Övertorneå kommun
~ Budget 2008 ~ Flerårsplan 2009-2010 Fastställd av Kommunfullmäktige 2007 – 11 - 12
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid
Budget 2008, flerårsplan 2009-2010 Omvärldsanalys
3
Befolkning, arbetsmarknad och sysselsättning
6
Närområdesanalys
8
Budgetprocessen
9
God ekonomisk hushållning
10
Budgetförutsättningar
11
Finansiell analys
17
Balanskravet
20
Drift- och investeringsredovisning
22
Slutkommentar
24
Verksamhetsplan i siffror Driftbudget/plan
26
Resultatbudget/plan
27
Finansieringsbudget/plan
28
Balansbudget/plan
29
Nämndernas/styrelsernas verksamhetsplaner Kommunfullmäktige
30
Revision
32
Överförmyndare
34
Kommunstyrelse
36
Miljö- och byggnadsnämnd
44
Barn- och utbildningsnämnd
46
Kultur- och fritidsnämnd
50
Socialnämnd
53
Investeringsbudget/plan
61
2
Omvärldsanalys Källa: Ekonomirapporten maj 2007 och cirkulär 07:10, 07:41 angående budgetförutsättningar från Sveriges kommuner och landsting. Den samhällsekonomiska bilden En fortsatt god världskonjunktur väntas de närmaste åren trots en inbromsning under 2007. Oron på de finansiella marknaderna har hittills inte resulterat i några stora negativa effekter på den reala ekonomin i ett globalt perspektiv. Utvecklingen i de så kallade tillväxtekonomierna bidrar till att hålla uppe BNP- och handelstillväxten. BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) kan mycket väl komma att bli den globala tillväxtmotorn. Andra länder som uppvisar trendmässigt höga tillväxter är länderna i Baltikum samt länder tidigare tillhörande de så kallade östblocket. De amerikanska budget- och bytesbalansunderskotten samt en svalnande bostadsmarknad i USA kan dock äventyra den globala konjunkturutvecklingen som man räknar med. Därutöver finns en möjlighet att oljepriserna kraftigt stiger. Sådana hotbilder kan leda till oro på finansmarknaderna med stigande långräntor, fallande aktiebörser och accelererande inflation. Den pågående svenska konjunkturuppgången beräknas att fortsätta. Förutsättningarna för en fortsatt hög efterfrågan i den svenska ekonomin bedöms som mycket goda. Allt fler personer i arbete, kraftig ökning av hushållens inkomster, fortsatt hög global tillväxt, hög lönsamhet i de svenska företagen, låg inflation och goda finanser i såväl statlig sektor som inom kommun och landsting är faktorer som gör att den samhällsekonomiska utvecklingen i Sverige kommer att bli god de närmaste åren. BNP: s procentuella förändring från föregående år enligt Sveriges kommuner och landstings bedömningar: 2007 3,6 %
2008 2,9 %
2009 2,3 %
2010 2,0 %
Prognosen är att BNP växer med 3 procent per år mellan 2005 och 2010. Det kan jämföras med en årlig tillväxt på i genomsnitt 2 procent under det senaste decennierna. Den starka sysselsättningsutvecklingen under 2006 bedöms fortsätta även i år. Därefter dämpas sysselsättningen och beräknas öka med drygt 1 procent 2008 jämfört med 2007. Antalet reguljära sysselsatta väntas öka med 100 000 personer 2007 och antalet arbetade timmar med 2,0 procent. Procentuella förändringar i sysselsättning, timmar från föregående år enligt Sveriges kommuner och landsting: 2007 2,0 %
2008 1,1 %
2009 0,5 %
2010 0,0 %
3
Den kraftiga sysselsättningsökningen från och med 2006 har medfört att arbetslösheten sjönk. Den öppna arbetslösheten uppgick till 5,4 procent i genomsnitt under 2006 och väntas fortsätta falla. Under första kvartalet 2007 steg antalet sysselsatta och antalet personer i arbetskraften med 2,5 respektive 1,6 procent jämfört med ett år tidigare. Arbetslösa, % av arbetskraften enligt Sveriges kommuner och landsting: 2007 4,8 %
2008 4,3 %
2009 4,3 %
2010 4,3 %
Sveriges kommuner och landsting räknar att löneökningarna avseende hela arbetsmarknaden kommer att ligga på 4,1 – 4,3 procent 2007 – 2010. Bedömningen baseras på av arbetsmarknadsgapet samt hittills slutna löneavtal. Inflationen fortsätter att vara oväntat låg och var i maj i år 1,7 procent. Den nuvarande starka sysselsättningsuppgången tillsammans med högre avtalade löneökningar talar sammantaget för en stigande inflation. För att nå målet om en inflation om 2 procent antas Riksbanken fortsätta höja reporäntan från dagens nivå på 3,75 procent upp till 4,50 procent i slutet av 2008. Konsumentprisindex genomsnittliga förändring enligt bedömningar gjorda av Sveriges kommuner och landsting: 2007
2008
2009
2010
2,2 %
1,8 %
2,0 %
2,0 %
Kommunsektorns utveckling och situation Den starka utvecklingen på arbetsmarknaden förbättrar kommunernas ekonomi markant. De närmaste åren finns det goda förutsättningar att uppnå resultat som fyller kraven på god ekonomisk hushållning spår Sveriges kommuner och landsting. 2010 kräver detta dock mer än nominellt oförändrade statsbidrag. Det preliminära resultatet för kommunerna uppgick till 13,4 miljarder år 2006. Resultatet som uppgår till 3,8 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, är bättre än den tumregel på 2,0 procent som används som ett grovt mått på god ekonomisk hushållning. Det goda resultatet förklaras delvis av engångseffekter såsom omfördelning av skatteintäkter och pensionskostnader. Prognosen för 2007 beräknas ge ett resultat på 7,4 miljarder för kommunerna och 4,3 miljarder för landstingen. I och med att antalet arbetade timmar och timlönerna beräknas framöver öka medför detta större skatteunderlag och skatteintäkter. Resultatet beräknar man skall förbättras ytterligare 2008 tack vare en fortsatt stor ökning av skattunderlaget och ökade statsbidrag. Åren 2009 – 2010 försämras resultaten på grund av att det totala antalet arbetade timmar beräknas öka långsammare än den kommunala verksamhetsvolymen. De generella statsbidragens nominella värden beräknas vara oförändrade under denna period, eftersom det inte finns några förslag från statens sida gällande statsbidragens utveckling.
4
Under perioden finns inget demografiskt tryck sammantaget för verksamheterna. Men bakom totalen döljer sig verksamheter som utvecklas olika. Befolkningen i de åldrar som kostar mest inom äldreomsorgen ökar endast marginellt under perioden fram till 2010 och behoven ökar tämligen långsamt. Däremot planeras nya reformer inom äldreområdet framöver vilket med stor sannolikhet leder till kostnadsdrivande ambitionshöjningar. Kostnaderna för handikappomsorgen har under lång tid ökat med drygt 10 procent per år i löpande priser. Prognosen för utvecklingen inom handikappomsorgen visar på en fortsatt ökning av antalet personer som omfattas av verksamheten. De kommunala lönerna, exklusive plusjobben, ökade 2006 med 3,0 procent enligt medlingsinstitutets statistik. Framöver prognostiseras lönerna att öka i takt med övriga arbetsmarknaden, det vill säga med 4,1 procent 2007 och 4,3 procent per år därefter. Ändringarna som är gjorda i arbetslöshetsförsäkringen medför att utbetalningarna av försörjningsstöd kommer att bli högre från och med 2007. Hur stor effekten faktiskt blir är mycket svår att beräkna. Sveriges kommuner och landsting har gjort ett försök med mycket grov uppskattning och då bedömt att försörjningsstödet ökar med ca 500 miljoner kronor för år 2007. För perioden 2007 – 2010 sammanfattas att skatteintäkterna följer en skatteunderlagsprognos på drygt 5 procent per år samt att de generella statsbidragen är nominellt oförändrade. Verksamhetsvolymen, exklusive arbetsmarknadsprogram, ökar med 1 procent per år åren 2007 – 2009 och med 0,5 procent år 2010. Sammanfattningsvis kan nämnas att det är viktigt att regeringens politik för ökad sysselsättning lyckas eftersom det har stor betydelse för ekonomin i kommuner och landsting.
5
Befolkning, arbetsmarknad och sysselsättning Källa för tabeller är Statisticons befolkningsprognos 2007 – 2016 för Övertorneå kommun Befolkning Den sista december 2006, var kommunens invånarantal 5 168 personer. Befolkningen har fram till sista september 2007 minskat med 63 personer till 5 105. I de beräkningarna av intäkterna i utjämningssystemet för åren 2009 – 2010 utgår kommunen, enligt historisk bakgrund, från att invånarantalet uppgår per 2007-11-01 till 5 100 personer för att därefter minska med 75 personer per år. Målgruppen för den kommunala verksamheten är främst barn, ungdomar och äldre. Förändringar i dessa åldersgrupper påverkar därmed de kommunala kostnaderna i betydligt högre grad än i övriga ålderskategorier. Befolkning 0 – 18 år Ålder/år 0-5 6-15 16-18
2007 227 586 220
2008 225 564 206
2009 216 547 210
2010 220 515 210
Antal barn i samtliga ålderskategorier beräknas minska fram till 2010, i gruppen 0 – 5 år med 7 personer (- 3 procent). Åldern 6 – 15 år beräknas minska med 71 personer (- 12,1 procent). Minskningen i åldern 16 – 18 år är 10 personer (- 4,5 procent). Minskningen fortsätter i samtliga åldersgrupper så långt som befolkningsprognosen sträcker sig (2016). Den största procentuella minskningen fram till 2016 går att finna i åldersgruppen 6 – 15 år, - 20,8 procent (-122 personer). Befolkning 65 – w år Ålder/år 65 - 79 80 - w
2007 958 387
2008 948 392
2009 946 395
2010 935 408
Antalet äldre 65 – 79 år minskar under perioden med 23 personer eller 0,2 procent, för att beräknas öka fram till 2016 med 98 personer eller 10,5 procent. Antalet äldre 80 – w ökar med 21 personer eller 5,4 procent under perioden. Efter 2010 förväntas antalet äldre stabiliseras runt 410 personer fram till 2016.
6
Arbetsmarknaden Den öppna arbetslösheten i Övertorneå kommun har minskat med 3,4 procent mellan juli 2006 och maj 2007. Minskningen går att finna i att personer är sysselsatta mer än tidigare i arbetsmarknadspolitiska program. Procent i Övertorneå Arbetslösa I program Totalt
Juli 2006 6,3 8,2 14,5
Maj 2007 5,1 6,0 11,1
Omräknat i personer motsvarar antalet arbetslösa 152 stycken (5,1 %) och antalet personer i program är 179 stycken (6,0 %). Sysselsättning Under åren 1995 - 2005 har sysselsättningen minskat med 8,2 procent i Övertorneå kommun. I länet var minskningen 1,1 procent och i riket ökade sysselsättningen med 8,8 procent. Övertorneå har en ofördelaktig sysselsättningsstruktur med en stor andel sysselsatta inom mycket få verksamheter. Sårbarheten blir särskilt stor om efterfrågan på produkterna inom tillverkningsindustrin ökar långsammare än produktiviteten. Detta kan leda till att man behöver färre anställda. Befolkningsprognosen visar på att, antalet anställda inom kommunens barn- och utbildningsverksamhet kommer att minska, samtidigt som efterfrågan på arbetskraft inom äldreomsorg kommer att öka. Utbildning Av männen i åldern 20-64 år boende i Övertorneå har 17,2 procent någon form av eftergymnasial utbildning. För länet är siffran 25,4 procent. Fler kvinnor än män har högre utbildning. Av kvinnorna i åldern 20-64 år har 26,6 procent någon form av eftergymnasial utbildning. Genomsnittet för kvinnor i länet är 34,2 procent. Hushållens lönesumma Totalt växte den genomsnittliga tillväxten i hushållens lönesumma i Sverige med 2,2 procent under 2004. Från 2003 till 2004 förändrades lönesumman för Övertorneås del med + 3,7 procent. Räknat från 1990 har Övertorneå haft en negativ löneutveckling på 4,0 procent jämfört med rikets positiva utveckling på 26,8 procent. Räknat från 1999 har löneutvecklingen i Övertorneå förändrats med + 5,1 procent (riket + 13,0 procent). Skattekraften Skattekraften per invånare visa att medelskattekraften i Sverige var 147 381 kronor per invånare 2006. Den högsta skattekraften per invånare finns i kommunerna runt Stockholm med Danderyd (268 924 kr/inv), Lidingö (232 139 kr/inv), Täby (218 377 kr/inv) och Nacka (194 394 kr/inv) i topp. Den lägsta skattekraften per invånare i Sverige har Årjäng med 120 280 kronor per invånare. Övertorneå kommun ligger näst sist i länet med 124 067 kronor per invånare endast Haparanda har lägre skattekraft (123 351 kr/inv). I topp i länet ligger Kiruna (158 705 kr/inv), Gällivare (156 634 kr/inv), samt Luleå (151 595 kr/inv).
7
Närområdesanalys IKEA:s etablering i grannkommunen Haparanda kan betraktas som en medveten och strategisk etablering i en region med en förväntad tillväxtpotential, där svensk-finsk-norskrysk marknadspotential beaktats. Etableringen kommer framförallt att innebära en växande och mer attraktiv region, där IKEA fungerar som dragare till andra stora kedjor bidrar till växande handeln, och troligtvis en positiv befolkningsutveckling. En positiv spiral tar fart. I denna process kommer detaljhandeln och övrigt näringsliv att spela en viktig roll. Utifrån kommunens goda förutsättningar för ett rikt näringsliv kraftsamlar kommunen sig för att bli ännu attraktivare för företag. Kommunen ska göra det enkelt att både verka och etablera sig i Övertorneå. Övertorneå kommun har Sveriges bästa skolor, god ekonomi, låg kommunalskatt, billigt boende, bra kvalité inom barnomsorgen och äldreomsorgen. Övertorneå kommun har av tidningen Privata Affärers utsetts till landets billigaste kommun att bo i. Ett stort utbud av lägenheter och villor finns tillgängliga. I tidningen Affärsvärldens årliga tillväxtliga hamnade Övertorneå på en hedrande sjätte plats 2006. Denna positiva utveckling visar på att det finns livskraftiga företag i bygden både stora intressen och hög potential för tillväxt. Av stor betydelse för den kommunala verksamheten och den kommunala ekonomin (underlag för skatteintäkter och generella statsbidrag) är befolkningsutvecklingen. Folkmängden i Övertorneå kommun uppgick vid årsskiftet till 5 168 personer, en minskning under 2006 med 61 personer. Tyvärr har antalet invånare fortsatt att minska under 2007 och uppgick den 1 augusti till 5 115 personer. Beslut har tagits 2006 angående om och tillbyggnad av det särskilda äldreboendet på Särkivaaragården i Övertorneå. I samband med ansökan om starttillstånd av ovanstående investering, visade det sig att kalkylerna inte håller utan att det saknas 12,5 Mkr. Detta skall finansieras genom att investeringsbudgeten för 2008 höjs med motsvarande belopp. Övertorneå kommuns ekonomi är i dagsläget fortfarande god i förhållande till många andra kommuner. Enligt prognoser för 2007 kommer kommunen att visa ett positivt resultat och därmed klara balanskravet innebärande att intäkterna skall överstiga kostnaderna. Det allvarliga i kommunens prognostiserade resultat är att nämnder/styrelser visar ett underskott i sina verksamheter. De tre största nämnderna/styrelserna (barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden och kommunstyrelsen) är de nämnder som inte håller sin budget. För barnoch utbildningsnämnden och socialnämnden är det andra året i rad som de visar ett underskott. Att nämnder/styrelser inte håller sina budgetar är allvarligt ur synpunkten att ekonomin borde utgöra yttersta restriktionen i driften av verksamheten. Det andra orosmomentet över ekonomin är den höga nivån på investeringsvolymen. Prognosen för 2007 års investeringar ligger på drygt 25 Mkr. I samband med budgeten 2007 och flerårsplanen 2008 – 2009 fastställdes en investeringsvolym för 2008 på 29 335 Tkr. Utöver detta har kommunstyrelsen under 2007 beslutat om ytterligare ökning av 2008 års investeringsbudget på drygt 13 Mkr. För att kommunen skall nå de finansiella målen för investeringar under ett budgetår bör investeringsvolymen inte vara högre än 16 – 1 8 Mkr. Förslag till investeringsvolymen för 2008 är i dagens läge ungefär 25 Mkr för hög. Utöver detta visar prognosen för 2007 på en investeringsvolym som är 7 – 8 Mkr för hög om det finansiella målet skall uppnås.
8
Budgetprocessen Budgeten är kommunens viktigaste planerings- och styrinstrument. För att de politiska prioriteringarna skall överensstämma med medborgarnas behov och önskemål är det viktigt att noga följa upp och utvärdera verksamheterna. Budgetprocessen måste därför kontinuerligt anpassas och utvecklas utifrån nya krav och förutsättningar för att säkerställa ett effektivt resursutnyttjande och hög behovstillfredsställelse. Syftet är att löpande utveckla och förstärka kommunens målstyrningsarbete. En central del i detta är formulerandet av en övergripande vision, d v s en vision för en önskvärd framtida situation för Övertorneå kommun. Följande tidsplan gäller för arbetet med budget 2008 samt flerårsplan 2009 – 2010 fastställd av kommunstyrelsen 2007-04-23. Tidsplan Kommunstyrelsen fastställer direktiv och preliminära ramar Nämnderna och förvaltningarna arbetar med budget, flerårsplan och mål
2007-04-23 april-juni 2007
Varje nämnd (exkl. kommunstyrelsen) förhandlar sitt resp. förslag till budget och flerårsplan enligt MBL §§ 11 – 14
juni 2007
Nämnderna och förvaltningarna inlämnar sina förslag till ekonomienheten
juli 2006
Ekonomienheten sammanställer förslagen till en total budget och flerårsplan
augusti-september 2007
Budgetberedningen behandlar budget 2008 samt flerårsplan 2009 - 2010
2007-10-01--02
Kommunstyrelsen förhandlar sitt förslag till budget och flerårsplan enligt MBL §§ 11 – 14
September 2007
MBL-förhandlingar om budget 2008 samt flerårsplan 2009 – 2010
vecka 41/2007
Kommunstyrelsen behandlar budget 2008 samt flerårsplan 2009 – 2010
2007-10-22
Kommunfullmäktige fastställer budget 2008 samt flerårsplan 2009 –2010
2007-11-12
Eventuell kompletterande förhandling enligt MBL §§ 11 – 14
december 2007
Resp. nämnd fastställer detaljerad internbudget och verksamhetsmål för år 2008
december 2007
9
God ekonomisk hushållning Från och med den 1 december 2004, ställer kommunallagen krav på att kommuner och landsting ska ha ”God ekonomisk hushållning”. Lagen innebär att kommuner och landsting i respektive årsbudget och verksamhetsplanering ska beskriva vad som är god ekonomisk hushållning, dels i ekonomiska termer, dels i verksamhetsmässiga termer. I syfte att möta de krav som lagstiftaren ställer på kommuner och landsting avseende god ekonomisk hushållning redovisar Övertorneå kommun under denna rubrik vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att kommunen ska anses ha god ekonomisk hushållning. Det goda livet i Övertorneå Det goda livet är det begrepp som Övertorneå kommun ska förknippas med. Som grund för målsättningen ligger följande målbilder antagna av kommunfullmäktige i april 2003: • • • • •
Övertorneå är en kommun där alla känner sig delaktiga i samhällsutvecklingen. Vi trivs och mår gott – vi är stolta över vår livskvalitet och varandra. Vi samarbetar, välkomnar, tar vara på och utvecklar idéer och vi satsar resurser på att förverkliga dem. Tillsammans – sida vid sida – skall vi skapa en kommun, som blomstrar av företagsamhet och entreprenörskap, med jorden, skogen, naturen och kulturen som resurser. Vi är en kommun som ska synas och höras i positiva sammanhang.
Finansiella mål En god kommunal ekonomi är inget självändamål. Den är däremot en förutsättning för att politiska mål skall kunna fullföljas utan dramatiska skattehöjningar som följd. Därigenom skapas också rättvisa i betalningsansvaret genom att olika generationer av skattebetalare svarar för sin andel av konsumtionen. De övergripande ekonomiska målsättningarna för budget 2008 samt flerårsplan 2009 – 2010 är följande: • • • • • •
Oförändrad utdebitering Soliditeten skall vara oförändrad under planperioden och vid inget tillfälle understiga 70 % Verksamhetens nettokostnader exklusive avskrivningar skall uppgå till högst 95 % av skatteintäkter och utjämningsbidrag Till finansiering av investeringar avsätts medel motsvarande 6 % av skatteintäkter och utjämningsbidrag eller lika stort belopp som avskrivningarna utgör, beräknat som ett genomsnitt över hela planperioden Lån ska i princip endast upptas för finansiering av sådana investeringar som genererar intäkter till verksamheten Årets resultat skall utgöra minst en procent av kommunens intäkter av skatter och utjämningsbidrag
Verksamhetsmål Övertorneå kommuns övergripande mål för verksamheten fastställs och utvärderas av kommunfullmäktige. De övergripande målen är både mål för verksamheten samt för god ekonomisk hushållning. Målen utgår från visionen, det goda livet samt från de mål som respektive nämnd/styrelse fastställt och vilka tillika är kommunens mål. Dessa mål redovisas under respektive nämndsavsnitt i detta dokument. Utifrån ett verksamhetsperspektiv innebär god ekonomisk hushållning att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det skall finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta betyder att målen för verksamheten och målen för god ekonomisk hushållning skall vara integrerade mål.
10
Budgetförutsättningar År 2006 uppnås ett starkt resultat – drygt 14 miljarder kronor plus – i kommunerna. Resultatet bygger dock till en väsentlig del på positiva engångseffekter. Kalkylerna ger ett resultat 2007 på 6 miljarder kronor, 1,6 procent av skatter och generella statsbidrag. Detta är en försämring med 8 miljarder jämfört med 2006. Resultatet förbättras marginellt 2008 men försämras åter 2009 och ytterligare 2010. Resultatet når bara upp till 0,8 respektive 0,3 procent av skatter och generella statsbidrag. I stort sett hela försämringen förklaras av att statsbidragen inte räknas upp i takt med skatteunderlaget. Kommunstyrelsens beslut 2007-04-23, innebar att nämnder och styrelser, skall utarbeta ett budgetförslag baserat på den preliminära ramtilldelningen som tilldelas vid tillfället inkluderande en konsekvensbeskrivning av verksamheten. I och med att nämnder och styrelser inte följt detta beslut är budgetbeloppen för åren 2008 – 2010 de som kommunstyrelsen preliminärt tilldelade nämnderna och styrelserna 2007-04-23. Löneökningar Efter 2007 års lokala lönerevision beräknas Övertorneå kommuns löneökningar för åren 2007 – 2010 stanna på 4 070 Tkr för 2007, 10 200 Tkr för år 2008, 5 500 Tkr för år 2009 och 5 600 Tkr för år 2010. Löneökningarna har avsatts på ett särskilt konto (löneökningsanslag) i resultatbudgeten. I budget 2007 flerårsplan 2008 – 2009 avsattes 4 300 Tkr för 2007, 4 700 Tkr för år 2008 och 4 500 Tkr för 2009 i löneökningsanslag. Löneökningarna 2007 täcks till 100 procent. För att erhålla 100 procentig täckning åren 2008 – 2010 måste löneökningsanslagen för dessa år ökas. För år 2008 med 5,7 Mkr och för år 2009 med 800 Tkr samt avsätta 5 600 Tkr för år 2010. Kapitalkostnader Kapitalkostnaderna framräknas av ekonomienheten och redovisas separat. Begreppet kapitalkostnader avser en årlig finansiell ersättning mellan kommunens finansförvaltning och övriga förvaltningar. Ersättningen utgör periodiserad återbetalning av de medel som finansförvaltningen ställer till förvaltningarnas förfogande för investeringar. Nämnder/förvaltningar får full täckning för sina kapitalkostnader. Dessa medel redovisas på separat rad i driftsbudgeten, dvs. vid sidan av nämndernas ramtilldelning. Kapitalkostnaderna beräknas enligt s.k. nominell metod innebärande: • •
Årlig avskrivning på investeringens anskaffningsvärde utifrån investeringens ekonomiska livslängd Räntan beräknas som medelränta på en femårig statsobligation två år före budgetåret. För år 2008 är räntan 5,0 procent (samma som för år 2007).
Personalkostnader Arvoden till förtroendemän beräknas efter regler som fullmäktige fastställde i april 2002, innebärande att arvode utbetalas för sammanträde/förrättning. Ersättning erhålles för ordförandeskap samt ekonomisk kompensation erhålles för inkomstbortfall. Lönerna till arbetstagarna beräknas i 2007 års budget utifrån lönenivån 2006. Personalomkostnadspålägg på arvode och löner beräknas till följande år 2007: • •
Förtroendemän och uppdragstagare 33,0 % Arbetstagare med kommunalt reglerade löner 42,0 %
11
Interna kostnader/ersättningar Kommunens förvaltningar köper och säljer tjänster till varandra. Enligt riktlinjer som fastställts av kommunfullmäktige skall förvaltningarna sinsemellan komma överens om omfattningen och storleken på ersättningen. Skriftliga överenskommelser bör upprättas för undvikande av oklarheter. Interna hyror Kommunen tillämpar f n centraliserad fastighetsförvaltning, innebärande att kommunstyrelsen och den tekniska enheten svarar för drift och underhåll av kommunens samtliga fastigheter. Förvaltningarna hyr sedan från tekniska enheten erforderliga lokaler och betalar en intern ”hyra”. Hyresvillkoren fastställs efter överläggningar mellan parterna och hyresavtal upprättas. Hyrornas storlek baseras på överenskommen volym (antal m2, lokalvårdsfrekvens m.m.) driftkostnad, kapitalkostnad samt underhåll och motsvarar självkostnaden. De interna hyresbelopp som ska gälla för år 2008 har delgivits nämnd/styrelse i juni 2007. Budgeterat underskott, fastighetsförvaltning De fastigheter vilkas driftkostnader, kapitalkostnader samt underhållskostnader inte täcks av hyror (interna och externa) redovisas sedan 2004 inom kanslienhetens verksamhet på ett särskilt konto; ”fastighetsförvaltning budgeterat underskott”. Beloppet uppgår till 5,8 Mkr för år 2008. Finansnetto Finansnettot består av intäktsposterna, ränta bankmedel, avkastning extern kapitalförvaltning samt övriga finansiella intäkter. Kostnadssidan innehåller posterna räntekostnader och kravkostnader. Under 2008 kalkyleras om ett nytt lån på 40 Mkr för finansiering av om och tillbyggnad av Särkivaaragården med beräknat utbetalningsdatum 2007-07-01. Ett lån kommer att inlösas under 2008, storlek 6,0 Mkr. Finansnettot för åren 2008 – 2010 framgår av nedanstående tabell, belopp i Tkr. 2008 - 130
2009 - 930
2010 - 930
Taxor och avgifter Taxor och avgifter fastställs av kommunfullmäktige på förslag från respektive nämnd/styrelse. Ingen höjning är aviserad för va och renhållningstaxorna. En 75 procentig kostnadstäckningsgrad för renhållning, vatten- och avloppsverksamhet eftersträvas. Resterande 25 procent föreslår man skattefinansieras. Socialnämnden har i beslut 2007-06-29 § 62, föreslagit kommunfullmäktige att anta angivna justeringar av socialnämndens taxor och avgifter. Fullmäktige beslutade 2007-11-12 att fr.o.m. 2008 gäller de av socialnämnden föreslagna taxorna och avgifterna.
12
Skatteunderlaget Åren 2007 – 2010 beräknar Sveriges kommuner och landsting med att skatteunderlaget kommer att öka med i genomsnitt 5 procent per år. Detta är betydligt snabbare än de senaste åren. Eftersom skatteunderlagstillväxten i hög grad beror på ökad sysselsättning innebär den ökade sysselsättningen under perioden en realökning av skatteintäkterna. Skatteunderlagsprognos med procentuell förändring från föregående år 2006 4,3
2007 5,6
2008 5,3
2009 5,0
2010 4,6
För Övertorneå kommun beräknas det preliminära taxeringsutfallet till 6 469 977 skattekrona för taxeringsår 2007 (inkomstår 2006) när 98,4 procent av deklarationerna är godkända. Detta är en minskning med 0,27 procent jämfört med föregående år. För riket i snitt ligger ökningen på 4,3 procent. Flera kommuner i norra Sverige har låg eller negativ skatteunderlagstillväxt. En del förklaras av att riksdagen beslutat om förhöjt regionalt grundavdrag med 5 000 kronor inkomståret 2006 för kommuner i stödområde A. Beräkning av skatteintäkter åren 2007 - 2010 Utdebitering per skattekrona Skatteunderlag, Tkr * enl. taxering 2006 * enl. taxering 2007 (prel) Uppräkningsfaktor, % Nedjustering, % Uppräknat skatteunderlag, Tkr Totalt skatteintäkter, Tkr
2007 21:53
2008 21:53
2009 21:53
2010 21:53
8,472
6 469 977 11,9
7 037 092 151 500
7 239 904 155 800
6 469 977 17,5 ./. 1,5 7 505 173 161 600
6 469 977 22,9 ./. 3,0 7 757 502 167 000
6 487 461
Inkomstutjämningsbidrag/-avgift Kommuner får ett statligt bidrag/avgift som baseras på skillnaden mellan en garanterad skattekraft och den egna skattekraften. Den garanterade skattekraften skall uppgå till 115 procent av medelskattekraften. Kommuner som hamnar över den garanterade skattekraften betalar en särskild utjämningsavgift som är 85 procent av skillnaden mellan garanterad skattekraft (115 procent av medelskattekraften) och egen skattekraft. Kommuner som hamnar under den garanterade skattekraften erhåller ett statligt bidrag på 95 procent av skillnaden mellan egen skattekraft och den garanterade skattekraften (115 procent av medelskattekraften). Bidraget/avgiften multipliceras därefter med en enhetlig skattesats för kommunerna inom varje län, som för Norrbottens del är 20:23. För Övertorneå kommun innebär detta att kommunen får ett inkomstutjämningsbidrag enligt nedan. 2008 5 100 12 176 62 100
Folkmängd 1/11 året innan Bidrag kronor per invånare Inkomstutjämning Tkr
13
2009 5 025 12 168 61 100
2010 4 950 12 431 61 500
Kostnadsutjämning Systemet utjämnar för kostnader som kommunen inte själv kan påverka. Systemet innebär tillägg alternativt avdrag för strukturellt betingade skillnader i förutsättningar och behov för att bedriva den kommunala verksamheten (standardkostnadsmetoden). Kostnadsutjämningen byggs upp av nio delmodeller. En ny delmodell kommer att införas i kostnadsutjämningen Fr.o.m. 2008. Delmodellen – lönekostnader – införs för att utjämna strukturella lönekostnadsskillnader i kommunsektorn. Det höga kostnadsläget i Stockholmsregionen anses vara en strukturell och opåverkbar kostnad för kommuner och landstinget. Därför skall övriga landet kompensera Stockholmsregionen för detta. Kostnaden för Övertorneå kommun för denna delmodell blir 117 kronor per invånare. Utöver detta kommer en förändring att göras i delmodellen bebyggelsestruktur. Utjämningen baseras på regionala skillnader i lönekostnader för byggnadsarbetare samt skillnader i klimatet. Samtliga kommuner i Sverige delas in i grupper. Norrbottens län utgör en grupp. För Övertorneå kommun innebär detta en kostnad på 113 kronor per invånare jämfört med 2007. Övertorneå kommun får ett bidrag på totalt 5 390 kronor per invånare för 2008 fördelat enligt nedan, där minus anger att kommunen får betala till systemet och plus att kommunen får ett bidrag från systemet. Barnomsorg (- 2 090), grundskola (+ 1 435), gymnasieskola (+ 710), äldreomsorg (+ 4 472), individ- och familjeomsorg (- 1 599), barn med utländsk bakgrund (- 81), kollektivtrafik (- 237), befolkningsförändring (+ 1 214), bebyggelsestruktur (+ 1 683) samt lönekostnad (- 117). Strukturbidrag Strukturbidraget är ett statligt finansierat bidrag vid sidan av det ordinarie utjämningssystemet och består av tre delar som sammanförs till ett belopp. 1. Standardkostnaden för delmodellen näringslivsbefrämjande åtgärder i 2004 års kostnadsutjämning (1 797 kronor per invånare) 2. Standardkostnaden för delmodellen svagt befolkningsunderlag i 2004 års kostnadsutjämning (1 971 kronor per invånare) 3. Ersättning för den bidragsminskning som kommunen får till följd av de ändringar i nuvarande stats- och utjämningssystemet som genomfördes från och med 2005. Bidragets storlek skall motsvara den bidragsminskning som överstiger 0,56 procent av kommunens uppräknade skatteunderlag 2005 (1 281 kronor per invånare) Totalt får Övertorneå kommun 5 049 kronor per invånare i strukturbidrag. (1 + 2 + 3). Införandebidrag De kommuner som förlorade på det nya utjämningssystemet som infördes 2005 kompenseras med ett införandebidrag under högst sex år (2005 –2010). Skälet till detta bidrag är att kommuner med negativa förändringar bör ges en viss tid till att anpassa sina kostnader, om bidragsminskningen överstiger en viss nivå. Detta utgör således den del av bidragsminskningen som inte täcks av strukturbidraget. För Övertorneå kommun utgör bidraget (kronor per invånare) för åren 2008 – 2010, 342 kronor för år 2008, 226 kronor för år 2009 samt 112 kronor för år 2010.
14
Regleringsbidrag/regleringsavgift Om summan av statens utgifter för inkomstutjämningsbidraget, kostnadsutjämningsbidraget, strukturbidraget och införandebidraget, minskad med summan av statens inkomster av inkomstutjämningsavgifter och kostnadsutjämningsavgifter, är lägre än statens anslag för bidragen, skall skillnaden fördelas som ett regleringsbidrag till kommunerna respektive landstingen. Om summan av statens utgifter för inkomstutjämningsbidrag, kostnadsutjämningsbidrag, strukturbidrag och införandebidrag, minskad med summan av statens inkomster av inkomstutjämningsavgifter och kostnadsutjämningsavgifter, är högre än statens anslag för bidragen skall skillnaden betalas som regleringsavgift av kommuner respektive landsting. Regeringens förslag avseende införandet av kommunal fastighetsavgift, har inneburit att det generella statsbidraget har minskat med 12 miljarder kronor för Sveriges kommuner fr.o.m. 2008. I och med denna minskning kommer regleringsposten för år 2008 att bli en regleringsavgift för kommunerna på 453 kronor per invånare. För åren 2009 och 2010 blir det också en regleringsavgift, 663 kronor för 2009 och 900 kronor per invånare för 2010. Regeringen har ännu ej beslutat hur införandet av den kommunala fastighetsavgiften skall hanteras. Sveriges kommuner och landsting bedömer att vid införandeårat (2008) kommer ett riktat statsbidrag motsvarande 1 316 kronor per invånare att fördelas till alla kommuner. LSS-utjämning Kommunen är huvudman för den verksamhet som bedrivs enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Verksamhet enligt LSS är en obligatorisk verksamhet, där kostnadsskillnaderna mellan kommunerna är mycket stora. Detta har medfört att ett system för utjämning av kostnaderna har införts och som omfattar alla kommuner. Systemet är tills vidare skiljt från det ordinarie kostnadsutjämningssystemet för kommuner. Skälet är att underlaget inte anses vara opåverkbara för den enskilda kommunen. Utjämningssystemet skall stimulera kommuner som har liten verksamhet i förhållande till invånarantalet att bygga upp en egen basverksamhet så att personer med funktionshinder får större möjligheter vid valet av bosättningsort. Personer med funktionshinder skall inte av olika strukturella och praktiska skäl vara hänvisade till vissa orter där LSS-verksamheten är bättre utbyggd. För varje kommun uträknas en standardkostnad som beräknas för verksamheter enligt LSS 9 § p 2-10, samt ersättning till försäkringskassan. En standardkostnad är antalet verkställda beslut multiplicerad med rikets genomsnittliga kostnad för respektive insats samt den ersättning man betalar till försäkringskassan. Denna standardkostnad multipliceras därefter med ett koncentrationsindex respektive ett personalkostnadsindex och därefter framkommer den slutliga standardkostnaden. En kommun vars standardkostnad per invånare överstiger landets genomsnittliga standardkostnad per invånare får bidrag från systemet. En kommun vars standardkostnad per invånare understiger landets genomsnittliga standardkostnad per invånare får betala en avgift till systemet. Övertorneå kommuns standardkostnad per invånare överstiger landets genomsnittliga standardkostnad och kommer därför att få ett bidrag från utjämningssystemet. Detta bidrag har ökat med 682 kronor per invånare mellan åren 2007 och 2008, motsvarande 74 procent. Orsaken till detta är att Övertorneå kommun har fler antal verkställda beslut jämfört med senaste mätningstillfället. Övertorneå kommuns bidrag för ersättning av LSS-utjämningen blir för åren 2008 – 2010, 1 603 kronor per invånare för respektive år.
15
Beräkning av utjämningsbidrag i Tkr åren 2008-2010 2008 5 100 62 100 27 489 25 750 1 744 -1 744 6 712 8 175 129 700
Folkmängd 1/11 året innan Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Strukturbidrag Införandebidrag Regleringsbidrag Fastighetsskatt LSS-utjämning Totalt bidrag, Tkr (avrundat)
16
2009 5 025 61 144 27 085 25 371 1 136 -3 332 6 613 8 055 126 100
2010 4 950 61 533 26 681 24 993 554 -4 455 6 514 7 935 123 800
Finansiell analys Den finansiella analysen skall visa på vilken balans kommunen har mellan sina intäkter och kostnader under året och över tiden samt den kapacitet kommunen har att möta finansiella svårigheter på kort och lång sikt. Analysen skall även visa på årets resultat, hur det uppstått och hur tendenser och obalanser påverkar kapaciteten. Investeringsutvecklingen skall också analyseras. En kommuns resultat påverkas också av olika risker, därför bör analysen innefatta vilken kontroll kommunen har över den ekonomiska utvecklingen (låneskuldens utveckling). Den finansiella analysen syftar vidare till att identifiera problem, därför avslutas analysen med en probleminventering. Siffrorna för 2007 bygger på bokslutsprognos i augusti 2007.
Nettokostnader Med verksamhetens nettokostnader avses kostnader minus intäkter i den löpande verksamheten hos nämnder och styrelser samt avskrivningar av anläggningstillgångar.
Nettokostnader, Mkr
Bokslut 2006
Prognos 2007
Budget 2008
Plan 2009
Plan 2010
273,0
277,7
281,3
281,8
283,7
Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning (Mkr) Bokslut 2006
Prognos 2007
Budget 2008
Plan 2009
Plan 2010
Skatteintäkter
151,4
153,7
155,8
161,6
167,0
Generella statsbidrag/ Utjämningsbidrag Totalt
126,8 278,2
123,7 277,4
129,7 285,5
126,1 287,7
123,8 290,8
Prognosen för skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningsbidrag är att de ökar under planperioden med 3,2 Mkr mellan 2008 - 2009 och med 6,0 Mkr mellan 2009 - 2010.
Nettokostnadsutveckling Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämningsbidrag visar hur stor del av intäkterna som går till den löpande verksamheten.
Procent
Bokslut 2006
Prognos 2007
Budget 2008
Plan 2009
Plan 2010
98,1
100,1
98,5
97,9
97,6
Under planperioden används 96,1- 98,5 procent av skatteintäkterna, generella statsbidrag och utjämningsbidrag direkt till driften av kommunens verksamheter. I en sund ekonomi finns en följsamhet mellan nettokostnadsökningen jämfört med skatteintäktsökningen. Nettokostnaderna bör inte öka mer än skatteintäkterna. Procentsatsen bör ligga kring 98 procent för att ha en ekonomi i balans och klara kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning.
17
Nettokostnadernas (exkl. avskrivningar) andel av skatteintäkter och statsbidrag Kommunens målsättning är att högst 95 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämningsbidrag exklusive avskrivningar skall användas till verksamhetens nettokostnader. Detta mål ger utrymme för ökade investeringar, pensionsavsättningar samt en förbättring av det egna kapitalet, vilket är nödvändigt om man ska klara kommunens krav på god ekonomisk hushållning.
Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag, %
Bokslut 2006
Prognos 2007
Budget 2008
Plan 2009
Plan 2010
89,9
94,7
93,5
92,5
92,0
Investeringar Nettoinvesteringarnas andel av skatteintäkter och statsbidrag framgår av nedanstående tabell. Målet är att denna långsiktigt inte skall överstiga sex procent. Tabellen visar att målet inte uppnås under planperioden för åren 2008 och 2009. Däremot uppnås målen år 2010.
Nettoinvesteringar, Mkr
Bokslut 2006
Prognos 2007
Budget 2008
Plan 2009
Plan 2010
15,2
21,7
40,4
27,9
19,2
5,5
7,8
14,1
9,7
6,6
Nettoinvesteringar, andel av skatteintäkter och statsbidrag, %
Årets resultat För åren 2005 – 2008 är resultaten positiva.
Årets resultat i Mkr
Resultat 2006
Prognos 2007
Budget 2008
Plan 2009
Plan 2010
+ 10,4
+ 3,2
+ 4,1
+ 5,0
+ 6,2
Soliditetsutvecklingen Soliditeten är det viktigaste måttet på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Det anger hur stor del av de totala tillgångarna som kommunen finansierat med egna medel, det vill säga det egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. Faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen och tillgångarnas förändring.
Soliditeten i %
Resultat 2006
Prognos 2007
Budget 2008
Plan 2009
Plan 2010
71,1
71,1
64,8
64,4
64,6
Soliditeten för planperioden är relativt svår att prognostisera, men troligtvis kommer den att minska p.g.a. den höga investeringsvolymen och upptagande av nya lån.
18
Upplåning Kommunens låneskuld är oförändrad under 2007 jämfört med 2006. Under 2008 planeras ett nytt lån om 40 Mkr för finansiering av om och tillbyggnad av Särkivaaragården. Lösen av ett gammalt lån på 6 Mkr planeras under 2008. Skuldsättningsgrad Skuldsättningsgraden beräknas öka under perioden till runt 35 procent. Betalningsberedskap på kort sikt Ett sätt att mäta kommunens betalningsförmåga på kort sikt är rörelsekapitalets storlek. Rörelsekapitalet är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Ett tecken på god betalningsberedskap visar ett rörelsekapital som överstiger noll. Kommunens rörelsekapital var vid årsbokslutet 2006 82,7 Mkr. Prognosen för 2007 är ett rörelsekapital på 79,3 Mkr. För perioden 2008 – 2010 beräknas rörelsekapitalet ligga runt 70 Mkr. Finansnetto – ränterisk Skillnaden mellan räntekostnader och ränteintäkter utgör finansnetto. Ett positivt finansnetto innebär att ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna. Måttet är negativt om kommunen har stor låneskuld. Övertorneå kommuns finansnetto består av räntekostnader, ränteintäkter samt poster bokförda på extern kapitalförvaltning. Sedan 1998 har kommunen extern kapitalförvaltare av våra likvida medel. Idag är det Carnegie kapitalförvaltare. Ett negativt finansnetto minskar utrymmet för kommunens verksamheter. Kommunens riskexponering för ränteförändringar ökar vid hög upplåning. Räntekostnaderna för kommunen beräknas öka från 2 Mkr till 3 Mkr mellan åren 2007 och 2008 p.g.a. ett nytt lån på 40 Mkr år 2008. Ränteläget är för närvarande lågt. Upplåningen öka 2008 (investeringar) och ränterisken för kommunen på lång sikt kommer att bli ca 1,0 Mkr vid en procent räntehöjning. Ränterisken på kort sikt beror på vilka bindningstider som väljs för de nya lånen. Finansnettots utveckling under de senaste åren samt prognostiserat resultat under planperioden framgår av nedanstående tabell.
Finansnetto, Mkr
Bokslut Prognos 2006 2007 + 5,2 + 3,5
Budget 2008 - 0,1
Plan 2009 - 0,9
Plan 2010 - 0,9
Borgensåtaganden Kommunens borgensåtaganden är i huvudsak gentemot det kommunala bostadsföretaget, vilket uppgår till 103 Mk per den 31 augusti 2007. Det totala borgensåtagandet beräknas till 116 Mkr vid årsskiftet 2007. Borgensåtagandena beräknas minska något under planperioden. Pensionsåtaganden Kostnaderna för kommunens pensionsutbetalningar beräknas öka med i snitt 600 Tkr per år under planperioden.
Pensionskostnader, Mkr
Bokslut 2006 4,5
19
Prognos 2007 5,0
Budget 2008 5,6
Plan 2009 6,3
Plan 2010 6,8
Balanskravet Enligt Kommunallagen 8 kap 5 § ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna (visst undantag medgives). Vidare anges att om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, ska det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet återställas under de närmaste följande tre åren. För att Övertorneå kommun skall uppnå god ekonomisk hushållning skall de finansiella målen, verksamhetsmässiga målen och visionsmålen uppnås som anges under rubriken god ekonomisk hushållning i detta dokument. Kommentar till den finansiella analysen Det av kommunstyrelsen fastställda preliminära nettodriftramarna (2007-04-23 § 99) till nämnder/styrelser för åren 2008 – 2010 innebär att kommunen uppnår balanskravet för samtliga år. Däremot uppnås inte det finansiella målet för 2008, att årets resultat skall utgöra minst en procent av kommunens intäkter av skatter och utjämningsbidrag. Sedan dessa preliminära nettodriftramar tilldelades till nämnder/styrelser i april 2007 har förutsättningarna förändrats en del. •
Kommunen kommer att erhålla ett högre utjämningsbidrag för LSS än vad som var känt i april när kommunstyrelsen antog det preliminära nettodriftramarna till nämnder och styrelser. Kommunen räknade med ett bidrag på 925 kronor per invånare. Kommunen kommer att få ett bidrag på 1 603 kronor per invånare. Omräknat i kronor medför detta ett högre bidrag på 3 458 Tkr.
•
Skatteintäkterna kommer att bli lägre än beräknat p.g.a. att det preliminära taxeringsutfallet jämfört med föregående år har minskat med 0,27 procent. Detta kommer att kompenseras till viss del med att kommunen erhåller ett högre inkomstutjämningsbidrag än tidigare beräkningar.
•
Invånarantalet minskar snabbare än det prognostiserade, vilket medför lägre utjämningsbidrag i och med att bidragens storlek är förknippade till antalet invånare.
•
Kostnadsutjämnings bidrag kommer att minska med 493 kronor per invånare jämfört med tidigare prognoser. Orsakade är att en ny delmodell har tillförts - lönekostnader som medför avdrag med 117 kronor per invånare. Utöver detta har det flesta delmodeller i kostnadsutjämningsbidraget inneburit ett lägre bidrag.
•
Lönekostnadsanslaget måste ökas med 5 700 Tkr år 2008 och med 800 Tkr år 2009 för att verksamheterna skall få 100 procentig löneökningstäckning för dess år. Detta blev konsekvensen av 2006 års centrala löneavtal.
•
Elevantalet fortsätter att minska i kommunen medan antalet äldre stiger. Kommunen måste ha god handlingsberedskap för att flytta resurser från verksamheter där brukarna minskar till verksamheter där brukarna ökar.
20
•
•
I samband med upprättande av delårsrapporten, framkommer att nämnder/styrelser prognostiserade nettokostnader för år 2007 är 6 044 Tkr för höga jämfört med budgetanslagen. Detta är en ökning av budgetunderskottet med 2 296 Tkr sedan budgetuppföljningen efter ett tertial (januari – april). Denna höga nettokostnad innebär att nämnder/styrelser har en verksamhet som kostar för mycket i förhållande till de inkomster som kommunen får. Om inget görs åt denna för höga nettokostnadsbild hos nämnder/styrelser kommer kommunen inte i framtiden att klara av kommunallagens balanskrav. Kommunens nettoinvesteringsvolym ligger på en alldeles för hög nivå om det finansiella målet för investeringsverksamheten skall uppnås. År 2008 är investeringsvolymen 40,4 Mkr till detta skall läggas ytterligare 12,0 Mkr. Detta avser påbörjade men inte slutförda projekt under 2007, där kvarvarande belopp på projekten överförs från 2007 till 2008 med ett tilläggsanslag. År 2009 stannar investeringsbudgeten på 27,9 Mkr för att år 2010 hamna på en relativt normalnivå (19,2 Mkr). Med beaktande av kommunens nuvarande relativt goda ekonomi anser kommunen att ett av investeringsprojekten skall exkluderas vid beaktande av investeringsbudgeten. Projektet som avses är om och tillbyggnad av Särkivaaragården med ett totalt budgetinvesteringsbelopp för åren 2006 – 2010 på 42,5 Mkr. Bortsett från detta projekt innehåller investeringsbudget/plan för åren 2008 – 2009 investeringar på 11 Mkr för mycket, om kommunen skall nå upp till uppsatta finansiella målet för investeringar.
21
Drift- och investeringsredovisning Driftredovisning Med driftbudget avses nettokostnader för den löpande verksamheten hos kommunfullmäktige, revision och nämnder/styrelser. Kommunfullmäktiges fastställda driftramar för år 2008 uppgår till 251 160 Tkr exklusive kapitalkostnader och löneökningar. Siffran till höger visar förändringar gentemot budgeten 2007. Nämnd/styrelse (motsv) Tkr Kommunfullmäktige Revision Överförmyndare Kommunstyrelse Miljö- och byggnadsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd SUMMA
Nettodriftsram 2008 (exkl. löneökn. och kapitalkostn.) 600 0 720 + 30 350 + 50 45 310 + 810 2 180 0 10 400 + 200 98 100 + 1 100 93 500 + 1 500 251 160 + 3 690
Kommunfullmäktiges tilldelade driftramar till nämnder och styrelser innebär att; Kommunfullmäktige och miljö- och byggnadsnämnden ligger på en oförändrad nettobudgetram för budget 2008 jämfört med budget 2007. Revisionens budgetanslag ökar med 30 Tkr jämfört med 2007. Kommunstyrelsens budget ökar med 810 Tkr i jämförelse med 2007 och är 45 310 Tkr för år 2008. Kultur- och fritidsnämndens budgetram för 2008 har ökat med 200 Tkr jämfört med 2007 och uppgår till 10 400 Tkr. Barn- och utbildningsnämndens budget för 2008 uppgår till 98,1 Mkr, en ökning med 1,1 Mkr jämfört med 2007. Socialnämndens budgetram ökar med 1,5 Mkr eller 1,63 % och uppgår till 93,5 Mkr för år 2008. Nettokostnadsramen för nämnder och styrelser uppgår till 251 160 Tkr och har ökat med 3 690 Tkr eller 1,49 % jämfört med 2007.
22
Investeringsverksamhet 2008-2010 För att säkerställa en stabil ekonomi finns målet att investeringsvolymen inte får överstiga sex procent av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämningsbidrag, dvs. 17,0 – 17,4 Mkr per år under planperioden 2008 – 2010. Investeringsbudgeten för år 2008 är 40,4 Mkr, 2009 är siffran 27,9 Mkr och för år 2010 handlar det om 19,2 Mkr. Hur mycket som kan investeras beror på vilket ekonomiskt utrymme som kommunen förfogar över. Investeringsplanen påverkas av det ekonomiska utrymmet och hur tidigare investeringar finansierats. Övertorneå kommuns soliditet och skuldsättningsgrad är relativt goda i jämförelse med övriga kommuner i länet och landet. I investeringsbudgeten för åren 2006-2010 ingår om, ny- och tillbyggnad inom äldreomsorgen på totalt 42,3 Mkr. Av dessa 42,3 Mkr kommer 30 Mkr (inkl tilläggsanslag på 8 Mkr) att belasta investeringsbudgeten 2008 och 2 Mkr 2010. Denna investering utgör ett icke ordinärt projekt, varför kommunen inte räknar med den bland ordinarie investeringarna när kommunen fastställer sitt finansiella mål för investeringar. Om man bortser från denna investering uppgår investeringsvolymen till 17,9 Mkr för år 2008, 25,9 Mkr år 2009 och 19,2 Mkr för år 2010. Som framgår av ovan, undantaget om och tillbyggnad av Särkivaaragården, ligger förslagen till investeringsbudgeten för år 2008 i parentes med det finansiella målet för investeringar. 2009 är investeringsvolymen däremot 6,5 Mkr för hög. Nämnder/styrelser har historiskt haft svårt att följa fullmäktiges beslut om regler för redovisning av inventarier. Detta har medfört att hälften av äskade mindre investeringsbelopp för åren 2008 – 2010 sammanförts till ett gemensamt investeringskonto benämnt inventarier kommunal verksamhet. Anslagen till detta investeringskonto uppgår till 685 Tkr för år 2008, 600 Tkr för år 2009 samt 550 Tkr för år 2010. Investeringsplanen för åren 2008-2010 med budget 2008 inrymmer följande förslag på större satsningar: •
Till konton VA-investeringar i kommunen avsätts 1,1 Mkr år 2008, och för åren 2009– 2010 avsätts ytterligare 1,7 Mkr.
•
För om, ny- och tillbyggnad av Särkivaaragården avsätts totalt 42,5 Mkr för åren 2007 – 2010. Varav 22,5 Mkr avsätts 2008.
•
Satsningen på utbyggnad av datanät/bredband erhåller totalt 2,9 Mkr för åren 2008 2010. 1 Mkr år 2008, 0,9 Mkr år 2009 samt 1,0 Mkr 2010.
•
Till en ny konstgräsplan avsätts 3,0 Mkr år 2010.
•
Investeringar i vägar inklusive GC-vägar sker med 5,2 Mkr under åren 2008 - 2010. 2,0 Mkr år 2008 och med 1,6 Mkr för både år 2009 och år 2010.
•
För nyanläggning på Luppioberget avsätts totalt 12,5 Mkr under åren 2007 – 2009.
•
Reparation av sim- och sporthall i Övertorneå sker med 5,5 Mkr under planperioden.
•
För perioden 2008 – 2010 avsätts 5,0 Mkr respektive år för framtida gatubelysningar i Övertorneå kommun.
•
För en ny serveringsbyggnad i Ruskola (Ruskolabacken) avsätts 1,0 Mkr år 2010.
•
Ny bokbuss för 1,2 Mkr köps år 2009.
23
•
För anpassning/upprustning av lokaler budgeteras 2,5 Mkr år 2008, 5,4 Mkr år 2009 och 3,7 Mkr år 2010.
Slutkommentar De intäkter kommunen får in under de kommande åren via skatter, bidrag och avgifter, utgör ett ”tak” för de ambitioner som uppställs, sannolikt finns dock skäl att planera för en verksamhet som ligger en bit under detta ”tak”. Det innebär att ekonomin alltid är överställd verksamheten. Kommunfullmäktige beslutade 2007-11-12; att fastställa skattesatsen oförändrad till 21,53 kronor per skattekrona för år 2008. att fastställa budget för år 2008 och flerårsplan 2009-2010. att fastställa anslagsbindningen på nämndsnivå och att nämnderna medges rätt att omdisponera medel inom kommunbidraget per nämnd/förvaltning gäller även investeringsbudget. att plan 2008 – 2010 skall utgöra underlag för kommande års budgetberedning. att de av riksdagen antagna regler om en god ekonomisk hushållning skall gälla. att uppmärksamma nämnderna på att de ekonomiska förutsättningarna kan försämras framledes varför strukturella förändringar kan vara nödvändiga och att ramen för 2009-2010 därför är preliminär.
24
ÖVERTORNEÅ KOMMUN Budget 2008 samt flerårsplan 2009 - 2010
VERKSAMHETSPLAN I SIFFROR * Driftbudget/plan * Resultatbudget/plan * Finansieringsbudget/plan * Balansbudget/plan
25
DRIFTBUDGET/PLAN 2008-2010 FÖRSLAG Nettokostnader per nämnd/styrelse i tusental kronor (Tkr) Förslag Styrelse/ Nämnd Ramar exkl kapitalkostnader
Redovisning
Budget
Prognos
2006
2007
2007
Budget
Plan
Plan
2008
2009
2010
Inklusive löneökning
Kommunfullmäktige
519
600
600
600
600
600
Revision
426
690
690
720
720
720
Överförmyndare
327
300
415
350
350
350
Kommunstyrelse
43 337
44 500
46 022
45 310
46 000
46 500
Miljö- och byggnadsnämnd
2 038
2 180
2 020
2 180
2 180
2 180
Kultur- och fritidsnämnd
9 843
10 200
10 350
10 400
10 400
10 400
Barn- och utbildningsnämnd
98 528
97 000
98 433
98 100
98 500
98 500
Socialnämnd
91 933
92 000
95 234
93 500
95 500
96 000
246 951
247 470
253 764
251 160
254 250
255 250
Kapitalkostnader
25 712
27 327
27 327
26 298
26 298
26 298
Diff personalförs.
- 1 439
-
-
-
-
-
271 224
274 797
281 091
277 458
280 548
281 548
Summa
Totalt
26
RESULTATBUDGET/PLAN 2008-2010 FÖRSLAG (Tkr) Förslag Text Belopp i Tkr
Driftbudgetens nettokostnader Löneökningsanslag
Redovisning 2006
Budget Prognos 2007
2007
Budget
Plan
Plan
2008
2009
2010
- 271 224 - 274 797 - 281 091 - 277 458 - 280 548 - 281 548
0
- 4 300
- 4 050
- 10 200
- 5 500
-5 600
Pensioner, utbetalningar
- 4 553
- 5 000
- 5 000
- 5 600
-6 300
-6 800
Återförda kapitalkostnader
25 712
27 327
27 327
26 298
26 298
26 298
- 22 891
- 14 650
- 14 860
-14 370
-15 700
-16 000
Avskrivningar
Verksamhetens nettokostnader
- 272 956 - 271 420 - 277 674 -281 330 - 281 750 - 283 650
Skatteintäkter
151 394
151 300
153 709
155 800
161 600
167 000
Generella sysselsättningsstöd och utjämningsbidrag
126 775
122 500
123 720
129 700
126 100
123 800
7 401
2 700
5 200
2 900
2 900
2 900
Finansiella kostnader
- 2 203
- 2 030
- 1 710
- 3 030
- 3 830
- 3 830
Resultat före extraordinära poster
10 411
3 050
3 245
4 040
5 020
6 220
Årets resultat
10 411
3 050
3 245
4 040
5 020
6 220
Finansiella intäkter
27
FINANSIERINGSBUDGET/PLAN 2008-2010 FÖRSLAG (Tkr) Förslag Text Belopp i Tkr
Redovisning
Budget
Prognos
Budget
Plan
Plan
2006
2007
2007
2008
2009
2010
Årets resultat
+ 10 411
+ 3 050
+ 3 245
+ 4 040
+ 5 020
+ 6 220
Justering avskrivningar
+ 22 891 + 14 650
Justeringsposter
- 2 743
0
+ 14 860 + 14 370 - 646
0
+ 15 700 + 16 000 0
0
Kassaflöde från den löpande verksamheten
+ 30 559 + 17 700
+ 17 459 + 18 440
+ 20 720 + 22 220
Kassaflöde från investeringsverksamheten
- 15 170
- 34 190
- 21 664 - 52 375
- 27 850
- 19 200
Nyupptagna lån
+ 9 000 + 16 000
0 + 40 000
0
0
Amortering av lån
- 18 200
0
0
- 6 000
0
- 7 000
Ökning/minskning långfristiga fordringar
+ 1 246
0
- 924
0
0
0
Kassaflöde från finansieringsverksamhet
- 7 954 + 16 000
- 924 + 34 000
0
- 7 000
Årets kassaflöde
+ 7 435
- 7 130
- 3 980
- 490
28
- 5 129
+ 35
BALANSBUDGET/PLAN 2008-2010 FÖRSLAG (Tkr) Belopp i Tkr
Bokslut
Budget
2006
2007
Anläggningstillgångar
292 336
Omsättningstillgångar
Summa tillgångar
Prognos Budget
Plan
Plan
2008
2009
2010
329 200
299 700 342 600
344 900
349 300
133 691
122 400
130 800 132 800
138 000
146 000
426 027
451 600
430 500 475 400
487 400
495 300
302 835
309 300
306 100 308 100
314 100
320 100
8 389
10 300
9 100
9 400
9 600
9 800
Långfristiga skulder
63 800
80 000
63 800
97 800
97 800
89 800
Kortfristiga skulder
51 003
52 000
51 500
60 100
65 900
75 600
426 027
451 600
430 500 475 400
487 400
495 300
2007
Tillgångar
Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital
Avsättningar för pensioner
Summa eget kapital, avsättningar och skulder
29
ÖVERTORNEÅ KOMMUN
VERKSAMHETSPLAN 2008-2010 med BUDGET 2008
KOMMUNFULLMÄKTIGE
DRIFTRAM Belopp i tusental kronor (Tkr)
Budget 2007 Fastställd
Budget 2008 Förslag
Plan 2009 Förslag
Plan 2010 Förslag
Nettokostnader exklusive kapitalkostnader * prel. tilldelad ram av kommunstyrelsen
600
600
600
600
Nettokostnader exklusive kapitalkostnader * enligt förslag av nämnden/ styrelsen
600
600
600
600
Summa
600
600
600
600
Nettokostnader exklusive kapitalkostnader * enligt förslag från kommunstyrelsen
600
600
600
600
600
600
600
600
Kapitalkostnader
Kapitalkostnader Summa ram
Kommunfullmäktige tillstyrker en ram för 2008 på 600 Tkr. Kommentarer till driftramen Budgetförslaget baseras på att antalet kommunfullmäktigesammanträden blir 5/år under planperioden. Verksamheternas idé och mål Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och har till uppgift att • • • • •
avgöra vilka verksamheter kommunen skall bedriva bevaka att nämnderna följer de av fullmäktige fastställda målen samt bevilja ekonomiska ramar för verksamheterna avgöra hur verksamheten totalt skall finansieras (skatter, lån, avgifter/taxor) avgöra hur den politiska organisationen skall se ut utse ledamöter och ersättare till nämnder/styrelser
Kommunfullmäktige består av 35 ledamöter med mandattiden november 2006 – oktober 2010.
30
Övergripande mål – kommunens vision • kommunens neråtgående befolkningsutveckling skall brytas • kommunen prioriterar positiv utveckling av arbetsmarknaden, vård och omsorg samt utbildningsmöjligheter. Aktuell informationsteknologi skall nyttjas i kommunens utvecklingsarbete. En ekologisk grundsyn skall prägla alla verksamheter i Övertorneå kommun • kommunens ekonomi skall vara fortsatt stark och balanserad med en effektiv hushållning av de samlade resurserna • kommunen skall ge bra service i hela kommunen • kommunen skall aktivt arbeta för att öka jämställdheten mellan kvinnor och män, med speciellt inriktade insatser till förmån för ungdomarna i kommunen • ökad samverkan skall eftersträvas med kommuner i Sverige, Norge och Finland • kommunen skall sträva efter att det svenska EU-medlemskapets fördelar nyttjas för kommunens utveckling
31
ÖVERTORNEÅ KOMMUN
VERKSAMHETSPLAN 2008-2010 med BUDGET 2008
REVISION
DRIFTRAM Belopp i tusental kronor (Tkr)
Budget 2007 Fastställd
Budget 2008 Förslag
Plan 2009 Förslag
Plan 2010 Förslag
Nettokostnader exklusive kapitalkostnader * prel. tilldelad ram av kommunstyrelsen
690
690
690
690
Nettokostnader exklusive kapitalkostnader * enligt förslag av nämnden/ styrelsen
690
690
690
690
Summa
690
690
690
690
Nettokostnader exklusive kapitalkostnader * enligt förslag från kommunstyrelsen
690
720
720
720
690
720
720
720
Kapitalkostnader
Kapitalkostnader Summa ram
Kommunfullmäktige tillstyrker 720 Tkr i anslag för 2008. Kommentarer till driftramen Kommunallagens regler för kommunal revision, föreskriver att revisorerna årligen ska granska all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområde. Vidare skall den kommunala revisionen även omfatta den verksamhet som bedrivs i de kommunala företagen (samordnad revision). Kommunallagens regler om revision anger att kommunen fr.o.m. år 2007 skall ha minst fem revisorer för granskning av kommunens verksamhet. Kommunfullmäktige har 2006-12-18 beslutat att fastställa föreliggande förslag till nytt revisionsreglemente för Övertorneå kommuns revisorer att gälla fr.o.m. 2007-01-01 med den ändringen att lydelsen under rubriken Revisorernas organisation 1 § ändras från ”Revisorer väljes till det antal kommunfullmäktige bestämmer, dock minst fem.” Kommunfullmäktige väljer fem revisorer.”
32
Övergripande mål Revisorerna skall på fullmäktiges uppdrag pröva den verksamhet som bedrivits av styrelser och nämnder samt fullmäktigeberedningar. Revisorerna skall därvid utröna om kommunmedborgarnas intressen av effektivitet och säkerhet i kommunen är tillgodosedda. Revisionen granskar i den omfattning som följer av god revisionssed all den verksamhet som bedrivs inom styrelsernas och nämndernas verksamhetsområden. Revisionen skall genom fullmäktige tillse att kommunmedlemmarna tillförsäkras oberoende och självständiga utvärderingar av verksamheten. Utvärderingarna skall syfta till att identifiera problem, ge impulser till förbättringar och omprövningar av pågående verksamhet. Verksamhetens idé och mål Revisionen består av förvaltningsrevision och redovisningsrevision. Förvaltningsrevision syftar till att utröna om verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, samt att den styrning och uppföljning som utövas inom nämnderna är tillräcklig för verksamheternas effektiva bedrivande. Redovisningsrevision syftar till att utröna om de årliga räkenskaperna är rättvisande och om bland annat den förmögenhetsskyddande kontrollen som utövas i nämnderna är tillräcklig.
33
ÖVERTORNEÅ KOMMUN
VERKSAMHETSPLAN 2008-2010 med BUDGET 2008
ÖVERFÖRMYNDARE
DRIFTRAM Belopp i tusental kronor (Tkr)
Budget 2007 Fastställd
Budget 2008 Fastställd
Plan 2009 Förslag
Plan 2010 Förslag
Nettokostnader exklusive kapitalkostnader * prel. tilldelad ram av kommunstyrelsen
300
350
350
350
Nettokostnader exklusive kapitalkostnader * enligt förslag av nämnden/ styrelsen
300
350
350
350
Summa
300
350
350
350
Nettokostnader exklusive kapitalkostnader * enligt förslag från kommunstyrelsen
300
350
350
350
300
350
350
350
Kapitalkostnader
Kapitalkostnader Summa ram
Kommunfullmäktige tillstyrker en ram på 350 Tkr för år 2008.
34
Verksamhetsbeskrivning Överförmyndaren har till uppgift att • Årligen granska förmyndares, förvaltares och gode mäns förvaltning samt utföra tillsyn. • Behandla och utreda nya inkommande behov av förvaltning • Årligen gå igenom alla akter, granska räkenskaper samt tillstyrka arvoden för förmyndare och godemän Verksamheten styrs till stor del av gällande lag och föräldrabalken samt kommunförbundets rekommendationer. I uppgifterna ingår vidare • Påskriva/granska bouppteckningar, arvskiften och försäljningar av fastigheter för omyndiga och övriga huvudmän. • Ge service/hjälp åt människor i vissa frågor vad gäller placeringar av dagliga medel samt i övrigt • Vägleda personer vid behov av hjälp och även i vissa fall utskriva fullmakter • Deltaga i kurser samt fortlöpande inläsa nya regler och lagar för verksamheten • Årligen medverka i den inspektionen som görs av Länsstyrelsen • Ha fastställd mottagningstid 1 gång per vecka
35
ÖVERTORNEÅ KOMMUN
VERKSAMHETSPLAN 2008 - 2010 med BUDGET 2008
KOMMUNSTYRELSEN
DRIFTRAM Belopp i tusental kronor (Tkr)
Budget 2007 Fastställd
Budget 2008 Förslag
Plan 2009 Förslag
Plan 2010 Förslag
Nettokostnader exklusive kapitalkostnader * prel. tilldelad ram av kommunstyrelsen
45 000
45 310
45 310
45 310
Nettokostnader exklusive kapitalkostnader * enligt förslag av nämnden/ styrelsen
45 000
45 310
45 310
45 310
Kapitalkostnader
14 730,9
14 336,1
14 336,1
14 336,1
Summa
59 730,9
59 646,1
59 646,1
59 646,1
44 500
45 310
46 000
46 500
Kapitalkostnader
14 730,9
14 155
14 155
14 155
Summa ram
59 230,9
59 465
60 155
60 655
Nettokostnader exklusive kapitalkostnader * enligt förslag kommunstyrelsen
Kommunfullmäktige tillstyrker en ram för 2008 på 45 310 Tkr exklusive kapitalkostnader.
Styrelsens ansvarsområden Kommunstyrelsen svarar för ledning och samordning av kommunens angelägenheter. Styrelsen skall med uppmärksamhet följa de frågor som påverkar kommunens utveckling och ekonomi. Vidare har styrelsen i uppgift att utöva uppsikt över i övriga nämnders verksamhet, bereda ärenden som skall behandlas av kommunfullmäktige samt ombesörja verkställighet av kommunfullmäktiges beslut där verkställighet ej uppdragits åt annan nämnd.
36
Kommunstyrelsen ansvarar för bl.a. följande sak- och verksamhetsområden •
Protokoll och sekretariat åt kommunfullmäktige, kommunstyrelse och valnämnd
•
Kostnadsansvar för konsumentvägledning
•
Övergripande informationsverksamhet
•
Vatten-, avlopps och avfallsfrågor
•
Växel, arkiv och övriga interna servicefunktioner
•
Vägar och gator, vägbelysningar
•
Näringslivs- och utvecklingsfrågor
•
Översiktsplanering
•
Turistfrågor
•
Park- och grönområden
•
Centrala IT-verksamheten
•
Personalpolitiska åtgärder
•
Centrala ekonomifunktionen
•
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
•
Bostadspolitiska åtgärder
•
Centraliserad fastighetsförvaltning
•
Kollektivtrafik
•
Kostnadsansvar för räddningstjänst
•
Miljö och ekologi
•
Landsbygds- och glesbygdsservice
•
Kostförsörjning
•
Övergripande mål Kommunstyrelsens övergripande mål är att •
Övertorneå kommun ska vara föregångare inom ekologi, miljö och energi
•
Skapa förutsättningar för ökad tillväxt.
•
Aktivt verka för ökad samverkan med övriga kommuner i närområdet.
37
Ekonomiska mål Kommunstyrelsen intar en särställning bland nämnderna i kommunens ekonomiska förvaltning, och ansvarar bl.a. för budget-, uppföljnings- och bokslutsprocesserna, den finansiella förvaltningen och medelsförvaltningen i övrigt samt kommunens bokföring och räkenskaper. Kommunstyrelsens viktigaste uppgift i detta avseende är att tillse att kommunen även framgent kan bibehålla en god ekonomi och därmed möjligheterna att förverkliga de politiska målsättningarna och säkerställa en varierad kommunal verksamhet av hög kvalitet. Kommunstyrelsen har ett särskilt ansvar för kommunens ekonomi och skall verka för att kommunens övergripande ekonomiska mål för verksamhetsperioden 2007-2009 uppnås; 1. Årets resultat skall utgöra minst en procent av kommunens intäkter av skatter och utjämningsbidrag 2. den kommunala utdebiteringen skall vara oförändrat 21,53 per skattekrona 3. Soliditeten skall vara oförändrad under planperioden och vid inget tillfälle understiga 70 procent 4. Verksamhetens nettokostnader exklusive avskrivningar skall uppgå till högst 95 procent av skatteintäkter och statsbidrag 5. Till finansiering av investeringar avsätts motsvarande ca 6 procent av skatteintäkter och statsbidrag eller lika stort belopp som avskrivningarna utgör, beräknat som ett genomsnitt över hela planperioden 6. Lån skall i princip endast upptas för finansiering av sådana investeringar som genererar intäkter till verksamheten
Verksamhetsmål Administration Uppdrag Kommunledningskontoret (kansli-, ekonomi-, personal- resp tekniska enheten) skall bereda kommunstyrelsens ärenden och ta fram beslutsunderlag, liksom ansvara för nämndssekretariat, diarium och arkiv för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och dess arbets- och personalutskott samt valnämnden. Kontoret skall ge service till allmänheten, förtroendevalda och kommunens förvaltningar samt verkställa beslut som fattats av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Övergripande mål o Administrativ snabbhet, god service anda ska ge nöjda kunder. o Antalet årsarbetare i administrativa funktioner skall även i fortsättningen vara bland de lägsta per invånare i jämförelse med kommunerna i länet. Verksamhetsmål 2008 o Årsredovisningen skall utarbetas i så god tid att kommunstyrelsen kan fastställa den senast under april månad. o Förfrågningar skall besvaras inom sju arbetsdagar. o Kommunens diarie- och förtroendemannasystem skall nyttjas optimalt.
38
Näringslivs- och utvecklingsverksamhet Verksamhetsidé Tillsammans med lokala, regionala och centrala aktörer säkra befintliga arbetstillfällen och skapa goda förutsättningar för det lokala näringslivet och därmed lägga grunden för fler arbetstillfällen i kommunen. Stödja och skapa förutsättningar för lokalt utvecklingsarbete inom övriga samhällssektorer. Övergripande mål o Förbättra näringslivsklimatet. o Stödja lokalt utvecklingsarbete och landsbygdsutveckling. Verksamhetsmål år 2008 o Samordna kommunens näringslivs- och tillväxtbefrämjande verksamhet. o Klättra 50 placeringar i svenskt Näringslivs kommunranking.
Kollektivtrafiken Verksamhetsidé En god kollektivtrafikförsörjning skall upprätthållas och säkerställas, i första hand genom aktivt delägarskap i Länstrafiken i Norrbotten AB. Övergripande mål o Verka för ökad nyttjandegrad av kollektivtrafik o Kommunens kollektivtrafik skall anpassas till det regionala stamnätet. o Näringslivets, utbildningsanordnarnas och invånarnas behov av arbetsresor skall prioriteras, likaså landstingets behovs av fungerande sjukresor. Verksamhetsmål år 2008 o Linje- och turtätheten skall anpassas till resande frekvensen. o Kommunen skall aktivt delta i arbetet med en ny kostnadsfördelningsmodell för Länstrafikens verksamhet, liksom i omformningen av regionens linjenät.
39
Kommuninformation och marknadsföring Verksamhetsidé Kommunens information och marknadsföring skall bidra till en enhetlig, långsiktig och sammanhållen profilering av kommunen, såväl internt som externt. Kommunens medborgare, medarbetare och andra grupper ska ha tillgång till aktuell, saklig och korrekt information om kommunens verksamheter. Övergripande mål o Kommunens information till kommunmedborgare, anställda och övriga intressenter ska vara tydlig, trovärdig och präglas av öppenhet. o Nämnder och styrelser ska ansvara för produktion av information och ta initiativ till informationsinsatser o Fortsatt samarbete med andra intressenter i syfte att utveckla marknadsföringen av kommunen. Genom större delaktighet skall kommunens imageprofil stärkas o Kommunen ska arbeta utifrån fastställd marknadsföringsstrategi som bygger på kärnvärdena gästfrihet, sisu, enkelhet, natur och kultur inom de tre delområdena; 1) Fördelarna av att bo, leva och verka i Övertorneå 2) Det goda livet för företagare 3) Det goda livet för besökare Verksamhetsmål år 2008 o Regelbunden kommunal information till kommunmedborgarna genom tidningen ”Det goda livet”. o Färdigställande av kommunens intranät o Respektive förvaltning vidareutvecklar förvaltningsspecifik information på kommunens hemsida o Påbörjat aktuellt och övergripande presentationsmaterial om kommunen ska finnas tillgängligt via kommunens hemsida, CD-version och i tryckt format. o Befintligt bildarkiv ska finnas tillgängligt på kommunens hemsida o Kommunal information till allmänheten via lokal-TV vidareutvecklas o Minst 15 företag/organisationer/föreningar använder det goda livet i sin marknadsföring.
40
IT-verksamhet Verksamhetsidé Nyttjande av IT-stöd som ett hjälpmedel för att kunna upprätthålla en kostnadseffektiv och ändamålsenlig förvaltningsverksamhet. Övergripande mål o Verka för digital allemansrätt. o Största möjliga egna kompetens skall eftersträvas. o Användarmiljön skall utformas med hänsyn tagen till användarnas önskemål, medicinska krav, tillgängliga tekniska och organisatoriska lösningar samt bevakning av centrala normer för IT-användning Verksamhetsmål år 2008 o Arbetet för en gemensam och väl definierad teknisk plattform fortsätter. Plattformen ska vara säker och ha hög tillgänglighet. Alla komponenter ska tillsammans utgöra en väl fungerande helhet så att framtida organisatoriska förändringar underlättas. o Övergång från nuvarande Group Wise e-post system till Microsofts Exchange o Uppgraderingen till MS Office 2007 påbörjas. o Mindre utbyggnader av datanät och justeringar o Flytt av statsnäts nod från folkhögskolan till central nod o IT-säkerhetshöjande åtgärder med skalskydd på central nod för att klara yttre åverkan. o Byte av hård- och mjukvara för säkerhetskopiering av data.
Säkerhet och risk Verksamhetsidé Kommunen skall aktivt arbeta för att möta det ökade områdesansvaret för extraordinära händelser och vardagsolyckor. Fokus skall läggas på arbetet med att minska sårbarheten i den egna verksamheten och att säkerställa en god förmåga att hantera krissituationer i fredstid. Särskilt fokus skall läggas på arbetet med att aktivt förebygga risker och vardagsolyckor i samhället. Övergripande mål o Skapa ett säkrare och tryggare samhälle bl a genom aktiva riskhanteringsgrupper inom kommunens förvaltningar. o Säkerställa en effektiv krisledningsorganisation med erforderliga nätverk inom kommunen, i närområdet och inom regionen. Verksamhetsmål 2008 o Fortsätta arbetet med etablering och inarbetning av den kommunala riskhanteringsgruppen. o Uppdatera och revidera kommunens risk- och sårbarhetsanalys. o Skapa ett nätverk för hantering av extraordinära händelser tillsammans med lokala och regionala aktörer. o Utbildning och ledningsövning med primärt kommunens krisledningsnämnd.
41
Personalpolitik Personalenheten skall verka för att anställda inom Övertorneå kommun har möjlighet till o Personlig utveckling och tillfredsställelse i arbetet o God arbetsmiljö o Lika rätt för kvinnor och män i fråga om arbete, arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter Det personalpolitiska utvecklingsarbetet skall ske i samverkan mellan förtroendevalda, chefstjänstemän, anställda och fackliga organisationer. Verksamhetsuppdrag Personalenheten skall arbeta förvaltningsövergripande i frågor som o Lönepolitik o Företagshälsovård o Rehabiliterings- och anpassningsåtgärder o Arbetsmiljöfrågor o Arbetsrätt o Hälsofrågor Personalenheten ansvarar även för samtliga arbetsmarknadspolitiska program samt återvinningen och sysselsättningsverkstaden. Mål för verksamheten Personalenheten skall under verksamhetsperioden o o o o
Minska osakliga löneskillnader Utveckla jämställdhetsarbetet Arbeta aktivt med systematiskt arbetsmiljöarbete Arbeta med personalförsörjningsfrågor
Mål för år 2008 o Totala sjukfrånvaron ska minska med 0,5% o Kvalitetssäkra det systematiska arbetsmiljöarbetet o Jämställdhetsplanen skall revideras
42
Teknisk försörjning Verksamhetsidé Att tillhandahålla teknisk försörjning till de som bor eller vistas i kommunen till en lägre kostnad än för andra alternativ med likvärdig kvalitet. Verksamheten skall präglas av en ekologisk grundsyn. Tekniska enheten ska vara en attraktiv arbetsplats med delaktiga medarbetare, en professionell beställare, utförare och samarbetspartner
Verksamhetsmål år 2008 o Att upprätta ett fungerande system för felanmälan via kommunens hemsida. o Att förbättra och tydliggöra kundservicefunktionen. o Att utveckla ett fungerande GIS-system för verksamheterna. o Att samordna kostförsörjningen i hela kommunen o Att ta fram en långsiktig kommunövergripande grönplan. o Att ta fram energideklarationer för kommunala fastigheter o Att implantera kvalitetssystem inom lokalvården för bedömning och mätning av städresultat och – kvalité.
43
ÖVERTORNEÅ KOMMUN
VERKSAMHETSPLAN 2008 - 2010 med BUDGET 2008
MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMND
DRIFTRAM Belopp i tusental kronor (Tkr) Nettokostnader exklusive kapitalkostnader * prel. tilldelad ram av kommunstyrelsen Nettokostnader exklusive kapitalkostnader * enligt förslag av nämnden/ styrelsen Kapitalkostnader Summa
Nettokostnader exklusive kapitalkostnader * enligt förslag från budgetberedningen/kommunstyrelsen Kapitalkostnader
Summa ram
Plan 2010 Förslag
Plan 2009 Förslag
Budget 2008 Förslag
Budget 2007 Fastställd
2 180
2 180
2 180
2 180
2 180
2 600
2 500
2 500
0
0
0
0
2 180
2 600
2 500
2 500
2 180
2 180
2 180
2 180
0
0
0
0
2 180
2 180
2 180
2 180
Kommunfullmäktige tillstyrker en ram på 2 180 Tkr för år 2008. ANSVARSOMRÅDE Miljö- och byggnadsnämndens ansvarsområde kan delas upp i tre verksamhetsområden med följande arbetsuppgifter: 1. Miljö- och hälsoskyddsnämnd, som skall fullgöra kommunens uppgifter inom miljö-, hälsolivsmedels-, naturvårds- och djurskyddsområdet. 2. Byggnadsnämnd, som skall fullgöra kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet. 3. Trafiknämnd, som skall meddela lokala föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer, pröva frågor om undantag från lokala föreskrifter samt pröva frågor om parkeringstillstånd.
44
Övergripande mål Miljö- och byggnadsnämndens målsättning är att åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling. I detta begrepp inbegripes att: - uppnå en god byggnadskultur och landskapsmiljö - uppnå en god hälsa för människor och djur, och en intakt naturmiljö - uppfylla de lokala och nationella miljömålen inom en generation - åstadkomma säkerhet i trafiken för alla slags trafikanter.
VERKSAMHETERNAS IDÉ OCH MÅL FYSISK PLANERING OCH BYGGSERVICE Bygglov - Arbeta fram ett förslag till ny bygglovtaxa enligt Svenska Kommunförbundets modell Planoch bygglovtaxa 2004. - Se över grundbeloppet (G) i bygglovtaxan och eventuellt höja det. Samhällsplanering - Se över/modernisera detaljplaner, börja med Övertorneå centralort. Trafikfrågor - Medverka till att genomföra trafiksäkerhetsåtgärder i samverkan med bl a Vägverket. - Informera om trafikregler, droger och bilkörning/skoterkörning etc. - Medverka i trafiksäkerhetsgrupp om en sådan startas upp av NTF.
MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD Naturresurser/Naturvård - Fortsätta med att inhämta naturvårdsombudets yttrande gällande exempelvis remisser i skogsbruksärenden. Miljöskydd - Medverka till att kommunen fastställer sina lokala miljömål. - Genomföra tillsyn på B- och C-objekt. Livsmedel - Se till att vattenverken följer dricksvattenföreskrifter SLV FS 2001:30 som gäller från 2003-12-25. - Påbörja omprövning av alla livsmedelsanläggningar. Hälsoskydd - Tillsyn i samband med händelsestyrda ärenden. Djurskydd - Jobba för djurskyddsinspektörstjänst gemensam med Överkalix kommun. - Uppföljande tillsynsbesök.
45
ÖVERTORNEÅ KOMMUN
VERKSAMHETSPLAN 2008-2010 med BUDGET 2008
BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND
DRIFTRAM Belopp i tusental kronor (Tkr) Nettokostnader exklusive kapitalkostnader * prel. tilldelad ram av kommunstyrelsen
Budget 2007 Fastställd
Budget 2008 Förslag
Plan 2009 Förslag
Plan 2010 Förslag
97 000
98 100
98 100
98 100
Nettokostnader exklusive kapitalkostnader * enligt förslag av nämnden/ styrelsen
97 000
99 414
99 414
99 414
Kapitalkostnader
5 312,3
5 085
5 085
5 085
102 312,3
104 499
104 499
104 499
97 000
98 100
98 500
98 500
5 312,3
5 085
5 085
5 085
102 312,3
103 185
103 585
103 585
Summa
Nettokostnader exklusive kapitalkostnader * enligt förslag från budgetberedningen/kommunstyrelsen Kapitalkostnader
Summa ram
Kommunfullmäktige tillstyrker en driftram för 2008 på 98 100 Tkr exklusive kapitalkostnader. ANSVARSOMRÅDE Barn- och utbildningsnämnden svarar för förskola, förskoleklass, fritidshem, öppen förskola, familjedaghem, grundskola, sär- och träningsskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och kommunal vuxenutbildning. Vidare ingår uppgifter inom kommunala musikskolan, uppdragsutbildning, svenska för invandrare samt Högskoleförbundet Östra Norrbotten. Förutom pedagogisk verksamhet och undervisning inom olika verksamhetsområden omfattar ansvaret även gemensam sakområdesadministration med kultur- och fritidsförvaltningen, skolskjutsar, viss måltidsverksamhet m.m.
46
UTVECKLINGSOMRÅDEN Barn- och utbildningsnämnden vill, med den goda skolan, bidra till att utveckla ”Det goda livet” i Övertorneå kommun. Alla skolformer inkluderande vuxenutbildningen skall vara en stimulerande och trygg miljö, där kunskaper och färdigheter utvecklas för ett livslångt lärande och förutsättningar ges för framtidstro och ett bra liv. De utvecklingsområden som prioriteras i skolplanen under planperioden, för att nå de nationella mål som har satts upp för skolan, är: • • • • • •
Inflytande och delaktighet Pedagogiskt arbete med företagsamhet och jämställdhet Språkutveckling och utveckling av matematisk kompetens Uppföljning, utvärdering och kvalitetsarbete Barn i behov av särskilt stöd Hälsa och fysisk aktivitet
På rektorsområdesnivå utarbetas arbetsplaner med mätbara tidsbundna mål för de prioriterade områdena. FÖRSKOLA – FÖRSKOLEKLASS - FRITIDSHEM – GRUNDSKOLA Verksamhetsidé Genom samverkan mellan förskola, förskoleklass, fritidshem, grundsärskola och grundskola skapas förutsättningar att utveckla en helhetssyn på barnet från 1 till 16 år. Barn- och utbildningsnämnden förväntar sig och vill att olika delverksamheter samarbetar och utvecklas gemensamt med respekt för olika professioner. Mångfald skall eftersträvas såväl när det gäller arbetssätt, arbetsformer och valmöjligheter i delaktighet med barn och föräldrar. Barnens/elevernas kreativitet och företagsamhet skall tillvaratas Diskussioner om värdegrund skall genomsyra verksamheterna. Mål/åtgärder • • • • • •
Under planperioden skall alla som har behov av förskoleplats, erhålla en sådan inom tre månader. I det pedagogiska arbetet skall förskolan/skolan uppmuntra till nyfikenhet, kreativitet och företagsamhet och skapa öppenhet som tillåter olika arbetssätt och arbetsformer. Barn/elever i förskola och grundskola ges möjlighet till daglig rörelse/utevistelse och att detta under planperioden blir en naturlig del av skolarbetet. Alla elever som lämnar årskurs 3 skall kunna läsa, skriva och räkna, alla elever i årskurs 5 skall uppnå godkända resultat i nationella prov, samt alla elever som lämnar årskurs 9 skall ha godkända betyg. Verksamheterna skall stimulera till diskussion om könsroller och främja arbetet så att jämställdhet mellan könen uppnås. Stimulera barn och ungdomar att delta i undervisning i meän kieli/finska.
47
Verksamhetsmål 2008 • • • • •
Alla som har behov av förskoleplats skall erhålla en sådan inom tre månader. Arbeta med att integrera verksamheterna förskoleklass, fritidshem och lägre årskurser i grundskolan. Alla elever som lämnar årskurs 3 skall kunna läsa, skriva och räkna, alla elever i årskurs 5 skall uppnå godkända resultat i nationella prov och alla elever som lämnar årskurs 9 skall vara behöriga att börja på ett nationellt program på gymnasiet. I verksamheterna arbeta på ett sådant sätt att skillnaderna i slutbetyg i grundskolan mellan pojkar och flickor minskar. Företagsamhet i skolarbetet skall främjas i samverkan med näringslivet.
KOMMUNALA MUSIKSKOLAN Verksamhetsidé • Kommunala musikskolan skall stimulera till kulturella aktiviteter och till eget skapande. Mål • •
Att den frivilliga musikundervisningen bibehålls med hög kvalitet. Att under planperioden utveckla verksamheten.
Verksamhetsmål 2008 • Oförändrat antal elever bereds plats inom musikskolan.
GYMNASIESKOLA – KOMVUX Verksamhetsidé Genom en flexibel organisation och samarbete med andra utbildningsanordnare och näringsliv nyttja befintliga resurser rationellt. Mål • • •
Att erbjuda ungdomar och vuxna i Övertorneå bredast möjliga utbildningsutbud. Att så långt som möjligt tillgodose elevernas individuella önskemål och skapa en gymnasieskola för alla. Att alla elever ska få goda baskunskaper, se sina studier i ett helhetsperspektiv och få möjlighet att utveckla sin kreativitet, samarbetsförmåga och ansvarskänsla.
Verksamhetsmål 2008 • Att i samarbete med NORD kunna erbjuda fler inriktningar alternativt program. • Att tillsammans med Haparanda, Kalix och Överkalix kommuner arbeta för ökat samarbete/samverkan mellan gymnasieskolor och vuxenutbildning i Östra Norrbotten. • Företagsamhet i skolarbetet skall främjas i samverkan med näringslivet och elever skall uppmuntras till att pröva eget företagande i form av UF-företag.
48
HÖGSKOLEFÖRBUNDET ÖSTRA NORRBOTTEN Verksamhetsidé Genom att samordna den eftergymnasiala utbildningen med Haparanda, Kalix, Överkalix och Övertorneå kommuner, verka för att fristående kurser, hela program och forskning förläggs till östra Norrbotten. Mål • • •
Öka antalet studiegrupper i Övertorneå som studerar enstaka kurser. Fortsatt utökning av kursutbud efter individens och näringslivets behov. Under planperioden tillsammans med övriga medlemskommuner utveckla arbetet i Högskoleförbundet Östra Norrbotten.
PERSONALPOLITIK Barn- och utbildningsnämnden skall verka för att personalen har möjlighet till personlig utveckling och tillfredsställelse i arbetslivet och har en god arbetsmiljö. Verksamhetsmål 2008 • Minska sjukfrånvaron hos de anställda genom systematiskt arbetsmiljö- och hälsofrämjande friskvårdsarbete.
UTVÄRDERING Barn- och utbildningsnämnden utvärderar verksamheten årligen läsårsvis i september månad. Betygssammanställningar och skillnader i pojkars och flickors meritvärden i år 8 och 9 är exempel på uppföljning som redovisas terminsvis för nämnden. Uppföljning sker fortlöpande. Verksamheterna utvärderar lokala arbetsplaner, som revideras varje läsår. Barn- och utbildningsförvaltningen sammanställer kvalitetsredovisning på kommunal nivå.
KOMMENTARER TILL DRIFTRAMEN Det riktade statsbidraget för personalförstärkning i förskola till barn- och utbildningsnämnden – 700 kkr under år 2007- upphör och överförs fr. o. m. 2008-01-01 till kommunens generella statsbidrag. Under år 2007 har barn- och utbildningsnämnden erhållit intäkter med 857 kkr för vuxenutbildning. Det tidigare riktade statsbidraget ingår numera i kommunens generella statsbidrag. Verksamheten utökas under 2008 med gymnasiesärskola och en kalkylerad kostnad på ca 1 000 kkr/år. Organisationsförändring av förskole-, fritids- och skolverksamhet i Juoksengi, Svanstein och Pello fr o m 2008-07-01 medför en kalkylerad nettobesparing med ca 665 kkr under andra halvåret 2008. Dessutom har reducering av lärartjänster i grundskolan skett i förhållande till elevtal.
49
ÖVERTORNEÅ KOMMUN KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND
DRIFTRAM Belopp i tusental kronor (Tkr) Nettokostnader exklusive kapitalkostnader *prel. tilldelad ram av kommunstyrelsen
Nettokostnader exklusive kapitalkostnader *enligt förslag av nämnden/ styrelsen Kapitalkostnader Summa
Nettokostnader exklusive kapitalkostnader *enligt förslag från budgetberedningen/kommunstyrelsen Kapitalkostnader Summa ram
VERKSAMHETSPLAN 2008-2010 med BUDGET 2008
Budget 2007 Fastställd
Budget 2008 Förslag
Plan 2009 Förslag
Plan 2010 Förslag
10 000
10 400
10 400
10 400
10 300
10 900
10 900
10 900
3 013
3 013
3 013
3 013
13 313
13 913
13 913
13 913
10 200
10 400
10 400
10 400
3 013
2 803
2 803
2 803
13 213
13 203
13 203
13 203
Kommunfullmäktige tillstyrker en driftram exklusive kapitalkostnader på 10 400 Tkr för år 2008. KOMMENTARER TILL DRIFTRAMEN Efter uppräkning av fasta kostnader (löner, hyror) blir summan 10 486 tkr. Kultur- och fritidsnämnden äskar om 10 900 tkr p.g.a. förändrade förutsättningar för lönebidragsanställningar i föreningar, innebärandes att anställningarna där eventuellt kommer att avslutas. Detta medför att kultur- och fritidsnämnden eventuellt måste anställa egen personal i de kommunala anläggningarna för att handha drift och underhåll. Dessutom är elkostnaderna en stor osäkerhetsfaktor.
50
ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN VERKSAMHETSIDÉ • •
Att erbjuda kommuninnevånarna ett rikligt och varierat utbud av kultur- och fritidsaktiviteter. Att prioritera barns och ungdomars rätt till kultur och fritid genom att skapa möjligheter för dem att uppleva, delta och påverka.
Uppmuntra och initiera organisationer och enskilda: a) till samverkan och utveckling av idéer och aktiviteter som tillvaratar det unika och rika i vår flerkulturella miljö b) till aktiviteter som förstärker individens identitet, vilket i sin tur bidrar till ökad självkänsla och förmåga att skapa en positiv framtidstro c) till samarbete/samverkan över generations-, nations- och kommungränser
Verksamheten uppdelas i följande programområden • • • • • • • • •
Kultur/fritidskontor Kulturverksamhet Hembygdsmuseet Aunesgården Biblioteksverksamhet med bokbuss Nordkalottens kultur- och forskningscentrum Idrotts- och fritidsanläggningar Stöd till fritidsverksamhet Stöd till kulturverksamhet Övertorneå Fritidsgård
Administration kultur- och fritid En politiskt vald nämnd om 7 ledamöter samt deras ersättare Ett sakområde som är styrelsens centrala förvaltningsorgan, enligt följande: 1,0 sakområdeschef (barn- och utbildningschef) 0,5 assistent 0,5 fritidsansvarig 0,5 kulturansvarig
51
KULTUR- OCH FRITIDSVERKSAMHET VERKSAMHETSIDÉ • • •
För att främja det goda livet möjliggöra till ett rikt och varierat utbud av kultur- och fritidsaktiviteter, samt stimulera till ökad gemenskap och jämställdhet mellan könen och över generationsgränserna. Stimulera och aktivera kultur- och fritidsprocesser, projekt och arrangemang för att få en levande bygd för såväl kommuninvånare som besökare. Ta hänsyn till resultatet av kultur- och fritidsvaneundersökningen i den framtida verksamhetsplaneringen.
MÅL 2008 • • • • • • • • • •
I arbetet med kvalitetssäkring inom nämndens verksamhetsområde undersöks bad- och simverksamheten i kommunen. Kultur- och fritidsnämnden skall besöka minst en anläggning/förening per år i samband med nämndsmöten. Ekonomiskt stödja föreningar och organisationer genom verksamhetsbidrag och arrangemangsstöd, verksamhetsstöd och anläggningsbidrag. Se över framtida organisation vad gäller driftsansvar för fritidsanläggningar i kommunen. Genomföra mångkulturella möten i samarbete med befintliga föreningar/studieförbund. Genom samarbete med föreningar stimulera befolkningen till mer fysisk aktivitet enligt intentionerna i ett av folkhälsomålen – ”Ökad fysisk aktivitet”. Inköp av ny bokbuss i samverkan med Haparanda kommun. Utarbeta en ny broschyr med information om Nordkalottens kultur- och forskningscentrum. Arrangera nationaldagsfirande. Utvärdera ett studieförbund.
UNGDOMSVERKSAMHET MÅL 2008 • • • • • •
Stöd och utveckling åt Ungdomsrådet i deras arbete för att utveckla verksamheten för ungdomarna. Att genom kultur i olika former ge ungdomar större utvecklingsmöjligheter genom samverkan med andra aktörer. Aktivt påverka föreningar att prioritera aktiviteter för barn och ungdom. Skapa möjligheter för ungdomar att arrangera aktiviteter och arrangemang. Utveckla verksamheten vid Tornedalens bibliotek mot nya målgrupper samt fördjupa och utveckla verksamheten mot förskola/skola. Utveckla fritidsgårdsverksamheten i samråd med ungdomarna (även i byarna)
52
ÖVERTORNEÅ KOMMUN
VERKSAMHETSPLAN 2008-2010 med BUDGET 2008
SOCIALNÄMNDEN
DRIFTRAM Belopp i tusental kronor (Tkr) Nettokostnader exklusive kapitalkostnader * prel. tilldelad ram av kommunstyrelsen
Budget 2007 Fastställd
Budget 2008 Förslag
Plan 2009 Förslag
Plan 2010 Förslag
92 000
93 500
93 500
93 500
Nettokostnader exklusive kapitalkostnader * enligt förslag av nämnden/ styrelsen
92 000
93 500
98 500
103 500
Kapitalkostnader
4 303,3
4 260,1
4 260,1
4 260,1
96 303,3
97 760,1
102 760,1
107 760,1
92 000
93 500
95 500
96 000
4 303,3
4 255
4 255
4 255
96 303,3
97 755
99 755
100 255
Summa
Nettokostnader exklusive kapitalkostnader * enligt förslag från budgetberedningen/kommunstyrelsen Kapitalkostnader Summa ram
Kommunfullmäktige tillstyrker en driftram på 93 500 Tkr för år 2008. KOMMENTARER Socialnämnden antog 070629 förslag av justering av taxor och avgifter inom äldreomsorgen, beräknas höja intäkterna med 1 100 tkr. Ärendet ligger hos KF. Stödboende missbruk Tingshusvägen har avvecklats vilket ger minskade kostnader 119 tkr. Kostnader för personärende minskas med 200 tkr, förslaget ligger hos KF. Förändring matdistr. Hemtjänsten beräknas ge en kostnadsminskning 500 tkr. Frågan ligger inom kostutredningen. Generellt sparbeting pågår motsvarande 200 tkr. Förvaltningen beräknas få ökade kostnader för internhyrorna motsvarande 600 tkr. Aktuell situation efter budgetuppföljning för 8 månader visar på ett underskott på ca 3300 tkr, främst beroende på utveckling inom ekonomiskt bistånd, barn- och ungdomsvård samt ca 2000 tkr inom LSS-området. Socialutskottet har 070830 gett förvaltningen i uppdrag att revidera åtgärdsplan för ekonomisk balans. Underskottet för 2007 medför en översyn av verksamheter och minskning i personalstat.
53
Förslag till mål för socialnämnden 2008 Omvärldsanalys Befolkningsstrukturen visar att gruppen som är 65 år och äldre utgör 27 % av den totala befolkningen, dvs 1411 av 5101 personer. Detta medför att gruppen 80 år och äldre kommer att öka under de närmaste 8 – 10 åren. Behovet av hemtjänst och korttidsboende har ökat då de flesta vill bo kvar i sina hem så länge som möjligt. Inflyttning till särskilt boende sker när personerna har ett stort behov av vård och omsorg som inte kan erhållas under hela dygnet och personen är otrygg och det finns risk för att personen säkerhet. I Övertorneå kommun har socialnämnden jämställt alla särskilda boendeformer då det inte är lämpligt att flytta de gamla utan de bor kvar till livets slut. Hemtjänst är väl utbyggd och tidpunkten för inflyttning i särskilt boende har flyttats fram. Detta har även medfört att vårdtyngden har ökat vilket följs upp med regelbundna mätningar för att ge en bild av hur det ser ut på de olika enheterna och hur personalresurserna ska fördelas. Socialnämnden strävar efter att jämställa personalbemanningen enligt de nya förutsättningarna. Personalförsörjningen är relativt bra, medelåldern bland personal inom vård och omsorg är hög, ca 48 år vilket innebär att det kommer att bli stora behov av nyrekryteringar inom 5 – 7 år. De närmaste 10 åren kommer ett 80 tal undersköterskor att uppnå pensionsåldern. Sjuktalen bland de offentligt anställda fortsätter att minska, efter 6 månader 2007 har den sjunkit med 5,5 % jämfört med 2005. Sjukskrivningar i åldersgruppen 55 år och äldre är oförändrat hög. De flesta har arbetat länge i vården och har fått besvär med rörelseapparaten vilket medför långa sjukskrivningar i avvaktan på pensionering. Belastningen på individ- och familjeomsorgen ökar, både vad gäller barn- och ungdomsärenden och ekonomiskt bistånd. De ändrade reglerna inom arbetsmarknaden har inneburit att fler personer har blivit hänvisade till socialtjänst för sin försörjning. Arbetslösheten är mycket hög i kommunen, framför allt bland männen. Utvecklingen för LSS/LASS har sedan 1996 då lagen trädde i kraft, varit stigande med flera nya ärende per år och ofta komplicerade förhållanden vid verkställigheten. Inom omsorgen om funktionshindrade saknas sysselsättningsalternativ såsom skyddade arbetsplatser. De funktionshindrade isoleras socialt från att fullt ut delta i samhällslivet efter sin förmåga. Boende och boendestöd för yngre är ett prioriterat område. För gruppen personer med psykiskt funktionshinder, både äldre och yngre ska arbetet ske i samverkan med andra myndigheter. Bostad, stöd i boendet och en meningsfull sysselsättning är kommunens ansvar och med en välfungerande samverkan med hälso- och sjukvården kan personerna få möjlighet till att skapa sig ett meningsfullt livsinnehåll. Ansvaret för hemsjukvården utreds och tidigast 2009-01-01 kan det bli aktuellt med ett övertagande.
54
Övergripande mål utifrån god ekonomisk hushållning Verksamhetsplanering med fokus på god ekonomisk hushållning och med mätbara mål satta med utgångspunkt på brukare/klienter. Centrala begrepp för arbetet inom verksamheterna ska vara bra bemötande, rättssäker och skyndsam handläggning, god och säker vård samt delaktighet. Bra bemötande betyder att varje sökande möts med respekt och att individuella behov och egna resurser ska tas tillvara. Klagomål, kritik och överklaganden ska behandlas som möjlighet till utveckling av vår verksamhet och rapporteras till socialnämnden. Genom samverkan med andra aktörer stärks den enskilde/familjer till ett självständigt och ansvarstagande liv. Barnens perspektiv beaktas i alla beslut och åtgärder. De sökande ska tillförsäkras rättsäkerhet, det nås med objektiv handläggning utifrån lagstiftning. Med respekt och förståelse för sökandes underläge och utan att ta ansvaret från individen. Den berörda individen ska alltid vara delaktig i sin vård-/behandlingsplanering. Vid avslag ska sökanden alltid uppmuntras till att överklaga beslutet. Den sökanden ska få beslut senast inom tre veckor efter att fullständig ansökan lämnats. Inriktning är att personer ska kunna bo kvar i eget boende och när behov av insatser från hemtjänsten uppstår ska dessa insatser ges enligt upprättad arbetsplan som är en överenskommelse om hur insatserna ska utföras. Personer i eget boende ska uppleva en hög grad av trygghet, bl.a. genom att snabbt få kontakt med personalen när man påkallar hjälp via trygghetslarm Med rätt insatser och hänsyn till den enskildes behov och önskemål ska personerna kunna bo kvar i eget boende så länge som de själva önskar. Vård och omsorgen ska följas upp med olika kvalitetsmätningar. God och säker vård och omsorg garanteras när personal med rätt kompetens och engagemang för sitt arbete tar hänsyn till enskildes behov och hjälpen ges med respekt för den enskilde och ska garantera ett värdigt liv. Rutiner och arbetsuppgifter ska vara dokumenterade och förankrade hos personalen, och informationen personal emellan ska fungera. Ny personal ska erhålla en introduktion för att få en god inblick och kännedom i sitt arbete inom vård och omsorg. Genom att bistå brukare/klienter med rätt hjälp vid rätt tid har vi en kostnadseffektiv verksamhet. På våra särskilda boenden ska vi erbjuda en bra vård och omsorg som ger en god livskvalitet för våra boende. Öppenvårdbehandling/fältarbete med inriktning mot förebyggande arbete, såsom information och utbildning i drogfrågor samt uppsökande verksamhet mot dolt missbruk ska minska kostnaderna för vård och behandling av unga och vuxna. Kolla upp den kommunala alkohol och drog policyn. Socialnämndens personalpolitik ska präglas av kontinuitet och trygga anställningsförhållanden i form av heltidsanställningar i görligaste mån. Arbetsmiljön ska anpassas så att anställdas psykiska och fysiska hälsa inte utsätts för skada.
55
Mål Socialnämndens verksamhet ska utvecklas utifrån klienter och brukares behov. Deras åsikter ska inhämtas regelbundet och systematiskt Nämnden utser faddrar till alla enheter för att hålla kontakt med verksamheterna Samordning inom nämndens ansvarsområden samt samverkan med primärvård och andra aktörer Personer med beroendeproblem ska i ökad utsträckning erbjudas tidiga frivilliga insatser
Åtgärder Kund/klient/brukarundersöknin gar ska utarbetas för all verksamhet. Vart annat år ska all verksamhet genomföra undersökningar som skall vara jämförbara
Ansvarig Socialchef, verksamhetsutvecklare
Uppföljning Verksamhets redovisning
Nämnden avsätter en dag för besök i verksamheten Frågeställningar utarbetas till besöken Utveckla interna och externa nätverk och forum
Socialnämndens ordf.
Nämndsredovisni ng
Öppenvårdsarbete/fältarbete med inriktning mot förebyggande arbete, såsom information och utbildning i drogfrågor samt uppsökande verksamhet mot dolt missbruk Barn och ungdomar med Rutiner och arbetsmetoder utvecklas särskilda behov samt deras familjer ska tidigt och i samverkan med andra aktörer erhålla insatser Stöd till föreningar som Sysselsättning för erbjuder sysselsättning personer med psykiskt Träffpunkter inrättas funktionshinder sak särskilt beaktas och utvecklas Socialnämnden ska öka Utveckla Kvinnofrid, Arbete möjligheten för insatser i ska ske lokalt och regionalt. Kvinnor som utsätts för familjer där våld familjerelaterat våld och barn förekommer. Kvinnor som bevittnar eller själva blir barn och män skall ges utsatta ska prioriteras. stöd för allas trygghet. ADL –träning/rutiner utarbetas Ett socialt synsätt med som syftar till att förgylla tyngdpunkt på vardagsrehabilitering och tillvaron för brukare och boende. ett meningsfullt vardagsliv ska prägla arbetet inom äldreomsorgen
56
Verksamhets Socialchef verksamhets- redovisning utvecklare och verksamhetschef Socialsekreterare
Verksamhets redovisning
Socialchef
Verksamhets redovisning
Verksamhetschef
Verksamhets redovisning
Socialchef, Socialnämndens ordf.
Verksamhets redovisning
Verksamhetschef
Verksamhets redovisning
Hemtjänsten
Mål
Åtgärder
Ansvar
Uppföljning
Brukarna ska få direktkontakt med områdets personal när de larmar
Larmet ska tas emot av egen Områdeschef personal i mobiltelefon alt. Fast telefoni
Sammanställning av antalet larm i hemtjänsten
Brukarna och deras närstående ska ha en kontinuitet i sin kontakt med personalen Serviceinsatser såsom städning ska efter individuell Prövning utföras minst varannan vecka
Kontaktpersoner ska utses Hos alla som har hemtjänst
Områdeschef följer upp Anv. vid lönerevision
Områdeschef
Återrapportering till SN
Ta fram miniminivårer på serviceinsatser
Särskilda Boenden
Mål
Åtgärder
Boende ska uppleva en hög grad av lugn och trygghet vid insatser av vård och omsorg Sociala aktiviteter ska erbjudas dagligen i forma av …..
Fadder/Kontaktperson utses vid inflyttning till säbo
Ansvar
Uppföljning Avvikelserapport Enkät Vårdtyngdsmätningar
Utvecklas vidare
57
Återrapportering till SN
Hälso- och sjukvård inom Särskilda boenden
Mål
Åtgärder
Ansvar
Uppföljning
Fallolyckorna inom säbo ska halveras 2007 - 2009
Fallrisk index Fallrapporter med analys och åtgärd
MAS
Avvikelserapportering sker Sammanställningen delges 3 ggr/år av varje tillbud, händelsen ska analyseras och åtgärdas månad 4,8,12 Rapport till MAS
Medicinhanteringen inom säbo – inga fel får förekomma vid överlämnandet
Överlämnande av läkemedel ska MAS ske i den boendes eget rum Foton ska finnas i rum och på dokumentmapp
Avvikelserapportering sker Sammanställningen delges 3 ggr/år av varje tillbud, händelsen ska analyseras och åtgärdas månad 4,8,1 Rapport till MAS
Personer vid säbo ska ha en adekvat smärtlindring
Kontakt med läkare Pröva andra metoder för smärtlindring t.ex. massage, promenader
SSk Usk
58
Dokumentera insatserna Använd skattningsskalor för att mäta smärta. Oro, ångest Smärtdagbok
Återrapportering till SN
Psykiatrin
Mål
Åtgärder
Ansvar
Uppföljning
Boendestöd ska utformas för att öka känslan av självständighet och delaktighet i sin egen rehabilitering utifrån normaliseringsprincipen. Insatserna för psykiskt funktionshindrade ska vara präglade av ett individuellt rehabiliterande synsätt
Klienten ska delta aktivt i planeringen och genomförandet av sin insatser efter sin förmåga
Områdeschef
Minst 1 g/ år Har målen nåtts ? Ska andra insatser sättas in Områdeschef följer upp vid lönerevision Planeringarna sammanställs och redovisas 1g/ år
Alla ska erbjuds en individuellt anpassad sysselsättning
Utveckla dagverksamheter Cafe, Återvinning m.m Kontakt med AF och FK
Individuella planer ska upprättas Områdeschef för alla klienter
Återrapportering till SN
LSS/Omsorgen
Mål
Åtgärder
Ansvar
Brukarnas individuella behov av vård och omsorg ska tillgodoses och de ska vara delaktiga Alla ska erbjudas en individuellt anpassad sysselsättning
Kontaktpersonen tar upp behoven i Områdeschef de individuella arbetsplanerna för att det praktiskt ska kunna lösas inom personalresurserna. Flera alternativ till sysselsättning ska Områdeschefen arbetas fram i samverkan med Af, t ex på olika företag, frivillig organisationer, föreningar. Samordning mellan verksamheter
Uppföljning Följs upp ½ år om behoven blivit tillgodosedda enligt arbetsplanerna – avvikelserna dokumenteras. Följs upp om behoven blivit tillgodosedda enligt arbetsplanerna – avvikelserna dokumenteras Brukarenkät
Brukare ska uppleva en hög grad av trygghet och delaktighet
59
Återrapportering
Individ- och familjeomsorg
Mål
Åtgärder
Ansvar
Öppenvårdbehandling med inriktning mot förebyggande arbete, ska utgå från klientens behov Barnperspektivet Förebyggande insatser Eget ansvar …
60
Uppföljning
Återrapportering till SN
Verksamhetsberättelse
Minst 1 gång/år
INVESTERINGSBUDGET/PLAN 2008-2010 Belopp i tusental kronor och i 2008 års priser Beräknade Beviljade totalutgifter/ medel tom 2007 inkomster
Projekt Verksam- Projektbeskrivning nummer hetskod Projektnamn 001
299
Inventarier till kommunal verksamhet
016
299
101
Plan Budget 2008
2009
2010
0
685
600
550
Inventarier till VA-verk (Styrsystem Soukolojärvi, Kuivakangas, Juoksengi och byte av renspress i Svanstein)
300
300
300
300
299
Markförvärv och exploateringsåtgärder
200
200
200
200
106
299
Nyanläggning Luppioberget
2 500
2 500
7 500
0
107
299
Grönplansåtgärder
200
200
200
200
110
299
Väginvesteringar inkl. GC-vägar (GC-väg Krookskavägen)
500
900
500
500
111
299
Väginvesteringar i samband med Matarengiprojektet
TA – 1 000
1 000
1 000
1 000
112
299
Kommunala rastplatser, väg 99
300
100
100
100
xxx
299
Trafikbelysning Övertorneå kommun
0
5 000
5 000
5 000
142
299
Reinvesteringar VA-ledningar Hedenäset, Luppio och Armasjärvi
500
500
500
500
146
299
Relationsritningar
50
50
50
50
148
299
Reningsverk Korva
300
0
0
61
Beräknade Beviljade totalutgifter/ medel tom 2007 inkomster
Projekt Verksam- Projektbeskrivning nummer hetskod Projektnamn 155
299
Om- och tillbyggnad äldreomsorgen
156
299
160
Plan Budget 2008
2009
2010
10 000 TA 7 756
22 500
2 000
0
Driftövervakning fastigheter
150
150
150
150
299
Om- och tillbyggnad skola/förskola - Arbetsmiljöåtgärder; mellanstadiet ljudabsorb. (2008) - Hissar Övertorneå centralskola (2009)
200
300
1 500
500
xxx
299
Lokalanpassning Svansteins skola
0
100
0
0
161
299
Anpassning/upprustning lokaler
500
250
0
0
164
299
Byte ventilationsaggregat Dagcenter och kommunförrådet
200
250
0
350
xxx
299
Hedenäsets skollokaler fönsterbyte, tak m m
0
0
600
0
166
299
Boende socialenheten (två nya enheter)
0
0
250
250
168
299
Ventilationssystem Björkebygården
500
980
0
0
170
299
Omläggning tak samt ventilation vårdcentralen hus 103
0
200
0
1 500
171
299
Ventilation Administrationsbyggnad Hedenäset
350
0
0
700
173
299
Utbyggnad matsal, Länsmansgården
300
0
500
0
62
Beräknade Beviljade totalutgifter/ medel tom 2007 inkomster
Projekt Verksam- Projektbeskrivning nummer hetskod Projektnamn 175
299
Kabel-TV i bredbandsnät
176
299
Utbyggnad bredband
180
299
Reparation av sim- och sporthall Övertorneå
183
299
Utbyggnad Återvinningscentral
186
299
xxx
299
Plan Budget 2008
2009
2010
750 TA 875,8
50
50
50
500
1 000
750
1 000
1 000
2 500
2 000
TA 1 000
1 500
0
0
Ombyggnad fd Apotekshuset
0
0
1 000
0
Konvertering fjärrvärme f d Jägmästarbostaden, Lingonet och Jordgubben
0
0
400
300
xxx
299
Röda Kvarn, tjärning av tak
0
150
0
0
xxx
299
Industriella verksamheten omsorgen
0
100
300
0
40 265
25 950
15 200
SUMMA KOMMUNSTYRELSENS ANSVARSOMRÅDE
63
Beräknade Beviljade totalutgifter/ medel tom 2007 inkomster
Projekt Verksam- Projektbeskrivning nummer hetskod Projektnamn
Plan Budget 2008
2009
2010
KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE 631
299
Ny bokbuss
636
299
Tornedalens bibliotek - Utbyte av personaldatorer, samt en publik dator - Upprustning av IT, höj- och sänkbar utlämningsdisk
637
299
Nordkalottens kultur- och forskningscentrum - Server och upprustning IT
639
299
650
0
0
1 200
0
70
0
0
0
Flyttat till projekt 001 Inventarier till kommunal verksamhet
100
0
0
0
Investeringar inom kultursektorn
0
0
0
0
299
Konstgräsplan
0
0
0
3 000
xxx
299
Aunesgården, byte tak
xxx
299
Isladan, målning av södra gaveln samt bygge skärmtak
0
50
0
0
xxx
299
Isladan, konvertering till fjärrvärme avs. uppvärmda ytor
0
0
700
0
xxx
299
Stiftelsen Ruskolabacken, serveringsbyggnad
0
0
0
1 000
110
1 900
4 000
60
SUMMA KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE
64
Beräknade Beviljade totalutgifter/ medel tom 2007 inkomster
Projekt Verksam- Projektbeskrivning nummer hetskod Projektnamn
299
2009
2010
Flyttat till projekt 001 Inventarier till kommunal verksamhet
BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE 410
Plan Budget 2008
Inventarier till förskola, förskoleklass, fritidshem och skolor
SUMMA BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS ANSVAROMRÅDE
65
200
0
0
0
200
0
0
0
Beräknade Beviljade totalutgifter/ medel tom 2007 inkomster
Projekt Verksam- Projektbeskrivning nummer hetskod Projektnamn
Plan Budget 2008
2009
2010
SOCIALNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE 512
299
Inventarier till servicehus
100
0
0
0
513
299
Inventarier till sjukhem
200
0
0
0
514
299
Inventarier till omsorgen
40
515
299
Inventarier till psykiatrin
45
0
0
0
516
299
Inventarier till äldreomsorgens gruppboende
50
0
0
0
517
299
Inventarier till Demensboende
50
0
0
0
485
0
0
0
40 375
27 850
19 200
SUMMA SOCIALNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE
TOTALT INVESTERINGSBUDGET, SUMMA
66
Flyttat till projekt 001 0 verksamhet 0 0 till kommunal Inventarier
