VISION NORRA SORGENFRI

VISION NORRA SORGENFRI -INFÖR OMVANDLING OCH PLANARBETE

Malmö Stadsbyggnadskontor 1

Januari 2006

INNEHÅLL

VISIONSARBETE HÖSTEN 2005

NORRA SORGENFRI

Visionsarbetet inleddes med en serie föreläsningar kring samhälls- och stadsbyggande, kring hur utformningen av staden påverkar sociala och ekonomiska förhållanden. En heldagsövning ledd av Göran Hydbom gav större insikt i hur gruppen ser på området, vilka potentialer och problem som ﬁnns i Norra Sorgenfri, och hur vi ser att området bör utvecklas i framtiden. Under denna dag deltog förutom arbetsgruppen även representanter från MKB, Gatukontoret, samt ytterligare personer från Stadsbyggnadskontoret. Arbetsgruppen har sedan träffats några gånger för att först sammanfatta vad som kom fram under visionsdagen och sedan arbeta vidare med att formulera visionen för området.

Susanne Käsper, sbk (samordning) Gunilla Kronvall, sbk (vision) Jan Holmberg, fk (genomförande) Lotta Wallin (detaljplan) Christina Andreasson, sbk Ingela Ljungdell, sbk Peter Björck, sbk Joakim Axelsson, sbk Agneta Persson, sbk Trevor Graham, mf Styrgrupp: Agneta Hammer, sbk Kerstin Åkerwall, gk Håkan Thulin, fk 2

Inspiration Inledning Nya planeringsförutsättningar Vision

3 4 5 6

Ny Innerstad till malmöborna! Småskalighet och variation Attraktion Stråk och platser Privat och oﬀentligt Grönt

8 9 10 12 13 15

Genomförande Förverkligande av visionen

16 18

Inspiration

Visionsarbetet under hösten 2005 inleddes med en serie föreläsningar om staden, sedd ur olika perspektiv.

Per Svensson, kulturredaktör Expressen Per Svensson menar att innerstaden bör rymma funktioner som attraherar många olika människor till samma områden och platser. Ett kommersiellt utbud samt attraktioner är viktiga ingredienser. Även funktioner som kan fungera som bryggor mellan olika människor. Det är inget bekymmer att vi bor på olika håll i staden. Vad skulle man uppnå, egentligen, om man bodde tillsammans? Har vi en föreställning om att vi borde vara lika varandra? Däremot är gated communities, slutna bostadsenklaver, ett problem. Grinden i sig symboliserar att en grupp människor valt att leva utanför det övriga samhället. Per Svensson menar att en segregerad stadskärna och offentligt rum är farligare än ett segregerat boende. Att inte se varandra någonsin, det är det som är det farliga för ett samhälle. Integration är viktig språkligt, ekonomiskt och politiskt. Det gäller att skapa förutsättningar för ekonomiska och politiska möten i det offentliga, i staden. Vi lever olika och använder staden på olika sätt, men om vi tillbringar tid i närheten av varandra så ﬁnns ett stort värde i det.

Peter Elmlund, Urban City Research Peter Elmlund, projektledare för Urban city research och skribent i Axess, menar att det faktum att invandrarföretagandet ökat explosionsartat i många av västvärldens metropoler de senaste femton åren borde räcka för att övertyga myndigheter, politiker, forskare och samhällsanalytiker om att det kan vara mödan värt att ägna sig åt detta ämne. Peter Elmlund gör en stark koppling mellan bl a invandrarekonomin och stadsplanering. Han menar bl a att vi beﬁnner oss i en snabb omvandling av ekonomin där småföretagens kreativitet och ﬂexibilitet är betydelsefull. Invandrarföretagare har visat sig vara betydelsefulla inte bara inom handel utan också inom produktion. De är liksom många andra småföretagare beroende av tillgången på stadsmiljö. Peter Elmlund menar att vi nu har brist på stadsmiljö till rimliga priser. Det är svårt att ändra de beﬁntliga strukturerna och viktigt att planera nya som fungerar ur ett småföretagar/invandrar perspektiv. Den stad vi väljer får konsekvenser på stadslivet, på ekonomiska och sociala förhållanden. Med andra ord: det har betydelse hur vi bygger. Han pläderar för ett öppet, bebyggt och funktionsblandat gatunät, som hänger ihop i en kontinuerlig väv. Detta nät kan beskrivas som ett sammanhängande offentligt, demokratiskt rum vilket skapar kontakt mellan medborgare i olika stadsdelar. En viktig aspekt av det demokratiska rummet är att främlingar känner sig välkomna. 3

Björn Asheim och Högni Kalsö Hansen, Lunds universitet Björn Asheim forskar kring amerikanen Richard Floridas idéer och hur de relaterar till europeiska och svenska förhållanden och förutsättningar. Richard Florida, professor och författare, menar att kreativa människor föredrar spännande, mångsidiga städer där alla människor kan känna sig hemma. De vill ha tillgång till ett myllrande nattliv, teatrar och konstgallerier men också till forskningscenter, invandrarbutiker och annorlunda affärer. Den nya ekonomin trivs bäst i städer med liv och rörelse 24 timmar om dygnet. Richard Florida kallar dessa kreativa förmågor för The Creative class. Som ekonomisk grupp består den av konstnärer, musiker, kläddesigners, men även av forskare, entreprenörer och skickliga konsulter. Detta avantgarde föredrar städer med de tre T:na; Teknologi, Talang och Tolerans. Det är vår tids utmaning att utveckla, ta tillvara och utnyttja människors kreativitet. Han menar att vi måste agera med framförhållning och låta alla – människor i servicesektorn, invandrare med ﬂera – vara en del av den nya kreativa eran. Malmö har goda förutsättningar som kreativ stad med en hög andel unga och människor från olika kulturer. Men, staden behöver utvecklas så att dessa grupper blir delaktiga i samhället.

Inledning

I denna skrift om visionen för Norra Sorgenfri presenteras olika avsnitt med rubriker som återspeglar vår ambition att planera utifrån ett övergripande samhällsbyggarperspektiv. Avsnitten behandlar vad vi anser vara viktiga faktorer för att skapa ett attraktivt och väl fungerande område, med människan och ett helhetstänkande i centrum. Den gröna miljön ﬁnns med som ett sektorsavsnitt, på grund av att området jämfört med andra delar av Malmö har stor brist på grönområden. Traﬁk, arkitektur och andra sektorsintressen tas upp under andra rubriker istället för som enskilda avsnitt. I Aktualiseringen av översiktsplanen för Malmö har ﬂera tankar om utvecklingen av Malmös innerstad presenterats och dessa ligger i linje med idéerna i detta dokument. En förutsättning har varit att de tre hållbarhetsmålen; ekonomiska, ekologiska och sociala, skall ﬁnnas med som en naturlig utgångspunkt.Trygg-

Det har gjorts en del inventeringar och utredningar tidigare för området Norra Sorgenfri, både inom stadsbyggnads- och fastighetskontoren och i samarbete med externa konsulter.

Norra Sorgenfri Utvidgad innerstad

Centrum

Norra Sorgenfri

Norra Sorgenfri är ett centralt beläget område i Malmö som kan bli en del av den utvidgade innerstaden. Ny innerstad som utformas med malmöbon i centrum kan utvecklas här, som en brygga mellan östra Malmö och centrum

4

Illustration: David Wiberg

Detta dokument är ett idématerial som skall ligga till grund för kommande planprogram som skall utarbetas under första halvåret 2006. Avsikten är att idéerna som presenteras i dokumentet skall fungera som bärande idéer för omvandlingen av Sorgenfris industriområde och att dessa skall ligga till grund för kommande detaljplanearbeten.

het är viktigt för Malmö idag. En känsla av trygghet underlättas när stråk och platser är utformade för att stödja det offentliga livet, att det pågår aktiviteter vid olika tider och för många olika människor. Den trygga staden är inte funktionsuppdelad utan har bostäder, service, fritid, kultur och verksamheter i mindre skala och blandade tillsammans. En hållbar stad blir attraktiv och trygg för malmöborna, både för boende i området och för besökare.

Illustration: Gunilla Kronvall

Stadsbyggnadskontoret ﬁck 040812 av stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att göra en översyn av Sorgenfri industriområde och utreda om det är möjligt att göra en plan för blandad stadsbebyggelse med inslag av icke störande verksamheter.

Nya planeringsförutsättningar

Norra Sorgenfris industriområde har utvecklats under 1900-talet. Från att ha haft ett perifert läge i staden är området numera centralt beläget och tillhör de östra delarna av innerstaden. En ny positiv utveckling i kringliggande områden och nya förutsättningar innebär att området börjar närma sig en omvandling.

•

Områdets omedelbara närhet är under utveckling. Studenter bosätter sig i Rönnen och ett nytt bostads projekt är aktuellt i Katrinelund.

•

Stora ombyggnadsprojekt vid Värnhemsområdet ger mer fokus åt de östra delarna av innerstaden.

Bussgaraget i kvarteret Spårvägen kommer sannolikt att ﬂytta sin verksamhet 2008.

•

Det ﬁnns en fastighetsägargrupp som har varit aktiv under en längre tid och som är positiv till en utveck ling av området.

I de f.d. industrilokalerna i området bedrivs det nya verksamheter, t ex konstnärsverksamheter vilket gör området mer diversiﬁerat.

•

Flera företag med miljöpåverkan har lagt ner eller ﬂyttat sina verksamheter.

Fler arbetsplatser Bibehållen tillgänglighet med lugnare tempo

Utveckla detaljhandeln och besöksnäringen

Breddat bostadsutbud

Gränsöverskridande mötesplatser

ekologiskt

Uppmuntra lokalt engagemang

Trygg stad

Många malmöbor vill bo i innerstaden och innerstaden, om den är rätt planerad, kan ha något att erbjuda oavsett ålder, kön och etnicitet. Det är i innerstaden som vi alla på ett självklart sätt kan röra oss och där vi möter olika slags människor. Innerstaden kan sägas vara den mest jämlika platsen i staden medan våra renodlade bostadsområden ofta fungerar segregerande. Genom att skapa mer och bättre innerstad kan detta bidra till en långsiktig hållbar utveckling avseende integrationsfrågor. Omvandlingen av Sorgenfris industriområde kan komma att få en viktig roll i detta sammanhang.

Att förtäta, utnyttja marken bättre och komplettera och förstärka Östra Innerstaden står i överensstämmelse med hållbarhets-

Ny innerstad i norr, söder och öster

ekonomiskt

socialt

målen. Sorgenfris industriområde kan sägas vara ett symbolområde för Östra Innerstadens utveckling. Området i sig har stora och många förutsättningar för att skapa nya spännande miljöer och de öst-västliga stråken genom området kan bidra till att knyta de östliga och västliga delarna av staden närmre varandra.

Förtäta och återanvänd staden

Illustration: Simon Klamborn

•

•

Citytunnel och nya stationer Sammanlänkade och attraktiva stråk

I aktualiseringen av översiktsplanen 2005 beskrivs en utveckling och utökning av den existerande innerstaden som hållbart ur ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Norra Sorgenfri är en viktig del av denna utveckling

Industrigatan är lika lång som Södra Förstadsgatan mellan GA torg och Möllevångstorget eller Centralstationen och Triangeln. Norra Sorgenfri är ett enormt stort centralt beläget område, här jämfört med sträckan från Triangeln till Stortorget. Den svarta stadsstrukturen är en del av Malmö gamla centrum och är presenterat på Norra Sorgenfri i samma skala. Kvarteren i Norra Sorgenfri blir mindre när området omvandlas

5

Vision

NY INNERSTAD TILL MALMÖBORNA! Norra Sorgenfri kommer att koppla centrum med östra Malmö och bebyggas med en stadsmiljö som lockar människor från hela staden. Norra Sor människan i centrum.

Visionen är

Visionen är

Visionen är

att bygga genuin och integrerande innerstad i modern tappning utifrån människans behov av stimulans, variation och avskildhet! inte att bygga stora avskilda bostadskomplex eller enklaver att ge många byggherrar möjligheten att tillsammans skapa en levande stadsmiljö! inte att några få byggherrar dominerar att tänka småskaliga ekonomiska, ekologiska och sociala lösningar! inte att tänka storskaliga ekonomiskt lönsamma lösningar

6

Visionen är

att genom variation ge många människor möjligheten att få känna sig hemmahörande i området! inte att skapa en ny stadsdel några få förunnade

Visionen är

att använda beprövade metoder för gott stadsbyggande! inte att hitta nya stadsbyggnadslösningar

Visionen är

att skapa gator vars utformning låter höras om sig! inte att skapa de effektivaste traﬁklederna

Visionen är

att skapa nya byggnader och funktioner jämte det som ﬁnns i området idag! inte att ta bort de verksamheter som ﬁnns kvar eller göra något helt nytt från noll

7

Illustration: David Wiberg

Industrigatan blir en attraktiv stadsgata med en stor variation i arkitektur och verksamheter i bottenvåningarna. Skalan är låg men exploateringen hög

Ny innerstad till malmöborna!

Området kan inﬂueras i struktur från omgivande stadsområden, men det viktigaste är inte struktur och plan i sig, utan att t ex bottenvåningar är offentliga och att det ﬁnns en funktionsblandning i området. Norra Sorgenfri och området öster om den beﬁntliga innerstaden har goda förutsättningar att bli en attraktiv del av innerstaden och en mötesplats mellan östra och västra Malmö. För att utveckla stadsdelen uppmuntras lokalt medborgar- och företagarengagemang. I området skapas allmänna och lokala mötesplatser, deﬁnierade stråk, nya gröna miljöer och samband, bättre kommunikationer, förnyad bebyggelse samt ett varierat bostadsutbud. Norra Sorgenfri utvecklas till en attraktiv stadsdel med blandad bebyggelse och funktion. Norra Sorgenfri om 30 år är ett område som är unikt och gediget, har hög kvalitet i form och funktion. Det är ett område som är unikt men inte spektakulärt. Det är integrerat i sin historia genom att ha äldre byggnader och industrikaraktär bevarat. Området är uppbyggt som god, väl fungerande innerstad, utformad med människan i centrum. Planeringen tar sin utgångspunkt i människan, hennes skala, sinnesupplevelser och vardag. Byggnader och struktur utformas härefter. Innerstad är en miljö som möjliggör en variation av funktioner, bostadssituationer och möten mellan människor. Innerstaden

som stadsmiljö har ett väl fungerande offentligt rum genom sina stråk och platser. Stråken kantas av offentligt tillgängliga bottenvåningar och platser av olika karaktär och storlek återﬁnns genom hela området. Den mänskliga skalan är viktig. Industrigatan blir en levande stadsgata och en viktig länk mellan centrum och östra Malmö. Från det offentliga ändras karaktären till mer privat vid bostäderna. Dessa övergångar och gränser är lätta att förstå för den som rör sig i området. Området präglas av småskalighet och variation: till exempel ger små fastigheter en mer intressant mix av arkitektur, liksom små lokaler i bottenvåningarna. Dessa ger underlag för större variation i företagande och möjlighet för mindre företag att etablera sig i området. En god miljö med småskalighet och variationsrikedom ger goda förutsättningar att attrahera många människor samt för en socialt integrerad stadsmiljö. Innerstaden är till för både boende, verksamma och besökande. Människor som kommer till Norra Sorgenfri kan besöka attraktioner relaterade till handel, kultur och fritid som inte ﬁnns någon annanstans i Malmö. Dessa publika attraktioner är placerade vid viktiga korsningar i området. De gröna miljöerna integreras i områdets småskaliga utformning och bildar en väv av mindre platser inne i kvarteren. Ett öst-västligt grönstråk skall planeras för, helst i anslutning till kyrkogårdsstråket. Dessa olika karaktärer och beståndsdelar fungerar tillsammans för att skapa ny innerstad och för en trygg och hållbar stad.

8

Illustration: David Wiberg

Det är de funktionella, innehållsmässiga, mänskliga och hållbara målen som skall förverkligas. Planstruktur och husen utformas därefter.

Småskalighet och variation

Norra Sorgenfri är idag storskaligt med stora kvarter, storskalig gatustruktur och stora byggnader. För att skapa ett attraktivt område präglat av variation är det viktigt att börja tänka småskaligt. Kvarteren i Norra Sorgenfri skall delas upp i mindre och ges en inbördes variation, en variation i bebyggelse, funktion, människor, aktiviteter, verksamheter, stil och så vidare. Inom kvarteren skapas ett ﬁnmaskigt gatunät.

Foto: Agneta Persson

Människan upplever staden genom sina fem sinnen. Synen registrerar i första hand husens bottenvåningar och detaljer i ögonhöjd. Entrédörrar och tillgängliga verksamheter skapar en känsla av trygghet och intresse för området där man rör sig. Den mänskliga skalan är närvarande i utformningen av husen i Norra Sorgenfri. Goda material och användarvänliga detal-

Med olika bebyggelsestrukturer kan man på olika sätt tillgodose behovet av att erbjuda oﬀentliga aktiviteter längs stråken, i husens bottenvåningar

jer präglar genomgående fasaderna, med betoning på bottenvåningar. För att få en stor variation på arkitekturen i området görs fastigheterna små. T.ex. kan en byggherre bygga på ett antal fastigheter utspridda över området för att undvika att storskalighet och monotona områden skapas. Dessutom skulle detta kunna skapa den lapptäcksutveckling som vi eftersträvar, där stråk och allmänna ytor omvandlas först och bebyggelsen växer fram efter hand, efteråt. Till skillnad från att bebygga jungfrulig mark där allt skall skapas ﬁnns det redan en historia i Norra Sorgenfri vilken är en stor tillgång i omvandlingen. Genom att behålla gamla hus och ev. ge dem nya funktioner får området en levande historia och dessa byggnader kan inordnas i det nya. En variation av byggnader, verksamhetslokaler, funktioner och hustyper gör att många människor kan få sina behov tillfredsställda. Norra Sorgenfri har inte helt självklara eller stora möjligheter att ”docka på” omgivande bebyggelsestruktur eftersom avstånden till ﬂera av dem är stora och omgivningarna innehåller allt från bostäder till kyrkogårdar och sjukhusområden. Därför måste området utvecklas i mångt och mycket utifrån sina egna kvaliteter, med det beﬁntliga. Genom att tänka småskaligt bryter vi det storskaliga mönstret och ger varje etapp möjligheten att fungera för sig själv.

liga äldre lokalerna möjliggör detta. Vi ser det som en möjlighet att i den nya bebyggelsen skall det beredas möjligheter för fortsatt företagande i olika former, genom verksamhetslokaler i olika storlek, typ och prisklass. Även här menar vi att det är viktigt att tänka småskaligt. Innerstaden bör fungera som mötesplats för alla Malmös invånare. Här ﬁnns aktiviteter, platser och stråk som lockar alla. Genom att olika grupper av människor ser varandra och möts i innerstaden underlättas positiv integration och en gemensam identitet som malmöbo etableras. För att fungera som en god mötesplats för stadens invånare bör innerstaden innehålla en mängd varierade och attraktiva funktioner. Exploateringstalet kan tänkas komma att ligga mellan 0,5 och 1,0 men vi diskuterar möjligheten att i några lägen ha högre exploatering.

orn

I

I ﬂera av de äldre industribyggnaderna pågår det nya verksamheter t ex förenings-, konstnärs-, och småföretagarverksamheter. Denna brokighet är en stor tillgång för området och de bil9

mb Kla

i

n: S

tio tra llus

n mo

Små fastigheter ger större variationsrikedom i arkitektoniskt uttryck och en mer intressant stadsbild

Attraktion

Tre platser längs Industrigatan markerar viktiga korsningar, vid St Knuts väg, Nobelvägen och Kontinentalbanan. En station för en framtida kontinentalbanependel vid Industrigatan skulle kunna ge ett extra lyft åt området. I vilket fall bör här ﬁnnas någon annan publik attraktion som lockar besökare och gör platsen attraktiv och trygg. De tre platserna har varsin byggnad och platsbildning som både markerar en plats och som innehåller unika attraktioner intressanta för både boende, verksamma och besökande.

Sorgenfri har några viktiga platser som vi menar borde lyftas fram med någon typ av offentlig byggnad. Dessa platser skall tydligt markeras i planen och kommer att bidra till det offentliga.

g

Att ungdomar använder de avrivna tomterna för att bygga skateboardramper är idag en attraktion. Det ﬁnns ﬂera avrivna tomter som borde få liknande spontanutveckling. Allt måste inte planeras i detalj. Attraktioner som uppstår spontant bör stödjas.

Illustration: Simon Klamborn

Illustration: Simon Klamborn

N

ob

el

vä g

en

K

on

tin

en

ta l

ba

S:

na n

tK

nu

ts

Med attraktion menar vi för Sorgenfris del att de skall vara folkliga snarare än ﬁnkulturella, ha en bred acceptans och förankring. Attraktionerna skall inte vara alltför spektakulära eller vända sig till för få besökare. Vi vill ha ett turkiskt badhus snarare än ett operahus. Attraktionerna måste vara unika, det kan inte

ﬁnnas något alltför likt i Malmö. Om attraktionerna är unika i sitt slag i Malmö så kommer de att locka många besökare, samt underlätta för möten mellan många olika människor. Kulturhuset i Stockholm är ett bra exempel på en byggnad som markerar en plats och som innehåller aktiviteter för människor av olika ålder, intresse och bakgrund.

vä

Det som är spännande med innerstaden är att det sker så många olika aktiviteter och att man ofta överraskas. I Sorgenfri menar vi att det är viktigt att skapa en sådan miljö utifrån de möjligheter området har. T ex kan vi använda busstallet för en marknad, en slags basar med inslag av andra funktioner. Som i Londons Spitalﬁelds där fotbollsplaner ﬁnns intill marknadsstånd och trendiga caféer. Det skall vara värt att besöka området. Ett renodlat bostadsområde är sällan värt ett besök för den som inte bor i området.

Punkterna på Industrigatan, vid St Knuts väg, Nobelvägen och vid Kontinentalbanan blir viktiga punkter i området där vi placerar unika och oﬀentliga funktioner

10

Vid tre platser längs Industrigatan skapas attraktioner. Spitalﬁelds market i London är en marknad under tak som även innehållber caféer, butiker, fotbollsplaner under tak med ﬂera aktiviter som lockar olika människor

Illustration: David Wiberg

Basar med handel, fritid och kultur i bussgaraget

11

Stråk och platser

För att staden skall vara en väl fungerande helhet är det viktigt att överbrygga barriärer och skapa väl fungerande samband. Sammanlänkande system av stråk och mötesplatser är bärande element i den framtida innerstaden. Norra Sorgenfri skall vara uppbyggd av ett nät av stråk och mötesplatser.

Tillgängligheten till det offentliga rummet är grundläggande för den demokratiska staden. De offentliga torgen och gatorna tillhör oss alla och ger möjlighet till möten och samtal. Olika grupper av människor kan här samsas på samma plats men av olika anledning. Närheten till ”de andra” främjar förståelse och integration.

Traﬁken längs stråken består av både bilar, cyklister och fotgängare. Hastigheten hålls låg vilket bidrar till miljön och känslan av tätare innerstad snarare än gles förort, samtidigt som ett stort antal bilar fortfarande kan röra sig genom området. I genomförandet av ny innerstad i Norra Sorgenfri används detaljplanen som verktyg för att planera utifrån stråk snarare än utifrån områden. det är viktigt att alla bottenvåningar längs i första hand de större stråken i området Norra Sorgenfri blir offentliga. Utrymme för en blandning av verksamheter, med många mindre lokaler, är en av de viktigaste aspekterna av områdets bestämmelser och utformning.

Illustration: Gunilla Kronvall

Levande stadsgator är en förutsättning för innerstadens liv och rörelse. Genom att utforma gaturummen med entréer och offentliga lokaler såsom butiker, caféer eller andra verksamheter som är aktiva olika tider på dygnet mot gatan ökar upplevelsen av trygghet och attraktivitet. Industrigatan utvecklas till att bli ett av de huvudstråk som blir en koppling till centrum samt mellan Malmös östra och västra delar. Från Östra kyrkogården till Slussplan ska det ﬁnnas ett tydligt stråk med innerstadskaraktär där byggnaders utformning möjliggör handel, publika etableringar och attraktiva rumsbildningar längs denna nya huvudgata.

Industrigatan och andra stråk i området fungerar dels som rörelsestråk mellan områden och dels som stadsrum där man kan stå och hänga, där man kan mötas och där man har en del av sitt ’vardagsrum’.

Området är uppbyggt med ett nät av stråk och platser. Stråken planeras tidigt och blir ryggrader i området genom att husen kommer nära inpå gaturummet och har oﬀentliga bottenvåningar med en stor bredd av funktioner och prislägen

Staden Lucca i Italien har torg som ligger insprängda i stadsväven och används av både boende och besökande. I Norra Sorgenfri är platserna ännu mindre och har inslag av grönt

12

Privat och oﬀentligt

Dagens Norra Sorgenfri med sina storskaliga lösningar känns öppet men inte tillgängligt. Därför är det viktigt att i området skapa goda miljöer både för det offentliga och för det privata, småskaligt och storskaligt blandat. Det offentliga behöver bli mer tillgängligt, platser och stråk deﬁnieras. Området behöver kompletteras med det småskaliga för att ge människorna som bor och verkar här en möjlighet att kunna vika undan från det offentliga till något mer privat. Samspelet mellan storskaligt/ småskaligt och offentligt/privat är mycket viktigt för planeringen av området. I första hand är det gatulivet, de större stråken med verksamheter i bottenvåningarna, som skall vara offentligt. Det offentliga vänder sig mot gatan medan man inne i kvarteren skall kunna ﬁnna ro och en mer familjär och privat atmosfär. Därför blir planeringen av små platser och gröningar inne i kvarteren viktiga och genom att även här tänka småskaligt kan vi skapa något unikt.

Inne i kvarteren ﬁnns små torgbildningar av privat men ändå offentligt tillgänglig karaktär. De upplevs tillhöra kringliggande bostäder och arbetsplatser. Platserna får sinsemellan och för Malmö unik karaktär. När man går omkring i området Norra Sorgenfri kan man upptäcka små gator och platser att strosa in i. Känslan av upptäckt, att varje plats har en unik karaktär, skapar karaktär för området som helhet. Den unika kvaliteten kan bestå i till exempel formen på platsen, som i torget i Lucca, på platsens funktioner eller på arkitekturen.

Illust ratio n:

Simo

n Kla mbo

rn

Som besökare skall du från gatan kunna ana att det döljer sig något bland husen som kan vara värt ett besök. Vi menar t ex att det istället för storskaliga offentliga parker ska ﬁnnas ett pärlband av småskaliga gröningar som på något sätt är förbundna med varandra. Dessa skall ﬁnnas inne i kvarteren och endast anas utifrån gatan. De är tillgängliga för offentligheten men är ändå något dolda. Sådana platser ﬁnns i varje kvarter. Det skall även ﬁnnas helt privata gårdar i kvarteren, alternativt takterrasser, där de boende har egna rofyllda platser att använda sig av.

Vad som är privat och offentligt skall vara tydligt. Vi menar att storskaliga lösningar där det uppstår tomrum mellan projekten skall bannlysas i Sorgenfri. Dessa tomrum skapar oftast förvirring och osäkerhet. Det skall ﬁnnas offentliga stråk och vägar genom alla områden, inga enklaver eller säckgator byggas.

13

Illustration: David Wiberg

Halvoﬀentlig och unik plats inne i något av Norra Sorgenfris kvarter 14

Grönt

Norra Sorgenfri är ett bristområde för gröna miljöer i Malmö. Viktigt för utemiljön är att den fungerar som mötesplats. Den yttre miljön, från bostadens trädgård till gröningar, parker, torg, platser och gator, ska vara så tilltalande att den lockar till utevistelse. Parker och platser ska vara sammanbundna i ett nätverk Parkerna ska vara tillgängliga och enkla att nå. Dels genom sin placering (i huvudsak) längs Industrigatan och genom entréer från gatan, dels genom ett nät av förbindande gång/cykelstråk. Parkernas storlek kan variera men minimum ska vara 1 ha. Inom hela planområdet ska summan av dessa större offentliga parkrum vara minst 6 ha. I tillägg till dessa mindre parkrum bör det anläggas en större aktivitetspark. Eventuellt kan denna skapas om den kan samverka med verksamheten vid Östra Farmvägen i kv Degeln. En aktivitetspark tillsammans med St Pauli kyrkogårdar skulle kunna utgöra en del i ett framtida grönt stråk över järnvägen och vidare mot öster.

var det ﬁnns sociala och kulturella värden i staden. Här tas även hänsyn till friytor mindre än 0,5 ha inom bebyggelseområden. De utgörs oftast av kvartersmark. För Norra Sorgenfri ska bebyggelsen klassas som tät, t ex som Hammarby Sjöstad, där andelen värdefulla friytor ligger mellan 25-50 %.

Det stämmer väl med det övergripande målet att lägga särskild vikt vid den yttre miljön i planområdet och att skapa mötesplatser för såväl de boende, men även för övriga malmöbor. De viktiga sociala och kulturella funktionerna för såväl bostadsgårdar, gröningar och grannskapsparker ska inarbetas i utformningen.

Kyrkogårdarnas rekreationsvärde kan förbättras genom att entréer, gångpassager och bänkar anordnas i lämpliga lägen. I Norra Sorgenfris närområde ﬁnns ett antal skolor med mycket snålt tilltagna skolgårdar. Rörsjöskolan är en av dessa. Skolorna bör få storleks- och innehållsmässigt väl fungerande skolgårdar som integreras i områdets parktillgång under de tider skolan inte är öppen.

Botan Urban Det har länge pågått diskussioner om en botanisk trädgård i Malmö. Många olika lägen har diskuterats och prövats. Vi föreslår att Malmös botaniska trädgård, Botan Urban, får ett utpräglat urbant tema. Botan Urban integreras i planområdet Norra Sorgenfri. Ett centrum för den botaniska trädgården föreslås ligga i kv Spårvägen. Det blir en spännande utmaning att i ett område med sådan markant brist på grönområden tydliggöra ett sådant tema.

Gaturummen i Norra Sorgenfri ges en omsorgsfullt utformad grön proﬁl med tydlig hierarki, från de överordnade stråken (Nobelvägen), de viktiga sekundärstråken (Industrigatan, Östra Farmvägen) ner till minsta servicegångar inne i kvarteren. Illustration: Agneta Persson

En grönstrukturanalys integreras i planprogram/detaljplan. Den ska redogöra för ekologi, landskapsbild m m men även för ”parktillgången”, d v s tillgången på sociala värden i friytor och grönområden. Sociotopkartan är ett sådant underlag som visar

Industrigatan Norra Sorgenfris gröna miljö präglas av mindre parkrum länkade i ett nätverk över hela området. Ett sammanhängande grönt stråk Ö-V skapas

15

Genomförande

Nuvarande fastighetsbestånd och fastighetsägarstruktur

Inom Norra Sorgenfri ﬁnns inom kvartersmark 38 fastigheter med en sammanlagd tomtareal av ca 38 hektar. Fastighetsbeståndet är mycket heterogent. De 38 fastigheterna ägs av 30 fastighetsägare med högst varierande utgångspunkter för sitt ägande.

över gatumark, endast 5 fastigheter motsvarande ca 6 procent av kvartersmarksarealen. Den splittrade fastighetsägarstrukturen och det begränsade kommunala markinnehavet har sannolikt historiskt varit ett hinder för områdets utveckling. För områdets utveckling är det viktigt • att klara planerings- och genomförandeförutsättningar skapas som gör det attraktivt att investera i området. • att samverkansformer utvecklas dels mellan kommunen och nuvarande/nytillkommande fastighetsägare inom området, dels mellan fastighetsägarna inom området. • att en selektiv kommunal markförvärvsstrategi tas fram. Förändringsmognad - möjlighet till ny bostadsbebyggelse

= Kommunalt ägd mark

Fastigheterna inom Norra Sorgenfri representerar ett betydande värde som är mycket ojämnt fördelat inom området. Det sammanlagda taxeringsvärdet är ca 370 Mkr. Fastigheternas förändringsmognad kan grovt bedömas utifrån deras taxeringsvärde (mark och byggnader) per kvm tomtyta (se ﬁgur nedan):

= Kommunalt ägd mark upplåten med tomträtt Malmö kommuns fastighetsägande inom Norra Sorgenfri är synnerligen begränsat och i huvudsak koncentrerat till kvarteret Spårvägen. Utanför kvarteret Spårvägen äger kommunen, ut16

= Taxeringsvärde <500 kr/kvm tomtyta, lågt värde av nuvarande markanvändning indikerar hög förändringsmognad. = Taxeringsvärde 500–1.500 kr/kvm tomtyta, medelhögt värde av nuvarande markanvändning, förändringsmognaden på kort sikt osäker. = Taxeringsvärde >1.500 kr/kvm tomtyta, högt värde av nuvarande markanvändning, sannolikt ingen förändringsmognad. = Inget taxeringsvärde ﬁnns

Tidsperspektiv och etappindelning

Markföroreningar

Verksamheter med omgivningspåverkan

Norra Sorgenfri är så stort att det är uppenbart att dess utveckling kommer att pågå under mycket lång tid, kanske 20 år.

Det är sannolikt att Naturvårdsverkets riktvärden för ny bostadsbebyggelse generellt sett överskrids inom hela Norra Sorgenfri. Exploateringar för bostadsändamål kan sannolikt inte bära kostnaderna för en total sanering av de markföroreningar som ﬁnns inom respektive tomt. • För att överhuvudtaget kunna genomföra en utveckling av området måste okonventionella metoder prövas vad gäller hanteringen av föroreningssituationen. Erfarenheter från andra håll måste tas till vara. • Det är angeläget att snarast hitta former för hur föroreningssituationen kan undersökas närmare och hanteras i samband med kommande exploateringar. Den osäkerhetssituation som idag råder kommer annars att hindra områdets utveckling

Inom området bedrivs idag olika typer av verksamheter. En del innebär påverkan på omgivningen i form av t ex buller, olycksrisker (brand, explosion) etc. • En grundförutsättning för planeringen av området bör vara att bostäder och verksamheter ska kunna leva till sammans och vara förenliga med varandra. • Vid planering av närområdet kring beﬁntliga verksamheter måste närmare utredas omfattningen av omgivningspåverkan, riskavstånd etc. • I det fall någon verksamhet måste anpassas eller ﬂyttas (på kortare eller längre sikt) bör detta klarläggas på ett tidigt stadium i planeringen.

•

Det är en strategiskt viktig fråga hur området etappindelas. Särskilt viktigt är det att de första etapperna blir goda exempel och en katalysator för områdets fortsatta utveckling.

Utbyggnad av allmän plats – gator och grönområden

En grundförutsättning för områdets utveckling är att gator och grönområden på allmän plats byggs ut. Beﬁntliga gaturum måste rustas upp i ett tidigt skede av förändringsprocessen. • Tidigt i den fortsatta processen måste en plan med tillhörande kostnadskalkyl tas fram för utbyggnad av gator och grönområden. Målet måste sedan vara att fördela gatukostnader enligt en fördelningsmodell för hela området.

17

Förverkligande av visionen

Parallellt med diskussionerna kring visionen för Norra Sorgenfri har vi löpande diskuterat kopplingen vision-planering-genomförande. Vad är önskvärt för oss som kommun och planerare att besluta när det gäller utvecklingen och utformningen av Norra Sorgenfri. Med vilka medel säkerställer vi att våra mål uppnås. Vi har nämnt i visionen för Norra Sorgenfri att bottenvåningar längs stråken skall innehålla butiker eller verksamheter och bidra till det offentliga rummet. Detta kan ur byggherresynpunkt ibland vara ekonomiskt ansträngande och vi menar att det vore intressant att ”belöna” byggherrar med ett kompensationstänkande. Det kommer att ta tid att planera hela området från väster till öster men vi menar att för Industrigatan, som är ett viktigt stråk genom området, skall det göras en särskilt detaljplan alternativt stråkplan. Det är viktigt att markera detta stråks betydelse genom att genomföra hela stråkets omvandling tidigt. Även om områdena intill omvandlas först om tio år. En etappindelning är viktig för att ha en beredskap ifall trycket i något skede blir stort från exploatörer. Det vore intressant att planera utifrån markförutsättningar, t ex att utnyttja den mest förorenade marken för grönområden. Norra Sorgenfris brokiga ägarstruktur och mognadsgrad avseende omvandling gör det intressant att utgå ifrån ett ﬂäckvist byggande. För att möjliggöra denna ﬂäckvisa utveckling måste en viss grundstomme vara fastlagd. Detta är stråken, platserna,

skalan och vårt förhållande mellan offentligt och privat. En långsam omvandling av Norra Sorgenfri till en innerstadsmiljö är en fördel, för att stadsdelen skall få många arkitektoniska uttryck och en blandad boende- och verksamhetsstruktur. Områdets omvandling bör annonseras från ett tidigt skede och tydligt, både på plats och i press, för att visa malmöbor och exploatörer stark uppslutning och vilja. De som kommer att bli de första bosättarna måste få en fullvärdig miljö redan från början. De obebyggda tomterna som ännu inte är utvecklingsmogna kan få en tillfällig användning som kommer dessa första bosättare till del. Det är viktigt med ett partnerskap mellan kommun, fastighetsägare och företag. Vi har diskuterat att ha speciella regler för utformningen av husen i området. Varje byggnad eller kvarter skall ge något till det offentliga, till exempel ﬁnns i ett kvarter en trappa som leder upp på ett offentligt tak. Här kan vem som helst få en utsikt över staden och samtidigt få en känsla av Norra Sorgenfri som ett mänskligt och generöst område. Denna regel får utformas på ett sådant sätt så att den inte blir en börda utan en vinst även för byggherren. I Holland har det startats ett projekt som heter ”The city and environment project”. Syftet är att hitta kreativa lösningar för att möjliggöra omvandlingar av områden där regler och riktlinjer för miljöfrågor egentligen sätter stopp för detta. Ambitionen är att följa detta projekt och se om vi kan hitta lösningar som kan anpassas till våra förhållanden. 18

Malmö stad är genom miljöförvaltningen med i projektet Liveable Cities, som går ut på att skapa en Sustainable Urban Management Plan, en SUMP. Norra Sorgenfri används som en fallstudie i detta arbete som handlar om hur man kan arbeta med genomförandefrågor i denna typ av omvandlingsområde. Det är nödvändigt att kommunen använder sitt planmonopol och sina mark- och exploateringsavtal för att säkerställa intentioner och mål för utveckling och utformning av Norra Sorgenfri innerstadsmiljö. Vår roll som planerare är att vara noga med vad vi planerar och vad vi lämnar öppet för byggherren att besluta om. Under detaljplanearbetet kommer vi att slå fast exakt vilka aspekter av områdets utveckling och utformning som staden skall bevaka. Ju färre dessa är, desto mer konkreta och beslutsamma kan vi vara. Ett sådant exempel kan vara bottenvåningarnas offentlighet, något som är av stor vikt för det sociala och ekonomiska livet i vår stad i framtiden. Malmö är idag nationellt och även internationellt känt för projekt inom ekologiskt hållbar stad och byggande. Norra Sorgenfri kan bli det område där Malmö inför framtiden etablerar sig som ledande inom socialt och ekonomiskt hållbar stadsutveckling. Detta skulle kunna väcka stort intresse för Malmö som stad och för Norra Sorgenfri som område, både för malmöbor och besökare. En större kunskap om hur vi i den konkreta utformningen av stad kan skapa förutsättningar för socialt och ekonomiskt hållbar stad kan ge nya innovativa och långsiktiga lösningar.

Norra Sorgenfri är idag ett område med stora kvarter. Istället för att anlägga stora enheter av funktioner som bostäder, handel, service etc på olika kvarter, bör området dels få en mindre kvartersindelning och dels ha olika funktioner blandade över hela området så att bostäder, service, nöje, kultur, fritid, handel med mera ﬁnns utspridda och blandade över hela området. Detta för att skapa ett område som är attraktivt för många och där olika människor möts i sin vardag.

Verksam i Norra Sorgenfri 2020

Boende i Norra Sorgenfri 2020

Besökande till Norra Sorgenfri 2020

Vi har valt att öppna vårt nya kontor i en äldre charmig tegelbyggnad på Industrigatan. Den har blivit pietetsfullt renoverad för att skapa en spännande arbetsmiljö för oss.

På vår, något ovala, gård växer en japansk magnolia. Vid stenbordet som står där under sitter ofta någon som man kan växla några ord med när man går förbi. På somrarna har vi fest eller så äter någon familj sin middag ute. Annars kommer man ofta ut på gården när man tvättar eftersom tvättrummet är i bottenplanet alldeles intill trädet.

Min väninna och jag har som söndagsnöje att gå till basaren i det som förr var bussgarage. Det är svårt att föreställa sig att bussar förr stod i långa rader. Nu ﬁnns ju ett otroligt utbud av varor som är svåra att hitta någon annanstans. Dessutom är lokalerna nåt i särklass med de spännande tillbyggnaderna. Att se de spontana dansuppvisningarna och fotbollsmatcherna är en extra bonus. Visserligen kan man ﬁka inne i basaren, men vi brukar följa den lummiga Industrigatan bort till Östra Farmvägen där vi ﬁkar på ett mysigt libanesiskt kafé. Mina vänner som bor på Industrigatan brukar hänga där.

Våra kunder tycker om att komma hit och de dröjer sig gärna kvar lite p.g.a. den vackra miljön. Lunchställena i området lockar också. Det ﬁnns massor att välja på från olika matkulturer. Vår verksamhet har verkligen fått ett lyft efter ﬂytten hit. ’Lilian’, 38 år, Assam trading.

Från gården leder en trädkantad gång ut till grannskapsparken som utvecklats till en botanisk trädgård med alla exotiska och ovanliga träd. Jag är särskilt förtjust i Kejsarträdet. Det borde blomma efter den här milda vintern. ’Anders’, 55 år.

’Jasmine’, 23 år.

20

Recommend Documents