåt i såväl Arboga som länet och riket. Våldsbrott innefattar brott mot person, rån, grovt rån samt våld mot tjänsteman. 18 000 16 000 14 000 Arboga
12 000
Länet
10 000
Riket Arboga våldbrott
8 000
Länet våldsbrott 6 000
Riket våldsbrott
4 000 2 000 0 2006
2007
2008
2009
Figur 15: Totalt antal anmälda brott i Arboga samt våldsbrott per 100 000 invånare år 2006, 2007, 2008 och 2009. Källa: Folkhälsoinstitutet, kommunala basfakta.
14 15
Folkhälsopolitisk rapport 2005 Öppna jämförelser 2009 – Folkhälsa
21
Välfärdsbokslut 2010
Kommentar till målområdet Villkoren för målområdet sociala och ekonomiska förutsättningar formas främst av samhällsbeslut på nationell nivå. Besluten kan gälla lagar om demokratisk delaktighet, jämställdhet och diskriminering, utbildningsoch arbetsmarknadspolitik med mera. Dagens globala ekonomi ger följdverkningar som också påverkar på individnivå till exempel vid finanskriser och nedskärningar i arbetslivet. Myndigheter, landsting och kommuner har en central roll i att skapa goda livsvillkor liksom ideella organisationer. Arboga kommun har ingått en samverkansöverenskommelse med Polismyndigheten i Västmanland. Överenskommelsen bygger på att polisen och kommunen samordnar sina resurser för att effektivt minska brottsligheten och öka tryggheten i Arboga. Parterna har åtagit sig att en gång per år ta fram en handlingsplan med åtgärder till varje problembild. Planen fastställs av lokala brottsförebyggande rådet och utgör rådets verksamhetsplan.
22
Välfärdsbokslut 2010
7
Målområde 3: Barns och ungas uppväxtvillkor
”Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Psykiska besvär är en av de största orsakerna till ohälsa i befolkningen som helhet. Det finns goda möjligheter att förebygga psykisk ohälsa genom tidiga insatser under uppväxten. Barn och unga är en viktig målgrupp för folkhälsoarbetet”.16 I Arboga kommun har följande indikatorer för barns och ungas uppväxtvillkor valts ut: Fritid x Barnfattigdom x Antal barn som har insatser från socialtjänsten x Psykisk hälsa bland barn och ungdomar Skolan x Behörighet till gymnasieskolan x Elever med slutbetyg från gymnasiet, folkbokförda i Arboga x Skolk bland elever i skolan x Inflytande och medbestämmande i skolan x Diskriminering och kränkande behandling Barnfattigdom Rädda Barnens rapport ”Barnfattigdomen i Sverige 2008” bygger på tillgänglig statistik från år 2006 nedbruten för alla Sveriges kommuner. Rapporten redovisar att barnfattigdomen har stabiliserats och att de flesta barn i Sverige växer upp under goda ekonomiska förhållanden. Samtidigt konstateras stora skillnader i barns uppväxtvillkor. Tre grupper av barn har halkat efter i välfärdsutvecklingen, barn med utländsk bakgrund, barn i storstädernas förorter och barn till ensamstående. Barnfattigdomsindex
2005 2008
Antal barn 0-17 år i Arboga kommun Andel (%) med utländsk bakgrund Andel (%) med utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Andel (%) barn med svensk bakgrund som finns i ekonomsikt utsatta hushåll Andel (%) barn totalt som finns i eknomiskt utsatta hushåll Figur 16: Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll i Arboga år 2005 och 2008. Källa: Folkhälsoinstitutet, kommunala basfakta.
2809 2653 15 17 34 38 8 6 12 12
Rädda barnen rankar landets alla 290 kommuner efter andelen barn i hushåll med låg inkomststandard och/eller ekonomiskt bistånd. Arboga kommun har försämrat sin placering mellan åren 2004-2006 från plats 165 till plats 190.17 16 17
www.fhi.se Folkhälsopolitikens målområde 3: Barns och ungas uppväxtvillkor Rädda barnens rapport ” Barnfattigdomen i Sverige 2008”
23
Välfärdsbokslut 2010
Antal barn som har insatser från socialtjänsten Barn som har insatser från socialtjänsten innebär bland annat placering i ett annat boende än med föräldrarna. Antalet placeringar i Arboga kommun har varierat mellan åren 2006-2010. Antal barn som är placerade i annat boende än med föräldrarna 2006 2007 2008 2009 2010 Arboga 39 36 41 39 36* Figur 17: Antal barn i Arboga som är placerade i annat boende än med föräldrarna. Källa: Socialförvaltningen, Arboga kommun. * Från och med år 2010 räknas ej vårdnadsöverflyttade barn med i statistiken. Vårdnadsöverflyttad innebär att barnet varit placerad på ett familjhem i flera år och beslut tas i domstol att familjhemsföräldrarna ska bli vårdnadshavare.
Psykisk hälsa bland barn och ungdomar Majoriteten bland ungdomarna i Arboga kommun uppger i undersökningen Liv och hälsa ung att de mår bra. Pojkarna mår bättre än flickorna vilket också är trenden för länet. I jämförelse med länet i övrigt är det en lägre andel pojkar i Arboga som uppger att de inte mår bra och högre andel flickor.
40
35
35
35 30
29
28
26
23
25 Procent
28
27
23
20 15
12
12 12 12 8
10 5
3
10 10
4
0 Pojkar
Flickor
Pojkar
2006
Flickor 2008
Skolår 7
Skolår 9
Pojkar
Flickor 2010
År 2 gym
Figur 18: Andel av alla ungdomar i Arboga som uppger att de inte mår bra år 2006, 2008 och 2010. Källa: Liv och hälsa ung.
En av de frågor som ungdomarna fått besvara inom området psykisk hälsa i Liv och Hälsa ung undersökningarna är: ”Har du blivit psykiskt illa behandlad t ex hånad, kränkt, av någon av dina föräldrar?”
24
Välfärdsbokslut 2010
Mellan åren 2006 och 2010 har det skett en förbättring både i Arboga och i resten av länet när det gäller ungdomar som uppger att de blivit psykiskt illa behandlade av någon av sina föräldrar. De som inte följer trenden år 2010 är Arbogas flickor i skolår sju där en större andel uppger att de blivit illabehandlade av sina föräldrar än ungdomarna i länet i övrigt. Upplevelsen är överlag högre bland flickorna än pojkarna. 30
26
25 18 18
Procent
20
15
15
5
9
8
10
17 18 18
15 7 8
10
9
8 9 4
2
0 Pojkar
Flickor
Pojkar
Flickor
2006
Pojkar
2008 Skolår 7
Flickor 2010
Skolår 9
År 2 gym
Figur 19: Andel ungdomar i Arboga som uppger att de blivit psykiskt illa behandlade t ex hånad eller kränkt av någon av sina föräldrar år 2006, 2008 och 2010. Källa: Liv och hälsa ung.
Procent
Utvecklingen av andelen ungdomar som har uttalade depressionssymtom har i 2010 års Liv och hälsa ung undersökning ökat sedan år 2006, såväl i Arboga som i länet. Det råder dock stor skillnad mellan könen. Genomgående för alla åldrar är att det är en högre andel flickor än pojkar som har uttalade symtom. I jämförelse med länet år 2010, var det i Arboga en lägre andel pojkar i alla skolåren som hade uttalade symtom medan det var en högre andel flickor i både skolår sju och två på gymnasiet. 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0
35 27
10
35 24
20
32
23 16
10
7 8
Pojkar
Flickor
Flickor 2008
Skolår 7
13
8
Pojkar
2006
43
42
37 38
Skolår 9
Pojkar
Flickor 2010
År 2 gym
Figur 20: Andel ungdomar i Arboga med uttalade depressionssymtom år 2006, 2008 och 2010. Källa: Liv och hälsa ung.
25
Välfärdsbokslut 2010
Depression är en diagnos, som i den här undersökningen ställs genom en självskattning som ungdomarna gör utifrån femton frågor i enkäten Liv och hälsa ung. Frågorna handlar om hur ungdomarna känt sig de två senaste veckorna från tidpunkten då enkäten besvaras. I tabellen (fig. 20 sid. 25) redovisas ett indexerat resultat av svaren från de femton frågorna, sammanfattade som upplevelse av ”uttalade depressionssymptom”. Behörighet till gymnasieskolan Personer med lång utbildning har oftare bättre hälsa än personer med kort utbildning. En god utbildning främjar möjligheten till vidare studier och ökade möjligheter i arbetslivet.18För att en elev ska vara behörig till gymnasieskolan krävs minst betyget Godkänd i ämnena svenska/svenska som andra språk, engelska och matematik. Andelen beräknas av de elever som fått eller skulle få betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Behörighetskraven kommer att öka fr.o.m. 2011-07-01 då den nya skollagen träder i kraft. Förutom godkänt i svenska/svenska som andra språk, engelska och matematik kommer det att krävas godkänt i ytterligare fem ämnen till yrkesförberedande program och för högskoleförberedande program ytterligare nio ämnen. Andel (%) elever behöriga till gymnasiet
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Arboga Kommun, totalt
90
93
95
92
89,3
87,6
Flickor
93
94
94
96
90
89
Pojkar
87
92
96
89
89
86
Riket 88,9 89,2 88,7 88,5 88,2 88,2 Figur 21: Andelen elever (%)behöriga till gymnasiet, Arboga. Källa: Skolverkets databas för jämförelsetal (Arboga Kommun, riket); Skolverket databas Siris (flickor, pojkar).
Elever med slutbetyg från gymnasiet, folkbokförda i Arboga Grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier har den gymnasieelev, som i slutbetyg från nationellt eller specialutformat program har lägst betyget godkänd på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program. Av de gymnasieelever som är folkbokförda i Arboga, går över hälften i andra kommuner. Indikatorn ”Elever med slutbetyg från gymnasiet, folkbokförda i Arboga” omfattar samtliga Arbogas gymnasieungdomar i en årskull, oavsett om de går i Arboga eller i någon annan kommun, i en kommunal skola eller friskola. 18
Öppna jämförelser 2009 - Folkhälsa
26
Välfärdsbokslut 2010
Elever med slutbetyg och grundläggande behörighet till universitet och högskola
2008 1. Andel elever som fullföljde gymnasieutbildningen/ slutbetyg inom 3 år. Totalt för studieinriktade och yrkesinriktade program, exkl. IV 77,6 % 2. Andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen/slutbetyg inom 4 år. Totalt för studieinriktade och yrkesinriktade program, inkl. IV 87,0 % 3. Andel elever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola 90,8 %
2009 77,7 % 76,2 % 93,2 %
4. Andel elever med grundläggande behörighet inom 3 år, exkl. IV 70 % 72,7 % Figur 22: Andel elever (%) med slutbetyg från gymnasiet och folkbokförda i Arboga, år 2008 och 2009. Källa: Öppna jämförelser 2010.
Skolk bland elever i skolan Om elever uteblir från grundskolan eller gymnasiet tar skolan enligt skollagen kontakt med vårdnadshavare. Om en elev är myndig kan skolan vid elevs frånvaro inte på eget initiativ kontakta föräldrarna utan elevens samtycke. Skolfaktorer och hemförhållanden kan var för sig och i kombination bidra till ogiltig frånvaro. I undersökningen Liv och hälsa ung har ungdomarna svarat på frågan ”Brukar du skolka?” År 2006 var andelen ungdomar i Arboga kommun som uppgav att de skolkat två eller fler gånger per månad lägre än i länet. Liv och hälsa ung 2008 visar på en negativ utveckling bland eleverna i skolår sju och nio, framförallt bland pojkar. I 2010 års undersökning har det skett en förbättring i Arboga bland pojkarna i skolår sju och nio samt bland flickorna årskurs två på gymnasiet. 25
Procent
20 15
15
14
13
13,3
12
11
10
10
11
10
9 7
4
5
0
5
4,6
4
3
1
0 Pojkar
Flickor
Pojkar
2006
Flickor 2008
Skolår 7
Skolår 9
Pojkar
Flickor 2010
År 2 gym
Figur 23: Andelen ungdomar i Arboga som skolkat två eller flera gånger per månad år 2006, 2008 och 2010. Källa: Liv och hälsa ung.
27
Välfärdsbokslut 2010
x
Inflytande och medbestämmande i skolan I läroplanerna finns två spår för inflytande och medbestämmande, det ena handlar om demokratiska principer och det andra om utbildningens utformning och elevens eget lärande. I undersökningen Liv och hälsa ung indexeras resultatet av tre påståenden. Eleverna har gjort skattningen på en femgradig skala, från ”Nästan aldrig” till ”Nästan alltid”: Vi elever får vara med och bestämma vilka regler som ska gälla på skolan Eleverna får vara med och påverka det man gör i skolan Lärarna planerar tillsammans med oss elever x
x
Utifrån undersökningarna år 2006, 2008 och 2010 har upplevelsen av medbestämmande i skolan varierat bland eleverna i Arboga kommun. Pojkarna har i högre utsträckning än flickorna upplevt att de sällan eller aldrig har medbestämmande i skolan. I jämförelse med länet ligger Arboga bra till, det är färre elever i Arboga kommun som upplever att de inte har medbestämmande än i resten av länet, vilket gäller för alla undersöknings åren.
30 25
22
24
Procent
20 15 15
5
17
16
19
20 14 14
13
12
10 5
22
20
10 7
2
2
0 Pojkar
Flickor
Pojkar
2006
Flickor 2008
Skolår 7
Skolår 9
Pojkar
Flickor 2010
År 2 gym
Figur 24: Andel av alla ungdomar i Arboga som sällan eller aldrig upplever medbestämmande i skolan år 2006, 2008 och 2010. Källa: Liv och hälsa ung.
Diskriminering och kränkande behandling Med kränkning avses enligt skollagen ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet. Verbala nedsättande omdömen, knuffar, att rycka någon i håret eller sätta krokben och utfrysning är exempel på sådant som anses utgöra kränkning i lagens mening. I undersökningen Liv och hälsa ung har eleverna besvarat frågor om kränkning i skolan. Resultatet som redovisas gäller frågan: ”Har det under det här läsåret hänt att någon/några av dina skolkamrater ljugit om dig, pratat skit om dig bakom din rygg, inte låtsats om dig eller frusit ut dig från gruppen?”
28
Välfärdsbokslut 2010
65
70 57
60 Procent
40 30
50 47,6
46,8
50 36,4
31
29,3
30,4 23,6
23
21,7
20 10 0 Pojkar
Flickor
Pojkar
2008
Flickor 2010
Skolår 7
Skolår 9
År 2 gym
Figur 25: Andelen ungdomar i Arboga som upplever att de blivit kränkta av någon/några av sina skolkamrater 2008 och 2010. Källa: Liv och Hälsa ung.
Kränkningen har ökat bland flickor i alla åldrar mellan åren 2008 och 2010, bland pojkarna har den i stället minskat. Andelen pojkar som blivit kränkta i Arboga följer andelen pojkar i länet. Bland flickorna i Arboga är det däremot en större andel som blivit kränkta än länet i övrigt. Drygt hälften av flickorna i Arboga upplever år 2010 att de blivit kränkta av någon av sina skolkamrater, ungefär dubbelt så många som bland pojkarna. Kommentarer till målområdet Barns och ungas hälsa beror mycket på uppväxtmiljön som bland annat utgörs av familjen och skolan. Skolan möter alla barn och ungdomar med uppdrag att bidra till deras personliga utveckling, förbereda dem för fortsatta studier och samhällsansvar. I skolans uppdrag ingår även att uppmärksamma hälso- och livsstilsfrågor. Skolan har enligt lag en skyldighet att förebygga och motverka kränkande behandling. Elever som riskerar att inte nå utbildningsmålen får enligt skollagen ett åtgärdsprogram som upprättas och utvärderas tillsammans med elev och vårdnadshavare. Ibland räcker inte skolans åtgärder till. Vid komplex problematik krävs samverkan mellan skolan och andra aktörer. TREO och Ungdomskontakten är exempel på samverkansformer där kommunens förvaltningar samarbetar för att Arbogas ungdomar ska må bra. År 2008 startades Stödcentrum i Arboga. Det är ett samlat begrepp för individ- och familjeomsorgens öppenvårdsinsatser. Stödcentrum erbjuder familjebehandling och arbetar tillsammans med föräldrarna för att tillgodose barnens behov. Stödcentrum arbetar även med barngrupper som Dropp och Skilda världar, föräldrautbildningar, familjecentralen samt fungerar som stödpersoner för familjhemsplacerade barn och deras föräldrar.
29
Välfärdsbokslut 2010
8
Målområde 4: Hälsa i arbetslivet
”Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar inte bara den arbetsrelaterade ohälsan, de sociala skillnaderna i ohälsa och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa utan är även en nödvändig förutsättning för en hållbar tillväxt. Kraven i arbetslivet måste balanseras mot människors möjligheter att kunna fungera och må bra under ett helt arbetsliv. Arbetslivet ska gå att förena med familjeliv och fritid på ett hälsofrämjande sätt”.19 I Arboga kommun har följande indikatorer för hälsa i arbetslivet valts ut: x Ohälsotal x Arbetsro i klassrum Ohälsotal Arbete är viktigt för människors hälsa men ibland kan arbetsförhållandena tillsammans med omständigheter utanför arbetet leda till ohälsoeffekter. Ohälsotalet20 är ett mått som ger en uppfattning om hälsoläget i kommunen. Ohälsotalet har mellan åren 2006 och 2009 minskat med elva dagar för kvinnor och med tre dagar för män. Kvinnorna står för de flesta ohälsodagarna i Arboga kommun vilket följer trenden för resten av landet. Både kvinnor och män i Arboga har fler antal ohälsodagar än riksgenomsnittet. Ohälsotalet i Arboga är däremot något lägre i jämförelse med länet i övrigt. Totalt har ohälsotalet sjunkit såväl i kommunen, som länet och riket.
31
2009
49 32
2008 Arboga
56 35
2007
59 34
2006
60 0
10
20
30
40
50
60
70
Antal dagar per person och år Kvinnor
Män
Figur 26: Antal ohälsodagar per person, 20-64 år, och år, i Arboga år 2006-2009. Källa: Folkhälsoinstitutet, kommunala basfakta.
www.fhi.se Folkhälsopolitikens målområde 4: Hälsa i arbetslivet utbetalda dagar per person och år med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning från socialförsäkringen per försäkrad. Ohälsotalet innehåller inte dagar med sjuklön från arbetsgivare. 19
20Antal
30
Välfärdsbokslut 2010
Arbetsro i klassrum Barnens hälsa kan påverkas av skolmiljön, exempelvis det psykosociala klimatet mellan eleverna och skolans fysiska utformning.21 Arbetsro i klassrum handlar om hur eleverna upplever sin arbetsmiljö i skolan. I undersökningen Liv och hälsa ung får eleverna ta ställning till påståendet ”I klassrummen är det lugnt, man har arbetsro”. Tabellen nedan redovisar de elever som svarat Stämmer precis eller Stämmer ganska bra på en fem gradig skala, från Stämmer precis till Stämmer inte alls.
70
65
60
53
Procent
50 40
47
46 41 33
36
36
41
41,541
40 40
35 28
30
23
20
20
14
10 0 Pojkar
Flickor
Pojkar
2006
Flickor 2008
Skolår 7
Skolår 9
Pojkar
Flickor 2010
År 2 gym
Figur 27: Andel elever i Arboga som upplever arbetsro i klassrummet år 2006, 2008 och 2010. Källa: Liv och hälsa ung.
Den upplevda arbetsron i klassrummet varierar bland Arbogas elever. Fler pojkar än flickor upplever att de har arbetsro. Andelen elever som upplever arbetsro ökar med stigande ålder, viket gäller både flickor och pojkar. Undersökningen för år 2010 visar att Arbogas elever överlag följer länet i övrigt, förutom i skolår sju där en mindre andel elever upplever arbetsro i klassrummet. Kommentar till målområdet Utgångspunkten för god hälsa i arbetslivet är att förena arbetslivet med familjelivet och fritiden på ett hälsofrämjande sätt. Av förhållandena på arbetsplatsen är det inte enbart arbetsmiljön som påverkar hälsan utan även t ex anställningsformerna. Arbetsgivaren har en viktig roll i att forma hälsofrämjande arbetsmiljöer i dialog med arbetstagarnas företrädare.22
21 22
Folkhälsopolitisk rapport 2005 Folkhälsopolitisk rapport 2010
31
Välfärdsbokslut 2010
Arboga kommun arbetar aktivt med hälsofrämjande insatser för personalen. Hälsoarbetet syftar till att öka möjligheterna för medarbetarna att bibehålla och utveckla en god hälsa. Arbetet sker på individ-, gruppoch organisationsnivå och riktar sig till alla som arbetar inom kommunen. Att inte uppleva arbetsro i skolan är allvarligt. I Skolverkets undersökning ”Attityder till skolan 2009” framgår att bristen på arbetsro i skolan är ett nationellt problem, men att arbetsron ökar ju äldre eleverna blir. Det kommunövergripande projektet ”DigiLär – en till en”, med en bärbar dator till varje elev i årskurs 7-9, startade hösten 2010 i Arboga. Syftet är att bidra till ökad måluppfyllelse och lusten att lära samt utveckling av lärares arbetssätt och i undervisningen. De iakttagelser som lärare och skolledare hittills gjort inom DigiLär är att det är lugnare både i klassrum och i korridorer.
32
Välfärdsbokslut 2010
9
Målområde 5: Miljöer och produkter
”De framtida insatserna inom området ska utgå ifrån de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen och en kretsloppsstrategi som inkluderar en miljöorienterad produktpolitik samt de av riksdagen beslutade konsumentpolitiska målen. Målområdet är mycket brett och omfattar vitt skilda typer av miljöer och exponerings situationer. För att finna indikatorer har det delats upp i ett antal delområden, sund utomhusmiljö, sunda produkter, sund inomhus- och närmiljö samt säkra miljöer och produkter.”23 I Arboga kommun har följande indikatorer för miljöer och produkter valts ut: x Dödlighet i skador och förgiftningar x Fallskador bland äldre x Självmord x Dricksvattenkvalitet x Luftkvalitet x Buller och höga ljudnivåer Dödlighet i skador och förgiftningar Dödligheten i skador och förgiftningar är betydligt högre bland män än bland kvinnor. Tidigare undersöknings år har dödligheten bland män i Arboga kommun varit högre i förhållande till länet och riket, men mellan åren 2000-2008 har dödligheten bland männen i Arboga minskat. Dödligheten bland kvinnor och män i Arboga var under åren 2004-2008 lägre än både länet och riket. Dödlighet i skador och förgiftningar 2000-2004 Kvinnor
2001-2005
2002-2006
2004-2008
Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män
Arboga
3,2
7,3
2,5
9,1
2,7
6,8
2,8
5,2
Västmanland
3,5
5,8
3,3
7,2
3,3
6,0
3,6
6,4
3,7
6,9
3,9 6,7 3,4 7,5 3,6 6,9 Riket Figur 28: Dödlighet i skador och förgiftningar i Arboga, antal döda/10 000, standardiserade tal, år 2000-2004, 2001-2005, 2002-2006 & 2004-2008. Källa: Folkhälsoinstitutet, kommunala basfakta.
Fallskador bland äldre Fall bland äldre och de skador som kan följa efter ett fall ökar i Sverige. Fallolyckorna medför mäskligt lidande och stora samhällsekonomiska kostnader.24 I rapporten, Öppna jämförelser – folkhälsa, redovisas antalet personer, 65 år och äldre, som vårdats i slutenvård till följd av fallolycka. 23 24
www.fhi.se folkhälsopolitikens målområde 5: Miljöer och produkter Fallskador bland äldre – en sammanfattande kunskapsöversikt om fallskador, SKL
33
Välfärdsbokslut 2010
I Arboga kommun visar resultatet från rapporten att kvinnor i högre utsträckning vårdas för fallskador, 2911 stycken (per 100 000 inv) jämfört med männen, 1688 stycken (per 100 000 inv). Till Arbogas äldreboenden inrapporterades totalt 78 stycken falltillbud under år 2009 där legitimerad personal har gjort bedömningar och åtgärder. År 2010 ökade siffran till 112 stycken. 25
Västmanland
Riket
Självmord Bakom självmord ligger i de flesta fall en psykisk störning, övervägande depressioner men också allvarliga psykiska störningar. Personlighetsstörning och olika former av missbruk är också vanliga bakgrundsfaktorer.26 Statistiken över självmord i Arboga kommun har mellan åren 2000-2008 sjunkit bland både män och kvinnor. Mellan åren 2004-2008 har antalet självmord i Arboga sjunkit till en lägre nivå än både länet och riket. Antalet självmord bland män är betydligt högre än bland kvinnor. 2004-2008
0,9
2002-2006
0,9
2001-2005
0,9
2000-2004
0,9
2004-2008
2,3 2,3 2,3 2,2
0,8
2002-2006
2,1
0,9
2001-2005
1
2000-2004
1
2004-2008 Arboga
2,3
Kvinnor
2,1 1,8
0,8
2002-2006
1,1
2001-2005
1,1
2000-2004
Män
2,3
3,7 5,3 3,7
1,4 0
1
2
3
4
5
6
Antal döda/ 10 000
Figur 29: Antal döda per 10 000, 15 år och äldre, i Arboga åren 2000-2004, 2001-2005, 2002-2006 och 2004-2008. Källa: Folkhälsoinstitutet, kommunala basfakta.
Dricksvattenkvalitet Arboga kommun har ett ansvar att säkerställa en långsiktig produktion och leverans av ett hälsosamt, godkänt och bra dricksvatten. Detta kontrolleras genom provtagning av vattenkvalitén och underhållsinsatser på ledningsnätet.
25 26
Socialförvaltningen, Arboga kommun Folkhälsopolitiskrapport 2005
34
Välfärdsbokslut 2010
Riktlinjer vid resultat av provtagning avseende hälsomässiga anmärkningar; andelen prover med anmärkning på koliforma bakterier. Andel otjänliga prover vid Arboga vattenverk skall vara noll stycken och andel tjänliga prover med anmärkning skall vara färre än två av 50 prover. Nyckeltal = 0 anmärkningar ”tjänligt med anmärkning” Nyckeltal = 0 anmärkningar ”otjänligt” 2009 2007 2008 Vattenkvalitet
2010
2 tjänligt med 2 tjänligt med 0 tjänligt med 0 tjänligt med anmärkning, anmärkning, anmärkning, anmärkning, Arboga vattenverk inga otjänliga inga otjänliga inga otjänliga inga otjänliga 0 tjänligt med 0 tjänligt med 0 tjänligt med 0 tjänligt med anmärkning, anmärkning, anmärkning, anmärkning, inga otjänliga inga otjänliga inga otjänliga inga otjänliga Arboga ledningsnät 0 tjänligt med 0 tjänligt med 0 tjänligt med 2 tjänligt med anmärkning, anmärkning, anmärkning, anmärkning, inga otjänliga inga otjänliga inga otjänliga inga otjänliga Arboga användare Figur 30: Vattenkvalitet vid Arboga vattenverk. Källa: Verksamhetsberättelse teknisk nämnd Arboga kommun 2007,2008,2009 och 2010.
Luftkvalitet Genom ett samarbete i ”Urban-mätnätet” mättes luftkvalitén i Arboga kommun år 2007. Resultaten visade att såväl års- som dygnsmedelvärden för kvävedioxid, partiklar och bensen underskrider miljökvalitetsnormerna. Buller och höga ljudnivåer I Arboga kommun har korta, indikerande mätningar av ljudnivåer utförts på några utvalda platser för att få en bild av ljudmiljön i centrum en vanlig dag. Mätningarna tyder på att ljudmiljön dagtid ligger under gällande riktvärden. Indikerande mätningar har även genomförts under medeltidsdagarna (2008) och Arbogakarnevalen (2010) som grund för framtida tillsyn av dessa och andra arrangemang som kan orsaka bullerstörningar. Under 2010 gjordes ljudmätningar i alla kommunens tätorter. Baserat på dessa och tidigare utförda mätningar beräknas bakgrundsnivån i Arbogas tätort ligga på omkring 45 dB(A). I Medåker ligger förmodligen bakgrundsnivån på omkring 30 dB(A) medan den på grund av väg 572 ligger högre i Götlunda, omkring 40-45 dB(A). Dessa siffror kan jämföras med dagens riktvärden för trafikbuller utomhus vid nybyggnation, på max 55 dB(A) och för befintlig bebyggelse, 65 dB(A). Överlag ligger bakgrundsljudet i kommunen på en acceptabel nivå. Detta utesluter inte att störningar kan uppstå på platser nära större vägar eller järnvägen.27 27
Miljö och bygg, Västra Mälardalens myndighetsförbund.
35
Välfärdsbokslut 2010
Kommentar till målområdet Förutsättningarna för hälsofrämjande livsmiljöer formas främst av regionala och lokala aktörer såsom länsstyrelser, landsting och regioner och kommuner samt ideella organisationer. Inom vård och omsorg i Arboga kommun pågår ett ständigt förbättringsarbete med fallprevention, riskanalyser och åtgärder gentemot de äldre. Hemtjänsten delar ut informationsmaterial till alla pensionärer med tips på hur man skapar ett tryggare hem. Verksamheten Senior plus gör hembesök till personer över 75 år som inte har några insatser från socialtjänsten och ger bland annat råd om hur man kan förbättra säkerheten i bostaden och förebygga risken för att falla. Personer som flyttar in på särskiltboende inom Arboga kommun erbjuds omgående en riskbedömning för att motverka fallincidenter. Under år 2010 fattade vårdgivaren dessutom beslutet om att införa Senior alert, ett nationellt stöd för ett vårdpreventivt arbetssätt. Det är ett verksamhetssystem som identifierar risker för fall, trycksår och undernäring.
36
Välfärdsbokslut 2010
10
Målområde 11: Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel
”Bruket av beroendeframkallande medel liksom spelberoende påverkar hälsan. Riksdag och regering har beslutat om mål och insatser inom alkohol-, narkotika-, tobak-, dopnings- och spelpolitiken. De övergripande målen för samhällets insatser inom dessa områden är: Minskat bruk av alkohol och tobak, Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, Minskade skadeverkningar av överdrivet spelande”.28 I Arboga kommun har följande indikatorer för tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel valts ut: x
Systembolagsförsäljning Berusningsdrickande bland ungdomar Alkoholrelaterade brott Brott mot narkotikastrafflagen Narkotikaanvändning bland ungdomar Andel blivande mödrar som röker Andel ungdomar som röker x x x x x x
Systembolagsförsäljning Systembolagsförsäljningen har mellan åren 2007 och 2009 ökat. Antalet sålda liter 100 procentig alkohol per invånare i Arboga ligger marginellt högre än i länet och i riket. Försäljningsvolymerna för spritdrycker, vin och starköl är omräknade till antal liter 100 procentig alkohol och mängden alkohol är därefter beräknad per kommuninvånare. Antal liter 100 procentig alkohol per invånare År Arboga Länet 2007 5,9 5,1 2008 5,9 5,4 2009 6,2 5,7
Riket 5,3 5,4 5,7
Figur 31: Systembolagsförsäljning i Arboga, antal liter 100 procentig alkohol per invånare år 2007, 2008 och 2009. Källa: Folkhälsoinstitutet, kommunala basfakta.
Berusningsdrickande bland ungdomar Andelen ungdomar som druckit sig berusade i Arboga har under åren 2006-2010 varit något högre än andelen ungdomar i förhållande till länet. I Arboga har det tidigare varit flickorna som i högre grad druckit sig berusade, till skillnad mot länet, där den största andelen varit pojkar.
28
www.fhi.se Folkhälsopolitikens målområde 11: Tobak, alkohol, narkotika och spel
37
Välfärdsbokslut 2010
65
70 60
Procent
50
45,5
41
38
40
37
30
26
30
57,4
55
50
25
21
19
20
13
10
9
10
8,3 0
0 Pojkar
Flickor
Pojkar
Flickor
2006
Pojkar
2008 Skolår 7
Skolår 9
Flickor 2010
År 2 gym
Figur 32: Andel ungdomar i Arboga som dricker sig berusade minst en gång i månaden 2006, 2008 och 2010. Källa: Liv och hälsa ung.
Den senaste Liv och hälsa ung undersökningen visade att andelen flickor i skolår nio och årskurs två på gymnasiet som druckit sig berusade minskat till en lägre andel än pojkarna. Berusningsdrickandet bland ungdomar har över tid minskat något såväl i Arboga som i länet. Alkoholrelaterade brott Antalet anmälda rattfylleribrott har ökat kraftigt under 2000-talet i takt med att polisen utökat antalet kontroller. Arboga följer trenden för riket. Det har skett en markant ökning mellan åren 2006 och 2009, särskilt av rattfylleribrott under påverkan av narkotika. 500 450 400 350
202
180 123
110
133
300
241
206
158
177
192
Riket
154
250
217
Länet
300
130
200 150
30
100 50
194
192
127
179
212
227
198
204
97
2006
2007
3005 - Rattfylleri, grovt rattfylleri
2008
Arboga
Riket
Länet
Arboga
Riket
Länet
Arboga
Riket
Länet
Arboga
0
2009
3070 - Rattfylleri under påverkan av narkotika
Figur 33: Rattfylleribrott i Arboga, antal per 100 000 invånare år 2008 och 2009. Källa: BRÅ.
38
Välfärdsbokslut 2010
Brott mot narkotikastrafflagen Allt fler får vård för narkotikarelaterade diagnoser i Sverige och även antalet dödsfall relaterade till narkotika ökar. Det tyder på att bruket av narkotika ökar.29 I Arboga har antalet brott mot narkotikastrafflagen ökat mellan åren 2006 och 2009. Totalt sett skedde det år 2009 färre antal brott mot narkotikastrafflagen i Arboga jämfört med länet och riket. 1400 1200 1000 684
Arboga
0
2006
229
253
202
467
2007
268
514
572 143
344
273 Riket
135
505
Arboga
112 67
Brottskod 5011 - bruk
709
Riket
243 Riket
200
600
Länet
242
400
464
Arboga
635
Riket
413
Länet
595
Länet
717
Arboga
600
Länet
800
2008
Brottskod 5010 - innehav
2009
Figur 34: Brott mot narkotikastrafflagen, antal brott per 100 000 invånare, i Arboga, år 2006–2009. Källa: BRÅ.
Narkotikaanvändning bland ungdomar Narkotikabruket i Sverige är betydligt högre bland unga vuxna än hos resten av befolkningen, särskilt bland unga män.30 Användningen av narkotika bland ungdomar i Arboga har under åren 2006-2010 ökat bland både pojkar och flickor, med undantag för pojkar skolår sju. Andelen pojkar som använt narkotika år 2010 var större än andelen flickor, både i Arboga och också länet i övrigt. 35 30 30 23
Procent
25 20
16
15
5
13 14
12
11 8
10
Skolår 7
16
4
4 3
6
4
Skolår 9 År 2 gym
8 5,3 1,5
0 0 Pojkar
Flickor 2006
Pojkar
Flickor 2008
Pojkar
Flickor 2010
Figur 35: Andel elever i Arboga som använt narkotika minst en gång, år 2006, 2008, 2010. Källa: Liv och hälsa ung. 29 30
Folkhälsopolitiskrapport 2010 Folhälsopolitisk rapport 2010
39
Välfärdsbokslut 2010
Andelen blivande mödrar som röker Rökning under graviditeten ökar risken för missfall och förtidig födsel. Det innebär även en ökad risk för sjuklighet hos barnet och plötslig spädbarnsdöd.31 I Arboga kommun har andelen gravida kvinnor som röker minskat mellan åren 2003-2008 från 20 procent till 9,2 procent. I länet och riket har andelen ökat under samma tidsperiod. Det var en större andel gravida kvinnor som rökte i Arboga år 2008 än i länet och riket. 25 20
Procent
20 15
9,2
10
8,9
5
7,7
7
5
0 Arboga
Länet 2003-2007
Riket
2004-2008
Figur 36. Rökande blivande mödrar i Arboga, andel av gravida vid inskrivning till mödravårdscentral 2003-2007 och 2004-2008. Källa: Folkhälsoinstitutet, kommunala basfakta.
Andel ungdomar som röker Generellt har rökningen minskat i befolkningen i Sverige sedan 1980-talet. Andelen rökare bland ungdomar har dock ökat under de senaste åren32. Liv och hälsa ung undersökningen för år 2010 visar att det i Arboga har skett en tydlig ökning av rökande flickor i årskurs två på gymnasiet samt bland pojkarna i skolår nio och två på gymnasiet sedan år 2008. Andelen ungdomar som röker i Arboga är något högre än i länet i övrigt. 30
25
Procent
25 20
16 17
12 13
15 10 5
3
5
8
8
8
10
0
0 Pojkar
Flickor
Pojkar
2008
Flickor 2010
Skolår 7
Skolår 9
År 2 gym
Figur 35: Andel ungdomar i Arboga som uppger att de röker dagligen 2008 och 2010. Källa: Liv och hälsa ung.
31 32
Folkhälsorapport 2005 Folkhälsopolitisk rapport 2010
40
Välfärdsbokslut 2010
Kommentar till målområdet Inom målområdet Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel har kommunen en viktig roll i det lokala förebyggande arbetet. Förutom den tillsyn som Miljö och bygg bedriver inom området så har kommunen flera verksamheter, däribland TREO och Ungdomskontakten som är exempel på samverkansformer där barn- och utbildnings-, social- och fritids- och kulturförvaltningen samarbetar för att Arbogas ungdomar ska må bra. ODIN och ÖPP (Örebros Preventionsprogram) är exempel på förebyggande arbetsmetoder som bedrivs i kommunen. ODIN är en arbetsmodell som socialförvaltningen i Arboga kommun använder sig av i samarbete med grundskolorna och gymnasieskolorna i kommunen. Syftet med arbetsmodellen är att göra tidiga upptäckter av narkotikabruk i skolan för att på ett tidigt stadium kunna sätta in åtgärder, stöd och hjälp till de unga. ÖPP är ett föräldrastödsprogram. Programmet syftar till att påverka föräldrars förhållningssätt till ungdomars drickande och sprida information om hur man som föräldrar kan agera för att hindra tidig alkoholdebut och berusningsdrickande bland ungdomar. I det lokala Brottsförebyggande rådets verksamhetsplan för 2011 anges att det ska genomföras riktade aktiviteter och information för elever och föräldrar i årskurs 6-9 utifrån problemområdena alkohol, droger, brottslighet och säkerhet på nätet.
41
Välfärdsbokslut 2010
Referenslista Tryckta källor Fallskador bland äldre – en sammanfattning av en kunskapsöversikt om fallskador, Sveriges kommuner och landsting, 2009 Folkhälsopolitisk rapport 2005, Folkhälsoinstitutet, Stockholm 2005 Folkhälsopolitisk rapport 2010, Folkhälsoinstitutet, Solna 2010 Folkhälsorapport 2005, Socialstyrelsen, Stockholm 2005 Indikatorer för lokala välfärdsbokslut, Folkhälsoinstitutet, 2005 Liv och Hälsa ung, Enkätundersökning - Centrum för klinisk forskning, Landstinget Västmanland, 2006, 2008 och 2010 Utveckling av lokala välfärdsbokslut, J Frykman, Folkhälsoinstitutet, 2005 Öppna jämförelser 2010, Sveriges kommuner och landsting, 2010 Öppna jämförelser 2009 – Folkhälsa, Sveriges kommuner och landsting, 2009 Barnfattigdomen i Sverige- Årsrapport 2008, Rädda barnen, 2009 Fakta om kvinnor och män i Västmanland 2010, Länsstyrelsen Västmanland Webbaserade källor BRÅ - Brottsförebyggande rådet, Brottsstatistik, www.bra.se FHI - Folkhälsoinstitutet, Kommunala basfakta, www.fhi.se FHI - Folkhälsoinstitutet, Folkhälsopolitikens målområden, www.fhi.se SCB - Statistiska Centralbyrån, Statistikdatabasen, www.scb.se Försäkringskassan, Statistik föräldrapenning, www.fk.se
42
