Fördjupningsarbete i Rektorsprogrammet, Block 5 Öru, MHD, Hda Vt 2012/Ht 2012
Vi bildar framtid i Sandviken! Rektors roll i implementeringen av En-till-En
Författare: Stefan Danielsson Christina Ekström Ann-Chatrine Friberg Katarina Nyström
Förord Denna studie har tillkommit inom ramen för den statliga befattningsutbildningen för rektorer, Rektorsprogrammet. Utbildningen har genomförts under tre år och rapporten är ett examensarbete där utbildningens tre delmoment: a) Skoljuridik och myndighetsutövning, b) Mål- och resultatstyrning samt c) Skolledarskap ingår. Utbildningen är på 30 hp och bedrivs mot Högskolan Dalarna, Mälardalens Högskola samt Örebro Universitet. Utbildningens upplägg har varit i form av sammanlagt 32 internatdagar och däremellan självstudier. Teori har varvats med praktiskt arbete. Vi som utfört studien arbetar som rektorer inom grundskolan/gymnasiet och som förskolechef. Mot bakgrund av att Sandvikens kommun är mitt i implementeringen av En-till-En kändes det här som ett aktuellt ämne, som vi också kan ha fortsatt nytta av i vårt arbete. Det var också ett önskemål från våra skolformschefer. Vi vill rikta ett stort och varmt tack till våra respondenter som trots fulltecknade kalendrar ändå tagit sig tid att träffa oss för en intervju. Tack också till vår handledare Mats Lundgren på Högskolan Dalarna, som varit ett fantastiskt stöd med snabb återkoppling och kloka kommentarer. Vi vill till sist tacka oss själva för ett väl genomfört arbete. Nu känner vi oss lite klokare!
Sandviken den 21 september 2012 Stefan Danielsson
Christina Ekström
Ann-Chatrine Friberg
2
Katarina Nyström
Sammanfattning Vi ser nu en mycket snabb utveckling i Sverige där allt fler skolor satsar på så kallade En-till-Enprojekt, där varje elev utrustas med en egen bärbar dator. Så sker också just nu i Sandvikens kommun. Bakgrunden till den satsningen är dels den låga måluppfyllelsen i kommunen men framför allt en önskan om att kunna möta vår tids elever och vår tids samhällsfrågor. Mot bakgrund av En-till-En-satsningen i Sandvikens kommun är syftet med vårt arbete att beskriva och diskutera: •
Vilka krav och förväntningar ställs från olika aktörsgrupper på rektor när En-till-En implementeras i en skola?
Med utgångspunkt i denna beskrivning diskuteras sedan tänkbara strategier och åtgärder som rektor behöver planera och genomföra för att uppgiften ska kunna genomföras framgångsrikt. Underlaget för fördjupningsarbetet har tagits fram genom intervjuer, samtal, litteratur- samt dokumentstudier. Vi har i vårt arbete bland annat kommit fram till att: Rektor behöver kunskap om en rad olika lagar och styrdokument som har direkt anknytning till Entill-En för att säkerställa att t.ex. personuppgifter hanteras på ett rättsäkert sätt samt att upphovsrätten och yttrandefrihetsgrundlagen efterföljs. Rektor måste se till att skolans likabehandlingsplan sätter fokus på hur vuxna i skolan systematiskt och preventivt skall förhindra kränkningar via nätet samt att skolan har en plan för hur personalen ska agera när kränkningar sker via elevernas datorer. Rektor måste säkerställa att lärarna får kompetensutveckling utifrån den nivå de befinner sig på, samt att det ges utrymme och tid för lärarna att träffas och föra pedagogiska samtal kring IT och lärande, i syfte att förbättra kunskapsresultaten. Rektor måste utöva ett aktivt pedagogiskt ledarskap vid införandet av En-till-En för att säkerställa att elevens lärande kommer i fokus. Skolan bör arbeta fram en plan eller vision för hur man vill arbeta med IT och lärande.
3
Innehållsförteckning Förord....................................................................................................................................................................2 Sammanfattning....................................................................................................................................................3 Innehållsförteckning.............................................................................................................................................4 VILLKA KRAV STÄLLER OLIKA AKTÖRSGRUPPER PÅ REKTOR I IMPLEMENTERINGEN AV EN-TILL-EN?................5 1 Inledning.............................................................................................................................................................5 1.2 Sandvikens kommun - en IT-kommun........................................................................................................7 1.2.1 Varför En-till-En i Sandvikens kommun...............................................................................................9 1.2.2 Varför är inte förskolan delaktig i projektet? ....................................................................................10 2. Syfte.................................................................................................................................................................10 3. Tolkningsram...................................................................................................................................................10 3.1Skoljuridik och myndighetsutövning..........................................................................................................10 3.2 Mål- och resultatstyrning..........................................................................................................................12 3.3 Skolledarskap............................................................................................................................................13 4 Studiens genomförande ..................................................................................................................................15 5 Resultat............................................................................................................................................................16 5.1 Skoljuridik och myndighetsutövning.........................................................................................................16 5.1.1 Säkerhetsaspekter..............................................................................................................................16 5.2 Mål- och resultatstyrning..........................................................................................................................18 5.3 Skolledarskap............................................................................................................................................20 6 Diskussion........................................................................................................................................................ 23 6.1 Skoljuridik .................................................................................................................................................23 6.2 Mål och resultatstyrning...........................................................................................................................24 6.3 Skolledarskap............................................................................................................................................24 Referenser...........................................................................................................................................................26
4
VILLKA KRAV STÄLLER OLIKA AKTÖRSGRUPPER PÅ REKTOR I IMPLEMENTERINGEN AV EN-TILL-EN?
1 Inledning Framväxten av ny informationsteknologi har radikalt förändrat det svenska samhället (Moreau, 2012). Nästan alla svenskar har idag tillgång till en egen dator i hemmet (SCB, 2009). Trots det verkar skolan ha halkat efter samhällets utveckling när det gäller IT (Regeringskansliet, 2011). Itoch energiministern Anna-Karin Hatt säger i en intervju i Grundskoletidningen (2012) att ”den svenska skolan bara fläckvis är digital”. Lägstanivån måste höjas, och alla skolor måste bestämma sig för hur de ska leva upp till skollagens, läroplanens och kursplanernas krav när det gäller IT i skolan. Som elev ska man inte behöva ha tur med att skolan man går på har en eldsjäl som brinner för IT i undervisningen.
Samtidigt ser vi nu en mycket snabb utveckling i Sverige där allt fler skolor satsar på så kallade Entill-En projekt, där varje elev utrustas med en egen bärbar dator. Vi kan tala om en övergång från analogt klassrumslärande till ett globaliserat och digitaliserat lärande (Krogsmark, 2011), vilket innebär att både elever och lärare tillbringar allt mer tid ute på Internet för att söka kunskap och information. Dessutom har många skolor i dag en digital elevdokumentation. Det här ställer nya krav på säkerhetstänk och kontroll. Vilka juridiska kunskaper behöver rektor ha i en digitaliserad skola? Hösten 2012 var det över 180 kommuner som hade inlett eller planerar att införa satsningar i den här riktningen (http://www2.diu.se/framlar/egen-dator/). De flesta av de kommunerna har valt att satsa på eleverna i framför allt gymnasieskolor och grundskolor i åk 7-9. Krogsmark (2011) skriver att framöver kommer många kommuner att satsa på En-till-En-projekt utan att vi med säkerhet vet vad det innebär för undervisning, lärande och för kunskapsutveckling. Von Schantz och Lundgren (2011) skriver att ingen hittills kunnat visa på förbättrade kunskapsresultat i En-till-En-skolor, detsamma gäller för flera andra studier (Tallvid, 2010, Krogsmark, 2011). I stället kan man se att eleverna genom digitala lärresurser tillägnar sig andra kunskaper, som vi inte mäter i dag, men som kan 5
komma att visa sig viktiga i ett alltmer digitaliserat samhälle. Hur ska rektor förhålla sig till det i en mål- och resultatstyrd skola?
6
Förhoppningen är att IT ska vara ett verktyg som kan hjälpa skolan att klara sitt uppdrag. Det har funnits en naiv förhoppning att bara vi får tillräckligt med IT så kommer skolans problem att vara lösta (Gärdenfors, 2010). Enligt Gärdenfors så har majoriteten av lärarna inte tillräcklig förståelse för hur datorer kan tillföra något nytt till undervisningen. ”Skolan har dolt sin IT-pedagogiska nakenhet genom att skyla sig med datorer” (Gärdenfors, 2010. s 224). Vi finns i Sandvikens kommun. En kommun där man satsar stort och har börjat införa konceptet i alla sina grundskolor, från åk 1-9 samt på alla gymnasieprogram. Förhoppningen är att en skolkultur för lärande ska kunna skapas med stöd av IT. Men vad innebär en sådan förändring för synen på kunskap och lärande? Enligt Krogsmark (2011) hävdar lärarna att kunskapsbegreppet har förändrats i och med införandet av En-till-En på den lokala skolan. Ett digitalt kunskapsbegrepp hänger nära samman med positionsförändringarna i klassen, på så vis att nyskapande placeras framför reproduktion av kunskap, liksom att fokus tydligare hamnar på undervisningsprocesserna än på - produkterna. Förskjutningen är ett viktigt faktum då det kommer att nödvändiggöra en helt ny kunskapsdiskussion i skolan där huvudfrågan blir ”vad är värt att lära sig i skolan; vad är värt att veta i en högteknologisk, digitaliserad och postmodern skola?”(Krogsmark, 2011, s.18)
För lärarna är det en fråga om en paradigmförändring, där de gamla frågorna och svaren om undervisning och lärande är omöjliga att bruka i En–till–En miljöer (Krogsmark, 2011 med hänvisning till Kuhn, 1996). Hur kommer det i sin tur att påverka kulturen på skolan? Vilka krav ställer det här på rektor som pedagogisk ledare?
1.2 Sandvikens kommun - en IT-kommun Sandviken är ända sedan mitten av 90-talet en kommun med hög status i IT kretsar. Redan 1994 startade man landets mest omfattande datorpedagogiska projekt kallat "Kunskapsstöd i Undervisningen". Datorn skulle börja användas som ett pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen och 1200 pedagoger utbildades. Ute i kommunen pågick över 300 pedagogiska projekt där man arbetade med ”modern teknik i morgondagens skola” (http://sandviken.se/utbildningforskola/skolutveckling/ itiskolan). Sandvikens kommun hade dels satsat stora pengar ur egen ficka och dels fått bidrag från KKstiftelsen för att driva projektet som pågick fram till år 1999. Förhoppningen då var att datorn skulle bli ett naturligt och permanent hjälpmedel i skolan. Professor Henning Johansson vid Luleå Tekniska
7
Universitet som utvärderade projektet påstod redan då att: ”Det finns en datormognad och bredd i Sandviken som är unik i landet” (http://sandviken.se/utbildningforskola/skolutveckling/itiskolan). Utvärdering av projektet visade att det var av stor vikt att skolledarna gavs möjlighet att driva utvecklingsarbetet. Så 2001 tog Sandvikens förtroendevalda ett beslut om att satsa på ytterligare ett femårigt skolutvecklingsprojekt, KiU 2.0. Syftet med det projektet som gemensamt arbetades fram av skolledare och skolchefer löd: ”Sandvikens kommun ska med IT-stöd arbeta för en kvalitetshöjning i samtliga skolformer på ett sådant sätt att det ger avtryck i och utanför kommunen och där elevens lärande, jämställdhet och omvärldsförändringar sätts i fokus.” Projektet skulle utveckla skolledarnas kompetens i att använda informationstekniken som ett administrativt och pedagogiskt verktyg. I dag kan man se att Sandviken verkligen gett avtryck både i och utanför kommunen när det gäller IT-satsningar. Och nu är man i framkant igen med införandet av En-till-En. IT-strategen i Sandvikens Kommun, som är projektledare för En-till-En-satsningen, påstår att ”vi är unika med att satsa från åk 1”, och det är ”många som blir chockade när de får höra om vår satsning”. Han bedömer att Sandviken är en av de fem mest aktiva kommunerna i landet när det gäller IT. ”Märker folk det (i Sandviken) Nja, men jag märker det!” IT-strategen har under lång tid insett att vi måste öka tillgängligheten på datorer i skolan. Han upplever att många lärare under lång tid uttryckt en önskan att få jobba på ett annat sätt, men att de saknat tillgång till tekniken. Han ser många möjligheter med datorn som stöd i undervisningen. Vi får tillgång till uppdaterad information hela tiden, kan använda oss av sociala nätverk och får möjligheten att på ett enkelt sätt skapa kontakter som kan ge ”kunskapande”. En-till-En satsningen började år 2009 som ett pilotprojekt i mindre skala, och omfattade då ett program på gymnasiet samt en enhet inom grundskolan. Hösten 2010 tog politikerna beslutet om att införa En-till-En i hela Sandviken. Beslutet innebär att alla pedagoger samt alla elever från åk 1 i grundskolan till åk 3 på gymnasiet skall ha en egen dator. Utrullningen av datorer påbörjades våren 2010 och beräknas vara avslutad hösten 2014. Under perioden fick vi i kommunen en ny ordförande för kunskapsnämnden, en ny grundskolechef samt en ny skolchef, vilka IT-strategen menar har bidragit i allra högsta grad, till att beslutet togs om, att alla elever på sikt skulle ha en egen dator. För grundskolechefen har det varit viktigt att En-till-En inte enbart blir ett IT-projekt. Flera andra projekt som redan pågick inom kommunen har anknytning till En-till-En satsningen. Det är ett läsoch skrivprojekt där alla kommunens skolor nu använder metoden ”Att skriva sig till läsning med hjälp av datorn”. Det är också en satsning på alternativa lärverktyg för barn i behov av särskilt stöd. 8
För att ytterligare förstärka den pedagogiska aspekten har man valt att satsa lika mycket på att samverka med flera olika forskare, vilka också varit med och skapat projektet.
1.2.1 Varför En-till-En i Sandvikens kommun Att Sandvikens kommun, liksom många andra kommuner, dragits med dåliga kunskapsresultat i skolan under de senaste åren kan man läsa om i kommunens kvalitetsredovisningar. Den låga måluppfyllelsen var en viktig anledning till att grundskolechefen bestämde sig för att driva frågan om en dator till varje elev. Det behövdes en förändring och då måste man hitta den kraften någonstans, och jag tror att det här kan vara en väg framåt.
Han säger vidare att när jag tänker på vilka möjligheter man har och hur vägen framåt ser ut så har i alla fall jag drivits av ytterligare en sak och det är det som jag brukar kalla att ”möta vår tids elever och vår tids samhällsfrågor”. Det är så lätt att prata om att vi ska forma framtidens skola fast egentligen så är vi inte ens i närheten av det. ”Men om vi lyckas med att möta de elever vi har i dag och de samhällsfrågor som vi har i dag, så har vi i alla fall rustat dem bättre, än vad skolan har gjort fram till idag”, tycker jag. Vi vet ju heller inte vad som händer i framtiden. Inte ens framtidsforskarna kan säga hur det ser ut om fem år. Inte ens i yrkeslivet. Så vi får passa oss när vi pratar om framtidens skola. I bästa fall så träffar vi i nutid. Redan det är en utmaning. Han säger vidare att skolan ska ge eleverna utbildning eller snarare bildning i dess alla aspekter. En väg för att göra det är att attrahera eleverna genom att ge dem reellt inflytande och reell delaktighet. I skolan pratar pedagogerna ofta om elevinflytande som något man får. Det är så otroligt passiviserande. Det är också ett ansvarstagande att vilja, att ha lust att ha inflytande. Det måste man locka fram. Det är ingenting man ger bara. Grundskolechefen säger vidare att det är hans övertygelse att med en sådan här satsning, med digitaliseringen av skolan, så möter vi eleverna mer där de är. Då skapar man också möjligheter att nå fram till det jag tror att eleverna vill. De vill säga att vara delaktiga, ha inflytande och ta ansvar för sitt eget lärande. ”För att lyckas med En-till-En är det viktigt att det finns en positiv kultur, som präglas av prestigelöshet, och att elever och lärare är motiverade. Det behövs också någon form av process i form av samarbete, kompetensutveckling, tid för lärare att prova sig fram och struktur för att utvärdera effekten av olika metoder. Slutligen behövs en gemensam idé och en stark vilja att driva utvecklingen framåt och att man inte ger upp när man stöter på problem” (Moreau, 2012, med hänvisning till Kairos Future, 2011). 9
1.2.2 Varför är inte förskolan delaktig i projektet? Sandvikens satsning på En-till-En omfattar hela grundskolan samt hela gymnasieskolan, vilket innebär att förskolan och förskoleklassen inte är delaktiga. Enligt, skolformschefen för förskolan, så har förskolan aldrig varit med i diskussionerna kring projektet. Skolformschefen för förskolan tror att det är viktigt för förskolan i framtiden, att visa på ett stort intresse för IT för att få ta del av kommunens satsningar inom området. Det finns en kultur som säger att IT inte är så viktigt inom förskolan, både från politikerna samt de som arbetar i verksamheten (skolformschefen för förskolan).
2. Syfte Mot bakgrund av den beskrivning som gjorts ovan om hur det blir allt vanligare att elever utrustas med en egen dator, s.k. En-till-En-skolor, syftar denna PM till att beskriva och diskutera: -
Vilka krav och förväntningar ställs från olika aktörsgrupper på rektor när En-till-En implementeras i en skola?
Med utgångspunkt i denna beskrivning diskuteras sedan tänkbara strategier och åtgärder som rektor behöver planera och genomföra för att uppgiften ska kunna genomföras framgångsrikt.
3. Tolkningsram Vi kommer i detta kapitel, utifrån uppgiftens syfte och frågeställningar, beskriva ramarna för vårt arbete. Uppgiften ingår som ett avslutande arbete på Rektorsprogrammet vars övergripande syfte är att ge ”rektorer, förskolechefer och andra skolledare kunskaper och förmågor som krävs för att kunna leda verksamheten mot målen” (Skolverket, 2009, Rektorsprogrammet, s. 2). Utbildningen är på 30 hp och tidigare ingående delmoment måste, på ett eller annat sätt, avhandlas/belysas i vårt arbete. De ingående delmomenten inom rektorsprogrammet är a) Skoljuridik och myndighetsutövning, b) Måloch resultatstyrning samt c) Skolledarskap. Samtliga delmoment kommer i detta kapitel att beskrivas mer ingående.
3.1Skoljuridik och myndighetsutövning Den studerande (rektor) förväntas bl. a efter kursen visa kunskap om ”skolans styrsystems utformning och rektors uppdrag som skolledare enligt gällande författningar, centrala delar i skoljuridiken som elevers rättigheter och skolans skyldigheter och skolans ansvar i förhållande till individer och samhälle, tillsynen över skolans verksamhet och skolans skyldigheter att leva upp till
10
gällande regelverk och samhällets krav, regler som styr rektors ansvar som myndighetschef och arbetsgivarrepresentant”(Örebro Universitet, Kurskod RV402U) Skolan tillhör det offentliga beträffande övergripande lagstiftning, med därtill tillhörande speciallagar kopplat direkt till skolans verksamhet. Många av dessa lagar måste rektor ha kunskap om vid införandet av En-till-En vid sin skola. Skolans läroplaner1 är tydliga med att IT ska ingå som en naturlig del inom i stort sätt alla områden. I Skollagens (SFS 2010:800) 10 Kap 10§ kan man läsa att ”eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning /…/”, vilket vi anser innebär att eleverna i våra skolor skall ha tillgång till den teknik som idag finns etablerad i samhället i form av datorer samt tillgång till internet. I det inledande kapitlet, ”Skolans värdegrund och uppdrag” i läroplanen för grundskolan (LGR 11, 2011) står det att ”/…/. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt” (s. 9). Det åligger därmed skolan att lära eleverna att hantera och kritiskt granska information vilken de bl. a har tillgång till via Internet. Vidare kan man i Kapitel 2 ”Övergripande mål och riktlinjer” läsa att eleverna ”kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande (s. 14). Rektor har även ett ansvar för att ”skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får till gång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t. ex bibliotek, datorer (vår markering) och andra läromedel”( s. 18). I läroplanens del tre ”Kursplaner” kan man i ett flertal ämnen finna formuleringar kring IT och digitala medier. I syftetexten för ämnet matematik kan man läsa att ”eleverna genom undervisningen ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda digital teknik för att kunna undersöka problemställningar, göra beräkningar och för att presentera och tolka data” (s. 62). I musik kan man i det centrala innehållet för åk 7-9 finna att ”Digitala verktyg för musikskapande, inspelningar och bearbetning.”, skall avhandlas i ämnet (s. 103). I ämnet svenska kan man i det centrala innehållet för åk 7-9 läsa att ” Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier.” (s. 226) samt att ”Informationssökning på bibliotek och på internet /…/” (s. 227) skall avhandlas i ämnet. Det är, som vi ser det, inte längre möjligt att välja ”om datorer” skall vara en del av skolans vardag. Det vi rektorer kan påverka är ”hur” de ska användas, vilket då även inbegriper att vi i vårt användande har ett ansvar för att vi ej bryter mot våra övriga lagar i samhället! 1
http://www.skolverket.se/lagar_och_regler/2.2456/nya---laroplaner---1.127079
11
Med datorernas införande i verksamheten finns farhågor för att t ex nätmobbning, eller andra former av kränkningar skall öka. Vi ger eleverna ett verktyg med nya möjligheter att kommunicera via olika typer av sociala medier. Vad kan/får vi hindra eleven från att säga/uttrycka? Kunskap om Yttrandefrihetsgrundlagen (SFS 1991:1469) blir därmed en lag, vilken rektor bör känna till. Rektor (huvudmannen) har, och hade även innan datorer tillfördes verksamheten, ett ansvar för att bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling och diskriminering (SkolL 6 kap 6§, Diskrimineringslagen 3 kap 14§). Skolan har en skyldighet årligen upprätta en likabehandlingsplan (SkolL 6 kap 8§, Diskrimineringslagen 3 kap 16§), i vilken vi vid införandet av En-till-En måste beakta de nya forum i vilka elever och vuxna kan kränkas eller diskrimineras. En annan lag vilken blir viktig att ha kunskap i och ta hänsyn till är Personuppgiftslagen (SFS 1998:204). Syftet med denna lag är ”att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter.” (SFS 1998:204, 1§). Datorn som verktyg i skolan innebär även att rektor bör känna till Upphovsrättslagen (SFS 1960:729). Upphovsrätten är ett skydd för litterära eller konstnärliga verk, vilket innebär att upphovsmannen ensam kan bestämma hur deras alster får användas. Vi får med andra ord inte plocka hem och använda allt som finns på nätet hur som helst! Lagen är under omarbetning och den nya upphovsrättslagen och övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2013 (http://www.regeringen.se/sb/d/14156/a/166537). Avslutningsvis bör i sammanhanget även nämnas Brottsbalken (SFS 1962:700). Det som räknas som ett brott utanför skolans väggar, betecknas som ett brott även innanför skolans väggar.
3.2 Mål- och resultatstyrning Denna delkurs inom rektorsprogrammet har som syfte att ”den studerande utvecklar sin kompetens att i en politiskt styrd skola leda arbetet med kvalitet avseende såväl målformulering som genomförande och utvärdering” (Mälardalens högskola, Kursplan XUÖÄ03). Efter avslutad kurs ska den studerande ”visa goda kunskaper om det statliga styrsystemets principer och samspel samt om förutsättningarna för arbetet i en politiskt styrd organisation”, / … / ”visa fördjupade kunskaper om skolans roll i samhällsutvecklingen, visa god förmåga att hantera olika verktyg och metoder för den egna skolans kvalitetsarbete och utvärdering”, samt ”visa god förmåga att leda och utveckla verksamheten mot högre måluppfyllelse och förbättra elevresultat utifrån ett mångfaldsperspektiv”.
12
Enligt Krogsmark (2011) pekar flera studier (Bebell & Dwyer, 2010; Weston & Bain, 2010) på en ökad effektivitet i lärandet vilket legitimerar En-till-En-projekt i skolan. Lärares uppgift idag är inte bara att förmedla kunskap utan att skapa förutsättningar för lärande. Det är eleven som ska vara skolans huvudperson (Panth, T & Ramirez, D, 2010). Datorerna kan vara ett sätt att öka motivationen hos eleverna. Men det är bara ett verktyg bland många andra. I Skollagen kan man läsa att utbildningen skall ”främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.” (1 kap 4§). Vidare står det i samma paragraf att det i utbildningen ska tas hänsyn till ”barns och elevers olika behov”, samt att ” elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildning.”. I delrapport två från Falkenbergs Kommun kan man från intervjuer av speciallärare på berörda skolor läsa om vilket lyft det blivit för elever i behov av särskilt stöd (Tallvid, M, Hallerström, H, 2009). Lärare vid skolorna som jobbar vid enheter med särskilt ansvar för dessa elever beskriver till vilken nytta de bärbara datorerna varit för dessa elever i form av bättre struktur, möjlighet att individanpassa material samt att det upplevs som att eleverna har blivit mycket lugnare (s. 42). Som rektor har man ett ansvar för att alla elever utvecklas så långt det bara är möjligt, men bara det faktum att elever i behov av särskilt stöd, förefaller ha nytta av datorn som ett kompensatoriskt hjälpmedel ger datorn ett existensberättigande i skolan. Kan elever i behov av särskilt stöd nå längre med hjälp av en egen dator har vi som rektor ett ansvar för att de får en sådan! Huruvida måluppfyllelsen förbättras för alla elever i skolan får framtida forskning, samt resultatutveckling över tid på enskilda skolor, utvisa. Dock visar delrapport 2 från Falkenberg (Tallvid. M, Hallerström, H, 2009) att eleverna tycker att undervisningen blivit roligare och de är även i stor omfattning övertygande om att datorerna inverkat positivt på deras prestationer (s. 46).
3.3 Skolledarskap Denna delkurs inom rektorsprogrammet har som mål att ”den studerande ska utveckla fördjupade kunskaper om att leda pedagogisk verksamhet i en mål- och resultatstyrd förskola/skola” (Högskolan Dalarna, Kursplan PE3013). Efter avslutad kurs ska den studerande bland annat kunna ”analysera och organisera det egna chefs- och ledarskapet i relation till gällande styrdokument samt olika målgruppers krav och förväntningar”, ”visa kunskap om kommunikationens betydelse för att leda verksamheten mot uppställda mål”, samt ”visa kunskap om IT som en del i skolans strategiska och pedagogiska utveckling”. 13
Det pågår ständigt en debatt om de försämrade resultaten i den svenska skolan. Flera olika, både svenska och internationella undersökningar som McKinsey (2010)2, Hattie (2009)3 och Skolverkets lägesbedömning (2011), har under de senaste åren visat på vad som krävs för att skapa ”framgångsrika skolor”. För att nå framgång krävs det bland annat, att rektor ägnar en stor del av sitt arbete, åt så kallat pedagogiskt ledarskap. Det är inte minst viktigt vid förändringar av arbetsformer och arbetssätt, som t. ex vid införandet av En-till-En. Detta är något som man sett tydligt vid införandet av En-till-En i Falkenberg (Tallvid, M, 2010). Rektors ledarskap anses i många undersökningar vara av avgörande betydelse för verksamheten (Tallvid, M, 2010; Tallvid, M, Hallerström, H, 2009; Skolinspektionen, 2010), men vad är då pedagogiskt ledarskap? Skolinspektionen har i en alldeles nyligen publicerad rapport vågat sig på att definiera vad de tolkar in i begreppet pedagogiskt ledarskap: Pedagogiskt ledarskap är allt som handlar om att tolka målen samt beskriva aktiviteter för en god måluppfyllelse i relation till de nationella målen i skolan och för att förbättra skolans resultat så att varje elev når så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling. Det betyder att rektor måste ha kunskap om och kompetens för att tolka uppdraget, omsätta det i undervisning, leda och styra lärprocesser, samt skapa förståelse hos medarbetarna för samband mellan insats och resultat. (Skolinspektionens rapport Rektors ledarskap, rapport nr 2012:1, s. 6)
Vid en föreläsning av Ulf Nytell i Falun (2011-10-26) beskrev han på ett bra sätt det pedagogiska ledarskapet utifrån tre nivåer (hämtat ur Skolinspektionens rapport, Rektors ledarskap: en granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse, 2010). Det långsiktiga ledarskapet – strategier som löper över tid, Direkt ledarskap (vilket kanske är det som lärarna mest efterfrågar) samt det Indirekta ledarskapet – den påverkan man har genom visioner och mål (man handlar i enlighet med det som är skolan koncept). Det handlar alltså om såväl att vara i verksamheten (klassrums – verksamhetsbesök) som att borga för en övergripande styrning och ledning av skolans verksamhet. Ledarskapet (pedagogiskt ledarskap) är komplext, men ses alltså som en förutsättning för att det skall ske någon form av utveckling. Lyttkens (1989) beskriver ledarskap på följande sätt: 2
http://mckinseyonsociety.com/how-the-worlds-most-improved-school-systems-keep-getting-better/
http://brs.skl.se/publikationer/index.jsp?http://brs.skl.se/publikationer/publdoc.jsp?searchpage=dummy&search_titn= %2240008%22&db=KATA&from=1&toc_length=20&currdoc=1 3
14
Ledarskap är, menar jag, ingenting annat än en persons förmåga att minska andra människors osäkerhet. (s. 275)
Vid införandet av något som är nytt i verksamheten, vilket En –till –En kan räknas till, skapas en oro hos många lärare. Man känner en osäkerhet inför den nya tekniken, vilket kan hämma den önskade utvecklingen, och vilket rektor därmed har ett ansvar för att hantera!
4 Studiens genomförande Underlaget för fördjupningsarbetet har tagits fram genom intervjuer, samtal, litteratur- samt dokumentstudier. Fördelen med en intervju är att den ger ett djup och detaljer som gör det möjligt att få en helhetsbild, genom att ta del av respondentens tankegångar kring en fråga. Intervjun, med sin flexibla form, ger också möjlighet att kontrollera upplysningar med följdfrågor vilket ger en högre säkerhet. Det finns dock en del nackdelar med intervjuer, som att transkriberingen av intervjuer är tidskrävande, därför blir det, av nödvändighet, ett mindre urval. Dessutom kan respondenterna inte vara lika anonyma som i t.ex. en enkätundersökning och känsliga frågor kan upplevas som kränkande. Det är heller inte en helt objektiv metod p.g.a. "intervjuareffekter" 4 (Winther Jörgensen & Phillips, 2005). Vi har använt oss av dokumentstudier för att få en bakgrund till vår studie och tolkningsramen. En fördel är att det är en opåverkbar datakälla, till skillnad från t.ex. intervjuer där intervjuaren ofta, ofrivilligt, påverkar respondenten. En annan fördel är att dokumenten kan samlas in till en låg kostnad och att de är förhållandevis lättillgängliga. En nackdel med dokumentstudier är att dokument alltid är en produkt av den kontext de tillkommit i, d.v.s. man kan inte vara alldeles säker på objektiviteten i desamma. Inspelade intervjuer har genomförts med skolforms chef för grundskolan och för förskolan, rektorer för två skolor i grundskolan, personuppgiftsombud och lärare inom grundskolan. Samtalsintervjuer har genomförts med IT-strategen i Sandvikens kommun samt två rektorer ansvariga för de högre åldrarna i grundskolan. Intervjuerna hade formen av samtal med stöd av frågor som var inriktade mot vilka olika krav som ställs på rektor från olika aktörsgrupper under och efter införandet av En-till-En i Sandvikens kommun.
4
Intervjuareffekter är den påverkan som intervjuaren, frivilligt eller ej, utövar på respondenten och samtalet.
15
Valet att intervjua grundskolechefen och IT-strategen utgick ifrån att de antogs ha initierat och ha överblick över hela processen. Personuppgiftsombudet på grund av hennes juridiska kunskaper. Skolformschefen för förskolan för att inte förskolan är delaktig i denna satsning. Grundskolerektor och grundskolelärare som ingår i pilotprojekt (kallas ”Pilotskolan” i vår studie). Ytterligare tre grundskolerektorer som står inför införandet av 1-1 har intervjuats (kallas ”Skola ett” i vår studie).
5 Resultat Resultatredovisningen av våra intervjuer baserar sig på de tre delarna i rektorsprogrammet: a) Skoljuridik och myndighetsutövning, b) Mål- och resultatstyrning samt c) Skolledarskap. Utgångspunkten har varit att försöka se vilka krav som ställs på rektor från olika aktörer vid implementeringen av En-till-En.
5.1 Skoljuridik och myndighetsutövning En viktig del i rektorsuppdraget är att ha kunskap om de nationella styrdokumenten och inte minst de centrala delarna i skoljuridiken. Hit hör bland annat: skolans ansvar för att eleverna ges möjlighet att nå de nationella målen, bedömning av elevernas utveckling mot de nationella målen, skyldigheten att ge elever särskilt stöd samt elevers rätt till trygghet och studiero (Skollagen, 2010). I och med Entill-En satsningen i kommunen har rektor fått ansvar för nya områden som kräver kunskap inom andra delar av juridiken som t.ex. säkerhetsfrågor och kontroll (PuL,1998). Här ser vi att rektorerna haft
stort
stöd
i
Kunskapsförvaltningen
den har
centrala t.ex.
ett
organisation eget
som
finns
runt
personuppgiftsombud
En-till-En-satsningen.
som
ansvarar
för
att
personuppgiftslagen5 efterföljs.
5.1.1 Säkerhetsaspekter Kommunen hade sedan några år tillbaka infört ett digitalt system för elevdokumentation. Den delen kommer nu att ingå i den nya lärplattformen EdWice6 som kommer att tas i bruk hösten 2012. När det gäller elevdokumentationen följer kommunen datainspektionens7 krav på dubbel inloggning. Det innebär för det första att kommunen har lagt in en säkerhetslösning i sitt system som garanterar att bara rätt person kan logga in. Sen måste vårdnadshavaren dessutom logga in i EdWice via sin e5
Personuppgiftslagen (PuL) trädde i kraft 1998 och har till syfte att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks när personuppgifter behandlas. Begreppet "behandlas" är brett, det omfattar insamling, registrering, lagring, bearbetning, spridning, utplåning, med mera. Personuppgiftslagen bygger på gemensamma regler som har beslutats inom EU, det så kallade dataskyddsdirektivet.
6
www.edwice.se En lärplattform är ett virtuellt klassrum på nätet.
7
Datainspektionen är en myndighet som genom sin tillsynsverksamhet ska bidra till att behandlingen av personuppgifter inte leder till otillbörliga intrång i enskilda individers personliga integritet.
16
legitimation, oftast bank-id. När det gäller elevinloggning finns det ett säkerhetsprogram i varje elevdator som bara tillåter rätt användare att logga in (http://www.datainspektionen.se/lagar-ochregler/personuppgiftslagen/e-forvaltning/it-sakerhet-vid-inforande-av-e-tjanster/). Det finns dock en del problem, enligt PUL-ombudet. Nyanlända utan svenskt personnummer kan inte få någon bank-id. Man kan dock köpa en e-legitimation via Telia för 500 kr per år. Barn och ungdomar med skyddad identitet är ett annat stort problem inom IT-området eftersom de inte får vara med på några namn- eller adresslistor. Just nu finns det inga riktlinjer för det i kommunen, varken för barn eller vuxna. Men det finns en grupp på kunskapskontoret som arbetar med säkerhetsfrågor inom förskola och grundskola, enligt ombudet. Säkerheten är mycket god när det gäller elevdokumentationen, men betydligt osäkrare när det gäller kontrollen över vad eleverna verkligen gör på datorn, enligt PuL-ombudet. Redan på 90-talet, när kommunen startade sitt första IT-projekt ”Kunskapsstöd i undervisningen”, fördes diskussioner i projektgruppen om för- och nackdelar med olika filterprogram8. Det projektgruppen kom fram till då, enligt kommunens IT-strateg, var att ”filtret ska sitta i elevernas huvud ”vilket innebär att det är skolans uppgift att lära eleverna att ta ansvar för vilka sidor de besöker på internet. Under det första projektåret gjorde IT-kontoret stickprov vid ett antal tillfällen för att se om eleverna använde datorerna till att ladda ner olämpliga program och olagliga filer. Men det upphörde sedan på grund av tidsbrist. Enligt kommunens IT-strateg har man planer på att införa det igen, nu när allt fler elever får egna datorer. En annan viktig säkerhetsaspekt är hur man sparar sina dokument. Kommunens tidigare skolchef förde fram att skolan skulle använda sig av olika gratistjänster för lagring av filer så kallade molntjänster 9. När vi använder en molntjänst för till exempel lagring av dokument och bilder förlorar vi den faktiska kontrollen över de personuppgifter som lagras. Det är därför mycket viktigt att den som tänker använda en molntjänst är medveten om de krav som ställs enligt personuppgiftslagen Det är den personuppgiftsansvarige som ansvarar för att personuppgiftslagen och andra lagar följs, till exempel myndighetsspecifika registerförfattningar och offentlighets- och sekretesslagen. Den personuppgiftsansvarige måste bland annat: Ta ställning till om det finns risk för att personuppgifter kan komma att behandlas för andra ändamål än de ursprungliga 8
Filterprogram. Kan installeras på en dator för att filtrera bort olämpliga sidor.
9
Molntjänster innebär att exempelvis processorkraft, lagring och funktioner tillhandahålls av leverantörer som tjänster över Internet.
17
Ta ställning till om molntjänstleverantören kan komma att lämna över personuppgifter till ett så kallat tredjeland, det vill säga ett land utanför EU/EES, och om den överföringen i så fall har stöd i personuppgiftslagen (http://www.datainspektionen.se/lagar-ochregler/personuppgiftslagen/molntjanster/).
”Tyvärr, så är nog inte den saken helt utredd” säger PuL- ombudet. Idag är rekommendationen till våra skolor att inte använda molntjänster till känsliga dokument. Däremot är det ok att lagra olika skolarbeten, exempelvis powerpoint med bilder som tar stor plats. När det gäller skolarbeten och annat som ska lagras på datorn så är det viktigt att rektor är kunnig i delar som rör upphovsrätten10. En lärare uttryckte att ”det fanns en oro bland kollegorna över vad som var tillåtet att göra på datorerna”. Det är viktigt att rektor ser till att lärarna får utbildning i de här frågorna, anser vi. Ett sätt att utbilda sig är att använda sig av Skolverkets webbsida Kolla källan (http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/kollakallan). Skolan ska ge en god utbildning i en trygg miljö. Värdegrundsarbetet är därför en viktig del i skolans arbete och det som är ett brott11 ute i samhället är också ett brott i skolan. Här ser vi att det är viktigt att skolan och rektor har en beredskap för hur man ska handskas med den här nya typen av kränkningar och trakasserier som sprids via de sociala medierna. Både i skolan och på fritiden. En nackdel är att sociala medier har fått en mer framträdande roll i och utanför klassrumsmiljön. Nya fenomen har uppstått som till exempel nätmobbning och liknande (rektor)
Skolan har en skyldighet att årligen upprätta en likabehandlingsplan (Skollagen, 2010, 6 kap 8§, Diskrimineringslagen 3 kap 16§) där man visar på hur man bedriver ett målinriktat arbete för att förebygga och förhindra kränkande behandling och diskriminering. Skolan har också skyldighet att snarast utreda och åtgärda händelser som t.ex. nätmobbning. Det som kan göra det svårt är att mycket av det här sker under elevernas fritid. Men problematiken följer med in i skolan, och i och med det är det skolan, och rektors ansvar.
5.2 Mål- och resultatstyrning Den svenska skolan är mål- och resultatstyrd. Ett viktigt uppdrag för rektor blir därför är att se till att erbjuda undervisning och stöd så att alla elever klarar kunskapskraven och har goda möjligheter att nå så långt som möjligt i sin utveckling. Det var också ett av målen med En-till-En satsningen i 10
Upphovsrätten skyddar litterära eller konstnärliga verk. Detta innebär att en upphovsman kan ensam bestämma om, när eller hur verket ska användas.
11
Brottsbalken (1962:700) är den centrala straffrättsliga lagen i Sverige.
18
Sandvikens kommun. Här, precis som i många andra kommuner, hade man sett en negativ trend med försämrade kunskapsresultat och bristande motivation hos eleverna. Datorerna är ett sätt att försöka bryta den trenden och våga utforska nya områden, arbetssätt och metoder. Men det finns ett problem med att det inte finns tillräckligt långa studier där man tittat på måluppfyllelsen i En-till-En skolor samt att de studier som gjorts ofta ger motstridiga resultat. I Sandvikens kommun blir det också ett problem eftersom de skolor (de två pilotskolorna) som hållit på längst bara hållit på i tre år, och det är en väldigt kort tid för att kunna bedöma måluppfyllelsen. Sen omfattar det också väldigt få elever. I Pilotskolan (1-9) säger rektor att ”måluppfyllelsen har definitivt ökat över lag, men i olika grad beroende på ämne”, men att det är för tidigt att se om det leder till högre betyg. Även de lärare vi intervjuade på skolan tror absolut på ökad måluppfyllelse. Något både rektor och lärare är överens om, att man kan se tydligt på skolan, är att elevernas språk har utvecklats. De skriver mer naturligt och levande och kommunicerar på ett annat sätt /…/, eleverna har lättare för att skriva om sina texter, de vågar mer! (rektor)
Både rektor och pedagoger anser att datorn är ett verktyg bland andra. För att den ska kunna bidra till ökad måluppfyllelse krävs det att man som ledare och lärare har en pedagogisk tanke där man sätter elevens lärande i centrum. Som lärare måste man organisera arbetet i klassrummet på ett annat sätt än tidigare. Man måste våga prova olika program. Man måste våga vara okunnig. Men man ska inte få säga nej till det här. Det blir ett samarbete med eleverna (lärare).
I Skola ett, den första skolan efter pilotskolan att få sina datorer, har eleverna bara haft sina datorer i ett halvår. Det är en skola som har ett negativt rykte i kommunen och rektorerna (3st) liksom grundskolechefen såg det som psykologiskt viktigt att de fick vara först ut efter pilotskolorna. Det har gett en ”energikick” till hela skolan och ”alla kände sig stärkta och stolta över att vara utvalda”, säger de tre rektorerna. På skolan hade man gjort ett gediget förarbete, enligt rektor. En-till-En har varit en stående punkt på alla arbetsplatsträffar (APT), både i 1-5 och 6-9, under året innan. Delaktighet har varit nyckelordet, enligt rektorerna. På arbetsplatsträffar har all personal tillsammans tagit fram en IT-strategi som handlar om både teknik och pedagogik och man har även gjort en riskbedömning. Enligt rektorerna finns det en ”större mognad för datorer och teknik i dag än för ett antal år sedan”. Rektorerna har inte sett något motstånd hos lärarna, dock en viss oro hos några få.
19
Rektorn för åk 1-5 på Skola ett säger att den största förändringen blev när alla pedagoger fick egna datorer för två år sedan. Då började datorn användas i mycket högre grad både som ett verktyg i undervisningen och för att söka information på möten. Rektorerna för åk 6-9 kan redan se en ökad motivation bland eleverna och att lärarna har tagit ett steg framåt. De har redan börjat efterfråga ”trix och tips” från varandra. Datorerna har gett lärarna möjligheter att förändra undervisningen. De har gett ett lugn, både i korridorerna och i klassrummen. Tillsammans ger det här bättre förutsättningar för lärarna att skapa bra lärmiljöer vilket på sikt kan leda till en ökad måluppfyllelse. Det rektorerna redan ser är att de största vinnarna, är elever i behov av särskilt stöd. De eleverna känner sig inte längre utpekade nu när alla elever har datorer med alternativa lärverktyg12.
5.3 Skolledarskap Det är viktigt att rektor utövar ett aktivt pedagogiskt ledarskap vid införandet av En-till-En för att säkerställa att elevens lärande kommer i fokus. Skolan kan t.ex. arbeta fram en plan eller vision för hur man vill arbeta med IT och lärande, så att det inte bara blir fokus på tekniken. I Pilotskolan (1-9) finns det en väl utarbetad vision för hur man skulle arbeta med IT. Det gjorde att rektor, som är ny på skolan sen ett år tillbaka, hade förväntat sig att lärarna skulle ha kommit mycket längre i sin pedagogiska utveckling i arbetet med datorerna. Hon gick därför in och var tuff och ställde krav på lärarna att de skulle genomföra fler lektioner med den nya tekniken. ”Om inte rektor ställer krav händer inte någonting”. Vilket i sin tur medförde att lärarna blev otroligt stressade och ”de kände ett krav på sig att kunna allt”, enligt rektor. Det blev ingen god arbetsmiljö och rektor fick backa. Men det finns fortfarande lärare som upplever henne som alltför krävande. Det här är ett problem enligt rektor. Hon ser så tydligt att de lärare som kommit långt är de som är intresserade och på egen hand försöker lära sig. ”För det är först när man börjar jobba aktivt med programmen som man lär sig”. Lärarna i sin tur säger att det inte fanns någon pedagogisk idé när datorerna kom. ”Vi fick lära oss allting själva. Det fanns inget helhetstänk”. Alla lärare blev erbjudna en utbildning med specialpedagogiskt inriktning. Det var tufft att hinna med både studier och arbete. Alla orkade inte. Men det var positivt att dåvarande rektor gick utbildningen samtidigt. Enligt lärarna upplevde många att de inte hade tid att sätta sig in i det nya, men de flesta är ändå positiva till projektet. En viktig 12
Alternativa lärverktyg är Stava Rex, Ljuda, Vital samt Spell Right. De finns på alla elevdatorer.
20
anledning till att pedagogerna var så positiva, var det stöd som de fick av den resurslärare som fanns på skolan. Hon var duktig på support både när det gällde hård- och mjukvara. Även om de flesta var positiva så fanns det de som var motsträviga. Det fanns en skolkultur som signalerade att var och en sköter sitt. Jag gör mitt jobb, sen går jag hem. Rektor säger att hon har jobbat mycket med lärarnas förhållningssätt och inställning till varandra. Hon vill att de ska samarbeta, hjälpa varandra, lära av varandra och ta eget ansvar för att utvecklas sin pedagogik. Jag har många duktiga pedagoger (på IT) men de har ingen hög status. Jag har försökt lyfta de som var duktiga, för att få de andra att förstå att det finns fördelar med att ha dem i verksamheten. Men de upplevs som ett hot.
En annan viktig uppgift för rektor är att försöka skapa tid för samarbete och kompetensutveckling. Det är ett problem på skolan eftersom många arbetar deltid och inte är där samtidigt. Lärarna säger att de behöver rektors hjälp att prioritera. Två timmar/två måndagar i månaden har rektor frigjort tid. De har även diskussioner på arbetsplatsträffarna en gång i månaden. Samarbetet har ökat både mellan lärare och mellan lärare - elev, enligt rektor. Men det är för lite tid, enligt lärarna. De anser dessutom att de behöver kompetensutveckling både när det gäller tekniken och ämnesdidaktiken. Men den tiden finns inte heller i dag. Rektor har en önskan om att lärarna skulle lägga en del av sin förtroendearbetstid på skolan, för att få möjlighet att träffas och föra pedagogiska diskussioner. Men det är inget hon kan beordra, säger hon. Samtidigt så känner rektorn att hon har kommit till en punkt nu, där hon själv skulle behöva få påfyllning och stöttning för att kunna behålla energin och orka fortsätta driva den här utvecklingen. På Skola ett (1-5) hade man sedan tidigare en IT-ansvarig (fsk-lärare) på skolan. Man hade några år tidigare arbetat med digital portfolio så det fanns en viss datorvana på skolan. Ett halvår innan datorerna kom bildade rektor tillsammans med specialläraren (mjukvaruansvarig) och IT-ansvarige (hårdvaruansvarig) ett IT-team. Tillsammans började de fundera över vad som behövde göras inför datorernas ankomst. De bestämde då att de börja med att skulle ta fram en IT-strategi som skulle innehålla både teknik och pedagogik. Man bestämde också att En-till-En skulle vara en stående punkt på varje arbetsplatsträff (APT) en gång i månaden för att alla skulle kunna vara delaktiga i processen. På APT:n processade man strategin, gjorde en riskbedömning, tittade på filmer från Skolverket, lärde sig hur de laddningsbara skåpen till datorerna fungerade, gick igenom de två olika datoralternativen som man hade att välja på med mera.
21
Rektor har också bjudit in andra kunniga pedagoger för att inspirera sina lärare. Hon ville att de skulle få se goda exempel på hur man kunde jobba i praktiken. Det gjordes en vanlig skoldag, så lärarna hjälptes åt att frigöra varandra för att få tid till den föreläsningen. Det var för att man skulle slippa ta en studiedag eller behöva komma tillbaka på kvällstid. För det är svårt att få tiden att räcka till, enligt rektor. Det här har varit bra för lärarna. Nästa steg blir att ha workshops med de egna lärarna på skolan. Så att de kan lära av varandra. Hon säger vidare att den första terminen hade hon inga förväntningar på stordåd från pedagogerna. ”Mitt mål var att de skulle ha kul med datorerna och våga prova”. Fokus skulle ligga på rutiner, regler och handhavanden. Personalens reaktion blev ”Gud, vad skönt att du säger det!” Men samtidigt säger hon att det fanns en viss rädsla i tanken att ”hjälp det är så mycket pengar i det här med datorer, nu måste de användas”. Hennes tanke är att alla tar ansvar för sitt eget lärande och att man lär sig tillsammans med eleverna. Men att det kommer att krävas mer av lärarna framöver. Så nästa steg blir att rektor driver på lite mer. Men ”det här är ett verktyg av många, det är inget som kommer att frälsa oss eller lösa alla problem”. Rektorerna på Skola ett (6-9) var imponerade över hur bra utrullningen av datorerna sköttes av ITkontoret. Det skapade en stor trygghet hos lärarna och gjorde att de inte blev stressade. Det har varit enbart positivt hittills. Rektorerna upplever inte att rektorsrollen har förändrats, men att de måste hålla sig mer informerade: ”Rektors uppgift är att leda jobbet mot pedagogik, ställa krav på att det händer något, och ge förutsättningar till lärarna” (rektor).
Men samtidigt säger rektorerna att ”det måste få landa i verksamheten vi ska inte skynda på, man kan inte ha kartan klar innan”. Lärarna måste få tid för att i ämnesgrupper och arbetslag samtala om vad de kan göra med datorerna, vilka möjligheter som finns. Lärarna måste också få börja träna på hur man kan använda tekniken pedagogiskt. Rektorerna fortsätter: Vi skriver in i arbetsplanen hur vi ska jobba med datorerna. Lärarna ska sen vid utvecklingssamtalen berätta vad man gjort i undervisningen, hur man använt datorn i undervisningen.
22
Problemet kan bli att hitta tid för kompetensutveckling och att veta vad det är vi behöver lära oss, avslutar rektorerna på 6-9.
6 Diskussion I vår diskussion har vi fokuserat på inom vilka områden rektor måste kunnig samt aktiv och drivande vid införandet av En-till-En på den egna skolan.
6.1 Skoljuridik Det är, som vi tidigare nämnt och om vi ska följa våra styrdokument, inte längre möjligt att välja ”om” vi ska ha datorer i vår verksamhet. Det vi som jobbar i skolan kan påverka är ”hur” vi ska använda dessa. Inför läsåret 14/15 kommer Sandvikens kommun fullt ut att leva upp till Skollagens och läroplanernas krav om att eleverna skall ha tillgång till digital teknik i skolan (för oss i form av en egen bärbar dator). En-till-En innebär möjligheter, men i kölvattnet finns även en del farhågor beträffande kränkningar på nätet, yttrandefrihet (elevers rätt att fritt uttrycka sina åsikter), vad man får/respektive inte får göra på sina datorer samt hantering av personuppgifter vilka kan vara känsliga för såväl den enskilda individen som för anhöriga. I Sandvikens kommun kan vi konstatera att vi rektorer har ett bra stöd inom organisationen med personal vilka hjälper oss med det juridiska kring dokumenthanteringsplaner, olika typer av blanketter av juridisk art (samtycke, avtal, försäkringar etc.) samt att vi har ett personuppgiftsombud vilken utgör ett stöd samt tillser att vi hanterar personuppgifter på ett enligt lagen korrekt sätt. Vi tror att det skulle krävas betydligt mer kunskap och eftertanke om man som enskild skola skulle gå in i ett En-till-En projekt utan att ha sin huvudman bakom sig! Det vi ser som vår viktigaste uppgift, ur ett rent juridiskt perspektiv, är att hitta former för och säkerställa att datorn ej blir ett verktyg för kränkningar, samt att lära och utbilda elever vad man får, respektive inte får göra på nätet. Det krävs, som vi ser det, att man lägger tid, kraft och energi på dessa frågor. Utbildning för personal (och elever) kring vad man får, respektive inte får göra på datorn blir därför ett område rektor måste prioritera vid införandet av En-till-En. Vi tror även att det blir oerhört viktigt att rektor i sin Likabehandlingsplan sätter fokus på hur vi vuxna i skolan systematiskt och preventivt skall förhindra kränkningar via nätet samt att vi har en plan för hur vi skall agera när kränkningar sker via elevernas datorer. För att planen skall bli ett levande dokument blir det även viktigt att all personal, vårdnadshavare och elever har kännedom om planen samt är delaktiga i såväl utarbetande av planen som vid utvärderandet.
23
6.2 Mål och resultatstyrning Den låga måluppfyllelsen var en viktig anledning till att grundskolechefen bestämde sig för att driva frågan om en dator till varje elev. En förhoppning var också att det skulle öka elevernas motivation, vilket man också kunnat se på skolorna i vår studie. Men det är inte datorn i sig som förbättrar resultaten – utan hur man använder den. Det krävs att lärarna har IT-kompetens för att man ska kunna få ut någon effekt av datoranvändningen, annars blir datorn bara i stället för papper och penna. Både rektorer och lärare är överens om att lärarna behöver mer kompetensutveckling inom IT. Problemet är bara hur den ska vara utformad, eftersom lärarna på skolorna befinner sig på så olika nivåer. En del har kommit långt och behärskar såväl tekniken som förmågan att använda datorn för att låta eleverna skapa och vara interaktiva på olika sätt. Andra befinner sig fortfarande på den basala nivån där de behöver lära sig att behärska tekniken för att känna sig trygga. Det här påverkar kvaliteten på undervisningen i allra högsta grad och i slutändan elevernas resultat. De vi kan se i våra intervjuer är att det verkar vara upp till lärarna själva att försöka lära sig hur de på bästa sätt ska använda datorerna. Rektorernas uppfattning är att lärarna ska våga prova nytt och inte vara rädda för att misslyckas. Det här skapar problem eftersom lärarna inte tycker att de har tid att sitta och pröva sig fram. De efterfrågar utbildning. ”Det är inte bara att sätta lärarna i skolbänken och tro att under kommer att ske på kort tid bara de får lite IT-undervisning” (Svärdhagen, Jan & Embretsén, Eva-Lena, 2011).
Hur skulle då en sådan utbildning kunna vara utformad? Ett sätt skulle kunna vara att inleda ett samarbete med en högskola. Så har t.ex. Högskolan i Dalarna i rapporten Nästa generations Lärande (2011), kartlagt hur situationen inom IT och lärande ser ut inom 18 närliggande kommuner. Bland annat har man tittat på behovet av kompetensutveckling för lärare och funnit att den behöver hanteras på olika nivåer. Från inspirationsföreläsningar som ges för att motivera deltagarna, vidare via olika ”TeachMeet”, där verksamma pedagoger delar med sig av sina erfarenheter, sen vidare till olika poänggivande högskolekurser i formen ”fri start, fri fart och slutligen olika former med forskningsinriktning. Det vi ser som viktigt för att förbättra kunskapsresultaten, är att lärarna erbjuds olika former av kompetensutveckling, och där har rektor en mycket viktig roll.
6.3 Skolledarskap Vi har i arbetet beskrivit vikten av att rektor utövar ett aktivt pedagogiskt ledarskap vid införande av En-till-En.
24
I pilotskolans finns en attityd hos vissa lärare som signalerar att var och en sköter sitt. Jag gör mitt jobb, sen går jag hem. Rektors uppgift är att få pedagogerna att samarbeta, hjälpa varandra och ta ett eget ansvar för att utveckla sin pedagogik. Rektor måste skapa tid för fortbildning för pedagogerna. Pedagogerna måste bli förtrogna med datorn som ett pedagogiskt verktyg, genom att de få ta del av goda exempel från mer erfarna kollegor via t.ex. workshops. Det är viktigt att rektor avsätter tid för regelbundna träffar med lärarna där de för pedagogiska diskussioner och att rektor är med och deltar aktivt. Rektor måste ge lärarna de rätta förutsättningar i tid och rätten att våga göra fel, som ledare måste det ges förtroende till pedagogerna för att de ska våga misslyckas. Skolledaren måste tydligöra att datorn, är ett verktyg av många, men det är inget som kommer att frälsa oss eller lösa alla problem i det dagliga arbetet i skolan. Datorn får inte ses som ett hinder, utan som ett välbehövligt hjälpmedel i framtiden i skolan.
25
Referenser Litteratur Gärdenfors, P. (2010). Lusten att förstå. – Om lärande på människans villkor. Stockholm: Natur & kultur. Lyttkens, L. (1989). Den disciplinerade människan, - slutrapport från projektet: Värderingsförskjutningar i det svenska samhället. Stockholm: Allmänna Förlaget / Sekretariatet för framtidsstudier. SCB (2009). Statistisk årsbok för Sverige. Statistiska centralbyrån, SCB-tryck, Örebro 2008.12. Winther Jorgensen, M & Phillips, L. (2005). Diskursanalys som teori och metod. Uppsala:1: Studentlitteratur AB. Rapporter Panth, T & Ramirez, D (2010). Datorn i undervisningen – det gamla möter det nya. Lärarprogrammet, Högskolan Dalarna. Skolverket (2009). Skolverkets lägesrapport Skolinspektionen, (2010). Rektors ledarskap: en granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse. Stockholm. Skolinspektionen, (2012). Rektors ledarskap. Rapport nr. 2012:1. Stockholm. Svärdhagen, Jan & Embretsén, Eva-Lena, (2011), Nästa generations Lärande, Högskolan Dalarna. Tallvid, M. & Hallerström, H. (2009). En egen dator som redskap för lärande. Utvärdering av projektet ”Entill-En” i två grundskolor i Falkenbergs kommun. Delrapport 2. Falkenberg: Falkenbergs kommun, Barn – och utbildningsförvaltningen & Göteborgs Universitet Tallvid, M (2010). Egen dator i skolarbetet. – Falkenbergs väg till framtiden? Utvärdering av projektet Entill-En i två grundskolor i Falkenbergs kommun. Delrapport 3. Falkenberg: Falkenbergs kommun, Barn – och utbildningsförvaltningen & Göteborgs Universitet. Teknikdelegationen (2010). Framtidens lärande, I dagens skola? - Internationell forskningsöversikt kring IKT och skola. (Rapport 2010:1) Kursplaner Högskolan Dalarna, Kursplan PE3013. Mälardalens högskola, Kursplan XUÖÄ03. Skolverket (2009). Rektorsprogrammet Örebro Universitet, Kurskod RV402U. Tidskrifter Kroksmark, T. (2011). Lärandets stretchandhet. – Lärandets digitala mysterium i En-till-En- miljöer i skolan. Didaktisk tidskrift, 2011, vol. 20, nr 1, 1-22. Moreau, H. (2012). IT-användning och digital kompetens. Grundskoletidningen, 2012 årg. 22, nr 4, 14-21. von Schantz Lundgren, I & Lundgren, M. (2011). Unga elever med egen dator – några lärares tankar om hur deras undervisning påverkas. Utbildning & Lärande, 2011 vol. 5, nr 1, 74-91. 26
Lagar SFS 1962:700. Brottsbalken (1962:700) SFS 2008:567. Diskrimineringslagen (2008:567) SFS 1998:204. Personuppgiftslag (1998:204) SFS 2010:800. Skollagen (2010:800) SFS 1960:729. Upphovsrättslagen (1960:729) SFS 1991:1469. Yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469) Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Övriga källor Nytell, Ulf. Föreläsning: Skolledarskap, organisation och skolkultur, (2011-10-26, Falun) Internet http://www2.diu.se/framlar/egen-dator/ (hämtad 2012-09-07) http://sandviken.se/utbildningforskola/skolutveckling/itiskolan (hämtad 2012-09-07) http://www.datainspektionen.se/lagar-och-regler/personuppgiftslagen/e-forvaltning/it-sakerhet-vid-inforandeav-e-tjanster/ (hämtad 2012-09-07) http://www.datainspektionen.se/lagar-och-regler/personuppgiftslagen/molntjanster/ (hämtad 2012-09-09) http://www.regeringen.se/sb/d/14156/a/166537 (hämtad 2012-09-10) http://www.regeringen.se/sb/d/4821/a/196682 (hämtad 2012-09-10) http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/kollakallan (hämtad 2012-09-14) http://www.skolverket.se/lagar_och_regler/2.2456/nya---laroplaner---1.127079 (hämtad 2012-09-14) http://sandviken.se/utbildningforskola/kvalitetsredovisningarochresultatavmatningar/kvalitetsredovisningar .4.e689910891eb904780005804.html (hämtad 2012-09-14) http://brs.skl.se/publikationer/index.jsp?http://brs.skl.se/publikationer/publdoc.jsp? searchpage=dummy&search_titn=%2240008%22&db=KATA&from=1&toc_length=20&currdoc=1 (hämtad 2012-09-15) http://mckinseyonsociety.com/how-the-worlds-most-improved-school-systems-keep-getting-better/ (hämtad 2012-09-15)
27
Vi bildar framtid i Sandviken!
Rektors roll i implementeringen av En-till-En Stefan Danielsson, Christina Ekström, Ann-Chatrine Friberg, Katarina Nyström
INLEDNING ”Det finns en datormognad och bredd i Sandviken som är unik i landet” (Professor Henning Johansson, Luleå Tekniska Universitet, år?)
”den svenska skolan är bara fläckvis digital”. ”Lägstanivån måste höjas /…/. Som elev ska man inte behöva ha tur med att skolan man går på har en eldsjäl som brinner för IT i undervisningen.” (IT- och energiministern Anna-Karin Hatt i en intervju i Grundskoletidningen, 2012)
Krogsmark (2011) skriver att framöver kommer många kommuner att satsa på En-till-En-projekt utan att vi med säkerhet vet vad det innebär för undervisning, lärande och för kunskapsutveckling. Von Schantz och Lundgren (2011) skriver att ingen hittills kunnat visa på förbättrade kunskapsresultat i En-till-Enskolor, detsamma gäller för flera andra studier. (Tallvid, 2010, Krogsmark, 2011).
I stället kan man se att eleverna genom digitala lärresurser tillägnar sig andra kunskaper, som vi inte mäter i dag, men som kan komma att visa sig viktiga i ett alltmer digitaliserat samhälle (Lundgren Schantz I, Lundgren M, 2011) Hur ska rektor förhålla sig till det i en mål- och resultatstyrd skola?
Det har funnits en naiv förhoppning att bara vi får tillräckligt med IT så kommer skolans problem att vara lösta (Gärdenfors, 2010). Enligt Gärdenfors så har majoriteten av lärarna inte tillräcklig förståelse för hur datorer kan tillföra något nytt till undervisningen. ”Skolan har dolt sin IT-pedagogiska nakenhet genom att skyla sig med datorer” (Gärdenfors, 2010. s 224).
Digitalt kunskapsbegrepp? Fokus på undervisningsprocess istället för produktion En helt ny kunskapsdiskussion i skolan där huvudfrågan blir: ”vad är värt att lära sig i skolan; vad är värt att veta i en högteknologisk, digitaliserad och postmodern skola?” (Krogsmark, 2011) Vilka krav ställer det här på rektor som pedagogisk ledare?
Digitala juridikkunskaper SFS 1962:700. Brottsbalken (1962:700) SFS 2008:567. Diskrimineringslagen (2008:567) SFS 1998:204. Personuppgiftslag (1998:204) SFS 2010:800. Skollagen (2010:800) SFS 1960:729. Upphovsrättslagen (1960:729) SFS 1991:1469. Yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469)
Vilka juridiska kunskaper måste rektor ha i en digitaliserad skola?
Varför En-till-En i Sandviken?
Grafik: Lars Bergsten
”Det behövdes en förändring och då måste man hitta den kraften någonstans, och jag tror att det här kan vara en väg framåt.” (Grund- och särskolechef, Sandviken)
Utmaningen! •
”vi ska möta vår tids elever och vår tids samhällsfrågor”
•
”vi ska erbjuda eleverna delaktighet och inflytande över sitt lärande”
•
”vi ska erbjuda undervisning och stöd så att eleverna klarar kunskapskraven och når så långt som möjligt i sin utveckling”
SYFTE
Vilka krav och förväntningar ställs på rektor när En-till-En implementeras i en skola?
TOLKNINGSRAM •
Skoljuridik och myndighetsutövning
•
Mål- och resultatstyrning
•
Skolledarskap
Studiens genomförande • • • • •
Litteraturstudier Tidigare forskning (Falkenberg etc) Styrdokument (läroplaner, Skollag) Övriga lagar Intervjuer av rektorer, lärare, nyckelpersoner
RESULTAT
En + En = 3?
Skoljuridik och myndighetsutövning ”En nackdel är att sociala medier har fått en mer framträdande roll i och utanför klassrumsmiljön. Nya fenomen har uppstått som till exempel nätmobbning och liknande” (rektor). En lärare uttryckte att ”det finns en oro bland kollegorna över vad som är tillåtet att göra på datorerna”.
Vi kan ej välja om vi ska ha datorer, det vi kan påverka är hur ... ... vilket innebär att vi, utöver skollag och läroplaner, även måste ha juridiska kunskaper om: SFS 1962:700. Brottsbalken (1962:700) SFS 2008:567. Diskrimineringslagen (2008:567) SFS 1998:204. Personuppgiftslag (1998:204) SFS 2010:800. Skollagen (2010:800) SFS 1960:729. Upphovsrättslagen (1960:729) SFS 1991:1469. Yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469)
Mål- och resultatstyrning ”måluppfyllelsen har definitivt ökat över lag, men i olika grad beroende på ämne, men att det är för tidigt att se om det leder till högre betyg”. (rektor Pilotskolan) ”Som lärare måste man organisera arbetet i klassrummet på ett annat sätt än tidigare. Man måste våga prova olika program. Man måste våga vara okunnig. Men man ska inte få säga nej till det här. Det blir ett samarbete med eleverna” (lärare).
• • • • • •
• •
Likvärdig skola, alla har datorer Motivationshöjande Lugnare miljö Elevernas språk har utvecklats Alternativa lärverktyg De största vinnarna är elever i behov av särskilt stöd. men.. Datorn i sig är bara ett verktyg … och Kompetensutveckling för lärare och rektorer behövs
Skolledarskap
Skolledarskap ”Om inte rektor ställer krav händer inte någonting”. ”lärarna kände ett krav på sig att kunna allt” (rektor Pilotskola) ”Rektors uppgift är att leda jobbet mot pedagogik, ställa krav på att det händer något, och ge förutsättningar till lärarna” (rektor 6-9). ”Mitt mål var att lärarna skulle ha kul med datorerna och våga prova” (rektor 1-5)
Framgångsfaktorer • • • • •
Vision för hur skolan ska arbeta med IT och lärande Positiv kultur som präglas av prestigelöshet och samarbete Tillåtet att misslyckas, våga prova Skapa tid – för samarbete och kompetensutveckling Visa engagemang, leda samt att våga ställa krav ”Ledarskap är, menar jag, ingenting annat än en persons förmåga att minska andra människors osäkerhet”. (Lyttkens,1989)
SAMMANFATTNING!! Rektor måste vid införandet av En-till-En: •
ha goda juridikkunskaper!
•
säkerställa att rutiner finns för att motverka kränkningar via datorn
•
säkerställa kompetensutveckling, skapa tid för pedagogiska diskussioner
•
utöva ett aktivt pedagogiskt ledarskap med fokus på lärande
