Vindkraft i Krokoms kommun

Vindkraft i Krokoms kommun Tillägg till Översiktsplan 1991

Samrådsförslag 25 februari 2009 samråd tom 3:e juni 2009

Översiktsplaneringen för Berg, Bräcke, Krokom, Ragunda. Åre och Östersund sker i samverkan och med planeringsstöd från Boverket. Målning: Råshöns vindkraftverk i Krokoms kommun sedda från Ås. Konstnär Eva Sundin, Galleri Tängtorpet Fotografier: Ulf Alexandersson. Flygbilder Fjellfotografen, Tomas Johansson. Övriga Harry Westermark, Anne Dahlgren.

2

Innehåll

Aktuella projekt i Krokom.............................................................................................23 Planbeskrivning.................................................................................................................25

Inledning ...................................................................................................................4 Planuppdrag och genomförande Hållbar utveckling Kommunala mål Fakta om vindkraft Vindkraften i den kommunala planeringen....................................................... 7

Planförslag, kartor.............................................................................................28 Bilder, Skärvången...............................................................................................30 Översiktsplanens konsekvenser........................................................................34

Lsgstifttningen Översiktsplan Detaljplan Miljöbalken Bygglov Övrig tillståndsprövning

Miljöbedömning Avgränsning Miljökonsekvensbeskrivning Beaktande av mål Sammanfattande redogörelse Behov av miljökonsekvensbeskrivningar vid vindkraftsutbyggnad Detaljplaner, mellankommunal samordning

Planeringsförutsättningar...................................................................................... 9 Vindenergi Riksintresse för vindkraft Exploateringsintressen

Bilagd information..............................................................................................40 Vindenergikartor Riksintressekartor Sveriges Elprodukttion Vindkraft i Jämtlands län Små vindkraftverk Mått och data för energi och vindkraft Klipp ur miljömålsportalen

Omgivningspåverkan, överväganden och riktlinje...........................................................11 Skyddsavstånd till permanentboende och fritidsbebyggelse Naturmiljöer Mark och vegetation Vatten och våtmarker Fåglar Jakt Landskapsbild Intrång i vardagslandskapet - europeiska landskapskonventionen Turism och friluftsliv Kulturmiljöer och fornlämningar Rennärin Jord- och skogsbruk Luftfarten Totalförsvaret Nätanslutning Vägnät Buller Skuggor och reflexer Säkerhet Kompensation för skada - Lokal nytta Avveckling Planeringsprinciper

Separata bilagor: vindkraftspolicy, landskap, turism, fågelliv, studieresor

Sammanfattning............................................................................................54

Omslag: Länets hitills största vindkraftpark (2008) Råshön, Offerdal, uppförd 2004 projekterad av Vindkompaniet, ett av verken ägs av en lokal ekonomisk förening Bild. Fjellfotografen. Tomas Johansson.

3

Inledning

Planuppdrag och genomförande Samhällsbyggnadsförvaltningen har genom nämndsbeslut 2006-12-14, §87 fått uppdraget att påbörja arbetet med planering av vindkraft.

Intresset för storskalig utbyggnad av vindkraft har ökat under senare år. I länet finns utbyggnadsintressen både i fjällvärlden, på höjder i förfjällsområdet och på skogklädda höjder utanför fjällområdet. De stora projekt som väckt mest uppmärksamhet är Fred Olsens önkemål att bygga på Middagsfjället i Åre och SCA/Statskraft som önskar genomföra en mycket stor exploatering i flera områden i Östra Jämtland. För att kunna avgöra var vindkraften ger mest nytta och minst skada har Jämtlands kommuner gemensamt arbetat med översiktsplanering. Länets miljömål anger 1 TWh vind-el per år, ca 200 större vindkraftverk, till 2020, men översiktsplanerna bör ge utrymme för fler vindkraftverk på lång sikt. Planeringen har fått stöd av centrala myndigheter och länsstyrelsen.

Planen utgör ett tillägg till den kommunomfattande översiktsplanen och syftar till att skapa förutsättningar för en väl avvägd utbyggnad av vindkraft. Planen skall ange förutsättningar för en storskalig utbyggnad av vindkraft, men också riktlinjer och principer för en mer småskalig vindkraftsutbyggnad i form av enstaka verk eller mindre grupper. Viktigast är att ange inom vilka områden vindkraft inte bör byggas. Planarbetet har drivits inom ett samarbetsprojekt mellan sex av länets åtta kommuner. Projektledare har varit arkitekt Harry Westermark, som tillsammans med stadsarkitekt Anne Dahlgren svarat för utformningen av planförslaget gällande Krokoms kommun.

Krokoms kommun har bestämt att inga större utbyggnader av vindkraft ska ske i kommunen innan ett förslag till översiktsplan har tagits fram i samråd med berörda i kommunen. Under samrådet finns möjlighet för alla berörda att sända synpunkter till kommunen så att förslaget kan förändras och föras fram till kommunfullmäktige för antagande. Krokoms kommun har en översiktsplan från 1991. Översiktsplanen ger inget beslutsunderlag för vare sig en storskalig eller småskalig utbyggnad. Vindkraftplanen är ett tillägg till gällande översiktsplan.

Tidplan Samrådsbeslut, kommunstyrelsen Samråd Planrevidering, Utställning, Antagande, kommunfullmäktige,

Målet med tillägget är att ange lämpliga områden för storskalig vindkraftsutbyggnad, områden där vindkraft inte tillåts pga andra intressen samt riktlinjer för övriga områden. Plankartan redovisar dessa områden med grön och röd färg, samt ”vita” omarkerade områden.

Tillägget till översiktsplanen innebär aktualiseringar av planeringsunderlag, riksintressen, övergripande kommunala mål mm. tillägget för vindkraft kan läsas och kopieras från kommunens hemsida.

4

febr mars-maj juni-augusti nov-dec februari

2009 2009 2009 2009 2010

De nya planeringsmålen för vindkraft som energimyndigheten föreslagit, innebär att Sverige skall producera 30 TWh/år år 2020 varav 20 TWh från verk på land. Detta innebär en kraftfull utbyggnad jämfört med nuvarande vindkraftproduktion som omfattar 1,4 TWh (2007). Miljömålet för Jämtlands län är 1 TWh år 2015. Idag är 0,1 TWh (2007) utbyggt. Jämtland har 33 vindkraftverk. Utbyggnad pågår av 60 verk som tillför ytterligare 0,3 TWh vindel/år. Se bilaga sid 52.

Kommuner i gemensam planering Planarbetet har bedrivits i nära samarbete med kommunerna Berg, Åre, Östersund, Ragunda och Bräcke. Kommunstyrelserna har utsett förtroendevalda att leda det gemensamma arbetet, med länsarkitekten som adjungerad deltagare. Varje kommun har också deltagit med en tjänsteman i det gemensamma arbetet. Från Krokoms kommun har Göte Swén, vice ordf. KS samt Anne Dahlgren,stadsarkitekt deltagit i ledningsgruppen. Planeringsarbetet finansieras till stor del via det länsövergripande projektet.

1999 antog riksdagen de 15 miljökvalitetsmålen som finns formulerade i propositionen: ”Svenska miljömål, miljöpolitik för ett hållbart Sverige” (prop 1997/98:145). 2005 tillkom det 16:e miljömålet. För att miljökvalitetsmålen skall uppnås, krävs åtgärder inom alla politikområden. Vindkraften kan bidra till att uppfylla flera av de nationella miljökvalitetsmålen såsom begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning, ingen övergödning samt god bebyggd miljö.

Studieresor har skett till Skottland och Norge. En särskild resa till Norge har fokuserats på vindkraft och rennäring. Samebyarna i kommunerna har inbjudits och deltagit i resorna.

Hållbar utveckling Miljö- och energipolitiken i Sverige är inriktad på att stimulera övergången till förnybara- och miljöanpassade energislag för att underlätta omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle. En utbyggnad av vindkraft är ett led i denna omställning då vindkraft är en inhemsk, förnybar energikälla som producerar el utan några utsläpp. Genom riksdagsbeslut gällande planeringsstöd har landets kommuner stimulerats till översiktsplanearbete för lokalisering av vindkraft. Vindkraften kan bidra till att uppnå många miljökvalitetsmål. Den kan också bidra till lokal utveckling med nya investeringar samt skapa lokala mervärden av både ekologisk, social och ekonomisk karaktär. Detta är också ett viktigt inslag i hållbarhetsarbetet. Samtidigt handlar en utbyggnad av vindkraft om höga byggnadsverk som påverkar landskapsbilden och medför ingrepp i naturen. Ett landskap kan vara känsligt för stora visuella förändringar och en felaktig lokalisering kan få negativa konsekvenser för både människor, flora och fauna.

Genom att aktivt verka för vindkraft bidrar kommunens planeringsarbete till att minska utsläppen av växthusgaser och luftföroreningar. Vindkraftsutbyggnaden kan påverka andra miljökvalitetsmål, men genom en väl avvägd planering kan påverkan på dessa mål minimeras.

Kommunala mål I Krokoms översiktsplan, som är antagen 1991, anges inga särskilda riktlinjer för vindkraft. Krokom har däremot tagit fram en särskild Vindkraftspolicy, antagen i fullmäktige i februari 2003. I policyn uttrycker kommunen en positiv inställning till utbyggnad av vindkraft. Dock betonar man vikten av att maximera den lokala och regionala nyttan kopplad till en utbyggnad. Vidare anger man de platser som anses mindre lämpliga för en etablering. Se Vindkraftpolicyn som bilaga.

Vindkraften är alltid ”klimatvänlig” men det innebär inte att den alltid är ”miljövänlig” då man beaktar den fysiska miljön. Det är därför viktigt att vindkraftsutbyggnaden analyseras och övervägs i ett helhetsgrepp. Där utgör översiktsplanen den naturliga plattformen.

5

Vindbruk

Fakta om vindkraft

I den av riksdagen antagna vindkraftspropositionen ”Miljövänlig el med vindkraft – åtgärder för ett livskraftigt vindbruk” prop 2005/06:143, etableras begreppet vindbruk. Med vindbruk menas en lokalt förankrad, förnybar och långsiktigt hållbar näring baserad på produktion från vind. Vindbruket bör jämställas med andra näringar som också bygger på nyttjande av förnybara resurser, såsom jord- och skogsbruk och rennäring.

Vindkraften är en förnybar, inhemsk och ren energikälla som tydligt redovisar produktion av elkraft så fort det blåser. Den kan ersätta fossila energislag som olja och kol. En utbyggnad fordrar nya tillfartsvägar samt distributionsledningar i luft eller nedgrävd i marken. Men påverkan på miljön är till stor del återställningsbar. Livslängden på ett vindkraftverk är ca 25 år, varefter verken kan monteras ned och miljön kan delvis återställas En kraftfull utbyggnad av vindkraft i Norrland ökar kraven på samkörning med vattenkraften, då det är svårt att lagra elektricitet i stora mängder. Begränsade överföringskapaciteter ställer också krav på ökad samkörning.

När intresset för vindkraft växte i början av 2000-talet ansåg många exploatörer och myndigheter att det främst var i fjällen och till havs det blåste bra. En tidig vindkarta för Jämtland visade samma sak. När de nya meteorologiska vindenergikartorna presenterades för några år sedan visade det sig att det finns många höglänta områden utanför fjällområdet där den genomsnittliga vindhastigheten under året är fullt tillräcklig för lönsamma vindparker. En exploatering i fjällområden behöver alltså inte ske för att klara de regionala och nationella utbyggnadsmålen för vindkraft.

Livscykelanalyser visar att moderna vindkraftverk, placerade i bra vindlägen, efter 6-8 månaders drift har producerat lika mycket energi som det går åt för dess tillverkning och uppsättning. En tumregel är att 1 kWh kolkraftel som ersätts av vindkraft minskar utsläppen av koldioxid med 1 kg.

Kommunerna i östra Jämtland ser goda möjligheter att utveckla en ny areell näring, helt i linje med vindkraftpropositionen. Detta kan ge ett välbehövligt sysselsättningstillskott i de glesbebyggda delarna samt skapa förutsättningar för företagsutveckling. De stora skogsområdena innehåller inte så många andra bevarandeinriktade allmänna intressen, varför det bör vara möjligt med en kraftfull vindkraftsutbyggnad utan alltför stora konflikter.

Moderna vindkraftverk är idag på mellan 2 och 3 MW med en tornhöjd på ca 100 meter och en totalhöjd av ca 150 meter med en vinge i högsta läge. Sverige använde 2007 totalt ca 140 TWh el. Vattenkraft och kärnkraft producerade ca hälften var. En procent av elenergin kom från vindkraftverk. Detta kan jämföras med Energimyndighetens förslag till nytt planeringsmål som innebär en produktion av 30 TWh/år år 2020 från vindkraft, varav 10 TWh till havs. Miljömålet för Jämtland 2015 är 1 TWh vindel/år. Detta kan jämföras med vattenkraftproduktionen i Jämtlands län som är ca 12 TWh/år, varav 10 exporteras.

Kommunerna anser att varje större utbyggnad skall generera lokal nytta för berörd bygd under vindparkens livslängd (delägande, ekonomisk kompensation, avsättning till lokala fonder eller liknande). Annars bör utbyggnaden inte komma till stånd. Kommunerna anser även att en utbyggnad måste föregås av en genomtänkt planering med god lokal förankring och ett aktivt deltagande i hela planeringsprocessen från de som bor i berörda bygder.

Utöver de stora kommersiella vindkraftverken finns små hobbykraftverk och mindre ”gårdsverk”. De minsta bygglovfria verken är upp till 1 kW med höjd upp till 10 m och rotordiameter mindre än 2 m. Gårdsverken kan vara upp till 125 kW (som är övre gränsen för miljöanmälan). De kan vara mellan 10 till 40 meter höga och ha en rotordiameter mellan 2 och 30 meter. Se Energimyndighetens skrift ”Bygga och ansluta mindre kraftverk för eget bruk” www.energimyndigheten.se samt bilaga till denna plan.”Mått och data....”

6

Vindkraften i den kommunala planeringen Lagstiftningen

Detaljplan

Miljöbalken (MB) och Plan-och bygglagen (PBL) är de två lagar som har störst betydelse för ställningstagande till om och hur en utbyggnad av vindkraften skall ske. Byggande av vindkraftverk > 125 kW kräver två olika beslut/åtgärder; bygglov enligt PBL och anmälan eller tillstånd enligt MB.

Vid större förändringar av mark- och vattenanvändningen skall som regel detaljplan upprättas. På många ställen i landet upprättas därför regelmässigt detaljplaner vid större etableringar av vindkraft. Till skillnad från Boverket anser kommunerna i Jämtland att detaljplan bara krävs där en vindkraftutbyggnad är kontroversiell på grund av motstridiga markanvändningsintressen, närhet till bebyggelse eller påverkan på skyddsvärda miljöer. I det under hösten 2008 framlagda betänkandet från miljöprocessutredningen föreslås att detaljplan endast krävs vid konflikter med bebyggelse.

Översiktsplan Alla kommuner skall enligt PBL ha en kommunomfattande översiktsplan. Översiktsplanen är ett samlat beslutsunderlag som syftar till att: • • • •

• •

Redovisa kommunens visioner och utvecklingsstrategier för markoch vattenanvändningen. Ge underlag för beslut om mark- och vattenanvändningen. Redovisa kommunens avvägning mellan allmänna intressen och olika konkurrerande anspråk. Redovisa hur riksintressen skall tillgodoses och avvägas mot varandra och mot lokala intressen samt hur miljökvalitetsnormer skall beaktas. Ligga till grund för detaljplanering, områdesbestämmelser, skyddsföreskrifter och för prövning av bygglov och fastighetsbildning. Informera kommunens invånare, myndigheter och andra om kommunens mark- och miljöpolitik.

I glesbebyggda områden med få motstående intressen bedömer kommunen att de intresseavvägningar som gjorts i översiktsplanen är tillräckliga som grund för bygglovprövningen. Uppstår intressekonflikter under översiktsplanprocessen kan kommunen vara tvungen att initiera detaljplanläggning innan bygglov kan beviljas för utbyggnader av vindkraft. Ytterst kan kommunen också använda sitt ”planmonopol” för att förhindra en olämplig utbyggnad av vindkraft. Vid anspråk på utbyggnader inom områden som saknar stöd i översiktsplanen kan kommunen hävda att en utbyggnad måste ha stöd i detaljplan för att kunna medges. Planmonopolet innebär att det är kommunen som skall medge att detaljplan upprättas. Detta ställningstagande kan inte överklagas enligt reglerna i plan- och bygglagen.

Översiktsplanen är inte rättsligt bindande. Den är vägledande för kommunens myndigheter men också för andra myndigheter på regional och central nivå som handlägger frågor som rör mark- och vattenanvändningen. En aktuell översiktsplan har dock i praktiken stor betydelse (”presumtion”) för bygglovprövningen och tillståndsprövningen enligt miljöbalken. Under samrådstiden har alla berörda möjlighet att lämna synpunkter på planen och dess innehåll. Därefter sammanställs synpunkterna och arbetas in i planen innan den ställs ut under minst två månader. Därefter lämnas planen till kommunfullmäktige för antagande. Översiktsplanen ska ses över regelbundet, minst en gång per mandatperiod. Det är kommunfullmäktige som antar översiktsplanen.

7

Miljöbalken I Miljöbalken finns hänsynsregler och grundläggande bestämmelser för hushållning med mark och vatten. I kapitel 3 och 4 anges bestämmelser för områden som bedöms vara så viktiga att de utgör riksintressen. Dessa kan omfatta både mark- och vattenområden som p g a sina värden skall skyddas och bevaras, men de kan också omfatta områden för exploatering av naturresurser, t.ex. riksintressen för vindbruk. I kapitel 6 återfinns kraven på upprättande av en miljökonsekvensbeskrivning MKB, där verksamhetseffekter på miljö och hälsa skall beskrivas och bedömas. Där ett område omfattas av flera riksintressen enligt 3 kap MB ska ”företräde ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt”. Kommunens ställningstagande i översiktsplanen har stor betydelse. För enstaka verk eller grupper på land upp till 25 MW gäller krav på anmälan till kommunen enligt MB. Vindkraftsgrupper med en sammanlagd uteffekt över 25 MW prövas av länsstyrelsens miljöprövningsdelegation. Det händer att exploatörer begär frivillig miljöprövning även om effekten understiger 25 MW. Även för anläggningar under 25 MW kan det behövas miljökonsekvensbeskrivning. Både vid anmälan och tillståndsprövning kan det behövas ett omfattande underlagsmaterial med visualiseringar, fotomontage, bulleroch skuggbedömningar mm. Tillståndsprövningen för anläggningar över 25 MW är betydligt mer ingående och formaliserad enligt reglerna i MB än ett anmälningsärende. Men även i ett anmälningsärende kan betydande utredningar och underlagsmaterial erfordras.

8

Bygglov

Vindenergi

Enligt PBL krävs bygglov för uppförande av vindkraftverk om vindturbinens diameter är större än 2 meter, om kraftverket placeras på ett avstånd från tomtgräns med mindre än vindkraftverkets höjd över marken eller om kraftverket skall fastmonteras på en byggnad. Bygglov söks hos kommunen. Ansökan skall innehålla det underlag som behövs för bedömning enlig 2 och 3 kap PBL samt 3 och 4 kap MB.

I den äldre vindkarteringen som genomfördes för Jämtlands län år 1999 redovisades kommersiellt utbyggbara vindenergilägen. I den nya nationella vindkarteringen som utfördes 2006/2007 av Hans Bergström vid Uppsala Universitet redovisades flera områden med goda vindförutsättningar för vindkraft i förfjällsområdet och skogklädda höjder i Östra Jämtland. Vindkarteringen är en meteorologisk modellberäkning och har tillsammans med exploatörers uppfattning om vinden utgjort ett viktigt basunderlag för planarbetet. Karteringen redovisar årsmedelvind på tre olika höjder över hela landet. Data finns för medel-vindar, vindfördelningar och potentiella vindproduktioner på 49, 71 och 103 meters höjd över nollplan. Den låga upplösningen på 1 km innebär att vindkartan måste kompletteras med mätningar på plats för att man skall få bättre värden som också beaktar lokala variationer. Det finns även möjlighet att beställa vindkarteringar med högre upplösning. För att det skall löna sig att etablera storskalig vindkraft har energimyndigheten bedömt att årsmedelvinden bör vara minst 6,5 m/ sek på 71 meters höjd över nollplanet. Detta riktvärde har också använts tillsammans med ytbedömningar för att redovisa vilka områden som bedöms vara av riksintresse för vindbruk.

I många fall kan samma utredningar och underlag, till exempel miljökonsekvensbeskrivningen, användas för både ansökan om bygglov samt anmälan/tillståndsprövning enligt MB.

Övrig tillståndsprövning Förutom bygglov och anmälan/tillstånd enligt miljöbalken skall en ansökan prövas mot lagen om kulturminnen (KML), miljöbalkens regler om områdesskydd enligt kap 7, samt miljöbalkens regler om strandskydd enligt kap 7. Den som vill dra en ledning över annans fastighet måste också komma överens med fastighetsägaren eller ha ledningsrätt från Lantmäteriet.

Planeringsförutsättningar Inom ramen för länsprojektet genomförs en bedömning av konflikter med kända lokaler för rovfåglar, en analys om hur vindkraften påverkar det jämtländska landskapet samt påverkan på turism inom vissa områden i länet. Se bilaga.

Då teknikutvecklingen idag går snabbt framåt kan även lägen med något mindre årsmedelvind vara ekonomiskt utbyggbara om några år. Som underlag för planeringen har kommunerna i länet därför redovisat både områden med en årsmedelvind på 6,5 m/sek vid 71 m höjd och områden med en årsmedelvind 7,0 m/sek vid 103 m höjd. På högre höjd har terrängformationerna mindre påverkan på vindförhållandena. Nya vindkraftverk som byggs i skogsterräng har som regel minst 100 meters tornhöjd. Själva vindkraftverkets utbredning på marken tar liten yta i anspråk men för att undvika inbördes störningar mellan verken (turbulens mm) krävs ca 500 meter mellan större vindkraftverk. Det innebär en ytåtgång på ca 20 ha/ verk.

9

Riksintresse för vindkraft Energimyndigheten har i maj 2008 pekat ut de områden i landet som myndigheten bedömer vara av riksintresse för energiproduktion från vindkraft. Havsnäs norr om Strömsund hade tidigare utpekats och nu finns flera skogklädda höjder i Östra Jämtland föreslagna. Områdena täcker mer än väl de mål för vindkraftutbyggnader Energimyndigheten har för Jämtland. Enbart SCA/Statkraft områdena i Strömsund, Ragunda och Bräcke rymmer 2 TWh. De utpekade områdena i länet redovisas på kartan till höger.

Områden av riksintresse avsende vindbruk Energimyndighetens förslag maj 2008

Energimyndigheten har utsett områdena efter samråd med länsstyrelsen som i sin tur har hört kommunerna. Länsstyrelsen och kommunerna har samfällt önskat att ett utpekande av riksintressen ska ske först när underlag finns från pågående översiktsplanering. Energimyndigheten har tagit hänsyn till kommunens och Länsstyrelsens önskan och inte pekat ut något riksintresseområde inom Krokoms kommun.

Exploateringsintressen Tidigare uppfattning var att det endast var i fjällvärlden och till havs som det blåste tillräckligt bra. Verkligheten har visat att vissa fjälllägen har sämre vind och att vissa skogklädda höjder har bättre vind. Senare vindkartering som bygger på meteorologiska data visar också att det kan blåsa bättre på många skogklädda höjder än i stora delar av fjällvärlden. Råshön är ett exempel där ett verk legat på tio i topplistan för Sverige.

10

Nedan följer en genomgång av hur berörda intressen/värden blir påverkade samt kommunens överväganden/riktlinjer. De riktlinjer som anges skall tillämpas vid utbyggnad av vindkraft. Riktlinjerna kan innebära krav på kompletterande inventeringar och utredningar som skall vara genomförda innan bygglov enligt PBL och anmälan/tillstånd enligt MB prövas.

Omgivningspåverkan, överväganden och riktlinjer Vindkraftverk är stora och höga, vilket innebär att stora områden blir visuellt påverkade. Inom närområdet kan även ljudpåverkan vara relativt betydande. Vägar och elanslutningar påverkar även landskapet. Vindkraftsetableringarna kan påverka boendemiljöer, natur- och kulturvärden, turism och friluftsliv samt rennäringen.

Skyddsavstånd till permanentboende och fritidsbebyggelse Behovet av skyddsavstånd påverkas av flera faktorer som buller, skuggor/reflexer, visuell påverkan på boendemiljön mm. Det finns inga generella rekommendationer för skyddsavstånd från vindkraftverk till bebyggelse. Hittills har allt från 400 m till 1 000 m tillämpats. Grupper av vindkraftverk ger en ackumulerad effekt jämfört med enstaka verk. Ljudet har under senare tid visat sig kunna vara störande även vid lägre nivå än rekommenderade 40 dB (Svensk vindkraftförenings tidskrift nr 4 2008). Försiktighetsprincipen bör gälla för lämpligt minsta avstånd mellan vindkraftverk och bebyggelse.

Vad värdet består av, avgör om en vindkraftsutbyggnad är förenlig eller oförenlig med värdet. I vissa fall kan en vindkraftsutbyggnad vara möjlig inom det avgränsade området. I andra fall är den oförenlig. Vindkraftverken kan då placeras omedelbart utanför det avgränsade intresseområdet. För vissa värden, framför allt de som innehåller upplevelsevärden och ålderdomliga, tidlösa kulturlandskap, erfordras en frizon eller ett särskilt respektavstånd även utanför den redovisade gränsen för att värdet skall säkerställas. Vindkraft förenlig med områdets värde

Riktlinjer Vid uppförande av grupper med mer än tre verk skall ett avstånd av minst 1 000 m från permanent- och fritidsboende hållas. För mindre grupper och enstaka större verk gäller minst 500 - 1 000 m skyddsavstånd. Buller eller skuggberäkningar kan visa att längre skyddsavstånd erfordras. För mindre sk gårdsverk görs bedömningar i varje enskilt fall.

Vindkraft oförenlig med områdets värde, områdesgränsen styr

Vindkraft oförenlig med områdets värde, särskild frizon erfordras för att säkerställa värdet

11

Naturmiljöer

Vatten och våtmarker

Vindkraftverkens placering kan i vissa fall påverka flora och fauna. Vid bedömning om påverkan av vindkraften på naturmiljön, bör man skilja på värden för biologisk mångfald och värden för opåverkade naturlandskap (orördhet, ursprunglighet, obruten landskapsbild etc). I praktiken är det dock svårt att göra en sådan uppdelning då många områden med naturintressen ofta innehåller flera typer av värden.

Under byggtiden finns risk för grumling och förorening av vatten. Flera tänkbara utbyggnadsområden är belägna nära eller inom våtmarker som generellt sett har högt biologiskt värde i den norrländska skogsproduktionsmarken. I de höjdlägen det här är frågan om är det ofta av översilningstyp med rörligt grundvatten och är därför känsliga för åtgärder uppströms som kan påverka vattentillrinning och hydrologi. Grumling och tillskapande av vandringshinder i vattendrag är oönskade miljöeffekter.Vid grundläggning och vägbyggnad i branta partier finns risk för erosion.

Riktlinjer Ingen vindkraft bör byggas ut inom områden som angivits vara av riksintresse för naturvården. Vad gäller regionala och lokala intressen samt värden angivna i Skogsvårdsstyrelsens inventeringar ”Skogens Pärlor” skall påverkan inom de enskilda utbyggnadsområdena analyseras utifrån vilka värden som blir berörda. Huvudinriktningen skall vara att bevara även dessa miljöer/värden. Om de påverkas negativt skall särskilda skäl redovisas.

Riktlinjer Vid markarbeten skall risk för grumling och slamtransporter samt erosion beaktas. Vägtrummor mm skall utföras så att de inte utgör vandringshinder för fisk och andra vattenorganismer.

Mark och vegetation Ytåtgången för vindkraftverkens grundfundament är relativt liten. Det är vägdragningar och elledningar som ofta innebär ett större markingrepp. Okänsligt lokaliserade vägar och ledningar samt kvarlämnande av avtäcknings- och schaktmassor, stenblock, träd och stubbar mm kan medföra en betydande påverkan på närmiljön. Markingreppen kan också påverka värdefulla lokalbiotoper. Riktlinjer Vid alla markarbeten sammanhängande med vindkraftsutbyggnaden (grundfundament, vägar, el-ledningar mm) skall anläggningsområdet samt angränsande områden iordningställas och anpassas till angränsande terrängform och naturtyp. Avtäckningsmassor, träd och stubbar, stora stenblock mm skall omhändertas. I känsliga landskapsbildspartier skall ursprunglig markavtäckning återföras eller revegetering genomföras med likartat material. Markarbeten skall vara utförligt redovisade i bygglovhandlingar samt respektive objekts MKB.

I Skottland tillämpas ett enkelt och effektivt sätt att förhindra slamtransporter och onödig grumling av angränsande vattendrag genom utplacerande av halmbalar i bäckar, diken mm som med jämna tidsintrevaller byts ut. Se bild.

12

Rovfågel

Jakt

Vindkraft kan utgöra en risk för främst rovfåglar. Risken utgörs av:

Inom de tänkbara utbyggnadsområdena för vindkraft bedrivs jakt, både älgjakt och småviltsjakt. Jakten är en viktig del av boendekvalitén för de som bor i de glesbebyggda skogsbygderna. Med eller utan detaljplan kommer den storskaliga vindkraften att påverka jaktförhållandet inom Vindkraftsparkerna. Ett utbyggt vägsystem ökar tillgängligheten och gör det lättare att t ex forsla ut fällda älgar. Inom Vindkraftsparkerna kommer de enskilda verken att stå mellan 300-500 meter från varandra. Detta kan begränsa möjliga skjutriktningar inom parkerna samt öka risken för rikoschetter från ståltornen. Ytterst är det markägaren som avgör om och hur jakt ska bedrivas inom den egna marken.

• • • •

Störning och barriäreffekter Dödlighet genom kollisioner Habitatförstörning och andra biotopförluster Dödlighet genom kontakt med spänningsförande ledningar

Rovfåglarnas häckningslokaler är särskilt känsliga för vindkraft. Kring t ex kungsörnsbon rekommenderar Sveriges Ornitologiska Förening en skyddszon på 2 km. Det är också viktigt att man undviker att bygga anläggningar samt bedriva underhåll under perioder som är känsliga för fågellivet. En bedömning bör ske i varje enskilt fall i samband med planering och tillståndsprövning av vindkraftsanläggningar. Områden som motiverar stor försiktighet är Natura 2000 områden som omfattas av Ministerrådets fågeldirektiv 42 och våtmarker som är av internationell betydelse enligt Ramsarkonventionen. Erfarenheter från större etableringar i det norrländska skogslandskapet saknas när det gäller riskbedömningar för fåglar. Risken bedöms vara störst för vissa rovfågelarter. De tänkbara utbyggnadsområdena med god vindenergi bör bedömas utifrån nuvarande översiktlig kunskap om rovfågelförekomst. Riktlinjer För att undvika kollision och störning bör vindkraftverk ej placeras nära känsliga arters revir och häckningslokaler. Skyddsavstånd till identifierat örnbo skall generellt vara minst en kilometer. En boplats får ej vara inringad av vindkraftverk. I samråd med berörda myndigheter och ornitologisk sakkunskap kan skyddsavståndet kring den enskilda boplatsen justeras m h t födosöksområden, terräng, vindförhållanden, förhärskande flygstråk mm. Detta görs i bygglov- och miljötillståndsprövningen. Då översiktsplanens bedömningar vilar på ett mycket översiktligt underlagsmaterial skall särskilda fågelinventeringar genomföras för varje planerad utbyggnad av grupper med vindkraftverk.

Riktlinjer Utbyggnaden av vindkraft får inte innebära avsevärda inskränkningar i jakten. Om upprättande av detaljplan blir aktuellt, skall parallellt med bygglov och tillståndsprövningen erforderliga beslut införskaffas från polis eller andra berörda myndigheter som möjliggör fortsatt jakt inom planlagt område.

Landskapsbild En utbyggnad av vindkraftverk medför nästan alltid en stor påverkan på landskapsbilden och innebär väsentliga visuella förändringar av berört område. Påverkan på landskapet handlar huvudsakligen om relationen mellan människa och plats och hur boende/besökare upplever landskapet. Hur förändringen upplevs är individuellt och påverkas av personens relation till platsen, förväntningar på natur- och kulturupplevelser samt individens inställning till vindkraft. Påverkan på landskapet kan enligt landskapsarkitekt Anders Bramme, analyseras utifrån bl a följande aspekter: Landskapets utseende, topografi och brutenhet har stor betydelse för hur graden fjärrpåverkan spelar in. I skogslandskapet kommer utbyggnaderna att lokaliseras till exponerade högre berg och höjdområden. Vägar, skog i olika åldrar, hyggeskanter mm bidrar också tillsammans med topografin till den strukturella uppbyggnaden och hur landskapet i stort upplevs.

13

Nuvarande markanvändning har betydelse för hur tåligt landskapet är för förändringar. Ett produktionslandskap med omfattande industrier kan lättare tåla en vindkraftsutbyggnad än t ex ett äldre kulturlandskap.

Landskapet i närmiljön kring byarna har också stor betydelse för både fastboende och fritidsboendes livsmiljö. Stora förändringar i närmiljön kan således påverka en bygds livskvalitet och därmed förmåga att attrahera till fortsatt boende.

Rumskänslan, landskapets öppenhet-slutenhet har stor inverkan på hur vi upplever ett landskaps trivselvärden. Kraftiga förändringar av rumskänslan kan upplevas negativt. Stora vindkraftsparker kan bilda barriärer som innebär förändringar av etablerade rumsuppfattningar i landskapet.

En utbyggnad med både parker och enskilda verk utan tydliga avgränsningar kan medföra en splittrad landskapsbild i ett helhetsperspektiv. Det är därför viktigt att hålla ihop utbyggnaderna i tydligt avgränsande landskapsrum så att man undviker en splittrad landskapsbild med vindkraftverk på varje höjd eller berg. Översiktsplanen för Krokom rekommenderar att grupper av vindkraftverk inte placeras närmare varandra än 20 km. Avståndet mellan enstaka vindkraftverk får bedömas från fall till fall.

Landskapets orginalitet har betydelse för vissa platser. Den mänskliga påverkan ger landskapet karaktär. Områden som upplevs opåverkade är känsligare för förändringar jämfört med områden som varit föremål för lång mänsklig påverkan. T ex upplevs fjällandskapen som orörda jämfört med skogsbygderna där ett omfattande skogsbruk bedrivits under flera hundra år.

Vindkraftverk som hamnar i samma blickfång som t ex ett kyrktorn, ett viktigt landmärke eller utsiktsvy kan upplevas negativt och bör undvikas. Riktlinjer Vindkraftverk bör byggas ut i sammanhållna, ordnade grupper som inordnas på ett acceptabelt sätt i landskapsrummet samt med hänsyn till bymiljöer, värdefulla utblickar mm. Grupper av vindkraftverk bör åtskiljas så att grupperna inte blir väl synliga samtidigt (innebär ca 20 km mellan parkerna). Undantag kan göras då etableringar sker inom större obebyggda områden eller då två näraliggande områden upplevs som en sammanhängande vindkraftspark. Vid etablering av mindre grupper och enstaka verk kan också mindre avstånd accepteras utifrån en analys av landskapsbildspåverkan.

Bild från Bessakerfjäll, Norge 14

Intrång i vardagslandskapet - Europeiska landskapskonventionen Landskapet är grunden för en god livsmiljö och för den biologiska mångfalden och utgör kapital i näringslivsutveckling och i lokal och regional tillväxt. Av Europarådets fyrtiosex medlemsstater har tjugonio länder redan ratificerat den Europeiska landskapskonventionen. Det visar att det finns en bred enighet om landskapets betydelse.

Vindkraft på Råshön, Krokoms kommun

I konvention anges bl a att landskapet bidrar till att skapa lokala kulturer och att det är en grundläggande beståndsdel i det europeiska natur- och kulturarvet, som bidrar till människornas välbefinnande och till att stärka den europeiska identiteten att landskapet är en viktig del av människornas livskvalitet överallt: i stadsområden och på landsbygden, i såväl vanvårdade områden som i områden med hög kvalitet, i såväl vardagliga områden som i områden som anses vara särskilt i vackra

betydelsen av att uppnå en hållbar utveckling grundad på ett balanserat och harmoniskt förhållande mellan sociala behov, ekonomisk verksamhet och miljön att landskapet spelar en viktig roll av allmänt intresse på det kulturella, ekologiska, miljömässiga och sociala planet, och utgör en resurs som är gynnsam för ekonomisk verksamhet och att skydd, förvaltning och planering av landskap kan bidra till att skapa arbetstillfällen

15

Påverkan på andra intressen samt vardagslandskapet

En vindkraftsutbyggnad kan givetvis även vara positiv för bygden genom de sysselsättningseffekter som en utbyggnad skapar under byggtiden, men även genom några nya långsiktiga arbetstillfällen för drift och underhåll. En utbyggnad kan också upplevas som ett positivt bidrag till klimatfrågan. Nackdelarna kan vara minskad attraktivitet som hämmar turistnäringen. De stora positiva sysselsättningseffekterna är dock tidsbegränsade och kan jämföras med vattenkraftsutbyggnaden. Långsiktigt har nyttjandet av den lokala naturresursen för att producera vattenkraft inte tillfört berörd bygd en kompensation som upplevs relevant. Därför driver Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner frågan om återbäring från vattenkraften.

Moderna vindkraftverk är mycket höga och stora. Större än det mesta som hittills byggts på landsbygden, dessutom med en dynamisk dimension genom vingarnas rörelser. Det medför att både enstaka verk, men framför allt att större vindkraftsparker alltid innebär en betydande visuell påverkan på omgivningen. Denna påverkan skall alltid vägas mot andra intressen och har särskilt stor betydelse när det gäller riksintressen samt andra dokumenterade natur- och kulturvärden, turism, rennäring m fl. Landskapskonventionen innebär att även påverkan på vardagslandskapet för de som bor i omgivningen nu bör lyftas fram. Det gäller inte bara det närmaste området utan sträcker sig åtminstone bortåt 8-10 km från parkerna. Därefter avtar successivt den visuella påverkan, även om verken kan synas på flera mils avstånd. Det är önskvärt att inte fler vindparker ses från samma utsiktspunkt, varför ett avstånd på ca 20 km kan behövas mellan parkerna.

Som jämförelse kan nämnas att i Norge kanaliseras dessa kompensationer till berörd bygd via kommunal fastighetsskatt, vilken kan uppgå till 5-10 miljoner kr årligen för en större vindkraftspark. Fastighetsskatten sjunker när vindkraftverkens värde minskar med tiden. I Skottland sker kompensation genom ”community benefit” och uppgår för närvarande till storleksordningen 2000 pund (ca 25 000 kr) per installerad MW. Kompensationerna är inte reglerade i lag utan har tillkommit genom förhandlingar och praktisk tillämpning. Dessutom utgår ersättning till de berörda markägarna, vilken vid förhandlingar med vindkraftsexploatörerna kan uppgå till betydande belopp. I Skottland vanligtvis 5000 pund (ca 60 000 kr) per installerad MW.

Påverkan på landskapet som turistisk resurs Länets turistiska värden är främst kopplade till fjällområdena. Det verifieras också av riksintresseredovisningen. Länets vindkraftutbyggnader bör därför koncentreras till vindrika höjder utanför fjällområdet. Vindparker bör inte byggas i eller visuellt påverka orörda högfjällsområden. I skogsbygderna förekommer bl a viss småskalig jakt- och fisketurism, men hittills inte i någon större omfattning. Mycket tyder dock på att skogslandskapet som rekreationsresurs kommer att öka i värde, framför allt för utländska gäster. Det handlar då inte bara om jakt och fiske utan även om andra upplevelsevärden, där de stora skogarna i sig och vildmarken utgör det som lockar. De framtida förutsättningarna att nyttja denna potential kan påverkas av en storskalig vindkraftsutbyggnad.

Byarna runt Havsnäs/Alavattnet i Strömsunds kommun får 360 000 kr per år för 48 verk på sammanlagt 92 MW. (3.900 kr per installerad MW).För exploateringen på Glötesvålen i Härjedalen har utlovats en lokal bygdepeng för intrånget på 0,5 % av produktionsvärdet. 30 verk på sammanlagt 90 MW installerad effekt ger en ersättning på ca 0,7 – 1 milj kr/år, vilket motsvarar 7000 – 11000 kr per installerad MW.

Riktlinjer Större utbyggnader av vindkraft måste enligt kommunen kombineras med kompensationsåtgärder för berörd bygd, utöver de positiva sysselsättningseffekter som utbyggnaden och driften skapar. Annars kan påverkan på lokalbefolkningens och besöksnäringens landskap upplevas så påtaglig att kommunen inte är beredd att acceptera en ändrad markanvändning.

Vägningar i översiktsplanen Landskapskonventionen ställer krav på att det så kallade vardagslandskapet och att den enskildes upplevelser ska beaktas och uppvärderas. En långsiktig konsekvens bör därför bli att större hänsyn tas till det upplevda landskapet och att detta måste beaktas i vägningen mellan olika intressen i den översiktliga planeringen. En vindkraftsutbyggnad medför enligt vad som redovisats ovan, alltid ett intrång och en påverkan på vardagslandskapet och dess betydelse för livskvaliteten för boende och de verksamma (till exempel samerna) i området samt för landskapet som turistisk resurs, även utanför de marker som blir föremål för en vindkraftsutbyggnad.

16

Turism och friluftsliv

Rennäring

Turism och friluftsliv kan påverkas av en felaktig vindkraftsutbyggnad. I opåverkade miljöer dit människor söker sig för rekreation kan själva förekomsten av anläggningar upplevas som störande och minskar områdets attraktionskraft. Där är upplevelsevärdena ofta förknippade med orördhet och stillhet.

Det saknas erfarenheter och kunskaper om de konsekvenser en vindkraftsutbyggnad kan få på rennäringen. Forskningen hittills bygger i huvudsak på antaganden och hypoteser. Endast begränsade studier finns hittills genomförda i områden där vindkraft är utbyggd i aktiva renskötselområden. Dessa studier pekar på att själva verken inte stör renarna utan att det är ökade mänskliga aktiviteter samt upplogade vägar som kan skapa problem. Rennäringens intresseområden utgörs i kommunen av åretruntmarker med anläggningar och betesområden under olika årstider, vissa med värdefull hänglavskog och sammanhängande flyttleder. Vid drivning av ren kan vindkraftsparker skapa barriäreffekter som kan få negativ styrande effekt. En storskalig utbyggnad kan också medföra förlust av vinterbetesland som inte kan kompenseras. Ett omfattande plogat vägnät kan störa och leda till splittring av hjorden/gruppen.

Kulturmiljöer och fornlämningar Riksantikvarieämbetet har studerat tåligheten för vindkraft i olika landskap utifrån kulturhistoriska aspekter. Inom områden som bedöms ha ett ålderdomligt landskap bör man vara restriktiv med att placera vindkraftsanläggningar inom denna landskapsmiljö. Landskap som präglas av både nytt och gammalt bör kunna tåla nya inslag som t ex vindkraft. Lokaliseringen måste dock övervägas från fall till fall. Inom områden som är kraftigt förändrade och utgör moderna landskap kan större grupper av vindkraftverk lättare placeras in utifrån kulturhistoriska aspekter. Kring de kulturhistoriskt riksintressanta områdena i kommunen bör en skogszon på några kilometer bibehållas som ett led i att bevara miljön i sin helhet. Fasta fornminnen är skyddade enligt kulturminneslagen. Riktlinjer Hänsyn skall tas till riksintressen för kulturminnesvården samt lokala värdefulla kulturmiljöer (t.ex. fäbodar) samt fasta fornlämningar enligt kulturminneslagen.

Renar vid Storrun, vindkrafts-område under utbyggnad.

17

Riktlinjer Berörd sameby ska tidigt informeras när kommunen får en förfrågan om bygglov eller miljöanmälan.

Samråd med samebyar Tidiga samråd ska alltid ske med berörd sameby om kommunen får vetskap om exploateringsintressen för vindkraft, t.ex. vid ansökan om förhandsbesked/bygglov eller miljöanmälan. Följande råd bör iakttas: •

Riksintresseområden och andra känsliga områden som kalvningsland, trånga passager och flyttleder bör undantas från exploatering.

•

Det är bättre med några få sammanhållna parker än vindkraftverk utspridda över större områden.

•

Undvik att skapa barriärer som styr renarna. Särskilt viktigt vid flyttning av renar.

•

Undvik att dela upp och splittra sammanhållna betesområden genom felaktigt placerade utbyggnadsområden för vindkraft.

Intrång i rennäringens markanvändning ska enligt kommunen kompenseras så att rennäringen med säkerhet hålls skadelös under vindkraftverkens livstid. Innebär utbyggnaden av vindkraft att rennäringens intressen t.ex flyttleder eller viktiga betesområden skadas påtagligt, skall avtal om skadelindrande åtgärder, intrångsersättning och/eller kompensationsåtgärder upprättas mellan berörd sameby och exploatören före bygglov eller miljötillstånd. I skriften ”MKB för renskötsel vid gruvetableringar”, Jordbruksverket 2005, återfinns metodbeskrivning för arbetet med miljökonsekvensbeskrivningar (MKB). Denna kan även tillämpas för att beskriva vindkraftsutbyggnadens konsekvenser för rennäringen och ge underlag för ersättningsberäkningar. Enligt miljöbalkens 3 kap 5§ gäller att: Mark och vattenområden som har betydelse för rennäringen skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra näringens bedrivande. Områden av riksintresse ska skyddas mot sådana åtgärder.

Samråd har hållits med samebyarna under planarbetets gång och representanter för samebyarna har deltagit på studieresor till Skottland och Norge. Resan till Norge hade vindkraft och rennäring som tema och representanter för samtliga samebyar inom planområdet hade inbjudits att delta.

Jord-och skogsbruk

Ett nytt förslag till intresseområden (riksintressen, betesområden, flyttleder mm) för rennäringen är under utarbetande. Detta har ännu inte behandlats av ansvarig myndighet (Sametinget) som i samråd med länsstyrelsen har till uppgift att lämna förslag till riksintressen. Kommunen har skyldighet att redovisa riksintressena i sin översiktsplan och kan föreslå förändringar. I översiktsplanen redovisas tills vidare länsstyrelsens förslag 2003, med de kompletteringar som föreslagits av samebyarna.

De tänkbara utbyggnadsområdena för vindkraft är i huvudsak belägna i skogsmark och berör således ej någon jordbruksmark. Viss areal produktiv skogsmark kommer att försvinna kring verkens fundament samt p g a anslutningsvägar och kraftledningar. Inriktningen är dock att skogsbruket i huvudsak skall kunna bedrivas som idag även inom de nya vindkraftsparkerna. Riktlinjer Då inga verk kan komma till utan ägarens medgivande är det helt och hållet upp till respektive markägare att bedöma huruvida marken skall användas för vindenergiproduktion eller skogsbruk eller både och.

18

De enskilda kraftverken ansluts normalt via markförlagd kabel till transformatorstation inom vindkraftsparken. Efter transformering leds strömmen via matarledning till stam- eller regionnätet.

Luftfarten Höga byggnadsverk som master och vindkraftverk kan påverka luftfarten negativt. Vid vindkraftverk med en totalhöjd över 150 meter skall varje verk förses med blinkande hinderbelysning. Inom stora parker skulle detta skapa en stor och påtaglig negativ visuell påverkan för omgivningen.

I planen har inte någon djupare analys av möjliga anslutningar genomförts. Det är elnätsägaren som bestämmer vilken ledig kapacitet det finns för vindkraftverk. Preliminärt har Svenska kraftnät angett att 150 MW kan anslutas till ledingen Stensjön-Järpen. En utbyggnad i området Skärvången innebär en anslutning vid Stensjön och att en närmare tre mil ny kraftledning måste byggas.

Riktlinjer Vindkraftverk får inte uppföras så att flygplatser eller radiolänkstråk störs eller hindras. Vindkraftverk får inte uppföras med en högre totalhöjd än 150 meter såvida inte dispens erhållits för hinderbelysningens utförande så att blinkande högintensiv belysning på varje vindkraftverk kan undvikas. Undantag kan medges där verken inte är synliga från bebyggelse.

Riktlinjer Vindparker bör om möjligt lokaliseras i anslutning till redan befintliga högspänningsledningar. Vid fler exploateringar i ett område bör samordning ske av transformatorstationer och anslutningsledningar till stam- och regionnätet. Vid lokalisering av anslutningsledningar skall hänsyn tas till andra intressen (natur, kultur, landskapsbild, rennäring...). Vid anläggning av vindkraftverk skall nya elledningar inom parkerna förläggas som jordkabel i eller intill till vägar för att minimera påverkan på mark och vatten. Det är angeläget att miljöprövning för vindparker och erforderliga kraftledningar samordnas i tid och med en gemnensam miljökonsekvensbeskrivning (MKB).

Totalförsvaret Totalförsvarets riksintresse utgörs av två olika områden, sådana som kan redovisas öppet, exempelvis övnings- och skjutfält och flygflottiljer samt områden som av sekretesskäl inte kan redovisas öppet. Riktlinjer För att undvika konflikter skall samråd tidigt hållas med totalförsvaret.

Nätanslutning Möjligheten till anslutning till elnätet är en betydelsefull faktor vid val av utbyggnadsområden för vindkraft. Enstaka verk ansluts till lokala ledningar och mindre grupper till regionala (Jämtkraft). Stora vindparker kan anslutas till stamnätet (Svenska Kraftnät) med nya kostnadskrävande transformatoranläggningar eller kraftfulla ledningar (vanligtvis 130 KV) till befintliga ställverk.

19

Vägnät

Riktlinjer Naturvårdsverkets riktlinjer innebär att för områden med permanent- eller fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv där naturupplevelsen är en viktig faktor, får den ekvivalenta ljudnivån inte överstiga 40 dB(A). Lägre nivå kan vara befogad om ny forskning ger motiv för detta.

Större vindkraftsetableringar är beroende av att befintligt vägnät klarar stora och tunga transporter. Dessutom erfordras ny dragning av väg fram till varje enskilt verk där hänsyn måste tas till mark, hydrologi, våtmarker mm. Det är staten via Vägverket som ansvarar för det allmänna vägnätet och dess framkomlighet. Skogsbilvägnätet är som regel samfällt eller helt belägna inom det egna markområdet.

Skuggor och reflexer Vindkraftverk ger upphov till en roterande skugga som i närområdet rör sig och kan skapa irritation om den t ex rör sig över ett fönster eller på en vägg inomhus. Erfarenheten visar att på 3 kilometers avstånd uppfattas ingen skuggeffekt. Med högre vindkraftverk ökar betydelsen av skuggbildningar. I Boverkets handbok ”Planering och prövning av vindkraftsanläggningar” anges att den faktiska skuggeffekten (den summerade tid då periodiska skuggeffekter från rotorbladen uppträder på den störningskänsliga platsen) bör vara högst 8 timmar/kalenderår.

Riktlinjer Befintliga vägar bör användas i så stor utsträckning som möjligt. Vid nybyggnad av väg skall hänsyn tas till andra intressen såsom hydrologi, värdefulla natur- och kulturmiljöer, känsliga våtmarker mm.

Riktlinjer Den faktiska skuggeffekten får vara högst 8 timmar/kalenderår eller max 30 min/dag.

Under tidigare avsnittet ”Mark och vegetation” redovisas riktlinjer för markarbeten som också omfattar vägnätet.

Säkerhet

Buller

Vindkraftverk innebär som regel liten risk för nedfallande delar. Risk för isbildning vintertid föreligger, särskilt på stora verk. Risken för fallande is kan elimineras, t ex genom att förse verken med ishindrande system. Isbildning uppträder främst då verken står stilla.

Vindkraftverk alstrar två typer av ljud; Mekaniska ljud från växellåda eller generator och aerodynamiskt ljud från rotorbladen. Det mekaniska ljudet från nya vindkraftverk är betydligt lägre. Större vindkraftverk upplevs också tystare tack vare den högre höjden och den lägre farten på rotorbladen. Verken startar när det blåser 3-4 m/sek. Vid 8 m /sek blir bakgrundsljud i form av vindsus, lövprassel mm högre än vindkraftverkens eget ljud. Ljudutbredningen påverkas också i hög grad av vindriktningen. Vid särskilda vind- och väderleksförhållanden kan ett svagt svischande ljud uppfattas flera kilometer från vindkraftverken. Ett sådant förnimbart ljud kan påverka upplevelsen av tystnad. Ljudet har under senare tid visat sig kunna vara störande även vid lägre nivå än rekommenderade 40 dB (Svensk vindkraftförenings tidskrift nr 4 2008). Försiktighetsprincipen bör gälla.

Riktlinjer Vid etablering i anslutning till allmän väg bör ett skyddsavstånd på minst vindkraftverkets totalhöjd, dock minst 50 meter tillämpas. Ingen reklam på vindkraftverk medges. Skyltar bör sättas upp kring verken som informerar om säkerhetsavstånd och särskilda riskzoner.

20

Kompensation för skada - lokal nytta

Avveckling

Vindkraftutbyggnader som förorsakar skada på andra intressen måste enligt kommunen ekonomiskt kompensera dessa skador i sin helhet och under vindkraftverkens hela livslängd. Även skador på andra näringar, till exempel för lokala turistföretag måste också kompenseras fullt ut.

Vid avveckling måste vindkraftverken demonteras och åtgärder i övrigt vidtas så att platsen i största möjliga mån återställs till ursprungligt skick. Riktlinjer Vindkraftverken skall demonteras och fraktas bort. Tornfundamentet skall avlägsnas. Om delar av betongfundamentet blir kvar skall det täckas med ursprungligt material så att omgivande vegetation kan återta området. Vägar ska återställas. Säkerhet för detta skall infogas som villkor i bygglov och anmälan/tillstånd enligt miljöbalken.

Intrång i människors vardagslandskap är svårare att värdera. Så som diskuteras i avsnittet om Europarådets landskapskonvention kan intrång kompenseras med utdelning till lokala fonder eller andra former av ekonomisk kompensation till berörd bygd. Kommunen verkar också för att kommunmedborgare i allmänhet och närboende i synnerhet ges möjlighet att bli delägare i vindkraft inom kommunen. Detta ökar delaktigheten och acceptansen för vindkraftsutbyggnader. Vid alla vindkraftutbyggnader skapas lokal sysselsättning. Om man utgår från SCA/Statkrafts planerade investeringar på 20 miljarder kronor i sju stora parker i Ragunda, Strömsund, Sollefteå och Bräcke kan följande mått gälla: För varje miljard i investering skapas 50 lokala årsverken under byggfasen. I driftsfasen behövs 2-3 personer anställda samt 2 personer inhyrda under barmarksperioden för periodiskt underhåll. Av den totala investeringen går ca 70% till vindkraftverken. De resterande 30 % går till infrastrukturarbeten, som kan ha en lokal andel på 10 - 50% Riktlinjer Skada ska alltid ersättas under vindkraftverkens livstid. Exploatören förutsätts även kompensera berörd bygd. Vid utbyggnader av större Vindkraftsparker bör kommunmedborgare/ närboende ges möjlighet till delägande. Exploatören bör sträva efter att skapa maximal lokal sysselsättning i både byggfas och driftfas.

21

Planeringsprinciper I planen redovisas tre olika typer av områden:

Följande översiktliga principer skall ligga till grund för planens utformning: •

Undvik utbyggnad av vindkraft inom fjällvärlden och vildmarksområden, natur- och kulturmiljöer som är av riksintresse eller stort lokalt intresse, områden med värdefull landskapsbild, områden av betydelse för kommunens turism. Vid utbyggnad inom sådana områden måste påvisas att de aktuella värdena inte påtagligt skadas.

•

Vindkraftsanläggningar får inte lokaliseras så att de påtagligt skadar rennäringens intressen.

•

Samla större utbyggnader i sammanhållna parker.

•

Håll tydliga avstånd (ca 20 km) mellan grupper av vindkraft eller enstaka stora verk för att undvika en splittrad landskapsbild med vindkraftverk på varje höjd eller berg.

•

Vid detaljutformningen av vindkraftsparker eller placering av enstaka verk skall hänsyn tas till rovfågelförekomst, regionala och lokala natur- och kulturvärden, och fornlämningar.

•

Områden där större vindkraftsparker sannolikt är möjliga efter miljöprövning (gröna områden).

•

Områden där enstaka verk eller mindre grupper upp till tre verk kan prövas utifrån riktlinjer för bygglovprövningen, bl a lämpligt avstånd mellan vindkraftverken (vita omarkerade områden).

•

Områden där vindkraft inte tillåts med hänsyn till andra intressen (röda områden).

I planen undantas de orörda fjällområdena från utbyggnad med hänsyn till de turistiska värdena, där en orörd landskapsbild samt natur- och kulturvärden har stor betydelse. Hänsyn har också tagits till förekommande riksintressen för rennäringen, naturvården samt Natura 2000-områden.

Sektion från Sör-Tröndelags översiktsplan för vindkraft. Vindkraft kan byggas ut långt till havs och i en zon mellan kust och högfjäll. Där byggs även kraftledningsnätet ut. Stor hänsyn tas till turismen och rennäringen. I JämtlandVästernorrland skulle utbyggnadszonen motsvara våra skogklädda höjder mellan fjällområdet och kusten.

22

AKTUELLA PROJEKT I KROKOM

Övriga förfrågningar och intressen

Anläggningen på Råshön störst Krokoms kommun har genom vindkraftsanläggningen på Råshön, Offerdal med sina sju verk, hittills den största anläggningen i länet. Bygglov och miljötillstånd är klara för uppförandet av ett åttonde verk i anslutning till de övriga.

SCA har konstaterat att områden belägna strax söder om Hotagens Naturreservat har bra vindenergiförhållanden.Några direkta planer på att bygga ut områdena finns dock inte.Områdets lämplighet vad gäller utbyggnad av vindkraft med tanke på närhet till naturreservat och rennäringsintresse bör diskuteras under samrådet.

Större anläggningar är under uppförande i Strömsund genom den stora parken, omfattande 48 verk i Havsnäs.

En presentation av planer på att uppföra tre verk inom fastigheterna TornäsGravbränna, söder om Föllinge har skickats till kommunen.

Storrun

I Almåsa i anslutning till Jämtkrafts verk finns intresse från markägarna att uppföra ytterligare tre verk. Inga tillstånd har prövats vad gäller dessa verk.

Vid Oldsjöns kraftverksdamm uppförs nu en anläggning omfattande 12 vindkraftverk. Danska företaget Dong Energy A/S.Anlägningen skall stå klar under sommaren 2009. Kommunen hade avslagit bygglov för anläggningen men beslutet överklagades och ärendet gick till beslut i högre instans som beviljade en utbyggnad enligt sökandens önskemål.

Skärvången NordanVind vindkraft AB har på initiativ från markägare ansökt om utbyggnad av 34 verk inom Skärvången. Kommunen har beslutat bordlägga ärendet tills översiktsplan är upprättad.

Enstaka verk Ansökan om bygglov för uppförandet av två enstaka verk inom Offerdal, Rise samt inom Aspås-Lien finns. Kommunen har dock meddelat att inga bygglov gällande vindkraftverk skall fattas innan en översiktsplan har antagits. Fotomontage över vindkraftspark i Storrun, under uppbyggnad, klar 2009. Kraftverksdammen i Oldsjön i förgrunden.

23

Aktuella projekt i Krokoms kommun Befintliga och under uppförande Storrun 12 verk under uppförande, uteffekt 30 MW, beräknad elproduktion/år: 75 GWh Vallrun 1 befintligt verk, uteffekt 900 kW, beräknad elproduktion/år 1,9 GWh Almåsa 1 befintligt verk, uteffekt 850 kWh, beräknad elproduktion/år 1,9 GWh Råshön 7 befintliga verk, uteffekt 9,8 MW, beräknad elproduktion/år: 25 GWh Ytterligare ett verk skall uppföras.

Utbyggnadsintressen Skärvången Ansökan om 34 verk, uteffekt: 68 MW, elproduktion/år Offerdal,Rise Ansökan om 1 verk, uteffekt 1 MW Aspås-Lien Ansökan om 1 verk, uteffekt 1-3 MW

24

Planbeskrivning Under samrådstiden skall förslaget remissbehandlas. Samrådsmöten skall hållas för att informationen skall nå så många som möjligt. Planen kan få en bred förankring med yttranden som ger ytterligare underlag för ett slutgiltigt ställningstagande i frågan.

Utgångspunkterna i planförslaget har varit det underlag som i kartform redovisas i denna plan: Vindenergi Vindenergikartan, 70 meters höjd. Man kan konstatera att det inom kommunen finns endast ett fåtal platser som uppnår en vindstyrka på 6,5 m/s, dvs det värde som Energimyndigheten bedömt som ur vindenergisynpunkt är lönsamt för att motivera en utbyggnad. Mer detaljerade mätningar kan dock visa på begränsade områden med godtagbar vindstyrka.

Den utbyggnad inom Skärvångenområdet som planen föreslår förutsätter att en kraftledning byggs och ansluter till kraftstationen i Stensjön. Ledningen kommer att bli ca 27 km lång och om det blir en luftledning kommer denna att ha stor inverkan på landskapet.

Restriktioner Riksintresseområden samt övriga skyddade områden,Natura 2000 djurväxtskydd, Naturreservat. Dessa områden bör undantas från en utbyggnad av vindkraft.

Kort beskrivning av planförslagets konsekvenser: + Bidrar till att skapa ett mervärde i bygden (pengar till bygden i form av markarrende samt entreprenader i utbyggnadsskedet) + Kommunen bidrar till produktionen av klimatvänlig energi

Rennäringen har markanspråk inom stora delar av kommunens fjäll- och skogsområden.Särskilt större vindparker kan vara svåra att kombinera med rennäringen.Planförslaget har tagit stor hänsyn till rennäringens intressen.

- Anläggningen inklusive kraftledningen påverkar landskapet. Detta kan medföra negativa följder för turistnäringen. - Rennäringen hävdar betesmark i området. Avtal om skadeersättning måste upprättas.

Vindkraftspolicy Kommunens Vindkraftspolicy från 2003 har också legat till grund för detta planförslag. Se bil. Sammanfattningsvis har detta underlag resulterat i en restriktiv plan med endast några få markerade områden avsedda för större utbyggnad samt större sammanhängande områden i kommunens västra och östra del samt ett område från Krokom upp mot Tulleråsen, med utbyggnad av endast 1-3 verk.

25

Områden där ingen vindkraftsutbyggnad tillåts (röda områden) Omfattar i huvudsak områden som är av stor betydelse för rennäringen, friluftslivet, turismen samt vissa natur- och kulturmiljöer och områden av lokal betydelse för friluftslivet. Enstaka ”gårdsverk” med maximal effekt på 125 kW kan prövas i och i anslutning till bebyggda delar av området om det är acceptabelt med hänsyn till andra intressen samt berörda grannar.

Vindkraften kan vara svår att kombinera med vissa landskap och kulturmiljöer samt med turistnäringen. 26

Rekommendationer för mindre grupper, enstaka verk och gårdsverk (vita omarkerade områden)

Riktlinjer för större vindkraftsparker (gröna områden) Större vindkraftsparker tillåts endast inom grönmarkerade områden på plankartan. Inga parker tillåts närmare än 1 km från bebyggelse.

Inom dessa områden, som är ”vitmarkerade” på plankartan, finns områden där det blåser dåligt, men även höjder med relativt goda vindförhållanden. Här finns områden med känslig landskapsbild och områden nära värdefulla fjäll där det kan vara olämpligt att lokalisera vindkraftverk. Här finns också områden där vindetableringar med enstaka verk eller mindre grupper upp till 10 MW eller tre verk kan byggas. Lämpligheten prövas i varje enskilt fall efter bygglovansökan och miljöanmälan. Inga etableringar tillåts närmare än 500 meter från permanent- eller fritidshusbebyggelse om inte geografiska förhållanden skapar erforderlig avskärmning. Buller- eller skuggberäkningar kan visa att längre skyddsavstånd erfordras. För mindre sk gårdsverk görs bedömningar i varje enskilt fall. Vid etableringar skall hänsyn tas till regionala och lokala intressen som natur- och kulturvärden, värdefulla biotoper, värdefulla våtmarker, sumpskogar samt fornminnen.

Vid parkernas utformning och enskilda verks placering skall hänsyn tas till regionala och lokala intressen såsom natur- och kulturvärden, värdefulla biotoper, värdefulla våtmarker, sumpskogar samt fornminnen. En noggrannare bedömning görs inom ramen för bygglov- och miljöanmälan/ tillståndsprövningen De i kapitlet ”Omgivningspåverkan” angivna riktlinjerna för avstånd till bebyggelse, buller, skuggor, markarbeten, totalhöjd, hinderbelysning mm skall beaktas. Områdesavgränsningarna på plankartan är ungefärliga, bl a avseende avstånd till angränsande bebyggelse och vägar. Där översiktsplaneprocessen visat att det finns kvarvarande påtagliga intressekonflikter, kan kommunen besluta att detaljplan skall upprättas innan bygglov kan beviljas för större utbyggnader av vindkraft. Vindkraftsutbyggnad inom de grönmarkerade områdena bör enligt kommunen medföra lokal- eller regional ekonomisk nytta för att få komma tillstånd. Detta kan uppnås genom helt eller delvis bygdeägda vindkraftverk, kooperativ med lokal ägarandel, årlig avkastning i form av t.ex bygdepeng.

Vindkraftverk får inte etableras så att de negativt påverkar värdefulla landskapspartier, viktiga utblickar eller siktlinjer mot etablerade landmärken. Vindkraftverk får inte etableras i sådan omfattning att landskapsbilden splittras. Avståndet mellan mindre grupper eller enskilda verk bör därför vara minst 10 km. Undantag kan prövas efter noggrann analys av landskapsbildpåverkan. De i kapitlet ”Omgivningspåverkan” angivna riktlinjerna för avstånd till bebyggelse, buller, skuggor, markarbeten, totalhöjd, hinderbelysning mm skall beaktas.

27

28

Område där enstaka verk och mindre grupper kan prövas (1-3 verk): Område vid Föllinge mot den östra kommungränsen Område söder om Olden mot den västra kommungränsen. Område längs Näldsjön,mellan Krokom och Tulleråsen. Enligt vindenergikartan är inte vindförhållandena särskilt gynnsamma men vid mätning eller en mer detaljerad redovisning kan vissa mindre områden ändå ha tillräckligt god vind.

Befintligt verk på Vallrun.

29

Skärvången. Område med god vindenergi inramat med röd linje.Exploateringsintresse och intresse för rennäringen inom området. Befintligt verk vid Vallrun.

30

Bilder och text från “Vindkraft i Jämtland, en landskapsstudie av Anders Bramme, 2009. finns som bilaga till denna plan

Utsiktspunkt och fotomontage från Bakvattnet mot Skärvången.

Fotomontaget visar en tänkbar raduppställning av vindkraftverken på höjden mellan Skärvången och Åkersjön.

“Det går inte att svara entydigt på frågan om anläggningen är förenlig med de egenskaper som landskapet och trakten rymmer idag, i vindhänseende gör de ju naturligtvis det eftersom ett konkret intresse finns. De “rand”egenskaper som också finns, typ “sista utpost” innebär ju rent faktiskt att “lite vad som helst” egentligen kan hända, lite som ett ingenmansland eller gränszon. Öppen för stillhet och dramatik samtidigt.” ur “Vindkraft i Jämtland”,en landskapsstudie av Anders Bramme.

31

Vindenergirikt område beläget mellan Skärvången och Åkersjön, inramat med lila linje. Exploateringsintresse finns inom det prickade området i norra delen av vindenergiområdet.

32

Fotomontage med utbyggnad enligt exploateringsförslag Bilder från presentation av Nordanvind 2009-01-28

T.h. vy från liften i Åkersjön

Ovan. vy från Bakvattnet

T.h. vy från Önrun

33

Översiktsplanens konsekvenser

alternativ till planförslaget, som formuleras utifrån planens syfte och

För att avgöra om den översiktliga planeringen medverkar till att en långsiktig hållbar utveckling uppnås skall enligt miljöbalken en miljöbedömning alltid göras. Inom ramen för miljöbedömningar som rör översiktsplaner skall kommunen upprätta en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) där den betydande

inom kommunen. Detta kan få negativa effekter för miljön beroende på hur elenergin i annat fall kommer att produceras. Även övriga lokala mervärden uteblir vilket får sociala och ekonomiska negativa effekter inom kommunen. Nollalternativet kan innebära att lokala värden (natur, kultur, friluftsliv mm) bibehålls i större utsträckning samt att miljön kring byarna förblir intakt.

bedöms. Enligt plan- och bygglagen skall översiktsplanens konsekvenser när det gäller inverkan på miljön, betydelsen för hälsa och säkerhet, hushållning med naturresurser samt sociala- och samhällekonomiska aspekter tydligt framgå.

I planeringsprocessen har olämpliga alternativ successivt uteslutits till förmån för område med få konkurrerande intressen. Förutsättningarna för att producera vindenergi är helt beroende av att höga berg och höjdplatåer med goda vindenergiförhållanden nyttjas. Andra alternativa placeringar är inte intressanta att utreda eller bedöma. Det innebär att det inte bedöms meningsfullt att ange alternativa områden och konsekvensbedöma dessa i översiktsplanarbetet.

Miljöbedömning Alla översiktplaner anses medföra betydande miljöpåverkan enligt förordningen för miljökonsekvensbeskrivningar.Planerna skall därför skall miljöbedömas. Begreppet miljöbedömning är processen och miljökonsekvensbeskrivningen är dokumentet som ingår i miljöbedömningen.

En MKB skall enbart behandla den betydande miljöpåverkan som planen bedöms medföra.

Allmänt All samhällsutveckling innebär olika förändringar och påverkan på miljön. Det innebär att även en vindkraftsutbyggnad som bidrar till ett hållbart samhälle påverkar och konsumerar natur- och miljö. Det medför att vindkraftlokaliseringar alltid skall prövas med hänsyn till natur- och

MKB:n har avgränsats till att omfatta påverkan på följande: Natur Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv, jakt Mark och vatten Landskapsbild Hälsa och säkerhet Naturresurser Luft och klimat Rennäring God bebyggd miljö

Avgränsning Första steget i miljöbedömningen är att avgränsa innehållet i den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som skall upprättas. Här gäller att fokusera på de faktorer som kan leda till en betydande miljöpåverkan. Miljökonsekvensbeskrivningen skall redovisa både positiv och negativ betydande miljöpåverkan.

Enligt plan- och bygglagen skall även planförslagets konsekvenser av social- och samhällsekonomisk karaktär beskrivas. 34

Miljökonsekvensbeskrivning MKB:n skall innehålla en sammanfattning av planens syfte, innehåll och förhållanden till andra planer samt information om rådande miljöförhållanden. Detta beskrivs i tidigare kapitel i tillägget till översiktsplanen.

Innan bygglov lämnas för vindkraftsutbyggnad skall berört område naturinventeras samt bedömning ske om fornlämningar påverkas. Berörda områden skall också inventeras vad det gäller risk för störningar på fågellivet. Dessa inventeringar kan påverka både områdenas utbredning, enskilda vindkraftverks placering och vägars sträckning.

bedömning med följande indelning:

Bedömning: liten negativ miljöpåverkan genom att hittills orörd mark tas i anspråk.

Betydande positiv miljöpåverkan Positiv miljöpåverkan Ingen betydande miljöpåverkan Liten negativ miljöpåverkan Betydande negativ miljöpåverkan

Kulturmiljö Påverkas värdefulla kulturmiljöer? Planen medger ingen vindkraftsutbyggnad inom områden av riksintresse för kulturmiljön. Planen anger att hänsyn skall tas till lokala kulturmiljöer och fornlämningar.

Natur

Bedömning: Ingen betydande miljöpåverkan.

Påverkas värdefulla naturområden som utpekats som riksintressanta, ingående i Skogsstyrelsens redovisning av nyckelbiotoper mm eller angivits i tidigare översiktsplan ? De föreslagna områdena för vindkraftsparker är belägna utanför områden av riksintresse för naturvården, samt Natura 2000-områden. I planens riktlinjer

Rekreation och friluftsliv, jakt Förbättras/försämras möjligheterna för friluftsliv och jakt? Planen medför inte ”påtaglig skada” på riksintressanta områden för turism och friluftsliv. Lokala förutsättningar för friluftsliv och skogsvistelse påverkas negativt genom de förändringar av upplevelsevärden som vindkraftsparkerna medför. Den hittillsvarande orörda miljön kommer att påtagligt påverkas när man rör sig inom eller i anslutning till vindkraftsparkerna. Det blir dock fullt möjligt att även fortsättningsvis plocka bär och svamp, promenera, åka snöskoter mm inom dessa. Jakt kommer att kunna bedrivas inom och i anslutning till vindkraftsparkerna. Vissa begränsningar avseende skjutriktningar mm kan dock bli aktuella inom parkerna för att undvika skott mot ståltornen.

i Skogsvårdsstyrelsens ”Skogens pärlor”. Viss skogsmark kommer att tas i anspråk för vägar, ledningar och fundament för vindkraftverken. Skogsmarken mellan verken avses huvudsakligen bibehållas och fortsätta att användas för skogsbruk. I planens riktlinjer anges vidare att värdefulla våtmarker inte får påverkas av utbyggnaden. Bedömning: Liten negativ miljöpåverkan.

Bedömning: Ingen betydande miljöpåverkan vad avser riksintressen. Betydande negativ miljöpåverkan vad avser lokalt friluftsliv och jakt inom begränsade områden.

Inga utpekade nyckelbiotoper eller värdefulla myrar enligt våtmarksinventeringen får påverkas av utbyggnaderna. Viss skogsmark tas i anspråk som kan påverka revir och utrymme för vilda djur och fåglar.

35

Mark och vatten Påverkas grundvattenkvalitet och grundvattennivå? Uppstår ändrade strömningsförhållanden? Påverkas avrinningsområden? Påverkas ytvatten, vattendrag och strandlinjer? I stort bedöms planförslaget inte påverka grundvattenkvaliteter eller grundvattennivåer. Genom den erforderliga vägutbyggnaden kan avrinningsområden och ytvattenströmmar påverkas/förändras. Då planen anger att hänsyn skall tas till våtmarker samt att försiktighet skall iakttas vid alla markarbeten, bedöms myrar och vattendrag inte bli utsatta för någon påtaglig påverkan. Där risk för grumling av vatten, sedimentationstransporter eller erosion kan föreligga, anger planen att åtgärder skall vidtas.

Finns balans mellan utbyggnad och biologisk mångfald? Den faktiska markåtgången för grundfundament och vägar är relativt liten jämfört med vindkraftsparkernas totala areal. Marken mellan vindkraftsparkerna bibehålls oförändrad. Några riksintressen eller i hittillsvarande inventeringar eller lokala bedömningar redovisade värdefulla naturområden tas inte i anspråk av vindkraft. Då angivna områden för vindkraftsparker inte är naturvärdesinventerade kan man inte med säkerhet avgöra om balansen mellan utbyggnad och biologisk mångfald blir påverkad av planförslaget. Enligt riktlinjerna i planen skall dock hänsyn tas till lokala naturvärden såsom värdefulla myrar, sumpskogar, värdefulla nyckelbiotoper mm.

Bedömning: Liten negativ miljöpåverkan.

Bedömning: Ingen betydande miljöpåverkan.

Landskapsbild mm

Hälsa och säkerhet

Förbättras/försämras landskapsbilden? Påverkas viktiga utblickar eller särskilda skönhetsvärden? Genom att i huvudsak undanta områden med natur-/kulturmiljövärden samt områden med turism blir påverkan begränsad på de för kommunen viktigaste landskapsbildspartierna. Bedömning: Ingen betydande miljöpåverkan vad avser områden med särskilda skönhetsvärden. Liten negativ påverkan på miljömålet ”storslagen fjällmiljö” i delar av kommunen. Betydande negativ miljöpåverkan inom och i anslutning till de planerade vindkraftsparkerna.

Bedömning:

Mer eller mindre buller? Med en riktlinje som innebär att inga vindkraftverk får placeras närmare bebyggelse än 1 000 meter bedöms gällande gränsvärden beaktas med god marginal. Bedömning: Ingen betydande miljöpåverkan.

36

Naturresurser Minskar eller ökar förbrukningen av fossila bränslen? En utbyggnad av vindkraft bidrar till att minska förbrukningen av fossila bränslen, främst vad avser koleldade kraftverk.

God bebyggd miljö Påverkas bebyggda områden av föreslagen Vindkraftsutbyggnad? En utbyggnad i Skärvången kommer att påverka fritidshusbebyggelsen på den sydöstra sidan om Åkersjön ,upp mot Önrun. En anläggning här kommer också att vara synlig i Bakvattnet.

Bedömning: Positiv miljöpåverkan.

Bedömning: Liten negativ miljöpåverkan

Myllrande våtmarker Påverkas våtmarker? Inga riksintressanta våtmarker blir påtagligt påverkade. Hänsyn ska tas till värdefulla våtmarker vid placering av vindkraftverk, vägar och elledningar.

Övriga konsekvenser Enligt plan- och bygglagen skall även planförslagets konsekvenser av social och samhällsekonomisk karaktär redovisas.

Bedömning: Liten negativ miljöpåverkan.

Sociala aspekter Förbättras/försämras de sociala kvalitéerna för boende i området? Påverkas folkhälsan och barns situation? En utbyggnad av vindkraft genererar sysselsättningsökning och tillfällig inpendling av arbetskraft under utbyggnadstiden. Den begränsade sysselsättningsökningen för skötsel av vindkraftverken motverkas av marginella nackdelar för turistnäringen på lång sikt. Underlaget för kommersiell och offentlig service påverkas sannolikt inte påtagligt.

Luft och klimat Mer/mindre luftföroreningar, utsläpp av försurande ämnen, växthusgaser och stoftpartiklar? generera ökningar vad beträffar luftföroreningar och utsläpp av försurande ämnen och växthusgaser. På lång sikt har dock en storskalig vindkraftsutbyggnad positiv inverkan på luft och klimat.

Kvaliteten på friluftslivet i närområdet försämras, vilket kan ha inverkan på den sammanlagda livskvaliteten för boende i närområdena till vindkraftparkerna.

Bedömning: Kortsiktigt liten negativ miljöpåverkan. Långsiktigt positiv miljöpåverkan.

Någon påverkan på folkhälsan och barns situation bedöms inte vindkraftsutbyggnaden orsaka.

Rennäring Försämras/förbättras förutsättningar för rennäringen i området? Planförslaget berör i liten utsträckning de av staten redovisade riksintressanta betesområden för rennäringen. Intrång i rennäringen förutsätts kompenseras långsiktigt av exploatören.

Bedömning: Ingen betydande påverkan vad gäller sociala aspekter. Liten negativ påverkan på livskvaliteten för boende i närområdena till vindparkerna.

Bedömning: Liten negativ miljöpåverkan. 37

Samhällsekonomiska aspekter Förbättrade/försämrade förutsättningar för företagarna och ekonomisk utveckling i området? Förbättrade/försämrade förutsättningar för sysselsättning? En vindkraftsutbyggnad innebär investeringar som skapar förbättrat underlag

Beaktande av mål

företagande. Vindkraftutbyggnaderna medför samtidigt risk för negativa effekter för turistnäringen.

sammanfattning utifrån de berörda målen:

Enligt MB 6:12 skall en miljökonsekvensbeskrivning innehålla en beskrivning av hur relevanta miljökvalitetsmål och annan miljöhänsyn beaktas i planen. Av de 16 nationella miljökvalitetsmålen berör planen i

1.Begränsad klimatpåverkan På sikt är en utbyggnad positiv vad avser klimatpåverkan.

Bedömning: Ingen betydande påverkan på samhällsekonomi och sysselsättning.

2. Frisk luft, 3. Bara naturlig försurning Se begränsad klimatpåverkan ovan.

Landsbygdsutveckling Förbättrar/försämrar planen förutsättningarna för landsbygdsutveckling inom berörda kommundelar? En vindkraftsutbyggnad bedöms vara positiv för de berörda kommundelarna genom tillskapandet av arbetstillfällen och ekonomiska kompensationer till

8.Levande sjöar och vattendrag Planförslaget bedöms inte påverka möjligheten att uppnå detta mål. 9. Grundvatten av god kvalitet En vindkraftsutbyggnad bedöms inte ge upphov till förändringar av grundvatten som påverkar framtida vattenförsörjningar.

om orörda områden exploateras. Utbyggnaderna bedöms skapa sociala och kulturella mervärden genom delaktighet i beslutsprocesser och engagemang i hållbarhetsarbetet. Ekonomiska mervärden kan tillskapas via ägande/ delägande, kapitalavkastning, markersättning, ersättning för utförda tjänster samt ekonomisk kompensation till berörd bygd.

11. Myllrande våtmarker Enligt riktlinjerna i planen skall hänsyn tas till våtmarkerna så att de inte blir påtagligt negativt påverkade av utbyggnaden.

Planen medger också en småskalig vindkraftsutbyggnad i mindre områden med bra vindlägen. Dessa utbyggnader kan med fördel genomföras med lokalt ägande eller kooperativ. Sådana utbyggnader bedöms ge lokal nytta. Planen tar hänsyn till turismen och rennäringen och bedöms därför inte påtagligt skada dessa näringar.

12. Levande skogar Enligt riktlinjerna skall utbyggnaden ta hänsyn till kända nyckelbiotoper eller andra särskilt utpekade känsliga skogsområden som redovisas i ”Skogens pärlor” Skogsvårdsstyrelsen. Vindkraftsutbyggnaden ianspråktar viss produktiv skogsmark men avsikten är att pågående skogsbruk skall kunna bedrivas även inom vindkraftsparkerna.

Bedömning: Ingen betydande påverkan för landsbygdsutveckling.

38

14. Storslagen fjällmiljö

Miljökvalitetsnormer

skall bebyggas med vindkraft. Det är viktigt att kommunen har möjlighet att styra lokaliseringen av nya vindkraftverk och kunna hindra olämpliga lokaliseringar i bygglovprövningen eller genom sitt ”planmonopol”

ämnen bl a kvävedioxid, kolmonoxid, benzen, partiklar och ozon. Någon kontroll av nivåerna genomförs inte på några platser inom planen. Den gränsvärden inte kommer att överskridas p g a planförslagets tillfälligt

15. God bebyggd miljö Utbyggnaden påverkar inte de bebyggda miljöerna då någon utbyggnad ej

Jämställdhet Kommunens planeringsarbete bedrivs med ett tydligt underifrånperspektiv

landskapet kring berörda byar och tätorter blir dock mer eller mindre påverkat av vindkraftverken.

för både kvinnors och mäns medverkan i planprocessen. Kommunen konstaterar samtidigt att det är svårt att på översiktsplanenivå konkretisera jämställdhetsaspekterna. Den översiktliga planeringen är relativt könsneutral och berör endast till viss del frågor där jämställdhetsaspekten kan konkretiseras.

16. Ett rikt växt- och djurliv Sammansättningen av växt- och djurlivet är inte närmare känt inom de föreslagna utbyggnadsområdena förutom de som redovisats i genomförda inventeringar rörande riksintressen, våtmarker och nyckelbiotopsinventeringar i ”Skogens pärlor”. Varje utbyggnad skall dock föregås av naturinventeringar samt bedömningar av påverkan på fågellivet.

Sammanfattande redogörelse Miljöbedömningar görs för att miljöaspekterna skall komma in i

Påverkan på riksintressen Riksintressen enligt MB kap 3 och 4 bedöms sammantaget inte skadas påtagligt av tillägget till översiktsplanen.

tänkbara konsekvenser. Planförslaget, med en mycket begränsad utbyggnad medför inte någon betydande negativ påverkan på miljön. I ett större perspektiv är vindkraftsutbyggnader positiva för miljön, framför allt vad gäller klimatpåverkan. Om kommunen inte aktivt kan styra exploateringsintressena till lämpliga miljömålet storslagen fjällmiljö och turismutveckling i kommunen.

39

Behov av miljökonsekvensbeskrivningar vid vindkraftsutbyggnad

Bilagor

Vid all prövning av vindkraftsutbyggnad fordras en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Vid enstaka verk och mindre grupper kan denna vara av enklare karaktär samt utgöra en integrerad del av ansökningshandlingarna i övrigt. Vid större utbyggnader fordras en särskild miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalkens regelsystem.

Kommunens vindkraftspolicy Jämtländska landskap, Länsstyrelsen, Anders Bramme Vindkraft och turism i Jämtland, E-tour, Bosse Bodén Vindkraft och fågelliv i Jämtland, Jämtlands läns ornitologiska förening

Detaljplaner Visar översiktsplanarbetet att det ? nns tydliga intressekon? ikter vid en vindkraftsutbyggnad, kan kommunen kräva att detaljplan skall upprättas för ett visst område innan bygglov kan beviljas.

Studieresor angående vindkraftplanering i Norge och Skottland

Studieresa till Skottland augusti 2008 Möten med vindkraft och myndigheter.

Mellankommunal samordning Genom ett nära samarbete med berörda grannkommuner och län har en god mellankommunal samordning erhållits i planarbetet. Planeringsarbetet för kommunerna Berg, Bräcke, Krokom, Ragunda. Åre och Östersund sker i ett gemensamt projekt med planeringsstöd från Boverket. Kontakter har även skett med planerare i Tröndelag, bland annat i samband med två studieresor.

Bilagd information: Vindenergikartor Riksintressekartor Sveriges Elproduktion Vindkraft i Jämtlands län Små vindkraftverk Mått och data för energi och vindkraft Klipp ur miljömålsportalen

40

41

42

43

44

45

46

47 47

48

Sveriges elproduktion

30 TWh i Sverige 2020 motsvarar 6 000 verk om 2 MW 2007 Elprod 140 TWh

Vind 1,4 TWh 850 verk

1 kWh kolkraftel som ersätts av vindkraft minskar utsläppen av koldioxid med ungefär 1 kg

49

Jämtlands län vindkraftprojekt

Murufjället Storrun 12 verk byggs 0,1 TWh Råshön 7 verk

Havsnäs 48 verk byggs efter ÖP/bygglov/ miljöprövning 0,25 TWh

Jämtlands miljömål 2015 1 TWh/år Utbyggt 0,1 TWh/år

Havsnäs Storrun Skärvången Ollebacken Stamåsen Munkfloh Bodhögarna Ögon. Råshön Fägnaden

Gråsjön Middagsfjället Tångböle

SCA-Statkraft ÖP/Miljöprövn. pågår 260 verk, nära 2 TWh

Björkvattnet

Moskogen Grytan

Långåvålen 5 verk

Långåvålen

Mörttjärnsberget Rodovålen

Glötesvålen 30 verk. ÖP och bygglov. Miljöprövning pågår. 0,25 TWh

Höjder utanför fjällvärlden 4 TWh projektönskemål

Glötesvålen Brickan S.Lillhärdal Skaftåsen

50

Exempel på projekt och projektönskemål dec 2008

Små vindkraftverk

Bygglov och miljöanmälan till kommunens Bygg- och miljönämnd krävs för verk mellan 125 KW och 25 MW

Bygglovfria vindkraftverk Vindkraftverk med mindre rotordiameter än 2 m som inte monteras på en byggnad och inte placeras närmare grannfastigheten än verkets höjd behöver inte bygglov. De små snabbt roterande propellerverken kan dock ge störande ljud. Om grannar störs av ljudet kan kommunen förelägga ägaren till verket att åtgärda olägenheterna.

Nära marken ökar vindhastigheten mycket snabbt med ökad höjd. Det kan därför vara svårt att få lönsamhet med mindre vindkraftverk. Ekonomiskt bättre är sannolikt att gå ihop i en ekonomisk förening eller på annat sätt bli delägare i större vindkraftverk.

Det ? nns vertikala verk och andra långsamroterande verk som är i princip ljudlösa. Aktuell information svensk utveckling, bl.a: http://24volt.eu/ För små vindkraftverk ? nns omformare att köpa. Dessa kan omvandla lågspänningen från de minsta vindkraftverken till 220 volt växelström. Vissa omformare får anslutas till det egna elnätet i ett vanligt eluttag. Behovet av köpt el kan då minska. Hör med elleverantören om vilka villkor som gäller. Bygglov krävs för verk upp till 125 KW Gäller verk med större rotordiameter än 2 m och avgiven maxeffekt upp till 125 kW. Vi kallar dessa ”gårdsvek” i översiktsplanen.

Energimyndigheten har i olika räkneexempel visat hur mycket man kan betala för ett litet verk för att det ska gå ihop ekonomiskt. Här följer två exempel.: Ett 2 kW verk med navhöjd 10 m 3,6 m diam rotor och medelvind 3,5 m/s kan producera 1 400 kWh per år. För att betala sig på 20 år får verket inte kosta mer än 8 600 kr. Ett 30 kW verk med navhöjd 30 m 14 m diam rotor och medelvind 4.6 m/s kan producera 48 000 kWh per år. För att betala sig på 20 år får verket inte kosta mer än 300 000kr. Se vidare www.energimyndigheten.se ”Bygga och ansluta mindre vindkraftverk för eget bruk”

51

Mått och data för energi och vindkraft

I genomsnitt producerar ett vindkraftverk på land lika mycket energi som om det gick på märkeffekt 2000 - 2500 timmar om året.(3)

Effektenheter 1 kW (kilowatt) = 1 000 W (1 spisplatta) 1 MW (Megawatt) = 1 000 kW 1 GW (Gigawatt) = 1 miljon kW (effekten på kärnreaktorn Ringhals 2) 1 TW (terrawatt) = 1 000 000 000 kW

Ytbehovet för vindkraftverk är omkring 0,1-0,2 km2 per MW. En vindpark med 10 st 2 MW verk upptar alltså 2-4 km2

Energienheter 1 kWh (kilowattimme) = 1000 watt under 1 timme 1 MWh (megawattimme) = 1 000 kWh 1 GWh (gigawattimme) = 1 000 000 kWh 1 TWh (terrawattimme) = 1 000 000 000 kWh

Sysselsättningen för underhåll är ca en anställd per 20 MW. Ett 2 MW vindkraftverk kostar ca 35 milj kr. Produktionskostnaden är ungefär lika som elpriset 50 öre/KWh. Elcerti? katet ca 30 öre/KWh ger vinst för vindkraften. (prisnivå 2008) (4)

Aktuell daglig (och sedan 2002 månadsvis) produktion av vindel i 770 av Sveriges drygt 850 vindkraftverk kan läsas på http://www.vindstat.nu/ Ett vindkraftverk på 1 MW producerar drygt 2,5 GWh på ett år, vilket motsvarar elanvändningen i 100 direkteluppvärmda villor eller hushållsel för 500 villor (25 000 kWh/år). Vindkraftverket sparar varje år utvinningen av knappt 1 000 ton kol och minskar utsläppen av koldioxid med ca 2 500 ton (1) För att motsvara produktionen från stängda Barsebäck 2 (615MW, 4,5 TWh/år) krävs nära 200 havsbaserade 5 MW verk (eller nära 800 landbaserade 2 MW verk) (2). Vindkraftverken är i drift vid vindstyrkor mellan 3 och 25 m/s Maxeffekt vid 12-14 m/s. Nyttiggjord energi motsvarar ungefär kvadraten på vindhastigheten. Vindkraftverk i Sverige i bra vindlägen kan utvinna energi under mer än 6 000–7 000 av årets 8 760 timmar.

Se även kap ”Fakta om vindkraft” sid 6. Källa: 1. ”Rätt plats för vindkraften”, SOU 1999:75, 2. Naturvårdsverket, Boverkets vindkrafthandbok 2008 (även bild), 4. Vindvision Norr

52

3.

Klipp ur miljömålsportalen 2008-12-03

Når vi Jämtlands läns miljömål? …För tre mål är bedömningen mer positiv än den för nationen som helhet: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Ingen övergödning som bedöms som nåbara, om ytterligare åtgärder vidtas och resurser tillförs. För ett mål är bedömningen mer negativ: Storslagen fjällmiljö som bedöms som mycket svårt att nå, även om bedömningen är osäker.

Storslagen fjällmiljö Kvalitetsmålet bedöms som svårt att uppnå, men bedömningen är osäker. Fjällen är en känslig miljö där många vitt skilda intressen gör anspråk på användning. Anspråk och mänsklig påverkan ökar. Användningen av bl.a. terrängskotrar har ökat starkt under de senaste 25 åren. Detta orsakar både buller och utsläpp av luftföroreningar. Men också mark och vegetation påverkas starkt av mänskliga verksamheter. Möjligheten till ostört friluftsliv, upplevelse av storslagenhet och fjällens skönhetsvärden hotas reellt av bl.a. terrängskotrars ökande användning och vindkraftsutbyggnaden. De påverkar också kulturvärdena. Till detta kommer klimatförändring som påverkar mest och snabbast fjällens känsliga miljöer och arter. Kunskapsbrist råder Skönhetsvärden Fjällens skönhetsvärden ska beaktas vid all planering och exploatering som riskerar att skada dessa värden. Målet ska vara uppfyllt 2010. (Länseget mål) Bedömningen är osäker. Fjällens skönhetsvärden är en central del i beskrivningen av vad generationsperspektivet innebär för målet Storslagen fjällmiljö. Det ? nns dock inget delmål som är särkilt inriktat på att bevara fjällens skönhetsvärden. Som målet är formulerat är det inte särskilt svårt att nå. Det enda som krävs fjällens skönhetsvärden beaktas, inte att de bevaras. Svårigheten i målbedömningen ligger i ligger i att kunna visa huruvida skönhetsvärden beaktats eller inte i respektive beslutssituation. Här behövs en indikatorutveckling, alternativt ett framtagande av en gemensam checklista som kan användas vid planering av olika typer av exploatering av fjällområdet. Det kan till exempel gälla placering och utformning av infrastruktur, dragning av kraftledningar, vägsträckningar och vindkraftsetableringar. Flera kommuner i Jämtlands län har beviljats särskilda medel från Boverket för att arbeta med översiktsplanering för vindkraft. I anslutning till detta arbete kommer metoder och principer för att beakta skönhetsvärden i anslutning till vindkraftsetableringar att utvecklas. Länsstyrelsen i Jämtlands län, Senast uppdaterad 2007-12-03

53

Sammanfattning

Omarkerade ”vita” bedömningsområden

Kommunens mål är att bidra till en utbyggnad av vindkraften i enlighet med de mål som gäller för Sverige och Jämtland. Samtidigt ska nyttan för kommuninvånarna av vindkraften vara större än nackdelarna, sett på lång sikt. Kommunen verkar för lokalt ägande och lokal ekonomisk ersättning.

Kommunen kan också tillåta enstaka vindkraftverk eller små grupper upp till tre verk i andra områden där det inte ? nns särskilda skydd för miljön och där näringarna eller boendemiljöerna inte tar skada av vindkraftverk. Det kan vara lokalt ägda projekt som gagnar bygdens utveckling. Det ? nns mindre höjder där det blåser bra. Dessa områden är inte utpekade utan får prövas av kommunen från fall till fall.

Länets miljömål är 1 TWh vindel per år 2015, vilket är tio procent av det nuvarande nationella målet. Utrymme ska ? nnas för ytterligare utbyggnader. Energimyndighetens förslag är 20 TWh landbaserad vindkraft i Sverige 2020. Det mesta i södra Sverige.

Det är viktigt att vindkraftverken och grupperna placeras harmoniskt i landskapet och väl åtskilda så att de inte ses samtidigt från områden där man bor och färdas. Särskild hänsyn ska tas till värdefulla utsiktspunkter vackra vägsträckor, natur och kulturmiljöer och bebyggelseområden. Översiktsplanen ger anvisningar hur bygglov och miljöprövning ska ske.

Det nationella elnätets kapacitet och möjligheten att snabbt reglera övrig elproduktion begränsar möjligheten att bygga ut vindkraften. Vi vet inte i dag hur mycket som går att bygga i Jämtland. När pågående byggen är klara har vi mer än 100 vindkraftverk och 0,5 TWh i länet. Summerar man alla önskemål att bygga i Jämtland blir det över 5 TWh. Översiktsplaneringen har skett i samverkan med Berg, Bräcke, Åre, Ragunda och Östersund. Översiktsplanens karta har delat in kommunen i tre zoner:

Rödmarkerade skyddsområden

Större delen av Krokoms kommun har så stora skyddsvärden att exploateringar bör undvikas. Det gäller stora opåverkade områden i fjällvärlden och andra värdefulla natur- och kulturmiljöer. Här ? nns också viktiga marker för rennäringen. Vissa områden är av riksintresse. Utbyggnader för vindkraft i ”röda” områden skulle förorsaka mer skada än nytta för miljön och en hållbar utveckling i kommunen.

Grönmarkerade utbyggnadsområden

Stora vindparker bör i första hand planeras i vindrika lägen där vindparkerna och anslutningen till elnätet medför god energinytta och minst intrång i miljön. Därför prioriteras höjder i obebyggda men påverkade områden, främst i kommunerna öster om fjällvärlden. Flera områden har pekats ut som riksintressen för vindkraft. Enbart SCA/ Statkraftområdena rymmer nära 2 TWh.

Regelbunden översyn

Översiktsplanen visar kommunfullmäktiges vilja. Planen ska ses över regelbundet, minst en gång varje mandatperiod. Översiktsplanen ger ingen byggrätt eller förbud mot byggande. De formella besluten sker när kommunen behandlar en bygglovansökan, miljöanmälan eller förfrågan om detaljplan för ett verk eller en stor vindpark. Vindparker som är större än 25 Megawatt ( ca 10 stora verk) ska också ha miljötillstånd.

I Krokom ? nns ett område, Råshön -Almåsa med sju be? ntliga verk och som kan kompletteras. Storrun är ett område där utbyggnad med tolv verk pågår . Skärvången föreslås som nybyggnadsområde. Utbyggnad av en stor vindpark eller ingen utbyggnad alls. Utbyggnadsalternativet står i kon? ikt med rennäringen och kan även stå i kon? ikt med turistnäringen. En eventuell utbyggnad måste därför anpassas noga.

54